Sök i Ratio Lex

Med förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 193211933 m. m

1932-05-20 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:261, Med förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 193211933 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 261.

1

Nr 261.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till beräkning

av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 193211933 m. m.;

given Stockholms slott den 20 maj 1932.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 maj 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anhåller att med

hänsyn till de förskjutningar, som under riksdagens lopp inträtt i förutsättningarna

för det i statsverkspropositionen framlagda statsregleringsförslaget

för budgetåret 1932/1933, få underställa Kungl. Majit

frågan örn vidtagande av ändring i vissa av de i propositionen meddelade

inkomstberäkningarna för nämnda budgetår, i vad angår sådana

statsinkomster, vilkas avkastning helt eller delvis inflyter till allmänna

skattebudgeten, samt anför därvid följande:

Vid anmälan av finansplanen i årets statsverksproposition lämnade utfallet av

jag en redogörelse för kassafondens ställning samt för de olika omstän- lup,a”fgris*gts

digheter, som påverkade utfallet av statsregleringen för innevarande

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 21S höft. (Nr 261.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 261.

budgetår. Jag erinrade därvid, att kassafonden vid ingången av budgetåret

utvisade en behållning av 75.90 miljoner kronor. Örn härifrån avräknades

det belopp å 31.98 miljoner kronor, som av 1931 års riksdag tagits i

anspråk för finansiering av statsregleringen för budgetåret 1931/1932,

kvarstode i fonden ett belopp av 43.92 miljoner kronor. Jag framhöll

emellertid, att detta belopp tvivelsutan kom me att starkt reduceras genom

utfallet av löpande statsreglering. Hur stor denna påfrestning på

kassafonden bleve, vore självfallet icke för det dåvarande möjligt att ens

tillnärmelsevis beräkna. Såvitt kunde bedömas, syntes emellertid bristen

i statsregleringen för 1931/1932 knappast kunna förväntas komma att

understiga ett par tiotal miljoner kronor.

På nuvarande tidpunkt av budgetåret föreligga givetvis väsentligt

större möjligheter att överblicka utfallet av löpande statsreglering, än

vad fallet var vid statsverkspropositionen avlåtande. Till stöd för ett

bedömande av läget härutinnan hänvisar jag till en av riksräkenskapsverket,

jämlikt dess instruktion, avgiven beräkning, dagtecknad den 29

april 1932.

Denna beräkning grundar sig på uppgifter från de olika ämbetsverken

och myndigheterna. I de fall, där enligt riksräkenskapsverkets mening

dessa uppgifter utvisat inkomst- respektive utgiftsbelopp, som med hänsyn

till inkomsttillflödet respektive utgiftsbelastningen under tidigare år

eller av andra skäl kunnat antagas icke motsvara det blivande utfallet,

har riksräkenskapsverket vidtagit de jämkningar, som verket ansett påkallade.

De huvudsakliga resultaten av beräkningarna sammanfattas av riksräkenskapsverket

sålunda:

Av beräkningarna rörande inkomsttillflödet framgår, att skattebudgetens

sammanlagda inkomster beräknas överstiga de i riksstaten uppförda

med 9.69 miljoner kronor. Bland inkomsterna har härvid inräknats

den medelsförstärkning till bekämpande av arbetslösheten å 15 miljoner

kronor, som enligt innevarande riksdags beslut tillförts budgeten

över den linder rubrik »I anspråk tagna kapitaltillgångar» uppförda titeln

»Ponden för statsskuldens amortering». De s. k. rusdrycksmedelstitlarna

utvisa ett beräknat överskott å 4.80 miljoner kronor, vilket belopp

skall tillföras fonden för statsskuldens amortering. Å de titlar i övrigt,

vilkas inkomster skola användas för särskilda utgiftsändamål, har beräknats

ett sammanlagt överskott av O.73 miljon kronor. Såsom slutresultat

för skattebudgetens samtliga inkomsttitlar framgår ett underskott,

att ersättas av kassafonden, på 10.84 miljoner kronor.

Vad utgifterna beträffar beräknas dessa medföra en nettobelastning

av kassafonden med 13.96 miljoner kronor.

Fjärde, femte och åttonde huvudtitlarna samt oförutsedda utgifter

utvisa härvid de största överskridandena. Den beräknade merutgiften

på fjärde huvudtiteln faller tilljauvudsaklig del på de under lantförsvaret

och sjöförsvaret uppförda olika avlöningsanslagen. Merutgiften å

femte huvudtiteln har sin orsak i beräknade överskridanden å bl. a.

anslaget till statens kostnad för pensionstillägg oeh understöd enligt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 261.

lagen om allmän pensionsförsäkring, anslagen till fattigvård ock barnavård

samt anslagen till befattningshavare vid länsstyrelserna ock till polisväsendet

i riket. Åttonde huvudtitelns överskridanden hänföra sig

till största delen till anslagen under folkundervisningen samt till huvudtitelns

dyrtidstilläggsanslag. Överskridandet under oförutsedda utgifter

hänför sig till anslaget för oförutsedda utgifter i allmänhet och bär företrädesvis

förorsakats av Kungl. Maj:ts beslut den 11 december 1931 att

från detta anslag ställa till statens arbetslösketskommissions förfogande

ett belopp av 3 miljoner kronor för täckande av kommissionens utgifter,

intill dess frågan örn beredande av ytterligare medel för innevarande

budgetår hunnit bliva föremål för riksdagens beslut.

De under vederbörande huvudtitlar uppförda allmänna dyrtidstilläggsanslagen

utvisa tillsammans en nettobrist å 2.07 miljoner kronor. De sammanlagda

utgifterna å dessa anslag hava nämligen för budgetåret

1931/1932 beräknats till 48.21 miljoner kronor mot i riksstaten upptagna

46.u miljoner kronor.

Såsom tidigare angivits hava skattebudgetens inkomsttitlar beräknats

utvisa ett underskott att ersättas av kassafonden med 10.84 miljoner kronor

samt utgifterna beräknats belasta kassafonden med ett belopp av

13.96 miljoner kronor. Kassafonden skulle alltså genom statsregleringen

för budgetåret 1931/1932 tagas i anspråk med ett belopp av 24.80 miljoner

kronor. Då i riksstaten under i anspråk tagna kapitaltillgångar av

kassafonden uppförts ett belopp av 31.98 miljoner kronor, skulle kassafonden

följaktligen komma att under budgetåret 1931/1932 sammanlagt

minskas med 56.78 miljoner kronor eller från 75.oo miljoner kronor till cirka

19 miljoner kronor. Däremot skulle avsättningen till fonden för statsskuldens

amortering, huvudsakligen på grund av förut angivna överskott å rusdrycksmedelstitlarna,

höjas från i riksstaten beräknade 27.24 miljoner

kronor till 32.05 miljoner kronor. Samtidigt hava fondens kapitaltillgångar

för budgetens finansiering tagits i anspråk med 31.96 miljoner

kronor.

Riksräkenskapsverkets ifrågavarande beräkning, enligt vilken belastningen

av kassafonden skulle komma att stiga till inemot 25 miljoner

kronor, synes mig vara i huvudsak väl grundad. Kassafondens behållning

skulle, enligt vad beräkningen utvisar, vid början av budgetåret

1932/1933 komma att nedgå till ej fullt 20 miljoner kronor.

Såsom framgår av finansplanen i årets statsverksproposition, utvisade

efter budgetarbetets slut skattebudgetens utgiftssida ett belopp av 767.51 miljoner

kronor, medan summan av skattebudgetens påräkneliga inkomster

utgjorde 693.51 miljoner kronor. Ett ytterligare inkomstbelopp av i runt

tal 74 miljoner kronor var sålunda erforderligt för budgetens balansering.

Det underskott som sålunda förelåg, väsentligen såsom en följd av den

rådande depressionens verkningar i olika hänseenden, borde enligt vad jag

i finansplanen framhöll helt täckas av nya och höjda direkta och indirekta

skatter. Härutinnan framlade jag följande förslag.

På rusdrycksmedelstitlarna, vilkas avkastning enligt riksräkenskapsverkets

förslag kunde för nästkommande budgetår beräknas till samman
-

Statsverkspropositionen

.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 261.

lagt 103.20 miljoner kronor, borde uttagas ytterligare ett belopp av 22 miljoner

kronor, fördelat med 15 miljoner kronor på omsättningsskatten, 5

miljoner kronor på maltskatten och 2 miljoner kronor på partihandelsbolag.

Jag uttalade mig vidare för en skärpning av automobilbeskattningen därhän,

att ifrågavarande inkomsttitel kunde höjas utöver det av riksräkenskapsverket

beräknade beloppet — 65 miljoner kronor — med 15 miljoner

kronor.

Genom höjning av vissa skattesatser i fråga örn tobaksskatten, vilken av

riksräkenskapsverket för nästa budgetår beräknats till 65 miljoner kronor,

syntes mig en årlig merinkomst av 5 miljoner kronor kunna göras tillgänglig.

Beträffande den del av det erforderliga beloppet, som skäligen borde anskaffas

på den direkta beskattningens väg, förklarade jag mig av huvudsakligen

två skäl anse, att detta belopp icke borde uttagas genom en höjning

av det procenttal av grundbeloppen, varmed inkomst- och förmögenhetsskatten

utgår. Det syntes mig nämligen i rådande ekonomiska läge

vara naturligt och riktigt, att å ena sidan det produktiva näringslivet så

långt som möjligt skonades från nya direkta pålagor och att å andra sidan

från denna beskattning undantoges de inkomsttagare, som hade de lägre

och lägsta inkomsterna. Med beaktande av dessa synpunkter och under

erinran jämväl örn den stegring i beskattning för alla inkomsttagare, som

flerstädes i landet bleve en följd av höjd kommunal utdebitering, fann jag

en ökning av inkomst- och förmögenhetsskattens procenttal mindre ändamålsenlig

och förordade i stället åvägabringandet av en fristående direkt

beskattning av tillfällig natur, så anordnad att den träffade den skattekraft,

som representerades av de högre inkomsterna och de större förmögenheterna,

men lämnade fria dels aktiebolag och med dem i huvudsak

likställda juridiska personer, dels inkomsttagare, vilkas beskattningsbara

belopp understege 6,000 kronor, motsvarande en genomsnittlig inkomst, av

något mer än 8,000 kronor. Den extra inkomst- och förmögenhetsskatten,

vilken förutsattes bliva progressiv, beräknades inbringa 12 miljoner

kronor.

Det belopp av 20 miljoner kronor, som härefter återstod för att få budgeten

att balansera, ansåg jag böra anskaffas genom höjning av vissa tullar

och införande i samband därmed av accis på inhemsk tillverkning.

Förslag be- Närmare utformade förslag i de hänseenden, som av mig i finansplanen

^säTiMda'' ang*v^s’ hava sedermera i särskilda propositioner förelagts riksdagen.

skatte- Med vissa undantag hava dessa förslag redan av riksdagen behandlats.

höjningarna. Sålunda har i propositionen nr 59 framlagts förslag örn tilläggstullar

för vissa lyxbetonade samt mer eller mindre umbärliga varor. Dessa

tilläggstullar beräknades medföra en inkomst av 19 miljoner kronor, till

följd varav tullmedlen antogos skola under budgetåret 1932/1933 komma

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 261.

att uppgå till 152 miljoner kronor. Sedan denna proposition bifallits av

riksdagen, har förordning i ämnet utfärdats, vilken trätt i kraft den 1

februari 1932. Samma dag har även en av riksdagen, med bifall till propositionen

nr 61, antagen förordning örn accis å silke trätt i tillämpning.

Accisen har beräknats för nästkommande budgetår inbringa 1 miljon

kronor.

Förslag om höjning av maltskatten har förelagts riksdagen genom proposition

nr 31 och har av riksdagen godkänts. Likaså har i proposition

nr 32 föreslagen höjning av skattesatserna för vissa tobaksvaror vunnit

riksdagens gillande. I överensstämmelse härmed utfärdade författningar

örn ändringar i förordningen angående tillverkning och beskattning av

maltdrycker samt i förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen

i riket hava tillämpats från och med den 1 mars 1932.

Sedan riksdagen i allt väsentligt godkänt i proposition nr 174 föreslagna

ändringar i fråga örn automobilbeskattningen, hava i ämnet utfärdade

författningar beträffande de särskilda skatterna å automobilgummiringar

samt å bensin trätt i kraft den 1 maj 1932. Den samtidigt utfärdade

författningen örn ändring i vissa delar av förordningen örn automobilskatt

gäller däremot först från och med den 1 januari 1933.

I proposition nr 30 föreslagen höjning av omsättnings- oell utskänkningsskatten

å spritdrycker har av riksdagen bifallits för tiden intill utgången

av löpande budgetår. Höjningen har trätt i kraft den 1 februari

1932. Däremot har riksdagen icke fattat ståndpunkt till förevarande

skattefråga, såvitt angår nästa budgetår.

Icke heller har i propositionen nr 33 framlagt förslag örn extra inkomstoch

förmögenhetsskatt ännu varit föremål för riksdagens beslut.

Under riksdagens lopp hava åtskilliga ändringar vidtagits i avseende å

budgetförslagets utgiftssida. Härvid må till en början erinras örn Kungl.

Maj:ts förslag örn ökning av anslaget under femte huvudtiteln till arbetslöshetens

bekämpande med 5 miljoner kronor utöver det i statsverkspropositionen

för ändamålet beräknade beloppet av 20 miljoner kronor. I

åtskilliga fall har vidare riksdagen på initiativ av enskilda motionärer

anvisat anslag till högre belopp än det av Kungl. Maj:t föreslagna eller å

nästa års riksstat uppfört anslag, som icke varit upptagna i budgetförslaget.

Bland dylika utgiftsökningar må nämnas de höjningar å tillhopa

0.44 miljon kronor, som av riksdagen beslutats i fråga om vissa under femte

huvudtiteln uppförda anslag till statsbidrag till driftkostnader för anstalter,

som drivas av landsting, kommuner eller enskilda. Till statsbidrag

till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk Ilai- riksdagen

under nionde huvudtiteln anvisat ett anslag å 1.2» miljon kronor, som icke

upptagits i riksstatsförslaget. Under samma huvudtitel bär statens skogsutdikningsanslag

av riksdagen böjts med 0.2» miljon kronor utöver det av

Kungl. Maj:t äskade beloppet. Den av riksdagen vidtagna ändringen i

Kungl. Majrts förslag örn sänkning av riksdagsmannaarvodena beräknas

Under riksdagens

lopp

vidtagna

ändringar å

skattebudgetens

utgiftssida.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Ny beräkning

av vissa inkomsttitlar.

6 Kungl. Martts proposition Nr 261.

jämte den av Kungl. Majit föreslagna utökningen av riksdagsmännens

rätt till fria hemresor, enligt en från riksgäldskontoret lämnad uppgift,

komma att minska den i statsverkspropositionen beräknade besparingen å

O.37 miljon kronor till O.n miljon kronor och sålunda medföra en kostnadsökning

av 0.26 miljon kronor. Inberäknat sistnämnda belopp uppgå de på

initiativ från riksdagens sida beslutade utgiftsökningarna till 2.57 miljoner

kronor. Å andra sidan äro också att anteckna vissa anslagsminskningar.

Den mest betydande är den av riksdagen vidtagna sänkningen

med 0.2o miljon kronor av det under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till kostnader för årlig taxering.

Slutligen må erinras, att Kungl. Majit i en den 13 denna månad dagtecknad

proposition föreslagit riksdagen att under nionde huvudtiteln anvisa

ett anslag å 15 miljoner kronor för utlämnande av stödlån åt jordbrukare.

Frånsett sistnämnda anslag torde man med utgångspunkt från hittills

av riksdagen beslutade utgifter och, i den mån beslut ännu ej av riksdagen

fattats, från Kungl. Majits förslag i ännu icke avgjorda anslagsfrågor,

enligt vad verkställt överslag giver vid handen, hava att räkna

med att skattebudgeten i förhållande till statsverkspropositionen ökats

med i runt tal 7.22 miljoner kronor. Givetvis har vid denna beräkning hänsyn

ej kunnat tagas till motionsvis gjorda framställningar i anslagsfrågor,

som ännu ej blivit av riksdagen avgjorda.

Vid framläggandet av den av mig uppgjorda finansplanen för budgetåret

1932/1933 framhöll jag, hurusom statsregleringsförslaget måste erhålla

sin prägel av den fortgående depressionen inom vårt näringsliv

och de oberäkneliga framtidsutsikterna ute och hemma. Jag erinrade

örn, att i lågkonjunkturens spår komme att följa starkt fallande statsinkomster

samtidigt som de försämrade förhållandena på det ekonomiska

området ställde kraftigt stegrade anspråk på statskassan. Beträffande

konjunkturutvecklingen betonade jag de allvarliga farhågor, som det allmänna

internationella läget med dess möjligheter till ogynnsamma återverkningar

i olika riktningar vore ägnat att ingiva. I vissa av Europas

länder vore situationen ytterst bekymmersam, och en varaktig förbättring

vore knappast att emotse, innan en utjämning åvägabragts i fråga

örn ömtåliga problem av delvis politisk art.

De farhågor jag sålunda uttalat hava tyvärr besannats. Utvecklingen

under de gångna månaderna av detta år kan förvisso icke sägas hava medfört

någon ljusning i konjunkturerna vare sig för världen i allmänhet eller

för vårt lands vidkommande. För Sveriges del har i stället i viss mån en

skärpning av den ekonomiska krisen inträtt i samband med de allmänt

kända händelser, som under den senaste tiden inträffat. Under förhandenvarande

förhållanden har jag ansett det ofrånkomligt att på nuvarande

skede av budgetbehandlingen upptaga spörsmålet örn inkomstberäkningarna

till förnyad prövning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 261.

För att erhålla material för ett dylikt bedömande har jag, i likhet med

vad som skett även föregående år, anmodat cheferna för vederbörande

verk och företag att till mig inkomma med förnyade beräkningar rörande

den sannolika avkastningen för nästa budgetår av vissa inkomsttitlar i

riksstaten, som äro av större betydelse, nämligen stämpelmedel, tullmedel,

tobaksskatt, överskotten å affärsverken samt rusdrycksmedlen.

Enligt de mottagna svaren skulle i fråga örn de angivna inkomsttitlarna

anledning till sänkning av de av Kungl. Majit tidigare föreslagna beräkningarna

föreligga beträffande stämpelmedlen med 4 miljoner kronor eller

från 48 miljoner kronor till 44 miljoner kronor, beträffande tullmedlen

med likaledes 4 miljoner kronor från 152 miljoner kronor till 148 miljoner

kronor samt beträffande överskotten å postverket och statens järnvägar

— vilka överskott i statsverkspropositionen beräknats till respektive

14.50 miljoner kronor och 23 miljoner kronor — med respektive l.so

miljon kronor och 7 miljoner kronor. Dessa minskningar utgöra tillhopa

16.50 miljoner kronor. Höjning har icke föreslagits beträffande någon av

ifrågavarande inkomsttitlar.

Redan av de sålunda erhållna uppgifterna framgår, att man nödgas

räkna med att brist uppstår i det föreliggande budgetförslaget.

Beräkningen av vissa av ifrågavarande inkomsttitlar, nämligen affärsverkens

överskott, påverkas emellertid av grunderna för dyrtidstillägg åt

befattningshavare i statens tjänst. Jag ber därför att i detta sammanhang

få anmäla, att jag har för avsikt att senare i dag framlägga förslag

angående vissa ändringar i grunderna för dyrtidstilläggen. Dessa

ändringar beräknas medföra en sammanlagd minskning i statsutgifterna

av 4.40 miljoner kronor. Härav faller ett belopp av sammanlagt 2.70 miljoner

kronor på budgetens utgiftssida, medan återstoden kommer budgeten

till godo i form av ökning av överskotten från statens affärsdrivande verk.

Rörande beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna får jag anföra

följande.

Vad först angår stämpelmedlen finner jag det med utgångspunkt från

den beräknade avkastningen för löpande budgetår befogat att i den blivande

riksstaten upptaga stämpelmedlen med ett något högre belopp än

det av chefen för generalpoststyrelsen ifrågasatta. Jag föreslår, att inkomsttiteln

i fråga uppföres med 45 miljoner kronor.

I fråga örn beräkningen av tullmedlen har generaltulldirektören för

nästa budgetår räknat med samma nettouppbörd, frånsett tilläggstullarna,

som den av mig i finansplanen beräknade, eller 133 miljoner kronor, under

framhållande av att detta icke vore mera än ett antagande men

ett antagande, som hade åtskilliga skäl för sig. Den uppbörd av tullmedel

under 1932/1933, som vore att hänföra till tilläggstullarna, har

generaltulldirektören trott sig icke böra. upptaga till högre belopp än

12 eller, med en något mera optimistisk beräkning, möjligen 15 miljoner

kronor. Med dessa utgångspunkter har generaltulldirektören - under förutsättning att inga nya mera ingripande importreglerings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 261.

åtgärder komme att vidtagas samt med utgångspunkt från nu gällande

ordinarie tullar och tilläggstullar — ansett nettouppbörden av tullmedel

under budgetåret 1932/1933 kunna approximativt uppskattas till

148 miljoner kronor. Denna slutsiffra finner jag mig kunna godtaga.

I likhet med chefen för generalpoststyrelsen anser jag en nedsättning

böra ske av det i statsverkspropositionen beräknade överskottet av postverkets

verksamhet. Med hänsyn bland annat till den minskning i verkets

driftkostnader, som blir en följd av det av mig framställda förslaget

beträffande dyrtidstilläggens bestämmande för nästa budgetår, synes

emellertid nedsättningen kunna begränsas till 1 miljon kronor och inkomsttiteln

följaktligen upptagas till 13.50 miljoner kronor.

Beträffande överskottet av telegrafverkets rörelse har chefen för telegrafstyrelsen

ej ifrågasatt ändring av det i riksstatsförslaget beräknade

beloppet, 24.50 miljoner kronor. Till följd av de minskade utgifterna

för dyrtidstillägg åt verkets personal synes inkomsttiteln kunna något

höjas. Under erinran tillika, att rörelsen under år 1931 lämnat en i förhållande

till nästföregående år stegrad vinst, föreslår jag, att telegrafverkets

överskott beräknas till 25 miljoner kronor.

I avseende å statens järnvägar torde likaledes det av mig omnämnda

förslaget i fråga örn dyrtidstilläggen påkalla, att överskottet upptages

till ett något högre belopp än det av chefen för verket föreslagna. Jag

föreslår, att inkomsttiteln beräknas till 17 miljoner kronor. Härvid förutsättes

emellertid, att, i enlighet med vad jag i proposition nr 173 till årets

riksdag förordat, ett särskilt anslag uppföres å riksstaten till utjämnande

av den inkomstminskning, som uppstår för statens järnvägar till följd

av eventuellt utebliven inleverering från Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag av frakttillägg för malmbanan under år 1932. Till denna fråga

skall jag längre fram återkomma.

Överskottet för vattenfallsverket har av chefen för vattenfallsstyrelsen

antagits komma att inflyta med det i riksstatsförslaget upptagna beloppet

av 15.sn miljoner kronor. Beträffande fördelningen av detta belopp på

olika rörelsegrenar har emellertid nämnde verkschef funnit vissa ändringar

i förhållande till de i statsverkspropositionen gjorda uppskattningarna

påkallade, nämligen en minskning för kanalverken med 250,000

kronor till 50,000 kronor och en ökning för kraftverken med motsvarande

belopp till 15.50 miljoner kronor. För fastighetsförvaltningen har däremot

verkschefen icke funnit anledning att föreslå någon ändring i det förut

uppskattade beloppet av 250,000 kronor. Mot de sålunda gjorda beräkningarna

har jag intet att erinra.

Vad angår avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten, vilken

som bekant grundar sig på inkomstförhållandena under år 1931, har jag

för den sedvanliga kontrollräkningen låtit införskaffa material från ordförandena

i taxeringsnämnderna i riket. De beräkningar, som verkställts

med ledning av det inkomna materialet, giva efter min uppfattning vid

handen, att det under numera inträdda förhållanden icke är tillrådligt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 261.

9

att bibehålla denna inkomsttitel vid det i statsverkspropositionen beräknade

beloppet, 124 miljoner kronor. Det sammanlagda debiterade skattebeloppet

synes visserligen kunna beräknas komma att tämligen nära ansluta

sig till det belopp, som enligt statsverkspropositionen legat till grund

för beräkningen av inkomsttillflödet å titeln. I nuvarande läge måste

emellertid förutsättas, att inbetalningen av den debiterade skatten kommer

att lämna ett något sämre resultat än som tidigare varit anledning

förmoda. Med hänsyn härtill har jag ansett försiktigheten bjuda att

nedsätta det i riksstatsförslaget upptagna inkomstbeloppet med 2 miljoner

kronor till 122 miljoner kronor.

Av samma skäl som nyss nämnts anser jag mig böra tillstyrka, att den

för nästkommande budgetår föreslagna extra inkomst- och förmögenhetsskatten,

som enligt riksstatsförslaget beräknats giva 12 miljoner kronor,

upptages med ett till ll.so miljoner kronor nedsatt belopp.

Beträffande de från riksgäldskontorets förvaltning härflytande inkomsterna

må till en början anmälas, att enligt inhämtad uppgift överskotten

å allmänna järnvägslånefonden och å fonden för låneunderstöd, vilka

överskott i statsverkspropositionen beräknats till respektive 1,178,000 kronor

och 1,000,000 kronor, torde böra sänkas med respektive 48,000 kronor

och 400,000 kronor. Vidare är i detta sammanhang att märka, att å riksstaten

böra uppföras de ränteinkomster, som kunna väntas inflyta till riksgäldskontoret

i samband med de av riksdagen beslutade krediterna åt

Skandinaviska kreditaktiebolaget. I fråga örn sättet för redovisning å

budgeten av dessa ränteinkomster, vilka enligt vad jag inhämtat kunna

för nästkommande budgetår beräknas uppgå till 10,290,000 kronor, vill jag

förorda, att i riksstaten upptages en särskild inkomsttitel under rubrik

»Riksgäldskontorets inkomstmedel». Å denna titel, vilken synes lämpligen

kunna införas omedelbart före inkomsttiteln »Andel i riksbankens

vinst», böra redovisas även de riksgäldskontorets ränteinkomster m. m.,

vilka hittills ingått bland »Diverse inkomster». I riksstatsförslaget hava

ifrågavarande ränteinkomster inräknats i sistnämnda inkomsttitel med

ett belopp av 3,190,000 kronor. Enligt vad jag inhämtat anses denna siffra

nu böra sänkas till 1,260,000. Den föreslagna nya titeln »Riksgäldskontorets

inkomstmedel» bör i enlighet med vad sålunda anförts upptagas med

11,550,000 kronor.

Mot ränteinkomsterna å stödkrediterna svara emellertid beräknade ränteutgifter

å tillhopa 6,522,000 kronor. Härtill komma vissa andra ökningar

i riksgäldskontorets utgifter för statsskuldens förräntning, vilka —

efter avdrag av uppkommande minskningar å vissa i statsverkspropositionen

upptagna ränteanslag ■— beräknas uppgå till i runt tal 805,000 kronor.

Den sammanlagda utgiftsökningen under rubriken »Räntor ä statsskulden

m. m.» skulle följaktligen utgöra 7,327,000 kronor. Närmare uppgifter

rörande beräkningen av de särskilda anslagen under sagda huvud
-

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 213 höft. (Nr 261.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 261.

titel torde komma att från riksgäldskontoret tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

Inkomsttiteln »Diverse inkomster» bör i överensstämmelse med vad sålunda

förordats minskas med 3,190,000 kronor och torde kunna beräknas

till 4,425,000 kronor.

Skattebudgeten8

balansering.

Enligt de nu återgivna beräkningarna skulle, örn jag bortser såväl från

besparingen till följd av de ändrade bestämmelserna angående dyrtidstilläggen

som oek från det å riksgäldskontorets förvaltning uppkommande

överskottet, bristen i allmänna skattebudgeten uppgå till omkring 25

miljoner kronor. De minskade utgifterna för dyrtidstilläggen ävensom

sagda överskott nedbringa det belopp, för vilket täckning nu erfordras,

till i runt tal 20 miljoner kronor.

Häri är icke inräknat det föreslagna anslaget å 15 miljoner kronor till

stödlån åt jordbrukare. Ehuru jag med hänsyn till de ovissa framtidsutsikterna

och de svårigheter, som kunna väntas möta för uppgörande av

nästa statsreglering, finner det eljest böra i stort sett undvikas, att besparade

kapitaltillgångar anlitas för att finansiera det nu föreliggande

budgetförslaget, har jag dock, i betraktande av den tillfälliga karaktären

av ifrågavarande anslag, ansett mig kunna tillstyrka, att fonderade medel

tagas i anspråk för att bereda täckning för denna utgift. Härvid lärer endast

kunna ifrågakomma att anlita fonden för statsskuldens amortering.

Beträffande denna fonds ställning må erinras örn följande. Vid ingången

av innevarande budgetår bade fonden en behållning av 63.05 miljoner

kronor. Avsättningen till fonden bär i löpande riksstat beräknats uppgå

till 27.24 miljoner kronor. Enligt beslut av 1931 års riksdag skola under

budgetåret 1931/1932 av fonden tagas i anspråk dels 16.96 miljoner kronor

för riksstatens inkomstsida, dels 0.23 miljon kronor för täckande av vissa

lånemedelsförluster. Till förstärkning av de för arbetslöshetens bekämpande

för innevarande budgetår anvisade medlen bar vidare årets riksdag

efter förslag av Kungl. Majit beviljat ett belopp av 15 miljoner kronor,

för vilket täckning beretts ur fonden. Vid en avsättning till fonden

under innevarande budgetår med det i riksstaten upptagna beloppet skulle

fondens behållning vid nästkommande budgetårsskifte uppgå till 58.io miljoner

kronor.

För budgetåret 1932/1933 skulle enligt Kungl. Majlis i statsverkspropositionen

framlagda förslag avsättningen till fonden begränsas till i runt

tal 4 miljoner kronor. Fondens behållning skulle följaktligen stiga till

62.io miljoner kronor. Härifrån skola emellertid avgå dels för nedskrivning

av statens järnvägars lånekapital i enlighet med den av 1929 års

riksdag beslutade planen ett belopp av 2.60 miljoner kronor, dels ock

för budgetens inkomstsida ett belopp av 5 miljoner kronor, motsvarande

den föreslagna och numera av riksdagen beslutade avsättningen till

fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan. I huvud
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 261.

saklig anslutning till en av 1931 års lånemedelsrevision framlagd plan

har Kungl. Majit i statsverkspropositionen vidare föreslagit riksdagen

besluta, att för nedskrivning av det i statens produktiva fonder nedlagda

lånemedelskapitalet ävensom för täckande av förluster å lånemedelskapital

skall av fonden användas ett belopp av 27.53 miljoner

kronor. I det numera inträdda läget kan det ifrågasättas, huruvida

icke med den slutliga prövningen av lånemedelsrevisionens förslag

bör anstå. Jag förutsätter emellertid, att denna synpunkt kommer att

beaktas vid ärendets behandling inom vederbörande riksdagsutskott.

Därest ifrågavarande avskrivningsåtgärder icke vidtagas, skulle vid bifall

till vad jag i övrigt föreslagit beträffande dispositionen av fondens

tillgångar ett belopp av 54.50 miljoner kronor komma att kvarstå i fonden

vid nästa budgetårs utgång.

Med hänsyn till ställningen å fonden finner jag hinder icke böra möta,

att för täckande av utgifterna för ifrågavarande stödlån ett belopp av 15

miljoner kronor tillföres budgeten ur fonden. Nyssnämnda belopp av

54.50 miljoner kronor nedbringas härigenom till 39.50 miljoner kronor.

På sätt riksräkenskapsverket i sin förenämnda skrivelse den 29 april

1932 meddelat, kan å de s. k. rusdrycksmeaelstitlarna under löpande budgetår

beräknas uppkomma ett överskott av 4.so miljoner kronor utöver

dessa titlars i riksstaten beräknade avkastning. Till väsentlig del torde

detta överskott vara att hänföra till de av årets riksdag beslutade skattehöjningarna

beträffande vissa av hithörande titlar. Enligt gällande bestämmelser

tillföres överskottet amorteringsfonden. Då det i nuvarande

budgetläge icke synes mig lämpligt, att till fonden under innevarande

budgetår avsättes större belopp än som i riksstaten beräknats, tillstyrker

jag, att ifrågavarande överskott, avrundat till 5 miljoner kronor, tages i

anspråk för det nu föreliggande budgetförslaget.

För budgetens balansering erfordras härefter ett belopp av 15 miljoner

kronor. Efter övervägande av olika möjligheter har jag funnit mig böra

förorda, att detta belopp i sin helhet uttages genom att omsättningsskatten

å spritdrycker höjes såväl beträffande den fasta grundavgiften som med

avseende å den procentuella skattesatsen. Såsom förut erinrats, har Kungl.

Majit i proposition nr 30 förelagt riksdagen förslag angående höjning av

nämnda skatt, vilket förslag av riksdagen bifallits för tidon intill utgången

av löpande budgetår. I sitt i ärendet avgivna, av riksdagen godkända betänkande,

nr 1, uttalade bevillningsutskottet, att utskottet med hänsyn till

de ändrade förhållanden, som kunde uppkomma rörande behovet av skattemedel

för nästkommande budgetår, icke hade ansett sig för det dåvarande

böra fatta beslut om omsättnings- oell utskänkniiigsskatten under

nästa budgetår. I enlighet med riksdagens beslut utgår ifrågavarande

skatt för närvarande med dels en fast grundavgift av 60 öre per liter försålda

spritdrycker, dels ock 55 procent å det belopp, som, skatten oberäk
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 261.

nåd, betingas vid detaljhandelsbolagens inköp av dryckerna i buteljera!

skick. Med ledning av inom kontrollstyrelsen verkställda beräkningar

har jag kommit till den slutsatsen, att nämnda skattesatser böra för ernående

av den erforderliga merinkomsten höjas, grundavgiften från 60

öre till 1 krona för liter och den procentuella avgiften från 55 till 60

procent. Särskild proposition örn ändring i nu angiven riktning av Kungl.

Maj:ts förslag angående omsättnings- och utskänkningsskatten för nästa

budgetår synes icke behöva avlåtas till riksdagen, utan anser jag mig

med hänsyn till bevillningsutskottets nyss återgivna uttalande hava anledning

förutsätta, att utskottet vid behandling av förslaget i vad detsamma

avser tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 vidtager de ändringar, som i

enlighet med vad jag nu anfört påkallas i det riksdagen förelagda författningsförslaget.

Jag föreslår alltså, att omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker

i riksstaten för nästkommande budgetår uppföres med 68 miljoner

kronor.

Ersättning

till statens

järnvägar för

uteblivet

frakttillägg

vid malmbanan.

Jag återkommer slutligen till den förut berörda frågan örn reglering av

det frakttillägg, Guossavaara—Kiirunavaara aktiebolag torde hava att för

år 1932 erlägga till statens järnvägar.

Enligt det av Kungl. Maj:t i proposition nr 173 föreslagna, av riksdagen

godkända avtalet med Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag och trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund kan Luossavaarabolaget under vissa

förutsättningar mot ränta erhålla anstånd med gäldandet av det statens

järnvägar enligt § 14 i 1927 års malmavtal tillkommande frakttillägget

för malmbanan. I nyssnämnda proposition framhöll jag, att, därest ej

särskilda åtgärder vidtoges, följden härav kunde bliva, att, när bolaget

åtnjöte anstånd med visst års frakttillägg, inlevereringen av statens järnvägars

överskott komme att fördröjas och statens å budgeten redovisade

inkomst från statens järnvägar att nedgå, medan för senare år, då bolaget

inbetalade sådant uppskjutet frakttillägg, sagda inkomst komme att

bliva i motsvarande mån större. Jag anförde vidare, att en dylik ojämnhet

i inlevereringen av statens järnvägars överskott ur statsregleringssynpunkt

icke vore önskvärd. Till undvikande härav syntes — då ju här

endast vore fråga örn en förskjutning i tiden av vad från Luossavaarabolaget

skulle komma statsverket till godo — den anordningen kunna komma

till användning, att å riksstaten ställdes till förfogande ett särskilt anslag,

att utgå av lånemedel, vilket anslag anlitades för inbetalning till

statsverket av ett belopp, motsvarande det uteblivna frakttillägget. Återbetalningen

av de för täckande av ifrågavarande förskott upplånade medlen

skulle sedermera äga rum i samband med bolagets avbetalningar å dess

fraktskuld. Med en dylik anordning skulle förekommas, att det medgivna

uppskovet med frakttilläggs inbetalande komme att inverka förryckande

på statsregleringen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majlis proposition Nr 261.

Då man under nuvarande förhållanden torde hava att räkna med

att Luossavaarabolaget kan hilva nödsakat att begagna sig av den enligt

1932 års avtal bolaget medgivna rätten till anstånd med gäldandet

av frakttillägg för år 1932, finner jag mig böra, i anslutning till

vad jag sålunda tidigare uttalat, föreslå, att under rubriken »Fonden för

förlag till statsverket» ett anslag, att utgå av lånemedel, till belopp motsvarande

det beräknade frakttillägget för år 1932, uppföres å riksstaten

för nästkommande budgetår. Anslaget torde enligt en från chefen för

statens järnvägar lämnad uppgift böra beräknas till 9.60 miljoner kronor.

Vid bifall till anslagsäskandet bör den i statsverkspropositionen upptagna

inkomsttiteln »Övriga lånemedel» höjas med ett mot anslaget svarande

belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t Hemställan.

måtte föreslå riksdagen att

dels, med ändring av i statsverkspropositionen och,

såvitt angår tullmedlen, i propositionen nr 59 framlagda

förslag angående upptagande i riksstaten för budgetåret

1932/1933 av vissa inkomsttitlar, i nämnda riksstat

beräkna följande inkomsttitlar sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning ...........................................

kronor

122,000,000

Extra inkomst- och förmögenhets- skatt, bevillning

11,500,000

Stämpelmedel, bevillning

»

45,000,000

Tullmedel, bevillning

148,000,000

Omsättnings- och utskänknings- skatt å spritdrycker, bevillning........

»

68,000,000

Diverse inkomster............................

4,425,000

Postverket, bevillning

»

13,500,000

Telegrafverket ................................

25,000,000

Statens järnvägar............................

»

17,000,000

Statens vattenfallsverk:

a. Kraftverken kronor 15,500,000

b. Kanalverken » 50,000

c. Fastighetsför-

valtningen » 250,000

»

15,800,000

Allmänna järn vägslånefonden

1,130,000

Fonden för låneunderstöd

600,000

Fonden för statsskuldens amorte- ring ........................................................

T>

25,000,000;

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 21S haft. (Nr 261.)

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

321606.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 261.

dels i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföra en

inkomsttitel »Riksgäldskontorets inkomstmedel»

med................................ kronor 11,550,000;

dels bland utgifter för kapitalökning under rubriken

»Fonden för förlag till statsverket» till täckande av viss

statens järnvägars fordran hos Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

anslag, att utgå av lånemedel, av .... kronor 9,600,000;

dels ock vid bifall till sistnämnda förslag höja den i

statsverkspropositionen upptagna inkomsttiteln »övriga

lånemedel» med motsvarande belopp.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Kurt Björklund.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (7)

7 kopplingar.

  1. SU 1932:148 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1932/1933. s. 5 i texten
  2. Rskr. 1932:351 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-ts i statsverkspropositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning» framställda förslag om nedskrivning av s. 6 i texten
  3. Rskr. 1932:352 Riksdagens skrivelse Nr 352 a1 i texten
  4. BevU 1932:58 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58 s. 5 i texten
  5. SU 1932:140 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning» framställda förslag örn nedskrivning av det i statens s. 2 i texten

Visa alla 7