Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition nr 38

151 sidor, varav 147 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 147 av 151 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:38, Kungl. Maj:ts proposition nr 38

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

1

Nr 38.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen nied förslag till förordning

om erkända arbetslöshetskassor m. m.; given Stockholms

slott den 12 januari 1934.

Under åberopande av dels bilägga i statsrådet förda protokoll, dels ock i

lagrådet den 16 mars 1933 fört, vid propositionen nr 209 till 1933 års riksdag

fogat protokoll vill Kungl. Maj:t härmed

dels, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade

förslag till

lag angående ändring i vissa delar av lagen den 29 juni 1912 (nr

184) örn understödsföreningar samt

lag angående bidrag från arbetsgivare till bestridande av statens

omkostnader för de erkända arbetslöshetskassorna och den offentliga

arbetsförmedlingen,

dels ock föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

förordning örn erkända arbetslöshetskassor,

förordning örn riksförsäkringsanstaltens uppbörd av avgifter jämlikt

lagen angående bidrag från arbetsgivare till bestridande av

statens omkostnader för de erkända arbetslöshetskassorna och den

offentliga arbetsförmedlingen samt

förordning om ändrad lydelse av § 5 i förordningen den 31 mars

1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i

riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall

i arbete.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Bihang till riksdagens protokoll 1034. 1 sami. Nr 38.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Förslag

till

I a g

angående ändring i vissa delar av lagen den 29 juni 1912 (nr 184) om

understödsföreningar.

Härigenom förordnas, att 1, 9, 44 och 89 §§ i lagen den 29 juni 1912 om understödsföreningar,

sådana dessa lagrum lyda enligt lag den 26 juni 1931

(nr 279), skola i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

1 §•

Med understödsförening förstås i denna lag sådan förening för inbördes bistånd,

som avser att utan affärsmässigt drivande av försäkringsrörelse

bereda medlem — — — eller moderskapshjälp;

bereda understöd vid arbetslöshet;

eller idka ---- — hänförlig verksamhet.

Understödsförening, som---lag pensionskassa.

9 §•

Understödsförenings firma skall innehålla ordet »understödsförening». Avser

föreningen uteslutande eller huvudsakligen att bereda sjukhjälp eller avser

den att bereda understöd vid arbetslöshet, må dock föreningen i stället i firman

hava, i förra fallet, ordet »sjukkassa» och, i senare fallet, ordet »arbetslöshetskassa».

I understödsförenings firma må ej ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar

ett bolagsförhållande, och ej ordet »bank» intagas på sådant sätt, att

därav kan föranledas det misstag, att firman innehaves av ett bolag eller av

en bank. Ej heller må firman innehålla såväl ordet »ömsesidig» som ordet

»försäkring». Annan förening än den, vilken i enlighet med vad därom finnes

särskilt stadgat är antagen till erkänd sjukkassa eller till erkänd arbetslöshetskassa,

må icke i firman hava ordet »erkänd».

Firman skall---understödsförenings firma.

44 §.

Beslut örn ändring av understödsförenings stadgar vare ej giltigt, med mindre

samtliga röstberättigade förenat sig därom eller beslutet fattats å två på

varandra följande föreningssammanträden, därav minst ett ordinarie, och å

det sammanträde, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de

röstande. Har beslut örn sådan ändring i erkänd sjukkassas eller erkänd ar
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

3

betslöshetskassas stadgar, som må erfordras för erkännandets bibehållande,

å sammanträde biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande, vare det ock

tfillt.

Där stadgeändringen---understödsberättigades bekostnad.

Skall sådan---samtycke därtill.

Är för--— till efterrättelse.

Stadgeändring, som -—■ — — sista sammanträdet.

89 §.

Rätt till sjukhjälp eller moderskapshjälp eller till understöd vid arbetslöshet

eller till kapitalunderstöd, i vad det icke överstiger femhundra kronor, kan

ej överlåtas och må förty ej tagas i mät för gäld.

Hurusom pension---i utsökningslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1935.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Förslag

till

1 a g

angående bidrag från arbetsgivare till bestridande av statens omkostnader

för de erkända arbetslöshetskassorna och den offentliga arbetsförmedlingen.

Härigenom förordnas som följer:

1 §■

Arbetsgivare, som i sin verksamhet använder arbetare i sådan omfattning,

att de motsvara ett antal av minst tio i genomsnitt för kalenderår till fullo sysselsatta

arbetare, är skyldig att såsom bidrag till bestridande av statens omkostnader

för de erkända arbetslöshetskassorna och den offentliga arbetsförmedlingen

erlägga årlig avgift i enlighet med vad nedan sägs.

Med arbetsgivare och arbetare förstås i denna lag de, som enligt 2 § i lagen

den 17 juni 1916 (nr 235) örn försäkring för olycksfall i arbete anses

såsom arbetsgivare och arbetare.

Denna lag äger icke tillämpning å staten eller kommun, ej heller å innehavare

av anstalt för yrkesutbildning, såvitt angår dem, som vid anstalten åtnjuta

undervisning och enligt Konungens förordnande äro att anse såsom arbetare

enligt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete.

2 §.

Avgiften utgår med tre kronor för arbetare och beräknas efter det antal i

genomsnitt för kalenderår till fullo sysselsatta arbetare, som de under nästföregående

år i verksamheten använda arbetarna motsvara, avjämnat till närmaste

hela tal.

Användes arbetare till arbete av två eller flera arbetsgivare gemensamt,

svara arbetsgivarna, i den mån avgiftsplikt föreligger, en för alla och alla för

en för avgiften.

a §.

Uppbörden av avgifterna ombesörjes av den försäkringsinrättning, i vilken

arbetarna äro försäkrade jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete.

Det ankommer å försäkringsinrättning, som i första stycket sägs, att besluta,

huruvida arbetsgivare, vars arbetare där äro försäkrade, är avgiftspliktig,

samt att i förekommande fall bestämma avgiftens belopp. Beslut av riksförsäkringsanstalten

örn avgifts belopp skall, även där beloppet blivit alle
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr S8.

5

nast provisoriskt bestämt, utan hinder av förd klagan tillsvidare lända till

efterrättelse. Vinnes nedsättning i eller befrielse från avgift, återbetalas vad

för mycket blivit erlagt.

Avgifter till riksförsäkringsanstalten erläggas på tid och sätt, som av

Konung och riksdag bestämmas. Avgifter, som icke på föreskrivet sätt blivit

erlagda till anstalten, indrivas i den ordning, som för indrivning av resterande

kronoutskylder är stadgad.

4 §.

Riksförsäkringsanstalten bar att till statskontoret inbetala de avgifter, som

uppburits av anstalten.

Bolag, som avses i 4 § i lagen örn försäkring för olycksfall i arbete, skall

varje år före den 1 september till statskontoret inbetala ett belopp, motsvarande

de avgifter, vilkas uppbörd bolaget skolat ombesörja. Samtidigt med inbetalningen

skall bolaget till riksförsäkringsanstalten skriftligen uppgiva beloppet

av den avgift, som inbetalats för varje arbetsgivare.

5 §.

Summan av de varje budgetår inflytande avgifterna skall beräknas å riksstaten.

Av det sålunda beräknade beloppet skall så stor del, som erfordras för bestridande

av statens omkostnader för den offentliga arbetsförmedlingen, dock

högst två tredjedelar, anvisas såsom anslag för detta ändamål.

Återstoden skall anvisas såsom anslag för avsättning till en särskild fond,

vilken skall användas till bestridande av stadgade förvaltningsbidrag till de

erkända arbetslöshetskassorna samt, i den mån medlen finnas därtill förslå,

enligt Konungens bestämmande i varje särskilt fall, till åtgärder för utveckling

av den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen.

6 §.

Till bestridande av kostnad för uppbörden av avgifterna samt för täckande

av förlust till följd av försummad avgiftsbetalning äger försäkringsbolag av

de avgiftspliktiga arbetsgivarna uttaga så stort belopp, som skäligen kan anses

belöpa på envar av dem.

7 §•

Över beslut av försäkringsinrättning i fråga, som avses i 3 eller 6 §, må

klagan föras hos försäkringsrådet genom besvär, som skola ingivas till rådet

eller i betalt brev med allmänna posten vara till rådet inkomna sist å trettionde

dagen efter det klaganden av beslutet erhållit del, den dagen oräknad, då sådant

skedde.

Försäkringsrådet äger, ändå att klagan icke förts eller framställning gjorts,

till prövning upptaga ärende, som här avses.

Försäkringsrådets beslut meddelas kostnadsfritt.

över försäkringsrådets beslut må klagan ej föras.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

8 §.

De närmare föreskrifter, som, utöver vad denna lag innehåller, finnas erforderliga

för lagens tillämpning, meddelas av Konungen eller, efter Konungens

förordnande, av försäkringsrådet eller riksförsäkringsanstalten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1935; och skola arbetsgivare förty

första gången erlägga avgifter under år 1936.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

7

Förslag

till

förordning

om erkända arbetslöshetskassor.

Härigenom förordnas som följer:

I. Om antagande av erkända arbetslöshetskassor.

1 §•

Registrerad understödsförening, vilken enligt sina stadgar bereder medlem

understöd vid arbetslöshet i enlighet med vad i denna förordning stadgas, må

på sätt nedan sägs antagas till erkänd arbetslöshetskassa.

Understödsförening antages till erkänd arbetslöshetskassa av den i 69 § i

lagen den 29 juni 1912 örn understödsföreningar omförmälda tillsynsmyndigheten.

Med antagande följer rätt till statsbidrag i enlighet med därför fastställda

grunder.

Erkänd arbetslöshetskassas firma skall innehålla orden »erkänd arbetslöshetskassa».

2 §•

Ansökan örn antagande till erkänd arbetslöshetskassa skall göras av föreningens

styrelse.

Vid ansökningen skola fogas enligt fastställda formulär avfattade uppgifter

rörande medlemmarnas antal samt fördelning efter yrken och tillförsäkrade

förmåner ävensom angående föreningens tillgångar och skulder samt av

samfund, inrättning eller annan gjord utfästelse örn bidrag till föreningen.

Nämnda handlingar skola vara försedda med styrelseledamöternas bevittnade

namnunderskrifter.

3 §•

Understödsförening skall för att kunna antagas till erkänd arbetslöshetskassa

bestå av minst 500 medlemmar. Såvida särskilda omständigheter därtill

föranleda, må jämväl förening med mindre medlemsantal än nyss nämnts

antagas.

4 §■

Vid prövning av ansökan örn antagande skall tillsynsmyndigheten tillse,

att föreningens stadgar innehålla tillfredsställande bestämmelser örn avgifter,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

medelsförvaltning och fondbildning samt jämväl i övrigt äro betryggande för

medlemmarna. Finnes anledning till anmärkning i sådant hänseende eller

överensstämma stadgarna icke med vad under II—V i denna förordning föreskrives

eller innehålla stadgarna bestämmelser, som med hänsyn till ändamålet

med föreningens verksamhet prövas vara obehöriga, skall antagande vägras.

Sammanfaller det avsedda verksamhetsområdet för föreningen helt eller till

huvudsaklig del med verksamhetsområdet för redan erkänd arbetslöshetskassa,

må antagande vägras.

5 §.

Understödsförening skall för att kunna antagas till erkänd arbetslöshetskassa

hava i sina stadgar angivet:

1) föreningens verksamhetsområde;

2) under vilka villkor medlem må uteslutas;

3) under vilka förutsättningar uttaxering å medlemmarna skall äga rum,

i vilken ordning beslut örn uttaxering skall fattas och efter vilka grunder beslutad

uttaxering skall verkställas;

4) under vilka förutsättningar beträffande arbetslöshetens omfattning bland

kassans medlemmar eller kassans ekonomiska ställning daghjälpens storlek

och understödstidens längd må i den i 24 § stadgade ordningen ändras;

5) huru i händelse av föreningens upplösning, där ej överlåtelse, på sätt

i 61 § i lagen örn understödsföreningar sägs, kommer till stånd, med behållna

tillgångar skall förfaras.

6 §.

Erkänd arbetslöshetskassa må ej utöva annan verksamhet än sådan, som

avser beredande av understöd vid arbetslöshet, eller använda medel för ändamål,

som är främmande för dylik understödsverksamhet.

II. Om stadgarnas bestämmelser rörande medlemskap.

7 §.

Från rätt att vinna inträde i erkänd arbetslöshetskassa eller att där kvarstå

såsom medlem skall uteslutas

1) den som under de senast förflutna tolv månaderna under längre tid än sex

månader haft ställning såsom självständig företagare utan att samtidigt mot

avlöning användas till arbete för annans räkning;

2) den som under de senast förflutna tolv månaderna under längre tid än

sex månader använts till arbete av make, föräldrar eller adoptant, barn eller

adoptivbarn;

3) den som är medlem av annan erkänd arbetslöshetskassa;

4) den som icke uppnått viss i stadgarna angiven ålder;

5) utländsk medborgare, såvida han icke tillhör stat, med vilken sådan

överenskommelse träffats, som avses i 13 §.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

9

8 §.

Från rätt att vinna inträde i erkänd arbetslöshetskassa eller att där kvarstå

såsom medlem må utöver de i 7 § avsedda personer allenast kunna uteslutas
1)

den som i fall, då enligt stadgarna kassans verksamhetsområde är så

bestämt, att medlem skall tillhöra visst yrke eller viss verksamhetsgren, ej

uppfyller och ej heller under minst tre av de senast förflutna tolv månaderna

uppfyllt sålunda föreskrivet villkor;

2) den som i fall, då enligt stadgarna kassans verksamhetsområde är så

bestämt, att medlem skall vara anställd vid visst arbetsföretag eller bosatt

inom visst område, ej uppfyller och ej heller under minst en av de senast förflutna

sex månaderna uppfyllt sålunda föreskrivet villkor;

3) den för vilken på grund av varaktig nedsättning av arbetsförmåga,

lättja, osedlig vandel, dryckenskap eller annan dylik anledning synnerlig risk

för arbetslöshet är för handen;

4) den som svikligen uppgiver eller förtiger något förhållande av betydelse

för bedömande av hans rätt till understöd;

5) den som underlåter att ställa sig till efterrättelse kassans stadgar eller

styrelsens behörigen utfärdade föreskrifter;

6) den vars ålder överstiger den gräns, som kan vara föreskriven i stadgarna.

Beslut, varigenom rätt att vinna inträde i erkänd arbetslöshetskassa eller

att där kvarstå såsom medlem förvägras någon av anledning, som under 3)

omförmäles, skall av kassans styrelse omedelbart anmälas för tillsynsmyndigheten.

9 §•

Finnes beträffande medlem av erkänd arbetslöshetskassa omständighet

hava inträffat, som kan föranleda hans uteslutande, skall det åligga kassans

styrelse att genom rekommenderat brev under medlemmens senaste kända

adress giva honom underrättelse därom, därvid skälig tid skall föreskrivas för

avgivande av förklaring.

10 §.

Är medlem, då han uteslutes ur kassan, på grund av redan inträffad arbetslöshet

berättigad till understöd, skall uteslutningen anses hava skett först

då löpande understödstid gått till ända.

11 §•

Häftar medlem av erkänd arbetslöshetskassa vid utgången av åttonde veckan

efter den tid, å vilken stadgad avgift eller uttaxerat belopp belöper, fortfarande

för avgift eller belopp som nu sagts, skall han anses hava utträtt ur

kassan vid sagda tidpunkt.

Tillsynsmyndigheten äger, därest särskilda omständigheter därtill föran
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

leda, beträffande viss kassa medgiva, att den tidpunkt, då sådan påföljd skall

inträda, bestämmes senast till utgången av tjugnsjätte veckan.

12 §.

I rätten att utträda ur erkänd arbetslöshetskassa må begränsning ej vara

föreskriven i kassans stadgar.

13 §.

Konungen äger, under förutsättning av ömsesidighet, ingå överenskommelse

med främmande stat, att medborgare i denna skall vid tillämpningen av denna

förordning likställas med svensk medborgare.

m. Om stadgarnas bestämmelser rörande understöd.

14 §.

Understöd från erkänd arbetslöshetskassa må endast utgå till arbetslös medlem,

som

1) fyllt 16 år;

2) är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete;

3) hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen anmält sig såsom arbetssökande,

på sätt i 19 § föreskrives; samt

4) uppfyller de i 21 § stadgade villkor med avseende å avgiftsbetalning.

15 §.

Till den, som frivilligt utan giltig anledning lämnat sitt arbete eller på

grund av otillbörligt uppförande skilts från arbetet eller avvisat erbjudet

lämpligt arbete, må understöd icke utgivas för de fyra närmast följande veckorna

efter det sådant förhållande inträffat.

Erbjudet arbete skall anses lämpligt under förutsättning,

att det motsvarar arbetarens krafter och färdigheter,

att det är förenat med avlöning, som prövas vara skälig i förhållande till

i arbetsorten förekommande avlöning för sådant arbete,

att det icke hänför sig till arbetsplats, där arbetskonflikt råder, samt

att icke heller eljest särskilda omständigheter föreligga med hänsyn till

sökandens personliga förhållanden eller arbetets natur.

Vad sålunda stadgats angående arbetskonflikt skall icke äga avseende å

konflikt, som befunnits strida mot kollektivavtal eller lagen örn kollektivavtal

eller av tillsynsmyndigheten förklarats eljest vara av den särskilda beskaffenhet,

att skälig anledning till arbetsvägran icke förelegat; dock att inom

område, där kollektivavtal gäller, sådan förklaring skall äga giltighet allenast

för tid intill dess arbetsdomstolen eller, där enligt avtal tvisten må hänskjutas

till skiljemän, dessa meddelat beslut angående konflikten.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

11

16 §.

Under tiden för arbetskonflikt må understöd icke utgivas:

1) till den, som är direkt indragen i konflikten (deltager i strejk eller är

föremål för lockout) ;

2) till den, som eljest blivit arbetslös i anledning av konflikten och vilkens

löne- och anställningsvillkor skäligen kunna antagas röna inverkan av densamma.

Närmare bestämmelser angående tillämpningen av ovan angivna regler meddelas

av tillsynsmyndigheten.

17 §.

Understöd från erkänd arbetslöshetskassa må ej utgå i annan form än såsom

ett för dag beräknat belopp, benämnt daghjälp, samt såsom hjälp till täckande

av rese- och flyttningskostnader för tillträdande av arbete å annan ort.

Daghjälp må, såvida omständigheterna därtill föranleda, helt eller delvis utgivas

i naturaförmåner.

18 §.

Daghjälp må icke utgivas till medlem för söndag, ej heller för annan helgdag,

med mindre han var arbetslös nästföregående vardag, eller för dag, för

vilken han trots sin arbetslöshet åtnjuter avlöning.

19 §.

Medlem av erkänd arbetslöshetskassa, som önskar komma i åtnjutande av

daghjälp för viss dag, skall den dag hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen

personligen söka arbete. Är medlemmen avlägset boende eller

skulle av annan anledning skyldigheten att personligen inställa sig bliva synnerligen

betungande för honom eller föreligga eljest särskilda omständigheter,

äger arbetsförmedlingsanstalt för viss dag eller visst antal dagar av varje

vecka befria honom från denna skyldighet. Av organ för den offentliga arbetsförmedlingen

utfärdat intyg örn arbetsansökan eller om meddelad befrielse

därifrån skall, då understöd gökes, av medlemmen ingivas till kassan.

Intyg, varom i första stycket förmäles, skall bevaras bland kassans handlingar.

20 §.

1 mom. Såsom daghjälp må ej utgivas mer än som svarar mot, för medlem

som är familjeförsörjare, fyra femtedelar och för annan medlem tre

femtedelar av den i orten vanliga arbetsförtjänsten för arbetsdag för arbetare

inom samma yrke och av samma arbetsförmåga som den arbetslöse; och må

vad sålunda utgår icke i något fall överstiga sex kronor örn dagen.

Daghjälp skall utgöra minst två kronor; dock att daghjälp må utgå med

lägre belopp:

1) i fall som följa av första stycket här ovan eller som omförmälas i 2

mom. i denna paragraf eller i 24 § första stycket;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 38.

2) till kvinnliga medlemmar eller till medlemmar, vilka ännu icke uppnått

viss i stadgarna angiven ålder; dock, utom i fall som avses under 1), med

lägst en krona;

3) då tillsynsmyndigheten på grund av särskilda skäl därtill lämnat medgivande.

Såsom familjeförsörjare skall anses den, som har försörjningsskyldighet

mot make eller mot barn eller adoptivbarn under 16 år eller som lever i gemensamt

bo med och huvudsakligen underhåller föräldrar eller adoptant.

2 mom. Är medlem i erkänd arbetslöshetskassa i anledning av arbetslöshet

lagligen berättigad till regelbundet utgående understöd av annan beskaffenhet

än fattigvård, må daghjälp till honom utgivas allenast i den mån

understödet icke uppgår till den andel av arbetsförtjänsten, varom i 1 mom.

sägs.

Kassa äger i sina stadgar föreskriva, att till medlem, vilken uppbär understöd,

som i första stycket nämnts, må utgå daghjälp allenast i den mån understödet

icke uppgår till den medlemmen eljest tillförsäkrade daghjälpen.

3 mom. Erkänd arbetslöshetskassa äger i sina stadgar föreskriva, att daghjälp

icke må utgå till medlem, som på grund av driftinskränkning vid Idet

företag, där han är anställd, under varje period örn fjorton dagar har arbete

ett mindre antal dagar än vid full drift är vanligt.

Har sådan föreskrift icke meddelats, skall dock det antal dagar under varje

period örn fjorton dagar, för vilka han eljest varit berättigad till daghjälp,

minskas med två.

21 §.

1 mom. Erkänd arbetslöshetskassa må till medlem, som icke tidigare uppburit

understöd från kassan, utgiva understöd endast därest han för tid under

de närmast före arbetslöshetens inträdande förflutna tjugufyra månaderna

till kassan erlagt avgifter, motsvarande minst fyrtio veckoavgifter. Har

medlem, som har avses, övergått från klass med lägre daghjälp till klass med

högre daghjälp, må den högre daghjälpen icke utgivas till honom, med mindre

summan av hans för tid under de närmast före arbetslöshetens inträdande förflutna

tjugufyra månaderna inbetalade avgifter motsvarar summan av fyrtio

veckoavgifter i den högre klassen, dock att avgifter måste hava efter övergången

erlagts för minst tjugu veckor i den högre klassen.

Till medlem, vilken tidigare uppburit understöd från kassan, må understöd

utgivas endast därest han för tid under de närmast före arbetslöshetens

inträdande förflutna tolv månaderna till kassan erlagt avgifter, motsvarande

minst tjugu veckoavgifter. Har sådan medlem övergått till klass med högre

daghjälp, må den högre daghjälpen icke utgivas till honom, med mindre summan

av hans för tid under de närmast före arbetslöshetens inträdande förflutna

tolv månaderna inbetalade avgifter motsvarar summan av tjugu veckoavgifter

i den högre klassen, dock att avgifter måste hava efter övergången

erlagts för minst tio veckor i den högre klassen.

Där sjukdom eller värnpliktstjänstgöring varit orsaken till den sista arbetsanställningens

avbrytande eller inträffat under tiden efter dennas upp
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

13

hörande, skall vid tillämpning av första och andra styckena bortses från den

tid medlemmen av sådan anledning varit förhindrad åtaga sig arbete.

Har medlem på grund av bestämmelserna i 15 § första stycket varit avstängd

från understöd, skall vid tillämpning av första och andra styckena i

detta moment arbetslösheten anses hava inträtt först vid avstängningstidens

slut.

2 mom. Har någon omedelbart före inträdet i kassan varit medlem i annan

erkänd arbetslöshetskassa, må, såframt mellan kassorna därom träffas överenskommelse,

som av tillsynsmyndigheten godkännes, de avgifter, vilka han

erlagt såsom medlem av annan kassa, kunna vid tillämpning av denna paragraf

helt eller delvis räknas honom till godo.

Tillsynsmyndigheten må ock medgiva, att medlem, vilken omedelbart före

inträdet i kassan varit medlem i sammanslutning för meddelande av arbetslöshetshjälp,

som icke antagits till erkänd arbetslöshetskassa, må tillgodoräknas

avgifter, vilka han erlagt till nämnda sammanslutning.

3 mom. Vid tillämpning av 1 och 2 moni. må beträffande medlem, som

med mellantider tillhört kassan eller annan erkänd arbetslöshetskassa eller

sammanslutning, som avses i 2 morn., allenast tagas i betraktande avgifter,

som belöpa å tid efter senaste avbrottet i medlemstiden.

4 mom. Vid tillämpning av 1 mom. må beträffande medlem, som med

mellantider tillhört kassan, allenast tagas i betraktande understöd, som uppburits

efter senaste avbrottet i medlemstiden.

Har överenskommelse träffats eller medgivande lämnats enligt vad i 2 mom.

sägs, skall vid tillämpning av denna förordning med understöd, som utgivits

av kassan, likställas understöd, vilket utgivits av kassa eller sammanslutning,

som överenskommelsen eller medgivandet avser.

5 mom. Medlem må vid tillämpning av denna paragraf allenast tillgodoräknas

avgift, som erlagts för tid, då han för annans räkning mot avlöning

använts till arbete, som utförts annorstädes än i medlemmens hem.

22 §.

Daghjälp må icke utgå till medlem för någon dag, med mindre han under

nästföregående fjorton dagar varit arbetslös under sex dagar och för dessa

dagar företett intyg, som i 19 § sägs. Vid tillämpning härav må hänsyn ej

tagas till arbetslöshet under tid, då av annan orsak understöd ej kunnat

utgå.

Erkänd arbetslöshetskassa må i sina stadgar föreskriva viss längre karenstid

än i första stycket sägs, därvid tiden dock ej må bestämmas längre

än till tre månader samt den tid, inom vilken karenstiden må beräknas, ej må

bestämmas längre än till sex månader. Vad i första stycket sägs skall jämväl

äga giltighet.

Vad sålunda föreskrivits örn iakttagande av karenstid skall icke äga tilllämpning,

då medlem, som är berättigad till daghjälp, erhåller tillfälligt arbete

för högst aderton dagar eller på grund av sjukdom eller värnpliktstjänstgöring

eller särskild av tillsynsmyndigheten med stöd av sista stycket i den
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

lia paragraf meddelad föreskrift ej kan erhålla daghjälp samt omedelbart

elter arbetets eller hindrets upphörande ånyo ansöker örn daghjälp.

Innesluter understödsförening, som antages eller antagits till erkänd arbetslöshetskassa,

medlemmar tillhörande yrke, inom vilket arbetslöshet årligen

regelbundet förekommer, eller föreligga eljest särskilda omständigheter, äger

tillsynsmyndigheten beträffande vissa medlemmar föreskriva, att daghjälp ej

må utgå förrän efter viss längre karenstid än i första stycket sägsj, därvid

de i andra stycket omnämnda tider ej må överskridas samt vad i första stycket

sägs skall äga giltighet, eller att för viss bestämd tid av året daghjälp

över huvud icke må utgå eller att den längsta medgivna understödstiden under

loppet av femtiotvå på varandra följande veckor skall uppdelas i två perioder,

därvid den ena skall omfatta tid, under vilken arbetslöshet regelbundet förekommer.

23 §.

Daghjälp må icke utgå till medlem för mer än sammanlagt etthundratjugu

dagar under loppet av femtiotvå på varandra följande veckor. Har på grund

härav medlems rätt till daghjälp upphört, må daghjälp icke ånyo utgivas

till medlemmen, förrän han till kassan erlagt avgifter, motsvarande minst två

veckoavgifter, vilka jämlikt 21 § 5 mom. må tillgodoräknas honom.

Har erkänd arbetslöshetskassa i sina stadgar bestämt längre karenstid än i

22 § första stycket sägs, må understödstiden ökas utöver etthundratjugu dagar

med högst den tid, varmed karenstiden förlängts.

Ej må den tid, för vilken daghjälp under loppet av femtiotvå på varandra

följande veckor längst må utgå, i annat fall än som omförmäles i 24 § första

stycket utgöra mindre än nittio dagar.

24 §.

Då någon i 5 § 4) avsedd förutsättning föreligger, må kassans styrelse efter

medgivande av tillsynsmyndigheten besluta nedsätta daghjälpens storlek eller

minska understödstidens längd.

Beslut, varom nu nämnts, skall avse jämväl dem, som vid beslutets fattande

på grund av redan inträffad arbetslöshet äro berättigade till understöd, samt

må gälla, intill dess tillsynsmyndigheten annorlunda förordnar.

25 §.

Medlem, som önskar komma i åtnjutande av daghjälp, skall hos sin senaste

arbetsgivare anhålla örn intyg, utvisande den tid, anställningen varat, och

orsaken till att den upphört eller, där fråga är örn daghjälp på grund av

minskning i antalet arbetsdagar till följd av driftinskränkning, antalet arbetsdagar

under varje period örn fjorton dagar. Erhållet intyg skall av medlem

överlämnas till kassan, som har att förvara det bland sina handlingar.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

15

IV. Om stadgarnas bestämmelser rörande avgifter och fondbildning.

26 §.

Erkänd arbetslöshetskassa skall för tid, då medlem för annans räkning mot

avlöning användes till arbete, som utföres annorstädes än i medlemmens hem,

upptaga fasta medlemsavgifter.

De fasta avgifterna skola vara så avvägda, att de i förening med andra

för verksamheten avsedda inkomster må antagas förslå till utgivande av tillförsäkrade

förmåner, föreskriven fondbildning, förvaltningskostnader och övriga

kassan åliggande utgifter. Avgifterna må icke göras olika för olika grupper

av kassans medlemmar i vidare mån, än som skäligen föranledes av olikhet

medlemmarna emellan i avseende å tillförsäkrade förmåner eller å arbetslöshetsrisk.

Eöreskrives i stadgarna, att särskild avgift skall erläggas i samband med

inträde i kassan eller övergång till högre understödsklass eller av medlem, som

underlåtit att i rätt tid betala fast avgift eller uttaxerat belopp, må dylik särskild

avgift icke bestämmas högre, än som enligt tillsynsmyndighetens prövning

kan anses skäligt.

27 §.

Erkänd arbetslöshetskassa skall såsom fond avsätta tillgångar, motsvarande

i fråga örn kassor med 10,000 medlemmar eller däröver minst genomsnittliga

beloppet av de tre sistförflutna årens inkomster i form av erlagda avgifter

och erhållet statsbidrag, i fråga örn kassor med 500 medlemmar eller därunder

minst fyra gånger ett på samma sätt beräknat belopp och i fråga örn kassor

med flera än 500 men färre än 10,000 medlemmar minst det belopp, tillsynsmyndigheten

med ledning av här angivna siffror bestämmer.

Utbetalning av understöd må ej påbörjas, förrän tillsynsmyndigheten med

hänsyn till fondens storlek samt kassans ekonomiska ställning i övrigt därtill

lämnat medgivande.

Överskott å verksamheten skall tillföras fonden.

Fonden får endast tagas i anspråk, i den mån kassans inkomster ej förslå

till täckande av kassans löpande utgifter.

Fondens tillgångar skola redovisas:

1) i obligationer, som utfärdats eller garanterats av staten;

2) i Sveriges allmänna hypoteksbanks eller Konungariket Sveriges stadshypotekskassas

obligationer;

3) i fordringsbevis, utfärdade av riksbanken, bankbolag eller sparbank;

4) i obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade

av kommuner, som till lånets upptagande eller garanterande erhållit Konungens

tillstånd;

5) med tillsynsmyndighetens medgivande i fastighet, avsedd för kassans

verksamhet; dock att i varje fall åbyggnad å fastigheten skall vara brandförsäkrad

i något med vederbörligen fastställd bolagsordning försett brandförsäkringsbolag

inom riket.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

V. Om stadgarnas bestämmelser rörande styrelse och revisorer samt rörande

utövande av den befogenhet, som tillkommer sammanträde med arbetslöshetskassa.

28 §.

Av erkänd arbetslöshetskassas styrelse skall tillsynsmyndigheten efter förslag

av kassan utse en ledamot jämte suppleant för honom.

Tillsynsmyndigheten skall jämväl utse en av kassans revisorer jämte suppleant

för honom.

Styrelseledamot och revisor, som utsetts av tillsynsmyndigheten, äga för

uppdragets fullgörande uppbära arvode från statsverket med belopp, som av

tillsynsmyndigheten bestämmas.

29 §.

I erkänd arbetslöshetskassa, som har lokalavdelningar å olika orter, skall

den befogenhet, som tillkommer sammanträde med kassan, helt utövas av valda

ombud.

VI. Örn tillsyn å erkända arbetslöshetskassor så ock örn återkallande

av antagande.

80 §.

Hos tillsynsmyndigheten skall över erkända arbetslöshetskassor föras en

förteckning, vilken beträffande envar sådan kassa skall innehålla hänvisning

till inskrivningar rörande kassan i understödsföreningsregistret samt uppgift

örn kassans verksamhetsområde och postadress. Har kassa medgivits att

utöva verksamhet med lägre medlemsantal än 500, skall uppgift jämväl härom

intagas i förteckningen.

31 §.

Erkänd arbetslöshetskassas räkenskaper skola avslutas för kalenderår samt

föras i enlighet med bokföringslagen den 31 maj 1929 jämte de särskilda föreskrifter,

som tillsynsmyndigheten därutöver meddelar.

I balansräkningen skall såsom skuld upptagas ett belopp, minst motsvarande

det för kassa av ifrågavarande storlek föreskrivna lägsta fondbeloppet.

32 §.

Det tillkommer tillsynsmyndigheten att övervaka, att erkänd arbetslöshetskassa

bedriver sin verksamhet i enlighet med bestämmelserna i denna förordning

och kassans stadgar samt på ett i övrigt ändamålsenligt sätt, och har

tillsynsmyndigheten jämväl att tillhandagå med råd och upplysningar ej

mindre i fråga örn åtgärder, som må erfordras för antagande, än även beträffande

det lämpliga inrättandet av verksamheten.

Erkänd arbetslöshetskassa är pliktig att när som helst bereda tillsynsmyndigheten

eller dess ombud tillfälle att granska kassans räkenskaper, protokoll

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

17

och övriga handlingar samt att lämna dem tillträde till sammanträden med

kassan eller dess styrelse. Kassa åligger ock att till tillsynsmyndigheten insända

de handlingar och uppgifter rörande verksamheten, som av nämnda

myndighet äskas.

Närmare bestämmelser örn övervakandet av de erkända arbetslöshetskassorna

meddelas av Konungen.

33 §.

Har medlemsantalet i erkänd arbetslöshetskassa nedgått under 500 eller, i

fråga örn kassa, som medgivits utöva verksamhet med lägre medlemsantal än

500, under det tal, som tillsynsmyndigheten bestämt, åligger det styrelsen för

kassan att ofördröjligen därom göra anmälan hos tillsynsmyndigheten.

I anledning av anmälan, som nu sagts, har tillsynsmyndigheten att, så snart

ske kan, meddela beslut, huruvida det må vara kassan medgivet att med mindre

medlemsantal, än ovan för varje särskilt fall avsetts, fortsätta sin verksamhet

som erkänd arbetslöshetskassa. Lämnas sådant medgivande, skall tillsynsmyndigheten

tillika bestämma visst tal, under vilket kassans medlemsantal

ej må nedgå, vid äventyr att medgivandet återkallas.

Har medgivande, som i nästföregående stycke sägs, ej lämnats eller har

sådant medgivande lämnats och kassans medlemsantal därefter nedgått under

det nya talet och detta icke inom tre månader åter uppnåtts, skall kassan

vara pliktig att träda i likvidation.

34 §.

Linner tillsynsmyndigheten, att avvikelse från denna förordning förekommer

eller att eljest anledning till anmärkning mot erkänd arbetslöshetskassas

verksamhet föreligger, äger tillsynsmyndigheten meddela kassan anvisning

att vidtaga den åtgärd eller den förändring av kassans verksamhet, som prövas

erforderlig, därvid tillsynsmyndigheten skall bestämma viss skälig tid,

inom vilken anvisad åtgärd eller förändring skall hava vidtagits.

Finnes erkänd arbetslöshetskassa icke tillbörligen ställa sig sålunda meddelad

anvisning till efterrättelse, må antagandet återkallas eller kassan förklaras

vara rätten till statsbidrag helt eller delvis för viss tid förlustig.

Har anvisning enligt 82 § i lagen om understödsföreningar meddelats erkänd

arbetslöshetskassa och finnes kassan icke tillbörligen ställa sig anvisningen

till efterrättelse, må tillsynsmyndigheten, där den ej finner skäl föreligga

att tillämpa i nämnda paragraf därför stadgad påföljd, förfara enligt

andra stycket här ovan.

Återkallande av antagande må ej ske utan att tillfälle lämnats kassan att

å sammanträde fatta beslut i anledning av lämnad anvisning.

35 §.

Örn delgivning av beslut, som av tillsynsmyndigheten meddelats enligt

denna förordning, så ock om besvär över sådant beslut skall gälla vad i 83 §

Bihang till riksdagens protokoll 1984. 1 sami. Nr 38. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

i lagen om understödsföreningar finnes stadgat; dock må klagan icke föras

över beslut, som av tillsynsmyndigheten meddelats angående beskaffenheten

av arbetskonflikt inom område, där kollektivavtal gäller.

36 §.

I enlighet med bestämmelser, som Konungen meddelar, skall utses en

nämnd, bestående av personer med sakkunskap beträffande arbetslöshetsfrågor,

vilken nämnd skall hava att sammanträda inför tillsynsmyndigheten för

att samråda med denna myndighet i angelägenheter, som röra de erkända arbetslöshetskassorna.

VII. Straffbestämmelser.

37 §.

Styrelseledamot eller annan, som vid ansökan örn antagande mot bättre vetande

meddelar oriktig uppgift, straffes med dagsböter.

Försummas anmälan, som är föreskriven i 33 §, straffes den försumlige

med böter från och med fem till och med trehundra kronor.

38 §.

Böter, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas gäldande, skola de förvandlas enligt allmänna strafflagen.

Försummelse att göra anmälan, som är föreskriven i 33 §, skall åtalas vid

allmän underrätt i den ort, där kassans styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1935.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

19

F örslag

till

förord ning

om riksförsäkringsanstaltens uppbörd av avgifter jämlikt lagen angående

bidrag från arbetsgivare till bestridande av statens omkostnader för

de erkända arbetslöshetskassorna och den offentliga arbetsförmedlingen.

Härigenom förordnas som följer:

I fråga örn riksförsäkringsansaltens uppbörd av avgifter jämlikt lagen den

1934 (nr ) angående bidrag från arbetsgivare till bestridande

av statens omkostnader för de erkända arbetslöshetskassorna och den

offentliga arbetsförmedlingen skola bestämmelserna i §§ 2, 4—6 och 8 i förordningen

den 31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar

i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall

i arbete äga motsvarande tillämpning med iakttagande, att avgifterna

skola uppbäras i samband med de i förordningen omförmälda avgifterna samt

att utanordning enligt § 4 mom. 5 i förordningen icke skall äga rum.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1935.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

Förslag

till

förordning

om ändrad lydelse av § 5 i förordningen den 31 mars 1922 (nr 130) angående

uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten

jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete.

Härigenom förordnas, att § 5 i förordningen den 31 mars 1922 angående

uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen

örn försäkring för olycksfall i arbete skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 5.

Skall försäkringsavgift uppbäras i den i § 4 stadgade ordning och uppgår

avgiften ensamt eller tillika med avgift jämlikt lagen den 1934

(nr ) angående bidrag från arbetsgivare till bestridande av statens omkostnader

för de erkända arbetslöshetskassorna och den offentliga arbetsförmedlingen

till 1,000 kronor eller mera, må riksförsäkringsanstalten på ansökan av

den avgiftspliktige medgiva, att avgiften erlägges med hälften under första

och återstoden under andra halvåret.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1935.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

21

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 januari

1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller:

Vid behandlingen i statsverkspropositionen av frågan örn anslag till socialstyrelsen

(femte huvudtiteln, punkt 2) anmälde jag, att inom departementet

förbereddes framläggande för innevarande års riksdag av förslag rörande arbetslöshetsförsäkring.

Vidare anförde jag, att förslaget rörande arbetslöshetsförsäkring

och därav föranledd utvidgning av den offentliga arbetsförmedlingen

bomme att medföra ökade kostnader för socialstyrelsen. Jag

uppskattade därvid approximativt kostnaderna under nästa budgetår för införandet

av arbetslöshetsförsäkring till 50,000 kronor och för omorganisationen

av arbetsförmedlingen till 60,000 kronor.

Jag anhåller nu att få anmäla frågan örn arbetslöshetsförsäkring till fortsatt

behandling.

Efter hemställan av mig föreslog Kungl. Maj :t i proposition nr 209 till

1933 års riksdag, att riksdagen måtte antaga vissa i propositionen innefattade

förslag, avseende införande av ett system för frivillig arbetslöshetsförsäkring.

Särskilda utskottet vid nämnda riksdag tillstyrkte i avgivet utlåtande,

nr 18, med vissa ändringar Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets utlåtande

blev med någon ändring godkänt'' av andra kammaren, under det att

första kammaren med 71 röster mot 67 avslog utskottets hemställan. Som

motivering för avslaget antog första kammaren den motivering, som innefattades

i en vid utskottets utlåtande fogad reservation av herrar Westman och

Pehrsson i Bramstorp. I berörda reservation yttrades, att Kungl. Maj:ts

förslag till arbetslöshetsförsäkring innebure, att den frivilliga arbetslöshetsförsäkringens

princip tillämpades på ett sätt, som undanröjde åtskilliga av

de vådor, varmed den frivilliga försäkringens system visat sig vara förenat.

Om förslaget likväl icke kunde tillstyrkas, vore detta beroende dels därpå att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

1933 års

proposition.

Erkända arbetslöshetskassor.

vissa viktiga frågor i förslaget enligt reservanternas mening icke kunde sägas

hava blivit lösta på ett tillfredsställande sätt, dels ock därpå att ett införande

av en arbetslöshetsförsäkring ej lämpligen borde ske under så svåra depressionstider

som för det dåvarande. I skrivelse den 27 juni 1933, nr 370, anmälde

riksdagen, att det av Kungl. Majit framlagda förslaget örn införande

av arbetslöshetsförsäkring till följd av kamrarnas skiljaktiga beslut förfallit.

Härefter har företagits en förnyad utredning till närmare belysande av

vissa av de punkter i förslaget, som blevo föremål för jämkning av utskottet

eller som åsyftades i den nyss omnämnda reservationen. Denna utredning

har verkställts i socialdepartementet med biträde av de hösten 1932 jämlikt

Kungl. Majits bemyndigande för utredning angående arbetslöshetsförsäkring

tillkallade sakkunniga. Innan jag ingår på de vid utredningen berörda frågorna,

anhåller jag att få lämna en redogörelse för det av Kungl. Maj :t till

1933 års riksdag framlagda förslaget ävensom för de viktigaste ändringar

däri, som föreslogos av särskilda utskottet, samt för vissa frågor, däri avvikande

meningar anfördes i olika vid utskottets utlåtande fogade reservationer.

Beträffande Kungl. Maj :ts förslag följer jag därvid den i utskottets utlåtande

lämnade redogörelsen. Vad angår den tidigare behandlingen i vårt land

av frågan örn arbetslöshetsförsäkring tillåter jag mig att hänvisa till den i

bilaga G vid 1933 års proposition intagna redogörelsen härför (sid. 4 ff.).

Beträffande de förändringar i lagstiftningen angående arbetslöshetsförsäkring,

som vidtagits i vissa länder under det senaste året, tillåter jag mig att hänvisa

till den sammanställning härav, vilken såsom bilaga (Bilaga A) fogats vid

detta protokoll.

Det av Kungl. Majit år 1933 framlagda förslaget, som i huvudsak överensstämmer

med det av 1932 års sakkunniga för arbetslöshetsförsäkring avgivna

förslaget, avser ett system för frivillig arbetslöshetsförsäkring, innebärande att

staten lämnar bidrag till av arbetarna själva bildade arbetslöshetskassor, som

fylla vissa i lagen givna bestämmelser och bedriva sin verksamhet i enlighet

med givna föreskrifter. De bestämmelser, som reglera kassornas verksamhet,

hava sammanställts i förslag till förordning örn erkända arbetslöshetskassor.

De ifrågasatta arbetslöhetskassorna komma att utgöra parallellföreteelser

till de statsunderstödda sjukkassorna, för vilka grunden lagts genom 1931 års

sjukförsäkringsreform. Detta gäller såväl i rättsligt hänseende som beträffande

den praktiska utformningen av''kassornas organisation. I föreningsrättsligt

hänseende innebär förslaget, att arbetslöshetskassorna skola vara registrerade

som understödsföreningar enligt lagen den 29 juni 1912 örn understödsföreningar.

De särskilda bestämmelser, som i nämnda lag meddelas för föreningar

med godkända stadgar, skola dock icke gälla för arbetslöshetskassorna.

Kassorna måste vidare för att få statsbidrag antagas till »erkända arbetslöshetskassor».

Ansökan örn antagande skall göras hos socialstyrelsen i egenskap

av tillsynsmyndighet för de erkända arbetslöshetskassorna. Socialstyrelsen

har därvid att tillse, att kassans stadgar överensstämma med de i för
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38. 23

ordningen givna bestämmelserna och i övrigt äro betryggande för medlemmarna.

I förordningen har någon annan begränsning ej gjorts med avseende å kassornas

verksamhetsområden, än att medlemmarna skola vara lönearbetare i

förordningens mening. I allmänhet väntas kassorna komma att bildas såsom

rikskassor för arbetare inom visst yrke eller viss verksamhetsgren, men det

skall ej möta hinder att bilda en kassa för arbetare vid visst företag eller för

lönearbetare, oberoende av yrket, inom visst område. Förordningen medgiver

jämväl bildandet av allmän kassa för hela landet eller viss del därav med

tillträde för alla lönearbetare.

Såsom villkor för antagande till erkänd arbetslöshetskassa har i förordningen

stadgats, att kassan skall hava minst 500 medlemmar; tillsynsmyndigheten

dock obetaget att, där särskilda omständigheter därtill föranleda, antaga kassa

med lägre medlemsantal. Vidare har tillsynsmyndigheten medgivits rätt att

vägra antagande av kassa, örn det avsedda verksamhetsområdet helt eller till

huvudsaklig del sammanfaller med verksamhetsområdet för redan erkänd arbetslöshetskassa.

De erkända arbetslöshetskassorna skola med de undantag, som angivas i

förordningen, vara öppna för alla lönearbetare inom kassans verksamhetsområde.

Sålunda får ej såsom villkor för medlemskap uppställas, att vederbörande

skola vara anslutna till viss organisation eller sammanslutning. Förordningen

upptager vissa omständigheter, som obligatoriskt skola utgöra hinder

mot medlemskap, varjämte kassorna medgivas rätt att därutöver i vissa särskilt

angivna fall utesluta från medlemskap.

Bland de obligatoriska fordringarna för rätt till medlemskap upptages

främst kravet på att vederbörande skall vara lönearbetare. Begreppet lönearbetare

har dock ej, med hänsyn till vissa svårigheter, positivt bestämts i förordningen.

I stället har det negativt bestämts, att den som är självständig

företagare skall uteslutas från medlemskap. Prövningen härav anknytes till

förhållandena under de senast förflutna tolv månaderna. För att rätt att vinna

inträde i eller kvarstå som medlem i kassan skall föreligga, får vederbörande

under nämnda tid ej hava haft ställning som självständig företagare mer än

fem månader utan att samtidigt hava mot avlöning använts till arbete för

annans räkning.

Bland de absoluta uteslutningsgrunderna upptages vidare det fall, att någon

är anställd hos viss nära anförvant. Prövningen härav skall på samma sätt,

som nyss nämnts, anknytas till förhållandena under de senast förflutna tolv

månaderna. Vidare får ingen på samma gång vara medlem i mer än en erkänd

arbetslöshetskassa. Utländsk medborgare kan ej bliva medlem i en erkänd

arbetslöshetskassa, om han ej tillhör stat, med vilken överenskommelse träffats

örn ömsesidighet.

För den händelse att en kassas verksamhetsområde är så bestämt, att medlemmarna

skola tillhöra visst yrke eller viss verksamhetsgren eller vara anställda

vid visst företag eller bosatta inom visst område, har kassan medgivits

rätt att från medlemskap utesluta de personer, som ej uppfylla sålunda före
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

skrivet villkor. Genom bestämmelser av olika slag har kassan dock förhindrats

att utesluta någon, innan viss tid förflutit, från det villkoret upphörde att

vara uppfyllt.

Örn för någon person synnerlig risk för arbetslöshet är för handen på grund

av varaktig nedsättning av arbetsförmåga, lättja, osedlig vandel, dryckenskap

eller annan dylik anledning, äger kassan rätt att utesluta honom från medlemskap.

Beslut härom skall dock omedelbart anmälas för tillsynsmyndigheten.

Vidare kunna personer, som lämna svikliga uppgifter eller icke ställa

sig till efterrättelse kassans stadgar eller av styrelsen i behörig ordning utfärdade

föreskrifter, uteslutas från medlemskap.

Kassorna kunna i sina stadgar bestämma åldersgränser för medlemmarna.

Hava sådana gränser bestämts, kan dispens härifrån endast meddelas beträffande

den övre gränsen.

Särskild bestämmelse har lämnats för att förhindra, att någon uteslutes ur

en kassa under tid, då han på grund av redan inträffad arbetslöshet är berättigad

till understöd från kassan.

I likhet med i förordningen örn erkända sjukkassor har införts en bestämmelse

örn automatiskt uteslutande av medlem, örn han efter viss tids förlopp

fortfarande häftar för avgift eller uttaxerat belopp. Den tidpunkt, då påföljden

skall inträda, har bestämts till åtta veckor efter den tid, å vilken avgiften

eller beloppet belöper, med rätt likväl för tillsynsmyndigheten att för viss kassa

bestämma denna tidpunkt senast till utgången av tjugusjätte veckan.

För att kunna bliva berättigad till understöd från en erkänd arbetslöshetskassa

måste medlem, som icke tidigare åtnjutit understöd från kassan, hava

under de närmast före arbetslöshetens inträdande förflutna trettiosex månaderna

till kassan erlagt avgifter, motsvarande minst femtiotvå veckoavgifter.

För medlem, som tidigare uppburit understöd, krävas avgifter, motsvarande

minst tjugusex veckoavgifter, under de närmast före arbetslöshetens inträdande

förflutna aderton månaderna. Vid bedömande av frågan om tiden för arbetslöshetens

inträdande skall man bortse från den tid efter sista arbetsanställningens

upphörande, som medlemmen varit sjuk eller fullgjort värnpliktstjänstgöring.

Har medlem åter på grund av eget förvållande varit avstängd från

understöd under viss tid, skall arbetslösheten anses hava tagit sin början först

vid avstängningstidens slut.

Örn medlem övergått från klass med lägre daghjälp till klass med högre daghjälp,

måste han erlägga visst antal avgifter i den högre klassen, innan den

högre daghjälpen kan utgå. Efter överenskommelse mellan kassorna, som av

tillsynsmyndigheten godkännes, kan medlem få tillgodoräkna sig avgift, som

han erlagt såsom medlem av annan erkänd arbetslöshetskassa. Vidare kan

tillsynsmyndigheten medgiva, att medlem må tillgodoräknas avgift, som erlagts

till sammanslutning för meddelande av arbetslöshetshjälp, vilken icke

antagits till erkänd arbetslöshetskassa. Denna bestämmelse innebär möjlighet

att få tillgodoräkna sig avgifter, som erlagts till någon av de nu befintliga,

till fackförbund anknutna arbetslöshetskassorna. Har sådan överenskommelse

träffats eller medgivande lämnats, skall med understöd som utgivits av kassan

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

25

likställas understöd, vilket utgivits av kassa eller sammanslutning, som överenskommelsen

eller medgivandet avser. Har medlem endast med mellantider

tillhört kassan eller sådan kassa eller sammanslutning, som nyss nämnts, må

allenast tagas i betraktande avgifter, som belöpa å tid, efter det han senast

saknade medlemsrätt i.sådan kassa eller sammanslutning. Vid prövning av

frågan om rätt till understöd kan medlem aldrig få räkna sig tillgodo andra

avgifter än som erlagts för tid, då han för annans räkning mot avlöning använts

till arbete, som icke utförts i medlemmens hem.

För att bliva berättigad till understöd måste medlem vidare hava fyllt 16 år,

vara arbetsför och oförhindrad att åtaga sig arbete samt hos organ för den

offentliga arbetsförmedlingen hava anmält sig såsom arbetssökande. Sådan

anmälan skall i regel ske varje dag, men arbetsförmedlingsanstalt äger, örn skäl

därtill föreligga, för viss dag eller visst antal dagar i varje vecka befria den

arbetslöse från anmälningsskyldighet. Örn medlem deltager i strejk eller är

föremål för lockout, kan han ej erhålla understöd. Ej heller kan understöd

utgå för dag för vilken medlem åtnjuter avlöning.

Örn en medlem i en erkänd arbetslöshetskassa frivilligt utan giltig anledning

lämnat sitt arbete eller på grund av otillbörligt förhållande skilts från arbetet

eller avvisat erbjudet lämpligt arbete, får understöd icke utgivas till honom

under fyra veckor, efter det sådant förhållande inträffat. Särskilda bestämmelser

reglera förutsättningarna för att ett erbjudet arbete skall anses

lämpligt. Prövningen härav tillkommer kassan, som äger uppställa strängare

regler än som stadgats i förordningen. Örn arbetet motsvarar arbetarens krafter

och färdigheter, är förenat med avlöning, som icke understiger den i arbetsorten

vanliga avlöningen för sådant arbete, och icke hänför sig till arbetsplats,

där arbetskonflikt råder, samt ej heller eljest särskilda omständigheter föreligga

med hänsyn till sökandens personliga förhållanden eller arbetets natur,

så skall arbetet alltid anses lämpligt. Från bestämmelsen att arbetet icke får

hänföra sig till arbetsplats, där arbetskonflikt råder, har undantag gjorts för

det fall, att konflikten i vederbörlig ordning befunnits strida mot kollektivavtal

eller lagen örn kollektivavtal. Tillsynsmyndigheten har därjämte medgivits

rätt att avgiva förklaring om att konflikt eljest är av den särskilda beskaffenhet,

att skälig anledning till arbetsvägran icke förelegat. Inom område,

där kollektivavtal råder, skall sådan förklaring äga giltighet allenast

för tid intill dess arbetsdomstolen eller, där enligt avtal tvisten må hänskjutas

till skiljemän, dessa meddelat beslut angående konflikten.

Understöd utgår i regel med ett för dag beräknat belopp, benämnt daghjälp,

men kan också utgå såsom hjälp till täckande av rese- och flyttningskostnader

för tillträdande av arbete på annan ort. Daghjälp kan utgivas i naturaförmåner.

Daghjälp skall bestämmas till belopp ej överstigande sex och i regel ej understigande

två kronor. Kassorna äga själva bestämma daghjälpens storlek

inom dessa gränser med den inskränkningen, att daghjälp aldrig får överstiga,

för familjeförsörjare fyra femtedelar och för annan medlem tre femtedelar av

den i orten vanliga arbetsförtjänsten för arbetsdag för arbetare inom samma

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

yrke ock av samma arbetsförmåga som deri arbetslöse. Såsom familjeförsörjare

skall anses den, som har försörjningsskyldighet mot make eller mot barn

eller adoptivbarn under 16 år eller som lever i gemensamt bo med och huvudsakligen

underhåller föräldrar eller adoptant. Kassorna kunna införa olika

understödsklasser för medlemmarna. För kvinnliga medlemmar och medlemmar,

vilka ännu icke uppnått viss i stadgarna angiven ålder, kan särskild understödsklass

inrättas med daghjälp under eljest föreskrivet minimum av två

kronor; dock må daghjälpen ej bestämmas lägre än till en krona.

Den omständigheten, att en medlem för sig eller sin familj åtnjuter fattigvård,

inverkar ej på daghjälpens storlek.

Örn medlem i anledning av arbetslösheten är lagligen berättigad till regelbundet

utgående understöd av annat slag än fattigvård, äga kassorna själva

bestämma, örn daghjälpen skall minskas med det belopp, som understödet utgör.

Dock må daghjälp aldrig utgivas till större belopp, än att summan av

daghjälpen och understödet icke överstiger den andel av arbetsförtjänsten, vartill

daghjälpen högst må uppgå.

Kassorna äga bestämma, att daghjälp icke får utgå till medlem, som på

grund av driftinskränkning vid det företag, där han är anställd, under varje

period örn fjorton dagar har arbete ett mindre antal dagar än vid full drift är

vanligt. Har sådan bestämmelse icke meddelats, skall dock det antal dagar

under varje period örn fjorton dagar, för vilka han eljest varit berättigad till

daghjälp, minskas med två.

Daghjälp får icke utgå till någon medlem förrän efter viss karenstid, som

kassorna själva äga bestämma. Karenstiden får dock aldrig bestämmas kortare

än till sex dagar, vilka dagar ej behöva ligga i följd utan kunna vara

fördelade under de nästföregående fjorton dagarna. Karenstiden får ej heller

överstiga tre månader. Vid beräkning av karenstid får hänsyn ej tagas till

arbetslöshet under tid, då medlem av annan orsak ej kunnat erhålla understöd.

Ny karenstid behöver ej beräknas för medlem, som är berättigad till understöd,

örn avbrott sker på grund av tillfälligt arbete för högst aderton dagar

eller på grund av sjukdom eller värnpliktstjänstgöring eller på grund av särskild

av tillsynsmyndigheten meddelad bestämmelse, därest medlemmen efter

arbetets eller hindrets upphörande omedelbart ansöker örn daghjälp.

För kassor med medlemmar inom säsongbetonade yrken eller eljest, då särskilda

omständigheter föreligga, har tillsynsmyndigheten medgivits rätt att

beträffande vissa medlemmar föreskriva längre karenstid än eljest, dock ej

över tre månader, eller förbjuda utbetalande av understöd under viss del av

året eller föreskriva uppdelande av längsta understödstiden under tolv på varandra

följande månader i två perioder, varvid ena perioden skall omfatta den

tid, under vilken arbetslöshet regelbundet förekommer.

Understödstiden har bestämts till högst 120 dagar under 52 på varandra

följande veckor. Kassorna äga bestämma kortare understödstid, dock ej under

90 dagar. Örn en kassa bestämt längre karenstid än den föreskrivna minimitiden,

kan understödstiden förlängas över 120 dagar, dock högst med den

tid, varmed karenstiden förlängts.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 88.

27

Vid framställning om daghjälp skall medlem styrka orsaken till arbetslösheten

och att han innehaft arbete under den tid, för vilken avgifter minst

skola vara erlagda. Medlemmens skyldighet härutinnan skall i allmänhet fullgöras

genom överlämnande till kassan av intyg från arbetsgivaren. Skyldighet

för arbetsgivare att utfärda sådant intyg har dock ej ansetts behöva särskilt

föreskrivas.

Erkänd arbetslöshetskassa skall upptaga fasta avgifter av sina medlemmar.

Dessa avgifter skola utgå för tid, då medlem för annans räkning mot avlöning

användes till arbete, som ej utföres i medlemmens hem, samt vara så avvägda,

att de i förening med andra inkomster förslå till föreskriven fondbildning,

utgivande av tillförsäkrat understöd och kassans övriga utgifter. Avgifterna

må ej göras olika för olika grupper av kassans medlemmar i vidare

mån än som föranledes av olika understödsrätt eller arbetslöshetsrisk. Kassorna

lia vidare rätt att upptaga särskild avgift vid inträde i kassan eller övergång

till högre understödsklass eller vid försummelse att i rätt tid erlägga fast

avgift eller uttaxerat belopp.

Erkänd arbetslöshetskassa skall som fond avsätta tillgångar av viss i

förordningen med hänsyn till kassans medlemsantal och inkomster angiven

storlek. Denna fond, till vilken överskottet å verksamheten alltid skall avsättas,

får tagas i anspråk endast i den mån inkomsterna ej förslå till täckande

av löpande utgifter. Eondens tillgångar skola redovisas på visst i förordningen

angivet sätt. I balansräkningen skall alltid som skuld upptagas

ett belopp, minst motsvarande det föreskrivna lägsta fondbeloppet. Utbetalning

av understöd får ej påbörjas, förrän tillsynsmyndigheten med hänsyn till

fondens storlek samt kassans ekonomiska ställning i övrigt lämnat medgivande

därtill.

Om kassans inkomster ej förslå till utgifterna, får, som nyss nämnts, fonden

tagas i anspråk. Därest så med hänsyn till kassans ekonomiska ställning

eller arbetslöshetens omfattning bland medlemmarna är erforderligt, må kassans

styrelse efter medgivande av tillsynsmyndigheten nedsätta daghjälpens

storlek eller minska understödstidens längd. Det eljest föreskrivna minimibeloppet

av daghjälpen eller i regel två kronor och kortaste understödstiden

eller nittio dagar må därvid underskridas. Visar det sig nödvändigt, skall

därjämte särskild uttaxering å medlemmarna tillgripas. Förutsättningarna för

vidtagande av dessa åtgärder skola finnas angivna i kassans stadgar, varför

stadgeändring icke i något fall erfordras. Minskning av understödstidens

längd och nedsättning av daghjälpens storlek skola avse jämväl dem, som vid

beslutets fattande redan voro understödsberättigade. Beslutet får ej gälla för

längre tid än till dess tillsynsmyndigheten annorlunda förordnar.

Tillsynsmyndigheten skall utse en ledamot i varje erkänd arbetslöshetskassas

styrelse liksom även en revisor. Örn en kassa har lokalavdelningar å olika

orter, skall den befogenhet, som tillkommer sammanträde med kassan, helt

utövas av valda ombud.

Tillsynsmyndigheten har erhållit vittgående befogenheter med avseende å

övervakandet av kassornas verksamhet. Sålunda är varje kassa skyldig att

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

Statsbidrag.

när som helst bereda tillsynsmyndigheten eller dess ombud tillfälle att granska

kassans räkenskaper, protokoll och övriga handlingar samt att lämna dem

tillträde till sammanträden med kassan eller dess styrelse. Örn tillsynsmyndigheten

finner anledning till anmärkning, skall tillsynsmyndigheten lämna

anvisning för kassan att inom viss tid vidtaga den åtgärd eller förändring av

kassans verksamhet, som prövas erforderlig. Ställer sig kassan ej meddelad

anvisning till efterrättelse, kan tillsynsmyndigheten återkalla antagandet eller

förklara kassan vara rätten till statsbidrag helt eller delvis för viss tid förlustig.

Om den anmärkta åtgärden innebär avvikelse från någon i lagen örn

understödsföreningar given bestämmelse, kan tillsynsmyndigheten, på sätt i

nämnda lag finnes stadgat, hos rätten eller domaren göra ansökning örn åläggande

för kassan att träda i likvidation. Tillsynsmyndigheten må dock icke

återkalla antagande utan att tillfälle lämnats kassan att å sammanträde fatta

beslut i anledning av lämnad anvisning.

Örn en kassas medlemsantal nedgått under 500 eller, i fråga örn kassa som

medgivits utöva verksamhet med lägre medlemsantal än 500, under det tal,

som tillsynsmyndigheten kan hava bestämt, åligger det kassans styrelse vid

straffansvar att därom ofördröjligen underrätta tillsynsmyndigheten. Denna

har därvid att meddela beslut, örn kassan skall få fortsätta sin verksamhet,

och i så fall fastställa ett nytt lägsta medlemsantal för kassan. Lämnas ej

sådant medgivande eller underskrides det fastställda nya talet och uppnås ej

detta åter inom tre månader, är kassan skyldig att träda i likvidation.

Besvär över beslut, som meddelats av tillsynsmyndigheten, kunna anföras

hos regeringsrätten. Har tillsynsmyndigheten meddelat beslut angående beskaffenheten

av arbetskonflikt inom område, där kollektivavtal gäller, kunna

besvär dock ej anföras över beslutet.

För att bereda tillsynsmyndigheten möjlighet att i angelägenheter rörande

de erkända arbetslöshetskassorna samråda med personer, som äga sakkunskap

beträffande arbetslöshetsfrågor, skall i enlighet med bestämmelser, som

Kungl. Majit äger meddela, utses en särskild nämnd.

Statens bidrag till de erkända arbetslöshetskassorna skall enligt förslaget

utgå dels såsom bidrag till täckande av kassornas utgifter för understöd, s. k.

daghjälpsbidrag, dels såsom bidrag till kostnaderna för kassornas förvaltning,

förvaltningsbidrag. Statsbidragsbestämmelserna intogos icke i förordningen

om erkända arbetslöshetskassor utan voro avsedda, att knytas såsom villkor

vid anslagsbeviljandet för ifrågavarande ändamål och att sedan av Kungl.

Majit sammanfattas i en särskild kungörelse.

Daghjälpsbidraget bestämmes med hänsyn dels till den genomsnittliga daghjälpens

storlek inom kassan, dels till arbetslöshetens omfattning bland medlemmarna,

uttryckt i årliga antalet understödda dagar, beräknat i förhållande

till antalet av kassans samtliga medlemmar, oavsett om de under året

varit arbetslösa eller icke. I kungörelsen är avsett att angivas, huru många

procent av hela kostnaden bidraget skall utgöra vid olika kombinationer av

daghjälpsbelopp och antalet understödda dagar per medlem och år.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

29

Förslaget innebar, att de försäkrade själva skulle finansiera så stort antal

understödda dagar i förhållande till medlemsantalet, som motsvarade det genomsnittliga

daghjälpsbeloppet i kronor minskat med en halv. överstiger

antalet understödda dagar per medlem den sålunda i relation till det genomsnittliga

daghjälpsbeloppet fixerade gränsen, skall daghjälpsbidrag börja utgå,

till en början med en relativt liten del av hela kostnaden men därefter växande

intill 21 understödda dagar per medlem och år. Bidraget har vid denna gräns

bestämts till 75 % av hela kostnaden vid en daghjälp av två kronor och 40 %

av hela kostnaden vid en daghjälp av sex kronor. Med utgångspunkt härifrån

har i utkastet till kungörelse sammanställts en tabell, utvisande daghjälpsbidragets

storlek i procent av hela kostnaden för understöd vid olika antal understödda

dagar per medlem och en genomsnittlig daghjälp av 2 kr., 2: 25 kr.,

2:50 kr. o. s. v. till och med sex kronor. Daghjälpsbidraget skall uträknas

särskilt för varje understödsklass inom kassan.

Förvaltningsbidraget utgår för kalenderår dels med två kronor för varje

årsmedlem i kassan, dels med belopp motsvarande vad under året utgivits

i arvode till styrelseledamot och revisor, som utsetts av tillsynsmyndigheten.

Statsbidraget utbetalas årsvis i efterskott, med rätt för kassa att efter varje

kvartals slut erhålla utbetalning intill tre fjärdedelar av det bidrag, som skäligen

kan antagas belöpa å kvartalet.

Som följd av att de blivande erkända arbetslöshetskassorna skola vara registrerade

såsom understödsföreningar erfordras vissa formella ändringar i

lagen örn understödsföreningar. Förslag härom framlades i propositionen.

I särskild proposition, nr 210, till 1933 års riksdag framlade Kungl. Majit

förslag till lag örn ändrad lydelse av 1 § lagen örn försäkringsavtal. Förslaget

innebar, att ifrågavarande lag ej skulle äga tillämpning å de blivande erkända

arbetslöshetskassorna.

I särskild proposition, nr 213, till 1933 års riksdag framlade Kungl. Majit

förslag till lag örn offentlig arbetsförmedling. Förslaget innebar en med hänsyn

till arbetslöshetsförsäkringen betingad betydande utvidgning av den offentliga

arbetsförmedlingen, så att dess organisation komme att överspänna hela

riket.

I propositionen nr 214 till 1933 års riksdag föreslog Kungl. Majit, att inom

socialstyrelsen skulle upprättas en byrå, som bland annat skulle hava att fullgöra

den socialstyrelsen enligt förslaget åliggande tillsynsskyldigheten över de

erkända arbetslöshetskassorna och den offentliga arbetsförmedlingen.

Såsom ett led i det i propositionen nr 209 till 1933 års riksdag framlagda

förslaget ingingo arbetsgivarbidrag, avsedda att användas till bestridande av

statens omkostnader för de erkända arbetslöshetskassorna och den offentliga

arbetsförmedlingen. Bestämmelserna härom hade sammanförts i en särskild

lag.

Ändringar i

lagen om

understödsföreningar.

Ändring i

lagen om

försäkringsavtal.

Den offentliga

arbetsförmedlingen,

Den centrala

organisationen.

Arbetsgivar
bidrag.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majlis proposition nr 38.

Förslaget innebar, att av alla arbetsgivare med minst tio årsarbetare —

utom staten och kommunerna samt innehavare av vissa anstalter för yrkesutbildning

■—- skulle, oberoende av örn dessa arbetare vore försäkrade eller ej,

uttagas avgifter med tre kronor för varje årsarbetare. Då antalet årsarbetare

hos dessa arbetsgivare år 1929 beräknats till 927,000 komme härigenom,

med hänsyn även tagen till att icke alla avgifter kunde väntas inflyta, summan

av avgifterna att uppgå till omkring 2,700,000 kronor för år.

Uppbörden av avgifterna skulle ombesörjas av den försäkringsinrättning, i

vilken arbetarna vore försäkrade jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall

i arbete. Sådan försäkringsinrättning hade jämväl att besluta, huruvida arbetsgivare,

vars arbetare där vore försäkrade, vore avgiftspliktig, samt att i

förekommande fall bestämma avgiftens belopp, över beslut av försäkringsinrättning

uti hithörande frågor kunde besvär anföras hos försäkringsrådet.

I enlighet med särskilt förslag till förordning skulle de avgifter, vilkas

uppbörd riksförsäkringsanstalten hade att ombesörja, uppbäras i samband med

avgifterna för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen örn försäkring

för olycksfall i arbete. Vidare föreslogs viss ändring i den angående

uppbörd av sistnämnda avgifter gällande förordningen.

Sådant ömsesidigt försäkringsbolag, som omförmäles i 4 § i lagen om försäkring

för olycksfall i arbete, ålades enligt förslaget att varje år före den

1 september till statskontoret inbetala ett belopp, motsvarande de avgifter,

vilkas uppbörd bolaget skolat ombesörja. Till bestridande av kostnaderna för

uppbörden samt för täckande av förlust till följd av försummad avgiftsbetalning

ägde sådant bolag av de avgiftspliktiga arbetsgivarna uttaga så stort

belopp, som skäligen kunde anses belöpa på envar av dem.

Det avgiftsbelopp, som för varje år beräknades inflyta, skulle upptagas i

riksstaten på sådant sätt, att så stor del av det beräknade inkomstbeloppet, som

erfordrades till täckande av kostnaderna för den offentliga arbetsförmedlingen,

anvisades som anslag för detta ändamål, dock med iakttagande av den begränsningen,

att högst två tredjedelar av det beräknade avgiftsbeloppet härför disponerades.

Den återstående delen av avgiftsbeloppet — alltså minst en tredjedel

— skulle anvisas som anslag för avsättning till en särskild fond. Denna

skulle användas till bestridande av förvaltningskostnaderna för de erkända

arbetslöshetskassorna samt, i den mån medlen funnes därtill förslå, enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande i varje särskilt fall, till åtgärder för utveckling

av den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen.

Kostnadsbe- Kostnaderna för ett fullt genomfört förslag i enlighet med propositionen till

rakning. 1933 års riksdag beräknades där med utgångspunkt från de inverkande faktorerna,

sådana de då kunde uppskattas, komma att uppgå till följande belopp:
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 88. 31

Kostnader i miljoner kronor belöpande å

Stats-

verket

Landsting

och vissa

städer

Arbets-

givarna

De för- säkrade

Summa

Daghjälpsbidrag till försäkringen .

.... 15,5

—

—

17,7

33,2

Förvaltningsbidrag till försäkringen

.... 0,5

—

0,9

—

1,4

Arbetsförmedlingen........

.... —

0,9

1,8

—

2,7

Socialstyrelsen..........

.... 0,2

—

—

—

0,2

Summa 16,2

0,9

2,7

17,7

37,5

För försäkringens genomförande räknades med en övergångstid av fyra år,

vilket innebar, att statens utgifter först under år 1938 skulle kunna komma

att uppgå till det ovan angivna beloppet. För budgetåret 1933/1934 beräknades

statens utgifter för statsbidrag och anordningar för försäkringens genomförande

komma att uppgå till 50,000 kronor.

Beträffande frågan örn utgivande av understöd under pågående arbetskonflikt

innebar Kungl. Maj:ts förslag, att endast de, som deltoge i strejk

eller lockout, skulle vara avstängda från understöd. Utskottet föreslog härutöver,

att understöd icke heller skulle få utgivas till den, som eljest blivit

arbetslös i anledning av konflikten och vilkens löne- och anställningsvillkor

skäligen kunde antagas röna inverkan av densamma. Vidare föreslog utskottet,

att tillsynsmyndigheten över de erkända arbetslöshetskassorna skulle

äga meddela närmare bestämmelser angående tillämpningen av de givna reglerna.

I fråga örn det antal avgifter, som skulle vara erlagda, för att rätt till

understöd från erkänd arbetslöshetskassa skulle föreligga för en medlem,

innebar Kungl. Maj:ts förslag, att en medlem, som icke tidigare uppburit

understöd från kassan, skulle hava erlagt avgifter, motsvarande minst femtiotvå

veckoavgifter, under de närmast före arbetslöshetens inträdande förflutna

trettiosex månaderna. För att medlem, som tidigare uppburit understöd

från kassan, skulle bliva understödsberättigad krävdes, att han för tid

under de närmast före arbetslöshetens inträdande förflutna aderton månaderna

skulle hava erlagt avgifter, motsvarande minst tjugosex veckoavgifter.

Utskottets förslag på denna punkt innebar en tillbakagång till det av 1932

års sakkunniga för arbetslöshetsförsäkring avgivna förslaget eller att för

understöd från kassan skulle första gången krävas femtiotvå avgifter under

tjugofyra månader och därpå följande gånger tjugosex avgifter under tolv

månader.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag voro bestämmelserna örn statsbidrag till de

erkända arbetslöshetskassorna avsedda att knytas såsom villkor vid anslagsbeviljandet

för ifrågavarande ändamål och att sedan av Kungl. Majit sammanfattas

i en särskild kungörelse. Utskottet föreslog i stället, att villkoren

örn statsbidrag skulle meddelas i en av Kungl. Majit och riksdagen gemensamt

antagen förordning.

Kungl. Majits förslag om införande av skyldighet för vissa arbetsgivare

Särskilda

utskottet

1933.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

Reservationer

vid

utskottets

utlåtande.

Departe
ments
chefen.

att utgiva bidrag till bestridande av statens omkostnader för de erkända arbetslöshetskassorna

och den offentliga arbetsförmedlingen avstyrktes av utskottet.

I herrar Westmans och Pehrssons i Bramstorp förut omförmälda reservation,

som godkändes av första kammaren, omnämnas vissa frågor i förslaget,

vilka enligt reservanternas mening ej lösts på ett tillfredsställande sätt. Dessa

frågor voro förhållandet till fattigvården, avgränsningen av de s. k. självständiga

företagarna och behandlingen av hemarbetarna.

I särskilda vid utskottets utlåtande fogade reservationer av herr Trygger

m. fl. och herr Hamrin m. fl. anfördes avvikande meningar i fråga örn stadgandet

angående erbjudet arbetes lämplighet med hänsyn till lönens storlek.

Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt innebar, att erbjudet arbete skulle

anses lämpligt bland annat under förutsättning, att det vore förenat med avlöning,

som icke understege den i arbetsorten vanliga avlöningen för sådant

arbete. I reservationerna hemställdes, att som villkor för arbetes lämplighet

skulle gälla, att arbetet vore förenat med avlöning, som prövades vara skälig

i förhållande till i arbetsorten förekommande avlöning för sådant arbete.

I den av herr Trygger m. fl. avgivna reservationen yrkades vidare, att arbete,

vilket anordnats som statligt eller statskommunalt reservarbete, skulle

oavsett lönens storlek anses som lämpligt arbete. Därjämte hemställdes i

samma reservation, att bestämmelserna örn utgivande av understöd vid arbetskonflikt

skulle avfattas i nära anslutning till de för den statsunderstödda

arbetslöshetshjälpen då gällande konfliktdirektiven. Dessa reservanter ansågo

vidare, att de s. k. hemarbetarna borde medgivas rätt att erlägga avgifter

till erkänd arbetslöshetskassa och att tillgodoräkna sig avgifterna för

rätt till understöd. I fråga om maximeringen av daghjälp från erkänd arbetslöshetskassa

i det fall, att medlem i anledning av arbetslöshet vore lagligen

berättigad till regelbundet utgående understöd av annan beskaffenhet

än fattigvård, innebar Kungl. Maj:ts förslag, att daghjälp finge utgivas till

medlemmen allenast i den mån understödet icke uppginge till den andel av

arbetsförtjänsten, som daghjälpen högst finge motsvara. I nyssnämnda reservation

hemställdes, att daghjälpen i dylikt fall ytterligare skulle begränsas

att utgå endast i den mån understödet icke uppginge till vad medlem

högst kunde uppbära i daghjälp, d. v. s. sex kronor.

Vid ett förnyat övervägande av frågan om arbetslöshetsförsäkring har jag

icke funnit de mot en dylik försäkring framförda invändningarna böra föranleda

ändring i den ståndpunkt jag förra året intog. Med stöd jämväl av

de vid den förnyade utredningen vunna resultaten finner jag mig därför böra

tillstyrka, att förslag örn införande av arbetslöshetsförsäkring enligt ett frivilligt

system ånyo underställes riksdagens prövning. I det väsentliga har

jag därvid funnit mig böra vidhålla det i föregående års proposition framlagda

förslaget. Jag anser mig emellertid böra särskilt behandla samtliga de frågor,

beträffande vilka delade meningar kommit till uttryck i utskottsutlåtandet

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

33

föregående år. Jag anhåller nu att få övergå härtill. Vad beträffar förslaget

i övrigt tillåter jag mig att hänvisa till propositionen nr 209 till 1933 års

riksdag.

Viss tids av giftsbetalning för rätt till understöd.

I och för utrönande av effektiviteten av en arbetslöshetsförsäkring verkställde

1932 års sakkunniga för arbetslöshetsförsäkring efter erhållet bemyndigande

under hösten 1932 en undersökning beträffande arbetslöshetsförhållandena

inom metallindustri- samt grov- och fabriksarbetareförbunden. Vid

undersökningen förutsattes, att villkoren för erhållande av understöd vore desamma,

som innehölles i 1928 års förslag till obligatorisk försäkring, ävensom

att försäkringen trätt i kraft den 1 januari 1928. Undersökningen genomfördes

beträffande metallindustriarbetareförbundet för åren 1929—1931 och för

grov- och fabriksarbetareförbundet för åren 1929—1930. Redogörelse för undersökningen

och de därvid vunna uppgifterna finnes fogad som bilaga vid

den av de sakkunniga i januari 1933 avgivna promemorian. (Bilaga G till 1933

års proposition nr 209.)

Enligt det av de sakkunniga framlagda förslaget erfordrades, för att rätt till

understöd från erkänd arbetslöshetskassa skulle föreligga för en medlem, som

icke tidigare uppburit understöd från kassan, att han för tid under de närmast

före arbetslöshetens inträdande förflutna tjugufyra månaderna till kassan erlagt

avgifter, motsvarande minst femtiotvå veckoavgifter. För att medlem,

som tidigare uppburit understöd från kassan, skulle bliva understödsberättigad

krävdes, att han under de närmast före arbetslöshetens inträdande förflutna

tolv månaderna till kassan erlagt avgifter för en tid, motsvarande minst tjugusex

veckoavgifter. Därest medlem övergått från klass med lägre daghjälp till

klass med högre daghjälp, skulle den högre daghjälpen icke få utgivas till

honom, såvida icke summan av hans under nyss angivna förutsättningar och

tid erlagda avgifter minst motsvarade summan av femtiotvå respektive tjugusex

avgifter i den högre klassen, varjämte han efter övergången alltid måste

hava erlagt minst tjugusex respektive tretton avgifter i den högre klassen.

I propositionen till 1933 års riksdag föreslogs sådan ändring i nu nämnda

villkor, att för rätt till understöd från kassan skulle första gången krävas

femtiotvå veckoavgifter under trettiosex månader och därpå följande gånger

tjugusex avgifter under aderton månader. Motsvarande ändring föreslogs i

bestämmelserna om understödsrätt efter övergång från klass med lägre daghjälp

till klass med högre daghjälp.

I motiveringen för ifrågavarande ändringar framhöll jag till en början, att

bestämmelserna örn att visst antal avgifter skulle hava erlagts under viss

tid, för att rätt till understöd skulle förefinnas, hade till huvudändamål att

bidraga att skapa en fast grundval för kassornas ekonomi ävensom att på ett

effektivt sätt avskilja alla, som under en större del av året hade ställning

såsom självständiga företagare. Jag anförde därefter vidare bland annat:

»Det är emellertid uppenbart, att de av de sakkunniga — i anslutning till

1928 års förslag — utarbetade bestämmelserna på ett synnerligen restriktivt

Bihang till riksdagens protokoll 193-t. 1 sami. Nr 38. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

sätt komma att avskära stora grupper av de försäkrade från att komma i åtnjutande

av försäkringens förmåner. Såsom framgår av den genom de sakkunnigas

försorg inom grov- och fabriksarbetareförbundet samt metallindustriarbetareförbundet

verkställda undersökningen, skulle för det förstnämnda

förbundets del -— även örn man bortser från sockerbrukens kampanjarbetare

och torvindustriens arbetare — ej mindre än 65 respektive 61 procent av antalet

arbetslösa veckor under åren 1929 och 1930 hava blivit diskvalificerade från

understöd enbart på grund av att 26 veckoavgifter ej erlagts under det närmast

före arbetslöshetens inträdande förflutna året. För metallindustriarbetareförbundets

del äro motsvarande siffror 54 och 42 procent. Det är under sådana

omständigheter tydligt, att man måste ställa sig betänksam inför konsekvenserna

av de föreslagna reglerna.

Det har varit med full avsikt, som försäkringen begränsats till att avse endast

ett visst bestämt område av den samlade arbetslösheten. Denna begränsning

kan emellertid ej få drivas för långt; det är då fara värt, att försäkringen

ej längre försvarar sin plats i ett arbetslöshetsprogram. Ur skilda synpunkter

anser jag det därför vara lyckligt, örn bestämmelserna på denna punkt

något uppmjukas, även örn detta komme att medföra ökade avgifter för de

försäkrade. Rimlig hänsyn synes mig även böra tagas till den å arbetarhåll,

enligt vad som framgår av yttrandena, allmänna opinionen i frågan.

Jag har därför med utgångspunkt från det av de sakkunniga sammanbragta

materialet i nyssnämnda två fackförbund låtit verkställa en undersökning

angående den verkan på försäkringens effektivitet, som skulle ernås genom

att förevarande villkor omlades så, att för rätt till understöd första gången

från en erkänd arbetslöshetskassa krävas 52 erlagda avgifter under de närmast

före arbetslöshetens inträdande förflutna tre åren och för rätt till understöd

därpå följande gånger krävas 26 avgifter under ett och ett halvt år

före arbetslöshetens inträdande. Den över denna undersökning upprättade

promemorian är såsom bilaga (bilaga H) fogad till propositionen.

Vad först angår huvudvillkoret eller att för rätt till understöd andra och

följande gånger från en erkänd kassa skulle fordras 26 erlagda avgifter under

ett och ett halvt år i stället för, såsom enligt sakkunnigförslaget, under ett år,

giver undersökningen vid handen, att för metallindustriarbetareförbundets del

en stegring i försäkringens effektivitet skulle äga rum med omkring 20 procent

eller från 37.2 till 44.6 procent. För grov- och fabriksarbetareförbundet

skulle stegringen uppgå till 35 procent eller från 27 till 36.5 procent.

Verkan på försäkringens effektivitet genom en utsträckning från två till

tre år av kravet på 52 erlagda avgifter, för att medlem första gången skulle

bliva berättigad till understöd, har på grund av materialets beskaffenhet endast

kunnat beräknas för metallindustriarbetareförbundet. Resultatet skulle

för järnbruksarbetarna bliva en stegring med 54 procent eller från 26 till 39.9

procent.

De erhållna resultaten, som väl i stort sett torde kunna anses signifikativa

för försäkringsklientelet i allmänhet, giva alltså vid handen, att en betydande

ökning i försäkringens effektivitet erhålles genom att till tre respektive ett

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 88.

35

och ett halvt år utsträcka den tid, inom vilken det fastställda antalet avgifter

skall hava erlagts. Då, såsom framgår av det nyss anförda, denna ökning av

effektiviteten nås, utan att själva försäkringssystemet rubbas, vill jag för min

del förorda en ändring i sådant avseende.

Jag har särskilt övervägt lämpligheten av att, i stället för att utsträcka

tiden, bibehålla två, respektive ett år och i stället sänka antalet avgifter till

40 respektive 20. Även då skulle man ernå en ökning i effektiviteten av ungefärligen

samma storleksgrad som vid den här ifrågasatta utsträckningen av

tiden. Man skulle i sådant fall även undvika, att den tid, inom vilken avgifterna

skulle få erläggas, fastställdes till en del av ett år. Detta måste nämligen

för säsongyrkenas del föra med sig vissa variationer för de enskilda medlemmarna,

beroende på vid vilken tidpunkt arbetslösheten inträffar. Härvidlag

finnes dock ingen möjlighet att beräkna verkningarna, enär man ej kan

förutsäga, vilka inskränkande bestämmelser för de olika säsongyrkena, som

kunna komma att meddelas av tillsynsmyndigheten.

Det är således tydligt, att man torde kunna välja vilken som helst av de

båda vägarna och ernå samma resultat. Då jag, som nyss nämnts, stannat för

att förorda en utsträckning av tiden, beror detta närmast därpå, att det synes

önskvärt, att rätt till understöd icke i något fall kan inträda förrän efter ett

års medlemskap, motsvarande 52 erlagda veckoavgifter.

Det har icke förbisetts, att en utsträckning av tiden för erläggande av avgifterna

på sätt här ifrågasatts kan under särskilda förhållanden medföra

icke önskvärda påföljder med hänsyn till understödsrätten. Då det emellertid

torde röra sig örn undantagsfall samt en jämkning av bestämmelserna med hänsyn

därtill visat sig leda till ojämnheter i andra avseenden, har jag ansett det

anmärkta förhållandet icke böra föranleda någon åtgärd.»

Vid beräkningen av den ökning i kostnaderna, som den föreslagna förändringen

i understödsvillkoren skulle medföra, utgick jag från att försäkringens

effektivitet och därmed även antalet understödda dagar per medlem genomsnittligen

skulle komma att ökas med 25 procent. Jag framhöll, att de sammanlagda

kostnaderna för försäkringen givetvis komme att ökas i motsvarande

grad, men att en liknande slutsats icke kunde dragas beträffande statsbidraget.

För den händelse antalet understödda dagar per medlem och år vore

mindre än 21, komme statsbidraget att ökas mer än 25 procent, enär bidraget

utgår med en relativt större del av den sammanlagda kostnaden ju större antalet

understödda dagar per medlem är. Skulle åter antalet understödsdagar

per medlem redan på grund av bestämmelserna i de sakkunnigas förslag komma

att närma sig 21 eller överstiga detta antal, komme en ökning av försäkringens

effektivitet icke att medföra någon höjning av statsbidraget. Hela ökningen

måste i detta fall bäras av de försäkrade.

Jag beräknade, att kostnaden för statens daghjälpsbidrag vid en fullt utbyggd

försäkring komme att stegras med 2.7 miljoner kronor eller från 12.8

miljoner kronor till 15.5 miljoner kronor. Kostnaden för de försäkrade komme

samtidigt att stiga med 3.0 miljoner kronor eller från 13.8 miljoner kronor

till 17.7 miljoner kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Särskilda utskottet hemställde, att riksdagen måtte med ändring av Kungl.

Maj:ts förslag godkänna vad 1932 års sakkunniga på denna punkt föreslagit.

Utskottets yttrande i frågan är av följande lydelse:

Den av departementschefen verkställda kostnadsberäkningen giver vid handen,

att ifrågavarande utsträckning av den tid, inom vilken föreskrivet antal

avgifter skola vara erlagda, för såväl de försäkrade som för staten komme

att medföra en mycket betydande kostnadsökning. Hedan ur ekonomiska synpunkter

måste således betänkligheter göra sig gällande emot ett bifall till

Kungl. Maj:ts förslag. Framför allt måste emellertid försäkringen förlora

mycket av sin stadga genom att den utsträckes till personer, som behöva så

lång tid som tre år för att erlägga 52 veckoavgifter. Därigenom skulle i försäkringen

kunna inlemmas personer, som under flera år tillbaka övervägande

delen av tiden varit arbetslösa och som rimligen ej kunna räknas till de försäkringsbara

fallen. Den begränsning till visst verksamhetsområde, som man, i enlighet

med vad utskottet förut anfört, principiellt bör eftersträva för försäkringen,

bleve härigenom redan från begynnelsen på ett betänkligt sätt uppmjukad.

Vidare skulle den önskade verkan av bestämmelserna, som består i

ett effektivt frånskiljande av de självständiga företagarna, enligt utskottets

förmenande till stor del försvinna.

Härtill kommer ytterligare en omständighet, som av utskottet måste tillmätas

betydelse. Genom att enligt förslaget den tid, inom vilken vid förnyad

ansökan örn understöd visst antal avgifter skola vara erlagda, gjorts längre än

den tid, inom vilken en viss längsta understödst^ bestämts, kunna samma

avgifter komma att beräknas för åtnjutande av två hela understödsperio.der.

Utskottet vill härutinnan hänvisa till följande exempel. Örn en medlem i en

erkänd arbetslöshetskassa, efter att i en följd hava erlagt 52 avgifter, blir

arbetslös, kan han, därest förutsättningarna i övrigt föreligga, efter intjänad

karenstid, vilken antages utgöra sex dagar, erhålla understöd i 120 dagar.

Under återstående delen av de 52 veckor, som tagit sin början första understödsdagen,

må han trots fortsatt arbetslöshet ej uppbära daghjälp. Men det

kräves ej mera än att han under ifrågavarande 52 veckor har arbete så lång

tid, som motsvarar en karensperiod, d. v. s. sex dagar, för att han efter understödsårets

utgång och en karensperiod ånyo skall vara berättigad till understöd

under 120 dagar. Den tid, inom vilken de 26 avgifter skola vara erlagda,

vilka erfordras för att medlemmen åter skall kunna erhålla understöd, utgör

nämligen aderton månader, och därav följer att i ytterlighetsfallet ej mindre

än 25 avgifter, som erlagts före den förra understödsperioden, komma att ånyo

beräknas för erhållande av understöd.

Departementschefen har icke förbisett, att sådana fall kunna inträffa, men

förklarat sig anse, att dylika icke önskvärda påföljder av avgiftstidens utsträckning

torde kunna betraktas som undantagsfall. Utskottet håller däremot

före, att sådana fall kunna inträffa ganska ofta. Om en fabrik, som är

belägen i en mindre ort, måste stängas, förflyter säkerligen ej sällan avsevärd

tid, innan arbetarna kunna erhålla ny anställning. Ett tillfälligt arbete under

några veckor torde de flesta arbetarna dock kunna påräkna, och i sådana fall

inträffar just den situation, som utskottet ovan sökt exemplifiera.

Såsom departementschefen jämväl anfört, skulle en jämkning av bestämmelserna

i syfte att förebygga sådana påföljder av en utsträckning av avgiftstiden

leda till ojämnheter i andra avseenden. Utskottet vill därför uttala, att, örn

en uppmjukning av de utav 1932 års sakkunniga föreslagna avgiftsbestämmelserna

över huvud anses böra ske, denna bör verkställas genom att antalet avgifter,

som skola vara erlagda under två respektive ett års tid, minskas. Av

förut angivna skäl anser utskottet emellertid, att en ändring av de utav de

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88. 37

sakkunniga i förevarande hänseende föreslagna bestämmelserna icke bör

göras.

I detta läge ansåg jag det vara lämpligt att till komplettering av den utav

1932 års sakkunniga tidigare verkställda undersökningen av en arbetslöshetsförsäkrings

effektivitet företaga vissa nya undersökningar. Avsikten härmed

var främst att erhålla nytt material för vinnande av en jämförelse mellan de

skilda förslagen till bestämmelser örn avgiftsbetalning. Då vidare det föreliggande

förslaget till försäkring i flera avseenden avveke från 1928 års förslag,

skulle en ny undersökning, som givetvis borde utgå från föreliggande

förslag, lämna ett tillförlitligare material till bedömande av effektiviteten.

Slutligen skulle man, genom att utsträcka undersökningen jämväl till år 1932

och första halvåret av år 1933, få möjlighet att belysa försäkringens verkningar

under en långvarig krisperiod.

Undersökningarna, vilka verkställdes genom 1932 års sakkunniga, utfördes

så, att dels det vid de sakkunnigas hösten 1932 verkställda undersökning vunna

materialet i anslutning till vad som anförts i utskottets utlåtande underkastades

kompletterande bearbetning till belysande av en försäkrings effektivitet

därest antalet avgifter, som skulle krävas för rätt till understöd, minskades

till 40 och 20 under två respektive ett år, dels ock arbetslöshetsförhållandena

i ett nytt fackförbund, nämligen träindustriarbetareförbundet, undersöktes

med utgångspunkt från föreliggande förslag till försäkring.

Den över undersökningarna upprättade promemorian är såsom bilaga (Bilaga

B) fogad till detta protokoll.

Som jag förut omnämnt, grundade sig 1932 års undersökning beträffande

arbetslöshetsförhållandena inom metallindustri- samt grov- och fabriksarbetareförbunden

på 1928 års förslag till obligatorisk försäkring. Den för undersökningen

viktigaste skillnaden mellan 1928 års förslag till obligatorisk försäkring

och 1933 års propositionsförslag är följande. Enligt förstnämnda förslag

skulle det antal avgifter, som fordrades för understödsrätt, vara erlagda inom

viss tid före början av det kvartal, under vilket arbetslösheten inträffade.

Under hela den tid, som arbetslösheten varade, skulle vid varje kvartalsskifte

ånyo undersökas, huruvida villkoret om erlagda avgifter vore uppfyllt med

hänsyn till då förfluten tid. Av denna orsak måste det ofta komma att inträffa,

att understödsrätten avklipptes under löpande arbetslöshet, oaktat

medlemmen ännu icke uppburit understöd under den medgivna längsta tiden.

Enligt 1933 års propositionsförslag åter skulle villkoret örn erlagda avgifter

endast prövas vid arbetslöshetens början med hänsyn till viss då förfluten tid.

Om understödsrätt då förelåge, bibehölles densamma under hela arbetslöshetsfallet

med begränsning i stort sett allenast genom bestämmelsen om maximering

av understödstiden.

Vid den kompletterande bearbetningen av det vid 1932 års undersökning

beträffande metallindustri- samt grov- och fabriksarbetareförbunden vunna

materialet jämfördes en arbetslöshetsförsäkrings effektivitet, mätt i antalet

understödda veckor i förhållande till hela antalet arbetslösa veckor, med hänsyn

till tre olika alternativ för villkoret beträffande viss tids avgiftsbetalning,

Departe
mentschefen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

nämligen 26 avgifter under 4 kvartal, 26 avgifter under 6 kvartal och 20 avgifter

under 4 kvartal. Vidare undersöktes effektiviteten, så långt materialets

beskaffenhet medgav detta, vid en fördubbling av såväl antalet avgifter som

tiden. Beträffande de erhållna resultaten hänvisar jag till den å sid. 94 i promemorian

över undersökningen intagna tabellen. I stort sett torde man kunna

säga, att alternativen 20 avgifter under 4 kvartal och 26 avgifter under 6 kvartal

visade sig vara lika effektiva. Skillnaden synes vara, att det förstnämnda

alternativet är något mera effektivt under år 1929 eller med andra ord under

bättre tider, medan det sistnämnda alternativet överväger under år 1931, som

representerar ett krisår. Dessa båda alternativ äro för grov- och fabriksarbetareförbundets

del omkring 30 procent och för metallindustriarbetareförbundets

del mellan 12 och 15 procent effektivare än alternativet 26 avgifter på 4 kvartal.

För samtliga alternativ ökas — alltjämt relativt taget — effektiviteten,

då krisen sätter in. Beträffande alternativet 26 avgifter på 6 kvartal blir

effektivitetsökningen större, ju längre in i krisen man kommer.

Vid undersökningen av arbetslöshetsförhållandena inom träindustriarbetareförbundet

var utgångspunkten, som jag nyss nämnt, föregående års propositionsförslag.

En på detta förslag grundad försäkrings effektivitet undersöktes

med hänsyn till de tre alternativ beträffande villkoret i fråga om avgiftsbetalning,

som föreligga i sakkunnigförslaget, propositionen och det i propositionen

diskuterade alternativet 20 avgifter under 12 månader. För vinnande

av en jämförelse med den tidigare undersökningen undersöktes dessutom effektiviteten

av en försäkring enligt 1928 års förslag till obligatorisk försäkring

med 26 avgifter under de 4 nästföregående kalenderkvartalen. I samtliga fall

antogs, att försäkringen trätt i kraft den 1 januari 1928. Effektiviteten av de

fyra olika alternativen undersöktes för åren 1929—1932 samt för första halvåret

av 1933. Arbetslösheten inom förbundet stegrades mycket starkt under

denna tid och kulminerade första kvartalet 1933 med 45.1 procent. Beträffande

de erhållna siffrorna över effektiviteten hänvisar jag till den å sid. lil i promemorian

över undersökningen intagna tabellen. Försäkringens effektivitet för

hela den undersökta tidsperioden är i genomsnitt cirka 32 procent beträffande

1928 års förslag till obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, 36 procent beträffande

sakkunnigförslaget samt 40 procent beträffande såväl propositionsförslaget

som propositionens alternativ. Trots den skiftande omfattningen av arbetslösheten

avvika effektivitetssiffrorna för olika år icke nämnvärt från dessa medeltal.

Såsom naturligt är, framträder dock en tendens till minskad absolut effektivitet

sedan depressionen fortgått en längre tid. Sålunda sjunker effektiviteten

vid en jämförelse mellan första halvåret 1932 och första halvåret 1933 från

cirka 39 till 30 procent beträffande 1928 års förslag, från 44 till 36 procent i

fråga om sakkunnigförslaget samt från 48.5 till 41 procent enligt propositionens

alternativ. Beträffande propositionsförslaget är minskningen relativt

liten, i det att effektiviteten blott nedgår från 49 till 45 procent. Att propositionsförslaget

är uthålligast under en depression sammanhänger med

den enligt detta alternativ långa tid, för vilken erlagda avgifter få tillgodoräknas.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

39

Ett synnerligen viktigt resultat av undersökningen är, att 1932 års sakkunnigförslag

visade sig vara i genomsnitt 12 procent effektivare än 1928 års

förslag till obligatorisk försäkring, trots att antalet avgifter och inbetalningstiderna

äro desamma för båda förslagen. Orsaken härtill är uppenbarligen

omläggningen av villkoret i fråga om avgiftsbetalning till att endast avse tiden

före arbetslöshetens början.

I fråga örn propositionsförslaget och propositionens alternativ visade sig

effektiviteten komma att ligga ungefär 25 procent över 1928 års förslag till

obligatorisk försäkring.

Säsongvariationerna i arbetslösheten påverka effektiviteten på i stort sett

samma sätt beträffande de skilda alternativen. Effektiviteten är sålunda

högst under första kvartalet samt faller under andra och tredje kvartalen för

att sedan åter stegras under fjärde kvartalet. Denna samstämmighet i utvecklingen

gav sig även tydligt till känna vid 1932 års undersökning. Särskilt anmärkningsvärt

är, att beträffande propositionsförslaget och det i propositionen

diskuterade alternativet kurvorna för effektivitetens kvartalssiffror så

gott som sammanfalla ända till årsskiftet 1932—1933.

Beträffande de vid undersökningarna i övrigt vunna resultaten hänvisar jag

till den däröver upprättade promemorian.

Genom de verkställda nya undersökningarna har man vunnit ett betydelsefullt

material för bedömande av en arbetslöshetsförsäkrings effektivitet vid

olika alternativ beträffande avgiftsbetalningar. Vidare hava verkningarna av

en försäkring kunnat studeras under en synnerligen svårartad och i tiden långt

utdragen depression.

Den beträffande träindustriarbetareförbundet företagna undersökningen har

i stort sett bekräftat den bild av försäkringens verkningar, som erhölls vid

1932 års undersökning beträffande metallindustri- samt grov- och fabriksarbetareförbunden.

Det måste betecknas som tillfredsställande, att försäkringens effektivitet

håller sig tämligen stabil även under en långvarig krisperiod. Detta är givetvis

beroende på att en icke obetydlig omsättning försiggår bland de arbetslösa

under kristiden. Vilket alternativ beträffande avgiftsbetalningen, som man än

väljer, är det tydligt, att försäkringen enligt förslaget kan övertaga en betydande

del av det allmännas hjälpverksamhet emot arbetslösheten jämväl under

utpräglade kriser. Då de försäkrade själva komma att bära över hälften av

kostnaderna för försäkringen, kan denna därigenom komma att innebära en

stor lättnad i det allmännas bördor.

Vad angår övervägandet av vilket alternativ beträffande avgiftsbetalningen,

som man bör bestämma sig för, bör ihågkommas, att gränsdragningen för försäkringens

verksamhetsområde i viss mån måste utgöra en bedömningsfråga.

Man kan icke sänka kravet på visst antal under en begränsad tidsperiod erlagda

avgifter för långt, ty då kan man riskera, att försäkringen förlorar sin

karaktär av socialförsäkring och kommer att nalkas ett understödssystem. Å

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

andra sidan bör nian icke ställa kravet på avgiftsbetalning för högt; det är då

fara värt, att anslutningen till försäkringen blir så ringa, att försäkringen ej

längre försvarar sin plats i det allmännas hjälpsystem för bekämpande av arbetslösheten.

Jag vill därjämte betona, att de genom en effektivitetsökning

förhöjda kostnaderna ingalunda komma att helt läggas på statsverket. De

försäkrade måste även bära sin andel därav. Då antalet understödda dagar

per medlem och år överstiger 21, måste de försäkrade helt bära den kostnadsökning,

som därav föranledes. Är arbetslösheten mindre, kommer kostnadsökningen

bland olika grupper av försäkrade att fördela sig så, att de bättre

ställda grupperna själva få bekosta större delen av kostnadsökningen, medan

de i inkomsthänseende sämre ställda grupperna få en större andel av kostnaderna

ersatt genom statsbidraget. Dessa dåligt ställda arbetargrupper skulle

ändock ha kommit att tungt belasta det allmännas arbetslöshetshjälp. Det

torde komma att visa sig, att försäkringen för det allmänna är en jämförelsevis

billig form av arbetslöshetshjälp.

Genom den kostnadsberäkning, som jag låtit verkställa och till vilken jag

senare återkommer, ha naturligtvis icke erhållits några definitiva siffror över

de blivande kostnaderna för försäkringen. Siffrorna avse endast att ungefärligen

visa, vilka kostnaderna skulle vara, för den händelse försäkringen nu

varit helt genomförd. Kostnaderna för daghjälpen skulle vid alternativet

26 avgifter under 12 månader uppgå till 29.8 miljoner kronor. Av dessa

kostnader skulle på statsverket falla 14.3 miljoner kronor och på de försäkrade

stanna 15.5 miljoner kronor. Vid alternativet 20 avgifter under 12 månader,

vilket i effektivitetshänseende är nära jämställt nied alternativet 26 avgifter

under 18 månader, skulle kostnaderna för daghjälpen uppgå till 37.0 miljoner

kronor, varav på statsverket skulle falla 15.7 miljoner kronor och på de

försäkrade stanna 21.3 miljoner kronor. Jag erinrar örn att beräkningarna

avse en fullt utbyggd försäkring med omkring 700,000 kassemedlemmar.

För min del anser jag mig efter ett förnyat övervägande av frågan böra förorda,

att bestämmelserna örn avgiftsbetalning utformas så, att den högre effektiviteten,

eller omkring 40 procent beträffande träindustriarbetareförbundet, ernås.

Detta är -— som redan antytts — fallet med både alternativet 26 avgifter

under 18 månader och alternativet 20 avgifter under 12 månader.

Då jag härefter övergår till att diskutera spörsmålet örn vilket av sistnämnda

båda alternativ, som valet bör falla på, vill jag till en början erinra örn

att jag föregående år förordade alternativet 26 avgifter under 18 månader.

Detta var framför allt beroende därpå, att det syntes mig önskvärt, att rätt

till understöd icke i något fall skulle kunna inträda förrän efter ett års medlemskap,

motsvarande 52 erlagda avgifter. Enighet lärer nämligen råda örn

lämpligheten av att för understödsrätt första gången från en kassa skall krävas

dubbelt så många avgifter under en jämväl fördubblad avgiftstid som för

understödsrätt därpå följande gånger.

Det hade vid förra årets behandling av frågan icke förbigått mig, att en utsträckning

av avgiftstiden utöver den tid, inom vilken understödet maxime
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

41

rats, eller ett år, i vissa avseenden kunde medföra icke önskvärda påföljder.

Såsom jag föregående år yttrade, är jag emellertid icke benägen att tillmäta dessa

fall någon större betydelse. Med hänsyn till vad särskilda utskottet härom anfört

har jag likväl icke ansett mig böra vidhålla min föregående år intagna

ståndpunkt, i synnerhet som med alternativet 20 avgifter under 12 månader vinnas

vissa andra fördelar. För de försäkrade kommer understödsrätten att

kunna inträda snabbare, och för kassorna kommer administrationen att underlättas.

Bland annat blir det en lättnad vid tillämpningen av bestämmelserna

att ej behöva undersöka en understödssökandes arbetsförhållanden och erlagda

avgifter under så lång tidrymd som vid det andra alternativet.

Jag förordar sålunda, att bestämmelserna örn avgiftsbetalning utformas så,

att en medlem i en erkänd arbetslöshetskassa för att första gången bliva berättigad

till understöd skall för tid liggande inom de närmast före arbetslöshetens

början förflutna tjugufyra månaderna hava till kassan erlagt avgifter,

motsvarande minst fyrtio veckoavgifter. För att ånyo bliva berättigad

till understöd bör medlemmen hava erlagt tjugu avgifter under tolv månader

närmast före arbetslöshetens början. I anslutning härtill lärer till

medlem, som övergått från klass med lägre daghjälp till klass med högre daghjälp,

icke böra få utgivas den högre daghjälpen, såvida icke summan av hans

under nyss angivna förutsättningar och tid erlagda avgifter minst motsvarar

summan av fyrtio respektive tjugu avgifter i den högre klassen, varjämte efter

övergången alltid måste hava erlagts minst tjugu respektive tio avgifter i den

högre klassen.

Till spörsmålet örn den inverkan, som omläggningen av villkoret örn avgiftsbetalning

kan ifrågasättas hava på urskiljandet från försäkringen av de s. k.

självständiga företagarna, återkommer jag senare.

Flera understödsperioder under en och samma arbetslöshetsperiod.

Såsom jag i annat sammanhang framhållit, var enligt 1928 års förslag till

obligatorisk försäkring rätten till understöd beroende på att villkoret örn erlagda

avgifter uppfyllts vid början av det kvartal, under vilket vederbörande

arbetslöshetsfall inträffade. Vid varje kvartalsskifte under hela den tid, som

arbetslösheten varade, skulle sedan en förnyad prövning ske för att utröna,

huruvida det föreskrivna antalet avgifter inom den fastställda tidsperioden

före den tidpunkten vore erlagda. I annat fall avstängdes den försäkrade omedelbart

från vidare understöd, oberoende av att han ännu ej uppburit understöd

under eljest medgiven längsta tid.

Enligt förevarande förslag är det däremot tillräckligt för bibehållande av

understödsrätten under hela arbetslöshetstiden, att föreskrivet antal avgifter

erlagts under den bestämda tiden före arbetslöshetens början. Någon ytterligare

prövning av om detta villkor uppfyllts sker sålunda icke, hur långt än

arbetslöshetsfallet är. Denna omläggning av det för understödsrätten mycket

viktiga villkoret örn avgiftsbetalning medför rättsverkningar i vissa avseen
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

den. Bland annat kommer understödsrätten under ett och samma arbetslöshetsfall

i stort sett att bliva beroende av maximeringen av understödet till 120

dagar under loppet av femtiotvå på varandra följande veckor. Därest ett

arbetslöshetsfall utan avbrott varar utöver femtiotvå veckor, bör en försäkrad

givetvis icke vara berättigad att ånyo uppbära understöd. För att förtydliga

den nyss antydda, i föregående års proposition föreslagna regeln örn

understödstidens maximering skulle (jfr s. 43) det därför vara lämpligt att

i förordningen stadga, att understöd i varje fall icke må uppbäras under mer

än 120 dagar av ett och samma arbetslöshetsfall.

Vid den undersökning av en arbetslöshetsförsäkrings effektivitet vid olika alternativ

beträffande villkoret örn avgiftsbetalning, som hösten 1933 företagits

genom 1932 års sakkunniga och som grundar sig på det i föregående års proposition

framlagda förslaget till frivillig försäkring, har emellertid framkommit

ytterligare en verkan av nyssnämnda omläggning av detta villkor, som påkallar

uppmärksamhet. Det visade sig nämligen, att, även örn understödstiden under

ett arbetslöshetsfall begränsades till 120 dagar, hur länge detsamma än varade,

i vissa fall flera understödsperioder skulle kunna infalla under ett och

samma arbetslöshetsfall. Detta förhållande inträffar alltid, därest en försäkrad

under året närmast före en lång arbetslöshetsperiods början uppburit understöd

under en eller flera perioder. Genom att understödsrätten maximerats till

visst antal dagar under 52 på varandra följande veckor, skall för varje dag, som

understöd begäres, undersökas, huruvida under de då förflutna 52 veckorna

understöd uppburits för högsta medgivna dagantal. Följden härav blir, att understöd,

som uppburits under året närmast före ett arbetslöshetsfalls början,

så att säga avspeglar sig i den löpande understödsrätten, och att alltså upprepade

avbrott i denna kunna förekomma.

På sätt som framgår av den över de sakkunnigas undersökning upprättade

promemorian (bilaga B sid. 121 f.), läto de sakkunniga närmare undersöka

frekvensen av flera understödsperioder under samma arbetslöshetsperiod ävensom

i vad mån försäkringens effektivitet skulle påverkas av en bestämmelse,

som avskure en försäkrad från vidare understödsrätt under en arbetslöshetsperiod,

sedan understöd en gång upphört att utgå. Denna undersökning begränsades

på grund av undersökningsmaterialets beskaffenhet till tiden från

och med tredje kvartalet 1931 till och med andra kvartalet 1933. Antalet fall,

då flera understödsperioder förekommo under en och samma arbetslöshetsperiod,

utgjorde under denna tid 399 eller 2.7 procent av antalet arbetslöshetsperioder,

under vilka understöd över huvud utgick. Därest understödsrätt under

en arbetslöshetsperiod ej finge återinträda, sedan understöd en gång upphört

att utgå, hade antalet understödda veckor under den angivna tiden minskat

med 2,628. Försäkringens effektivitet skulle härigenom hava blivit 1.3

enheter eller 4.2 procent lägre.

Det är givet, att det icke på något sätt kan sägas innebära ett missbruk av

bestämmelserna örn avgiftsbetalning och understödstidens maximering, att understöd

uppbäres under flera perioder av ett och samma arbetslöshetsfall. Ett

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

43

sådant förhållande måste emellertid vara rätt svårbegripligt för de försäkrade.

Ur denna synpunkt torde det vara lämpligt att begränsa understödsrätten till

en period under samma arbetslöshetsfall. Uppenbart är därjämte, att en sådan

begränsning för kassornas del skulle innebära en stor lättnad vid

tillämpningen av bestämmelserna örn understödsrätt. Någon effektivitetsminskning

av betydelse uppkommer icke heller härigenom. Jag har därför låtit

upprätta förslag till ändring av 23 § i försäkringsförordningen i syfte att ernå

en begränsning i understödsrätten av angivet slag. För att ett blott tillfälligt

arbete under ett par dagar icke skall medföra ny understödsrätt, föreslår

jag vidare, att understödsrätt ej skall kunna återinträda, förrän minst två

veckoavgifter, som enligt därför gällande bestämmelser må tillgodoräknas den

försäkrade, erlagts till kassan.

Begränsningen i understödsrätten till en enda period under samma arbetslöshetsfall

lärer emellertid endast böra ske under förutsättning, att avbrottet

i understödsrätten ägt rum på grund av bestämmelserna örn maximering av

understödet till 120 dagar. Har avbrottet skett av annan orsak, exempelvis

sjukdom hos den försäkrade, bör han fortfarande bibehållas vid sin understödsrätt.

Vid införandet av en sådan bestämmelse örn begränsning av understödsrätten

bortfaller behovet av särskild bestämmelse angående maximering av understödsrätten

till 120 dagar under arbetslöshetsfall, som sträcker sig över flera år.

Arbetskonflikters inverkan på utgivande av understöd.

I propositionen till 1933 års riksdag föreslog Kungl. Maj :t beträffande frågan

örn arbetskonflikters inverkan på understöds utgivande, att understöd från

erkänd arbetslöshetskassa ej skulle få utgå till medlem, som deltoge i strejk

eller vore föremål för lockout, för den tid konflikten varade. Vid ett lagfästande

av detta förslag bleve resultatet, att en konflikt bleve utan inverkan

i vad angår arbetslöshetshjälpen dels beträffande alla arbetare, som vid konfliktens

utbrott redan vore arbetslösa, dels ock beträffande de personer, som

utan att vara direkt indragna i konflikten blivit arbetslösa i anledning av

densamma.

Särskilda utskottet yttrade i denna fråga, att utskottet i likhet med Kungl.

Maj:t funnit den lösning av denna fråga vara förenad med de minsta olägenheterna,

enligt vilken varje verkan bakåt av en konflikt uteslötes. Vad däremot

anginge de s. k. sekundärt arbetslösa kunde utskottet icke ansluta sig

till Kungl. Maj:ts förslag, att en konflikt alltid skulle vara utan inverkan beträffande

sådana arbetare. Utskottet yttrade härom, att utskottet till en början

ansåge det vara uppenbart, att i sådana fall, där konfliktens primära omfattning

bestämdes av taktiska hänsyn och där således till följd av densamma

arbetslösa men icke direkt indragna arbetare hade samma intresse av konfliktens

utgång, som de däri deltagande, arbetslöshetshjälp icke borde utgå till

sist avsedda arbetaregrupper. Utskottet förklarade emellertid vidare, att över
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

Departe
mentschefen.

vägande skäl talade för att en konflikts verkningar icke alltid skulle vara begränsade

till sådana arbetare, vilka vore parter i samma kollektivavtal som

de i konflikten direkt indragna. Gränsen borde i stället dragas emellan så*

dana arbetare, vilka med avseende å sina löne- och anställningsförhållanden

hade ett påvisbart intresse av konfliktens utgång, och andra. Det måste dock

noga tillses, att en regel i sådant hänseende icke åberopades i de fall, då intressegemenskapen

endast vore av mindre betydelse eller av sekundär beskaffenhet.

Det borde därför ankomma på tillsynsmyndigheten att meddela närmare

bestämmelser ävensom att i tvistiga fall lämna direkta anvisningar.

Utskottet föreslog, att de av utskottet sålunda förordade reglerna skulle ägatillämpning

icke blott i fråga örn rätten att uppbära daghjälp från erkänd arbetslöshetskassa

utan även vad anginge rätten till hänvisning till reservarbete

eller till erhållande av kontantunderstöd med statsbidrag. Riksdagen godkände

utskottets förslag till konfliktdirektiv för reservarbetena och den kontanta

understödsverksamheten. Bestämmelser i enlighet härmed hava sedermera införts

i kungörelsen den 26 juni 1933 angående statlig och statsunderstödd

hjälpverksamhet vid arbetslöshet.

Den lösning, som den gamla frågan örn arbetskonflikters inverkan på meddelandet

av offentlig arbetslöshetshjälp i olika former sålunda erhållit vid

1933 års riksdag, innebär enligt min uppfattning ett stort framsteg i förhållande

till vad som dittills gällt. Jag finner mig visserligen fortfarande icke

vara övertygad örn lämpligheten av att över huvud utsträcka en konflikts inverkan

på meddelandet av understöd till andra personer än sådana, som direkt

deltaga i konflikten. Då jag dock anser mig kunna tillstyrka, att bestämmelserna

angående arbetskonflikters inverkan på meddelandet av daghjälp

från erkänd arbetslöshetskassa avfattas i enlighet med vad som för närvarande

gäller för den övriga statsunderstödda hjälpverksamheten, är detta i hög

grad betingat av att bestämmelserna i ämnet, i enlighet med vad utskottet

yttrat, icke böra kunna åberopas i de fall, då intressegemenskapen endast är

av mindre betydelse eller av sekundär beskaffenhet. Skillnaden i praktiken

emellan de nu gällande bestämmelserna i den angivna tolkningen och vad som

av mig i föregående års proposition förordats i samma ämne lärer icke vara

synnerligen stor. Det måste emellertid anses vara önskvärt, att enhetliga bestämmelser

i frågan gälla inom hela området för den statsunderstödda hjälpverksamheten.

Enligt kungörelsen om hjälpverksamheten vid arbetslöshet (nr 446) ankommer

det på statens arbetslöshetskommission att meddela närmare bestämmelser

angående tillämpningen av konfliktdirektiven. Motsvarande skyldighet skall

för arbetslöshetsförsäkringens del åligga socialstyrelsen såsom tillsynsmyndighet

för de erkända arbetslöshetskassorna. Jag vill med anledning härav framhålla

nödvändigheten av att dessa båda myndigheter anordna ett intimt samarbete

i dessa frågor, så att sinsemellan stridande tillämpningsbestämmelser

icke komma att utfärdas. I fråga örn fullföljd av talan över de båda myndigheternas

beslut i dessa frågor gälla olika regler, i det att besvär över arbetslös
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

45

hetskommissionens beslut avgöras av Kungl. Maj :t i statsrådet och besvär över

socialstyrelsens beslut gå till regeringsrätten. Detta lärer emellertid icke behöva

medföra några olägenheter, enär det torde få förutsättas, att Kungl.

Maj:t, såsom jämväl särskilda utskottet i annat sammanhang yttrat, före avgörandet

i statsrådet av dylikt ärende kommer att inhämta regeringsrättens

yttrande.

Erbjudet arbetes lämplighet med hänsyn till lönens storlek.

Jlin av de grundläggande principerna för arbetslöshetsförsäkring liksom för

annan arbetslöshetshjälp är, att understöd endast skall lämnas den, som är

oförvållat arbetslös och hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen sökt

men ej erhållit lämpligt arbete. I fråga om vilket arbete, som skall anses lämpligt

och som sålunda vid risk av understödets indragande ej skall få föranleda

arbetsvägran, förordades utförliga bestämmelser i propositionen till 1933

års riksdag. Beträffande dessa bestämmelser hava delade meningar givit sig

tillkänna i fråga örn sättet för beräkning av den avlöning, med vilken ett erbjudet

arbete skall vara förenat, för att detsamma skall anses lämpligt.

Kungl. Majit föreslog härutinnan, att arbetet skulle vara förenat med avlöning,

som icke understege den i arbetsorten vanliga avlöningen för sådant arbete.

Särskilda utskottet tillstyrkte för arbetslöshetsförsäkringens del Kungl.

Maj :ts förslag. För reservarbetslinjen och kontantunderstödsverksamheten åter

föreslog utskottet, att erbjudet arbete skulle anses lämpligt under förutsättning

bland annat, att det vore förenat med avlöning, som prövades vara skälig i

förhållande till å arbetsorten förekommande avlöning för sådant arbete. Till

stöd för sitt sistnämnda förslag anförde utskottet, att det visserligen ägde sin

riktighet, att beträffande arbetsområde, vilket reglerades av kollektivavtal

och där kollektivavtalslönen alltså vore den »vanliga», organiserade arbetare

vore lagligen tillförbundna att icke inom arbetsområdet åtaga sig arbete till

lägre lön än denna. Det kunde därför tydligen icke ifrågakomma, att de genom

vägran att där antaga arbete till en lön understigande den avtalsbestämda

skulle bliva utestängda från arbetslöshetshjälp, även örn den erbjudna lönen

skulle kunna anses »skälig». Beträffande arbetsområden, där kollektivavtal

icke vore allmänt gällande — exempelvis inom skogsbruk och lantbruk

—- kunde ifrågavarande meningsskiljaktighet emellertid äga avsevärd praktisk

betydelse.

Riksdagen godkände för reservarbetslinjen och den kontanta understödsverksamheten

utskottets förslag örn avstängning från arbetslöshetshjälp vid

vägran att antaga erbjudet arbete med »skälig lön». Bestämmelserna i kungörelsen

örn statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet hava

utformats i enlighet härmed.

Såsom utskottet anfört, hänför sig skiljaktigheten mellan förevarande båda

förslag till bestämmelser om avstängning vid arbetsvägran i huvudsak till de

Departe
mentschefen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

arbetsområden, som icke reglerats medelst kollektivavtal. På dessa områden

måste tillämpningen givetvis bliva väsentligt mera vansklig, örn man utgår

från principen örn »skälig lön» än örn prövningen skall hänföra sig till den

på arbetsområdet vanliga lönen. Otvivelaktigt föreligger emellertid bär en

betydande skillnad mellan försäkringen och övriga former av offentlig arbetslöshetshjälp.

I sistnämnda fall sker prövningen av vederbörande arbetslöshetskommitté,

och sammansättningen av densamma måste erbjuda en viss och ingalunda

obetydlig garanti för att avstängning från understöd icke sker av oberättigade

skäl. För försäkringens del ankommer prövningen däremot på de särskilda

arbetslöshetskassorna och deras lokala organ.

På grund härav skulle det enligt min mening vara att föredraga att för försäkringens

del få prövningen av en arbetsvägran, som är föranledd av den erbjudna

avlöningens storlek, anknuten till den på arbetsområdet vanliga lönen.

Jag är dessutom fortfarande av den uppfattningen, att principen om »vanlig

lön» av rent sakliga skäl äger företräde framför principen örn »skälig lön».

Liksom ifråga örn konfliktdirektiven torde det dock även i denna fråga vara

mycket önskvärt, att bestämmelserna bliva enhetliga inom hela området för den

statsunderstödda hjälpverksamheten. Jag anser mig därför kunna tillstyrka,

att bestämmelserna i ämnet utformas i enlighet med principen örn »skälig

lön».

Arbetslöshetsförsäkringens anknytning till reservarbetslinjen.

En fråga, som nära sammanhänger med spörsmålet örn sättet för beräknandet

av avlöningen vid arbete, som erbjudes en understödssökande arbetslös

person, är frågan örn anknytningen emellan arbetslöshetsförsäkringen och av

staten eller kommun anordnat reservarbete. I det av Kungl. Maj:t vid 1933

års riksdag föreslagna systemet för hjälpåtgärder vid arbetslöshet ingingo

icke reservarbeten, och av denna anledning upptogs icke denna fråga till behandling

i propositionen örn arbetslöshetsförsäkring.

I det allmänna system för hjälpåtgärder emot arbetslöshet, som beslöts vid

1933 års riksdag, ingå reservarbeten som en integrerande del. Avlöningen vid

reservarbete skall fastställas av statens arbetslöshetskommission på sådant

sätt, att den ej överstiger den lägsta grovarbetarlön, för vilken arbete i orten

kan i avsevärd grad beredas, med beaktande jämväl av löneförhållandena inom

jord- och skogsbruk. I den officiella statistiken upptagas de vid reservarbete

sysselsatta arbetarna såsom arbetslösa.

Särskilda utskottet vid 1933 års riksdag yttrade vid behandlingen av frågan

örn anknytningen emellan arbetslöshetsförsäkringen och reservarbetslinjen, att

det med hänsyn till sättet för bestämmandet av avlöningen vid reservarbete

icke gärna kunde ifrågakomma, att en reservarbetare sett från försäkringens

synpunkt skulle betraktas som arbetslös. Han borde ur denna synpunkt helt

jämställas med den, som vore sysselsatt vid arbete å öppna arbetsmarknaden.

Härav följde, att en reservarbetare hade skyldighet och rätt att inbetala av
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 38.

47

gifter till sin kassa, att lian på grund av sådana avgifter kunde bliva understödsberättigad

samt att ny arbetslöshet skulle anses hava inträtt vid reservarbetets

upphörande, därest annan sysselsättning ej samtidigt erhölles. Vidare

följde av denna princip, att den, som utan giltig anledning lämnade ett

reservarbete, ej skulle få uppbära daghjälp under fyra veckors tid. Utskottet

förklarade därjämte, att det med hänsyn till sättet för bestämmandet av avlöningen

vid reservarbete icke torde vara möjligt att uttala något allmänt omdöme

örn att arbetslönen vid reservarbete uppfyllde det krav på avlöning, som

försäkringsförordningen uppställde, för att vägran att antaga erbjudet arbete

skulle föranleda avstängning från understöd.

I den av herr Trygger m. fl. avgivna reservationen yrkades, att skyldighet

skulle införas för de försäkrade att, oavsett lönens storlek, vid risk av understödets

indragande antaga hänvisning till reservarbete.

Herr Hamrin m. fl. hemställde i avgiven reservation, att skyldighet skulle

införas för de försäkrade att vid extraordinära arbetslöshetsförhållanden efter

av tillsynsmyndigheten lämnad föreskrift antaga hänvisning till reservarbete

oavsett avlöningens storlek.

Till vad utskottet anfört örn förhållandet mellan arbetslöshetsförsäkringen

och reservarbetslinjen kan jag ansluta mig. Jag anser sålunda, att en medlem

i erkänd arbetslöshetskassa, som är sysselsatt vid reservarbete, med avseende

å rättigheter och skyldigheter i förhållande till arbetslöshetskassan skall betraktas,

som örn han vore sysselsatt å öppna arbetsmarknaden. Han har därför

skyldighet att erlägga avgifter till kassan och äger i en framtid åberopa dessa

avgifter för rätt till understöd. Först vid reservarbetets upphörande kan han

av kassan anses såsom arbetslös, och om han utan giltig orsak lämnat reservarbetet,

skall han avstängas från understöd under minst fyra veckor.

Tveksamhet torde egentligen blott kunna råda beträffande frågan örn

skyldighet skall förefinnas för en arbetslös medlem av erkänd arbetslöshetskassa

att vid risk av understödets indragande antaga hänvisning till reservarbete.

Härvid är emellertid att märka följande. En medlem av en erkänd

arbetslöshetskassa lärer böra avstängas från understöd, därest han lämnar ett

av honom på öppna arbetsmarknaden innehaft arbete, utan annat skäl än att

lönen icke kan betraktas som skälig. Däremot kan han utan att förlora sin understödsrätt

vägra att antaga ett erbjudet arbete på öppna arbetsmarknaden, örn

lönen icke är att anse som skälig. Någon anledning att i dessa avseenden särskilja

reservarbete från arbete på öppna arbetsmarknaden förefinnes icke enligt

min uppfattning. Jag ansluter mig alltså till utskottets förslag, att en vägran

att antaga hänvisning till reservarbete skall helt jämställas med en vägran

att antaga erbjudet arbete på öppna arbetsmarknaden. Genom det sätt, varpå

arbetslönerna vid reservarbetena numera beräknas, torde det för övrigt blott

mera sällan kunna förekomma, att avlöningen icke skulle komma att betraktas

som skälig i förhållande till å arbetsorten förekommande avlöning för sådant

arbete. Exempel härå kan emellertid, såsom utskottet anfört, tänkas

Departe
mentschefen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:is proposition nr 38.

beträffande ett såsom reservarbete anordnat vägarbete inom en utpräglad

jordbrukskommun.

Det av herr Hamrin m. fl. i en reservation framförda yrkandet örn skyldighet

för de försäkrade att under extraordinära arbetslöshetsförhållanden efter

därom av tillsynsmyndigheten lämnad föreskrift vid risk av understödets

indragande antaga hänvisning till reservarbete oavsett lönens storlek sammanhänger

med det av samma riksdagsledamöter förordade systemet för bestämmandet

av reservarbetslönen. Enligt detta system skulle reservarbetslönen

blott upp till fyra kronors höjd komma att sammanfalla med den av statens

arbetslöshetskommission fastställda lägsta grovarbetarlönen i orten. Vid högre

grovarbetarlöner skulle dessa reduceras enligt en stigande skala för bestämmandet

av reservarbetslönen. Inom den högre delen av löneskalan skulle det

därför ej utan vidare föreligga skyldighet för de försäkrade att antaga hänvisning

till reservarbete. Reservanterna ansågo ej heller, att en allmän sådan

skyldighet borde föreskrivas.

Med det av riksdagen fastställda systemet för bestämmandet av reservarbetslönen

lärer behov icke förefinnas av den av reservanterna förordade regeln.

Frågan örn skyldighet att antaga hänvisning till reservarbete bör sålunda

bedömas från fall till fall enligt de i försäkringsförordningen för arbeten över

huvud givna bestämmelserna. I likhet med utskottet anser jag icke, att behov

förefinnes av särskilt stadgande härom.

Självständiga företagares ställning till försäkringen.

1932 års sakkunniga anförde beträffande omfattningen av försäkringen, att

det vore önskvärt, att densamma gjordes tillämplig allenast å verkliga lönearbetare.

Då det emellertid mötte betydande svårigheter att positivt bestämma,

vem som skulle anses som lönearbetare, föreslogo de sakkunniga, att man

negativt skulle bestämma, att den, som vore självständig företagare, skulle

uteslutas från medlemskap. Med hänsyn till önskvärdheten av att smärre

jordbrukare, som för sitt uppehälle huvudsakligen vore beroende av lönearbete,

bereddes tillfälle att inträda i försäkringen, uppställdes icke ett absolut förbud

för dem, som regelbundet men endast viss del av året vore att anse som

självständiga företagare, att ingå och kvarstå såsom medlemmar i erkänd arbetslöshetskassa.

De sakkunniga föreslogo i stället en bestämmelse örn att

kassa skulle vara skyldig att från medlemskap utesluta den, som under de

senast förflutna tolv månaderna under längre tid än fem månader haft ställning

såsom självständig företagare utan att samtidigt mot avlöning användas

till arbete för annans räkning. Omfattningen av begreppet självständig företagare

överlämnades åt praxis att utforma. De sakkunniga anförde, att tiden

fem månader valts med hänsyn till att, örn någon under längre tid än sex månader

av ett år varit medlem i en erkänd arbetslöshetskassa, möjlighet funnits

att inbetala av de sakkunniga föreslaget antal avgifter för att rätt till understöd

skulle föreligga.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 38.

49

I propositionen till 1933 års riksdag anförde jag, att självägande bönder,

arrendatorer oell småbrukare, som endast vintertiden sökte sin utkomst genom

skogsarbete, i regel icke borde tillåtas att ingå såsom medlemmar i en erkänd

arbetslöshetskassa. Örn deras jordbruk vore litet och kanske kunde skötas

huvudsakligen med hjälp av hemmavarande barn samt örn de verkligen större

delen av året hade anställning som lönearbetare, syntes man däremot ej rimligen

kunna förvägra dem rätt att ansluta sig till försäkringen. Jag förklarade

vidare, att jag ansåge det sätt, varpå de sakkunniga dragit gränsen gentemot

de självständiga företagarna, vara ändamålsenligt och ägnat att i möjligaste

mån förhindra missbruk. Jag fann det likaledes lämpligt att icke i

förordningen införa någon närmare definition å begreppet självständig företagare

utan ansåg, att bestämmandet av omfattningen härav borde överlämnas

åt de tillämpande organen.

Särskilda utskottet fann ej anledning att yttra sig i frågan utan tillstyrkte

förslaget i denna del. I en vid utskottets utlåtande fogad reservation med hemställan

örn avslag å propositionen förklarade emellertid herrar Westman och

Pehrsson i Bramstorp utan närmare motivering, att de ansågo avgränsningen

av de självständiga företagarna utgöra en fråga, som enligt deras uppfattning

ej lösts på ett tillfredsställande sätt.

Under debatten i kamrarna anfördes från olika håll, att det vore en svaghet

i förslaget, att en mindre jordbrukare, som på grund av bristande tillgång på

skogsarbete bleve hänvisad att leva på sin egen gård i mer än fem månader

av ett år, skulle uteslutas från försäkringen.

Frågan örn det lämpligaste sättet att behandla de självständiga företagarna

utgjorde en av de punkter i förslaget, som av 1932 års sakkunniga ansågos

mest tveksamma. Under gången av de sakkunnigas arbete konstaterades först

nödvändigheten av att försäkringen gjordes tillämplig allenast å verkliga lönearbetare.

Då det härefter gällde att avgränsa försäkringen mot sådana personer,

som icke borde anses såsom lönearbetare, visade det sig, att svårigheterna

i stort sett inskränkte sig till torpare och de jordbrukare, som regelbundet

varje år under viss del därav arbetade i skogsbruk för att erhålla en kontant

inkomst. De sakkunniga voro därvid av den uppfattningen, att dessa personer

icke borde kunna ingå såsom medlemmar i en erkänd arbetslöshetskassa

under andra förutsättningar än att de verkligen större delen av året arbetade

som lönearbetare. Till denna uppfattning anslöt jag mig. Skälen för

densamma synas mig ligga i öppen dag. En arbetslöshetsförsäkring bör icke

och kan icke vara avsedd för sådana personer, som vid inträffad arbetslöshet

hava ett eget jordbruk att falla tillbaka på. Dessa personer bliva icke i likhet

med de rena lönearbetarna fullständigt utblottade, därest de sakna arbetsinkomst.

Därtill kommer svårigheten att beträffande en något större jordbrukare

avgöra, örn arbetslöshet verkligen kan anses föreligga, för den händelse

han icke kan erhålla lönearbete. För de rena småbrukarnas och torparnas

del ligga däremot förhållandena annorlunda till. För dem är inkomsten

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 38.

Departe
mentschefen.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

av lönearbete ett livsvillkor nästan i lika hög grad som för industriarbetarna.

Med denna inställning till spörsmålet blev svårigheten närmast att draga

en gräns, som effektivt avskilde de något större jordbrukarna från rätt att inträda

eller kvarstå såsom medlemmar i en erkänd arbetslöshetskassa. En viss

och ingalunda obetydlig spärr erhålles visserligen redan genom bestämmelserna

örn det antal avgifter, som måste vara erlagda, för att rätt till understöd

skall kunna uppkomma, samt därom att avgifter få tillgodoräknas endast i den

mån de erlagts för tid av lönearbete. Det är nämligen uppenbart, att en person

med ett icke alltför litet jordbruk ej gärna kan vara hågad att ingå i en

erkänd arbetslöshetskassa och under en avsevärd tidrymd där erlägga avgifter,

för att det sedan vid understöds sökande eventuellt skall visa sig, att det

antal avgifter han äger tillgodoräkna sig icke är tillräckligt för understöds

vinnande. Denna gränsdragning emot de självständiga företagarna kan dock

icke anses vara tillräckligt effektiv. Då de sakkunniga därför granskade möjligheterna

av att uppdraga skarpare gränser med hänsyn till fastighetens storlek,

husdjursbesättning eller dylikt, visade det sig emellertid, att en enhetlig

sådan gränsdragning vore förenad med betydande svårigheter och ej heller

kunde beräknas lämna ett tillnärmelsevis rättvist resultat, detta bland annat

på grund av de ytterligt skiftande förhållandena inom olika delar av landet,

över huvud visade sig ingen annan väg framkomlig än att man helt allmänt

stadgade, att självständiga företagare skulle uteslutas från medlemskap i de

blivande kassorna.

Enär begreppet självständig företagare vid tillämpningen av förordningen

tydligen måste tolkas i nära överensstämmelse med sin språkliga betydelse

samt således även mindre jordbrukare, vare sig de äro självägande eller arrendatorer,

i denna sin egenskap bliva att anse såsom självständiga företagare, i

varje fall örn de hava annan person anställd på gården, var det uppenbart, att

man, för att det önskade resultatet skulle kunna vinnas, ej kunde åtnöja sig

med en enkel bestämmelse örn förbud för självständiga företagare att inträda

eller kvarstå såsom medlemmar i en erkänd arbetslöshetskassa. Det var i

stället önskvärt, att verksamhet under viss del av året såsom självständig företagare

icke skulle medföra, att behörigheten till medlemskap ifrågasattes. I

syfte att förebygga orättvisor borde prövningen härutinnan — vilken måste

verkställas såväl vid ansökning om inträde i en kassa som under löpande medlemskap

—• anknytas till förhållandet under de vid varje tidpunkt senast förflutna

tolv månaderna. Spörsmålet gällde härefter blott att bestämma den

tidrymd inom de senast förflutna tolv månaderna, under vilken medlemmar

i en erkänd arbetslöshetskassa borde kunna verka såsom självständiga företagare,

utan att rätten till medlemskap ginge förlorad.

1932 års sakkunniga föreslogo, som nyss nämnts, beträffande denna gränsdragning,

att från rätt att vinna inträde i erkänd arbetslöshetskassa eller att

där kvarstå såsom medlem skulle uteslutas den, som under de senast förflutna

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

51

tolv månaderna under längre tid än fem månader haft ställning såsom självständig

företagare utan att samtidigt mot avlöning användas till arbete för

annans räkning. I de sakkunnigas promemoria anfördes som motivering, att

tiden fem månader valts med hänsyn till att, om någon under längre tid än sex

månader av ett år varit medlem i en erkänd arbetslöshetskassa, möjlighet funnits

att inbetala i 21 § i förordningen omförmält antal avgifter och sålunda

förvärva rätt till understöd. De sakkunniga utgingo därvid från att för rätt

till understöd skulle krävas, första gången 52 avgifter under två år och därpå

följande gånger 26 avgifter under ett år. I propositionen till 1933 års riksdag

godkändes i princip de sakkunnigas uppfattning i denna fråga. Emellertid

utsträcktes tiden för erläggandet av nämnda antal avgifter till tre respektive

ett och ett halvt år. Särskilda utskottet tillstyrkte för sin del bifall till de

sakkunnigas förslag på denna punkt.

Det är fortfarande min uppfattning, att problemet icke på ett tillfredsställande

sätt kan lösas enligt någon annan huvudlinje än den av de sakkunniga

förordade. Att i förordningen intaga någon närmare definition av begreppet

självständig företagare, såsom bland annat påyrkats av socialstyrelsen i dess

över de sakkunnigas promemoria avgivna utlåtande, torde knappast vara erforderligt.

Jag erinrar här örn att begreppet tidigare införts i svensk lagstiftning

utan närmare definition, exempelvis i lagen örn försäkring för olycksfall

i arbete. Med det sätt, varpå bestämmelserna utformats i förordningen, torde

för övrigt gränsfallen näppeligen behöva giva anledning till några svårlösta

tvister.

Avgörandet av frågan örn den tidrymd inom de senast förflutna tolv månaderna,

under vilken medlemmar i en erkänd arbetslöshetskassa böra kunna verka

såsom självständiga företagare, utan att rätten till medlemskap förloras, torde

främst böra vara beroende på hur gränsen emot de rena självständiga företagarna

önskas dragen. Ju längre den tidrymd under de senast förflutna tolv månaderna

göres, under vilken medlemmar i erkända arbetslöshetskassor skola kunna vara

självständiga företagare, desto flera hemmansägare och arrendatorer med tämligen

stora jordbruk kunna ansluta sig till försäkringen. Såsom jag nyss anfört,

är det enligt min uppfattning lämpligt, att gränsen i detta avseende dragés ganska

snävt. Man kan emellertid vid avgörandet av frågan icke bortse från

att densamma måste bedömas jämväl med hänsyn till att rätt till erhållande

av understöd inträder efter det ett visst antal avgifter erlagts — naturligtvis

dock endast därest övriga förutsättningar för understödsrätt föreligga.

Sålunda torde man i möjligaste mån böra förhindra, att medlemmar, som

fullgjort vad på dem ankommer, för att de skola vara berättigade till understöd

vid arbetslöshet, skola förlora sitt medlemskap, innan de hunnit göra sin

understödsrätt gällande.

Även med utgångspunkt från de sakkunnigas förslag i fråga örn avgränsningen

mot de självständiga företagarna och örn viss avgiftsbetalning för erhållande

av rätt till understöd kan en jordbrukare, som erlagt föreskrivet

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majlis proposition nr 88.

antal avgifter för tid, under vilken lian arbetat som lönearbetare, komma att

uteslutas ur kassan, innan han ännu varit i tillfälle att göra rätten till understöd

gällande. Detta blir nämligen fallet, så snart han under de senast förflutna

tolv månaderna verkat som självständig företagare i mer än fem månader.

Då bestämmelserna sålunda kunna komma att verka obilligt emot vissa försäkrade,

torde det vara lämpligt att något mildra desamma utan att likväl

uppgiva den principiella inställningen till frågan. En bidragande orsak till

en sådan mildring är jämväl, att jag av skäl, som jag tidigare anfört, ansett

mig böra föreslå, att understödsrätt skall inträda, första gången efter 40 under

två år erlagda avgifter och därpå följande gånger efter 20 under ett år erlagda

avgifter. En enligt min mening lämplig avvägning av bestämmelserna i fråga

örn de självständiga företagarna vinnes, örn tidslängden för den verksamhet

som självständig företagare, som medför uteslutning ur kassan, bestämmes till

sex i stället för fem månader av de senast förflutna tolv månaderna. Visserligen

kan, även örn gränslinjen flyttas på nu angivet sätt, på grund av

ändringen i bestämmelserna örn antalet avgifter, som krävas för vinnande av

understödsrätt, en medlem under vissa speciella förhållanden komma att uteslutas

ur kassan, efter det han erlagt föreskrivet antal avgifter men innan han

varit i tillfälle att göra rätten till understöd gällande. Detta lärer likväl icke

böra förhindra en ur skilda synpunkter önskvärd allmän gränsdragning emot de

självständiga företagarna.

I detta sammanhang torde till rättande av ett missförstånd, som vid åtskilliga

tillfällen gjort sig gällande, böra nämnas följande. Örn en mindre jordbrukare,

som vintertid regelbundet plägar ha lönearbete, under denna tid blir

arbetslös och till följd härav »vistas» på sin gård, skall han icke allenast på

grund härav under arbetslöshetstiden anses som självständig företagare. Det

relevanta, såväl vid prövning av uteslutning ur kassan som vid prövning av

framställning örn understöd, är i stället, om vederbörande under tid av brist

på lönearbete kunnat genom sysselsättning på den egna gården bereda sig

skälig ersättning för den inkomst av lönearbete, varom han gått miste.

I samband med att bestämmelserna om de självständiga företagarna ändras

så, att gränsen för uteslutning ur kassan flyttas från fem till sex månaders

verksamhet som självständig företagare under de senast förflutna tolv månaderna,

lära av enahanda grunder bestämmelserna i 7 § 2) i försäkringsförordningen

beträffande personer, som använts till arbete av vissa närstående släktingar,

böra undergå en motsvarande ändring. Jag förordar sålunda, att uteslutning

ur erkänd arbetslöshetskassa av den, som arbetar hos någon i paragrafen

omnämnd släkting, icke skall ske, med mindre anställningen varat under

längre tid än sex månader av de senast förflutna tolv månaderna.

Hemarbetarnas ställning till försäkringen.

1932 års sakkunniga yttrade angående hemarbetarna, att det torde vara

ostridigt, att denna grupp av arbetare ej lämpligen kunde inordnas i ett system

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

53

av arbetslöshetsförsäkring. De sakkunniga hänvisade i sådant hänseende till

den i 1928 års betänkande anförda motiveringen för uteslutandet av hemarbetarna

från den obligatoriska försäkringen. Hemarbetarna intoge, anfördes

det i sistnämnda betänkande, en mellanställning mellan självständiga

yrkesutövare och egentliga arbetare, och kåren utgjordes i icke ringa utsträckning

av hemmavarande hustrur och minderåriga barn. Det vore synnerligen

svårt att erhålla effektiv kontroll därå, att vederbörande verkligen vore arbetslös.

I propositionen till 1933 års riksdag yttrade jag, att jag i likhet med de

sakkunniga ansåge det ur kontrollsynpunkt vara omöjligt att inbegripa hemarbetarna

under försäkringen, varför jag ej funne mig kunna förorda någon

ändring av de föreslagna bestämmelserna.

Särskilda utskottet fann ej anledning att yttra sig i frågan utan tillstyrkte

förslaget i denna del. I olika reservationer anfördes emellertid avvikande meningar.

Sålunda yttrade herrar Westman och Pehrsson i Bramstorp, att behandlingen

av hemarbetarna vore en bland de frågor i förslaget, som enligt

deras mening ej lösts på ett tillfredsställande sätt. Vidare förklarade herr

Trygger m. fl., att de icke kunde finna den anförda motiveringen för hemarbetarnas

uteslutande övertygande, samt yttrade i fortsättningen:

De s. k. hemarbetarna utgjordes till mycket stor del av arbetare, vilka hade

lika fast anställning som de arbetare, vilka utförde sitt arbete å av arbetsgivaren

anvisad arbetsplats. Exempel härå erbjöde skrädderiarbetarna inom

konfektionsbranschen och vissa grupper av textilarbetare, särskilt i Västergötland.

Det framstode som en orättvisa, örn dessa arbetare i realiteten skulle

lämnas utanför försäkringen. Svårigheterna att erhålla tillfredsställande kontroll

på att hemarbetarna verkligen innehade arbete under tid, för vilken de

erlade avgifter, och att de vore arbetslösa, då de framställde begäran örn

understöd, torde ingalunda vara oöverkomliga. I stor utsträckning torde man

kunna lita på den kontroll, som utövades av vederbörandes kamrater, och i

övrigt kunde uppgifter härom erhållas av arbetsgivaren. Härvid borde jämväl

hållas i minne, att enligt av departementschefen i annat sammanhang given

motivering rätt att erlägga avgift i allmänhet skulle föreligga, även örn arbete

blott innehafts en dag i veckan.

Ifrågavarande reservanter förordade därför, att medlem i erkänd arbetslöshetskassa

skulle medgivas att för rätt till understöd tillgodoräkna sig avgifter

jämväl för tid, då arbetet utförts i medlemmens hem. I samband härmed föreslogo

dessa reservanter, att skyldigheten för kassorna att upptaga fasta avgifter

utsträcktes jämväl till de fall, då arbetet utfördes i medlemmens hem.

Andra kammaren biföll utskottets förslag i denna punkt. I första kammaren

kom frågan med hänsyn till utgången av principvoteringen icke under

behandling.

I anledning av vad sålunda förekommit i frågan må till densammas belysande

ytterligare anföras följande.

Efter nådigt uppdrag avgav socialstyrelsen år 1917 redogörelse, betitlad

Svensk hemindustri, över en av styrelsen verkställd ingående undersökning

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

rörande förekomsten och omfattningen år 1912 av hemindustriellt arbete i

Sverige ävensom angående de ekonomiska och sociala förhållanden, varunder

sådant arbete bedrevs i vårt land. Ur denna redogörelse må följande anföras.

Som hemarbetare betecknades personer, som på uppdrag av arbetsgivare för

dennes yrkesmässigt bedrivna rörelse mot lön sysselsattes med tillverkning

eller förarbetning av varor i sina egna bostäder eller i andra arbetslokaler,

som icke tillhandahölles av arbetsgivaren.

Genom denna definition avskiljas från hemarbetarna dels alla självständiga

hantverkare och dels tillverkare av exempelvis hemslöjdsalster i de fall, då

tillverkarna själva försälja sina alster till olika uppköpare eller såsom gårdfarihandlare.

Enligt den för försäkringen använda terminologien böra dessa

grupper av arbetare betecknas som självständiga företagare.

År 1912 funnos i riket 3,252 företag med hemindustriell produktion, sysselsättande

sammanlagt 28,953 hemarbetare, av vilka 6,739 voro män och 22,214

kvinnor. Med stöd av en särskild, representativ utredning uppskattades antalet

av hemarbetarnas någorlunda regelmässigt arbetande medhjälpare till

14,031 personer, varav 2,287 män och 11,744 kvinnor. Sammanlagt uppgick

sålunda hemindustriens arbetarantal till 42,984 personer, av vilka 9,026 män

och 33,958 kvinnor. Under den vidare utredningen räknades emellertid endast

med de egentliga hemarbetarna till ett antal av 28,953 personer. De personer,

vilka som mellanhänder mottagit arbetsuppgifter från fabriker och i sin tur

fördelat uppgifterna bland hos dem anställda hemarbetare, inräknades bland

företagen. Antalet mellanhänder utgjorde 1912 193 st., sysselsättande 1,972

hemarbetare.

Hemarbetarna fördelade sig med 19,861 i städerna och 9,092 på landsbygden.

Största antalet fanns i Älvsborgs län med 3,084 i städerna och 4,632

på landsbygden. Stockholm hade 5,058, fördelade på 655 företag. I Göteborgs

och Bohus län funnos 3,572 och i Malmöhus län 2,009 hemarbetare. I

övrigt funnos över 1,000 hemarbetare endast i Östergötlands, Jönköpings och

Örebro län-. I vart och ett av de tre nordligaste länen uppgick antalet hemarbetare

endast till mellan 100 och 150.

Av hemarbetarna arbetade i genomsnitt 6.7 procent i städerna och 4.5 procent

på landsbygden mer eller mindre regelbundet åt mera än en arbetsgivare.

Med avseende å yrkesgrupper fördelade sig hemarbetarna med 14,437 å beklädnadsindustrien,

därav 4,183 män och 10,254 kvinnor. Å textilindustrien

kommo 11,111, av vilka blott 910 voro män. Vidare funnos 1,035 hemarbetare

inom träindustrien. Återstående antalet eller 2,370 fördelade sig å övriga yrkesgrupper.

Inom beklädnadsindustrien voro största antalet eller 7,790 sysselsatta

med tillverkning av manskläder. Vidare sysselsattes 1,840 med tillverkning

av damkläder, 1,893 med linnesömnad och 1,696 med tillverkning av

skodon. Inom textilindustrien voro 4,564 sysselsatta med trikåarbete och 4,214

med väveriarbete. De inom träindustrien sysselsatta hemarbetarna arbetade

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88,

55

till större delen eller 872 st. med möbelsnickeri. Inom övriga yrkesgrupper

sysselsattes bland annat 713 med metallvaruarbeten, huvudsakligen silverpolering,

564 med monteringsarbeten av olika slag, 313 med pappersarbeten och

260 med korgarbeten.

De inom hemindustrien arbetande företagen voro av skiftande storlek. I

genomsnitt sysselsatte varje företag 9 arbetare. Medan omkring 75 procent

av totalantalet företag förfogade över en hemarbetarstyrka av högst 5 arbetare,

räknade omkring 8 procent av företagen över 20 arbetare. Icke mindre

än 42 företag sysselsatte över 100 arbetare.

Den av socialstyrelsen gjorda undersökningen av hemarbetarnas ekonomiska

och sociala förhållanden gjordes representativ och omfattade 5,064 hemarbetare,

varav 807 män och 4,257 kvinnor. Av männen voro 73.1 procent gifta, medan

motsvarande procenttal för hemarbeterskor utgjorde 46.4. Omkring hälften av

såväl de manliga som de kvinnliga hemarbetarna tillhörde åldrarna mellan 30

och 50 år.

Det visade sig vid undersökningen vara förenat med betydande svårigheter

att bestämma den genomsnittliga arbetstiden för hemarbetarna, beroende på att

dessa arbetare i regel avbryta arbetet vid oregelbundna tider för andra sysselsättningar

eller vila. Vidare framkom vid undersökningen, att flertalet hemindustrier

icke kunde bereda alla, i många fall ej ens de flesta av sina arbetare

jämnt arbete hela året örn. Vissa tider av året kunde en hemarbetare få så

mycket arbete han kunde hinna med, också med den mest utsträckta arbetstid.

Ibland kunde arbete finnas i begränsad mängd, och åter andra tider kunde arbetsgivaren

kanske ej alls lämna något arbete. Under sommarmånaderna torde

exempelvis antalet sysselsatta hemarbetare alltid vara lägre, medan höstmånaderna

inom alla yrkesgrupper regelbundet kännetecknades av brådska.

Däremot torde de hemarbetare, som rekryterades ur jordbrukarhem, alltid någon

stund under varje dag arbeta vid väven eller maskinen, även om utearbetet

under sommaren toge längsta tiden.

I genomsnitt arbetade omkring två tredjedelar av de av den representativa

undersökningen berörda hemarbetarna praktiskt taget hela året. Av dessa

arbetare uppgåvo 53.1 procent, att deras dagliga arbetstid utgjorde minst 10

timmar, och för icke mindre än 22.2 procent uppgick arbetstiden till 12 timmar

eller mera. Kortare arbetstid än 8 timmar hade 24.9 procent. I allmänhet

visade det sig, att bland kvinnorna hustrurnas arbetstid var kortare än de ogiftas.

Även beträffande hemarbetarnas löner gjordes en noggrann undersökning.

De härvid framkomna siffrorna torde emellertid vara utan allt intresse för nuvarande

tid med helt olika löneläge. Här må sålunda endast anmärkas, att hemarbetarna

undantagslöst avlönades med stycklön och att hemarbetarna i de

flesta fall själva måste vidkännas kostnaderna för anskaffande av arbetsmaterial

samt för inköp, underhåll och amortering av arbetsredskap och arbetsmaskiner.

Ofta tillkommo vidare kostnader för arbetets hämtande och avlämnande.

Vid granskning av den tid, som olika hemarbetare behövt för visst

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

arbetes fullbordande, framgick, att denna arbetstid vore i hög grad växlande.

Ibland kunde det till och med visa sig, att vissa arbetare kunde utföra ett arbete

på halva den tid, som andra arbetare behövde.

De vid löneundersökningen erhållna uppgifterna utvisade, att inkomsten av

hemarbetet för männens och de självförsörjande kvinnornas del i regel var hushållets

huvudsakliga inkomstkälla. För de gifta hemarbeterskornas familjer

var inkomsten av hustruns hemarbete däremot oftast blott en biförtjänst till den

inkomst mannen eller andra hushållsmedlemmar tillförde hushållet, ehuru hustruns

inkomst ej sällan kunde uppgå till en tredjedel av familjens hela inkomst.

Sedan socialstyrelsen den 26 mars 1927 anmodats att avgiva yttrande över

internationella arbetsbyråns rapport och förslag till frågeformulär rörande metoderna

för fastställande av minimilöner, lät styrelsen verkställa en utredning

angående utvecklingen av och det dåvarande tillståndet å hemindustriens område.

Vid denna utredning, som icke framträdde med anspråk på att lämna

någon statistisk belysning av ämnet, vitsordades såväl från arbetsgivar- som

arbetarhåll, att antalet inom hemindustrien sysselsatta arbetare med tiden avsevärt

nedgått. I konkurrens med den allt mer mekaniserade och rationaliserade

fabriksdriften syntes hemindustrien nämligen vara dömd att inskränkas

till vissa för densamma särskilt lämpade förhållanden. Vidare framkom, att

hemindustriens löner år 1927 i jämförelse med dem, som gällde vid 1912 års

motsvarande undersökning, i stort sett företedde en höjning, som vore avsevärt

starkare än den allmänna lönenivåns. Socialstyrelsen ansåg sig därför med

fog kunna säga, att den tidigare inom hemindustrien icke okända »utsvettningen»

dåmera knappast förekomme.

Vid besvarandet av internationella arbetsbyråns frågecirkulär framhöll regeringen

de genom utredningen vunna upplysningarna samt yttrade bland annat,

att hemindustriens driftförhållanden småningom syntes hava så förändrats,

att statens ingripande till arbetarnas skydd genom stadgande av minimilöner

blivit mindre nödvändigt eller obehövligt. Regeringen anförde vidare, att ett

förhållande, som även förtjänade beaktande, vore det, att det industriella hemarbetet

för många utgjorde en bisysselsättning, som tillgrepes i den mån lantbrukets

eller hushållets göromål medgåve det och som sålunda möjliggjorde ett

utnyttjande av eljest värdelös tid. En möjlighet till sysselsättning beredde

också hemindustrien ej så få personer, som på grund av vanförhet, sjuklighet,

hög ålder eller annat förhållande icke kunde eller ville arbeta på verkstad.

Den internationella arbetskonferensen antog sedermera förslag till konvention

angående införande av metoder för fastställande av minimilöner. I den proposition

till 1929 års riksdag, vari konventionsförslaget anmäldes, anförde departementschefen,

att några omständigheter av beskaffenhet att föranleda ett

övergivande av den i regeringens nyss nämnda svarsskrivelse intagna ståndpunkten

icke hade tillkommit. Konventionen blev icke av Sverige ratificerad.

Enligt kommerskollegii senast tillgängliga industristatistik (för år 1931)

utgjorde antalet hemarbetare inom industrien 12,584, därav inom textil- och

beklädnadsindustrien 10,658. Inom sistnämnda yrkesgrupp sysselsatte söm
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

57

nadsfabriker 6,624 och trikåfabriker 2,961 hemarbetare. Kollegium framhåller

emellertid, att antalet redovisade hemarbetare icke avsåge samtliga i riket befintliga

dylika arbetare utan endast sådana, som arbetat åt industriföretag,

vilka eljest vore till industristatistiken redovisningsskyldiga.

Genom den av socialstyrelsen verkställda undersökningen rörande förekomsten

och omfattningen år 1912 av hemindustrielit arbete i Sverige har noggrann

uppgift vunnits angående antalet hemarbetare vid nämnda tidpunkt. För senare

tid äro exakta siffror icke tillgängliga eller möjliga att skaffa annat än

genom en likartad undersökning. De i industristatistiken intagna uppgifterna

kunna nämligen icke användas annat än som minimisiffror, enär samtliga industriföretag

icke äro redovisningsskyldiga till industristatistiken. Uppgifter

från företagsräkningen kunna icke heller erhållas förrän vid en senare tidpunkt

under innevarande år. Så mycket torde dock kunna sägas, att antalet

hemarbetare under senare år avsevärt nedgått. Detta framgår redan av den

partiella undersökning, som socialstyrelsen verkställde år 1927. Uppgifter i

enahanda riktning hava lämnats av representanter för arbetsgivare- och arbetareorganisationer

inom beklädnadsindustrien, inom vilken industri hemarbetet alltid

varit mest använt. Den för utvecklingen härvidlag avgörande faktorn synes

vara rationaliseringssträvandena inom industrien. Med den ökade användningen

av specialmaskiner följer, att arbetet allt mer måst koncentreras å verkstäderna.

Bland de industrier, som tidigare i stor utsträckning använt sig av hemarbete,

torde detta speciellt vara förhållandet beträffande herrkonfektionen. Däremot

torde antalet hemarbetare inom damkonfektionen knappast hava minskat, beroende

på att de skiftande moderna omöjliggöra anskaffandet av specialmaskiner.

Särskilt inom sistnämnda fack torde hemarbetet fortfarande utgöra huvudsysselsättning

för vederbörande arbetare. De s. k. mellanmännen synas numera

i stor utsträckning hava försvunnit. I övrigt torde tendensen till minskning

av hemarbetet vara större i städerna än å landsbygden.

För bedömande av frågan om hemarbetarnas ställning i förhållande till en

statsunderstödd arbetslöshetsförsäkring torde det emellertid icke vara nödvändigt

att införskaffa exakta siffror å hemarbetarnas nuvarande antal. Noggrannare

uppgifter lära i detta hänseende icke vara erforderliga än att hemarbetarna

år 1912 utgjorde 6,739 män och 22,214 kvinnor eller tillsammans

28,953 personer, av vilka 19,861 voro bosatta i städerna och 9,092 på landsbygden,

att antalet hemarbetare sedan nämnda år minskat tämligen avsevärt

och mera i städerna än å landsbygden, samt att antalet till industristatistiken

år 1931 anmälda hemarbetare utgjorde 12,584 personer.

Hemarbetarna äro enligt erhållna uppgifter icke organiserade i någon större

utsträckning. Några siffror, som belysa anslutningen, finnas dock icke tillgängliga,

beroende på att fackförbunden i sina matriklar ej avskilja hemarbetarna

från övriga arbetare. Särskilt ringa torde anslutningen till fackförbunden

vara på landsbygden. I konfektionsindustriens kollektivavtal finnas

närmare bestämmelser intagna angående hemarbetarna. Under avtalet inräknas

de hemarbetare, som blott arbeta åt en arbetsgivare, vare sig direkt

Departe
mentschefen.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

åt en fabrik eller åt en mellanman, och som stå till buds åt arbetsgivaren i

den utsträckning han begär. Dessa hemarbetare äro bland annat tillförsäkrade

semester, därvid semesterersättningen bestämmes med hänsyn till det

genomsnittliga arbetsresultatet under året. Semesterersättning utgår dock ej,

om man icke kan säga, att hemarbetaren arbetat i samma utsträckning som

en verkstadsarbetare. I textilindustriens kollektivavtal finnas däremot inga

bestämmelser angående hemarbetare, vilket torde bero på att antalet organiserade

hemarbetare inom textilindustrien är mycket litet.

Hemarbetare synas i allmänhet vara skyldiga att hava färdigställt erhållet

arbete inom viss kortare tid. Detta gäller i varje fall inom konfektionsindustrien

och är beroende på att arbetsgivarna oftast låta tillverka varorna

först sedan desamma sålts till grossister eller detaljister, varigenom hållandet

av lager undvikes. Hemarbetare kunna därför icke, även örn de kunna förutse

snar brist på arbete, fördela tillgängliga arbetsuppgifter å någon längre tid.

Vid minskning av arbetstillfällena brukar detta först träffa de hemarbetare,

som arbeta mera tillfälligt inom yrket. Arbetslösheten har under depressionen

icke varit anmärkningsvärt stor inom konfektionsyrkena, beroende på stor

konkurrensförmåga på grund av noggrannhet i utförandet från de svenska

producenternas sida gentemot de utländska varorna. I regel torde hemarbetarna

hava arbete under hela året, men vad exempelvis beställningsskrädderiet

beträffar, torde vissa grupper av dess hemarbetare vara arbetslösa under vissa

delar av året. Jämväl vissa grupper av de kvinnliga hemarbetarna torde i

regel vara arbetslösa viss del av året. Exempel härå erbjuda stråhattssömmerskorna,

för vilka tiden från den 1 juli till den 1 oktober alltid är dödsäsong.

Exakta uppgifter angående arbetslöshetens omfattning och fördelning

bland hemarbetarna synas knappast kunna erhållas utan en omfattande

undersökning.

Priserna på de färdiga varorna hava sjunkit ganska mycket under de senaste

åren, men detta har icke lett till någon större minskning i hemarbetarnas

inkomster. Snarare hava de kunnat få sin ställning något förbättrad i

jämförelse med tidigare dåliga löner. Det är emellertid omöjligt att ens

tillnärmelsevis angiva något medeltal för månads- eller dagsförtjänsten, då

variationerna härutinnan äro mycket stora såväl mellan olika yrkesområden

som bland de enskilda arbetarna. Det finnes även exempel på att hemarbetare

fortfarande erbjuda sig till arbete emot ren underbetalning, bara för att de

överhuvud taget skola få något att göra.

Det torde icke vara vanligt, att hemarbetare samtidigt utföra arbeten åt

mera än en arbetsgivare. Ett undantag härifrån utgöra dock de inom beställningsskrädderiet

sysselsatta hemarbetarna. Samma arbetare kunna där

ofta anlitas av flera av de mindre skrädderierna. Dessa hemarbetare övergå

dessutom ofta till självständiga företagare genom att mottaga och utföra egna

beställningar från kunder.

Beklädnadsarbetarförbundet har en arbetslöshetskassa, till vilken alla i förbundet

organiserade arbetare automatiskt äro anslutna, sålunda jämväl de organiserade

hemarbetarna. Kassan har ganska stränga regler för att medlem
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

59

marna skola bliva berättigade till understöd. Karenstiden utgör 14 dagar,

och även ett blott tillfälligt arbete av någon eller några dagars längd medför,

att ny karenstid måste beräknas, innan understöd ånyo kan erhållas. I de

fall, då arbetslöshet regelmässigt förekommer under viss del av året för någon

arbetargrupp, avstängas dessa arbetare helt från understöd under ifrågavarande

tid. Kontrollen över avgiftsbetalning, fristämpling och understöds

utgivande är lagd å de olika avdelningarna, varför förbundets styrelse ej

direkt har något att skaffa därmed. Några särskilda svårigheter hava enligt

uppgift från förbundet icke varit förenade med kontrollen å hemarbetarna.

Denna kontroll sker dels genom inhämtande av uppgifter från arbetsgivaren

och dels genom kamraterna i förbundet. I allmänhet känna de ledande å avdelningarna

mycket bra till alla medlemmarna och deras arbetsförhållanden.

I fråga örn kontrollen på att hemarbetare inom beställningsskrädderiet ej

under tid, då understöd uppbäres, mottaga egna beställningar från kunder,

är man dock helt hänvisad till arbetarnas egna uppgifter. Det torde naturligtvis

vidare vara ganska svårt att kontrollera riktigheten av lämnade uppgifter

beträffande de hemarbetare, som regelmässigt utföra arbete åt flera

arbetsgivare. Orsaken till att någon svårighet icke förmärkts i fråga om

kontrollen av hemarbetarnas arbetsförhållanden synes främst vara att söka

däri att medlemmarna så gott som uteslutande äro bosatta i städerna. Förbundet

har därför ej haft anledning att närmare undersöka möjligheterna av

att anordna en liknande kontroll å landsbygden. Kontrollarbetet torde vidare

avsevärt underlättas genom de stränga karenstidsbestämmelserna och genom

bestämmelser örn allmän avstängning från understöd under normal dödsäsong.

Vid ett förnyat övervägande av frågan örn hemarbetarnas ställning till en

statsunderstödd arbetslöshetsförsäkring finner jag mig fortfarande böra vidhålla

den uppfattningen, att denna arbetargrupp icke lämpligen kan inordnas

under försäkringen. Det synes mig vara synnerligen viktigt, att försäkringen

från början konstrueras så, att möjligheter till missbruk i görligaste mån förhindras.

Ingen torde kunna bestrida, att svårigheterna att ordna en effektiv

kontroll i varje fall äro betydligt större beträffande de arbetare, som ej arbeta

under arbetsgivarens direkta ledning och tillsyn, än beträffande vanliga verkstadsarbetare.

Att något fackförbund ansett sig kunna medtaga hemarbetare

i sin nuvarande arbetslöshetskassa utan att på något sätt särskilja dem från

verkstadsarbetare torde knappast kunna tagas till intäkt för ett påstående,

att en liknande åtgärd vore möjlig att genomföra vid en statsunderstödd försäkring.

Man måste nämligen bland annat vid en jämförelse uppmärksamma

de stränga bestämmelser, som gälla i ifrågavarande fackförbunds arbetslöshetskassa,

för att rätt till understöd skall föreligga, ävensom det förhållandet,

att praktiskt taget samtliga medlemmarna i kassan äro bosatta i städer

eller i stadsliknande samhällen, varest möjligheterna till kontroll äro väsentligt

större än på landet. Fordringarna på kontroll och bevislighet måste vid

en statsunderstödd försäkring ställas högt. Man kan där icke åtnöja sig med

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr S8.

att en funktionär så att säga har på känn, att en viss medlem icke haft arbete

under tid, för vilken ersättning sökes. I förordningen finnes intagen en

föreskrift om att tiden för arbetsanställning skall styrkas medelst intyg från

arbetsgivaren. Detta torde vara omöjligt att fordra för hemarbetarnas del.

Arbetsgivaren kan i sådant hänseende blott bestyrka, att hemarbetaren avlämnat

viss kvantitet färdiga varor, men örn arbetet utförts av hemarbetaren

själv eller en annan person samt huru lång arbetstiden varit kan ej bedömas

härav. De i förordningen intagna bestämmelserna örn dagunderstöd vid korttidsarbete

skulle vidare vara omöjliga att tillämpa å arbetare, för vilka arbetstiden

ej i detalj kan kontrolleras. I båda dessa avseenden skulle sålunda ett

inordnande av hemarbetarna under försäkringen kräva särbestämmelser.

Även om antalet hemarbetare, som arbeta åt mera än en arbetsgivare, är

förhållandevis litet, måste dock blotta möjligheten av att så kan i praktiken

vara fallet i hög grad skärpa fordringarna på kontroll, därest hemarbetarna

skulle medgivas rätt att ingå i försäkringen. En ur kontrollsynpunkt försvårande

faktor är vidare det stora antalet gifta kvinnor bland hemarbetarna.

År 1912 voro sålunda av 22,214 kvinnliga hemarbetare icke mindre

än över 10,000 eller omkring 46 procent gifta. Denna uppgift tyder därjämte

på att behovet av en arbetslöshetsförsäkring för hemarbetarnas del icke är

särskilt framträdande.

Man skulle visserligen med hänsyn till försäkringsbarhet och kontrollsvårighet

kunna tänka sig en uppdelning av hemarbetarna antingen i förhållande

till hemarbetets karaktär av huvud- eller bisysselsättning eller i förhållande

till bosättningen — stad eller större samhälle i motsats till landsbygden.

I intetdera fallet torde uppdelningen emellertid giva ett rättvist

resultat eller kunna utan betydande svårigheter genomföras, utan bomme den

troligen alltid att giva upphov till tvister och missnöje.

Förhållandet till fattigvården.

Beträffande förhållandet mellan arbetslöshetsförsäkringen och fattigvården

föreslogo 1932 års sakkunniga för arbetslöshetsförsäkring följande bestämmelser.

Örn en försäkrad i anledning av arbetslöshet uppbure fattigvård

av annat slag än som omförmäles i 50 § 2 mom. i lagen örn fattigvården —

d. v. s. kläder, underhåll eller annat, som avser att sätta barn i tillfälle att

begagna skolundervisning, läkar- eller förlossningshjälp eller medicin, då hjälpen

eller medicinen lämnats annorledes än i förening med vård å anstalt, eller

begravningshjälp — så skulle daghjälp icke alls få utgivas till honom. Detsamma

skulle gälla, då någon, för vilken den försäkrade hade försörjningsplikt,

i anledning av hans arbetslöshet uppbure fattigvård; här hade dock

gjorts det ytterligare undantaget, att vård å sjukvårdsanstalt icke skulle inverka

på daghjälpen. Örn medlemmen själv bleve intagen å sjukvårdsanstalt,

så vore han ju icke längre arbetsför, och daghjälp kunde av denna anledning

icke utgå till honom. Någon särskild regel i sådant hänseende föreslogs alltså

icke.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

61

I propositionen till 1983 års riksdag anförde jag, att det uppenbarligen ur

olika synpunkter skulle vara till fördel, om det läte sig göra att uppdraga en

klar gräns mellan arbetslöshetsförsäkringen och fattigvården. Det ville emellertid

sjönas, som örn förutsättningarna för en dylik gränsdragning icke nu

vore för handen. Den borde ingå som ett led i ett allmänt åtskiljande av den

med återbetalningsskyldighet förenade fattigvården och den hjälp, som i skiftande

former lämnades till följd av arbetslöshet. De hittills påvisade svårigheterna

och olägenheterna torde knappast heller med särskild styrka hava förekommit

i förhållandet mellan de frivilliga arbetslöshetskassor, som nu funnes,

och fattigvården. I stället hade det från olika håll vitsordats, att samarbete

visat sig vara i praktiken möjligt, så att dubbelersättning i de flesta fall kunnat

undvikas. Vad däremot anginge förhållandet mellan kommunal arbetslöshetshjälp

och fattigvård vore förhållandena säkerligen mindre tillfredsställande,

men den nu behandlade frågan lämnade icke möjlighet till ett ingripande

därvidlag. Visserligen kunde det i allt fall sägas vara av betydelse,

att man, då statsverksamheten nu vore ifrågasatt att utsträckas till ett nytt

område, såge till, att ersättning från två håll icke kunde komma i fråga. Därvidlag

vore emellertid att märka, vad kammarrätten i sitt över de sakkunnigas

promemoria avgivna yttrande erinrat därom, att en dylik gränsdragning icke

skett beträffande de former av socialförsäkring, som redan reglerats; sålunda

funnes icke någon motsvarande bestämmelse i fråga örn den statsunderstödda

sjukförsäkringen, och vad anginge pensionsförsäkringen utginge pension och

understöd samtidigt med fattigvård utom i de fall, då denna vård bestode i

vård å anstalt, i vilket fall vederbörande fattigvårdsinyndighet hade rätt att

uppbära pensionen i avräkning å sina kostnader.

Jag yttrade vidare, att man vid sådant förhållande torde böra bedöma frågan

med hänsyn till dess verkningar för de närmast intresserade parterna.

Jag ansåg det visserligen icke vara riktigt, att sakkunnigförslaget skulle

strida mot de allmänna principerna för fattigvården samt mot försäkringsmässiga

grunder. Detta uteslöte dock icke, att den försäkrade givetvis måste

få mycket svårt att förstå, varför han icke, när övriga förutsättningar företage,

skulle kunna utfå sin daghjälp just i de fall, då han vore i så stort behov

därav, att han dessutom skulle behöva anlita fattigvården. Till denna de

försäkrades naturliga inställning till frågan måste man taga stor hänsyn.

Härtill komme, att man icke heller från kommunalt håll vore tillfredsställd med

förslaget. Från den sidan såge man saken så, att man befarade, att ifrågavarande

regel skulle omintetgöra den avlastning från fattigvården, som försäkringen

eljest vore ägnad att medföra, ja, kanske medföra ökade bördor

för fattigvården i förhållande till för närvarande. Visserligen hade därvid

sannolikt icke fästs tillräckligt avseende vid den fara, som måste anses föreligga

för missbruk av fattigvården genom att, då daghjälp utginge från försäkringen,

man genom ett relativt ringa bidrag från fattigvården skulle kunna

åstadkomma möjlighet till en mindre knapp existens. Hänsyn torde det

oaktat böra tagas till den från kommunalt håll i frågan uttalade uppfatt
-

ningen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

Departe
mentschefen.

På sålunda angivna grunder ansåg jag mig ej kunna på denna punkt följa

sakkunnigförslaget. Jag föreslog i stället, att ifrågavarande bestämmelser

helt skulle utgå ur försäkringsförordningen. Detta innebar, att daghjälpen

från försäkringen komme att kunna i alla fall, då behov förelåge, suppleras av

fattigvård, och att detta icke inverkade på daghjälpens belopp. Jag ansåg

mig emellertid kunna utgå från att ett sådant underrättelse- och förbindelseväsen

skulle kunna upprättas mellan arbetslöshetskassornas ledning och fattigvårdsmyndigheterna,

att även med en sådan regel oberättigad dubbelersättning

i de flesta fall skulle kunna undvikas.

Särskilda utskottet yttrade i denna fråga bland annat följande:

Vad arbetslöshetsförsäkringen beträffar skulle det enligt utskottets uppfattning

vara synnerligen önskvärt, örn från början en bestämd gräns kunde dragas

emot fattigvården. Det förslag, som av 1932 års sakkunniga framlagts, synes

utskottet ur olika synpunkter vara väl motiverat. I likhet med departementschefen

anser sig emellertid utskottet ej kunna förorda, att förslaget nu genomföres.

Utskottet vill särskilt erinra örn att en gränsdragning mot fattigvården

ej skett beträffande de former av socialförsäkringen, som redan reglerats.

Dessa frågor äro för närvarande föremål för omprövning vid pågående utredningar

örn planmässighet och enhetlighet inom samhällets sociala hjälpverksamhet.

Vid dessa utredningar synes även frågan örn arbetslöshetsförsäkringens

förhållande till fattigvården böra tagas under övervägande. Frågan kräver

ett skyndsamt avgörande. Av denna anledning hemställer utskottet i annat

sammanhang, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla om utredningrörande

reglering av förhållandet mellan den offentliga arbetslöshetshjälpen i

dess olika former samt den allmänna fattigvården.

I en vid utskottets utlåtande fogad reservation anförde herrar Westman och

Pehrsson i Bramstorp, att förhållandet till fattigvården utgjorde en av de frågor

i förslaget, som enligt deras mening ej lösts pa ett tillfredsställande sätt.

I skrivelse den 21 juni 1933, nr 356, hemställde riksdagen bland annat örn

skyndsam utredning dels rörande reglering av förhållandet mellan den offentliga

arbetslöshetshjälpen i dess olika former samt den allmänna fattigvården,

dels ock beträffande omfattningen av kommunernas lagliga rätt att lämna arbetslöshetshjälp

utan fattigvårds karaktär samt örn behovet och lämpligheten

av laglig reglering av kommunernas verksamhet för arbetslöshetens bekämpande.

I anledning av riksdagens nyssnämnda skrivelse har jag inom socialdepartementet

låtit verkställa en förberedande utredning beträffande den förstnämnda

av de i skrivelsen berörda frågorna. På föredragning av mig har Kungl.

Maj :t härefter anbefallt länsstyrelserna att införskaffa särskild utredning från

kommunerna till närmare belysning av det sätt, varpå kommunerna ordnat den

del av arbetslöshetshjälpen, som ej består i anordnande av arbeten och ej

heller består i utgivande av kontantunderstöd med statsbidrag. Bearbetning

av det från kommunerna inkomna vidlyftiga utredningsmaterialet har igångsatts

inom departementet. Särskild utredning har också inom departementet

verkställts rörande innebörden av gällande rätt i fråga örn kommuns befogenhet

att lämna arbetslöshetshjälp utan fattigvårds karaktär.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

63

Såsom jag föregående år anförde, måste en gränsdragning emellan arbetslöshetsförsäkringen

och den allmänna fattigvården ingå som ett led i ett allmänt

åtskiljande av den med återbetalningsskyldighet förenade fattigvården

och annan hjälp, som i skiftande former lämnas till följd av arbetslöshet. Ett

dylikt åtskiljande sammanhänger nära med frågan örn åstadkommande av en

större enhetlighet vid förvaltningen inom kommunerna av den sociala hjälpverksamheten.

Denna fråga är som bekant för utredning överlämnad till de

s. k. organisationssakkunniga. Nämnda sakkunniga hava numera i en till

mig överlämnad promemoria meddelat, att de sakkunniga vid sina undersökningar

i nyssnämnda fråga jämväl behandlat frågan örn förhållandet mellan

arbetslöshetshjälpen och fattigvården. I promemorian uttalas vidare, att de

sakkunniga funnit, att vissa materiella bestämmelser i fattigvårdslagen, exempelvis

2 § och dess tillämpning under arbetslöshet, stöde i nära sammanhang

med de organisationsfrågor, som närmast överlämnats till de sakkunniga.

De sakkunnigas arbete på detta område kunde således komma att beröra en

del av den av riksdagen begärda utredningen.

I det läge, vari frågan sålunda befinner sig, är det uppenbarligen icke möjligt

att föreslå några särskilda bestämmelser till reglering av förhållandet mellan

arbetslöshetsförsäkringen och den allmänna fattigvården. Jag förordar

i anslutning härtill i likhet med föregående år, att daghjälpen från försäkringen

må kunna i alla de fall, då behov därav föreligger, suppleras av fattigvård

samt att detta icke skall inverka på daghjälpens storlek.

Förhållandet mellan daghjälp och regelbundet utgående understöd av annan

beskaffenhet än fattigvård.

I 1933 års proposition föreslogs beträffande förhållandet mellan daghjälp

och sådant regelbundet utgående understöd av annan beskaffenhet än fattigvård,

som medlem i anledning av arbetslösheten kunde vara lagligen berättigad

att erhålla, att summan av daghjälp och sådant regelbundet utgående

understöd aldrig skulle få överstiga, för familjeförsörjare fyra femtedelar och

för annan medlem tre femtedelar av den i orten vanliga arbetsförtjänsten för

arbetsdag för arbetare inom samma yrke och av samma arbetsförmåga som

den arbetslöse, överskredes denna andel av arbetsförtjänsten, skulle daghjälpens

storlek i motsvarande grad minskas. Däremot förhindrades ej, att summan

av daghjälpen och understödet kunde överstiga den för daghjälpen satta

absoluta maximigränsen av sex kronor. Kassorna lämnades emellertid frihet

att i sina stadgar föreskriva, att daghjälp finge utgå till medlem allenast i

den mån av honom åtnjutet understöd icke uppginge till den honom eljest tillförsäkrade

daghjälpen.

Särskilda utskottet förklarade sig icke hava något att erinra emot de sålunda

föreslagna reglerna. Utskottet förordade emellertid viss jämkning i ordalydelsen

i syfte att förhindra en möjlig oklarhet.

I en av herr Trygger m. fl. avgiven reservation till utskottets utlåtande anfördes

i denna fråga följande:

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Departe
mentschefen.

Det övervägande antalet fall, då medlemmar i en erkänd arbetslöshetskassa

komma att i anledning av arbetslöshet vara lagligen berättigade till regelbundet

utgående understöd av annan beskaffenhet än fattigvård, torde komma

att utgöras av sådana, då medlemmarna vid sidan av den erkända kassan bildat

en fristående arbetslöshetskassa för att förstärka daghjälpens storlek. Det

kan emellertid icke anses riktigt, att staten skall lämna bidrag till försäkring

av sådana arbetare, som äro i den ekonomiska ställning, att de vid sidan av

försäkringen uteslutande genom egna avgifter förskaffa sig ett högre understöd.

Att daghjälpens maximibelopp bestämts till sex kronor måste bero på

att detta belopp ansetts tillräckligt för en nödtorftig försörjning även på dyrare

orter. Jämväl på grund härav saknas anledning att med statsbidrag underlätta

förvärvandet av en högre sammanlagd inkomst än sex kronor örn dagen.

Utskottet vill därför förorda en sådan ändring i förevarande regler, att

daghjälp må till medlem utgivas allenast i den mån understödet icke uppgår

till vad daghjälpen enligt 1 mom. i paragrafen högst må utgöra för honom.

Detta innebär med andra ord, att summan av daghjälpen och understödet maximeras

i förhållande såväl till den relativa som till den absoluta gränsen.

Med anledning av vad som anförts i nyssnämnda reservation vill jag framhålla,

att någon skillnad emellan propositionens förslag och de av reservanterna

förordade bestämmelserna icke gärna kan tänkas uppkomma i andra fall,

än då daghjälpen i den erkända arbetslöshetskassan bestämts till högsta möjliga

belopp eller sex kronor. Förrän detta är fallet, förefinnes nämligen icke

skäl för de försäkrade att för vinnande av högre daghjälp vid sidan av den

erkända kassan bilda en fristående arbetslöshetskassa, grundad uteslutande

på egna avgifter. Antalet fall, då daghjälpen kommer att bestämmas till ett

så högt belopp som sex kronor, torde emellertid komma att bliva synnerligen

ringa. Den praktiska betydelsen av skillnaden mellan de olika förslagen lärer

därför ej bliva stor. Härtill är att märka, att en erkänd arbetslöshetskassa,

som bestämt daghjälpen till sex kronor, själv måste svara för en så betydande

andel av arbetslösheten, att enligt de föreslagna grunderna för statsbidrag

detta, utöver bidrag till förvaltningskostnaderna, faktiskt endast torde komma

att utgå under tider av svårare arbetslöshet. Jag erinrar vidare örn att kassorna

tillerkänts rätt att i sina stadgar införa den av reservanterna förordade

skärpta begränsningen.

Med hänsyn till vad jag sålunda anfört, finner jag icke skäl att frångå den

i föregående års proposition intagna ståndpunkten. Emot den av utskottet

föreslagna jämkningen i stadgandets ordalydelse har jag icke något att erinra.

Av utskottet förordade detaljändringar i fjolårets förslag till förordning om

erkända arbetslöshetskassor.

Utskottet föreslog förutom i av mig behandlade avseenden vissa smärre

ändringar och jämkningar i Kungl. Maj :ts förslag. Ändringarna berörde följande

paragrafer i förslaget till förordning örn erkända arbetslöshetskassor,

nämligen 4, 8, 9, 18, 21, 22, 25, 27, 28 och 32 §§. Då jag icke finner anledning

till erinran emot vad utskottet i sådant hänseende föreslagit samt anmärkningar

ej heller eljest däremot framställts, torde det icke vara erforderligt att

här närmare redogöra för de olika ändringarna och jämkningarna. Utskottets

förslag härvidlag hava av mig beaktats.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

65

Grunderna för statsbidrag till de erkända arbetslöshetskassorna.

I samband med redogörelsen för fjolårets förslag till arbetslöshetsförsäkring

lämnade jag en översikt över de föreslagna grunderna för statsbidrag till de

erkända arbetslöshetskassorna (sid. 28 f.). Härutöver anhåller jag nu att få

anföra följande.

Med tillhjälp av vissa formler har, på sätt närmare framgår av propositionen

nr 209 till 1933 års riksdag sid. 139 f., gjorts en beräkning av daghjälpsbidraget

i procent av hela kostnaden för daghjälpsbelopp av två, tre, fyra, fem och

sex kronor, kombinerade med olika antal understödda dagar per medlem av

kassan. Resultatet har sammanställts i tabell A (sid. 66). Hela kostnaden

för daghjälpen från en kassa erhålles genom multiplikation av daghjälpsbeloppet

och antalet understödda dagar per medlem. Med utgångspunkt från dessa

kostnadssiffror och med ledning av de i tabellen angivna procenttalen har

gjorts en omräkning av bidragsbeloppet i kronor jämfört med de försäkrades

avgifter för olika kombinationer av daghjälp och antal understödda dagar per

medlem. Resultatet av denna beräkning har sammanförts i tabell B (sid.

67).

I fjolårets proposition nr 209 framhöll jag, att det icke vore helt uteslutet,

att statsbidrag till försäkringen kunde komma att belasta det nästkommande

budgetårets riksstat samt att därför medgivande från riksdagen torde böra

inhämtas att eventuellt använda anslag för ändamålet. I propositionen nr 215

föreslogs därefter, att ett för försäkringens organisation till socialstyrelsen

avsett anslag om 50,000 kronor skulle få användas till bestridande av det statsbidrag,

som enligt nyss omförmälda grunder kunde komma att utgå under nästkommande

budgetår.

Särskilda utskottet anförde i sitt utlåtande nr 20 beträffande de föreslagna

grunderna för statsbidrag till de erkända arbetslöshetskassorna följande:

Den huvudprincip, som ligger till grund för utmätandet av statsbidraget,

innebär, att en procentuellt sett större hjälp lämnas till kassor, som organiseras

av de i löneavseende och med hänsyn till arbetslöshetsrisk sämre ställda

arbetarna. Därigenom torde möjlighet hava öppnats även för exempelvis lantoch

skogsarbetarna att bilda arbetslöshetskassor. Utskottet anser detta utgöra

en styrka hos förslaget. Vidare hava statens förpliktelser begränsats,

i avsikt att risk ej skall föreligga för att en oproportionerligt stor börda vid

större kriser skall kunna komma att belasta det allmänna. Kassorna hava i

stället skyldighet att vid sådana tillfällen själva svara för de ökade kostnaderna

för sin understödsverksamhet och att, örn så skulle erfordras av ekonomiska

skäl, begränsa sin verksamhet. Genom de i detta hänseende givna bestämmelserna

torde enligt utskottets uppfattning en tillräckligt fast grund

hava lagts för försäkringens bestånd.

Utskottet finner jämväl i övrigt grunderna för statsbidraget vara väl avvägda

och tillstyrker därför bifall till Kungl. Maj :ts förslag.

Vad angår Kungl. Maj:ts förslag att grunderna för statsbidraget av riksdagen

endast skulle fogas som villkor vid anslagsbeviljandet, varpå grunderna

skulle av Kungl. Majit sammanfattas i en kungörelse, är det väl sant, att

detta förfaringssätt använts vid den år 1931 genomförda sjukkassereformen.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 38. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Tnb. A. Storleken av daglijälpsbidraget i procent av hela kostnaden.

Antal understödda dagar per

medlem av kassan och år

Daghj&lpsbidraget i procent av hela kostnaden vid

en genomsnittlig daghjälp av

2 kr.

3 kr.

4 kr.

5 kr.

6 kr.

1.............

_

__

_

_

2...............

9.6

—

—

—

—

3................

21.7

6.3

—

—

—

4...........

30.0

15.1

4.7

—

—

5................

36.2

21.7

11.7

3.8

—

6................

41.3

27.0

17.2

9.6

3.2

7................

45.5

31.3

21.7

14.3

8.2

8................

49.2

35.1

25.6

18.3

12.3

9................

52.4

38.4

28.9

21.7

15.8

10................

55.2

41.3

31.9

24.8

18.9

11................

57.8

43.9

34.6

27.5

21.7

12................

60.1

46.3

37.0

30.0

24.2

13................

62.3

48.5

39.2

32.2

26.5

14...............

64.3

50.5

41.3

34.3

28.6

15...............

66.1

52.4

43.2

36.2

30.6

16................

67.8

54.1

45.0

38.0

32.4

17................

69.4

55.8

46.6

39.7

34.1

18................

70.9

57.3

48.2

41.3

35.7

19................

72.4

58.8

50.0

42.8

37.2

20................

73.7

60.1

51.1

44.2

38.6

21...............

75.0

61.4

52.4

45.5

40.0

22................

71.6

58.6

50.0

43.4

38.2

23................

68.5

56.1

47.8

41.5

36.5

24................

65.6

53.7

45.9

39.8

35.0

25................

63.0

51.6

44.0

38.2

33.6

26................

60.6

49.6

42.3

36.7

32.3

27...............

58.3

47.8

40.8

35.4

31.1

28................

56.2

46.0

39.3

34.1

30.0

29................

54.3

44.5

37.9

32.9

29.0

30................

0. S. V.

52.5

43.0

36.7

31.8

28.0

Då emellertid beträffande arbetslöshetsförsäkringen statsbidragsgrundernas utformning

ingår som ett viktigt led i strävandena att i olika avseenden förhindra

en icke önskvärd utveckling av försäkringen, synes det utskottet vara

lämpligt, att de erhålla den större stadga, som ligger i att de fastställas i

form av en av Kungl. Majit och riksdagen gemensamt antagen författning.

Utskottet vill därför förorda, att statsbidragsgrunderna sammanfattas i en

särskild av Kungl. Majit och riksdagen gemensamt antagen förordning.

Såsom departementschefen anfört, är det icke helt uteslutet, att statsbidrag

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88. 67

Tal). H. Storleken av ilaglijälpsbidraget och de försäkrades avgifter i kronor per

medlem.

Antal understödda

dagar per medlem

av kassan och år

Storleken av daghjälpsbidraget och de försäkrades avgifter per

medlem vid olika antal understödda dagar per medlem av kassan

och år samt en genomsnittlig daghjälp av

2

kr.

3 kr.

4

kr.

5 kr.

6

kr.

Bidrag

Förs.-

avg.

Bidrag

Förs.-

avg.

Bidrag

Förs.-

avg.

Bidrag

Förs.-

avg.

Bidrag

Förs.-

avg.

1..........

—

2.0

—

3.0

—

4.0

—

5.0

_

6.0

2..........

0.4

3.6

—

6.0

—

8.0

—

10.0

—

12.0

3.......• . .

1.3

4.7

0.6

8.4

—

12.0

—

15.0

—

18.0

4..........

2.4

5.6

1.8

10.2

0.8

15.2

—

20.0

—

24.0

5..........

3.6

6.4

3.3

11.7

2.3

17.7

1.0

24.0

—

30.0

6..........

5.0

7.0

4.9

13.1

4.1

19.9

2.9

27.1

1.2

34.8

7..........

6.4

7.6

6.6

14.4

6.1

21.9

5.0

30.0

3.4

38.6

8...........

7.9

8.1

8.4

15.6

8.2

23.8

7.3

32.7

5.9

42.1

9..........

9.4

8.6

10.4

16.6

10.4

25.6

9.8

35.2

8.5

45.5

10..........

11.0

9.0

12.4

17.6

12.8

27.2

12.4

37.6

11.3

48.7

11..........

12.7

9.3

14.5

18.5

15.2

28.8

15.1

39.9

14.3

51.7

12..........

14.4

9.6

16.7

19.3

17.8

30.2

18.0

42.0

17.4

54.6

13..........

16.2

9.8

18.9

20.1

20.4

31.6

20.9

44.1

20.7

57.3

14..........

18.0

10 0

21.2

20.8

23.1

32.9

24.0

46.0

24.0

60.0

15..........

19.8

10.2

23.6

21.4

25.9

34.1

27.2

47.8

27.5

62.5

16........

21.7

10.3

26.0

22.0

28.8

35.2

30.4

49.6

31.1

64.9

17..........

23.6

10.4

28.5

22.5

31.7

36.3

33.7

51.3

34.8

67.2

18..........

25.5

10.5

30.9

23.1

34.7

37.3

37.2

52.8

38.6

69.4

19..........

27.5

10.5

33.5

23.5

38.0

38.0

40.7

54.3

42.4

71.6

20..........

29.5

10.5

36.1

23.9

40.9

39.1

44.2

55.8

46.3

73.7

21..........

31.5

10.5

38.7

24.3

44.0

40.0

47.8

57.2

50.4

75.6

22..........

>

12.5

>

27.3

>

44.0

>

62.2

>

81.6

23..........

>

14.5

>

30.3

>

48.0

>

67.2

>

87.6

24..........

>

16.5

>

33.3

>

52.0

>

72.2

>

93.6

25..........

>

18.6

>

36.3

>

56.0

>

77.2

>

99.6

26..........

>

20.5

>

39.3

>

60.0

>

82.2

’

105.6

27..........

>

22.5

>

42.3

>

64.0

>

87.2

>

111.6

28.........

>

24 5

»

45.3

>

68.0

>

92.2

>

117.6

29..........

>

26.5

>

48.3

>

72.0

>

97.2

123.6

30..........

0. S. V.

>

28.5

>

51.3

>

76.0

>

102.2

>

129.6

till de erkända arbetslöshetskassorna redan under nästa budgetår kan komma

att böra utbetalas. Utskottet tillstyrker därför, att det förut omförmälda

organisationsanslaget jämväl må användas till bestridande av det statsbidrag,

som kan komma att utgå under nästa budgetår.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

Departe
mentschefen.

Med anledning av utskottets förslag, att statsbidragsgrunderna skulle sammanfattas

i en särskild av Kungl. Majit och riksdagen gemensamt antagen

förordning, vill jag framhålla, att de av utskottet till stöd för dess uppfattning

framhållna synpunkterna näppeligen kunna här tillmätas större betydelse än

vid sjukkassereformen. Även enligt den nya sjukförsäkringslagstiftningen

utgöra nämligen statsbidragens former och storlek en viktig punkt i

hela systemet; som exempel kan särskilt nämnas läkarvårdsbidraget. Tillräckliga

skäl saknas alltså enligt mitt förmenande för att genomföra den

legislativa utformningen på annat sätt nu än vid sjukkassereformen. Jag förordar

därför i likhet med föregående år, att grunderna för statsbidraget knytas

som villkor vid anslagsbeviljandet för att sedan av Kungl. Maj :t sammanfattas

i en kungörelse.

Beträffande den närmare utformningen av statsbidragsgrunderna har jag

icke funnit skäl att frångå, vad som i detta avseende föreslogs i 1933 års proposition.

De av mig förordade statsbidragsgrunderna, vilka äro fullständigt

likalydande med de föregående år föreslagna, hava såsom bilaga (Bilaga C)

fogats till detta protokoll.

Den nya lagstiftningen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1935. Då

enligt grunderna för statsbidrag en kassa skall vara berättigad att efter varje

kvartals slut erhålla utbetalning intill tre fjärdedelar av det bidrag, som skäligen

kan antagas belöpa på kvartalet, innebär detta, att en möjlighet finnes,

att viss utgift för försäkringen skall kunna belasta redan nästa budgetårs

riksstat. I annat sammanhang kommer jag att senare denna dag hemställa

örn förslag till riksdagen angående anvisande av ett särskilt anslag för nästkommande

budgetår till socialstyrelsens kostnader för försäkringens organisation

(proposition nr 41). Medgivande torde böra inhämtas från riksdagen

att eventuellt använda detta anslag till bestridande av statsbidrag till de erkända

arbetslöshetskassorna. Förslag härom kommer att framläggas i nyssnämnda

proposition.

Ändringar i lagen om understödsföreningar.

Som följd av att de blivande erkända arbetslöshetskassorna skola vara registrerade

som understödsföreningar erfordras vissa ändringar i lagen den 29

juni 1912 örn understödsföreningar. Förslag till lag örn sådana ändringar remitterades

föregående år till lagrådet för yttrande. Då någon annan ändring

i fjolårets förslag icke ifrågasättes än beträffande dagen för ikraftträdandet,

vilken bör rättas efter årets förslag till förordning örn erkända arbetslöshetskassor,

lärer det icke erfordras att inhämta lagrådets yttrande över förslaget.

Jag ämnar följaktligen hemställa, att fjolårets förslag måtte med nyss antydd

ändring föreläggas riksdagen till antagande.

Ändring i lagen om försäkringsavtal.

Den föreslagna nya lagstiftningen påkallar viss ändring i lagen den 8 april

1927 örn försäkringsavtal. Förslag därom lärer denna dag komma att anmälas

av chefen för justitiedepartementet.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 38.

69

Omorganisation av den offentliga arbetsförmedlingen.

Införandet av en arbetslöshetsförsäkring påkallar en betydande utvidgning

av den offentliga arbetsförmedlingen. Jag kommer att senare denna dag anmäla

frågan örn ny lagstiftning beträffande arbetsförmedlingen (proposition

nr 40).

Arbetsgivarbidrag.

I enlighet med erhållna direktiv upptogo 1932 års sakkunniga såsom ett

led i sitt förslag arbetsgivarbidrag, avsedda att användas dels till de av försäkringen

föranledda merkostnaderna för den offentliga arbetsförmedlingen,

dels till de avsedda förvaltningsbidragen till arbetslöshetskassorna. Förslaget

innebar, att av alla arbetsgivare med minst tio årsarbetare, med undantag

för staten och kommunerna, skulle, oberoende av örn dessa arbetare vore försäkrade

eller ej, uttagas avgifter med två kronor för varje årsarbetare.

I 1933 års proposition anförde jag i den allmänna motiveringen för införande

av arbetslöshetsförsäkring, att, då vid en obligatorisk försäkring samtliga arbetare

vore försäkrade, man vid en sådan försäkring med skäl kunde fordra, att

jämväl arbetsgivarna skulle deltaga i kostnaderna för själva försäkringen.

dag yttrade vidare, att det vore principiellt tilltalande, att produktionen direkt

finge deltaga i bärandet av bördan av arbetslösheten. Ett sådant förhållande

bleve en motsvarighet till säsongyrkena, där arbetslönen plägat bestämmas

med hänsyn till att arbetarna skulle kunna erhålla sin försörjning

jämväl under de tider, då de normalt ginge arbetslösa. Arbetsgivarbidragen

kom me för övrigt att belasta produktionskostnaderna och åtminstone i den s. k.

hemmaindustrien att direkt övervältras på konsumenterna. Beträffande det

förordade förslaget till frivillig försäkring framhöll jag som en fördel, att

systemet visat sig medgiva uttagande av arbetsgivarbidrag, örn också i mycket

begränsad omfattning.

Efter att hava lämnat en redogörelse för vad som anförts i de avgivna yttrandena

rörande denna fråga anförde jag följande:

»För min del kan jag ansluta mig till vad de sakkunniga i detta hänseende

föreslagit. De synpunkter, som anförts från svenska arbetsgivareföreningen,

synas icke kunna tillmätas betydelse beträffande ett bidrag från arbetsgivarnas

sida, som begränsats på sätt här angivits. Alldeles oavsett den utsträckning,

i vilken arbetsgivarna kunna komma att även i framtiden visa hänsyn

mot arbetarna vid genomförandet av driftinskränkningar — jag begagnar

här tillfället att uttala den förhoppningen, att ett blivande statsunderstöd till

den redan existerande frivilliga arbetslöshetsförsäkringen icke på något håll

bland arbetsgivarna skall kunna tagas till förevändning för mindre tillmötesgående

i detta hänseende -—- måste tillvaron av en genomförd försäkringsorganisation

vara ägnad att åstadkomma ökad stabilisering och minskad oro på

arbetsplatserna och därmed även inom näringslivet. Det lärer icke kunna förnekas,

att detta måste komma industrien direkt till godo. Ett bidrag till försäkringens

organisationskostnader av den måttliga omfattning, som Ilar föreslagits,

synes mig alltså fullt berättigat. Vad angår det ifrågasatta bidraget till

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

arbetsförmedlingens kostnader gäller detsamma, i den mån merkostnaden direkt

sammanhänger med arbetsförmedlingens verksamhet för samarbete med

försäkringsorganen. Den av denna anledning nödvändiggjorda utbyggnaden

av förmedlingsorganisationen måste emellertid komma att bliva till direkt betydelse

för näringslivet, såsom varande ägnad att i hög grad medverka till arbetskraftens

rörlighet och till möjligheterna för industrien att vid varje tillfälle

erhålla den lämpligaste arbetskraften. Jämväl denna del av den blivande merkostnaden

bör därför skäligen kunna bestridas av arbetsgivaravgifter.

Vad skogsägareförbundet anfört därom, att skogsägarna skulle få erlägga

avgifter för ett stort antal arbetare, som icke skulle vara inbegripna under försäkringen,

torde väsentligen bero på ett missförstånd av försäkringens innebörd.

Vid fråga örn uteslutning från försäkringen av självständiga företagare

skall enligt förslaget endast räknas med den tid, då sådana personer icke samtidigt

hava ställning av lönearbetare. Eftersom detta är fallet under de av

skogsägareförbundet åberopade omständigheter, vilka föranleda utbetalande av

olycksfallsförsäkringsavgift, komma de av förbundet framhållna svårigheterna

att inträda endast i det fall, att i skogsarbete användas personer, som under

minst sju månader av året icke äro anställda i skogsbruket. Även för

detta fall är emellertid att anmärka, att avgiften beräknas per årsarbetare och

att avgift för en person, som endast en mindre del av året användes i skogsbruk,

följaktligen utgår med ett proportionellt mindre belopp.

De sålunda anförda skälen för bidrag från arbetsgivarna tala med den

tyngd, att jag anser mig kunna ifrågasätta, att detta bidrag höjes utöver vad

de sakkunniga föreslagit. Av deras promemoria framgår, att statens årliga

kostnad för arbetsförmedlingen efter försäkringens genomförande uppskattats

till i runt tal 1,800,000 kronor. Ehuru jag ännu icke är beredd att taga ståndpunkt

till det framlagda organisationsförslaget beträffande arbetsförmedlingen,

anser jag mig redan nu kunna utgå från att denna uppskattning av de

blivande kostnaderna är väsentligen riktig. Då detta belopp motsvarar ungefär

två kronor för var och en av det antal arbetare, för vilka enligt sakkunnigförslaget

arbetsgivarbidrag skulle utgå, vill jag alltså förorda, att nämnda

bidrag bestämmes så, att andelen till arbetsförmedlingen skulle kunna utgå

med två kronor per arbetare. Andelen till försäkringens förvaltningskostnader

skulle, enligt vad nyss anförts, beräknas efter en krona per arbetare, vadan

arbetsgivarbidraget skulle bestämmas till tre kronor per årsarbetare. Av det

sammanlagda årligen inflytande beloppet skulle följaktligen 2/3 användas till

kostnaderna för arbetsförmedlingen och 1/3 gå i avräkning på statsverkets kostnader

för försäkringens förvaltningskostnader, därvid dock den modifikationen

torde böra göras, att, därest den för arbetsförmedlingskostnaderna avsedda andelen

överstiger det för ändamålet beräknade utgiftsbeloppet, överskottet bör

tillföras den till försäkringens förvaltningskostnader avsedda andelen.»

Särskilda utskottet yttrade beträffande arbetsgivarbidragen följande:

Utskottet kan i denna del ej ansluta sig till vad Kungl. Maj:t föreslagit.

Väl må det vara sant, att man vid en obligatorisk försäkring allmänt ansett sig

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

71

kunna lägga en del av kostnaderna direkt på arbetsgivarna. Inom en frivillig

försäkring åter måste frågan te sig annorlunda, eftersom många arbetsgivare

ej alls och andra endast till en mindre del kunna antagas lia försäkrade arbetare

anställda och det av tekniska skäl torde vara omöjligt att stadga bidragsskyldighet

allenast för försäkrade arbetare. Vad angår den del av bidragen,

som skulle gå till kostnaderna för den offentliga arbetsförmedlingen, torde visserligen

arbetsförmedlingens utbyggande till en del komma arbetsgivarna direkt

till godo. Att av denna orsak för dem införa en särskild avgiftsskyldighet

torde dock ej vara motiverat. I varje fall saknas skäl för att arbetsgivarna

skulle, såsom i propositionen är beräknat, övertaga statens samtliga kostnader

för den offentliga arbetsförmedlingen. Härtill kommer, att man i möjligaste

mån synes böra undvika tillskapandet av nya specialbudgeter.

Jag anhåller nu att få lämna en kortfattad redogörelse för den danska lagstiftningen

angående arbetsgivarbidrag.

År 1921 infördes i Danmark skyldighet för de arbetsgivare, som omfattades

av olycksfallsförsäkringslagen, att inbetala bidrag till en samtidigt inrättad

arbetslöshetsfond. Arbetsgivarnas bidrag voro avsedda att utgöra i

genomsnitt 9 kronor per årsarbetare. Bidraget växlade dock efter de olika

yrkenas arbetslöshetsrisk från lägst 3 till högst 15 kronor per årsarbetare.

Efter år 1924 och 1927 vidtagna sänkningar uppgick bidragets storlek till

3 kronor per årsarbetare med undantag för lärlingar samt lant- och skogsarbetare,

för vilka bidraget uppgick till 2 kronor. Därjämte inskränktes kretsen

av bidragsskyldiga arbetsgivare till sådana yrken, för vilka arbetslöshetskassor

kunde bildas.

Enligt lagen den 20 maj 1933 örn arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring

m. m. åligger det samtliga arbetsgivare inom sådana yrken, för vilka

arbetslöshetskassor kunna bildas, att till arbetslöshetsfonden erlägga bidrag

med 4 kronor 50 öre per årsarbetare. För lärlingar under de första två åren

av lärotiden samt för lant- och skogsarbetare är avgiften fortfarande bestämd

till 2 kronor örn året. Från bidragsplikten stadgas vissa undantag i lagen.

Därjämte kan socialministern efter hemställan av arbetslöshetsfondens styrelse

medgiva, att arbetsgivare inom yrke, för vilket någon erkänd arbetslöshetskassa

icke upprättats, skola befrias från bidragsplikt. Därest arbetslöshetsfondens

medel stiga till ett belopp av över 12 miljoner kronor, bortfaller

skyldigheten för arbetsgivarna att erlägga bidrag med utgången av det räkenskapsår

för fonden, under vilket nämnda summa uppnåtts. Bidragsplikten

inträder ånyo, när fondens medel sjunka till 10 miljoner kronor. Staten lämnar

jämväl tillskott till fonden.

Arbetslöshetsfondens medel skola användas till årliga bidrag till de erkända

arbetslöshetskassornas fortsättningskassor, till bidrag till nödhjälpsarbeten,

som igångsättas av staten, kommunerna eller privata institutioner, som åtnjuta

offentligt stöd, till kurser för arbetslösa samt till lån till arbetslöshetskassor

vid extraordinärt stor arbetslöshet. Vidare kan av fondens ränteinkomster intill

20 procent användas till bidrag till icke erkända arbetslöshetskassor. Därest

fondens ekonomi tillåter det, kan vid stor arbetslöshet bidrag lämnas till föreningar

och institutioner, som verka till de arbetslösas nytta.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Departe
mentschefen.

Såsom jag föregående år anförde, måste det anses vara en bland den obligatoriska

arbetslöshetsförsäkringens fördelar, att en del av kostnaderna för försäkringen

kan läggas direkt pa produktionen genom bidrag såväl från de

försäkrade arbetarna som fran arbetsgivarna. Grunden till avgifterna från

arbetsgivarna i den obligatoriska försäkringen förklaras bland annat vara, att

samtliga arbetare i en dylik försäkring äro försäkrade. I de länder, där obligatorisk

försäkring är införd, har man allmänt inrättat försäkringssystemet

så, att kostnaderna för detsamma bäras av staten, de försäkrade och arbetsgivarna.

En viss arbetslöshetsrisk synes städse vara förbunden med produktionen,

och de huvudsakliga kostnaderna för en försäkring mot denna risk

böra därför principiellt inga i de normalt beräknade produktionskostnaderna.

I r denna synpunkt äro arbetsgivarbidrag väl motiverade.

Oppositionen emot arbetsgivarbidrag i vårt land lärer emellertid ej rikta sig

emot den principiella satsen, att sådana bidrag böra uttagas vid en obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring. De framkomna invändningarna avse fastmer uttagandet

av arbetsgivarbidrag vid en frivillig försäkring. Som skäl häremot

åberopas, att vid en frivillig försäkring många arbetsgivare ej alls och andra

endast till en mindre del kunna antagas hava försäkrade arbetare anställda samt

att det av tekniska skäl torde vara omöjligt att stadga bidragsskyldighet allenast

för försäkrade arbetare.

Utan att bestrida att det anförda resonemanget äger en viss • giltighet, synes

det mig dock knappast kunna med någon större styrka göras gällande mot de

ytterst obetydliga arbetsgivarbidrag, som jag förordar. Förslaget upptager

ju avgifter om allenast tre kronor per årsarbetare. En sådan avgift kan icke

sägas utgöra en börda för näringslivet.

Visserligen är hela förslaget uppbyggt enligt ett frivilligt system. Men på

grund av dess läggning kan man förvänta en mycket allmän anslutning till

försäkringen från lönarbetarnas sida inom jämförelsevis få år. Den organiserade

arbetarklassen har redan i stor omfattning givit till känna sin avsikt att

bilda arbetslöshetskassor enligt förslaget. Försäkringen har därför goda utsikter

att bliva en allmän arbetarförsäkring. Även på denna grund borde det

anses riktigt, att arbetsgivarna direkt få bidraga till densamma.

De föreslagna arbetsgivarbidragen äro avsedda att med högst två tredjedelar

användas till statens kostnader för den offentliga arbetsförmedlingen och

med återstoden till förvaltningsbidrag till de erkända arbetslöshetskassorna.

På grund härav borde betänkligheterna emot bifall till förslaget kunna hävas

hos dem, som ej kunna giva sin anslutning till ett förslag örn arbetsgivarbidrag,

avsedda att användas till förmåner åt de försäkrade arbetarna. Såsom

jag närmare utvecklade föregående år, måste nämligen en genomförd försäkringsorganisation

vara ägnad att åstadkomma ökad stabilisering och minskad

oro på arbetsplatserna och därmed även inom näringslivet samt sålunda komma

industrien i dess helhet till godo. Den offentliga arbetsförmedlingen är

jämväl av direkt betydelse för näringslivet, såsom varande ägnad att medverka

till arbetskraftens rörlighet och till möjligheterna för industrien att erhålla

den lämpligaste arbetskraften.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr S8.

73

På sålunda angivna skäl har jag ansett mig böra förorda, att förslaget om

arbetsgivarbidrag ånyo underställes riksdagens prövning i samband med det

förnyade förslaget till arbetslöshetsförsäkring.

Jag har icke funnit skäl att företaga annan ändring i det föregående år

framlagda lagförslaget än beträffande dagen för ikraftträdandet, vilken ändrats

i överensstämmelse med årets förslag örn arbetslöshetsförsäkring. Vid sådant

förhållande lärer det icke erfordras att ånyo inhämta lagrådets yttrande

över lagförslaget.

I fråga örn motiveringen för de särskilda bestämmelserna i lagförslaget tilllåter

jag mig att hänvisa till propositionen nr 209 till 1933 års riksdag (sid.

154 ff.).

Icke heller har jag ansett mig böra föreslå någon ändring i de föregående

år föreslagna bestämmelserna angående uppbörden av de avgifter, som skola

erläggas till riksförsäkringsanstalten. Jag hänvisar även i detta hänseende

till nyssnämnda proposition.

Ikraftträdandet.

I 1933 års proposition föreslogs, att den nya lagstiftningen skulle träda i

kraft redan från och med årsskiftet 1933/1934. Beträffande de härför anförda

skälen tillåter jag mig att hänvisa till fjolårets proposition s. 149. Särskilda

utskottet gjorde icke någon erinran beträffande tiden för ikraftträdandet.

Under hänvisning till vad jag föregående år anfört angående tidpunkten

för ikraftträdandet föreslår jag, att den blivande lagstiftningen bestämmes att

träda i kraft från och med den 1 januari 1935. Med hänsyn härtill torde arbetsgivarbidrag

första gången böra erläggas under år 1936.

Kostnadsberäkningar.

De undersökningar, som utfördes av 1932 års sakkunniga för arbetslöshetsförsäkring,

gåvo vid handen, att understödsprocenten (n), d. v. s. antalet från

försäkringen understödda veckor i procent av antalet arbetslösa veckor kunde

försäkringen understödda veckor i procent av antalet arbetslösa veckor, kunde

för yrken, som icke företedde någon säsongkaraktär, ungefärligen uttryckas

medelst formeln

n — 36.6 — 0.72 P,

där P betecknar arbetslöshetsprocenten.

Det antogs härvid, att villkoren för understöd från försäkringen voro utformade

i enlighet med det förslag till obligatorisk arbetslöshetsförsäkring,

som år 1928 framlades av 1926 års arbetslöshetssakkunniga (1928 års förslag).

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr S8.

De utförda undersökningarna visade även, att för samma genomsnittsvärde

på arbetslöshetsprocenten försäkringens effektivitet blev större, ju mera utpräglad

säsongkaraktär yrket uppvisade. Sålunda syntes man i stort sett

kunna antaga, att effektiviteten inom ett yrke, som uppvisade en säsongkaraktär

motsvarande grov- och fabriksarbetareförbundet, var i runt tal 50 % större

än den enligt formeln erhallna effektiviteten. Inom ett yrke med den utpräglade

säsongkaraktär, som måleriarbetareförbundet uppvisade, kunde man påräkna

en effektivitet, som var icke mindre än omkring dubbelt så stor som den,

vilken framgick ur den nyss angivna formeln.

Det förslag till arbetslöshetsförsäkring, som förelädes 1933 års riksdag,

företedde i avseende på villkoren för understöd vissa skiljaktigheter från det

förslag, som låg till grund för de ovan omnämnda undersökningarna. Beträffande

de viktigaste olikheterna emellan de båda förslagen hänvisas till förut

lämnad redogörelse (se sid. 37, jfr sid. 91). Det må i detta sammanhang därutöver

nämnas, att det vid de undersökningar, som utfördes av 1932 års sakkunniga,

i förenklande syfte förutsattes, att den första veckan av varje arbetslöshetsperiod

vore att anse såsom karensvecka, varunder understöd icke skulle

utgå. Enligt förslaget skulle emellertid ny karensvecka ej räknas, därest en

understödsperiod avbröts av tillfälligt arbete av mindre än 18 dagars varaktighet.

Vid framläggandet av 1933 års regeringsförslag var det icke möjligt att

mera ingående undersöka, vilka förskjutningar i kostnadsavseende som de i

sakkunnigförslaget verkställda ändringarna kunde väntas medföra. De mera

sporadiska undersökningar, som i sådant syfte verkställdes, ansågos emellertid

lämna stöd för den uppfattningen, att ändringarna i fråga kunde väntas medföra

en ökning i försäkringens effektivitet av i runt tal 25 procent. I anledning

av det sätt, varpå statsbidragsgrunderna utformats, beräknades den stegrade

effektiviteten medföra en ökning av statsbidraget (daghjälpsbidraget)

med 42 procent för fackförbund med arbetslöshetskassor och 14 procent för

fackförbund utan arbetslöshetskassor. Att den procentuella ökningen av statsbidraget

blev mindre för fackförbund utan arbetslöshetskassor berodde därpå,

att den stegrade effektiviteten i flera fall medförde, att antalet understödda

dagar per medlem och år för dessa förbund översteg 21, varvid statsbidraget

icke kom att i motsvarande grad ökas.

I samband med förarbetena till det nu föreliggande förslaget hava ingående

undersökningar verkställts till belysning av frågan örn vilka ändringar försäkringens

effektivitet kommer att undergå, därest villkoren för understöd förändras

i olika avseenden. En redogörelse för dessa undersökningar återfinnes

i den över undersökningarna upprättade promemorian (Bilaga B, sid. 89). I

detta sammanhang skall erinras örn följande resultat, vilka äro av betydelse

för kostnadsfrågan och för bedömande av daghjälpsbidragets storlek.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 33.

75

Period

Antal arbetslösa

veckor

Träindustriarbetareförbundet.

Antal understödda veckor

Understödda veckor i %

arbetslösa veckor

Alt. A

Alt. B

Alt. C

Alt. A

Alt. B

Alt. C

1929

30,711

10,110

10,935

12,365

32.9

35.6

40.3

1930

37,223

10,722

12,272

14,069

28.8

33.0

37.8

1931

56,882

18,466

20,830

23,708

32.5

36.6

41.7

1929—1931

124,816

39,298

44,037

50,142

31.5

35.3

40.2

Relativa tal

100

112

128

Grov- och Fabriksarbetareförbundet.

Period

Antal arbets- lösa veckor

Antal understödda veckor

Understödda veckor i % av

arbetslösa veckor

Alt. A

Alt. C,

Alt. A

Alt. C,

1929 .

114,757

27,188

37,397

23.7

32.6

1930 .

139,423

38,212

49,865

27.4

35.8

1929-1930

254,180

65,400

87,262

25.7

34.3

Relativa tal

100

133

Metallindustriarbetareförbundet.

,, . , Antal arbets-

Period lösa veckor

Antal understödda veckor

Understödda veckor i % av

arbetslösa veckor

Alt. A

Alt. Cj

Alt. A

Alt. C,

1929 .

.......... 35,175

11,057

12,798

31.4

36.4

1930 .

.......... 55,415

21,202

24,056

38.3

43.4

1931 .

.......... 108,444

40,431

45,137

37.3

41.6

1929-1931 199,034

72,690

81,991

36.5

41.2

Relativa

tal 100

113

De i översikten upptagna alternativens innebörd framgår ur följande sammanställning.

Ali. A. (1928 års förslag till obligatorisk försäkring.) 26 veckoavgifter

under fyra på varandra följande kalenderkvartal; understödsmaximum

20 veckor under fyra på varandra följande kalenderkvartal;

den första veckan av varje arbetslöshetsperiod betraktas som

karensvecka.

Alt. B. (1933 års utskottsförslag.) 26 veckoavgifter under 12 månader

närmast före arbetslöshetens början; understödsmaximum 20 veckor

under 52 på varandra följande veckor; karensbestämmelser enligt

22 § i förslaget till försäkringsförordning.

Alt. C. (Föreliggande förslag.) 20 veckoavgifter under 12 månader närmast

före arbetslöshetsfallet; understödsmaximum och karensvillkor

= ali. B.

Alt. Ci. 20 veckoavgifter under fyra på varandra följande kalenderkvartal;

understödsmaximum och karensvillkor = alt. A.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Genom undersökningarna har det konstaterats, att föreliggande förslag i

effektivitetshänseende nära överensstämmer med det i fjolårets proposition

framlagda förslaget, vilket för rätt till understöd krävde 26 veckoavgifter under

18 månader närmast före arbetslöshetens början. På grund härav Ilar

någon särskild kostnadsberäkning icke genomförts beträffande fjolårets propositionsförslag.

Särskilt anmärkningsvärt är det förhållandet, att, då man ser på träindustriarbetareförbundet,

alt. B ger en effektivitet, som är 12 % större än alt. A.

Den huvudsakliga skillnaden mellan dessa båda alternativ är, som nyss nämnts,

att alt. A kräver 26 veckoavgifter under de fyra närmast föregående kalenderkvartalen,

vilket villkor jämväl skall vara uppfyllt vid början av varje

kalenderkvartal under hela arbetslöshetsfallet, medan alt. B endast kräver 26

erlagda veckoavgifter under de vid arbetslöshetens början senast förflutna 12

månaderna. Som synes förete alternativen C och Ci, bortsett från antalet erforderliga

veckoavgifter, samma inbördes avvikelser som alternativen B och A.

Antager man, att skillnaden i effektivitet mellan alternativen med 20 veckoavgifter

är densamma som konstaterats mellan alternativen med 26 veckoavgifter

samt att erfarenheterna från träindustriarbetareförbundet kunna utan vidare

överföras till grov- och fabriks- samt metallindustriarbetareförbunden,

skulle effektiviteten enligt C kunna för sistnämnda båda förbund väntas vara

12 % större än enligt Cl I det följande har hänsyn till nu berörda olikhet

emellertid tagits på det sätt, att de relativa effektivitetstalen för grov- och

fabriks- samt metallindustriarbetareförbunden 133 och 113 (sid. 75) ökats

med 12 enheter vardera, varvid följande effektivitetssiffror erhållits:

Försäkringens effektivitet enligt

Alt. A Alt. C

(1928 ärs förslag) (föreliggande förslag)

Träindustriarbetareförbundet........ 100 128

Grov- och fabriksarbetareförbnndet..... 100 145

Hetallindnstriarbetareförbnndet....... 100 125

De erhållna siffrorna antyda, att effektivitetsökningen blir större, ju mera

säsongbetonat yrket är. För metallindustriarbetareförbundet har under de

gjorda förutsättningarna erhållits en ökning av effektiviteten med 25 %, vilket

överensstämmer med det antagande, som lades till grund för beräkningen i

propositionen till 1933 års riksdag. För grov- och fabriksarbetareförbundet

har erhållits en effektivitetsökning av 45 %. Att med ledning av dessa hållpunkter

kunna med någon som helst grad av säkerhet bestämma effektivitetsökningen-

för det fall, att säsongkaraktären skulle vara ännu mera utpräglad,

såsom exempelvis ifråga örn måleriarbetareförbundet, är givetvis icke möjligt.

För de följande beräkningarna skall emellertid antagas, att försäkringens

effektivitet för yrken med samma utpräglade säsongkaraktär som måleriarbetareförbundet

kommer att ökas med 60 % vid en övergång från ali. A

till alt. C.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

77

Sammanfattas vad i det föregående anförts, skulle man sålunda för en arbetslöshetsförsäkring,

avseende yrken av olika säsongkaraktär, erhålla den

effektivitet, som framgår ur följande översikt:

Försäkringens effektivitet enligt

1928 års förslag föreliggande förslag

Yrken utan säsongkaraktär................ rr 1.25 n

Yrken av samma säsongkaraktär som grov- och fabriksarbetare
förbundet

.............•......... 1.5 n 1.46''1.5 n = 2.2 n

Yrken av samma säsongkaraktär som måleriarbetareförbandet 2.0 n 1.60''2.0 it = 3.2 n

För n gäller det värde, som framgår ur den nyss (sid. 73) återgivna formeln.

Vid genomförandet av årets kostnadsberäkningar hava lagts till grund samma

antaganden rörande försäkringens omfattning som i 1932 års sakkunnigförslag.

Arbetslöshetsprocenten har liksom där antagits motsvara den genomsnittliga

arbetslösheten under åren 1929—1931. Även i fråga om daghjälpens

belopp hava samma antaganden tillämpats.

Resultatet av årets beräkning beträffande föreliggande förslag finnes sammanställt

i följande tablå.

Sammandrag av 1934 års kostnadsberäkning.

Fackförbund och samman
-

slutningar

med arbets- utan arbets- löshetskassa löshetskassa

Tillsammans

Antal medlemmar..............

328,000

365,000

693.000

Beräknat antal understödda dagar per år . . .

3,882,000

8,636,000

12,518,000

Beräknad kostnad för daghjälp........

12,757,000

24,207,000

36,964,000

Statsbidrag (daghjälpsbidrag).........

>

4,941,000

10,719,000

15,660,000

De försäkrades avgifter...........

>

7,816,000

13,488,000

21,304,000

Daghjälpsbidrag i procent av hela kostnaden . .

%

38.7

44.3

42.4

Genomsnittsvärden:

Hela kostnaden per medlem.........

. kr.

38.89

66.32

53.34

Daghjälpsbidraget per medlem........

>

15.06

29.37

22.60

De försäkrades avgifter per medlem......

>

23.83

36.95

30.74

Arbetslöshetsprocenten............

. %

9.0

18.6

14.1

Understödsprocenten............

%

43.7

42.5

42.8

Antal understödda dagar per medlem.....

11.8

23.7

18.1

Daghjälp per understödsdag.........

3.29

2.80

2.95

Vid behandlingen av 1933 års proposition föreslog utskottet den lösning,

som ovan betecknats med alt. B. Även detta förslag har gjorts till föremål

för en kostnadsundersökning.

I följande tablå hava sammanställts resultaten av dels de beräkningar, som

föregående år verkställdes beträffande det i 1933 års proposition framlagda

förslaget, dels den uppskattning som nu verkställts beträffande förslaget enligt

föreliggande proposition ävensom utskottsförslaget.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Alaj:ts proposition nr 38.

Kostnaden i 1,000-tal kronor, avseende fackförbund

med arbets- löshetskassa

utan arbets- löshetskassa

Tillsammans

I

I allt

Dag-

hjälps-

bidrag

De för- säkrades

avgifter

Dag-

hjälps-

bidrag

De för- säkrades

avgifter

Dag-

hjälps-

bidrag

De för- säkrades

avgifter

1933 års proposition enligt då

gjord beräkning......

4,763

7,510

10,722

10,222

15,485

17,732

33,217

1933 och 1934 års propositioner

enligt nn gjord beräkning *

4,941

7,816

10,719

13,488

15,660

21,304

36,964

Utskottsförslaget enligt nn gjord

beräkning........

4,008

6,975

10,291

8,500

14,299

15,475

29,774

Ökning (+) resp. minskning (—)

i förhållande till 1933 års

proposition enligt då gjord

beräkning

1934 års proposition.....

+ 178

+ 306

— 3

+ 3,266

+ 175

+ 3,572

+ 3,747

Utskottsförslaget......

— 755

- 535

- 431

- 1,722

- 1,186

- 2,257

- 3,443 1

Såsom synes av sammanställningen kan — då effektiviteten av de båda

årens propositioner i det föregående antagits vara densamma — den större ökning

av försäkringens effektivitet för säsongyrkena, vartill hänsyn icke kunde

tagas vid beräkningarna i propositionen till 1933 års riksdag, antagas medföra

endast en obetydlig ökning av statsbidraget till fackförbund med arbetslöshetskassor

och praktiskt taget icke någon ändring alls i fråga örn statsbidraget

till förbund utan dylika kassor. Detta beror därpå att för samtliga

förbund utan arbetslöshetskassor med säsongkaraktär antalet understödda dagar

per medlem och år kommer att överstiga 21 redan vid en ökning med 25

procent, vilket var den ökning i förhållande till sakkunnigförslaget, som lades

till grund för 1933 års beräkning beträffande samtliga kassor. Vad däremot

angår kostnaderna i sin helhet för daghjälp beräknas desamma nu till cirka

37 i stället för 33 miljoner kronor eller cirka 12 procent högre. Då vår kännedom

örn sambandet mellan säsongkaraktären och den effektivitetsökning,

som framgår ur en uppmjukning av understödsvillkoren från 26 till 20 veckoavgifter

per år, är bristfällig, måste den angivna ökningen av de sammanlagda

kostnaderna betraktas såsom osäker. Däremot torde den beräknade ökningen

av statsbidraget kunna betraktas såsom mera tillförlitlig, oaktat även

denna är behäftad med en viss osäkerhet, bland annat på den grund att de

utförda undersökningarna avsett endast några fackförbund, varav resultatet

sedermera i viss utsträckning måst generaliseras till övriga förbund.

Utskottsförslaget innebär strängare försäkringsvillkor än 1933 års proposition

och föreliggande förslag. Det skulle enligt de nu gjorda beräkningarna

medföra en minskning av den sammanlagda årskostnaden för försäkringen med

cirka 7.2 miljoner kronor, varav cirka 1.4 miljoner kronor motsvara minskat

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

79

daghjälpsbidrag oell återstoden eller cirka 5.8 miljoner kronor minskning av

de försäkrades avgifter.

Det må även nämnas, att, örn man antager, att den ökning av effektiviteten

för mera säsongbetonade yrken, som tidigare (sid. 76) antagits utgöra 45

respektive 60 %, alltefter graden av säsongväxlingarna, i stället antages till 40

respektive 50 %, detta enligt verkställda beräkningar skulle komma att reducera

den sammanlagda kostnaden för daghjälp för försäkringen i dess helhet

med omkring 0.7 miljoner kronor, medan däremot statsbidraget icke skulle påverkas.

För att underlätta en uppfattning örn vilka förskjutningar såväl kostnaderna

i sin helhet som statsbidraget kunna väntas undergå, därest arbetslöshetsnivån

skulle komma att väsentligt sänkas, har genomförts en beräkning av de

nämnda kvantiteterna enligt föreliggande förslag under antagande av att arbetslösheten

inom samtliga fackförbund skulle reduceras med en fjärdedel.

Resultatet finnes sammanställt i nedanstående tablå.

Kostnader i 1,000-tal kronor

Den arbetslöshet, som lagts till

grund för beräkningarna

Fackförbund

med arbets- löshetskassa

Fackförbund

utan arbets- löshetskassa

Tillsammans

Hela

kost-

naden

Stats-

bidraget

Hela

kost-

naden

Stats-

bidraget

Hela

kost-

naden

Stats-

bidraget

ArbetslSsheten under perioden 1929—1931

12,757

4,941

24,207

10,719

36,964

15,660

Ovanstående arbetslöshet reducerad nied

en fjärdedel ............

10,415

3,463

21,490

10,232

31,905

13,695

Kostnadsminskning i procent motsvarande

en minskning i arbetslösheten med 25 %

18.4

29.9

11.2

4.5

13.7

12.5

Ur tablån framgår, att kostnaderna i sin helhet såväl för fackförbund med

som utan arbetslöshetskasor icke avtaga i samma proportion som arbetslösheten

själv. Detta förhållande beror därpå, att antalet understödda dagar per

medlem, som blir ett mått på kostnadernas storlek, förändras relativt långsamt

jämfört med förändringen i arbetslöshetsprocenten, ett förhållande, som

för övrigt framgår av undersökningar verkställda av 1932 års sakkunniga

(se bilaga G till proposition nr 209 år 1933, sid. 96). Då arbetslösheten är

mera omfattande, kommer en ändring av densamma att medföra endast en

ringa ändring av antalet understödda dagar per medlem och därmed även en

relativt obetydlig ändring av kostnaderna. Sistnämnda förhållande förklarar,

att hela kostnaden för försäkringen för fackförbund utan arbetslöshetskassor,

inom vilka arbetslösheten är betydande, endast sjunker med 11.2 procent, medan

arbetslösheten antagits hava nedgått med 25 procent.

Ser man åter på förändringarna i statsbidraget, gestalta sig förhållandena

annorlunda. Då arbetslösheten är relativt låg, såsom fallet är inom fackför
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 38.

hund nied arbetslöshetskassor, kommer en minskning av arbetslösheten att

medföra en relativt snabbare minskning av statsbidraget. Man finner även

ur tablån, att för dessa förbund en minskning av arbetslösheten med 25 procent

kommer att reducera kostnaden för statsbidraget med omkring 30 procent.

Däremot skulle motsvarande minskning av statsbidraget för fackförbund utan

arbetslöshetskassor endast komma att uppgå till 4.5 procent, ett förhållande,

som förorsakas därav, att flera av ifrågavarande kassor komma, med den arbetslöshet,

som lagts till grund för beräkningarna, att uppvisa mer än 21 understödda

dagar per medlem och år, över vilken gräns statsbidraget icke undergår

någon förändring, även örn arbetslöshetens omfattning skulle undergå förskjutningar

i ena eller andra riktningen.

Förutom det allmänna statsbidraget skall enligt förslaget utgå förvaltningsbidrag

för varje kalenderår till de erkända arbetslöshetskassorna dels med ett

belopp i kronor motsvarande två gånger antalet årsmedlemmar i kassan under

året, dels med belopp motsvarande vad under året utgivits i arvode till styrelseledamot

och revisor, som utsetts av tillsynsmyndigheten. Vid fullt utbyggd

försäkring kan förvaltningsbidraget beräknas komma att uppgå till omkring

1,400,000 kronor. Av vad jag tidigare anfört framgår, att jag föreslår, att

omkring 900,000 kronor av detta belopp skall gäldas av de större arbetsgivarna

i form av en särskild årlig avgift. Statsverkets andel av förvaltningskostnaderna

skulle sålunda komma att uppgå till omkring 500,000 kronor.

Utbyggandet av försäkringen torde komma att taga en tid av minst fyra

år i anspråk. Detta innebär, att först under år 1939 statens utgifter skulle

komma att uppgå till det belopp, som beräknats för fullt genomförd försäkring.

Vad beträffar kostnaderna under nästa budgetår hänvisar jag till vad jag

därom anfört i samband med behandlingen av grunderna för statsbidrag till

de erkända arbetslöshetskassorna (sid. 68).

Departementschefens hemställan.

Föredragande departementschefen uppläser härefter inom socialdepartementet

upprättade förslag

dels till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 29 juni 1912 (nr

184) om understödsföreningar,

dels till lag angående bidrag från arbetsgivare till bestridande av statens

omkostnader för de erkända arbetslöshetskassorna och den offentliga arbetsförmedlingen,

dels till förordning om erkända arbetslöshetskassor,

dels till grunder för statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor,

dels till förordning örn riksförsäkringsanstaltens uppbörd av avgifter jämlikt

lagen angående bidrag från arbetsgivare till bestridande av statens omkostnader

för de erkända arbetslöshetskassorna och den offentliga arbetsförmedlingen,

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

81

dels till förordning om ändrad lydelse av § 5 i förordningen dea 31 mars

1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten

jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete,

allt av den lydelse, bilagor till detta protokoll utvisa.

Härefter hemställer föredraganden, att Kungl. Maj :t ville dels, jämlikt § 87

regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga de upplästa två lagförslagen,

dels ock föreslå riksdagen att antaga de därefter upplästa tre förslagen till

förordningar.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

B. Spångberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1984. 1 sami. Nr 38,

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Majlis proposition nr 38.

Bilaga A.

Ny lagstiftning i vissa främmande länder angående arbetslöshetsförsäkring.

Danmark.

Den 20 maj 1933 hava i Danmark utfärdats nya lagar örn offentlig försörjning,

folkförsäkring, olycksfallsförsäkring, arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring

samt angående privat arbetsanvisning. Det sedan flera år pågående

arbetet på en förnyelse och kodifikation av den sociala lagstiftningen

är därmed slutfört.

Lagen om arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring undergick, såsom

närmare framgår av en i den av 1932 års sakkunniga avgivna promemorian

intagen redogörelse, redan år 1932 en betydande omarbetning och har nu i

samband med de övriga socialförsäkringslagarnas antagande endast undergått

vissa smärre ändringar, avseende bland annat att bringa bestämmelserna örn

kommunernas bidrag till full överensstämmelse med de regler, som införts inom

de andra försäkringsgrenarna. Lagen har dessutom kompletterats med en särskild

lag angående privat arbetsförmedling, vilken innefattar förbud utom i

särskilda undantagsfall mot utkrävande av avgifter i samband med platsanskaffning

för arbetare eller andra anställda inom industri, hantverk, handel

och samfärdsel. Kommissionskontor för förmedling av arbetskraft till husligt

arbete eller jordbruk kunna under vissa villkor alltjämt få bedriva sin verksamhet

men underkastas skärpta restriktioner.

Beträffande vissa huvuddrag av socialreformen i övrigt torde följande

kortfattade redogörelse böra lämnas.

Enligt den hittillsvarande ordningen har fattigvården utgjort den normala

formen för samhällets hjälpverksamhet. Efter hand har emellertid från fattigvårdens

klientel avskilts ett flertal kategorier av hjälpbehövande, vilka

hänvisats till andra understödsformer, som icke medfört fattigvårdens rättsverkningar.

Den nya lagstiftningen åter utgår från att ett oförvållat nödtillstånd

som regel bör avhjälpas genom en efter behovet avpassad understödsform

och att återbetalningsskyldighet eller andra för den hjälpsökande menliga

rättsverkningar ej böra inträda i andra fall än där det uttryckligen föreskrivits.

I överensstämmelse härmed upptager lagen örn offentlig försörjning ett flertal

olika former av samhällshjälp för särskilda kategorier av hjälpbehövande

såsom minderåriga, ensamstående barnaförsörjare, barnaföderskor, kroniskt

sjuka, abnorma och vanföra m. fl. Vidare meddelas regler om hjälp vid vissa

tillfälliga trångmål såsom sjukdom, dödsfall, husvillhet, olyckshändelser etc.

samt örn offentlig barnbespisning i skolorna. Slutligen har införts en bestämmelse

örn befogenhet för kommunalstyrelse att bevilja visst anslag, motsvarande

för varje år högst 50 öre per invånare, varur bistånd skall kunna lämnas

hjälpsökande, som råkat ut för oförutsedda svårigheter och icke på annat sätt

kunna bispringas.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr $8.

83

För de lijälpbelaövande, som icke kunna hänföras till någon av de särskilt

anordnade understödsformerna, återstå två hjälpformer, i lagen benämnda kommunhjälp

och fattighjälp. Båda dessa hjälpformer medföra återbetalningsskyldighet

för mottagaren. Fattighjälpen är avsedd för försumliga familjeförsörjare

och andra arbetsovilliga eller asociala individer samt medför förlust

av rösträtt och vissa andra medborgerliga rättigheter. Kommunhjälpen åter

är avsedd för sådana hjälpsökande, av vilka man kan förvänta större ambition

och vilja att göra rätt för sig. Återbetalningsskyldigheten för erhållen kommunhjälp

upphör, örn vederbörande under viss tid kan reda sig utan förnyat

understöd. Övergår kommunhjälpen däremot till att bli ett permanent understöd,

kan den under vissa förutsättningar komma att betraktas som fattighjälp

med dess rättsverkningar. Jämväl fattighjälpen kan efter viss tids förlopp

eftergivas.

Kommunhjälp får normalt icke utgivas till den, som uppbär eller uppfyller

villkoren för att uppbära invalid- eller ålderspension eller annan offentlig

hjälp, som motsvarar full försörjning. Enligt en i arbetslöshetsförsäkringslagen

given bestämmelse jämställes understöd enligt denna lag med nu nämnda

former av offentlig hjälp. Kommunhjälpen kan ej användas för supplering

av arbetslön, då vederbörande har eller kan anvisas fullt arbete till vanlig lön.

Endast örn särskilda omständigheter därtill föranleda, äger socialnämnden i

dessa fall rätt att efter bifall av kommunalstyrelsen utgiva kommunhjälp.

Fattighjälp liksom också sådan kommunhjälp, som har fattighjälps rättsverkningar,

avskär vederbörande hjälpsökande från rätt att erhålla andra former

av samhällshjälp, sålunda bland annat invalid- eller ålderspension och arbetslöshetsunderstöd.

Emot dessa i lagen örn offentlig försörjning givna bestämmelser svarar den

i lagen örn arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring meddelade bestämmelsen,

att en statserkänd arbetslöshetskassa icke må utgiva understöd bland

annat till medlemmar, som

1) uppbära invalid- eller ålderspension eller på grund av nedsatt förvärvsförmåga

erhålla offentligt understöd, vilket till storlek och varaktighet kan

jämställas med invalidpension;

2) försörjas på anstalt; samt

3) uppbära fattighjälp eller kommunhjälp under sådana förhållanden, att

densamma skall betraktas som fattighjälp, eller som tidigare uppburit fattighjälp

eller nu nämnd kommunhjälp, dock blott så länge de i försörjningslagen

stadgade verkningarna av hjälpen bestå.

Arbetsdirektören kan medgiva undantag från det under 1) ovan omnämnda

villkoret, då särskilda skäl tala därför.

Förhållandet mellan arbetslöshetshjälpen och andra former av offentligt

understöd åt hjälpbehövande innebär icke någon ny princip. Icke heller enligt

tidigare gällande lagstiftning ägde de statserkända arbetslöshetskassorna utgiva

understöd till medlemmar, som uppburo invalid- eller ålderspension eller

fattigvård. Någon hänsyn i dessa fall till en medlems genom egna inbetalningar

av avgifter förvärvade rätt till understöd har sålunda varken enligt den

äldre eller den nya lagstiftningen tagits.

I ''samband med vissa förslag till kristidslagstiftning framlade regeringen

under september månad 1933 i folketinget förslag till lag om provisorisk utvidgning

av rätten till understöd från statserkända arbetslöshetskassor. Förslaget

förföll, då enighet icke nåddes om detsamma före riksdagssessionens

slut. Vid riksdagens sammanträde under oktober månad 1933 framlade regeringen

emellertid ånyo samma lagförslag.

Innan lagförslagets innehåll behandlas, torde en redogörelse få lämnas för

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

gällande regler angående villkoren för erhållande av understöd från en statserkänd

arbetslöshetskassa och den tid, under vilken sådant understöd må utgivas.

Understöd kan icke utgivas till någon, med mindre han har varit ersättningsberättigad

(»nydende») medlem i en erkänd kassa och erlagt på honom

belöpande avgifter under de sistförflutna 12 månaderna. Rätten till understöd

bortfaller emellertid, när en medlem icke haft arbete i minst 10 månader

under loppet av de senast förflutna två åren. Socialministern kan medgiva,

att sistnämnda bestämmelse tillfälligtvis sättes ur kraft vid extraordinärt stor

arbetslöshet inom kassans verksamhetsområde. Rätten att erhålla understöd

bortfaller dock alltid, örn en medlem icke har haft arbete som lönearbetare under

respektive minst 26 eller 39 veckor inom en i kassans stadgar bestämd

gräns av tre eller fyra år. För att åter bliva berättigad till understöd måste

vederbörande inom 12 på varandra följande månader hava haft arbete som

lönearbetare i minst 26 veckor. I kassornas stadgar skall angivas den maximala

understödstiden under 12 på varandra följande månader. Denna tid får

icke sättas kortare än 70 dagar. I kassornas stadgar skall vidare fastställas

den tidrymd, inom vilken en medlem högst skall kunna uppbära fullt årligt understöd.

Denna tidrymd må icke överstiga fyra år. Har en medlem uppburit

maximiunderstödet under den i stadgarna bestämda tidrymden, äger han icke

rätt till ytterligare understöd, förrän han varit medlem i en erkänd kassa och

betalat avgifter som ersättningsberättigad medlem under 12 månader.

Varje erkänd arbetslöshetskassa äger rätt att upprätta en fortsättningskassa,

vars medel icke må användas till täckande av kassans ordinarie utgifter.

Under särskilt stor arbetslöshet inom kassans verksamhetsområde kail däremot

fortsättningskassans medel användas till utgivande av understöd utöver det

i kassans stadgar eljest fastställda dagantalet. Fortsättningskassornas understöd

utgivas under samma regler och i samma storlek och omfång som kassans

ordinarie daghjälp, dock att understöd under 12 på varandra följande

månader icke kail utgivas under mer än 70 dagar.

Förslaget till lag örn provisorisk utvidgning av rätten till understöd från

statserkända arbetslöshetskassor avsåg att giva de medlemmar, som på grund

av de sista årens stora arbetslöshet uttömt sin understödsrätt från försäkringen,

en utvidgad sådan rätt. Vidare bereddes genom lagförslaget möjlighet

för de medlemmar, vilkas understödsrätt ännu icke inträtt, att genast få understöd.

I dessa hänseenden föreslogs, att medlemmar, som i övrigt uppfyllde

villkoren för understödsrätt, under tiden från lagens ikraftträdande till den

30 april 1934 skulle äga uppbära understöd genom arbetslöshetskassan i intill

140 dagar. Därjämte hade det för fortsättningskassorna stadgade maximum

av 70 dagar förlängts till 140 dagar, såvitt anginge utbetalning av fortsättningshjälp

under tiden från lagens ikraftträdande till den 30 april 1934.

Arbetslöshetskassornas och fortsättningskassornas utgifter på grund av

lagen skulle helt ersättas av staten. Kommunerna skulle därefter ersätta staten

en tredjedel av utgifterna. De sammanlagda utgifterna för den nu nämnda

krishjälpen beräknades komma att uppgå till 17,8 miljoner kronor.

Den 12 december 1933 antog riksdagen i anledning av regeringens förslag

till krislagstiftning en lag örn »kriseforanstaltninger», vilken den 13 i samma

månad promulgerades. Det framlagda förslaget till lag om provisorisk utvidgning

av rätten till understöd från statserkända arbetslöshetskassor har

med vissa ändringar intagits som ett särskilt kapitel i förenämnda lag. Medlem

av erkänd arbetslöshetskassa, som förbrukat det fastställda maximum av

70 dagar för erhållande av fortsättningshjälp. har sålunda berättigats att, örn

han i övrigt uppfyller villkoren för rätt till hjälp från arbetslöshetskassa,

under tiden från den 10 december 1933 till den 30 april 1934 uppbära under
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj.ts proposition nr 38.

85

stöd under ytterligare 90 dagar. Rätten till understöd har jämväl utvidgats

med 90 dagar dels för medlem av arbetslöshetskassa, som förlorat rätten

till understöd antingen därför att han förbrukat det i lagen stadgade 3 (4)

ånga maximum för understöd eller emedan han icke haft arbete i föreskrivet

omfång, dels ock för medlem, som nyanmälts före den 15 juli 1933 och vars

understödsrätt ännu icke inträtt. Socialministern har vidare bemyndigats att

förlänga det sålunda fastställda dagantalet med intill 18 dagar, varvid hänsyn

skall tagas till vissa i lagen närmare angivna omständigheter.

England.

På sätt som anförts i den av 1932 års sakkunniga för arbetslöshetsförsäkring

lämnade redogörelsen för lagstiftningen om arbetslöshetsförsäkring

i vissa viktigare länder, tillsattes den 9 december 1930 i England en kunglig

kommitté under ordförandeskap av domaren H. Gregory, med uppgift att

granska försäkringssystemet i dess helhet och inkomma med förslag dels beträffande

försäkringsplanens framtida omfattning och bestämmelser samt medlen

att göra den solvent och självförsörjande, dels beträffande åtgärder som

borde vidtagas utom försäkringsplanen med de arbetslösa, som äro arbetsdugliga

och användbara för arbete.

Kommittén avlämnade sitt slutlig^ betänkande i november 1932. En närmare

redogörelse för betänkandet finnes intagen i den av 1932 års sakkunniga

avgivna, såsom bilaga G vid propositionen till 1933 års riksdag fogade

promemorian (sid. 204 ff.), till vilken redogörelse här må hänvisas.

Engelska regeringen har härefter i november 1933 avlämnat proposition till

parlamentet med förslag i anslutning till betänkandet örn vissa ändringar i

lagen örn arbetslöshetsförsäkring. Regeringen ifrågasätter icke någon väsentligare

förändring med avseende på det nuvarande systemet för försäkringen.

Denna skall sålunda alltfort vara obligatorisk med ungefär samma omfattning

som hittills. Ingen ändring föreslås heller beträffande storleken av avgifter

och understöd. Den principiellt viktigaste delen av förslaget torde i stället

vara ordnandet av det allmänna hjälpsystemet vid sidan av försäkringen.

Av de föreslagna ändringarna beträffande själva försäkringen må här omnämnas

följande. Minimiåldern för inträde i försäkringen har sänkts från

16 år till åldern för skolans avslutande, dock lägst till 14 år. För personer

under 16 år skola avgifter erläggas med 2 pence per vecka av arbetsgivaren,

av den anställde och av staten. Därest någon frivilligt deltager i en fortsättningsskola,

komma försäkringsavgifter under tiden att krediteras honom. Särskilda

instruktionskurser för personer mellan 14 och 18 år skola anordnas i

stor skala. Genom sänkningen av åldern för inträdet i försäkringen kunna

de försäkrade hädanefter bliva ersättningsberättigade vid 16 års ålder, d. v. s.

30 veckor tidigare än för närvarande. Under.stödstidens längd bestämmes på

följande sätt. Örn förutsättningarna för erhållande av understöd föreligga,

skall den försäkrade vara berättigad att under ett understödsår erhålla understöd

i 156 dagar (26 veckor), vilket motsvarar den nuvarande understödstiden.

Därutöver skall en försäkrad, som under fem försäkringsår närmast

före löpande understödsårets början varit försäkrad och under denna tid erlagt

minst en veckoavgift, vara berättigad till understöd under det löpande

understödsåret med sex dagar för erlagda tio avgifter under de sista fem åren,

minskat med en dag för varje antal av fem dagar, som han uppburit understöd

under samma fem försäkringsår. Den föreslagna regeln medför, att en

arbetare, som under de fem senaste försäkringsåren ej uppburit något understöd

men betalat samtliga försäkringsavgifter, tillhopa 260, blir berättigad

till ytterligare 156 dagars (26 veckors) understöd. Maximalt kan en för
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

säkrad sålunda uppbära understöd under hela understödsåret. En försäkrad,

som under något understödsår uttömt sin rätt till understöd, kan under ett

påföljande understödsår icke bliva berättigad till understöd, förrän han erlagt

tio avgifter. Örn en försäkrad vid början av ett understödsår uppfyller

villkoret örn erlagda avgifter, behöver detta villkor icke vidare prövas under

samma understödsår. Personer, som beviljats avsked från krigsmakten, bliva

understödsberättigade från försäkringen, såsom örn de erlagt avgifter till

försäkringen under hela tjänstetiden.

Enligt lagförslaget skall en ständig försäkringskommitté tillsättas, vilken

skall råda arbetsministern i frågor angående försäkringen. Kommittén skall

senast inom utgången av februari månad varje år och i övrigt då så finnes

påkallat avgiva rapport örn försäkringens finansiella ställning och med hänsyn

härtill föreslå erforderliga ändringar eller tillägg i försäkringsvillkoren.

Kommittén skall vidare hava skyldighet att avgiva yttrande över alla av

arbetsministern ifrågasatta ändringar i försäkringsvillkoren. Så snart som

möjligt efter lagförslagets antagande skall kommittén avgiva förslag örn arbetslöshetsförsäkring

för personer, som äro anställda i jordbruk och skogsbruk.

Försäkringsfondens skuld till statskassan, som för närvarande uppgår till

inemot 115 miljoner pund, skall förräntas efter 31/, procent. Genom halvårsvis

gjorda inbetalningar örn 2,750,000 pund kommer skulden att avbetalas

under loppet av ungefär 40 år. De nuvarande avgifterna från arbetsgivarna,

de försäkrade och staten beräknas förslå till såväl kostnaderna för understöd

och administration som till avbetalningarna å skulden.

Det särskilda hjälpsystemet vid sidan av försäkringen, vars understöd skola

ersätta de nuvarande s. k. »transitional payments», skall handhavas av en styrelse

för arbetslöshetshjälp (Unemployment Assistance Board). De lokala

myndigheterna fråntagas sålunda all befattning med arbetslöshetsunderstöden,

vilka för framtiden skola administreras av berörda statliga organ. För att

erhålla kunskap örn olika lokala förhållanden skall styrelsen emellertid tillsätta

särskilda rådgivande kommittéer för lämpliga områden.

Hjälpsystemet skall omfatta samtliga personer mellan 16 och 65 års ålder,

vilka normalt äro sysselsatta i ett yrke, beträffande vilket betalningsskyldighet

föreligger enligt lagen örn änke-, pupill- och ålderspension, samt äro arbetsdugliga

och användbara för arbete. Under hjälpsystemet inrangeras jämväl personer,

vilka efter 16 års ålder icke innehaft något avlönat arbete men skäligen

borde hava haft sådant arbete, örn ej förhållandena inom industrien omöjliggjort

detta. Praktiskt taget samtliga arbetslösa personer komma genom dessa bestämmelser

att innefattas under hjälpsystemet. Avgörande i frågan, örn en

person skall innefattas under hjälpsystemet, fattas av styrelsens tjänstemän

men kan överklagas hos särskilt inrättade nämnder (appeal tribunals), vilkas

avgörande är slutgiltigt.

Styrelsen har att vidtaga anstalter för anordnande av yrkeskurser i syfte att

underlätta erhållande av arbete för de hjälpsökande. För att ytterligare befordra

utbildningen och träningen må styrelsen ingå överenskommelser med lokala

myndigheter örn anställning av hjälpsökande i lämpliga arbeten emot vanliga

löner för perioder icke överstigande tre månader.

Understöd utgår till sådana hjälpsökande, vilka äro anmälda hos den offentliga

arbetsförmedlingen utan att hava erhållit arbete eller blott hava arbete så

kort tid, att de icke kunna förtjäna tillräckligt för sitt uppehälle, under den

allmänna förutsättningen att de äro i behov av understöd. Prövningen av behovet

skall avse inkomster och tillgångar hos samtliga medlemmar av de hjälpsökandes

hushåll enligt i lagen givna specificerade regler. Understödets storlek

är icke på samma sätt som i försäkringen fastställt utan bestämmes med

hänsyn till behovet i varje särskilt fall för den hjälpsökande och de personer,

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

87

för vilka han är försörjningspliktig. Understöd ina icke utgivas till personer,

som på grund av deltagande i en arbetskonflikt icke kunnat erhålla understöd

från försäkringen. Alla frågor angående understöd avgöras av styrelsens

tjänstemän men kunna överklagas hos de nyss omförmälda nämnderna.

En särskild arbetslöshetshjälpfond skall inrättas för det nya hjälpsystemet.

Bidrag till fonden skola inbetalas av samtliga kommuner enligt i lagen givna bestämmelser.

Bidragen skola bestämmas i proportion till minskningen ^av de

utgifter för ifrågavarande understödshjälp, som kommunerna hittills fått bestrida.

Tyskland.

Genom en den 22 september 1933 dagtecknad lag har från försäkringsplikt

undantag^ verksamhet inom lant- och skogsbruk, fiske i insjöar och dammar

samt kustfiske. Avsikten med lagen är, att genom minskning av arbetskostnaderna

inom dessa yrken söka kvarhålla i arbete så många som möjligt av

de personer, som under den varma årstiden erhållit sysselsättning inom dessa

verksamhetsgrenar.

Finland.

Den finska frivilliga arbetslöshetsförsäkringen har länge ansetts ej motsvara

nutida förhållanden, särskilt därutinnan att det högsta i förordningen medgivna

dagunderstödet, 10 mark, efter penningvärdets försämring ej längre är tillräckligt.

Riksdagen begärde år 1925 utredning, huruvida och i vilken omfattning

obligatorisk försäkring borde införas. Uti proposition till 1931 års riksdag

fram brill regeringen emellertid, att någon anledning icke förelåg att införa

en obligatorisk försäkring. Regeringen framlade i stället förslag till ny lag

angående arbetslöshetskassor, som äga rätt till bidrag av statsmedel. Efter

åtskilliga ändringar blev lagförslaget av riksdagen antaget men lämnades vilande

över nästkommande val. Då ifrågavarande lagförslag därefter givit

anledning till anmärkningar och ändringar däri ej kunna av riksdagen vidtagas,

har regeringen i oktober 1933 för riksdagen framlagt ett nytt lagförslag i

ämnet.

Arbetslöshetskassorna få enligt lagförslaget icke^ bedriva annan verksamhet

än att bevilja understöd åt sina medlemmar vid iråkad arbetslöshet, och kassorna

få ej heller tillhöra förening, organisation eller annan sammanslutning,

som bedriver nämnda verksamhet, eller vara beroende av sådan. Med stadgandet

avses, att kassorna skola hållas åtskilda från motsvarande fackliga organisationers

verksamhet. Det är däremot icke meningen att förhindra, att på visst

yrkesområde eller viss ort organiserade arbetare skulle kunna utgöra kärnan

även i arbetslöshetskassan å motsvarande område eller ort. I kassornas stadgar

må dock icke föreskrivas, att medlem bör tillhöra eller ansluta sig till annan

förening, organisation eller sammanslutning.

Understöd må endast beviljas den, som tillhört kassan åtminstone de. sex

närmast föregående månaderna samt under denna tid erlagt medlemsavgifter

för minst 26 veckor. Understöd kan utgå även vid korttidsarbete enligt vissa

regler. Dagunderstödets storlek får högst bestämmas till 30 mark för försörjningspliktig

medlem samt får ej överstiga två tredjedelar av medlemmens vanliga

avlöning. För icke försörjningspliktiga medlemmar må understödet icke

överstiga tre fjärdedelar av understödet för försörjningspliktig medlem. Understöd

må under tolv på varandra följande månader icke utgivas för längre

tid än 120 dagar. Har medlem under 24 på varandra följande månader uppburit

högst tillåtna understöd, må ytterligare understöd icke beviljas honom,

innan minst sex månader förflutit och medlemmen under denna tid erlagt avgifter

för minst 26 veckor.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Understöd ma icke utgivas till medlem, som är sjuk eller eljest arbetsoförmogen

eller som utan tvingande orsak lämnat sitt arbete eller av eget vållande

är arbetslös. Understöd får ej heller utgivas till den, som utan giltiga skäl

vägrar att mottaga tillbudsstaende arbete, vilket motsvarar hans arbetsförmåga

och yrkesskicklighet samt icke hänför sig till arbetsplats, där strejk eller

lockout råder, och för vilket betalas i yrket för tiden vanlig lön å orten eller,

örn arbetet är med allmänna medel anordnat eller understött, minst fyra

femtedelar av sagda lön. Slutligen får understöd icke utgivas till den. som

för sin person åtnjuter stadigvarande fattigvård. I det vilande lagförslaget

stadgades, att understöd icke finge utgå, örn medlem vägrade att mottaga

arbete, för vilket betalades minst tva tredjedelar av hans i yrket vanliga daglön

å orten eller, örn arbetet vore med allmänna medel anordnat eller understött

nödhjälpsarbete, minst tre femtedelar av sagda lön. Ändringen har motiverats

med att men ej velat genom stadgandet medverka till den allmänna lönenivåns

nedgång utan ansett den å fria arbetsmarknaden rådande lönenivån såsom

sådan samt vid allmänna arbetslöshetsarbeten de på föreskrivet sätt nedsatta

lönerna böra vara bestämmande.

Under arbetshäst får arbetslöshetskassa ej utgiva understöd åt medlem, som

omedelbart i följd av strejk eller lockout blivit arbetslös eller som medelbart

genom strejk eller lockout blivit arbetslös, därest av omständigheterna framgår,

att avsikten med arbetstvisten är att åstadkomma förändringar jämväl i

hans arbets- och löneförhållanden.

Statsbidrag till arbetslöshetskassorna utbetalas halvårsvis och utgår för understöd,

som icke överstiger tio mark örn dagen, med två tredjedelar för försörjningspliktiga

och hälften för övriga medlemmar. För understöd, som överskrider

tio mark, utgår statsbidraget med hälften för försörjningspliktiga och

en tredjedel för övriga medlemmar.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 38.

89

Bilaga B.

P. M.

angående en arbetslöshetsförsäkrings effektivitet vid olika

villkor för förvärv av understödsrätt.

A. Kompletterande bearbetning av det vid 1932 års undersökning

angående en arbetslöshetsförsäkrings effektivitet erhållna materialet.

Av

Fil. lic. T. Hessler.

Bitr. Sekreterare i Statens Arbetslöshetskommission.

1932 års sakkunniga för arbetslöshetsförsäkring verkställde hösten 1932

vissa undersökningar rörande effektiviteten av en arbetslöshetsförsäkring. Det

material, varpå dessa undersökningar grundade sig, utgjordes av uppgifter

från Svenska grov- oell fabriksarbetareförbundet och Svenska metallindustriarbetareförbundet.

Beträffande resultaten av dessa utredningar hänvisas till

bilaga E till 1932 års utredning rörande arbetslöshetsförsäkring, vilken såsom

bilaga G- är fogad till Kungl. Maj:ts proposition nr 209 år 1933.

Denna undersökning utgick från antagandet, att en arbetslöshetsförsäkring

hade införts i Sverige från och med den 1 januari 1928 i huvudsaklig överensstämmelse

med det av 1926 års sakkunniga år 1928 publicerade förslaget

till obligatorisk arbetslöshetsförsäkring och avsåg tiden 1929—1930; för metallindustriarbetareförbundet

utsträcktes undersökningen jämväl till år 1931.

Undersökningens huvudresultat i fråga örn den sannolika effektiviteten av en

arbetslöshetsförsäkring torde kunna sammanfattas på följande sätt: för grovoch

fabriksarbetareförbundets medlemmar skulle försäkringseffektiviteten kunna

uppskattas till i genomsnitt omkring 30 %, medan för metallindustriarbetareförbundets

klientel effektiviteten skulle uppgå till inemot 40 °/°. Med

effektivitet förstås i detta sammanhang antalet från en försäkring understödda

veckor i procent av hela antalet arbetslösa veckor.

Såsom nämnts byggde denna undersökning på 1928 års förslag till obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring. Huvudvillkoret för förvärv av understöd innebar

enligt detta förslag, att den arbetslöse under närmast föregående 4 kalenderkvartal

skulle ha erlagt minst 26 veckoavgifter; härjämte begränsades

understödsrätten bland annat av bestämmelsen, att understöd från försäkringen

icke finge åtnjutas för mer än 20 veckor under fyra på varandra följande

kalenderkvartal.

För att undersöka möjligheten till ernående av en större effektivitet av försäkringen

verkställdes sedermera inom socialdepartementet en kompletterande

undersökning, avsedd att belysa verkningarna av vissa uppmjukningar i de

bestämmelser, som reglerade understödsrätten. Denna undersökning avsåg

effektiviteten av en försäkring under det antagandet, att de ovan omnämnda

26 avgifter, som skulle fordras för erhållande av understödsrätt, finge tillgodoräknas

vederbörande under en tid av 6 på varandra följande kalenderkvartal

i stället för 4. Resultaten av denna utredning återfinnas i bilaga H till

nämnda proposition, nr 209/1933.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:is proposition nr 38

På grund av den korta tid, som stod till förfogande för verkställandet av

sist avsedda undersökning, var man tvungen att i mycket hög grad begränsa

densamma. Medan den föregående, av 1932 års sakkunniga verkställda

utredningen hade omfattat en tid av flera år, inskränktes departementsundersökningen

sålunda till allenast tvenne kvartal, nämligen till första och tredje

kvartalen 1930 i fråga örn grov- och fabriksarbetareförbundet och till motsvarande

kvartal 1931 för metallindustriarbetareförbundet. Vidare medtogos

endast vissa av de i ovannämnda förbund ingående yrkesgrupperna. Det kan

sålunda nämnas, att av de sammanlagt 16 yrkesgrupper, som tillhöra grovoch

fabriksarbetareförbundet, ingingo endast 5 och av metallindustriarbetareförbundets

3 grupper endast 2. Det ligger i sakens natur, att de begränsningar,

som sålunda vidtogos, måste medföra en viss osäkerhet i fråga örn

resultaten. Beträffande dessa må här endast nämnas, att man ansåg sig

kunna vara berättigad till antagandet, att, därest villkoret för förvärv av understödsrätt

ändrades från 26 avgifter under 4 kvartal till 26 avgifter under 6

kvartal, effektiviteten skulle, relativt sett, stegras, vad grov- och fabriksarbetareförbundet

beträffar, nied 35 % och för metallindustriarbetareförbundet

med 20 %.

I

arbetslöshetsförsäkring har sedermera statsrådet och chefen för socialdepartementet

uppdragit åt de sakkunniga att låta verkställa vissa ytterligare kompletterande

utredningar i enlighet med en till skrivelsen fogad promemoria.

I denna framhålles bland annat värdet av en undersökning rörande den sannolika

effektiviteten av en försäkring enligt det alternativ, som berörts i propositionen

och som även diskussionsvis framkommit vid försäkringsförslagets

behandling i särskilda utskottet, nämligen förvärv av understödsrätt efter

20 erlagda avgifter under 4 kvartal. Samtidigt med att man sålunda kompletterade

den äldre utredningen med detta alternativ, ansågs det lämpligt att

jämväl något utförligare undersöka verkningarna av alternativet 26 veckoavgifter

under 6 kvartal, vilka undersökningar, såsom ovan nämnts, på grund av

den knappa tid, som stått till förfogande vid departementsundersökningen,

endast kunnat verkställas för en begränsad del av det till förfogande stående

materialet.

Samtidigt med att de tidigare undersökningarna sålunda kompletterades med

en undersökning av de båda alternativen 26 avgifter under 6 kvartal och 20

avgifter under 4 kvartal, borde jämväl undersökas verkningarna av de bestämmelser,

som avsågos böra ifrågakomma för förvärv av understödsrätt första

gången en medlem gör anspråk på understöd från en arbetslöshetskassa, nämligen

52 avgifter under 12 kvartal, respektive 40 avgifter under 8 kvartal.

I det följande benämnes alternativet 26 avgifter under 4 kvartal 1928 års

förslag och alternativet 26 avgifter under 6 kvartal propositionsförslaget,

medan det ovannämnda i propositionen och inom utskottet diskuterade förslaget

örn 20 avgifter under 4 kvartal benämnes propositionens alternativ.

De olika alternativ till arbetslöshetsförsäkring, som här göras till föremål för

undersökning, ansluta sig så till vida till vederbörande förslag, att antalet avgifter

för förvärv av understöd varit det antal, som föreslagits i dessa. De

villkor, som i övrigt tänkts reglera understödsrätten, ansluta sig i allt väsentligt

till 1928 års förslag till obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. När sålunda

ovan alternativet 26 avgifter under 6 kvartal benämnes propositionsförslaget,

innebär detta endast att det föreskrivna antalet avgifter för förvärv av

understöd antagits vara 26 avgifter erlagda under 6 kvartal. Däremot ha i allt

övrigt bestämmelserna i 1928 års förslag antagits gälla. Samma är förhållandet

med propositionens alternativ.

Enligt bestämmelserna i 1928 års förslag till obligatorisk arbetslöshetsför
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

91

säkring bestämdes understödsrätten av det antal avgifter, som erlagts under

de senast förflutna fyra kalenderkvartalen. Understödsrätten nyprövades

alltså vid varje kvartalsskifte. I den förevarande undersökningen Ilar vidare

generellt antagits, att första veckan av ett arbetslöshetsfall på grund av

karensbestämmelserna icke understödjes från en arbetslöshetsförsäkring. Dessa

nu nämnda bestämmelser, som antagits vara gällande i förevarande undersökning,

skilja sig emellertid från dem, som antagits gälla i den nedan under

avd. B relaterade utredningen. Denna senare grundar sig i detalj på de villkor

för understödsrätt, som föreslagits i de olika alternativen. Sålunda har i denna

undersökning, i enlighet med bestämmelserna i vederbörande förslag, understödsrätten

prövats allenast vid ett arbetslöshetsfalls inträde. Någon nyprövning

har sedan icke ägt rum, utan förvärvad understödsrätt har tänkts bevarad

under ett och samma arbetslöshetsfall; understödstiden har sedan reglerats

endast genom karensbestämmelserna och understödstidens maximering.

Antalet erlagda avgifter har vidare vid bestämmandet av understödsrätten beräknats

för den tid av 1 respektive 11/2 år, som närmast föregått arbetslöshetsfallets

inträdande. Sistnämnda undersökning grundar sig vidare på ett helt

nytt innevarande år inhämtat material rörande Svenska träindustriarbetareförbundet.

Ehuru i de båda utredningarna de undersökta försäkringsförslagen givits

samma namn, nämligen propositionsförslaget och propositionens alternativ,

äro dock, såsom framgår av vad ovan anförts, bestämmelserna i fråga örn understödsrätt

i viss män olika. Den här förevarande undersökningen kan helt

karakteriseras som ett komplement till den av 1932 års sakkunniga för arbetslöshetsförsäkring

utarbetade och tidigare i bilaga G till propositionen nr 209/

1933 återgivna utredningen.

Den av 1932 års sakkunniga ursprungligen utförda utredningen rörande en

arbetslöshetsförsäkrings effektivitet grundade sig såsom nämnts på material

från grov- och fabriksarbetareförbundet och metallindustriarbetareförbundet.

Sammanlagt inhämtades uppgifter rörande omkring 70,000 medlemmar i dessa

förbund. Vid verkställande av den nu förevarande kompletterande utredningen

ansågs det icke behövligt att utföra denna på hela detta omfattande material.

För att vinna tid och för att i görligaste mån minska kostnaderna för

utredningen ansågs det lämpligt att verkställa ett representativt urval av det

tidigare begagnade materialet. Det torde i detta sammanhang böra erinras

om att den ursprungliga undersökningen utfördes å ett representativt urval

bland medlemmarna i vederbörande förbund, så att för grov- och fabriksarbetareförbundet

medtagits hälften av samtliga medlemmar, medan för metallindustriarbetareförbundet

motsvarande proportion satts till 1/3. Vid det nu

verkställda representativa urvalet har man gått till väga på så sätt, att 2/5 av

de i den föregående undersökningen ingående medlemmarna medtagits. På

detta sätt ha för grov- och fabriksarbetareförbundet i förevarande undersökning

medtagits V5 och för metallindustriarbetareförbundet 2/15 av dessa organisationers

hela medlemsantal. Undersökningen har vidare utförts för hela den

tid, som den ursprungliga undersökningen omfattade. Till sist må även nämnas,

att i den nu företagna undersökningen i fråga örn grov- och fabriksarbetareförbundet

tvenne yrkesgrupper, nämligen sockerindustriens kampanjarbetare

och torvindustriens arbetare på grund av de för dessa grupper säregna

arbetslöshetsförhållandena icke medtagits.

Det torde böra erinras därom, att, då endast viss del av det i den ursprungliga

undersökningen ingående materialet medtagits, de i här förevarande undersökning

erhållna resultaten enligt sakens natur icke helt överensstämma med de

tidigare uppnådda utan förete vissa mindre avvikelser.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

För ett rätt bedömande av de följande resultaten torde i förbigående först

böra erinras om läget på arbetsmarknaden under den tid, som undersökningen

omfattat.

Tab. 1. Arbetslöshetens omfattning åren 19*29—1931.

År, kvartal

Utredningens arbetslöshets- procent enligt föreg, års

undersökning

Socialstyrelsens arbetslöshetsprocent

Grov- o.

fabriksarb.- förbundet

Metall-

industriarb.-

förbundet

Grov- o.

fabriksarb.- förbnndet

Hetall-

industriarb.-

förbundet

Samtliga

fackorganisa-

tioner

1929 1 .........

35.0

10.9

32.S

8.8

15.4

2.........

21.5

5.8

21.4

6.1

10.6

3.........

16.3

3.9

14.3

4.5

7.0

4.........

22.4

4.0

21.3

5.6

10.9

1930 1 .........

31.4

10.1

28.7

7.5

14.3

2.........

22.9

7.2

20.0

7.0

10.1

3.........

19.1

6.6

16.1

7.4

8.7

4.........

28.8

9.3

25.8

13.9

15.3

1931 1........•

20.6

34.4

17.7

20.5

2.........

15.1

22.8

15.8

15.9

3.........

13.3

18.6

14.4

13.1

4.........

15.4

27.6

20.0

19.5

1929 ..........

23.4

5.8

21.9

6.1

10.7

1930 ..........

25.3

8.2

22.4

9.4

12.2

1931..........

15.8

25.5

17.1

17.2

Det framgår av ovanstående tabell, att arbetslösheten inom här berörda fackorganisationer

till följd av den inträffade konjunkturförsämringen börjar att

stiga med tredje kvartalet år 1930. Till en början är dock stegringen förhållandevis

liten. Arbetslösheten ligger sålunda endast några få procent högre

än motsvarande tid föregående år. Från och med ingången av år 1931 inträffar

emellertid en betydande stegring. Sistnämnda år torde sålunda

arbetslösheten vad beträffar metallindustriarbetareförbundet i genomsnitt få

anses hava varit inemot dubbelt så stor som år 1930.

Såsom tidigare anförts, torde en arbetslöshetsförsäkrings effektivitet lämpligast

böra mätas i antalet understödda veckor i förhållande till hela antalet

arbetslösa veckor. Resultaten av de utförda undersökningarna rörande effektiviteten

äro återgivna i de till promemorian fogade tabellbilagorna. I efterföljande

tabell 2 äro vissa huvudresultat sammanställda.

Tab. 2. En arbetslöshetsförsäkrings effektivitet enligt olika förslag.

Försäkra gsförslag

Villkor

Grov- och fabriks- arbetareförbundet

Hetallindustriarbetare-

förbnndet

1929

1930

1929

1930

1931

1928 års förslag........

26 avg./4 kv.

23.7

27.4

31.4

38.3

37.3

Propositionens alternativ1 ....

20 avg./4 kv.

32.6

35.8

36.4

43.4

41.6

Propositionsförslaget1......

26 avg./6 kv.

28.9

36.2

34.3

42.9

44.1 >

1 Rörande innebörden av detta förslag hänvisas till vad ovan inledningsvis anförts.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

93

Innan de ovan återgivna resultaten kommenteras, torde böra erinras därom,

att de siffermässiga resultaten rörande 26 avgifter på 4 kvartal icke exakt

överensstämma med de i föregående undersökning återgivna. Detta förhållande

beror emellertid, såsom nämnts, på att den förevarande undersökningen endast

verkställts å en del av det i den tidigare undersökningen ingående materialet.

Av tabellen framgår, att vad grov- och fabriksarbetareförbundet beträffar

skillnaden mellan en försäkrings effektivitet år 1929 enligt 1928 års förslag och

enligt propositionsförslaget skulle ha uppgått till 5.2 %. För propositionens

alternativ, 20 avgifter under 4 kvartal, åter skulle skillnaden ha kommit

att uppgå till 8.9 %. För metallindustriarbetareförbundet äro resultaten liknande,

ehuru differenserna härvid äro mindre. Det framgår, att skillnaden

i effektiviteten mellan propositionens och 1928 års förslag skulle komma att

uppgå till 2.9 %, medan den mellan det alternativa förslaget och 1928 års förslag

skulle hava varit 5.0 %. Under år 1929, som ur arbetslöshetssynpunkt bör

anses såsom ett synnerligen gott år med genomsnittligt låg arbetslöshet, skulle

alltså propositionens alternativ kommit att verka ej obetydligt gynnsammare

än propositionsförslaget.

När det gäller att jämföra propositionsförslaget med de båda andra alternativen,

torde man emellertid böra erinra örn att jämförelsen för år 1929 giver

ett något missvisande och för propositionsförslaget ofördelaktigt resultat. På

grund av att material icke inhämtats för tid längre tillbaka än 1 januari 1928,

har den uppmjukning i villkoren, som ligger i utsträckningen av tiden från 4

till 6 kvartal, icke kunnat visa sina verkningar förrän under senare hälften av

år 1929. De för detta år meddelade genomsnittliga resultaten äro således med

avseende på propositionsförslaget lägre än vad de i verkligheten skulle lia

blivit, därest försäkringen hade varit införd tidigare än från och med ingången

av år 1928.

Ser man på förhållandena under år 1930, är situationen i viss mån ändrad.

Skillnaden i effektivitet mellan propositionens alternativ och 1928 års förslag,

vad beträffar grov- och fabriksarbetareförbundet, uppgår detta år till 8.4 %,

medan skillnaden mellan propositionsförslaget och 1928 års förslag utgör

8.8 %. Propositionsförslaget visar sig sålunda detta år något gynnsammare.

För metallindustriarbetareförbundet är propositionens alternativ år 1930 ännu

något litet gynnsammare än propositionsförslaget, men år 1931 omkastas förhållandena.

Olikheten i effektivitet belyses även av efterföljande tabell 3, i

vilken effektivitetstalen enligt propositionens alternativ och förslag satts i

procent av motsvarande tal för 1928 års förslag.

Tal». 3. Jämförelse mellan de olika förslagens effektivitet.

Effektiviteten enligt 1928 års förslag = 100.

Grov- och fabriks-

Metallindnstriarbetare-

Förslag

Villkor

arbetareförbundet

förbundet

1929

1930

1929 1 1930

1931

Propositionens alternativ . .

20 avg./4 kv. . . .

138

130

116 ! 113

112

Propositionsförslaget ....

26 avg./6 kv. . . .

122

132

109 | 112

118

Av ovanstående tabell torde än klarare än av tabell 2 framgå den ökning,

sorn en arbetslöshetsförsäkrings effektivitet undergår, därest villkoren för understödsrätton

förändras i mildrande riktning. Det framgår även, att ökningen

i effektivitet har varit starkast för grov- och fabriksarbetareförbundet, ett

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

förhållande som nedan kommer att belysas. Vidare framgår av tabellen, att

för grov- och fabriksarbetareförbundet propositionens alternativ skulle ha

medfört en relativ ökning av effektiviteten med över 30 %, medan propositionsförslaget

härvidlag skulle ha visat sig något mindre förmånligt. För

metallindustriarbetareförbundet uppgår stegringen blott till i genomsnitt 15 %

för både propositionens förslag och dess alternativ.

Vid jämförelsen mellan propositionens alternativ och förslag visar sig även,

att ju längre in i krisen man kommer, desto större blir effektivitetsökningen

enligt propositionsförslaget, medan däremot enligt alternativet ökningen i

effektivitet blir allt svagare. — Försäkringens effektivitet under varje särskilt

kvartal under här ifrågavarande tidsperiod framgår av efterföljande

tabell 4.

Tätt. 4. En arbetslöshetsförsäkrings effektivitet enligt olika förslag. Kvartalsuppgifter.

Alt. I = 1928 års förslag,

Alt. II = Propositionens alternativ.

Alt. III = Propositionsförslaget.

Grov- o. fabriksarbetareförb.

Metallindustriarbetareförbundet

Ar, kvartal

|

Understödsprocent

Index

alt. I = 100

Understödsprocent

Index

alt. I = 100

alt. I

alt. II

alt. III

alt. II

alt. III

alt. I

alt. II

alt. III

alt. II

alt. III

1929 1 ........

31.6

43.2

31.6

137

100

36.9

43.0

36.9

116

100

2........

18.4

25.2

21.3

137

116

30.4

35.6

33.6

117

lil

O

O........

18.3

23.5

24.9

128

136

24.5

27.1

28.8

lil

117

4........

21.4

31.1

34.9

145

163

28.2

32.7

35.0

116

124

1930 1 ........

31.3

43.5

44.1

139

141

33.3

40.5

39.9

122

120

2........

22.6

28.8

27.5

127

122

38.6

43.7

42.6

113

110

3........

24.9

30.1

29.1

121

117

36.1

40.2

39.3

lil

109

4........

29.0

37.4

39.9

129

138

43.7

47.9

48.3

110

110

1931 1 ........

—

—

—

_

—

44.5

49.4

50.7

lil

114

2........

—

___

—

_

—

33.5

37.6

39.6

112

118

3 .......

—

—

—

—

—

32.7

36.5

38.7

lil

118

4........

—

—

—

—

37.3

41.7

46.2

112

124

Att börja med bör erinras om att man vid bedömandet av effektiviteten

av en försäkring enligt propositionsförslaget torde böra bortse från första

och andra kvartalen 1929 av skäl, som ovan anförts. — Örn man granskar

den sifferserie, som erhålles, då effektivitetstalen för propositionens alternativ

och förslag sättas i procent av motsvarande uppgifter för 1928 års förslag,

visar sig, vad beträffar metallindustriarbetareförbundet, att den ökning,

som effektiviteten undergår enligt de båda förstnämnda förslagen under hela

den tidsperiod, som undersökningen omfattar, i stort sett ligger på en oförändrad

nivå. Visserligen variera i någon mån siffrorna, men variationerna hållas

dock inom sådana gränser, att man torde vara berättigad att säga, att

resultaten av en uppmjukning av bestämmelserna angående rätten till understöd

åtminstone för här ifrågavarande förbund endast medför, att försäkringens

effektivitet kommer att ligga å ett högre plan. För grov- och fabriksarbetareförbundet

äro variationerna något större. Innan orsakerna till detta

förhållande undersökas, torde med några ord böra beröras frågan örn vilket

av de båda förslagen, propositionens alternativ eller dess förslag, som genomsnittligt

sett ger den högsta effektiviteten.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

95

Tab. 5. En arbetslöshetsförsäkrings effektivitet enligt olika förslag för de olika i

grov- och fabriksarbetareförbundet och metallindustriarbctareförbundet ingående yrkesgrupperna.

Understödsprocent.

Alt. I = 1928 års förslag.

Alt. II = Propositionens alternativ.

Alt. III = Propositionsförslaget.

A. Grov- och fabriksarbetareförbundet.

Yrkesgrupp

Försäk-

1

9 2

9

1

9 3

0

rings-

förslag

1 kv.

2 kv.

3 kv.

4 kv.

Hela

året

1 kv.

2 kv.

3 kv.

4 kv.

Hela

året

Byggnadsindustri.....

Alt. I

32.0

17.8

15.2

22.9

23.7

32.1

23.0

23.1

29.5

27.6

>

II

43.3

24.4

20.0

32.0

32.3

43.9

29.9

29.0

37.1

35.9

>

III

32.0

20.9

22.6

34.1

28.5

43.6

27.2

28.0

39.9

35.8

Byggnadsämnesindnstri . .

5>

I

37.5

19.9

10.1

18.8

26.0

35.7

20.8

17.5

24.4

26.7

II

52.G

27.6

14.7

32.7

38.3

51.7

26.4

20.3

37.9

38.1

>

III

37.5

21.4

17.4

42.9

34.1

52.7

24.1

20.6

44.0

40.1

Glasindnstri.......

>

I

40.4

12.6

29.2

19.6

27.3

31.2

41.9

49.4

44.0

42.7

>

II

42.2

15.6

37.8

26.6

32.3

39.6

48.2

51.7

47.4

47.4

>

III

40.4

13.4

41.i

35.0

34.3

39.7

46.6

50.6

45.8

46.2

Glödlampsindustri ....

I

8.5

5.7

4.5

8.9

77.4

77.8

35.8

>

II

10.6

5.7

5.3

10.1

77.4

77.8

36.4

III

8.5

5.7

4.5

8.9

77.4

77.8

35.8

Gummiindustri......

I

24.0

13.7

33.3

25.9

22.7

31.9

17.3

38.7

15.6

25.8

II

30.3

20.6

41.9

30.9

29.6

38.3

21.4

48.1

22.9

32.1

>

lil

24.0

18.6

40.8

33.2

27.6

41.8

25.8

43.2

20.5

33.6

Kol- Och lerindustri . . .

)

I

21.4

26.5

25.9

15.0

21.0

47.0

37.4

44.6

59.6

54.0

>

II

32.1

26.5

25.9

25.1

27.3

48.4

43.6

55.0

63.9

59.4

>

III

21.4

27.5

25.9

18.0

22.3

49.8

44.8

46.4

59.8

55.2

Konservindnstri.....

»

I

3.0

7.4

7.5

9.3

6.4

16.4

11.3

14.3

6.8

12.8

>

II

9.8

15.4

20.0

20.0

15.5

30.8

19.5

16.4

12.7

21.0

>

III

3.0

10.1

12.1

13.6

9.0

31.7

28.4

19.3

16.3

25.1

Konstgödningsindustri . . .

»

I

24.4

13.1

5.0

10.6

13.9

8.6

8.2

15.6

33.3

18.2

3>

II

28.9

16.0

10.1

13 8

17.8

15.4

12.4

18.6

36.7

22.4

»

III

24.4

16.6

11.9

18.9

18.4

23.8

12.8

19.8

38.1

24.9

Porslinsindnstri.....

I>

I

22.3

21.1

54.0

12.1

31.8

12.2

11.9

52.2

23.6

26.7

II

24.3

23.7

629

14.1

36.5

17.9

12.8

61.1

28.9

31.7

>

III

22.3

23.5

58.2

14.1

34.4

12.7

12.8

55.3

29.6

29.2

Sockerindustri: årsarbetare

I

24.4

30.4

34.0

35.0

30.5

24.6

28.8

27.7

31.6

27.9

>

II

40.3

41.7

38.0

39.0

40.0

37.8

36.8

33.8

38.1

36.7

>

III

24.4

35.2

37.4

41.5

34.1

48.1

39.3

33.3

40.1

40.7

Tändsticksindustri ....

>

I

7.1

0.3

3.4

19.1

5.6

19.2

5.4

29.7

26.4

17.2

>

II

6.0

0.3

3.4

19.1

5.2

19.2

6.1

39.2

41.7

23.8

>

III

7.1

0.3

3.4

19.1

5.5

20.0

5.4

29.7

26.4

17.3

Tvättinrättningar.....

»

I

37.5

16.9

19.7

33.1

28.3

61.8

13.0

0.6

9.1

22.8

>

II

37.6

19.4

26.5

45.7

33.0

60.3

8.1

11.2

21.0

26.8

»

III

37.6

24.2

26.5

37.0

32.2

59.3

13.0

4.6

12.6

23.9

Mekaniska verkstäder . . .

I

18.8

17.2

17.6

5.5

14.7

24.7

19.0

14.8

15.3

18.6

II

29.8

28.2

20.1

17.0

24.4

35.8

29.0

23.9

26.0

28.9

>

III

18.8

20.3

17.6

14.0

17.6

30.5

20.1

16.0

26.3

23.2

Olika slag av fabriker . .

>

I

20.7

21.1

19.9

20.3

20.5

22.2

25.7

28.6

19.6

23.7

>

II

28.2

25.6

23.3

27.0

26.1

28.7

30.1

32.1

25.4

28.9

>

lil

20.7

22.3

23.5

26.3

23.2

27.5

31.8

33.2

24.6

29.0

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Försök-

1

9 2

9

1

9 3

0

Yrkesgrupp

riogs-

förslag

1 kv.

2 kv.

3 kv.

4 kv.

liela

året

1 kv.

2 kv.

3 kv.

4 kv.

Hela

året

Olika slag av arbete . . .

Alt. I

19.7

7.7

11.0

11.4

12.8

20.9

15.8

17.4

22.3

19.2

> II

27.2

12.2

15.2

21.5

19.4

28.6

20.9

20.9

24.6

23.7

> III

19.7

11.0

15.9

17.3

16.1

24.7

19.2

23.2

26.9

23.6

Samtliga yrkesgrupper

utom sockerindustriens

kampanjarbetare och torv- industien.......

> I

31.6

18.4

18.3

21.4

23.7

31.3

22.6

24.9

29.0

27.4

» II

43.2

25.2

23.5

31.1

32.6

43.5

28.8

30.1

37.4

35.8

> III

31.6

21.3

24.9

34.9

28.9

44.1

27.5

29.1

39.9

36.2

B. Metallindustriarbetareförbundet.

Yrkesgrupp

År, kvartal

Försa

sringsf

ö r s 1 a g

Alt. I

Alt. II

Alt. III

Järnbruk .............

1929

1

22.6

27.0

22.6

2

15.8

19.0

20.3

3

19.8

22.4

25.9

4

25.9

28.1

28.7

1930

1

28.7

32.4

32.0

2

33.5

35.7

35.1

3

35.8

38.4

37.9

4

37.4

39.3

39.9

1931

1

41.9

46.6

47.0

2

29.1

34.4

36.7

3

29.1

36.2

37.1

4

33.1

39.0

43.4

1929

21.3

24.6

24.0

1930

34.2

36.7

36.6

1931

33.4

39.1

41.2

Mekaniska verkstäder........

1929

1

37.6

43.2

37.6

2

31.2

36.2

34.3

3

25.3

28.0

29.4

4

29.4

34.4

37.0

1930

1

33.4

40.8

40.6

2

40.1

46.0

44.7

3

37.1

41.8

40.7

4

46.7

51.4

51.7

1931

1

44.8

49.3

50.6

2

34.5

37.9

39.7

!

3

34.3

37.0

39.7

4

39.0

42.9

47.4

1929

32.1

36.9

35.1

1930

39.8

45.5

45.0

1931

38.4

42.0

44.7

Rörarbetare.............

1929

1

52.2

64.0

52.2

2

48.3

59.3

50.8

3

27.5

28.1

24.8

4

19.8

26.2

28.8

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

97

Yrkesgrupp

År, kvartal

Försa

kringsförslag

Alt. I

Alt. II

Alt. III

1930 1

43.4

57.1

53.9

2

41.6

48.9

47.9

3

19.5

23.5

22.7

4

33.1

41.6

41.4

1931 1

48.9

57.9

60.2

2

36.7

45.8

48.2

3

19.1

19.1

21.7

4

28.1

36.2

40.9

1929

45.0

55.2

46.9

1930

37.9

47.6

46.0

1931

38.3

46.4

49.4

Samtliga yrkesgrupper......

1929 1

36.9

43.0

36.9

2

30.4

35.6

33.6

3

24.5

27.1

28.8

4

28.2

32.7

35.0

1930 1

33.3

40.5

39.9

2

38.6

43.7

42.6

3

36.1

40.2

39.3

4

43.7

47.9

48.3

1931 1

44.5

49.4

50.7

2

33.5

37.6

39.6

3

32.7

36.5

38.7

4

37.3

41.7

46.2

1929

31.4

36.4

34.3

1930

38.3

43.4

42.9

1931

37.3

41.6

44.1

Det torde härvid böra erinras om att villkoret 20 avgifter under 4 kvartal

innebär, att i medeltal minst 5.0 avgifter per kvartal skola vara erlagda till

vederbörande arbetslöshetskassa, medan villkoret 26 avgifter under 6 kvartal

motsvarar 473 avgifter eller 2/;i avgifter per kvartal mindre. Det förstnämnda

alternativet är sålunda något strängare än det sistnämnda. De ovan i tab. B

och 4 meddelade uppgifterna giva emellertid vid handen, att de båda förslagen

olika år giva ganska olika effektivitet. Variationerna äro jämväl märkbara

mellan olika kvartal. Medan vissa tider propositionsförslaget ger en gynnsammare

effektivitet, ger å andra sidan dess alternativ vissa andra kvartal

högre effektivitet. En bestämd olikhet föreligger dock, nämligen den att under

slutet av år 1931 propositionsförslaget ger ett bestämt gynnsammare

resultat. Försäkringens effektivitet enligt propositionsförslaget skulle ha hållit

sig på en icke obetydligt högre nivå än såväl enligt 1928 års förslag som

propositionens alternativ. Förklaringen härtill ligger i öppen dag. Den längre

tid, under vilken avgifterna enligt propositionsförslaget få tillgodoräknas den

försäkrade, medför att under en tid av stigande arbetslöshet avgifter från

längre bort liggande tider, då arbetslösheten genomsnittligt varit lägre, få

tillgodoräknas. Detta måste å andra sidan medföra, att under tider av fallande

arbetslöshet med stigande konjunktur propositionsförslaget ger ett förhållandevis

ogynnsammare resultat än dess alternativ.

Ovan berördes, att ökningen i effektiviteten i fråga örn grov- och fabriksarbetareförbundet

var större än för metallindustriarbetareförbundet ävensom

att denna ökning varierade förhållandevis starkt under olika kvartal. Det

framgår även av tabellen, att ökningen under fjärde kvartalet 1929 skulle

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 38. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

i fråga om propositionens alternativ hava uppgått till icke mindre än 45 %,

medan den under det tredje kvartalet 1930 skulle hava stannat vid 21 %. I

fråga om propositionsförslaget äro variationerna ännu större, i det att för

fjärde kvartalet 1929 uppkommit en ökning av icke mindre än 63 %, medan

densamma för tredje kvartalet 1930 stannade vid blott 17 %. De starka variationerna

härvidlag sammanhänga närmast med de starka säsongvariationerna

i arbetslöshetens omfattning, som göra sig gällande bland mycket

betydande delar av de i grov- och fabriksarbetareförbundet ingående yrkesgrupperna.

Detta belyses närmare i tabell 5.

Innan tabellen ifråga diskuteras, torde först böra erinras örn vissa resultat,

som den av de sakkunniga föranstaltade undersökningen givit vid

handen. Av de i grov- och fabriksarbetareförbundet ingående yrkesgrupperna

karakteriserades ur arbetslöshetssynpunkt de båda första grupperna framför

andra av synnerligen starka säsongvariationer. I särskild grad gällde detta

byggnadsämnesindustrien. I den föregående undersökningen berördes även,

hurusom en stegring i arbetslöshetens omfattning i regel omedelbart medför

en stegring i försäkringens effektivitet och hurusom omvänt en sänkning i

arbetslösheten jämväl medför en omedelbar sänkning i effektiviteten, ett förhållande

som gör, att yrken med starka säsongvariationer uppvisa stora växlingar

i försäkringens effektivitet.

Såsom belyses i bilagda diagram (sid. 100 och 101), varierar effektiviteten

på ungefär samma sätt för alla de tre olika förslagen, endast med den olikheten,

att propositionens alternativ respektive förslag ligga på ett något högre plan

än 1928 års förslag. En bestämd skillnad gör sig dock gällande, nämligen att

vid starkt stegrad arbetslöshet stegringen i effektiviteten blir något starkare

för propositionens alternativ och förslag än för 1928 års förslag. Av diagrammen

framgår även, att avståndet mellan de olika kurvorna vid deras toppar

är större än i deras nedre lägen.

I den tidigare undersökningen påvisades, hurusom säsongvariationer ofta

medföra kortvariga, förhållandevis starka stegringar i effektiviteten. Nyss

har visats, att för säsongyrkena effektivitetsökningen för propositionens alternativ

och förslag varit särskilt stark under dödsäsongen. Det ligger nära till

hands att antaga, att vid en uppmjukning av villkoren för understödsrätt yrken

med säsongartade variationer i arbetslösheten även i främsta rummet skola

komma i åtnjutande av ökningen i försäkringens effektivitet. Den större

effektivitetsökning, som ger sig tillkänna ifråga örn grov- och fabriksarbetareförbundet,

torde även huvudsakligen sammanhänga härmed. De större variationerna

i fråga örn effektiviteten för grov- och fabriksarbetareförbundet än

för metallindustriarbetareförbundet lära jämväl sammanhänga härmed.

Den här påvisade olikheten i fråga örn verkningarna av de föreslagna

mildringarna i villkoren för understödsrätt torde emellertid få anses vara av

så stor betydelse, att den förtjänar att något närmare belysas. I efterföljande

tab. 6 hava i tab. 5 återgivna understödsprocent för propositionens alternativ

och förslag för varje särskild yrkesgrupp jämförts med 1928 års förslag.

Härvidlag har angivits såväl storleken av de absoluta skillnaderna som relationen

mellan procentsatserna.

Det framgår, att effektivitetsökningen för de olika grupperna varit förhållandevis

olika. Härvidlag får man dock hålla i minnet, att för vissa yrkesgrupper

materialet varit litet och att därför tillfälligheter hava kunnat spela in.

Tabellen visar att börja med, att för byggnads- och byggnadsämnesindustrierna,

som båda äro grupper av mycket stor omfattning och vilkas arbetslöshet

karakteriseras av betydande säsongvariationer, effektivitetsökningen'' är

förhållandevis stor. För byggnadsindustrien motsvarar ökningen i det närmaste

genomsnittet för hela förbundet, för den andra gruppen åter är stegringen

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 88.

99

Tal). 6. Jemförelse mellan försäkringens effektivitet för de olika i grov- och fabriksarbetareförbundet

oell metallindustriarbctareförbiindet ingående yrkesgrupperna.

Alt. I = 1928 åra förslag.

Alt. II = Propositionens alternativ.

Alt. III = Propositionsförslaget.

A. Grov- och fabriksarb dare förbundet.

Effektivitetsökning''

Index (alt. I = 100)

Yrkesgrupp

1929

1930

1929

1930

Alt.

Alt.

Alt.

Alt.

Alt.

Alt.

Alt.

Alt.

II.

III.

II.

III.

II.

III.

II.

III.

1. Byggnadsindustri.......

8.6

4.8

8.3

8.2

136

120

130

130

2. Byggnadsämnesindnstri ....

12.3

8.1

11.4

13.4

147

131

143

150

3. Glasindustri.........

5.0

7.0

4.7

3.5

118

126

lil

108

4. Glödlampsindustri.......

0.8

0.0

0.6

0.0

117

100

102

100

5. Gnmmiindustri........

6.9

4.9

6.3

7.8

131

122

124

130

6. Kol- och lerindustri......

6.3

1.3

5.4

1.2

130

106

110

102

7. Konservindnstri........

9.1

2.6

8.2

12.3

244

141

164

195

8. Konstgödningsindustri.....

3.9

4.5

4.2

6.7

128

132

123

137

9. Porslinsindustri.......

4.7

2.6

5.0

2.5

115

108

119

109

10. Sockerindustri: årsarbetare . . .

9.5

3.6

8.8

12.8

131

112

132

146

12. Tändsticksindustri......

-i- 0.3

O.o

6.6

0.1

96

100

138

100

13. Tvättinrättningar.......

4.7

3.9

4.0

1.1

116

114

118

105

14. Mekaniska verkstäder.....

9.7

2.9

10.3

4.6

167

120

155

125

15. Olika slag av fabriker.....

5.6

2.7

5.2

5.3

127

113

122

122

16. Olika slag av arbete.....

6.6

3.3

4.5

4.4

152

126

123

123

Samtliga yrkesgrupper

8.9

5.2

8.4

8.8

138

122

131

132

B. Metallindustriarbetareförbundet.

Effektivitetsökning

Index (alt. I =

100)

Yrkesgrupp

1929

1930

1931

1929

1930

1931

Alt.

Alt.

Alt.

Alt.

Alt.

Alt.

Alt

Alt.

Alt.

Alt.

Alt.

Alt.

II.

III.

II.

III.

II.

III.

II.

III.

II.

III.

II.

lil.

1. Järnbruk........

3.3

2.7

2.5

2.4

5.7

7.8

116

113

107

107

117

123

2. Mekaniska verkstäder . . .

4.8

3.0

5.7

5.2

3.6

6.3

115

109

114

113

109

116

3. Rörarbetare.......

10.2

1.9

9.7

8.1

8.1

11.1

123

104

126

121

121

129

Samtliga yrkesgrupper

5.0

2.9

5.1

4.6

4.3

6.8

lie

109

113

112

112

118

icke obetydligt större. Jämväl för andra grupper med säsongartade variationer

i arbetslösheten, exempelvis konservindustriens arbetare och rörarbetarna,

är den inträffade stegringen relativt stark och betydligt över medeltalet.

För andra åter, såsom glasindustrien, som icke uppvisar dylika variationer,

är stegringen förhållandevis liten. Emellertid är den här påvisade

tendensen ingalunda utan undantag. Tager man hänsyn till att materialet

i fråga^om vissa av grupperna är litet och att till följd härav tillfälligheter

kunna åstadkomma avvikelser, torde dock de ernådda resultaten berättiga till

slutsatsen, att det synes föreligga en tendens till att yrken med säsongartade

1 Effektivitetsökning = nndcrstödsprocenten för alt. II resp. III minskad med motsvarande understödsprocent

för alf. I.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Grov- &. Fabri ksarbelareförbuncUt

-gg

so
lo
so
-

nö
-

10

or sl muni

dosarbetare

Gum mi in du st r i

Konscrvindustri

Konstgödnings industri

Mekaniska verkstäder

0-l

%

tö
sö-.

lo ■

to
no
ro--
o
-

/920

J030 1919 1930 1920 1930

Jämförelse mellan en försäkrings effektivitet

-)

I 1928 års förslag (- II Propositionens alternativ (----)

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 38.

101

■Samilia* yrkesgrupper

utom 10 k 111.

Olika slag av [abi

Oi i ka slag

/S29

1910

%

60

50

te
lo
-

20 ■

10 ■

0-

50-

lo
-

lo

So
lo
0
-

Metall industri arbetareförbundet

Jarntru k Meka niska vcrksläcler

Rorgrb el are

Sanitliqa, yrkesqrupper

ii liw

{ !; v\\

;53o

;o3a

19 as

enligt olika försäkring9förslag. Understödsprocent.

III Propositionsförslaget (-•-•-)

Arbetslöshetsprocent (++++++)

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

variationer i arbetslösheten erhålla en något större effektivitetsökning än andra

yrken vid uppmjukning av villkoren för understödsrätt.

Det torde här vara pa sin plats att med några ord jämföra de ovannämnda

resultaten med den nyssnämnda, av socialdepartementet i början av år 1933

verkställda kompletterande undersökningen. Såsom redan nämnts hänförde sig

denna endast till tvenne kva-rtal samt blott till vissa i materialet ingående

yrkesgrupper. Det då verkställda urvalet var sålunda icke representativt,

vilket däremot varit fallet i den nu förevarande undersökningen. Enligt de

uppnådda resultaten hade försäkringens effektivitet år 1930 vid 26 avgifter

under 6 kvartal för grov- och fabriksarbetareförbundet beräknats till 36.5 %

och för metallindustriarbetareförbundet för år 1931 till 44.6 %. Man hade härvid

räknat med en genomsnittlig effektivitetsökning, för det förra förbundet av

35 % och för det senare förbundet av 20 %. Det har av de ovan angivna undersökningarna

framgått, att för de år, vartill dessa undersökningar hänföra sig,

den verkliga effektivitetsökningen skulle hava inskränkt sig, för det förra förbundet

till 32 % och för det senare förbundet till 18 %. Under stödsprocenten

skulle för det förra förbundet hava blivit 36.2 % och för det senare förbundet

44.1 %. Som synes har den här förevarande undersökningen givit något lägre

resultat än departementsundersökningen. Avvikelserna torde med hänsyn till

den osäkerhet, varmed kalkylerna i departementsundersökningen på grund av

materialets litenhet voro behäftade, få anses vara små. Att departementsundersökningen

kom att giva något högre resultat, beror i huvudsak på följande

omständigheter. Såsom nämnts stödde sig denna på endast två kvartal,

nämligen det första och det tredje. Man utgick härvidlag från antagandet,

att ett medeltal för dessa båda kvartal i det närmaste skulle motsvara ett

genomsnitt av hela året. Emellertid ha de nu verkställda undersökningarna

givit vid handen, att effektiviteten under de båda återstående kvartalen ifrågavarande

år i genomsnitt varit lägre än under det första och tredje.

Samtidigt med de båda alternativen 26 avgifter under 6 kvartal respektive

20 avgifter under 4 kvartal har jämväl, såsom inledningsvis påpekats, undersökts

effektiviteten av en försäkring vid de båda alternativen 52 avgifter under

12 kvartal och 52 avgifter under 8 kvartal. De nu verkställda undersökningarna

ha i allt väsentligt verifierat resultaten av de tidigare gjorda utredningarna.

Det visade sig sålunda, att en fördubbling av antalet avgifter och

den tid, under vilken dessa skola beräknas, i någon mån försämrat effektiviteten.

Resultaten hava sammanställts i efterföljande tablå, i vilken även för

jämförelse medtagits 52 avgifter under 8 kvartal.

F örsäkrings villkor

Grov- ock fabriksarbetare- förbundet

Metallindustri arbetare- förbundet

1930

1930

1931

52 avg. 8 kv.......

21.7

33.5

38.2

40 avg. 8 kv.......

29.1

38.9

42.5

52 avg. 12 kv.......

—

—

42.2

Jämföras siffrorna vad metallindustriarbetareförbundet beträffar under

åren 1930 och 1931, visar det sig, att en dubblering av avgifternas antal

och den tid, under vilken de skola vara erlagda, varit mest ogynnsam under

år 1930 och däremot mindre ogynnsam under år 1931. Detta förhållande

hänger naturligen samman därmed, att i den längre tid, under vilken avgifterna

skola beräknas kommer att ingå tider med förhållandevis låg arbetslöshet,

under vilka det varit lättare att erlägga de stadgade avgifterna.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

103

I den. av 1932 års sakkunniga verkställda utredningen rörande effektiviteten

av en arbetslöshetsförsäkring meddelas jämväl den omfattning, i vilken de

arbetslösa överhuvudtaget kommit i åtnjutande av understöd ifrån en försäkring,

d. v. s. hur stor del av de arbetslösa, som vid något tillfälle kommit i

åtnjutande av understöd från försäkringen. I den till förevarande promemoria

fogade tabellbilagan hava resultaten av undersökningen återgivits. I efterföljande

tab. 7 hava vissa huvudresultat härav sammanförts.

På grund av angelägenheten att så vitt möjligt begränsa undersökningens

omfattning hava i olikhet mot i den tidigare undersökningen icke särskilda årssiffror

beräknats i fråga örn de understödda personerna. Beräkningen av dylika

fordrar nämligen särskilda undersökningar.

Tabell 7. Antalet understödda personer 1 förhållande till hela antalet arbetslösa personer.

Alt. I = 1928 års förslag.

Alt. II = Propositionens alternativ.

Alt. III = Propositionsförslaget.

Ar. Kvartal

Grov- och fabriksarbetareförb.

Metallindustriarbetareförb.

alt. I

alt. II

alt. III

alt. I

alt. II

alt. III

1929 1 . . .

37.5

48.3

37.5

38.9

43.2

38.9

2 . . .

25.0

33.1

27.9

37.4

43.0

40.2

3 . . .

28.3

34.6

35.2

33.3

36.4

37.2

4 . . .

30.8

41.6

43.8

37.4

42.2

43.7

1930 1 . . .

40.4

52.2

52.4

36.0

41.1

40.1

2 . . .

27.9

34.8

33.2

47.4

51.5

50.7

3 . . .

37.6

44.6

44.0

47.5

52.1

51.3

4 . . .

40.1

49.0

51.0

51.2

55.9

56.2

1931 1 . . .

_

_

—

49.1

53.3

54.8

2 . . .

_

—

—

43.2

47.6

49.5

3 . . .

_

_

—

43.9

48.1

51.1

4 . . .

—

—

—

44.7

50.1

54.6

I stort sett ger den ovanstående tabellen samma bild av variationerna i försäkringens

effektivitet som de tidigare angivna uppgifterna rörande understödsprocenten.

En jämförelse de olika alternativen emellan visar, att de ovan

meddelade uppgifterna rörande antalet understödda personer icke giva något

väsentligt nytt utöver vad som redan framkommit ur undersökningen beträffande

de understödda veckorna. Genomsnittligt ligga procentsatserna å en

högre nivå än i fråga om understödda veckor, ett förhållande som torde vara

naturligt. Det torde kunna sägas, att variationerna i procentuella antalet

understödda personer är genomsnittligt mindre än understödsprocenten, något

som även berörts i den tidigare undersökningen. Det framgår även tydligt,

att den säsongmässiga stegringen i effektiviteten i fråga örn understödda

personer inträffar redan under tredje kvartalet, medan i fråga örn understödda

veckor stegringen först inträffar i fjärde kvartalet. Detta sammanhänger

med att säsongförsämringen normalt torde börja att inträda först mot slutet

av det tredje kvartalet.

Till sist torde böra meddelas de erhållna resultaten i fråga örn understödda

personer, därest villkoret för understödsrätt varit 40 avgifter under 8 kvartal

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

respektive 52 avgifter under 12 kvartal. Huvudresultaten äro sammanställda i

efterföljande tablå.

Är, kvartal

Grov- och fabriksarbetare- förbandet

Metallindnstriarbetare-

förbandet

52 avg./8 kv.

40 avg../8 kv.

52 avg./8 kv.

40 avg./8 kv.

52 avg.G2kv.

1930 1 .........

32.8

42.8

32.4

36.3

32.4

2.........

22.2

28.6

41.0

47.1

42.3

3.........

31.7

38.5

43.5

47.5

46.0

4.........

34.6

42.7

46.9

51.7

49.6

1931 1 .........

—

—

46.2

50.7

49.0

2 .........

—

—

43.3

48.2

46.6

3 .........

—

—

46.6

49.8

50.2

4 .........

—

—

50.2

53.8

54.2

Jämväl härvidlag bekräftas resultaten av de föregående undersökningarna

i fråga örn understödsprocenten. För år 1930 visar det sig, att en fördubbling

av avgifts antalet och den tid, under vilken avgifterna få tillgodoräknas, medför

ett genomgående försämrat resultat. Först under 1931 inträffar härvidlag

en förändring. Mot slutet av året är sålunda i vissa fall effektiviteten

av här senast berörda alternativ något större än i fråga örn de föregående, ett

förhållande, vars orsaker redan tidigare berörts.

Stockholm den 23 december 1933.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

105

B. Undersökning verkställd med utgångspunkt från arbetslöshetsförhällandena

inom Svenska träindustriarbetareförbundet.

Av

Fil. lic. Erik Drougge.

Förste amanuens i Socialstyrelsen.

I. Undersökningens omfattning och utförande.

I skrivelse den 31 oktober 1933 erhöllo 1932 års sakkunniga för arbetslöshetsförsäkring

chefens för socialdepartementet bemyndigande att verkställa

tvenne undersökningar till utrönande av en arbetslöshetsförsäkrings effektivitet.

För den ena av dessa undersökningar har ovan under A redogjorts.

Den andra undersökningen, för vars resultat här nedan redogöres, skulle baseras

på arbetslöshetsförhållandena inom Svenska träindustriarbetareförbundet.

Såsom redan framgått av avdelning A (sid. 89) föreligger i visst avseende

en principiell skiljaktighet mellan de båda undersökningarna. Medan sålunda

den undersökning, för vars resultat redogjorts under avd. A, företagits

med utgångspunkt från 1928 års förslag till obligatorisk arbetslöshetsförsäkring,

har beträffande föreliggande undersökning utgångspunkten för beräkningarna

angående en arbetslöshetsförsäkrings effektivitet varit förslaget till frivillig

arbetslöshetsförsäkring i propositionen den 17 mars 1933, nr 209. Detta

har inneburit, att i förra fallet den i 1928 års förslag fastslagna principen

angående kvartalsprövning av understödsrätten överförts på de övriga förslag

till anordnande av arbetslöshetsförsäkring, vilka gjorts till föremål för

utredning, medan i det senare fallet motsvarande undersökning angående en

arbetslöshetsförsäkrings effektivitet kunnat verkställas i noggrann överensstämmelse

med bestämmelserna örn förvärv av understödsrätt enligt de skilda

förslagen. Resultaten av de båda undersökningarna äro således i allmänhet

ej fullt jämförbara.

Föreliggande undersökning avser att belysa en arbetslöshetsförsäkrings

effektivitet med hänsyn till fyra olika alternativ för rätt till understöd från

arbetslöshetskassa. Dessa fyra alternativ, vilka motsvara 1928 års förslag till

obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, 1932 års sakkunnigas förslag till frivillig

arbetslöshetsförsäkring, ett i propositionen nr 209 och i särskilda utskottets

utlåtande den 15 juni 1933, nr 18, diskuterat alternativ samt förslaget till

frivillig arbetslöshetsförsäkring i propositionen nr 209, komma i fortsättningen

att benämnas respektive 1928 års förslag, 1932 års förslag, propositionens

alternativ och propositionsförslaget.

De i desamma innehållna bestämmelserna örn understödsrätt kunna i korthet

sammanfattas på nedanstående sätt:

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Understöd utgår vid arbetslöshet under förutsättning av att

1928 års förslag

1932 års förslag

Propositionens

alternativ

Propositionsför
slaget
-

minst 26 veckoavgifter erlagts under

fyra nästföregående kalenderkvartal

minst 26 veckoavgifter erlagts under de

tolv månader (52 veckor), vilka

föregå arbetslöshetsfallet

minst 20 veckoavgifter erlagts under de

tolv månader (52 veckor), vilka

föregå arbetslöshetsfallet

minst 26 veckoavgifter erlagts under de

aderton månader (78 veckor), vilka

föregå arbetslöshetsfallet

antalet understödsveckor ej överstiger

20 under fyra på varandra följande

kalenderkvartal

antalet understödsveckor ej överstiger

20 under en tidrymd av ett år

d:o

d:o

Genom tillmötesgående från träindustriarbetareförbundet ställdes för undersökningen

erforderligt material till förfogande. Detta material har utgjorts

av förbundets medlemsregister, vilket är upplagt i form av ett kortsystem. Å

varje kort finnes bl. a. uppgift örn vederbörande medlems namn, medlemsnummer

och den avdelning av förbundet han tillhör. Kortet är i övrigt inrutat med

hänsyn till redovisning veckovis av erlagda medlemsavgifter samt, då fristämpling

föreligger, av orsaken till avgiftsbefrielse. Enligt förbundets stadgar

äro medlemmarna skyldiga att erlägga avgifter endast under tid, då de

inneha arbetsanställning. Vid arbetslöshet, sjukdom, värnplikt, konflikt samt

skolkurs beviljas fristämpling. De veckor, för vilka en medlem erhåller fristämpling

för arbetslöshet, komma sålunda att motsvara vederbörandes arbetslöshetstid.

Fristämpling från erläggande av veckoavgift beviljas vid arbetslöshet, då

medlemmen varit arbetslös under minst 3 av veckans 6 arbetsdagar. Detta

medför sålunda, att en för arbetslöshet fristämplad vecka i verkligheten kommer

att motsvara 1/2—U/2 arbetslöshetsvecka. Det är sannolikt, att till följd

härav den i undersökningen redovisade arbetslösheten skulle något överstigit

den verkliga, om icke en annan omständighet verkat i motsatt riktning.

Denna omständighet utgöres därav, att allmän avgiftsbefrielse är stadgeenligt

medgiven för årets första och sista vecka. Till följd härav komma uppgifterna

för dessa båda veckor att bli bristfälliga och ha för den skull icke

medtagits i undersökningen. Ett år avser sålunda i det följande jämnt 50 veckor.

Enär arbetslösheten såsom regel är förhållandevis stor just under den tid

av året, där dessa s. k. friveckor äro belägna, medför detta för undersökningens

vidkommande en tendens till redovisning av en arbetslöshet, som är något lägre

än den verkliga. De påpekade tendenserna upphäva tydligen åtminstone delvis

varandra.

På grund av den korta tid, som stått till förfogande för undersökningen,

gällde det att i möjligaste mån begränsa uppgiftsinsamlingen. Med anledning

härav beslöto de sakkunniga, att urvalet av medlemmar från förbundet skulle

inskränkas till 40 procent av de anslutna, vilket skedde på så sätt, att endast

de medlemmar, vilkas medlemsnummer slutade på någon av siffrorna 1—4, uttogos

för undersökningen.

Enligt departementschefens skrivelse skulle undersökningen omfatta tiden

1929—1932. Enär det emellertid visade sig, att uppgifter kunde erhållas jämväl

för första halvåret 1933, vilka uppgifter voro av särskilt intresse med

hänsyn till den då rådande synnerligen starka arbetslösheten inom förbundet,

syntes det de sakkunniga befogat att utöka undersökningstiden intill den 1

juli 1933.

Med hänsyn till de skiljaktigheter beträffande arbetslöshetsförhållandena,

vilka kunde antagas förefinnas mellan olika inom förbundet representerade

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

107

yrkeskategorier, ansågs lämpligt att företaga en uppdelning av materialet på

fem olika yrkesgrupper, nämligen: möbelfabriker (M), snickeri- & möbelfabriker

(K), snickerifabriker (S), exportsnickerier (E) samt övriga slag av företag

(D). Uppdelningen företogs på så sätt, att för varje avdelning av förbundet

undersöktes, till vilken av ovannämnda grupper avdelningens samtliga medlemmar

närmast voro hänförbara.

Av naturliga skäl är effektiviteten av en arbetslöshetsförsäkring olika under

tiden omedelbart efter dess ikraftträdande — nämligen så länge bestämmelsen

örn maximeringen av understödstiden kan verka diskvalificerande —

och senare, då försäkringen varit i kraft någon tid. För att ej erhålla missvisande

resultat bör man till följd härav utgå från den förutsättningen, att

arbetslöshetsförsäkringen varit i kraft redan någon tid före undersökningsperiodens

början. Man beslöt härvid att antaga, att arbetslöshetsförsäkring

hade införts från den 1 januari 1928. Enligt detta antagande skulle sålunda

medlemmarna tänkts erlägga avgifter till försäkringen från och med ingången

av nämnda år. De i undersökningen ingående personerna ha sålunda vid

början av den tid, undersökningen avser, tänkts i vederbörlig ordning lia

erhållit visst understöd från försäkringen i den mån de varit arbetslösa.

Det första skedet av undersökningen har bestått i att från förbundets medlemsregister

inhämta ovannämnda uppgifter angående erlagda avgifter, arbetslöshet,

sjukdom m. m. Dessa lia antecknats å kartoliner av utseende, som

framgår av fig. 1.

I kartolinens två första kolumner äro angivna respektive år och kvartal. I de

tretton följande, vilka avse veckor under kvartalen, ha antecknats fristämplade

veckor med angivande av orsaken till avgiftsbefrielse. Sålunda har arbetslöshet

markerats med ett horisontalt streck inom veckorutans övre del,

sjukdom utmärkts med »s», värnplikt med »v», skolkurs med »o» samt konflikt

med »k». Blanka vecko rutor innebära, att avgift erlagts till förbundet.

För medlemmar, som under undersökningstiden inträtt i eller utgått ur förbundet,

ha orden »In» och »Ut» insatts i de veckorutor, som avgränsa medlemstiden.

I samband med denna överföring av medlemskortens uppgifter till utredningens

kartoliner lia kolumnerna »a» (= arbetslöshetsveckor) och »Erl. avg.»

(= erlagda veckoavgifter) uträknats.

Undersökningens andra skede har omfattat uträknandet för varje medlem

av det understöd, varav han skulle kommit i åtnjutande, därest arbetslöshetsförsäkring

varit införd. Tillvägagångssättet har härvid varit följande.

För varje arbetslöshetsfall har först undersökts, huruvida understöd kunnat

utgå med hänsyn till villkoret beträffande erlagda avgifter enligt 1932 års

förslag, propositionens alternativ och propositionsförslaget. Har villkoret varit

uppfyllt enligt samtliga dessa alternativ, ha i första veckorutan för vederbörande

arbetslöshetsfall antecknats siffrorna 12 3, varvid siffran 1 avsett

1932 års förslag, 2 propositionens alternativ och 3 propositionsförslaget. Har

villkoret varit uppfyllt blott beträffande ett eller två av alternativen, ha endast

motsvarande alternativsiffror utsatts. Om villkoret icke varit uppfyllt enligt

något av alternativen, har ingen anteckning gjorts, vilket inneburit, att

vederbörande arbetslöshetsperiod diskvalificerats beträffande understöd enligt

alla här ifrågavarande alternativ.

Därefter har prövning skett med hänsyn till villkoret angående understödsrättens

maximering i fråga örn de arbetslöshetsfall, vilka fyllt villkoret angående

erlagda avgifter. Varje arbetslöshetsvecka, vilken ej utgjort karensvecka,

har sålunda härvid gjorts till föremål för särskild undersökning beträffande

understödsrätten. Har det ur understödsrättens maximering härledda villkoret

för understöd varit uppfyllt, har vederbörande vecka avbockats å kartolinen.

Under aktgivande på de alternativsiffror, vilka denna avbockning gällt, lia

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Träindustriarbetareförbundet. Medlemsnummer .............................................. Grupp .....£_

År

Kv.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

n

ia

13

a

Erl.

avg.

u

Per.

-

" I

1

2 1 3

1

-

/*

28

2

—

—

—

¥

?

-

-

-

/

¥

c

O \

3

K

8

4

/O

4

■

-

a

29

1

a

/*»

v

k''''

1/

y

y

7

K

é

é

&

/

-

L

&

2

/3

3

/JA

1/

IS

9

s

3

3

3

/

-

3

3 \

4

/T3

k"

■

Z

/o

/

/

/

/

-

/

/ j

30

1

TU

T7

k7

FF

TU

~F

~

9

3

8

3

3

/

-

S

8 \

2

13

3

4

¥

4

¥

77i

Z

6

/

/

/■

/

-

/

/

4

y

vs

y''

y

i/

ly

y

y

y''

ty

■

n

-

//

//

//

-

-

//

//

31

B

y

y

i/

i/

\S

y

y

y

/z

-

3

3

S

-

JZ

O

O

o

—

3

/O

-

-

-

3

0

0

3

4

1/

—

3

14

1/

/o

3

-

-

/

//

L

/CL

/Z

JL

■ 0

o

0

V''

y

y

y

y

y

y

vy

■

n

-

-

_

32

_1

B

k''

y

y

y

y

y

y

y^

/z

__

-

8

-

/z

78

0

2

—-*

—

9

9.

-

-

-

¥

O

0

3

T

~~~~

_

Jt

9

-

-

-

/

JL

O

O

4

v-

V''

y

y

y

y

y

y

■

9

3

-

8

8

/

9

O

o

33

i

■

k

y

V''

y

l

r

9

-

8

(T

-

r

0

o

2

/T3

T7

~F

!

v

9

3

3

3

/

-

3

3

1 = 26 veckoavgifter under 1 år

2 = 20 » » 1 »

29

30

31

32

JJL

J3

41

1?

37_

zz

J3

J/L

ZQ

JL

JL

ZO

8

/o

ZO

zo

J

Z„

/

0

JL

37

JL

zo

0

JO

zo

0

3 = 26 > > V/i >

V

8

1É>.

z

Zf

0

0

33

L

K>

3

8

8

/

s■

3

3

Fig. 1. För undersökningen använd kartolin (ifylld utom beträffande medlemsnummer).

därefter de avbockade veckorna sammanräknats kvartalsvis och antalet utförts

under Ul, U2 och U3 (= antal understödda veckor enligt respektive 1932 års

förslag, propositionens alternativ och propositionsförslaget).

Sedan dessa understödsveckor sålunda beräknats, har man övergått till att

uträkna antalet understödsveckor enligt 1928 års förslag, för vilket kartolinens

fyra sista kolumner äro avsedda. Härvid har förfarits så, att i kol.

»Per.» införts antalet under vederbörande kvartal påbörjade arbetslöshetsperioder.

Beträffande varje kvartal, som innehållit arbetslöshetsveckor, har därefter

prövats, huruvida minst 26 veckoavgifter erlagts under de fyra föregående

kalenderkvartalen. Har så icke varit förhållandet, har i kol. »b» inskrivits

hela antalet arbetslöshetsveckor, d. v. s. det i kol. »a» antecknade veckoantalet.

Samtidigt med att i »b» antecknats nämnda antal veckor, har i de två följande

kolumnerna antecknats siffran 0, vilket angivit, att understöd icke kunnat

utgå. Har däremot villkoret angående erlagda avgifter varit uppfyllt, har i

kol. »b» utsatts ett tvärstreck och i kol. »a» insatts antalet arbetslöshetsveckor

under kvartalet minskat med antalet påbörjade arbetslöshetsperioder. Genom

subtraktionen lia karensveckorna fråndragits. I kolumn »u» har sedan antecknats

det antal veckor, för vilka understöd skulle ha utgått, därest den maxi
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88. 109

mala understödstiden uppgått till 20 veckor under fyra på varandra följande

kvartal.

Undersökningens tredje skede har inneburit de individuella uppgifternas

hopsummering. För varje alternativ, yrkesgrupp och kvartal ha med tillhjälp

av arbetstabeller gjorts erforderliga sammanställningar.

n. Arbetslöshetsförsäkringens effektivitet vid tillämpning av de olika alternativen

beträffande rätt till understöd.

1. Definitioner.

I det följande förstås med »medlemmar» antalet personer, reducerat med

hänsyn till den tid, de tillhört försäkringen. Antalet medlemmar ett visst år

har sålunda beräknats såsom antalet under året eller den del därav, då vederbörande

tillhört förbundet, genomlevda veckor, dividerat med 50. På samma

sätt bär medlemsantalet för ett kvartal beräknats såsom det under denna tid

genomlevda antalet veckor, dividerat med det antal veckor, kvartalet innehåller.

Med »arbetslös person» förstås en av arbetslöshet drabbad individ, oavsett

antalet arbetslöshetsfall. Med »understödda personer» förstås individer, som

erhållit understöd från försäkringen, oavsett den tid, för vilken understöd utgått.

Med »arbetslöshetsveckor» förstås för arbetslöshet fristämplade veckor

(d. v. s. veckor med minst tre arbetslöshetsdagar). Med »understödda veckor»

förstås veckor, under vilka understöd uppbäres.

Med.»arbetslöshetsperiod» avses en tidrymd, under vilken en medlem utan

avbrott varit arbetslös.

Med »under stödsperiod» avses en tidrymd, under vilken medlem utan avbrott

åtnjutit understöd.

Med »diskvalificerade veckor» förstås arbetslöshetsveckor, för vilka understöd

icke utgått.

Med »arbet slö shets pr ocent» avses, såvida icke annat särskilt angives, antalet

arbetslöshetsveckor i procent av genomlevda veckor.

Med »understödsprocent» förstås antalet understödda veckor i procent av antalet

arbetslöshetsveckor.

2. Arbetslöshetens omfattning.

Den förevarande undersökningen omfattar en tidsperiod, som att börja med

kännetecknas av förhållandevis låg arbetslöshet, vilken dock vid mitten av år

1930 visar tecken till stegring för att sedermera beträffande ifrågavarande

fackförbund allt mer ökas till inemot mitten av år 1933.

Tab. 1 torde främst giva en bild av utvecklingen på arbetsmarknaden beträffande

träindustriarbetareförbundet enligt material, hämtat direkt från förbundet.

Såsom framgår av tabellen, börjar arbetslösheten stiga med tredje

kvartalet 1930. Från och med nämnda kvartal är nämligen arbetslösheten

större än under motsvarande tid det föregående året. Under 1930 är stegringen

dock förhållandevis liten. Arbetslösheten ligger under senare hälften av nämnda

år blott någon eller några procent över siffrorna för 1929. Med ingången

av år 1931 blir arbetslöshetens stegring mer accentuerad för att omkring årsskiftet

1931—1932 antaga mycket stora proportioner. Vid mitten av det senare

året synes arbetslösheten tendera att kulminera. Denna tendens, som —

om hänsyn tages till arbetslöshetens säsongvariationer — är ganska utpräglad

beträffande fjärde kvartalet 1932, brytes emellertid av eri ny, mycket kraftig

arbetslöshetsvåg, vilken sätter in omkring årsskiftet 1932—1933.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

Tab. 1. Arbetslöshetens omfattning Inom träindustriarbetareförbundet under tiden

1929—andra kvartalet 1933.

År,

Utredningens

Socialstyrel-

År,

kvartal

Utredningens

Socialstyrel-

kvartal

arbetslöshets-

sens arbetslös-

arbetslöshets-

sens arbetslös-

procent

hetsprocent

procent

hetsprocent

1929 1 ......

16.0

11.9

1932 1 ......

34.7

26.0

2......

11.6

8.8

2......

30.5

27.9

3......

9.6

6 5

3......

30.5

26.6

4......

10.5

8.5

4......

30.2

26.9

1930 1 ......

13.7

10.9

1933 1 .....

45.1

38.1

2......

11.1

8.1

2......

42.7

36.1

3......

11.5

7.9

1929 .......

4......

14.1

11.2

11.8

8.9

1931 1 ......

20.5

15.1

1930 .......

12.5

9.9

2......

17.0

13.3

1931.......

17.9

14.5

3 ......

4 ......

14.9

19.5

12.3

16.6

1932 .......

31.4

27.1

1933 (1 o. 2 kv.) .

43.8

37.3

Tab. 1 ina även tjäna att jämföra den på grundval av den förevarande utredningen

beräknade arbetslöshetsprocenten med den av socialstyrelsen månatligen

publicerade. Denna senare arbetslöshetsprocent angiver antalet vid en

viss månads slut arbetslösa personer i procent av samtliga. Den avser vidare

endast de avdelningar, som till socialstyrelsen insända erforderliga rapporter;

dessa representera omkring 2/3 av samtliga organiserade arbetare. De i

tab. 1 atergivna procenttalen ur socialstyrelsens statistik äro beräknade på

grundval av de i »Sociala meddelanden», häfte 3, varje år sammanställda uppgifterna

rörande arbetslösheten under föregående år. Detta gäller dock ej procenttalen

för 1933, vilka äro beräknade med ledning av den fortlöpande månadsrapporteringen

i nämnda publikation. Kvartalssiffrorna ha beräknats

såsom det aritmetiska mediet av fyra på varandra följande månadstal. Siffran

för första halvåret 1933 har beräknats såsom det aritmetiska mediet av sju

på varandra följande månadstal.

Utredningens arbetslöshetsprocent ligger hela tiden något högre än socialstyrelsens.

Detta förhållande torde närmast antyda, att arbetslösheten inom

de avdelningar, som icke rapportera till socialstyrelsen, är högre än inom de

övriga. Därjämte torde det vara möjligt, att en del mera konstant arbetslösa

medlemmar icke av vederbörande avdelning över huvud rapporteras till socialstyrelsen.

Beträffande arbetslöshetens utvecklingstendens vid skilda tidpunkter

överensstämma däremot, såsom framgår av tabellen, de båda talserierna

mycket väl.

3. Understödshj!.

Resultaten av de gjorda undersökningarna rörande effektiviteten av en arbetslöshetsförsäkring

äro sammanställda i tabellbilaga. Nedan i tab. 2 återgivas

i sammandrag vissa huvudresultat av dessa undersökningar.

För det fall att en arbetslöshetsförsäkring införts från och med ingången

av år 1928 skulle, såsom framgår av tabellen, enligt 1928 års förslag 32.9 %

av den sammanlagda arbetslösheten hava understötts från försäkringen under

år 1929. Motsvarande siffror för 1930, 1931, 1932 samt första halvåret av

1933 äro respektive 28.8, 32.5, 33.2 och 30.0 %. Serien är som synes tämligen

jämn och utvisar, att enligt detta alternativ i genomsnitt bortåt en tredjedel av

hela arbetslösheten skulle bliva understödd. Det må anmärkas, att vid beräk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

lil

Tab. 2. Arbetslöshetsförsäkringens effektivitet inom träindustriarbetareförbundet.

År,

kvartal

Arbe

tslöshet

s v e c k o r

Arbets-

lös-

hets-

pro-

cent

Hela

antalet

Därav understödda

enligt

1928 års för- slag

1932 års för- slag

Propositionens

alternativ

Propositions-

förslaget

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

1929 1 . . .

9,642

3,578

37.1

3,761

39.0

4,325

44.9

(3,778)

(39.2)

16.0

2 . . .

7,707

2,595

33.7

2,820

36.6

3,101

40.2

(2,866)

(37.2)

11.5

3 . . .

6,505

1,667

25.6

1,796

27.6

2,063

31.7

1,976

30.4

9.5

4 . . .

6,857

2,270

33.1

2,558

37.3

2,876

41.9

2,877

42.0

10.5

1930 1 . . .

9,188

3,228

35.1

3,560

38.7

4,047

44.0

4,153

45.2

13.7

2 . . .

8,392

2,156

25.7

2,481

29.6

2,852

34.0

2,873

34.2

11.1

3 . . .

9,127

2,356

25.8

2,719

29.8

3,112

34.1

2,989

32.7

11.5

4 . . .

10,516

2,982

28.4

3,512

33.4

4,058

38.6

4,033

38.4

14.1

1931 1 . . .

15,366

5,732

37.3

6,250

40.7

7,021

45.7

7,066

46.0

20.5

2 . . .

13,942

4,460

32.0

4,932

35.4

5,546

39.8

5,563

39.9

17.0

3 . . .

12,395

3,256

26.3

3,881

31.3

4,523

36.5

4,543

36.7

14.9

4 . . .

15,179

5,018

33.1

5,767

38.0

6,618

43.6

6,628

43.7

19.5

1932 1 . . .

27,172

11,569

42.6

12,598

46.4

14,036

51.7

14,069

51.8

34.7

2 . . .

25,869

9,449

3B.6

10,740

41.5

11,741

45.4

11,949

46.2

30.5

3 . . .

25,723

7,716

30.0

8,820

34.3

9,816

38.2

9,963

38.7

30.5

4 . . .

23,317

5,108

21.9

6,232

26.7

7,330

31.4

8,010

34.4

30.2

1933 1 . . .

34,638

11,265

32.5

13.375

38.6

15,326

44.2

16,983

49.0

45.1

2 . . .

35,274

9,730

27.6

11,695

33.2

13,235

37.5

14,332

40.6

42.7

1929 ....

30,711

10,110

32.9

10,935

35.6

12,365

40.3

(11,497)

(37.4)

11.8

1930 ....

37,223

10,722

28.8

12,272

33.0

14,069

37.8

14,048

37.7

12.5

1931 ....

56,882

18,466

32.5

20,830

36.6

23,708

41.7

23,800

41.8

17.9

1932 ....

102,081

33,842

33.2

38,390

37.6

42,923

42.0

43,991

43.1

31.4

1933 (1 o. 2 kv.

69,912

20,995

30.0

25,070

35.9

28,561

40.9

31,315

44.8

43.8

ningen av effektiviteten enligt 1928 års förslag ingen hänsyn tagits till den

omständigheten, att i vissa fall första veckan av en arbetslöshetsperiod icke

utgör karensvecka. Detta tillvägagångssätt har varit motiverat med hänsyn

till sammanknytandet av förevarande undersökning med tidigare utredning angående

en arbetslöshetsförsäkrings effektivitet (Bil. G till propositionen nr

209), vid vilken ej förelegat möjlighet att fastställa, när undantagsbestämmelser

beträffande karens varit tillämpliga. På grund härav underskatta

nyss anförda siffror i någon mån försäkringens effektivitet. En särskild

undersökning har emellertid givit vid handen, att denna underskattning är

skäligen betydelselös, i det att de anförda siffrorna näppeligen borde höjas

med mer än en enhet för att motsvara de verkliga. För 1932 års förslag äro

respektive årssiffror något högre än beträffande 1928 års förslag, nämligen

35.6, 33.0, 36.6, 37.6 och 35.9 %, medan de beträffande propositionens alternativ

och propositionsförslaget markerat överstiga de för 1928 års förslag

gällande.

Skiljaktigheten i effektivitet mellan de olika alternativen illustreras bäst

genom att effektiviteten i fråga om 1928 års förslag sättes lika med 100 för

varje år och effektiviteten av de övriga alternativen beräknas i relation härtill.

Man erhåller då följande sifferserier:

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

1928 års

1932 års

Propositionens

Propositions-

förslag

förslag

alternativ

förslaget

1929 . .

.... 100

108

122

_

1930 . .

.... 100

115

131

131

1931 . .

. • . . 100

113

128

129

1932 . .

.... 100

113

127

130

1933 (1

o. 2 ky.) 100

120

136

149

Enligt denna sammanställning skulle 1932 års förslag, örn hänsyn tages

till vad nyss nämnts angående beräkningen av karensveckor, vara cirka 12 %

effektivare än 1928 års förslag, medan motsvarande tal beträffande propositionens

alternativ skulle uppgå till omkring 25 %. För propositionsförslaget, i

fråga örn vilket emellertid här såsom annorstädes ej ansetts lämpligt införa

någon årssiffra beträffande 1929, då försäkringen enligt detsamma först vid

mitten av nämnda ar skulle bli fullt effektiv, skulle effektiviteten ligga något

över den för propositionens alternativ gällande. Med hänsyn till att för de

båda kvartal av 1929, under vilka effektivitetssiffrorna. beträffande propositionsförslaget

och övriga alternativ äro jämförbara, siffrorna för propositionsförslaget

ligga ungefär i jämnhöjd med de för propositionens alternativ

gällande, och då vidare skiljaktigheten i effektivitet närmast hänför

sig till en relativt kort tidsperiod, torde emellertid differensen i fråga, på lång

sikt sedd, komma att bliva skäligen obetydlig.

De anförda siffrorna belysa den genomsnittliga nivåskillnaden i försäkringens

effektivitet vid tillämpning av de olika alternativens bestämmelser.

Vid sidan härav har det sitt intresse att konstatera, huru effektiviteten

relativt sett ställer sig beträffande dessa skilda alternativ för år med olika

stor arbetslöshet. En jämförelse härvidlag kan åstadkommas genom att försäkringens

effektivitet^ sättes lika med 100 beträffande samtliga alternativ

under ett och samma år och effektivitetssiffrorna för de övriga åren beräknas

i relation härtill. Därest man härvidlag utgår från år 1930, vilket kan

anses befogat både med hänsyn till att detta år uppvisar de lägsta effektivitetssiffrorna

för samtliga alternativ och att året i fråga är det första, från

vilket årssiffror för alla alternativen föreligga, erhållas följande sifferserier:

1928 års

1932 års

Propositionens

Propositions-

förslag

förslag

alternativ

förslaget

1929 .

.....114

108

107

—

1930 .

.....100

100

100

100

1931 .

. • ... 113

lil

110

lil

1932 .

.....115

114

lil

114

1933 (1

o. 2 kv.) . 104

109

108

119

Av siffrorna^ framgår, att försäkringens effektivitet skulle vara relativt

hög för 1928 års förslag jämfört med 1932 års förslag och propositionens

alternativ under en tid med låga och tämligen konstanta arbetslöshetssiffror

(1929—1930). Vid försämrade konjunkturer på arbetsmarknaden stiger försäkringens

effektivitet ungefär lika mycket beträffande de fyra olika alternativen

(1930—1932). Under ett senare skede av en fortsatt och långvarig

konjunkturförsämring faller effektiviteten tämligen starkt tillbaka enligt

1928 års förslag, går något långsammare tillbaka enligt 1932 års förslag

och propositionens alternativ samt fortsätter att stiga enligt propositionsförslaget

(1932—1933). Propositionsförslaget är sålunda i varje fall

så att säga uthålligast under en depression, vilket givetvis sammanhänger

med den enligt detta alternativ långa tid, under vilken erlagda avgifter få tillgodoräknas.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 38.

113

Såsom framgår av tab. 1, är arbetslösheten för träindustriarbetareförbundet

säsongbetonad. Arbetslösheten under ett år är sålunda vanligen högst

under årets första kvartal, sjunker sedermera under andra kvartalet, fortsätter

att sjunka eller håller sig tämligen konstant under tredje kvartalet

och stiger därefter under årets fjärde kvartal. Dessa växlingar i arbetslösheten

återspeglas tydligt i kvartalssiffrorna för en arbetslöshetsförsäkrings

effektivitet. Med något enstaka och obetydligt undantag ■—- örn man bortser

från fjärde kvartalet 1932, då speciella förhållanden förelågo, vilka i fortsättningen

komma att närmare diskuteras •—- karakteriseras försäkringens

effektivitetsgrad under skilda delar av året — och detta beträffande samtliga

alternativ — därav, att effektiviteten är högst under första kvartalet,

därefter sjunker under andra och fortsätter att sjunka under tredje kvartalet

för att till sist stegras under årets fjärde kvartal.

Denna samstämmighet i utvecklingen, vilken även tydligt givit sig tillkänna

vid den tidigare undersökningen angående en arbetslöshetsförsäkrings

effektivitet (Bil. 6 till propositionen nr 209), torde, såsom i nämnda utredning

angives, kunna förklaras ur flera omständigheter. Arbetare, som under

vintern drabbats av arbetslöshet, torde sålunda i förhållandevis stor utsträckning

ha kunnat inbetala erforderligt antal avgifter till försäkringen under

de föregående sommarmånaderna och härigenom kvalificerat sig för understödsrätt.

Detta förklarar försäkringens relativt höga effektivitet under vinterhalvåret.

På sommaren åter är understö dsrätten efter vinterns höga arbetslöshet

uttömd, varför effektiviteten sjunker. En annan förklaringsgrund till

försäkringens förhållandevis ringa effektivitet under sommarhalvåret är, att

de, som drabbas av arbetslöshet under sommaren, i allmänhet ha osäkrare

anställningsförhållanden och större arbetslöshetsrisk än de övriga, varför till

följd härav de sommararbetslösa endast i mindre utsträckning kunna förvärva

understöd från försäkringen.

Jämförelsen i fråga har, som särskilt påpekats, endast förts fram till mitten

av 1932. Efter nämnda tidpunkt träda nämligen speciella faktorer i

verksamhet beträffande arbetslöshetens utveckling inom träindustrien, vilka

överskugga säsongvariationerna. Med anledning härav och på grund av den

därmed sammanhängande extrema utvecklingen på arbetsmarknaden inom vederbörande

fack, kan det anses lämpligt att göra försäkringens effektivitet

under denna tid till föremål för en särskild diskussion.

Under sista kvartalet 1932 undanskymmes arbetslöshetens säsongutveckling

av en tendens till konjunkturförbättring. Denna tendens brytes emellertid

hastigt för träindustriens vidkommande omkring årsskiftet 1932—1933,

påtagligen av återverkningar från den hotande konflikten inom byggnadsfacket,

i det att beställningar för nybyggnader i stor utsträckning utebliva,

fabrikationen av s. k. seriemöbler, vilken synes taga starkt intryck av byggnadsverksamhetens

omfattning, inskränkes o. d. Arbetslösheten, som redan

förut legat på en mycket hög nivå, ökar våldsamt med 50 % från det sista

kvartalet 1932 till första kvartalet 1933. Under andra kvartalet 1933 går

denna höga arbetslöshet något tillbaka, trots att nu byggnadskonflikten blivit

ett faktum.

Det speciella intresset i föreliggande sammanhang beträffande en arbetslöshetsförsäkrings

effektivitet knyter sig främst till i hur hög grad effektiviteten

påverkas av en dylik utveckling, när redan förut arbetslösheten en

längre tid legat på en ovanligt hög nivå. Härvid kunna följande iakttagelser

göras. Arbetslösheten har praktiskt taget samma omfattning under tredje

och fjärde kvartalet 1932. Från det förra kvartalet till det senare sjunker

försäkringens effektivitet med 27 % enligt 1928 års förslag, 22 % enligt

1932 års förslag, 18 % enligt propositionens alternativ samt 11 % enligt pro
Biliang

till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 38. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

positionsförslaget. Att i detta läge en effektivitetsminskning måste inträda,

är självklart. Den håller sig emellertid inom relativt snäva gränser, vilket

antyder, att en arbetslöshetsförsäkring, baserad å här diskuterade alternativ

beträffande understödsrätt, komme att bibehålla en ej ringa effektivitet även

vid en starkt prolongerad depression med konstant arbetslöshetsprocent. De

skillnader beträffande de olika alternativen, vilka framkomma, torde huvudsakligen

bero på att en del personer, som tidigare under året eller strax före

denna tid varit arbetslösa och nu åter drabbats av arbetslöshet, ha lättast att

förvärva, understödsrätt enligt propositionsförslaget, därefter lättast enligt

propositionens alternativ o. s. v.

Från sista kvartalet 1932 till första kvartalet 1933 stiger försäkringens effektivitet.

enligt 1928 års förslag med 48 %, enligt 1932 års förslag med

45 %, enligt propositionens alternativ med 41 % samt enligt propositionsförslaget

med 42 %. Stegringens intensitet är således någorlunda samstämmig enligt

de olika alternativen, vilket givetvis härrör därifrån, att den skarpt nedåtgående

konjunkturen inom träindustrien medfört ett stort tillskott av sådana

arbetslösa, vilka, under lång tid förut icke berörts av arbetslöshet och för

vilka sålunda skiljaktigheterna mellan bestämmelserna för understödsrätt i

fråga örn de olika alternativen tills vidare icke spela någon roll.

För övriga arbetslösa är nu emellertid understödsrätten synbarligen ganska

starkt angripen enligt de flesta alternativen. Detta ger sig i viss mån

tillkänna bl. a. örn man jämför försäkringens effektivitet för första kvartalet

1933 med effektiviteten under motsvarande kvartal ett år tidigare, då arbetslösheten

även nådde en toppunkt, vilken emellertid låg betydligt lägre än

den nu uppnådda (34.7 % mot 45.1 %). Jämförelsen visar, att enligt 1928 års

förslag försäkringens effektivitet under första kvartalet 1933 understiger

dess effektivitet under motsvarande kvartal 1932 med ej mindre än 24 %,

medan motsvarande siffror för 1932 års förslag och propositionens alternativ

bliva respektive 17 och 15 %. För propositionsförslaget stannar emellertid nedgången

vid 5 %. Detta torde bero på att de nu nytillkomna arbetslösa, vilka

tidigare endast varit mera sporadiskt arbetslösa (säsongarbetslösa samt nytillkomna

arbetslösa vid arbetslöshetens starka stegring från tredje till fjärde

kvartalet 1932), draga fördel av den enligt detta alternativ utsträckta tiden

för tillgodoräknande av erlagda avgifter.

Med något minskad arbetslöshet under andra kvartalet 1933 faller försäkringens

effektivitet från första kvartalet. Nedgången är beträffande 1928

års förslag 15, 1932 årsförslag 14, propositionens alternativ 15 och propositionsförslaget

17 %. Några större avvikelser föreligga som synes ej. Den

något mera markerade nedgången beträffande propositionsförslaget torde kunna

förklaras därav, att de under sista. kvartalet 1932 nytillkomna arbetslösa,

vilka då skulle erhållit understöd enligt propositionsförslaget men ej enligt

övriga alternativ, intill eller under andra kvartalet 1933 konsumerat hela den

dem. tillkommande understödsrätten.

.Vid bearbetningen av undersökningens material ba, såsom tidigare framhållits,

sammanställningar gjorts beträffande skilda yrkesgrupper, vilka äro

representerade inom träindustriarbetareförbundet. De siffror, som härvid

framkommit angående en arbetslöshetsförsäkrings effektivitet och vilka återfinnas

i tabellbilaga, bestyrka.vad här ovan anförts angående hela förbundet.

Detta framgår även av diagram 1, där för varje yrkesgrupp såväl som

för dessa grupper sammanslagna inlagts de kurvor, vilka representera arbetslöshetsförsäkringens

effektivitet enligt de olika alternativen samt arbetslöshetens

omfattning.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

4. Understödda personer.

I det föregående har försäkringens effektivitet mätts med antalet understödda

veckor i relation till hela antalet arbetslöshetsveckor. Av intresse kan

emellertid jämväl vara att undersöka, huru många av de arbetslösa som överhuvud

erhålla understöd från försäkringen, d. v. s. relationen mellan antalet

understödda och arbetslösa personer. Medan understödsprocenten i viss mån

kan sägas registrera försäkringens effektivitet sedd ur samhällssynpunkt, kan

antalet understödda personer i visst avseende sägas mäta försäkringens effektivitet

från den enskilde individens synpunkt.

Tab. 3. Antal arbetslösa och understödda personer Inom träindustriarbetareförbundet.

År,

kvartal

Antal av

arbets- löshet

drabbade

personer

Där

a y u

n d e i

stöt

d a p

r 9 o n

er en

ligt

1928 års

förslag

1932 års

förslag

Propositionens

alternativ

Propositions-

förslaget

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

1929 1 .....

1,928

815

42.3

858

44.5

949

49.2

(859)

(44.6)

2.....

1,576

563

35.7

626

39.7

682

43.3

(624)

(39.6)

3.....

1,348

443

32.9

489

36.3

548

40.7

521

38.6

4.....

1,246

474

38.0

549

44.1

606

48.6

605

48.6

1930 1 .....

1,901

762

40.1

833

43.8

923

48.6

934

49.1

2.....

1,731

524

30.3

616

35.6

687

39.7

680

39.3

3.....

1,799

604

33.6

693

38.5

777

43.2

755

42.0

4......

1,969

744

37.8

852

43.3

945

48.0

940

47.7

1931 1 .....

3,423

1,461

42.7

1,579

46.1

1,715

50.1

1,720

50.2

2.....

2,913

1,070

36.7

1,174

40.3

1,293

44.4

1,304

44.8

3.....

2,522

929

36.8

1,065

42.2

1.178

46.7

1,187

47.1

4.....

2,746

1,127

41.0

1,259

45.8

1,417

51.6

1,408

51.3

1932 1 .....

5.136

2,504

48.8

2,682

52.2

2,913

56.7

2,911

56.7

2.....

4,241

2,015

47.5

2.261

53.3

2,428

57.3

2,453

57.8

3.....

4,046

1,865

46.1

2,124

52.5

2,316

57.2

2,356

58.2

4.....

3,634

1,220

33.6

1,494

41.1

1,713

47.1

1,838

50.6

1933 1 .....

4,972

2,289

46.0

2,639

53.1

2,957

59.5

3,197

64.3

2.....

4,836

1,998

41.3

2,387

49.4

2,672

55.3

2,848

58.9

1929 ......

3,055

1,474

48.2

1,563

51.2

1,689

55.3

1,587

51.9

1930 ......

3,592

1,665

46.4

1,779

49.5

1,894

52.7

1,869

52.0

1931......

5,011

2,754

55.0

2,949

58.9

3,139

62.6

3,103

61.9

1932 ......

6,101

3,858

63.2

4,082

66.9

4,358

71.4

4,349

71.3

1933 (1 o. 2 kv.) .

5,555

2,901

52.2

3,300

59.4

3,648

65.7

3,884

69.9 1

Det är naturligt, att, såsom framgår av i tab. 3 meddelade siffror, det

procentuella antalet genom försäkringen hjälpta personer såsom regel skall

icke obetydligt överstiga understödsprocenten. I övrigt ger ovanstående tabell

i stort sett samma bild av variationerna i försäkringens effektivitet som

tab. 2, vilken avsåg understödsprocenten. I vissa fall förekomma dock stegringar

i det relativa antalet understödda personer, som antecipera stegringar

i understödsprocenten. Detta är naturligt på grund därav, att procenttalet

understödda personer påverkas mera än understödsprocenten av en sådan

stegring i arbetslösheten, vilken påbörjas under loppet av ett kvartal. Man

lägger vidare märke till, hurusom vid under lång tid stigande arbetslöshet de

båda procentserierna alltmer skilja sig från varandra. Detta torde närmast

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Vo

60-r

SO

so
lo
ao
w
o

-

Snickerifabriker.

Övriga slag av företag.

12 3 4

1929

12341234123412

1930 1931 1932 1933

Diagram 1. Understödsprocent vid tillämpning av olika

, 1932 åra förslag =---, propositionens alternativ

1928 års förslag =

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

117

Snickeri- & möbelfabriker.

-/- /

%

Exportsnickerier.

/''A\\

Va ;A\

N'' / / \

Samtliga yrkesgrupper.

12 341234 128412341 2

1929 1930 1931 1932 1933

alternativ beträffande rätt till understöd från arbetslöshetskassa.

-----, propositionsförslaget ------, arbetslöshetsprocenten =--

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

bero på att arbetslöshetsperioderna i regel äro längre under dåliga än under

goda tider, varför bestämmelsen örn understödsrättens maximering i större

utsträckning diskvalificerar arbetslöshetsveckor från understöd vid depression

än vid högkonjunktur. Beträffande propositionsförslaget förtjänar anmärkas

en motsatt tendens vid ett tillfälle, nämligen att procenttalet understödda

personer sjunker från år 1932 till 1933, medan understödsprocenten stiger.

Samtliga yrkesgrupper,

s /

./ /.

\ s

2 3

2 8

Diagram 2. Det procentuella antalet understödda personer vid tillämpning av olika alternativ beträffande

rätt till understöd från arbetslöshetskassa. 1928 års förslag = -, 1932 års förslag =----,

propositionens alternativ =----, propositionsförslaget ------.

För att närmare åskådliggöra, huru utvecklingen beträffande antalet understödda

personer ställer sig i fråga örn de olika alternativen för förvärv

av understödsrätt, ha respektive utvecklingskurvor inlagts å diagram 2. Detta

uppvisar en stor samstämmighet beträffande utvecklingstendenserna vid skilda

tidpunkter och företer i övrigt samma typiska kännetecken, som karakteriserade

understödsprocentens utvecklingskurvor enligt diagram 1.

I tidigare företagen undersökning angående effektiviteten av en arbetslöshetsförsäkring

(Bil. G till propositionen nr 209) gjordes gällande, att särskilt

under sommarkvartalen avståndet mellan kurvan för antalet understödda personer

och kurvan för understödsprocenten tenderade att vidgas. Innebörden

av detta förhållande ansågs kunna förklaras på flera sätt, dock i första hand

därav att det i huvudsak är de långa arbetslöshetsfallen, vilka diskvalificeras

för understöd. I diagram 3, där antalet understödda personer och vederbörande

understödsprocent enligt de skilda alternativen för understödsrätt

utmärkts, bekräftas den påpekade avvikningstendensen, och detta ej blott i

fråga örn 1928 års förslag, vilket nyssnämnda undersökning närmast avsåg,

utan även i fråga örn i föreliggande utredning undersökta övriga alternativ

beträffande förvärv av understödsrätt.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 88.

119

Samtliga yrkesgrupper.

1928 års förslag. 1932 års förslag.

123412341234123412

1929 1930 1931 1932 1933

Propositionens alternativ.

Propositionsförslaget.

sa

to

so

20

lo

o

1 23412341 234123412

1929 1930 1931 1932 1933

Diagram 3. Jämförelse mellan nnderstödsprocent (-) och procentuella antalet understödda

personer (+H+).

HL Verkningarna av en utsträckning av den tid, för vilken erlagda avgifter

få tillgodoräknas, vid samtidig proportionell ökning av fordringarna beträffande

antalet erlagda avgifter.

I tidigare undersökning angående en arbetslöshetsförsäkrings effektivitet

(Bil. G till propositionen nr 209) gjordes vissa beräkningar angående de förändringar

i effektiviteten, vilka skulle uppstå vid en förlängning av tiden

för tillgodoräknande av erlagda avgifter och en samtidigt i proportion härtill

höjd fordran beträffande antalet erlagda avgifter. Det visade sig härvid,

att en dylik förändring i villkoren för understödsrätt komme att i icke ringa

grad minska försäkringens effektivitet.

Med hänsyn bl. a. därtill att samtliga i förevarande undersökning behandlade

förslag till arbetslöshetsförsäkring — bortsett från 1928 års — innehålla

den bestämmelsen, att understödsrätt första gången förvärvas först sedan

medlem av arbetslöshetskassa under en till den dubbla utsträckt avgiftstid

erlagt dubbla antalet veckoavgifter mot det, som sedermera erfordras, har

det ansetts lämpligt att göra denna fråga till föremål för ytterligare utredning.

För den skull ha särskilda beräkningar utförts angående en försök
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

Tabell 4. Verkningarna av en fördubbling av den tid, för vilken erlagda avgifter få tillgodoräknas

vid samtidig fördubbling av fordringarna beträffande antalet

erlagda avgifter.

Yrkesgrupper

Förändringen i effektivitet beträffande

och antal erlagda avgifter fördubblas

nedanstående kvartal då avgiftstid

i fråga om vidstående alternativ

Alternativ

1930

1931

1932

! 19 3 3

1

2

3

I 4

1

2

1 3

| 4

1

2

1 3

I 4

1

1 2

Möbelfabriker

1928 års försl. . .

- 8.1

-2.8

- 1.0

- 2.2

- 5.5

- 2.2

+ 2.6

-0.1

+o.o

+ 0.8

+ 0.3

+ 1.1

+ 3.3

+ 2.4

1932 > > . .

-10.0

-3.4

- 3.1

- 4.0

— 4.9

- 2.4

+ 0.6

-1.2

-1.1

-1.2

-1.4

-0.8

+ 0.1

+ 0.9

Prop. alternativ .

- 4.7

-2.5

- 3.8

- 2.5

- 3.8

- 5.8

-3.3

-2.4

-2.6

-1.1

-1.6

-2.2

-0.4

+ 0.9

Prop.-förslaget . .

—

—

—

—

- 7.7

- 8.5

-3.8

-1.9

-4.7

-4.6

-2.5

-1.7

-2.7

-0.6

Snickeri- & möbel- fabriker

1928 års försl. . .

- 5.1

-2.1

— 6.5

- 3.2

- 7.8

- 5.0

-1.1

-1.3

-1.7

-1.4

+ 1.4

+ 2.6

+ 6.6

+ 6.0

1932 » > . .

- 6.6

-2.8

- 5.2

— 6.5

- 8.0

- 4.3

-3.1

-3.6

-2.4

-1.9

+ 1.0

+ 1.8

+ 4.3

+ 3.6

Prop. alternativ .

- 7.6

-1.9

— 6.5

- 4.8

- 6.2

- 3.7

-4.5

-3.4

-2.4

-1.6

-1.9

+ 0.1

+ 3.4

+ 2.4

Prop.-förslaget . .

—

—

—

—

- 8.0

— 4.9

-2.5

—3.8

-5.1

-3.6

-0.8

-0.9

-1.5

-0.2

1 Snickerifabriker

1 1928 års försl. . .

- 7.6

-6.9

- 6.1

- 8.9

-13.5

-10.2

-2.0

+ 4.2

+ 3.7

+ 3.4

+ 0.5

+ 0.1

+ 1.1

+ 2.0

1 1932 > > . .

- 9.3

-6.8

- 8.5

-10.6

-14.1

-10.0

-4.0

-1.0

-0.3

-0.5

+ 1.8

-0.8

-0.9

-0.7

J Prop. alternativ .

-12.4

-5.7

-10.4

-12.3

-13.1

-14.0

-7.9

-6.9

-4.3

-3.0

+ 1.7

+ 0.5

-0.9

-1.8

Prop.-förslaget . .

—

—

—

—

-14.7

—10.o

-7.6

-5.4

—4.4

-4.9

-2.6

-5.7

-5.0

-2.1

| Exportsnickerier

1928 års försl. . .

+ 1.7

+ 3.0

+ 0.6

+ 0.3

+ 0.5

- 1.5

-5.5

-6.3

-4.1

-2.3

+ 2.0

+ 4.0

+ 9.2

+ 2.8

1932 > > . .

+ 1.4

+ 1.0

- 08

+ 0.3

+ 1.8

+ 0.3

-4.3

-5.8

-3.4

-1.6

+ 0.7

+ 2.6

+ 6.6

+ 3.7

Prop. alternativ .

+ 4.3

+ 0.8

- 2.8

+ 0.2

+ 4.0

+ 0.7

-2.9

-4.2

-3.3

-1.8

+ 0.8

+ 3.4

+ 6.2

+ 6.1

Prop.-förslaget . .

—

—

—

—

- 1.1

- 1.1

-4.6

-3.0

-1.9

-1.3

-0.6

-0.5

+ 0.8

+ 2.6

Övriga slag av

företag

1928 års försl. . .

- 2.2

+ 0.0

+ 0.4

- 4.1

- 5.4

- 0.2

+ 2.5

-1.7

-3.0

-3.0

-1.0

+ 3.4

+ 1.8

4- 3.6

1932 > . . .

- 2.6

-2.9

— 2.6

- 7.3

- 6.9

- 2.3

-1.2

-2.6

-3.0

-2.3

-2.6

+ 1.2

+ 1.8

+ 2.5

Prop. alternativ .

- 7.0

-7.1

— 4.2

- 7.0

- 9.2

- 4.5

-0.8

-1.9

-4.8

—4.6

-2.7

+ 0.1

-0.5

+ 2.6

Prop.-förslaget . .

—

—

—

- 9.6

- 4.5

-4-1

-6.6

-5.8

-4.2

-3.3

+ 0.3

-3.1

+ 0.3

Samtliga yrkes- grupper

1928 års försl. . .

- 4.0

-1.1

- 1.9

- 3.5

- 6.2

- 3.4

-0.4

-1.2

-1.3

-0.8

+ 0.7

+ 2.4

+ 4.6

+ 3.7

1932 > > . .

— 5.2

-2.5

- 35

- 5.5

- 6.3

— 3.3

-2.1

-2.9

-2.2

-1.6

-0.3

+ 1.0

+ 2.5

+ 2.1

Prop. alternativ .

— 4.9

-3.1

- 5.0

- 5.1

- 5.5

— 4.7

-3.5

-3.5

—3.S

-2.2

-1.1

+ 0.3

+ 1.7

+ 2-0

Prop.-förslaget . .

—

—

—

—

- 8.0

- 5.6

-4.2

-4.4

-4.5

-3.8,

-1.8

-1.4

-2.1

-1.1

rings effektivitet vid en beträffande förut diskuterade alternativ för förvärv

av understödsrätt å ena sidan fördubblad avgiftstid, å den andra fördubblad

nrinimifordran i fråga om antalet erlagda avgifter.

Försäkringens effektivitet enligt de sålunda framkomna nya alternativen

redovisas i tabellbilaga.

I tab. 4 belysas närmare de verkningar, som dylika förändringar i villkoren

för understödsrätt leda till. Tabellen redovisar de absoluta skillnaderna

i understödsprocenten mellan de ursprungliga och de »utbyggda» alternativen,

varvid minustecken markerar lägre och plustecken högre effektivitet

för det utbyggda alternativet.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

121

_ Av tabellen framgår, att de utbyggda alternativen vid de flesta tillfällen

giva lägre effektivitet än de ursprungliga. Särskilt gäller detta propositionsförslaget,

beträffande vilket en fördubbling av avgiftstiden och antalet erlagda

avgifter så gott som alltid skulle medföra sänkt effektivitet. Undantagen

beröra härvid endast enstaka yrkesgrupper under enstaka kvartal.

I övrigt kunna följande iakttagelser göras. Den genomsnittliga sänkningen

av effektiviteten vid utsträckt avgiftstid och i samband därmed ökade anspråk

på antalet erlagda avgifter skulle bliva minst beträffande 1928 års

förslag, något större i fråga örn 1932 års förslag och propositionens alternativ

samt störst beträffande propositionsförslaget.

Effektivitetsminskningen skulle i allmänhet bliva störst under tider av relativt

låg arbetslöshet. .Vid stigande arbetslöshet utplånas så småningom differensen

i effektivitet mellan de ursprungliga och de utbyggda alternativen

alltmer. Yarar en depression länge och tilltager den därvid i styrka, synes

det åtminstone beträffande 1928 års förslag, 1932 års förslag samt propositionens

alternativ vara antagligt, att differensen slår örn från negativ till positiv,

d. v. s. att de utbyggda alternativen skulle för en tid giva högre effektivitet

än de ursprungliga.

Vad här sagts angående effektiviteten beräknad på antalet understödda veckor

gäller, som framgår av tabellbilaga, även i fråga om effektiviteten beräknad

på relationen mellan antalet understödda och arbetslösa personer.

IV. Förekomsten av flera understödsperioder under en och samma arbetslöshetsperiod.

Utmärkande för samtliga i föreliggande undersökning behandlade alternativ

beträffande rätt till understöd från arbetslöshetskassa är, att i vissa fall flera

understödsperioder kunna infalla under en och samma arbetslöshetsperiod.

Sålunda skulle det kunna inträffa, att de fem första veckorna (efter karensveckan)

under en arbetslöshetsperiod bleve understödda, de nästa fem lämnades

utan understöd, de fem följande bleve understödda e. d. Huru detta förhållande

uppstår, illustreras av fig. 1 (sid. 108).

Under undersökningens gång visade det sig, att ett dylikt förhållande icke

skulle bliva så sällan förekommande i praktiken. Med hänsyn härtill och då

förhållandet i fråga — även om det icke vore okänt inom sjukförsäkringen —•

skulle komma att framstå såsom skäligen svårförståeligt för många försäkringstagare,

ansågs det lämpligt att närmare undersöka dess frekvens och

samtidigt konstatera exempelvis i vad mån försäkringens effektivitet skulle

påverkas, örn en sådan bestämmelse infördes, som avskure vidare understödsrätt

under en arbetslöshetsperiod, sedan understöd en gång upphört att utgå.

Den utredning, som på grund härav vidtogs, måste begränsas till tiden

fr. o. m. tredje kvartalet 1931 t. o. m. andra kvartalet 1933, då först från

förstnämnda tidpunkt säkra data angående det diskuterade förhållandet kunde

utvinnas ur undersökningsmaterialet. Utredningen begränsades vidare till

de arbetslöshetsperioder, vilka togo sin början under eller efter tredje kvartalet

1931, samt till en prövning av dessa i enlighet med bestämmelserna i

1932 års förslag.

Undersökningens resultat framgår av tab. 5. Enligt densamma visar det

sig, att antalet fall, då flera understödsperioder förekomma under en

och samma arbetslöshetsperiod, utgör 399 eller 2.7 % av de perioder, som i

större eller mindre utsträckning erhålla understöd från försäkringen. Då det

genomsnittliga antalet medlemmar beträffande undersökningen per år varit

något över 6,000, innebär detta, att årligen intill 3 % av de försäkrade skulle

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

bomma att uppbära understöd diskontinuerligt under en och samma arbetslöshetsperiod.

Beträffande nedgången i försäkringens effektivitet, därest en sådan bestämmelse

infördes, som avskure vidare understödsrätt under en arbetslöshetsperiod,

sedan understöd en gång upphört att utgå, skulle densamma bliva 1.3

enheter eller cirka 4.2 %. Beräkningen grundar sig på den minskning med 2,628

understödda veckor, vilken framkommit i tabellen.

De här utförda beräkningarna lida emellertid av vissa svagheter. De underskatta

nämligen både fallen av diskontinuitet i understödsbetalningen och antalet

veckor, som tillhöra den andra eller senare understödsperioder inom samma

arbetslöshetsperiod. Detta är en följd därav, att de arbetslöshetsperioder,

som tagit sin början före ingången av tredje kvartalet 1931 och fortsatt efter

denna tid, ej kommit med i kalkylen. Å andra sidan torde man emellertid våga

påstå, att under tider med låg arbetslöshet antalet fall av diskontinuerlig understödsbetalning

skulle bliva relativt mindre än under tider med hög arbetslöshet,

varför den utförda kalkylen, som baserar sig på förhållandena under

typiska depressionsår, med hänsyn härtill snarast skulle överskatta betydelsen

av de undersökta faktorerna beträffande en längre tidsperiod.

Talu 5. Antalet understödsperioder per arbetslöshetsperiod.1

Arbets- löshets- periodens

längd i

veckor

Antal

arbets-

löshets-

perioder

Därav med nedanstående antal understöds

perioder

Arb.-löshets- per. med mer

än en under- stödsper. i %

av samt!, un- derstödda ar- betslöshets- per.

Ant. under- stödda veckor,

vilka skulle

bortfalla, örn

end. en under- stödsper. finge

förekomma

under en och

samma arb.- löshetsper.

ingen

en

två

tre

fyra

fem

sex

eller

flera

antal

%

antal

%

1

13,527

11,359

84.0

2,168

16.0

_

_

_

_

_

_

_

2 .

5,233

873

16.7

4,360

83.3

—

—

—

—

—

—

—

3 .

2,677

477

17.8

2,200

82.2

—

—

—

—

—

—

—

4 .

1,660

364

21.9

1,295

78.0

1

—

—

—

—

0.1

1

5 .

1,138

239

21.0

898

78.9

1

—

—

—

—

0.1

2

6 .

768

193

25.1

575

74.9

—

—

—

—

—

—

—

7 .

707

162

22.9

542

76.7

3

—

—

—

—

0.6

4

8 .

510

132

25.9

374

73.3

4

—

—

—

—

1.1

11

9 .

430

127

29.5

295

68.6

8

—

—

—

—

2.6

15

10 .

328

101

30.8

221

67.4

6

—

—

—

—

2.6

14

11—15 .

1,000

305

30.5

675

67.5

18

1

1

—

—

2.9

77

16—20 .

533

187

35.0

320

60.0

22

4

—

—

—

7.5

113

21—25 .

448

172

38.4

228

50.9

36

8

2

2

—

17.4

221

26—30 .

319

157

49.2

110

34.5

35

8

9

—

—

32.1

270

31—35 .

224

102

45.5

81

36.2

26

11

3

—

1

33-6

242

36-40 .

154

87

56.5

32

20.8

18

9

6

2

—

52.2

277

41—45 .

80

47

58.8

9

11.3

13

4

4

1

2

72.7

172

46—50 .

85

27

31.8

24

28.2

15

11

4

4

—

58.6

256

51—100

334

151

45.2

87

26 0

41

21

15

5

14

52.5

953

1-100

30,155

15,262

50.6

14,494

48.1

247

77

44

14

17

2.7

2,628

1 Tabellen omfattar samtliga arbetslöshetsperioder, vilka tagit sin början tidigast den 1 joli 1931.

Då undersökningen icke kunnat föras fram längre än till 1 juli 1933, ha vissa arbetslöshetsperioder

härigenom avklippts i förtid och äga i verkligheten en längre utsträckning än den i tabellen redovisade.

Detta gäller givetvis främst långa arbetslöshetsfall. På grund härav har det ansetts befogat

att i tabellen endast summariskt redovisa de fall, vilka enligt föreliggande undersökning skulle representera

50—100 arbetslöshetsveckor.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88

123

Vid ifrågavarande specialundersökning framkommo, såsom framgår av tab. 5,

vissa data beträffande antalet understödda och icke understödda arbetslöshetsperioder.

Med anledning härav torde det få anses befogat att i förevarande

sammanhang med några ord beröra denna sak.

Det visar sig, att under tiden juli 1931-—juni 1933, vilken som förut nämnts

karakteriseras av hög arbetslöshet, cirka hälften av samtliga arbetslöshetsperioder

skulle bliva helt diskvalificerade beträffande understöd. Denna ogynnsamma

relation härrör sig emellertid till stor del från det förhållandet, att perioder

örn blott en vecka i stor utsträckning diskvalificeras på grund av karensbestämmelserna.

Borträknas dessa perioder, erhålles till resultat, att endast

23.5 % av arbetslöshetsperioderna skulle enligt förslaget lämnas helt utan

understöd.

Stockholm den 23 december 1933.

opaginerad Kontrollera mot PDF

T A B EL LBILAGOR

TILL

AVD. A

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Tabellbilaga I till avd. A. Effektiviteten av en arbetslöshetsförsäkring, då

understödsrätt förvärvas enligt olika alternativ. Understödstid.

Alt. I 26 avgifter under 4 kvartal Alt. IV 52 avgifter under 8 kvartal

Alt. II 20 > > 4 > Alt. V 40 > , 8

Alt. III 26 > > 6 » Alt. VI 52 > » 12 »

(I övrigt ha bestämmelserna i 1928 års förslag till obligatorisk försäkring tänkts gälla.)

Yrkesgrupp

År,

kvar-

tal

A r

b e

t s 1 ö

s a

y e c

k o

r

Hela

antalet

Därav understödda enligt följande alternativ

Alt. I

Alt.

ii

Alt.

in

Alt. IV

Alt.

V

Alt.

VI

antal

%

antal

%

antal

1 %

antal

%

antal

%

antal

%

A.

Grov- oell Fabriksarbetareförbundet.

Byggnadsin-

1929

1

20,978

i 6,713

32.0

9,075

43.3

6,713

32.0

_

2,037

9.7

dustri.

2

12,832

2,285

17.8

3,134

24.4

2,682

20.9

246

1.9

1,043

8.1

3

9,956 1,511

15.2

1,988

20.0

2,254

22.6

544

5.5

1,218

12.2

4

14,973 3,434

22.9

4,786

32.0

5,112

34.1

2,134

14.3

3,512

23.5

1930

1

20,867

6,702

32.1

9,161

43.9

9,097

43.6

5,121

24.5

7,115

34.1

2

15,845 3,641

23.0

4,738

29.9

4,31?

27.2

2,564

16.2

3,539

22.3

3

13.539

3,126

23.1

3,925

29.0

3,785

28 0

2,302

17.0

3,128

23.1

4

20,250

5,978

29.5

7,509

37.1

8,074

39.9

4,952

24.5

6,391

31.6

1929

58,739

13,943

23.7

18,983

32.3

16,761

28.5

2,924

5.0

7,810

13.3

1930

70,501

19,450

27.6

25,333

35.9

25,269

35.8

14,939

21.2

20,173

28.6

Byggnads-

1929

1

10,446

3.921

37.5

5,498

52.6

3,921

37.5

_

_

655

6.3

ämnesindu-

2

4,278

852

19.9

1,181

27.6

917

21.4

30

0.7

211

4.9

stri.

3

2,702

274

10.1

398

14.7

471

17.4

68

2.5

238

8.8

4

7,110

1,337

18.8

2,322

32.7

3,052

42.9

889

12.5

1,812

25.5

1930

1

10,116

3,607

35.7

5,232

51.7

5,330

52.7

2,927

28.9

4,268

42.2

2

5,230

1,087

20.8

1,380

26.4

1,260

24.1

803

15.4

1,108

21.2

3

4,177

729

17.5

848

20.3

861

20.6

519

12.4

652

15.6

4

9,708

2,373

24.4

3,684

37.9

4,269

44.0

1,873

19.3

2,890

29.8

1929

24,536

6,384

26.0

9,399

38.3

8,361

34.1

987

4.0

2,916

11.9

1930

29,231

7,796

26.7

11,144

38.1

11,720

40.1

6,122

20.9

8,918

30.5

Glasindustri.

1929

1

1,028

415

40.4

434

42.2

415

40.4

_

_

253

24.6

2

596

75

12.6

93

15.6

80

13.4

19

3.2

55

9.2

3

802

234

29.2

303

37.8

330

41.1

197

24.6

272

33.9

4

811

159

19.6

216

26.6

284

35.0

166

20.5

247

30.5

1930

1

1,021

319

31.2

404

39.6

405

39.7

312

30.6

381

37.3

2

1,544

647

41.9

744

48.2

719

46.6

617

40.0

694

44.9

3

1,572

776

49.4

812

51.7

796

50.6

699

44.5

7521 47.8

4

2,017

888

44.0

956

47.4

924

45.8

804

39.9

890

44.1

1929

3,237

883

27.3

1,046

32.3

1,109

34.3

382

11.8

827

25.5

1930

6,154

2,630

42.7

2,916

47.4

2,844

46.2

2,432

39.5

2,717

44.2

Glödlamps-

1929

1

28

industri.

2

lii

4

8.5

5

10.6

4

8.5

2

4.3

4

8.5

3

35

2

5.7

2

5.7

2

5.7

2

5.7

2!

5.7

4

23

1930

1

23’

2

79

7

8.9

81

10.1

7

8.9

—

—

—

—

3

62!

48

77.4

48

77.4

48

77.4

—

—

32 51.6

4

9

7

77.8

7

77.8

7

77.8

I1

11.1

1

11.1

1929

133

6

4.5

7

5.3

6

4.5

4

3.0

6

4.5

1930

173

62

35.81

63

36.4

62

35.8

1

0.6

331

19.1

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

127

Yrkesgrupp

År,

kvar-

tal

A r

b e

; s 1 ö

s a

y e c

kor

Hela

antalet

Därav understödda enligt följande

alternativ

Alt,

I

Alt.

II

Alt.

ni

Alt.

IV

Alt.

V

Alt.

VI

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

Gummiin-

1929

1

801

192

24.0

243

30.3

192

24.0

75

9.4

dustri.

2

1,502

206

13.7

310

20.6

279

18.6

59

3.9

150

10.0

3

986

328

33.3

413

41.9

402

40.8

194

19.7

324

32.9

4

611

158

25.9

189

30.9

203

33.2

150

24.5

205

33.6

1930

1

1,078

344

31.9

413

38.3

451

41.8

307

28.5

408

37.8

2

1,283

222

17.3

274

21.4

331

25.8

216

16.8

332

25.9

3

680

263

38.7

327

48.1

294

43.2

239

35.1

281

41.3

4

424

66

15.6

97

22.9

87

20.5

74

17.5

100

23.6

1929

3,900

884

22.7

1,155

29.6

1,076

27.6

403

10.3

754

19.3

1930

3,465

895

25.8

1,111

32.1

1,163

33.6

836

24.1

1,121

32.4

Kol- och ler-

1929

1

112

24

21.4

36

32.1

24

21.4

—

—

—

—

industri.

2

102

27

26.6

27

26 5

28

27.5

13

12.7

13

12.7

3

81

21

25.9

21

25.9

21

25.9

21

25.9

21

25.9

4

167

25

15.0

42

25.1

30

18.0

5

3.0

24

14.4

1930

1

219

103

47.0

106

48.4

109

49.8

32

14.6

60

27.4

2

163

61

37.4

71

43 6

73

44.8

21

12.9

42

25.8

3

509

227

44.6

280

55.0

236

46.4

187

36.7

200

39 3

4

1,605

957

59.6

1,025

63.9

959

59.8

808

50.3

870

54.2

1929

462

97

21.0

126

27.3

103

22.3

39

8.4

58

12.6

1930

2,496

1,348

54.0

1,482

59.4

1,377

55.2

1,048

42.0

1,172

47.0

Konservin-

1929

1

737

22

3.0

72

9.8

22

3.0

_

—

14

1.9

dustri.

2

676

50

7.4

104

15.4

68

10.1

16

2.4

36

5.3

3

611

46

7.5

122

20.0

74

12.1

1

0.2

12

2.0

4

375

35

9.3

75

20.0

51

13.6

2

0.5

32

8.5

1930

1

883

145

16.4

272

30.8

280

31.7

57

6.5

125

14.2

2

786

89

11.3

153

19.5

223

28.4

28

3.6

70

8.9

3

714

102

14.3

117

16.4

138

19.8

88

12.3

94

13.2

4

498

34

6.8

63

12.7

81

16.3

34

6.8

61

12.2

1929

2,399

153

6.4

373

15.5

215

9.0

19

0.8

94

3.9

1930

2,881

370

12.8

605

21.0

722

25.1

207

7.2

350

12.1

Konstgöd-

1929

1

533

130

24.4

154

28.9

130

24.4

_

—

59

11.1

ningsindu-

2

487

64

13.1

78

16.0

81

16.6

4

0.8

27

5.5

stri.

3

404

20

5.0

41

10.1

48

11.9

5

1.2

8

2.0

4

470

50

10.6

65

13.8

89

18.9

37

7.9

78

16.6

1930

1

512

44

8.6

79

15.4

122

23.8

42

8.2

82

16.0

2

563

46

8.2

70

12.4

72

12.8

28

5.0

67

11.9

3

590

92

15.6

110

18.6

117

19.8

57

9.7

83

14.1

4

792

264

33.3

291

36.7

302

38.1

190

24.0

254

32.1

1929

1,894

264

13.9

338

17.8

348

18.4

46

2.4

172

9.1

1930

2,457

446

18.2

550

22.4

613

24.9

317

12.9

486

19.8

Porslinsin-

1929

1

206

46

22.3

50

24.3

46

22.3

_

—

18

8.7

dustri.

2

452

95

21.1

107

23.7

106

23.5

66

14.6

86

19.0

3

483

261

54 0

304

62.9

281

58.2

227

47.0

260

53.8

4

199

24

12.1

28

14.1

28

14.1

24

12.1

24

12.1

1930

1

229

28

12.2

41

17.9

29

12.7

28

12.2

28

12.2

2

454

54

11.9

58

12.x

58

12.8

41

9.0

54

11.9

3

427

223

52.2

261

61.1

236

55.3

208

48.7

226

52.9

4

280

66

23.6

81

28.9

83

29.6

43

15.4

53

18.9

1929

1,340

426

31.8

489

36.5

461

34.4

317

23.7

388

29.0

1930

1,390

371

26.7

441

31.7

406

29.2

320

23.0

361

26.0

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

Yrkesgrupp

År,

tvär

tal

A r b

e t

slös

a

v e c

k o

Hela

antalet

Därav

understödda enligt följande alternativ

Alt.

I

Alt.

II

Alt.

in

Alt.

IV

Alt.

V

Alt.

VI

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

Sockerindu-

1929

1

2,000

502

24.4

830

40.3

502

24.4

18

0.9

stri: års-

2

2,533

769

30.4

1,056

41.7

891

35.2

30

1.2

370

14.6

arbetare.

3

1,934

657

34.0

735

38.0

724

37.4

367

19.0

531

27.5

4

1,452

508

35.0

567

39.0

603

41.5

331

22.8

459

31.6

1930

1

1,916

471

24.6

724

37.8

921

48.1

416

21.7

653

34.1

2

2,438

703

28.8

896

36.8

959

39.3

616

25.3

805

33.0

3

1,348

373

27.7

455

33.8

449

33.3

339

25.1

409

30.3

4

1,091

345

31.6

416

38.1

438

40.1

349

32.0

408

37.4

1929

7,979

2,436

30.5

3,188

40.0

2,720

34.1

728

9.1

1.378

17.3

1930

6,793

1,892

27.9

2,491

36.7

2,767

40.7

1,720

25.3

2,275

33.5

Tändsticks-

1929

1

184

13

7.1

11

6.0

13

7.1

_

3

1.6

industri.

2

339

1

0.3

1

0.3

1

0.3

_

_

1

0.3

3

234

8

3.4

8

3.4

8

3.4

1

0.4

1

0.4

4

141

27

19.1

27

19.1

27

19.1

15

10.6

26

18.4

1930

1

130

25

19.2

25

19.2

26

20.0

22

16.9

31

23.8

2

654

35

5.4

40

6.1

35

5.4

26

4.0

34

5.2

3

283

84

29.7

lil

39.2

84

29.7

65

23.0

75

26.5

4

436

115

26.4

182

41.7

115

26.4

89

20.4

108

24.8

1929

898

49

5.5

47

5.2

49

5.5

16

1.8

31

3.5

1930

1,503

259

17.2

358

23.8

260

17.3

202

13.4

248

16.5

Tvättinrätt-

1929

1

224

84

37.5

84

37.5

84

37.5

_

_

20

8.9

ningar.

2

124

21

16.9

24

19 4

30

24.2

6

4.8

12

9.7

3

147

29

19.7

39

26.5

39

26.5

—

—

19

12.9

4

127

42

33.1

58

45.7

47

37.0

15

11.8

22

17.3

1930

1

204

126

61.8

123

60.3

121

59.3

72

35.3

64

31.4

2

161

21

13.0

13

8.1

21

13.0

9

5.6

14

8.7

3

178

1

0.6

20

11.2

8

4.5

4

2.2

12

6.7

4

176

16

9.1

37

21.0

22

12.5

17

9.7

22

12.5

1929

622

176

28.3

205

33.0

200

32.2

21

3.4

73

11.7

1930

719

164

22.8

193

26.8

172

23.9

102

14.2

112

15.6

Mekaniska

1929

1

346

65

18.8

103

29.8

65

18.8

_

_

42

12.1

verkstäder.

2

227

39

17.2

64

28.2

46

20.3

5

2.2

32

14.1

3

159

28

17.6

32

20.1

28

17.6

4

2.5

21

13.2

4

271

15

5.5

46

17.0

38

14.0

7

2.6

14

5.2

1930

1

377

93

24.7

135

35.8

115

30.5

71

18.8

98

26.0

2

379

72

19.0

110

29.0

76

20.1

39

10.3

74

19.5

3

351

52

14.8

84

23.9

56

16.0

43

12.3

48

13.7

4

327

50

15.3

85

26.0

86

26.3

47

14.4

72

22.0

1929

1,003

147

14.7

245

21.4

177

17.6

16

1.6

109

10.9

1930

1,434

267

18.6

414

28.9

333

23.2

200

13.9

292

20.4

Olika slag

1929

1

1,281

265

20.7

361

28.2

265

20.7

_

_

72

5.6

av fabriker.

2

1,178

249

21.1

301

25.6

263

22.3

95

8.1

151

12.8

3

1,055

210

19.9

246

23.3

248

23.5

108

10.2

130

12.3

4

1,219

248

20.3

329

27.0

320

26.3

172

14.1

232

19.0

1930

1

1,546

343

22.2

444

28.7

425

27.5

260

16.8

348

22.5

2

1,597

410

25.7

481

30.1

508

31.8

388

24.3

473

29.6

3

1,507

430

28.5

483

32.1

500

33.2

382

25.3

472

31.3

4

1,899

372

19.6

483

25.4

467

24.6

287

15.1

381

20.1

1929

4,733

972

20.5

1,237

26.1

1,096

23.2

375

7.9

585

12.4

1930

6,549

1,555

23.7

1,891

28.9

1,900

29.0

1,317

20.1

1,674

25.6

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88,

129

År,

A r

b e

talo

s a

y e c

k o

r

Yrkesgrupp

Därav understödda enligt följande

alternativ

tal

Hela

antalet

Alt.

I

Alt.

II

Alt.

in

Alt.

IV

Alt.

V

Alt.

VI

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

Olika slag

1929

1

824

162

19.7

224

27.2

162

19.7

36

4.4

av arbete.

2

703

54

7.7

86

12.2

77

11.0

19

2.7

45

6.4

3

671

74

11.0

102

15.2

107

15.9

40

6.0

63

9.4

4

684

78

11.4

147

21.5

118

17.3

54

7.9

82

12.0

1930

1

860

180

20.9

246

28.6

212

24.7

112

13.0

175

20.3

2

885

140

15.8

185

20.9

170

19.2

98

11.1

126

14.2

3

900

157

17.4

188

20.9

209

23.2

105

11.7

143

15.9

4

1,032

230

22.3

254

24.6

278

26.9

199

19.3

242

23.4

1929

2,882

368

12.8

559

19.4

464

16.1

113

3.9

226

7.8

1930

3,677

707

19.2

873

23.7

869

23.6

514

14.0

686

18.7

Samtliga

1929

1

39,788

12,554

31.6

17,175

43.2

12,554

31.6

_

_

3,302

8.3

yrkes-

2

26,076

4,791

18.4

6.571

25.2

5,553

21.3

610

2.3

2,236

8.6

grupper

3

20,260

3,703

18.3

4,754

23.5

5,037

24.9

1,779

8.8

3,120

15.4

utom soc-

4

28,633

6,140

21.4

8,897

31.1

10,002

34.9

4,001

14.0

6,769

23.6

kerindu-

1930

1

39,981

12,530

31.3

17,405

43.5

17,643

44.1

9.779

24.5

13,836

34.6

2

32,061

7,238

22.6

9,221

28.8

8,825

27.5

5,494

17.1

7,432

23.2

3

26,837

6,683

24.9

8,069

30.1

7,817

29.1

5,237

19.5

6,607

24.6

o. torlin-

4

40,544

11,761

29.0

15,170

37.4

16,192

39.9

9,767

24.1

12,743

31.4

dustrien.

1929

114,757

27,188

23.7

37,397

32.6

33,146

28.9

6,390

5.6

15,427

13.4

1930

139,423

38,212

27.4

49,865

35.8

50,477

36.2

30,277

21.7

40,618

29.1

B. Metallindustriarbetareförbundet.

Järnbruk.

1929

1

2,144

484

22.6

579

27.0

484

22.6

_

_

231

10.8

_

2

1,275

201

15.8

242

19.0

259

20.3

65

5.1

149

11.7

65

5.1

3

1,012

200

19.8

227

22.4

262

25.9

125

12.4

223

22.0

125

12.4

4

1,219

316

25.9

342

28.1

350

28.7

274

22.5

328

26.9

274

22.5

1930

1

3,259

935

28.7

1,056

32.4

1,043

32.0

867

26 6

938

28.8

867

26.6

2

2,960

993

33.5

1,058

35.7

1.040

35.1

870

29.4

966

32.6

873

29.5

3

3,604

1,291

35.8

1,385

38.4

1,366

37.9

1,235

34 3

1,297

36.0

1,264

35.1

4

4,262

1,596

37.4

1,677

39.3

1,702

39.9

1,439

33.8

1,603

37.6

1,524

35.8

1931

1

6,080

2,549

41.9

2,831

46.6

2,857

47.0

2,464

40.5

2,649

43.6

2,589

42.6

2

5,456

1,585

29.1

1,876

34.4

2,000

36.7

1,794

32.9

1,968

36.1

1,964

36.0

3

6,094

1,772

29.1

2,206

36.2

2,260

37.1

2,067

33.9

2,220

36.4

2,262

37.1

4

6,199

2,053

33.1

2,416

39.0

2,692

43.4

2,403

38.8

2,653

42.8

2,741

44.2

1929

5,650

1,201

21.3

1,390

24.6

1,355

24.0

464

8.2

931

16.5

464

8.2

1930

14,085

4,815

34.2

5,176

36.7

5,151

36.6

4,411

31.3

4,804

34.1

4,528

32.1

1931

23,829

7,959

33.4

9,329

39.1

9,809

41.2

8,728

36.6

9,490

39.8

9,556

40.1

Mekaniska

1929

1

10,105

3,802

37.6

4,361

43.2

3,802

37.6

_

_

2,062

20.4

_

_

verkstäder.

2

6,343

1,978

31.2

2,296

36.2

2,173

34.3

761

12.0

1,599

25.2

761

12.0

3

5,300

1,342

25.3

1,485

28.0

1,559

29.4

1,118

21.1

1,317

24.8

1,118

21.1

4

4,928

1,451

29.4

1,693

34.4

1,825

37.0

1,273

25.8

1,508

30.6

1,273

25.8

1930

1

9,616

3,208

33.4

3,926

40.8

3,900

40.6

2,823

29.4

3,428

35.6

2,823

29.4

2

7,952

3,185

40.1

3,654

46.0

3,554

44.7

2,660

33.5

3,329

41.9

2,835

35.7

3

8,090

3,001

37.1

3,382

41.8

3,291

40.7

2,600

32.1

3,019

37.3

2,978

36.8

4

11,980

5,594

46.7

6,161

51.4

6,195

51.7

4,885

40.8

5,486

45.8

5,333

44.5

1931

1

20,291

9,092

44.8

9,995

49.3

10,269

50.6

8,299

40.9

9,317

45.9

9,065

44.7

2

18,252

6,295

34.5

6.912

37.9

7,246

39.7

6,600

36.2

7,194

39.4*

6,918

37.9

3

18,131

6,223

34.8

6,711

37.0

7,193

39.7

6,437

35.5

7,049

38.9

7,149

39.4

4

21,964

8,573

39.0

9,416

42.9

10,406

47.4

9,229

42.0

10,523

47.9

10,627

48.4

1929

26,676

8,573

32.1

9,835

36.9

9,359

35.1

3,152

11.8

6,486

24.3

3,152

11.8

1930

37,638

14,988

39.8

17,123

45.5

16,940

45.0

12,968

34.5

15,262

40.5

13,969

37.1

1931

78,638

30,183

38.4

33,034

42.0

35,114

44.7

30,565

38.9

34,083

43.3

33,759

42.9

Bihang

till riksdagens

protokoll

7034.

1 sami.

Nr

S8.

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr S8.

Yrkesgrupp

År,

tvär

tal

A r

) e t

slö

s a

y e c

k o

r

Hela

antalet

Därav understödda enligt följande alternativ

Alt.

I

Alt.

II

Alt.

in

Alt.

IV

Alt.

V

Alt.

VI

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

Rörarbetare.

1929

1

1,530

798

52.2

979

64.0

798

52.2

245

16.0

_

_

2

742

359

48.3

440

59.3

377

50.8

64

8.6

177

23.9

64

8.6

3

153

42

27.5

43

28.1

38

24.8

18

11.8

18

11.8

18

11.8

4

424

84

19.8

lil

26.2

122

28.8

91

21.5

103

24.3

91

21.5

1930

1

1,418

615

43.4

810

57.1

765

53.9

571

40.3

664

46.8

571

40.3

2

1,016

423

41.6

497

48.9

487

47.9

317

31.2

419

41.2

324

31.9

3

405

79

19.5

95

23 5

92

22.7

65

16.0

75

18.5

53

13.1

4

853

282

33.1

355

41.6

353

41.4

259

30.4

310

36.3

290

34.0

1931

1

2,443

1,195

48.9

1,414

57.9

1,471

60.2

1,056

43.2

1,232

50.4

1,158

47.4

2

1,646

604

36.7

754

45.8

794

48.2

612

37.2

724

44.0

690

41.9

3

456

87

19 1

87

19.1

99

21.7

82

18.0

90

19.7

80

17.5

4

1,432

403

28.1

519

36.2

586

40.9

418

29.2

496

34.6

491

34.3

1929

2,849

1,283

45.0

1,573

55.2

1,335

46.9

173

6.1

543

19.1

173

6.1

1930

3,692

1,399

37.9

1,757

47.6

1,697

46.0

1,212

32.8

1,468

39.8

1,238

33.5

1931

5,977

2,289

38.3

2,774

46.4

2,950

49.4

2,168

36.3

2,542

42.5

2,419

40.5

Samtliga

1929

1

13,779

5,084

36.9

5,919

43.0

5,084

36.9

_

_

2,538

18.4

—

—

yrkes-

2

8,360

2,538

30.4

2,978

35.6

2,809

33. G

890

10.6

1,925

23.0

890

10.6

grupper.

3

6,465

1,584

24.6

1,755

27.1

1.859

28.8

1,261

19.5

1,558

24.1

1,261

19.5

4

6,571

1,851

28.2

2,146

32.7

2,297

35.0

1,638

24.9

1,939

29.5

1,638

24.9

1930

1

14,293

4,758

33.3

5.792

40.5

5,708

39.9

4,261

29.8

5,030

35.2

4,261

29.8

2

11,928

4,601

38.6

5,209

43.7

5,081

42.6

3,847

32.3

4,714

39.5

4,032

33.8

3

12,099

4,371

36.1

4,862

40.2

4,749

39.3

3,900

32.2

4,391

36.3

4,295

35.5

4

17,095

7,472

43.7

8,193

47.9

8,250

48.3

6,583

38.5

7,399

43.3

7,147

41.8

1931

1

28,814

12,836

44.5

14,240

49.4

14,597

50.7

11,819

41.0

13,198

45.8

12,812

44.5

2

25,354

8,484

33.5

9,542

37.6

10,040

39.6

9,006

35.5

9,886

39.0

9,572

37.8

3

24.681

8,082

32.7

9,004

36.5

9,552

38.7

8,586

31.8

9,359

37.9

9,491

38.5

4

29,595

11,029

37.3

12,351

41.7

13,684

46.2

12,050

40.7

13,672

46.2

13,859

46.8

1929

35,175

11,057

31.4

12,798

36.4

12,049

34.3

3,789

10.8

7,960

22.6

3,789

10.8

1930

55,415

21,202

38.3

24,056

43.4

23,788

42.9

18.591

33.5

21,534

38.9

19,735

35.6

1931

108,444

40,431

37.3

45,137

41.6

47,873

44.1

41,461

38.2

46,115

42.5

45,734

42.2

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

131

Tabellbilaga II till avd. A. Effektiviteten av en arbetslöshetsförsäkring,

då understödsrätt förvärvas enligt olika alternativ. Understödda personer.

Alt. I 26 avgifter under 4 kvartal Alt. IV 52 avgifter under 8 kvartal

Alt. II 20 > » 4 > Alt. V 40 > . 8 »

Alt. III 26 > » 6 > Alt. VI 52 > > 12 >

(I övrigt ha bestämmelserna i 1228 års förslag till obligatorisk försäkring tänkts gälla.)

Yrkesgrupp

År,

kvar-

tal

Av ar

b e

t s 1

ö s 1

e t

d r

a b b

a d

e p e

r s

one

r

Hela

antalet

Därav

understödda enligt följande alternativ

Alt. I

Alt. II

Alt.

III

Alt.

IV

Alt. V

Alt

VI

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

A.

Grov- och fabriksarbetareförbundet.

Byggnadsindu-

1929

1

2,718

1.111

40.9

1,439

52.9

1,111

40.9

_

_

395

14.5

stri.

2

2,180

626

28.7

839

38.5

709

32.5

83

3.8

312

14.3

3

1,812

448

24.7

574

31.7

598

33.0

191

10.5

369

20.4

4

2,490

824

33.1

1,094

43.9

1,129

45.3

543

21.8

823

33.1

1930

1

2,830

1,224

43.3

1,581

55.9

1,561

55.2

963

34.0

1,268

44.8

2

2,739

897

32 7

1,139

41.6

1.060

38.7

680

24.8

887

32.4

3

2,339

785

33.6

973

41.6

960

41.0

622

26.6

810

34.6

4

3,093

1,251

40.4

1,531

49.5

1,619

52.3

1,060

34.3

1,326

42.9

Byggnadsäm-

1929

1

1,269

570

44 9

750

59.1

570

44.9

_

_

145

11.4

nesindustri.

2

940

262

27.9

353

37.6

280

29.8

11

1.2

69

7.3

3

652

104

16.0

135

20.7

153

23.5

32

4.9

84

12.9

4

1,196

366

30.6

533

44 6

605

50.6

255

21.3

428

35.8

1930

1

1,285

560

43.6

753

58.6

762

59.3

472

36.7

623

48.5

2

1,181

310

26.2

401

34.0

365

30.9

244

20.7

325

27.5

3

988

226

22.9

286

28.9

286

28.9

181

18 3

230

23.3

4

1,482

543

36.6

745

50.3

811

54.7

463

31.2

626

42.2

Glasindnstri.

1929

1

249

122

49.0

127

51.0

122

49.0

83

33.3

2

146

34

23.3

41

28.1

36

24.7

15

10.3

30

20.5

3

208

68

32.7

85

40.9

91

43.7

54

26 0

71

34.1

4

253

49

19.4

67

26.5

74

29.2

49

19.4

64

25.3

1930

1

248

84

33.9

106

42.7

104

41.9

83

33.5

101

40.7

2

383

199

52.0

222

58.0

214

55.9

184

48.0

202

52.7

1

3

389

238

61.2

248

63.8

245

63.0

220

56 6

236

60.7

4

528

232

43.9

245

46.4

238

45.1

217

41.1

235

44.5

Glödlamps-

1929

1

6

industri.

2

8

3

—

4

—

3

_

2

3

_

3

23

2

_

2

_

2

_

2

_

2

_

4

3

1930

1

5

2

33

2

—

3

—

2

_

_

_

_

3

22

16

—

16

—

16

_

_

_

16

4

2

2

—

2

—

2

—

1

—

1

—

Gummiindu-

1929

1

316

41

13.0

49

15.5

41

13.0

20

6.3

stri.

2

442

50

113

68

15.4

62

14.0

19

4.3

41

9.3

3

301

173

57.6

199

66.1

187

62.1

91

30.2

151

50.2

4

108

44

40,7

53

49.1

55

50 9

37

34.8

48

44.4

1930

1

364

142

39.0

153

42.0

157

43.1

131

36.0

146

40.1

2

373

51

13.7

58

15.5

64

17.2

45

12.1

63

16.9

3

264

192

72.7

213

80.7

207

78.4

170

64 4

201

76.1

4

70

22

31.4

26

37.1

25

35.7

19

27.1

27

38.6

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 38,

Yrkesgrupp

År,

kvar-

tal

A

a r

b e

t s 1

ö s 1

e t

d r a b b

a d

b p e

r s

one

r

Hela

antalei

Därav understödda enligt följande alternativ

Alt. I

Alt. II

Alt.

III

Alt.

IV

Alt. V

Alt.

VI

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

Kol- och ler-

1929 1

14

4

28.6

5

35.7

4

28.6

industri.

2

11

4

28.6

5

35.7

5

35.7

2

14.3

2

14.3

3

12

2

16.7

2

16.7

2

16.7

2

16.7

2

16.7

4

28

6

21.4

9

32.1

7

25.0

1

3.6

4

14.3

1930 1

26

13

50.0

14

53.9

14

53.9

5

19.2

8

30.8

2

26

12

46.2

14

53.9

13

50.0

6

23.1

9

34.6

3

145

109

75.2

117

80.7

lil

76.6

102

70.3

105

72.4

4

310

252

81.3

263

84.8

253

81.6

232

74.8

241

77.7

Konservindu-

1929 1

95

13

13.7

24

25.3

13

13.7

_

_

8

8.4

stri.

2

81

13

16.0

25

30.9

17

21.0

2

2.5

8

9.9

3

75

7

9.3

21

28.0

14

18.7

1

1.3

4

5.3

4

84

14

16.7

25

29.8

19

22.6

1

1.2

8

9.5

1930 1

112

28

25.0

45

40.2

45

40.2

15

13.4

28

25.0

2

97

25

25.8

34

35.1

43

44.3

12

12.4

23

23.7

3

97

23

23.7

30

30.9

34

35.1

21

21.6

22

22.7

4

92

14

15.2

19

20.7

24

26.1

12

13.0

21

22.8

Konstgödnings-

1929 1

68

24

35.3

26

38.2

24

35.3

_

_

12

17.6

industri.

2

64

14

21.9

19

29.7

17

26.6

2

3.1

6

9.4

3

54

9

16.7

13

24.1

14

25.9

3

5.6

5

9.3

4

60

13

21.7

16

26.7

20

33.3

10

16-7

17

28.3

1930 1

72

13

18.1

19

26.4

23

31.9

9

12.5

17

23.6

2

85

16

18.8

20

23.5

21

24.7

12

14.1

20

23.5

3

92

26

28.3

30

32.6

33

35.9

20

21.7

25

27.2

4

93

41

44.1

44

47.3

45

48.4

31

33.3

39

41.9

Porslinsindu-

1929 1

74

18

24.3

20

27.0

18

24.3

_

_

7

9.5

stri.

2

231

34

14.7

38

16.5

36

15.6

25

10.8

33

14.3

3

168

125

74 4

128

76.2

128

76.2

lil

66.1

118

70.2

4

71

4

5.6

6

8.5

6

8.5

4

5.6

4

5.6

1930 1

68

12

17.6

17

25.0

13

19.1

10

14.7

12

17.6

2

281

20

7.1

21

7.5

21

7.5

17

6.0

20

7.1

3

137

103

75.2

113

82.5

107

78.1

99

72.3

104

75.9

4

63

20

31.7

23

36.5

23

36.5

16

25.4

18

28.6

Sockerindustri:

1929 1

286

76

26.6

116

40.6

76

26.6

_

_

8

2.8

årsarbetare.

2

422

155

36.7

199

47.2

172

40.8

5

1.2

92

21.8

3

259

119

45.9

133

51.4

127

49.0

62

23.9

90

34.7

4

252

102

40.5

115

45.6

124

49.2

66

26.2

93

36 9

1930 1

218

73

33.5

107

49.1

127

58.3

60

27.5

89

40.8

2

421

130

30.9

162

38.5

171

40.6

119

28.3

146

34.7

3

210

75

35.7

96

45.7

97

46.2

74

35.2

85

40.5

4

226

86

38.1

108

47.8

108

47.8

78

34.5

99

43.8

Tändsticksin-

1929 1

76

2

2.6

2

2.6

2

2.6

_

_

1

1.3

dustri.

2

215

1

0.5

1

0.5

1

0.5

—

—

1

0.5

3

140

2

1.4

2

1.4

2

1.4

1

0.7

1

0.7

4

19

5

26.3

5

26.3

5

26.3

4

21.1

5

26.3

1930 1

29

5

17.2

5

17.2

6

20.7

4

13.8

5

17.2

2

367

12

32.7

13

35.4

12

32.7

10

27.2

11

30.0

3

49

14

28.6

17

34.7

14

28.6

9

18.4

10

20.4

4

124

21

16.9

31

25.0

21

16.9

13

10.5

18

14.5

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

133

Yrkesgrupp

Tvättinrätt
ningar.

Mekaniska

verkstäder.

Olika slag av

fabriker.

Olika slag av

arbete.

Samtliga yrkcsgrupper

utom sockerindustriens

kampanjarbetare

och

torvindustrien.

Järnbruk.

A v

a r

) e t

slö

8 h

e t (

r a

b b a

d e

P e

r s o

ner

År,

Därav understödda enligt följande alternativ

kvar-

tal

Hela

antalet

Alt.

I

Alt.

11

Alt.

ni

Alt.

IV

Alt.

V

Alt.

VI

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

antal

*

1929 1

40

9

22.5

10

25.0

9

22.5

_

_

2

5.0

2

24

4

16.7

5

20.8

5

20.8

2

8.3

3

12.5

3

18

5

—

6

—

6

—

—

—

3

—

4

20

8

—

12

—

9

—

2

—

4

—

1930 1

29

19

—

16

_

16

—

10

—

10

—

2

51

4

—

4

—

4

—

1

—

2

—

3

31

1

—

7

—

3

—

2

—

3

—

4

33

5

—

10

—

7

—

6

—

7

—

1929 1

60

22

36.7

26

43.3

22

36.7

_

_

17

28.3

2

60

12

20.0

15

25.0

13

21.7

3

5.0

11

18.3

3

30

6

20.0

7

23.3

6

20.0

2

6.7

4

13.3

4

44

6

13.6

11

25.0

10

22.7

3

6.8

4

9.1

1930 1

65

20

30.8

25

38.5

24

36.9

15

23.1

19

29.2

2

59

15

25.4

20

33.9

16

27.1

10

16.9

15

25.4

3

50

13

26.0

17

34.0

15

30 0

11

22.0

13

26.0

4

52

20

38.5

24

46.2

24

46.2

17

32.7

21

40.4

1929 1

203

49

24.1

64

31.5

49

24.1

_

_

17

8.4

2

191

51

26.7

62

32.5

53

27.7

21

11.0

31

16.2

3

156

39

25.0

48

30.8

46

29.5

26

16.7

31

19.9

4

173

45 26.0

58

33.6

56

32.4

35

20.2

43

24.9

1930 1

216

63

29.2

79

36.6

84

38.9

56

25.9

69

31.9

2

239

75

31.4

90

37.7

94

39.3

71

29.7

85

35.6

3

199

72

36.2

86

43.2

89

44.7

65

32.7

82

41.2

•

4

287

84

29.3

99

34.5

102

35.5

70

24.4

85

29.6

1929 1

112

31

27.7

41

36.6

31

27.7

_

_

13

11.6

2

107

17

15.9

24

22.4

23

21.5

6

5.6

14

13.1

3

94

25

26.6

31

33.0

33

35.1

16

17.0

22

23.4

4

114 29

25.4

39

34.2

36

31.6

23

20.2

29

25.4

1930 1

131

45

34.4

55

42.0

51

38.9

35

26.7

46

35.1

2

127

38

29.9

46

36.2

45

35.4

24

18.9

31

24.4

3

121

37

30.6

42

34.7

41

36.4

29

24.0

35

28.9

4

158

62

39.2

68

43.0

72

45.6

5b

35.4

62

39.2

1929 1

5,586

2,092

37.5

2,699

48.3

2,092

37.5

—

_

728

13.0

2

5,125

1,28C

25.0

1,698

33.1

1,432

27.9

198

3.9

656

12.8

3

4,002

1,13''

28.3

1,386

34. (

1,4( i2

35.5

594

14.8

957

23.9

4

4,915

1,515

30. 8

2,043

41.f

2,155

43.8

1,03£

21.C

1,574

32.C

1930 1

5,698

2,301

40.4

2,975

52.5

2,987

52.1

1,868

32.8

2,441

42.8

2

6,46*

1,801-

27.1

2,247

34.1

2,145

33.5

1,435

22.5

1,835

28.E

3

5,13c

1,931

37.i

2,291

44.1

2.26:

44.(

1,625

31.7

1,97"

38.E

4

6,61c

2,055

40.1

3,238

49.(

3,371

51.(

2,291

34.f

2,826

42.''

11. Metallindustriarbetareförbnndet.

1929 1

55(

1 16

29.1

171

32.

16i

29.

—

95

16.’

-

-1 -

2

32<

; 8

25.1

9;

29.

9;

28.

35

9.8

6J

19.

32 9.8

3

27

8

31.(

9;

; 33.

9f

34.

5''

21.8

8''

30.

59 21.3

4

36

12i

35.

13"

38.

) 13''

38.

) lif

32.

12

35.

116| 32.1

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Yrkesgrupp

År,

kvar-

tal

A

v a

b e

t s 1

ö s h e t

d r

a b b

a d

e p

r s

one

r

Hela

antale''

Därav understödda enligt följande alternativ

Alt. I

Alt. 11

Alt.

ni

Alt. IV

Alt. V

Alt

VI

anta

%

anta

%

antal

%

anta]

*

anta;

%

antal

%

1930

1

840

351

41.8

373

44.4

368

43.8

334

39.8

349

41.5

334

39.8

2

720

318

44.2

334

46.4

329

45.7

293

40.7

314

43.6

295

41.0

3

779

389

49.9

417

53.5

409

52.5

381

48.9

395

50.7

388

49.8

4

1,038

500

48.2

530

51.1

533

51.3

475

45.8

511

49.2

491

47.3

1931

1

1,274

639

50.2

693

54.4

707

55.5

635

49.8

673

52.8

656

51.5

2

1,174

491

41.8

557

47.4

579

49.3

533

45.4

569

48.5

560

47.7

3

1,209

559

46.2

639

52.9

658

54.4

623

51.6

651

53.8

661

54.7

4

1,216

528

43.4

614

50.5

666

54.8

603

49.6

657

54.0

671

55.2

Mekaniska

1929

1

1,881

747

39.7

828

44.0

747

39.7

_

474

25.2

verkstäder.

2

1,104

421

38.1

482

43.7

454

41.1

161

14.6

338

30.6

161

14.6

3

1,050

355

33.8

389

37.0

399

38.0

279

26.6

337

32.1

279

26.6

4

878

341

38.8

391

44.5

410

46.7

295

33.6

348

39.6

295

33.6

1930

1

2,213

722

32.6

838

37 9

819

37.0

632

28.6

729

32.9

632

28.6

2

1,414

675

47.7

745

52.7

735

52.0

581

41.1

681

48.2

606

42.9

3

1,484

698

47.0

772

52.0

763

51.4

615

41.4

690

46.5

667

44.9

4

2,041

1,088

53.3

1,199

58.7

1,202

58.9

978

47.9

1,088

53.3

1,044

51.2

1931

1

3,304

1,588

48.1

1,716

51.9

1,767

53.5

1,472

44.6

1,632

49.4

1,574

47.6

2

3,253

1,401

43.1

1,515

46.6

1,577

48.5

1,371

42.1

1.542

47.4

1,487

45.7

3

3,119

1,364

43.7

1,469

47.1

1,578

50.6

1,421

45.6

1,530

49.1

1,541

49.4

4

3,627

1,653

45.6

1,816

50.1

1,980

54.6

1,860

51.3

1,969

54.3

1,974

54.4

Rörarbetare.

1929

1

203

114

56.2

132

65.0

114

56.2

_

46

22.7

2

134

80

59.7

95

70.9

82

61.2

18

13.4

40

29.9

18

13.4

3

26

9

34.6

10

58.5

8

30.8

5

19.2

5

19.2

5

19.2

4

91

28

30.8

33

36.3

34

37.4

23

25.3

28

30.8

23

25.3

1930

1

202

100

49.5

127

62.9

117

57.9

88

43.6

102

50.5

88

43.6

2

159

93

58.5

101

63.5

99

62.3

67

42.1

85

53.5

68

42.8

3

71

22

31.0

26

36.6

25

35.2

20

28.2

23

32.4

18

25.4

4

167

74

44.3

87

52.1

90

53.9

69

41.3

80

47.9

76

45.5

1931

1

295

166

56.3

188

63.7

195

66.1

145

49.2

167

56.6

157

53.2

2

249

129

51.8

154

61.8

158

63.5

121

48.6

142

57.0

133

53.4

3

91

18

19.8

18

19.8

22

24.2

16

17.6

19

20.9

18

19.8

4

251

95

37.8

122

48.6

134

53.4

95

37.8

117

46.6

114

45.4

Samtliga yr-

1929

1

2,634

1,025

38.9

1,138

43.2

1,025

38.9

_

_

612

23.2

kesgrupper.

2

1,564

585

37.4

672

43.0

629

40.2

211

13.5

443

28.3

211

13.5

3

1,353

450

33.3

492

36.4

503

37.2

343

25.4

426

31.5

343

25.4

4

1,330

497

37.4

561

42.2

581

43.7

434

32.6

505

38.0

434

32.6

1930

1

3,255

1,173

36.0

1,338

41.1

1,304

40.1

1,054

32.4

1,180

36.3

1,054

32.4

2

2,293

1,086

47.4

1,180

51.6

1,163

50.7

941

41.0

1,080

47.1

969

42.3

3

2,334

1,109

47.5

1,215

52.1

1,197

51.3

1,016

43.5

1,108

47.5

1,073

46.0

4

3,246

1,662

51.2

1,816

55.9

1,825

56.2

1,522

46.9

1,679

51.7

1,611

49.6

1931

1

4,873

2,393

49 1

2,597

53.3

2,669

54.8

2,252

46.2

2,472

50.7

2,387

49.0''

2

4,676

2.021

43.2

2,226

47.6

2,314

49.5

2,025

43.3

2,253

48.2

2,180

46.6

3

4.419

1,941

43.9

2,126

48.1

2,258

51.1

2,060

46.6

2,200

49.8

2,220

50.2|

4

5,094

2,2761

44.7

2,552

50.1

2,780

54.6

2,558

50.2

2,743

53.8

2,759

54.21

opaginerad Kontrollera mot PDF

TABELLBILAGA

TILL

AVD. B

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Tabellbilaga. Effektiviteten av en arbetslöshetsförsäkring enligt olika

Alt. A = minst 26 erlagda veekoavgifter under sistförflutna 4 kalenderkvartal (1928 års förslag).

Alt. B = » 26 » » » »12 månader (1932 års förslag).

Alt. C = » 20 » » » » 12 » (propositionens alternativ).

Alt. D = »26 » » » » 18» (propositionsförslaget).

A

7 a

r b e

t S

lös

bet

År

Antal

med-

lemmar1

Där

a y un

der-

Kvartal

Hela

antalet

Alt.

A

Alt.

B

Alt

C

Alt.

D

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

Möbelfa

1929 1

briker

1,375

490

230

46.9

232

47.3

250

51.0

(232)

(47.3)

2

1,420

413

151

36.6

168

40.7

176

42.6

(168)

f40.7)''

3

1,450

347

107

30.8

124

35.7

132

38.0

133

''38.3''

4

1,530

256

85

33.2

95

37.1

99

38.7

107

41.8

1930 1

1,585

526

218

41.4

232

44.1

248

47.1

248

47.1

2

1,642

383

104

27.2

134

35.0

146

38.1

147

38.4

3

1,671

389

126

32.4

144

37.0

155

39.8

152

39.1

4

1,724

362

107

29.6

118

32.6

132

36.5

133

36.7

1931 1

1,742

944

371

39.3

404

42.8

438

46.4

437

46.3

2

1,779

797

285

35.8

322

40.4

349

43.8

347

43.5

3

1,795

697

272

39.0

314

45.1

344

49.4

340

48.8

4

1,814

583

224

38.4

239

41.0

259

44.4

258

44.3

1932 1

1,860

1,498

694

46.3

738

49.3

783

52.3

790

52.7

2

1,857

1,218

608

49.9

696

57.1

735

60.3

748

61.4

3

1,831

1,093

551

50.4

628

57.5

672

61.5

662

60.6

4

1,827

837

340

40.6

386

46.1

431

51.5

437

52.2

1933 1

1,817

1,420

771

54.3

863

60.8

926

65.2

968

68.2

2

1,810

1,421

717

50.5

823

57.9

897

63.1

931

65.5

1929

1,443

776

382

49.2

397

51.2

411

53.0

(397)

(51.2)

1930

1,656

864

363

42.0

384

44.4

409

47.3

403''

46.6

1931

1,783

1,361

716

52.6

769

56.5

811

59.6

793

58.3

1932

1,844

1,749

1,131

64.7

1,184

67.7

1,249

71.4

1,240

70.9

1933

1,813

1,588

965

60.8

1,066

67.1

1,138

71.7

1,168

73.6

Snicker

1929 1

- & niobe

1,409

Ifabriker

515

187

36.3

192

37.3

208

40.4

(192)

(37.3)

2

1,446

371

112

30.2

127

34.2

139

37.5

(131)

(35.3)

3

1,479

279

101

36.2

106

38.0

122

43.7

114

40.9 i

4

1,545

244

87

35.7

102

41.8

113

46.3

113

46.3

1930 1

1,597

482

163

33.8

181

37.6

206

42.7

203

42.1

2

1,677

414

122

29.5

140

33.8

157

37.9

154

37.2

3

1,706

391

138

35.3

148

37.9

171

43.7

167

42.7

4

1,773

470

190

40.4

210

44.7

227

48.3

230

48.9

1931 1

1,809

953

465

48.8

494

51.8

527

55.3

521

54.7

2

1,841

779

325

41.7

345

44.3

377

48.4

376

48.3 |

3

1,854

664

238

35.8

274

41.3

293

44.1

294

44.3 1

4

1,903

725

279

38.5

309

42.6

342

47.2

339

46.8

1932 1

1,930

1,470

773

52.6

820

55.8

879

59.8

874

59.5

2

1,932

1,207

613

50.8

673

55.8

716

59.3

723

59.9

3

1,918

1,072

473

44.1

537

50.1

597

55.7

589

54.9

4

1,887

1,058

375

35.4

427

40.4

488

46.1

515

48.7

1933 1

1,871

1,441

685

47.5

772

53.6

874

60.7

950

65.9

2

1,874

1,373

613

44.6

749

54.6

850

61.9

908

66.1

1929

1.469

769

323

42.0

338

44.0

370

48.1

(344)

(44.7)

1930

1,688

913

389

42.6

405

44.4

413

45.2

421

46.1

1931

1,852

1,414

780

55.2

820

58.0

867

61.3

849

60.0

1932

1,917

1,774

1,127

63.5

1,191

67.1

1,272

71.7

1,958

70.9

1933

1,873

1,619

890

55.0

1,000

61.8

1,111

68.6

1,187

73.3

1 Beräknat på grundval av genomlevda veckor. — a Arbetslöshetsveckor i procent av genom
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

137

alternativ beträffande rätt till understöd. A. Understödda personer.

Alt. Aj= minst 52 erlagda veckoavgifter under sistförfluten 8 kalenderkvartal.

Alt. B,= i) 52 » » » » 24 månader.

Alt. Ct= » 40 » » » » 24 »

Alt. I- i> 52 » » » » 36 »

dra

b b a

d e

per

son

e r

stödd

a enl

i g t

Arbets-

löshets-

År

Alt.

A,

Alt.

B,

Alt

C,

Alt.

D,

procent 2

Kvartal

antal

%

antal

%

autal

%

antal

%

—

—

—

—

—

—

—

—

14.8

10.0

7.7

1929

1

2

3

180

34.2

183

34.8

217

41.3

—

—

7.1

11.5

1930

4

1

93

24.3

114

29.8

138

36.0

—

—

8.0

2

117

30.1

130

33.4

136

35.0

—

—

7.6

3

99

27.3

103

28.5

121

33.4

—

—

7.5

4

324

34.3

355

37.6

396

41.9

368

39.0

16.9

1931

1

267

33.5

306

38.4

320

40.2

294

36.9

14.6

2

283

40.6

305

43.8

319

45.8

310

44.5

12.3

3

215

36.9

232

39.8

245

42.0

242

41.5

11.8

4

679

45.3

708

47.3

748

49.9

727

48.5

28.7

1932

1

605

49.7

674

55.3

716

58.8

696

57.1

27.8

2

573

52.4

614

56.2

649

59.4

639

58.5

25.0

3

351

41.9

380

45.4

417

49.8

414

49.5

21.7

4

824

58.0

864

60.8

922

64.9

930

65.5

42.5

1933

1

774

54.5

836

58.8

910

64.0

918

64.6

43.0

2

_

_

_

_

_

—

—

—

9.8

1929

309

35.8

321

37.2

365

42.2

—

—

8.6

1930

657

48.3

690

50.7

735

54.0

704

51.7

13.8

1931

1,094

62.6

1,129

64.6

1,187

67.9

1,154

66.0

25.9

1932

1,013

63.8

1,054

66.4

1,126

70.9

1,127

71.0

42.8

1933

—

—

—

—

—

z

—

—

13.7

9.2

7.4

1929

1

2

3

140

29.0

153

31.7

175

36.3

—

—

7.9

10.5

1930

4

1

lil

26.8

117

28.3

138

33.3

—

—

8.4

2

120

30.7

129

33.0

147

37.6

—

—

8.2

3

170

36.2

180

38.3

202

43.0

—

—

10.2

4

395

41.4

420

44.1

475

49.8

443

46.5

19.1

1931

1

291

37.4

308

39.5

340

43.6

330

42.4

16.0

2

225

33.9

242

36.4

262

39.5

265

39.9

13.0

3

268

37.0

286

39.4

318

43.9

312

43.0

15.9

4

739

50.3

777

52.9

838

57.0

803

54.6

34.6

1932

1

594

49.2

643

53.3

692

57.3

670

55.5

30.0

2

486

45.3

536

50.o

572

53.4

568

53.0

27.5

3

421

39.8

449

42.4

489

46.2

496

46.9

28.5

4

782

54.3

833

57.8

905

62.8

917

63.6

45.4

1933

1

725

52.8

802

58.4

873

63.6

890

64.8

44.1

2

_

___

_

__

_

_

_

—

9.4

1929

365

40.0

388

42.5

422

46.2

—

—

9.3

1930

675

47.7

716

50.6

784

55.4

745

52.7

15.9

1931

1,076

60.7

1,123

63.3

1,188

67.0

1,156

65.2

30.1

1932

986

60.9

1,047

64.7

1,120

69.2

1,137

70.2

44.7

1933

cvda veckor.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138 Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

Tabellbilaga. Effektiviteten av en arbetslöshetsförsäkring enligt olika

A \

a

r b e

t s

lös

i e t

År

Antal

med-

lemmar

Där

av un

der-

Kvartal

Hela

antalet

Alt.

A

Alt.

B

Alt.

C

Alt.

D

antal

%

antal

*

antal

%

antal

%

Snicker:

1929 1

fabriker

504

229

64

27.9

67

29.3

82

35.8

(68)

(29.7)

2

549

187

34

18.2

42

22.5

52

27.8

(43)

(23.0)

3

588

166

31

18.7

36

21.7

42

25.3

39

23.5

4

603

178

48

27.0

60

33.7

75

42.1

69

38.8

1930 1

644

211

86

40.8

95

45.0

108

51.2

104

49.3

2

697

219

60

27.4

63

28.8

73

33.3

65

29.7

3

718

205

65

31.7

81

39.5

93

45.4

87

42.4

4

719

309

129

41.7

162

52.4

176

57.0

169

54.7

1931 1

729

435

186

42.8

204

46.9

220

50.6

211

48.5

2

731

309

114

36.9

120

38.8

134

43.4

125

40.5

3

731

278

103

37.1

113

40.6

135

48.6

127

45.7

4

735

378

177

46.8

208

55.0

236

62.4

233

61.6

1932 1

725

596

245

41.1

283

47.5

317

53.2

309

51.8

2

739

453

191

42.2

216

47.7

232

51.2

237

52.3

3

741

384

160

41.7

182

47.4

203

52.9

218

56.8

4

751

460

159

34.6

197

42.8

226

49.1

251

54.6

1933 1

746

598

297

49.7

334

55.9

365

61.0

387

64.7

2

738

545

228

41.8

273

50.1

302

55.4

313

57.4

1929

561

364

121

33.2

133

36.5

158

43.4

(139)

(38.2)

1930

695

468

236

50.4

263

66.2

286

61.1

274

58.5

1931

731

596

342

57.4

365

61.2

398

66.8

384

64.4

1932

739

659

399

60.5

442

67.1

472

71.6

478

72.5

1933

742

651

352

54.1

387

59.4

422

64.8

443

68.0

Exports

1929 1

nickerier

773

326

155

47.5

169

51.8

184

56.4

(169)

(51.8)

2

760

273

130

47.6

138

50.5

148

54.2

(139)

(50.9)

3

737

238

95

39.9

105

44.1

113

47.5

108

45.4

4

728

262

122

46.6

145

55.3

149

56.9

151

57.6

1930 1

724

321

151

47.0

158

49.2

169

52.6

192

59.8

2

719

329

118

35.9

141

42.9

151

45.9

160

48.6

3

883

398

122

30.7

140

35.2

154

38.7

152

38.2

4

884

396

142

35.9

158

39.9

180

45.5

187

47.2

1931 1

873

508

178

35.0

193

38.0

213

41.9

236

46.5

2

860

483

177

36.6

200

41.4

218

45.1

238

49.3

3

855

382

143

37.4

160

41.9

180

47.1

186

48.7

4

868

470

213

45.3

234

49.8

265

56.4

264

56.2

1932 1

868

667

404

60.6

422

63.3

457

68.5

460

69.0

2

861

584

298

51.0

326

55.8

353

60.4

358

61.3

3

858

690

333

48.3

384

55.7

407

59.0

439

63.6

4

847

585

137

23.4

212

36.2

244

41.7

281

48.0

1933 1

841

700

228

32.6

315

45.0

373

53.3

430

61.4

2

829

648

154

23.8

207

31.9

241

37.2

282

43.5

1929

750

514

297

57.8

321

62.6

332

64.6

(323)

(62.8)

1930

802

644

308

47.8

321

49.8

337

52.3

342

53.1

1931

864

730

429

58.8

470

64.4

482

66.0

512

70.1

1932

859

814

568

69.8

583

71.6

613

75.3

619

76.0

1933

835

742

285

38.4

373

50.3

435

58.6

492

66.3

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38. 139

alternativ beträffande rätt till understöd. A. Understödda personer (forts.).

dra

b b a

d e

per

son

e r

stöde

a enl

i g t

Arbets-

löshets-

År

Kvartal

Alt.

Alt

B,

Alt. C,

Alt

D,

procent

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

—

—

—

—

—

—

—

—

19.2

12.0

11.3

1929 1

2

3

71

33.0

76

36.0

84

39.8

—

—

13.6

14.2

4

1930 1

41

18.7

44

20.1

56

25.6

—

—

10.0

2

48

23.4

59

28.8

73

35.6

—

—

11.7

3

103

33.3

121

39.2

134

43.4

—

—

20.8

4

137

31.5

150

34.5

171

39.3

154

35.4

24.5

1931 1

90

29.1

96

31.1

105

34.0

99

32.0

16.5

2

97

34.9

98

35.3

109

39.2

102

36.7

15.6

3

182

48.1

197

52.1

209

55.3

204

54.0

27.3

4

252

42.3

271

45.5

289

48.5

280

47.0

35.9

1932 1

202

44.6

209

46.1

217

47.9

213

47.0

29.0

2

162

42.2

182

47.4

206

53.6

202

52.6

26.4

3

172

37.4

205

44.6

233

50.7

231

50.2

33.8

4

309

51.7

320

53.5

356

59.5

351

58.7

45.6

1933 1

255

46.8

269

49.4

298

54.7

294

53.9

40.6

2

—

—

_

_

_

_

_

_

13.8

1929

179

38.2

195

41.7

223

47.6

—

—

14.1

1930

302

50.7

314

52.7

337

56.5

318

53.4

20.8

1931

399

60.5

421

63.9

443

67.2

433

65.7

31.1

1932

363

55.8

375

57.6

416

63.9

412

63.3

43.0

1933

—

—

—

—

—

—

—

—

16.9

15.6

12.7

1929 1

2

3

159

49.5

167

52.0

183

57.0

—

—

15.4

21.5

4

1930 1

128

38.9

144

43.8

151

45.9

—

—

20.5

2

127

31.9

137

34.4

144

36.2

—

—

18.5

3

142

35.9

158

39.9

180

45.5

—

—

22.6

4

179

35.2

196

38.6

227

44.7

229

45.1

24.7

1931 1

169

35.0

199

41.2

223

46.2

225

46.6

21.6

2

100

26.2

123

32.2

168

44.0

147

38.5

19.4

3

170

36.2

194

41.3

243

51.7

232

49.4

25.0

4

368

55.2

390

58.5

430

64.5

435

65.2

42.3

1932 1

305

52.2

320

54.8

344

58.9

351

60.1

34.6

2

365

52.9

395

57.2

423

61.3

427

61.9

44.5

3

188

32.1

231

39.5

267

45.6

268

45.8

41.8

4

333

47.6

389

55.6

449

64.1

457

65.3

51.5

1933 1

195

30.1

245

37.8

293

45.2

304

46.9

42.3

2

_

_

_

_

_

__

_

_

15.1

1929

292

45.3

308

47.8

320

49.7

—

—

20.7

1930

361

49.5

412

56.4

474

64.9

444

60.8

22.6

1931

539

66.2

563

69.2

593

72.9

603

74.1

40.8

1932

369

49.7

432

58.2

493

66.4

504

67.9

46.8

1933

s. 140 Kontrollera mot PDF

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

Tabellbilaga. Effektiviteten av en arbetslöshetsförsäkring enligt olika

A

a

r b e

t s ] ö s h e t

Ar

Antal

med-

lemmar

Där

iv un

der-

Kvartal

Hela

antalet

Alt.

A

Alt.

B

Alt.

C

Alt.

D

antal

%

antal

£

antal

%

antal

%

Övriga

1929 1

dag av fi)

961

retag

368

179

48.6

198

53.8

225

61.1

(198)

(53.8)

2

985

332

136

41.0

151

45.5

167

50.3

(153)

(46.1)

3

999

318

109

34.3

118

37.1

139

43.7

127

39.9

4

1,015

306

132

43.1

147

48.0

170

55.6

165

53.9

1930 1

1,046

361

144

39.9

167

46.3

192

53.2

187

51.8

2

1,094

386

120

31.1

138

35.8

160

41.5

154

39.9

3

1,115

416

153

36.8

180

43.3

204

49.0

197

47.4

4

1,120

432

176

40.7

204

47.2

230

53.2

221

51.2

1931 1

1,080

583

261

44.8

284

48.7

317

54.4

315

54.0

2

1,104

545

169

31.0

187

34.3

215

39.4

218

40.0

3

1,155

501

173

34.5

204

40.7

226

45.1

240

47.9

4

1,152

590

234

39.7

269

45.6

315

53.4

314

53.2

1932 1

1,146

905

388

42.9

419

46.3

477

52.7

478

52.8

2

1,138

779

305

39.2

350

44.9

392

50.3

387

49.7

3

1,133

807

348

43.1

393

48.7

437

54.2

448

55.5

4

1,125

694

209

30.1

272

39.2

324

46.7

354

51.0

1933 1

1,124

813

308

37.9

355

43.7

419

51.5

462

56.8

2

1,109

849

286

33.7

335

39.5

382

45.0

414

48.8

1929

990

632

351

55.5

374

59.2

418

66.1

(385)

(60.9)

1930

1,094

703

369

52.5

406

57.8

449

63.9

429

61.0

1931

1,123

910

487

53.5

525

57.7

581

63.8

565

62.1

1932

1,135

1,105

633

57.3

682

61.7

752

68.1

754

68.2

1933

1,117

955

409

42.8

474

49.6

542

56.8

594

62.2

Samtlig

1929 1

x yrkesgr

5,023

upper

1,928

815

42.3

858

44.5

949

49.2

(859)

(44.6)

2

5,159

1,576

563

35.7

626

39.7

682

43.3

(634)

(40.2)|

3

5,253

1,348

443

32.9

489

36.3

548

40.7

521

38.6 I

4

5,421

1,246

474

38.0

549

44.1

606

48.6

605

48.6

1930 1

5,597

1,901

762

40.1

833

43.8

923

48.6

934

49.1

2

5,828

1,731

524

30.3

616

35.6

687

39.7

680

39.3

3

6,094

1,799

604

33.6

693

38.5

777

43.2

755

42.0

4

6,219

1,969

744

37.8

852

43.3

945

48.0

940

47.7

1931 1

6,233

3,423

1,461

42.7

1,579

46.1

1,715

50.1

1,720

50.2

2

6,315

2,913

1,070

36.7

1,174

40.3

1,293

44.4

1,304

44.8

3

6,390

2,522

929

36.8

1,065

42.2

1,178

46.7

1,187

47.1

4

6,472

2,746

1,127

41.0

1,259

45.8

1,417

51.6

1,408

51.3

1932 1

6,529

5,136

2,504

48.8

2,682

52.2

2,913

56.7

2,911

56.7 i

2

6,527

4,241

2,015

47.5

2,261

53.3

2,428

57.3

2,453

57.8

3

6,480

4,046

1,865

46.1

2,124

52.5

2,316

57.2

2,356

58.2

4

6,438

3,634

1,220

33.6

1,494

41.1

1,713

47.1

1,838

50.6

1933 1

6,400

4,972

2,289

46.0

2,639

53.1

2,957

59.5

3,197

64.3

2

6,361

4,836

1,998

41.3

2,387

49.4

2,672

55.3

2,848

58.9

1929

5,214

3,055

1,474

48.2

1,563

51.2

1,689

55.3

(1,588)

(52.0)

1930

5,936

3,592

1,665

46.4

1,779

49.5

1,894

52.7

1,869

52.0

1931

6,353

5,011

2,754

55.0

2,949

58.9

3,139

62.6

3,103

61.9

1932

6,494

6,101

3,858

63.2

4,082

66.9

4,358

71.4

4,349

71.3 ,

1933

6,380

5,555

2,901

52.2

3,300

59.4

3,648

65.7

3,884

69.9

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38. 141

alternativ beträffande rätt till understöd. A. Understödda personer (forts.)-

dra

b b a

d e

per

son

e r

stödd

a enl

i g t

Arbets-

löshets-

procent

År

Alt

A,

Alt

B,

Alt. C,

Alt

Dt

Kvartal

antal

%

antal

*

antal

%

antal

%

—

—

—

—

—

—

—

—

18.7

13.5

11.9

1929

1

2

3

132

36.6

149

41.3

162

44.9

—

—

14.4

16.2

1930

4

1

120

31.1

127

32.9

135

35.0

—

—

14.3

2

1 150

36.1

167

40.1

181

43.5

—

—

16.7

3

161

37.3

171

39.6

198

45.8

—

—

19.4

4

236

40.5

250

42.9

279

47.9

267

45.8

22.9

1931

1

166

30.5

170

31.2

185

33.9

188

34.5

19.2

2

175

34.9

181

36.1

213

42.5

204

40.7

18.4

3

224

38.0

246

41.7

286

48.5

274

46.4

28.7

4

360

39.8

385

42.5

433

47.8

419

46.3

38.0

1932

1

282

36.2

324

41.6

362

46.5

355

45.6

33.6

2

343

42.5

363

45.0

408

50.6

406

50.3

36.8

3

238

34.3

268

38.6

318

45.8

325

46.8

35.6

4

341

41.9

372

45.8

426

52.4

434

53.4

43.7

1933

1

316

37.2

352

41.5

401

47.2

409

48.2

41.1

2

_

_

_

_

_

_

—

_

14.5

1929

339

48.2

351

49.9

377

53.6

—

—

16.6

1930

439

48.2

455

50.o

509

55.9

482

53.0

22.2

1931

590

53.4

628

56.8

691

62.5

678

61.4

35.9

1932

449

47.0

490

51.3

558

58.4

562

58.8

42.4

1933

_

_

—

—

—

—

—

—

16.0

11.5

9.5

1929

1

2

3

682

35.9

728

38.3

821

43.2

—

—

10.5

13.7

1930

4

1

493

28.5

546

31.5

618

35.7

—

—

11.1

2

562

31.2

622

34.0

681

37.9

—

—

11.5

3

675

34.3

733

37.2

835

42.4

—

—

14.1

4

1,271

37.1

1,371

40.1

1,548

45.2

1,461

42.7

20.5

1931

1

983

33.7

1,079

37.0

1,173

40.3

1,136

39.0

17.0

2

880

34.9

949

37.6

1,071

42.5

1,028

40.8

14.9

3

1,059

38.6

1,155

42.1

1,301

47.4

1,264

46.0

19.5

4

2,398

46.7

2,531

49.3

2,738

53.3

2,664

51.9

34.7

1932

1

1,988

46.9

2,170

51.2

2,331

55.0

2,285

53.9

30.5

2

1,929

47.7

2,090

51.7

2,258

55.8

2,242

55.4

30.5

3

1,370

37.7

1,533

42.2

1,724

47.4

1,734

47.7

30.2

4

2,589

52.1

2,778

55.9

3,058

61.5

3,089

62.1

45.1

1933

1

2,265

46.8

2,504

51.8

2,775

57.4

2,815

58.2

42.7

2

_

_

_

_

_

_

_

_

11.8

1929

1,484

41.3

1,563

43.5

1,657

46.1

—

—

12.5

1930

2,434

48.6

2,587

51.6

2,839

56.7

2,693

53.7

17.9

1931

3,698

60.0

3,864

63.3

4,102

67.2

4,024

66.0

31.4

1932

3,180

57.2

3,398

61.2

3,713

66.8

3,742

67.4

43.8

1933

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Majlis proposition nr 88.

Tabellbilaga. Effektiviteten av en arbetslöshetsförsäkring enligt

Alt. A = minst 26 erlagda veckoavgifter under sistförfluten 4 kalenderkvartal (1928 års förslag).

Alt. B = » 26 » » i) » 12 månader. (1932 års förslag).

Alt. C = » 20 » » » » 12 » (propositionens alternativ).

Alt. D = » 26 » » » » 18 » (propositionsförslaget).

A

b

e t

1 ö

s h e

t s -

Ar

Dara

v un

der-

Kvartal

Hela

an-

Alt. A

Alt. B

Alt.

C

Alt. D

talet

antal

%

per

j med- ! lem

antal

!

: %

per

med-

lem

antal

%

per

med-

lem

antal

%

per

med-

lem

Miibelfs

1929 1

ibriker

2,437

1,053

43.2

0.77

1,063

43.6

0.77

1,188

48.7

0.86

(1,063)

(43.6)

(0.77)''

2

1,844

637

34.5

0.45

714

38.7

0.50

765

41.5

0.54

(715)

(38.8)

(0.50);

3

1,451

324

22.3

0.22

367

25.3

0.25

388

26.7

0.27

390

26.9

0.27

4

1,310

390

29.8

0.25

443

33.8

0.29

463

35.3

0.30

527

40.2

0.34

1930 1

2,180

844

38.7

0.53

946

43.4

0.60

1,014

46.5

0.64

1,055

48.4

0.67

2

1,709

411: 24.0

0.25

500

29.3

0.30

570

33.4

0.35

565

33.1

0.34

3

1,651

449

27.2

0.27

533

32.3

0.32

576

34.9

0.34

572

34.6

0.34

4

1,554

426

27.4

0.25

465

29.9

0.27

527

33.9

0.31

524

33.7

0.30

1931 1

3,529

1,480

41.9

0.85

1,579

44.7

0.91

1,742

49.4

1.00

1,763

50.o

1.01

2

3,377

1,139 33.7

0.64

1,303

38.6

0.73

1,471

43.6

0.83

1,455

43.1

0.82

3

2,862

813

28.4

0.45

960

33.5

0.54

1,118

39.1

0.62

1,095

38.3

0.61

4

2,559

847

33.1

0.47

947

37.0

0.52

1,037

40.5

0.57

1,019

39.8

0.56

1932 1

6,405

2,721

42.5

1.46

2,980

46.5

1.60

3,263

50.9

1.75

3,341

52.2

1.80

2

6,715

2,600

38.7

1.40

3,051

45.4

1.64

3,285

48.9

1.77

3,415

50.9

1.84

3

5,947

2,139

36.0

1.17

2,511

42.2

1.37

2,719

45.7

1.48

2,675

45.0

1.46

4

4,767

1,320

27.7

0.72

1,535

32.2

0.84

1,722

36.1

0.94

1,719

36.1

0.94

1933 1

9,272

3,596

38.8

1.98

4,271

46.1

2.35

4,668

50.3

2.57

4,994

53.9

2.75

2

10,127

3,674

36.3

2.03

4,319

42.6

2.39

4,755

47.0

2.63

5,010

49.5

2.77

1929

7,042

2,404

34.1

1.67

2,587

36.7

1.79

2,804

39.8

1.94

(2,695)

(38.3)

(1.87)

1930

7,094

2,130

30.0

1.28

2,444

34.5

1.47

2,687

37.9

1.62

2,716

38.3

1.64

1931

12,327

4,279

34.7

2.40

4,789

38.8

2.69

5,368

43.5

3.01

5,332

43.3

2.99

1932

23,834

8,780

36.8

4.76

10,077

42.3

5.46

10,989

46.1

5.96

11,150

46.8

6.05

1933

19,399

7,270

37.5

4.01

8,590

44.3

4.74

9,423

48.6

5.20

10,004

51.6

5.52

Snicker

1929 1

i- & ni

2,316

öbelfa

850

brik

36.7

er

0.60

889

38.4

0.63

975

42.1

0.69

(889)

(38.4)

(0.63)''

2

1,737

479

27.6

0.33

538

31.0

0.37

594

34.2

0.41

(556)

(32.0)

(0.38)

3

1,426

392

27.5

0.27

393

27.6

0.27

489

34.3

0.33

454

31.8

0.31

4

1,460

393

26.9

0.25

454

31.1

0.29

531

36.4

0.34

513

35.1

0.33

1930 1

2,004

561

28.0

0.35

626

31.2

0.39

761

38.0

0.48

734

36.6

0.46

2

1,831

367

20.0

0.22

401

21.9

0.24

498

27.2

0.30

509

27.8

0.30

3

1,822

509

27.9

0.30

537

29.5

0.31

640

35.1

0.38

626

34.4

0.37

4

2,174

665

30.6

0.38

797

36.7

0.45

893

41.1

0.50

940

43.2

0.53

1931 1

4,146

1,845

44.5

1.02

1,997

48.2

1.10

2,162

52.1

1.20

2,118

51.1

1.17

2

3,820

1,549

40.5

0.84

1,655

43.3

0.90

1,790

46.9

0.97

1,804

47.2

0.98

3

3,122

866

27.7

0.47

989

31.7

0.53

1,113

35.7

0.60

1,125

36.0

0.61

4

3,642

1,192

32.7

0.63

1,355

37.2

0.71

1,493

41.0

0.78

1,484

40.7

0.78

1932 1

8,007

3,738

46.7

1.94

4,037

50.4

2.09

4,396

54.9

2.28

4,400

55.0

2.28

2

7,526

3,089

41.0

1.60

3,436

45.7

1.78

3,708

49.3

1.92

3,745

49.8

1.94

3

6,852

2,037

29.7

1.06

2,228

32.5

1.16

2,573

37.6

1.34

2,500

36.5

1.30

4

6,452

1,517

23.5

0.80

1,760

27.3

0.93

2,081

32.3

1.10

2,222

34.4

1.18 f

1933 1

10,189

3,682

36.1

1.97

4,246

41.7

2.27

4,830

47.4

2.58

5,430

53.3

2.90

2

10,753

3,255

30.3

1.74

3,969

36.9

2.12

4,550

42.3

2.43

4,989

46.4

2.66

1929

6,939

2,114

30.5

1.44

2,274

32.8

1.55

2,589

37.3

1.76

(2,412)

(34.8)

(1.64)

1930

7,831

2,102

26.8

1.25

2,361

30.1

1.40

2,792

35.7

1.65

2,809

35.9

1.66

1931

14,730

5,452

37.0

2.94

5,996

40.7

3.24

6,558

44.5

3.54

6,531

44.3

3.53

1932

28,837

10,381

36.0

5.42

11,461

39.7

5.98

12,758

44.2

6.66

12,867

44.6

6.71

1933

20,942

6,937

33.1

3.70

8,215

39.2

4.39

9,380

44.8

5.01

10,419

49.8

5.56

1 Arbetslösbetsveckor i procent av genomlevda veckor.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

143

olika alternativ beträffande rätt till understöd. B. Understödst^.

Alt. A, = minst 52 erlagda veekoavgifter under sistförflutna 8 kalenderkvartal.

Alt. Bl = » 52 » » » » 24 månader.

Alt. Ct = * 40 » » » » 24 »

Alt. D, = » 52 » » » » 36 »

v e c

k

o r

Arbets-

1Ö8-

hets-

pro-

cent1

År

Kvartal

stöl)

d a

enl

i K t

Alt. A,

Alt. B,

Alt. C,

Alt. Dt

antal

%

per

med-

lem

antal

%

per

med-

lem

antal

%

per

med-

lem

antal

%

per

med-

lem

14.8

1929

1

10.0

2

7.7

3

7.1

4

666

30.6

0.42

728

33.4

0.46

911

41.8

0.58

—

—

—

11.5

1930

1

363

21.2

0.22

442

25.9

0.27

528

30.9

0.32

—

—

—

8.0

2

433

26.2

0.26

482

29.2

0.29

513

31.1

0.31

—

—

—

7.6

3

391

25.2

0.23

402

25.9

0.23

488

31.4

0.28

—

—

—

7.5

4

1,285

36.4

0.74

1,405

39.8

0.81

1,610

45.6

0.92

1,493

42.3

0.86

16.9

1931

1

1,065

31.5

0.60

1,222

36.2

0.69

1,276

37.8

0.72

1,168

34.6

0.66

14.6

2

887

31.0

0.50

975

34.1

0.54

1,025

35.8

0.57

986

34.5

0.55

12.3

3

845

33.0

0.47

916

35.8

0.50

975

38.1

0.54

970

37.9

0.53

11.8

4

2,723

42.5

1.46

2,910

45.4

1.56

3,092

48.3

1.66

3,041

47.5

1.63

28.7

1932

1

2,652

39.5

1.43

2,966

44.2

1.60

3,213

47.8

1.73

3,109

46.3

1.67

27.8

2

2,157

36.3

1.18

2,424

40.8

1.32

2,625

44.1

1.43

2,530

42.5

1.38

25.0

3

1,374

28.8

0.75

1,496

31.4

0.82

1,617

33.9

0.89

1,641

34.4

0.90

21.7

4

3,903

42.1

2.15

4,282

46.2

2.36

4,630

49.9

2.55

4,748

51.2

2.61

42.5

1933

1

3,915

38.7

2.16

4,402

43.5

2.43

4,853

47.9

2.68

4,950

48.9

2.73

43.0

2

9.8

1929

1,853

26.1

1.12

2,054

29.0

1.24

2,440

34.4

1.47

—

—

—

8.6

1930

4,082

33.1

2.29

4,518

36.7

2.53

4,886

39.6

2.74

4,617

37.5

2.59

13.8

1931

8,906

37.4

4.83

9,781

41.0

5.30

10,547

44.3

5.72

10,321

43.3

5.60

25.9

1932

7,818

40.3

4.31

8,684

44.8

4.79

9,483

48.9

5.23

9,698

50.0

5.35

42.8

1933

13.7

1929

1

9.2

2

7.4

3

7.9

4

458

22.9

0.29

492

24.6

0.31

609

30.4

0.38

—

—

—

10.5

1930

1

327

17.9

0.19

350

19.1

0.21

463

25.3

0.28

—

—

—

8.4

2

390

21.4

0.23

442

24.3

0.26

522

28.6

0.31

—

—

—

8.2

3

595

27.4

0.34

656

30.2

0.37

790

36.3

0.45

—

—

—

10.2

4

1,520

36.7

0.84

1,665

40.2

0.92

1,903

45.9

1.05

1,786

43.1

0.99

19.1

1931

1

1,357

35.5

0.74

1,491

39.0

0.81

1,652

43.2

0.90

1,614

42.3

0.88

16.0

2

829

26.6

0.45

892

28.6

0.48

974

31.2

0.53

1,045

33.5

0.56

13.0

3

1,144

31.4

0.60

1,224

33.6

0.64

1,371

37.6

0.72

1,343

36.9

0.71

15.9

4

3,604

45.0

1.87

3,842

48.0

1.99

4,207

52.5

2.18

3,997

49.9

2.07

34.6

1932

1

2,978

39.6

1.54

3,296

43.8

1.71

3,593

47.7

1.86

3,479

46.2

1.80

30.0

2

2,132

31.1

1.11

2,298

33.5

1.20

2,444

35.7

1.27

2,449

35.7

1.28

27.5

3

1,682

26.1

0.89

1,892

29.3

1.00

2,091

32.4

1.11

2,164

33.5

1.15

28.5

4

4,355

42.7

2.33

4,687

46.0

2.51

5,178

50.8

2.77

5,280

51.8

2.82

45.4

1933

1

3,900

36.3

2.08

4,358

40.5

2.33

4,806

44.7

2.56

4,965

46.2

2.65

44.1

2

9.4

1929

1,770

22.6

1.05

1,940

24.8

1.15

2,384

30.4

1.41

—

—

—

9.3

1930

4,850

32.9

2.62

5,272

35.8

2.85

5,900

40.1

3.19

5,788

39.3

3.13

15.9

1931

10,396

36.1

5.42

11,328

39.3

5.91

12,395

43.0

6.47

12,089

41.9

6.31

30.1

1932

8,255

39.4

4.41

9,045

43.2

4.83

9,984

47.7

5.33

10,245

48.9

5.47

44.7

1933

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Majlis proposition nr 38,

Tabellbilaga. Effektiviteten av en arbetslöshetsförsäkring enligt

A i

b

e t

s 1 ö

h e

t s -

Dara

y n n

der-

Kvartal

Hela

an-

Alt. A

Alt. B

Alt.

Alt. D

talet

antal

%

per

med-

lem

antal

%

per

med-

lem

antal

%

per

med-

lem

antal

%

per

med-

lem

Snicker

1929 1

ifabrii

1,165

ier

263

22.6

0.52

279

23.9

0.55

376

32.3

0.75

(291)

(25.0)

(0.58)

2

853

149

17.5

0.27

162

19.0

0.29

203

23.8

0.37

(166)

(19.5)

(0.30)

3

865

165

19.1

0.28

186

21.5

0.32

216

25.0

0.37

205

23.7

0.35

4

984

196

19.9

0.33

247

25.1

0.41

321

32.6

0.53

281

28.6

0.47

1930 1

1,099

281

25.6

0.44

319

29.0

0.50

411

37.4

0.64

373

33.9

0.58

2

907

170

18.7

0.25

184

20.3

0.26

224

24.7

0.32

201

22.2

0.29

3

1,097

217

19.8

0.30

269

24.5

0.37

334

30.4

0.47

294

26.8

0.41

4

1,791

536

29.9

0.75

675

37.7

0.94

767

42.8

1.07

729

40.7

1.01

1931 1

2,139

861

40.3

1.18

919

43.0

1.26

1,005

47.0

1.38

966

45.2

1.33

2

1,565

515

32.9

0.70

536

34.2

0.73

622

39.7

0.85

552

35.3

0.76

3

1,483

420

28.3

0.57

473

31.9

0.65

585

39.4

0.80

542

36.5

0.74

4

2,405

795

33.1

1.08

998

41.5

1.36

1,226

51.0

1.67

1,157

48.1

1.57

1932 1

3,125

1,134

36.3

1.56

1,315

42.1

1.81

1,540

49.3

2.12

1,502

48.1

2.07

2

2,788

813

29.2

1.10

984

35.3

1.33

1,062

38.1

1.44

1,107

39.7

1.50

3

2,546

597

23.4

0.80

673

26.4

0.91

772

30.3

1.04

873

34.3

1.18

4

3,049

798

26.2

1.06

985

32.3

1.31

1,136

37.3

1.51

1,292

42.4

1.72

1933 1

4,084

1,402

34.3

1.88

1,608

39.4

2.16

1,863

45.6

2.50

2,016

49.4

2.70

2

3,897

996

25.6

1.35

1,194

30.6

1.62

1,342

34.4

1.82

1,361

34.9

1.84

1929

3,867

773

20.0

1.38

874

22.6

1.56

1,116

28.9

1.99

(943)

(24.4)

(1.68)

1930

4,894

1,204

24.6

1.73

1,447

29.6

2.08

1,736

35.5

2.50

1,597

32.6

2.30

1931

7,592

2,591

34.1

3.54

2,926

38.5

4.00

3,438

45.3

4.70

3,217

42.4

4.40

1932

11,508

3,342

29.0

4.52

3,957

34.4

5.35

4,510

39.2

6.10

4,774

41.5

6.46

1933

7,981

2,398

30.0

3.23

2,802

35.1

3.78

3,205

40.2

4.32

3,377

42.3

4.55

Exports

1929 1

nickel

1,568

ier

665

42.4

0.86

720

45.9

0.93

805

51.3

1.04

(721)

(46.0)

(0.93)

2

1,543

775

50.2

1.02

809

52.4

1.06

867

56.2

1.14

(820)

(53.1)

(1.09)

3

1,216

326

26.8

0.44

359

29.5

0.49

383

31.5

0.52

381

31.3

0.52

4

1,349

616

45.7

0.85

676

50.1

0.93

703

52.1

0.97

713

52.9

0.98

1930 1

1,866

882

47.3

1.22

949

50.9

1.31

988

52.9

1.36

1,132

60.7

1.56

2

1,911

646

33.8

0.90

756

39.6

1.05

797

41.7

1.11

855

44.7

1.19

3

2,130

521

24.5

0.59

572

26.9

0.65

662

31.1

0.75

619

29.1

0.70

4

2,397

490

20.4

0.55

587

24.5

0.66

736

30.7

0.83

751

31.3

0.85

1931 1

2,585

602

23.3

0.69

700

27.1

0.80

826

32.0

0.95

971

37.6

1.11

2

2,420

508

21.0

0.59

611

25.2

0.71

689

28.5

0.80

752

31.1

0.87

3

2,161

478

22.1

0.56

615

28.5

0.72

740

34.2

0.87

741

34.3

0.87

4

2,604

904

34.7

1.04

1,001

38.4

1.15

1,139

43.7

1.31

1,130

43.4

1.30

1932 1

4,405

2,071

47.0

2.39

2,170

49.3

2.50

2,407

54.6

2.77

2,420

54.9

2.79

2

3,874

1,522

39.3

1.77

1,638

42.3

1.90

1,792

46.3

2.08

1,833

47.3

2.13

3

4,966

1,473

29.7

1.72

1,730

34.8

2.02

1,841

37.1

2.15

1,942

39.1

2.26

4

4,249

537

12.6

0.63

771

18.1

0.91

903

21.3

1.07

1,079

25.4

1.27

1933 1

5,197

1,038

20.0

1.23

1,493

28.7

1.77

1,806

34.8

2.15

2,133

41.0

2.54

2

4,563

592

13.0

0.71

786

17.2

0.95

903

19.8

1.09

1,108

24.3

1.34

1929

5,676

2,382

42.0

3.18

2,564

45.2

3.41

2,758

48.6

3.67

(2,635)

(46.4)

(3.51)

1930

8,304

2,539

30.6

3.17

2,864

34.5

3.57

3,183

38.3

3.97

3,357

40.4

4.19

1931

9,770

2,492

25.5

2.88

2,927

30.0

3.39

3,394

34.7

3.93

3,594

36.8

4.16

1932

17,494

5,603

32.0

6.52

6,309

36.1

7.34

6,943

39.7

8.08

7,274

41.6

8.47

1933

9,760

1,630

16.7

1.95

2,279

23.4

2.73

2,709

27.8

3.24

3,241

33.2

3.88

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88. 145

olika alternativ beträffande rätt till understöd. B. Understödst^ (forts.).

v e c

k

o r

Arbets-

lös-

hets-

pro-

cent

År

Kvartal

stöd

d a

enl

i g t

Alt. A,

Alt. B,

Alt. C!

Alt. D,

antal

%

per

med-

lem

antal

%

per

med-

lem

antal

%

per

med-

lem

antal

%

per

med-

lem

19.2

1929

1

—

—

12.0

2

11.3

3

13.6

4

198

18.0

0.31

216

19.7

0.34

275

25.0

0.43

—

—

—

14.2

1930

1

107

11.8

0.15

122

13.5

0.18

172

19.0

0.25

—

—

—

10.0

2

150

13.7

0.21

176

16.0

0.25

219

20.0

0.31

—

—

—

11.7

3

376

21.0

0.52

486

27.1

0.68

546

30.5

0.76

—

—

—

20.8

4

573 26.8

0.79

618

28.9

0.85

725

33.9

0.99

653

30.5

0.90

24.5

1931

1

355 22.7

0.49

378

24.2

0.52

402

25.7

0.55

396

25.3

0.54

16.5

2

390 26.3

0.53

414

27.9

0.57

467

31.5

0.64

428

28.9

0.59

15.6

3

896 37.3

1.22

974

40.5

1.33

1,061

44.1

1.44

1,026

42.7

1.40

27.3

4

1,249; 40.0

1.72

1,306

41.8

1.80

1,406

45.0

1.94

1,366

43.7

1.88

35.9

1932

1

909 32.6

1.23

970

34.8

1.31

979

35.1

1.32

970

34.8

1.31

29.0

2

608 23.9

0.82

717

28.2

0.97

815

32.0

1.09

808

31.7

1.09

26.4

3

802! 26.3

1.07

959

31.5

1.28

1,153

37.8

1.51

1,118

36.7

1.49

33.8

4

1,444

35.4

1.94

1,571

38.5

2.11

1,824

44.7

2.44

1,813

44.4

2.43

45.6

1933

1

1,074

27.6

1.46

1,164

29.9

1.58

1,270

32.6

1.72

1,278

32.8

1.72

40.6

2

—

13.8

1929

i 831

17.0

1.20

1,000

20.4

1.44

1,212

24.8

1.74

—

—

—

14.1

1930

2.214

29.2

3.03

2,384

31.4

3.26

2,655

35.0

3.63

2,503

33.0

3.42

20.8

1931

3,568 31.0

4.83

3,952

34.3

5.35

4,353

37.8

5.89

4,262

37.0

5.77

31.1

1932

2,518

31.5

3.39

2,735

34.3

J}.69

3,094

38.8

4.17

3,091

38.7

4.17

43.0

1933

16.9

1929

1

15.6

2

12.7

3

—

15.4

4

915

49.0

1.26

976

52.3

1.35

1,068

57.2

1.48

—

—

—

21.5

1930

1

! 704 36.8

0.98

775

40.6

1.08

813

42.5

1.13

—

—

20.5

2

535 25.t

0.61

555

26.1

0.63

602

28.3

0.68

—

—

18.5

3

!! 495,20.7

0.56

595

24.8

0.67

740

30.9

0.84

—

—

—

22.6

4

615 23.8

0.7O

748

28.9

0.86

931

36.0

1.06

944

36.5

1.08

24.7

1931

1

472 19.5

0.55

616

25.5

0.72

706

29.2

0.82

726 30.0

0.84

21.6

2

358 16.6

0.42

524

24.2

0.61

676

31.3

0.79

642 29.7

0.75

19.4

3

740 28.4

0.85

850

32.6

0.98

1,029

39.5

1.19

1,052 40.4

1.21

25.0

4

1,891 42.9

2.18

2,024

45.9

2.33

2,259

51.3

2.60

2,336 53.0

2.69

42.3

1932

1

1,433 37.0

1.66

1,578

40.7

1.83

1,723

44.5

2.00

1,782! 46.0

2.07

34.6

2

1,576 31.7

1.84

1,763

35.5

2.05

1,881

37.9

2.20

1,913! 38.5

2.23

44.5

3

704 16.6

0.83

880

20.7

1.04

1,048

24.7

1.24

1,059 24.9

1.25

41.8

4

1,517 29.2

1.80

1,836

35.3

2.18

2,129

41.0

2.53

2,174 41.8

2.59

51.5

1933

1

719 15.8

0.87

953

20.9

1.15

1,182

25.9

1.43

1,226

26.9

1.48

42.3

2

1

15.1

: 1929

! 2,649 31.9

3.30

2,901

34.9

3.62

3,223

38.8

4.02

—

20.7

1930

i 2,185 22.4

2.53

2,738

28.0

3.17

3,342

34.2

3.87

3,36-1

34.4

3.89

22.6

1931

5,604 32.0

6.52

6,245

35.7

7.27

6,911

39.5

8.05

7,090 40.5

8.25

40.8

1932

i 2,236! 22.9

2.68

2,789

28.6

3.34

3,311

33.9

3.97

3,400 34.8

4.07

46.8

1933

Bihang till riksdagens protokoll 1984. 1 sami. Nr 88. 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

Tabellbilaga. Effektiviteten av en arbetslöshetsförsäkring enligt

År

i Kvartal

A

b

e t

slö

s h e

t g -

| Hela

an- talet

Dara

v u n

d é r -

Alt.

A

Alt. B

Alt.

C

Alt. D

antal

%

per

med-

lem

antal

per

med-

lem

antal

%

per

med-

lem

antal

%

per

med-

lem

Övriga slag av företag

1929 1

2,156

747

34.6

0.78

810

37.6

0.84

981

45.5

1.02

(814)

(37.8)

(0.85)

2

1,730

555

32.1

0.56

597

34.5

0.61

672

38.8

0.68

(609)

(35.2)

(0.62)

3

1,547

460

29.7

0.46

491

31.7

0.49

587

37.9

0.59

546

35.3

0.55 i

4

1,754

675 38.5

0.67

738

42.1

0.73

858

48.9

0.85

843

48.1

0.83

1930 1

2,039

660 32.4

0.63

720

35.3

0.69

873

42.8

0.83

859

42.1

0.82

2

2,034

562 27.6

0.51

640 31.5

0.59

763 37.5

0.70

743

36.5

0.68

3

2,427

660

27.2

0.59

808

33.3

0.72

900, 37.1

0.81

878

36.2

0.78

4

2,600J 865

33.3

0.77

988! 38.0

0.88

1,135! 43.7

1.01

1,089

41.9

0.97

1931 1

2,967

944

31.8

0.87

1,055

35.6

0.98

1,286'' 43.3

1.19

1,248

42.1

1.16

2

2,760

749

27.1

0.68

827 30.0

0.75

974 35.3

0.88

1,000

36.2

0.91

3

2,767| 679! 24.5

0.59

844

30.5

0.73

967; 34.9

0.84

1,040

37.6

0.90 1

4

3,969 1,280 32.2

1.11

1,466 36.9

1.27

1,723 43.4

1.50

1,838

46.3

1.60

1932 1

5,230! 1,905 36.4

1.66

2,096 40.1

1.83

2,430 46.5

2.12

2,406

46.0

2.10 I

2

4,966

1,425 28.7

1.25

1,631

32.8

1.43

1,894; 38.1

1.66

1,849

37.2

1.62

3

5,412 1,470

27.2

1.30

1,678

31.0

1.48

1,911! 35.3

1.69

1,973

36.5

1-74 j

4

4,800

936! 19.5

0.83

1,181

24.6

1.05

1,488 31.0

1.32

1,698

35.4

1.51 1

! 1933 1

5,896

1,547 26.2

1.38

1,757

29.8

1.56

2,159'' 36.6

1.92

2,410

40.9

2.14 !

2

5,934

1,213

20.4

1.09

1,427

24.0

1.29

1,685; 28.4

1.52

1,864

31.4

1.68 ;|

1929

7,187

2,437

33.9

2.46

2,636

36.7

2.66

3,098'' 43.1

3.13

(2,812)

(39.1)

(2.84)

1930

9,100

2,747

30.2

2.51

3,156; 34.7

2.88

3,6711 40.3

3.36

3,569

39.2

3.26

1931

12,463

3,652

29.3

3.25

4,192

33.6

3.73

4,950! 39.7

4.41

5,126

41.1

4.56

1932

20,408

5,736

28.1

5.05

6,586

32.3

5.80

7,723 37.8

6.80

7,926

38.8

6.98

1933

11,830

2,760

23.3

2.47

3,184

26.9

2.85

3,844 32.5

3.44

4,274

36.1

3.83

| Samtliga yrkesgrupper

! 1929 1

9,642

3,578

37.1

0.71

3,761

39.0

0.75

4,325

44.9

0.86

(3,778)

(39.2)

(0.75)

2

7,707

2,595

33.7

0.50

2,820

36.6

0.55

3,101

40.2

0.60

(2,866)

(37.2)

(0.56);

3

6,505

1,667

25.6

0.32

1,796

27.6

0.34

2,063

31.7

0.39

1,976

30.4

0.38 1

4

6,857

2,270

33.1

0.42

2,558

37.3

0.47

2,876

41.9

0.53

2,877

42.0

0.53 j

: 1930 1

9,188

3,228

35.1

0.58

3,560

38.7

0.64

4,047

44.0

0.72

4,153

45.2

0.74

2

8,392

2,156

25.7

0.37

2,481

29.6

0.43

2,852

34.0

0.49

2,873

34.2

0.49 !

3

9,127

2,356

25.8

0.39

2,719

29.8

0.45

3.112

34.1

0.51

2,989

32.7

0.49 ;

4

10,516

2,982 28.4

0.48

3,512

33.4

0.56

4,058

38.6

0.65

4,033

38.4

0.65 !

1 1931 1

15,366

5,732 37.3

0.92

6,250

40.7

1.00

7,021

45.7

1.13

7,066

46.0

1.13

2

13,942

4,460

32.0

0.71

4,932

35.4

0.76

5,546

39.8

0.88

5,563

39.9

0.88 i

3

12,395

3,256

26.3

0.51

3,881

31.3

0.61

4,523

36.5

0.71

4,543

36.7

0.71

4

15,179

5,018

33.1

0.78

5,767

38.0

0.89

6,618

43.6

1.02

6,628

43.7

1.02

1932 1

27,172 11,569

42.6

1.77

12,598

46.4

1.93

14,036

51.7

2.15

14,069

51.8

2.15

2

25,869

9,449

36.5

1.45

10,740 41.5

1.65

11,741

45.4

1.80

11,949

46.2

1.83 j

3

25,723

7,716

30.0

1.19

8,820 34.3

1.36

9,816

38.2

1.51

9,963

38.7

1.54 II

4

23,317

5,108

21.9

0.79

6,232

26.7

0.97

7,330

31.4

1.14

8,010

34.4

1.24 1

1933 1

34,638

11,265

32.5

1.76

13,375

38.6

2.09

15,326

44.2

2.39

16,983

49.0

2.65

2

35,274

9,730

27.6

1.53

11,695 33.2

1.84

13,235

37.5

2.08

14,332

40.6

2.25

1929

30,711

10,110

32.9

1.94

10,9351 35.6

2.10

12,365

40.3

2.37

(11,497)

(37.4)

(2.21),

1930

37,223

10,722

28.8

1.81

12,272 33.0

2.07

14,069

37.8

2.37 ''

14,048

37.7

2.37 !

1931

56,882

18,466

32.5

2.91

20,830 36.6

3.28 j

23,708

41.7,

3.73 i

23,800

41.8

3.75

1932

102,081

33,842

33.2

5.21

38,390 37.6

5.91 ;

42,923

42.0

6.61 !

43,991

43.1

6.77 ||

1933

69,912

20,995! 30.o

3.29

25,070i 35.9

3.93

28,561

40.91

4.48 !

31,315

44.8

4.91 1

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr S8. 147

olika alternativ beträffande rätt till understöd. B. Understödstid (forts.).

v e c

k

o r

Arbets-

lös-

hets-

pro-

eent

År

Kvartal

stöd

d a

enl

i g t

Alt. A,

Alt. B!

Alt. C,

Alt. D,

antal

%

per

med-

lem

antal

%

per

med-

lem

antal

%

per

med-

lem

antal

%

per

med-

lem

18.7

1929

1

13.5

2

_

11.9

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

14.4

4

'' 616

30.2

0.59

666

32.7

0.64

730

35.8

0.70

—

—

—

16.2

1930

1

562

27.6

0.51

582

28.6

0.53

619

30.4

0.57

—

—

—

14.3

2

670

27.6

0.60

745

30.7

0.69

798

32.9

0.72

—

—

—

16.7

3

760

29.2

0.63

797

30.7

0.71

954

36.7

0.85

. -

—

—

19.4

4

784

26.4

0.73

851

28.7

0.79

1,012

34.1

0.94

965

32.5

0.89

22.9

1931

1

742

26.9

0.67

764

27.7

0.69

851

30.8

0.77

874

31.7

0.79

19.2

2

746

27.0

0.65

810

29.3

0.70

944

34.1

0.82

928 33.5

0.80

18.4

3

1,210

30.5

1.05

1,360 34.3

1.18

1,647

41.5

1.43

1,576

39.7

1.37

28.7

4

1,747

33.4

1.52

1,941

37.1

1.69

2,182

41.7

1.91

2,105

40.2

1.84

38.0

1932

1

1,276

25.7

1.12

1,515

30.5

1.33

1,665

33.5

1.46

1,640

33.0

1.44

33.6

2

1,416

26.2

1.25

1,536

28.4

1.36

1,766

32.6

1.56

1,798

33.2

1.59

36.8

3

1,101

22.9

0.98

1,238

25.8

1.10

1,492

31.1

1.33

1,714

35.7

1.52

35.6

4

1,649

28.0

1.47

1,864 31.6

1.66

2,131

36.1

1.90

2,228

37.8

1.98

43.7

1933

1

1,423

24.0

1.28

1,581

26.6

1.43

1,839

31.0

1.66

1,879

31.7

1.69

41.1

2

|| -

14.5

1929

2,608

28.7

2.38

2,790 30.7

2.55

3,101

34.1

2.83

—

—

—

16.6

1930

II 3,482

27.9

3.10

3,785 30.4

3.37

4,454

35.7

3.97

4,343] 34.8

3.87

22.2

1931

i 5,540

27.1

4.88

6,230 30.5

5.49

7,105

34.8

6.26

7,257

35.6

6.39

35.9

1932

3,072

26.0

2.75

3,445 29.1

3.08

3,970

33.6

3.55

4,107

34.7

3.68

42.4

1933

Is —

16.0

1929

1

11.5

2

9.5

3

10.5

4

2,853

31.1

0.51

3,078

33.5

0.55

3,593

39.1

0.64

—

—

—

13.7

1930

1

2,063

24.6

0.35

2,271

27.1

0.39

2,595

30.9

0.45

—

—

—

11.1

2

2,178

23.9

0.36

2,400

26.3

0.39

2,654

29.1

0.44

—

—

—

11.5

3

2,617

24.9

0.42

2,936

27.9

0.47

3,518

33.5

0.57

—

—

—

14.1

4

4,777

31.1

0.77

5,287

34.4

0.85

6,181

40.2

0.99

5,841

38.0

0.94

20.5

1931

1

i 3,991

28.6

0.63

4,471

32.1

0.71

4,887

35.1

0.77

4,778

34.3

0.76

17.0

2

! 3,210

25.9

0.50

3,615

29.2

0.57

4,086

33.0

0.64

4,029

32.5

0.63

14.9

3

| 4,835

31.9

0.75

5,324

35.1

0.82

6,083

40.1

0.94

5,967

39.3

0.92

19.5

4

11,214

41.3

1.72

12,023

44.2

1.84

13,146

48.4

2.01

12,845

47.3

1.97

34.7

1932

1

i 9,248

35.7

1.42

10,325

39.9

1.58

11,173

43.2

1.71

10,980

42.4

1.68

30.5

2

| 7,889

30.7

1.22

8,738

34.0

1.35

9,534

37.1

1.47

9,498

36.9

1.47

30.5

3

5,663

24.3

0.88

6,465

27.7

1.00

7,401

31.7

1.15

7,696

33.0

1.20

30.2

4

12,868

37.1

2.01

14,240

41.1

2.23

15,892

45.9

2.48

16,243

46.9

2.54

45.1

1933

1

11,031

31.3

1.73

12,458

35.3

1.96

13,950

39.5

2.19

14,298

40.5

2.25

42.7

2

11.8

1929

i 9,711

26.1

1.64

10,685

28.7

1.80

12,360

33.2

2.08

—

—

—

12.5

1930

16,813

29.6

2.65

18,697

32.9

2.94

21,237

37.3

3.34

20,615

36.2

3.24

17.9

1931

34,014

33.3

5.24

37,551

36.8

5.78

41,254

40.4

6.35

41,019

40.2

6.32

31.4

1932

23,899

34.2

3.75

26,698

38.2

4.18

29,842

42.7

4.08

30,541

43.7

4.79

43.8

1933

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr SS.

Bilaga C.

Förslag

till

grunder för statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor.

1. Statsbidrag, som avses i förordningen den (nr ) om

erkända arbetslöshetskassor, utgår till envar sådan kassa dels såsom daghjälpsbidrag,

dels såsom förvaltning sbidrag.

2. Daghjälpsbidrag utgår för kalenderår med viss procentuell andel av

kassans sammanlagda kostnader för understöd vid arbetslöshet under tid av

året, då antagande till erkänd arbetslöshetskassa varit gällande. Procenttalet

bestämmes i förhållande till det genomsnittliga daghjälpsbeloppet samt antalet

understödda dagar per medlem i överensstämmelse med följande tabell med

därvid fogade särskilda bestämmelser:

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

149

Antal

understödda

dagar per

medlem

!

Daghjälpsbidragets storlek i procent av hela kostnaden för understöd vid olika

antal understödda dagar per medlem och en genomsnittlig daghjälp av kronor

2.00

2.25

2.50

2.76

3.00

3.26

3.60

3.75

4.00

4.25

4.50

4.75

5.00

5.25

5.50

5.75

6.00

1.50

0.0

1

I

1.75

5.4

; o.oi —

1

2

9.6

4.7

0.0

2.25

13.2

8.5

4.2

0.0

2.50

16.4

11.7

7.6

3.8

0.0

2.75

19.2

14.6

10.6

6.9

3.4

0.0

3

21.7

17.2

13.2

9.6

6.3

3.2

0.0

-

3.25

24.0

19.6

15.6

12.1

8.8

5.8

2.9

0.0

3.50

26.2

21.7

17.8

14.3

11.1

8.2

5.4

2.7

0.0

—

—

—

—

—

—

—

—

3.75

28.1

23.7

19.8

16.4

13.2

10.3

7.6

5.0

2.6

0.0

4

30. o

25.6

21.7

18.3

15.1

12.3

9.6

7.1

4.7

2.4

0.0

—

—

—

—

—

—

4.26

31.7

27.3

23.5

20.0

16.9

14.1

11.5

9.0

6.7

4.4

2.3

0.0

—

—

—

—

—

4.50

33.3

28.9

25.1

21.7

18.6

15.8

13.2

10.8

8.5

6.3

4.2

2.2

0.0

—

—

—

—

4.75

34.8

30.5

26.7

23.3

20.2

17.4

14.8

12.4

10.2

8.0

6.0

3.6

2.0

O.0

—

—

—

5

36.2

31.9

28.1

24.8

21.7

18.9

16.4

14.0

11.7

9.6

7.6

5.7

3.8

1.9

O.o

—

—

5.25

37.6

33.3

29.5

26.2

23.1

20.4

17.8

15.4

13.2

11.1

9.1

7.2

5.4

3.6

1.9

0.0

—

5.60

38.9

34.6

30.8

27.5

24.5

21.7

19.2

16.8

14.6

12.5

10.6

8.7

6.9

5.1

3.4

1.8

O.o

6

41.3

37.0

33.3

30. o

27.0

24.2

21.7

19.4

17.2

15.1

13.2

11.4

9.6

7.9

6.8

4.7

3.2

7

45.5

41.3

37.6

34.3

31.3

28.6

26.2

23.9

21.7

19.7

17.8

16.0

14.3

12.7

11.1

9.6

8.2

8

49.2

45.0

41.3

38.0

35.1

32.4

30.0

27.7

25.6

23.6

21.7

19.9

18.3

16.7

15.1

13.7

12.3

9

52.4

4a2

44.5

41.3

38.4

35.7

33.3

31.0

28.9

27.0

25.1

23.4

21.7

20.1

18.6

17.2

15.8

10

55.2

51.1

47.4

44.2

41.3

38.6

36.2

34.0

31-9

30. o

28.1

26.4

24.8

23.2

21.7

20.3

18.9

11

57.8

53.6

50.0

46.8

43.9

41.3

38.9

36.7

34.6

32.6

30.8

29.1

27.5

25.9

24.5

23.1

21.7

12

60.1

56.0

52.4

49.2

46.3

43.7

41.3

39.1

37.0

35.1

33.3

31.6

30.0

28.4

27.0

25.6

24.2

13

62.3

58.1

54.5

51.4

48.5

45.9

43.5

41.3

39.2

37.3

35.6

33.8

32.2

30.7

29.2

27.9

26.5

14

64.3

60.1

56.5

53.4

50.5

47.9

45.5

43.3

41.3

39.4

37.6

35.9

34.3

32.8

31.3

30.0

28.6

15

66.1

62.0

58.4

55.2

52.4

49.8

47.4

45.2

43.2

41.3

39.5

37.8

36.2

34.7

33.3

31.9

30.6

16

67.8

63.7

60.1

57.0

54.1

51.5

49.2

47.0

45.0

43.1

41.3

39.6

38.0

36.5

35.1

33.7

32.4

17

69.4

65.3

61.8

58.6

55.8

53.2

50.8

48.6

46.6

44.7

43.0

41.3

39.7

38.2

36.8

35.4

34.1

18

70.9

66.8

63.3

60.1

57.3

54.7

52.4

50.2

48.2

46.3

44.5

42.9

41.3

39.8

38.4

37.0

35.7

19

72.4

68.3

64.7

61.6

58.8

56.2

53.8

51.7

50.0

47.8

46.0

44.3

42.8

41.3

39.9

38.5

37.2

20

73.7

69.6

66.1

63.0

60.1

57.6

55.2

53.1

51.1

49.2

47.4

45.8

44.2

42.7

41.3

39.9

38.6

21

75.0

70.9

67.4

64.3

61.4

58.9

56.5

54.4

52.4

50.5

48.7

47.1

45.5

44.0

42.6

41.3

40.0

Särskilda bestämmelser:

a) Om antalet understödda dagar per medlem är större än 21, beräknas procenttalet genom att

21

multiplicera motsvarande procenttal enligt tabellen för 21 dagar med —, där n- betecknar antalet

understödda dagar per medlem.

b) Vid andra kombinationer av daghjälp och antal understödda dagar per medlem än sådana, som

direkt framgå ur tabellen, interpoleras liniärt mellan de i tabellen angivna procenttalen, varvid det

erhållna resultatet avrundas till närmaste tiondels procent. Vid lika avstånd sker avrundning uppåt.

c) Samma avrundningsregel som under b) tillämpas i fråga om beräkningen av daghjälpsbidraget

för det fall, att antalet understödda dagar per medlem överstiger 21.

3. För kassa, i vilken medlemmarna äro fördelade i olika understödsklasser,

beräknas daghjälpsbidraget särskilt för varje klass.

4. Har antagande till erkänd arbetslöshetskassa blivit gällande eller upp
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

hört att gälla under ett kalenderår, beräknas daghjälpsbidraget för den tid

av året, då antagandet varit gällande, efter förhållandena under ett helt år,

räknat i förra fallet från det antagandet blev gällande och i senare fallet till

dess antagandet upphörde att gälla.

5. Förvaltning sbidrag utgår för kalenderår dels nied ett belopp i kronor

motsvarande två gånger antalet årsmedlemmar i kassan under året, dels med

belopp motsvarande vad under året utgivits i arvode till styrelseledamot och

revisor, som utsetts av tillsynsmyndigheten.

6. Antalet årsmedlemmar under visst år motsvarar summan av antalet

medlemmar vid utgången av varje kalendermånad av året, under vilken antagande

till erkänd arbetslöshetskassa hela tiden varit gällande, dividerad med

tolv.

Genomsnittliga daghjälpsbeloppet under visst år motsvarar sammanlagda

beloppet av för året utbetalad daghjälp, dividerat med hela antalet understödda

dagar under samma år. Har i något fall daghjälp utgått med mindre än två

kronor, skall vid beräkningen av det genomsnittliga daghjälpsbeloppet så anses,

som örn daghjälpen utgjort nämnda belopp.

Antalet understödda dagar per medlem under visst år motsvarar antalet

dagar under året, för vilka daghjälp utgått, dividerat med antalet årsmedlemmar

under samma år.

7. Statsbidrag utbetalas årsvis i efterskott efter ansökan; dock att kassa

må kunna, efter varje kvartals slut erhålla utbetalning intill tre fjärdedelar

av det bidrag, som skäligen kan antagas belöpa å kvartalet.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

151

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Propositionen.............................

Förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen om understödsföreningar

Förslag till lag angående bidrag från arbetsgivare till bestridande av statens

omkostnader för de erkända arbetslöshetskassorna och den offentliga arbetsförmedlingen

..........................

Förslag till förordning örn erkända arbetslöshetskassor..........

Förslag till förordning örn riksförsäkringsanstaltens uppbörd av avgifter jämlikt

lagen angående bidrag från arbetsgivare till bestridande av statens omkostnader

för de erkända arbetslöshetskassorna och den offentliga arbetsför
medligen.

...........................

Förslag till förordning örn ändrad lydelse av § 5 i förordningen angående

uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen

örn försäkring för olycksfall i arbete................

Utdrag av statsrådsprotokollet den 12 januari 198h.

Inledning.............................

1933 års proposition........................

Särskilda utskottet 1933 ••....................

Reservationer vid utskottets utlåtande.................

Departementschefen: allmän motivering................

Viss tids avgiftsbetalning för rätt till understöd............

Flera understödsperioder under en och samma arbetslöshetsperiod.....

Arbetskonflikters inverkan på utgivande av understöd..........

Erbjudet arbetes lämplighet med hänsyn till lönens storlek........

Arbetslöshetsförsäkringens anknytning till reservarbetslinjen........

Självständiga företagares ställning till försäkringen...........

Hemarbetarnas ställning till försäkringen...............

Förhållandet till fattigvården....................

Förhållandet mellan daghjälp och regelbundet utgående understöd av annan

beskaffenhet än fattigvård.....................

Av utskottet förordade detaljändringar i fjolårets förslag till förordning örn

erkända arbetslöshetskassor....................

Grunderna för statsbidrag till de erkända arbetslöshetskassorna......

Ändringar i lagen örn understödsföreningar...............

Ändring i lagen om försäkringsavtal.................

Omorganisation av den offentliga arbetsförmedlingen...........

Arbetsgivarbidrag..........................

Ikraftträdandet..................

Kostnadsberäkningar............. . . . . ! : V . .

Departementschefens hemställan...................

Sid.

1

2

4

t

19

20

21

22

31

32

32

33

41

43

45

46

48

52

60

63

64

65

08

08

09

09

73

73

.80

s. 152 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

152

Bilagor.

Bilaga A.

Bilaga B.

Bilaga C.

Ny lagstiftning i vissa främmande länder angående arbetslöshetsförsäkring

..................;■•••• 851

P. M. angående en arbetslöshetsförsäkrings effektivitet vid olika

villkor för förvärv av understödsrätt.............89

A. Kompletterande bearbetning av det vid 1932 års undersök
ning

angående en arbetslöshetsförsäkrings effektivitet erhallna

materialet.....................89

B. Undersökning verkställd med utgångspunkt från arbetslöshets
förhållandena

inom Svenska träindustriarbetareförbundet . . 105

Tabellbilagor till avd. A och B..............125

Förslag till grunder för statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor 148

Stockholm 1934. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

33.3170

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. 2LU 1934:54 Andra lagutskottets memorial Nr 54 s. 1 i texten
  2. SU 1934:159 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till bekämpande av arbetslösheten m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 13 i texten
  3. Rskr. 1934:294 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts -proposition nr 38 med förslag till förordning om erkända arbetslöshetskassor m. m., dels ock i ämnet s. 1 i texten
  4. 2LU 1934:37 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition nr 38 med förslag till förordning om erkända arbetslöshetskassor m. m., dels ock i ämnet väckta motioner s. 73 i texten
  5. 2LU 1934:38 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 39 med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 8 april 1927 a1 i texten

Visa alla 6