Angående anslag till bestridande av kostnader för utredning rörande omarbetning av aktiebolugslagstiftningcn
1933-03-10 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1933:205, Angående anslag till bestridande av kostnader för utredning rörande omarbetning av aktiebolugslagstiftningcn
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 205.
3
Nr 205.
Kanyl. May.ts proposition till riksdagen angående anslag till bestridande
av kostnader för utredning rörande omarbetning av
aktiebolugslagstiftningcn; given Stockholms slott den 10 mars
1933.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenaen för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
K. Schlyter.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen
anför chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter:
»Efter tillkomsten av 1910 års aktiebolagslagstiftning har följt en tidsperiod,
kännetecknad av en utveckling på det ekonomiska området, som
knappast torde hava varit förutsedd av lagstiftaren. År 1924 vidtogos
vissa ändringar i aktiebolagslagen, men erfarenheten har visat, att denna
för hela samhällsekonomien viktiga lagstiftning i betydelsefulla delar
4 Kimgl. Maj:ts proposition nr 205.
likväl ej motsvarar de fordringar, som böra ställas på densamma, ulan
kräver en mera genomgripande omarbetning.
Frågan härom upptogs till övervägande inom .justitiedepartementet
under sistförfluten höst. Då erfarenheten och i synnerhet på senaste
tid timade händelser särskilt understrukit behovet av snara åtgärder
till åvägabringande av effektivare revision i aktiebolag, igångsattes
inom departementet en utredning rörande ändring i aktiebolagslagens
bestämmelser om revision, och i syfte att kunna framlägga förslag redan
till innevarande års riksdag begränsades behandlingen av ämnet
tdl de spörsmål vilkas lösande ansågs mest angeläget, nämligen huru
större säkerhet skulle kunna beredas för en sakkunnig, objektiv och utan
bihänsyn bedriven revision samt om de närmare kompetensvillkoren för
revisor.
På grundval av den verkställda utredningen upprättades en promemoria
med utkast till ändring i aktiebolagslagens bestämmelser i förevarande
hänseende.
Eniigt utkastet skulle i börsnoterade bolag och i andra företag av viss
större omfattning en av revisorerna obligatoriskt utses av Konungens befallningshavande.
Beträffande andra bolag tillädes Konungens befallnmgshavande
befogenhet att utse en av revisorerna med föreskrift tillika
att sa skulle ske, om åtgärden påkallades av vederbörande handelskammare.
Därjämte intogs bestämmelse om gemensam revisor för bolag mel
lan vilka intressegemenskap råder. Rörande villkoren i allmänhet för
att kunna utses till revisor gjordes vissa tillägg till lagens jävsgrunder
beskrevs att sanitliga revisorer skulle vara med det ekonomiska livet
val förtrogna. Särskilda kompetensvillkor för revisor, som utsåges av
Konungens befallningshavande, uppställdes ej i vidare mån än att i börsnoterade
bolag skulle utses av handelskammare i riket auktoriserad revisor.
Men för tillgodoseende av intresset att jämväl i övriga fall till revisorer
erhålla kunniga och i övrigt för uppdraget lämpade personer föreskrevs
ett samarbete med handelskamrarna sålunda att dessa skulle årligen
upprätta och tillställa vederbörande Konungens befallningshavande
en förteckning å erforderligt antal personer vilka funnes kunna utöver
de auktoriserade revisorerna ifrågakomma till uppdrag som revisorer
samt att Konungens befallningshavande skulle till revisor utse person
som vore upptagen å sådan förteckning, eller auktoriserad revisor, med
rätt dock att utse annan när särskilda skäl förelågc. — Här må nämnas
bestämmelsen om auktoriserade revisorer i börsnoterade företag
iullfoDdes ett uppslag av styrelsen för Stockholms fondbörs som i cirkulärskrivelse
den 21 november 1932 till samtliga å fondbörsen introducerade
bolags styrelser framhållit önskvärdheten av att varje sådant bolag såvitt
det ej vore underkastat kontroll från det allmännas sida, måtte vid
nästinstundande ordinarie bolagsstämma gå i författning om att till minst
cn av bolagets ordinarie revisorer bleve vald en av svensk handelskammare
auktoriserad revisor.
Promemorian jämte utkastet remitterades för yttrande av ett antal
myndigheter och enskilda sammanslutningar. Åtskilliga av dessa avstyrkte,
att här avsedda fråga utbrötes och gjordes till föremål för bc
-
5
Kung!. Maj:ts proposition nr 205.
handling särskilt för sig, samt erinrade om. behovet av en allmän översyn
och omarbetning av aktiebolagslagstiftningen överhuvudtaget. Rcvisionsfrågan
borde upptagas först i samband med eu sådan mera omfattande
och djupgående utredning och därvid regleras jämväl i andra hänseenden,
såsom beträffande spörsmålen vad revisionen skulle omfatta och
huru den skulle ske. Beträffande vissa andra delar av bolagslagstiftningen
vore — framhölls det — lika angeläget att snart fa till stånd en omdaning.
Ett uppskov med revisionsfrågan vore icke förenat med någon
våda, enär frågan om tillsättande av auktoriserade revisorer i de börsnoterade
företagen, beträffande vilka det allmännas intresse av en effektiv
revision vore mest påtagligt, syntes efter börsstyrelsens förut omnämnda
initiativ bliva löst på frivillighetens väg. Nu angivna stånd
punkt intogs av kommerskollegium, försäkringsinspektionen, fem av handelskamrarna
i riket samt vissa enskilda sammanslutningar, däribland
svenska bankföreningen, svenska försäkringsföreningen, Sveriges industriförbund,
föreningen auktoriserade revisorer och styrelsen för Sveriges
advokatsamfund.
I några yttranden betonades särskilt revisionsfrågans beroende av den
lösning vissa andra bolagsspörsmål kunde erhålla.
Bland dessa yttranden må nämnas det av Skånes handelskammare avgivna,
däri framhölls, att ett utbrytande av revisionsspörsmålet skulle innebära
ett föregripande på ett sätt som kunde befaras medföra betydande
olägenheter, då det eu gång gällde att åstadkomma en mera genomgripande
omdaning av aktiebolagslagstiftningen efter nyare tidens krav. b rågan
om granskningen av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper sammanhängde
intimt med nämnda förvaltningsuppgift. Det hade ifrågasatts,
huruvida den nuvarande ordningen med en ofta månghövdad styrelse
såsom förvaltningsorgan vore den under alla förhållanden riktiga
och om man icke efter tyskt mönster borde överväga en koncentration av
den egentliga förvaltningsuppgiften till ett fåtal inom företaget verksamma
personer och av styrelsen i övrigt allenast kräva en mera allmän
uppsikt över företagets skötsel. En lösning av förvaltningsproblemet i sådan
riktning måste otvivelaktigt påverka revisionsspörsmålet. Det liadc
också ansetts såsom en svaghet i svensk aktiebolagslagstiftning att man
allenast hade en typ av bolag och icke såsom tysk lagstiftning tagit hänsyn
till de olika behov, som gjorde sig gällande beträffande små och störa
företag och som i Tyskland givit anledning till införandet av tva olika
former för aktiebolag, dels bolag av G. m. b. H.-typen och dels egentliga
aktiebolag. Tydligt vore att, därest man skulle gå in för en liknande ordning
i svensk lagstiftning, även detta konune att öva inverkan på revisionsfrågans
lösning. — Advokatsamfundet framhöll att de på senare tid
timade händelser icke kunde åberopas såsom ett skäl för den mening, att
om särskild brådska med omarbetningen av aktiebolagslagen i förevarande
del förelegat, denna brådska därefter blivit större. Snarare hade
den blivit mindre, då nämligen styrelser och revisorer nu manats till å
ena sidan större varsamhet och å andra sidan större vaksamhet. Däremot
hade erfarenheten understrukit ett redan tidigare påtagligt behov att samtidigt
omarbeta centrala med varandra sammanhängande och av varandra
beroende delar av lagen. Nu gällande lag ägnade ej någon upp
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Departements
chefen.
6'' Ktmgl. Ma,j:ts proposition nr 205.
märksamhet åt do allt vanligare bolagskomplexen. Även i övrigt krävde
bestämmelserna om bolags förvaltning en ingående omarbetning, såsom
beträffande frågorna om styrelsens sammansättning, fördelning av uppgifter
och arbete samt ansvar inom styrelsen, balansräkningens upprättande
och slutligen revisionen. Intet av dessa spörsmål kunde lösas på ett
tillfredsställande sätt utan hänsyn till de andra. Särskilt frågorna om
förvaltning och revision vore till den grad intimt förbundna att de måste
lösas efter parallella linjer. Frågan om revisors kompetens sammanhängde
även nära med frågan om revisors ansvar. — Även patent- och registreringsverket
betonade önskvärdheten av att andra med den nu förevarande
närstående frågor gjordes till föremål för prövning och uppehöll
sig särskilt vid reglerna om sättet för inbetalning av aktiekapitalet, som
enligt ämbetsverkets uppfattning nära sammanhängde med revisionsspörsmålet.
Såsom förut framhållits har lagutkastets utarbetande förestavats av
önskan att snarast få avhjälpt en mera påfallande brist på ett för det all
männa intresset viktigt område av aktiebolagslagstiftningen. De föreslagna
nya bestämmelserna hava härvid enligt sakens natur måst anknytas
till aktiebolagslagens övriga stadganden sådana dessa för närvarande
äro utformade. Det kan emellertid icke förnekas att det på detta område
är förknippat med vissa olägenheter att framgå på de partiella reformernas
väg. Sålunda torde vara ostridigt att aktiebolagslagen kräver en omarbetning,
sträckande sig över centrala delar av lagstiftningen. Behovet
härav har trängt sig fram med sådan styrka att eventuellt nu skeende
ändiingai pa enstaka punkter icke kunna giva fog för ett dröjsmål med
en mera vittsyftande omarbetning. Och vid en sådan kan lagen i revisionsfrågan
närstående spörsmål tänkas erhålla en omgestaltning som påverkar
även nämnda frågas lösning.
Ett övervägande av de olika synpunkter som inverka på frågans bedömande
har fört mig till den ståndpunkten att man för att säkra
ett bestående gott resultat av eu reform i revisionsfrågan gör bäst i att
upptaga den till behandling i det större sammanhang varom nyss nämnts.
Med hänsyn till vad förut anförts kan jag dock ej förorda denna väg
under annan förutsättning än att arbetet efter den vidare linjen igångsättes
så snart sig göra låter. Även synes mig med skäl kunna ifrågasättas
att, i avbidan på ny lagstiftning, till fullföljande av fondbörsstyrelsens
initiativ i börsordningen meddela föreskrifter, varigenom såsom
allmänt villkor för att aktie eller obligation må göras till föremål för
handel och notering å fondbörsen stadgas, att en av revisorerna i vederbörande
bolag skall vara av handelskammare i riket auktoriserad revisoi.
Denna fråga torde komma att upptagas av chefen för finansdepartementet.
Jag ämnar således föreslå att en utredning igångsattes rörande en al!
män omarbetning av aktiebolagslagstiftningen. Denna bör därvid i sin
helhet göras till föremål för granskning. Bland frågor vilka böra ägnas
särskild uppmärksamhet hava en del redan förut antytts. Dit hör
7
Kungl. May.ts proposition nr 205.
spörsmålet huruvida alltefter företagens beskaffenhet bör i lagstiftningen
införas på olika sätt reglerade former av aktiebolag. En viktig
fråga gäller förvaltningens ordnande, förvaltningsorganets sammansättning,
dess förhållande till aktieägarna och ansvarigheten för förvaltningen;
bland annat bör undersökas ändamålsenligheten av något system
ungefärligen motsvarande det tyska, innebärande en klyvning av funktionerna
såsom företagsledning och såsom övervakande representantskap för
aktieägarna. Kevisionsf rågan bör upptagas i hela sin vidd; undersökningen
bör således omfatta icke blott reglerna om revisorernas tillsättande
och deras kompetens utan även vilka närmare bestämmelser må erfordras
rörande deras verksamhet samt granskningens föremål och omfattning.
Under övervägande bör jämväl tagas huruvida ändrade bestämmelser tarvas
för betryggande anordningar i fråga om aktiebolags bildande samt
om sättet för inbetalning av aktiekapitalet och förändringar av detsamma.
Befogad synes vidare en omprövning av bestämmelserna om upprättande
av balansräkning m. m. i syfte att klara och fullständiga upplysningar föreligga
till bedömande av företagets ställning. Icke minst betydelsefullt
är det av aktiebolagslagstiftningen ännu obeaktade spörsmålet i vad. mån
särskilda bestämmelser påkallas i anledning av den numera allmänt använda
företagsformen med huvudbolag och dotterbolag samt beträffande
koncerner. Övervägas bör ock vad som kan åtgöras för att trygga aktieägarminoritets
behöriga intressen — en fråga som torde vara av särskild
vikt beträffande nyss omförmälda företagsformer. Här ha blott i korthet
angivits några av de uppgifter som möta vid utredningen. Säkerligen
kommer man vid eu allmän översyn av lagstiftningen i ämnet att jämväl
ställas inför en mångfald andra spörsmål. Exempelvis kan erinras om
den vid Kooperativa förbundets kongress sistlidet år beslutade framställningen
till Kungl. Maj:t om förbättringar i lagstiftningen rörande
kapitalbildningen inom aktiebolag.
Den maktpåliggande utredningsuppgift som en omarbetning av aktiebolagslagstiftningen
innebär torde böra anförtros åt en kommitté. Dess
sammansättning synes lämpligen kunna begränsas till en ordförande och
lyra ledamöter, varjämte en sekreterare med juridisk utbildning torde
böra ställas till kommitténs förfogande. Eventuellt behov av speciell sakkunskap
i vissa detaljfrågor synes lämpligen kunna fyllas genom till
kallande av särskilda sakkunniga.
Kostnaderna för kommittén under nästkommande budgetår torde icke
kunna helt bestridas inom ramen för det väsentligt nedsatta ordinarie
anslag (135,000 kronor) som för nämnda budgetår anvisats till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga, med mindre betänkligt intrång
sker i de utredningsuppgifter för vilka anslaget ursprungligen
beräknats. Ehuru sålunda ett särskilt anslag lärer bliva av behovet
påkallat, torde likväl eu ökning av andra huvudtitelns utgiftssumma på
grund härav kunna undvikas. Under punkt |10| av nämnda huvud
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 205.
titel i statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till bestridande av kostnader
för delning av Svea liovrätt såsom extra reservationsanslag beräkna
ett belopp av 20,000 kronor. Vid anmälan av detta anslagsbehov omnämnde
jag, att den inom departementet i ämnet igångsatta utredningen då
ännu ej blivit slutförd. Det har nu visat sig att densamma icke kan, såsom
beräknat var, fullbordas å sådan tid att proposition i ämnet kan
föreläggas innevarande års riksdag, i följd varav, på sätt genom skrivelse
till riksdagen denna dag (nr 204) blivit anmält, medel för sagda ändamål
ej komma att erfordras för budgetåret 1933/1934. En verkställd
beräkning ger anledning antaga att, därest ett särskilt anslag till enahanda
belopp —- 20,000 kronor — ställes till förfogande för den nu ifrågasatta
utredningen, det belopp som därutöver må kunna erfordras för
utredningens bedrivande under budgetåret skall kunna bestridas ur det
ordinarie kommittéanslaget för samma budgetår.»
I enlighet med vad sålunda anförts hemställer föredraganden, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till bestridande av kostnader för
utredning rörande omarbetning av aktiebolagslagstiftningen för budgetåret
1933/1934 under andra huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag
å 20,000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att till innevarande års
riksdag skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Axel Wennerholm.
380724. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- 1LU 1933:46 Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändrade bestämmelser i fråga örn revisorers tillsättande m. m. s. 3 i texten
- Rskr. 1933:168 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag till bestridande av kostnader för utredning rörande omarbetning av aktiebolagsl a1 i texten
- SU 1933:52 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande av kostnader för utredning rörande omarbetning av aktiebolagslagstiftningen. s. 11 i texten