Angående anslag till statliga beredskapsarbeten m. m
1934-03-09 · 106 sidor, varav 80 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 80 av 106 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1934:234, Angående anslag till statliga beredskapsarbeten m. m
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
1
Nr 234.
Kungl. Ma;j:ts proposition till riksdagen angående anslag till statliga
beredskapsarbeten m. m.; given Stockholms slott
den 9 mars 1934.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet å Stockholms
slott den 9 mars 1934.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandlek, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller anför efter gemensam beredning
med cheferna för kommunikations-, finans-, ecklesiastik-, jordbruksoch
handelsdepartementen:
I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag
till statsverket, anvisa respektive beräkna anslag å tillsammans 156,769,800
kronor.
Härav voro till statliga byggnader upptagna anslag till ett belopp av tillhopa
11,556,800 kronor. Framställningar i dessa ämnen hava redan gjorts
till riksdagen.
Vidare voro till allmänna arbeten, att utgå av lånemedel med kort amorteringstid,
upptagna anslag å sammanlagt 122,710,000 kronor, därav följande
under socialdepartementet med beräknade belopp upptagna reservationsanslag,
nämligen
Bihang till riksdagens protokoll 1984. 1 sami. Nr 284.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
statliga och statskontor unala reservarbeten.......48 miljoner kronor
statliga beredskapsarbeten.............. 5 » „
bidrag till kommunala beredskapsarbeten....... 5 » >
främjande av bostadsbyggande...........10 > >
förbättring av slumbostadsbeståndet.......... 3 »
Ytterligare voro upptagna anslag örn sammanlagt 20,500,000 kronor till
låneunderstöd, däribland följande under socialdepartementet upptagna reserva
-
tionsanslag, nämligen
lån till kommunala beredskapsarbeten........ 5 miljoner kronor
lån till främjande av enskild företagsamhet...... 5 » »
Senare denna dag (proposition nr 235) ämnar jag göra hemställan beträffande
anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten. Beträffande det
ifrågasätta anslaget till förbättring av slumbostadsbeståndet återkommer jag
senare i dag i särskilt sammanhang (skrivelse nr 236). Nu anhåller jag att
till behandling få upptaga frågan örn övriga nyss särskilt nämnda anslag.
I statsverkspropositionen utvecklade statsministern och chefen för finansdepartementet
vissa allmänna synpunkter på hithörande frågor.
Statsministern anförde sålunda bland annat följande:
»Det stora hjälpbehov, som fortfarande förefinnes, och den alltjämt rådande
ovissheten rörande konjunkturutvecklingen gör det nödvändigt att även
för nästa budgetår förbereda omfattande åtgärder från statsmakternas sida
för att bispringa krisens offer och stimulera det ekonomiska livet. Vid sidan
av förslag till fortsatt stöd åt jordbruket, hantverket och fisket förordar därför
statsrådet, att för riksdagen framlägges ett program med förslag örn åtgärder
till förebyggande av arbetslöshet samt beredande av nya arbetstillfällen
och försörjningsmöjligheter åt arbetslösa. Avsevärda belopp beräknas
för fortsättande av arbetslöshetskommissionens verksamhet. Programmet
innebär även i övrigt ett fullföljande av det av fjolårets riksdag beslutade och
omfattar i huvudsak åtgärder av samma art som detta. Sålunda föreslås fortsatta
anslag till statsbeställningar, till statliga och kommunala beredskapsarbeten,
för byggande av skenfria korsningar, broar och hamnar samt för
lån till främjande av enskild företagsamhet. Med utgångspunkt från att uppgörelse
äntligen skall träffas mellan parterna i byggnadskonflikten föreslås
anslag på något mer än 11 miljoner kronor för uppförande av statliga byggnader.
Tillsammans med tidigare för samma ändamål beviljade anslag komma
dessa medel att möjliggöra en för den allmänna återhämtningen betydelsefull
verksamhet. Genom en lösning av byggnadskonflikten lösgöras även de medel,
som av riksdagen anslagits för uppmuntrande av enskild byggnadsverksamhet
i stadssamhällen. För främjande av fortsatt arbete för förbättrande
av bostadsbeståndet på landsbygden beräknas nytt anslag, ävensom för åtgärder
mot bostadseländet i slumkvarteren. Chefen för kommunikationsdepartementet
hemställer örn anslag till vägbeläggning med gatsten, varvid en betydande
del av statens stenlager skulle kunna komma till användning, samt örn
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
3
viss tillverkning av vagnar och utförande av vissa banarbeten för statens
järnvägar. Med hänsyn till behovet av ökad hjälp åt lantbefolkningen hemställer
chefen för jordbruksdepartementet örn väsentligt högre anslag än de för
löpande budgetår beviljade till för denna befolkning särskilt lämpade arbeten.
En betydande utvidgning av arbetarsmåbruksverksamheten föreslås, och vidare
beräknas anslag till åtgärder för beredande av jordbruk åt arbetslösa.»
Vid framläggandet av finansplanen lämnade chefen för finansdepartementet
en översikt över konjukturutvecklingen under det gångna året samt anförde
därefter, att det visserligen framkommit tecken till en återhämtning av konjunkturen
ej blott i vårt land utan även i världen som helhet men att man
saknade verkliga hållpunkter för ett omdöme om hur hastigt eller hur långsamt
återhämtningen komme att försiggå.
I motiveringen för den i statsverkspropositionen framlagda lånebudgeten
erinrade finansministern till en början örn att han i förra årets finansplan betecknat
det program för offentliga arbeten, finansierade med lånemedel, varom
förslag då framlades, som ett led i strävandet att taga tillvara våra tillgångar,
skaffa nya arbetstillfällen, förbättra vår försörjning, med ett ord höja
vår inkomststandard utöver den nuvarande, genom depressionen nedpressade
nivån. Finansministern anförde därefter, att en del av de farhågor, som det
nämnda programmet till en början framkallade, redan visat sig mindre grundade.
Läget på kapitalmarknaden hade utvecklat sig i sådan riktning, att
oron för statslånen såsom en fara för de enskilda företagens lånemöjligheter
torde hava väsentligen försvunnit. En annan icke sällan uttalad farhåga,
att den statliga upplåningen skulle ge upphov till en ohejdad prisstegring,
eller inflation, torde ävenledes ha förlorat sin aktualitet. Erfarenheterna under
det gångna året hade starkt framhävt de svårigheter, som mötte försöken
att höja prisnivån. Örn betänkligheterna mot den under förra året inledda
finanspolitiken sålunda förlorat i styrka, kvarstode de positiva skälen för denna
politik oförsvagade. Det syntes fortfarande vara det bästa, att de arbetslösa
i största möjliga utsträckning sattes i tillfälle att genom arbete skaffa
sig sitt uppehälle. Det kunde möta praktiska svårigheter att så fördela det
allmännas kapitalinvesteringar, att de till övervägande del folie under depressionstider,
men det måste anses i hög grad önskvärt, att en sådan fördelning
eftersträvades. Dessa skäl gällde sålunda oberoende av vilken verkan i konjunkturlyftande
riktning man väntade sig av den ökade offentliga verksamheten.
Att den åsyftade stimuleringen av näringslivet till sin omfattning vore
beroende av en mångfald omständigheter, finge anses självklart. Under inflytande
av krisskärpande faktorer på andra områden kunde resultatet av det
allmännas insatser inskränka sig till att depressionen framstode såsom mindre
starkt markerad. Invändningar mot stimuleringstanken kunde därför icke
hämtas ur våra egna erfarenheter under det gångna halvåret, så mycket mindre
som arbetena endast steg för steg kunnat igångsättas och de anslagna medlen
långsamt komme ut i rörelsen.
I den mån man vågade antaga -— anförde finansministern vidare — att den
inträdda förbättringen i det ekonomiska läget betecknade depressionens över
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
gång i en så småningom stigande konjunktur av sedan gammalt välkänt slag,
torde skälen för ett statligt investeringsprogram snarast bliva förstärkta. I ett
läge da depressionstendenserna syntes hava ebbat ut, men återhämtningens
krafter ännu vore svaga, ansåges av många de bästa utsikterna förefinnas
för en gynnsam effekt av ett offentligt investeringsprogram.
Slutligen berörde finansministern även de farhågor av rakt motsatt slag,
som möjligen komme att göra sig hörda. Finansministern yttrade därvid att,
örn konjunkturförbättringen skulle fortskrida mycket hastigt, det kunde tänkas,
att de offentliga arbetena icke endast bleve onödiga utan till och med
övade en skadlig inverkan genom en alltför starkt uppdriven efterfrågan på
de produktiva krafterna. Bortsett från att de beslutade eller föreslagna arbetena
vore av sådan art, att en begränsning vid behov utan svårighet läte sig
genomföra, byggde de antydda bekymren pa en föreställning örn framtiden,
som vore ytterst osannolik. Redan tron på en mycket snabb utveckling fram
mot en högkonjunktur vilade på svaga grunder. Men även örn den förbättring,
som nu kunde iakttagas, verkligen skulle utgöra inledningen till en
oväntat snabb konjunkturuppgång med alla de typiska drag, som man av
tidigare erfarenheter känner, kvarstode det faktum, att denna konjunkturuppgång
komme att utspelas på grundvalen av ett i många betydelsefulla hänseenden
förändrat näringsliv.
Vid min hemställan i statsverkspropositionen örn beräknande av anslag till
statliga beredskapsarbeten m. m. erinrade jag örn att 1933 års riksdag bland
de i väsentligen arbetslöshetslindrande syfte under socialdepartementet beviljade
anslagen, förutom till vissa särskilda byggnadsarbeten samt till statliga
och statskommunala reservarbeten, anvisade följande anslag till arbe
-
ten, nämligen
statliga beredskapsarbeten, reservationsanslag..... 3 miljoner kronor
kommunala beredskapsarbeten, » ..... 8.5 » »
främjande av bostadsbyggande, » .....15 » »
lan till främjande av enskild företagsamhet, reservationsanslag
....................10 » ,
subventioner till främjande av enskild företagsamhet,
reservationsanslag................. 35 t s
Jag anförde därefter, att medel för i huvudsak motsvarande ändamål syntes
i enahanda syfte böra beräknas jämväl för nästkommande budgetår, och
förordade därvid en anslagsberäkning 1 enlighet med vad nyss inledningsvis
nämndes.
Hjälpprogrammet i dess helhet.
Innan jag övergår till behandlingen av de särskilda anslagen, torde jag böra
angiva min uppfattning rörande de allmänna riktlinjerna för och omfattningen
av statens åtgärder under det kommande budgetåret i anledning av arbetslösheten.
Dessförinnan torde jag såsom bakgrund härtill få lämna en redogörelse för
det aktuella arbetslöshetsläget och därvid särskilt söka belysa sådana drag i
detsamma, som kunna ge en antydan örn utvecklingen för framtiden. I sam
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
5
band därmed torde lämpligen böra lämnas en översiktlig redogörelse för verkställigheten
av de av 1933 års riksdag beslutade hjälpåtgärderna. Yad angår
arbetslöshetskommissionens verksamhet torde jag för närmare uppgifter få
hänvisa till propositionen (nr 235) angående anslag till bekämpande av arbetslösheten
m. m. sid. 40 och följande.
Arbetslöshetsläget.
I skrivelse den 15 december 1933 har statens arbetslöshetskommission framlagt
förslag rörande erforderliga medel till upprätthållande under budgetåret
1934/1935 av den hjälpverksamhet för arbetslösa, som kommissionen har att
utöva enligt bestämmelserna i kungörelsen den 26 juni 1933 (nr 446) angående
statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet. Skrivelsen
har såsom bilaga fogats vid min hemställan i statsverkspropositionen örn beräknande
av anslag till statliga och statskommunala reservarbeten (Utgifter
för kapitalökning, bilaga 3, punkt 2). I skrivelsen har arbetslöshetskommissionen
lämnat en utförlig översikt över arbetsmarknadens och arbetslöshetens
utveckling under år 1933, till vilken jag får hänvisa. Sedermera har arbetslöshetskommissionen
i skrivelse den 16 februari 1934 gjort definitiv framställning
om medelsbehovet för nästkommande budgetår. I samband härmed har
kommissionen meddelat vissa kompletterande uppgifter till den tidigare lämnade
redogörelsen.
Depressionens inverkan på arbetsmarknaden framgår av följande tabeller,1
vilka för åren 1930—1933 upptaga antalet arbetsansölmingar på 100 lediga
platser vid den offentliga arbetsförmedlingen, fackföreningarnas arbetslöshet
i procent av medlemsantalet, såvitt framgår av de till socialstyrelsen inkomna
rapporterna, samt antalet hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens
månadsrapporter.
Antal arbetsansökningar på 1(M) lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen.
Månad År
1930
1931
1932
1933
Januari...........
241
222
368
569
Februari...........
211
232
412
565
Mars.............
171
191
343
577
April............
140
194
341
510
Maj.............
129
164
339
458
Juni.............
127
187
351
451
Juli.............
140
198
370
503
Augusti...........
144
201
366
476
September.........
146
197
351
480
Oktober...........
175
257
395
538
November...... * . . .
254
413
661
657
December..........
238
343
689
644
Medeltal
178
230
413
530
För januari 1934 är motsvarande siffra 560.
1 förteckning över i denna proposition samt i propositionen nr 235 intagna tabeller och översikter
m. m. återfinnes å sid. 105.
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet
Månad År
1930
1931
1932
1933
Januari...........
13.9
20.2
24.2
28.8
Februari...........
13.2
18.7
23.8
27.7
Mars ............
12.3
19.4
24.1
28,7
April............
10.8
17.1
20.8
24.3
Maj.............
8.0
13.2
19.0
21.1
Juni.............
8.0
12,4
19.3
21.8
Juli.............
8.0
11.8
19.4
19.4
Augusti...........
8.1
12.8
20.o
19.6
September..........
9.5
13.4
20.6
19.2
Oktober...........
12.3
16.4
22.1
20.1
November..........
15.3
19.3
24.1
22.3
December...........
22.9
26.5
31.0
27.1
Medeltal
11.9
16.8
22.4
233
För januari 1934 är motsvarande siffra 24.1.
Antal hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskommlssionens
månad srapporter (avrundade tal).
Månad År
1930
1931
1932
1933
Januari...........
16,650
40,250
103,700
189,200
Februari...........
15,400
41,600
108,050
181,950
Mars ............
13,600
41,900
109,700
186,550
April............
11,400
39,400
111,350
176,800
Maj.............
9,000
34,500
104,100
156,200
Juni.............
6,650
31,050
97,400
145,450
Juli.............
5,800
30,500
94,700
138,850
Augusti...........
6,300
35,700
99,800
144,200
September..........
8,600
40,400
106,400
151,500
Oktober...........
14,600
57,150
123,600
164,750
November.........
24,800
77,250
146,950
170,700
December..........
31,900
88,750
161,150
171,050
Medeltal
13,725
46,533
133,900
164,760 j
Enligt arbetslöshetskommissionens månadsrapport för januari 1934 utgjorde
antalet till kommissionen rapporterade arbetslösa vid slutet av nämnda månad
171,540.
Antalet till arbetslösbetskommissionen rapporterande kommuner har under
krisens fortgång stegrats i avsevärd grad. I följande sammanställning lämnas
en översikt av utvecklingen under åren 1931—1933.
Kungl. Majlis proposition nr 284.
7
Månad
Antal rapporterande kommuner
År 1931 1932 1933
januari . . .
.......339
673
1,148
febraari . . .
.......362
751
1,212
mars.....
.......376
757
1.222
april ....
.......368
758
1,181
maj.....
.......353
743
1,113
juni.....
.......345
708
1,091
juli.....
.......335
727
1,108
augusti . . .
.......353
746
1,122
september . .
.......365
774
1,166
oktober . . .
.......419
835
1,238
november . .
.......508
943
1,340
december . . .
.......589
1,000
1,403
Medeltal 391
784
1,187
Antalet för januari 1934 till arbetslöshetskommissionen rapporterande kommuner
utgjorde 1,510. Under krisen 1921—1923 var den högsta månadssiffran
768.
Hittills publicerade uppgifter rörande arbetslöshetens och de särskilda hjälpåtgärdernas
omfattning hava i allmänhet lämnats länsvis. Däremot hava för
offentligheten icke varit tillgängliga mera fullständiga uppgifter rörande förhållandena
inom de särskilda kommunerna. Då jag ansett, att det erbjuder ett
betydande intresse att studera, huru arbetslösheten och de olika hjälpåtgärderna
fördela sig inom de skilda länen, har jag låtit upprätta en förteckning över
samtliga de kommuner, vilka avgivit rapport till arbetslöshetskommissionen
per den 31 december 1933. I förteckningen är för varje kommun angivet
arbetslöshetens omfattning och invånarantalet ävensom antalet genom reservarbete,
respektive kontantunderstöd hjälpta. Förteckningen har såsom bilaga
(Bilaga A) fogats vid detta protokoll. Jag har vidare låtit upprätta en förteckning
över de kommuner, vilka den 31 januari 1934 men ej den 31 januari
1933 rapporterat arbetslöshet till arbetslöshetskommissionen. Då det för vinnande
av det avsedda syftet torde vara tillräckligt, att i förteckningen över
de per den 31 december 1933 rapporterande kommunerna utmärkes, vilka av
nämnda kommuner som nytillkommit efter den 31 januari 1933, har den nominativa
förteckningen över de den 31 januari 1934 nytillkomna rapporterande
kommunerna här uteslutits. Ifrågavarande kommuner utgöra 404 till antalet
med ett sammanlagt antal arbetslösa av 9,500. Antalet kommuner, som den
31 januari 1933 men ej den 31 januari 1934 rapporterade arbetslöshet, utgör
42 med ett förstnämnda dag anmält antal arbetslösa av 997. Sammanlagda
antalet rapporterade arbetslösa utgjorde den 31 januari 1933 189,225 och den
31 januari 1934 171,540.
Av de nu anförda siffrorna framgår, att nedgången i antalet arbetslösa i de
kommuner, som den 31 januari 1933 rapporterade arbetslöshet, utgjorde minst
26,188. Det kan med stor sannolikhet antagas, att anmälningarna från de nytill
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
Översikt över kommuner, vilka den 31 januari 1934 men icke den 31 januari 1933 rapporterat
arbetslöshet (»nytillkomna kommuner»), respektive kommuner, vilka den 31 januari
1933 men icke den 31 januari 1934 avgivit sådau rapport (»avgångna kommuner»).
Län
A
n t a
1
Antal arbetslösa i
nytill-
komna
kom-
muner
avgångna
kom-
muner
nettoök- ning eller
netto- minsk- ning (-)
nytill-
komna
kom-
muner
avgångna
kom-
muner
nettoök- ning
eller
netto- minsk- ning (—)
Stockholms län ..........
39
_
39
1,711
1,711
Uppsala län............
24
i
23
492
39
453
Södermanlands län.........
30
—
30
731
—
731
Östergötlands län.........
42
—
42
958
—
958
Jönköpings län...........
20
2
18
467
31
436
Kronobergs län ..........
11
1
10
142
20
122
Kalmar län............
6
—
6
141
—
141
Gotlands län............
9
16
— 7
74
172
— 98
Blekinge län............
2
—
2
25
—
25
| Kristianstads län..........
31
3
28
670
55
615 1
j Malmöhus län...........
45
3
42
1,046
40
1,006 ''
Hallands län............
21
1
20
434
8
426
Göteborgs och Bohus län......
12
1
11
215
73
142 1
J Älvsborgs län...........
21
1
20
489
2
487
Skaraborgs län ...........
45
7
38
623
264
359
Värmlands län...........
6
1
5
221
185
36 1
Örebro län............
10
2
8
262
28
234
Västmanlands län.........
14
1
13
233
13
220
Kopparbergs län..........
8
—
8
265
—
265
Gävleborgs län...........
2
—
2
40
—
40
Västernorrlands län.........
2
—
2
138
—
138
Jämtlands län...........
1
1
—
10
17
— 7
Västerbottens län.........1
3
1
O
113
50
63
Norrbottens län..........
—
—
—
—
—
Summa |
404
42 |
362 |
9,500 |
997 |
8,503
kommande kommunerna icke annat än i undantagsfall representerat någon i
verklig mening ny arbetslöshet. Såsom framgår av bilaga A, är det här i övervägande
omfattning fråga örn små kommuner med endast ett ringa antal anmälda
hjälpsökande — i genomsnitt 23 ä 24 -— i varje. Man torde med hänsyn till
utvecklingen i dess helhet under det sista året vara berättigad antaga, att i de
flesta fall minst motsvarande arbetslöshet funnits i dessa huvudsakligen till jordoch
skogsbruk hänvisade kommuner redan den 31 januari 1933 och att man
här har att göra med kommuner, som antingen i det längsta sökt att med egna
resurser bereda hjälp mot arbetslösheten eller som på grund av arbetslöshetens
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
9
långvarighet ansett sig tvungna att nu ordna en organiserad arbetslöshetshjälp.
Härtill kommer följande. Såsom i annat sammanhang (sid. 14) skall anföras,
befinnes vid en jämförelse beträffande de kommuner, vilka rapporterade arbetslöshet
såväl den 31 januari 1933 som den 31 januari 1934, att en större ökning
av antalet anmälda arbetslösa inträtt allenast i Blekinge och Bohuslän,
vilken ökning med all sannolikhet är att hänföra till upphörandet av arbetet
i anledning av statens stenbeställningar. Vid sådant förhållande betecknar
denna stegring icke någon ökning i arbetslösheten å den öppna arbetsmarknaden,
och det lärer alltså vara berättigat att vid förevarande jämförelse
göra avdrag för densamma. Nedgången i arbetslösheten under den gångna
tolvmånadersperioden synes mig alltså kunna beräknas till ungefär 26,188 ~r
1,218 + 2,422 eller omkring 30,000 man.
I förestående översikt (sid. 8) har angivits, huru de nytillkomna, respektive
avgångna kommunerna och antalet där anmälda hjälpsökande fördela sig
på de skilda länen.
Det har ansetts vara av intresse att verkställa en speciell undersökning rörande
de kommuner, där arbetslösheten är särskilt betungande. I följande
översikt hava därför sammanförts de kommuner, där antalet hjälpsökande arbetslösa
den 31 december 1933 översteg 8 % av invånarantalet. I översikten
hava också införts uppgifter rörande hjälpverksamhetens omfattning i dessa
kommuner.
Kommuner med arbetslöshet motsvarande minst 8 % av invånarantalet.
Invånar-
Rapporte- rat antal
Kol. 3 i %
De hjälptas
antal
Därav
enligt
Kommun
antal
Vi 1933
hjälpsökande
arbetslösa
S1/i2 1933
av kol. 2
arbetslinjen
understö ds- liujen
1
2
3
4
5
6
7
Stockholms län:
48
Forsmark......
831
91
10.95
48
—
Uppsala län:
415
134
281
Älvkarleby......
9,126
738
8.09
Södermanlands län:
16
15
Ytterselö.......
1,198
101
8.43
31
Kalmar län:
250
Oskarshamn......
8,513
722
8.48
536
286
Södra Möckleby ....
1,572
132
8.40
95
19
76
Gotlands län:
87
Othem........
1,876
165
8.80
134
47
Blekinge län:
50
39
11 ''
Aspö.........
984
83
8.43
Backaryd.......
2,239
182
8.13
68
68
—
Elleholm........
410
46
11.22
31
31
65
Hasslö........
1.503
153
10.18
106
41
Listerby........
2,065
324
15.69
226
101
125
Mörrum........
4,343
423
9.74
339
214
125
Sturkö ........
2,013
393
19.62
348
93
255
Tjurkö ........
Åryd.......• •
549
97
17.67
92
64
28
2,180
216
9.91
163
135
28
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
i
Kommun
1
1
Invånar- antal
’/i 1933
Rapporte- rat antal
hjälpsökande
arbetslösa
s''/u 1933
Kol. 3 i %
av kol. 2
De hjälpta
antal
Därav enligt
8
arbetslinje
understo
Q .
linjen
1
2
3
4
5
6
7
!
Malmöhus län:
\ Södra Vram......
2,789
309
11.08
284
134
150
Göteborgs och Bobus län:
: Lysekils stad.....
5,935
476
8.02
346
63
283
| Askum.......
2,801
488
17.42
414
174
240
Bottna........
599
61
10.18
40
10
30
Brastad.......
3,781
853
22.56
755
140
615
Bro..........
2,855
553
19.37
481
156
325
Bärfendal.......
530
45
8.49
6
6
Hogdal........
1,313
173
13.17
152
32
120
Lommeland ....
945
218
23.07
184
34
150
Lyse.........
2,685
448
16.68
338
63
275
Malmön......
1,381
406
29.40
366
62
304
Näsinge......
1,329
303
22.80
292
37
255
Sanne ......
626
101
16.13
3
3
Skee I i
i Skee XI T.......
5,753
869
15.10
766
136
630
Svenneby ......
1,318
176
13.85
125
50
75
Tossene........
5,373
836
15.66
664
295
369
Skaraborgs län:
Agnetorp.......
2,157
174
8.07
102
27
75
Värmlands län:
Dalby.......
3,741
3S9
9.86
205
105
100
Ekshärad.......
6,515
570
8.7 5
375
175
200
Lysvik.......
3,146
280
8.90
98
66
32
Norra Finnskoga ....
1,731
142
8.20
97
35
62
Ostmark........
3,566
312
8.75
98
37
61
Orebro län:
Ljusnarsberg......
8,359
857
10.25
692
251
441
Viker........
1,485
164
11.04
lil
11
100
Västmanlands län:
Skinnskatteberg . . . . j
4,070
355
8.72
316
78
238
Kopparbergs län:
Grangärde......
11,812
1,023
8.66
814
164
650
Ludvika Ik......|
4,819
420
8.72
311
151
160
Siljansnäs.......j
2,413
211
8.74
34
33
1
Gävleborgs län:
Kamsjö........
1,776
185
10.42
_
Segersta ........
1,520
165
10.86
75
10
65
Trönö.........
1,724
196
11.37
82
7
75
Västernorrlands län:
Alnö.........
6,625
1,161
17.62
880
80
800
Bjärtrå........
5,078
605
11.91
440
15
425
Boteå.........!
1,660
207
12.47
149
24
125
Dal........
1,279
144
11.26
107
14
93
Hässjö.......
4,509
551
12.22
406
18
388
Högsjö........
4,307
529
12.28
366
10
356
Indal........
2,528
235
9.30
170
70
100
Ljustorp........
2,614
227
8.68
180
30
150
Långsele.......
3,362
372
11.06
150
75
75
Njurunda .......
11,724
1.150
9.81
1,037
30
1,007
Nora .........
3,570
375
10.60
309
18
291
Skön........
14,696
1,612
10.97
1,548
64
1,484
Styrnäs ........
1,355
214
15.79
160
30
130
Sånga.........(
674
57
8.46
33
13
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 23-i.
11
Kommun
Invånar-
antal
Vi 1933
Rapporte- rat antal
hjälpsökande
arbetslösa
SI/is 1933
Kol. 3 i *
av kol. 2
Därav enligt
antal
arbetslinjen
understöds-j
linjen
1
2
3
4
5
6
7
4,592
412
8.97
231
26
205
9,010
726
8.06
632
52
580
1,252
198
15 81
136
36
100
5,121
560
10.94
334
59
275
Ullånger........
i Ytterlännäs......
1,815
7,084
146
586
8.04
8.27
58
431
28
168
30
263
Jämtlands län:
2,683
256
9.54
77
37
40 1
Undersåker......
2,885
243
8.42
43
30
13
Västerbottens län:
6,144
537
8.74
206
106
100
Byske.........
Jörn.........
10.252
5,914
861
584
8.40
9.87
254
127
166
127
88
Norrbottens län:
Jukkasjärvi......
17,801
13,732
1,765
1,460
9.92
10.63
1,006
1,104
373
494
633
610
14,009
1,208
8.62
269
69
200
I-Töre.........
4,671
529
11.33
257
82
175
Det faller genast i ögonen, att dessa kommuner väsentligen äro koncentrerade
till ett fåtal län; av det sammanlagda antalet av 75 faller sålunda icke
mindre än tillhopa 45 på stenhuggardistrikten i Blekinge och Bohuslän samt
på det av svårigheterna inom trävaruindustrien starkt berörda Västernorrlands
län. De allra högsta procenttalen finner man inom stenhuggarkommunerna,
där uppenbarligen i många fall den vuxna manliga befolkningen så gott som
undantagslöst är utan arbete.
För att möjliggöra en bättre översikt hava därjämte i efterföljande tablå
sammanförts uppgifter, utvisande hur kommunerna med mer än 8 % arbetslöshet
fördela sig med hänsyn till dels antalet hjälpta i procent av antalet
arbetslösa, dels ock antalet enligt arbetslinjen hjälpta i procent av hela antalet
av dem, som kommit i åtnjutande av hjälp. Sistnämnda tablå utvisar
sålunda exempelvis, att bland ifrågavarande 75 kommuner det är 4, som bereda
hjälp åt mer än 90 % av de hjälpsökande. Inom dessa 4 kommuner omfattar
arbetslinjen respektive 1—10, 11—20, 41—50 och 61 70 % av hela
hjälpverksamheten.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
Antalet hjälpta i
procent av antalet
arbetslösa
*
Antalet enligt arbetslinjen hjälpta i procent av hela antalet hjälpta
Summa
kommu-
ner
0 *
1 si- lo*
11*-
20 *
21*-
30*
31*-
40*
41 *- 50*
51*-
60*
61*-
70*
71*-
80*
81 *- 90*
91 Si- loo*
-0......
1
1
—
_
_
_
_
i
: 1—10......
1
—
—
—
—
1
—
_
_
_
_
2
11-20......
—
—
—
—
—
—
1
—
_
2
3
21-30 ......
_
—
—
1
—
_
1
1
—
—
1
4
31—40......
—
—
—
1
2
1
1
—
—
1
6
41—50......
—
1
1
—
1
—
—
—
_
_
3
51—60......
—
—
2
1
3
—
1
—
1
_
1
9
1 61-70......
—
2
—
2
2
2
_
_
—
1
9
71—80.......
—
3
8
—
3
4
1
1
1
_
21
81—90......
—
3
4
3
2
1
—
_
_
_
13
91—100.....
—
1
1
—
—
1
—
1
—
—
—
4
Summa kommuner j
2
10
16
7
12
11
4
5
1
1
6
75
När man granskar uppgifterna i bilaga A och i de nyss lämnade översikterna
rörande antalet hjälpta i skilda kommuner samt de hjälptas fördelning
på arbetslinjen och understödslinjen, kan man icke undgå att lägga
märke till de stora skiljaktigheter, som härutinnan föreligga olika kommuner
emellan. Medan i många fall kommuner, som icke äga särskilt stor ekonomisk
styrka eller andra speciella förutsättningar, lyckats bereda hjälp åt en mycket
avsevärd del av sina arbetslösa, finner man å andra sidan kommuner, där
hjälpverksamheten har en synnerligen ringa omfattning. Än mer påfallande
blir skillnaden, örn man betraktar speciellt arbetslinjens omfattning absolut
taget och i förhållande till hela antalet hjälpta. Därvidlag måste i ett stort
antal fall konstateras, att denna hjälpform synes hava erhållit alltför ringa
omfattning. Särskilt anmärkningsvärt är arbetslinjens obetydliga utnyttjande
i de största städerna. Det är att beklaga, att den företagna utvidgningen av
statshjälpen särskilt till de statskommunala arbetena hittills icke mera allmänt
lett till anordnande av dylika företag i kommuner med omfattande arbetslöshet,
utan att man i stället i stor utsträckning fasthållit vid den såsom mindre
tillfredsställande erkända understödslinjen. Det är att livligt hoppas, att utvecklingen
härutinnan småningom skall kunna leda till en bättre ordning. Detta
måste emellertid väsentligen bero på intresse för saken inom kommunerna själva
och initiativ från deras sida.
Lika betydelsefull som den lokala fördelningen är de arbetslösas uppdelning
i yrkesgrupper. En sammanfattning av arbetslöshetsläget med avseende
på antalet hjälpsökande arbetslösa den 31 december 1933 i fördelning
på yrkesgrupper och län återgives i en vid detta protokoll fogad bilaga (Bilaga
B).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Antal rapporterade hjälpsökande arbetslösa januari—december 1938 i fördelning på yrkesgrupper.
Yrkesgrupp
3,/>
2 8/,,
a,/s
»%
3I/5
3%
“/»
sl/8
S0/9
81/l0
so/n
S1/l2
Jordbruk och skogshushållning.
Jordbruk ...............
14,454
15,217
14,728
13,024
11,350
10,290
9,478
10,155
11,369
13,580
15,230
14,403
Skogshushållning...........
17,654
15,433
18,189
22,394
19,738
16,967
15,488
17,200
19,382
18,274
15,176
12,141
Industri och hantverk.
Gruvdrift och malmförädling......
10,290
9,856
9,537
8,034
7,752
7,648
7,316
7,206
7,169
7,378
6,691
7,894
Jord-, sten- och glasindustri......
11,716
11,839
13,941
10,351
9,818
11,562
11,839
10,941
11,685
12,523
14,453
14,454
Metall- och maskinindustri.......
14,232
13,441
13,743
13,718
12,510
12,403
11,054
12,179
11,142
12,858
12,362
12,697
Trävaruindustri............
16,447
16,472
16.287
15,510
12,920
11,446
10,710
10,849
11,386
12,129
13,382
13,766
Byggnadsverksamhet..........
17,174
16,939
16,564
14,075
9,150
8,097
9,174
9,641
10,043
12,245
13,960
14,839
Läder-, hår-, gummi- och dylik industri .
Textilindustri.............
1,002
1,069
1.080
1,023
967
824
782
688
625
807
718
718
826
886
978
988
975
857
838
741
741
813
743
709
Beklädnadsindustri...........
1,085
1,157
1,379
1,187
1,182
1,128
1,100
1,143
1,265
1,170
1,332
1,409
Närings- och njutningsmedelsindustri . .
1,623
1,835
1,834
1,781
1,579
1,432
1,357
1,421
1,526
1,646
1,769
1,889
Kemisk-teknisk och belysningsindustri . .
746
768
650
607
607
561
579
618
676
682
700
786
Trämasse- och pappersindustri.....
2,388
2,592
2,818
2,676
2,356
2,246
2,224
2,511
2,636
2,655
2,412
2,620
Grafisk industri............
501
435
493
484
431
414
381
423
407
450
466
469
Industri och hantverk, ej särskilt specif. .
5,508
3,299
3,430
3,187
2,880
2,675
2,491
2,526
2,707
2,963
3,197
3,250
Sjöfart och fitke.....
3,814
4,028
• 3,144
2,848
2,349
2,027
1,906
1,890
2,032
2,586
2,933
3,178
Handel och samfärdsel.
Kontors-, bank- och försäkringspersonal .
893
992
1,094
1,049
974
988
971
942
1,049
1,105
1,202
1,269
Butiks- och mavasinspersonal......
2,532
2,959
3,072
3,060
2,840
2.687
2,642
2,675
2,797
3,034
3,233
3,250
Hotell-, kafé- och restaurangrörelse . . .
885
948
974
922
764
695
614
661
758
1,039
1,123
1,235
Landtransport.............
6,107
6,258
6,361
6,122
5,725
5,255
5,123
5,191
5,011
5,732
6,190
6,626
Allmän och litterär verksamhet.....
264
309
374
319
321
229
237
252
279
383
353
393
Handel och samfärdsel, ej särskilt specif.
1,645
498
450
381
296
288
281
280
281
237
278
305
Husligt arbete......
443
399
430
387
259
958
293
236
262
309
349
347
j Arbete, ej hän förligt till annan grupp
56,996
54,315
55,011
52,698
48,468
43,781
41,977
43,816
46,270
50,149
52,450
52,418
Summa
189,225
181,944
186,561
176,825
156,211
145,458
138,855
144,185
151,498
164,747
170,702
171,065
co
Kungl. Maj:ts proposition nr 884.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Vidare torde få hänvisas till förestående tabell (sid. 13), som angiver totalantalet
rapporterade hjälpsökande arbetslösa januari—december 1933, fördelade
i yrkesgrupper.
För att närmare belysa utvecklingen hava i särskilda tabeller (sid. 15 och
16) sammanförts uppgifter rörande de arbetslösas fördelning på yrken och
län vid vissa tidpunkter år 1933 samt den 31 januari 1934, varjämte i särskilda
kolumner angivits ökningen och minskningen från de avsedda tidpunkterna
år 1933 och till sistnämnda datum.
I tabellen rörande länsfördelningen av de arbetslösa bar särskilt utmärkts
utvecklingen under tiden 31 januari 1933—31 januari 1934 med bortseende
från sådana kommuner, som först efter nämnda datum 1933 börjat rapportera
arbetslöshet.
Av dessa sammanställningar framgår bland annat följande vid en jämförelse
mellan förhållandena för ett år sedan och nu. Över hälften av nettominskningen
i omfattningen av den anmälda arbetslösheten faller på skogshushållningen.
Större minskning förekommer dessutom beträffande gruvdrift och
malmförädling, trävaruindustri samt — ehuru i mindre mån — metall- och
maskinindustri. Inom den egentliga industrien förekommer större ökning endast
inom jord-, sten- och glasindustri, där den torde sammanhänga med upphörandet
av statsbeställningarna inom stenindustrien. Anmärkningsvärd ökning
förekommer därjämte inom handel och samfärdsel. I övrigt torde särskilt
kunna framhållas, att ökningen inom jordbruket endast uppgår till 45 på en
arbetslöshetssiffra av omkring 14,500. Den omständigheten att arbetslösheten
inom byggnadsverksamheten är mindre nu än för ett år sedan torde berättiga
till det antagandet, att sedan numera byggnadskonflikten avslutats, en mycket
väsentlig förbättring skall inträda inom detta fack och därmed även inom
andra industriområden, som för sin avsättning äro beroende av byggnadsverksamhetens
fortgång.
Ser man därefter på länsfördelningen av de arbetslösa och betraktas därvid
först förhållandena inom samtliga kommuner, kan såsom ett hoppgivande tecken
noteras den betydande nedgången i Stockholm och Göteborg. Även några
län — framför allt Värmlands, Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens län —
förete en betydande nedgång, vilken emellertid säkerligen till stor del sammanhänger
med den påpekade ökade sysselsättningen inom skogshanteringen
och gruvindustrien. Mera belysande blir emellertid jämförelsen, örn man därefter
betraktar endast de siffror, som ange förhållandet i de kommuner, vilka
redan för ett år sedan rapporterade arbetslöshet. Som jag nyss anfört, synes
det fullt berättigat att göra en dylik minskning, eftersom stor sannolikhet
finnes för att siffrorna för de nytillkomna kommunerna till största delen
icke representera någon i verklig mening nytillkommen arbetslöshet. Det visar
sig då, att så gott som alla län förete en mer eller mindre kraftig nedgång
eller i varje fall icke befinna sig i ett sämre läge än för ett ar sedan.
De enda egentliga undantagen utgöras av Blekinge och Bohuslän, där en
ökning även i nu avsedda kommuner förefinnes, jämfört med förhållandena
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 28Jf.
De arbetslösas yrkesfördelning:.
Jämförelse mellan den hos arbetslöshetskommissionen anmälda arbetslösheten vid vissa tidpunkter
1933 och den 31 januari 1934.
Nr
Yrkesgrupp
Hjälpsökande
Ökning eller minskning
under tiden
»i/i
1933
S1/7
1933
»7u
1933
»Vi
1934
»‘/i 33- -al/i 34
»V
_8
7 33- /i 34
»V» 33- -81/i 34
I
A
Jordbruk o. skogshushållning:
Jordbruk..........
14,454
9,478
14,403
14,499
+ 45
+
5,021
+ 96
B
Skogshushållning.......
17,654
15,488
12,141
7,991
- 9,663
—
7,497
- 4,150
Hela antalet hjälpsökande i jord- bruk och skogshushållning . .
32,108
24,966
26,544
22,490
- 9,618
2,476
- 4,054
II
A
Industri och hantverk:
Gruvdrift och malmförädling . .
10,290
7,316
7,894
7,609
- 2,681
+
293
- 285
B
Jord-, sten- och glasindustri . .
11,716
11,839
14,454
14,898
+ 3,182
+
3,059
+ 444
C
Metall- och maskinindustri . .
14,232
11,054
12,697
13,211
- 1,021
+
2,157
+ 514
D
Trävaruindustri .......
16,447
10,710
13,766
14,232
- 2,215
+
3,522
+ 466
E
Byggnadsverksamhet.....
17,174
9,174
14,839
16,484
- 690
+
7,310
+ 1,645
F
1
Läder-, hår-, gummi- o. dyl. in- dustri ...........
1,002
782
718
958
- 44
+
176
+ 240
G
Textilindustri........
826
838
709
770
56
—
68
+ 61
H
Beklädnadsindustri......
1,085
1,100
1,409
1,603
+ 518
+
503
+ 194
I
Närings- och njutningsmedelsin- dustri...........
1,623
1,357
1,889
2,196
+ 573
+
839
+ 307
J
Kemisk-teknisk och belysnings- industri..........
746
579
786
761
+ 15
+
182
- 25
K
Trämasse- och pappersindustri .
2,388
2,224
2,620
2,538
+ 150
+
314
- 82
L
Grafisk industri.......
501
381
469
452
49
+
71
- 17
M
Industri och hantverk, ej särsk,
spec.............
2,491
3,250
3,757
- 1,751
+
1,266
+ 507
Hela antalet hjälpsökande i in- dustri och hantverk ....
83,538
59,845
75,500
79,469
- 4,069
+ 19,624
+ 3,969
III
Sjöfart och fiske......
3,814
1,906
3,178
3,953
+ 139
+
2,047
+ 775
IV
Handel och samfärdsel . . .
12,326
9,868
13,078
13,980
+ 1,694
+
4,112
+ 902
V
Husligt arbete........
443
293
347
370
73
77
+ 23
VI
Arbete, ej lidolf örlig t till annan
grupp ...........
56,996
41,977
52,418
51,2781
- 5,718
+
9,301
- 1,140
Hela riket
189,225 138,850 171,065
171,540
— 17,685
+ 32,685
+ 475
elen 31 december 1933, något som tydligen sammanhänger med de statliga
stenbeställningarnas upphörande. Nu avsedda siffror kunna därför sägas lämna
det allmänna intrycket, att läget icke i någon del av riket företer någon
verklig försämring jämfört med förhållandet för ett år sedan, utan att man
i stället kan spåra en i stort sett genomgående, ehuru obetydlig förbättring.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Länsfördelning'' ar de arbetslösa.
Jämförelse mellan den hos arbetslöshetskommissionen anmälda arbetslösheten vid vissa tidpunkter
1933 och den 31 januari 1934.
Län
1933
1933
1933
1934
Ökning eller minskning
under tiden
s,/i
Sl/7
*‘/u
»*/t
S1/i 33- 8l/i 34
SI/7 33- 31/i 34
31/is 33- *l/i 34
Stockholms stad.......
18,910
11,537
14,515
15,617
-3,293
(-3J293)''
+ 4,080
+1,102
Stockholms.........
4,792
3,767
7,105
7,368
+ 2,576
(+ 865)''
+ 3,601
+ 263
Uppsala...........
2,637
1,921
2,887
3,145
+ 508
(+ 55)1
+1,224
+ 258
Södermanlands........
2,945
2,470
3,664
3,611
+ 666
(- 65)''
+ 1,141
- 53
Östergötlands........
5,558
3,961
6,034
6,627
+ 1,069
(+ lil)''
-f 2,666
+ 593
Jönköpings.........
2,668
2,114
2,994
3,138
+ 470
(+ 34)''
+ 1,024
+ 144
Kronobergs.........
3,105
2,295
2,883
2,947
- 158
(- 280)''
+ 652
+ 64
Kalmar...........
6,498
4,988
5,582
5,857
- 641
(- 782)''
+ 869
+ 275
Gotlands..........
1,188
414
864
1,109
- 79
(+ 19)''
+ 695
+ 245
Blekinge ..........
5,618
5,535
6,574
6,861
+ 1,243
( +1,218)''
+ 1,326
+ 287
Kristianstads........
3,818
1,987
3,652
4,179
+ 361
(- 254)''
+ 2,192
+ 527
Malmöhus..........
13,934
9,601
13,242
15,602
+1,668
(+ 662)''
+ 6,001
+ 2,360
Hallands..........
1,998
1,256
2,301
2,480
+ 482
(+ 56)''
+ 1,224
+ 179
Göteborgs stad.......
12,978
7,418
9,433
10,199
-2,779
(-2,779)''
+ 2,781
+ 766
Göteborgs och Bohus län i övr.
7,086
7,189
9,569
9,650
+ 2,564
( + 2,422)''
+ 2,461
+ 81
Alvsborgs ..........
4,107
2,940
4,009
4,433
+ 326
(- 161)''
+1,493
+ 424
Skaraborgs.........
2,793
1,673
2,862
3,092
+ 299
(- 60)''
+ 1,419
+ 230
Värmlands . ........
10,834
8,684
8,254
7,752
-3,082
(-8,118)''
- 932
- 502
Örebro...........
6,586
5,209
5,576
6,155
- 431
(- 665)''
+ 946
+ 579
Västmanlands ......
5,326
3,574
4,089
4,035
-1,291
(-1,511)''
+ 461
— 54
Kopparbergs........
9,302
8,423
8,389
7,953
-1,349
(-1,614)''
- 470
- 436
Gävleborgs.........
11,399
8,920
10,309
8,163
-3,236
(-3,276)''
- 757
-2,146
Västernorrlands.......
17,837
14,022
16,270
15,716
-2,171
(-2,309)''
+ 1,694
- 554
Jämtlands..........
5,294
5,585
3,371
2,027
-3,267
(-3.260)''
-3,558
-1,344
Västerbottens........
6,927
4,555
6,092
5,157
-1,770
(-1,833)''
+ 602
- 935
Norrbottens.........
15,037
8,817
10,545
8,667
-6.370
(—6,370)''
- 150
-1,878
Hela riket
189,225
138,855
171,065
171,540
-17,685
(-26,188)''
+ 32,685
+ 475
1 Ökning eller minskning inom de kommuner, vilka rapporterade såväl den 31 januari 1933
som den 31 januari 1934. Jämför översikt sid. 8 samt bilaga A.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majlis proposition nr 284.
17
Till angivande av arbetslöshetens omfattning i förhållande till den manliga
befolkningen över 16 år har jag låtit upprätta följande tabell, som per
den 1 januari 1934 länsvis och för städer med mera än 15,000 invånare upptager
invånarantalet, den manliga befolkningen över 16 år och arbetslöshetens
omfattning samt det procentuella förhållandet mellan de båda sistnämnda
grupperna. En sådan sammanställning synes mig ge ett bättre uttryck för det
verkliga arbetslöshetsläget, eftersom de hjälpsökande arbetslösa vid denna
ålder genom anmälningar hos arbetslöshetskommissionen bliva registrerade,
vartill kommer, att den manliga befolkningen över 16 år utgör den befolkningsgrupp,
som i främsta rummet drabbas av massarbetslösheten. Det har
därvid också synts vara av intresse att särskilja de större städerna från småstäder
och landsbygd. Tabellen ger icke någon enhetlig bild utan bekräftar
intrycket, att förhållandena såväl i de större städerna som i landet i övrigt
växla i mycket hög grad.
Anmälda arbetslösa 1 förhållande till den manliga befolkningen över 16 års ålder.
1
2
3
4
5
Folkmängd
den 1 janu- ari 1933
Därav beräk- nat antal
män, som
fyllt 16 år
Hjälpsökan- de arbetslösa
den 31 de- cember 1933
Kol. 4 i %
av kol. 3
Stockholms stad...........
519,711
155,000
14,515
9.4
Stockholms län...........
268,219
96,400
7,105
7.4
Uppsala län
Uppsala..............
31,309
9,760
654
6.7
länet i övrigt............
106,913
39,500
2,233
5.6
Södermanlands län
Eskilstuna.............
33,081
11,680
534
4.6
länet i övrigt ...........
154,886
56,670
3,130
5.6
Ostergötlands lån
Linköping.............
31,005
10,210
788
7.7
Norrköping.............
62,288
20,770
2,145
10.3
länet i övrigt............
217,312
80,070
3,101
3.9
Jönköpings län
Jönköping.............
31,544
10,740
661
6.1
länet i övrigt ...........
201,791
73,560
2,333
3.2
Kronobergs län...........
155,293
56,970
2,883
5.1
Kalmar län
Kalmar..............
20,275
6,900
860
12.5
länet i övrigt ...........
211,404
77,000
4,722
6.1
Gotlands län............
57,738
20,720
864
4.2
Bihang till riksdagens protokoll 1984. 1 sami. Nr 284.
2
opaginerad Kontrollera mot PDF
18
Kungl. Majlis proposition nr 284.
1
2
3
4
5
Folkmängd
den 1 janu- ari 1933
Därav beräk- nat antal
män, som
fyllt 16 år
Hjälpsökan- de arbetslösa
den 31 de- cember 1933
Kol. 4 i %
av kol. 3
Blekinge län
Karlskrona.............
25,863
9,570
606
6.3
länet i övrigt............
119,783
43,820
5,968
13.6
Kristianstads län..........
247,220
89,150
3,652
4.1
Malmöhus län
Malmö......•........
131,249
43,940
4,556
10.4
Lund...............
25,404
7,900
796
10.1
Landskrona.............
18,879
6,470
973
15.0
i Hälsingborg............
57,360
19,150
2,073
10.8
länet i övrigt ............
. 281,239
102,420
4,844
4.7
- Sallands län
Halmstad .............
24,520
8,360
799
9.5
länet i övrigt ............
126,688
46,030
1,502
3.3
Göteborgs och Bohus län
Göteborg..............
251,110
85,530
9,433
11.0
Mölndal..............
17,027
6,080
615
10.1
Uddevalla.............
15,434
5,100
656
12.9
länet i övrigt......•.....
179,661
66,330
8,298
12.5
Alvsborgs län
Borås...............
39,700
13,120
404
3.1
länet i övrigt............
275,792
98,980
3,605
3.6
Skaraborgs län ...........
242,517
87,810
2,862
3.8
Värmlands län
Karlstad.............
21,287
7,110
503
7.1
länet i övrigt ............
250,379
91,360
7,751
8.5
Örebro län
Örebro...............
38,185
12,460
954
7.6
länet i övrigt ............
180,326
66,250
4,622
7.0
Västmanlands län
Västerås..............
30,913
10,860
811
7.6
länet i övrigt............
130,242
47,960
3,278
6.8
Kopparbergs län..........
249,937
91,320
8,389
9.2
Gävleborgs län
Gävle...............
39,115
13,350
771
5.9
länet i övrigt ............
240,614
88,320
9,538
10.8
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
19
1
2
3
i
5
Folkmängd
den 1 janu- ari 1933
Därav beräk- nat antal
män, som
fyllt 16 år
Hjälpsökan- de arbetslösa
den 31 de- cember 1933
Kol. 4 i %
av kol. 3
Västernorrlands län
Sundsvall.............
18,549
6,120
677
11.0
länet i övrigt............
262,324
96,690
15,593
16.1
Jämtlands län...........
135,677
50,660
3,371
6.7
Västerbottens län..........
207,820
77,380
6,092
7.9
Norrbottens lån...........
202,781
75,170
10,545
14.0
Hela riket
6,190,364
2,200,720
171,065
7,8
Till belysande av den betydelse, som den fortgående rationaliseringen och
mekaniseringen inom industrien haft beträffande arbetslöshetsförhållandena,
hava tidigare i olika sammanhang verkställts utredningar. Jag hänvisar i sådant
hänseende bland annat till arbetslöshetsutredningens betänkande I rörande
arbetslöshetens omfattning, karaktär och orsaker, där å sid. 515 och följande
återfinnes en undersökning rörande produktionsvolym, arbetstimmar, arbetarantal
och drivkraft inom industrien åren 1915 samt 1920—1929. Vissa kompletterande
uppgifter för åren 1930 och 1931 återfinnas i Kommersiella meddelanden
1933, sid. 327, där det bland annat konstateras, att produktionsresultatet
per arbetare räknat under perioden från 1913 starkt ökats, vilken
omständighet ansetts sammanhänga med industriens fortgående mekanisering.
Då det i förevarande sammanhang ansetts vara av intresse att undersöka,
hur utvecklingen fortskridit under de två senaste åren, hava från vissa representativa
företag införskaffats kompletterande uppgifter, vilka sedermera
bearbetats efter samma grunder som tillämpats i arbetslöshetsutredningens
betänkande. En sammanställning utvisande resultaten av denna bearbetning
torde här få återgivas.
Antal arbetare (A), antal utgjorda arbetstimmar (At), använd drivkraft (D) samt salutlllverkniugarnas
värde efter omräkning till 1913 års prisläge (P) vid ett antal företag
under följande redovisningsår.
Index 1915 = 100.
Järn- och stålverk A:
A.......
At.......
D.......
P.......
Järn- och stålverk B
A.......
At.......
D.......
P.......
1913
1915
1920
1922
1926
1929
1930
1931
1932
1933
77
100
85
52
78
82
79
76
73
100
80
38
70
77
68
63
55
81
100
156
116
131
139
147
148
149
—
115
100
70
39
71
93
69
70
74
—
90
100
103
77
115
155
155
142
134
131
100
81
56
90
119
115
100
91
98
96
100
126
132
172
201
211
232
226
—
110
100
77
49
80
122
96
90
96
—
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
1913
1915
1920
1922
1926
1929
1930
1931
1932
1933
Sågverk A:
A.........
lil
100
141
126
92
137
122
lil
93
80
At.........
—
100
126
91
77
115
92
85
69
63
D.........
94
100
41
135
170
170
136
136
124
124
P.........
84
100
75
67
71
100
81
72
75
80
Sulfitfabrik A:
A.........
97
100
122
97
145
164
158
147
125
98
At.........
—
100
102
66
128
144
129
109
60
83
D.........
80
100
114
124
167
271
276
305
323
326
P .........
100
100
93
80
176
193
201
160
105
173
Sulfatfabrik A:
A.........
103
100
130
113
146
143
132
113
102
80
At.........
—
100
103
88
114
126
105
87
56
43
D.........
94
100
110
93
179
218
195
195
249
223
P . •.......
83
100
99
99
159
162
143
152
108
109
Verkstad A:
A.........
77
100
127
19
124
176
143
108
lil
93
At........
—
100
94
15
109
154
125
89
93
80
D.........
64
100
183
176
193
224
272
262
277
289
P‘.........
61
100
140
21
260
541
533
463
506
387
Produktionsvolym per
mantimme1
79
100
103
113
207
300
373
430
451
417
Verkstad B:
A.........
86
100
82
52
84
114
120
105
106
137
At.........
—
100
69
39
83
114
118
100
102
133
D.........
71
100
92
96
109
221
238
285
204
221
P1.........
100
100
124
110
183
242
311
271
285
247
Verkstad C:
A.........
104
100
91
68
123
157
182
158
112
90
At.........
—
100
99
80
148
194
226
172
106
80
D.........
96
100
103
106
120
150
187
178
183
167
Som synes kan utvecklingen knappast sägas förete någon enhetlig bild.
Så mycket kan emellertid konstateras, att produktionen alltjämt ökas väsentligt
mera än antalet arbetare och att man därför icke utan vidare kan beräkna,
att produktionsförbättring och antalet nyanställda arbetare skola täcka
varandra.
I skrivelsen den 16 februari 1934 har arbetslöshetskommissionen beträffande
arbetslöshetsläget anfört bland annat följande:
Den försämring på arbetsmarknaden, som alltid brukar inträda under senhösten,
kom även till synes inom de olika sifferserier, som statistiskt redovisa
arbetsmarknadens förändringar. Anmärkningsvärt är emellertid, att siffrorna
för antalet ansökningar örn arbete på 100 lediga platser vid den offentliga
arbetsförmedlingen voro lägre under både november och december 1933 än
under motsvarande tid år 1932, liksom också att procenttalet fackligt organiserade
arbetslösa under hela fjärde kvartalet 1933 var ej obetydligt lägre än
under samma kvartal närmast föregående år.
^ Liknande utvecklingstendenser framträda i de uppgifter örn arbetstillgången
inom olika yrken och näringsgrenar under fjärde kvartalet 1933, som
på sedvanligt sätt meddelats socialstyrelsen från ett större antal arbetsgivare
1 Enligt av företaget gjord beräkning.
Kungl. Maj:ts proposition nr S84.
21
(med tillhopa 254,863 arbetare). Den redan tidigare under 1933 iakttagna
förbättringen i näringslivet bar under årets fjärde kvartal ytterligare förstärkts.
Den uträknade poängsiffran 3.08 (siffran 3 betecknar medelgod arbetstillgång)
är den högsta som över huvud kunnat inregistreras sedan mitten
av år 1930.
Rapporterna till kommissionen uppvisa en häremot stridande tendens. Totalantalet
anmälda hjälpsökande arbetslösa har nämligen under november—
december fortsatt att stiga och var avsevärt större under fjärde kvartalet 1933
än under häremot svarande tid år 1932. Men å andra sidan har såväl den
absoluta som den relativa ökningen de olika månaderna emellan varit _ obetydlig
(för december 363 personer och 0.2 %). De preliminära uppgifter,
som föreligga örn läget den 31 januari 1934, tyda på en ytterligare ökning av
arbetslöshetsnumerären till c:a 172,400/ vilket innebär en stegring från december
räknat med ungefär 1,350 personer eller mindre än 1 %. Det bör härvid
dock erinras örn att antalet kommuner, som under januari rapporterat
arbetslöshet till kommissionen från närmast föregående månad ökats med 57
(prel.).
Medan förhållandena på arbetsmarknaden i början av år 1933 kännetecknades
av en över hela landet och inom alla yrken stigande arbetslöshet, tecknar
sig bilden av det aktuella läget annorlunda. Mest i ögonen fallande är en
bestämd ljusning inom de delar av landet, där skogsavverkningar kommit i
gång, d. v. s. i huvudsak Norrlandslänen samt Värmlands och Kopparbergs
län, varest arbetslösheten gått tillbaka med c:a 8,000 personer. Särskilt markant
har förbättringen gjort sig gällande i Gävleborgs och Norrbottens län,
där avverkningarna i år torde hava större omfattning än på mycket länge.
Nedgången av arbetslösheten i Norrland och i de nyssnämnda tvenne ickenorrländska
länen balanseras emellertid av arbetslöshetssiffrornas tämligen
jämna stegring i landets övriga delar. Ökningen faller dock huvudsakligen
på de tio största städerna (prel. + 3,181), medan arbetslösheten på landsbygden
i flera län företer vikande siffror. Uppenbarligen är det säsonginflytelser,
som här göra sig gällande, vilket ytterligare bestyrkes därav, att arbetslösheten
stigit företrädesvis bland —• förutom grovarbetare — de i verkstads-,
trävaru- och byggnadsindustrien samt inom affärslivet anställda, medan sjunkande
siffror äro att notera för skogshushållning (c:a 4,300). Någon om ock
ringa tillbakagång kan även antecknas för jordbruk och gruvdrift. I vad
mån det nya arbetsanskaffningsprogrammet påverkat arbetslöshetssiffrorna
kan ej med bestämdhet avgöras, enär kommissionen saknar kännedom om det
antal personer, som beretts anställning vid de olika slag av allmänna arbeten,
som kunnat komma i gång, liksom också örn rekryteringsurvalet.
Den ovisshet rörande det ekonomiska läget och konjunkturutvecklingen, som
enligt kommissionens uppfattning präglade situationen vid tidpunkten för avgivandet
av den senaste framställningen rörande medelsbehovet, torde alltjämt
få anses i viss mån vara för handen. Förutsatt att det internationellt
synnerligen labila allmänläget icke kommer att få en konjunkturhämmande
utlösning, synes dock en viss fortsatt återhämtning inom näringslivet och på
arbetsmarknaden vara sannolik, i synnerhet sedan den långvariga konflikten
inom byggnadsverksamheten omsider blivit löst. Beräkningen av hjälpverksamhetens
kostnader måste givetvis röna inverkan härav.
Det må i anslutning till detta arbetslöshetskommissionens yttrande understrykas,
att siffran för antalet hjälpsökande per den 31 sistlidne januari är
den första efter inbrottet av den senaste krisen, som är lägre än motsvarande
1 Enligt nu tillgängliga uppgifter utgjorde de hjälpsökande arbetslösas antal den 31 januari 1934
171,540 personer.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
månadssiffra under nästföregående år. Av olika skäl, som framgått av det
förut anförda, kan man visserligen icke draga några längre gående slutsatser
av detta förhållande, men man torde dock vara berättigad till den förhoppningen,
att siffrorna även under fortsättningen av innevarande år skola komma
att ligga väsentligt under fjolårets siffror. En särskild anledning att
förvänta detta ligger — såsom också kommissionen framhållit — i den omständigheten,
att byggnadskonflikten äntligen avslutats, varigenom ökad sysselsättning
otvivelaktigt kommer att småningom beredas å en mångfald områden.
Det har — såsom arbetslöshetskommissionen också påpekat — under hösten
1933 varit ett anmärkningsvärt förhållande, att medan de siffror, som angiva
antalet arbetssökande, sysselsättningsindex samt arbetslösheten inom
fackföreningarna, visat en förbättring, antalet hjälpsökande arbetslösa fortsatt
att stiga. Förklaringen härtill torde dock icke vara svår att finna. Allteftersom
krisen drar ut på tiden, kommer säkerligen av nära liggande skäl
antalet hjälpsökande att mera fullständigt omfatta hela arbetslöshetsklientelet;
det säkerligen ej ringa antal arbetare, som förut rett sig själva eller fått
hjälp i annan ordning, nödgas småningom anlita det allmännas arbetslöshetshjälp.
I vissa fall har säkerligen också vetskapen örn att omläggningen
i arbetslöshetspolitiken medfört större utsikter för kommuner att erhålla
bidrag av statsmedel till hjälpverksamheten -— exempelvis i form av bidrag
till materialkostnader vid statskommunala arbeten — medfört att förut dold
arbetslöshet kommit till synes. Den sålunda förorsakade tillströmningen har
icke kunnat i kommissionens siffror helt motvägas av den samtidigt pågående
återhämtningen.
Översiktlig redogörelse för verkställigheten av de av
1933 års riksdag beslutade hjälpåtgärderna.
I avsikt att erhålla en sammanfattande översikt över de olika hjälpåtgärder,
som av statsmakterna vidtagits till motverkande av arbetslösheten, med undantag
för olika slag av reservarbeten och kontantunderstödsverksamheten, föres
inom socialdepartementet ett register över samtliga av Kungl. Maj:t fattade
beslut angående anslag till skilda företag och ändamål. Från övriga departement
överlämnas i sådant syfte till socialdepartementet en avskrift av varje
i hithörande ämne fattat beslut. Pa grundval av dessa beslut upprättas för
varje anslag en särskild tablå, upptagande för varje företag, till vilket bidrag
lämnats, beslutets dag, företagets namn, totalkostnaden och för budgetåret
1933/1934 anvisat belopp. I Kungl. Maj :ts beslut om bidrag till visst företag
föreskrives skyldighet att för varje månad avgiva rapport å fastställd blankett
över antalet arbetare, som sysselsatts vid företaget, samt antalet under månaden
utförda dagsverken. Å blanketten skall vidare bland annat angivas antalet
för företaget nyanställda och avgångna arbetare jämte uppgift örn försörjningsplikt
och örn arbetaren vid anställningen var arbetslös eller ej ävensom
fördelning efter förutvarande yrken och industrier samt medelförtjänsten per
åttatimmarsarbetsdag.
Kungl. Majlis proposition nr 284.
23
För varje kommun, som direkt erhållit något anslag eller inom vilken företag,
som beviljats bidrag, är beläget, föres ett särskilt register, i vilket intagas
uppgifter örn beviljade anslag, arbetets karaktär samt totalantalet dagsverken
enligt planen och enligt avgiven slutredovisning. I detta register införas
även motsvarande uppgifter beträffande statliga och statskommunala reservarbeten.
Ur registret kunna sålunda vid fråga örn beviljande av anslag uppgifter
direkt erhållas örn den utsträckning, i vilken tidigare beviljade anslag
kommit vederbörande kommun till godo.
För att erhålla en översikt över de för arbeten i öppna marknaden avsedda
anslagens fördelning länsvis upprättas slutligen vid skilda tillfällen en tablå
däröver, i vilken jämväl angives, huru mycket som av de beviljade anslagen
belöper å varje invånare och anmäld arbetslös i länet. Då en del anslag icke
ansetts lämpligen kunna fördelas länsvis — bl. a. anslagen till statsbeställningar
samt byggande av fyrskepp och isbrytande bevakningsfartyg —• hava sådana
anslag upptagits särskilt. En sammanställning per den 23 februari 1934
återfinnes å sid. 24 och 25. Av sammanställningen framgår, bland annat, att
av ifrågavarande anslag till och med den 23 februari 1934 anvisats tillhopa
75,657,313 kronor. 1933 års riksdag beviljade dels under fonden för förlag till
statsverket sammanlagt 150,102,400 kronor, dels ock till Inlandsbanan ett anslag
av 4,000,000 kronor, eller alltså tillsammans 154,102,400 kronor. Fråndrages
anslaget å 55,000,000 kronor till statliga och statskommunala reservarbeten,
återstå för arbeten i öppna marknaden 99,102,400 kronor. Härav äro
i enlighet med det nyss anförda (99,102,400 — 75,657,313) 23,445,087 kronor
ännu icke anvisade av Kungl. Majit. Hur sistnämnda belopp fördelar sig å
de särskilda anslagen framgår av tabellen å sid. 36.
Rörande förhållandena den 31 januari 1934 har tillika upprättats en sammanställning
till utvisande av den arbetseffekt, som intill sistnämnda dag
utvunnits av de belopp, som anvisats från ifrågavarande anslag (sid. 26 och
27). För varje anslag har i sistnämnda tablå angivits summan utförda dagsverken,
varvid särskilt utmärkts, hur stor del av denna summa som utförts av
förut arbetslösa. Det må såsom tillfredsställande anmärkas, att arbetstillfällena
till alldeles övervägande del kommit de arbetslösa till godo. Särskilt
kan detta framhållas beträffande vissa anslag inom jordbrukets och skogsbrukets
områden. Det undantag, som har den största betydelsen, utgör naturligt
nog lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet, vilka
anslag ju i första hand äro avsedda att användas för att möjliggöra upprätthållande
av tidigare driven rörelse och alltså att där bibehålla tidigare anställd
arbetskraft. Mindre gynnsamma siffror förete därjämte anslagen till statsbeställningar
och till gödselvård.
Tillhopa redovisas i sistberörda sammanställning 828,971 utförda dagsverken.
Härav falla på anslagen till statsbeställningar, statliga beredskapsarbeten,
kommunala beredskapsarbeten, lån och subventioner, skenfria korsningar
samt broar och hamnar tillsammans 199,665 dagsverken. Beträffande dessa
anslag har det varit möjligt att göra en fördelning på de olika månaderna.
En sådan fördelning utvisar, att under juli 1933 utförts 435 dagsverken,
opaginerad Kontrollera mot PDF
24
Kungl. Maj:ts proposition nr %84.
Fördelning av under tiden 1/t 1933—2S/<! 1934
(Siffrorna inom parentes i tabell
-
Län
Statliga
beredsk.
arbeten
(3,000,000)
Kommunala
beredsk.
arbeten
(8,500,000)
Av bered- skapsansla- gen (>s>,
resp. >k>)
till fiske- hamnar
Främjande
av bostads- byggande
(15,000,000)
Lån och
subven- tioner
(13,500,000)
Skenfria
korsningar
(7,000,000)
Stockholms stad......
178,500
335,000
1 15,000
Stockholms län.......
27,450
7,840
—
300,000
80,000
91,200
Uppsala län........
116,473
—
—
250,000
30,000
45,750
Södermanlands län......
152,000
105,000
—
250,000
91,000
598,265
Norrköpings stad......
21,500
—
—
—
57,000
Ostergötlands län i övrigt . .
20,700
—
—
375,000
80,000
218,900
Jönköpings län.......
—
39,000
—
300,000
230,000
692,200
Kronobergs län.......
—
—
—
300,000
84,000
_
Kalmar län.........
11,340
158,280
(11,340)
275,000
110,000
—
Gotlands län........
83,200
26,520
175,000
_
Blekinge län........
668,650
—
(294,900)
350,000
35,000
—
Kristianstads län......
242,000
—
(242,000)
575,000
230,000
169,275
Malmö stad.........
48,500
_
_
20,000
203,000
Hälsingborgs stad......
—
171,000
—
—
—
Malmöhus län i övrigt ....
180,400
45,650
(144,100)
325,000
50,000
293,150
| Hallands län........
193,000
—
(168,000)
425,000
—
366,150
Göteborgs stad .......
—
—
_
127,000
_
Göteborgs län i övrigt ....
376,675
311,135
(234,375)
350,000
—
807,550
Alvsborgs län........
—
539,615
450,000
211,000
470,200
Skaraborgs län .......
17,000
127,500
—
475,000
250,000
364,400
Värmlands län.......
4,000
52,500
—
350,000
435,000
298,000
Örebro län.........
—
74,970
—
250,000
142,400
510,000
1 Västmanlands län......
12,500
286,460
—
175,000
117,500
222,875
| Kopparbergs län......
35,000
456,790
350,000
500,000
111,000
Gävleborgs län.......
36,000
132,550
(75,000)
425,000
95,000
102,100
Västernorrlands län.....
115,500
821,795
(234,000)
640,000
895,000
118,650
Jämtlands län.......
110,000
74,175
565,000
120,000
165,900
Västerbottens län......
54,500
154,850
—
820,000
—
146,900
Norrbottens län.......
213,600
1,222,918
(36,000)
s
850,000
1,886,000
37,500
Hela riket
2,918,488
4,808,548
(1,439,715)
9,600,000
6,210,900
6,047,965
1 Till Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen.
* Till Domänstyrelsen.
3 Exklusive skenfria korsningar, broar och hamnar samt skogsvårdsåtgärder.
4 Till skogssällskapet.
6 Exklusive skogsvårdsåtgärder.
6> 1 * 3 4 * 6 7> 8 9 Inklusive:
6 Statsbana Malung—Vansbro 800,000 kr.
7 Gruvarbeten 364,000 kr., vägarbeten 650,000 kr.
8 Inlandsbanan 4,000,000 kr.
9 En mindre del av detta belopp var den 24 februari 1934 ännu ej anvisad av Kungl. Majit.
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
25
beviljade belopp till arbeten i öppna marknaden.
huvudet ange anslagens belopp).
Summa per
Broar och
hamnar
Bidrag t.
gödsel- vård
Torr-
läggning
Täck-
dikning
Skogsvårds-
åtgärder
Arbetar-
småbruks-
lånefonden
Summa
anmäld
arbetslös
in-
vånare
den ^la
den ''/i
(6,000.000)
(700,000)
(4,000,000)
(1,000,000)
(5,000,000)
(2,500,000)
(66,200,000)
1933
1933
15,000''
114,1992
657,699
35.403
0.998
63,300
31,000
152,990
18,050
11,377
—
783,207
110.23
2.92
65,000
22,000
76,960
16,200
26,628
—
649,011
224.80
4.69
_
28,000
131,610
48,120
19,703
—
1,423.698
388.56
7.57
_
—
_
—
—
—
78,500
36.59
1.26
97,900
35,000
41,380
123,320
28,075
—
1,020,275
262.35
4.11
37,000
29,000
43,190
9,000
49,939
—
1,429,329
477.40
6.12
—
16,000
185,030
42,760
63,995
—
711,785
246.89
4.58
96,000
43,000
4,910
28,480
104,075
—
831,085
148.88
3.58
_
10,000
43,580
8,610
14,359
_
361,269
418.13
6.25
—
27,000
16,180
16,600
16,019
—
1,129,449
171.80
7.75
73,040
22,000
23,010
21,350
14,680
—
1,370,355
375.23
5.54
_
_
_
_
271,500
59.60
2.07
_
_
_
—
—
—
171,000
82.47
2.97
611,600
15,000
7,040
68,500
4,410
—
1,600,750
242.06
4.91
|
286,000
25,000
1,700
37,500
13,398
—
1,347,748
585.92
8.91 j
_
_
_
3,2694
_
130,269
13.465
0.50s
956,500
25,000
1,270
41,230
2,841
—
2,872,201
300.16
13.54
_
51,000
10,390
52,500
41,723
—
1,826,428
455.58
5.79
77,900
32,000
60,370
173,300
40,555
—
1,618,025
565.34
6.67
551,200
23,000
40,130
30,170
76,085
74,000
1,934.085
234.43
7.14
37,000
20,370
74,100
117,304
—
1,226,144
219.89
5.61
259,900
17,500
28,320
47,250
39,482
—
1,206,787
295.13
7.49
80,400
20,000
108,820
8,570
366,812
65,300
2,102,692
250.64
8.41
(2,902,692)a
(346.01)
(11.61)
421,800
12,000
32,180
17,200
336,798
497,500
2,108,128
204.49
7.53
1,005,900
30,000
89,550
20,690
508,997
732,000
4,978,082
305.96
17.72 |
_
27,000
297,820
23,750
511,977
749,200
2,644,822
784.58
19.49
331,600
12,000
193,000
11,000
814,560
145,000
2,683,410
440.48
12.91 :
(3,697,410)’
(606.92)
(17.79) 1
960,500
44,000
253,450
36,750
429,396
237,000
6,171,114
585.21
30.43
(10,171,114)8
(964.54)
(50.15)
5,990,540
653,500
1,863,256
975,000
3,770,656
2,500,000
45,338,847
264.18
7.30
(51,152,847)®»7*
(298.16)
(8.23)
Ej fördelat å län:
Statsbeställningar................ 10,700,000
Isbrytande bevakningsfartyg........... 650,000
Väg- och flottledsbyggnader.......... 29,450
Vissa åtgärder på skogshushållningens område..... 361,616
Byggande av ett nytt fyrskepp ......... 367,000
Anskaffande av viss materiel för lotsverkets behov . . 75,000
Statliga byggnader............... 12,321,4009
Förlag till understöd åt enskilda järnvägar . . . ._—
Summa, inberäknat å län ej fördelade belopp 69,843,313
(75,607,313)6> 7>8
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Dagsverken utförda under tiden */? 1983—31/i 1934 för anslag från fonden
Statsbeställ
ningar
Statliga be- redsk.-arbeter
Kommunala
beredsk.-
arbeten
Främjande av
bostads- byggande
Lån och sub- ventioner
Skenfria
korsningar
Broar och
hamnar
Län
Summa utförda
dagsverken
därav av förut
arbetslösa
Summa utförda
dagsverken
därav av förut
arbetslösa
Summa utförda
dagsverken
därav av förut
arbetslösa
Summa utförda
dagsverken
därav av förut
arbetslösa
Summa utförda
dagsverken
därav av förut
arbetslösa
Summa utförda
dagsverken
därav av förut
arbetslösa
Summa utförda
dagsverken
därav av förut
arbetslösa
1
Stockholms stad
6,082
2,310
1,624
1,119
—
_
_
17,254
1,271
_
_
2
Stockholms län
370
—
1,240
1,240
—
1,469
846
517
—
—
—
—
—
3
Uppsala >
110
2,563
2,226
—
—
2,263
936
1,597
397
—
—
415
415
4
Södermanl. >
2,963
—
981
546
—
—
1,597
867
3,772
355
550
410
—
5
Norrköpings stad
—
—
76
76
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
Ostergötl. 1. i övr.
21
103
—
—
—
1,688
644
—
—
562
373
1,264
382
7
Jönköpings län
—
—
—
—
96
96
3,804
1,951
5,750
652
453
444
—
—
8
Kronobergs >
8,425
1,554
—
—
—
—
9
Kalmar >
730
76
—
—
—
—
1,759
887
2,931
320
—
—
108
5
10
Gotlands »
-
—
1,395
1,320
—
798
220
—
—
—
—
—
_
11
Blekinge >
101
_
5,253
2,331
—
—
—
—
4,573
—
—
—
—
—
12
Kristianstads »
168
—
1,364
983
—
—
540
327
1,369
—
—
—
462
439
13
Malmö, Lund,
Landskrona st.
5,736
634
14
Malmöhis l.iövr.
—
-
3,006
1,410
—
—
1,581
656
611
—
—
—
—
—
15
Hallands län
—
—
1,867
1,733
813
371
16
Göteborgs stad
2,591
—
—
—
—
—
—
—
1,079
93
—
—
—
—
17
Göteb. o. Bolins
län i övr.
—
_
3,531
1,690
_
_
_
_
_
_
576
565
2,657
2,590
18
Alvsborgs län
—
—
—
—
—
—
378
228
—
—
632
632
—
—
19
Skaraborgs >
—
-
24
24
40
40
2,498
750
5,212
656
230
216
—
—
20
Värmlands >
—
—
834
628
—
—
—
—
1,006
638
—
—
2,245
2,024
21
Örebro >
862
—
125
—
—
—
—
—
13,544
8,193
209
184
—
—
22
Västman^ >
585
—
66
48
2,342
1,602
977
560
—
—
—
—
902
729
23
Kopparbergs >
33
—
843
843
—
—
789
307
17,614
—
—
—
196
116
24
Gävleborgs >
—
—
—
—
1,147
1,147
3,204
1,444
1,751
494
299
—
433
346
25
Västemorrlis >
—
—
1,244
841
561
533
674
314
2,711
881
323
294
—
—
26
Jämtlands >
—
—
687
687
636
552
2,603
900
4,815
1,468
102
102
—
—
27
Västerbo >
—
—
2,806
844
—
—
3,983
1,757
—
_
_
_
_
_
28
Norrbottens > J
—
—
1,988
1,613
3,915
3,747
—
—
30,937
1,185
—
—
57
57
29
Ej fördelat å län [
30
Summa ;
20,352 3,020|
31,620| 20,202 8,737
7,717|
30,605 13,594 125,468 18,157 3,936 3,220
9,552 7,474
1 Karolinska sjukhuset. — 2 LantbrukshSgskolan. — 3 Statens sinnessjukhus. — 4 Fyrskepp. — 6 Offers för
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
27
för förlag till statsverket, anvisade till arbeten i öppna marknaden.
Bidrag t.
gödselvård
Torrläggning
Täckdikning
Skogsvårds-
åtgärder
Arbetarsmå-
brukslåne-
fonden
Diverse anslag
Samtliga
anslag
Summa utförda
dagsverken
därav av förut
arbetslösa
Summa utförda
dagsverken
| därav av förut
arbetslösa
Summa utförda
dagsverken
därav av förut
arbetslösa
Summa utförda
dagsverken
därav av förut
arbetslösa
Samma utförda
dagsverken
därav av förut
arbetslösa
Summa utförda
dagsverken
därav av förut
arbetslösa
Summa utförda
dagsverken
därav av förut
arbetslösa
_
_
_
_
_
—
—
_
24,960
4,700
J
180
—
52
51
716
445
3,784
3,784
—
—
CO
CD
—
8,796
6,366
2
—
—
3,929
3,929
492
192
2,760
2,669
—
—
*791
46
14,920
10,810
3
1,308
448
7,052
6,822
3,002
1,876
2,181
411
—
—
—
—
23,406
11,735
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
76
76
5
1,019
210
—
—
5,543
3,107
6,070
5,765
—
—
—
—
16,270
10,481
6
1,157
238
4,856
4,852
448
228
7,915
7,915
—
—
—
—
24,479
16,376
7
—
—
5,047
4,769
454
290
3,951
3,567
—
—
315,840
140
33,717
10,320
8
792
198
—
—
2,022
1,380
12,758
11,426
—
—
—
—
21,100
14,292
9
2,367
425
3,409
3,169
1,267
741
518
330
—
—
—
—
9,754
6,205
10
3,612
1,085
555
460
997
595
788
788
—
—
—
—
15,879
5,259
11
—
—
—
—
996
686
230
225
—
—
-
—
5,129
2,660
12
_
_
_
_
_
_
_
_
—
—
313,359
72
19,095
706
13
—
—
—
—
3,740
3,595
—
—
—
—
—
—
8,938
5,661
14
94
4
455
225
2,849
2,461
2,235
1,767
—
—
—
-
8,313
6,561
15
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
4 2,203
—
5,873
93
16
_
_
_
_
_
530
414
—
_
—
—
7,294
5,259
17
4,480
828
—
—
2,773
1,328
336
195
—
—
—
—
8,599
3,211
18
2,490
821
2,446
2,196
7,194
4,618
3,287
3,075
—
—
—
—
23,421
12,396
19
172
67
1,492
1,252
7,834
3,659
22,458
22,001
—
—
—
—
36,041
30,269
20
815
447
355
355
8,042
4,818
30,615
23,441
—
—
—
—
54,567
37,438
21
985
156
266
210
7,576
4,934
6,040
6,006
—
—
—
—
19,739
14,245
22
1,476
196
4,869
2,626
624
338
33,630
28,969
—
—
—
—
60,074
33,395
23
—
—
241
193
567
340
71,512
69,304
1,680
691
—
—
80,834
73,959
24
—
—
6,356
5,149
—
—
64,032
61,609
1,327
826
61,214
1,145
78,442
71,592
25
—
—
2,882
2,690
63
18
49,868
45,911
1,262
726
—
—
62,918
53,054
26
1,658
1,277
_
_
49,360
45,784
2,276
831
6 25,409
7175
25,409
175
85,667
76,077
27
—
—
2,782
2,011
—
—
15,899
10,886
—
—
—
—
55,578
19,499
28
—
—
—
—
—
—
15,092
14,379
—
—
—
—
15,092
14,379
29
20,947
5,123 48,702
42,236
57,19!»
35,649
405,849
370,621
6,545
3,074
59,459
26,987
828,971
557,074
30
söksgård. — 6 Gruvarbeten inom Västerbottens län. — 7 Vägarbeten inom Västerbottens län.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
under augusti 2,148, under september 8,119, under oktober 21,259, under november
44,240, under december 49,114 samt slutligen under januari innevarande
kalenderår 74,350 dagsverken. En successiv stegring från månad till
månad har alltså ägt rum.
För erhållande av en mera fullständig bild av arbetseffekten av årets anslag
må dessutom redan här hänvisas till en översikt, som jag har för avsikt att
senare (sid. 35) i annat sammanhang meddela rörande den arbetseffekt, som
kan förväntas under löpande budgetår. Dels på grund av att av olika
skäl arbetena endast småningom kommit i gång och dels som följd av byggnadskonfliktens
upphörande kan effekten under de återstående månaderna av
budgetåret väntas bliva väsentligen större än under den hittills gångna delen
därav. Jag återkommer också senare till en uppskattning av den arbetseffekt,
som icke förrän under nästföljande budgetår kan väntas inträda av ifrågavarande
anslag. Det kan emellertid vara av intresse att redan här anmärka att,
örn man sammanställer de med ledning av uppgifter från vederbörande myndigheter
gjorda beräkningarna av arbetseffekten under innevarande budgetår
samt för nästkommande budgetperiod, blir resultatet en sammanlagd arbetseffekt
av årets anslag motsvarande arbete för i genomsnitt 37,000 å 38,000 arbetare
under ett år. Motsvarande effekt uppskattades av särskilda utskottet
vid 1933 års riksdag (utlåtande nr 17 sid. 125) till omkring 40,000 årsarbetare,
därvid i båda fallen ett år räknats lika med 10 arbetsmånader. Beräkningarna
få sålunda anses hava väl hållit streck i verkligheten.
Såsom framgår av tabellen å sid. 29 hava slutligen verkställts vissa beräkningar
angående den hittills beslutade arbetslöshetshjälpens fördelning på
län och större städer, med inräknande av åtgärder genom arbetslöshetskommissionen.
I avseende å dessa beräkningar, som givetvis äro approximativa, må
anmärkas, att man för respektive arbeten — såväl reservarbeten som arbeten å
öppna marknaden -— upptagit den totala summan av statsmedel, som beräknats
för redan beslutade arbeten. De i kol. 2 och 3 angivna beloppen
hava alltså endast delvis utgått under den förflutna delen av innevarande
budgetår, men de kunna beräknas komma att utgå vid fullföljandet av redan
beslutade arbeten. I fråga örn kol. 4, som avser dagunderstöd, hyreshjälp,
kurser och frivillig arbetstjänst, äro däremot upptagna de kostnader, som beräknats
belöpa på tiden 1 juli 1933—31 januari 1934 för dylik verksamhet,
dock med det undantaget att statens kostnader för kursverksamhet och frivillig
arbetstjänst upptagits till belopp motsvarande de totalkostnader, som
komma att föranledas av redan meddelade beslut.
Vid studiet av tabellen bör man hålla i minnet, att de största städernas
arbetslöshetshjälp i huvudsak lämnas såsom kontanta understöd. Då denna
hjälpform är den i penningar räknat billigaste, följer därav, att statens bidrag
per arbetslös blir jämförelsevis lågt för Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping
(respektive 380, 201, 365 och 201 kronor).
Vad de särskilt hårt arbetslöshetsbelastade delarna av landet beträffar må
observeras, att Blekinge erhållit 932 kronor per arbetslös, Bohuslän 1,082,
Västernorrlands län 766 och Norrbottens län 1,242 kronor. Den jämförelsevis
opaginerad Kontrollera mot PDF
»en hittills under budgetåret 1983/1934 beslutade arbetslöshetshjälpens fördelning på län och större städer.
1
2
3
4
5
6
7
8 i
9
Län eller stad
För arbeten
i öppna
marknaden
under tiden
*/7 33-»S/2
34 anvisade
belopp
kronor
Beräknade
statsbidrag
för under
tiden ''h 33
-23/s 34
beviljade re- servarbeten
kronor
Beräknade
statsbidrag för
under tiden 1h
33—3I/i 34 be- driven kontant- understödsverk- samhet m. m.
kronor
Summa av
kol. 2—4
kronor
Invånare
Vi 1933
Arbetslösa i
medeltal
per månad
juli 1933—
jan. 1934
Summ
invånare
kronor
a per
arbetslös
kronor
Stockholms stad.........
657,699
2,290,000
1,951,677
4,899,376
519,711
12,906.
9.45
380
Stockholms län.........
783,207
3,171,000
351,577
4,305,784
268,219
5,698
16.06
756
Uppsala län...........
649,011
813,000
123.215
1,585,226
138,222
2,482
11.45
638
Södermanlands län........
1,423,698
1,124,000
172,823
2,720,521
187,967
3,073
14.50
887
Norrköpings stad.........
78,500
40,000
272,705
391,205
61,494
1,946
6.37
201
Östergötlands län i övrigt ....
1,020,275
823,000
230,330
2,073,605
249,111
3,215
8.32
644
Jönköpings län .........
1,429,329
2,734,000
15,468
4,178,797
233,335
2,621
17.90
1,595
1 Kronobergs län.........
711,785
4,022,000
8,692
4,742,477
155,293
2,627
30.50
1,805
| Kalmar län...........
831,085
3,618,000
242,357
4,691,442
231,679
5,408
20.30
868
Gotlands län..........
361,269
270,000
6,281
637,550
57,738
624
11.05
1,021
Blekinge län...........
1,129,449
4,387,000
204,415
5,720,864
145,646
6,144
39.30
932
Kristianstads län.........
1,370,355
3,401,000
6,496
4,777,851
247,220
2,772
19.30
1,725
Malmö stad...........
271,500
624,000
649,211
1,544,711
120,304
4,230
12.85
365
Lunds > ...........
—
383,000
86,875
469,875
24,512
662
19.15
709
Landskrona stad.........
—
406,000
208,470
614,470
18,534
917
<33.15
670
Hälsingborgs stad........
171,000
547,000
283,554
1,001,554
55,889
1,899
17.95
528
Malmöhus län i övrigt......
1,600,750
1,361,000
238,921
3,200,671
294,892
3,539
10.85
903
Hallands län...........
1,347,748
917,000
34,371
2,299,119
151,208
1,761
15.20
1,305
Göteborgs stad..........
130,269
84,000
1,520,527
1,734,796
243,317
8,617
7.12
201
Göteborgs och Bohus län i övrigt .
2,872,201
5,056,000
1,159,247
9,087,448
219,915
8,386
41.30
1,082
Alvsborgs län ..........
1,826,428
5,629,000
92,618
7,548,046
315,492
3,565
23.90
2,118
Skaraborgs län..........
1,618,025
520,000
75,197
2,213,222
242,517
2,342
9.12
945
Värmlands län..........
1,934,085
1,597,000
315,908
3,846,993
271,666
8,969
14.17
428
Örebro län ..........
1,226,144
2,228,000
335,641
3,789,785
218,511
5,653
17.30
669
Västmanlands län.......
1,206,787
1,490,000
262,827
2,959,614
161,155
3,953
18.35
748
Kopparbergs län.........
2,902,692
4,908,000
305,997
8,116,689
249,937
8,912
32.50
910
Gävleborgs län..........
2,108,128
2,455,000
658,892
5,222,020
279,729
9,638
18.65
543
Västernorrlands län.......
4,978,082
5,087,000
2,076,998
12,142,080
280,873
15,841
43.30
766
Jämtlands län........
2,644,822
1,638,000
56,519
4,339,341
135,677
4,854
32.00
895
Västerbottens län........
3,697,410
2,039,000
61,798
5,798,208
207,820
5,655
27.90
1,025
Norrbottens län ...
6,171,114
5,430,000
823,244
12,424,358
202,781
10,023
61.30
1,242
Hela riket
47,152,847
! 69,092,000
12,832,851
| 129,077,698
| 6,190,364
| 158,932
20.82
810
Inlandsbanan............ 4,000,000
Övriga å län ej fördelade anslag (se sid. 25) 24,504,466
Summa 75,657,313
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
låga siffran för Västernorrlands län förklaras delvis på samma sätt som beträffande
de största städerna.
I stort sett synes statens bidrag ha fördelats på ett ur rättvisans synpunkt
tillfredsställande sätt. De mycket höga siffrorna för Jönköpings, Kronobergs,
Kristianstads och Älvsborgs län (respektive 1,595, 1,805, 1,725 och 2,118
kronor) motsäga skenbarligen detta omdöme. Men dessa siffror böra ses mot
den bakgrunden, att i dessa län av arbetslöshetskommissionen beslutats ett
antal mycket omfattande vägarbeten, till vilka arbetslösa från andra delar av
landet hänvisas, samt att arbetena i regel komma att pågå under betydligt
längre tid än de i tabellen avsedda arbetena i genomsnitt, varför summorna
rätteligen borde ha reducerats före fördelningen på antalet arbetslösa, något
som dock av praktiska skäl icke kunnat ske i tabellen.
Vidare bör uppmärksammas, att, medan uppgifterna i kol. 2 och 3 avse tiden
fram till den 23 februari i år, uppgifterna för kontantunderstödsverksamheten
m. m. icke med tillräcklig säkerhet kunnat ens approximativt beräknas
längre än till den 31 januari 1934. Slutligen är att erinra, att vissa anvisade
belopp för arbeten i öppna marknaden icke medtagits i förevarande tabell
på grund av att de icke synts böra fördelas länsvis. Emellertid hava samtliga
de belopp medtagits, som ingå i den å tabellen sid. 24—25 angivna summan
51,152,847 kronor med undantag för de 4 miljoner, vilka anvisats till Inlandsbanan.
Även örn alltså siffrorna äro i viss mån inadekvata och ofullständiga,
vilket icke torde kunna undvikas, giver dock ifrågavarande sammanställning
en föreställning örn den hittills beslutade arbetslöshetshjälpens fördelning.
Departementschefen.
Allmän motivering.
Arbetslöshetsläget är alltjämt allvarligt. De nyss återgivna siffrorna därutinnan
äro av en storleksordning, som måste vara ägnad att ingiva starka
bekymmer. En närmare analys av uppgifterna örn antalet hjälpsökande arbetslösa
giver visserligen vid handen, att konjunkturförbättringen i högre grad
minskat arbetslöshetens faktiska omfattning än dessa siffror omedelbart utvisa.
Men man kan dock icke blunda för, att någon sådan ljusning på arbetsmarknaden
icke kan skönjas, som kan ge anledning till förhoppning att massarbetslösheten
inom en nära framtid skall vara praktiskt taget försvunnen.
Försök hava blivit gjorda att införskaffa upplysningar, som kunde giva en mera
konkret bild av verkningarna av den även under krisen fortsatta rationaliseringen.
De hava emellertid icke givit säkra hållpunkter för ett omdöme. Jag
fruktar, att man tyvärr måste räkna med att en ökning av produktionsvolymen
inom vissa industrier icke kommer att motsvaras av nyanställning av arbetare i
samma utsträckning som efter tidigare kriser. Det föreligger efter min mening
risk för att icke ens en snabbt inträdande mycket god industriell konjunktur
skulle så minska arbetslösheten, att icke alltjämt hjälpåtgärder från
samhällets sida i avsevärd omfattning bliva nödvändiga. Örn därtill lägges, att
det ännu icke med säkerhet kan bedömas, huruvida konjunkturförbättringen
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
31
blir av varaktig natur eller blott är tillfällig och att i varje fall inom jordbrukets
område den inträdda förbättringen i stort sett direkt beror på samhällets
åtgärder, så torde vissa utgångspunkter för den arbetslöshetspolitik,
som anses påkallad, vara givna. Den förnämsta möjligheten till mera påtaglig
minskning av arbetslösheten torde ligga i återupptagandet av den under
nästan hela föregående år nedlagda byggnadsverksamheten, men med den storlek
arbetslösheten nu faktiskt har, måste alla slags arbetslöshetslindrande
faktorer samverka med hela sin styrka, innan man kan vänta, att vår arbetsmarknad
åter skall bliva normal.
Till frågan, hur stor arbetslösheten med hänsyn tagen till olika på densamma
inverkande omständigheter kan förväntas bliva under nästa budgetår, skall jag
senare återkomma. Yad jag nu anfört har endast avsett att klargöra, att det
allmänna måste inrätta sig för att kunna under budgetåret 1934/1935 i mycket
vidsträckt omfattning fortsätta sin hjälpverksamhet i anledning av arbetslösheten.
I varje fall synes det nödvändigt att sörja för en sådan beredskapsanordning,
att det är möjligt att ingripa i all nödig utsträckning. Givet är å
andra sidan, att en dylik anordning icke skall i praktiken genomföras i större
omfattning än behovet kräver. För den händelse situationen på arbetsmarknaden
skulle bliva ljusare än jag vågat beräkna, bör självfallet motsvarande
begränsning ske i användningen av de medel, som för arbetslöshetens motverkande
ställas till förfogande.
I avseende å grunderna för den arbetslöshetspolitik, som alltjämt är nödvändig,
torde man böra följa samma riktlinjer, som förra året godtogos av
regering och riksdag.
Man synes vid avgörandet härutinnan icke behöva fästa avgörande vikt vid
de principiella anmärkningar, som under tiden efter förra riksdagen riktats
mot det nuvarande hjälpsystemet. Yad angår arbetena på öppna arbetsmarknaden,
gå dessa anmärkningar främst ut på att nämnda arbeten skulle hava visat
sig vara utan avsevärd effekt. Beträffande reservarbetssystemet har särskilt
anförts, att detsamma, i synnerhet med de numera förbättrade lönebestämmelserna,
skulle medföra skadliga verkningar för andra näringsområden,
speciellt jordbruk och skogsbruk.
Orsakerna till att arbetena på öppna arbetsmarknaden under första delen
av budgetåret endast i mindre omfattning haft direkt arbetslöshetslindrande
effekt hava — förutom den långvariga byggnadskonflikten samt den sena tidpunkten
för riksdagens beslut, vilken medfört, att all på ansökningsförfarande
grundad medelsanvisning kunnat påbörjas först långt in på budgetåret —
framför allt varit bristfällig utredning av arbetsförslagen samt dröjsmål när
det gällt kommunernas medverkan. De omständigheter, som sålunda inverkat
i ogynnsam riktning, äro emellertid av övergående natur, och man lärer
icke behöva räkna med desamma under nästa budgetår, då hjälpsystemet
hunnit komma i full gång och kan förväntas fortlöpa utan dröjsmål och
friktioner. Såväl under återstoden av innevarande budgetår som under nästa
budgetperiod komma för övrigt de hittills fattade besluten att i stor utsträckning
medföra en arbetslöshetslindrande effekt.
32
Kungl. Majlis proposition nr 234.
Vad angår frågan huruvida det nu tillämpade reservarbetssystemet kan
antagas hava dragit arbetskraft från näringarna eller för dessa försvårat
eller fördyrat arbetaranskaffningen, är det visserligen möjligt, att i enstaka
fall arbetare önskat kvarbliva i reservarbete hellre än att åtaga sig ett
kortvarigt skogs- eller jordbruksarbete måhända långt från hemorten. Gällande
bestämmelser rörande villkoren för arbetslöshetshjälp äro emellertid tillräckligt
klara, och örn vid tillämpningen någon arbetslöshetskommitté skulle
hava brustit i omsorg, är detta något, som icke kan läggas systemet som sådant
till last. Arbetslöshetskommissionen har för övrigt sin uppmärksamhet
riktad på förhållandet och lärer icke underlåta att ingripa, när anledning
därtill yppar sig.
En annan fråga är, i vad mån de något fördelaktigare grunder för reservarbetslönens
bestämmande, som godkändes av 1933 års riksdag, kunnat inverka
på lönenivån särskilt inom jordbruket. Detta kan tydligen överhuvud endast
bliva fallet å sådana orter, där jordbruk och mera omfattande annan näringsverksamhet
förekomma vid sidan av varandra; i rena jordbruks- och skogsbrukskommuner
skola ju lönerna i dessa näringar vara grundläggande för reservarbetslönens
bestämmande. I sådana blandade kommuner åter, som nyss avsågos,
lärer man icke hava anledning antaga, att reservarbetslönen skall hava
större inverkan på jordbrukslönerna än som föranletts av lönerna inom
andra där bedrivna näringsgrenar. Enligt min uppfattning kunna följaktligen
de enstaka exempel, som från vissa håll anförts på förmenade ogynnsamma
verkningar av det nya lönesystemet, icke på något sätt utgöra bevis för
att detta taget såsom en helhet medfört ogynnsamma verkningar. Den måttliga
höjning av den genomsnittliga inkomsten för reservarbetarna, som blivit en
följd av omläggningen, måste i och för sig anses fullt skälig. I allmänhet
torde den — åtminstone vad angår familjeförsörjare — endast hava inneburit
någon avlastning för fattigvården.
Man har vidare anfört, att det nya hjälpsystemet skulle hava bidragit till att
framlocka arbetslöshet. Ett alldeles säkert omdöme om det befogade i denna
anmärkning kan visserligen icke givas. Men det förefaller icke sannolikt, att
den är berättigad. För det första är att observera, att av hela antalet hjälpta
arbetslösa en icke obetydlig del •— i januari 1934 utgjorde antalet 23,633 —
understödjes av kommunerna utan statsbidrag. Att så sker måste uppenbarligen
bero därpå, att hjälpbehovet enligt vederbörande kommunala organs uppfattning
är större än det, som kan tillgodoses med stöd av staten. För det
andra stanna ändå siffrorna på de sammanlagt av stat och kommun hjälpta
under januari månad i år, då hjälpprocenten likväl var högre än vid
någon annan tidpunkt med undantag av juli 1933, vid 116,714 eller nära 55,000
under antalet hjälpsökande. Dessa siffror giva knappast belägg för den uppfattningen,
att statens arbetslöshetspolitik numera skulle vara så generös, att
den skulle locka personer, vilka åtnjuta förmånen att hava arbete, till att
lämna sina anställningar och ansluta sig till de arbetslösas skaror. Ännu
mindre synes utsikten att få anställning som reservarbetare vid statliga eller
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majlis proposition nr 234.
33
statskommunala arbeten kunna utgöra en sådan lockelse, enär ännu i januari
innevarande år sådant arbete erhållits endast av 33,372 man, d. v. s. en knapp
femtedel av de anmälda hjälpsökande arbetslösa. Möjligheten att bliva reservarbetare
av ena eller andra slaget synes sålunda — även örn förhållandena
skifta avsevärt olika kommuner emellan — alltjämt vara i hög grad begränsad
och risken att bliva utan all arbetslöshetshjälp mycket stor. Vad nu sagts
avser icke att bestrida, att enstaka sådana fall kunna hava inträffat, då personer
i syfte att bliva delaktiga av arbetslöshetshjälp i form av reservarbete
eller understöd lämnat sitt arbete i öppna marknaden eller underlåtit att å tid,
då arbetstillfällen funnits, söka sådant arbete, önskvärt vore endast att man,
därest sådana fall faktiskt förekommit, icke generaliserade desamma till
att utgöra någonting karakteristiskt för den förda arbetslöshetspolitikens verkningar.
Omfattningen av ifrågasatta hjälpåtgårder.
Då det gäller att taga ståndpunkt till spörsmålet, vilka åtgärder statsmakterna
böra besluta för att bekämpa arbetslösheten och dess verkningar, måste
man först klargöra, huruvida arbetslinjen eller understödslinjen skall givas
företräde. Allmän enighet har rått därom, att hjälp i första rummet borde
beredas genom arbete. Tyvärr måste man nied beklagande konstatera, att
trots alla gjorda ansträngningar arbetslinjen hittills under detta budgetår
icke kunnat hävda den plats i hjälp systemet, som varit den tillämnad, utan
att densamma måst i väsentligt större utsträckning än avsett varit suppleras
med kontant understödsverksamhet. Reservarbetena hava visserligen kunnat
upprätthållas ungefär i beräknad omfattning, men det har icke visat
sig möjligt att utvidga desamma, så att de kunnat fylla det tomrum, som
uppstått genom förseningen av arbetena i öppna arbetsmarknaden. Salunda
hjälptes under januari månad 1934 endast 43,918 personer genom reservarbeten,
medan 73,691 erhöllo understöd. Ju längre krisen varar och ju längre
arbetslöshetsperioden blir för den enskilde, desto fördärvligare framstar utvägen,
att den arbetslöse skall vara hänvisad till understödslinjen. Den hjälp han
på detta sätt erhåller verkar i olika avseenden demoraliserande. Hans inkomst
blir alltid mindre än om han beredes arbete; han blir följaktligen ekonomiskt
till det yttersta utmattad. Men dessutom vänjes han lätt vid sysslolöshet och
mister lusten till arbete: lätt nog utvecklas han i en riktning, som innebär en
allvarlig fara för honom själv och, om han har de minsta anlag för asocialitet,
även för samhället. Med hänsyn till dylika risker synes det ännu angelägnare
i år än i fjol, att den hjälp at de arbetslösa, som är nödvändig, astadkommes
genom beredande av arbete i stället för genom understöd och att följaktligen
arbetslinjen får en verkligt dominerande plats i hjälpverksamheten.
Det program för arbetslöshetens bekämpande, som i olika propositioner framlagts
inför riksdagen och som nu föreslås i denna och nästföljande proposition,
avser också, att av det beräknade antalet arbetslösa under nästa budgetar
— omkring 110,000 enligt vad jag längre fram skall utveckla — cirka 80,000
skola beredas arbete, detta enligt kalkyler för vilka redogörelse i det följande
närmare skall lämnas.
Bihang till riksdagens protokoll 193Jf. 1 sami. Nr 2SJf. 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
84
Kungl. Marits proposition nr SS4.
En arbetslöshetspolitik, som skulle leda till en så betydande sysselsättningav
arbetslösa, kan icke undgå att i gynnsam riktning påverka den allmänna
konjunkturen, genom den ökade köpkraft den skulle medföra.
Till grund för de nästföregående år föreslagna åtgärderna i arbetslöshetslindrande
syfte låg en uppskattning av antalet personer, vilka beräknades
icke utan åtgärder från det allmännas sida kunna erhålla arbete. Detta antal
anslogs därvid till 150,000 i genomsnitt per månad under budgetåret (prop.
216/1933, sid. 30). År 1933 sjönk arbetslösheten under tiden januari—juli från
189,200 till 138,850, eller med i runt tal 50,000, för att därefter i december
åter stiga till 171,050 eller med omkring 32,000. Utgångsläget innevarande
år är något gynnsammare än i fjol, nämligen 171,540 arbetslösa i januari.
Örn jag vågar räkna med en något hastigare nedåtgående arbetslöshet under
1934 än under 1933, beror detta dels på den allmänna konjunkturförbättringen
och dels på byggnadsverksamhetens igångsättande. På grund härav
bör — såvitt icke nu oförutsebara störningar av internationell art inträffa —
arbetslöshetssiffran under sommaren komma att ligga under 100,000, medan
man torde böra räkna med något stigande siffror under höst- och vintermånaderna.
Efter övervägande av de olika på frågan inverkande faktorer, vilka berörts
i det föregående, har jag ansett antalet hjälpsökande arbetslösa jämte
antalet personer, som komma att beredas arbete genom utav statsmakterna
beslutade särskilda åtgärder för arbetslöshetens bekämpande men vilka eljest
skulle kunnat anmäla sig som hjälpsökande, närmast böra i genomsnitt för
nästa budgetår uppskattas till 110,000. Det är möjligt, att denna uppskattning
håller sig i underkant och att man — särskilt med hänsyn till att den
manliga arbetsföra befolkningen för varje ny årsklass, som inträder på arbetsmarknaden,
ökas med cirka 20,000 personer — kanske borde räkna med genomsnittligt
120,000 arbetslösa under budgetåret. Jag återkommer härtill i
det följande.
För bedömande av hjälpeffekten av de olika anslagen hade man förra
året endast approximativa beräkningar att tillgå. I viss mån har det nu varit
möjligt att kontrollera dessa genom de vunna erfarenheterna av anslagens användning.
Jag hänvisar härutinnan till den förut åberopade översikten över
det antal dagsverken, som hittills utvunnits genom bidrag från de särskilda
anslagen (sid. 26—27). Dessutom hava från vederbörande myndigheter inhämtats
upplysningar angående den arbetseffekt, vilken under nästa budgetår kan
beräknas av den del av årets anslag, som ställts till förfogande av Kungl.
Majit genom beslut intill den 24 februari 1934.
Med ledning härav och under hänsynstagande till olika på de skilda anslagen
inverkande faktorer hava i följande förteckning beträffande de anslag till
arbeten i öppna marknaden, som 1933 års riksdag anvisade under fonden för
förlag till statsverket, angivits dels de belopp, vilka redan kommit samt beräknats
komma till användning under innevarande budgetår, dels ock den beräknade
direkta arbetseffekten av nyssnämnda belopp. Motsvarande uppgif
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
35
ter lämnas jämväl för anslaget till Inlandsbanan mellan Yolgsjön och Gällivare.
Uppenbarligen kunna beräkningarna icke vara annat än mycket
approximativa.
.
Anslag
Belopp
kr.
Härav beräknas
komma till an- vändning under
budgetåret
1933/1934
kr.
Beräknat antal
dagsverken
under budget- året 1933/1934
Statsbeställningar...............
10,700,000
9,100,000
455,000
Statliga beredskapsarbeten...........
3,000,000
2,380,000
56,000
Kommunala beredskapsarbeten.........
8,500,000
2,530,000
158,000
Främjande av bostadsbyggande........
15,000,000
10,600,000
740,000
Lån till främjande av enskild företagsamhet . .
10,000,000
10,000,000
1 _
Subventioner till främjande av enskild företag-
3,500,000
200,000
1 _
Skenfria korsningar..............
7,000,000
2,470,000
130,000
Broar och hamnar..............
6,000,000
3,362,140
217,000
Inlandsbanan.................
4,000,000
4,000,000
225,000
Statsbana Malung—Vansbro..........
800,000
800,000
60,000
Förlag till understöd åt enskilda järnvägar . . .
1,500,000
—
—
Bidrag till gödselvårdsanläggningar......
700,000
523,500
261,750
Lån till gödselvårdsanläggningar........
500,000
—
—
Torrläggningsföretag, ägnade att motverka arbets-
4,000,000
2,200,000
730,000
Bidrag till täckdikningar...........
1,000,000
755,000
275,0(0
Väg- och flottledsbvggnader å skogar i enskild ägo
500,000
49,450
39,500
j Vissa åtgärder på skogshushållningens område m. m.
475,000
425,000
—
j Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas
skogar ...................
5,000,000
2,453,200
817,700
j Arbetarsmåbrukslånefonden..........
2,500,000
2,500,000
53,800
j Statliga byggnader..............
12,321,400
3,651,750
93,600
2,106,000
1,399,500
83,750
Summa
99,102,400
59,899,540
4,396,100
Av en jämförelse med sammanställningen a sid. 26 27 framgar, att av de
i slutsumman i förestående förteckning ingående dagsverken sammanlagt omkring
700,000 (828,971 — 125,468) redovisats såsom utförda under tiden intill
utgången av januari 1934.
Rörande antalet dagsverken under budgetåret 193411935 hänvisas till följande
översikt jämte till densamma fogade anmärkningar. Givetvis gäller
jämväl örn denna översikt, att de framlagda resultaten få anses vara approximativa.
1
1 I likhet med vid tidigare beräkningar har här icke någon direkt arbetseffekt uppskattats.
opaginerad Kontrollera mot PDF
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
1
2
3
4
5
1 6
1 7
Anslag
1
Av Kungl.
Majit intill
den 24 feb- ruari 1934
anvisade
medel
Härav be- räknas
återstå
oanvända
den 1 juli
1934
Beräknat
antal dags- verken av i
kol. 3 upp- tagna be- lopp under
budgetåret
1934/1935
Av veder- börande an- slag den 24
februari
1934 ännu
icke anvi- sade medel
Beräknat
antal dags- verken av
i kol. 5
upptagna
belopp un- der bud- getåret
1934/1935
Summa av
kol. 4 och
kol. 6.
Statsbeställningar ....
10,700,000
1,600,000
85,000
85,000
Statliga beredskapsarbeten .
2,918,488
539,540
49,420
81,512
3,000
52,420
Kommunala beredskapsar- beten .........
4,808,548
2,278,818
137,105
3,691,452
230,000
367,105
Främjande av bostadsbyg- gande .........
9,600,000
—
1720,000
5,400,000
1,050,000
1,770,000
Skenfria korsningar ....
6,047,965
3,731,125
201,750
952,035
43,000
244,750
Broar och hamnar ....
5,990,540
2,628,400
168,480
9,460
600
169,080
Inlandsbanan .......
4,000,000
—
—
—
_
_
Statsbana Malung—Vansbro
800,000
—
—
—
_
_
Bidrag till gödselvårdsan- läggningar.......
653,500
130,000
66,000
46,500
23,250
89,250
j Lån till gödselvårdsanlägg- ningar........
_
_
_
2 500,000
Torrläggningsföretag, ägna- de att motverka arbets- lösheten ........
1,863,250
2,136,750
600,000
600,000
Bidrag till täckdikningar .
975,000
220,000
80,000
25,000
9,000
89,000
Väg- och flottledsbyggnader
å skogar i enskild ägo .
29,450
20,000
16,000
470,550
260,000
276,000
Vissa åtgärder på skogshus- hållningens område m. m.
361,616
_
-
113,384
1 Vissa tillfälliga skogsvårds- åtgärder å enskilda sko- gar ..........
3,770,656
1,350,000
440,000
1,229,344
400,000
840,000
Arbetarsmåbrukslånefonden
2,500,000
—
>107,000
—
_
107,000
Statliga byggnader (upp- tagna i riksstaten 1933/
1934 under utgifter för
kapitalökning, IV, fonden
för förlag till statsverket)
12,321,400
8,669,650
237,164
237,164
Isbrytare m. m......
2,106,000
707,000
71,250
—
—
71,250
Summa j
69,446,413
21,874,533
2,379,169)
14,655,9871
2,618,850
4,998,919
Lån till främjande av enskild
företagsamhet...... 6,089,400 3,910,600
Subventioner till d:o. . . . 121,500 3,378,500
Förlag till understöd åt enskilda
järnvägar.......— 1,500,000
________ Samma 75,657,313 23,445,087
\ Dessa dagsverken beräknas falla på under budgetåret 1933/1934 anvisade belopp.
Då^ man icke torde böra räkna med lån enbart utan alltid med lån jämte bidrag, böra särskilda dags - verken icke beräknas falla å låneanslaget utan har sammanlagda arbetseffekten förts på bidragsanslaget.
En mindre del av detta belopp var den 24 februari 1934 ännu ej anvisad av Kungl. Majit.
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
37
Redan i annat sammanhang (sid. 28) har framhållits, att sammanlagda
resultatet av de sålunda verkställda beräkningarna utvisar god överensstämmelse
nied de kalkyler, som framlades av särskilda utskottet vid 1933 års
riksdag (uti. nr 17, sid. 125). Denna överensstämmelse sträcker sig i regel
även till beräkningarna beträffande varje särskilt anslag.
Vid angivandet av arbetseffekten räknade man i fjolårets regeringsplan med
att full sysselsättning under tio månader skulle anses motsvara en årsarbetare.
Detta sammanhängde väsentligen därmed, att man i regeringsförslaget utgick
från att vid de förordade beredskapsarbetena skulle gälla en sådan inskränkning
av arbetstiden, att örn denna inskränkning gjordes per vecka, arbetstiden
skulle motsvara 40 arbetstimmar i veckan. Detta beräkningssätt bibehölls
av särskilda utskottet, ehuru i dess förslag bestämmelse örn inskränkning
av arbetstiden icke intogs i direktiven för arbetena å den öppna arbetsmarknaden,
något som icke heller gärna kunde ifrågakomma med den allmänna
läggningen av utskottsförslaget. Vid angivna förhållanden saknas anledning
att vid bedömandet av arbetseffekten nu icke räkna med full arbetstid under
hela året, låt vara att i vissa fall, såsom inom byggnadsindustrien, på så
sätt viss marginal erhålles. I det följande beräknas alltså en årsarbetare motsvaras
av 300 dagsverken.
Vid uppskattningen av arbetseffekten under nästa budgetår måste tydligen
även tagas i betraktande, att hela effekten av anslag för sagda budgetperiod
icke kan väntas inträda förrän efter budgetårets slut. Visserligen kan denna förskjutning
icke väntas bliva av samma storleksordning som under innevarande
budgetår, då det av naturliga skäl måste dröja avsevärd tid, innan själva verksamheten
och de på densamma grundade arbetena kunde komma i gång. Hänsyn
bar emellertid vid beräkningen tagits till angivna förhållande.
Med dessa utgångspunkter har arbetseffekten under nästa budgetår av
sådana anslag för budgetåret 1934/1935 under fonden för förlag till statsverket,
varom förslag redan framställts till riksdagen, jämte anslaget till Inlandsbanan
approximativt beräknats motsvara i runt tal 23,600 årsarbetare.
Med motsvarande beräkningssätt erhålles för de anslag, vilka begärts å tillläggsstat
för innevarande budgetår, en arbetseffekt under budgetåret 1934/1935
av omkring 3,800 årsarbetare och blir effekten av de belopp, som i statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag preliminärt beräknades för statliga
och kommunala beredskapsarbeten samt främjande av bostadsbyggande och
som jag i det följande kommer att förorda, under samma tid sammanlagt
3,500 årsarbetare.
Av den nyss omnämnda, å sid. 36 intagna översikten framgår, att antalet
dagsverken under budgetåret 1934/1935 för anslag anvisade för innevarande
budgetår till arbeten i öppna marknaden approximativt kan uppskattas till
4,998,919, vilket motsvarar omkring 16,600 årsarbetare.
Av anslag till arbeten i öppna marknaden, som i arbetslöshetslindrande syfte
redan beviljats eller äskats eller i årets statsverksproposition preliminärt beräknats,
skulle alltså arbetseffekten under budgetåret 1934/1935 bliva omkring
(23,600 + 3,800 -|- 3,500 + 16,600) 47,500 årsarbetare.
38
Kungl. Majlis proposition nr 234.
Vad härefter angår reservarbetslinjen har arbetslöshetskommissionen för
nästa år för ändamålet begärt ett belopp av 46,000,000 kronor utan att därvid
angiva, hur stor del av beloppet, som beräknats för statliga, respektive statskommunala
reservarbeten. Med utgångspunkt från de kostnader per årsarbetare,
med vilka arbetslöshetskommissionen räknat i sin preliminära skrivelse
angående medelsbehovet (Utgifter för kapitalökning, bilaga 3), har jag funnit
förenämnda belopp å 46,000,000 kronor rimligen böra beräknas fördelat
på så sätt, att därmed skulle bestridas kostnaderna för 14,000 statliga och
10.000 statskommunala reservarbetare i genomsnitt under året. Detta motsvarar
i stort sett den storleksordning, som jag anser reservarbetena lämpligen
kunna och böra få under nästa budgetperiod. Jag har alltså räknat
med det av arbetslöshetskommissionen begärda anslagsbeloppet samt med ett
antal av sammanlagt 24,000 årsarbetare i statliga och statskommunala reservarbeten.
Härtill komma de rent kommunala reservarbetena med ett arbetarantal,
som i årsgenomsnitt torde kunna uppskattas till inemot 10,000.
Sammanlagt skulle alltså arbetslinjen approximativt kunna beräknas under
nästa budgetår bereda sysselsättning åt 47,500 + 24,000 + 10,000 eller i avrundat
tal omkring 80,000 arbetare i genomsnitt under bela året.
Till belysande av huru arbetseffekten av de anslag, som äro avsedda att
upptagas i nästa budgetårs riksstat, fördelar sig, må hänvisas till vidstående
tablå (sid. 39).
Till jämförelse med fjolårets beslut i frågan må erinras, att den av de i propositionerna
då framlagda förslagen beräknade sammanlagda direkta arbetseffekten
utgjorde 72,500 man (60,500 man i beredskapsarbeten och arbeten på
öppna marknaden samt 12,000 man i reservarbeten) och enligt riksdagens beslut
ungefär 74,000 man (40,000 man i arbeten på öppna marknaden och
34.000 man i reservarbeten). Mot denna siffra svarar i det föregående
(47,500 + 24,000) 71,500 man för 1934/1935. Härvid är emellertid ytterligare
att märka att, såsom förut erinrats, man föregående år räknade med förkortad
arbetstid motsvarande full sysselsättning under 10 månader. Under samma
förutsättning skulle de nyss för nästa budgetår angivna siffrorna motsvara
ungefär 57,000 årsarbetare på öppna arbetsmarknaden och 28,500 man i statliga
och statskommunala reservarbeten eller sammanlagt 85,500 man och alltså
väsentligt flera än enligt fjolårets beslut. Härtill kommer ytterligare
den arbetseffekt, som följer av beviljade lån och subventioner till främjande
av enskild företagsamhet — hänsyn härtill har icke nu tagits liksom
ej heller i fjol — samt av den del av kostnaderna för fortsatt elektrifiering
av statens järnvägar, som föreslås skola utgå av anslag under fonden
för förlag till statsverket. Ej heller har hänsyn tagits till arbetseffekten av
det i statsverkspropositionen ifrågasatta anslaget till åtgärder för beredande
av jord åt arbetslösa m. m. eller till den s. k. frivilliga arbetstjänsten.
Liksom nästföregående år bör vidare vid bedömande av resultatet av de ifrågavarande
åtgärderna hänsyn tagas till den ökning i arbetstillfällen, som dels i
stor utsträckning blir en indirekt följd av anslagens användning och som dels
kan väntas uppstå genom den av ifrågavarande anordningar föranledda ökade
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
39
Kostnad
Antal årsar-
Stats-
belöpande på
betare under
budgetåret
1934/1935
(1 år = 300
arbetsdagar)
Anslag
belopp
milj. kr.
kom- muner
milj kr.
andra
milj. kr.
milj. kr.
Statsbeställningar.........
10.0
—
—
10.0
1,660
Statliga och statskommunala reserv- arbeten .............
46.0
15.0
—
61.0
24,000
| Statliga beredskapsarbeten......j
5.0
—
—
5.0
4201
1 Kommunala beredskapsarbeten . . . .
10.0
4.0
—
14.0
1.0401
Främjande av bostadsbyggande . . .
10.0
—
8.4
18.4
2,040''
Skenfria korsningar.........
4.5
—
0.65
5.15
810
j Broar och hamnar.........
6.5
—
2.4
8.9
1,400
i Vissa vägbyggnadsarbeten......
3.2
—
0.3
i 3.5
990
430''
Stensättning av vägar.......
5.0
—
5.0
| Inlandsbanan...........
4.0
—
—
4.0
750
j Statsbana Malung—Vansbro.....
0.7
—
—
0.7
100
1 Tillverkning av vagnar m. m. för sta- tens järnvägar..........
3.25
—
—
3.25
220
Vissa banarbeten m. m. för statens
0.95
0.95
220
järnvägar ............
1,170
Bidrag till gödselvårdsanläggningar . .
0.7
2.1*
2.8
i Bidrag till uppförande av spannmåls- lagerhus.............
0.3
—
1.7
2.0
420
Torrläggningsföretag........
6.0
—
6.0
12.0
6,670
1 Bidrag till täckdikningar......
1.5
—
4.5
6.0
1,820
] Byggande av nybyggesvägar.....
0.15
—
0.16
0.3
100
j Väg- och flottledsbvggnader å skogar i
enskild ägo...........
0.5
—
1.5
2.o
1,000''
1 Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å
enskilda skogar.........
3.6
—
3.5
7.0
3,870
] Vissa åtgärder på skogshushållningens
2.9
2.9
område.............
Byggande av nytt fyrskepp.....
Byggande av nytt tj änstefartyg för
0.075
0.3
0.075
0.3
60
västra lotsdistriktet .......
Undersöknings- och förberedande gruv-
0.485
0.485
150
arbeten inom Västerbottens län . .
—
| Statliga byggnader.........
11.40625
—
—
11.40625
960
| Lån till främjande av enskild företag- samhet.............
5.0
|
17.5
22.5
—
| Arbetarsmåbrukslånefonden......
8.0
| —
—
8.0
830''
Summa
140.91625
lo.o
48.7
217.61625
| 51,130
1 Viss dol av arbetseffekten faller på, budgetåret 1935/1936 och har här ej medräknats,
s Häri ingår jämväl lån från gödselvårdslånefonden samt från innevarande budgetårs anslag till län
till gödselvårdsanläggningar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
köpkraften inom mycket betydande kretsar. Å andra sidan är att beakta, att
bland dem, som erhålla sysselsättning genom ifrågavarande arbeten, kunna
tänkas komma att inga arbetare, som icke innefattas i förutnämnda siffra,
110,000, för det uppskattade genomsnittliga antalet arbetslösa under året. Om
emellertid tillika uppmärksammas, att bland de hjälpsökande arbetslösa i
viss utsträckning torde inga personer, som av en eller annan anledning icke böra
komma i åtnjutande av hjälp med bidrag från staten, torde man — i analogi
med vad som skedde förra året — vara berättigad utgå från att antalet
hjälpbehövande utgör omkring 100,000.
Med den nyss angivna omfattningen av arbetslinjen skulle sålunda återstå
ett antal av (100,000 — 80,000) 20,000 man, som borde erhålla bistånd genom
kontantunderstöd. Det är också min avsikt att hemställa, att anslaget till bekämpande
av arbetslösheten bestämmes till sådant belopp, att det lämnar utrymme
för beredande av kontantunderstöd åt sistnämnda antal i genomsnitt under
budgetåret. Jag vill erinra, att detta antal endast är hälften så stort som motsvarande
antal enligt fjolårets förslag och riksdagsbeslut samt att detsamma
ännu mera understiger antalet av dem, som i genomsnitt under den gångna
delen av detta budgetår åtnjutit kontantunderstöd med statsbidrag. Det må
emellertid understrykas att, därest en minskning av statshjälpens omfattning
i förhållande till vad nu beräknas skulle bliva möjlig, detta i första hand bör
leda till inskränkning av kontantunderstöden, medan arbetslinjen bibehålies i
avsedd omfattning.
Jag antydde nyss, att det icke finge anses uteslutet, att man hade att räkna
med ett antal av 120,000 hjälpbehövande i stället för den siffra av 110,000,
fran vilken jag här närmast utgått. Därest av sådan anledning eller eljest
ökning av medelsbehovet skulle yppa sig, lärer, såsom under de senaste åren
skett, Kungl. Maj:t hava att till 1935 års riksdag framlägga förslag örn erforderlig
anslagsförstärkning.
Jag övergår härefter till att närmare motivera förslaget rörande ifrågavarande
på socialdepartementets föredragning beroende anslag.
Särskilda anslag.
Statliga beredskapsarbeten. ksit,
I propositionen nr 202 till 1931 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att till Kungl. Maj :ts förfogande ställa ett reservationsanslag av lämplig storlek
att enligt Kungl. Maj :ts beprövande användas till arbeten, som under alla
förhållanden skulle förr eller senare utföras med anlitande av allmänna medel
och genom statlig myndighets försorg och som vore av natur, att i normala
fall riksdagen på framställning av Kungl. Majit därtill anvisade medel. Avsikten
med dessa s. k. beredskapsarbeten var, att de offentliga arbetena skulle
kunna i viss utsträckning anpassas efter konjunkturerna och därmed följande
variationer i arbetslösheten. Man skulle på detta sätt skapa möjlighet till en
viss elasticitet i statens verksamhet och genom att avvägandet av de skilda
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
41
arbetena skedde centralt och enhetligt kunna utan uppskov träffa val mellan
skilda arbeten och bestämma i fråga örn tidpunkten för deras påbörjande.
Enligt Kungl. Maj :ts förslag skulle beredskapsarbetena till alla delar bliva
helt likställda med andra allmänna arbeten; endast sättet för medlens anskaffande
skulle angiva skillnaden. Några särskilda regler angående arbetslön,
utväljande av arbetare o. s. v. skulle icke meddelas, utan vederbörande myndigheter
skulle äga att helt efter eljest tillämpade metoder utföra arbetet.
Beträffande frågan örn urvalet av arbetsobjekt innebar förslaget, att såsom
beredskapsarbeten allenast skulle utföras sådana arbeten, som plägade utföras
av statens egna myndigheter eller på deras föranstaltande. Vidare borde Kungl.
Maj :t icke av anslag till beredskapsarbeten anvisa medel till arbeten, som icke
kunde fullbordas, utan att riksdagen ett kommande budgetår anvisade ytterligare
medel.
De av Kungl. Maj :t sålunda och i övrigt föreslagna grunderna för anslagets
användande godkändes av riksdagen, som för ändamålet beviljade ett reservationsanslag
av 3 miljoner kronor.
Jämväl av 1932 års riksdag beviljades ett reservationsanslag av 3 miljoner
kronor till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslösheten att av Kungl.
Majit användas enligt oförändrade grunder.
Kungl. Majits till 1933 års riksdag avlåtna förslag angående allmänna arbeten
för motverkande av arbetslösheten innebar ett system av beredskapsarbeten
av annan typ än den dittillsvarande. Skiljaktigheten bestod i huvudsak
däri, att vid arbetena förutsattes skola knytas vissa bestämmelser, som ansågos
nödvändiga ur social synpunkt, varjämte beredskapsarbetena skulle omfatta
även andra företag än sådana, som plägade utföras i statlig myndighets regi
eller på dess föranstaltande. I samband därmed avsågs, att de genom arbetslöshetskommissionen
utförda reservarbetena successivt skulle upphöra.
Riksdagen beslöt emellertid att bibehålla reservarbetslinjen, ehuru med vissa
modifikationer. Därjämte uttalade riksdagen, att statliga beredskapsarbeten i
deras dittillsvarande utformning alltjämt borde i viss utsträckning anordnas
som komplement till det av riksdagen beslutade programmet i övrigt för allmänna
arbeten på öppna arbetsmarknaden. Till sådana statliga beredskapsarbeten
beviljade riksdagen ett reservationsanslag av 3 miljoner kronor. Beträffande
utväljandet av arbetsobjekt för beredskapsarbeten förklarade riksdagen,
att jämsides med arbetslöshetssynpunkterna måste tagas i betraktande,
att till utförande allenast ifrågakomme företag, varav den praktiska nyttan
kunde komma att stå i rimligt förhållande till nedlagda kostnader.
Framställningar örn anvisande av medel till skilda arbeten att utgå ur anslaget
till statliga beredskapsarbeten hava under löpande budgetår inkommit till
ett sammanlagt belopp av över 12 miljoner kronor. Till och med den 23 februari
1934 har av det till förfogande ställda anslaget anvisats medel örn tillhopa
2,918,488 kronor till skilda arbeten. Av det ursprungliga anslaget örn 3 miljoner
kronor återstod således vid nyssnämnda tidpunkt allenast 81,512 kronor.
De framställningar om anvisande av medel till arbeten, vilka på grund av
anslagets begränsning icke kunnat bifallas, hava emellertid i allmänhet icke
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Departe
ments
chefen.
avslagits utan kvarligga i afbidan på förnyat övervägande, därest anslag till
statliga beredskapsarbeten av riksdagen beviljas jämväl för nästkommande
budgetår.
En nominativ förteckning över de arbeten, till vilka medel under löpande
budgetår anvisats ur anslaget till statliga beredskapsarbeten, har såsom bilaga
(Bilaga C) fogats vid detta protokoll.
I detta sammanhang må anmärkas, att vid protokollet jämväl finnas fogade
nominativa förteckningar över de arbeten, till vilka medel under löpande
budgetår anvisats ur anslagen till skenfria korsningar samt broar och hamnar
(Bilagorna D och E).
Vid prövningen av framställningarna örn medel till olika arbeten från anslaget
till statliga beredskapsarbeten har — med hänsyn till att det av 1933
års riksdag till statsbeställningar beviljade anslaget av 10.7 miljoner kronor
så gott som uteslutande kommit militära ändamål till godo — anslaget till
statliga beredskapsarbeten i huvudsak ansetts böra förbehållas civila ändamål.
Detta utesluter emellertid icke, att, såsom av förteckningen framgår,
tämligen betydande belopp anvisats till militära ändamål såsom till hangaroch
marketenteribyggnader, skjutfältsanordningar och arbeten vid Åkers krutbruk
m. m.
I stor utsträckning hava medel anvisats till anläggning av fiskehamnar.
Vidare hava anslag beviljats bland annat till gruvundersökningar, färdigställande
av flygfält och konservering av historiskt värdefulla ruiner. Beträffande
den nyss omnämnda principen, att som beredskapsarbeten allenast borde
utföras sådana arbeten, som plägade utföras av statens egna myndigheter eller
på deras föranstaltande, är att märka, att bidrag även lämnats till vissa arbeten
för Nordiska museet. Museet lärer väl ej kunna sägas representera ett
rent statligt ändamål men har likväl med hänsyn till dess kulturella betydelse
och till att detsamma även eljest väsentligen grundar sin ekonomi på statsunderstöd
ansetts kunna komma i fråga vid beviljande av medel ur förevarande
anslag.
Vid beviljandet av anslag till olika arbetsföretag har genomgående tillämpats
den principen, att sådana företag utvalts, som kommit till utförande å
orter med svårare arbetslöshet. Sålunda har till statliga beredskapsarbeten i
Blekinge län beviljats sammanlagt icke mindre än 668,650 kronor. Samtidigt
har emellertid beaktats riksdagens yttrande därom, att den praktiska nyttan av
utförda arbeten skulle stå i rimlig proportion till kostnaderna.
Vad beträffar den arbetseffekt, som under löpande budgetår hittills erhållits
eller kan förväntas genom anslaget till statliga beredskapsarbeten, får jag hänvisa
till de tidigare i tabellform meddelade uppgifterna (sid. 26—27 och 35). I
I anslutning till de synpunkter, som jag framhållit i den allmänna motiveringen,
anser jag det vara lämpligt, att i programmet för de arbetslöshetsavhjälpande
åtgärderna under nästkommande budgetår upptages ett anslag till
statliga beredskapsarbeten. Med hänsyn till arbetslöshetens stora utbredning
och den stora omfattningen av behjärtansvärda anspråk, som hittills ej kunnat
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
43
tillgodoses, förordar jag, att anslaget, vilket liksom hittills torde böra hava
karaktären av reservationsanslag, nu bestämmes till 5 miljoner kronor.
Beträffande grunderna för anslagets användande förordar jag, att desamma
bestämmas i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av 1931—
1933 års riksdagar godkänts för då beviljade anslag till samma ändamål. Allenast
i ett avseende vill jag förorda, att en jämkning i direktiven vidtages.
Det har nämligen vid skilda tillfällen uppstått fråga örn tilldelande av anslag
till föreningar, andra sammanslutningar eller stiftelser, vilka väl ej representera
rent statliga ändamål men ändock företräda en sa allmännyttig verksamhet,
att de ur sådan synpunkt bort kunna komma i fråga till erhållande av
medel ur förevarande anslag. Jag erinrar i detta sammanhang örn att Kungl.
Majit redan enligt nu gällande grunder ansett sig kunna tilldela Nordiska museet
vissa belopp ur anslaget. Enligt min mening skulle det vara att anse som
en lycklig utvidgning av området för de statliga beredskapsarbetena, örn
Kungl. Majit tillerkändes rätt att för utförande av visst arbete tilldela förening,
sammanslutning eller stiftelse, som representerar ett allmännyttigt ändamål,
medel ur anslaget. En förutsättning härför skulle likväl vara, att något
privat vinstintresse ej är förenat därmed. Såsom jag senare kommer att
närmare utveckla, förordar jag en liknande utvidgning med hänsyn till området
för de kommunala beredskapsarbetena.
Kommunala beredskapsarbeten.
Till kommunala beredskapsarbeten anvisade 1933 års riksdag för budgetåret
1933/1934 ett reservationsanslag av 8.5 miljoner kronor att användas till
såväl lån som bidrag.
Särskilda utskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 17
beträffande ifrågavarande arbeten följande-.
Anledningen till att utskottet förordar införande av denna form av arbeten
till motverkande av arbetslösheten är närmast den, att ett ej oväsentligt antal
kommunala arbetsföretag torde finnas, vilkas utförande visserligen är ur kommunal
synpunkt önskvärt och för arbetslöshetens bekämpande angeläget, men
som få anstå i avbidan på bättre konjunkturer, enär behovet att tillgodose de
med arbetena åsyftade ändamålen icke är trängande samt arbetena icke lämpa
sig som reservarbeten. I vissa sådana fall är den nu föreslagna formen för
arbeten avsedd att komma till användning.
Iakttagas bör, att ifrågavarande arbeten skola avse ett rent kommunalt ändamål.
Förutom att arbetena icke böra kunna ifrågakomma som statskommunala
reservarbeten, bör i regel gälla, att de icke heller eljest kunna komma
till utförande med statligt understöd. Arbetena böra givetvis utföras å öppna
marknaden.
Kommunerna skola äga att hos Kungl. Maj :t ansöka örn erhållande av
medel för ifrågavarande ändamål, därvid förslag till arbetsobjekt skall lämnas.
Vid avvägningen av förslagen bör Kungl. Maj :t taga hänsyn till saväl
angelägenheten och nyttan för kommunerna att få arbetena utförda som ock
arbetenas betydelse för motverkande av arbetslösheten. Ur sistnämnda synpunkt
torde arbetslöshetskommissionen böra höras över förslagen, varvid dock
bör tillses, att onödig tidsutdräkt undvikes.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
Beträffande fragan om den form, i vilken statens stöd för utförande av nu
ifrågavarande arbeten bör lämnas, får utskottet föreslå, att såväl lån som i
särskilt trängande fall bidrag utan återbetalningsskjddighet må kunna förekomma.
Vid avgörandet av frågan, huruvida stödet bör lämnas i den ena
eller andra av nämnda former eller eventuellt i bådadera, bör hänsyn tagas till
skattebördan inom kommunen, dennas tillgångar oell skulder, kommunens utgifter
^.allmänhet för arbetslöshetens bekämpande och dylikt. Givetvis bör
härvid jämväl beaktas omfattningen i och för sig av arbetslösheten inom kommunen.
I enlighet med de synpunkter, som nu anförts, bör även avgöras frågan
örn storleken av det lån eller bidrag, som må utgå.
Beträffande de villkor, som böra föreskrivas vid utlämnandet av lånen, får
utskottet föreslå, att Kungl. Maj :t må äga bevilja räntefrihet under högst 5 år.
Kör tid därefter bör a utestående lånebelopp erläggas skälig ränta. Amorteringstidens
längd torde få bestämmas av Kungl. Maj :t allteftersom med hänsyn
till omständigheterna i varje särskilt fall prövas skäligt och lämpligt.
Någon säkerhet för lånen synes med hänsyn till förhållandena icke böra avfordras
kommunerna.
. Närmare bestämmelser angående utlämnandet av ifrågavarande lån och
bidrag torde böra utfärdas av Kungl. Majit.
Framställningar örn anvisande av medel till skilda arbeten att såsom lån
eller bidrag utgå ur anslaget till kommunala beredskapsarbeten hava inkommit
med avseende å arbetsföretag, som kostnadsberäknats till över 40 miljoner
kronor. Till och med den 23 februari 1934 har av det till förfogande ställda
anslaget anvisats såsom lån 2,032,960 kronor och såsom bidrag 2,775,588 kronor.
Av det ursprungliga anslaget örn 8,500,000 kronor återstod således vid
nyssnämnda tidpunkt 3,691,452 kronor. Beräknade totalkostnaden av de företag,
till vilka medel anvisats, utgör 8,121,281 kronor. Det må anmärkas, att
förhållandet mellan totalkostnaden och statshjälpens belopp ställer sig gynnsammare
än enligt särskilda utskottets beräkningar förra året. Medan utskottet
utgick från att statshjälpen i genomsnitt skulle komma att motsvara
75 procent av totalkostnaden, utgöra hittills meddelade lån och bidrag icke
fullt 60 procent av samma kostnad.
Avslag har meddelats å framställningar om bidrag eller lån till arbeten,
som kostnadsberäknats till något över 2.5 miljoner kronor. Ännu icke avgjorda
ärenden representera en sammanlagd kostnad av omkring 30 miljoner
kronor.
De tva faktorer, som ansetts böra tillmätas den största betydelsen vid fördelningen
av medel från anslaget till kommunala beredskapsarbeten, hava
varit:
1) antalet anmälda arbetslösa i procent av invånarantalet i vederbörande
kommun samt
2) skattetrycket inom kommunen.
Det procentuella antalet arbetslösa har i första hand varit avgörande för
huruvida statshjälp till en kommun överhuvud ansetts böra ifrågakomma. De
tillgängliga medlen skulle nämligen icke på långt när förslå för tillgodoseende
av samtliga de inkomna ansökningarna. Med hänsyn härtill har i främsta
rummet ansetts böra tillgodoses de kommuner, där arbetslösheten varit mera
påfallande. Hitintills har därför statshjälp endast undantagsvis beviljats kom
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
45
muner med mindre än 3 procent arbetslösa. Av anvisade medel hava icke
mindre än 1,222,918 kronor kommit kommuner inom Norrbottens län till godo,
varjämte 821,795 kronor tilldelats kommuner i Västernorrlands län.
Beträffande frågan örn den form, i vilken statshjälpen borde lämnas, uttalade
som nyss nämnts förra årets riksdag, att såväl lån som i särskilt trängande
fall bidrag utan återbetalningsskyldighet finge ifrågakomma. Största
vikten vid avgörandet av formen för statens stöd har ansetts böra tillmätas
skattetrycket inom kommunen. Sålunda har statsbidrag i regel endast ansetts
böra ifrågakomma, därest den sammanlagda uttaxeringen till kommunalskatt
samt väg- och landstingsskatt överstigit 15 kronor per skattekrona. Vid lägre
uttaxering har statshjälp alltså som regel utgått i form av lån. Dessa hava
beviljats antingen till hela kostnaden för det ifrågavarande arbetet eller ock
till en större eller mindre del därav. Örn den ekonomiska ställningen inom en
kommun varit förhållandevis god, har lån endast beviljats å halva kostnaden.
Bör lånen har i samtliga hittills förekommande fall medgivits ränte- och
amorteringsfrihet i 5 år. För tiden därefter har föreskrivits ränta med 4x/2
procent. Amorteringstiderna hava i regel bestämts enligt samma principer, som
tillämpas för andra kommunala lån.
I ett fåtal fall har det förekommit, att en kommun, som enligt nyss angivna
regler endast skulle hava kunnat erhålla lån, i stället beviljats ett mot räntefrihet
under 5 år svarande bidrag. Då räntefoten beräknats till 4l/2 procent,
motsvarar räntan under 5 år jämte ränta på ränta ett kapitalvärde av 19.75
procent av lånesumman. Denna siffra har utjämnats till 20 procent, vilken
andel i nämnda fall i stället för lån till hela kostnaden utgått som bidrag.
Vid bestämmande av statsbidragens storlek har likaledes största betydelsen
tillmätts uttaxeringens storlek. Ju större skattetrycket varit, desto större
statsbidrag har beviljats. Sålunda hava särskilt hårt skattetyngda kommuner
beviljats statsbidrag med upp till 90 procent av kostnaderna. Förutom
till skattetrycket har givetvis hänsyn även tagits till i varje speciellt fall
föreliggande särskilda omständigheter av olika slag, vilka kunnat föranleda,
att statsbidraget bestämts antingen lägre eller högre, än ett blott hänsynstagande
till uttaxeringen skulle hava medfört, t. ex. en förhållandevis lindrig,
respektive särskilt svår arbetslöshet.
Kombinering av statsbidrag och lån till samma arbete har endast förekommit
i undantagsfall. Därest en kommun kunnat erhålla statsbidrag till viss
procent, har det nämligen i allmänhet icke visat sig erbjuda några svårigheter
att få till stånd ett beslut örn igångsättande av arbetet med anskaffande
av återstående del av kostnaden genom lån i fria marknaden eller på annat
sätt.
En nominativ förteckning över de arbeten, till vilka medel under löpande
budgetår anvisats ur anslaget till kommunala beredskapsarbeten, har såsom
bilaga (Bilaga F) fogats vid detta protokoll.
Av förteckningen framgår, att de arbeten, som hittills beslutats komma till
utförande som kommunala beredskapsarbeten, till mycket stor del utgjorts av
byggnader för folkskoleväsendet särskilt i landets nordligaste delar. Vidare
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
Departe
ments
chefen.
hava förekommit arbeten för vattenledningsverk och avloppssystem, uppförande
av läroverk, kommunalhus och ålderdomshem samt i enstaka fall sjukhus
och arrestlokaler ävensom stensättning.
Vad beträffar den arbetseffekt, som under löpande budgetår hittills erhållits
eller kan förväntas genom anslaget till kommunala beredskapsarbeten, får
jag hänvisa till de tidigare i tabellform härom meddelade uppgifterna.
Såsom ett allmänt omdöme örn de kommunala beredskapsarbetena torde
man kunna säga, att desamma väl försvarat sin plats i arbetslöshetsprogrammet.
I anslutning till vad jag tidigare i den allmänna motiveringen anfört
anser jag också, att statsmakterna under den utsträckta depressionen böra fortsättningsvis
genom bidrag eller lån i förevarande form uppmuntra kommunerna
att igångsätta arbeten av olika slag. Beräkningen i statsverkspropositionen
av storleken av de medel, som för nästkommande budgetår lämpligen torde
böra anvisas till kommunala beredskapsarbeten, har jag icke funnit anledning
att frångå. Jag förordar således, att sammanlagt 10 miljoner kronor anvisas
till sådant ändamål. Av budgetära skäl torde beloppet böra fördelas å två
anslag, vartdera örn 5 miljoner kronor, av vilka det ena skulle avses för bidrag
utan återbetalningsskyldighet, att bestridas av lånemedel med kort amorteringstid,
och det andra skulle avses för lån till arbeten av ifrågavarande slag,
att bestridas av vanliga lånemedel.
Beträffande grunderna för användande av anslagen förordar jag jämkning
i följande avseenden i förhållande till de grunder, som godkändes av 1933
års riksdag.
Det av riksdagen föreskrivna villkoret, att bidrag utan återbetalningsskyldighet
endast skulle få lämnas i särskilt trängande fall, har visat sig medföra
betydande olägenheter i tillämpningen. På grund av sagda villkor bortfaller
nämligen praktiskt taget möjligheten att understödja större arbetsföretag
i sådana kommuner, som enligt den antagna principen för gränsdragningen
mellan lån och bidrag endast skulle kunna erhålla lån. Till belysande av
det anförda må nämnas, att 11 såsom kommunala beredskapsarbeten föreslagna
arbetsföretag kostnadsberäknats till sammanlagt 13,830,000 kronor. Skulle
till dessa arbeten utlämnas lån, komme hela det av riksdagen anvisade
anslaget att omedelbart konsumeras och ej få den spridning ut över hela landet,
som måste anses vara avsedd. Örn däremot som bidrag utan aterbetalningsskyldighet
finge utlämnas vad som kan beräknas motsvara räntefnhet
under viss kortare tid, exempelvis 5 år, å lån till hela kostnaden, skulle på ett
effektivt sätt kommunerna kunna uppmuntras att igångsätta stora arbeten.
Att man nödgades lämna sådana arbeten åsido skulle ofta medföra, att de
med hänsyn till arbetslöshetens bekämpande mest värdefulla företagen ej skulle
komma till stånd. Med 20 procent bidrag av statsmedel erhalles ju en fem
gånger större arbetslöshetslindrande effekt av anslaget, än örn lån lämnats
till hela beloppet. Som jag nyss anfört har Kungl. Maj :t redan enligt, nu
gällande direktiv i ett fåtal fall ansett sig kunna evalvera lån med räntefnhet
under 5 år till bidrag örn 20 procent av det belopp, som eljest skulle hava
erhållits såsom lån. Enligt min mening skulle det vara lämpligt, att detta
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
47
kunde mera regelmässigt tillämpas i sådana fall, där efter Kungl. Maj:ts beprövande
detta finnes vara den bästa formen för statligt stöd. Ur statsfinansiell
synpunkt måste det med de tillämpade räntevillkoren anses vara utan
egentlig betydelse, vilkendera vägen man använder.
Den förändring i fråga örn användningsområdet, som jag förordat beträffande
de statliga beredskapsarbetena, lärer jämväl böra genomföras med hänsyn
till de kommunala beredskapsarbetena. Det har vid flera tillfällen visat
sig önskvärt att kunna underlätta utförandet av skilda arbetsföretag för föreningar
eller sammanslutningar av kommunal karaktär. Som exempel må
nämnas en stiftelse för arbetsstugor. Trots det behjärtansvärda ändamålet
kan enligt gällande direktiv något understöd icke utgå till uppförande av nya
byggnader för verksamhetens utvidgande. Jag förordar därför, att grunderna
för anslaget till kommunala beredskapsarbeten ändras på så sätt, att lån
eller bidrag må kunna lämnas till föreningar, sammanslutningar eller stiftelser
av kommunal karaktär, såvida något vinstintresse ej är förenat därmed.
Den modifikation i bidragsvillkoren, som kan erfordras för här avsedda fall,
torde det få ankomma på Kungl. Majit att vidtaga.
Främjande av bostadsbyggande.
Till främjande av bostadsbyggande anvisade 1933 års riksdag av lånemedel,
såsom inledningsvis berörts, ett reservationsanslag av 15 miljoner kronor
att utgå, i överensstämmelse med vad särskilda utskottet i sitt utlåtande nr
17 förordat, dels för lån till bostadsbyggnadsföretag i städer och stadsliknande
samhällen, dels ock för lån och bidrag till sådana företag på landsbygden.
För förstnämnda ändamål avsågs av anslaget i första hand ett belopp av 5
miljoner kronor och för sistnämnda återstoden eller alltså 10 miljoner kronor.
Därest emellertid för ettdera ändamålet avsett belopp skulle visa sig icke behöva
eller kunna för detsamma helt tagas i anspråk, borde hinder ej möta mot
att använda överskottet för den andra verksamheten.
Bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen.
Beträffande låneverksamheten till främjande av bostadsbyggande i städer
och stadsliknande samhällen har Kungl. Majit genom kungörelse den 16 september
1933 (nr 558) meddelat närmare föreskrifter. I huvudsak innebära
dessa följande.
Statslån utgår för främjande av uppförandet i städer och stadsliknande
samhällen av byggnader, huvudsakligen avsedda för bostäder. Lån må dock
utgå endast å ort, där sådan byggnadsverksamhet icke^ utan dylikt statligt
stöd kan beräknas inom den närmare tiden komma till stånd i den omfattning,
som befinnes lämplig med hänsyn till bostadsförhållandena å orten och önskvärd
med hänsyn till läget på arbetsmarknaden. Låneverksamhet må vidare
förekomma allenast i kommun, som atagit sig att utan kostnad för statsverket
eller låntagare förmedla lån av ifrågavarande art.
Lån får icke beviljas för byggnadsföretag, vilket jämväl utan statligt stöd
kan väntas komma till stånd under den närmare tiden, och ej heller för byggnadsföretag
i vederbörande kommuns egen regi. Som förutsättningar för att
lån skola få utgå gäller härjämte bland annat, att vederbörande byggnadsföretag
utförts inom viss tid samt att den på öppna marknaden erhållna, i
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
fastigheten bättre belägna krediten är på betryggande sätt ordnad (ej leverantörkredit
och liknande).
I avseende å lånebeloppen är stadgat, att lån ej må överstiga en femtedel
av nyssnämnda kredit med bättre förmånsrätt i fastigheten. Ej heller får
statslånet uppgå till högre belopp än som svarar mot 15 procent av ett på
visst sätt fastställt fastighetsvärde eller överstiga 15 procent av fastighetens
taxeringsvärde efter byggnadsföretagets fullbordande.
För lån skall ställas säkerhet, vilken skall bestå av inteckning i vederbörande
fastighet, liggande inom 90 procent av fastighetsvärdet. Inteckningen
skall jämväl vara belägen inom 90 procent av fastighetens taxeringsvärde
efter byggnadsföretagets fullbordande ävensom inom summan av brandförsäkrings-
och tomtvärdena. Såsom ytterligare säkerhet för lånet skola
även pantförskrivas hos annan långivare belånade inteckningar med bättre
förmånsrätt i fastigheten än den för statslånet ställda säkerheten eller deras
värde, i den mån dessa inteckningar, eller värdet av dem, icke behöva tagas
i anspråk för gäldande av den fordran, för vilken inteckningarna i första
hand blivit pantförskrivna eller som på grund av omsättning trätt i dess
ställe.
Intill viss, av Kungl. Majit fastställd, för alla låntagare gemensam dag
skola lånen löpa utan amortering och med 5 procent årlig ränta. Därefter
skola de utgöra amorteringslån. Annuiteten å amorteringslån skall utgöra
7 x/4 procent av det ursprungliga lånebeloppet. Av annuiteten skola, å oguldna
lånebeloppet räknat, 4 1/4 procent utgöra ränta och en procent avsättning
till en riskfond, avsedd att användas till täckande av förluster å verksamheten.
Återstoden skall utgöra amortering.
Lånen kunna i vissa fall utbetalas redan under byggnadstiden. Härför
fordras emellertid, att långivningen under denna tid bedrives på kommunalt
betalningsansvar.
I avseende å förfarandet i låneärendena är föreskrivet, att ansökan örn
lån göres av byggnadsföretagaren och skall, ställd till statens byggnadslånebyrå,
som utgör ett för handhavandet å statens vägnar av verksamhetens
administration inrättat provisoriskt organ, ingivas till förmedlingsorganet
inom kommunen. Förmedlingsorgan är, där kommun ej annorlunda bestämmer,
i stad drätselkammaren och på landet kommunalnämnden eller municipalnämnden.
Förmedlingsorganet översänder därefter jämte eget yttrande
ansökningen till byggnadslånebyrån, som meddelar beslut, huruvida lån beviljas
och i så fall till vilket belopp, på vilka villkor och under vilka förutsättningar
lånet, såvitt då kan bedömas, må komma att utgå. Sedan byggnadsföretaget
fullbordats, verkställes besiktning och värdering av fastigheten,
varefter byggnadslånebyrån har att fatta slutligt beslut i ärendet.
Kontroll skall utövas dels av det kommunala förmedlingsorganet, dels och
av särskilda, utav byggnadslånebyrån för ändamålet utsedda värderingsman.
Där byggnadsföretag med statslån bedrives i anslutning till kooperativ organisation,
må jämväl sådan organisation förbehålla sig rätt att utöva kontroll
över företaget.
Enligt 1933 års riksdags beslut skulle utförandet av genom låneverksamheten
finansierade byggnadsföretag icke få begynnas, innan avtalsförhållandena
blivit ordnade för ifrågavarande arbetsmarknadsområde. Med anledning
härav meddelades i förberörda kungörelse icke några bestämmelser angående tiden,
då låneansökan senast skulle ingivas m. m., samt angående den tid, inom
vilken byggnadsföretag skulle utföras. Sedan byggnadskonflikten blivit löst,
har Kungl. Majit i kungörelse den 16 februari 1934 (nr 20) föreskrivit, att
låneansökan skall vara ingiven till förmedlingsorgan senast den 10 mars 1934,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
49
att till förmedlingsorgan inkomna ansökningar skola insändas till byggnadslånebyrån
senast den 20 mars 1934 samt att vederbörande byggnadsföretag
skola hava påbörjats tidigast den 15 februari 1934 och senast den 1 september
1934 ävensom vara fullbordade senast den 1 april 1935, dock att vid bedömandet
huruvida byggnadsföretag påbörjats före den 15 februari 1934 hänsyn
icke skulle behöva tagas till smärre, före sistnämnda dag vidtagna förberedelser
till företaget.
Genom beslut den 7 juli 1933 förordnade Kungl. Maj :t, att en särskild byrå
—- benämnd statens byggnadslånebyrå — skulle inrättas med uppgift att i
överensstämmelse med de av riksdagen godkända grunderna handhava ärenden
rörande lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen. Samtidigt meddelade Kungl. Maj :t beslut angående
ordförande och ledamöter i nämnda byra. Instruktion för byrån har
Kungl. Majit fastställt den 24 november 1933 (nr 683).
I syfte att utröna huruvida och i vilken omfattning de medel, som för löpande
budgetår stå till förfogande närmast för ifrågavarande ^overksamhet,
kunna förväntas bliva tagna i anspråk för det avsedda ändamålet samt huruvida
ytterligare medel under enahanda eller liknande villkor kunna anses
påkallade för nästkommande budgetår hänvände sig byggnadslånebyrån genom
en cirkulärskrivelse den 11 december 1933 till vederbörande myndigheter
i samtliga städer, köpingar och municipalsamhällen i riket. Enligt vad jag
inhämtat från byggnadslånebyrån hava i anledning härav 31 städer, 9 köpingar
och 17 municipalsamhällen meddelat, att de beslutat åtaga sig förmedling
av lån av här ifrågavarande art, samt 9 städer, 2 köpingar och 16 municipalsamhällen
förklarat, att de torde komma att åtaga sig dylik förmedling.
Däremot hava 36 städer, 13 köpingar och 65 municipalsamhällen uttalat sig
emot sådan förmedlingsverksamhet. Ansökningar hava intill den 28 februari
1934 ingivits från 18 kommuner avseende 70 olika byggnadsföretag, till vilka
statslån begärts med sammanlagt 1,792,519 kronor. Ordföranden i byggnadslånebyrån
har ansett sig kunna approximativt uppskatta det sammanlagda
belopp, som komme att sökas i lan av statsmedel, till ungefär fyra gånger
det hittills sökta och i varje fall till ett belopp, som icke oväsentligt överstege
det för ändamålet tillgängliga. Det kunde således förväntas, att på grund av
den begränsade medelstillgången ansökningar icke komme att kunna bifallas,
även i fall där förhållandena på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden
liksom ock ansökningarnas egen beskaffenhet vore sådana, att bifall
eljest lämpligen kunnat ifrågakomma.
Departementschefen.
I årets statsverksproposition (Utgifter för kapitalökning, bilaga 3, punkt 3)
framhöll jag, att det belopp om 5 miljoner kronor, som närmast avsetts för
främjande av bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen, ännu
icke kommit till användning med hänsyn till byggnadskonfliklen. Vid sådant
förhållande ansåg jag anledning för det dåvarande saknas att beräkna
ytterligare medel för ändamålet. Sedan numera byggnadskonflikten lösts,
har frågan kommit i ändrat läge. Ifrågavarande bostadsbyggnadsverksamBihang
till riksdagens protokoll 198J,. 1 sami. Nr 284. 4
opaginerad Kontrollera mot PDF
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Uppgifter rörande öostadsförbättringsverksamheten
An-
tal
kom-
mu-
ner
Ansökningarnas omfattning:
Hälso-
Hushållnings-
sällskap
Antal
kommnner,
varifrån
ansökning
inkommit
st.
Antal
ansök-
ningar
st.
Antal
bostads-
lägen-
heter
st.
Därav
löne-
bo-
städer
st.
Summa
förbätt-
rings-
bidrag
kr .
Summa
nybygg-
nads-
lån
kr.
Antal-
an-
sök-
ningar
st.
Antal
bo-
stads-
lägen-
heter
st.
Stockholms.....
112
95
648
826
75
584,382
339,845
614
772
Uppsala.......
87
63
597
704
80
472,115
239,065
585
690
Södermanlands ....
89
81
456
721
180
476,547
269,689
431
638
Ostergötlands ....
153
146
1,457
1,868
182
1,167,472
493,752
1,406
1,786
Jönköpings .....
136
117
1,051
1,188
11
868,659
243,144
1,026
1,159
Kronobergs.....
88
80
1,222
1,308
58
910,134
300,966
1,204
1,254
Kalmar norra ....
31
30
352
443
18
236,928
98,119
345
436
Kalmar södra ....
72
65
543
583
11
352,823
113,152
530
560
Gotlands......
92
83
684
696
5
412,145
105,900
671
683
Blekinge ......
36
36
1,238
1,287
10
814,992
222,054
1,184
1,227
Kristianstads ....
145
144
2,314
2,458
38
1,503,245
328,664
2,218
2,336
Malmöhus......
255
153
969
1,186
191
697,596
180,379
938
1,144
Hallands......
86
85
1,440
1,555
0
1,029,568
319,565
1,415
1,478
Göteborgs o. Bohus . .
91
79
1,176
1,247
40
924,899
362,226
1,165
1,201
Älvsborgs norra . . .
100
84
790
855
22
631,341
170,705
769
823
Älvsborgs södra . . .
124
97
752
801
2
584,011
167,720
735
781
Skaraborgs.....
269
238
1,724
1,807
71
1,315,110
395,356
1,703
1,778
Värmlands......
89
82
1,099
1,330
136
821,579
246,691
1,044
1,254
Orebro .......
59
53
1,093
1,203
39
827,423
197,822
1,052
1,150
Västmanlands ....
68
56
438
519
62
393,934
155,596
438
519
Kopparbergs.....
52
48
980
1,062
0
867,264
463,236
869
918
Gävleborgs.....
50
48
1,479
1,574
0
1,100,150
377,727
1,420
1,513
Västernorrlands . . .
67
67
3,253
3,418
0
3,318,567
696,897
3,135
3,361
Jämtlands......
62
61
2,201
2,270
0
1,673,993
444,310
2,043
2,071
Västerbottens ....
28
28
6,157
6,218
0
4,642,537
865,157
5,597
5,758
Norrbottens.....
28
28
5,417
5,767
0
4,495,287
1,465,592
5,126
5,440
Summa
2,469
2,147
39,560
42,894
1,231
31,122,701 9,263,329
40,386,030
87,063
40,730
het kommer att omedelbart igångsättas, antagligen i betydande omfattning,
och anledning torde, såsom byggnadslånebyråns ordförande framhållit, finnas
för antagandet, att det nuvarande anslagsbeloppet icke skall belt förslå
till samtliga de ansökningar, som, därest medel funnes tillgängliga, lämpligen
borde bifallas. På grund härav och med hänsyn till ifrågavarande verksamhets
mycket stora betydelse för arbetslöshetens bekämpande torde Kungl.
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
51
på landsbygden under budgetåret 1988/1934.
vårdsnämndernas tillstyrkan
Egnahemsnämnderna beräkna behovet av statsmedel för
ansökningar, som böra tillgodoses, sålunda:
Av
Beräknad
total-
kostnad
kr.
Samma
för-
bättrings-
bidrag
kr.
Summa
nybygg- nad s- lån
kr.
Antal
ansök-
ningar
st.
Antal
bo- stad s- lägen- heter
st.
Därav
löne-
bo-
städer
st.
Beräknad
total-
kostnad
kr.
Summa
förbätt-
rings-
bidrag
kr.
Summa
nybygg-
nads-
lån
kr.
Hela
anslags-
behovet
kr.
Kungl.
Maj:t
fast-
ställda
belopp
kr.
1,442,294
487,594
285,730
542
604
70
1,263,944
324,093
187,130
511,223
300,000
1,106,045
415,095
223,210
561
616
35
993,880
336,700
116,000
452,700
250,000
1,111,481
401,845
258,265
408
497
120
988,937
328,300
180,200
508,500
250,000
2,769,216
1,071,500
457,058
1,120
1,430
180
2,077,500
857,000
370,000
1,227,000
375,000
1,912,214
751,672
230,158
1,002
1,128
8
1,880,114
740,000
220,000
960,000
300,000
1,771,252
7o2,732
272,746
1,131
1,190
48
1,272,043
388,900
249,750
638,650
300,000
614,033
236,153
97,494
323
411
18
572,800
220,225
90,310
310,535
125,000
713,136
285,908
107,100
483
513
9
671,149
271,780
101,000
372,780
150,000
728,938
317,657
95,570
637
647
5
662,610
251,752
68,981
320,733
175,000
1,453,285
717,731
217,364
1,150
1,190
10
1,410,000
700,000
200,000
900,000
350,000
2,621,843
1,190,967
299,042
2,090
2,200
30
2,400,000
1,000,000
132,000
1,132,000
575,000
1,497,138
577,096
167,994
800
896
58
1,005,898
340,000
80,000
420,000
325,000
2,136,468
858,903
310,172
1,211
1,291
0
1,755,929
669,892
212,700
882,592
425,000
1,801,000
698,536
301,919
750
790
30
1,150,000
394,000
141,000
535,000
350,000
1,308,345
529,606
163,221
550
570
20
880,000
350,000
50,000
400,000
225,000
1,314,130
492,952
154,436
501
522
2
895,016
270,000
50,000
320,000
225,000
2,94«,725
1,183,190
377,462
1,397
1,435
32
2,380,000
897,689
263,366
1,161,055
475,000
1,690,746
721,822
225,235
991
1,077
84
1,503,750
593,125
158,815
751,940
350,000
1,556,896
652,811
172,599
892
990
35
1,076,460
381,025
117,000
498,025
250,000
929,184
393,934
155,596
349
404
43
714,955
240,955
67,650
308,605
175,0u0
1,856,662
718,017
373,565
552
552
0
1,232,835
392,200
244,500
636,700
350,000
2,179.274
935,669
364,392
1,420
1,513
0
2,179,274
935,669
364,392
1,300,061
425,000
4,953,270
2,085,289
642,174
2,374
2,374
0
3,972,807
1,666,367
496,600
2,162,967
640,000
3,172,684
1,317,808
416,168
1,896
1,901
0
2,991,510
1,224,920
358,455
1,583,375
565,000
8,428,970
3,693,564
100,015
3,787
3,797
0
5,559,000
2,680,582
500,473
3,181,055
820,000
8,340,446
3,404,060
1,086,940
4,733
4,897
0
7,705,987
3,194,485
1,026,470
4,220,955
850,000
60,357,675
24,842,111 7,555,625
32,397,736
31,650
33,435
837
49,196,398
19,649,659
6,046,792
25,696,451
9,600,000
Majit böra beredas möjlighet att förfoga över ytterligare medel för ändamålet.
Jag återkommer i det följande till denna fråga.
Bostadsbyggande på landsbygden.
I fråga om lån oell bidrag till bostadsbyggnadsföretag på landsbygden har
Kungl. Maj :t meddelat närmare föreskrifter i kungörelserna den 30 juni 1933
52
Kungl. Majlis proposition nr 234.
(nr 473) angående förbättringsbidrag och nybyggnadslån till främjande av
byggnadsverksamhet på landet samt den 16 september 1933 (nr 545) örn utsträckt
tillämpning av förstnämnda kungörelse. I huvudsak innebära dessa
föreskrifter följande.
Förbättringsbidrag och nybyggnadslån kunna beviljas för bostadsbyggnadsföretag
på landet, med undantag av sådant samhälle som i 34 § hälsovårdsstadgan
sägs,^ sa ock inom sadan del av stad, där hälsovårdsföreskrifterna i
2 kap. hälsovårdsstadgan tillämpas.
Förbättringsbidrag få lämnas för ur hälsosynpunkt påkallade reparationer
och andra förbättringsarbeten å bostadslägenheter samt för uppförande
av nya bostadslägenheter i stället för förut befintliga, bristfälliga sådana, så
framt de ifrågavarande bostadslägenheterna, så vitt för närvarande kan bedömas,
aro behövliga för framtiden samt sökandena — för att inom den närmaste
tiden kunna genomföra vederbörande byggnadsföretag — äro i behov
av ekonomiskt bistånd och förbinda sig att enligt fastställd byggnadsplan
och inom föreskriven tid, i regel före utgången av år 1934, utföra byggnadsföretagen.
Som ytterligare villkor är föreskrivet, att bostadslägenheterna
efter byggnadsföretagens genomförande skola uppfylla hälsovårdsstadgans
krav. Bidragsbeloppet skall motsvara viss del av de för vederbörande byggnadsföretag
uppskattade kostnaderna. Denna del skall i varje särskilt fall
bestämmas med skälig hänsyn tagen till sökandens förmåga att själv bidraga
med penningar, material, transporter och eget arbete samt till den rätt han
må äga att för byggnadsföretaget av annan undfå ersättning. I regel skall
bidraget understiga 50 procent av nyssnämnda kostnader. En högsta gräns
är dragen vid ett belopp av 1,000 kronor för bostadslägenhet.
Nybyggnadslanen löpa med 4 procent ränta, fordra godtagbar säkerhet samt
amorteras under en tid av 20 ar. De få lämnas för samma slags byggnadsföretag
som förbättringsbidrag, dock icke för smärre reparationer och
förbättringsarbeten, och under samma förutsättningar med det undantaget,
att nybyggnadslan kan beviljas även person, som icke är i behov
av ekonomiskt bistånd för att byggnadsföretaget skall komma till stånd. Lånen
få ej överstiga 70 eller tillika med förbättringsbidrag 80 procent av
byggnadskostnaderna. En högsta gräns är beträffande nybyggnadslån dragen
vid ett belopp av 3,000 kronor för bostadslägenhet. Skall för samma byggnadsföretag
utgå såväl nybyggnadslån som förbättringsbidrag får dock nybyggnadslånet
högst uppgå till 2,000 kronor för varje särskild bostadslägenhet.
Rätt att tilldelas förbättringsbidrag eller nybyggnadslån tillkommer den
som äger eller är underhållsskyldig för de bostadslägenheter, å vilka reparation
eller annat förbättringsarbete skall utföras eller som skola ersättas genom
nybyggnad.
Verksamheten ^handhaves av dels hälsovårdsnämnderna i de olika kommunerna,
dels hushållningssällskapens egnahemsnämnder, dels ock statens egnahemsstyrelse.
Hälsovårdsnämnderna skola mottaga ansökningar (ansökningstiden
utgick den 15 oktober 1933), verkställa utredningar, yttra sig till egnahemsnämnderna
om ansökningarna och kontrollera byggnadsföretagen. Egnahemsnämnderna
skola besluta angående bidrag och lån, utbetala dessa förvalta
säkerheterna samt i avseende å inbetalningar av räntor och amorteringar
vara mellanhand mellan bidrags- eller låntagaren och statskontoret. Egnahemsstyrelsen
slutligen medverkar vid fastställandet av de belopp, som för
verksamheten fa disponeras av de olika egnahemsnämnderna, utgör klagolnstans
beträffande egnahemsnämndernas beslut i låneärenden samt leder och
övervakar verksamheten. Kostnaderna för organisationen bestridas av statsmedel.
dock skola kostnaderna för hälsovårdsnämnds verksamhet bestridas av
vederbörande kommun.
Kungl. Maj:ts proposition nr 28b.
53
Beträffande ifrågavarande verksamhets omfattning under den förflutna delen
av innevarande budgetår får jag hänvisa dels till de uppgifter angående
dagsverken utförda under tiden 1 juli 1933—31 januari 1934, som i det föregående
(sid. 26—27) lämnats, dels ock till den sammanställning, vilken finnes
intagen å sid. 50—51.
Genom beslut den 9 februari 1934 har Kungl. Majit, som tidigare förskottsvis
ställt sammanlagt högst 8 miljoner kronor till egnahemsnämndernas förfogande
för verksamhetens påbörjande, fastställt de belopp, inom vilka av årets
anslag förbättringsbidrag och nybyggnadslån må av egnahemsnämnderna beviljas.
Dessa belopp framgå av sistnämnda sammanställning.
Vidare har Kungl. Maj :t genom beslut den 2 mars 1934 ställt till egnahemsstyrelsens
förfogande ett belopp av högst 100,000 kronor för att tagas
i anspråk vid beviljande av förbättringsbidrag och nybyggnadslån i ärenden,
som på grund av klagomål över egnahemsnämnds beslut kommit under egnahemsstyrelsens
prövning.
Slutligen torde i detta sammanhang böra erinras örn att Kungl. Maj :t den 17
november 1933 ställde till svenska arkitektföreningens förfogande ett belopp
av 4,250 kronor för utgivande av trycket av en handledning för uppförande
och underhåll av lantbostäder. Såsom villkor för det sålunda anvisade beloppets
utbetalande skulle gälla, att egnahemsstyrelsen godkände handledningen
j tryckt skick samt att arkitektföreningen kostnadsfritt ställde till egnahemsstyrelsens
förfogande 20,000 exemplar av densamma. Handledningen har
numera utkommit av trycket, och de till egnahemsstyrelsens förfogande ställda
exemplaren hava distribuerats för att tjäna till ledning vid utförande av
med förbättringsbidrag eller nybyggnadslån finansierade byggnadsföretag.
Såsom i statsverkspropositionen meddelades, har egnahemsstyrelsen i skrivelse
den 22 december 1933 gjort framställning örn anvisande för nästa budgetår
av medel för här ifrågavarande verksamhet.
Innan jag ingår härpå, må erinras, att Kungl. Majit på min hemställan i
anledning av ett av egnahemsstyrelsen i skrivelse den 9 december 1933 framlagt
förslag i proposition (nr 230) den 2 mars 1934 med förslag till tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1933/1934 föreslagit riksdagen att till främjande
av bostadsbyggande för innevarande budgetår anvisa ett förstärkningsanslag
av 10 miljoner kronor, vilket anslag skulle användas till fortsättande av
verksamheten med förbättringsbidrag och nybyggnadslån å landsbygden.
Egnahemsstyrelsen har i sin nyssnämnda skrivelse den 22 december 1933
hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att för bostadsförbättringsverksamhet
på landet för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag
av 10 miljoner kronor. Till stöd härför har styrelsen anfört följande.
För att utröna, i vilken omfattning bostadsbeståndet på landet vore i behov
av förbättring med ytterligare stöd från det allmännas sida, hade egnahemsstyrelsen
den 9 december 1933 tillställt hälsovårdsnämnderna i rikets samtliga
kommuner ett cirkulärkort med anhållan om uppgift rörande antalet
bostadslägenheter inom respektive hälsovårdsområden, vilka nämnderna ansåge
behöva upprustas med tillhjälp av allmänna medel, därvid tillika särskilt
skulle angivas antalet lönebostäder, såsom exempelvis statarbostäder. De bo
-
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
städer, för vilka hälsovårdsnämnderna redan hos egnahemsnämnderna tillstyrkt
förbättringsbidrag eller nybyggnadslån, skulle icke medräknas.
Ehuru resultatet av berörda undersökning ännu icke kunde framläggas, hade
dock av dittills inkomna uppgifter från ungefär hälften eller i runt tal
1,200 av ifrågavarande kommuner inhämtats, att därstädes återstode omkring
17,000 lägenheter, vilkas iståndsättande vore betingat av ekonomiskt bistånd
från det allmännas sida. Då därjämte syntes kunna förutses, att ett betydande
antal av de ansökningar örn bidrag och lån, vilka vore beroende på egnahemsnämndernas
prövning, måste avslås i brist på medel, även örn tilläggsanslag
anvisades för ändamålet, kunde följaktligen anses ådagalagt, att för fortsatt
hjälpverksamhet, varom här vore fråga, erfordrades betydande belopp. Egnahemsstyrelsen
uppskattade det härför erforderliga ytterligare medelsbehovet
till minst 10 miljoner kronor.
Såsom ett led i strävandena att motverka arbetslösheten genom utförande
av arbete utav bestående värde och till framtida gagn för en förbättrad livslöring
och större trivsel på landet syntes ifrågavarande verksamhet tillika utgöra
en av de hjälpformer, som samtidigt kunde tillgodose angelägenheten av
att behålla landsbygdens folk vid dess arbets- och försörjningsmöjligheter medelst
tillskapade arbetsförtjänster och främjad varuomsättning. Verksamheten
syntes därför egnahemsstyrelsen böra lämnas stöd i den omfattning, behovet
därav påkallade och den statsfinansiella situationen medgåve.
I skrivelse den 13 januari 1934 har egnahemsstyrelsen sedermera framlagt
de närmare resultaten av nyssnämnda utredning. Dessa framgå av efterföljande
sammanställning (sid. 55).
Till följd av remiss har bostadsutredningen för landsbygden den 16 februari
1934 avgivit yttrande i ämnet och därvid — under framhållande att den under
innevarande budgetår igångsatta bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden
vore av mycket stor betydelse ur bostadshygienisk synpunkt och tilllika
verkade stimulerande på landsbygdens arbets- och näringsliv — från de
synpunkter, som utredningen i anledning av sitt uppdrag har att företräda,
tillstyrkt egnahemsstyrelsens förslag. I samband härmed har bostadsutredningen
anfört bland annat huvudsakligen följande.
Verksamheten, varom här vore fråga, hade otvivelaktigt vunnit en utomordentligt
stor anslutning. Likväl vore det naturligt, att icke i samtliga fall,
där förbättringsbidrag och nybyggnadslån skulle kunna ifrågakomma, ansökningar
gjorts vid det encia tillfälle, som hittills stått till buds. Det belopp
av över 25.5 miljoner kronor, till vilket egnahemsnämnderna beräknat det i
anledning av de gjorda ansökningarna förefintliga behovet av statsmedel,
täckte med andra ord ingalunda hela det sammanlagda medelsbehovet för ett
mera fullständigt, ur hälsosynpunkt påkallat bostadsförbättringsarbete på
landsbygden. I syfte att, utöver vad som framkommit vid egnahemsstyrelsens
undersökning, erhålla ytterligare utredning angående sistnämnda behov hade
bostadsutredningen underställt förste provinsialläkarna de sifferuppgifter, som
lämnats i anledning av berörda undersökning. I sina med anledning härav avgivna
yttranden hade förste provinsialläkarna i åtskilliga fall ansett sig icke
kunna göra något allmänt uttalande beträffande fullständigheten av hälsovårdsnämndernas
uppgifter. Av de återstående förste provinsialläkarna hade
två ansett hälsovårdsnämndernas siffror vara alltför höga, medan tio snarast
syntes anse, att siffrorna icke gåve ett fullständigt uttryck för förekomsten
av sådana bristfälliga bostäder, som avsåges i enquéten. Slutligen hade två
förste provinsialläkare ansett hälsovårdsnämndernas uppgifter i stort sett över
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
55
Sammanställning av vissa uppgifter från hälsovårdsnämnderna rörande behovet av
fortsatt bostadsförbätl rings verksamhet på landet.
Län
Hela
antalet
kommuner,
varifrån
uppgift
infordrats
Antalet
kommu- ner, som
lämnat
begärda
uppgifter
Antalet
kommuner,
där behov
av bidrag
el. låu fö- religger
Därav
kommu- ner med
lönebo- städer
Hela
antalet
lägen-
heter
Därav
lönebo-
städer
Antal
kommu- ner, var- ifrån
uppgift
saknas
Stockholms
län . .
108
93
69
43
1,000
381
15
Uppsala
85
76
48
24
479
141
9
Södermanlands
)
88
73
60
43
669
289
15
Östergötlands
> . .
145
141
118
70
1,771
494
4
Jönköpings
> . .
126
110
93
23
894
60
16
Kronobergs
> . .
84
72
63
18
949
87
12
Kalmar
> . .
100
92
81
35
1,113
232
8
Gotlands
) . .
92
85
74
10
506
25
7
Blekinge
»
36
34
30
5
1,094
39
2
Kristianstads
> . .
143
136
119
39
2,304
173
7
Malmöhus
) . .
235
184
110
20
976
158
51
Hallands
> . .
86
85
76
8
1,180
100
1
Göteborgs o. Bohus
> . .
87
77
61
5
1,018
52
10
Älvsborgs
> . .
217
202
155
11
1,484
99
15
Skaraborgs
> . .
259
243
188
36
1.578
351
16
Värmlands
>
87
77
68
10
1,211
138
10
Örebro
> . .
59
52
44
17
1,034
214
7
Västmanlands
> . .
65
61
39
13
363
114
4
Kopparbergs
>
48
43
39
4
962
63
5
Gävleborgs
» . .
48
43
40
2
1,341
30
5
Västernorrlands
> . .
63
61
59
5
2,172
83
2
Jämtlands
» . .
60
54
52
6
1,449
47
6
Västerbottens
> . .
28
25
25
2
2,717
56
3
Norrbottens
25
22
20
—
2,748
—
3
Summa
2,374
S 2.141
1,781
449
81,012
] 3,426
233
ensstämma med rådande förhållanden inom vederbörande län. Det kunde nämnas,
att från Malmöhus län bifogats en utredning av bostadsinspektrisen därstädes,
utvisande behov av allmänt understöd till förbättring av ungefär 335
lönebostäder belägna i omkring 100 olika kommuner. Motsvarande, av hälsovårdsnämnderna
i anledning av egnahemsstyrelsens enquéte lämnade siffror
vöre respektive 158 och 20, därvid emellertid borde märkas, att uppgifter icke
lämnats från hälsovårdsnämnderna i 51 kommuner.
På grund av vad sålunda förekommit ansåge bostadsutredningen, att — även
om tilläggsanslag beviljades på sätt egnahemsstyrelsen ifrågasatt i sin skrivelse
den 9 december 1933 — medelsbehovet för ifrågavarande verksamhets
mera fullständiga genomförande dock icke bleve täckt, utan kvarstode ett betydande
ytterligare anslagsbehov. Det kunde påpekas, att 1933 års riksdag,
då anslag beviljades för innevarande budgetår, framhållit, att, därest medels
-
56
Kungl. Maj:ts proposition nr £34.
behovet skulle visa sig uppgå till högre belopp än anslagssumman, det syntes
få ankomma på Kungl. Majit att därom göra framställning till 1934 års riksdag.
Således syntes det närmast hava varit riksdagens uppfattning, att verksamheten
borde i möjligaste mån fullföljas.
Jag övergår härefter till vissa ändringsförslag, som framlagts i fråga örn
reglerna för den här förevarande verksamhetens bedrivande. Dessa förslag
avse dels lantarbetarnas lönebostäder, dels verksamhetens utsträckande i vissa
fall till municipalsamhällen, dels ock särskilda åtgärder för att bereda de i
ekonomiskt hänseende sämst ställda ökade möjligheter att med tillhjälp av
förbättringsbidrag upprusta sina bostäder.
I fråga örn lantarbetarnas lönebostäder har egnahemsstyrelsen i skrivelsen
den 22 december 1933 framhållit, att stora svårigheter visat sig möta att i konkurrensen
örn medelstilldelning mellan föreliggande ansökningar kunna i önskvärd
utsträckning beakta ansökningar, som avsåge dylika bostäder. Dessas
innehavare kunde icke själva vinna delaktighet av statshjälpen utan vore beroende
av arbetsgivarens möjlighet härtill. Det syntes därför egnahemsstyrelsen,
som borde ett särskilt belopp bestämmas för lantarbetarbostädernas förbättrande.
I sin skrivelse den 13 januari 1934 har egnahemsstyrelsen återkommit
till detta förslag och därvid förordat, att ett belopp av 1,500,000 kronor
företrädesvis skulle få användas för lönebostäder.
Bostadsutredningen för landsbygden har i denna fråga anfört huvudsakligen
följande.
. Egnahemsnämnderna hade vid den preliminära granskning, de ägnat ansökningarna,
ansett sig böra räkna med bidrag och lån till 33,435 lägenheter, varav
lönebostäderna ej skulle utgöra flera än 837 eller alltså omkring 2.5 procent.
Enligt tillgängliga uppgifter syntes av samtliga bostäder på landsbygden lönebostäderna
utgöra åtminstone 10 procent, och bland de förbättringsbehövliga
lägenheterna utgjorde de sannolikt ett än högre procenttal. All erfarenhet talade
nämligen mot antagandet örn en genomsnittligt högre bostadsstandard
för lantarbetarnas vidkommande. Snarast vore väl motsatsen fallet, och förklaringen
till den förenämnda, låga siffran syntes därför vara att söka i andra
omständigheter, närmast vederbörande arbetsgivares villighet och möjlighet
att taga ifrågavarande statshjälp i anspråk. Resultatet av egnahemsstyrelsens
enquéte hos hälsovårdsnämnderna och de yttranden, som förste provinsialläkarna
häröver avgivit till bostadsutredningen, pekade också på, att ett
avsevärt behov förelåge av ytterligare statshjälp till förbättring av lönebostäderna.
Det syntes bostadsutredningen vara av stor betydelse, att landsbygdens
olika befolkningsgrupper på ett sins emellan så långt möjligt vore rättvist
sätt finge tillgodonjuta ifrågavarande statshjälp. Genom egnahemsstyrelsens
förslag skulle, såsom ock styrelsen framhållit, dels framhävas angelägenheten
av att lönebostädernas brister bliva avhjälpta och dels i viss mån
hävas den omedelbara konkurrensen om tillgängliga medel mellan sökande av
lönebostäder, å ena, samt övriga sökande, å andra sidan. I sistnämnda hänseende
finge bostadsutredningen tillägga, att en dylik reglering av konkurrensen
jämväl syntes vara lämplig av den anledningen, att, då fråga vore örn lönebostäder,
delvis olika principer syntes böra tillämpas vid prövningen av sökandenas
behov av ekonomiskt bistånd än i andra fall. På grund av vad sålunda
anförts finge bostadsutredningen tillstyrka egnahemsstyrelsens förslag,
därvid utredningen emellertid ansåge det angeläget framhålla, att givetvis den
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
57
sålunda förordade avsättningen av vissa medel icke borde medföra någon begränsning
av rätten att erhålla bidrag eller lån för upprustning av lönebostäder.
I anslutning härtill har bostadsutredningen påpekat, att man icke, även om
tillräckliga medel anvisades till ändamålet, kunde genom verksamheten med
förbättringsbidrag och nybyggnadslån, vilken verksamhet vore anordnad i
syfte att under en kortare tidsrymd stimulera en till förhindrande av arbetslöshetens
utbredning angelägen byggnadsverksamhet på landsbygden, förvänta
någon fullständig sanering av landsbygdens bostadsbestånd. Särskilt
i fråga örn lönebostäder syntes ej sällan föreskriften, att sökanden skulle vara
i behov av ekonomiskt bistånd för byggnadsföretagets genomförande inom den
närmare tiden, resa hinder för vederbörande att erhålla förbättringsbidrag.
Visserligen återstode även i dylika fall möjligheten att erhålla nybyggnadslån,
men uppenbart vore, att av olika anledningar sådana icke komme att sökas
i alla fall, där behov av förbättring förefunnes. Med hänsyn härtill hade
bostadsutredningen för avsikt att fullfölja sina undersökningar rörande möjligheten
av en statlig kreditgivning på längre sikt för att — i samband med
skärpt bostadsövervakning, varom bostadsutredningen framlagt förslag i sitt
den 15 december 1933 avgivna betänkande — underlätta vidtagandet av ur
hälsosynpunkt angelägna förbättringar, särskilt beträffande lantarbetarnas
lönebostäder.
Frågan om verksamhetens utsträckande i vissa fall till municipal samhällen
har väckts av bostadssociala utredningen. I skrivelse den 12 januari 1934 omförmälde
nämnda utredning, att i anledning av en utav utredningen anordnad
enquéte från ett flertal municipalsamhällen och köpingar ävensom från åtskilliga
städer framförts den uppfattningen, att det knappast syntes befogat
eller med rättvisan överensstämmande att från förbättringsbidrag och nybyggnadslån
utestänga alla de egnahemsägare o. d., som bodde inom områden, där
hälsovårdsstadgans bestämmelser för stad vore gällande.
Bostadsutredningen för landsbygden, som till följd av remiss avgivit yttrande
häröver, har anfört huvudsakligen följande.
Representanter för bostadsutredningen hade med vederbörligt tillstånd företagit
en studieresa i Göteborgs och Bohus län för att erhålla närmare kännedom
om, huru i allmänhet bostadsförhållandena gestaltade sig inom där belägna
municipalsamhällen. I nämnda län funnes för närvarande icke mindre än 42
dylika samhällen, i stor utsträckning bebodda av fiskare och stenarbetare,
inom vilka samhällen hälsovårdsstadgans föreskrifter för stad skulle tilllämpas.
Enligt nu gällande bestämmelser kunde förbättringsbidrag och nybyggnadslån
icke beviljas inom dessa samhällen, ehuru där bodde över en
femtedel av hela befolkningen på länets landsbygd. Inom vartdera av de i
fråga om näringsliv och befolkningsförhållanden närmast jämförbara länen,
Blekinge och Hallands, funnes endast ett enda municipalsamhälle. Detta innebure,
att fiskar- och stenarbetarbefolkningen inom dessa sistnämnda län i allmänhet
vore bosatt på den egentliga landsbygden och alltså kunde, i motsats
till en avsevärd del av samma befolkning i Göteborgs och Bohus län, draga
fördel av ifrågavarande verksamhet med förbättringsbidrag och nybyggnadslån.
58
Kungl. Majlis proposition nr 284.
Erfarenheterna under studieresan hade givit vid handen, att bostadsbeståndet
inom ifrågavarande samhällen visserligen genomsnittligt stod på en hög
nivå, vilket också gällde om bostadsvården och hemvården. Dock förefunnes,
särskilt beträffande de utpräglade stenarbetarsamhällena och de samhällen,
som beboddes av såväl fiskare som stenarbetare, i åtskilliga fall hygieniskt
otillfredsställande bostäder, av vilka flera måste anses vara av mycket dålig
beskaffenhet. Understundom vore bebyggelsen inom vederbörande municipalsamhälle
i stort sett likartad med bebyggelsen i den omkringliggande sockendelen.
Ur synpunkten av bostadsförbättringsverksamhetens betydelse för lindrande
av arbetslöshet och allmän nöd kunde framhållas, att under studieresan
från ortsrepresentanternas sida allmänt påpekats, hur angeläget ur ekonomisk
synpunkt det vore för dessa hårt skattetyngda, nödlidande samhällen, att ifrågavarande
bostadsförbättringsverksamhet utsträcktes till dem.
Bostadsutredningen finge i avseende å den sålunda föreliggande frågan
angående utsträckande av verksamheten med förbättringsbidrag och nybyggnadslån
till vissa orter, där hälsovårdsstadgans föreskrifter för stad gällde,
framhålla, att, såsom utredningen påpekat i sin promemoria den 8 februari
1933, allmänna medel till förbättring av landsbygdens bostäder ginge till en
verksamhet, om vilken det åtminstone kunde sägas, att den icke vore direkt
produktiv. Detta förhållande borde enligt bostadsutredningens mening tillmätas
stor betydelse, när det gällde att avgöra, huruvida och i vad mån en
dylik verksamhet borde utsträckas även till stadsliknande samhällen. Med
hänsyn härtill syntes det knappast böra ifrågakomma, att här ifrågavarande
verksamhet utsträcktes till städernas planlagda områden och andra samhällen,
där bebyggelsen på grund av förekomsten av hyreshus i stort sett hade stadsliknande
karaktär och gällande hyror kunde förränta byggnads- och reparationskostnaderna.
Emellertid förefunnes municipalsamhällen, där bostadsbeståndet
så gott som uteslutande bestode av egna hem, vilka i räntabilitetshänseende
närmast syntes vara att jämställa med bostadshusen å den egentliga
landsbygden. Så syntes vara förhållandet med åtskilliga av municipalsamhällena
i Göteborgs och Bohus län, och antagligen gällde detsamma i viss mån
också örn Norrland, varest kyrkbyar av sannolikt övervägande lantlig karaktär
ombildats till municipalsamhällen. Möjligen kunde fall förekomma även i
övriga delar av landet, där övervägande skäl talade för att municipalsamhälle
i förevarande hänseende jämställdes med den egentliga landsbygden.
Bostadsutredningen föreslår med anledning av vad sålunda anförts, att verksamheten
med förbättringsbidrag och nybyggnadslån må under nästa budgetår
i vissa fall kunna utsträckas jämväl till municipalsamhällen. Enär emellertid
någon allmängiltig gränsdragning knappast kunde ske mellan samhällen, som
syntes kunna tilldelas statshjälp, och sådana, där så ej borde bliva fallet, syntes
det böra ankomma på Kungl. Majit att efter prövning i varje särskilt fall,
på framställning av vederbörande samhälles hälsovårdsnämnd, bestämma huruvida
förbättringsbidrag och nybyggnadslån finge utgå inom samhället. Vidare
borde bostadsförhållandena ur hälsosynpunkt motivera ett ingripande från
det allmännas sida och tillika ett sådant ingripande vara önskvärt såsom ett
led i åtgärderna för arbetslöshetens bekämpande eller lindrande av nöd. Givetvis
skulle även här, framhåller bostadsutredningen, den regeln gälla, att
de bostäder, som skulle upprustas eller ersättas med nybyggnader, såvitt för
närvarande kan bedömas, vore behövliga för framtiden. Hälsovårdsnämndens
framställning borde, ställd till Kungl. Maj :t, ingivas till vederbörande egna
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
59
hemsnämnd, som, efter erforderlig utredning, skulle med eget yttrande översända
framställningen till egnahemsstyrelsen. Sistnämnda styrelse borde därefter
med eget utlåtande överlämna ärendet till Kungl. Maj :t.
Bostadsutredningen har vidare föreslagit, att för verksamheten inom municipalsamhällena
skulle avses ett visst begränsat belopp, förslagsvis högst
500,000 kronor.
Vad härefter angår förslaget till särskilda åtgärder för att bereda de i ekonomiskt
hänseende sämst ställda ökade möjligheter att med tillhjälp av förbättringsbidrag
upprusta sina bostäder, har detta framlagts av bostadsutredningen
för landsbygden, som i sådant hänseende anfört huvudsakligen följande.
Från flera håll hade i olika sammanhang påpekats, att lägenhetsägare o. d.,
som saknade all förmåga att bidraga med eget arbete eller penningar, vore utestängda
från möjligheten att erhålla förbättringsbidrag, ehuru deras bostäder
ofta vore i mycket stort behov av förbättringar.
I avseende härå kunde framhållas, att enligt gällande kungörelse hinder icke
mötte att förbättringsbidrag utginge till ett belopp motsvarande en mycket
betydande del av totalkostnaderna. Någon högsta gräns, örn man frånsåge
den absoluta gränsen av 1,000 kronor, funnes icke bestämd i vederbörande
författning; dock borde statens bidrag icke motsvara hela byggnadskostnaden.
I de fall, varom här vore fråga, saknades emellertid förmågan att bidraga ens
med någon mindre del av kostnaderna. Att i dylika fall, vilka icke syntes
vara alltför talrikt förekommande, statsbidrag skulle få utgå med 100 procent
av totalkostnaderna, ansåge bostadsutredningen icke lämpligt, särskilt med
hänsyn till den risk för missbruk, som då skulle kunna föreligga. I stället
ifrågasatte bostadsutredningen, huruvida icke i förevarande fall erforderliga
bidrag skulle kunna påräknas från vederbörande kommuner. Med hänsyn härtill
syntes det lämpligt, att egnahemsstyrelsen, som ju hade att utöva viss
ledning av och uppsikt över verksamheten, vidtoge erforderliga åtgärder i syfte
att intressera vederbörande kommuner för en sådan anordning.
Slutligen må nämnas, att bostadsutredningen — under framhållande av att
den hittills bedrivna verksamheten med förbättringsbidrag och nybyggnadslån
företedde betydande differenser för de olika länens och kommunernas vidkommande
— ifrågasatt, örn icke i vissa fall särskilda åtgärder borde vidtagas
för att söka på upplysningens och handledningens väg åstadkomma mera
enhetlighet i verksamhetens bedrivande på skilda orter.
Vid de av ifrågavarande verksamhet föranledda byggnadsföretagen sysselsättas,
enligt vad hittills vunna erfarenheter utvisa, ett i förhållande till kostnaderna
för statsverket mycket betydande antal arbetslösa, varjämte verksamheten
otvivelaktigt även i övrigt verkar stimulerande på landsbygdens arbets-
och näringsliv. Tillika torde verksamheten vara av mycket stor betydelse
ur bostadshygienisk synpunkt. Den har jämväl omfattats med ett påfallande
intresse. Det synes därför vara angeläget, att — utöver det redan
äskade tilläggsanslaget — medel anvisas för dess fortsatta bedrivande under
nästa budgetår.
I likhet med vad jag förordat beträffande de byggnadsföretag, som komma
Departe
ments
chefen.
60
Kungl. Majlis proposition nr 234.
att finansieras med det redan äskade tilläggsanslaget för innevarande budgetår,
lärer, då fråga är örn medel från det nu ifrågasatta nya anslaget för
nästa budgetår, tidpunkten, då byggnadsföretagen skola vara fullbordade,
böra bestämmas till utgången av år 1935. I fråga örn förslagen angående dels
viss reglering av konkurrensen mellan ansökningar avseende lönebostäder och
andra ansökningar, dels verksamhetens utsträckande i vissa fall till municipalsamhällen,
dels ock särskilda åtgärder för att bereda de i ekonomiskt hänseende
sämst ställda ökade möjligheter att med tillhjälp av förbättringsbidrag upprusta
sina bostäder får jag, under åberopande av den redogörelse för dessa förslag
och de för dem anförda motiven, som lämnats i det föregående, tillstyrka
desamma. De åtgärder, som må finnas böra vidtagas för att åstadkomma
större enhetlighet i verksamhetens bedrivande på skilda orter, torde böra ankomma
på egnahemsstyrelsen.
Anslag sbelopp.
Vad slutligen angår storleken av det anslag, som bör äskas för nästa budgetår,
har jag icke funnit anledning göra avsteg från den beräkning, vilken
framlades i statsverkspropositionen. Ett anslag av 10 miljoner kronor torde
alltså böra begäras för ifrågavarande ändamål. Detta anslag bör huvudsakligen
tagas i anspråk för det fortsatta bedrivandet av landsbygdsverksamheten,
därvid 1.5 miljon kronor torde företrädesvis böra användas till lönebostäder
och högst 500,000 kronor enligt Kungl. Maj:ts bestämmande synas
böra få utgå inom municipalsamhällen. Emellertid torde, i anslutning till
vad jag förut anfört, Kungl. Majit böra äga rätt att, där så prövas lämpligt
och för ändamålet närmast avsedda medel ej förslå, disponera viss del av anslaget
till lämnande av tertiärkredit i städer och stadsliknande samhällen i
enlighet med hittills tillämpade grunder; dock torde härför icke få tagas i
anspråk sammanlagt mer än en miljon kronor.
Lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet.
Av det i propositionen nr 211 till 1933 års riksdag äskade anslaget örn
75 miljoner kronor avsågs preliminärt ett belopp av 10 miljoner kronor till
främjande av företagsamhet och industriell verksamhet. Beträffande de
huvudregler, som ansågos böra gälla för ifrågavarande medels användning,
anförde jag sammanfattningsvis i propositionen följande:
»1. Vid lån till främjande av enskild företagsamhet skall
a) utgå ränta efter Kungl. Maj:ts beslut,
b) amortering ske enligt beslut av Kungl. Maj :t,
c) ställas säkerhet, som kan av Kungl. Majit godtagas.
2. Vid subventioner .till främjande av enskild företagsamhet och uppmuntran
av industriell verksamhet skola följande synpunkter vara vägledande:
a)
Genom subvention åt visst företag bör minskning av produktionen icke
få framkallas vid annat företag med därav följande arbetslöshet.
b) Vid subvention bör tillses, att densamma per dagsverke, som beräknas
Kungl. Maj:ts proposition nr 884.
61
därigenom kunna åstadkommas, understiger eller högst svarar mot statsbidraget
till kontant understöd för motsvarande antal hjälpta dagar.
c) Subvention bör vara av tillfällig natur och skapa möjligheter att trygga
vederbörande företags framtida existens.
d) Subvention bör skapa lättnader för den eller de kommuner, som äro ekonomiskt
beroende av det subventionerade företagets existens.»
Särskilda utskottet förordade i sitt utlåtande nr 17, att särskilda anslag
skulle upptagas för lån och för subventioner. Låneanslaget föreslog utskottet
till 10 miljoner kronor. Beträffande subventioner tillstyrkte utskottet ett
belopp av 3.5 miljoner kronor för ändamålet. Anslagen borde givas reservationsanslags
karaktär.
I motiveringen för anslagen förklarade utskottet, att utskottet icke funnit
anledning till erinran mot de villkor för lån eller subventioner, som Kungl.
Majit förutsatt skola gälla. Utskottet betonade emellertid angelägenheten
därav, att endast sådana företag komme i åtnjutande av stöd, vilka på grund
av konjunkturerna tvingats eller, såvitt kunde bedömas, inom en icke avlägsen
framtid bleve tvungna, därest hjälp i någon form icke erhölles, att nedlägga
sin verksamhet. En ytterligare förutsättning för statligt stöd borde vara, att
företagen icke på annan väg kunde erhålla hjälp till sin verksamhet. Företagen
borde hava en verklig betydelse ur arbetslöshetssynpunkt. Slutligen
framhöll utskottet vikten därav, att den hjälp, som lämnades ett företag, icke
bleve ägnad att medföra arbetslöshet eller eljest menliga verkningar för annat
företag.
Vad utskottet sålunda förordat lämnades av riksdagen utan erinran.
Rörande användningen av de utav riksdagen anvisade anslagen till lån och
subventioner till främjande av enskild företagsamhet anhåller jag att få lämna
följande redogörelse.
Intill februari månads utgång 1934 förelågo 592 framställningar örn lån
eller subventioner. 105 ansökningar berörande 5,111 arbetare och avseende
lån å 8,351,000 kronor samt subventioner med 671,500 kronor hava under löpande
budgetår till och med den 23 februari 1934 i så måtto bifallits, att
lån beviljats till ett belopp av 6,089,400 kronor och subventioner till ett belopp
av 121,500 kronor. 146 ansökningar hava avslagits berörande 3,338 arbetare
och avseende lån å 4,300,950 kronor och subventioner med 1,129,800
kronor. I ett flertal fall hava emellertid i dessa ansökningar uppgifter örn
arbetarantal icke lämnats.
14 avgjorda ansökningar hava avsett ändrade villkor för beviljade lån. 27
ansökningar hava för slutlig handläggning överlämnats till kommerskollegium
eller annan myndighet. 80 ansökningar hava av sökandena återtagits,
icke fullföljts eller av andra anledningar lagts ad acta.
Beträffande de av Kungl. Majit meddelade villkoren för beviljade lån må
följande meddelas.
I den mån räntefrihet icke medgivits, har ränta utgått med 5 procent för
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
år räknat. Endast två helt räntefria lån hava beviljats, nämligen till Luossavaara-Kiirunavaara
Aktiebolag med 1,650,000 kronor och till Kubikenborgsverken
med 400,000 kronor. Femårig räntefrihet har medgivits Trafikaktiebolaget
Grängesberg—Oxelösund för ett lån å 350,000 kronor samt Steneby
Hemslöjdsförening för ett lån å 5,000 kronor.
I övrigt hava beviljats
37 lån å inalles 1,042,400 kronor utan räntefrihet
15 » » » 514,000 » med 1 års räntefrihet
43 » » » 1,973,000 » » 2 » $
2 » » » 140,000 » 3 » »
Lånet till Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag beviljades till bestridande
av kostnaderna för gråbergsbrytning i Kiruna malmfälts hängvägg under
tiden från och med den 1 oktober 1933 till och med den 31 mars 1934. Bolaget
förband sig att — under förutsättning att bolagets utskeppning av malm
under nyssnämnda tid genomsnittligt icke understege 100,000 ton månatligen
ävensom att vid Kiruna malmfält arbetets behöriga gång icke hindrades genom
strejk eller lockout eller omständigheter i övrigt, varöver bolaget icke ägde
råda — utöver tidigare gjorda uppsägningar före utgången av sagda tid
någon ytterligare minskning av arbetsstyrkan vid malmfältet icke skulle äga
rum, och att under samma tid de vid malmfältet anställda arbetarna regelmässigt
skulle beredas arbete minst fyra skift per vecka.
Det till Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund utlämnade lånet avsågs
för utförande av arbeten för omläggning av Frövi—Ludvika järnväg och
Bergslagernas järnväg i enlighet med en av Kungl. Majit den 11 oktober
1929 meddelad resolution.
Amorteringstiden för lånen har i regel bestämts till 10 år; detta gäller sålunda
för 95 lån å ett sammanlagt belopp av 3,612,400 kronor. Då företagets
ekonomiska förhållanden ansetts kunna medgiva det har föreskrivits, att amorteringen
av lånen skall börja redan med första låneåret. Vid flertalet lån
har emellertid medgivits uppskov med amorteringen under 1 ä 2 år. Kortare
amorteringstid än 10 år har bestämts för 8 lån, nämligen
för 1 lån å 50.000 kronor till 1 år
» 3 » » 429,000 •» » 3 *
» » » » 75,000 » » 5 »
» 1 » » 8,000 » » 9 »
varjämte amorteringstiden för nyssnämnda båda malmbolags lån å inalles
2,000,000 kronor gjorts beroende på framtida beslut av Kungl. Maj :t.
Nu omförmälda lättnader med hänsyn till ränta och amortering hava medgivits,
då företagets ekonomi befunnits vara i större eller mindre grad beroende
av rådande industriella kris.
Såsom säkerhet för lånen har föreskrivits
1) fastighetsinteckningar intill 70—80 procent av taxeringsvärdet
för 20 lån å tillsammans 1,186,400 kronor;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
63
2) förlagsinteckningar inom 60 procent av ett normalt minsta förlagsvärde
med eller utan borgen
för 41 lån å tillsammans 995,000 kronor;
3) fastighets- och förlagsinteckningar med eller utan borgen
för 31 lån å tillsammans 1,341,000 kronor;
4) endast borgenssäkerhet
för 6 lån å tillsammans 165,000 kronor; samt
5) preferensaktier i respektive företag, eventuellt, för tryggande av aktiemajoritet,
därjämte stamaktier
för 7 lån å tillsammans 487,000 kronor.
Slutligen hava lånen till de båda malmbolagen utlämnats emot revers utan
säkerhet.
12 kommuner hava mera aktivt understött lånsökande företag, därav 2 med
aktieteckning till belopp av sammanlagt 60,000 kronor, 3 med direkta lån å
inalles 45,000 kronor, 9 med borgensförbindelse för ett sammanlagt lånebelopp
av 187,500 kronor, 1 genom medverkan till fördelaktigt köp av tomt samt 1
med subvention genom prisrabatt på elektrisk ström m. m. Understöd i sistnämnda
form har därjämte i flera fall lämnats indirekt genom kommunerna
närstående kraftdistributionsföretag.
Utredningen av låneärendena har i ett flertal fall föranlett, att som villkor
för lånen uppställts en mer eller mindre genomgripande rekonstruktion av
respektive företag eller andra åtgärder till dessas sanering.
Sålunda hava i 6 fall personalförändringar i företagets ledning genomförts.
I 15 fall har som villkor för statlig hjälp föreskrivits, att företagens eget kapital
skulle ökas genom nyteckning av aktier. I 14 fall har företagets vanliga
bankförbindelse eller annan huvudborgenär medgivit avskrivning av fordringar.
I 5 fall har ackordsförfarande, berörande flertalet fordringsägare,
genomförts. Slutligen har i 10 fall sanering av balansräkningar skett genom
nedskrivning av aktiekapitalet.
Vid dessa saneringsåtgärder hava i regel företagens kreditgivande banker
lämnat ett intresserat stöd.
Bakom flertalet låneansökningar ligger närmast en kreditvägran från företagets
vanliga bankförbindelse, som funnit företagets genom den industriella
krisen eller eljest stegrade kreditanspråk icke motsvaras av erbjudna säkerheter.
Arten av bankernas förhållande därvidlag har naturligtvis tett sig
växlande. I många fall torde en kreditvägran hava varit motiverad även under
normal konjunktur; i andra fall synes en sådan vägran påtagligen hava
varit grundad i en av kreditgivarens uppfattning av nuvarande konjunkturläge
föranledd skärpning av den ekonomiska politiken.
Stödaktionernas fördelning på olika industrigrenar framgår av följande tabell:
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Departe
ments
chefen.
Industrigren:
Beviljade lån
Beviljade subventioner
Avslagna
ansökningar
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Malmbrytning.........
2
2,000.000
1
17,500
_
Metall- och maskinindustri . . . .
29
1,002,000
1
15,000
25
Jord- och stenindustri......
5
76,400
2
6,000
25
Glasbruk...........
1
30,000
1
Sågverk ............
18
1,333,000
1
75,000
19
Snickerifabriker........
13
318.000
18
Möbelfabriker.........
11
453,000
1
8,000
10
Pappersmasse- och pappersindustri
3
115,000
1
Livsmedelsindustri.......
1
30,000
15
Textil- och beklädnadsindustri . .
5
390.000
5
Skofabrik...........
1
20,000
1
Kemisk-teknisk industri.....
2
24,000
3
Övriga............
12
298,000
23
Summa kronor 6,089,400 121,500
6,2104)00
En större möbelfabrik och flera snickerifabriker, vilka erhållit lån, äro kombinerade
med sågverk.
I fråga örn stödaktionernas geografiska fördelning hänvisas till den å sid.
24 och 25 intagna tabellen.
Vad beträffar den arbetseffekt, som under löpande budgetår hittills erhållits
genom anslagen till lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet,
får jag hänvisa till den förut åberopade översikten.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att subventioner till främjande av
enskild företagsamhet ansetts böra ifrågakomma endast i så pass obetydlig
omfattning, att det redan beviljade anslaget härtill torde kunna anses vara
tillfyllest jämväl under nästa budgetår. Såsom jag redan i statsverkspropositionen
anfört, ifrågasätter jag alltså icke något nytt anslag för detta ändamål.
Jag utgår i stället från att hinder icke bör möta mot att, örn så finnes
lämpligt och låneanslagets tillgångar äro uttömda, jämväl från detta anslag
lämna bidragen i form av lån.
Däremot torde för nästkommande budgetår ett anslag böra upptagas till lån
till främjande av enskild företagsamhet. Beträffande storleken av detta anslag,
vilket liksom hittills torde böra hava karaktären av reservationsanslag,
har jag ej funnit anledning att frångå den i statsverkspropositionen gjorda
uppskattningen. Jag förordar sålunda, att anslaget bestämmes till 5 miljoner
kronor.
Den genom förevarande båda anslag erhållna arbetseffekten har, såsom framgår
av tablån å sid. 26—27, visat sig vara synnerligen stor. Man torde vara
berättigad utgå ifrån att här genom en statshjälp av mycket måttlig omfattning
till vederbörande företag ett betydande antal arbetare bevarats från
arbetslöshet ej blott tillfälligt utan även för framtiden. Vidare må anföras,
att ännu under innevarande budgetår visst belopp av anslaget till bekämpande
av arbetslösheten i enlighet med riksdagens uttalanden stått till Kungl. Maj:ts
förfogande för åtgärder i syfte att främja enskild företagsamhet. Då nu ett
fortsatt bemyndigande i sadant hänseende icke ifrågasättes, synes det så mycket
angelägnare, att i förevarande form medel i tillräcklig omfattning ställas till
Kungl. Maj:ts förfogande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majlis proposition nr 284.
65
Användningen av anslagen har enligt de av riksdagen fastställda grunderna
begränsats till att avse lån eller bidrag till redan befintliga företag till uppehållande
av deras förutvarande omfattning. Däremot uteslutes enligt direktiven
möjligheten att giva understöd till eventuella utvidgningar samt till igångsättande
av nya företag, även då det gäller påbörjande av ett helt nytt slags
verksamhet. Den arbetseffekt, som erhålles genom anslagen, skulle säkerligen
ytterligare ökas, örn möjlighet öppnades för Kungl. Maj :t att understödja utvidgningar
eller startande av företag. I ett par fall har det visat sig, att
man, därest sådan möjlighet funnits, skulle hava kunnat verksamt stärka den
svenska industriens ställning på hemmamarknaden eller medverka till skapandet
av en ny industri med utsikt att konkurrera på världsmarknaden.
Givet är, att lån eller subvention till utvidgning eller igångsättande av företag
endast bör lämnas, därest företaget ej kan befaras konkurrera ut eller
medföra menliga verkningar för äldre företag. Kungl. Majit torde härutinnan
komma att förfara med stor försiktighet. Liksom hittills bör i främsta
rummet understöd lämnas åt företag, som eljest komme att nedläggas eller
avsevärt inskränka driften.
Jag förordar sålunda, att grunderna för förevarande anslag jämkas i av mig
nu anfört avseende.
Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
I. för budgetåret 1934/1935 bland utgifter för kapitalökning
under rubrik »Fonden för förlag till statsverket» anvisa
reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av
dels, till statliga beredskapsarbeten, .... kronor 5,000,000;
dels, till bidrag till kommunala beredskapsarbeten,
........................ kronor 5,000,000;
dels, till främjande av bostadsbyggande, kronor 10,000,000;
dels, till lån till kommunala beredskapsarbeten,
............................... kronor 5,000,000;
dels och, till lån till främjande av enskild
företagsamhet,.................... kronor 5,000,000.
II. godkänna de av mig förordade ändringarna i grun
derna
för användningen av ifrågavarande anslag ävensom av
det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget till
subventioner till främjande av enskild företagsamhet.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Åke Karlholm.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 234.
opaginerad Kontrollera mot PDF
66
Kungl. Maj:ts proposition nr $84.
Bilaga A.
Uppgift
rörande vissa arbetslöshetsförkållanden enligt kommunernas rapporter
till statens arbetslöshetskommission för den 31 december 1933.
(Asterisk vid kommuns namn utmärker, att kommunen icke rapporterade arbetslöshet per den
31 januari 1933.)
A. Länsvis.
Län:
Invånar-
antal
i rapporte- rande
kommuner
*/i 1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Kol. 3
i % av
De hjälp- tas antal
Därav enligt
arbetslösa
1933
kol. 2
arbets-
linjen
unders töds- linjen
1
2
3
4
5
6
7
Stockholms stad.......
519,711
14,515
2.79
13,078
530
12,548
Stockholms län ....
226,880
7,105
3.13
4,100
1,347
2,753
Uppsala » . . . .
107,984
2,887
2.67
1,357
504
853
Södermanlands » . . . .
157,670
3,664
2.32
1,734
984
750
Östergötlands i> . . . .
246,756
6,034
2.45
4,119
1,110
3,009
Jönköpings » ... .
159,423
2,994
1.88
1,647
1,468
179
Kronobergs » ... .
137,225
2,883
2.10
1,290
1,140
150
Kalmar t> ... .
205,255
5,582
2.72
3,381
2,172
1,209
Gotlands » . . . .
28,174
864
3.07
398
257
141
Blekinge » ... .
144,971
6,574
4.53
4,325
3,265
1,060
Kristianstads » ... .
185,023
3,652
1.97
2,136
1,818
318
Malmöhus * . . . .
417,543
13,242
3.17
9,979
2,005
7,974
Hallands » ... .
106,318
2,301
2.16
1,217
906
311
Göteborgs och Bohus » ... .
401,414
19,002
4.73
15,447
2,691
12,756
Älvsborgs » . . . .
194,904
4,009
2.06
2,229
1,700
529
Skaraborgs * , . . .
137,795
2,862
2.08
1,304
717
587
Värmlands » ... .
254,981
8,254
3.24
4,788
2,112
2,676
Örebro » . . . .
198,517
5,576
2.81
3,375
1,749
1,626
Västmanlands » ... .
152,134
4,089
2.69
2,695
1,086
1,609
Kopparbergs » . . . .
236,654
8,389
3.54
3,969
1,810
2,159
Gävleborgs 0 ... .
274,402
10,309
3.76
5,410
1,397
4,013
Västernorrlands t ... .
269,284
16,270
6.04
11,423
2,040
9,383
Jämtlands » . . . .
127,742
3,371
2.64
1,480
990
490
Västerbottens s . . . .
193,636
6,092
3.15
1,915
1,496
419
Norrbottens * , . . .
Samma
202,781
5,287,177
10,545
171,065
5.20
3,24
6,136
108,932
2,558
37,852
34.75%
3,578
71,080
65.25 %
Kungl. Majlis proposition nr SS4. 67
B. Kommunvis.
Kommun:
Invånar-
antal
*/i 1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
al/i21933
Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Därav enligt
arbets-
linjen
understöds-
linjen
1
2
3
4
5
6
7
Stochholms stad.......
519,711
14,515
2.79
13,078
530
12,548
Stockholms län:
♦Djursholms stad.......
6,223
43
0.69
—
—
—
Lidingö » .......
11,101
238
2.14
146
122
24
Norrtälje * .......
4,898
169
3.15
72
42
30
* Sigtuna » .......
1,104
32
2.90
12
9
3
Sundbybergs» .......
8,876
339
3.82
283
18
265
Södertälje » .......
14,268
479
3.36
271
121
150
Vaxholms » .......
2,903
78
2.69
58
40
18
Adelsö...........
715
2
0.28
_
_
_
Almunge..........
2,364
37
1.57
1
1
—
Alsike...........
693
17
2.45
—
—
—
♦Bladåker..........
721
30
4.16
10
10
—
Blidö............
1,575
12
0.76
1
—
1
♦Boo............
2,049
81
3.95
25
—
25
Botkyrka..........
5,105
224
4.39
203
5
198
♦Börstil...........
3,306
37
1.12
30
30
—
Danderyd..........
4,523
128
2.83
65
19
46
♦Djurö...........
1,238
30
2.42
—
—
—
Ed.............
1,358
29
2.14
13
9
4
Edebo...........
1,924
98
5.09
34
34
—
Edsbro...........
1,424
102
7.16
27
25
2
♦Ekerö...........
1,501
69
4.60
17
1
16
♦Varinge...........
780
22
2.82
2
—
2
♦Fasterna..........
1,376
—
—
—
—
—
♦Forsmark..........
831
91
10.95
48
48
—
♦Fresta...........
1,080
35
3.24
11
11
—
Färentuna.........
864
62
7.18
33
10
23
♦Grödinge..........
1,664
26
1.56
26
26
—
♦Gustavsberg.........
2,231
24
1.08
—
—
—
♦Haga............
221
9
4.07
1
—
1
Harg............
2,436
138
5.67
22
22
—
Hilleshög..........
462
14
3.03
6
6
—
buddinge..........
10,660
495
4.64
263
42
221
♦Husby-Lyhundra......
734
18
2.45
—
—
—
Husby-Ärlinghundra.....
1,103
28
2.54
—
—
—
Hässelby kpg........
2,378
99
4.16
53
53
—
Häverö...........
5,524
219
3.96
164
54
110
♦Ingarö ...........
765
24
3.14
—
—
—
♦Järfälla...........
2,852
94
3.30
36
25
11
Knivsta..........
1,487
26
1.75
10
10
—
Knutby...........
1,453
53
3.65
12
11
1
Kårsta...........
851
36
4.23
16
16
—
♦Lohärad..........
860
30
3.49
9
9
—
*Lovö............
1,010
20
1.98
9
9
—
Länna ...........
2,638
78
2.96
27
26
1
♦Möja............
673
32
4.75
—
—
—
Nacka...........
9,058
284
3.14
198
4
194
♦Odensala..........
978
12
1.23
—
—
—
♦Riala............
1,023
16
1.56
9
9
—
Rimbo...........
2,091
85
4.07
77
73
4
♦Roslags-Kulla........
656
18
2.74
10
10
—
Rö.............
702
5
0.71
1
—
1
Saltsjöbaden........
3,263
53
1.62
10
10
—
*S:t Olof o. S:t Per......
686
8
1.17
—
—
—
Skederid..........
724
6
0.83
4
4
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
68
Kungl. Majlis proposition nr 284
Kommun:
Invånar-
antal
*/i 1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
1933
Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp-
Därav enligt
tas antal
arbets-
linjen
understöds-
linjen
1
2
3
4
5
6
7
Sollentuna.........
10,340
283
2.74
242
75
167
Solna............
22,427
845
3.77
692
26
666
Spånga ...........
10,720
412
3.84
332
31
301
Stocksund.........
2,237
26
1.16
4
_
4
♦Sånga ...........
1,025
14
1.37
4
_
4
Furinge...........
2,253
32
1.42
19
19
_
Tveta...........
891
30
3.37
_
_
_
♦Tyresö...........
1,052
24
2.28
24
—
24
♦Täby ............
4,731
90
1.90
59
25
34
Ununge...........
1,337
70
5.24
17
17
_
Vallentuna.........
1,813
55
3.03
17
12
5
♦Valö............
1,542
23
1.49
♦Vassunda..........
629
14
2.23
5
5
_
♦Vårdinge..........
1,755
58
3.30
5
5
Väddö...........
3,325
53
1.59
17
_
17
Värmdö..........
2,858
80
2.80
50
—
50
Västerhaninge........
2,841
75
2.64
35
35
Västertälje.........
816
44
5.39
12
2
10
Vätö............
1,379
102
7.40
102
_
102
♦Ösmo...........
2,151
26
1.21
14
14
Österhaninge........
2,936
86
2.93
35
22
13
♦Östertälje..........
1,163
49
4.21
8
8
_
♦Österåker..........
2,931
144
4.91
82
82
_
♦Överjärna..........
1,745
36
2.06
—
Simuna
226,880
7,105
3.13
4,100
1,347
2,753
Uppsala län:
Enköpings stad.......
5,957
184
3.09
82
20
62
Uppsala * .......
31,309
654
2.09
378
40
338
♦Balingsta..........
513
1
0.19
—
—
—
♦Björklinge.........
1,770
17
0.96
13
13
—
Bondkyrka .........
4,899
91
1.86
11
11
—
♦Bred............
525
7
1.33
5
5
—
♦Bro och Lossa........
1,514
44
2.91
_
_
_
♦Bälinge...........
1,946
30
1.54
30
27
3
♦Danmark..........
1,118
35
3.13
—
—
—
♦Enköpings-Näs.......
518
14
2.70
—
—
—
Film............
2,745
32
1.17
11
9
2
Gamla Uppsala.......
2,349
65
2.77
28
7
21
♦Husby-Sjutolit.......
703
33
4.69
6
6
—
♦Håbo-Tibble........
611
15
2.45
3
—
3
♦Håtuna...........
853
20
2.34
3
3
_
Jumkil...........
777
—
—
_
_
—
♦Kalmar...........
596
17
2.85
5
5
—
♦Lena ............
1,160
21
1.81
14
14
—
Morkarla..........
812
11
1.35
_
_
—
Skogs-Tibble........
702
—
—
—
—
—
♦Skuttunge.........
1,107
29
2.62
4
—
4
♦Sparrsätra.........
685
14
2.04
1
—
1
Stockholms-Näs.......
2,968
10
0.34
3
3
—
♦Svinnegarn.........
540
38
7.04
25
25
—
Söderfors..........
2,221
174
7.83
100
3
97
♦Teda ............
369
18
4.88
7
7
—
Tegelsmora.........
2,002
49
2.45
10
10
—
♦Tensta...........
1,388
23
1.66
5
5
—
Tierps kpg.........
1,439
41
2.85
25
25
—
Tierps lk ..........
5,729
78
1.36
40
40
—
Kungl. Majlis proposition nr 884.
69
Kommun:
Invånar-
antal
>/i 1933
Rapporterat
antal hjälp- Bökande
arbetslösa
«/i, 1933
Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Dara''
arbets-
linjen
7 enligt
understöds-
linjen
1
2
3
4
5
6
7
♦Tillinge...........
1,262
23
1.82
10
4
6
Tolfta...........
1,576
—
—
—
—
—
Vaksala...........
1,580
45
2.85
4
4
—
Vendel...........
2,811
37
1.32
33
33
—
♦Viksta ... 3.......
1,031
20
1.94
_
—
—
♦Villberga..........
1,055
17
1.61
4
—
4
♦Vårfrukyrka.........
1,214
30
2.47
11
5
6
Västland..........
2,844
82
2.88
35
35
—
♦Yttergran..........
577
21
3.64
5
5
—
Älvkarleby.........
9,126
738
8.09
415
134
281
Ärentuna..........
909
13
1.43
6
6
—
Österlövsta.........
3,194
82
2.57
25
—
25
♦Övergran..........
980
14
1.43
—
—
—
Summa
107,984
2,887
2.67
1,857
504
853
Södermanlands län:
•
Eskilstuna stad.......
33,081
534
1.61
353
277
76
Katrineholms* .......
7,831
284
3.63
214
35
179
♦Mariefreds » .......
1,409
43
3.05
3
3
—
Nyköpings * .......
11,976
410
3.42
172
38
134
i Torshälla * .......
1,767
45
2.55
37
8
29
''♦Trosa * .......
857
30
3.50
—
—
—
♦Aspö............
617
15
2.43
3
—
3
Bergshammar........
630
8
1.27
4
4
—
♦Bettna...........
1,786
36
2.02
28
28
—
Björkvik..........
3,051
34
1.11
7
7
—
Björnlunda.........
2,001
19
0.95
15
7
8
Blacksta ..........
484
15
3.10
4
4
—
Bärbo...........
640
3
0-47
—
—
—
♦Dunker...........
1,700
37
2-18
—
—
--
Flen............
3,318
54
1-63
40
25
15
♦Floda...........
3,477
48
1-38
—
—
—
♦Frustuna..........
2,719
62
2-28
12
12
---
Gryt............
1,767
36
204
23
8
15
♦Gåsinge...........
1,345
18
1-34
12
9
3
♦Helgona.........
893
24
2-69
6
6
—
♦Husby-Oppunda.......
945
19
201
—
—
—
Husby-Rekarne.......
2,515
40
1-59
16
—
16
Härad...........
887
—
—
—
—
—
♦Hölö............
1,721
54
3-14
4
—
4
♦Julita...........
2,760
22
0-80
7
—
7
♦Jäder............
1,296
6
0 46
6
6
—
Kila............
2,338
62
2-65
34
34
—
♦Kjula...........
1,293
19
1-47
10
10
—
♦Kärnbo...........
800
18
2-25
7
6
1 1
♦Lerbo...........
1,042
36
3.45
17
12
5
•Lia Malma.........
1,109
31
2.80
—
—
—
♦Ludgo ...........
1,104
18
1.63
18
18
—
Lunda...........
1,687
43
2.55
20
20
—
Malmköping.........
1,045
39
3.73
25
25
—
♦Mörkö...........
1,215
28
2.30
25
5
20
Näshulta..........
1,558
—
—
—
—
—
•Runtuna..........
1,077
11
1.02
—
—
—
S:t Nikolai.........
5,271
241
4.57
82
52
30
Sköldinge..........
3,241
110
3.39
56
36
20
Stenkvista.........
1,196
34
2.84
—
—
—
Stigtomta..........
1,964
46
2.34
30
30
—
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 2Sb.
Kommun:
Invånar-
antal
Vi 1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
sl/« 1933
Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Dära
arbets-
linjen
v enligt
understöds-
linjen
1
"
2
3
4
5
6
7
1 Stora Malm.........
3,556
109
3.07
44
18
26
‘Strängnäs Ik........
1,418
10
0.71
j Sundby ...........
480
9
1.88
5
5
-‘Sättersta..........
453
10
2.21
4
2
2
j Toresund..........
1,277
35
2.74
7
2
5
Torshälla Ik........
2,545
100
3.93
59
39
20
‘Trosa-Vagnhärad......
2,038
80
3.93
34
4
30
Tumbo........
1,118
48
4.29
13
13
: Tuna ............
938
12
1.28
2
2
[ Tystberga..........
1,331
10
0.75
8
8
; Vadsbro..........
888
17
1.91
13
12
1
‘Vansö..........
701
14
2.00
10
10
*Vrena........
765
38
4.97
11
11
‘Västerljung.........
1,117
31
2.78
31
31
_
‘Västermo..........
1,523
17
1.12
8
8
_
| V. Vingåker.........
8,627
120
1.39
46
11
35
{‘Ytter Enhörna.......
843
41
4.86
14
7
7
j Ytterselö..........
1,198
101
8.43
31
16
15
| Åker............
2,469
93
3.77
45
45
| Ärla............
2,188
28
1.28
23
23
_
j Oja............
1,457
5
0.34
_
_
Östra Vingåker.......
2,146
50
2.33
21
1
20
Överselö..........
1,181
54
4.57
15
4
11
Summa
157,670
3,664
2.32
1,734
984
750
Östergötlands län:
Linköpings stad.......
31,005
788
2.54
493
127
366
Mjölby » .......
5,964
170
2.85
98
48
50
Motala * .......
6,005
83
1.38
34
34
Norrköpings » .......
62,288
2,145
3.44
1,875
67
1,808
Skänninge * .......
1,705
35
2.05
2
2
Söderköpings» .......
2,861
66
2.31
34
6
28
‘Vadstena » .......
2,957
50
1.69
19
19
Allhelgona.........
860
16
1.86
10
10
__
Asby............
1,511
5
3.31
_
_
_
Askeby...........
612
8
1.31
_
_
_
‘Bjälbo...........
676
24
3.55
4
_
4
Borg............
4,086
147
3.60
96
6
90
Brunneby..........
1,546
21
1.36
4
4
‘Dagsberg..........
882
16
1.81
16
16
Drothem..........
1,546
23
1.49
15
8
7
Ekeby...........
4,210
125
2.97
47
6
41
‘Fivelstad..........
753
16
2.12
12
12
‘Gammalkil.........
1,208
15
1.24
8
8
_
Gistad...........
704
17
2.41
4
1
3
‘Grebo...........
1,063
5
0.47
1
1
‘Gryt............
2,232
41
1.84
34
34
Hogstad..........
789
18
2.28
8
8
_
Hov............
723
21
2.90
21
19
2
Hycklinge..........
1,436
5
0.35
5
5
Hällestad..........
4,620
79
1.71
39
21
18
‘Högby...........
1,102
19
1.72
18
15
3
Järstad...........
372
14
3.76
5
5
_
Kimstad..........
1,970
43
2.18
26
2
24
Kisa............
3,915
47
1.20
22
12
10
‘Kristberg..........
2,148
40
1.86
15
15
Krokek...........
2,194
88
4.01
84
14
70
Kungl. Maj:ts proposition nr %3-k.
71
Kommun:
Invånar-
antal
V11933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
81/i. 1933
Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Därav enligt
arbets-
linjen
unders töds- linjen
1
2
3
4
5
6
7
Kullerstad.........
2,983
101
3.39
60
20
40
i Kvarsebo..........
824
—
—
—
—
—
Kvillinge..........
4,783
117
2.45
42
12
30
♦Kärna...........
1,562
26
1.66
4
4
—
♦Ledberg..........
464
12
2.59
4
4
—
♦Ljung...........
1,497
28
1.87
20
20
—
Lönsås...........
667
14
2.10
5
5
—
♦Mogata...........
1,172
36
3.07
10
—
10
Motala lk..........
7,706
199
2.58
88
31
57
Norra Vi..........
978
28
2.86
14
9
5
Nykil............
1,794
6
0.33
5
5
—
♦Oppeby...........
1,229
19
1.55
—
—
—
Orlunda..........
458
27
5.90
4
2
2
Regna...........
1,578
45
2.85
22
2
20
♦Ringarum..........
4,524
59
1.30
44
42
2
Risinge...........
9,681
218
2.25
143
45
98
Rogslösa..........
1,247
31
2.49
31
31
—
♦Rönö............
574
8
1.39
3
2
1
*S:t Per...........
601
3
0.50
3
3
—
♦Simonstorp.........
825
26
3.15
20
20
—
Skedevi...........
3,001
56
1.87
47
34
13
♦Skällvik..........
1,069
43
4.02
30
16
14
♦Skönberga.........
1,062
16
1.51
16
11
5
♦Styrestad..........
819
31
3.79
25
—
25
Sund............
1,611
18
1.12
6
6
—
♦Svanshals..........
915
24
2.62
24
22
2
Svinhult..........
648
8
1.23
8
8
—
Sya............
596
13
2.18
6
6
—
Tidersrum.........
1,142
10
0.88
5
3
2
♦Tingstad..........
573
30
5.24
16
9
7
♦Tjällmo...........
2,731
22
0.81
5
5
—
Tjärstad..........
2,246
27
1.20
—
—
—
♦Torpa...........
1,286
8
0.62
i
—
1
Valdemarsvik........
2,712
52
1.92
23
13
10
Vallerstad..........
645
3
0.47
1
1
—
♦Veta............
934
8
0.86
6
6
—
♦Viby............
1,072
13
1.21
13
10
3
Vikingstad.........
1,200
23
1.92
1
1
—
♦Vreta Kloster........
3,114
51
1.64
40
40
—
Vånga...........
2,300
67
2.91
49
33
16
♦Vårdnäs..........
1,874
48
2.56
48
48
—
Vårdsberg..........
819
10
1.22
—
—
—
*V:a Eneby.........
1,315
—
—
—
—
V:a Harg..........
1,433
4
0.28
4
4
—
*V:a Ny...........
1,417
27
1.91
27
27
—
V:a Ryd..........
1,377
4
0.29
—
—
—
♦Yxnerum..........
755
10
1.32
8
8
—
Åtvid...........
5,065
176
3.47
101
23
78
♦Östra Husby........
1,461
14
0.96
14
13
1
♦Östra Ny..........
832
8
0.96
8
7
1
♦Östra Ryd.........
1,642
17
1.04
16
6
10
Summa
246,756
6,034
2.45
4,119
1,110
3,009
Jönköpings län:
Eksjö stad.......
6,782
129
1.90
55
14
41
♦Gränna » .......
1,278
22
1.72
7
7
—
Huskvarna » .......
8,139
145
1.78
63
63
—
72
Kungl. Maj:ts proposition nr S34-.
Kommun:
Invånar-
antal
‘/i 1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
31/iS 1933
Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Dära
arbets-
linjen
v enligt
understöds-
linjen
1
2
3
4
5
6
7
Jönköpings stad ......
31,544
661
2.10
515
450
65
Nässjö * ......
9,360
249
2.66
148
148
Tranås * ......
6,716
141
2.10
129
129
_
‘Vetlanda » ......
3,586
47
1.31
21
21
_
Värnamo » ......
4,322
105
2.43
48
48
_
Alseda...........
2,248
75
3.34
23
23
_
Barkeryd..........
1,539
28
1.82
17
17
_
Barnarp..........
2,930
29
0.99
27
27
_
Bodafors kpg........
2,038
56
2.75
39
39
_
Bottnaryd.........
1,055
15
1.42
3
3
_
‘Bredaryd..........
1,000
17
1.06
8
8
_
Bredestad..........
1,267
55
4.34
12
10
2
Bringetofta.........
1,162
7
0.60
Byarum..........
3,555
49
1.38
44
3
41
‘Båraryd..........
2,542
52
2.05
26
24
2
Bäckseda..........
989
29
2.93
24
24
Eksjö lk...........
1,209
15
1.24
10
9
1
Forserum..........
2,019
75
3.71
12
10
2
Frinnaryd..........
902
26
2.88
11
9
2
Gnosjö...........
1,317
11
0.84
11
11
Hakarp...........
1,776
51
2.87
3
3
_
Hjälmseryd.........
2,764
39
1.41
15
15
_
Hull............
1,209
21
1.74
14
14
__
Hultsjö...........
1,318
9
0.68
—
_
_
Hässleby..........
1,039
7
0.67
4
4
_
Ingatorp ..........
2,156
19
0.88
7
7
_
* Jälluntofta.........
385
6
1.56
6
6
__
Korsberga .........
1,424
33
2.32
24
24
_
Kråkshult..........
865
—
_
_
_
_
Källeryd..........
582
23
3-95
—
_
_
^Lannaskede.........
913
15
1.64
11
10
1
‘Lekeryd..........
968
4
0.41
_
_
‘Linderås..........
1,624
3
0.18
1
1
_
Lommaryd.........
1,599
26
1.63
18
18
_
Långaryd..........
3,641
59
1.62
24
24
_
Mariannelunds kpg......
1,389
25
1.80
—
—
_
Norra Hestra........
608
11
1.81
7
7
___
» Ljunga........
1,185
5
0.42
3
3
_
» Solberga.......
2,690
82
3.05
34
33
1
‘Rogberga..........
1,708
43
2.52
15
15
Rydaholm.........
3,346
39
1.17
—
_
__
‘Skede ...........
1,245
8
0.64
_
_
_
Stockaryd ..........
1,487
16
1.08
12
12
_
Svenarum..........
1,638
46
2.81
18
18
_
Säby............
3,727
68
1.82
36
28
8
Södra linnaryd.......
1,968
27
1.37
2
—
2
‘Tofteryd..........
2,495
29
1.16
16
14
2
Vallsjö...........
2,104
23
1.09
4
—
4
Vetlanda..........
2,733
71
2.60
56
56
_
‘Villstad...........
2,833
29
1.02
8
8
_
Visingsö..........
1,226
10
0.82
—
—
_
Vrigstad..........
1,425
20
1.40
20
20
_
‘Våthult...........
466
15
3.22
9
9
_
*Värnamo lk.........
2,940
35
1.19
_
_
_
ödestugu..........
753
26
3.45
17
17
—
Öggestorp..........
486
5
1.03
5
5
_
Ökna............
1,209
8
0.66
5
—
5
Summa
159,423
2,994
1.88
1,647
1,468
179
Kungl. Majlis proposition nr 284.
73
Kommun:
Invånar-
antal
V,1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
«/u 1933
Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Därav enligt
arbets-
linjen
understöds-
linjen
1
2
3
4
5
6
7
Kronobergs län:
Växjö stad.........
9,824
198
2.02
151
151
Agunnaryd.........
1,323
5
0.38
5
—
\ \
Algutsboda.........
4,315
62
1.44
35
10
25 1
Allmundsryd........
3,752
120
3.20
41
38
3
♦Aneboda..........
928
34
3.66
22
10
12
Annerstad.........
1,082
13
1.20
7
7
—
Aringsås..........
3,107
57
1.83
25
25
—
Åsa............
1,152
12
1.04
—
—
—
♦Bergunda..........
949
23
2.42
20
20
—
Dädesjö..........
1,571
28
1.78
15
15
—
Ekeberga..........
1,902
76
4.00
56
12
44
Furuby...........
824
28
3.40
27
27
—
Gårdsby..........
1,208
6
0.50
—
—
—
Göteryd..........
2,444
122
4.99
77
77
—
Hallaryd..........
1,343
29
2.16
—
16
—
Hamneda..........
1,331
27
2.03
16
—
Hemmesjö.........
814
17
2.09
10
8
2
Hjortsberga.........
1,164
15
1.29
12
12
—
Hornaryd..........
445
16
3.60
4
4
—
Hofmantorp.........
3,754
69
1.84
47
47
—
Hälleberga.........
2,256
38
1.68
12
12
—
Härlunda..........
1,300
59
4.54
20
20
—
* Jät.............
739
12
1.62
—
—
—
Kalvsvik..........
1,036
7
0.68
3
3
—
Lenhovda ..........
2,272
46
2.02
27
27
—
♦Linneryd..........
2,414
17
0.70
4
4
—
Ljuder...........
2,280
69
3.03
26
26
—
Ljungby ........
4,498
80
1.78
71
71
—
Långasjö .........
1,760
26
1.48
—
—
—
1 Markaryds kpg.......
1,120
40
3.57
13
13
—
> lk.........
3,461
98
2.83
17
17
—
| Mistelås..........
572
3
0.52
1
1
—
Moheda...........
2,287
21
0.92
14
14
—
Nottebäck.........
2,438
43
1.76
13
13
—
Nöbbele..........
1,368
36
2.63
2
2
—
i Odensjö..........
792
2
0.25
2
2
—
♦Ormesberga.........
386
12
3.11
3
3
—
Pjätteryd..........
1,359
19
1.40
12
12
—
Ryssby...........
2,447
32
1.31
14
14
—
Sjösås ...........
1,268
13
1.03
5
5
—
Skatelöf..........
2,223
27
1.21
27
27
—
Slätthög ..........
1,544
33
2.14
14
14
—
Stenbrohult.........
2,642
60
2.27
4
4
—
Södra Sandsjö........
2,478
45
1.82
19
7
12
♦Söraby ...........
1,112
8
0.72
—
—
—
Tegnaby ..........
616
33
5.36
4
2
2
Tingsryds kpg........
915
19
2.08
27
—
Tingsås ...........
2,212
109
4.93
23
4
Tjureda ...........
815
11
1.35
4
4
—
Tolg............
1,160
14
1.21
—
—
—
♦Torpa...........
1,055
8
0.76
—
—
—
Traryd...........
3,236
ilo
3.40
101
74
27
Tävelsås..........
888
20
2.26
5
5
—
Urshult...........
3,988
153
3.84
51
51
—
Uråsa...........
585
14
2.39
—
—
—
♦Vederslöv..........
935
17
1.82
—
—
—
74
Kungl. Maj:ts proposition nr SS-i-.
Kommun:
Invånar- antal
*/, 1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
S1/ „ 1933
Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Därav enligt
arbets-
linjen
understöds-
linjen
1
2
3
4
5
6
7
Virestad..........
3,458
82
2.37
34
34
Vislanda..........
2,574
69
2.68
20
20
Väckelsång.........
2,076
41
1.97
5
5
Västra Torsås........
3,006
47
1.56
10
10
Växjö lk...........
4,681
49
1.05
26
26
Åseda...........
3,670
68
1.85
38
38
Älghult...........
4,386
53
1.21
20
14
6
Älmeboda..........
2,704
46
1.70
18
13
5
Älmhults kpg........
2,781
80
2.88
21
18
3
♦Öjaby...........
661
17
2.57
3
3
Östra Torsås........
1,539
20
1.30
10
10
—
Summa
137,225
2,883
2.10
1,290
1,140
150
Kalmar län:
Borgholms stad.......
2,025
45
2.22
_
_
Kalmar » .......
20,275
860
4.24
715
293
422
Nybro » .......
4,321
93
2.15
47
47
Oskarshamns» .......
8,513
722
8.48
536
286
250
Vimmerby » .......
3,586
67
1.87
33
33
Västerviks » .......
12,568
188
1.50
60
10
50
Algutsrum.........
748
7
0.94
7
7
♦Arby............
1,285
20
1.56
_
_
Blackstad..........
1,095
_
_
_
Bäckebo ..........
1,976
30
1.52
_
_
Dalhem...........
1,184
14
1.18
9
7
2
Döderhult..........
5,303
376
7.09
246
94
152
Dörby...........
1,261
48
3.81
46
46
1,103
23
2.09
14
14
_
1 Fagerhult..........
2,338
49
2.10
26
26
_
1 Figeholm kpg........
740
32
4.32
23
23
_
j Fliseryd..........
2,876
211
7.34
78
78
_
♦Frödinge..........
1,755
13
0.74
10
5
5
Fågelfors..........
1,307
12
0.92
10
10
Förlösa...........
1,304
33
2.53
22
19
3
Gamleby..........
3,278
171
5.22
lil
83
28
Gladhammar........
2,301
26
1.13
13
4
9
Gullabo...........
2,180
18
0.83
5
5
Gårdveda ..........
661
2
0.30
Gärdserum.........
1,853
13
0.70
10
10
_
Hallingeberg........
2,819
34
1.21
11
7
4
Hannäs...........
1,280
22
1.72
11
8
3
Hjorted...........
3,560
123
3.46
64
64
_
Hossmo...........
600
5
0.83
_
Hultsfred kpg........
2,001
70
3.50
44
41
3
Högsby...........
5,731
105
1.83
71
71
Järeda...........
1,201
5
0.42
_
Karlslunda.........
1,492
22
1.47
22
22
_
Kastlösa..........
806
20
2.48
_
Kläckeberga .........
979
36
3.68
36
_
36
Kristdala..........
2,874
25
0.87
15
15
_
Kråksmåla.........
1,993
11
0.55
4
4
_
Ljungby ..........
3,579
45
1.26
16
16 1
_
Locknevi..........
1,804
30
1.66
6
6 |
_
Lofta............
2,253
88
3.91
59
57 |
2
Långemåla.........
1,693
56
3.31
50
5
45
Lönneberga.........
2,004
32
1.60
23
23
- •
Madesjö..........
4,905
96
1.96
1
i !
—
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
75
Kommun:
Invånar-
antal
Vi 1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
«/u 1933
Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Därav enligt
arbets-
linjen
understöds-
linjen
i i
2
3
4
5
6
7
! Misterhult.........
4,253
209
4.91
162
127
35
Mortorp..........
1,350
14
1.04
9
—
9
Maima...........
2,708
45
1.66
23
23
—
1 Mönsterås kpg........
1,626
55
3.38
15
15
—
: Mönsterås lk.........
2,669
23
0.86
10
10
—
! Mörbylånga.........
941
14
1.49
5
5
—
] Mörlunda..........
4,058
105
2.59
66
66
—
i Odensvi..........
1,704
6
0.35
6
—
6
t ‘Oskar...........
978
19
1.94
15
15
—
‘Persnäs...........
1,306
20
1.53
3
—
- 3
i Resmo...........
478
9
1.88
—
—
—
‘Ryssby...........
2,633
31
1.18
31
31
—
Smedby..........
367
14
3.81
—
—
—
Söderåkra..........
4,325
61
1.41
40
—
40
1 Södra Möckleby.......
1,572
132
8.40
95
19
76
Södra Vi ..........
3,301
49
1.48
35
31
4
Torslunda..........
1,643
1
0.06
—
—
—
Torsås...........
5,074
69
1.36
17
17
—
Tryserum..........
1,973
56
2.84
25
20
5
; Tuna ............
2,573
38
1.48
10
10
—
Tveta...........
751
14
1.86
7
7
—
Törnsfall..........
1,288
14
1.09
—
—
—
Ukna............
1,946
28
1.44
22
10
12
Vena............
3,106
14
0.45
2
2
—
Vimmerby lk.........
2,123
21
0.99
8
8
—
Virserum..........
3,471
89
2.56
56
56
—
Vissefjärda.........
4,453
93
2.09
26
26
—
V:a Ed...........
2,648
84
3.17
48
44
4
Västrum..........
1,537
55
3.58
19
19
—
*Åby............
2,072
30
1.45
23
23
—
Ålem............
5,032
155
3.08
70
70
—
Örsjö............
1,292
28
2.17
10
10
—
Ö:a Ed...........
1,138
25
2.20
13
12
1
Överum..........
1,456
64
4.40
56
56
—
Summa
205,255
5,582
2.72
3,381
2,172
1,209
Gotlands län:
Visby stad.........
10,702
249
2.33
142
113
29
Boge............
501
31
6.19
—
—
—
Bunge...........
814
5
0.61
2
2
—
*Bäl............
249
6
2.41
—
—
—
* Dalhem...........
611
8
1.31
2
2
—
Ekeby...........
334
6
1.80
5
5
—
Endre...........
378
5
1.32
3
1
2
‘Fardhem..........
376
18
4.79
—
—
—
Fleringe..........
434
8
1.84
—
—
—
Follingbo..........
649
35
6.38
9
4
5
Fårö............
1,062
—
—
—
—
—
Garda...........
441
1
0.23
—
—
—
Grötlingbo.........
596
9
1.51
3
3
—
Hangvar..........
888
28
3.15
—
—
—
‘Hejde...........
536
2
0.37
2
2
—
Hellvi...........
764
40
5.24
4
4
—
| Hörsne med Bara......
471
15
3.18
—
—
—
‘Levede ...........
558
18
3.23
—
—
—
Lärbro...........
1,405
60
4.27
12
12
—
1 Othem...........
1,876
165
8.80
134
47
87
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 28-b.
Kommun:
Invånar-
antal
Vx1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
1933
[Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Därav enligt
arbets-
linjen
unders töds- linjen
1
2
3
4
5
6
7
Kute............
974
114
1.17
76
58
18
Sanda ...........
871
3
0.34
Silte............
285
10
3.51
Sjonhem..........
325
3
0.92
Tingstäde..........
478
1
0.21
Vallstena..........
367
11
3.00
_
•Vänge...........
676
4
0.59
,__.
•Västerhejde.........
653
9
1.38
4
4
—
Summa
28,174
864
3.07
898
257
141
Blekinge län:
Karlshamns stad......
7,653
210
2.74
191
191
Karlskrona » ......
25,863
606
2.34
466
216
250
Ronneby » ......
5,871
119
2.03
98
98
Sölvesborgs » ......
3,975
147
3.70
70
70
_
Asarum...........
8,835
632
7.15
527
417
110
Augerum..........
6,194
89
1.44
60
35
25
Aspö............
984
83
8.43
50
39
11
Backaryd..........
2,239
182
8.13
68
68
Bräkne-Hoby........
4,881
215
4.40
140
140
•Edestad..........
901
18
2.00
10
8
2
Elleholm..........
410
46
11.22
31
31
Eringsboda.........
2,172
127
5.85
50
45
5
Fridlevstad.........
2,673
124
4.64
68
68
Gammalstorp........
2,205
110
4.99
77
77
_
Hasslö...........
1,503
153
10.18
106
41
65
•Hjortsberga.........
1,211
4
0.33
4
4
Hällaryd..........
2,974
199
6.69
163
157
6
Jämjö...........
2,587
105
4.06
40
39
1
Jämshög..........
5,223
206
3.94
155
152
3
Kristianopel.........
2,762
88
3.19
25
25
Kyrkhult..........
4,509
184
4.08
148
148
_
Listerby..........
2,065
324
15.69
226
101
125
Lösen...........
2,527
103
4.08
57
57
Mjällby...........
5,702
134
2.35
13
13
_
Mörrum..........
4,343
423
9.74
339
214
125
Nättraby..........
2,276
102
4.48
64
64
Ramdala..........
2,631
63
2.39
31
31
__
Ringamåla.........
1,552
58
3.74
32
32
_
Ronneby Ik..........
8,351
289
3.46
161
161
_
Rödeby...........
3,804
143
3.76
47
47
_
Sillhövda..........
2,166
96
4.43
13
13
_
Sturkö ...........
2,013
393
19.52
348
93
255
Sölvesborg.........
1,030
35
3.40
25
25
Tjurkö ...........
549
97
17.67
92
64
28
Torhamn..........
2,683
138
5.14
64
62
2
Tving...........
2,887
166
5.75
76
61
15
Ysane ...........
1,229
62
5.04
18
18
Åryd............
2,180
216
9.91
163
135
28
Öljehult..........
1,358
85
6.26
9
9
Summa
144,971
6,674
4.53
4,326
3,265
1,060
Kristianstads lån:
Hässleholms stad......
3,327
112
3.37
72
38
34
Kristianstads »......
14,197
259
1.82
190
190
Simrishamns »......
2,521
49
1.94
49
43
6
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 284
77
Kommun:
Invånar-
antal
Vi 1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
•Via 1933
Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Därav enligt
arbets-
linjen
understöds-
linjen
1
2 1
3
4 1
5
6
7
Ängelholms stad......
5,391
84
1.56
5
5
♦Andrarum.........
985
5
0.51
—
—
—
♦Barkåkra..........
2,185
24
1.10
20
20
—
Björnekulla.........
3,575
63
1.76
42
42
—
Borrby...........
2,536
31
1.22
20
20
—
♦Båstad...........
2,163
31
1.43
20
18
2
Degeberga.........
1,373
32
2.33
20
18
2
Emislöv..........
958
17
1.77
17
17
—
Everöd...........
1,392
38
2.73
38
38
—
Fagerhult..........
1,443
68
4.71
28
28
—
Farstorp..........
1,384
13
0.94
4
4
—
♦Finja............
3,243
12
0.37
4
4
—
Fjälkestad.........
1,482
34
2.29
21
21
—
Fjälkinge..........
1,413
31
2.19
31
31
—
Färlöv...........
1,998
44
2.20
44
44
—
Förslöv...........
1,988
33
1.66
7
7
—
Gladsax...........
1,314
10
0.76
4
4
—
Glemminge.........
1,114
8
0.72
2
2
—
Glimåkra..........
3,727
60
1.61
30
25
5
Gråmanstorp........
4,178
80
1.91
32
32
—
Gustaf Adolf........
851
16
1.88
16
16
—
Hjärsås...........
2,360
87
3.69
55
55
—
♦Häglinge..........
891
12
1.35
12
—
12
Hästveda..........
1,939
44
2.27
21
21
—
*Hörröd...........
574
15
2.61
—
—
—
♦Hörup...........
814
7
0.86
7
—
7
♦Ignaberga ..........
1,001
26
2.60
26
26
—
Ivetofta ..........
3,345
77
2.30
77
38
39
Kiaby...........
931
31
3.33
26
26
—
Knisslinge..........
1,916
32
1.67
10
10
—
Kvidinge..........
2,392
31
1.30
20
20
—
Kviinge...........
1,112
42
3.78
38
38
—
j*Kvärrestad.........
1,020
9
0.88
6
6
—
1 Köpinge..........
1,810
32
1.77
7
7
—
Loshult...........
1,992
91
4.57
81
27
54
♦Löderup..........
2,244
38
1.69
7
7
—
Munkaljungby........
2,365
28
1.18
28
28
—
♦Norra Mellby........
2,448
35
1.43
22
22
—
Norra Åkarp........
2,704
63
2.33
24
24
—
Norra Åsum.........
4,454
117
2.63
80
20
60
Nosaby...........
2,308
55
2.38
30
30
—
Näsum...........
2,053
51
2.48
8
5
3
Onslunda..........
1,376
2
0.14
2
2
—
Oppmanna.........
1,644
51
3.10
35
35
—
Osby............
4,909
138
2.81
63
63
—
Riseberga..........
4,149
65
1.57
59
59
—
♦Sankt Olof.........
1,620
52
3.21
—
—
—
♦Simris...........
1,433
39
2.72
5
5
—
*Skepparslöv.........
1,149
24
2.09
5
—
5
♦Smedstorp.........
1,850
15
0.81
7
6
1
♦Stiby............
1,232
12
0.97
5
5
—
Stoby...........
3,599
83
2.31
27
17
10
Tomelilla kpg........
2,821
57
2.02
21
20
1
Tryde...........
1,826
21
1.15
4
—
4
Tro ne...........
1,323
30
2.27
3
—
3
♦Ullstorp..........
616
10
1.78
4
—
4
Vallby...........
939
15
1.60
12
12
—
♦Valleberga.........
1,271
19
1.49
—
—
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
78
Kungl. Maj:ts proposition nr £34,
Kommun:
Invånar-
antal
>/i 1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
31/121933
Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Därav enligt
arbets-
linjen
understöds-
linjen
1
2
3
4
5
1 6
7
Vankiva..........
1,995
33
1.65
15
13
2
Vinslöv...........
3,537
45
1.27
22
22
♦Visseltofta.........
967
14
1.45
*Vitaby...........
1,631
4
0.25
_
_
_
Vittsjö...........
2,457
32
1.30
32
_
32
Vånga ...........
1,737
34
1.96
24
24
Vä.............
1,579
34
2.15
20
19
1
Västra Broby........
2,292
122
5.32
87
57
30
Västra Karup........
2,739
28
1.02
6
6
Västra Sönnarslöv......
1,455
22
1.51
12
11
1
♦Västra Torup........
1,107
8
0.72
Västra Vram........
2,923
49
1.68
26
26
_
Åhus kpg..........
1,992
54
2.71
25
25
_
Åhus lk...........
2,635
37
1.40
26
26
.
Önnestad..........
2,000
25
1.25
25
25
_
Örkened ..........
4,560
286
6.27
204
204
__
♦Össjö............
1,003
9
0.90
9
9
_
Östra Broby.........
2,513
24
0.96
17
17
_
♦östra Hoby.........
2,050
10
0.49
_
_
♦östra Ingelstad.......
603
4
0.66
_
_
_
Östra Ljungby........
1,459
—
—
_
_
_
Östra Nöbbelöv.......
1,131
29
2.56
_
_
_
Östra Sönnarslöv......
1,015
28
2.76
26
26
_
♦Östra Tommarp.......
1,389
4
0.29
_
♦Östra Vemmerlöv......
1,086
7
0.64
7
7
—
Summa
185,023
3,652
1.97
2,136
1,818
318
Malmöhus län:
Eslövs stad.......
5,956
208
3.49
149
49
100
Hälsingborgs» .......
57,360
2,073
3.61
1,600
131
1,469
Landskrona » .......
18,879
973
5.15
841
245
596
Lunds » .......
25,404
796
3.13
582
13
569
Malmö » .......
131,249
4,556
3.47
4,053
268
3,785
Skanör med Falsterbo ....
1,122
20
1.78
3
3
_
Trelleborgs stad.......
13,088
496
3.79
297
66
231
Ystads » .......
11,336
573
5.05
435
76
359
Asmundtorp.........
1,244
45
3.62
28
28
—
♦Balkåkra..........
704
7
0.99
1
1
_
♦Bara............
687
17
2.47
4
4
—
Billinge...........
1,322
18
1.36
18
18
—
Bjuv............
3,028
92
3.04
70
4
66
Borgeby..........
681
20
2.94
6
6
—
Bosjökloster.........
1,150
3
0.26
3
2
1
Bunkeflo..........
2,105
91
4.32
22
1
21
Burlöv...........
5,518
201
3.64
147
1
146
Ekeby...........
3,602
155
4.30
115
55
60
♦Farhult...........
1,082
8
0.74
8
8
—
Fjälie...........
1,126
34
3.02
13
13
—
Fjärestad..........
645
6
0.93
—
—
—
♦Fleninge..........
1,726
40
2.32
14
14
—
Fru Alstad.........
526
10
1.90
10
10
—
♦Fränninge..........
2,220
21
0.95
5
5
—
Genarp...........
1,726
7
0.41
7
7
—
Gislöv...........
938
9
0.96
5
5
—
Glumslöv..........
996
12
1.20
5
3
2
Grönby...........
1,004
16
1.59
—
—
—
♦Gudmundtorp........
1,454
24
1.65
16
16
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj :ts proposition nr SS-4.
79
Kommun:
Invånar-
antal
V, 1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
“''/i21933
Kol. 3!
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Dära
arbets-
linjen
v enligt
unders töds- linjen
X
2 1
3
4
5
6
7
♦Gässie...........
427
14
3.28
Hammarlöv.........
586
9
1.54
—
—
—
Harlösa...........
1,336
6
0.45
6
6
—
♦Hedeskoga.........
476
4
0.84
—
—
—
Hofterup..........
412
4
0.97
—
—
—
* Holmby..........
1,060
20
1.89
20
20
—
Husie...........
4,006
103
2.57
59
4
55
Hyby...........
2,008
30
1.49
22
22
—
Håstad...........
542
2
0.37
—
—
—
Hällestad..........
906
18
1.99
10
9
i
Härslöv...........
1,213
19
1.57
16
16
—
♦Hässlunda.........
495
8
1.62
8
8
—
Höganäs..........
7,012
373
5.32
320
100
220
♦Hörby kpg.........
1,658
25
1.51
19
19
—
Hörby lk...........
2,976
19
0.64
15
13
2
Höör............
3,325
41
1.23
24
24
—
♦Igelösa oell Odarslöv.....
794
21
2.64
21
21
—
Kattarp..........
1,962
28
1.43
12
12
—
♦Kvistofta..........
1,601
23
1.44
12
—
12
Kågeröd..........
1,850
18
9.72
1
1
—
♦Kävlinge..........
2,518
83
3.30
5
5
—
Lackalänga.........
1,693
26
1.54
10
10
—
♦Lilla Isie..........
636
11
1.73
2
—
2
Lilla Slågarp........
759
28
3.69
14
8
6
Lomma...........
3,533
148
4.19
48
8
40
*Lyby ............
1,121
11
0.98
8
8
—
Lyngby ...........
857
6
0.70
6
6
—
♦Långaröd..........
1,518
14
0.92
10
10
—
Lövestad..........
2,365
26
1.10
15
15
—
Maglarp..........
583
7
1.20
—
—
—
Munkarp..........
733
16
2.18
6
6
—
Nevishög..........
1,501
20
1.33
—
—
—
Norra Vram.........
1,748
4
0.23
1
1
—
Ottarp...........
1,362
26
1.91
8
8
—
Oxie............
796
35
4.40
2
2
—
Risekatslösa.........
472
14
2.97
12
12
—
Set Ibb...........
981
56
5.71
19
4
15
Saxtorp ...........
950
—
—
—
—
—
Skabersjö..........
719
8
1.11
8
8
—
Skivarp...........
1,981
27
1.36
—
—
—
Skurups kpg ........
1,496
9
0.60
9
—
9
Skurups lk..........
2,620
33
1.26
33
21
12
Slimminge.........
1,551
24
1.55
24
21
3
♦Solberga..........
275
4
1.45
4
4
—
Stehag ...........
1,558
29
1.86
15
15
—
♦Stora Hammar.......
690
7
1.01
—
—
—
♦Stora Herrestad.......
1,148
16
1.39
1
i
—
♦Stora Köpinge........
2,033
13
0.64
—
—
—
Svalöv...........
2,220
54
2.43
54
54
—
Svedala kpg.........
1,897
44
2.32
21
21
—
Svedala lk..........
3,343
57
1.71
20
20
—
Svensköp ..........
794
3
0.38
—
—
—
Södra Sandby........
2,026
68
3.36
10
10
—
Södra Vram.........
2,789
309
11.08
284
134
150
♦Södra Åkarp........
545
20
3.67
—
—
—
Södra Åsum.........
2,750
84
3.05
70
70
—
Tofta............
442
16
3.62
4
4
—
Tolånga..........
1,511
8
0.53
8
8
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 284
Kommun:
Invånar-
antal
Vi 1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
31/i21933
Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Dara
arbets-
linjen
V enligt,
unders töds- linjen
1
2
3
t
5
6
7
Trollenäs..........
1,423
47
3.30
10
10
»Tygelsjö..........
1,407
29
2.06
2
2
»Vanstad..........
1,662
28
1.68
28
28
Vellinge..........
1,703
37
2.17
Vollsjö...........
1,609
29
1.80
11
11
Välinge...........
1,613
38
2.36
5
5
_
Välluv...........
788
15
1.90
15
15
_
Väsby...........
3,135
84
2.68
63
63
»Västerstad.........
1,606
10
0.62
10
10
_
Västra Alstad........
1,083
25
2.31
6
4
2
»Västra Karaby.......
1,209
34
2.81
Västra Klagstorp......
1,253
14
1.12
10
8
2
»Västra Kärrstorp......
546
17
3.11
2
2
Västra Sallerup.......
1,513
14
0.93
9
8
1
»Äspö............
300
17
5.67
2
2
Oja............
398
7
1.76
7
7
_
Örja............
890
37
4.16
10
10
_
Örsjö............
976
3
0.31
3
3
_
Östraby..........
1,803
14
0.78
5
5
__
Östra Grevie........
718
35
4.87
9
9
Östra Kärrstorp.......
1,254
11
0.88
11
11
Östra Strö.........
755
8
1.06
8
8
__
Östratorp..........
862
9
1.04
—
Summa
417,543
13,242
3.17
9,979
2,005
7,974
Hallands län:
Falkenbergs stad.......
5,770
157
2.72
119
118
1
Halmstads ».......
24,520
799
3.26
563
284
279
Kungsbacka ».......
2,115
15
0.71
15
15
Laholms ».......
2,687
56
2.08
28
28
_
Varbergs ».......
8,892
143
1.61
81
81
_
»Alfshög...........
747
11
1.47
_
_
»Breared...........
1,549
19
1.23
4
4
_
»Eftra............
1,154
11
0.95
4
4
_
Enslöv...........
4,070
89
2.19
37
37
_
Fjärås ...........
2,911
53
1.82
30
30
»Getinge...........
1,352
5
0.37
5
5
Harplinge..........
2,829
85
3.00
38
38
_
Hishult...........
2,059
22
1.07
17
17
_
»Holm............
737
19
2.58
8
8
_
»Knäred...........
2,464
44
1.79
2
2
»Könige...........
582
8
1.37
_
Laholms lk..........
2,091
21
1.00
21
21
_
»Lindberg..........
1,702
26
1.53
1
1
lindome..........
2,602
2
0.08
_
_
Okome...........
968
13
1.34
5
5
_
Ränneslöv.........
2,399
30
1.25
4
4
_
Skrea............
1,326
56
4.22
19
14
5
Slättåkra..........
2,733
41
1.50
_
Snöstorp..........
2,216
36
1.62
13
13
_
Stavsinge..........
2,567
32
1.25
16
16
—
Söndrum..........
1,773
134
7.56
32
22
10
Tjärby ...........
1,087
43
3.96
_
—
Torup...........
2,756
68
2.47
68
68
—
»Träslöv...........
1,979
48
2.43
7
2
5
Trönninge..........
748
12
1.60
_
—
»Tvååker..........
2,524
28
1.11
13
13
—
Kungl. Maj:ts proposition nr 284. 81
Kommun:
Invånar-
antal
‘A 1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
1933
Kol. 3
De hjälp-
Därav enligt
i % av
kol. 2
tas antal
arbets-
linjen
onderstöds-
linjen
1
2 1
3
4
5
6
7
| Tölö............
1,413
3
0.21
_
_
_
♦Vallda...........
1,419
4
0.28
4
4
—
Vapnö ...........
669
46
6.88
—
—
—
♦Veinge...........
2,747
36
1.31
14
14
—
j Våxtorp..........i
2,532
32
1.26
16
13
3
Ysby.............
961
16
1.66
13
13
—
♦Arstad...........
1,591
28
1.76
20
20
—
Ölmevalla..........
1,077
10
0.93
—
—
—
Summa
Göteborgs och Bohus län:
106,318
2,301
2.16
1,217
906
311
Göteborgs stad.......
251,110
9,433
3.76
8,412
406
8,006
Lysekils ».......
5,935
476
8.02
346
63
283
♦Marstrands ».......
1,661
39
2.35
—
—
—
Mölndals ».......
17,027
615
3.61
450
lil
339
Strömstads ».......
3,193
125
3.91
87
75
12
Uddevalla ».......
15,434
656
4.25
446
125
321
Askum...........
2,801
488
17.42
414
174
240
Backa...........
2,829
28
0.99
22
5
17
♦Björlanda..........
963
3
0.31
3
3
—
Bokenäs..........
1,046
70
6.69
24
24
—
Bottna...........
599
61
10.18
40
10
30
Brastad...........
3,781
853
22.56
755
140
615
Bro............
2,855
553
19.37
481
156
325
Bärfendal..........
530
45
8.49
6
6
—
Bäve............
1,542
75
4.86
22
22
♦Forshälla..........
1,906
22
1.15
6
6
j Foss............
4,255
156
3.67
103
23
80
Grebbestads kpg.......
858
50
5.83
20
20
—
♦Grinneröd..........
563
12
2.13
—
—
—
Herrestad..........
1,374
92
6.69
18
15
3
Hjärtum..........
2,808
43
1.53
8
8
120
Hogdal...........
1,313
173
13.17
152
32
♦Håby............
777
25
3.22
8
8
—
♦Kareby...........
1,032
1
0.10
1
—
1
Kungshamn.........
2,288
20
0.87
—
—
—
Kville...........
4,922
348
7.07
248
146
102
♦Lane-Ryr..........
1,194
13
1.09
—
—
—
Ljung...........
1,625
25
1.54
14
14
—
Lommeland.........
945
218
23.07
184
34
150
Lur............
1,725
70
4.06
28
28
—
Lyse............
2,685
448
16.68
338
63
275
Malmön...........
1,381
406
29.40
366
62
304
Mo.............
776
49
6.31
26
26
—
Naverstad..........
2,412
68
2,82
44
44
—
Näsinge...........
1,329
303
22.80
292
37
255
Partille...........
7,105
148
2.08
125
114
11
^Resteröd..........
424
14
3.30
2
—
2
Romelanda.........
1,662
23
1.38
7
—
7
♦Råda............
1,893
24
1.27
13
13
—
Sanne ...........
626
101
16.13
3
—
3
Skee I \
5,753
869
15.10
766
136
630
Skredsvik..........
1,631
53
3.25
6
6
—
Svarteborg.........
2,645
102
3.86
58
58
—
Smögen...........
1,702
7
0.41
—
—
75
Svenneby ..........
1,318
176
13.35
125
50
Bihang till riksdagens protokoll 1984. 1 sami. Nr 28h.
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Kommun:
Invånar-
antal
‘/i 1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
al/i21933
Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Därav enligt
arbets-
linjen
lunderstöds-
linjen
1
2
3
4
5
6
7
Tanum...........
5,454
248
4.55
138
98
40
Tjärnö ...........
1,892
24
1.27
1
1
Torslanda..........
573
9
1.57
6
6
Tossene...........
5,373
836
15.56
664
295
369
Västerlanda.........
1,922
104
5.41
29
17
12
V:a Frölunda........
12,732
201
1.58
139
11
128
Ytterby...........
1,235
1
0.08
1
1
Summa
401,414
19,002
4.73
15,447
2,691
12,756
Älvsborgs län:
Alingsås stad......
9,075
102
1.12
71
67
4
Borås » ......
39,700
404
1.02
251
251
Trollhättans » ......
14,961
660
4.41
473
193
280
Ulricehamns » ......
4,258
61
1.43
57
55
2
Vänersborgs » ......
9,232
398
4.31
279
279
Åmåls » ......
6,821
203
2.98
115
88
27
♦Alingsås lk. o. Rödene ....
1,818
15
0.83
15
15
Angered..........
2,160
48
2.22
20
20
Bengtsfors kpg.......
2,159
30
1.39
22
22
♦Björketorp.........
2,370
23
0.97
7
7
Bollebygd..........
3,847
70
1.82
50
50
Bredared..........
1,106
42
3.80
1
1
Brunn...........
864
15
1.74
Bäcke...........
951
3
0.32
_
Dals Ed..........
2,534
39
1.54
7
7
Dalskog...........
1,034
14
1.35
Edsleskog..........
705
—
_
Bors............
2,085
33
1.58
20
20
__
Kristad...........
1,949
22
1.13
15
15
Fritsla...........
2,606
8
0.31
8
8
Fuxerna..........
2,806
117
4.17
83
83
Färgelanda.........
2,772
63
2.27
39
34
5
♦Gunnarsnäs.........
1,070
17
1.59
♦Gärdhem..........
1,696
34
2.00
18
_
18
Holm............
1,744
41
2.35
10
3
7
♦Järbo............
949
10
1.05
10
10
Kinna...........
3,757
47
1.25
♦Kullings-Skövde.......
1,681
5
0.30
♦Kungsäter.........
665
1
0.15
_
_
Lerum...........
3,973
52
1.31
35
35
Melleruds kpg........
1,623
34
2.09
Nödinge..........
2,802
23
0.82
19
3
16
Nössemark.........
1,338
25
1.87
22
22
Revesjö...........
393
7
1.78
Rölanda..........
1,176
45
3.83
1
1
Sandhult..........
2,258
159
7.04
49
49
S:t Peter..........
988
5
0.51
♦Seglora ...........
2,194
12
0.55
3
3
Skepplanda.........
1,876
11
0.59
11
11
.
♦Skållerud..........
2,809
47
1.67
Steneby ...........
3,843
193
5.02
106
66
40
Strängsered.........
449
15
3.34
4
3
1
Svenljunga.........
1,576
22
1.40
15
15
♦Södra Sam.........
683
3
0.44
_
Toarp...........
3,699
45
1.22
33
28
5
Torp............
800
17
2.13
17
17
_
Torrskog..........
1,422 1
38 1
2.67
10
10 1
—
Kungl. Maj:ts proposition nr 2S-4.
83
Rapporterat
Kol. 3
Invånar-
antal hjälp- sökande
arbetslösa
De hjälp- tas antal
Kommun:
antal
Vi 1933
i % av
kol. 2
arbets-
understöds-
“/» 1933
linjen
linjen
1
2
3
4 1
5
6 !
7
Tranemo..........
2,329
35
1.50
20
20
—
Tunge ...........
1,934
19
0.98
3
3
—
Töftedal..........
821
21
2.56
—
—
—
♦Töllsjö...........
1,304
43
3.30
21
21
—
♦Tösse............
972
5
0.51
—
—
—
Ullasjö...........
807
12
1.49
2
—
2
Valbo-Ryr.........
524
28
5.34
22
21
1
Vassända-Naglum......
4,887
191
3.91
148
88
60
Vårvik...........
896
16
1.79
6
6
—
Väne-Ryr..........
531
25
4.71
8
8
—
Väne-Åsaka.........
1,551
28
1.81
12
7
5
Västra Tunhem.......
3,950
98
2.48
45
21
24
Åmåls lk...........
1,128
26
2.30
8
—
8
Ånimskog..........
1,489
17
1.14
12
7
5
Ärtemark..........
1,623
51
3.14
4
4
—
Ödeborg..........
1,165
7
0.60
2
2
—
♦Ödenäs...........
476
27
5.67
—
—
—
Ödsköld..........
905
24
2.65
20
—
—
♦Örby............
6,335
58
0.92
20
—
Summa
194,904
4,009
2.06
2,229
1,700
529
Skaraborgs län:
14
Falköpings stad.......
6,794
2,878
107
41
1.57
1.42
47
23
33
23
Lidköpings » .......
9,722
249
2.56
169
56
113
Mariestads » .......
6,308
74
1.17
44
44
—
6,752
83
1.23
36
36
—
11,071
246
2.22
lil
lil
—
Tidaholms » .......
4,837
366
7.57
317
57
260
Acklinga..........
Agnetorp..........
392
2,157
8
174
2.04
8.07
5
102
5
27
75
♦Amnehärad.........
2,970
70
2.36
27
3
24
*Baltak...........
1,055
31
2.94
23
23
—
Berg............
1,016
27
2.66
15
15
—
Björkäng ..........
1,913
36
1.88
11
i
10
Brandstorp.........
904
3
0.33
—
—
!
Brevik...........
996
8
0.80
1
1
—
Dimbo...........
593
8
1.35
—
—
—
♦Edsvära..........
908
6
0.66
4
3
1 1
Falköpings västra......
1,544
38
2.46
9
3
6
Finnerödja.........
2,167
26
1.20
—
20
Forshem..........
1,821
40
2.20
20
Fredsberg ..........
1,792
42
2.34
4
—
A
4
2
♦Fridene...........
715
17
2.38
2
—
♦Frösve...........
592
8
. 1.35
—
—
—
Fägre ...........
1,710
34
1.99
ii
8
3
♦Gillstad...........
442
2
0.45
—
—
—
Grevbäck..........
723
10
1.38
5
5
—
♦Grästorps kpg........
1,075
19
1.77
—
—
Gudhem..........
673
23
3.42
—
♦Gustaf Adolf........
1,240
6
0.48
—
10
—
♦Gösslunda..........
790
18
2.28
10
—
Götlunda..........
1,374
21
1.53
—
—
—
Habo............
2,991
48
1.60
16
10
6
♦Hagelbergs.........
251
4
1.59
4
4
—
Halna...........
573
4
0.7»
—
Hassle-Berga-Enåsa.....
1,578
2
0.13
—
—
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Kommun:
Invånar-
antal
Vi 1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
1933
Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Dära
arbets-
linjen
v enligt
unders töds- linjen
1
2
3
4
5
6
7
‘Hjälstad..........
690
24
3.48
Hova............
3,307
66
2.00
_
_
‘Hovby...........
574
9
1.57
8
8
_
Härja...........
605
12
1.98
—
_
_
♦Järpås ...........
1,508
19
1.26
8
8
_
Karlsborg..........
2,073
33
1.59
16
16
_
Kinne-Vedum........
632
9
1.42
3
3
_
‘Korsberga.........
954
16
1.68
2
2
_
Kungslena.........
491
—
—
—
_
^Kvänum..........
1,266
2
0.16
—
_
_
Kyrkefalla.........
4,425
67
1.51
10
10
_
‘Kållandsö eller Otterstad . . .
1,624
26
1.60
—
_
_
Leksberg ..........
1,063
15
1.41
7
7
_
Lugnås...........
1,000
20
2.00
_
_
_
Lyrestad..........
2,581
60
1.94
—
_
_
Mölltorp..........
2,024
79
3.90
10
10
_
Norra Kyrketorp......
959
18
1.88
—
_
_
Nykyrke..........
940
—
—
—
_
_
‘Ottravad..........
203
9
4.43
9
9
_
‘Rackeby..........
Ransberg..........
521
2,098
4
23
0.77
1.10
13
13
»Råda............
850
22
2.59
7
4
3
Sandhem..........
1,745
43
2.46
20
20
‘Skalunda..........
251
2
0.8 0
2
2
_
Skärv...........
540
6
1.11
6
6
■
Slöta ............
1,036
_
_
_
_
_
Stenstorp ..........
1,065
29
2.72
17
_
17
‘Strö ............
316
7
2.22
_
_
_
‘Sävare...........
1,033
16
1.55
_
_
_
‘Södra Kedum........
936
2
0.21
1
_
1
Tived ............
942
13
1.38
3
2
1
Torbjörntorp........
509
5
0.98
—
—
—
‘Trästena..........
553
9
1.63
—
_
_
Töreboda kpg........
1,087
17
1.56
16
14
2
Ullervad..........
902
7
0.78
1
1
_
Undenäs..........
3,883
112
2.88
43
43
_
‘Uvered...........
510
9
1.76
—
_
_
‘Vara kpg..........
1,342
24
1.79
12
3
9
♦Vara lk...........
857
7
0.82
4
4
_
‘Varnhem..........
772
9
1.17
6
6
_
Varv............
560
37
6.61
25
5
20
Velinge...........
679
13
1.91
13
13
—
Våmb...........
1,119
28
2.50
19
17
2
♦Väla............
270
—
—
—
_
_
•Väring...........
1,050
21
2.00
6
6
_
Älgarås ...........
1,388
9
0.65
1
_
1
‘Örslösa...........
745
15
2.01
—
—
—
Summa
137,795
2,862
2.08
1,304
717
587
Värmlands län:
Arvika stad......
7.915
318
4.02
246
64
182
Filipstads » ......
4,520
98
2.17
74
22
52
Karlstads i> ......
21,287
503
2.36
363
153
210
Kristinehamns * ......
12,769
404
3.16
321
118
203
Alster...........
1,495
3
0.20
3
3
—
Arvika lk...........
4,693
142
3.03
115
18
97
Blomskog..........
1,412
5
0.35
5
5
—
Kungl. Maj:ts proposition nr SS4.
85
Kommun:
Invånar-
antal
Vi 1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
1933
Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Därav enligt
arbets-
linjen
unders töds- linjen
1
2
3
4
5
6
7
•Boda ............
1,405
28
1.99
12
12
_
•Borgvik..........
883
11
1.25
—
—
—
j Brattfors..........
1,153
7
0.61
7
7
—
Bro............
1,106
32
2.89
15
15
—
Brunskog ..........
3,500
50
1.43
6
6
—
•By.............
3,556
76
2.14
52
8
44
Dalby...........
3,741
369
9.86
205
105
100
Ed.............
2,434
—
—
—
—
—
Eda............
6,547
480
7.33
364
39
325
Ekshärad..........
6,515
570
8.75
375
175
200
Frykerud..........
2,652
27
1.02
16
16
—
Fryksände .........
6,594
249
3.78
98
98
—
Färnebo..........
3,471
25
0.72
23
19
4
Glava...........
3,372
95
2.82
77
77
- i
Grava...........
7,751
271
3.30
82
42
40
Grums...........
3,925
110
2.80
28
19
9 !
Gräsmark..........
3,054
45
1.47
25
25
—
Gunnarskog.........
4,123
53
1.29
43
9
34 1
Gustaf Adolf........
2,114
10
0.47
5
5
—
! Gåsborn..........
1,065
—
—
—
—
—
Hammarö..........
5,069
50
0.99
26
i
25
Högerud..........
610
2
0.33
2
2
- ’
Järnskog ..........
2,769
72
2.60
35
13
22 i
Karlanda..........
1,832
3
0.16
—
—
—
Karlstads lk.........
3,578
76
2.12
76
6
70
Kroppa ...........
4,378
3
0.07
—
—
—
Köla............
2,486
38
1.53
15
1
14
Lekvattnet.........
850
—
—
—
—
—
Lysvik...........
3,146
280
8.90
98
66
32
Långserud.........
1,796
32
1.78
8
4
4
Mangskog..........
1,205
48
3.98
—
57
—
Nedre Ullerud........
4,539
139
3.06
110
53
Nor............
3,133
69
2.20
26
15
ii
Nordmark..........
1,799
8
0.44
8
8
—
Norra Finnskoga.......
1,731
142
8.20
97
35
62
Norra Ny..........
3,123
134
4.29
120
109
11
Norra Råda.........
10,480
521
4.97
261
98
163
Nyed............
4,908
—
—
—
—
—
Ny.............
1,587
69
4.45
54
9
45
i Ransäter..........
5,903
390
6.61
243
43
200
1 Rudskoga..........
1,338
32
2.39
—
15
106
Rämen...........
2,873
127
4.42
121
Segerstad..........
721
13
1.80
11
11
—
Silbodal...........
2,604
60
2.30
33
27
6
Sillerud...........
2,795
61
2.18
41
41
—
Skillingmark........
1,201
26
2.16
15
10
5
Stavnäs...........
2,474
26
1.05
17
17
—
St. Kil...........
3,850
77
2.00
20
20
—
j Sunne lk...........
9,134
414
4.54
175
75
100
•Sunne kpg.........
1,694
27
1.59
18
—
18
Sunnemo..........
1,475
98
6.64
94
94
—
Svanskog ..........
1,531
1
0.07
—
—
—
Säffle kpg .........
3,624
110
3.04
63
36
27
[ Södra Finnskoga.......
1,777
126
7.09
110
55
55
•Södra Råda.........
1,062
32
3.01
—
—
—
Trankil...........
1,098
17
1.55
6
3
3
Töcksmark.........
1,620
26
1.71
—
—
—
1 Varnum..........
1,886
16
1 0.85
2
2
—
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 03-4.
Kommun:
Invånar-
antal
Vi 1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
1933
Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Därav enligt
arbets- understöds- linjen linjen
1
2
3
4
5
6
7
Visnum...........
3,272
170
5.20
81
31
50
Visnums-Kil.........
827
22
2.66
13
13
—
Vitsand...........
2,002
95
4.75
28
28
—
Väse............
3,545
—
—
—
—
—
Västra Emtervik.......
1,798
12
0.67
7
7
—
Älgå............
1,494
43
2.88
27
7
20
Älvsbacka .........
783
9
1.15
9
9
—
Östmark..........
3,566
312
8.75
98
37
61
Östra Emtervik.......
1,804
70
3.88
14
8
6
Östra Fågelvik.......
2,042
—
—
—
—
—
Östervallskog........
1,105
60
5.43
20
18
2
övre Ullerud........
2,112
115
5.45
26
21
5
Summa
254,981
8,254
3.24
4,788
2,112
2,676
Örebro län:
Askersunds stad.......
2,150
35
1.63
25
24
1
Lindesbergs » .......
3,279
70
2.13
64
59
5
Örebro ».......
38,185
954
2.50
573
137
436
Almby...........
4,475
104
2.32
59
—
59
Asker............
4,184
64
1.53
—
—
—
Askersunds Ik.........
2,570
40
1.56
30
30
—
*Bj urtjärn..........
1,620
53
3.27
53
53
—
Degerfors..........
5,159
120
2.33
23
23
—
‘Edsberg..........
1,419
31
2.18
12
10
2
Fellingsbro.........
6,760
88
1.30
40
40
—
‘Glanshammar........
1,725
—
—
—
—
—
Grythyttan.........
3,384
70
2.07
47
7
40
342
4
1.17
—
—
—
1 Götlunda..........
2,628
30
1.14
30
30
—
1 ‘Hackvad..........
575
7
1.22
1
1
—
j Hallsbergs kpg.......
2,742
54
1.97
18
8
10
Hallsbergs lk.........
2,285
42
1.84
22
22
—
Hammar..........
4,835
169
3.50
107
107
—
Hardemo..........
1,416
11
0.78
7
7
—
Hidinge...........
1,714
35
2.04
18
18
—
Hjulsjö...........
2,145
120
5.59
64
41
23
Hällefors..........
5,641
151
2.68
66
66
—
Järnboås ..........
1,279
37
2.89
23
23
—
Karlskoga..........
15,694
95
0.61
48
48
—
Knista...........
2,027
22
1.09
10
6
4
Kopparbergs kpg......
1,987
70
3.52
38
24
14
Kumla...........
9,750
206
2.11
157
80
77
Kvistbro..........
3,664
249
6.80
159
123
36
Lerbäck ..........
4,987
128
2.57
50
50
—
Lillkyrka..........
1,099
13
1.18
13
12
1
Linde............
8,375
361
4.31
319
154
165
Ljusnarsberg........
8,359
857
10.25
692
251
441
Längbro..........
5,863
133
2.27
58
5
53
Lännäs...........
1,883
19
1.01
—
—
—
Mosjö...........
1,404
45
3.21
18
16
2
Nora............
4,677
246
5.26
194
48
146
‘Norrbyås..........
843
8
0.95
—
—
—
Nysund...........
2,296
60
2.61
9
9
—
‘Näsby...........
2,444
20
0.82
5
5
—
Ramsberg..........
3,589
207
5.77
94
83
11
Ramundeboda........
2,557
152
5.94
32
32
—
Skagerhult.........
1,350
23
1.70
1
1
—
Kungl. Maj:ts proposition nr SS4.
87
Kommun:
Invånar-
antal
Vi 1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
31/„ 1933
Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Därav enligt
arbets-
linjen
understöds-
linjen
i
2
3
4
5
6
7
♦Sköllersta..........
2,960
30
1.01
25
25
_
Snavlunda.........
1,876
32
1.71
—
—
—
Svennevad .........
1,588
12
0.76
3
3
—
Viby............
3,811
78
2.05
51
51
—
Viker ............
1,485
164
11.04
lil
11
100
Vintrosa ..........
1,533
34
2.22
—
—
—
Ånsta...........
1,904
23
1.21
6
6
—
Summa
198,517
5,576
2.81
3,375
1,749
1,626
Västmanlands län:
Arboga stad........
4,777
237
4.96
162
49
113
Köpings » ........
6,227
191
3.07
92
17
75
Sala » ........
8,020
198
2.47
132
10
122
Västerås » ........
30.913
811
2.62
529
99
430
Altuna...........
866
26
3.00
18
18
—
Arbogalk..........
1,303
25
1.92
23
23
—
Badelunda.........
1,229
25
2.03
25
21
4
♦Berg............
857
12
1.40
2
2
—
♦Björksta..........
1,077
17
1.58
17
17
—
Björskog ..........
1,424
28
1.97
14
12
2
Bro............
1,589
56
3.52
28
28
—
♦Dingtuna..........
1,718
46
2.68
25
25
—
Enåker...........
1,278
33
2.58
27
20
7
♦Fläckebo..........
1,038
16
1.54
—
—
—
Gunnilbo..........
1,113
13
1.17
13
13
—
♦Haraker..........
1,103
14
1.27
—
—
—
♦Harbo...........
1,440
12
0.83
12
12
—
Hed............
1,398
100
7.15
67
49
18
Himmeta..........
867
12
1.38
12
12
—
Hubbo...........
1,616
55
3.40
53
1
52
Huddunge.........
1,197
30
2.51
25
25
—
Irsta ............
1,150
10
0.87
10
10
—
Karbenning.........
1,613
13
0.81
3
3
—
Kila............
1,560
6
0.38
—
—
—
Kolbäck..........
3,351
49
1.46
41
1
40
♦Kumla...........
1,637
43
2.63
24
6
18
Kung Karl.........
1,536
43
2.80
6
6
—
Kungs Barkarö.......
604
14
2.32
3
—
3
Kungsörs kpg........
2,245
61
2.72
14
—
14
Kärrbo...........
531
19
3.58
—
—
—
Malma...........
2,084
95
4.56
50
50
—
Munktorp..........
2,668
32
1.20
18
15
3
Möklinta..........
2,691
22
0.82
19
14
5
Nora............
3,309
103
3.11
82
75
7
Norberg..........
5,379
339
6.30
238
46
192
Norrby...........
1,420
13
0.92
—
—
—
i Odensvi..........
1,271
17
1.34
10
10
—
1 Ramnäs..........
2,405
87
3.62
49
30
19
Romfartuna ........
1,436
40
2.79
40
40
—
♦Rytterne..........
1,257
12
0.95
4
4
—
! Sala Ik............
1,296
51
3.94
23
20
3
! *Sevalla...........
573
33
5.76
33
33
—
♦Skerike...........
380
9
2.37
1
—
1
Skinnskatteberg.......
4,070
355
8.72
316
78
238
Skultuna..........
2,123
56
2.64
15
—
15
Sura............
4,393
83
1.89
78
4
74
Svedvi...........
i 3,559
57
1.00
30
—
| 30
88
Kungl. Maj;ts proposition nr 884.
Kommun:
Invånar- antal
>/i 1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
31/121933
Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Därav enligt
arbets-
linjen
understöds-!
linjen
1
2
3
4
5
6
7
Tillberga..........
608
9
1.48
7
7
Torpa...........
1,010
14
1.39
12
12
Tortuna..........
801
15
1.87
15
15
Tärna...........
858
4
0.47
4
4
Vittinge..........
2,356
47
1.99
18
8
10
Västanfors.........
7,188
135
1.88
102
22
80
Västerlövsta.........
3,819
45
1.18
27
27
Västerfärnebo........
3,876
63
1.63
45
42
3
Västra Skedvi........
1,040
16
1.54
4
3
1
Väster Våla.........
1,363
86
6.31
67
37
30
Östervåla..........
3,624
36
0.99
11
11
Summa
152,134
4,089
2.69
2,695
1,086
1,609
Kopparbergs län:
Avesta stad........
5,163
93
1.80
13
13
Falu » ........
13,481
349
2.59
67
67
Hedemora » ........
3,946
86
2.18
86
40
46
*Ludvika » ........
5,249
96
1.83
51
51
Säters » ........
2,228
44
1.97
28
28
_
*Bjursås...........
3,189
58
1.82
8
8
_
Borlänge kpg........
2,618
42
1.60
32
3
29
By.............
5,475
78
1.42
9
9
Domnarvet.........
14,923
370
2.48
125
25
100 i
inviken..........
2,369
41
1.73
19
19 ;
Floda ...........
2,555
65
2.54
5
_
5
Folkärna..........
4,803
90
1.87
90
10
80
Gagnef...........
6,468
423
6.54
53
32
21
Garpenberg.........
2,325
164
7.05
143
77
66 I
Grangärde .........
11,812
1,023
8.66
814
164
650
! Grytnäs..........
3,078
154
5.00
83
30
53
!*Gustaf...........
2,421
47
1.94
22
19
3
Hedemora lk.........
6,138
88
1.43
71
9
62
Husby...........
6,213
223
3.59
113
79
34
*Idre ............
1,495
23
1.54
Järna...........
7,630
507
6.64
169
108
61
Kopparbergs lk........
7,014
230
3.28
162
90
72
Leksand..........
9,819
190
1.94
88
68
20
Lima............
2,636
118
4.48
62
62
Ludvika lk..........
4,819
420
8.72
311
151
160
Malingsbo..........
607
15
2.47
14
14
Malung...........
7,478
161
2.15
20
20
_
Mora............
9,938
324
3.26
107
32
75
Morastrands kpg.......
1,539
65
4.22
29
9
20
Norrbärke .........
5,694
417
7.32
256
86
170
Nås............
2,389
73
3.06
58
52
6
Ore............
3,627
59
1.63
8
8
Rättvik...........
8,621
292
3.39
59
17
42
Siljansnäs..........
2,413
211
8.74
34
33
1
Silvberg..........
1,393
52
3.73
30
10
20
Smedjebackens kpg.....
2,524
57
2.26
27
27
Sollerön..........
2,028
135
6.66
11
11
_
Stora Skedvi........
3,313
120
3.62
64
39
25
Stora Tuna.........
9,072
451
4.97
255
55
200
Sundborn..........
2,072
80
3.86
48
28
20
Svärdsjö..........
5,403
167
3.09
55
5
50
Säfsnäs...........
2,964
35
1.18
3
3
*Särna...........
2,059
44
2.14
5
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
89
Kommun:
Invånar-
antal
l/, 1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
“/» 1933
Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Därav enligt
arbets-
linjen
mderstöds-
linjen
1
2 1
»
.4
5
6
7
Säters lk...........
1,834
79
4.31
29
29
_
Söderbärke .........
3,841
82
2.13
63
43
20
»Torsång..........
1,311
36
2.75
—
—
—
»Transtrand.........
1,961
39
1.99
—
—
—
Venjan...........
1,979
57
2.88
49
49
—
Vika............
3,330
129
3.87
90
70
20
Våmhus ..........
1,497
55
3.67
—
—
—
Ål.............
2,267
6
0.26
—
—
—
Älvdalen..........
B,918
105
1.77
27
27
—
Äppelbo..........
1,715
21
1.22
4
—
4
Summa
236,654
8,389
3.54
3,969
1,810
2,159
Gävleborgs lån:
Gävle stad......
39,115
771
1.97
535
179
356
Hudiksvalls » ......
7,344
223
3.04
131
67
64
Söderhamns » ......
11,485
893
7.78
540
56
484
Alfta............
7,072
371
5.25
167
17
150
Arbrå...........
5,833
123
2.11
10
10
—
1 Bergsjö...........
4,205
194
4.61
62
1
61
Björkhamre kpg........
2,795
108
3.86
61
55
6
| Bjuråker ..........
4,081
177
4.34
121
61
60
1 Bollnäs...........
11,651
670
5.75
382
26
356
I Delsbo...........
5,622
176
3.13
59
51
8
Enånger..........
2,815
128
4.55
59
29
30
Forsa............
4,663
83
1.78
59
59
—
Färila-Kårböle........
6,152
248
4.03
49
—
49
Gnarp...........
3,517
201
5.72
98
ii
87
»Hamrånge.........
5,467
244
4.46
87
25
62
Hanebo...........
4,721
325
6.88
236
15
221
Harmånger.........
3,245
90
2.77
24
24
—
Hassela...........
2,259
29
1.28
—
—
—
Hedesunda.........
4,454
124
2.78
85
56
29
Hille............
3,230
67
2.07
47
22
25
Hofors...........
5,584
129
2.31
81
—
81
Hälsingtuna.........
2,399
53
2.21
21
21
—
Hög............
741
8
1.08
5
5
—
Högbo...........
1,259
20
1.59
7
7
—
I Idenor ...........
1,314
32
2.44
15
—
15
2,435
69
2.83
42
38
4
I Järvsö...........
8,078
294
3.64
139
26
113
j Jättendal..........
1,413
60
4.25
24
11
13
Ljusdal ...........
9,045
212
2.34
191
18
173
3,747
193
5.15
119
19
100
Mo.............
2,063
97
4.70
62
61
1
! Njutånger ..........
4.447
274
6.16
163
13
150
i Norrala...........
3,291
234
7.11
144
37
107
Ockelbo...........
9,335
405
4.34
176
73
103
Ovansjö..........
7,306
235
3.22
147
72
75
Ovanåker..........
6,081
165
2.71
84
21
63
Ramsjö...........
1,776
185
10.42
—
—
—
Rengsjö...........
1,823
33
1.81
16
16
—
Rogsta...........
1,972
72
3.65
37
30
7
Sandvikens kpg.......
12,418
145
1.17
58
30
28
Segersta..........
1,520
165
10.86
75
10
65
Storviks kpg........
1,874
24
1.28
20
20
—
Skog............
3,863
185
4.79
73
6
67
Söderala..........
14,042
667
4.75
294
40
254
90
Kungl. Maj:ts proposition nr 284,
Kommun:
Invånar-
antal
l/i 1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
1933
Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Därav enligt
arbets-
linjen
understöds-
linjen
1
2
3
4
5
6
7
Torsåker..........
4,336
87
2.oi
29
4
25
Trönö ...........
1,724
196
11.37
82
7
75
Undersvik..........
1,270
49
3.86
13
9
4
Valbo...........
12,600
658
5.22
405
10
395
Voxna ...........
1,700
11
0.65
Årsunda..........
2,109
66
3.13
36
3
33
Österfärnebo........
3,111
41
1.32
40
26
14
Summa
274,402
10,309
3.76
5,410
1,397
4,013
Västernorrlands län:
Härnösands stad.......
11,921
399
3.35
205
50
155
Sundsvalls ».......
18,549
677
3.65
557
62
495
Alnö............
6,625
1,161
17.52
880
80
800
Anundsjö..........
8,555
26
0.30
Arnäs...........
5,400
151
2.80
95
7
88
Attmar...........
3,167
139
4.39
90
66
24
j Bjärtrå...........
5,078
605
11.91
440
15
425
Bodum...........
2,018
58
2.87
57
49
8
Borgsjö...........
7,346
155
2.11
79
4
75
Boteå...........
1,660
207
12.47
149
24
125
Dal............
1,279
144
11.26
107
14
93
Ed.............
1,411
70
4.96
31
6
25
Edsele...........
2,023
54
2.67
32
7
25
Fjällsjö...........
2,489
59
2.37
16
13
3
Gideå............
2,926
12
0.41
_
Graninge..........
1,912
102
5.33
69
19
50
Grundsunda.........
4,444
83
1.87
28
28
Gudmundrå.........
15,276
1,154
7.55
795
35
760
Haverö...........
3,002
137
4.56
137
12
125
Helgum...........
2,873
55
1.91
46
46
Holm............
1,307
39
2.98
6
6
_
Häggdånger.........
1,005
59
5.87
17
16
1
Hässjö...........
4,509
551
12.22
406
18
388
Högsjö...........
4,307
529
12.28
366
10
356
Indal............
2,528
235
9.30
170
70
100
Indals-Liden........
3,111
90
2.89
70
58
12
Junsele...........
4,124
148
3.59
59
59
Ljustorp ..........
2,614
227
8.68
180
30
150
Långsele..........
3,362
372
11.06
150
75
75
Mo.............
1,890
33
1.75
_
Multrå...........
1,111
74
6.66
55
45
10
Njurunda ..........
11,724
1,150
9.81
1,037
30
1,007 1
Nora............
3,570
375
10.50
309
18
291
Nordingrå..........
3,557
192
5.40
129
51
78
Nätra...........
5,851
127
2.17
20
14
6
Barnsele..........
4,331
132
3.05
72
32
40
Resele...........
2,429
45
1.85
17
17
♦Selånger..........
3,362
117
3.48
61
4
57
Sidensjö..........
2,332
82
3.52
56
43
13
Själevad..........
9,247
208
2.25
99
85
14
Skog............
966
53
5.49
33
8
25
Skorped ..........
1,939
24
1.24
4
4
Skön............
14,696
1,612
10.97
1,548
64
1,484
Sollefteå..........
3,131
182
5.81
103
94
9
Stigsjö...........
2,022
136
6.73
90
10
80
Styrnäs...........1
1,355
214
15.79
160
30
130
Stöde............i
5,566
127
2.28 |
77 1
61
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 28/f,
91
Rapporterat
Kol. 3
Kommun:
Invånar-
antal hjälp- sökande
De hjälp- tas antal
antal
i % av
V»1933
arbetslösa
kol. 2
arbets-
understöds-
1933
linjen
linjen
1
2
3
4
5
6
7
j Sånga ...........
674
57
8.46
i
33
13
20
Säbrå............
4,592
412
8.97
231
26
205
'' ^Sättna...........
2,127
158
7.43
66
48
18
Timrå...........
9,010
726
8.06
632
52
580
i Torp............
9,660
345
3.57
220
35
185
Torsåker..........
1,252
198
15.81
136
36
100
Trehörningsjö........
1,715
6
0.35
334
59
—
Tuna............
5,121
560
10.94
275
Tynderö..........
j Tåsjö............
1,260
72
5.71
28
1
27
4,267
124
2.91
87
62
25
1 Ullånger..........
1,815
146
8.04
58
28
30
Vibyggerå..........
1,886
50
2.65
4
4
—
1 Viksjö...........
1,218
4
0.33
2
2
—
[ ytterlännäs.........
7,084
586
8.27
431
168
263
Ådals-Liden.........
2,708
166
6.13
8
8
—
Överlännäs.........
995
79
7.94
46
9
37
Summa
269,284
16,270
6.04
11,423
2,040
9,383
Jämtlands län:
115
Östersunds stad.......
14,849
357
2.40
239
124
Alanäs...........
1,936
26
1.34
26
26
—
Alsen . ^..........
2,488
133
6.35
—
—
—
Berg............
3,225
lil
3.44
3
3
—
Borgvattnet.........
Brunflo...........
860
2,529
86
3.40
16
13
3
Bräcke...........
2,573
60
2.33
39
39
—
Fors............
2,475
76
3.07
18
11
7
Frostviken.........
2,457
29
1.18
12
12
—
4,009
124
3.09
37
37
—
Föllinge...........
2,396
37
1.54
20
20
—
Gåxsjö...........
1,134
59
5.20
37
37
—
Hackås...........
1,699
8
0.47
3
3
—
Hallen...........
1,389
21
1.51
21
21
—
Hammerdal.........
5,145
64
1.24
60
60
—
Hede............
1,716
—
—
—
13
—
Håsjö...........
1,743
13
0.75
13
—
Häggenås..........
2,536
37
1.46
11
11
—
Hällesjö..........
2,591
100
3.86
100
100
—
Kall............
1,624
116
7.14
68
68
—
Klövsjö...........
1,088
—
—
—
—
Laxsjö...........
Lillhärdal..........
1,184
1,938
49
2.53
37
28
9
3,495
36
1.03
3
3
—
Lockne ...........
1,907
24
1.26
16
16
—
Marby...........
594
20
3.37
4
—
4
Marieby..........
579
9
1.55
3
3
Mattmar..........
1,180
10
0.85
2
*Myssjö...........
Mörsil...........
1,168
1,587
19
19
1.63
1.20
4
19
4
14
5
Nyhem...........
897
12
1.34
9
9
—
1,168
52
4.45
7
7
—
Näskott ..........
1,532
80
5.22
47
—
47
Offerdal..........
4,386
21
0.48
—
—
—
2,271
5
0.22
2
2
—
Ragunda..........
Revsund..........
5,484
2,683
61
256
1.11
1 9.54
61
77
40
37
21
40
1 Rätan...........
1,929
—
1 -
—
1 —
92
Kungl. Majlis proposition nr 2S4.
I
Kommun:
Invånar-
antal
Vi 1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
S1/u 1933
Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Dära
arbets-
linjen
v enligt
undeijätöds-
linjen
1
2
3
4
5
6
7
Rödön...........
3,127
86
2.75
45
19
26
Storsjö...........
679
_
_
_
Ström...........
7,185
269
3.74
66
66
.
Stugun ...........
2,401
19
0.79
19
19
_
Sundsjö...........
1,751
55
3.14
43
30
13
Sveg............
3,548
275
7.75
165
165
Tännäs...........
2,027
98
4.83
28
28
Undersåker.........
2,885
243
8.42
43
30
13
Vemdalen..........
1,295
34
2.63
23
23
Ytterhogdal.........
1,671
12
0.72
_
Åre............
2,959
71
2.40
12
_
12
Ås.............
1,909
47
2.46
11
2
9
Åsarna...........
845
15
1.78
4
4
Älvros ...........
1,016
17
1.67
7
6
1
Summa
127,742
3,371
2.64
1,480
990
490
Västerbottens lån:
Skellefteå stad........
6,058
177
2.92
93
87
6
[ Umeå »........
11,782
417
3.54
203
103
100
! Bjurholm..........
5,335
42
0.79
1 Bureå...........
6,144
537
8.74
206
106
100
j Burträsk..........
9,938
303
3.05
124
lil
13
‘ Bygdeå...........
7,754
127
1.64
17
17
j Byske...........
10,252
861
8.40
254
166
88
Degerfors..........
9,349
56
0.60
16
16
_
j Dorotea..........
5,386
132
2.45
96
96
_
Holmsund.........
5,193
232
4.47
115
85
30
i Hörnefors..........
3,835
179
4.67
40
15
25
i Jörn ............
5,914
584
9.87
127
127
_
Lövånger ..........
4,644
10
0.22
_
_
Malå............
3,856
16
0.42
10
10
_
♦Nordmaling.........
9,342
89
0.95
8
8
_
Sävar ...........
3,472
118
3.40
4
4
_
Tärna...........
2,023
80
3.95
11
11
_
j Umeå...........
13,495
447
3.31
59
59
_
Vilhelmina.........
10,253
224
2.18
129
127
2
1 Vännäs kpg.........
1,792
61
3.40
20
20
1 Vännäs Ik..........
5,328
131
2.46
24
21
3
I Norsjö...........
6,793
359
5.28
83
79
4
i ‘Nysätra..........
3,822
57
1.49
_.
_
j Skellefteå..........
24,281
758
3.12
266
228
38
] Sorsele...........
5,458
2
0.04
_
_
| Stensele..........
6,119
75
1.23
10
_
10
Åsele............
6,018
18
0.30
—
Summa
193,636
6,092
3.15
1,915
1,496
419
Norrbottens län:
\ Bodens stad.......
6,517
177
2.72
104
37
67
Haparanda » .......
2,521
108
4.28
15
15
Luleå » .......
13,437
812
6.04
540
33
507
Piteå » .......
3,193
157
4.92
45
45
_
Arjeplog..........
3,930
—
—
_
_
Arvidsjaur.........
9,625
57
5.92
53
53
_
Edefors...........
3,688
94
2.55
57
57
_
Gällivare..........
20,431
1,178
5.77
1,062
332
730
Hietaniemi.........
2,529
26
1.03
16
1
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 234
93
Kommun:
Invånar-
antal
>/i 1933
Rapporterat
antal hjälp- sökande
arbetslösa
"/„ 1933
Kol. 3
i % av
kol. 2
De hjälp- tas antal
Därav enligt
arbets- |understöds- linjen 1 linjen
■ 1
2
3
4
5
6
7
Hortlax...........
4,391
334
7.61
114
14
100
Jokkmokk.........
7,637
96
1.26
82
82
—
Jukkasjärvi.........
17,801
1,765
9.92
1,006
373
633
Junosuando.........
1,421
—
—
—
—
—
Karesuando.........
1,125
60
5.33
—
—
—
Karl Gustaf.........
3,004
69
2.30
31
15
16
Korpilombolo........
2,912
30
1.03
30
30
—
Nederkalix.........
13,732
1,460
10.63
1,104
494
610
Nederluleå.........
10,877
506
4.65
147
120
27
Nedertorneå.........
4,289
180
4.20
98
25
73
Norrfjärden.........
4,854
377
7.77
135
35
100
Pajala...........
5,111
19
0.37
17
17
—
Piteå............
14,009
1,208
8.62
269
69
200
Råneå...........
8,737
481
5.51
400
228
172
Tärendö..........
2,090
63
3.01
62
62
—
Töre............
4,671
529
11.33
257
82
175
Älvsby ...........
7,991
38
0.48
11
11
—
! Överkalix..........
7,674
310
4.04
263
110
153
j Överluleå..........
9,457
406
7.29
213
213
—
I Övertorneå.........
5,127
5
0.98
5
5
—
Summa
202,781
10,545
5.20
6,136
2,558
3,578
94
Kungl. Majlis proposition nr 2Si.
Antalet hjälpsökande arbetslösa den 31 december
Yrkes-
grupp
nr
Yrkesgrupp
Stock-
holms
stad
Stock-
holms
län
Upp-
sala
län
Sö-
der-
man-
lands
län
Öster-
göt-
lands
län
Jön-
kö-
pings
län
Kro-
no-
bergs
län
Kal-
mar
län
Got-
lands
län
Ble-
kinge
län
I
Å
Jordbruk och skogshushållning:
Jordbruk ...........
297
692
317
575
806
280
394
699
121
704
B
Skogshushållning........
9
135
96
86
136
85
120
193
—
58
II
A
Industri och hantverk:
Gruvdrift och malmfSrädliug . .
6
55
200
77
80
12
1
32
4
B
Jord-, sten- och glasindustri . . .
87
307
197
257
186
113
443
779
297
2,070
C
Metall- och maskinindustri . . .
2,505
917
130
460
543
203
53
514
24
158
D
Trävaruindustri........
305
183
266
269
400
266
88
395
6
40
E
Byggnadsverksamhet......
3,381
1,255
281
328
1,266
316
88
308
45
116
F
Läder-, hår-, gummi- o. d. industri
87
19
7
7
20
13
5
19
1
30
G
Textilindustri.........
34
4
I
8
110
22
3
6
—
1
H
Beklädnadsindustri.......
342
36
24
11
34
36
1
10
—
25
I
Närings- och njutningsmedelsindu- stri.............
275
70
42
24
68
42
3
113
7
33
J
Kemisk-teknisk och belysnings- industri...........
35
9
11
6
4
110
_
16
_
5
K
Trämasse- och pappersindustri . .
75
120
7
4
92
26
33
31
1
—
L
Grafisk industri........
147
27
5
8
9
4
—
19
1
7
M
Industri och hantverk, ej särskilt
specificerade.........
690
163
29
65
151
151
45
110
9
91
III
Sjöfart och fiske.......
290
91
27
48
76
19
7
238
28
255
IV
A
Handel och samfärdsel:
Kontors-, bank- och försäkrings- personal...........
460
42
11
6
59
16
7
20
9
B
Butiks- och magasinspersonal . .
1,249
136
45
36
120
39
—
50
5
45
C
Hotell-, kafé- och restaurangrörelse
815
13
7
10
14
18
—
9
5
ii
D
Landtransport.........
1,716
351
105
125
289
127
18
141
24
in
E
Allmän och litterär verksamhet .
216
6
—
1
6
5
1
—
1
—
F
Handel och samfärdsel, ej särskilt
specificerade.........
8
17
12
6
12
4
8
13
1
i
V
Husligt arbete........
242
7
—
—
1
—
-
1
3
—
VI
Arbete, ej hauf ärligt till annan
grupp...........
1,244
2,450
1,067
1,247
1,552
1,087
1,565
1,866
285
2,800
Summa
14,515
7,105
2,887
3,664 6,034 2,994
2,883
5,582
864
6,574
Kungl. Maj:ts proposition nr 2S4.
95
Bilaga B.
1933 i fördelning på, yrkesgrupper och län.
Kri-
stian-
stads
län
Mal-
möhus
län
Hal-
lands
län
Göte-
borgs
och
Bohus
län
Älvs-
borgs
län
Ska-
ra-
borgs
län
Värm-
lands
län
Öre-
bro
län
Väst-
man-
lands
län
Kop-
par-
bergs
län
Gävle-
borgs
län
Vä-
ster-
norr-
lands
län
Jämt-
lands
län
Vä-
ster-
bot-
tens
län
Norr-
bot-
tens
län
Summa
794
998
300
598
390
396
725
609
516
534
1,138
1,053
347
519
601
14,403
36
12
26
5
48
38
1,422
380
135
1,625
2,428
2,361
883
732
1,092
12,141
20
438
7
22
137
3
561
1,191
543
1,579
435
_
_
1
2,490
7,894
519
651
437
6,398
224
120
348
130
197
130
131
290
37
66
40
14,454
167
2,006
187
2,575
266
200
285
164
444
200
321
266
33
19
57
12,697
112
320
79
792
134
114
629
193
234
636
1,165
4,069
267
945
1,859
13,766
273
1,993
262
1,280
288
248
337
247
299
301
459
621
96
94
657
14,839
17
182
12
51
15
32
14
139
3
2
16
8
2
13
4
718
10
62
45
252
104
5
13
2
3
1
19
4
—
—
—
709
15
263
59
196
11
9
21
198
8
3
18
42
7
4
36
1,409
35
434
40
297
38
47
32
34
42
43
69
65
6
5
25
1,889
—
132
2
226
137
42
7
3
—
3
4
26
1
7
—
786
3
45
23
83
84
22
215
46
1
34
89
1,185
224
165
12
2,620
2
39
5
77
1
73
5
8
6
4
7
9
2
—
4
469
55
390
23
162
64
194
46
102
76
91
197
170
19
50
107
3,250
94
374
70
759
30
44
16
19
24
16
204
315
4
19
lil
3,178
9
141
14
294
18
12
8
26
12
8
34
33
4
6
20
1,269
27
327
41
645
36
40
33
50
47
36
63
124
17
16
23
3,250
15
98
16
131
8
6
7
9
6
5
8
8
13
1
2
1,235
69
877
90
1,138
121
68
115
171
95
81
189
235
74
30
266
6,626
1
30
9
73
7
1
8
2
—
3
9
11
3
—
—
393
16
12
10
27
6
17
18
10
16
21
7
37
4
12
10
305
—
14
1
30
—
6
—
5
—
16
2
4
1
—
14
347
1,363
3,404
543
2,891
1,842
1,125
3,389
1,838
1,382
3,017
3,297
5,334
1,327
3,388
3,115
52,418
3,(552 13,242
2.301
19,002 4,009| 2,8(521 8,254] 5,57«| 4,089] 8,389| 10,309] 1(5,270] 3,371 ] 6,092] 10,545 171,065
96
Kungl. Maj:ts proposition nr ZS-4.
Bilaga C.
Förteckning å företag, till vilka under tiden 1h 1933—23/s 1934 medel
anvisats ur anslaget till statliga beredskapsarbeten.
Dag för
beslut
Slag av arbete
Totalkostnad
Anvisat
1933/34
1933
7/7
Ytterligare medel för strandskonings- m. fl. arbeten vid Karl
Gustafs stads gevärsfaktori...............
8,000
8,000
20/7
Ytterligare medel för flyttning av vissa byggnader frän Sollefteå
läger t. Yästernorrl. reg:s o. Norrlands trängkårs kasernområden
17,200
17,200
Hangar vid 4:e flygkårens sjöflygstation å Frösön......
110,000
110,000
25/8
Förbättring av Björkö fiskehamn.............
43,300
38,900
Fiskehamnsanläggning vid Fiskebäck i Västra Frölunda socken
82,500
74,250
Förbättring av statens fiskehamn vid Träslöv.......
108,000
108,000
Anläggning av fiskehamn vid Brantevik..........
180,000
162.000
Dito vid Vejby.....................
91,000
80,000
Iståndsättande av Vikens hamn..............
134,000
107,200
Förbättring av Kyrkbackens hamn å Ven.........
41,000
36,900
Anläggning av fiskehamn vid Drottningskär å Aspö ....
110,000
110,000
Förbättring av fiskehamn vid Torsö............
22,000
20,900
Förbättring av statens fiskehamn vid Hällevik.......
10,000
10,000
Förbättring av hamnen vid Sandviken å Oland.......
12,600
11,340
1/9
Uppförande av sjöhangarbyggnad i Boden.........
135,000
135,000
Uppförande av marketenteribyggnad för sjömanskåren i Karls- krona ........................
103,000
103,000
Vissa säkerhetsanordningar vid Upplands regementes under- officersskolas skjutbanor................
22,973
22,973
Djnpborrningar för undersökning av stenkolsflötserna inom
Billesholmsområdet..................
26,300
26,300
16/9
Reparation av kajmuren vid Strömsholms slott.......
12,500
12,500
Skjutfältsanordningar vid Harma skjutfält.........
21,500
21,500
Planering av Dalregementets skjutbana..........
35,000
35,000
Ytterligare arbeten å vägbyggnaden mellan byarna Dalom och
Varglund å Hemsö..................
11,500
11,500
F örsvarsanordningar vid Dalom, Hemsö..........
14,800
, 14,800
Färdigställande av mellanlandningsplats å Vännäs läger . . .
9,000
9,000
Flygfåltsbelysning å Norrköpings flygplats.........
21,500
21,500
Hindermarkeringsljus å två skorstenar vid Bulltofta flygplats
18,500
18,500
Uppförande av stängsel utmed viss del av Bulltofta flygplats
30,000
30,000
Utvidgning av tunnlarna vid Oringens station å bandelen Sol- lefteå—Härnösand...................
43,000
43,000
Kungl. Maj:ts proposition nr £34.
97
Dag för
beslut
Slag av arbete
Totalkostnad
Anvisat
1933/34
1933
16/9
Underhållsarbeten å farleder i Bohuslän:
Väckholmssundet...................
1,700
1,700
Kyrkesundet.....................
19,700
19,700
Kalvsundet......................
15,100
15,100
■
Torösund......................
4,800
4,800
Albrektsund.....................
44,000
44,000
Hjärtön ....................... 1
200
200
Arbeten å residenstomten i Luleå.............
9,500
9,500
Fördjupning av Spikarnas fiskehamn...........
29,000
29,000
Konservering av:
Mörby slottsruin...................
27,450
27,450
Johannesbergs ruin ..................
20,700
20,700
Visby ringmur etc........''..........
83,200
83,200
Lagaholms slottsruin.................
25,000
25,000
Isbjörns- och sälpanorama å Skansen...........
55,000
55,000
Undersöknings- och förberedande gruvarbeten vid Kuorbevare- gruvan etc....................• • ■
45,500
45,500
20/10
Förbättringsarbeten vid Glommens fiskehamn.......
60,000
60,000
Tjänstebostäder för tullpersonal vid Nordkoster.......
56,800
56,800
3/11
Vattenledningsarbeten vid Stockholms slott........
27,500
27,500
Arbeten vid Åkers krutbruk:
Ombyggnad av bomullskrutförrådet...........
50,000
50,000
Vattenledning.....................
60,000
60,000
Trotylmagasin...................
24,000
24,000
Väg till dito.....................
10,000
10,000
Sprängningsarbeten vid statens provningsanstalt......
37,000
37,000
10/11
Arbeten för Kronobergs regementes detachement i Karlskrona
35,250
35,250
Fiskehamn vid Lövskär.................
40,000
36,000
17/11
Tillfartsväg till Ultuna.................
70,000
70,000
Kostnadsökning för marketenteriet vid Sjömanskåren i Karls- krona ........................
48,000
48,000
Hamnförbättring i Grebbestad..............
112,500
101,250
24/11
Manskapsbarack å Kungsholms fort i Karlskrona......
103,000
103,000
Vissa arbeten för flottans skifferoljeverk å Kinnekulle ....
17,000
17,000
21/12
Batterivärn å Oppenskär . . . . •............
84,500
84,500
Stormfålld skog å Värmlands regementes övningsområde . . .
4,000
4,000
Ytterligare medel till skjutbanor, Uppsala.........
2,000
2,000
Vissa arbeten å residenstomten i Luleå..........
13,100
13,100
Vattenledningsarbeten å Skansen.............
59,000
59,000 i
29/12
Gruvundersökningar inom Billesholmsområdet i Malmöhus län
10,000
10,000 j
Fiskehamn vid Ekenabben å Sturkö m. m., Blekinge län . .
154,000
154,000
1934
9/2
Kajombygguad vid Öckerö fiskehamn, Göteborgs o. Bohus län
23,500
19,975
16/2
Två skyddsrum i Bodens fästning.............
56,000
56,000
!
Summa
3,012,173
2,918,488
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr £34.
7
98
Kungl. Maj:ts proposition nr 23-b.
Bilaga B.
Förteckning å företag, till vilka under tiden 1/i 1933—88/s 1934 medel
anvisats ur anslaget till skenfria korsningar.
Dag för
beslut
Plats för arbete
Totalkostnad
Anvisat
1933/34
1933
16/9
Blixterboda, Örebro län.................
78,000
62,250
20/10
Gunnesby, Göteborgs o. Bohus län............
185,000
164,750
Tunge, Göteborgs o. Bohus län..............
127,000
113,500
27/10
Åsa, Södermanlands län.................
69,600
68,350
1
Jönåker, Södermanlands län...............
175,000
153,600
:
Krokek, Östergötlands län................
86,000
74,000
Åshammar, Gävleborgs län................
94,000
78,000
Svartängen, Västmanlands län..............
115,000
99,575
Sandnäset, Jämtlands län................
103,000
91,900
1
Nyland, Västernorrlands län...............
114,500
93,700
Trollhättan, Älvsborgs län................
360,300
200,000
30/10
Sunnerstaholm, Gävleborgs län..............
34,300
24,100
Pålsboda Örebro län..................
318,000
312,500
Älvsunda, Stockholms län................
106,600
91,200
Egeby (Mjölby), Östergötlands län............
69,690
52,300
Norrsten, Östergötlands län...............
85,000
73,500
Ormastorp, Kristianstads län...............
185,000
169,275
Tjutegården, Malmöhus län...............
158,000
145,250
Arvidstorp, Hallands län................
137,000
131,250
Åbro (Mölndal), Göteborgs o. Bohus län.........
261,000
244,000
Kärr, Göteborgs o. Bohus län..............
188,000
175,300
Friabäck, Skaraborgs län................
119,450
107,250
Ansta, Västmanlands län................
62,900
56,900
17/11
Gustafsbruk, Skaraborgs län...............
85,110
69,700
Spexhultsvägen, Nässjö.................
75,000
54,000
j 24/11
Vettelanda, Göteborgs o. Bohus län ...........
140,000
110,000
1/12
Strångsjö, Södermanlands län..............
25,000
25,000
Strandbodgatan, Uppsala län...............
91,500
45,750
Kungsbacka, Hallands län................
272,000
234,900
Kälarna, Jämtlands län.................
85,300
74,000
Djupbäcken, Västernorrlands län.............
40,000
24,950
8/12
Hundpina (Bråten), Örebro län..............
24,000
21,000
Kungl. Majlis proposition nr 884.
99
Dag för
beslut
Plats för arbete
Totalkostnad
Anvisat
1933/34
1933
8/12
Torbjörntorp, Skaraborgs län..............
102,100
86,700
15/12
Malmö stad......................
388,000
203,000
Brunnsnäs, Älvsborgs län................
92,700
85,200
21/12
Spöland, Västerbottens län...............
89,600
75,800
Kläppviken, Ostergötlands län..............
19,100
19,100
Jonstorp, Södermanlands län...............
74,000
52,000
Smedjebacken, Kopparbergs län.............
123,000
111,000
Älvsby socken, Norrbottens län.............
37,500
37,500
29/12
Götafors, Jönköpings län................
120,100
100,600
Nässjö stad......................
31,500
26,700
Ljungarum, Jönköpings län ... ...........
157,000
124,300
Håjum, Trollhättan, Älvsborgs län............
177,500
130,100
Stattena, Malmöhus län.................
164,400
147,900
1934
10/1
Västra Via, Örebro län.................
117,000
99,250
Tingvalla, Älvsborgs län................
62,100
54,900
26/1
Tidan, Skaraborgs län.................
124,500
100,750
16/2
Värnamo stad, Jönköpings län..............
440,500
386,600
Karlstadsvägen i Kristinehamn..............
75,000
60,000
Ringvägen i Kristinehamn................
297,000
238,000
Läggesta, Södermanlands län...............
199,000
196,425
Ryssjöbrink, Södermanlands län.............
118,000
102,890
23/2
Anläggning av väg Boda—Kärrbäck, Västmanlands län . . .
70,400
66,400
Östra Kyrkogatan i Umeå................
79,000
71,100
Rönneshytta, Örebro län................
30,000
15,000
7,269,250
6,032,966
Förstärkning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personal
—
15,000
Summa
7,259,250
6,047,965
100
Kungl. Maj:ts proposition nr 234.
Bilaga E.
Förteckning å företag, till vilka under tiden 7’ 1933—23/2 1934 medel
anvisats ur anslaget till broar och hamnar.
Dag för
beslut
Slag av arbete
Totalkostnad
Anvisat
1933/34
1933
Hamnar.
7/7
Hjo hamn.......................
172,400
77,900
Varbergs hamn.....................
573,000
286,000
18/8
Valdemarsviks hamn..................
146,900
97,900
Västerås (vågbrytare)..................
68,000
45,300
Västervik (pir).....................
120,000
96,000
15/9
Söderhamns kajer vid Stugsund.............
240,300
160,000
! 16/9
Hamnarbeten vid:
Rönnäng, Göteborgs o. Bohus län.........
64,000
57,600
Rörö, > > > ».........
93,000
83,700
Åstol, > > » >.........
192,000
172,800
Källö-Knipplan, > j > >.........
235,300
211,700
Hönö-Röd, > > » >.........
104,000
93,600
Stora Dyrön, > > > >.........
135,000
121,500
Tjuvkil, » > > >.........
24,900
16,600
Båstad, Kristianstads län...............
83,000
73,040
Skåre, Malmöhus län.................
142,000
127,800
Ystads hamn, Malmöhus län..............
725,800
483,800
29/9
Härnösands hamn....................
265,000
176,600
3/11
Enköping, kaj byggnad.................
130,000
65,000
1/12
Utbyggnad av Pite hamn . . . . ■...........
310,300
206,800
15/12
Förbättring av Uddevalla hamn.............
299,000
199,000
29/12
Norrtälje hamn.....................
95.000
63,300
4,218,900
2,916,940
Broar.
16/9
Bro över Ångermanälven vid Hammar..........
678,500
576,700
22/9
Bro över Klarälven vid Sundsta, Karlstad........
487,000
175,000
20/10
Bro över Ängesån vid Överkalix . •...........
410,000
369,000
27/10
Bro mellan fastlandet och Sollerön, Kopparbergs län . . .
268,000
80,400
3/11
Bro över Ångermanälven vid Resele, Västernorrlands län . .
315,800
252,600
10/11
Bro över Klarälven vid Byn, Värmlands län.......
290,850
218,100
Dito vid Myra.....................
210,850
158,100
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 2S-t.
101
Dag för
beslut
Slag av arbete
Totalkostnad
Anvisat
1933/34
1933
345,000
10/11
Bro över Pite älv vid Bergsviken, Norrbottens län.....
690,700
24/11
Broar över Dalälven vid Sevedskvnrn, Västmanlands län . .
252,500
214,600
1/12
Bro över Svartån vid Tranås, Jönköpings län.......
74,000
37,000
Bro över Ljusne älv vid Vallsta, Gävleborgs län.....
374,000
261,800
j 15/12
Bro över Skellefte älv vid Rönnliden, Västerbottens o. Norr-
98,000
83,300
21/12
339,800
288,000
4,490,000
8,059,600
Förstärkning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbets-
15,000
Summa summarum
8,708,900
5,990,540
opaginerad Kontrollera mot PDF
102
Kungl. Maj:ts proposition nr ZSA.
Bilaga F.
Förteckning å foretag, till vilka under tiden Vi 1933—28A 1934 medel
anvisats ur anslaget till kommunala beredskapsarbeten.
Dag föi
beslut
Slag av arbete
Totalkostnad
Beviljat lån
Beviljat
statsbidrag
1933
6/10
Stensättning av Ripagatan, Trälleborg.....
91,300
45.650
20/10
Folkskolebyggnader i följande socknar:
j Jämtlands län:
Lit...........
16,180
8,090
Hammerdal.........
72,970
—
36,485
Offerdal............
28,600
—
14,300
Alsen ............
30,600
—
15,300
Norrbottens län:
Hortlax..........
30,000
25.500
Piteå landskommun......
87,500
—
65,625
Norrfjärden...........
26,071
—
22,165
Älvsby ...........
9,468
—
5,680
Edefors.........
140,000
—
126,000
Arvidsjaur...........
41,000
—
20,500 :
Arjeplog................
35,950
—
21,570
Jokkmokk........
160,000
_
120,000
Gällivare..........
60,000
—
36,000
Överkalix..........
167,800
—
151,020
Töre............
66,050
—
60,500
Nederkalix...........
67,500
—
57,375
Nedertorneå........
73,250
—
65,925
Karl Gustaf..........
63,000
—
47,250
Hietaniemi...........
21,500
—
16,125
Korpilombolo............
113,600
—
102,240
Junosuando ............
38,270
—
34,443
27/10
Vissa anläggningar för Luleå stads vattenled- ningsverk ..........
245,000
171,500
73,500
3/11
Vattenledningsarbeten för Torshälla stad ....
41,650
25,000
_
10/11
Kommunalhus i Skönsberg och Skönsmon . . .
182,500
11,050
144,075
Folkskolebyggnader i Tåsjö, Västernorrl. län . .
47,982
—
35,990
Om- och tillbyggnad av f. d. epidemisjukhuset i
Arboga ...............
145,000
45,000
__
Kungl. Majlis proposition nr 234.
103
Dag för
beslut
Slag av arbete
Totalkostnad
Beviljat lån
Beviljat
statsbidrag
1933
: 10/11
Ålderdomshem i Hed s:n, Västmanlands län . .
27,000
7,000
Folkskolebyggnader i Lyse s:n, Göteb. o. Bohus län
58,000
—
49,300
'' 17/11
Avloppskulvert m. m. i Hälsingborgs stad . . .
342,000
171,000
— |
Reningsverk i Skara.............
255,000
127,500
—
Läroverksbyggnad i Falun..........
396,000
196,000
— !
Skolhus i Kränge, Västernorrlands län . . . . .
41,000
—
24,600
24/11
Skolhus i Forserum, Jönköpings län......
97,800
—
39,000
1/12
Kajombyggnader i Sundsvall.........
205,000
205,000
—
Ombyggnad av Sundskanalen, Hudiksvall . . .
75,000
75,000
—
Gymnastikhus i Ransäter, Värmlands län . . .
45,000
—
22,500
Ombyggnad av ålderdomshem i Oskarshamn . .
120,000
—
57,000
8/12
Skolhus i Grubbe, Nora skoldistr., Västernorrl. län
14,460
—
12,960 ;
Skolbus i Ankarsvik, Alnö s:n, Västernorrl. län .
58,084
—
43,565 !
Ålderdomshem i Alfta s:n, Gävleb. län.....
44,220
—
17,690
15/12
Kommunalhus i Norra Råda, Värmlands län . .
30,000
30,000
—
Folkskola i Malgovik, Västerbottens län ....
54,639
—
32,785
21/12
Arrestlokal i Byske, Västerbottens län.....
13,300
9,000
—
Skolhusbyggnad i Norberg, Västmanlands län . .
324,100
—
194,460
1934
i 3/1
Kommunalhus i Alnö, Västernorrlands län . . .
102,000
_
91,800
j 12/1
Gasklocka i Sundsvall, Västernorrlands län . . .
165,000
—
33,000
Skolhusbyggnader i Kloten, Örebro län ....
56,095
—
33,660
Om- och tillbyggnad av folkskolan i Slite, Got- lands län.................
44,200
—
26,520
19/1
Barnmorskebostad i Garpenberg, Kopparbergs län
6,062
—
3,640
Skolhus i Persbo, Kopparbergs län......
5,518
—
3,310
Uthus i Finnhyttan, Kopparbergs län ....
2,400
—
1,440
Konservering av kyrkor i Vibyggerå, Västernorr- lands län.................
25,140
—
17,600
26/1
Samrealskolebyggnad i Trollhättan, Älvsborgs län
500,000
350,000
—
Margretegärde skola, Uddevalla stad, Göteborgs
och Bohus län..............
235,000
198,000
—
Skolhus i Bureå kyrkby, Västerbottens län . . .
205,570
—
113,065
i 9/2
Kommunalhus i Torp, Västernorrlands län . . .
114,000
—
62,700
Skolhus i Simeå, Undersviks s:n, Gävleborgs län
35,600
—
21,360
Skolhus i Långhed, Alfta skoldistrikt, Gävleborgs
län...................
37,000
—
18,500
Kommunalhus i Norrbärke, Kopparbergs län . .
96,000
—
62,400
Allmänt läroverk i Vänersborg, Älvsborgs län . .
230,325
—
46,065
Samrealskola i Morastrand, Kopparbergs län . .
190,000
190,000
_ 1
1
1
Skolhus i Lycke och Skårve, Göteborgs och
Bohus län ................
75,100
—
63,835
104
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Dag för
beslut
Slag av arbete
Totalkostnad
Beviljat lån
Beviljat
statsbidrag
1933
16/2
Lärarbostadshus, Vallentuna, Stockholms län . .
31,350
7,840
Vattenledning i Trosa, Södermanlands län . . .
80,000
80,000
_
Stadshus i Nybro, Kalmar län........
462,000
—
46,200
Kommunal mellanskola i Nybro, Kalmar län . .
160,400
—
32,080
Folkskolebyggnader i Färgelanda skoldistrikt, Älvs- borgs län..................
61,950
61,950
_
Varmbadhus i Lilla Edets m:e, Älvsborgs län .
136,000
—
81,600
Bad- och gymnastikhus i Köpings stad, Västman- lands län.................
400,000
_
40,000
Skolbyggnader i Dals skoldistrikt, Västernorrlands
län...................
27,267
_
24,540
Skolbyggnader i Ytterlännäs skoldistrikt, Väster- norrlands län...............
100,450
_
70,315
23/2
Kyrkorestaurering i Nora stads- och bergsförsam- lingar, Örebro län.............
52,310
41,310
_
Tullhus, Västerviks stad, Kalmar län.....
92,000
—
23,000
Älderdomshem i Bjärtrå k:n, Västernorrlands län
89,200
—
44,600
Summa
8,121,281
2,032,960
2,775,588
Kungl. May.ts proposition nr 234.
105
Förteckning
över i propositionerna nr 234 och. 235 intagna tabeller
och översikter m. m.
Sid.
Propositionen nr 234:
Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen
under åren 1930—1933 .. ..........................^........
Fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet under åren 1930
_1933 ............................................................
Antal hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens månadsrap
porter
under åren 1930—1933 ..................................••••
Antal till arbetslöshetskommissionen rapporterande kommuner under åren
1931—1933 ........................................................
översikt över kommuner, vilka den 31 januari 1934 men icke den 31 januari
1933 rapporterat arbetslöshet (»nytillkomna kommuner»), respektive kommuner,
vilka den 31 januari 1933 men icke den 31 januari 1934 avgivit
sådan rapport (»avgångna kommuner») ......................•_.......
Kommuner med arbetslöshet den 31 december 1933 motsvarande minst 8 %
av invånarantalet ............................................j ’ öi
översikt, utvisande hur kommunerna med mer än 8 % arbetslöshet den 31
december 1933 fördela sig med hänsyn till dels antalet hjälpta i procent
av antalet arbetslösa, dels ock antalet enligt arbetslinjen hjälpta i procent
av hela antalet hjälpta ......................................
Antal rapporterade hjälpsökande arbetslösa januari—december 1933 i fördelning
på yrkesgrupper ..............................................
De arbetslösas yrkesfördelning (Jämförelse mellan den hos arbetslöshetskommissionen
anmälda arbetslösheten vid vissa tidpunkter 1933 och den 31
januari 1934) ............................................
Länsfördelning av de arbetslösa (Jämförelse mellan den hos arbetsloshetskommissionen
anmälda arbetslösheten vid vissa tidpunkter 1933 och den 31
januari 1934) ...............................................
Anmälda arbetslösa den 31 december 1933 i förhållande till den manliga befolkningen
över 16 års ålder ........................................
Antal arbetare, antal utgjorda arbetstimmar, använd drivkraft samt salutillverkningarnas
värde efter omräkning till 1913 års prisläge vid ett antal
företag under vissa redovisningsår ........................._.........
Fördelning av under tiden 1J7 1933—23/2 1934 beviljade belopp till arbeten
i öppna marknaden ..............................................
Dagsverken, utförda under tiden */7 1988—»/i 1934 för anslag från fonden
för förlag till statsverket, anvisade till arbeten i öppna marknaden ....
Den hittills under budgetåret 1933/1934 beslutade arbetslöshetshjälpens fördelning
på län och större städer......................................
Sammanställning, utvisande beräknat antal dagsverken under budgetåret
1933/1934 av de för samma budgetår anvisade anslagen till arbeten i öppna
marknaden ......................................................
Sammanställning, utvisande beräknat antal dagsverken under budgetaret
1934/1935 av de för budgetåret 1933/1934 anvisade anslagen till arbeten i
öppna marknaden ..................................................
Bihang till riksdagens protokoll 1934- 1 sami. Nr 234.
5
6
6
7
8
9
12
13
15
16
17
19
24
26
29
35
36
8
106
Kungl. Maj:ts proposition nr 28b.
Sid.
Sammanställning, utvisande arbetseffekten av de anslag, som äro avsedda
att upptagas i riksstaten för budgetåret 1934/1935 .................... 39
Uppgifter rörande bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden under
budgetåret 1933/1934 ................................................ 50
Sammanställning av vissa uppgifter från hälsovårdsnämnderna rörande be^
hovet av fortsatt bostadsförbättringsverksamhet på landet.............. 55
Uppgift rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas rapporter
till statens arbetslöshetskommission för den 31 december 1933 (Bi
laga
A) ........................................................... 66
Antalet hjälpsökande arbetslösa den 31 december 1933 i fördelning på yrkesgrupper
och län (Bilaga B).......................................... 94
Förteckning å företag, till vilka under tiden Vt 1933—23/a 1934 medel anvisats
ur anslaget till statliga beredskapsarbeten (Bilaga C)............ 96
Förteckning å företag, till vilka under tiden V» 1933—23/s 1934 medel anvisats
ur anslaget till skenfria korsningar (Bilaga D).................. 98
Förteckning å företag, till vilka under tiden Vt 1933—23/2 1934 medel anvisats
ur anslaget till broar och hamnar (Bilaga E).................... 100
Förteckning å företag, till vilka under tiden Vt 1933—23/i 1934 medel anvisats
ur anslaget till kommunala beredskapsarbeten (Bilaga F)........ 102
* *
*
Propositionen nr 235:
Omsättningen per vecka av arbetare vid de statliga reservarbetena 1V—*°L
1933 ............................................ ''
Tablå över de statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag och
över de olika delkostnaderna i procent av arbetenas bruttokostnader......
Tabell, utvisande fördelningen på städer och landskommuner av antalet
kommuner, som under åren 1931—1933 åtnjutit förhöjt statsbidrag till
statskommunala reservarbeten ..........................
Arbetslinjens omfattning 1931—1933......................’" ’ ” ''
Tablå över kommuner, som åtnjutit förhöjt statsbidrag till kontantunder
stödsverksamhet
..............................
Understödslinjens omfattning 1931—1933 ............................
Hyreshjälpsbeloppens storlek i vissa kommuner under år 1933..............
Fördelning å yrken av statliga och statskommunala reservarbetare samt dagunderstödda
............................................ 8
Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta arbetslösa vid vissa tidpunkter
1931—1933 .................................................
Det absoluta och relativa antalet hjälpta arbetslösa 1931—1933............
De arbetslösas och arbetslöshetshjälpens fördelning den 31 januari 1934 ur
geografiska synpunkter ...............•...................
Beräknade kostnader och statsbidrag för under tiden */» 1933—23/2 1934 beviljade
statliga och statskommunala reservarbeten....................
Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten, understodsverksamhet,
hyreshjälp, kurser samt frivillig arbetsvinst under tiden
Vt 1933—“/s 1934.....................................
41
43
45
45
46
47
49
50
52
53
54
56
60
*
*
*
Stockholm 1934. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
340550
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1934:428 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statliga beredskapsarbeten m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten
- SU 1934:166 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statliga beredskapsarbeten m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten