Sök i Ratio Lex

Angående statsverkets övertagande av staden Skövdes förpliktelser beträffande vissa befattningshavare, vilka vid rådhusrättens i staden upphörande komma att indragas, m. m

1936-02-28 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:101, Angående statsverkets övertagande av staden Skövdes förpliktelser beträffande vissa befattningshavare, vilka vid rådhusrättens i staden upphörande komma att indragas, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

1

Nr 101.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsverkets

övertagande av staden Skövdes förpliktelser beträffande

vissa befattningshavare, vilka vid rådhusrättens

i staden upphörande komma att indragas, m. m.;

given Stockholms slott den 28 februari 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. Schlyter.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den 28 februari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter:

»Enligt 1 § lagen den 17 juni 1932 örn stads och landsbygds förenande

i judiciellt avseende äger Kungl. Majit med stadsfullmäktiges samtycke förIiihang

till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 101.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

ordna, att rådhusrätt i stad skall upphöra och staden i judiciellt avseende

förenas med domsaga. Beträffande stad, där länsstyrelsen ej har sitt säte

och i vars rådhusrätt borgmästaren är ensam lagfaren ledamot eller jämte

borgmästaren endast en ledamot finnes som skall vara lagfaren, äger Kungl.

Majit, jämlikt 2 § nämnda lag, när borgmästartjänsten är ledig, även utan

stadsfullmäktiges samtycke meddela enahanda förordnande som nyss

nämnts, såframt

1. ändringen med hänsyn till förhållandena i såväl staden som domsagan

finnes vara till gagn för rättsskipningen,

2. statsverket övertager stadens förpliktelser beträffande avlöning och

pension till innehavare av befattning, som genom rådhusrättens upphörande

indrages, samt

3. ändringen icke medför ökad ekonomisk börda eller annan avsevärd

olägenhet för staden.

Borgmästartjänsten i Skövde, vars invånarantal den 31 december 1934

uppgick till 11,163 personer, är sedan den 1 januari 1935 vakant. Förutom

av borgmästaren skall stadens rådhusrätt enligt gällande arbetsordning utgöras

av en lagfaren rådman, en icke lagfaren rådman och två extra rådmän.

Förstnämnda rådmansbefattning innehaves sedan år 1920 av rådmannen

Karl Johan Pettersson, som är född år 1876. Icke lagfaren rådman

är Tage Edvard Budstedt, född år 1879 och vald år 1920. Extra rådmän

äro Arvid August Heliodorus Edlund och Anders Oskar Johansson,

vilka äro födda Edlund år 1885 och Johansson år 1879 samt utsedda till rådmän

år 1929 respektive år 1931. Lagfarne rådmannen Pettersson är jämväl

enligt länsstyrelsens förordnande fastighetsregisterförare för staden;

icke lagfarne rådmannen Budstedt är tillika stadsfogde och kronouppbördskassör.

— Enligt gällande lönestat utgå till rådmännen från staden följande

årliga avlöningsförmåner: till lagfarne rådmannen 1,400 kronor i lön och

300 kronor i semesterbidrag, tillhopa 1,700 kronor, till icke lagfarne rådmannen

525 kronor samt till en var av de extra rådmännen 135 kronor.

Lagfarne och icke lagfarne rådmännen äro dessutom tillförsäkrade, den

förre viss sportelinkomst och andel i auktionsprovisioner och den senare

viss andel i auktionsprovisioner. Nettoinkomsten i sistnämnda hänseenden

har under femårsperioden 1930—1934 utgjort i medeltal för Pettersson

1,652 kronor och för Rudstedt 291 kronor örn året. De sammanlagda årliga

avlöningsförmånerna i tjänsten såsom rådman kunna sålunda beräknas

hava i medeltal utgjort för Pettersson 3,352 kronor, för Rudstedt

816 kronor, för Edlund 135 kronor och för Johansson likaledes 135 kronor.

Pettersson åtnjuter därjämte såsom fastighetsregisterförare ett årligt arvode

å 1,500 kronor. Anmärkas må även att Rudstedt i egenskap av stadsfogde

och kronouppbördskassör äger rätt att uppbära — förutom viss fast

lön — med tjänsterna förenade sportler. Det har sålunda upplysts, bland

annat, att Rudstedt under femårsperioden 1930—1934 årligen i medeltal i

uppbördsprovision å landstingsmedel ägt tillgodoföra sig ett belopp av 1,203

kronor 60 öre. — Någon utfästelse från stadens sida örn pensionering före
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

3

ligger icke beträffande någon av rådmännen, och skyldighet har icke föreskrivits

för dem att vid viss ålder avgå från tjänsten. Ej heller har i deras

fullmakter inryckts föreskrift örn skyldighet att övergå till annan tjänst.

I fråga örn Gudhems och Kåkinds domsaga, vilken omsluter staden Skövde,

har Kungl. Maj:t den 21 april 1933 förordnat att dess båda tingslag

skulle, från och med dag som framdeles bestämdes, förenas till ett tingslag

med tingsställe i Skövde, ävensom meddelat föreskrifter angående behandlingen

av frågan örn uppförande av det nya tingshus som med anledning

av detta beslut måste uppföras i staden.

På grund av beslut av Kungl. Majit den 9 januari 1935 har genom länsstyrelsens

i Skaraborgs län försorg utredning ägt rum rörande Skövdes förenande

i judiciellt avseende med nyssnämnda domsaga. Utredningen, som

verkställts jämlikt 3 § ovannämnda lag och särskilt avhandlat de frågor

som angivas i samma paragraf, har jämlikt länsstyrelsens uppdrag utförts

av assessorn i Göta hovrätt Arne Schedin.

I sin den 7 juni 1935 dagtecknade berättelse har utredningsmannen

■—- som utgått från att staden vid förening med domsagan borde ingå

i gemensamt tingslag med denna och att vid bibehållande av rådhusrätten

densammas organisation kunde lämnas orubbad, dock att viss löneförstärkning

tilldelades den lagfarne rådmannen —- uttalat, att stadens bidrag till

kostnaderna för uppförande av ett med domsagan gemensamt tingshus skäligen

borde begränsas till en tredjedel av kostnaderna härför. Under erinran

att statsverket vid rådhusrättens upphörande eventuellt hade att övertaga

stadens förpliktelser beträffande avlöningsförmånerna till ovan omförmälda

rådmän, vilka därvid komme att indragas, har utredningsmannen

vidare såsom sammanfattning av utredningens resultat anfört, bland annat,

att ur rättsskipningssynpunkt stadens förenande med domsagan måste

anses vara till gagn och att de förändringar i domstolsorganisationen som

bleve erforderliga kunde genomföras utan att väsentliga olägenheter därigenom

uppkomme, att därest särskild överexekutor förordnades för staden

och stadsfogdetjänsten i följd härav bibehölles, i fråga örn exekutionsväsendet

icke kunde uppkomma någon olägenhet genom ändringen, att därest

staden befriades från andel i kostnaderna för uppförande av det nya tingshuset

för domsagan, ökade utgifter för staden icke torde uppkomma, att å

andra sidan någon lättnad i ekonomiskt hänseende icke vore att påräkna

för staden, samt att det emellertid, med hänsyn till skäl som stadens ombud

vid utredningen åberopat för bibehållande av rådhusrätten, kunde anses

tveksamt huruvida de fördelar som stöde att vinna genom stadens förenande

med domsagan vore av den betydelse att åtgärden borde komma till

stånd, därest staden bestrede densamma.

Gudhems och Kåkinds häradsrätter, vilka hörts över utredningen,

hava förklarat sig icke hava något att erinra i anledning av densamma.

Stadsfullmäktige i Skövde hava behandlat ärendet vid samman
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 101.

träden den 19 september 1935 och den 23 januari 1936. Vid förstnämnda

sammanträde beslöto stadsfullmäktige bestrida att staden förenades i judiciellt

avseende med domsagan. Vid sammanträdet den 23 januari 1936 hade

stadsfullmäktige att yttra sig över en inom justitiedepartementet upprättad

promemoria angående det framtida ordnandet av domstolsväsendet i Skövde

vid bibehållen egen jurisdiktion (alternativ I) samt vid förening med

Gudhems och Kåkinds domsaga (alternativ II). Alternativ I upptog stadens

nettokostnader för rådhusrätten och magistraten, vilken för framtiden

borde bestå av tre lagfarna ledamöter (borgmästare, en rådman och en

stadsnotarie), till 21,500 kronor örn året. Enligt alternativ II beräknades årliga

nettokostnaden för kommunalborgmästarorganisation i staden till

12,400 kronor. Detta alternativ förutsatte vidare

1) att staden inom domsagan bildade ett eget tingslag med minst 20 allmänna

tingssammanträden och minst ett sammanträde med tremansnämnd

årligen;

2) att domsagan i övrigt, jämlikt Kungl. Maj.ts beslut den 21 april 1933,

bildade ett gemensamt tingslag med kansli och tingsställe i Skövde;

3) att det för detta ändamål planerade tingshuset uppfördes i Skövde och

att arbetet därmed igångsattes före den 1 januari 1937; samt

4) att stadens andel i kostnaderna för tingshusets uppförande fastställdes

till en tredjedel av byggnadskostnaderna.

Vid sistnämnda sammanträde beslöto stadsfullmäktige uttala sin anslutning

till alternativ II under den ytterligare förutsättning, att

5) statsverket övertoge stadens förpliktelser beträffande dels avlöning och

pension till innehavare av befattning, som genom rådhusrättens upphörande

indroges, dels ock ersättning åt kronokassören för minskade inkomster

i samband med stadens förening i judiciellt avseende med domsagan.

Beträffande denna ytterligare förutsättning har magistraten i Skövde

hemställt, att från statsverket finge årligen utgå — förutom ersättning till

rådmännen för de med respektive rådmanstjänster förenade avlöningsförmånerna

med belopp som förut angivits — till rådmannen Pettersson såsom

fastighetsregisterförare ett belopp av 1,500 kronor, därest nämnda bestyr

skulle komma att övertagas av kommunalborgmästaren, och till rådmannen

Rudstedt i egenskap av kronouppbördskassör ett belopp av 1,200

kronor i vederlag för mistad uppbördsprovision å landstingsmedel, vilken

uppbörd vid stadens förenande med domsagan bomme att övertagas av postverket.

Länsstyrelsen — som den 2 november 1935, eller sålunda före det

staden på vissa villkor förklarade sig samtycka till förening i judiciellt avsende

med domsagan, avgav utlåtande i ärendet och därvid förklarade sig

anse förordnande i sådant avseende icke böra meddelas — har i samma utlåtande,

beträffande den ifrågasatta ersättningen till Rudstedt för mistad

uppbördsprovision, uttalat att länsstyrelsen funne skäligt, att samma ersättning

bestämdes till hälften av provisionens angivna ungefärliga storlek

eller sålunda till 600 kronor om året, att utgå under Rudstedts återstående

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

tjänstetid såsom kronouppbördskassör, dock högst under 10 år från indelningsändringens

genomförande.

Göta hovrätt, som på grund av remiss avgivit utlåtande i ärendet, har

i skrivelse den 10 februari 1936 förmält sig icke hava något att erinra mot

att Skövde stad i judiciellt avseende förenades med Gudhems och Kåkinds

domsaga på de villkor, varunder stadsfullmäktige lämnat sitt samtycke till

föreningen. Enligt hovrättens uppfattning skulle nämligen föreningen, därest

den genomfördes i överensstämmelse med det senast framställda förslaget,

icke innebära någon olägenhet för rättsvården. Tvärtom kunde föreningen i

vissa hänseenden sägas vara till gagn för denna. Genom föreningen uppkomme

en naturligt sammansatt domkrets, bestående av en medelstor stad

med omkringliggande landsbygd. Den salunda sammansatta domsagan

finge en lämplig storlek, som möjliggjorde en ändamålsenlig organisation av

domsagoarbetet. Garanti vunnes för att det bleve på bästa sätt sörjt för rättsskipningens

handhavande. Vidare finge såväl staden som domsagan för relativt

rimliga kostnader nya ändamålsenliga domstols- och kanslilokaler, vilket

vore av behovet påkallat. Hovrätten finge därför tillstyrka, att sedan

det visat sig, att de av staden uppställda villkoren kunde uppfyllas — beslut

meddelades om stadens förenande i judiciellt avseende med domsagan å tid,

som Kungl. Majit kunde vilja bestämma.

Med anledning av de i stadsfullmäktiges yttrande den 23 januari 1936 under

punkterna 1)—4) uppställda villkoren för stadens uppgående i domsagan

hava de tingshusbyggnadsskyldige i Gudhems och

Kåkinds härader haft att yttra sig över en inom justitiedepartementet

upprättad promemoria angående ordnandet av domstols- och kanslilokalerna

i domsagan, därest staden förenades med denna på sätt stadsfullmäktige föreslagit.

Vid sammanträde den 11 februari 1936 med ombud för de tingshusbyggnadsskyldige

hava dessa enhälligt beslutat att, i händelse staden på sätt

stadsfullmäktige medgivit förenades med domsagan, bidraga till ett för staden

och häraderna gemensamt tings- och kanslihus i Skövde med två tredjedelar

av byggnadskostnaderna ävensom uppdragit åt utsedda kommitterade

att å de tingshusbyggnadsskyldiges vägnar upptaga erforderliga lån för tingshusets

uppförande och vidtaga därför erforderliga åtgärder.

Domhavanden i domsagan har i utlåtande den 12 februari 1936

tillstyrkt stadens förening med domsagan på de av stadsfullmäktige samt

de tingshusbyggnadsskyldige sålunda antagna villkoren.

Statskontoret — som på grund av remiss haft att yttra sig i ärendet

såvitt angår däri framställda anspråk på ersättning av statsverket till förenämnda

befattningshavare i Skövde stads tjiinst — har i utlåtande den 19

februari 1936 ansett intet vara att erinra mot att, för den händelse rådhusrätten

indroges, ersättning av statsmedel tillerkändes rådmännen i staden

med belopp som motsvarade vars och ens inkomster i rådmanstjänsten eller

sålunda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

för rådmannen Pettersson.......................... 3,352 kronor

» » Rudstedt .......................... 816 »

» » Edlund ............................ 135 »

» » Johansson.......................... 135 »

Nämnda belopp, å vilka dyrtidstillägg icke borde utgå, borde enligt statskontoret

anvisas att utgå från allmänna indragningsstaten.

Den för rådmannen Pettersson av magistraten jämväl ifrågasatta ersättningen

å 1,500 kronor, i händelse uppdraget såsom fastighetsregisterförare

frånginge honom, bar statskontoret däremot ansett sig icke kunna förorda.

Ifrågavarande uppdrag, som enligt länsstyrelsens beslut den 25 november

1922 gällde tills vidare, vore nämligen att betrakta såsom tillfälligt.

I fråga örn den för rådmannen Rudstedt i egenskap av kronouppbördskassör

begärda ersättningen för mistad uppbördsprovision å landstingsmedel

har statskontoret anfört följande:

Statskontoret ville erinra, att enligt landstingslagen landstingen vore oförhindrade

att genom särskilda beslut ordna uppbörd och debitering av landstingsmedel

på annat sätt än som i 48 § landstingslagen förutsåges såsom det

normala. Någon rätt för vederbörande tjänsteman till ersättning för den inkomstminskning,

som kunde uppstå därigenom, att landstinget beslutade, att

landstingsskatten skulle debiteras och uppbäras i annan ordning än genom

länsstyrelsens försorg i samband med kronoskatten, torde icke föreligga. Det

torde i detta^ sammanhang böra nämnas, alt dylik ersättning icke ansetts

böra utgå, då enligt riksdagens beslut en reducering vidtagits i avseende å

grunderna för uppbördsprovisionens utgående. Statskontoret ansåge därför,

att Rudstedt icke kunde göra gällande någon rätt att i förevarande fall

komma i åtnjutande av ersättning för den inkomst, han ginge förlustig, för

den händelse bestyret med uppbörden av kronoutskylderna övertoges av

postverket.

Stadsfullmäktige i Skövde hava på vissa i fullmäktiges beslut den 23

januari 1936 närmare angivna, med 1)—5) betecknade villkor samtyckt till

att staden i judiciellt avseende förenas med Gudhems och Kåkinds domsaga.

Av ifrågavarande villkor avse villkoren 1) och 2) frågor rörande tingslagsindelning,

tingsordning, tingsställe samt kansliort för den nya domsagan. Vad

stadsfullmäktige härutinnan hemställt står i överensstämmelse med vad som

ur allmän rättsskipningssynpunkt måste anses lämpligt. Det är min avsikt

att föreslå Kungl. Majit att i dessa hänseenden meddela bestämmelser av

det innehåll som angives i stadsfullmäktiges beslut. Villkoren 3) och 4) angå

frågan örn uppförande av en för staden och domsagan i övrigt gemensam

domstolsbyggnad i Skövde. Med hänsyn till de tingshusbyggnadsskyldiges i

Gudhems och Kåkinds härader beslut i ämnet den 11 februari 1936 lärer

uppfyllandet av sistnämnda villkor få anses säkerställt.

Återstår härefter villkoret 5) eller frågan i vilken omfattning statsverket

bör övertaga stadens förpliktelser beträffande avlöning m. m. till innehavare

av befattningar som genom rådhusrättens upphörande indragas. Uppenbart

är att staden vid frivillig förening med domsagan icke i förevarande

hänseende bör komma i sämre ställning än staden skulle hava haft, därest

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

7

föreningen skett mot stadens bestridande. Sålunda bör statsverket, på sätt

statskontoret tillstyrkt, övertaga kostnaderna för de löneförmåner, sammanlagt

beräknade till 4,438 kronor årligen, som rådmännen i staden äro tillförsäkrade.

Anledning föreligger däremot icke för statsverket att till rådmannen

Pettersson gälda ersättning motsvarande det arvode som lian uppburit

för visst tillfälligt uppdrag.

Utöver vad nu angivits torde statsverket böra åtaga sig att utgiva gottgörelse

till rådmannen Rudstedt för mistad uppbördsprovision. Såsom statskontoret

framhållit kan Rudstedt visserligen icke anses äga något rättsligen

grundat anspråk på ersättning härför. Billighetsskäl kunna emellertid åberopas

för denna ersättning. Härtill kommer — och detta är det avgörande

—- att det måste anses såsom ett starkt allmänt intresse att föreningen mellan

staden och domsagan kommer till stånd utan användande av den möjlighet

till föreningens genomförande tvångsvis som 2 § i den förut omförmälda

lagen om stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende anvisar. I

detta sammanhang må endast framhållas angelägenheten därav att den för

alla parter förmånliga, mellan staden och de tingshusbyggnadsskyldige i

domsagan under förutsättning av föreningens genomförande på frivillighetens

väg träffade överenskommelsen angående uppförande av nytt tingshus

ej omintetgöres. Mot storleken av det till Rudstedt begärda ersättningsbeloppet,

1,200 kronor om året, har jag intet att erinra. Förmånens åtnjutande

synes emellertid böra upphöra i och med att Rudstedt — som jämväl efter

stadens uppgående i domsagan torde komma att kvarstå i tjänst såsom

stadsfogde med skyldighet att verkställa mantalsskrivning och debitering av

utskylder — i denna sin egenskap av staden pensioneras.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag alltså hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

dels att till rådmännen i Skövde Karl Johan Pettersson,

Tage Edvard Rudstedt, Arvid August Heliodorus Edlund och

Anders Oskar Johansson må från och med den dag, då föreskrift

om stadens förenande i judiciellt avseende med Gudhems

och Kåkinds domsaga träder i kraft, från allmänna indragningsstaten

under deras återstående livstid utbetalas årlig

gottgörelse av 3,352 kronor till Pettersson, 816 kronor till Rudstedt

samt 135 kronor till en var av Edlund och Johansson,

med iakttagande av att å förmånen dyrtidstillägg icke skall

utgå;

dels ock att till Rudstedt må från och med nyssnämnda

dag, så länge han kvarstår i tjänst såsom stadsfogde med

skyldighet att verkställa mantalsskrivning och debitering av

utskylder, från allmänna indragningsstaten årligen utbetalas

ytterligare gottgörelse med 1,200 kronor, med iakttagande

av att ej heller å detta belopp dyrtidstillägg skall utgå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 101.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet,

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Sigrid Linders.

Stockholm 1936. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:219 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet till uppdelning av avdikningslån vid jorddelning. s. 1 i texten
  2. SU 1936:91 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statsverkets övertagande av staden Skövdes förpliktelser beträffande innehavare av vissa befattninga s. 1 i texten