Sök i Ratio Lex

Angående anslag till bestridande av kostnader för utredning rörande omarbetning av aktiebolugslagstiftningcn

1933-03-10 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:205, Angående anslag till bestridande av kostnader för utredning rörande omarbetning av aktiebolugslagstiftningcn

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

3

Nr 205.

Kanyl. May.ts proposition till riksdagen angående anslag till bestridande

av kostnader för utredning rörande omarbetning av

aktiebolugslagstiftningcn; given Stockholms slott den 10 mars

1933.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenaen för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. Schlyter.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen

anför chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter:

»Efter tillkomsten av 1910 års aktiebolagslagstiftning har följt en tidsperiod,

kännetecknad av en utveckling på det ekonomiska området, som

knappast torde hava varit förutsedd av lagstiftaren. År 1924 vidtogos

vissa ändringar i aktiebolagslagen, men erfarenheten har visat, att denna

för hela samhällsekonomien viktiga lagstiftning i betydelsefulla delar

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kimgl. Maj:ts proposition nr 205.

likväl ej motsvarar de fordringar, som böra ställas på densamma, ulan

kräver en mera genomgripande omarbetning.

Frågan härom upptogs till övervägande inom .justitiedepartementet

under sistförfluten höst. Då erfarenheten och i synnerhet på senaste

tid timade händelser särskilt understrukit behovet av snara åtgärder

till åvägabringande av effektivare revision i aktiebolag, igångsattes

inom departementet en utredning rörande ändring i aktiebolagslagens

bestämmelser om revision, och i syfte att kunna framlägga förslag redan

till innevarande års riksdag begränsades behandlingen av ämnet

tdl de spörsmål vilkas lösande ansågs mest angeläget, nämligen huru

större säkerhet skulle kunna beredas för en sakkunnig, objektiv och utan

bihänsyn bedriven revision samt om de närmare kompetensvillkoren för

revisor.

På grundval av den verkställda utredningen upprättades en promemoria

med utkast till ändring i aktiebolagslagens bestämmelser i förevarande

hänseende.

Eniigt utkastet skulle i börsnoterade bolag och i andra företag av viss

större omfattning en av revisorerna obligatoriskt utses av Konungens befallningshavande.

Beträffande andra bolag tillädes Konungens befallnmgshavande

befogenhet att utse en av revisorerna med föreskrift tillika

att sa skulle ske, om åtgärden påkallades av vederbörande handelskammare.

Därjämte intogs bestämmelse om gemensam revisor för bolag mel

lan vilka intressegemenskap råder. Rörande villkoren i allmänhet för

att kunna utses till revisor gjordes vissa tillägg till lagens jävsgrunder

beskrevs att sanitliga revisorer skulle vara med det ekonomiska livet

val förtrogna. Särskilda kompetensvillkor för revisor, som utsåges av

Konungens befallningshavande, uppställdes ej i vidare mån än att i börsnoterade

bolag skulle utses av handelskammare i riket auktoriserad revisor.

Men för tillgodoseende av intresset att jämväl i övriga fall till revisorer

erhålla kunniga och i övrigt för uppdraget lämpade personer föreskrevs

ett samarbete med handelskamrarna sålunda att dessa skulle årligen

upprätta och tillställa vederbörande Konungens befallningshavande

en förteckning å erforderligt antal personer vilka funnes kunna utöver

de auktoriserade revisorerna ifrågakomma till uppdrag som revisorer

samt att Konungens befallningshavande skulle till revisor utse person

som vore upptagen å sådan förteckning, eller auktoriserad revisor, med

rätt dock att utse annan när särskilda skäl förelågc. — Här må nämnas

bestämmelsen om auktoriserade revisorer i börsnoterade företag

iullfoDdes ett uppslag av styrelsen för Stockholms fondbörs som i cirkulärskrivelse

den 21 november 1932 till samtliga å fondbörsen introducerade

bolags styrelser framhållit önskvärdheten av att varje sådant bolag såvitt

det ej vore underkastat kontroll från det allmännas sida, måtte vid

nästinstundande ordinarie bolagsstämma gå i författning om att till minst

cn av bolagets ordinarie revisorer bleve vald en av svensk handelskammare

auktoriserad revisor.

Promemorian jämte utkastet remitterades för yttrande av ett antal

myndigheter och enskilda sammanslutningar. Åtskilliga av dessa avstyrkte,

att här avsedda fråga utbrötes och gjordes till föremål för bc
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung!. Maj:ts proposition nr 205.

handling särskilt för sig, samt erinrade om. behovet av en allmän översyn

och omarbetning av aktiebolagslagstiftningen överhuvudtaget. Rcvisionsfrågan

borde upptagas först i samband med eu sådan mera omfattande

och djupgående utredning och därvid regleras jämväl i andra hänseenden,

såsom beträffande spörsmålen vad revisionen skulle omfatta och

huru den skulle ske. Beträffande vissa andra delar av bolagslagstiftningen

vore — framhölls det — lika angeläget att snart fa till stånd en omdaning.

Ett uppskov med revisionsfrågan vore icke förenat med någon

våda, enär frågan om tillsättande av auktoriserade revisorer i de börsnoterade

företagen, beträffande vilka det allmännas intresse av en effektiv

revision vore mest påtagligt, syntes efter börsstyrelsens förut omnämnda

initiativ bliva löst på frivillighetens väg. Nu angivna stånd

punkt intogs av kommerskollegium, försäkringsinspektionen, fem av handelskamrarna

i riket samt vissa enskilda sammanslutningar, däribland

svenska bankföreningen, svenska försäkringsföreningen, Sveriges industriförbund,

föreningen auktoriserade revisorer och styrelsen för Sveriges

advokatsamfund.

I några yttranden betonades särskilt revisionsfrågans beroende av den

lösning vissa andra bolagsspörsmål kunde erhålla.

Bland dessa yttranden må nämnas det av Skånes handelskammare avgivna,

däri framhölls, att ett utbrytande av revisionsspörsmålet skulle innebära

ett föregripande på ett sätt som kunde befaras medföra betydande

olägenheter, då det eu gång gällde att åstadkomma en mera genomgripande

omdaning av aktiebolagslagstiftningen efter nyare tidens krav. b rågan

om granskningen av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper sammanhängde

intimt med nämnda förvaltningsuppgift. Det hade ifrågasatts,

huruvida den nuvarande ordningen med en ofta månghövdad styrelse

såsom förvaltningsorgan vore den under alla förhållanden riktiga

och om man icke efter tyskt mönster borde överväga en koncentration av

den egentliga förvaltningsuppgiften till ett fåtal inom företaget verksamma

personer och av styrelsen i övrigt allenast kräva en mera allmän

uppsikt över företagets skötsel. En lösning av förvaltningsproblemet i sådan

riktning måste otvivelaktigt påverka revisionsspörsmålet. Det liadc

också ansetts såsom en svaghet i svensk aktiebolagslagstiftning att man

allenast hade en typ av bolag och icke såsom tysk lagstiftning tagit hänsyn

till de olika behov, som gjorde sig gällande beträffande små och störa

företag och som i Tyskland givit anledning till införandet av tva olika

former för aktiebolag, dels bolag av G. m. b. H.-typen och dels egentliga

aktiebolag. Tydligt vore att, därest man skulle gå in för en liknande ordning

i svensk lagstiftning, även detta konune att öva inverkan på revisionsfrågans

lösning. — Advokatsamfundet framhöll att de på senare tid

timade händelser icke kunde åberopas såsom ett skäl för den mening, att

om särskild brådska med omarbetningen av aktiebolagslagen i förevarande

del förelegat, denna brådska därefter blivit större. Snarare hade

den blivit mindre, då nämligen styrelser och revisorer nu manats till å

ena sidan större varsamhet och å andra sidan större vaksamhet. Däremot

hade erfarenheten understrukit ett redan tidigare påtagligt behov att samtidigt

omarbeta centrala med varandra sammanhängande och av varandra

beroende delar av lagen. Nu gällande lag ägnade ej någon upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6'' Ktmgl. Ma,j:ts proposition nr 205.

märksamhet åt do allt vanligare bolagskomplexen. Även i övrigt krävde

bestämmelserna om bolags förvaltning en ingående omarbetning, såsom

beträffande frågorna om styrelsens sammansättning, fördelning av uppgifter

och arbete samt ansvar inom styrelsen, balansräkningens upprättande

och slutligen revisionen. Intet av dessa spörsmål kunde lösas på ett

tillfredsställande sätt utan hänsyn till de andra. Särskilt frågorna om

förvaltning och revision vore till den grad intimt förbundna att de måste

lösas efter parallella linjer. Frågan om revisors kompetens sammanhängde

även nära med frågan om revisors ansvar. — Även patent- och registreringsverket

betonade önskvärdheten av att andra med den nu förevarande

närstående frågor gjordes till föremål för prövning och uppehöll

sig särskilt vid reglerna om sättet för inbetalning av aktiekapitalet, som

enligt ämbetsverkets uppfattning nära sammanhängde med revisionsspörsmålet.

Såsom förut framhållits har lagutkastets utarbetande förestavats av

önskan att snarast få avhjälpt en mera påfallande brist på ett för det all

männa intresset viktigt område av aktiebolagslagstiftningen. De föreslagna

nya bestämmelserna hava härvid enligt sakens natur måst anknytas

till aktiebolagslagens övriga stadganden sådana dessa för närvarande

äro utformade. Det kan emellertid icke förnekas att det på detta område

är förknippat med vissa olägenheter att framgå på de partiella reformernas

väg. Sålunda torde vara ostridigt att aktiebolagslagen kräver en omarbetning,

sträckande sig över centrala delar av lagstiftningen. Behovet

härav har trängt sig fram med sådan styrka att eventuellt nu skeende

ändiingai pa enstaka punkter icke kunna giva fog för ett dröjsmål med

en mera vittsyftande omarbetning. Och vid en sådan kan lagen i revisionsfrågan

närstående spörsmål tänkas erhålla en omgestaltning som påverkar

även nämnda frågas lösning.

Ett övervägande av de olika synpunkter som inverka på frågans bedömande

har fört mig till den ståndpunkten att man för att säkra

ett bestående gott resultat av eu reform i revisionsfrågan gör bäst i att

upptaga den till behandling i det större sammanhang varom nyss nämnts.

Med hänsyn till vad förut anförts kan jag dock ej förorda denna väg

under annan förutsättning än att arbetet efter den vidare linjen igångsättes

så snart sig göra låter. Även synes mig med skäl kunna ifrågasättas

att, i avbidan på ny lagstiftning, till fullföljande av fondbörsstyrelsens

initiativ i börsordningen meddela föreskrifter, varigenom såsom

allmänt villkor för att aktie eller obligation må göras till föremål för

handel och notering å fondbörsen stadgas, att en av revisorerna i vederbörande

bolag skall vara av handelskammare i riket auktoriserad revisoi.

Denna fråga torde komma att upptagas av chefen för finansdepartementet.

Jag ämnar således föreslå att en utredning igångsattes rörande en al!

män omarbetning av aktiebolagslagstiftningen. Denna bör därvid i sin

helhet göras till föremål för granskning. Bland frågor vilka böra ägnas

särskild uppmärksamhet hava en del redan förut antytts. Dit hör

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts proposition nr 205.

spörsmålet huruvida alltefter företagens beskaffenhet bör i lagstiftningen

införas på olika sätt reglerade former av aktiebolag. En viktig

fråga gäller förvaltningens ordnande, förvaltningsorganets sammansättning,

dess förhållande till aktieägarna och ansvarigheten för förvaltningen;

bland annat bör undersökas ändamålsenligheten av något system

ungefärligen motsvarande det tyska, innebärande en klyvning av funktionerna

såsom företagsledning och såsom övervakande representantskap för

aktieägarna. Kevisionsf rågan bör upptagas i hela sin vidd; undersökningen

bör således omfatta icke blott reglerna om revisorernas tillsättande

och deras kompetens utan även vilka närmare bestämmelser må erfordras

rörande deras verksamhet samt granskningens föremål och omfattning.

Under övervägande bör jämväl tagas huruvida ändrade bestämmelser tarvas

för betryggande anordningar i fråga om aktiebolags bildande samt

om sättet för inbetalning av aktiekapitalet och förändringar av detsamma.

Befogad synes vidare en omprövning av bestämmelserna om upprättande

av balansräkning m. m. i syfte att klara och fullständiga upplysningar föreligga

till bedömande av företagets ställning. Icke minst betydelsefullt

är det av aktiebolagslagstiftningen ännu obeaktade spörsmålet i vad. mån

särskilda bestämmelser påkallas i anledning av den numera allmänt använda

företagsformen med huvudbolag och dotterbolag samt beträffande

koncerner. Övervägas bör ock vad som kan åtgöras för att trygga aktieägarminoritets

behöriga intressen — en fråga som torde vara av särskild

vikt beträffande nyss omförmälda företagsformer. Här ha blott i korthet

angivits några av de uppgifter som möta vid utredningen. Säkerligen

kommer man vid eu allmän översyn av lagstiftningen i ämnet att jämväl

ställas inför en mångfald andra spörsmål. Exempelvis kan erinras om

den vid Kooperativa förbundets kongress sistlidet år beslutade framställningen

till Kungl. Maj:t om förbättringar i lagstiftningen rörande

kapitalbildningen inom aktiebolag.

Den maktpåliggande utredningsuppgift som en omarbetning av aktiebolagslagstiftningen

innebär torde böra anförtros åt en kommitté. Dess

sammansättning synes lämpligen kunna begränsas till en ordförande och

lyra ledamöter, varjämte en sekreterare med juridisk utbildning torde

böra ställas till kommitténs förfogande. Eventuellt behov av speciell sakkunskap

i vissa detaljfrågor synes lämpligen kunna fyllas genom till

kallande av särskilda sakkunniga.

Kostnaderna för kommittén under nästkommande budgetår torde icke

kunna helt bestridas inom ramen för det väsentligt nedsatta ordinarie

anslag (135,000 kronor) som för nämnda budgetår anvisats till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga, med mindre betänkligt intrång

sker i de utredningsuppgifter för vilka anslaget ursprungligen

beräknats. Ehuru sålunda ett särskilt anslag lärer bliva av behovet

påkallat, torde likväl eu ökning av andra huvudtitelns utgiftssumma på

grund härav kunna undvikas. Under punkt |10| av nämnda huvud
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

titel i statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till bestridande av kostnader

för delning av Svea liovrätt såsom extra reservationsanslag beräkna

ett belopp av 20,000 kronor. Vid anmälan av detta anslagsbehov omnämnde

jag, att den inom departementet i ämnet igångsatta utredningen då

ännu ej blivit slutförd. Det har nu visat sig att densamma icke kan, såsom

beräknat var, fullbordas å sådan tid att proposition i ämnet kan

föreläggas innevarande års riksdag, i följd varav, på sätt genom skrivelse

till riksdagen denna dag (nr 204) blivit anmält, medel för sagda ändamål

ej komma att erfordras för budgetåret 1933/1934. En verkställd

beräkning ger anledning antaga att, därest ett särskilt anslag till enahanda

belopp —- 20,000 kronor — ställes till förfogande för den nu ifrågasatta

utredningen, det belopp som därutöver må kunna erfordras för

utredningens bedrivande under budgetåret skall kunna bestridas ur det

ordinarie kommittéanslaget för samma budgetår.»

I enlighet med vad sålunda anförts hemställer föredraganden, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till bestridande av kostnader för

utredning rörande omarbetning av aktiebolagslagstiftningen för budgetåret

1933/1934 under andra huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag

å 20,000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till innevarande års

riksdag skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Axel Wennerholm.

380724. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. 1LU 1933:46 Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändrade bestämmelser i fråga örn revisorers tillsättande m. m. s. 3 i texten
  2. Rskr. 1933:168 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag till bestridande av kostnader för utredning rörande omarbetning av aktiebolagsl a1 i texten
  3. SU 1933:52 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande av kostnader för utredning rörande omarbetning av aktiebolagslagstiftningen. s. 11 i texten