Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m

1936-05-08 · 158 sidor, varav 145 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 145 av 158 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:265, Angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

1

Nr 265.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statliga

och kommunala beredskapsarbeten m. m.; given

Stockholms slott den 8 maj 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 maj

1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Wigforss, Möller, Levinson,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet, anför departementschefen,

statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkt 21, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret

1936/1937 beräkna ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Jag anhåller nu att till närmare behandling få upptaga denna fråga. Därvid

skall jag till en början något beröra hjälpprogrammet i dess helhet och

vissa därmed sammanhängande spörsmål.

Hjälpprogrammet i dess helhet.

Såsom bakgrund till de allmänna riktlinjerna för och omfattningen av

statens åtgärder under nästa budgetår i anledning av arbetslösheten anser

jag mig inledningsvis böra lämna en översiktlig redogörelse för det aktuella

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sam/. Nr 265. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

arbetslöshetsläget. Därefter skall jag i korthet redogöra för verkställigheten

av redan beslutade hjälpåtgärder.

Arbetslöshetsläget.

Arbetsmarknadens och arbetslöshetens allmänna utveckling under år 1935

har utförligt behandlats av arbetslöshetskommissionen i dess skrivelse den 4

december 1935 angående preliminär beräkning av medelsbehovet för kommissionens

verksamhet under nästa budgetår, vilken skrivelse såsom bilaga

finnes fogad vid propositionen den 9 januari 1936, nr 19, angående förstärkning

av vissa anslag under femte huvudtiteln. Vissa sidor av utvecklingen

hava därjämte berörts av kommissionen i dess skrivelse den 27 mars

1936 med definitiva anslagsberäkningar, vilken skrivelse finnes fogad vid

propositionen denna dag, nr 266, angående anslag till statens arbetslöshetskommission,

reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet m. m. Jag tilllåter

mig att i huvudsak hänvisa till dessa skrivelser. Här vill jag begränsa

mig till att lämna vissa kompletterande uppgifter, varjämte jag i anslutning

till verkställd undersökning av arbetslöshetsklientelet ävensom specialundersökningar

i övrigt kommer att särskilt uppehålla mig vid sådana drag i arbetslöshetsläget,

som äro ägnade att giva ledning för slutsatser rörande den

närmaste utvecklingen och de åtgärder, som i anledning därav påkallas.

Arbetslöshetsförhållandena under åren 1930—1935, sådana dessa återspeglas

i den offentliga arbetsförmedlingens, fackföreningarnas och arbetslöshetskommissionens

statistik, framgå av efterföljande två tabeller, av vilka

den ena utvisar såväl antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid

den offentliga arbetsförmedlingen som fackföreningarnas arbetslöshet i procent

av medlemsantalet samt den andra upptager antalet hjälpsökande arbetslösa

enligt kommissionens månadsrapporter.

Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen

samt fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet. Åren 1980—1935.

Månad

Antal arbetsansökningar på 100

lediga platser vid den offentliga

arbetsförmedlingen

Fackföreningarnas arbetslöshet

i procent av medlemsantalet

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1930

1931

1932

1933

1934

1935

januari ..............

265

243

453

735

735

485

13.9

20.2

24.2

28.8

24.4

22.3

februari..............

226

254

508

737

694

477

13.2

18.7

23.8

27.7

24.4

20.1

mars.................

177

200

397

729

514

414

12.3

19.4

24.1

28.7

23.8

18.6

april..................

143

202

382

620

477

321

10.8

17.1

20.8

24.3

19.6

16.0

maj..................

131

170

380

559

383

303

8.0

13.2

19.0

21.1

15.4

12.0

juni..................

128

196

405

566

379

284

8.0

12.4

19.3

20.3

14.0

11.3

juli ..................

141

206

420

626

362

277

8.0

11.8

19.4

19.4

12.9

9.9

augusti ..............

144

207

409

579

332

255

8.1

12.8

20.0

19.6

13.3

10.2

september ............

147

204

407

577

331

244

9.5

13.4

20.6

19.2

13.0

10.9

oktober ..............

178

271

463

663

379

284

12.3

16.4

22.1

20.2

14.8

12.7

november ............

274

483

853

865

549

434

15.3

19.3

24.1

22.3

17.1

14.9

december ............

251

388

881

810

531

442

22.9

26.5

31.0

27.2

23.7

21.3

Medeltal

183

251

487

6S5

463

365

11.9

16.8

22.4

23.3

18.0

15.0

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

3

Antal hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskominissioneng månadsrapporter.

Åren 1930—1935.

Månad

1930

1931

1932

1933

1934

1935

januari____

.......... 16,647

40,245

103,742

180,602

171,540

93,419

februari ..

.......... 15,394

41,595

108,032

181,944

166,348

89.838

mars......

.......... 13,572

41,885

109,674

186,561

160,345

83,588

april......

.......... 11,368

39,396

111,333

176,825

145,588

75,122

maj ......

.......... 9,013

34,550

104,094

156,211

116,257

61,177

juni ......

.......... 6,634

31,057

97,370

145,458

99,628

51,157

juli........

.......... 5,824

30,520

94,687

138,855

86,253

42,582

augusti____

.......... 6,314

35,701

99,826

144,185

-83,042

41,723

september

.......... 8,589

40,377

106,404

151,498

78,918

41,190

oktober____

.......... 14,611

57,143

123,584

164,747

84,811

47,045

november..

.. :...... 24,824

77,254

146,981

170,702

92,016

54,167

december ..

.......... 31,901

88,761

161,155

171,065

92,881

57,965

Medeltal 13,723

46,540

113,907

164,054

114,802

61,581

För mars 1936 äro motsvarande siffror 261, respektive 16.1 och 53,162.

I samband med att arbetsmarknadsläget i slutet av år 1930 försämrades,

ökades antalet i rapportförbindelse med kommissionen stående kommuner.

Åren 1931—1933 uppvisade en fortgående stegring, och maximum uppnåddes

i februari 1934 med 1,529 rapporterande kommuner. Sedan dess har antalet

gått tillbaka, dock icke i samma proportion som totalantalet hjälpsökande

arbetslösa. Förändringarna belysas av efterföljande tabell.

Antal kommuner med rapporterad arbetslöshet. Åren 1930—1935.

Månad

1930

1931

1932

1933

1934

1935

januari..............

168

339

673

1,148

1,478

1,251

februari ............

168

362

751

1,212

1,529

1,219

mars................

167

376

757

1,222

1,525

1,180

april................

166

368

758

1,181

1,437

1,051

maj ................

156

353

743

1,113

1,337

901

juni ................

136

345

708

1,091

1,270

840

juli..................

123

335

727

1,108

1,220

722

augusti..............

128

353

746

1,122

1,160

709

september............

135

365

774

1,166

1,138

691

oktober..............

167

419

835

1,238

1,178

734

november............

216

508

943

1,340

1,232

796

december............

261

569

1,000

1,403

1,252

833

Medeltal

hk!

391

785

1,195

1.818

911

Vid utgången av mars 1936 utgjorde antalet rapporterande kommuner 727.

Till belysning av arbetslöshetens lokala fördelning har jag låtit upprätta

en förteckning över samtliga de kommuner, som avgivit rapport till arbets
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 26-5.

löshetskommissionen den 31 mars 1935 och 1936 eller endera av dessa tidpunkter.

I förteckningen, vilken finnes fogad vid detta protokoll (Bilaga A),

är för varje kommun angivet invånarantalet, arbetslöshetens omfattning, antalet

hjälpta och hjälpform.

Då i propositionen nr 231 till 1935 års riksdag särskilt sammanförts de

kommuner, inom vilka arbetslösheten överstigit 8 procent, har jag låtit utarbeta

en motsvarande översikt för den 31 mars 1936. I översikten ingå

liksom tidigare uppgifter rörande hjälpverksamhetens omfattning i dessa

kommuner.

Kommuner med arbetslöshet motsvarande minst 8 % av invånarantalet.

Kommun

Invånar-

antal

X/l

1935

Rappor- terat antal

hjälp- sökande

arbetslösa

31/3

1936

Kol. 3

i pro- cent av

kol. 2

De

hjälp- tas an- tal

Antal hjälpta

genom

arbets-

linjen

under-

stöds-

linjen

ung-

doms-

hjälpen

1

2

3

4

5

6

7

8

Blekinge län:

Sturkö ...................

1,990

199

10.0

134

134

—

—

Göteborgs och Bohus län:

Brastad ..................

3,772

447

11.9

394

273

Ilo

11

Bro......................

2,847

238

8.4

189

153

30

6

Lommeland ..............

901

102

11.3

102

77

24

1

Näsinge ..................

1,263

161

12.7

128

112

10

6

Skee......................

5,694

460

8.1

413

410

—

3

Västernorrlands län:

Alnö ....................

6,731

646

9.6

586

151

425

10

Bjärtrå ..................

5,092

411

8.1

338

50

250

38

Högsjö....................

4,357

370

8.5

277

80

170

27

Den 31 december 1934 utgjorde antalet kommuner med arbetslöshet motsvarande

minst 8 procent av invånarantalet 21, därav 3 i Blekinge län, 11 i

Göteborgs och Bohus län, 1 i Skaraborgs län, 1 i Gävleborgs län och 5 i

Västernorrlands län.

I följande tabell rörande länsfördelningen av de arbetslösa har utmärkts

utvecklingen under tiden 31 januari 1933—31 januari 1936, därvid dock

bortsetts från sådana kommuner, som först efter nämnda datum 1933 börjat

rapportera arbetslöshet. I tabellen har därjämte angivits förhållandet i procent

mellan antalet anmälda arbetslösa och invånarantalet den 31 januari

åren 1933—1936.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

5

Länsfördelning1 ay de arbetslösa den 31/i åren 1933—1986.

Län

Anmälda arbetslösa

Minskning under tiden

Arbetslösa i procent

av invånarantalet

31/l

1933

3Vi

1934

31/i

1935

31/l

1936

31/l 33- 31/l 36

31/l 34- 31/l 36

31/l 35- 31/l 36

31/l

1933

31/l

1934

»l/l

1935

"A

1936

Stockholms stad....

13,767

15,617

8,165

5,086

8,681

10,531

3,079

2.6

3.0

1.6

1.0

Stockholms........

4,792

7,368

3,822

2,165

2,627

5,203

1,657

1.8

2.7

1.4

0.8

Uppsala ..........

2,637

3,145

1,469

1,171

1,466

1,974

298

1.9

2.3

1.1

0.8

Södermanlands ....

2,945

3,611

1,379

539

2,406

3,072

840

1.6

1.9

0.7

0.3

Östergötlands......

. 5.558

6,627

2,574

1,668

3,890

4,959

906

1.8

2.1

0.8

0.5

Jönköpings ........

2,668

3,138

1,720

1,075

1,593

2,063

645

1.1

1.3

0.7

0.5

Kronobergs........

3,105

2,947

1,695

905

2,200

2,042

790

2.0

1.9

1.1

0.6

Kalmar............

6,498

5,857

3,326

1,851

4,647

4,006

1,475

2.8

2.5

1.4

0.8

Gotlands ..........

1,188

1,109

374

261

927

848

113

2.1

1.9

0.6

0.4

Blekinge ..........

5,618

6,861

4,745

2,990

2,628

3,871

1,755

3.9

4.7

3.2

2.0

Kristianstads ......

3,818

4,179

2,192

935

2,883

3,244

1,257

1.5

1.7

0.9

0.4

Malmöhus ........

13,934

15,602

7,59 L

4,839

9,095

10,763

2,752

2.7

3.0

1.5

0.9

Hallands ..........

1,998

2,480

1,339

914

1,084

1,566

425

1.3

1.6

0.9

0.6

Göteborgs stad ....

9,498

10,199

6,166

3,886

5,612

6,313

2,280

3.8

4.0

2.4

1.5

Göteborgs o. Bohus

län i övrigt......

7,086

9,650

6,281

4,950

2,136

4,700

1,331

3.3

4.5

2.9

2.3

Älvsborgs..........

4,107

4,433

2,634

1,386

2,721

3,047

1,248

1.3

1.4

0.8

0.4

Skaraborgs ........

2,793

3,092

1,680

872

1,921

2,220

808

1.2

1.3

0.7

0.4

Värmlands ........

10,834

7,752

4,895

2.848

7,986

4,904

2,047

4.0

2.9

1.8

1.0

örebro............

6,586

6,155

3,165

1,589

511

4,997

4,566

3,524

1,576

3.0

2.8

1.4

0.7

Västmanlands......

5,326

4,035

1,464

4,815

953

3.3

2.5

0.9

0.3

Kopparbergs ......

9,302

7,953

4.165

2,547

6,755

5,406

1,618

37

3.2

1.7

1.0

Gävleborgs ........

11,399

8,163

5,337

3,673

7,726

4,490

1,664

4.1

2.9

1.9

1.3

Västernorrlands ....

17,887

15,716

8.909

7,920

9,967

7,796

989

6.4

5.6

3.2

2.8

Jämtlands ........

5,294

2,027

1,101

663

4,631

1,364

438

3.9

1.5

0.8

0.6

Västerbottens......

6,927

5,157

2,692

1,698

5,229

3,459

994

3.3

2.5

1.3

0.8

Norrbottens........

15,037

8,667

4,539

4,458

10,579

4,209

81

7.4

4.3

2.2

2.2

Summa

180,602

171,540|93,419

61,400

119,202

110,140

32,019

2.9

2.8

1.5

l-o

Tabellen åskådliggör den betydande nedgången av arbetslösheten över

praktiskt taget hela linjen. Endast ett län, Norrbottens, visar i förhållande

till folkmängden samma procenttal den 31 januari i år som den 31 januari

i fjol. De högsta procenttalen förefinnas i övrigt alltjämt i Blekinge, Göteborgs

och Bohus samt Västernorrlands län.

För att närmare belysa utvecklingen inom stendistrikten i Blekinge samt

Göteborgs och Bohus län ävensom sågverksdistrikten i Västernorrlands län

meddelas följande uppgifter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Totalantalet hjälpsökande arbetslösa inom stendistrikten i Blekinge oell

A. Blekinge

T i d

1930

1931

Hela antalet

hjälpsökande

arbetslösa

Därav till- hörande

yrkesgrup- pen jord- och sten- industri

Hela antalet

hjälpsökande

arbetslösa

Därav till- hörande

yrkesgrup- pen jord- och sten- industri

Januari ..............................

167

31

1,096

434

Februari..............................

149

19

11,166

402

Mars ................................

123

22

1,186

486

April ................................

120

19

1,201

572

Maj..................................

143

22

1,097

549

Juni..................................

120

10

1,134

650

Juli..................................

141

15

1,402

940

Augusti ..............................

140

26

1,887

1,365

September............................

156

31

1,789

1,253

Oktober..............................

218

62

1,757

1,135

November............................

417

138

2,114

1,191

December ............................

548

207

2,202

1,241

Medeltal

204

50

1,503

852

B. Göteborgs och

T i d

1930

1931

Hela antalet

hjälpsökande

arbetslösa

Därav till- hörande

yrkesgrup- pen jord- och sten- industri

Hela antalet

hjälpsökande

arbetslösa

Därav till- hörande

yrkesgrup- pen jord- och sten- industri

Januari ..............................

1,466

1,372

Februari..............................

—

—

1,516

1,408

Mars ................................

—

—

1,722

1,596

April ................................

—

—

2,328

2,233

Maj..................................

—

—

2,857

2,771

Juni..................................

—

—

2,746

2,673

Juli..................................

—

2,977

2,873

Augusti ..............................

—

—

3,898

3,805

September............................

—

—

4,187

4,122

Oktober..............................

_

_

2,903

2,772

November............................

211

204

3,248

2,937

December ............................

1,170

1,156

3,556

3,300

Medeltal

2,784

2,655

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265-

7

Göteborgs och Bohus län samt sågverksdistrikten i Västernorrlands län.

län.

1932

1933

1934

1935

Hela an- talet hjälp- sökande

arbetslösa

Därav till- hörande

yrkesgrup- pen jord- och sten- industri

Hela an- talet hjälp- sökande

arbetslösa

Därav till- hörande

yrkesgrup- pen jord- och sten- industri

Hela an- talet hjälp- sökande

arbetslösa

Därav till- hörande

yrkesgrup- pen jord- och sten- industri

Hela an- talet hjälp- sökande

arbetslösa

Därav till- hörande

yrkesgrup- pen jord- och sten- industri

2,500

2,573

2,413

2,925

2,541

2,417

2,630

2,875

2,682

2,529

2,818

3,009

1,389

1,317

1,241

1,673

1,417

1,345

1,543

1,754

1,577

1,334

1,421

1,548

3,123

3,200

3,605

2,861

2,707

3,343

3,264

3,371

3,388

3,455

3,724

3,902

1,541

1,450

1,918

1,218

1,183

1,792

1,752

1.836

1.837

1,769

1,856

1,900

4,027

3,994

3,741

3,455

2,985

2,744

2,552

2,484

2,386

2,322

12,823

2,816

1,864

1,852

1,805

1,670

1,566

1,503

1,423

1,358

1,346

1,271

1,637

1,486

2,851

2,793

2,531

2,121

1,911

1,698

1,622

1,546

1,484

1,592

1,535

1,619

1,510

1,498

1,345

1,198

1,209

1,122

1.058

''978

1,013

1,080

975

1,018

2,659

1,463

3,329

1,671

3,027

1,565

1,942

1,167

Bohus län.

1932

1933

1934

1935

Hela an- talet hjälp- sökande

arbetslösa

Därav till- hörande

yrkesgrup- pen jord- och sten- industri

Hela an- talet hjälp- sökande

arbetslösa

Därav till- hörande

yrkesgrup- pen jord- och sten- industri

Hela an- talet hjälp- sökande

arbetslösa

Därav till-4

hörande

yrkesgrup- pen jord- och sten- industri

Hela an- talet hjälp- sökande

arbetslösa

Därav till- hörande

yrkesgrup- pen jord- och sten- industri

3,650

3,708

3,312

4,159

3,516

3,640

4,120

4,499

4,781

3,146

3,013

3,581

3,300

3,263

2,584

3,717

3,057

3,229

3,772

4,148

4,367

2,740

2,512

2,977

4,244

4,310

6,188

4,231

3,614

5,913

5,308

5,274

5,475

5,935

6,137

6,773

3,545

3,492

5,348

3,592

3,043

5,326

4,737

4,685

4,877

5,248

5,298

5,963

6,662

6,723

6,536

6,021

5,731

4,890

4,461

4,159

3,852

4,171

4,578

i 4,213

5,838

5,891

5,726

5,369

5,157

4,457

4,167

3,841

3,521

3,783

4,156

3,667

4,244

4,141

3,859

3,501

3,660

3,587

3,692

3,546

3,422

3,722

3,370

3,531

3,509

3,391

3,250

3,023

3,252

3,242

3,391

3,238

3,121

3,353

2,890

3,035

8,760

3,306

5,284

4,596

5,166

4,631

3,690

3,225

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

C. Fäster
-

T i d

1930

1931

Hela antalet

hjälpsökande

arbetslösa

Därav till- hörande

yrkesgrup- perna trä- varu- och

pappers- industri

samt ar- bete ej

hänförligt

till annan

grupp

Hela antalet

hjälpsökande

arbetslösa

Därav till- hörande

yrkesgrup- perna trä- varu- och

pappers- industri

samt ar- bete ej

hänförligt

till annan

grupp

Januari ..............................

558

493

2,486

2,101

Februari..............................

523

374

2,747

2,168

Mars ................................

439

330

3,226

2,617

April ................................

421

295

3,597

3,006

Maj..................................

257

218

2,757

2,356

Juni..................................

96

80

2,457

2,168

Juli..................................

35

35

2,485

2,132

Augusti ..............................

55

24

2,888

2,471

September............................

136

101

3,129

2,706

Oktober..............................

898

837

4,090

3,336

November............................

1,650

1,507

4,752

3,819

December ............................

1,767

1,591

5.499

4,473

Medeltal

570

490

3,343

2,779

Vad beträffar den speciella ungdomsarbetslösheten, d. v. s. arbetslösheten

i åldersgrupperna 16—21 år, meddelas i tabellen å sid. 10 vissa uppgifter. Av

tabellen framgår, att arbetslösheten bland ungdomen gått förhållandevis

starkt tillbaka. Medan det enligt åldersundersökningen den 30 november

1933 fanns omkring 29,300 hjälpsökande arbetslösa i dessa åldersklasser,

hade antalet ett halvår senare (juni 1934) sjunkit till 13,000 och i september

1935 till 3,800, d. v. s. till något mer än Vs av vad det var två år tidigare.

Sommaren 1934 karakteriserades, såsom framgår av tabellen, av en fortgående

förbättring, men i oktober inträdde ett omslag, i det att arbetslösheten

bland de unga åter steg. Denna gång var stegringen anmärkningsvärt hög

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

9

norrlands län.

1932

1933

1934

1935

Hela an- talet hjälp- sökande

arbetslösa

Därav till- hörande

yrkesgrup- perna trä- varu- och

pappers- industri

samt ar- bete ej

hänförligt

till annan

grupp

Hela an- talet hjälp- sökande

arbetslösa

Därav till- hörande

yrkesgrup- perna trä- varu- och

pappers- industri

samt ar- bete ej

hänförligt

till annan

grupp

Hela an- talet hjälp- sökande

arbetslösa

Därav till- hörande

yrkesgrup- perna trä- varu- och

pappers- industri

samt ar- bete ej

hänförligt

till annan

grupp

Hela an- talet hjälp- sökande

arbetslösa

Därav till- hörande

yrkesgrup- perna trä- varu- och

pappers- industri

samt ar- bete ej

hänförligt

till annan

grupp

6,969

7,504

7,616

7,922

6,579

5,931

6,140

6,350

6,400

7,048

7,871

8,801

5,487

5,856

5,907

5,891

4,949

4,595

4,669

4,752

4,708

5,144

5,560

6,311

9,594

10,069

10,737

10,586

8,574

7,415

6,616

7,196

7,638

8,275

8,971

9,480

7,083

6,883

7,211

7,103

5,849

5,218

4,675

4,931

5,192

5.778

6,275

6.779

10,358

10,306

10,069

9.217

6,135

4,763

4,333

4,381

4.218

4,463

5,001

5,370

7,690

7,801

7,528

6,767

4,631

3,589

2,980

3,157

3,253

3,394

3,825

4,136

6,057

5,977

5,547

5.357

3,878

3,148

2,982

3,019

3,146

3,949

4,499

4,597

4,806

4,682

4,308

4,169

3,217

2,672

2.573

2.531

2,533

3,176

3,566

3.574

7,094

5,319

8,763

6,081

6,551

4,896

4,346

3,484

och uppgick till 29.2 %. En jämförelse med utvecklingen under 1935 visar

emellertid, att efter en period av starkt vikande ungdomsarbetslöshet siffrorna

för oktober detta år förete samma relativa stegring som för oktober

1934. Till någon del torde förklaringen härtill vara att finna däri, att arbetslösa

ungdomar under höstmånaderna anmäla sig arbetslösa i större utsträckning

än på sommaren, då de ökade arbetstillfällena giva föräldrarna

bättre möjligheter att utan det allmännas hjälp draga försorg om ungdomen.

De meddelade uppgifterna rörande ungdomsarbetslösheten giva vidare vid

handen, att densamma i likhet med tidigare är väsentligen större på landsbygden

än i städerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 0 Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela antalet hjälpsökande arbetslösa.

Juni 1934—februari 1936.

Månad

Städer

L a n d s b y

g d

H e

a rik

e t

Hela

antalet

hjälp-

sökande

Därav i

åldern

16-21

år

I %

av

hela

antalet

Hela

antalet

hjälp-

sökande

Därav i

åldern

16-21

år

I %

av

hela

antalet

Hela

antalet

hjälp-

sökande

Därav i

åldern

16-21

år

i %

av

hela

antalet

19 3 4

Juni............

35,068

2,915

8.3

64,560

10,123

15.7

99,628

13,038

13.1

Juli............

29,534

2,233

7.6

56,719

8,219

14.5

86,253

10,452

12.1

Augusti ........

27,513

2,086

7.6

55,529

7,794

14.0

83,042

9,880

11.9

September......

25,189

1,729

6.9

53,729

7,287

13.6

78,918

9,016

11.4

Oktober........

28,062

2,506

8.9

56,749

9,144

16.1

84,811

11,650

13.7

November......

31,960

2,595

8.1

60,056

8,493

14.1

92,016

11,088

12.1

December ......

33,062

2,398

7.3

59,819

8,015

13.4

92,881

10,413

11.2

19 3 5

Januari ........

36,515

2,972

8.1

56,904

8,097

14.2

93,419

11,069

11.8

Februari........

36,267

2,961

8.2

53,571

7,642

14.3

89,838

10,603

11.8

Mars ..........

32,748

2,661

8.1

50,840

7,432

14.6

83,588

10,093

12.1

April ..........

27,049

2,006

7.4

48,073

6,721

14.0

75,122

8,727

11.6

Maj............

20,483

1,386

6.8

40,694

5,565

13.7

61,177

6,951

11.4

Juni............

16,651

998

6.0

34,506

4,491

13.0

51,157

5,489

10.7

Juli............

14,610

816

5.6

27,972

3,390

12.1

42,582

4,206

9.9

Augusti ........

14,514

786

5.4

27,209

3,291

12.1

41,723

4,077

9.8

September......

14,702

778

5.3

26,488

3,034

11.5

41,190

3,812

9.3

Oktober........

16,670

1,051

6.3

30,375

3,939

13.0

47,045

4,990

10.6

November......

19,687

1,266

6.4

34,480

4,787

13.9

54,167

6,053

11.2

December ......

21,421

1,379

6.4

36,544

4,756

13.0

57,965

6,135

10.6

19 3 6

Januari ........

24,671

1,549

6.3

36,729

4,822

13.1

61,400

6,371

10.4

Februari........

25,139

1,736

6.9

32,988

4,308

13.1

58,127

6,044

10.4 |

Efter denna orientering rörande arbetslöshetslägets allmänna utveckling

övergår jag till att närmare dryfta vissa synpunkter och särproblem, som

äro av grundläggande betydelse vid bedömandet av de olika hjälpåtgärder,

som böra vidtagas.

Synpunkter å det statistiska materialet.

Såsom av det redan anförda framgår, har det sedan hösten 1933 pågående

konjunkturuppsvinget medfört en kraftig minskning av antalet arbetslösa.

Den av socialstyrelsen publicerade statistiken över arbetslösheten inom arbetarorganisationerna

uppvisar nu så låga siffror, att man får gå tillbaka

ända till 1930 för att finna en motsvarighet. Om säsongarbetslösheten elimineras

var fackföreningarnas arbetslöshetsprocent i december 1935 10.8 %,

medan motsvarande siffra i december 1930 var 12.4. Emellertid var arbetslösheten

under 1935 års tio första månader mera omfattande än under motsvarande

månader 1930, varför årsmedeltalet för 1935 blir högre än för

1930.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

11

Vid beräkning av de nu nämnda procentsatserna har socialstyrelsen icke

tagit hänsyn till att rapporteringen i vissa fackförbund varit ofullständig, utan

procentsatserna hava beräknats på grundvalen av det redovisade medlemsantalet

och arbetslösheten i de rapporterande avdelningarna av nämnda

fackförbund. I sin senaste årsöversikt över arbetslösheten har socialstyrelsen

sökt korrigera denna felkälla, och den sålunda erhållna arbetslöshetsprocenten

torde vara ett säkrare utryck för den faktiska arbetslösheten. I

följande siffersammanställning angives den så korrigerade arbetslöshetsprocenten

jämte det antal fackföreningsmedlemmar, som beräknades vara arbetslösa

i genomsnitt under respektive år. I sammanställningen ingår även

säsongarbetslösheten.

Fackförbundens arbetslöshet 1980—1935.

1930

1931

1932

1933

1934

1935

Genomsnitti. antal medi., 1,000-tal........

489.7

518.5

531.0

529.9

533.4

551.1

Beräknat genomsnitti. antal arbetslösa,

1,000-tal ............................

63.7

90.7

123.7

139.9

105.1

88.7

Beräknad arbetslöshetsprocent ..........

13.0

17.5

23.3

26.4

19.7

16.1

Arbetslöshetskommissionens arbetslöshetsstatistik visar en ännu starkare

reduktion av arbetslösheten än den, som fackförbundens statistik antyder.

Årsmedeltalen för antalet hjälpsökande arbetslösa under åren 1930—1935 te

sig på följande sätt:

1930 1931 1932 1933 1934 1935

13,723 46,540 113,907 164,054 114,802 61,581

Minskningen i antalet arbetslösa, anmälda såsom hjälpsökande hos statens

arbetslöshetskommission, har alltså skett betydligt snabbare än minskningen

av antalet arbetslösa hos fackförbunden. De nyss återgivna sifferserierna

över arbetslöshetens utveckling beröra endast delvis samma personer. Vid

den klientelundersökning, för vilken i det följande närmare redogöres, visade

det sig, att vid undersökningstillfället endast cirka 26 %> av de hos

arbetslöshetskommissionen anmälda hjälpsökande voro organiserade i

sådana fackliga organisationer, vilka rapportera sin arbetslöshet till

socialstyrelsen. Detta innebar, att den S1^ 1935 cirka 31,000 arbetslösa

funnos anmälda hos arbetslöshetskommissionen, vilka icke återfunnos i

fackförbundens arbetslöshetsstatistik. Å andra sidan rapporterade fackförbunden

cirka 46,000 arbetslösa utöver dem, vilka återfunnos i arbetslöshetskommissionens

sifferserier. Att en så stor arbetslöshet inom fackförbunden

icke rapporteras till arbetslöshetskommissionen sammanhänger med att

kommissionens statistik allenast omfattar hjälpsökande arbetslösa. Under

relativt goda tider visar det sig, att i ett stort antal arbetslöshetsfall den arbetslöse

av olika anledningar icke påkallar samhälleliga hjälpåtgärder. Särskilt

gäller detta den s. k. omsättningsarbetslösheten, d. v. s. den arbetslöshet,

som uppstår därigenom, att arbetstagaren icke omedelbart erhåller en

ny anställning, när han slutfört ett arbete hos en arbetsgivare, utan under

en längre eller kortare tid uppträder som arbetssökande. Man torde kunna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

utgå ifrån att under normala tider denna omsättningsarbetslöshet icke återfinnes

i arbetslöshetskommissionens statistik över hälpsökande. Däremot

ingår omsättningsarbetslösheten, såvida den omfattar minst 4 dagar under

samma vecka, i fackföreningarnas statistik.

Anmälning sintensiteten.

Det är vidare uppenbart, att även andra mera kortvariga arbetslöshetsfall

icke anmälas för respektive arbetslöshetskommittéer och att i varje fall tendensen

till anmälning av arbetslösheten växer med arbetslöshetsperiodens

längd. Anmälningsintensiteten växlar dessutom i hög grad med konjunkturerna.

Inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga för vissa utredningar rörande

Sveriges ekonomiska läge hava verkställt undersökningar rörande

anmälningsfrekvensen hos fackligt organiserade arbetare. Av dessa undersökningars

resultat torde följande vara ägnat att belysa, hur anmälningsfrekvensen

växlar med konjunkturerna och med arbetslöshetsperiodens längd.

En undersökning omfattade i metallindustriarbetarförbundet organiserade

personer, vilka vid något tillfälle 1931—1933 anmält sig såsom hjälpsökande

hos Malmö arbetslöshetskommitté och vilka icke under denna tid

åtnjutit hjälp i form av reservarbete. Antalet undersökta personer uppgick

till 359, därav 212 gifta och 147 ogifta. De ogifta äro alltså något svagare

representerade än vad normalt brukar vara fallet i ett arbetslöshetsklientel.

De 147 ogifta hade enligt fackföreningarna 1931 en arbetslöshet på 1,204 veckor,

alltså i medeltal per person 8.2. Av dessa anmäldes endast 292 för Malmö

arbetslöshetskommitté, d. v. s. 24.3 °/o. 1932 steg antalet arbetslöshetsveckor

enligt fackföreningarna till 4,752, d. v. s. per person 32.3, varav anmäldes 65.2

% och slutligen 1933 uppgav fackföreningen för ifrågavarande personer 5,383

arbetslöshetsveckor, d. v. s. per person 36.6, av vilka anmäldes hos arbetslöshetskommittén

70.4 %. Detta torde med full tydlighet utvisa, huru benägenheten

att anmäla iråkad arbetslöshet växer, då arbetslöshetsperioden förlänges.

Emellertid bör observeras, att så stor differens som den nu nämnda

emellan anmälningsfrekvensen under ett år med så relativt god arbetstillgång

som 1931 och ett krisår som 1933 endast förefinnes i fråga om ogifta arbetslösa.

Den familjeförsörjande arbetslöse tvingas långt tidigare att anmäla sin

arbetslöshet än den ogifte, och hans möjligheter att erhålla hjälp från samhällets

sida äro avsevärt större än den ogiftes. Bland annat torde kunna framhållas,

hurusom dagunderstödet utgår med betydligt högre belopp för familjeförsörjare

än för övriga arbetslösa. För de gifta voro siffrorna följande:

1931 anmäldes 67.8 % av arbetslöshetsveckorna enligt fackföreningen, 1932

78.8 och 1933 94.5 %.

Av nu antydda undersökningar framgår, att även under mycket svårartade

krisförhållanden en förhållandevis stor del av arbetslösheten icke anmäles,

men också att under goda år den icke anmälda arbetslösheten växer. Den

dolda arbetslösheten torde oftast beröra fall av relativt kortvarig arbetslös
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

13

hetsperiod, och en betydande del av den dolda arbetslösheten torde kunna

betraktas såsom omsättningsarbetslösliet. Man synes därför kunna våga det

antagandet, att arbetslöslietsläget har förbättrats snabbare än fackföreningarnas

arbetslöshetssiffror utvisa men långsammare än vad arbetslöshetskommissionens

statistik skulle ge anledning att förmoda.

Säsongarbetslösheten.

Vad som nu sagts rörande den minskade anmälningsfrekvensen hos de mera

kortvariga arbetslöshetsfallen under tider av goda konjunkturer gäller även

för säsongarbetslösheten. Att i ett land som Sverige säsongarbetslösheten

spelar en högst betydande roll framgår bland annat därav, att inom skogsbruket

under februari månad beräknas cirka 388,000 man erhålla sysselsättning,

under det att motsvarande siffra i september uppskattas till endast

84,000 man.1 Inom byggnadsindustrien har visserligen en tendens gjort sig

märkbar under senare år att minska yrkets säsongmässiga karaktär, men

fortfarande är uppenbarligen sysselsättningen mycket livligare under sommarhalvåret

än under vinterhalvåret. Inom jordbruket torde under senare

år säsongrörelsen i sysselsättningen snarast hava ökats.

Inom de yrken, där den oregelbundna sysselsättningen kompenseras genom

höga löner under den tid, då arbetet utföres, i förhållande till lönerna

för stadigvarande arbete av i övrigt samma karaktär, kan visserligen skäl

finnas för samhällsingripanden för skapandet av en jämnare sysselsättning,

men något hjälpbehov hos den enskilde arbetslöse torde icke möta, om han

under säsongen varit sysselsatt i normal utsträckning. Annorlunda bli förhållandena

inom yrken med utpräglad säsongkaraktär men där arbetsinkomsterna

trots detta äro synnerligen låga, såsom inom skogsbruket och inom

de tillfälliga anställningarna vid jordbruket. På vilka vägar i dessa fall en

rimlig och i många fall nödvändig komplettering av arbetsinkomsten skall

vinnas, skall här icke bli föremål för diskussion. Jag hänvisar i detta sammanhang

till den inom socialstyrelsen pågående undersökningen rörande

skogsbygdens arbets- och försörjningsförhållanden. Emellertid synes det i

varje fall rimligt, att för arbetare, vars huvudsakliga sysselsättning är skogsarbete,

en kortvarig skogsarbetssäsong på kanske endast 1V2—3 månader

knappast utan vidare bör utgöra en diskvalifikation för den under resten

av året arbetslöse att bli föremål för hjälpåtgärder.

Vid bedömandet av säsongarbetslösheten torde för övrigt böra observeras,

att på arbetslöshetskommissionens siffror över antalet hjälpsökande inverkar

en säsongrörelse, som icke direkt har samband med sysselsättning inom näringslivet,

nämligen en s. k. »behovssäsong» under vintermånaderna. Ett par

exempel torde visa, hur denna behovssäsong ter sig. En bearbetning, utförd

av sakkunniga för vissa utredningar rörande Sveriges ekonomiska läge, av

det primärmaterial, som ligger till grund för socialstyrelsens sysselsättningsindex

inom industrien, ger vid handen, att en ökning i sysselsättningen från

1 Arbetslöshetsutredningens betänkande I (Statens offentliga utredningar 1931:20) sid. 258.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

mars till juni alltid åtföljes av en kraftigare nedgång i arbetslöshetskommissionens

siffror över antalet hjälpsökande inom motsvarande yrkesgrupper än

vad som motiveras av sysselsättningens ökning. Sålunda ökade sysselsättningen

från mars till juni 1932 med 652 man. Inom de yrkesgrupper, vilka

äro representerade i sysselsättningssiffrorna, minskades samtidigt de anmälda

arbetslösa med 9,590. För 1933 förelåg vid en ökad sysselsättning mars till

juni på 9,680 personer en minskning av antalet anmälda arbetslösa med

24,204. Under samma tid 1934 ökades antalet sysselsatta med 17,984, medan

antalet anmälda arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens siffror minskades

med 37,660.

Omvänt åstadkommer en minskning av sysselsättningen från september

till december en kraftigare ökning av arbetslöshetskommissionens siffror än

vad minskningen i sysselsättning i och för sig skulle medföra. Sålunda skedde

samtidigt som sysselsättningen under 1932 från september till december minskades

med 4,462 personer en ökning av kommissionens siffror med 33,052.

Under 1933 motsvarades en minskad sysselsättning på 1,898 av en ökning

hos arbetslöshetskommissionen med 14,844 och under 1934 motsvarades en

minskning av sysselsättningen med 3,661 av en samtidig ökning hos kommissionen

å 9,622.

Förutom vad som sagts om den förstoring i förhållande till säsongrörelserna,

som kommissionens sifferserier undergå, kan ur de anförda siffrorna

dessutom utläsas, att den av hjälpbehovet vållade säsongrörelsen i arbetslöshetskommissionens

siffror uppenbarligen var betydligt svagare under 1934

års vintermånader än under tidigare års. Detta sammanhänger med vad förut

framhållits rörande anmälningsintensiteten under stigande konjunkturer

jämfört med anmälningsintensiteten under depressionstider. Under en lågkonjunktur

kommer säsongarbetslösheten att registreras på ett vida noggrannare

sätt i kommissionens statistik än under goda tider. En viss belysning

av detta erhålles genom beräkningar över säsongarbetslöshetens omfattning,

som av förutnämnda sakkunniga för vissa utredningar angående Sveriges

ekonomiska läge verkställts på grundval av 1932 års arbetslöshetssiffror, och

vilka beräkningar torde hava gett en ganska god uppfattning om den anmälda

säsongarbetslöshetens omfattning under åren 1932—1934 men blivit missvisande

för året 1935. Detta kan emellertid sammanhänga ej blott med nyss

antydda förhållande utan även med en faktiskt minskad säsongvariation i

sysselsättningen. Enligt nämnda beräkningar skulle säsongarbetslösheten under

en period, då den totala arbetslösheten, sådan den återspeglas i arbetslöshetskommissionens

statistik, har ungefär samma omfattning som under

1932—1933, utgöra:

Säsongarbetslöshet i tusental.

Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dee.

52 48 44 40 26 13 2 — 3 15 32 41

Till ytterligare belysning av anmälningsfrekvensens avtagande under goda

tider må följande observeras.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

15

Under 1935 uppnåddes en minimisiffra för arbetslösheten i september månad

med 41,190 personer. Under förutsättning att ingen konjunkturförbättring

gjorde sig gällande och anmälningarna varit fullständiga skulle med

ledning av förenämnda siffror för säsongarbetslösheten den hos arbetslöshetskommissionen

registrerade arbetslösheten i december månad lia varit

c:a 79,000. Den var emellertid endast 57,965. För januari månad 1936 skulle

siffrorna lia varit, utan någon konjunkturförbättring, c:a 90,000 mot i verkligheten

61,400. Visserligen torde man kunna förutsätta, att en fortsatt konjunkturförbättring

ägt rum, men att denna skulle hava varit av så betydande

mått, att den ensam skulle förmå att utjämna skillnaden mellan de

beräknade talen och de verkliga, förefaller icke sannolikt.

Arbetslöshetskommissionens klientelundersökning.

Trots att arbetslöshetsläget sedan 1933 undergått en betydande förbättring,

kvarstår dock en arbetslöshet, som särskilt för vissa landsdelar innebär ett

allvarligt problem. Då samhällets åtgärder i första hand torde böra inriktas

på att i görligaste mån få ut även denna »restarbetslöshet» till sysselsättning

i den öppna arbetsmarknaden synes det nödvändigt att så ingående som

möjligt klarlägga hithörande förhållanden. »Restarbetslösheten» Ilar emellertid

i åtskilliga hänseenden en annan struktur än krisårens arbetslöshet

och måste därför angripas efter delvis andra metoder än denna. I syfte att

vinna ökad kännedom härutinnan uppdrog Kungl. Maj :t åt statens arbetslöshetskommission

att verkställa undersökning rörande arbetslöshetsklientelets

sammansättning den 31/t 1935. Resultatet föreligger i tryck (Statens offentliga

utredningar 1936:21). Tidpunkten för denna klientelundersökning valdes

så, att säsongarbetslösheten skulle kunna betraktas såsom oväsentlig.

Visserligen förekommer inom en yrkesgrupp, nämligen skogshushållning, just

vid den valda tidpunkten, 31 juli, säsongarbetslöshet. För att få denna bortrensad

skulle man därför kunna tänka sig, att uppgifterna för de personer,

som tillhörde yrkesgruppen skogshushållning, lämnades å sido. Att inom denna

grupp säsongarbetslöshet i viss utsträckning förekommer, framgår bland

annat därav, att de 2,060 skogsarbetare, som under 1935 uppnått minst 26

års ålder, i medeltal under tiden Vi 1933 —3ih 1935 hade 86.9 arbetslöshetsveckor,

medan motsvarande medeltal för samtliga yrkesgrupper uppgår till

108.6. Ifrågavarande personer lia alltså varit i arbete i öppna marknaden

i medeltal cirka 47 veckor under undersökningsperioden. Av de anförda

siffrorna framgår visserligen, att säsongarbetslöshet torde förekomma inom

denna yrkesgrupp i större utsträckning än inom övriga yrkesgrupper. Å

andra sidan äro tydligen arbetssäsongerna för nu ifrågavarande klientel av

mycket kortvarig natur. Då alltså skillnaden emellan yrkesgruppen skogshushållning

och övriga yrkesgrupper i det undersökta klientelet icke är större

;in vad nu nämnda siffror utvisa, torde man vara berättigad att låta övervägandena

på grundval av klientelundersökningen omfatta även denna yrkesgrupp,

trots att på så sätt i siffror, där i övrigt säsongarbetslösheten torde

vara eliminerad, en viss arbetslöshet av denna natur kommer att ingå. Det

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

bör även vid nu förevarande överväganden uppmärksammas, att inom de

nordliga länen jämte Värmlands och Kopparbergs län ha icke mindre än

48.2 % av de personer, vilka tillhöra yrkesgruppen skogshushållning, ett biyrke,

i allmänhet jordbruk eller väg- och anläggningsarbete, och för biyrket

infaller högsäsong under den period, då säsongarbetslöshet råder inom huvudyrket.

Vid diskussionen örn den nuvarande arbetslösheten torde man först observera

vissa grundläggande statistiska data. Hit höra främst vissa befolkningsstatistiska

uppgifter.

Den nytillkommande arbetskraften.

ökningen av antalet män i åldern 15—65 år under åren 1925—1950 framgår

av följande sammanställning.

1925—1930 ........ 125,000 1935—1940 ........ 83,000 1945—1950 26,000

1930-1935 ........ 116,000 1940—1945 ........ 31,000

För kvinnor i samma åldrar kommer utvecklingen att pågå fram till 1950

enligt följande sammanställning.

1925—1930 ........ 96,000 1935—1940 ........ 65,000 1945—1950 10,000

1930—1935 ........ 92,000 1940—1945 ........ 15,000

Av särskilt intresse för de närmast följande åren är den ökning i antalet

ungdomar, som kommer att uppstå som en följd av de stora barnkullarna

1920—1921. Storleken av de beräknade årskullarna framgår av följande

tabell.

År

Antal män, som uppnå

en ålder av

15 år

16 år

17 år

18 år

Summa

1935

64,372

53,288

54.411

55,646

227,717

1936

58,978

64,232

53.143

54,036

230,389

1937

54.051

58,846

64,059

52,778

229,734

Vad som i dessa sammanställningar framförallt påkallar uppmärksamhet

är, att befolkningen i de produktiva åldrarna har ökat under åren 1930—1934

med omkring 208,000, därav 116,000 män. örn inom näringslivet samma antal

män voro sysselsatta 1935 som 1930 och arbetskraften förutsättes vara av

samma kvalitet båda åren, skulle antalet manliga arbetslösa ha ökats sedan

1930 med cirka 116,000. En sådan ökning av arbetslösheten har icke ägt

rum, varför alltså huvudparten av befolkningstillskottet uppsugits av näringslivet.

Den egentliga fabriksindustrien1 sysselsatte 1932 i genomsnitt cirka 400,000

1 Här ingå företag med minst 10 arbetare eller med ''ett årligt tillverkningsvärde av 25,000 kr.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

17

arbetare. I jämförelse med 1930 innebar detta en minskning med över

50,000 personer. Efter 1932 har uppenbarligen en ökning av antalet sysselsatta

inom fabriksindustrien ägt rum. Tyvärr har man inga exakta uppgifter

på vare sig hur stor denna ökning är eller inom vilka näringsgrenar

den faller. Emellertid torde de undersökningar, som socialstyrelsen sedan

1932 företager rörande sysselsättning och arbetstid inom näringslivet,

ge vissa hållpunkter för bedömandet av utvecklingen. Dessa sifferserier återspegla

icke fullständigt förändringarna i sysselsättningen, enär de ej omfatta

nytillkomna företag och endast i vissa fall sådana företag, där driften helt

nedlagts eller återupptagits. Med nämnda reservationer är emellertid representativiteten

för de i undersökningen ingående industrigrupperna god, särskilt

under 1934 och 1935, då cirka 2/3 av antalet i kommersltollegii industristatistik

redovisade arbetare ingå i undersökningarna. Enligt vad undersökningarna

utvisa skulle arbetarantalet för perioden 1932—1935 stegrats

med cirka 15 °/o inom den egentliga fabriksindustrien. Denna stegring av

antalet sysselsatta inom fabriksindustrien är emellertid mycket ojämnt fördelad

på olika industrigrenar. Mest markant är ökningen inom malmbrytning

och metallindustrien, där arbetarantalet ökat med 34 °/o, och här har

framförallt den mekaniska verkstadsindustrien visat förmåga av stark absorption

av arbetskraften. Arbetarantalet har här ökat med icke mindre än

54 %. Inom kemisk-teknisk industri redovisas ingen ökning av arbetarantalet

beroende därpå, att den förefintliga ökningen inom sprängämnesfabrikerna

samt färg-, olje- och parfymfabrikerna motsvarats av en lika stor

minskning av antalet sysselsatta inom tändsticksindustrien. Byggnadsämnesindustrien

utvisar en kraftig stegring av arbetarantalet, 37 %>, och likaså

porslins-, kakel- och lergodsfabrikerna med 17 %. Textilgruppen, som visserligen

har mindre intresse ur arbetslöshetssynpunkt, då den i stor utsträckning

sysselsätter kvinnlig arbetskraft, vilken mera sällan uppträder

såsom hjälpsökande, uppvisar en ökning med 11 %. Livsmedelsindustrien

har hållit sig tämligen konstant med en obetydlig ökning. Praktiskt taget

ingen ökning uppvisar träindustrien, och vad beträffar sågverken och hyvlerierna

har faktiskt under åren en minskning av arbetarantalet ägt rum,

dock av mindre betydelse.

Vad dessa procentuella förskjutningar innebära i absoluta tal torde kunna

utläsas av följande tabell, där antalet inom fabriksindustrierna sysselsatta enligt

kommerskollegii industristatistik angives för åren 1930, 1932 och 1934.

Siffrorna ge även en föreställning örn huruvida de olika industrigrenarna ökat

eller minskat sitt arbetarantal sedan 1930 eller om de senare årens ökning

i huvudsak endast innebär ett återställande till 1930 års nivå.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 26J.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Arbetarantalet Inom olika industrigrupper åren 1980, 1982 och 1934.

Industrigrupp

1930

1932

1934

Malmbrytning ..................................

10,959

7,218

7,644

Metall- och maskinindustri ........................

133,186

111,770

131,902

Jord- och stenindustri ............................

44,650

33,871

31,924

Träindustri ........................

61,640

51,204

56,709

Pappersmasse- och papperstillverkning..............

36,952

34,605

34,393

Grafisk och diverse pappersindustri ..............

19,650

18,760

19,601

Livsmedelsindustri ....................

43,713

42,425

43,724

Textil- och beklädnadsindustri ...........

61,178

61,089

70,663

Läder-, hår- och gummivaruindustri................

20,624

20,347

22,190

Kemisk-teknisk industri.................

15,110

12,477

12,470

Kraft-, belysnings- och vattenverk..................

7,054

7,177

7,147

Summa

454,710

400,943

488,367

Sannolikt skulle år 1935 visa en betydligt ljusare sysselsättningsbild såväl i

förhållande lill år 1930 som till år 1932. Siffror härpå ha emellertid ännu ej

blivit tillgängliga.

Att i absoluta tal ange ökningen eller minskningen i antalet arbetare inom

olika industrigrupper låter sig knappast göra. För att erhålla en föreställning

om storleksordningen av de förskjutningar som här inträffat torde likväl

de procentsatser, som nyss angivits, kunna användas. Som utgångspunkt

har i följande beräkningar tagits arbetarantalet 1932, sådant detta angives d

kommerskollegii industristatistik. Det framgår därvid, att av de i undersökningen

ingående grupperna det framförallt är metallindustrien, som bidragit

till att minska arbetslöshetssiffrorna sedan november 1932. Inom malmbrytning

och metallindustrien kan man approximativt uppskatta det ökade

antalet sysselsatta från 1932 till 1935 till något över 40,000 man. Andra

industrigrupper, som utvisa en relativt betydande expansion, är byggnadsämnesindustrien

med en stegring på cirka 3,000 man samt snickeri- och möbelfabrikerna

med en stegring av cirka 2,000 man. Emellertid torde man

utan att göra sig skyldig till någon överdrift kunna fastslå, att ännu mera

betydande än stegringen i arbetarantalet inom den egentliga fabriksindustrien

är absorptionen av arbetskraft inom byggnadsverksamheten. Vissa

företag, som varit föremål för undersökning, utvisa en ökad sysselsättning

av cirka 200 %. Dessutom har uppenbarligen den fram till 1930 pågående

starka ökningen av antalet sysselsatta inom handel och samfärdsel med all

sannolikhet försiggått i lika snabbt tempo som tidigare. Sannolika skäl tala

för att antalet anställda inom hantverket och småindustrien ökats.

Den kraftiga stegring av antalet sysselsatta, som ägt rum sedan 1932, har

dock icke varit av sådan omfattning, att den kunnat uppsuga både den arbetslöshet,

som fanns 1932, och det befolkningsöverskott, som sedan 1932

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

19

tillförts de produktiva åldrarna. Expansionen har dessutom skett i hög

grad olikartat inom olika näringsgrenar.

Försvunna »arbetslöshetsöar».

Ett belägg för sambandet mellan arbetslöshetens försvinnande och expansionen

av vissa industrier utgör arbetslöshetsutvecklingen inom en del

kommuner, som under krisen voro drabbade av en särskilt bekymmersam

arbetslöshet men vilka under konjunkturuppsvinget ha fått sin arbetsmarknad

så förbättrad, att ingen eller ringa arbetslöshet för närvarande är

rådande därstädes. Omstående tabell utgör ingen fullständig sammanställning

av samtliga f. d. arbetslöshetstyngda koni lini ner. Sålunda ha i regel icke rena

skogskommuner medtagits. De anförda exemplen ådagalägga emellertid, att

framförallt inom de kommuner, där arbetslösheten tidigare var vållad av arbetslöshet

inom järnhanteringen, har förbättringen i arbetslöshetssituationen

varit speciellt markant. Bland dessa kommuner märkas Sköldinge (Södermanlands

län) med en arbetslöshet den 31 mars 1933 på 147, ingen rapporterad

arbetslöshet 1936, Ransäter (Värmlands län) 485 arbetslösa 31

mars 1933, 53 1936, Hjulsjö (örebro län) 120 1933 och 16 1936, Nora

(Örebro län) 469 och 19, Viker (örebro län) 179 31 mars 1934, ingen arbetslöshet

31 mars 1936.

Då problemet, hur hjälpverksamhetens utformning har påverkat arbetslöshetens

utveckling, ofta varit föremål för diskussion, redogöres i tabellen

även för vissa data rörande hjälpverksamheten vid de angivna undersökningstillfällena.

Det torde därvid vara av intresse att konstatera, att det

statliga reservarbetet i de flesta av dessa kommuner, där arbetslösheten kraftigt

nedgått, icke spelat någon mera betydande roll. Kontantunderstödsverksamheten

har haft en helt annan omfattning än vad som för närvarande är

fallet. Utan att ingå på ett övervägande rörande hjälpverksamhetens organisation,

kan jag icke underlåta att här påpeka, att den väsentliga orsaken

till arbetslöshetens minskning uppenbarligen icke kan vara annat än en faktisk

ökning av arbetstillfällena i den öppna arbetsmarknaden.

Den olika styrka, varmed olika näringsgrenar absorberat arbetskraft under

konjunkturuppsvinget, har självfallet medfört, att minskningen i antalet

arbetslösa ter sig väsentligt olika i olika landsdelar. I följande tabell redovisas

minskningen under tiden 31 mars 1933—31 mars 1936 länsvis. Av tabellen

framgår, hur de län, inom vilka skogsbruket eller järnhanteringen

dominera, utvisa en väsentligt starkare minskning av arbetslösheten än övriga

län. Det torde vid studiet av tabellen observeras, att i vissa län, såsom

Kristianstads, Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län, aldrig förelegat någon

mera svårartad arbetslöshetssituation, varför minskningen därstädes

kan te sig mindre betydande, trots att arbetslöshetsläget i ifrågavarande län

för närvarande är relativt tillfredsställande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Kommuner med starkt förbättrad arbets
-

Antal arbetslösa

I % av

invå-

Anta

den öl/ö

narantalet

19 3 3

Kommun

Därav med

1933

1934

1935

1936

1933

1936

Totalt

Statligt

reserv-

arbete

Kontant-

under-

stöd

Södermanlands län:

Sköldinge ............

147

96

30

—

4.6

—

80

14

47

Ytterselö..............

104

95

18

—

8.7

—

52

7

43

Östergötlands län:

Risinge ..............

250

203

46

35

2.6

0.3

173

''51

ilo

Kalmar län:

Södra Möckleby ......

148

98

45

12

9.4

0.8

114

22

80

Gotlands län:

Othem (Slite kpg.) ....

130

116

19

2

6.9

0.1

106

21

40

Malmöhus län:

Landskrona stad......

944

671

263

190

5.0

1.0

922

51

790

Värmlands län:

Ransäter..............

485

365

154

53

8.2

0.9

333

72

250

Sunne lk...............

418

369

198

64

4.6

0.7

J74

63

61

Örebro län:

Hjulsjö ..............

120

126

38

16

5.6

0.8

88

39

27

Nora ................

469

286

95

19

10.0

0.4

378

114

201

Viker ................

90

179

20

—

6.1

—

45

15

30

Västmanlands län:

Köpings stad..........

278

181

78

37

4.5

0.6

178

29

100

Västerås j ..........

926

848

210

58

3.0

0.2

675

51

554

Norberg..............

356

258

113

59

6.6

1.1

340

75

265

Skinnskatteberg ......

335

245

42

18

8.2

0.4

220

70

150

Kopparbergs län:

Gagnef................

467

264

159

47

7.2

0.7

lil

15

3

Grytnäs ..............

134

103

40

11

4.4

0.4

88

5

83

Husby................

221

112

40

18

3.6

0.3

140

2

28

Kopparberg ..........

149

200

97

42

2.1

0.6

109

9

75

Rättvik ..............

355

188

66

33

4.1

0.4

82

_

44

Siljansnäs ............

191

190

116

9

7.9

0.4

7

_

3

Stora Tuna ..........

463

469

181

48

5.1

0.5

162

44

103

Gävleborgs län:

Bergsjö ..............

243

150

81

2

5.8

0.0

141

2

103

Gnarp................

193

115

57

20

5.5

0.6

120

2

—

Västerbottens län:

Norsjö................

215

125

91

24

3.2

0.3

79

79

—

Skellefteå lk..........

662

605

247

99

2.7

0.4

407

142

265

Norrbottens län:

Norrfjärden ..........

432

236

35

32

8.9

0.6

241

9

225

Överkalix ............

275

64

47

21

3.6

0.3

195

144

47

Överluleå ............

358

220

147

84

3.8

0.9

81

81

9,558

6,841

2,743

1,051

—

5,841

1,228

3,727

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 265.

21

löshetssitnation sedan den 31/s 1933.

h j ä

1 p t a

den

»''/»

19 3 4

19 3 5

19 3 6

Därav med

Därav med

Därav med

Totalt

Statligt

Kontant-

Totalt

Statligt

Kontant-

Totalt

Statligt

Kontant-

reserv-

under-

reserv-

under-

reserv-

under-

arbete

stöd

arbete

stöd

arbete

stöd

58

10

30

17

9

50

15

20

9

4

—

—

—

—

142

28

88

27

6

21

14

—

14

78

28

50

31

10

—

2

—

2

68

10

6

3

—

—

—

—

—

652

122

341

237

107

76

153

29

—

262

20

200

118

24

50

32

24

—

195

48

125

112

89

—

48

39

—

83

56

23

29

25

_

9

9

—

239

31

146

90

58

1

10

10

—

107

17

50

17

12

—

—

—

—

127

15

50

45

8

_

20

3

—

637

41

449

172

74

—

26

2

—

244

65

149

92

52

—

43

38

5

178

41

98

27

17

5

5

—

97

45

113

63

_

33

16

—

65

32

—

13

10

—

1

—

—

104

4

29

23

—

2

—

—

—

135

7

40

62

5

—

16

3

6

98

31

46

34

24

10

21

9

12

42

41

1

51

42

—

3

—

—

271

46

200

130

84

40

38

28

2

113

5

82

25

14

2

_

_

91

i

—

39

4

—

13

—

—

46

42

4

5

5

_

_

—

420

121

81

126

12

—

42

—

—

39

20

_

_

_

4

_

_

40

38

2

11

4

7

5

5

—

84

61

—

81

51

—

42

2

20

4,590

993

2,205

1,739

813

207

582

222

61

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Anmälda arbetslösa.

st/s 1933

S1/s 1936

Minskning

Jämtlands

län........................

6,219

411

5,808

%

93.4

Västmanlands

* ........

5,073

348

4,725

93.1

Södermanlands

» .....

3,092

459

2,633

85.2

Kopparbergs

» .........

9,809

1,630

8,179

83.4

Kristianstads

» ....

3,362

616

2,746

81.7

Gotlands

>

1,069

205

864

80.8

Västerbottens

> ............

6,873

1,380

5,493

79.9

Uppsala

»

3,029

630

2,399

79,2

Gävleborgs

> ............

12,689

2,588

10,101

79.6

Värmlands

» ...

11,305

2,467

8,838

78.2

Örebro

» ....................

6,407

1,455

4,952

77.3

Kalmar

» ..........

6,322

1,572

4,750

75.1

Östergötlands

> ....

5,469

1,394

4,075

74.5

Kronobergs

> ..........

3,007

809

2,198

73.1

Älvsborgs

>

4,140

1,147

2,993

72.3

Norrbottens

» ..............

13,169

3,798

9,371

71,2

Skaraborgs

> .............

2,650

767

1,883

71.1

Malmöhus

> ......* .

13,035

4,043

8,992

69.0

Stockholms stad

15,673

5,356

10,317

65.8

Jönköpings

> ..................

2,647

913

1,734

65.5

Hallands

J> .......

2,112

786

1,326

62.8

Västernorrlands

> ..................

19,620

7,571

12,049

61.4

Blekinge

» ........

6,124

2,374

3,750

61.2

Göteborgs stad

9,534

3,801

5,733

60.1

Stockholms

> ......................

5,129

2,055

3,074

59.9

Bohuslän .....

9,003

4,587

4.416

49.1

Summa

186,561

53,162

133,399

71.5

Redan av vad nu sagts rörande arbetslöshetens minskning torde framgå,

att den kvardröjande arbetslösheten koncentrerats till de trakter, där

näringslivet expanderat mindre snabbt än inom övriga delar av landet. En

viss föreställning om med vilken olika tyngd arbetslösheten drabbat olika

landsdelar ger följande tabell över antalet kommuner, som den 31 juli 1935

rapporterade arbetslöshet. Tabellen utvisar, att i områden av landet, vari

mer än 1/3 av landets invånare vörö bosatta, rapporteras överhuvud ingen

arbetslöshet. De olika länens arbetslöshetsförhållanden växla mellan å ena

sidan Blekinge län, där praktiskt taget alla kommuner rapportera arbetslöshet,

och Kristianstads län, där endast cirka 1/4 av länets folkmängd är bosatt

i till arbetslöshetskommissionen rapporterade kommuner.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Länsvis fördelning av antalet kommuner och dessas folkmängd, vilka den 31p 1935

rapporterade arbetslöshet.

Antal kommuner

Folkmängd enligt

med

utan

kol. 2

kol. 3

rapp. arbetslöshet

2

8

4

5

1

526,027

_

45

76

189,473

81,873

18

70

83,862

54,820

18

78

90,471

97,915

28

125

181,947

129,744

30

106

120,067

115,383

39

49

102,120

53,054

37

75

139,894

92,365

1

92

11,009

47,078

37

3

143,396

2,800

25

125

78,737

170,182

7

1

272,593

1,125

12

224

37,536

206,085

13

78

61,652

90,519

1

—

255,386

—

42

51

138,253

74,206

30

195

144,007

175,572

23

244

74,103

167,457

59

33

229,594

43,662

30

35

160,602

58,093

13

57

78,153

83,381

42

15

205,271

44,692

45

D

255,394

25,615

56

11

248,399

33,925

31

30

91,007

45,390

18

14

156,771

56,040

20

9

165,635

40,755

721

1,807

| 4,241,359

1,991,731

Län/Kommun

1

Stockholms stad.................

Stockholms län...................

Uppsala län.....................

Södermanlands län...............

Östergötlands län.................

Jönköpings län...................

Kronobergs län...................

Kalmar län

Gotlands län.....................

Blekinge län.....................

Kristianstads län.................

Malmöhus län (städerna).........

Malmöhus län (landsbygden)......

Hallands län.....................

Göteborgs stad..................

Göteborgs och Bohus län i övrigt

Älvsborgs län ..................

Skaraborgs län..................

Värmlands län..................

Örebro län......................

Västmanlands län ..............

Kopparbergs län ................

Gävleborgs län..................

Västernorrlands län..............

Jämtlands län ..................

Västerbottens län................

Norrbottens län ................

Särskilt koncentrerad arbetslöshet.

En ännu klarare bild av den utsträckning, i vilken arbetslösheten för närvarande

är koncentrerad till vissa landsdelar, ger följande sammanställning.

Den 31 mars 1936 voro 53,162 personer anmälda såsom hjälpsökande arbetslösa.

Av dessa funnos inom storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö

10,674. Inom Blekinge samt Göteborgs och Bohus län utom Göteborgs

stad funnos tillsammans 6,961. I Västernorrlands län uppgick antalet arbetslösa

lill 7,571. Tillsammans utgjorde antalet arbetslösa i nu nämnda

områden 25,206 personer. Inom det övriga landet funnos vid samma

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

tidpunkt vissa kommuner, vilka voro synnerligen svårt drabbade av

arbetslösheten. Här märkas 4 kommuner, där arbetslösheten i allt väsentligt

vållats genom att tändsticksfabriker nedlagts eller genom rationalisering

av tillverkningen så, att arbetarantalet väsentligt minskats. Dessa äro:

Norra Solberga (Jönk.), Tidaholm-Agnetorp (Skar.) och Vänersborg (Älvsb.).

De arbetslösa i dessa kommuner utgjorde 576. I 2 kommuner, nämligen

Ekeberga (Kron.) och Eda (Värml.), var arbetslösheten i allt väsentligt

vållad av glasindustriens svårigheter. Antalet arbetslösa i dessa kommuner

uppgick till 219. I en annan grupp kommuner, nämligen Kvistbro,

Ljusnarsberg och Ramsberg (Ör.) samt Grangärde och Norrbärke (Kopp.),

torde arbetslösheten lia vållats av att järnbruk eller gruvor nedlagts eller

väsentligt minskat sin drift. Antalet arbetslösa i nu nämnda kommuner

uppgick till 1,158 personer. Lägges härtill arbetslösheten i Södra Vrams

kommun i Malmöhus län (181 personer), vållad av kolindustriens rationalisering,

samt arbetslösheten i vissa kommuner, vållad framförallt genom

rationalisering av sågverksindustrien, såsom i — förutom de i Västernorrlands

län belägna — Söderhamns stad (Gävl.), Norrala kommun (Gävl.), Byske

(Vb.) och Nederkalix (Nb.), tillhopa 1,731 personer, samt arbetslösheten i de

båda gruvkommunerna Gällivare och Jukkasjärvi samt Nederkalix i Norrbottens

län, tillhopa 1,289 personer, uppgår det nu redovisade antalet arbetslösa

till cirka 30,360 personer. Vad som i nu förevarande sammanhang

främst intresserar är, att arbetslösheten till så betydande del som 57.1 %

är koncentrerad till områden av den begränsade omfattning som de här ovan

redovisade. Angående arbetslöshetens lokala fördelning hänvisar jag till

en karta, vilken som bilaga ingår i arbetslöshetskommissionens omnämnda

klientelundersökning. Denna karta är baserad på antalet hjälpsökande arbetslösa

den 31 juli 1935.

Övervägandena kring den kvardröjande arbetslösheten måste grundas på

en kännedom örn arbetslöshetens geografiska fördelning. Härvid torde först

de kommuner, där arbetslösheten alltjämt är av mera allvarlig natur, böra

bli föremål för undersökning. Såsom sådana har jag i följande tabeller räknat

kommuner, där arbetslösheten uppgår till minst 2 % av befolkningen.

För att i görligaste mån eliminera säsongarbetslösheten har urvalet skett

med ledning av arbetslöshetssiffrorna per den 31 juli 1935. Dock lia kommuner,

vilkas arbetslöshetssituation den 1 mars 1936 så förbättrats, att de

arbetslösas antal icke längre uppgick till 2 °/''o av befolkningssiffrorna, i regel

icke medtagits. Undantag härifrån utgöra dels de kommuner, som sammanförts

under beteckningen »värmländska skogskommuner» och dels stenkommunerna,

vilka medtagits, även om deras arbetslöshetsläge förbättrats. I tabellerna

ingå uppgifter rörande de arbetslösas ålder och antalet långvarigt

arbetslösa, vilka uppgifter hämtats från arbetslöshetskommissionens klientelundersökning.

Då antalet i denna undersökning ingående arbetslösa för

vissa kommuner skilde sig från antalet arbetslösa, giver icke alltid en summering

av åldersuppgifterna antalet arbetslösa inom kommunen. Tabellerna

omfatta endast de kommuner, vilka ingå i klientelundersökningen. Det är

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265

Stenkommuner.

25

Kommun

Ari

e t s

lös

!i e t

Långvarigt

arbetslösa

Åldersfördelning

den 31/s 1933

den 31/s 1936

den sl/71935

den 3i/j 1935

den 91/7 1935

An-

tal

i % av

befolk- ningen

An-

tal

i % av

befolk- ningen

An-

tal

i % av

befolk- ningen

An-

tal

i % av

antalet

arbets- lösa

16-25

26-30

31-55

över

55 år

Kalmar län.

Fliseryd......

166

5.8

59

2.2

58

2.1

33

57.9

18

8

26

5

Blekinge län.

Asarum ......

660

7.5

163

1.8

227

2.5

147

66.5

50

40

86

45

Aspö ........

88

8.9

33

3.8

46

4.6

27

57.4

15

7

19

6

Backaryd ....

142

6.3

64

2.9

97

4.4

67

67.0

20

20

51

9

Elleholm.....

48

11.7

1

0.3

14

3.5

5

35.7

1

2

6

5

Gammalstorp .

148

6.7

33

1.5

44

2.0

28

63.6

6

8

20

10

Hasslö.......

135

9.0

92

6.1

39

2.6

28

68.3

19

10

12

—

Hällaryd......

189

6.4

86

3.0

104

3.6

59

55.7

19

14

46

27

Listerby......

263

12.7

110

5.4

192

9.4

95

54.3

35

22

87

31

Mörrum......

399

9.2

169

3.9

220

5.1

143

65.0

37

37

106

40

Sturkö........

371

18.4

199

10.0

218

ILO

118

54.4

67

46

91

13

Tjurkö.......

88

16.0

19

3.5

37

6.9

17

47.2

8

3

22

3

Åryd ........

159

7.3

66

3.0

67

3.1

27

42.9

8

11

29

15

Summa

2,690

1,035

1,305

761

59.3

285

220

575

204

%22.2

17.1

44.8

15.9

Hallands län.

Söndrum.....

103

5.8

60

3.4

38

2.1

7

18.4

5

3

19

11

Göteborgs och Bo-

hus län.

Lysekils stad..

411

6.9

255

4.3

156

2.6

108

69.7

39

26

53

37

Askum.......

515

18.4

220

7.9

267

9.6

112

40.6

45

33

155

43

Bottna.......

32

5.3

37

6.3

19 3.2

7

41.2

4

5

7

i

Brastad ......

963

25.5

447

11.9

555 14.7

242

44.7

117

100

286

38

Bro..........

541

18.9

238

8.4

381

13.4

125

34.3

85

49

187

43

Bärfendal ....

17

3.2

16

3.0

16

3.0

3

17.6

2

2

13

—

Hogdal ......

117

8.9

103

7.6

98

7.3

57

59.4

22

22

49

3

Kville........

292

5.9

228

4.0

193

3.9

101

52.1

38

38

85

33

Lommeland ..

210

22.2

102

11.3

74 8.2

49

66.2

32

17

22

3

Lur..........

46

2.7

31

1.8

35

2.1

23

63.9

10

7

14

5

Lyse..........

447

16.G

208

7.9

2801 10.6

96

34.3

53

49

148

30

Malmön......

420

30.4

105

7.7

242] 17.7

51

21.4

46

27

132

33

Näsinge ......

292

22.0

161

12.7

166 13.1

73

44.8

40

29

73

21

Skee..........

472

8.2

460

8.1

551

9.7

237

43.0

138

93

264

56

Svenneby ....

139

10.5

40

3.0

71

5.3

24

35.8

13

11

34

9

Tanum ......

269

4.9

129

2.4

150 2.8

49

36.0

17

24

73

22

Tossene ......

742

13.8

271

5.1

298

1 5.6

128

44.4

44

45

163

36

Summa

5,925

3,051

3,552

1,485

42.5

745

577

1,758

413

|*21.s

16.5

50.4

11.8

emellertid endast tre kommuner, som av denna anledning uteslutits, nämligen

Torup (Hall.), Grebbestad köping (Göteb.) samt Fuxerna (Älvsb.) med

ett sammanlagt antal arbetslösa den 31 juli 1935 av 157 personer.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

Tillhopa utgjorde antalet arbetslösa i de kommuner, som hade minst 2 %

arbetslöshet den 31 juli 1935 17,507, d. v. s. 41.1 % av hela den anmälda

arbetslösheten. Folkmängden i dessa 2-procentiga kommuner uppgick den

1 januari 1935 till 495,194, d. v. s. 7.9 % av rikets folkmängd. Ifrågavarande

kommuners andel av arbetslösheten var i mars månad 1936 34.4 °/o. Jämföras

dessa höga procentsatser med förhållandena under den månad, då den

högsta registrerade arbetslösheten förekommit, den 31 mars 1933, så utgör

motsvarande procentsiffra 23.1 %>. De nuvarande 2-procentskommunernas

relativa andel av hela arbetslöshetsklientelet har alltså kraftigt stegrats.

Ett försök har gjorts att sammanföra de s. k. »2 %-kommunerna» i grupper,

inom vilka arbetslösheten vållats av likartade ekonomiska förändringar.

Den verkställda uppdelningen gör icke anspråk på exakthet. Det torde böra

understrykas, att sammanställningarna icke äro avsedda att ge en samlad

bild av hela den arbetslöshet, som betingats av viss näringsgrens svårigheter.

Har t. ex. ett företag måst nedläggas, vållar detta i regel långvariga störningar

på ortens arbetsmarknad, men om arbetslösheten genom andra företags

startande, de arbetslösas utflyttning e. d., övervunnits, så att arbetslösheten

den 31 juli 1935 icke uppgick till minst 2 %, har kommunen i fråga icke

medtagits.

En näringsgren, som mer än någon annan alltjämt kämpar med betydande

svårigheter, är stenindustrien. Jag kommer senare att ingå på de förhållanden

som vållat dessa svårigheter och hänvisar i detta sammanhang endast

till förestående tabell.

Bland de på detta sätt sammanförda mera arbetslöshetstyngda kommunerna

märkas de, som betecknats såsom sågverkskommuner. Deras antal är

16. Deras samlade arbetslöshet uppgick den 31 juli 1935 till 3,701 och den

31 mars 1936 till 6,796. Angående de förhållanden, som i dessa kommuner

medfört arbetslöshet av så allvarlig natur, torde följande böra anföras.

Inom sågverksindustrien har sedan 1928 en kraftig minskning av arbetarantalet

ägt rum. Enligt 1933 års skogsindustrisakkunniga har antalet

arbetare vid sågverk och hyvlerier nedgått på följande sätt:

1928 ........

........ 46,665

1929 ........

........ 44,145

1930 ........

........ 41,332

1931 ........

........ 37,667

1932 ........

........ 32,574

1933 ........

........ 30,354

Arbetarantalet 1935 skulle, under förutsättning att socialstyrelsens arbetstidsundersökningar

ge en riktig bild av läget, ha varit cirka 95 % av antalet

arbetare 1932 eller omkring 31,000 personer. Minskningen av antalet sysselsatta

sammanhänger dels med en minskning av produktionen fram till 1933

och dels med en långt gående rationaliseringsprocess. Rationaliseringsprocessen

har tagit sig uttryck i att ett mycket stort antal sågverk helt nedlagts och

driften koncentrerats vid vissa kvarstående, men även däri att antalet arbe
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition ni 265. 27

Sågverkskommuner.

Kommun

Ari

e t s

1 ö s

i e t

Långvarigt

arbetslösa

Åldersfördelning

den 81

/s 1933

den 81

/> 1936

den 81/71935

den 81/7 1935

den 81/

7 1935

An-

tal

i J av

befolk- ningen

An-

tal

i % av

befolk- ningen

An-

tal

i % av

befolk- ningen

An-

tal

i % av

antalet

arbets- lösa

16-25

26-30

31-55

över

55 år

A.

V ästernorrlands

län.

Alnö ..........

1,178

17.8

646

9.6

252

3.7

193

71.5

81

39

118

32

Bjärtrå ........

C51

12.8

411

8.1

146

2.9

80

54.1

51

27

58

12

Gudmundrå____

1,498

9.8

565

3.7

490

3.2

308

63.9

152

100

210

20

Hässjö.........

451

10.0

276

6.2

188

4.3

118

64.1

87

35

56

6

Högsjö..........

628

14.6

370

8.5

180

4.1

112

70.4

63

30

57

9

Njurunda ......

1,315

11.2

838

7.1

298

2.5

190

66.9

76

54

126

28

Nora ..........

418

11.7

236

6.9

166

4.8

104

66.2

63

39

47

8

Skön...........

2,024

13.8

1,021

7.0

555

3.8

423

78.9

lil

92

250

83

Styrnäs.........

235

17.3

96

7.0

53

3.9

37

74.0

21

5

18

6

Säbrå ..........

391

8.5

214

4.6

172

3.7

87

52.7

53

41

68

3

Timrå..........

831

9.2

491

5.2

238

2.6

144

62.1

81

39

96

16

Torsåker........

185

14.8

74

5.9

32

2.5

18

58.1

22

2

6

1

Ytterlännäs ____

713

10.1

443

6.1

171

2.4

70

41.2

76

23

57

14

Summa

10,518

5,681

2,941

1,884

65.7

937

526

1,167

238

% 32.7

18.3

40.7

8.3

Gävleborgs län.

B.

Övriga län.

Söderhamns

stad........

862

7.5

566

5.0

395

3.5

247

63.7

80

62

200

46

Norrala ......

249

7.6

101

3.1

65

2.0

49

76.6

17

16

26

5

Västerbottens län.

Byske........

856

8.3

448

4.4

300

2.9

190

63.5

129

43

107

20

Summa

1,967

1,115

760

486

61.7

226

121

333

71

% 30.1

16.1

44.3

9.5

tare vid de kvarstående väsentligt minskats. Sedan 1928 ha 26 större och

medelstora sågverk i Norrland nedlagts. Vid dessa sysselsattes i normala fall

cirka 3,500 arbetare. Huvudparten av minskningen från cirka 47,000 till

cirka 31,000 torde alltså få tillskrivas en rationalisering vid ännu i gång

varande sågverk.

Nedläggandet av sågverk har drabbat vissa kommuner särskilt hårt. Sålunda

ha under åren 1930—1933 i Söderhamn 4 sågverk, sysselsättande 800

personer, försvunnit. Antalet arbetslösa uppgick den 31 mars 1936 till 566.

I Alnö i Västernorrlands län lia sedan 1924 7 sågverk nedlagts, sysselsättande

vid normal drift 625 arbetare. Antalet arbetslösa den 31 mars 1936

var 646. I Gumundrå i Västernorrlands län lia under åren 1922—1932 7 sågverk

nedlagts, representerande 625 arbetare. Arbetslöshetssiffran var nyss
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

nämnda dag 565. Inom Byske kommun i Västerbottens län ha sedan 1926

3 sågverk med tillhopa 530 arbetare nedlagt sin verksamhet. Även denna

kommun hade en betydande arbetslöshet, 448 personer den 31 mars 1936.

Ett studium av den gjorda sammanställningen av sågverkskommuner i landet

med speciellt svårartad arbetslöshet bör lämpligen kompletteras med följande

tabell, utvisande antalet nedlagda sågverk och vid dessa normalt sysselsatta

arbetare.

Sedan år 1921 t. o. m. år 1933 nedlagda, ej återupptagna medelstora och större

sågverk i Norrland.

Län, kommun

Antal ned- lagda sågverk

Antal arbetare

vid normal drift

Gävleborgs län.

Söderhamns stad.............

.............. 4

800

Västernorrlands län.

Alnö.........................

............. 7

625

Gudmundrå .................

.............. 6

625

Hässjö.......................

.............. 1

100

Högsjö.......................

............. 1

110

Njurunda ...................

............. 1

90

Nora .......................

.............. 1

185

Skön.........................

.............. 1

250

Säbrå .......................

............. 2

105

Västerbottens län.

Skellefteå landskommun.......

.............. 1

150

Byske .......................

.............. 3

530

Norrbottens län.

Hortlax .....................

.............. 2

180

Nederkalix...................

............. 2

320

Summa 32

4,070

Till en grupp ha sammanförts kommuner, vilkas arbetslöshet i första hand

vållats av tändsticksindustriens minskade behov av arbetskraft. Dessa 4 kommuner

hade en arbetslöshet den 31 juli 1935 av 491 personer. Den 31 mars

1936 var antalet arbetslösa 576.

Inom tändsticksindustrien har i samband med en stark produktionsminskning

antalet sysselsatta nedgått synnerligen kraftigt under senare år.

Antalet inom nämnda industri sysselsatta framgår av följande siffersammanställning.

1928

1929

1930

5,621

5,822

5,752

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 265.

29

1931 .......

......... 4,952

1932 .......

......... 4,123

1933 .......

......... 3,367

1934 .......

......... 2,879.

Enligt inhämtade uppgifter var antalet sysselsatta 1935 2,510. En betydande

del av de avskedade inom detta arbetsområde har utgjorts av kvinnor,

vilka i regel icke ingå i arbetslöshetskommissionens arbetslöshetssiffror,

men mer än hälften av de avskedade torde ha varit män. Förutom

det arbetslöshetsproblem, som nu anförda siffror antyda, möter på åtskilliga

håll arbetslöshet, som vållats långt tidigare genom den rationaliseringsprocess,

som förde till Svenska tändsticksaktiebolagets bildande. Denna

process tog sig framför allt uttryck i en del fabrikers fullständiga nedläggande

och driftens koncentrering. Efter 1930 ha emellertid ytterligare

5 tändsticksfabriker nedlagts, därav en i Vänersborg, sysselsättande c:a 350

personer och en i Norra Solberga, Jönköpings län, som vid normal drift

sysselsatt c:a 200 man. Då tändsticksfabrikerna i regel ha varit belägna i

relativt små kommuner, har den av tändsticksindustriens minskade sysselsättning

framkallade arbetslösheten lokalt inneburit allvarliga problem, även

örn för landet i dess helhet tändsticksindustrien aldrig haft den betydelse,

att dess minskade sysselsättning kan sägas hava medfört mera katastrofala

verkningar.

Tändstickskominuner.

Arbet

5 1 Ö S

het

Långvarigt

arbetslösa

Åldersfördelning

Kommun

den 31

/s 1933

den3 Vs 1936

den 31/t 1935

den 3IA 1935

den %lh 1935

i % av

An-

tal

i % av

befolk

An-

tal

i % av

befolk-

An-

tal

i % av

befolk-

An-

tal

antalet

arbets-

16-25

26-30

31-55

över

55 år

ningen

ningen

ningen

lösa

Jönköpings län.

Norra Solberga

82

3.0

95

3.7

89

3.5

22

3.4

22

17

50

5

Älvsborgs län.

Vänersborgs

459

5.0

218

2.4

185

2.0

145

79.7

33

28

98

23

Skaraborgs län.

62

Tidaholms stad

296

6.1

185

4.2

150

3.4

101

67.3

38

48

2

Agnetorp ....

141

6.5

78

3.8

67

3.2

39

58.2

23

20

19

5

Summa

978

576

491

307

G2.3

116

113

229

35

% 23.5

22.9

46.6

7.1

Upphörandet av kolbrytningen i Södra Vrams kommun har framkallat en

synnerligen svårartad arbetslöshetssituation för kommunen. Kommunens

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

arbetslöshet uppgick den 31 juli 1935 till 128 personer och den 31 mars

1936 till 181. Södra Vram torde vara den mest typiska »arbetslöshetsö»,

som för närvarande finnes i landet, omgiven, som den är, av kommuner med

jämförelsevis ringa arbetslöshet. Detta torde också vara anledningen till

den mycket egenartade åldersfördelningen inom klientelet. Inom intet annat

område med motsvarande arbetslöshetsförhållanden är antalet arbetslösa

under 26 år så ringa som här.

Södra Vram (Malmöhus län).

Kommun

Arbetslöshet

Långvarigt

arbetslösa

Åldersfördelning

den 31/s 1933

den 31/s 1936 1 den 31/71935

den sl/71935

den »‘A 1935

An-

tal

i % av

befolk

ningen

An-

tal

i % av

befolk- ningen

An-

tal

i % av

befolk- ningen

An-

tal

i % av

antalet

arbets- lösa

16-25

26-30

31-55

över

55 år

Södra Vram ....

329

11.8

181

6.6

128

4.7

116

90.6

5

#3.9

16

12.5

87

68.0

20

15.6

Två städer, vilkas klientel ur ålderssynpunkt något påminner om klientelet

i Södra Vram, äro Oskarshamn och Ystad. Dock framgår av tabellen, att,

även örn vissa likheter finnas, skillnaden likväl är markant. Dessa båda

städer befinna sig tydligen i den situationen, att industrien där icke kan ge

tillräcklig, varaktig sysselsättning åt betydande grupper. Periodvis synas

dock de arbetslösa ha varit knutna till näringslivet, vilket framgår därav, att

antalet långvarigt arbetslösa är mindre än vad som i regel är fallet i arbetslöshetstyngda

kommuner.

Oskarshamn och Vstad.

A r

o e t

slös

ii e t

Långvarigt

arbetslösa

Åldersfördelning

Kommun

den 3V3 1933

den sl/s 1936

den 31/i 1935

den sl/j 1935

den 31A 1935

An-

tal

i % av

befolk- ningen

An-

tal

i % av

befolk- ningen

An-

tal

i % av

befolk- ningen

An-

tal

i % av

antalet

arbets- lösa

16-25

26-30

31-55

över

55 år

Oskarshamn

685

8.0

369

4.3

316

3.7

176

57.0

56

52

132

69

Ystad (Malm.) ..

612

5.4

287

2.6

266

2.4

89

40.6

44

45

84

46

Summa

1,297

656

582

265

50.2

100

97

216

115

#18.9

18.4

40.9

21.8

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

31

Beträffande övriga kommuner med mera svårartad arbetslöshet torde tabellerna

utan närmare kommentarer ge erforderliga upplysningar. I de

kommuner, vilka sammanförts under beteckningen järnbruks- och gruvkommuner

i Mellansverige, har arbetslösheten betingats av praktiskt taget fullständig

nedläggelse av gruvdriften. Så är icke fallet med gruvkommuner - na i Norrbottens län även om sedan 1930 en mycket kraftig reduktion av arbetarantalet

ägt rum, utan måste där arbetslösheten sammanhänga med ett

faktiskt befolkningsöverskott. Framförallt i Norrbottens gruvkommuner är

det abnormt starka inslaget av arbetslösa under 26 år markant. Icke mindre

än 48.9 % av de arbetslösa tillhöra ifrågavarande ålderskategori, medan

motsvarande andel för Mellansveriges gruvkommuner är 30.9 %. Tillhopa

omfattade arbetslösheten i ifrågavarande kommuner den 31 juli 1935 2,258

personer och den 31 mars 1936 2,447 personer.

Kommun

A r

bet

slös

het

Långvarigt

arbetslösa

Åldersfördelning

den 3Vs 1933

den S1/s 1936

densl/7 1935

den

sl/71935

den 31

h 1935

An-

tal

i % av

befolk- ningen

An-

tal

i % av

befolk- ningen

An-

tal

i % av

befolk- ningen

An-

tal

i % av

antalet

arbets-

lösa

16-25

26-30

31-55

över

55 år

A. Järnbruks- och gruvkommuner.

Örebro lån.

Kvistbro......

211

5.8

64

1.8

113

3.1

55

52.9

30

11

46

17

Ljusnarsberg..

962

11.5

341

4.2

313

3.9

238

79.1

63

55

126

57

Ramsberg ____

298

8.8

98

2.8

131

3.7

96

75.0

46

32

30

20

Kopparbergs län.

Grangärde ____

1,033

8.7

462

4.0

515

4.5

346

69.3

184

105

175

35

Norrbärke____

502

8.8

193

3.4

185

3.3

107

61.5

50

24

70

30

Summa

3,006

1,158

1,257

842

69.8

373

227

447

159

% 30.9

18.8

37.1

13.2

B. Gruvkommuner i Norrbottens län.

Gällivare ____

1,559

7.6

664

3.3

472

2.3

338

74.9

210

110

115

16

Jukkasjärvi ..

1,372

7.7

625

3.6

529

3.0

36H

73.9

253

110

127

5

Summa

2,931

1,289

1,001

704

74.4

463

220

242

21

% 48.9

23.3

25.6

2.2

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 265,

Glasbrukskommuner.

A r 1

e t

lös

het

Långvarigt

arbetslösa

Åldersfördelning

Kommun

den sl/ä 1933

den 31

k 1936

den 31

h 1935

den 31/71935

den S1h 1935

An-

tal

i % av

befolk

ningen

An-

tal

i % av

befolk- ningen

An-

tal

i % av

befolk- ningen

An-

tal

i % av

antalet

arbets- lösa

16-25

26-30

31-55

över

55 år

Kronobergs län.

Ekeberga ----

77

4.0

40

2.2

38

2.0

28

75.7

5

12

13

7

Värmlands län.

Eda..........

302

4.6

179

2.8

207

3.2

98

49.7

52

37

86

22

Summa

379

219

245

126

53.8

57

49

99

29

#24.4

20.9

42.3

12.4

Yärmländska skogskommuner.

Kommun

Arbetslöshet

Långvarigt

arbetslösa

Åldersfördelning

den 31/s 1933

den 31/s 1936

den 31å 1935

den 31/71935

den 31/

7 1935

, Ii % av

^n. befolk- ta bingen

An-

tal

i % av

befolk- ningen

An-

tal

i % av

befolk- ningen

An-

tal

i % av

antalet

arbets- lösa

16-2526-30

I

31-55

över

55^ år

Dalby..........

Ekshärad ......

Lysvik..........

Norra Finnskoga

Norra Ny......

Södra Finnskoga

Östervallskog----

Summa

394

735

245

239

323

340

64

10.5

11.3

7.8

13.8

10.3

19.1

5.8

19

166

59

29

0.5

2.6

1.9

1.6

139

160

93

71

119

101

23

3.7

2.5

2.9

4.1

3.8

5.7

2.1

39

103

51

9

18

27

28.5

61.7

54.8

12.9

14.4

27.3

52

55

47

26

45

44

10

20

25

8

10

18

16

7

57

78

30

29

54

36

6

8

9

8

5

8

3

2,340

273

706

247

346

279

#39.1

104

14.6

290

40.6

41

5.7

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Vissa kvarstående arbetslöshetsear.

33

Kommun

A r b

e t s

lös

i e t

Långvarigt

arbetslösa

Åldersfördelning

den8''

/a 1933

den sl/31936

den 31 h 1935

den sl/7 1935

den sl/

1935

An-

tal

% av

befolk

ningen

An-

tal

% av

jefolk

ningen

An-

tal

% av

jefolk- ningen

An-

tal

t

i % av

antalet

arbets- lösa

16-25

26-30

31-55

över

55 år

Stockholms län.

Edebo........

81

4.2

58

3.0

42

2.2

31

75.6

10

11

15

5

Forsmark ....

128

15.1

57

7.0

45

5.5

22

46.8

4

4

31

8

Harg ........

72

3.0

137

5.7

85

3.5

16

18.0

26

28

34

1

Häverö ......

260

4.7

139

2.6

112

2.1

69

60.5

38

18

50

8

Ununge.......

79

5.9

32

2.5

29

2.2

26

83.9

6

1

13

11

Uppsala län.

Söderfors.....

278

12.5

83

4.0

69

3.3

13

19.4

12

4

44

7

Blekinge län.

Eringsboda ..

140

6.4

79

3.7

58

2,7

34

56.7

11

11

35

3

Kyrkhult ____

255

5.7

114

2.5

109

2.4

68

63.0

29

17

48

14

Öljehult......

69

5.1

36

2.7

46

3.4

12

24.5

12

8

24

5

Göteborgs och Bo-

hus län.

Bokenäs......

92

8.8

29

2.9

27

2.7

11

40.7

6

4

15

2

Dragsmark____

—

—

22

4.5

16

3.3

8

50.0

4

3

9

—

Älvsborgs län.

Valbo Ryr ....

39

7.4

11

2.1

16

3.1

2

20.0

8

2

—

—

Skaraborgs län.

Varv ........

50

8.9

14

2.7

13

2.5

5

38.5

5

2

3

3

Värmlands län.

Östra Emtervik

43

2.4

38

2.1

64

3.6

17

28.8

13

10

32

4

Gävleborgs län.

Trönö........

198

11.5

49

2.9

50

2.9

25

44.6

22

17

16

1

Västernorrlands

län.

70

2.2

107

3.4

92

2.9

33

36.3

27

15

44

5

Dal ..........

137

10.7

70

5.4

30

2.3

8

26.7

14

5

9

2

Långsele......

367

10.9

128

3.8

171

5.1

108

64.7

62

29

64

12

Nordingrå ....

237

6.7

115

3.2

88

2.5

47

54.7

24

21

31

10

Skog ........

3 4

3.5

26

2.6

24

2.4

10

43.5

9

7

6

1

Tuna ........

531

10.4

302

6.0

241

4.8

198

81.1

69

55

100

20

Tynderö......

91

7.2

55

4.4

39

3.1

25

62.5

12

6

20

2

Ljustorp ......

397

15.2

83

3.2

134

5.2

64

48.9

54

30

43

4

Summa

3,648

1,784

1,600

852

53.3

477

308

686

128

* 29.8

19.3

42.9

8.0

Storstädernas arbetslöshet.

De speciellt arbetslöshetstyngda kommunerna, för vilka nyss redogörelse

givits, bära en väsentlig del av den totala arbetslösheten. En i absoluta tal

betydande arbetslöshet möter även i de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg

och Malmö, vilka den 31 mars 1936 hade tillhopa 10,674 arbetslösa, d. v. s.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. i sami. Nr 205. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

20.1 % av hela antalet arbetslösa. Storstädernas andel av den samlade arbetslösheten

framgår av följande siffersammanställning av antalet arbetslösa

den 31 juli under åren 1930—1935.

Antal arbetslösa den 31 juli i storstäderna.

1930 1931 1932 1933 1934 1935

Stockholm ................ 306 1,189 6,464 11,537 8,064 3,334

Göteborg.................. 608 2,383 5,241 7,418 5,450 2,185

Malmö.................... i>95 1,169 2,908 3,642 2,066 930

Storstäderna .............. 1,509 4,741 14,613 22,597 15,580 6,449

Hela riket ................ 5,824 30,520 94,687 138,855 86,253 42,582

Storstädernas procentuella andel

av rikets arbetslöshet 25.9 15.5 15.4 16.3 18.1 15.1

Sannolikt är storstadsklientelet av en något annan struktur än arbetslöshetsklientelet

i övriga delar av landet. Av arbetslöshetskommissionens klientelundersökning

har framgått, att detta har en från det övriga arbetslöshetsklientelet

rätt avvikande ålderssammansättning. Framför allt gäller detta

Stockholm och Malmö, där antalet arbetslösa över 50 år är väsentligt högre

än i övriga delar av landet. I Stockholm utgjorde dessa åldersgrupper 22.7 °/o

av antalet arbetslösa, i Malmö icke mindre än 32.8 %>, medan siffran för

Göteborg var 22.1 %. För landet i sin helhet var ifrågavarande procenttal 18.5.

Då det torde vara av betydelse att närmare belysa storstadsklientelets beskaffenhet,

anför jag här vissa resultat från en av sakkunniga för vissa utredningar

rörande Sveriges ekonomiska läge företagen undersökning beträffande

förhållandena i Stockholm. Undersökningen företogs vid årsskiftet

1934—1935, varvid var tionde såsom hjälpsökande anmäld arbetslös fick avgiva

svar å vissa frågor enligt av sakkunniga fastställda formulär. Av denna

undersöknings resultat torde följande böra anföras.

Huvudparten av de undersökta fallen, 60.5 °/o, utgjordes av personer, födda

å annan ort än Stockholm. Av de inflyttade hade närmare hälften inflyttat

efter år 1924. Särskilt högkonjunkturåren 1929—1931 uppvisa anmärkningsvärt

höga inflyttningssiffror.

Stor uppmärksamhet ägnades vid undersökningen åt frågan om de arbetslösas

tidigare sysselsättning. Det visade sig, att praktiskt taget samtliga hade

haft arbete i någon form. 94 % av de undersökta hade vid något tillfälle

haft en sammanhängande arbetsperiod av minst 3 månader. Endast 8 personer

hade uteslutande haft ett typiskt ungdomsyrke men därefter intet

fast arbete. Av intresse är att konstatera, att 45 % haft sammanhängande arbete

i mer än 3 månader inom mer än ett yrke. Denna höga procentsiffra

angiver i viss mån, hur rotlöst i yrkeshänseende det arbetslösa storstadsklientelet

torde ha varit.

Icke mindre än 25 % av de undersökta fallen hade förlorat sin anställning

tidigare än 3 år före undersökningstillfället. 24 % hade förlorat sin senaste

mer stadigvarande anställning mellan 2 och 3 år före undersökningstillfället.

Denna för nära hälften av klientelet mycket långvariga arbetslöshetsperiod

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

35

hade emellertid brutits av kortare sysselsättningsperioder. Sålunda hade under

år 1934 cirka 33 % av de undersökta fallen vid något tillfälle haft några veckors

arbete i öppna marknaden. Då vidare cirka 30 % under året haft stadigvarande

arbete, skulle ungefär 40 % av de arbetslösa under år 1934 icke innehaft

anställning av något slag.

De arbetslösa hade tillfrågats, huruvida de vörö villiga att taga anställning

på annan ort och frågan hade uppdelats att dels gälla varaktig anställning

och dels tillfällig anställning. 14.5 °/o av de tillfrågade hade förklarat sig

icke vara villiga alt taga anställning av varaktig natur på annan ort, medan

34.8 % ansett sig böra vägra att taga anställning av mera tillfällig natur. Huvudparten

av dem, som vägrat att taga varaktig anställning på annan ort, utgjordes

av personer, som antingen voro födda i Stockholm eller också inflyttat

till Stockholm före år 1925.

Sekunda arbetskraft.

Vid mina föregående överväganden rörande den kvarstående arbetslösheten

har problemställningen varit dels den faktiska ökningen av befolkningen i de

produktiva åldrarna efter 1930 och dels den inom vissa näringsgrenar ökade

efterfrågan på arbetskraft. Då efterfrågan icke hållit jämna steg med utbudet

på arbetskraft, har resultatet blivit arbetslöshet. Denna arbetslöshet fördelar

sig ojämnt i landet, då olika näringsgrenar expanderat olika snabbt. 4»

Det spörsmålet inställer sig nu, örn det nuvarande arbetslöshetsklientelet

skulle vara av sådan beskaffenhet, att det även med ökade sysselsättningsmöjligheter

möter svårigheter att placera detsamma. Detta vore synbarligen

fallet, om bland de arbetslösa en väsentlig del utgjordes av personer, som

av olika skäl måste betecknas som sekunda arbetskraft.

Vid bedömandet av arbetslöshetsklientelets kvalitet torde först observeras,

att ett mycket stort antal av de arbetslösa har en långvarig arbetslöshet bakom

sig. Antalet personer, ingående i arbetslöshetskommissionens klientelundersökning,

som under tiden 1j1 1933—31/T 1935 varit arbetslösa minst 40 veckor

vartdera av åren 1933 och 1934 samt minst 24 veckor 1935, uppgår till 21,014,

d. v. s. 52.1 % av samtliga undersökta fall. Det bör emellertid uppmärksammas,

att cirka 9,000 av dessa äro bosatta inom de förut angivna särskilt arbetslöshetstyngda

kommunerna. Vidare hade praktiskt taget samtliga långvarigt

arbetslösa under undersökningsperioden varit sysselsatta längre eller

kortare tid i statligt eller statskommunalt reservarbete. Ser man på siffrorna

för de långvarigt arbetslösa över 25 ar, visar det sig, att 94.1 /o

av dessa haft sysselsättning vid dylikt reservarbete. Flertalet av de långvarigt

arbetslösa har otvivelaktigt därigenom uppvisat, att de förmått fullgöra

även en relativt krävande arbetsprestation. Det är likväl uppenbart, att

en arbetslöshet av mer än årslång varaktighet kan utöva förödande verkningar

på den arbetslöses möjligheter alt utföra en fullgod arbetsprestation.

Företagna undersökningar lia emellertid visat, att även personer med langvariga

arbetslöshetsperioder bakom sig snabbt lia kunnat anpassa sig efter

ordnade arbetsförhållanden, när dylika erbjudit sig. Jag vill i detta sammanhang

erinra örn hur arbetslösheten försvunnit praktiskt taget fullständigt

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Hjälpsökande arbetslösa den S1A 1935 i % av antalet män länsvis.

Län

An-

talet

arbets-

lösa

Därav ö’

Antal

^er 55 år

I % av

hela

antalet

arbets- lösa

Arbetslösa

i % av

antalet

män

i åldern

16—70 år

Arbetslösa

över 55 år

i % av

antalet

män

i åldern

55—70 år

1

2

3

4

5

6

Stockholms stad......................

2,932

358

12.2

1.6

1.3

Stockholms län ......................

1,292

214

16.6

1.4

1.3

Uppsala län..........................

670

70

10.5

1.4

0.9

Södermanlands län ..................

252

61

24.2

0.4

0.5

Östergötlands län ....................

681

101

14.9

0.6

0.5

Jönköpings län .............’.........

844

106

12.5

1.0

0.8

Kronobergs län ......................

610

65

10.7

1.1

0.7

Kalmar län..........................

1,420

231

16.2

1.7

1.7

Gotlands län ........................

28

12

42.8

0.1

0.3

Blekinge län ........................

2,587

354

13.7

5.0

4.2

Kristianstads län ....................

363

45

12.4

0.4

0.3

, Malmöhus län........................

2,226

432

19.4

1.2

1.4

Hallands län ........................

594

97

16.3

1.1

1.1

Göteborgs och Bohus län ............

6,626

822

12.4

4.0

3.3

Älvsborgs län ........................

758

119

15.6

0.7

0.7

Skaraborgs län ......................

555

42

7.5

0.7

0.3

Värmlands län ......................

2,832

253

9.0

3.0

1.6

Örebro län ..........................

1,241

211

17.0

1.6

1.5

Västmanlands län....................

290

49

16.9

0.5

0.5

Kopparbergs län ....................

2,130

223

10.5

2.4

1.5

Gävleborgs län ......................

2,681

232

8.6

2.7

1.6

Västernorrlands län..................

4,957

372

7.5

5.0

2.6

Jämtlands län........................

876

62

7.1

1.8

0.8

Västerbottens län ....................

927

54

5.8

1.3

0.5

Norrbottens län......................

1,960

108

5.5

2.7

1.1

Hela riket

40,332

4,693

11.6

1.9

1.3

inom vissa kommuner med tidigare svårartad arbetslöshet. Att i dessa »försvunna

arbetslöshetsöar» även den s. k. sekunda arbetskraften sökt och erhållit

anställning i den öppna arbetsmarknaden torde vara uppenbart. Undersökningar

verkställda av sakkunniga för vissa utredningar rörande Sveriges

ekonomiska läge ådagalägga, att i Malmö funnos i mars 1934 938

verkstadsarbetare, som voro arbetslösa och som bakom sig hade en långvarig

arbetslöshetsperiod. I augusti månad hade av dessa 45.1 % på nytt

erhållit anställning och för samtliga åldrar upp till 55 år hade cirka 50 %

av de i mars månad arbetslösa återknutits till järnindustrien, medan bland

personer över 55 år icke fullt 30 % vunnit återanställning inom sitt yrke.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

37

Den långvariga arbetslösheten behöver sålunda icke i och för sig innebära,

att den arbetslöse saknar möjligheter till försörjning genom arbete på den

öppna marknaden.

Problemet ställer sig emellertid allvarligare för de arbetslösa som uppnått

över 55 års ålder. Deras antal utgjorde den 31 juli 1935 4,693. Dessa äldre

arbetslösa äro ingalunda jämnt fördelade inom olika delar av landet. Hur

arbetslöshetsrisken ter sig inom olika landsdelar dels för personer över

55 år och dels för personer mellan 16 och 70 år, framgår av förestående tabell,

där på grundval av framräknade befolkningssiffror antalet arbetslösa

angivits i procent av antalet män. Av tabellen framgår, att i vissa län arbetslöshetsrisken

för personer över 55 år är betydligt större än för befolkningen

i sin helhet inom länet. Dessa län äro Gotlands län, Södermanlands

län och Malmöhus län. Det kan icke vara en tillfällighet, att samtliga

dessa län uppvisa en numera helt ringa arbetslöshet och att man här

kan lia viss anledning att betrakta den kvardröjande arbetslösheten som en

typisk restarbetslöshet. På andra håll åter är arbetslöshetsrisken i de

yngre åldrarna avgjort större än i åldersgrupperna över 55 år. Så är förhållandet

framför allt med Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands

och Gävleborgs län -—- samtliga de mest typiska trävarulänen.

I fråga om arbetslöshetsförhållandena inom den grupp, vars ålder överstiger

55 år, torde uppmärksammas, att arbetslöshetssituationen är något sämre än

övriga arbetslösas. Sålunda uppgick antalet långvarigt arbetslösa till cirka

58 % bland de äldre, medan för klientelet i sin helhet motsvarande procentsiffra

var 52.5. Även de siffror, som ange medelantalet arbetslöshetsveckor

per arbetslös, uppvisa en något svårare situation för de äldre åldersgrupperna

än för övriga. Skillnaden i arbetslöshetshänseende är emellertid mindre

än man haft anledning förmoda, vilket sammanhänger med att så gott

som hela klientelet utgöres av personer, vilkas arbetslöshetsläge varit synnerligen

olyckligt. Beträffande den samhälleliga hjälpverksamhetens utformning

under tiden Vi 1933—S1/r 1935 kan konstateras, att nu ifrågavarande

personer erhållit hjälp i något större utsträckning än klientelet i övrigt.

Hjälpen har emellertid utformats annorlunda än för övriga arbetslösa. Det

statliga reservarbetet har för dessa icke intagit en dominerande ställning,

varemot det statskommunala reservarbetet varit i särskilt hög grad anlitat

som hjälpform. Likaså har dagunderstöd med statsbidrag utgått lill dessa

personer i större utsträckning än vad som gällt för klientelet i sin helhet.

Jag hänvisar i detta hänseende till klientelundersökningens tabeller 41, 42, 43,

sid. 120—122.

Kommissionen har sökt verkställa en uppdelning av arbetslöshetsklientelet

efter graden av arbetsförhet. Jag delar kommissionens uppfattning om

att det erbjuder nästan oöverstigliga svårigheter att statistiskt klarlägga graden

av arbetsförhet. Undersökningen har här fotats på subjektiva omdömen,

antingen från den arbetslöse själv eller från vederbörande arbetslöshetskommitté.

Det torde ligga i öppen dag, alt dylika omdömen kunna vara missvisande.

Det är emellertid av intresse att konstatera, att av det undersökta

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

klientelet kommissionen betecknat endast 2.2 %> såsom icke arbetsföra, trots

att bedömningen varit så rigorös, att icke mindre än 134 personer, som varit

sysselsatta vid statligt reservarbete, hänförts till denna grupp. Vidare ha

2.9 % betecknats såsom arbetsföra endast i yrke eller endast i grovarbete och

härav skulle framgå, att 5.1 °/o av arbetslöshetsklientelet skulle besitta fysiska

egenskaper, som gjorde dem mindre eftersträvade såsom arbetskraft i den

öppna marknaden. Emellertid är denna siffra något för låg, vilket bland

annat framgår därav, att hänsyn ofta icke tagits till den med hög ålder normalt

förbundna minskningen av arbetsförheten; vidare ha 1,069 personer,

som såväl av arbetslöshetskommittéerna som av dem själva betecknats som

fullt arbetsföra, likväl angivit, att de varit behäftade med ett lyte, som måste

lia avsevärt nedsatt deras arbetsförmåga. Även örn dessa personer betraktas

såsom icke arbetsföra, skulle man komma till det resultatet, att omkring 90 °/o

av arbetslöshetsklientelet utgöras av personer utan fysiska brister av natur

att nedsätta deras konkurrensduglighet i den öppna marknaden.

Värdet av denna siffra kan diskuteras, så mycket mer som det genom arbetslöshetskommissionens

specialundersökning av vissa orters förhållanden

utrönts, att för en icke oväsentlig del av klientelet föreligger, trots fysiskt

fullgod arbetsförhet, en av psykiska och moraliska faktorer betingad nedsättning

av arbetsdugligheten och sålunda även av möjligheterna att göra sig

gällande på arbetsmarknaden. Även med all hänsyn tagen till dessa omständigheter

kvarstår emellertid, att huvudparten av det nuvarande arbetslöshetsklientelet,

i all synnerhet inom de förut såsom arbetslöshetscentra betecknade

orterna, utgöres av arbetskraft med i stort sett samma arbetsduglighet som

den arbetskraft, vilken i regel sysselsättes inom näringslivet. Härför synes

tala framför allt klientelets ålderssammansättning.

Angående ålderssammansättningen vill jag förutom vad som framgått

rörande fördelningen på åldersgrupper inom de särskilt av arbetslösheten härjade

områdena endast erinra örn, att 24.9 %> av klientelet utgöras av personer

mellan 16 och 25 år, 16.7 % av personer mellan 26 och 30 år, 46.8 % av personer

mellan 31 och 55 år och 11.6 % av personer över 55 år. En beräkning

av arbetslöshetsrisken inom olika åldersgrupper av den manliga befolkningen

ger vid handen, att denna risk är störst för åldersgruppen 26—30 år (2.5 %)

och därnäst åldersgruppen 21—25 år (2.4 °/o), samt att den är mycket hög

även för gruppen mellan 31—35 år (2.3 %). Så länge dessa förhållanden

råda, torde icke någon mera väsentlig del av arbetslöshetsklientelet utgöras

av personer, vilkas arbetsduglighet av fysiska skäl vore nedsatt.

Däremot finnas säkerligen andra subjektiva orsaker till att vissa arbetslösa

ha svårigheter att hävda sig på den fria arbetsmarknaden. Framför allt

gör sig här bristen på yrkesutbildning gällande.

De arbetslösas yrkes förhållanden.

Rörande arbetslöshetsklientelets yrkesförhållanden synes först böra fastslås,

att huvudparten av de arbetslösa enligt kommissionens klientelundersökning

varit fast knuten till olika näringsgrenar. Det visar sig nämligen,

att kommissionen har kunnat hänföra 30,375 personer av de undersökta

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

39

40,332 till olika yrkesgrupper. Bland de 8,659, som betecknats såsom tillfällighets-

och diversearbetare, ingå dessutom 922 personer, vilka tidigare

innehaft ett yrke, men som för längre tid sedan förlorat detta. 31,297

personer ha alltså innehaft en mera varaktig anställning inom viss yrkesgren.

Detta innebär ingalunda, att ifrågavarande personer kunna betraktas

såsom yrkesarbetare; tvärtom torde man kunna fastslå, att det övervägande

antalet arbetslösa utgöres av personer, vilka antingen sakna varje yrkesutbildning

och därför äro att betrakta såsom grovarbetare, eller också av personer,

vilka visserligen äga en yrkesutbildning, men detta inom yrken, där

för närvarande så stora svårigheter möta att erhålla anställning, att de arbetslösa

ur arbetsmarknadssynpunkt måste betraktas såsom rena grovarbetare.

En föreställning om grovarbetarnas antal torde erhållas av nedanstående

sammanställning, där antalet arbetslösa den 31 juli 1935 inom vissa yrkes
-

grupper angives.

Hjälparbetare inom metallindustrien .......................... 597

Grovarbetare inom ej specificerad metallindustri ................ 276

Väg- och anläggningsarbetare ................................ 3,251

Murarbetsmän och tegelbärare ................................ 212

Banarbetare ................................................ 125

Lagerarbetare .............................................. 633

Kuskar, åkare och expressarbetare ............................ 586

Chaufförer .................................................. 813

Tillfällighets- och diversearbetare .............................. 8,659

Ungdom utan särskild utbildning .............................. 1,298

Summa 16,450.

Härtill bör, som nyss framhållits, ur arbetsmarknadens synpunkt läggas

de arbetslösa, vilkas yrkesutbildning gäller yrken, där speciella anställningssvårigheter

råda. Dessas antal framgår av nedanstående siffersammanställ
-

ning.

Stenindustriarbetare .......................................... 4,656

Glasbruksarbetare ............................................ 323

Kolgruvearbetare .............................................. 166

Sågverks- och brädgårdsarbetare ................................ 3,456

Pappersindustriarbetare ........................................ 912

Tändsticksarbetare ............................................ 418

Summa 9,931.

Tillsammans utgöra nu nämnda grupper 26,381 personer, d. v. s. 65.4 °/o.

Det torde vidare böra uppmärksammas, att 3,590 av de arbetslösa i Norrlandslänen

samt Värmlands och Kopparbergs län utgöras av personer, tillhörande

yrkesgrupperna jordbruk och skogshushållning. Dessas andel av

hela klientelet är 8.9 %. Det torde av här anförda siffror framgå, att huvudparten

av arbetslöshetsklientclet måste betraktas såsom bestående av

grovarbetare eller därmed jämställda.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Arbetskraftens rörlighet.

Ehuru ett arbetslöshetsklientel, i huvudsak bestående av grovarbetare och

lill stor del lokaliserat på orter, där arbetsmöjligheterna äro ringa, har svårare

att finna sysselsättning än yrkesutbildade arbetare, finnas exempel på

hurusom en efterfrågan på mindre kvalificerad arbetskraft förorsakar viss

sugning av de arbetslösa till ort, där sådan efterfrågan uppstår. Det har i

detta sammanhang sitt intresse att studera befolkningssiffrorna för vissa kommuner

i Västernorrlands län. Det visar sig, att antalet utflyttade överstiger

antalet inflyttade åren 1929—1934 i praktisk taget alla kommuner. Timrå

kommun uppvisar däremot ett inflyttningsö ver skott. Anledningen härtill är

med säkerhet, att Östrands sulfitfabrik anlagts under perioden. Under byggnadstiden

var åtminstone tillfälligtvis ett stort antal sysselsatt med schaktningsarbete,

ett typiskt arbete för grovarbetare.

Socialstyrelsen har publicerat en undersökning rörande folkomflyttningen

i Blekinge län åren 1926—1934, som även synes antyda en relativt stor rörlighet

hos arbetslöshetsklientelet. Följande tablå1 giver nettoresultatet av den

manliga befolkningens omflyttning för olika kommungrupper å Blekinge

landsbygd.

Överskott av inflyttade ( + ) eller utflyttade (—) män per 1,000

av manliga medelfolkmängden, år

1926

1927

1928

1929

1930

1931

1932

1933

1934

Stenindustrikommuner.......

. -5.0

-4.7

-5.5

-7.0

- 4.3

- 4.7

-5.3

-4.0

- 8.5

därav: de 4 ö-kommunerna.

. -6.6

-7.7

-9.6

-9.7

-22.7

- 8.6

-l.l

+ 1.1

-10.3

Jordbrukskommuner.........

. -4.3

-6.2

-8.5

-7.X

-13.2

-11.2

-6.1

-0.9

- 3.1

Industri- och blandade kom- muner ...................

. +0.2

+ 1.9

-0.6

-4.8

- 4.4

— 4.6

+ 7.6

+ 2.8

- 1.1

Hela Blekinge landsbygd.....

. -2.4

-1.7

-3.4

-5.9

- 5.3

- 5.3

+ 0.9

-0.3

- 4.3

Tidigare har man för landet i dess helhet kunnat iakttaga, att det är jordbrukskommunerna,

som lida de största nettoförlusterna av män. Samma förhållande

synes nu råda även å Blekinge landsbygd, dock endast åren fram

t. o. m. 1932. För åren 1933—1934 uppvisa i stället stenindustrikommunerna

den högsta nettoutflyttningen. De förete höga tal även för tidigare år. Anmärkningsvärt

är, att utflyttningsöverskottet för dessa ingalunda minskade under

åren 1932—1933, såsom fallet var för övriga kommuner. År 1934 steg utflyttningsnettot

betydligt för stenindustrikommunerna, troligen under trycket

av den fortgående driftsinskränkningen inom stenindustrien och genom det

minskade mottrycket i landsdelar med ett expanderande näringsliv. De 4

ökommunerna utgöra ett undantag såtillvida, att deras utflyttningsöverskott

varit högre än övriga stenindustrikommuners utom åren 1932—1933, då det

tillfälligtvis rådde ej långt ifrån jämvikt mellan in- och utflyttning. Även

industri- och blandade kommuner ha vissa år lämnat ett överskott av utflyttade,

dock i mindre omfattning än övriga kommuntyper. Under åren 1932—

1933, då utströmningen från länets landsbygd i dess helhet upphört, mottogo

industri- och blandade kommuner ett rätt betydande inflyttningsöverskott.

Under dessa år förekom sålunda, direkt eller indirekt, inom länet en viss

1 Soc. medel. 1936 sid. 199.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

överflyttning av män från stenindustrikommuner till industri- och blandade

kommuner.

Dessa exempel torde utvisa, att talet örn arbetslöshetsklientelets bristande

rörlighet är i viss mån överdrivet. Jag vill dessutom framhålla, att en så

hög grad av rörlighet, att arbetskraften friktionsfritt skulle följa varje förändring

eller förskjutning inom det ekonomiska livet ingalunda vore att betrakta

som ett socialt önskemål. Risken med en sådan rörlighet vore, att en

stor del av landets arbetskraft skulle komma att förvandlas till ett rotlöst

grovarbetarproletariat.

Översiktlig redogörelse för verkställigheten

av beslutade hjälpåtgärder.

För att möjliggöra en överblick över de olika hjälpåtgärder, som av statsmakterna

vidtagits för motverkande av arbetslösheten, föres inom socialdepartementet

ett register över samtliga av Kungl. Maj:t fattade beslut angående

anslag till skilda företag och ändamål. Detta register omfattar emellertid

icke den av statens arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten.

Inom departementet föres vidare ett särskilt register för varje kommun,

som direkt erhållit anslag eller inom vilken företag, som erhållit anslag, är

beläget. I detta register intagas uppgifter om beviljade anslag, arbetets karaktär

samt totalantalet dagsverken enligt verkställda beräkningar och enligt

avgiven slutredovisning. I registret införas även motsvarande uppgifter beträffande

statliga och statskommunala reservarbeten.

En närmare redogörelse för registreringsförfarandet ävensom för den rapportskyldighet,

som åligger varje mottagare av statsbidrag, återfinnes i propositionen

nr 234/1934 (sid. 22 och 23). Jag tillåter mig att hänvisa till

vad där anförts.

Utöver de uppgifter, som sålunda finnas samlade inom socialdepartementet,

har jag låtit från myndigheter och andra införskaffa det ytterligare material,

som erfordras för en allsidig belysning av de vidtagna hjälpåtgärderna.

Då jag nu går att framlägga en redogörelse för dessa hjälpåtgärder och de

resultat, som hittills uppnåtts, kommer jag att i detta sammanhang endast

uppehålla mig vid allmänna arbeten i öppna marknaden. Till den av statens

arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten återkommer jag

senare i särskild proposition.

För budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 hänför jag till anslag till allmänna

arbeten i öppna marknaden de anslag, som — med bortseende från

bland annat anslagen till statliga och statskommunala reservarbeten — uppförts

å riksstaten under rubriken »Utgifter för kapitalökning. IV. Fonden

för förlag till statsverket». Denna placering av anslagen motiverades av

sättet för deras finansiering, nämligen genom lån med kort amorteringstid.

För budgetåret 1935/1936 står denna möjlighet för bestämmande av ansia
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Majlis proposition nr 265.

gen till allmänna arbeten i öppna marknaden icke till buds, då någon särskild

finansieringsplan icke ansetts erforderlig för detta budgetår. Jag räknar fördenskull

till dylika anslag under budgetåret 1935/1936 de anslag, som medtagits

i kalkylerna rörande effekten av arbetslöshetshjälpen under nämnda

budgetår (jfr propositionen nr 231/1935, sid. 43). Det har synts mig lämpligt

att i ett sammanhang lämna en översikt över de anslag, som jag sålunda

hänför till anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden. De åsyftade anslagen

återfinnas i följande sammanställning.

Anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden under budgetåren 1933/1934—1985/1936.

Anslag

1933/1934

1934/1935

1935/1936

Summa

: Statsbeställningar......................

10,700,000

10,000,000

■

20,700,000

j Statliga beredskapsarbeten ............

J Kommunala beredskapsarbeten ........

3,000,000

8,500,000

3.000. 000

7.000. 000

| 3,000,000

24,500,000

Främjande av bostadsbyggande

a) i städer och stadsliknande samhällen

5,000,000

3,000,000

8,000,000

b) på landsbygden ..................

18,000,000

8,000,000

7,000,000

33,000,000

Främjande av bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer..

_

_

10,000,000

10,000,000

Lån till främjande av enskild företag- samhet ............................

10,000,000

3,000,00

_

13,000,000

Subventioner till främjande av enskild

företagsamhet ......................

3,500,000

_

_

3,500,000

Skenfria korsningar....................

7,000,000

2,500,000

—

9,500,000

| Broar och hamnar....................

6,000,000

6,500,000

—

12,500,000

Vissa vägbyggnadsarbeten..............

—

3,200,000

—

3,200,000

Stensättning av vägar..................

—

4,000,000

—

4,000,000

Elektrifiering av banorna Laxå—Char- lottenberg, Södertälje södra—Eskilstuna

med bilinjer och Uppsala—Gävle ....

4,000,000

4,000,000

Statsbana Malung—Vansbro............

800,000

700,000

—

1,500,000

Förlag för understöd åt enskilda järnvägar

1,500,000

—

—

1,500,000

Tillverkning av vagnar m. m. för statens

järnvägar ..........................

—

1,250,000

_

1,250,000

Vissa banarbeten m. m. för statens järn- vägar ..............................

_

950,000

950,000

Bidrag till gödselvårdsanläggningar......

700,000

700,000

—

1,400,000

Lån till gödselvårdsanläggningar........

500,000

—

—

500,000

Torrläggningsföretag, ägnade att mot- verka arbetslösheten ................

4,000,000

4,000,000

8,000,000

Bidrag för uppförande av spannmåls- lagerhus....................

_

300,000

300,000

Bidrag till täckdikningar..............

1,000,000

1,500,000

—

2,500,000

Isbrytande undersöknings- och bevak- ningsfartyg för havsfiskets behov ....

650,000

_

650,000

Byggande av ny byggesvägar............

—

150,000

—

150,000

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

43

Anslag

1933/1934

1934/1935

1935/1936

Summa

Väg- och flottledsbyggnader å skogar i

enskild ägo........................I

500,000

500,000

_

1,000,000

Vissa åtgärder å skogshushållningens om- råde m. m...........................

475,000

900,000

—

1,375,000

Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å en- skildas skogar ......................

5,000,000

3,500,000

—

8,500,000

Arbetarsmåbrukslånefonden............

7,500,000

8,000,000

10,000,000

25,500,000

Byggande av nytt fyrskepp............

367,000

75,000

—

442,000

Anskaffande av viss materiell för lots- verkets behov ......................

75,000

—

—

75,000

Undersöknings- och förberedande gruv- arbeten m. m. inom Västerbottens län

364,000

485,000

—

849,000

Väganläggningar från Adak-Kuorbevare

malmfält till Slagnäs samt från Bjur- träsk till Örträsk och Högkulla inom

Västerbottens län....................

650,000

650,000

Byggande av nytt tjänstefartyg för

västra lotsdistriktet..................

_

300,000

—

300,000

Lån till sammanslutningar av fiskare för

främjandet av beredning och avsätt- ning av fisk m. m...................

700,000

700,000

Vedeldningslånefonden ................

—

2,000,000

—

2,000,000

Statliga byggnader ....................

12,321,400

9,734,250

9,080,350

31,136,000

Summa

108,102,400

86,944,250

42,080,850

287,127,000

Av sammanställningen framgår, att till allmänna arbeten i öppna marknaden

för budgetåret 1933/1934 anvisats sammanlagt 108,102,400 kronor. Häri

ingår jämväl det belopp å 13,000,000 kronor, som till främjande av bostadsbyggande

(8,000,000 kronor) och såsom kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden

(5,000,000 kronor) anvisats å tilläggsstat för nämnda budgetår.

För budgetåret 1934/1935 ha till allmänna arbeten i öppna marknaden anvisats

86,944,250 kronor. I detta belopp ingå bland annat 3,000,000 kronor

utöver det belopp av 5,000,000 kronor, som anvisats såsom kapitalökning för

arbetarsmåbrukslånefonden. Riksdagen har nämligen medgivit, att lån till

arbetarsmåbruk må utlämnas intill 8,000,000 kronor.

Liknande är förhållandet för budgetåret 1935/1936. I det i sammanställningen

angivna beloppet av 42,080,350 kronor ingå nämligen för arbetarsmåbrukslånefonden

10,000,000 kronor. Riksdagen har emellertid anvisat

5.000. 000 kronor för ändamålet men medgivit, att lån må utlämnas intill

10.000. 000 kronor.

Sammanlagt hava alltså under budgetåren 1933/1934—1935/1936 anvisats

237,127,000 kronor till allmänna arbeten i öppna marknaden. Av detta belopp

har Kungl. Majit till och med utgången av mars 1936 disponerat

222,558,494 kronor. Vid nämnda tidpunkt återstodo alltså odisponerade

14,568,506 kronor. De odisponerade medlens fördelning å skilda anslag

Iramgår av följande sammanställning.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 . Kungl. May.ts proposition nr 265.

Fördelning’ å anslag av den 31 mars 1936 av Kungl. Majit odisponerade medel.

Anslag

Odisponerat

belopp

Statliga och kommunala beredskapsarbeten...................................... 149,933

Främjande av bostadsbyggande:

a) i städer och stadsliknande samhällen ...................................... 321,576

b) på landsbygden .......................................................... 578,371

Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer........ 6,487,290

Lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet.................... 2,059,800

Skenfria korsningar............................................................ 381,685

Broar och hamnar ............................................................ 193,020

Torrläggningsföretag, ägnade att motverka arbetslösheten........................ 68,750

Bidrag till uppförande av spannmålslagerhus.................................... 9,065

Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo.............................. 68,719

Vissa åtgärder å skogshushållningens område m. m............................... 500,963

Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar............................ 218,074

Arbetarsmåbrukslånefonden.................................................... 1,628,000

Vedeldningslånefonden ........................................................ 1,903,260

Summa kronor 14,568,506

I sammanställningen ingår ett anslag, vilket hittills endast i begränsad omfattning

kunnat disponeras, nämligen anslaget till främjande av bostadsförsörjning

för mindre bemedlade, barnrika familjer. Detta anslag avser

ett nytt ändamål. På grund av det ansökningsförfarande, som måst äga

rum, har verksamheten praktiskt taget icke kunnat komma igång förrän

efter nyåret.

Av övriga i sammanställningen ingående anslag utvisar endast anslaget till

vedeldningslånefonden, som anvisats för budgetåret 1934/1935, ett i förhållande

till anslagssumman (2,000,000 kronor) odisponerat belopp av mera

iögonenfallande storlek. Detta anslag är avsett för lån till landsting, kommuner

och enskilda bränsleförbrukare dels för täckande av uppstående kostnader

för utbyte av förefintliga kokspannor mot vedpannor eller inmontering

av förugnar vid gamla anläggningar, dels ock för täckande av uppstående

merkostnader vid installering av vedpannor i stället för kokspannor vid

nyanläggningar. Anledningen till att anslaget anlitats i så ringa utsträckning

som hittills skett, torde närmast vara att söka i den omständigheten, att

möjligheterna till billiga lån å allmänna lånemarknaden varit synnerligen

goda under den tid anslaget hittills varit tillgängligt.

I propositionen nr 231 till 1935 års riksdag (sid. 18 och 19) lämnades definitiva

uppgifter rörande fördelningen å län och vissa städer av de medel,

som Kungl. Majit under budgetåret 1933/1934 disponerat av anslagen till

allmänna arbeten i öppna marknaden. Därjämte lämnades motsvarande

uppgifter för tiden Vt 1934—28/2 1935 (sid. 20 och 21).

Av tabellerna å sid. 46—49 framgår huru Kungl. Majits medelsdisposition

gestaltat sig dels under budgetåret 1934/1935 i dess helhet, dels ock under

tiden ll7 1935—31/3 1936.

Beträffande de medel, som av Kungl. Majit anvisats till statliga och kom
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

45

munala beredskapsarbeten, till skenfria korsningar samt till broar och hamnar,

har jag låtit upprätta förteckningar, upptagande de olika företagen, dagen

för Kungl. Maj:ts beslut, företagens totalkostnader samt storleken av de

medel, som beviljats varje företag. Förteckningarna finnas såsom bilagor

fogade vid detta protokoll (Bilaga D—K).

Flertalet av de anslag, som beviljats till allmänna arbeten i öppna marknaden,

avser jämväl att stimulera kommunal och enskild företagsamhet. Vid

ett studium av hjälpåtgärdernas resultat är det därför av vikt att undersöka,

i vilken utsträckning andra medel än statsmedel engagerats i de igångsatta

företagen. Jag har fördenskull låtit verkställa utredning härom. Samtidigt

därmed har jag infordrat uppgifter rörande det läge, vari de skilda företagen

befinna sig, huruvida de äro slutförda, under utförande eller beslutade men

ej påbörjade.

Av intresse är vidare att undersöka, huru företagens totalkostnader fördela

sig å arbetslöner å ena sidan och övriga kostnader, material m. m., å andra

sidan. Jämväl i dessa avseenden har jag infordrat uppgifter.

Innan jag framlägger resultaten av dessa undersökningar, anser jag mig

emellertid böra framhålla en sida av de allmänna arbetena i öppna marknaden,

som det tyvärr icke är möjligt att siffermässigt belysa. Jag syftar härvid

pä vad jag tidigare kallat hjälpåtgärdernas indirekta effekt. Denna effekt

består däri, att en mångfald industrier beretts sysselsättning med de beställningar

av skilda slag, som de allmänna arbetena givit anledning till. Att denna

effekt varit av mycket stor betydelse, torde knappast behöva påpekas, och

vid bedömandet av hjälpåtgärdernas resultat bör densamma givetvis beaktas.

I sammanställningen å sid. 50—53 återfinnas de uppgifter i nyss angivna

hänseenden, som infordrats beträffande de i tabellen ingående anslagen.

Samtliga uppgifter avse den 31 december 1935.

De i sammanställningen ingående anslagsmedlen (kol. 11) understiga de

av Kungl. Majit från samma anslag den 31 december 1935 anvisade beloppen

med 5,688,009 kronor. Härav belöpa 2,018,855 kronor å administrationskostnader,

varjämte 3,669,154 kronor antingen återlevererats eller ställts

till förfogande för myndigheter och andra utan att nämnda dag ännu hava

fördelats å företag.

En blick på sammanställningen visar, att de arbeten, som ingå däri, representera

en total kostnadssumma av 301,470,061 kronor (kol. 10), varav

kommuner, vägstyrelser och enskilda bidragit med 130,215,167 kronor (kol.

13).

Ä materialkostnader faller ett belopp av 154,924,991 kronor (kol. 14).

Häri ingå visserligen kostnader för arbetsledning men beloppet giver dock

en föreställning om den betydande utsträckning, i vilken framförallt olika

industrier beretts beställningar till de företag, varom här är fråga. Beloppet

ger dock ingalunda någon uttömmande bild av de allmänna arbetenas indirekta

effekt, då anslag till dylika arbeten ingå i sammanställningen med

allenast 153,757,680 kronor (kol. 11), medan av samtliga anslag disponerats

207,631,666 kronor den 31 december 1935.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 265-

Fördelning av belopp till allmänna arbeten i öppna

(Siffrorna inom parentes i tabell
-

Län

Statliga

bygg-

nader

(9,734,250)

Beredskapsarb.

Bostads-

byggan-

de

(landet)

(8,000,000)

Skenfria

kors-

ningar

(2,500,000)

Broar

och

hamnar

(6,500,000)

Vissa väg- byggn.- arb. o.

nybygges- vägar

(3,350,000)

Sten- sättning

av vägar

(4,000,000)

Vissa

banar-

beten

(950,000)

Gödsel-

vård

(700,000)

statliga

(3,000,000)

kommu- nala bi- dr. o. lån

(7,000,000)

1

Stockholms stad ..

1,905,388

451.170

30,000

_

_

_

2

Stockholms län . ..

1,954,362

788,900

11,510

329,409

—

—

—

—

—

23,750

3

Uppsala län ......

1.125,500

38,340

—

161.365

52,000

—

—

—

—

24,600

4

Södermanlands län

—

7,000

232,200

570,804

247,650

200,000

—

—

—

24,500

5

Norrköpings stad..

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6

Östergötlands län..

—

—

253,660

213,864

—

42,000

—

266,662

—

31,250

7

Jönköpings län.. ..

2198,000

115,000

20,630

155,626

—

40,000

—

—

—

25,500

8

Kronobergs län . ..

558,500

—

—

148,054

162,360

50,000

—

—

—

35,400

9

Kalmar län ......

—

80,700

668,710

283,116

78,300

286,500

—

—

—

41.300

10

Gotlands län......

400,000

143,600

136,980

—

—

—

—

—

17.500

11

Blekinge län......

320,000

314,500

308,680

201,920

—

—

—

1,022,818

—

20,000

12

Kristianstads län ..

65,000

30,000

68,790

442,584

30,500

36,800

—

—

—

36,000

13

Malmö stad ......

150,000

—

133,600

—

—

—

—

—

—

—

14

Lunds stad ......

730,000

—

—

—

—

—

—

— •

—

—

15

Landskrona stad ..

160,000

—

—

—

—

208,000

—

—

—

—

16

Hälsingborgs stad..

120,000

44,510

477,000

—

—

—

—

—

17

Malmöhus län ....

8 539,850

—

—

494,305

—

136,800

—

—

—

23,150

18

Hallands län......

—

187,500

466,030

308,388

204,500

—

—

544,502

692,500

26,000

19

Göteborgs stad ....

170,000

—

1,061,000

—

—

—

—

—

—

—

20

Göteborgs o. Boh. 1.

—

190,000

501,670

334,726

73,100

1,158,400

—

371,167

—

24,100

21

Älvsborgs län ____

160,500

—

160,350

282,008

26,700

35,200

—

—

10,500

54,100

22

Skaraborgs län ....

—

—

66,280

437,799

42,300

153,700

—

—

—

36,500

23

Värmlands län ....

253,000

—

366,680

369,410

—

690,900

65,000

—

—

34,950

24

Örebro län........

—

—

76,050

62,850

—

—

—

—

—

25,500

25

Västmanlands län

179,000

58,740

—

155,349

15,400

10,200

—

—

—

22,500

26

Kopparbergs län ..

350,000

—

140,590

192,300

43,550

76,300

83,000

—

27,000

29,400

27

Gävleborgs län____

_

3,300

280,730

205,952

67,230

293,900

—

—

19,000

24,500

28

Västernorrlands län

145,000

483,875

689,430

375,176

20,000

648,200

252,000

—

97,000

32,500

29

Jämtlands län ....

—

23,560

262,000

133,731

34,200

541,100

422,000

—

20,000

24,000

30

Västerbottens län .

488,000

—

163,105

642,027

—

524,300

1,514,700

—

—

28,500

31

Norrbottens län ..

__

39,200

903,660

925,321

21,500

478,600

1,013,300

—

60,000

34,500

32

Ej fördelat på län

—

—

—

—

—

—

33,616

24,000

—

33

Hela riket

9,972,100

2,999,895

7,342,355

7,563,064

41,119,290

6 5,610,900

3,350,000

•2,238,765

950,000 700,000

1 I beloppet ingår anslag till Stockholms tygstation 547,000 kronor.

2 1933/1934 års anslag, avgjort 1 2 3 4 5 6 7 8,s 1934.

8 139,850 kr. från 1933/1934 års anslag.

4 Härutöver har för budgetåret 1933/1934 disponerats 563,855 kronor.

5 > » > » > * 30,590 >

6 Statsbana Malung—Vansbro 700,000 kronor.

7 Gruvarbeten i Västerbottens län 485,000 kronor.

8 Riksdagen har såsom kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden anvisat 5,000,000 kronor men bemyndigat

Kungl. Maj:t att utdela lån intill ett belopp av 8,000,000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

47

marknaden, beviljade under tiden V? 1934—’7e 1935.

huvudet angiva anslagens belopp.)

Spann-

måls-

lager-

hus

(300,000)

Torr-

lägg-

ning

(4,000,000)

Täck-

dikning

(1,500,000)

Väg- o

f lotti*—

byggn.

(500,000)

Skogs- vård s- åtg.

(3,500,000)

Skogs-

hus-

hålln.

(900,000)

Ved-

eldn-

låne-

fonden

(2,000,000)

Lån

till

fiskare

(700,000)

Arbetar-

små-

bruks-

lånefond

8(8,000,000)

Summa

An-

mälda

arbets-

lösa

(me-

deltal)

Summa

pr

arb.-lös

Lån till

enskild

företag- samhet

(3,000,000)

_

_

_

2,264

127,000

2,515,822

6,919

363.61

870,000

—

120,630

47,520

340

5,782

—

—

25,000

—

3,307,203

3,025

1,093.29

25,000

27,100

119,090

23,760

13,126

34,989

26,985

—

10,000

45,000

1,701,855

1,267

1,343.21

_

49,635

28,270

63,450

36,629

9,220

5,760

6,625

10,000

—

1,491,743

1,038

1437.13

80,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

755

_

12,000

—

195,800

141,140

53,428

21,933

3,400

4,090

19,000

21,000

1,267,227

1,241

1,021.13

30,000

—

51,240

14,590

4,620

32,099

—

—

—

30,000

687,305

1,535

''447.75

44,000

—

74,960

43,710

24,805

115,781

1,610

—

—

—

1,215,180

1,400

867.99

40,000

69,350

150,060

42,720

95,416

69,252

6,190

2.380

—

—

1,873,994

2,828

662.66

95,000

—

58,500

19,800

—

16,470

—

—

12,000

9,000

813,850

188

4,328.98

31,700

19,180

18,140

23,234

5,655

1,570

1,520

—

77,000

2,365,917

3,950

598.97

50,000

6,900

293,120

59,400

24,156

3,204

—

1,800

—

57.400

1,155,654

1,331

868.26

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

283,600

1,713

165.56

176,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

730,000

266

2,744.36

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

368,000

315

1,168.25

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

641,510

866

740.77

292,000

—

170,870

99,530

10,477

637

—

—

30,000

—

1,505,619

1,933

778.90

20,000

—

78,460

79,750

28,176

3,227

—

—

28,000

—

2,647,033

1,065

2,485.48

_

—

—

—

—

—

—

—

255,000

—

1,486,000

4,976

298.63

62,000

—

35,970

25,350

—

4,113

—

—

192,000

60,000

2,970,596

5,625

528.10

2,074,000

—

70,270

89,610

—

10,187

5,435

—

—

51,200

956,060

1,979

483.10

146,000

—

178,380

398,160

7,182

13,023

—

2,295

5,000

12,000

1,352,619

1,318

1,026.27

130,000

—

98,230

61,410

9,690

46,455

1,900

—

—

633,700

2,631,325

5,053

520.75

55,000

58,800

59,280

65,310

50,642

68,799

660

1,300

—

—

469,191

2,675

175.40

76,500

—

62,350

47,520

10,753

22,044

—

5,000

—

—

588,856

1,184

497.34

17,000

—

188,970

22,110

18,597

243,693

506

—

—

387,000

1,803,016

4,164

433.00

341,000

6 (2,503,016)

(601.11)

—

28,060

23,760

14,154

201,996

—

4,740

90,000

1,016,390

2,273,712

5,105

445.39

155,000

—

381,160

17,430

—

429,382

—

—

24,000

1,817,410

5,412,563

8,470

639.03

116,000

—

491,650

19,800

—

298,135

1,144

7,000

—

1,699,400

3,977,720

1,690

2,353.68

50,000

—

487,820

5,940

—

725,036

6,490

5,500

—

1,073,000

5,664,418

2,628

2,155.41

96,300

7 (6,149,418)

(2,339.96)

—

509,280

19,090

5,938

176,342

60,570

12,020

—

1,010,500

5,269,821

4,517

1,166.66

40,000

—

—

—

13,084

—

—

—

—

—

70,700

—

—

243,485

3,951,600

1,449,000 444,447

2,559,718

249,220

54,270

700,000

8,000,000 59,498,109

81,019

734.37

5,092.800

(60,083,109)

0, 7

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

33

Ej fördelat på län:

Statsbeställningar.................................................. 10,000,000

Elektrifiering av vissa banor ...................................... 4,000,000

Tillverkning av vagnar för S. J..................................... 4,000,000

Fyrskepp och tjänstefartyg ........................................ 375,000

77,873,109

(79,058,109)8''7

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

3C

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 265-

Fördelning’ nr belopp till allmänna arbeten i öppna

Stockholms stad....

Stockholms län..

Uppsala > ..

Södermanlands > ..

Norrköpings stad ..

Östergötlands län..

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

Gotlands

Blekinge

Kristianstads

Malmö ........

Lund..........

Landskrona ....

Hälsingborg...,

Malmöhus län.,

Hallands > .

Göteborgs stad

Göteborgs och Bohus

län i övrigt......

Älvsborgs län..

Skaraborgs > ..

Värmlands > ..

Örebro » ..

Västmanlands * ..

Kopparbergs » ..

Gävleborgs > ..

Västernorrlands > ..

Jämtlands » ..

Västerbottens » ..

Norrbottens > ..

Ej fördelat på län..

Hela riket

2,057,100i

2,106,00()j

897,000’

statliga

bygg
nader
-

Statliga

bered
skaps
arbeten
-

Kom
munala
bered
skaps
arbeten
-

604,750;

950.000

212.000

1,658,500

20,000

125.000

300.000

50,000

8,980,350

146,200

77,700

39,000

20,600

50,000

180,500

36,900

90,220

16,300

12,800

508,720

58,500

1,480

94,450

15,000

50,520

1,398,890

390,000

233,450

Bostadsbyggande

Bostads-

försörj-

ning

Sken-

fria

kors-

ningar

Broar

och

lamnar

Stensätt- ning av

vägar

på landet

i städer

1,574,650

_

_

—

—

217,250

1,100

—

—

—

—

172,800

137,500

—

—

—

—

577,000

31,800

433,260

47,230

—

—

—

123,700

81,000

—

—

—

275,415

1,800

110,700

—

—

244,122

209,070

1,800

159,525

—

—

—

116,500

—

—

—

—

—

320,690

—

109,125

—

123,300

—

90,600

—

—

—

—

—

317,500

38,575

173,700

—

166,500

78,950

435,790

27,600

_

—

—

—

133,500

132,000

—

—

133,000

115,200

—

—

—

—

54,400

72,000

—

97,300

—

—

—

100,000

—

—

—

467,120

20,900

75,150

—

99,950

—

347,100

—

49,500

41,250

3,800

262,975

—

216,500

1,467,450

—

—

—

313,865

13,250

—

—

—

702,324

) 256,600

114,150

355,500

31,750

—

373,550

7,800

210,600

—

—

—

1 418,600

10,000

—

—

—

—

3 104,700

—

—

—

—

3 156,000

—

—

—

3 164,000

96,700

—

-

—

—

3 221,000

122,200

—

30,90C

—

—

3 451,870

8,225

—

269.40C

—

—

3 347,300

—

—

- 401,000

33,70C

—

—

3 653,245

23,825

—

—

—

14.64C

42,640

24,629

0 7,408,565

2,926,675

8,512,710

435,170 665,490 1,313,000

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265-

49

marknaden, beviljade under tiden ‘/t 1935—*''/s 1936.

Spann-

måls-

lagerhus

Täck-

dik-

ning

Väg-

och

flottleds-

bygg-

nader

Skogs-

vårds-

åtgärder

Skogs-

hus-

hållning

Ved-

eldnings-

låne-

fonden

Arbetar-

små-

bruks-

låne-

fonden

Summa

An-

mälda

arbets-

lösa

(medel-

tal)

Summa

per

arbetslös

Lån till

enskild

företag- samhet

_

_

2,598

30,000

_

3,810,548

3,661

1,040.85

142,000 1

—

3,420

—

2,851

—

1,600

54,000

2,463,921

1,528

1,612.51

— 2

—

1,830

—

15,448

119,347

—

—

1,382,925

792

1,746.12

— 3

23,900

3,100

5,370

3,871

7,760

7,460

—

1,141,981

388

2,943.25

— 4

—

—

—

—

—

—

—

208,700

463

450.76

30,000 5

—

7,920

50,840

6,026

14,745

650

17,000

729,218

443

1,646.10

21,500 6

—

1,220

4,980

450

55,129

—

6,000

443,974

871

509.73

100,000 7

—

3,720

36,562

39,200

5,410

—

70,000

905,092

674

1,342.87

19,500 8

—

1,200

68,579

6,217

3,075

—

72,000

739,086

1,696

435.78

20,000 9

—

1,210

—

—

1,080

—

13,500

1,106,390

72

15,366.52

— 1

3,900

2,100

33,773

9,550

—

—

99,000

1,494,048

2,600

574.63

— l

—

4,100

5,328

1,227

13,165

15,470

118,000

869,580

445

1,954.11

— 1

—

—

—

—

—

—

—

355,720

1,099

323.68

12,000 1

—

—

—-

—

—

—

—

1,906,700

122

15,628.69

— 1

—

—

—

—

—

—

—

240,000

191

1,256.64

— 1

—

—

—

—

—

—

—

100,000

422

236.97

— 1

—

1,800

3,736

675

—

1,550

57,000

740,681

984

752.72

—

—

5,260

31,316

—

—

700

37,500

799,401

693

1,153.54

—

—

—

—

—

—

—

—

1,683,950

2,562

657.28

15,000

—

1,200

—

6,566

—

—

93,000

1,934,315

4,628

417.96

44,000 2

19,650

5,690

—

11,345

44,675

—

46,400

956,850

1,008

949.25

54,000 2

-

17,800

12,669

—

21,045

860

44,500

688,824

671

1,026.56

— 2

—

2,000

4,140

30,065

1,800

—

772,000

1,312,725

3,259

402.80

75,000

—

4,900

58,868

20,808

—

—

101,000

310,276

1,394

222.58

—

—

—

1,336

4,538

780

—

61,000

403,134

371

1,086.61

20,000

—

1,000

19,013

163,855

9,220

—

257,000

1,037,838

2,293

452.61

1,500

—

2,860

38,654

115,854

19,850

1,695

1,034,300

1,672,523

3,099

539.70

_

—

—

7,773

498,156

48,971

4,000

1,919,800

3,853,215

5,963

646.19

25,000

—

—

1,504

238,308

56,915

6,365

1,519,000

2,264,892

877

2,582.65

—

—

—

—

557,066

49,800

2,120

1,141,000

2,184,686

1,386

1,576.25

—

2,670

—

79,525

4,515

—

1,140,000

2,187,750

2,790

784.14

- i

—

-T

932

—

32,535

—

—

115,376

—

—

—

47,450

75,000

385,8731,814,199

539,817

42,470 8,673,OOoj 40,044,319

47,445

844.02

579,500

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 265.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Majlis proposition nr 265-

Sammanställning'' per den Bl december 1936 ar allmänna arbeten

Ändamål

Anslags-

belopp

Antal

företag

Här-

slut-

förda

total-

kostnader

under

ut-

förande

1

2

3

4

5

6

Statliga beredskapsarbeten.

1

Allmänna vägar (inkl. gator)...,...........

7

4

97,257

3

2

Stensättning ..............................

1

—

—

—

3

Järnvägsanläggningar......................

2

1

43,000

1

4

Utdikningar ..............................

1

—

—

1

6

Koloniseringsåtgärder......................

2

—

—

2

6

Kanaler och farleder m. m.................

10

3

27,400

7

7

Skogsförbättrande åtgärder ................

1

1

4,000

—

8

Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten ,..

7

4

298,653

3

9

Havs- och flodhamnar, fiskehamnar''........

36

20

1,045,343

12

10

Flyghamnar...............................

2

2

245,000

_

11

Flygfält ..................................

4

4

78,778

—

12

Byggnader för offentliga myndigheter.......

3

2

18,287

1

13

Byggnader för militära förläggningar.......

9

5

404,550

3

14

Andra byggnadsföretag....................

17

10

607,021

7

16

Skjutbanor................................

4

3

81,005

1

16

Försvarsanläggningar......................

6

3

150,300

3

17

Fornminnesrestaureringar..................

9

2

47,512

5

18

Andra arbeten............................

12

8

457,267

3

Summa

24,500,000

133

72

3,605,373

52

Kommunala beredskapsarbeten.

19

Allmänna vägar (inkl. gator)...............

3

1

60,622

2

20

Stensättning...............................

2

1

86,519

1

21

Broar.....................................

3

1

10,157

1

22

Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten ...

18

12

1,428,848

2

23

Handelshamnar............................

5

2

261,904

3

24

Kommunalhus och rådhus ................

27

13

1,325,542

10

25

Allmänna läroverk ........................

11

7

1,757,418

4

26

Folkskolor och kommunala mellanskolor____

156

82

3,514,761

54

27

Gymnastikhus, tennishallar och idrottsplatser

16

8

1,014,607

6

28

Lasarett och sjukhus......................

11

3

739,365

7

29

Badhus ...................

8

2

160,730

3

30

Gasklocka.................................

1

—

—

1

31

Andra byggnadsföretag.....................

70

41

1,544,445

22

32

Kyrkorestaureringar.......................

29

20

1,140,555

8

33

V ärmeledningsarbeten......................

5

3

42,386

2

Summa

—

3651

196

13,087,859

126

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265-

51

1 öppna marknaden, till vilka medel beviljats under tiden */» 1938—81/n 1935.

a v

Summa

total-

kostnader

H

ära

V

Av summa total- kostnader belöpa å

total-

kostnader

[besluta- de men

ej på- började

total-

kostnader

från de i

kol. 2

angivna

anslags- medlen

från

andra

stats-

medel

från

andra

material

m. m.

arbets-

löner

7

8

9

1 10

11

12

13

14

15

137,301

234,558

229,608

4,950

93,113

141,445

—

1

40,000

40,000

40,000

—

—

22,000

18,000

175,000

—

—

218,000

218,000

—

—

77,500

140,500

4,940

—

—

4,940

4,940

—

—

1,550

3,390

7,030

—

—

7,030

7,030

—

—

1,990

5,040

231,000

—

—

258,400

246,400

—

12,000

122,769

135,631

—

—

—

4,000

4,000

—

—

—

4,000

117,291

—

—

415,944

387,619

6,500

21,825

202,010

213,934

1,243,300

4

581,500

2,870,143

2,719,193

—

150,950

1,262,231

1,607,912

—

—

—

245,000

245,000

—

—

163,000

82,000

—

—

—

78,778

78,778

—

—

47,422

31,356

28,600

—

—

46,887

46,887

—

—

21,449

25,438

248,000

1

40,300

692,850

692,740

110

389,841

303,009

436,727

—

—

1,043,748

898,319

14,617

130,812

612,902

430,846

15,000

—

—

96,005

96,005

—

—

41,748

54,257

136,500

—

—

286,800

286,800

—

—

143,523

143,277

278,950

2

35,600

362,062

359,350

512

2,200

145,535

216,527

194,048

1

39,000

690,315

662,788

—

27,527

289,375

400,940

3,253,687

9

736,400

7,595,460

7,223,467

26,689

345,314

3,637,958

3,967,502

280,400

_

—

341,022

272,400

—

68,622

228,114

112,908

128,200

—

—

214,719

173,850

—

40,869

101,878

112,841

77,800

1

153,000

240,957

168,410

—

72,547

154,395

86,562

106,800

4

356,470

1,892,118

1,228,860

—

663,258

1,352,634

539,484

6,486,300

—

—

6,748,204

1,548,000

—

5,200,204

4,120,166

2,628,038

2,844,699

4

179,925

4,350,166

1,567,281

—

2,782,885

2,746,953

1,603,213

1,700,013

—

—

3,457,431

1,300,355

—

2,157,076

2,070,110

1,387,321

3,254,704

20

303,479

7,072,944

4,634,823

—

2,438,121

4,298,090

2,774,854

280,857

2

144,300

1,439,764

546,110

—

893,654

945,156

494,608

6,121,232

1

170,900

7,031,497

1,531,360

—

5,500,137

4,327,655

2,703,842

580,200

3

428,150

1,169,080

403,248

—

765,832

791,792

377,288

165,000

—

—

165,000

33,000

—

132,000

91,786

73,214

1,897,105

7

203,733

3,645,283

1,874,515

—

1,770,768

2,172,195

1,473,088

613,601

1

7,940

1,762,096

918,236

—

843,860

921,911

840,185

44,950

—

—

87,336

38,690

—

48,646

61,125

26,211

24,681, 861

43

1,947,897

39,617,617|

16,239,138|

—

23,378,479

24,383,960

15,233,657

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

82

88

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majlis proposition nr 265■

Anslags-

belopp

Antal

företag

Här-

Ändamål

slut-

förda

total-

kostnader

under

ut-

förande

1

2

3

4

5

6

1

Främjande av bostadsbyggande.

Bostadsbyggnadsföretag på landsbygden.....

33,000,000

39,342

25,439

39,623,266

6,721

2

Bostadsbyggnadsföretag i städer och stads- liknande samhällen......................

8,000,000

261

142

32,166,700

83

3

Bostad sanskaffning åt mindre bemedlade,

barnrika familjer (avser städer, stadslik- nande samhällen och andra tätare bebyggda

orter)...................................

10,000,000

6

6

Summa

61,000,000

39,609

25,581

71,789,966

6,810

4

Skenfria korsningar.

Skenfria korsningar........................

9,500,000

91

31

2,765,646

52

B

Broar och hamnar.

Broar.....................................

|l2,500,000

42

15

2,940,730

27

6

Havs- och flodhamnar, fiskehamnar........

43

21

3,829,104

20

Summa

12,600,000

85

36

6,769,834

47

7

Vissa vägbyggnadsarbeten.

Allmänna vägar...........................

3,200,000

56

30

5,854,018

25

8

Stensättning av vägar.

Stensättning ..............................

4,000,000

23

17

1,994,510

6

9

Vissa banarbeten m. m. för statens järnvägar.

Banarbeten m. m.........................

950,000

15

9

215,762

6

10

Bidrag till gödselvårdsanläggningar.

Gödselvårdsanläggningar...................

1,400,000

8,652

6,730

4,940,431

1,030

11

Torrläggningsföretag, ägnade att motverka arbets- lösheten.

Utdikningar ..............................

8,000,000

1,846

651

5,116,030

1,089

12

Bidrag till läckdikningar.

Utdikningar ..............................

2,500,000

9,434

7,318

7,983,460

1,188

13

Väg- och flottledsbyggnader ä skogar i enskild ägo.

Skogsförbättrande åtgärder ................

1,000,000

392

121

553,468

245

14

Vissa tillfälliga skogsvårdsälgärder å enskildas

skogar.

Skogsförbättrande åtgärder ................

8,500,000

17,838

13,099

10,325,296

3,956

IB

Arbet arsmåbrukslånefanden.

Koloniseringsåtgärder......................

25,500,000

2,780

380

1,900,000

1,950

16

Bidrag till uppförande av spannmdlslagerhus.

Spannmålslagerhus ........................

300,000

6

6

1,808,926

_

17

Byggande av nybyggesvägar.

Enskilda vägar............................

150,000

115

28

127,083

87

18

Statliga byggnader.

Byggnader för offentliga myndigheter ......

|31,136,000

14

7

1,413,500

6

19

Andra byggnadsföretag ....................

44

12

4,876,850

30

Summa

81,136,000

58

19

6,290,350

36

Summa summarum

184,136,000

81,498

54,324

145,128,012

16,705

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265,

53

a v

Summa

total-

kostnader

H

ära

V

Av summa total- kostnader belöpa å

total-

kostnader

besluta- de men

ej på- började

total-

kostnader

från de i

kol. 2

angivna

anslags- medlen

från

andra

stats-

medel

från

andra

material

m. m.

arbets-

löner

7

8

9

10

11

12

13

14

15

13,869,569

7,182

13,137,425

66,630,260

29,922,764

—

36,707,496

38,892,467

27,737,793

10,961,026

36

3,324,092

46,451,818

7,729,600

—

38,722,218

27,871,090

18,580,728

460,800

_

460,800

207,360

253,440

276,480

184,320

25,291,395

7,218

16,461,517

113,542,878

37,859,724

—

75,683,154

67,040,037

46,502,841

7,342,600

8

427,600

10,535,846

8,500,696

1,101,575

933,575

5,425,821

5,110,025

5,612,200

''-

—

8,552.930

5,733,284

1,138,360

.1,681,286

4,219,677

4,333,253

4,221,800

2

263,000

8,313,904

5,816,106

—

2,497,798

4,554,105

3,759,799

9,834,000

2

263,000

16,866,834

11,549,390

1,138,360

4,179,084

8,773,782

8,093,052

3,663,000

1

39,000

9,556,018

3,200,000

5,504,452

851,566

2,117,990

7,438,028

2,005,490

—

—

4,000,000

4,000,000

—

—

800,800

3,199,200

747,000

—

—

962,762

950,000

12,762

—

365,310

597,452

694,218

892

636,906

6,271,555

1,339,558

945,976

3,986,021

3,095,132

3,176,423

11,228,870

106

605,110

16,950,010

7,909,560

4,506,770

4,533,680

4,250,000

12,700,010

1,460,270

928

765,700

10,209,430

2,366,650

3,240,000

4,602,780

4,588,610

5,620,820

1,937,447

26

166,066

2,656,981

663,947

—

1,993,034

399,750

2,257,231

3,955,628

783

818,619

15,099,543

6,724,123

—

8,375,420

259,749

14,839,794

9,750,000

450

2,250,000

13,900,000

13,685,139

—

214,861

9,730,000

4,170,000

—

—

—

1,808,926

260,485

912,630

635,811

1,250,885

558,041

583,118

—

—

710,201

149,813

108,000

452,388

84,050

626,151

1,694,100

1

50,000

3,157,600

3,157,600

—

—

1,900,600

1,257,000

22,941,550

2

210,000

28,028,400

27,978,400

—

50,000

16,820,557

11,207,843

24,635,650

3

260,000

31,186,000

31,136,000

—

60,000

18,721,167

12,464,843

130,964,234

10,469

25,377,815

301,470,061

153,757,680

17,497,214

130,215,167

154,924,991

146,645,070

i

2

3

4

5

6

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

2

3

4

5

6

7

K

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

81

32

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Dagsverken, utförda under tiden V’ 15)34—3% 15)35

Län och vissa städer

Stats-

beställ-

ningar

Statliga

bygg-

nader

Beredskaps-

arbeten

Främjande av

bostads- byggande

Sken-

fria

kors-

ningar

Broar

och

hamnar

Vissa

väg-

byggn-

ad.

Sten-

sätt-

ning

av

vägar

statliga

kom-

munala

landet

städer

11,837

45,298

14,298

15,413

_

191,058

_

1,591

50,118

10,615

2,452

52,224

7,201

3,561

1,084

—

—

525

30,018

2,023

—

38,421

12,953

947

273

—

—

6,472

4,911

4,041

9,003

41,850

3,430

15,479

1,237

—

—

—

—

829

—

—

11,955

—

—

—

—

9,104

—

—

5,011

60,740

5,448

3,837

930

—

10,217

82

1,735

1,649

2,845

58,575

728

20,049

4,984

—

—

257

21,164

—

3,377

42,800

—

955

—

—

—

1,240

1,932

644

56,839

55,276

3,624

2,538

8,294

—

—

—

19,079

4,312

2,170

29,722

1,084

—

—

—

—

6,486

3,513

23,184

13,719

45,798

8,878

—

—

—

27,772

—

486

8,842

2,340

73,608

7,690

3,895

1,024

—

—

36,013

882

662

4,553

—

64,644

7,823

—

—

—

610

26,481

—

—

—

15,152

—

—

—

—

2,463

3,730

—

—

—

9,743

—

5,717

—

—

50

—

1,792

9,361

—

7,824

—

—

—

—

851

1,112

3,213

2,140

34,970

—

10,786

19,956

—

—

—

—

7,252

20,323

67,536

—

5,542

14,175

—

15,488

23,913

—

492

18,417

—

73,130

—

—

—

—

_

702

12,145

35,474

61,338

1,909

14,410

50,071

—

12,086

13,987

7,553

—

23,166

78,176

11,783

24,335

137

—

—

—

542

—

8,339

87,968

10,189

13,340

4,244

—

—

3,517

5,870

—

15,168

74,429

2,820

5,582

23,094

—

—

48,850

—

—

11,189

49,339

4,932

13,070

—

—

—

590

475

1,428

9,616

36,058

2,246

5,805

3,830

—

— -

139

796

500

25,112

49,988

4,779

3,473

3,807

487

—

14,176

—

20

19,904

78,700

5,606

4,993

12,669

—

—

—

9,862

20,332

51,706

113,194

—

4,714

11,092

12,091

—

—

—

167

15,574

111,461

270

6,759

6,265

22,694

—

—

5,131

1,938

14,991

120,244

—

9,787

13,425

73,211

—

—

—

4,907

54,742

159,380

—

1,715

23,237

19,528

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Stockholms stad...

Stockholms län ...

Uppsala län.......

Södermanlands län

Norrköpings stad .

Östergötl, län i övr

Jönköpings län . ,.

Kronobergs län ...

Kalmar län.......

Gotlands län .....

Blekinge län .....

Kristianstads län .

Malmö stad.......

Lunds stad.......

Landskrona stad .

Hälsingborgs stad .

Malmöhus län i övr

Hallands län ...

Göteborgs stad .

Göteborgs och Bohus

län i övrigt.....

Älvsborgs län .....

Skaraborgs län ...

Värmlands län ...

örebro län .......

Västmanlands län .

Kopparbergs län .

Gävleborgs län ...

Västernorrlands län

Jämtlands län.....

Västerbottens län .

Norrbottens län ...

Ej fördelat å län.

182,753| 241,39o| 125,285| 452,944

1,621,795i 469,076] 183,395| 209,545j 128,Olli 65,563

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

55

för anslag'' till allmänna arbeten i öppna marknaden.

Vissa

ban- ar beten

Gödsel-

vård

Spann-

måls-

lagen

hus

Torr-

lägg-

ning

Täck-

dikning

Väg-

och

flottl.-

byggn.

Skogs-

vårds-

åt-

gärder

Ar- beta r- små- bruks- låne- fonden

Diverse

Bekäm-

pande

av

arbets-

lös-

heten

Summa

Lån till

enskild

företag- samhet

_

_

_

_

_

a -

277,904

319,009

1

—

7,461

—

32,695

6,569

—

4,696

—

231

—

180,498

28,764

2

—

8,142

3,821

8,612

9,536

1,996

4,334

—

—

—

121,601

24,374

3

—

11,945

7,293

12,300

15,163

—

3,494

—

—

—

136,618

57,254

4

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12,784

24,542

&

—

14,920

—

28,733

60,086

3,123

4,768

—

—

789

207,706

36,156

6

—

7,238

—

17,937

1,594

—

9,955

—

—

—

127,371

145,820

7

—

11,524

—

37,305

7,673

—

29,352

—

—

—

154,407

52,818

8

—

25,684

9,132

37,120

20,476

1,140

23,471

—

—

—

247,410

66,055

9

—

5,165

—

15,040

7,613

—

1,712

—

—

-

85,897

—

10

—

14,958

6,592

7,623

5,591

1,366

3,239

71

—

—

168,790

52,423

11

—

11,999

88

75,365

16,765

—

3,222

164

—

—

205,488

53,512

12

—

—

—

—

—

—

—

—

—

13,263

127,840

39,023

13

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

42,243

38,839

14

—

—

—

—

—

—

—

—

—

36,147

57,800

—

15

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

19,027

44

16

—

9,387

—

26,351

66,835

278

467

—

—

—

176,346

10,099

17

12,239

6,990

—

10,430

20,301

3,347

3,591

—

—

—

187,214

3,210

18

—

—

—

—

—

—

—

342

28,483

8,334

153,111

80,721

19

—

12,238

—

8,930

15,796

—

815

—

—

—

225,914

214,984

20

994

21,413

—

13,168

20,325

—

5,554

—

—

—

220,591

94,524

21

—

20,879

—

43,311

70,817

—

8,473

—

—

—

268,102

127,479

22

—

12,857

—

17,834

11,663

2,622

25,959

12,803

—

—

214,218

131,861

23

—

13,199

8,781

15,640

26,780

''6,345

28,268

—

—

226,393

73,751

24

—

9,462

17,645

25,405

8,951

—

367

—

121,878

13,551

25

2,537

12,551

—

17,476

2,900

—

86,482

6,017

—

217,044

99,548

26

1,460

4,789

-

22,524

4,105

1,177

76,647

34,031

—

280,801

46,651

27

4,389

7,309

_

33,509

3,365

—

118,504

60,781

—

450,848

86,646

28

1,824

7,246

39,421

4,380

—

76,495

69,887

362,443

51,510

29

2,905

—

40,106

1,999

—

229,380

28,026

68,283

3,43C

612,856

30

2,924

4,506

32,969

2,385

—

57,929

22,338

1,54C

388,100

187,906

31

—

1 —

2,356

—

2,356

32

26,367

264,767

| 35,707

612,044| 428,122

| 21,394

818,114

234,460

| 97,364

| 63,503| 6,281,599 2,161,074

33

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

Dagsverken, utförda under tiden */»—1S1/n 1935 för

Län och vissa städer

Stats-

beställ-

Statliga

bygg-

Beredskaps-

arbeten

Främjande av

bostads- byggande

Sken-

fria

kors-

ningar

Broar

och

Vissa

väg-

byggn.-

arb.

Sten-

sätt-

ning

av

vägar

ningar

nåder

statliga

kom-

munala

landet

städer

hamnar

1 Stockholms stad...

5,522

29,952

7,050

_

_

30,484

_

_

2 Stockholms län ...

5,052

39,374

11,907

876

36,513

23

4,472

—

—

_

3 Uppsala län.......

1,874

10,694

2,601

—

26,547

14

4,267

—

—

—

4 Södermanlands län

—

75

419

7,902

39,371

20

3,387

8,424

—

—

5 Norrköpings stad .

480

—

198

1,050

—

421

—

—

—

—

6 Östergötl, län i övr

12,198

—

—

1,714

49,348

224

—

1,134

—

5,848

1 Jönköpings län ...

—

789

1,393

1,107

44,906

246

6,239

88

—

—

8 Kronobergs län ...

—

6,616

—

690

33,384

—

—

631

—

—

3 Kalmar län.......

416

—

3,089

28,543

48,004

—

1,480

7,443

—

—

3 Gotlands län .....

—

12,494

2,560

—

25,550

—

—

—

—

—

1 Blekinge län .....

5,437

—

9,752

7,374

36,241

1,520

—

—

—

604

2 Kristianstads län .

—

2,845

3,011

7,134

61,639

—

2,074

707

—

—

3 Malmö stad.......

22,026

717

1,124

11,928

—

877

4,006

—

—

—

4 Lunds stad.......

21

14,746

—

—

—

1,521

—

—

—

—

Landskrona stad...

—

674

—

—

—

1,332

—

1,305

—

—

Hälsingborgs stad .

—

—

—

16,388

—

—

—

—

—

—

Malmöhus län i övr

—

2,971

—

—

63,363

—

1,875

6,824

—

—

Hallands län .....

—

—

2,298

10,719

41,941

—

1,338

—

—

6,332

Göteborgs stad ...

22,853

—

—

17,828

—

1,030

—

—

—

—

Göteborgs och Bohu

län i övrigt.....

_

—

5,104

21,120

41,504

655

2,506

26,131

_

18,002

Älvsborgs län.....

11,406

797

513

11,319

53,212

950

4,739

712

—

—

Skaraborgs län ...

—

114

—

2,566

76,863

174

4,265

8,648

—

—

Värmlands län ....

—

2,292

—

8,473

55,505

486

1,695

12,346

—

—

Örebro län .......

18,979

1,351

__

6,391

4,311

33,910

31,393

1,558

599

Västmanlands län..

2,160

113

—

29

—

—

Kopparbergs län....

14

5,570

—

8,329

34,899

1,611

3,875

534

—

—

Gävleborgs län ....

—

—

—

10,321

56,733

792

8,868

11,056

—

—

Västernorrlands län

—

556

10,505

20,179

80,391

410

531

1,240

2,188

—

Jämtlands län.....

354

—

143

10,439

88,071

—

1,625

6,216

19,222

—

Västerbottens län ..

—

—

—

8,451

101,984

81

3,035

8,270

44,459

—

Norrbottens län....

—

—

2,037

26,271

135,873

444

—

12,147

40,034

—

Summa

107,983

133,436

63,817

251,423

1,297,145

43,3151

62,434 113,885

105,908| 30,786

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

57

ansia? till allmänna arbeten i öppna marknaden.

Vissa

ban-

arbeten

Gödsel-

vård

Spann-

måls-

lager-

hus

Torr-

lägg-

ning

Täck-

dikning

Väg-

och

flottl.-

byggn.

Skogs-

vårds-

åt-

gärder

Ar-

betae

små-

bruks-

låne-

fonden

Diverse

Bekäm-

pande

av

arbets-

lös-

heten

Summa

Lån till

enskild

företag- samhet

_

_

_

_

_

_

_

—

—

—

73,008

199,095

—

7,571

—

19,941

7,192

—

794

—

—

—

133,715

17,024

—

8,827

15,165

7,091

—

6,005

—

—

—

83,085

15,611

—

3,060

812

7,324

29,380

—

1,026

—

—

—

101,200

38,078

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,149

16,013

—

7,213

—

19,509

66,576

14,497

8,047

137

—

324

186,769

18,538

—

11,297

—

8,123

1,728

—

8,117

560

—

—

84,593

82,903

—

7,417

—

17,693

7,132

3,089

24,642

—

—

—

101,294

35,736

—

15,531

—

13,797

16,809

9,396

14,767

—

—

—

159,275

54,510

—

1,797

—

7,031

5,697

—

876

—

—

—

56,005

—

—

—

—

2,018

6,130

1,592

1,828

865

—

—

73,361

23,100

—

7,626

—

23,456

17,185

2,245

752

299

—

—

128,973

33,979

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

40,678

54,719

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

16,288

19,812

—

—

—

—

—

—

—

—

7,763

468

11,542

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

16,388

12

—

5,308

—

13,805

9,744

2,325

55

—

—

—

106,270

4,175

13,005

7,625

—

976

31,663

5,283

719

—

—

—

121,899

—

—

—

—

—

—

—

—

—

710

6,079

48,500

51,148

_

10,747

—

4,870

14,299

—

1,127

1,372

—

—

147,437

42,863

—

19,914

—

12,035

22,137

—

5,436

—

—

—

143,170

83,239

—

9,752

—

25,600

84,534

3,110

4,880

—

—

—

220,506

74,834

—

7,169

—

15,323

14,252

3,386

15,276

15,841

—

—

152,044

85,715

—

5,810

—

8,378

28,315

6,448

9,173

—

—

—

118,962

31,773

—

10,992

—

7,870

30,191

—

4,762

—

—

—

93,771

10,691

131

2,507

—

23,510

2,844

1,320

86,762

11,617

—

—

183,523

55,707

673

5,627

—

7,895

6,115

5,412

44,937

37,316

—

—

195,745

30,778

2,574

10,751

—

39,318

4,709

—

113,271

56,084

—

—

342,707

50,668

—

11,678

—

44,278

7,192

—

98,646

66,055

—

—

353,919

22,875

—

8,977

—

55,520

4,102

—

204,198

33,975

19,947

97

493,096

—

412

11,703

—

44,515

7,500

—

48,281

32,106

—

—

361,323

121,699

16,795

198,899

812

437,950 432,517

58,103

704,377

256,227

28,420

6,968

4,351,195

1,275,295

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

]5

16

17

18

19

20

21

22

23

24

26

26

27

28

29

30

31

32

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

26

29

30

31

32

33

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 265-

Dagsverken, utförda under tiden 7» 1933—sl/n 1935

Stats-

be-

ställ-

ningar

Stat-

liga

bygg-

nader

Beredskaps-

arbeten

Bostads-

byggande

Sken-

fria

kors-

ningar

Broar

och

ham-

nar

Vissa

väg-

byggn.-

arbe-

ten

Sten-

sätt-

ning

av

vägar

stat-

liga

kom-

munala

landet

städer

1933

Juli..............

—

5,649

435

_

_

_

_

_

_

_

Augusti ..........

—

5,681

—

—

70

—

—

—

—

_

September........

1,319

2,347

5,513

1,625

322

328

—

_

_

_

_

Oktober..........

5,644

6,103

376

241

_

_

__

_

_

November........

3,048

4,295

7,675

2,408

1,500

—

165

1,128

—

_

December........

5,879

2,992

6,779

2,314

17,686

—

582

1,522

—

—

1934

Januari ..........

7,760

1,898

9,002

3,792

17,931

_

3,207

7,579

_

_

Februari..........

9,330

3,365

9,971

4,883

29,569

1,584

6,580

14,711

_

_

Mars ............

12,126

6,136

10,757

7,681

57,115

10,525

9,389

21,474

_

_

April ............

12,844

7,590

12,896

12,476

97,878

19,460

13,558

18,270

_

_

Maj..............

11,633

11,279

13,866

18,998

139,662

36,389

17,219

14,269

_

_

Juni..............

11,203

15,178

14,696

24,161

214,184

50,733

21,365

15,465

—

—

Summa juli 1933

—juni 1934

77,489

75,220

93,805

77,411

576,164

118,691

72,065

94,418

—

—

Juli..............

10,435

19,056

13,975

35,638

221,692

63,475

23,372

16,456

Augusti ..........

13,338

22,107

13,203

38,428

227,360

71,817

24,880

19,301

_

1,104

September........

12,412

22,246

11,497

41,687

240,626

70,244

24,908

20,476

_

5,566

Oktober..........

10,655

23,326

12,217

48,611

207,319

42,702

21,418

18,000

25,486

10,776

November........

16,489

20,146

12,193

44,594

33,776

159,317

35,674

17,846

15,955

19,473

9,690

December........

22,845

15,874

7,788

68,034

36,166

9,677

10,455

9,796

6,964

1935

Januari ..........

16,976

18,810

7,201

29,850

30,200

39,174

9,103

13,426

9,126

2,165

Februari..........

14,621

17,355

5,840

28,423

21,234

40,196

7,425

17,494

11,104

1,334

Mars ............

16,776

19,088

8,843

29,970

30,882

33,860

8,881

17,735

12,148

2,134

April ............

13,457

20,114

9,630

33,920

60,290

14,722

9,378

20,841

10,736

7,628

Maj..............

20,017

23,464

11,562

42,795

141,787

12,519

13,525

21,447

11,013

10,627

Juni..............

14,732

19,804

11,336

45,252

213,054

8,527

12,982

17,959

19,129

7,575

Summa juli 1934

—juni 1935

182,753

241,390

125,285

452,944

1,621,795

469,076

183,395

209,545

128,011

65,563

Juli..............

16,797

24,226

14,155

53,861

269,348

9,728

13,077

22,958

38,730

8,857

Augusti ..........

17,287

22,946

12,438

54,490

285,974

11,439

14,873

24,148

14,779

7,453

September........

12,703

20,448

10,788

43,681

262,294

_

13,261

21,192

22,000

6,968

Oktober..........

14,437

23,915

10,249

42,942

231,976

1,495

11,036

19,388

22,169

5,241

November........

30,702

22,981

10,166

34,049

158,612

8,954

6,885

16,670

5,353

1,789

December ........

16,057

18,920

6,021

22,400

88,941

11,699

3,302

9,529

2,872

478

Summa juli—

dec. 1935

107,983

133,436

63,817

251,423

1,297,146

43,315

62,434

113,885

105,903

30,786

Summa juli 1933

—dec. 1935

368,225

450,046

282,907

781,778

3,495,104

031,082

317,894

417,848

233,914

96,349

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265

59

för anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden.

Vissa

ban-

arbe-

ten

Göd-

sel-

vård

Spann-

måls-

lager-

hus

Torr-

läggning

Täck-

dikning

Väg-

och

flottl.-

bygg-

nader

Skogs-

vårds-

åtgärder

Arbe-

tar-

små-

bruks-

låne-

fonden

Diver-

se

Be- kämp.

av ar- fa ets- lös- heten

Summa

Lån till

enskild

företag- samhet

2,083

8,167

__

_

_

_

_

—

—

6,178

—

11,929

2,148

_

_

_

_

43,026

—

7,180

318

59,631

4,853

_

_

_

_

_

—

117,350

—

6,010

5,084

143,155

12,433

_

_

_

17,467

30,402

—

137,655

—

3,566

4,543

213,852

29,816

—

9,213

—

13,793

15,587

—

73,765

3,578

942

1,509

156,141

32,038

11,734

17,442

11,210

34,052

2,967

1,910

2,179

132,663

45,069

_

3,916

_

9,879

13,220

—

15,517

1,373

1,241

2,477

127,616

50,893

_

1,993

_

13,661

6,997

_

5,530

4,390

2,796

3,333

173,903

66,179

_

2,497

_

16,451

21,401

_

6,536

4,632

3,735

4.179

254,403

78,376

_

4,460

_

35,775

21,148

—

9,694

10,586

3,293

4,946

353,217

92,168

—

6,755

56,606

37,902

—

18,418

18,675

4,023

7,884

517,248

104,052

—

40,568

—

181,074

157,867

—

461,543

46,201

42,957

36,452

2,151,925

518,025

15,337

3,538

69,494

26,648

494

45,785

24,623

5,441

7,083

602,542

127,325

_

26,952

4,494

98,053

23,083

1,692

78,901

30,842

8,155

6,001

709,711

136.806

484

26,785

3,279

85,238

15,023

297

57,388

35,287

9,826

6,293

689,562

150,341

582

32,235

5,297

64,561

68,502

3,443

208,177

33,587

17,305

4,151

858,350

160,846

2,510

39,117

7,135

43,818

79,644

320

225,528

20,894

13.803

4,564

788,710

163,959

2,449

53,416

4,856

38,228

56,005

5,051

127,666

12,265

4,685

5,397

531,393

141,997

2,770

31,179

2,374

22,420

30,000

1,807

18,265

3,839

5,931

7,933

302,549

192,063

4,575

10,276

1,446

21,408

5,990

2,449

18,381

2,112

5,091

7,787

244,541

208,047

3,561

6,788

1,076

26,015

19,624

—

12,071

3,512

6,374

4,576

263,914

233,994

3,632

11,592

878

34,245

20,699

593

5,395

8,062

6,346

3,090

295,248

224,778

3,228

3,533

763

49.556

37,898

1,125

5,519

21,573

8,236

3,616

443,803

223,190

2,576

7,557

571

59,008

45,006

4,123

15,038

37,864

6,171

3,012

551.276

197,728

26,367

264,767

35,707

612,044

428,122

21,394

818,114

234,460

97,364

63,503

6,281,599

2,161,074

2,785

9,556

216

91,705

44,649

6,320

37,740

46,225

6,504

1,956

719,393

204,855

2,787

25,420

48

85,466

46,754

6,863

69,535

51,621

5,784

1,241

761,346

220,427

2,651

29;585

48

86,306

62,030

6,663

87,199

64,974

5,888

1,128

759,807

213,626

3;312

34,319

260

73,597

97,085

8,697

182,230

50,292

4,654

1,108

838,402

223,642

3,308

5lj832

240

77,828

105,183

15,499

235,533

28,295

3,277

884

818,040

227,180

1,952

48,187

—

23,048

76,816

14,061

92,140

14,820

2,313

651

454,207

185,565

16,795

198,899

812

437,960

432,517

58,103

704,377

286,227

28,420

6,968

4,361,195

1,275,295

43,162

504,234

36,519

1,231,068

1,018,506

79,497

1,984,034

536,888

168,741

106,923

12,784,719

3,954,394

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Jag har förut antytt, att varje företag, som erhållit statsbidrag, skall månadsvis

till socialdepartementet inkomma med rapport, utvisande bland annat

antalet under månaden utförda dagsverken. I propositionen nr 231

till 1935 års riksdag återfinnes en fördelning å län och vissa städer av

de dagsverken, som rapporterats under budgetåret 1933/1934 (sid. 28 och

29). Motsvarande uppgifter för budgetåret 1934/1935 och för sista halvåret

1935 framgå av tabellerna å sid. 54—57.

Vissa av de i tabellerna använda anslagsrubrikerna torde tarva närmare

förklaring. Under anslagsrubriken »Diverse» ingå sålunda anslagen till isbrytande

undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets behov (650,000

kronor), byggande av nytt fyrskepp (442,000 kronor), undersöknings- och

förberedande gruvarbeten m. m. inom Västerbottens län (849,000 kronor)

samt vissa väganläggningar inom Västerbottens län (650,000 kronor). Under

rubriken »Bekämpande av arbetslösheten» åter hava sammanförts vissa företag,

till vilka bidrag beviljats av de medel, som av de under femte huvudtiteln

för budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 uppförda anslagen till bekämpande

av arbetslösheten ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande

av företagsverksamhet. Sistnämnda anslagsmedel hava visserligen icke inräknats

bland de anslag, som jag i det föregående hänfört till anslag till allmänna

arbeten i öppna marknaden, men då företagen (sammanlagt 6) ålagts

rapportskyldighet och till sin karaktär måste betraktas såsom allmänna arbeten

i öppna marknaden, har det synts mig rimligt, att de utförda dagsverkena

redovisas tillsammans med övriga rapporterade dagsverken.

De nu angivna siffrorna måste delvis betecknas såsom approximativa, beroende

på rapportmaterialets bristfällighet. I den mån så kunnat ske hava

rättelser vidtagits vid materialets bearbetning inom departementet, men självfallet

är, att det på denna väg icke varit möjligt att åstadkomma i alla avseenden

exakta uppgifter.

Såsom framgår av tabellerna, har en uppdelning av de rapporterade dagsverkena

skett å län och vissa städer. En del dagsverken, vilka för budgetåret

1934/1935 icke utan tidsödande undersökningar kunnat fördelas å län, hava

däremot upptagits särskilt för sig.

Av de ifrågavarande tabellerna framgår emellertid icke, huru de rapporterade

dagsverkena fördela sig å skilda månader under den tid redovisningen

avser. Jag har fördenskull låtit upprätta den sammanställning, som återfinnes

å sid. 58 och 59. I denna har för varje anslag angivits det antal

dagsverken, som utförts per månad från och med juli 1933 till och med december

1935. Av sammanställningen kan därjämte utläsas, vid vilken tidpunkt

medel från de olika anslagen kommit till användning. Vid bedömandet

av den grad av snabbhet, varmed de skilda, av medel från ifrågavarande

anslag helt eller delvis finansierade företagen kommit i gång, måste man

emellertid erinra sig den långvariga byggnadskonflikt, som verkat fördröjande

beträffande byggnadsanslagens disposition. Vidare medförde den

sena tidpunkten för 1933 års riksdags beslut, att den på ansökningsförfa
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265. 61

rande grundade medelsanvisningen kunnat påbörjas först långt in på budgetåret

1933/1934.

Av sammanställningen framgår endast antalet utförda dagsverken men

icke antalet i arbetena sysselsatta personer. En något så när riktig uppfattning

erhålles emellertid, om man utgår ifrån att ett månatligt antal av 25

dagsverken representerar en arbetare. Beträffande december månad synes

dock riktigast att räkna med, att 20 dagsverken motsvara en arbetare.

Med dessa utgångspunkter skulle de i sammanställningen ingående dagsverkena

representera följande antal arbetare.

Anslag till

lån till en- skild före-

övriga

anslag

Summa

19 3 3

tagsamhet

Juli.........

......... .

327

327

Augusti.....

......... 86

477

563

September...

......... 194

2,385

2,579

Oktober.....

......... 497

5,726

6,223

November ...

......... 1,193

8,554

9,747

December ...

......... 1,602

7,807

9,409

19 3 4

Januari.....

......... 1,803

5,307

7,110

Februari.....

......... 2,036

5,105

7,141

Mars .......

......... 2,647

6,956

9,603

April .......

......... 3,135

10,176

13,311

Maj.........

......... 3,687

14,127

17,814

Juni .......

......... 4,162

20,690

24,852

Juli.........

......... 5,093

24,102

29,195

Augusti.....

......... 5,472

28,388

33,860

September...

......... 6,014

27,582

33,596

Oktober.....

......... 6,434

34,334

40,768

November...

......... 6,558

31,548

38,106

December ...

......... 7,100

26,570

33,670

19 3 5

Januari.....

......... 7,683

12,102

19,785

Februari.....

......... 8,322

9,782

18,104

Mars .......

......... 9,360

10,557

19,917

April.......

......... 8,991

11,810

20,801

Maj.........

......... 8,928

17,752

26,680

Juni .......

......... 7,909

22,051

29,960

Juli.........

......... 8,194

28,776

36,970

Augusti.....

......... 8,817

30,454

39,271

September...

......... 8,545

30,392

38,937

Oktober.....

......... 8,946

33,536

42,482

November...

......... 9,087

32,722

41,809

December ...

......... 9,278

22,710

31,988

De anförda siffrorna utvisa bland annat, att sysselsättningen i de allmänna

arbetena först i september 1933 nått en mera påtaglig omfattning. Därefter

kan från och med april 1934 konstateras en kraftig stegring, som praktiskt

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. May.ts proposition nr 265.

taget fortgått till och med oktober 1934, då det dittills högsta antalet sysselsatta

uppnåtts. Därefter har en nedgång ägt rum, men från och med mars

1935 stiger åter antalet för att i oktober 1935 uppnå maximisiffran hittills.

Vid en undersökning av lönenivån vid de allmänna arbetena i öppna marknaden

samt den kostnad, de utförda dagsverkena åsamkat statsverket (dagsverkskostnaden),

är man hänvisad till de uppgifter, som föreligga, beträffande

slutförda företag. Av sammanställningen å sid. 50—53 framgår, i vilken

utsträckning företag, som däri redovisats slutförts. Det inom socialdepartementet

föreliggande materialet är emellertid icke av den beskaffenhet, att

uppgifter i förevarande hänseende kunna åstadkommas beträffande samtliga

slutförda företag. Sålunda saknas uppgifter i fråga örn t. ex. anslagen

till främjande av bostadsbyggande, bidrag till gödselvårdsanläggningar, bidrag

till täckdikningar, vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar

m. fl. Beträffande anslagen till statliga och kommunala beredskapsarbeten,

skenfria korsningar samt broar och hamnar är det däremot möjligt

att med tämligen stor grad av sannolikhet angiva såväl medeldagsförtjänsten

som dagsverkskostnaden. De uppgifter, som i dessa avseenden föreligga,

bär jag låtit sammanföra i tre tabeller, vilka såsom bilagor torde få

fogas vid detta protokoll (Bilaga L—O). 1 tabellerna hava därjämte an
givits

företagens totalkostnader, summan av beviljade statsbidrag och antalet

utförda dagsverken. Dessutom har till ungefärlig belysning av den tid,

företagens utförande tagit, angivits antalet rapportmånader.

En sammanfattning av de sålunda lämnade uppgifterna lämnas i följande

översikt.

Anslag

Total-

kostnader

kronor

Härav

av stats- medel

kronor

Utförda

dags-

verken

Medel- förtjänst

per 8 t.

arbetsdag

kronor

Dags-

verkskostnad

(inkl.

material)

kronor

1

2

3

4

6

6

Statliga beredskapsarbeten

3,605,373

3,387,867

171,812

8:76

19: 72

Kommunala beredskapsar- beten ..................

13,087,859

7,543,750

436,257

9: 12

17: 29

Skenfria korsningar ......

2,765,646

2,100,891

125,434

8: 60

16: 75

Broar och hamnar ......

6,769,834

4,860,805

209,382

9: 22

23: 22

Slutligen anser jag mig i likhet med föregående år böra lämna en redogörelse

rörande användningen av de anvisade anslagen till lån och subventioner

till främjande av enskild företagsamhet.

Intill mars månads utgång 1936 förelågo 1,305 framställningar om lån eller

subventioner. I så måtto hava 284 ansökningar berörande 10,026 arbetare

och avseende lån å 18,817,400 kronor samt subventioner med 1,380,300 kronor

bifallits, att 278 lån beviljats till ett belopp av 14,058,400 kronor och 14

subventioner till ett belopp av 381,800 kronor. Avslagits hava 564 ansökningar

berörande enligt uppgifter i ansökningarna 9,928 arbetare och avseende

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

63

lån å 16,749,565 kronor och subventioner med 2,457,488 kronor. I ett flertal

fall hava emellertid i dessa ansökningar uppgifter om arbetarantal icke

lämnats.

Beträffande de 278 bifallna låneansökningarna må anmärkas, att 35 lån till

ett belopp av sammanlagt 1,050,500 kronor ännu icke lyfts. Rätten till lånens

lyftande är i flera av dessa fall förverkad. 5 lån med ett sammanlagt

belopp av 212,000 kronor hava till fullo återbetalats. 4 lån hava anvisats för

verksamhet som numera slutförts, nämligen ett lån å 350,000 kronor till trafikaktiebolaget

Grängesberg-Oxelösund för arbeten med järnvägsomläggning

i Grängesberg, två lån å tillhopa 2,250,000 kronor till LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolag för gråbergsbrytning i Kiruna och ett lån å 2,000,000

kronor till Sveriges granitindustris exportförening för stentillverkning i Bohuslän

och Blekinge. Vid dessa arbeten hava sysselsatts tidvis sammanlagt

omkring 3,500 arbetare. Ytterligare 10 låntagare med ett sammanlagt lånebelopp

av 275,000 kronor hava nedlagt den verksamhet vartill lån beviljats.

De 220 företag, varför återstående 224 lån å sammanlagt 7,920,900 kronor

lämnats, hade vid undersökningar, som gjorts i anledning av låneansökningarna,

anställda sammanlagt 6,080 arbetare och sysselsatte enligt föreliggande

senaste rapporter 8,763 arbetare.

Avgjorda ansökningar till ett antal av 100 hava avsett ändrade villkor för

beviljade lån. 128 ansökningar hava för slutlig handläggning överlämnats

till kommerskollegium eller annan myndighet. 168 ansökningar hava av sökanden

återtagits, icke fullföljts eller av andra anledningar icke föranlett åtgärd.

61 ansökningar äro föremål för handläggning.

Beträffande de av Kungl. Majit meddelade villkoren för lån må följande

meddelas.

I den mån räntefrihet icke medgivits, har ränta utgått med 5 procent för år

räknat. Lånet å 2,000,000 kronor för stentillverkning i Bohuslän och Blekinge

löper dock med 3.5 procent årlig ränta. Endast tre helt räntefria lån

hava beviljats, nämligen lånen å 2,250,000 för gråbergsbrytning och ett lån å

400,000 kronor till Kubikenborgsverken. Femårig räntefrihet har medgivits

trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund för ovannämnda lån å 350,000

kronor samt Steneby hemslöjdsförening för lån å 5,000 kronor.

I övrigt hava beviljats

126 lån å inalles 5,516,900 kronor utan räntefrihet,

41 » » » 1,099,000 » med 1 års räntefrihet, f

103 » » » 4,212,500 » » 2 » » ,

3 » » » 225,000 » »'' 3 » »

Amorteringstiden för lånen har i regel bestämts till tio år; detta gäller sålunda

för 222 lån till ett belopp av tillsammans 7,409,400 kronor. Ofta börjar

amorteringen av lånen redan efter första året men i vissa fall har medgivits

uppskov med amorteringen under ett å två år från det lånet lyfts, då

ekonomiska saneringsåtgärder funnits så påkalla. Kortare amorteringstid än

10 år har bestämts

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

för 2 lån å 57,000

» 3 » » 2,296,000

» 4 » » 604,000

» 2 » » 105,000

» 23 > > 526,000

» 2 » > 36,000

» 2 » » 46,000

» 11 » » 326,000

> 4 » » 53,000

kronor till 1 år,

» » 2 >,

» » 3 »,

» » 4 »,

s> » 5 »,

» » 6 »,

» » 7 >,

» » 8 > samt

2> » 9 » ,

varjämte amorteringstiden för förenämnda båda malmbolags lån å inalles

2,600,000 kronor gjorts beroende på framtida beslut av Kungl. Majit.

Lättnaderna med hänsyn till ränta och amortering hava medgivits, i den

mån företagets ekonomi har befunnits vara i större eller mindre mån beroende

av rådande industriella kris.

Såsom säkerhet för lånen hava föreskrivits

1) fastighetsinteckningar upp till 70—80 % av taxeringsvärdet för 27 lån

å tillsammans 1,481,400 kronor;

2) fastighetsinteckningar och borgen för 12 lån å tillsammans 452,000

kronor;

3) förlagsinteckningar eller pantsäkerhet inom 60 °/o av ett normalt minsta

förlagsvärde med eller utan borgen för 137 lån å tillsammans 5,117,500

kronor;

4) fastighets- och förlagsinteckningar med eller utan borgen för 77 lån å

tillsammans 3,449,500 kronor;

5) endast borgenssäkerhet för 18 lån å tillsammans 361,000 kronor; samt

6) preferensaktier i respektive företag eventuellt, för tryggande av aktiemajoritet,

därjämte av stamaktier för 9 lån å tillsammans 597,000 kronor.

Slutligen hava lånen till de båda malmbolagen utlämnats emot revers utan

säkerhet.

Mera aktivt hava 19 kommuner understött lånsökande företag, därav 2

med aktieteckning till belopp av sammanlagt 60,000 kronor, 3 med direkta

lån å inalles 45,000 kronor, 13 med borgensförbindelser å ett sammanlagt

lånebelopp av 437,500 kronor, 1 genom medverkan till fördelaktigt köp av

tomt och 1 med subvention genom prisrabatt på elektrisk ström m. m. samt 3

nied andra åtgärder.

Utrednirfgen av låneärendena har i ett flertal fall föranlett, att som villkor

för lånen uppställts en mer eller mindre genomgripande rekonstruktion

av respektive företag eller andra åtgärder till dessas sanering.

Sålunda hava i 7 fall personalförändringar i företagets ledning genomförts.

I 22 fall har som villkor för statlig hjälp föreskrivits, att företagens eget kapital

skulle ökas genom nyteckning av aktier. I 25 fall har fordrats att företagets

vanliga bankförbindelse eller annan huvudborgenär medgivit avskrivning

av fordringar. I 9 fall har ackordsförfarande berörande flertalet ford
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

65

ringsägare genomförts. Slutligen har i 15 fall sanering av balansräkningar

skett genom nedskrivning av aktiekapitalet.

Vid dessa saneringsåtgärder ha i regel företagens kreditgivande banker

lämnat ett intresserat stöd.

Bakom flertalet låneansökningar ligger närmast en kreditvägran från företagets

vanliga bankförbindelse, som funnit företagets genom den industriella

krisen eller eljest stegrade kreditanspråk icke motsvaras av erbjudna säkerheter.

I många fall torde en kreditvägran hava varit motiverad även under

normal konjunktur, i andra fall synes en sådan vägran påtagligen grundad

i en av kreditgivarens uppfattning om dåvarande konjunkturläge föranledd

skärpning av den ekonomiska politiken, en skärpning, som i enstaka fall

t. o. m. förefallit anmärkningsvärt hård.

Stödaktionens fördelning på olika industrigrenar framgår av följande sammanställning.

I

Industrigren:

Beviljade lån:

Beviljade

subventioner:

Antal

Belopp

kronor

Antal

Belopp

kronor

Malmbrytning ....................................

3

2,600,000

1

17,500

Metall- och maskinindustri ........................

71

2,339,000

2

115,000

Jord- och stenindustri.............................

32

2,467,900

5

48,000

Glasbruk..........................................

4

120,000

—

—

Sågverk ..........................................

34

2,131,000

1

75,000

Snickerifabriker....................................

32

697,000

—

—

Möbelfabriker......................................

21

693,000

1

8,000

Pappersmasse- och pappersindustri, grafisk industri..

8

300,000

—

—

i Livsmedelsindustri ................................

9

270,000

2

12,000

j Textil- och beklädnadsindustri.....................

24

1,174,500

1

10,000

1 Skofabrikör .......................................

4

255,000

—

—

j Kemisk-teknisk industri............................

5

65,000

—

—

Övriga............................................

31

946,000

1

96,300

278

14,058,400

14

381,800

1

14,440,200

I anslutning till tabellen må erinras, att såväl en större möbelfabrik som

flera snickerifabriker äro kombinerade med sågverk.

I fråga örn stödaktionens geografiska fördelning hänvisas till de å sid. 46

—49 intagna tabellerna.

Vad beträffar den arbetseffekt, som erhållits genom anslagen till lån och

subventioner till främjande av enskild företagsamhet, får jag hänvisa till

den i det föregående lämnade redogörelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 265.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Departementschefen.

Allmänna synpunkter.

Till en början önskar jag söka klargöra, hur krisens avveckling nied hänsyn

till arbetslösheten fortskridit. 1 mars månad 1933 rapporterades i runt

tal 186,500 arbetslösa; i mars månad 1936 cirka 53,000. Arbetslösheten har

alltså minskats med 133,500 anmälda arbetslösa eller 71.5 procent. Jämfört

med arbetslösheten i mars år 1934, då antalet hjälpsökande arbetslösa utgjorde

83,500, har en nedgång skett med 30,500 eller 36.3 procent.

Den sålunda konstaterade förbättringen i situationen framträder måhända

ännu starkare, örn man jämför antalet mera arbetslöshetsbetungade kommuner

under olika år. Den 31 december 1933 utgjorde antalet kommuner

med minst 8 procent arbetslösa av befolkningen, vilket innebär minst 20

procent av den manliga befolkningen över 15 år, icke mindre än 75 stycken.

Denna siffra sjönk till 21 kommuner den 31 december 1934 och till 8 kommuner

den 31 mars 1936; de senare samtliga belägna i Bohuslän och Blekinge.

Om man tar en annan jämförelsesiffra, finner man, att antalet kommuner

med minst 5 procents arbetslöshet — en även den synnerligen betungande

arbetslöshet, icke understigande 12 procent av den manliga befolkningen

över 15 år — vid årsskiftet 1933/1934 utgjorde 179 för att vid nästa årsskifte

ha nedgått till 79 och den 31 mars innevarande år till 32. (I juli

månad år 1935 var motsvarande antal kommuner endast 20; ökningen till 32

beror på säsongarbetslösheten.)

Samma utveckling belyses av antalet kommuner med minst 2 procent arbetslöshet

vid förut angivna tidpunkter. De utgjorde den 31 december 1933

icke mindre än 760 stycken för att ett år senare reduceras till 361 och den

31 mars innevarande år till 124. Man kan av de anförda siffrorna klart se,

hur arbetslösheten krympt samman från 1933 till 1936. Bilden härav blir

om möjligt ännu skarpare, då man kan konstatera, att 27 av de kommuner,

som hade en arbetslöshet om minst 5 procent, voro belägna i Västernorrlands,

Göteborgs och Bohus samt Blekinge län — att alltså utanför dessa 3

län endast 5 kommuner med en så hög arbetslöshetsprocent förekommo.

Av kommuner med minst 2 procent arbetslöshet tillhörde 56 stycken eller

45 procent likaledes nyssnämnda län.

Örn sålunda arbetslöshetsläget i allmänhet icke numera är ägnat att väcka

någon större oro, framgår emellertid av de redan anförda siffrorna att Blekinge,

Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län lida under en alltjämt

mycket allvarlig arbetslöshet. Vad Blekinge och Bohuslän beträffar är det

välbekant, att den extra ordinära kvardröjande arbetslösheten där väsentligen

hänför sig till stenindustriens svårigheter, vilka återigen bero på den

katastrofala nedgången i gatstensexporten och därav föranledd produktionsbegränsning.

Inom andra näringsgrenar i nu nämnda län torde arbetslösheten

i stort sett icke vara svårare än i de övriga delarna av landet. Under

det arbetslösheten såsom redan nämnts genomsnittligt sjunkit med 71.5 pro
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

67

cent från mars 1933 till mars 1936, har nedgången i Blekinge stannat vid 61

procent och i Bohuslän vid 49 procent.

Då emellertid i arbetslöshetens mars-siffror ingår en viss säsongarbetslöshet,

skall jag här redovisa arbetslöshetens nedgång i de egentliga stenkommunerna

även från juli 1933 till juli 1935. Därvid visar det sig, att minskningen,

som för landet i dess helhet utgjorde 69 procent, för stenarbetarna i

Blekinge understeg 40 procent och i Bohuslän 29 procent, medan arbetslöshetens

tillbakagång bland andra grupper i samma stenkommuner utgjorde

63 procent i Blekinge och 47 procent i Bohuslän. Att den senare siffran är

anmärkningsvärt låg sammanhänger därmed, att i de bohuslänska stenkommunerna

antalet arbetslösa utanför stenindustrien överhuvud varit mycket

ringa.

I Västernorrlands län beror icke det nuvarande läget för sågverksarbetarna

på någon mera nämnvärd minskning av produktionen utan därpå, att ett

stort antal sågverk, som blivit mer eller mindre omodärna, nedlagts och att

produktionen koncentrerats till övriga oftast strängt rationaliserade verk,

som icke behövt öka arbetarantalet i någon högre grad för att tillgodose behovet

av sågade trävaror. Sålunda lia icke mindre än 20 sågverk i Västernorrlands

län helt nedlagts, varav 9 i Sundsvallstrakten och 11 i Ådalen.

De betydande grupperna sålunda utrationaliserade arbetarna lia endast i

mindre utsträckning kunnat erhålla arbete i andra näringsgrenar.

Den mera svårartade arbetslösheten utanför nu nämnda län är koncentrerad

till ett mindre antal orter, sammanlagt 16 å 17 stycken: I Stockholms

län till Forsmark och Harg, där bruksindustriens svårigheter skapat ett allvarligt

arbetslöshetsproblem; i Uppsala län till Söderfors (sannolikt på

grund av rationalisering); i Jönköpings län till Norra Solberga, där tändsticksindustrien

nedlagts; i Kalmar län till Oskarshamn, där arbetslösheten

främst tillskrives nedgång i varvsindustrien; i Malmöhus län till Södra Vram,

där sviterna av Billesholms gruvas nedläggning alltjämt göra sig svårt kännbara;

i Skaraborgs län till Tidaholm och Agnetorp på grund av tändsticksindustriens

reduktion; i Värmlands län till Eda, där arbetslösheten dock numera

sjunkit något under 3 procent; i Örebro län till Ljusnarsberg, där nedlagda

gruvor skapat stor och permanent arbetslöshet; i Kopparbergs län till Grangärde,

där Nyhammars bruk nedlagts, och till Norrbärke, där en gruva nedlagts;

i Gävleborgs län till Söderhamn, där nedlagda sågverk skapat en svårartad,

tills vidare permanent arbetslöshet; i Norrbottens län till de lappländska

malmfälten, Kiruna och Malmberget, där ett verkligt befolkningsöverskott

i förhållande till gruvornas sysselsättningsmöjligheter torde förekomma;

i Västerbottens län till Byske på grund av nedlagda sågverk.

Utanför nu nämnda län och orter finns det på vissa håll alltjämt en icke

procentuellt men i absoluta tal rätt betydande anmäld arbetslöshet t. ex.

i Nederkalix.

Ett annat och säkerligen artskilt arbetslöshetsproblem karakteriserar storstäderna.

Utan att vara betungade av stor arbetslöshet i förhållande till folkmäng
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

den lia dock storstäderna alltjämt små arméer av arbetslösa. Sålunda

hade Stockholm mitt under högsommaren förra året 3,334 anmälda arbetslösa,

Göteborg 2,185, Malmö 930 eller sammanlagt i dessa städer 6,449

anmälda arbetslösa. I mars 1936 hade samma städer en sammanlagd arbetslöshetssiffra

på 10,674 d. v. s. en tillväxt, otvivelaktigt i huvudsak beroende

på säsongarbetslösheten, med 63.5 procent. Denna betydande ökning

ter sig mycket märklig, om man jämför den med ökningen från juli förra

året till mars månad innevarande år i den övriga delen av landet, där den

är begränsad till 17.6 procent.

över huvud ser det ut, som om arbetslöshetssiffrornas storlek i mars 1936

jämförd med förra sommarens i väsentlig grad skulle bero på säsongtillväxten

i städerna, vilken först under april månad går mera märkbart tillbaka,

medan tillbakagången på landsbygden börjar redan i februari. Skillnaden

mellan arbetslöshetssiffrorna i juli 1935 och mars 1936 är sammanlagt 10,680,

av vilka 9,097 falla på städerna och endast 1,583 på landsbygden.

örn man i stället för parallellen juli 1935 och mars 1936 låter jämförelsen

ske mellan juli 1935 och december 1935, modifieras visserligen intrycket, men

olikheten mellan säsongarbetslöshetens inverkan på antalet anmälda arbetslösa

i städerna och på landsbygden framträder dock tydligt nog. ökningen

utgjorde nämligen i städerna 46.4 procent men på landsbygden endast

30.6 procent.

Säsongrörelsen ger alltså i hög grad olika utslag för städer och för landsbygd

i arbetslöshetssiffrorna, en omständighet av en viss vikt, då man skall

bedöma, huruvida och i vilken mån den säsongmässiga vinterarbetslösheten

bör föranleda arbetslöshetsåtgärder.

örn man vågar det antagandet, att städernas säsongarbetslösa till väsentlig

del tillhöra arbetsområden, där avlöningen under sommarhalvåret utmätts

med hänsyn till arbetets natur av säsongarbete, och alltså under mera normala

tider och i normala fall skulle räcka för årsuppehället, så skulle åtminstone

storstädernas egentliga arbetslöshetsproblem begränsas till den

kvardröjande sommararbetslösheten. Vid bedömandet av spörsmålet, i vilken

mån lijälpåtgärderna skola komma även säsongarbetarna till del, måste

emellertid särskild hänsyn tagas till huruvida arbetssäsongen varit av normal

varaktighet. Omedelbart efter en svår kris äro nämligen även säsongarbetarna

oftast ekonomiskt utmattade.

I det föregående har jag särskilt berört dels arbetslöshetsläget i de delar av

landet, där viss industri antingen praktiskt taget försvunnit eller kraftigt och

till synes för framtiden permanent reducerat sin arbetarstam, dels det speciella

läget i storstäderna.

De sålunda avhandlade grupperna av arbetslösa omfattade under sommaren

1935 omkring 20,000 personer. De övriga samtidigt arbetslösa, cirka

22,000, voro spridda över landet utan en motsvarande koncentration till särskilda

län eller orter. Ingenstädes torde här under förra sommaren arbetslösheten

lia nått en så hög siffra som 1 procent av befolkningen i de olika

länen. Man har sålunda här att röra sig med en skara rcstarbetslösa, som

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

69

normalt skulle vinna sysselsättning i den takt, konjunkturen ytterligare kan

förbättras. Detta gäller för övrigt även om en väsentlig del av storstadsklientelet.

Huruvida så också kommer att ske, kan självfallet ingen med bestämdhet

veta. Till ledning för omdömet härom måste två olika omständigheter

beaktas.

Den ena är den, att större delen av de åsyftade arbetslösa torde vara grovarbetare

och alltså knappast kunna erhålla sådan sysselsättning, där yrkesskicklighet

är en förutsättning. Den andra hänför sig till frågan, huruvida

arbetskraften är av fullgod beskaffenhet eller, örn icke fullgod, så åtminstone

så användbar, att enskilda arbetsgivare vilja anställa den.

Frågan huruvida den öppna arbetsmarknaden kan uppsuga det jämförelsevis

stora antalet arbetslösa grovarbetare — för hela landet beräknat till cirka

17,000 personer — kan icke utan vidare besvaras. Vid en allmän mera

avgörande konjunkturförbättring uppstå en mängd arbetstillfällen av svårdefinierbar

beskaffenhet, vid vilka, såsom erfarenheten från vissa orter visat,

arbetskraften ej behöver vara kvalificerad men som ge arbete i tillräcklig

utsträckning för att avlägsna den arbetslöse ur de anmäldas antal.

På frågan, huruvida den nu berörda restarbetslösheten omfattar s. k. sekunda

arbetskraft i någon högre grad, torde man kunna söka sig fram till ett

mera bestämt svar. Det torde vara rätt vanligt att anse de alltjämt arbetslösa

såsom personer, vilka ha särskilda svårigheter att erhålla arbete i den

öppna arbetsmarknaden. Svårigheterna för dem kunna hänföra sig antingen

till moraliska eller till fysiska svagheter; de arbetslösa äro, örn ock icke i och

för sig arbetsovilliga, dock oföretagsamma och anstränga sig icke att vinna

arbete i den öppna arbetsmarknaden; eller arbetsgivarna vilja icke anställa

dem, emedan de äro mer eller mindre odugliga.

Vissa omständigheter tala för att det antal som av ena eller andra skälet

har särskilt svårt att erhålla arbete i den öppna arbetsmarknaden på grund

av bristande personliga kvalifikationer, icke på långt när är så stort, som

siffran på de under sommaren 1935 aktuellt arbetslösa. Det vore orimligt

antaga att arbetslösa, kommande från företag som nedlagts, såsom stenarbetare,

sågverksarbetare, tändsticksarbetare, väg- och anläggningsarbetare

m. fl. i och för sig skulle fysiskt eller moraliskt vara sämre kvalificerade än

det stora flertalet av de tidigare arbetslösa, som numera på grund av den

allmänna konjunkturförbättringen erhållit arbete. Minst 14,000 av de arbetslösa

tillhörde dylika grupper.

Vid klientundersökningen uppgåvos sammanlagt endast 875 personer vara

icke arbetsföra. Av dessa 875 personer voro 409 sysselsatta i olika slags reservarbeten

och alltså faktiskt i arbete. Vidare uppgåvos 1,181 personer vara

arbetsföra endast i sitt yrke eller endast i grovarbete. Av dessa 1,181 voro

548 sysselsatta i reservarbeten. Även örn dessa siffror icke kunna anses såsom

bevis på att resten av de arbetslösa skulle bestå av fullgod arbetskraft,

ge de dock vid handen att antalet fysiskt undermåliga bland de restarbetslösa

är obetydligt, mycket mindre än man i allmänhet torde lia varit benägen

att antaga.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Vid en av arbetslöshetskommissionen utförd specialundersökning, i vilken

städerna Malmö, Göteborg, Gävle, Södertälje, Oskarshamn, Ystad, Lysekil

och Luleå samt industrikommunerna Agnetorp, Norrbärke, Långsele, Skön

och Holmsund, de blandade kommunerna Kvistbro och Hanebo samt jordbrukskommunerna

Tingsås, Dalby och Hedesunda ingått med ett sammanlagt

antal undersökta arbetslöshetsfall om 5,641 personer, har frågan örn

arbetsförheten särskilt undersökts. Därvid har man ansett sig kunna utröna,

att omkring 20 procent av de arbetslösa icke skulle vara fullt arbetsföra.

Även om denna siffra skulle godtagas som riktig för de arbetslösa i

allmänhet, skulle hela antalet icke arbetsföra begränsas till omkring 8,000

och alltså cirka 32,000 kunna betecknas såsom fullt arbetsföra.

Om jag tar hänsyn ensamt till de fysiska kvalifikationerna hos de arbetslösa,

har vid klientelundersökningen konstaterats, att blott ett jämförelsevis

ringa antal, nämligen 4,693 eller 11.6 procent av samtliga arbetslösa, nått

en ålder överstigande 55 år. 32,390 eller 80 procent av de arbetslösa voro

mellan 21 och 55 år. De övriga, 3,249, voro under 21 år.

Det stora flertalet av de arbetslösa befann sig alltså i sin bästa ålder.

Till ytterligare belysning av denna viktiga fråga vill jag anföra följande.

Den 31/7 1935 rapporterade i Malmöhus län av 236 landskommuner endast 12

arbetslöshet. Sammanlagda antalet rapporterade arbetslösa var 296, av vilka

128 folio på Södra Vram, under det att alltså på övriga landskommuner folio

endast 168 arbetslösa. Det måste under sådana omständigheter vara ett ganska

godtyckligt antagande, att de anmälda arbetslösa skulle utgöra sekunda

arbetskraft. De arbetslösa i Södra Vram måste först och främst till stor del

undantagas, eftersom deras arbetslöshet är ett resultat av driftsnedläggelsen

vid Billesholms gruva. Det är också svårt att förstå, varför icke övriga 224

landskommuner skulle rapportera arbetslöshet, om numera i huvudsak endast

sekunda arbetskraft anmäldes. Någon större skillnad på arbetarnas

kvalitet från socken till socken torde icke vara sannolik. Att den sekunda

arbetskraften på Malmöhus läns landsbygd skulle lia koncentrerats till 11

kommuner är i varje fall uteslutet.

Emot antagandet att de restarbetslösa till övervägande delen skulle bestå

av sekunda arbetskraft talar överhuvud taget det faktum, att antalet arbetslösa

i procent av befolkningssiffrorna varierar i hög grad från ort till ort.

Det vore säkerligen förhastat att antaga, att praktiskt taget ingen sekunda

arbetskraft skulle finnas t. ex. på Kristianstads läns landsbygd, under det att

cirka 5 procent av befolkningen i Kiruna skulle bestå av sådan arbetskraft.

Vare sig man söker komma fram till en uppfattning om arbetslöslietsklientelets

arbetsförhet på indirekt väg eller på den direkta undersökningens väg,

kan man alltså konstatera, att inom den restarbetslöshet, som fanns på sommaren

1935, siffran för den ur fysisk synpunkt sekunda arbetskraften i varje

fall blir så låg, att påfordrade åtgärder till bekämpande av arbetslösheten

icke rimligen kunna utgå ifrån att man numera har med ett övervägande undermåligt

arbetslöshetsklientel att skaffa.

Dock skulle det vara av intresse att särskilt undersöka beskaffenheten av

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

71

restarbetslösheten i de större städerna, då det ju icke är otänkbart att där en

viss anhopning av sekunda arbetskraft kvarstår hos arbetslöshetskommittéerna.

Full klarhet om det faktiska tillståndet kan man visserligen icke erhålla,

men om ålderssiffrorna på de arbetslösa tillmätas något värde, så kan

det konstateras, att i åldern 21—55 år befunno sig närmare 84 procent av

samtliga arbetslösa i de egentliga storstäderna, d. v. s. städer med minst

100,000 invånare; i städer med ett invånarantal mellan 30 och 100,000 befunno

sig 82 procent av de arbetslösa i samma ålder.

Till frågan om utredningar i syfte att skapa ökad klarhet rörande hithörande

förhållanden skall jag komma senare.

Såsom av det sagda torde framgå anser jag icke, att åtgärderna till ett

fortsatt bekämpande av arbetslösheten under nästa budgetår böra bestämmas

med särskild hänsyn tagen till förekomsten av sekunda arbetskraft. De arbetslöshetsproblem,

vilka arbetslöshetspolitiken för stundande budgetår

skulle bidraga att lösa, torde schematiskt kunna uppdelas på följande sätt:

1. Arbetslösheten, särskilt bland stenarbetarna, i Blekinge och Bohuslän.

2. Arbetslösheten, särskilt bland sågverksarbetaren, i Västernorrlands

län.

3. Arbetslösheten i de isolerade arbetslöshetsöarna.

4. Arbetslösheten i storstäderna.

5. övrig arbetslöshet.

Blekinge och Bohuslän.

Beträffande Blekinge och Bohuslän torde omdömet om de åtgärder, som

böra vidtagas, främst bestämmas av vilken mening man hyser om gatstensindustriens

framtid. Enligt uppgifter från industrihåll exporterades av gatstensindustriens

produkter under denna industris högkonjunktur omkring 90 procent,

medan alltså endast 10 procent av den producerade gatstenen vann avsättning

på den inhemska marknaden.

Huruvida exportmöjligheterna för gatstensindustrien nämnvärt kunna förbättras

kan icke med säkerhet avgöras. Det finns emellertid ingen särskild

anledning alt antaga, att gatstensexporten inom nu överskådlig tid åter skulle

uppnå sin tidigare blomstring. Den svenska gatstensindustriens framtid

skulle alltså vara att söka på hemmamarknaden. Att hemmamarknaden

skulle kunna kvantitativt ersätta den förlorade exporten synes uteslutet.

Hittills ha vägstyrelserna i regel visat ringa intresse för användandet av

smågatsten vid permanentbeläggning av vägarna, uppenbarligen emedan denna

beläggning blir 20 å 25 procent dyrbarare, åtminstone vad engångskostnaderna

beträffar, än beläggning med asfalt eller betong. Huruvida ett extra

statsbidrag för täckande av en del av skillnaden i engångskostnaden skulle

göra vägstyrelserna mera benägna för att använda smågatsten borde måhända

prövas. Gällande bestämmelser rörande den trafikintensitet på väg, som

förutsattes för statsbidrag till permanentbeläggning, skulle möjligen också

kunna något uppmjukas, så att permanentbeläggning, under förutsättning att

smågatsten därvid användes, förskottsvis kunde äga runi å vägar, där man

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

inom en nära framtid ansåg sig kunna räkna med tillräckligt ökad trafik.

Åtgärder av denna art skulle möjligen kunna leda till att ökat utrymme i viss

utsträckning bereddes gatstenen vid den fortsatta permanentbeläggningen av

de svenska vägarna. Även om på detta sätt under de närmaste åren arbete

inom gatstensindustrien kunde beredas en viss del av de arbetslösa stenarbetarna,

måste dock åtgärderna i detta syfte ha en sådan karaktär, att de icke

lägga hinder i vägen för en avveckling på längre sikt av huvudparten av gatstensindustrien.

Enligt mig tillhandakomna upplysningar sysselsattes i början av maj månad

innevarande år 1,605 stenarbetare i huvudsak på grund av exportbeställningar.

För under innevarande riksdag beviljade medel sysselsattes vidare

1,563 stenarbetare vid statsbeställningar. Sammanlagt hade alltså 3,168

stenarbetare sysselsättning. Statsbeställningarna ha så fördelats, att i Bohuslän

sysselsättas 931, i Blekinge 390 och i övriga distrikt 242; samtliga äro försörjningspliktiga.

Den 30 april var antalet anmälda arbetslösa stenarbetare i Blekinge län

603 och i Bohuslän 2,110. Sammanlagt voro alltså trots statsbeställningarna

i dessa län 2,713 stenarbetare hjälpsökande arbetslösa. Av de arbetslösa stenarbetarna

i Blekinge voro 385 försörjningspliktiga och i Bohuslän 1,297 eller

sammanlagt 1,682. Örn man utgår ifrån att denna industri bör tillmätas en

längre avvecklingsperiod, synes uppgiften i främsta rummet vara att tillsvidare

söka sysselsätta de försörjningspliktiga. Eftersom i de nämnda länen

redan 1,321 erhållit sysselsättning genom statens stenbeställningar, skulle de

hjälpbehövande försörjningspliktiga stenai''betarnas antal i nämnda län utgöra

sammanlagt 3,003. Det synes knappast möjligt att genom statsbeställningar

av gatsten hålla hela detta antal stenarbetare sysselsatta. Man borde

emellertid kunna under nästa budgetår sörja för en sysselsättning av åtminstone

*/3 eller omkring 2,000 av dessa försörjningspliktiga stenarbetare. Detta

skulle låta sig göra, om för ytterligare stenbeställningar ett anslag å

2,000,000 kronor kunde påräknas. Jag vill erinra därom, att det tidigare av

innevarande års riksdag anvisade anslaget för ändamålet utgör 3,000,000

kronor, varav 2,000,000 kronor skulle utgå av inflytande automobilskattemedel

för budgetåret 1935/1936 och 1,000,000 kronor av motsvarande medel

för budgetåret 1936/1937. Riksdagen uttalade i detta sammanhang, att riksdagen

förutsatte, att Kungl. Majit, örn ytterligare statshjälp i nu föreslagen

form visade sig oundviklig, framlade förslag härom för riksdagen.

Enligt verkställda beräkningar skulle den sten, som bleve tillverkad för

förut beviljade anslag jämte den nyssnämnda summan, räcka till permanentbeläggning

av 28 mil 6 meter bred väg.

Då man i varje fall icke ser sig i stånd att sysselsätta samtliga arbetslösa

stenhuggare, synes en rationell uppdelning av dem böra ske mellan försörjningspliktiga

och icke försörjningspliktiga. De senare torde i regel representera

en yngre och rörligare arbetskraft med större utsikter att kunna erhålla

arbete i andra näringsgrenar; de torde heller icke på grund av innehav av fastigheter

eller dylika skäl vara lika fast bundna vid hemorten som de för
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 26o.

73

sörjningspliktiga. Sysselsättning, som beredes genom statsbeställningar, bör

sålunda liksom för närvarande förbehållas försörjningspliktiga stenhuggare.

För en icke ringa del av de yngre arbetslösas övergång till nya yrken har det

sörjts genom inrättandet av verkstadsskolor i Karlskrona, Mölndal, Uddevalla

och Lysekil. Verkstadsskolorna ha mottagit omkring 600 arbetslösa ungdomar

i åldern 16 till 25 år från stenarbetarfamiljerna. Likaledes har det

sörjts för att utbildning i jordbruk beredes dem, som så önska.

I fråga om den del av de icke försörjningspliktiga arbetslösa, som icke genom

nu redovisade eller föreslagna åtgärder kunna beredas försörjning under

de närmaste åren, torde ansträngningarna böra inriktas på att få dem att

övergå till annat arbete och i avvaktan på resultaten härav hjälp beredas

dem i hittills tillämpade former.

En annan utväg, som skulle kunna tänkas stå till buds, vore att upprätta

nya företag i Blekinge och Bohuslän, som skulle kunna anställa arbetskraft,

vilken blivit överflödig inom stenindustrien. Den särskilda utredningen rörande

Bohusläns försörjningsproblem hade i detta syfte åtskilliga uppslag.

Vid den närmare prövning, som dessa liksom också uppslag från annat håll

underkastats, ha de i allmänhet icke visat sig fruktbara. De uppslag, som

kunna tänkas böra understödjas, ge tyvärr en ganska obetydlig sysselsättningseffekt.

Till dessa frågor återkommer jag i det följande.

Västernorrlands län.

Örn Blekinges och Bohusläns särskilda problem under vissa förutsättningar

kunna med hopp om någon framgång angripas, synes läget i Västernorrlands

län ur denna synpunkt vara svårare. Det är möjligt att man efter hand kan

vänta sig en viss tillväxt av de traditionella industrierna i länet, men modärna

rationaliseringsmetoder inom därvarande industriers huvudgrenar sågverk

och pappersmassefabriker ge, även örn produktionen skulle öka, föga utrymme

för mänsklig arbetskraft.

De utvägar, som kunna diskuteras för Västernorrlands del, äro dels utflyttning

till orter med bättre arbetsmöjligheter och dels förläggning av nya industriföretag

till landsdelen i fråga. De särskilda ungdomsarbetslöshetsproblemen

böra där liksom i Blekinge och Bohuslän angripas genom inrättandet

av verkstadsskolor.

En viss överflyttning av arbetskraft äger säkerligen rum från arbetslöshetscentra

och yrken med stor permanent arbetslöshet till andra orter och

till andra verksamhetsområden. Det skulle eljest knappast låta sig förklara,

att den rapporterade arbetslösheten i t. ex. de speciella sågverkskommunerna

i Västernorrlands län från juli 1934 till juli 1935 faktiskt sjunkit från 4,192

till 2,811 eller med 33 procent, eller i de bohuslänska stenkommunerna från

4,173 till 3,430 eller med närmare 18 procent, ty någon nämnvärd utvidgning

av sågverksindustrien och stenindustrien torde under denna period ej lia

ägt rum. Socialstyrelsens undersökning beträffande stenkommuner i Blekinge

synes också ge belägg på förekomsten av en utflyttning. Men denna flyttningsrörelse

torde icke genom statsingripanden eller andra artificiella åtgärder

under nästa budgetår kunna påskyndas. Tvångsutflyttning kan icke ske

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

i vårt land och bör heller icke ske, enär i så fall samhället måste kunna garantera

den förflyttade arbete å den ort, dit man visar honom, en garanti,

som är utesluten redan därför att ännu ingenstädes förekommer en mera påtaglig

brist på sådan arbetskraft, som kan erbjudas från Västernorrlands län.

Därest en mera avgörande konjunkturförbättring kommer att inträda inom

andra näringsgrenar, så att brist på arbetskraft annorstädes uppstår, är det

tänkbart att en flyttningsrörelse kan understödjas genom att arbetslösa från

Västernorrlands län erbjudas att utfylla bristen. Frivillig utflyttning torde

nämligen icke kunna förutsättas i annan mån än att den arbetslöse faktiskt

erhåller något så när varaktig anställning å annan ort. En utflyttning på

vinst och förlust är en orimlighet att begära.

Önskvärt vore otvivelaktigt, att arbetsförmedlingen kunde fungera så smidigt,

att vid efterfrågan på en ort särskilt av okvalificerad arbetskraft, som

orten icke själv kan tillfredsställa, arbetsförmedlingen rekvirerade arbetskraft

främst ifrån de mera arbetslöshetsbetungade kommunerna, varvid

Västernorrlands sågverkskommuner uppenbarligen borde särskilt ihågkommas.

Förläggandet av nya industriföretag till kommuner i länet synes tyvärr

också erbjuda stora svårigheter. Det förefaller visserligen, som om nya

uppfinningar skulle möjliggöra en ännu mångsidigare användning än hittills

av skogen som råvara, men de möjligheter till ökad sysselsättning, som

på grund härav skulle kunna erbjudas, låta sig icke bedöma och synas i

varje fall icke inom en nära framtid kunna erhålla någon aktualitet. Det

är säkerligen ett samhällsintresse, att näringslivet i detta län liksom i ett par

andra bleve mera differentierat, men utvecklingen i detta avseende torde

komma att bero väsentligen på befolkningens egna initiativ. Vad sådana

industriföretag beträffar, vilka ur råvaruförsörjnings- och fraktsynpunkt

med lika stor fördel kunna förläggas till andra landsdelar, torde det höga

skattetrycket utgöra ett allvarligt hinder för uppkomsten av dylika företag

i de arbetslöshetsbetungade Västernorrlandskommunerna. Med undantag av

verkstadsskolorna, med vilka i viss och icke ringa utsträckning ungdomsarbetslösheten

kan på lång sikt bekämpas, torde därför för närvarande inga

nya metoder kunna med hopp om tillfredsställande resultat på allvar ifrågasättas

i kampen mot arbetslösheten därstädes.

Arbetslöshetsöarna.

Vad de s. k. arbetslöshetsöarna beträffar, är arbetslösheten här lika litet

som i stenkommunerna och sågverkskommunerna stationär. I Oskarshamn

sjönk arbetslösheten under tiden juli 1934 till juli 1935 från 6 procent till

3.7 procent, i Södra Vram likaledes från 7.6 procent till 4.7 procent, i Tidaholm

från 5.5 procent till 3.4 procent, i Eda från 5.5 procent till 3.2 procent,

i Ljusnarsberg från 5.7 procent till 3.9 procent, i Grangärde från 7.3 procent

till 4.5 procent, i Söderhamn från 5.2 procent till 3.5 procent, i Kiruna från

7.8 procent till 5.1 procent och i Gällivare från 14.2 procent till 7.3 procent.

Men örn sålunda en viss tillbakagång av arbetslösheten å dessa orter kan

konstateras, är denna dock alltjämt mycket allvarlig och framtiden måste i re
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

gel bedömas på liknande sätt som beträffande Västernorrland. Åtskilliga

uppslag, avseende att förlägga industriföretag till Södra Vram, ha varit

under prövning utan positivt resultat hittills. I Eda har glasbrukets drift

under förra hösten i begränsad omfattning återupptagits. I Norra Solberga

kommer en vaxduksfabrik att inrättas. Till Tidaholm har en ny industri

förlagts. I övrigt har hittills ingenting särskilt skett för att sanera arbetslösheten

i de svårt betungade kommunerna. Vad särskilt Kiruna och Malmberget

beträffar, torde för en sanering en utvandring av yngre arbetslösa

vara ofrånkomlig, ty att skapa annan industriell verksamhet än sådan som

har direkt samband med malmbrytning torde vara uteslutet i dessa av ödemark

omgivna bygder. Även vid den bästa konjunktur för malmfälten lärer ett

faktiskt inom orterna oplacerbart befolkningsöverskott finnas.

Visserligen torde en fortsatt allmän konjunkturförbättring komma att visa

gynnsamma verkningar för övriga nu ifrågavarande isolerade arbetslöshetscentra,

men att där kommer att föreligga ett långvarigt restarbetslöshetsproblem

synes otvivelaktigt.

Det är min avsikt att låta särskilt undersöka, på vilket sätt förhållandena

må kunna saneras såväl i Västernorrlands sågverkskommuner som i arbetslöshetsöarna.

Storstäderna.

Såsom förut påpekats, torde arbetslöshetsproblemet i storstäderna vara i

viss mån artskilt från övriga arbetslöshetsproblem. Att vidtaga särskilda

åtgärder för bekämpandet av denna arbetslöshet torde knappast kunna ifrågasättas

eller vara påkallat. I den mån den allmänna konjunkturen förbättras,

borde arbetslöshetsläget snarast påverkas gynnsammare än annorstädes,

emedan företagsamheten är rörligare och det föreligger större möjligheter att

välja verksamheter och arbetsuppgifter än i andra delar av landet. Man

måste emellertid även här räkna med en kvardröjande restarbetslöshet, vars

karaktär torde böra särskilt undersökas. Det är min avsikt att föranstalta

om en dylik undersökning.

övrig arbetslöshet.

I övriga landsdelar är arbetslösheten numera jämförelsevis lindrig, även

om dess storlek självfallet varierar på olika håll i landet. På landsbygden

steg arbetslösheten den 31 mars 1936 utanför Blekinge, Göteborgs och Bohus,

Västernorrlands och Norrbottens län icke till 1 procent av befolkningen i de

rapporterande kommunerna. Mera allvarliga arbetslöshetsproblem föreligga

alltså icke här. Icke heller städerna torde kunna sägas i allmänhet erbjuda

mera svårartade arbetslöshetsproblem. I 13 av länen uppgick den

genomsnittliga arbetslösheten i städerna visserligen till 1 procent och något

därutöver, vartill kommo Stockholm och Göteborg med respektive 1 och

1.5 procent. Här torde nian böra överlämna åt den allmänna konjunkturen

att utan särskilda ingripanden göra sin verkan. Endast i ett avseende torde

det vara påkallat att vidtaga någon åtgärd. Jag syftar därvid på ungdomsarbetslösheten,

vilken i Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Norrbottens

län fortfarande är påfallande och fordrar uppmärksamhet.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

I anslutning till vad jag i det föregående uttalat rörande vikten av att i de

delar av landet, där sysselsättningsmöjligheterna genom rationaliseringen

eller eljest genom inskränkningen i behovet av arbetskraft väsentligen begränsats,

den kvarstående arbetslösheten bekämpas genom bland annat åtgärder

för arbetskraftens överförande till nya områden inom hemorten eller annorstädes,

vill jag såsom ett medel att i detta avseende på längre sikt uppnå bestående

resultat beteckna den jämförelsevis grundliga yrkesutbildning i verkstadsskolor,

som, enligt vad jag redan anfört, anordnats i Göteborgs och Bohus

(Mölndal, Uddevalla och Lysekil) och Blekinge län (Karlskrona) samt

beslutats i Västernorrlands län (Sundsvall). Samarbete har härvid kommit

till stånd mellan vederbörande landsting och staten. På förslag av chefen

för ecklesiastikdepartementet har innevarande års riksdag medgivit, att bidrag

till de ifrågavarande skolorna och eleverna i desamma får utgå efter

väsentligen gynnsammare grunder än som i övrigt gälla för dylik undervisningsverksamhet.

Jag vill erinra, att i de nämnda verkstadsskolorna undervisas

omkring 600 elever i åldern 16—25 år och i fortsättningen beräknas i

desamma mottagas samtliga därtill villiga och lämpliga ungdomar från dessa

län, tillhörande de inom respektive stenindustrien och träförädlingsindustrien

tidigare sysselsatta, vilka nu sakna arbete.

Ytterligare må nämnas, att genom arbetslöshetskommissionen åtgärder vidtagits

i syfte att bereda arbetslös ungdom tillfälle att genomgå såväl kortare

kurser som mera grundlig utbildning i jordbruk. I detta avseende torde särskilt

böra framhållas, att Kungl. Maj:t genom beslut den 14 februari 1936

bemyndigat kommissionen att från den 14 mars 1936 tills vidare arrendera

egendomen Lång i Grums socken (Värmlands län) för att därstädes bereda

arbetslös ungdom tillfälle till yrkesutbildning i jordbruksarbete och ladugårdsskötsel.

Sådan utbildning är där anordnad för ett hundratal ungdomar,

huvudsakligen från Bohuslän och Värmland.

De undersökningar, för vilka jag förut redogjort, giva vid handen att jämväl

inom andra starkt arbetslöshetstyngda landsdelar motsvarande utbildningsbehov

göra sig gällande. I Västernorrlands län är det sålunda till

en början önskvärt, att för Ådalsdistriktets ungdom en verkstadsskola kommer

till stånd. Efter vad jag förvissat mig örn är denna fråga under övervägande

och jag förutsätter, att innevarande års landsting skall fatta beslut

härom, så att skolan före årets utgång kan börja sin verksamhet.

Därutöver synas mig motsvarande utbildningsmöjligheter böra beredas i

Värmlands och Gävleborgs län, där nu verkstadsskolor icke finnas, samt i

Kopparbergs och Norrbottens län, där redan befintliga utbildningsmöjligheter

måste ökas. Förhållandena i nämnda län torde beträffande ungdomsarbetslösheten,

på sätt i det föregående klarlagts, principiellt överensstämma med

dem, som föreligga i de förut avhandlade. Jag anser mig därför böra räkna

med att i de ifrågavarande landsdelarna åtgärder omedelbart vidtagas för att

i enlighet med de angivna grunderna få till stånd verkstadsskolutbildning i

erforderlig utsträckning. Jag förutsätter därvid, att från riksdagens sida

hinder icke möter att beträffande anslagsvillkor och stipendiebidrag tillämpa

de grunder, som medgivits i fråga om de redan upprättade skolorna i Bie
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

77

kinge m. fl. län under den tid, som ynglingar tillhörande av arbetslöshet

drabbade hem, där åtnjuta undervisning. Jag har tänkt mig, att, i den mån

riksdagen lämnar sin anslutning till denna plan, hänvändelse skulle ske till

vederbörande landsting med anmodan att vid årets möte fatta beslut i saken.

Med denna planläggning är det uppenbart, att spörsmålet örn de ifrågavarande

skolornas framtida uppehållande, sedan deras uppgift såsom medel

i kampen mot en kvarstående arbetslöshet fullgjorts, måste tagas under omprövning.

Det synes mig nämligen antagligt, att erfarenheten kommer att

ådagalägga, att jämväl i framtiden en yrkesutbildning av samma art blir behövlig

inom dessa starkt industrialiserade delar av landet. Det man redan

känner rörande svårigheterna för ungdom utanför de största städerna att

vinna kvalificerad yrkesutbildning, anvisar såsom en naturlig utväg en koncentration

av utbildningsmöjligheterna inom större områden. Därvid framstår

det såsom naturligt, att landstingen och icke primärkommunerna inträda

såsom huvudmän. Måhända kan det visa sig ändamålsenligt, bland annat för

vinnande av ökade differentieringsmöjligheter, att två eller flera landsting

förena sig örn en och samma skola.

Efter vad jag vid samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet inhämtat,

är uppmärksamheten inriktad på detta förvisso betydelsefulla organisationsproblem

och det torde vara att förvänta, att nämnda departement

kommer att lämna sin medverkan till klarläggande av de ekonomiska betingelser,

under vilka utbildningen i fortsättningen, sedan normala förhållanden

på arbetsmarknaden inträtt, lämpligen bör bedrivas.

Beräkningar beträffande arbetslöshetens omfattning.

Försöket att uppskatta storleken av den arbetslöshet, med vilken arbetslöshetspolitiken

måste räkna under nästa budgetår, är svårare än förut. I 1933

års arbetslöshetsproposition uppskattades antalet hjälpsökande arbetslösa

för budgetåret 1933/1934 till ett antal av 150,000 i genomsnitt per månad.

Denna uppskattning visade sig i huvudsak riktig. Genomsnittet blev 150,063.

För budgetåret 1934/1935 beräknades den genomsnittliga månadsarbetslösheten

uppgå till omkring 80,000, en uppskattning, som också visade sig ganska

korrekt, då genomsnittet blev 81,018. För löpande budgetår har den

genomsnittliga hos arbetslöshetskommissionen anmälda arbetslösheten beräknats

till 45,000. Såvitt nu kan bedömas, torde den genomsnittliga arbetslösheten

komma att uppgå till cirka 47,000.

Uppskattningen under dessa tre budgetår har alltså visat sig verklighetstrogen

inom en marginal, som torde få anses försvarlig. De beräkningsgrunder,

som vid uppskattningen av den väntade arbetslösheten under dessa

tre år användes, skulle, fortfarande tillämpade, ge en genomsnittlig arbetslöshet

för nästa budgetår av cirka 35,000, en siffra till vilken arbetslöshetskommissionen

också kommit.

Med hänsyn till den väsentliga förändringen i arbetslöshetsläget under innevarande

budgetår jämfört med de närmast föregående synes det emellertid

påkallat alt välja andra metoder för beräkningarna beträffande det kommande

budgetåret. Från januari 1934 till januari 1935 nedgick arbetslös
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Anslag

Utförda

dagsverken

t. o. m.

december

1935

Beräknade

dagsverken

under tiden

Vl—S0/6

1936

Beräknade j

dagsverken |

för tiden

efter

''/, 1936

1

2

3

4

Statsbeställningar..................................

368,225

151,600

62,600 ;

Statliga beredskapsarbeten ........................

282,907

50,000

13,000

Kommunala beredskapsarbeten ....................

Främjande av bostadsbyggande

781,778

190,000

250,000

a) på landet....................................

3,495,104

500,000

900,000 1

b) i städer (inkl. bostadsförsörjning)..............

631,082

693,700

530,900

Skenfria korsningar................................

317,894

48,000

54,000 1

Broar och hamnar................................

417,848

114,000

97,000

Bidrag till gödselvårdsanläggningar ................

Torrläggningsföretag, ägnade att motverka arbets-

504,234

55,900

86,800

lösheten ........................................

1,231,068

90,000

1,075,000

Bidrag till täckdikningar ..........................

1,018,506

74,600

76,400

Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo j

Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogarj

2,063,531

146,800

818,800

Arbetarsmåbrukslånefonden ......................

536,888

212,000

597,000

Statliga byggnader ................................

450,046

167,900

169,600

Diverse ..........................................

168,741

11,400

30,100

Summa

12,267,852

2,505,900

4,761,200

heten från 171,540 till 93,417, en minskning alltså med 78,121. Från januari

1935 till januari 1936 minskades arbetslösheten från 93,419 till 61,400 eller

med 32,019. Men om man i stället gör en jämförelse mellan sommararbetslösheten

under de olika åren för att sålunda i det väsentliga eliminera säsongarbetslösheten

ur beräkningarna, finner man, att arbetslösheten från juli 1933

till juli 1934 minskades med 52,602 och från juli 1934 till juli 1935 Ined

43,670. Antalet anmälda arbetslösa i juli 1935 var 42,582. Nedgången från

föregående år var alltså större än hela den kvarstående arbetslösheten under

sommaren 1935.

Nedgången i den genomsnittliga månadsarbetslösheten under kalenderåren

1934 och 1935 har varit respektive 50,000 och 53,000.

Arbetslöshetens genomsnittliga omfattning under löpande budgetår synes

komma att sammanfalla med omfattningen under kalenderåret 1931, då den

var 46,540. Skillnaden är att det genomsnittliga antalet rapporterande kommuner

synes bliva nära dubbelt så stort 1935/1936 som kalenderåret 1931.

Då tillbakagången under de två kalenderåren 1934 och 1935 var omkring

50,000 per år, skulle, örn konjunkturförbättringen förlöpte normalt, nästa

budgetårs arbetslöshetssiffror kunna närma sig 1930 års siffror. Nämnda år

var den genomsnittliga arbetslösheten 13,723.

Min beräkning av det arbetslöshetsläge, med vilket man bör räkna under

sommaren 1936, utgår ifrån den nämnda förutsättningen, att förbättringen

av konjunkturen skall fortskrida i ett liknande tempo som under år 1935.

Nu berörda utgångspunkter skulle närmast leda till antagandet, att arbetslös
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265. 79

Anslag

Belopp

kronor

Beräknade

dagsverken

efter den

so/« 1935

i

2

3

Statliga och kommunala beredskapsarbeten ......................

3,000,000

210,000

Främjande av bostadsbyggande

a) på landet.....................................

7.000. 000

3.000. 000

1,166,000

525,000

b) i städer .................................

Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika

familjer..............................

15.000. 000

12.000. 000

800,000

930,000

Arbetarsmåbrukslånefonden ....................

Statliga byggnader.........................

9,914,700

264,000

Summa

49,914,700

3,895,000

heten under den kommande sommaren skulle praktiskt taget försvinna. En

sådan slutsats vore emellertid förhastad. För det första kommer en allmän

konjunkturförbättring icke att i högre grad inverka på arbetslöshetssiffrorna

för stenarbetare och sågverksarbetare. För det andra kan en förbättring av

konjunkturen icke nämnvärt påverka arbetslöshetssituationen vid de lappländska

malmfälten, om mitt antagande att där föreligger ett definitivt befolkningsöverskott

är riktigt.

I de kommuner, som ännu i juli förra året hade en arbetslöshet örn minst

3 procent, kan heller icke en så betydande förbättring väntas inträda, att icke

där även under denna sommar en jämförelsevis allvarlig arbetslöshet kommer

att bestå. Arbetslösheten i samtliga kommuner, inberäknat de särskilda

sten- och sågverkskommunerna, med minst 3 procent arbetslöshet utgjorde

i juli 1935 sammanlagt 12,030. Från juli 1934 till juli 1935 nedgick arbetslösheten

i dessa kommuner med något över 30 procent. Under förutsättning

att riksdagen bifaller förslaget om särskilda åtgärder för lättande av arbetslöshetssituationen

i stenkonnnunerna, vågar jag räkna med en nedgång inom

kommuner med minst 3 procent arbetslöshet på 4,000 å 5,000. Kommuner

med en arbetslöshet om mellan 2 och 3 procent hyste i juli 1935 5,477 arbetslösa.

Här räknar jag med en nedgång på cirka 2,500 eller med en kvarstående

arbetslöshet av omkring 3,000. I övriga kommuner var arbetslösheten

i juli år 1934 60,631 och i juli 1935 25,075. Den reducerades alltså med

cirka 35,500. Icke heller bär vågar jag förutsätta en fullt jämförlig nedgång

i arbetslösheten. I siffrorna inbegripas storstädernas arbetslöshet och

där kommer otvivelaktigt anmäld arbetslöshet att existera under hela nästa

budgetår. Det synes mig emellertid icke uteslutet, att arbetslösheten kan

minska med cirka 17,000 å 18,000 eller med hälften jämfört med föregående

år.

På grundval av dessa anlaganden vågar jag beräkna de under nästa år genomsnittligt

bos arbetslöshetskommissionen anmälda till 25,000, vilket visserligen

innebär en relativt större men i absoluta tal väsentligt mindre beräknad

nedgång av arbetslösheten än under de två föregående budgetåren och ger

en arbetslöshetssiffra nära dubbelt så slör som kalenderåret 1930.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Till detta antal anmälda arbetslösa måste emellertid läggas de arbetare,

som sysselsättas i genom statens medverkan anordnade arbeten å den öppna

marknaden. Detta antal kan skattas till cirka 30,000, vadan hela det antal,

som under nästkommande budgetår bör beräknas bliva föremål för statliga

hjälpåtgärder i olika former, kan uppskattas till 55,000. Såsom framgår av

det anförda, har jag bortsett från all den arbetslöshet, som varken är anmäld

hos arbetslöshetskommissionen eller täckes genom offentliga arbeten

i den öppna marknaden, en arbetslöshet, som tidvis haft en betydande omfattning.

Av inhämtade uppgifter framgår, att det antal dagsverken, som väntas

falla på nästa budgetår och som utföres med anlitande av medel, anvisade

av föregående riksdagar, kan, på sätt närmare framgår av sammanställningen

å sid. 78, uppskattas till cirka 4,800,000. Då antalet dagsverken för utförande

av arbeten med medel, som begäras av innevarande års riksdag, uppskattas

till 3,895,000 — jag hänvisar härutinnan till sammanställningen å

sid. 79 — stå alltså inemot 9 miljoner dagsverken till förfogande under nästa

budgetår. Om jag liksom föregående år beräknar, att en årsarbetare motsvaras

av 300 dagsverken, skulle alltså fortfarande närmare 30,000 årsarbetare

erhålla sysselsättning i ovan åsyftade offentliga arbeten. I fråga om

reservarbetena förutsätter jag, att cirka 8,600 skola beredas sysselsättning

i statliga och kommunala reservarbeten. Härtill komma rent kommunala

reservarbeten med ett arbetarantal, som i årsgenomsnitt torde kunna beräknas

till 3,000. Sammanlagt skulle alltså arbetslinjen approximativt kunna

beräknas i genomsnitt ge sysselsättning åt 30,000 + 8,600 + 3,000 eller i avrundat

tal 41,500.

Bland antalet hjälpsökande arbetslösa torde i viss utsträckning ingå personer,

som av en eller annan anledning icke böra komma i åtnjutande av hjälp

med bidrag från staten. Deras antal har i fjolårets proposition beräknats

till 10,000. Med hänsyn till den allmänna nedgången i den beräknade arbetslösheten

anslår jag för nästa budgetår deras antal till 6,000, vadan det

antal som bör vara berättigat till hjälp i ena eller andra formen kan uppskattas

till 49,000. Med den nyss angivna omfattningen av arbetslinjen skulle

sålunda återstå ett antal av omkring (49,000 — 41,500) 7,500, som borde erhålla

bistånd genom kontantunderstöd eller de särskilda åtgärderna i anledning

av ungdomsarbetslösheten. Av dessa senare beräknar jag dock, att

2,000 bispringas av kommunerna utan statsunderstöd.

Det är också min avsikt att hemställa, att anslaget för berörda ändamål

bestämmes till sådant belopp, att det, med beaktande av den rent kommunala

understödsverksamhet, som jämväl under nästa budgetår kan väntas i viss

utsträckning fortsätta, lämnar utrymme för beredande av ungdomshjälp och

kontantunderstöd åt de hjälpbehövande arbetslösa, som icke i annan ordning

bispringas.

Jag har i det föregående understrukit svårigheterna att med någon större

säkerhet uppskatta hjälpverksamhetens omfattning under nästa budgetår.

Därest av någon anledning, som nu icke kan förutses, ökning av medelsbehovet

skulle yppa sig, lärer, såsom under de senaste åren skett, Kungl. Majit hava

att till 1937 års riksdag framlägga förslag om erforderlig anslagsförstärkning.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

81

Särskilda frågor.

Utredningar oell förslag.

Sedan hösten 1935 pågår utredning rörande Blekinge läns

försörjningsmöjligheter. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande

har jag nämligen den 9 oktober 1935 tillkallat landshövdingen S. A. E.

Hagströmer, ordförande, hemmansägaren 0. Jeppsson, disponenten N. F.

Swartling och redaktören A. Å. Törnkvist för att inom socialdepartementet

biträda med utredning i nämnda hänseende.

De sakkunniga, som antagit benämningen 1935 års Blekingeutredning, hava

den 7 februari 1936 avgivit framställning, åsyftande en effektivare

försörjnings hjälp åt en'' viss bestämd del av länets

gatstenshuggare genom att bereda dem mera stadigvarande arbete i

deras eget yrke.

I framställningen lämnas till en början en redogörelse för arbetslöshetens

omfattning inom länet och särskilt inom dess gatstensindustri under de senaste

åren och för närvarande. Vidare ingå de sakkunniga på ett övervägande

av gatstensindustriens framtidsutsikter. Utredningen konstaterar därvid

att tillräckliga skäl ej föreligga för att helt uppge hoppet om att exporten

av gatsten skall kunna komma i gång i mera betydande omfattning,

att frågan härom dock måste betraktas såsom synnerligen oviss samt att försiktigheten

därför bjuder, att man vid bedömandet av läget och de åtgärder,

som därav föranledas, räknar med att det i allt fall kunde dröja, innan en

mera avsevärd ljusning på detta område kan komma att inträda.

Den frågan uppstår då, vilka åtgärder, som med nämnda utgångspunkter

lämpligen böra vidtagas för att bringa hjälp åt de blekingska gatstenshuggarna.

Utredningen anför i avseende härå följande.

Som ett första led i denna frågas besvarande torde kunna fastslås att,

så ovissa som gatstensindustriens framtidsutsikter måste betraktas, det icke

kunde anses riktigt och lämpligt att, när det gällde denna industri, även fortsättningsvis

stanna vid sådana mera tillfälliga hjälpåtgärder som de, vilka

hittills i detta avseende kommit till tillämpning: reservarbeten och beredskapsarbeten

samt tillfälliga statliga gatstensbeställningar m. m. Det gällde fastmera

att se sanningen i ögat — att det här kunde vara fråga örn en industri,

beträffande vilken, även örn dess framtid icke kunde betraktas som helt

hopplös, det dock kunde dröja avsevärd tid, innan den åter kunde komma

att kännetecknas av någon större livaktighet — samt att också handla därefter.

Man måste gripa sig an problemet med tanke på att det ej vore tillfyllest

med vanliga kristidsåtgärder, som kunna bringa mer eller mindre verksam

hjälp för stunden, utan att vad som framför allt erfordrades, det vore

vidtagande av åtgärder på längre sikt, som kunde bringa mera varaktig och

tillräckligt verksam hjälp åt denna under lång tid av krisen så hårt drabbade

arbetarkategori.

Den väg, som det läge närmast till hands att i sådant avseende beträda,

vore att försöka få så stort antal gatstenshuggare som möjligt stadigvarande

sysselsatta i andra yrken. Att en sådan övergång till andra yrken redan måste

hava skett i ganska stor omfattning under de senare åren, franninge därav,

att mot omkring 2,500 gatstenshuggare ett vart av åren 1928 och 1929 i

Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 266. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

november 1935 svarade allenast omkring 1,800. Som en av utredningens huvuduppgifter

framstode emellertid att utfinna och föreslå åtgärder, som kunde

befrämja en dylik övergång i ännu större utsträckning. Härvidlag mötte

dock stora svårigheter. Inom många yrken rådde som bekant fortfarande

arbetslöshet och inom andra, där så ej vore fallet, funnes i regel arbete endast

för i yrket särskilt utbildat folk. Åtgärder vore visserligen redan igångsatta

för att yngre gatstenarbetare skulle bli utbildade i andra yrken, men

det låge i sakens natur att den lättnad, som härigenom vunnes, endast kunde

nås så småningom. Detta gjorde, att de möjligheter, som förefunnes för

anställning av gatstenshuggare i andra yrken, vöre ytterst begränsade. Härtill

komme att, alldeles frånsett vad nu sagts, ej tillnärmelsevis alla stenhuggare

kunde hava utsikt till att få anställning i andra yrken. Detta gällde

framför allt dem, som uppnått en viss mera avsevärd ålder. Och även

beträffande en del andra, nämligen många av dem, som hade en mera omfattande

försörjningsplikt och därjämte vore bundna vid platsen såsom

innehavare av eget hem, torde ej rimligen kunna ifrågasättas att de skulle

söka sig till andra yrken, där ej detta läte förena sig med det egna hemmets

bibehållande eller möjliggjordes genom dess avyttrande.

Enligt utredningen vore det av synnerlig vikt att få uppdragen en gräns

mellan de gatstenshuggare, åt vilka man med hänsyn till det sagda -— trots

de dåliga konjunkturerna i branschen — borde åtminstone tills vidare söka

genom statsbeställning eller eljest bereda arbete i deras eget yrke, och de

gatstenshuggare, till vilka en dylik hjälp ej ansåges kunna sträckas. En

gatstenshuggare borde enligt utredningen få klart för sig till vilkendera av

dessa båda kategorier han vöre att räkna, så att han kunde inrätta sitt handlande

därefter. Det låge nämligen i sakens natur att såsom hjälpverksamheten

hittills ordnats, med tillfälliga arbeten av växlande och obestämd omfattning,

av vilka än den ene och än den andre arbetaren fått del, gatstenshuggare

åtminstone på en del orter mången gång varit frestade att hålla sig

kvar i yrket i hopp örn att tid efter annan kunna komma i åtnjutande av

den fördel dylika arbeten haft att erbjuda. Detta förhållande hade säkerligen

mången gång motverkat ett utnyttjande av den möjlighet till övergång

till annat yrke, som till äventyrs förefunnits. Detta vore ett missförhållande,

som enligt utredningen skulle bliva avhjälpt genom gatstenshuggarnas

uppdelning på tvenne skilda kategorier.

Med beaktande av dessa synpunkter har utredningen verkställt en ingående

undersökning av gatstensarbetarnas nuvarande fördelning på länets

landskommuner samt deras personliga förhållanden i vissa hänseenden.

Jag tillåter mig att beträffande denna undersöknings detaljresultat hänvisa

till handlingarna i ärendet. Här skall jag endast angiva vissa huvudsynpunkter.

Utredningen har till 1,494 uppskattat det antal stenhuggare, bland vilka

det skulle gälla att draga gränsen mellan å ena sidan dem, för vilka arbete

fortfarande borde åtminstone tillsvidare söka beredas i gatstenshuggeriyrket

genom statsbeställningar, och å andra sidan dem, beträffande vilka man

borde sträva efter överflyttning till andra yrken.

Vid gränsdragningen har särskilt beaktats vederbörandes ålder, hans för
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

83

sörjningsplikt samt frågan huruvida han vore eller icke vore särskilt knuten

till orten såsom ägare till fastighet eller hus på annans grund. Vidare har

en viss skillnad gjorts mellan de gatstenshuggare, som äro bosatta i de fyra

ökommunerna utanför Karlskrona, och de, som hava sitt hemvist i fastlandskommunerna.

I de förra, särskilt Sturkö och Tjurkö, måste nämligen

dels på grund av den relativt ringa utsträckning, i vilken andra yrken än

stenhuggeriyrket äro representerade i dessa kommuner, och dels på grund

av dessa ökommuners avskilda läge långt större svårigheter än i fastlandskommunerna

antagas i regel föreligga för de arbetslösa stenhuggarna att med

bibehållande av sin nuvarande bostadsort erhålla annat arbete.

Med nu angivna utgångspunkter har utredningen uppskattat det antal gatstenshuggare,

åt vilka stadigvarande arbete tillsvidare borde beredas inom

deras eget yrke, till 822. Uteslutna från den statliga hjälpen i denna form

skulle alltså bliva 672.

Utredningen har utgått ifrån att varje gatstenshuggare med försörjningsplikt

borde per månad förtjäna omkring 100 kronor och varje gatstenshuggare

utan försörjningsplikt omkring 80 kronor. Av de förut omnämnda

822 gatstenshuggarna äro 780 försörjningspliktiga och 42 utan försörjningsplikt.

Enligt utredningens beräkningar skulle för ifrågavarande stenhuggares

sysselsättning i och för ernående av nyssnämnda månadsinkomst erfordras

en tillverkning av 35,416.5 kvm smågatsten och 174,902 st. storgatsten.

För ett år skulle alltså kvantiteterna bliva 424,998 kvm smågatsten respektive

2,098,824 st. storgatsten. Vid en beräkning att statsbeställning å gatsten

skulle kunna erhållas till ett pris av 3 kronor 60 öre per kvm smågatsten

och 20 kronor för 100 st. storgatsten skulle årliga kostnaderna uppgå för smågatsten

till 1,530,000 kronor och för storgatsten till 419,765 kronor eller sammanlagt

till i avrundat tal 1,950,000 kronor.

Utredningen framhåller såsom självklart, att statsbeställning å gatsten

skulle tillgripas endast subsidiärt för att giva arbete åt ifrågavarande till 822

beräknade arbetare, i den mån de ej kunde få sysselsättning genom beställningar

i den öppna marknaden. Att beräkna huru stort antal arbetare, som

komme att erhålla dylik sysselsättning, vore icke möjligt. Utredningen har

emellertid utgått ifrån, att de verkliga kostnaderna med hänsyn till denna

.sysselsättning ej komma att uppgå till fullt det belopp, som nyss angivits.

Vidare har utredningen behandlat frågan örn användningen av den av

.staten inköpta gatstenen och därvid i huvudsak hänvisat till de principer,

som kommit till uttryck vid senaste statsbeställningar. Därjämte har utredningen

berört sättet för verkställande av upphandlingen av gatsten och därvid

ansett det mest praktiskt och även i övrigt lämpligast, att upphandlingen

liksom vid tidigare statsbeställningar skedde genom avtal med vederbörande

stenindustrifirmor. Dock borde det stå kommun, som så begärde, fritt att

själv i den utsträckning den önskade få fullgöra den å kommunen belöpande

delen av statsbeställningen. Då den upphandlade stenen vore avsedd att

komma landets väg- och gatuväsende till nytta, har utredningen ansett, alt

för statsbeställningen erforderliga medel, åtminstone i den mån dessa ej av
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

såge storgatsten, lämpligen kunde bestridas av inflytande automobilskattemedel.

Slutligen har utredningen framhållit, att dess förslag givetvis måste betraktas

allenast såsom ett försök att, i avvaktan på huru konjunkturerna komme

att utveckla sig inom gatstensindustrien under den närmaste tiden, bereda

de äldre och en del mera bofasta gatstenshuggare sysselsättning i deras eget

yrke. Därjämte har utredningen betonat, att dess mening givetvis icke vore

att de gatstenshuggare, som enligt den framlagda planen ej skulle få sysselsättning

i sitt eget yrke, skulle helt lämnas åt sitt öde. Utredningen har tvärtom

framlagt vissa förslag, till vilka jag delvis återkommer i det följande,

åsyftande att bereda ökade försörjningsmöjligheter åt denna grupp. I avvaktan

på resultatet av dessa eller andra åtgärder måste emellertid enligt utredningen

det allmänna fortfarande liksom hittills träda hjälpande emellan

genom beredande åt dessa arbetare av sysselsättning i beredskapsarbeten eller

reservarbeten.

Över utredningens framställning hava utlåtanden avgivits av statens arbetslöshetskommission

den 21 februari 1936, socialstyrelsen den 6 mars 1936,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 7 mars 1936, statskontoret den 10 mars

1936 och kommerskollegium den 21 mars 1936. Utan att ingå på någon detaljerad

redogörelse i fråga om de avgivna utlåtandena — jag hänvisar härutinnan

till handlingarna i ärendet — skall jag i det följande angiva de huvudsynpunkter,

som vid remissbehandlingen framkommit från de hörda

myndigheternas sida.

Arbetslöshetskommissionen har bland annat framhållit, att den icke kunde

finna annat än Blekingeutredningen slagit in på rätt väg, då den förordade

en slags rationell klyvning av den nuvarande arbetarstammen, genom en utgallring

av arbetskraften med hänsyn till vissa arbetares lämplighet, att hjälpas

mera varaktigt medelst stenbeställningar. Vare sig kommissionen lämnade

sin medverkan i form av de arbetslösas anställande vid statliga eller

statskommunala reservarbeten, komme statens kostnader otvivelaktigt att

understiga storleken av den summa, som vid ett bifall till utredningens förslag

bleve erforderlig. Även om kommissionen funne goda skäl tala för att

utredningens förslag åtminstone försöksvis och i begränsad omfattning genomfördes,

vore därför hänsynen till kostnadssynpunkterna ägnad att framkalla

tveksamhet om tillrådligheten av planens genomförande. Kommissionen

ville vidare icke fördölja sina betänkligheter mot en anordning, vars genomförande

faktiskt skulle innebära, att den statliga arbetslöshetshjälpen i strid

mot en hittills i stort sett konsekvent fasthållen linje komme att för en bestämd

grupp av industriarbetare erhålla karaktären av yrkeshjälp. örn kommissionen

trots dessa betänkligheter likväl ansåge sig böra i princip tillstyrka

utredningens förslag, skedde detta med hänsyn dels till stenindustriens och

dess arbetares extra ordinära läge, dels till utsikterna att planens genomförande

skulle kunna hållas inom en viss på förhand någorlunda säkert beräknelig

kostnadsram, dels ock till att kommissionen förutsatte, att anordningen

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

85

skulle helt givas karaktären av försöksanordning. Kommissionen ansåge sig

icke kunna förorda, att kommunerna genom avtal örn stenbeställningar engagerades

i en verksamhet, som kunde innebära, att de nödgades uppträda

som konkurrenter på den redan förut dåliga stenmarknaden.

Socialstyrelsen har givit sin anslutning till den tanke, som ligger bakom

utredningens förslag örn uppdelning av arbetslöshetsklientelet. De betydande

svårigheter, som vore förenade med en uppdelning på föreslaget sätt, syntes

emellertid icke hava i tillräcklig grad beaktats av utredningen. Då styrelsen

ändock ansåge sig böra tillstyrka genomförandet av den ifrågasatta anordningen,

förutsatte styrelsen emellertid, att densamma uttryckligen angåves

utgöra ett försök. Styrelsen funne vidare synnerligen olämpligt, att avtal

om statsbeställning av sten skulle kunna träffas med kommunerna i stället

för stenfirmorna.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i princip ansett, att frågan om stenindustriens

framtidsutsikter som exportindustri borde göras till föremål för

särskild utredning, innan avgörande träffades i fråga om den omfattning i

vilken stenindustrien borde anses komma i åtnjutande av statliga stödåtgärder.

Skulle utredningen giva till resultat, att intresse för gatstensbeläggningar

även för framtiden vore att påräkna inom exportländerna i ungefär samma

omfattning som före krisens utbrott eller inom andra länder, dit export

kunde tänkas, borde all kraft insättas på att stödja stenindustrien, till dess exporten

åter kommit i gång. Skulle exportökning kunna förväntas men ej till

tidigare omfattning, borde stenindustrien nedskäras och staten stödja densamma

allenast i begränsad omfattning. Visade det sig däremot, att exporten

ej kunde uppehållas i större omfattning, än som nu vore fallet, borde

tagas i övervägande en avveckling av större delen av gatstensindustrien. Med

hänsyn härtill och då styrelsen jämväl i övrigt haft åtskilliga erinringar

att framställa gentemot utredningens förslag, torde styrelsen få anses hava

avstyrkt detsamma.

Statskontoret förmenar, att utredningens förslag att omedelbart avskilja

vissa grupper av stenhuggare från fortsatt statshjälp utgjorde ett steg i rätt

riktning. Ämbetsverket förutsatte därvid, att åtgärder från det allmännas

sida vidtoges för alt för dessa arbetare underlätta åstadkommandet av nya

inkomstmöjligheter. Då några anslagsmedel icke äskats för de avsedda statsbeställningarna,

utginge statskontoret ifrån att den föreslagna hjälpverksamheten

vore avsedd att bedrivas inom ramen av de anslag, som redan ställts

eller kunde ställas till förfogande för gatstensbeställningar i allmänhet. I

detta avseende erinrar ämbetsverket örn att innevarande års riksdag för sådant

ändamål anvisat 8,000,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.

Jämväl kommerskollegium finner, att en överflyttning under närmaste tiden

av arbetskraft från stenindustrien till andra näringsgrenar måste eftersträvas.

De av utredningen föreslagna principerna för en uppdelning av de

nuvarande gatstenshuggarna syntes kollegium rationella. För att innebörden

och konsekvenserna av en uppdelning av stenarbetarna skulle kunna över-»

blickas erfordrades emellertid, att en undersökning efter enahanda grunder

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

av befintliga gatstensarbetares förhållanden komme till stånd även beträffande

övriga gatstensdistrikt, där statens ingripande kunde anses vara påkallade.

Kollegium förordade för den skull, att resultatet av den undersökning

härutinnan, som skulle verkställas av statens steninköpskommitté, avvaktades,

innan statsmakterna bunde sig för de riktlinjer, som innefattades i

det föreliggande förslaget. Detta hindrade emellertid icke, att innan en sådan

undersökning utförts, de föreslagna grundeina för axdxetarstammens uppdelning

på olika kategorier lämpligen kunde tjäna till ledning vid handliavandet

av de hjälpåtgärder för av arbetslösheten inom stenidustrien berörda

distrikt, som under den närmaste framtiden vidtoges. Därest det undantagsvis

skulle anses påkallat att till någoix del låta statsbeställningarna utföras

i kommunal regi, borde avgörandet, i vilka fall och i vilken omfattning detta

borde ske, överlämnas åt den myndighet, som komme att handhava statsbeställningarna.

Enligt kollegium torde det belopp av 3,000,000 kronor, som

av innevarande års riksdag anvisats och av Kungl. Majit ställts till väg- och

vattenbyggnadsstyi''elsens förfogande för betalning av den av steninköpskommittén

beordrade stenen och gäldande av övriga därmed föi''bundna omkostnader,

icke kunna medgiva en tilldelning av beställningar till Blekinge av den

omfattning utredningen föreslagit, utan att andra stendistrikt uppenbarligen

bleve vanlottade.

Beträffande de gatstenshuggare, som enligt den förut lämnade redogörelsen

icke skulle beredas sysselsättning i sitt eget yrke, har Blekingeutredningen

framlagt vissa förslag till beredande av ökade försörjningsmöjligheter åt

såväl dessa som andra befolkningsgrupper inom länet, som vöre i behov

därav. Bland dessa förslag ingår det omfattande torrläggnings- och kolonisationsföi-etag,

som en reglering av vissa delar av Lyckebyån

skulle innebära. Förslaget går ut på att statens jordbruksnämnd skulle medverka

till företagets förverkligande. Enligt verkställd utredning utgör det

beräknade båtnadsvärdet omkring 1,543,400 kronor. De beräknade ai''betskostnaderna

och ersättningarna uppgå till sammanlagt omkring 933,400 kronor,

vadan nettobåtnaden skulle belöpa sig till cirka 610,000 kronor.

Den medverkan av statens jordnämnd, som utredningen föreslagit, skulle

innebära inköp från jordnämndens sida av en avsevärd del av de »mader»

m. m., som genom företaget skulle torrläggas samt ombesörjande därefter

i jordnämndens regi av själva torrläggningsarbetet med bidrag av övriga

delägare. Dessa bidrag samt köpeskillingarna till de inköpta »maderna»

m. m. borde så avvägas, att den kostnad för företagets genomförande, som

komme att slutligen stanna hos statsverket, kunde beräknas komma att hålla

sig inom det bidrag utan återbetalningsskyldighet, som staten enligt gällande

bestämmelser skulle hava lämnat, däi-est företaget komme till utförande i

eljest vanlig ordning. Därutöver erfordrades dock för själva företagets utförande

och för de av jordnämnden inköpta områdenas iordningställande

till aiTendeegnahem ytterligare statsmedel till jordnämndens disposition.

Dessa medel vore emellertid att betrakta allenast såsom rörelsekapital, vilket

i sinom tid gjordes räntebärande genom arrendeegnahemmens utarrendering

och därefter återbekommes genom försäljningen av dessa hem.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

87

För att företagets igångsättande ej skulle oskäligt fördröjas borde enligt

utredningen Kungl. Majit redan hos innevarande års riksdag utverka det bemyndigande

och i nödig utsträckning de medel, som erfordrades för företagets

genomförande enligt de föreslagna riktlinjerna.

Storleken av de belopp, som komme att bliva för ändamålet erfordérliga

kunde ej på förhand med absolut visshet beräknas. Under förutsättning

att statens bidrag utan återbetalningsskyldighet till täckande av kostnaderna

för företagets genomförande skulle utgå med 33 %>, komme den del av kostnaden,

som slutligen skulle stanna å statsverket, att belöpa sig till 33 % av

933,400 kronor eller omkring 308,000 kronor. Härifrån skulle emellertid

dragas det belopp, 30,000 kronor, som beviljats till bestridande av kostnaden

för verkställd förberedande undersökning, varför skulle återstå omkring

278,000 kronor. Det för markinköp samt för själva torrläggningen behövliga

rörelsekapitalet har beräknats till 450,000 kronor. Emellertid erfordras

icke på en gång hela statsbidraget utan återbetalningsskyldighet,

278,000 kronor, eller hela rörelsekapitalet, 450,000 kronor. Med hänsyn till

att företagets genomförande komme att taga minst 3 år i anspråk med början

först ett gott stycke in på nästa budgetår, har utredningen uppskattat

det för budgetåret 1936/1937 erforderliga sammanlagda beloppet till 250,000

kronor.

Utredningen har slutligen framhållit de synnerligen rika försörjningsmöjligheter,

som genomförandet av detta företag skulle innebära. Alldeles frånsett

de omfattande arbetstillfällen, som företagets utförande — själva torrläggningen

samt allt vad som hörde samman med arrendeegnahemmens iordningställande

— skulle bereda, till båtnad icke minst för länets många arbetslösa,

kunde såsom bevis på företagets stora betydelse ur forser jningssynpunkt

anföras, att kolonisationsföretaget i sitt slutförda skick beräknades giva

försörjning åt ej mindre än omkring 1,500 personer.

Tillstyrkande utlåtanden hava i ärendet avgivits av länsstyrelsen i Blekinge

län den 17 december 1935, statens egnahemsstyrelse den 4 januari

1936, länsstyrelsen i Kalmar län den 7 februari 1936 och lantbruksstyrelsen

den 6 mars 1936. Statens jordnämnd har den 20 februari 1936 förklarat sig

ur stånd att i frågans nuvarande läge bilda sig en bestämd uppfattning om

förslaget.

Blekingeutredningen har vidare hemställt, att Kungl. Majit måtte bevilja

Blekinge läns hushållningssällskap för budgetåret 1936/1937 ett särskilt anslag

å 100,000 kronor att utöver den andel, som sällskapet kunde erhålla

av det allmänna statsbidragsanslaget för ändamålet användas till f ö r b ä 11- r i n g av ofullständiga jordbruk. Utredningen framhåller, alt

ett dröjsmål med denna frågas avgörande vore förenat med fara på grund

av det synnerligen prekära läge, vari länets småbrukare i skogsbygden blivit

försatta genom flera års depression. Utredningen hyste den förhoppningen,

att frågans nära samband med arbetslöshetens avhjälpande skulle bereda

Kungl. Majit möjlighet att hörsamma framställningen.

Såsom bilaga till utredningens framställning har fogats en av Blekinge läns

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

hushållningssällskaps jordbruks- och egnahemskonsulent verkställd utredning,

beträffande vars innehåll jag tillåter mig hänvisa till handlingarna i

ärendet.

Över framställningen har utlåtande avgivits av lantbruksstyrelsen den 7

februari 1936, som därvid bland annat framhållit, att efterfrågan på statsbidrag

från anslaget till nyodling, betesförbättring m. m. till ofullständiga

jordbruk varit så kraftig, att till hushållningssällskapen inkomna ansökningar

örn dylikt bidrag kunnat till endast relativt obetydlig del tillgodoses. Med

hänsyn till de speciella förhållanden, som karakteriserade det blekingska jordbruket,

delade lantbruksstyrelsen den uppfattning, som i ärendet gjorts gällande

i fråga örn berörda arbetens lämplighet ur arbetslöshetssynpunkt, samt

tillstyrkte för sin del bifall till framställningen.

Blekingeutredningen har därjämte framlagt åtskilliga andra förslag

för beredande av försörjningsmöjligheter, mer eller

mindre detaljerat utarbetade, avseende upplysningskurser och annan propaganda

för kaninavel, uppläggande av lånefond för beviljande av hjälp till kaninodlare

vid startandet av deras verksamhet, lån till konserv- och andra

industrier samt båtvarv m. m. Därjämte har utredningen ifrågasatt anordnande

av jordbrukskurser för utbildning främst av ladugårdsskötare samt

stensättarkurser.

Beträffande dessa förslag och den för desamma lämnade motiveringen torde

jag få hänvisa till handlingarna.

Med stöd av Kungl. Maj:ts den 15 februari 1935 givna bemyndigande har

chefen för handelsdepartementet tillkallat sakkunniga för att inom departementet

biträda med utredning rörande Bohusläns näringsl

i v. De sakkunniga, som utgjorts av landshövdingen M. Jacobsson, ordförande,

ryttmästaren H. von Bornstedt och landstingsmannen C. Brännberg,

hava den 15 augusti 1935 överlämnat betänkande med utredning och förslag

i anledning av nämnda uppdrag. Efter en inledande redogörelse över arbetslöshetens

verkningar inom Göteborgs och Bohus län, Göteborgs stad undantagen,

hava de sakkunniga under särskilda avdelningar behandlat dels åtgärder

och förslag, som avse att inom industri, jord- och skogsbruk samt sjöfart

skapa såväl varaktiga arbetstillfällen som vissa sådana av mera kortvarig

natur dels ock de förslag, som de sakkunniga ansett sig böra framlägga med

avseende å kursverksamhet inom industri, hantverk eller hemslöjd.

Vid de undersökningar, som de sakkunniga verkställt rörande b å t b y gg

e r i, har det visat sig, att Bohuslän har stora förutsättningar för denna industri,

vilken redan nu bedrives fast i begränsad omfattning. De sakkunniga

hava därvid närmast avsett den varvsindustri, som är inriktad på byggande

av mindre båtar. Denna industri, som huvudsakligen är förlagd till Orust

och Tjörn, utövas till övervägande del rent hantverksmässigt. De flesta

varven finnas på Orust. Av dessa äro emellertid endast tre av större

omfattning och i viss mån av industriell natur. De övriga äro små,

sysselsättande allenast två eller tre arbetare och anlita rent hantverksmäs
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:!* proposition nr 265.

89

siga arbetsmetoder. Varven hava ingen modern försäljningsorganisation, som

kan regelbundet tillföra dem beställningar. De lita på att någon intressent,

som händelsevis hört talas om dessa varv, skall komma och beställa en båt

av den ena eller andra storleksordningen.

Med ledning av verkställda beräkningar har antalet båtbyggare i länet uppskattats

till omkring 200. Enligt de sakkunniga borde med en så stor och kunnig

arbetarstam, som faktiskt förefunnes, en avsevärd utvidgning av båtbyggeriet

inom länet kunna ske. Då det dessutom förelåge en ständigt växande

efterfrågan, kunde ökad produktion inom länet icke befaras medföra arbetslöshet

på andra platser, där båtbyggeri i större eller mindre skala bedreves.

De sakkunniga hava för att stödja ifrågavarande verksamhet bland annat

föreslagit skapande av en försäljningsorganisation samt anordnande av ett

centralt beläget virkesupplag.

De sakkunniga anföra härutinnan följande.

För realiserande av önskemålet om en försäljningsorganisation vore det

erforderligt, att å enskild väg initiativ toges för skapande av en sådan organisation,

men att staten lämnade ekonomiskt stöd för densamma i form av

räntefritt lån förslagsvis under fem års tid. Denna försäljningsorganisations

största uppgift skulle vara att mot låg försäljningsprovision anskaffa order

och köpare till båtar av olika typer, som tillverkades vid de bohuslänska

varven. Vad som erfordrades vore en förstklassig försäljningsorganisation

med god reklam och tidsenliga affärsmetoder. Vidare skulle denna organisation

verka stimulerande och giva impulser åt varvsägare att få en hög och

god standard på sina tillverkningar. Som bevis på en förstklassig båt skulle

ett särskilt märke eller stämpel åsättas en dylik. Genom företeende av ritningar

och tillhandahållande av mallar, genom sammanförande av flera beställningar

för att i prisbillighetens syfte få byggena utförda i serier samt

genom råd och upplysningar i olika avseenden skulle säkerligen en dylik

organisation komma att betyda ganska mycket för dessa hantverks och

denna industris utveckling. Det torde jämväl för staten hava sitt värde att

vid behov av här avsedda båtar kunna infordra och få anbud även från varv

i Bohuslän.

Ett oeftergivligt villkor för en utveckling av båtbyggeriet inom länet vore

emellertid, att tillgång funnes till ett tillräckligt stort virkesupplag, så att

varvsägarna till billigast möjliga priser kunde erhålla ett förstklassigt virkesmaterial.

Det hade därvid synts de sakkunniga nödvändigt, att ett dylikt

upplag förlädes till någon central plats på Orust eller dess omedelbara närhet.

För ett dylikt centralt upplag krävdes emellertid rätt stor kapitalinsats,

och man måste räkna med, att staten genom lån eller på annat sätt mot billiga

villkor komme att stödja en framställning i ärendet.

De sakkunniga hade tänkt sig statens stöd dels i form av ett lån, dels dårlin,

att domänverket skulle bliva huvudleverantör av det virke, som kan köpas

inom landet (furu och ek). I detta avseende hade de sakkunniga varit

i förbindelse med överjägmästaren i västra distriktet, som ställt sig mycket

välvillig till detta förslag. Det syntes icke möta några svårigheter att från

kronans skogar i sagda distrikt erhålla fullt lämpligt virke.

Enligt de sakkunniga vore det visserligen svårt alt fixera det belopp, sorn

från statens sida skulle erfordras för skapandet av en försäljningsorganisation,

enär behovet vore beroende av hur stort kapital, som från enskilt håll

kunde påräknas, men de sakkunniga anse dock, att ett engångsbelopp av

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

minst 50,000 kronor borde vara tillfyllest. För anläggande av ett virkesupplag

krävdes ett större rörelsekapital. Av detta, beräknat till 150,000 kronor,

skulle staten bidraga med 100,000 kronor. Statsbidraget skulle i bägge fallen

lämnas i form av under 5 år räntefria lån.

De sakkunniga hava vidare berört frågan örn anläggandet av ett v i tplåtsvalsverk

i Lysekil. Det påtänkta valsverket skulle avse att upptaga

framställning av förtent järnplåt, som bland annat användes inom konservindustrien.

Dylik plåt tillverkas ej i landet utan behovet fylles genom

import från England och Norge m. fl. länder. De sakkunniga anföra i förevarande

hänseende följande.

Upptagandet av denna tillverkning skulle enligt gjord beräkning sysselsätta

c:a 300 man. Även örn ett trettiotal fackutbildade personer måste tagas

från andra delar av landet, kunde dock den stora huvuddelen av erforderlig

arbetskraft tagas från orten. Vad det skulle betyda för staden och

kringliggande områden att få en så ökad sysselsättningsgrad, behövde knappast

påpekas, och givet vore, att arbetslösheten härigenom skulle avsevärt

lättas. Några starkt bärande skäl mot att förlägga detta valsverk till västkusten

hade ej under utredningen framkommit. Tvärtom torde detta vara

mycket lämpligt, enär man här hade dels billiga frakter för såväl råvara

som kol och dels de stora förbrukarna av dylik plåt i omedelbar närhet.

Emellertid ställde sig kostnaderna för ett dylikt valsverks uppförande höga.

Uppgjorda driftskalkyler gåve anledning till förhoppning, att företaget skulle

komma att bära sig.

De sakkunniga hava emellertid icke tagit definitiv ställning till förevarande

spörsmål utan endast anfört detsamma såsom en möjlighet att bereda

ökade arbetstillfällen. Sedermera har, efter omfattande utredningar inom

socialdepartementet med anlitande av särskilda experter, förslag framkommit

om anskaffande av erforderligt kapital, 6,000,000 kronor, för projektets

utförande genom eif tilltänkt aktiebolag på så sätt att 3,000,000 kronor

skulle av statsmedel utlämnas såsom lån, räntefrilt under minst två år, varjämte

det tilltänkta aktiekapitalet skulle tecknas till 2,000,000 kronor av staten

och 1,000,000 kronor av enskilda. Rörelsen, som skulle förläggas å av

Lysekils stad fritt tillhandahållen iordningställd tomt vid kaj och med anslutning

till järnväg, har av utredningsmännen beräknats sysselsätta omkring

380 man, varav 350 man skulle rekryteras bland icke yrkeskunnig personal.

I elektrisk ugn eller martinugn skulle av skrot och tackjärn framställas

göt för att utvalsas till tunnplåt, som skulle förtennas. Förslagets

detaljer belysas i övrigt av det utlåtande, som kommerskollegium efter hörande

av jernkontoret avgivit den 7 maj 1936.

Kommerskollegium anför till en början vissa uppgifter rörande förbrukningen

inom Sverige av förtent bleckplåt, varav framgår, att förbrukningen

torde få anses vara anmärkningsvärt regelbunden. En tillverkning inom

landet av 15,000 ton förtent bleckplåt anser kollegium kunna finna avsättning

för inhemsk förbrukning. Kollegium anför härefter följande.

En invändning, som ofta måste resas mot framkommande förslag om understöd

för upptagande av en ny tillverkning i syfte att bereda ökade arbets
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

91

tillfällen, vore, att det nya företaget komme att medföra menliga verkningar

för andra företag inom samma industrigren och att arbetslöshet på andra

håll kunde bliva en följd av den med statsunderstöd nystartade verksamheten.

Om tillverkningen vid det nu föreslagna verket begränsades till förtent

plåt, komme icke andra svenska företag att lida något intrång genom

verkets tillblivelse, och någon anmärkning av nyssnämnda art kunde i så

fall icke riktas mot det föreliggande förslaget. Skulle åter, såsom jämväl

ifrågasatts, verket även komma att i större eller mindre utsträckning framställa

svartplåt, kunde förhållandena i detta avseende komma att ställa sig

väsentligt annorlunda. Om produktionen av svartplåt skulle komma att inriktas

på högre kvaliteter av denna vara, komme en direkt konkurrens med

andra svenska företag på området att bliva en följd.

De fabriker, där plåten skulle komma till användning, vore till stor del

belägna inom Bohuslän och i Göteborg, varför verkets förläggning till Lysekil

kunde betraktas som gynnsam ur avsättningssvnpunkt liksom ur råvaru(skrot-)

anskaffningssynpunkt. Kollegium hade tidigare haft tillfälle alt

uttala sin anslutning till strävandena att genom överförande av arbetslösa

stenhuggare till andra näringar lätta betrycket i gatstensdistrikten. Även

med hänsyn härtill hade Lysekil ett lämpligt läge inom ett av de mest koncentrerade

stenhuggeriområdena. För den händelse man kunde uppnå de

beräknade ekonomiska och sociala resultaten, syntes därför förslaget vara

värt stöd från statsmakternas sida utöver det stöd, som Lysekils stad vore

beredd att giva genom att gratis upplåta en iordningställd fabrik stomt med

erforderlig kajbyggnad och väganslutning.

De förbrukare av förtent plåt, som tillfrågats, hava samtliga som förutsättning

för sina inköp av plåt från Lysekilsverket angivit, att plåten i såväl

kvalitet som prisläge måste kunna fullt ut konkurrera med utländsk plåt.

Kollegium anför härutinnan följande.

Vad kvaliteten beträffade hade ifrågasatts elektrisk smältning, då det

därvid vore avsevärt lättare att ernå en tillfredsställande kvalitet hos

plåten vid användning av det billiga råmaterial, varmed man måste arbeta

för att hålla nere tillverkningskostnaden tillräckligt. Att det oaktat i fortsättningen

räknats med martinprocessen berodde på skillnaden i kostnad,

cirka 16 kronor per ton, mellan de båda framställningssätten till förmån för

martinmetoden.

Kollegium ansåge sig böra bestämt avråda från att vid tillverkningen av

plåtämnena använda martinmetoden, då utgångsmaterialen skola vara ordinärt

köpskrot och kokstackjärn. Emedan hela tillverkningen skulle användas

till plåtframställning, måste varje charge vara av därför erforderlig kvalitet,

vilket icke torde vara möjligt att på denna väg uppnå med köpskrotets

starkt varierande sammansättning. Man saknade därjämte i förevarande

fall de möjligheter, som ett järnverk med blandad tillverkning hade, att använda

göt från charger med ur plåtframställningssynpunkt olämplig kvalitet

till andra ändamål, där fordringarna på materialet icke vore så stränga. Att

försälja dylika misslyckade charger i form av göt till andra valsverk måste

omedelbart försämra ekonomien i hög grad. Ur kvalitetssynpunkt ansåge

kollegium därför elektrisk smältning vara den enda väg, som man i detta

sammanhang borde reflektera på.

Nära sammanhängande härmed vore frågan om det antal yrkesutbildade

arbetare, som borde anställas för att produktionen inom rimlig tid skulle

kunna bringas upp lill den kvalitet, som måste hållas. Jernkontoret hade

ansett, att minst 165 yrkcskunniga martin- och valsverksarbetare bleve er
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Majlis proposition nr 265.

forderliga. Även om graden av den förutsatta yrkesutbildningen kunde vara

något olika enligt förslagets och jernkontorets beräkningar, måste skillnaden

anses vara mycket anmärkningsvärd. Med det av jernkontoret beräknade

antalet yrkeskunniga arbetare borde kvantiteten utskott under första

tiden efter starten kunna begränsas i liög grad i jämförelse med vad fallet

skulle bliva med det föreslagna ringa antalet fackutbildade. Med hänsyn

till att de direkta driftsutgifterna vid 15,000 tons tillverkning överstege

4,000,000 kronor årligen och att bristande sakkunskap kunde medföra, att

en betydande del av produktionen endast motsvarades av mindervärdig vara,

syntes det icke tillrådligt att taga de stora risker, som måste anses förbundna

med att så starkt begränsa de yrkeskunnigas antal, utan i stället vid

beräkningarna utgå från att antalet fackutbildade måste närma sig den av

jernkontoret angivna siffran. Härigenom reducerades uppenbarligen i motsvarande

grad den omedelbara avsedda effekten i arbetslöshetshänseende av

det nya företaget. Huruvida man för närvarande kunde inom Sverige erhålla

ett så stort antal yrkesmän utan att genom högre löner än de i kostnadskalkylerna

upptagna förmå sådana, som redan hade anställning vid

andra järnverk, att flytta över till Lysekil, torde vara mycket ovisst med

hänsyn till den goda sysselsättningsgrad, som nu rådde inom järnhanteringen.

Kollegium ville även understryka vikten av att rätta personer utvaldes,

särskilt till chefs- och driftsingenjörsbefattningarna.

I fråga om kostnadsberäkningar och finansieringsplanen för rörelsen framhåller

kollegium följande.

Jernkontoret hade anmärkt på att bland anläggningskostnaderna icke något

belopp beräknats för bostäder. En av ordföranden i Lysekils stads byggnadsnämnd

lämnad utredning om nytillkomna lägenheter och utflyttningsöverskott

under senare år utvisade emellertid, att bostadsfrågan icke borde

bereda ledningen för ett verk i Lysekil några svårigheter, även om antalet

inflyttade yrkesarbetare skulle bliva rätt stort.

Jernkontoret ansåge vidare, att kostnaderna för såväl råmaterial som arbetslöner

borde upptagas något högre än som i förslaget skett, men framhölle

även svårigheten att med säkerhet uppgöra dylika kalkyler. Av vad

kollegium kunnat inhämta, förefölle det icke uteslutet, att tillverkningskostnaden

skulle kunna under gynnsamma omständigheter hålla sig i närheten

av de i förslaget angivna beloppen, sedan verket blivit väl inkört och arbetarna

inlärda.

Om man räknade med elektriska ugnar, skulle enligt förslagets kalkyl

uppstå ett överskott av cirka 100,000 kronor per år till förräntning av aktiekapitalet

på 3,000,000 kronor. Det vore uppenbart att en kalkyl, som oaktat

gratisprestation av mark från Lysekils stad icke utvisade bättre förräntningsmöjlighet

än cirka 3 % under gynsamma omständigheter, icke kunde verka

lockande till kapitalinvestering från enskilt håll och man torde häri se förklaringen

till att denna tillverkning icke upptagits av befintliga järnverk.

En ganska ringa avvikelse från de beräknade kostnaderna eller försäljningsprisen

i ogynnsam riktning skulle förbyta den beräknade vinsten i förlust,

och jernkontoret räknade med att den avsedda vinstmarginalen icke kunde

förverkligas.

Kollegium ansåg därför, att utsikterna att för verkets anläggande kunna

uppbringa ett så stort belopp som 1,000,000 kronor från enskilda personer

måste anses synnerligen små, även örn staten av sociala hänsyn skulle reflektera

på att giva företaget det begärda stödet.

Av jernkontorets yttrande framginge, att utländska vitplåttillverkare sammanslutit

sig i en kartell, som torde hava stort inflytande på prisbildningen.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

93

Man måste befara, att kartellen genom prissänkningar på den svenska marknaden

komme att försvåra det nya verkets förtjänstmöjligheter.

Med det stora direkta intresse staten enligt förslaget skulle hava i företaget,

uppkomme då frågan, huru dessa svårigheter skulle övervinnas. Man torde

därvid kunna överväga antingen skyddstull eller subvention. I nu gällande

handelsavtal med Storbritannien hade Sverige bundit sig att låta förtent plåt

tullfritt införas i landet, varför en skyddstull icke kunde komma ifråga, så

länge det nuvarande handelsavtalet gällde. I avseende på alternativet subvention

ansåge sig kollegium böra omnämna, hur förhållandet nu vore i

Norge, där vitplåtsverk enligt norska tulltariffens § 13 åtnjöte ett understöd

vid framställning av dylik plåt för inhemsk förbrukning

för de första 5,000 ton per år 20: — kronor per ton,

» » nästa 5,000 » » » 15: — » » »

» » » 5,000 » s » 10: — » » >

För en produktion av 15,000 ton — den kvantitet, på vilken kostnadsberäkningarna

för det föreslagna svenska verket vore grundade —- uppginge

alltså understödsbeloppet till 225,000 kronor örn året.

Härvid vöre dessutom att märka, att det nu existerande norska verket inköpte

platiner för plåtvalsningen från andra järnverk och alltså undginge den

kvalitetsrisk, som Lysekilsverket vore underkastat vid framställningen av göt

och platiner.

I detta sammanhang torde förtjäna nämnas, att det norska företaget, vilket

startades 1916, under statens medverkan år 1925 ombildades och att anläggningsvärdet

i samband därmed nedskrevs högst betydligt. Det oaktat hade

rörelsen icke varit lönande, och norska staten hade icke fått några räntor på

sin intecknade fordran.

Enligt förslaget skulle verket tidigast under tredje driftsåret komma

att förränta det investerade kapitalet, och uppfattningen att de första åren

komme att gå med förlust delades även av jernkontoret. Huru stor förlusten

under de båda första åren kunde komma att bliva, torde väl icke på förhand

kunna beräknas, men örn man gissningsvis antoge, att den skulle komma

att uppgå till mellan 10 och 20 % av omsättningen, skulle hela det avsedda

rörelsekapitalet 1,500,000 kronor under denna tid förbrukas. Därest såsom

säkerhet för det lån på 3,000,000 kronor, som staten enligt den framlagda

finansieringsplanen skulle lämna, erfordrades botteninteckning i anläggningen,

torde företaget, då nämnda belopp uppginge till cirka 2/3 av anläggningskostnaden,

få anses sakna antagbar säkerhet för ytterligare förlagsmedel av

erforderlig storlek. Planen för kapitalbehovets täckande måste därför betecknas

som allt för svag.

I samband med finansieringsplanen torde ock böra omnämnas det nu på

framtiden ställda projektet att utöka verket med ett bandvalsverk. Då, som

även av jernkontoret framhålles, den tekniska utvecklingen av vitplåttillverkningen

syntes gå mot anläggande av bandvalsverk, kunde det nu föreslagna

valsverket befaras snart nog bliva omodernt och — örn icke särskilda stödåtgärder

vidtoges —• utslaget i konkurrensen med verk, som arbetade efter

den nyare, mera effektiva metoden. En ytterligare kapitalbelastning av inemot

2,000,000 kronor för anläggande av bandvalsverk syntes verket ej kunna

bära vid den tillverkningskvantitet, på vilken kostnadsberäkningarna byggde.

I förslaget framhålles även betydelsen för landets försvarsberedskap av

verkets tillkomst. Vid en avspärrning i handelsförbindelserna skvdle emellertid

fördelarna i detta hänseende bliva av allenast kort varaktighet, såvida

icke ett stort lager av tenn upplades inom landet. Då tennförbrukningen vid

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

normal drift skulle komma att uppgå till ett värde av cirka 1,000,000 kronor

årligen, komme uppenbarligen bolagets egna ekonomiska resurser icke att

förslå för att säkerställa tillgången på vitplåt inom landet för någon längre

tid.

På grund av vad sålunda anförts, anser kommerskollegium sig icke kunna

tillråda, att staten i enlighet med det föreliggande förslaget anvisar medel

för anläggande av ett plåtvalsverk i Lysekil. Skulle statsmakterna likväl

finna, att det föreslagna verket trots de omständigheter, som i det föregående

anförts, borde komma till stånd under statens medverkan och med dess stöd,

bör enligt kollegii mening från början tillses, att företaget utrustas med tillräckliga

ekonomiska resurser, så att icke efter något eller några år nya anspråk

måste ställas på bistånd från statens sida. Vid anvisande av medel för

ändamålet bör vederbörlig hänsyn också tagas till att man torde hava att

räkna med att en betydande del av det vid starten befintliga kapitalet komme

att gå förlorat under de första åren och att även under gynnsamma förhållanden

endast en del därav komme att i sinom tid lämna förräntning.

Utöver de nu omnämnda uppslagen hava de sakkunniga framlagt åtskilliga

förslag avseende bland annat framställning av källsätter m. m. ur

Lysekilsgranit, framställning av bakelit och dylikt, tillverkning av maskiner

för ullberedning samt tillverkning av konstspinnfiber (stapelfaser) m. m.,

vilka förslag jämväl gjorts till föremål för överväganden inom departementet.

I nuvarande läge anser jag mig icke kunna taga slutlig ställning till förslagen

och får jag beträffande innebörden i desamma hänvisa till handlingarna.

Jag anser mig slutligen böra i korta drag omnämna ett spörsmål, som,

fastän detsamma väckts närmast med tanke på Västerbottens län, likväl

med hänsyn till ärendets remissbehandling kommit att beröra även andra delar

av landet. Jag åsyftar härvid frågan om främjande av landets

småindustri.

I skrivelse den 27 januari 1936 har länsstyrelsen i Västerbottens län hemställt,

att till länsstyrelsens förfogande måtte ställas ett belopp av 30,000 kronor

att utgå av arbetslöshetsmedel för främjande av enskild företagsamhet.

Beloppet skulle av länsstyrelsen mot redovisningsskyldighet användas som

bidrag till skapande av småindustrier i Västerbottens län.

Länsstyrelsen upplyser, att länets landsting för år 1936 beviljat ett anslag

å 8,000 kronor att användas för utrednings- och propagandaverksamhet

för småindustriens upparbetande. Goda möjligheter förefunnes enligt länsstyrelsen

för småindustriens utbredning inom länet. Råvaror funnes, och

intresserade personer vore villiga att gripa sig verket an. Emellertid vöre

de, som kunde komma i fråga som utövare av småindustri, så gott som undantagslöst

medellösa, och möjligheterna för dessa att få låna hela det

kapital, som kunde erfordras för inköp av maskiner, redskap och råvaror

samt för förhyrande eller inredande av lokal, vore vanligen starkt begränsade.

Från flera håll ha fördenskull förfrågningar gjorts hos länsstyrelsen,

huruvida möjlighet funnes att erhålla förmånligt lån eller bidrag för

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 265.

95

igångsättande av dylika företag. Det vore därför enligt länsstyrelsens förmenande

synnerligen ändamålsenligt, örn medel kunde ställas till dess förfogande

att användas för beredande av smärre understöd för påbörjande av

ny småindustri eller utvidgande av redan befintlig sådan.

över länsstyrelsens i Västerbottens län framställning hava utlåtanden infordrats

dels från länsstyrelserna i de län, där småindustri redan finnes eller

särskilda förutsättningar för skapande av sådan industri kunna tänkas föreligga,

dels ock från kommerskollegium. Utlåtanden hava sålunda avgivits

av länsstyrelserna i Jönköpings, Blekinge, Göteborgs och Bohus, Värmlands,

Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län.

Av länsstyrelsernas utlåtanden framgår, att länsstyrelserna i Göteborgs och

Bohus län, Värmlands län, Västernorrlands län och Norrbottens län uttalat

sig till förmån för framställningen samt att nämnda länsstyrelser i anslutning

därtill hemställt, att till vörderås förfogande måtte ställas medel för enahanda

ändamål, som med länsstyrelsens i Västerbottens län framställning

avses. I sådant hänseende yrkas av länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus

län samt Norrbottens län vardera 30,000 kronor, av länsstyrelsen i Värmlands

län 25,000 kronor och av länsstyrelsen i Västernorrlands län högsta

möjliga belopp. Av de övriga länsstyrelserna har länsstyrelsen i Gävleborgs

län icke framfört någon direkt erinran mot framställningen men förklarat

sig anse stödjande i en eller annan form av organisationsarbete och dylikt

vara att föredraga framför direkta åtgärder från det allmännas sida. Av

länsstyrelsen i Kopparbergs län har framhållits, att något behov av anslag

för ändamålet icke förelåge för länets vidkommande. Länsstyrelsen i Blekinge

län har, under uppgift att frågan vore föremål för övervägande inom

1935 års Blekingeulredning, förklarat, att länsstyrelsen för sin del ej hade

något att erinra mot den ifrågasatta understödsverksamheten. Länsstyrelsen

i Jönköpings län avstyrker bifall till framställningen.

Kommerskollegium har avgivit utlåtande i ärendet den 4 april 1936 samt

därvid jämväl överlämnat vissa av kollegium infordrade yttranden. Kollegium

framhåller, att de av länsstyrelserna gjorda framställningarna samtliga

vilade på den gemensamma tanken att genom skapande av nya småindustrier

i länets olika delar skulle kunna göras en verksam insats för underlättande

av folkförsörjningen och minskning av arbetslösheten därstädes. Kollegium

funne obestridligt, att uppkomsten och utvecklingen av en livskraftig småindustri

skulle bliva av stor betydelse för de län, varom fråga vore. Utan

alt överskatla de ökade möjligheter, som statliga åtgärder för utvecklande

av småindustrien inom länen i folkförsörjningshänseende skulle kunna bereda,

ansåge kollegium det synnerligen lämpligt, att dylika åtgärder toges under

övervägande.

Enligt kollegii åsikt borde eventuella överväganden i första band gå ut på

beredande av utvecklingsmöjligheter för redan befintliga företag och skapande

av trivsel för dessa. Åtskilligt hade härutinnan redan åtgjorts. Främst

kunde därvid pekas på de anordningar, som från statens sida vidtagits för

att bereda dylika företag tillgång till behövlig kredit på förmånliga villkor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Såsom exempel på ytterligare tänkbara åtgärder för befrämjande av småindustrien

kunde framhållas, att en fortsatt utveckling av yrkesundervisningen

borde kunna tjäna ett dylikt syfte. Ett mera direkt stöd skulle givas hithörande

företag, örn möjligheter kunde beredas småindustrien till vissa förmåner

vid taxesättningen å elektrisk kraft.

Kollegium är däremot icke berett att tillstyrka, att man utan ytterligare

utredning slår in på den vägen att bereda statligt stöd för startande av nya

företag på sätt som föreslagits. Detta betydde emellertid icke, att kollegium

därmed ville avvisa tanken på att särskilda åtgärder från det allmännas sida

behövde vidtagas för att i olika landsändar bidraga till skapande av ökade

arbetstillfällen. Ämbetsverket förbisåge ingalunda, att dylika åtgärder skulle

befinnas erforderliga och lämpliga av sociala skäl med hänsyn till det allmänna

konjunkturuppsvinget i vissa trakter gjort sig mindre gällande på

grund av förändringar inom den internationella handeln, genom omläggningar

av olika art inom industrien eller av andra orsaker. Men åtgärder

med sådan syftning och särskilt åtgärder av den natur, det här vore fråga

om, borde enligt kollegii mening, för att man icke skulle behöva riskera bakslag,

föregås av allsidig utredning och noggrann planläggning.

Departementschefen.

De särskilda utredningar, som verkställts i syfte att utröna möjligheterna

att i de speciellt arbetslöshetstyngda områdena skapa nya sysselsättnings- och

förvärvsmöjligheter för befolkningen, lia nogsamt ådagalagt de mycket betydande

svårigheter, som i detta avseende föreligga. Minst ogynnsamma te sig

resultaten för Blekinges vidkommande.

Vad till en början angår utredningens förslag beträffande hjälp åt stenarbetarna

enligt den i det föregående närmare utvecklade planen, har densamma

principiellt erhållit stöd av arbetslöshetskommissionen. Jämväl socialstyrelsen

och kommerskollegium hava intagit en välvillig hållning till

förslaget. Däremot har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ställt sig avvisande

och påkallat ytterligare utredningar, bland annat rörande stenexportör

framtidsutsikter, ett spörsmål, för vars bedömande man för närvarande

torde sakna alla hållpunkter. De betänkligheter, som gjorts gällande mot

tanken att staten skulle subsidiärt inskrida och möjliggöra för de äldre stenarbetarna

att vinna uppehälle inom stenhuggeriet, synas mig knappast vägande.

Icke heller kan jag finna välbetänkt att nu avstå från att, så långt

görligt, ordna upp förhållandena i Blekinge, endast därför att motsvarande

utredningsmaterial icke föreligger för det bohuslänska stenområdets vidkommande.

För min del finner jag den allmänna uppläggningen av planen rationell,

och efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet vill

jag uttala, att jag anser goda skäl anförda för att staten lämnar sitt stöd åt

de ifrågavarande arbetargrupperna i principiell anslutning till förslaget. Därest

riksdagen delar denna min uppfattning, böra uppenbarligen motsvarande

hjälpåtgärder planläggas för Bohusläns stenarbetare.

Beträffande de ekonomiska konsekvenserna vill jag erinra, att utredningen

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 265.

97

beräknat, att 822 gatstenshuggare skulle på den föreslagna vägen tillförsäkras

arbete och utkomst. Maximikostnaderna angivas till 1,950,000 kronor för år.

Uppenbarligen kan man förvänta, att de särskilda kostnaderna för programmets

realiserande komma att väsentligen understiga detta belopp. Av föreliggande

uppgifter inhämtas sålunda, att innevarande månad 280 arbetare

äro sysselsatta med exportbeställningar och 390 med statsbeställningar. De

redan anvisade medlen för statsbeställningar beräknas giva sysselsättning åt

750 stenhuggare och 200 s. k. hjälparbetare under hela nästa budgetår, varav

under förutsättning av oförändrad proportion omkring 200 kunna beräknas

komma på Blekinge. I det föregående har jag föreslagit nya åtgärder

för stenbeställningar i sådan omfattning, att, under förutsättning att sysselsättningen

med exportbeställningar icke minskas, utredningens plan åtminstone

i väsentliga delar skulle kunna tillämpas. Förutsättningen är givetvis,

att även de enskilda firmornas urval av arbetskraft sker efter de grunder,

som utredningen angivit, något som torde vara uppnåeligt.

Ifråga örn organisationen av verksamheten torde anledning saknas att

ifrågasätta förändring i den ordning, som hittills gällt.

I det program, som av utredningen framlagts, ingå vidare vissa åtgärder

inom jordbrukets område, reglering av Lyckebyån, varigenom avsevärda

jordarealer uppgivits skola kunna utvinnas, samt utvidgad stödverksamhet

för förbättring av ofullständiga jordbruk.

Vad förstnämnda uppslag angår, har, såsom redan erinrats, utredningen

icke hunnit slutföras. Jag anser mig emellertid böra, efter samråd med

chefen för jordbruksdepartementet, framhålla, att därest de fortsatta övervägandena

skulle bekräfta, att de förutsättningar, från vilka Blekingeutredningen

utgått, äro för handen, skäl föreligga för staten att, i den ordning,

förslaget avser, medverka vid företagets genomförande. I detta syfte skulle

för budgetåret 1936/1937 medelsbehovet kunna uppskattas till 250,000 kronor.

Jag återkommer i fortsättningen till frågan i vilken ordning erforderliga

medel skola beredas.

Att, på sätt föreslagits, i arbetslöshetshindrande syfte ställa särskilda medel

till hushållningssällskapets förfogande för förbättring av ofullständiga jordbruk

att utgå utöver det bidrag, som i vanlig ordning från anslag å nionde

huvudtiteln disponeras för ändamålet, kan givetvis vara ägnat att ingiva vissa

betänkligheter. Emellertid har jag, efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet,

funnit ådagalagt, att förhållandena i Blekinge län ur nu berörda

synpunkt måste anses så särpräglade, att åtgärden kan betecknas såsom

försvarlig. Då därtill lägges, att med hänsyn till arbetslöshetssituationen

i länet starka skäl tala för en hjälpaktion av den nämnda innebörden,

vill jag i denna del förorda utredningens förslag. Då sistnämnda synpunkt

uppenbarligen träder i förgrunden, lär det icke böra ifrågasättas att oförändrade

tillämpa de för de ordinarie bidragen gällande bestämmelserna,

utan böra med hänsyn till den speciella uppgiften för nu förevarande stödverksamhet

vissa jämkningar i desamma vidtagas. Särskilt anser jag mig

böra betona, att nu ifrågavarande bidrag icke böra utgå för förbättring av

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 265. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

ofullständiga jordbruk utöver en storlek av förslagsvis 5 hektar. Jag förordar

alltså, i anslutning till lantbruksstyrelsens tillstyrkan, att ett belopp av

100,000 kronor beräknas för ändamålet. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att meddela erforderliga föreskrifter för dispositionen av anslaget.

Vad därefter angår övriga av utredningen ifrågasatta åtgärder, saknar jag

anledning att nu taga slutlig ställning till de skilda delarna av det program

härutinnan, som framlagts. Därest den fortsatta prövningen skulle ådagalägga,

att vissa av de angivna smärre uppslagen äro ägnade att förbättra utkomstmöjligheterna

för den arbetslösa befolkningen i länet, föreligger otvivelaktigt

anledning att överväga realiserandet av desamma. Vad beträffar

uppslaget att genom statligt stöd främja tillkomsten av konservindustri inom

länet finner jag detta i och för sig välbetänkt såväl ur sysselsättningssynpunkt

som med tanke på de icke obetydliga indirekta fördelar, som därigenom

skulle uppnås både för fiskarbefolkningen och för småbrukarna. Ett dylikt

stöd skulle givetvis lämnas i form av lån i enlighet med de allmänna

grunder, som tillämpats beträffande andra enskilda företag. Då det emellertid

i detta fall rör sig om rätt avsevärt belopp för startande av ett företag,

har jag ansett mig böra för riksdagen tillkännagiva, att jag, därest den fortsatta

utredningen skulle giva vid handen, att förslaget bör komma till stånd,

överväger att disponera medel ur anslaget till lån och subventioner åt enskilda

företag för detta speciella ändamål.

Jag övergår så till förhållandena i Göteborgs och Bohus län.

Såsom den lämnade redogörelsen givit vid handen, hava vid den särskilda

utredningen åtskilliga uppslag framkommit, men tyvärr endast få visat sig

vara av beskaffenhet att lämpligen göras till föremål för mera ingående

undersökningar. Och av dessa senare uppslag ha blott ett pär vid den hittills

företagna prövningen visat sig godtagbara. Detta är förhållandet nied

det föreslagna stödet åt småvarvsindustrien. I fråga om statens medverkan

för åstadkommande av en materialcentral och en rationell organisation av

försäljningen av denna industris produkter har utredningen ännu icke hunnit

slutföras. I den mån förhållandena skulle giva vid handen, att på denna

väg fördelar stå att vinna, lära erforderliga medel kunna beredas å anslaget

till lån och subventioner åt enskilda företag.

Uppslaget att till Bohuslän, förslagsvis Lysekil, med ekonomiskt stöd avstaten

förlägga ett vitplåtsvalsverk har synts mig vara av beskaffenhet att

icke utan vidare kunna avvisas. De verkställda preliminära undersökningarna

syntes peka i riktning av företagets genomförbarhet, låt vara att härför

krävdes betydande investering av statsmedel. Med hänsyn till de relativt

stora sysselsättningsmöjligheter, som genom företaget förmenades kunna

beredas arbetslösa inom stenindustrien, har jag ansett planen böra noga

övervägas ur olika synpunkter. Så har också skett, till en början inom departementet

med anlitande av experter, sedermera genom kommerskollegium under

medverkan av järnkontoret. Av den lämnade redogörelsen framgår, att

den fortsatta utredningen icke givit stöd för antagandet, att de förutsatta

ekonomiska uppoffringarna från statsverkets sida skulle motsvaras av vinster

för det allmänna ur de synpunkter, som med åtgärden åsyftats. Kom
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

99

merskollegium har sålunda framhållit, att trots en betydande kapitalinsats,

beträffande vilken man från begynnelsen måste räkna med att den till stor

del går förlorad, man måste befara, att ett dylikt företag skulle kunna lia utsikter

att bestå endast under förutsättning av ett statligt stöd för avsättningen

antingen medelst skyddstull å förtent plåt eller ock — såsom i Norge är

fallet i fråga om motsvarande industri — i form av en avsevärd årlig subvention.

Därtill kommer, att de fortsatta övervägandena gjort antagligt, att

sysselsättningsmöjligheterna ur stenhuggarbefolkningens synpunkt tidigare

bedömts alltför optimistiskt. Järnkontoret bar sålunda ansett att inemot

hälften av det beräknade arbetarantalet måste utgöras av yrkeskunniga

bruksarbetare. Under sådana förhållanden har jag nödgats avstå från att

påkalla riksdagens medverkan för företagets igångsättande.

Beträffande av Bohuslänsutredningen i övrigt föreslagna åtgärder gäller,

att det icke nu är möjligt att taga slutlig ställning till desamma. Såvitt

nu kan bedömas, torde intet av de mera arbetskrävande projekten vara av

beskaffenhet att under den närmaste tiden kunna förverkligas. I fråga om

åtskilliga mindre företag av mera lokal räckvidd, är det emellertid icke

uteslutet, att man genom statens ekonomiska stöd skall kunna bidraga till

att förbättra de utomordentligt svåra förhållandena för befolkningen.

I den mån de nu berörda utredningarna påkallat åtgärder för anordnande

av kursverksamhet av olika slag, torde planerna, då omständigheterna göra

sådant önskvärt, kunna realiseras i hittills tillämpad ordning för sådan verksamhet.

Vad slutligen angår den föreliggande framställningen från länsstyrelsen

i Västerbottens län, vilken föranlett motsvarande önskemål från åtskilliga

andra landsdelar, vill jag gärna medgiva, att förhållandena i sagda län —

och måhända även i Norrbottens län — torde få anses så väsentligt avvika

från riket i övrigt, att särskilda åtgärder i nu berörda avseende kunna vara

motiverade. Jag har härvid jämväl beaktat, att Västerbottens läns landsting

redan ekonomiskt främjat en motsvarande stödverksamhet. Å andra

sidan vill jag icke bestrida riktigheten av de erinringar, som från kommerskollegii

sida framkommit mot att staten utan allsidig utredning och noggrann

planläggning medverkar till åtgärder i angivet syfte. Då genom

beslut av årets riksdag ökade stödmöjligheter bereus hantverket i allmänhet

och inom handelsdepartementet nyligen igångsatts en utredning, där jämväl

den föreliggande frågan torde komma under övervägande, anser jag mig

icke nu böra tillmötesgå framställningen.

Sammanfattning och anslagsbehov.

De överväganden, för vilka jag i det föregående redogjort och varav bland

annat framgår, att under nästkommande budgetår tillkomsten av nya företag,

i vilka arbetslösa från de i svårare grad betungade delarna av landet

kunna vinna anställning, synes mycket osäker, ha resulterat däri, att för

stödjande av sådana landsdelar beredskapsarbeten alltjämt måste anordnas

i ej alltför ringa omfattning. Jag åsyftar alltså att för Blekinge, Göteborgs

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

och Bohus samt Västernorrlands län ävensom för de spridda orter i landet,

där restarbetslösheten fortfarande är mera svårartad, påkalla anslag för statliga

och kommunala beredskapsarbeten. Vidkommande det erforderliga beloppet

har jag i statsverkspropositionen, såsom redan erinrats, beräknat behovet

till 1,000,000 kronor. Av de beräkningar, för vilka jag förut redogjort,

framgår, att detta belopp icke kan anses tillfyllest. Till belysning av

det faktiska medelsbehovet, vill jag nämna att från de angivna länen samt

Oskarshamn och Grangärde redan föreligga ansökningar om bidrag för arbeten

till en totalkostnad överstigande 2,200,000 kronor eller, därest folkskolebyggnader

undantagas, 1,400,000 kronor och detta oaktat det sedan åtskillig

tid varit känt, att de tillgängliga medlen voro förbrukade. De orter, som

ha den svåraste arbetslösheten, äro också i regel synnerligen skattetyngda

(Bilaga B och C), varför statens bidrag till arbetena måste beräknas utgå nied

förhållandevis stor del av kostnaderna. För min del vill jag numera, sedan

förhoppningarna att genom startande av företag råda bot på arbetslösheten

icke visat sig grundade, uppskatta medelsbehovet till 3,000,000 kronor, därest

hjälp skall kunna beredas i önskvärd omfattning. Jag anser mig böra

tillfoga, att jag räknat med att nu nämnda belopp står till förfogande, då jag

funnit mig kunna begränsa anslagsbehovet för reservarbetena m. m. på sätt,

som närmare framgår av propositionen nr 266.

Vad vidare angår den i det föregående förordade hjälpaktionen för stenarbetarna

genom utökade statsbeställningar, torde för densamma erforderliga

medel icke kunna beredas i samma ordning som skett tidigare och senast

genom riksdagens bifall till propositionen nr 20. Jag vill därför efter

samråd med chefen för kommunikationsdepartementet förorda, att ett särskilt

anslag å budgeten anvisas för ändamålet. Medelsbehovet har av mig

beräknats till 2,000,000 kronor.

Vidkommande kostnaderna för Lyckebyåns reglering samt för förbättring

av ofullständiga jordbruk i Blekinge län ha dessa i enlighet med utredningens

förslag angivits till 250,000 kronor respektive 100,000 kronor under

nästa budgetår. Med hänsyn till de ifrågavarande företagens natur synes

det mig skäligt, att för finansieringen tagas i anspråk de medel ur anslaget

till reservarbeten, som jämlikt medgivande av 1935 års riksdag må disponeras

till främjande av företagsverksamhet. Beloppet som skulle få disponeras

för nämnda ändamål utgör 1,000,000 kronor. Härav återstå omkring

650,000 kronor, vadan jag icke vill ifrågasätta, att ytterligare medel ställas

till förfogande i nu nämnt syfte. Jag återkommer till denna fråga i annat

sammanhang.

Det torde få bero på en senare prövning, huruvida och i vilken mån de

nu ifrågavarande kostnaderna definitivt böra gäldas av arbetslöshetsmedel.

Möjligen kan det befinnas riktigast, att medel ur avdikningsanslaget eller

avdikningslånefonden vid en slutlig reglering helt eller till någon del tagas

i anspråk för ändamålet och motsvarande belopp sålunda framdeles tillföres

den nämnda anslagsposten.

Beträffande slutligen frågan om anslagen till lån och subventioner till

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

101

främjande av enskild företagsamhet, anser jag mig böra framhålla, att vissa

olägenheter yppat sig i de fall, då företag, som erhållit lån, råkat på obestånd.

Staten har nämligen i fråga örn dessa lån icke möjlighet att biträda

ackord, på sätt gäller i fråga om statens under statskontorets förvaltning stående

utlåningsfonder, och kan därigenom tillskyndas onödiga förluster. Det

synes mig därför önskvärt, att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att efter

prövning av omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord i eller

utom gäldenärs eller löftesmäns konkurs ävensom att eljest vid gäldenärs

eller löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, med befogenhet

för Kungl. Maj:t att generellt eller i vissa fall uppdraga åt underordnad

myndighet att besluta i sådan fråga.

Vad i övrigt det ifrågavarande låneanslaget angår, giver den lämnade redogörelsen

vid handen, dels att under det senaste året anlitandet av detsamma

alltmera inskränkts, dels att ett belopp av i runt tal 2,000,000 kronor

återstår odisponerat. Såvitt nu kan bedömas, lär jämväl i fortsättningen stor

återhållsamhet vid låne- och subventionsverksamheten böra iakttagas. Emellertid

synes det mig vara av betydelse, att, därest undersökningarna rörande

startande av industriell verksamhet inom de av arbetslöshet svårast hemsökta

delarna av landet i något fall skulle visa, att verklig hjälp på denna väg

kan åvägabringas, lån och eventuellt subventioner må kunna ifrågakomma

för att öka sysselsättningsmöjligheterna. Anledning synes nu knappast föreligga

till antagande, att anslaget skall behöva i nämnvärd mån tagas i anspråk

för stödverksamhet inom andra delar av landet än de nu åsyftade. Skäl

saknas därför att äska nya medel för ändamålet i fråga.

De ytterligare erforderliga anslagsbelopp å budgeten, för vilka täckning erfordras,

begränsa sig till det belopp av 4,000,000 kronor, varmed mina nu

gjorda äskanden överstiga de i statsverkspropositionen beräknade. Chefen

för finansdepartementet torde senare få anmäla frågan örn sättet för täckande

av detta belopp.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och under framhållande

av att proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen lärer kunna

avlåtas, utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen

i allmänhet stadgade tid gått till ända, får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels till Statliga och kommunala beredskapsarbeten under

femte huvudtiteln för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av ...................... kronor 3,000,000;

dels till Inköp av gatsten för statens räkning för samma

budgetår under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 2,000,000;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:! ali beträffande lån ur

anslagen till lån och subventioner till främjande av enskild

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

företagsamhet efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande

fall biträda ackord i eller utom gäldenärs eller

löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmäns

obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, med

befogenhet för Kungl. Maj:t att uppdraga åt underordnad

myndighet att besluta i sådan fråga.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Henry Rooth.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

103

Bilaga A.

Uppgift

rörande vissa arbetslöshetsförh&llanden enligt kommunernas rapporter

till statens arbetslöshetskommission för den 31 mars 1935 och den

31 mars 1936.

A. Länsvis.

Län

Invånar- antal

''L 1935

Rapporterat an- tal hjälpsökande

Kol. 4

i % av

kol. 2

De

hjälptas

antal

“/a 1936

arbets-

linjen

Dåra

under-

stöds-

linjen

V

ung-

doms-

hjälpen

«/, 1935

»V, 1936

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Stockholms stad ....

526,027

7,807

5,356

1.0

4,981

889

3,850

242

Stockholms

län ..

222,307

3,528

2,055

0.9

1,175

604

554

17

Uppsala

» . .

107,490

1,623

630

0.6

334

165

88

81

Södermanlands

» . .

150,611

1,092

459

0.3

269

207

49

13

Östergötlands

» . .

228,236

2,179

1,394

0.6

1,168

332

812

24

Jönköpings

» . .

157,102

1,527

913

0.6

533

510

11

12

Kronobergs

123,828

1,385

809

0.7

488

396

89

3

Kalmar

171,917

2,702

1,572

0.9

1,093

858

208

27

Gotlands

*

20,633

309

205

1.0

122

122

—

—

Blekinge

» . .

144,302

4,134

2,374

1.6

1,785

1,773

—

12

Kristianstads

*> . .

169,147

1,588

616

0.4

429

417

4

8

Malmöhus

» . .

422,887

5,856

4,043

1.0

3,417

1,194

2,132

91

Hallands

» . .

85,555

1,206

786

0.9

558

519

23

16

Göteborgs stad

255,386

5,690

3,801

1.5

3,561

437

2,906

218

Göteborgs och Bohus

län i övrigt

158,576

5,687

4,587

2.9

3,665

2,663

871

131

Älvsborgs

län ..

193,037

2,273

1,147

0.6

622

523

98

1

Skaraborgs

»

119,992

1,482

767

0.6

468

307

128

33

Värmlands

» . .

246,876

5,165

2,467

1.0

1,374

961

352

61

Örebro

»

183,927

2,857

1,455

0.8

968

673

227

68

Västmanlands

130,648

1,127

348

0.3

223

142

80

1

Kouuarbergs

» . .

223,450

3,538

1,630

0.7

887

620

202

65

Gävleborgs

»

263,230

4,841

2,588

1.0

1,646

823

754

99

Västernorrlands » ..

250,584

8,277

7,571

3.0

6,161

2,451

3,353

3 bl

Jämtlands

S> . .

89,444

873

411

0.5

248

222

—

26

Västerbottens

» . .

171,858

2,492

1,380

0.8

629

395

104

130

Norrbottens

»

176,263

4,350

3,798

2.2

2,448

1,301

861

286

Summa

4,993,313

83,588

53,162

1.1

39,252

19,504

1 17,726

2,022

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

B. Kommunvis.

Kommun

Invånar-

antal

Vi 1935

Rappor

tal hjäll

31/, 1935

terat an- sökande

31/3 1936

Kol. 4

i % av

kol. 2

De

hjälptas

antal

81/3 1936

arbets-

linjen

Dåra

under-

stöds-

linjen

V

ung-

doms-

hjälpen

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Stockholms stad ....

526,027

7,807

5,356

1.0

4,981

889

3,850

242

Stockholms län:

Djursholms stad ...

6,364

35

26

0.4

14

14

_

Lidingö » ...

10,902

95

25

0.2

12

10

2

_

Norrtälje »

4,895

112

100

2.0

65

65

_

_

Sundbybergs » ...

8,770

158

125

1.4

96

24

72

_

Södertälje »

14,479

219

127

0.9

38

38

_

_

Vaxholms »

2,917

42

25

0.9

19

19

-

-

Almunge...........

2,368

25

8

0.3

7

7

Bladåker..........

722

22

7

1.0

2

2

_

_

Bo................

2,272

20

27

1.2

_

_

_

_

Botkyrka..........

5,156

78

rapp. ei

—

—

_

—

_

Börstil............

3,257

34

25

0.8

—

_

_

_

Danderyd..........

4,341

52

27

O.e

14

_

14

_

Ed................

1,417

14

rapp. ei

_

—

—

—

_

Edebo.............

1,907

73

58

3.0

33

28

_

5

Edsbro ............

1,424

31

17

1.2

2

2

_

Ekerö.............

1,517

10

rapp. ei

—

—

—

—

_

Faringe............

790

13

4

0.5

—

—

_

_

Fasterna...........

1,351

42

10

0.7

4

4

_

_.

Forsmark..........

813

54

57

7.0

11

11

_

_

Fresta .............

1,084

9

_

_

_

_

Frötuna ...........

1,274

11

rapp. ei

—

—

_

_

_

Färentuna.........

845

14

»

_

_

_

_

Gustafsberg........

2,231

13

—

—

—

_

_

_

Hammarby........

1,940

15

rapp. ej

—

—

—

_

_

Harg..............

2,399

118

137

5.7

14

14

_

_

Huddinge..........

11,384

191

72

0.6

43

43

_

Husby-Lyhundra . . .

731

3

rapp. ei

—

_

_

_

Husby-Ärlinghundra

1,050

—

8

0.8

8

8

_

_

Hässelby köping. . . .

2,325

45

22

0.9

4

4

_

_

Häverö............

5,397

202

139

2.6

84

61

12

11

Hökhuvud .........

1,316

rapp. ej

13

1.0

—

Järfälla............

2,959

48

15

0.5

11

4

7

_

Knutby...........

1,428

39

8

0.6

_

_

_

Kårsta............

835

17

3

0.4

_

_

_

.

Länna .............

2,574

39

16

0.6

_

_

_

Möja..............

683

10

rapp. ej

—

—

_

_

_

Nacka.............

9,076

152

128

1.4

107

44

63

__

Norrsunda.........

740

44

26

3.5

3

3

_

Nynäshamns köping.

4,204

74

67

1.6

53

_

53

_

Riala..............

1,033

6

rapp. ej

—

—

—

_

Rimbo.............

2,088

49

45

2.2

16

16

_

_

Roslagskulla........

660

23

8

1.2

_

_

_

Rådmansö..........

1,586

21

rapp. ej

—

—

_

_

_

Salem..............

2,153

9

i

0.0

_

_

_

_

Saltsjöbadens köping

3,313

39

30

0.9

10

10

_

_

Sollentuna..........

11,373

180

112

1.0

99

37

61

1

Solna..............

21,613

422

314

1.5

264

79

185

Spånga.............

10,914

137

60

0.5

49

23

26

_

Stocksunds köping ..

2,978

23

rapp. ej

—

—

—

_

Turinge............

2,222

12

»

—

—

_

_

_

Tyresö............

1,262

13

13

1.0

12

12

—

—

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265

105

Kommun

Invånar-

antal

7i 1935

Rapporterat an- tal hjälpsökande

Kol. 4

i % av

kol. 2

De

hjälptas

antal

“73 1936

Dara

V

arbets-

linjen

under- stöds- hj en

ung-

doms-

hjälpen

*7. 1935

>7, 1936

1

2

3

i

5

6

7

8

9

Täby..............

5,129

65

16

0.3

13

3

10

Ununge............

1,304

44

32

2.5

16

16

—

_

Vallentuna.........

1,808

21

15

0.8

2

1

1

_

Valö..............

1,550

21

14

0.9

—

—

_

_

Vårdinge..........

1,790

28

rapp. ej

—

, —

—

—

—

Väddö.............

3,352

4

»

—

—

—

—

_

Värmdö...........

2,856

47

15

0.5

10

8

2

_

Västerhaninge......

2,846

25

8

0.3

8

8

—

—

Vätö..............

1,354

15

—

—

—

—

—

_

Österhaninge....... .

2,925

29

rapp. ej

—

—

—

—

—

Östertälje..........

1,190

31

—

—

—

—

—

—

Österåker..........

3,131

68

33

1.1

15

15

_

_

Överjärna.........

1,740

23

17

1.0

17

17

—

—

Summa

222,307

3,528

2,055

0.9

1,175

604

554

17

Uppsala län:

Enköpings stad ....

5,873

57

13

0.2

3

3

_

_

Uppsala » ....

32,364

301

269

0.8

205

89

68

48

Alunda............

2,805

38

2

0.1

2

2

_

_

Björklinge.........

1,748

2

5

0.3

5

5

—

—

Bondkyrka.........

5,153

22

27

0.5

15

15

—

—

Bro och Lossa.....

1,504

14

12

0.8

12

10

2

—

Bälinge............

1,932

12

rapp. ej

—

—

—

—

—

Danmark..........

1,136

10

»

—

—

—

—

—

Dannemora........

1,075

12

»

—

—

_

—

_

Enköpings-Näs.....

479

4

»

—

—

—

—

—

Film..............

2,689

37

9

0.3

5

5

—

—

Gamla Uppsala.....

2,349

19

7

0.3

7

5

2

—

Husby-Sjutolft.....

682

5

rapp. ej

—

—

—

—

—

Håbo-Tibble.......

577

7

»

—

—

—

—

—

Hållnäs............

2,803

42

14

0.5

—

—

—

—

Håtuna............

836

9

rapp. ej

—

—

—

—

—

Kalmar............

599

8

—

—

—

—

_

—

Lena..............

1,136

7

rapp. ej

—

—

—

—

—

Morkarla..........

798

5

»

—

—

—

—

—

Skuttunge.........

1,136

2

»

—

—

—

—

—

Skäfthammar......

1,745

92

60

3.4

24

24

_

—

Stockholms-Näs ....

827

12

rapp. ej

—

—

—

—

—

Svinnegarn.........

536

12

»

—

—

—

—

—

Söderfors..........

2,067

93

83

4.0

43

5

16

22

Teda..............

355

7

rapp. ej

—

—

—

—

—

Tegelsmora........

2,024

35

i

0.0

—

—

—

—

Tensta............

1,385

9

i

0.1

—

—

—

Tierps köping......

1,469

27

rapp. ej

—

—

—

—

—

Tierps lk...........

5,689

81

—

—

—

—

—

—

Tolfta.............

1,508

34

rapp. ej

—

—

—

—

—

Vaksala...........

1,589

14

»

_

—

—

—

_

Vendel............

2,765

15

»

—

_

_

_

—

Viksta .............

1,060

5

»

—

—

—

_

—

Vårfrukyrka.......

1,216

8

—

—

—

—

—

Västland...........

2,785

140

27

1.0

1

—

—

1

Yttergran..........

639

3

rapp. ej

—

—

—

—

—

Älvkarleby.........

8,988

379

65

0.7

10

—

—

10

Österlövsta........

3,169

44

35

1.1

2

2

—

—

Summa

107,490

1,623

630

0.6

334

165

88

81

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 265,

Kommun

Invånar-

antal

Vi 1935

Rapporterat an- tal hjälpsökande

»>/, 1935j»V. 1936

Kol. 4

i % av

kol. 2

De

hjälptas

antal

«/> 1936

arbets-

linjen

lära

under- stöds- hj en

V

ung- doms- hj alpen

1

2

3 1

4 1

5 1

6

7

8

9

Södermanlands län:

Eskilstuna stad ....

34,282

153

94

0.3

66

66

—

—

Katrineholms » ....

7,922

69

55

0.7

44

31

13

—

Nyköpings » ....

11,977

112

118

1.0

47

34

—

13

Strängnäs » ....

4,839

48

15

0.3

4

4

—

—

Torshälla » ....

1,853

21

7

0.4

5

5

—

—

Trosa » ....

866

16

rapp. ej

—

—

—

—

—

Barva.............

777

3

»

_

_

—

—

_

Bettna............

1,744

10

»

—

—

—

—

—

Björkvik...........

3,017

15

—

—

—

—

—

—

Björnlunda........

1,934

8

rapp. ej

—

—

—

—

Bogsta............

412

rapp. ej

i

0.2

i

i

—

—

Dunker............

1,660

ii

rapp. ej

—

—

—

—

Flen..............

3,372

8

»

—

—

—

—

—

Fogdö .............

1,078

3

—

—

—

—

—

Frustuna..........

2,716

14

7

0.3

7

7

—

—

Gryt..............

1,808

9

—

—

—

—

—

—

Gåsinge............

1,320

1

rapp. ej

—

—

—

—

Helgarö...........

485

2

»

—

—

—

—

Helgona...........

867

8

4

0.5

—

—

—

Husbyoppunda ....

899

4

rapp. ej

—

—

—

—

Husby-Rekarne.....

2,532

14

»

—

—

—

—

—

Hyltinge...........

1,652

33

16

1.0

16

16

—

—

Härad.............

898

4

rapp. ej

—

—

—

—

—

Hölö..............

1,687

9

7

0.4

—

—

—

—

Julita.............

2,756

4

rapp. ej

—

—

—

—

—

Jäder .............

1,263

1

—

—

—

—

—

Kila...............

2,259

26

—

—

—

—

—

—

Kjula.............

1,265

4

rapp. ej

—

—

—

—

—

Kärnbo............

763

1

»

—

—

—

—

—

Lilla Malma.......

1,137

5

»

—

—

—

—

—

Malmköpings köping

1,082

19

»

—

—

—

—

—

Mörkö.............

1,163

2

»

—

—

—

—

—

S:t Nikolai.........

5,227

84

81

1.5

62

28

34

—

Sköldinge..........

3,216

30

rapp. ej

—

—

—

—

—

Stenkvista.........

1,161

1

»

—

—

—

—

—

Stigtomta..........

1,969

40

23

1.2

—

—

—

—

Stora Malm........

3,544

46

3

0.1

3

1

2

—

Strängnäs lk.......

1,434

4

rapp. ej

—

—

—

—

—

Sundby ............

467

2

»

—

—

—

—

—

Toresund..........

1,312

14

—

—

—

—

—

Torshälla lk........

2,626

8

»

—

—

—

—

—

Trosa-Vagnhärad . ..

2,003

25

—

—

—

—

—

—

Tuna..............

948

5

rapp. ej

—

—

—

—

—

Tystberga..........

1,300

10

14

1.1

14

14

—

—

Vansö.............

680

12

rapp. ej

—

—

—

—

—

Vrena.............

769

17

i

0.1

—

—

—

—

Västerljung........

1,137

6

rapp. ej

—

—

—

—

—

Västermo..........

1,443

7

»

—

—

—

—

—

Västra Vingåker ....

8,638

33

4

O.o

—

—

—

—

Ytterselö..........

1,119

18

rapp. ej

—

—

—

—

—

Åker..............

2,496

36

9

0.4

—

—

—

—

Ärla..............

2,163

4

rapp. ej

—

—

—

—

—

Oja...............

1,442

11

»

—

—

—

—

—

Östra Vingåker.....

2,078

12

—

—

—

—

—

—

Överselö...........

1,154

30

rapp. ej

—

—

—

—

Summa

150,611

1,092

459

0.3

269

207

49

13

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

107

Invånar- antal

‘/i 1935

Rapporterat an- tal hjälpsökande

Kol. 4

% av

kol. 2

De

Därav

Kommun

ljälptas

under- stöds- |

linjen |

ung-

doms-

hjälpen

‘A 193öj

‘7, 1936

antal

7a 1936

arbets-

linjen

X

2

3 1

4

5

6

7

8 1

9

—

Östergötlands län:

Linköpings stad ....

32,170

248

252

0.8

235

81

154

—

Mjölby » ....

6,011

33

47

0.8

45

45

—

Motala » ....

6,279

25

1

0.0

—

—

—

—

Norrköpings » ....

62,571

866

790

1.3

698

104

570

24

Skänninge » ....

1,721

20

rapp. ej

—

—

—

—

—

Söderköpings » ....

2,828

26

18

0.6

14

14

—

—

Vadstena » ....

2,902

23

rapp. ej

—

''

‘

Allhelgona.........

837

5

»

—

—

—

—

-

Bjälbo.............

681

13

»

—

—

—

—

—

Borg..............

4,168

60

»

—

—

—

—

—

Brunneby..........

1,524

25

10

0.7

2

2

—

—

Börrum............

352

5

rapp. ej

—

—>

—

—

—

Dagsberg..........

867

9

3

0.3

3

—

3

—

Ekeby.............

4,175

25

4

0.1

—

—

—

—:

Fornåsa...........

807

6

rapp. ej

—

—

.—

—

—

Gistad.............

695

8

»

—

—

—

—

—

Gryt..............

2,186

14

»

—

—

—

—

Heda..............

807

6

—

—

—

—

—

Hogstad...........

827

13

—

—

—

—

—

—

Hällestad..........

4,579

23

8

0.2

6

—

6

—

Högby ............

1,069

9

rapp. ej

—

—

—

—

—

Jonsberg...........

1,509

3

»

—

—

—

—

—

Kimstad...........

1,695

16

19

1.1

19

11

8

—

Kisa..............

4,019

23

rapp. ej

—

—

—

—

—

Kristberg..........

2,110

4

»

—

—

—

—

—

Krokek............

2,198

21

13

0.6

5

5

—

—

Kullerstad.........

2,950

46

13

0.4

i

i

—

—

Kvillinge..........

4,694

85

25

0.5

16

16

. —

—

Källstad...........

265

8

rapp. ej

—

—

—

—

—

Kärna.............

1,522

27

i

0.1

1

—

1

—

Mogata............

1,157

11

rapp. ej

0.2

—

—

—

—

Motala lk..........

7,953

69

19

6

6

—

—

Norra Vi..........

930

4

—

—

—

—

—

—

Oppeby............

1,200

2

rapp. ej

—

—

—

—

—

Orlunda...........

469

8

2

0.4

2

—

2

—

Kappestad.........

654

1

—

—

—

—

—

Regna.............

1,564

13

—

—

—

—

—

—

Ringarum..........

4,532

5

5

0.1

2

2

—

—

Risinge............

10,004

46

35

0.3

14

—

14

—

Rogslösa...........

1,205

14

rapp. ej

—

—

—

—

—

Rystad............

1,127

9

»

—

—

—

—

—

Rönö..............

584

4

i

0.2

1

“

1

—

Simonstorp........

804

15

rapp. ej

—

—

—

—

Skedevi ............

3,068

25

rapp. e

—

—

—

—

—

Skällvik...........

1,029

28

j>

—

—

—

—

—

Skärkind..........

1,467

—

2

0.1

2

2

—

Skönberga.........

1,034

9

rapp. ej

-

—

—

—

Slaka..............

887

8

»

—

—

—

—

—

Styrestad ..........

799

6

i

0.1

1

1

—

Sund..............

1,559

6

rapp. ej

—

—

—

—

—

Svanshals..........

915

16

—

—

—

—

—

Svinhult...........

664

2

i

0.2

—

—

—

—

Tidersrum.........

1,124

5

rapp. e

-

—

—

—

—

Tingstad...........

533

5

—

—

—

—

—

Tjällmo............

2,660

12

9

0.3

1

1

—

—

Tjärstad...........

2,190

2

0.1

—

—

1 -

—

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Kommun

Invånar- antal

>/i 1935

Rapporterat an- tal hjälpsökande

Kol. 4

i % av

kol. 2

De

hjälptas

antal

»l/s 1936

D ä r a

V

arbets-

linjen

under-

stöds-

hjon

ung-

doms-

hjälpen

»Vs 1935

»Vs 1936

1

2

3

i

5

6

1 7

8

9

Valdemarsviks köping

2,706

34

23

0.8

20

12

8

Vikingstad.........

1,170

2

2

0.2

2

2

_

_

Vreta kloster.......

3,341

39

49

1.5

39

39

_

_

Vånga.............

2,268

26

rapp. ej

—

—

—

_

_

Väderstad.........

1,231

—

2

0.2

2

2

_

_

Västerlösa.........

936

2

rapp. ej

—

—

_

_

Yxnarum..........

731

2

»

_

_

_

.

Åtvid.............

5,078

47

37

0.7

31

31

_

_

östra Ryd.........

1,645

9

-

—

—

—

—

—

Summa

228,236

2,179

1,394

0.6

1,168

332

812

24

Jönköpings län:

Eksjö stad.....

6,945

57

65

0.9

15

9

6

_

Gränna » .....

1,327

14

rapp. ei

—

—

—

_

Huskvarna » .....

8,256

28

32

0.4

28

28

_

_

Jönköpings » .....

32,840

431

281

0.9

171

171

_

_

Nässjö » .....

9,351

151

186

2.0

115

110

_

5

Tranås » .....

6,814

124

76

1.1

60

53

_

7

Vetlanda » .....

3,761

26

11

0.3

6

6

_

Värnamo » .....

4,534

37

42

0.9

35

35

-

-

Alseda.............

2,260

29

2

0.1

1

1

Anderstorp.........

2,775

10

2

0.1

1

1

_

_.

Barkeryd..........

1,544

6

rapp. ej

—

—

—

_

_

Barnarp...........

3,053

4

4

0.1

3

3

_

- _

Bodafors köping ....

1,994

24

12

0.6

11

11

_

_

Bottnaryd.........

1,035

3

—

—

—

_

_

Bredaryd..........

1,570

2

rapp. ej

—

—

_

_

_

Bredestad..........

1,240

29

18

1.5

5

5

_

_

Bringetofta........

1,130

3

—

—

_

_

_

_

Byarum...........

3,612

18

6

0.2

_

_

_

_

Båraryd...........

2,743

25

rapp. ej

—

—

—

—

_

Bäckseda..........

983

12

4

0.4

2

2

_

_

Eksjö lk...........

1,168

3

rapp. ej

—

—

_

_

Flisby.............

1,690

16

12

0.7

5

_

5

_

Forserum..........

2,059

20

rapp. ej

—

—

—

_

Forsheda..........

750

3

»

_

_

_

_

.

Frinnaryd.........

925

21

13

1.4

_

_

_

_

Färgaryd..........

2,519

28

rapp. ej

—

—

_

_

_

Gränna lk..........

2,316

19

»

—

—

_

_

Gällaryd...........

1,223

1

»

—

—

_

_

_

Hakarp............

1,809

8

r>

—

_

_

_

_

Hjälmseryd........

2,853

12

»

—

_

_

_

_

Ingatorp ...........

2,269

2

»

—

_

_

_

_

Korsberga.........

1.483

17

9

0.6

4

4

_

_

Källeryd...........

545

5

rapp. ej

—

—

_

_

_

Långaryd..........

3,571

38

8

0.2

3

3

_

_

Norra Ljunga......

1,180

7

—

—

_

_

_.

_

Norra Solberga.....

2,534

96

95

3.7

47

47

_

_

Nässjö lk..........

1,682

3

3

0.2

3

3

_

_

Rogberga..........

1,708

5

rapp. ej

—

_

—

_

_

Rydaholm.........

3,321

4

»

—

_

_

_

_

Stockaryd.........

1,508

10

3

0.2

3

3

_

Svenarum..........

1,599

12

rapp. ej

—

_

_

Säby..............

3,666

32

12

0.3

6

6

_

_

Södra Unnaryd.....

1,945

10

rapp. ej

—

—

_

_

Torskinge..........

552

9

»

_

_

_

_

_

Vallsjö............

2,153

16

3

0.1

—

—

—

—

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

109

Invånar- antal

l/i 1935

Rapporterat an- tal hjälpsökande

Kol. 4

i % av

kol. 2

De

Därav

Kommun

hi älutås

under-

stöds-

linjen

ung-

doms-

hjälpen

»7, 1935

«/„ 1936

antal

»Vs 1936

arbets-

linjen

1 1

2

3

4

5

6

7

8

9

Vetlanda lk........

2,775

24

6

0.2

6

6

Villstad............

2,935

10

rapp. ej

—

—

—

—

—

Vrigstad...........

1,465

20

8

0.5

3

3

—-

—

Våxtorp...........

1,379

16

rapp. ej

—

—

—

—

—

Värnamo lk........

3,018

16

—

—

—

_

—

—

Ödestugu..........

735

11

—

-

—

-

-

—

Summa

157,102

1,527

913

0.6

533

510

11

12

Kronobergs län:

Ljungby stad......

4,722

36

16

0.3

16

16

_

_

Växjö » ......

9,919

135

114

1.1

97

33

61

3

Agunnaryd.........

1,321

4

6

0.5

_

_

_

_

Algutsboda........

4,313

8

10

0.2

—

—

—

—

Almundsryd........

3,819

64

29

0.8

21

20

1

—

Aneboda...........

937

21

9

1.0

—

—

—

—

Angelstad..........

1,233

12

—

—

—

—

—

—

Annerstad.........

1,067

7

rapp. ej

—

—

—

—

—

Berg..............

1,080

4

»

—

—

—

—

—

Dädesjö...........

1,467

38

19

1.3

14

10

4

—

Ekeberga..........

1,858

56

40

2.2

27

27

—

—

Furuby............

840

7

rapp. ej

—

—

—

—

—

Gårdsby...........

1,206

4

—

—

—

—

—

—

Göteryd............

2,400

39

19

0.8

12

12

—

—

Hallaryd...........

1,326

11

rapp. ej

—

—

—

—

—

Hamneda..........

1,342

15

8

0.6

4

4

_

_

Hemmesjö.........

809

3

rapp. ej

—

—

—

—

—

Hornaryd..........

437

8

»

—

—

—

—

—

Hovmantorp.......

3,848

18

18

0.5

—

—

—

j—

Hälleberga.........

2,272

9

5

0.2

1

—

1

—

Härlunda..........

1,324

32

13

1.0

—

—

—

—

Jät...............

728

1

1

0.1

—

—

_

—

Lenhovda ..........

2,213

44

37

1.7

15

7

8

—

Ljuder ............

2,229

39

'' 17

0.8

6

6

—

—

Långasjö..........

1,741

16

5

0.3

—

—

—

—

Markaryds köping ..

1,116

21

20

1.8

13

10

3

—

Markaryds lk.......

3,452

41

36

1.0

30

30

—

—

Moheda............

2,248

7

rapp. ej

—

—

—

—

—

Nottebäck med Gran-

hult.............

2,458

4

—

—

—

—

_

—

Nöbbele...........

1,342

3

rapp. ej

—

—

—

—

—

Odensjö...........

763

2

»

—

—

—

_

_

Ormesberga........

387

2

»

—

—

—

—

—

Pjätteryd..........

1,368

11

9

0.7

9

9

—

—

Ryssby............

2,353

6

rapp. ej

—

—

—

—

—

Sjösås .............

1,277

3

12

0.9

—

—

—

—

Stenbrohult........

2,656

34

17

0.6

14

14

—

_

Södra Ljunga ......

1,428

4

rapp. ej

—

—

—

—

—

Södra Sandsjö......

2,465

19

8

0.3

6

6

—

—

Tegnaby ...........

612

12

rapp. ej

—

—

—

—

—

Tingsryds köping . ..

956

18

9

0.9

9

9

—

—

Tingsås............

2,233

73

31

1.1

20

20

—

—

Tjureda...........

800

1

rapp. ei

—

—

—

—

—

Tolg..............

1,152

1

»

—

—

—

—

—

Traryd............

3.261

25

34

1.0

31

26

5

—

Tävelsås...........

862

11

2

0.2

—

—

—

—

Urshult............

3,932

78

30

0.8

18

18

_

_

Uråsa.............

595

2

rapp. ej

-

—

-

-

-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Kommun

Invånar- antal

»/i 1935

Rapporterat an- tal hjälpsökande

«/, 1935’Va 1936

Kol. 4

i % av

kol. 2

De

hjälptas

antal

*73 1936

arbets-

linjen

D ä r a

under- stöds- hj en

V

ung-

doms-

hjälpen

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Virestad...........

3,449

97

24

0.7

16

16

Vislanda...........

2,547

17

2

0.1

2

2

—

—

Väckelsång.........

2,064

33

13

0.6

3

3

—

—

Västra Torsås......

2,986

24

12

0.4

4

—

4

—

Växjö lk...........

4,807

43

24

0.5

17

15

2

—

Åseda.............

3,618

45

46

1.3

25

25

—

—

Älghult............

4,465

8

rapp. ej

—

- — ■

—

—

—

Älmeboda .........

2,669

34

16

0.6

—

—

—

—

Älmhults köping . . .

2,785

56

95

3.4

58

58

—

—

Öjaby .............

715

4

3

0.4

—

—

—

—

östra Torsås.......

1,556

15

rapp. ej

—

—

—

—

—

Summa

123,828

1,385

809

0.7

488

396

89

3

Kalmar län:

Borgholms stad....

2,033

13

10

0.5

9

9

—

—

Kalmar » ....

20,588

394

272

1.3

209

173

36

—

Nybro o ....

4,329

65

54

1.2

27

27

—

—

Oskarshamns » ....

8,641

430

369

4.3

288

138

125

25

Vimmerby » ....

3,620

21

rapp. ej

—

—

59

—

—

Västerviks » ....

12,731

171

120

0.9

84

25

—

Bäckebo...........

2,004

_

14

0.7

6

6

—

—

Dalhem............

1,240

9

7

0.6

—

—

—

—

Döderhult.........

5,405

183

75

1.4

67

52

15

—

Emmaboda köping. .

1,236

10

8

0.6

7

7

—

—

Fagerhult..........

2,285

48

3

0.1

3

3

—

—

Fliseryd...........

2,737

114

59

2.2

39

39

—

—

Fågelfors..........

1,320

74

rapp. ej

—

—

—

—

—

Förlösa............

1,300

3

»

—

—

—

—

—

Gamleby...........

3,299

122

74

2.2

67

65

—

2

Gladhammar.......

2,287

14

—

- —

—

—

—

—

Gräsgård ..........

636

1

rapp. ej

—

—

—

—

—

Gärdserum.........

1,859

5

—

—

—

—

—

—

Hallingeberg.......

2,918

10

—

—

—

—

—

—

Hannäs............

1,291

15

3

0.2

2

2

—

—

Hjorted...........

3,506

79

29

0.8

21

21

—

—

Hultsfreds köping. . .

1,963

40

18

0.9

11

11

—

—

Högsby............

5,708

62

32

0.6

17

17

—

—

Kläckeberga .......

914

2

rapp. ej

—

—

—

—

—

Kråksmåla.........

1,995

19

7

0.4

5

5

—

—

Ljungby...........

3,507

16

i

0.0

—

—

—

—

Locknevi ..........

1,786

6

—

—

—

—

—

—

Lofta..............

2,226

41

12

0.5

4

4

—

—

Långemåla.........

1,733

16

31

1.8

3

3

—

—

Lönneberga........

2,047

30

11

0.5

10

10

—

—

Madesjö...........

4,977

30

8

0.2

—

—

—

—

Misterhult.........

4,191

50

49

1.2

41

41

—

Målilla............

2,691

18

9

0.3

7

7

—

—

Mönsterås köping.. .

1,615

31

24

1.5

13

13

—

—

Mönsterås lk.......

2,617

13

14

0.5

3

3

—

—

Mörbylånga köping. .

586

7

7

1.2

7

7

—

—

Mörbylånga lk......

960

17

21

2.2

20

20

—

—

Mörlunda..........

4,059

45

5

0.1

3

3

— •

—

Oskar.............

954

15

12

1.3

4

4

—

■ —

Söderåkra ..........

4,361

39

2

O.o

2

—

2

—

Södra Möckleby ....

1,544

45

12

0.8

2

—

2

—

Torslunda..........

1,663

7

rapp. ej

—

—

—

—

Torsås.............

4,989

33

21

0.4

16

14

2

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

lil

Kommun

Invånar-

antal

Vi 1935

Rapporterat an- tal hjälpsökande

Kol. 4

i%av

kol. 2

De

hjälptas

antal

>7, 1936

D ä r a

V

arbets-

linjen

under-

stöds-

linjen

ung- doms- hj alpen

«/, 1935

*7, 1936

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Tryserum..........

1,940

31

8

0.4

i

__

1

_

Tuna..............

2,531

5

5

0.2

—

—

—

—

Ukna..............

1,940

10

rapp. ej

—

—

—

—

—

Virserum..........

3,550

58

40

1.1

24

24

—

• —

Vissefjärda.........

4,393

47

33

0.8

17

17

—

—

Västra Ed.........

2,643

40

15

0.6

14

14

—

—

Västrum...........

1,536

37

26

1.7

16

16

—

—

Åby...............

2,085

4

rapp. ej

—

—

—

—

—

Ålem..............

5,052

74

34

0.7

24

24

—

—

Örsjö..............

1,291

18

8

0.6

—

—

— ''

—

Östra Ed..........

1,144

5

10

0.9

—

—

—

—

Överum...........

1,461

10

rapp. ej

—

—

—

—

—

Summa

171,917

2,702

1,572

0.9

1,093

858

208

27

Gotlands län:

Visby stad.........

11,009

192

162

1.5

99

99

-

-

Boge..............

499

1

rapp. ej

—

—

—

—

—

Bunge.............

855

10

i

0.1

1

1

—

—

Follingbo..........

546

2

7

1.3

—

—

—

—

Fårö..............

1,076

4

—

—

—

—

—

—

Hangvar...........

871

9

—

—

—

—

—

— ''

Hellvi.............

777

7

22

2.8

22

22

—

—

Levede ............

575

1

rapp. ej

—

—

—

—

—

Lärbro............

1,407

2

ii

0.8

—

—

—

—

Rute..............

902

61

rapp. ei

—

—

—

—

—

Slite köping (Othem)

1,849

19

2

0.1

—

—

—

—

Träkumla..........

267

1

rapp. ej

—

—

—

—

—

Summa

20,633

309

205

1.0

122

122

-

-

Blekinge län:

Karlshamns stad.. . .

7,935

210

75

0.9

60

60

—

—

Karlskrona » ....

28,287

421

328

1.2

264

259

—

5

Ronneby » ....

5,940

102

88

1.5

48

48

—

—

Sölvesborgs » ....

4,002

49

39

1.0

29

29

—

—

Asarum............

8,951

419

163

1.8

138

138

—

—

Aspö..............

997

52

33

3.3

14

14

—

—

Augerum..........

3,573

15

rapp. ej

—

—

—

—

—

Backaryd..........

2,210

ilo

64

2.9

64

62

—

2

Bräkne-Hoby......

4,869

156

77

1.6

65

65

—

—

Edestad...........

906

18

17

1.9

—

—

—

—

Elleholm...........

395

21

1

0.3

1

1

—

—

Eringsboda........

2,146

91

79

3.7

52

52

—

—

Fridlevstad........

2,667

72

36

1.3

28

28

—

—

Gammalstorp.......

2,195

73

33

1.5

21

21

—

—

Hasslö.............

1,502

100

92

6.1

67

54

—

3

Hällaryd...........

2,893

137

86

3.0

85

85

—

—

Jämjö.............

2,631

36

10

0.4

7

7

—

—

Jämshög...........

5,386

182

62

1.2

42

42

—

—

Kristianopel........

2,789

25

11

0.4

4

4

—

—

Kyrkhult..........

4,494

172

114

2.5

102

102

—

—

Listerby...........

2,043

206

ilo

5.4

102

102

—

—

Lösen.............

2,677

27

rapp. ej

—

—

—

—

—

Mjällby............

5,767

66

60

1.0

27

27

—

—

Mörrum...........

4,355

335

169

3.9

158

158

—

—

Nättraby..........

2,268

61

38

1.7

31

31

—

—

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 265■

Kommun

Invånar- antal

*/i 1935

Rappor

tal hjälp

SV> 1935

terat an- sökande

*7, 1936

Kol. 4

i % av

kol. 2

De

hjälptas

antal

873 1936

arbets-

linjen

Dara

under-

stöds-

linjen

V

ung-

doms-

hjälpen

1

2

3

4

5

6

7

8 1

9

Ramdala..........

2,576

39

20

0.8

n

9

2

Ringamåla.........

1,552

15

5

0.3

—

—

—

—

Ronneby lk........

8,443

143

59

0.7

49

49

—

—

Rödeby............

3,895

56

32

0.8

14

14

—

—

Sillhövda..........

2,178

57

30

1.4

15

15

—

—

Sturkö ............

1,990

206

199

10.0

134

134

—

—

Sölvesborgs lk......

1,006

9

11

1.1

5

5

—

—

Tjurkö ............

538

43

19

3.5

16

16

—

—

Torhamn..........

2,664

86

47

1.8

28

28

—

—

Tving.............

2,859

56

41

1.4

26

26

—

—

Ysane .............

1,183

55

24

2.0

19

19

—

—

Åryd..............

2,182

141

66

3.0

48

48

—

—

Öljehult...........

1,358

72

36

2.7

21

21

—

—

Summa

144,802

4,134

2,374

1.6

1,785

1,773

-

12

Kristianstads län:

Hässleholms stad . . .

3,331

50

54

1.6

44

44

_

_

Kristianstads » ...

14,483

195

109

0.8

95

87

—

8

Simrishamns » ...

2,582

37

19

0.7

4

4

—

—

Ängelholms »

5,542

66

53

1.0

35

35

-

-

Barkåkra..........

2,288

6

1

O.o

1

1

_

Björnekulla........

3,596

18

22

0.6

21

21

—

—

Bolshög...........

410

2

1

0.2

1

1

—

—

Borrby............

2,580

7

rapp. ej

—

—

—

—

—

Båstad............

2,166

2

»

—

—

—

—

_

Everöd............

1,394

1

_

_

—

—

—

_

Fagerhult..........

1,462

33

13

0.9

4

4

—

_

Fjälkestad.........

1,472

24

9

0.6

9

9

—

—

Fjälkinge..........

1,356

12

1

0.1

1

1

—

—

Färingtofta........

1,093

9

2

0.2

—

—

—

_

Färlöv.............

2,009

37

rapp. ej

—

—

_

—

—

Förslöv............

2,053

15

»

_

—

—

_

_

Gladsax...........

1,326

5

2

0.2

2

2

—

_

Glemminge.........

1,118

3

rapp. ej

—

—

—

—

—

Glimåkra..........

3,766

12

4

0.1

3

3

—

_

Grevie.............

1,761

5

—

—

—

_

_

_

Gråmanstorp.......

4,257

33

19

0.4

17

17

_

—

Hjärsås............

2,453

55

27

1.1

19

19

—

_

Hov...............

1,111

13

—

—

—

—

_

_

Huaröd............

967

7

rapp. ej

—

—

—

—

—

Häglinge...........

877

4

—

—

—

—

—

Hästveda..........

1,911

6

»

—

—

—

_

_

Hörup.............

815

2

»

. —

—

—

—

—

Ignaberga ..........

1,032

—

3

0.3

—

—

_

—

Ivetofta...........

3,492

11

rapp. ej

—

—

—

—

—

Knisslinge.........

1,929

5

—

—

—

—

—

—

Kvidinge..........

2,409

5

i

0.0

1

1

—

—

Loshult............

1,997

38

13

0.7

7

7

—

_

Löderup...........

2,244

9

rapp. ej

—

—

—

—

—

Munka-Ljungby ....

2,386

6

»

—

—

—

—

—

Norra Mellby......

2,424

25

13

0.5

6

6

—

—

Norra Strö.........

755

3

rapp. ej

—

—

—

—

_

Norra Åkarp.......

2,779

21

14

0.5

9

9

_

_

Norra Åsum.......

4,581

49

18

0.4

12

12

_

_

Nosaby............

2,379

30

12

0.5

12

12

—

_

Näsum............

2,078

23

rapp. ej

—

—

—

—

_

Oppmanna.........

1,682

34

6

0.4

2

2

—

—

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 265.

113

Kommun

Invånar- antal

l/i 1935

Rapporterat an- tal hjälpsökande

Kol. 4

% av

kol. 2

De

hjälptas

antal

>•/» 1936

D ä r a

V

arbets-

linjen

under- stö ds- linjen

ung-

doms-

hjälpen

»/, 1935

“/, 193''6

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Osby..............

5,078

23

rapp. ej

_

_

_

—

—

Rinkaby...........

994

6

rapp. ej

• -

—

—

—

—

Riseberga..........

4,096

33

»

—

—

—

—

—

S:t Olof...........

1,622

7

»

—

—

—

—

—

Simris.............

1,445

13

2

0.1

—

—

—

—

Skepparslöv........

1,180

3

4

0.3

4

—

4

—

Stiby..............

1,305

11

3

0.2

3

3

—

—

Stoby.............

3,609

58

38

1.1

19

19

—

—

Tjörnarp ...........

1,144

10

rapp. ej

—

—

—

—

—

Tomelilla köping . . .

2,813

9

—

—

.-

—

—

Tryde .............

1,831

3

—

—

—

—

—

—

Träne .............

1,275

3

rapp. ej

—

—

—

—

—

Valby.............

974

4

»

—

—

—

—

Vankiva...........

2,006

9

»

—

—

—

—

Vinslövs köping ....

1,529

12

»

—

—

—

—

—

Vinslövs lk.........

2,034

22

—

—

—

—

—

Vittsjö............

2,564

10

»

—

—

—

—

—

Vittskövle.........

1,072

2

»

—

—

—

—

—

Vånga.............

1,699

19

—

—

—

—

—

Vä................

1,623

23

21

1.3

—

—

—

—

Västra Broby......

2,228

53

25

1.1

25

25

—

—

Västra Karup......

2,743

15

rapp. ej

—

—

—

—

—

Västra Sönnarslöv . .

1,472

7

5

0.3

5

5

—

*—

Västra Vram.......

2,950

21

8

0.3

6

6

—

—

Åhus köping.......

1,973

24

rapp. ej

—

—

—

—

—

Åhus lk............

2,635

33

10

0.4

1

1

—

—

Önnestad..........

1,981

29

rapp. ej

—

—

—

—

—

Örkened ...........

4,542

166

76

1.7

56

56

—

—

Östra Broby.......

2,506

2

rapp. ej

—

—

—

—

—

Ostra Hoby........

2,064

15

8

0.4

5

5

—

—

Östra Ingelstad ....

589

4

rapp. ej

—

—

—

—

—

Östra Nöbbelöv ....

1,165

5

»

—

—

—

—

—

Östra Sönnarslöv .. .

1,008

4

»

—

—

—

~

—

Östra Vemmerlöv.. .

1,052

12

»

—

—

—

—

—

Summa

169,147

1,588

616

0.4

429

417

4

8

Malmöhus län:

Eslövs stad . .

5,992

164

131

2.2

95

56

39

—

Hälsingborgs »

58,382

1,033

753

1.3

703

57

616

30

1 Höganäs »

6,957

170

179

2.6

165

99

56

10

Landskrona »

19,060

263

190

1.0

143

143

—

t—:

j Lunds *

25,803

314

184

0.7

154

40

112

2

\ Malmö »

138,764

1,771

1,517

1.1

1,330

240

1,045

45

Trallebergs »

13,403

251

278

2.1

207

ilo

93

4

Ystads »

11,189

431

287

2.6

211

137

74

—

j Allerum...........

2,580

6

rapp. cj

—

—

—

—

—

1 Annelöv...........

879

15

—

—

—

—

—

—

I Ask...............

814

19

rapp. ej

—

—

—

—

—

Asmundtorp.......

1,230

11

—

—

—

—

—

—

Balkåkra..........

690

7

4

0.6

2

2

—

—

Billeberga..........

1,295

3

rapp. ej

—

—

—

~

Bjuv..............

2,984

53

42

1.4

32

21

11

—

i Bosjökloster........

1,142

—

1

0.1

1

1

—

—

Bunkeflo..........

1,985

6

6

((.3

5

2

3

—

Burlöv............

5,510

46

21

0.4

11

2

9

—

Börringe...........

1,736

14

rapp. ej

—

—

—

1 Ekeby.............

3,476

60

5

0.1

5

5

—

—

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 265. H

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

Kommun

Invånar-

antal

V, 1935

Rapporterat an- tal hjälpsökande

>■/, 1935 «/, 1936

Kol. 4

i % av

kol. 2

De

hjälptas

antal

«/, 1936

arbets-

linjen

D ä r a

under- stöds- hj en

V

ung-

doms-

hjälpen

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Felestad...........

250

8

rapp. ej

Fjälie.............

1,069

6

. _

—

—

—

_

_

Fjärestad..........

655

1

rapp. ej

—

—

—

—

_

Flädie.............

730

3

»

—

_

_

__

Fränninge .........

2,266

10

»

—

—

—

_

_

Genarp............

1,689

2

»

—

—

—

—

_ ''

Gislöv.............

917

5

ii

1.2

10

10

_

u,.

Grönby............

1,017

9

4

0.4

—

—

—

_

Gudmundtorp......

1,437

10

rapp. ej

—

—

—

—

_

Gylle..............

512

5

4

0.8

4

4

—

_

Gässie.............

409

3

2

0.5

2

2

_

_

Hammarlöv........

553

3

rapp. ej

—

_

_

_

_

Holmby...........

1,089

4

»

—

_

—

_

Hyby.............

1,983

10

»

_

—

—

_

_

Håstad............

530

11

15

2.8

6

6

_

Hällestad..........

905

3

1

0.1

_

_

. _

Härslöv...........

1,199

15

2

0.2

2

2

_

_

Hököpinge.........

969

10

6

0.6

5

5

—

__

Hörby lk..........

3,004

17

rapp. ej

—

—

_

—

_

Höör..............

3,362

8

»

—

—

_

_

_

Igelösa och Odarslöv

791

12

»

_

—

_

_

Kattarp...........

1,922

1

5

0.3

5

5

—

_

Konga.............

720

6

rapp. ej

—

—

—

—

_

Kvistofta..........

1,541

10

»

—

—

_

_

_.

Kågeröd...........

1,818

26

r-

—

—

_

_

Källstorp..........

636

11

i

0.2

—

—

—

■_

Kävlinge..........

2,559

32

23

0.9

22

22

_

_

Lilla Bedinge......

803

rapp. ej

6

0.7

—

—

—

— .

Lilla Isie..........

617

15

10

1.6

5

5

_

_

Lilla Slågarp.......

766

23

rapp. ej

—

—

_

—

_

Lomma............

3,473

20

20

0.6

14

14

—

_

Lyngby ............

887

12

rapp. ej

—

—

—

''

_

Långaröd..........

1,512

6

»

—

—

—

—

_ ■

Lövestad..........

2,307

22

2

0.1

_

—

_

_

Munkarp..........

720

8

9

1.3

9

9

—

_

Nevishög..........

1,484

23

rapp. ej

—

—

—

_

_

Norra Vram.......

1,664

17

ii

0.7

5

5

—

_

Reslöv............

2,062

20

15

0.7

15

15

_

_

Risekatslösa........

454

4

3

0.7

3

3

_

_

S:t Ibb............

964

13

6

0.6

6

6

_

_

Saxtorp ...........

993

2

rapp. ej

—

—

—

_

_

Simlinge...........

264

2

»

_

—

_

_

_

Sjörup.............

948

6

»

—

_

_

_

_

Skegrie............

534

2

i

0.2

1

1

_

_

Skivarp ............

1,975

18

—

_

—

_

_

Skurups lk.........

2,577

37

, —

—

_

—

_

_

Skårby............

1,034

16

5

0.5

_

_

_

_

Slimminge.........

1,538

16

rapp. ei

—

—

—

_

_

Snårestad..........

686

12

—

_

_

_

_

_

Solberga ...........

281

5

rapp. ej

—

—

—

_

_

Stehag ............

1,582

13

5

0.3

5

5

_

_

Stora Hammar.....

725

2

rapp. ej

_

_

_

_

_

Store Herrestad ....

1,145

10

—

_

_

_

_,

Stora Köpinge.....

2,065

19

1

O.o

1

1

_

_

Stävie.............

668

rapp. ej

2

0.3

2

2

_

_

Svalöv............

2,168

7

—

_

_

_

_.

_ .

Svedala köping.....

1,909

16

10

0.5

8

8

_

;

Svedala lk.........

3,307

27

3

0.1

3

3

_

_ ;

Södra Sandby ......

1,997

31

5

0.3

—

—

—

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 265,

115

Invånar- antal

»/i 1935

Rapporterat an- tal hjälpsökande

Kol. 4

i % av

kol. 2

De

D ä r a

V

Kommun

hjälptas

under- stöds- hj en

ung-

doms-

hjälpen

“/, 1935

«/» 1936

antal

»7, 1936

arbets-

linjen

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Södra Vram.......

2,725

197

181

6.6

160

90

70

Södra Åkarp.......

530

7

2

0.4

- .

_

_

_

Södra Åsum.......

2,820

45

rapp. ej

—

—

—

—

—

Tolånga...........

1,442

2

»

—

—

—

_

_

Torrlösa...........

1,520

13

»

—

_

_

_

_

Trollenäs..........

1,421

20

10

0.7

10

10

—

_

Tygelsjö...........

1,361

2

—

—

_

_

_

—

Vallkärra..........

927

17

rapp. ej

—

—

—

—

Vanstad...........

1,591

18

10

0.6

4

—

4

—

Vellinge...........

1,753

29

10

0.6

10

10

—

—

Viken .............

1,144

rapp. ej

1

0.1

1

1

—

—

Villie..............

1,335

11

2

0.1

—

_

_

—

Vollsjö............

1,583

15

rapp. ej

—

—

—

_

- ''

Välinge............

1,584

19

3

0.2

3

3

—

—

Välluv.............

783

4

_

_

_

_

_

__

Väsby.............

3,212

30

27

0.8

23

23

_

_

Västra Alstad......

1,075

13

1

0.1

_

_

_

_

Västra Ingelstad . . .

645

2

3

0.5

3

3

—

_

Västra Karaby.....

1,206

10

rapp. ej

—

—

—

—

—

Västra Klagstorp . ..

1,286

13

—

—

—

—

_

_

Västra Kärrstorp ...

520

3

rapp. ej

_

—

—

—

■ _

Västra Nöbbelöv . ..

661

21

»

_

_

_

_

_

Västra Sallerup ....

1,498

6

4

0.3

4

4

_

_

Äspö..............

314

9

rapp. ej

—

—

—

—

—

Oja...............

395

10

»

_

—

_

_

_

Orja..............

870

4

»

_

_

_

_

_

Östraby...........

1,791

6

»

—

_

_

_

_

Östra Klagstorp ....

1,218

8

»

_

_

_

_

_

östra Kärrstorp ....

1,201

_

2

0.2

2

2

_

__

Östra Torp........

856

10

rapp. ej

—

—

_

_

_

Östra Vemmenhög ..

1,108

10

i

0.1

—

—

—

—

Summa

422,887

5,856

4,043

1.0

3,417

1,194

2,132

91

Hallands län:

Falkenbergs stad ...

5,866

93

73

1.2

43

43

_

_

Halmstads » ...

25,351

476

322

1.3

282

251

21

10

Laholms » ...

2,617

38

22

0.8

19

19

_

Varbergs » ...

9,296

55

58

0.6

53

53

-

-

Breared...........

1,574

12

rapp. ej

_

__

_

_

_

Eftra..............

1,132

23

20

1.8

3

3

—

_

Enslöv............

4,062

94

32

0.8

18

12

_

6

Fjärås.............

2,879

15

rapp. ej

—

—

_

—

Harplinge..........

2,836

89

78

2.8

42

42

_

_

Hasslöv...........

717

3

rapp. ej

—

—

—

—

—

Holm.............

724

—

8

1.1

—

_

_

_

Knäred............

2,514

10

5

0.2

5

5

_

_

Krogsered.........

607

6

rapp. ej

—

—

—

_

Laholms lk.........

2,040

7

»

_

_

_

_

_

Lindome...........

2,603

20

»

_

_

_

_

Okome............

976

12

_

_

_

_

_

Skrea.............

1,306

42

20

1.5

19

19

_

_

Slättåkra ..........

2,732

12

7

0.3

3

3

_

_

Slöinge............

1,413

10

6

0.4

6

6

_

_

Snöstorp ...........

2,288

10

13

0.6

13

13

_

_

Stafsinge..........

2,526

19

18

0.7

13

13

_

_

Söndrum..........

1,783

45

60

3.4

19

19

_.

_

Tjärby ............

1,072

—

rapp. ei

—

—

—

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Invånar-

antal

V, 1935

Rapporterat an- tal hjälpsökande

Kol. 4

De

D ä r a

v

Kommun

hjälptas

under- stöds- hj en

ung-

doms-

hjälpen

•V. 1935

“/, 1936

i % av

kol. 2

antal

M/s 1936

arbets-

linjen

1

2

3

1

5

6

7

8

9

Torup.............

2,654

77

23

0.9

19

17

2

Vapnö .............

629

34

21

3.3

1

1

—

—

Veddige...........

1,764

1

rapp. ej

—

—

—

—

—

Årstad............

1,594

3

—

—

—

—

—

—

Summa

85,555

1,206

786

0.9

558

519

23

16

Göteborgs stad......

Göteborgs o. Bohus län

i övrigt:

255,886

5,690

3,801

1.5

3,561

437

2,906

218

Kungälvs stad ....

5,891

17

19

0.3

15

15

—

—

Lysekils » ....

5,891

249

255

4.3

217

87

120

10

Marstrands » ....

1,638

9

2

0.1

—

—

—

—

Mölndals * ....

16,861

377

325

1.9

264

99

165

—

Strömstads * ....

3,171

104

50

1.6

40

40

—

—

Uddevalla * ....

15,511

405

337

2.2

298

142

135

21

Askum............

2,772

298

220

7.9

174

149

25

_

Backa.............

2,837

18

rapp. ej

—

—

—

—

—

Bokenäs...........

1,008

40

29

2.9

17

17

—

—

Bottna............

589

44

37

6.3

26

25

—

1

Brastad...........

3,772

480

447

11.9

394

273

110

11

Bro...............

2,847

264

238

8.4

189

153

30

6

Bärfendal..........

526

15

16

3.0

10

9

—

i

Bäve..............

1,549

31

28

1.8

16

16

—

—

Dragsmark.........

484

25

22

4.5

8

8

—

Forshälla..........

1,838

3

7

0.4

7

7

—

—

Foss..............

4,305

178

183

4.3

142

44

66

32

Grebbestads köping .

862

39

12

1.4

—

—

—

—

Grinneröd..........

579

3

—

. —

• —

—

—

—

Grundsund.........

1,100

31

18

1.6

—

—

—

—

Hede..............

957

42

14

1.5

9

8

1

—

Herrestad..........

1,357

27

12

0.9

10

8

2

—

Hjärtum...........

2,735

66

31

1.1

12

6

6

—

Hogdal............

1,348

84

103

7.6

94

83

8

3

Håby.............

783

3

4

0.5

—

—

—

"

Högås.............

471

11

rapp. ej

—

—

—

— .

—

Krokstad..........

1,881

10

27

1.4

9

9

—

—

Kungshamn........

2,406

54

40

1.7

27

27

—

—

Kville.............

4,928

268

228

4.6

202

199

—

3

Lane Ryr..........

1,201

11

9

0.7

6

6

—

-r-

Ljung.............

1,693

11

5

0.3

3

3

—

—

Lommeland........

901

82

102

11.3

102

77

24

1

Lur...............

1,703

54

31

1.8

8

8

—

. —

Lyse..............

2,633

227

208

7.9

176

129

40

7

Malmön...........

1,367

61

105

7.7

84

68

14

2

Mo................

790

24

14

1.8

1

1

—

. T—

Naverstad.........

2,396

25

17

0.7

5

—

5

..r—

Näsinge...........

1,263

180

161

12.7

128

112

10

6

Partille............

7,432

25

39

0.5

26

26

—-

—

Romelanda........

1,599

20

20

1.3

5

—

5

-rr

Råda..............

2,077

17

rapp. ej

—

—

—

—

—

Rödbo.............

506

7

3

0.6

—

—

—

.. ~rr!

Sanne .............

604

20

rapp. ej

—

-T

—

— .

ITT

Skee...............

5,694

603

460

8.1

413

410

—

3

Skredsvik..........

1,609

19

14

0.9

4

4

—

.... TT-

Smögen............

1,674

38

rapp. ej

• —

—

—

—

. .—T

Svarteborg.........

2,720

55

43

1.6

34

31

—

3

;Svenneby ..........

1,345

88

40

3.0

33

33

—

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

117

Kommun

Invånar-

antal

Vi 1935

Rapporterat an- tal hjälpsökande

Kol. 4

% av

kol. 2

De

hjälptas

antal

*''/3 1936

arbets-

linjen

Jära

under- stöds- hj en

V

ung-

doms-

hjälpen

*7, 1935J

“/» 1936

1

2

3 1

4

5

6

7

8

9

Tanum............

5,315

160

129

2.4

92

92

Tjärnö ............

1,870

21

18

1.0

12

6

6

—

Torslanda..........

561

6

rapp. ej

—

—

__

—

—

Tossene............

5,304

467

271

5.1

239

187

50

2

Västerlanda........

1,869

109

87

4.7

35

33

—

2

Västra Frölunda ....

12,328

156

100

0.8

74

8

49

17

Ytterby...........

1,225

6

7

0.6

5

5

—

—

Summa

158,576

5,687

4,587

2.9

3,665

2,663

871

131

Älvsborgs län:

Alingsås stad ....

9,541

40

42

0.4

15

15

—

—

Borås » ....

42,019

89

69

0.2

42

42

—

—

Trollhättans » ....

15,067

327

133

0.9

112

68

44

—

Ulricehamns » ....

4,377

32

20

0.5

1

1

—

—

Vänersborgs » ....

9,149

343

218

2.4

121

121

—

—

Åmåls » ....

6,827

109

65

1.0

35

35

—

—

Alingsås och Rödene

1,926

7

rapp. ei

_

—

—

—

—

Angered...........

1,687

12

16

0.9

16

16

—

■i—

Bengtsfors köping ..

2,177

52

26

1.2

14

14

—

—

Bollebygd..........

3,851

25

rapp. ej

—

—

—

—

Bredared..........

1,126

8

»

—

—

—

—

—

Brunn.............

921

8

»

—

—

—

—

—

Brålanda..........

2,324

14

»

—

—

—

— ■

—

Bäcke.............

954

5

—

—

_

_

—

Dals-Ed...........

2,575

43

23

0.9

6

6

—

—

Dalskog...........

1,034

9

8

0.8

—

—

—

—

Fors..............

2,125

33

33

1.6

16

16

—

—

Fritsla.............

2,705

1

1

0.0

—

—

—

—

Frändefors.........

3,652

26

7

0.2

—

—

—

—

Faxerna...........

2,821

140

84

3.0

51

26

25

—

Färgelanda.........

2,773

30

12

0.4

9

9

—

—

Gunnarsnäs........

1,085

14

rapp. ej

—

—

—

—

—

Gärdhem..........

1,713

9

11

0.6

10

—

10

—

Holm.............

1,763

21

19

1.1

9

9

—

—

Högsäter..........

1,813

30

rapp. ej

—

—

—

—

—

Järbo.............

938

15

»

—

—

—

—

—

Kullings-Skövde ....

1,751

5

7

0.4

7

7

—

—

Laxarby...........

2,052

33

28

1.4

—

—

—

—

Lerum.............

4,174

34

21

0.5

18

18

—

—,

Melleruds köping ...

1,619

28

27

1.7

18

18

—

—

Nössemark.........

1,323

6

—

—

—

—

—

—

Rölanda...........

1,167

32

rapp. ej

—

—

—

—

—

Sandhult..........

2,387

18

»

—

—

—

—

• _

Skepplanda........

1,838

5

»

—

—

—

—

—

Skogsbygden .......

382

9

»

—

—

—

—

—

Skållerud..........

2,883

u

20

0.7

—

—

—

—

Starrkärr ..........

3,728

11

19

0.5

19

—

19

—

Steneby ...........

3,823

119

53

1.4

21

21

—

—

Strängsered........

451

7

4

0.9

—

—

—

—

Svenljunga.........

1,624

17

rapp. ej

—

—

—

—

—

Tisselskog..........

719

6

rapp. ej

—

—

—

—

—

Toarp.............

3,876

4

»

—

—

—

—

—

Torp..............

791

17

5

0.6

4

4

—

—

Torrskog...........

1,389

48

26

1.9

5

5

—

—

Tranemo...........

2,303

3

rapp. ej

—

—

—

—

—

Tunge .............

658

10

—

—

—

—

—

—

Töftedal...........

846

4

rapp. ej

—

—

—

—

—

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Kommun

Invånar-

antal

Vi 1935

Rapporterat an- tal hjälpsökande

Kol. 4

i % av

kol. 2

De

hjälptas

antal

«/„ 1936

D ä r a

V

arbets-

linjen

under- stöds- hj en

ung-

doms-

hjälpen

ai./, 1935

87, 1936

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Töllsjö............

1,304

22

Valbo-Rvr.........

523

15

11

2.1

_

_

_

_

Vassända-Naglum ...

5,034

122

83

1.6

34

34

_

_

Vårvik............

895

12

rapp. ej

_

—

—

—

_

Väne-Ryr..........

534

24

»

_

_

_

_.

_

Väne-Åsaka........

1,567

23

»

_

_

_

_

_

Västra Tunhem ....

4,042

72

36

0.9

27

27

__

_

Åmåls lk...........

1,147

13

rapp. ej

_

_

_

Ärtemark..........

1,582

33

»

_

_

_

_

_

Ödenäs............

473

3

»

_

_

_

_

_

Ödskölt...........

879

16

4

0.5

_

_

_

_

Ör................

1,714

13

rapp. ej

_

_

—

—

—

Örby..............

6,616

36

16

0.2

12

11

—

i

Summa

193,037

2,273

1,147

0.6

622

523

98

i

Skaraborgs län:

Falköpings stad ....

8,442

60

60

0.7

27

27

_

_

Hjo » ....

2,853

31

22

0.8

10

9

—

i

Lidköpings » ....

10,035

117

103

1.0

78

11

67

—

Mariestads » ....

6,291

90

59

0.9

49

38

_

ii

Skara ■> ....

7,093

62

43

0.6

19

19

_

_

Skövde » ....

11,163

132

83

0.7

37

32

_

5

Tidaholms » ....

4,456

222

185

4.2

124

75

41

8

Agnetorp..........

2,078

109

78

3.8

53

32

15

6

Amnehärad........

3,008

13

2

0.1

2

2

—

_

Baltak............

1,094

11

rapp. ej

_

—

—

_

—

Berg..............

1,020

6

»

—

—

—

_

_

Björkäng ..........

1,891

32

6

0.3

3

—

3

—

Bolum.............

639

5

rapp. ej

_

_

_

_

Bredvik...........

997

1

»

—

_

_

_

_

Dimbo............

565

6

»

_

_

_

_

_

Finnerödja.........

2,123

16

»

—

—

—

—

—

Forshem...........

1,781

28

21

1.2

6

4

—

2

Fredsberg..........

1,801

22

rapp. ej

—

—

—

—

—

Fägre.............

1,651

45

»

—

—

—

_

—

Grevbäck..........

770

5

»

—

—

_

_

. _:

Götlunda..........

1,325

21

»

_

_

_

_

_

Habo..............

2,999

2

»

_

_

_

__

_

Halna.............

568

7

»

_

_

_

_

_

Hova..............

3,316

17

»

_

_

_

_

_

Järpås.............

1,552

5

—

—

—

—

—

—

Karlsborg..........

2,110

31

21

1.0

21

21

—

_

Kinne-Vedum......

643

1

rapp. ej

_

_

_

_

_•

Kungslena.........

465

4

»

—

—

—

—

—

Kyrkefalla.........

4,566

29

»

—

—

—

—

—

Kållands-Åsaka ....

575

1

—

_

_

_

_.

_

Otterstad..........

1,627

21

rapp. ej

—

—

—

—

Leksberg..........

1,060

11

ii

1.0

2

2

—

• . — •

Locketorp.........

697

7

rapp. ej

—

—

—

—

;—

Lugnås............

1,006

5

»

—

—

—

—

—

Lyrestad...........

2,567

13

6

0.2

—

_

—

—

Mellby............

684

1

—

—

—

—

—

Mölltorp...........

1,998

46

17

0.9

9

9

—

. 1•

Norra Kyrketorp . . .

947

5

—

—

—

—

—

_

Rackeby...........

507

4

rapp. ej

—

—

—

—

Ransberg..........

2,017

8

4

0.2

3

3

—

—

Råda..............

901

4

rapp. ej

—

—

—

—

—

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

119

.. ..

Invånar-

antal

V, 1935

Rapporterat an- talhjälpsökande

Kol. 4

i % av

kol. 2

De

Dåra

V

Kommun

hjälptas

under- stö ds- linjen

ung-

doms-

hjälpen

»V, 1935

31/, 1936

antal

»/. 1936

arbets-

linjen

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Sandhem..........

1,697

27

14

0.8

8

7

1

_

Stenstorp ..........

1,084

7

rapp. ej

—

—

—

—

— *

Trästena...........

528

4

—

—

—

—

—

Töreboda köping . ..

1,073

14

»

—

—

—

—

—

Ullervad...........

890

6

5

0.6

4

4

—

—

Undenäs...........

3,823

58

10

0.3

10

10

—

Vad...............

695

14

rapp. ej

—

—

—

—

—

Vara köping.......

1,401

3

2

0.1

1

—

1

—

Varnhem..........

748

9

—

—

—

—

—

Varv..............

511

51

14

2.7

2

2

—

—

Våmb.............

1,212

—

1

0.1

—

— •

—

Väring............

1,028

18

rapp. ej

—

—

—

—

— ■

Älgarås ............

1,393

11

—

—

—

—

—

•

Örslösa............

730

2

rapp. ej

—

—

—

Österplana.........

1,298

2

»

—

—

—

— ••

Summa

119,992

1,482

767

0.6

468

807

128

88

Värmlands län:

Arvika stad . .

8,049

160

45

0.6

39

5

34

—

Filipstads »

4,553

54

57

1.3

38

27

11

— •

Karlstads »

26,099

421

251

1.0

148

49

96

3

Kristinehamns »

12,870

226

191

1.5

117

85

32

—

Alster.............

1,463

17

4

0.3

4

4

_

—

Arvika lk..........

4,798

118

71

1.5

68

18

47

3

Blomskog..........

1,424

30

9

0.6

4

1

3

—

Boda..............

1,401

25

16

1.1

6

5

—

1

Borgvik...........

847

rapp. ej

21

2.5

—

—

—

—

Brattfors..........

1,134

88

—

—

—

—

—

—

Brunskog ..........

3,546

33

24

0.7

10

10

—

By................

3,655

41

25

0.7

16

15

1

—

Dalby.............

3,722

134

19

0.5

—

—

—

—

Ed................

2,419

6

7

0.3

—

—

—

—

Eda...............

6,472

335

179

2.8

124

113

10

1

Ekshärad..........

6,506

246

166

2.6

66

64

—

2

Frykerud..........

2,622

9

7

0.3

7

7

—

—

Fryksände .........

6,695

98

102

1.5

48

42

—

6

Färnebo ...........

3,398

38

32

0.9

12

2

10

—

Glava.............

3,395

54

22

0.6

6

6

—

—

Grava .............

6,620

277

149

2.3

93

91

—

2

Grums.............

4,004

96

75

1.9

70

35

31

4

Gräsmark..........

3,075

34

1

0.0

—

—

—

Gunnarskog........

4,142

33

9

0.2

6

4

2

—

Gåsborn...........

1,056

60

rapp. ej

—

—

—

—

Hammarö..........

5,995

109

»

—

—

—

—

—

Holmedal..........

1,661

24

—

—

—

—

—

—

Järnskog ..........

2,781

46

20

0.7

10

5

5

Köla..............

2,471

15

26

1.1

16

1

12

3

Lysvik............

3,154

145

59

1.9

32

30

—

2

Långserud.........

1,826

8

—

—

—

—

—

—

Nedre Ullerud......

4,563

169

120

2.6

51

27

20

4

Nor...............

3,133

36

47

1.5

29

3

23

3

Nordmark.........

1,725

22

14

0.8

3

1

—

2

Norra Finnskoga . . .

1,736

35

rapp. ej

—

—

—

—

—

Norra Ny..........

3,093

79

—

—

—

—

—

—

Norra Råda........

10,662

296

112

1.1

71

71

—

—

Ny................

1,628

14

19

1.2

8

—

8

—

Nyed..............

4,988

56

33

0.7

23

20

3

—

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Invånar- antal

>/i 1935

Rapporterat an- tal hjälpsökande

Kol. 4

De

D ä r a

V

Kommun

hjälptas

under- stö ds- linjen

ung-

doms-

hjälpen

“/, 1935

*7, 1936

i % av

kol. 2

antal

*7, 1936

arbets-

linjen

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Nyskoga...........

579

rapp. ej

18

3.1

Ransäter..........

5,949

154

53

0.9

32

32

_

—

Rudskoga..........

1,265

19

rapp. ej

—

—

—

—

—

Rämen............

2,857

68

54

1.9

28

26

—

2

Segerstad..........

687

3

rapp. ej

—

—

—

—

—

Silbodal...........

2,648

53

»

—

_

_

_

_

Sillerud............

2,759

48

55

2.0

23

23

_

_

Skillingmark.......

1,187

rapp. ej

11

0.9

4

—

4

_

Stavnäs ...........

2,446

12

3

0.1

_

_

_

_

Stora Kil..........

3,772

1,729

86

50

1.3

20

20

Sunne köping......

21

rapp. ej

_

_ .

Sunne lk...........

9,108

198

64

0.7

48

42

—

6

Sunnemo..........

1,489

83

17

1.1

_

_

_

_

Svanskog ..........

1,551

2

rapp. ej

—

—

—

—

—

Säffle köping.......

3,571

31

24

0.7

16

16

—

—

Södra Finnskoga ...

1,759

160

29

1.6

4

—

_

4

Södra Råda........

1,069

9

rapp. ej

—

—

—

—

—

Töcksmark.........

1,563

43

»

_

_

_

_

_

Visnum............

3,323

50

50

1.5

21

21

_

_

Visnums-Kil.......

804

14

rapp. ej

—

—

—

_

—

Vitsand............

2,017

9

—

—

_

_

_

Värmskog..........

1,093

24

4

0.4

• -i-

—

_

_

Väse..............

3,483

14

1

O.o

1

1

_

_

Västra Emtervik . . .

1,785

2

rapp. ej

—

—

_

—

_

Älgå..............

1,511

13

4

0.3

_

_

_

_ ''

Älvsbacka .........

740

9

_

_

_

_

_

Ölme..............

2,184

1

rapp. ej

_

_

_

_

_

Östervallskog......

1,095

11

_

_

_

_

_

_

Östmark...........

3,542

151

27

0.8

24

13

_

11

östra Emtervik ....

1,800

62

38

2.1

21

19

_

2

Östra Fågelvik.....

2,056

82

27

1.3

7

7

_

övre Ullerud......

2,074

46

6

0.3

—

—

—

—

Summa

246,876

5,165

2,467

1.0

1,374

961

352

61

Örebro län:

Lindesbergs stad ...

3,484

46

rapp. ej

_

_

_

'' _

_

örebro »

38,571

661

377

1.0

260

165

75

20

Almby............

4,493

34

19

0.4

15

14

1

Asker.............

4,081

30

9

0.2

2

2

_

_

Askersunds lk......

2,494

26

11

0.4

5

5

_

_

Axberg............

1,851

3

_

—

—

_

_

_

Bjurtjärn..........

1,580

42

—

—

_

_

_

Fellingsbro.........

6,657

15

20

0.3

16

12

4

_

Grythyttan........

3,381

69

35

1.0

18

6

12

_

Götlunda..........

2,596

16

rapp. ej

—

_

_

_

_

Hackvad..........

563

7

»

_

_

_

_

_

Hallsbergs köping . .

2,706

21

22

0.8

12

12

_

Hallsbergs lk.......

2,206

23

4

0.2

4

4

_

_

Hammar...........

4,723

124

51

1.1

38

37

_

1

Hardemo..........

1,416

5

rapp. ej

—

—.

_

_

Hidinge...........

1,669

16

»

_

_

_

_

_

Hjulsjö............

2,111

38

16

0.8

9

9

_

_

Hällefors..........

5,631

99

62

1.1

47

37

_

10

Järnboås..........

1,234

11

rapp. ej

—

—

—

—

Karlskoga.........

16,905

19

74

0.4

25

25

_

_

Knista............

2,047

9

4

0.2

—

''-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 265.

121

Kommun

Invånar-

antal

Vi 1935

Rapporterat an- tal hjälpsökande

Kol. 4

i % av

kol. 2

De

hjälptas

antal

»/, 1936

D ä r a

v

arbets-

linjen

under-

stöds-

linjen

ung-

doms-

hjälpen

»/, 1935

*7, 1936

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Kopparbergs köping.

2,003

46

30

1.5

15

15

Kumla............

9,783

76

28

0.3

19

19

—

—

Kvistbro...........

3,644

211

64

1.8

54

54

—

—

Lerbäck...........

4,905

45

26

0.5

6

6

— ■

Linde.............

8,242

118

44

0.5

22

17

5

—

Ljusnarsberg .......

8,127

475

341

4.2

288

138

117

33

Längbro...........

5,946

51

15

0.3

14

14

— •

Lännäs............

1,854

18

rapp. ej

—

—

—

—

—

Mosjö.............

1,427

16

»

—

—

—

_

—

Nora lk............

4,646

95

19

0.4

10

10

—

—

Nysund............

2,196

16

rapp. ej

—

—

—

—

—

Näsby.............

2,403

17

»

—

—

—

—

—

Ramsberg..........

3,519

169

98

2.8

54

51

—

3

Ramundeboda......

2,508

48

50

2.0

18

18

—

—

Skagershult........

1,347

31

—

—

—

—

—

—

Snavlunda.........

1,819

17

rapp. ej

—

—

—

—

—

Svennevad .........

1,540

6

4

0.3

—

—

—

_

Viby..............

3,818

51

23

0.6

14

14

_

—

Viker..............

1,389

20

rapp. ej

—

—

—

—

—

Vintrosa ...........

1,507

15

9

0.6

3

3

_

_

Ånsta.............

905

2

rapp. ej

-

—

-

—

Summa

183,927

2,857

1,455

0.8

968

673

227

68

Västmanlands län:

Arboga stad........

4,853

120

79

1.6

54

28

25

1

Köpings » ........

6,247

78

37

0.6

20

20

—

—

Sala » ........

8,011

82

55

0.7

46

_

46

—

Västerås » ........

31,794

210

58

0.2

26

26

—

—

Arboga lk..........

1,270

4

rapp. ej

_

_

_

_

_

Björskog...........

1,375

9

i

0.1

1

—

1

—

Bro...............

1,785

5

rapp. ej

—

—

—

—

—

Enåker............

1,276

16

»

—

—

—

—

—

Gunnilbo..........

1,113

2

»

—

—

_

—

_

Haraker...........

1,093

8

)>

—

—

_

_

_

Harbo.............

1,491

15

»

—

—

_

_

—

Hed...............

1,410

5

»

—

—

_

_

—

Himmeta..........

833

17

»

—

—

—

—

_

Hubbo ............

1,608

9

»

—

_

—

—

—

Huddunge.........

1,211

12

i

0.1

1

1

—

—

Irsta ..............

1,109

2

rapp. ej

—

—

—

—

—

Karbenning........

1,593

1

—

—

—

—

—

—

Kolbäck...........

3,374

16

—

—

—

—

—

—

Kumla............

1,576

6

rapp. ej

—

—

—

—

—

Kung Karl........

1,536

3

»

—

—

—

—

—

Kungsörs köping . . .

2,294

27

»

—

—

—

—

—

Kärrbo............

509

14

»

—

—

—

_

—

Medåker...........

1,069

1

—

_

—

—

—

—

Munktorp..........

2,561

11

i

0.0

1

1

—

—

Möklinta...........

2,714

2

rapp. ej

—

—

—

—

—

Nora..............

3,322

83

13

—

7

7

—

—

Norberg...........

5,255

113

59

1.1

43

38

5

—

Ramnäs...........

2,434

48

17

0.7

11

11

—

—

Romfartuna........

1,409

11

rapp. ej

—

—

—

—

—

Sevalla............

575

11

»

—

_

—

—

—

Skinnskatteberg ....

4,006

42

18

0.4

5

5

—

—

Skultuna..........

2,039

16

1

0.0

—

—

—

—

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Invånar- antal

»/i 1935

Rapporterat an- tal hjälpsökande

Kol. 4

De

D ä r a

V

Kommun

hjälptas

under- stöds- hj en

ung-

doms-

hjälpen

*7, 1935

*7, 1936

i % av

kol. 2

antal

>7. 1936

arbets-

linjen

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Sura..............

4,482

ii

rapp. ej

_

_

Svedvi ............

3,544

16

»

—

—

—

—

—

Västanfors.........

7,365

7

—

—

—

—

—

—

Västerfärnebo......

3,779

19

rapp. ej

—

—

—

—

—

Västerlövsta.......

3,853

8

—

—

—

—

—

—

Västervåla.........

1,333

25

3

0.2

3

—

3

—

Östervåla..........

3,547

42

5

0.1

5

5

—

—

Summa

130,648

1,127

848

0.3

223

142

80

1

Kopparbergs lån:

Falu stad ......

13,496

195

lil

—

36

36

—

—

Hedemora ■> ......

4,032

38

24

0.6

21

21

—

—

Ludvika » ......

5,363

44

rapp. ej

—

—

—

—

—

Säters » ......

2,216

35

20

0.9

11

11

—

—

Aspeboda ..........

892

2

—

—

—

—

—

—

Bjursås............

3,315

1

—

—

—

—

—

—

Borlänge köping ....

2,616

5

4

0.2

2

—

2

—

By................

5,420

53

11

0.2

6

—

6

—

Domnarvet........

15,127

206

82

0.5

39

24

—

15

Enviken...........

2,334

2

rapp. ej

—

—

—

—

—

Floda.............

2,535

30

5

0.2

—

—

—

—

Folkärna..........

4,783

49

33

0.7

27

13

14

—

Gagnef............

6,363

159

47

0.7

33

33

—

—

Garpenberg........

2,279

89

2

0.1

—

—

—

—

Grangärde .........

11,474

656

462

4.0

333

207

100

26

Grytnäs...........

3,136

40

11

0.4

1

—

—

1

Gustafs............

2,408

23

rapp. ej

—

—

—

—

—

Hedemora lk.......

6,083

33

21

0.3

—

—

—

—

Husby.............

6,226

40

18

0.3

—

—

—

—

Idre...............

1,508

1

—

—

—

—

—

—

Järna.............

7,623

212

113

1.5

44

40

4

—

Kopparbergs lk.....

7,115

97

42

0.6

16

3

6

7

Krylbo köping.....

1,903

18

rapp. ej

—

—

—

—

—

Leksand ...........

9,857

146

63

0.6

21

15

6

—

Lima..............

2,581

38

52

2.0

18

18

—

—

Ludvika lk.........

4,983

143

74

1.5

59

54

—

5

Malung............

7,663

46

4

0.1

—

—

—

—

Mora..............

9,839

105

31

0.3

13

13

—

—

Morastrands köping .

1,570

15

10

0.6

—

—

—

—

Norrbärke.........

5,656

263

193

3.4

117

64

50

3

Nås...............

2,354

41

5

0.2

4

4

—

—

Ore...............

3,509

29

rapp. ej

—

—

—

—

Rättvik...........

8,637

66

33

0.4

21

9

12

—

Siljansnäs..........

2,445

116

9

0.4

3

3

—

—

Silvberg...........

1,351

21

12

0.9

4

4

—

—

Smedjebackens köp.

2,527

27

rapp. ej

—

—

—

—

—

Sollerön...........

2,043

3,328

25

6

0.3

_

_

Stora Skedvi.......

25

rapp. ej

—

—

—

—

Stora Tuna........

9,043

181

48

0.5

38

28

2

8

Svärdsjö...........

5,311

31

—

—

—

—

—

'' —.

Säfsnäs............

2,973

20

—

—

—

—

—

—

Säters lk...........

1,819

23

10

0.5

—

—

—

Söderbärke.........

3,829

5

rapp. ej

—

—

—

—

—

Torsång...........

1,244

14

i

0.1

—

—

—

— ■

Transtrand.........

1,925

17

6

0.3

—

—

—

■ •—

Venjan............

1,923

11

—

—

—

—

—

• —

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 265-

123

Kommun

Invånar- antal

l/i 1935

Rappor

tal hjäll

*7, 1935

terat an- sökande

»7» 1936

Kol. 4

i % av

kol. 2

De

hjälptas

antal

>7, 1936

arbets-

linjen

D ä r a

under- stöds- hj en

V

ung-

doms-

hjälpen

1

2

3

4

Ö

6

1

8

9

Vika..............

3,258

51

33

1.0

20

20

Våmhus...........

1,495

27

19

1.3

—

—

_

_

Ål................

2,384

16

rapp. ej

—

—

—

—

—

Äppelbo...........

1,656

8

15

0.9

—

—

—

—

Summa

223,450

3,538

1,630

0.7

887

620

202

65

Gävleborgs län:

Gävle stad......

39,280

623

466

1.2

285

141

140

4

Hudiksvalls » ......

7,293

189

144

2.0

93

73

14

6

Söderhamns» ......

11,298

627

566

5.0

462

149

298

15

Alfta..............

7,120

120

35

0.5

19

14

_

5

Arbrå.............

5,877

145

49

0.8

19

6

—

13

Bergsjö............

4,199

81

2

0.0

2

—

—

2

Bjuråker ...........

4,123

15

—

—

—

—

—

—

Björkhamre köping .

2,861

61

27

0.9

19

19

—

—

Bollnäs lk..........

11,558

213

152

1.3

69

66

_

3

Delsbo............

5,591

17

rapp. ej

—

—

—

—

—

Enånger...........

2,804

42

4

0.1

—

—

—

_

Forsa.............

4,683

50

18

0.4

8

—

—

8

Färila-Kårböle.....

6,199

104

rapp. ej

—

—

—

—

—

Gnarp.............

3,503

57

20

0.6

13

13

—

—

Hamrånge.........

5,550

22

'' —

—

—

—

—

—

Hanebo............

4,723

144

65

1.4

30

14

—

16

Harmånger........

3,238

67

50

1.5

24

24

—

—

Hassela............

2,308

12

—

—

—

—

—

—

Hedesunda.........

4,389

106

3

O.i

3

3

_

—

Hille..............

3,187

26

16

0.5

12

12

—

—

Hälsingtuna........

2,402

36

7

0.3

5

3

2

—

Hög...............

759

1

rapp. ej

—

—

—

—

—

Idenor .............

1,294

22

8

0.6

5

5

—

—

Ilsbo..............

532

4

rapp. ej

—

—

—

—

—

Järbo.............

2,490

19

»

—

—

—

_

—

Järvsö .............

8,050

65

12

0.1

3

—

—

3

Jättendal..........

1,410

32

rapp. ej

_

_

—

—

—

Ljusdals köping ....

2,035

33

3

0.1

2

2

—

- ''

Ljusdals lk.........

9,025

209

68

0.8

63

42

19

2

Los...............

3,749

27

_

_

—

—

—

Mo................

2,105

56

42

2.0

18

18

—

—

Njutånger .........

4,474

144

86

1.9

70

9

46

15

Norrala............

3,232

133

101

3.1

62

42

20

_

Ockelbo...........

9,118

118

40

0.4

19

19

—

—

Ovansjö...........

7,295

30

14

0.2

4

3

—

1

Ovanåker..........

6,236

51

5

0.1

5

5

—

—

Ramsjö............

1,751

29

1

0.1

1

1

—

—

Rogsta............

1,960

57

18

0.9

10

8

—

2

Sandvikens köping..

12,853

50

rapp. ej

—

—

—

—

—

Segersta ...........

1,506

85

35

2.3

19

15

—

4

Storviks köping ....

1,808

15

rapp. ei

_

—

—

—

—

Söderala...........

14,325

534

381

2.7

275

90

185

—

Torsåker...........

4,278

10

rapp. ej

—

—

—

—

_

Trönö.............

1,695

115

49

2.9

—

—

_

—

Undersvik.........

1,267

34

rapp. ej

—

—

—

—

—

Valbo.............

12,641

206

101

0.8

27

27

—

—

Årsunda...........

2,087

4

rapp. ej

—

—

_

_

_

Österfärnebo.......

3,069

1

—

—

—

—

—

. Summa

263,230

4,841

2,588

1.0

1,646

828

724

99

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 265■

Invånar- antal

>/i 1935

Rapporterat an- tal hjälpsökande

Kol. 4

i % av

kol. 2

De

D ä r a

V

Kommun

hjälptas

under- stöds- hj en

ung-

doms-

hjälpen

•V, 1935

«/, 1936

antal

sl/3 1936

arbets-

linjen

1

2

3

4

5

6

7

» i

9

Västernorrlands län:

Härnösands stad . . .

12,045

193

143

1.2

95

31

64

Sollefteå »

2,877

rapp. ej

44

1.5

35

14

21

—

Sundsvalls » ...

18,704

238

198

1.1

161

47

114

—

Alnö..............

6,731

728

646

9.6

586

151

425

10

Arnäs.............

5,323

81

23

0.4

16

16

—

—

Attmar............

3,170

68

107

3.4

77

72

5

—

Bjärtrå ............

5,092

388

411

8.1

338

50

250

38

Bodum............

2,036

14

—

—

—

—

—

— ■

Borgsjö............

7,432

16

—

—

—

—

—

Boteå.............

1,681

48

16

1.0

11

11

—

—

Dal...............

1,301

54

70

5.4

38

14

20

4

Ed................

1,407

42

9

0.6

1

1

—

—

Edsele.............

2,059

7

3

0.1

—

—

—

—

Fjällsjö............

2,493

2

8

0.3

6

6

—

—

Graninge..........

1,943

25

31

1.6

15

15

—

—

Grundsunda ........

4,502

59

24

0.5

15

15

—

— .

Gudmundrå........

15,292

662

565

3.7

430

398

—

32

Helgum...........

2,862

26

34

1.2

28

17

—

11

Holm.............

1,340

6

rapp. ej

—

—

—

—

—

Häggdånger........

973

42

8

0.8

4

4

—

—

Hässjö............

4,421

301

276

6.2

239

71

135

33

Högsjö............

4,357

306

370

8.5

277

80

170

27

Indal..............

2,509

135

91

3.6

72

72

—

—

Indals-Liden.......

2,876

—

6

0.2

6

5

—

1

Ljustorp ...........

2,577

130

83

3.2

57

53

—

4

Långsele...........

3,359

229

128

3.8

91

39

40

12

Mo................

1,889

30

—

—

—

—

—

—

Multrå............

1,140

34

8

0.7

4

4

—

—

Njurunda ..........

11,787

764

838

7.1

761

167

530

64

Nora..............

3,430

283

236

6.9

199

58

110

31

Nordingrå.........

3,542

139

115

3.2

80

40

40

—

Nätra.............

5,960

28

12

0.2

6

6

—

—

Ramsele...........

4,323

44

31

0.7

31

30

—

1

Selånger...........

3,366

39

43

1.3

22

22

—

—

Sidensjö...........

2,334

6

—

—

—

—

—

—

Själevad...........

9,583

68

8

0.1

1

1

—

—

Skog..............

982

21

26

2.6

8

6

—

2

Skorped...........

1,924

2

rapp. ej

—

—

—

—

—

Skön..............

14,523

895

1,021

7.0

947

328

605

14

Sollefteå lk.........

3,236

114

61

1.9

28

28

—

_

Stigsjö............

2,011

64

37

1.8

28

28

—

—

Styrnäs............

1,373

90

96

7.0

68

28

40

—

Stöde.............

5,579

31

3

0.1

2

2

—

—

Sånga .............

691

1

rapp. ej

—

—

—

—

—

Säbrå .............

4,645

197

214

4.6

161

58

100

3

Sättna.............

2,147

37

25

1.2

11

7

—

4

Timrå.............

9,363

446

491

5.2

422

132

270

20

Torp..............

9,652

155

82

0.8

51

46

—

5

Torsåker...........

1,262

63

74

5.9

40

9

30

1

Tuna..............

5,072

369

302

6.0

266

152

110

4

Tynderö...........

1,259

60

55

4.4

37

11

24

2

Tåsjö..............

4,318

37

2

O.o

2

2

—

—

Ullånger...........

1,788

42

29

1.6

8

8

—

—

Vibyggerå.........

1,855

11

9

0.5

—

—

—

—

Viksjö.............

1,199

1

—

—

—

—

—

—

Ytterlännäs........

7,238

376

443

6.1

378

94

250

34

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265-

125

Kommun

Invånar-

antal

V, 1935

Rappor

tal hjälp

»V, 1935

erat an- sökande

*7, 1936

Kol. 4

i % av

kol. 2

De

hjälptas

antal

»/. 1936

arbets-

linjen

Jära

under-

stöds-

linjen

V

ung-

doms-

hjälpen

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Adals-Liden........

2,755

21

16

0.6

2

2

Överlännäs........

996

9

—

—

—

—

—

—

Summa

250,584

8,277

7,571

3.0

6,161

2,451

3,353

357

Jämtlands lån:

Östersunds stad ....

15,160

252

112

0.7

86

86

-

-

Alanäs............

1,953

28

_

_

_

_

_

_

Alsen..............

2,454

22

8

0.3

—

—

—

—

Aspås .............

1,064

13

rapp. ej

—

—

—

—

—

Berg..............

3,197

rapp. ej

2

0.1

—

—

—

—

Brunflo............

2,611

38

11

0.4

6

6

_

_

Bräcke ............

2,549

51

43

1.7

31

31

—

—

Fors..............

2,474

2

rapp. ej

—

—

—

—

—

Frostviken .........

2,457

4

2

0.1

—

—

—

—

Frösön............

4,122

52

38

0.9

22

20

—

2

Föllinge...........

2,433

6

1

0.0

—

—

—

—

Gåxsjö............

1,141

5

rapp. ej

—

—

—

—

—

Hallen.............

1,407

5

»

—

—

—

—

—

Hammerdal........

5,114

11

—

—

—

—

—

Hotagen...........

1,091

3

»

—

—

—

—

—

Häggenås . .........

2,509

5

—

—

—

—

—

Hällesjö...........

2,594

14

16

0.6

2

2

—

—

Kall...............

1,645

26

—

—

—

—

—

_

Lillhärdal..........

1,961

1

—

—

—

_

—

—

Lockne ............

1,918

9

rapp. ej

—

—

—

—

_

1 Myssjö............

1,195

7

—

—

— ''

—

—

—

1 Mörsil.............

1,628

37

16

1.0

1

1

—

—

1 Näs...............

1,174

2

—

—

—

—

—

—

Näskott...........

1,508

6

18

1.2

16

16

—

_

Revsund...........

2,671

58

rapp. ej

—

—

—

—

_

| Rödön.............

3,072

19

21

0.7

2

2

—

_

Ström.............

7,006

101

66

0.9

48

34

1 .t —

14

Sveg..............

3,549

36

28

0.8

27

19

—

8

1 Undersåker........

2,888

22

3

0.1

3

3

—

—

! Åre...............

3,005

1

rapp. ej

—

—

—

—

—

ÅS................

1,894

37

26

1.4

4

2

—

2

Summa

89,444

873

411

0.5

248

222

-

26

Västerbottens län:

1 Skellefteå stad.....

7,253

38

76

1.0

4

_

4

_

; Umeå » .....

12,283

273

131

1.1

108

104

-

4

| Bjurholm..........

5,451

12

rapp. ej

_

_

_

_

_

6,263

206

114

1.8

54

27

_

27

; Burträsk...........

10,011

57

30

0.3

3

3

—

_

1 Bygdeå............

7,730

115

30

0.4

21

6

—

15

Byske.............

10,230

654

448

4.4

265

149

100

16

Degerfors..........

9,386

13

52

0.6

3

—

—

3

Dorotea...........

5,513

rapp. ej

14

0.3

4

—

—

4

Holmsund.........

5,178

117

162

3.1

64

35

—

29

Hörnefors..........

3,885

83

62

1.6

27

27

—

_

Jörn..............

5,826

102

6

0.1

2

_

—

2

Nordmaling........

9,440

36

21

0.2

—

—

—

—

Norsjö.............

6,904

91

24

0.3

—

—

—

—

! Skellefteå lk........

25,565

247

99

0.4

42

31

—

11

! Sävar .............

3,500

47

26

0.7

—

—

—

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 265■

Kommun

Invånar-

antal

V, 1935

Rappor

tal hjälp

»/. 1935

.erat an- sökande

«/, 1936

Kol. 4

i % av

kol. 2

De

hjälptas

antal

*7, 1936

arbets-

linjen

Jära

under-

stöds-

linjen

V

ung-

doms-

hjälpen

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Umeå lk...........

13,771

304

28

0.2

14

2

12

Vilhelmina.........

10,500

33

rapp. ej

—

—

—

—

—

Vännäs köping.....

1,769

52

54

3.1

15

11

—

4

Vännäs lk..........

5,264

10

3

0.1

3

_

—

3

Åsele..............

6,136

2

—

—

—

—

—

—

Summa

171,858

2,492

1,380

0.8

629

395

104

130

Norrbottens län:

Bodens stad.....

6,583

125

87

1.3

77

44

6

27

Haparanda » .....

2,555

109

108

4.2

60

3

50

7

Luleå » .....

13,642

360

324

2.4

281

96

158

27

Piteå » .....

3,314

52

80

2.4

40

39

—

1

Edefors............

3,758

14

4

0.1

_

_

_

_

Gällivare..........

20,151

668

664

3.3

505

460

—

45

Hietaniemi.........

2,608

57

51

2.0

3

—

—

3

Hortlax...........

4,468

190

90

2.0

33

31

—

2

Jokkmokk.........

8,475

29

5

0.1

—

—

—

—

Jukkasjärvi........

17,471

807

625

3.6

407

159

174

74

Karl Gustaf........

3,076

54

46

1.5

18

—

—

18

Nederkalix.........

13,974

592

616

4.4

424

195

200

29

Nederluleå.........

10,948

229

170

1.6

86

67

19

—

Nedertorneå........

4,459

154

186

4.2

130

24

95

11

Norrfjärden........

4,928

35

32

0.6

4

—

—

4

Piteå lk............

14,190

186

126

0.9

23

23

—

—

Råneå.............

8,936

239

208

2.3

141

72

69

—

Tärendö...........

2,153

—

27

1.3

—

—

—

—

Töre..............

4,727

246

244

5.2

169

61

70

38

Älvsby ............

8,337

10

—

—

—

—

—

Överkalix..........

7,934

47

21

0.3

5

5

_

—

Överluleå..........

9,576

147

84

0.9

42

22

20

—

Summa

176,263

4,350

3,798

2.2

2,448

1,301

861

286

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265•

127

Bilaga B.

Kommuner med en arbetslöshet ar 2—3 % av invånarantalet.

Län/Kommun

Invånar- antal

''/i 1935

Rapporterat antal

hjälpsökande

Kol. 3 i *

Kol. 4 i %

Kommu- nal-, väg-

»''A 1934

81A 1935

av kol. 2

av kol. 2

och lands- tingsskatt

1

2

3

4

5

6

7

Stockholms län:

Edebo................

1,907

70

42

3.7

2.2

16: 47

Fasterna..............

1,351

36

31

2.7

2.3

14:33

Häverö ..............

5,397

151

112

2.8

2.1

11:67

Ununge ..............

1.304

40

29

3.1

2.2

23:07

Summa

9.959

297

214

3.0

'' " 2.1

Uppsala län:

Älvkarleby............

8,988

667

252

7.4

2.8

13:02

Södermanlands län ......

—

—

—

—

—

—

Östergötlands län........

—

—

—

—

—

—

Jönköpings län:

Norra Ljunga ........

1,180

—

29

—

2.5

10: 58

Kronobergs län:

Ekeberga ............

1,858

45

38

2.4

2.0

14: 65

Gotlands län............

—

—

—

—

—

—

Kalmar län:

Döderhult ............

5,405

177

106

3.3

2.0

13:40

Fliseryd..............

Fågelfors ............

2,737

132

58

4.8

2.1

16:93

1,320

21

30

1.6

2.3

13: 75

Summa

9,462

330

194

3.5

2.1

—

i Blekinge län:

Asarum ..............

8,951

476

227

5.3

2.5

14:23

Eringsboda ..........

2,146

75

58

3.5

2.7

23:90

Gammalstorp ........

2,195

88

44

4.0

2.0

20:73

Hasslö................

1,502

68

39

4.5

2.6

20:08

Kyrkhult ............

4,494

151

109

3.4

2.4

18: 65

Summa

19,288

858

477

4.4

2.5

—

Kristianstads län ........

—

—

—

—

—

—

Malmöhus län:..........

Ystads stad ..........

11,189

255

266

2.3

2.4

11; 30

Hallands län:

Skrea ................

1,306

43

36

3.3

2.8

11:68

Söndrum ............

1.783

24

38

1.3

2.1

11:22

Torup................

2,654

65

72

2.4

2.7

11:72

Summa

5,743

132

146

2.3

2.5

—

Göteborgs och Bohus län:

Lysekils stad..........

5,891

211

156

3.6

2.6

14:60

Bokenäs..............

1,008

34

27

3.4

2.7

19:15

Hede ................

957

61

25

6.4

2.6

23: 91

Lur..................

1,703

51

35

3.0

2.1

18: 17

Tanum ..............

5,315

137

150

2.6

2.8

21:62

Summa

14,874

494

393

3.3

2.6

—

Älvsborgs län:

Vänersborgs stad......

9,149

311

185

3.4

2.0

13:50

Fuxerna..............

2,821

73

57

2.6

2.0

11:50

Summa

11,970

384

242

3.2

2.0

—

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Län/Kommun

Invånarantal

‘/i 1935

Rapporterat antal

hjälpsökande

Kol. 3 i *

Kol. 4 i *

nal-, väg-

av kol. 2

av kol. 2

och lands-

3''/7 1934

s''/7 1935

tingsskatt

3

4

5

6

7

37

13

7.2

2.5

24:28

33

34

2.3

2.4

15:78

328

160

5.0

2.5

14:37

220

93

7.0

2.9

18:90

54

66

1.9

2.3

17:43

58

23

5.3

2.1

15:48

693

376

4.6

2.5

—

1

177

126

2.8

2.0

11:70

286

154

3.8

2.0

13: 10

149

59

6.1

2.4

10:80

612

339

3.7

2.1

—

139

117

2.9

2.5

19: 47

96

65

3.0

2.0

23:63

105

45

6.0

2.6

15:77

77

45

3.9

2.3

23: 47

153

50

9.0

2.9

28:24

570

322

4.3

2.4

—

113

92

3.6

2.9

28:88

159

146

3.1

2.9

21:75

129

41

7.7

2.4

25:42

70

30

5.4

2.3

27:82

97

62

3.3

2.1

17:58

49

22

5.0

2.3

27:75

364

298

3.1

2.5

15: 75

100

88

2.8

2.6

22: 22

21

24

2.1

2.4

25: 75

103

84

3.2

2.6

14:92

99

51

4.9

2.5

30: 75

76

45

3.5

2.1

24:15

305

238

3.3

2.5

14: 75

305

200

3.2

2.1

18: 88

89

32

7.1

2.5

24:27

101

27

8.4

2.3

25:75

141

171

1.9

2.4

18:52

2,321

1,651

3.4

2.4

—

21

66

0.8

2.6

17:62

221

159

3.2

2.3

19:50

242

225

2.5

2.4

—

408

300

4.0

2.9

19:85

8,345

5,477

3.7

1 2.4

—

Skaraborgs län:

Varv .......

Värmland län:

Blomskog ..

Ekshärad

Rämen

Östervallskog.

Summa

Örebro län.......

Västmanlands län.

Kopparbergs län:

Gagnef .......

Järna .........

Siljansnäs .....

Summa

Gävleborgs län:

Hanebo .....

Norrala .....

Ramsjö .....

Rogsta.......

Trönö.......

Västernorrlands län:

Attmar .........

Bjärtrå .........

Boteå ...........

Dal ..........

Haverö, .........

Häggdånger .....

Njurunda .......

Nordingrå .......

Skog.............

Sollefteå lk........

Stigsjö...........

Sättna...........

Timrå...........

Torp ...........

Torsåker.........

Viksjö...........

Ytterlännäs .....

Summa

Jämtlands län:

Bräcke ..............

Ström.................

Summa

Västerbottens län:

Byske................

Summa summarum

511

1,424

6,506

Lysvik................j 3,154

2,857

1,095

15,036

6,363

7,623

2,445

16,431

4,723

3,232

I 1,751

1,960

1,695

Summa i 13,361

3,170

5.092

1,681

1,301

2,983

973

11,787

. 3,542

982

3,236

2,011

2,147

9,363

9,652

1,262

1,199

7,238

67,619

2,549

7,006

9,555

10.230

227,254

Vägskatten beslutad i augusti 1935. — Kommunalskatten beslutad i oktober—november 1935.

— Landstingsskatten beslutad i september 1935.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265■

129

Bilaga C.

Kommuner med en arbetslöshet av minst 3 % av invånarantalet.

Län/Kommun

Invånar-

antal

Vi 1935

Rapp örte

hjälpsi

*''h 1934

rat antal

>kande

s,/7 1935

Kol. 3

i % av

kol. 2

Kol. 4

i % av

kol. 2

Kom- munal-,

väg- och

landstings- skatt

1

2

3

4

5

6

7

Stockholms stad..........

—

_

—

_

_

_

Stockholms län:

Bladåker ..............

722

27

24

3.7

3.3

15:07

Forsmark..............

813

87

45

10.7

5.5

16:20

Harg..................

2,399

61

85

2.5

3.5

14: 47

Summa

3,934

175

154

4.4

3.9

_

Uppsala län:

Söderfors..............

2,067

71

69

3.4

3.3

10:02

Västland ..............

2,785

52

109

1.9

3.9

15:52

Summa

4,852

123

178

2.5

3.7

—

Södermanlands län........

—

—

—

—

—

—

Östergötlands län ........

—

-

—

—

—

—

Jönköpings län:

Norra Solberga ........

2,534

93

89

3.7

3.5

11:95

Kronobergs län ..........

—

—

—

—

—

—

Gotlands län ............

—

—

—

—

—

—

Kalmar län:

Oskarshamns stad......

8,641

521

316

6.0

3.7

16: 40

Blekinge län:

Aspö..................

997

13

46

1.3

4.6

14: 40

Backaryd ..............

2,210

113

97

5.1

4.4

20:70

Elleholm ..............

395

25

14

6.3

3.5

23: 73

Hällaryd ..............

2,893

148

104

5.1

3.6

18:90

Listerby ..............

2,043

196

192

9.6

9.4

19:90

Mörrum ..............

4,355

316

220

7.3

5.1

18: 51

Sturkö ................

1,990

233

218

11.7

11.0

35:90

Tjurkö ................

538

79

37

14.7

6.9

25:50

Åryd..................

2,182

92

67

4.2

3.1

24:57

Öljehult ..............

1,358

79

46

5.8

3.4

24:23

Summa

18,961

1,294

1,041

6.8

5.5

_

Kristianstads län ........

—

—

—

—

—

_

Malmöhus län:

Södra Vram ..........

2,725

206

128

7.6

4.7

16:53

Hallands län ............

—

—

—

—

—

_

Göteborgs och Bohus län:

Askum................

2,772

308

267

11.1

9.6

17:70

Bottna................

589

45

19

7.6

3.2

29: 49

Brastad................

3,772

687

555

18.2

14.7

27:97

Bro ..................

2,847

383

381

13.5

13.4

26:43

Bärfendal..............

526

25

16

4.8

3.0

15:20

j Dragsmark ............

484

19

16

3.9

3.3

18:15

Grebbestads köping ....

862

13

28

1.5

3.2

17: 47

Hogdal................

1,348

121

98

9.0

7.3

22: 43

Kville ................

4,928

277

193

5.6

3.9

27: 98

Lommeland............

901

123

74

13.7

8.2

28: 73

Lyse ..................

2,633

360

280

13.7

10.6

29: 27

Malmön ..............

1,367

281

242

20.6

17.7

23:80

Näsinge................

1,263

189

166

15.0

13.1

29:68

Skee II

Skee 11/ ..............

5,694

618

551

10.9

9.7

20:18

Svenneby ..............

1,345

94

71

7.0

5.3

31:97

Tossene................

5,304

410

298

7.7

5.6

20: 60

Summa

36,635

3,953

3,255

10.8

8.9

—

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 265.

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 265-

Län/Kommun

Invånar-

antal

Vi 1935

Rapporterat antal

hiälpsökande

Kol. 3

i % av

kol. 2

Kol. 4

Kom- munal-,

väg- och

landstings- skatt

*''h 1934

3 V" 1935

i % uv

kol. 2

1

2

3

4

6

6

7

Älvsborgs län:

Valbo-Ryr ............

523

18

16

3.4

3.1

19: 11

Skaraborgs län:

Tidaholms stad ........

4,456

245

150

5.5

3.4

13: —

Agnetorp..............

2,078

100

67

4.8

3.2

18:21

Summa

6,534

345

217

5.3

3.3

—

Värmlands län:

Dalby ................

3,722

320

139

8.6

3.7

14:93

Eda ..................

6,472

353

207

5.5

3.2

14: 07

Norra Finnskoga ......

1,736

66

71

3.8

4.1

18:28

Norra Ny ............

3,093

177

119

5.7

3.8

13:43

Skillingmark ..........

1,187

9

44

0.8

3.7

15: 73

Södra Finnskoga ......

1,759

112

101

6.4

5.7

22: 09

Östra Emtervik........

1,800

30

64

1.7

3.6

18:61

Summa

19,769

1,067

745

5.4

3.8

—

1 Örebro län:

Kvistbro ..............

3,644

230

113

6.3

3.1

11:55

Ljusnarsberg ..........

8,127

460

313

5.7

3.9

14: 69

Ramsberg..............

3,519

175

131

5.0

3.7

16: 39

Summa

15,290

865

557

5.7

3.6

—

Västmanlands län ........

—

—

—

—

—

—

Kopparbergs län:

Grangärde ............

11,474

839

515

7.3

4.5

14:-

Norrbärke ............

5,656

280

185

5.0

3.3

16:17

Venjan................

1,923

90

76

4.7

4.0

12:10

Våmhus ..............

1,495

53

106

3.5

7.1

13:75

Summa

20,548

1,262

882

6.1

4.3

—

Gävleborgs län:

3.5

Söderhamns stad ......

11,298

584

395

5.2

14: 60

Västernorrlands län:

Alnö..................

6,731

446

252

6.0

3.7

35: 75

Gudmundrå............

15,292

698

490

4.6

3.2

15: 72

Hässjö ................

4,421

234

188

5.3

4.3

22: 73

Högsjö ................

4,357

366

180

8.4

4.1

17: 22

1 Indals-Liden ..........

2,876

172

92

6.0

3.2

26: 08

Ljustorp ..............

2,577

415

134

16.1

5.2

27: 28

Långsele ..............

3,359

262

171

7.8

5.1

19:82

Nora..................

3,430

189

166

5.5

4.8

32:05

j Skön ..................

14,523

924

555

6.4

3.8

21:71

Styrnäs................

1,373

85

53

6.2

3.9

25: 56

Säbrå ................

4,645

204

172

4.4

3.7

26:75

Tuna..................

5,072

373

241

7.4

4.8

23:88

Tynderö ..............

1,259

47

39

3.7

3.1

32:38

Överlännäs............

996

36

34

3.6

3.4

21:42

Summa

70,911

4,451

2,767

6.3

3.9

—

Jämtlands län:

Hällesjö ..............

2,594

284

114

10.9

4.4

14:23

Sveg..................

3,549

229

120

6.5

3.4

17:17

Älvros ................

1,020

80

55

7.8

5.4

13: 67

Summa

7,163

593

2S9

8.3

4.0

—

Västerbottens län ........

—

—

—

—

—

—

Norrbottens län:

Kiruna................

10,389

815

529

7.8

5.1

14: 40

Gällivare kyrkostad!

Malmberget /"

6,4)2

912

472

14.2

7.3

18: 70

Summa

16,801

1,727

1,001

10.3

6.9

—

Summa summarum

247,119

17,277

12,030

7.0

4.9

—

Vägskatten beslutad i augusti 1935. Kommunalskatten beslutad i oktober—november 1935.

Landstingsskatten beslutad i september 1935.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 265

131

Bilaga D.

Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden */» 1933—3% 1935 från anslag till statliga beredskapsarbeten.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Anvisat

belopp

kronor

1935

25/1

1/2

8/3

28/6

Under budgetåret 1933/1934 beviljade medel (se specificerad förteckning

QQ1/1Q<IK ciri RSft ...................................

2,999,689

2,955,995

6,500

7.000

9.700

9.000

5.700

6.000

Fr. o. m. 1/7 19341, o. m. 31/12 1935 beviljade medel (prop. 231/1935, sid. 84)

Vissa konserveringsarbeten vid Kalmar slott ..........................

Ombyggnad av varmbadhuset vid Åkers krutbruk ....................

Upprensning av två strömstråk i Kalix älv, Norrbottens län............

Fiskehamn vid Sandskär, Norrbottens län............................••

Förbättring av Spikarnes fiskehamn å Alnö, Norrbottens län (tilläggs-

1

Summa för budgetåret 1934/1935

2,999,895

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

Bilaga E.

Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden 28/e 1935—31/s 1936 från anslag till statliga samt statliga och

kommunala beredskapsarbeten.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Totalkostnad

Anvisat

belopp

1935

28/6

Inredning av lokal för krigsarkivets behov..........

19,000

19,000

Anläggande av en laxdamm vid Hyttön i Älvkarleby

socken .................................

49,000

39,000

Ytterligare konserveringsarbetcn å Visby ringmur och kyrko-

ruiner ................................

30,000

30,000

Uppmuddring av Karlskrona östra farled å delen Torhamns-

fjärden—östra fjärden .......................

124,000

124,000

Örn- och tillbyggnad av Welanderhemmet i Malmö........

100,250

90,220

Konservering av Gräfsnäs slottsruin..............

58,500

58,500

Tilläggsanslag för utförande av ny taktäckning å slottet i

Västerås...........................

1,480

1,480

Byggnads-, diknings- och vägarbeten vid Sveriges utsädes-

förenings filial i Överlännäs............................

54,150

54,150

Exercishus för Norrbottens regemente.................

47,000

47,000

Tilläggsanslag för upprensning av Fårösund ..............

20,000

20,000

5/7

Ny uppfartsväg till Skansen i Stockholm.................

87,200

87,200

Vissa konserveringsarbeten å Kronobergs slottsruin........

22,600

20,600

2/8

Varmvattensanläggningar i vissa bostadshus vid tvångsar-

betsanstalten i Landskrona ........................

6,500

6/600

30/8

Vissa arbeten å landsfiskalsbostället i Karesuando .

3,520

3,520

13/9

Ytterligare medel för vatten- och avloppsledningsarbeten vid

Ulriksdals och Haga slotts kungsgårdar ................

10,500

10,500

Proviantmagasin vid Norrlands trängkår..................

40,300

40,300

Kulfång och blindering vid 4. flvgkåren å Frösön ........

15,000

15,000

Vissa arbeten vid Stockholms slott ......................

40,000

40,000

Fortsatta konserveringsarbeten vid Mörby slottsruin ......

25,000

25,000

27/9

Brygga vid Bredavik............................

30,000

30,000

Hamn å Lilla Kornö.........................

50,000

45,000

10/10

Kostnadsökning för Branteviks hamn ..............

41,000

36,900

D:o för Vikens hamn..........................

16,110

12,800

25/10

Fiskehamnsanläggning vid Svanhalla.................

26,500

26,500

D:o vid Skärhamn ...............................

240,000

216,000

D:o vid Resö.................................

125,000

118,750

Fortsatt utbyggnad av Rörö fiskehamn ..................

82,300

74,070

D:o av Fotö fiskehamn.........................

61,000

54,900

6/12

Ytterligare kostnader för båthamnsanläggning i Vaxholm ..

42,200

42,200

Ändrings- och reparationsarbeten vid statens tvångsarbets-

anstalt i Landskrona...........................

9,800

9,800

Summa

1,477,910

1,398,890

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265-

133

Bilaga F.

Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel bevil
jats

under tiden 7? 1933—3% 1935 från anslag till kommunala bered
skapsarbeten.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnad

kronor

Beviljat

lån

kronor

Beviljat

statsbidrag

kronor

Under budgetåret 1933/1934 beviljade medel

(se specificerad förteckning prop. 231/1935

sid. 86) ..................................

12,095,063

3,567,705

4,215,373

1935

Fr. o. m. 1/7 1934 t. o. m. 31/12 1935 beviljade

medel (prop. 231/1935, sid. 91) ............

15,516,953

751,415

4,448,720

9/1

Stensättning av gator i Grebbestad, Tanums

väghållningsdistrikt, Göteborgs och Bohus län

128,200

128,200

_

16/1

Varmbadhus i Nyköping ....................

361,000

—

72,200

Skolhus i Lyckeby, Lösens s:n, Blekinge län..

44,900

—

8,980

Hamnanläggning vid Lindholmen i Göteborg..

4,100,000

—

820,000

Reparationsarbeten i Trollhättans kyrka......

21,600

—

4,320

Ombyggnad av skolhus i Falltorp, Södra Finn- skoga s:n, Värmlands län..................

15,600

_

7,800

Skolhus i Hallsta, Indals s:n, Västernorrlands

län ......................................

77,575

_

58,180

25/1

Örn- och nybyggnad av skolhus i Träleberg,

Häggvall och Berg, Lyse s:n, Göteborgs och

Bohus län................................

113,230

84,920

Om- och nybyggnad av skolhus i Roteberg,

Ovanåkers s:n, Gävleborgs län ............

72,000

_

14,400

1/2

Uppförande av stadshus samt omändring av råd- huset, Halmstad ..........................

1,300,000

_

260,000

Om- och tillbyggnad av länslasarettet i Udde- valla ....................................

280,750

_

56,150

Varmbadhus i Hamburgsund, Kville s:n, Göte- borgs och Bohus län ......................

12,800

_

8,320

Kommunalhus, Valbo s:n, Gävleborgs län____

115,000

115,000

—

8/2

Tillbyggnad av skolhus m. m., Asarums s:n,

Blekinge län..............................

56,200

—

28,100

Örn- och tillbyggnad av skolhus i Hovenäset,

Askums s:n, Göteborgs och Bohus län......

23,500

_

16,450

15/2

Bro över Möcklösund, Östra härads väghåll- ningsdistrikt, Blekinge län ................

153,000

_

145,350

Kostnadsökning för reparation av Fuxerna

kyrka, Älvsborgs län......................

7,357

—

2,500

Kostnadsökning för restaurering av Skogs kyrka,

Västernorrlands län........................

2,400

_

1,440

Om- och tillbyggnadsarbeten vid Kroppefjälls

sanatorium, Älvsborgs län ................

180,167

_

36,030

22/2

Örn- och tillbyggnadsarbcten vid länslasarettet

i Strömstad ..............................

177,835

_

35,570

D:o vid länslasarettet i Mölndal..............

415,800

—

83,160

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total

kostnad

kronor

Beviljat

lån

kronor

Beviljat

statsbidrag

kronor

171,500

—

34,300

203,975

—

40,790

38,663

_

23,190

32,550

—

6,510

40,000

—

8,000

77,800

—

15,560

17,000

—

8,500

2,280

_

1,140

85,800

—

17,160

23,845,485

994,615

6,347,740

1/3

8/3

15/3

23/5

31/5

15/6

Om- och nybyggnadsarbeten vid högre allmänna

läroverket i Västervik..............

Om- och tillbyggnad av samrealskolan i Hässleholm

....................................

Ytterligare kostnader för örn- och nybyggnad

av skolhus, Dorotea församling, Västerbottens

län..................................

Idrottsplats i Skuru, Nacka sm, Stockholms län

Bad- och gymnastikhus i Valla municipalsamhälle.

.....................................

Bro över Tinnerbäcken med tillfartsvägar i Linköping

....................................

Ytterligare kostnader för skolhus i Långhed,

Alfta skoldistrikt, Gävleborgs län..........

Ytterligare kostnader för värmeledning m. m.

i kyrkoherdeprästgården, Byske pastorat,

Västerbottens län...... :..................

Regnvattenledning i Kalmar ................

Summa för budgetåret 1934/1935

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265-

135

Bilaga G.

Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden Vt 1935—31/s 1936 från anslag till kommunala samt stat
liga

och kommunala beredskapsarbeten.

Total-

kostnad

kronor

Beviljat

statsbidrag

kronor

20,000

4,000

127,000

88,900

8,800

1,760

32,410

16,200

28,200

16,920

8,000

4,500

25,595

15,360

9,525

8,570

5,370

2,150

38,150

26,700

39,500

29,620

24,566

14,740

21,700

10,850

59,575

23,830

41,750

8,350

87,250

34,900

12,742

6,000

40,000

20,000

21,000

10,500

8,526

5,960

1,134

6,100

127,122

50,850

350,000

70,000

102,000

51,000

40,000

30,000

7,780

3,890

Dag för

beslut

Arbetsföretag

1935

5/7 j

12/7

2/8

30/8

6/9

13/9

20/9

10/10

18/10

Hangarbyggnad å Norrköpings flygplats..................

Pump- och reningsverk för Skönsbergs municipalsamhälle

Ändrings- och reparationsarbeten å skolhus i Lilla Edet,

Fuxerna s:n, Älvsborgs län............................

Skolanläggningar i Nyhammar och Rävåla, Grangärde s:n,

Kopparbergs län......................................

Skolhus i Kjäl, Vibyggerå s:n, Västernorrlands län........

Skolhus i Runeåberg, Helgums s:n, Västernorrlands län ..

Gymnastikhus i Hamre m. m., Långsele s:n, Västernorrlands

län..................................................

Ytterligare kostnader för om- och nybyggnad av skolhus,

Malmöns s:n, Göteborgs och Bohus län................

Ytterligare kostnader för kommunalhus, Jämshögs s:n,

Blekinge län..........................................

Varmbadhus jämte brandstation. Asarums s:n, Blekinge

län..................................................

Kommunalhus, Bro s:n, Göteborgs och Bohus län........

Restaurering av Holmedals kyrka, Värmlands län........

Veterinärbostad, Grangärde s:n, Kopparbergs län ........

Ombyggnad av tullhuset i Söderhamn ..................

Pump- och reningsverk i Älmhults köping................

Värme- och sanitäranläggning i tullhuset, värmeanläggning

i samrealskolan samt tillbyggnad av samrealskolans gymnastikhus,

Oskarshamn ................................

Ytterligare kostnader för varmbadhus i Lilla Edets municipalsamhälle

........................................

Kommunalhus, Hjulsjö s:n, örebro län..................

Vattenreningsanläggning i Bräcke municipalsamhälle......

Ytterligare kostnader för kommunalhus, Långsele s:n, Västernorrlands

län ........................................

Ytterligare kostnader för skolhus, Tåsjö s:n, Västernorrlands

län..................................................

Om- och tillbyggnad av ålderdomshem, Njurunda s:n, Västernorrlands

län ........................................

Varmbadhus i Östersund................................

Gymnastikhus vid samrealskolan, Nederkalix s:n, Norrbottens

län ..........................................

Byggnad för folkbad och bibliotek i Skönsmons municipalsamhälle

............................................

Gravkapell, Tuna församling, Västernorrlands län........

opaginerad Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 265•

Dag för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnad

kronor

Beviljat

statsbidrag

kronor

1935

18/10

Kommunal förvaltningsbyggnad med tingslokaler, Råneå s:n,

Norrbottens län.................

65,000

48,750

25/10

Om- och tillbyggnad av skolhus i Tånga, Lommelands s:n,

Göteborgs och Bohus län .............

12,850

9,640

Polishus i Munkedal, Foss s:n, Göteborgs och Bohus län..

21,280

5,320

1/11

Flyttning av ladugårdsbyggnaderna å lönebostället Hästa- ryd, Mörrums pastorat, Blekinge län .......

9,780

4,890

Kommunalhus, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län____

45,000

33,750

Skolhus i Amalieberg m. m., Hogdals s:n, Göteborgs och

Bohus län...............

77,965

54,570

8/11

Örn- och nybyggnadsarbeten för folkskoleväsendet, Kville

s:n, Göteborgs och Bohus län ...

90,094

63,080

Byggnad inrymmande brandstation, arrestlokaler, skolkök

m. m., Ljusdals s:n, Gävleborgs län........

56,900

11,380

Vattenledningsanläggning, Alnö s:n, Västernorrlands län ..

37,720

30,180

Församlings- och kommunalhus, Indalslidens s:n, Väster- norrlands län .........

79,100

59,330

Arrestlokal i Selånger, Tuna polisdistrikt, Västernorrlands

län.............

34,300

37,000

17150

15/11

Skolhus å Stora Kornö, Lyse s:n, Göteborgs och Bohus län

27,750

Byggnader för folkskoleväsendet, Ramsele s:n, Västernorr- lands län ................

84,510

21,490

29/11

Vatten- och avloppsledning i Norbergs municipalsamhälle

150,000

30,000

Tillbyggnad av länslasarettet i Luleå samt uppförande av

personalbostadshus vid länslasarettet i Gällivare..

267,400

133,700

20/12

Restaurering av Nordmarks kyrka jämte klockstapel, Värm- lands län .................

7,940

2,380

Ålderdomshem, Torsåkers s:n, Västernorrlands län ...

30,553

9,170

Skolhus i Bullerbo, Graninge s:n, Västernorrlands län____

20,440

10,220

Restaurering och tillbyggnad av Alnö kyrka, Västernorr- lands län ..................

100,000

50,000

1936

9/1

Skolanläggning vid St. Kullen, Sturkö s:n, Blekinge län ..

108,075

91,860

Kommunalhus och byggnader för folkskoleväsendet, Skee

s:n, Göteborgs och Bohus län...........

84,118

63,090

Utvidgning'' av vatten- och avloppsledningsnätet i Arboga

115,000

23,000

24/1

Vattenverk m. m., Njurunda s:n, Västernorrlands län ....

261,100

130,550

7/2

Örn- och tillbyggnad av länslasarettet i Karlskrona ......

661,000

264,400

20/3

Ytterligare kostnader för bad- och gymnastikhus i Valla

municipalsamhälle.................

6,130

1,230

Hangar å Jönköpings flygplats.............

29,000

5,800

Ytterligare kostnader för restaurering av Trollhättans kyrka

24,150

4,830

Krematorium i Karlstad...........

180,000

36,000

Restaurering av Kristinehamn-Varnums kyrka........

105,000

21,000

Summa

4,089,100

1,826,160

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265-

137

Bilaga H.

Förteckning å företag, till vilka under tiden 1/i 1933—3% 1935 medel

anvisats från anslag till skenfria korsningar.

Dag

för

beslut

Plats för arbete

Totalkost-

nad

kronor

Anvisat

kronor

Under budgetåret 1933/1934 beviljade medel (se specificerad

förteckning prop. 231/1935, sid. 96) ....................

8,926,539.95

7,563,855:95

Fr. o. m. */, 1934 t. o. m. »''/» 1935 (prop. 231/1935, sid. 98)

986,300

681,950

1935

1/2

Slätterna och Hultafors (tilläggsbidrag), Älvsborgs län......

26,700

26,700

Sörby, Västmanlands län ................................

17,900

15,400

Fägre (Valla), Skaraborgs län............................

42,300

42,300

8/2

Jönåker (tilläggsbidrag), Södermanlands län ..............

66,000

66,000

15/2

Ljusne (2 st.), Gävleborgs län............................

78,700

67,230

L:a Amundön, Göteborgs och Bohus län..................

60,050

41,600

12/4

Stränte, Kristianstads län................................

55,500

30,500

Slätthult, Kronobergs län................................

65,400

45,360

Birsta, Västernorrlands län ..............................

35,000

20,000

Brunflo, Jämtlands län..................................

49,200

34,200

26/4

Solvarbo, Kopparbergs län ..............................

47,150

43,550

17/5

Kungsbacka (tilläggsbidrag)..............................

5,000

4,500

Summa för budgetåret 1934/1935

1,535,200

1,119,290

opaginerad Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj.ts proposition nr 265-

Bilaga I.

Förteckning å företag, till vilka under tiden 1h 1935—31/3 1936 medel

anvisats från anslag till skenfria korsningar.

Dag

för

beslut

Plats för arbete

Totalkost-

nad

kronor

Anvisat

kronor

1935

5/7

Förstärkning av arbetskraft i ämbetsverk m. m...........

14,639: 69

14,639: 69

27/9

Vackerby, Södermanlands län (tilläggsbidrag)..............

49,400

47,230

4/10

Varberg ................................................

35,000

30,000

10/10

Länninge (Voxsäter), Gävleborgs län......................

45,900

30,900

20/12

Vägport i Falkenberg....................................

15,000

11,250

1936

31/1

Toröd (Tösse), Älvsborgs län ............................

37,000

31,750

Njurunda, Västernorrlands län............................

189,100

138,800

7/2

Bergsåker, Västernorrlands län............................

147,200

130,600

Summa

533,239: 69

435,169.69

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265-

139

Bilaga J.

Förteckning & företag, till vilka under tiden 7? 1933—s0/e 1935 medel

anvisats från anslag till broar och hamnar.

Dag

för

beslut

Slag av arbete

Totalkost-

nad

kronor

Anvisat

kronor

-------

Under budgetåret 1933/1934^ beviljade medel (se specificerad

8,626,450: 70

6,030,590: 70

1935

16/1

Fr. o. m. Vt 1934 t. o. m. sl/u 1935 (prop. 231/1935, sid. 103)

Hamnar.

4,811,200

197,000

3,277,700

131,300

20,400

10,200

250,000

125,000

185,000

123,300

8/3

12/4

25,900

17,200

Kaj vid Krokstrand, Skee s:n, Göteborgs och Bohuslän----

27,000

19,490

18,000

28,700

17/5

23/5

9/1

1/2

35,100

17,500

524,000

260,000

Broar.

75,200

67,600

Bro över Mörrumsån vid Blekingsholm, Kronobergslän----

66,700

98,400

50,000

83,600

36,800

27,600

49,500

42,000

15/2

Bro över Vindelälven vid Rustträsk, Västerbottens län----

352,100

50,000

316,800

42,500

64,200

48,100

22/2

1/3

137,000

123,300

Bro över Ångermanälven vid Hammar, Västernorrlands län

45,000

38,200

12/4

551,200

275,600

Bro över Lime älv vid Slussfors, Västerbottens län (tilläggs-

6,000

5,400

123,000

110,700

10/5

7/6

20/6

Bro över Sittsjön, Ragunda, Jämtlands län (tilläggsbidrag)..

Bro över Almaån, Kristianstads län (tilläggsbidrag)........

Bro över Ångermanälven vid Sollefteå, Västernorrlands län

Summa för budgetåret 1934/193;)

16,900

10,000

584.200

12,600

8,000

350,000

8,361,290

| 5,610,900

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj.ts proposition nr 265-

Bilaga K.

Förteckning å företag, till vilka under tiden Vt 1935-81/s 1936 medel

anvisats från anslag till broar och hamnar.

Dag

för

beslut

Slag av arbete

Totalkost-

nad

kronor

Anvisat

kronor

1935

Hamnar.

5/7

Förstärkning av arbetskraft i ämbetsverk m. m......

42,639: 71

42,639: 71

16/8

Landskrona hamn ..................

146,000

97,300

25/10

Fiskehamn vid Skåre, Malmöhus län.....

44,600

40,100

> > Nyhamnsläge, Malmöhus län..........

66,500

59,850

29/11

Limhamns fiskehamn i Malmö........

198,000

132,000

20/12

Fiskehamn vid Gräsgård, Kalmar län ..............

65,000

58,500

1936

31/1

Fiskehamn i Västervik........

106,000

64,800

7/2

> vid Ungskär, Blekinge län................

60,000

54,000

>

> > Torhamn, > > .....

125,000

112,500

>

Gamleby hamn....................

—

—

13/3

Ytterligare anslag till utvidgning av Varbergs hamn m. m.

7,688

3,800

Summa

861,427: 71

665,489: 71

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

141

Bilaga L.

Förteckning över den S1/i2 1935 avslutade statliga beredskapsarbeten.

Kon-

selj-

dag

Företag

Total-

kost-

nader

kronor

Härav

av stats- medel

kronor

Utförda

dags-

verken

Rap-

port-

måna-

der

Medel- för- tjänst

per 8 t.

arbets- dag

kronor

Dags-

verks-

kost-

nad

kronor

1

2

3

4

6

6

7

8

1933

V 7

Vissa arbeten vid Carl Gustafs stads

gevärsfaktori ....................

8,000

8,000

435

18:39

*%

Ytterligare medel för flyttning av

byggnader från Sollefteå läger ....

17,200

17,200

622

4

9: 60

27:65

Hangar vid 4. flygkårens sjöflygsta- tion å Frösön....................

110,000

110,000

2,690

11

10: 76

40: 89

*78

Förbättring av Björkö fiskehamn....

42,173

37,888

3,886

15

8:16

9:74

Förbättring av statens fiskehamn vid

Träslöv..........................

108,000

108,000

9,971

26

7:13

10:83

Anläggning av fiskehamn vid Vejby

91,000

80,000

5,922

19

6: 27

13:51

Iståndsättande av Vikens hamn ____

134,000

120,000

7,062

17

7:34

15:18

Förbättring av Kyrkbackens hamn å

Ven ............................

41,000

36,900

3,031

13

7:10

12:17

Anläggning av fiskehamn vid Drott- ningskär å Aspö..................

110,000

110,000

5,664

21

7: 43

19:42

Förbättring av fiskehamn vid Torsö

22,000

20,900

1,334

3

6:58

15: 67

Förbättring av statens fiskehamn vid

Hällevik ........................

10,000

10,000

674

6

7:15

14:84

7 8

Uppförande av sjöhangarbyggnad i

Boden ..........................

135,000

135,000

2,015

8

8:03

67: 00

Uppförande av marketenteribyggnad

för sjömanskåren i Karlskrona____

150,990

150,990

6,843

17

9:16

22: 06

Vissa säkerhetsarbeten vid Upplands

regementes och arméns underoffi- cersskolas skjutbanor..............

24,852

24,852

861

5

8:57

28: 86

Djupborrningar för undersökning av

stenkolsflötserna inom Billesholms- området ........................

35,867

35,867

704

6

6:00

50: 95

‘7.

Reparation av kajmuren vid Ströms- holms slott ......................

12,500

12,500

760

10

6:36

16: 45

Skjutfältsanordningar vid Marma

skjutfält ........................

21,153

21,153

1,006

4

9: 01

21:03

Planering av Dalregementets skjut- bana............................

35,000

35,000

2,772

10

7: 45

12: 49

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. May.ts proposition nr 265.

Kon-

selj-

dag

Företag

Total-

kost-

nader

kronor

Härav

av stats- medel

kronor

Utförda

dags-

verken

Rap-

port-

måna-

der

Medel- för- tjänst

per81,

arbets- dag

kronor

Dags-

verks-

kost-

nader

irenor

1

2

3

4

5

6

7

8

♦

1933

16/9

Ytterligare arbeten å vägbyggnaden

mellan Dalom och Varglund å

Hemsö ..........................

Försvarsanordningar vid Dalom å

Hemsö ..........................

Färdigställande av mellanlandnings- plats vid Vännäs ................

11,500

14,800

9,000

11,500

14,800

9,000

| 1,188

483

14

2

7: 23

5: 96

22:14

18: 63

Flygfältsbelysning å Norrköpings flyg- plats ............................

27,499

27,499

750

5

11:07

36: 66

Hindermarkeringsljus å två skorstenar

invid Bulltofta flvgplats..........

22,069

22,069

1,131

6

14:58

19:51

Stängsel utmed viss del av Bulltofta

flygplats ........................

20,210

20,210

1,054

7

9:38

19: 17

Utvidgning av tunnlarna vid Oringens

station å bandelen Sollefteå —Härnö- sand ............................

43,000

43,000

4,873

11

9: 44

8: 82

Underhållsarbeten i Hjärtösund, Göte- borgs och Bohus län..............

200

200

12

—

7:91

16: 67

Fördjupning av Spikarnas fiskehamn

(2 företag) ......................

60,200

60,200

3,444

15

8:06

17:48

Konservering av hagaholms slottsruin

37,500

37,500

3,344

12

7:01

11:21

Visst arbetsföretag å Skansen i Stock- holm ............................

82,527

55,000

4,158

12

12:44

13: 23

Vissa undersöknings-"och förberedande

gruvarbeten inom Västerbottens län

45,500

45,500

3,736

7

7: 52

12:18

*°/io

Förbättringsarbeten vid Glomniens

fiskehamn........................

60,000

60,000

2,203

18

6: 64

27: 24

Nybyggnad till tjänstebostäder för

tullpersonal vid kustposteringen

Nordkoster m. m.................

64,923

56,800

1,865

8

8: 63

30: 46

7n

Omläggning av yttre vattenledningar- na vid Stockholms slott ..........

27,500

27,500

1,016

9

12:05

27: 07

Ombyggnad av stora förrådet vid

Åkers krutbruk..................

43,153

43,153

1,537

9

8: 99

28:08

Vatten- och avloppsledningar till ar- betarbostäderna vid Åkers krutbruk

59,973

59,973

2,649

11

7:68

22: 64

Två trotylmagasin vid Åkers krut- bruk ............................

21,215

21,215

1,267

5

7:64

16: 74

Väg till trotylmagasinen vid Åkers

krutbruk ........................

7,783

7,783

1,094

10

6:26

7:11

Sprängningsarbete för utvidgning av

statens provningsanstalts gårds ut- rymme ..........................

37,000

37,000

1,799

13

10:45

20:57

10/n

Vissa arbetsföretag för Kronobergs

regementes detachement i Karls- krona............................

35,250

35,250

4,022

13

6:50

8: 76

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 26S.

143

Kon-

selj-

dag

Företag

Total-

kost-

nader

kronor

Härav

av stats- medel

kronor

Utförda

dags-

verken

Rap-

port-

måna-

der

Medel- för- tjänst

per 8 t.

arbets- dag

kronor

Dags-

verks-

kost-

nad

i rönör

1

2

3

4

5 1

6

7

8

1933

,0/n

,7/n

40,000

69,974

112,500

36,000

2,663

14

8:02

13: 52

69,974

4,932

14

8:40

14:19

Hamnförbättring i Grebbestad......

101,250

9,328

16

7:29

10:85

24/n

Manskapsbarack å Kungsholms fort,

108,110

17,000

79,500

4,000

108,000

3,416

11

8:18

31: 62

Vissa arbeten för flottans skiffer-

17,000

282

6

6:80

60: 28

s,/is

79,500

5,572

16

5:62

14:27

Tillvaratagande av stormfälld skog å

Värmlands regementes övningsom-

4,000

834

3

5:05

4:80

Vattenledningsarbeten å Skansen i

69,095

54,000

59,000

3,277

16

11:01

18: 00

S9/12

Fiskehamn vid Ekenabben å Sturkö

54,000

2,104

8

6:83

25: 67

Fiskehamn vid Sanda å Sturkö ----

100,000

100,000

3.423

15

7:00

29:21

1934

7«

Förlängning av östra kajen i Öckerö

fiskehamn........................

23,500

19,975

2,144

8

9: 09

9: 32

18/,

Två skyddsrum i Bodens fästning ..

56,000

56,000

2,290

8

11: 65

24:45

''»/l

Terrassbyggnad å residenstomten i

Umeå............................

14,687

14,687

585

3

12: 65

24: 89

s‘/s

Anläggande av kajplats vid Nya Var- vet för statens undersöknings- och

bevakningsfartyg för havsfiskets be-

17,370

93,000

106,029

17,370

492

7

10: 65

35:30

VT

Utförande av ång- och värmecentral

vid Västernorrlands regemente,

93,000

2,362

11

10: 84

39: 37

Uppförande av byggnad för verkstäder,

förråd, omklädningsrum m. m. å

Skansen i Stockholm..............

106,000

2,746

14

12:80

38:60

Sprängningsarbeten vid tekniska hög-

168,500

14,700

168,500

4,045

13

19:51

41:66

Uppmuddring av ett grund utanför in- seglingsrännan till Mörbylånga hamn

14,700

239

3

8:72

61:51

Inseglingsfyr till statens fiskehamn vid

2,600

10,012

31,520

2,600

20

1

10: 62

130: 00

''8/7

Restaurering av fornlämningsområdet

10,000

976

8

5: 86

10:25

Ny taktäckning å slottet i Västerås

30,220

639

6

9: 12

47: 29

Ändrings- och reparationsarbeten m.m.

53,805

1 197,255

51,475

2,145

8

9: 95

24:00

Ombyggnadsarbeten å Stöndar i Boteå

socken för Offers lanthushållsskola

1 och ladugårdsskötareskola .......

103,000

5,965

16

12:75

17: 27

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Kon-

selj-

dag

Företag

Total-

kost-

nader

kronor

Härav

av stats- medel

kronor

Utförda

dags-

verken

Rap- p ort- måna- der

Medel- för- tjänst

per 8 t.

arbets- dag

kronor

Dags-

verks-

kost-

nad

kronor

1

2

3

4

5

6

7

8

1934

Förbättringsarbeten å kvinnliga elev- hemmet vid vanföreanstalten i Häl- singborg ........................

52,551

44,510

1,792

7

9:68

24:84

»7*

Gemensam avloppsanläggning för för- utvarande dragonkasernområdet i

Stockholm ......................

142,085

130,355

6,264

12

11:34

20:81

2''/»

Inbyggande av ny motor å sjuktrans- portflygplanet å Frösön ..........

23,473

23,473

625

4

8:00

37:56

i “/.

Iordningställande av galärvarvets

kyrkogård i Stockholm............

34,400

34,400

1,471

10

11:36

23:39

Vågbrytare vid Kungsholms fort,

Karlskrona ......................

8,000

8,000

1,051

7

4:12

7: 61

Drivmedelsanläggning vid 1. flygkårens

flygplats å Hässiö................

30,000

30,000

389

3

8:37

77:12

Uppförande av en kalkstensmur vid

residenset i Visbv................

3,600

3,600

288

4

8:35

12:50

1935

V.

Ombyggnad av varmbadhuset vid

Åkers krutbruk..................

19,570

18,876

962

6

9: 64

19: 62

8/a

Fiskehamn vid Sandskär, Norrbottens

län..............................

9,000

9,000

614

5

10:47

14: 66

3,605,373

3,387,867

171,812

—

8: 76

19: 72

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

145

Bilaga M.

Förteckning över den 31/i* 14>35 avslutade kommunala beredskapsarbeten.

Kon-

selj-

dag

Företag

Total-

kost-

nader

kronor

Härav

av

stats-

medel

kronor

Ut-

förda

dags-

verken

Rap- port- må na- der

Medel- för- tjänst

per 8 t.

arbets- dag

kronor

Dags-

verks-

kost-

nad

kronor

1

2

3

4

5

6

7

8

1933

6/io

Stensättning av Ripagatan å delen

Parkgatan—Köpingegatan i Trälle- berg............................

86,519

45,650

2,812

6

9:78

16:23

,0/lO

Folkskolebyggnader i följande distrikt,

Jämtlands län:

Lit..........................

19,112

8,090

116

3

4:28

69: 74

Hammerdal (3 företag) ........

78,991

36,485

5,367

14

6:35

6:80

Offerdal......................

35,762

14,300

2,155

22

4:50

6: 64

Alsen........................

9,524

4,000

657

8

4:06

6:09

Norrbottens län:

Hortlax......................

30,069

22,665

784

7

11:-

28:91

Piteå ........................

86,170

65,625

2,766

12

10: —

23:73

Norrfjärden ..................

26,071

22,165

1,092

16

9:18

20:29

Älvsby ......................

14,372

5,680

812

9

5:45

7: -

Arvidsjaur (Rättsel)............

14,957

7,500

708

11

5:78

10:59

> (Glommersträsk) ....

27,546

13,000

1,430

11

5:18

9:09

Arjeplog......................

38,169

21,570

1,651

20

8:63

13: 06

Gällivare ....................

60,854

36,000

2,391

19

7:25

15: 06

Överkalix ....................

55,000

49,500

3,285

—

10:-

15:06

Nederkalix....................

65,484

55,662

1,909

13

10:10

29:16

Nedertorneå..................

73,250

65,925

3,041

20

9:09

21:68

Karl Gustav..................

84,000

47,250

3,670

22

5:78

12:87

2V»0

Vissa anläggningar för Luleå stads

vattenledningsverk ..............

246,725

245,000

5,602

18

11:98

43:73

9/u

D:o för Torshälla stads vattenlednings- verk ..........................

39,300

25,000

596

5

9:33

41:95

■%

Kommunalhus i Skönsbergs munici- palsamhälle ....................

195,188

144,075

5,067

12

10: 77

28:43

Om- och tillbyggnad av kommunal- hus i Skönsmons municipalsamhälle

18,016

11,050

572

6

11:13

19:32

Örn- och tillbyggnad av epidemisjuk- huset i Arboga..................

156,365

45,000

4,641

12

9:13

9: 70

Om- och tillbyggnad av Heds sins

ålderdomshem, Västmanlands län ..

27,308

7,000

761

6

6: 96

9: 20

Skolhus i Humlekärr, Lyse s:n, Göte- borgs och Bohus län.............

58,300

49,300

2,419

15

6:95

20:38

1T/l>

Vissa avloppsledningsanordningar i

Hälsingborg ....................

375,212

171,000

8,339

9

10: 31

20:51

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1

sami. Nr 265.

10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

Kon-

selj-

dag

Företag

Total-

kost-

nader

kronor

Härav

av

stats-

medel

kronor

Ut-

förda

dags-

verken

Rap-

port-

måna-

der

Medel- för- tjänst

Der 8 t.

arbets- dag

kronor

Dags-

verks-

kost-

nad

kronor

1

2

3

4

5

6

7

8

1933

"lii

Nytt reningsverk i Skara ..........

257,458

127,500

8,435

21

7: 99

15:12

Nytt institutionshus för högre all- männa läroverket i Falun m. m...

402,599

196,000

8,908

17

10:87

22: —

Om- och tillbyggnad av skolhus i

Krånge, Junsele s:n, Västernorrlands

49,388

24,600

2,422

ii

8:03

10:16

“/u

Skolhus i Forserums municipalsam-

119,404

46,850

4,087

22

8: —

11:46

''lii

Ombyggnad av vissa kajer i Sundsvall

176,019

176,000

7,470

8

10: 01

23:56

Ombyggnad av Sundskanalen i Hu-

85,885

75,000

4,728

7

9:02

15:86

Gymnastikhus i Munkfors, Värmlandsl.

65,600

25,110

2,214

12

8:12

11:34

Ombyggnad av Oskarshamns stads

134,922

57,000

4,200

11

10: 21

13:57

“lii

Ombyggnad av skolhus i Grubbe, Nora

s:n, Västernorrlands län..........

16,186

12,960

509

6

10:88

25: 46

Örn- och tillbyggnad av skolhus i An- karsvik, Alnö s:n, Västernorrlands

68,636

48,505

46,185

17,690

2,436

19

9:73

18: 96

Örn- och tillbyggnad av Alfta s:ns

ålderdomshem, Gävleborgs län ....

1,593

9

7:58

11:10

ls/>»

Kommunalhus i Norra Råda s:n, Värm-

35,110

59,081

30,000

1,299

9

7: 26

23:09

Skolhus i Malgovik, Vilhelmina s:n,

30,420

9,000

2,863

19

8:45

10: 63

‘■/u

1934

8/i

Arrestlokal 1 Byske s:n, Västerbottens

12,148

447

5

6:33

20: 13

Kommunalhus, Alnö s:n, Västernorr-

103,297

57,415

91,800

33,660

2,594

11

i2: 36

35:39

”/i

Skolhus i Kloten, Ramsbergs s:n, Öre-

2,225

16

8:69

15:13

Örn- och tillbyggnad av högre folk-

47,100

9,714

26,520

1,930

7

8:55

13: 74

Omändringavbyggnadtill barnmorske- bostad, Garpenbergs s:n, Kopparb. 1.

3,640

462

5

6:73

7:88

Skolhus i Persbo, Garpenbergs s:n ..

7,850

3,310

375

4

7:45

8:83

Uthus vid Finnhyttan skola, Gar-

2,395

1,246

27,811

201

5

4:37

6:20

Konservering av kyrka i Vibyggerå..

41,007

2,639

11

6:64

10:54

«/i

Örn- och tillbyggnad av Margretegärde

239,000

40,001

198,000

21,360

10,570

1,891

13

10: 36

18: 73

7»

Örn- och tillbyggnad av skolhus i Si- meå, Undersviks s:n, Gävleborgs län

16

6: 26

11:28

j

Skolhus i Långhed, Alfta skoldistrikt,

Gävleborgs län..................

1 54,000

27,000

2,445

17

6:39

11:04

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

147

Kon-

selj-

dag

Företag

Total-

kost-

nader

kronor

Härav

av

stats-

medel

kronor

Ut-

förda

dags-

verken

Rap-

port-

måna-

der

Medel- för- tjänst

per 8 t.

arbets- dag

kronor

Dags-

verks-

kost-

nad

kronor

1

2

3

4

5

6

7

8

1934

7»

Kommunalhus i Norrbärke, Koppar- bergs län........................

97,174

62,400

3,382

15

10:35

18:45

Örn- och tillbyggnad av högre all- männa läroverket i Vänersborg . ..

275,048

46,065

5,848

7

11:51

7:88

Örn- och tillbyggnad av samrealskolan

i Morastrands köping ............

215,316

190,000

5,610

19

9:28

33:87

Örn- och nybyggnad av skolhus i

Lycke och Skårve, Bro s:n, Göte- borgs och Bohus län (4 företag) ..

80,080

63,835

2,850

17

6:73

22:40

I6/>

Bostadshus för lärare i Vallentuna

s:n, Stockholms län..............

31,976

7,840

894

6

12:38

8:77

Vattenledningsanläggning i Trosa....

89,893

80,000

3,152

11

6:51

25:38

Stadshus i Nybro..................

520,000

46,200

15,838

25

10:58

2:92

Skolhus i Färgelanda s:n, Älvsborgs

län..............................

67,338

61,950

2,273

17

4:98

27:25

Varmbadhus i Lilla Edets municipal- samhälle .........................

149,579

87,600

4,360

16

9:84

20: 09

Bad- och gymnastikhus i Köping....

406,000

40,000

7,845

15

9:61

5:10

23/,

Restaurering’av Nora stads- och bergs- församlingars kyrka..............

73,425

41,310

2,856

12

10:78

14: 46

Ålderdomshem i Bjärtrå s:n, Väster- norrlands län....................

105,740

52,870

2,869

15

11:80

18:43

*/«

Tillbyggnad till högre samskolan i

Eslöv............................

152,600

145,600

3,113

9

10:88

46:77

7a

Restaurering av Katarina kyrka i

Stockholm......................

188,567

130,000

8,751

8

14:26

14:86

D:o av Storkyrkan i Stockholm ....

Örn- och tillbyggnad av länslasarettet

i Söderhamn....................

201,318

485,000

172.000

350.000

7,860

10,401

15

13:30

10:27

21:88

33:65

Skolhus jämte tjänstebostadshus i Rind,

Revsunds s:n, Jämtlands län......

50,771

11,750

2,265

17

5:83

5:18

Provinsialläkarbostad i Byske s:n,

Västerbottens län ..............

44,473

35,000

1,219

8

6:55

28: 71

"/a

Läktare å Ullevi idrottsplats i Göteborg

325,871

200,000

9,450

10

11:91

21:16

j

Kommunalhus i överums s:n, Kalmar

län............................

61,826

61,150

2,513

16

6:55

24:33

Skolhusbyggnader i Bräcke s:n, Jämt- lands län.......................

211,794

182,500

4,705

14

9:77

38:79

Skolanläggning i Brastads s:n, Göte- borgs och Bohus län............

74,375

64,440

4,083

16

7: 31

18: 71

Värme-, vatten- och avloppsanlägg- ning i Bäckegruvans skola, Skinn- skattebergs s:n, Västmanlands län

11,318

5,460

725

7

4:90

7:53

1

Restaurering av Östmarks kyrka,

Värmlands län..................

66,899

45,020

2,704

12

6:25

16:11

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Kon-

selj-

dag

Företag

Total-

kost-

nader

kronor

Härav

av

stats-

medel

kronor

Ut-

förda

dags-

verken

Rap-

port-

måna-

der

Medel- för- tjänst

per 8-t.

arb.dag

kronor

Dags-

verks-

kost-

nad

kronor

1

2

3

4

5

6

7

8

1934

''•/»

Restaurering av Norrfjärdens kyrka,

Norrbottens län ..................

18,999

15,725

1,101

6

10: 27

14:28

Om- och nybyggnad av skolhus, Malm- öns s:n, Göteborgs och Bohus län (2

företag)..........................

126,376

113,600

5,361

20

7: 27

21:19

“/«

Vattenledning till Tånga skola, Lom- melands s:n, Göteborgs och Bohus län

2,067

1,440

114

3

6: 21

12:63

Örn- och tillbyggnad av skolhus i Öx- nered, Vassända-Naglums s:n, Älvs- borgs län........................

33,423

32,800

1,029

7

11:23

31:88

Restaurering av Husby kyrka, Koppar- bergs län........................

86,571

19,600

2,731

14

8:26

7:18

Kloakpumpstation i Flens municipal- samhälle ........................

45,1 87

34,000

1,221

11

7:92

27:85

Flyttning och ombyggnad av skol- hus i Åryds s:n, Blekinge län ____

11,700

10,470

1,248

6

5:50

8:39

Kommunalhus i Bengtsfors..........

91,800

75,000

4,040

13

7:70

—

Tjänstebostadshus i Gylteboda, Vire- stads s:n, Kronobergs län ........

15,546

4,950

681

6:23

18:56

6A

Skolhus jämte uthus 1 Eneryda, Vi- restads s:n, Kronobergs län ......

26,322

8,860

1,394

—

6:32

6:35

Skolhus jämte uthus i Kistiga, Vire- stads s:n, Kronobergs län ........

11,899

3,940

584

—

6: 47

6:74

Vissa arbeten för Arboga stads vat- tenledningsverk ..................

139,687

138,000

1,915

17

9:80

72:06

Kyrkoherdeprästgård, Garpenbergs

pastorat, Kopparbergs län........

50,719

27,000

2,983

14

7:36

9:05

>»/*

Tullhusbyggnad 1 Falkenberg........

72,800

14,230

2,128

15

8:12

6:69

Ombyggnad av skolhus i Joeström,

Tårna s:n, Västerbottens län......

9,609

4,730

726

7

5:59

6: 52

J0/4

Reparationsarbeten m. m. i Fuxerna

kyrka, Älvsborgs län..............

27,357

12,500

908

5

9:12

13:77

Ombyggnad av sockenstuga, Ljuders

s:n, Kronobergs län ..............

16,682

3,336

1,277

6

6:11

2: 61

Örn- och tillbyggnad av skolhus i Ny- land, Njurundasm, Västernorrlands 1.

60,803

46,280

1,998

8

10:80

23:16

Ombyggnad av skolhus, Hellvi s:n,

Gotlands län ....................

22,858

15,375

1,201

6

8:75

12:80

*V«

Restaurering av Lundby gamla kyrka

i Göteborg ......................

49,253

25,000

1,274

7

11:97

19:62

*/«

Idrottspaviljong i Sundbyberg ......

40,875

38,800

1,236

5

14:10

31:39

Ekonomibyggnader vid lönebostället

Näsinge prästgård, Göteborgs och Bo- hus län..........................

44,645

26,270

2,535

10

5:-

10:36

Ekonomibyggnader vid lönebostället

Halsäng, Göteborgs och Bohus län

_

8,310

781

9

5:-

10: 64

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

149

Kon-

selj-

dag

Företag

Total-

kost-

nader

kronor

Härav

av

stats-

medel

kronor

Ut-

förda

dags-

verken

Rap-

port-

måna-

der

Medel- för- tjänst

per 8-t.

arb.dag

kronor

Dags-

verks-

kost-

nad

kronor

1

2

8

4

6

6

7

8

1934

V»

Byggnad lör brandstation i Filipstad

55,210

30,000

1,380

ii

9: 47

21:74

Restaurering av Haverö kyrka, Väs- ternorrlands län......i...........

38,300

10,000

1,053

16

8:35

9:50

Ladugårdsbyggnad vid Västerlanda

s:ns ålderdomshem, Göteborgs och

Bohus län.......................*

18,289

6,960

1,120

14

6: 31

6: 22

Restaurering av Hammarö kyrka,

Värmlands län ..................

65,740

30,000

1,810

7

9:28

16: 57

Vatten- och avloppsledningsarbeten i

Skönsberg, Sköns sm, V sternorr - lands län ........................

15,388

[12,750

510

3

12:12

25: —

Tillbyggnad av gymnastikhuset vid hög- re allmänna läroverket i Härnösand

58,946

13,700

2,294

10

11:20

5:97

“/»

Skolhus vid Hogane och övertun,

Svenneby s:n, Göteborgs och Bohus län

(2 företag) ......................

67,145

60,431

3,531

15

5: 75

17:11

Skolanläggning i Väjern, Askums s:n,

Göteborgs och Bohus län ........

40,500

34,430

2,103

16

7:17

16:37

Prästgård för komminister i Hörken,

Ljusnarsbergs pastorat, örebro län

31,225

26,200

1,307

6

8: 62

20: 05

Skolhus i Storbäck, Risbäcks försam- ling, Västerbottens län............

23,800

14,280

310

4

5:69

46:06

Skolhus i Meseleberget, Vilhelmina

s:n, Västerbottens län............

48,481

19,440

1,613

12

9:11

12:05

»7*

Skolhus å Boråsgården, Näsinge s:n,

Göteborgs och Bohus län ........

39,735

35,762

2,751

17

5:70

13:00

Restaurering av Sunnemo kyrka,

Värmlands län ..................

57,513

30,450

2,143

13

7:46

14:20

7e

Restaurering av Skogs kyrka, Väster- norrlands län....................

33,157

18,930

861

8

9:98

21:99

Reparation av Nordingrå kyrka, Väs- ternorrlands län..................

9,300

6,975

564

6

8: 23

12:37

6h

Örn- och tillbyggnad av länslasarettet

i Flen ..........................

98,000

98,000

3,289

13

10:99

29:80

Vattenledningsanläggning, Risinge sm,

Östergötlands län ................

201,374

201,000

5,904

14

10:20

34: 04

Örn- och tillbyggnad av kommunalhus

i Kyrkhults sm, Blekinge län ....

39,089

15,420

1,781

16

5:64

8: 66

Nybyggnad för samrealskolan i Söl- vesborg ..........................

362,500

20,000

8,453

14

8:17

2:37

Skolhus i Kampetorp, Skee sm, Göte- borgs och Bohus län..............

21,185

17,850

1,219

10

6:41

14: 64

Örn- och tillbyggnad av ålderdoms- hemmet, Tidaholm ..............

45,447

39,630

2,332

13

8: 77

16: 99

Värmeledningsanläggning i Ramsbergs

kyrka, örebro län................

14,108

7,820

342

I 5

7: 73

22:87

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj.ts proposition nr 265 ■

Kon-

selj-

dag

Företag

Total-

kost-

nader

kronor

Härav

av

stats-

medel

kronor

Ut-

förda

dags-

verken

Rap-

port-

måna-

der

Medel- för- tjänst

per 8-t.

arb. dag

kronor

Dags-

verks-

kost-

nad

kronor

1

2

3

4

5

6

7

8

1934

7»

Skolhus i Rösjövallen, Transtrands

s:n, Kopparbergs län ............

21,796

12,940

713

9

6: 71

18:15

Skolhus i Rengsjö s:n, Gävleborgs län

88,000

32,500

2,283

16

8:94

14:23

Byggnad inrymmande provinsialläkar- bostad och kommunalrum, Ljusdals

s:n, Gävleborgs län ..............

95,443

37,830

3,278

16

9:58

11: 54

Omändringsarbeten å tullhuset i Ös- tersund ..........................

30,073

6,000

1,084

11

11:10

5:54

Örn- och tillbyggnad av samrealsko- lan 1 Piteå......................

144,355

32,000

6,875

17

9: 24

4:65

Ombyggnad av skolhus, Hortlax s:n,

Norrbottens län (3 företag) ......

53,010

37,674

2,137

13

9:27

17: 66

Skolhus i Blåsmark, Hortlax s:n,

Norrbottens län..................

25,465

16,740

1,252

13

9:21

13:37

Skolhus i Avan, Nederluleå1 s:n, Norr- bottens län......................

58,622

37,304

1,963

15

7:80

19: —

Skolhus i Orrbyn, Råneå s:n, Norr- bottens län......................

53,300

45,900

2,063

9

6: 40

22:25

Skolhus i Gunnarsbyn,Råneås:n,Norr- bottens län......................

59,100

50,850

2,245

10

6:70

22:65

Kommunalhus i Nederkalix s:n, Norr- bottens län......................

94,310

75,650

3,229

11

11:19

23:43

Skolhusbyggnad i Jukkasjärvi s:n,

Norrbottens län:

Lainio ..........................

60,628

23,250

1,720

14

7:95

13:52

Masungsbyn......................

43,612

19,500

1,105

15

7:78

17:65

övre Soppero....................

52,207

21,250

1,597

15

8:86

13:31

“/•

Ombyggnad av skolhus i Hassel, Att- mars s:n, Västernorrland län......

14,379

7,189

1,485

10

4: 81

4:84

Krematorium i Kramfors ..........

102,495

40,500

1,841

14

11:78

22: —

Kommunalhus i Långsele, Västernorr- lands län........................

45,000

30,550

1,546

14

8:67

19: 76

Församlingshus i Torsåkers s:n, Väs- ternorrlands län..................

62,758

52,380

2,104

12

11:03

24:94

''

Skolhusbyggnader i Ramsele s:n, Väs- ternorrlands län:

Lungsjön ........................

4,938

3,690

320

6: —

11:53

Nordantjäl ......................

4,084

2,440

290

—

6: —

8:41

Västvattnet......................

4,629

2,250

232

—

6: —

9:70

Imnäs ..........................

4,606

3,400

276

—

6:-

12:31

Lillterrsjö........................

1,018

660

70

—

6: —

9:43

Skolhus i Volgsjö, Vilhelmina s:n,

Västerbottens län................

79,653

45,740

2,115

12

11:33

21:63

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

151

Kon-

selj-

dag

Företag

Total-

kost-

nader

kronor

Härav

av

stats-

medel

kronor

Ut-

förda

dags-

verken

Rap- p ort- måna- der

Medel- för- tjänst

jer 8-t.

irb. dag

kronor

Dags-

verks-

kost-

nad

tronor

1

2

3

i

6

6

7

8

1934

M/s

Vissa arbeten i Rudskoga kyrka, Värm- lands län........................

15,637

3,750

1,071

11

4:50

3:50

Byggnad lör brandstation, Gnarps s:n,

Gävleborgs län ..................

4,522

2,000

400

10

4:28

5: —

Personalbostadshus vid lasarettet i Pi- teå ..............................

85,000

68,000

1,615

11

10:69

42:11

81/e

Skolbyggnader i Gudmundrå s:n, Väs- ternorrlands län:

Skolhus i Östby..................

50,749

33,600

2,253

10:36

14:91

Lärarbostad i Frånö..............

17,416

10,500

913

—

8:75

11:50

Lärarbostad i Sprängsviken ......

16,480

9,660

656

—

9:71

14:72

Värmeledning m. m. i kyrkoherde- prästgården, Byske pastorat, Väs- terbottens län....................

16,780

8,390

763

5

5:12

11: —

Skolhus i Överstbyn, Råneå s:n, Norr- bottens län......................

43,323

35,280

1,591

9

6:64

22:17

Gravkapell i Vittangi, Jukkasjärvi s:n,

Norrbottens län..................

11,800

5,900

649

15

6:"92

9:10

M/s

Gatuarbeten i Oskarshamn..........

60,622

26,700

2,920

12

9:42

9:14

Ombyggnadsarbeten å komminister- prästgården i Risbäck, Dorotea pas- torat, Västerbottens län ..........

10,846

6,508

459

10

7:13

14:18

*v»

Restaurering av Svegs kyrka, Jämt- lands län........................

24,928

12,750

1,636

9

7:53

7:79

“/•

Skolhus i Södra Sunderbyn, Nederluleå

s:n, Norrbottens län..............

57,522

37,390

2,106

15

7:94

17:75

Uthusbyggnad vid Butorps skola, Övre

Ulleruds s:n, Värmlands län......

6,475

2,260

286

7

7:20

7,90

Gravkapell i Sunne s:n, Värmlands

län..............................

4,490

1,400

417

8

5:72

3:36

6/> 0

Örn- och nybyggnad av skolhus och

lärarbostäder i Amsberg, Hästberg

och Halvarsgårdar, Stora Tuna

s:n, Kopparbergs län (3 företag) ..

111,889

49,950

4,909

15

9: —

10:18

Reparation av kommunalhus i Jun- sele s:n, Västernorrlands län......

8,050

4,830

335

—

10: —

14:42

Restaurering av Forserums kyrka,

Jönköpings län ..................

38,200

9,585

1,126

13

8:10

8:51

15/l0

Gymnastikhus i Boden..............

83,569

80,000

1,428

11

14: 51

56:02

*/ll

Tillbyggnad av Göteborgs botaniska

trädgårds institutionsbyggnad ____

71,123

35,000

1,767

12

11:44

19:81

•/»

Arbeten i samband med kommunal- hus i Nederluleå ................

17,538

14,08C

1,245

—

10:32

—

16/ll

Ombyggnad av Halls skola, Kårsta

s:n, Stockholms län ..............

12,704

5,000

761

8

6:40

6:57

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Majlis proposition nr 265.

Kon-

selj-

dag

Företag

Total-

kostna-

der

kronor

Härav

av

stats-

medel

kronor

Ut-

förda

dags-

verken

Rap-

port

måna-

der

Medel- för- tjänst

per 8-t.

arb. dag

kronor

Dags-

verks-

kost-

nad

kronor

1

2

8

4

5

6

7

8

1934

“/u

Ombyggnad av kyrkskolan i Västrums

s:n, Kalmar län..................

13,945

7,640

1,055

11

6:57

7:24

Örn- och nybyggnader av skolhus i

Ingeröd och Mellberg, Bro s:n, Göte- borgs och Bohus län (4 företag) ..

83,363

71,050

2,557

14

7:10

27: 79

Restaurering av Tidaholm-Agnetorps

kyrka............................

48,538

26,650

2,676

8

8:90

S: 96

M/u

Ombyggnad av bron över Fjällsjöäl- ven vid Moflo, Ådalslidens s:n,

Västernorrlands län .............

10,157

50,200

7,500

37,650

171

2

6:95

43:85

Örn- och nybyggnad av skolhus, Gåx- sjö s:n, Jämtlands län (3 företag)..

1,567

15

6:64

24:66

Via

Restaurering av Rölanda kyrka, Älvs- borgs län........................

16,249

15,000

870

6

6:80

17: 24

1935

Reparation av skolhus i Kubikenborg,

Sköns s:n, Västernorrlands län (3

företag)..........................

126,027

49,740

4,467

8

9:76

11:13

“A

Reparationsarbeten i Trollhättans

kyrka............................

39,597

4,320

1,998

9

10:58

2:16

‘A

Varmbadhus i Hamburgsund, Kville

s:n, Göteborgs och Bohus län......

11,151

7,248

419

7

5:97

17:30

•/»

Reparation av skolhus i Asarums s:n,

Blekinge län ....................

41,500

19,650

1,487

9

9:21

13:21

V»

Om- och tillbyggnad av samrealskolan

i Hässleholm ....................

205,000

40,790

5,864

8

11:41

6:96

1!A

Skolhus i Lilla Edet, Fuxerna s:n,

Älvsborgs län....................

7,770

1,554

403

4

9:18

3:86

Skolanläggningar i Nyhammar och

Rävåla, Grangärde s:n, Kopparbergs

län (2 företag) ..................

30.243

13,850

1.396

6

10: 04

9:92

, . *: K - " t /;-

13,087,859|7,543,750

436,257

—

9:12

17:29

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

153

Bilaga N.

Förteckning över den 81/i* 1935 avslutade skenfria korsningar.

Kon-

selj-

dag

Plats för arbete

Total-

kost-

nader

kronor

Härav

av

stats-

medel

kronor

Utförda

dags-

verken

Rap-

port-

må-

nader

Medel-

för- tjänst

jer 8 t.

arbets- dag

kronor

Dags- verks- ko st- nad

kronor

- 1

2

3

4

6

6

7

8

1933

,6/e

”/w

t0/n

"lii

''lil

>6/i»

»/)»

a9/«

1934

SS/,

,0/s

S7/,

80/e

1935

V»

Blixterboda, Örebro län............

Åsa, Södermanlands län............

Krokek, Östergötlands län..........

Svartängen, Västmanlands län......

Nyland, Västernorrlands län.........

Trollhättan, Älvsborgs län..........

Sunnerstaholm, Gävleborgs län......

Älvsunda, Stockholms län..........

Egeby, (Mjölby), Östergötlands län ..

Norrsten, Östergötlands län ........

Friabäck, Skaraborgs län ..........

Ansta, Västmanlands län ..........

Gustafsbruk, Skaraborgs län........

Spexhultsvägen, Nässjö ............

Strångsjö, Södermanlands län.......

Strandbodgatan, Uppsala län.......

Kälarna, Jämtlands län............

Brunnsnäs, Älvsborgs län..........

Kläppviken, Östergötlands län......

Jonstorp, Södermanlands län ......

Smedjebacken, Kopparbergs län ....

Älvsby socken, Norrbottens län ....

Götafors, Jönköpings län...........

Ljungarum, Jönköpings län ........

Håjum i Trollhättan ..............

Boda-Kärrbäck, Västmanlands län ..

Sandhem, Skaraborgs län ..........

Höge bro, Jönköpings län..........

Mala, Kristianstads län............

Ludvika, Kopparbergs län..........

Sörby, Västmanlands län ..........

Summa och medeltal

75,878

52,509

90,800

93,475

100,665

445,584

32,230

142,700

57,246

84,845

96.000

53,703

84,200

79,073

23,300

97,554

81,482

76,673

18,271

50.000

98.000

; 56,208

109,028

158,504

198,783

62,806

34,106

41,056

28,851

122,906

19,221

60,878

52,509

74.000

78,475

93,665

200,000

22,109

127,300

46,246

73,845

83.800

48,359

68.800

54.000

23.300

45,750

70,407

67,063

18,271

35.000

86.000

56,208

100,600

124.300

130,100

62,806

23,900

33,90C

24,906

99,006

15,406

1,974

2,231

4,091

3,892

2,419

22,563

1,062

4,671

2,282

3,895

5,258

1,610

4,101

4,008

1,435

3,711

5,155

2,734

588

3,126

1,587

2,577

4,272

9,208

12,074

4,561

1,523

3,423

713

4,151

539

16

11

11

9

18

22

10

8

10

12

19

13

13

19

9

18

7

18

5

9

5

8

10

19

16

11

15

11

5

10

5

8:25

7:81

8:29

7: 62

9:05

9:75

8:36

10:57

7:92

7:18

6:98

8: 76

8:25

9:11

6:98

10: 42

6:13

6:47

7:85

8:25

9:84

8: 49

6: 93

9:12

9:07

7: 88

6: 79

7: 55

7:37

10: 12

10:05

30:84

23:54

18:09

20:16

38: 72

8:86

20:82

27: 25

20: 27

18: 96

15:94

30:04

16: 78

13:47

16:24

12:33

13: 66

24: 53

31:07

11:20

54:19

21:81

23:55

13:50

10: 78

13:77

15: 69

9:90

34: 92

23: 85

! 28:57

2,765,616 2,100,891 125,4154

— I 8:60

| 16:75

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. May.ts proposition nr 265.

Bilaga O.

Förteckning över den S1/is 1935 avslutade bro- och hamnföretag.

Kon-

selj-

dag

Företag

Total-

kost-

nader

kronor

Härav

av

stats-

medel

kronor

Ut-

förda

dags-

verken

Rap-

port-

må-

nader

Medel- förtjänst

per 8 t.

arbets- dag

kronor

Dags-

verks-

kost-

nad

kronor

1

2

3

4

5

6

7

8

1933

Broar.

,6/«

Bro över Ångermanälven vid Harn-

mar, Västernorrlands län ........

723,500

614,900

13,647

10

10.07

45.06

so/io

Bro över Ängesån vid Överkalix, Norr-

bottens län......................

488,900

432,000

12,485

21

9.16

34.60

”ho

Bro mellan fastlandet och Sollerön,

Kopparbergs län ................

192,560

80,400

5,724

15

8.27

14.05

‘lii

Bro över Ångermanälven vid Resele,

Västernorrlands län..............

255,000

204,000

7,482

14

7.85

27.26

10/n

Bro över Klarälven vid Byn, Värm-

lands län........................

206,339

139,374

8,929

17

7.44

15.61

Bro över Klarälven vid Myra, Värm-

lands län........................

123,647

92,713

4,318

17

7.94

21.47

s‘/u

Broar över Dalälven vid Sevedskvam,

Västmanlands län................

156,725

133,201

4,527

11

7.82

29.42

v.»

Bro över Svartån vid Tranås, Jon-

köpings län......................

70,158

34,587

2,591

12

8.62

13.36

*''/l.

Bro över Vindelälven vid Spöland,

1934

Västerbottens län ................

355,000

288,000

14,577

20

7.85

19.76

*/»

Bro över Svärdsjön vid Sundet, Köp-

parbergs län ....................

71,308

48,700

1,972

9

8.60

24.70

Bro över Vasara älv, Norrbottens län

36,000

28,900

1,278

10

8.10

22.61

"/•

Bro över Almaån, Kristianstads län..

42,787

34,229

1,148

8

8.24

29.82

Bro över Nossan, Älvborgs län......

29,306

23,445

849

5

8.48

27.61

Bro över Långan, Jämtlands län____

123,800

105,200

2,487

5

10.03

42.30

■•/u

Storåbron, Jämtlands län ..........

65,700

49,200

4,424

10

4.77

11.12

2,940,730

2,308,849

86,438

184

8.30

26.71

1933

Hamnar.

7*

Varbergs hamn ....................

573,000

286,000

23,584

16

10.50

12.13

Hjo hamn ......................

191,894

106,600

4,741

11

7.20

22.48

"Vs

Pir i Västervik ....................

120,000

96,000

3,900

10

9.08

24.62

Valdemarsviks hamn ..............

146,858

97,872

2,868

9

11.05

34.12

Västerås djuphamn ................

68,000

45,300

3,179

9

9.45

14.26

''•/»

Rönnäng, Göteborgs och Bohus län..

64,000

57,600

4,152

18

7.91

13.87

Åstol > » > > . .

192,000

172,800

14,475

23

8.47

11.94

Hönö-Röd > > > » ..

104,000

93,600

6,006

18

8.46

15.58

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 265

155

Total-

kost-

nader

kronor

Härav

av

stats-

medel

kronor

Ut-

förda

dags-

verken

Rap-

port-

må-

nader

Medel- förtjänst

per 8 t.

arbets- dag

kronor

Dags-

verks-

kost-

nad

ironor

8

4

5

6

7

8

135,000

121,500

8,809

24

8.34

13.80

22,800

15,200

1,258

5

8.47

12.08

83,000

73,040

3,381

14

7.97

21.60

849,349

555,300

20,914

21

10.73

26.66

265,075

176,600

4,397

8

16.19

40.16

109,877

54,939

2,426

6

11.24

26.79

310,300

206,800

3,914

11

10,63

52.81

94,546

62,998

2,241

8

9.05

.28.11

263,724

175,816

6,951

12

11.08

25.29

18,000

12,000

730

2

9.04

16.44

174,200

116,000

2,862

11

l-s ■'' ii

11.02

40.53

17,581

8,791

1,007

6

9.42

8.73

25,900

17,200

1,149

7

7.82

8.50

3,829,104

2,551,956

122,944

9.88

20.76

6,769,834

4,860,805

209,382

_

9.22

23.22

Kon
selj
dag
-

Företag

i!

1933

711

V»

"/»

1934

18/,

‘/l«

"/lO

1935

''•/i

7»

Stora Dyrön, Göteborgs och Bohus län

Tjuvkil > > > >

Båstad, Kristianstads län ..........

Ystads hamn ......................

Härnösands hamn..................

Kaj i Enköping....................

Piteå hamn........................

Norrtälje hamn....................

Landskrona hamn (1 utb.)..........

Västerviks hamn ..................

Kristinehamns hamn ..............

Köpings hamn ....................

Mölle hamn........................

Summa och medeltal

Summa summarum och medeltal

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 265

Innehållsförteckning.

Propositionen ........''.........................

Hjälpprogrammet i dess helhet

Arbetslöshetsläget .............................

Synpunkter å det statistiska materialet .......

Anmälningsintensiteten ......................

Säsongarbetslösheten ........................

Arbetslöshetskommissionens klientelundersökning

Den nytillkommande arbetskraften ...........

Försvunna »arbetslöshetsöar» ................

Särskilt koncentrerad arbetslöshet .............

Storstädernas arbetslöshet ...................

Sekunda arbetskraft .........................

De arbetslösas yrkesförhållanden .............

Arbetskraftens rörlighet .....................

översiktlig redogörelse för verkställigheten av beslutade hjälpåtgärder

Departementschefen .............................................

Allmänna synpunkter ..............................................

Blekinge och Bohuslän .............................................

Västernorrlands län ...............................................

Arbetslöshetsöarna .................................................

Storstäderna ......................................................

övrig arbetslöshet .................................................

Beräkningar beträffande arbetslöshetens omfattning ..................

Särskilda frågor .......................................................

Utredningar och förslag ..............................................

Departementschefen .................................................

Sammanfattning och anslagsbehov ......................................

Hemställan

Sid.

1

1

2

10

12

13

15

16

19

23

33

35

38

40

41

66

66

71

73

74

75

75

77

81

81

96

99

101

Bilaga A. Uppgift rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas

rapporter till statens arbetslöshetskommission för den 31 mars 1935

och den 31 mars 1936 103

B. Kommuner med en arbetslöshet av 2—3 % av invånarantalet...... 127

C. Kommuner med en arbetslöshet av minst 3 % av invånarantalet .... 129

D. Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden */» 1933—30/« 1935 från anslag till statbga beredskapsarbeten

..................................................... 131

E. Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

29/o 1935—31/3 1936 från anslag till statliga samt statliga och kommunala

beredskapsarbeten ....................................... 132

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265. 157

Sid.

Bilaga F. Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden */? 1933—30/s 1935 från anslag till kommunala beredskapsarbeten

............................................. 133

G. Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel bevil
jats

under tiden */? 1935—31/s 1936 från anslag till kommunala samt

statliga och kommunala beredskapsarbeten .................... 135

H. Förteckning å företag, till vilka under tiden V? 1933—-3% 1935 medel

anvisats från anslag till skenfria korsningar .................... 137

I. Förteckning å företag, till vilka under tiden 1h 1935—-31/3 1936 medel

anvisats från anslag till skenfria korsningar .................... 138

J. Förteckning å företag, till vilka under tiden V? 1933—30/« 1935 medel

anvisats från anslag till broar och hamnar ...................... 139

K. Förteckning å företag, till vilka under tiden V? 1935—31/s 1936 medel

anvisats från anslag till broar och hamnar .................... 140

L. Förteckning över den 31/i* 1935 avslutade statliga beredskapsarbeten 141

M. Förteckning över den 31/« 1935 avslutade kommunala beredskapsarbeten

...................................................... 145

N. Förteckning över den 31/u 1935 avslutade skenfria korsningar ---- 153

O. Förteckning över den 31/is 1935 avslutade bro- och hamnföretag .... 154

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 8.

Skala 1:3000000

100 km

I

ORRBOTTENS LAN

västerbottens län

ASIERNORR

MILA

KOPPA

RBZ L

GÖTEBORGS OCH

BOHUS LÄN

Skala 1 : 1 500000

KAMM d-ÄN

BLEKINGE LAN

Skala 1 : 1 500000

ARBETSLÖSHETSUNDERSÖKNINGEN

den 31 juli 1935

Antal hjälpsökande arbetslösa

i % av folkmängden kommunvis

Ej rapporterad

arbetslöshet

0,0-0,9 %

1,0 -1,9 ”

2.0- 3,9 ”

4.0- 5,9 ”

6.0- 00 ”

GENERALSTABENS LITOGR. ANSTALT. STHLM

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:355 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  2. SU 1936:156 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten