Sök i Ratio Lex

Med J Örslo g till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933

52 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 47 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:2, Med J Örslo g till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 2.

1

Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med J Örslo g till

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933;

given Stockholms slott den 3 januari 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att, med

godkännande av de i protokollet berörda förslag, å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1932/1933 upptaga de inkomster och utgifter, som framgå av

härvid fogade förslag till dylik tilläggsstat.

GUSTAF.

Ernsi Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 2.

2405 32 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Tilläggsstat till riksstaten

Kronor

Inkomster:

E. I anspråk tagna kapitaltillgångar:

3. Statens produktiva fonder:

a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel...... 83,000,000

4. Fonden för statsskuldens amortering............ 35,000,000

F. Lånemedel:

3. Övriga lånemedel .........................................................

118,000,000

79,100,000

Summa 197,100,000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 2.

3

för budgetåret 1932/1933.

Utgifter:

A. Verkliga utgifter:

V. Femte huvudtiteln:

B. Sociala verk och inrättningar:

8. Bekämpande av arbetslösheten, reserva
-

Extra

anslag

tionsanslag...........................

42,000,000

42,000,000

B. Utgifter för kapitalökning:

Att täckas av

lånemedel

andra

stats-

inkomster

Statens utlåningsfonder:

4. Egnahemslånefonden, reserva- tionsanslag ..............................

14. Statens bostadslånefond, reser- vationsanslag ...........................

3,600,000

75,500,000

400,000

Statsverkets kassafond:

Förstärkning av statsverkets

kassafond ..............................

75,600,000

Säger

79,100,000

76,000,000

155,100,000

Summa

197,100,000

Kronor

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 2.

Utdrag av protokollet över jinansärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför härefter:

Såsom jag vid anmälan av finansplanen för budgetåret 1933/1934 framhållit,

har jag funnit det vara erforderligt, att särskild tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1932/1933 fastställes. Jag anhåller nu att få närmare

redogöra för anordningen av denna tilläggsstat samt framlägga förslag rörande

dess finansiering.

Till en början torde jag få erinra, att för vart och ett av åren 1917—1922

särskild tilläggsstat till riksstaten —- för år 1918 även en extra tilläggsstat —

fastställdes av riksdagen. Systemet med tilläggsstater var emellertid förenat

med avsevärda olägenheter. Omläggningen av finansperioden från kalenderåret

till tiden 1 juli—30 juni åsyftade ock att för framtiden i möjligaste mån

undvika användningen av tilläggsstater. Att helt avskaffa tilläggsstaterna

ansågs dock ej möjligt. De kommitterade, som förberedde budgetårsreformen,

sträckte ej sina förhoppningar längre, än att vid en förläggning av budgetåret

till den nu gällande tidsperioden tilläggsstaten för normala fall borde

kunna inskränkas till ett minimum och måhända för ett eller annat år helt

undvaras. I den proposition (1921: 201), vari förslaget örn budgetårets omläggning

förelädes riksdagen, angav föredragande departementschefen omläggningens

fördelar i nu förevarande avseende sålunda, att användningen av

tilläggsstater skulle kunna nedbringas i högst betydlig grad.

Efter budgetårets omläggning bär det hittills lyckats att undgå fastställande

av särskilda tilläggsstater. Upprepade gånger har det likväl visat

sig nödvändigt att under löpande budgetår, efter beslut av riksdagen, förstärka

vissa riksstatsanslag genom anlitande av de för oförutsedda utgifter

anvisade anslagsmedlen. Under förra delen av år 1932 blev behovet av

förstärkning av femte huvudtitelns anslag för bekämpande av arbetslösheten

så stort, att särskilda inkomstmedel ansågos behöva ställas till förfogande

genom ianspråktagande av fonden för statsskuldens amortering — utöver

vad som redan uppförts å riksstaten — till ett belopp motsvarande anvisningen

å anslaget till oförutsedda utgifter i allmänhet. Detta tillvägagångssätt

kan sägas i verkligheten hava inneburit ett slag av tilläggsstat, ehuru

direkt inlagd i budgetredovisningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Majus proposition nr 2.

Enligt min mening bör givetvis tillämpandet av tilläggsstatssystemet i

möjligaste mån begränsas. Då riksstaten i avsevärd man måste kompletteras,

särskilt då helt nya inkomst- eller utgiftstitlar tillkomma, vilka röra

sig örn avsevärda belopp, är emellertid tilläggsstaten oundviklig. Sådant

är förhållandet nu. Jag anser mig i enlighet härmed böra förorda, att

förslag till tilläggsstat för budgetåret 1932/1933 förelägges riksdagen.

En av de mera framträdande olägenheterna av systemet med tilläggsstater

var tidigare, att överblicken av statsregleringens genomförande i hög grad

försvårades. Utfallet av tilläggsstaten redovisades nämligen skilt från utfallet

av riksstaten. Denna olägenhet kan emellertid undvikas, därest tillläggsstaten

formellt får karaktär av en direkt komplettering av riksstaten.

I stället för självständig litterering böra sålunda tilläggsstatens inkomst- och

utgiftstitlar erhålla samma litterering som motsvarande titlar i riksstaten,

där dylik motsvarighet förefinnes. Helt nya titlar åter böra erhålla litterering

i följd med riksstatens inkomster eller utgifter av närmast motsvarande

slag. I budgetredovisningen kunna härigenom tilläggsstatens titlar direkt

inläggas, såsom örn de varit uppförda å riksstaten. Genom särskild anmärkning

vid varje ifrågakommande inkomst- eller utgiftstitel bör samtidigt angivas,

örn och i vad mån titeln hänför sig till tilläggsstaten.

Jag övergår härefter till frågan örn omfattningen av tilläggsstaten för

budgetåret 1932/1933.

Såsom framgått av mitt yttrande rörande finansplanen för nästkommande

budgetår, betingas den särskilda tilläggsstaten främst av behovet att bereda

förstärkning av statsverkets kassafond.

Vid utgången av budgetåret 1930/1931 utgjorde behållningen i kassafonden

75.8 9 miljoner kronor. Sedan 31.9 8 miljoner kronor av fonden såsom

i anspråk tagen kapitaltillgång uppförts å riksstaten för budgetåret

1931/1932 samt fonden måst till ett belopp av 30.66 miljoner kronor anlitas

för att täcka uppkommen brist i statsregleringen för sistnämnda budgetår,

utgjorde fondens behållning den 30 juni 1932 allenast 13.2 6 miljoner kronor.

Hedan i samband med överlämnandet av budgetredovisningen för budgetåret

1931/1932 meddelade riksräkenskapsverket, att ämbetsverket funnit det

ofrånkomligt, att kassafonden på grund av motsedd stor belastning under

nu löpande budgetår erliölle kapitalförstärkning. Såsom skäl härför åberopade

ämbetsverket dels för inkomstsidans del särskilt nedgången av tullmedelsinkomsterna

och de försämrade driftsresultaten vid statens järnvägar,

dels ock den nettomerutgift, som erfarenhetsmässigt beräknades uppstå å den

mot kassafonden reglerade delen av budgetens utgiftssida. Det erforderliga

kapitaltillskottet till kassafonden beräknade ämbetsverket till omkring 50 miljoner

kronor.

Utvecklingen av den nu löpande statsregleringen efter avgivandet av riksräkenskapsverkets

berörda yttrande kan knappast sägas hava gått i gynnsammare

riktning än av verket antagits. Erinras ina, att riksräkenskapsverket

i sin inkomstberäkning för nästkommande budgetår antagit, att tull
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

” Kungl. Majus proposition nr 2.

medlen för innevarande budgetår komma att lämna en behållning, som

med mera än 30 miljoner kronor understiger det i riksstaten upptagna

beloppet. Vad budgetens utgiftssida angår, kommer den kassafonden åvilande

bristen att ökas därigenom, att från anslaget till oförutsedda utgifter

i allmänhet den 23 december 1932 anvisats ett belopp av 8 miljoner kronor

för förstärkning av femte huvudtitelns anslag till bekämpande av arbetslösheten.

Att under angivna förhållanden kassafonden måste förstärkas före utgången

av nu löpande budgetår, synes mig uppenbart. Frågan gäller endast,

med vilket belopp förstärkningen bör äga rum.

Vad beträffar den så att säga normala storleken av kassafonden, må erinras,

att kommitterade för riksstatens uppställning, efter vilkas förslag denna

fond inrättades, ansågo, att fonden under goda tider borde uppgå till 40 ä

50 miljoner kronor. Sedan sagda förslag år 1910 avgavs, hava emellertid

förhållandena väsentligt förändrats i olika avseenden. Å ena sidan har behovet

av att anlita kassafonden för uppsamling av förlagsmedel minskats,

beroende på att kassaprincipen numera nästan genomgående tillämpas i

statsbokföringen. Å andra sidan ha med ökningen av riksstatens omslutnmg,

vilken ju delvis sammanhänger med penningvärdets fall, allt större

krav ställts på kassafondens förmåga att täcka uppkommande brister i statsreglenngen.

Med utgångspunkt från erfarenheterna under det sistförflutna

och det nu löpande budgetåret vill det synas, att kassafonden normalt bör

uPP§å till betydligt större belopp än det av riksstatskommitterade angivna.

Att fastslå ett visst belopp, till vilket kassafonden nu bör uppbringas,

låter sig under rådande förhållanden näppeligen göra. Möjligheten av att

fylla ut fonden måste i viss mån bliva beroende av tillgången på medel,

vilka lämpligen kunna tagas i anspråk för ändamålet. Denna tillgång åter

är i^ sin ordning avhängig av de andra krav, vilka ställas på tilläggsstaten.

Såsom jag redan antytt vid anmälan av finansplanen för nästkommande

budgetår, har det visat sig vara nödvändigt att bereda fyllnad i det för

innevarande budgetår anvisade anslaget för bekämpande av arbetslösheten.

Chefen för socialdej^artementet kommer att senare i dag framlägga förslag

i ämnet. Detta går ut på, att för ändamålet ett tilläggsanslag av 42 miljoner

kronor bör av riksdagen äskas.

Anslag av skattemedel erfordras i övrigt å tilläggsstaten endast till ett

belopp av 0.4 miljon kronor. På sätt chefen för jordbruksdepartementet

kommer att anmäla, bör nämligen å tilläggsstaten äskas ett tilläggsanslag

för kapitalökning a egnahemslånefonden av 4 miljoner kronor, varav i anslutning

till vedertagna principer örn täckning av oräntabla delar av kapitalökningsanslag

förstnämnda beloj:>p bör anvisas av andra inkomster än lånemedel.

Då det nu gäller att undersöka, vilka tillgångar som kunna stå till förfogande

för nämnda anslagsbehov av 42.4 miljoner kronor jämte det tillskott,

som bör tillföras kassafonden, vill jag till en början framhålla, att såvitt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. >

möjligt täckningen bör ske utan att för ändamalet ökade skatter paläggas.

Detta utesluter givetvis icke, att de skattehöjningar, som ansetts erforderliga

för att balansera den nya budgeten, i viss utsträckning träda i kraft

redan under nu löpande budgetår och därmed i någon mån bidraga till att

minska bristen för året. Dessa inkomster böra emellertid icke beräknas

såsom tillgång å tilläggsstaten.

I sin förut berörda skrivelse angående behovet av förstärkning av kassafonden

har riksräkenskapsverket för beredande av medel härför i första hand

hänvisat till fonden för statsskuldens amortering. Återstoden av det för

utfyllnad av kassafonden — sammanlagt med 50 miljoner kronor — erforderliga

beloppet borde enligt riksräkenskapsverkets mening tagas ur de likvida

tillgångarna å statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Jämväl enligt min mening böra nämnda båda fonder tagas i anspråk för

den förstärkning av löpande budget, som nu är nödvändig. På grund av

att ett avsevärt belopp kräves för utfyllande av arbetslöshetsanslaget, kan

dock amorteringsfonden icke medräknas såsom tillgång för ökning av kassafonden.

Enligt riksräkenskapsverkets beräkning kommer amorteringsfondens behållning

vid utgången av budgetåret 1932/1933 att uppgå till 39.48 miljoner

kronor. Detta belopp torde emellertid ej böra i sin helhet disponeras för

tilläggsstaten. Yad som av sagda behållning överskjuter 35 miljoner kronor

bör nämligen bibehållas i fonden för att användas för täckande av förluster

å statens lånemedelsplaceringar.

Å statsverkets fond av rusdrycksmedel beräknas vid innevarande budgetårs

utgång förefinnas ungefär samma behållning som vid budgetarets ingång

eller omkring 103 miljoner kronor. Såsom jag utvecklat i sammanhang med

behandlingen av frågan örn upptagande i statsverkspropositionen av anslag

till kapitalökning å rusdrycksmedelsfonden och örn fondens framtida användning,

bör allenast ett belopp av 20 miljoner kronor för framtiden bibehållas

i rusdrycksmedelsfonden, medan återstående belopp kan göras tillgängligt

för finansiering av tilläggsstaten.

Därest sålunda av amorterings- och rusdrycksmedelsfonderna 35, respektive

83 miljoner kronor tagas i anspråk för tilläggsstaten, återstå eftei avdrag

av de för förstärkning av anslagen till arbetslöshetens bekämpande och för

kapitalökning å egnahem slån ef onden erforderliga beloppen — sammanlagt

75.6 miljoner kronor, vilka kunna disponeras för kapitalökning av kassafonden.

Även örn härtill lägges den vid innevarande budgetårs ingång i

kassafonden redovisade behållningen, blir i allt fall fonden ej för stor. Det

är att befara, att kanske omkring hälften av det samlade beloppet kommer

att åtgå för att täcka bristen i mi löpande budget. Yad som därefter återstår

kommer med all sannolikhet att väl behövas, för att kassafonden skall för den

närmaste framtiden kunna fylla sin uppgift såsom regulator vid statsregleringens

utförande. Jag håller alltså före, att hela nämnda belopp, 75.6 miljoner

kronor, bör användas för förstärkning av kassafonden.

ltusdrycksmedelsfondens tillgångar äro emellertid ej i sådan utsträckning

likvida, att desamma direkt kunna tagas i anspråk för finansiering av tilläggs
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 2.

staten. Större delen av fonden är nämligen placerad i statens bostadslånefond.

För att denna del av rusdrycksmedelsfonden, vilken enligt beräkning

per den 30 juni 1933 antagits uppgå till högst 75.5 miljoner kronor, skall

kunna frigöras för budgetändamål, erfordras att andra medel i stället placeras

i bostadslånefonden. Med hänsyn till sistnämnda fonds syfte och konstruktion

möter emellertid intet hinder, att denna fond omvandlas till en statens

utlåningsfond, varav räntan uppföres i riksstaten. Då fonden ger en tillfredsställande

avkastning, kan fondkapitalet i sin helhet finansieras med lånemedel.

Nu angivna transaktion förutsätter, att å tilläggsstatens utgiftssida

uppföres ett kapitalökningsanslag för statens bostadslånefond å 75.5 miljoner

kronor samt att motsvarande belopp lånemedel upptages å inkomstsidan.

I enlighet med vad nu anförts kommer tilläggsstaten för budgetåret

1932/1933 att balansera å ett belopp av 197. i miljoner kronor. Å tilläggsstatens

inkomstsida uppföras i anspråk tagna kapitaltillgångar med sammanlagt

118 miljoner kronor och lånemedel med 79.i miljoner kronor. De verkliga

utgifterna uppgå till 42 miljoner kronor samt utgifterna för kapitalökning

till 155.1 miljoner kronor, varav 76 miljoner kronor av andra inkomster

än lånemedel.

Jag övergår härefter till en närmare behandling av de särskilda inkomsttitlarna

å tilläggsstaten.

INKOMSTERNA.

1 anspråk tagna kapitaltillgångar.

E. 3. a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel. Såsom jag förut framhållit,

skulle rusdrycksmedelsfonden tagas i anspråk för tilläggsstaten med

ett belopp av 83 miljoner kronor.

Då 1926 års bestämmelser örn avsättningen till rusdrycksmedelsfonden

trädde i tillämpning, hade fonden en behållning av 82.4 5 miljoner kronor.

Dessförinnan hade under tiden efter fondens tillkomst år 1915 såsom i

anspråk tagna kapitaltillgångar från fonden tillförts budgeten sammanlagt

150.69 miljoner kronor. Under budgetåren 1926/1927—1931/1932 har fonden

årligen erhållit ett kapitalökningsanslag av 5 miljoner kronor. Med inräknande

av vissa smärre inkomster i övrigt har å rusdrycksmedelsfonden för

hela perioden redovisats en sammanlagd inkomst av 30.3 2 miljoner kronor.

Utgifterna å fonden under denna tid hava uppgått till 9.6 2 miljoner kronor,

varav 9.5 8 miljoner kronor avse budgeten tillförda kapitaltillgångar. Rusdrycksmedelsfondens

behållning vid utgången av budgetåret 1931/1932 utgjorde

103.15 miljoner kronor.

I riksstaten för budgetåret 1932/1933 har anvisats en kapitalökning å

rusdrycksmedelsfonden av 5 miljoner kronor. Samtidigt har såsom i anspråk

tagen kapitaltillgång av fonden å riksstatens inkomstsida uppförts ett belopp

av 4.93 miljoner kronor. Vid utgången av budgetåret 1932/1933 kan rusdrycksmedelsfonden

sålunda antagas hava en behållning av något över 103

miljoner kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Enligt verkställda beräkningar kunna, såsom jag redan omnämnt, omkring

75.5 miljoner kronor antagas av rusdrycksmedelsfonden innestå i bostadslånefonden

den 30 juni 1933. Återstoden är huvudsakligen placerad i inteckningslån

och obligationer.

Därest nu, i enlighet med vad jag tidigare i dag i samband med anmälan

av frågor rörande utgifter för kapitalökning för budgetåret 1933/1934 föreslagit,

20 miljoner kronor bibehållas i rusdrycksmedelsfonden, skulle något

över 83 miljoner kronor kunna uppföras å tilläggsstatens inkomstsida. Då

beloppet ej nu kan bestämt beräknas, torde titeln böra upptagas till jämnt

83 miljoner kronor. Skulle eventuellt behållningen a fonden, efter franräknande

av nämnda 20 miljoner kronor, överstiga det å tilläggsstaten uppförda

beloppet, bör skillnaden tillföras kassafonden.

E. 4. Fonden för statsskuldens amortering. Denna fond hade vid utgången

av budgetåret 1925/1926 en behållning av 13.97 miljoner kronor. Under

budgetåren 1926/1927—1931/1932 hava fondens inkomster uppgått till 130.7 9

miljoner kronor, varav 126.87 miljoner kronor över budgeten anvisade rusdrycksmedel.

Utgifterna hava under samma tidsperiod uppgått till 81.68

miljoner kronor, varav 34.7 9 miljoner kronor över riksstaten i anspråk tagna

kapitaltillgångar och återstoden direkt använd för nedskrivning av förlorat

eller oräntabelt lånemedelskapital. Amorteringsfondens behållning vid utgången

av budgetåret 1931/1932 utgjorde 63.08 miljoner kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår finnes uppfört ett kapitalökningsanslag

för amorteringsfonden av 4 miljoner kronor. Emellertid skola 2.6

miljoner kronor av fonden användas för nedskrivning av statens järnvägars

oräntabla lånekapital. A riksstatens inkomstsida äro under i anspråk tagna

kapitaltillgångar av amorteringsfonden uppförda 25 miljoner kronor. Fondens

återstående, icke disponerade tillgångar kunna fördenskull vid innevarande

års slut beräknas uppgå till 39.rs miljoner kronor.

Såsom jag i det föregående antytt, bör av sistnämnda belopp någon del

reserveras för täckande, efter beslut av riksdagen, av redan konstateiade

eller framdeles uppkommande förluster å statens lånemedelsplaceringar. I

samband med statsverkspropositionen förslag rörande utgifter för kapitalökning

har Kungl. Majit på mitt förslag hemställt örn riksdagens medgivande

att med anlitande av amorteringsfonden vid sidan av riksstaten täcka i statskontorets

respektive riksgäldskontorets räkenskaper för de båda sistförfluten

budgetåren redovisade förluster å statens utlåningsfonder till ett sammanlagt

belopp av 4.5 2 miljoner kronor. Under sådana förhållanden kan icke hela

den i amorteringsfonden vid nu löpande budgetårs slut innestaeude behållningen

tagas i anspråk flir tilläggsstaten. Då emellertid i statsverkspropositionen

föreslagits en avsättning till amorteringsfonden under nästa budgetår

av 3.4 miljoner kronor, synes hinder icke möta att för tilläggsstaten disponera.

35 miljoner kronor av fonden. Detta belopp bör följaktligen i tilläggsstaten

uppföras under i anspråk tågna kapitaltillgångar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 2.

Lånemedel.

F. 3. Övriga lånemedel. I anslutning till vad jag i det föregående yttrat,

böra lånemedel anlitas för finansiering av tilläggsstaten, i den mån som erfordras

för att täcka dels den del av fyllnadsanslaget till egnabemslånefonden,

vilken ej bör utgå av andra inkomster, eller 3.6 miljoner kronor, och dels

anslaget till statens bostadslånefond, 7o.s miljoner kronor. Det sammanlagda

beloppet lånemedel, 79.i miljoner kronor, bör i tilläggsstaten uppföras å

titeln »övriga lånemedel».

Det bör maliända i detta sammanhang erinras, att någon ny upplåning

ej orsakas av att lånemedel disponeras för bostadslånefondens överförande

från diversemedelsfond till riksstatsfond. Det direkta lånebehovet blir ej

större än som under alla förhållanden skulle behövt tillgodoses för att kunna

tillhandahålla statskontoret erforderliga likvida medel för den nu löpande

statsregleringens genomförande.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933

upptaga följande inkomster sålunda:

E. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

3. Statens produktiva fonder:

a. Statsverkets fond av rus
drycksmedel.

................... kronor 83,000,000

4. Fonden för statsskuldens

am0rteri“S.......................... 118,000,000

F. Lånemedel.

3. Övriga lånemedel .................................... kronor 79,100,000.

UTGIFTERNA.

Verkliga utgifter.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anför följande:

T. B. 8. Bekämpande av arbetslösheten. I propositionen nr 250 till

1932 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t att för budgetåret 1931/1932 måtte

till bekämpande av arbetslösheten anvisas ett extra reservationsanslag

av 25,000,000 kronor. I motiveringen till förslaget framhöll föredragande

departementschefen, bland annat, att arbetslöshetskommissionen vid uppskattningen

av medelsbehovet ansett sig böra till grund för beräkningen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition nr 2.

lägga medelsåtgången under den dittills gångna delen av det löpande

budgetåret samt att enligt departementschefens uppfattning detta vore den

grund, på vilken i dåvarande läge en anslagsberäkning borde byggas. Man

hade visserligen icke rätt att räkna med att läget under budgetaret 1932/1933,

betraktat såsom en helhet, skulle bliva bättre än under den löpande budgetperioden,

men tillräcklig anledning syntes icke finnas att i det dåvarande

statsfinansiella läget belasta budgeten med större utgifter för ändamålet, än

som redan då kunde antagas bliva oundgängligen erforderliga. Därest den

ifrågasatta medelsanvisningen bleve otillräcklig, finge det, såsom under budgetåret

1931/1932 skett, bero på prövning vid en senare tidpunkt vad som då

borde och kunde åtgöras. Med tillfredsställelse konstaterade departementschefen,

att antalet hjälpta i förhållande till antalet hjälpsökande vore väsentligt

högre än någon gång tidigare under de senare åren. Detta resultat hade

visserligen kunnat uppnås endast genom en kraftig utökning av verksamheten

med kontantunderstöd, något som dock med hänsyn till förhållandena

syntes berättigat, i den mån kontantlijälpen icke komme att utsträckas över

alltför lång tidrymd för en och samma individ.

I anledning av denna proposition väcktes åtskilliga motioner, bland annat två

från socialdemokratiskt håll med yrkande att riksdagen måtte för budgetåret

1932/1933 till motverkande av arbetslösheten anvisa dels ett extra reservationsanslag

av 30,000,000 kronor till beredskapsarbeten, dels ett extra reservationsanslag

av 20,000,000 kronor att användas huvudsakligen till kontantunderstöd

i överensstämmelse med i motionerna angivna grunder. Tillika

föreslogs från samma håll, under hänvisning till motiveringen i nyss avsedda

motioner, i särskilda motioner beviljande av anslag till betydande belopp till

vägarbeten, till lån till ekonomiskt särskilt betungade vägdistrikt för igångsättande

av vägarbeten samt lån för skogsdikning, för utbyggnad av statens

fiskehamnar, för skogsvårdande arbeten samt för krislijälp åt jordbrukare.

I skrivelse den 8 juni 1932, nr 295, anmälde riksdagen, att riksdagen

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till bekämpande av arbetslösheten för

budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 25,000,000 kronor.

Genom särskilda beslut har Kungl. Majit därefter i enlighet med denna

riksdagsskrivelse ställt medel från ifrågavarande anslag till arbetslöshetskommissionens

förfogande för det med anslaget avsedda ändamalet samt i

övrigt meddelat vissa föreskrifter rörande kommissionens verksamhet. Därvid

har Kungl. Majit förordnat, bland annat, att utöver förut anvisade medel

örn 1,000,000 kronor ett belopp av högst 1,000,000 kronor skall användas

dels till förskotterande mot av arbetslöshetskommissionen godkänd säkerhet

av erforderliga medel för utförande av med statsmedel understödda väganläggningar

och vägförbättringar m. m., dels ock till gäldande av belopp

varmed den för dylikt vägföretag beräknade kostnaden kunde komma att

överskridas, varjämte Kungl. Majit föreskrivit, att sagda belopp örn 1,000,000

kronor skulle av kommissionen bokföras och redovisas som en särskild fond,

benämnd väglånefonden.

ATid anmälan tidigare i dag av frågan örn beräknande av anslag för näst
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kommande budgetår till bekämpande av arbetslösheten har jag omnämnt,

att statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 14 december 1932 gjort

framställning — förutom örn anslagsäskande för nämnda budgetår — jämväl

örn beredande av medel till förstärkning av det för innevarande budgetperiod

anvisade anslaget till ifrågavarande ändamål. Tillika har jag anmält

min avsikt att senare samma dag framlägga förslag örn dylik ytterligare

medelsanvisning. Jag anhåller nu att få upptaga denna fråga till behandling.

Arbetslöshetskommissionens nyssnämnda skrivelse av den 14 december

1932 innehåller en omfattande översikt rörande arbetsmarknadens läge, kommissionens

verksamhet och arbetslöshetens utbredning, tillika med omfattande

tabeller till belysning av hithörande förhållanden. Med hänsyn till den

stora betydelse, som bör tillmätas hithörande frågor, torde det vara lämpligt

att skrivelsen, vilken genom kommissionens försorg befordrats till trycket,

såsom en särskild bilaga fogas vid statsrådsprotokollet i förevarande ämne.

Jag torde alltså kunna i allt väsentligt hänvisa till denna skrivelse och vill

här endast till belysning av frågan återgiva ett par av kommissionen lämnade

sifferuppgifter.

Yad angår antalet hjälpsökande arbetslösa uppgick detta vid utgången av

oktober 1932 till 123,600 mot ungefär 57,100 vid samma tidpunkt förra året

och endast 14,600 för två år sedan. Medeltalet hjälpsökande arbetslösa för

de 10 första månaderna 1932 utgjorde 105,900 mot 46,500 för hela år 1931

och 13,700 för hela år 1930. Icke ens för det svåra året 1922 uppgick

medeltalet till högre siffra än 80,500. Vad angår hjälpverksamhetens omfattning

har denna undan för undan stegrats, så att antalet vid olika slag av

reservarbeten anställda vid utgången av oktober 1932 utgjorde 34,200, därav

omkring 16,050 i statliga reservarbeten, 7,400 i statskommunala arbeten och

10,750 i rent kommunala — alltså icke med medel från arbetslöshetsanslaget

understödda — reservarbeten. Även den kontanta understödsverksamheten har

stegrats och omfattade vid utgången av sistlidna oktober omkring 28,200man,

därav för 22,300 man med statsbidrag. Sammanlagda antalet av stat och kom - mun hjälpta uppgick till ungefär 62,400 vid utgången av oktober 1932, vilket motsvarar

något över 50 % av antalet vid samma tidpunkt hjälpsökande arbetslösa.

Vad beträffar hjälpverksamhetens beräknade omfattning och kostnaderna därför

under återstoden av innevarande budgetår uppskattar arbetslösketskommissionen

antalet i statliga reservarbeten anställda under budgetperiodens senare

del till 20,000. Antalet i statskommunala reservarbeten anställda beräknas

uppgå i februari och mars till 9,000 och vid budgetårets slut till 6,000.

Antalet personer med kontantunderstöd beräknas under februari och mars

komma att uppgå till ett maximum av 50,000 för att i juni sjunka till 25,000.

Med dylika utgångspunkter har kommissionen kommit till att de sammanlagda

kostnaderna för arbets- och understödslinjen under hela innevarande budgetår

skulle komma att uppgå till omkring 59,000,000 kronor. Härutöver beräknar

kommissionen, såsom framgår av dess skrivelse, vissa belopp till

kursverksamhet för arbetslösa, till arbetslöshetsutredningen samt till medelsreserv.

Beträffande den närmare beräkningen av dessa poster tillåter jag

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majus proposition nr 2.

mig hänvisa till bilagan oell vill här endast nämna, att kommissionen uppskattar

behovet av anslagsförstärkning för innevarande budgetår till 34,866,000

kronor eller i avrundat tal 35,000,000 kronor. Tillika har kommissionen anmält,

att verkställda beräkningar givit vid handen, att disponibla medel

endast räckte till omkring mitten av januari månad 1933, varför kommissionen

hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för att det redan

i början av innevarande år måtte ställas till kommissionens förfogande ett

belopp av nödig storlek till bestridande av utgifterna för den löpande verksamheten,

intill dess riksdagen bleve i tillfälle att taga ståndpunkt till frågan

örn anvisande av medel därtill.

I anledning av sistnämnda hemställan har Kungl. Majit, såsom chefen för

finansdepartementet redan erinrat, den 23 december 1932 av anslaget till

oförutsedda utgifter i allmänhet anvisat ett belopp av 8 miljoner kronor till

förstärkning av arbetslöshetsanslaget.

Den våldsamma försämring av läget på arbetsmarknaden, som framgår av

arbetslöshetskommissionens skrivelse, har alltjämt fortsatt. Enligt vad jag

inhämtat uppgick sålunda antalet hjälpsökande vid utgången av november

1932 till icke mindre än omkring 147,000. Motsvarande siffra för november

1931 utgjorde omkring 77,200. Tyvärr är det att befara, att man icke ens

nu uppnått maximitalet för innevarande vinter. Även örn man bortser från

den säsongmässiga minskning av arbetstillgången, som alltid framträder under

vintermånaderna, torde man sålunda med hänsyn till det rådande allmänna

läget och de utvecklingstendenser, som för vissa yrkesgrupper göra sig märkbara,

för den närmaste tiden nödgas räkna iped en ytterligare ökning av

hjälpbehovet.

Det är således tydligt, att en högst betydande medelsförstärkning erfordras

för att möjliggöra fullföljande av den statliga verksamheten för arbetslöshetens

bekämpande i den omfattning, som påkallas av den nuvarande

och väntade situationen. Såsom redan min företrädare i ämbetet vid upprepade

tillfällen framhållit, är det av synnerlig vikt, att i en tid av stor och

stigande arbetslöshet denna verksamhet kan såväl beträffande arbetslinjen

som i fråga örn kontantunderstöd och hjälp i andra former fortgå i en ur

olika synpunkter önskvärd och lämplig'' omfattning utan att hindras av otillräcklighet

i anslaget.

Min företrädare Ilar även flera gånger framhållit önskvärdheten av att,

särskilt då en så betydande arbetslöshet utsträckes över en avsevärd tidsperiod,

procenttalet av de arbetslösa, som erhålla bistånd, undan för undan

ökas. Vid framläggande i april 1932 av proposition i ämnet kunde också dåvarande

chefen för socialdepartementet konstatera, att en sadan ökning ägt rum

trots den kraftiga stegringen i antalet hjälpsökande. Emellertid Ilar sedan

dess en relativ försämring inträffat, i det att, såsom redan anförts, procenttalet

hjälpta enligt senaste siffror endast uppgår till omkring 50 mot ungefär 57 i

april 1932. Arbetslöshetskommissionens kalkyler för återstoden av innevarande

år synas också tyda på, att kommissionen icke räknar med någon mera

väsentlig förändring beträffande detta relationstal, vare sig detta beror på

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majus proposition nr 2.

en uppfattning hos kommissionen att hjälpverksamheten icke bör sträckas

längre, eller kommissionen funnit svårigheter möta för en ytterligare utvidgning

av dess verksamhet.

Enligt min bestämda uppfattning kan det emellertid icke vara tillfredsställande,

att en så stor procentuell andel av de hjälpsökande arbetslösa,

som nyss angivits, lämnas utan bistånd av arbetslöshetsmedel. I den män

dessa arbetslösa icke lämnas åt rena nöden, hänvisas de uppenbarligen att

söka bistånd hos fattigvården, en utveckling, som, när det gäller så betydande

arbetarmassor, vilka tidigare varit i stånd att försörja sig och sin

familj, måste anses synnerligen olycklig. Enligt min mening måste man

därför allvarligen eftersträva en utvidgning av den speciella hjälpverksamheten

för de arbetslösa. Det torde under innevarande vinter knappast vara

möjligt att i nämnvärd grad utvidga verksamheten med statliga eller statskommunala

reservarbeten utöver vad kommissionen räknat med. Jag ifrågasätter

icke heller en sådan utvidgning, detta för övrigt även av det skälet, att den måste

bliva synnerligen kostsam. Däremot synes man mig kunna tillmötesgå hjälpbehovet

genom att den kontanta understödsverksamheten utvidgas. En granskning

av de av arbetslöshetskommissionen framlagda kalkylerna ger vid handen,

att kommissionen räknat med att under första halvåret 1933 hjälp av statsmedel

sammanlagt skulle i en eller annan form lämnas i medeltal ungefär 66,000

arbetslösa. Den senaste utvecklingen ger emellertid enligt min mening anledning

till att utgå från att antalet hjälpsökande arbetslösa, som tillika äro i verkligt

behov av dylik hjälp, icke kommer att under nämnda tidsperiod understiga

ett medeltal av närmare 130,000. För kontantunderstöd åt den del av dessa,

som enligt kommissionens kalkyler icke skulle erhålla bistånd, eller omkring

60.000, torde kunna beräknas åtgå ett belopp av 15,000,000 kronor. Sammanlagt

med det enligt arbetslöshetskommissionens beräkningar — mot vilka jag i

och för sig icke funnit anledning till erinran — erforderliga beloppet av

35.000. 000 kronor skulle således för återstoden av innevarande budgetår

erfordras oO,000,000 kronor, eller, utöver det den 23 december 1932 redan

anvisade beloppet av 8 miljoner kronor, 42 miljoner kronor.

Vad angår grunderna för arbetslöshetskommissionens verksamhet har jag

icke funnit lämpligt att därutinnan ifrågasätta någon ändring, detta närmast

på den grund att, såsom framgår av vad jag förut denna dag i samband med

omnämnande av förslag örn införande av arbetslöshetsförsäkring och om arbeten

till motverkande av arbetslösheten anfört, kommissionens verksamhet

är avsedd att avvecklas. I sammanhang med framläggande av förslag i dessa

ämnen samt örn äskande av medel för kontant understödsverksamhet för

arbetslösa m. m. under nästa budgetår torde jag bliva i tillfälle att närmare

ingå på de med det hithörande ämnet sammanhängande betydelsefulla spörsmålen.

Enligt riksdagens medgivande har av ifrågavarande anslag ett belopp av

sammanlagt 1,000,000 kronor stått till Kungl. Maj:ts förfogande för att efter

provning av Kungl. Maj:t användas till främjande av företagsverksamhet,

varigenom i största möjliga utsträckning ökade arbetstillfällen må kunna

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ls proposition nr 2.

beredas. Denna anordning bär i olika avseenden visat sig kunna vara till

stort gagn. Jag hemställer, att riksdagens medgivande måtte inhämtas till

enahanda förfoganderätt beträffande ett belopp av högst 1,000,000 kronor av

det nu ifrågasatta förstärkningsbeloppet.

På grund av det anförda och under framhållande av angelägenheten av

att den föreliggande frågan av riksdagen göres till föremål för skyndsam

behandling får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933 till bekämpande

av arbetslösheten anvisa ett reservationsanslag, att

användas enligt här angivna grunder, av 42,000,000 kronor.

Utgifter för kapitalökning.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

lil. 4. Egnahemslånefonden. Sedan lång tid tillbaka bestämmer riksdagen

årligen det belopp, intill vilket Kungl. Majit äger att för nästkommande

kalenderår ur fonden bevilja statslån åt låneförmedlarna att av dem användas

för utlämnande av egnahemslån. Samtidigt plägar riksdagen anvisa kapitalökningsanslag

för fonden. Beträffande de grunder, enligt vilka kapitalökningsanslagens

storlek bestämts, föreligger en väsentlig olikhet mellan anslag,

som beviljats före budgetåret 1927/1928, och anslag beviljade från och med

sagda budgetår. Under det tidigare skedet bestämdes kapitalökningsanslaget

sålunda, att detta tillhopa med fondens vid budgetårets ingång förefintliga

kontanta behållning och under budgetaret paräkneliga kapitalaterbetalningar

gav full täckning för de belopp, som enligt riksdagens beslut finge beviljas

såsom lån ur fonden. Samtidigt gällde den bestämmelsen, att låneförmedlarna

voro pliktiga att, därest statslånet skulle fa tagas i anspråk, lyfta detsamma

i statskontoret inom viss kortare tid. Då de av låneförmedlarna

beviljade egnahemslånen i regel icke lingö lyftas förrän inteckningssäkerhet

avlämnats och allenast i mån av byggnadsarbetets fortgång samt alltså viss,

i många fall rätt avsevärd tid förflöt mellan ett egnahemslåns beviljande

och dess slutliga lyftande, kommo låneförmedlarna att ligga inne med mycket

betydande kontanta lånebelopp. Med hänsyn härtill beslöts vid 1927 års

riksdag den ändring i lånevillkoren, att låneförmedlare, med tillämpning

från och med den 1 januari 1928, äger lyfta honom beviljat statslånebelopp

endast i den mån så erfordras för verkställande av erforderlig utbetalning

å beviljade egnahemslån. Låneförmedlare har att därvid beräkna behovet

med hänsyn till å ena sidan det belopp, som kan förväntas bliva under

skälig tid framåt, i regel ett halvt år, utbetalt a beviljade egnahemslån, samt

å andra sidan av låneförmedlaren redan innehavd tillgång av lyftade men

ej utbetalda lånebelopp. I ämnet nu gällande bestämmelser återfinnas i

§ 16 av kungörelsen nr 217/1928. I anslutning till den sålunda vidtagna

ändringen i avseende å låneförmedlarnas rätt att lyfta dem beviljade statslån

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

laar från och med budgetåret 1927/1928 kapitalökningsanslaget till egnaliemslånefonden

tillmätts sålunda, att detta tillhopa med förefintlig kapitalbehållning

och påräkneliga amorteringar skulle förslå till täckande av de delar av

beviljade statslån, som låneförmedlarna enligt nyss angivna bestämmelser

ägde att lyfta under budgetåret. Med hänsyn härtill hava kapitalökningsanslagen

under de senaste budgetåren måst beräknas med ledning av från

laneförmedlarna årligen infordrade kalkyler rörande de för nästkommande

budgetår antagliga utbetalningarna å av dem beviljade lån.

I skrivelse den 12 maj 1932 anmälde statens egnahemsstyrelse, att det i

1932 års statsverksprojDOsition för budgetåret 1932/1933 äskade kapitalökningsanslaget

av 5,000,000 kronor för egnahemslånefonden säkerligen bleve otillräckligt

för fullgörande av föreskrivna utbetalningar å beviljade lån, samt

hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att såsom ytterligare

kapitalökning för egnahemslånefonden för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

Skrivelsen, varöver statskontoret avgav infordrat utlåtande, föranledde ej

något Kungl. Maj:ts förslag till 1932 års riksdag.

Härefter har statens egnahemsstyrelse i skrivelse den 30 augusti 1932 i

samband med äskande av kapitalökningsanslag till fonden för budgetåret

1933/1934 erinrat örn sin framställning den 12 maj 1932 samt meddelat, att

det kapitalökningsanslag, som för mötande av erforderliga utbetalningar

under budgetåret 1932/1933 behövde tillföras fonden utöver för sagda år

redan anvisat anslag å 5,000,000 kronor, enligt förnyade beräkningar kunde

uppskattas till 2. i 00,000 kronor. Styrelsen har hemställt, att sistnämnda

belopp måtte av riksdagen äskas såsom ytterligare kapitalökningsanslag för

innevarande budgetår.

Statskontoret har i infordrat utlåtande den 19 september 1932 anfört bland

annat följande.

Beträffande egnahemsstyrelsens beräkning av bristen i fonden vid ingången

av budgetåret 1933/1934 ville statskontoret erinra örn, att beräkningen

innebure, att samtliga hos hushållningssällskapen innestående egnahemslånemedel

skulle den 30 juni 1933 vara av låneförmedlarna utlämnade såsom

egnahemslån. Då det emellertid icke torde vara praktiskt genomförbart att

vid en viss tidpunkt helt ställa egnahemsnämnderna utan kassamedel, ville

det synas statskontoret, som örn någon höjning av det för bristens fyllande

ifrågasatta kapitalökningsanslaget vore erforderligt exempelvis till 4,000,000

kronor.

Av utredningen framgår, att det för innevarande budgetår anvisade kapitalökningsanslaget

å 5,000,000 kronor varit för knappt tilltaget. Detta förhållande

torde kunna delvis förklaras därav, att egnahemslåntagarna under

rådande ekonomiska kris och därav föranlett behov att utbekomma kontanta

medel hastigare än förr plägat vara fallet fullbordat sina egnaliemsföretag

och lyftat dem beviljade lånebelopp. Då avtalade och författningsenliga

utbetalningar å beviljade statslån och enskilda egnahemslån givetvis böra i

behörig tid och ordning verkställas, anser jag det vara nödvändigt, att fonden

redan under innevarande budgetår tillföres det härför erforderliga ytterligare

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majus proposition nr 2.

kapitalet, av statskontoret uppskattat till 4,000,000 kronor. I enlighet med

cliefens för finansdepartementet tidigare i dag gjorda uttalande torde av

nämnda anslagsbelopp 3,600,000 kronor böra utgå av lånemedel.

I enlighet med vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933

såsom kapitalökning för egnahemslånefonden anvisa ett reservationsanslag

av 4,000,000 kronor, därav 3,600,000 kronor att utgå

av lånemedel.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anför härefter:

III. 14. Statens bostadslånefond. I enlighet med vad chefen för finansdepartementet

tidigare föreslagit, torde å tilläggsstaten för budgetåret 1932/1933

böra uppföras ett kapitalökningsanslag för statens bostadslånefond å 75,500,000

kronor.

Statens bostadslånefond tillkom genom beslut av 1920 års riksdag, som

medgav, att för bildande av nämnda fond såsom lån från statsverkets fond av

rusdrycksmedel 15,000,000 kronor finge disponeras för vartdera av åren 1920

och 1921. Sedermera har under riksdagarna 1922—1930 dels ytterligare

medel för samma ändamål ställts till förfogande ur rusdrycksmedelsfonden,

dels ock medgivande lämnats att för utlämnande av nya lån taga i anspråk

inflytande amorteringar och räntor intill vissa angivna belopp. Sammanlagt

hava för åren 1920—1930 gjorts disponibla för utlåning ur bostadslånefonden

88,400,000 kronor. Jämväl må nämnas, att år 1923 ett belopp av

3,000,000 kronor enligt riksdagens medgivande fick disponeras för beredande

av extra statsbidrag. Beloppet, som utgick av byggnadsskattemedel, användes

till avskrivningar å lån ur bostadslanefonden, och de icke fullt 3,000,000

kronor, som sålunda tillfördes fonden, utlånades samma ar på nytt.

Den 30 juni 1932 utgjorde bostadslånefondens tillgångar 78,447,008 kronor

74 öre, varav 76,616,490 kronor 99 öre utlanta medel och ateistoden utestående

fordringar. Samtidigt uppgick bostadslånefondens skuld till statsverkets

fond av rusdrycksmedel till 16, rfo9,247 kronor 30 öre.

På sätt förut av chefen för finansdepartementet påvisats, torde på grund

av inflytande amorteringar bostadslånefondens skuld till rusdrycksmedelsfonden

under innevarande budgetår komma att nedgå, så att skulden beräknats

belöpa sig till högst 75,500,000 kronor vid budgetårets utgång.

Till detta belopp bör anslag äskas å tilläggsstaten, för att bostadslånefonden

skall kunna ombildas till en självständig statlig utlåningsfond.

Avkastningen av statens bostadslånefond utgör för närvarande inemot

4.6 procent. Med hänsyn härtill lärer, såsom chefen för finansdepartementet

framhållit, det nu erforderliga kapitalökningsanslaget för fonden kunna

i sin helhet bestridas med lånemedel. Itäntemedlen från bostadslånefonden

böra framdeles å riksstaten beräknas bland övriga inkomster från statens

utlåningsfonder.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 2.

2405 82 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majus proposition nr 2.

På grund av vad jag nu anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933 för

kapitalökning å statens bostadslånefond anvisa ett reservationsanslag

av 75,500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför slutligen följande:
Till.

Förstärkning av statsverkets kassafond. Tidigare i dag har jag

utvecklat, hurusom statsverkets kassafond är i behov av en avsevärd förstärkning,

samt angivit det belopp, som kan tillföras fonden, till 75,600,000

kronor.

Det torde i förevarande sammanhang vara av intresse att taga del av

kassafondens utveckling från den tid, då fonden tillskapades, intill det nu

löpande budgetaret. Denna utveckling framgår av följande tabellariska sammanställning.

Kassafonden budgetåren 1912—1931/1932.

Miljoner kronor.

Budgetår

Inkomsttitlar

Utgiftstitlar

Netto- tillskott

( + ) resp.

nettobe- lastning

(-)

I an- språk

tabina

kapital- till- gångar

Behåll- ning vid

budget- årets

slut

Över-

skott

Under-

skott

Skillnad

Bespa-

ring

Mer-

utgift

Skillnad

1912 ........

25.ii

9.13

+

15.98

6.61

9.64

3.03

+ 12.95

1913 ........

34.94

10.43

+

24.51

9.19

7.-4 6

+

1.73

+ 26.24

_

68.89

1914 .........

18.7 6

7.85

+

10.91

3.04

13.06

—

10.02

+ 0.89

_

69.78

1915 .........

31.58

23.03

+

8.56

3.97

24.51

—

20.54

— 11.99

_

57.79

1916 .........

135.64

15.95

+ 119.69

4.39

32.67

—

28.28

+ 91.41

21.28

127.92

1917 .........

380.26

74.68

+305.58

5.07

49.31

—

44.2 4

+ 261.34

389.26

1918 .........

479.06

108.38

+ 370.68

73.11

115.05

—

41.94

+ 328.7 4

461.57

256.43

1919 .........

378.7 2

57.25

+ 321.47

142.97

77.25

+

65.7 2

+ 387.19

202.12

441.50

1920 .........

255.3 2

71.24

+184.08

83.36

103.29

—

19-93

+164.15

115.68

489.9 7

1921 .........

123.86

63.oi

+

60.85

44.29

151.80

—107.51

— 46.66

143.12

300.19

1922 .........

49.3 3

36.21

+

13.12

29.7 7

88.86

—

59.09

— 45.9 7

172.64

81.58

1923 Vi—1s%

30.58

13.98

+

16.60

15.30

40.59

—

25.29

- 8.69

51.89

2l.oo

1923/24 ......

76-69

20.78

+

55.91

16.82

31.50

—

14.68

+ 41.23

62.23

1924/25......

44.40

14.63

+

29.77

18.94

34.05

—

15 ii

+ 14.66

_

76.89

1925/26......

22.36

12.46

+

9.90

11.16

28.76

—

17.59

— 7.69

7.06

62.14

1926/27......

33.33

12.oo

+

21.33

11.23

34.05

—

22.82

— 1.49

29.74

30.91

1927/28......

38.28

5.86

+

32.42

7.65

27.18

—

19.53

+ 12.89

43.80

1928/29......

30.88

2.61

+

28.27

6.84

18.45

—

11.61

_

60.46

1929/30... .

27.26

4.57

+

22.69

10.62

15.01

—

4.39

+ 18.30

_

78.76

1930/31......

22.40

5-41

+

16.99

9.54

24.40

—

14.86

+ 2.13

5.oo

75.89

1931/32......

7.81

23.07

—

15.26

6.13

21.52

—

15.39

— 30.65

31.98

13.26

Sammanlagt hava under ifrågavarande budgetperioder inkomsttitlarna tillfört

kassafonden 1,654.04 miljoner kronor, medan fonden fått för reglerande

av utgiftsanslag vidkännas en nettobelastning av tillhopa 428.40 miljoner

kronor. Under samma tid hava direkt för statsregleringen av fonden tagits

i anspråk 1,241.50 miljoner kronor. Härjämte har utanför budgeten ett

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

belopp av 0.58 miljon kronor överförts till fonden för anordnande av lokaler

för statens ämbetsverk i huvudstaden. Detta belopp ingår i den för

år 1916 i tabellen angivna siffran för i anspråk tagna kapitaltillgångar.

Såsom framgår av tabellen har kassafondens behållning icke vid något

tillfälle varit så låg som vid utgången av budgetåret 1931/1932.

Det ifrågasatta förstärkningsanslaget skulle, såsom jag förut angivit, närmast

finansieras av statsverkets fond av rusdrycksmedel. Anslaget bör dock icke

budgettekniskt ställas i beroende av inkomsttiteln. Under åberopande av

vad jag tidigare anfört, får jag nu hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933 för

förstärkning av statsverkets kassafond anvisa ett anslag av

75,600,000 kronor.

Yad föredragande departementscheferna sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Majit Konungen bifalla samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

21

Bifoga.

STATENS ARBETSLÖSHETSKOMMISSION

C. 404111932

Till

KONUNGEN.

Statens arbetslöslietskommission får härmed till Kungl. Majit avgiva förslag

om erforderliga medel,

dels till förstärkning av det extra reservationsanslag av 25 miljoner kronor,

som 1932 års riksdag anvisat till bekämpande av arbetslösheten under nu

löpande budgetår,

dels till upprätthållande av hjälpverksamheten för arbetslösa under budgetåret

V7 1933—1•% 1934.

Till stöd för de anslagskrav, som i det följande komma att framställas,

får kommissionen anföra följande.

Statens arbetslöshetslcorinnisslon, angående medelsbehovet

för återstoden av budgetåret 1932/1933

samt för budgetåret 1933/1934.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majus proposition nr 2

Arbetsmarknadens utveckling under år 1932.

Den sedan ett par år tillbaka alltmer världsomspännande ekonomiska

krisen bär under innevarande år ytterligare skärpts i olika hänseenden, och

några tillförlitliga tecken på att den allmänna depressionen börjat släppa

taget kunna ännu icke påvisas. Under år 1932 har läget undergått en märkbar

försämring, vilket kan avläsas i de tabellariska sammanställningar över

den svenska arbetsmarknadens gestaltning under året, som arbetslöshetskommissionen

till den föreliggande frågans belysande återgiver bär nedan

i samband med vissa jämförande uppgifter från tidigare perioder. Sålunda

redovisas i tab. 1 antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den

offentliga arbetsförmedlingen under åren 1922 samt 1927—1932; i tab. 2 uppgifter

örn arbetslösheten i procent av hela det redovisade antalet medlemmar

i fackföreningarna under samma tid, och i tab. 3 uppgifter om hela det

antal hjälpsökande arbetslösa, som av de kommunala arbetslöshetsorganen

under angivna tid rapporterats till kommissionen.

Tab. 1. Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser rid den offentliga

arbetsförmedlingen.

Månad År

1922

1927

1928

1929

1930

1931

1932

J anuari................

482

293

279

241

241

222

368

Februari..............

479

258

260

215

211

232

412

Mars ...................

381

208

201

174

171

191

343

April...................

368

171

165

150

140

194

341

Maj....................

257

168

146

134

129

164

339

Juni....................

215

161

157

135

127

187

351

Juli.....................

203

150

167

137

140

198

370

Augusti..............

172

148

160

135

144

201

366

September............

155

143

142

127

146

197

351

Oktober..............

177

170

156

148

175

257

395

November............

269

242

230

202

254

413

661 j

December...........

321

243

220

203

238

343

—

Medeltal

296

198

192

169

178

236

_

Tab. 2. Fackföreningarnas arbetslöshet i procent ar medlemsantalet.

Månad År

1922

1927

1928

1929

1930

1931

1932

Januari................

34.3

16.3

14.8

14.8

13.9

20.2

24.o j

Februari.............

31.9

15.6

13.3

14.6

13.2

18.7

23.6

Mars ...................

30.5

14.i

13.2

13.7

12.3

19.4

23.9

April...................

28.3

12.3

11.7

11.4

10.8

17.1

20.6

Maj.....................

22.9

9.9

8.2

7.7

8.o

13.2

18.8

Juni....................

20.9

9.4

7.6

6.8

8.o

12.4

19.1

Juli.....................

18.»

8.3

7.4

6.3

8.o

11.8

19.2

Augusti ...............

16.7

7.9

6.9

6.1

8.1

12.8

19.8

September............

15.1

8.4

7.8

6.7

9.6

13.4

20.4

Oktober...............

15.5

10.4

9.0

8.7

12.3

16.4

21.8

November............

17.2

12.8

10.9

10.1

15.3

19.3

December ............

21.3

18.6

17.3

16.3

22.9

26.5

Medeltal

22.9

12.o

10.6

10 2

11 9

16 8

_

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Majus proposition nr 2.

Tab. 3. Antalet hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskouimissionens

månadsrapporter (avrundade tal).

o

Månad Ar

1922

1927

1928

1929

1930

1931

1932

163,200

27,400

26,650

18,500

16,650

40.250

103,700

158,600

25,400

26,300

11,700

15,400

41,600

108,000

149,000

22,400

24,600

15,700

13,600

41.900

109,700

126,800

22,200

19,600

12,250

11,400

39,400

111,300

83,000

18,100

14,100

8,450

9,000

34,550

104,100

49,300

15,200

11.150

5,850

6,650

31,050

97,400

38,300

12.200

9,500

5.050

5,800

30,500

94,700

36.000

12,700

9,850

4,850

6,300

35,700

99,800

September............

35,100

12,900

10,000

5,050

8,600

40,400

106,400

Oktober...............

37,300

16.450

12,950

7,300

14,600

57,143

123,600

November............

43,500

21,400

16,450

9.800

24,800

77,254

—

December ............

45,900

24,200

18,700

12,050

31,900

88,761

—

Medeltal

80,500

19,230

16,654

9,713

13,725

46,542

105,870

Samtliga sifferserier i dessa tre tabeller inregistrera i stort sett en fortskridande

försämring av arbetsmarknaden under den redovisade delen av

detta år. Tydligast kommer försämringen till uttryck i kommissionens egen

statistik samt i den offentliga arbetsförmedlingens siffror. Årets ur arbetsmarknadssynpunkt

hittills mest otillfredsställande läge är, vad arbetslöshetskommissionens

rapportsiffror angår, att anteckna för oktober månad med

123,600 anmälda hjälpsökande arbetslösa, vilket utgör den högsta arbetslöshetssiffra,

som av kommissionen rapporterats sedan den förra deflationskrisens

kulminationsskede december 1921—april 1922, under vilket sistnämnda

tidsavsnitt toppunkten nåddes i januari 1922 med 163,200 anmälda arbetslösa

i hela riket. Fackföreningarnas uppgifter lia däremot under detta års höstmånader

icke kommit i nivå med de rekordhöga siffrorna från vintern 1922.

Under den tid, som förflutit mellan den senaste stora krisen på arbetsmarknaden

åren 1921—1922 och den nuvarande krisen, har arbetslösheten i

vårt land kunnat karakteriseras såsom väsentligen ett grovarbetareproblem

vid sidan av vissa lokalt betonade krisföreteelser, medan de mera fack- och

yrkesutbildade arbetarna endast i jämförelsevis obetydlig grad hava varit

drabbade av arbetsbrist. Såsom arbetslösheten gestaltat sig under de två

senaste åren, har däremot bilden av arbetsmarknaden blivit en annan, i det att

denna nu kännetecknas av en över hela yrkesskalan utbredd arbetslöshet, även

örn grovarbetarna såsom tillförene utgöra den största gruppen av de arbetslösa

eller inemot l/3. Bland de redan förut av lågkonjunktur hårt pressade

gruv-, järn-, trä- och metallindustrierna har läget varit i stort sett oförändrat,

medan en ganska stark stegring av arbetslösheten under året inträtt

särskilt bland skogsarbetarna. Även i det avseendet företer den nuvarande

situationen en viss likhet med den, som var rådande för cirka tio år sedan,

att arbetslöshet uppträder landet runt i samtliga län fastän mindre utpräglad

i de rena jordbrukslänen. Under hela den gångna delen av 1932 har

antalet familjeförsörjare i förhållande till antalet icke-familjeförsörjare inom

klientelet varit i det närmaste lika, varutinnan förhållandena på ett anmärk
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majus proposition nr 2.

ningsvärt satt skilja sig från deni, som rådde under den förra deflationskrisen,

då särskilt under det svåraste skedet familjeförsörjarnas antal var

inemot 25 % större än antalet icke familjeförsörjare.

Efter denna allmänna översikt får arbetslöshetskommissionen lämna en

kortfattad redogörelse för ställningen oell utvecklingen under år 1932 fram

till senhösten beträffande de viktigaste näringsgrenarna.

Försämringen på arbetsmarknaden bär under året gjort sig gällande

med påfallande styrka inom jordbruket, där arbetslösheten nu erhållit en

större omfattning än tillförene. Under den föregående stora krisen på arbetsmarknaden

fungerade det ännu vid världskrigets slut ekonomiskt bärkraftiga

jordbruket som den reservoar, som kunde uppsuga en del av industriens

överskott av arbetare. Nu däremot har jordbruket självt att klimpa med

stora besvärligheter och har därför svårt att ens bereda sysselsättning för

yrkesvana jordbruksarbetare och än mindre för industriens övertaliga befolkning.

Det tryckta läget inom skogsbruket och dess förädlingsindustrier avspeglar

S1g i de utomordentligt stegrade arbetslöshetssiffrorna. Ännu i oktober

1930 redovisades endast 214 arbetslösa skogsarbetare; i början på år 1931

var siffran uppe i 1,600 och i oktober 1931 i 8,600. Sedan dess har arbetslösheten

bland skogshanteringens folk varit i oavbruten tillväxt med en svag

tillbakagång allenast under drivningarnas högsäsong, närmast månaderna

januari mars. Den 31 oktober i år steg arbetslöshetssiffran till 14,633,

eller den högsta, som kommissionen hittills haft att anteckna för denna

näringsgren. De ändrade förhållandena på skogsbrukets arbetsmarknad medförde

redan under fjolåret ett upphävande av de avstängningsbestämmelser,

som tidigare gällde för de arbetslösa inom detta yrke.

Lågkonjunkturens långvariga tryck på trävaruindustrien har åtföljts av

stor arbetslöshet bland sågverkens arbetare, enkannerligen i Norrland. I

oktober 1931 registrerades hos kommissionen en arbetslöshetssiffra bland

sagverksarbetarna a 6,800. Den 31 oktober 1932 däremot var siffran 12,187

eller i det närmaste fördubblad. Då rådande handelspolitiska förhållanden

knappast ge utsikt till ökad avsättning på världsmarknaden av trävaruindustriens

produkter, och den matta köplusten vid årets skogsauktioner icke

heller tyder pa någon livligare aktivitet inom sågverksindustrien, lärer någon

snar förbättring på denna arbetsmarknad ej vara att emotse.

Ehln u pappersmasseindustrien arbetar under ogynnsamma villkor och icke

kan erhålla tillfredsställande priser för sina produkter, har likväl arbetstillgången

varit någorlunda tillfredsställande under året, bortsett från tiden folden

långvariga massakonflikten.

Konjunkturen har sedan flera år tillbaka ofördelaktigt påverkat arbetstillgången

inom jord-, sten- och glasindustrien, örn också 1932 års arbetslöshetssiffror

äro något lägre än närmast föregående års. Detta beror dock

företrädesvis på den betydande extraordinära hjälp, som staten lämnat till

stenindustriens arbetslösa befolkning genom omfattande gatsten sbeställningar,

varjämte beredskapsarbeten kommit igång inom några av de av arbets
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Majda proposition nr 2.

löshet hårdast drabbade kommunerna. Icke heller må förbises den betydelse,

som vägdistriktens alltjämt omfattande reguljära arbeten härstädes haft

för arbetslöshetens lindrande.

Arbetslöshetssiffrorna hava i det närmaste varit konstanta under detta år,

vilket antyder, att någon egentlig förbättring på arbetsmarknaden för stenindustrien

icke inträtt. Svårigheterna lia framtvungit en omfattande understödsverksamhet

med statsbidrag inom flertalet stenindustrikommuner, särskilt

i Bohuslän. Därjämte lia många stenindustriarbetare, enkannerligen i

Blekinge, beretts anställning vid statliga reservarbeten och till en del även

vid statskommunala sådana.

På arbetsmarknaden för glasindustrien synes någon markerad ändring ej

hava inträffat.

Avmattningen inom byggnadsverksamheten har medfört minskad arbetstillgång

bland byggnadsämnesarbetare och andra.

Arbetslösheten inom gruv- och järnindustrien berör i stor utsträckning

sådana kommuner, vilka stått i en praktiskt taget oavbruten rapportförbindelse

med arbetslöshetskommissionen ända sedan den förra stora lågkonjunkturen.

Då nedläggning av gruvor i det mellansvenska gruvområdet

alltjämt fortgått och malmproduktionen vid de norrbottniska malmfälten

kraftigt nedskurits samt järnbrukshanteringen samtidigt i stort sett arbetat

under svåra förhållanden, har som följd härav arbetstillgången inom dessa

näringsgrenar blivit ytterligare försämrad. Från oktober 1931 till samma

tidpunkt 1932 har också dess inregistrerade arbetslöshetssiffra fördubblats.

Beträffande läget på arbetsmarknaden inom den mekaniska verkstadsindustrien

må framhållas följande. Bent siffermässigt har arbetslösheten under

året oavbrutet ökats, och även i förhållande till den totala arbetslösheten i

landet representerar numera arbetslösheten inom denna industri en större

kvot än de närmast föregående åren. Ställningen synes dock hava varit

någorlunda tillfredsställande under förra delen av året och den avgörande

försämringen på arbetsmarknaden inträffat först under årets senare hälft.

Tvivelsutan skulle läget giva intryck av än större tillbakagång, örn hänsyn

även toges till det kända förhållandet, att korttidsarbete i avsevärd utsträckning

förekommer inom denna industri.

Arbetslösheten inom husbyygnadsverksamheten har varit i stigande under

året; en av säsongen betingad förbättring inträdde dock under sommarmånaderna.

Då arbetslösheten inom detta fack under höstens lopp alltmera

stegrats, synes man härur kunna utläsa, att lågkonjunkturen nu även nått

denna näringsgren. Ifråga örn annan byggnadsverksamhet, såsom exempelvis de

offentliga vägarbetena, må allenast erinras om de betydande belopp, som

den gångna tidens goda konjunkturer alltjämt gjort möjligt för staten, kommunerna

och vägstyrelserna att ställa till förfogande för vägbyggnadsföretag;

arbetstillfällen lia härigenom framskapats i stor utsträckning. Dessa

äro dock för närvarande icke tillräckliga för att absorbera det överskott av

arbetare på skilda områden, som eftersträvar att erhålla sin utkomst av sysselsättning

inom denna gren av byggnadsverksamheten.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Antalet hjälpsökande arbetslösa den 31

Yrkes

1 grupp

1 nr

Yrkesgrupp

Stock

holm

stad

- Stock

holm

län

- Upp- s sala

län

Söder

man-

lands

län

- Öster

göt- land

län

- Jön- kö- pinga

län

Krono

bergs

län

Kalma

län

Got-

land.,

län

Ble-

kinge

län

i

A

Jordbruk och skogshushållning.

Jordbruk...............................

78

91

54

116

131

j 75

188

387

28

284

B

Skogshushållning...................

€

133

105

7

i 54

102

192

_

55

II

A

Industri oell hantverk.

Gruvdrift och malmförädling

168

259

156

1C

18

1

6

2

B

Jord-, sten- och glasindustri

62

39

33

129

67

34

279

413

100

1,541

1 C

Metall- och maskinindustri .........

2,050

492

73

505

682

103

43

634

12

106

D

Trävaruindustri............

180

101

284

190

239

| 139

89

502

2

39

E

Byggnadsverksamhet ..................

1,524

338

78

80

525

j 123

51

201

6

59

F

Läder-, hår-, gummi- o. d. industri

79

6

4

2

8

9

1

9

_

22

G

Textilindustri..............................

12

2

—

3

103

19

__

5

H

Beklädnadsindustri ....................

101

8

4

3

10

12

_

5

_

3

I

Närings- och njutningsmedelsindu- stri .......................................

114

28

7

11

29

19

104

3

13

J

Kemisk-teknisk- och belysnings- industri ....

15

3

3

2

2

61

33

62

1

K

Trämasse- och pappersindustri

41

55

22

5

51

o

O

46

15

_

_

L

Grafisk industri ..

89

12

3

1

6

l

1

15

_

2

M

Industri och hantverk, ej särsk,

specif. ...................................

384

103

11

16

99

100

12

61

1

63

ni

Sjöfart och fiske..........................

175

33

42

11

25

9

5

195

9

155

IV

A

!

Handel och samfärdsel.

Kontors-, hank- och försäkrings- personal .................................

204

13

3

39

2

2

20

1

3

B 1

Butiks- och magasinspersonal ......

645

48

7

13

63

7

1

32

2

15

C

Hotell-, kafé- och restaurangrörelse

161

3

2

2

10

7

2

4

_

2

D

Landtransport

876

85

24

87

147

34

4

77

3

44

E

Allmän och litterär verksamhet

55

3

—

—

2

—

_

1

_

F

Handel och samfärdsel, ej särsk,

specif.....................................

15

8

6

1

9

4

3

2

1

X

V

Husligt arbete.............................

—

15

—

—

—

25

—

—

—

34

VI

Arbete, ej hänf ärligt till annan grupp

1,500

865

485

738

716

587

1,117

1,445

117

1,640

Summa''

8,355

2,522

1,534

2,179

3,056

1,445

1,947

4,358

342

4,087

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl Majus proposition nr 2.

27

oktober 1932 fördelat på yrken och län.

[Cristian-

stads

län

Malmö-

hus

län

Hal-

lands

län

Göte-

borgs

och

Bohus

län

Älvs-

borgs

län

skara-

borgs

län

Värm-

lands

län

Öre-

bro

län

Väst-

man-

lands

län

Köp-

par-

bergs

län

lävle-

borgs

län

räster-

norr-

lands

län

amt-

lands

län

Väster-

bottens

län

Norr-

bottens

län

Summa

257

127

60

293

107

73

515

357

204

269

|

1,070

1,192

662

514

879

8,008

32

4

11

11

53

5

1,655

578

224

1,908

1,441

3,432

1,996

1,353

1,220

14,633

16

361

3

2

189

13

880

1,640

797

1,783

595

—

—

—

2,036

8,935

513

284

117

2,953

173

43

303

164

73

51

99

239

41

37

23

7,810

78

1,555

152

2,351

254

79

288

139

327

134

284

189

17

6

15

10,568

41

193

67

814

117

95

499

224

234

524

910

3,017

195

808

2,684

12,187

68

1,212

196

696

72

54

290

152

162

190

289

673

77

25

303

7,444

2

136

10

27

14

2

36

21

—

1

1

4

2

3

—

399

8

24

55

220

45

2

16

1

2

-

2

3

3

—

—

525

3

69

15

66

3

8

19

227

2

—

17

19

5

1

6

606

9

242

25

146

20

16

17

21

13

8

40

32

—

3

—

920

124

87

95

14

1

16

—

5

—

15

1

1

—

541

31

__

57

61

38

170

19

—

—

59

1,008

63

47

—

1,791

1

25

3

56

2

46

—

3

4

2

3

3

—

—

—

278

34

243

18

95

29

13

78

42

49

37

57

.

55

12

9

35

1,656

20

220

67

379

27

116

19

6

7

1

46

135

3

11

21

1,737

70

9

137

6

i s

3

7

1 5

7

5

12

551

2C

178

25

364

15

1E

17

23

34

6

28

1 52

fc

—

2

1,618

6

37

1

64

2

_

e

4

5

2

G

3

1

333

2E

403

45

627

5c

> 8

72

8C

46

11

151

178

21

8

144

| 3,264

-

26

34

-

-

2

6

! 1

4

4

2

141

1

5

—

p

C

2

P

:

7

124

7

3(

—

21

-

1

3!

> 172

70''

1,927

24c

1,90!

1,23!

5 78

3,20!

1,538

* 96fc

* 1,981

2,542

4,72

1,835

) 2,52

4,01''

1 39,343

1,841

! 7.49!

1 1,11!

11,41!

2.57

7 1,42!

) 8,09J

5,274 8,167

1 0.90

7.64''

14.99!

{1 4.95''

5,34)

4 11.42:

J 123,584

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majus proposition nr 2.

Inom övriga industrier och särskilt sådana, vilka producera för den inhemska

marknaden, har arbetslösheten under året knappast varit av någon betydelse.

Dessa hemmaindustrier uppvisa i det närmaste oförändrat låga

arbetslöshetssiffror månad för månad och hava sålunda anmärkningsvärt väl

motstått trycket av de vikande konjunkturerna. Annorlunda har arbetsmarknaden

for sjöfart och fiske utvecklat sig. Den redan 1931 inträffade påtagliga

försämringen bär fortsatt under innevarande år till följd av den ihållande

depressionen inom sjöfartsnäringen.

Att arbetsmarknaden inom den för internationella faktorers spel känsliga

handeln och samfärdseln skulle kännbart präglas av ökad avmattning är givet,

och de stigande arbetslöshetssiffrorna bära även vittnesbörd örn krisens

följder, dock att depressionen, såvitt av arbetslöishetskommissionens material

ramgår, hittills icke framträtt på detta område med samma ökade intensitet,

som inom flertalet andra grenar av näringslivet, ett förhållande som kommissionen

hade tillfälle att mera utförligt belysa uti sin tidigare denna höst

till Kungl. Majit avgivna redogörelse för resultatet av en verkställd undersökning

lörande arbetslösheten inom de merkantila yrkena.

Alltjämt befinnes arbetsmarknaden för kvinnor vara förhållandevis motståndskraftig

mot lågkonjunkturen. Den högsta rapportsiffran under året

or gruppen »husligt arbete» inregistrerar nämligen icke större arbetslöshet

bland kvinnor än 182 personer, en parallellföreteelse sålunda till den kvinnliga

arbetsmarknadens utveckling under den stora arbetslöshetskrisen för

omkring tio år sedan.

En sammanfattning av arbetslöshetsläget den 31 oktober 1932 med avseende

på de hjälpsökande arbetslösas fördelning länsvis och efter tirkesaruvver

återgives å sid. 6—7.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Majus proposition nr 2.

Vidare torde få hänvisas till nedanstående tabell, som angiver totalantalet

till kommissionen rapporterade hjälpsökande arbetslösa inom resp. yrkesgrupper

under envar av 1932 års tio första månader.

Yrkesgrupp

si/i

»Vs

»%

S1/5

so/e

31 h

S1A>

s%

sl/io

I. Jordbruk och skogs- hushållning.

A. Jordbruk..............

4,699

5,832

6,858

5,955

6,137

5,938

5,175

4,388

5,902

8,008

B. Skogshushållning ...

10,142

9,770

10,458

14,369

13,854

12,248

11,314

12,811

13,014

14,638

j II. Industri och hant- verk.

A. Gruvdrift och malm- förädling ...............

6,839

6,684

6,817

7,036

7,286

7,485

7,627

8,377

8,243

8,935j

B. Jord-, sten- och glas- industri

8,607

8,290

7,377

8,820

7,360

7,225

8,193

8,858

9,153

7,810

C. Metall- och maskin- industri ...............

7,282

8,570

8,617

8,458

8,624

8,562

8,148

8,437

8,991

10,568

D. Trävaruindustri......

11.500

11,843

12,300

11,346

9,835

8,519

8,542

9,757

10,597

12,187

E. Byggnadsverksam- het.......................

6,395

7,037

7,098

6,133

5,457

5,040

5,039

5,050

5,633

7,444

F. Läder-, hår-, gummi- och dylik industri..

368

383

410

393

369

335

296

326

341

399

G. Textilindustri........

312

382

368

323

339

342

367

406

420

525

H. Beklädnadsindustri..

421

430

546

445

417

416

530

696

552

606

I. Närings- och njut- ningsmedelsindustri

843

916

986

901

837

776

673

735

826

920

J. Kemisk-teknisk- och

belysningsindustri...

374

381

355

383

397

354

408

446

484

541

K. Trämasse- och pap- persindustri .........

1,772

1.867

1,715

1,566

1,394

1,350

1,522

1,733

1,589

1,791

L. Grafisk industri......

126

197

206

171

173

227

219

225

236

278

M. Industri och hant- verk, ej särsk. spec.

1,463

1,637

1,529

1,463

1,332

1,396

1,306

1,391

1,413

1,656

III. Sjöfart och fiske..

1,332

1,649

1,772

1,527

1,368

1,165

1,126

1,129

1,386

1,737

IV. Handel och sam- färdsel.

A. Kontors-, bank- och

försäkringspersonal.

335

335

406

423

417

405

408

420

422

551

B. Butiks- och maga- sinspersonal .........

1,113

1,233

1,265

1,245

1,227

1,117

1,208

1,286

1,304

1,618

C. Hotell-, kafé- och

restaurangrörelse ...

231

237

243

221

214

308

196

239

258

333

D. Landtransport ......

2,470

2,903

3,124

2,890

2,564

2,454

2,445

2,480

2,625

3,264

E. Allmän och litterär

verksamhet............

49

66

76

59

67

54

86

96

101

141

F. Handel och samfärd- sel., ej särsk. spec...

136

173

169

141

119

93

117

85

153

124

V. Husligt arbete ...

107

182

179

98

98

112

51

89

146

172

VI. Arbete, ej hänför- ligt till annan grupp...

36,826

37,035

36,800

36,967

34,209

31,449

29,691

30,366

32,615

39,343

Summa

103,742

108,032

109,674

lii,sisa

104.094

97,370

94,087

99,826

loit,404

123,584

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majus proposition nr 2.

Efterföljande tabell angiver de hjälpsökande arbetslösas procentuella fördelning

å olika yrken inom bela det till kommissionen anmälda arbetslösketsklientelet

sadan denna framträtt under månaderna februari och juli åren

1927—1932 b

i

Grupp

1927

1928

1929

1930

1931

1932

fehr.

juli

fehr.

juli

fehr.

juli

febr

juli

fehr.

juli

febr.

juli

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

Jordbruk och skogs-

hushållning.

Jordbruk ...........

3

2

4

2

Q

1

2

4

j Skogshushållning ...

1

2

i

2

l

1

1

1

4

10

9

12

j Industri och hantverk.

| Gruvdrift och malm-

förädling............

7

11

6

11

6

10

5

9

7

8

6

8

i Jord-, sten- och glas-

industri............

Metall- och maskin-

8

3

3

3

3

4

3

3

8

17

8

9

industri..............

9

10

7

8

g

7

6

6

8

8

9

j Trävaruindustri......

13

12

12

10

12

12

14

9

13

13

11

9

Byggnads verks ani-

het...............

9

7

10

6

11

7

-

[ Övriga industrier ...

5

6

5

5

6

6

6

7

6

4

4

4

Industri och hant-

verk, ej spec.......

3

3

3

4

2

3

3

2

2

2

2

1

Sjöfart och fiske ...

1

1

1

1

1

1

1

1

2

1

2

1

Handel och sam-

färdsel m. m. ...

6

8

8

9

6

7

7

7

5

4

5

5

Arbete, ej hänförligt

till annan grupp

(grovarbetare)....

35

35

40

39

43

43

42

46

34

29

34

32 I

Summa

100

100

100

100 i

100

100

100

100

100

100

100

100

Antal hjälpsökande

!

arbetslösa ..........

25.400

12,200

26,300

9,500

11,700

5,050

15,400

5,800

41,600

30,500

108,050

94,6871

Översikt av hjälpverksamheten under år 1932.

Den försämring av arbetsmarknaden, som enligt den bär lämnade redogörelsen

ägt rum under år 1932, har påkallat en betydande utökning av

den statliga hjälpverksamheten för arbetslöshetens bekämpande, och då utsikterna

för den närmaste framtiden icke tyda på någon förbättring av

situationen, åtminstone vad vintermånaderna angår, torde det vara nödvändigt

att för sagda tid räkna med en ytterligare utvidgning av hjälpåtgärderna.

Innan kommissionen emellertid framlägger sina synpunkter på programmet

för denna vidgade statliga hjälpaktion, har kommissionen ansett

motiverat att giva en översikt över den under den hittills gångna delen av året

1 För 1922 saknas dylika yrkesuppgifter.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Majus proposition nr 2.

bedrivna hjälpverksamheten för de arbetslösa, i samband varmed till jämförelse

kommer att meddelas några siffror från de närmast föregående åren

och den förra stora krisen på arbetsmarknaden.

Då ingen kommun äger påräkna statens medverkan till lindrande av Kommuneruppkomna

svårigheter till följd av arbetslöshet med mindre den träder i tering.

rapportförbindelse med kommissionen, utgör antalet rapporterande kommuner

i viss mån en mätare både på arbetslöshetens utbredning i landet

och hjälpbehovets styrka. Under krisens svåraste skede år 1922 ansågo sig

768 kommuner böra upprätthålla rapportförbindelse med kommissionen,

varav det övervägande antalet samtidigt även begärde statlig hjälp. Minimiantalet

av rapporterande kommuner inregistrerades år 1924, då siffran på

hösten nedgick till 69, och mellan denna och siffran 200 har de rapporterande

kommunernas antal per månad sedan svängt ända till slutet av 1930,

då registrerad arbetslöshet anmäldes inom 300 kommuner. Alltifrån början

av 1931 har ett oavbrutet stigande antal kommuner sökt anknytning till kommissionen.

I oktober 1931 uppgick detta antal till över 400, i november 1931

passerades gränsen 500, i januari 1932 600, i februari 1932 700 och i oktober

1932 800. Därmed hade även 1922 års maximisiffra överskridits. Efterföljande

sammanställning lämnar en översikt av utvecklingen under år 1922

samt 1931—oktober 1932.

Antal rapporterande kommuner

Månad

Januari

Februari ■■

Mars ........

April ........

Maj ..........

Juni...........

Juli .........

Augusti.....

September

Oktober....

NovemberDecember

.

1922

1931

1932

768

339

673

689

362

751

690

376

757

665

368

758

518

353

743

417

345

708

355

335

727

356

353

746

359

365

774

364

419

835

376

508

—

372

569

—

Då från länsstyrelserna alltjämt ingå meddelanden örn förordnanden för

ordförande i nytillkomna kommunala arbetslöshetsorgan, synes en ytterligare

ökning av antalet rapporterande kommuner, som redan uppgår till cirka Vs

av rikets samtliga, vara att emotse, vilket i viss man är liktydigt med stegrade

lijälpanspråk från kommunerna. För närvarande inga manadsrapporter flan

alla större och medelstora städer liksom även från flertalet mindre sådana,

varjämte de flesta landskommuner av industriell struktur rapportera. En

påfallande skillnad i jämförelse med tidigare ar utgör det numera starka

inslaget av rena jordbruks- och skogskommuner. Visserligen har kunnat

iakttagas fall, då sådan aktivitet från kommuns sida synes i icke ringa mån

varit föranledd av en strävan att få stöd av statens arbetslöshetsmedel för

s. 32 Kontrollera mot PDF

Statliga

reserv - arbeten.

32

Kungl. Majus proposition nr 2.

utförande av vissa ur ortens synpunkt betydelsefulla arbetsföretag. Emellertid

föranleder rapporteringen icke alltid krav på ingripande från statens

sida. Den tablå över relationen mellan antalet rapporterande och statligt

hjälpta kommuner under tiden augusti—oktober 1932, som följer bär nedan,

ådagalägger detta. Det må dock hållas i minnet, att kommissionen ansett

sig böra i en del fall avslå framställningar örn statlig hjälp, och att antalet

faktiskt med statsbidrag hjälpta kommuner därför är mindre än de hjälpsökande

kommunernas numerär.

31/s 1932

L it

n

Hela

antalet

rapp.

kom.

Därav

med

statlig

hjälp

! Stockholms stad

i

i

i

i Stockholms

län ............

'' 21

ii

i Uppsala

»

13

3

1 Södermanlands

))

23

12

| Ostergötlands

» .

21

9

I Jönköpings

)>

22

9

! Kronobergs

» ____

41

16

Kalmar

»

50

28

! Gotlands

))

5

I

Blekinge

» ............

36

32

Kristianstads

27

13

Malmöhus

23

15

Hallands

»

14

6

Göt. oell Bohus

38

28

Alvsborgs

n ......

32

15

Skaraborgs

» ............

21

8

Värmlands

63

47

Örebro

31

19

Västmanlands

»

23

14

Kopparbergs

»)

40

32

Gävleborgs

»

41

27

V ästernorrl ands

»

60

53

Jämtlands

»)

46

27

Västerbottens

))

22

13

Norrbottens

»

27

25

Summa, resp. medeltal

746 1

464

3%> 1932

8

lvu 1932

%

Hela

antalet

rapp.

kom.

1 Därav

i med

statlig

1 hjälp

%

Hela

antalet

rapp.

kom.

Därav

med

statlig

hjälp

1

1

%

lOO.o

i

i

lOO.o

i

i

lOO.o

52.4

23

10

43.6

24

12

50. o

23''i

14

3

21.4

14

3

21.4

52.2

23

12

52.2

26

13

50. o i

42.9

22

8

35.5

25

8

32.0

40.9

25

10

40. o

28

9

32.2 !

39.o

40

20

50. o

45

20

44.4

56.o

49

27

55.1

55

28

50.9 !

20. o

5

1

20.o

8

1

12.5 i

88.9

37

32

86 5

36

32

88.9

48.1

30

13

43.3

37

15

40.6 j

55.6

31

19

61.2

31

18

58.1

42.9.

15

6

40.o

17

6

35.5

73.7:

40

28

70. o

42

30

71.4

46.9 ]

33

15

45.4

38

16

42.2

38.i

22

7

31.8

28

8

28.6

74.6

65

48

73.8

67

47

70.2

61.3 1

33

20

60.6

36

21

58.4

60.9 1

26

16

61.5

31

17

54.9

80. o

40

30

75.o

41

31

75.v

65.9

43

27

62.7

43

28

65.2 |

88.3

60

53

88.3

61

54

88.6

58.7 i

46

28

60.8

49

25

51.o |

59.i

24

16

66.0

25

15 1

60.o

92.6 |j

27

25

92.5

27

25

92.6

60.7 1

774

475

61.4

835 |

483 1

57.8 1

Inom den statliga hjälpverksamheten har arbetslinjen principiellt alltid

varit ställd i förgrunden, även örn densamma under vissa år och med hänsyn

till krisartade förhållanden på arbetsmarknaden behövt temporärt suppleras

med kontant understödsverksamhet. Denna arbetslinjens förgrundsstänning

inom hjälpverksamheten markeras även av den ökade omfattning,

som såväl de statliga och de statskommunala reservarbetena som också de

rent kommunala reservarbetena erhållit under år 1932. Redan ökningen av

antalet i gång varande statliga reservarbetsplatser från 98 i oktober 1931

till 201 i oktober 1932 utgör ett talande bevis härför. Såsom arbetsobjekt

hava företrädesvis ifrågakommit allmänna väg- och brobyggnader, väg- och

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Majus proposition nr 2.

markförbättringsarbeten å de allmänna skogarna, flottleds- och järnvägsbyggnader,

lijälplandningsfält samt idrottsplatsanläggningar. I stort sett

hava arbetena sålunda haft samma karaktär som under den förra stora

krisen.

Enligt verkställd beräkning per den 20 november 1932 utgjorde totalkostnaden

för av kommissionen kontraherade arbeten cirka 60 miljoner kronor.

Vid samma tid sysselsattes i dessa arbeten icke fullt 16,000 man. Relationen

mellan kontraktssumman och antalet sysselsatta reservarbetare erbjuder

intresse ur en speciell synpunkt, dock icke i så måtto, att den skulle

kunna tjäna till ledning för bedömande av exempelvis årskostnaden för en

reservarbetares sysselsättande. Detta inses ju omedelbart därav, att kontraktssummans

storlek väsentligen påverkas av i vad mån å ena sidan långvariga,

kanske mångåriga, arbeten med följaktligen förhållandevis höga kontraktssummor

och å andra sidan kortvariga arbeten ingå i den kontraherade

arbetsvolymen. Men relationen erbjuder intresse ur en annan synpunkt.

Erfarenheten synes nämligen utvisa, att den kontraherade arbetsvolymen i

genomsnitt fördelar sig på ett sådant sätt på kortvariga och långvariga arbeten,

att man i allmänhet kan räkna med nyssberörda relation såsom tämligen

konstant. Följaktligen kan en summa av cirka 60 miljoner kronor sägas

ungefärligen representera värdet av den arbetsvolym, som erfordras för att

med arbetsföretag av denna art bereda mera varaktig sysselsättning åt en

arbetsstyrka på cirka 15,000 arbetare.

I takt med de ökade arbetsengagementen har en successiv utökning av

antalet vid de statliga reservarbetena anställda pågått. I slutet av oktober

månad 1931 voro något över 7,200 man anställda. Arbetsstyrkan växte därefter

månad för månad och kulminerade i första etappen vad år 1932 angår

under mars månad med cirka 14,000 man. Sedan gick anställningsnumerären

något tillbaka under sommarmånaderna men har sedan återigen börjat stiga.

Under sistlidna oktober månad överskred de anställdas antal 16,100, motsvarande

mer än en fördubbling av arbetsstyrkan vid samma tidpunkt ett

år tidigare.

Tabellen å sid. 14, som grundar sig på kommissionens veckovis sammanställda

styrkebesked, avser att belysa omsättningen av arbetsstyrkan vid

de statliga reservarbetena under varje vecka för tiden 2 juli—19 november 1932.

Trots den starka utökning av reservarbetena, som ägt rum, har det i år

lika litet som tillförene varit möjligt att ställa platser till kommunernas förfogande

i den utsträckning, som av dem ifrågasatts. Efterfrågan har nämligen

varit synnerligen livlig med ansökningar tidvis från ända lipp till nära

300 kommuner per vecka och avseende 5,000 ä 6,000 platser.

Av arbetarna vid kommissionens arbetsföretag utgöra för närvarande ungkarlarna

cirka */. och familjeförsörjarna 2/s- Under vissa delar av året bardock

en viss förskjutning dem emellan kunnat konstateras. Ungkarlarnas

övertalighet hänger givetvis samman med att de i hemorten anordnade

arbetena — såväl de statskommunala som de rent kommunala — i första

rummet pläga förbehållas familjeförsörjarna.

Bihang till riksdagens protokoll1933. 1 sami. Nr 2.

2405 32 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Omsättningen per vecka ar arbetare rid de statliga reservarbetena 2/?—19/n 193*2.

19 3 2

Den totala

arbets- styrkans

storlek

Antalet

underveckan

nyanställda

arbetare

Antalet

under veckan

avgångna

arbetare

Antalet

avgångna

och till- komna arbe- tare under

veckan

Om- sättningen

i % av

arbets- styrkan

Antalet

avgångna

arbetare

i % av

arbets- styrkan

2 juli ........................

14,996

397

403

800

5.4

2.6

9 » ..................

15,105

437

328

765

5.1

2.1

16 » ......................

15,044

308

369

677

4.4

2.4

23 » .....................

15,310

517

251

768

5.1

1.6

30 » ...............

15,389

362

283

645

4.2

1.8

G augusti ...................

15,508

507

388

895

5.8

2.5

13 » .....................

15,713

529

324

853

5.4

2.1

20 » .....................

15,659

473

527

1,000

6.4

3.4

27 » .....................

15,870

484

273

757

4.8

1.7

3 september ...............

15,646

332

556

888

5.7

3.6

10 »

15,037

456

1,065

1,521

8.1

7.1

17 » ........

15,499

779

317

1,096

7.1

2.1

24 » ...............

15,982

677

194

871

5.4

1.2

1 oktober.................

16,135

474

321

795

4.9

1.9

8 .. .....

16,029

343

449

792

4.9

2.8

15 » ......

16,047

352

334

686

4.3

2.1

22 » .........

16,104

428

371

799

4.9

2.3

29 » ....................

16,105

240

239

479

2.9

1.4

5 november...........

15,790

301

616

917

5.8

3.9

12

15,574

345

561

906

5.8

3.6

19 » ..................

15,593

467

448

915

5.8

2.8

Beträffande arbetarnas förtjänster av anställningen vid de statliga reservarbetena

må framhållas följande.

Enligt gällande bestämmelser skola lönerna vid dessa stå i viss relation

till den för envar kommun fastställda grovarbetarelönen. Såsom anfördes i

underdåniga skrivelsen den 15 april 1932 ämnade kommissionen med hänsyn

till statsmakternas direktiv i lönefrågan och under beaktande av den förskjutning

i nedåtgående riktning, som konstaterats pågå inom den allmänna

lönenivån, efter undersökning av den öppna arbetsmarknadens gällande grovarbetarelöner

verkställa de justeringar av lönenivån vid reservarbetena, vartill

undersökningens resultat kunde giva anledning. Ifrågavarande undersökning

kom till stånd under sommaren 1932 och medförde i åtskilliga fall

en sänkning av grovarbetarelönen från den 1 augusti innevarande år. Sedan

kommissionens åtgärder härutinnan emellertid överklagats hos Kungl. Majit

och kommissionen anbefallts att enligt vissa riktlinjer verkställa en omprövning

av grovarbetarelönerna, blevo dessa föremål för en förnyad revision,

som ledde till att lönerna i stort sett återfördes till samma nivå, som gällde

före den 1 augusti. De sålunda omjusterade grovarbetarelönerna för resp.

kommuner och arbetsplatser hava bragts i tillämpning fr. o. m. den 1 sistlidne

november månad. Det påkallar emellertid beaktande, att arbetslönerna

på öppna marknaden inom såväl jord- som skogsbruket i vissa landsdelar

numera tendera att underskrida arbetsförtjänsten vid reservarbetena i samma

trakter. Givet är, att kommissionen oavlåtligen har sin uppmärksamhet

fäst på dessa löneutvecklingstendenser.

Keservarbetarnas medeldagsförtjänster hava under detta års tio första

månader utgjort:

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Majus proposition nr 2.

januari .......................... kronor 4: 42 juni ..................... kronor 4: 43

februari......................... » 4:35 juli ..................... » 4:38

mars .............................. » 4:24 augusti .............. » 4:17

april .............................. » 4:44 september ......... » 4:30

mai ................................. » 4:48 oktober............... » 4:33

Dessa medeldagsförtjänstsiffror innefatta emellertid icke värdet av de förmåner

av social natur, som komma reservarbetarna tillgodo i form av fri

bostad m. m. å förläggningarna, vissa fria resor etc. Aven må framhållas,

dels att de återgivna förtjänstsiffrorna äro medeltal, vilkas storlek väsentligen

påverkas av i vad mån arbetena äro förlagda till orter med lägre eller

högre löner än i hemorten — enligt sakens natur ligga de statliga reservarbetena

nästan undantagslöst på landsbygden och mycket ofta i landsändar

med billiga levnadskostnader — och dels, att dessa differenser för familjeförsörjarnas

vidkommande balanseras genom ortstillägget.

Till närmare belysning av reservarbetenas värde för de i arbetena anställda

ävensom till upplysning örn relationen mellan arbetsförtjänster och

arbetskostnader får kommissionen hänvisa till den bland bilagorna intagna

tablån över reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag och över de

olika delkostnaderna i procent av arbetenas bruttokostnader under budgetåren

1927—1932 (bil. 1).

Hjälpformen statskommunala reservarbeten har funnits till ända sedan 1922 statskommumen

hann under förra krisen icke få någon större betydelse. Den kom

över huvud taget icke att spela någon egentlig roll inom hjälpverksamheten

förrän fr. o. m. senare hälften av år 1931. Ännu i oktober månad sagda år

bedrevos endast 34 dylika arbetsföretag. Särskilt fr. o. m. våren 1932 ha

dessa slags arbeten vuxit i betydelse. Sådana pågingo i slutet av oktober

månad i år inom 146 kommuner. De statskommunala reservarbetenas ökade

förekomst inom landskommunerna förtjänar att särskilt understrykas, enär

dylika arbeten tidigare nästan enbart förekommo i städerna.

Statsbidraget till statskommunala reservarbeten utgår med växlande procentsatser;

ekonomiskt bärkraftiga kommuner erhålla lägre bidrag, medan

detta utmätes med större statlig procentsats för ekonomiskt mera svagt ställda

kommuner. Genom att lämna högre statsbidrag än 50 % till arbetslönerna

har staten för kommuner av sistnämnda kategori underlättat användandet

av denna hjälpform. Tabellen här nedan utvisar fördelningen av antalet

städer och landskommuner, som under tiden 1931—31 oktober 1932 beviljats

förhöjt statsbidrag med olika procentsatser till sådana arbeten.

Period

60

g

65

%

70

75

%

80 %

85 %

90 %

Summa

summarum

st.

lk.

s.a

st.

Ik.

sia

st.

lk.

8:a

8t.

lk.

8:a

st.

lk.

8-.a

st.

lk.

Bia

8t.

lk.

s:a

st.

lk.

8:a

1931 ...............

—

3

3

—

3

8

—

—

—

9

6

8

—

1

i

—

—

—

—

3

3

2

16

18

Vi—80/e 1932 ...

1

7

8

1

5

c

-

3

3

3

26

29

—

1

i

—

1

i

1

16

17

6

59

65

*/t—3I/io 1932 ...

2

13

15

—

8

8

—

5

5

5

29

34

—

2

2

2

2

4

1

22

23

10

81

91

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Rent

kommunala

reserv arbet en.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Såsom exempel på olika slags arbetsobjekt, som här kommit i fråga,

kunna nämnas avlopps- oell vattenledningar, allmänna vägar, ödebygdsvägar,

enskilda utfartsvägar, planeringsarbeten, idrottsplatsanläggningar samt flygfält.

Dessa sistnämnda slags arbeten komma för närvarande till utförande

med förhöjt statsbidrag i Norrköping, Jönköping och Halmstad.

Under innevarande år har kommissionen för tiden intill den 20 november

beviljat statsbidrag tili statskommunala reservarbeten, vilkas totalkostnader

beräknats till 16,424,000 kronor, varav i arbetskostnader 12,033,000 kronor.

Den på staten fallande andelen av dessa kostnader kan approximativt angivas

till 6,900,000 kronor.

Annu på förhösten 1931 voro mindre än 1,000 personer anställda vid

dylika arbeten. Siffran steg emellertid oavbrutet, och den nådde i slutet

av oktober detta år 7,418, d. v. s. arbetarantalet hade mer än sjudubblats

på cirka ett år. Omkring 3/4 av alla vid dessa slags arbeten anställda lia utgjorts

av familjeförsörjare. Lönerna vid de statskommunala reservarbetena

normeras efter samma grunder som lönerna vid de statliga reservarbetena.

Medeldagsförtjänsterna under tiden januari—september 1932 hava varit följande:
januari

.......................... kronor 4: 86

februari ........................ » 4:99

mars .............................. » 4:91

april .............................. » 5:12

maj................................. » 5:18

Att medeldagsförtjänsterna här ligga högre än vid de tidigare omnämnda

statliga reservarbetena förklaras därav, att statskommunala reservarbeten

till stor del komma till utförande i städer och industribetonade landskommuner,

medan statsarbetena övervägande äro förlagda till jordbruks- och

skogssamhällen med dessas lägre lönenivå.

Såväl vid de statskommunala liksom vid de statliga reservarbetena tilllämpas

praktiskt taget endast ackordsbetalning.

Det alltjämt växande antalet ansökningar örn statsbidrag till statskommunala

arbeten synes vittna örn att denna arbetslinje även i fortsättningen

kommer att omfattas med intresse av kommunerna.

juni................................ kronor 4: 97

juli................................. » 4:95

augusti .......................... » 4:63

september ..................... » 4:52

Till denna redogörelse för arbetslinjens betydelse inom den statliga hjälpverksamheten

torde även böra fogas några ord om de åtgärder, som kommunerna

med egna medel vidtagit för att genom anordnande av rent kommunala

reservarbeten bereda sysselsättning åt sina arbetslösa, så långt detta

framgår av månadsrapporterna till kommissionen. Under den förra krisen

hade dessa arbeten under en kortare tid rätt betydande omfattning, men

med arbetsmarknadens förbättring avstannade i stort sett de kommunala

föranstaltningarna på detta område. Vissa år under skedet 1923—1930

igångsattes dock inom en del kommuner arbeten av detta slag, då behov

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

av hjälp för de arbetslösa uppstod och statsbidrag till understödsverksamliet

därvid ej kunde erhållas på grund av kommissionens principiellt avvisande

hållning till understödsvensamhet under skeden av jämförelsevis normala

förhållanden på arbetsmarknaden. Såväl nu som tidigare lia dock de kommunala

arbetena med undantag för enstaka månader alltid varit färre än de

samtidigt i statens regi bedrivna arbetena. Från början av år 1931 ha arbeten

av denna art emellertid kommit livligare till användning inom hjälpverksamheten,

och än mera har detta blivit fallet under innevarande år, da

antalet vid dessa arbeten sysselsatta fördubblats i förhållande till 1931 års

arbetsstyrka. Vid slutet av sistlidne oktober manad voro salunda tillhopa

10,744 arbetslösa placerade i rent kommunala arbeten, varav cirka 3/4 utgjordes

av familjeförsörjare. Då kommunerna själva svara för sina egna

arbeten, erhåller kommissionen inga fortlöpande rapporter örn arbetsobjektens

natur och gällande lönevillkor, men vill det av en del meddelade uppgifter

förefalla, som om i vissa fall den öppna marknadens löner och i andra fall

de för statens reservarbeten fastställda reservarbetslönerna skulle tillämpas.

Efterföljande tabell torde få anses belysande för arbetslinjens omfattning

under den gångna delen av detta år, därvid för jämförelses skull även medtagits

siffrorna för åren 1922 och 1931.

Månad

A n t

lie

t ansta

llda

Summa anställda

vid olika slag av

arbeten

% av bela

antalet

rapporterade

arbetslösa

vid statliga reserv- arbeten

vid statskommunala

reservarbeten

vid rent kommunala

reservarbeten

1922

1931

1932

1922

1931

1932

1922

1931

1932

1922

1931

1932

1922

1931

1932

24.491

5,081

12,099

900

3,016

13,151

5.486

11,530

37.642

11.467

26,645

23.1

28.5

25.7

28,932

6,329

14,015

_

1,199

4,018

12,800

6,690

13,934

41,732

14218

31.967

26.3

34.2

29.6

3P583

6.544

14,245

_

1,502

4,516

10,200

6,587

11,384

41.783

14.633

30,145

28.0

34.9

27.5

24,021

6,767

13,879

_

1,361

4,863

8,100

5,060

10,384

32.121

13.188

29.126

25.3

33.5

26.2

Mai

17M50

6,290

14,308

_

1,285

4,900

6,200

4.378

9.405

23.650

11.953

28.613

28.5

34.6

27.5

17,423

6,620

15,172

_

1,199

5,645

5.300

4,078

9,609

22,723

11.897

30,426

46 i

38.3

31.3

18,624

6,805

15,648

_

785

5,346

4,200

4,127

9,692

22.824

11,717

30.68(1

59.6

38.4

32.4

20,493

6,922

15,865

_

737

5.232

3,600

4,601

10,080

24,093

12,260

31.177

66.9

34.3

31.2

20,283

6.980

16,254

—

863

6,150

3,500

4,522

10.127

23.783

12,365

32,531

67.8

3U.6

30.6

20,186

7.254

16.055

—

1.358

7.418

3,000

5,459

10,744

23,186

14.071

34,217

62.2

24.6

27."

16,462

8,099

—

1,683

2,600

8,037

19,062

17.819

43.8

23.o

December ..

13.816

9,256

—

2,415

3,300

8,723

17,116

20.394

25.5

23.0

Den nuvarande krisens långvarighet och styrka har nödvändiggjort arbetslinjens

supplering med en statlig kontant understödsverksamliet av bety- ver]csam)let.

dande mått. Ännu i början på hösten 1931 åtnjöto endast ett 20-tal kommuner

statsbidrag härtill, men under höstens lopp steg siffran manad för

månad och kulminerade under april månad 1932, då 171 kommuner medgivits

rätt att disponera statsbidrag till dylik verksamhet. Motsvarande högsta

siffra under 1922 var 237. Väl visade det sig görligt att i år under den varmare

årstiden i någon mån begränsa understödsverksamheten men icke att indraga

allt statsbidrag till kommunerna, och fr. o. m. hösten 1932 har försam
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majlis proposition nr 2.

ringell på arbetsmarknaden lett till att denna hjälpform måst åter komma

till användning uti allt flera kommuner. Den sista oktober i år uppgick

sålunda antalet kommuner, som berättigats utlämna kontanta understöd

med bidrag av statsmedel, till 109, av vilka ett växande antal även måste

stödjas genom förhöjt statsbidrag för att de över huvud taget skulle bliva

i stånd att anordna dylik verksamhet. Allt fler kommuners ekonomiska

ställning har nämligen försvagats till följd av minskat skatteunderlag, stora

utgifter för arbetslöshetslindrande åtgärder och därav följande högaskatter.

Efterföljande tabell utvisar fördelningen av antalet kommuner, som under

tiden 1931 31 oktober 1932 med växlande procentsatser beviljats dylikt

förhöjt statsbidrag till kontant understöd sverksamhet.

Period

60

%

65

£

70 %

75

%

80 o/0

85

%

90

[ 95

%

Summa

summarum

st.

lk.

s:u

st.

lk.

s:a

st.

lk.

s:a

st.

lk.

s:a

st.

lk.

s:a

st.

lk.

s-.a

st.

lk.

s:a

st.

lk.

s:a

st.

lk.

s:a

1931.........

—

1

i

—

-

—

-

1

i

i

10

n

—

7

i

7

—

—

—

2

18

20

1

i

3

38

41

Vi—30/« 1932...

1

7

8

—

3

3

—

4

4

2

17

19

—

7

7

—

—

—

1

32

33

1

i

4

71

75

7t-s1/io 1932..

1

4

5,

—

4

4

—

1

i

3

13

16

—

4

4

1

1

2

1

30

31

—

—

6

57

63

Enligt vad tabellen utvisar uppburo vid sistlidne oktober månads utgång

63 varav flertalet landskommuner — av de 109 kommuner, som då bedrevo

understödsverksamhet, eller 57.8 %, förhöjt statsbidrag och av dessa

flera än 4/s sådant bidrag med 75 ä 90 % av understödsverksamlietens kostnader.

Antalet kommuner, som under 1922 tillerkändes förhöjt statsbidrag, uppgick

däremot endast till 35 eller 13.9 % av samtliga, som utövade dylik

verksamhet med bidrag av statsmedel.

Den kontanta understödsverksamhet, som finansierats utan statsbidrag,

d. v. s. med enbart kommunala medel och i allmänhet genom fattigvårdens

mellankomst, har haft större omfattning än den statligt subventionerade

understödsverksamheten. För cirka ett år sedan — i oktober 1931

— rapporterades, att 76 kommuner ordnat sin understödsverksamhet på

egna linjer, medan antalet kommuner med statsbidrag till sådan verksamhet

samtidigt uppgick till 27. I oktober 1932 voro siffrorna resp. 176 och 109.

Totalt utgick sålunda kontant understöd i 103 kommuner i oktober 1931 och

i 285 i oktober 1932.

_ Det av kommissionens understödsverksamhet omslutna klientelet under

vintern 1922 uppgick till omkring 65,000 personer, men torde i denna siffra

även ingå ett visst antal med enbart kommunala medel understödda. Toppsiffran

för år 1932 har hittills varit 26,452 huvudpersoner.

Beträffande understödsklientelet är till slut att tillägga, att understödstagarnas

flertal utgöres av familjeförsörjare. Det har dock sedan vintern

1931 blivit nödvändigt att även låta icke-familjeförsörjare göras delaktiga av

denna hjälp, en icke obetydlig del av de understödsuppbärande ungkarlarna

utgöres av yngre arbetslösa, som deltaga i kurser. Kvinnliga arbetslösa

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

hava däremot hittills praktiskt taget icke kommit i fråga till erhållande av

statligt arbetslöshetsunderstöd, vilket givetvis står samman med att kvinnorna

än så länge i mycket ringa omfattning anmält sig såsom hjälpsökande.

En viss undantagsställning inom understödsverksamheten har tillerkänts

det arbetslösa sjöfolket, nämligen i det avseendet, att arbetslösa sjömän

oavsett försörjningsplikt kunna från och med senhösten 1932 komma i åtnjutande

av arbetslöshetsunderstöd icke blott, såsom redan gällande bestämmelser

föreskriva, på respektive hemorter utan även på orter, där de icke äro

mantalsskrivna, under förutsättning likväl i sistnämnda fallet, att vederbörande

kommun, som här förutsättes vara sjö- eller hamnsamhälle, förklarar

sig beredd att tillhandagå med sådan hjälp. I senare fallet kan den

understödsutdelande kommunen berättigas att få räkna sig tillgodo ett statsbidrag

med 75 % av de utbetalade understödsbeloppen. Enär denna säraktion,

som betingats av sjöfolkets egenartade arbetsförhållanden, än så

länge endast kommit att tillämpas i Stockholm och Göteborg, är kommissionen

ännu icke i tillfälle att kunna uttala sig örn effekten av dessa åtgärder.

Arbetslöshetsunderstöden hava tillhandahållits företrädesvis i form av

kontanta bidrag, men författningens anvisning på, att understöden även

lämnas in natura, har beaktats av åtskilliga kommuner, och kommissionen

har för sin del även hos kommunerna betonat vikten av att hjälpen

även utgår i form av naturaförmåner av lämpligt slag, varjämte kommissionen

ansett sig böra inskärpa betydelsen av att understödsverksamheten kombineras

med arbetsplikt i enlighet med gällande författningsbestämmelser

härom. Till följd härav hava också under den varmare årstiden omkring

s/4 av alla understödskommuner tillämpat arbetspliktsbestämmelserna. Från

och med senhöstens inträde, då klimatiska svårigheter börja göra sig gällande,

har utan att från kommissionens sida så påfordrats, likväl inom ett

icke obetydligt antal kommuner vidhållits kravet på motprestationsarbete

från understödstagarnas sida.

Några exakta siffror rörande omfattningen av den understödsverksamhet,

som pågick under den förra krisen med enbart kommunala medel, finnas

ej tillgängliga. Däremot kan siffermässigt styrkas, att denna verksamhet

under senaste tid svällt ut avsevärt. I oktober 1931 berörde den sålunda

endast omkring 2,500 personer men steg under vintern 1932 till att omfatta

över 8,000 personer, varefter en avmattning inträdde under sommarmånaderna.

Fr. o. m. i höst är en ny uppgång i siffrorna att anteckna. Den 31 oktober 1932

hade sålunda antalet enbart kommunalt understödda stigit till nära 6,000.

Denna kommunala understödsverksamhet hänför sig dels till en del smärre

landskommuner, vilka genom en dylik hjälpverksamhet av mindre omfång

anse sig kunna bemästra föreliggande svårigheter, men förekommer dels

även i en del större städer, vilka vid sidan av understödsverksamhet med

statsbidrag tidvis bedriva en omfattande kommunal sådan verksamhet genom

fattigvården.

I efterföljande tabell liimnas en sammanställning av vissa uppgifter om

under stödslinjen för åren 1922 samt 1931 och januari oktober 1932.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Månad

Antal

understödstagare

Summa understöds- tagare

Procent av hela

antalet rapporte- rade arbetslösa

med

statsbidrag

med enbart

kommunala medel

19221

1931

1932

1922

1931

1932

1922

1931

1932

1922

1931

1932

Januari ......

61,000

1,383

16,740

4,498

7,292

61.000

5,881

24,032

37.4

23 2

Februari.....

65,400

2,807

21,481

—

3,849

8,063

65,400

6,656

29.544

41.2

16.0

27 4

Mars ........

63,400

3,422

25,003

—

4,037

7,047

63.400

7.459

32,050

42.6

17.8

29 2

April .........

53,300

4,093

26,452

—

2,924

5,163

53.300

7,017

31,615

42.a

17-8

28.4

Maj............

28,000

4,006

23,476

—

1.851

4,948

28,000

5,857

28,424

33.7

17.0

27.3

Juni...........

8,400

2,772

15,640

—

1,394

5,064

8,400

4,166

20,704

17.o

13.4

21.3

Juli............

4,800

2,646

15,819

—

1,348

4,510

4,800

3.994

20,329

12.2

13.1

21.5

Augusti ......

2,350

3,239

16,841

—

1,365

4,799

2.350

4.604

21,640

6.5

12.9

21.7

September...

2,340

3,887

17,192

—

1,477

5,159

2.340

5,364

22.351

13.3

21 n

Oktober......

2,300

3,501

22,275

—

2,540

5,897

2.300

6.041

28,172

10 6

22.8

November...

3,800

6,083

—

—

3,852

_

3.800

9.935

8.7

12.9

December ...

6.200

11,869

—

—

6,045

-

6.200

17,914

—

13.5

20. i

•—

Verksamhet'' Liksom under närmast föregående år har arbetslöshetskommissionen icke

under 1932 lämnat bidrag till kommunerna för hyreshjälpsändamål.

Kurser. Det ligger i sakens natur, att ungdomsarbetslösheten, som redan under

flera år gjort sig kännbar, kommit att skärpas under en tid av allmän depression

pa arbetsmarknaden. För att i någon mån lindra de svårigheter,

som till följd härav drabbat stora skaror av ungdomar, av vilka många

aldrig ens hunnit få fotfäste inom något förvärvsarbete, och för att bereda

dem nyttig sysselsättning under den nödtvungna ledigheten, har kommissionen

med direkt anknytning till de förslag örn vidgade kursanordningar, som utarbetats

av ungdomsarbetslöshetssakkunnige, för sådant ändamål under 1932

beviljat statsbidrag till ett växande antal kommuner. Verksamheten har

bedrivits i huvudsak efter förut tillämpade grunder, vilket bl. a. innebär,

att lönerna till lärare och kursledare bekostas av statsmedel liksom också

med i regel 50 % — kostnaderna för de arbetslöshetsunderstöd, varav

flertalet kursdeltagare kommit i åtnjutande, medan övriga med kursernas

anordnande förenade utgifter åvila kommunerna.

Kurserna redovisas här nedan periodvis, av vilka den första omfattat

tiden H/9 1931—30/6 1932 och den andra tiden 1/7—15/„ (t. v.) 1932. Under

den första perioden tillerkändes 87 kommuner statsbidrag. Kurserna ha

åsyftat, förutom att uppfriska tidigare inhämtade skolkunskaper hos deltagarna,

att bibringa dem någon färdighet i vissa yrken samt att öka deras

allmänt medborgerliga bildning. Härjämte lia gymnastikövningar upptagits

såsom obligatoriskt ämne i de flesta upprättade kursplaner. De huvudslag

av ämnen, som förekommit på kursernas schema under den första perioden,

lia varit följande (därvid samtidigt för jämförelses skull även uppgifter från

hösten 1932 medtagits).

1 Innefatta!- även uppgift om de med enbart kommunala medel understödda.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

41

Ämnen

T i d

■Vo 1931— ‘/t—:15/n

8% 1932 1932

Allmänbildande ämnen (i regel jämte gymnastik) .........

Allmänbildande ämnen jämte slöjd (eller annat praktiskt

arbete)....................................................................

Trä- eller metallslöjd (eller verkstadsarbete) ..................

Skomakeri ...........................................................................

Husligt arbete...................................................................

Yrkeskurs för sjömän ... ...................................................

Yrkesknrs för kontorister...................................................

Diverse ämnen...................................................................

Summa

82 1

50 3

164 5

8

2

3

8

8 7

325

49 1 2

55 4

30 6

2

2

3

3 8

144

Antalet kursdeltagare under första perioden var 5,850, därav 3,550 i städerna

och 2,300 i landskommunerna.

I statsbidrag till lärarelöner och kursledarearvoden beviljades under denna

period kronor 256,896: 50.

Under den andra perioden har för tiden intill den 15 november 1932

statsbidrag för ändamålet beviljats 31 kommuner. I stort sett hava samma

kursplaner följts som tidigare under året. Kursdeltagarnas antal har emellertid

under hösten icke nått upp till vinterperiodens siffror. Intill den 15

november beräknas inalles 2,880 arbetslösa ungdomar hava beretts tillfälle

att deltaga i under höstmånaderna anordnade kurser, därav 2,320 i städer

och 560 i landskommuner, och summan av till samma datum beviljade statsbidrag

för ändamålet har uppgått till kronor 117,572: 50. Närmare uppgifter

örn kursverksamhetens omfattning under perioderna återfinnas bland de bilagor

2 a och 2 b, som fogats till denna underdåniga framställning.

Ur den av kommissionen förvaltade väglånefonden å tillhopa 2,000,000

kronor, och ur vilken lån tillhandahållits sedan flera ar tillbaka, har även

under innevarande år utlämnats lan till ett antal vägstyrelser och andra.

Den 15 november utgjorde summan av resterande, disponibla väglånefondsmedel

505,208 kronor.

1 Härav 10 mer eller mindre yrkesbetonade.

2 » 5 » » n ® _ ,

8 I 3 kurser har slöjden helt ersatts av annat praktiskt arbete (skomakeri m. m.)

4 j 2 » » » » » » » * ” M ”

5 Härav 4 kurser i svetsning,

o »8 » » »

7 » 5 » » motorlcunskap. 2 i skogsvård, 1 i trädgårdsskötsel.

8 Samtliga i motorkunskap.

Väglåne
fonden
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Översikt av I efterföljande tabell meddelas för vissa månader åren 1922 samt 1927—

understöds- en sammanfattning av hela antalet genom statliga och kommunala

linjens totala åtgärder hjälpta arbetslösa.

omfattning.

Tidpunkt

Arbetslinjen (antal anställda)

Understödslinjen (antal

understödda)

Summa

summarum

Stat-

liga

reserv-

arbeten

Stats-

kom-

raunala

reserv-

arbeten

Rent

kom-

munala

reserv-

arbeten

Summa

|

% av

hela

antale

rappor- terade

arbets

lösa

med

stats-

bidrag

utan

stats-

bidrag

Summa

% av

hela

antalet

rappor

terade

arbets- lösa

hjälpta

% av

hela

antalet

rappor- terade

arbets- lösa

1922:

Januari .........

24,491

—

13,151

37,643

23.1

61,000

—

61,000

37.4

98,642

60.5

April ............

24,021

—

8,100

33,121

25.3

53,300

—

53,300

42.o

85,421

67.4

Juli...............

18,624

—

4,200

22,834

59.e

4,800

_

4.800

12.2

27.624

72.1

Oktober.........

20,186

—

3,000

23,186

62.2

2,300

_

2,300

6.2

25,486

68.s

1927:

Januari .........

3,646

1,301

3,126

8,073

29.4

199

2,015

2,214

8.1

10,287

37.5

April ............

3,499

1,446

2,668

7,613

34.3

214

1,060

1,274

5.7

8.887

40. o

Juli...............

2,603

559

1,451

4,613

37.8

—

1,305

1,305

10.7

5,918

48.5

Oktober.........

2,085

517

1,317

3,919

23.8

29

2,006

2,035

12.4

5,954

36.2

1928:

Januari .........

4,320

1,372

2,380

8,072

30.3

215

3,937

4,152

15.6

12,224

45.9

April ......

3,993

1,192

1,907

7,092

36.2

336

2,590

2,926

14.9

10.018

51.1

Juli...............

1,336

294

949

2,579

27.2

—

925

925

9.7

3.504

36.9

Oktober.........

1,385

347

1,035

2,767

21.4

—

693

693

5.3

3,460

26.7

1929:

Januari .........

3,539

953

2,037

6,529

35.3

130

2,084

2,214

12.o

8,743

47.3

April ............

2,865

1,048

1,352

5,265

43.o

188

1,277

1,465

11.9

6,730

Juli...............

1,071

15

846

1,932

38.2

—

210

210

4.2

2,142

42.4

Oktober.........

1,129

46

535

1,710

23.4

—

288

288

4.o

1,998

27.4

1930:

Januari .........

3,049

694

1,702

5,445

32.7

214

2,109

2,323

14.o

7,768

46.7

April ......

2,641

630

1,123

4,394

38.7

273

1,398

1.671

14.7

e;065

53.4

Juli..............

1,580

32

646

2,258

38.8

—

563

563

9.6

2’821

48.4

Oktober.........

1,935

39

1.062

3,036

20.s

—

1,108

1,108

7.6.

4,144

28.4

1931:

Januari ........

5,081

900

5,486

11,467

28. b

1,383

4,498

5,881

14.6

17.348

43.1

April ...........

6,767

1,361

5.060

13,188

33. e

4,093

2,924

7,017

17.8

20^205

51.3

Juli...............

6,805

785

4,127

11,717

38.4

2,646

1,348

3,994

13.1

15,711

51.5

Oktober.........

7,254

1,358

5,459

14,071

24. e

3,501

2,540

6,041

10.6

20,112

35.2

1932:

Januari .........

12,099

3,016

11,530

26,645

25.7

16,740

7,292

24,032

23.2

50,677

48.8

April ............

13,879

4,863

10,384

29,126

26.2

26,452

5.163

31.615

28.4

60,741

54.6

Juli...............

15,648

5,346

9,692

30,686\

32.4

15,819

4,510

20,329

21.5

51,015

53.9

Oktober.........

16,055

7,418

10,744

34,2lil

27.7

22,275

5,897|

28,172

22.s

62.389

50.6

Tabellöversikten å nästa sida avser åter att belysa de hjälptas antal under

envar av årets månader beträffande tiden 1922 samt 1931—oktober 1932 samt

dessa i procent av hela antalet anmälda, hjälpsökande arbetslösa.

. '' innefattar även uppgift om de med enbart kommunala medel understödda vad aneår

år 1922. °

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

43

Antal

hjälpta arbetslösa

De hjälpta i % av hela

antalet rapport, arbetslösa

1922

1931

1932

1922

1931

1932

Januari .............................

98,642

17,348

50,677

60.5

43.1

48.8

Februari.............................

107,132

20,874

61,511

67.5

50.2

56.9

Mars .................................

105,183

22,092

62,195

70.6

52.7

56.7

April .................................

85,421

20,205

60,741

67.4

51.3

54.6

Maj....................................

51,650

17,810

57,037

62.2

51.6

54.8

31.123

16,063

51,130

63.1

51.7

52.5

Juli....................................

27,624

15,711

51,015

72.1

51.5

53.9

Augusti.............................

26,443

16,864

52,817

73.5

47.2

52.9

September...........................

26,123

17.729

54,882

74.4

43.9

51.6

Oktober..............................

25,486

20,112

62,389

68.3

35.2

50.5

November...........................

22,862

27,754

—

52.6

35.9

—

December..........................

23,316

38,308

—

50.8

43.i

—

Den olika utvecklingsgången inom sifferserierna mellan å ena sidan år

1922, å andra sidan åren 1931 och 1932, är påfallande. Under år 1922

kom spetsbelastningen under månaderna januari—april, varefter följde en

kraftigt nedåtgående rörelse, som först mot slutet av året byttes i en svag

stegring av siffrorna. Även under åren 1931 och 1932 förmärkas vinterarbetslöshetens

verkningar i de stigande siffrorna för månaderna januari

mars, men tillbakagången därefter är — särskilt under 1932 —- ganska ringa,

och ökningen av arbetslöshetshjälpens omfattning framträder redan i augusti.

De höga relativa siffrorna för sommaren 1922 berodde på att de tidigare

vidtagna lijälpåtgärderna av tekniska skäl ej kunde nedskäras och avvecklas

i takt med arbetslöshetens tillbakavikande.

Den utökning av hjälpverksamheten i år, som blivit en följd av arbetsmarknadens

starka försämring, har även kraftigt ökat kommissionens arbetsbörda.

Såsom belysande för utvecklingen härutinnan må nämnas, att medan antalet

till kommissionen ingående skrivelser (blanketter och standardformulär av

olika slag ej medräknade) för månaderna januari—oktober under år 1930

uppgick till 13,765, var motsvarande siffra 33,248 år 1931 och 66,364 år 1932.

Såsom följd härav har personalbeståndet måst utökas. Den i kommissionens

tjänst anställda förvaltningspersonalens storlek (såväl på det centrala

kansliet som vid arbetsplatserna) har sålunda stigit från 99 i oktober 1930 till

256 i samma månad 1931 och 530 i oktober 1932, av vilka senare något över

*!-0 tillhöra arbetsplatsernas ledningspersonal.

Hjälpverksamhetens beräknade omfattning oell kostnader under

budgetåret 1932/1933.

Vid planläggandet av den vidgade hjälpverksamhet, som lärer bliva av

nöden, har kommissionen utgått ifrån att verksamheten i allt fall under

det löpande budgetåret kommer att fullföljas i huvudsaklig överensstämmelse

med hittills tillämpade principer. I enlighet härmed skall tyngdpunkten av

hjälpverksamheten alltjämt i görligaste mån förläggas till arbetslinjen. Kommissionen

ämnar självfallet i detta syfte också stödja kommunerna och sti
-

Kommissionens

arbetsbörda.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Landstings
bidrag.

Kungl. Majus proposition nr 2.

mulera deras strävanden att anordna statskommunala reservarbeten. Under

vintern 1932 beräknas 18- ä 20,000 arbetslösa kunna bispringas genom anordnande

av statliga reservarbeten samt inemot 9,000 genom statskommunala

sådana.

Hjälp i erforderlig omfattning torde emellertid ej kunna beredas de arbetslösa

enbart medelst arbete. Det torde fördenskull bliva nödvändigt att i ökad

omfattning bevilja kommuner rätt att utdela fcontanta arbetslöshetsunderstöd,

varvid kommissionen emellertid skall söka noga beakta, att en rationell avvägning

mellan de båda hjälpformerna arbete och understöd på ett ur samhällets

sjmpunkter riktigt sätt upprätthålles.

Kommissionen utgår vidare från att för ett stort antal kommuner skall

under återstoden av budgetåret föreligga behov av förhöjt statsbidrag till

understödsverksamhet och statskommunala reservarbeten.

Slutligen är att omnämna, att kommissionen ansett sig böra utverka, att

statsbidrag fr. o. m. den 1 januari 1933 ånyo ställes till förfogande åt kommunerna

för anordnande av hgreshjälpsverksamhet under första kvartalet 1933

i enlighet med bestämmelserna härom i gällande kungörelse. ’ Kostnaderna

härför torde emellertid kunna inrymmas under den för hela budgetåret

1932/1933 beräknade totalsumman.

I detta sammanhang ma erinras örn den lättnad, som kommunernas egna

hjälpanordningar kunna antagas vinna genom insatser från landstingens sida,

enär flertalet landsting vid arets höstsessioner anvisat betydande belopp till

arbetslöshetens lindrande. Pa sadant sätt kommer även att ernås en viss

lokal utjämning av de ekonomiska bördor, som den nuvarande arbetslösheten

palagt en del kommuner med hart jwessad skatteförmåga. Landstingen ha,

enligt vad kommissionen inhämtat, i år nyanvisat ett belopp av tillhopa

3,220,000 kronor (enligt en beräkning i Sveriges landstings tidskrift 3,311,000

kronor). Då härjämte i runt tal 146,000 kronor finnas kvarstående å tidigare

härför anvisade anslag, utgjorde följaktligen tillgängliga disponibla landstingsanslag

omkring den 1 oktober i år tillhopa cirka 3,366,000 kronor. De

beviljade landstingsmedlen äro avsedda att i första hand användas som

bidrag till beredande av arbetstillfällen. Endast undantagsvis få anslagen

tagas i anspråk för kontant understödsverksamhet.

Med utgångspunkt från ovan utvecklade allmänna synpunkter får kommissionen

här nedan framlägga sina beräkningar av medelsbehovet för återstoden

av innevarande budgetår.

Med avseende härå ma till en början hänvisas till att behållningen per

1 juli 1932 (se bil. 3) utgjorde kronor 3,077,264: 30, vilket belopp innesluter

såväl likvida medel som utestående fordringar samt det bokförda värdet av

samtliga inventarier. På kreditsidan är vidare att anteckna det vid budgetårets

början disponibla riksdagsanslaget å 25 miljoner kronor.

Hjälpverksamhetens totala utgifter för innevarande budgetår hava på sätt

i det följande närmare angives beräknats till 63,943,677 kronor. I fråga om

de olika huvudposterna i detta totalbelopp må framhållas följande.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I den tablå rörande kostnadsberäkningarna, som på sid. 26 framlägges

för tiden juli 1932—juni 1933, ingår tiden juli—oktober 1932 med kända

belopp, under det att omfattning och kostnader för tiden november 1932- juni

1933 beräknats på grundval av den förmodade utvecklingen. Till utgångspunkt

vid dessa beräkningar hava lagts nedanstående siffror för det summariskt

beräknade antalet anställda i statliga och statskommunala reservarbeten,

varvid för jämförelses skull de faktiska anställningssiffrorna för senast förflutna

budgetår tillfogats.

Månad

Antal anställda:

Summa anställda:

i statliga

reservarbeten

i statskommunala

reservarbeten

1932-33

1931-32

1932 -33

1931—32

1932-1933

1931—1932

Juli...........................

Augusti...................

September.................

Oktober.....................

November.................

December..................

Januari .....................

Februari ..................

Mars .........................

April ........................

Maj..........................

Juni........................

15,648

15,865

16,254

16,105

16,000

16,500

16,700

17.000

18.000

20,000

20,000

20,000

6,805

6,922

6,980

7,254

8,099

9,256

12,099

14,015

14,245

13,879

14,308

15,172

5,346

5,232

6,150

7.418

7,800

8,200

8,600

9,000

9.000

8.000

7.000

6.000

785

737

863

1.358

1,683

2,415

3,016

4.018

4(516

4,863

4,900

5,645

20,994

21,097

22,404

23,523

23.800

24,700

25,300

26.000

27.000

28.000

27.000

26.000

7.590

7,659

7,843

8,612

9,782

11,671

15,115

18,033

18,761

18,742

19.208

20,817

Siffrorna hava på sätt framhölls här ovan i redogörelsen för hjälpverksamhetens

allmänna planläggning beräknats med hänsyn till reservarbetenas

tänkta successiva utökning och maximala ansvällning under senvintern och

våren. Vissa förskjutningar äro likväl sannolika till följd av den inverkan,

som ovissa faktorer alltid kunna tänkas utöva.

Förutsatt, att kostnaderna per man och dagsverke komma att i fortsättningen

uppgå till ungefär samma belopp som under närmast föregående

budgetår, skulle översikten av kostnaderna för arbetslinjen erhålla följande

utseende (de beräknade beloppen hava härvid angivits i avrundade tal med

särskild markering, medan de faktiska utgifterna för tiden juli—oktober

upptagits med exakta tal):

Arbetslöshet

skommissionens

arbetsplatser,

förvaltning

och revision

samt statskommunala

reserv arbeten.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

A. K:s arbetsplatser,

förvaltning och

revision

Kronor

Statskommunala

reservarbeten

Kronor

Summa

Kronor

2,255,299

244,509

2,499,808

2,872,048

173,029

3,045.077

2,509,171

291,300

2,800,471

2.835.941

506,204

3,342,145

2,800,000

585,000

3.385,000

2,887,500

615,000

3,502,500

2,922,500

645,000

3,567.500

2,975,000

675,000

3,650.000

3,150,000

675,000

3.825,000

3,500,000

600,000

4.100.000

3,500,000

525,000

4.025.000

3,500,000

450,000

3,950.000

35,707,459

5,985,042

41,692,501

1932:

Juli...........

Augusti.....

September..

Oktober.....

November..

December ..

1983:

Januari .....

Februari ...

Mars .......

April ........

Maj...........

Juni .........

Summa

Kontant

understöds
verksamhet.

De på staten belöpande sammanlagda kostnaderna för arbetslinjen (inkl.

kostnaderna för den centrala förvaltningen) hava sålunda av kommissionen

beräknats till 41,692,501 kronor.

Av vad ovan i olika sammanhang anförts rörande den kontanta understödsverksamheten

torde framgå, att kommissionen även för återstoden av

nu löpande budgetår räknar med en betydande ökning av understödstagarnas

antal och till följd härav också med större kostnader för denna hjälpform.

Härvid har hänsyn även tagits till att kontantunderstöd numera som regel

brukar tillkomma deltagarna i med statsbidrag anordnad kursverksamhet.

Denna förutsättes komma att få relativt stor omfattning under budgetårets

senare hälft.

Tablån rörande understödsverksamheten har följande utseende.

1932

Juli ...

Augusti .............................

September..........................

Oktober ............................

November ..........................

December ........................

1933:

Januari ............................

Februari.............................

Mars..................................

April .................................

Maj ...................................

j Juni...................................

Summa

understödda

Kostnader

Kronor

15,819

708,638

16.841

670,577

17,192

428,671

22,275

763,290

28,600

1,430,000

30,000

1,500,000

40,000

2,000,000

50,000

2.500,000

50,000

2,500,000

40,000

2,000,000

30,000

1.500.000

25,000

1,250,000

—

17,251,176

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 47

Beräkningarna för arbets- och understödslinjens tillhopalagda kostnader

jämte vissa uppgifter om den statliga hjälpverksamhetens förmodade totala

omfattning vad dessa båda hjälpformer angår under budgetåret 1/1 1932—3%

1933 hava sammanställts i den tablå, som här följer:

A. K:s

arbets- platser,

förvaltning

och revision

Kronor

Stats-

kommunala

reserv-

arbeten

Kronor

Arbets-

löshets-

understöd

Kronor

Summa

Kronor

Antal

anställda

reserv- arbetare 1

Antal

med stats- bidrag

under- stödda 1 2

Summa

av staten

hjälpta

1932:

2,255,299

244,509

708,638

3,208,446

20,994

15,819

36,813

Augusti ...............

2,872,048

173,029

670,577

3,715,654

21,097

16,841

37,938

September ...........

2,509,171

291,300

428,671

3,229,142

22,404

17,192

39,596

Oktober ...............

2,835,941

506,204

763,290

4,105,435

23.523

22.275

45,798

November ............

2,800,000

585,000

1,430,000

4,815,000

23,800

28,600

52,400

December ............

2,887,500

615,000

1,500,000

5,002,500

24,700

30,000

54,700

1933:

Jarnian. ................

2,922.500

645,000

2,000,000

5,567,500

25,300

40,000

65.300

Februari ...............

2,975,000

675,000

2,500,000

6,150,000

26.000

50.000

76,000

3.150,000

675,000

2,500,000

6,325,000

27,000

50.000

77,000

April ................. ..

3.500 000

600,000

2,000,000

6,100,000

28.000

40,000

68.000

3,500,000

525,000

1,500.000

5,525,000

27,000

30,000

57,000

Juni .....................

3,500,000

450,000

1,250,000

5,200,000

26,000

25,000

51,000

Summa

35,707,459

5,985,042

17,251,176

58,943,677

-

—

—

I anslutning till vunna erfarenheter beträffande kursverksamhetens läggning

och omfattning under den gångna delen av 1932 har kommissionen i

sin hjälpplan upptagit ett belopp av 450,000 kronor till lärarlöner vid kurser,

avsedda att även under återstoden av budgetåret bedrivas efter de grunder,

som tidigare under detta år tillämpats.

Kommissionens väglånefond, vars disponibla restmedel, såsom i det föregående

anförts, den 15 november 1932 utgjorde 505,208 kronor, har befunnits

alltjämt fylla sin avsedda uppgift. Framställningar örn lån hava

dock på senaste tiden icke ingått i samma omfattning som tidigare, vilket

måhända torde kunna ställas i samband med de andra åtgärder, som av

statsmakterna åvägabragts för att underlätta finansieringen av nya vägföretags

igångsättande.

Vid sådant förhållande har kommissionen icke ansett erforderligt, att

någon del av nu ifrågasatta anslagsmedel avdelas till förstärkning av denna

fond. Kommissionen utesluter sålunda för denna gång väglånefonden i sin

kostnadsberäkning.

Då Kungl. Maj:t föreskrivit, att för arbetslöshetens bekämpande beviljade

anslag även skola användas till bestridande av kostnaderna för arbetslöshetsutredningen,

har kommissionen förslagsvis i planen härför upptagit ett belopp

av 50,000 kronor.

1 D. v. s. både i statliga och statskommunala reservarbeten anställda.

2 Inklusive kursdeltagare med understöd.

Översikt av

arbets- och

understödslinjens

totala

kostnader

och omfattning.

Kurs
verksamhet.

Väg
lånefonden.

Arbetslo shetsutredningen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Medels
reserven.

Tablå över

det löpande

budgetårets

totalkostnader.

Kommissionen har i flera föregående framställningar angående anslagsbehovet

och senast i underdåniga skrivelsen den 13 mars 1931 utförligt anfört

de synpunkter, som enligt kommissionens uppfattning böra beaktas vid

medelsreservens fastställande. Under fasthållande vid dessa synpunkter

men med hänsyn samtidigt tagen till hjälpverksamhetens betydligt ökade

omfattning, har kommissionen ansett sig böra för återstoden av budgetåret

beräkna medelsreserven till 3,5 miljoner kronor, vilket belopp sålunda intagits

i kostnadstablån.

Sammanföras de i det föregående framlagda uppgifterna rörande den

ekonomiska ställningen för innevarande budgetår erhålles följande tablå:

Utgifter: Kronor

Arbetslöshetskommissionens arbetsplatser, förvaltning och revision 35,707,459

Statskommunala reservarbeten........................................................... 5,985,042

Arbetslöshetsunderstöd...................................................................... 17,251,176

Kurser ............................................................................................... 450,000

Arbetslo shetsutredningen.................................................................. 50,000

Medelsreserv............................................................ 3,500,000

Summa kronor 62,943,677

Inkomster: Kronor

Behållning på det föregående budgetårets anslag, innefattande hos

statskontoret innestående medel, som ej disponerats, kontant

kassabehållning, utestående fordringar hos vägstyrelser och

andra samt inventariers bokförda värde...................................... 3,077,264

Av 1932 års riksdag anvisat anslag ............................................... 25,000,000

Summa kronor 28,077,264

Brist att täcka för budgetåret 1932/1933 ......................................... 34,866,413

Summa kronor 62,943,677

Sålunda måste såsom anslagsförstärkning för budgetåret 1932/1933 beräknas

34,866,413 kronor eller i avrundat tal

35,000,000 kronor.

Då verkställda beräkningar giva vid handen, att de medel, som för närvarande

äro för kommissionens verksamhet disponibla, endast räcka till

omkring mitten av januari månad 1933, får kommissionen hemställa, att

Kungl. Maj.t måtte vidtaga åtgärder för att det redan i början av nästa år

ställes till kommissionens förfogande ett belopp av nödig storlek till bestridande

av utgifterna för den löpande verksamheten, intill dess riksdagen

blir i tillfälle att taga slutlig ståndpunkt till frågan örn anvisande av medel

därtill.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 2.

49

Medelsbehovet för budgetåret 1933/1934.

Arbetslöshetskommissionen övergår härefter till frågan om medelsbehovet

för budgetåret 1/7 1933—/!% 1934.

De svårigheter, som alltid gjort sig gällande vid bedömandet av ett

kommande budgetårs medelsbehov, framträda icke mindre denna gång på

grund av vanskligheten att bilda sig någon mera bestämd uppfattning om

arbetsmarknadens framtida gestaltning. Kommissionen har emellertid under

tidigare perioder av lågkonjunktur ansett sig böra räkna med behov av hjälpverksamhetens

fortsatta upprätthållande i ungefär oförändrad omfattning,

och då alla säkra hållpunkter saknas för förhoppningar om en snar återhämtning

inom näringslivet föreslår kommissionen sålunda, att kostnaderna

för hjälpverksamheten efter den 1 juli 1932 i nästa års budget upptagas till

60 miljoner kronor.

Kommissionen har för avsikt att under loppet av nästa ars liksdag, da

det allmänna läget på arbetsmarknaden kan bättre överskådas, inkomma

med en förnyad framställning med mera preciserade uppgifter och beräkningar

angående medelsbehovet för den statliga hjälpverksamheten under

nästa budgetår.

Förhållandet mellan arbetslöshets- och fattigvårdshjälp.

I nådigt brev den 17 juni 1932 har erinrats örn innehållet i Kungl. Maj:ts

proposition nr 250 till 1932 års riksdag, varuti departementschefen bland annat

framhållit den fara, som ligger däruti att, örn tillsynen över hjälpverksamheten

icke utövas tillräckligt effektivt, hjälpen till de arbetslösa kan komma

att utgå på samma gång av arbetslöslietsmedel och från fattigvården, varav

allvarliga olägenheter av icke blott ekonomisk natur kunna uppstå. I anslutning

härtill har Kungl. Majit i nyssnämnda nådiga brev anbefallt kommissionen

att vid bedrivandet av sin verksamhet noga beakta vikten av en

sådan kontroll till förebyggande av att dubbelersättning lämnas de arbetslösa.

Kommissionen får med anledning härav bringa till Kungl. Majis

kännedom, att vissa uppgifter införskaffats från kommunerna rörande den

sammanblandning mellan arbetslöshetshjälp och fattigvårdshjälp. som av

flera tecken att döma särskilt på senare tiden blivit allt vanligare. Materialet

har emellertid ännu icke hunnit bearbetas och kommissionen ämnar fördenskull

längre fram återkomma till denna betydelsefulla fråga.

Under åberopande av vad här blivit anfört får arbetslöshetskommissionen

sålunda hemställa, att Kungl. Majit täcktes vidtaga åtgärder för att till

arbetslöshetens bekämpande måtte anvisas

Bihang till riksdagens protokoll 1933. i sami. Nr 2. 84(15 32 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

dels ett belopp av 35,000,000 kronor såsom förstärkning av det reservationsanslag

å 25,000,000 kronor, som av 1932 års riksdag blivit anvisat för budgetåret

Vt 1932—1s% 1933,

dels ett belopp, som enligt nuvarande beräkningar uppskattats till 60,000,000

kronor, för budgetåret V7 1933—30/6 1934.

I behandlingen av detta ärende hava deltagit undertecknad, Huss, ordförande,

samt ledamöterna Yalsinger, Bergström och Ekblom.

Stockholm den 14 december 1932.

Underdånigst:

På arbetslöshetskommissionens vägnar:

GUNNAR HUSS.

G. H. Nordström.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

51

Bil. 1.

Tablå över reservarbetenns kostnader per effektiv arbetsdag och över de olika delkostnaderna

i procent av arbetenas brnttokostnader under budgetåren 1927—1932.

1) Central förvaltning:

Avlöningar och arvoden ..................

Kontorsomkostnader........................

Resor, vilka ej kunna fördelas .........

Diverse kostnader ..........................

Summa centrala kostnader

Stakningskostnader för nya arbeten...

2) Arbetsplatsernas kostnader:

A) Arbetslöner, effektiva.................

» ineffektiva .............

» specialarbetare.........

2 A Summa löner

B) Proviantkostnader ......................

Ortstillägg .................................

Olycksfall .................................

Arbetarnas resor .....................

Förläggningskostnader ................

2 B Summa övriga utgifter

för arbetarna

2 A o. B Summa löner och övriga

utgifter för arbetarna

C) Ledningskostnader:

Avlöningar (netto)1 .................

Resor......................................

Förmans- och lagbaspengar .....

D) Materialkostnader m. m.:

Materialist ..............................

Transportkostnader ....................

Skadeersättningar .....................

Kontorsomkostnader..................

Diverse kostnader .....................

Stakningskostnader och kontrollarvo

den .....................................

1 o. 2 Summa centralförvalt
-

orts tillägg.

varnes bidrag, som uppgått till

1927-

-1928

1928-

-1929

1929-

-1930

1930-

-1931

1931-

-1932

Per

Per

Per

Per

Per

arbets-

dag

%

arbets-

dag

%

arbets-

dag

%

arbets-

dag

%

irbets-

dag

%

0: 25

3.8

0: 35

4.7

0: 39

5.1

0:21

2.9

0:11

1.5

0: 10

1.6

0: 14

1.8

0: 13

1.7

0: 09

1.3

0:08

1.1

0:01

0 2

0:04

0.6

0: 02

0.2

0: 01

O.i

0: 01

O.i

0: 02

0.3

0: 02

0.3

0: 02

0.2

0: 01

0.2

0: 01

0.2

0:38

5.9

0:55

7.4

0:56

7.9

0:32

4.6

0:21

2.9

0: 01

0.1

0: 03

0.4

0: 02

0.2

0: 01

0.2

—

O.o

4: 14

63 2

4:-

54.3

4: 15

53 6

4: 07

57.5

4: 26

58.6

0: 05

0.7

0: 05

0.7

0: 05

0.6

0: 06

0.9

0: 05

0.7

0: 14

2.2

0: 30

4.0

0: 43

5.6

0: 29

4.i

0: 28

3.8

4: 33

66.1

4:35

59.0

4:63

59.8

4:42

62.6

4:59

63.1

_

_

_

_

—

—

—

0: 23

3.5

0: 23

3.1

0: 20

2.6

0: 23

3.3

0: 12

1.7

0: 15

2.3

0: 20

2.7

0: 26

3.3

0: 22

3.i

0: 15

*2.o

0: 15

2.3

0: 14

1.9

0: 19

2.4

0.17

2.4

0:08

i.i

0:16

2.5

0: 23

3.i

0: 22

2.9

0:32

4.5

0: 42

5.8

0:69

10.6

0:80

10.s

0:87

lis

0:94

13.3

0:77

10.6

5:02

76.7

5:15

69.8

5:50

71.0

536

75.8

5:36

73. J

0: 23

3.6

0: 36

4.9

0: 36

4.6

0: 28

3.9

0: 27

3.7

0:07

1.0

0: 10

1.3

0: 10

1.3

0: 07

1.0

0: 05

0.7

0: 09

1.3

0: 10

1.3

0:09

1.2

0: 10

1.4

0: 10

1.4

0:39

5.9

0: 56

7.6

0: 55

7.1

0:45

6.3

0:42

5.8

0:47

7.1

0: 65

8.8

0: 67

8.8

0: 64

9.1

0: 84

11.5

0: 23

3.6

0: 38

5.3

0:39

5.i

0: 25

3.6

0:40

5.6

0:01

O.i

—

—

—

—

—

—

0: 01

O.i

0:02

0.3

0: 04

0.5

0: 03

0.4

0:03

0.4

0:02

0.3

. 0:01

0.1

-

—

—

—

—

—

—

. 0:01

0.2

0: 02

0.3

0: 02

0.2

0:01

O.i

0: 01

0.1

6:16

94.c

6: 80

92.2

7:16

92.6

6: 74

95s

7:06

97.1

6: 55

lOO.o

7:38

100.(1

7 74

100 o

7:07

lOO.o

7:27

lOO.o

. 0: 4£

7.8

0:67

9.0 1:07

13.8

0: 47

6.6

0: 38

5-2

6: 0

92.i

1 6: 71

91. o! 6:6/

86s

6’: 6(j

93.4

6:89

94.8

r

. 0: lt

2.1

0: 17

2. j 0: 11

1.7

0: 07

l.i

0: 04

0.6

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Bil. 2 a.

Uppgifter om kursverksamheten 14/ö 1931—3% 1932.

Län

Antal kurser

Antal kommuner

Beviljat belopp kronor

I

städei

I

lands

kom-

muner

S:a

Städei

Lands

kom-

muner

S:a

Städer

Lands-

kommunci

I Summa

i

Stockholms stad ........

24

1

24

1

1

30,505

_

30,502

Stockholms

län

5

5

—

3

3

—

—

3,477

56

1 3,477

50

Uppsala

»

—

3

3

—

2

2

—

_

2,384

1 2.384

Södermanlands

»

3

—

3

2

—

2

2,344

2^344

_

Ostergötlands

»

9

2

11

3

2

5

4,874

796

5,670

_

Jönköpings

»

1

—

1

1

—

i

80C

—

_

800

Kronobergs

»

—

—

—

’ -

—

• —.

—

_

_

_

_

Kalmar

»

6

1

7

3

1

4

5.036

50

425

—

5,461

50

Gotlands

»

—

—

_

_

_

_

_

Blekinge

»

—

1

1

—

1

1

_

_

860

—

860

Kristianstads

»

—

—

Malmöhus

»

25

—

25

3

_

3

16,237

_

16,237

Hallands

»

1

—

1

1

—

1

410

—

_

_

410

_

Göteborgs och Bohus »

109

2

lil

2

2

4

96.832

840

97.672

_

Alvsborgs

»

—

3

3

—

3

3

—

_

1,377

_

1,377

_

Skaraborgs

6

—

t)

5

—

5

4,114

_

_

4,114

_

V ärmlands

»

2

5

7

i

1

2

2,588

_

2,648

_

_

Orebro

»

2

5

7

i

3

4

2,369

_

2,388

_

4,757

_

Västmanlands

»

—

5

5

—

3

3

_

_

2,144

_

2,144

Kopparbergs

»

—

7

7

—

5

5

_

_

4,394

_

4,394

Gävleborgs

»

—

12

12

—

6

6

_

_

7,248

_

7,248

V ästernorrlands

»

—

21

21

—

11

11

_

._

19,411

_

19,411

Jämtlands

»

—

3

3

—

1

1

_

_

976

976

Västerbottens

»

—

3

3

—

2

2

_

_

4,944

_

4.944

Norrbottens

»

6

53

59

2

16

18

8,745

-

27,732

50

36,477 50

Summa

194

131

325

25

62

87

174,85150

82,045

—

256,896 50

Bil. 2 b.

Uppgifter

om kursverksamheten

Vj—15/xi 1932.

Stockholms stad

32

—

32

1

_

1

22,150

22.150)

Stockholms

län

1

-

1

1

—

1

2,696

_

_

_

2,696!

_

Uppsala

))

—

—

Södermanlands

»

—

—

—

—

. _

Östergötlands

))

3

—

3

1

—

1

1,374

_

_

l,374i

Jönköpings

»

2

—

2

1

—

1

450

_

_

_

450!

Kronobergs

))

—

—

—

—

—

__

_

_

Kalmar

»

2

—

2

1

_

1

3,316

50

_

_

3.316!50

Gotlands

))

—

_

_

'' -

_

Blekinge

»

—

2

2

—

1

1

_

_

1,060

1,060

Kristianstads

»

—

_

_

_

Malmöhus

»

24

1

25

3

1

4

13,649

_

642

.

14,291

Hallands

»

1

—

1

1

—

1

1,016

_

3.016

Göteborgs och Bohus »

38

—

38

2

—

2

42,505

_

_

_

42.505

Alvsborgs

»

1

1

2

1

1

. 2

1,324

_

385

_

1,709

Skaraborgs

»

—

—

—

—

_

_

_

_

Värmlands

))

1

4

5

1

2

3

1,974

_;

3,866!

5,840i-

Örebro

»

4

2

6

1

2

3

3,776

_

9001

4,676

Västmanlands

l)

—

1

1

—

1

1

_

4481

448)

Kopparbergs

»

—

5

5

—

2

2

—

-''

3.280)

_

3,280

Gävleborgs

»

—

2

2

—

1

1

—

_

1,050''

1,050-

Västernorrlands

»

—

2

2

—

2

2

_

__

2,375

2,375-

Jämtlands

»

Västerbottens

»

Norrbottens

n

6

9

15

2

2

4

2,520

—

6.816|

—

9,336 i

Summa!

Ilo

29 !

144 1

16

15

31 II

96,750

50

20,822

117,572 50

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3.

Översikt över arbetslöshetskommissiouens ekonomiska ställning den 30 juni 1032 upprättad i anslutning

till kommissionens bokslut.

Tillgångar.

1) 1 Statskontoret innestdende belopp:

a) Återstående å föregående budget
års

anslag den V? 1931 ............ 106,731:99

b) Reservationsanslag för budgetåret 10,000,000: —•

c) Enligt kungl, brev u/i2 1931 från

extra förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter ..................... 3,000,000: —

d Förstärkningsanslag .....*.............. 15,000,000: — 28,106,731:99

e) Härav är utbetalt under budgetåret ............. 26,292,481:42

1,814,250: 57

2) Kassa- och bankbehållningar (inkl. förskottsmedel hos

arbetsplatserna)............................................. 464,298:98

3) Till betalning förfallna fordringar:

a) Hos kommuner, vägstyrelser m. fl.

för utförda arbeten..................

b) Förskotterade ortstillägg ............

c) Fordringar hos domänverket.......

d) Saldo av räkningar med diverse

personer ................................ 4 5 *

4) Inventarier.

Arbetsmaskiner, arbetsredskap, förläggningsin
ventarier

.................................................. 1,751,991:14

5) Län till Tännäs kommun................................3,000: —

Summa kronor 4,392,080:34

Skulder.

1) För vissa ändamål reserverade belopp:

a) Av, 19V4 års riksdag anvisat färdigställnings
anslag.

.................................................... 3,100,000: —

varav utbetalats för:

£. d. Södra Sveriges statsarbeten 709,474: 26

ft d,. Norrlands statsarbeten...... 1,663,459:90

samt'' överförts till disponibla

medel ................................ 668,027:10 3,040,961: 26

59,038: 74

b) Yäqlåriefanden enligt kungl, brev

2A>, “Va 1931 och 12/a 1932......... 2,000,000: —

vafav utestående lån utgör......... 744,222: 70 1,255,777: 30

2) Till disposition för verksamheten står:

a) av. medel hos statskontoret ....... 502,434: 53

b) » ; » » kommissionen....... 2,574,829:77 3,077,264:30

Summa kronor 4,392,080:34

210,799: 02

88,631:34

22.106: 10

37,003:19

358,539: 65

Den 1 juli 1932.

1) Behållning från föregående budgetår .................. 3,077,264: 30 1) Till disposition för verksamheten står......

2) Reservationsanslag för budgetåret 1932/1933 ......... 25,000,000:

Summa kronor 28,077,264: 30

28,077,264: 30

CJi

03

Summa kronor 28,077,264: 30

Kungl. Maj:ts proposition nr

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. SU 1933:39 Memorial angående överlämnande till Kungl. Maj:t av tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932!1933. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1933:28 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående återuppförande av ett nedbrunnet exercishus i Karlskrona m. m. s. 14 i texten
  3. Rskr. 1933:36 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932H933. s. 1 i texten
  4. SU 1933:13 Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition ined förslag till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932 1933 jämte i ämnet väckta motioner. s. 7 i texten
  5. JoU 1933:3 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.-ts proposition nr 2 med förslag till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932: 1933 i vad rör egnahem slånefonden s. 1 i texten