Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning örn fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättningsoch utskänkning sskatt å spritdrycker

1933-01-03 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:60, Med förslag till förordning örn fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättningsoch utskänkning sskatt å spritdrycker

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

1

Nr 60.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

örn fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 (nr

155) angående omsättnings- och utskänkning sskatt å spritdrycker;

given Stockholms slott den 3 januari 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till förordning om fortsatt tillämpning av förordningen

den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami.

Nr 60.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 60.

Förslag

till

förordning örn fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923

(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Härigenom förordnas, dels att förordningen den 8 juni 1923 angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker, vilken förordning gäller

intill utgången av juni månad 1933, skall äga fortsatt tillämpning efter

nämnda tidpunkt intill utgången av juni månad år 1934, dels ock att 2 och

3 §§ i förordningen skola, 3 § i nedan angivna delar, från och med dag,

som av Kungl. Majit bestämmes, hava följande ändrade lydelse:

2 §.

1 mom. Omsättningsskatt upptages vid detaljhandelsbolagens inköp av

spritdrycker och utgår dels med en grundavgift av 1 krona 60 öre, för liter

räknat, dels med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas

vid inköp av dryckerna i buteljerat skick.

Detaljhandelsbolagen äga att efter grunder, som av kontrollstyrelsen fastställas,

vid försäljningen av spritdryckerna göra sig betäckta för omsättningsskatten.

2 moni. För spritdrycker, som jämlikt av Kungl. Majit med stöd av 3 §

3 mom. eller 10 § 5 mom. förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning

av rusdrycker meddelade föreskrifter hos partihandelsbolag inköpas

eller till riket införas, skall omsättningsskatt likaledes upptagas med belopp,

som beräknas på sätt i 1 mom. stadgas; dock skall, därest dryckerna

försäljas å fat, den efter procent å inköpspriset utgående delen av skatten

beräknas å det belopp, som, oavsett skatten, utgör dryckernas pris vid

dylik försäljning.

3 §.

Sker inköp av spritdrycker hos partihandelsbolag, skall vid dryckernas

betalning omsättningsskatt för desamma erläggas till partihandelsbolaget;

och åligger det bolaget att i den ordning, Kungl. Majit bestämmer, till

statsverket erlägga omsättningsskatten.

Vid inköp — — — köpeskillingens storlek.

Den, som enligt kontrollstyrelsens i föreskriven ordning meddelade tillstånd

till riket inför spritdrycker, skall genom insättning å statsverkets

giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning erlägga å dryckerna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

3

belöpande omsättningsskatt. Till grund för den efter procent utgående delen

av skatten skall läggas inköpspriset jämte tull- och fraktkostnader. Importören

har att i samband med ansökning örn införseltillstånd hos kontrollstyrelsen

ställa av styrelsen godkänd säkerhet till erforderligt belopp för å

spritdryckerna belöpande omsättningsskatt. Det åligger kontrollstyrelsen att

vid beviljandet av tillstånd till införseln meddela de föreskrifter, som erfordras

för erhållande av en betryggande kontroll å utgörandet av omsättningsskatten,

ävensom att övervaka, att skatten vederbörligen inbetalas

till statsverket.

!

:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av

spritdrycker upptagits en särskild skatt. Gällande bestämmelser i ämnet

innefattas i förordningen den 8 juni 1923 (nr 155), med däri genom förordningarna

den 20 juni 1924 (nr 228), den 22 mars 1929 (nr 42) samt den

31 januari och den 22 juni 1932 (nr 13 och 290) vidtagna ändringar. Enligt

dessa bestämmelser upptages omsättningsskatt vid detaljhandelsbolagens

inköp av spritdryckerna och utgår dels med en grundavgift av 1

krona för liter och dels med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad,

betingas vid inköp av dryckerna i buteljerat skick. Utskänkningsskatten

upptages för spritdrycker, vilka utskänkas, och utgår med

2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra

spritdrycker; renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt

är fritt från utskänkningsskatt.

En sammanfattning av de vid olika tider gällande skattesatserna utvisar

följande:

Giltighetstid för skattesatserna

Omsättningsskatt

Utskänk-

ningsskatt

kr. för Uter

Grund-

avgift

kr.

Procentu- ell avgift

%

Vt 1920 s0/e 1921 ..................................................

_

25

2

»/» 1921 30/e 1922 ...................................................

—

50

4

i/7 1922 80/fl 1923 ...................................................

65

4

‘/t 1923—30/e 1926 ...................................................

—

1 50

ao—2—4

Vt 1926—*% 1929 ...................................................

—

50

0

1

to

1

Vt 1929 51/i 1932 ...................................................

—

55

2 0—2—4

''/a 1932—30/e 1932 ..................................................

0.60

55

20—2—4

Vt 1932 1 * 3% 1933 ..................................................

1.00

60

1

CM

1

O

Cl

Omsättnings- och utskänkningsskattens beräknade, respektive influtna

avkastning under olika budgetår framgår av följande sammanställning:

1 Omsättningsskatten för renat egentligt brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt

för sprit utgick under ifrågavarande tid efter det pris, drycken skulle betingat vid inköp å fat.

3 Renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt är från och med den 1 juli

1923 fritt från utskänkningsskatt; för annat egentligt brännvin utgör utskänkningsskatten 2

kronor för liter och för övriga spritdrycker 4 kronor för liter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 60. 5

Budgetår

Beräknat

milj. kr.

Influtet

milj. kr.

Budgetår

Beräknat

milj. kr.

Influtet

milj. kr.

1920

20.0

17.3

1926/1927 ..........

38.0

37.2

1921

46.s

1927/1928 ............

36.o

37.8

1922

67.0

1928/1929 ...........

37.6

37.8

1993 8<y6

35.0

27.B

1929/1930 ............

38.6

40.1

1923/1924 ...

43.7

39.6

1930/1931 ...........

40.0

40.6

1924/1925

38.0

38.0

1931/1932 ............

40.0

44.9

1925/1926 ............

38.o

37.2

1932/1933 ............

68.0

Bestämmelserna angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

hava plägat av riksdagen antagas allenast för ett år i sänder

och gälla för närvarande intill innevarande budgetårs slut. Då i statsverkspropositionen

till årets riksdag förutsattes, att ifrågavarande skatteform

skall äga tillämpning även under nästkommande budgetår, torde

nu åt bestämmelserna böra förlänas förlängd giltighet intill utgången

av juni månad 1934. Vid anmälan inför Kungl. Majit av finansplanen

har jag emellertid tillkännagivit min avsikt att föreslå en utvidgning

och en höjning av omsättningsskatten å spritdrycker, varigenom denna

skatt kunde beräknas inbringa ytterligare 13 miljoner kronor. I samband

med anmälan av frågan örn fortsatt tillämpning av förordningen

angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker ber jag,

enligt vad jag sålunda tillkännagivit, få framlägga förslag dels örn utsträckning

av omsättningsskatten att avse jämväl sprit och andra spritdrycker,

som jämlikt bestämmelserna i tvenne särskilda kungörelser den

18 december 1918, nr 987 och 989, försäljas eller importeras för användning

till vetenskapligt, medicinskt, farmaceutisk^ tekniskt, industriellt eller

likartat ändamål, dels ock örn viss höjning av omsättningsskatten.

Börande det förra av nyssnämnda båda spörsmål har undersökning

verkställts inom finansdepartementet. Besultatet av undersökningen har

sammanfattats i en promemoria, däri till en början lämnas en redogöJ

reise rörande nu gällande bestämmelser i fråga örn tillhandahållandet

av sprit för tekniska och industriella samt därmed jämförliga ändamål,

Härutinnan anföres i huvudsak följande:

För nu angivna ändamål tillhandahålles dels sprit, som icke är föremål

för alkoholbeskattning i någon form (skattefri sprit), dels ock sprit,

för vilken brännvinstillverkningsskatt erlagts (skattelagd sprit).

Tillhandahållandet av den skattefria spriten regleras genom förordningen

den 1 juli 1918 (nr 508) angående handel med skattefri sprit. Med

utfärdandet av denna förordning åsyftades huvudsakligen att skapa sådana

former för försäljning av sprit för ifrågavarande ändamål, att, på

samma gång sorn skäliga krav på en lätt tillgång till prisbillig sprit tillgodosågos,

statens skatteintresse ävensom nykterhetsintresset bereddes

vederbörligt skydd genom effektiva åtgärder till förhindrande av att

denna sprit användes till förtäringsändamål. Det medel, som i sistnämnde

syfte står till förfogande, är en verksam denaturering, som förhindrar

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

missbruk av spriten. Beträffande sättet för denatureringen lämnas i förordningen

närmare föreskrifter.

Användningen av skattefri sprit har erhållit en betydande omfattning.

Bortsett från motorspriten, för vilkens tillhandahållande gälla särskilda

bestämmelser, uppgick försäljningen av skattefri sprit under vart och

fett av åren 1928—1931 till respektive 5.i miljoner, 5.5 miljoner, 6.i miljoner

och 6.9 miljoner liter. Försäljningspriset är för närvarande hos detaljhandlare

62 öre per liter i poster intill 5 liter och 56 öre per liter i större

hoster samt vid inköp direkt hos partihandlaren, aktiebolaget Skattefri

sprit, i regel 46 öre per liter.

Viss teknisk och industriell eller därmed jämförlig verksamhet kräver

emellertid tillgång till sprit, som icke denaturerats i enlighet med föreskrifterna

i förutnämnda förordning. För dylika fall är möjlighet beredd

för vederbörande att inköpa skattelagd sprit eller tillgodose behovet genom

import. Med stöd av bestämmelserna i 3 § 3 mom. och 10 § 5 mom.

rusdrycksförsäljningsförordningen hava nämligen i förutnämnda kungörelser

den 18 december 1918 meddelats föreskrifter angående försäljning

och import av sprit och andra spritdrycker för vetenskapligt, medicinskt,

farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål. För såväl inköp

som import enligt nämnda kungörelser erfordras kontrollstyrelsens

tillstånd. Systembolag äger dock på de villkor, kontrollstyrelsen bestämmer,

försälja alkoholhaltig vara för nu avsedda ändamål utan att styrelsens

tillstånd inhämtas. Systembolagens försäljning på grund av detta

medgivande är dock av synnerligen ringa omfattning. Import av sprit

eller andra spritdrycker med stöd av kungörelsen nr 989 år 1918 har förekommit

allenast vid något enstaka tillfälle och är praktiskt taget utan

betydelse.

Till belysning av den omfattning, i vilken skattelagd sprit och andra

spritdrycker komma till användning enligt för utberörda kungörelse den

18 december 1918, nr 987, meddelas i promemorian följande sammanställning

över de hos aktiebolaget Vin- och spritcentralen åren 1930 och 1931

inköpta myckenheterna sprit, i volymliter räknat:

19 3 0

19 3 1

Användning

Sprit

Andra

sprit-

drycker

Summa

Sprit

Andra

sprit-

drycker

Summa

Hårvatten .................................

153,889

__

153,889

153,900

__

153,900

Eau-de-cologne ..........................

73,081

—

73,08!

73,364

—

73,364

Ättiketerpreparat ........................

12,243

—

12,243

12,670

—

12,670

Parfymer..................................

12,621

—

12,621

8,969

—

8,969

Toalettvatten ..............................

31,546

—

31,546

17,950

—

17,950

Munvatten .................................

13,246

—

13,246

14,737

—

14,737

Essenser ....................................

62,378

3,301

65,679

60,631

4,203

64,834

Konditorivaror...........................

39,161

31,570

70,731

40,483

31,212

71,695

Läskedrycker ...........................

1,798

22

1,820

1,354

48

1,402

Apoteksvaror..............................

221,274

11,069

232,343

225,066

11,208

236,274

Medicinskt bruk vid sjukvårdsinrätt- ningar ....................................

406

2,082

2,488

237

2,524

2,761

Övriga ändamål...........................

40,988

897

41,885

42,885

1,895

44,780

662,631

48,941

711,572

652,246

51,090

703,336

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

Härtill kommer systembolagens försäljning av sprit och andra spritdrycker

för vissa hithörande ändamål, utgörande år 1930 10,080 liter sprit

och 26,152 liter andra spritdrycker samt år 1931 10,201 liter sprit och

29,259 liter andra spritdrycker.

Under rubriken essenser i sammanställningen ingå liköressenser, konjaksessenser

och andra för spritdrycker avsedda tillsatsmedel, alltså

varor, som skola ingå i olika slag av konsumtionsalkohol. För

framställande av konditorivaror och läskedrycker användas i icke obetydlig

grad alkoholhaltiga varor, bland annat eau de vie, likörer, arrak

och rom. Den nuvarande årliga förbrukningen av sprit och spritdrycker,

som för tillverkning av toalettmedel, essenser, konditorivaror och

läskedrycker inköpas direkt hos Vin- och spritcentralen, kan uppskattas

till omkring 375,000 å 400,000 liter sprit och omkring 35,000 liter spritdrycker.

Apoteken inköpa spritvaror dels för försäljning på grund av läkarerecept,

dels ock för beredning inom apoteken av skilda slag av läkemedel.

Från Vin- och spritcentralen inköpte apoteken vartdei’a året 1930

och 1931 omkring 225,000 liter sprit och omkring 11,000 liter spritdrycker.

Vad beträffar försäljningen av sprit till medicinskt bruk vid sjukvårdsinrättningarna

framhålles, att de statliga och kommunala sjukvårdsanstalterna

— liksom offentliga läroanstalter, museer och undersökningslaboratorier

— erhålla tilldelning av odenaturerad skattefri sprit (omkring

100,000 liter årligen) och att försäljning av sprit enligt ifrågavarande

kungörelse avser allenast de privata anstalterna. Den till dessa anstalter

försålda skattelagda spriten, uppgår till jämförelsevis små kvantiteter.

Denna försäljning torde komma att ytterligare minskas, enär,

enligt vad som inhämtats, kontrollstyrelsen har under övervägande att

i största möjliga utsträckning medgiva även privata sjukhus, beträffande

vilka tillräcklig säkerhet mot missbruk kan anses föreligga, tillstånd

att inköpa skattefri odenaturerad sprit.

Den i sammanställningen upptagna gruppen »övriga ändamål» avser

huvudsakligen beredning annorstädes än å apotek av apoteksvaror i

egentlig mening ävensom vissa ej hit hänförliga läkemedel, såsom blyvatten,

jodsprit, såpsprit och tanddroppar, samt vidare tillverkning av

fixérsprit och fläckurtagningsmedel m. fl. smärre artiklar, klichéer,

glödlampor och speglar ävensom instrument, såsom alkoholometrar,

sackarometrar, aerometrar och kompasser. Även hänföres till denna

grupp beredning av vissa närings- och njutningsmedel, såsom charkuterivaror,

torrjäst, torrmjölk, saft, sylt, marmelad, kaviar, likörsirap

och tobaksvaror. Slutligen omfattar ifrågavarande grupp konserverings-,

laboratorie- och kemigrafiska ändamål. Den årliga förbrukningen

av sprit och spritdrycker för samtliga under denna grupp angivna

ändamål kan beräknas till omkring 40,000 liter sprit och 1,000 å 2,000

liter spritdrycker.

Beträffande den beskattning, som sprit och andra spritdrycker, avsedda

för ifrågavarande ändamål, äro underkastade, påpekas i promemorian,

att denna utgöres av allenast brännvinstillverkningsskatten,

som utgår med 65 öre för liter brännvin av normalstyrka,

motsvarande för en liter sprit av 95 procent alkobolstyrka cirka 1

krona 23 öre. Däremot drabbas dessa förbrukares spritinköp icke av

omsättningsskatten, enär denna, såsom förut blivit antytt, för närvarande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

är så anordnad, att den upptages allenast vid de av systembolagen verkställda

inköpen av sprit och övriga spritdrycker. Detta förhållande kommer

också till synes i en avsevärd skillnad mellan priset å sprit, inköpt

hos Vin- och spritcentralen, och priset å sprit, som inköpes hos systembolag.

Ifrågavarande prisskillnad belyses av följande sammanställning:
-

Varuslag

Nuvarande

pris hos parti- handelsbola- get (utan om- sättningsskatt)

Nuvarande

pris hos

systembolag

Pris hos parti- handelsbolag,

omsättnings- skatt inbe- räknad

Därav

omsättnings-

skatt

kr.

kr.

kr.

kr.

Exportsprit (cellulosa) 95 % ...............

1 1.81

8.80

1 3.90

2.09

» (annan) 95 % ..................

1 2.26

8.90

1 4.62

2.36

» (apoteks-) 91% ..............

1 2.06

—

'' 4.8 0

2.24

Eau de vie (en-stjärnig).....................

2.28

5.40

4.64

2.36

f 46 % ......................

Årrak......... <

5.86

10.95

9.5 7

4.21

l 58 % ........................

6.15

12.40

10.84

4.6 9

Rom ......... (<e% ........................

4.44

9.25

8.10

3.66

1 58 % ........................

7.5 5

15.oo

13.08

5.63

, f Bols (75 cl.) ...............

6.11

12.10

10.58

4.4 2

l förtappad (667» cl.) ...

3.61

7.85

6.44

2.83

f Bols (halv-liter) .........

5.66

11.00

9.56

3.90

1. Svensk (halv-liter) ......

1.66

3.60

3.16

1.60

De höga priserna å exportsprit vid inköp hos systembolag föranledas

därav, att desamma med hänsyn till alkoholhalten hos dylik sprit måst

fastställas i förhållande till utminuteringspriset å vanligt renat brännvin.

I övrigt må anmärkas, att i samtliga priser vid inköp hos systembolag

även ingå bolagens beräknade detaljhandelsvinst med 25 procent

å inköpspriset, omsättningsskatten oberäknad, dock lägst 75 öre per liter.

Härav föijer, att, även örn omsättningsskatt uttages vid inköp enligt 1918

års nyssberörda kungörelse, de av partihandelsbolaget härvid tillämpade

priserna likväl böra bliva lägre än systembolagens priser.

I promemorian framhålles därefter, att beskattningen av konsumtionsalkohol

och därmed även inköpspriset å dithörande varor numera nått

sådan höjd, att det i betraktande av svårigheten att utöva en betryggande

kontroll över användningen kan anses innebära vissa risker ur fiskaliska

och andra synpunkter att alltjämt tillhandahålla icke denaturerad sprit

för här avsedda tekniska eller liknande ändamål utan annan beskattning

än den, som motsvaras av brännvinstillverkningsskatten. Även med hänsyn

till statsfinansiella förhållanden har det ansetts höra tagas under

övervägande, huruvida icke dylik sprit bör vara underkastad omsättningsskatt.

De skäl för en sådan omläggning av beskattningen, som i promemorian

närmare utvecklats, torde kunna sammanfattas sålunda:

Pris utan glas; i övriga priser inberäknas ersättning för glas med 30 öre.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts proposition nr 60.

Till betydande del äro de produkter, för vilkas framställning skattelagd

sprit kommer till användning, att anse såsom i mer eller mindre utpräglad

grad lyxbetonade eller umbärliga varor, vilka utan olägenhet kunna bära

en ökad alkobolbeskattning. Hit höra i främsta rummet de alkoholhaltiga

toalettmedlen, såsom hårvatten, eau-de-cologne, parfymer, diverse kosmetiska

preparat m. m. Med nu nämnda tillverkningar torde i förevarande

hänseende böra likställas användningen av alkoholhaltiga varor

inom choklad- och sötvaruindustrien samt vid konditorier och läskedrycksfabrikör

ävensom för framställning av vissa för spritdrycker avsedda

tillsatsmedel, såsom likör- och konjaksessenser m. m.

Beträffande särskilt de alkoholhaltiga toalettmedlen har i promemorian

erinrats, att den inhemska tillverkningen på detta område kommit i en i

viss mån gynnad ställning genom de vid 1932 års riksdag beslutade tillläggstullarna

å vissa hithörande artiklar, vilka försvåra utländsk konkurrens.

Bland de ändamål, för vilka skattelagd sprit användes, ingår — såsom

framgår av förut återgivna uppgifter — även beredning annorstädes än

å apotek av apoteksvaror i egentlig mening ävensom vissa ej hit hänförliga

läkemedel. De tillverkare, som här avses, bedriva i flertalet fall även

fabriksmässig tillverkning av alkoholhaltiga toalettmedel. Bland annat

med hänsyn härtill torde det ur kontrollsynpunkt icke böra ifrågakomma

att, därest omsättningsskatten utsträckes att avse sprit för tekniska ändamål,

från beskattningen undantaga sprit, som användes vid beredning av

nu avsedda preparat.

I vissa fall, där för närvarande icke denaturerad sprit begagnas för tekniska

ändamål, synes denaturerad skattefri sprit kunna utan olägenhet

användas. Så torde vara fallet vid framställning av klichéer, glödlampor

och speglar m. m., där tillverkarna redan nu i ej ringa utsträckning

betjäna sig av denaturerad sprit. Inom dylika tillverkningsgrenar

kunna alltså eventuella svårigheter till följd av skattehöjningen undvikas

genom en övergång i större omfattning till användning av denaturerad

sprit. I andra fall åter är den kvantitet sprit, som erfordras

vid tillverkningen, förhållandevis så ringa, att en skattehöjning icke i

nämnvärd grad skulle öka tillverkningskostnaderna.

Vad slutligen beträffar användningen av sprit för medicinskt bruk framgår

av förut lämnade uppgifter, att den till sjukvårdsinrättningar försålda

skattelagda spriten uppgår till mycket obetydliga kvantiteter. Vid sådant

förhållande torde olägenheter icke böra möta att utsträcka omsättningsskattens

tillämpning att omfatta även det relativt begränsade antal

fall, då sjukvårdsinrättningar inköpa skattelagd sprit.

Omsättningsskattens utvidgning till att avse sprit, som tillhandhålles

apoteken, torde icke kunna undgå att medföra prisfördyring ä vissa läkemedel.

Då emellertid enligt den företagna utredningen sprit, som användes

vid tillverkning annorstädes än å apotek av apoteksvaror och av

de s. k. frigivna läkemedlen, bör beläggas med omsättningsskatt, kommer

ett fritagande av apoteksspriten från denna skatt att leda till att den utom

apoteken bedrivna nyssnämnda tillverkningen försättes i en ekonomiskt

sett ogynnsammare ställning än apotekens, och att på detta sätt en ojämnhet

i konkurrensen på detta område skulle uppstå. Skäl föreligger alltså

för att omsättningsskatt bör uttagas även å apoteksspriten, varigenom likartad

beskattning skulle ernås för samtliga ändamål, för vilka inköp av

sprit enligt 1918 års kungörelse äger rum. Priset å do å apotek förekommande

spritdryckerna är för närvarande, för liter uträknat enligt här

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

för tillämpade grunder, lägre än vid inköp hos systembolag. En liter tvåstjärnig

eau de vie, som å systembolag kostar 6 kronor, betingar sålunda

å apotek ett pris av 5 kronor 5 öre. Priset å en liter billigaste exportsprit

är å systembolag 8 kronor 30 öre, under det att en liter ren sprit å apotek

kostar 3 kronor 81 öre. Efter påförandet av omsättningsskatt bomme det

beräknade apotekspriset å en liter av nämnda eau de vie att uppgå till 8

kronor 55 öre, alltså 2 kronor 55 öre mer än å systembolag. Däremot skulle

priset å en liter ren sprit å apotek även efter spritens belastande med omsättningsskatt

bliva lägre än å systembolag, eller 7 kronor 48 öre för liter å

01 procent alkoholstyrka.

I promemorian har beräknats, att en utvidgning av omsättningsskatten

till att avse sprit oell andra spritdrycker, som inköpas enligt

1918 års ifrågavarande kungörelse, skulle med nu gällande skattesatser

tillföra statsverket en inkomstökning av 1.5 miljon kronor för år. Härav

folie 0.5 miljon kronor på den sprit, som försåldes till apotek.

Beträffande frågan örn uttagande av omsättningsskatt å alkoholhaltiga

varor, som importeras för tekniskt bruk, har i promemorian anförts

huvudsakligen följande.

Vid den import av sprit och andra spritdrycker, till vilken i det föregående

åsyftade förbrukare kunna enligt 2 § 1 mom. i den förut omnämnda

kungörelsen nr 989 år 1918 erhålla kontrollstyrelsens tillstånd, utgår

tull med de vid numren 154—158 i tulltaxan angivna belopp. För sprit

på fat utgör tullsatsen 1 krona per liter å 50 procent alkoholstyrka.

Denna tullsats är av sådan storlek, att förbrukare av sprit för hithörande

ändamål hittills i regel avhållits från att importera sprit. Skulle

emellertid det inhemska spritpriset undergå sådan väsentlig förhöjning,

som omsättningsskattens påläggande skulle medföra, bleve det lönande

för förbrukaren att anlita utvägen att med stöd av bestämmelserna

i sistnämnda kungörelse importera den erforderliga varan. En åtgärd

för borteliminerande av denna konsekvens av omsättningsskattens

prisförhöjande inverkan vore att vidtaga en motsvarande höjning av

sprittullarna. Samma syfte torde emellertid härvidlag på lämpligare

sätt kunna ernås därigenom, att den importerade spritvaran i stället

belägges med omsättningsskatt. Till förebild för en sådan anordning

tjäna de bestämmelser, som i 3 § förordningen angående omsättningsoch

utskänkningsskatt å spritdrycker äro meddelade rörande uttagande

av omsättningsskatt vid systembolags import av spritdrycker. Motsvarande

bestämmelser synas därför böra införas i nämnda paragraf

även beträffande spritdrycker, som importeras med stöd av kungörelsen

nr 989 år 1918. För säkerställande av statens skatteintresse torde dessa

bestämmelser böra innefatta stadgande örn skyldighet för dylik importör

att i samband med ansökan örn importtillstånd hos kontrollstyrelsen

ställa godkänd säkerhet för skattens erläggande. I övrigt torde det böra

åvila kontrollstyrelsen att i samband med beviljandet av importtillstånd

meddela de föreskrifter, som erfordras för ernående av en betryggande

kontroll å uttagandet av omsättningsskatt i dylikt fall, ävensom att övervaka,

att skatten vederbörligen inbetalas till statsverket.

Över promemorian jämte därvid fogat förslag till författningsbestämmelser

i ämnet hava utlåtanden avgivits av generaltullstyrelsen, kontroll
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majrts proposition nr 60.

styrelsen, kommerskollegium, Sveriges kemiska industrikontor och medicinalstyrelsen.

Kontrollstyrelsen har överlämnat ett av styrelsen för

aktiebolaget Vin- och spritcentralen avgivet yttrande, och kommerskollegium

har vid sitt utlåtande fogat en av kollegium från Sveriges färgliandlares

riksförbund införskaffad skrift i ämnet.

Generaltullstyrelsen har anfört, att ur de synpunkter, som det ankomme

på styrelsen att företräda, icke någon principiell invändning vore

att göra mot förslaget, samt vidare anfört bland annat följande:

Styrelsen hade sökt hilda sig en uppfattning, huruvida den i promemorian

föreslagna ökade spritheskattningen skulle innebära en så avsevärd

belastning av den inhemska tillverkningen av vissa varor, att

en höjning av gällande tullskydd för de näringsgrenar, som komme att

beröras av skatteökningen, vore erforderlig. Såvitt styrelsen därvid

kunnat finna, skulle den skärpta spritbeskattningen icke med nödvändighet

behöva medföra några tullförhöjningar, i varje fall icke för de

mera betydande artiklarna på området. En stor del i handeln förekommande

varor, som innehölle sprit eller vid vilkas framställning sprit

eljest komme till användning, vore nämligen av sådan beskaffenhet, att

tillverkaren kunde begagna sig av skattefri sprit.

Vad anginge sådana sprithaltiga varor, som hade en lyxbetonad karaktär,

såsom essenser, lukt- eller toalettvatten, parfymer och vissa

kosmetiska medel, vilka varor i detta sammanhang vöre av den största

betydelsen, syntes kunna sägas, att nu gällande tullar jämte de år 1932

införda tilläggstullarna innebure ett så betydande skydd för den inhemska

tillverkningen, att denna hade möjlighet att bära en ökad beskattning

av spriten.

Kontrollstyrelsen, som icke framställt någon anmärkning mot förslaget,

har framhållit, bland annat, att hart när oöverstigliga svårigheter

förefunnes för en klassificering av apoteksspriten med hänsyn till

användningen. Styrelsen erinrar vidare därom, att skattefri sprit, oavsett

vilket denatureringsmedel som användes, för närvarande av styrelsen icke

tilldelades för framställning av lyx- eller överflödsvaror; anförda besvär

över styrelsens beslut i tvenne dylika fall hade av Kungl. Majit avslagits.

Styrelsen utginge från att någon ändring i denna princip icke skulle inträda

genom den föreslagna ändringen i spritbeskattningen.

Styrelsen för aktiebolaget Vin- och spritcentralen har meddelat, att

det ifrågasatta uttagandet av omsättningsskatt jämväl för sprit och

andra spritdrycker, som hos bolaget inköpas enligt 1918 års kungörelse,

kunde utan större svårighet praktiskt genomföras på sätt i förslaget

tänkts och skattemedlens inflytande i en för staten betryggande ordning

kontrolleras enligt samma grunder, som gällde för uppbörd av nu

utgående omsättningsskatt. Styrelsen har vidare förklarat sig icke hava

något att erinra mot viss formell jämkning, som vid omsättningsskattens

utsträckande påkallades i G § tredje stycket i det mellan staten

och aktiebolaget Vin- och spritcentralen den 15 oktober 1930 träffade

avtalet angående upplåtande åt bolaget av rätt att idka partihandel

ined rusdrycker.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

Kommerskollegium har uttalat, att de i promemorian lämnade uppgifterna

rörande förbrukningen för olika ändamål av sådan sprit, å vilken

uttagande av omsättningsskatt ifrågasattes, gåve vid handen, att ur

synpunkten av de intressen kollegium närmast ägde att företräda, nämligen

industriens och handelns, skattläggning av dylik sprit ställde sig

något olika för olika användningsändamål. Härom har kollegium vidare

anfört huvudsakligen följande:

Till en grupp för sig borde räknas framställning av eau de cologne, parfymer,

_ essenser, konditorivaror, konfekt, läskedrycker, fixérsprit, fläckuttagningsmedel,

luftreningsmedel, malpreparat m. fl. smärre artiklar,

klichéer, glödlampor, speglar, diverse instrument (såsom alkoholometrar,

sackarometrar, aerometrar och kompasser), vissa närings- och

njutningsmedel (såsom charkuterivaror, torrjäst, torrmjölk, saft, sylt,

marmelad, kaviar, likörsirap och tobaksvaror) samt konserverings-, laboratorie-

och kemigrafiska ändamål. I fråga örn dessa ändamål syntes

gälla, antingen att produkterna hade karaktär av lyx- eller eljest umbärliga

varor, eller att spritförbrukningen vore av ringa omfattning, eiler

att möjlighet torde finnas att i viss utsträckning ersätta den skattelagda.

spriten med skattefri eller rent av med andra skattefria lösningsoch

tillsatsmedel än sprit. En detaljgranskning av de förhållanden, under

vilka sprit för nämnda bruk nyttjades, skulle sannolikt uppdaga

många fall, där för skattefri sprit kunde av kontrollstyrelsen medgivas

speciella denatureringsmedel, så beskaffade, att tekniska ''hinder icke

mötte för att ersätta den rena spriten med på sådant sätt denaturerad.

Uppenbarligen skulle råvarukostnaden stiga för en del hithörande

större artiklar, såsom eau de cologne, parfymer, essenser och sötvaror.

Kollegium hade inhämtat, att man inom motsvarande industrigrenar

hyste farhågor för att den därvid ofrånkomliga stegringen av utförsäljningsprisen

skulle medföra en väsentlig minskning av konsumtionen och

därigenom hårt drabba industriföretagen. Det syntes påtagligt, att

ifrågavarande industrier, som huvudsakligen arbeta för hemmamarknaden,

i nuvarande situation gynnades bland annat av den svenska valutans

depreciering och vissa år 1932 införda svenska tilläggstullar. Vidare

syntes spänningen mellan råvarupris och detaljpris å färdig vara

på^ifrågavarande områden fortfarande vara högst avsevärd.

Kollegium ansåge, att uttagande av omsättningsskatt från omförmälda

grupp förbrukare, av här avsedd sprit icke torde medföra sådana generella

rubbningar i de ekonomiska förutsättningarna för tillverkning och

försäljning av avsedda produkter, att beskattningen i fråga vore otillrådlig.

Att konsumtionen av »andra spritdrycker» (eau de vie, likörer o. d.)

för beredning av essenser, sötvaror m. m. i minst lika hög grad som nu

uppräknade slag av spritförbrukning kunde bära ökad spritskatt, syntes

otvivelaktigt.

I övrigt förbrukades den sprit, varom här vore fråga, till ungefär

hälften vid apoteken och till den andra hälften vid fabriksmässig tillverkning

av apoteksvaror samt av kosmetiska medel (hårvatten, ättiketerpreparat,

toalettvatten, munvatten) och andra läkemedel, vilka jämlikt

apoteksvarustadgans § 2 vore frigivna till försäljning i allmänna

handeln.

Här komme skatteökningen att beröra vida ömtåligare förhållanden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. May.ts proposition nr 60.

En fördyring av apoteksspriten medförde nämligen som konsekvens en

prisökning å alkoholhaltiga apoteksvaror och övriga alkoholhaltiga

läkemedel, som apoteken försålde. Då på detta område statsmakternas

strävan under senare tid varit inriktad på ett förbilligande av läkemedlen,

syntes det i viss mån betänkligt, att genom omsättningsskatt å sprit

direkt införa en prisfördyrande faktor i beredningen av dessa varor.

Allmän beten a läkemedelsbehov kunde säkerligen icke betraktas som ett

särskilt tilltalande objekt för konsumtionsbeskattning. Kollegium skulle

ur denna synpunkt gärna vilja ifrågasätta, huruvida icke apotekens

spritförbrukning även i fortsättningen kunde undgå omsättningsskatt.

Emellertid tillkomme bär en annan omständighet. Tillverkning av apoteksvaror

utom apoteken bade i Sverige ännu icke nått större omfattning,

men den företräddes dock av ett antal framåtsträvande företag,

vilkas verksamhet torde få tilläggas stor betydelse. Sagda företag

måste otvivelaktigt placeras i samma ställning som apoteken beträffande

spritbeskattning. Men långt större roll spelade i detta sammanhang

den kemisk-tekniska industriens betydande tillverkning av kosmetiska

medel och andra fria läkemedel. Dessa produkter försåldes nämligen

jämlikt apoteksvarustadgan i fri konkurrens med apoteken. Även den

ansenliga kvantitet sprit, som förbrukades av industrien för tillverkning

av sagda varor, borde då med rätta undantagas från omsättningsskatt,

örn apoteksspriten fritoges från densamma. Farhågan, att apoteken

eljest skulle draga till sig en väsentlig del av framställningen och försäljningen

av ifrågavarande artiklar, syntes icke sakna berättigande.

Det statsfinansiella syftet med skatteutvidgningen bleve till största delen

förfelat vid en så stark minskning av skatteunderlaget. Härtill

komme att stora, måhända oöverstigliga svårigheter belt visst skulle

möta kontrollen över industriens spritförbrukning i de talrika fall, där

industrien utom kosmetiska medel och andra fria läkemedel även tillverkade

varor, som krävde ren sprit, varå omsättningsskatt eventuellt

skulle uttagas.

Örn statsverkets behov av ökade inkomster gjorde det nödvändigt, att

av den rena spriten för tekniska behov uttaga omsättningsskatt, ansåge

kollegium på anförda skäl ofrånkomligt, att skatten även drabbade apoteksspriten.

Därvid borde emellertid tillses, att fördyringen av apoteksberedningarna

stannade vid en så liten prishöjning som möjligt. Kollegium erinrade

därom, att Kungl. Majit torde kunna föreskriva sådana grunder

för apoteksvarors taxering, att den nya skatten icke finge inräknas i det

grundpris, som apoteksinnehavaren författningsenligt ägde att öka med

särskilda pålägg. Tillägget, som alltså endast skulle utgå med omsättningsskatten

för den expedierade varans spritinnebåll, torde, då i flertalet

fall inköp från apotek avsåge relativt små kvantiteter, icke behöva

bliva så kännbart för allmänheten. Samtidigt skulle också, bland annat

på grund av bestämmelserna i apoteksvarustadgans § 11 och konkurrensen

med apoteken, en viss begränsning av möjligheten att böja

industriberedningarnas pris inträda. Av samma skill som beträffande

den först behandlade gruppen av tekniska användningsändamål för

skattelagd sprit ansåge kollegium sannolikheten tala för att en sådan begränsning

icke skulle få mera vittgående följder för den kemisk-tekniska

industrien.

Kollegium ville på anförda skäl icke motsätta sig uttagande av om

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

sättningsskatt å sprit och andra spritdrycker för vissa särskilda ändamål

i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget, under förutsättning

likväl att åtgärder vidtoges för att till ett minimum begränsa erforderlig

höjning av apotekens utförsäljningspris.

Sveriges kemiska industrikontor har i sitt yttrande anfört i huvudsak

följande:

En ganska betydande prisförhöjning skulle genom skattehöjningen

å spriten bliva ofrånkomlig beträffande de alkoholhaltiga toalettmedlen,

för de större fabrikernas kvalitetsvaror med omkring 30 procent.

Under nuvarande depression komme en dylik prisförhöjning icke minst

för det stora antalet mindre tillverkares enklare varor att medföra en

betydligt minskad konsumtion, uppskattningsvis en tredjedel eller mer.

Genom en så betydande beskattning som den föreslagna skulle tillverkarna

tvingas att söka ersätta den skattelagda spriten med annan obeskattad

alkohol eller genom utspädning försämra varornas kvalitet.

För att bereda den inhemska tillverkningen av dessa varor skydd i den

utländska konkurrensen ville kontoret påyrka, att omsättningsskatten

även måtte påföras den sprit, som inginge i importvaror av nu ifrågavarande

slag. En stor mängd läkemedel vore överlåtna till den fria

handeln och tillverkades av de kemisk-tekniska fabrikanterna. Då särskild

utredning vöre igångsatt för att undersöka möjligheterna för nedbringande

av läkemedelspriserna, borde detta område a priori vara undantaget

från skattehöjningar. En uppdelning i beskattningshänseende

av läkemedlen i sådana, som endast tillverkades å apotek, och sådana,

som framställdes även annorstädes än å apotek, med höjd beskattning

allenast för de senare skulle medföra, att inom apoteken finge arbetas

med en lägre och en högre beskattad sprit. Kontoret utginge nämligen

från att den sprit, som användes för läkemedel och andra alkoholhaltiga

preparat, vilka tillverkades såväl inom apoteken som av de kemisktekniska

fabrikerna, under alla förhållanden skulle komma att underkastas

samma beskattning.

Medicinalstyrelsen, som yttrat sig över förslaget endast i den mån det

berör hälso- och sjukvårdens intressen, har anfört bland annat följande:

Styrelsen hyste allvarliga betänkligheter mot den läkemedelsfördyring,

som skulle bliva en följd av den ifrågasatta skärpta spritbeskattningen.

Bland de läkemedel och på gränsen till läkemedel stående varor, som här

komme i fråga, funnes likväl vissa, som kunde betraktas såsom överflödsvaror,

andra, vilka kunde anses såsom mera behövliga eller nödvändiga

men som begagnades huvudsakligen av icke sjuka personer, och slutligen

den stora grupp av läkemedel, som vore avsedda för sjukvård och för

vilka kostnaderna bestredes av de sjuka själva eller i vissa fall av det allmänna.

Beträffande den första av de nu angivna grupperna skulle enligt

styrelsens förmenande den föreslagna beskattningen icke medföra några

större olägenheter, men i fråga örn de båda andra grupperna avstyrkte

styrelsen på det allvarligaste en dylik beskattning. Det belopp, uppskattat

efter nuvarande skattesatser till 500,000 kronor, som skulle påläggas

apotekens spritinköp, vore redan i och för sig avsevärt. Den beskattning,

som skulle drabba läkemedlen, inskränkte sig dock icke till detta belopp.

Härtill borde nämligen läggas den beskattning, som skulle belasta de utom

apoteken framställda läkemedlen. Det sammanlagda skattebeloppet skulle

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. May.ts proposition nr 60.

vidare fördela sig mycket ojämnt på olika läkemedel. För det största antalet

läkemedel förbrukades nämligen icke någon sprit vid framställningen,

medan för de övriga mängden av den vid tillredningen åtgångna spriten

växlade inom vida gränser. En fördelning av skatten på sådant sätt, att den

komme att jämnt belasta alla eller de flesta läkemedel, torde stöta på mycket

stora praktiska svårigheter. Medicinaltaxans priser på spritdrycker

och på läkemedel, vid vilkas framställning sprit använts, skulle med nuvarande

grunder för läkemedels taxering genom den föreslagna beskattnin

gen höjas mer eller mindre, i vissa fall med intill 100 procent.

Elter att hava erinrat örn statsmakternas strävanden under senare år

att nedbringa läkemedelspriserna har styrelsen uttalat, att det föreliggande

förslaget, vars förverkligande skulle medföra en högst avsevärd

höjning av priserna på vissa läkemedel, syntes anmärkningsvärt.

Då uttagandet av omsättningsskatt på endast den sprit, som förbrukades

vid beredning av de förut omlörmälda, på gränsen till läkemedel stående

varorna, syntes vara förenat med svårigheter i kontrollhänseende,

borde ett annat förfarande för ernåendet av ändamålet med en dylik beskattning

undersökas. Styrelsen holle före, att en beskattning av den färdiga

varan skulle kunna genomföras med begagnande av stämplar, som

skulle åsättas varje förpackning av varan.

Jag övergår härefter till frågan örn ändrade grunder för omsättningsskattens

beräkning.

Efter det förenämnda, inom finansdepartementet upprättade promemoria

angående omsättningsskattens utsträckande att omfatta den s. k. tekniska

spriten, på sätt av vad förut anförts framgår, remitterats för avgivande

av yttrande till, bland andra, kontrollstyrelsen, anmodade jag i

skrivelse den 27 december 1932 styrelsen att inkomma med utredning, huru

den merinkomst av omsättningsskatten, jag i finansplanen förutsatt, lämpligen

skulle kunna uttagas, ävensom med förslag till de författningsändringar

och bestämmelser i övrigt, som till vinnande av förevarande syfte

erfordrades.

I en den 3 januari 1933 dagtecknad skrivelse har kontrollstyrelsen avgivit

utredning och förslag i ämnet. Styrelsen anför till en början, att

uttagande av ytterligare 13 miljoner kronor å omsättningsskatten innebure

en ökning i nämnda skatteinkomst från beräknade 60 miljoner till

73 miljoner kronor. Efter att hava erinrat, hurusom enligt beslut av 1932

års riksdag omsättningsskatten för närvarande utgår dels med en

grundavgift av 1 krona för liter, dels med en procentuell avgift, utgörande

60 procent av spritdryckernas partiprisvärde, framhåller styrelsen, att en

ytterligare höjning av omsättningsskattens procentuella andel icke kunde

beräknas lämna det finansiella resultat, som åsyftades. Redan nu vore

procentavgiften så hög, att en mycket kraftig förskjutning från dyrare

till billigare varuslag ägt rum, varigenom det avsedda ekonomiska resul

tatet av redan företagna höjningar i viss mån neutraliserats. Dyrare

spritdrycker betingade för närvarande priser, som för de flesta konsumenter

vore prohibitiva. Med hänsyn härtill vore enligt styrelsens mening

ett fortgående på den av 1932 års riksdag inslagna vägen att uttaga en

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

för samtliga spritdrycker lika utgående avgift det enda under nuvarande

förhållanden möjliga, och styrelsen förordade därför en höjning av omsättningsskattens

grundavgift med ett belopp, som kunde beräknas lämna

den erforderliga summan av 13 miljoner kronor. I anslutning härtill föreslår

styrelsen, att grundavgiften höjes från 1 krona till 1 krona 60 öre för

liter.

Vad angår den sålunda föreslagna skatteskärpningens inverkan på spritdryckskonsumtionen

erinrar styrelsen, att konsumtionen efter den år 1932

genomförda skattehöjningen sjunkit med cirka 10 procent eller med 3 miljoner

liter för år och att omsättningen kunde beräknas nedgå med ytterligare

2 miljoner liter, örn grundavgiften höjdes med 60 öre. Härvid hade hänsyn

icke tagits till den konsumtionsminskning, som kunde bliva en följd

av en ytterligare försämring i den ekonomiska konjunkturen. Styrelsen

utginge alltså från, att spritdrycksförbrukningen skulle nedgå till omkring

28 miljoner liter för år räknat. Härtill komme emellertid även den

kvantitet spritvaror, som partihandelsbolaget beräknades försälja för

tekniska och industriella m. fl. ändamål och som vid bifall till det härom

framlagda förslaget i fortsättningen skulle beläggas med omsättningsskatt.

Denna kvantitet uppskattar styrelsen till 700,000 liter.

Beräkningen av inkomsten av omsättningsskatten för budgetåret 1933/

1934 gestaltar sig enligt kontrollstyrelsen på följande sätt:

Grundavgift å 1 kr. 60 öre per liter å 28 milj. liter 44,800,000 kronor

Procentavgift å 97.5 » » » » 28 » » 27,300,000 »

Grundavgift å 1 kr. 60 » » » » 0.7 » » 1,200,000 »

Procentavgift ål »20 » » » » 0.7 » » 840,000 »

Summa 74,140,000 kronor.

Med hänsyn till osäkerheten i läget anser styrelsen försiktigheten bjuda

att beräkna inkomsten av omsättningsskatten till allenast 73 miljoner

kronor.

I de fall, där skattefri (denaturerad) sprit icke lämpligen kan användas

för vetenskapliga, tekniska och industriella eller likartade ändamål, kan

vederbörande förbrukare erhålla tillstånd att hos partihandelsholaget —

aktiebolaget Vin- och spritcentralen — inköpa skattelagd sprit. Å dylik

sprit utgår emellertid icke annan skatt än brännvinstillverkningsskatten,

vilken utgör 65 öre för liter brännvin av normalstyrka. Såsom

bestämmelserna örn omsättningsskatten utformats, träffar nämligen

denna skatt icke de spritvaror, som för nyss angivna ändamål inköpas

direkt hos partihandelsbolaget.

Skillnaden i pris mellan för förtäring avsedda, från systembolagen försålda

spritdrycker och de spritvaror, som av partihandelsbolaget tillhandahållas

för tekniska m. fl. ändamål, är numera till följd av beskattningens

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

17

anordning så betydande, att det särskilt i betraktande av svårigheten att

utöva en betryggande kontroll över användningen av den för tekniska

ändamål utlämnade spriten befunnits böra tågås under övervägande,

huruvida den nuvarande befrielsen från omsättningsskatt för dylik

sprit bör bibehållas.

I nuvarande statsfinansiella läge har jag även funnit angeläget att

tillvarataga den möjlighet till ökad skatteinkomst, som ett utsträckande

av omsättningsskatten till att omfatta jämväl ifrågavarande förbrukares

inköp av spritvaror erbjuder. En dylik åtgärd är enligt min mening

utan tvekan befogad beträffande förbrukningen av sprit för tillverkning

av mer eller mindre lyxbetonade eller i vart fall umbärliga varor.

Jag syftar här på den fabriksmässiga framställningen av alkoholhaltiga

toalettmedel och essenser samt användningen av spritvaror inom chokladoch

konfektindustrien, vid konditorier och läskedrycksfabrikör.

Något annorlunda ställer sig saken i fråga om de spritvaror, som utlämnas

från apotek eller där användas för tillverkning av läkemedel.

Det är påtagligt, att omsättningsskattens utsträckande till att avse jämväl

dylik sprit kommer att, därest gällande grunder för läkemedelsprisens

bestämmande bibehållas oförändrade, medföra större eller mindre

fördyring av läkemedel, för vilkas framställande sprit kommer till användning.

Medicinalstyrelsen har framfört betänkligheter mot förslaget

i denna del. Av skäl, som i promemorian anförts och av kommerskollegium,

kontrollstyrelsen och Sveriges kemiska industrikontor starkt

understrukits, kan det dock icke anses tillrådligt att tillämpa andra

grunder för beskattningen av den sprit, som förbrukas för beredning å

apoteken av läkemedel, än dem som gälla beträffande sprit för andra hithörande

ändamål. Påläggandet av omsättningsskatt å apoteksspriten

torde emellertid kunna genomföras utan någon för allmänheten mera

kännbar prisförhöjning å här ifrågakommande läkemedel. Jag förutsätter

nämligen, efter samråd med chefen för socialdepartementet, att

Kungl. Majit, därest förevarande förslag till utsträckande av omsättningsskattens

tillämpning genomföres, kommer att vidtaga sådan ändring

i grunderna för läkemedels taxering å apotek, att handelsvinst icke

må beräknas å den del av priset å spritvaror, som hänför sig till omsättningsskatten,

ävensom att den av medicinalstyrelsen utfärdade medicinaltaxan

ändras i överensstämmelse härmed.

Jag förordar alltså, att omsättningsskatten utsträckes till att avse jämväl

spritdrycker, som enligt bestämmelserna i kungörelserna den 18 december

1918, nr 987 och 989, försäljas eller importeras för användning till

vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat

ändamål.

Den inkomstökning, som skulle erhållas genom omsättningsskattens utsträckande

på nu föreslaget sätt, har, med den tillämnade höjningen av

skattesatsen, av kontrollstyrelsen på grundval av den nuvarande förbruk

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 saini. Nr 60. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majus proposition nr 60.

ningen beräknats till omkring 2 miljoner kronor. Till följd av skattehöjningens

prislördyrande inverkan torde dock böra räknas med någon reducering

av nämnda belopp.

Vad beträffar sättet för uttagande av den för nästa budgetår åsyftade

merinkomsten av omsättningsskatten har kontrollstyrelsen funnit en

höjning av den efter procent å inköpspriset utgående delen av skatten

icke böra ifrågakomma. Styrelsen förordar i stället en höjning av grundavgiften

med 60 öre till 1 krona 60 öre per liter. Detta förslag finner

jag mig böra biträda.

Med de skattesatser för omsättningsskatten, som i enlighet härmed

komme att tillämpas under nästa budgetår, skulle densamma enligt

kontrollstyrelsens beräkning inbringa omkring 73 miljoner kronor.

Häri ingå även de skattebelopp, som beräknas inflyta genom den av mig

nyss förordade utsträckningen av omsättningsskatten till att omfatta

jämväl sprit, som tillhandahålles för vissa tekniska och därmed jämförliga

ändamål.

Förslag till förordning örn fortsatt tillämpning av förordningen den

S juni 1923 angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

har utarbetats. Författningsförslaget innefattar de ändringar i förordningen,

som betingas av utsträckningen av omsättningsskattens tillämpningsområde

samt höjningen av skatten. Sålunda äro i 2 § 2 mom. bestämmelser

föreslagna angående omsättningsskatt å spritdrycker, som av partihandelsbolaget

försäljas för de i förutnämnda kungörelser den 18 december

1918 angivna ändamålen eller för samma ändamål till riket införas. Då

dessa varor i regel expedieras å fat, har ansetts skäligt, att den procentuella

delen av skatten i förekommande fall utgår efter varans pris å fat

och icke alltid, såsom gäller beträffande systembolagens inköp, efter priset

å varan i buteljera! skick. I 3 § hava närmare bestämmelser införts

rörande uttagandet av omsättningsskatten vid import av spritdrycker av

nyss nämnt slag. De härutinnan föreslagna bestämmelserna äro avfattade

i nära överensstämmelse med vad som enligt 3 § andra stycket gäller för

systembolagens import. För säkerställande av statens skatteintresse har

dock ansetts erforderligt, att i tredje stycket avsedd importör skall hava

att hos kontrollstyrelsen ställa säkerhet för skattens erläggande.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att med aktiebolaget Vin- och

spritcentralen träffa överenskommelse angående skyldighet för bolaget att

— i likhet med vad som enligt § 6 tredje stycket i det mellan staten och

bolaget träffade avtalet gäller beträffande detaljhandelsbolagens inköp —

till kontrollstyrelsen lämna uppgift jämväl örn här ifrågavarande förbrukares

inköp av spritdrycker. Mot en dylik jämkning av avtalets bestämmelser

har styrelsen för bolaget, såsom framgår av vad förut anförts, förklarat

sig icke hava något att erinra.

Enligt vad jag i finansplanen uttalat bör skatteökningen, i syfte att

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. May.ts proposition nr 60.

förstärka löpande statsreglering, träda i kraft snarast möjligt under

innevarande budgetår. Det torde därför, i likhet med vad som skedde

beträffande höjning av omsättningsskatten vid 1932 års riksdag, böra

överlämnas åt Kungl. Majit att bestämma den närmare tidpunkten för

ikraftträdandet.

Föredragande departementschefen uppläser härefter berörda förslag

till förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923

(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

samt hemställer, att Kungl. Majit måtte i proposition föreslå riksdagen

att antaga samma förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:327 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning örn fortsatt tillämpning under budgetåret 1933/1934 av förordningen s. 1 i texten
  2. BevU 1933:71 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning arn fortsatt tillämpning under budgetåret 193311934 av förordningen den 8 juni s. 1 i texten
  3. BevU 1933:21 Betänkande, i anledning av väckt motion om införande av stämpelavgift på av nisdrycksförsäljningsbolag utfärdad motbok. s. 12 i texten
  4. Rskr. 1933:14 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj: Is proposition med förslag till förordning örn fortsatt tilllämpning av förordningen den 8 juni 1923 a1 i texten