Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till folkoch småskoleseminarierna m. m

1933-02-24 · 70 sidor, varav 69 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 69 av 70 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:163, Angående vissa anslag till folkoch småskoleseminarierna m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

1

Nr 163.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag till

folk- och småskoleseminarierna m. m.; given Stockholms

slott den 24 februari 1933.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Eegenten i statsrådet å Stockholms

slott den 24 februari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Engberg anför härefter:

I. Folkskoleseminarierna.

Under punkt 171 av 1933 års åttonde huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda

riksdagen förelagd, dels beräkna en minskning av den i det ordinarie reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna ingående anslagsposten: Folkskoleseminarierna,

nu 1,640,000 kronor, med 60,000 kronor till 1,580,000 kronor;

dels beräkna en minskning av den i det ordinarie reservationsanslaget till

folkskoleseminarierna ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminariet-,

nu 158,000 kronor, med 50,000 kronor till 108,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 163. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

dels beräkna en minskning ay det gemensamma ordinarie reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna, nu 1,798,000 kronor, med 110,000 kronor till

1,688,000 kronor; dels oclc till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar

vid vissa folkskoleseminarier m. m. för budgetåret 1933/1934

beräkna ett extra reservationsanslag av 52,000 kronor.

Sedan utredningen i denna fråga numera slutförts, anhåller jag nu att

ånyo få anmäla densamma för Kungl. Majit.

Den organisation av folkskoleseminarierna, som — efter åtskilliga tidigare

inskränkningar beträffande främst tillfälligt upprättade studentkurser —

förelåg läsåret 1928/1929, inrymde femton statliga folkskoleseminarier, av

vilka åtta voro dubbelseminarier och sju enkelseminarier; av dessa sistnämnda

hade två var sin ettåriga kurs för studenter. Dubbelseminarierna voro:

Uppsala (manliga elever), Linköping (manliga elever), Lund (manliga elever),

Göteborg (manliga elever), Karlstad (manliga elever), Falun (kvinnliga elever),

Umeå (kvinnliga elever) samt Luleå (samseminarium så till vida, att

i parallellavdelningen halva antalet elever var kvinnliga). Enkelseminarierna

voro: Stockholm (kvinnliga elever samt studentklass), Strängnäs (manliga

elever), Växjö (manliga elever samt studentklass), Kalmar (kvinnliga elever),

Landskrona (kvinnliga elever), Skara (kvinnliga elever) samt Härnösand (manliga

elever).

Antalet avgångsklasser skulle alitsa, därest ifrågavarande organisation upprätthållits

i full utsträckning, varit 25, varav 15 Va med manliga elever och

9 Vä med kvinnliga elever. Med anledning av en sedan flera år konstaterad

överproduktion av lärarkrafter hade emellertid vissa inskränkningar av

denna organisation måst vidtagas, beträffande vilka jag tillåter mig hänvisa

till Kungl. Majits proposition nr 121 till 1929 års riksdag.

De flesta av nu berörda åtgärder hade emellertid endast provisorisk karaktär,

men även fragan örn en mera definitiv inskränkning av seminarieorganisationen

var i flera år under övervägande.

Efter en av skolöverstyrelsen verkställd utredning framlade Kungl. Majit

i nyssberörda proposition nr 121 till 1929 års riksdag förslag i ämnet, vilket

resulterade i, jämte annat, att riksdagen (se riksdagens skrivelse den 4

maj 1929, nr 145) beslöt, att folkskoleseminariet i Strängnäs skulle från och

med läsåret 1929/1930 successivt nedläggas.

Efter vidlyftiga utredningar, beträffande vilka jag tillåter mig hänvisa till

proposition nr 143 till 1932 års riksdag, framlade Kungl. Majit i nämnda

proposition för riksdagen förslag till omorganisation av folk- och småskoleseminarierna.

Beträffande den närmare innebörden av detta förslag, i vad

detsamma avser folkskoleseminarierna, torde jag här likaledes få hänvisa

till sagda proposition.

I skrivelse den 14 juni 1932, nr 353, i anledning av Kungl. Majits nämnda

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

proposition jämte i ämnet väckta motioner, anmälde härefter riksdagen, att

riksdagen beslutat, att folkskoleseminarierna i Härnösand, Skara och Landskrona

skulle från och med början av läsåret 1932/1933 successivt nedläggas.

Tillika anhöll riksdagen, att Kungl. Majit måtte låta verkställa förnyad utredning

i fråga örn organisationen av statens folkskoleseminarier i övrigt,

med beaktande av de synpunkter, riksdagen i nämnda skrivelse anfört, samt

för riksdagen framlägga det förslag, vartill denna förnyade utredning kunde

giva anledning.

Genom beslut den 8 juli 1932 föreskrev Kungl. Majit, bland annat, att

under läsåret 1932/1933 någon första klass icke skulle uppehållas vid folkskoleseminarierna

i Härnösand, Skara och Landskrona. Samtidigt meddelades

beslut rörande uppehållande av parallellavdelningar under nämnda

läsår, antalet elever i varje klassavdelning o. s. v.; härtill återkommer jag

i det följande.

Den 14 juli 1932 bemyndigade härefter Kungl. Majit chefen för ecklesiastikdepartementet

att tillkalla högst sju sakkunniga för att inom nämnda

departement biträda med den av riksdagen i dess ovanberörda skrivelse den

14 juni 1932, nr 353, begärda utredningen i fråga örn organisationen av

statens folkskoleseminarier.

De jämlikt nämnda bemyndigande tillkallade sakkunniga, vilka antagit

benämningen 1932 års seminariesak kunniga, äro för närvarande sysselsatta

med det åt dem anförtrodda uppdraget, vilket, enligt av de sakkunniga

meddelad uppgift, beräknas, om möjligt, bliva slutfört under senare hälften

av år 1933.

För budgetåret 1933/1934 har man sålunda att räkna med den organisation

av folkskoleseminarierna, som framgått ur ovanberörda riksdagsbeslut,

och jag övergår nu till att lämna en redogörelse för de förslag, som under

nu angivna förutsättningar böra föreläggas 1933 års riksdag.

I skrivelse den 29 november 1932 har skolöverstyrelsen framlagt förslag

om anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1933/1934 ävensom

vissa i samband härmed stående frågor och därvid till en början behandlat

frågan om omfattningen av lärarutbildningen under nämnda tid.

I enlighet med den plan för ifrågavarande utredningsarbeten, som under

en följd av år tillämpats, har överstyrelsen i skrivelse till samtliga statens

folkskolinspektörer, Stockholms folkskoledirektion och Göteborgs allmänna

folkskolestyrelse den 10 september 1932 infordrat uppgifter angående lärarantalet

i rikets folkskolor den 1 november 1932 enligt enahanda grunder,

som följts alltsedan år 1922, samt angående de förändringar i lärarbehovet

som kunde beräknas inträffa under innevarande och följande läsår till följd

av beslutade eller ifrågasatta organisationsförändringar, ändringar i lärjungantal

o. s. v. Tillika har överstyrelsen från vederbörande rektorer vid statens

folkskoleseminarier inhämtat upplysningar rörande den omfattning, vari

de åren 1930, 1931 och 1932 utexaminerade eleverna vunnit anställning vid

folkskola eller annan läroanstalt den 15 oktober 1932.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

Lärartillgången hösten 1932.

I de utlåtanden, som överstyrelsen avgivit under de närmaste åren före

1930, har överstyrelsen framhållit, att uppgifterna från de olika inspektionsområdena

visade, att inga större svårigheter mött att erhålla kompetenta

vikarier såväl å vakanta tjänster, som vid fall av tjänstledighet. År 1930

hade förhållandena emellertid börjat ändra sig. Åv vikarierna å 366 vakanta

tjänster och för 714 tjänstlediga lärare var nämligen ett antal av 50

antingen icke kompetenta (33) eller pensionerade lärare (17). År 1931 hade

denna siffra ökats. Sammanlagda antalet icke kompetenta och pensionerade

lärare var vid denna tidpunkt 78. — Folkskolinspektörernas uppgifter för

år 1932 visa, att svårigheterna att skaffa kompetenta vikarier nu ytterligare

ökats. Sammanlagda antalet pensionerade och icke kompetenta lärare var

88. Därjämte kan framhållas, att 70 av de ordinarie lärarna icke pensionerats,

ehuru de överskridit 60 år.

SeminariereJctorernas uppgifter rörande de under åren 1930—1932

utexaminerade lärarna.

Vad därefter vidkommer de från seminarierektorerna ingångna upplysningarna

angående de åren 1930, 1931 och 1932 utexaminerade lärarnas

anställningsförhållanden, torde det böra erinras därom, att uppgifterna i likhet

med föregående år hänföra sig till tidpunkten den 15 oktober, varigenom

i möjligaste mån undgåtts den felkälla, som värnpliktstjänstgöringen

utgör.

Resultatet av den nu förebragta utredningen framgår av nedanstående tablå.

Examensår

Ut-

Extra

Vika-

An-

ställ-

ning

vid

skola

av

annat

slag

Ej sökt anställning

på grund av

Ar-

Upp-

gift

sak-

nas

mine-

rade

narie

ordi-

narie

rier

värn-

plikt

äk-

ten-

skap

annan

anled-

ning

bets-

lösa

Döda

Manliga lärare.

1930 .........

258

74

74

88

5

i

7

1

2

, f

6

1931.........

264

51

75

109

2

9

—

10

3

1

4

1932 .........

255

5

60

123

—

48

—

7

5

—

7

Summa

777

130

209

320

7

58

—

24

9

3

17

Kvinnliga lärare.

1930 .........

160

45

54

45

—

—

7

2

2

1

4

1931.........

162

23

83

46

1

—

2

4

1

■

2

1932 .........

177

2

88

74

4

—

—

5

3

—

1

Summa

499

70

225

165

5

—

9

11

6

1

7

Av tablån samt av andra uppgifter, som stått till överstyrelsens förfogande,

framgår bland annat följande.

Sammanlagda antalet lärare, vilka icke innehade anställning den 15 oktober

1932, utgör av de tre årsklasser, varom här är fråga, 9 manliga och 6

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

kvinnliga eller i allt 15. Motsvarande siffra utgjorde vid fjolårets undersökning

11 manliga och 5 kvinnliga, tillsammans 16 lärare. Ar 1932 hava

58 lärare av värnplikt varit hindrade att söka anställning, år 1931 uppgick

denna grupp till ett antal av 63. Totala antalet lärarkrafter, som vid inträffande

vakans eller ledighet kan anses disponibelt under läsåret, utgör alltså

15 + 58 = 73 mot föregående år 16 + 63 = 79. Av dessa 73 hava dock 4

förklarat sig endast söka tjänst i hemorten.

Ben nuvarande lär arbristen.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen, saknades enligt inspektörernas

rapporter den 1 november 1932 i 88 fall kompetenta personer för

uppehållande av lärarbefattningar. Å andra sidan vore enligt seminarierektorernas

uppgifter 15 av de under åren 1930—1932 utexaminerade lärare,

vilka sökt anställning, utan sådan den 15 oktober 1932. Den bristande överensstämmelsen

mellan dessa uppgifter kan givetvis i någon mån hava sin

förklaring i de olika tidpunkter rapporterna avse. Huvudorsaken till divergensen

mellan uppgifterna är emellertid säkerligen den brist på rörlighet,

som i viss mån utmärker och måste utmärka den kår, som rekryterar speciellt

vikariaten. Ett visst överskott på lärarkrafter måste alltid förefinnas,

örn det normala behovet av vikarier skall kunna tillgodoses. Därest detta

överskott är mycket litet, blir följden, att i vissa delar av landet en faktisk

brist på kompetenta lärarkrafter kommer att visa sig. Att läsåret 1932/1933

en sådan brist föreligger bekräftas även av upplysningar, som inhämtats

från den av Sveriges allmänna folkskollärarförening anordnade platsförmedlingsbyrån.

I sitt utlåtande den 20 november 1931 angående omfattningen av folkskollärarutbildningen

läsåret 1932—1933 beräknade överstyrelsen, att en brist

på 271 lärare skulle föreligga vid slutet av vårterminen 1932. Överstyrelsen

har vid upprepade tillfällen framhållit, hur vanskligt det är att göra några

förutberäkningar i fråga örn lärarbehovet. Det är därför icke överraskande,

örn nyssnämnda siffra rörande den beräknade bristen vid läsårets slut 1932

visat sig icke fullt överensstämma med det faktiska förhållandet. Överstyrelsen

har funnit, att en brist på kompetenta lärare förefunnits under året

och att denna brist uppgick till cirka 230 vid vårterminens slut och till

cirka 80 den 1 november 1932. Dessa siffror överensstämma väl med den

erfarenhet, som överstyrelsen har rörande olikheten i fråga örn behovet av

lärarkrafter vid dessa båda tidpunkter av året.

Antalet tjänstlediga lärare plägar vara åtskilligt större vid vårterminens

slut än den 1 november. Följaktligen är också behovet av vikarier större

vid vårterminens slut. Skillnaden mellan vikariebehoven vid dessa tidpunkter

motsvarar cirka 1 procent av antalet lärartjänster, alltså för närvarande

cirka 150.

Det är givet, att lärarbehovet under loppet av ett läsår måste växla.

Denna växling är naturligtvis beroende ej blott på antalet tjänstlediga lärare

vid olika tillfällen utan även på antalet avgångna lärare och antalet nyinrättade

(respektive indragna) tjänster.

Den ökning i behovet, som på grund av dessa senare faktorer kan inträda

under läsåret, kompenseras i viss mån därav, att de lärare, som under höstterminen

fullgöra sin värnplikt, vanligen äro oförhindrade att under vårterminen

inträda i tjänstgöring.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

Beräkning av lärartillgång och lärarbehov under de närmaste åren.

Vid sina beräkningar år 1931 rörande lärarutbildningen utgick överstyrelsen

från det behov, som kunde anses föreligga vid läsårets slut. Om överstyrelsen

även nu skulle bygga på denna förutsättning och alltså söka anpassa

utexaminationen av lärare efter det stora lärarbehov, som förefinnes

mot slutet av vårterminen, skulle en beräkning av lärartillgång och lärarbehov

under de närmaste åren -— utförd enligt samma grunder som efterföljande

tabell giva bland annat det resultatet, att en intagning av omkring

440 elever borde ske år 1933.

Emellertid hava förhållanden inträffat, vilka göra, att största försiktighet

nu måste iakttagas vid beräkningarna av lärarbehovet. De svårigheter, som

alltid, föreligga vid dessa beräkningar, även då de endast avse några få år

framåt, äro för närvarande större än vanligt på grund av att en fortgående

centralisation av skolväsendet säkerligen kommer att medföra en ej obetydlig

indragning av lärartjänster och det nu icke är möjligt att beräkna, i vilken

utsträckning detta kommer att ske. Överstyrelsen finner det därför icke

lämpligt att i år grunda sina beräkningar på det relativt stora lärarbehov,

som fanns vid slutet av läsåret 1931/1932. Men å andra sidan torde det

ej heller vara rådligt att bygga på det mindre behovet den 1 november.

Vid de kalkyler rörande lärarbehovet för de närmaste åren, som överstyrelsen

nu går att framlägga, har överstyrelsen därför ansett, sig böra räkna

med en avsevärt mindre lärarbrist än vad överstyrelsen, enligt vad förut

sagts, ansett förefinnas vid nämnda läsårs slut. Den siffra (160), som överstyrelsen

därvid valt, är ett ungefärligt medeltal mellan den beräknade

lärarbristen den 1 november och vid läsårets slut. Med denna siffra som

utgångspunkt kunna beräkningarna för lärartillgång och lärarbehov för de

närmaste åren göras på det sätt, som framgår av följande tabell. Överstyrelsen

vill därvid framhålla, att beräkningarna äro gjorda med den förutsättningen,

att en eventuell omorganisation av seminarierna icke kommer

att inverka på utexaminationen under de i tabellen upptagna läsåren.

1932/33

1933/34

1934/35

1935/36

1936/37

1937/38

Överskott under föregående läsår

— 160

— 228

— 165

— 45

+ 10

+ 39

Antal utexaminerade närmast

föregående vårtermin.....

432

467

465

430

390

370

Antal lärare, som kunna beräk- nas omedelbart övergå till

andra verksamhetsgrenar . . .

12

12

12

12

12

12

För folkskolan disponibla lärare

vid början av läsåret (= sum- man av uppgifterna i första

och andra raden, minskad med

uppgiften i tredje raden) . . .

260

227

288

373

388

397

Behov av nya lärare (enligt byrå- chefen Göranssons beräknin- gar. Siffrorna för de två första

läsåren justerade på grund av

nya uppgifter från folkskolin- spektörerna) ...........

488

392

333

363

349

389

Beräknat överskott (i medeltal)

under läsåret..........

- 228

— 165

— 45

+ 10

+ 39

+ 8

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

Enligt i denna tabell gjorda beräkningar skulle alltså lärarbristen fortsätta

under tre läsår, varefter ett obetydligt överskott på lärare skulle finnas under

de två följande läsåren. För att möta det beräknade lärarbehovet under

läsåret 1937/1938 bör ett antal av omkring 370 lärare utexamineras vårterminen

1937. Örn 50 av dessa beräknas tillhöra ettårig studentkurs och

resten fyraårig kurs, skulle alltså en intagning av 320 elever behöva äga

rum vid fyraårig seminariekurs år 1933. Härtill komma 50 studenter, som

beräknats bli utexaminerade år 1934 och som böra intagas i ettårig kurs år

1933. Hela antalet intagna elever vid folkskoleseminarierna år 1933 beräknas

alltså till 370.

Härefter har överstyrelsen till behandling upptagit frågan örn folJcslcoleseminarieorganisationen

under läsåret 193311934 och då vidare anfört:

Överstyrelsen övergår nu till beräknandet av antalet klassavdelningar vid

folkskoleseminarierna under läsåret 1933/1934. Den under läsåret 1932/1933

förefintliga fördelningen av klassavdelningar vid de olika seminarierna är

följande:

Seminarierna i Landskrona, Skara och Härnösand.....3 klassavdelningar

Seminariet » Kalmar.........................4 »

Seminarierna » Stockholm, Växjö och Luleå.........5 »

» » Linköping, Falun, Lund, Karlstad och

Umeå..........................6 »

» » Uppsala och Göteborg..............7 »

Dubbelseminariernas klassuppsättning är följande:

Uppsala och Göteborg.......................I, 2 II, 2 III, 2 IV

Linköping, Falun och Karlstad.................2 I, II, III, 2 IV

Lund.................................... I, II, 2 III, 2 IV

Umeå ................................... I, 2 II, lil, 2 IV

Luleå....................................I, II, 2 III, IV.

Såsom överstyrelsen redan framhållit, skulle en intagning av 370 elever

vid folkskoleseminarierna bliva nödvändig år 1933. Av dessa skulle 50 intagas

i studentklass och 320 i fyraårig seminariekurs. Då utexaminationen

vid slutet av läsåret 1932/1933 kommer att omfatta 467 elever, måste alltså

en inskränkning av antalet klassavdelningar äga rum under läsåret 1933/

1934. Med hänsyn till att den nuvarande ordinarie lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna

bör helt utnyttjas, kan emellertid icke antalet klassavdelningar

i första klassen vid seminarierna sättas lägre än till 16, och antalet

nyintagna elever i var och en av dessa klassavdelningar torde därför böra

bestämmas till 20 för läsåret 1933/1934. Visserligen skulle en möjlighet

förefinnas att nedbringa antalet avdelningar i första klassen till 15 genom

att endast en klassavdelning intoges vid folkskoleseminariet i Umeå, men

då därigenom den nedan omtalade proportionen mellan antalet manliga och

kvinnliga elever skulle bliva alltför otillfredsställande, kan överstyrelsen icke

föreslå en sådan åtgärd. Avdelningarnas fördelning på de olika seminarierna

torde lämpligast ske på följande sätt:

seminarierna i Linköping (m), Falun (kv), Lund (m),

Karlstad (m) och Umeå (kv)..... 2 avdelningar av kl. I

» » Stockholm (kv), Uppsala (m), Växjö

(m), Kalmar (kv.), Göteborg (m), och

Luleå (m).................. 1 avdelning » » »

» » Landskrona, Skara och Härnösand 0 » » » ».

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

Därjämte skulle en studentklass omfattande 25 elever intagas i vartdera

av seminarierna i Stockholm och Växjö.

Överstyrelsen vill dock framhålla, att detta förslag till fördelning icke får

betraktas såsom definitivt, då givetvis förhållanden kunna inträffa under

läsåret 1932/1933, vilka göra en annan fördelning av klassavdelningarna på

de olika seminarierna önskvärd.

Vid den fördelning, som överstyrelsen nu föreslagit, har överstyrelsen

även beaktat den synpunkten, att proportionen mellan antalet manliga och

kvinnliga elever borde närma sig det förhållande, som överstyrelsen i sitt

utlåtande den 10 november 1931 framhållit som den lämpligaste, nämligen

11:9. Enligt överstyrelsens nu framlagda förslag skulle emellertid proportionen

bliva 11 : 7, vilket åtskilligt avviker från nyss nämnda förhållande.

Överstyrelsen finner det dock icke möjligt att nu åvägabringa förstnämnda

proportion. Först med en omorganisation av seminarieväsendet torde en

tillfredsställande lösning av denna fråga kunna ske. Överstyrelsen har visserligen

tagit i övervägande, huruvida icke såväl kvinnliga som manliga

elever skulle kunna intagas i första klassen vid folkskoleseminariet i Luleå,

men då därigenom endast 10 manliga elever — emot 50 kvinnliga — skulle

komma att intagas vid folkskoleseminarierna i hela Norrland, har överstyrelsen

ansett sig icke kunna föreslå en sådan åtgärd. Däremot kan den

möjligheten tagas i övervägande, huruvida icke 5 kvinnliga elever — utöver

det förut föreslagna antalet — skulle kunna intagas vid vartdera av

åtminstone två av de sydligare seminarierna. Denna utökning av de intagnas

antal kan göras utan att de ovan gjorda beräkningarna nämnvärt rubbas,

då erfarenheten har visat, att cirka 10 elever av olika anledningar avgå

från seminarierna under loppet av 4 år. Utexaminationen år 1937 skulle

alltså trots denna ökade intagning hålla sig omkring det beräknade talet

370.

Som förut framhållits, kommer en lärarbrist att förefinnas under ännu

ett par år framåt. Överstyrelsen finner det emellertid icke lämpligt att nu

påyrka någon anordning, varigenom en tillfällig utökning av examinationen

under de två närmaste åren skulle ske.

Enligt stadgan för statens folkskoleseminarier § 34 mom. 2 ankommer

det på vederbörande kollegium att inom de i samma paragraf mom. 2 angivna

gränserna bestämma rörande intagningen vid seminariet. Nu har

emellertid Kungl. Maj:t sedan en följd av år — bortsett från en inskränkning

av det antal elever, som finge intagas i första klassen — för ett läsår

i sänder bestämt, att nya elever icke måtte vinna inträde i andra, tredje

och fjärde klasserna, dock med rätt för överstyrelsen att, där särskilda omständigheter

prövades böra därtill föranleda, medgiva undantag från denna

bestämmelse. Enligt överstyrelsens åsikt bör en sådan anordning även under

läsåret 1933/1934 komma till stånd.

Härefter har skolöverstyrelsen till behandling upptagit vissa frågor, som

stå i samband med dels det nu nedlagda folkskoleseminariet i Strängnäs,

dels de under indragning stående folkskoleseminarierna i Landskrona, Skara

och Härnösand. Härom anför överstyrelsen:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

9

Det nedlagda folkskoleseminariet i Strängnäs.

Verksamheten vid seminariet i Strängnäs upphörde med utgången av

läsåret 1931/1932, och det anslag, som för budgetåret 1932/1933 utgår till

detta seminarium, är endast avsett att täcka nödvändiga utgifter för uppvärmning,

belysning, renhållning m. m. samt för trädgårdens underhåll.

Därjämte utgår å detta seminariums stat fortfarande lön till läraren i trädgårdsskötsel

K. A. Karlem ark. Från och med läsåret 1933/1934 komma

seminarielokalerna i Strängnäs att tagas i bruk av ett statens småskoleseminarium,

och nyssnämnda kostnader för uppvärmning, underhåll m. m.

att bestridas av anslaget till detta småskoleseminarium. Som överstyrelsen

i annan skrivelse denna dag rörande anslag till statens småskoleseminarier

framhållit, är det nödvändigt, att den vidsträckta och hittills synnerligen

välskötta seminarieträdgården fortfarande agnäs sakkunnig vård,

varjämte sakkunnig person blir behövlig för att vid småskoleseminariet upprätthålla

undervisningen i ämnet trädgårdsskötsel. På grund härav har överstyrelsen

i nyssnämnda skrivelse föreslagit, att dessa uppgifter måtte anförtros

åt trädgårdsläraren Karlemark. Då emellertid överstyrelsen ännu icke

velat taga ställning till frågan örn anställande av ordinarie Övningslärare

vid statens småskoleseininarier, anser sig överstyrelsen icke kunna föreslå,

att en ordinarie lärartjänst i trädgårdsskötsel inrättas vid småskoleseminariet

i Strängnäs redan från och med budgetåret 1933/1934. Karlemarks lön

torde därför under nämnda budgetår fortfarande böra utgå från reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna, men där uppföras å en särskild övergångsstat.

o _ .

Överstyrelsen får med anledning härav föreslå, att — efter de övriga

folkskoleseminariernas stater — i riksstaten uppföres en övergångsstat, upptagande

lön åt läraren i trädgårdsskötsel vid det nu nedlagda folkskoleseminariet

i Strängnäs K. A. Karlemark till ett belopp av 2,400 kronor.

I proposition nr 143 till 1932 års riksdag angående omorganisation av

folk- och småskoleseminarierna upptogos kostnaderna för folkskoleseminariet

i Strängnäs under budgetåret 1932/1933 till 5,667 kronor 50 öre, därav

till avlöningar 2,692 kronor 50 öre och till omkostnadsstat 2,9 i o kronor.

Enligt vad överstyrelsen nyss anfört, skulle något anslag för nämnda seminarium

ej längre vara behövligt. Då emellertid trädgårdsläraren Karlemarks

lön, 2,400 kronor, fortfarande skulle utgå från reservationsanslaget till folkskoleseminarierna,

kommer kostnadsminskningen på grund av seminariets

nedläggande att uppgå till 3,267 kronor 50 öre eller i runt tal 3,250 kronor

för budgetåret 1933/1934.

De under avveckling stående folkskoleseminarierna i Landskrona,

Skara och Härnösand.

På grund av 1932 års riksdags beslut att folkskoleseminarierna j Landskrona,

Skara och Härnösand skola successivt nedläggas, har vid ifrågavarande

seminarier någon första klass icke uppehållits under budgetåret 1932/

1933. Under läsåret 1933/1934 komma endast tvenne seminarieklasser att

finnas vid vart och ett av dessa seminarier. Samtidigt skola emellertid de

av riksdagen beslutade småskoleseminarierna i dessa städer börja sin verksamhet

i folkskoleseminariernas lokaler. Enligt överstyrelsens mening böra

emellertid icke särskilda rektorer för dessa småskoleseininarier ännu förord
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

nas, utan torde folkskoleseminariernas rektorer även böra bestrida rektorsgöromålen

vid de under utveckling stående småskoleseminarierna, till dess

folkskoleseminariernas avveckling blivit slutförd. Överstvrelsen anser det

nämligen fördelaktigt ur såväl pedagogisk som ekonomisk synpunkt, att endast

en person utövar chefskapet över de sammanförda seminarierna, vilka

under, övergångstiden skola hava ej endast lokal och materiel m. m. utan

även i viss utsträckning lärarpersonal gemensamt. Överstyrelsen förutsätter

därvid, att folkskoleseminariets rektor icke erhåller någon särskild ekonomisk

ersättning härför, enär det ökade arbete, som därigenom ålägges honom,

torde uppvägas av en minskning i rektorsgöromålen vid det under avveckling

stående folkskoleseminariet.

\id vart och ett av här ifrågavarande folkskoleseminarier torde under

budgetåret 1933,1934, förutom rektor, behövas två lektorer och tre övningsskollärare

samt därjämte Övningslärare i samma utsträckning som under

innevarande budgetår. Därjämte torde ett antal timlärartimmar bliva behövliga,

enär de få ämneslärare, som finnas kvar vid dessa seminarier, icke

kunna äga erforderlig kompetens för undervisning i samtliga seminariets

ämnen. Överstyrelsen förutsätter emellertid, att de lärare, som eventuellt

^un°a beredas full tjänstgöring vid folkskoleseminariet, skola kunna

åläggas tjänstgöring under erforderligt antal timmar i småskoleseminariet.

Detta bör gälla icke blott för ämneslärare utan även för övningsskollärare

och Övningslärare. Vad de sistnämnda beträffar, förutsätter överstyrelsen

även, att de timmar, som dessa lärare komma att undervisa i småskoleseminariets

klasser, skola vid beräknande av pension räknas lärarna tillgodo

på samma sätt, som örn de undervisat under motsvarande antal timmar i

folkskoleseminariet.

På grund av det minskade behov av lärarkrafter vid nämnda tre seminarier,

som inträder, vid början av läsåret 1933/1934, måste ett antal där

tjänstgörande ordinarie lärare förflyttas till andra platser inom undervisningsväsendet

redan före nämnda läsårs början. Vad de lektorer beträffar, vilka

inom. sagda tid böra förflyttas, vill överstyrelsen påpeka, att förflyttning

icke. i varje fall kan ske till ett motsvarande lektorat vid annat folkskoleseminarium,

beroende på det begränsade antalet vakanta ordinarie tjänster,

som stå till förfogande, ett antal, som ytterligare begränsats genom 1932

års riksdags uttalande, att förflyttning endast får ske till något av de förefintliga

dubbelseminarierna. Under sådana förhållanden blir det nödvändigt,

att förflyttning i vissa fall mäste äga rum till lektorat vid högre allmänt läroverk.

Därest det i något fall skulle visa sig, att en sådan förflyttning

icke skulle vara möjlig eller lämplig, anser överstyrelsen, att det bör tagas

under övervägande, huruvida icke vederbörande lektor bör placeras på en

adjunktstjänst vid läroverk — givetvis med bibehållen lektorslön — hellre

än att överföras på övergångsstat.

.Rörande förflyttningen av en av de lektorer, som vid ifrågavarande seminarier

bliva överflödiga under budgetåret 1933 1934, nämligen lektorn i

biologi och hälsolära samt kemi vid folkskoleseminariet i Skara J. F. Nordwall,

får överstyrelsen anföra följande. Vid folkskoleseminariet i Linköping

har ända sedan höstterminen 1922 funnits en extra ordinarie lektorstjänst i

de ämnen, som Nordwall företräder. Då fortfarande en lärare i dessa ämnen

därstädes är behövlig, och då det icke torde bliva möjligt att bereda

Nordwall någon lektorstjänst vare sig vid annat seminarium eller vid läroverk,

anser överstyrelsen det lämpligast, att Nordwall från och med den 1

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts proposition Nr 163.

juli 1933 placeras som ordinarie lektor i ämnena biologi och hälsolära

samt kemi vid folkskoleseminariet i Linköping. Överstyrelsen vill i detta

sammanhang påpeka, att en liknande förflyttning ägt rum under budgetåret

1932/1933, i det att lektorn vid det nu nedlagda seminariet i Strängnäs M.

Borgström med riksdagens medgivande överflyttades till folkskoleseminariet

i Linköping å tjänst, som förut uppehållits av extra ordinarie lektor. Då

lektor Nordwall, som är född år 1873, inträder i pensionsåldern redan år

1938, bör hans förflyttning till Linköping kunna ske, även om en kommande

omorganisation skulle kunna föranleda minskning i behovet av lärarkrafter

vid nämnda folkskoleseminarium.

Överstyrelsen föreslår därför, att på avlöningsstaten för folkskoleseminariet

i Linköping uppföres ytterligare en lektorstjänst och att med anledning

därav sagda avlöningsstat ökas från 89,520 kronor med 5,800 kronor till 95,320

kronor. Den nu ifrågasatta förflyttningen medför en minskning av anslaget

till studentkurser och parallellavdelningar med avlöning åt en extra ordinarie

lektor vid samma seminarium eller 4,000 kronor. Härtill återkommer

överstyrelsen emellertid i sammanhang med frågan om anslag till berörda

studentkurser och parallellavdelningar.

Den minskning i anslagsbehovet, som indragningen av folkskoleseminarierna

i Landskrona, Skara och Härnösand kommer att medföra, kan för

budgetåret 1933/1934 beräknas uppgå till 16,950 kronor för vartdera semi
-

nariet enligt följande beräkning:

2 lektorer ä 5,800 kronor..........................kronor 11,600

1 övningsskollärare ä 3,400 kronor................... » 3,400

Minskning av arvode till läkare m. fl................. » 350

» » omkostnadsstat....................... » 1,600

Summa kronor 16,950

Vid ett av de ifrågavarande seminarierna, nämligen Skara, kan ytterligare

en besparing göras. En av de för nästkommande läsår där beräknade och

behövliga tre övningsskollärartjänsterna är för närvarande vakant, och en

besparing skulle kunna ske, därest vikarien å denna tjänst redan läsåret

1933/1934 ersattes med en av de lärarinnor vid de nedlagda småskoleseminarierna,

vilken eljest skulle avlönas å indragningsstat. Denna lärarinna

skulle då erhålla lön å det nyinrättade småskoleseminariets i Skara stat.

Överstyrelsen föreslår alltså, att ytterligare en övningsskollärartjänst vid

folkskoleseminariet i Skara indrages.

Minskningen i anslagsbehovet på grund av nämnda seminarieindragningar

skulle alltså belöpa sig på i runt tal 54,000 kronor (3X 16,950 + 3,400=54,250).

Från detta belopp torde emellertid böra dragas anslag till erforderliga extra

lärartimmar i kunskapsämnen, tillsammans 3,000 kronor. Därtill kommer,

att lärarnas förflyttningar torde komma att medföra kostnader i form av

flyttningsersättningar. Utgifterna för ifrågavarande ändamål under budgetåret

1933/1934 torde kunna beräknas till omkring 10,000 kronor. Anslagsminskningen

för nämnda tre seminarier torde därför kunna beräknas uppgå

till 41,000 (54,000—3,000—10,000) kronor.

Slutligen bar överstyrelsen behandlat frågan örn anslagen till folksJcoleseminarierna

för budgetåret 1933/1934 och därvid anfört:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

Anslaget till folhslcolcseminarierna budgetåret 1933/1934.

För budgetåret 1931/1932 beräknades i 1931 års statsverksproposition en

minskning av medelsbehovet med cirka 50,000 kronor, inbesparade därigenom

att vakanssatta tjänster uppehöllos med vikarier. I ovannämnda proposition

nr 143/1932 beräknades för budgetåret 1932/1933 av samma anledning

en ytterligare besparing av cirka 5,000 kronor. För budgetåret 1933/

1934 torde däremot icke kunna beräknas någon besparing utöver ovan sagda

belopp, dels enär en del av de vakanssatta tjänsterna tillhört de nu under

avveckling varande seminarierna och nu av överstyrelsen föreslagits skola

helt indragas, dels därför att vissa vakanta tjänster komma att återbesättas

genom förflyttning av ordinarie lärare från nyssnämnda seminarier.

Enligt ovanstående beräkningar skulle alltså medelsbehovet för budgetåret

1933/1934 i jämförelse med sagda behov för budgetåret 1932/1933 kunna

anses minskat med sammanlagt 38,450 kronor enligt följande beräkning:

Minskning av anslaget till folkskoleseminariet i Strängnäs. . kronor 3,250

* » » s folkskoleseminarierna i Landskrona,

Skara och Härnösand...... » 41,000

Summa kronor 44,250

Ökning av anslaget till folkskoleseminariet i Linköping. . . . kronor 5,800

Totalminskning kronor 38,450

Då medelsåtgången för budgetåret 1932/1933 beräknats till 1,650,000 kronor,

skulle alltså medelsbehovet för budgetåret 1933/1934 bliva 1,611,550

kronor eller i runt tal 1,611,000 kronor.

A ifrågavarande anslag fanns den 30 juni 1932 en reservation uppgående

till 71,397 kronor 41 öre. Av denna reservation beräknades 10,000 kronor

tågås i anspråk för utgifter under budgetåret 1932/1933, vadan en reservation

å cirka 61,000 kronor kan beräknas förefinnas den 30 juni 1933.

Då folkskoleseminariet i Strängnäs vid slutet av budgetåret 1931/1932

definitivt nedlades, utvisade räkenskaperna en besparing å omkostnadsstaten

uPPgående till 13,041 kronor 41 öre. Denna besparing inlevererades till

statsverket den 11 juli 1932. De enligt förut nämnda grunder beräknade

reservationerna den 30 juni 1933 torde därför ökas med ett belopp motsvarande

nu nämnda besparing. Vid slutet av budgetåret 1932/1933 torde reservationerna

därför uppgå till cirka 74,000 kronor.

Örn av reservationerna den 1 juli 1933 24,000 kronor tagas i anspråk för

täckande av medelsbehovet för budgetåret 1933/1934, skulle, då nämnda

behov beräknats till 1,611,000 kronor, anslagsposten behöva uppföras med

1,587,000 kronor, d. v. s. med 53,000 (1,640,000 —-1,587,000) kronor mindre

än budgetåret 1932/1933.

Stipendier,

Vad därefter angår den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier,

vill överstyrelsen anföra följande.

Ifrågavarande anslagspost beräknades av överstyrelsen böra för budgetåret

1932/1933 upptagas till 212,500 kronor. 1932 års riksdag nedsatte emellertid

anslaget till 158,000 kronor. Nu har granskningsnämnden föreslagit,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 163.

att stipendieanslaget skulle nedsättas med ytterligare 50,000 kronor. Ehuru

överstyrelsen tinner, att en så kraftig nedskärning av stipendierna måste

bliva mycket kännbar för folkskoleseminariernas elever, vill överstyrelsen

dock icke under nuvarande förhållanden motsätta sig en sådan åtgärd.

Anslaget till stipendier torde alltså för budgetåret 1933/1934 böra upptagas

till 108,000 (158,000 — 50,000) kronor.

Då sålunda såväl anslagsposten: Folkskoleseminarierna som anslagsposten:

Stipendier till elever vid folkskoleseminarier skulle minskas, den förra med

53.000 och den senare med 50,000 kronor, så skulle det gemensamma reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna minskas från 1,798,000 kronor med

103.000 kronor till 1,695,000 kronor.

Provårskurser vid folkskoleseminarierna.

Enligt kungörelsen den 22 juli 1918 (nr 662) angående löne- och pensionsreglering

för lärarpersonalen vid statens folkskoleseminarier skola bland

annat övningsskollärare vid sådant folkskoleseminarium, där provårskurs är

anordnad, därest vederbörande befattningshavare icke förordnats att för

minst en termin vara föreståndare för sagda kurs, utöver honom tillkommande

ordinarie avlöningsförmåner, åtnjuta ett särskilt arvode av 300 kronor

för år.

I avlöningsstaten för folkskoleseminariet i Stockholm, vid vilket folkskoleseminarium

provårskurs är anordnad, äro upptagna 6 övningsskollärare,

medan det i staten upptagna anslaget till dylika särskilda arvoden åt lärare

vid seminariet upptager arvode till allenast 4 övningsskollärare. De 2 övningsskollärartjänster,

för vilka i avlöningsstaten icke finnes anslag till särskilda

arvoden, nyinrättades genom beslut av 1921 års riksdag. Därvid

höjdes reservationsanslaget till folkskoleseminarierna med 6,800 (2x 3,400)

kronor utan att samtidigt anslag till ovanberörda särskilda arvoden ifrågasattes

(statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, sid. 485 ff. och riksdagens

skrivelse nr 8 A, sid. 105 f.). Dock torde ifrågavarande lärare hava

erhållit dylikt arvode i enlighet med bestämmelserna i ovannämnda kungörelse

nr 662/1918.

Då det anslag, som i avlöningsstaten vid folkskoleseminariet i Stockholm

upptages till särskilda arvoden åt bland annat övningsskollärarna vid seminariet,

torde böra fullt överensstämma med i sagda stat upptaget antal lärare

av sagda kategori, synes nämnda anslagspost böra ökas från 4,200 kronor

med 600 (2x300) kronor till 4,800 kronor.

Överstyrelsen tillåter sig i detta sammanhang erinra om att de sakkunniga,

vilka tillkallats för att biträda med utredning rörande den för den

ekonomiska förvaltningen vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

gällande ordningen ävensom härmed sammanhängande frågor, i sitt betänkande

den 17 december 1931 (statens offentliga utredningar 1931: 38), anfört

bland annat (sid. 30), att de ansett sig böra påkalla åtgärder för att de till

provårsläroverkens och provårsseminariernas ordinarie lärare utgående särskilda

arvodena måtte från och med budgetåret 1932/1933 upptagas i respektive

avlöningsstater, i den mån de ifrågavarande arvodena bestridas av

vederbörande allmänna reservationsanslag. En sådan ändring skulle ävenledes

nödvändiggöra, att särskilda arvoden till ovannämnda två övningsskollärare

anvisades.

Emellertid synes reservationsanslaget till folkskoleseminarierna utan för
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

höjning lämna tillgång till utgående av nämnda belopp, vadan överstyrelsen

icke anser sig med anledning av det anförda böra påkalla någon förändring

i anslagsbeloppets storlek.

Överstyrelsen anser sig i detta sammanhang böra till behandling upptaga

ett annat spörsmål, som sammanhänger med frågan om provårskurser vid

folkskoleseminarierna.

Granskningsnämnden har ansett, att vissa besparingar kunde göras på

anslaget till praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken.

Med anledning härav framlade överstyrelsen i sin framställning den 31

augusti 1932 angående anslag till de allmänna läroverken m. m. för budgetåret

1 juli 1933—30 juni 1934 förslag till vissa beskärningar av ifrågavarande

anslag.

Beträffande folkskoleseminarierna har granskningsnämnden icke ifrågasatt

någon minskning av det anslag, som beräknats till provårskurser vid nämnda

läroanstalter. Då emellertid vad överstyrelsen beträffande de allmänna läroverken

föreslagit angående nedsättning av arvodet till föreläsare och minskning

av antalet föreläsare kommer att gälla även för provårskurserna vid folkskoleseminarierna

och måhända kunde synas böra föranleda minskning av det

anslag, som nu utgår till anordnande av provårskurser vid nämnda seminarier,

har överstyrelsen funnit sig böra upptaga detta spörsmål till behandling

i nu förevarande sammanhang och får överstyrelsen med anledning

härav anföra följande.

Beträffande arvodena till handledare synes någon möjlighet icke förefinnas

att för närvarande kunna åstadkomma någon besparing på anslaget till

sagda arvoden. Vad vidare angår arvoden till föreläsare m. m. får överstyrelsen

anföra följande.

Kungl. Majit har den 5 juli 1929 medgivit, att från och med budgetåret

1929/1930 de för anordnande av provårskurser vid folkskoleseminarierna

från reservationsanslaget till folkskoleseminarierna utgående arvodena finge

utgöra tillhopa högst 9,000 kronor för år.

Den av överstyrelsen i ovanberörda utlåtande den 31 augusti 1932 tillkännagivna

avsikten att tills vidare från och med läsåret 1933/1934 sätta

arvodet till föreläsare allenast till 30 kronor och arvodet för de praktiska

övningarna till 15 kronor ävensom att i erforderlig utsträckning minska

antalet föreläsningar och övningar vid provårskurserna avser dessa kurser

vid såväl folkskoleseminarierna som vid läroverken. Överstyrelsen har emellertid

tidigare haft anledning för Kungl. Majit framhålla, att det till överstyrelsens

förfogande ställda beloppet för provårskurser vid folkskoleseminarierna

enligt nu stadgade ersättningsgrunder icke är tillräckligt, därest

utbildningsmöjligheterna i full utsträckning utnyttjas. Ehuru antalet närvarande

provårskandidater höstterminen 1932 uppgår till allenast 14 (medan

15 beräknats kunna samtidigt deltaga i folkskoleseminariernas provårskurser),

har överstyrelsen sett sig nödsakad inskränka antalet föreläsningar vid

ett provårsseminarium, för att icke det för denna termin erforderliga anslagsbeloppet

skall överstiga vad som skäligen bör återstå till vårterminen.

Då anslaget sålunda redan nu visat sig nödvändiggöra beskärningar, torde

någon minskning av det till förfogande stående anslagsbeloppet, 9,000 kronor,

^icke vara möjlig utan men för pro vårsutbildningen eller risk för att

provårssökande - - även om plats kan beredas dem — måste avvisas på

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

grund av brist på erforderliga medel till täckande av föreståndar- och handledararvoden

m. m. Vid sådant förhållande finner sig överstyrelsen böra

framhålla, att här ifrågavarande anslag må utgå med oförändrat belopp.

Studentkurser och parallellavdelningar.

Vidkommande därefter behovet av anslag till studentkurser och parallellavdelningar

torde först böra erinras, att överstyrelsen i det föregående utgått

ifrån att under budgetåret 1933/1934 studentkurser skulle förekomma

vid folkskoleseminariet i Stockholm för kvinnliga elever samt vid folkskoleseminariet

i Växjö för manliga elever. Dessutom skulle av här ifrågavarande

anslag medel behöva anvisas för parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna

i Linköping, Karlstad, Umeå och Luleå. Däremot torde —

som överstyrelsen längre fram skall påvisa — den vid sistnämnda seminarium

under en följd av år anordnade preparandkursen under budgetåret

1933^1934 ej behöva uppehållas.

Innan överstyrelsen övergår till att redogöra för erforderliga belopp för

uppehållande av nämnda studentkurser och parallellavdelningar, anser sig

överstyrelsen böra erinra örn att överstyrelsen i sina följande beräkningar

— med ledning av de timantal och de arvodesbelopp, vilka av rektorerna

beräknats för höstterminen 1932 — företagit en del justeringar i de av

rektorerna till överstyrelsen inkomna kostnadsberäkningarna avseende budgetåret

1933/1934.

För studentkursen vid folkskoleseminariet i Stockholm beräknas med hänsyn

till ökat behov av anslag till lärartimmar i övningsämnen ett belopp

av 24,732 kronor, nämligen för lärararvoden 21,532 kronor samt för bestridande

av kostnaderna för uppvärmning m. m. 3,200 kronor.

För studentkursen vid folkskoleseminariet i Växjö beräknas — med hänsyn

till ökat behov av anslag till lärartimmar i övningsämnen — till lärararvoden

15,770 kronor samt för övriga kostnader 1,500 kronor, tillsammans

17,270 kronor.

För folkskoleseminariet i Linköping, där parallellavdelningar skulle förekomma

till klasserna I och III, erfordras — vid bifall till överstyrelsens

ovan avgivna förslag angående lektor Nordwall förflyttning — icke något

särskilt anslag för parallellavdelningarna. Skulle däremot nyssnämnda förslag

angående Nordwall förflyttning till Linköping ej vinna beaktande, erfordra^

medel till avlöning åt en extra ordinarie lektor, d. v. s. 4,000 kronor.

Överstyrelsen räknar i det följande icke med något behov för här

ifrågavarande ändamål.

Vid folkskoleseminariet i Karlstad, där antalet avdelningar skulle bli detsamma

som under läsåret 1932/1933, erfordras medel dels till arvode åt en

extra ordinarie lektor med 4,000 kronor, dels till ersättning för extra lärartimmar

i gymnastik med 2,450 kronor, tillsammans 6,450 kronor.

Vid folkskoleseminariet i Umeå skulle anordnas parallellavdelningar till

klasserna I och III. Anslag påkallas dels till avlöning åt en extra ordinarie

lektor med 4,000 kronor, dels till ersättning för extra lärartimmar i musik

och i gymnastik med 3,705 kronor, tillsammans 7,705 kronor.

Vid folkskoleseminariet i Luleå, där parallellavdelning skulle förekomma

till klass IV, erfordras medel till ersättning för extra lärartimmar i musik

och i gymnastik med tillhopa 3,195 kronor.

Vad preparandkursen vid sistnämnda seminarium beträffar, anför överstyrelsen

följande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

Ifrågavarande preparandkurs upprättades år 1916 i samband med seminariets

utvidgning till dubbelseminarium. Det ansågs nämligen, att ett

dubbelseminarium i Luleå icke skulle utan en sådan förberedande kurs

kunna få tillgång på tillräckligt antal fullt kvalificerade sökande från övre

Norrland, dels emedan folkskoleväsendet i dessa trakter vore dåligt utvecklat,

dels emedan en stor del av befolkningen där icke hade svenska språket

till sitt modersmål. Sedan emellertid seminariet under de senaste åren endast

omfattat fem klassavdelningar, har skolöverstyrelsen nu företagit en

utredning rörande det fortsatta behovet av en preparandkurs. Överstyrelsen

har dessutom i denna fråga hört dels rektor vid folkskoleseminariet i Luleå,

dels folkskolinspektörerna i Norrbottens norra och Tornedalens inspektionsområden.

Utredningen, beträffande vilken torde få hänvisas till handlingarna

i ärendet, har givit vid handen, att även om ifrågavarande kurs fyllt

sin uppgift och varit av stor betydelse för seminariets rekrytering, så kan

dock ett så stort behov av en sådan kurs för närvarande icke anses föreligga,

att anslag därtill för budgetåret 1933/1934 är nödvändigt.

När överstyrelsen alltså föreslår, att preparandkursen i Luleå för nämnda

budgetår indrages, sker detta dock med en viss tvekan. Överstyrelsen anser

det nämligen uppenbart, att den ungdom i övre Norrland, som ämnar söka

inträde vid seminarium, är i större behov av handledning vid sin förberedelse

för inträdet än motsvarande ungdom i sydligare delar av Sverige.

Alldeles särskilt är detta fallet med sådana sökande till seminarium, vilka

icke liava svenska språket till modersmål. Dessa sökande utgöra emellertid

ett så ringa fåtal — på preparandkursen ha undervisats i medeltal 5 sådana

elever per år — att icke enbart hänsynen till dessa kan motivera preparandkursens

uppehållande. Överstyrelsen vill i detta sammanhang framhålla,

att sådana sökande kunna erhålla förberedelse vid någon av Norrbottens

båda folkhögskolor, Sunderby folkhögskola och Tornedalens folkhögskola i

Matarengi, där de även kunna erhålla stipendier, vilket icke varit fallet vid

preparandkursen.

På grund av vad ovan anförts och med hänsyn till det nuvarande finansiella

läget har överstyrelsen ansett sig icke böra föreslå något anslag till

uppehållande av preparandkurs vid folkskoleseminariet i Luleå under budgetåret

1933/1934.

I enlighet med nu lämnade redogörelse kunna de kostnader för uppehållande

av undervisningen i studentkurser och parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna,

till vilkas bestridande medel å extra stat för budgetåret

1933/1934 erfordras, sammanfattas sålunda:

för studentkurs vid folkskoleseminariet i Stockholm. . kronor 24,732

» » » »i Växjö..... » 17,270

» parallellavdelningar » »i Karlstad ... » 6,450

» » » »i Umeå..... » 7,705

» » » »i Luleå..... » 3,195

Summa kronor 59,352

Ifrågavarande slutsumma, 59,352 kronor, torde böra stå till förfogande

under budgetåret 1933/1934 för bestridande av utgifterna för studentkurser

och parallellavdelningar. Emellertid föreligga i'' år liksom föregående år

reservationer, som kunna tagas i bruk. Beträffande denna fråga anför överstyrelsen

följande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

För budgetåret 1932/1933 beräknas i ovannämnda proposition nr 143 till

1932 års riksdag (sid. 277) medelsbehovet bliva 67,300 kronor. Detta behov

skulle täckas dels genom i 1932/1933 års riksstat uppfört belopp 55,500 kronor,

dels genom att de till 11,730 kronor beräknade reservationerna per den

1 juli 1932 togos i anspråk. Emellertid koinmo enligt riksräkenskapsverkets

redogörelse reservationerna per den 1 juli 1932 att uppgå till cirka

15,960 (15,964:58) kronor. Medelstillgången var alltså 71,460 (55,500 +

15,960) kronor, under det att medelsåtgången under budgetåret 1932/1933

nu kan beräknas ej komma att uppgå till mer än cirka 64,000 kronor. Den

1 juli 1933 kunna således reservationer på cirka 7,460 (71,460 — 64,000)

kronor beräknas föreligga.

Av tillgängliga reservationer skulle således för budgetåret 1933/1934 kunna

tagas i anspråk ett belopp av cirka 7,400 kronor. Då nu medelsbehovet

för sagda budgetår beräknas till 59,352 kronor, skulle således anslaget böra

uppföras med 51,952 kronor eller i avrundat tal 52,000 kronor, d. v. s. med

ett belopp, som understiger det i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptagna

beloppet av 55,500 kronor med 3,500 kronor. Överstyrelsen föreslår

alltså, att anslaget i 1933/1934 års statsverksproposition upptages med 52,000

kronor.

Såsom skett beträffande anslag för ändamålet från och med år 1915, torde

även nu beräknade anslag böra beviljas i en summa utan specificering i

särskilda poster, och fördelningen av de beviljade beloppen seminarierna

emellan sedermera av överstyrelsen göras efter inhämtande av förnyade upplysningar

rörande anslagsbehoven samt till de för kursernas och avdelningarnas

uppehållande lämpligaste anordningarna.

Överstyrelsen hemställer slutligen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1933

års riksdag att dels minska den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,640,000 kronor,

med 53,000 kronor till 1,587,000 kronor;

dels minska den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier,

nu 158,000 kronor, med 50,000 kronor till 108,000 kronor;

dels, vid bifall härtill, minska det gemensamma ordinarie reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna, nu 1,798,000 kronor, med 103,000 kronor

till 1,695,000 kronor;

dels ock till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid

vissa folkskoleseminarier anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag

av 52,000 kronor.

Vid skolöverstyrelsens samma dag avgivna utlåtande rörande småskoleseminariernas

anslagsbehov för budgetåret 1933/1934 gjordes ett särskilt

uttalande av undervisningsrådet S. Nylund beträffande bestridandet av rektorsbefattningarna

vid de nya småskoleseminarierna i Landskrona, Skara

och Härnösand. Enligt överstyrelsens nyss återgivna förslag skulle det

under de närmaste åren åligga rektorerna vid de under avveckling stående

folkskoleseminarierna i nämnda städer att bestrida rektorsgöromålen (dock

ej den till rektorsbefattningen hörande undervisningsskyldigheten) vid ifrå
Bihang

till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 163. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

gavarande småskoleseminariet. Undervisningsrådet Nylund har emellertid

ansett, att rektorsbefattningarna borde tillsättas redan från början även vid

dessa tre småskoleseminarier.

Beträffande de till stöd för denna uppfattning anförda skälen torde jag

få hänvisa till handlingarna i ärendet.

Över skolöverstyrelsens förslag, i vad detsamma avser pensionsberäkning

för vissa Övningslärare, har statskontoret den 14 december 1932 avgivit utlåtande

och därvid anfört:

I kungörelsen den 19 juni 1919 (nr 508) angående pensionsbestämmelser

för vissa lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet

och statens folkskoleseminarier är stadgat, bland annat, att

pensionsunderlaget för sådan Övningslärare — med undantag för lärare i

trädgårdsskötsel — skall på visst angivet sätt beräknas i förhållande till

den avlöning för år räknat, läraren skulle uppbära, därest han bestrede

tjänstgöring till den omfattning, som närmast föregående hösttermin var för

hans tjänst bestämd; och i kungörelsen den 22 juli 1918 (nr 662) angående

löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid statens folkskoleseminarier

äro för övningslärarna vissa löner fastställda, för vilka de äro skyldiga

att tjänstgöra visst angivet antal veckotimmar; varjämte stadgats, att Övningslärare

är skyldig att mot fastställt tilläggsarvode åtaga sig utsträckt

tjänstgöring inom viss gräns. Om för Övningslärare vid de under avveckling

stående folkskoleseminarierna i Landskrona, Skara och Härnösand sådan

utsträckt tjänstgöring äger rum med inberäkning av de veckotimmar, som

undervisningen i det under framväxande stadda småskoleseminariet på respektive

plats komme att för en var av dessa lärare omfatta, är det av vikt

för beräknande av pensionsunderlaget och pensionsavgiften ävensom eventuellt

också för beräknande av pensionen för sådan Övningslärare, att tjänstgöringen

vid småskoleseminariet må i avseende å sådant beräknande anses

likställd med tjänstgöringen vid folkskoleseminariet. För att så skall ske

erfordras måhända en uttrycklig bestämmelse; och torde i sådant fall riksdagens

medgivande böra utverkas därtill, att tjänstgöringen vid småskoleseminarium

må för ifrågavarande Övningslärare räknas lika med tjänstgöring

vid folkskoleseminarium i avseende å beräknande av pensionsunderlaget

m. m.

I skrivelse den 13 december 1932 har skolöverstyrelsen till fortsatt behandling

upptagit den i det föregående berörda frågan rörande förflyttning av

de lärare, som på grund av folkskoleseminariernas i Landskrona, Skara

och Härnösand indragning komme att bliva obehövliga vid dessa seminarier

under läsåret 1933/1934. Överstyrelsen har därvid anfört huvudsakligen

följande:

Vid vart och ett av ovannämnda tre seminarier finnes en lektorstjänst i

ämnet biologi och hälsolära. Förutom detta ämne omfatta ifrågavarande

tjänster ettdera av ämnena geografi eller kemi. Vid övriga seminarier äro

för närvarande tre lektorstjänster vakanta, i vilka ämnet biologi och hälsolära

ingår, nämligen i Lund, Kalmar och Falun. Vid det sistnämnda seminariet

är emellertid ifrågavarande tjänst för närvarande obehövlig, så länge

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

nuvarande inskränkning i seminariets verksamhet pågår. I Lund och Kalmar

äro däremot tjänsterna behövliga. På grund av 1932 års riksdags uttalande,

att förflyttning endast får ske till något av de förefintliga dubbelseminarierna,

kan en förflyttning icke ske till Kalmar. Tjänsten i Lund är

alltså den enda vakanta lektorstjänst vid seminarium, som utan riksdagens

medgivande kan ifrågakomma som förflyttningsmöjlighet för ifrågavarande

tre biologilektorer.

Till denna lektorstjänst i Lund ämnar överstyrelsen, så snart ske kan,

föreslå lektorn vid seminariet i Landskrona Hildur Ljungdahl. Vad lektorn

vid seminariet i Skara J. F. Nordwall beträffar, har överstyrelsen i sin framställning

den 29 november 1932 föreslagit, att Nordwall skulle placeras som

ordinarie lektor vid folkskoleseminariet i Linköping, där sedan år 1922 en

extra ordinarie lektorstjänst i Nordwall ämnen funnits. Vad slutligen angår

den återstående av ifrågavarande tre lektorer, nämligen lektorn vid folkskoleseminariet

i Härnösand K. B. Kristoffersson, har överstyrelsen visserligen

ansett honom böra stå tillbaka för de båda förutnämnda, då det gällt

placering i Lund eller Linköping, på grund av Kristofferssons avsevärt kortare

tjänstgöring, men överstyrelsen finner det dock synnerligen önskvärt,

örn det kunde beredas möjlighet att i seminarielärarkåren få behålla även

denne väl meriterade och för seminarieundervisningen intresserade lärare.

Det seminarium, som därvid skulle kunna komma ifråga, vöre Kalmar.

Den vakanta lektorstjansten i biologi och kemi därstädes uppehälles med

vikarie, och lärare i dessa ämnen kommer även i framtiden att behövas.

Inför seminarieorganisationens ovissa framtid har överstyrelsen dock icke

velat föreslå Kungl. Majit att utverka riksdagens medgivande att förflytta

Kristoffersson som ordinarie lektor till seminariet i Kalmar. Däremot skulle

Kristoffersson kunna tills vidare tjänstgöra å den i Kalmar vakanta tjänsten.

Han skulle då — i likhet med vad överstyrelsen föreslagit rörande

trädgårdslärare Karlmark (överstyrelsens skrivelse den 29 november 1932)

— kunna sättas på övergångsstat. Givetvis skulle då i staten för folkskoleseminariet

i Kalmar lönen på den vakanta lektor stjänsten inbesparas. Kristoffersson

har förklarat sig villig att mottaga ett förordnande av den art, överstyrelsen

här föreslagit.

Överstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit matte vidtaga åtgärder för att

lektor Kristoffersson måtte från och med budgetåret 1933/1934 överföras å

övergångsstat vid rikets folkskoleseminarier med tjänstgöring tills vidare å

vakant lektorstjänst vid folkskoleseminariet i Kalmar.

I detta sammanhang torde jag vidare få meddela, att lektor J. F. Nordwall

i Skara i en till ecklesiastikdepartementet ingiven skrift uttalat den

önskan, att han — i stället för att, såsom överstyrelsen föreslagit, utnämnas

till lektor vid folkskoleseminariet i Linköping — måtte erhålla den vid folkskoleseminariet

i Lund lediga lektorsbefattningen i biologi och kemi.

I fråga örn lärarutbildningens omfattning under läsaret 1933/1934 innebär

skolöverstyrelsens förslag, att en intagning i seminariernas första klasser av

tillhopa 320 elever skulle äga rum, varjämte, i likhet med vad under åtskilliga

år varit fallet, 50 studenter skulle intagas i två ettåriga avdelningar.

Departe
mentschefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

Härjämte har skolöverstyrelsen ansett det böra tagas under övervägande,

huruvida icke — för ernående av en lämpligare proportion mellan antalet

manliga och kvinnliga lärare — dessutom fem kvinnliga elever borde intagas

vid vartdera av åtminstone två av de sydligare seminarierna.

Jag anser mig böra biträda detta överstyrelsens förslag, jämväl i vad

detta avser nyssberörda 10 kvinnliga elever, då inga ökade kostnader härigenom

åsamkas statsverket. Hela intagningen läsåret 1933/1934 skulle då

uppgå till 380.

De närmare bestämmelser beträffande elevantal i klasserna, de olika parallellavdelningarnas

förläggning m. m., som skolöverstyrelsen föreslagit i

anslutning till vad under senare år varit brukligt, hava icke givit mig anledning

till erinran. Likaledes anser jag mig böra biträda förslaget örn att

under budgetåret 1933/1934 någon s. k. preparandkurs icke skulle uppehållas

vid folkskoleseminariet i Luleå.

Trots det att överstyrelsens beräkningar giva vid handen, att en viss

lärarbrist kommer att förefinnas under ännu ett par år framåt, har överstyrelsen

icke funnit lämpligt att nu påyrka en anordning, varigenom en

tillfällig utökning av examinationen under de två närmaste åren skulle ske.

Till denna överstyrelsens uppfattning vill jag ansluta mig. Det steg mot

en rationalisering av skolväsendet, som tagits av 1932 års riksdag, kan måhända

i samband med det sjunkande barnantalet bidraga till en minskning

av det beräknade lärarbehovet. Såsom jag under punkt 178 av 1933 års

åttonde huvudtitel framhållit, torde vidare frågan örn skolväsendets organisation

över huvud komma att bliva föremål för en särskild undersökning.

Under dessa förhållanden torde åtgärder för en tillfällig ökning av lärarutbildningen

icke hava fog för sig.

Vad överstyrelsen anfört örn provårslcurserna vid folkskoleseminarierna står

i överensstämmelse med vad av mig i 1933 års åttonde huvudtitel föreslagits

beträffande de allmänna läroverken och har ej givit mig anledning till

erinran.

Härefter torde jag få till behandling upptaga de frågor, som beröra dels

det nedlagda folkskoleseminariet i Strängnäs, dels de under avveckling varande

folkskoleseminarierna i Skara, Landskrona och Härnösand.

Vad beträffar Strängnässeminariet — vilket upphört med utgången av

budgetåret 1931/1932 — innebär överstyrelsens förslag, att avlöningen för

läraren i trädgårdsskötsel vid seminariet K. A. Karlmark, 2,400 kronor,

skulle uppföras på övergångsstat under folkskoleseminarierna. I det följande

kommer jag emellertid att för Kungl. Majit framlägga förslag örn

upprättande från och med budgetåret 1933/1334 av ett statens småskoleseminarium

i Strängnäs. Det synes mig då lämpligast, att Karlmark —

som skall träda i tjänstgöring vid detta seminarium — här uppföres å

övergångsstat, givetvis med bibehållande av samtliga nu till honom utgående

avlöningsförmåner, tillfällig löneförbättring däri inberäknad.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. May.ts proposition Nr 163.

Vid de under avveckling varande folkskoleseminarierna i Skara, Landskrona

och Härnösand komma enligt överstyrelsens förslag under läsåret 1933/

1934 endast tredje och fjärde årsklasserna att uppehållas. Emellertid skola

samtidigt de av riksdagen beslutade statliga småskoleseminarierna börja att

upprättas. Överstyrelsens majoritet har föreslagit, att ännu icke särskilda

rektorer böra förordnas för dessa småskoleseminarier, utan att folkskoleseminariernas

rektorer även borde bestrida rektorsgöromålen vid de under

utveckling stående småskoleseminarierna, till dess folkskoleseminariernas

avveckling blivit slutförd. Jag biträder detta överstyrelsens förslag. Det

torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles meddela de bestämmelser,

som med anledning härav bliva erforderliga.

Skolöverstyrelsen har vidare förutsatt, att de lärare — såväl ämneslärare

som övningsskollärare och Övningslärare — vid dessa folkskoleseminariet

som icke kunna beredas full sysselsättning vid folkskoleseminariet, skola

kunna åläggas tjänstgöring under erforderligt antal timmar i småskoleseminariet.

Vad övningslärarna beträffar, bar överstyrelsen tillika förutsatt, att

de timmar, som dessa komma att undervisa i småskoleseminariets klasser,

skola vid beräknande av pension räknas lärarna till godo på samma sätt,

som om de undervisat under motsvarande antal timmar i folkskoleseminariet.

Jag tillstyrker vad skolöverstyrelsen sålunda föreslagit. Såsom statskontoret

framhållit, torde det vara erforderligt att beträffande den ifrågasatta

pensionsberäkningen för övningslärarna inhämta riksdagens bifall. I övrigt

torde det få ankomma på Kungl. Majit att meddela de närmare bestämmelser

i ämnet, som bliva erforderliga.

På grund av det minskade behovet av lärarkrafter vid de under avveckling

stående folkskoleseminarierna måste ett antal där tjänstgörande ordinarie

lärare förflyttas till andra platser inom undervisningsväsendet.

Vad skolöverstyrelsen i detta hänseende föreslagit bar icke givit mig anledning

till erinran. De av överstyrelsen förordade åtgärderna synas mig

ändamålsenliga och torde ej föregripa en eventuell fortsatt omorganisation

av folkskoleseminarierna. I enlighet med detta förslag skulle således lektorn

vid folkskoleseminariet i Skara J. F. Nordwall förflyttas till Linköpingsseminariet,

å vars stat skulle uppföras ytterligare en ordinarie lektorstjänst

i stället för en sedan höstterminen 1922 uppehållen extra ordinarie befattning.

Vidare skulle lektorn vid Härnösandsseminariet K. B. Kristoffersson

överföras å övergångsstat vid rikets folkskoleseminarier med tjänstgöring

tills vidare å vakant lektorstjänst vid folkskoleseminariet i Kalmar.

Slutligen torde jag få övergå till behandlingen av de anslag, som för bär

ifrågavarande ändamål må bliva erforderliga för budgetåret 1933/1934.

1 det stora hela finner jag mig kunna biträda vad skolöverstyrelsen i detta

hänseende föreslagit. I några hänseenden anser jag mig emellertid med

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

hänsyn till rådande förhållanden böra föreslå besparingsåtgärder utöver dem,

som av överstyrelsen förordats.

Under punkt 171 av 1983 års åttonde huvudtitel har jag redan meddelat,

att jag vid en förberedande granskning av de utav skolöverstyrelsen den 22

november 1932 framlagda kostnadsberäkningarna funnit, att — i likhet med

vad tidigare föreslagits beträffande andra institutioner — en minskning,

av mig preliminärt uppskattad till 7,000 kronor, torde böra vidtagas i det

för folksJcoleseminariernas omkostnadsstater m. rn. beräknade beloppet.

Jag vill nu till närmare behandling upptaga denna fråga.

De av Kungl. Majit den 8 juli 1932 fastställda omkostnadsstaterna för

statens folkskoleseminarier för budgetåret 1932/1933 sluta — örn hänsyn ej

Ingés till övergångsstaten för folkskoleseminariet i Strängnäs å 2,975 kronor

ävensom vissa hyror samt en avgäld örn tillhopa 16,950 kronor — på ett

sammanlagt belopp av 382,900 kronor. Av detta belopp avser tillhopa

217,650 kronor kostnader för dels uppvärmning, belysning m. m., dels ock

betjäning och renhållning. I detta belopp torde för närvarande någon

minskning icke böra ifrågasättas. Återstoden, 165,250 kronor, avser kostnader

för expedition, tryckning, böcker, undervisningsmateriel, inventarier

m. m. Jag föreslår en minskning av här förevarande anslag med 16,000

kronor eller i runt tal 10 procent av det för budgetåret 1932/1933 beräknade

beloppet.

Den närmare fördelningen av denna minskning på olika anslagsposter

torde få ankomma på Kungl. Majit i samband med fastställandet av seminariernas

omkostnadsstater för budgetåret 1933/1934.

I detta sammanhang vill jag redan nu meddela, att jag har för avsikt

att föreslå Kungl. Majit, att vid fastställandet av berörda omkostnadsstater

i tillämpliga delar iakttagas de förändrade bestämmelser rörande vissa anslag

till expenser och tryckning m. m., som tidigare kommit till uttryck i

förslaget till riksstat för budgetåret 1933/1934.

En annan anslagspost, där jag under förhandenvarande förhållanden anser

mig böra föreslå vissa inskränkningar, är anslagsposten till arvoden åt seminarieläkare,

för närvarande upptagen med ett belopp av 29,000 kronor.

Arvode till seminarieläkare utgick till och med år 1920 med 550 kronor

vid enkelseminarium, 650 kronor vid enkelseminarium med studentklass

och 900 kronor vid dubbelseminarium.

I skrivelse den 30 augusti 1919 gjorde skolöverstyrelsen framställning

om ökade arvoden för här ifrågavarande läkare. Nämnda framställning,

beträffande vilken jag i huvudsak torde få hänvisa till punkt 188 av 1920

års åttonde huvudtitel, innebar, att arvodet skulle bestämmas till respektive

1,400, 1,800 och 2,400 kronor, varvid överstyrelsen räknade med att dyrtidstillägg

icke skulle utgå å dessa belopp. Senast angivna förhållande

motiverade överstyrelsen därmed, att dyrtidstilläggen utfölle synnerligen

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

ojämnt, i det att de bleve avsevärt högre för seminarieläkare, som icke

innehade annan statstjänst, än för de läkare, som vore innehavare av sådan.

Föredragande departementschefen åter utgick från att dyrtidstillägg skulle

utgå å läkararvodena och begränsade därför de av överstyrelsen föreslagna

beloppen till respektive 1,200, 1,500 och 1,800 kronor.

I skrivelse den 22 juni 1920, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt 191,

att riksdagen ansåge det vara den rättvisaste anordningen, att dyrtidstillägg

icke beräknades å dessa arvoden, i följd varav desamma borde bestämmas

till högre belopp än departementschefen föreslagit, och hade riksdagen då

intet att erinra mot de av överstyrelsen ifrågasatta beloppen å respektive

1,400, 1,800 och 2,400 kronor. I samband härmed beslöt riksdagen, att

i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna skulle såsom

särskild anslagspost upptagas en post till arvoden åt seminarieläkare

å 25,000 kronor, vilken post skulle stå till skolöverstyrelsens förfogande att

av överstyrelsen fördelas med tillämpning av de utav riksdagen angivna

grunderna.

I anslutning till riksdagens sålunda fattade beslut föreskrev Kungl. Majit

den 22 juni 1920, att arvode till seminarieläkare skulle utgå vid enkelseminarium

med 1,400 kronor, vid enkelseminarium med studentkul s med

1,800 kronor och vid dubbelseminarium med 2,400 kronor.

Ovanberörda anslagspost till arvoden åt seminarieläkare har sedermera

något ökats (se härom senast punkt 147 av 1927 års åttonde huvudtitel)

och utgör för närvarande, såsom nyss erinrats, 29,000 kronor.

Under senare år hava — med hänsyn till indragningen av parallellavdelningar

vid vissa seminarier samt till det beslutade nedläggandet av andra seminarier

— vissa begränsningar av Kungl. Majit vidtagits i fråga örn arvodesbeloppens

omfattning. Senast har i anslutning härtill genom beslut den 9

september 1932 förordnats, att för läsåret 1932/1933 arvodet till seminarieläkarna

skall utgå vid vartdera av folkskoleseminarierna i Uppsala och Göteborg

med 2,150 kronor, vid vart och ett av folkskoleseminarierna i Linköping,

Falun, Lund, Karlstad och Umeå med 1,900 kronor, vid folkskoleseminariet

i Luleå med 1,650 kronor och vid ett vart av folkskoleseminarierna

i Härnösand, Skara och Landskrona med 1,100 kronor. Hela medelsåtgången

för budgetåret 1932/1933 utgör — såsom närmare framgår av

statsliggaren för nämnda budgetår, sid. 452 — 22,950 kronor.

Under förutsättning av oförändrade grunder för arvodena kan medelsåtgången,

sedan den av riksdagen beslutade seminarieorganisationen fullständigt

genomförts, beräknas till 24,200 kronor.

Av flera skäl anser jag mig -—- ehuru jag ingalunda förbiser, att de åligganden,

som åvila seminarieläkarna, äro mera omfattande än läkarnas vid

de allmänna läroverken — böra förorda en nedsättning av de grundbelopp,

efter vilka de till seminarieläkarna utgående arvodena beräknas.

Såsom av min nyss lämnade redogörelse framgår, togs vid arvodenas

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

bestämmande vid 1920 års riksdag i beräkning, att dyrtidstillägg ej skulle

utgå, i följd varav arvodena höjdes utöver vad departementschefen föreslagit.

Arvodena kunna alltså anses beräknade efter 1920 års låga penningvärde.

Vidare vill jag erinra, att Kungl. Majit för både 1932 och 1933 års riksdagar

framlagt förlag örn betydande nedsättningar av de arvoden, som utgå

till skolläkarna vid de allmänna läroverken (jämför punkt 154 av 1932 års

åttonde huvudtitel och punkt 152 av 1933 års åttonde huvudtitel).

I fråga örn de grunder, som för framtiden böra gälla för arvodenas beräknande,

ävensom beträffande det belopp, med vilket här förevarande anslagspost

må böra upptagas för budgetåret 1933/1934, vill jag framhålla

följande.

Såsom nyss erinrats, kan under förutsättning av oförändrade grunder

beräknas, att medelsåtgången från här förevarande anslagspost, sedan den

av 1932 års riksdag beslutade seminarieorganisationen genomförts, bliver

24,200 kronor. Jag anser mig böra förorda, att en sänkning av arvodena

med i runt tal 15 procent vidtages, med hänsyn vartill anslagsposten torde

böra beräknas till 21,000 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av skolöverstyrelsen

meddela de närmare bestämmelser rörande anslagets fördelning, som

bliva erforderliga med anledning av vad nu föreslagits.

Den föreslagna sänkningen av anslagsposten till 21,000 kronor torde

kunna vidtagas redan från och med budgetåret 1933/1934. De ersättningsbelopp,

som under övergångstiden bliva erforderliga för läkarna vid de under

avveckling varande seminarierna i Skara, Landskrona och Härnösand, kunna

nämligen beräknas uppvägas av de minskningar i ersättningsbeloppen, som

vid övriga seminarier böra vidtagas med hänsyn till tillfälligt indragna

parallellavdelningar.

Skolöverstyrelsen har, såsom tidigare meddelats, föreslagit, att den i det

ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående anslagsposten:

folles fcoleseminarierna, nu 1,640,000 kronor, skulle minskas med 53,000

kronor till 1,587,000 kronor.

I det föregående har jag föreslagit följande avvikelser från skolöverstyrelsens

förslag:

1) Avlöningen till trädgårdsläraren Karlemark i Strängnäs, 2,400 kronor,

har av skolöverstyrelsen föreslagits skola fortfarande utgå från här förevarande

anslag, under det att jag föreslagit, att densamma skulle upptagas

under anslaget till statens småskoleseminarier.

2) Genom den av mig förordade nedskärningen av seminariernas omkostnadsstater

uppkommer en minskning i förhållande till skolöverstyrelsens

förslag med 16,000 kronor.

3) Anslagsposten till arvoden åt seminarieläkare skulle enligt mitt förslag

minskas från 29,000 kronor med 8,000 kronor till 21,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

25

Sammanlagt innebära mina nu framlagda förslag en minskning med

(2,400+16,000 + 8,000) 26,400 kronor. Det av skolöverstyrelsen beräknade

beloppet, 1,587,000 kronor, bör alltså minskas härmed till 1,560,600 kronor

eller i avrundat tal 1,560,000 kronor.

Anslagsposten till stipendier för elever vid folkskoleseminarier har av skolöverstyrelsen,

i enlighet med granskningsnämndens förslag, föreslagits skola

nedsättas från 158,000 kronor med 50,000 kronor till 108,000 kronor.

Mitt i det föregående framlagda förslag rörande omfattningen av folkskollärarutbildningen

under budgetåret 1933/1934 innebär en nyintagning av

elever vid seminarierna av 380. Enligt skolöverstyrelsens i det föregående

lämnade uppgift kommer antalet vid slutet av vårterminen 1933 utexaminerade

att uppgå till 467. Antalet elever vid folkskoleseminarierna under

läsåret 1933/1934 kommer alltså att med (467 — 380) 87 understiga antalet

under läsåret 1932/1933. Med hänsyn härtill anser jag mig kunna föreslå

en ytterligare begränsning av anslagsposten till stipendier med 3,000 kronor

eller till 105,000 kronor.

Då skolöverstyrelsens beräkningar i övrigt icke givit mig anledning till

erinran, skulle det gemensamma reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

uppföras med (1,560,000 + 105,000) 1,665,000 kronor, vilket innebär en minskning

i förhållande till budgetåret 1932/1933 med (1,798,000 1,665,000)

133,000 kronor, i förhållande till det av överstyrelsen för budgetåret 1933/

1934 beräknade beloppet med (1,695,000 — 1,665,000) 30,000 kronor samt

i förhållande till det av mig under punkt 171 av 1933 års åttonde huvudtitel

beräknade beloppet med (1,688,000 — 1,665,000) 23,000 kronor.

Anslaget till studentkurser och parallellavdelningar torde i enlighet med

överstyrelsens förslag böra upptagas med ett belopp av 52,000 kronor.

I anslutning till vad nu anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels medgiva, att tjänstgöring vid statens småskoleseminarier

i Skara, Landskrona och Härnösand må för Övningslärare

vid de under avveckling stående folkskoleseminarierna

i nämnda städer i avseende å beräknande av pensionsunderlag

m. m. räknas lika med tjänstgöring vid folkskoleseminarium;
dels

minska den i det ordinarie reservationsanslaget till

folkskoleseminarierna ingående anslagsposten: Folkskoleseminarierna,

nu .

med

till .

kronor 1,640,000,

» 80,000

» 1,560,000;

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition Nr 163.

dels besluta, att den i nämnda reservationsanslag ingående

särskilda posten till arvoden åt seminarieläkare,

nu.............................. kronor 29,000,

skall minskas med.................. » 8,000

till.............................. » 21,000;

dels minska den i det ordinarie reservationsanslaget till

folkskoleseminarierna ingående anslagsposten: Stipendier för

elever vid folkskoleseminarier,

nu ............................. kronor 158,000,

med............................ » 53,000

till............................. » 105,000;

dels minska det gemensamma ordinarie reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna,

nu............................ kronor 1,798,000,

med........................... » 133,000,

till............................ » 1,665,000;

dels och till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar

vid vissa folkskoleseminarier m. m. för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av .............................. kronor 52,000.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kung. Maj:ts ''proposition Nr 163.

27

II. Småskoleseminarierna.

Under punkt 175 av 1933 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen

förelagd, beräkna dels en ökning av det ordinarie förslagsanslaget

till statens småskoleseminarier, nu 169,000 kronor, med 57,000 kronor till

226,000 kronor; dels ett uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt småskoleseminarier å 240,000 kronor, dels en ökning

av det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid småskoleseminarier,

nu 15,375 kronor, med 21,985 kronor till 37,360 kronor,

dels ett uppförande i riksstaten under rubriken: ålderstillägg åt lärare vid

småskoleseminarier ett ordinarie förslagsanslag å 30,000 kronor, dertill

hyresersättning åt rektorerna vid vissa småskoleseminarier för budgetåret

1933/1934 ett extra anslag av 4,000 kronor, dels ock till bidrag till avlöning

åt vissa på indragningsstat hos landstingen uppförda seminarielärare m. m.

för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av 195,000 kronor.

Sedan utredningen i dessa frågor numera slutförts, anhåller jag att ånyo

få anmäla desamma för Kungl. Majit.

Efter vidlyftiga utredningar rörande statens övertagande av de utav landstingen

och stad, som icke deltager i landsting, inrättade småskoleseminarierna,

beträffande vilka utredningar jag tillåter mig hänvisa till proposition

nr 212 till 1931 års riksdag, framlade Kungl. Majit i nämnda proposition

förslag om småskollärarutbildningens övertagande av staten till den omfattning,

som av den verkställda utredningen och sakens läge i övrigt syntes

påkallad. I skrivelse den 12 maj 1931, nr 199, anmälde riksdagen sin

principanslutning till nämnda förslag.

I anslutning till nämnda principbeslut framlades härefter i proposition nr

143 för 1932 års riksdag, vartill jag här likaledes torde få hänvisa, förslag

angående, bland annat, omorganisation av folk- och småskoleseminarierna.

I skrivelse den 14 juni 1932, nr 353, anmälde härefter riksdagen, jämte

annat, att riksdagen beträffande organisationen av statens småskoleseminarier

beslutat följande att, med iakttagande av vad riksdagen i nämnda skrivelse

anfört, successivt träda i tillämpning enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit kunde finna gott meddela:

Småskoleseminarierna skola vara till antalet åtta, därav fyra dubbelseminarier,

förlagda till de nuvarande folkskoleseminarierna i Härnösand, Strängnäs,

Skara och Landskrona, samt fyra enkelseminarier, förlagda till Haparanda

och Lycksele samt till de nuvarande landstingsseminarierna i Falun

och Linköping. Värjo dubbelseminarium skall omfatta två tvååriga linjer.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

Enkelseminarierna skola omfatta, seminarierna i Haparanda och Lycksele

vardera en treårig linje samt seminarierna i Falun och Linköping vardera

en tvåårig linje.

Riksdagen anförde därvid bland annat följande:

Upprättandet av de dubbla småskoleseminarierna i Härnösand, Skara och

Landskrona borde taga sin början först från och med hösten 1933, då likväl

endast en klassavdelning av småskoleseminariet kunde intagas på varje

plats. Först med höstterminen 1934 kunde dessa seminarier träda i verksamhet

som dubbelseminarier. Dubbelseminariet i Strängnäs borde träda i

verksamhet från och med hösten 1933. Indragningen av de nuvarande

statliga seminarierna i Murjek och Hagaström syntes böra successivt påbörjas

från och med läsåret 1932/1933 genom att inga elever därstädes intoges

i första klassen hösten 1932.

I skrivelse den 27 juni 1932 gjorde härefter skolöverstyrelsen framställning

i fråga om intagning av elever vid småskoleseminarierna under läsåret

1932/1933 och anförde därvid:

Överstyrelsen hade hos styrelserna för landstingsseminarierna inhämtat,

att. endast styrelsen för seminariet i Kristinehamn med hänsyn till seminariefrågans

läge i det hela ansett sig böra besluta, att intagning av ny

klassavdelning icke skulle äga rum hösten 1932. Vid övriga seminarier

vöre man oförhindrad att intaga ny första klass, örn medgivande därtill

skulle lämnas. Det syntes överstyrelsen självfallet, att intagning av nya

elever i år borde äga rum vid statens seminarier i Haparanda och Lycksele

Likaså ville överstyrelsen förorda, att så komme att ske även vid de

landstingsseminarier, som enligt riksdagens beslut från läsåret 1933/1934

komme att antingen övertagas av staten, sålunda seminarierna i Linköping

och Falun, eller ock omedelbart komme att efterträdas av nya statsseminaner,

nämligen seminarierna i Skara och Härnösand. Likaså borde en njr

första klass hösten 1932 intagas i landstingsseminariet i Lund, som på grund

av behovet av lärarkrafter i rikets sydligaste delar borde fortsätta sin verklängre

än till år 1933. Vad övriga landstingsseminarier beträffade

funne överstyrelsen, med hänsyn till angelägenheten av att den

av riksdagen beslutade organisationen måtte träda i stället för den nuvarande

snarast möjligt, önskligt, att någon ny första klass icke komme att

intagas vid dessa. Detta gällde alltså seminarierna i Kalmar, Göteborg,

v äxjö, Halmstad, Kristinehamn och Östersund samt betydde, att seminarierna

i Kalmar och Göteborg, vid vilka icke funnes någon andra klass,

definitivt avslutat sin verksamhet med vårterminen 1932, och att seminarierna

i Växjö, Halmstad, Kristinehamn och Östersund, som alla hade en

andra klass, komme att nedläggas med vårterminen 1933. Vad slutligen

beträffade antalet elever, som lämpligen borde intagas i seminariernas första

klasser, ansåge överstyrelsen detsamma böra med hänsyn till det stora antal

arbetslösa småskollärarinnor, som för närvarande funnes, böra begränsas

till 12.

Genom beslut den 15 juli 1932 föreskrev Kungl. Maj:t — med bifall till

vad skolöverstyrelsen sålunda föreslagit — att elever i första klassen finge

för läsåret 1932/1933 intagas allenast vid småskoleseminarierna i Haparanda,

Lycksele, Linköping, Lund, Skara, Falun och Härnösand samt att för nämnda

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Majlis proposition Nr 163.

läsår såväl första som andra klassen vid småskoleseminarierna icke finge

på grund av nyintagning omfatta mer än 12 elever.

I skrivelse den 29 november 1932 har nu skolöverstyrelsen framlagt utredning

och förslag rörande anslag till småskoleseminarierna för budgetåret

1933/1934 och i samband härmed till behandling upptagit åtskilliga

frågor, som sammanhänga med den av 1932 års riksdag beslutade omorganisationen.

Överstyrelsen har därvid till en början behandlat statens småslcoleseminarier

och härvid anfört bland annat:

På förslag av Kungl. Majit har riksdagen för budgetaret 1932/1933 bestämt

det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier till

ett belopp av 169,000 kronor.

De seminarier, som hittills fått sitt medelsbehov tillgodosett ur detta anslag,

hava varit seminarierna i Haparanda, Murjek och Lycksele.

Seminariet i Murjek står under indragning och fortsätter under budgetåret

1933/1934 verksamheten med en klassavdelning. Aven det på extra

stat stående statsseminariet i Hagaström kommer att nedlägga sin verksamhet,

nämligen vid slutet av läsåret 1932/1933. Samtliga nu i gång varande

landstingsseminarier (till antalet 9) avsluta likaledes sin verksamhet med utgången

av läsåret 1932/1933 med undantag för seminariet i Lund, som

skulle komma att fortsätta med en andra klass även under budgetåret 1933/

1934. Dock skola under sagda år utgifterna för detta seminarium helt utgå

av statsmedel.

Av det anförda framgår, att ur anslaget till statens småskoleseminarier

skola för budgetåret 1933/1934 bestridas utgifterna icke blott för de hittillsvarande

seminarierna i Haparanda, Murjek och Lycksele utan även för de

nya statsseminarierna i Strängnäs, Linköping, Landskrona, Skara, Falun och

Härnösand ävensom för landstingsseminariet i Lund. Det särskilda anslaget

till seminariet i Hagaström utgår ur riksstaten.

Hittills har det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier

innefattat medel, förutom till lärarnas grundlöner och andra till seminariernas

omkostnadsstater. hörande utgifter, även till ålderstillägg åt lärarna samt

till elevstipendier. Överstyrelsen finner det lämpligast att anslaget hädanefter

uppdelas i tre särskilda anslag, sålunda ett för själva huvudanslaget,

ett för stipendier åt eleverna och ett för ålderstillägg åt lärarna, vartill måste

komma ett nytt anslag till hyresersättning till rektorerna.

Innan överstyrelsen ingår på beräkning av medelsbehovet under den punkt,

varom nu är fråga, vill överstyrelsen beröra vissa synpunkter av mera allmän

natur beträffande grunderna för denna beräkning. Därvid framträder

i första rummet den hänsyn, som måste tagas till det nära samarbete, som

under de närmaste åren måste äga rum mellan folkskoleseminarierna i Landskrona,

Skara och Härnösand och de småskoleseminarier å samma orter, vilka

från och med budgetåret 1933/1934 skola erhålla lokaler i nämnda folkskoleseminariers

byggnader.

Med hänsyn till den gemensamhet, som under övergångsåren skulle i

vissa avseenden äga rum mellan småskole- och folkskoleseminarierna - - en

gemensamhet som skulle avse icke blott seminariehuset med därtill hörande

uppvärmning och renhållning m. m. utan även särskilda institutioner, ina
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ls proposition Nr 163.

teriel och bibliotek, lärare och vaktbetjäning — har överstyrelsen funnit

det lämpligast, att de båda seminarierna, så länge detta förhållande varar,

också stå under samma ledning. Detta syfte kan vinnas därigenom att folkskoleseminariets

rektor kommer att bestrida rektorsgöromålen även vid småskoleseminariet.

Med en sådan anordning besparas — under förutsättning

att någon särskild ersättning ej behöver utgå till folkskoleseminariets rektor

för rektoratet vid småskoleseminariet ävensom att lärartjänsterna i övrigt

äro besatta med kvinnliga innehavare — dels skillnaden mellan en kvinnlig

änmeslärares avlöning och den för manlig rektor bestämda lönen, sålunda,

under förutsättning att båda vore i högsta lönegraden, 1,900 kronor, dels

ock hyresersättning till rektor, beräknad till 2,000 kronor för år. För tre

seminarier skulle detta betyda en besparing av 11,700 kronor.

Vad i övrigt angår gemensamma lärare för folkskole- och småskoleseminariet,

skulle detta huvudsakligen gälla lärare i särskilda övningsämnen.

Vid folkskoleseminariet anställd ordinarie Övningslärare kan sålunda, i den

mån tjänstgöringstimmarna på grund av seminariets avveckling minskas,

taga igen dessa timmar genom tjänstgöring i ämnet vid småskoleseminariet.

Uteslutet är givetvis icke heller att även någon eller några av folkskoleseminariets

övriga lärare anlitas såsom timlärare i läsämne vid småskoleseminariet,

i den mån så kan befinnas lämplig. Därigenom besparas i stor utsträckning

timlärararvoden vid småskoleseminariet under de två första åren.

I detta sammanhang vill överstyrelsen något närmare beröra frågan örn

ordnandet av undervisningen i övningsämnena vid statens småskoleseminarier.

Vid folkskoleseminarierna m. fl. statliga läroanstalter äro övningslärarna

upptagna på ordinarie stat med bestämd årslön och lönetursrätt för

åtnjutande av ålderstillägg, dock att såsom förutsättning härför är stadgad

en viss minimitjänstgörmg för vecka, olika för olika grupper av Övningslärare.

Vad småskoleseminarierna beträffar har undervisningen i övningsämne

hittills bestritts av timlärare, vadan också de nu gällande avlöningsförfattningarna

för såväl statens (nr 542/1920) som landstingens seminarier

(nr 890/1919) upptaga allenast avlöning per veckotimme för ämnena teckning,

musik, gymnastik, kvinnlig slöjd och hushållsgöromål. Ett undantag

i nu nämnda hänseende utgör undervisningen i hushållsgöromål i Murjek

och Lycksele, där på grund av särskilda förhållanden (elevhem) skolkökslärarinnebefattningarna

äro uppförda på ordinarie stat. I ingen av de nu

nämnda avlöningsförfattningarna har upptagits avlöning åt lärare i ämnet

trädgårdsskötsel. Det är alltså behövligt att denna avlöningsfråga med det

snaraste bliver ordnad.

Med hänsyn till det nu anförda har i de förslag till lönestater för statens

småskoleseminariet som finnas angivna i propositionen nr 143 till 1932 års

riksdag (sid. 104—105) räknats med endast timlärare i övningsämnen. Det

är emellertid uppenbart, att särskilt vid de blivande dubbelseminarierna,

men även vid enkelseminarier av treklassig och tvåklassig typ, antalet övningslärartimmar

kommer att i vissa fall bliva så stort, att det kan motivera

inrättandet av ordinarie övningslärartjänster. Överstyrelsen finner sig därför

böra längre fram upptaga frågan örn ordinarie lärartjänster i övningsämnen

vid småskoleseminarier till närmare övervägande och eventuellt därom göra

framställning.

För budgetåret 1933/1934 räknar överstyrelsen såsom hittills med endast

timlärare i övningsämnena, dock med ett undantag. Sedan Östergötlands

läns landsting för en tjänst i husligt arbete (hushållsgöromål och kvinnlig

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

slöjd) vid landstingets småskoleseminarium i Linköping beslutat sådan reglering,

sorn omförmäles i § 5 av reglementet för statens pensionsanstalt,

godkände överstyrelsen denna reglering den 4 maj 1928. Tjänsten skulle

tillsättas i den ordning, som i den för landstingsseminarierna gällande stadgan

finnes föreskriven beträffande ordinarie lärare vid dylikt seminarium.

Befattningshavares tjänstgöringsskyldighet bestämdes i regleringen att omfatta

det enligt seminariestadgan för seminariearbetet bestämda veckoantaiet

samt 20 timmar i veckan. Minimiavlöningen skulle utgöra för ordinarie

befattningshavare 1,800 kronor såsom grundlön samt tre ålderstillägg, vart

och ett å 240 kronor efter respektive 5, 10 och 15 års väl vitsordad tjänstgöring

samt för vikarierande befattningshavare 1,800 kronor. Till ordinarie

innehavare av den sålunda reglerade tjänsten, vilken är förenad med pensionsrätt

i statens pensionsanstalt, utsåg seminariets styrelse samma år den

förutvarande timlärarinnan i ämnena hushållsgöromål och slöjd, Grertrud

Fridén, vilken ännu tjänstgör å befattningen. Därest seminariet bomme

att nedläggas eller nu ifrågavarande befattning eljest bleve överflödig, skulle

alltså den'' ordinarie tjänstinnehavaren uppföras på landstingets mdragmngsstat

Då nu emellertid behovet av lärare i nämnda ämnen blir detsamma

efter seminariets övertagande av staten, vill överstyrelsen föreslå, att befattningen

upptages såsom ordinarie på seminariets stat. Detta synes böra ske

i den formen, att tjänsten föres på särskild övergångsstat, och att avlöningen

tillsvidare utgår med den i regleringen bestämda lönen. Därav bör följa,

att lärarinnan Fridén även kommer att bibehållas vid den pensionsratt i

statens pensionsanstalt, som genom sagda reglering av tjänsten tillerkänts

henne. Då grundlönen, 1,800 kronor, utgör summan av det lagstadgade

arvodet för timlärare i ifrågavarande ämnen med en tjänstgöring av 20

veckotimmar, kommer befattningens uppförande såsom ordinarie på övergångsstat

icke att medföra någon annan merkostnad än ålderstillaggen tor

budgetåret 1933/1934 kommer denna kostnad att betyda endast ett halvt

ålderstillägg eller 120 kronor, enär lärarinnan Fridén på grund av tjänsteregleringen

är berättigad till ett första ålderstillägg till lönen från den 1

januari 1934. Överstyrelsen har tagit hänsyn härtill vid beräkningen av

anslaget till ålderstillägg åt lärare vid småskoleseminarier.

Vidare finner sig överstyrelsen böra upptaga ett annat spörsmål, som i

viss mån sammanhänger med frågan örn särskilda lärare i övningsämnen

vid statens småskoleseminarier. Det gäller trädgårdarna och trädgardssko

sein vid statens blivande småskoleseminarier i Strängnäs, Landskrona, Skara

och Härnösand. Vid de nuvarande folkskoleseminarierna i nämnda stader

finnas betydande trädgårdsanläggningar, vilka i främsta rummet tillgodose

undervisningsbehov, nämligen trädgårdsskötsel för seminariets och övningsskolans

elever ävensom seminarieelevernas praktiska undervisningsövningar

i ämnet Trädgårdens vård och skötsel utövas i första hand av en vid seminariet

anställd lärare i trädgårdsskötsel med erforderligt biträde. Läraren

i trädgårdsskötsel åtnjuter särskild avlöning å seminariets avlomngsstat,

men utgifterna för trädgården i övrigt bekostas med dels inkomster av tran

trädgården försålda produkter, dels särskilt statsanslag, nämligen den i seminariets

omkostnadsstat ingående posten: Trädgårdens underhall och skötsel.

I denna post ingår trädgårdsbiträdets avlöning. Behov av undervisning

i trädgårdsskötsel som ovan sagts, örn än i något inskränktare omfattning,

Pommer att förefinnas även vid de småskoleseminarier, alla dubbelseminarier,

vilka komma att efterträda de nuvarande folkskoleseminarierna å draga
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Marits proposition Nr 163.

varande orter. Överstyrelsen förutsätter därför, att dessa trädgårdar komma

att såsom småskoleseminariernas tillhörighet skötas och finansieras efter i

huvudsak samma grunder som hittills.

För budgetåret 1933/1934 är emellertid frågan om seminarieträdgårdarnas

uppförande på småskoleseminariernas stat aktuell endast i ett fall, nämligen

beträffande seminariet i Strängnäs. I Landskrona, Skara och Härnösand

komma givetvis trädgårdarna och trädgårdsskötseln att i både budgetärt och

pedagogiskt hänseende sammanhöra med folkskoleseminarierna därstädes,

så länge dessa seminarier äro i verksamhet. Vad Strängnäs beträffar har

medelsbehovet för trädgårdens underhåll och skötsel (inklusive avlöning till

trädgårdsbiträde) varit för budgetåret 1932/1933 beräknat till allenast 2,000

kronor, detta beroende på att seminarieverksamheten och därmed även

undervisningen i trädgårdsskötsel under detta år helt legat nere (proposition

nr 143/1932, sid. 269). För budgetåret 1933/1934 räknar överstyrelsen med

det förut anvisade beloppet, nämligen 3,200 kronor.

Under nu angivna förhållanden, och då ämnet trädgårdsskötsel hittills

varit och fortfarande bör vara upptaget såsom ett ämne vid småskoleseminarierna,

är det tydligt, att vid småskoleseminariet i Strängnäs redan under

budgetåret 1933/1934 bör vara anställd en trädgårdslärare, och att förutsättning

finnes för en ordinarie trädgårdslärartjänst.

Vilka småskoleseminarier, som under läsåret 1933/1934 skulle vara i verksamhet,

ävensom klassavdelningarna i dessa framgår av följande översikt.

Seminarier

Seminarieavdel-

ningar

Övnings-

skolavdel-

antal

klasser

ningar

Blivande dubbelseminarier

Strängnäs ..........

2

I, I

2

Landskrona.......

1

I

1

Skara..........

1

II

2

Härnösand.........

1

II

1

Enkelseminarier

Treklassiga

Haparanda.........

3

I, II, III

3

Lycksele..........

3

I, II, III

2

Tvåklassiga

Linköping.........

2

I, II

2

Falun..........

2

I, II

2

Seminarier under indragning

Murjek...........

1

III

2

Lund.........

1

II

2

Beträffande nu angivna plan vill överstyrelsen anföra följande Såsom

framgår av riksdagens skrivelse nr 353/1932 har riksdagen räknat med att

dubbelseminariet i Strängnäs träder i verksamhet från och med hösten 1933

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Ma.j:ts proposition Nr 163.

då tvenne avdelningar, båda första klass, sålunda där intagas. .Vidare har

framhållits, att upprättandet av de föreslagna dubbla småskoleseminarierna

i Landskrona, Skara och Härnösand borde taga sin början från och med

hösten 1933, dock att de först från och med hösten 1934 kunde träda i

verksamhet såsom dubbelseminarier, och att sålunda hösten 1933 endast en

klassavdelning kunde intagas på varje plats. Detta kommer enligt den

framlagda planen att ske därigenom att vid seminariet i Landskrona intages

en första klass och att till seminarierna i Skara och Härnösand överflyttas

den andra klass, som under läsåret 1932/1933 utgör första klassen

vid landstingsseminarierna å samma ort. Att vid de båda sistnämnda seminarierna

redan hösten 1933 intaga ytterligare en första klass möter vissa

lokala och administrativa svårigheter, med hänsyn till att avvecklingen av

därvarande folkskoleseminarier icke hunnit längre, än att två seminarie- och

tre övningsskolklasser ännu finnas kvar vid vart och ett av dessa seminarier

under läsåret 1933/1934. Det är heller icke önskvärt att dylik nyintagning

äger rum med hänsyn till nödvändigheten av att ännu under något övergångsår

begränsa småskollärarinneexaminationen.

På grund av olika omständigheter, särskilt den beslutade centraliseringen

av folkskoleväsendet synes minskningen av antalet småskollärarinnebefattningar

bliva betydligt större än som förut beräknats. Enligt folkskolinspektörernas

uppgifter har exempelvis redan antalet småskollärarinnebefattningar

från år 1931 till 1932 minskats med 176 och förväntas under läsåren

1932/1934 komma att minskas med ytterligare 232.

Vad därefter beträffar medelsbehovet för småskoleseminarierna under

budgetåret 1933/1934, beräknat i anslutning till nu anförda organisationsplan,

framgår detta närmare av nedanstående sammanställning, upptagande

för varje seminarium de beräknade utgifterna å dels avlönings- och dels

omkostnadsstaterna. Beräkningen av kostnaderna grundar sig dels på från

rektorerna vid de nuvarande seminarierna inhämtade uppgifter, dels ock på

beräkningar, som i propositionen nr 143/1932 redan legat till grund för

riksdagens beslut i seminariefrågan. Vid beräkningarna har givetvis hänsyn

tagits till vad överstyrelsen här ovan i skilda hänseenden anfört, sär
-

Seminarier

Avlönings-

stat

Omkostnads-

stat

Summa

Strängnäs............

22,620

15,700

38,320

Landskrona..........

8,260

2,200

10,460

Skara ..............

11,825

2,400

14,225

Härnösand...........

9,010

2,850

11,860

Haparanda...........

25,920

9,050

34,970

Lycksele............

00,460

11,820

42,280

Linköping...........

21,610

10,950

32,560

Falun..............

19,075

10,320

29,395

Murjek.............

18,630

7,200

25,830

Lund ..............

23,445

7,250

30,695

Summa

190,855

79,740

270,595

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 7 sami. Nr 1(>3.

.‘i

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

skilt då beträffande seminarierna i Landskrona, Skara och Härnösand den

gemensamhet med därvarande folkskoleseminarier i fråga om lokaler, lärare

och betjäning m. m., som kommer att äga rum, en gemensamhet som

under de båda närmaste övergångsåren bidrager att minska medelsbehovet

för småskoleseminarierna.

I fråga örn de gjorda beräkningarna och resultatet av dessa vill överstyrelsen

framhålla följande. Att de beräknade utgifterna å omkostnadsstaterna

för seminarierna i Landskrona, Skara och Härnösand blivit så låga, beror

därpå, att de största posterna, nämligen uppvärmning och belysning, betjäning

och renhållning m. m. komma att för budgetåret 1933:1934 upptagas

på vederbörande folkskoleseminariums stat. I medelsbehovet för seminariet

i Strängnäs har upptagits -— förutom, såsom förut sagts, anslag till trädgårdens

underhåll och skötsel — hyra för gymnastiklokal till ett belopp av

900 kronor. I läraravlöningarna vid landstingsseminariet i Lund — det

gäller seminariets sista verksamhetsår — hava inräknats även tillfällig löneförbättring

samt hyresersättning åt rektor. Beträffande seminariet i Murjek,

som likaledes avslutar sin verksamhet med läsåret 1933/1934, har räknats

med att lärarkrafterna kunna ytterligare minskas, denna gång med en extra

ordinarie lärarinna. I vissa fall möter det svårighet att redan nu fullt

exakt kunna bedöma behovet av lärare med full tjänstgöring. Det kan sålunda

hända, att man t. ex. vid seminariet i Lund och möjligen även på

något annat ställe kommer att kunna reda sig med en lärarinna mindre,

än vad överstyrelsen nu räknat med. Detta spelar emellertid ingen roll

från besparingssynpunkt, enär de lärare, som icke erhålla tjänstgöring, i

stället måste uppföras på eller kvarstanna å indelningsstat och sålunda

erhålla avlöning från anslaget härför.

Såsom av ovanstående tabell framgår, har medelsbehovet i det hela för

nu ifrågavarande ändamål beräknats till 270,595 kronor. Emellertid bör

detta belopp minskas med ett belopp av 5,142 kronor, utgörande påräknelig

inkomst vid seminarierna i Murjek och Lycksele av hyresavgifter m. m.,

som elever och lärare jämlikt föreskrifter den 11 september 1925 hava att

erlägga (i Murjek 880 kronor och i Lycksele 4,262 kronor). Sålunda återstår

ett anslagsbehov av 265,453 kronor.

Det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier (Haparanda,

Murjek och Lycksele) för budgetåret 1932/1933 är bestämt till ett

belopp av 169,000 kronor. Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning

fanns vid slutet av budgetåret 1931/1932 en reservation på anslaget med

ett belopp av 38,508 kronor. De tillgängliga medlen för budgetåret 1932/

1933 utgöra alltså sammanlagt 207,508 kronor. Med hänsyn till de av

Kungl. Majit den 19 augusti 1932 fastställda staterna för statens småskoleseminarier

i Haparanda, Murjek och Lycksele ävensom till stipendiebehovet

vid dessa seminarier kunna utgifterna från anslaget för sistnämnda budgetår

beräknas komma att uppgå till 153,060 kronor. Vid slutet av budgetåret

kan sålunda väntas ett överskott i det hela av 54,448 kronor. Av denna

reservation torde 40,000 kronor kunna tagas i anspråk för budgetåret 1933/

1934. En del av medlen kunna beräknas efter bestämmande av Kungl.

Majit utgå för extra utgifter, som ej kunnat upptagas i staterna. Sålunda

har Kungl. Majit under en följd av år anvisat medel för anordnande under

sommarferien av undervisning i hushållsgöromål vid seminariet i Haparanda

(3,000 kronor). Framställningar kunna väntas från rektorerna angående

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

anslag till bad åt eleverna m. m. Med överstyrelsens beräkning skulle alltså

för budgetåret 1933/1934 i anslagsväg erfordras ett belopp av 225,453 kronor

eller i avrundat tal 226,000 kronor.

Överstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för

budgetåret 1933/1934 öka det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,

nu 169,000 kronor, med 57,000 kronor till 226,000 kronor.

Såsom jag redan meddelat å sid. 17 i det föregående, har undervisningsrådet

S. Nylund icke anslutit sig till överstyrelsens i här förevarande skrivelse

framlagda förslag, att rektorsbefattningarna vid de nya småskoleseminarierna

i Landskrona, Skara och Härnösand under de närmaste åren

skulle bestridas av rektorerna vid de under avveckling stående folkskoleseminarierna

i nämnda städer, utan i stället ansett, att rektorsbefattningarna

borde tillsättas redan från början även vid nämnda småskoleseminarier.

Statskontoret har den 8 februari 1933 avgivit utlåtande med anledning av

vad skolöverstyrelsen i sin här förevarande framställning anfört rörande

uppförande å övergångsstat för småskoleseminariet i Linköping av förutvarande

timlärarinnan Gertrud Fridén och därvid anfört :

Därest Fridén icke skulle erhålla annan ordinarie anställning, lärer hon

efter nedläggande av landstingsseminariet i Linköping vara berättigad att

bibehållas vid henne tillförsäkrade avlöningsförmåner såsom ordinarie lärarinna

vid nämnda seminarium. Staten torde dock icke vara skyldig att i

så fall bidraga till hennes avlöning å indragningsstat, utan skulle hela kostnaden

härför drabba landstinget. Skulle hon däremot erhålla annan ordinarie

anställning, torde landstinget bliva löst från alla förpliktelser gent

emot henne.

Under förutsättning att Fridéns tjänstgöring vid statens småskoleseminarium

i Linköping uppginge till minst 20 veckotimmar, skulle ett bifall till

skolöverstyrelsens förevarande förslag endast medföra en merkostnad för

statsverket, motsvarande henne tillkommande ålderstillägg jämte därå belöpande

dyrtidstillägg. På grund av denna jämförelsevis obetydliga kostnadsökning

för statsverket och med hänsyn till de fördelar, som den föreslagna

anordningen skulle medföra, anser sig statskontoret böra tillstyrka bifall till

den gjorda framställningen.

Härefter har överstyrelsen till behandling upptagit frågan örn anslag till

stipendier åt elever vid småskoleseminarier.

De medel, som åtgått till stipendier åt elever vid småskoleseminarier, hava

hittills varit fördelade på två anslag. Medelsbehovet för detta ändamål har

beträffande småskoleseminarierna i Haparanda, Murjek och Lycksele tillgodosetts

ur det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier.

Stipendier åt elever vid landstingsseminarierna hava utgått ur ett särskilt

härför i riksstaten uppfört ordinarie reservationsanslag. Då från och

med budgetåret 1933/1934 staten skall övertaga småskollärarutbildningen i

det hela, synes det överstyrelsen lämpligast, att för stipendieändamål upptages

ett gemensamt anslag med titeln stipendier» åt elever vid småskoleseminarier».

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.is proposition Nr 103.

Det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid småskoleseminariet

nämligen seminarier upprättade av landsting eller stad, som ej

i landsting deltager, bestämdes av 1932 års riksdag för budgetåret 1932/1933

till ett belopp av 15,375 kronor. Det verkliga anslagsbehovet enligt överstyrelsens

av riksdagen godkända beräkningar utgjorde 36,500 kronor, vilket

emellertid i enlighet med förslag av statens organisationsnämnd nedsattes

med 25 procent till 27,375 kronor, vilket belopp motsvarar summan av

ovannämnda av riksdagen anvisade 15,375 kronor och en från föregående

budgetår å anslaget beräknad kvarstående reservation av 12,000 kronor.

Elevstipendierna vid seminarierna i Haparanda, Murjek och Lycksele ha

hittills utgått i enlighet med grunder, som av Kungl. Majit fastställts genom

brev till statskontoret den 17 april 1925 angående nya bestämmelser rörande

elevstipendier vid statens småskoleseminarier. Enligt dessa bestämmelser

utgå stipendier till varje elev med 400 kronor för läsår. För budgetåret

1932/1933 kan med hänsyn till elevantalet det totala stipendiebeloppet till

elever vid nämnda tre seminarier beräknas till 42,400 kronor.

Vad beträffar beräkningen av det anslag, som för ändamålet blir erforderligt

för budgetåret 1933/1934, får överstyrelsen anföra följande. Överstyrelsen

vill först något uppehålla sig vid grunderna för utgående av stipendier

till eleverna vid de treklassiga statsseminarierna i Norrbotten jämlikt

ovannämnda brev. Vid utdelandet av dessa stipendier tillämpas icke

behovsprincipen, utan praktiskt taget varje elev äger att uppbära 400 kronor

för år eller 200 kronor för termin. Dock skall stipendiat förbinda sig

att efter examens avläggande under minst lika lång tid, som stipendium

åtnjutits, stå till förfogande för tjänstgöring i främsta rummet: stipendiat

vid seminariet i Haparanda i skoldistrikt med finsktalande befolkning inom

Luleå stift, stipendiat vid seminariet i Murjek inom Norrbottens läns lappmarker

samt stipendiat vid seminariet i Lycksele inom Västerbottens läns

lappmarker. Därest här ovan angiven tjänstgöring icke påkallas, är stipendiat

skyldig att under motsvarande tid tjänstgöra inom stiftets landsbygd

i övrigt. Syftet med dessa stipendier och vid desamma fästade villkor framgår

närmare av propositionen nr 381/1920. Sammanfattningsvis kan sägas,

att denna stipendieordning avser att till lärarinneutbildning locka lämpliga

aspiranter från finn- och lappmarkerna, att garantera samma bygders skolor

lämpliga lärarkrafter samt att utgöra någon kompensation för dyrbara resor

och överhuvudtaget större utbildningskostnader vid de treåriga seminarierna.

Utan tvivel hava dessa stipendier fyllt sin uppgift i nu nämnda hänseenden.

Vad beträffar storleken av nu ifrågavarande stipendier får överstyrelsen

erinra därom, att eleverna vid seminarierna i Haparanda och Murjek redan

år 1875 tillerkändes ett belopp av 200 kronor för år. Sedermera skedde

den ändringen, att stipendierna bestämdes till 200 kronor för elev i första

och andra klasserna samt till 250 kronor för elev i tredje klassen. År 1917

föreslog domkapitlet i Luleå, att beloppen borde höjas till 300 kronor för

elev i första och andra klasserna samt till 400 kronor för elev i tredje klassen.

Kungl. Majit biträdde sedermera skolöverstyrelsens förslag, att stipendierna

borde bestämmas till 400 kronor för år och elev i samtliga klasser,

och detta blev också 1920 års riksdags beslut.

Då stipendierna sattes till nu angivna belopp, rådde dyr tid. Sedan dess

ha levnadskostnaderna nedgått, och förbättrade kommunikationer möjliggöra

billigare resor än tidigare. Överstyrelsen vill därför nu ifrågasätta, att stipendiebeloppen

minskas med 25 procent och sålunda utgå med allenast 300

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.

kronor för år eller 150 kronor för termin till stipendieberättigad elev. Härigenom

skulle en avsevärd besparing vinnas. Den nu ifrågasatta ändringen

bör emellertid enligt överstyrelsens mening icke tillämpas på de elever vid

seminarierna i Haparanda, Murjek och Lycksele, vilka redan vunnit inträde

vid seminariet, medan de tidigare bestämmelserna ännu varit i gällande kraft,

utan först på de årsgrupper, som intagas från och med läsåret 1933/1934.

När det från nu angivna utgångspunkter gäller att beräkna anslagets storlek,

möter först frågan örn antalet elever vid seminarierna under budgetåret

1933/1934. I enlighet med vad som skett de båda senaste åren torde Kungl.

Maj:t böra bestämma antalet elever, som skola intagas vid början av höstterminen

1933. Överstyrelsen anser sig nu böra förslagsvis räkna med ett

antal av 20 i de första klasser, som då intagas. Överstyrelsen räknar vidare

med, att någon ny klassavdelning icke kommer att intagas vid landstingsseminariet

i Lund hösten 1933, liksom ej heller vid seminarierna i

Skara och Härnösand. Elevantalet i det hela skulle då, frånsett de nuvarande

eleverna vid seminarierna i Haparanda, Murjek och Lycksele, komma

att uppgå till 160. För dessa skulle i enlighet med hittillsvarande beräkningssätt

erfordras ett stipendiebelopp av 20,640 kronor. Om detta belopp

i enlighet med vad som skedde genom beslut av 1932 års riksdag minskas

med 25 procent, återstå 15,480 kronor.

Med hänsyn därtill, att överstyrelsen i anslutning till av statens granskningsnämnd

gjort yrkande funnit sig böra vid beräkning av anslaget till

stipendier åt elever vid folkskoleseminarier för budgetåret 1933/1934 föreslå

en stark minskning i detta anslag (nämligen från nu utgående 158,000 kronor

med 50,000 kronor till 108,000 kronor), anser sig överstyrelsen nu böra

föreslå en motsvarande minskning även i stipendiemedlen till småskoleseminarierna.

Med hänsyn till det beräknade elevantalet vid folk- och småskoleseminarier

under läsåret 1933/1934 skulle ett belopp av 108,000 kronor för

folkskoleseminarierna svara mot ett behov av allenast 11,360 kronor vid

småskoleseminarierna. Härtill skola läggas för seminarierna i Haparanda,

Murjek och Lycksele 60 stipendier å 400 kronor och 40 stipendier å 300

kronor, eller 36,000 kronor, vadan det erforderliga stipendiebeloppet i sin

helhet kommer att uppgå till 47,360 kronor.

Såsom förut är sagt, har riksdagen för budgetåret 1932/1933 anvisat ett

belopp av 15,375 kronor. Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisnmg

kvarstod vid början av sagda budgetår en reservation av 14,300 kronor

(mot av överstyrelsen beräknade 12,000 kronor). Hela det disponibla beloppet

uppgår sålunda till 29,675 kronor. Av detta belopp komma emellertid,

såvitt nu kan bedömas, att åtgå endast 19,000 kronor. Det kan sålunda

beräknas ett överskott av i avrundat tal 10,000 kronor. Därest denna reservation

tages i anspråk för sitt ändamål under budgetåret 1933/1934,

skulle alltså det erforderliga anslaget böra beräknas till 37,360 kronor.

Det för budgetåret 1932/1933 beviljade anslaget skulle alltså behöva ökas

med 21,985 kronor. Denna ökning är emellertid endast skenbar, enär såsom

ovan sagts för samma år anvisats —- en tidigare reservation inbegripen

— ett belopp av 37,375 kronor. Att detta senare belopp nu icke behöver

ökas, oaktat till detta anslag nu överföres även stipendiebehovet vid

seminarierna i Haparanda, Murjek och Lycksele, vilket förut tillgodosetts

ur ett annat anslag, beror på dels den befintliga reservationen från föregående

år, dels och framför allt på de föreslagna besparingsåtgärderna.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 163.

Överstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

för budgetåret 1933/1934 höja det ordinarie reservationsanslaget till stipendier

åt elever vid småskoleseminarier, nu 15,375 kronor, med 21,985 kronor

till 37,360 kronor.

Överstyrelsen har, såsom tidigare meddelats, funnit önskvärt att, i likhet

med vad fallet är vid folkskoleseminarierna, utgifterna för ålderstillägg åt

lärare vid småskoleseminarier hädanefter komma att bestridas ur ett särskilt

anslag med förslagsanslags natur. Härom anför överstyrelsen:

Det erforderliga anslaget till ålderstillägg vid ettvart av nedannämnda

seminarier för budgetåret 1933/1934 har beräknats till följande belopp:

Haparanda .

Murjek . . .

Lycksele . .

Strängnäs .

Linköping .

Landskrona

Skara . . . .

Falun . . . .

Härnösand .

......kronor 4,100

...... » 3,500

...... > 4,675

...... » 3,800

...... » 3,720

...... » 1,500

...... » 2,700

...... » 3,800

...... > 2,100

Summa kronor 29,895

Till grund för beräkningarna hava beträffande seminarierna i Haparanda,

Murjek, Lycksele, Linköping och Falun i huvudsak lagts av rektorerna lämnade

uppgifter. Beträffande de övriga seminarierna har beräkningen av

lärarbehovet grundats på den i det föregående framlagda organisationsplanen.

Vakanta ävensom nya tjänster hava antagits blivit besatta med lärare

i tredje eller i vissa fall fjärde lönegraden. Beloppet synes kunna avrundas

till 30,000 kronor.

Överstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

för budgetåret 1933/1934 i riksstaten under rubriken ålderstillägg åt lärare

vid småskoleseminarier uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 30,000 kronor.

Härefter har överstyrelsen behandlat frågan om hyresersättning till rektorerna

vid vissa småskoleseminarier och därvid anfört bland annat:

På förslag av Kungl. Maj:t har 1932 års riksdag godkänt vissa grunder

för avlöningen åt rektorer och övriga lärare vid statens småskoleseminarier

från och med budgetåret 1933/1934. Enligt dessa grunder skall rektor åtnjuta,

förutom kontant avlöning, bostad eller ersättning härför.

För närvarande erhålla rektorerna vid statens seminarier i Haparanda

och Lycksele bostad in natura. Så kommer för framtiden att ske även beträffande

rektorerna vid de nya statsseminarierna i Strängnäs, Landskrona

och Härnösand. Vid de under avveckling stående folkskoleseminarierna i

Landskrona och Härnösand disponeras givetvis bostäderna därstädes av

dessa seminariers rektorer intill utgången av läsåret 1934/1935.

Såsom överstyrelsen tidigare anfört, har överstyrelsen tänkt sig, att rektorerna

vid de under avveckling stående folkskoleseminarierna i Landskrona,

Skara och Härnösand skulle under åren 1933/1935 bestrida rektorsgöromå
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

len även vid de nyinrättade småskoleseminarierna å nämnda orter, vadan

man före utgången av nämnda tid icke skulle behöva räkna med några

särskilda rektorer för dessa sistnämnda seminarier.

I enlighet med det nu anförda skulle sålunda under budgetåret 1933/1934

hyresersättning för rektor endast vara erforderlig vid seminarierna i Falun

och Linköping. Överstyrelsen räknar med, att rektor vid ett småskoleseminarium

bör kunna göra anspråk på en bostad av samma beskaffenhet, som

enligt gällande boställsordning (nr 979/1918) tillkommer rektor vid högre

folkskola och kommunal mellanskola. Årliga hyresersättningen för en dylik

bostad torde förslagsvis böra sättas till 2,000 kronor.

Överstyrelsen hemställer i anslutning härtill, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att för budgetåret 1933/1934 till hyresersättning till rektorerna

vid vissa småskoleseminarier bevilja ett extra anslag av 4,000 kronor.

Slutligen har överstyrelsen i sin här förevarande skrivelse till behandling

upptagit frågan örn bidrag till avlöning åt vissa på indragning sstat hos landstingen

uppförda seminarielärare m. m. Överstyrelsen anför bland annat:

Överstyrelsen har i det föregående lämnat en redogörelse för den seminarieorganisation,

som under budgetåret 1933/1934 skulle genomföras såsom

en följd av riksdagens beslut, att staten skall från och med nämnda budgetår

övertaga hela småskollärarutbildningen. Då de av vissa landsting

ävensom Göteborgs stad upprättade småskoleseminarierna sålunda — med

det undantag, som nedan kommer att närmare beröras — komma att med

budgetåret 1932/1933 upphöra, erfordras icke längre det förut i riksstaten

upptagna ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier. Detsamma

gäller det nuvarande extra förslagsanslaget till tillfällig löneförbättring

för lärare vid vissa småskoleseminarier. För budgetåret 1932/1933 är

det förstnämnda av dessa anslag bestämt till 240,000 kronor och det sistnämnda

till 40,000 kronor.

I samband med beslutet örn landstingsseminariernas avveckling har riksdagen,

i överensstämmelse med vad som tidigare gällt beträffande seminarier,

som nödgats nedlägga eller inskränka sin verksamhet, medgivit även

för framtiden att, där av landsting eller stad, som ej i landsting deltager,

upprättat seminarium blivit nedlagt, statsbidrag till belopp, motsvarande

grundlön och ålderstillägg ävensom tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg,

skall utgå till sådan ordinarie lärare, som genom nedläggandet ej

längre erfordras. Det synes överstyrelsen med hänsyn härtill lämpligt, att

i riksstaten uppföres ett extra förslagsanslag, ur vilket må utgå bidrag till

avlöning åt vissa på indragningsstat hos landstingen uppförda seminarielärare.

Ur ett sådant anslag synas böra bestridas utgifterna för dessa lärare

tillkommande såväl grundlön och ålderstillägg som tillfällig löneförbättring.

Detta anslag skulle sålunda komma att ersätta de båda ovannämnda

nu i riksstaten upptagna anslagen, nämligen det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt småskoleseminarier och det extra förslagsanslaget

till tillfällig löneförbättring för lärare vid vissa småskoleseminarier. Vad

däremot beträffar dyrtidstillägget åt nu ifrågavarande lärare torde detta av

praktiska skäl lämpligen böra utgå ur samma anslag som hittills, ett anslag

som är gemensamt för lärarna vid statsunderstödda läroanstalter av skilda slag.

Därest vissa lärare vid statens småskoleseminarier i Murjek och Hagaström,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1C3.

vilka nu hålla på att avveckla sin verksamhet, skulle komma på indragningsstat,

finner överstyrelsen lämpligt, att det även i fråga örn dessa lärare

i förekommande fall får gälla, att det belopp, som motsvarar grundlön och

ålderstillägg samt tillfällig löneförbättring, får utgå ur nu ifrågavarande

anslag,^ men att dyrtidstillägget såsom hittills utbetalas från det för sådant

ändamål anvisade särskilda anslaget. Beträffande en av de vid seminariet

i Hagaström anställda lärarinnorna har medgivits, att hon vid återgång till

ordinarie småskollärarbefattning, från vilken hon åtnjutit tjänstledighet, äger

att av statsmedel uppbära viss lönefyllnad, motsvarande ''skillnaden mellan

den frånträdda högre och den tillträdda lägre lönen. Hänsyn härtill har

tagits vid utförandet av nedanstående beräkningar. Seminariet i Murjek,

som helt nedlägges först vid slutet av vårterminen 1934, inverkar icke på

nu ifrågavarande beräkningar för budgetåret 1933/1934.

Såsom av det anförda framgår, har riksdagen efter förslag av Kungl.

Majit funnit billighetsskäl tala för att vid omorganisationen av småskoleseminarierna

även vissa lärare å extra stat finge, i stället för att vid seminariets

nedläggande mista anställningen och levebrödet, bliva likställda med

ordinarie lärare vid landstingsseminarium i så måtto, att de kunde få förflyttas

till ordinarie lärartjänst vid något statens småskoleseminarium eller,

örn förhållandena icke medgåve detta, få åtnjuta avlöning å indragningsstat.

Detta gällde två lärarinnor vid småskoleseminariet i Hagaström. På

grund av framställningar hos överstyrelsen har nu fråga uppkommit, att

liknande förmåner måtte beredas tre vid landstingsseminarier anställda lärarinnor,

vilka vid seminariets nedläggande visserligen icke haft ordinarie

anställning men likväl på grund av särskilda förhållanden kunna göra anspråk

på att, i likhet med vad som skett i fråga örn nyssnämnda seminarielärarinnor

i Hagaström, bliva tillförsäkrade kompensation för mistad befattning

i främsta rummet genom att erhålla annan tjänst.

Det gäller dels lärarinnan vid småskoleseminariet i Skara fru Ebba Äkerström,

född Bruce, som är formellt extra ordinarie innehavare av sin tjänst

men hela tiden av landstinget i lönehänseende likställts med ordinarie lärarinna

och som har bakom sig en 15-årig väl vitsordad tjänstgöring vid

det seminarium, som nu skall övertagas av staten, dels rektorn vid det vid

slutet av vårterminen 1932 nedlagda småskoleseminariet i Kalmar Lois

Ehrnström, som uppehållit en ämneslärarinnetjänst vid nämnda seminarium

på extra ordinarie stat sedan år 1922 och som från den 1 juli 1930 innehaft

förordnande som seminariets rektor, dels ock nuvarande rektorn vid landstingsseminariet

i Växjö Anna Edmar, vilken har bakom sig en mer än 20- årig lärarinneverksamhet.

\ id eventuellt uppförande på övergångsstat, intill dess ordinarie befattning

kunde stå till buds, borde givetvis inga andra belopp ifrågakomma

för de tre nu nämnda seminarielärarinnorna än den avlöning för extra ordinarie

lärarinna, som tillkom dem vid seminariernas nedläggande.

Det enda landstingsseminarium, vars verksamhet uppehälles efter budgetåret

1932/1933, är det i Lund. I enlighet med medgivande den 15 juli

1932 har vid nämnda seminarium ny klassavdelning intagits vid höstterminens

början 1932, vadan seminariet kan avsluta sin verksamhet tidigast

med utgången av läsåret 1933/1934. Det är överstyrelsens mening, att ytterligare

någon ny klass icke bör intagas i Lund. För sistnämnda år skulle

staten övertaga alla kostnader för småskollärarutbildningen. Det synes då

lämpligt, att utgifterna för seminarieverksamheten i Lund, däri inbegripen

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

även tillfällig löneförbättring åt lärarna, under den övergångstid, då denna

verksamhet uppehälles, bestridas ur det nu ifrågasatta extra förslagsanslaget.

När det gäller att beräkna storleken av det anslag, som för nu ifrågavarande

ändamål befinnes erforderligt för budgetåret 1933/1934, föreligger i

sådant avseende följande material.

Att börja med lämnas här en översikt över nedtagna seminarier samt för

varje seminarium summan av dels lönen dels tillfällig löneförbättring för

lärarna med hänsyn till löneställningen för envar av dessa, då seminariet

nedlades eller vid slutet av vårterminen 1933 kommer att nedläggas. I tabellen

hava icke upptagits landstingsseminarierna i Linköping och Falun,

enär det förutsattes, att den ordinarie lärarpersonalen vid dessa seminarier

kommer att överflyttas till det statsseminarium, som kommer att upprättas

i stället för landstingsseminariet på dessa orter. Däremot har räknats med

möjligheten att två lärarinnor vid landstingsseminariet i Härnösand komma

att överflyttas till indragningsstat.

Seminarium

Nedlagt

år

Antal

lärare

Grundlön

och ålders- tillägg

Kronor

Tillfällig

löneförbätt-

ring

Kronor

Summa

Kronor

Öjebyn...............

1928

3

11,400

—

1,507

50

12,907

50

Skellefteå..............

1929

5

18,500

—

2,700

—

21,200

—

Kristianstad............

»

3

10,800

—

1,237

50

12,037

50

Uppsala...............

1931

3

11,100

—

1,575

—

12,675

—

Malmköping............

3

10,500

—

1,057

50

11,557

50

Uddevalla..............

»

2

6,800

—

975

—

7,775

—

Jönköping.............

1932

2

8,300

—

1,020

—

9,320

—

Kalmar...............

»

2

6,100

—

883

50

6,983

50

Göteborg..............

»

2

7,400

—

1,050

—

8,450

—

Borås................

>

2

6,800

—

1,050

—

7,850

—

Örebro...............

»

2

7,400

—

1,050

—

8,450

—

Västerås.............

T>

2

8,300

—

1,125

-

9,425

—

Bollnäs...............

»

5

17,900

—

2,625

—

20,525

—

Växjö................

1933

4

13,500

-

1,561

50

15,061

50

Halmstad..............

T>

4

10,500

—

1,462

50

11,962

50

Skara................

»

1

2,400

—

324

—

2,724

—

Kristinehamn...........

»

4

14,800

—

2,175

—

16,975

—

Härnösand.............

»

2

7,400

—

1,050

—

8,450

—

Östersund .............

»

4

15,800

—

2,250

—

18,050

—

Summa

| 55

195,700

—

26,679

—

222,379

—

Hagaström.............

1933

3

7,350

—

2,100

—

9,450

—

Tillhopa

58

203,050

—

28,779

—

231,829

—

Av ovanstående tabell framgår alltså, att summan av grundlön, ålderstillägg

och tillfällig löneförbättring för lärarpersonalen vid nedlagda seminarier

i det hela skulle komma att uppgå till 231,829 kronor. Emellertid

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

mäste nu tågås i beräkning, att ett antal av dessa lärare komma att vinna

anställning vid de nya småskoleseminarierna i Strängnäs, Landskrona, Skara

och Härnösand ävensom å vakanta tjänster vid seminarierna i Linköping

och Falun, eventuellt även Lycksele och Haparanda. Denna fråga har

överstyrelsen tagit under övervägande vid beräkningen av det ordinarie

reservationsanslaget till statens småskoleseminarier. I anslutning till den

preliminära planen över lärarbehovet vid de nya statsseminarierna kan det

beräknas, vilken minskning en överflyttning" av vissa rektorer och lärare

från nedlagda landstingsseminarier till statens småskoleseminarier skulle

komma att medföra i medelsbehovet för avlönande av på indragningsstat

kvarstående lärare. I samband därmed bör givetvis även beaktas den sannolika

möjligheten, att lärare vid nedlagt seminarium kommer i sådant läge,

t. ex. genom erhållande av annan befattning, att statsbidrag från detta anslag

till avlöningen icke längre är erforderligt.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter har överstyrelsen beräknat,

att den ovan angivna summan å 231,829 kronor sannolikt skall under första

året kunna minskas med minst 67,327 kronor, vadan alltså skulle återstå

ett belopp av 164,502 kronor eller i avrundat tal 164,000 kronor.

De av överstyrelsen nu gjorda beräkningarna avse det första året av den

nya seminarieorganisationens ikraftträdande. Givetvis komma utgifterna att

minskas år för år, i mån som lärare på indragningsstat övergå till annan

befattning eller uppnå pensionsåldern.

Vid de nu gjorda beräkningarna har hänsyn icke kunnat tagas till den

minskning i utgifterna, som må kunna bliva en följd av föreskriften, att

statsbidraget (tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg) skall minskas för

lärare på indragningsstat, som erhållit annan, tillfällig befattning, enär nu

icke är känt, i vilken omfattning sådant förhållande kan komma att äga

rum eller efter vilka grunder sådan minskning kommer att ske.

Till ovannämnda behov av 164,000 kronor skulle slutligen komma ett

belopp motsvarande utgifterna för verksamheten vid landstingsseminariet i

Lund, stipendiemedel undantagna. Dessa utgifter hava med ledning av

bland annat från rektor vid nämnda seminarium inhämtade uppgifter beräknats

till 31,000 kronor. Anslagets storlek i det hela skulle sålunda uppeå

till 195,000 kronor.

1 likhet med vad tidigare varit fallet har riksdagen (skrivelse nr 353)

även för budgetåret 1932/1933 medgivit, att, där av landsting eller stad,

som ej i landsting deltager, upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjutit

statsunderstöd, blivit nedlagt eller ordinarie lärare vid dylikt seminarium

eljest genom inskränkning av verksamheten blivit för seminariet obehövlig,

statsbidrag likväl må efter Kungl. Maj:ts beprövande kunna utgå för tiden

1 juli 1932—30 juni 1933 till belopp, motsvarande grundlön och ålderstillägg

ävensom tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg till sådan ordinarie

lärare, som genom nedläggandet eller inskränkningen ej längre erfordras

för seminariets uppehållande, dock att Kungl. Majit må äga att för

varje särskilt fall bestämma det antal lärare, för vilkas avlönande statsbidrag

må utgå, samt meddela de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit

eljest finner gott föreskriva.

Frågan blir nu den, huruvida en dylik bestämmelse ånyo blir erforderlig

i samband med bestämmandet av anslaget för budgetåret 1933/1934. Därest

nu förevarande fråga örn statsbidrag till avlöning åt seminarielärare, som

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

uppförts på indragningsstat hos vederbörande landsting, kan anses hava

»bringats till slutgiltig lösning», sedan riksdagen icke haft något att erinra

mot Kungl. Maj:ts förslag i sådant hänseende, framlagt å sid. 123 i propositionen

143 vid 1932 års riksdag, och Kungl. Majit med anledning därav

utfärdar en allmän föreskrift rörande landstings rätt till statsbidrag för nu

ifrågavarande ändamål, då behöves tydligen intet särskilt beslut örn dylikt

medgivande för budgetåret 1933/1934. I annat fall torde särskilt riksdagsbeslut

beträffande denna sak i den form, som ovan angivits, hilva erforderligt

även för budgetåret 1933/1934.

Slutligen finner sig överstyrelsen böra erinra örn ett spörsmål, som sammanhänger

med frågan örn pensioneringen av de seminarielärare, vilka

bliva uppförda på indragningsstat hos landstingen. Det av 1932 års riksdag

fattade beslutet angående vissa ekonomiska förmåner åt landstingen

beträffande sådana lärare innebar, att staten skulle övertaga utgifterna icke

blott för deras avlöning utan även för deras pensionering. Landstingens

utgifter för pensioneringen liava bestått i inbetalandet till statens pensionsanstalt

av de pensionsavgifter, som enligt gällande bestämmelser påvilat

huvudmannen jämlikt kungörelse i svensk författningssamling nr 731/1921.

Dessa årsavgifter utgöra för manlig rektor 298 kronor 67 öre, för kvinnlig

rektor 250 kronor 67 öre, för ordinarie manlig lärare 244 kronor 44 öre

och för ordinarie kvinnlig lärare 164 kronor 44 öre. Redan 1929 års seminariesakkunniga

ansågo, att nu omförmälda avgifter borde beträffande lärare

vid nedlagda seminarier överföras från landstingen till staten (bet. sid. 112).

Även departementschefen har i propositionen nr 143/1932, sid. 125, räknat

med att landstingen skulle befrias från dessa pensionsavgifter, och att staten

hädanefter skulle svara även för denna utgift.

Det har dock icke blivit närmare klargjort under vilken form staten

skulle bestrida nu ifrågavarande kostnad. Summan av huvudmannens årsavgifter

för samtliga rektorer och lärare vid nedlagda seminarier utgör med

hänsyn tagen till antalet befattningshavare vid slutet av läsåret 1932/1933

omkring 9,240 kronor. Överstyrelsen får erinra därom, att i de fall, då

staten själv är seminariets huvudman — det gäller t. ex. statens småskoleseminarier

i Haparanda, Murjek, Lycksele och Hagaström, vilka seminariers

lärare för sin pensionering även äro delaktiga i statens pensionsanstalt

staten icke erlägger någon särskild årlig pensionsavgift till anstalten. Detsamma

kommer att gälla beträffande de å indragningsstat hos landstingen

uppförda lärare, sorn så småningom komma att vinna anställning vid^ statens

småskoleseminarier. Vid sådant förhållande finner överstyrelsen lämpligast

att icke något särskilt anslag uppföres i riksstaten för bestridande av

de pensionsavgifter, som hittills påvilat landstingen och Göteborgs stad, och

att ifrågavarande avgifter sålunda komma att upphöra. Överstyrelsen kommer

att i särskild framställning föreslå erforderliga föreskrifter med anledning

av riksdagens ovan omförmälda beslut i frågan om pension åt rektor

och lärare vid nedlagt landstingsseminarium.

Skolöverstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit matte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1933/1934 — med uteslutande ur riksstaten av dels det

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier, dels det extra

förslagsanslaget till tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,

inrättade av landsting eller stad, som ej i landsting deltager

an
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

visa ett extra förslagsanslag med titeln: Bidrag till avlöning åt vissa på

indragningsstat hos landstingen uppförda seminarielärare m. m., med ett

belopp av 195,000 kronor.

I detta sammanhang torde jag vidare få anmäla en av skolöverstyrelsen

verkställd utredning rörande anställningsvillkoren och avlöningsförhållandena

för ordinarie lärare vid indragna landstingsseminarier.

I ärende angående tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg åt vissa lärare

vid de nedlagda småskoleseminarierna i Malmköping och Öjebyn anförde

statskontoret i ett den 12 oktober 1932 dagtecknat yttrande följande:

Vad anginge den ordinarie lärarpersonalen vid de nedlagda småskoleseminarierna,

hade densamma på indragningsstat fått bibehållas vid samtliga

förut utgående avlöningsförmåner, såväl grundlön med däri inräknade

tjänstgöringspenningar och ålderstillägg som tillfällig löneförbättring och

dyrtidstillägg. Nämnda personal hade således i avlöningshänseende fått en

avsevärt gynnsammare ställning än de statens befattningshavare, som uppförts

på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet eller på övergångsstat med

viss tjänstgöringsskyldighet. Detta förhållande måste statskontoret finna ur

flera synpunkter otillfredsställande, och torde enligt statskontorets mening

en ändring härutinnan med det snaraste vara påkallad. Sedan 1932 års

riksdag gått in för en omorganisation av småskoleseminarierna, varigenom

staten övertagit småskollärarutbildningen, syntes den vid de indragna småskoleseminarierna

anställda lärarpersonalens avlönings-, statsbidrags- och

pensionsspörsmal böra definitivt ordnas. Dör en slutgiltig lösning av dessa

spörsmål erfordrades emellertid en utredning beträffande de avlöningsförmåner,

på vilka vederbörande ordinarie lärare gent emot landstinget kunde

göra rättsligt grundade anspråk gällande på grund av anställningsvillkoren

och med den ordinarie befattningen överhuvud sammanhängande omständigheter.

Genom beslut den 4 november 1932 anbefallde Kungl. Maj:t skolöverstyrelsen

att verkställa utredning i det av statskontoret angivna hänseendet

samt med berörda utredning och det förslag i ämnet, vartill överstyrelsen

funne omständigheterna föranleda, före den 10 december 1932 inkomma till

Kungl. Majit.

Med skrivelse den 7 december 1932 har skolöverstyrelsen avgivit utlåtande

och förslag i ämnet och därvid till en början anfört följande:

Enär det här närmast gäller frågan örn landstingens skyldigheter, har det

synts överstyrelsen erforderligt att som ett första led i den förevarande utredningen

höra seminariernas huvudmän, landstingen. Med remiss till

landstingens förvaltningsutskott av ämbetsskrivelsen har överstyrelsen därför

givit förvaltningsutskotten i alla de län, i vilka finnas eller funnits småskoleseminariet

tillfälle att dels uttala sin uppfattning i de av statskontoret

berörda spörsmålen, dels ock lämna upplysning om, huruvida och i vilken

män vederbörande landsting gjort särskilda utfästelser gent emot seminariets

ordinarie lärarpersonal i fråga om avlöningsförmånerna, att gälla sedan

småskoleseminariets lärare på grund av seminariets nedläggande eller semi
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1C3.

45

narieverksamhetens inskränkning blivit uppförda på landstingets indragningsstat.

Då tiden varit mycket knapp hava icke alla förvaltningsutskott hunnit

att sammanträda för överläggning i frågan. I vissa fall har därför svar

avgivits av landstingsdirektören. .Svar hava ingått från landstingens förvaltningsutskott

i Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar (södra),

Kronobergs, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Alvsborgs,

Skaraborgs, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands,

Jämtlands och Norrbottens län.

Överstyrelsen har till en början lämnat en översikt i sammandrag över

det väsentliga av förvaltningsutskottens yttranden, beträffande vilken jag torde

få hänvisa till handlingarna i ärendet.

Härefter har överstyrelsen, efter att hava lämnat en summarisk redogörelse

för gången av detta ärendes behandling hittills fram till 1932 års riksdags

beslut, anfört huvudsakligen följande:

När överstvrelsen nu går att närmare beröra den av statskontoret i remissskrivelsen

närmare angivna huvudfrågan, nämligen på vilka avlöningsförmåner

vederbörande ordinarie lärare kunde gent emot landstingen göra

rättsligt grundade anspråk gällande, synes ur den fortsatta utredningen härom

helt kunna avföras den del av avlöningen, som grundar sig på bestämmelserna

i kungörelsen den 31 december 1919 (nr 890) angående avlöning

åt lärare vid landstingsseminarier m. m., sålunda avlöningsposterna »grundlön

och ålderstillägg». Härom synas inga olika meningar hava gjort sig

gällande. Även statskontoret har i ett utlåtande den 19 maj 1928 ansett

såsom ofrånkomligt, att landstingen bliva skyldiga att svara för den i avlöningskungörelsen

(nr 890/1919) fastställda avlöningen at de ordinarie lärare

vid landstingsseminarierna, som icke erhålla anställning vid de nya statsseminarierna,

och statskontoret gör icke heller i sitt senaste utlåtande någon

invändning mot statsmakternas på en dylik uppfattning grundade beslut.

Frågan torde sålunda nu kunna begränsas att avse endast tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg.

Vad först beträffar frågan, huruvida ordinarie lärare på indragningsstat

hos landstinget kan göra rättsligt grundade anspråk på att få uppbära tillfällig

löneförbättring och dyrtidstillägg, vill överstyrelsen genast framhålla,

att överstyrelsen givetvis icke kan avgiva någon fullständig utredning eller

något slutgiltigt omdöme rörande frågans rent juridiska sida.

Att Kungl. Majit vid frågans uppläggning i såväl proposition nr 212/1931

som i proposition nr 143/1932 framhållit, att det måste göras en bestämd

skillnad mellan å ena sidan lönefrågan såsom ett mellanhavande mellan

befattningshavaren och huvudmannen och å andra sidan statsbidragsfrågan

såsom ett mellanhavande mellan landstinget och staten, är givetvis betingat

av de faktiska förhållandena. De författningsenliga lönerna såväl enligt

kungörelsen 890/1919 som enligt stadgande^ om tillfällig löneförbättring

(kungörelsen nr 411/1925) och om dyrtidstillägg (kungörelsen nr 307/1923)

äro minimilöner, som landstingen ägt rätt att höja efter behag. Så har oek,

såsom framgår av redogörelserna från förvaltningsutskotten, skett i mångå

fall. Av redogörelsen från Malmöhus läns landsting framgår exempelvis,

att landstinget fogat in seminariets lärare i samma lönesystem, som gällt

för andra landstingets befattningshavare, varav följt högre lönebelopp och

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majlis proposition Nr 1V3.

andra löneintervaller än de i författning bestämda. På åtskilliga andra håll

har landstinget bragt lönerna för seminarielärarna i nivå med folkskollärarlönerna

i samma stad eller med lärarlönerna vid folkskoleseminariernas

övningsskolor o. s. v. I vissa fall hava endast ålderstilläggen blivit höjda,

i andra fall den tillfälliga löneförbättringen eller dyrtidstillägget, och åter i

andra fall hava särskilda ortstillägg blivit beviljade.

Kungl. Majit och riksdagen hava ansett, att en lärare »på indragningsstat,

dit han överförts utan eget förvållande», bör komma i åtnjutande

av tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg. Däremot hava statsmakterna

icke tagit någon ställning till frågan, huruvida lärarna kunna göra anspråk

gällande även beträffande vissa andra icke »författningsenliga» löneförmåner

(kommunala tillägg av olika slag), med vilka grundlön, ålderstillägg, tillfällig

löneförbättring och dyrtidstillägg må hava blivit utökade. Detta har

från statens synpunkt icke haft någon praktisk betydelse, enär staten ställt

sig på den ståndpunkten, att staten icke bör lämna bidrag till dessa avlöningsförmåner,

när lärarna överförts på indragningsstat, utan att dessa

kostnader böra bliva landstingens ensak.

När skolöverstyrelsen sålunda yrkat, att ordinarie lärare på indragningsstat

skulle erhålla de avlöningsförmåner, »som enligt gällande författningar voro

förenade med befattningen, då den tillträddes, eller som senare tillerkänts

den i egenskap av ordinarie lärare», då de seminariesakkunniga uttryckt

saken så, »att lärarna i fråga bibehållas vid den avlöning jämte tillfällig

och provisorisk avlöningsförbättring samt eventuellt utgående dyrtidstillägg,

som de enligt gällande bestämmelser ägde uppbära vid tidpunkten för anstaltens

nedläggande», och då Kungl. Majit på grund av riksdagens beslut

medgivit, att statsbidrag finge utgå till ett belopp motsvarande omfattningen

av grundlön, ålderstillägg, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg vid

tidpunkten för seminariets nedläggande, så har givetvis detta grundats på

dels det obestridliga sakförhållandet, att dessa avlöningsförmåner författningsenligt

tillkommo lärarna på grund av »anställningsvillkoren och med

den ordinarie befattningen överhuvud sammanhängande omständigheter»,

dels ock den uppfattningen, att just deras ställning såsom ordinarie borde

medföra, att då de utan eget förvållande mistade sin tjänst, de icke därigenom

berövades lönen. Till belysning av frågan vill överstyrelsen erinra

därom, att i alla de fall då en ordinarie lärare författningsenligt är underkastad

förflyttningsskyldighet eller skyldighet att tjänstgöra på lägre avlönad

befattning, såsom villkor är föreskrivet, att hans löneförmåner därigenom

icke förminskas. Exemplet avser visserligen icke fall som det förevarande,

då. fråga är örn tjänstens indragning, men det är belysande för den principiella

uppfattningen beträffande det allmännas förpliktelser mot en ordinarie

lärare. Kungl. Majit har ock i proposition nr 143/1932, sid. 24, framhållit,

att vissa ordinarie lärare vid statens småskoleseminarium i Murjek,

vilka hava förflyttningsskyldighet, »äga rätt att» — därest förflyttning ej

skulle kunna ske utan de bleve arbetslösa — »uppbära samtliga sina författningsenliga

avlöningsförmåner, inklusive tillfällig löneförbättring och dvrtidstillägg».

I övrigt vill överstyrelsen i fråga örn det av statsmakterna gjorda medgivandet,

att seminarielärare på indragningsstat må äga att uppbära samtliga

avlöningsförmåner till den omfattning, som gällde vid tidpunkten för

seminariets nedläggande, uttala, att detta beträffande tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg synes böra innebära, att nämnda avlöningsförmåner skola

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

utgå enligt de grunder, som beträffande dem varit bestämda. För lärare vid

landstingsseminarier har det gällt, att den tillfälliga löneförbättringen utgått

med endast tre fjärdedelar av den löneförbättring, som tillerkänts lärare

vid statens småskoleseminarier. Därest den tillfälliga löneförbättringen för

sistnämnda lärare skulle komma att minskas, bör därför en motsvarande

minskning ske även för lärarna på indragningsstat, med bibehållande av

den nämnda proportionen och den bör helt bortfalla, ifall löneförbättringen

för lärare vid statens seminarier indragas. Detta bör gälla även dyrtidstillägget

med hänsyn till dess rörlighet i förhållande till indextalet. I intet

fall böra dock beloppen av tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg för

lärare på indragningsstat bliva större än vid tidpunkten för seminariets nedläggande.

Då statskontoret år 1928 yttrade sig i ärendet, ingick statskontoret icke

i någon prövning av frågan med hänsyn till rättsliga synpunkter. Motiveringen

för statskontorets tveksamhet, huruvida tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg borde utgå till ordinarie lärare, även sedan seminariet

blivit nedlagt, var statskontorets uttalade farhåga för att det kunde inträffa,

att dessa lärare, örn de vid seminariernas upphörande finge bibehålla full avlöning,

icke sökte nya tjänster eller ens mottoge tjänster vid de nyinrättade

seminarierna. Detta var alltså en lämplighetssynpunkt. Men statskontoret

betonade i det sammanhanget också billighetssynpunkter. Överstyrelsen vill

nu framhålla, att de omständigheter, som statskontoret framhållit såsom

grund för, att billighetssynpunkter i förevarande fall böra tillmätaB stor betydelse,

alltjämt äro förhanden och komma att för framtiden göra sig gällande.

Den nya seminarieorganisationen har blivit av långt mindre omfattning,

än som för 4 å 5 år sedan kunde förutses. Detta har fört med sig,

att ett stort antal landstingsseminarier måst nedläggas, och att endast ett

fåtal ordinarie lärare på landstingens indragningsstat kunna vinna anställning

vid de nva statsseminarierna. Därtill kommer, att dessa lärares möjligheter

att kunna förskaffa sig andra tjänster äro mycket begränsade. De flesta av

dem hava kompetens endast för befattning vid folkskola eller vid folkskoleseminariernas

övningsskolor. Men till de sistnämnda finnas numera praktiskt

taget inga befordringsmöjligheter, då även dessa seminarier i betydande omfattning

stå under indragning, och gamla seminarielärare ha givetvis icke

stora utsikter att stå sig i konkurrensen med yngre krafter i tävlan om folkskollärartjänster,

helst som många av dem haft sin tjänstgöring förlagd uteslutande

i seminarieklasserna och icke i övningsskolan. Vid bedömandet av

denna lönefråga från billighetssynpunkt bör också beaktas det förhållandet

att bland de lärare, som mista sina befattningar, också finnas flera rektorer,

vilka under alla förhållanden måste frångå det särskilda rektorsarvodet och

innehavda bostadsförmåner.

Såsom av det föregående framgår, har överstyrelsen från landstingens

förvaltningsutskott inhämtat yttranden i frågan jämte vissa upplysningar

angående de utfästelser gent emot på indragningsstat uppförda seminarielärare,

varom landstingen må hava beslutat. Icke heller ur detta utredningsmaterial

synes man kunna draga några bestämda slutsatser beträffande

sådana seminarielärares rätt att uppbära tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg,

örn frågan skall bedömas efter rent juridiska synpunkter. Så

länge staten lämnat landstingen hjälp att bestrida de med ifrågavarande

avlöningsförmåner förenade utgifterna, bar det givetvis icke funnits anledning

för landstingen att göra detta spörsmål till ett rättsligt problem. Och

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition Nr 163.

under sådana förhållanden Ilar det icke heller funnits någon anledning för

någon lärare att draga avlöningsfrågan inför domstols prövning.

Emellertid kan ur förvaltningsutskottens redogörelser inhämtas, vilken

uppfattning och vilka synpunkter som inom landstingen kommit att göra

sig gällande i frågan. Denna uppfattning är något skiftande. Å ena sidan

hävdas bestämt den uppfattningen, att lärarna måste på grund av anställningsvillkoren

och med den ordinarie befattningen överhuvud sammanhängande

omständigheter kunna gent emot huvudmannen göra gällande rättsligt

grundade anspråk på samtliga löneförmåner, sålunda även tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg. A motsatta sidan bestrides, att landstinget

såsom huvudman har någon skyldighet gent emot seminariets ordinarie

lärare, sedan staten övertagit småskollärarutbildningen och tvingat landstinget

att nedlägga dess seminarieverksamhet.

Beträffande de ekonomiska utfästelser, som av landstingen hava gjorts

gent emot seminarielärare på indragningsstat, synes man i fråga örn vidtagna

åtgärder kunna skilja mellan tre grupper. Till den första av dessa

grupper höra de landsting som i enlighet med sin uppfattning om huvudmannens

förpliktelser gent emot seminariets lärare fattat formliga beslut

angående dessa lärares samtliga avlöningsförmåner för framtiden, så länge

de icke erhållit annan ordinarie tjänst. Till den andra gruppen kunna räknas

de landsting, som fattat beslut örn att tillerkänna lärare på indragningsstat

de kommunala avlöningsförmåner utöver minimiavlöningen, på vilka

lärarna enligt landstingets uppfattning kunna på grund av anställningsvillkoren

m. m. göra rättsligt grundade anspråk gällande. Uppenbarligen hava

även dessa landsting menat, att lärarna måste kunna göra liknande anspråk

gällande på minimiavlöningen (grundlön, ålderstillägg, tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg), men att besluten kommit att gälla endast landstingets

egna tillägg beror tydligen på budgettekniska skäl, i det att tilläggen

skola bestridas av uttaxerade medel men löneposterna, som höra till minimiavlöningen,

utgå av statsmedel. Till den tredje gruppen slutligen kunna

räknas de landsting, som utan några särskilda beslut år för år uppföra

lärarna på övergångsstat med de avlöningsförmåner, till vilka riksdagen

lämnar bidrag, sålunda även tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg.

Några av landstingens förvaltningsutskott hava uttalat den förväntan, att,

då såväl landstingen som lärarpersonalen utgått ifrån och förlitat sig på de

av statsmakterna gjorda utfästelserna vid seminariernas nedläggande beträffande

bidrag till avlöning åt seminarielärare på landstingens indragningsstat,

någon ändring i dessa understödsgrunder icke måtte komma till stånd.

Icke något förvaltningsutskott har tillstyrkt statskontorets förslag, örn ändring

i nu förevarande avseende.

Av den nu framlagda utredningen torde framgå, att genom densamma

icke framkommit några sådana omständigheter, som för överstyrelsen kunna

motivera ett frångående av den uppfattning i denna fråga, som överstyrelsen

tidigare sökt hävda, och till vilken statsmakterna hittills givit sin

anslutning.

Då det vidare för överstyrelsen gäller att framlägga förslag örn anslag

för bestridande av kostnaderna för avlöning åt vissa på indragningsstat hos

landstingen uppförda seminarielärare, har överstyrelsen härför givetvis ingen

annan utgångspunkt än det beslut i frågan, som fattats av 1932 års riksdag.

Hos Kungl. Majit har vidare styrelsen för småsholcscrninarlernas lärår
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16''3.

49

förening hemställt, att, i överensstämmelse med vad skolöverstyrelsen yrkat,

den inknappning, varom statskontoret begärt utredning, icke måtte ifrågasättas,

utan att statsbidrag för bestridande av kostnaderna för avlöning åt

de på indragningsstat hos landstingen uppförda seminarielärarna allt framgent

måtte utgå i enlighet med 1932 års riksdags beslut.

Beträffande de till stöd för denna framställning anförda skälen tillåter

jag mig hänvisa till handlingarna i ärendet.

Över de tre nu senast av mig omförmälda framställningarna -— skolöverstyrelsens

framställningar av den 7 december 1932 angående dels bidrag till

avlöning åt vissa på indragningsstat hos landstingen uppförda seminarielärare

m. m., dels ock anställningsvillkoren och avlöningsförhållandena för

ordinarie lärare vid indragna landstingsseminarier, ävensom styrelsens för

småskoleseminariernas lärarförening nyssberörda skrivelse — har statskontoret

den 17 januari 1933 avgivit utlåtande och därvid anfört huvudsakligen

följande:

Vad först angår den i kungörelsen den 31 december 1919 (nr 890) med

avlöningsbestämmelser för lärare vid landstingsseminarier m. m. stadgade

minimiavlöningen — lön, tjänstgöringspenningar och ålderstillägg — torde

någon tvekan icke råda därom, att den ordinarie lärarpersonalen vid de nedlagda

landstingsseminarierna är berättigad att av landstingen uppbära dessa

avlöningsförmåner, så länge de kvarstå å indragningsstat. Härvid förutsätter

dock statskontoret, att vederbörande kommer i åtnjutande av endast det

eller de ålderstillägg, som intjänats före överflyttningen till indragningsstat.

Landstingens kostnader för dessa löneförmåner synas, i likhet med vad som

redan äger rum beträffande vissa nedlagda landstingsseminarier, böra helt

ersättas landstingen av statsverket.

A den stadgade minimiavlöningen belöpande tillfällig löneförbättring och

dyrtidstillägg av statsmedel utbetalas från anslag å extra stat och efter riksdagens

prövning för varje budgetår. I olikhet med minimiavlöningen, som

utgår i form av statsbidrag till landstingen och för vars utgående vissa

villkor uppställts, äro deu tillfälliga löneförbättringen och dyrtidstillägget

statens lönetillskott, som på grund av dyrtiden direkt tillerkänts lärarpersonalen,

utan att härvid förknippats något villkor om bidrag från vederbörande

landsting. Örn således statsbidraget till lärares avlöning av en eller

annan anledning, exempelvis på grund av att undervisningen i seminariet

under året icke pågått hela den för erhållande av statsbidrag stadgade tiden,

icke kunnat författningsenligt utbetalas till vederbörande landsting, utgör

nämnda förhållande icke hinder för att lärarpersonalen kommer i åtnjutande

av tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg av statsmedel under tid, varför

statsbidrag till minimiavlöningen icke utgått (jmfr. prop. 209/1923, sid. 4).

Frågan huruvida tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg av statsmedel

även efter ifrågavarande lärarpersonals överflyttande å indragningsstat skola

utgå eller icke torde således vara ett mellanhavande mellan vederbörande

lärare och staten. Skulle riksdagen besluta en minskning i eller indragning

av dessa löneförmåner, torde en dylik åtgärd icke kunna medföra några

rättsligt grundade anspråk gentemot landstingen på ersättning för de därigenom

förlorade avlöningsförmånerna. Lika litet torde sådana anspråk

kunna framställas gentemot statsverket.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 103.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

Då statens egna befattningshavare vid överflyttning å indragningsstat utan

tjänstgöringsskyldighet fått vidkännas en minskning i dyrtidstillägget på så

sätt, att dyrtidstillägget utgår med hälften av det för befattningshavare i

tjänst gällande procenttalet, synes även en liknande begränsning av dyrtidstillägget

för här avsedd lärarpersonal böra komma till stånd. Även för det

fall, att lärarpersonalen vid något landstingsseminarium är placerad i ett

särskilt lönesystem med statens tillfälliga löneförbättring och dyrtidstillägg

inarbetade i den fasta lönen, synas icke skäl föreligga till avvikelse från

berörda regel.

Det må erinras om att, därest dyrtidstillägget fortfarande skulle utgå enligt

hittills gällande bestämmelser, lärarpersonalen vid nedlagda landstingsseminarier

skulle få oreducerat dyrtidstillägg, medan däremot lärarpersonalen

vid nedlagda statsseminarier jämlikt föreskrifterna i § 3 i kungörelsen den

15 juni 1923 (nr 265) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst med däri genom kungörelsen den 18 juni 1926

(nr 270) vidtagen ändring skulle få det procentuella dyrtidstillägget minskat

till hälften.

Statskontoret vill även erinra örn att riksdagens år 1932 församlade revisorer

under § 51 i sin berättelse meddelat sina iakttagelser beträffande avlöningsförmåner

m. m. åt befattningshavare å indragningsstat och övergångsstat.

Härvid hava revisorerna bland annat påtalat, att det procentuella

dyrtidstillägget till statens befattningshavare å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet

minskats med hälften, medan däremot dylikt till liknande

befattningshavare vid statsunderstödda anstalter utgått enligt samma grunder

som för i tjänst varande befattningshavare. Enligt revisorernas mening

funnes knappast några sakliga skäl för att vid utmätandet av dyrtidstillägget

till icke statsanställda befattningshavare tillämpa förmånligare grunder än

för statens egna befattningshavare.

Därest dyrtidstillägget till ifrågavarande lärarpersonal anses böra utgå på

sätt statskontoret föreslagit, synes under § 3 i kungörelsen den 22 juni 1923

(nr 307) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och

småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter, högre folkskolor, kommunala mellanskolor

och vissa småskoleseminarier böra infogas en bestämmelse av innehåll,

att för personal, som åtnjuter avlöning å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet,

det procentuella dyrtidstillägget i varje särskilt fall skall

minskas till hälften. Någon reduktion av barntillägget synes däremot icke

böra göras.

Härigenom skulle visserligen i händelse av överflyttning å indragningsstat

nämnda inskränkning i rätten till dyrtidstillägg komma att gälla för alla i

berörda kungörelse omförmälda grupper av befattningshavare, men detta

torde stå i god överensstämmelse med vad som i sådant avseende gäller för

statens befattningshavare.

Skulle ändrade bestämmelser beträffande dyrtidstillägg till statens befattningshavare

å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet utfärdas — såsom

statskontoret i utlåtande den 9 januari 1933 i anledning av riksdagens

revisorers nämnda uttalande ifrågasatt — bör självfallet en motsvarande

ändring i nu förevarande dyrtidstilläggsbestämmelser komma till stånd.

Ifråga om tillfällig löneförbättring hava föreskrifter meddelats genom kungörelsen

den 30 maj 1924 (nr 236) angående tillfällig löneförbättring åt

lärare vid av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, inrättade

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr lt>3.

51

småskoleseminarier samt kungörelsen den 11 september 1925 (nr 411/1925)

örn ändrad lydelse av § 1 samt § 4 mom. 1 av förstnämnda kungörelse.

Den tillfälliga löneförbättringen utgår enligt nämnda kungörelser till ordinarie

manlig lärare med 397: 50 kronor å A- och B ort, 465 kronor å C-ort,

532: 50 kronor å D-ort och 600 kronor å E-, F- och G ört samt till ordinarie

kvinnlig lärare å motsvarande dyrorter med respektive 352: 50 kronor, 412: 50

kronor, 487:50 kronor och 525 kronor. Nu nämnda belopp utgöra 3/* av

de belopp, som tillkomma motsvarande lärare vid folkskoleseminariernas

övningsskolor och statens småskoleseminarier.

I detta sammanhang torde få erinras örn att kronofogdarna vid överflyttning

till indragningsstat gingo förlustiga den under en följd av år till dem

utgående tillfälliga löneförbättringen. Vidare utgår till personal vid försvarsväsendet,

som i anledning av den nya försvarsorganisationen frivilligt

överförts å övergångsstat, lön enligt A-ort (75 procent) samt till den, som

tvångsvis överförts, lön enligt B-ort. I utlåtande den 16 januari 1933 över

domänstyrelsens förslag till övergångsåtgärder för domänverket i samband

med överflyttande av vissa skogar till annan administration m. m. har statskontoret

i avseende å grunderna för avlönande av den personal, som skulle

uppföras å indragningsstat, ifrågasatt, huruvida icke personalen å sådan stat,

under förutsättning att någon tjänstgöring icke ifrågakomme, borde erhålla

avlöning å A-ort, eventuellt för personal, som åtnjöte avlöning enligt de

högsta ortsgrupperna, istället å B ort eller C-ort. Slutligen är att märka, att

pensionsunderlaget för befattningshavare med nyreglerad avlöning beräknas

med ledning av den för vederbörande lönegrad å A-ort fastställda slutlönen.

Då här ifrågavarande befattningshavare efter överflyttningen till indragningsstat

hava full frihet att välja bostadsort, får statskontoret föreslå, att

tillfällig löneförbättring till dem bestämmes att utgå med belopp, som i

nämnda kungörelse den 11 september 1925 finnes upptaget för ordinarie

lärarpersonal, bosatt å A- och B ort.

Därest den tillfälliga löneförbättringen bestämmes på sätt statskontoret

nu föreslagit, vill det synas lämpligast, att de nuvarande kungörelserna om

tillfällig löneförbättring till lärarpersonalen vid småskoleseminarierna (nr

236/1924 och 411/1925) upphöra att gälla och nya bestämmelser i ämnet

utfärdas.

Vad slutligen angår de kommunala tillägg, med vilka här ovan angivna

avlöningsförmåner utökats, framgår icke av den gjorda utredningen, huruvida

lärarpersonalen vid de nedlagda småskoleseminarierna kunna vara berättigade

att även efter överflyttningen äga uppbära desamma. Detta torde

emellertid — såsom skolöverstyrelsen även framhållit — från statens synpunkt

icke hava någon praktisk betydelse, då, enligt vad som framgår av

1932 års riksdagshandlingar, staten icke ansetts böra lämna bidrag till

sådana avlöningsförmåner, utan borde dessa kostnader bliva landstingens

ensak.

När lärarpersonalen vid landstingens småskoleseminarier först överfördes

å indragningsstat, föreskrevs, att till avlöning åt densamma finge av statsmedel

utgå statsbidrag till belopp, motsvarande grundlön oell ålderstillägg

samt tillfällig löneförbättring oell dyrtidstillägg, dock ej för tid, dä vederbörande

lärare tjänstgjorde ä annan befattning inom undervisningsväsendet,

med vilken vore förbundna minst samma avlöningsförmåner, som han i

egenskap av lärare vid det nedlagda småskoleseminariet åtnjutit vid tiden

för dess nedläggande. Sedermera stadgades i sådant hänseende, att vad

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majlis proposition Nr 163.

anginge tid, då vederbörande lärare kunde komma att åtnjuta avlöning för

tjänstgöring å annan befattning i statens tjänst eller hos kommun, Kungl.

Majit ville i varje särskilt fall pröva, örn och i vad mån ovannämnda förmåner

måtte utgå.

I sin skrivelse den 27 april 1927, nr 120, angående, bland annat, statsbidrag

till avlönande av fyra ordinarie lärare vid det nedlagda landstingsseminariet

i Öjebyn under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 framhöll riksdagen,

att spörsmålet örn vilka anordningar, som borde träffas i fråga om

den ordinarie lärarpersonalen vid landstingsseminarium vid indragning av

dylikt seminarium under den närmaste tiden torde komma att bliva aktuellt

beträffande åtskilliga landstingsseminarier. Denna fråga synes riksdagen

på grund härav i samband med den alltjämt pågående utredningen angående

omorganisationen av småskoleseminarierna böra tagas under noggrann

prövning, därvid enligt riksdagens mening särskilt borde övervägas möjligheten

att vid indragning av landstingsseminarium snarast möjligt bereda

den ordinarie lärarpersonalen vid dylikt seminarium anställning å andra

befattningar inom den allmänna folkundervisningens område. Såvitt statskontoret

kunnat inhämta, har emellertid hittills sådan personal icke erhållit

annan ordinarie anställning inom undervisningsväsendet.

Då här avsedd lärarpersonal erhåller annan ordinarie anställning å rikets,

riksdagens eller kommuns stat torde — såsom även framhållits av vederbörande

departementschef i proposition till såväl 1931 som 1932 års riksdagar

angående omorganisation av småskoleseminarier — landstinget bliva

löst från alla förpliktelser gent emot läraren. I samband härmed skulle

statens bidrag till landstinget (till lärares minimiavlöning) samt av statsmedel

utgående tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg upphöra att utgå.

Såvida icke vederbörande å den nya befattningen kan påräkna minst

samma eller högre avlöning än den han förut uppbar, torde här avsedd

personal knappast finna med sin fördel förenligt att antaga annan anställning.

Då det emellertid för såväl statsverket som landstingen är av vikt,

att dessa lärare i största möjliga utsträckning vinna annan anställning för

att kostnaderna må kunna nedbringas för deras överflyttning å indragningsstat,

synas särskilda åtgärder böra vidtagas för att förmå dem att söka annan

tjänst. I liknande fall inom statsförvaltningen har såsom regel stadgats

att, därest vederbörande erhåller annan ordinarie befattning å rikets,

riksdagens eller kommuns stat, han skall vara skyldig att frånträda samtliga

löneförmåner å indragningsstaten, såvida de understiga eller äro lika

med de nya avlöningsförmånerna, samt därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten

överstiga berörda avlöningsförmåner, vidkännas ett mot de senare

svarande avdrag. Avsikten med nämnda bestämmelser har varit, att

vederbörande å den nya befattningen icke skulle erhålla lägre löneförmåner

än om han fortfarande varit i tjänst i sin förra befattning. Genom att dyrtidstillägget

till befattningshavare å indragningsstat numera utgår efter

andra grunder än för de i tjänst varande, kan emellertid icke full kompensation

för eventuell löneminskning å den nya tjänsten erhållas.

I detta sammanhang må erinras om att enligt 13 § i avlöningsreglementet

för civilförvaltningen tjänsteman, som utan något sitt förvållande blir

förflyttad till annan tjänst inom lägre lönegrad, skall åtnjuta lön enligt den

lönegrad, han vid förflyttningen tillhörde. Vidare är att märka att i alla

de fall, då en ordinarie lärare författningsenligt är underkastad flyttningsskyldighet

eller skyldighet att tjänstgöra på lägre avlönad befattning, föreskrift

lämnats därom, att hans avlöningsförmåner icke skola därigenom för
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. May.ts proposition Nr 163.

minskas. En motsvarande bestämmelse synes statskontoret även böra gälla

för befattningshavare å indragningsstat, som övergår till annan ordinarie

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat. Statskontoret får därför

föreslå, att beträffande ifrågavarande lärarpersonal måtte föreskrivas att,

därest lärare erhåller annan ordinarie befattning å rikets, riksdagens eller

kommuns stat, vederbörande skall vara skyldig avstå sina avlöningsförmåner

av statsmedel å indragningsstat, i fall han å den nya tjänsten erhållit

minst samma avlöningsförmåner som de, han skolat äga uppbära, örn han

allt fortfarande bestritt sin å indragningsstat uppförda seminarietjänst.

Skulle avlöningsförmånerna å den nya tjänsten däremot understiga vad

vederbörande ägt uppbära, därest han fortfarande varit i tjänst såsom seminarielärare,

skall han av lönen å indragningsstat få behålla så mycket som

erfordras för att lönen å den nya tjänsten skall uppgå till vad han ägt

uppbära, därest han uppehållit sin seminarietjänst. Då kostnaden för ifrågavarande

personals avlöning å indragningsstat så gott som helt kommer att

påvila statsverket, och således den besparing i utgående avlöningsförmåner

å indragningsstat, som vid en förflyttning till annan ordinarie tjänst kan

uppkomma, tillgodoföres statsverket, synes det rättvist, att i sistnämnda

fall utgående ersättning helt bestrides av statsverket. Ersättningen torde, i

likhet med vad som gäller i motsvarande fall vid den nedlagda bergsskolan

i Falun, böra i varje särskilt fall fastställas av Kungl. Majit.

I anslutning härtill vill statskontoret erinra örn att beträffande befattningshavare

vid den nedlagda bergsskolan i Falun föreskrivits, att, därest

sådan befattningshavare genom järnkontorets eller statens medverkan skulle

erbjudas annan anställning i allmän eller enskild tjänst med lika stora eller

större löneförmåner än som vid tiden för bergsskolans i Falun nedläggning

tillkommo honom, med den jämkning, som kunde föranledas av minskning

eller ökning av vid tiden för den nya anställningens erhållande utgående

dyrtidstillägg, ersättning icke skall till honom vidare utgå. Skulle den sålunda

erbjudna nya anställningen vara förenad med mindre löneförmåner

än de befattningshavaren vid skolans nedläggning tillkommande löneinkomster

(lön, tjänstgöringspenningar, ålderstillägg, beräknade bostadsförmåner och

övriga naturaförmåner samt dyrtidstillägg), skall ersättning till ifrågavarande

befattningshavare därefter utgå med det lägre belopp, som Kungl. Majit

efter därom av fullmäktige i järnkontoret gjord framställning funne skäligt

bestämma.

Beträffande frågan, huruvida utöver nu nämnda ersättning något ytterligare

bidrag från statens sida bör lämnas för att stimulera vederbörande att

övergå till annan tjänst, är statskontoret för närvarande icke i tillfälle att

taga ställning till densamma. Statskontoret anser sig icke heller böra ingå

på frågan, huru med statens tillfälliga löneförbättring och dyrtidstillägg

skall förfaras i de fall, då vederbörande erbjudes annan, med den indragna

befattningen i tjänstgörings- och avlöningshänseende ungefärligen likställd

tjänst men ej begagnar sig av erbjudandet. Nämnda spörsmål synas nämligen

— såsom statskontoret i sitt utlåtande över riksdagens år 1932 församlade

revisorers uttalande beträffande avlöningsförmåner m. m. åt befattningshavare

å indragningsstat anfört ■—• vara förtjänta av att underkastas

en allsidig utredning, så att för framtiden någorlunda bestämda grunder

kunna fastställas i berörda hänseenden. En dylik utredning, som givetvis

bör upptaga till behandling även ordinarie lärarpersonal vid nedlagda små
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition Nr las.

skoleseminarier, skulle jämväl hava till uppgift att föreslå åtgärder för nedbringande

av statens kostnader för nu ifrågavarande ändamål.

Statskontoret anser sig även böra något beröra sådana fall, där befattningshavare,

varom här är fråga uppehåller förordnande (vikariat) eller innehar

icke-ordinarie befattning i statens tjänst eller vid statsunderstödd anstalt.

I § 4 i kungörelsen den 31 december 1919 (nr 890) med avlöningsbestämmelser

för lärare vid landstingsseminarier m. m. stadgas, att ordinarie

lärare ej må med sin tjänst förena annan avlönad befattning, med mindre

seminariets styrelse, på därom gjord framställning och efter prövning att

ifrågavarande befattning icke må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid seminariet, därtill lämnat medgivande eller, därest seminariets styrelse

icke anser sig kunna lämna sådant medgivande, tillåtelse erhållits av

skolöverstyrelsen. Då någon tjänstgöringsskyldighet efter överflyttningen

på indragningsstat icke föreligger, lärer hinder icke möta för vederbörande

att mottaga förordnande (vikariat) eller vara innehavare av icke-ordinarie

befattning i statens tjänst eller vid statsunderstödd anstalt. Statskontoret

får även erinra örn att varken de civila eller de militära avlöningsbestämmelserna

för närvarande lägga hinder i vägen för en befattningshavare å

indragningsstat att samtidigt innehava icke-ordinarie anställning. I kungörelsen

den 14 juni 1928 (nr 247) örn ändrad lydelse av vissa paragrafer i

kungörelsen den 23 oktober 1925 (nr 429) med vissa bestämmelser rörande

arméns och marinens övergångsstater, har dock föreskrivits, att, därest sådan

beställningshavare tillika är innehavare av civil extra ordinarie eller därmed

jämförlig icke-ordinarie statstjänst, han äger under tid, då han icke fullgör

honom jämlikt nämnda kungörelse åliggande tjänstgöring, uppbära allenast

en tredjedel av den honom enligt kungörelsen tillkommande lön, dock att,

därest den sammanlagda avlöningen härigenom understiger förenämnda lön,

angivna del av denna lön skall ökas med belopp, som motsvarar skillnaden.

I avvaktan på resultatet av den utredning, som i det föregående berörts,

synes det statskontoret icke lämpligt att beträffande nu ifrågavarande lärarpersonal

fastställa några enhetliga föreskrifter beträffande de avlöningsförmåner,

som vid här avsedd tjänstgöring skola utgå å indragningsstat, utan

synes det som hittills böra ankomma på Kungl. Majit att i varje särskilt

fall besluta i vad mån avlöningen å indragningsstat (här tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg) må av vederbörande åtnjutas.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att tre vid landstingsseminarier anställda

lärarinnor, vilka icke innehava ordinarie anställning, på grund av särskilda

förhållanden måtte uppföras på övergångsstat, intill dess annan anställning

kan erhållas^. Dessa lärarinnor äro lärarinnan vid Skara småskoleseminarium

Ebba Akerström (född 1895, tjänstetid 15 år), rektorn vid det i slutet

av vårterminen 1932 nedlagda småskoleseminariet i Kalmar Lois Ehrnström

(född 1900, tjänstetid 10 år, varav såsom rektor 2 år) och rektorn vid småskoleseminariet

i Växjö Anna Edmar (född 1889, tjänstetid såsom rektor

3 år). Avlöningen till dessa lärarinnor skulle å övergångsstat utgå med

samma belopp, som tillkommo dem vid nedläggandet av vederbörande seminarium.

Statskontoret måste ställa sig synnerligen tveksamt till förslaget att överföra

dessa lärarinnor med deras jämförelsevis korta tjänstgöringstid å övergångsstat

utan tjänstgöringsskyldighet och mot åtnjutande av de avlöningsförmåner,

de vid tiden för nedläggandet av vederbörande seminarium ägde

uppbära. I varje fall synes ett dylikt medgivande endast böra avse en kor
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

tare tid, exempelvis ett år, varunder vederbörande skäligen kunna förväntas

hava erhållit ny anställning.

Mot skolöverstyrelsens förslag att den tillfälliga löneförbättringen skall

utgå från samma anslag som den fastställda minimiavlöningen har statskontoret

intet att erinra. Liknande förhållande har ägt rum, när år 1930

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän uppfördes å indragningsstat.

Statskontoret förutsätter dock, att den tillfälliga löneförbättringen

upptages såsom en särskild post under anslaget. Därest den tillfälliga löneförbättringen

fastställes på sätt statskontoret föreslagit, eller efter å A- och

B-ort utgående belopp, skulle kostnaderna för den tillfälliga löneförbättringen

kunna sänkas med i runt tal 6,000 kronor.

Slutligen vill det synas, att anledning icke längre föreligger att genom

särskilda, för ett år i" sänder gällande beslut fastställa grunder för statens

bidrag till ifrågavarande lärarpersonals avlöning. Statskontoret vill därför

föreslå, att Kungl. Majit måtte i proposition till innevarande års riksdag

utverka bemyndigande för Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med statskontorets ovanberörda förslag utfärda erforderliga bestämmelser

i ämnet.

I skrivelse den 20 januari 1933 har vidare skolöverstyrelsen ifrågasatt, att

Kungl. Majit ville inhämta riksdagens medgivande, att, därest så med hänsyn

till ett ändamålsenligare utnyttjande av förefintliga lärarkrafter prövades

lämpligt, vid nedlagt landstingsseminarium anställd ordinarie lärare enligt

Kungl. Majits beprövande måtte kunna utan tjänstens ledigförklarande utnämnas

till övningsskollärare vid statens folkskoleseminarium.

Till stöd för denna framställning har överstyrelsen anfört:

Vid de överväganden, som skolöverstyrelsen ägnat frågan örn överflyttning

av lärare från folkskoleseminarier, vilka jämlikt riksdagens beslut skola

nedläggas, har det visat sig, att i vissa fall, särskilt då det gäller lärare i

de med seminarierna förenade övningsskolorna, fördelar kunna vinnas såväl

för det allmänna — bland annat genom bortfallande av flyttningsersättning

— som för den enskilde läraren, därest överflyttning kunde ske från folkskoleseminarium

jämväl till småskoleseminarium. Uppenbarligen får en

sådan anordning icke föranleda, att antalet lärare å indragningsstat vid nedlagda

landstingsseminarier därigenom ökas. Därest Kungl. Majit skulle

finna skäl föreligga att anlita den ifrågavarande utvägen, synes därför den

förutsättningen böra uppställas, att vid här åsyftad överflyttning ett motsvarande

antal övertaliga lärare från småskoleseminarierna vinner anställning

vid folkskoleseminarium. Emellertid har en sådan anordning icke

kommit under omprövning i samband med framläggandet för riksdagen av

vederbörande omorganisationsspörsmål. Då det synes överstyrelsen tvivelaktigt,

huruvida utan särskilt bemyndigande av riksdagen en dylik överflyttning

av lärare vid nedlagt landstingsseminarium till folkskoleseminarium

kan ifrågakomma, har överstyrelsen ansett sig böra fästa Kungl. Majits uppmärksamhet

å förhållandet för den åtgärd, Kungl. Majit kan finna lämplig.

Över denna framställning har statskontoret den 2 februari 1933 avgivit utlåtande

och därvid anfört:

Intet synes vara att erinra mot de av skolöverstyrelsen i förevarande skri
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

velse ifrågasatta anordningarna. Att märka är emellertid, att stadgan för

folkskoleseminarierna utfärdats av Kungl. Majit, sedan riksdagen endast uttalat

sig beträffande grunderna för densamma. Det torde därför ur formell

synpunkt knappast vara erforderligt att inhämta riksdagens medgivande till

den föreslagna anordningen beträffande tillsättande i visst fall av övningsskollärartjänst

vid folkskoleseminarium. Då likväl detta spörsmål står i

visst samband med den omorganisation av folkskoleseminarierna, som nyligen

varit föremål för riksdagens omprövning, bör måhända jämväl sagda

spörsmål framläggas för riksdagen.

Slutligen har skolöverstyrelsen den 10 januari 1933 inkommit med förslag

till de stadge- och avlöningsbestämmelser för statens småskoleseminarier,

vilka med anledning av 1932 års riksdags beslut angående småskoleseminariernas

omorganisation må böra av Kungl. Majit utfärdas, ävensom till vissa

i samband med nämnda omorganisation stående verkställighetsåtgärder.

Till en del avser överstyrelsens förslag vidtagandet av åtgärder, vilka nu

icke äro av beskaffenhet att böra underställas riksdagen. Härtill torde jag

få återkomma vid ett senare tillfälle.

Delvis äro däremot de av överstyrelsen framlagda förslagen av den art,

att de lämpligen synas böra underställas riksdagens prövning i nu förevarande

sammanhang, och jag anhåller nu att få övergå till en redogörelse

för förslaget i denna del.

Överstyrelsen framlägger förslag till föreskrifter beträffande statens småskoleseminarier.

Förslaget är grundat på av Kungl. Majit den 9 december

1921 utfärdade föreskrifter för statens småskoleseminarier i Haparanda,

Murjek, Hagaström och Lycksele ävensom på gällande stadga för landstingsseminarierna.

Beträffande föreskriften, huru rektor skall tillsättas, finner överstyrelsen

att denna fråga lämpligen bör lösas på samma sätt, som skett vid de allmänna

läroverken, folkskoleseminarierna och vissa andra statens läroanstalter.

Då till rektor förordnas lärare, som innehar ordinarie lärartjänst vid småskoleseminarium,

skall denna tjänst i vanlig ordning tillsättas. Därest den

tillförordnade rektorn återtager utövningen av sin lärartjänst, skall den tillbakaträdande

läraren vara skyldig att, med bibehållande av innehavande

avlöningsförmåner, träda i tjänstgöring vid den läroanstalt, som Kungl.

Majit med avseende å förekommande omständigheter finner skäligt bestämma.

På grundval såväl av riksdagens beslut som av nu gällande avlöningsbestämmelser

i de delar, beträffande vilka ändring ej ifrågasatts, har överstyrelsen

uppgjort förslag till kungörelse angående avlöningsförmåner för lärarpersonalen

vid statens småskoleseminarier m. m. Utöver de ändringar, som

betingats av 1932 års riksdags beslut, hava följande ändringar och tillägg

blivit gjorda.

Arvode till timlärare har föreslagits utgå för veckotimme med 110 kronor

till manlig och 100 kronor till kvinnlig lärare. Vidare har intagits en bestämmelse

örn fördelningen av rektors tjänstgöringspenningar på den bestämda

årliga arbets- och ferietiden. Dessutom har föreslagits den bestämmelsen,

att befattningshavare under viss tjänstledighet skall, där ej Kungl. Majit

annorlunda förordnat, under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

avstå så mycket av lönen eller hyresersättningen, som för befattningens

uppehållande erfordras. Överstyrelsen har härjämte föreslagit bestämmelser

om sättet för sådant arvodes utgående ävensom om arvodets storlek.

Likaledes har överstyrelsen upptagit en föreskrift angående tiden, då rektor

skall avträda innehavd fri bostad.

Slutligen har överstyrelsen funnit erforderligt, att i en särskild övergångsbestämmelse

lämnas föreskrift om, när rektor vid dubbelseminarium äger

rätt åtnjuta den för rektor vid sådant seminarium tillkommande högre

grundlönen.

Mot det av Kungl. Majit i propositionen nr 143 till 1932 års riksdag, sid»

123—124, framlagda förslaget till slutgiltig lösning av frågan om avlöning,

statsbidrag och pensionering av lärare vid nedlagda smäslcoleseminarier har

riksdagen icke haft något att erinra. Det synes med anledning härav erforderligt,

att Kungl. Majit till ledning för vederbörande lärare och myndigheter

utfärdar vissa allmänna tillämpningsföreskrifter. Beträffande att börja

med statsbidraget rågan, synas sådana bestämmelser, att gälla så länge riksdagen

anvisar för ändamålet erforderliga medel, kunna avfattas i huvudsaklig

överensstämmelse med de bestämmelser, som Kungl. Majit hittills

utfärdat i varje särskilt fall efter framställning av vederbörande landsting.

Vad beträffar den närmare utformningen av bestämmelserna har överstyrelsen

funnit lämpligt, att det skiljes mellan å ena sidan statsbidrag till

grundlön och ålderstillägg och å andra sidan utgående av tillfällig löneförbättring

och dyrtid stillägg.

Särskilda bestämmelser synas vidare böra av Kungl. Majit utfärdas beträffande

den rätt, som enligt vad ovan anförts tillerkänts seminarielärarinnorna

i Hagaström Elna Sidvall och Inga Johansson att likställas med

ordinarie lärarinna vid nedlagt landstingsseminarium och Kerstin Alfving

att vid övergång till småskollärarinnebefattning i Valbo skoldistrikt erhålla

viss lönefyllnad. Överstyrelsen har utgått ifrån, att lärarinnorna Sidvall

och Johansson äro underkastade förflyttningsskyldighet på enahanda sätt,

som gäller för till exempel lärarna vid seminariet i Murjek.

Enligt Kungl. Majits av riksdagen godkända förslag skulle ordinarie lärare

vid nedlagt landstingsseminarium liksom ock vissa här ovan nämnda lärarinnor

vid seminariet i Hagaström äga att även efter seminariernas nedläggande

kvarstå vid sin pensionsrätt i statens pensionsanstalt. Likaså har

medgivits, att rektor vid nedlagt småskoleseminarium, då han räknar minst

10 tjänstår såsom rektor, må bibehållas vid rätten till rektorspension. Det

har förutsatts, att rektor i varje särskilt fall därom skall göra ansökan,

som må, efter hörande av statens pensionsanstalt, prövas av Kungl. Majit

(propositionen sid. 123—124). Vissa allmänna föreskrifter beträffande nu

berörda pensionsfrågor synas sålunda erforderliga.

Skolöverstyrelsen hemställer bland annat, att Kungl. Majit måtte

'' dels beträffande statens småskoleseminarier utfärda föreskrifter och avlöningsbestämmelser

i enlighet med vad överstyrelsen sålunda föreslagit,

dels och beträffande lärarpersonalen vid nedlagda småskoleseminarier föreskriva
a)

angående lärarpersonalens vid seminariet i Hagaström ställning och

avlöning:

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Majis proposition Nr 163.

att lärarinnorna Elna Sidvall och Inga Johansson må likställas med ordinarie

lärarinna vid nedlagt landstingsseminarium i fråga om rätt att erhålla

anställning vid annat småskoleseminarium eller att åtnjuta avlöning på indragningsstat,

och skall i senare fallet avlöningen beräknas: grundlön och

ålderstillägg till belopp i enlighet med de bestämmelser, som i sådant hänseende

vid seminariets nedläggande gällt i fråga om dessa lärarinnor, samt

tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg enligt de grunder, som riksdagen

för varje år må komma att bestämma beträffande motsvarande avlöningsförmåner

åt ordinarie lärare vid statens småskoleseminarier, dock att tillfällig

löneförbättring och dyrtidstillägg i intet fall få överstiga de belopp,

som utgingo vid seminariets nedläggande;

att de i näst föregående punkt nämnda lärarinnorna Sidvall och Johansson

skola vara underkastade förflyttningsskyldighet på enahanda sätt som är

stadgat beträffande ordinarie lärare vid statens småskoleseminarier, dock

utan rätt att erhålla ersättning för flyttningskostnad;

att lärarinnan Kerstin Alfving må äga rätt att vid övergång till ordinarie

småskollärarbefattning i Valbo skoldistrikt uppbära en lönefyllnad, så att

den totala lönen i sistnämnda tjänst, värdet av naturaförmånerna inräknade,

kommer att motsvara summan av de avlöningsförmåner, som, för år räknat,

må tillkomma ordinarie lärarinna i samma lönegrad vid statens småskoleseminarier,

dock att hennes avlöningsförmåner i intet fall må överstiga den

avlöning, hon såsom seminarielärarinna uppbar, då seminariet nedlades, samt

att utgifterna för nu ifrågavarande avlöningar till Sidvall, Johansson och

Alfving skola, då så erfordras, bestridas ur samma anslag, från vilket bidrag

till grundlön och åldertillägg åt i punkten b) angivna lärare utgår,

b) angående anslag till vederbörande landsting eller stad i och för bidrag

till avlöning av lärare på indragningsstat:

att till det antal ordinarie lärare vid varje seminarium, som av skolöverstyrelsen

vitsordas, må utgå dels statsbidrag till belopp motsvarande grundlön

och ålderstillägg i enlighet med de bestämmelser, som i sådant hänseende

vid seminariets nedläggande gällt i fråga örn lärare vid av landsting

eller stad, som ej i landsting deltager, inrättade småskoleseminarier, dels ock

tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg, den förra med 75 procent av den

tillfälliga löneförbättring och det senare i enlighet med de grunder för dyrtidstillägg,

som riksdagen för varje år må komma att bestämma för ordinarie

lärare vid statens småskoleseminarier, dock att tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg i intet fall få överstiga de belopp, som utgingo vid seminariets

nedläggande; varjämte skall iakttagas, att, örn vederbörande lärare

under det löpande budgetåret åtnjutit avlöning för tjänstgöring å annan

befattning i statens tjänst eller hos kommun, det skall ankomma på Kungl.

Majit att i varje särskilt fall pröva, örn och i vad män ovannämnda förmåner

må utgå; samt

att rekvisition av ifrågavarande statsbidrag, avseende såväl grundlön som

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition Nr 163.

ålderstillägg, ävensom av tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg för budgetåret,

skall ingivas under juni månad, varvid i rekvisitionen skall angivas

de belopp, som eventuellt erhållits såsom förskott för budgetaret, och att

vid rekvisitionen skall fogas uppgift, huruvida någon av de lärarinnor,

rekvisitionen avser, under budgetåret innehaft annan befattning i statens

tjänst eller hos kommun och, om detta varit fallet, vilka avlöningsförmåner

hon härför åtnjutit, ävensom vilka avlöningsförmåner hon i egenskap av

lärarinna vid förenämnda seminarium åtnjutit vid tidpunkten för dess nedläggande;

åliggande det länsstyrelsen att, där så erfordras, underställa ärendet

Kungl. Maj:ts prövning,

c) angående lärares pensionsrätt:

att ordinarie lärare vid nedlagt seminarium ävensom under punkten a)

omförmälda lärarinnor vid småskoleseminariet i Hagaström må äga rätt att,

mot erläggande av stadgad pensionsavgift, kvarstå i statens pensionsanstalt

med det pensionsunderlag, som var för befattningshavaren gällande, när

seminariet nedlades, samt

att rektor, tillika ordinarie lärare, som vid seminariums nedläggande räknar

minst 10 tjänstår såsom rektor och önskar bibehållas vid rätten till

rektorspension, har att därom göra framställning hos Kungl. Majit.

Över skolöverstyrelsens nu ifrågavarande förslag hava utlåtanden avgivits

den 10 februari 1933 av statens pensionsanstalt och den 13 februari 1933

av statskontoret.

Statens pensionsanstalt har anfört:

I de av skolöverstyrelsen föreslagna föreskrifterna beträffande lärarpersonalen

vid nedlagda småskoleseminarier punkt b), sista stycket, som angå

rekvisition av statsbidrag, torde böra inskjutas en bestämmelse, att vid rekvisitionen

skola göras avdrag för de pensionsavgifter, som belöpa på den

tid, som statsbidraget avser (§ 8 mom. 1 i statens pensionsanstalts reglemente

den 31 december 1919, nr 878).

I övrigt har pensionsanstalten för sin del intet att erinra mot vad skolöverstyrelsen

föreslagit.

Statskontoret har anfort:

I utlåtande den 17 januari 1933 har statskontoret yttrat sig angående

anställningsvillkoren och avlöningsförhållandena för ordinarie lärare vid indragna

landstingsseminarier. Yad ämbetsverket däri framhöll torde böra i

tillämpliga delar gälla jämväl beträffande den lärarpersonal vid de statliga

småskoleseminarierna, som genom omorganisationen av dessa seminarier kan

komma att placeras å indragningsstat. Ifrågavarande lärare böra således

enligt statskontorets mening få bibehålla sin lön och de ålderstillägg, vederbörande

vid seminariets nedläggning kunna hava intjänat. Vidare bör till

dem utgå dyrtidstillägg enligt samma grunder, som enligt kungörelsen den

18 juni 1926 (nr 270) gälla för sådana befattningshavare i statens tjänst,

som åtnjuta avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, d. v. s.

att det procentuella dyrtidstillägget i varje särskilt fall skall minskas med

hälften. Tillfällig löneförbättring bör utgå med för A-ort gällande belopp.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl Maj:ts proposition Nr 163.

Örn vederbörande lärare erhåller ordinarie befattning å rikets, riksdagens

å LdrammS,t ’f8lia!! ha? J*** sk-vldig avstå sina avlöningsförmfner

1 han a den °ya tjänsten erhållit minst samma av
be

trht rT6" d6m’ *han Sk°lat äga UPPbära’ om han allt fortfarande

förmWrn* ” I?dragningsstat uppförda seminariet]''anst. Skulle avlöningsnnnhä!-fl-

* T ‘j4™4®11 däremot understiga vad vederbörande ägt

hanbnv i"d ^fo.rtfarande vant i tjänst såsom seminarielärare, skall

lönan å a a 1“dragnmgf tat få behålla så mycket som erfordras för att

up^Än SmSetjä" °PPe* ™d ^ äg* ”Ppbäri'' d‘rest h“

“fÖrt °Ch hemS,älh fimeS

mentschefen. d enlighet med 1931 och 1932 års riksdagars beslut skall från och med

budgetaret 1933/1934 småskollärarutbildningen i sin helhet omhänderhavas

av staten. Skolöverstyrelsen har i sina av mig i det föregående återgivna

skrivelser framlagt förslag rörande de åtgärder, som med anledning härav

miva erforderliga.

Vad då tdl en början beträffar seminarieorganisationens omfattning, innebar

överstyrelsens förslag, att under budgetåret 1933/1934 följande seminarier

skulle vara i verksamhet, nämligen dels de blivande tvåklassiga dubbelsemmanema

i Strängnäs, Landskrona, Skara och Härnösand, dels de treklassiga

enkelseminarierna i Haparanda och Lycksele, dels de tvåklassiga

enkelseminarierna i Linköping och Falun, dels ock de under avveckling varande

seminarierna i Murjek och Lund.

Emot detta förslag, som överensstämmer med 1932 års riksdagsbeslut,

bär jag intet att erinra.

I samband härmed står frågan örn omfattningen av lärarutbildningen

under budgetåret 1933/1934, närmast då intagningen av nya elever.

Överstyrelsens i detta hänseende framlagda förslag innebär, att förslagsvis^

20 elever skulle intagas i första klassen vid seminarierna i Strängnäs

(två klassavdelningar), Landskrona, Haparanda, Lycksele, Linköping och

k alun eller sammanlagt sju klassavdelningar med 140 elever. Vid seminarierna

i Skara och Härnösand skulle endast finnas en andra klass liksom

vid det under indragning stående seminariet i Lund; vid seminariet i Murjek

slutligen skulle endast finnas en tredje klass.

Såsom överstyrelsen erinrat, innebar riksdagens beslut i detta hänseende,

att dubbelseminariet i Strängnäs skulle träda i verksamhet från och med

hösten 1933, då två avdelningar, båda första klass, där skulle intagas, varjämte

de föreslagna dubbelseminarierna i Landskrona, Skara och Härnösand

skulle från samma tidpunkt träda i funktion, dock endast som enkelseminarier.

Med hänsyn såväl till vissa lokala och administrativa svårigheter som till önskvärdheten

att ännu under något övergångsår begränsa småskollärarinneexa
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

minationen har emellertid överstyrelsen föreslagit, att någon nyintagning ej

skall äga rum vid seminarierna i Skara och Härnösand.

Jag biträder skolöverstyrelsens sålunda framlagda förslag beträffande antalet

klassavdelningar. Med hänsyn till den rådande arbetslösheten bland

småskollärarinnorna har jag emellertid ansett mig böra taga under övervägande,

huruvida icke en begränsning av examinationen borde vidtagas utöver

vad överstyrelsen föreslagit. Jag vill i detta hänseende erinra, att

Kungl. Majit för budgetåret 1932/1933 bestämt intagningen till 12 elever

vid en var av sju klassavdelningar eller tillhopa 84 elever. Överstyrelsens

för budgetåret 1933/1934 framlagda förslag innebär, såsom nyss framhållits,

en intagning av 20 elever vid en var av sju klassavdelningar eller tillhopa

140. Jag anser mig böra räkna med en begränsning av intagningen i varje

klassavdelning till 15, d. v. s. inalles 105; givetvis med rätt för Kungl.

Majit att vid närmare prövning vidtaga jämkningar i berörda siffror.

Till de förändringar i de för budgetåret 1933/1934 beräknade anslagen,

som med anledning härav bliva möjliga, återkommer jag i det följande.

Härefter torde jag så få övergå till frågan örn lär arlenajterna vid de statliga

småskoleseminarierna under budgetåret 1933/1934.

Jag har redan i det föregående uttalat min uppfattning beträffande dels

uppehållande under övergångsåren av rektorsbefattningarna vid de småskoleseminarier,

som skola efterträda tidigare folkskoleseminarier, dels ock tjänstgöring

för de under avveckling stående folkskoleseminariernas Övningslärare

vid statens småskoleseminarier i Skara, Landskrona och Härnösand.

Vad skolöverstyrelsen i övrigt föreslagit beträffande lärarkrafterna har i

stort sett icke givit mig anledning till erinran. Jag biträder sålunda också

överstyrelsens förslag, att undervisningen i övningsämnen vid småskoleseminarierna

tills vidare — och intill dess att frågan örn ordinarie lärartjänster

i dessa ämnen vid småskoleseminarierna hunnit underkastas en

närmare prövning av överstyrelsen — skall uppehållas med timlärare.

Endast i ett par fall föranledes jag på grund av de särskilda förhållandena

under övergångstiden att föreslå avvikelser i sistnämnda hänseende.

Jag har redan å sid. 20 uttalat, att läraren i trädgårdsskötsel vid det nedlagda

folkskoleseminariet i Strängnäs K. A. Karlsmark, som från och med

den 1 juli 1933 skall träda i tjänst vid det nyupprättade småskoleseminariet

i nämnda stad, torde böra uppföras å övergångsstat vid sistnämnda

seminarium, givetvis med bibehållande av samtliga nu till honom utgående

avlöningsförmåner.

I likhet med skolöverstyrelsen vill jag vidare — under den av statskontoret

i dess utlåtande den 8 februari 1933 angivna förutsättningen (se sid.

35 i det föregående) — tillstyrka, att förutvarande timlärarinnan vid småskoleseminariet

i Linköping Gertrud Fridén må uppföras å övergångsstat

vid nämnda seminarium.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

Ett bifall till dessa förslag synes mig ej på något sätt kunna föregripa

den blivande utredningen rörande småskoleseminariernas Övningslärare.

Vad skolöverstyrelsen i utlåtande den 10 januari 1933 föreslagit rörande

stadge- och avlöning sbestämmelser för lärarpersonalen vid statens småsMeseminarier

har ej givit mig anledning till erinran. Förslaget är uppgjort i överensstämmelse

med gällande grunder, vilka därjämte blivit av riksdagen i

princip prövade. Den enda egentliga nyheten är förslaget, att vikarier å

rektorernas ordinarie lärartjänster skulle tillsättas på samma sätt som redan

sedan länge varit brukligt på andra områden av undervisningsväsendet, nämligen

med fullmakt men med särskilt angiven förflyttningsskyldighet.

Såsom skolöverstyrelsen erinrat, har det ordinarie reservationsanslaget till

statens småskoleseminarier hittills innefattat medel, förutom till lärarnas

grundlöner och andra till seminariernas omkostnadsstater hörande utgifter,

även till ålderstillägg åt lärarna samt till elevstipendier. Överstyrelsen har

nu föreslagit, att anslaget hädanefter skulle uppdelas i tre särskilda anslag,

ett för själva huvudanslaget, ett för stipendier åt eleverna och ett för ålderstillägg

at lärarna, vartill skulle komma ett nytt anslag till hyresersättning

till rektorerna. I samband med att staten övertager samtliga kostnader för

småskoleseminarieorganisationen skulle vidare det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt småskoleseminarier uteslutas ur riksstaten. Kostnaderna

för seminariet i Lund, vilka hittills bestritts ur detta anslag, skola under

budgetåret 1933/1934 det sista år, då detta seminarium är i verksamhet

bestridas ur ett anslag till vissa övergångskostnader, vartill jag återkommer

i det följande.

Det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier, nu 169,000

kronor, har överstyrelsen föreslagit skola ökas med 57,000 kronor till 226^000

kronor.

Mitt i det föregående berörda förslag beträffande trädgårdsläraren Karlamark

medför en ökning utöver detta anslag med 2,400 kronor.

A andra sidan har jag — liksom i det föregående beträffande folkskoleseminarierna

ansett mig böra föreslå en minskning av det belopp, som

beräknats för småskoleseminariernas omkostnadsstater. Av det för ändamålet

av överstyrelsen beräknade beloppet, 79,740 kronor, avser — enligt vad jag

under hand inhämtat 47,790 kronor kostnader för uppvärmning, belysning,

betjäning, renhållning och hyror, 3,700 kronor underhåll och skötsel

av trädgård (inklusive avlöning till trädgårdsbiträde) samt 28,250 kronor

övriga utgifter.

En kraftigare nedsättning av de för de olika småskoleseminarierna beräknade

beloppen måste givetvis, särskilt under övergångstiden, bliva kännbar.

Jag anser mig emellertid böra föreslå en nedsättning med 2,400 kronor —

motsvarande icke fullt 10 procent av det för »övriga utgifter» beräknade

beloppet av här förevarande anslag.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

Liksom beträffande folkskoleseminarierna torde det få ankomma på Kungl.

Majit att fastställa småskoleseminariernas omkostnadsstater inom den sålunda

minskade ramen.

Mina nu angivna förslag innebära alltså, att här förevarande anslag skulle

för budgetåret 1933/1934 upptagas med det av överstyrelsen beräknade beloppet,

226,000 kronor.

I fråga om anslaget till stipendier åt elever vid småskoleseminarier har överstyrelsen

— med beaktande att vid ingången av budgetåret 1933/1934 en

reservation å anslaget å i runt tal 10,000 kronor kan beräknas föreligga —

hemställt om en höjning från nuvarande belopp, 15,375 kronor, med 21,985

kronor till 37,360 kronor. Hela medelsåtgången för budgetåret 1933/1934

har sålunda av överstyrelsen beräknats till 47,360 kronor.

Överstyrelsens förslag innebär ganska betydande beskärningar av de för

närvarande till småskoleseminariernas elever utgående stipendieanslagen.

Beträffande eleverna vid Haparanda-, Murjek- och Lyckseleseminarierna

innebär förslaget en nedsättning med 25 procent från nu utgående 400 kronor

till 300 kronor för läsår. Denna förändring bör emellertid icke enligt

överstyrelsens mening tillämpas på de elever vid nämnda seminarier, vilka

redan vunnit inträde, utan först på de årsgrupper, som intagas från och med

läsåret 1933/1934.

Beträffande stipendierna vid övriga seminarier har överstyrelsen föreslagit

en minskning ungefär motsvarande den, som föreslagits vid folkskoleseminarierna.

Överstyrelsens nu framlagda förslag hava icke givit mig anledning till

erinran. Vad jag i det föregående anfört rörande en minskning av nyintagningen

för budgetåret 1933/1934 under vad skolöverstyrelsen föreslagit

medför emellertid möjlighet till vissa anslagsminskningar.

Enligt överstyrelsens förslag skulle vid seminarierna i Haparanda och Lycksele

intagas (2x20) 40 nya elever. Då jag endast räknar med (2X 15) 30 nyintagna,

kan anslaget av denna anledning minskas med (10x300) 3,000

kronor.

Elevantalet vid de övriga seminarierna, som av överstyrelsen beräknats

till 160, skulle enligt mina beräkningar uppgå till 135. Med hänsyn härtill

torde det för dessa elever beräknade beloppet, 11,360 kronor, böra minskas

med omkring 1,500 kronor eller, för jämnande av anslagets slutsumma,

1,360 kronor.

I enlighet med dessa beräkningar skulle alltså här förevarande anslag för

budgetåret 1933/1934 kunna minskas från det av överstyrelsen beräknade

beloppet, 37,360 kronor, med (3,000x1,360) 4,360 kronor till 33,000 kronor.

Skolöverstyrelsens förslag, att de nya anslagen till ålderstillägg åt lärare

vid småskoleseminarier samt till hyresersättning till rektorerna vid vissa små
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

€4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

sMeseminarier skulle uppföras med 30,000 kronor, respektive 4,000 kronor,

hava icke givit mig anledning till erinran.

Härefter har jag att till behandling upptaga frågan om bidrag till avlöning

åt vissa på indragningsstat hos landstingen uppförda seminarielärare

m. m. ävensom i samband härmed frågan örn ersättning åt de lärare vid statens

småskoleseminariet-, som vid omorganisationen ej längre bliva erforderliga.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava dessa frågor varit föremål

för omfattande utredningar.

Beträffande den stadgade minimiavlöningen — lön, tjänstgöringspenningar

och ålders tillägg, dessa sistnämnda dock endast i den utsträckning, i vilken

de intjänats före överflyttningen till indragningsstat — har någon meningsskiljaktighet

ej rått därom, att den ordinarie lärarpersonalen vid de nedlagda

landstingsseminarierna är berättigad att av landstingen uppbära dessa

avlöningsförmåner, så länge de kvarstå å indragningsstat. Landstingens

kostnader för dessa löneförmåner hava föreslagits skola helt ersättas landstingen

av statsverket. Mot vad sålunda föreslagits har jag intet att erinra.

Beträffande tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg av statsmedel

hava meningarna däremot brutit sig. Skolöverstyrelsens förslag i denna

del innebär, att här ifrågavarande lärare skulle — i likhet med vad tidigare

varit fallet vid de redan nedlagda landstingsseminarierna — äga

uppbära dessa förmåner enligt de grunder, som äro eller varda stadgade beträffande

i tjänst varande befattningshavare. Statskontorets förslag åter innebär,

att för de å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet uppförda

lärarna här ifrågavarande förmåner skulle utgå efter enahanda grunder som

i fråga örn statliga befattningshavare i motsvarande situation, d. v. s. tillfällig

löneförbättring beräknad efter A-ort och det procentuella dyrtidstilllägget

minskat till hälften.

Goda skäl hava onekligen anförts till förmån för de olika uppfattningarna.

När jag nu anser mig böra förorda den av statskontoret företrädda uppfattningen,

sker detta av i huvudsak följande grunder.

Det förhållandet, att befattningshavare vid tidigare nedlagda seminarier

kommit i åtnjutande av tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg enligt de

fördelaktigare grunderna, torde icke få anses prejudicerande. Riksdagens

tidigare beslut i ämnet hava fattats blott för ett år i sänder. Det har då

gällt en tid, under vilken hela organisationsfrågan befann sig under utredning

och anledning alltså ej förelåg att fatta slutlig ståndpunkt i frågan.

För ett nedbringande av statens utgifter för ändamålet är det av vikt, att

det för här ifrågavarande befattningshavare bliver av intresse att snarast

möjligt erhålla andra befattningar, antingen vid de statliga småskoleseminarierna

eller annorstädes. Slutligen torde det knappast — beträffande förutvarande

lärare vid landstingsseminarierna — vara riktigt, att dessa av staten

erhålla tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg enligt fördelaktigare

grunder än statens egna befattningshavare.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

Beträffande här förevarande lärare torde därjämte, i överensstämmelse

med vad statskontoret torde hava avsett, böra föreskrivas att, örn dylik

lärare erhåller ordinarie befattning å rikets, riksdagens eller kommuns stat,

statsbidrag till lärarens avlöning icke skall utgå, i fall han å den nya tjänsten

erhållit minst samma avlöningsförmåner som dem, han skolat äga uppbära,

om han allt fortfarande bestritt sin å indragningsstat uppförda seminarietjänst.

Skulle avlöningsförmånerna å den nya tjänsten däremot understiga

vad vederbörande ägt uppbära, därest han fortfarande varit i tjänst såsom

seminarielärare, skall statsbidraget utgå med så stort belopp som erfordras

för att lönen å den nya tjänsten skall uppgå till vad läraren ägt uppbära,

därest han uppehållit sin seminarietjänst.

I de fall, då befattningshavare, varom här är fråga, uppehåller förordnande

(vikariat) eller innehar icke-ordinarie befattning i statens tjänst eller

vid statsunderstödd anstalt, torde — i enlighet med statskontorets förslag —

det böra ankomma på Kungl. Majit att i varje särskilt fall besluta örn och

i vilken utsträckning statsbidrag till avlöning å indragningsstat må av

vederbörande åtnjutas.

De närmare bestämmelser, som bliva erforderliga vid bifall till vad jag

nu förordat, torde framdeles få meddelas av Kungl. Majit.

I detta sammanhang torde jag få beröra frågan örn de tre vid landstingsseminarier

anställda lärarinnorna, vilka icke innehava ordinarie anställning

och beträffande vilka skolöverstyrelsen hemställt, att de på grund av särskilda

förhållanden måtte uppföras å övergångsstat, intill dess annan anställning

kan erhållas.

Jag anser mig med hänsyn till vad i ärendet anförts böra biträda förslaget.

I likhet med statskontoret vill jag emellertid förorda, att detta medgivande

nu endast bör avse budgetåret 1933/1934, under vilken tid vederbörande

skäligen kan förväntas erhålla ny anställning. Därest så icke skulle

bliva förhållandet, torde frågan — med hänsyn till sig då företeende omständigheter

— böra upptagas till förnyad prövning.

Jämväl de närmare bestämmelser, som med anledning härav bliva erforderliga,

torde få meddelas av Kungl. Majit.

Beträffande lärarpersonalen vid seminariet i Hagaström torde i huvudsak

enahanda bestämmelser böra gälla som beträffande de å indragningsstat

hos landstingen uppförda ordinarie lärarna.

I här förevarande sammanhang vill jag vidare meddela, att jag biträder

skolöverstyrelsens förslag att, därest så med hänsyn till ett ändamålsenligare

utnyttjande av förefintliga lärarkrafter prövas lämpligt, vid nedlagt landstingsseminarium

anställd ordinarie lärare enligt Kungl. Majits beprövande

må kunna utan tjänstens ledigförklarande utnämnas till övningsskollärare

vid statens folkskoleseminarium.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 163.

b

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Majis propssition Nr 163.

Skolöverstyrelsen har beräknat kostnaderna för ifrågavarande övergångsanordningar

— häri inberäknat tillfällig löneförbättring men ej dyrtidstillägg

— under budgetåret 1933/1934 till 164,000 kronor. Detta belopp

jämte utgifterna för verksamheten vid det under avveckling stående landstingsseminariet

i Lund, vilka, stipendiemedel undantagna, beräknats till

31,000 kronor, skulle bestridas från ett förslagsanslag å 195,000 kronor.

Statskontoret har beräknat, att vid bifall till dess förslag en minskning

av detta anslag till 189,000 kronor skulle bliva möjlig. Emot dessa beräkningar

har jag intet att erinra.

Dyrtidstilläggen skulle enligt förslaget jämväl i fortsättningen bestridas

från det under åttonde huvudtiteln upptagna förslagsanslaget till dyrtidstillägg

åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter.

Någon minskning av det för ändamålet för budgetåret 1933/1934 i 1933

års statsverksproposition äskade anslaget torde icke böra vidtagas med anledning

av vad jag i det föregående tillstyrkt.

Under punkt 175 i 1933 års åttonde huvudtitel har jag beräknat anslagen

till småskoleseminarierna för budgetåret 1933/1934 till (226,000-1-37,360

+ 30,000 + 4,000+195,000) 492,360 kronor. Vid bifall till mina nu framlagda

förslag skulle kostnaderna belöpa sig till (226,000 + 33,000 + 30,000 +

4,000 + 189,000) 482,000 kronor, innebärande en minskning med 10,360

kronor i förhållande till det tidigare beräknade beloppet.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels öka det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminariet
-

nu ............................. kronor 169,000,

med........................... » 57,000

till............................. > 226,000;

dels ur riksstaten utesluta det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt småskoleseminarier å . . . kronor 240,000;

dels öka det ordinarie reservationsanslaget till stipendier

åt elever vid småskoleseminarier,

nu.............................. kronor 15,375,

med............................. » 17,625

till.............................. » 33,000;

dels i riksstaten under rubriken: ålderstillägg åt lärare

vid småskoleseminarier uppföra ett ordinarie förslagsanslag

å.......................... kronor 30,000;

dels till hyresersättning åt rektorerna vid vissa småskoleseminarier

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag

av............................... kronor 4,000;

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. May.ts proposition Nr 163.

dels medgiva, att såsom bidrag till avlöning åt ordinarie

lärare vid nedlagt småskoleseminarium, vilken uppförts på

indragningsstat hos landsting, må för tid efter den 1- juli

1933 tills vidare till vederbörande huvudman utgå ett belopp,

motsvarande dels grundlön och av läraren intill tidpunkten

för seminariets nedläggande intjänade ålderstillägg,

dels tillfällig löneförbättring, beräknad efter för A-ort gällande

belopp, dels ock dyrtidstillägg, beräknat på sådant sätt,

att det procentuella dyrtidstillägget i varje särskilt fall minskas

till hälften;

dels till bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat

hos landsting uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

................................kronor 189,000;

dels medgiva, att kostnaderna för ovanberörda dyrtidstilllägg

må bestridas från det under åttonde huvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa

statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter;

dels såsom villkor för utgående av statsbidrag till avlöning

åt ordinarie lärare vid nedlagt småskoleseminarium,

vilken uppförts på indragningsstat hos landsting, föreskriva

följande:

1. Erhåller lärare, som här avses, ordinarie befattning å

rikets, riksdagens eller kommuns stat, skall statsbidrag

till lärarens avlöning icke utgå, därest han å den nya

tjänsten erhåller minst samma avlöningsförmåner som dem,

han skolat äga uppbära, örn han allt fortfarande bestritt

sin å indragningsstat uppförda seminarietjänst. Skulle avlöningsförmånerna

å den nya tjänsten understiga vad vederbörande

ägt uppbära, därest han fortfarande varit i tjänst

som seminarielärare, skall statsbidraget utgå med så stort

belopp, som erfordras för att lönen å den nya tjänsten

skall uppgå till vad läraren ägt uppbära, därest han uppehållit

sin seminarietjänst.

2. I de fall, då befattningshavare, varom här är fråga,

uppehåller förordnande (vikariat) eller innehar icke-ordinarie

befattning i statens tjänst eller vid statsunderstödd anstalt,

skall det ankomma på Kungl. Majit att efter prövning i

varje särskilt fall besluta om och i vilken utsträckning statsbidrag

till avlöning å indragningsstat må utgå;

dels medgiva, att icke-ordinarie lärarinnorna vid det nedlagda

småskoleseminariet i Skara Ebba Åkerström, född

Bruce, vid det nedlagda småskoleseminariet i Kalmar Lois

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

Ehrnström samt vid det nedlagda småskoleseminariet i Växjö

Anna Edmar må från ovannämnda anslag till bidrag till

avlöning åt vissa på indragningsstat hos landstingen uppförda

seminarielärare m. m., respektive till dyrtidstillägg åt

lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter

under budgetåret 1933/1934 på övergångsstat åtnjuta

avlöning med samma belopp, som tillkommo dem vid nedläggandet

av vederbörande seminarium, dock med reduktion

i fråga örn tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg i

överensstämmelse med vad här ovan föreslagits för ordinarie

lärare;

dels föreskriva, att beträffande lärarinnorna vid det nedlagda

småskoleseminariet i Hagaström Elna Sidvall, Inga

Johansson och Kerstin Alfving skola i avlöningshänseende

i tillämpliga delar gälla vad här ovan föreslagits i fråga

örn lärare, som uppförts på indragningsstat hos landsting,

samt att lärarinnorna Elna Sidvall och Inga Johansson skola

vara underkastade flyttningsskyldighet efter samma grunder,

som gälla för ordinarie lärare vid statens småskoleseminarier,

dock utan rätt att erhålla ersättning för flyttningskostnad;
dels

ock medgiva, att det må ankomma på Kungl. Maj:t

att utfärda de närmare föreskrifter, som må erfordras för

genomförande av vad av mig i det föregående föreslagits.

Vad departementschefen sålunda, under instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla samt förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Anna Meurling.

Stockholm 1933, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

330218

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 164.

1

Nr 164.

Kungl. Marits proposition till riksdagen nied förslag till lag angående

fortsatt giltighet av lagen den 13 juli 1926 (nr 398) om arbetstiden

å svenska fartyg (sjöarbetstidslagen); given Stockholms

slott den 24 februari 1933.

Under åberopande av bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Majit, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen antaga

härvid fogat förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 13

juli 1926 (nr 398) örn arbetstiden å svenska fartyg (sjöarbetstidslagen).

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Fritjof Ekman.

Bihang till riksdagens protokoll 1933.

1 sami.

Nr ir,r,.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 164.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 13 juli 1926 (nr 398) om

arbetstiden å svenska fartyg (sjöarbetstidslagen).

Härigenom förordnas, att lagen den 13 juli 1926 om arbetstiden å svenska

fartyg (sjöarbetstidslagen), vilken lag, med ändrad lydelse av 9 § oell

av slutbestämmelserna i lagen, enligt lagen den 13 juni 1930 (nr 218) gäller

till och med den 31 december 1933, skall äga fortsatt giltighet efter

sistnämnda dag till och med den 31 december 1934; och skall beträffande

sådan under tiden för sjöarbetstidslagens giltighet begången förseelse,

som avses i 21—24 §§, ävensom i fråga örn domstol i tvistemål, som bör bedömas

efter samma lag, vad i lagen är stadgat fortfara att gälla även

efter den 31 december 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:139 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till folkoch småskoleseminarierna m. m. s. 2 i texten
  2. SU 1933:40 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till folkoch småskoleseminarierna m. m. s. 2 i texten