Med förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 193211933 m. m
1932-05-20 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1932:261, Med förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 193211933 m. m
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition Nr 261.
1
Nr 261.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till beräkning
av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 193211933 m. m.;
given Stockholms slott den 20 maj 1932.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Felix Hamrin.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 maj 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anhåller att med
hänsyn till de förskjutningar, som under riksdagens lopp inträtt i förutsättningarna
för det i statsverkspropositionen framlagda statsregleringsförslaget
för budgetåret 1932/1933, få underställa Kungl. Majit
frågan örn vidtagande av ändring i vissa av de i propositionen meddelade
inkomstberäkningarna för nämnda budgetår, i vad angår sådana
statsinkomster, vilkas avkastning helt eller delvis inflyter till allmänna
skattebudgeten, samt anför därvid följande:
Vid anmälan av finansplanen i årets statsverksproposition lämnade utfallet av
jag en redogörelse för kassafondens ställning samt för de olika omstän- lup,a”fgris*gts
digheter, som påverkade utfallet av statsregleringen för innevarande
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 21S höft. (Nr 261.) 1
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 261.
budgetår. Jag erinrade därvid, att kassafonden vid ingången av budgetåret
utvisade en behållning av 75.90 miljoner kronor. Örn härifrån avräknades
det belopp å 31.98 miljoner kronor, som av 1931 års riksdag tagits i
anspråk för finansiering av statsregleringen för budgetåret 1931/1932,
kvarstode i fonden ett belopp av 43.92 miljoner kronor. Jag framhöll
emellertid, att detta belopp tvivelsutan kom me att starkt reduceras genom
utfallet av löpande statsreglering. Hur stor denna påfrestning på
kassafonden bleve, vore självfallet icke för det dåvarande möjligt att ens
tillnärmelsevis beräkna. Såvitt kunde bedömas, syntes emellertid bristen
i statsregleringen för 1931/1932 knappast kunna förväntas komma att
understiga ett par tiotal miljoner kronor.
På nuvarande tidpunkt av budgetåret föreligga givetvis väsentligt
större möjligheter att överblicka utfallet av löpande statsreglering, än
vad fallet var vid statsverkspropositionen avlåtande. Till stöd för ett
bedömande av läget härutinnan hänvisar jag till en av riksräkenskapsverket,
jämlikt dess instruktion, avgiven beräkning, dagtecknad den 29
april 1932.
Denna beräkning grundar sig på uppgifter från de olika ämbetsverken
och myndigheterna. I de fall, där enligt riksräkenskapsverkets mening
dessa uppgifter utvisat inkomst- respektive utgiftsbelopp, som med hänsyn
till inkomsttillflödet respektive utgiftsbelastningen under tidigare år
eller av andra skäl kunnat antagas icke motsvara det blivande utfallet,
har riksräkenskapsverket vidtagit de jämkningar, som verket ansett påkallade.
De huvudsakliga resultaten av beräkningarna sammanfattas av riksräkenskapsverket
sålunda:
Av beräkningarna rörande inkomsttillflödet framgår, att skattebudgetens
sammanlagda inkomster beräknas överstiga de i riksstaten uppförda
med 9.69 miljoner kronor. Bland inkomsterna har härvid inräknats
den medelsförstärkning till bekämpande av arbetslösheten å 15 miljoner
kronor, som enligt innevarande riksdags beslut tillförts budgeten
över den linder rubrik »I anspråk tagna kapitaltillgångar» uppförda titeln
»Ponden för statsskuldens amortering». De s. k. rusdrycksmedelstitlarna
utvisa ett beräknat överskott å 4.80 miljoner kronor, vilket belopp
skall tillföras fonden för statsskuldens amortering. Å de titlar i övrigt,
vilkas inkomster skola användas för särskilda utgiftsändamål, har beräknats
ett sammanlagt överskott av O.73 miljon kronor. Såsom slutresultat
för skattebudgetens samtliga inkomsttitlar framgår ett underskott,
att ersättas av kassafonden, på 10.84 miljoner kronor.
Vad utgifterna beträffar beräknas dessa medföra en nettobelastning
av kassafonden med 13.96 miljoner kronor.
Fjärde, femte och åttonde huvudtitlarna samt oförutsedda utgifter
utvisa härvid de största överskridandena. Den beräknade merutgiften
på fjärde huvudtiteln faller tilljauvudsaklig del på de under lantförsvaret
och sjöförsvaret uppförda olika avlöningsanslagen. Merutgiften å
femte huvudtiteln har sin orsak i beräknade överskridanden å bl. a.
anslaget till statens kostnad för pensionstillägg oeh understöd enligt
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 261.
lagen om allmän pensionsförsäkring, anslagen till fattigvård ock barnavård
samt anslagen till befattningshavare vid länsstyrelserna ock till polisväsendet
i riket. Åttonde huvudtitelns överskridanden hänföra sig
till största delen till anslagen under folkundervisningen samt till huvudtitelns
dyrtidstilläggsanslag. Överskridandet under oförutsedda utgifter
hänför sig till anslaget för oförutsedda utgifter i allmänhet och bär företrädesvis
förorsakats av Kungl. Maj:ts beslut den 11 december 1931 att
från detta anslag ställa till statens arbetslösketskommissions förfogande
ett belopp av 3 miljoner kronor för täckande av kommissionens utgifter,
intill dess frågan örn beredande av ytterligare medel för innevarande
budgetår hunnit bliva föremål för riksdagens beslut.
De under vederbörande huvudtitlar uppförda allmänna dyrtidstilläggsanslagen
utvisa tillsammans en nettobrist å 2.07 miljoner kronor. De sammanlagda
utgifterna å dessa anslag hava nämligen för budgetåret
1931/1932 beräknats till 48.21 miljoner kronor mot i riksstaten upptagna
46.u miljoner kronor.
Såsom tidigare angivits hava skattebudgetens inkomsttitlar beräknats
utvisa ett underskott att ersättas av kassafonden med 10.84 miljoner kronor
samt utgifterna beräknats belasta kassafonden med ett belopp av
13.96 miljoner kronor. Kassafonden skulle alltså genom statsregleringen
för budgetåret 1931/1932 tagas i anspråk med ett belopp av 24.80 miljoner
kronor. Då i riksstaten under i anspråk tagna kapitaltillgångar av
kassafonden uppförts ett belopp av 31.98 miljoner kronor, skulle kassafonden
följaktligen komma att under budgetåret 1931/1932 sammanlagt
minskas med 56.78 miljoner kronor eller från 75.oo miljoner kronor till cirka
19 miljoner kronor. Däremot skulle avsättningen till fonden för statsskuldens
amortering, huvudsakligen på grund av förut angivna överskott å rusdrycksmedelstitlarna,
höjas från i riksstaten beräknade 27.24 miljoner
kronor till 32.05 miljoner kronor. Samtidigt hava fondens kapitaltillgångar
för budgetens finansiering tagits i anspråk med 31.96 miljoner
kronor.
Riksräkenskapsverkets ifrågavarande beräkning, enligt vilken belastningen
av kassafonden skulle komma att stiga till inemot 25 miljoner
kronor, synes mig vara i huvudsak väl grundad. Kassafondens behållning
skulle, enligt vad beräkningen utvisar, vid början av budgetåret
1932/1933 komma att nedgå till ej fullt 20 miljoner kronor.
Såsom framgår av finansplanen i årets statsverksproposition, utvisade
efter budgetarbetets slut skattebudgetens utgiftssida ett belopp av 767.51 miljoner
kronor, medan summan av skattebudgetens påräkneliga inkomster
utgjorde 693.51 miljoner kronor. Ett ytterligare inkomstbelopp av i runt
tal 74 miljoner kronor var sålunda erforderligt för budgetens balansering.
Det underskott som sålunda förelåg, väsentligen såsom en följd av den
rådande depressionens verkningar i olika hänseenden, borde enligt vad jag
i finansplanen framhöll helt täckas av nya och höjda direkta och indirekta
skatter. Härutinnan framlade jag följande förslag.
På rusdrycksmedelstitlarna, vilkas avkastning enligt riksräkenskapsverkets
förslag kunde för nästkommande budgetår beräknas till samman
-
Statsverkspropositionen
.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 261.
lagt 103.20 miljoner kronor, borde uttagas ytterligare ett belopp av 22 miljoner
kronor, fördelat med 15 miljoner kronor på omsättningsskatten, 5
miljoner kronor på maltskatten och 2 miljoner kronor på partihandelsbolag.
Jag uttalade mig vidare för en skärpning av automobilbeskattningen därhän,
att ifrågavarande inkomsttitel kunde höjas utöver det av riksräkenskapsverket
beräknade beloppet — 65 miljoner kronor — med 15 miljoner
kronor.
Genom höjning av vissa skattesatser i fråga örn tobaksskatten, vilken av
riksräkenskapsverket för nästa budgetår beräknats till 65 miljoner kronor,
syntes mig en årlig merinkomst av 5 miljoner kronor kunna göras tillgänglig.
Beträffande den del av det erforderliga beloppet, som skäligen borde anskaffas
på den direkta beskattningens väg, förklarade jag mig av huvudsakligen
två skäl anse, att detta belopp icke borde uttagas genom en höjning
av det procenttal av grundbeloppen, varmed inkomst- och förmögenhetsskatten
utgår. Det syntes mig nämligen i rådande ekonomiska läge
vara naturligt och riktigt, att å ena sidan det produktiva näringslivet så
långt som möjligt skonades från nya direkta pålagor och att å andra sidan
från denna beskattning undantoges de inkomsttagare, som hade de lägre
och lägsta inkomsterna. Med beaktande av dessa synpunkter och under
erinran jämväl örn den stegring i beskattning för alla inkomsttagare, som
flerstädes i landet bleve en följd av höjd kommunal utdebitering, fann jag
en ökning av inkomst- och förmögenhetsskattens procenttal mindre ändamålsenlig
och förordade i stället åvägabringandet av en fristående direkt
beskattning av tillfällig natur, så anordnad att den träffade den skattekraft,
som representerades av de högre inkomsterna och de större förmögenheterna,
men lämnade fria dels aktiebolag och med dem i huvudsak
likställda juridiska personer, dels inkomsttagare, vilkas beskattningsbara
belopp understege 6,000 kronor, motsvarande en genomsnittlig inkomst, av
något mer än 8,000 kronor. Den extra inkomst- och förmögenhetsskatten,
vilken förutsattes bliva progressiv, beräknades inbringa 12 miljoner
kronor.
Det belopp av 20 miljoner kronor, som härefter återstod för att få budgeten
att balansera, ansåg jag böra anskaffas genom höjning av vissa tullar
och införande i samband därmed av accis på inhemsk tillverkning.
Förslag be- Närmare utformade förslag i de hänseenden, som av mig i finansplanen
^säTiMda'' ang*v^s’ hava sedermera i särskilda propositioner förelagts riksdagen.
skatte- Med vissa undantag hava dessa förslag redan av riksdagen behandlats.
höjningarna. Sålunda har i propositionen nr 59 framlagts förslag örn tilläggstullar
för vissa lyxbetonade samt mer eller mindre umbärliga varor. Dessa
tilläggstullar beräknades medföra en inkomst av 19 miljoner kronor, till
följd varav tullmedlen antogos skola under budgetåret 1932/1933 komma
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 261.
att uppgå till 152 miljoner kronor. Sedan denna proposition bifallits av
riksdagen, har förordning i ämnet utfärdats, vilken trätt i kraft den 1
februari 1932. Samma dag har även en av riksdagen, med bifall till propositionen
nr 61, antagen förordning örn accis å silke trätt i tillämpning.
Accisen har beräknats för nästkommande budgetår inbringa 1 miljon
kronor.
Förslag om höjning av maltskatten har förelagts riksdagen genom proposition
nr 31 och har av riksdagen godkänts. Likaså har i proposition
nr 32 föreslagen höjning av skattesatserna för vissa tobaksvaror vunnit
riksdagens gillande. I överensstämmelse härmed utfärdade författningar
örn ändringar i förordningen angående tillverkning och beskattning av
maltdrycker samt i förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen
i riket hava tillämpats från och med den 1 mars 1932.
Sedan riksdagen i allt väsentligt godkänt i proposition nr 174 föreslagna
ändringar i fråga örn automobilbeskattningen, hava i ämnet utfärdade
författningar beträffande de särskilda skatterna å automobilgummiringar
samt å bensin trätt i kraft den 1 maj 1932. Den samtidigt utfärdade
författningen örn ändring i vissa delar av förordningen örn automobilskatt
gäller däremot först från och med den 1 januari 1933.
I proposition nr 30 föreslagen höjning av omsättnings- oell utskänkningsskatten
å spritdrycker har av riksdagen bifallits för tiden intill utgången
av löpande budgetår. Höjningen har trätt i kraft den 1 februari
1932. Däremot har riksdagen icke fattat ståndpunkt till förevarande
skattefråga, såvitt angår nästa budgetår.
Icke heller har i propositionen nr 33 framlagt förslag örn extra inkomstoch
förmögenhetsskatt ännu varit föremål för riksdagens beslut.
Under riksdagens lopp hava åtskilliga ändringar vidtagits i avseende å
budgetförslagets utgiftssida. Härvid må till en början erinras örn Kungl.
Maj:ts förslag örn ökning av anslaget under femte huvudtiteln till arbetslöshetens
bekämpande med 5 miljoner kronor utöver det i statsverkspropositionen
för ändamålet beräknade beloppet av 20 miljoner kronor. I
åtskilliga fall har vidare riksdagen på initiativ av enskilda motionärer
anvisat anslag till högre belopp än det av Kungl. Maj:t föreslagna eller å
nästa års riksstat uppfört anslag, som icke varit upptagna i budgetförslaget.
Bland dylika utgiftsökningar må nämnas de höjningar å tillhopa
0.44 miljon kronor, som av riksdagen beslutats i fråga om vissa under femte
huvudtiteln uppförda anslag till statsbidrag till driftkostnader för anstalter,
som drivas av landsting, kommuner eller enskilda. Till statsbidrag
till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk Ilai- riksdagen
under nionde huvudtiteln anvisat ett anslag å 1.2» miljon kronor, som icke
upptagits i riksstatsförslaget. Under samma huvudtitel bär statens skogsutdikningsanslag
av riksdagen böjts med 0.2» miljon kronor utöver det av
Kungl. Maj:t äskade beloppet. Den av riksdagen vidtagna ändringen i
Kungl. Majrts förslag örn sänkning av riksdagsmannaarvodena beräknas
Under riksdagens
lopp
vidtagna
ändringar å
skattebudgetens
utgiftssida.
Ny beräkning
av vissa inkomsttitlar.
6 Kungl. Martts proposition Nr 261.
jämte den av Kungl. Majit föreslagna utökningen av riksdagsmännens
rätt till fria hemresor, enligt en från riksgäldskontoret lämnad uppgift,
komma att minska den i statsverkspropositionen beräknade besparingen å
O.37 miljon kronor till O.n miljon kronor och sålunda medföra en kostnadsökning
av 0.26 miljon kronor. Inberäknat sistnämnda belopp uppgå de på
initiativ från riksdagens sida beslutade utgiftsökningarna till 2.57 miljoner
kronor. Å andra sidan äro också att anteckna vissa anslagsminskningar.
Den mest betydande är den av riksdagen vidtagna sänkningen
med 0.2o miljon kronor av det under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till kostnader för årlig taxering.
Slutligen må erinras, att Kungl. Majit i en den 13 denna månad dagtecknad
proposition föreslagit riksdagen att under nionde huvudtiteln anvisa
ett anslag å 15 miljoner kronor för utlämnande av stödlån åt jordbrukare.
Frånsett sistnämnda anslag torde man med utgångspunkt från hittills
av riksdagen beslutade utgifter och, i den mån beslut ännu ej av riksdagen
fattats, från Kungl. Majits förslag i ännu icke avgjorda anslagsfrågor,
enligt vad verkställt överslag giver vid handen, hava att räkna
med att skattebudgeten i förhållande till statsverkspropositionen ökats
med i runt tal 7.22 miljoner kronor. Givetvis har vid denna beräkning hänsyn
ej kunnat tagas till motionsvis gjorda framställningar i anslagsfrågor,
som ännu ej blivit av riksdagen avgjorda.
Vid framläggandet av den av mig uppgjorda finansplanen för budgetåret
1932/1933 framhöll jag, hurusom statsregleringsförslaget måste erhålla
sin prägel av den fortgående depressionen inom vårt näringsliv
och de oberäkneliga framtidsutsikterna ute och hemma. Jag erinrade
örn, att i lågkonjunkturens spår komme att följa starkt fallande statsinkomster
samtidigt som de försämrade förhållandena på det ekonomiska
området ställde kraftigt stegrade anspråk på statskassan. Beträffande
konjunkturutvecklingen betonade jag de allvarliga farhågor, som det allmänna
internationella läget med dess möjligheter till ogynnsamma återverkningar
i olika riktningar vore ägnat att ingiva. I vissa av Europas
länder vore situationen ytterst bekymmersam, och en varaktig förbättring
vore knappast att emotse, innan en utjämning åvägabragts i fråga
örn ömtåliga problem av delvis politisk art.
De farhågor jag sålunda uttalat hava tyvärr besannats. Utvecklingen
under de gångna månaderna av detta år kan förvisso icke sägas hava medfört
någon ljusning i konjunkturerna vare sig för världen i allmänhet eller
för vårt lands vidkommande. För Sveriges del har i stället i viss mån en
skärpning av den ekonomiska krisen inträtt i samband med de allmänt
kända händelser, som under den senaste tiden inträffat. Under förhandenvarande
förhållanden har jag ansett det ofrånkomligt att på nuvarande
skede av budgetbehandlingen upptaga spörsmålet örn inkomstberäkningarna
till förnyad prövning.
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 261.
För att erhålla material för ett dylikt bedömande har jag, i likhet med
vad som skett även föregående år, anmodat cheferna för vederbörande
verk och företag att till mig inkomma med förnyade beräkningar rörande
den sannolika avkastningen för nästa budgetår av vissa inkomsttitlar i
riksstaten, som äro av större betydelse, nämligen stämpelmedel, tullmedel,
tobaksskatt, överskotten å affärsverken samt rusdrycksmedlen.
Enligt de mottagna svaren skulle i fråga örn de angivna inkomsttitlarna
anledning till sänkning av de av Kungl. Majit tidigare föreslagna beräkningarna
föreligga beträffande stämpelmedlen med 4 miljoner kronor eller
från 48 miljoner kronor till 44 miljoner kronor, beträffande tullmedlen
med likaledes 4 miljoner kronor från 152 miljoner kronor till 148 miljoner
kronor samt beträffande överskotten å postverket och statens järnvägar
— vilka överskott i statsverkspropositionen beräknats till respektive
14.50 miljoner kronor och 23 miljoner kronor — med respektive l.so
miljon kronor och 7 miljoner kronor. Dessa minskningar utgöra tillhopa
16.50 miljoner kronor. Höjning har icke föreslagits beträffande någon av
ifrågavarande inkomsttitlar.
Redan av de sålunda erhållna uppgifterna framgår, att man nödgas
räkna med att brist uppstår i det föreliggande budgetförslaget.
Beräkningen av vissa av ifrågavarande inkomsttitlar, nämligen affärsverkens
överskott, påverkas emellertid av grunderna för dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens tjänst. Jag ber därför att i detta sammanhang
få anmäla, att jag har för avsikt att senare i dag framlägga förslag
angående vissa ändringar i grunderna för dyrtidstilläggen. Dessa
ändringar beräknas medföra en sammanlagd minskning i statsutgifterna
av 4.40 miljoner kronor. Härav faller ett belopp av sammanlagt 2.70 miljoner
kronor på budgetens utgiftssida, medan återstoden kommer budgeten
till godo i form av ökning av överskotten från statens affärsdrivande verk.
Rörande beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna får jag anföra
följande.
Vad först angår stämpelmedlen finner jag det med utgångspunkt från
den beräknade avkastningen för löpande budgetår befogat att i den blivande
riksstaten upptaga stämpelmedlen med ett något högre belopp än
det av chefen för generalpoststyrelsen ifrågasatta. Jag föreslår, att inkomsttiteln
i fråga uppföres med 45 miljoner kronor.
I fråga örn beräkningen av tullmedlen har generaltulldirektören för
nästa budgetår räknat med samma nettouppbörd, frånsett tilläggstullarna,
som den av mig i finansplanen beräknade, eller 133 miljoner kronor, under
framhållande av att detta icke vore mera än ett antagande men
ett antagande, som hade åtskilliga skäl för sig. Den uppbörd av tullmedel
under 1932/1933, som vore att hänföra till tilläggstullarna, har
generaltulldirektören trott sig icke böra. upptaga till högre belopp än
12 eller, med en något mera optimistisk beräkning, möjligen 15 miljoner
kronor. Med dessa utgångspunkter har generaltulldirektören - under förutsättning att inga nya mera ingripande importreglerings
-
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 261.
åtgärder komme att vidtagas samt med utgångspunkt från nu gällande
ordinarie tullar och tilläggstullar — ansett nettouppbörden av tullmedel
under budgetåret 1932/1933 kunna approximativt uppskattas till
148 miljoner kronor. Denna slutsiffra finner jag mig kunna godtaga.
I likhet med chefen för generalpoststyrelsen anser jag en nedsättning
böra ske av det i statsverkspropositionen beräknade överskottet av postverkets
verksamhet. Med hänsyn bland annat till den minskning i verkets
driftkostnader, som blir en följd av det av mig framställda förslaget
beträffande dyrtidstilläggens bestämmande för nästa budgetår, synes
emellertid nedsättningen kunna begränsas till 1 miljon kronor och inkomsttiteln
följaktligen upptagas till 13.50 miljoner kronor.
Beträffande överskottet av telegrafverkets rörelse har chefen för telegrafstyrelsen
ej ifrågasatt ändring av det i riksstatsförslaget beräknade
beloppet, 24.50 miljoner kronor. Till följd av de minskade utgifterna
för dyrtidstillägg åt verkets personal synes inkomsttiteln kunna något
höjas. Under erinran tillika, att rörelsen under år 1931 lämnat en i förhållande
till nästföregående år stegrad vinst, föreslår jag, att telegrafverkets
överskott beräknas till 25 miljoner kronor.
I avseende å statens järnvägar torde likaledes det av mig omnämnda
förslaget i fråga örn dyrtidstilläggen påkalla, att överskottet upptages
till ett något högre belopp än det av chefen för verket föreslagna. Jag
föreslår, att inkomsttiteln beräknas till 17 miljoner kronor. Härvid förutsättes
emellertid, att, i enlighet med vad jag i proposition nr 173 till årets
riksdag förordat, ett särskilt anslag uppföres å riksstaten till utjämnande
av den inkomstminskning, som uppstår för statens järnvägar till följd
av eventuellt utebliven inleverering från Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag av frakttillägg för malmbanan under år 1932. Till denna fråga
skall jag längre fram återkomma.
Överskottet för vattenfallsverket har av chefen för vattenfallsstyrelsen
antagits komma att inflyta med det i riksstatsförslaget upptagna beloppet
av 15.sn miljoner kronor. Beträffande fördelningen av detta belopp på
olika rörelsegrenar har emellertid nämnde verkschef funnit vissa ändringar
i förhållande till de i statsverkspropositionen gjorda uppskattningarna
påkallade, nämligen en minskning för kanalverken med 250,000
kronor till 50,000 kronor och en ökning för kraftverken med motsvarande
belopp till 15.50 miljoner kronor. För fastighetsförvaltningen har däremot
verkschefen icke funnit anledning att föreslå någon ändring i det förut
uppskattade beloppet av 250,000 kronor. Mot de sålunda gjorda beräkningarna
har jag intet att erinra.
Vad angår avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten, vilken
som bekant grundar sig på inkomstförhållandena under år 1931, har jag
för den sedvanliga kontrollräkningen låtit införskaffa material från ordförandena
i taxeringsnämnderna i riket. De beräkningar, som verkställts
med ledning av det inkomna materialet, giva efter min uppfattning vid
handen, att det under numera inträdda förhållanden icke är tillrådligt
Kungl. Majlis proposition Nr 261.
9
att bibehålla denna inkomsttitel vid det i statsverkspropositionen beräknade
beloppet, 124 miljoner kronor. Det sammanlagda debiterade skattebeloppet
synes visserligen kunna beräknas komma att tämligen nära ansluta
sig till det belopp, som enligt statsverkspropositionen legat till grund
för beräkningen av inkomsttillflödet å titeln. I nuvarande läge måste
emellertid förutsättas, att inbetalningen av den debiterade skatten kommer
att lämna ett något sämre resultat än som tidigare varit anledning
förmoda. Med hänsyn härtill har jag ansett försiktigheten bjuda att
nedsätta det i riksstatsförslaget upptagna inkomstbeloppet med 2 miljoner
kronor till 122 miljoner kronor.
Av samma skäl som nyss nämnts anser jag mig böra tillstyrka, att den
för nästkommande budgetår föreslagna extra inkomst- och förmögenhetsskatten,
som enligt riksstatsförslaget beräknats giva 12 miljoner kronor,
upptages med ett till ll.so miljoner kronor nedsatt belopp.
Beträffande de från riksgäldskontorets förvaltning härflytande inkomsterna
må till en början anmälas, att enligt inhämtad uppgift överskotten
å allmänna järnvägslånefonden och å fonden för låneunderstöd, vilka
överskott i statsverkspropositionen beräknats till respektive 1,178,000 kronor
och 1,000,000 kronor, torde böra sänkas med respektive 48,000 kronor
och 400,000 kronor. Vidare är i detta sammanhang att märka, att å riksstaten
böra uppföras de ränteinkomster, som kunna väntas inflyta till riksgäldskontoret
i samband med de av riksdagen beslutade krediterna åt
Skandinaviska kreditaktiebolaget. I fråga örn sättet för redovisning å
budgeten av dessa ränteinkomster, vilka enligt vad jag inhämtat kunna
för nästkommande budgetår beräknas uppgå till 10,290,000 kronor, vill jag
förorda, att i riksstaten upptages en särskild inkomsttitel under rubrik
»Riksgäldskontorets inkomstmedel». Å denna titel, vilken synes lämpligen
kunna införas omedelbart före inkomsttiteln »Andel i riksbankens
vinst», böra redovisas även de riksgäldskontorets ränteinkomster m. m.,
vilka hittills ingått bland »Diverse inkomster». I riksstatsförslaget hava
ifrågavarande ränteinkomster inräknats i sistnämnda inkomsttitel med
ett belopp av 3,190,000 kronor. Enligt vad jag inhämtat anses denna siffra
nu böra sänkas till 1,260,000. Den föreslagna nya titeln »Riksgäldskontorets
inkomstmedel» bör i enlighet med vad sålunda anförts upptagas med
11,550,000 kronor.
Mot ränteinkomsterna å stödkrediterna svara emellertid beräknade ränteutgifter
å tillhopa 6,522,000 kronor. Härtill komma vissa andra ökningar
i riksgäldskontorets utgifter för statsskuldens förräntning, vilka —
efter avdrag av uppkommande minskningar å vissa i statsverkspropositionen
upptagna ränteanslag ■— beräknas uppgå till i runt tal 805,000 kronor.
Den sammanlagda utgiftsökningen under rubriken »Räntor ä statsskulden
m. m.» skulle följaktligen utgöra 7,327,000 kronor. Närmare uppgifter
rörande beräkningen av de särskilda anslagen under sagda huvud
-
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 213 höft. (Nr 261.)
2
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 261.
titel torde komma att från riksgäldskontoret tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
Inkomsttiteln »Diverse inkomster» bör i överensstämmelse med vad sålunda
förordats minskas med 3,190,000 kronor och torde kunna beräknas
till 4,425,000 kronor.
Skattebudgeten8
balansering.
Enligt de nu återgivna beräkningarna skulle, örn jag bortser såväl från
besparingen till följd av de ändrade bestämmelserna angående dyrtidstilläggen
som oek från det å riksgäldskontorets förvaltning uppkommande
överskottet, bristen i allmänna skattebudgeten uppgå till omkring 25
miljoner kronor. De minskade utgifterna för dyrtidstilläggen ävensom
sagda överskott nedbringa det belopp, för vilket täckning nu erfordras,
till i runt tal 20 miljoner kronor.
Häri är icke inräknat det föreslagna anslaget å 15 miljoner kronor till
stödlån åt jordbrukare. Ehuru jag med hänsyn till de ovissa framtidsutsikterna
och de svårigheter, som kunna väntas möta för uppgörande av
nästa statsreglering, finner det eljest böra i stort sett undvikas, att besparade
kapitaltillgångar anlitas för att finansiera det nu föreliggande
budgetförslaget, har jag dock, i betraktande av den tillfälliga karaktären
av ifrågavarande anslag, ansett mig kunna tillstyrka, att fonderade medel
tagas i anspråk för att bereda täckning för denna utgift. Härvid lärer endast
kunna ifrågakomma att anlita fonden för statsskuldens amortering.
Beträffande denna fonds ställning må erinras örn följande. Vid ingången
av innevarande budgetår bade fonden en behållning av 63.05 miljoner
kronor. Avsättningen till fonden bär i löpande riksstat beräknats uppgå
till 27.24 miljoner kronor. Enligt beslut av 1931 års riksdag skola under
budgetåret 1931/1932 av fonden tagas i anspråk dels 16.96 miljoner kronor
för riksstatens inkomstsida, dels 0.23 miljon kronor för täckande av vissa
lånemedelsförluster. Till förstärkning av de för arbetslöshetens bekämpande
för innevarande budgetår anvisade medlen bar vidare årets riksdag
efter förslag av Kungl. Majit beviljat ett belopp av 15 miljoner kronor,
för vilket täckning beretts ur fonden. Vid en avsättning till fonden
under innevarande budgetår med det i riksstaten upptagna beloppet skulle
fondens behållning vid nästkommande budgetårsskifte uppgå till 58.io miljoner
kronor.
För budgetåret 1932/1933 skulle enligt Kungl. Majlis i statsverkspropositionen
framlagda förslag avsättningen till fonden begränsas till i runt
tal 4 miljoner kronor. Fondens behållning skulle följaktligen stiga till
62.io miljoner kronor. Härifrån skola emellertid avgå dels för nedskrivning
av statens järnvägars lånekapital i enlighet med den av 1929 års
riksdag beslutade planen ett belopp av 2.60 miljoner kronor, dels ock
för budgetens inkomstsida ett belopp av 5 miljoner kronor, motsvarande
den föreslagna och numera av riksdagen beslutade avsättningen till
fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan. I huvud
-
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 261.
saklig anslutning till en av 1931 års lånemedelsrevision framlagd plan
har Kungl. Majit i statsverkspropositionen vidare föreslagit riksdagen
besluta, att för nedskrivning av det i statens produktiva fonder nedlagda
lånemedelskapitalet ävensom för täckande av förluster å lånemedelskapital
skall av fonden användas ett belopp av 27.53 miljoner
kronor. I det numera inträdda läget kan det ifrågasättas, huruvida
icke med den slutliga prövningen av lånemedelsrevisionens förslag
bör anstå. Jag förutsätter emellertid, att denna synpunkt kommer att
beaktas vid ärendets behandling inom vederbörande riksdagsutskott.
Därest ifrågavarande avskrivningsåtgärder icke vidtagas, skulle vid bifall
till vad jag i övrigt föreslagit beträffande dispositionen av fondens
tillgångar ett belopp av 54.50 miljoner kronor komma att kvarstå i fonden
vid nästa budgetårs utgång.
Med hänsyn till ställningen å fonden finner jag hinder icke böra möta,
att för täckande av utgifterna för ifrågavarande stödlån ett belopp av 15
miljoner kronor tillföres budgeten ur fonden. Nyssnämnda belopp av
54.50 miljoner kronor nedbringas härigenom till 39.50 miljoner kronor.
På sätt riksräkenskapsverket i sin förenämnda skrivelse den 29 april
1932 meddelat, kan å de s. k. rusdrycksmeaelstitlarna under löpande budgetår
beräknas uppkomma ett överskott av 4.so miljoner kronor utöver
dessa titlars i riksstaten beräknade avkastning. Till väsentlig del torde
detta överskott vara att hänföra till de av årets riksdag beslutade skattehöjningarna
beträffande vissa av hithörande titlar. Enligt gällande bestämmelser
tillföres överskottet amorteringsfonden. Då det i nuvarande
budgetläge icke synes mig lämpligt, att till fonden under innevarande
budgetår avsättes större belopp än som i riksstaten beräknats, tillstyrker
jag, att ifrågavarande överskott, avrundat till 5 miljoner kronor, tages i
anspråk för det nu föreliggande budgetförslaget.
För budgetens balansering erfordras härefter ett belopp av 15 miljoner
kronor. Efter övervägande av olika möjligheter har jag funnit mig böra
förorda, att detta belopp i sin helhet uttages genom att omsättningsskatten
å spritdrycker höjes såväl beträffande den fasta grundavgiften som med
avseende å den procentuella skattesatsen. Såsom förut erinrats, har Kungl.
Majit i proposition nr 30 förelagt riksdagen förslag angående höjning av
nämnda skatt, vilket förslag av riksdagen bifallits för tidon intill utgången
av löpande budgetår. I sitt i ärendet avgivna, av riksdagen godkända betänkande,
nr 1, uttalade bevillningsutskottet, att utskottet med hänsyn till
de ändrade förhållanden, som kunde uppkomma rörande behovet av skattemedel
för nästkommande budgetår, icke hade ansett sig för det dåvarande
böra fatta beslut om omsättnings- oell utskänkniiigsskatten under
nästa budgetår. I enlighet med riksdagens beslut utgår ifrågavarande
skatt för närvarande med dels en fast grundavgift av 60 öre per liter försålda
spritdrycker, dels ock 55 procent å det belopp, som, skatten oberäk
-
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 261.
nåd, betingas vid detaljhandelsbolagens inköp av dryckerna i buteljera!
skick. Med ledning av inom kontrollstyrelsen verkställda beräkningar
har jag kommit till den slutsatsen, att nämnda skattesatser böra för ernående
av den erforderliga merinkomsten höjas, grundavgiften från 60
öre till 1 krona för liter och den procentuella avgiften från 55 till 60
procent. Särskild proposition örn ändring i nu angiven riktning av Kungl.
Maj:ts förslag angående omsättnings- och utskänkningsskatten för nästa
budgetår synes icke behöva avlåtas till riksdagen, utan anser jag mig
med hänsyn till bevillningsutskottets nyss återgivna uttalande hava anledning
förutsätta, att utskottet vid behandling av förslaget i vad detsamma
avser tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 vidtager de ändringar, som i
enlighet med vad jag nu anfört påkallas i det riksdagen förelagda författningsförslaget.
Jag föreslår alltså, att omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker
i riksstaten för nästkommande budgetår uppföres med 68 miljoner
kronor.
Ersättning
till statens
järnvägar för
uteblivet
frakttillägg
vid malmbanan.
Jag återkommer slutligen till den förut berörda frågan örn reglering av
det frakttillägg, Guossavaara—Kiirunavaara aktiebolag torde hava att för
år 1932 erlägga till statens järnvägar.
Enligt det av Kungl. Maj:t i proposition nr 173 föreslagna, av riksdagen
godkända avtalet med Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag och trafikaktiebolaget
Grängesberg—Oxelösund kan Luossavaarabolaget under vissa
förutsättningar mot ränta erhålla anstånd med gäldandet av det statens
järnvägar enligt § 14 i 1927 års malmavtal tillkommande frakttillägget
för malmbanan. I nyssnämnda proposition framhöll jag, att, därest ej
särskilda åtgärder vidtoges, följden härav kunde bliva, att, när bolaget
åtnjöte anstånd med visst års frakttillägg, inlevereringen av statens järnvägars
överskott komme att fördröjas och statens å budgeten redovisade
inkomst från statens järnvägar att nedgå, medan för senare år, då bolaget
inbetalade sådant uppskjutet frakttillägg, sagda inkomst komme att
bliva i motsvarande mån större. Jag anförde vidare, att en dylik ojämnhet
i inlevereringen av statens järnvägars överskott ur statsregleringssynpunkt
icke vore önskvärd. Till undvikande härav syntes — då ju här
endast vore fråga örn en förskjutning i tiden av vad från Luossavaarabolaget
skulle komma statsverket till godo — den anordningen kunna komma
till användning, att å riksstaten ställdes till förfogande ett särskilt anslag,
att utgå av lånemedel, vilket anslag anlitades för inbetalning till
statsverket av ett belopp, motsvarande det uteblivna frakttillägget. Återbetalningen
av de för täckande av ifrågavarande förskott upplånade medlen
skulle sedermera äga rum i samband med bolagets avbetalningar å dess
fraktskuld. Med en dylik anordning skulle förekommas, att det medgivna
uppskovet med frakttilläggs inbetalande komme att inverka förryckande
på statsregleringen.
13
Kungl. Majlis proposition Nr 261.
Då man under nuvarande förhållanden torde hava att räkna med
att Luossavaarabolaget kan hilva nödsakat att begagna sig av den enligt
1932 års avtal bolaget medgivna rätten till anstånd med gäldandet
av frakttillägg för år 1932, finner jag mig böra, i anslutning till
vad jag sålunda tidigare uttalat, föreslå, att under rubriken »Fonden för
förlag till statsverket» ett anslag, att utgå av lånemedel, till belopp motsvarande
det beräknade frakttillägget för år 1932, uppföres å riksstaten
för nästkommande budgetår. Anslaget torde enligt en från chefen för
statens järnvägar lämnad uppgift böra beräknas till 9.60 miljoner kronor.
Vid bifall till anslagsäskandet bör den i statsverkspropositionen upptagna
inkomsttiteln »Övriga lånemedel» höjas med ett mot anslaget svarande
belopp.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t Hemställan.
måtte föreslå riksdagen att
dels, med ändring av i statsverkspropositionen och,
såvitt angår tullmedlen, i propositionen nr 59 framlagda
förslag angående upptagande i riksstaten för budgetåret
1932/1933 av vissa inkomsttitlar, i nämnda riksstat
beräkna följande inkomsttitlar sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt,
bevillning ...........................................
kronor
122,000,000
Extra inkomst- och förmögenhets- skatt, bevillning
11,500,000
Stämpelmedel, bevillning
»
45,000,000
Tullmedel, bevillning
148,000,000
Omsättnings- och utskänknings- skatt å spritdrycker, bevillning........
»
68,000,000
Diverse inkomster............................
4,425,000
Postverket, bevillning
»
13,500,000
Telegrafverket ................................
25,000,000
Statens järnvägar............................
»
17,000,000
Statens vattenfallsverk:
a. Kraftverken kronor 15,500,000
b. Kanalverken » 50,000
c. Fastighetsför-
valtningen » 250,000
»
15,800,000
Allmänna järn vägslånefonden
1,130,000
Fonden för låneunderstöd
600,000
Fonden för statsskuldens amorte- ring ........................................................
T>
25,000,000;
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 21S haft. (Nr 261.)
14
321606.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 261.
dels i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföra en
inkomsttitel »Riksgäldskontorets inkomstmedel»
med................................ kronor 11,550,000;
dels bland utgifter för kapitalökning under rubriken
»Fonden för förlag till statsverket» till täckande av viss
statens järnvägars fordran hos Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
anslag, att utgå av lånemedel, av .... kronor 9,600,000;
dels ock vid bifall till sistnämnda förslag höja den i
statsverkspropositionen upptagna inkomsttiteln »övriga
lånemedel» med motsvarande belopp.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit
Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Kurt Björklund.
Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (7)
7 kopplingar.
- SU 1932:148 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1932/1933. s. 5 i texten
- Rskr. 1932:351 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-ts i statsverkspropositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning» framställda förslag om nedskrivning av s. 6 i texten
- Rskr. 1932:352 Riksdagens skrivelse Nr 352 a1 i texten
- BevU 1932:58 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58 s. 5 i texten
- SU 1932:140 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning» framställda förslag örn nedskrivning av det i statens s. 2 i texten