Sök i Ratio Lex

Angående ämneslärarinnas vid allmänt läroverk rätt att för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsunderstödd enskild läroanstalt

1932-02-05 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:78, Angående ämneslärarinnas vid allmänt läroverk rätt att för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsunderstödd enskild läroanstalt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 78 .

1

Nr 78.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående ämneslärarinnas

vid allmänt läroverk rätt att för lönetur tillgodoräkna

sig tjänstgöring vid statsunderstödd enskild läroanstalt;

given Stockholms slott den 5 februari 1932.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Sam. Städener.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gaede, Hamein, von Stockensteöm,

Stadenee, Gtllenswäed, Laessoe, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet Städener anför härefter:

Genom proposition nr 231 till 1928 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t Ämneslära

under punkt 6:o riksdagen att medgiva, att ämneslärarinna, som blivit ent- ^^nt läro

ledigad från ämneslärarinnebefattning vid statsunderstödd högre flickskola, verk rätt att

emedan skolan till följd av den beslutade omorganisationen av det högre

skolväsendet nedlagts eller inskränkt sin verksamhet, och som i anledning sig tjänst

härav på av riksdagen anvisat sätt erhållit ordinarie anställning vid allmänt

läroverk, finge under en övergångstid av tio år, räknat från och med den stödd enskild

1 juli 1928, av sina tjänstår såsom ämneslärarinna vid högre flickskola till- ''•iroans,‘l11- godoräkna sig så många lönetursår utöver tre, dock högst tio, att, bortsett

från dyrtidstillägg, hennes löneförmåner såsom ämneslärarinna vid allmänt

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 64 käft. (Nr 78—80.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.

läroverk ej korinne att understiga summan av den i gällande författningstadgade

kontanta minimiavlöning och den av statsmedel utgående tillfällig a

löneförbättring, hon uppburit vid frånträdandet av sin befattning vid den

högre flickskolan.

I skrivelse den 1 juni 1928 (nr 286) anmälde riksdagen, att riksdagen

bifallit Kungl. Maj:ts förslag.

Den 29 juni 1928 utfärdade Kungl. Majit kungörelse (nr 272) i överensstämmelse

härmed.

De förutsättningar, som sådan ämneslärarinna, örn vilken här är fråga,

skall hava uppfyllt för att kunna tillgodoräkna sig lönetursår för tidigare

tjänstgöring vid privatläroverk, äro således följande:

1) den tjänstgöring, som må tillgodoräknas, skall hava fullgjorts vid statsunderstödd

högre flickskola,

2) lärarinnan skall hava blivit entledigad från ämneslärarinnebefattning

vid sådan skola,

3) entledigandet skall hava skett på den grund, att skolan till följd av

den beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet nedlagts eller

inskränkt sin verksamhet,

4) lärarinnan i fråga skall i anledning av under 2) och 3) nämnda förhållanden

hava på av riksdagen anvisat sätt erhållit ordinarie anställning

vid allmänt läroverk.

Såsom framgår av vederbörande departementschefs motivering för propositionen

nr 286 till 1928 års riksdag, torde sistnämnda villkor få anses innebära,

att vederbörande ämneslärarinna skall genom s. k. överflyttning hava

erhållit ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk. Kungörelse

angående överflyttande av vissa lärarinnor från statsunderstödda enskilda

högre flickskolor till statliga läroverk utfärdades av Kungl. Majit den 26

september 1929 (nr 295).

I skrivelse den 1 oktober 1931 har nu skolöverstyrelsen anfört, bland

annat, följande:

Överstyrelsen har funnit sig böra till prövning upptaga frågan, huruvida

någon utvidgning av den sålunda stadgade lönetursrätten kan i ett eller annat

avseende anses av förhållandena påkallad, och vill i detta avseende anföra

följande.

Överstyrelsen vill till en början framhålla, att då det i författningen står

ämneslärarinna, detta torde få anses innesluta jämväl föreståndarinna. I

nyssnämnda kungörelse den 26 september 1929 (nr 295) stadgas uttryckligen,

att till ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk behörig föreståndarinna

eller ämneslärarinna, som varit anställd vid statsunderstödd enskild högre

flickskola, skall under givna förutsättningar vara berättigad till överflyttning

till ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk, och det synes då orimligt,

att en entledigad föreståndarinna icke skulle äga samma rätt till lönetursberäkning,

för undvikande av löneminskning vid övergången, som vanlig

ämneslärarinna. Detta torde emellertid, till undvikande av varje tvekan,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition Nr 78.

böra klart utsägas, alldenstund sådana fall inom kort kunna tänkas inträffa

i samband med nedläggande av enskilda högre flickskolor, då bestämmelserna

behöva tillämpas även i fråga om föreståndarinnor. Författningens

formulering i övrigt synes giva vid handen, att vid beräkningen av sådan

föreståndarinnas löneförmåner före avgången från hennes tjänst vid den

enskilda skolan hänsyn icke får tagas till värdet av den bostadsförmån,

som jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den 29 oktober 1909 (nr 154)

tillkommer henne, utan enbart till den kontanta minimiavlöning och den

av statsmedel utgående tillfälliga löneförbättring hon uppburit vid frånträdandet

av sin befattning vid den högre flickskolan. Någon ändring av bestämmelserna

i sistberörda avseende anser sig överstyrelsen icke böra ifrågasätta.

En viss tvekan synes även kunna råda, huruvida bestämmelserna äro tilllämpliga

allenast vid själva övergångstillfället eller om de få tillämpas även

vid den senare tidpunkt efter övergången i statstjänst, då en lärarinna just

skulle ha uppnått den löneställniug vid den enskilda skolan, därest hon

kvarstått i sin befattning vid denna, att hon vid då skeende övergång till

statligt läroverk kunnat tillgodogöra sig här ifrågavarande lönetursförmån.

Överstyrelsen vill i detta avseende erinra örn att bestämmelserna beträffande

lönegradsplacering för i statstjänst överflyttad ämneslärare vid förutvarande

kommunal mellanskola, vilka bestämmelser i sin ursprungliga form direkt

begränsade ifrågavarande lönetursrätt till själva övergångstillfället, genom

kungörelsen den 27 juni 1929 (nr 200) ändrats därhän, att de medgiva sådant

successivt tillgodogörande efter övergången i statstjänst av vid den

kommunala mellanskolan tidigare intjänade lönetursår. I här förevarande

fall är ingen begränsning till övergångstillfället stadgad, och det är möjligt,

att bestämmelserna därför utan vidare kunna tillämpas successivt efter övergången

i statstjänst på här antytt sätt, men det synes önskvärt, att detta

klart utsäges, exempelvis genom samma tillägg som gjorts ifråga om i statstjänst

överflyttad ämneslärare vid kommunal mellanskola (nyssnämnda kungörelse

nr 200/1929), nämligen att örn lärare vid tillämpningen av de givna

bestämmelserna skulle i avseende å rätt till ålderstillägg hava kommit i förmånligare

ställning, därest övergången i statstjänst inträffat senare än som

skett, honom må tillgodoföras det ålderstillägg vid befattningen, som erfordras

för att nämnda förhållande må utjämnas.

Överstyrelsen vill vidare erinra därom, att det icke endast är lärarinnor

vid högre flickskolor, som kunna bliva entledigade från sina platser till följd

av de senaste årens omorganisation av det högre skolväsendet. Detsamma

gäller även lärarinnor vid enskilda mellanskolor samt högre goss- och samskolan.

Överstyrelsen har därför också i skrivelse denna dag hemställt, att

Kungl. Majit måtte medgiva sådan utvidgning av rätten till överflyttning

att de grunder, som i detta hänseende äro föreskrivna beträffande ämneslärarinnor

vid statsunderstödda enskilda högre flickskolor, skola äga tilllämpning

jämväl beträffande föreståndarinna eller ämneslärarinna, som varit

anställd vid statsunderstödd enskild mellanskola eller högre goss-eller samskola.

Därest Kungl. Majit sålunda skulle komma att besluta nyss nämnda

utvidgning av rätten till överflyttning, synes motsvarande utvidgning av här

avhandlade lönetursrätt ävenledes bliva erforderlig. Bestämmelserna angående

lönetursrätt för överflyttande ämneslärarinnor synes sålunda böra erhålla

exempelvis följande ändrade formulering:

Ämneslärarinna, som blivit entledigad från föreståndarinne- eller ämneslärarinnebefattning

vid statsunderstödd högre flickskola, enskild mellanskola

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.

eller högre goss- eller samskola, emedan skolan till följd av den beslutade

omorganisationen av det högre skolväsendet nedlagts eller inskränkt sin

verksamhet, och som i anledning härav blivit överflyttad till ämneslärarinnetjänst

vid allmänt läroverk, må under en övergångstid av tio år, räknat

från och med den 1 juli 1928, av sina tjänstår såsom ämneslärarinna vid

högre flickskola, enskild mellanskola eller högre goss- eller samskola tillgodoräkna

sig så måuga lönetursår utöver tre, dock högst tio, att, bortsett

från dyrtidstillägg, hennes löneförmåner såsom ämneslärarinna vid allmänt

läroverk ej komma att understiga summan av den i gällande författningar

stadgade kontanta minimiavlöning och den av statsmedel utgående tillfälliga

löneförbättring hon uppburit vid frånträdandet av sin befattning vid den

enskilda skolan, varvid dock skall iakttagas, att såvida lärarinna, varom

här är fråga, vid tillämpningen av dessa bestämmelser skulle i avseende å

rätt till ålderstillägg hava kommit i förmånligare ställning, därest hennes

övergång i statstjänst inträffat senare än som skett, henne må vid denna

senare tidpunkt tillgodoföras det ålderstillägg vid befattningen, som erfordras

för att nämnda förhållande må utjämnas.

Det kan emellertid ifrågasättas, huruvida icke i själva verket en mera

omfattande utvidgning av här omhandlade lönetursrätt är av omständigheterna

påkallad. Den frågan torde nämligen böra tagas under övervägande,

huruvida det är lämpligt, att sagda lönetursrätt inskränkes till sådana lärarinnor,

som genom överflyttning erhållit ordinarie anställning vid allmänt

läroverk. I åtskilliga fall hava ämneslärarinnor vid enskilda skolor själva

sökt och i fri konkurrens erhållit ämneslärarinnetjänster (liksom adjunktstjänster)

vid allmänt läroverk. Det ligger i sakens natur, att i allmänhet

endast de mest meriterade av sådana lärarinnor vid enskilda skolor kunna

på denna väg vinna anställning vid statens läroverk. Går en lärarinna

denna väg, erhåller hon emellertid ingen lönetursrätt. Det kommer därför

att ligga i hennes intresse att icke själv i vanlig ordning konkurrera sig

till en tjänst vid statligt läroverk, då hon har större fördel av att låta sig

överflyttas till sådan tjänst. Det synes dock lämpligt, att bestämmelserna

äro sådana, att de icke direkt avskräcka vederbörande lärarinnor från att

i första hand söka sörja för sig själva.

Överstyrelsen finner det således vara ej mindre rättvist ur de lärarinnors

synpunkt, vilka efter ansökan erhålla ledigförklarad ordinarie ämneslärarinnetjänst

(eventuellt även adjunktstjänst) än även ur allmänna synpunkter

lämpligt, att sagda lönetursrätt utsträckes till att gälla lärarinnor, vilka

erhålla ordinarie anställning vid allmänna läroverk oberoende av huruvida

sådan tjänst erhållits efter ansökan i vanlig ordning eller genom s. k. överflyttning.

Närmast torde sagda rätt därvid visserligen böra gälla sådana

lärarinnor, vilkas avgång från enskild skola varit eller framdeles kan beräknas

bliva nödvändig på grund av indragning av skolan eller minskning i

dess verksamhet till följd av omorganisationen av det högre skolväsendet.

Men det torde i den praktiska tillämpningen bliva förenat med stora svårigheter

att begränsa bestämmelsen på antytt sätt. Något föregripande av

frågan om medgivande av lönetursrätt för tjänstgöring vid enskilda läroanstalter

i allmänhet, därest den föreslagna lönetursrätten finge generell

karaktär, sker ju ändock icke, alldenstund de här föreslagna liksom de

redan gällande bestämmelserna, frånsett att de äro övergångsbestämmelser

med fixerad tidsgiltighet, enbart avse att skydda vederbörande lärarinnor

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 78. 5

för löneminskning och de sålunda bliva utan betydelse i alla de fall — och

de äro flertalet — då övergången i statstjänst icke medför löneminskning.

Det torde därför vara lämpligast att giva generell giltighet åt bestämmelserna

i fråga, så att varje lärarinna, som erhåller ordinarie ämneslärartjänst

vid allmänt läroverk, erhåller rätt att för sin tidigare tjänstgöring vid statsunderstödd

enskild mellanskola, högre flickskola och högre goss- och samskola

räkna lönetursår i sådan utsträckning, att övergången i statstjänst icke

för henne medför minskning i löneförmåner. Bestämmelsen, som alltjämt

bör äga karaktär av övergångsbestämmelse, skulle äga giltighet till och med

den 30 juni 1938 samt endast avse sådana lärarinnor, vilka vunnit anställning

vid statsunderstödd enskild läroanstalt före den 1 mars 1927 samt

erhållit ordinarie ämneslärartjänst vid allmänt läroverk efter den 30 juni

1928, men för dessa gälla retroaktivt.

Då överstyrelsen sålunda föreslår en mera generell rätt till sådan beräkning

av lönetursår, varigenom minskning i löneförmåner vid övergången

från enskild skola till allmänt läroverk undvikes, och alltså icke ifrågasätter

prövning i varje särskilt fall, huruvida lärarinnan i fråga varit

anställd vid en sådan skola, där minskning i lärarpersonalen på grund av

skolreformens verkningar blivit eller senare skulle bliva nödvändig, sker

detta, frånsett de redan nämnda praktiska skälen, även därför, att det synes

vara ett allmänt intresse, att alla hinder undanröjas för övergång från den

ena skolformen till den andra under själva övergångstiden. Även örn på

detta sätt i något enstaka fall en lärarinna skulle komma i åtnjutande av

här ifrågasatta förmån, utan att just hennes övergång i statstjänst varit av

förhållandena nödvändiggjord, bereder hon dock genom sin frivilliga övergång

plats vid den skola, hon lämnar, för en annan lärarkraft, och på sa

sätt kan en tvångsöverflyttning indirekt undvikas.

Det kan synas, som om här framlagda förslag skulle äga en betydande

ekonomisk räckvidd. Så är emellertid icke fallet. De föreslagna bestämmelserna

torde i själva verket erhålla praktisk betydelse i ett mycket litet

antal fall, varför det måhända snarare av den anledningen knappast kan

anses påkallat att vidtaga särskilda åtgärder i föreslagen riktning. Av anförda

principiella skäl anser överstyrelsen emellertid, att så bör ske.

Anledningen till att den ekonomiska räckvidden av förslagets antagande

blir starkt begränsad är först och främst den, att endast ett fåtal ämneslärarinnetjänster

vid de allmänna läroverken under de återstående åren av

ifrågavarande övergångstid torde komma att ledigförklaras, då flertalet sådana

tjänster med all sannolikhet komma att liksom för närvarande besättas

genom överflyttning. Men dessutom äga bestämmelserna, såsom här nedan

framhålles, en sådan syftning och innebörd, att de endast bliva tillämpliga

på en del av de lärarinnor, som övergå till ordinarie ämneslärartjänst vid

allmänt läroverk. I detta sistnämnda avseende har överstyrelsen icke heller

tänkt föreslå någon ändring, även örn det icke lär kunna bestridas, att bestämmelserna

i visst avseende verka mindre rättvist.

Skolöverstyrelsen övergår härefter till en siffermässig granskning av be

stämmelsernas innebörd och verkan vid den praktiska tillämpningen. Därefter

fortsätter överstyrelsen:

Det framgår av de anförda siffrorna, att, frånsett föreståndarinna, bestämmelserna

i sin nuvarande och sin föreslagna form endast äga betydelse för

sådana lärarinnor, som vid enskilda läroanstalter uppnått den tredje eller

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Majlis ■proposition Nr 78.

högsta lönegraden och för dessa endast inom ortsgrupperna A—D. En lärarinna

i tredje lönegraden, som erhåller utnämning till ämneslärarinna vid

allmänt läroverk inom ortsgrupp A—D, kommer sålunda i andra lönegraden,

medan en lärarinna, som erhåller utnämning till sådan tjänst vid ett läroverk

inom ortsgrupp E—G, icke behöver placeras högre än i första lönegraden

för att ej åsamkas löneminskning. I vissa fall erhåller hon därvid

något högre lön såsom ämneslärarinna vid allmänt läroverk inom billigare

än vid läroverk inom dyrare ortsgrupp. Dessa skiljaktigheter sammanhänga

emellertid med själva avlöningssystemet och torde knappast kunna undvikas.

Bestämmelsernas syftning är ju endast att skydda ifrågavarande lärarinnor

för löneminskning genom övergången i statstjänst, och då sådan löneminskning

icke inträder vid läroverk inom ortsgrupperna E—G, synas några särbestämmelser

beträffande avlöningsförmånerna för ämneslärarinnor vid dylika

läroverk icke böra ifrågasättas, även örn dessa lärarinnor komma i en oförmånlig

ställning gent emot ämneslärarinnor vid andra läroverk. Det oegentliga

i bestämmelsernas verkan neutraliseras för övrigt i fråga om läroverk

inom ortsgrupp F och G i viss mån genom den för dessa ortsgrupper gällande

provisoriska avlöningsförbättringen, varför det väsentligen endast blir

de ifrågavarande lärarinnorna vid läroverk inom ortsgrupp E, som mera

påtagligt bli ogynnsamt ställda gent emot lärarinnor vid läroverk inom ortsgrupperna

A—D.

På grund av nämnda omständigheter blir, såsom redan framhållits, den

ekonomiska räckvidden av förslaget starkt begränsad, och en översiktlig

beräkning har givit vid handen, att bestämmelserna, därest de nu hnge

tillämpas i fråga örn lärarinnor, som efter ansökan i vanlig ordning utnämnts

till ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk efter den 30 juni 1928, endast

i något enstaka fall skulle få praktisk betydelse. Någon ökning i det beräknade

anslaget till ålderstillägg för lärare vid de allmänna läroverken synes

därför icke nödvändiggöras av ett antagande av förslaget.

Då bestämmelserna, såsom framgår av det anförda, i den praktiska tilllämpningen

endast äro av betydelse för (icke adjunktsbehöriga) ämneslärarinnor,

synes anledning saknas att giva den en sådan formulering, att de

teoretiskt även skulle täcka adjunkts- eller lektorstjänster, exempelvis genom

att ersätta ordet ämneslärarinnetjänst med ämneslärartjänst, även om detta

rent principiellt kunde synas riktigare.

Bestämmelsen, att vederbörande ämneslärarinna får tillgodoräkna sig högst

10 år av sin tjänstgöring vid enskilt läroverk, är, såsom torde framgå av

ovanstående, i föreliggande fall utan praktisk betydelse. På samma sätt

saknar bestämmelsen om borträkning av tre år i detta fall betydelse utom

i fråga örn föreståndarinnor, som i följd av denna bestämmelse icke torde

kunna erhålla placering i andra lönegraden såsom ämneslärarinna vid allmänt

läroverk, därest de icke kunna åberopa minst 8 tjänstgöringsår vid

enskild skola, och som alltså, därest de tidigare skulle övergå i statstjänst,

vilket visserligen ytterst sällan torde inträffa, få vidkännas löneminskning.

Det synes emellertid enklast att i fråga om här omhandlade grupper av

befattningshavare tillämpa samma princip som i fråga om i statstjänst överflyttade

lärare vid förutvarande kommunala mellanskolor och sålunda föreskriva,

att vederbörande lärarinna skall vara berättigad att såsom ämneslärarinna

vid allmänt läroverk omedelbart erhålla placering i lägst sådan

lönegrad, att övergången i statstjänst ej medför löneminskning (jämför kungörelsen

nr 200/1929).

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.

Därest Kungl. Majit och riksdagen ansluter sig till vad överstyrelsen ovan

föreslagit, torde bestämmelserna angående här förevarande lönetursrätt sålunda

böra erhålla följande ordalydelse i stället för den nuvarande eller den

ovan föreslagna:

Föreståndarinna eller ämneslärarinna vid statsunderstödd enskild mellanskola,

högre flickskola samt högre goss- och samskola skall, därest hon före

den 1 mars 1927 blivit anställd med full tjänstgöring vid statsunderstödd

enskild läroanstalt samt efter den 30 juni 1928 erhåller ordinarie ämneslärarinnetjänst

vid allmänt läroverk, under en övergångstid av tio år, räknat

från och med den 1 juli 1928, vara berättigad att såsom ämneslärarinna

vid allmänt läroverk omedelbart erhålla placering lägst i sådan lönegrad,

att bortsett från dyrtidstillägg, hennes löneförmåner såsom ämneslärarinna

vid allmänt läroverk ej komma att understiga summan av den i gällande

författningar stadgade kontanta minimiavlöning och den av statsmedel utgående

tillfälliga löneförbättring hon uppburit vid frånträdandet av sin befattning

vid den enskilda skolan, varvid dock skall iakttagas, att såvida lärarinna,

varom här är fråga, vid tillämpningen av dessa bestämmelser skulle

i avseende å rätt till ålderstillägg hava kommit i förmånligare ställning,

därest hennes övergång i statstjänst inträffat senare än som skett, henne

må vid denna senare tidpunkt tillgodoföras det ålderstillägg vid befattningen,

som erfordras för att nämnda förhållande må utjämnas.

Skolöverstyrelsen slutar med att hemställa, det Kungl. Majit täcktes vidtaga

åtgärder för att kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 272) angående rätt

för ämneslärarinna vid allmänt läroverk att i vissa fall av sina tjänstår

såsom ämneslärarinna vid statsunderstödd högre flickskola tillgodoräkna sig

lönetursår, måtte ersättas av nya bestämmelser i överensstämmelse med överstyrelsens

nyss angivna förslag.

I ärendet har statsJcontoret den 29 oktober 1931 avgivit utlåtande. Statskontoret

anför:

Skolöverstyrelsens förslag till ändring av kungörelsen den 29 juni 1928

(nr 272) innebär enligt det första av överstyrelsens alternativ,

a) att i kungörelsen skulle uttryckligen angivas, att densamma avser icke

endast f. d. ämneslärarinnor utan även f. d. föreståndarinnor vid enskilda

läroanstalter,

b) att till grund för jämförelsen mellan löneförmånerna i statstjänsten

och i den föregående enskilda tjänsten skulle läggas förhållanden, icke endast

vid själva övergångstillfället, utan även vid den senare tidpunkt, då lärarinnan,

därest hon kvarstått i enskild tjänst, skulle erhållit löneförhöjning;

samt

c) att lönetursrätten skulle utsträckas att gälla jämväl för lärarinnor och

föreståndarinnor vid enskilda mellanskolor samt högre goss- och samskolor.

Vad beträffar den under a) angivna ändringen, kan det visserligen göras

gällande, att densamma är onödig, då det ligger i sakens natur, att under

uttrycket »ämneslärarinna» även inbegripes föreståndarinna. Statskontoret

har emellertid intet att erinra mot att ändringen vidtages till undvikande

av varje tvekan angående tolkningen och till vinnande av överensstämmelse

mellan uttryckssätten i nu förevarande kungörelse och kungörelsen den 26

september 1929 (nr 295) angående sådan överflyttning, som nu är ifråga.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.

Vidkommande den under b) omförmälda ändringen kan statskontoret icke

dela överstyrelsens mening att tvekan kan råda, huruvida redan de nuvarande

bestämmelserna medgiva, att jämförelsen mellan löneförmånerna får avse

senare tidpunkt än själva övergångstillfället. Det torde vara klart, att så

icke är fallet och att alltså, därest man vill medgiva den för lärarinnorna

gynnsammare beräkningsgrunden, uttryckligt stadgande därom bör meddelas.

Särskilt med hänsyn till att ifrågavarande förmån tillkommer lärare, som

från kommunal mellanskola övergår till allmänt läroverk (kungörelsen den

27 juni 1929, nr 200), anser sig statskontoret böra tillstyrka förslaget. Statskontoret

vill härvid erinra, att jämlikt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373)

samina beräkningssätt tillämpas beträffande ålderstillägg för civila befattningshavare

i statens tjänst.

Den under c) angivna ändringen är givetvis beroende av att samma bestämmelser,

som beträffande överflyttning gälla för ämneslärarinnor och

föreståndarinnor vid högre flickskolor, komma att, på sätt överstyrelsen i

särskild skrivelse föreslagit, meddelas jämväl för lärarinnor vid enskilda

mellanskolor samt högre goss- och samskolor. Under denna förutsättning

har statskontoret intet att erinra mot förslaget i denna del.

Det torde böra påpekas, att överstyrelsen i sitt nu förevarande alternativa

ändringsförslag utbytt uttrycket »på av riksdagen anvisat sätt erhållit ordinarie

anställning vid allmänt läroverk»..mot »blivit överflyttad till ämneslärarinnetjänst

vid allmänt läroverk». Ändringen, som är av rent formell

natur, torde vara föranledd av att, sedan de nuvarande bestämmelserna om

lönetursrätten meddelades, tillkommit kungörelsen den 26 september 1929

(nr 295) med närmare föreskrifter örn den s. k. överflyttningen.

Det andra av överstyrelsen alternativt framlagda förslaget, vilket är det

som av överstyrelsen i första hand förordas, utvidgar rätten till tillgodoräkning

av tjänstår vid enskild läroanstalt att avse ej endast de fall, då s. k.

överflyttning ägt rum, utan även, med vissa tidsbegränsningar, varje fall,

då lärarinna vid enskild skola vunnit anställning vid allmänt läroverk,

d. v. s. även då övergången skett efter ansökning och utnämning i vanlig

ordning och utan något samband med den nya läroverksorganisationen.

Såsom skäl för förslaget anföres huvudsakligen, att det innebär rättvisa mot

vederbörande lärarinnor, att det ur det allmännas synpunkt är önskvärt,

att under skolorganisationens övergångstid alla hinder undanröjas för övergång

från den ena skolformen till den andra samt att anordningen, med

hänsyn till det fåtal lärarinnor det här kan bliva fråga örn, är av obetydlig

ekonomisk räckvidd.

Statskontoret måste ställa sig mycket tveksamt beträffande lämpligheten

av detta förslag. Utan att underskatta vikten av de båda förstnämnda

skälen, kan man dock icke förbise, att det här gäller att beträffande en

särskild grupp lärare vid de allmänna läroverken införa principen örn

lönetursrätt för tjänstgöring vid enskilda och kommunala skolor, en fråga

som sedan länge står på dagordningen och väl kan antagas inom icke allt

för avlägsen framtid bliva löst. De betänkligheter, som måste hysas mot

förslagets principiella sida, bliva icke hävda av den av överstyrelsen framhållna

omständigheten, att det endast är fråga om övergångsbestämmelser

med fixerad tidsgiltighet, vilka endast avse att skydda vederbörande mot

löneminskning. Man skulle tvärtom kunna säga att, om det anses skäligt

att lärarinnorna, oberoende av övergångens samband med nya läroverksorganisationen,

erhålla ifrågavarande lönetursrätt, det icke finns någon an
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.

ledning att begränsa denna förmån att gälla endast under viss tid — enligt

förslaget tio år. Om anordningen kunde inskränkas till att avse endast de

fall, då den s. k. frivilliga övergången är föranledd av omorganisationen,

vore måhända icke så mycket att erinra däremot. Men då detta, på sätt

överstyrelsen framhåller, av praktiska skäl svårligen låter sig göra, erhåller

bestämmelsen en räckvidd, principiellt sett, som knappast kan anses tillrådlig.

Emellertid vill statskontoret å andra sidan icke förneka, att fall kunna

förekomma, då den föreslagna förmånen skäligen bör beredas vederbörande

lärarinna. Med anledning härav och då det tredje av överstyrelsens skäl

för förslaget — det fåtal lärarinnor, å vilka bestämmelsen skulle bliva tilllämplig

— synes tala för en individuell provning i varje särskilt fall, vill

det förefalla statskontoret, som om saken lämpligast borde ordnas så, att

Kungl. Maj:t erhåller riksdagens bemyndigande att i de fall, då övergång

från förenämnda enskilda eller kommunala läroanstalter till allmänt läroverk

äger rum i annan ordning än genom s. k. överflyttning, pröva örn och i

vad mån bestämmelserna i kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 272) må å

vederbörande lärarinna tillämpas.

Statskontoret tillstyrker alltså det av överstyrelsen först framlagda förslaget

med det tillägg, att prövningen av lönetursrätten i ovan angivna fall

förbehålles Kungl. Majit.

Skulle emellertid Kungl. Majit vilja vidtaga åtgärd för genomförande av

en lönetursrätt av den omfattning, som i andra alternativet angives, vill

statskontoret framhålla, att formuleringen i övrigt av bestämmelserna i

huvudsak icke har någon annan reell betydelse än vad som innebäres i nu

gällande kungörelse i ämnet.

Skolöverstyrelsen framlägger i sin förevarande skrivelse två förslag

till utvidgning av den lönetursrätt, som enligt kungörelsen den 29 juni

1928 (nr 272) tillkommer ämneslärarinna, som blivit anställd vid allmänt

läroverk efter att förut hava tjänstgjort som ämneslärarinna vid statsunderstödd

högre flickskola. Enligt båda dessa förslag skulle ifrågavarande

lönetursrätt uttryckligen utsägas tillkomma även f. d. föreståndarinna

vid enskild läroanstalt. Vidare skulle till grund för jämförelsen mellan

löneförmånerna i statstjänsten och i den föregående enskilda tjänsten läggas

förhållanden icke allenast vid själva övergångstillfället utan även vid den

senare tidpunkt, då lärarinnan, därest hon kvarstått i enskild tjänst, skulle

erhållit löneförhöjning. Och slutligen skulle lönetursrätten utsträckas till

att gälla jämväl dem, som förut varit lärarinnor eller föreståndarinnor vid

enskilda mellanskolor samt högre göss- och samskolor. Enligt det andra —

mera omfattande — förslaget skulle rätten att tillgodoräkna tjänstår vid

enskild läroanstalt utvidgas att gälla icke blott de fall, då s. k. överflyttning

ägt rum, utan även, med vissa tidsbegränsningar, varje fall, då lärarinna

vid enskild skola vunnit anställning som ämneslärarinna vid allmänt läroverk,

d. v. s. även då övergången skett efter ansökning och utnämning i

vanlig ordning.

Statskontoret förordar det första förslaget, dock under förutsättning att

Departe
mentschefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 78.

samma bestämmelser, som beträffande överflyttning nu gälla för ämneslärarinnor

och föreståndarinnor vid högre flickskolor, också komma att föreskrivas

för lärarinnor vid enskilda mellanskolor samt högre goss- och samskolor.

Beträffande skolöverstyrelsens andra förslag har statskontoret jämväl förordat

detta, dock med den ändring, att det skulle läggas i Kungl. Maj:ts hand att i

de fall, då övergång från icke statlig läroanstalt av nu ifrågavarande slag

till allmänt läroverk äger rum i annan ordning än genom s. k. överflyttning,

pröva om och i vad mån de genom kungörelsen den 29 juni 1928

(nr 272) givna bestämmelserna må tillämpas å vederbörande lärarinna.

För det av skolöverstyrelsen framlagda första förslaget finner jag goda

skäl vara anförda, ock vill jag för min del förorda detsamma. Jag vill

erinra, att Kungl. Majit förut denna dag utfärdat kungörelse, avsedd att

ersätta kungörelsen den 26 september 1929 (nr 295) angående överflyttande

av vissa lärarinnor från statsunderstödda enskilda högre flickskolor till statliga

läroverk, och därvid föreskrivit, att till ämneslärarinnebefattning vid

allmänt läroverk kan överflyttas jämväl föreståndarinna eller ämneslärarinna,

som varit anställd vid statsunderstödd enskild mellanskola eller högre gossoch

samskola.

Vad beträffar det andra av skolöverstyrelsen framställda förslaget, finner jag

i likhet med statskontoret starka skäl tala för även dess godkännande, varvid

jag dock ansluter mig till den begränsning, som statskontoret härutinnan föreslagit

i fråga om rätt att tillgodoräkna tjänstår vid enskild läroanstalt i de

fall, då lärarinna vid enskild skola efter ansökan vunnit anställning vid

allmänt läroverk. Jag anser det alltså lämpligare, att i senast antydda fall

en individuell prövning sker samt att dylik prövning företages av Kungl.

Majit. Riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att verkställa denna

prövning lärer alltså böra utverkas.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att medgiva

1) att ämneslärarinna, som blivit entledigad från föreståndarinne-

eller ämneslärarinnebefattning vid statsunderstödd

högre flickskola, enskild mellanskola eller högre goss- och

samskola, emedan skolan till följd av den beslutade omorganisationen

av det högre skolväsendet nedlagts eller inskränkt

sin verksamhet, och som i anledning härav blivit överflyttad

till ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk, må under en

övergångstid av tio år, räknat från och med den 1 juli

1928, av sina tjänstår såsom ämneslärarinna vid högre flickskola,

enskild mellanskola eller högre goss- och samskola

tillgodoräkna sig så många lönetursår utöver tre, dock högst

tio, att, bortsett från dyrtidstillägg, hennes löneförmåner

såsom ämneslärarinna vid allmänt läroverk ej komma att

understiga summan av den i gällande författningar stadgade

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts p-oposition Nr 78.

kontanta minimiavlöning och den av statsmedel utgående

tillfälliga löneförbättring, hon uppburit vid frånträdandet

av sin befattning vid den enskilda skolan, varvid dock skall

iakttagas att, såvida sådan lärarinna vid tillämpning av

dessa bestämmelser skulle i avseende å rätt till ålderstillägg

hava kommit i förmånligare ställning, därest hennes övergång

i statstjänst inträffat senare än som skett, henne må

vid denna senare tidpunkt tillgodoföras det ålderstillägg

vid befattningen, som erfordras för att nämnda förhållande

må utjämnas, samt

2) att efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall

sådan föreståndarinna eller ämneslärarinna vid statsunderstödd

enskild mellanskola, högre flickskola eller högre gossoch

samskola, som före den 1 mars 1927 blivit anställd

med full tjänstgöring vid dylik läroanstalt och efter den

30 juni 1928 erhåller ordinarie ämneslärarinnetjänst vid

allmänt läroverk i annan ordning än genom överflyttande,

må under en övergångstid av tio år, räknat från och med

den 1 juli 1928, tillerkännas sådan lönetursrätt, som avses

under 1).

Yad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

behagar Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets

övriga ledamöter, bifalla och förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

H. B. Hammar.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:104 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ämneslärarinnas vid allmänt läroverk rätt att för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöri s. 1 i texten
  2. Rskr. 1932:107 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tjänstårsberäkning för småskollärarinnor, vilka varit anställda vid privatläroverkens a1 i texten
  3. SU 1932:39 Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående ämneslärarinnas vid allmänt läroverk rätt att för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsund s. 1 i texten
  4. SU 1932:42 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tjänstårsberä/cning för småskollärarinnor, vilka varit anställda vid privatläroverkens förberedande s. 17 i texten