Med förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 1935/1936 m. m
1935-05-31 · 20 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 17 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1935:249, Med förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 1935/1936 m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 249.
1
Nr 249.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till beräkning
av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 1935/1936 m. m.;
given Stockholms slott den 31 maj 1935.
Kungl. Maj: t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 maj 1935.
Närvarande:
Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anhåller att med
hänsyn till de förskjutningar, som under riksdagens lopp inträtt i förutsättningarna
för det i statsverkspropositionen framlagda statsregleringsförslaget
för budgetåret 1935/1936, få underställa Kungl. Maj:t frågan örn
vidtagande av ändring i vissa av de i propositionei^ meddelade inkomstberäkningarna
för nämnda budgetår m. m. Departementschefen anför därvid
följande:
Utfallet av löpande statsreglering. Vid anmälan av finansplanen
i årets statsverksproposition lämnade jag en redogörelse för kassafondens
ställning samt för de olika omständigheter, som påverkade utfallet
av statsregleringen för innevarande budgetår. Jag erinrade därvid,
att kassafonden vid budgetårets ingång utvisade en behållning av
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 249.
1
2
Kungl. Majlis proposition nr 249.
70.91 miljoner kronor. Utfallet av statsregleringen för budgetåret 1934/
1935 kunde — framhöll jag — givetvis ännu icke med någon större grad
av säkerhet förutses. I fråga om budgetens inkomstsida ansåg jag mig
emellertid kunna instämma i ett av riksräkenskapsverket gjoi’t uttalande,
att, därest ej den under år 1934 inträdda förbättringen i konjunkturläget
åter avlöstes av försämring eller mera omfattande arbetskonflikter
uppstode, det redan då kunde anses sannolikt, att inkomstsidan skulle
komma att utfalla med ett icke obetydligt överskott. De utgiftstitlar, som
avräknades mot kassafonden, brukade tillsammantagna regelbundet förete
överbelastning. Av avgörande betydelse för utfallet av utgiftssidan vore
emellertid kostnaderna för arbetslöshetens bekämpande. För täckande
av motsedd brist å anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten
— vilken brist uppskattats till 20 miljoner kronor ■— förutsattes, att erforderligt
belopp skulle ställas till förfogande från anslaget till oförutsedda
utgifter. Trots den merbelastning å skattebudgeten, som sålunda
skulle uppkomma, syntes man dock våga hysa förhoppning örn att, därest
försämring icke inträdde i konjunkturläget, kassafonden vid nästkommande
budgetårs ingång ej skulle avsevärt understiga behållningen vid
detta budgetårs början.
Vid nuvarande tidpunkt av budgetåret föreligga väsentligt större möjligheter
att överblicka utfallet av löpande statsreglering än vad förhållandet
var vid statsverkspropositionens avlåtande. Till stöd för ett bedömande
av läget härutinnan hänvisar jag till en av riksräkenskapsverket
jämlikt dess instruktion avgiven beräkning, dagtecknad den 27 april
1935.
Denna beräkning grundar sig på — förutom de inom ämbetsverket förda
bokföringsmässiga sammanställningarna av de olika huvudförvaltningarnas
månatliga kassarapporter för budgetårets nio första månader — från
dessa med flera myndigheter infordrade approximativa uppgifter avseende
budgetårets tre sista månader. I de fall, där dessa uppgifter utvisa
inkomst- och utgiftsbelopp, som med hänsyn till inkomsttillflödet respektive
anslagsbelastningen under tidigare år eller på grund av i övrigt
kända förhållanden kunna förmodas icke motsvara det blivande utfallet,
har riksräkenskapsverket vidtagit enligt verkets uppfattning erforderliga
jämkningar.
Beträffande beräkningen av de olika inkomsttitlarna framhålles
särskilt följande:
Inkomst- och förmögenhetsskatten, som för innevarande budgetår uppdebiterats
med 134.13 miljoner kronor mot 136.69 miljoner kronor föregående
år, har för de nio första månaderna av innevarande budgetår brutto
influtit med 74.39 miljoner kronor mot 73.84 miljoner kronor under motsvarande
period av budgetåret 1933/1934. För hela sistnämnda budgetår
uppgick bruttouppbörden till 132.so miljoner kronor. Med utgångspunkt
från dessa siffror kan bruttouppbörden av inkomst- och förmögenhetsskatten
för innevarande budgetår beräknas komma att uppgå till omkring
3
Kungl. Maj:is proposition nr Vilh
131 miljoner kronor. Restitutioner å inkomst- oell förmögenhetsskatt,
vilka linder budgetåret 1933/1934 uppgingo till 4.84 miljoner kronor, beräknas
under innevarande budgetår till omkring 2 miljoner kronor. Under
hänsynstagande härtill bar riksräkenskapsverket ansett sig kunna i förevarande
beräkning upptaga den under budgetåret 1934/1935 inflytande
skatten till 129.oo miljoner kronor.
I fråga örn stämpelmedlen, som för budgetårets nio första månader lämnat
en behållen inkomst av 45.io miljoner kronor, har i anslutning till
myndigheternas uppskattningar och vissa senare erhållna uppgifter rörande
inkomsttillflödet under budgetårets tre sista månader beräknats en
samlad behållen årsinkomst av 58.oo miljoner kronor. För beräkningen
av sistnämnda belopps fördelning på å ena sidan arvsskatt och skatt för
gåva samt å andra sidan övriga stämpelmedel saknas säkra hållpunkter.
Det synes dock sannolikt, att det beräknade överskottet å inkomsttiteln
är att hänföra till arvsskatt och skatt för gåva, som beräknats lämna en
avkastning av 28.oo miljoner kronor. Övriga stämpelmedel hava följaktligen
upptagits med i riksstaten beräknade belopp.
Skattebudgetens sammanlagda inkomster beräknas överstiga de i riksstaten
uppförda med 67.14 miljoner kronor. Av nettoöverskottet hänföra
sig 48.91 miljoner kronor till sådana titlar, som ingå i den allmänna budgeten,
medan 18.20 miljoner kronor äro att hänföra till specialbudgeter.
För de till sistnämnda grupp hänförliga automobilskattemedlen har beräknats
ett överskott av
rande titlar framräknats ett överskott av 6.23 miljoner kronor.
Vad utgifterna beträffar, beräknas avsevärd nettobelastning av
kassafonden uppstå å fjärde, femte, åttonde och tolfte huvudtitlarna,
respektive 2.29, las, 2.io och 19.m miljoner kronor. Nettobesparing antages
inträda under elfte huvudtiteln med O.go miljon kronor samt under räntor
å statsskulden med O.47 miljon kronor.
Den beräknade merutgiften pä fjärde huvudtiteln är till huvudsaklig
del att hänföra till de olika avlöningsanslagen samt anslagen till mathållning
och furagering. Merutgiften å femte huvudtiteln har sin orsak
i beräknade överskridanden å bland annat anslagen till fattigvård och
barnavård, sinnessjukvårdsan stätterna och bidrag till driften av epidemisjukhus.
A anslaget till statens kostnad för pensionstillägg oell understöd
enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring beräknas däremot en avsevärd
besparing. Åttonde huvudtitelns merutgifter falla till största delen
på anslagen under folk- och yrkesundervisningen. Överskridandet å
tolfte huvudtiteln är att hänföra därtill, att i enlighet med beslut vid innevarande
års riksdag ett belopp av 20 miljoner kronor anvisats för bestridande
av utgifter för arbetslöshetens bekämpande.
Nettobesparingen å elfte huvudtiteln är huvudsakligen beroende på att
anslaget för bidrag till pensioneringskostnaderna för statens pensionsanstalt
beräknas komma att icke till fullo utnyttjas. Den under räntor å
statsskulden beräknade nettobesparingen är huvudsakligen hänförlig till
besparade ränteutgifter å 1924 års 5 7= procent lån samt ä medgiven och
beräknad, ännu icke verkställd upplåning.
För riksstatens utgiftstitlar till sammantagna skulle enligt beräkningen
uppstå en nettomerutgift att täckas av kassafonden å 26.r,i miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket sammanfattar resultaten av beräkningarna sålunda:
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 249.
Såsom tidigare angivits, hava sålunda skattebudgetens inkomsttitlar
beräknats utfalla med ett överskott att tillföras kassafonden å 48.91 miljoner
kronor, medan utgiftstitlarna beräknats belasta kassafonden med
ett belopp av 26.51 miljoner kronor.
Kassafonden skulle alltså genom statsregleringen för budgetåret 1934/
1935 komma att ökas med 22.40 miljoner kronor. Då fonden vid budgetårets
början uppgick till 70.91 miljoner kronor, kan den alltså vid budgetårets
utgång beräknas komma att uppgå till 93.31 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets ifrågavarande beräkning synes mig vara i huvudsak
väl grundad. Kassafondens behållning skulle alltså enligt denna
beräkning vid början av budgetåret 1935/1936 komma att uppgå till 93 å
94 miljoner kronor.
Statsverkspropositionen. Såsom framgår av finansplanen i årets
statsverksproposition, utvisade efter budgetarbetets slut skattebudgetens
utgiftssida ett belopp av 928.81 miljoner kronor. Häri ingick under nionde
huvudtiteln ett till specialbudget hörande anslag å 35.so miljoner kronor
till avsättning för prisreglering på jordbrukets område m. m., till
vilket anslag jag får anledning att återkomma i det följande. Skattebudgetens
utgifter i övrigt slutade på en summa av 893.si miljoner kronor.
Summan av skattebudgetens påräkneliga inkomster utgjorde 907.34
miljoner kronor. I denna summa ingingo de mot nyssnämnda anslag
svarande inkomsttitlarna, nämligen accis å margarin med 16 miljoner
kronor samt avgifter för prisreglering på jordbrukets område m. m.
med 19.50 miljoner kronor. Frånsett dessa inkomster uppgick alltså
skattebudgetens inkomstsida till 871.84 miljoner kronor.
För balansering av skattebudgeten erfordrades sålunda ett belopp av
i runt tal 21.5 miljoner kronor. Enligt vad jag i finansplanen föreslog,
skulle detta belopp anskaffas sålunda, att av vinstmedel från aktiebolaget
Svenska tobaksmonopolet beräknades kunna tagas i anspråk 10.5
miljoner kronor utöver den staten såsom aktieägare i bolaget tillkommande
utdelningen, att genom förkortning av anståndstiden för inlevererande
av brännvinstillverkningsskatt för nästa budgetår skulle vinnas
en merinkomst på 8 miljoner kronor under denna inkomsttitel samt
att vid upplösning av den för patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter
anordnade specialbudgeten behållningen i vederbörande
fond å i runt tal 3 miljoner kronor skulle tillgodoföras statsregleringen.
Erinras må att i skattebudgetens utgiftssumma ingick ett belopp av
35 miljoner kronor för avbetalning av lån med kort amorteringstid. Enligt
finansplanen skulle vid denna utgiftspost bindas arvs- och gåvoskatten,
upptagen till 27 miljoner kronor, samt den extra inkomst- och
förmögenhetsskatten, som beräknades giva 8 miljoner kronor.
Förslag beträffande särskilda skatter m. ra. Närmare utformade förslag
rörande de skatter, som förutsattes i finansplanen, hava sedermera
i särskilda propositioner förelagts riksdagen.
Kungl. Mcij:ts proposition nr 249.
5
Förslag rörande särskild skatt å förmögenhet, att utgå enligt
samma grunder som för år 1934, har framlagts i propositionen nr 21.
Likaså har med propositionen nr 20 avlåtits förslag örn uttagande av
extra inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1935 enligt
samma grunder som för ett vart av åren 1932—1934. Dessa förslag har
riksdagen ännu icke förehaft till prövning.
Däremot har riksdagen godkänt med propositionen nr 92 framlagt förslag
örn fortsatt tillämpning under nästa budgetår av gällande bestämmelser
rörande omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
ävensom i propositionen nr 216 framlagt förslag till förordning
örn omsättningsskatt å inhemskt vin.
För genomförande av den i statsverkspropositionen förutsatta förkortningen
i anståndstiden beträffande inlevererande av brännvinstillverkningsskatten
har i propositionen nr 91 föreslagits erforderlig
ändring i förordningen angående tillverkning och beskattning av
brännvin. Förslaget har av riksdagen bifallits. Riksdagen har därjämte
godkänt det i propositionen nr 39 framlagda förslaget örn att för
statsregleringen skulle tagas i anspråk ett belopp av 10.5 miljoner kronor
av vinstmedel från aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.
I propositionen nr 227 angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område har Kungl. Majit föreslagit uttagande av vissa avgifter i
prisreglerande syfte eller för anskaffande av medel till bestridande av
kostnaderna för spannmålsregleringen. Vidare har Kungl. Majit i propositionen
nr 233 framlagt förslag till förordning örn accis å margarin
och vissa andra fettvaror. Propositionen innebär, att Kungl.
Majit hos riksdagen begärt bemyndigande att även för tiden efter den
30 juni 1935 förordna örn uttagande av accis å margarin samt att efter
samma tidpunkt förordna örn uttagande av accis jämväl å vissa andra
fettämnen ävensom att i sammanhang härmed meddela vissa förordnanden
örn tull å sådana varor. Bemyndigandet avser tiden intill utgången
av juni månad 1937. Riksdagen har i huvudsak bifallit även de
nu omnämnda förslagen.
Ändringar å budgetförslagets utgiftssida. Under riksdagens lopp hava
åtskilliga ändringar vidtagits å budgetens utgiftssida.
Vissa av Kungl. Majits hittills i särskilda propositioner framlagda
förslag innebära en nettoökning för den allmänna skattebudgeten av
omkring 1.40 miljon kronor. De viktigaste ändrings- och tilläggsförslagen
äro följande. De i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln
beräknade anslagen till statens arhetslöshetskommission och till kontantunderstödsverksamhet
m. m. hava minskats med respektive Oao miljon
kronor och O.co miljon kronor; det under samma huvudtitel i statsverkspropositionen
beräknade anslaget till främjande av bostadsförsörjning
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 249.
for mindre bemedlade, barnrika familjer bär minskats med 1 miljon
kionor. Däremot hava de för statliga och statskommunala reservarbeten
samt för statliga och kommunala beredskapsarbeten under femte huvudtiteln
beräknade anslagen höjts vartdera med 1 miljon kronor. Nu nämnda
förslag beträffande denna huvudtitel föranleda alltså icke nettoökning
av budgetförslagets utgiftssida. Under sjunde huvudtiteln äskas anslag å
550.000 kronor till kostnader för en särskild folkräkning. Det under fjärde
huvudtiteln upptagna anslaget till provisoriskt dyrortstillägg har äskats
med 125,000 kronor högre belopp än i statsverkspropositionen. Förslag örn
nya eller höjda anslag förekomma vidare bland annat för lån till övre Norrlands
erkända centralsjukkassa för beredande av rörelsekapital åt kassan
med 100,000 kronor, för kapital för lånefonden för lantarbetarbostäder med
50.000 kronor, för kostnader för årlig taxering med 50,000 kronor, för förvaltningsbidrag
till förmedlare av lån från statens sekundärlånefond för
jordbrukare m. m. med 50,000 kronor samt för anslag beträffande lotsverket
och säkerhetsanstalter för sjöfarten med sammanlagt 86,600 kronor.
. V id framläggande av förslag till ny länsarkitektorganisation (proposition
nr 190) har förutsatts, att utgifterna skulle delvis täckas av inkomster
uppförda å budgetförslagets inkomstsida. Då i statsverkspropositionen
kostnaderna beräknats netto, medför ifrågavarande ändring
en ökning av utgiftssidan med Oao miljon kronor.
Bland anslagsminskningarna må nämnas, att ett i statsverkspropositionen
beräknat anslag å 58,000 kronor till statens spannmålsnämnd bortfalli
t.
Fm särställning intaga de av Kungl. Majit i proposition nr 227 framlagda
förslagen angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,
vilka förslag innefatta ändring av slcattebudgetens utgiftssida beträffande
den förut omförmälda under nionde huvudtiteln upptagna specialbudgeten.
I statsverkspropositionen hade, i avbidan på vidare beredning
av frågan, under nionde huvudtiteln beräknats ett anslag till
avsättning för prisreglering på jordbrukets område m. m. å
kronor. I propositionen nr 227 bär emellertid föreslagits, att de enligt
1934 års riksdags beslut inrättade båda fonderna: jordbrukets prisregleringsfond
och fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen,
alltjämt skola bestå. För överförande till prisregleringsfonden av de avgifter,
som skola ingå till denna fond, har i nämnda proposition under
nionde huvudtiteln äskats ett förslagsanslag å 24 miljoner kronor med
rubrik »avsättning till jordbrukets prisregleringsfond». De för täckande
av förluster å spannmålsregleringen föreslagna avgifterna skola över ett
under samma huvudtitel äskat förslagsanslag å 9.r>o miljoner kronor med
rubrik »avsättning till fonden för mötande av förluster å spannmålsreglei
ingen» överföras till sistnämnda fond. Enligt dessa förslag kommer
alitsa slcattebudgetens utgiftssida att sänkas med 2 miljoner kronor:
denna sänkning inverkar emellertid icke på balanseringen av skattebudgeten.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 249.
Till den av hittills avlåtna propositioner betingade nettoökning å 1.40
miljon kronor, som nyss omförmälts, böra vidare läggas dels det anslagsbelopp
å 5 miljoner kronor till avskrivning av lånekapital, anvisat åt
svenska spannmålsföreningen, örn vars uppförande under titeln avbetalning
å statsskulden jag i det följande gör hemställan, dels ock ett belopp av ytterligare
1 miljon kronor för avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat
lånekapital, varom jag likaledes i det följande framställer förslag.
Sammanlagt uppgår alltså den av Kungl. Maj:t föreslagna nettoökningen
av allmänna skattebudgeten till 7.<to miljoner kronor.
I vissa fall har riksdagen på initiativ av enskilda motionärer anvisat
anslag å allmänna skattebudgeten till högre belopp än det av Kungl.
Majit föreslagna eller å riksstaten uppfört anslag, som icke varit upptagna
i budgetförslaget. Bland dylika utgiftsökningar må nämnas följande.
Riksdagen har höjt fjärde huvudtitelns anslagssumma med sammanlagt
1.34 miljon kronor. Under femte huvudtiteln har riksdagen anvisat
anslag till bidrag till uppförande av hem för kroniskt sjuka med
O.is miljon kronor. Vidare har riksdagen å allmänna skattebudgeten
uppfört anslagsmedel för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt för reseersättning
till nämndemän vid vägsyn till ett belopp av 0.23 miljon kronor,
som enligt riksstatsförslaget skulle bestridas av automobilskattemedel.
Beträffande de till automobilskattemedlens specialbudget hörande anslagen
har riksdagen, med utgångspunkt från att inkomsterna av automobilskattemedel
kunna för budgetåret 1935/1936 beräknas giva 3 miljoner
kronor mer än som i statsverkspropositionen uppförts, höjt vissa under
sjätte huvudtiteln upptagna anslag till vägbyggnader och vägunderhåll
m. m. med samma belopp, 3 miljoner kronor. Detta beslut inverkar
dock icke på budgetens balansering.
Med utgångspunkt från hittills av riksdagen beslutade utgifter och, i
den mån beslut av riksdagen ännu icke fattats, från Kungl. Majlis förslag
i ännu icke avgjorda anslagsfrågor torde man, enligt vad verkställt
överslag giver vid handen, hava att räkna med, att allmänna skattebudgeten
i förhållande till statsverkspropositionen ökats med 9.22 miljoner
kronor. Enligt vad från riksgäldskontoret inhämtats, har man emellertid
att förvänta minskade utgifter för räntor å statsskulden med 2.so miljoner
kronor samt för avbetalning å statsskulden med 0.79 miljon kronor,
varemot huvudtiteln för riksdagen och dess verk m. m. bör
ökas med O.07 miljon kronor. Örn hänsyn tages till dessa förändringar,
skulle allmänna skattebud getens totalsumma komma
att i förhållande till statsverkspropositionen förete en nettoökning av
6.o« miljoner kronor. Till denna ökning kommer en nettoökning av specialbudgetornas
summa med (3—2 =) 1 miljon kronor. Skattebudgctens hela
ökning skulle alltså uppgå till 7.oo miljoner kronor och dess totalsumma
skulle enligt angivna förutsättningar utgöra 935.81 miljoner kronor.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 249.
j\y beräkning av vissa inkomsttitlar. Under förhandenvarande förhållanden
bär jag ansett lämpligt att på nuvarande skede av budgetbehandlingen
upptaga spörsmålet örn inkomstberäkningarna till förnyat bedömande.
För att erhålla material för ett dylikt bedömande har jag, i likhet med
vad som skett lösgående år, anmodat cheferna för vederbörande verk och
företag att till mig inkomma med förnyade beräkningar rörande den sannolika
avkastningen för nästa budgetår av följande inkomsttitlar i riksstaten,
nämligen stämpelmedel, tullmedel, accis å silke, tobaksskatt, de olika
rusdrycksmedelstitlarna, inkomst av myntning och justering, kontrollstämpelmedel,
fyr- och båkmedel samt överskotten å de fem stora affärsverken
och a statens under statskontorets förvaltning stående utlåningsfonder.
Härjämte har jag hos förste deputeraden i riksgäldskontoret begärt
ny beräkning beträffande riksgäldskontorets inkomster. För den sedvanliga
kontrollräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten har jag låtit
införskaffa material från taxeringsnämndsordförandena i riket.
Enligt de mottagna svaren skulle — frånsett stämpelmedlen, till vilka jag
senare skall återkomma — anledning till sänkning av de av Kungl. Maj:t
tidigare föreslagna beräkningarna föreligga beträffande tullmedel med 1
miljon kronor, maltskatt med 1 miljon kronor, inkomst av myntning och
justering med O.20 miljon kronor, kontrollstämpelmedel med O.05 miljon kronor
samt fyr- och båkmedel med O.10 miljon kronor ävensom beträffande
vissa av statens utlåningsfonder med netto O.31 miljon kronor. Minskningarna
utgöra tillhopa 2.66 miljoner kronor. Höjningar hava däremot föreslagits
beträffande tobaksskatten med 1 miljon kronor, omsättnings- och
utskänkningsskatten å spritdrycker med 1 miljon kronor, postverkets överskott
med 1 miljon kronor, statens vattenfallsverks överskott med O.50 miljon
kronor samt beträffande riksgäldskontorets inkomstmedel med O.40 miljon
kronor. Dessa höjningar belöpa sig till sammanlagt 3.m miljoner kronor.
Rörande beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna ber jag få anföra
följande.
De beräkningar rörande avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten,
som verkställts med ledning av det från taxeringsnämndsordförandena
inkomna materialet, synas ge vid handen, att det
sammanlagda debiterade skattebeloppet kan antagas bliva något högre än
det belopp, som legat till grund för statsverkspropositionens beräkning av
inkomsttiteln. Skillnaden hänför sig väsentligen till utfallet av bolagens
taxeringar. I statsverkspropositionen har titeln ifråga beräknats
till 138 miljoner kronor. Med stöd av det föreliggande materialet torde,
även vid en försiktig beräkning, skattens avkastning nu kunna antagas
icke komma att understiga 140 miljoner kronor. Jag tillstyrker, att inkomst-
och förmögenhetsskatten uppföres i riksstaten med detta belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 249.
9
Stämpelmedlen äro i riksstaten för löpande budgetår upptagna
med 55 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor beräknats belöpa på
arvsskatt och skatt för gåva samt 30 miljoner kronor å övriga stämpelmedel.
Biksräkenskapsverket uppskattar, såsom framgår av verkets i det
föregående återgivna beräkning rörande utfallet av löpande statsreglering,
avkastningen av stämpelmedlen för innevarande budgetår till sammanlagt
58 miljoner kronor och antager, att därav uppbörden av arvsskatt
oell skatt för gåva uppgår till 28 miljoner kronor. Övriga stämpelmedel
skulle följaktligen giva det i riksstaten beräknade beloppet. Det
bör framhållas, att i de under löpande budgetåret influtna stämpelmedlen
ingått tillfällig uppbörd av osedvanligt stora arvsskattebelopp. Enär
det belopp, varmed amorteringsanslaget skall belastas, såvitt angår arvsoch
gåvoskatten fastställes till samma belopp, som efter budgetårets slut
beräknas hava influtit i sådan skatt, påverkar det väntade överskottet å
skattens avkastning icke budgetutfallet i övrigt.
I statsverkspropositionen hava stämpelmedlen för nästkommande budgetår
upptagits till sammanlagt 56 miljoner kronor, varav 27 miljoner
kronor hänförts till arvsskatt och skatt för gåva; på övriga stämpelmedel
har alltså beräknats komma ett belopp av 29 miljoner kronor.
I den från generalpoststyrelsen överlämnade nya förslagsberäkningen
uppskattas stämpelmedelsuppbörden genom postverket under nästkommande
budgetår till i runt tal 56.5 miljoner kronor. Härtill kommer viss
stämpeluppbörd genom länsstyrelserna.
Med stöd av sålunda föreliggande uppgifter synas mig stämpelmedlen
för budgetåret 1935/1936 kunna beräknas giva större intäkt än i statsverkspropositionen
antagits; dock torde inkomsttiteln ej böra upptagas till
högre belopp än 57 miljoner kronor. Börande den aArkastning för helt år
av arvs- och gåvobeskattningen, som är att påräkna efter 1933 års höjning
av skattesatserna, saknas ännu erfarenhet; på grund av tidpunkten
för skattehöjningarnas ikraftträdande och sättet för uppbörd av skatten
motsvarar den behållna inkomsten för budgetåret 1933/1934, 23.so miljoner
kronor, endast en del av årsbeloppet. Med hänsyn härtill vill jag förorda,
att den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen av arvs- och gåvoskatten
till 27 miljoner kronor vidhålles. För stämpelmedlen i övrigt beräknas
alltså 1 miljon kronor mera än enligt statsverkspropositionen.
I statsverkspropositionen hava inkomsterna av automobil s katt emedel
beräknats till 85 miljoner kronor, därav 23.50 miljoner kronor i
fordonsskatt, 12.50 miljoner kronor i gummiringsskatt och 49 miljoner
kronor i bensinskatt. I det föregående har omförmälts, att riksdagen vid
behandlingen av vissa under sjätte huvudtiteln upptagna, till automobilskattemedlens
specialbudget hörande anslag utgått från att inkomsterna
av automobilskattemedel kunna för budgetåret 1935/1936 beräknas giva
3 miljoner kronor mer än som i statsverkspropositionen uppförts. I enlighet
härmed förordar jag, att titeln upptages å riksstaten för nästa bud
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 249.
getår med 88 miljoner kronor, varav i fordonsskatt 24.so miljoner kronor,
i gummiringsskatt 12.50 miljoner kronor oell i bensinskatt 51 miljoner
kronor.
I fråga örn beräkningen av tullmedlen bär i en av general tulldirektören
till mig överlämnad promemoria anförts i huvudsak följande:
Den debiterade uppbörden av tullmedel under juli—april månader av
budgetåret 1934/1935 har uppgått till i runt tal 117.5 miljoner kronor. Eestitutionerna
av tullmedel under samma tid hava belöpt sig till omkring 3.6
miljoner kronor. För återstående delen av budgetåret torde beloppen
kunna uppskattas till respektive 22 miljoner och 0.6 miljon kronor. Uppbörden
av tullmedel under innevarande budgetår i avrundat tal skulle således
uppgå till 139.5 miljoner kronor brutto eller efter avdrag av beräknade
restitutioner, 4.2 miljoner kronor, till 135.3 miljoner kronor, utgörande
14.3 miljoner kronor mera än vad inkomsten av tullmedel upptagits till
i riksstaten för budgetåret 1934/1935, nämligen 121 miljoner kronor.
Tullmedelsinkomsten för innevarande budgetår, sådan den nu beräknats,
visar betydligt högre belopp än tullmedelsuppbörden för nästföregående
budgetår, vilken uppgick till allenast 114 miljoner kronor. En jämförelse
månad för månad av de båda budgetåren giver vid handen, att uppbördssifiran
för envar av detta budgetårs tilländagångna tio månader ligger
över motsvarande siffra för budgetåret 1933/1934. Det vill härav synas,
som örn en period av mera bestämd förbättring i tullmedelsinkomsterna
numera inträtt. Sistförflutna april månads tullmedelsuppbörd, vilken
brutto belöpte sig till 13.2 miljoner kronor mot 11.4 miljoner kronor samma
månad i fjol, giver anledning till förväntan, att inkomsterna av tullmedlen
skola ännu någon tid komma att bibehålla sitt jämförelsevis höga läge.
Huru länge detta skall kunna ske är dock mycket ovisst. Det är visserligen
icke helt uteslutet, att det nästinstundande budgetåret kan med avseende
å varuimporten komma att te sig något bättre än det innevarande.
Men å andra sidan är de ekonomiska förhållandenas utveckling svårbestämbar,
vartill må läggas, att åtskilliga nyligen genomförda tullsänkningar
komma att i viss mån motverka en eventuellt inträdande tulluppbördsökning.
Man torde därför knappast våga räkna med nämnvärt
större bruttouppbörd för budgetåret 1935/1936 än den, vartill bruttouppbörden
för budgetåret 1934/1935 uppskattats. Bruttouppbörden av tullmedel
för budgetåret 1935/1936 upptages därför här till i runt tal 140 miljoner
kronor.
Restitutionerna av tullmedel hava under budgetåret 1933/1934 belöpt sig
till omkring 4.2 miljoner kronor. Under juli—april månader av budgetåret
1934/1935 hava de, såsom ovan nämnts, uppgått till omkring 3.6 miljoner
kronor; och för hela innevarande budgetår kunna de beräknas till
omkring 4.2 miljoner kronor. Detta belopp synes med hänsyn till storleken
av den beräknade bruttouppbörden för budgetåret 1935/1936 kunna
höjas till 4.5 miljoner kronor för sistnämnda budgetår.
Ett belopp av högst 136 miljoner kronor skulle följaktligen utgöra det
nettobelopp, med vilket tullmedel, såvitt nu kan bedömas, torde kunna
förväntas inflyta under budgetåret 1935/1936. Härvid bortses från sådana
å tulluppbörden inverkande större förändringar i gällande tullsatser
eller mera genomgripande nya importregleringsåtgärder, som kunna
komma att vidtagas.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 249.
Ehuru någon väsentlig invändning icke torde vara att göra mr t den
av generaltulldirektören sålunda framlagda beräkningen, synes mig tillräcklig
anledning icke föreligga att vidtaga den relativt obetydliga jämkning
av titelns belopp, vartill beräkningens godtagande skulle föranleda.
Tullmedlen torde alltså böra för budgetåret 1935/1936 beräknas till samma
belopp, som upptagits i statsverkspropositionen, eller 137 miljoner kronor.
Beträffande accis å silke finner jag i likhet med generaltulldirektören
skäl icke föreligga till ändring i statsverkspropositionens beräkning.
I anslutning till vad som från Tobaksmonopolets sida ifrågasatts anser
jag, att avkastningen av tobaksskatten för nästa budgetår bör kunna
upptagas med 79 miljoner kronor eller 1 miljon kronor mera än det i
statsverkspropositionen beräknade beloppet.
Den av chefen för kontrollstyrelsen föreslagna uppräkningen av inkomsten
av omsättnings- och utskänkning sskatten å spritdrycker
med 1 miljon kronor till 86 miljoner kronor biträder jag. Under
denna titel skall, såsom förutsatts i propositionen nr 216, redovisas
den beslutade omsättningsskatten å inhemskt vin. Såsom vidare från
kontrollstyrelsen ifrågasatts torde däremot inkomsten av maltskatten
böra nedräknas med 1 miljon kronor till 28 miljoner kronor.
Erinras må härefter, att det i propositionen nr 190 på föredragning av
chefen för kommunikationsdepartementet framlagda förslaget till omorganisation
av länsarkitektinstitutionen, vilket i allt väsentligt bifallits av
•
riksdagen, förutsätter, att för täckande av merkostnaderna för den nya
organisationen skola till statsverket ingå inkomster av granskningsavgifter
och statlig arkitektverksamhet vid länsarkitektkontoren. Ä riksstatens
utgiftssida hava utgifterna för länsarkitektinstitutionen upptagits
brutto. I anslutning härtill torde inkomsterna vid institutionen böra upptagas
å riksstatens inkomstsida under rubriken uppbörd i statens verksamhet
och med benämningen »inkomster vid länsarkitektinstitutionen».
Intäkterna under denna titel torde för budgetåret 1935/
1936 böra uppskattas till 0.40 miljon kronor.
Beträffande inkomst av myntning och justering, koiitrollstämp
olme del samt fyr- och båkmedel finner jag tillräcklig
anledning icke föreligga till ändring av statsverkspropositionens
beräkningar.
Beträffande beräkningen av överskotten å statens affärsverk torde jag
få erinra, att i propositionen nr 236 framlagts förslag örn ändrade
grunder för provisoriskt dyrortstillägg till vissa befattningshavare i statens
tjänst. Ett bifall till berörda förslag skulle beträffande affärsverken
medföra en kostnadsökning av tillhopa omkring 945,000 kronor. Vid beräkningen
av affärsverkens överskott torde hänsyn härtill böra tagas.
I förslaget till riksstat för budgetåret 1935/1936 har postverkets
överskott upptagits i enlighet med generalpoststyrelsens förslag till 17.50
miljoner kronor, varav 3 miljoner kronor i vinstmedel från postsparban
-
12
Kungl. May.ts proposition nr 249.
ken för år 1934. I en nu till mig från generalpoststyrelsen överlämnad
promemoria förordas — med hänsyn tagen till ökad frankoteckensuppbörd
— att förevarande inkomstpost i riksstaten för budgetåret 1935/1936
höjes till 18.50 miljoner kronor. Även med beaktande av den kostnadsökning,
som kan uppkomma vid bifall till det i propositionen nr 236 framlagda
förslaget örn vidgade förmåner av provisoriskt dyrortstillägg, torde
överskottet av postverkets rörelse kunna i riksstaten för nästa budgetår
upptagas till nämnda belopp, 18.50 miljoner kronor.
Telegrafverkets överskott upptogs i statsverkspropositionen till
33 miljoner kronor. I fråga örn beräkningen av överskottet för nästa budgetår
Ilar chefen för telegrafverket meddelat, att ifrågavarande överskott
för närvarande syntes kunna beräknas till samma belopp, som upptagits
i statsverkspropositionen. Visserligen vore detta belopp cirka 1 miljon
kronor lägre än telegrafverkets överskott för år 1934, men med hänsyn
såväl till rådande osäkra valutaförhållanden som till möjligheten av att
avsättningarna till förnyelsefonden måste ökas i anledning av erforderlig
ombyggnad av telefonstationer vore det icke tillrådligt att upptaga
överskottet till högre belopp. För egen del finner jag mig, med beaktande
jämväl av kostnadsökningen för det provisoriska dyrortstillägget, böra
tillstyrka, att statsverkspropositionens beräkning på denna punkt vidhålles.
Överskottet å statens järnvägar för 1935/1936 upptogs i statsverkspropositionen,
i överensstämmelse med en av. järnvägsstyrelsen avgiven
beräkning, till 26 miljoner kronor. I en från järnvägsstyrelsen till
mig överlämnad promemoria har nu anförts huvudsakligen följande:
Beträffande den sålunda meddelade förhandsberäkningen hade styrelsen
framhållit, att densamma måst med hänsyn till den ännu rådande
världskrisen bliva mycket osäker. Det hade till och med synts vara omöjligt
att med någon större grad av visshet säga, huruvida de goda eller de
dåliga tecknen skulle anses övervägande. Styrelsen hade antagit, att den
relativt höga trafiknivån under de senaste till sitt resultat då kända sex
månaderna komme att ungefärligen bibehållas men ingen nämnvärd förbättring
därutöver ernås. Detta antagande hade dock icke inneburit, att
styrelsen ansett ett sådant stillestånd i och för sig sannolikt, utan blott
att styrelsen ansett möjligheterna för ett måhända kraftigt bakslag och
för en fortsättning av 1934 års utveckling uppåt ungefärligen uppväga
varandra.
Vid beräkningarnas avgivande hade styrelsen haft att tillgå i viss mån
preliminära bokföringsuppgifter till och med oktober 1934. Resultaten
för de fem ytterligare månader, november 1934—mars 1935, vilka nu förelåge,
visade, att det gynnsammare av dessa alternativ tillsvidare förverkligats;
rörelsen uppåt hade fortsatt, ehuru i relativt långsamt tempo.
Under samma antaganden nu som för fem månader sedan komme man
till en ökning av inkomsterna för helt år, vilken för person- och godstrafik
tillhopa uppginge till — försiktigt räknat — 5 miljoner kronor och
för lapplandsmalm 2.6 miljoner kronor. Med den inträdda trafikstegringen
hade följt även någon ökning av utgifterna. Det bokföringsmässiga
överskottet beräknades sålunda nu till 33 miljoner kronor. Härav
13
Kungl. May.ts proposition nr 249.
lomme 30 miljoner kronor att inflyta i vanlig ordning. För att erhålla
statens järnvägars kassamässiga överskott hade man att härtill lägga inkomst
av s. k. fraktförhöjning enligt 1934 års malmavtal, beräknad efter
storleken av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags malmtransporter under
tiden oktober 1934—september 1935, nu uppskattad till 4 miljoner kronor.
Det kassamässiga överskottet för statens järnvägar under budgetåret
1935/1936 skulle alltså uppgå till 34 miljoner kronor.
Av vad sålunda anförts syntes framgå, att för närvarande en viss marginal
funnes mellan den faktiska inkomstgivningen och de i statsverkspropositionen
anförda beräkningarna. Så instabil som konjunkturen allt
fortfarande vore, syntes emellertid denna marginal, motsvarande cirka
4 procent av bruttoinkomsten, icke vara större än vad skälig försiktighet
kunde anses fordra. Styrelsen ville alltså förorda, att vad statens järnvägar
anginge riksstaten uppgjordes i enlighet med statsverkspropositionen.
I nuvarande läge möta uppenbarligen betydande svårigheter att beräkna
överskottet av statens järnvägar, vilket överskott visat sig mycket
känsligt för växlingar i konjunkturerna. I anslutning till vad järnvägsstyrelsen
yttrat anser jag försiktigheten bjuda att vidhålla den i statsverkspropositionen
gjorda beräkningen å 26 miljoner kronor. Med denna
ståndpunkt torde tillbörlig hänsyn få anses tagen till den ökning i utgifterna,
som uppkommer vid bifall till förslaget örn förhöjt provisoriskt dyrortstillägg
till vissa befattningshavare.
Överskottet av statens vatten fallsverk har i statsverkspropositionen
upptagits till 18,500,000 kronor, därav 17,850,000 kronor för kraftverken,
400,000 kronor för kanalverken och 250,000 kronor för fastighetsförvaltningen.
I enlighet med vad verkets chef föreslagit torde överskottet
nu böra beräknas till 19,000,000 kronor med följande fördelning på undertitlar,
nämligen för kraftverken 18,250,000 kronor, för kanalverken
500.000 kronor och för fastighetsförvaltningen 250,000 kronor.
I likhet med chefen för domänverket finner jag anledning icke föreligga
till ändring av den i riksstatsförslaget upptagna beräkningen av överskottet
av domänverket till 12 miljoner kronor.
Do från statskontoret föreslagna ändringarna i överskotten å statens
utlåningsfonder innebära minskningar med tillhopa 726,000 kronor
samt ökningar med sammanlagt 419,000 kronor; här skulle alltså uppstå
en nettominskning å 307,000 kronor. Av minskningarna belöpa å statens
bostadslånefond 500,000 kronor, å vattenkraftslånefonden 50,000 kronor,
å kraftledningslånefonden 50,000 kronor, å fiskerilånefonden 10,000
kronor, å industrilånefonden 10,000 kronor, å lånefonden för ackordslån
och förlagslån åt hantverkare 6,000 kronor samt å rederilånefonden
100.000 kronor. Höjningarna avse luftfartslånefonden med 15,000 kronor,
statens fjäderfälånefond med 1,000 kronor, spannmålslagerhusfonden med
1.000 kronor, egnahemslånefonden med 400,000 kronor, lånefonden för inköp
av gasgeneratorer för motordrift med 1,000 kronor samt liantvcrkslånefonden
med 1,000 kronor. Mot dessa beräkningar har jag icke annat
14
Kungl, Maj:ts proposition nr 249.
att erinra än att överskottet å industrilånefonden torde böra minskas med
ytterligare 25,000 kronor, enär vissa från fonden utlämnade lån torde
komma att överflyttas till manufakturförlagslånefonden.
Beträffande avkastningen å de av riksgäldskontoret förvaltade utlåningsfonderna
föreligger ej anledning till vidtagande av annan ändring
än att, enär Sydsvenska Kraftaktiebolaget återbetalat erhållna statslån
för utförande av kraftverksanläggning vid Karseforsen-Labolmsfallet, inkomsten
under titeln »fonden för låneunderstöd» torde böra minskas med
250,000 kronor till 265,000 kronor.
I enlighet med vad jag sålunda tillstyrkt skulle de beräknade överskotten
å statens utlåningsfonder minskas med 582,000 kronor.
Mot den av riksgäldskontoret föreslagna beräkningen av riksgäldskontorets
inkomstmedel, slutande å 7 miljoner kronor och alltså
innebärande en ökning med 400,000 kronor i förhållande till statsverkspropositionen,
har jag intet att erinra. Enligt vad jag under hand inhämtat
från riksbankschefen torde anledning ej föreligga till ändrad beräkning
av andel i riksbankens vinst.
De a,v mig nu förordade höjningarna och minskningarna i statsverkspropositionen
inkomstberäkningar resultera i en nettoökning av 8.72 miljoner
kronor eller, örn man bortser från automobilskattemedlen, av 0.72
miljoner kronor.
De skatter och avgiftsmedel, som hänföra sig till pr isregler ande
åtgärder på jordbrukets område m. m., äro i riksstaten för
löpande budgetår upptagna å tvenne specialbudgeter. Mot inkomsttitlarna
accis å margarin samt avgifter för prisreglering på jordbrukets område
svarar ett under nionde huvudtiteln upptaget anslag, benämnt »avsättning
till jordbrukets prisregleringsfond», till beloppet lika med summan
av de beräknade inkomsterna a nämnda två titlar. Mot inkomsttiteln
avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen svarar ett
till beloppet lika stort anslag under nionde huvudtiteln med benämning
»avsättning till fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen».
Såsom förut nämnts blevo i statsverkspropositionen de inkomsttitlar,
som här avses, upptagna med preliminärt beräknade belopp, nämligen
titeln accis å margarin med 16 miljoner kronor och de båda avgiftstitlarna
— sammanförda till en titel med benämningen »avgifter för prisreglering
på jordbrukets område m. m.» — med 19.so miljoner kronor.
I propositionen nr 227 har beräknats, att avgifter för täckande av förluster
å spannmålsregleringen skulle för nästa budgetår inbringa sammanlagt
9.50 miljoner kronor, och i anslutning härtill har avsättningsanslaget
till fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen äskats
med nämnda belopp. De avgifter, som skola ingå i jordbrukets prisregleringsfond,
hava i nämnda proposition beräknats, intäkterna av margarinaccisen
till 15 miljoner kronor, oljekaksskatt till 7 miljoner kronor och
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 249.
övriga hithörande avgifter till 2 miljoner kronor. I enlighet härmed har
avsättningsanslaget till prisregleringsfonden upptagits till 24 miljoner
kronor.
I anslutning till vad sålunda förekommit och då de till två olika fonder
hänförliga, under uppbörd i statens verksamhet ingående avgifterna
lämpligen böra, liksom i nu gällande budget, redovisas å skilda titlar, torde
nu å riksstatens inkomstsida böra upptagas dels accis å margarin med
15 miljoner kronor, dels avgifter för prisreglering på jordbrukets område
med 9 miljoner kronor, dels ock avgifter för täckande av förluster
å spannmålsregleringen med 9.50 miljoner kronor. Tillsammantagna understiga
inkomsterna å dessa titlar — liksom motsvarande utgiftsanslag —
meri 2 miljoner kronor det belopp, som i statsverkspropositionen beräknats.
Såsom förut nämnts bar befogenheten att åsätta accis å margarin numera
utsträckts till att avse även vissa andra fettvaror. Med hänsyn härtill
torde inkomsttiteln i fråga böra benämnas »accis å margarin oell vissa
andra fettvaror».
Avskrivning av visst i fonden för förlag till statsverket ingående lånekapital.
Såsom förlagskapital åt svenska spannmålsföreningen u. p. a.
hava 1934 och 1935 års riksdagar i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(propositionerna nr 257/1934 och nr 98/1935) under utgifter för kapitalökning,
fonden för förlag till statsverket, anvisat tillhopa 95,000,000
kronor.
I propositionen nr 227 till innevarande års riksdag hava förlusterna å
spannmålsföreningens verksamhet beräknats till 82,000,000 kronor. Behållningen
å fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen den
30 juni 1935 har beräknats till 6,500,000 kronor, varför av ifrågavarande
förluster skulle återstå att täcka ett belopp av omkring 75.000,000 kronor.
Beträffande sättet och ordningen för täckande av dessa förluster anfördes
i propositionen, att det icke syntes kunna ifrågasättas att omedelbart
och på en gång med verkliga inkomster bereda täckning för de 75,000,000
kronor, vartill förlusterna uppskattats. En amortering under viss kortare
tidsperiod syntes vara den enda framkomliga vägen. För de extra-ordinära
lån till i affärsmässig mening icke räntabla ändamål, som de senaste
åren upptagits för bekämpande av den ekonomiska krisen, hade en
amorteringsplan uppgjorts, enligt vilken dessa lån skulle vara återbetalda
senast under budgetåret 1940/1941. Det syntes önskvärt att icke keller
för här åsyftade lån till spannmålsregleringen räkna med senare återbetalningstid.
Den nämnda summan av 75,000,000 kronor skulle i så fall
amorteras på en tid av sex år, räknat från den 1 juli 1935. För budgetåret
1935/1936 skulle sålunda erfordras, att ett belopp av 12,500,000 kronor
kunde ställas till förfogande för ändamålet. I veteavgift och skatt å inom
riket tillverkat kli kunde under tiden 1 juli—31 augusti 1935 beräknas
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 249.
inflyta 1,500,000 kronor. Utginge man från att veteavgiften för tiden 1
september 1935—31 augusti 1936 bestämdes till 2 kronor 50 öre för deciton,
kunde intäkterna därav under budgetåret 1935/1936 beräknas till
eirka 8,000,000 kronor. För täckande av förluster, uppkomna genom det
nya svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet under dess första verksamhetsår,
erfordrades 4,000,000 kronor, av vilket belopp hälften kunde
anses belöpa å budgetåret 1935/1936. För att användas till täckande av
spannmålsföreningens förluster skulle sålunda av veteavgiftsmedel finnas
tillgängliga ungefär (1,500,000 + 8,000,000 — 2,000,000 =) 7,500,000 kronor.
Det skulle följaktligen erfordras, att för budgetåret 1935/1936 ett
belopp av (12,500,000 — 7,500,000 —) 5,000,000 kronor anskaffades på annat
sätt.
Vid sin behandling av propositionen nr 227 Ilar riksdagen biträtt nu
återgivna förslag.
I anslutning till vad sålunda förutsatts tillstyrker jag, att ett anslag
av 5,000,000 kronor nu anvisas till avskrivning av förlusterna å spann - målsföreningens verksamhet, att tagas i anspråk utöver det belopp, som
för ändamålet kan stå till förfogande ur fonden för mötande av förluster
å spannmålsregleringen efter det täckning beretts för svenska spannmålsaktiebolagets
förluster, i den mån de belöpa å budgetåret 1935/1936.
Då anslaget i sin helhet avser redan uppkomna förluster, vilka
hänföra sig till lån från lånemedelsanslag under utgifter för kapitalökning,
fonden för förlag till statsverket, har jag ansett mig böra förorda,
att anslaget — på sätt skett med anslag till avskrivning av det för
allmänna arbeten m. m. i samma förlagsfond ingående lånekapitalet —
upptages under utgifter för kapitalökning och rubriken avbetalning å
statsskulden. Det nya anslaget torde böra erhålla benämningen »avskrivning
av lånekapital, anvisat åt svenska spannmålsföreningen». I anslutning
härtill torde rubriken å det nuvarande avskrivningsanslaget böra
ändras till förslagsvis »avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat
lånekapital».
Erforderliga närmare bestämmelser angående ifrågavarande avskrivningsåtgärder
torde böra meddelas av Kungl. Maj:t.
Det sist nämnda avskrivningsanslaget, avseende till allmänna arbeten
m. m. anvisat lånekapital, har, såsom jag förut omförmält, i statsverkspropositionen
upptagits med ett belopp av 35 miljoner kronor, motsvarande
dels inkomsten av arvs- och gåvoskatt, upptagen till 27 miljoner
kronor, dels ock avkastningen av den extra inkomst- och förmögenhetsskatten,
som beräknats giva 8 miljoner kronor. Med hänsyn till resultatet
av de förnyade beräkningar rörande avkastningen å vissa inkomsttitlar,
för vilka jag i det föregående redogjort, tillstyrker jag, att för ifrågavarande
amorteringsändamål avses ytterligare 1 miljon kronor, som
alltså skall täckas av statsinkomster i allmänhet.
17
Kungl. Marits proposition nr 249.
Sammanfattning. Enligt de beräkningar, vid vilka jag i det föregående
stannat, skulle för finansiering av nästkommande budgetårs riksstat
stå till förfogande 935.53 miljoner kronor eller 6.72 miljoner kronor mera
än i statsverkspropositionen beräknats.
De förändringar av skattebudgetens utgiftssida, som i det föregående
redovisats, representera en stegring med 7.oo miljoner kronor av det i
statsverkspropositionen upptagna beloppet, 928.si miljoner kronor.
Mot utgifter å 935.81 miljoner kronor skulle alltså stå inkomster å 935.53
miljoner kronor. Då samtliga anslagsäskanden ännu ej behandlats av
riksdagen, torde det icke vara erforderligt att närmare än som här skett
yttra sig örn sättet för åvägabringande av balans mellan inkomstsida och
utgiftssida vid statsregleringen.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har utvecklingen under
de senaste månaderna i stort sett gått i sådan riktning, att vid ett förnyat
övervägande de i statsverkspropositionen upptagna inkomstbeloppen
kunnat anses vara försiktigt beräknade. Det har alltså icke varit förenat
med några betänkligheter att företaga vissa jämkningar uppåt för
att möta den höjning, som ägt rum av budgetens utgiftssida. Även efter
dessa jämkningar torde man kunna anse, att en säkerhetsmarginal kvarstår,
allt naturligtvis under förutsättning av ett i stort sett oförändrat
ekonomiskt konjunkturläge. Samtidigt får man emellertid erinra sig, att
tillfälliga inkomster på drygt 20 miljoner kronor ingå i den framlagda
budgetbalansen.
Budgetläget karakteriseras sålunda å ena sidan av det faktum, att
efter krisårens svåra rubbningar i jämvikten mellan verkliga inkomster
och verkliga utgifter och efter fyra års statsregleringar med hjälp av
fonderade medel eller lån balans i hävdvunnen mening blivit återställd.
Å andra sidan är en fortsatt förbättring av förhållandet mellan inkomster
och utgifter beroende av en kommande utveckling, för vars bedömande
fasta hållpunkter saknas. Minskningar på utgiftssidan skulle
inträda vid ytterligare nedgång i arbetslösheten, och en dylik nedgång
innebure samtidigt en konjunkturförbättring med åtföljande förbättringar
av budgetens inkomstsida. I den mån man icke räknar med en
sådan förskjutning utan håller sig till den nu uppnådda balansen, karakteriseras
budgetläget sålunda därav, att kommande ökningar av utgifterna
förutsätta motsvarande höjning av beskattningen.
Vad slutligen beträffar det i den senare inkomstberäkningen till 1934
års riksdag (proposition nr 278) framhållna behovet att bygga upp nya
reserver i stället för de under krisåren förbrukade, har såtillvida en utveckling
i gynnsam riktning ägt rum, att kassafonden genom överskottet
från nästföregående statsreglering och det tillskott, den ytterligare väntas
erhålla vid utgången av nu löpande budgetår, nått upp till en relativt
betydande storlek, sannolikt över 90 miljoner kronor. Beaktas bör
Bihang lill riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 249.
2
opaginerad Kontrollera mot PDF
-*-8 Kungl. Maj:ts proposition nr 249.
emellertid att, såsom jämväl framhållits i nämnda proposition, avskrivningar
och avsättningar för förlusttäckning i ej ringa utsträckning tills
vidare uppskjutits. Sammanlagda beloppet för det avsättningsbehov, som
hänför sig till bokförda förluster å lån från statens utlåningsfonder, nedskrivning
av statens järnvägars icke räntabla lånekapital, täckande av
förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 samt reglering av utgifterna
för stöd åt insättarna i vissa sparbanker, kan uppskattas till närmare
50 miljoner kronor. Huruvida tillgångarna i kassafonden i någon
utsträckning kunna tagas i anspråk för täckande av dessa tidigare förluster
eller belt böra reserveras för framtida behov, torde lämpligen ingå
i ett mera allmänt övervägande av möjliga förberedelser till mötande av
växlingar i näringslivets konjunkturer och det statsfinansiella läget.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte
dels med ändring av i statsverkspropositionen
framlagda förslag angående upptagande å riksstaten
för budgetåret 1935/1936 av vissa inkomsttitlar — föreslå
riksdagen att i nämnda riksstat beräkna följande
inkomsttitlar sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning
........................
Stämpelmedel, bevillning (därav
arvsskatt och skatt för gåva
27,000,000 kronor) ............
Automobilskattemedel:
a. Fordonsskatt, bevill
ning
.............. 24,500,000
b. Gummiringsskatt,
bevillning ........ 12,500,000
c. Bensinskatt, bevill
ning
.............. 51,000,000
Tobaksskatt, bevillning ..........
Omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker, bevillning ......
Maltskatt, bevillning..............
Inkomster vid länsarkitektinstitu- *
tionen ..........................
Postverket, bevillning ............
Statens va ttenf alls verk:
a. Kraftverken........ 18,250,000
b. Kanalverken ...... 500,000
c. Fastighetsförvalt
ningen
.......... 250,000
kronor 140,000,000
» 57,000,000
» 88,000,000
» 79,000,000
» 86,000,000
» 28,000,000
» 400,000
> 18,500,000
» 19,000,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 249.
19
Statens bostadslånefond ..........
kronor
1,000,000
Vattenkraftslånefonden ..........
»
250,000
Luftfartslånefonden ..............
»
50,000
Statens fjäderfälånefond..........
»
3,000
Spannmålslagerhusfonden ........
»
7,000
Kraftledningslånefonden..........
»
400,000
Egnahemslånefonden ............
»
8,100,000
Fiskerilånefonden ................
Lånefonden för inköp av gasgene-
»
100,000
ratorer för motordrift ..........
»
5,000
Industrilånefonden ..............
»
125,000
Hantverkslånefonden ............
Lånefonden för ackordslån och för-
»
13,000
lagslån åt hantverkare..........
»
54,000
Rederilånefonden ................
»
700,000
Fonden för låneunderstöd ........
»
265,000
Riksgäldskontorets inkomstmedel..
»
7,000,000;
dels föreslå riksdagen att — med uteslutande av
de i förslaget till riksstat för budgetåret 1935/1936 upptagna
inkomsttitlarna accis å margarin och avgifter
för prisreglering på jordbrukets område m. m. — i
nämnda riksstat uppföra följande inkomsttitlar sålunda:
Accis
å margarin och vissa andra
fettvaror, bevillning ............ kronor
Avgifter för täckande av förluster
å spannmålsregleringen ........ »
Avgifter för prisreglering på jordbrukets
område ................ »
dels föreslå riksdagen att — med uteslutande av
det i förslaget till riksstat för budgetåret 1935/1936
äskade anslaget till avskrivning av visst i fonden för
förlag till statsverket ingående lånekapital — bland
utgifter för kapitalökning under rubriken Avbetalning
å statsskulden till avskrivning av till allmänna
arbeten m. m. anvisat lånekapital för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av., kronor 36,000,000;
dels ock föreslå riksdagen att bland utgifter för kapitalökning
under rubriken Avbetalning å statsskulden
till avskrivning av lånekapital, anvisat åt svenska
spannmålsföreningen, för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett anslag av ...................... kronor 5,000,000.
15,000,000
9,500,000
9,000,000;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 249.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans
Majit Konungen, att proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Erland Ljungberg.
1566. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- Rskr. 1935:357 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i propositionen nr 249 gjorda framställningar om anslag till avbetalning å st s. 1 i texten
- SU 1935:167 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1935/1936. s. 5 i texten
- BevU 1935:68 Bevillningsutskottets betänkande Nr 68 s. 1 i texten
- SU 1935:164 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i propositionen nr 249 gjorda framställningar om anslag till avbetalning å statsskulden. s. 2 i texten