Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statens arbetslöshetskommission, kontantunderstödsverksamhet, statliga och statskommunala reservarbeten m. m

1935-04-05 · 86 sidor, varav 83 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 83 av 86 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:232, Angående anslag till statens arbetslöshetskommission, kontantunderstödsverksamhet, statliga och statskommunala reservarbeten m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 232.

1

Nr 232.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående anslag till statens

arbetslöshetskommission, kontantunderstödsverksamhet,

statliga och statskommunala reservarbeten

m. m.; given Stockholms slott den 5 april 1935.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet å Stockholms

slott den 5 april 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

> Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller anför efter gemensam beredning

med chefen för finansdepartementet:

I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 18, omnämnde jag,

att statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 30 november 1934 anmält,

att kommissionen för nästa budgetår preliminärt uppskattade utgifterna för

den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten till 50 miljoner kronor,

därav 1.4 miljoner kronor för kommissionens centrala administrationskostnader,

4.6 miljoner kronor för kontant understödsverksamhet, 3 miljoner kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 232. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

för särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten och 41 miljoner

kronor för statliga och statskommunala reservarbeten. Kommissionens ifrågavarande

skrivelse finnes såsom bilaga fogad vid propositionen den 9 januari

1935, nr 29, angående ytterligare medel för budgetåret 1934/1935 till statliga

och statskommunala reservarbeten.

Jag anförde vidare, att jag vid mitt övervägande av frågan örn medelsbehovets

storlek stannat för att godtaga kommissionens beräkningar beträffande

erforderliga medel för understödsverksamheten och för särskilda åtgärder

i anledning av ungdomsarbetslösheten, medan jag för statliga och statskommunala

reservarbeten, i avvaktan på ytterligare erfarenhet örn det ekonomiska

lägets utveckling, ansett mig kunna begränsa mig till att beräkna ett

anslag av 31 miljoner kronor. Med hänsyn till väntade reservationer å de för

innevarande budgetår anvisade anslagen till bekämpande av arbetslösheten

och särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten, vilka reservationer

icke kunde bestämt fixeras men som i runt tal torde kunna uppskattas

till 5 miljoner kronor, syntes enligt mitt förmenande det totala anslagsbehovet

kunna angivas till 35 miljoner kronor.

På min hemställan har Kungl. Majit därför under punkterna 18, 19 och 20

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1935/1936 beräkna dels till Statens arbetslöshetskommission ett förslagsanslag

av 1.4 miljoner kronor, dels till Kontantunderstödsverksamhet m. m.

ett reservationsanslag av 2.6 miljoner kronor, dels ock till Statliga och statskommunala

reservarbeten ett reservationsanslag av 31 miljoner kronor.

Jag anhåller nu att få till närmare behandling upptaga dessa frågor.

Beträffande de för tiden till och med budgetåret 1933/1934 anvisade anslagen

för arbetslöshetens bekämpande och i samband därmed stående frågor

torde jag kunna hänvisa till de redogörelser, som lämnats i propositionerna

250/1932, 216/1933 och 235/1934.

Kör innevarande budgetår anvisade 1934 års riksdag för den genom statens

arbetslöshetskommission bedrivna verksamheten till bekämpande av arbetslösheten

dels ett reservationsanslag av 46 miljoner kronor till statliga och statskommunala

reservarbeten, dels ett reservationsanslag av 9 miljoner kronor till bekämpande

av arbetslösheten, dels ock ett reservationsanslag av 5.5 miljoner kronor

till särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten. Anslaget

till statliga och statskommunala reservarbeten utgår av lånemedel, medan övriga

anslag upptagits å skattebudgeten.

Såsom jag redan antytt, har Kungl. Majit i en den 9 januari 1935 dagtecknad

proposition, nr 29, på min hemställan föreslagit riksdagen medgiva,

att, utöver det för budgetåret 1934/1935 tillgängliga reservationsanslaget till

statliga och statskommunala reservarbeten, finge till bestridande av kostnaderna

för de med anslaget avsedda ändamålen tagas i anspråk ett belopp av

högst 20 miljoner kronor från det för samma budgetår anvisade förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter. I skrivelse den 12 februari 1935, nr 19, har

riksdagen anmält, att detta Kungl. Majits förslag bifallits.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr%32.

3

Gällande bestämmelser angående statlig oell statsunderstödd hjälpverksamhet

vid arbetslöshet.

De av 1933 års riksdag godkända grunderna för bedrivande av hjälpverksamhet

vid arbetslöshet sammanfattades av Kungl. Majit i kungörelsen den 26

juni 1933 (nr 446) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid

arbetslöshet, vilken kungörelse trädde i stället för kungörelsen den 7 juli

1922 (nr 419) angående statsbidrag till arbetslöshetshjälp.

Rörande innehållet av de sålunda meddelade bestämmelserna tillåter jag mig

hänvisa till den utförliga redogörelse, som lämnats i propositionen nr 235 till

1934 års riksdag.

Här skall jag endast i korthet angiva de förändringar i sagda bestämmelser,

som beslutats av 1934 års riksdag och som föranlett utfärdandet av kungörelsen

den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet

vid arbetslöshet, vilken kungörelse ersatt 1933 års kungörelse i ämnet.

I 1934 års kungörelse har beträffande kontrollen över tillämpningen

av gällande regler för hjälpverksamheten föreskrivits,

att arbetslöshetskommitté inom kommun, där statsunderstödd hjälpverksamhet

bedrives, är pliktig att, när så påfordras, bereda arbetslöshetskommissionen

eller dess ombud tillfälle att granska kommitténs räkenskaper,

protokoll och övriga handlingar samt att lämna dem tillträde till sammanträden

med kommittén. Kommissionen eller dess ombud äger påkalla sammanträde

med kommittén. Kommittéerna hava vidare ålagts att till kommissionen

insända de handlingar och uppgifter rörande verksamheten, som kommissionen

finner erforderliga (4 §).

Beträffande revision av arbetslöshetskommittés verksamhet har i enlighet

med 1934 års riksdags uttalande föreskrivits, att till revisor må av

länsstyrelsen jämväl utses person, som är bosatt utom den kommun uppdraget

avser (7 §).

Vidare har i överensstämmelse med riksdagens beslut införts den bestämmelsen,

att i revision av sådant statskommunalt reservarbete, som bedrives i landstings

eller vägstyrelses regi, skall deltaga minst en revisor, som efter anmälan

av landstingets förvaltningsutskott eller vägstyrelsen utses av länsstyrelsen

för kalenderår (38 §).

I fråga örn bosättning gällde enligt 1933 års kungörelse, bland annat,

att den omständigheten att sökande vore mantalsskriven inom annan kommun

än den, där ansökan örn arbetslöshetshjälp gjordes, icke skulle utgöra

hinder för bifall till ansökningen. Därest arbetslöshetskommitté vägrade arbetshjälp

åt någon, som vore mantalsskriven i annan kommun, skulle kommittén

hänvisa honom att söka dylik hjälp i den kommun, där han vore mantalsskriven,

samt, efter av arbetslöshetskommissionen meddelat tillstånd, tilldela

honom understöd till bestridande av kostnaden för hans resa till mantalsskrivningskommunen.

Till sådant understöd utgick statsbidrag till halva

beloppet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nrZS2.

Vid 1934 års riksdag beslöts, att sökande, sora enligt lagen om fattigvården

äger hemortsrätt inom annan kommun än den, där ansökan örn arbetslöshetshjälp

göres, må, utan hinder av sagda omständighet, kunna komma i åtnjutande

av arbetslöshetshjälp. Arbetslöshetshjälp må dock i regel icke tilldelas

sådan sökande, såvida han icke vistats inom kommunen under en tid av minst

nio månader och tillika under denna tid innehaft anställning av mera stadigvarande

beskaffenhet (17 §).

För det fall att arbetslöshetskommitté finner sig icke böra lämna arbetslöshetshjälp

åt sökande, som nyss sagts, gälla samma bestämmelser som tidigare,

dock att mantalsskrivningskommunen utbytts mot hemortskommunen

(18 §).

Vidare har föreskrivits, att kommun, som önskar erhålla sysselsättning för

arbetslösa vid statligt reservarbete, skall lämna uppgift örn det antal hjälpsökande

arbetslösa inom kommunen, som enligt lagen örn fattigvården äga

hemortsrätt inom annan kommun (28 §). Detsamma gäller vid ansökan örn

medgivande att anordna statskommunalt reservarbete (34 §) samt vid ansökan

örn statsbidrag till dagunderstöd och hyreshjälp (39 och 49 §§).

Vid bestämmandet av det antal arbetslösa, som vid varje tillfälle högst må

sysselsättas vid statliga eller statskommunala reservarbeten eller för vilka

statsbidrag till dagunderstöd eller hyreshjälp må beräknas, skall arbetslöshetskommissionen

pröva, huruvida visst antal av de platser eller understödsrum,

som tilldelats kommun, skola förbehållas arbetslösa, som enligt lagen örn fattigvården

äga hemortsrätt inom annan kommun (29, 35, 40 och 49 §§).

Därjämte har föreskrivits, att förhöjt statsbidrag må utgå till de arbetslöner

vid statskommunala reservarbeten samt till det dagunderstöd och den hyreshjälp,

som utbetalats till nu berörda hjälpsökande med hemortsrätt inom annan

kommun (36, 41 och 50 §§).

Beträffande statsbidrag till statskommunala reservarbeten,

gällde enligt 1933 års kungörelse, bland annat, att sådant bidrag

utginge för varje kalendermånad med högst hälften av det belopp, som under

månaden sammanlagt i arbetslöner utbetalats till de arbetslösa, vilka berette

arbete vid visst företag. Bidraget fick, för varje arbetare och hel arbetsdag

räknat, utgöra högst hälften av den för orten fastställda reservarbetslönen,

dock högst 3 kronor.

Då särskilda skäl därtill föranledde, kunde statsbidraget enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande utgå med högre belopp än nyss angivits.

Genom beslut av 1934 års riksdag medgavs, att maximeringen till 3 kronor

finge bortfalla. Vidare gäller enligt beslut vid nämnda års riksdag, att fråga

örn förhöjt statsbidrag underställes Kungl. Maj:ts prövning endast vad angår

statsbidrag med högre belopp än tre fjärdedelar (36 §).

Vad statsbidrag till dagunderstöd och hyreshjälp beträffar,

hava bestämmelser örn förhöjt statsbidrag meddelats, motsvarande

dem, som nyss angivits för statskommunala reservarbeten. Vidare har på

grund av beslut av 1934 års riksdag vidtagits den förändringen, att dagunderstödets

maximibelopp må utgå — förutom såsom tidigare till man och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

5

hustru — jämväl till ensam person, som lever i gemensamt bo med och huvudsakligen

underhåller föräldrar eller adoptant (41 §).

Beträffande dagunderstödet har därjämte uttrycklig bestämmelse införts i

hjälpkungörelsen därom, att dagunderstödet må utgå med högst de belopp, som

arbetslöshetskommissionen för varje kommun medgiver, dock högst med belopp

motsvarande två tredjedelar av den för orten fastställda reservarbetslönen.

Vidare har föreskrivits, att dagunderstöd icke må utgivas till arbetslös

för tid, under vilken han åtnjuter daghjälp från erkänd arbetslöshetskassa

(44 §).

Slutligen har i fråga örn ortstillägg meddelats den bestämmelsen, att

sådant tillägg må utgå vid statskommunalt reservarbete enligt regler, motsvarande

dem, som gälla för statliga reservarbeten. Till nu ifrågavarande ortstillägg

utgår emellertid icke statsbidrag (35 §).

Såsom jag förut omnämnt, har 1934 års riksdag med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag anvisat ett anslag av 5.5 miljoner kronor till särskilda åtgärder

i anledning av ungdomsarbetslösheten. Därjämte

har riksdagen i allt väsentligt godkänt de av mig förordade grunderna

för anslagets användning. Jag tillåter mig att beträffande de närmare detaljerna

av ifrågavarande förslag hänvisa till ärendets behandling vid föregående

års riksdag (propositionen nr 265, statsutskottets utlåtande nr 160 och

riksdagens skrivelse nr 420). Här vill jag endast i korthet erinra örn följande.

Den särskilda statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten för unga

arbetslösa, till vilka hänföras arbetslösa i åldern 16—25 år, bedrives under tre

huvudformer, nämligen dels kursverksamhet, anordnad genom vederbörande arbetslöshetskommitté,

dels frivillig arbetstjänst, dels ock ungdomsreservarbeten.

Bestämmelse härom återfinnes i 52 § av kungörelsen nr 434/1934.

Beträffande kursverksamheten gäller, att arbetslös, som åtnjuter dagunderstöd,

är pliktig att efter anvisning av arbetslöshetskommitté samvetsgrant deltaga

i kurs, som av kommittén anordnas för att bereda unga arbetslösa utbildning.

Kursverksamheten åsyftar att låta den arbetslösa ungdomen utfylla arbetslöshetstiden

med en efter den givna arbetslöshetssituationen avpassad undervisning.

Till kursverksamhet må statsbidrag utgå dels med belopp, motsvarande ersättningen

till kursledare och lärare, dels ock med högst hälften av de med

verksamheten förenade utgifterna för undervisningsmateriell. Sistnämnda statsbidrag

utgår endast för sådan materiell, som inköpts för och använts vid

kursen och till vilken statsbidrag icke beviljats i annan ordning. Bidrag utgår

endast för de verkliga, verifierade kostnaderna.

Kurserna äro såväl yrkesbetonade som allmänbildande.

Syftet med den frivilliga arhetstjänsten är att bereda arbetslösa unga personer

sådan sysselsättning, som kan hos dem stärka och vidmakthålla arbetsvilja

och arbetsförmåga samt överhuvud göra dem bättre skickade för deras

framtida arbetsuppgifter. Med hänsyn härtill inriktas arhetstjänsten dels på så
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 83%.

dant arbete, som kan ge fysisk träning, dels ock på god andlig och kroppslig

vård genom undervisning i allmänbildande och yrkesbetonade ämnen samt

genom systematiskt bedrivna gymnastik- och idrottsövningar. I regel begränsas

kroppsarbetet till 4—6 timmar örn dagen. Till undervisning användes

1—2 timmar och till gymnastik- och idrottsövningar 1—2 timmar.

Frivilliga arbetstjänsten avser närmast arbetslösa i åldern 18—21 år. Emellertid

kan den även omfatta arbetslösa i åldern 16—17 år och i undantagsfall

sådana i åldern 22—25 år.

Deltagarna i den frivilliga arbetstjänsten — arbetseleverna — erhålla bland

annat följande förmåner. Därest de bo i sina hem, utgår dagunderstöd i vanlig

ordning helt eller delvis kontant. Därest de ej kunna bo i sina hem, kunna

de tilldelas kost, logi och en fickpenning av 50 öre per veckodag samt,

därest den frivilliga arbetstjänsten fullgöres på annan plats än hemorten, fria

resor till och från förläggningen — arbetslägret —• vid början och slutet av den

tid av i regel tre månader, för vilken eleven hänvisats till arbetslägret. Samtliga

elever erhålla dessutom fria arbetskläder. Till elever, vilka gjort sig därav

förtjänta, kunna därjämte utbetalas arbetspremier enligt av arbetslöshetskommissionen

fastställda regler, dock högst 50 öre per arbetsdag.

Arbetsläger är antingen statskommunalt (anordnat i arbetslöshetskommittés

regi) eller statligt (anordnat i arbetslöshetskommissionens regi).

Till statskommunalt arbetsläger kan statsbidrag utgå

1) till täckande av hela kostnaden för avlöning åt lägerledare och lärare

samt husmoder eller annan person, som förestår mathållningen vid förläggning,

2) vid öppet arbetsläger (sådant där eleverna bo i sina hem) till dagunderstöd

i vanlig ordning,

3) vid slutet arbetsläger till kommunens verkliga kostnader för kost och

logi samt fickpenningar åt arbetseleverna efter den för dagunderstöd för kommunen

fastställda statsbidragsprocenten, med vissa begränsningar,

4) till täckande av kostnaden för arbetskläder samt för resor i de fall, då

eleverna skola erhålla fria resor,

5) till täckande av högst hälften av kostnaderna för arbetspremier, dock

med högst lika belopp som av kommunen för ändamålet tillskjutits,

6) till kostnaderna för undervisningsmateriell enligt enahanda grunder,

som gälla för kursverksamhet, samt

7) till kostnaderna för vid arbetet erforderlig material, arbetsredskap, transporter

och arbetsledning med högst hälften av det belopp, vartill dessa kostnader

skäligen kunna uppskattas vid kostnadsberäkningarna, dock att därest

de verkliga kostnaderna bliva lägre än de beräknade, viss jämkning skall ske.

Kostnaderna för de statliga arbetslägren bestridas av statsmedel. Emellertid

har arbetslöshetskommitté, som hänvisar arbetslös person till kurs vid

statligt läger, att bestrida den andel i dagunderstödet, som ankommer på kommittén

att betala för person, till vilken enligt kommissionens medgivande dylikt

understöd må utgå.

Ungdomreservarbeten representera en för arbetslös ungdom i åldern 16—21

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr £32.

7

år avsedd kombination av reservarbete och kursverksamhet, i stort sett anordnad

efter principerna för den frivilliga arbetstjänsten. Syftet med ungdomsreservarbetena

är dels att såsom vid den frivilliga arbetstjänsten bereda

unga arbetslösa personer sådan sysselsättning, som kan hos dem stärka och

vidmakthålla arbetsvilja och arbetsförmåga, dels ock att bereda dem möjlighet

till självförsörjning. För ungdomsreservarbete gäller i tillämpliga

delar, vad örn statliga och statskommunala reservarbeten och kursverksamhet

är stadgat.

Arbetsobjekten skola till sin art, omfattning och svårighetsgrad vara lampliga

för ungdom. Då åldersgruppen 18—21 år även kan hänvisas till vanliga

statliga reservarbeten, avgöres efter prövning i varje särskilt fall, örn arbetslösa

i denna ålder böra hänvisas till det ena eller andra slaget av reservarbete.

Familjeförsörjare böra ej ifrågakomma vid hänvisning till ungdomsreservarbete.

yid arbetena böra de unga i genomsnitt beredas sysselsättning 8 timmar per

dag, varav minst hälften och högst tre fjärdedelar bör anslås till arbete och

resten till undervisning. Lämpligast böra dock de unga arbetarna sysselsättas

med arbete under en tidsperiod omfattande 2—3 veckor och^ därefter med

undervisning 1—2 veckor. Arbetet bör såvitt möjligt utföras på ackord.

Under de tider, den arbetslöse deltager i undervisning, kan han, därest

arbetslöshetskommissionen så medgiver, uppbära dagunderstöd. Kostnaderna

härför fördelas på stat och kommun enligt vanliga grunder.

Ifrågavarande ungdomsreservarbeten äro antingen statskommunala eller

statliga. . .

Statsbidrag till kostnaderna för ledare, lärare, husmoder och undervisningsmateriel!

utgår för den del av statskommunalt ungdomsreservarbete, som

består av undervisning, enligt bestämmelserna för kursverksamhet. Till arbetslöner,

material, transporter och arbetsledning utgår statsbidrag efter samma

bestämmelser som gälla för andra statskommunala reservarbeten, dock att vid

statskommunalt ungdomsreservarbete utgår statsbidrag till arbetslöner med

50 %, såvida icke högre bidrag medgivits.

Utöver vad som för statliga reservarbeten är fastställt, gäller, att kommun,

som beviljats tillstånd att hänvisa arbetslösa till ungdomsreservarbete, har att

av kostnaderna för detta bestrida andel i eventuellt dagunderstöd.

I fråga örn detaljerna i hjälpkungörelsen och av arbetslöshetskommissionen

utfärdade tillämpningsföreskrifter hänvisar jag till den av kommissionen i augusti

1934 utgivna publikationen: »Råd och anvisningar rörande hjälpverk
samhet

för arbetslösa».

Ifrågasatta ändringar i direktiven.

Jag övergår härefter till en redogörelse för de ändringar i gällande direktiv,

som ifrågasatts av arbetslöshetskommissionen i skrivelser den 30 november

1934 och den 19 februari 1935 samt i vissa från andra håll till Kungl. Maj :t

inkomna framställningar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr SSS.

Den statskommunala reservarbetslinjen.

Särskilda utskottet vid 1933 års riksdag uttalade, att de statskommunala

reservarbetena finge anses vara en synnerligen lämplig form för beredande

av hjälp åt arbetslösa. Jämförda med de statliga reservarbetena innebure

de statskommunala enligt utskottets mening bland annat den fördelen, att

arbetarna i större utsträckning kunde förbliva i sina hemorter och därigenom

lättare uppehålla förbindelsen med den normala arbetsmarknaden. Härtill

komme, att statens kostnader nedbringades, samtidigt som det kommunala

intresset stegrades för arbetenas övervakning och rationella ledning.

För åstadkommande av en utvidgning av den statskommunala reservarbetslinjen

föreslog särskilda utskottet, 1) att statsbidrag till utförande såsom

statskommunala reservarbeten av allmänna vägar skulle kunna utgå efter

motsvarande grunder, som äro gällande för vanliga vägarbeten å den öppna

arbetsmarknaden och att statskommunala reservarbeten skulle kunna komma

till utförande — förutom såsom tidigare i kommunernas regi — jämväl genom

vägstyrelser, 2) att statsbidragen till de statskommunala reservarbetena

skuiie utgå efter förmånligare grunder än dittills. Statsbidrag skulle sålunda

jämväl kunna erhållas för materialkostnader.

Särskilda utskottets förslag vann sedermera statsmakternas godkännande.

I sin förut omnämnda skrivelse den 30 november 1934 angående medelsbehovet

för budgetaret 1935/1936, har statens arbetslöshetskommission upptagit

vissa spörsmål rörande statskommunala reservarbeten samt därvid till en

början anfört följande.

De vid 1933 års riksdag beslutade förändringarna beträffande den statskommunla

reservarbetslinjen torde ha möjliggjort en snabbare ökning av arbetsomfattning

än som eljest sannolikt skulle ha kunnat genomföras.

En påtaglig fördel med de statskommunala reservarbetena vore, att kommunerna

bereddes möjligheter att i hemorten åt familjeförsörjarna meddela hjälp

i form av arbete. Man kunde härigenom i viss omfattning undvika att skilja,

mannen från hans familj. Sysselsättande av familjeförsörjare i statskommunala

reservarbeten i hemorten innebure jämväl ur kommunernas synpunkt den

fördelen, att desamma i regel icke behövde utbetala särskilda ortstillägg.

(renon! att de arbetslösa bereddes arbete i hemorten komme de kostnader,

som nedlades på dylika arbeten, den egna kommunen till godo. Genom att

kommunen vidare själv handhade ledningen av arbetet och detta vore beläget

i hemorten, möjliggjordes lättare omplacering av de arbetslösa, varvid den meddelade

hjälpen i de enskilda fallen smidigare kunde avpassas med hänsyn till

det föreliggande hjälpbehovet.

_ Hem statskommunala reservarbetslinjen vore sålunda enligt kommissionen ur

vissa synpunkter en ändamålsenlig hjälpform. Kommissionen hade emellertid

vid flera tillfällen haft anledning konstatera den statskommunala arbetslinjens

begränsade ändamålsenlighet, ävensom vissa påtagliga nackdelar, vilka vore

förenade med densamma och vilka särskilt gjorde sig gällande, då den statskommunala

reservarbetslinjen gåves en, i förhållande till andra hjälpformer,

allt för stor omfattning. Kommissionen anför i detta sammanhang följande:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

9

Ehuru enligt nu gällande grunder för utväljande av arbetsobjekt för reservarbeten

intet arbete skall, nied vissa särskilda begränsningar, principiellt vara

uteslutet, låge det dock i sakens natur, att såsom reservarbeten icke direkt

borde utväljas sådana arbeten, som eljest skulle kommit till omedelbart utförande

på den öppna arbetsmarknaden. Någon ökning av arbetstillfällena skulle

då icke komma till stånd. Kommissionen ville erinra örn att, enligt vad i

särskilda utskottets utlåtande nr 17/1933 anförts, jämväl beträffande de i

Kungl. Maj :ts proposition nr 211/1933 avsedda beredskapsarbetena syntes

hava förutsatts, att arbetsföretagen icke i annan ordning skulle komma till

utförande. Särskilda utskottet uttalade, att, såvitt utskottet kunnat finna, det

icke förelåge någon konstitutiv skillnad på denna ^punkt mellan beredskapsarbetena

och reservarbetena; avvägningen måste i båda fallen bliva en lämplighetsfråga.

När det gällt utväljande av arbetsobjekt för de statliga reservarbetena,

hade kommissionen i överensstämmelse med nyssnämnda uttalande sökt

undvika sådana arbetsföretag, som vore avsedda att utföras a öppna arbetsmarknaden.

Det låge i sakens natur, att större möjligheter att verkställa ett

ur dessa synpunkter lämpligt urval förelåge för kommissionen än för de enskilda

kommunerna, vilka såsom regel blott hade ett ringa antal arbetsobjekt

att välja på. Det vore jämväl naturligt, att, när en kommun skulle utvälja

ett arbetsobjekt till reservarbete och kommunen i samband härmed iklädde. sig

betydande utgifter, kommunen gärna sökte utvälja sådana arbetsföretag, vilka

för kommunen vöre särskilt aktuella. Kommissionen hade vid flera tillfällen

kunnat konstatera en benägenhet från kommunernas sida att såsom statskommunala

reservarbeten vilja igångsätta arbetsföretag, vilka med sannolikhet

inom en nära framtid skulle kommit till utförande å den öppna marknaden.

Med den statskommunala reservarbetslinjen vore sålunda förenad en viss tendens

till överförande av arbetsobjekt från den öppna marknaden till reservarbetena.

.

Jämsides med denna tendens hade kommissionen jämväl haft anledning konstatera,

att kommuner med hänsyn till de förmånliga statsbidragsbestämmelserna

ofta frestats att igångsätta arbeten av en i förhållande till deras finansiella

resurser anmärkningsvärd storleksordning; stundom hade anledning funnits

antaga, att det mindre varit omvårdnaden om de arbetslösa än en strävan

efter statsbidrag till ett arbete, som föranlett igångsättande av ett dylikt arbete.

Enär möjligheterna att erhålla ett arbete beviljat såsom statskommunalt

reservarbete vore beroende på antalet hjälpsökande, gjorde sig vidare stundom

gällande ett intresse att hålla arbetslöshetens omfattning i kommunerna uppe.

Det låge i sakens natur, att hjälpåtgärderna vid arbetslöshet smidigt måste

kunna avpassas med hänsyn till förändringarna i arbetslösheten. Under tider,

då arbetslösheten vore i nedgående, måste sålunda arbetena förhållandevis

snabbt kunna minskas, därest hjälpbehovet ginge tillbaka. AV särskild betydelse

vore, att en dylik smidig anpassning av hjälpåtgärderna vore möjlig

beträffande sådana arbeten, som startades uteslutande för de arbetslösa inom

viss kommun. Ehuru arbetslösheten i hela landet endast mera långsamt underginge

förändringar, kunde dock ofta för de enskilda kommunerna synnerligen

hastiga variationer i arbetslöshetens omfattning noteras. Återupptagandet av

ett enda nedlagt industriföretag kunde understundom för en kommun innebära,

att arbetslösheten helt eller till stor del försvunne. De statskommunala reservarbetena

erbjöde emellertid för dylika smärre kommuner icke erforderligt stor

anpassningsförmåga. Då arbetslösheten i en kommun ginge tillbaka, och^arbetsstyrkan

vid ett statskommunalt reservarbete med hänsyn härtill måste

minskas, komme arbetet ofta icke att kunna bedrivas på ett tekniskt och ekonomiskt

riktigt sätt, vilket medförde fördyring av arbetet. Örn ett statskommunalt

reservarbete måste nedläggas, innan detta färdigställts, stöde kommu
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

nen vidare inför problemet att på egen hand å öppna marknaden färdigställa

detsamma.

För kommunerna förelåge ofta svårigheter att för sina statskommunala reservarbeten

anskaffa tillräckligt kompetent ledningspersonal. Särskilt gällde

detta inom smärre kommuner, som saknade ordinarie arbetsledningspersonal;

vore arbetet nämligen icke av den omfattning, att det motiverade anställandet

av särskild arbetsledare, bleve ledningsarbetet endast ett extraarbete för en på

annat håll sysselsatt arbetsledare. För att kunna bära kostnaden för särskilt

anställd arbetsledning måste nämligen arbetet ha en viss storleksordning. Vid

flera tillfällen hade kommissionen vidare haft anledning konstatera svårigheter

att från kommunerna erhålla utarbetade och fullgoda förslag. En kommun

ville nämligen av ekonomiska skäl icke bekosta utarbetandet av mera detaljerade^förslag,

förrän visshet vunnits, att tillstånd erhölles för arbetets utförande

såspm statskommunalt reservarbete. Sedan arbetet blivit beviljat, ansåge

man sig ofta med hänsyn till angelägenheten att bereda de arbetslösa arbete

icke böra fördröja arbetets igångsättande med ytterligare undersökningar. Vid

den granskning av inkomna förslag, som verkställdes inom kommissionen,

måste det vidare naturligen vara synnerligen svårt att utan särskild undersökning

på platsen — något som enligt sakens natur icke annat än i undantagsfall

vöre möjligt verkställa — bedöma de upprättade kostnadsförslagen och

deras tillförlitlighet.

Den begränsade ram, inom vilken kommunerna i allmänhet hade att utvälja

arbetsobjekt för sina statskommunala reservarbeten, medförde, att dessa såsom

regel erbjöde mindre lämpliga vinterarbeten än de statliga. Detta avspeglade

sig jämväl i de förhållandevis starka variationerna i antalet sysselsatta reservarbetare

vid de statskommunala reservarbetena. Dessa variationer vore nämligen

i relation till arbetsstyrkans storlek väsentligt större än vid de statliga

reservarbetena. _ Den statskommunala reservarbetslinjen medförde sålunda

ofta, att man vintertid i större utsträckning, än eljest skulle vara erforderligt,

måste tillgripa kontantunderstödsverksamhet som komplementär hjälpform.

Slutligen ville kommissionen icke underlåta att framhålla, att kommunernas

strävan att begränsa sina utgifter för de statskommunala reservarbetena understundom

lett till att man endast formellt satt arbetet på ackord men i realiteten

låtit arbetarna arbeta efter daglön; med andra ord man hade underlåtit att till

arbetarna utbetala den del av ackordsförtjänsten, som överskjutit reservarbetslönen;

i gengäld hade denna understundom betraktats såsom garanterad

daglön. En dylik anordning hade givetvis stått i direkt strid mot bestämmelserna

örn att vid ackordsprissättning sådana åtgärder borde undvikas, som kunde

medföra en minskning av arbetsintensiteten. Kommissionen hade också med

skärpa ingripit, då det kommit till densammas kännedom, att man förfarit på

här angivet sätt. Men svårigheter hade visat sig föreligga att åstadkomma

en effektiv kontroll.

Under hänvisning till de nackdelar av de statskommunala reservarbetena,

som kommissionen sålunda påvisat, har kommissionen framhållit, att när numera

begränsningar av hjälpverksamheten med hänsyn till arbetslöshetens

nedgång syntes möjliga att vidtaga, en jämförelsevis större begränsning av den

statskommunala reservarbetslinjen borde genomföras. Denna begränsning syntes

härvid lämpligen böra verkställas på sådant sätt, att sådana arbetsföretag

icke medgåves såsom statskommunala reservarbeten, vilka icke besutte de fördelar,

som i främsta rummet motiverade de statskommunala reservarbetena.

Kommissionen syftade härvid närmast på de i vägstyrelsers och landstings

regi anordnade arbetena.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 23S.

11

Kommissionen har vidare betonat, att vägstyrelsernas och landstingens

statskommunala reservarbeten ofta saknade den fördel, som eljest karakteriserade

de statskommunala reservarbetena framför de statliga, nämligen att arbetskraften

kunde sysselsättas i hemorten. Vägstyrelsernas och landstingens

statskommunala reservarbeten vore nämligen ofta belägna på sådant avstånd

från arbetarnas hemorter, att arbetarna antingen måste inkvarteras å arbetsplatsen

eller ock företaga tidsödande resor, vilka för de hänvisade arbetarna

bleve en ekonomisk börda, till vilken visserligen kommunerna stundom kunde

lämna bidrag, ehuru skyldighet härtill icke förelåge. Härtill komme, att

kommunen understundom bleve betungad med utbetalandet av ortstillägg, till

vilket statsbidrag icke erhölles.

Under hänvisning till det anförda och då en minskning av hjälpåtgärderna

syntes erforderlig, har arbetslöshetskommissionen hemställt, att sadan ändring

vidtages i gällande kungörelse, att statskommunala reservarbeten icke längre

må utföras i vägstyrelsers och landstings regi.

Såsom jag i det följande får anledning att närmare framhålla, kan jag icke

finna den av arbetslöshetskommissionen för nästa budgetår ifrågasatta mycket

starka begränsningen av de statskommunala arbetena välbetänkt. I detta sammanhang

saknar jag emellertid anledning att inga pa denna sida av

den föreliggande frågan. Då det åter gäller de av vägstyrelser bedrivna statskommunala

arbetena, finner jag goda motiv förebragta för att i nuvarande arbetslöshetssituation

vidtaga inskränkningar i desamma. Jag vill ock erinra, att

1934 års riksdag gav uttryck åt en tankegång liknande den, som uppbär arbetslöshetskommissionens

framställning. Icke minst synes mig svårigheten,

för att icke säga omöjligheten, att bestämt avgränsa vägstyrelsernas reservarbetsobjekt

från den öppna marknadens utgöra ett starkt talande skäl för att

nu återgå till den ordning, som gällde före 1933. Vad däremot angår motsvarande

arbeten i landstings regi, ha efter vad jag inhämtat, sådana arbeten

förekommit i jämförelsevis mycket begränsad omfattning. Av vad kommissionen

anfört har jag icke blivit övertygad därom, att beträffande detta arbetsområde

motsvarande olägenheter, som nyss berörts, gjort sig kännbara. Tillräcklig

anledning synes mig därför icke föreligga att utesluta jämväl dessa

arbetsobjekt. Jag förordar alltså sådan ändring av direktiven, att statskommunala

reservarbeten icke längre må utföras i vägstyrelses regi.

Ortstilläggen.

Jämlikt 30 § i kungörelsen angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet

vid arbetslöshet äger kommun, då familjeförsörjare hänvisats till statligt

reservarbete å ort med lägre reservarbetslön än den, som är gällande för

hänvisningskommunen, att bestämma att till denne familjeförsörjare särskilt

s. k. ortstillägg skall utgå, därest någon, i förhållande till vilken den hänvisade

är att anse såsom familjeförsörjare, befinnes vara i behov därav. Sadant

ortstillägg får jämlikt bestämmelserna i samma paragraf icke överstiga

skillnaden mellan reservarbetslönen för hänvisningskommunen och re
-

Departe
ments
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr S3Z.

servarbetslönen för deri plats, där arbetet utföres. Då fråga är örn. ogift person,

som har försörjningsplikt mot barn eller adoptivbarn, må ortstillägget utgå

med högst det belopp, som skulle lia utbetalats till barnet vid kontantunderstödsverksamhet

i hänvisningskommunen (s. k. begränsat ortstillägg). Ortstillägg

utbetalas till den behövande genom kommissionen och återgäldas månadsvis

av hänvisningskommunen. För hårt skattetyngd kommun med omfattande

arbetslöshet äger kommissionen på ansökan helt eller delvis meddela

befrielse från återbetalningsskyldighet.

På sätt förut framhållits må jämlikt 35 § i nämnda kungörelse ortstillägg —

dock utan bidrag av statsmedel — kunna utgå jämväl till familjeförsörjare,

som hänvisats till statskommunalt reservarbete.

_ Bestämmelserna örn rätt för kommunerna att till reservarbetares familj utgiva

ortstillägg ha tillkommit i syfte att underlätta arbetslösas hänvisning

från ort med högre reservarbetslön till ort med lägre. Dessa ortstillägg, som

erhöllo sin nuvarande utformning — med undantag för ortstilläggen vid de

statskommunala reservarbetena — år 1922, ersatte de tidigare utgående s. k.

familjetilläggen.

I sin förenämnda skrivelse har statens arbetslöshetskommission anfört följande.

De nuvarande reservarbetslönerna spände mellan området från lägst 2: 80

kronor upp till 8 kronor per 8 timmars arbetsdag. Endast ett förhållandevis

ringa antal kommuner vöre belägna i den lägsta löneklassen. Kommissionens

reservarbetsplatser vore såsom regel belägna i kommuner med en lön mellan

3:20 och 4:40 kronor; så låg lön som 2:80 kronor förekomme icke å någon

statlig reservarbetsplats. Den högsta nu förekommande reservarbetslönen avsage

istockholm. Städerna i övrigt läge i allmänhet mellan 5: 20 och 7:20 kronor-

Det läge i sakens natur, att ortstilläggen väsentligen hade sin betydelse

för statliga reservarbetare fran städerna. Det maximala ortstillägget utgjorde

för närvarande 4:80 kronor per dag. I allmänhet varierade ortstillläggen,

vad städerna beträffade, mellan 80 öre och 4 kronor per dag. För

landskommunerna vöre de såsom regel väsentligt lägre.

Ehuru ortstilläggen i varje särskilt fall enligt bestämmelserna borde avvägas

med hänsyn till föreliggande hjälpbehov, syntes inom flertalet kommuner

den regeln ha utvecklat sig, att kommunerna medgåve ortstillägg uppgående

till detsammas maximala storlek, vilket enligt sakens natur måste bliva för

kommunerna ekonomiskt betungande; inom vissa kommuner avvägdes dock

ortstilläggen alltid i förhållande till hjälpbehovet. En svaghet i systemet

vöre, att ortstilläggen ofta komme att överstiga de belopp, varav vederbörande

arbetslös skulle ha kommit i åtnjutande för sig och sin familj, därest

han hade av kommunen i stället blivit tillerkänd kontantunderstöd. Ovanligt

vore sålunda icke, att det utgående ortstillägget överstege det dagunderstöd,

som familjen skulle erhållit, därest mannen blivit hjälpt genom kontantunderstöd.

Då statsbidrag till ortstillägg jämlikt kungörelsen blott utginge

till av arbetslöshet och skattetryck hårt drabbade kommuner, komme i sådana

tall kostnaderna för ortstilläggen att väsentligt överstiga kostnaderna för

kontantunderstödsverksamhet.

Med hänsyn till det anförda synes det kommissionen önskvärt, att grunderna

rörande ortstilläggen bleve så avvägda, att de skapade ett eget intresse för kommunerna

att ersätta kontantunderstöden med hänvisning till statligt reserv
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

13

arbete. Då kommissionen undersökt möjligheterna för en omläggning av grunderna

för ortstilläggen, hade kommissionen funnit, att följande förslag väsentligen

skulle kunna uppfylla dessa krav på ortstilläggens utformning.

Ortstilläggen graderades med hänsyn till hjälpbehovet i varje särskilt fall,

d. v. s. till storleken av reservarbetarens familj. Ortstilläggen borde icke överstiga

storleken av det belopp, som svarade mot dagunderstöd åt hustru och

hemmavarande minderåriga barn eller föräldrar (adoptant), varvid dagunderstödsbeloppet

till hustrun eller föräldrarna räknades såsom understöd till ensamstående

person och understöden för barnen till samma belopp som det vanliga

barntillägget. I intet fall skulle dock summan av dessa tillägg (åt hustrun

+ barn eller föräldrar) kunna överstiga det nu gällande maximibeloppet, d. v. s.

skillnaden mellan reservarbetslönen för hänvisningsko.mmunen och arbetsplatsen.

Ortstilläggen åt ogifta med försörjningsplikt — vilka redan nu graderades

efter liknande principer som de nu föreslagna —• bibehölles oförändrade.

Statsbidrag syntes av kommissionen i likhet med för närvarande böra kunna

medgivas till ortstillägg. Av betydelse vore emellertid, för att uppnå syftemålet

med här förordade förändring, att kommissionen erhölle förhållandevis

stor frihet vid bestämmandet av statsbidragsbeloppen. Enligt gällande bestämmelser

ägde kommissionen att medgiva befrielse från återbetalningsskyldighet

i fråga örn de nuvarande ortstilläggen endast för hårt skattetyngda kommuner

med omfattande arbetslöshet. Kommissionen torde böra erhålla befogenheter

att även i andra fall medgiva visst statsbidrag, som därvid lämpligen

syntes kunna beräknas på samma sätt som till annan, hjälpverksamhet inom

kommunen. I likhet med för närvarande syntes kommissionen själv böra äga

besluta örn statsbidragens storlek, varvid jämkningar i nyss angiven norm för

statsbidragets beräknande borde kunna av kommissionen medgivas efter i varje

särskilt fall verkställd prövning.

Vid bestämmandet av ortstilläggen för arbetare .sysselsatta vid. statskommunala

reservarbeten, syntes samma grunder böra tillämpas som vid de statliga

reservarbetena. I likhet med vad för närvarande vore fallet, borde, statsbidrag

här icke ifrågakomma. Därest kommissionens förslag rörande viss inskränkning

i den statskommunala reservarbetslinjen vunne statsmakternas

godkännande, skulle emellertid ortstillägg vid statskommunalt reservarbete

endast ifrågakomma i de få fall, då kommun bedreve sadant arbete inom

annan kommun.

Mot kommissionens förslag beträffande omläggning av grunderna för ortstilläggens

beräkning har en av kommissionens ledamöter anfört reservation.

I anledning av kommissionens ifrågavarande förslag har Göteborgs arbetslöshetskommitté

i skrivelse den 27 mars 1935 framhållit, att ett bifall till

detsamma komme att medföra stora olägenheter vid handhavandet av kommitténs

hjälpverksamhet och innebära en betydande försämring av den statliga

och statsunderstödda hjälpverksamheten vid arbetslöshet.

Med hänsyn till den betydelse ortstilläggen äga såsom bidrag till underhållet

av de arbetslösas familjer vid familjeförsörjarens frånvaro från hemorten

måste man hysa stor betänksamhet emot att rubba de grunder, som hittills gällt

för ortstilläggens bestämmande. I de fall, då ortstilläggen uppnå mera avsevärd

storlek, såsom förhållandet är i de allra största städerna, lära för

övrigt levnadsomkostnaderna vara så höga, att en begränsning av de nu utgående

ortstilläggen endast skulle medföra, att i stället fattigvården fiege

Departe
ments
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 232.

inskrida stödjande. Detta förhållande har särskilt understrukits av Göteborgs

arbetslöshetskommitté. Det synes mig också fullt skäligt, att den arbetslöse —

eller i detta fall snarast bans familj — ställes i ett något gynnsammare läge,

då han utför arbete än örn hjälpen lämnas i form av understöd. Jag kan under

dessa omständigheter icke finna tillrådligt att förorda den föreslagna ändringen

i sättet för ortstilläggens beräkning. Däremot har jag intet att erinra

mot det av arbetslöshetskommissionen framställda förslaget rörande jämkning

av grunderna för statsbidragets utgående.

Anmälningsskyldigheten.

Jämlikt 46 § i hjälpkungörelsen skall den, som åtnjuter dagunderstöd, å

för honom av arbetsförmedlingsanstalten föreskrivna tider, minst en gång i

veckan, anmäla sig hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen i orten.

Antalet besök per vecka hos arbetsförmedlingen bestämmes sålunda för varje

kommun av arbetsförmedlingsanstalten.

I en den 19 februari 1935 dagtecknad skrivelse har arbetslöshets]''kommissionen

anfört följande.

oDet läge i hjälpverksamhetens natur, att de hjälpta alltid skulle nära uppehålla

förbindelsen^ med den öppna arbetsmarknaden. Särskilt under tider

med stigande tillgång på arbetstillfällen bleve det emellertid av betydelse, att

denna kommunikation uppehölles på rationellaste sätt. Behovet av anmälningar

hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen syntes emellertid böra

bedömas av den myndighet, som hade att utöva uppsikt över hjälpverksamheten

och sorn jämväl hade att noga följa utvecklingen å arbetsmarknaden. Det

syntes, vidare önskvärt, att direktiven i detta hänseende i och för uppnående av

enhetliga bestämmelser i landets olika delar utfärdades av en central myndighet.

Enligt nu gällande bestämmelser måste emellertid kommissionen för

åstadkommande av ändring i ett visst fall hänvända sig till socialstyrelsen,

som i sin tur hade att hos vederbörande anstaltsstyrelse göra framställning

örn att densamma skulle ålägga vederbörande kommun att föreskriva visst

antal besök hos arbetsförmedlingen.

Före den 1 juli 1933, då kungörelsen den 7 juli 1922 nr 419 reglerade den

statsunderstödda hjälpverksamheten, gällde, att understödstagare vore pliktig

att å därför utsatta tider anmäla sig hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen

i orten. Enligt denna formulering syntes bestämmanderätten

härvid i första hand ha tillkommit vederbörande arbetslöshetskommitté med

rätt naturligen för kommissionen att, därest kommun åtnjöte statsbidrag till

understödsverksamhet för arbetslösa, föreskriva örn ändring av kommitténs

beslut, därest skäl härtill förefunnes. Den ändring, som i jämförelse härmed

genomfördes år 1933, syntes ha motiverats av att i förevarande hänseende

erhålla likartade bestämmelser med dem, som avsåges skola gälla för den vid

riksdagen föreslagna frivilliga arbetslöshetsförsäkringen. Enligt kommissionens.

uppfattning syntes emellertid inga olägenheter uppkomma, därest en

ändring härvidlag genomfördes.

Under hänvisning till det anförda har kommissionen hemställt, att Kungl.

Majit måtte föranstalta örn vidtagande av sådan ändring i här förevarande

hänseende av bestämmelserna i 46 § i hjälpkungörelsen, att kommissionen må

kunna meddela arbetslöshetskommitté föreskrift rörande antalet anmälningar

per vecka hos den offentliga arbetsförmedlingen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

15

De olägenheter, som, enligt vad arbetslöshetskommissionen framhållit, skulle

vidlåda den nuvarande ordningen för anmälningsskyldighetens fullgörande, synas

mig knappast vara av den allvarliga beskaffenhet, att det med hänsyn till

desamma kan anses påkallat att vidtaga en ändring i gällande bestämmelser.

Såsom kommissionen erinrat, saknas icke möjlighet att, da så av förhållandena

befinnes behövligt, utvidga anmälningsskyldigheten i erforderlig omfattning.

Att därvid medverkan från den offentliga arbetsförmedlingens tillsynsmyndighet

tages i anspråk synes ur arbetsmarknadssynpunkt i och för sig lämpligt.

Jag finner sålunda tillräckliga skäl icke hava anförts för en ändring av hithörande

bestämmelser.

Icke hemortsberättigade unga arbetslösa m. m.

Jag har vidare att till behandling upptaga tvenne framställningar, avseende

vissa kategorier icke hemortsberättigade arbetslösa, vilka framställningar ingivits,

den ena, dagtecknad den 10 januari 1935, av Förbundet för kristet

samhällsliv och den andra, dagtecknad den 2 februari 1935, av Svenska sjöfolks

förbundet.

Förbundet för kristet samhällsliv anför i huvudsak följande.

Gällande bestämmelser örn arbetslöshetshjälp medförde ofta, att personer,

som saknade hemortsrätt i vistelsekommunen, icke erhölle den hjälp, som

borde tillkomma dem. Ehuru det ur arbetsförmedlmgssynpunkt vore önskvart,

att arbetskraften i möjligaste man vore rörlig i sitt sökande efter arbete,

hade detta, när det gällde frågan örn hjälp till följd av arbetslöshet, icke vunnit

tillräckligt beaktande. Antalet utom hemortskommunen vistande arbetslösa

vore svårt att exakt uppskatta, enär de endast mera sällan medtoges i rapporterna

till arbetslöshetskommissionen. Enligt förbundets uppfattning vore emellertid

detta antal, trots arbetslöshetens tillbakagång, alltjämt stort och särskilt

betänkligt vore, att en mycket stor del av dessa arbetslösa utgjordes av

unga personer. Eör dessa unga innebure gällande bestämmelser den största

faran, enär man riskerade att de genom den påtvingade sysslolösheten bleve

mer eller mindre odugliga till framtida självförsörjning och till ett normalt

levnadssätt. Majoriteten av ifrågavarande arbetslösa hade sin hemort i små

landskommuner, där någon arbetslöshetskommitté icke blivit tillsatt och där

någon hjälpverksamhet för arbetslösa knappast utövades.

Efter erinran, att de åtgärder till underlättande av hjälp åt denna kategori

arbetslösa, som beslötos av 1934 års riksdag, endast i ringa mån kunde anses

hava medfört önskat resultat, fortsätter förbundet.

Eör att möta det behov, som här ovedersägligen gjorde sig gällande, borde

man träffa bestämmelser, genom vilka omhändertagandet av de unga arbetslösa

i vistelsekommunen ytterligare underlättades1. Bestämmelserna rörande

dessa arbetslösas omhändertagande komme nämligen sannolikt icke att bliva

effektiva, så länge vistelsekommunen skulle vidkännas någon egentlig kostnad

för omhändertagandet. Denna borde därför få exempelvis 90 % av lämnat

understöd ersatt.

Huru sedan skulle förfaras med dessa i vistelsekommunen omhändertagna

arbetslösa bleve nästa angelägna fråga. Kontantunderstöd vore som regel icke

den lämpliga formen. Däremot syntes det icke vara ett orimligt önskemål, att

den arbetslöse ynglingen kunde direkt från vistelsekommunen komma till statens

reservarbeten för ungdom eller till ett läger för frivillig arbetstjänst. Att

Departe
ments
chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 23%.

denna utväg- skulle vara stängd för en viss yngling därför att lian vistades utom

sm hemortskommun eller därför att denna kommun icke hade ett särskilt organ

för arbetslöshetsverksamhet torde icke vara sakligt berättigat. Vidare vöre

önskvärt, att i olika delar av landet kunde, med anslag från de till arbetslöshetens

bekämpande anvisade medlen, startas arbetskolonier och yrkesskolor

med internat, dit ynglingarna kunde hänvisas. Vid sådan hänvisning borde

man dock så vitt möjligt söka få ynglingarna intagna på anstalter i deras

hemtrakt för att de örn möjligt efter vistelsens slut skulle på ett naturligt sätt

föranledas att återknyta bandet med hemorten. Önskvärdheten av att det frivilliga

arbetet här, liksom i fråga örn skyddshemsverksamheten, finge göra sin

insats måste betonas. Kostnaderna för kommunerna för en ynglings vistelse

vid koloni eller yrkesskola borde emellertid icke under några förhållanden bliva

högre än örn ett arbetslöshetskommissionens läger anlitades.

Men örn dessa möjligheter borde öppnas för dem, som befunne sig i blottställd

belägenhet utanför sin hemort, vore det icke mindre angeläget, att de unga, som

ännu ej övergivit hemkommunen, finge den hjälp de behövde. De borde av densamma

understö dja,s kontant eller in natura, örn de hade ett hem att vistas i

och örn sysselsättning i någon form icke kunde beredas dem. I motsatt fall

borde de hänvisas till de förut nämnda förläggningarna eller anstalterna/ Kravet

att ynglingarna skulle komma i arbete borde ej eftersättas.

Såsom lämpliga organ att handhava det arbete, som kommunerna ej förmådde,

hänvisar förbundet till de länskommittéer, vilka tidigare förutsatts skola

tillsättas. Förbundet anser emellertid nödvändigt, att vid dessas sida anställdes

en särskild länskonsulent med uppgift att biträda med de ungas placering vid

yrkesskolor, jordbrukskolonier, arbetsläger o. s. v. Kunde detta ej ske, borde

enligt förbundet dennes uppgifter anförtros åt de nuvarande fattigvårds- och

barnavårdskonsulenterna. Förbundet betonar till sist, att ett tillfredsställande

resultat i förevarande angelägenhet icke kunde vinnas med mindre kommun

bereddes möjlighet till ersättning jämväl för viss del av utgivet understöd

till arbetslös yngling, som icke hade hemortsrätt i vistelsekommunen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer förbundet,

1. att hemkommun, som understöder arbetslös yngling, skall genom länskommittén

kunna få detta understöd till viss del ersatt av landstinget och staten;

2. att vistelsekommun, som ser sig nödsakad understödja arbetslös yngling’

skall få detta understöd till största delen ersatt, även örn ynglingen ej vistats

9 månader i kommunen och där haft fast arbete;

3. att understöd at arbetslös yngling skall företrädesvis utgå i form av arbete

eller utbildning, vare sig hemkommunen eller vistelsekommunen beslutat örn

understödet.

I anledning av framställningen har statens arbetslöshetskommission den 19

februari 1935 avgivit utlåtande. Kommissionen lämnar däri till en början

följande uppgifter rörande hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande

arbetslösa, som sakna hemortsrätt i vistelsekommunen, men som där

vistats en tid av minst nio månader och haft mera stadigvarande anställning.

Månad år 1934 Antal Därav hjälpta:

anmälda Antal I procent

*{uli.................................. 644 475 73,8

.............................. 675 499 73,9

September ............................ 612 4(57 76]3

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

17

Månad år 1934

Antal

anmälda

Därav hjälpta:

Antal I procent

Oktober .................

468

65,9

November ...............

497

58,1

December ...............

625

65,0

Kommissionen anmärker, att antalet anmälda fall av hithörande arbetslösa

motsvarade endast omkring 1 % av hela antalet hjälpsökande arbetslösa samt

att det procentuella antalet hjälpta av ifrågavarande kategori i genomsnitt

varit högre än för samtliga hjälpsökande, för vilka hjälpprocenten vid utgången

av år 1934 utgjort 61. Härefter yttrar kommissionen i huvudsak följande.

Enligt kommissionens statistik syntes sålunda arbetslösheten bland de icke

hemortsberättigade ha varit förhållandevis obetydlig. Anledning funnes emellertid

att antaga, att den verkliga arbetslösheten varit större. Åtskilliga

arbetslösa hade sålunda icke anmält sig såsom hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna;

i vissa fall syntes orsaken ha varit den, att vederbörande arbetslo

shetskommitté icke mottagit anmälan örn arbetslöshetshjälp från personer,

som enligt de regler, som varit gällande inom vederbörande kommun, icke kunnat

komma i åtnjutande av arbetslöshetshjälp. Ehuru kommissionen genom

särskild cirkulärskrivelse till samtliga arbetslöshetskommittéer påpekat de

gynnsammare statsbidragsbestämmelserna för arbetslösa icke hemortsberättigade,

syntes kommunerna icke lia varit benägna att i större utsträckning vidtaga

särskilda åtgärder för här berörda kategori. Den ringa utsträckning, i

vilken denna kategori arbetslösa vore att återfinna bland arbetslöshetskommittéernas

hjälpsökandeklientel, hade ock medfört, att kommissionen i sin verksamhet

icke haft anledning att i större utsträckning begagna sig av de befogenheter.

som infördes år 1934. De fall, där kommissionen meddelat föreskrift

örn att viss hjälp skulle förbehållas icke hemortsberättigade, avsåge väsentligen

vissa större kommuner. Kommissionen ville emellertid erinra att, enligt vad

statistiken utvisade, de icke hemortsberättigade bland hjälpsökandeklientelet

likväl erhållit hjälp i minst samma omfattning som övriga arbetslösa. I förevarande

sammanhang ansåge sig kommissionen böra framhålla en av de svårigheter,

som för kommissionen gjorde sig gällande vid bestämmandet av omfattningen

av hjälpen för denna kategori. Kommissionen ägde icke möjlighet att

pröva hjälpbehovet bland de anmälda hjälpsökande arbetslösa, såvida icke från

vederbörande arbetslöshetskommitté infordrades samtliga förefintliga handlingar

rörande dessa, en åtgärd som emellertid enligt sakens natur kunde ske

endast i undantagsfall. Då rätten att anmäla sig såsom hjälpsökande tillkomme

varje arbetslös, oberoende av hans behörighet till eller behov av arbetslöshetshjälp,

kunde ett föreskrivande av att en del av medgiven hjälp skulle förbehållas

icke hemortsberättigade leda till att arbetslöshetshjälp kunde bliva meddelad

efter olika sträng behovsprövning för de hemortsberättigade och de icke hemortsberättigade.

I anledning av vad förbundet anfört om att unga arbetslösa skulle hänvisas

till särskilda reservarbeten för ungdom och till arbetsläger, erinrar kommissionen,

att den i överensstämmelse med statsmakternas beslut låtit sig angeläget

vara att i allt större utsträckning bereda platser åt unga arbetslösa vid

dylika läger och arbeten. Kontantunderstöd åt unga arbetslösa förekomme

för närvarande — utom i förbindelse med kursverksamhet — blott i obetydlig

omfattning, nämligen åt familjeförsörjare.

Beträffande förbundets hemställan om högre statsbidrag yttrar kommissio
-

nen.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 232.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr "232.

Departe
ments
chefen.

Kommissionen kunde vitsorda, att svårigheter emellanåt gjort sig gällande

för unga arbetslösa, som saknat hemortsrätt i vistelsekommunen, att av denna

utverka hjälp i form av hänvisning till arbetsläger på grund av de kostnader,

som dylik hänvisning medförde för vistelsekommunen. Ändamålsenligt syntes

emellertid vara, om en sådan anordning kunde träffas, att hänvisning av dylika

arbetslösa till arbetsläger underlättades. Kommissionen vore för sin del

av den uppfattningen, att staten i förevarande fall borde åtaga sig hela kostnaden

för vistelsen vid arbetslägren. Kommissionen finge vidare, i anledning

av vad förbundet i övrigt föreslagit, tillägga, att kommissionen ej hade något

att erinra mot att kostnaderna för samtliga arbetselevers vistelse vid statliga

arbetsläger helt bestredes med statsmedel. Härigenom skulle bestämmelserna

rörande arbetslägren vidare bringas i närmare överensstämmelse med de för

de statliga reservarbetena gällande. De kostnader, det här vore fråga örn, uppginge

endast till förhållandevis små belopp.

Vad åter anginge förslaget, att arbetslöshetshjälp skulle kunna utgå till icke

hemortsberättigade, oberoende av vistelsetid och tidigare arbetsanställning,

ville kommissionen framhålla, att gällande bestämmelser vore så formulerade,

att de medgåve undantag och att alltså kommun ägde möjlighet att i ömmande

fall meddela hjälp. Med hänsyn härtill och till vikten av att hindra tillströmning

av unga arbetslösa till städerna funne sig kommissionen icke kunna tillstyrka

någon ändring härutinnan. Kommissionen ansåge ock, att för unga arbetslösa

i förevarande*hänseende andra bestämmelser icke borde gälla än för

äldre.

Beträffande den föreslagna konsulenten för ungdomsarbetslöshetsfrågor erinrar

kommissionen, att arbetsuppgifterna för denne, i vad de icke berörde

yrkesskolor, jordbrukskolonier och folkhögskolor, i det närmaste sammanfölle

med den verksamhet, som bedreves av kommissionens ungdomsavdelning. Slutligen

framhåller kommissionen som sin uppfattning, att särskilda åtgärder utöver

redan vidtagna eller här förordade icke för närvarande vore erforderliga.

Kommissionen förklarar sig emellertid beredd att ånyo underrätta arbetslöshetskommittéerna

örn den möjlighet, som förefunnes i fråga örn statsbidrag till

hjälpåtgärder för unga arbetslösa av denna kategori och för kommittéerna understryka

vikten av att hjälpåtgärder vidtoges.

De förhållanden, som i framställningen beröras, äro förvisso värda all uppmärksamhet.

Det måste utgöra ett betydelsefullt intresse att främja de unga

arbetslösas inlemmande i arbetslivet. Otvivelaktigt föreligga också starka

skäl att i möjligaste mån undanröja de av erfarenheten bestyrkta svårigheterna

för särskilt de icke hemortsberättigade av dessa att erhålla snar hjälp

i den ur olika synpunkter mest lämpliga formen. Åtgärder i syfte att för

arbetslöshetskommittéerna klargöra förefintliga hjälpmöjligheter härutinnan

hava emellertid redan vidtagits av kommissionen och kommissionen har därjämte

givit uttryck åt sin redebogenhet att fullfölja upplysningsverksamheten

i detta avseende. Att nu ifrågasätta omläggningar av organisatorisk art,

på sätt i framställningen påyrkats, anser jag mig emellertid icke kunna förorda.

Däremot synes den av kommissionen föreslagna jämkningen i gällande

regler, att staten i fråga örn unga arbetslösa, som genom vistelsekommunen

erhålla hänvisning till statliga arbetsläger, bestrider hela kostnaden, vara

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr £8£. 19

välbetänkt. Jag anser mig därför böra förorda, att en dylik jämkning vidtages.

Svenska sjöfolksförbundet framhåller i sin ovannämnda framställning, att

arbetslösheten bland sjömännen alltjämt är av stor omfattning. Vid statens

offentliga arbetsförmedlingsanstalt för sjömän i Göteborg uppgives sålunda

följande antal arbetslösa ha varit anmälda under sista kvartalet år 1934.

Månad

Antal

Mantalsskrivna

i Göteborg annorstädes

Oktober .............

........... 2 213

647

1 566

November ...........

........... 2 082

609

1473

December.............

660

1495

Efter erinran, att förhållandena vore liknande vid samtliga arbetsförmedlingsanstalter

för sjömän, anför förbundet i huvudsak följande.

Orsaken till att arbetslösheten bland sjömännen alltjämt ägde en sådan omfattning,

oaktat största delen av handelsflottan vore i gång, berodde främst därpå,

att ett stort antal sysslolösa verkstads- och andra industriarbetare, vilka tidigare

haft anställning till sjöss, under senare år sökt och erhållit anställning

som maskinister å fartyg. Det vore sålunda numera vanligt, att halva maskinbemanningen

å fartygen bestode av sådana yrkesarbetare, ett förhållande,

som dock med hänsyn till fartygens nuvarande maskinella utrustning i viss

mån vore naturligt. Till arbetslöshetens storlek hade jämväl bidragit, att rederierna

för nedbringande av sina omkostnader i allt större utsträckning bemannat

fartygen med ynglingar. En hel del mindre nogräknade rederier hade

sålunda påmönstrat så gott som uteslutande jungman, trots att god tillgång

funnits på fullt yrkeskunniga sjömän.

Å andra sidan hade på grund av gällande bestämmelser för arbetslöshetshjälp

sjömännen icke blivit delaktiga av samhällets hjälpverksamhet i samma

omfattning som andra medborgargrupper. Sjömännen vore nämligen för erhållande

av arbete till sjöss i regel nödsakade att uppehålla sig utom hemorten,

företrädesvis då å de större hamnplatserna, där omsättningen av sjöfolk vore

livligare. Vederbörande hamnkommuner vore å sin sida föga benägna att ombesörja

arbetslöshetshjälp åt dessa sjömän med hänsyn till de extra kostnader,

som de därigenom åsamkade sig. Under de senaste två åren hade visserligen

en förbättring härutinnan inträtt, men åtskilliga kommuner ansåge sig fortfarande

icke kunna bestrida den del av kostnaden för arbetslöshetshjälp, som

med nuvarande bestämmelser skulle åvila dem beträffande i kommunen ickehemortsberättigade

arbetslösa. Följden hade blivit att flertalet sjömän icke

kommit i åtnjutande av vare sig kursutbildning eller annan arbetslöshetshjälp.

På grund av vad sålunda anförts hemställer förbundet, att staten måtte

åtaga sig att bestrida hela kostnaden för kontantunderstöd åt arbetslösa sjömän.

över framställningen har statens arbetslöshetskommission den 19 februari

1935 avgivit yttrande. Kommissionen framhåller däri, att såvitt dess statistik

beträffande arbetslösa sjömän och fiskare under år 1934 utvisade, arbetslöshetens

tillbakagång för nämnda kategorier arbetslösa varit minst lika stor som

för övriga grupper inom näringslivet samt att den av sjöfolksförbundet påta
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Departe
ments
chefen.

lade konkurrensen från industriarbetarna sålunda icke syntes kava medfört

någon direkt ökning av arbetslösbeten. Kommissionen erinrar ock, att enligt

gällande bestämmelser statsbidrag till dagunderstöd åt icke-hemortsberättigade

sjömän kan utgå med 75 procent och ävenledes — efter medgivande av

Kungl. Maj :t — med än högre andel av kostnaderna. Någon framställning

om högre statsbidrag än 75 procent hade emellertid icke inkommit till kommissionen.

Härefter yttrar kommissionen följande.

Den förevarande framställningen avsåge utan tvivel ett synnerligen behjärtansvärt

ändamål. Vissa svårigheter uppkomme naturligen för i vistelsekommunen

icke-hemortsberättigade sjömän i fråga örn arbetslöshetshjälp. För

sjömännen torde det nämligen vara förenat med vissa risker att återvända lill

hemortskommunen genom att de i dylika fall icke alltid kunde tillvarataga

arbetsmöjligheterna inom sitt ordinarie yrke. Kommissionen ville emellertid

för sin del icke tillstyrka genomförandet av en sådan anordning, att hela dagunderstödet

skulle ersättas med statsmedel. En dylik anordning skulle kräva

en väsentlig utvidgning och omläggning av nuvarande kontrollanordningar;

överhuvud syntes knappast en kommunal myndighet böra tilldelas rätt att utdela

understöd, vilka helt bestredes med statsmedel. Däremot hade kommissionen

intet att erinra mot att statsbidrag till arbetslösa sjömän utginge — därest

motiv härför kunde anses föreligga — efter förmånligare grunder än till

andra arbetslösa och med högre belopp än för närvarande. En dylik anordning

kunde emellertid, på sätt nyss nämnts, träffas inom ramen av nu gällande

bestämmelser.

Under åberopande härav hemställer kommissionen, att framställningen icke

måtte till någon åtgärd föranleda.

Med hänsyn till vad av arbetslöshetskommissionen anförts rörande möjligheterna

att inom ramen av nu gällande bestämmelser tillgodose hjälpbehovet i

fråga örn arbetslösa sjömän på ett mera effektivt sätt än hittills, anser jag

mig icke böra påkalla någon ändring i nämnda bestämmelser.

Av riksdagen påkallade utredningar.

Utredningar, påkallade av 1933 års riksdag.

I skrivelse den 21 juni 1933, nr 356, har riksdagen hos Kungl. Majit hemställt

örn utredning dels rörande reglering av förhållandet mellan den offentliga

arbetslöshetshjälpen i dess olika former samt den allmänna fattigvården, dels

beträffande omfattningen av kommunernas lagliga rätt att lämna arbetslöshetshjälp

utan fattigvårds karaktär samt örn behovet och lämpligheten av laglig

reglering av kommunernas verksamhet för arbetslöshetens bekämpande, dels

rörande en rationell planläggning av kommunernas arbeten, därvid jämväl spörsmålet

örn den kommunala fondbildningen borde beaktas, dels och beträffande

ett mera definitivt ordnande av frågan örn centralorganet för den statliga och

statsunderstödda reservarbetsverksamheten samt för den statliga och statsunderstödda

kontanta arbetslöshetshjälpen än som kunde anses ligga i bibehållandet

av statens arbetslöshetskommission i dess nuvarande form och

sammansättning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

21

Vad angår de bägge förstnämnda spörsmålen, lämnade jag vid min anmälan

förlidet år av frågan örn anslag till bekämpande av arbetslösheten m. m.

en redogörelse för de förberedande utredningar, som i denna angelägenhet verkställts

inom socialdepartementet. Jag erinrade därvid bland annat också örn hithörande

frågors nära sammanhang med de utredningsuppgifter, som voro anförtrodda

åt de s. k. organisationssakkunniga. Sedermera hava dessa sakkunniga

den 11 december 1934 avgivit betänkande, vilket för närvarande är föremål

för remiss till olika myndigheter och sammanslutningar. Det synes mig

icke möjligt att taga ställning till de av riksdagen angivna spörsmålen berörande

arbetslöshetshjälpen och fattigvården förrän i samband med den slutliga

prövningen av organisationssakkunnigas förslag.

Vidkommande därefter frågan örn en rationell planläggning av kommunernas

arbeten, uttalade jag förra året, att denna angelägenhet varit föremål för förberedande

utredningar och överväganden samt att i detta sammanhang till behandling

upptagits även spörsmålet örn den kommunala fondbildningen. Med

rätten till fondbildning sammanhör nära frågan om kommunernas underställningsfria

lånerätt, rörande vilket spörsmål riksdagen i skrivelse den 18 februari

1932, nr 42, påkallat viss utredning. Med hänsyn till den reella innebörden

av dessa olika, varandra nära berörande problem, har jag efter ytterligare

överväganden ansett det fortsatta utredningsarbetet böra lämpligen ankomma

på finansdepartementet. Efter vad chefen för detta departement upplyst,

äro åtgärder att förvänta för utredningens igångsättande.

Vad slutligen beträffar ordnandet av frågan örn centralorganet för den statliga

och statsunderstödda reservarbets- och kontantunderstödsverksamheten,

har jag endast att meddela, att detta spörsmål ingår bland de utredningsuppgifter,

som jag, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 december 1934

anförtrott landshövdingen K. Tiselius.

Utredningar, påkallade av 1934 års riksdag.

I skrivelse den 19 juni 1934, nr 433, anmälde riksdagen, att riksdagen, med

bifall till motionerna I: 109 och II: 169 samt i anledning av motionerna I: 352

och II: 616 i nu ifrågavarande hänseende, beslutat hos Kungl. Majit anhålla

örn föranstaltande av skärpt kontroll över tillämpningen genom statens och

kommunernas organ av regler gällande för hjälpverksamhet vid arbetslöshet.

I samband härmed betonade riksdagen angelägenheten av, att de kontrollerande

organen jämväl utövade rådgivande verksamhet.

I de likalydande motionerna I: 109 och II: 169 framhölls bland annat, att

frågan örn hur de medel användas, som anslås till arbetslöshetshjälp, vore av

allra största vikt. Det finge icke förekomma, att kontantunderstöd utbetalades,

trots att tillgång till efter ortens förhållanden skäligt avlönat arbete funnes,

och ej heller att säsongarbetare, som under avsevärd del av året haft

relativt väl betalt arbete, tilldelades kontantunderstöd. Vidare påpekades

vikten av att ej kommunala tillskott till arbetslöshetshjälpen utginge på sådant

sätt, att det bleve fördelaktigare för hjälpsökande att lita till allmän

understödsverksamhet än att skaffa sig uppehälle genom eget arbete. Ett

omsorgsfullt övervakande av att hjälpverksamheten icke urartade, så att en

Departe
ments
chefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

demoraliserande understödstagaranda uppammades måste enligt motionärernas

uppfattning vara en ovillkorlig förutsättning för de stora uppoffringar,

som gjordes för att ordna statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet.

I de likalydande motionerna 1:352 och II: 616 anfördes, att erfarenheterna

från den statliga hjälpverksamheten under de senaste krisåren givit vid handen,

att behov förelegat av utvidgad och skärpt kontroll från det centrala organets

sida av de lokala hjälporganens verksamhet. Särskilt underströks

behovet av. en effektivisering av den kontroll, som utövades genom kommissionens

sociala ombud. Kommissionens övervakande uppgifter borde komma

till uttryck genom införandet av särskild bestämmelse härom i 1 § i kungörelsen

rörande den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten vid arbetslöshet.

Med anledning av riksdagens ifrågavarande skrivelse anbefallde Kungl.

Maj :t statens arbetslöshetskommission att avgiva förslag till den ytterligare

kontroll i förevarande hänseende, som kunde anses påkallad.

I skrivelse den 26 oktober 1934 har arbetslöshetskommissionen lämnat en

ingående redogörelse för nuvarande kontrollsystem och de omläggningar av

detsamma, som kunde ifrågasättas för kontrollens effektivisering.

Beträffande nuvarande kontroll genom de lokala organen

har kommissionen i huvudsak anfört följande.

Enligt arbetslöshetskungörelsen skall arbetslöshetskommitté, som medgivits

statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa, noga tillse att hjälpverksamheten

begränsas till vad som av verkligt behov påkallas och iakttaga, att

verksamheten icke kommer arbetsovilliga eller eljest därtill icke berättigade

till godo. Det vore naturligt, att i första rummet den av en statlig myndighet

utsedde ordföranden borde låta sig angeläget vara att noga afpassa verksamhetens

omfattning i överensstämmelse med dessa i kungörelsen angivna

direktiv för hjälpverksamheten för arbetslösa. Beträffande kommitténs revisorer,

av vilka minst en utsåges av vederbörande länsstyrelse, stadgades, att

det ålåge dessa att. granska kommitténs räkenskaper ävensom att kontrollera

att beviljade statsbidrag använts på föreskrivet sätt, att verksamheten bedrivits

i enlighet med bestämmelserna i gällande kungörelse och att av kommissionen

meddelade anvisningar blivit vederbörligen iakttagna.

Besluten rörande omfattningen av den hjälpverksamhet inom kommunen,

till vilken statsbidrag i olika former beviljades av kommissionen, meddelades

kommunerna genom delgivningsbrev, i vilka jämväl vore angivna de särskilda^

villkor, med vilka beviljandet av statsbidrag vore förenade. Vid ansökan

fran kommittén örn utanordnande av statsbidrag till den av kommissionen

medgivna hjälpverksamheten ålåge det vederbörande revisorer att konstatera,

att givna bestämmelser av kommittén blivit vederbörligen iakttagna. Härvid

skulle alltid den av länsstyrelsen utsedde revisorn jämte minst en av de

av kommunen valda revisorerna underskriva den revisionsberättelse, som i

samband med utanordningsansökan skulle ingivas. Ansökningar örn utanordnande

av statsbidrag, avseende såväl kontant understödsverksamhet som statskommunala

reservarbeten, gjordes såsom regel en gång i månaden. Till ledning

för revisorerna hade av kommissionen utarbetats en instruktion. Genom

att revisorerna hade att kontinuerligt granska kommitténs verksamhet, kunde

de förvärva sig en inblick i hjälpverksamhetens skötsel i allmänhet. Den

nyssnämnda instruktionen ålade dem att till kommissionen anmäla de iakttagelser,

som gjorts och som kunde vara av värde för kommissionen vid be
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 23%.

23

dömandet av det sätt, varpå verksamheten handhafts av kommittén. Därest

revisorsuppdraget anförtroddes åt för detta fullt kvalificerade personer och dessa

utförde den månatliga revisionen av en kommittés verksamhet med erf°^- derlig noggrannhet, kunde, bland annat med hänsyn till den korta tid, revisionen

vid varje tillfälle omfattade, starka garantier anses föreligga för

att missbruk icke förekomme.

Arbetslöshetsko m missionens kontroll utövas dels av

kommissionens sociala ombud och ingenjörer genom inspektioner hos de lokala

organen, dels ock centralt av kommissionens kansli genom granskning av rapporter,

utanordningsansökningar och övriga infordrade uppgifter. Kommissionen

anför härom i huvudsak följande.

De sociala ombuden besökte de olika kommittéerna och toge härvid del av

de handlingar, som utvisade omfattningen och karaktären av den bedrivna

hjälpverksamheten. Ombuden hade vid flera tillfällen besökt samtliga de

kommuner, inom vilka kontantunderstödsverksamhet bedrivits, ävensom ett

stort antal andra kommuner, där av olika anledningar , man ansett nödvändigt

eller önskvärt att verkställa särskild kontroll. Vid dessa, inspektioner

undersökte de sociala ombuden med ledning av de individuella hjälpansöknmgar,

vilka jämlikt 12 § i arbetslöshetskungörelsen skola avgivas av dem som

vilja komma i åtnjutande av arbetslöshetshjälp, bland annat under vilka, former,

de arbetslösa beretts hjälp och huruvida arbetslöshetskommittérna härvid

förfarit i överensstämmelse med de för verksamheten gällande bestämmelserna.

I egenskap av ombud för kommissionen ägde de sociala ombuden att påkalla

sammanträde med kommittéerna, att där närvara ävensom att granska kommitténs

räkenskaper, protokoll och övriga handlingar. De sociala ombuden

ägde härvid att för kommittéerna eller deras representanter påpeka de brister i

verksamheten, som ombuden vid sina inspektioner kunde finna, ävensom meddela

råd och upplysningar rörande sättet för verksamhetens handhavande, särskilt

med aktgivande på att enhetliga normer för behovsprövningen tillämpades.

Ehuru ombuden icke ägde att meddela föreskrifter at kommittéerna, lage det

dock i sakens natur, att dessa ägnade allvarlig uppmärksamhet åt de påpekanden,

som ombuden såsom representanter för kommissionen funne sig föranlåtna

att göra. Genom att ombuden vidare till kommissionen meddelade de

fall då en kommitté icke ansett sig böra efterkomma av ombuden meddelade

råd’och anvisningar, bragtes dylika frågor under kommissionens omedelbara

prövning, varvid denna hade — eventuellt efter införskaffande^ av de ytterligare

uppgifter, som kunde vara erforderliga att vidtaga de åtgärder, densamma

kunde anse påkallade. Såsom allmänt omdöme torde kunna sagås, att

de olika kommunerna lojalt ställde sig till efterrättelse de råd, som meddelades.

Vid den kontroll, som på nu angivet sätt verkställdes, undersöktes jämväl

huruvida sådana tillskott till arbetslöshetshjälpen av kommunala medel förekomma,

som icke ägde stöd i gällande författning. ....

De angivna åtgärderna avsåge i huvudsak kontrollen över den sociala sidan

av kommittéernas verksamhet. I fråga örn statskommunala reservarbeten utövades

emellertid jämväl särskild kontrollverksamhet. De olika statskommunala

reservarbetsföretagen besöktes av kommissionens inspekterande ingeniörer,

varvid närmast ackordssättningen samt arbetets utförande ur teknisk yell ekonomisk

synpunkt bleve föremål för inspektion. De arbeten, som avsage väganläggningar,

bleve i tekniskt och ekonomiskt avseende jämväl kontrollerade

av vederbörande vägingenjör. — Arbetslöshetskommitté eller annan myndighet,

som medgivits rätt att anordna statskommunala reservarbeten, vöre skyldig

att månatligen ingiva redogörelse och redovisningar för under sistlörllutna

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

månad bedrivna arbeten av dylikt slag. Dessa rapporter vore å kommissionens

kansli föremål för ingående granskning, varvid bland annat uppmärksamhet

agnades at de invänta ackordsförtjänsterna och huruvida ackordssättningen

kunde anses avpassad med hänsyn till den för reservarbetet gällande reservarbetslönen.

Arbetslöshetskommitté hade vidare att avgiva månadsrapport rörande arbets,

oshetens och hjälpverksamhetens omfattning enligt av kommissionen faststallt

formulär. I dessa rapporter meddelades uppgifter örn antalet hjälpsökande

arbetslösa, deras fördelning på olika hjälpformer ävensom deras fördelning

pa yrkesgrupper.

Av grundläggande betydelse för undvikande av sådana missbruk av hjälpverksamheten

för arbetslösa, som påtalats i de i riksdagen väckta motionerna,

vöre att omfattningen av den statliga hjälpverksamheten vid varje tidpunkt

avva g des med hänsyn till förefintligt hjälpbehov. Det material, som härvid

stöde till kommissionens förfogande, vore väsentligen kommittéernas månadsrapporter

och de uppgifter, vilka kommissionen kunde inhämta genom de sociala

ombuden rörande läget å arbetsmarknaden i de av dem besökta kommunerna

Vad den kontanta understödsverksamheten beträffade beviljades understodsplatser

endast för helt korta tidsperioder, vilket medförde, att hjälpT7*

^tömätiskt komme att undergå ofta återkommande omprövningar.

Vid förskjutningar i arbets.löshetsläget verkställde kommissionen vidare undersoknmgar

rörande omfattningen av de arbetslösas hänvisning till statliga och

statskommunala reservarbeten i de enskilda kommunerna. Då resultaten av

dessa undersökningar så påkallat, hade kommissionen verkställt hemsändnmgar

Dan de statliga reservarbetena ävensom minskat det antal arbetare,

som en kommun högst fått sysselsätta vid beviljade statskommunala reservarbeten.

Dtt annat medel för tillseende av att arbetslöshetshjalpen hölles inom

skalig ram gaves i arbetslöshetskungörelsens 14 §, med stöd av vilken vissa

yrken kunde avstängas fran arbetslöshetshjälp. Utöver vad som hittills gällt,

nämligen att byggnads-, tegelbruks-, hamn- och stuveriarbetare vöre avstängda

Dan statlig arbetslöshetshjälp, hade kommissionen föreskrivit, att även

skogsarbetare skulle avstängas från och med den 1 november 1934. Kommissionen

hade ansett en dylik åtgärd befogad med hänsyn till den starka förbättring

för dessa arbetare, som inträtt på arbetsmarknaden. I

I fråga örn kontrollsystemets effektivitet framhåller kommissionen

att, ehuru systemet vore omfattande och utövades av olika personer

i viss mån oberoende av varandra, kommissionen icke ville bestrida, att detsamma

i olika avseenden å vissa orter icke fungerat med önskvärd effektivitet.

En väsentlig orsak härtill vore, att den omedelbara lokala kontrollen emellanåt

visat sig mycket otillfredsställande. Det hade vidare visat sig föreligga stora

svårigheter att under tider med starkt stigande arbetslöshet låta den sociala

ombudsinstitutionens verksamhet ökas i samma omfattning som hjälpverksamheten.

Kommissionen uttalar därefter följande.

svårigheter vore en orsak till att sådana missbruk av den statsunderstödda

hjälpverksamheten hade kunnat äga rum, som på sina håll förekommit

exempelvis i Sköns kommun, Västernorrlands län. Den revision, som författningsenligt

ägt rum, hade här icke verkställts med erforderlig omsorg och

noggrannhet. Det sätt, varpå hjälpverksamheten handhafts av Sköns komaktualiserade

kravet pa omedelbart astadkommande av en effektiv kontroll

över den hjälpverksamhet, som på grund av rådande arbetslöshet måste

bedrivas inom kommunen. Kommissionen hade här ansett sig böra vidtaga

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 282.

25

extraordinära åtgärder, i det att för genomförandet av en rationell omorganisation

av verksamheten ett av de sociala ombuden och en inspekterande ingenjör

tillsvidare stationerats i kommunen, varigenom hjälpverksamheten komme att

bedrivas under dessas omedelbara överinseende.

Arbetslöshetskommissionen betonar, att behov av skärpta kontrollåtgärder

icke minst gjorde sig gällande under tider med sjunkande arbetslöshet.

Kommissionen hade därför redan vidtagit vissa utvidgningar av den

löpande kontrollen genom arbetslöshetskommittéernas månadsrapporter. Dessutom

hade kommissionens informerande verksamhet utökats. Vidare planerade

kommissionen en ökning av antalet sociala ombud och inspekterande

ingenjörer samt införande för vissa arbetslöshetskommittéer av mer eller

mindre kontinuerlig kontroll av ett socialt ombud. Därjämte ämnade kommissionen

i vissa fall vidtaga särskilda åtgärder för genomförande av en betryggande

organisation av arbetslöshetskommittéernas arbete.

Beträffande arbetslöshetskommittéernas månadsrapporter framhåller kommissionen

följande.

Rapporterna hade väsentligen utvidgats främst i syfte att erhålla kontinuerliga

uppgifter örn det sätt, varpå kommittéerna ordnat samarbetet med den

offentliga arbetsförmedlingen och därigenom berett förutsättningar för att den

öppna arbetsmarknadens arbetstillfällen bleve på effektivast möjliga sätt tillvaratagna.

Kommittéerna skulle uppgiva, huruvida arbetsförmedlingsombud

på föreskrivet sätt utsetts inom kommunen och huruvida samtliga hjälpta och

hjälpsökande arbetslösa vore anmälda hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen.

Kommissionen samarbetade med socialstyrelsen för att denna del

av kommissionens kontrollerande verksamhet skulle bliva i görligaste man

effektiv. I de fall, då kommissionen funnit, att vederbörande kommun icke

vidtagit de åtgärder, som författningsenligt åvilat densamma, hade kommissionen

ålagt vederbörande att omedelbart verkställa rättelse, ävensom förvissat

sig örn att sådan kommit till stånd. — Särskilda uppgifter lämnades av kommittéerna

rörande antalet arbetslösa, som uppnått en ålder av 67 år eller högre,

ävensom huru dessa fördelade sig på olika hjälpformer. Härigenom bereddes det

kommissionen viss möjlighet att övervaka, att-genom arbetslöshetsmedel hjälp

icke lämnades åt personer, som närmast borde omhändertagas av fattigvården.

— Det åvilade vidare kommittéerna att uppgiva det antal hjälpsökande

arbetslösa, örn vilka uppgifter förelåge, att desamma icke vore fullt arbetsföra.

Kommissionen hade beträffande samtliga dylika personer per den 31

juli 1934 infordrat nominativa uppgifter, varvid kommunerna samtidigt fått

angiva vederbörandes ålder och yrke samt orsaken till att full arbetsförhet icke

hade ansetts föreligga.

Den utvidgning av månadsrapporterna, som på detta sätt kommit till stånd,

och det fast ordnade samarbetet med socialstyrelsen torde enligt kommissionen

i förening med den effektivare arbetsförmedlingsorganisation, som komme att

uppbyggas med stöd av den av statsmakterna ar 1934 beslutade lagen om

offentlig arbetsförmedling, kunna förväntas medföra en betydlig utvidgning

av kontrollmöjligheterna.

Ifråga örn den informerande verksamheten anför kommissionen följande.

Vissa av de missförhållanden, som förekommit, hade orsakats av bristande

kännedom )m gällande bestämmelser. Kommissionen, vilken enligt gällande

kungörelse ägde att meddela anvisningar och råd och som vid flera tillfällen

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

och senast i augusti 1934 utfärdat »Råd och anvisningar rörande hjälpverksamheten

för arbetslösa», hade därför låtit sig angeläget vara att än ytterligare

vidga den informerande verksamheten. Kommissionens tjänstemän hade

sålunda vid flera tillfällen medverkat vid konferenser med representanter för

arbetslöshetskommittéer i olika delar av landet för att tillhandagå med informationer

och upplysningar. Därjämte hade kommissionen medverkat vid upplysningskurser

för att sprida ökad kännedom örn de bestämmelser, som reglerade

hjälpverksamheten för arbetslösa.

Kommissionen meddelar, att den jämväl i fortsättningen komme att, såsom

riksdagen i skrivelsen nr 433/1934 uttalat, fullfölja den på olika sätt bedrivna

upplysningsverksamheten.

Den effektivaste kontrollen över hjälpverksamheten utövades enligt kommissionens

uppfattning av de inspekterande tjänstemännen. I detta sammanhang

har kommissionen framhållit i huvudsak följande.

En effektivisering av kontrollorganisationen torde i första rummet böra

taga sikte dels på en utbyggnad av den sociala ombudsinstitutionen, dels på en

ökning av antalet inspekterande ingenjörer. Kommissionen hade för avsikt att

öka antalet dylika inspekterande tjänstemän. Visserligen hade hjälpverksamheten

till följd av arbetslöshetens nedgång under senare tid kunnat begränsas,

varför den verksamhet, som dessa tjänstemän utövade, jämväl kunnat i viss

mån bliva effektivare. Emellertid ville kommissionen erinra örn att det antal

kommuner, inom vilka statlig arbetslöshetshjälp i någon form förekomme, icke

i större utsträckning nedgått, ehuru väl hjälpverksamhetens omfattning minskats.

Det stora antal kommuner, som numera erhölle hjälp,- torde även motivera

den sociala ombudsinstitutionens utbyggnad. Genom en skärpning av

kontrollen över de statskommunala reservarbetena syntes ökade garantier vinnas

för att dessa arbeten bleve utförda på ett ur tekniska och ekonomiska synpunkter

ändamålsenligt sätt.

Skärpt kontroll över den av kommunerna bedrivna hjälpverksamheten för

arbetslösa, vartill statsbidrag utginge, torde särskilt vara påkallad i de fall,

då statsbidraget uppginge till en mera betydande del av kostnaderna för verksamheten.

Kommissionen ville icke underlåta att framhålla, att det måste

ligga nära till hands för kommittéerna att till arbetslöshetsklientelet söka överföra

sådana personer, vilka rätteligen hörde hemma hos fattigvården. Från

statens sida torde med fog kunna göras gällande, att, därest den hjälpverksamhet,

som inom kommunen bedreves till fromma för kommunernas arbetslösa,

till väsentlig del bestredes med statsmedel, kommunen borde underkasta

sig en däremot svarande mera ingående kontroll.

. Enligt kommissionens uppfattning vore det av vikt, att i kommun, som medgivits

statsbidrag av större omfattning, exempelvis 75 % eller högre, garantier

erhölles för att arbetslöshetskommittén hade en för verksamheten lämplig organisation.

Av betydelse jore sålunda, att garantier förefunnes för att de

olika ärendena bleve föremål för en tillräckligt ingående prövning, att möjligheter

förelåge för arbetslöshetskommittén att verkställa förundersökningar rörande

hjälpbehovet hos enstaka hjälpsökande m. m. Man syntes från statens

sida kunna såsom villkor för åtnjutande av en så omfattande statlig hjälp

uppställa, att kommitténs arbete skulle vara organiserat på ett betryggande

sätt. ^ Kommissionen syntes böra vara oförhindrad att i de fall, då så påkallades,

ålägga en kommitté att i här förevarande avseende vidtaga erforderliga

åtgärder. Det syntes emellertid jämväl angeläget, att från kommissionens

sida särskilda övervakningsåtgärder vidtoges beträffande dylika kommuner.

Ändamålsenligt torde sålunda vara, att vederbörande arbetslöshetskommittés

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SSS.

27

verksamhet ställdes under en mer eller mindre kontinuerlig ° kontroll av ett

socialt ombud. Sådant ombud skulle hava att dels meddela råd och anvisningar

samt lämna de av länsstyrelsen utsedda befattningshavarna, ordförande

och revisor, stöd vid deras fullgörande av sina uppgifter, dels ock hålla kommissionen

underkunnig örn sina iakttagelser och åtgärder.

En liknande anordning syntes enligt kommissionens uppfattning jämväl

böra komma till stånd även i andra kommuner, där kommissionen funnit, att

verksamheten icke bedrivits på författningsenligt sätt eller att organisationen

i övrigt av olika anledningar brustit.

Slutligen har kommissionen beträffande de skyldigheter, som åvila arbetslöshetskommittéernas

ordförande framhållit, att det, med hänsyn till att ordförandena

utsåges av vederbörande länsstyrelse och intoge en delvis annan

ställning än övriga kommittéledamöter, syntes föreligga skäl för att i kungörelsen

jämväl införa bestämmelser rörande de skyldigheter, som åvilade arbetslöshetskommittéernas

ordförande. Kommissionen erinrar i samband härmed

örn att bestämmelser meddelats rörande de av länsstyrelserna utsedda revisorernas

skyldigheter.

Såsom den lämnade redogörelsen utvisar, hava åtgärder för uppnående av en

mera effektiv kontroll över arbetslöshetskommittéernas verksamhet i vissa avseenden

vidtagits redan i samband med utfärdandet av de nya författningsbestämmelserna.

Därutöver har arbetslöshetskommissionen i sin allmänt övervakande

och rådgivande verksamhet pa olika vägar sökt tillgodose det av riksdagen

angivna syftet. Under dessa omständigheter torde anledning icke föreligga

att påkalla riksdagens medverkan till ytterligare åtgärder i saken. I

I propositionen nr 265 till 1934 års riksdag angående anslag till särskilda

åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten upptog jag till behandling

framkomna uppslag rörande unga arbetslösas sysselsättning och utbildning

inom olika yrken. Därvid övervägde jag bland annat möjligheterna att i utbildningssyfte

medelst statsbidrag bereda arbetslös ungdom sysselsättning inom

jordbruket. Jag erinrade, att 1934 års sakkunniga rörande ungdomsarbetslösheten

underkastat dessa uppslag en ingående prövning med negativt resultat.

Vidare framhöll jag, att så mycket syntes mig uppenbart, att uppslaget

i vad det avsåge jordbruk med anställda lönearbetare vore förbundet med

så avsevärda risker ur synpunkten av arbetslösheten i det hela, att utvägen

redan av denna anledning måste avvisas såsom olämplig. Enligt mitt förmenande

mötte jämväl i fråga om de egentliga småbruken starka praktiska

betänkligheter, vilka övertygande uppvisats av de sakkunniga. Jag erinrade

ock, att åtgärder av motsvarande innebörd varit föremål för prövning av

1933 års riksdag, därvid riksdagen funnit sig förhindrad medverka till desammas

vidtagande. Jag ansåg mig med hänvisning till vad jag salunda

anfört icke kunna tillstyrka, att den ifrågavarande utvägen anlitades vid hjälpverksamheten.

I åtskilliga motioner hemställdes emellertid örn vidtagande av åtgärder för

möjliggörande av yrkesutbildning av här förevarande slag.

Departe
ments
chefen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

Riksdagen anförde i sin skrivelse nr 420 i huvudsak följande.

De skäl, som av 1934 års sakkunniga och departementschefen framförts

mot förevarande form av den statliga hjälpverksamheten, vore onekligen väga.

n<~- Pf i ämnet väckta motionerna gåve emellertid vid handen, att intresset

tor åstadkommande av yrkesutbildning på förevarande sätt vore synnerligen

starkt, särskilt^ vad jordbruket anginge. Enligt riksdagens förmenande

vöre det också en fråga av största betydelse, huru man genom en vid lämpng

alder igangsatt och ändamålsenligt bedriven utbildning skulle kunna vidmakthålla

eller väcka de ungas intresse särskilt för jordbruksarbete. Riksdagen

hade därför vid sm prövning av i ämnet väckta motioner kommit till

det resultatet, att det vore önskligt, om försök i här förevarande hänseende

kunde göras. Innan erfarenhet hunnit vinnas, borde dessa försök givetvis

bedrivas endast i mindre skala. Några närmare direktiv för denna försöksverksamhet

hade riksdagen icke ansett sig böra lämna. Riksdagen ville endast

understryka önskvärdheten av att det motionsvis framförda uppslaget

örn anordnande av utbildningskurser i mjölkning särskilt måtte komma under

omprövning. Riksdagen ansåge vidare, att överhuvud taget undervisning

i ladugårdsskötsel örn möjligt borde meddelas.

Med anledning härav anbefallde Kungl. Majit arbetslöshetskommissionen

att med iakttagande av vad riksdagen därutinnan anfört i nyssnämnda skrivelse,

efter samråd med lantbruksstyrelsen, inkomma med förslag rörande försöksåtgärder,

avseende yrkesutbildning för arbetslös ungdom, i vad anginge

jordbruket.

Arbetslöshetskommissionen har efter samråd med lantbruksstyrelsen avgivit

utlåtande i ärendet den 25 januari 1935.

Kommissionen lämnar därvid till en början följande uppgifter rörande

ungdomsarbetslöshetens omfattning.

Under senast förflutna ar hade ungdomsarbetslöshetens omfattning karaktenserats

av en förhållandevis stark nedgång. Antalet hos arbetslöshetskommitteerna

den 30^ november 1933 anmälda hjälpsökande arbetslösa ungdomar

i åldern 16 21 ar uppgick salunda till omkring. 29,300, motsvarande 17.2 %

av hela antalet hjälpsökande, under det antalet vid utgången av oktober månad

1934 sjunkit till 11,650 eller till 13.7 % av totalantalet hjälpsökande.

utvecklingen under oktober månad 1934, i jämförelse med september,

medfört en viss ökning av ungdomsarbetslösheten, hade dock under de närmast

följande månaderna, november och december, minskningen av antalet

hjälpsökande i ifrågavarande åldrar fortsatt. Hela antalet arbetslösa ungdomar

utgjorde sålunda den 30 november 1934 11,088 och hade den 31 december

samma år nedgått till 10,413, motsvarande 11.2 % av hela antalet sistnämnda

dag hjälpsökande arbetslösa. Den nyss berörda stegringen av ungdomsarbetslösheten

under oktober syntes huvudsakligen hava föranletts av

vissa tillfälliga orsaker.

Ehuru ungdomsarbetslösheten sålunda gått förhållandevis hastigt tillbaka,

vöre dock alltjämt arbetslösheten bland ungdomen å landsbygden anmärkningsvärt

stor. Medan sålunda 59.5 % av invånarantalet i de kommuner, som

den 31 december 1934 stått i rapportförbindelse med kommissionen, varit att

hänföra till landskommuner, hade icke mindre än 77.0 % (== 8,015) av de rapporterade

hjälpsökande^ungdomarna kommit på samma landskommuner. Statistiska

uppgifter förelåge icke för senare tid hur arbetslösheten fördelade sig

a jordbruks- och industrikommuner; enligt vad kommissionen emellertid från

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 88%.

29

olika kommuner inhämtat, vore arbetslösheten bland ungdomen inom rena

jordbrukskommuner trots tillbakagång alltjämt av icke obetydlig omfattning.

Arbetslöshetskommissionen erinrar därefter om åtskilliga åtgärder,

som redan vidtagits i syfte att bereda den arbetslösa

jordbruksungdomen hjälp och öka dess möjligheter

att för framtiden skaffa sig utkomst inom jordbruket.

Kommissionen hade anordnat särskilda kurser för jordbruksungdom,

bland andra mjölkningskurser. Ytterligare mjölkningskurser vore

planerade. Därjämte hade anordnats såväl mera allmänt lagda kurser för

meddelande av kunskap i olika ämnen sammanhängande med jordbruket, som

ock mera speciella kurser, såsom täckdikningskurser och kurser i trädgårdsskötsel.

Vidare hade den frivilliga arbetstjänsten vidgats att numera omfatta

praktisk och teoretisk undervisning i ämnen av värde för blivande jordbrukare

och jordbruksarbetare. Tvenne arbetsläger med huvudsakligt ändamål

att meddela utbildning i jordbruk hade anordnats. Kommissionen erinrar

slutligen örn att Kungl. Majit beviljat statsbidrag till tre arbetskolonier,

vilkas syfte helt vore utbildande av arbetskraft för jordbruket.

Arbetslöshetskommissionen behandlar slutligen frågan örn utplacering

av arbetslös ungdom såsom jordbrukselever. Kommissionen

hänvisar till att riksdagen icke ansett sig böra lämna några närmare

direktiv för denna försöksverksamhet. Med hänsyn till vad i ärendet

tidigare förekommit hade kommissionen emellertid utgått ifrån, att huvudlinjerna

för denna försöksverksamhet avsetts skola vara i huvudsak följande.

Arbetstillfällen för arbetslösa ungdomar inom jordbruket skulle beredas genom

att staten betalade den kontanta lönen för sådana jordbruksarbetare, vilka

vunne anställning hos vissa för ifrågavarande ändamål utvalda jordbrukare,

som förklarat sig villiga att anställa arbetslös ungdom och att i samband därmed

meddela undervisning och utbildning. För att icke antalet arbetstillfällen

å den öppna arbetsmarknaden härigenom skulle minskas, borde företrädesvis

jordbrukare utan anställda lönearbetare utväljas. I den mån arbetsgivare

utvaldes, som vanligen anlitade annan lejd arbetskraft, förbunde sig vederbörande

arbetsgivare att under anställningstiden icke minska den lejda arbetskraften.

Arbetsgivaren lämnade ersättning åt den anställde i form av fri

bostad och fri kost o. d. Den kontanta lönen borde utgå med högst 20—30

kronor i månaden och helt ersättas nied statsmedel.

Beträffande den av kommissionen verkställda utredningen angående genomförandet

av denna hjälpform anför kommissionen.

Efter förberedande överläggningar i ämnet mellan kommissionen och lantbruksstyrelsen

hade befunnits lämpligt att för denna försöksverksamhet undersöka

möjligheten för ett samarbete med hushållningssällskapen, åt vilka förslagsvis

borde anförtros följande uppgifter: Vederbörande hushållningssällskap

borde för denna försöksverksamhet fungera såsom ett allmänt kontrollerande

organ, på vilket borde ankomma att utvälja för ändamålet lämpliga

jordbrukare; hushållningssällskapet skulle jämväl verkställa utbetalningen av

statsbidraget till jordbrukselevernas kontantlön. Hänvisningen av arbetskraft

borde ske av vederbörande arbetslöshetskommitté i samråd med den offentliga

arbetsförmedlingen. Fördelningen av jordbrukselevplatserna på olika kommuner

skulle handhavas av arbetslöshetskommissionen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Genom cirkulärskrivelse inhämtade kommissionen hushållningssällskapens

yttranden och förslag i förevarande ämne. Av de inkomna svaren framgår,

enligt kommissionen, i huvudsak följande.

Hushållningssällskapen uttalade i allmänhet, att intresse förefunnes för anordnande

av sådan försöksverksamhet, varom här vore fråga. Flertalet förklarade

sig jämväl villiga att i viss mån medverka, ehuru dock i vissa fall

framhölls att ett belastande av hushållningssällskapen med ytterligare arbetsuppgifter

måste medföra en ökning av utgående statsbidrag. Tre hushållningssällskap,

nämligen Kalmar läns södra, Älvsborgs läns norra och Jämtlands

läns hushållningssällskap förklarade, att vad deras respektive områden

beträffade, behov av åtgärder till förmån för arbetslös jordbruksungdom knappast

syntes föreligga. Hushållningssällskapet i Västerbottens län anförde, att

enligt sällskapets förmenande det vore föga sannolikt, att de föreslagna åtgärderna

skulle medföra någon varaktig nyanställning av ungdom vid jordbruket;

sällskapet stödde sitt uttalande på en försöksanordning av liknande art,

som under flera ar tillämpats inom länet, varvid gjorda erfarenheter pekade

på att intresset för en sådan anordning som den förevarande vore helt ringa.

Jämväl hushållningssällskapet i Södermanlands län ställde sig tveksamt gent

emot ifrågavarande åtgärders lämplighet.

flertal hushållningssällskap uttalade, att förevarande försöksverksamhet

borde avse allenast ungdom från landsbygden. Det förmenades, att ungdom

fran städerna i allmänhet skulle sakna intresse för här ifrågavarande verksamhet

ävensom att dylik ungdom, även örn densamma erhölle utbildning inom

jordbruket, vid första tillfälle skulle söka sig åter till städerna.

För egen del ställer sig arbetslöshetskommissionen avvisande till införandet

av förevarande hjälpform. Frågan örn beredande av utbildning åt arbetslös

ungdom inom jordbruket hade, erinrar kommissionen, varit föremål för behandling

av 1934 års sakkunniga rörande ungdomsarbetslösheten, vilka ingående

diskuterat spörsmålet och efter anförande av olika skäl icke ansett sig

kunna tillråda en anordning av ifrågavarande slag. Kommissionen ville för

sin del instämma i vad de sakkunniga sålunda anfört. Ungdomsarbetslöshetens

tillbakagång, sedan de sakkunniga avgåvo sitt betänkande, syntes kommissionen

icke motivera införande av nya hjälpformer.

Emellertid hade kommissionen till efterkommande av det kommissionen

givna uppdraget att inkomma med förslag rörande ifrågavarande försöksåtgärder

och för det fall att dylika åtgärder ansåges böra komma till stånd

utarbetat »Förslag till bestämmelser rörande försöksverksamhet avseende yrkesutbildning

för arbetslös ungdom, i vad angår jordbruket». Beträffande

nämnda förslag torde jag få hänvisa till handlingarna i ärendet.

Med hänsyn till den förbättring i läget å ungdomens arbetsmarknad, som

gjort sig gällande, och avsaknaden av erfarenhet i fråga örn statlig arbetslöshetshjälp

av förevarande karaktär anser sig kommissionen emellertid icke

kunna tillstyrka, att denna hjälpform för närvarande gives annat än helt ringa

omfattning. Kommissionen erinrar, att riksdagen också i sin förenämnda skrivelse

uttalat, att, innan erfarenhet hunnit vinnas, försöken borde bedrivas

endast i mindre skala. Det syntes sålunda kommissionen angeläget att starkt

framhålla den nya hjälpformens karaktär av försöksanordning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 232.

31

Deri ytterligare utredning, som av arbetslöshetskommissionen efter samråd

med lantbruksstyrelsen förebragts, synes mig närmast ägnad att öka de betänkligheter,

åt vilka jag tidigare givit uttryck. Redan den omständigheten,

att ungdomsarbetslösheten under senare hälften av 1934 starkt avtagit, kommer

behovet av de ifrågasatta åtgärderna att framstå såsom mindre kännbart

än vad fallet var förlidet år. Vidare är att märka, att arbetslöshetskommissionen

genom olika anordningar sörjt för, att hjälpverksamheten tager sikte på

jordbrukets skilda utbildningsbehov. Härtill kommer, att åtskilliga hushållningssällskap,

liksom arbetslöshetskommissionen, avstyrkt åtgärder i angivna

syfte.

På de av mig tidigare anförda skälen och med åberopande jämväl av de

omständigheter i övrigt, som framkommit vid den fortsatta utredningen, har

jag ansett mig icke böra medverka till att åtgärder för närvarande vidtagas

för en försöksverksamhet av den karaktär, varom här är fråga.

Arbetslöshetskommissionens hjälpverksamhet under år 1934 m. m.

En utförlig redogörelse för arbetslöshetskommissionens verksamhet under år

1934 till och med utgången av oktober månad återfinnes i kommissionens skrivelse

den 30 november 1934 angående medelsbehovet för nästa budgetår. Såsom

jag förut omnämnt, är skrivelsen bifogad propositionen den 9 januari 1935,

nr 29. Jag tillåter mig att beträffande den utförliga redogörelsen hänvisa till

nämnda skrivelse. Här skall jag endast återgiva vissa av kommissionen meddelade

statistiska uppgifter, vilka i den mån så låtit sig göra kompletterats rörande

förhållandena intill utgången av år 1934.

I. Arbetslinjen.

a) Statliga reservarbeten.

Enligt de av statsmakterna år 1933 fastställda reglerna rörande hjälpverksamheten

för arbetslösa skulle den under kommissionens ledning bedrivna verksamheten

inriktas på att så långt ske kunde bereda arbete åt största möjliga

antal arbetslösa, därvid statskommunala reservarbeten företrädesvis borde anordnas.

I enlighet med dessa bestämmelser vidtog kommissionen sommaren

1933 åtgärder i syfte att förmå de olika kommunerna ävensom vägstyrelser och

landsting att igångsätta statskommunala reservarbeten. Då igångsättandet av

dessa arbeten måste taga viss tid, kunde den statskommunala reservarbetslinjen

endast så småningom ökas. Med hänsyn härtill och till önskvärdheten att

i största möjliga mån bereda arbete åt det dåvarande stora antalet arbetslösa

samt att hålla kontantunderstödsverksamheten inom så snäv ram som möjligt,

blev det nödvändigt att giva även den statliga reservarbetslinjen en betydligt

större omfattning än förut. Kungl. Majit hade också den 30 juni 1933 anbefallt

kommissionen att vidtaga sådana förberedande åtgärder, som erfordrades

för att — därest förhållandena så funnes påkalla — arbetsstyrkan vid de stat
-

Departe
ments
chefen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 8SS.

liga reservaibetena under vinterhalvåret 1933—1934 skulle kunna successivt

uppbringas till 30,000 man. Kommissionen skulle därvid beakta, att sysselsättning

vid dylika arbeten borde beredas omkring 2,000 arbetslösa från Jukkasjärvi

och Gällivare kommuner.

Summan av kommissionens kontrasterade statliga reservarbeten uppgick under

tiden 1 juli—31 december 1933 till 29.4 miljoner kronor. Ersättningarna

från uppdragsgivarna utgjorde för samma tid 3.9 miljoner kronor. Under tiden

1 januari—31 december 1934 hava motsvarande summor utgjort 48.9 och 5.3

miljoner kronor.

Kostnaderna för de under år 1934 kontrakterade statliga reservarbetena fördela

sig länsvis på följande sätt.

Kostnaderna för år 1934 kontrakterade statliga reservarbeten, fördelade länsvis.

Kontrakt-

Ersättning frän

summor

uppdragsgivaren

kr.

kr.

Stockkolms stad

—

>

län........

620,954:38

Uppsala

>......

—

Södermanlands

> . . . .

42,705: —

Östergötlands

> , , ,

57,945: —

Jönköpings

>........

307,940: —

Kronobergs

> . . .

260,362: —

Kalmar

»......

495,447:50

Gotlands

> . . . .

6,750: —

Blekinge

».......

....... 1,357,745:

162,106: —

Kristianstads

>........

318,470: —

Malmöhus

>......

229,010: —

Hallands

>.......

130,425: —

Göteborgs stad .

—

Göteborgs o. Bohus län i övrigt . .

...... 3,231,500:

349,440: —

Älvsborgs

>.....

...... 3,430,000:

445,450: —

Skaraborgs

>......

97,145: —

Värmlands

1......

...... 1,415,720:

194,877: —

Örebro

>.....

...... 2,178,369:

227,505: —

Västmanlands

>......

106,915: —

Kopparbergs

».....

...... 2,424,938:14

263,041: 63

Gävleborgs

> ......

269,245: —

Västernorrlands

> . .

389,780:50

Jämtlands

>......

...... 1,376,650:

144,987:50

Västerbottens

>.......

21,985: —

Norrbottens

>.......

...... 2,649.729: —

162,544: 25

Summa 48,964,956:51

5,305,030: 76

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

33

Enligt verkställd beräkning den 31 december 1934 uppgick värdet av icke

utförda delar av kommissionens kontrakterade arbeten till ett belopp av c:a 70

miljoner kronor.

Antalet statliga reservarbetsplatser utgjorde 233 vid 1933 års början och

304 vid årets slut. Vid utgången av år 1934 uppgick antalet till 371.

Antalet vid statliga reservarbeten sysselsatta arbetare under år 1934 framgår

av följande sammanställning.

Antal arbetslösa, sysselsatta vid statliga reservarbeten år 1934.

Hänvisade

städer

Månad Antal %

Januari.......... 2,641 14.2

Februari.......■ • 3,054 14.8

Mars........... 3,574 16.4

April........... 3,841 17.5

Maj........... 4,318 18.8

Juni........... 5,110 20.0

Juli........... 5,373 20.1

Augusti.......... 5,960 22.2

September......... 5,870 23.5

Oktober.......... 6,191 26.2

November......... 5,463 27.3

December......... 5,002 27.2

från

landsbygd Hela riket

Antal

%

Antal

*

15,957

85.8

18,598

100.0

17,613

85.2

20,667

100.0

18,252

83.6

21,826

100.0

18,094

82.5

21,935

100.0

18,711

81.2

23,029

100.0

20,378

80.0

25,488

100.0

21,383

79.9

26,756

100.0

20,856

77.8

26,816

lOO.o

19,144

76.5

25,014

100.0

17,448

73.8

23,639

100.0

14,582

72.7

20,045

100.0

13,399

72.8

18,401

100.0

De nu angivna uppgifterna äro hämtade från arbetslöshetskommissionens

månadsrapporter. Vid utgången av januari månad innevarande år utgjorde

hela antalet vid statliga reservarbeten sysselsatta 19,190, därav 5,173 från städer

och 14,017 från landsbygden.

Såsom nämnts har anordnandet av statliga reservarbeten i så stor omfattning,

som skett under år 1934, främst syftat till att i möjligaste mån begränsa

kontantunderstödsverksamheten. Detta har medfört, att medan tidigare

platserna vid de statliga reservarbetena företrädesvis måst reserveras för landskommunerna,

städerna numera erhållit en väsentligt större andel. Medan vid

ingången av år 1934 antalet statliga reservarbetare från städerna endast uppgick

till något över 2,600 man, hade antalet den 31 oktober 1934 stigit till inemot

6,200 och uppgick den 31 december 1934 till omkring 5,000.

Genom att förlägga de statliga reservarbetsplatserna med hänsyn till förekomsten

av arbetslöshet har det varit möjligt för kommissionen att i förhållandevis

stor utsträckning bereda sysselsättning at arbetare, som kunnat kvarbo

i sina hem. Antalet dylika s. k. dagkolonister utgjorde enligt uppgifter, uträknade

per den 30 september 1934, 35.7 procent av samtliga de i statliga reservarbeten

sysselsatta.

Omsättningen av arbetare vid de statliga reservarbetena framgår av följande

tabell, som avser åren 1929—1934.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 832.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Omsättningen ay arbetare viel de statliga reservarbetena 1929—1984.

05

År, månad.

Medel-

arbets-

styrka

Av- gång- na pr

vecka,

medel- tal

Till-

komna

pr

vecka,

medel-

tal

Omsättning

pr vecka

De avgångna fördelade efter orsaker till avgången

Antal

% av

medel- arbets- styrkan

Arbete i

öppna

marknaden

Sjukdom

eller

olycksfall

Statens

A.K:s

beslut

Egen

begäran

Avsked

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

1929 .........

2,127

124

104

228

10.7

23

18.6

13

10.6

34

27.4

52

41.9

2

1.6

1930 .........

2,337

114

145

259

11.1

22

19.3

15

13.2

21

18.4

53

46.5

3

2.6

1931..........

6,592

229

340

569

8.6

47

20.5

28

12.2

33

14.4

114

49.8

7

3.1

1932 .........

14,725

372

481

853

5.8

55

14.8

45

12.1

127

34.1

129

34.7

16

4.8

1933 .......

20,167

514

550

1,064

5.3

53

10.3

57

11.1

287

55.8

108

21.0

9

1.8

1934 ..........

23,385

801

850

1,651

7.1

128

16.0

124

15.5

291

36.3

238

29.7

20

2.5

1934

Januari.......

18,119

375

988

1,363

7.6

52

13.9

53

14.1

170

45.3

96

25.6

4

1.1

Februari........

20,502

437

931

1,368

6.7

69

15.8

87

19.9

196

44.9

70

16.0

15

3.4

Mars.........

22,539

487

730

1,217

5.4

60

12.3

107

22.0

197

40.4

lil

22.8

12

2.5

April.........

22,881

761

857

1,618

7.1

143

18.8

113

14.8

233

30.6

229

30.1

43

5.7

Maj..........

22,889

1,072

1,146

2,218

9.7

236

22.0

138

12.9

326

30.4

289

27.0

83

7.7

Juni..........

24,695

810

1,317

2,127

8.6

201

24.8

150

18.5

120

14.8

326

40.3

13

1.6

Juli..........

27,195

808

1,221

2,029

7.5

183

22.6

168

20.8

84

10.4

358

44.3

15

1.9

Augusti........

27,605

806

789

1,595

5.8

180

22.3

151

18.7

117

14.5

339

42.1

19

2.4

September.......

26,311

1,054

669

1,723

6.5

151

14.3

144

13.7

333

31.6

413

39.2

13

1.2

Oktober........

25,168

910

688

1,598

6.3

106

11.6

142

15.6

332

36.5

324

35.6

6

0.7

November.......

22,466

1,351

513

1,864

8.3

92

6.8

151

11.2

881

65.2

214

15.8

13

1.0

December.......

20,253

745

354

1,099

5.4

59

7.9

79

10.6

509

68.3

92

12.4

6

0.8

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8SS.

35

De statliga reservarbetarnas yrkestillhörighet belyses av de undersökningar

härom, som kommissionen verkställt den 31 mars och den 31 oktober 1934.

Huvudresultaten äro sammanfattade i följande tabell.

Statliga reservarbetares fördelning på yrkesgrupper 31/s och sl/io 1931.

Yrkesgrupp

Antal

I % av hela

antalet i stat- liga reserv- arbeten

sysselsatta

I % av hela

antalet hjälp- sökande inom

yrkesgruppen

31/s

31/l0

31/3

31/io

31/3

o

CO

Jordbruk och skogshushållning:

1) Hemmansägare.............

26

20

0.1

0.1

10.2

20.2

2) Arrendatorer..............

37

35

0.2

0.1

24.5

22.6

3) Kronotorpare..............

36

27

0.2

0.1

38.3

40.3

4) Mindre jordbrukare, andra än ovan nämnda .

289

246

1.8

1.0

13.5

18.9

5) Hemmasöner...............

189

157

0.9

0.7

14.4

19.5

6) Egentliga jordbruksarbetare........

1,556

1,151

7.1

4.9

15.3

23.5

7) > skogsarbetare.........

1,560

1,626

7.1

6.9

15.2

23.6

Industri och hantverk:

Gruvdrift och malmförädling (inbegr. järnbruk) . .

1,985

1,765

9.1

7.5

28.5

43.7

Jord-, sten- och glasindustri..........

3,254

3,685

14.9

15.6

24.4

43.7

Metall- o. maskinind. (inbegr. mek. verkstäder) . .

777

978

3.6

4.1

6.8

22.0

Trävaruindustri...............

1,703

1,975

7.8

8.4

13.1

29.6

Byggnadsverksamhet.............

568

937

2.6

4.0

4.0

20.0

Läder-, hår-, gummivaruindustri........

63

91

0.3

0.4

7.4

28.0

Textilindustri.......... .....

45

77

0.2

0.3

6.8

21.3

Beklädnadsindustri..............

65

100

0.3

0.4

4.2

16.2

Närings- och njutningsmedelsindustri......

156

212

0.7

0.9

7.2

19.1

Kemisk-teknisk och belysningsindustri.....

61

98

0.3

0.4

8.6

19.4

Trämasse- och pappersindustri.........

199

334

0.9

1.4

8.1

27.9

Grafisk industri...............

12

36

0.1

0.2

2.8

16.0

Industri och hantverk ej särskilt specif.....

351

354

1.6

1.5

9.6

24.7

Sjöfart och fiske..............

290

284

1.8

1.2

7.5

19.3

Handel och samfärdsel m. m.:

Kontors-, bank- o. försäkringspersonal.....

129

200

0.6

0.8

9.3

25.0

Butiks- och magasinspersonal.........

171

333

0.8

1.4

4.7

18.9

Hotell-, kafé o. restaurangrörelse........

Landtransport................

39

76

0.2

0.3

3.4

14.6

320

682

1.5

2.9

5.0

22.4

Allmän och litterär verksamhet........

12

34

0.1

0.1

3.0

16.4

Handel och samfärdsel ej särskilt specif.....

26

18

0.1

0.1

10.2

15.3

i Husligt arbete................

1

3

0.0

0.0

0.3

2.3

1 Arbete ej hänförligt till annan grupp (inbegri- pet grov- o. div.arb., ej hänf. till visst yrke) .

7,880

8,104

36.1

34.3

| 16.8

28.8

Summa

21,800

23,638

100. o

| 100.0

13.6

| 28.0

Av tabellen framgår, att särskilt hög hjälpprocent konstateras för yrkesgrupperna

»gruvdrift och malmförädling» samt »jord-, sten- och glasindustri».

De höga siffrorna i förstnämnda grupp sammanhänga med att kommissionen i

enlighet med Kungl. Maj :ts förut omnämnda beslut den 30 juni 1933 berett arbetslösa

från Jukkasjärvi och Gällivare kommuner arbete i särskilt stor omfattning

vid de statliga reservarbetena. Den höga siffran för jord-, sten- och glasindustrien

sammanhänger delvis med kommissionens strävan att bereda ökad

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

hjälp åt glasindustriens förhållandevis stora antal arbetslösa men framför allt

med strävandena att genom arbete bereda hjälp åt de hårt hemsökta stendistrikten

i Göteborgs och Bohus län samt Blekinge län.

Beträffande de statliga reservarbetenas kostnader må i fråga örn relationen

mellan arbetsförtjänster och administrationskostnader hänvisas till följande

tabell.

De statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag och de olika delkostnaderna

i procent av arbetenas bruttokostnader.

1933-1934

1932—

1933

1931-

1932

Per

arb.-dag

%

Per

arb.-dag

%

Per

arb.-dag

%

Central f örvaltning:

Avlöningar och arvoden.........

—

—

0:10

1.4

0:11

1.5

Kontorsomkostnader..........

—

—

0: 06

0.9

0: 08

1.1

Resor, vilka ej kanna fördelas.....

—

—

0:01

0.1

0:01

0.1

Diverse kostnader...........

—

—

0:01

0.1

0: 01

0.2

Summa centrala kostnader

1 0: 13

1 1.6

0:18

2.5

0:21

2.9

Arbetsplatsernas kostnader:

Arbetslöner, effektiva..........

4: 37

54.6

4: 08

56.8

4: 26

58.6

> , ineffektiva.........

> , specialarbetare .......

0:03

0.4

0: 04

0.5

0:05

0.7

0:39

4.8

0:30

4.2

0: 28

3.8

Snmma löner

4: 79

59.8

4: 42

61.5

4: 69

63.1

Ortstillägg...............

0:07

0.9

0: 06

0.9

0: 12

1.7

Olycksfall...............

0:14

1.8

0: 14

1.9

0:15

2.0

Arbetarnas resor............

0:06

0.7

0:04

0.6

0:08

1.1

Förläggningskostnader..........

0:33

4.1

0:30

4.2

0: 42

5.8

Summa övriga utgifter för arbetarna

0: 60

7.5

0: 54

7.6

0: 77

10.6

Summa löner och övr. utgifter för arbetarna

5:39

67.3

4:96

69.1

5:36

73.7

Ledningskostnader:

Avlöningar (netto)2...........

0: 37

4.6

0:31

4.3

0: 27

3.7

Resor.................

0: 06

0.8

0: 06

0.8

0:05

0.7

Förmans- och lagbaspengar.......

0: 09

1.1

0:09

1.8

0:10

1.4

Arbetsplatsernas ledningskostnader

0: 52

6.5

0: 46

6.4

0: 42

5.8

Materialkostnader m. m.:

Materialier...............

1:12

14.0

0: 91

12.7

0: 84

11.5

Transportkostnader...........

0:81

10.1

0: 63

8.7

0:40

5.6

Skadeersättningar............

—

—

0: 01

0.1

0: 01

0.1

Kontorsomkostnader..........

0:03

0.4

0:03

0.4

0:02

0.3

Diverse kostnader............

0:01

0.1

0: 01

0.1

_

Stakningskostnader och kontrollarvoden . .

—

—

—

—

0: 01

0.1

Arbetsplatsernas kostnadssumma

7: 88

98.4

7:01

97.5

7: 06

97.1

Summa centralförvaltning och arb.-platser

8:01

100.0

7:19

100.0

7:27

100.0

Ersättningar för utfört arbete och ortstill-

lägg.................

0:78

9.8

0: 53

7.8

0:38

5.2

Nettokostnad

7:23

90.2

6:66

92.7

6:89

94.8

1 Beräknad andel av kommissionens totala

förvaltningskostnad.

2 D. v. s. efter avdrag av arbetsgivarens

bidrag, som uppgått till..........

0:01

0.1

0:02

0.3

0:04

0.5

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

37

För de 7 första månaderna av år 1934 hava kostnaderna per dagsverke varit

följande.

De statliga reservarbetenas genomsnittliga kostnad per 8-tinnnars dagsverke år 1934.

Brnttokostnad Nettokostnad

Månad i kronor i kronor

pr dagsverke pr dagsverke

Januari........... 7.97 6.43

Februari........... 7.53 7.35

Mars............. 7.82 7.06

April............ 7.93 7.26

Maj............. 7.88 7.68

Juni............. 9.63 8.79

Juli............. 7.34 7.12

I anledning av statsmakternas år 1933 gjorda uttalande, att kommissionen

oftare än tidigare varit fallet borde företaga revision av de fastställda reservarbetslönerna,

vidtog kommissionen redan i slutet av år 1933 åtgärder för inhämtande

av de för en dylik revision erforderliga uppgifterna. Den nya lönesättningen

trädde i kraft den 1 maj 1934.

Den tidigare tillämpade löneskalan hade med 50-öresintervaller gått från

9 kronor till 2: 50 kronor, således omfattande 14 löneklasser. Av flera skäl

hade det emellertid befunnits nödvändigt att vidtaga en minskning av avståndet

mellan de olika löneklasserna till 40 öre. Å den nya skalan hava sålunda

upptagits 17 löneklasser från 8: 80 kronor till 2: 40 kronor. Härigenom hava

ökade möjligheter vunnits att utan allt för stor avrundning anpassa reservarbetslönen

efter olika förekommande lönelägen. Särskilt i de lägre löneklasserna

anses beloppen väl överensstämma med gängse löner på öppna arbetsmarknaden.

Lönesättningen har omfattat 1,488 kommuner. Häri ha då icke inräknats

de municipalsamhällen och industrisamhällen, som utbrutits ur en kommun och

för vilka fastställts annan reservarbetslön än den för kommunerna i övrigt gällande.

Antalet omprövade löner utgör 1,216. Av de nu lönesatta orterna hava

sålunda 272 icke förut berörts av kommissionens lönesättning.

Beträffande fördelningen å löneklasser hänvisas till följande tabell.

Fördelning: av de vid lönerevisionen den 1 maj 1934 omprövade reservarbetslönerna

efter den fastställda lönens höjd.

Reserv
arbetslön
-

8: —

7:60

7: 20

6:80

6: 40

6: —

5:60

5: 20

4:80

4: 40

4: —

3: 60

3: 20

2: 80

Städer, köpingar,

municipalsamhällen

vissa industriområden

Övriga landskommuner
-

1 —

1 —

10 2

6 —

14 1

25 4

29 1

56 17

27 32

18 208

9 328

— 295

— 127

— 5

Summa 19(1 1,020

ljllO

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majlis proposition nr 282.

I fråga om förskjutningarna i jämförelse med tidigare gällande löner må

anföras, att höjningar och sänkningar med 10 eller 20 öre äro direkt beroende

av den nya löneklassindelningen. Förändringar av denna storlek kunna därför

jämställas med de fall, då den gamla lönen ansetts böra bibehållas. Med

denna utgångspunkt finner man, att i fråga örn städer med flera samhällen lil

orter av 196 förblivit i praktiskt taget oförändrat löneläge. Av nämnda lil

orter hava 24 kunnat givas exakt samma lön som förut, 38 hava justerats uppåt

och 49 nedåt. Av de 85 orter, som undergått större förändringar, hava 16

blivit föremål för höjning och 69 undergått sänkning.

Av landsbygdens 1,020 löner omfattar gruppen av praktiskt taget oförändrade

löner 565 orter, varav 224 utan ändring, 163 med justering uppåt och 178

med justering nedåt. Utav de 455 orter, beträffande vilka större förändringar

inträtt, hava 29 undergått höjning och 426 sänkning.

Förskjutningarna i förhållande till tidigare gällande löner belysas av efterföljande

tabeller.

Resultaten av lönerevisionen den 1 maj 1934. Verkställda löneförändringar.

Antal kommuner.

A. Städer, köpingar och municipalsamhällen samt vissa industriområden.

Reviderad

Reservarbetslön gällande den S0/4 1934

reservarbetslön

gällande fr. o. m.

V B 1934

9:00

8:00

7:50

7:00

6: 50

6:00

5:50

5:00

4:50

4:00

3:50

Samma

8: —.......

7:60.......

1

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

1

7:20.......

—

9

1

—

_

__

_

___

_

10

6:80.......

—

—

1

5

_

_

_

.

6

6:40.......

—

—

—

2

12

—

—

_

_

_

_

14

6: —.......

—

—

—

1

8

16

—

_

_

_

_

25

5:60.......

—

—

—

—

—

16

12

1

_

_

_

29

5:20.......

—

—

—

—

—

1

23

26

5

1

_

56

4:80.......

—

—

—

—

—

—

2

23

2

_

_

27

4:40.......

—

—

—

—

—

—

—

2

9

6

1

18

4: —.......

—

—

—

—

—

—

—

—

1

8

—

9

Summa

1

10

2

8

20

33

37

52

17

15

1

196

B. Övriga landskommuner.

Reviderad

reservarbetslön

gällande fr. o. m.

V 5 1934

Reservarbetslön gällande den 30A 1934

8:00

7:50

7:00

6:50

6: 00

5:50

5:00

4:50

4:00

3: 50

3:00

2:50

Samma

7:20 ... .

2

2

6:40 ... .

—

—

1

—

—

—

—

—

—

_

_

i

6: — ....

—

—

—

—

4

—

—

_

_

_

4

5:60 ... .

—

—

—

—

1

_

_

_

_

_

1

5:20 ... .

—

—

—

—

1

15

1

_

_

_

_

,

17

4:80 ... .

—

—

—

—

—

3

27

2

_

_

_

_

32

4:40 ... .

—

—

—

—

—

3

45

148

12

—

_

_

208

4: — ....

—

—

—

—

—

—

17

88

220

3

_

_

328

3:60 ... .

—

—

—

—

—

—

—

6

153

125

11

_

295

3:20 ... .

—

—

—

—

—

—

—

_

25

65

37

_

127

2:80 ... .

~

—

—

—

—

—

—

—

—

1

3

1

5

Summa

2

—

1

—

6

21

90

244

410

194

51

1

1,020

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

Genomförda minskningar respektive höjningar yid lönerevisionen den 1 maj 1934.

Antal kommuner.

Städer, köpingar, municipalsamhällen
-

Öre

O

10............

20............

30............

40............

50............

60............

70............

80............

90............

100............

110............

120............

Kommuner med ändrade löner

Kommuner med oförändrade löner

Höjning

Sänkning

Höjning

24

. 12

21

125

. 26

28

38

2

24

3

. 6

17

12

9

3

. 1

4

11

. 5

3

—

—

10

—

. 1

—

—

_

2

—

_

—

—

. 1

—

—

54

118

192

24

1,216

Övriga landskommuner

Sänkning

224

148

30

80

154

88

46

4

28

6

17

3

~6Ö4

224

Medeldags förtjänsterna vid de statliga reservarbetena under åren 1933—1934

framgå av följande tabell.

Medelförtjänster vid de statliga reservarbetena per 8-timmars dagsverke.

(Specialarbetare ej medräknade).

Månad 1 1933 1934

Januari......... 4.25 kr. 4.61 kr.

Februari......... 4.23 > 4.59 >

Mars........... 4.23 > 4.52 »

April.......... 4.36 > 4.62 >

Maj........... 4.39 > 4.43 >

Juni........... 4.42 > 4.45 »

Juli........... 4.61 » 4.53 »

Augusti......... 4.84 » 4.67 >

September........ 4.98 > 4.75 >

Oktober......... 4.95 > 4.69 >

November........ 4.91 » 4.64 >

December........ 4.76 > 4.68 > I

I anslutning till tabellen må erinras, att uppgifterna uteslutande avse reservarbetarnas

kontanta förmåner, i vilka ortstilläggen dock icke inräknats. Minskningen

av förtjänsterna under maj manad 1934 sammanhänger med den i det

föregående omnämnda lönerevisionen. Att medelförtjänsterna under hösten

1934 genomsnittligt legat lägre än motsvarande tid föregående år, har, enligt

vad kommissionen upplyst, huvudsakligen förorsakats av att nystartade arbetsplatser

varit förlagda till kommuner med förhållandevis lag reservarbetslön.

Den 12 januari 1934 uppdrog Kungl. Majit åt arbetslöshetskommissionen

att såsom statliga reservarbeten anordna olika arkivarbeten, ägnade att motverka

arbetslösheten bland kontorister och med dem jämställda. Härvid skulle

enligt Kungl. Maj :ts beslut i tillämpliga delar gälla reglerna för vanliga stat
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 832.

liga reservarbeten. I anledning av Kungl. Maj:ts beslut tillskrev kommissionen

samtliga de olika centrala och lokala myndigheter, från vilka socialdepartementet

tidigare erhållit uppgifter rörande förefintlighet av dylika för kontorister

och därmed jämställda lämpliga arbeten. I denna skrivelse, till vilken

fogades erforderliga handlingar för ansökan örn arbetenas utförande såsom

statliga reservarbeten, meddelades myndigheterna närmare uppgifter rörande

sättet för ifrågavarande arbetens bedrivande.

Till kommissionens förfogande ställde Kungl. Maj:t ett belopp av 700,000

kronor, att användas till dylika statliga arkivarbeten. Omfattningen av de av

kommissionen beviljade arbetena under tiden februari—december 1934 framgår

av följande sammanställning.

Månad synatia bel°PP

arkivarbetare r‘

Januari.......... — —

Februari.......... 48 121,126

Mars............ 201 118,561

April........... 254 18,871

Maj............ 260 89,999

Juni............ 261 28,407

Juli............ 250 21,095

Augusti.......... 234 12,230

September......... 235 59,028

Oktober.......... 235 24,470

November......... 244 16,608

December......... 238 26,964

Summa — 537,359

Sammanlagt hava 186 arkivarbeten igångsatts under år 1934. Vid utgången

av december nämnda år uppgick antalet vid dessa arbeten sysselsatta kvinnor

till 54.

De olika statliga reservarbetena hava tillfört kommunerna betydande skatteunderlag.

Enligt de sammandrag av dylika uppgifter för specialarbetare och

reservarbetare vid kommissionens arbetsplatser, som verkställts för år 1933,

uppgick taxeringssumman till 28,440,000 kronor. Särskilt stora belopp hava

tillförts Blekinge län samt Göteborgs och Bohus län.

b) Statskommunala reservarbeten.

Såsom förut omnämnts, skulle enligt statsmakternas beslut år 1933 företräde

beredas statskommunala reservarbeten vid hjälpverksamhetens anordnande.

Denna bestämmelse gäller alltjämt, ehuru föregående års riksdag, såsom

redan antytts, uttalat, att det begränsade hänvisningsområdet vid statskommunala

reservarbeten kunde i tider, då arbetslösheten minskades, föranleda,

att redan påbörjade arbeten måste avvecklas, vilket i sin ordning borde medföra

försiktighet vid igångsättandet av mera omfattande statskommunala arbetsföretag,

som svårligen kunde anpassas efter arbetslöshetens växlande omfattning.

De under åren 1933—1934 bedrivna statskommunala reservarbetenas

omfattning åskådliggöres av efterföljande tabell.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 838.

41

Antalet stntskommunala reservarbetare oell kommuner med arbetslösa sysselsatta vid

statskommunala reservarbeten åren 1933 och 1934.

19 3 3

19 3 4

Antal

Månad

Antal kommuner

syssel-

Antal kommuner

satta

Januari......

... 182

8,483

415

Februari.....

. . . 202

9,684

478

Mars.......

... 231

10,945

553

April.......

. . . 245

10.476

586

Maj.....

Juni.......

... 247

10,754

618

... 262

11,852

593

Juli.......

... 246

10,998

573

Augusti......

... 247

11,367

541

September ....

... 263

12,139

479

Oktober......

... 305

14,564

459

November.....

... 345

14,207

425

December.....

... 362

12,241

400

Antal

syssel
satta
13,

879

16,199

17,277

17,277

18,165

18,477

17,075

16,037

14,362

14,187

13,005

12,739

Den betydliga ökningen av antalet kommuner, som framgår av tabellen,

betingas dels av att kommissionen gjort medgivandet att bedriva kontantunderstödsverksambet

beroende av att kommunerna gjort skäliga ansträngningar

att igångsätta statskommunala reservarbeten, dels ock därav att, sedan

vägstyrelser från den 1 juli 1933 medgivits rätt att bedriva statskommunala

reservarbeten, de kommuner, som tilldelats platser vid dessa arbeten,

ingå i statistiken. Med sistnämnda förhållande sammanhänger, att antalet

vid statskommunala reservarbeten sysselsatta arbetare icke stigit i samma

proportion som kommunantalet.

Beträffande de beräknade kostnaderna för under år 1934 beviljade statskommunala

reservarbeten har kommissionen lämnat följande uppgifter.

Beräknade kostnader för under år 1934 beviljade statskommunala reservarbeten.

Månad

Januari . .

Februari .

Mars . . .

April . . .

Maj . . .

Juni . . .

Juli

Augusti . .

September

Oktober

November .

December .

Samtliga arbeten Därav för allm. vägar

Kr. Kr.

. 6,883,020

_ 3,618,390

. 9,086,965

— 4,033,650

. 3,564,030

— 1,998,440

. 4,616,890

_ 2,225,210

. 767,457

— 89,767

. 1,420,975

_ 244,990

. 833,190

— 386,810

. 903,385

— 322,880

. 1,794.020

_ 275,880

. 3,583,005

_ 961,100

. 6,243,845

_ 887,100

. 1,291,710

— 373,640

Summa 40,988,492: - 15,417,857: —

Av tabellen framgår jämväl omfattningen av såsom statskommunala reservarbeten

beviljade allmänna vägar. Dessa motsvara sålunda en beräknad kostnadssumma

örn 15.4 miljoner kronor. Under tiden J/7—01/i2 1933 beviljades

dylika arbeten för 9.7 miljoner kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr B8S.

Kostnaderna för andra statskommunala reservarbeten än allmänna vägar

belöpa sig till 25,570,635 kronor. Fördelningen av dessa kostnader på arbetskostnader,

materialkostnader och sådana kostnader, till vilka statsbidrag icke

utgår, framgår av följande sammanställning.

Arbetskostnader .............................. 15,354,038 kr.

Materialkostnader .............................. 8,503,192 »

Kostnader utan statsbidrag...................... 1,713,405 »

Summa 25,570,635 kr.

Da under ar 1934 beviljats statskommunala reservarbeten, som kostnadsberäknats

till i runt tal 41.0 miljoner kronor, och då motsvarande kostnadssumma

under tiden /7 V12 1933 utgjorde 35.6 miljoner kronor, hava under tiden från

h 1933 intill utgången av ar 1934 beviljats statskommunala reservarbeten för

76.6 miljoner kronor. Sammanräknas kontrakterade statliga och statskommunala

reservarbeten, uppgå de totala kostnaderna för sistnämnda tidrymd till

155.0 miljoner kronor.

Antalet i statskommunala reservarbeten sysselsatta arbetare under år 1934

framgår av följande tabell.

Statskommunala reservarbetare fördelade''på städer oell landsbygd år 1934.

Månad

Städer

Landsbygd

Hela

riket

Antal

%

Antal

X

Antal

X

Januari......

44.8

7,662

55.2

13,879

100.0

Februari......

41.7

9,436

58.3

16,199

100.0

Mars........

38.8

10,581

61.2

17,277

100.0

April.......

39.3

10,483

60.7

17,277

100.0

Maj........

35.7

11,673

64.3

18,165

100.0

Juni........

31.9

12,575

68.1

18,477

100.0

Juli........

30.1

11,931

69.9

17,075

100.0

Augusti ......

.....4,621

28.8

11,416

71.2

16j037

100.0

September.....

.... 4,240

29.5

10,122

70.5

14^362

100.0

Oktober......

30.9

9,800

69.1

14,187

100.0

November c.....

.... 4,710

36.2

8,295

63.8

13.005

100.0

December......

39.3

7,730

60.7

12,739

100.0

■Vid utgången av januari månad innevarande år utgjorde hela antalet vid

statskommunala reservarbeten sysselsatta 12,221, därav 5,060 från städerna och

7,161 från landsbygden.

I de statskommunala reservarbetena sysselsättas till övervägande delen familjeförsörjare.

Vid utgången av december 1934 utgjorde sålunda antalet familjeförsörjare

9,807, medan 2,932 voro rapporterade såsom saknande försörjningsplikt.

Detta sammanhänger med förut berörda förhållande, att städerna

under år 1934 i större utsträckning än tidigare tilldelats platser vid de statliga

reservarbetena, varvid till dessa arbeten naturligen i första hand uttagits ungkarlar.

Å landsbygden utgör antalet familjeförsörjare omkring 2/3 av samtliga

vid statskommunala reservarbeten sysselsatta.

De statskommunala reservarbetarnas yrhestillhörighet återgives i följande

tabell, i vilken uppgifter från de förut omnämnda båda yrkesundersökningarna

den 31 mars och 31 oktober 1934 sammanförts.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

Statskomiuuunia reservarbetares fördelning pä yrkesgrupper »7» och *Vio 1934-

43

Antal

I % av hela

antalet i stats- kommunala

reservarb.

sysselsatta

I % av hela

antalet hjälp- sökande inom

yrkesgruppen

31/3

31/io

31/3

31/10

31/3

31/l0

28

18

0.2

0.1

11.0

18.2

16

32

0.1

0.2

10.6

20.6

9

17

0.1

0.1

9.6

25.3

208

306

1.2

2.2

9.7

23.6

114

184

0.7

1.3

8.7

22.8

1,302

822

7.5

5.8

12.8

16.8

818

1,217

4.7

8.6

8.0

17.7

602

600

3.5

4.2

8.6

14.8

2,012

1,322

11.6

9.3

15.1

15.7

1,223

745

7.1

5.3

10.8

16.7

969

4,117

5.6

Y9J

7.5

16.8

1,449

780

8.4

5.5

10.3

16.6

90

58

0.5

0.4

10.6

17.8

92

51

0.5

0.4

14.0

14.1

148

83

0.9

0.6

9.6

13.5

269

207

1.6

1.5

12.4

18.6

146

152

0.8

1.1

20.5

30.2

184

228

1.1

1.6

7.5

19.0

17

13

0.1

0.1

4.0

5.8

344

252

2.0

1.8

9.4

17.6

297

161

1.7

1.1

7.7

10.9

75

90

0.4

0.6

5.4

11.2

168

161

1.0

1.1

4.6

9.0

35

37

0.2

0.3

3.0

7.1

630

414

3.6

2.9

9.9

13.6

7

16

—

0.1

1.8

7.7

40

24

0.2

0.2

15.6

20.3

1

—

0.0

—

0.0

—

5,999

5,062

34.7

35.7

12.8

18.0

| 17,292

| 14,169

| 100.0

| 100.0

10.8

16.8

Yrkesgrupp

Jordbruk och skogshushållning:

1) Hemmansägare..............

2) Arrendatorer..............

3) Kronotorpare..............

4) Mindre jordbrukare, andra än ovan nämnda

5) Hemmasöner..............

6) Egentliga jordbruksarbetare........

7) > skogsarbetare .........

Industri och hantverk:

Gruvdrift och malmförädling (inbegr. järnbruk) . .

Jord-, sten- och glasindustri..........

Metall- o. maskinind. (inbegr. mek. verkstäder) .

Trävaruindustri...............

Byggnadsverksamhet.............

Läder-, här-, gummivaruindustri........

Textilindustri ................

Beklädnadsindustri..............

Närings- och njutningsmedel.........

Kemisk-teknisk och belysningsindustri.....

Trämasse- och pappersindustri........

Grafisk industri...............

Industri och hantverk, ej särskilt specif.....

Sjöfart och fiske..............

Handel och samfärdsel m. m.:

Kontors-, bank- o. försäkringspersonal.....

Butiks- och magasinspersonal.........

Hotell-, kafé o. restaurangrörelse........

Landtransport................

Allmän och litterär verksamhet........

Handel och samfärdsel ej särskilt specif.....

Husligt arbete................

Arbete, ej hänförligt till annan grupp (inbegripet

grov- o. div.arb., ej hänf. till visst yrke) .

Summa

Medeldag sförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena framgå av följande

tabell.

Medelförtjänster vid de statskommunala reservarbetena per 8-timinars dagsverke.

(Specialarbetare ej medräknade.)

Månad

1933

1934

Månad

1933

[1934

Januari......

4.69 kr.

5.43 kr.

Juli......

. . 5.04 kr.

5.13 kr.

Februari.....

4.56 >

5.51 >

Augusti ....

. . 5.24 >

5.13 >

Mars.......

4.80 »

5.41 >

September . . .

. . 5.29 >

5.16 >

April.......

4.64 >

5.42 >

Oktober ....

. . 5.30 >

5.13 >

Mai.......

4.74 >

5.22 »

November . . .

. . 5.33 »

5.23 »

Juni.......

4.56 .

5.15 >

December . . .

. . 5.63 >

5.33 >

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 838.

Förtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena ligga icke obetydligt

högre än vid de statliga reservarbetena. Detta förhållande sammanhänger

emellertid med att de statskommunala reservarbetena i väsentligt större utsträckning

än de statliga äro förlagda till kommuner med förhållandevis hög

reservarbetslön. Den för maj månad konstaterbara nedgången har föranletts

av lönerevisionen per den 1 maj 1934.

Arkivarbeten hava jämväl, fastän i mindre omfattning, anordnats såsom

statskommunala reservarbeten för kontorister och därmed jämställda. Dessa

arbeten hava emellertid i huvudsak bedrivits i vissa städer. Den ojämförligt

största omfattningen hava arbetena erhållit i Stockholm.

I vilken utsträckning förhöjt statsbidrag åtnjutits framgår av följande tabell.

Omfattningen av medgivet förhöjt statsbidrag till arbetslönerna vid statskom»innala

reservarbeten. Antal kommuner.

Period

55 %

60 %

65 %

70 %

75 «

stä-

lands-

stä-

lands-

stä-

lands-

stä-

lands-

stä-

lands-

der

bygd

der

bygd

der

bygd

der

bygd

s:a

der

bygd

s:a

1931

_

_

_

_

3

3

3

3

2

6

8

1932

—

—

—

1

14

15

1

10

11

_

5

5

5

32

37

Vi—s% 1933

1

7

8

7

25

32

—

11

H

_

9

9

4

36

40

V?-*1/!» 1933

1

15

16

9

20

29

1

15

16

_

16

16

2

34

36

‘/i—80/6 1934

5

20

25

8

19

27

1

18

19

_

16

16

1

25

26

1934

7

16

23

1

23

24

1

26

27 |

—

15

15

14

14

Period

80 %

85 %

90 %

95 %

Samma

summarum

stä-

der

lands-

bygd

s:a

stä-

der

lands-

bygd

s:a

stä-

der

lands-

bygd

s:a

stä-

der

lands-

bygd

s:a

stä-

der

lands-

bygd

s:a

1931

_

1

i

_

3

3

<5*

16

18

1932

—

4

4

3

3

6

2

28

30

_

_

12

96

108

Vi—s7e 1933

1

13

14

3

7

10

2

42

44

_

_

18

150

168

V?—S1/i21933

1

19

20

2

15

17

2

21

23

_

30

30

18

185

203

''/i—S0/6 1934

2

13

15

2

19

21

2

25

27

_

44

44

21

199

220

Vi—S1/i 2 1934

2

14

16

3

11

14

1

8

9

—

27

27

15

154

169

Den för en kommun fastställda procentsatsen gäller i allmänhet samtliga

inom kommunen bedrivna statskommunala reservarbeten. I särskilda fall

har statsbidrag emellertid medgivits att utgå med högre procentsats, nämligen

då fråga varit örn sådana arbeten, vilka ansetts tillgodose ett statsintresse

av något slag. Det kan salunda förtjäna nämnas, att 5 kommuner till

olika kulturhistoriskt betydelsefulla arbeten under året tillerkänts förhöjt

statsbidrag, varav 3 uppgående till ett belopp av 90 % och 2 till 75 °/°. För

flygfältsarbeten utgår statsbidrag enligt förmånligare grunder än till andra

statskommunala reservarbeten. Salunda hava städerna Stockholm, Jönköping

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 882.

45

och Halmstad tillerkänts ett till 90 % förhöjt statsbidrag för i dessa städer

pågående flygfältsarbeten.

Vad statsbidragen till materialkostnader beträffar, utgå dessa såsom regel

i en viss bestämd relation till den för arbetslönerna fastställda statsbidragsprocenten.

Såsom regel förekomma icke högre bidrag än 50 %. Endast i några

fall har högre statsbidrag medgivits.

c) Kommunala reservarbeten.

Under år 1933 sysselsattes vid rent kommunala reservarbeten, till vilka

statsbidrag icke i någon form utgår, ett större antal arbetare än vid de samtidigt

anordnade statskommunala reservarbetena. Den utvidgning av den

statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten, som ägde rum under 1933,

medförde emellertid en successiv nedgång av antalet sysselsatta vid kommunala

reservarbeten. Ända sedan augusti månad 1933 har antalet vid de kommunala

reservarbetena sysselsatta i stort sett varit i fallande, så att den 31

december 1934 endast sysselsattes omkring 4,200 arbetare, d. v. s. omkring ‘/s

av antalet under motsvarande tid föregående ar. Den 31 januari 1935 utgjorde

antalet i kommunala reservarbeten sysselsatta 5,318 arbetare, vilken

siffra sålunda åter angiver en stegring.

d) Arbetslinjens omfattning.

I efterföljande tabell hava sammanställts vissa uppgifter rörande arbetslinjens

omfattning, d. v. s. antalet vid statliga, statskommunala och kommunala

reservarbeten sysselsatta.

Arbetslinjens omfattning åren 1931—1934.

Månad.

A n 1

al sy

s s e 1 s

atta

vid statliga reservarbeten

vid statskommunala

reservarbeten

1931

1932

1933

1934

1931

1932

1933

1934

4,983

12,099

16,253

18,598

900

3,016

8,483

13,879

Februari . .

6J88

14D15

17,275

20,667

1,199

4,018

9.684

16,199

Mars ....

6,251

14,245

17,933

21,826

1,502

4,516

10,945

17,277

April ....

Maj.....

6,501

13,879

18,504

21,935

1,361

4,863

10,476

17,277

6,063

14,308

20,541

23,029

| 1,285

4,900

10,754

18,165

Juni ....

6,774

15,172

22,175

25,488

1,199

5,645

11,852

18,477

lali ....

6,946

15,648

23,707

26,756

785

5,346

10,998

17,075

Augusti . . .

<923

15,865

23,683

26,816

737

5,232

11,367

16,031

September . .

6,974

16,254

22,934

25,014

863

6,150

12,139

14,362

Oktober . . .

7,445

16,055

20,676

23,639

1,358

7,418

14,564

14,187

November . .

8,556

15,713

17,691

20,045

1,683

7,975

14,207

13,005

December . .

9,163

14j590

16,374

18,401

2,415

8,494

12,241

12,739

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S2.

Månad

Antal sysselsatta

vid kommunala

reservarbeten

Summa sysselsatta vid

olika slag av

reservarbeten

% av bela antalet

rapporterade hjälp- sökande arbetslösa

1981

1932

1933

1934

1931

1932

1933

1934

1931

1932

1933

1934

Januari . . .

5,486

11,530

16,785

10,546

11,369

26,645

41,521

43,023

28.2

25.7

21.9

25.1

Februari . .

6,690

13,934

18,597

10,390

14,077

31,967

45,556

47,256

33.8

29.6

25.0

28.4

Mars ....

6,587

11,384

17,037

8,316

14,340

30,145

45,915

47,419

34.2

27.5

24.6

29.6

April ....

5,060

10,384

13,298

6,028

12,922

29,126

42,278

45,240

32.8

26.2

23.9

31.1

Maj.....

4,378

9,405

12,113

4,915

11,726

28,613

43,408

46,109

33.9

27.5

27.8

39.7

Juni ....

4,078

9,609

12,062

4,500

12,051

30,426

46,089

48,465

38.8

31.2

31.7

48.6

Juli ....

4,127

9,692

12,625

4,376

11,858

30,686

47,330

48,207

38.9

32.4

34.1

55.9

Augusti . . .

4,601

10,080

12,918

4,048

12,261

31,177

47,968

46,901

34.3

31.2

33.3

56.5

September . .

4,522

10,127

11,916

3,871

12,359

32,531

46,989

43,247

30.6

30.6

31.0

54.8

Oktober . . .

5,459

10,744

11,559

3,995

14,262

34,217

46,799

41,821

25.0

27.7

28.4

49.3

November . .

8,037

12,689

10,326

4,444

18,276

36,377

42,224

37,494

23.7

24.7

24.7

40.7

December . .

8,723

13,481

9,237

4,179

20,301

36,565

37,852

35,319

22.9

22.7

22.1

38.0

Av sammanställningen framgår, att arbetslinjen numera har en dominerande

ställning i den under arbetslöshetskommissionens ledning bedrivna hjälpverksamheten.

II. Understödslinjen.

a) Dagunderstöd.

Arbetslöshetens stora omfattning och svårigheterna att snabbt öka arbetslinjen

i förhållande till det stegrade hjälpbehovet medförde, att under hela år

1933 kontantunderstödsverksamhet med statsbidrag måste i förhållandevis stor

utsträckning tillgripas såsom supplerande hjälpform. Under sommarmånaderna

var det endast i ringa mån möjligt att nedskära densamma; den med höstens

inbrott stegrade arbetslösheten medförde en ytterligare ansvällning av denna

hjälpform. Medan under sommarmånaderna antalet kontantunderstödda kunnat

hållas vid omkring 40,000, hade detta antal vid ingången av år 1934 ökats till

över 60,000. Vid denna tid bedrevo icke mindre än 329 kommuner kontantunderstödsverksamhet

med statsbidrag. Under första kvartalet år 1934 kunde

kontantunderstödsverksamheten icke nämnvärt begränsas, utan densamma

var i det närmaste oförändrad vid nyss angiven storlek. Genom den ökade

tillgången på platser vid statliga reservarbeten har det sedermera varit möjligt

att i betydande utsträckning ersätta kontantunderstödsverksamheten med dylika

platser. Detta förhållande i förening med arbetslöshetens starka nedgång under

vårmånaderna medförde, att under andra kvartalet 1934 verksamheten så

småningom kunde minskas till endast en tredjedel av densammas storlek vid

kvartalets början.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

47

Denna gynnsamma utveckling Ilar sedermera fortsatt. Under sommar- och

höstmånaderna har kontantunderstödsverksamheten sålunda kunnat hållas inom

en synnerligen snäv ram.

Kontantunderstödsverksamhetens omfattning framgår av följande tabell.

Antal kommuner, som bedrivit understödsverksauihet med statsbidrag,

och antalet dagunderstödda åren 1983 och 1934.

1 9

3 3

1 9

3 4

Månad

Kommuner

Dag-

understödda

Kommuner

Dag-

nnderstödda

Januari.....

.... 264

43,110

329

60,604

Febrnari . . . .

.... 306

52,909

271

58,254

Mars......

.... 336

58,135

268

57,430

April......

.... 304

56,791

185

45,041

Maj......

.... 215

44,701

114

31,605

Juni......

..... 165

37,271

72

20,846

Juli......

.... 181

39,105

43

13,699

Augusti.....

..... 163

37,490

33

9,710

September . . .

.... 195

40,841

19

7,585

Oktober.....

..... 222

47,198

30

8,175

November . . . .

..... 260

50,842

67

11,040

December . . . ,

..... 304

57,001

108

15,617

Såsom framgår av tabellen omfattade kontantunderstödsverksamheten vid

ingången av år 1934 omkring 61,000 arbetslösa, fördelade på 329 kommuner.

Av de understödda kommo omkring 34,000 på städerna och 27,000 på landsbygden.

Verksamhetens minskade omfattning har framför allt gjort sig gällande

på landsbygden. Vid december månads utgång vörö motsvarande siffror

10,450 och 5,167. Anmärkas må att i tablån äro inräknade även sådana

unga arbetslösa, som deltaga i kurser och samtidigt åtnjuta kontantunderstöd.

Inom 3 län, Jönköpings, Kristianstads och Västerbottens, förekom icke kontantunderstödsverksamhet

vid utgången av december månad 1934.

Med hänsyn till det förbättrade läget bland de unga arbetslösa beslöt kommissionen

den 27 juli 1934 att avstänga arbetslösa, som icke fyllt 22 år, från

understödsverksamhet med undantag dock för de fall, då vederbörande samtidigt

deltog i kursverksamhet.

Yrkesfördelningen bland de kontantunderstödda framgår av följande

tabell.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Da^understöddas (inbegripet arbetselever) fördelning på olika yrkesgrupper

Sl/s och 3Vio 1984.

Yrkesgrupp

Antal

I % av hela

antalet dag- understödda

I % av hela

antalet hjälp- sökande inom

yrkesgruppen

31/3

31/io

31/3

31/io

31/3

31/io

Jordbruk och skogshushållning:

1) Hemmansägare.........

10

0.0

3.9

2) Arrendatorer..............

10

_

0.0

6.6

3) Kronotorpare..............

4

_

0.0

_

4.3

_

4) Mindre jordbrukare, andra än ovan nämnda .

506

4

1.0

0.0

26.0

0.3

5) Hemmasöner..............

102

17

0.2

0.2

7.8

2.1

6) Egentliga jordbruksarbetare.......

1,270

150

2.2

1.6

12.5

3.1

7) » skogsarbetare ..........

1,424

72

2.5

0.8

13.9

1.0

Industri och hantverk:

Gruvdrift och malmförädling (inbegr. järnbruk) . .

3,009

226

5.2

2.5

43.2

5.6

Jord-, sten- och glasindustri.........

4,636

479

8.0

5.2

34.8

5.7

Metall- o. maskinind. (inbegr. mek. verkstäder) .

6,665

1,350

11.5

14.7

58.7

30 3

Trävaruindustri..........

6,614

829

11.4

9.0

51.1

12.4

Byggnadsverksamhet............

5,216

609

9.0

6.6

36.9

13.0

Läder-, hår-, gummivaruindustri........

409

33

0.7

0.4

47.9

10.2

Textilindustri..........

290

67

0.5

0.7

44.0

18.6

Beklädnadsindustri.........

839

183

1.4

2.0

54.3

29.7

Närings- och njutningsmedelsindustri.....

1,099

256

1.9

2.8

50.6

23.0

Kemisk-teknisk" och belysningsindustri.....

258

45

0.4

0.5

36.3

8.9

Trämasse- och pappersindustri.........

1,332

166

2.3

1.8

54.3

13.9

Grafisk industri..........

298

100

0.5

1.1

70.0

44.4

Industri och hantverk, ej särskilt specif.....

1,655

318

2.9

3.5

45.4

22.1

Sjöfart och fiske..............

2,046

288

3.5

3.1

52.9

19.6

Handel och samfärdsel m. m.:

Kontors-, bank- o. försäkringspersonal.....

822

293

1.4

3.2

59.3

36.6

Butiks- och magasinspersonal.......

2,467

739

4.2

8.1

67.6

42.0

Hotell-, kafé o. restaurangrörelse.......

790

217

1.4

2.4

68.8

41.8

Landtransport........

3,720

943

6.4

10.3

58.7

31.0

Allmän litterär verksamhet......

254

97

0.4

1.1

64.0

46.9

Handel och samfärdsel, ej särskilt specif. ....

65

20

0.1

0.2

25.4

16.9

Husligt arbete..........

38

5

0.1

0.1

9.9

3.9

Arbete ej hauf ärligt till annan grupp (inbegri- pet grov- o. div.arb., ej hänf. till visst yrke) .

12,111

1,661

20.9

18.1

25.8

5.9

Summa

58,009

9,107

100. o

100.0

86.3

10.8

Kontantunderstödsverksamheten bland kvinnor har praktiskt taget kunnat

helt avvecklas. Hela antalet understödda kvinnor utgjorde vid utgången av

december manad 1934 31. Dagunderstöden hava företrädesvis lämnats i kontant

form, men gällande bestämmelser örn hjälp in natura ha under året till,

lämpats i ett icke obetydligt antal kommuner.

Den omfattning, i vilken kommunerna begagnat sig av författningens bestämmelser

örn arbetsplikt, belyses av följande tabell.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

Antal arbetspliktstilliimpande kommuner 1934.

Månad

Januari . . .

Februari . .

Mars ....

April ....

Maj ....

Juni ....

Juli ....

Augusti . . .

September . .

Oktober . . .

November . .

December . .

Under år 1934 ha följande städer, nämligen Stockholm, Norrköping, Kalmar,

Oskarshamn, Västervik, Karlskrona, Sölvesborg, Hälsingborg, Landskrona,

Malmö, Halmstad, Göteborg, Lysekil, Gävle, Söderhamn och Härnösand,

medgivits rätt att lämna dagunderstöd till arbetslösa sjömän utan hemortsrätt

i vederbörande stad. För denna understödsverksamhet har staden åtnjutit

ett statsbidrag örn 75 %, där ej högre procenttal av Kungl. Majit medgivits.

I flera av här nämnda städer har kursverksamhet för sjömän anordnats såväl

med som utan statsbidrag av till kommissionens förfogande ställda

medel.

Förhöjt statsbidrag har beviljats på sätt, som framgår av följande tabell.

Kommuner med

kontantunderstödsverksamhet

med

statsbidrag

350

284

286

206

128

82

47

36

19

30

67

115

Kommuner tillämpande arbetsplikt

Städer Landsbygd Summa

35

24

30

26

23

17

9

9

3

10

4

6

113

73

73

54

38

34

19

15

8

8

13

17

148

97

103

80

61

51

28

24

11

18

17

23

Omfattningen av medgivet förhöjt statsbidrag till dagunderstöd. Antal

kommuner.

55 %

60 %

65 %

70 %

75 %

Period

std-

lands-

stä-

lands-

stä-

lands-

stä-

lands-

B.a

stä-

lands-

der

bygd

s:a

der

bygd

S.ä

der

bygd

der

bygd

der

bygd

1931

1

1

_

1

1

1

10

11

1932

_

_

_

1

5

6

—

6

6

—

2

2

4

23

27

Vi—so/6 1933

4

6

10

2

18

20

—

12

12

—

10

10

3

27

30

Vr—31 lu 1933

1

9

10

3

10

13

—

13

13

—

13

13

4

22

26

Vi—30/e 1934

3

10

13

7

12

19

—

11

11

—

9

9

1

16

17

Vv—S1/i2 1934

5

1

6

—

3

3

—

2

2

2

2

1

1

2

Summa

80 %

85 %

90 %

95 %

summarum

Period

lands-

stä-

lands-

stä-

lands-

stä-

lands-

stä-

lands-

der

bygd

s:a

der

bygd

s:a

der

bygd

b.a

der

bygd

der

bygd

1931

7

7

o

17

19

_

1

1

3

37

40

1932

_

6

6

1

2

3

2

41

43

—

1

1

8

86

94

*/i—so/fl 1933

_

17

17

1

9

10

2

51

53

—

1

1

12

151

163

>/,_»»/„ 1933

_

15

15

1

12

13

1

27

28

—

31

31

10

152

162

i''/,—»»/, 1934

2

11

13

2

13

15

1

18

19

—

45

45

16

145

161

''A—31/,2 1934

5

5

2

3

5

3

2

5

—

20

20

11

39

50

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 282.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 232

Dagunderstöden per dag och arbetslös ha i genomsnitt under året för hela

landet uppgått till kronor 2: 29, varav kronor 1:45 i statsbidrag. Detta uppgår

sålunda i genomsnitt till 63.2 % av dagunderstödet.

b) Hyreslijälpverksamliet.

Omfattningen av den under året bedrivna hyreshjälpverksamheten belyses

av efterföljande tabell.

Antal kominnnei'' med rätt att utdela hyreshjälp år 1984.

1 kv. 2 ky. 3 ky. 4 ky.

Städer............. 44 40 19 10

Landsbygd....... . . . .35 37 16 6

Summa 79 77 35 16

Jämväl vad denna hjälpform beträffar, har det för kommissionen varit

möjligt att genomföra successiva begränsningar, så att hyreshjälpverksamhet

den 31 oktober 1934 endast förekom i 16 kommuner mot 79 under första

kvartalet samma år.

Motsvarande siffra var den 31 december 1934 25, därav 14 städer och 11

landskommuner.

I vidstående tabell meddelas en översikt över hyreshjälpsbeloppens storlek

inom ett antal kommuner med olika social struktur, vilka utövat hyreshjälpsverksamhet

under praktiskt taget hela år 1934.

c) Kommunal understödsverksamhet.

Den med enbart kommunala medel bedrivna kontantunderstödsverksamheten

hade år 1933 en förhållandevis stor omfattning. Det kan sålunda förtjäna

uppmärksammas, att under detta år i genomsnitt 1/4—1/3 av samtliga understödda

beretts hjälp uteslutande med kommunala medel. Denna gren av

hjälpverksamheten, som under sommaren 1933 något begränsats, steg åter

under vintern 1933—1934, ehuru dock icke till samma stora omfattning som

under näst föregående vinter. Till följd av arbetslöshetens nedgång år 1934

ävensom kanske främst till följd av den stora omfattning, i vilken det varit

möjligt för kommissionen att meddela hjälp åt de arbetslösa, har denna hjälpform

sedermera successivt minskat. Medan i januari månad nämnda år omkring

13,000 arbetslösa beretts hjälp genom understöd av kommunala medel,

hade ifrågavarande antal vid utgången av oktober minskat till omkring 2,600.

Den 31 december 1934 uppgick antalet till 5,443. Den starka tillbakagång,

som denna hjälpform undergått, torde jämväl kunna sägas återspegla, att den

av kommissionen under senare tid successivt genomförda begränsningen av

hjälpverksamheten icke varit för stark, då eljest de kommunala understöden i

första hand skulle ha visat tecken till stegring.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hyreshjälpsbeloppens storlek i vissa kommuner nnder år 1934.

Kommun

Medgivna’ hyreshjälpsbelopp per

månad och familjeförs. högst

Tillämpade hyreshjälpsbelopp per

månad och familjeförsörjare

M a

x i ra n m

Mini

marn

M e d e 1 t a

1

lista

kv.

2:dra

kv.

3:dje

kv.

4:de

kv.

lista

kv.

2:dra

kv.

3:dje

kv.

4:de

kv.

lista

kv.

2:dra

kv.

3:dje

kv.

4:do

kv.

lista

kv.

2:dra

kv.

3:dje

kv.

4:de

kv.

Stockholm ....

39:-

39:-

39: — (juli)

33: —

39: —

39:-

39: — (juli)

33: —

4

4:-

10: —

10:-

31:92

32: 58

30:42

28:59

33: —

33: —

(äng.—sept.)

(äng.—sept.)

Norrköping ....

25:50

25: 50

23: —

23: —

25: 50

25: 50

23: —

23:-

4

25

3: 75

6:75

6: 75

18:17

19: 25

18:18

17:06

Hälsingborg . . .

25: 50

25: 50

25:50

25:-

25:50

25: 50

25: 50

25:-

5

—

5: —

8:50

8: —

24:92

24:33

24: 43

24:46

Malmö......

28:-

28: —

28: — (juli)

27:-

28:-

28: —

28: — (juli)

27: —

3

—

4:25

7:50

4: 50

23:45

23:81

23: 31

23: 42

27: —

27: —

(aug.—sept.)

(äng.—sept.)

Ystad......

20: 50

20

50

20: 50

21: —

20: 50

18:-

7:-

18: —

5

—

5: —

5: —

5: —

14:13

12: 18

6:40

11:56

Göteborg.....

30:50

30

50

28: —

29:-

30:-

30: 50

29: —

29: —

4

—

5: —

4:-

5: —

21:10

20: 70

20: 17

21:03

Uddevalla ....

23: —

23

—

20: 50

21: —

23: —

23: —

20:50

15: —

1

40

2:50

2: —

5: —

14:48

14:55

11:89

9:63

Brastads ländsk. .

18:-

18

—

16: —

17: -

18: —

18:-

16:-

17: —

5

—

5:-

5:-

5:-

11:38

10: 82

10: 45

10: 68

Trollhättan ....

23: —

23

—

23: —

23: —

23:-

23: —

—

23: —

7

—

10:-

—

10:-

20:02

20:39

—

19:50

Örebro......

28: —

28

—-

25:50

27:-

24: —

24: —

24: —

24: —

14

—

14:-

14: —

14:-

15: 82

15:71

16:51

15:61

Västerås.....

28: —

28

—

25:50

—

24:-

24: —

20: —

—

6

50

3: 50

20: —

—

20:-

18:34

20:-

—

Söderhamn ....

23: —

23

—

23: —

23:-

23:-

23: —

23:-

23: —

5

—

5:-

5:-

6: —

13: 98

14:18

13: 55

13:18

Sundsvall ....

28:-

28

—

25: 50

—

15: —

20:-

20: —

—

8

—

8: —

8: —

—

11:16

14: 27

12:54

—

Alnö ländsk. . . .

20:50

20

50

20:50

19:-

12: —

10:-

10: —

9: —

3

—

5:-

5:-

3:-

7:19

7:09

8: 27

8:23

Sköns ländsk. . .

20:50

20

50

20: 50

19: —

15:-

20:-

20: —

19:-

5

—

5: —

5:-

7:-

10: 61

10:82

13: 77

12: 80

Timrå ländsk. . .

20:50

20

50

20:50

19: —

20: —

20: —

15: —

19: —

5

—

5: —

5: —

5:-

11:34

12: 30

11:49

13:02

Jukkasjärvi ländsk.

33: —

33

—

—

31: —

30:-

30:-

—

22: 50

10

—

10: —

—

10:-

19: 87

18: 76

—

18: 74

Kungl. Majlis proposition nr 232.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

d) Understödslinjens omfattning.

Efterföljande tabell meddelar en sammanställning av vissa uppgifter beträffande

understödslinjen.

Understödslinjens omfattning (kursdeltagare inbegripna) åren 1981—1934.

Antal understödstagare

Månad

med statsbidrag

med enbart kommunala

medel

1931

1932

1933

1934

1931

1932

1933

1934

Januari......

1,383

16,740

43,110

60,604

4,198

7,292

20,213

13,0S7

Februari......

2,807

21,481

52,909

58,254

3,849

8,063

21,385

13,011

Mars........

3,422

25,003

58,135

57,430

4,037

7,047

19,381

9,745

April.......

4,093

26,452

56,791

45,041

2,924

5,163

15,622

8,006

Maj........

4,006

23,476

44,701

31,605

1,851

4,948

12,722

5,186

Juni........

2,772

15,640

37,271

20,816

1,394

5,064

10,165

3,699

Juli........

2,646

15,819

39,105

13,699

1,348

4,510

9,493

2,890

Augusti......

3,239

16,841

37,490

9,710

1,365

4,799

9,819

2,633

September.....

3,887

17,192

40,841

7,585

1,477

5,159

9,445

2,600

Oktober......

3.501

22,275

47,198

8,175

2,540

5,897

8,746

2,618

November.....

6,083

28,269

50,842

11,040

3,852

7,688

11,012

4,135

December.....

11,869

35,475

57,001

15,617

6,045

10,238

14,079

5,443

Månad

Summa understödstagare

Procent

av hela antalet rapporte- rade arbetslösa

1931

1932

1933

1934

1931

1932

1933

1934

Januari......

5,881

24,032

63,323

73,691

14.6

23.2

33.5

43.0

Februari......

6,656

29,544

74,294

71,265

16.0

27.4

40.8

42.8

Mars........

7,459

32,050

77,516

67,175

17.8

29.2

41.5

41.9

April.......

7,017

31,615

72,413

53,047

17.8

28.4

41.0

36.4

Maj........

5,857

28,424

57,423

36,791

17.0

27.3

36.7

31.6

Juni........

4,168

20,704

47,436

24,545

13.4

21.3

32.6

24.6

Joli........

3,994

20,329

48,598

16,589

13.1

21.5

35.0

19.2

Augusti......

4,604

21,640

47,309

12,343

12.9

21.7

32.8

14.9

September.....

5,364

22,351

50,286

10,185

13.3

21.0

33.2

12.9

Oktober......

6,041

28,172

55,944

10,793

10.6

22.8

33.9

12.7 i

November.....

9,935

35,957

61.854

15,175

12.9

24.5

36.2

16.5 I

December.....

17,914

45,713

71,080

21,060

20.1

28.4

41.6

22.7 j

lil. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.

Den 30 juni 1933 ställde Kungl. Maj :t till arbetslöshetskommissionens förfogande

medel att användas till utgivande av statsbidrag till utbildningskurser

för unga arbetslösa ävensom till försöksverksamhet avseende frivillig arbetstjänst

och friluftskurser för manlig ungdom. Därefter bär Kungl. Maj:t den

30 juni 1934 anbefallt kommissionen att i anledning av ungdomsarbetslösheten

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

53

vidtaga erforderliga åtgärder i enlighet nied vad som anförts i propositionen

nr 265/1934 under iakttagande tillika av vad i riksdagens skrivelse nr 420/1934

anförts ävensom av vissa av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser avseende arbetspremier,

olycksfall i arbete m. m.

a) Kursverksamhet.

Åtgärderna för kursverksamheten ha under år 1934 bedrivits efter samma

principer som under föregående år. Elever ha härvid i flera kommuner beretts

tillfälle att efter mera elementär kursutbildning deltaga i mera krävande och

djupgående kurser. Så har särskilt varit fallet beträffande vissa mekaniska

kurser. -•••

Under budgetåret 1933/1934 utgick till lärår- och kursledararvoden ett belopp

av 600,305 kronor. Under budgetåret 1934/1935 har till och med den 31.

december 1934 utbetalats 227,847 kronor för samma ändamål. Dessutom har

för undervisningsmateriell, vartill statsbidrag icke utgick före den 1 juli 1934,

utbetalats 21,389 kronor.

Kursverksamheten, som brukar hava sin största omfattning under de senare

vintermånaderna, omfattade den 31 december 1934 64 kurser med 1,295 elever

från 5 städer och 2 landskommuner. Kursernas längd har varierat mellan

4 veckor och 4 månader.

b) Frivillig arbetstjänst.

♦

Arbetsläger anordnas såväl i kommissionens egen regi (statliga) som i kommunens

regi (statskommunala). Under budgetåret 1933/1934 visade det

sig, att kommunerna i förhållandevis ringa utsträckning tagit initiativ

till anordnande av frivillig arbetstjänst. Det största antalet deltagare utgjordes

sålunda av arbetselever i statliga arbetsläger. Under den hittills förflutna

delen av budgetåret 1934/1935 ha motsvarande förhållanden rått.

Arbetselevernas förmåner äro, såsom jag förut framhållit, följande. Därest

eleverna bo i sina hem, utgår dagunderstöd helt eller delvis kontant.

Därest de ej kunna bo i sina hem, kunna de tilldelas kost, logi och en fickpenning

av 50 öre per veckodag samt, därest den frivilliga arbetstjänsten

fullgöres på annan plats än hemorten, fria resor till och från förläggningen

vid början och slutet av lägervistelsen. Samtliga arbetselever erhålla dessutom

fria arbetskläder. Genom brev den 30 juni 1934 har dessutom Kungl. Majit

förordnat, att till elever vid arbetsläger böra utgå arbetspremier med iakttagande

dock, att det högsta belopp, varmed arbetspremierna till dylik elev

må utgå, skall utgöra 50 öre per dag.

Statsbidrag till statskommunala arbetsläger utgår innevarande budgetår

enligt för kommunen fördelaktigare villkor än under budgetåret 1933/1934.

Det ligger i sakens natur, att den frivilliga arbetstjänsten är lättast att

anordna under sommaren. Genom utomhusarbetenas komplettering med undervisning

i olika yrkesbetonade undervisningsämnen kan arbetstjänsten

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Majlis proposition nr S3S.

emellertid i stor utsträckning anordnas även vintertid. Flera arbetsläger lia

på så sätt kunnat drivas året runt. Så Ilar särskilt varit fallet med de statliga

arbetslägren.

Omfattningen av den frivilliga arbetstjänsten belyses närmare av efterföljande

tabell.

Den frivilliga arbetstjänstens omfattning. Antal läger och arbetselever.

Statskommunala

arbetsläger

Statliga

arbetslag

er.

Budgetår

Antal

läger

Antal

elever

Lägeran-

ordnare

Antal läger anordnade

av kommissionen

Antal

stä-

der

lands-

kom-

muner

helt i

egen

regi

i samarbete

med skogs- vårdsstyrel- ser el. hus- hållnings- sällskap)

Sum-

ma

elev-

plat-

ser

elever

elev-

dagar

vistelsetid

pr elev i

^medeltal

(veckor)

1933/1934 ....

24

870

12

9

14

7

21

925

1,513

93,625

9

1934/1935 t. o. m.

den 37i2 1934 .

7

4

1

25

2

27

998

1,504

141,172

11

pågående sl/i 1935

5

142

3

—

21

1

22 |

1,175

1,099

—

Arbetseleverna ha varit sysselsatta med praktiskt arbete 4—6 timmar pr

dag, med undervisning 1—2 timmar pr dag samt med gymnastik och idrott

1—2 timmar pr dag. Undervisningen har huvudsakligen omfattat modersmålet,

räkning och medborgarkunskap, motsvarande ungefär fortsättningsskolans

kurser i respektive ämnen, sjukvård med förbandslära och livräddning.

Dessutom har undervisning meddelats i samband med de praktiska arbetena,

såsom i skogsvård, zoologi och botanik, jordbrukslära, betesvård, fiskevård,

byggnadslära med ritning, fjäderfäavel, kaninavel, biskötsel och trädgårdsskötsel.

På grund av såväl arbetselevernas olika förkunskaper, förutsättningar och

intressen som även omsättningen av elever i lägren, måste undervisningen i

stor utsträckning ske individuellt och i icke alltför stora grupper. På elevernas

begäran har ledarpersonalen under elevernas fritid i flera fall anordnat

frivilliga kurser och studiecirklar, bl. a. i medborgarkunskap samt även

i tyska och engelska språken.

De praktiska arbetena ha vid saväl kommunala som statliga arbetsläger varit

av de mest varierande slag. De kunna hänföras till följande huvudgrupper,

nämligen

a) skogsarbeten, b) vägarbeten, c) trädgårdsarbeten, d) reparations- och

byggnadsarbeten, e) arbeten i samband med yrkesundervisning samt f) hushålls-

och övriga förläggningsarbeten.

Vägarbetena utgöras av enklare sådana i anslutning till förläggningsplatserna

samt av vägförbättnngar, såsom breddning och Tätning av smärre vägar.

Trädgårdsarbetena ha dels utgjort nyanläggning av trädgårdar, dels omläggning

och utvidgning. Här märkes särskilt ett arbete vid Axvalls folk
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 232.

55

högskola av ganska omfattande natur. Trädgårdsarbetena ha även omfattat

odling av grönsaker och potatis. I de fall, då ett läger kunnat producera mer

än till eget behov, ha andra läger fått tillgodogöra sig detta överskott, då så

visat sig ekonomiskt lämpligt.

Reparations- och ombyggnadsarbetena omfatta reparationer inom förläggningarna

av olika slag, såsom snickeriarbeten samt målnings- och tapetseringsarbeten,

men dessutom byggnader av enklare slag såsom svin- och hönshus,

redskaps- och vedbodar samt tvättstugor, vilka i en del fall utförts som kombinerade

tvätt- och badstugor för badstubad. Vid ett statskommunalt läger har

en samlingslokal för bygden uppförts. Till denna grupp av arbeten kan också

hänföras uppförandet av lägerhyddor.

De till yrkesundervisningen hörande arbetena ha utgjorts av reparationer av

kläder och skodon samt även nytillverkningar för lägrets behov. Snickeriarbeten

av olika slag ha utförts, såsom tillverkning av bord, stolar, bänkar, skåp

och sängar m. m. Även här har en samverkan mellan lägren ägt rum, i det att

läger med tillgång på större utrymmen för hantverksutbildning, tillverkat föremål

för andra lägers behov.

Inom förläggningen nödvändiga arbeten omfatta matlagning, tvätt och skurning

samt i övrigt alla hushållsgöromål. Till denna grupp torde även få hänföras

arbeten i samband med uppfödning av djur för hushållets behov. I en

del arbetsläger ha smågrisar uppfötts med avfallet från köket, till dess lämplig

tidpunkt för slakt varit inne.

Försök ha även igångsatts med uppfödning av kaniner. Denna verksamhet

drives efter de principer, som numera tillämpas i samband med kaninavel för

export, och synes komma att slå väl ut.

c) Ungdomsreservarbeten.

Från och med den 1 juli 1934 skola försök göras med en ny form av statlig

och statsunderstödd hjälpverksamhet för unga arbetslösa, s. k. ungdomsreservarbeten.

Dessa utgöra, såsom jag vid redogörelsen för gällande bestämmelser

antytt, en för arbetslös ungdom, främst i åldern 16—21 år, avsedd kombination

av reservarbete och kursverksamhet, i organisatoriskt avseende i stort sett anordnad

enligt principerna för den frivilliga arbetstjänsten.

Intill utgången av januari 1935 hava två statliga ungdomsreservarbeten

igångsatts, nämligen ungdomsarbetsplatsen Nattavara i Gällivare kommun och

ungdomsarbetsplatsen Sörbyn i Råneå kommun, båda i Norrbottens län. Förstnämnda

arbetsplats startade den 15 oktober 1934 för 36 man och avser utbildning

i skogsarbete, främst avverkningsteknik. Undervisning sker i direkt anslutning

till arbetet. Sistnämnda arbetsplats åter startade den 28 januari 1935

för 33 man, men i övrigt med likartade anordningar. Därjämte hava ytterligare

ungdomsreservarbeten planerats.

Statskommunala ungdomsreservarbeten hava icke igångsatts.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

d) Ungdomshjälpens omfattning.

En sammanfattning av de olika i anledning av ungdomsarbetslösheten vidtagna

åtgärderna under år 1934 återfinnes i följande tabell.

Den statliga oell statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning år 1934.

Månad

Antal del- tagare i kur- ser med av

kommissio- nen beviljat

statsbidrag

Frivillig arbetstjänst

Antal ar- betare syssel- satta vid

ungdoms- reservarbeten

Summa delta- gare i kurser,

frivillig arbets- tjänst och ung- domsreserv- arbeten

Arbets- elever i

statliga

läger

Arbets- elever i

statskom.

läger

Summa

Januari.....

4,091

261

184

445

4,536

Februari ....

5,077

348

212

560

—

5,637

Mars......

4,378

303

207

510

—

4,888

April......

2,836

512

288

800

_

3,636

Maj.......

1,900

581

374

955

—

2,855

Juni......

1.400

608

219

827

—

2,227

Juli......

1,163

754

232

986

—

2,149

Augusti.....

988

840

207

1,047

—

2,035

September ....

777

823

170

993

—

1,770

Oktober.....

1,099

830

130

960

34

2,093

November ....

1,141

909

143

1,052

29

2,222

December ....

1.295

571

136

1931

—

1,488* |

IV. Arbetslöshetshjälpens totala omfattning.

Till belysning av de vidtagna statliga och kommunala hjälpåtgärdernas

sammanlagda omfattning må hänvisas till sammanställningen å nästa sida.

Av densamma framgår, att hjälpverksamheten under åren 1931—1932 i allmänhet

omfattat omkring hälften av samtliga hjälpsökande arbetslösa. Redan

vid ingången av år 1933 stegrades hjälpverksamhetens effektivitet för

att under år 1934 utgöra i genomsnitt inemot 70 % av samtliga hjälpsökande

arbetslösa. De anmärkningsvärt höga siffrorna för juni och juli månader

1934 betingas av den kraftiga nedgången av arbetslösheten under denna

tid.

Innan jag avslutar redogörelsen för arbetslöshetskommissionens verksamhet,

anser jag mig i likhet med föregående år böra meddela vissa uppgifter

rörande utbetalade statsbidrag, utvisande relationen de skilda länen

och vissa större städer emellan. Till större städer har jag härvid hänfört städer

med mera än 15,000 invånare. För att vinna en naturlig anknytning till

de i propositionen nr 235/1934 lämnade uppgifterna av motsvarande innehåll,

vilka avse tiden */7 1933—23/2 1934, har det synts mig lämpligt, att de uppgifter,

som jag nu går att framlägga, fördelas å ena sidan å tiden 1/7 1933—

3% 1934 och å andra sidan å tiden a/7 1934—31/i 1935. Härigenom erhålles en

1 Nedgången i antalet deltagare beror på uppehåll i verksamheten vid flertalet statliga läger

mellan jul och nyår.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 282.

Totalantalet statligt oell kommunalt hjälpt» arbetslösa åren 1931—1934.

57

Tidpunkt

Arbetslinjen

to -i ii

Sf ■< B

so g g

ci- % 2

sr ^ p

< a W*

5 (P O

ä 3 3

Understödslinjen1

g. o: =

m P»og

s5!

3 3 ®

05 ro 7

|S

O

B

B

•Ö b 5°

w Ti- <

o: p

SVIT

p cr .

O*

Ungdomshjälpen1

*o a <

IA O- •

Samma

hjälpta

•g ts 2

t£. c+ ■<

O- p

1931

januari

april .

juli

oktober

1932

januari

april .

juli .

oktober .

1933

januari .

april . .

juli . . .

oktober .

1934

januari .

februari .

mars

april

maj

juni

juli .

augusti .

september

oktober .

november

december

4,983

6,501

6,946

7,445

12.099

13,879

15,648

16,055

16,253

18,504

23,707

20,676

900

1,361

785

1,358

5,486

5,060

4,127

5,459

11,369

12,922

28.2

32.8

11,858 38.8

14,262 24.9

3,016 11,530

4,86310,384

5,346: 9,692 30,686

7,418 10,744 34,217

26,645

29,126

8,483

10.476

10,998

14,564

16,785

13,298

12,625 47,330

11,559 46,799 28.4

18,598

''20,667

21.826

21,935

23,029

25,488

26,756

26,816

25,014

23.639

20,045

18,401

13,879

16,199

17,277

17,277

18,165

18,477

17,075

16,037

14,362

14,187

13,005

12,739

41,521

42,278

25.7

26.2

32.4

27.7

22.0

23.9

34.1

10,546 43,023 25.1

10,390 47,256 28.4

8,316 47,419 29.6

6,028 45,240] 31.0

4,915 46,109 39.7

4,500 48,465] 48.7

4,376 48,207 55.9

4,04846,901] 56.5

3,871

3,995

4,444

43,247] 54.8

41,821 49.3

37,494] 40.7

1.383

4,093

2,646

3,501

16,740

26.452

15,819

22,275

43,110

56,791

39,105

47,198

4.498

2,924

1,348

2,540

7,292

5,163

4,510

5,897

5,881 14.6

7,017 17.8

3,994

6,041

24,032

31,615

20,329

28,172

20,213

15,622

9,493

8,746

4,179 35,319S 38.0

‘60.604

53,343

53,132

42,223

29,705

19,446

12,536

8,723

6,808

7,076

9,899

14,322

63,323

72,413

48,598

55,944

13,087

13,011

9,745

8.006

5,186

3,699

2,890

2,633

2,600

2.618

4]135

5,443

13.1

10.6

23.1

28.4

21.B

22.8

33.5

41.0

35.0

33.9

73,691

66,354

62,877

50,229

34,891

23,145

15,426

11,356

9,408

9,694

14,034

19,765

42.9

39.9

39.2

34.5

30.0

23.2

17.9

13.7

11.9

11.4

15.3

21.3

5,077

4.378

2,836

1,900

1,400

1,209

1,033

821

1.164

1,238

1,387

560

510

800

955

827

986

1,047

993

2 994

1,081

193

5,637

4,888

3,636

2,855

2,227

2,195

2,080

1,814

2,158

2,319

1,580

3.4

3.0

2.5

2.4

2.2

2.5

2.5

2.3

2.6

2.5

1.7

17,250

19,939

15,852

20,303

50,677

60,741

51,015

62,389

104,844

414,691

95,928

102,743

116,714

119,247

115,184

99,105

83,855

73,837

65,828

60,337

54,469

53.673

53,847

56.664

42.8

50.6

51.9

35.5

48.8

54.6

53.9

50.5

55.5

64.9

69.1

62.3

68.0

71.7

71.8

68.0

72.1

74.1

76.3

72.7

69.0

63.3

58.5

61.0

fullständig bild av förhållandena un,ler budgetåret 1933/1934. För löpande

budgetår åter hava uppgifterna framförts så långt som med någorlunda tillförlitlighet

kunnat ske.

Jag skall emellertid, innan jag övergår till de av nng nyss åsyftade uppgifterna,

något uppehålla mig vid fördelningen den 31 januari 1935 pä län och

större städer av de arbetslösa och de olika formerna av arbetslöshetsh,julp. Till

belysning av denna fördelning har jag från arbetslöshetskommissionen införskaffat

följande tabell (sid. 58—61), i vilken under avdelningen A. upptagits

samtliga hjälpsökande arbetslösa, medan särskilt för sig under avdelningen B.

redovisats hjälpsökande arbetslösa i åldern 16—21 år samt icke hemortsberättigade

arbetslösa. 1 2

1 För tiden före februari 1934 redovisas »Ungdomshjälpen» under »Undorstödslinjcn».

2 Härav 34 ungdomsreservarbetare.

s. 58 Kontrollera mot PDF

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

471

58

Kungl. Majlis proposition nr 2S2.

De arbetslösas och arbetslöshetshjälpens fördelning

[A. Samtliga lijälp
-

Län och städer

Antal arbetslösa

Sys sel-

Syssel- satta vic

stats- kommu

nata

reserv- arbeten

Summa

sysselsatta

vid statliga

och stats- kommunala

reserv- arbeten

Städer

Lands-

bygd

Summ,

satta vic

statliga

reserv- arbeten

1

2

3

1 4

5

6

8,165

8,165

944

858

1,802

820

3,002

3,822

1,088

468

1,556

310

—

310

25

67

92

83

1,076

1,159

117

180

297

174

—

174

11

120

131

349

856

1,205

149

183

332

327

—

327

63

33

96

940

—

940

315

55

370

183

1,124

1,307

143

200

343

437

—

437

62

262

324

500

783

1,283

258

249

507

133

1,562

1,695

538

222

760

510

—

510

53

236

289

1,015

1,801

2,816

759

585

1,344

243

131

374

7

107

114

523

—

523

137

13

150

381

3,841

4,222

1,597

817

2,414

398

1,794

2,192

393

223

616

1,017

—

1,017

190

15

205

401

—

401

88

134

222

395

—

395

76

61

137

2,134

—

2,134

521

121

642

936

2,708

3,644

517

246

763

511

—

511

50

171

221

196

632

828

134

132

266

6.166

—

6,166

573

197

770

393

—

393

14

105

119

491

—

491

79

110

189

464

4,933

5,397

2,161

698

2,859

99

—

99

12

30

42

1,014

1.521

2,535

366

440

806

827

853

1,680

182

255

437

456

—

456

35

98

133

529

3,910

4,439

922

673

1,595

702

—

702

72

97

169

76

2,387

2,463

822

270

1,092

293

—

293

79

93

172

329

842

1.171

176

204

380

383

3,782

4,165

1,213

399

1,612

602

—

602

128

20

148

828

3,907

4,735

816

406

1,222

181

—

181

18

15

33

207

8,521

8,728

1,081

1,530

2,611

262

839

1,101

197

167

364

373

2,319

2,692

471

376

847

7591

3,780

4,539 I

1,538

280

1,818

6,515 |

56,904

93,419

19,190 |

12,221 1

31,411

Stockholms stad.......

Stockholms län........

Uppsala stad.........

Uppsala län i övrigt.....

Eskilstuna stad........

Södermanlands län i övrigt . .

Linköpings stad.......

Norrköpings stad.......

Ostergötlands län i övrigt . . .

Jönköpings stad.......

Jönköpings län i övrigt . . . .

Kronobergs län ........

Kalmar stad..........

Kalmar län i övrigt.....

Grotlands län..........

Karlskrona stad........

Blekinge län i övrigt ......

Kristianstads län........

[Hälsingborgs stad........

Landskrona stad ........

Lunds stad...........

Halmö stad..........

nalmöhus län i övrigt.....

Halmstads stad.........

Jallands län i övrigt......

löteborgs stad .........

rindals stad.........

Iddevalla stad.........

löteborgs och Bohus län i övrigt

lorås stad ...........

dvsborgs län i övrigt.....

Ikaraborgs län.........

Kristads stad.........

''armlands län i övrigt.....

•rebro stad ..........

•rebro län i övrigt.......

Asteria stad .........

''ästmanlands län i övrigt ....

kopparbergs län........

Avie stad...........

ävleborgs län i övrigt.....

undsvalls stad........

ästernorrlands län i övrigt . . .

amtlands län.........

ästerbottens län........

orrbottens län......

Hela riket

Häri ingå 69 ungdomsreservarbetare.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

59

den 31 .januari 1935 ur geografiska synpunkter.

sökande arbetslösa.

Sysselsatta

vid statliga

och stats- kommunala

reservarbe- ten i % av

samtliga

arbetslösa

Syssel- satta vid

rent

kommu- nala

reserv- arbeten

Kars-

deltagare

och

arbets-

elever

Kontantunderstöd

Summa

hjälpta

Summa

hjälpta

i % av

hjälp- sökande

Beviljat

antal

platser

vid stats- kommu- nala

reserv- arbeten

med

Städer j

statsbic

Lands-

bygd

rag

Summa

med

enbart

kommu-

nala

medel

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

22 1

700

3,797

3,797

629

6,928

84.8

1,050

1

40.7

131

75

''140

224

364

379

2,505

65.5

770

2

29.7

32

7

75

—

75

20

226

72.9

80

3

25.6

101

33

_

163

163

51

645

55.7

542

4

75 3

_

_

—

—

131

75.3

120

5

27.6

209

6

17

15

32

41

620

51.5

312

6

29 4

49

_

49

115

260

79.5

50

7

39 4

_

250

—

250

187

807

85.9

150

8

26 2

201

6

35

30

65

86

701

53.6

426

9

74 1

9

_

_

—

14

347

79.4

300

10

39.5

246

4

_

—

—

31

788

61.4

387

H

44.8

284

2

_

15

15

33

1,094

64.5

280

12

56 7

_

78

_

78

—

367

72.0

275

13

47.7

191

65

165

67

232

34

1,866

66.3

1,011

14

30.5

28

13

40

—

40

6

201

53.7

157

15

28.7

113

4

24

—

24

—

291

55.6

85

16

57.2

115

9

24

150

174

—

2,712

64.2

1,396

17

28.1

744

11

30

—

30

47

1,448

66.1

346

18

20.2

28

400

—

400

297

930

91.4

250

19

_

2

133

—

133

6

363

90.5

150

20

34.7

_

12

124

_

124

49

322

81.5

100

21

30.1

13

102

700

—

700

353

1,810

84.8

200

22

20.9

782

39

241

136

377

237

2,198

60.3

659

23

43.2

57

7

40

—

40

—

325

63.6

200

24

32.1

219

12

—

—

—

6

503

60.7

190

25

12.5

17

540

2,900

—

2,900

912

5,139

83.3

300

26

30.3

_

_

_

—

167

286

72.8

225

27

38.5

_

12

106

_

106

—

307

62.5

110

28

53.0

189

117

100

643

743

82

3,990

73.9

1,093

29

42.4

_

_

—

—

—

42

42.4

50

30

31.8

318

46

47

56

103

107

1,380

54.4

618

31

26.0

138

101

35

15

50

92

818

48.7

450

32

29.2

12

10

127

_

127

—

282

61.8

160

33

35.9

141

118

90

457

547

231

2,632

59.3

1,588

34

24.1

22

175

—

175

52

418

59.5

100

35

44.3

200

71

_

150

150

67

1,580

64.1

559

36

58.7

5

__

_

—

—

177

60.4

125

37

32.5

132

42

40

59

99

98

751

64.1

498

38

38.7

76

155

100

310

410

102

2,355

56.5

1,189

39

24.6

9

182

—

182

—

339

56.3

70

40

25.8

203

106

280

369

649

720

2,900

61.2

1,163

41

18.2

16

14

48

—

48

37

148

81.8

20

42

29.9

221

269

44

2,324

2,368

228

5,697

65.3

2,887

43

33.1

39

42

—

—

—

—

445

40.4

400

44

31.5

68

82

_

—

—

—

997

37.0

965

45

40.1

73

1 258

—

310

310

443

2,902

63.9

728

46

33.6

5,318

| >3,156

10,636

| 5,493

| 16,129 5,959

61,973

66.3

22,785

47

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 28g.

B. Hjälpsökande arbetslösa i åldern 16—21 Ar

Län och städer

Anta

arbetslösa

Sysselsatta

vid statliga

reserv- arbeten

Sysselsatta

vid stats- kommunala

reserv- arbeten

Summa

sysselsatta

vid stath

o. statskom.

reserv- arbeten

16—

17

år

18—

21

år

Summa

16—21

år

Icke

hem orts

berät- tigade

18-

21

år

Icke

hemorts

berät-

tigade

18—

21

år

Icke

hemorts

berät-

tigade

18—

21

år

Icke

hemorts-

berät-

tigade

4

200 204

260

11

4

9

16

20

i

20

54

284

338

88

81

14

12

2

93

16

—

33

33

27

c

2

5

5

8

7

21

106

127

19

23

7

3

30

3

—

7

7

—

—

_

_

_

8

112

120

36

22

1

4

2

26

3

2

18

20

3

1

_

1

2

1

41

42

—

13

_

13

25

118

143

27

15

_

16

1

31

1

1

47

48

4

8

_

15

23

18

152

170

8

40

1

19

2

59

3

32

158

190

10

65

5

8

1

73

6

_

19

19

16

8

_

1

9

64

276

340

12

92

5

29

3

121

8

39

39

7

—

__

6

2

6

2

58

58

6

15

3

_

15

3

19

395

414

34

174

4

25

2

199

6

11

195

206

17

35

3

12

4

47

7

—

69

69

13

15

1

_

15

1

—

22

22

2

11

_

_

2

ii

2

i 4

31

35

1

13

1

2

15

1

—

113

113

19

15

4

_

15

4

20

193

213

25

46

2

7

2

53

4

1

52

53

—

2

_

_

2

25

71

96

2

18

_

11

_

29

68

594

662,

144

5

2

_

_

5

2

15

58

73

2

—

_

_

1

1

14

50

641

—

ii

_

_

11

126

554

680!

30

233

9

20

4

253

13

i

3

4

—

2

_

_

__

2

33

315

348

13

64

1

32

1

96

2

48

220

268

16

16

1

14

1

30

2

13

46

59

12

6

_

2

8

90

448

538 i

31

72

10

37

1

109

11

7

57

64;

17

5

1

_

5

1

69

281

350

16

70

4

24

1

94

5

—

12

12

10

2

1

_

_

2

1

33

140

173

16

16

1

32

4

48

5

197

565

7621

32

142

10

35

5

177

15

—

30

30|

16

6

4

_

_

6

4

116

559

675!

18

103

5

17

—

120

5

—

7

71

1

—

—

_

_

_

391

1,054

1,445;

34

208

—

124

8

332

8

51

168

219

3

20

_

5

25

77

470

547

13

80

1

33

_

113

1

277

693

970

3

252

2

7

—

259

2

1,986 9,133 11,069

1,063 |

2,039

102 |

571 |

73

2,C10|

175

1 Stockholms stad .

2 Stockholms län . .

3 Uppsala stad . . .

4 Uppsala län i övr.

5 Eskilstuna stad . .

6 Södermanlands län i öv

7 Linköpings stad

8 Norrköpings stad

9 Östergötlands län i ö\

10 Jönköpings stad . .

11 Jönköpings län i öv

12 Kronobergs län . .

13 Kalmar stad . . .

14 Kalmar län i övr.

15 Gotlands län . . .

16 Karlskrona stad

17 Blekinge län i övr.

18 Kristianstads län .

19 Hälsingborgs stad

20 Landskrona stad .

21 Lunds stad ....

22 Malmö stad . . .

23 Malmöhus län i övi

24 Halmstads stad . .

25 Hallands län i övr.

26 Göteborgs stad . .

27 Mölndals stad . .

28 Uddevalla stad . .

29 Göteb. o. Bohus län i övr

30 Borås stad ....

31 Älvsborgs län i övr.

32 Skaraborgs län . .

33 Karlstads stad . .

34 Yärmlands län i övr

36 Örebro stad . . .

36 Örebro län i övr.

37 Västerås stad . .

381 Västmanlands län i öv

39 Kopparbergs län

40 Gävle stad.....

41 Gävleborgs län i övr

42 Sundsvalls stad . .

43 Västernorrlands län i övr

44 Jämtlands län .

45 Västerbottens län

46 Norrbottens län .

47

Hela riket

Häri ingå 57 ungdomsreservarbetare.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

61

samt icke heniortsberättignde den 31 januari 1935.

Sysselsatta v.

statt. o. st.

korn. reserv- arb. i % &v

samtl. arbt.

tillh.. motsv.

kategori

Sysselsatta

vid rent

kommunala

reserv- arbeten

Kursdel- tagare och

arbetselever

Kontant- onderstöd

med stats- bidrag

Kontant- understöd

med enbart

kommunala

medel

Summa

hjälpta

Summa

hjälpta i %

av antal

hjälpsök.

tillh. motsv.

kategori

.g I Icke

o, hemorts- o berät-

r tigade

16—

21

år

Icke

lemorts-

berät-

tigade

16-

21

är

Icke

lemorts-

berät-

tigade

■tr

år

Icke

lemorts-

berät-

tigade

16—

21

år

Icke

lemorts-

berät-

tigade

16-

21

år

Icke

lemorts-

berät-

tigade

16—

21

år

Icke

hemorts-

berät-

tigade

10.0

7.7

123

13

166

2

60

145

259

71.1

99.6

32.7

18.2

9

3

52

—

4

16

44

170

67

50.3

76.1

24.2

25.9

3

3

4

—

—

%

3

—

18

10

54.5

37.0

28.3

15.8

5

—

19

—

—

—

4

7

58

10

45.7

52.6

23.2

8.3

5

1

1

_

_

15

1

5

33

24

27.5

66.7

11.1

_

_

—

— ■

—

12

—

14

—

70.0

—

31.7

_

_

_

_

_

—

21

—

34

—

81.0

—

26.3

3.7

ii

5

6

—

3

_

3

12

54

18

37.8

66.7

48.9

_

_

_

—

_

—

5

—

28

—

58.3

—

38.8

29

1

1

—

—

—

—

1

89

5

52.4

46.2

18

1

2

—

—

—

5

—

98

7

51.6

47.4

_

_

—

7

15

—

—

16

15

84.2

93.8

43.8

66.7

10

_

55

—

5

—

—

1

191

9

56.2

75.0

15.4

3

_

4

—

—

—

—

—

13

2

33.3

25.9

_

_

4

—

7

—

—

—

26

3

44.8

50.4

17.6

4

_

5

—

10

21

—

—

218

27

52.7

79.4

24.1

41.2

32

2

11

—

—

—

6

—

96

9

46.6

52.9

21.7

7.7

—

—

17

—

—

4

26

—

58

5

84.1

38.5

50.0

_

_

2

—

—

—

—

—

13

2

59.1

•

48.4

_

_

12

_

_

—

—

—

27

1

77.1

13.3

21.1

__

_

59

—

—

1

15

—

89

5

78.8

26.3

27.5

16.0

24

5

31

—

—

—

9

2

117

11

54.9

44.0

3.8

_

—

_

7

—

—

—

—

—

9

—

17.0

—

40.8

_

19

_

9

_

_

—

—

—

57

—

59.4

—

0.8

1.4

_

_

361

_

—

43

114

—

480

45

72.5

31.3

_

__

_

_

_

—

•29

—

21

1

39.7

•

22.0

_

_

_

12

—

—

—

—

—

23

—

35.9

45.7

43.3

24

—

115

—

7

3

5

5

404

o

21

59.4 70.0

30.5

15.4

26

2

44

_

_

_

4

1

170

5

48.9

38.5

13.6

12.5

14

4

• 88

—

—

_

9

2

141

8

52.6

50.0

17.4

_

10

—

_

3

—

—

18

3

30.5 25.0

24.3

35.5

12

_

102

—

4

—

35

4

262

15

48.7

48.4

8.8

5.9

_

_

17

—

—

—

1

—

23

1

35.9

5.9

31.3

14

_

61

—

—

2

4

2

173

9

49.4

56.3

16.7

_

_

5

—

—

—

—

—

7

1

58.3

34.3

31.3

7

1

35

—

—

8

7

98

13

56.6

81.3

31.3

46.9

11

_

148

—

2

6

2

342

19

44.9

59.4

20.0

25.0

_

_

4

—

1

12

—

—

11

16

36.7

100.0

21.5

27.8

25

—

106

—

1

1

49

4

301

10

44.6

55.6

_

_

_

1

_

—

—

3

1

4

1

31.5

23.5

43

_

261

—

20

12

61

2

717

22

49.6

64.7

14.9

8

1

40

_

—

—

—

—

73

1

33.3

24.0

7.7

14

—

64

—

—

—

—

—

191

1

34. i

7.7

37.4

3

—

1 192

—

—

21

—

47.r

2

49-(

.

28.0

16.5

373

29

1 2,090

13

65

304

477

102

5,015

083

50.7

64.3

l

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Vad härefter utbetalade statsbidrag till statliga och st disk Olif tilli. Hald reservarbeten,

under stödsverksamhet, hyreshjälp samt frivillig arbetstjänst angår, bär

jag från statens arbetslöshetskommission låtit infordra uppgifter i nämnda

hänseende. Uppgifterna i fråga återfinnas i två vid detta protokoll fogade

bilagor (Bilaga A och B).

Jag tillåter mig att i anslutning till sammanställningens uppgifter rörande utbetalade

statsbidrag till reservarbeten erinra örn vad jag i propositionen nr 235

till föregående års riksdag uttalade, nämligen att statskommunala reservarbeten

beviljas under hänsynstagande till omfattningen av den lokala arbetslösheten.

Enär ansökningar örn statskommunala reservarbeten såsom regel bifallas,

såvida de äro motiverade ur arbetslöshetssynpunkt och uppfylla de

fordringar, som författningsenligt måste ställas på dylika arbeten, torde de

växlingar, som med avseende på dessa reservarbetens omfattning föreligga

de olika länen emellan och som kunna avläsas i uppgifterna örn verkställda

utbetalningar, väsentligen vara att hänföra, förutom till arbetslöshetens olika

omfattning, till olika omfattande initiativ fran vederbörande kommunala myndigheter.

De statliga reservarbetena anordnas och igångsättas efter andra principer.

Medan vid de statskommunala reservarbetena i regel endast sysselsättas arbetare

från vederbörande kommun eller vägdistrikt, anställas vid de statliga

reservarbetena arbetare, vilka kunna vara hänvisade från olika delar av landet.

Vid anordnandet av statliga reservarbeten har det i främsta rummet

gällt att få fram för ändamålet lämpliga arbetsobjekt, varvid särskild hänsyn

icke tagits till den inom orten eller länet föreliggande arbetslösheten. Den omfattning,

i vilken de statliga reservarbetena bedrivas inom ett visst område, är

således icke en mätare på de åtgärder, som i arbetslöshetslindrande syfte från

arbetslöshetskommissionens sida vidtagits för de arbetslösa just inom detta

område.

Beträffande fördelningen av arbetslösheten och de olika hjälp ät g arder na

inom de olika länen tillåter jag mig hänvisa till en vid propositionen nr 231

angående anslagen till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m., såsom

bilaga (Bilaga A) fogad förteckning över samtliga de kommuner, vilka avgivit

rapport till arbetslöshetskommissionen per den 31 december 1934.

Av intresse är slutligen de av statens arbetslöshetskommission avtalade

och beviljade statliga och statskommunala reservarbetenas fördelning å olika

ändamål. Jag har för den skull från arbetslöshetskommissionen införskaffat

särskilda sammanställningar häröver, vilka såsom bilagor torde få fogas vid

detta protokoll (Bilaga C—F). Beträffande ändamålen har en fördelning å

vissa huvudgrupper skett. I sammanställningarna har därjämte angivits, huruvida

företagen äro slutförda, under utförande eller beslutade men ej påbörjade.

Dessa uppgifter avse förhållandena den 31 december 1934. Vidare hava uppgifter

lämnats om företagens totalkostnader samt huru dessa fördela sig dels

å statsmedel och andra medel, dels pck å material m. m. och arbetslöner.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

63

V. Besvärsnäxnnden för reservarbetslöner.

Till den år 1933 inrättade besvärsnämnden för reservarbetslöner liava 303

klagomål inkommit under år 1934. Under året hava sammanlagt 378 ärenden

upptagits till prövning och avgjorts. Av dessa utgöra 80 från föregående år

balanserade ärenden. Av de avgjorda klagomålen hava 318 avsett reservarbetslöner.

I 293 fall har besvärsnämnden ej företagit ändring i kommissionens

överklagade beslut. I 14 fall har nämnden höjt den av kommissionen fastställda

lönen, medan nämnden i 11 fall meddelat beslut örn sänkning. Av klagomålen

hava 15 avsett ackordssättningar. Samtliga hava lämnats utan åtgärd

från nämndens sida. I 45 fall har nämnden funnit anförda klagomål falla utanför

nämndens befogenhetsområde.

Arbetslöshetsläget.

Tidigare denna dag har jag i samband med anmälan av fråga örn anslag till

statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. lämnat en närmare redogörelse

för det nuvarande arbetslöshetsläget i Sverige (proposition nr 231 sid. 2 ff.).

Till denna redogörelse tillåter jag mig hänvisa.

Anslagsbehovet under budgetåret 1935/1936.

Inledningsvis har jag i korthet redogjort för arbetslöshetskommissionens i

skrivelse den 30 november 1934 gjorda anslagsberäkningar för budgetåret 1935/

1936. Sedermera har kommissionen i skrivelse den 19 februari 1935 anfört

följande.

Sedan kommissionen avgav sin tidigare framställning, hade antalet rapporterade

hjälpsökande något stigit. Medan den. sista i skrivelsen angivna

hjälpsökandesiffran, för oktober månad 1934, uppgick till 84,811, hade antalet

den 30 november stigit till 92,016 och den 31 december till 92,881. Det syntes

vara att förvänta, att uppgifterna per den 31 januari 1935 skulle visa blott

obetydligt högre hjälpsökandesiffror än december. Arbetslösheten hade .sålunda

under hösten och den gångna delen av vintern stegrats med omkring

8,000 man. Denna stegring vore emellertid väsentligen att tillskriva den normala

säsongförsämring, som denna tid av året brukade inträda. Den omständigheten,

att januari sannolikt medförde blott obetydlig ökning i arbetslösheten

i jämförelse med december, syntes kommissionen vara ett gynnsamt tecken.

Arbetslösheten torde vidare under instundande vår främst till följd av

normal säsongförbättring komma att nedgå. Härtill torde jämväl i viss mån

medverka den konjunkturförbättring, som alltjämt gjorde sig gällande.

Vid bedömandet av utsikterna till ytterligare förbättring av läget å arbetsmarknaden

borde emellertid beaktas, att man innevarande år icke hade att

räkna med att konjunkturförbättringen skulle fortskrida i samma takt som

under år 1934. Vissa uppgifter tydde på, att den hastighet^ varmed förbättringen

av läget å arbetsmarknaden fortginge —- åtminstone såsom denna återspeglade

sig i kommissionens hjälpsökandesiffror — nu vore något långsammare

än tidigare. Detta belystes av efterföljande siffror, vilka angåve antalet

hjälpsökande år 1934 i procent av motsvarande antal för år 1933 för varje

särskild månad:

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

januari. . 90.7% april. . . 82.3?» juli . . . 62.1% oktober. . 51.5%

februari . 91.4 » maj . . . 74.4 » augusti . . 57.6 » november . 53.9 »

mars . . . 85.9 » juni . . . 68.5 » september . 52.1 » december . 54.3 »

Medan tidigare under året ifrågavarande relationstal successivt sjunkit, hade

det åter för de båda månaderna november och december 1934 svagt stigit.

Den starka förbättringen i läget på arbetsmarknaden, som karakteriserade

utvecklingen våren 1934, vore till viss del att hänföra till byggnadskonfliktens

lösning. Det torde förtjäna bemärkas, att under vårmånaderna icke mindre

än 11,000 bland de hjälpsökande arbetslösa inom byggnadsindustrien beretts

sysselsättning. Härtill bomme de arbetstillfällen, som på indirekt väg tillfördes

arbetsmarknaden genom byggnadsverksamhetens igångsättande. Jämväl

igångsättandet av ett flertal tidigare nedlagda industriföretag beredde vid

denna tid sysselsättning åt en mängd tidigare arbetslösa. Innevarande år åter

hade byggnadsverksamheten kommit i gång och inom industrien vore numera

arbetstillgången i allmänhet förhållandevis god. Man syntes sålunda ha anledning

antaga, att den förbättring av läget på arbetsmarknaden, som inträdde

under våren, icke komme att bliva proportionellt sett lika stark som under

år 1934. Arbetslösheten under nästkommande budgetår komme sannolikt alltjämt

att bliva av icke obetydlig omfattning, ehuru dock mindre än under innevarande

budgetår. Trots viss nedgång torde man sålunda ha anledning räkna

med att arbetslöshetens omfattning alltjämt skulle komma att under budgetåret

1935/1936 motivera förhållandevis omfattande hjälpåtgärder.

Med hänsyn till det anförda syntes försiktigheten bjuda att icke uppskatta

medelsbehovet för kommissionens verksamhet under nästa budgetår till mindre

belopp än det i kommissionens skrivelse den 30 november 1934 angivna, nämligen

50 miljoner kronor.

Kommissionen har också försökt uppskatta det antal arbetslösa, som må

kunna beredas sysselsättning vid reservarbetena under olika delar av året, enligt

följande sammanställning.

lieräknad omfattning1 av och kostnader för statliga och statskomniunala reservarbeten

under budgetåret 1935/193(5.

Antal sysselsatta

Kostnader

Månad

i statliga

reserv- arbeten

i stats- kommunala

reserv- arbeten

Summa

Statens

A. K:s

arbets- platser

Stats-

kommunala

reserv-

arbeten

Summa

Juli........

Augusti......

September.....

Oktober......

November.....

December......

Januari......

Februari......

Mars........

April.......

Maj........

Juni........

18,000

15.000

12.000

12,000

13,000

13,000

13.000

14.500

16.000

16.500

16,500

15.600

9.000

8.000

7.000

6.000

4.000

3.000

3,000

3,000

3.000

4,500

4,500

5.000

27.000

23.000

19.000

18.000

17.000

16.000

16,000

17.500

19.000

21.000

21,000

20.500

3.600.000

3,000,000

2.400.000

2.400.000

2.600.000

2,600.000

2,600,000

2.900.000

3.200.000

3.300.000

3.300.000

3.100.000

900.000

800.000

700.000

600.000

400.000

300.000

300,000

300,000

300.000

450.000

450.000

500.000

4.500.000

3.800.000

3.100.000

3,000,000

3,000,000

2.900.000

2.900.000

3.200.000

3.500.000

3.750.000

3.750.000

3.600.000

Summa

—

—

35,000,000

6,000,000

41,000,000

Medeltal c:a

14,600

5,000

c:a 19,600

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

65

I genomsnitt under budgetåret skulle sålunda vid de statliga reservarbetena

sysselsättas inemot 15,000 man och vid de statskommunala reservarbetena

5,000 man eller tillsammans omkring 20,000 man. Vad beträffar kontantunderstödsverksamheten

Ilar kommissionen räknat med möjlighet till understöd

åt minst 10,000 man under nio månader.

Beträffande ungdomshjälpen beräknar kommissionen att lämna hjälp i ungefär

samma utsträckning som under innevarande år.

Enligt kommissionens hjälpprogram skulle proportionellt sett under nästkommande

budgetår kontantunderstödsverksamheten komma att — under förutsättning

att hela det föreslagna beloppet 50 miljoner kronor skulle behöva

tagas i anspråk — spela en något mera framträdande roll än under innevarande

budgetår. Kommissionen erinrar emellertid att, därest utvecklingen å arbetsmarknaden

skulle gestalta sig på sådant sätt, att kommissionen icke skulle

behöva taga i anspråk hela det ifrågasatta beloppet å 50 miljoner kronor, det

enligt sakens natur i första hand bleve kontantunderstödsverksamheten, som

bomme att nedskäras. Emellertid har kommissionen i detta sammanhang jämväl

framhållit en annan synpunkt.

Under tider med sjunkande arbetslöshet syntes viss återhållsamhet böra göra

sig gällande vid beredandet av hjälp genom sysselsättning vid reservarbeten.

Startandet av reservarbeten måste nämligen alltid ske på lång sikt, och nedskärandet

av denna form av hjälp vore i övrigt jämväl väsentligt svårare än

ifråga örn kontantunderstödsverksamhet. Det vore bland annat med hänsyn

till de föreslagna stora nedskärningarna i omfattningen av den,i jämförelse

med understödsverksamheten dyrare arbetslinjen, som kommissionen ansett

sig kunna begränsa medelsbehovet för nästa budgetår till 50 miljoner kronor.

Kommissionen hade beräknat medelsbehovet för nästa budgetår under den

förutsättningen, att arbetslösheten skulle komma att något ytterligare nedgå.

Kommissionen ville emellertid betona, att det givetvis icke vore möjligt att med

säkerhet bedöma arbetsmarknadens utveckling under en så lång tidsperiod som

den här ifrågavarande. Därest läget å arbetsmarknaden sålunda skulle komma

att bliva ogynnsammare än vad kommissionen antagit och behov uppkomma

av en ökning av hjälpåtgärdernas omfattning, syntes kommissionen böra

kunna senare återkomma med den framställning örn ytterligare medel, som ett

på dylikt sätt försämrat arbetsmarknadsläge kunde motivera.

Under hänvisning till det anförda har kommissionen hemställt, att till bestridande

av kostnaderna för den av kommissionen bedrivna verksamheten för

arbetslöshetens bekämpande måtte för budgetåret 1935/1936 anvisas ett belopp

av 50 miljoner kronor, därav 41 miljoner kronor till statliga och statskommunala

reservarbeten, 7.6 miljoner kronor till kontantunderstödsverksamhet och

till särskilda åtgärder för bekämpande av ungdomsarbetslösheten samt 1.4 miljoner

kronor till den centrala administrationen. Kommissionen har tillika

hemställt, att, därest icke hela det för kontantunderstöd avsedda beloppet, 4.6

miljoner kronor, skulle behöva tagas i anspråk, möjligheter måtte beredas att

verkställa överföring av för detta ändamål icke erforderliga medel till anslaget

för statliga och statskommunala reservarbeten.

Bihang till riksdagens protokoll 1985. 1 sami. Nr 232.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Majlis proposition nr %38.

Innan jag går att taga ställning till frågan om medelsbehovet för nästkommande

budgetår, anser jag mig böra påkalla uppmärksamhet för en angelägenhet,

som är av beskaffenhet att böra upptagas i samband med anslagsberäkningarna.

Jag vill i detta avseende erinra, att föredragande departementschefen i den

till 1932 års riksdag avlåtna propositionen (nr 15) angående förstärkning av

det för budgetåret 1931/1932 under femte huvudtiteln anvisade anslaget till bekämpande

av arbetslösheten bland annat anförde följande.

Ehuru omläggning av systemet för statliga åtgärder till arbetslöshetens

lindrande, enligt departementschefen, icke då borde ifrågasättas, innebure givetvis

den allvarliga situationen på arbetsmarknaden en maning att inom

ramen för detta system söka sig fram på olika vägar i syfte att så effektivt

som möjligt bispringa de arbetslösa. En sådan utvidgning i skilda riktningar

hade förekommit eller förutsatts skola äga rum, t. ex. genom lämnande av

bidrag till statskommunala arbeten till högre andel av kostnaden än tidigare,

genom en vidgad tillämpning av systemet med kontantunderstöd och genom

utvidgning av kursverksamheten för arbetslösa samt ett systematiskt sammanbindande

av denna verksamhet med beviljande av understöd åt de i kurserna

deltagande. En dylik utvidgning i tillämpningen av det gällande systemet

för den statliga hjälpverksamheten syntes emellertid böra kunna ifrågakomma

även i andra riktningar. Kungl. Maj :t borde alltså enligt departementschefens

mening vid dispositionen av anslaget äga viss frihet att i olika fall välja den

väg, som med hänsyn till omständigheterna funnes kunna medföra den största

effekten. Såsom exempel kunde anföras, att domänstyrelsen i skrivelse den

14 december 1931 gjort framställning örn att ett belopp av intill 1 miljon kronor

av arbetslöshetsmedel måtte få disponeras som bidrag till kostnaderna för

utförande i syfte att lindra arbetslöshet av vissa avverkningsarbeten, för vilka

nied rådande prisläge ekonomisk bärighet icke uppnåddes. Visserligen hade

arbetslöshetskommissionen i yttrande över nämnda framställning den 31 december

1931 avstyrkt åtgärder i den föreslagna riktningen, därvid som skäl anförts

principiella erinringar mot möjliggörande genom tillskott av arbetslöshetsmedel

av att avverkningen på statens skogar upprätthölles utan nödig hänsyn

till priserna på världsmarknaderna. I och för sig torde dessa principiella erinringar

icke böra frånkännas berättigande. Men detta borde enligt departementschefens

mening icke utgöra hinder för att, då alldeles särskilda omständigheter

förelåge, en utvidgning ■—- inom domänstyrelsens verksamhetsområde

eller eljest — av det normala arbetsprogrammet ägde rum, för såvitt därigenom

möjlighet bereddes att på ett på en gång billigt och speciellt verksamt sätt

ingripa mot arbetslösheten. Avgörandet i dylika frågor borde emellertid förbehållas

Kungl. Majit. För den händelse riksdagen icke framställde erinran

mot vad sålunda anförts, hade departementschefen för avsikt att, i den mån

uppslag av här antydd innebörd och betydelse framkomme, i begränsad omfattning

förorda deras utnyttjande.

Riksdagen uttalade med anledning härav (skrivelsen nr 21) följande.

Med hänsyn till situationen på arbetsmarknaden funne ock riksdagen en

utvidgning av hjälpverksamheten även i övrigt vara motiverad. Riksdagen

ansåge sig sålunda kunna medgiva, att visst belopp ställdes till Kungl. Maj :ts

förfogande för att efter prövning av Kungl. Majit användas för främjande av

företagsverksamhet, varigenom i största möjliga utsträckning ökade arbetstillfällen

måtte kunna beredas. Riksdagen hade ansett ifrågavarande belopp böra

bestämmas till 500,000 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr %8%.

67

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen för budgetåret 1932/

1933 för enahanda disposition ställt ett belopp av sammanlagt 1,500,000 kronor

till Kungl. Maj:ts förfogande, varav å tilläggsstat för nämnda budgetår

anvisats 1,000,000 kronor.

Inalles har sålunda för nämnda båda budgetår ett belopp av 2,000,000 kronor

ställts till Kungl. Maj :ts förfogande för främjande av företagsverksamhet, varigenom

i största möjliga utsträckning ökade arbetstillfällen må kunna beredas.

Genom olika Kungl. Maj :ts beslut har intill denna dag ett belopp av 1,955,465

kronor 89 öre tagits i anspråk, vadan numera allenast 44,534 kronor 11 öre

återstå.

Beträffande de skilda ändamål för vilka medel beviljats torde jag få hänvisa

cili en vid denna proposition fogad bilaga (Bilaga G).

I en den 26 mars 1935 dagtecknad skrivelse har länsstyrelsen i Västerbottens

län ifrågasatt, huruvida icke Kungl. Maj:t i samband med framställningen

till årets riksdag örn beviljande av arbetslöshetsmedel borde upptaga

350,000 kronor för fortsatt anläggning av enklare väg- och broförbindelser inom

Västerbottens län.

Efter erinran örn att ett belopp av sammanlagt 446,300 kronor (därav

350,000 kronor från berörda anslagsmedel och 96,300 kronor från anslaget till

subventioner till främjande av enskild företagsamhet) ställts till länsstyrelsens

förfogande för anläggning i länets fjällbygder av enklare väg- och broförbindelser

—- delvis, därest särskilda skäl därtill kunde föranleda, även i länets

kusttrakter — anför länsstyrelsen i huvudsak följande.

Ifrågavarande medel hade använts till åstadkommande av enkla vägförbindelser

till byar och lägenheter, som varit i fullständig avsaknad av väg. Vanligen

hade, sedan ansökan örn bidrag ingått till länsstyrelsen och vederbörande

vägstyrelse, vägstämma, kommunalnämnd, kommunalfullmäktige eller i vissa

fall vederbörande lapptillsyningsman avgivit yttrande om lämpligheten av en

väganläggning av detta slag ansetts föreligga, ett anslag beviljats intressenterna,

merendels en krona per sträckmeter men i sådana fall, där terrängförhållandena

varit särskilt ogynnsamma, upp till två kronor per meter, vartill

komme anslag för brobyggnader. I allmänhet hade vägdistriktet eller kommunen

iklätt sig ansvaret för arbetets ordentliga fullbordande. Utbetalningarna

hade i regel handhafts av vägstyrelsen eller kommunalnämnden. Den

erforderliga kontrollen över arbetet hade i allmänhet utövats av respektive vägmästare,

efter vilkas anvisningar vägen byggts. De vägar, som med ifrågavarande

ringa statsbidrag anlagts, vore i regel tre meter breda och undantagslöst

framkomliga med lättare motorfordon. De fyllde avsett behov, nämligen

att bereda trafikmöjlighet för hittills isolerade byar och enstaka lägenheter.

Länsstyrelsen upplyser, att för hittills anvisade medel vore fullbordade

eller komme inom närmaste tiden att fullbordas 170 vägföretag med en sammanlagd

längd av 350 kilometer, vadan kostnaden uppginge till omkring 1

krona 28 öre metern, inberäknat anslag för brobyggnader.

Intresset för anläggning av vägar av ifrågavarande slag vore, framhåller

länsstyrelsen, alltjämt synnerligen stort. Till länsstyrelsen hade under senaste

året ingått framställningar örn anslag till ytterligare 245 vägföretag med

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Majlis proposition nr 232.

Departe
ments
chefen.

en sammanlagd längd av 540 kilometer, varav 197 företag om 439 kilometers

längd i lappmarken och 48 företag med sammanlagt 101 kilometers längd i

kustlandet. Behovet av statsbidrag till dessa vägföretag, inberäknat broar,

uppginge till 562,000 kronor, varav 461,000 kronor för vägar i lappmarken och

101.000 kronor för vägar i kustlandet. Samtliga ifrågavarande ansökningar

vore tillstyrkta av vederbörande ortsmyndigheter. Ytterligare ett antal ansökningar,

som ingått och som för närvarande vore ute på remiss, inginge ej i här

angivna siffror. Länsstyrelsen anser emellertid att, sedan nu anmält behov tillgodosetts,

något mera avsevärt ytterligare behov av dylika vägar ej torde föreligga.

Med redan beviljade anslag, 446,300 kronor, och nu ifrågasatt belopp,

562.000 kronor, eller tillsammans 1,008,300 kronor skulle länet erhålla 415 nya

vägar med en sammanlagd längd av 890 kilometer, vilket motsvarade vägsträckan

Malmö—Söderhamn.

Beträffande gagnet för befolkningen av dessa arbeten uttalar länsstyrelsen.

En sådan utbredning av detta vidsträckta läns vägnät skulle bliva till mycket

betydande gagn för jordbruksbefolkningen, men även för skogsbruket och

för näringslivet överhuvud taget. De svåra strapatser, som den väglösa befolkningen

hade att kämpa med under de årstider, då de obanade markerna vore

oframkomliga annat än möjligen till fots, skulle genom väganläggningar av

ifrågavarande slag helt försvinna. Det vore uppenbart, att en sådan vägförbindelse

finge mycket stor betydelse för dessa människor ej minst vid sjukdomsfall,

men utan sådana förbindelser såge de med bekymmer framtiden an.

Det torde knappast behöva framhållas, att intressenterna finge göra en mycket

betydande insats för vägens byggande, enär lönen för det arbete som de

utförde givetvis ej kunde bli stor, då statsbidraget utginge med ett i förhållande

till verkliga byggnadskostnaden blygsamt belopp. Men vetenskapen örn, att

en vägförbindelse ej kunde under en överskådlig framtid på annat sätt vinnas,

nödgade dem att göra mera avsevärda personliga insatser och offer än som

eljest skulle kunna ifrågakomma. Denna offervilja syntes böra lönas med det

statsbidrag som vore i fråga och som utgjorde grundvillkoret för varje sådant

vägföretags tillkomst.

Enligt länsstyrelsens mening vore det för staten ekonomiskt förmånligt, att

nu föreliggande behov tillgodosåges. Ty därigenom undvekes i många fall byggandet

av de väsentligt dyrare vägar, som eljest förr eller senare måste komma

till stånd.

Länsstyrelsen understryker jämväl, att den långvariga arbetslöshet, som

varit rådande och som uttömt särskilt den talrika småbrukarbefolkningens i länet

resurser, starkt motiverade ytterligare bidrag för det ifrågavarande ändamålet.

Såsom jag i annat sammanhang närmare utvecklat, erbjuder det nu som

tillförne betydande svårigheter att skaffa hållpunkter för ett mera säkert

bedömande av hjälpbehovet. De senast tillgängliga siffrorna för antalet hjälpsökande

arbetslösa ådagalägga, att konjunkturförbättringen alltjämt föranleder

en minskning av hjälpbehovet. Därest anslag i den omfattning, som av

Kungl. Majit för budgetåret 1935/1936 äskats för olika arbeten i den öppna

marknaden, av riksdagen anvisas, torde med hänsyn till den sålunda fram
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

69

trädande tendensen i arbetslöshetslägets utveckling de av mig i statsverkspropositionen

framlagda preliminära beräkningarna rörande behovet av medel till

bekämpande av arbetslösheten genom statliga och statskommunala reservarbeten,

kontantunderstödsverksamhet samt särskilda åtgärder i anledning av

ungdomsarbetslösheten kunna i huvudsak vidhållas.

Arbetslöshetskommissionen har i fråga örn reservarbeten förutsatt, att vid

de statliga arbetena skulle i genomsnitt under året sysselsättas omkring

15.000 man och vid de statskommunala 5,000 man, tillsammans 20,000 man.

De för kontantunderstöd beräknade medlen skulle möjliggöra bispringande

under nio månader av året av minst 10,000 arbetslösa. Genom ungdomshjälpen

avser kommissionen att lämna hjälp i ungefärligen samma utsträckning

som under innevarande år, uppskattningsvis omfattande 2,000 arbetslösa.

Sammanlagt skulle alltså enligt kommissionens förslag hjälpverksamheten

omfatta omkring 30,000 arbetslösa i genomsnitt under budgetåret.

Jag vill erinra, att jag beträffande budgetåret 1934/1935 antagit, att antalet

arbetslösa skulle komma att genomsnittligt uppgå till 110,000, av vilka

100.000 vore att anse såsom omedelbart hjälpbehövande. Av dessa beräknades

47,500 erhålla sysselsättning genom arbeten i öppna marknaden, 14,000 i

statliga, 10,000 i statskommunala och 10,000 i kommunala reservarbeten samt

omkring 20,000 bispringas genom kontantunderstöd, sistnämnda siffra dock

sedermera jämkad med hänsyn till de föreslagna särskilda åtgärderna i anledning

av ungdomsarbetslösheten.

Den hittills vunna erfarenheten har ganska nära verifierat den verkställda

förutberäkningen rörande hjälpbehovets omfattning. Vad de olika hjälpformerna

angår, har den i det föregående lämnade redogörelsen ådagalagt, att antalet

i statliga och statskommunala reservarbeten sysselsatta arbetslösa väsentligt

överstigit det beräknade. Däremot har omfattningen av de kommunala

reservarbetena avsevärt understigit vad jag ansett mig hava anledning antaga.

I det hela torde dock reservarbetslinjen komma att under budgetåret

visa en icke obetydligt större anslutning än som förb det år beräknats. Kontantunderstödsverksamheten

har i motsvarande mån begränsats. Vidkommande

omfattningen av den öppna marknadens arbeten, erbjuder det svårigheter

att nu med säkerhet bedöma läget. Tillgängliga uppgifter, för vilka jag förut

närmare redogjort, göra det dock antagligt, att sysselsättningen i dessa arbeten

understigit den beräknade, vilket föranleder ett överskjutande till följande

budgetår av en motsvarande del av den beräknade arbetseffekten.

Såsom jag vid mitt övervägande av arbetslöshetsläget uttalat, torde man,

under förutsättning av att den nuvarande konjunkturutvecklingen i huvudsak

består, vara berättigad antaga, att antalet arbetslösa under nästa budgetår

genomsnittligt kommer att uppgå till 75,000. Av dessa torde omkring

30.000 kunna förutsättas vinna sysselsättning i den öppna marknadens

arbeten. Jag anser mig vidare böra utgå ifrån, att ytterligare genomsnittligt

minst 35,000 äro att betrakta såsom omedelbart hjälpbehövande, av vilka dock

10.000 kunna väntas bisprungna genom rent kommunala åtgärder, företrädesvis

kommunala reservarbeten. Genom statens ekonomiska stöd bör sålunda

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

hjälp beredas inemot 25,000 arbetslösa, vilken siffra med 5,000 understiger

den, som varit grundläggande för arbetslösbetskommissionens beräkningar.

Beträffande fördelningen av hjälpverksamheten å arbetslinjen och å understödslinjen,

kan jag i huvudsak ansluta mig till det av arbetslöshetskommissionen

framställda förslaget. Då det åter gäller avvägningen av de statliga

reservarbetena i förhållande till de statskommunala, synes, såsom jag redan

i det föregående antytt, den av kommissionen ifrågasatta fördelningen mindre

ändamålsenlig. Såväl statsfinansiellt som ur synpunkten av de arbetslösas

förhållanden erbjuda de statskommunala arbetena så betydande företräden, att

jag icke tvekar att förorda ett icke oväsentligt större utrymme åt desamma.

I stället för den av kommissionen föreslagna fördelningen av de i de olika

reservarbetena sysselsatta arbetslösa, anser jag mig böra förutsätta, att de

statskommunala arbetena alltjämt komma att i viss utsträckning givas företräde.

Örn i reservarbetena sysselsättas i genomsnitt under året 18,000 arbetslösa,

skulle genom ungdomshjälpen och kontantunderstödsverksamheten ytterligare

i runt tal 7,000 behöva bispringas.

Jag övergår så att i anslutning till de av arbetslöshetskommissionen verkställda

kostnadsberäkningarna överväga medelsbehovet. Såsom jag förut erinrat,

har kommissionen för statliga reservarbeten, omfattande omkring 15,000

arbetslösa, beräknat 35,000,000 kronor. Under de av mig nyss angivna förutsättningar

torde detta belopp kunna minskas till 21,000,000 kronor. För

statskommunala reservarbeten, avseende 5,000 arbetslösa, upptager kommissionens

kostnadsberäkning 6,000,000 kronor. Med den omfattning, som dessa

arbeten enligt min mening böra erhålla, lär detta belopp böra ökas till

11.000. 000 kronor, vadan kostnaderna för reservarbeten skulle uppgå till

32.000. 000 kronor. I fråga örn medelsbehovet för kontantunderstödsverksamhet

och särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten synas de av

kommissionen angivna beloppen, 4,600,000 respektive 3,000,000 kronor kunna

i huvudsak godtagas, med avrundning nedåt till 7,500,000 kronor. Emellertid

vill jag härvid erinra, att en reservation å motsvarande anslag för innevarande

budgetår, uppgående till 5,500,000 kronor, kan beräknas uppkomma. Vid

sådant förhållande torde medelsbehovet för budgetåret 1935/1936 kunna fastställas

till 2,000,000 kronor.

Med hänsyn till det betydande gagn som varit förbundet med den förut omförmälda

anordning, enligt vilken medel stå till Kungl. Maj :ts förfogande för

att efter prövning av Kungl. Maj :t användas till främjande av företagsverksamhet,

anser jag mig böra hemställa örn bemyndigande att av de medel, örn vilkas

äskande jag går att hemställa, ett belopp av 1,000,000 kronor må disponeras

för ändamålet i fråga. Jag vill i detta sammanhang särskilt erinra örn den

förut omnämnda framställningen av länsstyrelsen i Västerbottens län, som

synes mig i hög grad förtjänt av beaktande. Likaledes föreligga starka skäl

att jämväl i fortsättningen på denna väg söka mildra krisens verkningar för

fiskarbefolkningen. Och jämväl i övrigt torde situationer kunna uppstå, då

en effektiv hjälp i ett svårt arbetslöshetsläge icke kan lämnas enligt de för

hjälpverksamheten normerande bestämmelserna. Lämpligen torde det ifråga
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282. 71

varande beloppet böra utgå av reservationsanslaget till statliga och statskommunala

reservarbeten.

Vad slutligen angår arbetslöshetskommissionens centrala administrationskostnader,

hava dessa, såsom jag redan framhållit, av kommissionen beräknats

till 1,400,000 kronor eller samma belopp, som för ändamålet disponerats under

budgetåret 1933/1934. Härvid bör emellertid uppmärksammas, att kommissionens

hyreskostnader äro avsedda att belasta statens allmänna fastighetsfond

och under denna upptagits till 71,500 kronor. Då man vidare beaktar,

att utgifterna för centralförvaltningen under budgetåret 1932/1933 utgjorde

i runt tal 880,000 kronor, synes mig, med hänsyn till den väsentliga begränsning

i kommissionens verksamhet, som under instundande budgetår skulle

inträda, nu ifrågavarande anslag kunna beräknas till 1,000,000 kronor.

På grund av den osäkerhet, som städse måste vidlåda här ifrågavarande

beräkningar, förutsätter jag, att, därest arbetslöshetens utveckling skulle påkalla

mera omfattande hjälpåtgärder, framställning örn eventuellt erforderliga

ytterligare medel förelägges 1936 års riksdag.

Jag anser mig vidare i likhet med arbetslöshetskommissionen böra utgå

ifrån, att, i den mån anslaget till kontantunderstödsverksamhet m. m. jämte

förefintlig reservation, icke behöver tagas i anspråk för därmed avsett ändamål,

detsamma må disponeras för statliga och statskommunala reservarbeten. Riksdagens

medgivande härtill torde böra inhämtas.

Beträffande användningen av anslagen till statliga och statskommunala reservarbeten

samt kontantunderstödsverksamhet m. m., torde för nästa budgetår

böra, med av mig i det föregående förordade ändringar, gälla samma bestämmelser

som för de för motsvarande ändamål för innevarande budgetår

anvisade anslagen.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och under framhållande av

att proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen lärer kunna avlåtas,

utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet

stadgade tid gått till ända, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 1,000,000;

dels till Kontantunderstödsverksamhet m. m. för samma

budgetår anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 2,000,000;

dels till Statliga och statskommunala reservarbeten för samma

budgetår anvisa ett reservationsanslag av kronor 32,000,000;

dels föreskriva, att uppkommande reservationer å de för

budgetåret 1934/1935 anvisade reservationsanslagen till bekämpande

av arbetslösheten och till särskilda åtgärder i anledning

av ungdomsarbetslösheten skola överföras till reservationsanslaget

till kontantunderstödsverksamhet m. lii.;

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Majlis proposition nr 232.

dels medgiva, att, i den mån sistnämnda anslag icke tages

i anspråk för därmed avsett ändamål, detsamma må av Kungl.

Maj :t disponeras för bestridande av kostnader för statliga och

statskommunala reservarbeten;

dels ock godkänna de av mig förordade grunderna för användningen

av reservationsanslagen till kontantunderstödsverksamhet

m. m. samt till statliga och statskommunala reservarbeten.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Viking Nilsson.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 282,

Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommnnala reservarbeten, understödsverk
-

Statliga

reserv-

arbeten

Statskom-

munala

reserv-

arbeten

Understöd

1

2

3

4

Stockholms stad.................

_

584,637

2,945,319

Stockholms län.................

2,255,478

373,467

492422

Uppsala stad..................

—

24,132

49^541

Uppsala län i övrigt...............

—

281,165

123,305

Eskilstuna stad.................

—

217,365

24,057

Södermanlands län i övrigt............

365,145

182,222

81,212

Linköpings stad .................

—

46,334

10^017

Norrköpings stad................

—

48,355

397,426

Ostergötlands län i övrigt............

232,961

130,817

93*708

Jönköpings stad.................

—

332,332

Jönköpings län i övrigt.............

2,256,897

183,397

5,462

Kronobergs län..............

2,685,243

38,758

8,809

Kalmar stad..................

—

388,129

107,609

Kalmar län i övrigt...............

2,038,322

504,758

260,905

Gotlands län..................

144,195

147,090

17^233

Karlskrona stad.................

—

20,669

54,401

Blekinge län i övrigt..............

3,828,941

584,767

2771359

Kristianstads län................

1,654,435

141,196

10,589

Hälsingborgs stad................

—

151,163

426,795

Landskrona stad................

—

194,750

275,101

Lands stad...................

—

1,800

119^539

Malmö stad...................

—

73,338

1,036,571

Malmöhus län i övrigt . . . ''..........

417,771

280,423

325*501

Halmstads stad................

—

237,187

49*791

Hallands län i övrigt..............

264,770

77,412

5,143

Göteborgs stad.................

—

91,895

2,372*893

Mölndals stad..................

—

162,912

83,224

Uddevalla stad.................

—

87,333

83,508

Göteborgs och Bohus län i övrigt.........

3,515,058

473,736

1,712,339

Borås stad...................

—

150,117

Alvsborgs län i övrigt..............

2,860,222

314,486

141,049

Skaraborgs län...............

519,815

240,434

119,624

Karlstads stad........• .

—

155,060

36,541

Värmlands län i övrigt..............

3,265,148

493,367

559*596

Örebro stad.................

—

100,819

143*007

Örebro län i övrigt.............

1,667,270

427,042

370*742

Västerås stad................

—

57,542

147,064

Västmanlands län i övrigt............

1,202,354

131,032

193*375

Kopparbergs län...............

2,438,947

781,661

549,406

Gävle stad...................

—

86,618

96*563

Gävleborgs län i övrigt.............

1,202,630

439,937

1,038,462

Sundsvalls stad...............

—

30,740

117*872

Västernorrlands län i övrigt...........

3,227,528

1,531,546

3,815,530

Jämtlands län..................

1,520,520

444,520

* 69,019

Västerbottens län................

1,774,163

648,655

60,491

Norrbottens län.............• ...

3,747,399

381,804

1,447,693

Hela riket !

43,085,212 |

12,476,919 |

20,452,513

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

75

Bilaga A.

samhet, liyreshjälp, kurser samt frivillig arbetsvinst under tiden V» 1933-30/« 1934.

Hyreshjälp

Kurser,

frivillig

arbetstjänst

Summa

Invånare

den 1/i 1934

Medeltalet

arbetslösa

h 33—so/e 34

Utbetalat statsbidrag

i kronor per

invånare

arbetslösa

5

6 1 7

8

9

10 | 11

337,707

34,390

1,925

419

6,780

7.563

40,285

3,817

1,528

7,933

6,794

1,002

2,451

47,113

9.564

10,600

129,071

21,894

8,693

495

228,826

4,359

9,018

22,973

13,299

796

398

7,057

3,669

2,714

19,675

4,737

355

3,266

15,100

6,960

98,774

55,888

117,728

11,833

7,612

7,054

6,208

12,165

2,792

1,524

2,266

11,382

1,518

13,395

12,238

8,436

23,731

7,314

4,183

168,663

29,894

2,981

4,776

12.681

8’988

7,814

2,443

6,974

13,575

13,679

5,144

13,582

858

15,042

2,338

27,426

6,416

10,717

39,284

3,985,391

3,167,290

83,210

411,943

248,202

642.350

153.351

498,231

464,095

333,856

2,449,550

2,732,810

503,671

2,822,161

309,520

79,039

4,691,067

1,806,220

638,466

491,653

140,375

1,262,711

1,052,903

299,854

347,820

2,862,277

280,389

182,840

5,728,882

150,117

3,341,737

889,657

199,813

4,327,611

254,469

2,481,343

237,960

1,536,642

3,783,951

187,305

2,711,171

157,910

8,700,804

2,040,475

2,494,026

5,672,068

521,618

270,526

31,560

106,922

33,368

154,566

31.579

62,266

217,439

32,069

202,219

155,320

20,410

211.514

57,873

28.482

117,706

248,223

57,872

18,901

25,500

132,090

281,093

24,844

126,996

252,721

16,935

15,517

180,465

40.580

276,472

242,287

25,666

247,053

38.483

180,300

31,229

130,061

250,160

39,099

241,263

18,457

263,044

136,086

210,381

204,351

13,201

5,548

502

• 1,936

444

2,333

660

1,793

2,467

588

1,976

2,534

755

4,165

611

545

5,357

2,721

1.748

833

600

3,853

3,609

645

1.100

8,453

557

546

7,273

318

3,068

2,282

529

7,789

863

4,367

723

2,730

8,119

675

8,360

513

14,490

4,025

5,112

8.748

7.64

11.71

2.64

3.85

7.44

4.16

4.86

8.00

2.13

10.41

12.11

17.59

24.68

13.34

5.35

2.63

39.85

7.28

11.03

26.01

5.50

9.56

3.75

12.07

2.74

13.76

16.90

11.78

31.75

3.70

12.09

3.67

7.79

17.52

6.61

13.76

7.62

11.81

15.13

4.79

11.24

8.56

33.08

14.99

11.86

27.76

301.90

570.89

165.76

212.78

559.01

275.33

232.35

277.88

188.12

567.78

1,239.65

1,078.45

667.11

677.59

506.57

137.68

875.69

663.81

365.26

590.22

233.96

327.72

291.74

464.89

316.20

338.61

503.39

334.87

787.69

472.07

1,089.22

389.86

377.72

294.87

568.20

329.13

562.87

466.06

277.49

324.30

307.82

600.47

506.95

487.88

648.38

1,177,888

044,654 | 77,837,180

6,211 566

| 150,063

12.53 | 518.70

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reserrarbeten, understödsyerk
-

Statliga

reserv
arbeten
-

Statskom
mnnala
reserv
arbeten
-

Understöd

Stockholms stad.......

Stockholma län........

Uppsala stad.........

Uppsala län i övrigt......

Eskilstuna stad........

Södermanlands län i övrigt . . .

Linköpings stad........

Norrköpings stad.......

Östergötlands län i övrigt . . .

Jönköpings stad........

Jönköpings län i övrigt . . . •

Kronobergs län........

Kalmar stad.........

Kalmar län i övrigt......

Gotlands län.........

Karlskrona stad........

Blekinge län i övrigt.....

Kristianstads län.......

Hälsingborgs stad.......

Landskrona stad.......

Lunds stad..........

Malmö stad..........

Malmöhus län i övrigt.....

Halmstads stad........

Hallands län i övrigt.....

Göteborgs stad........

Mölndals stad.........

Uddevalla stad........

Göteborgs och Bohus län i övrigt

Borås stad..........

Alvsborgs län i övrigt .....

Skaraborgs län........

Karlstads stad........

Värmlands län i övrigt ....

Orebro stad.........

Örebro län i övrigt......

Västerås stad.........

Västmanlands län i övrigt . . .

Kopparbergs län.......

Gävle stad..........

Gävleborgs län i övrigt ....

Sundsvalls stad........

Västernorrlands län i övrigt . .

Jämtlands län.........

Västerbottens län.......

Norrbottens län........

Hela riket

—

471,938

1,089,717

2,401,851

327,020

50,415

—

3,354

1,851

—

227,473

27,813

—

48,632

_

383,482

135,032

676

—

6,053

439

—

28,887

39,241

318,491

134,566

9,952

—

175,228

_

1,648,935

184.890

1,155

2,025,284

54,986

630

—

168,193

1,084

1,423,917

355,231

11,152

52,556

60,384

—

29,980

5,075

1,815,788

393,565

9,058

1,268,376

216,390

—

256,799

57,029

—

140,922

20,972

—

81,518

10,616

—

79,120

208,651

769,202

281,665

21.226

—

91,844

1,918

278,960

78,838

—

131,967

775,079

—

99,292

1,656

—

51,465

19,062

2,714,338

376,903

285,424

—

103,134

_

1,829,810

313,220

6,068

313,106

182,581

8,888

—

152,804

3,751

1,434,846

406,070

57,079

—

27,087

34,523

1,333,204

181,170

30,237

—

57,842

2,746

673,850

248,955

2,428

1,698,833

587,352

50,640

—

38.270

32,109

1,164,215

404,888

151,954

—

17,978

6,920

2,502,531

1,246,640

441,920

1,153,083

215,922

3,431

938,781

310,418

1,396

2,365,813

280,326

117,617

50,509,252 |

9,466,792

3,601,598

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr £82

77

Bilaga B.

samhet, liyreslijälp, kurser samt frivillig- arbetstjänst under tiden V? 1934—81/i 1935.

Hyreshjälp

Kurser,

frivillig

arbetstjänst

Summa

Invånar- antal den

Vi 1934

Arbetslösa

den 31/i21934

Utbetalat statsbidrag

i kronor per

invånare

arbetslösa

5

6

7

8

9

10

11

206,954

88,833

1,857,442

521,618

7,659

3.56

242.52

9,067

14,375

2,802,728

270,526

3,687

10.36

760.16

1,240

—

6,445

31,560

286

0.20

22.53

48

35,504

290,838

106,922

1.102

2.72

263.92

865

—

49,497

33,368

138

1.48

358.67

165

—

519,355

154,566

1,253

3.36

414.49

_

—

6,492

31,579

238

0.21

27.28

17,697

3.237

89,062

62,266

856

1.43

104.04

169

578

463,756

217,439

1,282

2.13

361.74

70

175,298

32,069

432

5.47

405.78

_

19,224

1,854,204

202,219

1,348

9.17

1,375.52

—

—

2,080,900

155,320

1,711

13.40

1,216.19

554

_

169,831

20.410

413

8.32

411.21

_

7,785

1,798,085

211,514

2,902

8.50

619.60

—

—

112,940

57,873

293

1.95

385.46

510

1,830

37,395

28,482

440

1.31

84.99

_

26,460

2,244,871

117,706

4,035

19.07

556.35

—

—

1,484,766

248,223

1,774

5.98

836.96

20,683

11,449

345,960

57,872

1,052

5.98

328.86

606

_

162,500

18,901

414

8.60

392.51

2,770

—

94,904

25,500

370

3.72

256.50

49,024

36,216

373,011

132,090

1,911

2.82

195.19

6,133

20,863

1,099,089

281.093

2,873

3.91

382.56

2,500

1,376

97,638

24,844

434

3.92

224.35

—

22,365

380,163

126,996

723

2.99

525.81

102,490

63,965

1,073,501

252,721

5,487

4.25

195.64

234

—

101,182

16,935

347

5.97

291.59

2,708

1,224

74,459

15,517

495

4.80

150.42

30,483

1,312

3,408,460

180,465

5,356

18.89

636:38

—

—

103,134

40,580

72

2.54

1,432.42

1,888

13,905

2,164,891

276,472

2,367

7.83

914.61

—

42,299

546,874

242,287

1,584

2.26

345.25

519

—

157,074

25,666

429

6.12

366.14

2,718

97,066

1,997,779

247,053

5,280

8.09

378.37

1,084

8,994

71,688

38,483

602

1.86

119.08

1,632

32,906

1,579,149

180,300

2,655

8.76

594.78

4,964

3,536

69,088

31,229

244

2.21

283.15

320

29,090

954,643

130,061

1,426

7.34

669.46

—

27,698

2,364,523

250,160

4,792

9.45

493.43

2,845

—

73,224

39,099

488

1.87

150.05

5,545

87,636

1,814,238

241,263

5,450

7.52

332.89

2,234

1,536

28,668

18,457

164

1.55

174.80

51,466

35,917

4,278,474

263,044

8,754

16.27

488.75

—

67,694

1,440,130

136,086

1,629

10.68

884.06

—

69,232

1,319,827

210,381

2,890

6.27

456.69

6,617

38,833

2,809,206

204,351

4,744

13.76

592.16

536,732

913,008

45,027,382

0,211,566

92,881

7.25

484.79

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:t$ proposition nr 2S2.

Sammanställning per den 31 december 1934 av statliga

Antal

företag

Härav

Ändamål

Slut-

förda

Total-

kostnader

Under

utfö-

rande

Total-

kostnader

Allmänna Tagar (inkl. gator) ....

242

7

272,399: —

217

53,024,493: -

Broar...............

1

—

—

1

300: —

Järnvägsanläggningar........

2

—

—

2

981,000: -

Utdikningar............

7

1

11,518: —

6

760,885: —

Kanaler och andra inre vattenvägar

(inkl. flottledsanläggningar m. m.) .

23

2

123,187: -

21

2,046,883: —

Skogsförbättrande åtgärder (nyplante- ringar, återplanteringar, domänsty- relsens vägar och dikningsarbeten) .

20

4

97,018: —

16

1,303,032: —

Dricksvatten- o. avloppsledningsarheten

1

—

—

1

1,700: —

Hays- och flodhamnar, fiskhamnar (inkl.

hamnarnas mekaniska utrustning) .

1

_

_

1

221,800: —

Flygfält..............

4

—

—

4

4,612,400: —

Byggnader för offentliga myndigheter .

1

—

—

1

280,000: -

Andra arbeten...........

19

2

57,733: —

16

715,055: —

Summa

321 !

16

561,855: —

286

63,947,548: -

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

7

Bilaga C.

reservarbeten, som avtalats under tiden 7: 1933—30/6 1931.

Summa

totalkost-

nader

E ä

a v

Av summa totalkostnader

belöpa å

Besl.

m. ei

påb.

Total-

kostnader

Av

statsmedel

Från andra

Arbetslöner

Material

m. m.

18

5,249,800: —

58,546,692: —

51,221,008: —

7,325,684: -

44,495,486: —

14,051,206: —

_

300:-

255: —

45:-

228: —

72: —

_

981,000: -

128,000: —

853,000: —

804,420: —

176,580: —

—

—

772,403: —

757,403: —

15,000: —

726,059: —

46,344: —

—

—

2,170,070: —

2,109,993: —

60,077: —

1,779,458: —

390,612: -

1,400,050: —

1,400,050: —

_

810,222: -

589,828: —

—

—

1,700: -

1,530: -

170

1,292: —

408:-

221,800: -

199,620: —

22,180: —

177,440: -

44,360: -

_

4,612,400: —

4,477,400: —

135,000: —

3,828,292: —

784,108: —

_

_

280,000: —

280,000: -

—

187,600: —

92,400: —

1

81,000: —

853,788: —

845,018: —

8,770: —

700,106: —

153,682: —

19

| 5,830,800:-

| 69,840,203: -

| 61,420,277: -

8,419,926: —

53,510,603: -

| 16,329,600: —

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 23®.

Sammanställning per den 31 december 1934 av statliga

Antal

företag

Härav

Ändamål

Slut-

förda

Total-

kostnader

Under

ut-

förande

Total-

kostnader

Allmänna vägar (inkl. gator).....

125

4

36,565: —

81

12,040,280: —

Broar................

2

—

—

—

—

Järnvägsanläggningar .........

1

—

—

—

—

Utdikningar.............

6

1

595:-

4

250,550: -

Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl.

flottledsanläggningar m. m.).....

30

_

24

590,390: —

Skogsförbättrande åtgärder (nyplanterin- gar, återplanteringar, domänstyrelsens

vägar och dikningsarbeten).....

7

3

20,100: —

4

62,700: —

Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten

5

—

—

5

232,700: —

Flygfält...............

3

—

—

3

385,000: —

Andra arbeten............

13

2

15,695: —

7

282,000: —

Summa

192

10

72,955: —

128

13,843,620: -

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

81

Bilaga D.

reseryarbeteu, som aytalats under tiden 1ii—S1/ia 1934.

Summa

totalkost-

nader

H ä

ray

Av summa totalkostnader

belöpa å

Besk

m. ej

påb.

Total-

kostnader

Av

statsmedel

Från andra

Arbetslöner

Material

m. m.

40

8,265,900: —

20,342,745: —

17,580,022: -

2,762,723: —

15,460,487: -

4,882.258: —

2

35,000: —

35,000: -

30,750: -

4,250: -

26,600: -

8,400: —

1

1,227,000: -

1,227,000: —

—

1,227,000: -

1,006,140: —

220,860: -

1

170,900: —

422,045: -

408,760: -

13,285: -

396,722: -

25,323: —

6

490,600: —

1,080,990: —

1,045,990:

35,000: —

886,411: -

194,579: -

_

_

82,800: -

82,800: —

_

79,488: -

3,312: -

—

—

232,700: —

229,082: -

3,618: -

176,852: —

55,848: -

—

—

385,000: -

385,000: -

—

319,550: —

65,450: —

4

153,100: —

450,795: —

449,887: -

908:-

369,652: —

81,143: —

54

10,842,500: —

24,259,075: —

20,212,291: —

4,046,784: —

18,721,902: —

5,537,173: —

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 282.

G

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Sammanställning per den 31 december 1934 av statskommunala

Antal

före-

tag

Här-

Slag av arbeten

Slutförda

Ender utförande

Antal

Totalkostnad

Antal

Totalkostnad

Allmänna vägar (inkl. gator)........

4Ö0

176

3,335,280: —

293

22,726,215: —

Broar..................

2

1

8,500: —

1

96,030: -

Järnvägar (inkl. förortsbanor och spårvägar)

Järnvägsanläggningar..........

3

1

54,700: -

2

131,000: —

Skenfria korsningar...........

1

—

—

—

—

Understöd åt jordbruket för jordförbätt- ringar m. m:

Utdikningar..............

26

20

171,730: —

5

38,690: —

Andra byggnader än bostadshus......

3

1

2,800:-

2

9,040: —

Enskilda vägar.............

330

145

1,492,275: -

153

3,635,545: -

Koloniseringsåtgärder..........

25

16

49,740: -

9

160,495: —

Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl. flott- ledsanläggningar m. m.).........

21

10

151,100: —

7

241,250: —

Skogsförbättrande åtgärder (nyplauteringar,

återplanteringar m. m.).........

21

16

152,740: —

4

17,980: -

Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten . . .

322

193

5,070,965: —

119

11,833,480: —

Havs- och flodhamnar, fiskehamnar (inkl. ham- narnas mekaniska utrustning).......

23

13

608,550: —

8

1,079,420: -

Flygfält.................

3

—

—

3

1,647,500

Byggnadsföretag:

Byggnader för offentliga myndigheter . . .

6

5

13,275: —

1

2,850: -

Andra byggnadsföretag .........

7

6

39,890: -

1

15,410: —

Kraftverk................

1

1

11,500: —

—

—

Kraftöverföringsanläggningar........

3

1

29,010: —

2

28,540: —

Arbeten berörande telefon.........

1

1

3,240: —

—

—

Andra arbeten:

Restaurerings- och fornvårdsarbeten ....

14

11

305,630: —

3

181,050: —

Arkivarbeten..............

7

2

21,120: -

5

75,800: —

Brandbrunnar..............

30

12

38,710: —

15

52,270: —

Idrottsplatser ..............

45

15

194,200: -

27

1,037,490: —

Kyrkogårdar..............

61

31

249,210: —

29

1,151,285: —

Skol- och lekplaner...........

56

32

170,840: —

23

272,050: -

Övriga arbeten.............

87

53

612,120: -

31

996,700: —

Summa

1,588

762

12,787,125: -

748

45,430,090: —

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 282.

83

Bilaga E.

reservarbeten, som beyiljats under tiden V7 1933—s0/6 1934.

a v

Summa total- kostnader

H ä

ray

Av summa tot. kostn, belöpa

Beslutade men ej

påbörjade

av statsmedel

från andra

å arbetslöner

å material

m. m.

Antal

Totalkostnad

21

868,190: —

26,929,685: —

18,426,325:-

8,503,360: —

19,464,640: -

7,465,045: -

—

—

104,530: -

65,700: -

38,830: -

61,895:-

42,635: —

185,700: -

47,905: -

137,795: -

118,700: —

67,000: -

1

9,300: -

9,300: -

3,100: -

6,200: -

4,000: -

5,300: -

1

2,230: -

212,650:-

120,165: —

92,485: —

172,490: -

40,160: -

_

—

11,840: -

7,530: —

4,310: —

5,825: —

6,015: -

32

537,030: -

5,664,850:-

3,517,940: —

2,146,910: -

4,290,845: -

1,374,005: —

—

—

210,235: —

80,880: -

129,355: -

144,170: -

66,065: —

4

235,790: —

628,140: —

344,865: —

283,275: -

442,995: —

185,145: -

1

840: -

171,560:-

86,945: —

84,615: —

138,300:-

33,260: —

10

210,050: —

17,114,495: —

7,194,565: —

9,919,930: —

8,476,325: -

8,638,170: -

2

38,500: —

1,726,470: -

728,710: —

997.760: —

1,008,830: —

717,640: —

—

—

1,647,500: -

1,150,290: -

497,210: —

1,154,720: -

492,780: -

16,125: -

7,500: -

8,625: -

12,205: —

3,920: -

—

—

55,300: -

21,650: —

33,650: —

26,610: —

28,690: -

_

_

11,500: -

9,145: -

2,355: -

8,670: -

2,830: -

—

—

57,550: -

31,725: -

25,825: -

38,480: —

19,070: —

—

—

3,240: -

750:-

2,490: —

1,590: —

1,650: —

486,680: —

242,420: —

244,260: -

344,880: -

141,800: —

—

—

96,920: —

28,860: -

68,060: —

79,770: -

17,150: -

3

10,420: -

101,400: -

46,335: -

55,065: —

68,655: —

32,745: -

3

73,600: -

1,305,290: —

558,010: -

747,280: —

819,870: -

485,420: —

1

1,000: -

1,401,495: -

587,330: -

814,165: -

834,190: -

567,305: -

1

9,510: —

452,400: —

292,305: -

160,095: -

320,230: —

132,170: —

3

39,400: —

1,648,220:-

888,854: -

759,366: —

1,185,430:—

462,790: —

83

2,035,860:-

| 60,253,075:-

84,489,804:-

25,763,271:-

30,224,315: -

| 21,028,760: -

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Majlis proposition nr 252.

Sammanställning per den 31 december 1934 av statskommunala

Antal

före-

tag

Här-

Slag av arbeten

Slutförda

Under utförande

Antal

Totalkostnad

Antal

Totalkostnad

Allmänna vägar (inkl. gator) . . .

81

6

71,920: —

64

3,061,880: —

Broar ...........

1

—

—

1

7,000: —

Understöd åt jordbruket för jordförbätt- ringar m. m.:

Utdikningar..........

7

—

—

6

136,240: —

Gödselvårdsanläggningar......

1

—

_

_

_

Enskilda vägar.........

52

—

—

40

690,360: -

Koloniseringsåtgärder........

13

4

16,830: -

7

38,425: -

Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl.

flottledsanläggningar m. m.).....

2

—

—

2

90,040: —

Skogsförbättrande åtgärder (nyplanteringar,

äterplanteringar m. m.).......

5

2

4,500: —

3

17,080: —

Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten . .

74

12

53,800: —

48

3,847,320: -

Havs. och flodhamnar, fiskehamnar (inkl. harn-

narnas mekaniska utrustning) ....

8

—

—

6

260,900: -

Flygfält.................

2

—

—

—

—

Byggnadsföretag:

Byggnader för offentliga myndigheter . . .

—

—

—

_

__

Andra byggnadsföretag........

2

1

7,200: -

—

—

Andra arbeten:

RestaureriDgs- och fornvårdsarbeten ....

3

_

_

2

117,210: -

Arkivarbeten ........

4

—

—

4

27,450: -

Brandbrunnar..........

2

—

_

_

_

Idrottsplatser ........

14

—

—

12

355,410: —

Kyrkogärdar............

13

1

710: —

8

124,680: —

Skol- och lekplaner........

11

3

3,250: —

7

56,480: —

Övriga arbeten...........

27

2

1,300: -

19 |

606,550: —

Summa

322 |

31 |

159,510: —

229 |

9,437,025: —

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188%

85

Bilaga F.

reservarbeten, som beviljats under tiden 1/7—31/i2 1934.

a v

Samma total- kostnader

H

ä r

a v

Av summa tot.-kostn. belöpa

Besia

P

Antal

tade men ej

åbörjade

Totalkostnad

av statsmedel

från andra

å arbetslöner

å material

m. m.

11

506,320:

3,640,120:

_

2,673,420:

—

966,700:

—

2,535,090:

—

1,105,030:

—

—

—

7,000:

—

3,165:

—

3,835:

—

3,340:

3,660:

1

18,000

154,240

44,315

109,925

_

86,940:

_

67,300

’_

1

17,700

—

17,700

—

4,600

—

13,100

—

9,000:

—

8,700

—

12

138,420

—

828,780

—

542,255

—

286,525

—

640,090:

—

188,690

—

2

2,580

—

57,835

—

29,510

—

28,325

—

43,180:

—

14,655

—

—

—

90,040

—

39,390

—

50,650

—

53,790:

—

36,250

—

_

21,580

_

10,135

—

11,445

—

17,130:

—

4,450

—

14

620,300

—

4,521,420

—

2,263,490

—

2,257,930

—

2,319,940:

—

2,201,480

—

2

233,600

__

494,500

—

232,645

—

261,855

—

279,110.

—

215,390

—

2

3,150,000

—

3,150,000

—

2,204,300

—

945,700

1,972,000

“

1,178,000

1

1,500: —

8,700: -

3,685

—

5,015: —

4,180: -

4,520: —

1

3,280: -

120,490

_

97,795

_

22,695

_

90,130

—

30,360

—

_

_

27,450

—

9,280

—

18,170

—

21,250

—

6,200

—

2

8,160

—

8,160

—

4,880

—

3,280

—

6,640

—

1,520

—

2

44,020

—

399,430

—

233,130

—

166,300

—

279,340

—

120,090

—

4

76,580

—

201,970

—

122,940

—

79,030

—

149,650

—

52,320

—

1

6,870

—

66,600

—

33,405

—

33,195

—

43,060

—

23,540

—

6

308.980

—

916,830

—

516,915

—

399,915

—

564,795

—

352,035

—

G2

5,130,310

—

14,732,845

—

9,009,255: —

5,003,590: -

j 9,118,655: -

5,614,190

—

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr £S£.

Bilaga G.

P. M. med uppgifter örn dispositionen av medel till främjande ar

företagsamhet.

Av de för främjande av företagsamhet till Kungl. Majrts förfogande stående

medel hava enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade beslut anvisats:

till visst för arbetslösa anordnat arkivarbete vid länsstyrelsen

i Stockholms län ...................................... 5,500 kr.

» skogsvårdsåtgärder å stormhärjade områden i Stockholms

och Uppsala län .................................... 240,300 »

» anläggande av enklare väg- och broförbindelser i Västerbottens

län ........................................ 350,000 »

» anordnande av två broförbindelser på färdvägen Karesuando

—Skibotten (Norrbottens län) ......................... 21,000 »

» möjliggörande av drift vid Storfors, Törefors m. fl. sågverk

samt bestridande av vissa kostnader för avverkningsarbeten

å statens skogar m. m..................... 579,100 »

» styrelsen för aktiebolaget kreditkassan av år 1922 för beredande

av kredit åt Hällefors bruks aktiebolag såsom lån

(300,000 + 100,000) ................................. 400,000 »

» uppförande av spannmålslagerhus såsom statsbidrag...... 376,850 »

» premier åt fiskare, som deltagit i sillfiske vid Island åren

1933 och 1934 (50,000 + 150,000) .................... 200,000 »

» inköp av ett sjuktransportflygplan .................... 50,000 »

» aktiebolagen Halmförädling och Svenska fryserierna såsom

lån (35,000 + 100,000) . .. ....................... 135,000 »

» anläggande av två mejerier i Västerbottens län såsom subvention

(5,000 + 1,8001 6,800 »

» nya varvsaktiebolaget Öresund såsom subvention för byggande

av två isbrytande lastmotorfartyg................ 48,000 »

» Kurravaara belysningsförening u. p. a. såsom subvention

för elektrifiering av Kurravaara by i Jukkasjärvi socken .. 13,000 »

» E. Karlsson och F. Pettersson såsom subvention till drift vid

Borghamns kalkbrott ................................ 1,000 »

2,426,550 kr.

Beträffande lånen för Hällefors bruks aktiebolag har statskontoret uppgivit,

att lånet å 300,000 kronor återbetalats och lånet å 100,000 kronor ej tagits

i anspråk. ,

Rätten till beviljade statsbidrag å 43,565 kronor för uppförande av spannmålslagerhus

är preskriberad.

Å första anvisningen av medel till premier åt islandsfiskare har uppstått

ett numera tillgängligt överskott av 27,519 kronor 11 öre.

Sistnämnda fyra belopp (300,000 + 100,000 + 43,565 + 27,519:11) utgöra

tillhopa 471,084: 11 kronor.

Av ifrågavarande till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel är således

för närvarande genom Kungl. Maj:ts anvisningar taget i anspråk ett belopp

av (2,426,550 — 471,084:11) 1,955,465:89 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr SSSS.

87

Innehållsförteckning.

Sid.

Propositionen.............................

Gällande bestämmelser angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid

arbetslöshet............................. ®

Ifrågasatta ändringar i direktiven.................... 7 .

Den statskommunala reservarbetslinjen................. 8

Ortstill äggen............................11

Anmälningsskyldigheten.......................14

Icke hemortsberättigade unga arbetslösa m. m..............15

Av riksdagen påkallade utredningar...................20

Utredningar, påkallade av 1933 års riksdag...............20

Utredningar, påkallade av 1934 års riksdag...............21

Arbetslöshetskommissionens hjälpverksamhet under år 1934 m. m.......31

I. Arbetslinjen...........................^

Statliga reservarbeten s. 31. Statskommunala reservarbeten s. 40. Kommunala reservarbeten

s. 45. Arbetslinjens omfattning s. 45.

II. Understödslinjen................ • • ■ • • ■ • ■ • 46

Dagunderstöd s. 46. Hyreshjälpsverksambet s. 50. Kommunal understödsverksamhet s. OU.

Understödslinjens omfattning s. 52.

III. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten...... • • • 52

Kursverksamhet s. 53. Frivillig arbetstjänst s. 53. Ungdomsreservarbeten s. 5o. Ungdomshjälpens

omfattning s. 56.

IV. Arbetslöshetshjälpens totala omfattning...............56

V. Besvärsnämnden för reservarbetslöner................63

Arbetslöshetsläget...........................88

Anslagsbehovet under budgetåret 1935/1936 ................ 63

Hemställan..............................71

Bilaga A. Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten

m. m. l/i 1933—1*% 1934 ................ 74

B. Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten

m. m. 1/i 1934—3Vi 1935 ................ 76

C. Sammanställning av statliga reservarbeten 1/t 19 3 3 — 3% 1934 . . 78

D. Sammanställning av statliga reservarbeten 1/i—31/n 1934 .... 80

E. Sammanställning av statskommunala reservarbeten 1h 1933—3%

1934 ......................... 82

F. Sammanställning av statskommunala reservarbeten 1/i—''''Vis 1934 . 84

G. P. M. med uppgifter örn dispositionen av medel till främjande av

företagsamhet.....................88

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:371 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens arbetslöshetskommission, kontantunderstödsverksamhet, statliga och s. 5 i texten
  2. SU 1935:153 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens arbetslöshetskommission, kontantunderstödsverksamhet, statliga och statskommunal s. 1 i texten