Sök i Ratio Lex

Angående ändrade grunder för anordnandet av rundradioverksamheten i Sverige

1935-03-08 · 30 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:164, Angående ändrade grunder för anordnandet av rundradioverksamheten i Sverige

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 164.

1

Nr 164.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående ändrade grunder

för anordnandet av rundradioverksamheten i Sverige;

given Stockholms slott den 8 mars 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 8 mars 1935.

N ärvarande:

Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen

anmäler chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Leo, fråga

örn ändrade grunder för anordnandet av rundradioverksamheten i Sverige samt

anför därvid följande.

Rnndradioverksamlietens ordnande.

Genom beslut den 29 juni 1923 fastställde Kungl. Majit vissa riktlinjer

för anordnandet av rundradioverksamheten i landet. Den organisationsform,

som då till sina huvuddrag bestämdes och alltjämt är gällande, innebär, att

staten skall — genom telegrafstyrelsen — tillhandahålla för radiorörelsen erBihang

till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 164. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr lQh.

forderlig teknisk utrustning, medan programmens anskaffning och utförande

överlämnats till den enskilda företagsamheten och anförtrotts ett för ändamålet

bildat bolag, aktiebolaget Radiotjänst, i enlighet med en särskild överenskommelse

mellan telegrafstyrelsen och bolaget.

Aktiebolaget Radiotjänsts bolagsordning. Enligt för bolaget gällande bolagsordning

skall bolagets aktiekapital utgöra lägst 100,000 kronor och högst

300,000 kronor. Aktie skall lyda å 100 kronor. Alla aktier medföra samma

rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.

Aktiekapitalet uppgår för närvarande till 180,000 kronor. Av aktierna hava

alltsedan bolagets bildande två tredjedelar innehafts av svenska tidningsföretag

och organisationer inom den svenska pressen samt en tredjedel av företag

inom den svenska radioindustrien och radiohandeln.

Bolagets styrelse skall bestå av sju ledamöter med det antal suppleanter, som

bolagsstämman beslutar. Kungl. Maj:t äger utse två styrelseledamöter och

en suppleant för dem. övriga styrelseledamöter jämte suppleanter väljas å

bolagsstämma för ett år i sänder. Avgående styrelseledamot och suppleant kan

återväljas. Kungl. Maj :t äger att till ordförande i styrelsen förordna en av de

utav Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna. Styrelsen utser inom eller utom sig

en verkställande direktör. Styrelsen är beslutför, när fyra ledamöter äro

tillstädes.

För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola årligen

utses två revisorer jämte lika antal suppleanter. Kungl. Majit utser

den ene revisorn jämte suppleant för denne, medan den andre revisorn jämte

suppleant väljes å bolagsstämma.

Överenskommelsen mellan telegrafstyrelsen och aktiebolaget Radiotjänst.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 oktober 1924 träffade telegrafstyrelsen

den 27 november samma år med aktiebolaget Radiotjänst en överenskommelse

angående rundradiorörelsens i Sverige ordnande. Efter det denna

överenskommelse undergått vissa jämkningar, träffades den 8 juni 1927 en ny

överenskommelse, vilken med däri sedermera vidtagna ändringar innehåller i

huvudsak följande.

Under överenskommelsens giltighetstid äger bolaget bedriva rundradiorörelse

i landet i enlighet med de villkor, som i överenskommelsen angivas. Styrelsen

ställer av densamma uppförda eller från enskilda övertagna rundradiostationer

till bolagets disposition för rundradioändamål under cirka 3,600 timmar

per år och station. Stationerna underhållas av styrelsen, som ock anskaffar

och underhåller materiel för rundradioprogrammens upptagande. Styrelsen

har att tillse, att stationerna hållas i jämnhöjd med teknikens framsteg, samt att

för rundradiorörelsens utveckling och förkovran ombesörja försök och experiment,

allt i den mån styrelsen så prövar erforderligt och denna gren av telegrafverkets

rörelse därtill lämnar tillgång. Bolaget åligger att anordna och bekosta

rundradioprogrammen vid samtliga av styrelsen drivna rundradiostationer

samt att, i den mån telegrafstyrelsen prövar så böra ske, bekosta

upptagningslokaler för varje dylik station jämte inredning. Tillstånd att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 16b.

3

innehava radiomottagningsapparat (radiolicens) meddelas av telegrafstyrelsen,

som ombesörjer och bekostar inkassering av licensavgifterna. Av dessa

äger bolaget utfå dels vad som erfordras för täckande av med bolagets rörelse

förenade kostnader, dels och, såsom gottgörelse för sin medverkan till

rundradiorörelsens bedrivande, vad som utöver egna intäkter erfordras till nödiga

avskrivningar, avsättningar till skatte- och reservfonder samt utdelning

till aktieägarna. Vad bolaget sålunda äger utfå må dock icke, för kalenderår

räknat, sammanlagt överstiga ett belopp, motsvarande 3 kronor 30 öre per

licens för de 600,000 första licenserna samt 1 krona 65 öre per detta antal

överskjutande licens. Till grund för denna beräkning skall läggas det för

fjärde kvartalet nästföregående år förefintliga licensantalet. Kungl. Maj :t förbehålles

att bestämma, för vilka radiomottagningsapparater licensavgift skall

erläggas. Å bolagets inbetalta aktiekapital må till aktieägarna utdelas högst

7 procent för år, dock att, därest under ett eller flera år denna högsta utdelning

ej kunnat lämnas, av senare års utdelningsbara vinst må utbetalas vad

däri brustit. Till reservfond må icke avsättas mera, än att fonden vid varje

särskild tid uppgår till 10 procent av aktiekapitalet. — Rundradioprogrammen,

vilka skola vara av växlande art och skänka god förströelse samt överhuvud

taget vara ägnade att vidmakthålla allmänhetens intresse för rundradio, skola

hållas på en hög ideell, kulturell och konstnärlig nivå och vara präglade av vederhäftighet,

saklighet och opartiskhet. Rundradiorörelsen skall så bedrivas,

att folkupplysningen och folkbildningsarbetet därigenom befrämjas. Bolaget

skall vara underkastat de bestämmelser örn kontroll över rundradioprogrammen,

som Kungl. Maj:t kan komma att utfärda. Kör att biträda med upprättande

och granskning av radioprogrammen skall vid sidan av bolagets styrelse finnas

ett programråd med den närmare uppgift och sammansättning, som Kungl.

Maj :t efter förslag av bolaget bestämmer. Rundradioprogrammen må ej innehålla

andra dagsnyheter och därmed jämförliga meddelanden än sådana som

tillhandahållas genom Tidningarnas telegrambyrå aktiebolag (T. T.) eller annat

av telegrafstyrelsen och bolaget godkänt organ. Ersättning till T. T. för

anskaffande av nyhetsmaterial må ej överstiga ett belopp, motsvarande I6V2

öre per licens och år för de 500,000 första licenserna och 8V4 öre per detta antal

överskjutande licens. Annonsering eller reklam får icke i rundradioprogrammen

äga rum under annan form än att, därest någon bestrider kostnad

för program och den därmed förenade utsändningen eller lämnar bidrag till

privat rundradiostations drift, detta må göras till föremål för ett omnämnande.

Bolaget skall utan anspråk på ersättning dels ombesörja utsändande, i

samband med rundradioprogrammen, av sådana statliga meddelanden, som

telegrafstyrelsen bestämmer, ävensom, på anmodan av kuststation, meddelanden

örn nödsignaler från sjön, dels ock ställa sig till efterrättelse av

Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter örn ändring i utsändningstider ävensom,

på anmodan av kuststation, avbryta pågående utsändning, som stör nödsignaler

från sjön. Telegrafstyrelsen äger att — å annan tid än rundradiostationerna

enligt överenskommelsen ställts till bolagets disposition — nyttja desamma

jämte upptagningslokaler för sådan utsändning, som är avsedd för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 16h.

skolor och läroanstalter eller eljest för undervisningsändamål, ävensom för

spridande av statliga kungörelser och meddelanden samt för telegrafverkets

räkning. — överenskommelsen gäller numera, efter förlängning, intill utgången

av år 1935 samt förlänges, därest den icke minst sju månader före sagda tidpunkt

blivit från någondera sidan uppsagd, på ytterligare ett år och så allt

framgent. Nedlägger bolaget, efter överenskommelsens upphörande, rundradiorörelsens

handhavande, är bolaget skyldigt dels att hembjuda styrelsen

till inlösen de möbler, musikinstrument och anordningar i övrigt, som anskaffats

för rörelsen, därvid -— örn icke godvillig överenskommelse kan träffas

angående storleken av lösenbeloppet — detsamma skall bestämmas av tre

värderingsman, valda på sätt gällande lag örn skiljemän föreskriver, dels att

utan särskilt vederlag på telegrafstyrelsen överlåta gällande hyreskontrakt

rörande bolagets upptagningslokaler, vilka kontrakt telegrafstyrelsen är pliktig

att övertaga, i den mån de blivit av telegrafstyrelsen före tecknandet godkända,

dels ock att omedelbart träda i likvidation, efter vars avslutande det

belopp, varmed bolagets tillgångar må överstiga summan av det inbetalade

aktiekapitalet jämte aktieägarnas utdelningsrätt och övriga skulder, inbetalas

till telegrafstyrelsen.

Privata rundradiostationer. Förutom de statliga stationerna, till antalet 11,

finnas i landet 20 mindre stationer, som tillkommit på enskilt initiativ för

att tillgodose lokala behov. Enligt berörda överenskommelse äga dessa stationer

utan ersättning begagna sig av bolagets rundradioprogram. Telegrafstyrelsen

tillhandahåller de ledningar för programmens överförande till de

privata stationerna, som telegrafstyrelsen prövar erforderliga, samt bestrider

de kontanta bidrag till dessa stationers drift, som enligt av Kungl. Majit

fastställda grunder må komma att tillerkännas dem.

Programrådet. I enlighet med vad i omförmälda överenskommelse förutsatts,

fastställde Kungl. Majit den 12 december 1924 ett av bolaget framlagt

förslag till instruktion för programrådet. Denna ersattes den 15

oktober 1926 med en ännu gällande instruktion. Enligt denna har programrådet

till uppgift att vara ett vid sidan av bolagets styrelse stående organ

för samtliga svenska rundradioprograms granskning och bedömande från allmänna

synpunkter. Det åligger emellertid icke rådet att taga direkt befattning

med det löpande arbetet för programmens anordnande och sammansättning

eller att bära ansvaret för programvalet. Programrådet skall utgöras

av högst nio ledamöter. Av dessa utser Kungl. Majit en, tillika ordförande,

samt en ledamot såsom representant för de enskilda sammanslutningar, som

med vederbörligt tillstånd driva privata rundradiostationer. Av övriga ledamöter

utses en av telegrafstyrelsen, en av musikaliska akademien, en av stadskollegiet

i Stockholm samt en av folkbildningsförbundet och arbetarnes bildningsförbund.

Återstående antal ledamöter utses av Kungl. Maj :t efter förslag av

programrådet. Styrelseledamot i bolaget eller suppleant för sådan må ej

vara ledamot av programrådet. Bolagets verkställande direktör och programchef

böra och styrelsens ledamöter och suppleanter äro berättigade bevista

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lQh. 5

programrådets sammanträden samt deltaga i dess överläggningar men ej i dess

beslut.

För programrådet har detsamma, i enlighet med vad i instruktionen angives,

fastställt arbetsordning. Enligt denna gäller, bland annat, att

programrådet, som under tiden september—maj skall sammanträda varje

månad och i övrigt i mån av behov, skall vid ordinarie sammanträde företaga

granskning av föregående månads program.

Utredning rörande rundradioverksamheten.

Riksdagen hemställde i skrivelse den 7 juni 1933, nr 259, att Kungl. Majit

ville föranstalta örn en allsidig utredning av rundradioverksamheten, omfattande

frågan huruvida och på vad sätt staten borde beredas ökat inflytande

över denna verksamhet. Riksdagen åberopade därvid innehållet i första kammarens

första tillfälliga utskotts utlåtande nr 7 och andra kammarens första

tillfälliga utskotts utlåtande nr 7.

I förstnämnda utlåtande, till vilket det senare ansluter sig, framhölls, hurusom

man, när genom Kungl. Maj :ts i det föregående omförmälda beslut den

29 juni 1923 riktlinjer uppdrogos för den svenska rundradioverksamheten,

helt naturligt hade endast ganska vaga föreställningar om det nya kommunikationsmedlets

utvecklingsmöjligheter. Rundradions starka utveckling hade

emellertid givit radion en kulturell och ekonomisk räckvidd, som vid verksamhetens

begynnelse icke kunde förutses. Rundradion hade vuxit upp

till en betydande samhällsfaktor, och det måste anses påkallat att efter

de första tio årens försök taga den nuvarande organisationen av

densamma under allsidig och förutsättningslös omprövning. Tillräcklig

erfarenhet syntes utskottet nu hava vunnits för ett bedömande av problemet,

örn det nuvarande systemet vore det mest ändamålsenliga. Den

undersökning, som utskottet sålunda förordade, vore icke avsedd att

hava karaktären av någon kritik mot vare sig telegrafverkets eller aktiebolaget

Radiotjänsts skötsel av rundradion; den borde göras helt förutsättningslös,

och uppmärksamhet borde i främsta hand riktas på rundradions kulturella

och folkuppfostrande uppgifter. En utredning syntes likaledes böra inrikta

sig på frågan örn sambandet mellan den statsunderstödda musik-, sångoch

teaterverksamheten samt rundradion. Frågan örn statsinflytandet över

rundradioverksamheten påkallade också uppmärksamhet ur ekonomisk synpunkt.

Av intresse syntes vara, att klarhet skapades över frågan örn huru

mycket av radiolicensavgifterna, som borde komma radioverksamheten i dess

helhet till del; det kunde icke anses rätt, att eventuella vinstbelopp utan vidare

tillfördes telegrafverket. Största vikt fästes emellertid vid en undersökning

rörande möjligheten att genom rundradioverksamhetens organisation skapa de

bästa garantier för att berättigade kulturella önskemål och folkupplysningssynpunkter

bleve beaktade hos den ansvariga ledningen, samtidigt som tillbörlig

hänsyn måste tagas till befogade önskemål från de breda lagren av

Sveriges jordbrukarbefolkning och arbetare. Det syntes ock böra undersökas,

i vad mån möjligheter förefunnes att bättre tillgodose vissa avlägsna landsdelars

önskemål i fråga örn utsändarstationer. En allsidig utredning syntes

vidare böra omfatta rundradions förhållande till andra statliga och privata

organisationer, vilkas arbete i en eller annan form tillgodogjordes radioprogrammet

— särskilt beträffande pressen, konsertinstitutioner, teatrar, bild
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 16b.

ningsinstitut av olika slag, kyrkosamfund, ideella sammanslutningar, organ

för nyhetstjänst, väderlekstjänst, institutioner för lantbruk, fiske och andra

näringar samt för filantropiska ändamål — så att klarhet skapades beträffande

ömsesidiga skyldigheter och rättigheter. Även för rundradions förhållande

till politiken syntes i detta sammanhang riktlinjer böra uppdragas,

åsyftande att säkerställa på samma gång rundradions politiska opartiskhet

och oberoende av politiska maktkonstellationer. Vid en utredning beträffande

rundradioverksamheten borde uppmärksamhet jämväl ägnas åt motsvarande

förhållanden i andra länder och de erfarenheter, som där vunnits.

Frågan örn igångsättande av en utredning i sagda ämne upptogs i statsråd

den 26 juni 1933. Efter en redogörelse för innehållet i riksdagens skrivelse

uttalade jag, att jag i allt väsentligt kunde giva min anslutning till de synpunkter,

som framförts i det i densamma åberopade utskottsutlåtandet; och

anförde jag vidare:

Rundradion har undergått en utveckling och nått en betydelse, som knappast

kunde anas, då dess verksamhet för tio år sedan började. Från att ursprungligen

hava huvudsakligen syftat till att skänka kulturell förströelse har rundradion

numera kommit att även bliva ett mäktigt medel till folkupplysningens

och undervisningens främjande. Rundradion har, såsom utskottet framhåller,

vuxit upp till en betydande samhällsangelägenhet. Det är då också naturligt,

att denna verksamhet inom breda lager kommit att omfattas med ett synnerligen

livligt intresse och att tid efter annan från skilda håll önskemål i olika

riktningar uttalas. Även om rundradions handhavande i stort sett icke kan

sägas hava med för närvarande föreliggande utgångspunkter i och för sig

givit anledning till mera vägande erinringar, synes det dock uppenbart att

efter den tidsperiod, som nu förflutit, och med den omfattning och betydelse,

som rundradioverksamheten fått, förhållandena utvecklat sig därhän, att grundad

anledning finnes för vidtagande av en ingående undersökning ur skilda

synpunkter beträffande denna verksamhet. Och i betraktande av den ställning,

rundradion kommit att intaga, synes det också naturligt, att en dylik,

allsidig och förutsättningslös utredning ytterst bör lända till klarläggande av

frågan, huruvida och på vad sätt staten bör beredas ökat inflytande över

denna verksamhet.

I förberörda utskottsutlåtande hava framhållits ett flertal viktiga spörsmål av

kulturell och även av ekonomisk natur, som vid en sådan utredning böra skärskådas.

Till följd av ämnets beskaffenhet lärer det först under arbetets gång

bliva möjligt att närmare bestämma de olika detaljfrågor, som vid en utredning

kunna påkalla omprövning. I betraktande härav och då nämnda utlåtande

synes angiva det väsentliga av vad som i samband med en utredning

kan och bör upptagas till behandling, torde några ytterligare synpunkter

i sådant avseende icke behöva framhållas. Med hänsyn till den föreliggande

uppgiftens detaljrikedom vill jag emellertid framhålla angelägenheten

av att utredningsarbetet redan från början så långt möjligt systematiseras för

ernående av erforderlig översikt av arbetsuppgiften och vinnande av planmässighet

vid dess genomförande samt därmed begränsning av den för utredningen

erforderliga tiden. Givetvis bör icke ledningen för rundradioverksamheten

till följd av en dylik utrednings igångsättande eller i väntan på dess

slutförande försumma att tillgodogöra sig resultaten av den fortgående utvecklingen

på detta område.

I enlighet med min hemställan beslöt Kungl. Maj :t bemyndiga chefen för

kommunikationsdepartementet att tillkalla fem personer för att inom departe
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 16h.

7

mentet, med beaktande av vad jag till statsrådsprotokollet anfört, biträda med

verkställande av en allsidig utredning beträffande rundradioverksamheten, omfattande

även frågan huruvida och på vad sätt staten borde beredas ökat inflytande

över denna verksamhet.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallade jag sistnämnda dag såsom utredningsmän

ledamoten av riksdagens första kammare och dess förste vice

talman, läroverksadjunkten Olof Olsson, byråchefen i telegrafstyrelsen S.

Ljungqvist, ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören G. A.

Nyblom, verkställande direktören i aktiebolaget Radiotjänst, majoren G. F. A.

Reuterswärd samt ledamoten av riksdagens första kammare, överläraren, numera

undervisningsrådet R. Wagnsson. Tillika uppdrog jag åt Olsson att i

egenskap av ordförande leda utredningsmännens arbete.

Utredningsmännens betänkande.

I ett den 30 december 1934 avlämnat betänkande (statens off. utredn. 1935:

10) hava utredningsmännen, vilka antagit benämningen rundradioutredningen,

framlagt resultatet av den i anledning av berörda uppdrag verkställda utredningen.

Vid betänkandet hava såsom bilagor fogats särskilda redogörelser dels

för rundradion i Sverige och i vissa främmande länder, dels för beräkningsprinciper

rörande ersättning för disposition av riksledningar vid överföring

av radioprogram, dels ock för telegrafstyrelsens verksamhet för radiostörningars

bekämpande 1925—1934 ävensom åtskilliga grafiska framställningar (kartbilagor)

. Med hänvisning i fråga örn detaljerna till betänkandet torde jag här

få lämna en översikt av dess innehåll. Därvid ber jag att få anmärka, att i

nyssnämnda redogörelse för rundradion i Sverige och i vissa främmande länder

lämnats en framställning rörande de åtgärder, som med avseende å rundradion

vidtagits av statsmakterna (sid. 91—110; jfr sid. 71—78). I omförmälda

redogörelse hava intagits bolagsordningen för aktiebolaget Radiotjänst

(sid. 97-—100), överenskommelsen mellan telegrafstyrelsen och bolaget (sid.

91—97) samt instruktionen och arbetsordningen för programrådet (sid. 100—

103), vilka handlingars innehåll jag inledningsvis i korthet återgivit.

Utredningsmännen hava till en början redogjort för rundradions utbredning

(sid. 7—14). Därutinnan har erinrats örn att i omförmälda riksdagsskrivelse

framhållits, att undersökning borde företagas till utrönande av vilka möjligheter,

som förefunnes att bättre tillgodose vissa avlägsna landsändars önskemål

i fråga om utsändarstationer. Utredningsmännen finna, att en utbyggnad

av det nuvarande stationsnätet med större stationer — på sätt redan planerats

inom telegrafstyrelsen — skulle medföra verkliga fördelar. Jämväl

har förordats linjeradiodrift, som telegrafstyrelsen på försök anordnat i Tornedalen

och även hade för avsikt att annorstädes anordna. Utredningsmännen

hava ock uttalat sin anslutning till tanken att inlänka avlägset boende obemedlade

i radions kulturkrets och för den skull tillstyrkt, att. medel i begränsad

utsträckning ställdes till telegrafstyrelsens förfogande i angivna syfte.

Under hänvisning till att rundradions framtida utbyggande vore beroende av

teknikens utveckling hava utredningsmännen framhållit angelägenheten av att

telegrafstyrelsen finge erforderliga medel till sitt förfogande; därvid fram
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 164.

stöde det såsom en angelägenhet av vikt, att den personal, som ombesörjde det

tekniska arbetet för rundradion, bereddes den ställning och därmed de förmåner,

som motiverades av deras betydelsefulla insats.

I fråga örn programmet hava utredningsmännen — under hänvisning till

att detsamma dag för dag måste växla och att radioledningen måste hava

fria händer att forma programmet efter de skiftande förhållandena — ansett

det icke vara till någon båtnad, därest de sökte fastställa regler och anvisningar

för programmets sammansättning. Utredningsmännen hava emellertid

dröjt vid några principiella spörsmål och bland annat framhållit (sid.

15 16) angelägenheten av att, då rundradions primära uppgift otvivelaktigt

vore att skänka god underhållning och förströelse, rundradion sattes i stånd

att fullgöra denna uppgift utan att vara beroende av den florerande nöjesindustrien

med dess anpassning efter en vulgär publiksmak. Just mot bakgrunden

av denna nöjesindustri vore det intet mindre än en kulturgärning att skapa en

fullgod radiounderhållning; detta skulle emellertid säkerligen draga betydande

kostnader.

Rörande den organisation, som har att sammanställa och effektuera rundradions

^program, hava utredningsmännen förordat vissa ändringar. Det föreslås

salunda, att den verkställande direktören helanställes, då, enligt vad det

visat sig, den högsta ledningen av programorganisationen måste i alla avseenden

ligga i hans händer (sid. 23). Vidare föreslås sådan ändring av bolagets

nuvarande landsortsorganisation, att de lokala programkommittéerna avvecklas

och att bolagets ombudsorganisation avsevärt utvecklas (sid. 24—26).

Rörande utredningsmännens uppfattning om rundradions i omförmälda utskottsutlåtande

berörda förhållande till andra statliga och privata organisationeJ)

vilkas arbete i en eller annan form tillgodogöres rundradioprogrammet,

må hänvisas till betänkandet (sid. 26—27). Dit torde ock få hänvisas i fråga

om utredningsmännens ståndpunkt till vad i sagda utlåtande anförts rörande

möjligheten att genom rundradions organisation skapa garantier för att berättigade

kulturella önskemål och folkupplysningssynpunkter bleve beaktade och

att på samma gång hänsyn toges till befogade önskemål från de breda lagren

av Sveriges jordbrukarbefolkning och arbetare (sid. 27; jfr sid. 16—18).

Vad angår programrådet hava utredningsmännen uttalat (sid.

27—30), att det i fortsättningen näppeligen förelåge behov av en korporation

av rådets nuvarande karaktär. Däremot borde de allmänna riktlinjer, efter

vilka radions verksamhet bedreves, tid efter annan skärskådas av omdömesgillt

folk. En sådan mera allmän omprövning borde dock icke företagas allt för

ofta. Utredningsmännen vore därför av den uppfattningen, att programrådet

borde ombildas till en något större församling, benämnd radioråd eller radionämnd.

Denna borde minst en gång årligen pröva, huruvida programverksamheten

i stort sett handhafts i enlighet med gällande föreskrifter. Rådet

(nämnden) borde utses av Kungl. Majit för koncessionstiden och medlemsantalet

borde icke överstiga femton.

Under rubriken »Speciella frågor» hava utredningsmännen sammanfört åtskilliga

spörsmål, som alla beröra radioprogrammet. Under hänvisning i övrigt

till utredningsmännens framställning härutinnan må här allenast omnämnas

följande.

Utredningsmännen framhålla, att inom radioprogrammet ett utrymme ägnas

åt framförande av dramatiska arbeten, som har få motstycken i främmande

länder. Denna avdelning av programmet, radioteatern, borde beredas

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 164.

9

gynnsammare förutsättningar för sin verksamhet (sid. 34). En principiell

utvidgning av det nu förekommande samarbetet med scenteatern borde äga

rum, nämligen beträffande Dramatiska teaterns elevskola. Vid densamma borde

undervisning meddelas jämväl i radioframställning; hinder borde icke möta

att för sådant ändamål skolan erhölle ett anslag av licensmedel, förslagsvis

uppgående till 4,000 kronor för år (sid. 36).

I fråga örn radiomusiken hava utredningsmännen förklarat sig förutse

en successiv ökning av kostnaderna för dessa program. Då bolaget icke

förfogade över för alla musikprogram ändamålsenliga studiolokaler, tillstyrkte

utredningsmännen, att programledningen vid lämpligt tillfälle finge fullfölja

sina planer att, såsom i ett flertal andra länder skett, bygga ett eget hus, inrymmande

för rundradions speciella behov fullt tjänliga studiolokaler

(sid. 40).

Med avseende å väderlekstjänsten hava utredningsmännen ifrågasatt,

huruvida icke statens meteorologisk-hydrografiska anstalt — vilken från

och med år 1932, enligt Kungl. Maj :ts beslut, uppburit 48,000 kronor örn året

för tre av anstalten utarbetade dagsrapporter, varjämte under år 1934 till anstalten

erlagts 1,300 kronor för en då tillkommen särskild sommarrapport —

borde utan ersättning ställa sina rapporter till rundradions förfogande (sid.

41—42).

Utredningsmännen hava lämnat en redogörelse, för bolagets, avtal

med svenska tonsättares internationella musikbyrå

(Stim); enligt detta uppgick ersättningen till Stim för år 1934 till 38.3 procent

av kostnaderna för årets musikprogram. Utredningsmännen hava funnit, berörda

avtal giva de tonsättare, vilkas radiorätter toges i anspråk för rundradions

program, en väl riklig ersättning. Utan att taga någon direkt ställning till

detta spörsmål, hava utredningsmännen uttalat, att — därest sådana omständigheter

inträdde, att Stim kunde i full utsträckning göra gällande sitt faktiska

monopol över ifrågakommande radiorätter — statsmakterna måste taga i

anspråk den möjlighet att genom lagstiftning fastställa villkoren för utförande

genom radio av litterära eller konstnärliga verk, som anvisats i artikel

11 bis i den reviderade Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga

verk (sid. 42—44).

Beträffande dagsnyheterna hava utredningsmännen ifrågasatt (sid.

45—46), att gällande avtal (jfr sid. 134—135) mellan bolaget och Tidningarnas

telegrambyrå aktiebolag (T. T.), enligt vilket avtal nyheterna i av T. T.

redigerad form tillhandahållas bolaget, ändrades därhän, att T. T. blott levererade

nyhetsmaterialet, medan radioledningen hade att själv bestämma, i vilken

form det skulle distribueras till lyssnarna.

Efter en redogörelse för den användning rundradion erhållit i undervisningens

tjänst (s kolradio) hava utredningsmännen framhållit önskvärdheten

av att skolorna — enkannerligen folkskolorna — bereddes ekonomisk hjälp

till anskaffning av mottagningsapparater. Genom en centralförmedling, syntes

priset kunna nedbringas. Men därutöver borde ekonomisk hjälp, bringas

skolorna genom direkta bidrag av licensmedel för apparaters anskaffning. Utredningsmännen

hava därför föreslagit, att av de utav telegrafstyrelsen omhänderhavda

licensmedlen ett belopp örn högst 25,000 kronor årligen måtte få

utgå till inköp av mottagningsapparater för skolbruk, därvid vederbörande

skoldistrikt borde bidraga med en fjärdedel av inköpspriset (sid. 48—49).

Beträffande utredningsmännens uppfattning örn rundradions förhållande

till politiken må hänvisas till betänkandet (sid. 49—52).

Jämväl i fråga örn radiostörningars bekämpande torde hänvisning

få ske till detsamma (sid. 52—53; jfr sid. 189—200).

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr lQh.

Utredningsmännen hava närmare _ redogjort för rundradioverksamhetens

ekonomiska förhållanden. Efter en erinran att densamma i vårt land finansieras

genom de licensavgifter, som erläggas för rätten att innehava radiomottagningsapparater,

hava utredningsmännen lämnat en översikt över intäkten av

dessa avgifter samt deras användning (sid. 55—56, 69). Det framgår därav,

att licensavgiften, sorn under verksamhetens första år var 12 kronor, därefter

utgått med 10 kronor, att licenserna stigit från 39,808 i början av år

1925 till 666,368 vid 1933 års utgång samt beräknats vid slutet av år 1934

uppgå till omkring 730,000, att under åren 1925—1933 inkomsterna av licensmedel

uppgått till ett sammanlagt belopp av 36,678,078 kronor, innebärande

en stegring från 1,352,050 kronor år 1925 till 6,483,467 kronor

år 1933, att av dessa medel telegrafstyrelsen för den tekniska organisationen

använt 13,392,452 kronor — innebärande en ökning från 457,726 kronor

år 1925 till 2,028,040 kronor år 1933 — samt till förnyelsefonden avsatt

2,282,138 kronor, eller tillsammans 15,674,680 kronor, utgörande cirka 42 procent

av samtliga licensmedel, att under åren 1925—1933 till bolaget överlämnats

sammanlagt 11,598,838 kronor, vilken medelstilldelning — innebärande en

ökning från 513,815 kronor år 1925 till 1,829,230 år 1933 — i procent av samtliga

licensmedel utgör: 38 procent år 1925, 33 procent för ett vart av åren 1926

—1929, 32.9^procent år 1930, 31.4 procent år 1931, 30.1 procent år 1932 samt

28.2 procent år 1933 samt att telegrafstyrelsen under åren 1925—1933 till statsverket

överlämnat ett överskott örn inalles 9,292,670 kronor, vilket belopp —

däri ingår ränta å det i radionätet investerade kapitalet — utgör en ökning från

265,820 kronor år 1925 till 2,206,638 kronor år 1933, då överskottsandelen utgjorde

cirka 34 procent av de sammanlagda licensmedlen; för anläggning av

radiostationer har under åren 1925—1933 av kapitalökningsmedel disponerats

inalles 2,097,800 kronor.

I fråga om huru kostnaderna för den tekniska organisationen fördela sig må

hänvisas till betänkandet (sid. 56—59).

Utredningsmännen hava — med förmälan att s. k. fria licenser hittills i viss

omfattning utgått till obemedlade blinda, vilka licensers antal emellertid icke

vid någon tidpunkt må överstiga 2,500 — föreslagit utsträckning av denna

förmån jämväl till andra invalidkategorier än blinda. Det kunde antagas att

vid genomförande av berörda förslag de fria licensernas antal efter tre år stigit

till cirka 50,000. Kostnaderna för dessa licenser syntes böra utgå ur den årliga

licensintäkten (sid. 59—60; jfr sid. 64—65). Någon säker beräkning i

vad mån avgiftsbelagda licenser därigenom skulle bortfalla, hade självfallet

icke kunnat göras.

Med° avseende å den ekonomiska ram, inom vilket bolaget haft att röra

sig, må här, under hänvisning i övrigt till betänkandet (sid. 60—64), anmärkas

allenast att enligt utredningsmännens uppfattning en årlig kostnadsökning

för programverksamheten ofrånkomligen vore att motse till följd av dess starka

utveckling.

_ Med beaktande härav och med utgångspunkt från bolagets inkomster och utgifter

under femårsperioden 1930—1934 hava utredningsmännen gjort en överslagsberäkning

av intäkterna av licenser ävensom av utgifterna för »programtjänsten»

under treårsperiden 1936—1938; utredningsmännen hava därvid

förutsatt, att av dem framlagda förslag rörande rundradioverksamhetens ordnande

skulle genomföras från och med år 1936.

Utredningsmännen hava beräknat, att medellicenstalet — utöver de s. k.

fria licenserna — skulle för angivna period utvisa en stegring till 800,000 år

1936, 840,000 år 1937 samt 880,000 år 1938.

I fråga örn utgifterna till »programtjänsten» hava utredningsmännen gjort

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 16b.

11

en uppdelning mellan, å ena sidan, organisationskostnader och därmed jämförliga

kostnader samt, å andra sidan, egentliga programkostnader.

Förstnämnda kostnader uppgingo för år 1930 till 510,000^ kronor, därav till

inredningar och inventarier 70,000 kronor, samt hava för ar 1934 beräknats

till G61.200 kronor, därav till inredningar och inventarier 56,900 kronor. Frånsett

inrednings- och inventarieposterna hava således dessa kostnader företett

en ökning av i medeltal 41,000 kronor örn året. En liknande utveckling vöre

enligt utredningsmännen att motse såväl under ar 1935 som under perioden

1936—1938, och utredningsmännen hava ansett sig nödsakade att räkna med

en årlig utgiftsstegring om 30,000 kronor. Fran och med ar 1935 komme härtill

den ökade organisationskostnad, som föranleddes av de från augusti 1934

införda förmiddagsutsändningarna; denna kostnad, beräknades till 20,000 kronor.

De senare årens besparingspolitik hade i viss mån gått ut över inrednings-

och inventarieposterna; för perioden 1936—1938 syntes dessa icke kunna

upptagas till mindre än 90,000 kronor örn året.

Utredningsmännen hava vidare ansett, att de nuvarande organisationskostnaderna

borde ökas med ett årligt belopp örn 30,000 kronor till förlagsverksamhet

(tidskriften »Röster i radio», broschyrer m. m.); denna verksamhet kunde

icke alltid beräknas giva sådan inkomst, att de därmed förenade kostnaderna

täcktes.

Till nu angivna kostnader kommer vidare den kostnadsökning, som föranledes

av den utav utredningsmännen föreslagna omändringen av den nuvarande

landsortsorganisationen. I detta hänseende beräknas en central avdelning i

Stockholm draga en kostnad av 25,000 kronor örn året samt en successiv utökning

av ombudsorganisationen medföra en utgiftsökning, som fran 50,000

kronor år 1936 stiger till 80,000 kronor å,r 1938.

Organisationskostnaderna och därmed jämförliga kostnader under perioden

1936—1938 skulle följaktligen enligt utredningsmännen bliva (sid. 67):

Allin anna organisationskostnader

Inredningar och inventarier ....

Förlagsverksamhet........

Landsortsorganisation (utgiftsökning)

1936

1937

1938

....... 684,000

714,000

744,000

....... 90.000

90,000

90,000

...... 30,000

30.000

30,000

....... 75,000

95,000

105,000

Summa kronor 879,000

929,000

969,000

De egentliga programkostnaderna hava — frånsett avgiften till Stim, vilken

utgår med visst belopp per licens — för år 1930 utgjort 928,000 kronor, därefter

visat en successiv stegring till och med år 1933, då de uppgingo till

1,061,400 kronor, samt för år 1934 beräknats till 1,049,900 kronor; i sistnämnda

belopp ingår ej den kostnad, som föranletts av de i augusti 1934 införda

förmiddagsutsändningarna.

Utredningsmännen hava i detta sammanhang anmärkt, att enligt gällande

överenskommelse bolaget för år 1935 icke skulle kunna disponera mera än

1,022,000 kronor för egentliga programkostnader; härvid vore att beakta att

förmiddagsutsändningarna beräknades draga — förutom ökade organisationskostnader

— en kostnad av 145,000 kronor. De egentliga programkostnaderna

hade således praktiskt taget stagnerat, något som i betraktande av

rundradiorörelsens snabba expansion syntes vara en mycket allvarlig sak.

I förevarande hänseende hava utredningsmännen, under anförande att den

nu för program disponerade summan vöre otillräcklig, föreslagit, att härför

avsedda medel under perioden 1936—1938 betydligt ökades; jämväl för år

1935 föreslås ökad medelstilldelning. Ökningen borde ske successivt och beräknas

så, att de egentliga programkostnaderna under perioden 1936—1938 öka
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 164.

des med 100,000 kronor örn året. Dessa kostnader skulle — alltjämt frånsett

avgiften till Stim — uppgå till: 1,470,000 kronor år 1936, 1,570,000 kronor

år 1937 samt 1,670,000 kronor år 1938.

Med hänsyn till nu atergivna beräkningar bör således, anföra utredningsmännen,

medelstilldelningen täcka följande utgifter (sid. 68):

Den andel av licensmedlen, som enligt dessa beräkningar bör komma programverksamheten

till godo under perioden 1936—1938, utgör per licens och

år 3 kronor 30 öre, beräknad efter medellicenstalet för året. Enligt utredningsmännens

åsikt är det nödvändigt, att bolaget, för att kunna sköta programverksamheten

efter av utredningsmännen förordade riktlinjer, erhåller

en medelstilldelning för ar 1935 efter samma grunder som föreslagits för

sagda period.

Utredningsmännen hava (sid 69—70) givit uttryck åt den uppfattningen,

att licensinkomsterna i sa stor utsträckning som möjligt borde gå till rundradiorörelsen.

Då emellertid densamma vore baserad på ett statligt monopol,

syntes — enligt utredningsmännens flertal — staten med en viss rätt kunna

göra anspråk på någon ersättning för att detta monopol ställdes till radiolyssnarnas

förfogande. Denna kunde lämpligen givas formen av en monop

o 1 a v g i f t, som emellertid borde begränsas till ett belopp per licensavgift,

understigande en krona. Det överskott av licensmedel, som i övrigt kunde

uppkomma, borde överföras till en särskild reservfond, vars uppgift

skulle vara att befrämja rundradions vidare utveckling. Anslag ur fonden

borde utgå endast efter Kungl. Maj :ts prövning.

I fråga om organisationsformen för rundradioverksamheten hava utredningsmännens

flertal (sid. 78—81), under erinran att denna verksamhet helt naturligt

icke kunde få bedrivas utan statlig kontroll, uttalat, att staten ensam

borde bära ansvaret för ^ verksamheten. Att centralisera densamma i ett

enda företag, omfattande saväl den tekniska delen som programverksamheten,

borde emellertid icke ske. Telegrafstyrelsen, som på ett tillfredsställande sätt

skött sm anpart av rörelsen, borde alltjämt handhava denna. Vad åter anninge

programverksamheten hade denna visserligen på ett berömvärt sätt omhänderhafts

av bolaget, men principiella skäl talade för att densamma, som

på grund av dess^ kulturella och folkuppfostrande betydelse i eminent grad

mäste betraktas såsom en statens angelägenhet, övertoges av staten; det enskilda

intresset hörde icke där hemma. Vid övervägande av den form, i vilken

staten borde bedriva denna verksamhet, ville det visserligen synas, att en

kungavald styrelse, som övertogeden samma, vore den organisationsform, som

lage närmast till hands; efter riksdagens hörande skulle Kungl. Ma,j:t för

sådant fall meddela bestämmelser angående styrelsens organisation och verksamhet.

Men då bolagsformen vore enklare och erbjöde samma fördelar, hade

denna form föredragits. Det föresloges därför, att ett aktiebolag bildades av

staten i syfte att övertaga programverksamheten; koncession därå borde givas

för sex ar.. Da aktiekapitalets storlek icke spelade någon roll, syntes detsamma

kunna inskränkas till det lägsta i lag medgivna, eller 5,000 kronor. Beträffande

aktieägarnas antal, som lagligen ej finge understiga fem, borde i

bolagsordningen stadgas, att aktierna endast finge tillhöra — förutom sta
-

Organisationskostnader . . .

Egentliga programkostnader

Avgift till Stim.....

1936 1937 1938

879.000 929,000 969,000

1,470,000 1,570 000 1,670,000

216.000 227,000 238,000

Summa kronor 2.565,000 2,726,000 2,877,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 16-b.

13

ten — fyra andra, av Kungl. Majit därutinnan godkända. Styrelsen borde

bestå av nio ledamöter jämte tre suppleanter; med ett så jämförelsevis stort

antal bereddes möjlighet för landsorten att bliva i tillräcklig omfattning representerad.

Styrelseledamöterna borde väljas för tre år; en tredjedel av desamma

borde ställas under omval varje år. Bolaget borde höra till ecklesiastikdepartementet.

De reglerande bestämmelser, som berörde bolaget, borde

innefattas i avtalet mellan detta och staten, medan sådana, som bade avseende

å telegrafstyrelsen, borde lämnas denna av Kungl. Maj :t.

Betänkandet avslutas med en sammanfattning av utredningsmännens förslag

(sid. 82—83).

Betänkandet är icke enhälligt. Skiljaktiga meningar hava uttalats dels av

herrar Ljungqvist och Reuterswärd beträffande rundradions programorganisation,

dels ock av herr Ljungqvist med avseende å den föreslagna monopolavgiften

och särskilda reservfonden. I förstnämnda hänseende har föreslagits

att, med bibehållande av aktiebolaget Radiotjänst, dess aktiekapital bestämdes

till 270,000 kronor, i samband varmed staten bereddes tillfälle att ingå i bolaget

med ett stamaktiekapital å 180,000 kronor samt det nuvarande aktiekapitalet

nedskreves till hälften, genom återbäring till aktieägarna, och återstående

hälften förvandlades till ett preferensaktiekapital med rätt till 4 procent utdelning.

I bolagets styrelse skulle staten insätta sex ledamöter och innehavarna

av preferensaktierna tre ledamöter.

Herr Ljungqvist har förklarat sig icke kunna biträda majoritetens förslag

örn monopolavgift samt vidare uttalat, att överskott å rundradiorörelsen borde

fördelas ■—- förslagsvis lika — mellan staten och en för rörelsen bildad speciell

reservfond till tryggande av rörelsens lugna utveckling; fondens maximistorlek

skulle bestämmas av statsmakterna.

I fråga om den närmare motiveringen för de skiljaktiga meningarna och deras

närmare innebörd, må hänvisas till betänkandet (sid. 84 86).

Yttranden över betänkandet.

över utredningsmännens betänkande hava yttranden efter remiss avgivits

av telegrafstyrelsen, statskontoret, skolöverstyrelsen, styrelsen för aktiebolaget

Radiotjänst samt programrådet — vid vars yttrande fogats särskilda uttalanden

av ledamöterna i rådet, professorn O. Morales och lektorn K. Molin

— varjämte svenska kvinnoföreningars radiokommitté och centralstyrelsen för

Sveriges allmänna, folkskollärarförening inkommit med yttranden.

Någon förändring i den nu tillämpade ordningen, att telegrafstyrelsen handhaver

den tekniska delen av rundradioverksamheten och i samband därmed

ombesörjer utfärdandet av licenser och inkasseringen av licensavgifter, har icke

i något yttrande ifrågasatts. Vad angår programverksamheten anses väl i

allmänhet ett ökat statligt inflytande över densamma vara lämpligt, men det

av utredningsmännens flertal härutinnan framlagda förslaget om bildandet

av ett statligt bolag har mötts av åtskilliga erinringar.

Sålunda anför telegrafstyrelsen:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr lQh.

De principiella skäl, som utredningsmännens flertal anfört till stöd för sitt

förslag, kunna icke tillmätas den betydelse, att statsinflytandet bör helt uttränga

den nuvarande ledningen. Reservanterna hava enligt styrelsens åsikt

framlagt synnerligen tungt vägande och övertygande skäl för ett bibehållande

av det nuvarande bolaget med ett förstärkt statsinflytande, varigenom åt rundradiorörelsen

skulle bevaras dess fond av erfarenhet och i övrigt värden, som

man ej bör endast av principiella skäl avhända sig.

Det saknar ej sitt intresse att här erinra örn att luftfartssakkunniga i sitt

nyligen avgivna betänkande rörande organisationen av den framtida luftfarten

(statens off. utredn. 1934: 48'') förordat en ombildning av aktiebolaget

Äerotransport, vilket hittills handhaft densamma, och som skäl mot ett helt

statligt företag framhållit praktiska och lämplighetssynpunkter, under det att

rundradioutredningens majoritet med bortseende från alla dylika synpunkter

åberopat principiella skäl för ett diametralt motsatt ställningstagande.

Styrelsen finner reservanternas förslag innebära en lösning av frågan örn ett

ökat statsinflytande över rundradion, som borde tillgodose de mest långt gående

krav i detta avseende, och vill, därest en ändring i den nuvarande ordningen

skall ske, tillstyrka att förhandling med det nuvarande bolaget kommer

till stånd för ernående av en överenskommelse, genom vilken åt rundradioverksamheten

kunde bevaras de fördelar, som enligt styrelsens mening ligga

däri att bolaget, om än i förändrad sammansättning, får fullfölja sitt hittills

framgångsrika arbete.

Telegrafstyrelsen har i detta sammanhang framhållit, att vad den nuvarande

bolagsstyrelsen utfört mindre vore förvaltningen av bolagets aktiekapital

än förvaltandet av de licensmedel, som ställts till bolagets förfogande; bolagets

styrelse hade utfört det arbete i rundradions och allmänhetens tjänst,

som utredningsmännen betecknat såsom berömvärt.

Statskontoret yttrar:

Såvitt statskontoret kan finna, måste det väsentliga vid bedömandet av frågan

om programverksamhetens handhavande vara, huruvida staten bör tillförsäkras

det avgörande inflytandet över den organisation, som skall handhava

denna verksamhet. I detta hänseende delar statskontoret utredningsmännens

enhälligt uttalade, örn ock på skilda motiv grundade mening, att —

i motsats tällevad nu är fallet —- staten bör erhålla ett dylikt utslagsgivande

inflytande på programverksamheten. Statskontoret vill erinra därom, att,

då det gällt organisationen av andra statliga monopolföretag, man icke ansett

sig böra utesluta det enskilda initiativet och intresset från att göra sig gällande,

utan nöjt sig med att tillse, att staten erhållit bestämmanderätten. Även

i detta fall torde likartade synpunkter kunna göras gällande, och detta med

en särskild styrka, enär programverksamheten redan under åtskilliga år och,

såvitt av utredningen framgår, med i stort sett gott resultat handhafts av ett

monopolbolag, vars ledning på detta område torde hava förvärvat en icke

ringa erfarenhet. Värdet av att under sådana förhållanden gå längre än att

tillförsäkra staten avgörandet i fråga örn det nuvarande bolagets ledning och

verksamhet synes kunna dragas i tvivelsmål. Några skäl annat än av principiell

art hava heller icke av utredningsmännens majoritet anförts för åtgärden

att skapa en ny programorganisation, vilande på helt statlig grund.

Statskontoret mäste därför finna, att man ■— åtminstone i avvaktan på vinnande

av ytterligare erfarenhet — bör stanna vid att staten inom aktiebolaget

Radiotjänst erhåller avgörande inflytande och att den erfarenhet, som

finnes inom bolagets ledning, pa bästa sätt tillvaratages. De intressen, som

nu uppbära bolaget, torde även framdeles böra beredas möjlighet att medverka

vid handhavandet av programverksamheten. Statskontoret anser sig alltså

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 164.

15

böra förorda, att rundradions programverksamhet ordnas med utnyttjande av

den inom aktiebolaget Radiotjänst vunna erfarenheten och den av bolaget

skapade organisationen, men med staten såsom den avgörande faktorn.

Därest emellertid ett nytt, helt statligt aktiebolag anses böra bildas för

programverksamhetens ombesörjande, vill statskontoret framhålla angelägenheten

av att det nya bolaget erhåller tillräckligt eget rörelsekapital. Bolagets

aktiekapital synes sålunda böra sättas avsevärt högre än till föreslagna 5,000

kronor. Detta lärer även få betydelse ur beskattningssynpunkt.

Skolöverstyrelsen uttalar att densamma ur de synpunkter den har att företräda

icke anser någon förändring av aktiebolaget Radiotjänsts organisation

vara behövlig.

Styrelsen för aktiebolaget Radiotjänst framhåller, att utredningsmännen

icke föreslagit någon mera betydelsefull förändring beträffande programverksamhetens

bedrivande utan förordat dess fortsättande efter, i stort sett, samma

linjer som den nuvarande ledningen utstakat. I sådant avseende skulle

således knappast något kunna vinnas, som ej kunde uppnås inom den nuvarande

organisationens ram. Styrelsen fortsätter:

Däremot skulle genom en omorganisation vissa bestämda nackdelar för

rundradiorörelsens lugna utveckling inträda, särskilt örn det av utredningsmännens

flertal framlagda förslaget realiseras, och styrelsen anser sig kunna

i allo instämma i vad reservanterna i detta hänseende anfört. Styrelsen vill

emellertid fästa uppmärksamheten på att vissa av de utav reservanterna omnämnda

olägenheterna torde komma att göra sig gällande — örn än i förminskad

grad — vid varje omorganisation av programföretagets grundlinjer;

eftersom även reservanternas förslag innebär ett mycket radikalt ingrepp

i detta hänseende, komma vid dess eventuella förverkligande nämnda

olägenheter säkerligen att framträda på ett ganska kännbart sätt.

Med anledning av uttalandet att »det enskilda intresset icke hör hemma

inom rundradiorörelsen» anser sig styrelsen böra bestämt framhålla, att den

under sin verksamhet alltid känt sig såsom förvaltare av ett viktigt allmänintresse

och att den städse fullt beaktat de därmed följande kraven på ett

rent sakligt handhavande av de olika ärenden, som fallit under dess avgörande.

Under de mer än tio år, som styrelsen fungerat, hava sålunda de olika

grupper, varav styrelsen är sammansatt ■— Kungl. Maj :ts representanter,

pressrepresentanterna samt radiointressenterna -— aldrig såsom grupper betraktade

kommit i konflikt med varandra, även örn givetvis olika personliga

meningar kommit till synes inom styrelsen rörande behandlingen av olika

ärenden. Detta påstående bestyrkes av det förhållandet, att styrelsens handläggning

av de många problem, som äro förbundna med rundradioverksamheten,

veterligen aldrig givit anledning till att någon institution eller person

i ansvarig ställning ansett sig kunna ifrågasätta de olika medlemmarnas rent

sakliga inställning till frågorna.

Styrelsen anser sig i detta sammanhang böra konstatera, att den städse

kunnat upprätthålla ett gott förhållande såväl till regering och riksdag som

till de övriga myndigheter, institutioner och korporationer av olika slag, vilkas

verksamhet beröra rundradions arbetsfält, samt att den i de många nationella

och internationella frågor, som fallit under dess omprövning, kunnat uppnå i

stort sett goda resultat och även kunnat undvika konflikter av allvarligare art.

Ett anmärkningsvärt tecken på detta förhållande är bland annat, att politiska

frågor och andra omstridda spörsmål av allmänt intresse av den svenska rundradion

behandlas med större frihet än fallet är i de flesta andra länder, samt

att rörelsefriheten i detta avseende år från år blivit större. Bolagets goda för
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 164.

bindelser med dagspressen har givetvis i hög grad befordrat den för lyssnarna

gynnsamma utveckling, som ägt rum i detta hänseende.

Under hänvisning till det ovanstående, anser sig styrelsen böra uttala, att

en förändring av rundradions ledning icke är betingad av den praktiska erfarenhet,

som hittills vunnits, och att en sådan därför icke kan av styrelsen tillstyrkas.

Programrådet uttalar, att den sunda, naturliga utveckling, som rundradion

uppvisat i Sverige, icke bör äventyras genom den av utredningsmännens flertal

föreslagna, radikala omorganisationen, vars behövlighet eller nyttighet icke

på något sätt påvisats men örn vars lämplighet för tillgodoseendet av det allmännas

och de enskildas samfällda intressen i detta fall starka tvivel kunna

finnas. Programrådet anför vidare:

Däremot torde nu tiden vara inne att skaffa en bredare bas för det centrala

programorganet. Detta synes lämpligast kunna ske genom att enligt reservanternas

förslag utvidga styrelsen till nio personer, därav sex skulle tillsättas

av Kungl. Maj:t. Genom en sådan påbyggnad vunnes dels att den så

viktiga kontinuiteten med den hittills samlade erfarenheten bibehölles, dels

att Kungl. Maj:t bleve i tillfälle att åt verksamhetens ledning tillförsäkra en

utan tvivel välbehövlig större allsidighet i dess sammansättning.

Det .må tilläggas att genom en sådan utvidgning av styrelsen den redan

befintliga statskontrollen skulle förstärkas i en grad som det för närvarande

icke synes tillrådligt att överskrida. Å andra sidan skulle genom denna mindre

ingripande förändring uppnås en ordning, varigenom programtjänsten fortfarande

kunde utföras under fria och jämförelsevis obundna former med en

styrelse, vilken så långt som möjligt stöde i kontakt med för rundradions

sunda utveckling intresserade kretsar i landet.

I anslutning till förslaget örn bildandet av ett statligt bolag och dettas samarbete

med telegrafstyrelsen har telegrafstyrelsen yttrat:

Samarbetet mellan telegrafstyrelsen och aktiebolaget Radiotjänst har hittills

varit reglerat av en mellan dem upprättad och av Kungl. Majit godkänd

överenskommelse örn rundradioverksamhetens handhavande, och en av de utav

Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i bolagets styrelse har representerat den

avdelning inom telegrafstyrelsen, som haft den tekniska delen av rundradion

örn hand. Telegrafstyrelsen vill vitsorda, att den nuvarande organisationen

fungerat utan störande slitningar, men också betona, att nyss angivna båda

omständigheter varit de mest bidragande orsakerna härtill.

Utredningsmännens flertal förbigår frågan om en personlig kontakt mellan

de båda företag, som gemensamt skola handhava rundradion, och i stället för

den överenskommelse, som hittills reglerat samarbetet, har endast antytts, att

de reglerande bestämmelser, som skulle beröra programbolaget, borde innefattas

i ett avtal mellan detta och staten, under det att de bestämmelser, som skulle

avse telegrafstyrelsen, borde meddelas denna styrelse av Kungl. Maj:t.

Telegrafstyrelsen finner, att en sådan organisation skulle vålla olägenheter

och omgång i samarbetet och i varje fall icke främja detsamma. Telegrafstyrelsen

måste därför, för att kunna förorda förslaget om fortsatt uppdelning

av rundradioverksamheten, påfordra, att såsom hittills alla bestämmelser

rörande rundradions handhavande skola innefattas i en mellan telegrafstyrelsen

och programbolaget träffad överenskommelse, som skall vara underkastad godkännande

från Kungl. Maj :ts sida -—- liksom telegrafstyrelsens övriga ämbetsåtgärder,

i kommunikationsdepartementet — samt att en av bolagsstyrelsens

medlemmar av Kungl. Majit utses efter förslag av telegrafstyrelsen. Telegraf
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 164.

17

styrelsen förutsätter, att vid valet av övriga utav Kungl. Majit utsedda ledamöter

i bolagsstyrelsen komma att tillgodoses jämväl de synpunkter, som torde

hava föresvävat utredningsmännens flertal, då det antytts att programbolaget

borde höra till ecklesiastikdepartementet.

Styrelsen för aktiebolaget Radiotjänst har framhållit, att den nuvarande

organisationen av samarbetet mellan telegrafstyrelsen och bolaget under de

gångna åren givit ett mycket gott resultat. Styrelsen kunde icke finna att

något skäl förebragts, som talade för en ändring av detta sedan tio år tillbaka

praktiserade, väl beprövade system. Det i många fall ömtåliga samarbetet

mellan de båda jämbördiga institutioner, vilka fått sig anförtrodd uppgiften

ett gemensamt sköta den svenska rundradion, hade med stöd av berörda system

under de gångna åren utformats till en fast praxis, som gåve anledning till ett

minimum av friktioner; en ändring häri borde givetvis icke ifrågasättas utan

synnerligen vägande skäl. De nuvarande formerna för samverkan torde emellertid

kunna bibehållas även örn handläggningen av vissa radioärenden överflyttades

från kommunikationsdepartementet till annat departement.

Den av utredningsmännens flertal föreslagna ordningen angående bolagsstyrelsens

omval har telegrafstyrelsen funnit mindre välbetänkt. Telegrafstyrelsen

erinrar, att i de utskottsutlåtanden, som ligga till grund för riksdagens

skrivelse med begäran örn utredning angående rundradioverksamheten, uttalats,

att riktlinjer borde uppdragas, åsyftande att säkerställa såväl rundradions

politiska opartiskhet som dess oberoende av politiska maktkonstellationer.

Utredningsmännen hade själva — i sammanhang med att de betonat, att

programledningen ensam borde hava hela ansvaret för rundradioprogrammet —

framhållit, att detta ansvar förutsatte, att ledningen finge handla under frihet

utan störande ingrepp utifrån. Det föreslagna sättet för bolagsstyrelsens förnyande

måste innebära ett irriterande osäkerhetsmoment och, såvitt telegrafstyrelsen

kunde finna, medföra just motsatsen till vad såväl utskotten som utredningsmännen

åsyftat. Telegrafstyrelsen ville påpeka, att i England, som

betecknats såsom mönster- och föregångslandet vad rundradion beträffade,

radiostyrelsens medlemmar utsåges för en tid av fem år för varje gång. Skulle

en successiv förnyelse av bolagsstyrelsen ske, borde förändring åtminstone icke

förekomma oftare än vartannat år.

I samma riktning har programrådet uttalat sig; den av utredningsmännens

flertal föreslagna ordningen för bolagsstyrelsens tillsättande syntes kunna öppna

möjligheter till politisk påverkan, enär en regering skulle få tillfälle att vid

varje årsskifte i väsentlig mån ändra styrelsens sammansättning. Reservanternas

förslag i detta hänseende erbjöde en betydligt större reell trygghet för

rundradions politiska oberoende.

Mot utredningsmännens beräkningar av kostnaderna för programverksamheten

hava några erinringar icke framställts; och utredningsmännens förslag örn

ökad medelstilldelning till programverksamheten har biträtts av telegrafstyrelsen,

styrelsen för aktiebolaget Radiotjänst och programrådet ävensom av

svenska kvinnoföreningars radiokommitté.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 164.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 164.

Förslaget om en monopolavgift har däremot mött gensagor.

I sistberörda avseende anför telegrafstyrelsen:

Detta förslag skulle innebära, att rundradion gjordes till föremål för en direkt

beskattning. Och förslaget synes uppbäras av den åsikten, att monopolavgiften

alltid skulle kunna utgå inom ramen för den nuvarande licensavgiften;

det antydes till och med att denna skulle kunna nedsättas.

Telegrafstyrelsen är, i likhet med reservanten herr Ljungqvist, av den uppfattningen

att hela den nuvarande licensavgiften kan komma att bliva behövlig

för rundradions egna behov. Utöver de ökade medel, som krävas för utbyggnaden

av radionätet och för vad utredningsmännen i övrigt föreslagit, anmäla

sig, med den snabba utveckling, vari rundradion är stadd, ständigt nya krav.

Så kommer exempelvis lösningen av störningsfrågan att kräva medel, och radiobyråns

avdelning för undersökningar torde förr eller senare behöva utökas med

en rent vetenskaplig institution för radioforskning, vilken också kommer att

draga betydande kostnader. Vad televisionen kommer att betyda i ekonomiskt

avseende för rundradion är ännu för tidigt att yttra sig om.

Har en gång skattskyldigheten och skattebeloppet fastslagits, torde det möta

svårigheter att få skatten sänkt eller borttagen, och följden bleve då, att licensavgiften,

till rörelsens stora skada, måste höjas.

Telegrafstyrelsen avstyrker därför förslaget örn monopolavgift men har

intet att erinra emot, örn statsmakterna skulle anse sig böra och kunna utöver

de nuvarande avsättningarna till telegrafverkets förnyelsefond jämväl avsätta

viss del av rörelsens överskottsmedel till en ytterligare reservfond för att säkerställa

rundradiorörelsen i framtiden.

Ej heller statskontoret finner sig kunna tillråda införandet av en monopolavgift;

i avvaktan på erfarenhet rörande det framtida behovet av medel för rundradioverksamheten

synas nu tillämpade grunder för licensmedlens fördelning

böra fortfarande få gälla.

Styrelsen för aktiebolaget Radiotjänst förklarar sig i förevarande hänseende

helt biträda den ståndpunkt, som intagits av herr Ljungqvist.

Förutom nu berörda uttalanden av mera allmän innebörd hava i yttrandena

framställts erinringar beträffande skilda detaljer i utredningsmännens förslag.

Med avseende å förslaget örn det nuvarande programrådets ombildning har

telegrafstyrelsen förklarat sig intet hava att erinra däremot; i det föreslagna

radiorådet borde emellertid insättas jämväl en representant för telegrafstyrelsen,

enär rådets arbete och kritik helt visst komme att röra sig jämväl på gränsmarkerna

mellan telegrafstyrelsens och programbolagets arbetsuppgifter och

en sådan representant dessutom säkerligen skulle i många fall vara rådet till

god hjälp i dess arbete.

Programrådet anför i denna del, att rådets namn ursprungligen valts med

hänsyn till att rådet tänkts komma att taga direkt befattning med programmens

utformning. Det visade sig emellertid snart, att detta vore praktiskt

ogörligt och att den aktuella utformningen av programmen måste helt och

hållet tillkomma programledningen. Programrådet fortsätter:

Rådet har visserligen, alltefter som programapparaten utvecklats och specialiserats,

fått allt mindre anledning att under sill eftergranskning eller med anledning

av klagomål syssla med programdetaljer. Emellertid synas utredningsmännen

dock hava underskattat värdet av denna funktion, vilket kan vara förklarligt,

enär rådets årsredogörelser eller protokoll icke kunna upplysa örn det

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 164- 19

inflytande diskussionerna i rådet även rörande detaljanmärkningar haft på

programledningen.

Programrådet är av den meningen, att vilken lösning problemet örn rundradioorganisationens

ställning till staten än får, det är av betydelse, att vid programorganisationens

sida finnes ett det nuvarande programrådet motsvarande

organ, vilket i en fristående ställning, oberoende av programorganisationen, får

bestämda funktioner med uppgift att från allmänna synpunkter bedöma rundradioprogrammen

och riktlinjerna för desamma.

En utökning av rådets medlemsantal, såsom utredningsmännen föreslagit,

med en möjligast mångsidig representation i rådet av olika kulturintressen, är

önskvärd. Men även örn det ligger i sakens natur, att ett betydligt talrikare

råd icke gärna kan samlas fulltaligt ofta, torde lämpligheten av den föreslagna,

för rådets verksamhet restriktiva bestämmelsen att rådet bör möta minst en

gång örn året eller eljest när Kungl. Maj:t finner det skäligt, kunna ifrågasättas.

Med erfarenhet från andra områden, är det fara värt, att en sådan bestämmelse

skulle medföra att rådet snart nog endast bleve en tom dekoration.

Enligt programrådets bestämda mening bör ett sådant utökat råd genom ett

arbetsutskott stå i aktuell kontakt med pr ogram tjänsten samt äga samma skyldigheter

och samma befogenheter i fråga örn rådets sammankallande som det

nuvarande programrådet. Det är programrådets övertygelse, att en sådan korporation

har en för rundradions fortsatta utveckling viktig uppgift att fylla,

och då bör den också äga den sammansättning och de befogenheter som härför

krävas.

Därest en rådgivande och kontrollerande korporation alltjämt kommer att

finnas, synes det fördelaktigt örn den hittills inslagna vägen fullföljes sålunda,

att Kungl. Majit tillsätter alla medlemmarna och därvid tryggar en möjligast

mångsidig representation av landets kulturintressen och en oberoende ställning

gentemot programorganet.

Den av utredningsmännen föreslagna utsträckningen av rätten till avgiftsfria

licenser till, förutom blinda, även sjuka och vanföra, som äro medellösa

och som ej på annat sätt kunna få tillgång till radio, samt till åldringar, som i

ekonomiskt avseende äro i liknande situation, har förordats av telegrafstyrelsen,

varvid styrelsen dock förutsatt, att närmare föreskrifter för en sådan hjälpverksamhet

meddelas efter det särskild utredning därom blivit verkställd.

Statskontoret har ock biträtt utredningsmännens förslag i förevarande avseende

men velat varna mot ett alltför frikostigt utdelande av fria licenser, när

det gäller andra personer än sådana, som på grund av lyte eller sjukdom kunna

anses vara i särskilt behov av frihet från licensavgift.

I fråga örn det av utredningsmännen framlagda förslaget att av licensavgifterna

ett årligt belopp örn högst 25,000 kronor skulle få utgå till inköp av mottagningsapparater

för skolbruk har telegrafstyrelsen förklarat sig icke hava

något att erinra mot detsamma, varemot statskontoret ifrågasatt lämpligheten

av detsamma. Med hänsyn till det ringa belopp, varom här är fråga, lärer

enligt statskontorets mening anslagets betydelse icke bliva alltför stor; och

skoldistrikten torde för övrigt utan större svårighet själva kunna ställa till

förfogande de medel, som erfordras för ifrågavarande ändamål.

Skolöverstyrelsen har, jämte det förslaget tillstyrkts, erinrat, att utredningsmännen

icke ingått på frågan, vilken myndighet, som skulle fördela detta belopp,

eller efter vilka principer fördelningen borde ske. Överstyrelsen har

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Mai lis proposition nr 16k.

Departe
ments
chefen.

därutinnan förordat, att fördelningen verkställdes av telegrafstyrelsen efter

folkskoleinspektörernas hörande.

Statskontoret har uttalat, att ehuru telegrafverkets hittillsvarande verksamhet

med utfärdandet av licenser och uppbörden av licensavgifter icke syntes

giva anledning till framställande av några ändringsförslag, det dock förefölle

som om de utgiftsbelopp, telegrafverket beräknade för licensrörelsens handhavande,

vore större än som borde vara behövligt. Tillika har statskontoret ifrågasatt,

örn icke de inkomster, som i form av viss andel i licensavgifterna tillfördes

Stim, borde på lämpligt sätt maximeras, enär dessa inkomster med radioverksamhetens

fortgående utveckling syntes tendera att bliva större än rimligt

vore.

Såsom förut nämnts hava utredningsmännen föreslagit utsträckning av förmånen

av s. k. fria licenser jämväl till andra invalidkategorier än blinda. I

samband därmed torde jag här få anmäla, att telegrafkommissarien W. Binde

i skrivelse den 18 december 1934 gjort framställning i samma riktning. Vidare

har styrelsen för de organiserade arbetslösas förening i Hälsingborg i skrivelse

den 19 januari 1935 framfört önskemålet, att personer, som utan eget förvållande

en längre tid saknat inkomstbringande sysselsättning, måtte befrias från

skyldighet att erlägga licensavgift för av dem innehavda radiomottagningsapparater.

-— Över dessa framställningar har telegrafstyrelsen avgivit infordrade

utlåtanden.

Såsom av utredningsmännens betänkande framgår måste det sätt, varpå den

svenska rundradiorörelsen alltifrån dess första framträdande varit ordnad,

sägas hava varit i stort sett tillfredsställande; och såsom utredningsmännen

själva framhållit äro de av dem föreslagna förändringarna varken många

eller genomgripande. Härvid anser jag det lämpligt erinra, att vad utredningsmännen

i skilda avseenden anfört rörande frågan örn radioprogrammets innehåll

icke torde vara att betrakta såsom förslag till regler och anvisningar för

programmens sammansättning utan såsom principiella synpunkter, till vilka

den ansvariga programledningen har att taga den hänsyn, som kan finnas

påkallad.

Då jag nu går att redogöra för min ståndpunkt till de framlagda förslagen,

i den mån deras genomförande kräver riksdagens medverkan eller de eljest

kunna anses höra komma under riksdagens bedömande, torde detta kunna ske

tämligen kortfattat, under hänvisning till att jag, då annat ej utsäges, stöder

mig på av utredningsmännen lämnad motivering.

I avseende å rundradioverksamhetens organisation synes bland såväl utredningsmännen

som hörda myndigheter och institutioner enighet råda därom

att telegrafstyrelsen i samma utsträckning som hittills bör bibehållas vid sin

befattning såväl med den tekniska delen av verksamheten och vad därmed

sammanhänger som med utfärdande av licenser och inkassering av licensavgifterna,

en uppfattning som jag helt ansluter mig till.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 16h.

21

Yad åter angår den delen av rundradiorörelsen som avser programverksamheten,

hava delvis skilda meningar kommit till synes. Majoriteten av utredningsmännen

har ansett denna verksamhet böra helt övertagas av staten,

under det minoriteten, två av utredningsmännen — med framhållande av att en

ändring i nuvarande organisationsform i själva verket ej vore motiverad —

stannat vid att föreslå, att staten beredes allenast ett övervägande inflytande

i organisationen och därmed över verksamheten.

Onekligen kunna skäl anföras till förmån för bägge förslagen, mellan vilka

knappast någon större principiell skillnad råder. Till förmån för minoritetens

förslag, som vunnit anslutning i flertalet av inkomna yttranden, talar det

förtjänstfulla sätt, varpå det nuvarande privatägda programföretaget skött

verksamheten under rundradions tioåriga tillvaro. För majoritetens uppfattning

åter kan åberopas, att programverksamheten, som saknar varje drag av

egentlig affärsverksamhet, alltmera har övergått till att bliva ett viktigt och

mäktigt medel i folkbildningens och folkuppfostrans tjänst, varför den principiellt

bör ligga under staten, vilket är den enda i längden säkra garantien

för att den hålles utanför privata eller eljest obehöriga inflytelser. För min

del finner jag dessa sistnämnda skäl väga över och ansluter mig därför till

uppfattningen, att staten bör övertaga ifrågavarande verksamhet. Som jag i

det följande närmare kommer att utveckla, torde detta kunna ske med ett

tillämpande av i stort sett samma principer för ledningens sammansättning

och verksamhetens fria bedrivande som örn den vore organiserad i ett blandat

statligt-privat företag enligt minoritetens förslag.

Vid framläggande av förslaget örn programverksamhetens förstatligande

har utredningsmännens flertal, på sätt framgår av den förut lämnade redogörelsen,

visserligen funnit det ligga närmast till hands, att verksamheten

övertoges av en utav Kungl. Majit utsedd styrelse, vars organisation och behörighet

fastställdes av Kungl. Majit efter riksdagens hörande. Men då bolagsformen

ansåges vara enklare och medförde samma fördelar, hade denna form

föredragits.

Uppenbart torde vara, att den verksamhet, som består i rundradioprogrammets

sammansättning och effektuerande, icke lämpligen kan handhavas av en

institution, som är hunden av alla de föreskrifter, som gälla för ett statligt

verk. Örn således en annan form än ämbetsverkets måste väljas, är det visserligen

sant, att bolagsformen skulle erbjuda åtskilliga fördelar genom den relativa

frihet, som därigenom tillkomme programledningen. Men samma frihet

skulle kunna beredas denna, därest statens övertagande av programverksamheten

sker på sätt utredningsmännens flertal funnit ligga närmast till hands,

genom en av Kungl. Majit utsedd styrelse. Det finnes därför ingen anledning

att välja bolagsformen framför styrelseformen under annan förutsättning än att

därigenom andra, väsentliga fördelar kunde vinnas eller nackdelar undvikas.

Så torde dock icke vara förhållandet, därest överhuvud ett helt nytt företag

skall åvägabringas för statens handhavande av programverksamheten.

Emellertid har av de två reservanterna pekats på åtskilliga olägenheter i

praktiskt hänseende, som bleve en följd av att ett helt nytt företag bildades

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 164.

för angivna ändamål. Dessa olägenheter, som icke minst torde göra sig gällande

under övergångstiden, hava i åtskilliga yttranden understrukits.

Med anledning av de erinringar, som i detta avseende framförts, har jag övervägt

möjligheten att finna en sådan form för statens övertagande av programverksamheten,

att nyssberörda olägenheter såvitt möjligt undvekes och kontinuiteten

med den nuvarande organisationen i görligaste mån bibehölles. Detta

har synts mig kunna ske på det sätt, att staten genom inlösen av samtliga aktier

i aktiebolaget Radiotjänst övertoge det nuvarande bolaget och under oförändrad

firma fortsatte dess verksamhet; självfallet har jag härvid icke förbisett,

att enligt gällande aktiebolagslag jämte staten skulle finnas ytterligare

fyra aktieägare. Med hänsyn till fördelarna av en sådan anordning skulle

enligt min uppfattning de skäl, som eljest synas mig tala för styrelseformen,

få träda i bakgrunden.

Dör att utröna, huruvida nyssberörda anordning låter sig genomföra, har

jag sökt vinna upplysning, huruvida aktieägarna i aktiebolaget Radiotjänst

vore villiga att å staten överlåta sina aktier. Ehuru till följd av den korta

tid, som härutinnan stått till buds, något definitivt besked icke kunnat erhållas,

har jag dock ansett mig kunna utgå ifrån att — därest statsmakterna

besluta, att programverksamheten skall helt övertagas av staten — hinder

icke kommer att möta mot aktiernas överförande i statens ägo. Jag anhåller

därför att nu få redogöra för huru jag tänkt mig programverksamheten böra

under angivna förutsättning organiseras. Skulle mot förmodan det visa sig,

att aktierna icke stå att förvärva, lärer statens övertagande av programverksamheten,

såsom jag förut framhållit, böra ske genom bildandet av en särskild

styrelse; härtill torde jag i det följande få återkomma.

Aktiekapitalet i aktiebolaget Radiotjänst utgör, såsom förut nämnts, 180,000

kronor, fördelat på 1,800 aktier, varje aktie å 100 kronor. Därest den mellan

telegrafstyrelsen och bolaget träffade överenskommelsen upphör, lärer bolaget

komma att träda i likvidation, efter vars avslutande det belopp, varmed bolagets

tillgångar må överstiga summan av det inbetalda aktiekapitalet jämte

aktieägarnas utdelningsrätt och bolagets övriga skulder, inbetalas till telegrafstyrelsen.

Då bolaget jämväl lärer vara pliktigt att, örn överenskommelsen

upphör, hembjuda telegrafstyrelsen till inlösen de möbler, instrument och anordningar

i övrigt, som anskaffats för rundradiorörelsen, skall jämväl lösenbeloppet

— i den mån detsamma icke kan komma att anlitas för likvidationen

—■ ingå i det belopp, bolaget har att inbetala till telegrafstyrelsen. Av det

sagda följer, att aktieägarna icke äga att av bolaget utfå mera än — frånsett

utdelning å aktierna —- högst dessas belopp efter parikurs.

Enligt vad i betänkandet uppgives har aktiekapitalet i stort sett icke kommit

till användning i bolagets rörelse utan varit innestående i penninginrättning.

Härutinnan samt med avseende å bolagets tillgångar och skulder i övrigt

anhåller jag att få hänvisa till dess balansräkning per den 31 december 1934,

vilken torde få såsom bilaga fogas till statsrådsprotokollet. Det må i detta

sammanhang anmärkas, att bolagets inventarier, enligt vad jag inhämtat, hava

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lQh.

23

ett värde, som väsentligen överstiger aktiekapitalet, ehuru desamma bokförts

till ett belopp av endast en krona.

Beträffande frågan om storleken av aktiekapitalet i ett statligt bolag sådant

som här avses har utredningsmännens flertal icke ansett det nödigt

eller lämpligt att bestämma detta till högre belopp än 5,000 kronor. Med

hänsyn till vad de två reservanterna bland utredningsmännen därom anfört,

vartill jämväl statskontoret i sitt yttrande anslutit sig, finner jag det dock

icke tillrådligt att stanna vid ett så lågt belopp. Att å andra sidan det nuvarande

aktiekapitalet är onödigt stort, synes mig vara tydligt. Ett belopp

å 25,000—30,000 kronor torde vara tillfyllest. Då det till underlättande av

det nedsättningsförfarande, som jag i det följande föreslår, kan vara önskvärt

med ett belopp, som utgör en jämn dividend av det nuvarande aktiekapitalet,

vill jag förorda, att det blivande aktiekapitalet bestämmes till sistnämnda belopp,

30,000 kronor, som utgör en sjättedel av det nuvarande.

I enlighet med vad jag här anfört skulle statens övertagande av aktierna

kunna ske på följande sätt. Genom avtal mellan staten och aktieägarna tillförsäkrar

sig staten rätt att till parikurs inlösa samtliga aktier. Härför erfordras

således ett anslag, som torde böra utgå av lånemedel, å 180,000 kronor. Efter

det aktierna därefter inlösts, överlåter staten ■—- då densamma, såsom förut

antytts, ej kan vara ägare till samtliga aktier — å envar av fyra därtill av

Kungl. Maj :t utsedda personer en aktie. Å bolagsstämma beslutes därefter

dels, i analogi med vad tidigare skett — jfr t. ex. propositionen nr 260 till

1934 års riksdag, sid. 23 — sådan ändring av bolagsordningen, att aktierna

kunna tillhöra endast staten samt högst fyra andra, vilka Kungl. Majit godkänner

såsom aktieägare, dels ock att aktiekapitalet skall nedsättas till 30,000

kronor, fördelat på 300 aktier örn 100 kronor. Nedsättningen torde böra ske

sålunda, att fem sjättedelar av de nuvarande aktierna, eller följaktligen 1,500

aktier till ett belopp av 150,000 kronor, inlösas och att därvid allenast staten

tillhöriga aktier bliva föremål för inlösen.

Utredningsmännens flertal har med avseende å det av dem förordade bolaget

föreslagit antalet ledamöter i bolagets styrelse till nio. Jämväl enligt reservanternas

förslag skulle styrelseledamöternas antal vara nio. Eör min del ställer

jag mig tveksam, huruvida det kan anses lämpligt med en så talrik ledamotskrets.

Jag finner det visserligen önskvärt, att i en tämligen vid utsträckning

representanter för skilda uppfattningar och åskådningar rörande programverksamheten

beredas tillfälle att utöva inflytande å denna. Men då programrådet

i enlighet med utredningsmännens förslag torde böra givas såväl ökad

omfattning som vidgade befogenheter, vill det synas, att man på den vägen

kan i väsentlig omfattning tillgodose önskemålen örn skilda askadningars representation.

Vad styrelsen beträffar torde huvudvikten böra läggas på att

densamma i sin helhet kan följa bolagets verksamhet och saväl utåt som inåt

med kraft och auktoritet företräda företagets intressen; den av utredningsmännens

flertal uttalade meningen, att styrelsen bör bestå av ett större antal

ledamöter, som inom sig utser ett arbetsutskott och i sin helhet deltager endast

i avgörandet av större och mera betydelsefulla frågor, kan jag icke biträda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24: Kungl. Maj:ts proposition nr lQk.

Från dessa utgångspunkter vill jag förorda, att styrelseledamöternas antal bestämmes

till sju.

I fråga om den tid, för vilken styrelseledamöterna skola utses, torde det vara

önskligt, att täta ombyten icke äga rum. Jag kan härutinnan ansluta mig till

det av utredningsmännens flertal framlagda förslaget, att styrelseledamöterna

utses för en tid av tre år. Av skäl, som reservanterna anfört och till vilka

telegrafstyrelsen och programrådet anslutit sig, torde en successiv förnyelse

varje år icke böra äga rum; och bestämmes mandattiden till tre år, synas

överhuvud bestämmelser örn successiv fönyelse kunna undvaras.

Såsom nyss antytts synes det böra eftersträvas, att i styrelsen representanter

för skilda uppfattningar och åskådningar erhålla säte. För tillgodoseende

härav vill det synas lämpligt, att åtminstone en del av styrelsens ledamöter

utses efter förslag av institutioner och sammanslutningar, som kunna antagas

hava insikt i och allmännare intresse för rundradiorörelsen. I sådant hänseende

kunde tänkas, att en styrelseledamot utses efter förslag av skolöverstyrelsen,

en efter förslag av publicistklubben samt en efter gemensamt förslag av musikaliska

akademien och teaterrådet; eventuellt kunde ytterligare en ledamot utses

efter förslag av någon till rundradiorörelsen knuten intressegrupp. Varje förslag

torde böra upptaga tre personer. Då det synes lämpligt att telegrafstyrelsen

såsom hittills är representerad i bolagets styrelse, torde telegrafstyrelsen böra

äga utse en ledamot, företrädesvis chefen för dess radiobyrå. Övriga ledamöter,

därav en tillika ordförande, torde böra direkt utses av bolagsstämman; därvid

synes frågan örn landsortens representation kunna beaktas. Närmare bestämmelser

i nu angiven riktning lära följaktligen böra intagas i bolagsordningen.

Styrelsen torde böra äga att, inom eller utom densamma, utse en verkställande

direktör. Mot utredningsmännens förslag, att denne befattningshavare

göres helanställd, synes mig intet vara att erinra.

Ett genomförande av den av mig nu förordade anordningen för programverksamhetens

handhavande lärer, i likhet med vad för närvarande är fallet,

förutsätta en överenskommelse mellan telegrafstyrelsen och bolaget. Den

nu gällande överenskommelsen torde därutinnan i allt väsentligt kunna givas

fortsatt tillämpning.

Beträffande frågan örn programrådets omdaning till ett radioråd med i viss

mån vidgade befogenheter ansluter jag mig i allt väsentligt till utredningsmännens

förslag. Vid utseende av ledamöter i det blivande radiorådet och

fastställande av instruktion för detsamma torde telegrafstyrelsens och programrådets

erinringar emellertid böra av Kungl. Majit beaktas.

Såsom förut nämnts har jag ansett mig kunna utgå från att de nuvarande

aktieägarna samtycka att till staten överlåta sina aktier. Då emellertid definitivt

besked därutinnan ännu icke kunnat inhämtas, torde det vara nödvändigt

att även taga under övervägande, huru programverksamheten bör ordnas, för

det fall överlåtelse ej kommer till stånd. Jag har därutinnan redan framhållit

att för sådant fall programverksamheten enligt min mening bör handhavas

av en därför bildad, särskild styrelse; denna kunde lämpligen benämnas radiostyrelsen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 16-i.

25

Radiostyrelsens verksamhet och befogenhet torde kunna bestämmas i en av

Kungl. Majit utfärdad instruktion eller reglemente. Därvid bör icke syftas

till att i detalj reglera styrelsens handhavande av programverksamheten. Instruktionen

synes böra i huvudsak endast innehålla, att styrelsen har att — med

anlitande av den andel av licensavgifterna, som enligt Kungl. Majits beslut

ställes till styrelsens förfogande — anordna och bekosta rundradioprogram vid

samtliga de stationer, som av telegrafstyrelsen uppförts eller övertagits från

enskilda; att styrelsen för sådant ändamål äger, bland annat, anställa personal

och anskaffa erforderliga inventarier; att programmen, vilka skola vara

av växlande art och skänka god förströelse samt överhuvud taget vara ägnade

att vidmakthålla allmänhetens intresse för rundradio, skola hållas på en hög

ideell, kulturell och konstnärlig nivå samt vara präglade av vederhäftighet,

saklighet och opartiskhet samt att rundradiorörelsen skall i övrigt så bedrivas,

att folkupplysningen och folkbildningsarbetet därigenom befrämjas. Därjämte

böra självfallet i instruktionen angivas styrelseledamöternas antal samt

sättet för deras utseende ävensom upptagas bestämmelser örn beslutförhet, omröstning

och dylikt så ock örn revision av styrelsens räkenskaper.

I fråga örn antalet ledamöter i radiostyrelsen torde jag få hänvisa till vad

jag i det föregående anfört örn styrelsen i det av mig i första hand förordade

bolaget. Radiostyrelsen borde sålunda bestå av sju ledamöter och av Kungl.

Maj :t utses med tillämpning av de grunder, som av mig föreslagits med avseende

å styrelseledamöterna i berörda bolag.

Då, på sätt även utredningsmännen betonat, programledningen bör få handla

under frihet och eget ansvar, utan störande ingrepp utifrån — något som

torde vara beaktat med den av mig förordade bolagsformen — synes även en

av Kungl. Majit utsedd, särskild styrelse böra åtnjuta en dylik frihet i sin

verksamhet. Bland annat vill det sålunda synas, att ett av radiostyrelsen meddelat

beslut icke bör få överklagas hos Kungl. Majit. I anseende till det intresse,

varmed rundradion i vida kretsar betraktas och de nödvändigtvis skilda

synpunkter, som därvid göra sig gällande, torde det kunna antagas att

styrelsens handhavande av programverksamheten i annat fall kommer att i en

för styrelsen betungande omfattning dragas under Kungl. Maj its prövning.

En sådan utveckling vore för visso olycklig. Får radiostyrelsen den

av mig förordade sammansättningen, lära några betänkligheter icke möta mot

att den berättigas att på eget ansvar helt omhänderhava programverksamheten.

Jag förutsätter därvid, att den över inkomna framställningar och klagomål

kommer att i erforderlig omfattning inhämta yttrande från den vid sidan

av programledningen stående institution, som för närvarande utgöres av programrådet

och som — i enlighet med vad jag förut anfört — torde böra, ehuru

med viss ändrad funktion, alltjämt bibehållas.

Vare sig statens övertagande av programverksamheten sker i form av inlösen

av aktierna i aktiebolaget Radiotjänst eller genom inrättande av en särskild

styrelse torde den nya ordningen böra vara genomförd den 1 januari

1936. För sistnämnda fall bör den nu gällande överenskommelsen mellan telegrafstyrelsen

och bolaget uppsägas före den 1 juni 1935.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr ldh.

Vad angår licensmedlens fördelning synes någon ändring icke böra vidtagas

i fråga örn de grunder, efter vilka för närvarande bestridas telegrafstyrelsens

utgifter för den tekniska organisationen samt för utfärdande av licenser och

inkassering av licensavgifter.

Beträffande medelstilldelningen till programledningen utgjorde denna under

åren 1927—1932 3 kronor 30 öre per licens. Den nedsattes sistnämnda år

sålunda, att detta belopp utgick endast per licens av de första 500,000 licenserna,

medan för överskjutande antal licenser tilldelningen utgjorde blott 1

krona 65 öre per licens; härutinnan har sedermera vidtagits den ändringen att,

med hänsyn till den från augusti 1934 införda förmiddagsutsändningen, nyssnämnda

antal 500,000 höjdes till 600,000. Det av utredningsmännen i förevarande

hänseende framlagda förslaget — att medelstilldelningen bestämmes

till 3 kronor 30 öre för licens utan inskränkning till visst antal licenser — innebär

således en återgång till vad som tidigare gällt.

Till motivering av den förordade ökningen hava utredningsmännen främst

hänvisat till den årliga kostnadsökning, som syntes bliva en följd av den starka

utveckling programverksamheten, på sätt i betänkandet flerstädes angivits,

undergått; och utredningsmännen hava jämväl uttalat, att den nuvarande medelstilldelningen

vore för knapp.

''Även enligt min mening är det befogat att icke oväsentligt höja medelstilldelningen

till programverksamheten. Med den ständigt ökade utbredningen av

radiolyssnarnas krets och radions alltmer vidgade användning i skilda syften

är det naturligt, att krav skola ställas på programledningen, vilka icke kunna

tillgodoses utan att ökade medel ställas till dess förfogande; framhållas må,

bland annat, att rundradion alltmera tagits i anspråk i folkupplysningens och

folkbildningens tjänst.

Emellertid synes det kunna ifrågasättas örn medelstilldelningen, för att sätta

programledningen i stånd att tillfredsställa berättigade krav på programmets

sammansättning och effektuerande, skulle behöva ökas i den av utredningsmännen

föreslagna omfattningen.

Med nu ifrågavarande spörsmål sammanhänger den av utredningsmännen

jämväl berörda frågan, huruvida staten kan anses berättigad att tillgodogöra

sig någon del av licensavgifterna. Härutinnan lärer det böra beaktas, att vid

rundradiorörelsens tillblivelse staten iklädde sig ett icke obetydligt ekonomiskt

ansvar för rörelsen och att licensavgifternas storlek bestämdes med hänsyn

jämväl härtill. Och därest i framtiden till följd av rundradiorörelsens tekniska

utveckling — det må här erinras exempelvis örn televisionen, vilken redan

skymtar såsom en verklighet -—- rundradion skulle kräva investering av

kapital, överstigande vad som av licensavgifterna kunde hava överförts i den

fond, som utredningsmännen föreslå skola bildas, torde den allmänna meningen

icke låta sig nöja med att rundradion bleve hänvisad att tillgodogöra sig de

tekniska framstegen endast i den mån fonderade medel därtill försloge, utan

kräva, att staten tillsköte vad som därutöver erfordrades. Vid sådant förhållande

vill det synas, att staten under tider, då rundradiorörelsen lämnar över
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 164.

27

skott, bör äga att — sedan till rundradiorörelsen avsatts medel av den storlek,

som erfordras för att på ett tillfredsställande sätt handhava och utveckla rörelsen

— liksom nu tillgodogöra sig berörda överskott. I likhet med statskontoret

finner jag alltså tillräckliga skäl icke vara av utredningsmännen anförda

för den ändring, som härutinnan av dem föreslagits.

Jag torde härefter få återkomma till spörsmålet örn den andel av licensavgifterna,

som bör tillkomma programledningen.

Det synes mig härutinnan böra erinras örn att licensantalet oavlåtligt och i

hastigt tempo stegrats. Såsom av betänkandet framgår utgå utredningsmännen

från att även licensantalet för den period 1936—-1938, som närmast avses med

deras beräkningar, skall förete en betydande stegring; någon anledning att

ifrågasätta annat torde icke föreligga. Även örn, såsom jag förut framhållit,

ökade krav ställas på programledningen till följd av den starka utvecklingen

av programverksamheten, synes det dock icke vara riktigt att''låta medelstilldelningen

automatiskt följa licensantalet så, att tilldelningen utgår med ett

och samma belopp för varje licens. Sedan programorganisationen och dess verksamhet

vunnit en viss stabilitet, lära icke dess utgifter stegras i samma mån

som antalet licenser ökas. Jag finner mig därför icke kunna biträda utredningsmännens

förslag, att medelstilldelningen bestämmes till viss andel av licensavgiften,

oberoende av licensernas antal. Den nu tillämpade ordningen, att

en högre andel per licens utgår intill ett visst antal licenser, varefter andelen

per licens minskas, synes mig obetingat vara att förorda.

Enligt nu gällande grunder för medelstilldelningen skulle denna — med ett

beräknat antal av 730,000 licenser under fjärde kvartalet 1934 — för år 1935

utgöra omkring 2,195,000 kronor. Med tillämpnig av de utav utredningsmännen

förordade grunderna skulle medelstilldelningen — med ett beräknat medellicenstal

för år 1935 av 760,000 — för detta år uppgå till ungefär 2,510,000

kronor, således en ökning av cirka 315,000 kronor, för att under den följande

treårsperioden successivt ökas med cirka 100,000 kronor örn året; därvid är

att märka att utredningsmännen utgått från att under åren 1936—1938 ett

betydande antal s. k. fria licenser skulle finnas. Örn än den nuvarande tilldelningen

är knapp, kan det dock näppeligen anses ådagalagt, att behov av en

så väsentligt ökad medelstilldelning föreligger. Mot en sådan ökning talar enligt

min mening ock, att densamma skulle ske samtidigt som den i det föregående

omförmälda omorganisationen av det företag, som handhaver programverksamheten,

trädde i tillämpning. Det förefaller icke rådligt, att den nya

programledningen redan från början skulle tillmätas en så avsevärt mycket

högre medelstilldelning än hittills utgått.

På grund av det anförda har jag funnit mig böra tillstyrka, att medelstilldelningen

till programledningen bestämmes sålunda, att för de 600,000 första

licenserna utgår ett belopp av 3 kronor 50 öre per licens samt för överskjutande

antal licenser ett belopp av 1 krona 75 öre per licens; självfallet har jag

härvid i likhet med utredningsmännen räknat allenast med avgiftsbelagda licenser.

Med tillämpning av denna beräkningsgrund skulle, efter ett medel
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 164.

licenstal av 760,000, tilldelningen för år 1935 uppgå till 2,380,000 kronor;

för år 1936 skulle, därest medellicenstalet, såsom utredningsmännen beräknat,

utgör 800,000, tilldelningen stiga till 2,450,000 kronor.

Jag anser mig böra tillstyrka, att dessa grunder för medelstilldelningen

vinna tillämpning redan från den 1 april 1935.

Huru den medelstilldelning, som sålunda komme att utgå från och med sistnämnda

dag, skulle fördelas, har jag funnit mig icke böra närmare ingå på.

Det synes mig tillkomma programföretagets ledning att inom ramen av sagda

tilldelning söka tillgodose de skilda ändamål, som härutinnan kunna komma i

fråga. Jag tillåter mig endast anmärka, att utredningsmännens förslag angående

en förändrad landsortsorganisation synes mig väl värt att av programledningen

tagas under övervägande.

Yad utredningsmännen föreslagit angående utfärdande av fria licenser till

obemedlade blinda och andra invalidkategorier föranleder ej erinran från min

sida. Dock förutsätter jag att, på sätt telegrafstyrelsen i sitt yttrande anfört,

en närmare utredning härutinnan först företages. Denna utredning torde böra

företagas av telegrafstyrelsen i samråd med programföretagets ledning, varefter

utredningens resultat lärer böra framläggas för Kungl. Maj :t.

I samband med denna utredning lärer böra tagas i övervägande den tidigare

omförmälda framställningen från telegrafkommissarien Hinde. Vad åter angår

framställningen från styrelsen för de organiserade arbetslösas förening i Hälsingborg

skulle jämväl denna kunna tagas i övervägande vid sagda utredning.

Då emellertid den i sistnämnda framställning berörda frågan genom motion

dragits under riksdagens prövning (II: 184), har jag ansett mig icke böra nu

intaga slutlig ståndpunkt till framställningen.

Med hänsyn till det jag förut yttrat därom att vad utredningsmännen i skilda

avseenden anfört rörande radioprogrammets innehåll lärer vara att betrakta

såsom principiella synpunkter, att övervägas av programledningen, torde jag,

beträffande de i betänkandet under rubriken »Speciella frågor» berörda spörsmålen,

här endast behöva uppehålla mig vid ett par av dessa.

Utredningsmännen hava föreslagit, att av de utav telegraf stsu-elsen omhänderhavda

licensmedlen ett årligt belopp av högst 25,000 kronor skulle anslås

till inköp av mottagningsapparater för skolbruk. Statskontoret har på anförda

skäl ställt sig tveksam emot detta förslag. Då emellertid för vissa avlägsnare

och mera skattetyngda kommuner bidraget skulle kunna medverka till

deras fastare inlänkande i radions kulturkrets, har jag funnit mig böra

tillstyrka förslaget. Fördelningen av det ifrågasatta beloppet synes mig

dock icke böra, på sätt skolöverstyrelsen förordat, verkställas av telegrafstyrelsen

utan, med beaktande av vad jag här anfört, ankomma på överstyrelsen,

till vilken telegrafstyrelsen, efter rekvisition, torde hava att utbetala

beloppet.

Utredningsmännen hava vidare ifrågasatt, att statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt skulle utan ersättning ställa sina dagsrapporter till rundradions

förfogande. Skäl synas mig emellertid icke föreligga att frånträda den

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 16-i.

29

uppfattning, som fått sitt uttryck i Kungl. Maj :ts av utredningsmännen omförmälda

beslut i detta hänseende.

Slutligen torde jag få med några ord beröra den av utredningsmännen jämväl

behandlade frågan örn radiostörningars bekämpande. Utredningsmännen

hava därutinnan förordat, att telegrafstyrelsen skulle erhålla rätt att i viss begränsad

omfattning använda licensmedlen såsom bidrag till kostnaderna för

avhjälpande av störningar. Jag skänker denna tanke min fulla anslutning.

Och i samband därmed anser jag mig även böra framhålla, att jag delar den i

telegrafstyrelsens yttrande framförda uppfattningen att licensmedlen även

böra komma till användning för att, i väsentligt större omfattning än nu är

fallet, möjliggöra bedrivandet av forskningar och undersökningar rörande rundradions

tekniska utveckling; det synes mig, att även vårt land bör bidraga till

denna verksamhet, på vilken, såsom jämväl utredningsmännen framhållit, rundradiorörelsens

hela framtid ytterst beror.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels till förvärvande av aktierna i aktiebolaget Radiotjänst

under Utgifter för kapitalökning och rubrik Fonden för statens

aktier för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag,

att utgå av lånemedel, av kronor 180,000,

dels ock höja den i förslaget till riksstat för budgetåret

1935/1936 under rubriken »F. Lånemedel» upptagna inkomsttiteln

»Övriga lånemedel» med motsvarande belopp.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Waldemar Wiens.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 164.

Bilaga.

Balansräkning för aktiebolaget Radiotjänst

per den 31 december 1934.

Tillgångar:

Fordringar: Bank.....

.......Kr.

149,480:15

Postgirokonto .

...... ■»

47,539: 34

Diverse personer

55,011:39

Kr.

252,030: 88

Kassa: Huvudkontoret

......Kr.

5,211:88

Stationerna . .

...... »

197:49

2>

5,409: 37

Inventarier.........

1: —

Röster i Radio.......

40,250: —

Summa kronor:

297,691: 25

Skulder:

Eget kapital: Aktiekapitalet

.......Kr.

180,000: —

Reservfonden .

.......»

18,000: -

Kr.

198,000: —

Skattefonden........

1,935: 42

Diverse personer......

83,831: 59

Ej lyftad vinstutdelning . .

1,295: —

Vinst och Förlustkonto . . .

2-

12,629: 24

Summa kronor:

297,691: 25

Resultatet av bolagets verksamhet under året framgår av följande

Vinst- oell förlusträkning.

Inkomster:

I anspråk tagna licensmedel...............Kr. 1,987,047: 52

Räntor.........................» 3,302: 76

Utländska program...................» 10,000: —

Summa kronor: 2,000,350: 28

Utgifter:

Löner, diverse omkostnader:

Centralförvaltning........Kr. 110,029: 71

Programorganisation.......» 569,261:97 Kr. 679,291:68

Skolradiohäften.....................» 27,780: 07

Direkta programkostnader ...............» 1,280,649:29

Vinst år 1934 » 12,629:24

Summa kronor: 2,000,350:28

Aktiebolaget Radiotjänst

Per Södermark. Gustaf Reuterswärd.

Stockholm 1935. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

350940

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:336 Skrivelse till Konungen i fråga om ändrade grunder för r u nd radioverksam bete n. s. 1 i texten
  2. KU 1935:21 Utlåtande angående en i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 164, om ändrade grunder för anordnandet av rundradioverksamhetén i Sverige väckt motion. s. 1 i texten
  3. SU 1935:146 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn ändrade grunder för rundradioverksamheten. s. 1 i texten
  4. SU 1935:115 Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående ändrade grunder för anordnandet av rundradioverksamheten i Sverige jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  5. 1LU 1935:42 Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstiftning till radiolyssnares skyddande mot obehöriga störningar. s. 7 i texten