Angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m
1936-05-08 · 158 sidor, varav 145 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 145 av 158 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1936:265, Angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
1
Nr 265.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statliga
och kommunala beredskapsarbeten m. m.; given
Stockholms slott den 8 maj 1936.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 maj
1936.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Undén, Wigforss, Möller, Levinson,
Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet, anför departementschefen,
statsrådet Möller:
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkt 21, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret
1936/1937 beräkna ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Jag anhåller nu att till närmare behandling få upptaga denna fråga. Därvid
skall jag till en början något beröra hjälpprogrammet i dess helhet och
vissa därmed sammanhängande spörsmål.
Hjälpprogrammet i dess helhet.
Såsom bakgrund till de allmänna riktlinjerna för och omfattningen av
statens åtgärder under nästa budgetår i anledning av arbetslösheten anser
jag mig inledningsvis böra lämna en översiktlig redogörelse för det aktuella
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sam/. Nr 265. 1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
arbetslöshetsläget. Därefter skall jag i korthet redogöra för verkställigheten
av redan beslutade hjälpåtgärder.
Arbetslöshetsläget.
Arbetsmarknadens och arbetslöshetens allmänna utveckling under år 1935
har utförligt behandlats av arbetslöshetskommissionen i dess skrivelse den 4
december 1935 angående preliminär beräkning av medelsbehovet för kommissionens
verksamhet under nästa budgetår, vilken skrivelse såsom bilaga
finnes fogad vid propositionen den 9 januari 1936, nr 19, angående förstärkning
av vissa anslag under femte huvudtiteln. Vissa sidor av utvecklingen
hava därjämte berörts av kommissionen i dess skrivelse den 27 mars
1936 med definitiva anslagsberäkningar, vilken skrivelse finnes fogad vid
propositionen denna dag, nr 266, angående anslag till statens arbetslöshetskommission,
reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet m. m. Jag tilllåter
mig att i huvudsak hänvisa till dessa skrivelser. Här vill jag begränsa
mig till att lämna vissa kompletterande uppgifter, varjämte jag i anslutning
till verkställd undersökning av arbetslöshetsklientelet ävensom specialundersökningar
i övrigt kommer att särskilt uppehålla mig vid sådana drag i arbetslöshetsläget,
som äro ägnade att giva ledning för slutsatser rörande den
närmaste utvecklingen och de åtgärder, som i anledning därav påkallas.
Arbetslöshetsförhållandena under åren 1930—1935, sådana dessa återspeglas
i den offentliga arbetsförmedlingens, fackföreningarnas och arbetslöshetskommissionens
statistik, framgå av efterföljande två tabeller, av vilka
den ena utvisar såväl antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid
den offentliga arbetsförmedlingen som fackföreningarnas arbetslöshet i procent
av medlemsantalet samt den andra upptager antalet hjälpsökande arbetslösa
enligt kommissionens månadsrapporter.
Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen
samt fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet. Åren 1980—1935.
Månad
Antal arbetsansökningar på 100
lediga platser vid den offentliga
arbetsförmedlingen
Fackföreningarnas arbetslöshet
i procent av medlemsantalet
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1930
1931
1932
1933
1934
1935
januari ..............
265
243
453
735
735
485
13.9
20.2
24.2
28.8
24.4
22.3
februari..............
226
254
508
737
694
477
13.2
18.7
23.8
27.7
24.4
20.1
mars.................
177
200
397
729
514
414
12.3
19.4
24.1
28.7
23.8
18.6
april..................
143
202
382
620
477
321
10.8
17.1
20.8
24.3
19.6
16.0
maj..................
131
170
380
559
383
303
8.0
13.2
19.0
21.1
15.4
12.0
juni..................
128
196
405
566
379
284
8.0
12.4
19.3
20.3
14.0
11.3
juli ..................
141
206
420
626
362
277
8.0
11.8
19.4
19.4
12.9
9.9
augusti ..............
144
207
409
579
332
255
8.1
12.8
20.0
19.6
13.3
10.2
september ............
147
204
407
577
331
244
9.5
13.4
20.6
19.2
13.0
10.9
oktober ..............
178
271
463
663
379
284
12.3
16.4
22.1
20.2
14.8
12.7
november ............
274
483
853
865
549
434
15.3
19.3
24.1
22.3
17.1
14.9
december ............
251
388
881
810
531
442
22.9
26.5
31.0
27.2
23.7
21.3
Medeltal
183
251
487
6S5
463
365
11.9
16.8
22.4
23.3
18.0
15.0
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
3
Antal hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskominissioneng månadsrapporter.
Åren 1930—1935.
Månad
1930
1931
1932
1933
1934
1935
januari____
.......... 16,647
40,245
103,742
180,602
171,540
93,419
februari ..
.......... 15,394
41,595
108,032
181,944
166,348
89.838
mars......
.......... 13,572
41,885
109,674
186,561
160,345
83,588
april......
.......... 11,368
39,396
111,333
176,825
145,588
75,122
maj ......
.......... 9,013
34,550
104,094
156,211
116,257
61,177
juni ......
.......... 6,634
31,057
97,370
145,458
99,628
51,157
juli........
.......... 5,824
30,520
94,687
138,855
86,253
42,582
augusti____
.......... 6,314
35,701
99,826
144,185
-83,042
41,723
september
.......... 8,589
40,377
106,404
151,498
78,918
41,190
oktober____
.......... 14,611
57,143
123,584
164,747
84,811
47,045
november..
.. :...... 24,824
77,254
146,981
170,702
92,016
54,167
december ..
.......... 31,901
88,761
161,155
171,065
92,881
57,965
Medeltal 13,723
46,540
113,907
164,054
114,802
61,581
För mars 1936 äro motsvarande siffror 261, respektive 16.1 och 53,162.
I samband med att arbetsmarknadsläget i slutet av år 1930 försämrades,
ökades antalet i rapportförbindelse med kommissionen stående kommuner.
Åren 1931—1933 uppvisade en fortgående stegring, och maximum uppnåddes
i februari 1934 med 1,529 rapporterande kommuner. Sedan dess har antalet
gått tillbaka, dock icke i samma proportion som totalantalet hjälpsökande
arbetslösa. Förändringarna belysas av efterföljande tabell.
Antal kommuner med rapporterad arbetslöshet. Åren 1930—1935.
Månad
1930
1931
1932
1933
1934
1935
januari..............
168
339
673
1,148
1,478
1,251
februari ............
168
362
751
1,212
1,529
1,219
mars................
167
376
757
1,222
1,525
1,180
april................
166
368
758
1,181
1,437
1,051
maj ................
156
353
743
1,113
1,337
901
juni ................
136
345
708
1,091
1,270
840
juli..................
123
335
727
1,108
1,220
722
augusti..............
128
353
746
1,122
1,160
709
september............
135
365
774
1,166
1,138
691
oktober..............
167
419
835
1,238
1,178
734
november............
216
508
943
1,340
1,232
796
december............
261
569
1,000
1,403
1,252
833
Medeltal
hk!
391
785
1,195
1.818
911
Vid utgången av mars 1936 utgjorde antalet rapporterande kommuner 727.
Till belysning av arbetslöshetens lokala fördelning har jag låtit upprätta
en förteckning över samtliga de kommuner, som avgivit rapport till arbets
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 26-5.
löshetskommissionen den 31 mars 1935 och 1936 eller endera av dessa tidpunkter.
I förteckningen, vilken finnes fogad vid detta protokoll (Bilaga A),
är för varje kommun angivet invånarantalet, arbetslöshetens omfattning, antalet
hjälpta och hjälpform.
Då i propositionen nr 231 till 1935 års riksdag särskilt sammanförts de
kommuner, inom vilka arbetslösheten överstigit 8 procent, har jag låtit utarbeta
en motsvarande översikt för den 31 mars 1936. I översikten ingå
liksom tidigare uppgifter rörande hjälpverksamhetens omfattning i dessa
kommuner.
Kommuner med arbetslöshet motsvarande minst 8 % av invånarantalet.
Kommun
Invånar-
antal
X/l
1935
Rappor- terat antal
hjälp- sökande
arbetslösa
31/3
1936
Kol. 3
i pro- cent av
kol. 2
De
hjälp- tas an- tal
Antal hjälpta
genom
arbets-
linjen
under-
stöds-
linjen
ung-
doms-
hjälpen
1
2
3
4
5
6
7
8
Blekinge län:
Sturkö ...................
1,990
199
10.0
134
134
—
—
Göteborgs och Bohus län:
Brastad ..................
3,772
447
11.9
394
273
Ilo
11
Bro......................
2,847
238
8.4
189
153
30
6
Lommeland ..............
901
102
11.3
102
77
24
1
Näsinge ..................
1,263
161
12.7
128
112
10
6
Skee......................
5,694
460
8.1
413
410
—
3
Västernorrlands län:
Alnö ....................
6,731
646
9.6
586
151
425
10
Bjärtrå ..................
5,092
411
8.1
338
50
250
38
Högsjö....................
4,357
370
8.5
277
80
170
27
Den 31 december 1934 utgjorde antalet kommuner med arbetslöshet motsvarande
minst 8 procent av invånarantalet 21, därav 3 i Blekinge län, 11 i
Göteborgs och Bohus län, 1 i Skaraborgs län, 1 i Gävleborgs län och 5 i
Västernorrlands län.
I följande tabell rörande länsfördelningen av de arbetslösa har utmärkts
utvecklingen under tiden 31 januari 1933—31 januari 1936, därvid dock
bortsetts från sådana kommuner, som först efter nämnda datum 1933 börjat
rapportera arbetslöshet. I tabellen har därjämte angivits förhållandet i procent
mellan antalet anmälda arbetslösa och invånarantalet den 31 januari
åren 1933—1936.
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
5
Länsfördelning1 ay de arbetslösa den 31/i åren 1933—1986.
Län
Anmälda arbetslösa
Minskning under tiden
Arbetslösa i procent
av invånarantalet
31/l
1933
3Vi
1934
31/i
1935
31/l
1936
31/l 33- 31/l 36
31/l 34- 31/l 36
31/l 35- 31/l 36
31/l
1933
31/l
1934
»l/l
1935
"A
1936
Stockholms stad....
13,767
15,617
8,165
5,086
8,681
10,531
3,079
2.6
3.0
1.6
1.0
Stockholms........
4,792
7,368
3,822
2,165
2,627
5,203
1,657
1.8
2.7
1.4
0.8
Uppsala ..........
2,637
3,145
1,469
1,171
1,466
1,974
298
1.9
2.3
1.1
0.8
Södermanlands ....
2,945
3,611
1,379
539
2,406
3,072
840
1.6
1.9
0.7
0.3
Östergötlands......
. 5.558
6,627
2,574
1,668
3,890
4,959
906
1.8
2.1
0.8
0.5
Jönköpings ........
2,668
3,138
1,720
1,075
1,593
2,063
645
1.1
1.3
0.7
0.5
Kronobergs........
3,105
2,947
1,695
905
2,200
2,042
790
2.0
1.9
1.1
0.6
Kalmar............
6,498
5,857
3,326
1,851
4,647
4,006
1,475
2.8
2.5
1.4
0.8
Gotlands ..........
1,188
1,109
374
261
927
848
113
2.1
1.9
0.6
0.4
Blekinge ..........
5,618
6,861
4,745
2,990
2,628
3,871
1,755
3.9
4.7
3.2
2.0
Kristianstads ......
3,818
4,179
2,192
935
2,883
3,244
1,257
1.5
1.7
0.9
0.4
Malmöhus ........
13,934
15,602
7,59 L
4,839
9,095
10,763
2,752
2.7
3.0
1.5
0.9
Hallands ..........
1,998
2,480
1,339
914
1,084
1,566
425
1.3
1.6
0.9
0.6
Göteborgs stad ....
9,498
10,199
6,166
3,886
5,612
6,313
2,280
3.8
4.0
2.4
1.5
Göteborgs o. Bohus
län i övrigt......
7,086
9,650
6,281
4,950
2,136
4,700
1,331
3.3
4.5
2.9
2.3
Älvsborgs..........
4,107
4,433
2,634
1,386
2,721
3,047
1,248
1.3
1.4
0.8
0.4
Skaraborgs ........
2,793
3,092
1,680
872
1,921
2,220
808
1.2
1.3
0.7
0.4
Värmlands ........
10,834
7,752
4,895
2.848
7,986
4,904
2,047
4.0
2.9
1.8
1.0
örebro............
6,586
6,155
3,165
1,589
511
4,997
4,566
3,524
1,576
3.0
2.8
1.4
0.7
Västmanlands......
5,326
4,035
1,464
4,815
953
3.3
2.5
0.9
0.3
Kopparbergs ......
9,302
7,953
4.165
2,547
6,755
5,406
1,618
37
3.2
1.7
1.0
Gävleborgs ........
11,399
8,163
5,337
3,673
7,726
4,490
1,664
4.1
2.9
1.9
1.3
Västernorrlands ....
17,887
15,716
8.909
7,920
9,967
7,796
989
6.4
5.6
3.2
2.8
Jämtlands ........
5,294
2,027
1,101
663
4,631
1,364
438
3.9
1.5
0.8
0.6
Västerbottens......
6,927
5,157
2,692
1,698
5,229
3,459
994
3.3
2.5
1.3
0.8
Norrbottens........
15,037
8,667
4,539
4,458
10,579
4,209
81
7.4
4.3
2.2
2.2
Summa
180,602
171,540|93,419
61,400
119,202
110,140
32,019
2.9
2.8
1.5
l-o
Tabellen åskådliggör den betydande nedgången av arbetslösheten över
praktiskt taget hela linjen. Endast ett län, Norrbottens, visar i förhållande
till folkmängden samma procenttal den 31 januari i år som den 31 januari
i fjol. De högsta procenttalen förefinnas i övrigt alltjämt i Blekinge, Göteborgs
och Bohus samt Västernorrlands län.
För att närmare belysa utvecklingen inom stendistrikten i Blekinge samt
Göteborgs och Bohus län ävensom sågverksdistrikten i Västernorrlands län
meddelas följande uppgifter.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Totalantalet hjälpsökande arbetslösa inom stendistrikten i Blekinge oell
A. Blekinge
T i d
1930
1931
Hela antalet
hjälpsökande
arbetslösa
Därav till- hörande
yrkesgrup- pen jord- och sten- industri
Hela antalet
hjälpsökande
arbetslösa
Därav till- hörande
yrkesgrup- pen jord- och sten- industri
Januari ..............................
167
31
1,096
434
Februari..............................
149
19
11,166
402
Mars ................................
123
22
1,186
486
April ................................
120
19
1,201
572
Maj..................................
143
22
1,097
549
Juni..................................
120
10
1,134
650
Juli..................................
141
15
1,402
940
Augusti ..............................
140
26
1,887
1,365
September............................
156
31
1,789
1,253
Oktober..............................
218
62
1,757
1,135
November............................
417
138
2,114
1,191
December ............................
548
207
2,202
1,241
Medeltal
204
50
1,503
852
B. Göteborgs och
T i d
1930
1931
Hela antalet
hjälpsökande
arbetslösa
Därav till- hörande
yrkesgrup- pen jord- och sten- industri
Hela antalet
hjälpsökande
arbetslösa
Därav till- hörande
yrkesgrup- pen jord- och sten- industri
Januari ..............................
1,466
1,372
Februari..............................
—
—
1,516
1,408
Mars ................................
—
—
1,722
1,596
April ................................
—
—
2,328
2,233
Maj..................................
—
—
2,857
2,771
Juni..................................
—
—
2,746
2,673
Juli..................................
—
2,977
2,873
Augusti ..............................
—
—
3,898
3,805
September............................
—
—
4,187
4,122
Oktober..............................
_
_
2,903
2,772
November............................
211
204
3,248
2,937
December ............................
1,170
1,156
3,556
3,300
Medeltal
2,784
2,655
Kungl. Maj:ts proposition nr 265-
7
Göteborgs och Bohus län samt sågverksdistrikten i Västernorrlands län.
län.
1932
1933
1934
1935
Hela an- talet hjälp- sökande
arbetslösa
Därav till- hörande
yrkesgrup- pen jord- och sten- industri
Hela an- talet hjälp- sökande
arbetslösa
Därav till- hörande
yrkesgrup- pen jord- och sten- industri
Hela an- talet hjälp- sökande
arbetslösa
Därav till- hörande
yrkesgrup- pen jord- och sten- industri
Hela an- talet hjälp- sökande
arbetslösa
Därav till- hörande
yrkesgrup- pen jord- och sten- industri
2,500
2,573
2,413
2,925
2,541
2,417
2,630
2,875
2,682
2,529
2,818
3,009
1,389
1,317
1,241
1,673
1,417
1,345
1,543
1,754
1,577
1,334
1,421
1,548
3,123
3,200
3,605
2,861
2,707
3,343
3,264
3,371
3,388
3,455
3,724
3,902
1,541
1,450
1,918
1,218
1,183
1,792
1,752
1.836
1.837
1,769
1,856
1,900
4,027
3,994
3,741
3,455
2,985
2,744
2,552
2,484
2,386
2,322
12,823
2,816
1,864
1,852
1,805
1,670
1,566
1,503
1,423
1,358
1,346
1,271
1,637
1,486
2,851
2,793
2,531
2,121
1,911
1,698
1,622
1,546
1,484
1,592
1,535
1,619
1,510
1,498
1,345
1,198
1,209
1,122
1.058
''978
1,013
1,080
975
1,018
2,659
1,463
3,329
1,671
3,027
1,565
1,942
1,167
Bohus län.
1932
1933
1934
1935
Hela an- talet hjälp- sökande
arbetslösa
Därav till- hörande
yrkesgrup- pen jord- och sten- industri
Hela an- talet hjälp- sökande
arbetslösa
Därav till- hörande
yrkesgrup- pen jord- och sten- industri
Hela an- talet hjälp- sökande
arbetslösa
Därav till-4
hörande
yrkesgrup- pen jord- och sten- industri
Hela an- talet hjälp- sökande
arbetslösa
Därav till- hörande
yrkesgrup- pen jord- och sten- industri
3,650
3,708
3,312
4,159
3,516
3,640
4,120
4,499
4,781
3,146
3,013
3,581
3,300
3,263
2,584
3,717
3,057
3,229
3,772
4,148
4,367
2,740
2,512
2,977
4,244
4,310
6,188
4,231
3,614
5,913
5,308
5,274
5,475
5,935
6,137
6,773
3,545
3,492
5,348
3,592
3,043
5,326
4,737
4,685
4,877
5,248
5,298
5,963
6,662
6,723
6,536
6,021
5,731
4,890
4,461
4,159
3,852
4,171
4,578
i 4,213
5,838
5,891
5,726
5,369
5,157
4,457
4,167
3,841
3,521
3,783
4,156
3,667
4,244
4,141
3,859
3,501
3,660
3,587
3,692
3,546
3,422
3,722
3,370
3,531
3,509
3,391
3,250
3,023
3,252
3,242
3,391
3,238
3,121
3,353
2,890
3,035
8,760
3,306
5,284
4,596
5,166
4,631
3,690
3,225
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
C. Fäster
-
T i d
1930
1931
Hela antalet
hjälpsökande
arbetslösa
Därav till- hörande
yrkesgrup- perna trä- varu- och
pappers- industri
samt ar- bete ej
hänförligt
till annan
grupp
Hela antalet
hjälpsökande
arbetslösa
Därav till- hörande
yrkesgrup- perna trä- varu- och
pappers- industri
samt ar- bete ej
hänförligt
till annan
grupp
Januari ..............................
558
493
2,486
2,101
Februari..............................
523
374
2,747
2,168
Mars ................................
439
330
3,226
2,617
April ................................
421
295
3,597
3,006
Maj..................................
257
218
2,757
2,356
Juni..................................
96
80
2,457
2,168
Juli..................................
35
35
2,485
2,132
Augusti ..............................
55
24
2,888
2,471
September............................
136
101
3,129
2,706
Oktober..............................
898
837
4,090
3,336
November............................
1,650
1,507
4,752
3,819
December ............................
1,767
1,591
5.499
4,473
Medeltal
570
490
3,343
2,779
Vad beträffar den speciella ungdomsarbetslösheten, d. v. s. arbetslösheten
i åldersgrupperna 16—21 år, meddelas i tabellen å sid. 10 vissa uppgifter. Av
tabellen framgår, att arbetslösheten bland ungdomen gått förhållandevis
starkt tillbaka. Medan det enligt åldersundersökningen den 30 november
1933 fanns omkring 29,300 hjälpsökande arbetslösa i dessa åldersklasser,
hade antalet ett halvår senare (juni 1934) sjunkit till 13,000 och i september
1935 till 3,800, d. v. s. till något mer än Vs av vad det var två år tidigare.
Sommaren 1934 karakteriserades, såsom framgår av tabellen, av en fortgående
förbättring, men i oktober inträdde ett omslag, i det att arbetslösheten
bland de unga åter steg. Denna gång var stegringen anmärkningsvärt hög
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
9
norrlands län.
1932
1933
1934
1935
Hela an- talet hjälp- sökande
arbetslösa
Därav till- hörande
yrkesgrup- perna trä- varu- och
pappers- industri
samt ar- bete ej
hänförligt
till annan
grupp
Hela an- talet hjälp- sökande
arbetslösa
Därav till- hörande
yrkesgrup- perna trä- varu- och
pappers- industri
samt ar- bete ej
hänförligt
till annan
grupp
Hela an- talet hjälp- sökande
arbetslösa
Därav till- hörande
yrkesgrup- perna trä- varu- och
pappers- industri
samt ar- bete ej
hänförligt
till annan
grupp
Hela an- talet hjälp- sökande
arbetslösa
Därav till- hörande
yrkesgrup- perna trä- varu- och
pappers- industri
samt ar- bete ej
hänförligt
till annan
grupp
6,969
7,504
7,616
7,922
6,579
5,931
6,140
6,350
6,400
7,048
7,871
8,801
5,487
5,856
5,907
5,891
4,949
4,595
4,669
4,752
4,708
5,144
5,560
6,311
9,594
10,069
10,737
10,586
8,574
7,415
6,616
7,196
7,638
8,275
8,971
9,480
7,083
6,883
7,211
7,103
5,849
5,218
4,675
4,931
5,192
5.778
6,275
6.779
10,358
10,306
10,069
9.217
6,135
4,763
4,333
4,381
4.218
4,463
5,001
5,370
7,690
7,801
7,528
6,767
4,631
3,589
2,980
3,157
3,253
3,394
3,825
4,136
6,057
5,977
5,547
5.357
3,878
3,148
2,982
3,019
3,146
3,949
4,499
4,597
4,806
4,682
4,308
4,169
3,217
2,672
2.573
2.531
2,533
3,176
3,566
3.574
7,094
5,319
8,763
6,081
6,551
4,896
4,346
3,484
och uppgick till 29.2 %. En jämförelse med utvecklingen under 1935 visar
emellertid, att efter en period av starkt vikande ungdomsarbetslöshet siffrorna
för oktober detta år förete samma relativa stegring som för oktober
1934. Till någon del torde förklaringen härtill vara att finna däri, att arbetslösa
ungdomar under höstmånaderna anmäla sig arbetslösa i större utsträckning
än på sommaren, då de ökade arbetstillfällena giva föräldrarna
bättre möjligheter att utan det allmännas hjälp draga försorg om ungdomen.
De meddelade uppgifterna rörande ungdomsarbetslösheten giva vidare vid
handen, att densamma i likhet med tidigare är väsentligen större på landsbygden
än i städerna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 0 Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela antalet hjälpsökande arbetslösa.
Juni 1934—februari 1936.
Månad
Städer
L a n d s b y
g d
H e
a rik
e t
Hela
antalet
hjälp-
sökande
Därav i
åldern
16-21
år
I %
av
hela
antalet
Hela
antalet
hjälp-
sökande
Därav i
åldern
16-21
år
I %
av
hela
antalet
Hela
antalet
hjälp-
sökande
Därav i
åldern
16-21
år
i %
av
hela
antalet
19 3 4
Juni............
35,068
2,915
8.3
64,560
10,123
15.7
99,628
13,038
13.1
Juli............
29,534
2,233
7.6
56,719
8,219
14.5
86,253
10,452
12.1
Augusti ........
27,513
2,086
7.6
55,529
7,794
14.0
83,042
9,880
11.9
September......
25,189
1,729
6.9
53,729
7,287
13.6
78,918
9,016
11.4
Oktober........
28,062
2,506
8.9
56,749
9,144
16.1
84,811
11,650
13.7
November......
31,960
2,595
8.1
60,056
8,493
14.1
92,016
11,088
12.1
December ......
33,062
2,398
7.3
59,819
8,015
13.4
92,881
10,413
11.2
19 3 5
Januari ........
36,515
2,972
8.1
56,904
8,097
14.2
93,419
11,069
11.8
Februari........
36,267
2,961
8.2
53,571
7,642
14.3
89,838
10,603
11.8
Mars ..........
32,748
2,661
8.1
50,840
7,432
14.6
83,588
10,093
12.1
April ..........
27,049
2,006
7.4
48,073
6,721
14.0
75,122
8,727
11.6
Maj............
20,483
1,386
6.8
40,694
5,565
13.7
61,177
6,951
11.4
Juni............
16,651
998
6.0
34,506
4,491
13.0
51,157
5,489
10.7
Juli............
14,610
816
5.6
27,972
3,390
12.1
42,582
4,206
9.9
Augusti ........
14,514
786
5.4
27,209
3,291
12.1
41,723
4,077
9.8
September......
14,702
778
5.3
26,488
3,034
11.5
41,190
3,812
9.3
Oktober........
16,670
1,051
6.3
30,375
3,939
13.0
47,045
4,990
10.6
November......
19,687
1,266
6.4
34,480
4,787
13.9
54,167
6,053
11.2
December ......
21,421
1,379
6.4
36,544
4,756
13.0
57,965
6,135
10.6
19 3 6
Januari ........
24,671
1,549
6.3
36,729
4,822
13.1
61,400
6,371
10.4
Februari........
25,139
1,736
6.9
32,988
4,308
13.1
58,127
6,044
10.4 |
Efter denna orientering rörande arbetslöshetslägets allmänna utveckling
övergår jag till att närmare dryfta vissa synpunkter och särproblem, som
äro av grundläggande betydelse vid bedömandet av de olika hjälpåtgärder,
som böra vidtagas.
Synpunkter å det statistiska materialet.
Såsom av det redan anförda framgår, har det sedan hösten 1933 pågående
konjunkturuppsvinget medfört en kraftig minskning av antalet arbetslösa.
Den av socialstyrelsen publicerade statistiken över arbetslösheten inom arbetarorganisationerna
uppvisar nu så låga siffror, att man får gå tillbaka
ända till 1930 för att finna en motsvarighet. Om säsongarbetslösheten elimineras
var fackföreningarnas arbetslöshetsprocent i december 1935 10.8 %,
medan motsvarande siffra i december 1930 var 12.4. Emellertid var arbetslösheten
under 1935 års tio första månader mera omfattande än under motsvarande
månader 1930, varför årsmedeltalet för 1935 blir högre än för
1930.
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
11
Vid beräkning av de nu nämnda procentsatserna har socialstyrelsen icke
tagit hänsyn till att rapporteringen i vissa fackförbund varit ofullständig, utan
procentsatserna hava beräknats på grundvalen av det redovisade medlemsantalet
och arbetslösheten i de rapporterande avdelningarna av nämnda
fackförbund. I sin senaste årsöversikt över arbetslösheten har socialstyrelsen
sökt korrigera denna felkälla, och den sålunda erhållna arbetslöshetsprocenten
torde vara ett säkrare utryck för den faktiska arbetslösheten. I
följande siffersammanställning angives den så korrigerade arbetslöshetsprocenten
jämte det antal fackföreningsmedlemmar, som beräknades vara arbetslösa
i genomsnitt under respektive år. I sammanställningen ingår även
säsongarbetslösheten.
Fackförbundens arbetslöshet 1980—1935.
1930
1931
1932
1933
1934
1935
Genomsnitti. antal medi., 1,000-tal........
489.7
518.5
531.0
529.9
533.4
551.1
Beräknat genomsnitti. antal arbetslösa,
1,000-tal ............................
63.7
90.7
123.7
139.9
105.1
88.7
Beräknad arbetslöshetsprocent ..........
13.0
17.5
23.3
26.4
19.7
16.1
Arbetslöshetskommissionens arbetslöshetsstatistik visar en ännu starkare
reduktion av arbetslösheten än den, som fackförbundens statistik antyder.
Årsmedeltalen för antalet hjälpsökande arbetslösa under åren 1930—1935 te
sig på följande sätt:
1930 1931 1932 1933 1934 1935
13,723 46,540 113,907 164,054 114,802 61,581
Minskningen i antalet arbetslösa, anmälda såsom hjälpsökande hos statens
arbetslöshetskommission, har alltså skett betydligt snabbare än minskningen
av antalet arbetslösa hos fackförbunden. De nyss återgivna sifferserierna
över arbetslöshetens utveckling beröra endast delvis samma personer. Vid
den klientelundersökning, för vilken i det följande närmare redogöres, visade
det sig, att vid undersökningstillfället endast cirka 26 %> av de hos
arbetslöshetskommissionen anmälda hjälpsökande voro organiserade i
sådana fackliga organisationer, vilka rapportera sin arbetslöshet till
socialstyrelsen. Detta innebar, att den S1^ 1935 cirka 31,000 arbetslösa
funnos anmälda hos arbetslöshetskommissionen, vilka icke återfunnos i
fackförbundens arbetslöshetsstatistik. Å andra sidan rapporterade fackförbunden
cirka 46,000 arbetslösa utöver dem, vilka återfunnos i arbetslöshetskommissionens
sifferserier. Att en så stor arbetslöshet inom fackförbunden
icke rapporteras till arbetslöshetskommissionen sammanhänger med att
kommissionens statistik allenast omfattar hjälpsökande arbetslösa. Under
relativt goda tider visar det sig, att i ett stort antal arbetslöshetsfall den arbetslöse
av olika anledningar icke påkallar samhälleliga hjälpåtgärder. Särskilt
gäller detta den s. k. omsättningsarbetslösheten, d. v. s. den arbetslöshet,
som uppstår därigenom, att arbetstagaren icke omedelbart erhåller en
ny anställning, när han slutfört ett arbete hos en arbetsgivare, utan under
en längre eller kortare tid uppträder som arbetssökande. Man torde kunna
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
utgå ifrån att under normala tider denna omsättningsarbetslöshet icke återfinnes
i arbetslöshetskommissionens statistik över hälpsökande. Däremot
ingår omsättningsarbetslösheten, såvida den omfattar minst 4 dagar under
samma vecka, i fackföreningarnas statistik.
Anmälning sintensiteten.
Det är vidare uppenbart, att även andra mera kortvariga arbetslöshetsfall
icke anmälas för respektive arbetslöshetskommittéer och att i varje fall tendensen
till anmälning av arbetslösheten växer med arbetslöshetsperiodens
längd. Anmälningsintensiteten växlar dessutom i hög grad med konjunkturerna.
Inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga för vissa utredningar rörande
Sveriges ekonomiska läge hava verkställt undersökningar rörande
anmälningsfrekvensen hos fackligt organiserade arbetare. Av dessa undersökningars
resultat torde följande vara ägnat att belysa, hur anmälningsfrekvensen
växlar med konjunkturerna och med arbetslöshetsperiodens längd.
En undersökning omfattade i metallindustriarbetarförbundet organiserade
personer, vilka vid något tillfälle 1931—1933 anmält sig såsom hjälpsökande
hos Malmö arbetslöshetskommitté och vilka icke under denna tid
åtnjutit hjälp i form av reservarbete. Antalet undersökta personer uppgick
till 359, därav 212 gifta och 147 ogifta. De ogifta äro alltså något svagare
representerade än vad normalt brukar vara fallet i ett arbetslöshetsklientel.
De 147 ogifta hade enligt fackföreningarna 1931 en arbetslöshet på 1,204 veckor,
alltså i medeltal per person 8.2. Av dessa anmäldes endast 292 för Malmö
arbetslöshetskommitté, d. v. s. 24.3 °/o. 1932 steg antalet arbetslöshetsveckor
enligt fackföreningarna till 4,752, d. v. s. per person 32.3, varav anmäldes 65.2
% och slutligen 1933 uppgav fackföreningen för ifrågavarande personer 5,383
arbetslöshetsveckor, d. v. s. per person 36.6, av vilka anmäldes hos arbetslöshetskommittén
70.4 %. Detta torde med full tydlighet utvisa, huru benägenheten
att anmäla iråkad arbetslöshet växer, då arbetslöshetsperioden förlänges.
Emellertid bör observeras, att så stor differens som den nu nämnda
emellan anmälningsfrekvensen under ett år med så relativt god arbetstillgång
som 1931 och ett krisår som 1933 endast förefinnes i fråga om ogifta arbetslösa.
Den familjeförsörjande arbetslöse tvingas långt tidigare att anmäla sin
arbetslöshet än den ogifte, och hans möjligheter att erhålla hjälp från samhällets
sida äro avsevärt större än den ogiftes. Bland annat torde kunna framhållas,
hurusom dagunderstödet utgår med betydligt högre belopp för familjeförsörjare
än för övriga arbetslösa. För de gifta voro siffrorna följande:
1931 anmäldes 67.8 % av arbetslöshetsveckorna enligt fackföreningen, 1932
78.8 och 1933 94.5 %.
Av nu antydda undersökningar framgår, att även under mycket svårartade
krisförhållanden en förhållandevis stor del av arbetslösheten icke anmäles,
men också att under goda år den icke anmälda arbetslösheten växer. Den
dolda arbetslösheten torde oftast beröra fall av relativt kortvarig arbetslös
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
13
hetsperiod, och en betydande del av den dolda arbetslösheten torde kunna
betraktas såsom omsättningsarbetslösliet. Man synes därför kunna våga det
antagandet, att arbetslöslietsläget har förbättrats snabbare än fackföreningarnas
arbetslöshetssiffror utvisa men långsammare än vad arbetslöshetskommissionens
statistik skulle ge anledning att förmoda.
Säsongarbetslösheten.
Vad som nu sagts rörande den minskade anmälningsfrekvensen hos de mera
kortvariga arbetslöshetsfallen under tider av goda konjunkturer gäller även
för säsongarbetslösheten. Att i ett land som Sverige säsongarbetslösheten
spelar en högst betydande roll framgår bland annat därav, att inom skogsbruket
under februari månad beräknas cirka 388,000 man erhålla sysselsättning,
under det att motsvarande siffra i september uppskattas till endast
84,000 man.1 Inom byggnadsindustrien har visserligen en tendens gjort sig
märkbar under senare år att minska yrkets säsongmässiga karaktär, men
fortfarande är uppenbarligen sysselsättningen mycket livligare under sommarhalvåret
än under vinterhalvåret. Inom jordbruket torde under senare
år säsongrörelsen i sysselsättningen snarast hava ökats.
Inom de yrken, där den oregelbundna sysselsättningen kompenseras genom
höga löner under den tid, då arbetet utföres, i förhållande till lönerna
för stadigvarande arbete av i övrigt samma karaktär, kan visserligen skäl
finnas för samhällsingripanden för skapandet av en jämnare sysselsättning,
men något hjälpbehov hos den enskilde arbetslöse torde icke möta, om han
under säsongen varit sysselsatt i normal utsträckning. Annorlunda bli förhållandena
inom yrken med utpräglad säsongkaraktär men där arbetsinkomsterna
trots detta äro synnerligen låga, såsom inom skogsbruket och inom
de tillfälliga anställningarna vid jordbruket. På vilka vägar i dessa fall en
rimlig och i många fall nödvändig komplettering av arbetsinkomsten skall
vinnas, skall här icke bli föremål för diskussion. Jag hänvisar i detta sammanhang
till den inom socialstyrelsen pågående undersökningen rörande
skogsbygdens arbets- och försörjningsförhållanden. Emellertid synes det i
varje fall rimligt, att för arbetare, vars huvudsakliga sysselsättning är skogsarbete,
en kortvarig skogsarbetssäsong på kanske endast 1V2—3 månader
knappast utan vidare bör utgöra en diskvalifikation för den under resten
av året arbetslöse att bli föremål för hjälpåtgärder.
Vid bedömandet av säsongarbetslösheten torde för övrigt böra observeras,
att på arbetslöshetskommissionens siffror över antalet hjälpsökande inverkar
en säsongrörelse, som icke direkt har samband med sysselsättning inom näringslivet,
nämligen en s. k. »behovssäsong» under vintermånaderna. Ett par
exempel torde visa, hur denna behovssäsong ter sig. En bearbetning, utförd
av sakkunniga för vissa utredningar rörande Sveriges ekonomiska läge, av
det primärmaterial, som ligger till grund för socialstyrelsens sysselsättningsindex
inom industrien, ger vid handen, att en ökning i sysselsättningen från
1 Arbetslöshetsutredningens betänkande I (Statens offentliga utredningar 1931:20) sid. 258.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
mars till juni alltid åtföljes av en kraftigare nedgång i arbetslöshetskommissionens
siffror över antalet hjälpsökande inom motsvarande yrkesgrupper än
vad som motiveras av sysselsättningens ökning. Sålunda ökade sysselsättningen
från mars till juni 1932 med 652 man. Inom de yrkesgrupper, vilka
äro representerade i sysselsättningssiffrorna, minskades samtidigt de anmälda
arbetslösa med 9,590. För 1933 förelåg vid en ökad sysselsättning mars till
juni på 9,680 personer en minskning av antalet anmälda arbetslösa med
24,204. Under samma tid 1934 ökades antalet sysselsatta med 17,984, medan
antalet anmälda arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens siffror minskades
med 37,660.
Omvänt åstadkommer en minskning av sysselsättningen från september
till december en kraftigare ökning av arbetslöshetskommissionens siffror än
vad minskningen i sysselsättning i och för sig skulle medföra. Sålunda skedde
samtidigt som sysselsättningen under 1932 från september till december minskades
med 4,462 personer en ökning av kommissionens siffror med 33,052.
Under 1933 motsvarades en minskad sysselsättning på 1,898 av en ökning
hos arbetslöshetskommissionen med 14,844 och under 1934 motsvarades en
minskning av sysselsättningen med 3,661 av en samtidig ökning hos kommissionen
å 9,622.
Förutom vad som sagts om den förstoring i förhållande till säsongrörelserna,
som kommissionens sifferserier undergå, kan ur de anförda siffrorna
dessutom utläsas, att den av hjälpbehovet vållade säsongrörelsen i arbetslöshetskommissionens
siffror uppenbarligen var betydligt svagare under 1934
års vintermånader än under tidigare års. Detta sammanhänger med vad förut
framhållits rörande anmälningsintensiteten under stigande konjunkturer
jämfört med anmälningsintensiteten under depressionstider. Under en lågkonjunktur
kommer säsongarbetslösheten att registreras på ett vida noggrannare
sätt i kommissionens statistik än under goda tider. En viss belysning
av detta erhålles genom beräkningar över säsongarbetslöshetens omfattning,
som av förutnämnda sakkunniga för vissa utredningar angående Sveriges
ekonomiska läge verkställts på grundval av 1932 års arbetslöshetssiffror, och
vilka beräkningar torde hava gett en ganska god uppfattning om den anmälda
säsongarbetslöshetens omfattning under åren 1932—1934 men blivit missvisande
för året 1935. Detta kan emellertid sammanhänga ej blott med nyss
antydda förhållande utan även med en faktiskt minskad säsongvariation i
sysselsättningen. Enligt nämnda beräkningar skulle säsongarbetslösheten under
en period, då den totala arbetslösheten, sådan den återspeglas i arbetslöshetskommissionens
statistik, har ungefär samma omfattning som under
1932—1933, utgöra:
Säsongarbetslöshet i tusental.
Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dee.
52 48 44 40 26 13 2 — 3 15 32 41
Till ytterligare belysning av anmälningsfrekvensens avtagande under goda
tider må följande observeras.
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
15
Under 1935 uppnåddes en minimisiffra för arbetslösheten i september månad
med 41,190 personer. Under förutsättning att ingen konjunkturförbättring
gjorde sig gällande och anmälningarna varit fullständiga skulle med
ledning av förenämnda siffror för säsongarbetslösheten den hos arbetslöshetskommissionen
registrerade arbetslösheten i december månad lia varit
c:a 79,000. Den var emellertid endast 57,965. För januari månad 1936 skulle
siffrorna lia varit, utan någon konjunkturförbättring, c:a 90,000 mot i verkligheten
61,400. Visserligen torde man kunna förutsätta, att en fortsatt konjunkturförbättring
ägt rum, men att denna skulle hava varit av så betydande
mått, att den ensam skulle förmå att utjämna skillnaden mellan de
beräknade talen och de verkliga, förefaller icke sannolikt.
Arbetslöshetskommissionens klientelundersökning.
Trots att arbetslöshetsläget sedan 1933 undergått en betydande förbättring,
kvarstår dock en arbetslöshet, som särskilt för vissa landsdelar innebär ett
allvarligt problem. Då samhällets åtgärder i första hand torde böra inriktas
på att i görligaste mån få ut även denna »restarbetslöshet» till sysselsättning
i den öppna arbetsmarknaden synes det nödvändigt att så ingående som
möjligt klarlägga hithörande förhållanden. »Restarbetslösheten» Ilar emellertid
i åtskilliga hänseenden en annan struktur än krisårens arbetslöshet
och måste därför angripas efter delvis andra metoder än denna. I syfte att
vinna ökad kännedom härutinnan uppdrog Kungl. Maj :t åt statens arbetslöshetskommission
att verkställa undersökning rörande arbetslöshetsklientelets
sammansättning den 31/t 1935. Resultatet föreligger i tryck (Statens offentliga
utredningar 1936:21). Tidpunkten för denna klientelundersökning valdes
så, att säsongarbetslösheten skulle kunna betraktas såsom oväsentlig.
Visserligen förekommer inom en yrkesgrupp, nämligen skogshushållning, just
vid den valda tidpunkten, 31 juli, säsongarbetslöshet. För att få denna bortrensad
skulle man därför kunna tänka sig, att uppgifterna för de personer,
som tillhörde yrkesgruppen skogshushållning, lämnades å sido. Att inom denna
grupp säsongarbetslöshet i viss utsträckning förekommer, framgår bland
annat därav, att de 2,060 skogsarbetare, som under 1935 uppnått minst 26
års ålder, i medeltal under tiden Vi 1933 —3ih 1935 hade 86.9 arbetslöshetsveckor,
medan motsvarande medeltal för samtliga yrkesgrupper uppgår till
108.6. Ifrågavarande personer lia alltså varit i arbete i öppna marknaden
i medeltal cirka 47 veckor under undersökningsperioden. Av de anförda
siffrorna framgår visserligen, att säsongarbetslöshet torde förekomma inom
denna yrkesgrupp i större utsträckning än inom övriga yrkesgrupper. Å
andra sidan äro tydligen arbetssäsongerna för nu ifrågavarande klientel av
mycket kortvarig natur. Då alltså skillnaden emellan yrkesgruppen skogshushållning
och övriga yrkesgrupper i det undersökta klientelet icke är större
;in vad nu nämnda siffror utvisa, torde man vara berättigad att låta övervägandena
på grundval av klientelundersökningen omfatta även denna yrkesgrupp,
trots att på så sätt i siffror, där i övrigt säsongarbetslösheten torde
vara eliminerad, en viss arbetslöshet av denna natur kommer att ingå. Det
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
bör även vid nu förevarande överväganden uppmärksammas, att inom de
nordliga länen jämte Värmlands och Kopparbergs län ha icke mindre än
48.2 % av de personer, vilka tillhöra yrkesgruppen skogshushållning, ett biyrke,
i allmänhet jordbruk eller väg- och anläggningsarbete, och för biyrket
infaller högsäsong under den period, då säsongarbetslöshet råder inom huvudyrket.
Vid diskussionen örn den nuvarande arbetslösheten torde man först observera
vissa grundläggande statistiska data. Hit höra främst vissa befolkningsstatistiska
uppgifter.
Den nytillkommande arbetskraften.
ökningen av antalet män i åldern 15—65 år under åren 1925—1950 framgår
av följande sammanställning.
1925—1930 ........ 125,000 1935—1940 ........ 83,000 1945—1950 26,000
1930-1935 ........ 116,000 1940—1945 ........ 31,000
För kvinnor i samma åldrar kommer utvecklingen att pågå fram till 1950
enligt följande sammanställning.
1925—1930 ........ 96,000 1935—1940 ........ 65,000 1945—1950 10,000
1930—1935 ........ 92,000 1940—1945 ........ 15,000
Av särskilt intresse för de närmast följande åren är den ökning i antalet
ungdomar, som kommer att uppstå som en följd av de stora barnkullarna
1920—1921. Storleken av de beräknade årskullarna framgår av följande
tabell.
År
Antal män, som uppnå
en ålder av
15 år
16 år
17 år
18 år
Summa
1935
64,372
53,288
54.411
55,646
227,717
1936
58,978
64,232
53.143
54,036
230,389
1937
54.051
58,846
64,059
52,778
229,734
Vad som i dessa sammanställningar framförallt påkallar uppmärksamhet
är, att befolkningen i de produktiva åldrarna har ökat under åren 1930—1934
med omkring 208,000, därav 116,000 män. örn inom näringslivet samma antal
män voro sysselsatta 1935 som 1930 och arbetskraften förutsättes vara av
samma kvalitet båda åren, skulle antalet manliga arbetslösa ha ökats sedan
1930 med cirka 116,000. En sådan ökning av arbetslösheten har icke ägt
rum, varför alltså huvudparten av befolkningstillskottet uppsugits av näringslivet.
Den egentliga fabriksindustrien1 sysselsatte 1932 i genomsnitt cirka 400,000
1 Här ingå företag med minst 10 arbetare eller med ''ett årligt tillverkningsvärde av 25,000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
17
arbetare. I jämförelse med 1930 innebar detta en minskning med över
50,000 personer. Efter 1932 har uppenbarligen en ökning av antalet sysselsatta
inom fabriksindustrien ägt rum. Tyvärr har man inga exakta uppgifter
på vare sig hur stor denna ökning är eller inom vilka näringsgrenar
den faller. Emellertid torde de undersökningar, som socialstyrelsen sedan
1932 företager rörande sysselsättning och arbetstid inom näringslivet,
ge vissa hållpunkter för bedömandet av utvecklingen. Dessa sifferserier återspegla
icke fullständigt förändringarna i sysselsättningen, enär de ej omfatta
nytillkomna företag och endast i vissa fall sådana företag, där driften helt
nedlagts eller återupptagits. Med nämnda reservationer är emellertid representativiteten
för de i undersökningen ingående industrigrupperna god, särskilt
under 1934 och 1935, då cirka 2/3 av antalet i kommersltollegii industristatistik
redovisade arbetare ingå i undersökningarna. Enligt vad undersökningarna
utvisa skulle arbetarantalet för perioden 1932—1935 stegrats
med cirka 15 °/o inom den egentliga fabriksindustrien. Denna stegring av
antalet sysselsatta inom fabriksindustrien är emellertid mycket ojämnt fördelad
på olika industrigrenar. Mest markant är ökningen inom malmbrytning
och metallindustrien, där arbetarantalet ökat med 34 °/o, och här har
framförallt den mekaniska verkstadsindustrien visat förmåga av stark absorption
av arbetskraften. Arbetarantalet har här ökat med icke mindre än
54 %. Inom kemisk-teknisk industri redovisas ingen ökning av arbetarantalet
beroende därpå, att den förefintliga ökningen inom sprängämnesfabrikerna
samt färg-, olje- och parfymfabrikerna motsvarats av en lika stor
minskning av antalet sysselsatta inom tändsticksindustrien. Byggnadsämnesindustrien
utvisar en kraftig stegring av arbetarantalet, 37 %>, och likaså
porslins-, kakel- och lergodsfabrikerna med 17 %. Textilgruppen, som visserligen
har mindre intresse ur arbetslöshetssynpunkt, då den i stor utsträckning
sysselsätter kvinnlig arbetskraft, vilken mera sällan uppträder
såsom hjälpsökande, uppvisar en ökning med 11 %. Livsmedelsindustrien
har hållit sig tämligen konstant med en obetydlig ökning. Praktiskt taget
ingen ökning uppvisar träindustrien, och vad beträffar sågverken och hyvlerierna
har faktiskt under åren en minskning av arbetarantalet ägt rum,
dock av mindre betydelse.
Vad dessa procentuella förskjutningar innebära i absoluta tal torde kunna
utläsas av följande tabell, där antalet inom fabriksindustrierna sysselsatta enligt
kommerskollegii industristatistik angives för åren 1930, 1932 och 1934.
Siffrorna ge även en föreställning örn huruvida de olika industrigrenarna ökat
eller minskat sitt arbetarantal sedan 1930 eller om de senare årens ökning
i huvudsak endast innebär ett återställande till 1930 års nivå.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 26J.
2
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Arbetarantalet Inom olika industrigrupper åren 1980, 1982 och 1934.
Industrigrupp
1930
1932
1934
Malmbrytning ..................................
10,959
7,218
7,644
Metall- och maskinindustri ........................
133,186
111,770
131,902
Jord- och stenindustri ............................
44,650
33,871
31,924
Träindustri ........................
61,640
51,204
56,709
Pappersmasse- och papperstillverkning..............
36,952
34,605
34,393
Grafisk och diverse pappersindustri ..............
19,650
18,760
19,601
Livsmedelsindustri ....................
43,713
42,425
43,724
Textil- och beklädnadsindustri ...........
61,178
61,089
70,663
Läder-, hår- och gummivaruindustri................
20,624
20,347
22,190
Kemisk-teknisk industri.................
15,110
12,477
12,470
Kraft-, belysnings- och vattenverk..................
7,054
7,177
7,147
Summa
454,710
400,943
488,367
Sannolikt skulle år 1935 visa en betydligt ljusare sysselsättningsbild såväl i
förhållande lill år 1930 som till år 1932. Siffror härpå ha emellertid ännu ej
blivit tillgängliga.
Att i absoluta tal ange ökningen eller minskningen i antalet arbetare inom
olika industrigrupper låter sig knappast göra. För att erhålla en föreställning
om storleksordningen av de förskjutningar som här inträffat torde likväl
de procentsatser, som nyss angivits, kunna användas. Som utgångspunkt
har i följande beräkningar tagits arbetarantalet 1932, sådant detta angives d
kommerskollegii industristatistik. Det framgår därvid, att av de i undersökningen
ingående grupperna det framförallt är metallindustrien, som bidragit
till att minska arbetslöshetssiffrorna sedan november 1932. Inom malmbrytning
och metallindustrien kan man approximativt uppskatta det ökade
antalet sysselsatta från 1932 till 1935 till något över 40,000 man. Andra
industrigrupper, som utvisa en relativt betydande expansion, är byggnadsämnesindustrien
med en stegring på cirka 3,000 man samt snickeri- och möbelfabrikerna
med en stegring av cirka 2,000 man. Emellertid torde man
utan att göra sig skyldig till någon överdrift kunna fastslå, att ännu mera
betydande än stegringen i arbetarantalet inom den egentliga fabriksindustrien
är absorptionen av arbetskraft inom byggnadsverksamheten. Vissa
företag, som varit föremål för undersökning, utvisa en ökad sysselsättning
av cirka 200 %. Dessutom har uppenbarligen den fram till 1930 pågående
starka ökningen av antalet sysselsatta inom handel och samfärdsel med all
sannolikhet försiggått i lika snabbt tempo som tidigare. Sannolika skäl tala
för att antalet anställda inom hantverket och småindustrien ökats.
Den kraftiga stegring av antalet sysselsatta, som ägt rum sedan 1932, har
dock icke varit av sådan omfattning, att den kunnat uppsuga både den arbetslöshet,
som fanns 1932, och det befolkningsöverskott, som sedan 1932
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
19
tillförts de produktiva åldrarna. Expansionen har dessutom skett i hög
grad olikartat inom olika näringsgrenar.
Försvunna »arbetslöshetsöar».
Ett belägg för sambandet mellan arbetslöshetens försvinnande och expansionen
av vissa industrier utgör arbetslöshetsutvecklingen inom en del
kommuner, som under krisen voro drabbade av en särskilt bekymmersam
arbetslöshet men vilka under konjunkturuppsvinget ha fått sin arbetsmarknad
så förbättrad, att ingen eller ringa arbetslöshet för närvarande är
rådande därstädes. Omstående tabell utgör ingen fullständig sammanställning
av samtliga f. d. arbetslöshetstyngda koni lini ner. Sålunda ha i regel icke rena
skogskommuner medtagits. De anförda exemplen ådagalägga emellertid, att
framförallt inom de kommuner, där arbetslösheten tidigare var vållad av arbetslöshet
inom järnhanteringen, har förbättringen i arbetslöshetssituationen
varit speciellt markant. Bland dessa kommuner märkas Sköldinge (Södermanlands
län) med en arbetslöshet den 31 mars 1933 på 147, ingen rapporterad
arbetslöshet 1936, Ransäter (Värmlands län) 485 arbetslösa 31
mars 1933, 53 1936, Hjulsjö (örebro län) 120 1933 och 16 1936, Nora
(Örebro län) 469 och 19, Viker (örebro län) 179 31 mars 1934, ingen arbetslöshet
31 mars 1936.
Då problemet, hur hjälpverksamhetens utformning har påverkat arbetslöshetens
utveckling, ofta varit föremål för diskussion, redogöres i tabellen
även för vissa data rörande hjälpverksamheten vid de angivna undersökningstillfällena.
Det torde därvid vara av intresse att konstatera, att det
statliga reservarbetet i de flesta av dessa kommuner, där arbetslösheten kraftigt
nedgått, icke spelat någon mera betydande roll. Kontantunderstödsverksamheten
har haft en helt annan omfattning än vad som för närvarande är
fallet. Utan att ingå på ett övervägande rörande hjälpverksamhetens organisation,
kan jag icke underlåta att här påpeka, att den väsentliga orsaken
till arbetslöshetens minskning uppenbarligen icke kan vara annat än en faktisk
ökning av arbetstillfällena i den öppna arbetsmarknaden.
Den olika styrka, varmed olika näringsgrenar absorberat arbetskraft under
konjunkturuppsvinget, har självfallet medfört, att minskningen i antalet
arbetslösa ter sig väsentligt olika i olika landsdelar. I följande tabell redovisas
minskningen under tiden 31 mars 1933—31 mars 1936 länsvis. Av tabellen
framgår, hur de län, inom vilka skogsbruket eller järnhanteringen
dominera, utvisa en väsentligt starkare minskning av arbetslösheten än övriga
län. Det torde vid studiet av tabellen observeras, att i vissa län, såsom
Kristianstads, Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län, aldrig förelegat någon
mera svårartad arbetslöshetssituation, varför minskningen därstädes
kan te sig mindre betydande, trots att arbetslöshetsläget i ifrågavarande län
för närvarande är relativt tillfredsställande.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Kommuner med starkt förbättrad arbets
-
Antal arbetslösa
I % av
invå-
Anta
den öl/ö
narantalet
19 3 3
Kommun
Därav med
1933
1934
1935
1936
1933
1936
Totalt
Statligt
reserv-
arbete
Kontant-
under-
stöd
Södermanlands län:
Sköldinge ............
147
96
30
—
4.6
—
80
14
47
Ytterselö..............
104
95
18
—
8.7
—
52
7
43
Östergötlands län:
Risinge ..............
250
203
46
35
2.6
0.3
173
''51
ilo
Kalmar län:
Södra Möckleby ......
148
98
45
12
9.4
0.8
114
22
80
Gotlands län:
Othem (Slite kpg.) ....
130
116
19
2
6.9
0.1
106
21
40
Malmöhus län:
Landskrona stad......
944
671
263
190
5.0
1.0
922
51
790
Värmlands län:
Ransäter..............
485
365
154
53
8.2
0.9
333
72
250
Sunne lk...............
418
369
198
64
4.6
0.7
J74
63
61
Örebro län:
Hjulsjö ..............
120
126
38
16
5.6
0.8
88
39
27
Nora ................
469
286
95
19
10.0
0.4
378
114
201
Viker ................
90
179
20
—
6.1
—
45
15
30
Västmanlands län:
Köpings stad..........
278
181
78
37
4.5
0.6
178
29
100
Västerås j ..........
926
848
210
58
3.0
0.2
675
51
554
Norberg..............
356
258
113
59
6.6
1.1
340
75
265
Skinnskatteberg ......
335
245
42
18
8.2
0.4
220
70
150
Kopparbergs län:
Gagnef................
467
264
159
47
7.2
0.7
lil
15
3
Grytnäs ..............
134
103
40
11
4.4
0.4
88
5
83
Husby................
221
112
40
18
3.6
0.3
140
2
28
Kopparberg ..........
149
200
97
42
2.1
0.6
109
9
75
Rättvik ..............
355
188
66
33
4.1
0.4
82
_
44
Siljansnäs ............
191
190
116
9
7.9
0.4
7
_
3
Stora Tuna ..........
463
469
181
48
5.1
0.5
162
44
103
Gävleborgs län:
Bergsjö ..............
243
150
81
2
5.8
0.0
141
2
103
Gnarp................
193
115
57
20
5.5
0.6
120
2
—
Västerbottens län:
Norsjö................
215
125
91
24
3.2
0.3
79
79
—
Skellefteå lk..........
662
605
247
99
2.7
0.4
407
142
265
Norrbottens län:
Norrfjärden ..........
432
236
35
32
8.9
0.6
241
9
225
Överkalix ............
275
64
47
21
3.6
0.3
195
144
47
Överluleå ............
358
220
147
84
3.8
0.9
81
81
9,558
6,841
2,743
1,051
—
5,841
1,228
3,727
Kungl. Maj-.ts proposition nr 265.
21
löshetssitnation sedan den 31/s 1933.
h j ä
1 p t a
den
»''/»
19 3 4
19 3 5
19 3 6
Därav med
Därav med
Därav med
Totalt
Statligt
Kontant-
Totalt
Statligt
Kontant-
Totalt
Statligt
Kontant-
reserv-
under-
reserv-
under-
reserv-
under-
arbete
stöd
arbete
stöd
arbete
stöd
58
10
30
17
9
50
15
20
9
4
—
—
—
—
142
28
88
27
6
21
14
—
14
78
28
50
31
10
—
2
—
2
68
10
6
3
—
—
—
—
—
652
122
341
237
107
76
153
29
—
262
20
200
118
24
50
32
24
—
195
48
125
112
89
—
48
39
—
83
56
23
29
25
_
9
9
—
239
31
146
90
58
1
10
10
—
107
17
50
17
12
—
—
—
—
127
15
50
45
8
_
20
3
—
637
41
449
172
74
—
26
2
—
244
65
149
92
52
—
43
38
5
178
41
98
27
17
5
5
—
97
45
113
63
_
33
16
—
65
32
—
13
10
—
1
—
—
104
4
29
23
—
2
—
—
—
135
7
40
62
5
—
16
3
6
98
31
46
34
24
10
21
9
12
42
41
1
51
42
—
3
—
—
271
46
200
130
84
40
38
28
2
113
5
82
25
14
2
_
_
91
i
—
39
4
—
13
—
—
46
42
4
5
5
_
_
—
420
121
81
126
12
—
42
—
—
39
20
_
_
_
4
_
_
40
38
2
11
4
7
5
5
—
84
61
—
81
51
—
42
2
20
4,590
993
2,205
1,739
813
207
582
222
61
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Anmälda arbetslösa.
st/s 1933
S1/s 1936
Minskning
Jämtlands
län........................
6,219
411
5,808
%
93.4
Västmanlands
* ........
5,073
348
4,725
93.1
Södermanlands
» .....
3,092
459
2,633
85.2
Kopparbergs
» .........
9,809
1,630
8,179
83.4
Kristianstads
» ....
3,362
616
2,746
81.7
Gotlands
>
1,069
205
864
80.8
Västerbottens
> ............
6,873
1,380
5,493
79.9
Uppsala
»
3,029
630
2,399
79,2
Gävleborgs
> ............
12,689
2,588
10,101
79.6
Värmlands
» ...
11,305
2,467
8,838
78.2
Örebro
» ....................
6,407
1,455
4,952
77.3
Kalmar
» ..........
6,322
1,572
4,750
75.1
Östergötlands
> ....
5,469
1,394
4,075
74.5
Kronobergs
> ..........
3,007
809
2,198
73.1
Älvsborgs
>
4,140
1,147
2,993
72.3
Norrbottens
» ..............
13,169
3,798
9,371
71,2
Skaraborgs
> .............
2,650
767
1,883
71.1
Malmöhus
> ......* .
13,035
4,043
8,992
69.0
Stockholms stad
15,673
5,356
10,317
65.8
Jönköpings
> ..................
2,647
913
1,734
65.5
Hallands
J> .......
2,112
786
1,326
62.8
Västernorrlands
> ..................
19,620
7,571
12,049
61.4
Blekinge
» ........
6,124
2,374
3,750
61.2
Göteborgs stad
9,534
3,801
5,733
60.1
Stockholms
> ......................
5,129
2,055
3,074
59.9
Bohuslän .....
9,003
4,587
4.416
49.1
Summa
186,561
53,162
133,399
71.5
Redan av vad nu sagts rörande arbetslöshetens minskning torde framgå,
att den kvardröjande arbetslösheten koncentrerats till de trakter, där
näringslivet expanderat mindre snabbt än inom övriga delar av landet. En
viss föreställning om med vilken olika tyngd arbetslösheten drabbat olika
landsdelar ger följande tabell över antalet kommuner, som den 31 juli 1935
rapporterade arbetslöshet. Tabellen utvisar, att i områden av landet, vari
mer än 1/3 av landets invånare vörö bosatta, rapporteras överhuvud ingen
arbetslöshet. De olika länens arbetslöshetsförhållanden växla mellan å ena
sidan Blekinge län, där praktiskt taget alla kommuner rapportera arbetslöshet,
och Kristianstads län, där endast cirka 1/4 av länets folkmängd är bosatt
i till arbetslöshetskommissionen rapporterade kommuner.
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Länsvis fördelning av antalet kommuner och dessas folkmängd, vilka den 31p 1935
rapporterade arbetslöshet.
Antal kommuner
Folkmängd enligt
med
utan
kol. 2
kol. 3
rapp. arbetslöshet
2
8
4
5
1
526,027
_
45
76
189,473
81,873
18
70
83,862
54,820
18
78
90,471
97,915
28
125
181,947
129,744
30
106
120,067
115,383
39
49
102,120
53,054
37
75
139,894
92,365
1
92
11,009
47,078
37
3
143,396
2,800
25
125
78,737
170,182
7
1
272,593
1,125
12
224
37,536
206,085
13
78
61,652
90,519
1
—
255,386
—
42
51
138,253
74,206
30
195
144,007
175,572
23
244
74,103
167,457
59
33
229,594
43,662
30
35
160,602
58,093
13
57
78,153
83,381
42
15
205,271
44,692
45
D
255,394
25,615
56
11
248,399
33,925
31
30
91,007
45,390
18
14
156,771
56,040
20
9
165,635
40,755
721
1,807
| 4,241,359
1,991,731
Län/Kommun
1
Stockholms stad.................
Stockholms län...................
Uppsala län.....................
Södermanlands län...............
Östergötlands län.................
Jönköpings län...................
Kronobergs län...................
Kalmar län
Gotlands län.....................
Blekinge län.....................
Kristianstads län.................
Malmöhus län (städerna).........
Malmöhus län (landsbygden)......
Hallands län.....................
Göteborgs stad..................
Göteborgs och Bohus län i övrigt
Älvsborgs län ..................
Skaraborgs län..................
Värmlands län..................
Örebro län......................
Västmanlands län ..............
Kopparbergs län ................
Gävleborgs län..................
Västernorrlands län..............
Jämtlands län ..................
Västerbottens län................
Norrbottens län ................
Särskilt koncentrerad arbetslöshet.
En ännu klarare bild av den utsträckning, i vilken arbetslösheten för närvarande
är koncentrerad till vissa landsdelar, ger följande sammanställning.
Den 31 mars 1936 voro 53,162 personer anmälda såsom hjälpsökande arbetslösa.
Av dessa funnos inom storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö
10,674. Inom Blekinge samt Göteborgs och Bohus län utom Göteborgs
stad funnos tillsammans 6,961. I Västernorrlands län uppgick antalet arbetslösa
lill 7,571. Tillsammans utgjorde antalet arbetslösa i nu nämnda
områden 25,206 personer. Inom det övriga landet funnos vid samma
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
tidpunkt vissa kommuner, vilka voro synnerligen svårt drabbade av
arbetslösheten. Här märkas 4 kommuner, där arbetslösheten i allt väsentligt
vållats genom att tändsticksfabriker nedlagts eller genom rationalisering
av tillverkningen så, att arbetarantalet väsentligt minskats. Dessa äro:
Norra Solberga (Jönk.), Tidaholm-Agnetorp (Skar.) och Vänersborg (Älvsb.).
De arbetslösa i dessa kommuner utgjorde 576. I 2 kommuner, nämligen
Ekeberga (Kron.) och Eda (Värml.), var arbetslösheten i allt väsentligt
vållad av glasindustriens svårigheter. Antalet arbetslösa i dessa kommuner
uppgick till 219. I en annan grupp kommuner, nämligen Kvistbro,
Ljusnarsberg och Ramsberg (Ör.) samt Grangärde och Norrbärke (Kopp.),
torde arbetslösheten lia vållats av att järnbruk eller gruvor nedlagts eller
väsentligt minskat sin drift. Antalet arbetslösa i nu nämnda kommuner
uppgick till 1,158 personer. Lägges härtill arbetslösheten i Södra Vrams
kommun i Malmöhus län (181 personer), vållad av kolindustriens rationalisering,
samt arbetslösheten i vissa kommuner, vållad framförallt genom
rationalisering av sågverksindustrien, såsom i — förutom de i Västernorrlands
län belägna — Söderhamns stad (Gävl.), Norrala kommun (Gävl.), Byske
(Vb.) och Nederkalix (Nb.), tillhopa 1,731 personer, samt arbetslösheten i de
båda gruvkommunerna Gällivare och Jukkasjärvi samt Nederkalix i Norrbottens
län, tillhopa 1,289 personer, uppgår det nu redovisade antalet arbetslösa
till cirka 30,360 personer. Vad som i nu förevarande sammanhang
främst intresserar är, att arbetslösheten till så betydande del som 57.1 %
är koncentrerad till områden av den begränsade omfattning som de här ovan
redovisade. Angående arbetslöshetens lokala fördelning hänvisar jag till
en karta, vilken som bilaga ingår i arbetslöshetskommissionens omnämnda
klientelundersökning. Denna karta är baserad på antalet hjälpsökande arbetslösa
den 31 juli 1935.
Övervägandena kring den kvardröjande arbetslösheten måste grundas på
en kännedom örn arbetslöshetens geografiska fördelning. Härvid torde först
de kommuner, där arbetslösheten alltjämt är av mera allvarlig natur, böra
bli föremål för undersökning. Såsom sådana har jag i följande tabeller räknat
kommuner, där arbetslösheten uppgår till minst 2 % av befolkningen.
För att i görligaste mån eliminera säsongarbetslösheten har urvalet skett
med ledning av arbetslöshetssiffrorna per den 31 juli 1935. Dock lia kommuner,
vilkas arbetslöshetssituation den 1 mars 1936 så förbättrats, att de
arbetslösas antal icke längre uppgick till 2 °/''o av befolkningssiffrorna, i regel
icke medtagits. Undantag härifrån utgöra dels de kommuner, som sammanförts
under beteckningen »värmländska skogskommuner» och dels stenkommunerna,
vilka medtagits, även om deras arbetslöshetsläge förbättrats. I tabellerna
ingå uppgifter rörande de arbetslösas ålder och antalet långvarigt
arbetslösa, vilka uppgifter hämtats från arbetslöshetskommissionens klientelundersökning.
Då antalet i denna undersökning ingående arbetslösa för
vissa kommuner skilde sig från antalet arbetslösa, giver icke alltid en summering
av åldersuppgifterna antalet arbetslösa inom kommunen. Tabellerna
omfatta endast de kommuner, vilka ingå i klientelundersökningen. Det är
Kungl. Maj:ts proposition nr 265
Stenkommuner.
25
Kommun
Ari
e t s
lös
!i e t
Långvarigt
arbetslösa
Åldersfördelning
den 31/s 1933
den 31/s 1936
den sl/71935
den 3i/j 1935
den 91/7 1935
An-
tal
i % av
befolk- ningen
An-
tal
i % av
befolk- ningen
An-
tal
i % av
befolk- ningen
An-
tal
i % av
antalet
arbets- lösa
16-25
26-30
31-55
över
55 år
Kalmar län.
Fliseryd......
166
5.8
59
2.2
58
2.1
33
57.9
18
8
26
5
Blekinge län.
Asarum ......
660
7.5
163
1.8
227
2.5
147
66.5
50
40
86
45
Aspö ........
88
8.9
33
3.8
46
4.6
27
57.4
15
7
19
6
Backaryd ....
142
6.3
64
2.9
97
4.4
67
67.0
20
20
51
9
Elleholm.....
48
11.7
1
0.3
14
3.5
5
35.7
1
2
6
5
Gammalstorp .
148
6.7
33
1.5
44
2.0
28
63.6
6
8
20
10
Hasslö.......
135
9.0
92
6.1
39
2.6
28
68.3
19
10
12
—
Hällaryd......
189
6.4
86
3.0
104
3.6
59
55.7
19
14
46
27
Listerby......
263
12.7
110
5.4
192
9.4
95
54.3
35
22
87
31
Mörrum......
399
9.2
169
3.9
220
5.1
143
65.0
37
37
106
40
Sturkö........
371
18.4
199
10.0
218
ILO
118
54.4
67
46
91
13
Tjurkö.......
88
16.0
19
3.5
37
6.9
17
47.2
8
3
22
3
Åryd ........
159
7.3
66
3.0
67
3.1
27
42.9
8
11
29
15
Summa
2,690
1,035
1,305
761
59.3
285
220
575
204
%22.2
17.1
44.8
15.9
Hallands län.
Söndrum.....
103
5.8
60
3.4
38
2.1
7
18.4
5
3
19
11
Göteborgs och Bo-
hus län.
Lysekils stad..
411
6.9
255
4.3
156
2.6
108
69.7
39
26
53
37
Askum.......
515
18.4
220
7.9
267
9.6
112
40.6
45
33
155
43
Bottna.......
32
5.3
37
6.3
19 3.2
7
41.2
4
5
7
i
Brastad ......
963
25.5
447
11.9
555 14.7
242
44.7
117
100
286
38
Bro..........
541
18.9
238
8.4
381
13.4
125
34.3
85
49
187
43
Bärfendal ....
17
3.2
16
3.0
16
3.0
3
17.6
2
2
13
—
Hogdal ......
117
8.9
103
7.6
98
7.3
57
59.4
22
22
49
3
Kville........
292
5.9
228
4.0
193
3.9
101
52.1
38
38
85
33
Lommeland ..
210
22.2
102
11.3
74 8.2
49
66.2
32
17
22
3
Lur..........
46
2.7
31
1.8
35
2.1
23
63.9
10
7
14
5
Lyse..........
447
16.G
208
7.9
2801 10.6
96
34.3
53
49
148
30
Malmön......
420
30.4
105
7.7
242] 17.7
51
21.4
46
27
132
33
Näsinge ......
292
22.0
161
12.7
166 13.1
73
44.8
40
29
73
21
Skee..........
472
8.2
460
8.1
551
9.7
237
43.0
138
93
264
56
Svenneby ....
139
10.5
40
3.0
71
5.3
24
35.8
13
11
34
9
Tanum ......
269
4.9
129
2.4
150 2.8
49
36.0
17
24
73
22
Tossene ......
742
13.8
271
5.1
298
1 5.6
128
44.4
44
45
163
36
Summa
5,925
3,051
3,552
1,485
42.5
745
577
1,758
413
|*21.s
16.5
50.4
11.8
emellertid endast tre kommuner, som av denna anledning uteslutits, nämligen
Torup (Hall.), Grebbestad köping (Göteb.) samt Fuxerna (Älvsb.) med
ett sammanlagt antal arbetslösa den 31 juli 1935 av 157 personer.
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
Tillhopa utgjorde antalet arbetslösa i de kommuner, som hade minst 2 %
arbetslöshet den 31 juli 1935 17,507, d. v. s. 41.1 % av hela den anmälda
arbetslösheten. Folkmängden i dessa 2-procentiga kommuner uppgick den
1 januari 1935 till 495,194, d. v. s. 7.9 % av rikets folkmängd. Ifrågavarande
kommuners andel av arbetslösheten var i mars månad 1936 34.4 °/o. Jämföras
dessa höga procentsatser med förhållandena under den månad, då den
högsta registrerade arbetslösheten förekommit, den 31 mars 1933, så utgör
motsvarande procentsiffra 23.1 %>. De nuvarande 2-procentskommunernas
relativa andel av hela arbetslöshetsklientelet har alltså kraftigt stegrats.
Ett försök har gjorts att sammanföra de s. k. »2 %-kommunerna» i grupper,
inom vilka arbetslösheten vållats av likartade ekonomiska förändringar.
Den verkställda uppdelningen gör icke anspråk på exakthet. Det torde böra
understrykas, att sammanställningarna icke äro avsedda att ge en samlad
bild av hela den arbetslöshet, som betingats av viss näringsgrens svårigheter.
Har t. ex. ett företag måst nedläggas, vållar detta i regel långvariga störningar
på ortens arbetsmarknad, men om arbetslösheten genom andra företags
startande, de arbetslösas utflyttning e. d., övervunnits, så att arbetslösheten
den 31 juli 1935 icke uppgick till minst 2 %, har kommunen i fråga icke
medtagits.
En näringsgren, som mer än någon annan alltjämt kämpar med betydande
svårigheter, är stenindustrien. Jag kommer senare att ingå på de förhållanden
som vållat dessa svårigheter och hänvisar i detta sammanhang endast
till förestående tabell.
Bland de på detta sätt sammanförda mera arbetslöshetstyngda kommunerna
märkas de, som betecknats såsom sågverkskommuner. Deras antal är
16. Deras samlade arbetslöshet uppgick den 31 juli 1935 till 3,701 och den
31 mars 1936 till 6,796. Angående de förhållanden, som i dessa kommuner
medfört arbetslöshet av så allvarlig natur, torde följande böra anföras.
Inom sågverksindustrien har sedan 1928 en kraftig minskning av arbetarantalet
ägt rum. Enligt 1933 års skogsindustrisakkunniga har antalet
arbetare vid sågverk och hyvlerier nedgått på följande sätt:
1928 ........
........ 46,665
1929 ........
........ 44,145
1930 ........
........ 41,332
1931 ........
........ 37,667
1932 ........
........ 32,574
1933 ........
........ 30,354
Arbetarantalet 1935 skulle, under förutsättning att socialstyrelsens arbetstidsundersökningar
ge en riktig bild av läget, ha varit cirka 95 % av antalet
arbetare 1932 eller omkring 31,000 personer. Minskningen av antalet sysselsatta
sammanhänger dels med en minskning av produktionen fram till 1933
och dels med en långt gående rationaliseringsprocess. Rationaliseringsprocessen
har tagit sig uttryck i att ett mycket stort antal sågverk helt nedlagts och
driften koncentrerats vid vissa kvarstående, men även däri att antalet arbe
-
Kungl. Maj:ts proposition ni 265. 27
Sågverkskommuner.
Kommun
Ari
e t s
1 ö s
i e t
Långvarigt
arbetslösa
Åldersfördelning
den 81
/s 1933
den 81
/> 1936
den 81/71935
den 81/7 1935
den 81/
7 1935
An-
tal
i J av
befolk- ningen
An-
tal
i % av
befolk- ningen
An-
tal
i % av
befolk- ningen
An-
tal
i % av
antalet
arbets- lösa
16-25
26-30
31-55
över
55 år
A.
V ästernorrlands
län.
Alnö ..........
1,178
17.8
646
9.6
252
3.7
193
71.5
81
39
118
32
Bjärtrå ........
C51
12.8
411
8.1
146
2.9
80
54.1
51
27
58
12
Gudmundrå____
1,498
9.8
565
3.7
490
3.2
308
63.9
152
100
210
20
Hässjö.........
451
10.0
276
6.2
188
4.3
118
64.1
87
35
56
6
Högsjö..........
628
14.6
370
8.5
180
4.1
112
70.4
63
30
57
9
Njurunda ......
1,315
11.2
838
7.1
298
2.5
190
66.9
76
54
126
28
Nora ..........
418
11.7
236
6.9
166
4.8
104
66.2
63
39
47
8
Skön...........
2,024
13.8
1,021
7.0
555
3.8
423
78.9
lil
92
250
83
Styrnäs.........
235
17.3
96
7.0
53
3.9
37
74.0
21
5
18
6
Säbrå ..........
391
8.5
214
4.6
172
3.7
87
52.7
53
41
68
3
Timrå..........
831
9.2
491
5.2
238
2.6
144
62.1
81
39
96
16
Torsåker........
185
14.8
74
5.9
32
2.5
18
58.1
22
2
6
1
Ytterlännäs ____
713
10.1
443
6.1
171
2.4
70
41.2
76
23
57
14
Summa
10,518
5,681
2,941
1,884
65.7
937
526
1,167
238
% 32.7
18.3
40.7
8.3
Gävleborgs län.
B.
Övriga län.
Söderhamns
stad........
862
7.5
566
5.0
395
3.5
247
63.7
80
62
200
46
Norrala ......
249
7.6
101
3.1
65
2.0
49
76.6
17
16
26
5
Västerbottens län.
Byske........
856
8.3
448
4.4
300
2.9
190
63.5
129
43
107
20
Summa
1,967
1,115
760
486
61.7
226
121
333
71
% 30.1
16.1
44.3
9.5
tare vid de kvarstående väsentligt minskats. Sedan 1928 ha 26 större och
medelstora sågverk i Norrland nedlagts. Vid dessa sysselsattes i normala fall
cirka 3,500 arbetare. Huvudparten av minskningen från cirka 47,000 till
cirka 31,000 torde alltså få tillskrivas en rationalisering vid ännu i gång
varande sågverk.
Nedläggandet av sågverk har drabbat vissa kommuner särskilt hårt. Sålunda
ha under åren 1930—1933 i Söderhamn 4 sågverk, sysselsättande 800
personer, försvunnit. Antalet arbetslösa uppgick den 31 mars 1936 till 566.
I Alnö i Västernorrlands län lia sedan 1924 7 sågverk nedlagts, sysselsättande
vid normal drift 625 arbetare. Antalet arbetslösa den 31 mars 1936
var 646. I Gumundrå i Västernorrlands län lia under åren 1922—1932 7 sågverk
nedlagts, representerande 625 arbetare. Arbetslöshetssiffran var nyss
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
nämnda dag 565. Inom Byske kommun i Västerbottens län ha sedan 1926
3 sågverk med tillhopa 530 arbetare nedlagt sin verksamhet. Även denna
kommun hade en betydande arbetslöshet, 448 personer den 31 mars 1936.
Ett studium av den gjorda sammanställningen av sågverkskommuner i landet
med speciellt svårartad arbetslöshet bör lämpligen kompletteras med följande
tabell, utvisande antalet nedlagda sågverk och vid dessa normalt sysselsatta
arbetare.
Sedan år 1921 t. o. m. år 1933 nedlagda, ej återupptagna medelstora och större
sågverk i Norrland.
Län, kommun
Antal ned- lagda sågverk
Antal arbetare
vid normal drift
Gävleborgs län.
Söderhamns stad.............
.............. 4
800
Västernorrlands län.
Alnö.........................
............. 7
625
Gudmundrå .................
.............. 6
625
Hässjö.......................
.............. 1
100
Högsjö.......................
............. 1
110
Njurunda ...................
............. 1
90
Nora .......................
.............. 1
185
Skön.........................
.............. 1
250
Säbrå .......................
............. 2
105
Västerbottens län.
Skellefteå landskommun.......
.............. 1
150
Byske .......................
.............. 3
530
Norrbottens län.
Hortlax .....................
.............. 2
180
Nederkalix...................
............. 2
320
Summa 32
4,070
Till en grupp ha sammanförts kommuner, vilkas arbetslöshet i första hand
vållats av tändsticksindustriens minskade behov av arbetskraft. Dessa 4 kommuner
hade en arbetslöshet den 31 juli 1935 av 491 personer. Den 31 mars
1936 var antalet arbetslösa 576.
Inom tändsticksindustrien har i samband med en stark produktionsminskning
antalet sysselsatta nedgått synnerligen kraftigt under senare år.
Antalet inom nämnda industri sysselsatta framgår av följande siffersammanställning.
1928
1929
1930
5,621
5,822
5,752
Kungl. Majlis proposition nr 265.
29
1931 .......
......... 4,952
1932 .......
......... 4,123
1933 .......
......... 3,367
1934 .......
......... 2,879.
Enligt inhämtade uppgifter var antalet sysselsatta 1935 2,510. En betydande
del av de avskedade inom detta arbetsområde har utgjorts av kvinnor,
vilka i regel icke ingå i arbetslöshetskommissionens arbetslöshetssiffror,
men mer än hälften av de avskedade torde ha varit män. Förutom
det arbetslöshetsproblem, som nu anförda siffror antyda, möter på åtskilliga
håll arbetslöshet, som vållats långt tidigare genom den rationaliseringsprocess,
som förde till Svenska tändsticksaktiebolagets bildande. Denna
process tog sig framför allt uttryck i en del fabrikers fullständiga nedläggande
och driftens koncentrering. Efter 1930 ha emellertid ytterligare
5 tändsticksfabriker nedlagts, därav en i Vänersborg, sysselsättande c:a 350
personer och en i Norra Solberga, Jönköpings län, som vid normal drift
sysselsatt c:a 200 man. Då tändsticksfabrikerna i regel ha varit belägna i
relativt små kommuner, har den av tändsticksindustriens minskade sysselsättning
framkallade arbetslösheten lokalt inneburit allvarliga problem, även
örn för landet i dess helhet tändsticksindustrien aldrig haft den betydelse,
att dess minskade sysselsättning kan sägas hava medfört mera katastrofala
verkningar.
Tändstickskominuner.
Arbet
5 1 Ö S
het
Långvarigt
arbetslösa
Åldersfördelning
Kommun
den 31
/s 1933
den3 Vs 1936
den 31/t 1935
den 3IA 1935
den %lh 1935
i % av
An-
tal
i % av
befolk
An-
tal
i % av
befolk-
An-
tal
i % av
befolk-
An-
tal
antalet
arbets-
16-25
26-30
31-55
över
55 år
ningen
ningen
ningen
lösa
Jönköpings län.
Norra Solberga
82
3.0
95
3.7
89
3.5
22
3.4
22
17
50
5
Älvsborgs län.
Vänersborgs
459
5.0
218
2.4
185
2.0
145
79.7
33
28
98
23
Skaraborgs län.
62
Tidaholms stad
296
6.1
185
4.2
150
3.4
101
67.3
38
48
2
Agnetorp ....
141
6.5
78
3.8
67
3.2
39
58.2
23
20
19
5
Summa
978
576
491
307
G2.3
116
113
229
35
% 23.5
22.9
46.6
7.1
Upphörandet av kolbrytningen i Södra Vrams kommun har framkallat en
synnerligen svårartad arbetslöshetssituation för kommunen. Kommunens
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
arbetslöshet uppgick den 31 juli 1935 till 128 personer och den 31 mars
1936 till 181. Södra Vram torde vara den mest typiska »arbetslöshetsö»,
som för närvarande finnes i landet, omgiven, som den är, av kommuner med
jämförelsevis ringa arbetslöshet. Detta torde också vara anledningen till
den mycket egenartade åldersfördelningen inom klientelet. Inom intet annat
område med motsvarande arbetslöshetsförhållanden är antalet arbetslösa
under 26 år så ringa som här.
Södra Vram (Malmöhus län).
Kommun
Arbetslöshet
Långvarigt
arbetslösa
Åldersfördelning
den 31/s 1933
den 31/s 1936 1 den 31/71935
den sl/71935
den »‘A 1935
An-
tal
i % av
befolk
ningen
An-
tal
i % av
befolk- ningen
An-
tal
i % av
befolk- ningen
An-
tal
i % av
antalet
arbets- lösa
16-25
26-30
31-55
över
55 år
Södra Vram ....
329
11.8
181
6.6
128
4.7
116
90.6
5
#3.9
16
12.5
87
68.0
20
15.6
Två städer, vilkas klientel ur ålderssynpunkt något påminner om klientelet
i Södra Vram, äro Oskarshamn och Ystad. Dock framgår av tabellen, att,
även örn vissa likheter finnas, skillnaden likväl är markant. Dessa båda
städer befinna sig tydligen i den situationen, att industrien där icke kan ge
tillräcklig, varaktig sysselsättning åt betydande grupper. Periodvis synas
dock de arbetslösa ha varit knutna till näringslivet, vilket framgår därav, att
antalet långvarigt arbetslösa är mindre än vad som i regel är fallet i arbetslöshetstyngda
kommuner.
Oskarshamn och Vstad.
A r
o e t
slös
ii e t
Långvarigt
arbetslösa
Åldersfördelning
Kommun
den 3V3 1933
den sl/s 1936
den 31/i 1935
den sl/j 1935
den 31A 1935
An-
tal
i % av
befolk- ningen
An-
tal
i % av
befolk- ningen
An-
tal
i % av
befolk- ningen
An-
tal
i % av
antalet
arbets- lösa
16-25
26-30
31-55
över
55 år
Oskarshamn
685
8.0
369
4.3
316
3.7
176
57.0
56
52
132
69
Ystad (Malm.) ..
612
5.4
287
2.6
266
2.4
89
40.6
44
45
84
46
Summa
1,297
656
582
265
50.2
100
97
216
115
#18.9
18.4
40.9
21.8
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
31
Beträffande övriga kommuner med mera svårartad arbetslöshet torde tabellerna
utan närmare kommentarer ge erforderliga upplysningar. I de
kommuner, vilka sammanförts under beteckningen järnbruks- och gruvkommuner
i Mellansverige, har arbetslösheten betingats av praktiskt taget fullständig
nedläggelse av gruvdriften. Så är icke fallet med gruvkommuner - na i Norrbottens län även om sedan 1930 en mycket kraftig reduktion av arbetarantalet
ägt rum, utan måste där arbetslösheten sammanhänga med ett
faktiskt befolkningsöverskott. Framförallt i Norrbottens gruvkommuner är
det abnormt starka inslaget av arbetslösa under 26 år markant. Icke mindre
än 48.9 % av de arbetslösa tillhöra ifrågavarande ålderskategori, medan
motsvarande andel för Mellansveriges gruvkommuner är 30.9 %. Tillhopa
omfattade arbetslösheten i ifrågavarande kommuner den 31 juli 1935 2,258
personer och den 31 mars 1936 2,447 personer.
Kommun
A r
bet
slös
het
Långvarigt
arbetslösa
Åldersfördelning
den 3Vs 1933
den S1/s 1936
densl/7 1935
den
sl/71935
den 31
h 1935
An-
tal
i % av
befolk- ningen
An-
tal
i % av
befolk- ningen
An-
tal
i % av
befolk- ningen
An-
tal
i % av
antalet
arbets-
lösa
16-25
26-30
31-55
över
55 år
A. Järnbruks- och gruvkommuner.
Örebro lån.
Kvistbro......
211
5.8
64
1.8
113
3.1
55
52.9
30
11
46
17
Ljusnarsberg..
962
11.5
341
4.2
313
3.9
238
79.1
63
55
126
57
Ramsberg ____
298
8.8
98
2.8
131
3.7
96
75.0
46
32
30
20
Kopparbergs län.
Grangärde ____
1,033
8.7
462
4.0
515
4.5
346
69.3
184
105
175
35
Norrbärke____
502
8.8
193
3.4
185
3.3
107
61.5
50
24
70
30
Summa
3,006
1,158
1,257
842
69.8
373
227
447
159
% 30.9
18.8
37.1
13.2
B. Gruvkommuner i Norrbottens län.
Gällivare ____
1,559
7.6
664
3.3
472
2.3
338
74.9
210
110
115
16
Jukkasjärvi ..
1,372
7.7
625
3.6
529
3.0
36H
73.9
253
110
127
5
Summa
2,931
1,289
1,001
704
74.4
463
220
242
21
% 48.9
23.3
25.6
2.2
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 265,
Glasbrukskommuner.
A r 1
e t
lös
het
Långvarigt
arbetslösa
Åldersfördelning
Kommun
den sl/ä 1933
den 31
k 1936
den 31
h 1935
den 31/71935
den S1h 1935
An-
tal
i % av
befolk
ningen
An-
tal
i % av
befolk- ningen
An-
tal
i % av
befolk- ningen
An-
tal
i % av
antalet
arbets- lösa
16-25
26-30
31-55
över
55 år
Kronobergs län.
Ekeberga ----
77
4.0
40
2.2
38
2.0
28
75.7
5
12
13
7
Värmlands län.
Eda..........
302
4.6
179
2.8
207
3.2
98
49.7
52
37
86
22
Summa
379
219
245
126
53.8
57
49
99
29
#24.4
20.9
42.3
12.4
Yärmländska skogskommuner.
Kommun
Arbetslöshet
Långvarigt
arbetslösa
Åldersfördelning
den 31/s 1933
den 31/s 1936
den 31å 1935
den 31/71935
den 31/
7 1935
, Ii % av
^n. befolk- ta bingen
An-
tal
i % av
befolk- ningen
An-
tal
i % av
befolk- ningen
An-
tal
i % av
antalet
arbets- lösa
16-2526-30
I
31-55
över
55^ år
Dalby..........
Ekshärad ......
Lysvik..........
Norra Finnskoga
Norra Ny......
Södra Finnskoga
Östervallskog----
Summa
394
735
245
239
323
340
64
10.5
11.3
7.8
13.8
10.3
19.1
5.8
19
166
59
29
0.5
2.6
1.9
1.6
139
160
93
71
119
101
23
3.7
2.5
2.9
4.1
3.8
5.7
2.1
39
103
51
9
18
27
28.5
61.7
54.8
12.9
14.4
27.3
52
55
47
26
45
44
10
20
25
8
10
18
16
7
57
78
30
29
54
36
6
8
9
8
5
8
3
2,340
273
706
247
346
279
#39.1
104
14.6
290
40.6
41
5.7
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Vissa kvarstående arbetslöshetsear.
33
Kommun
A r b
e t s
lös
i e t
Långvarigt
arbetslösa
Åldersfördelning
den8''
/a 1933
den sl/31936
den 31 h 1935
den sl/7 1935
den sl/
1935
An-
tal
% av
befolk
ningen
An-
tal
% av
jefolk
ningen
An-
tal
% av
jefolk- ningen
An-
tal
t
i % av
antalet
arbets- lösa
16-25
26-30
31-55
över
55 år
Stockholms län.
Edebo........
81
4.2
58
3.0
42
2.2
31
75.6
10
11
15
5
Forsmark ....
128
15.1
57
7.0
45
5.5
22
46.8
4
4
31
8
Harg ........
72
3.0
137
5.7
85
3.5
16
18.0
26
28
34
1
Häverö ......
260
4.7
139
2.6
112
2.1
69
60.5
38
18
50
8
Ununge.......
79
5.9
32
2.5
29
2.2
26
83.9
6
1
13
11
Uppsala län.
Söderfors.....
278
12.5
83
4.0
69
3.3
13
19.4
12
4
44
7
Blekinge län.
Eringsboda ..
140
6.4
79
3.7
58
2,7
34
56.7
11
11
35
3
Kyrkhult ____
255
5.7
114
2.5
109
2.4
68
63.0
29
17
48
14
Öljehult......
69
5.1
36
2.7
46
3.4
12
24.5
12
8
24
5
Göteborgs och Bo-
hus län.
Bokenäs......
92
8.8
29
2.9
27
2.7
11
40.7
6
4
15
2
Dragsmark____
—
—
22
4.5
16
3.3
8
50.0
4
3
9
—
Älvsborgs län.
Valbo Ryr ....
39
7.4
11
2.1
16
3.1
2
20.0
8
2
—
—
Skaraborgs län.
Varv ........
50
8.9
14
2.7
13
2.5
5
38.5
5
2
3
3
Värmlands län.
Östra Emtervik
43
2.4
38
2.1
64
3.6
17
28.8
13
10
32
4
Gävleborgs län.
Trönö........
198
11.5
49
2.9
50
2.9
25
44.6
22
17
16
1
Västernorrlands
län.
70
2.2
107
3.4
92
2.9
33
36.3
27
15
44
5
Dal ..........
137
10.7
70
5.4
30
2.3
8
26.7
14
5
9
2
Långsele......
367
10.9
128
3.8
171
5.1
108
64.7
62
29
64
12
Nordingrå ....
237
6.7
115
3.2
88
2.5
47
54.7
24
21
31
10
Skog ........
3 4
3.5
26
2.6
24
2.4
10
43.5
9
7
6
1
Tuna ........
531
10.4
302
6.0
241
4.8
198
81.1
69
55
100
20
Tynderö......
91
7.2
55
4.4
39
3.1
25
62.5
12
6
20
2
Ljustorp ......
397
15.2
83
3.2
134
5.2
64
48.9
54
30
43
4
Summa
3,648
1,784
1,600
852
53.3
477
308
686
128
* 29.8
19.3
42.9
8.0
Storstädernas arbetslöshet.
De speciellt arbetslöshetstyngda kommunerna, för vilka nyss redogörelse
givits, bära en väsentlig del av den totala arbetslösheten. En i absoluta tal
betydande arbetslöshet möter även i de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg
och Malmö, vilka den 31 mars 1936 hade tillhopa 10,674 arbetslösa, d. v. s.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. i sami. Nr 205. 3
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
20.1 % av hela antalet arbetslösa. Storstädernas andel av den samlade arbetslösheten
framgår av följande siffersammanställning av antalet arbetslösa
den 31 juli under åren 1930—1935.
Antal arbetslösa den 31 juli i storstäderna.
1930 1931 1932 1933 1934 1935
Stockholm ................ 306 1,189 6,464 11,537 8,064 3,334
Göteborg.................. 608 2,383 5,241 7,418 5,450 2,185
Malmö.................... i>95 1,169 2,908 3,642 2,066 930
Storstäderna .............. 1,509 4,741 14,613 22,597 15,580 6,449
Hela riket ................ 5,824 30,520 94,687 138,855 86,253 42,582
Storstädernas procentuella andel
av rikets arbetslöshet 25.9 15.5 15.4 16.3 18.1 15.1
Sannolikt är storstadsklientelet av en något annan struktur än arbetslöshetsklientelet
i övriga delar av landet. Av arbetslöshetskommissionens klientelundersökning
har framgått, att detta har en från det övriga arbetslöshetsklientelet
rätt avvikande ålderssammansättning. Framför allt gäller detta
Stockholm och Malmö, där antalet arbetslösa över 50 år är väsentligt högre
än i övriga delar av landet. I Stockholm utgjorde dessa åldersgrupper 22.7 °/o
av antalet arbetslösa, i Malmö icke mindre än 32.8 %>, medan siffran för
Göteborg var 22.1 %. För landet i sin helhet var ifrågavarande procenttal 18.5.
Då det torde vara av betydelse att närmare belysa storstadsklientelets beskaffenhet,
anför jag här vissa resultat från en av sakkunniga för vissa utredningar
rörande Sveriges ekonomiska läge företagen undersökning beträffande
förhållandena i Stockholm. Undersökningen företogs vid årsskiftet
1934—1935, varvid var tionde såsom hjälpsökande anmäld arbetslös fick avgiva
svar å vissa frågor enligt av sakkunniga fastställda formulär. Av denna
undersöknings resultat torde följande böra anföras.
Huvudparten av de undersökta fallen, 60.5 °/o, utgjordes av personer, födda
å annan ort än Stockholm. Av de inflyttade hade närmare hälften inflyttat
efter år 1924. Särskilt högkonjunkturåren 1929—1931 uppvisa anmärkningsvärt
höga inflyttningssiffror.
Stor uppmärksamhet ägnades vid undersökningen åt frågan om de arbetslösas
tidigare sysselsättning. Det visade sig, att praktiskt taget samtliga hade
haft arbete i någon form. 94 % av de undersökta hade vid något tillfälle
haft en sammanhängande arbetsperiod av minst 3 månader. Endast 8 personer
hade uteslutande haft ett typiskt ungdomsyrke men därefter intet
fast arbete. Av intresse är att konstatera, att 45 % haft sammanhängande arbete
i mer än 3 månader inom mer än ett yrke. Denna höga procentsiffra
angiver i viss mån, hur rotlöst i yrkeshänseende det arbetslösa storstadsklientelet
torde ha varit.
Icke mindre än 25 % av de undersökta fallen hade förlorat sin anställning
tidigare än 3 år före undersökningstillfället. 24 % hade förlorat sin senaste
mer stadigvarande anställning mellan 2 och 3 år före undersökningstillfället.
Denna för nära hälften av klientelet mycket långvariga arbetslöshetsperiod
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
35
hade emellertid brutits av kortare sysselsättningsperioder. Sålunda hade under
år 1934 cirka 33 % av de undersökta fallen vid något tillfälle haft några veckors
arbete i öppna marknaden. Då vidare cirka 30 % under året haft stadigvarande
arbete, skulle ungefär 40 % av de arbetslösa under år 1934 icke innehaft
anställning av något slag.
De arbetslösa hade tillfrågats, huruvida de vörö villiga att taga anställning
på annan ort och frågan hade uppdelats att dels gälla varaktig anställning
och dels tillfällig anställning. 14.5 °/o av de tillfrågade hade förklarat sig
icke vara villiga alt taga anställning av varaktig natur på annan ort, medan
34.8 % ansett sig böra vägra att taga anställning av mera tillfällig natur. Huvudparten
av dem, som vägrat att taga varaktig anställning på annan ort, utgjordes
av personer, som antingen voro födda i Stockholm eller också inflyttat
till Stockholm före år 1925.
Sekunda arbetskraft.
Vid mina föregående överväganden rörande den kvarstående arbetslösheten
har problemställningen varit dels den faktiska ökningen av befolkningen i de
produktiva åldrarna efter 1930 och dels den inom vissa näringsgrenar ökade
efterfrågan på arbetskraft. Då efterfrågan icke hållit jämna steg med utbudet
på arbetskraft, har resultatet blivit arbetslöshet. Denna arbetslöshet fördelar
sig ojämnt i landet, då olika näringsgrenar expanderat olika snabbt. 4»
Det spörsmålet inställer sig nu, örn det nuvarande arbetslöshetsklientelet
skulle vara av sådan beskaffenhet, att det även med ökade sysselsättningsmöjligheter
möter svårigheter att placera detsamma. Detta vore synbarligen
fallet, om bland de arbetslösa en väsentlig del utgjordes av personer, som
av olika skäl måste betecknas som sekunda arbetskraft.
Vid bedömandet av arbetslöshetsklientelets kvalitet torde först observeras,
att ett mycket stort antal av de arbetslösa har en långvarig arbetslöshet bakom
sig. Antalet personer, ingående i arbetslöshetskommissionens klientelundersökning,
som under tiden 1j1 1933—31/T 1935 varit arbetslösa minst 40 veckor
vartdera av åren 1933 och 1934 samt minst 24 veckor 1935, uppgår till 21,014,
d. v. s. 52.1 % av samtliga undersökta fall. Det bör emellertid uppmärksammas,
att cirka 9,000 av dessa äro bosatta inom de förut angivna särskilt arbetslöshetstyngda
kommunerna. Vidare hade praktiskt taget samtliga långvarigt
arbetslösa under undersökningsperioden varit sysselsatta längre eller
kortare tid i statligt eller statskommunalt reservarbete. Ser man på siffrorna
för de långvarigt arbetslösa över 25 ar, visar det sig, att 94.1 /o
av dessa haft sysselsättning vid dylikt reservarbete. Flertalet av de långvarigt
arbetslösa har otvivelaktigt därigenom uppvisat, att de förmått fullgöra
även en relativt krävande arbetsprestation. Det är likväl uppenbart, att
en arbetslöshet av mer än årslång varaktighet kan utöva förödande verkningar
på den arbetslöses möjligheter alt utföra en fullgod arbetsprestation.
Företagna undersökningar lia emellertid visat, att även personer med langvariga
arbetslöshetsperioder bakom sig snabbt lia kunnat anpassa sig efter
ordnade arbetsförhållanden, när dylika erbjudit sig. Jag vill i detta sammanhang
erinra örn hur arbetslösheten försvunnit praktiskt taget fullständigt
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Hjälpsökande arbetslösa den S1A 1935 i % av antalet män länsvis.
Län
An-
talet
arbets-
lösa
Därav ö’
Antal
^er 55 år
I % av
hela
antalet
arbets- lösa
Arbetslösa
i % av
antalet
män
i åldern
16—70 år
Arbetslösa
över 55 år
i % av
antalet
män
i åldern
55—70 år
1
2
3
4
5
6
Stockholms stad......................
2,932
358
12.2
1.6
1.3
Stockholms län ......................
1,292
214
16.6
1.4
1.3
Uppsala län..........................
670
70
10.5
1.4
0.9
Södermanlands län ..................
252
61
24.2
0.4
0.5
Östergötlands län ....................
681
101
14.9
0.6
0.5
Jönköpings län .............’.........
844
106
12.5
1.0
0.8
Kronobergs län ......................
610
65
10.7
1.1
0.7
Kalmar län..........................
1,420
231
16.2
1.7
1.7
Gotlands län ........................
28
12
42.8
0.1
0.3
Blekinge län ........................
2,587
354
13.7
5.0
4.2
Kristianstads län ....................
363
45
12.4
0.4
0.3
, Malmöhus län........................
2,226
432
19.4
1.2
1.4
Hallands län ........................
594
97
16.3
1.1
1.1
Göteborgs och Bohus län ............
6,626
822
12.4
4.0
3.3
Älvsborgs län ........................
758
119
15.6
0.7
0.7
Skaraborgs län ......................
555
42
7.5
0.7
0.3
Värmlands län ......................
2,832
253
9.0
3.0
1.6
Örebro län ..........................
1,241
211
17.0
1.6
1.5
Västmanlands län....................
290
49
16.9
0.5
0.5
Kopparbergs län ....................
2,130
223
10.5
2.4
1.5
Gävleborgs län ......................
2,681
232
8.6
2.7
1.6
Västernorrlands län..................
4,957
372
7.5
5.0
2.6
Jämtlands län........................
876
62
7.1
1.8
0.8
Västerbottens län ....................
927
54
5.8
1.3
0.5
Norrbottens län......................
1,960
108
5.5
2.7
1.1
Hela riket
40,332
4,693
11.6
1.9
1.3
inom vissa kommuner med tidigare svårartad arbetslöshet. Att i dessa »försvunna
arbetslöshetsöar» även den s. k. sekunda arbetskraften sökt och erhållit
anställning i den öppna arbetsmarknaden torde vara uppenbart. Undersökningar
verkställda av sakkunniga för vissa utredningar rörande Sveriges
ekonomiska läge ådagalägga, att i Malmö funnos i mars 1934 938
verkstadsarbetare, som voro arbetslösa och som bakom sig hade en långvarig
arbetslöshetsperiod. I augusti månad hade av dessa 45.1 % på nytt
erhållit anställning och för samtliga åldrar upp till 55 år hade cirka 50 %
av de i mars månad arbetslösa återknutits till järnindustrien, medan bland
personer över 55 år icke fullt 30 % vunnit återanställning inom sitt yrke.
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
37
Den långvariga arbetslösheten behöver sålunda icke i och för sig innebära,
att den arbetslöse saknar möjligheter till försörjning genom arbete på den
öppna marknaden.
Problemet ställer sig emellertid allvarligare för de arbetslösa som uppnått
över 55 års ålder. Deras antal utgjorde den 31 juli 1935 4,693. Dessa äldre
arbetslösa äro ingalunda jämnt fördelade inom olika delar av landet. Hur
arbetslöshetsrisken ter sig inom olika landsdelar dels för personer över
55 år och dels för personer mellan 16 och 70 år, framgår av förestående tabell,
där på grundval av framräknade befolkningssiffror antalet arbetslösa
angivits i procent av antalet män. Av tabellen framgår, att i vissa län arbetslöshetsrisken
för personer över 55 år är betydligt större än för befolkningen
i sin helhet inom länet. Dessa län äro Gotlands län, Södermanlands
län och Malmöhus län. Det kan icke vara en tillfällighet, att samtliga
dessa län uppvisa en numera helt ringa arbetslöshet och att man här
kan lia viss anledning att betrakta den kvardröjande arbetslösheten som en
typisk restarbetslöshet. På andra håll åter är arbetslöshetsrisken i de
yngre åldrarna avgjort större än i åldersgrupperna över 55 år. Så är förhållandet
framför allt med Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands
och Gävleborgs län -—- samtliga de mest typiska trävarulänen.
I fråga om arbetslöshetsförhållandena inom den grupp, vars ålder överstiger
55 år, torde uppmärksammas, att arbetslöshetssituationen är något sämre än
övriga arbetslösas. Sålunda uppgick antalet långvarigt arbetslösa till cirka
58 % bland de äldre, medan för klientelet i sin helhet motsvarande procentsiffra
var 52.5. Även de siffror, som ange medelantalet arbetslöshetsveckor
per arbetslös, uppvisa en något svårare situation för de äldre åldersgrupperna
än för övriga. Skillnaden i arbetslöshetshänseende är emellertid mindre
än man haft anledning förmoda, vilket sammanhänger med att så gott
som hela klientelet utgöres av personer, vilkas arbetslöshetsläge varit synnerligen
olyckligt. Beträffande den samhälleliga hjälpverksamhetens utformning
under tiden Vi 1933—S1/r 1935 kan konstateras, att nu ifrågavarande
personer erhållit hjälp i något större utsträckning än klientelet i övrigt.
Hjälpen har emellertid utformats annorlunda än för övriga arbetslösa. Det
statliga reservarbetet har för dessa icke intagit en dominerande ställning,
varemot det statskommunala reservarbetet varit i särskilt hög grad anlitat
som hjälpform. Likaså har dagunderstöd med statsbidrag utgått lill dessa
personer i större utsträckning än vad som gällt för klientelet i sin helhet.
Jag hänvisar i detta hänseende till klientelundersökningens tabeller 41, 42, 43,
sid. 120—122.
Kommissionen har sökt verkställa en uppdelning av arbetslöshetsklientelet
efter graden av arbetsförhet. Jag delar kommissionens uppfattning om
att det erbjuder nästan oöverstigliga svårigheter att statistiskt klarlägga graden
av arbetsförhet. Undersökningen har här fotats på subjektiva omdömen,
antingen från den arbetslöse själv eller från vederbörande arbetslöshetskommitté.
Det torde ligga i öppen dag, alt dylika omdömen kunna vara missvisande.
Det är emellertid av intresse att konstatera, att av det undersökta
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
klientelet kommissionen betecknat endast 2.2 %> såsom icke arbetsföra, trots
att bedömningen varit så rigorös, att icke mindre än 134 personer, som varit
sysselsatta vid statligt reservarbete, hänförts till denna grupp. Vidare ha
2.9 % betecknats såsom arbetsföra endast i yrke eller endast i grovarbete och
härav skulle framgå, att 5.1 °/o av arbetslöshetsklientelet skulle besitta fysiska
egenskaper, som gjorde dem mindre eftersträvade såsom arbetskraft i den
öppna marknaden. Emellertid är denna siffra något för låg, vilket bland
annat framgår därav, att hänsyn ofta icke tagits till den med hög ålder normalt
förbundna minskningen av arbetsförheten; vidare ha 1,069 personer,
som såväl av arbetslöshetskommittéerna som av dem själva betecknats som
fullt arbetsföra, likväl angivit, att de varit behäftade med ett lyte, som måste
lia avsevärt nedsatt deras arbetsförmåga. Även örn dessa personer betraktas
såsom icke arbetsföra, skulle man komma till det resultatet, att omkring 90 °/o
av arbetslöshetsklientelet utgöras av personer utan fysiska brister av natur
att nedsätta deras konkurrensduglighet i den öppna marknaden.
Värdet av denna siffra kan diskuteras, så mycket mer som det genom arbetslöshetskommissionens
specialundersökning av vissa orters förhållanden
utrönts, att för en icke oväsentlig del av klientelet föreligger, trots fysiskt
fullgod arbetsförhet, en av psykiska och moraliska faktorer betingad nedsättning
av arbetsdugligheten och sålunda även av möjligheterna att göra sig
gällande på arbetsmarknaden. Även med all hänsyn tagen till dessa omständigheter
kvarstår emellertid, att huvudparten av det nuvarande arbetslöshetsklientelet,
i all synnerhet inom de förut såsom arbetslöshetscentra betecknade
orterna, utgöres av arbetskraft med i stort sett samma arbetsduglighet som
den arbetskraft, vilken i regel sysselsättes inom näringslivet. Härför synes
tala framför allt klientelets ålderssammansättning.
Angående ålderssammansättningen vill jag förutom vad som framgått
rörande fördelningen på åldersgrupper inom de särskilt av arbetslösheten härjade
områdena endast erinra örn, att 24.9 %> av klientelet utgöras av personer
mellan 16 och 25 år, 16.7 % av personer mellan 26 och 30 år, 46.8 % av personer
mellan 31 och 55 år och 11.6 % av personer över 55 år. En beräkning
av arbetslöshetsrisken inom olika åldersgrupper av den manliga befolkningen
ger vid handen, att denna risk är störst för åldersgruppen 26—30 år (2.5 %)
och därnäst åldersgruppen 21—25 år (2.4 °/o), samt att den är mycket hög
även för gruppen mellan 31—35 år (2.3 %). Så länge dessa förhållanden
råda, torde icke någon mera väsentlig del av arbetslöshetsklientelet utgöras
av personer, vilkas arbetsduglighet av fysiska skäl vore nedsatt.
Däremot finnas säkerligen andra subjektiva orsaker till att vissa arbetslösa
ha svårigheter att hävda sig på den fria arbetsmarknaden. Framför allt
gör sig här bristen på yrkesutbildning gällande.
De arbetslösas yrkes förhållanden.
Rörande arbetslöshetsklientelets yrkesförhållanden synes först böra fastslås,
att huvudparten av de arbetslösa enligt kommissionens klientelundersökning
varit fast knuten till olika näringsgrenar. Det visar sig nämligen,
att kommissionen har kunnat hänföra 30,375 personer av de undersökta
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
39
40,332 till olika yrkesgrupper. Bland de 8,659, som betecknats såsom tillfällighets-
och diversearbetare, ingå dessutom 922 personer, vilka tidigare
innehaft ett yrke, men som för längre tid sedan förlorat detta. 31,297
personer ha alltså innehaft en mera varaktig anställning inom viss yrkesgren.
Detta innebär ingalunda, att ifrågavarande personer kunna betraktas
såsom yrkesarbetare; tvärtom torde man kunna fastslå, att det övervägande
antalet arbetslösa utgöres av personer, vilka antingen sakna varje yrkesutbildning
och därför äro att betrakta såsom grovarbetare, eller också av personer,
vilka visserligen äga en yrkesutbildning, men detta inom yrken, där
för närvarande så stora svårigheter möta att erhålla anställning, att de arbetslösa
ur arbetsmarknadssynpunkt måste betraktas såsom rena grovarbetare.
En föreställning om grovarbetarnas antal torde erhållas av nedanstående
sammanställning, där antalet arbetslösa den 31 juli 1935 inom vissa yrkes
-
grupper angives.
Hjälparbetare inom metallindustrien .......................... 597
Grovarbetare inom ej specificerad metallindustri ................ 276
Väg- och anläggningsarbetare ................................ 3,251
Murarbetsmän och tegelbärare ................................ 212
Banarbetare ................................................ 125
Lagerarbetare .............................................. 633
Kuskar, åkare och expressarbetare ............................ 586
Chaufförer .................................................. 813
Tillfällighets- och diversearbetare .............................. 8,659
Ungdom utan särskild utbildning .............................. 1,298
Summa 16,450.
Härtill bör, som nyss framhållits, ur arbetsmarknadens synpunkt läggas
de arbetslösa, vilkas yrkesutbildning gäller yrken, där speciella anställningssvårigheter
råda. Dessas antal framgår av nedanstående siffersammanställ
-
ning.
Stenindustriarbetare .......................................... 4,656
Glasbruksarbetare ............................................ 323
Kolgruvearbetare .............................................. 166
Sågverks- och brädgårdsarbetare ................................ 3,456
Pappersindustriarbetare ........................................ 912
Tändsticksarbetare ............................................ 418
Summa 9,931.
Tillsammans utgöra nu nämnda grupper 26,381 personer, d. v. s. 65.4 °/o.
Det torde vidare böra uppmärksammas, att 3,590 av de arbetslösa i Norrlandslänen
samt Värmlands och Kopparbergs län utgöras av personer, tillhörande
yrkesgrupperna jordbruk och skogshushållning. Dessas andel av
hela klientelet är 8.9 %. Det torde av här anförda siffror framgå, att huvudparten
av arbetslöshetsklientclet måste betraktas såsom bestående av
grovarbetare eller därmed jämställda.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Arbetskraftens rörlighet.
Ehuru ett arbetslöshetsklientel, i huvudsak bestående av grovarbetare och
lill stor del lokaliserat på orter, där arbetsmöjligheterna äro ringa, har svårare
att finna sysselsättning än yrkesutbildade arbetare, finnas exempel på
hurusom en efterfrågan på mindre kvalificerad arbetskraft förorsakar viss
sugning av de arbetslösa till ort, där sådan efterfrågan uppstår. Det har i
detta sammanhang sitt intresse att studera befolkningssiffrorna för vissa kommuner
i Västernorrlands län. Det visar sig, att antalet utflyttade överstiger
antalet inflyttade åren 1929—1934 i praktisk taget alla kommuner. Timrå
kommun uppvisar däremot ett inflyttningsö ver skott. Anledningen härtill är
med säkerhet, att Östrands sulfitfabrik anlagts under perioden. Under byggnadstiden
var åtminstone tillfälligtvis ett stort antal sysselsatt med schaktningsarbete,
ett typiskt arbete för grovarbetare.
Socialstyrelsen har publicerat en undersökning rörande folkomflyttningen
i Blekinge län åren 1926—1934, som även synes antyda en relativt stor rörlighet
hos arbetslöshetsklientelet. Följande tablå1 giver nettoresultatet av den
manliga befolkningens omflyttning för olika kommungrupper å Blekinge
landsbygd.
Överskott av inflyttade ( + ) eller utflyttade (—) män per 1,000
av manliga medelfolkmängden, år
1926
1927
1928
1929
1930
1931
1932
1933
1934
Stenindustrikommuner.......
. -5.0
-4.7
-5.5
-7.0
- 4.3
- 4.7
-5.3
-4.0
- 8.5
därav: de 4 ö-kommunerna.
. -6.6
-7.7
-9.6
-9.7
-22.7
- 8.6
-l.l
+ 1.1
-10.3
Jordbrukskommuner.........
. -4.3
-6.2
-8.5
-7.X
-13.2
-11.2
-6.1
-0.9
- 3.1
Industri- och blandade kom- muner ...................
. +0.2
+ 1.9
-0.6
-4.8
- 4.4
— 4.6
+ 7.6
+ 2.8
- 1.1
Hela Blekinge landsbygd.....
. -2.4
-1.7
-3.4
-5.9
- 5.3
- 5.3
+ 0.9
-0.3
- 4.3
Tidigare har man för landet i dess helhet kunnat iakttaga, att det är jordbrukskommunerna,
som lida de största nettoförlusterna av män. Samma förhållande
synes nu råda även å Blekinge landsbygd, dock endast åren fram
t. o. m. 1932. För åren 1933—1934 uppvisa i stället stenindustrikommunerna
den högsta nettoutflyttningen. De förete höga tal även för tidigare år. Anmärkningsvärt
är, att utflyttningsöverskottet för dessa ingalunda minskade under
åren 1932—1933, såsom fallet var för övriga kommuner. År 1934 steg utflyttningsnettot
betydligt för stenindustrikommunerna, troligen under trycket
av den fortgående driftsinskränkningen inom stenindustrien och genom det
minskade mottrycket i landsdelar med ett expanderande näringsliv. De 4
ökommunerna utgöra ett undantag såtillvida, att deras utflyttningsöverskott
varit högre än övriga stenindustrikommuners utom åren 1932—1933, då det
tillfälligtvis rådde ej långt ifrån jämvikt mellan in- och utflyttning. Även
industri- och blandade kommuner ha vissa år lämnat ett överskott av utflyttade,
dock i mindre omfattning än övriga kommuntyper. Under åren 1932—
1933, då utströmningen från länets landsbygd i dess helhet upphört, mottogo
industri- och blandade kommuner ett rätt betydande inflyttningsöverskott.
Under dessa år förekom sålunda, direkt eller indirekt, inom länet en viss
1 Soc. medel. 1936 sid. 199.
41
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
överflyttning av män från stenindustrikommuner till industri- och blandade
kommuner.
Dessa exempel torde utvisa, att talet örn arbetslöshetsklientelets bristande
rörlighet är i viss mån överdrivet. Jag vill dessutom framhålla, att en så
hög grad av rörlighet, att arbetskraften friktionsfritt skulle följa varje förändring
eller förskjutning inom det ekonomiska livet ingalunda vore att betrakta
som ett socialt önskemål. Risken med en sådan rörlighet vore, att en
stor del av landets arbetskraft skulle komma att förvandlas till ett rotlöst
grovarbetarproletariat.
Översiktlig redogörelse för verkställigheten
av beslutade hjälpåtgärder.
För att möjliggöra en överblick över de olika hjälpåtgärder, som av statsmakterna
vidtagits för motverkande av arbetslösheten, föres inom socialdepartementet
ett register över samtliga av Kungl. Maj:t fattade beslut angående
anslag till skilda företag och ändamål. Detta register omfattar emellertid
icke den av statens arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten.
Inom departementet föres vidare ett särskilt register för varje kommun,
som direkt erhållit anslag eller inom vilken företag, som erhållit anslag, är
beläget. I detta register intagas uppgifter om beviljade anslag, arbetets karaktär
samt totalantalet dagsverken enligt verkställda beräkningar och enligt
avgiven slutredovisning. I registret införas även motsvarande uppgifter beträffande
statliga och statskommunala reservarbeten.
En närmare redogörelse för registreringsförfarandet ävensom för den rapportskyldighet,
som åligger varje mottagare av statsbidrag, återfinnes i propositionen
nr 234/1934 (sid. 22 och 23). Jag tillåter mig att hänvisa till
vad där anförts.
Utöver de uppgifter, som sålunda finnas samlade inom socialdepartementet,
har jag låtit från myndigheter och andra införskaffa det ytterligare material,
som erfordras för en allsidig belysning av de vidtagna hjälpåtgärderna.
Då jag nu går att framlägga en redogörelse för dessa hjälpåtgärder och de
resultat, som hittills uppnåtts, kommer jag att i detta sammanhang endast
uppehålla mig vid allmänna arbeten i öppna marknaden. Till den av statens
arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten återkommer jag
senare i särskild proposition.
För budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 hänför jag till anslag till allmänna
arbeten i öppna marknaden de anslag, som — med bortseende från
bland annat anslagen till statliga och statskommunala reservarbeten — uppförts
å riksstaten under rubriken »Utgifter för kapitalökning. IV. Fonden
för förlag till statsverket». Denna placering av anslagen motiverades av
sättet för deras finansiering, nämligen genom lån med kort amorteringstid.
För budgetåret 1935/1936 står denna möjlighet för bestämmande av ansia
-
42
Kungl. Majlis proposition nr 265.
gen till allmänna arbeten i öppna marknaden icke till buds, då någon särskild
finansieringsplan icke ansetts erforderlig för detta budgetår. Jag räknar fördenskull
till dylika anslag under budgetåret 1935/1936 de anslag, som medtagits
i kalkylerna rörande effekten av arbetslöshetshjälpen under nämnda
budgetår (jfr propositionen nr 231/1935, sid. 43). Det har synts mig lämpligt
att i ett sammanhang lämna en översikt över de anslag, som jag sålunda
hänför till anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden. De åsyftade anslagen
återfinnas i följande sammanställning.
Anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden under budgetåren 1933/1934—1985/1936.
Anslag
1933/1934
1934/1935
1935/1936
Summa
: Statsbeställningar......................
10,700,000
10,000,000
■
20,700,000
j Statliga beredskapsarbeten ............
J Kommunala beredskapsarbeten ........
3,000,000
8,500,000
3.000. 000
7.000. 000
| 3,000,000
24,500,000
Främjande av bostadsbyggande
a) i städer och stadsliknande samhällen
5,000,000
3,000,000
8,000,000
b) på landsbygden ..................
18,000,000
8,000,000
7,000,000
33,000,000
Främjande av bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer..
_
_
10,000,000
10,000,000
Lån till främjande av enskild företag- samhet ............................
10,000,000
3,000,00
_
13,000,000
Subventioner till främjande av enskild
företagsamhet ......................
3,500,000
_
_
3,500,000
Skenfria korsningar....................
7,000,000
2,500,000
—
9,500,000
| Broar och hamnar....................
6,000,000
6,500,000
—
12,500,000
Vissa vägbyggnadsarbeten..............
—
3,200,000
—
3,200,000
Stensättning av vägar..................
—
4,000,000
—
4,000,000
Elektrifiering av banorna Laxå—Char- lottenberg, Södertälje södra—Eskilstuna
med bilinjer och Uppsala—Gävle ....
4,000,000
4,000,000
Statsbana Malung—Vansbro............
800,000
700,000
—
1,500,000
Förlag för understöd åt enskilda järnvägar
1,500,000
—
—
1,500,000
Tillverkning av vagnar m. m. för statens
järnvägar ..........................
—
1,250,000
_
1,250,000
Vissa banarbeten m. m. för statens järn- vägar ..............................
_
950,000
950,000
Bidrag till gödselvårdsanläggningar......
700,000
700,000
—
1,400,000
Lån till gödselvårdsanläggningar........
500,000
—
—
500,000
Torrläggningsföretag, ägnade att mot- verka arbetslösheten ................
4,000,000
4,000,000
8,000,000
Bidrag för uppförande av spannmåls- lagerhus....................
_
300,000
300,000
Bidrag till täckdikningar..............
1,000,000
1,500,000
—
2,500,000
Isbrytande undersöknings- och bevak- ningsfartyg för havsfiskets behov ....
650,000
_
650,000
Byggande av ny byggesvägar............
—
150,000
—
150,000
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
43
Anslag
1933/1934
1934/1935
1935/1936
Summa
Väg- och flottledsbyggnader å skogar i
enskild ägo........................I
500,000
500,000
_
1,000,000
Vissa åtgärder å skogshushållningens om- råde m. m...........................
475,000
900,000
—
1,375,000
Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å en- skildas skogar ......................
5,000,000
3,500,000
—
8,500,000
Arbetarsmåbrukslånefonden............
7,500,000
8,000,000
10,000,000
25,500,000
Byggande av nytt fyrskepp............
367,000
75,000
—
442,000
Anskaffande av viss materiell för lots- verkets behov ......................
75,000
—
—
75,000
Undersöknings- och förberedande gruv- arbeten m. m. inom Västerbottens län
364,000
485,000
—
849,000
Väganläggningar från Adak-Kuorbevare
malmfält till Slagnäs samt från Bjur- träsk till Örträsk och Högkulla inom
Västerbottens län....................
650,000
650,000
Byggande av nytt tjänstefartyg för
västra lotsdistriktet..................
_
300,000
—
300,000
Lån till sammanslutningar av fiskare för
främjandet av beredning och avsätt- ning av fisk m. m...................
700,000
700,000
Vedeldningslånefonden ................
—
2,000,000
—
2,000,000
Statliga byggnader ....................
12,321,400
9,734,250
9,080,350
31,136,000
Summa
108,102,400
86,944,250
42,080,850
287,127,000
Av sammanställningen framgår, att till allmänna arbeten i öppna marknaden
för budgetåret 1933/1934 anvisats sammanlagt 108,102,400 kronor. Häri
ingår jämväl det belopp å 13,000,000 kronor, som till främjande av bostadsbyggande
(8,000,000 kronor) och såsom kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden
(5,000,000 kronor) anvisats å tilläggsstat för nämnda budgetår.
För budgetåret 1934/1935 ha till allmänna arbeten i öppna marknaden anvisats
86,944,250 kronor. I detta belopp ingå bland annat 3,000,000 kronor
utöver det belopp av 5,000,000 kronor, som anvisats såsom kapitalökning för
arbetarsmåbrukslånefonden. Riksdagen har nämligen medgivit, att lån till
arbetarsmåbruk må utlämnas intill 8,000,000 kronor.
Liknande är förhållandet för budgetåret 1935/1936. I det i sammanställningen
angivna beloppet av 42,080,350 kronor ingå nämligen för arbetarsmåbrukslånefonden
10,000,000 kronor. Riksdagen har emellertid anvisat
5.000. 000 kronor för ändamålet men medgivit, att lån må utlämnas intill
10.000. 000 kronor.
Sammanlagt hava alltså under budgetåren 1933/1934—1935/1936 anvisats
237,127,000 kronor till allmänna arbeten i öppna marknaden. Av detta belopp
har Kungl. Majit till och med utgången av mars 1936 disponerat
222,558,494 kronor. Vid nämnda tidpunkt återstodo alltså odisponerade
14,568,506 kronor. De odisponerade medlens fördelning å skilda anslag
Iramgår av följande sammanställning.
44 . Kungl. May.ts proposition nr 265.
Fördelning’ å anslag av den 31 mars 1936 av Kungl. Majit odisponerade medel.
Anslag
Odisponerat
belopp
Statliga och kommunala beredskapsarbeten...................................... 149,933
Främjande av bostadsbyggande:
a) i städer och stadsliknande samhällen ...................................... 321,576
b) på landsbygden .......................................................... 578,371
Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer........ 6,487,290
Lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet.................... 2,059,800
Skenfria korsningar............................................................ 381,685
Broar och hamnar ............................................................ 193,020
Torrläggningsföretag, ägnade att motverka arbetslösheten........................ 68,750
Bidrag till uppförande av spannmålslagerhus.................................... 9,065
Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo.............................. 68,719
Vissa åtgärder å skogshushållningens område m. m............................... 500,963
Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar............................ 218,074
Arbetarsmåbrukslånefonden.................................................... 1,628,000
Vedeldningslånefonden ........................................................ 1,903,260
Summa kronor 14,568,506
I sammanställningen ingår ett anslag, vilket hittills endast i begränsad omfattning
kunnat disponeras, nämligen anslaget till främjande av bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer. Detta anslag avser
ett nytt ändamål. På grund av det ansökningsförfarande, som måst äga
rum, har verksamheten praktiskt taget icke kunnat komma igång förrän
efter nyåret.
Av övriga i sammanställningen ingående anslag utvisar endast anslaget till
vedeldningslånefonden, som anvisats för budgetåret 1934/1935, ett i förhållande
till anslagssumman (2,000,000 kronor) odisponerat belopp av mera
iögonenfallande storlek. Detta anslag är avsett för lån till landsting, kommuner
och enskilda bränsleförbrukare dels för täckande av uppstående kostnader
för utbyte av förefintliga kokspannor mot vedpannor eller inmontering
av förugnar vid gamla anläggningar, dels ock för täckande av uppstående
merkostnader vid installering av vedpannor i stället för kokspannor vid
nyanläggningar. Anledningen till att anslaget anlitats i så ringa utsträckning
som hittills skett, torde närmast vara att söka i den omständigheten, att
möjligheterna till billiga lån å allmänna lånemarknaden varit synnerligen
goda under den tid anslaget hittills varit tillgängligt.
I propositionen nr 231 till 1935 års riksdag (sid. 18 och 19) lämnades definitiva
uppgifter rörande fördelningen å län och vissa städer av de medel,
som Kungl. Majit under budgetåret 1933/1934 disponerat av anslagen till
allmänna arbeten i öppna marknaden. Därjämte lämnades motsvarande
uppgifter för tiden Vt 1934—28/2 1935 (sid. 20 och 21).
Av tabellerna å sid. 46—49 framgår huru Kungl. Majits medelsdisposition
gestaltat sig dels under budgetåret 1934/1935 i dess helhet, dels ock under
tiden ll7 1935—31/3 1936.
Beträffande de medel, som av Kungl. Majit anvisats till statliga och kom
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
45
munala beredskapsarbeten, till skenfria korsningar samt till broar och hamnar,
har jag låtit upprätta förteckningar, upptagande de olika företagen, dagen
för Kungl. Maj:ts beslut, företagens totalkostnader samt storleken av de
medel, som beviljats varje företag. Förteckningarna finnas såsom bilagor
fogade vid detta protokoll (Bilaga D—K).
Flertalet av de anslag, som beviljats till allmänna arbeten i öppna marknaden,
avser jämväl att stimulera kommunal och enskild företagsamhet. Vid
ett studium av hjälpåtgärdernas resultat är det därför av vikt att undersöka,
i vilken utsträckning andra medel än statsmedel engagerats i de igångsatta
företagen. Jag har fördenskull låtit verkställa utredning härom. Samtidigt
därmed har jag infordrat uppgifter rörande det läge, vari de skilda företagen
befinna sig, huruvida de äro slutförda, under utförande eller beslutade men
ej påbörjade.
Av intresse är vidare att undersöka, huru företagens totalkostnader fördela
sig å arbetslöner å ena sidan och övriga kostnader, material m. m., å andra
sidan. Jämväl i dessa avseenden har jag infordrat uppgifter.
Innan jag framlägger resultaten av dessa undersökningar, anser jag mig
emellertid böra framhålla en sida av de allmänna arbetena i öppna marknaden,
som det tyvärr icke är möjligt att siffermässigt belysa. Jag syftar härvid
pä vad jag tidigare kallat hjälpåtgärdernas indirekta effekt. Denna effekt
består däri, att en mångfald industrier beretts sysselsättning med de beställningar
av skilda slag, som de allmänna arbetena givit anledning till. Att denna
effekt varit av mycket stor betydelse, torde knappast behöva påpekas, och
vid bedömandet av hjälpåtgärdernas resultat bör densamma givetvis beaktas.
I sammanställningen å sid. 50—53 återfinnas de uppgifter i nyss angivna
hänseenden, som infordrats beträffande de i tabellen ingående anslagen.
Samtliga uppgifter avse den 31 december 1935.
De i sammanställningen ingående anslagsmedlen (kol. 11) understiga de
av Kungl. Majit från samma anslag den 31 december 1935 anvisade beloppen
med 5,688,009 kronor. Härav belöpa 2,018,855 kronor å administrationskostnader,
varjämte 3,669,154 kronor antingen återlevererats eller ställts
till förfogande för myndigheter och andra utan att nämnda dag ännu hava
fördelats å företag.
En blick på sammanställningen visar, att de arbeten, som ingå däri, representera
en total kostnadssumma av 301,470,061 kronor (kol. 10), varav
kommuner, vägstyrelser och enskilda bidragit med 130,215,167 kronor (kol.
13).
Ä materialkostnader faller ett belopp av 154,924,991 kronor (kol. 14).
Häri ingå visserligen kostnader för arbetsledning men beloppet giver dock
en föreställning om den betydande utsträckning, i vilken framförallt olika
industrier beretts beställningar till de företag, varom här är fråga. Beloppet
ger dock ingalunda någon uttömmande bild av de allmänna arbetenas indirekta
effekt, då anslag till dylika arbeten ingå i sammanställningen med
allenast 153,757,680 kronor (kol. 11), medan av samtliga anslag disponerats
207,631,666 kronor den 31 december 1935.
46
Kungl. Maj.ts proposition nr 265-
Fördelning av belopp till allmänna arbeten i öppna
(Siffrorna inom parentes i tabell
-
Län
Statliga
bygg-
nader
(9,734,250)
Beredskapsarb.
Bostads-
byggan-
de
(landet)
(8,000,000)
Skenfria
kors-
ningar
(2,500,000)
Broar
och
hamnar
(6,500,000)
Vissa väg- byggn.- arb. o.
nybygges- vägar
(3,350,000)
Sten- sättning
av vägar
(4,000,000)
Vissa
banar-
beten
(950,000)
Gödsel-
vård
(700,000)
statliga
(3,000,000)
kommu- nala bi- dr. o. lån
(7,000,000)
1
Stockholms stad ..
1,905,388
451.170
30,000
_
_
_
2
Stockholms län . ..
1,954,362
788,900
11,510
329,409
—
—
—
—
—
23,750
3
Uppsala län ......
1.125,500
38,340
—
161.365
52,000
—
—
—
—
24,600
4
Södermanlands län
—
7,000
232,200
570,804
247,650
200,000
—
—
—
24,500
5
Norrköpings stad..
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
Östergötlands län..
—
—
253,660
213,864
—
42,000
—
266,662
—
31,250
7
Jönköpings län.. ..
2198,000
115,000
20,630
155,626
—
40,000
—
—
—
25,500
8
Kronobergs län . ..
558,500
—
—
148,054
162,360
50,000
—
—
—
35,400
9
Kalmar län ......
—
80,700
668,710
283,116
78,300
286,500
—
—
—
41.300
10
Gotlands län......
400,000
143,600
136,980
—
—
—
—
—
17.500
11
Blekinge län......
320,000
314,500
308,680
201,920
—
—
—
1,022,818
—
20,000
12
Kristianstads län ..
65,000
30,000
68,790
442,584
30,500
36,800
—
—
—
36,000
13
Malmö stad ......
150,000
—
133,600
—
—
—
—
—
—
—
14
Lunds stad ......
730,000
—
—
—
—
—
—
— •
—
—
15
Landskrona stad ..
160,000
—
—
—
—
208,000
—
—
—
—
16
Hälsingborgs stad..
120,000
44,510
477,000
—
—
—
—
—
17
Malmöhus län ....
8 539,850
—
—
494,305
—
136,800
—
—
—
23,150
18
Hallands län......
—
187,500
466,030
308,388
204,500
—
—
544,502
692,500
26,000
19
Göteborgs stad ....
170,000
—
1,061,000
—
—
—
—
—
—
—
20
Göteborgs o. Boh. 1.
—
190,000
501,670
334,726
73,100
1,158,400
—
371,167
—
24,100
21
Älvsborgs län ____
160,500
—
160,350
282,008
26,700
35,200
—
—
10,500
54,100
22
Skaraborgs län ....
—
—
66,280
437,799
42,300
153,700
—
—
—
36,500
23
Värmlands län ....
253,000
—
366,680
369,410
—
690,900
65,000
—
—
34,950
24
Örebro län........
—
—
76,050
62,850
—
—
—
—
—
25,500
25
Västmanlands län
179,000
58,740
—
155,349
15,400
10,200
—
—
—
22,500
26
Kopparbergs län ..
350,000
—
140,590
192,300
43,550
76,300
83,000
—
27,000
29,400
27
Gävleborgs län____
_
3,300
280,730
205,952
67,230
293,900
—
—
19,000
24,500
28
Västernorrlands län
145,000
483,875
689,430
375,176
20,000
648,200
252,000
—
97,000
32,500
29
Jämtlands län ....
—
23,560
262,000
133,731
34,200
541,100
422,000
—
20,000
24,000
30
Västerbottens län .
488,000
—
163,105
642,027
—
524,300
1,514,700
—
—
28,500
31
Norrbottens län ..
__
39,200
903,660
925,321
21,500
478,600
1,013,300
—
60,000
34,500
32
Ej fördelat på län
—
—
—
—
—
—
33,616
24,000
—
33
Hela riket
9,972,100
2,999,895
7,342,355
7,563,064
41,119,290
6 5,610,900
3,350,000
•2,238,765
950,000 700,000
1 I beloppet ingår anslag till Stockholms tygstation 547,000 kronor.
2 1933/1934 års anslag, avgjort 1 2 3 4 5 6 7 8,s 1934.
8 139,850 kr. från 1933/1934 års anslag.
4 Härutöver har för budgetåret 1933/1934 disponerats 563,855 kronor.
5 > » > » > * 30,590 >
6 Statsbana Malung—Vansbro 700,000 kronor.
7 Gruvarbeten i Västerbottens län 485,000 kronor.
8 Riksdagen har såsom kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden anvisat 5,000,000 kronor men bemyndigat
Kungl. Maj:t att utdela lån intill ett belopp av 8,000,000 kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
47
marknaden, beviljade under tiden V? 1934—’7e 1935.
huvudet angiva anslagens belopp.)
Spann-
måls-
lager-
hus
(300,000)
Torr-
lägg-
ning
(4,000,000)
Täck-
dikning
(1,500,000)
Väg- o
f lotti*—
byggn.
(500,000)
Skogs- vård s- åtg.
(3,500,000)
Skogs-
hus-
hålln.
(900,000)
Ved-
eldn-
låne-
fonden
(2,000,000)
Lån
till
fiskare
(700,000)
Arbetar-
små-
bruks-
lånefond
8(8,000,000)
Summa
An-
mälda
arbets-
lösa
(me-
deltal)
Summa
pr
arb.-lös
Lån till
enskild
företag- samhet
(3,000,000)
_
_
_
2,264
127,000
2,515,822
6,919
363.61
870,000
—
120,630
47,520
340
5,782
—
—
25,000
—
3,307,203
3,025
1,093.29
25,000
27,100
119,090
23,760
13,126
34,989
26,985
—
10,000
45,000
1,701,855
1,267
1,343.21
_
49,635
28,270
63,450
36,629
9,220
5,760
6,625
10,000
—
1,491,743
1,038
1437.13
80,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
755
_
12,000
—
195,800
141,140
53,428
21,933
3,400
4,090
19,000
21,000
1,267,227
1,241
1,021.13
30,000
—
51,240
14,590
4,620
32,099
—
—
—
30,000
687,305
1,535
''447.75
44,000
—
74,960
43,710
24,805
115,781
1,610
—
—
—
1,215,180
1,400
867.99
40,000
69,350
150,060
42,720
95,416
69,252
6,190
2.380
—
—
1,873,994
2,828
662.66
95,000
—
58,500
19,800
—
16,470
—
—
12,000
9,000
813,850
188
4,328.98
31,700
19,180
18,140
23,234
5,655
1,570
1,520
—
77,000
2,365,917
3,950
598.97
50,000
6,900
293,120
59,400
24,156
3,204
—
1,800
—
57.400
1,155,654
1,331
868.26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
283,600
1,713
165.56
176,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
730,000
266
2,744.36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
368,000
315
1,168.25
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
641,510
866
740.77
292,000
—
170,870
99,530
10,477
637
—
—
30,000
—
1,505,619
1,933
778.90
20,000
—
78,460
79,750
28,176
3,227
—
—
28,000
—
2,647,033
1,065
2,485.48
_
—
—
—
—
—
—
—
255,000
—
1,486,000
4,976
298.63
62,000
—
35,970
25,350
—
4,113
—
—
192,000
60,000
2,970,596
5,625
528.10
2,074,000
—
70,270
89,610
—
10,187
5,435
—
—
51,200
956,060
1,979
483.10
146,000
—
178,380
398,160
7,182
13,023
—
2,295
5,000
12,000
1,352,619
1,318
1,026.27
130,000
—
98,230
61,410
9,690
46,455
1,900
—
—
633,700
2,631,325
5,053
520.75
55,000
58,800
59,280
65,310
50,642
68,799
660
1,300
—
—
469,191
2,675
175.40
76,500
—
62,350
47,520
10,753
22,044
—
5,000
—
—
588,856
1,184
497.34
17,000
—
188,970
22,110
18,597
243,693
506
—
—
387,000
1,803,016
4,164
433.00
341,000
6 (2,503,016)
(601.11)
—
28,060
23,760
14,154
201,996
—
4,740
90,000
1,016,390
2,273,712
5,105
445.39
155,000
—
381,160
17,430
—
429,382
—
—
24,000
1,817,410
5,412,563
8,470
639.03
116,000
—
491,650
19,800
—
298,135
1,144
7,000
—
1,699,400
3,977,720
1,690
2,353.68
50,000
—
487,820
5,940
—
725,036
6,490
5,500
—
1,073,000
5,664,418
2,628
2,155.41
96,300
7 (6,149,418)
(2,339.96)
—
509,280
19,090
5,938
176,342
60,570
12,020
—
1,010,500
5,269,821
4,517
1,166.66
40,000
—
—
—
13,084
—
—
—
—
—
70,700
—
—
243,485
3,951,600
1,449,000 444,447
2,559,718
249,220
54,270
700,000
8,000,000 59,498,109
81,019
734.37
5,092.800
(60,083,109)
0, 7
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
33
Ej fördelat på län:
Statsbeställningar.................................................. 10,000,000
Elektrifiering av vissa banor ...................................... 4,000,000
Tillverkning av vagnar för S. J..................................... 4,000,000
Fyrskepp och tjänstefartyg ........................................ 375,000
77,873,109
(79,058,109)8''7
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
3C
31
Kungl. Maj.ts proposition nr 265-
Fördelning’ nr belopp till allmänna arbeten i öppna
Stockholms stad....
Stockholms län..
Uppsala > ..
Södermanlands > ..
Norrköpings stad ..
Östergötlands län..
Jönköpings
Kronobergs
Kalmar
Gotlands
Blekinge
Kristianstads
Malmö ........
Lund..........
Landskrona ....
Hälsingborg...,
Malmöhus län.,
Hallands > .
Göteborgs stad
Göteborgs och Bohus
län i övrigt......
Älvsborgs län..
Skaraborgs > ..
Värmlands > ..
Örebro » ..
Västmanlands * ..
Kopparbergs » ..
Gävleborgs > ..
Västernorrlands > ..
Jämtlands » ..
Västerbottens » ..
Norrbottens > ..
Ej fördelat på län..
Hela riket
2,057,100i
2,106,00()j
897,000’
statliga
bygg
nader
-
Statliga
bered
skaps
arbeten
-
Kom
munala
bered
skaps
arbeten
-
604,750;
950.000
212.000
1,658,500
20,000
125.000
300.000
50,000
8,980,350
146,200
77,700
39,000
20,600
50,000
180,500
36,900
90,220
16,300
12,800
508,720
58,500
1,480
94,450
15,000
50,520
1,398,890
390,000
233,450
Bostadsbyggande
Bostads-
försörj-
ning
Sken-
fria
kors-
ningar
Broar
och
lamnar
Stensätt- ning av
vägar
på landet
i städer
1,574,650
_
_
—
—
217,250
1,100
—
—
—
—
172,800
137,500
—
—
—
—
577,000
31,800
433,260
47,230
—
—
—
123,700
81,000
—
—
—
275,415
1,800
110,700
—
—
244,122
209,070
1,800
159,525
—
—
—
116,500
—
—
—
—
—
320,690
—
109,125
—
123,300
—
90,600
—
—
—
—
—
317,500
38,575
173,700
—
166,500
78,950
435,790
27,600
_
—
—
—
133,500
132,000
—
—
133,000
115,200
—
—
—
—
54,400
72,000
—
97,300
—
—
—
100,000
—
—
—
467,120
20,900
75,150
—
99,950
—
347,100
—
49,500
41,250
3,800
262,975
—
216,500
1,467,450
—
—
—
313,865
13,250
—
—
—
702,324
) 256,600
114,150
355,500
31,750
—
373,550
7,800
210,600
—
—
—
1 418,600
10,000
—
—
—
—
3 104,700
—
—
—
—
3 156,000
—
—
—
3 164,000
96,700
—
-
—
—
3 221,000
122,200
—
30,90C
—
—
3 451,870
8,225
—
269.40C
—
—
3 347,300
—
—
- 401,000
33,70C
—
—
3 653,245
23,825
—
—
—
14.64C
42,640
24,629
0 7,408,565
2,926,675
8,512,710
435,170 665,490 1,313,000
Kungl. Maj.ts proposition nr 265-
49
marknaden, beviljade under tiden ‘/t 1935—*''/s 1936.
Spann-
måls-
lagerhus
Täck-
dik-
ning
Väg-
och
flottleds-
bygg-
nader
Skogs-
vårds-
åtgärder
Skogs-
hus-
hållning
Ved-
eldnings-
låne-
fonden
Arbetar-
små-
bruks-
låne-
fonden
Summa
An-
mälda
arbets-
lösa
(medel-
tal)
Summa
per
arbetslös
Lån till
enskild
företag- samhet
_
_
2,598
30,000
_
3,810,548
3,661
1,040.85
142,000 1
—
3,420
—
2,851
—
1,600
54,000
2,463,921
1,528
1,612.51
— 2
—
1,830
—
15,448
119,347
—
—
1,382,925
792
1,746.12
— 3
23,900
3,100
5,370
3,871
7,760
7,460
—
1,141,981
388
2,943.25
— 4
—
—
—
—
—
—
—
208,700
463
450.76
30,000 5
—
7,920
50,840
6,026
14,745
650
17,000
729,218
443
1,646.10
21,500 6
—
1,220
4,980
450
55,129
—
6,000
443,974
871
509.73
100,000 7
—
3,720
36,562
39,200
5,410
—
70,000
905,092
674
1,342.87
19,500 8
—
1,200
68,579
6,217
3,075
—
72,000
739,086
1,696
435.78
20,000 9
—
1,210
—
—
1,080
—
13,500
1,106,390
72
15,366.52
— 1
3,900
2,100
33,773
9,550
—
—
99,000
1,494,048
2,600
574.63
— l
—
4,100
5,328
1,227
13,165
15,470
118,000
869,580
445
1,954.11
— 1
—
—
—
—
—
—
—
355,720
1,099
323.68
12,000 1
—
—
—-
—
—
—
—
1,906,700
122
15,628.69
— 1
—
—
—
—
—
—
—
240,000
191
1,256.64
— 1
—
—
—
—
—
—
—
100,000
422
236.97
— 1
—
1,800
3,736
675
—
1,550
57,000
740,681
984
752.72
—
—
5,260
31,316
—
—
700
37,500
799,401
693
1,153.54
—
—
—
—
—
—
—
—
1,683,950
2,562
657.28
15,000
—
1,200
—
6,566
—
—
93,000
1,934,315
4,628
417.96
44,000 2
19,650
5,690
—
11,345
44,675
—
46,400
956,850
1,008
949.25
54,000 2
-
17,800
12,669
—
21,045
860
44,500
688,824
671
1,026.56
— 2
—
2,000
4,140
30,065
1,800
—
772,000
1,312,725
3,259
402.80
75,000
—
4,900
58,868
20,808
—
—
101,000
310,276
1,394
222.58
—
—
—
1,336
4,538
780
—
61,000
403,134
371
1,086.61
20,000
—
1,000
19,013
163,855
9,220
—
257,000
1,037,838
2,293
452.61
1,500
—
2,860
38,654
115,854
19,850
1,695
1,034,300
1,672,523
3,099
539.70
_
—
—
7,773
498,156
48,971
4,000
1,919,800
3,853,215
5,963
646.19
25,000
—
—
1,504
238,308
56,915
6,365
1,519,000
2,264,892
877
2,582.65
—
—
—
—
557,066
49,800
2,120
1,141,000
2,184,686
1,386
1,576.25
—
2,670
—
79,525
4,515
—
1,140,000
2,187,750
2,790
784.14
- i
—
-T
932
—
32,535
—
—
115,376
—
—
—
47,450
75,000
385,8731,814,199
539,817
42,470 8,673,OOoj 40,044,319
47,445
844.02
579,500
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 265.
4
50 Kungl. Majlis proposition nr 265-
Sammanställning'' per den Bl december 1936 ar allmänna arbeten
Ändamål
Anslags-
belopp
Antal
företag
Här-
slut-
förda
total-
kostnader
under
ut-
förande
1
2
3
4
5
6
Statliga beredskapsarbeten.
1
Allmänna vägar (inkl. gator)...,...........
7
4
97,257
3
2
Stensättning ..............................
1
—
—
—
3
Järnvägsanläggningar......................
2
1
43,000
1
4
Utdikningar ..............................
1
—
—
1
6
Koloniseringsåtgärder......................
2
—
—
2
6
Kanaler och farleder m. m.................
10
3
27,400
7
7
Skogsförbättrande åtgärder ................
1
1
4,000
—
8
Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten ,..
7
4
298,653
3
9
Havs- och flodhamnar, fiskehamnar''........
36
20
1,045,343
12
10
Flyghamnar...............................
2
2
245,000
_
11
Flygfält ..................................
4
4
78,778
—
12
Byggnader för offentliga myndigheter.......
3
2
18,287
1
13
Byggnader för militära förläggningar.......
9
5
404,550
3
14
Andra byggnadsföretag....................
17
10
607,021
7
16
Skjutbanor................................
4
3
81,005
1
16
Försvarsanläggningar......................
6
3
150,300
3
17
Fornminnesrestaureringar..................
9
2
47,512
5
18
Andra arbeten............................
12
8
457,267
3
Summa
24,500,000
133
72
3,605,373
52
Kommunala beredskapsarbeten.
19
Allmänna vägar (inkl. gator)...............
3
1
60,622
2
20
Stensättning...............................
2
1
86,519
1
21
Broar.....................................
3
1
10,157
1
22
Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten ...
18
12
1,428,848
2
23
Handelshamnar............................
5
2
261,904
3
24
Kommunalhus och rådhus ................
27
13
1,325,542
10
25
Allmänna läroverk ........................
11
7
1,757,418
4
26
Folkskolor och kommunala mellanskolor____
156
82
3,514,761
54
27
Gymnastikhus, tennishallar och idrottsplatser
16
8
1,014,607
6
28
Lasarett och sjukhus......................
11
3
739,365
7
29
Badhus ...................
8
2
160,730
3
30
Gasklocka.................................
1
—
—
1
31
Andra byggnadsföretag.....................
70
41
1,544,445
22
32
Kyrkorestaureringar.......................
29
20
1,140,555
8
33
V ärmeledningsarbeten......................
5
3
42,386
2
Summa
—
3651
196
13,087,859
126
Kungl. Maj.ts proposition nr 265-
51
1 öppna marknaden, till vilka medel beviljats under tiden */» 1938—81/n 1935.
a v
Summa
total-
kostnader
H
ära
V
Av summa total- kostnader belöpa å
total-
kostnader
[besluta- de men
ej på- började
total-
kostnader
från de i
kol. 2
angivna
anslags- medlen
från
andra
stats-
medel
från
andra
material
m. m.
arbets-
löner
7
8
9
1 10
11
12
13
14
15
137,301
234,558
229,608
4,950
93,113
141,445
—
1
40,000
40,000
40,000
—
—
22,000
18,000
175,000
—
—
218,000
218,000
—
—
77,500
140,500
4,940
—
—
4,940
4,940
—
—
1,550
3,390
7,030
—
—
7,030
7,030
—
—
1,990
5,040
231,000
—
—
258,400
246,400
—
12,000
122,769
135,631
—
—
—
4,000
4,000
—
—
—
4,000
117,291
—
—
415,944
387,619
6,500
21,825
202,010
213,934
1,243,300
4
581,500
2,870,143
2,719,193
—
150,950
1,262,231
1,607,912
—
—
—
245,000
245,000
—
—
163,000
82,000
—
—
—
78,778
78,778
—
—
47,422
31,356
28,600
—
—
46,887
46,887
—
—
21,449
25,438
248,000
1
40,300
692,850
692,740
110
389,841
303,009
436,727
—
—
1,043,748
898,319
14,617
130,812
612,902
430,846
15,000
—
—
96,005
96,005
—
—
41,748
54,257
136,500
—
—
286,800
286,800
—
—
143,523
143,277
278,950
2
35,600
362,062
359,350
512
2,200
145,535
216,527
194,048
1
39,000
690,315
662,788
—
27,527
289,375
400,940
3,253,687
9
736,400
7,595,460
7,223,467
26,689
345,314
3,637,958
3,967,502
280,400
_
—
341,022
272,400
—
68,622
228,114
112,908
128,200
—
—
214,719
173,850
—
40,869
101,878
112,841
77,800
1
153,000
240,957
168,410
—
72,547
154,395
86,562
106,800
4
356,470
1,892,118
1,228,860
—
663,258
1,352,634
539,484
6,486,300
—
—
6,748,204
1,548,000
—
5,200,204
4,120,166
2,628,038
2,844,699
4
179,925
4,350,166
1,567,281
—
2,782,885
2,746,953
1,603,213
1,700,013
—
—
3,457,431
1,300,355
—
2,157,076
2,070,110
1,387,321
3,254,704
20
303,479
7,072,944
4,634,823
—
2,438,121
4,298,090
2,774,854
280,857
2
144,300
1,439,764
546,110
—
893,654
945,156
494,608
6,121,232
1
170,900
7,031,497
1,531,360
—
5,500,137
4,327,655
2,703,842
580,200
3
428,150
1,169,080
403,248
—
765,832
791,792
377,288
165,000
—
—
165,000
33,000
—
132,000
91,786
73,214
1,897,105
7
203,733
3,645,283
1,874,515
—
1,770,768
2,172,195
1,473,088
613,601
1
7,940
1,762,096
918,236
—
843,860
921,911
840,185
44,950
—
—
87,336
38,690
—
48,646
61,125
26,211
24,681, 861
43
1,947,897
39,617,617|
16,239,138|
—
23,378,479
24,383,960
15,233,657
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
82
88
52
Kungl. Majlis proposition nr 265■
Anslags-
belopp
Antal
företag
Här-
Ändamål
slut-
förda
total-
kostnader
under
ut-
förande
1
2
3
4
5
6
1
Främjande av bostadsbyggande.
Bostadsbyggnadsföretag på landsbygden.....
33,000,000
39,342
25,439
39,623,266
6,721
2
Bostadsbyggnadsföretag i städer och stads- liknande samhällen......................
8,000,000
261
142
32,166,700
83
3
Bostad sanskaffning åt mindre bemedlade,
barnrika familjer (avser städer, stadslik- nande samhällen och andra tätare bebyggda
orter)...................................
10,000,000
6
6
Summa
61,000,000
39,609
25,581
71,789,966
6,810
4
Skenfria korsningar.
Skenfria korsningar........................
9,500,000
91
31
2,765,646
52
B
Broar och hamnar.
Broar.....................................
|l2,500,000
42
15
2,940,730
27
6
Havs- och flodhamnar, fiskehamnar........
43
21
3,829,104
20
Summa
12,600,000
85
36
6,769,834
47
7
Vissa vägbyggnadsarbeten.
Allmänna vägar...........................
3,200,000
56
30
5,854,018
25
8
Stensättning av vägar.
Stensättning ..............................
4,000,000
23
17
1,994,510
6
9
Vissa banarbeten m. m. för statens järnvägar.
Banarbeten m. m.........................
950,000
15
9
215,762
6
10
Bidrag till gödselvårdsanläggningar.
Gödselvårdsanläggningar...................
1,400,000
8,652
6,730
4,940,431
1,030
11
Torrläggningsföretag, ägnade att motverka arbets- lösheten.
Utdikningar ..............................
8,000,000
1,846
651
5,116,030
1,089
12
Bidrag till läckdikningar.
Utdikningar ..............................
2,500,000
9,434
7,318
7,983,460
1,188
13
Väg- och flottledsbyggnader ä skogar i enskild ägo.
Skogsförbättrande åtgärder ................
1,000,000
392
121
553,468
245
14
Vissa tillfälliga skogsvårdsälgärder å enskildas
skogar.
Skogsförbättrande åtgärder ................
8,500,000
17,838
13,099
10,325,296
3,956
IB
Arbet arsmåbrukslånefanden.
Koloniseringsåtgärder......................
25,500,000
2,780
380
1,900,000
1,950
16
Bidrag till uppförande av spannmdlslagerhus.
Spannmålslagerhus ........................
300,000
6
6
1,808,926
_
17
Byggande av nybyggesvägar.
Enskilda vägar............................
150,000
115
28
127,083
87
18
Statliga byggnader.
Byggnader för offentliga myndigheter ......
|31,136,000
14
7
1,413,500
6
19
Andra byggnadsföretag ....................
44
12
4,876,850
30
Summa
81,136,000
58
19
6,290,350
36
Summa summarum
184,136,000
81,498
54,324
145,128,012
16,705
Kungl. Maj:ts proposition nr 265,
53
a v
Summa
total-
kostnader
H
ära
V
Av summa total- kostnader belöpa å
total-
kostnader
besluta- de men
ej på- började
total-
kostnader
från de i
kol. 2
angivna
anslags- medlen
från
andra
stats-
medel
från
andra
material
m. m.
arbets-
löner
7
8
9
10
11
12
13
14
15
13,869,569
7,182
13,137,425
66,630,260
29,922,764
—
36,707,496
38,892,467
27,737,793
10,961,026
36
3,324,092
46,451,818
7,729,600
—
38,722,218
27,871,090
18,580,728
460,800
_
460,800
207,360
253,440
276,480
184,320
25,291,395
7,218
16,461,517
113,542,878
37,859,724
—
75,683,154
67,040,037
46,502,841
7,342,600
8
427,600
10,535,846
8,500,696
1,101,575
933,575
5,425,821
5,110,025
5,612,200
''-
—
8,552.930
5,733,284
1,138,360
.1,681,286
4,219,677
4,333,253
4,221,800
2
263,000
8,313,904
5,816,106
—
2,497,798
4,554,105
3,759,799
9,834,000
2
263,000
16,866,834
11,549,390
1,138,360
4,179,084
8,773,782
8,093,052
3,663,000
1
39,000
9,556,018
3,200,000
5,504,452
851,566
2,117,990
7,438,028
2,005,490
—
—
4,000,000
4,000,000
—
—
800,800
3,199,200
747,000
—
—
962,762
950,000
12,762
—
365,310
597,452
694,218
892
636,906
6,271,555
1,339,558
945,976
3,986,021
3,095,132
3,176,423
11,228,870
106
605,110
16,950,010
7,909,560
4,506,770
4,533,680
4,250,000
12,700,010
1,460,270
928
765,700
10,209,430
2,366,650
3,240,000
4,602,780
4,588,610
5,620,820
1,937,447
26
166,066
2,656,981
663,947
—
1,993,034
399,750
2,257,231
3,955,628
783
818,619
15,099,543
6,724,123
—
8,375,420
259,749
14,839,794
9,750,000
450
2,250,000
13,900,000
13,685,139
—
214,861
9,730,000
4,170,000
—
—
—
1,808,926
260,485
912,630
635,811
1,250,885
558,041
583,118
—
—
710,201
149,813
108,000
452,388
84,050
626,151
1,694,100
1
50,000
3,157,600
3,157,600
—
—
1,900,600
1,257,000
22,941,550
2
210,000
28,028,400
27,978,400
—
50,000
16,820,557
11,207,843
24,635,650
3
260,000
31,186,000
31,136,000
—
60,000
18,721,167
12,464,843
130,964,234
10,469
25,377,815
301,470,061
153,757,680
17,497,214
130,215,167
154,924,991
146,645,070
i
2
3
4
5
6
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
2
3
4
5
6
7
K
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
81
32
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Dagsverken, utförda under tiden V’ 15)34—3% 15)35
Län och vissa städer
Stats-
beställ-
ningar
Statliga
bygg-
nader
Beredskaps-
arbeten
Främjande av
bostads- byggande
Sken-
fria
kors-
ningar
Broar
och
hamnar
Vissa
väg-
byggn-
ad.
Sten-
sätt-
ning
av
vägar
statliga
kom-
munala
landet
städer
11,837
45,298
14,298
15,413
_
191,058
_
1,591
50,118
10,615
2,452
52,224
7,201
3,561
1,084
—
—
525
30,018
2,023
—
38,421
12,953
947
273
—
—
6,472
4,911
4,041
9,003
41,850
3,430
15,479
1,237
—
—
—
—
829
—
—
11,955
—
—
—
—
9,104
—
—
5,011
60,740
5,448
3,837
930
—
10,217
82
1,735
1,649
2,845
58,575
728
20,049
4,984
—
—
257
21,164
—
3,377
42,800
—
955
—
—
—
1,240
1,932
644
56,839
55,276
3,624
2,538
8,294
—
—
—
19,079
4,312
2,170
29,722
1,084
—
—
—
—
6,486
3,513
23,184
13,719
45,798
8,878
—
—
—
27,772
—
486
8,842
2,340
73,608
7,690
3,895
1,024
—
—
36,013
882
662
4,553
—
64,644
7,823
—
—
—
610
26,481
—
—
—
15,152
—
—
—
—
2,463
3,730
—
—
—
9,743
—
5,717
—
—
50
—
1,792
9,361
—
7,824
—
—
—
—
851
1,112
3,213
2,140
34,970
—
10,786
19,956
—
—
—
—
7,252
20,323
67,536
—
5,542
14,175
—
15,488
23,913
—
492
18,417
—
73,130
—
—
—
—
_
702
12,145
35,474
61,338
1,909
14,410
50,071
—
12,086
13,987
7,553
—
23,166
78,176
11,783
24,335
137
—
—
—
542
—
8,339
87,968
10,189
13,340
4,244
—
—
3,517
5,870
—
15,168
74,429
2,820
5,582
23,094
—
—
48,850
—
—
11,189
49,339
4,932
13,070
—
—
—
590
475
1,428
9,616
36,058
2,246
5,805
3,830
—
— -
139
796
500
25,112
49,988
4,779
3,473
3,807
487
—
14,176
—
20
19,904
78,700
5,606
4,993
12,669
—
—
—
9,862
20,332
51,706
113,194
—
4,714
11,092
12,091
—
—
—
167
15,574
111,461
270
6,759
6,265
22,694
—
—
5,131
1,938
14,991
120,244
—
9,787
13,425
73,211
—
—
—
4,907
54,742
159,380
—
1,715
23,237
19,528
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Stockholms stad...
Stockholms län ...
Uppsala län.......
Södermanlands län
Norrköpings stad .
Östergötl, län i övr
Jönköpings län . ,.
Kronobergs län ...
Kalmar län.......
Gotlands län .....
Blekinge län .....
Kristianstads län .
Malmö stad.......
Lunds stad.......
Landskrona stad .
Hälsingborgs stad .
Malmöhus län i övr
Hallands län ...
Göteborgs stad .
Göteborgs och Bohus
län i övrigt.....
Älvsborgs län .....
Skaraborgs län ...
Värmlands län ...
örebro län .......
Västmanlands län .
Kopparbergs län .
Gävleborgs län ...
Västernorrlands län
Jämtlands län.....
Västerbottens län .
Norrbottens län ...
Ej fördelat å län.
182,753| 241,39o| 125,285| 452,944
1,621,795i 469,076] 183,395| 209,545j 128,Olli 65,563
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
55
för anslag'' till allmänna arbeten i öppna marknaden.
Vissa
ban- ar beten
Gödsel-
vård
Spann-
måls-
lagen
hus
Torr-
lägg-
ning
Täck-
dikning
Väg-
och
flottl.-
byggn.
Skogs-
vårds-
åt-
gärder
Ar- beta r- små- bruks- låne- fonden
Diverse
Bekäm-
pande
av
arbets-
lös-
heten
Summa
Lån till
enskild
företag- samhet
_
_
_
_
_
a -
277,904
319,009
1
—
7,461
—
32,695
6,569
—
4,696
—
231
—
180,498
28,764
2
—
8,142
3,821
8,612
9,536
1,996
4,334
—
—
—
121,601
24,374
3
—
11,945
7,293
12,300
15,163
—
3,494
—
—
—
136,618
57,254
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12,784
24,542
&
—
14,920
—
28,733
60,086
3,123
4,768
—
—
789
207,706
36,156
6
—
7,238
—
17,937
1,594
—
9,955
—
—
—
127,371
145,820
7
—
11,524
—
37,305
7,673
—
29,352
—
—
—
154,407
52,818
8
—
25,684
9,132
37,120
20,476
1,140
23,471
—
—
—
247,410
66,055
9
—
5,165
—
15,040
7,613
—
1,712
—
—
-
85,897
—
10
—
14,958
6,592
7,623
5,591
1,366
3,239
71
—
—
168,790
52,423
11
—
11,999
88
75,365
16,765
—
3,222
164
—
—
205,488
53,512
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13,263
127,840
39,023
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
42,243
38,839
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36,147
57,800
—
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19,027
44
16
—
9,387
—
26,351
66,835
278
467
—
—
—
176,346
10,099
17
12,239
6,990
—
10,430
20,301
3,347
3,591
—
—
—
187,214
3,210
18
—
—
—
—
—
—
—
342
28,483
8,334
153,111
80,721
19
—
12,238
—
8,930
15,796
—
815
—
—
—
225,914
214,984
20
994
21,413
—
13,168
20,325
—
5,554
—
—
—
220,591
94,524
21
—
20,879
—
43,311
70,817
—
8,473
—
—
—
268,102
127,479
22
—
12,857
—
17,834
11,663
2,622
25,959
12,803
—
—
214,218
131,861
23
—
13,199
8,781
15,640
26,780
''6,345
28,268
—
—
226,393
73,751
24
—
9,462
17,645
25,405
8,951
—
367
—
121,878
13,551
25
2,537
12,551
—
17,476
2,900
—
86,482
6,017
—
217,044
99,548
26
1,460
4,789
-
22,524
4,105
1,177
76,647
34,031
—
280,801
46,651
27
4,389
7,309
_
33,509
3,365
—
118,504
60,781
—
450,848
86,646
28
1,824
7,246
39,421
4,380
—
76,495
69,887
362,443
51,510
29
2,905
—
40,106
1,999
—
229,380
28,026
68,283
3,43C
612,856
30
2,924
4,506
32,969
2,385
—
57,929
22,338
1,54C
388,100
187,906
31
—
1 —
2,356
—
2,356
32
26,367
264,767
| 35,707
612,044| 428,122
| 21,394
818,114
234,460
| 97,364
| 63,503| 6,281,599 2,161,074
33
56
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
Dagsverken, utförda under tiden */»—1S1/n 1935 för
Län och vissa städer
Stats-
beställ-
Statliga
bygg-
Beredskaps-
arbeten
Främjande av
bostads- byggande
Sken-
fria
kors-
ningar
Broar
och
Vissa
väg-
byggn.-
arb.
Sten-
sätt-
ning
av
vägar
ningar
nåder
statliga
kom-
munala
landet
städer
hamnar
1 Stockholms stad...
5,522
29,952
7,050
_
_
30,484
_
_
2 Stockholms län ...
5,052
39,374
11,907
876
36,513
23
4,472
—
—
_
3 Uppsala län.......
1,874
10,694
2,601
—
26,547
14
4,267
—
—
—
4 Södermanlands län
—
75
419
7,902
39,371
20
3,387
8,424
—
—
5 Norrköpings stad .
480
—
198
1,050
—
421
—
—
—
—
6 Östergötl, län i övr
12,198
—
—
1,714
49,348
224
—
1,134
—
5,848
1 Jönköpings län ...
—
789
1,393
1,107
44,906
246
6,239
88
—
—
8 Kronobergs län ...
—
6,616
—
690
33,384
—
—
631
—
—
3 Kalmar län.......
416
—
3,089
28,543
48,004
—
1,480
7,443
—
—
3 Gotlands län .....
—
12,494
2,560
—
25,550
—
—
—
—
—
1 Blekinge län .....
5,437
—
9,752
7,374
36,241
1,520
—
—
—
604
2 Kristianstads län .
—
2,845
3,011
7,134
61,639
—
2,074
707
—
—
3 Malmö stad.......
22,026
717
1,124
11,928
—
877
4,006
—
—
—
4 Lunds stad.......
21
14,746
—
—
—
1,521
—
—
—
—
Landskrona stad...
—
674
—
—
—
1,332
—
1,305
—
—
Hälsingborgs stad .
—
—
—
16,388
—
—
—
—
—
—
Malmöhus län i övr
—
2,971
—
—
63,363
—
1,875
6,824
—
—
Hallands län .....
—
—
2,298
10,719
41,941
—
1,338
—
—
6,332
Göteborgs stad ...
22,853
—
—
17,828
—
1,030
—
—
—
—
Göteborgs och Bohu
län i övrigt.....
_
—
5,104
21,120
41,504
655
2,506
26,131
_
18,002
Älvsborgs län.....
11,406
797
513
11,319
53,212
950
4,739
712
—
—
Skaraborgs län ...
—
114
—
2,566
76,863
174
4,265
8,648
—
—
Värmlands län ....
—
2,292
—
8,473
55,505
486
1,695
12,346
—
—
Örebro län .......
18,979
1,351
__
6,391
4,311
33,910
31,393
1,558
599
Västmanlands län..
2,160
113
—
29
—
—
Kopparbergs län....
14
5,570
—
8,329
34,899
1,611
3,875
534
—
—
Gävleborgs län ....
—
—
—
10,321
56,733
792
8,868
11,056
—
—
Västernorrlands län
—
556
10,505
20,179
80,391
410
531
1,240
2,188
—
Jämtlands län.....
354
—
143
10,439
88,071
—
1,625
6,216
19,222
—
Västerbottens län ..
—
—
—
8,451
101,984
81
3,035
8,270
44,459
—
Norrbottens län....
—
—
2,037
26,271
135,873
444
—
12,147
40,034
—
Summa
107,983
133,436
63,817
251,423
1,297,145
43,3151
62,434 113,885
105,908| 30,786
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
57
ansia? till allmänna arbeten i öppna marknaden.
Vissa
ban-
arbeten
Gödsel-
vård
Spann-
måls-
lager-
hus
Torr-
lägg-
ning
Täck-
dikning
Väg-
och
flottl.-
byggn.
Skogs-
vårds-
åt-
gärder
Ar-
betae
små-
bruks-
låne-
fonden
Diverse
Bekäm-
pande
av
arbets-
lös-
heten
Summa
Lån till
enskild
företag- samhet
_
_
_
_
_
_
_
—
—
—
73,008
199,095
—
7,571
—
19,941
7,192
—
794
—
—
—
133,715
17,024
—
8,827
15,165
7,091
—
6,005
—
—
—
83,085
15,611
—
3,060
812
7,324
29,380
—
1,026
—
—
—
101,200
38,078
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,149
16,013
—
7,213
—
19,509
66,576
14,497
8,047
137
—
324
186,769
18,538
—
11,297
—
8,123
1,728
—
8,117
560
—
—
84,593
82,903
—
7,417
—
17,693
7,132
3,089
24,642
—
—
—
101,294
35,736
—
15,531
—
13,797
16,809
9,396
14,767
—
—
—
159,275
54,510
—
1,797
—
7,031
5,697
—
876
—
—
—
56,005
—
—
—
—
2,018
6,130
1,592
1,828
865
—
—
73,361
23,100
—
7,626
—
23,456
17,185
2,245
752
299
—
—
128,973
33,979
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
40,678
54,719
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16,288
19,812
—
—
—
—
—
—
—
—
7,763
468
11,542
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16,388
12
—
5,308
—
13,805
9,744
2,325
55
—
—
—
106,270
4,175
13,005
7,625
—
976
31,663
5,283
719
—
—
—
121,899
—
—
—
—
—
—
—
—
—
710
6,079
48,500
51,148
_
10,747
—
4,870
14,299
—
1,127
1,372
—
—
147,437
42,863
—
19,914
—
12,035
22,137
—
5,436
—
—
—
143,170
83,239
—
9,752
—
25,600
84,534
3,110
4,880
—
—
—
220,506
74,834
—
7,169
—
15,323
14,252
3,386
15,276
15,841
—
—
152,044
85,715
—
5,810
—
8,378
28,315
6,448
9,173
—
—
—
118,962
31,773
—
10,992
—
7,870
30,191
—
4,762
—
—
—
93,771
10,691
131
2,507
—
23,510
2,844
1,320
86,762
11,617
—
—
183,523
55,707
673
5,627
—
7,895
6,115
5,412
44,937
37,316
—
—
195,745
30,778
2,574
10,751
—
39,318
4,709
—
113,271
56,084
—
—
342,707
50,668
—
11,678
—
44,278
7,192
—
98,646
66,055
—
—
353,919
22,875
—
8,977
—
55,520
4,102
—
204,198
33,975
19,947
97
493,096
—
412
11,703
—
44,515
7,500
—
48,281
32,106
—
—
361,323
121,699
16,795
198,899
812
437,950 432,517
58,103
704,377
256,227
28,420
6,968
4,351,195
1,275,295
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
]5
16
17
18
19
20
21
22
23
24
26
26
27
28
29
30
31
32
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
26
29
30
31
32
33
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 265-
Dagsverken, utförda under tiden 7» 1933—sl/n 1935
Stats-
be-
ställ-
ningar
Stat-
liga
bygg-
nader
Beredskaps-
arbeten
Bostads-
byggande
Sken-
fria
kors-
ningar
Broar
och
ham-
nar
Vissa
väg-
byggn.-
arbe-
ten
Sten-
sätt-
ning
av
vägar
stat-
liga
kom-
munala
landet
städer
1933
Juli..............
—
5,649
435
_
_
_
_
_
_
_
Augusti ..........
—
5,681
—
—
70
—
—
—
—
_
September........
1,319
2,347
5,513
1,625
322
328
—
_
_
_
_
Oktober..........
5,644
6,103
376
241
_
_
__
_
_
November........
3,048
4,295
7,675
2,408
1,500
—
165
1,128
—
_
December........
5,879
2,992
6,779
2,314
17,686
—
582
1,522
—
—
1934
Januari ..........
7,760
1,898
9,002
3,792
17,931
_
3,207
7,579
_
_
Februari..........
9,330
3,365
9,971
4,883
29,569
1,584
6,580
14,711
_
_
Mars ............
12,126
6,136
10,757
7,681
57,115
10,525
9,389
21,474
_
_
April ............
12,844
7,590
12,896
12,476
97,878
19,460
13,558
18,270
_
_
Maj..............
11,633
11,279
13,866
18,998
139,662
36,389
17,219
14,269
_
_
Juni..............
11,203
15,178
14,696
24,161
214,184
50,733
21,365
15,465
—
—
Summa juli 1933
—juni 1934
77,489
75,220
93,805
77,411
576,164
118,691
72,065
94,418
—
—
Juli..............
10,435
19,056
13,975
35,638
221,692
63,475
23,372
16,456
Augusti ..........
13,338
22,107
13,203
38,428
227,360
71,817
24,880
19,301
_
1,104
September........
12,412
22,246
11,497
41,687
240,626
70,244
24,908
20,476
_
5,566
Oktober..........
10,655
23,326
12,217
48,611
207,319
42,702
21,418
18,000
25,486
10,776
November........
16,489
20,146
12,193
44,594
33,776
159,317
35,674
17,846
15,955
19,473
9,690
December........
22,845
15,874
7,788
68,034
36,166
9,677
10,455
9,796
6,964
1935
Januari ..........
16,976
18,810
7,201
29,850
30,200
39,174
9,103
13,426
9,126
2,165
Februari..........
14,621
17,355
5,840
28,423
21,234
40,196
7,425
17,494
11,104
1,334
Mars ............
16,776
19,088
8,843
29,970
30,882
33,860
8,881
17,735
12,148
2,134
April ............
13,457
20,114
9,630
33,920
60,290
14,722
9,378
20,841
10,736
7,628
Maj..............
20,017
23,464
11,562
42,795
141,787
12,519
13,525
21,447
11,013
10,627
Juni..............
14,732
19,804
11,336
45,252
213,054
8,527
12,982
17,959
19,129
7,575
Summa juli 1934
—juni 1935
182,753
241,390
125,285
452,944
1,621,795
469,076
183,395
209,545
128,011
65,563
Juli..............
16,797
24,226
14,155
53,861
269,348
9,728
13,077
22,958
38,730
8,857
Augusti ..........
17,287
22,946
12,438
54,490
285,974
11,439
14,873
24,148
14,779
7,453
September........
12,703
20,448
10,788
43,681
262,294
_
13,261
21,192
22,000
6,968
Oktober..........
14,437
23,915
10,249
42,942
231,976
1,495
11,036
19,388
22,169
5,241
November........
30,702
22,981
10,166
34,049
158,612
8,954
6,885
16,670
5,353
1,789
December ........
16,057
18,920
6,021
22,400
88,941
11,699
3,302
9,529
2,872
478
Summa juli—
dec. 1935
107,983
133,436
63,817
251,423
1,297,146
43,315
62,434
113,885
105,903
30,786
Summa juli 1933
—dec. 1935
368,225
450,046
282,907
781,778
3,495,104
031,082
317,894
417,848
233,914
96,349
Kungl. Maj:ts proposition nr 265
59
för anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden.
Vissa
ban-
arbe-
ten
Göd-
sel-
vård
Spann-
måls-
lager-
hus
Torr-
läggning
Täck-
dikning
Väg-
och
flottl.-
bygg-
nader
Skogs-
vårds-
åtgärder
Arbe-
tar-
små-
bruks-
låne-
fonden
Diver-
se
Be- kämp.
av ar- fa ets- lös- heten
Summa
Lån till
enskild
företag- samhet
2,083
8,167
__
_
_
_
_
—
—
6,178
—
11,929
2,148
_
_
_
_
43,026
—
7,180
318
59,631
4,853
_
_
_
_
_
—
117,350
—
6,010
5,084
143,155
12,433
_
_
_
17,467
30,402
—
137,655
—
3,566
4,543
213,852
29,816
—
9,213
—
13,793
15,587
—
73,765
3,578
942
1,509
156,141
32,038
11,734
17,442
11,210
34,052
2,967
1,910
2,179
132,663
45,069
_
3,916
_
9,879
13,220
—
15,517
1,373
1,241
2,477
127,616
50,893
_
1,993
_
13,661
6,997
_
5,530
4,390
2,796
3,333
173,903
66,179
_
2,497
_
16,451
21,401
_
6,536
4,632
3,735
4.179
254,403
78,376
_
4,460
_
35,775
21,148
—
9,694
10,586
3,293
4,946
353,217
92,168
—
6,755
56,606
37,902
—
18,418
18,675
4,023
7,884
517,248
104,052
—
40,568
—
181,074
157,867
—
461,543
46,201
42,957
36,452
2,151,925
518,025
15,337
3,538
69,494
26,648
494
45,785
24,623
5,441
7,083
602,542
127,325
_
26,952
4,494
98,053
23,083
1,692
78,901
30,842
8,155
6,001
709,711
136.806
484
26,785
3,279
85,238
15,023
297
57,388
35,287
9,826
6,293
689,562
150,341
582
32,235
5,297
64,561
68,502
3,443
208,177
33,587
17,305
4,151
858,350
160,846
2,510
39,117
7,135
43,818
79,644
320
225,528
20,894
13.803
4,564
788,710
163,959
2,449
53,416
4,856
38,228
56,005
5,051
127,666
12,265
4,685
5,397
531,393
141,997
2,770
31,179
2,374
22,420
30,000
1,807
18,265
3,839
5,931
7,933
302,549
192,063
4,575
10,276
1,446
21,408
5,990
2,449
18,381
2,112
5,091
7,787
244,541
208,047
3,561
6,788
1,076
26,015
19,624
—
12,071
3,512
6,374
4,576
263,914
233,994
3,632
11,592
878
34,245
20,699
593
5,395
8,062
6,346
3,090
295,248
224,778
3,228
3,533
763
49.556
37,898
1,125
5,519
21,573
8,236
3,616
443,803
223,190
2,576
7,557
571
59,008
45,006
4,123
15,038
37,864
6,171
3,012
551.276
197,728
26,367
264,767
35,707
612,044
428,122
21,394
818,114
234,460
97,364
63,503
6,281,599
2,161,074
2,785
9,556
216
91,705
44,649
6,320
37,740
46,225
6,504
1,956
719,393
204,855
2,787
25,420
48
85,466
46,754
6,863
69,535
51,621
5,784
1,241
761,346
220,427
2,651
29;585
48
86,306
62,030
6,663
87,199
64,974
5,888
1,128
759,807
213,626
3;312
34,319
260
73,597
97,085
8,697
182,230
50,292
4,654
1,108
838,402
223,642
3,308
5lj832
240
77,828
105,183
15,499
235,533
28,295
3,277
884
818,040
227,180
1,952
48,187
—
23,048
76,816
14,061
92,140
14,820
2,313
651
454,207
185,565
16,795
198,899
812
437,960
432,517
58,103
704,377
286,227
28,420
6,968
4,361,195
1,275,295
43,162
504,234
36,519
1,231,068
1,018,506
79,497
1,984,034
536,888
168,741
106,923
12,784,719
3,954,394
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Jag har förut antytt, att varje företag, som erhållit statsbidrag, skall månadsvis
till socialdepartementet inkomma med rapport, utvisande bland annat
antalet under månaden utförda dagsverken. I propositionen nr 231
till 1935 års riksdag återfinnes en fördelning å län och vissa städer av
de dagsverken, som rapporterats under budgetåret 1933/1934 (sid. 28 och
29). Motsvarande uppgifter för budgetåret 1934/1935 och för sista halvåret
1935 framgå av tabellerna å sid. 54—57.
Vissa av de i tabellerna använda anslagsrubrikerna torde tarva närmare
förklaring. Under anslagsrubriken »Diverse» ingå sålunda anslagen till isbrytande
undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets behov (650,000
kronor), byggande av nytt fyrskepp (442,000 kronor), undersöknings- och
förberedande gruvarbeten m. m. inom Västerbottens län (849,000 kronor)
samt vissa väganläggningar inom Västerbottens län (650,000 kronor). Under
rubriken »Bekämpande av arbetslösheten» åter hava sammanförts vissa företag,
till vilka bidrag beviljats av de medel, som av de under femte huvudtiteln
för budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 uppförda anslagen till bekämpande
av arbetslösheten ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande
av företagsverksamhet. Sistnämnda anslagsmedel hava visserligen icke inräknats
bland de anslag, som jag i det föregående hänfört till anslag till allmänna
arbeten i öppna marknaden, men då företagen (sammanlagt 6) ålagts
rapportskyldighet och till sin karaktär måste betraktas såsom allmänna arbeten
i öppna marknaden, har det synts mig rimligt, att de utförda dagsverkena
redovisas tillsammans med övriga rapporterade dagsverken.
De nu angivna siffrorna måste delvis betecknas såsom approximativa, beroende
på rapportmaterialets bristfällighet. I den mån så kunnat ske hava
rättelser vidtagits vid materialets bearbetning inom departementet, men självfallet
är, att det på denna väg icke varit möjligt att åstadkomma i alla avseenden
exakta uppgifter.
Såsom framgår av tabellerna, har en uppdelning av de rapporterade dagsverkena
skett å län och vissa städer. En del dagsverken, vilka för budgetåret
1934/1935 icke utan tidsödande undersökningar kunnat fördelas å län, hava
däremot upptagits särskilt för sig.
Av de ifrågavarande tabellerna framgår emellertid icke, huru de rapporterade
dagsverkena fördela sig å skilda månader under den tid redovisningen
avser. Jag har fördenskull låtit upprätta den sammanställning, som återfinnes
å sid. 58 och 59. I denna har för varje anslag angivits det antal
dagsverken, som utförts per månad från och med juli 1933 till och med december
1935. Av sammanställningen kan därjämte utläsas, vid vilken tidpunkt
medel från de olika anslagen kommit till användning. Vid bedömandet
av den grad av snabbhet, varmed de skilda, av medel från ifrågavarande
anslag helt eller delvis finansierade företagen kommit i gång, måste man
emellertid erinra sig den långvariga byggnadskonflikt, som verkat fördröjande
beträffande byggnadsanslagens disposition. Vidare medförde den
sena tidpunkten för 1933 års riksdags beslut, att den på ansökningsförfa
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 265. 61
rande grundade medelsanvisningen kunnat påbörjas först långt in på budgetåret
1933/1934.
Av sammanställningen framgår endast antalet utförda dagsverken men
icke antalet i arbetena sysselsatta personer. En något så när riktig uppfattning
erhålles emellertid, om man utgår ifrån att ett månatligt antal av 25
dagsverken representerar en arbetare. Beträffande december månad synes
dock riktigast att räkna med, att 20 dagsverken motsvara en arbetare.
Med dessa utgångspunkter skulle de i sammanställningen ingående dagsverkena
representera följande antal arbetare.
Anslag till
lån till en- skild före-
övriga
anslag
Summa
19 3 3
tagsamhet
Juli.........
......... .
327
327
Augusti.....
......... 86
477
563
September...
......... 194
2,385
2,579
Oktober.....
......... 497
5,726
6,223
November ...
......... 1,193
8,554
9,747
December ...
......... 1,602
7,807
9,409
19 3 4
Januari.....
......... 1,803
5,307
7,110
Februari.....
......... 2,036
5,105
7,141
Mars .......
......... 2,647
6,956
9,603
April .......
......... 3,135
10,176
13,311
Maj.........
......... 3,687
14,127
17,814
Juni .......
......... 4,162
20,690
24,852
Juli.........
......... 5,093
24,102
29,195
Augusti.....
......... 5,472
28,388
33,860
September...
......... 6,014
27,582
33,596
Oktober.....
......... 6,434
34,334
40,768
November...
......... 6,558
31,548
38,106
December ...
......... 7,100
26,570
33,670
19 3 5
Januari.....
......... 7,683
12,102
19,785
Februari.....
......... 8,322
9,782
18,104
Mars .......
......... 9,360
10,557
19,917
April.......
......... 8,991
11,810
20,801
Maj.........
......... 8,928
17,752
26,680
Juni .......
......... 7,909
22,051
29,960
Juli.........
......... 8,194
28,776
36,970
Augusti.....
......... 8,817
30,454
39,271
September...
......... 8,545
30,392
38,937
Oktober.....
......... 8,946
33,536
42,482
November...
......... 9,087
32,722
41,809
December ...
......... 9,278
22,710
31,988
De anförda siffrorna utvisa bland annat, att sysselsättningen i de allmänna
arbetena först i september 1933 nått en mera påtaglig omfattning. Därefter
kan från och med april 1934 konstateras en kraftig stegring, som praktiskt
62
Kungl. May.ts proposition nr 265.
taget fortgått till och med oktober 1934, då det dittills högsta antalet sysselsatta
uppnåtts. Därefter har en nedgång ägt rum, men från och med mars
1935 stiger åter antalet för att i oktober 1935 uppnå maximisiffran hittills.
Vid en undersökning av lönenivån vid de allmänna arbetena i öppna marknaden
samt den kostnad, de utförda dagsverkena åsamkat statsverket (dagsverkskostnaden),
är man hänvisad till de uppgifter, som föreligga, beträffande
slutförda företag. Av sammanställningen å sid. 50—53 framgår, i vilken
utsträckning företag, som däri redovisats slutförts. Det inom socialdepartementet
föreliggande materialet är emellertid icke av den beskaffenhet, att
uppgifter i förevarande hänseende kunna åstadkommas beträffande samtliga
slutförda företag. Sålunda saknas uppgifter i fråga örn t. ex. anslagen
till främjande av bostadsbyggande, bidrag till gödselvårdsanläggningar, bidrag
till täckdikningar, vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar
m. fl. Beträffande anslagen till statliga och kommunala beredskapsarbeten,
skenfria korsningar samt broar och hamnar är det däremot möjligt
att med tämligen stor grad av sannolikhet angiva såväl medeldagsförtjänsten
som dagsverkskostnaden. De uppgifter, som i dessa avseenden föreligga,
bär jag låtit sammanföra i tre tabeller, vilka såsom bilagor torde få
fogas vid detta protokoll (Bilaga L—O). 1 tabellerna hava därjämte an
givits
företagens totalkostnader, summan av beviljade statsbidrag och antalet
utförda dagsverken. Dessutom har till ungefärlig belysning av den tid,
företagens utförande tagit, angivits antalet rapportmånader.
En sammanfattning av de sålunda lämnade uppgifterna lämnas i följande
översikt.
Anslag
Total-
kostnader
kronor
Härav
av stats- medel
kronor
Utförda
dags-
verken
Medel- förtjänst
per 8 t.
arbetsdag
kronor
Dags-
verkskostnad
(inkl.
material)
kronor
1
2
3
4
6
6
Statliga beredskapsarbeten
3,605,373
3,387,867
171,812
8:76
19: 72
Kommunala beredskapsar- beten ..................
13,087,859
7,543,750
436,257
9: 12
17: 29
Skenfria korsningar ......
2,765,646
2,100,891
125,434
8: 60
16: 75
Broar och hamnar ......
6,769,834
4,860,805
209,382
9: 22
23: 22
Slutligen anser jag mig i likhet med föregående år böra lämna en redogörelse
rörande användningen av de anvisade anslagen till lån och subventioner
till främjande av enskild företagsamhet.
Intill mars månads utgång 1936 förelågo 1,305 framställningar om lån eller
subventioner. I så måtto hava 284 ansökningar berörande 10,026 arbetare
och avseende lån å 18,817,400 kronor samt subventioner med 1,380,300 kronor
bifallits, att 278 lån beviljats till ett belopp av 14,058,400 kronor och 14
subventioner till ett belopp av 381,800 kronor. Avslagits hava 564 ansökningar
berörande enligt uppgifter i ansökningarna 9,928 arbetare och avseende
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
63
lån å 16,749,565 kronor och subventioner med 2,457,488 kronor. I ett flertal
fall hava emellertid i dessa ansökningar uppgifter om arbetarantal icke
lämnats.
Beträffande de 278 bifallna låneansökningarna må anmärkas, att 35 lån till
ett belopp av sammanlagt 1,050,500 kronor ännu icke lyfts. Rätten till lånens
lyftande är i flera av dessa fall förverkad. 5 lån med ett sammanlagt
belopp av 212,000 kronor hava till fullo återbetalats. 4 lån hava anvisats för
verksamhet som numera slutförts, nämligen ett lån å 350,000 kronor till trafikaktiebolaget
Grängesberg-Oxelösund för arbeten med järnvägsomläggning
i Grängesberg, två lån å tillhopa 2,250,000 kronor till LuossavaaraKiirunavaara
aktiebolag för gråbergsbrytning i Kiruna och ett lån å 2,000,000
kronor till Sveriges granitindustris exportförening för stentillverkning i Bohuslän
och Blekinge. Vid dessa arbeten hava sysselsatts tidvis sammanlagt
omkring 3,500 arbetare. Ytterligare 10 låntagare med ett sammanlagt lånebelopp
av 275,000 kronor hava nedlagt den verksamhet vartill lån beviljats.
De 220 företag, varför återstående 224 lån å sammanlagt 7,920,900 kronor
lämnats, hade vid undersökningar, som gjorts i anledning av låneansökningarna,
anställda sammanlagt 6,080 arbetare och sysselsatte enligt föreliggande
senaste rapporter 8,763 arbetare.
Avgjorda ansökningar till ett antal av 100 hava avsett ändrade villkor för
beviljade lån. 128 ansökningar hava för slutlig handläggning överlämnats
till kommerskollegium eller annan myndighet. 168 ansökningar hava av sökanden
återtagits, icke fullföljts eller av andra anledningar icke föranlett åtgärd.
61 ansökningar äro föremål för handläggning.
Beträffande de av Kungl. Majit meddelade villkoren för lån må följande
meddelas.
I den mån räntefrihet icke medgivits, har ränta utgått med 5 procent för år
räknat. Lånet å 2,000,000 kronor för stentillverkning i Bohuslän och Blekinge
löper dock med 3.5 procent årlig ränta. Endast tre helt räntefria lån
hava beviljats, nämligen lånen å 2,250,000 för gråbergsbrytning och ett lån å
400,000 kronor till Kubikenborgsverken. Femårig räntefrihet har medgivits
trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund för ovannämnda lån å 350,000
kronor samt Steneby hemslöjdsförening för lån å 5,000 kronor.
I övrigt hava beviljats
126 lån å inalles 5,516,900 kronor utan räntefrihet,
41 » » » 1,099,000 » med 1 års räntefrihet, f
103 » » » 4,212,500 » » 2 » » ,
3 » » » 225,000 » »'' 3 » »
Amorteringstiden för lånen har i regel bestämts till tio år; detta gäller sålunda
för 222 lån till ett belopp av tillsammans 7,409,400 kronor. Ofta börjar
amorteringen av lånen redan efter första året men i vissa fall har medgivits
uppskov med amorteringen under ett å två år från det lånet lyfts, då
ekonomiska saneringsåtgärder funnits så påkalla. Kortare amorteringstid än
10 år har bestämts
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
för 2 lån å 57,000
» 3 » » 2,296,000
» 4 » » 604,000
» 2 » » 105,000
» 23 > > 526,000
» 2 » > 36,000
» 2 » » 46,000
» 11 » » 326,000
> 4 » » 53,000
kronor till 1 år,
» » 2 >,
» » 3 »,
» » 4 »,
s> » 5 »,
» » 6 »,
» » 7 >,
» » 8 > samt
2> » 9 » ,
varjämte amorteringstiden för förenämnda båda malmbolags lån å inalles
2,600,000 kronor gjorts beroende på framtida beslut av Kungl. Majit.
Lättnaderna med hänsyn till ränta och amortering hava medgivits, i den
mån företagets ekonomi har befunnits vara i större eller mindre mån beroende
av rådande industriella kris.
Såsom säkerhet för lånen hava föreskrivits
1) fastighetsinteckningar upp till 70—80 % av taxeringsvärdet för 27 lån
å tillsammans 1,481,400 kronor;
2) fastighetsinteckningar och borgen för 12 lån å tillsammans 452,000
kronor;
3) förlagsinteckningar eller pantsäkerhet inom 60 °/o av ett normalt minsta
förlagsvärde med eller utan borgen för 137 lån å tillsammans 5,117,500
kronor;
4) fastighets- och förlagsinteckningar med eller utan borgen för 77 lån å
tillsammans 3,449,500 kronor;
5) endast borgenssäkerhet för 18 lån å tillsammans 361,000 kronor; samt
6) preferensaktier i respektive företag eventuellt, för tryggande av aktiemajoritet,
därjämte av stamaktier för 9 lån å tillsammans 597,000 kronor.
Slutligen hava lånen till de båda malmbolagen utlämnats emot revers utan
säkerhet.
Mera aktivt hava 19 kommuner understött lånsökande företag, därav 2
med aktieteckning till belopp av sammanlagt 60,000 kronor, 3 med direkta
lån å inalles 45,000 kronor, 13 med borgensförbindelser å ett sammanlagt
lånebelopp av 437,500 kronor, 1 genom medverkan till fördelaktigt köp av
tomt och 1 med subvention genom prisrabatt på elektrisk ström m. m. samt 3
nied andra åtgärder.
Utrednirfgen av låneärendena har i ett flertal fall föranlett, att som villkor
för lånen uppställts en mer eller mindre genomgripande rekonstruktion
av respektive företag eller andra åtgärder till dessas sanering.
Sålunda hava i 7 fall personalförändringar i företagets ledning genomförts.
I 22 fall har som villkor för statlig hjälp föreskrivits, att företagens eget kapital
skulle ökas genom nyteckning av aktier. I 25 fall har fordrats att företagets
vanliga bankförbindelse eller annan huvudborgenär medgivit avskrivning
av fordringar. I 9 fall har ackordsförfarande berörande flertalet ford
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
65
ringsägare genomförts. Slutligen har i 15 fall sanering av balansräkningar
skett genom nedskrivning av aktiekapitalet.
Vid dessa saneringsåtgärder ha i regel företagens kreditgivande banker
lämnat ett intresserat stöd.
Bakom flertalet låneansökningar ligger närmast en kreditvägran från företagets
vanliga bankförbindelse, som funnit företagets genom den industriella
krisen eller eljest stegrade kreditanspråk icke motsvaras av erbjudna säkerheter.
I många fall torde en kreditvägran hava varit motiverad även under
normal konjunktur, i andra fall synes en sådan vägran påtagligen grundad
i en av kreditgivarens uppfattning om dåvarande konjunkturläge föranledd
skärpning av den ekonomiska politiken, en skärpning, som i enstaka fall
t. o. m. förefallit anmärkningsvärt hård.
Stödaktionens fördelning på olika industrigrenar framgår av följande sammanställning.
I
Industrigren:
Beviljade lån:
Beviljade
subventioner:
Antal
Belopp
kronor
Antal
Belopp
kronor
Malmbrytning ....................................
3
2,600,000
1
17,500
Metall- och maskinindustri ........................
71
2,339,000
2
115,000
Jord- och stenindustri.............................
32
2,467,900
5
48,000
Glasbruk..........................................
4
120,000
—
—
Sågverk ..........................................
34
2,131,000
1
75,000
Snickerifabriker....................................
32
697,000
—
—
Möbelfabriker......................................
21
693,000
1
8,000
Pappersmasse- och pappersindustri, grafisk industri..
8
300,000
—
—
i Livsmedelsindustri ................................
9
270,000
2
12,000
j Textil- och beklädnadsindustri.....................
24
1,174,500
1
10,000
1 Skofabrikör .......................................
4
255,000
—
—
j Kemisk-teknisk industri............................
5
65,000
—
—
Övriga............................................
31
946,000
1
96,300
278
14,058,400
14
381,800
1
14,440,200
I anslutning till tabellen må erinras, att såväl en större möbelfabrik som
flera snickerifabriker äro kombinerade med sågverk.
I fråga örn stödaktionens geografiska fördelning hänvisas till de å sid. 46
—49 intagna tabellerna.
Vad beträffar den arbetseffekt, som erhållits genom anslagen till lån och
subventioner till främjande av enskild företagsamhet, får jag hänvisa till
den i det föregående lämnade redogörelsen.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 265.
5
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Departementschefen.
Allmänna synpunkter.
Till en början önskar jag söka klargöra, hur krisens avveckling nied hänsyn
till arbetslösheten fortskridit. 1 mars månad 1933 rapporterades i runt
tal 186,500 arbetslösa; i mars månad 1936 cirka 53,000. Arbetslösheten har
alltså minskats med 133,500 anmälda arbetslösa eller 71.5 procent. Jämfört
med arbetslösheten i mars år 1934, då antalet hjälpsökande arbetslösa utgjorde
83,500, har en nedgång skett med 30,500 eller 36.3 procent.
Den sålunda konstaterade förbättringen i situationen framträder måhända
ännu starkare, örn man jämför antalet mera arbetslöshetsbetungade kommuner
under olika år. Den 31 december 1933 utgjorde antalet kommuner
med minst 8 procent arbetslösa av befolkningen, vilket innebär minst 20
procent av den manliga befolkningen över 15 år, icke mindre än 75 stycken.
Denna siffra sjönk till 21 kommuner den 31 december 1934 och till 8 kommuner
den 31 mars 1936; de senare samtliga belägna i Bohuslän och Blekinge.
Om man tar en annan jämförelsesiffra, finner man, att antalet kommuner
med minst 5 procents arbetslöshet — en även den synnerligen betungande
arbetslöshet, icke understigande 12 procent av den manliga befolkningen
över 15 år — vid årsskiftet 1933/1934 utgjorde 179 för att vid nästa årsskifte
ha nedgått till 79 och den 31 mars innevarande år till 32. (I juli
månad år 1935 var motsvarande antal kommuner endast 20; ökningen till 32
beror på säsongarbetslösheten.)
Samma utveckling belyses av antalet kommuner med minst 2 procent arbetslöshet
vid förut angivna tidpunkter. De utgjorde den 31 december 1933
icke mindre än 760 stycken för att ett år senare reduceras till 361 och den
31 mars innevarande år till 124. Man kan av de anförda siffrorna klart se,
hur arbetslösheten krympt samman från 1933 till 1936. Bilden härav blir
om möjligt ännu skarpare, då man kan konstatera, att 27 av de kommuner,
som hade en arbetslöshet om minst 5 procent, voro belägna i Västernorrlands,
Göteborgs och Bohus samt Blekinge län — att alltså utanför dessa 3
län endast 5 kommuner med en så hög arbetslöshetsprocent förekommo.
Av kommuner med minst 2 procent arbetslöshet tillhörde 56 stycken eller
45 procent likaledes nyssnämnda län.
Örn sålunda arbetslöshetsläget i allmänhet icke numera är ägnat att väcka
någon större oro, framgår emellertid av de redan anförda siffrorna att Blekinge,
Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län lida under en alltjämt
mycket allvarlig arbetslöshet. Vad Blekinge och Bohuslän beträffar är det
välbekant, att den extra ordinära kvardröjande arbetslösheten där väsentligen
hänför sig till stenindustriens svårigheter, vilka återigen bero på den
katastrofala nedgången i gatstensexporten och därav föranledd produktionsbegränsning.
Inom andra näringsgrenar i nu nämnda län torde arbetslösheten
i stort sett icke vara svårare än i de övriga delarna av landet. Under
det arbetslösheten såsom redan nämnts genomsnittligt sjunkit med 71.5 pro
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
67
cent från mars 1933 till mars 1936, har nedgången i Blekinge stannat vid 61
procent och i Bohuslän vid 49 procent.
Då emellertid i arbetslöshetens mars-siffror ingår en viss säsongarbetslöshet,
skall jag här redovisa arbetslöshetens nedgång i de egentliga stenkommunerna
även från juli 1933 till juli 1935. Därvid visar det sig, att minskningen,
som för landet i dess helhet utgjorde 69 procent, för stenarbetarna i
Blekinge understeg 40 procent och i Bohuslän 29 procent, medan arbetslöshetens
tillbakagång bland andra grupper i samma stenkommuner utgjorde
63 procent i Blekinge och 47 procent i Bohuslän. Att den senare siffran är
anmärkningsvärt låg sammanhänger därmed, att i de bohuslänska stenkommunerna
antalet arbetslösa utanför stenindustrien överhuvud varit mycket
ringa.
I Västernorrlands län beror icke det nuvarande läget för sågverksarbetarna
på någon mera nämnvärd minskning av produktionen utan därpå, att ett
stort antal sågverk, som blivit mer eller mindre omodärna, nedlagts och att
produktionen koncentrerats till övriga oftast strängt rationaliserade verk,
som icke behövt öka arbetarantalet i någon högre grad för att tillgodose behovet
av sågade trävaror. Sålunda lia icke mindre än 20 sågverk i Västernorrlands
län helt nedlagts, varav 9 i Sundsvallstrakten och 11 i Ådalen.
De betydande grupperna sålunda utrationaliserade arbetarna lia endast i
mindre utsträckning kunnat erhålla arbete i andra näringsgrenar.
Den mera svårartade arbetslösheten utanför nu nämnda län är koncentrerad
till ett mindre antal orter, sammanlagt 16 å 17 stycken: I Stockholms
län till Forsmark och Harg, där bruksindustriens svårigheter skapat ett allvarligt
arbetslöshetsproblem; i Uppsala län till Söderfors (sannolikt på
grund av rationalisering); i Jönköpings län till Norra Solberga, där tändsticksindustrien
nedlagts; i Kalmar län till Oskarshamn, där arbetslösheten
främst tillskrives nedgång i varvsindustrien; i Malmöhus län till Södra Vram,
där sviterna av Billesholms gruvas nedläggning alltjämt göra sig svårt kännbara;
i Skaraborgs län till Tidaholm och Agnetorp på grund av tändsticksindustriens
reduktion; i Värmlands län till Eda, där arbetslösheten dock numera
sjunkit något under 3 procent; i Örebro län till Ljusnarsberg, där nedlagda
gruvor skapat stor och permanent arbetslöshet; i Kopparbergs län till Grangärde,
där Nyhammars bruk nedlagts, och till Norrbärke, där en gruva nedlagts;
i Gävleborgs län till Söderhamn, där nedlagda sågverk skapat en svårartad,
tills vidare permanent arbetslöshet; i Norrbottens län till de lappländska
malmfälten, Kiruna och Malmberget, där ett verkligt befolkningsöverskott
i förhållande till gruvornas sysselsättningsmöjligheter torde förekomma;
i Västerbottens län till Byske på grund av nedlagda sågverk.
Utanför nu nämnda län och orter finns det på vissa håll alltjämt en icke
procentuellt men i absoluta tal rätt betydande anmäld arbetslöshet t. ex.
i Nederkalix.
Ett annat och säkerligen artskilt arbetslöshetsproblem karakteriserar storstäderna.
Utan att vara betungade av stor arbetslöshet i förhållande till folkmäng
-
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
den lia dock storstäderna alltjämt små arméer av arbetslösa. Sålunda
hade Stockholm mitt under högsommaren förra året 3,334 anmälda arbetslösa,
Göteborg 2,185, Malmö 930 eller sammanlagt i dessa städer 6,449
anmälda arbetslösa. I mars 1936 hade samma städer en sammanlagd arbetslöshetssiffra
på 10,674 d. v. s. en tillväxt, otvivelaktigt i huvudsak beroende
på säsongarbetslösheten, med 63.5 procent. Denna betydande ökning
ter sig mycket märklig, om man jämför den med ökningen från juli förra
året till mars månad innevarande år i den övriga delen av landet, där den
är begränsad till 17.6 procent.
över huvud ser det ut, som om arbetslöshetssiffrornas storlek i mars 1936
jämförd med förra sommarens i väsentlig grad skulle bero på säsongtillväxten
i städerna, vilken först under april månad går mera märkbart tillbaka,
medan tillbakagången på landsbygden börjar redan i februari. Skillnaden
mellan arbetslöshetssiffrorna i juli 1935 och mars 1936 är sammanlagt 10,680,
av vilka 9,097 falla på städerna och endast 1,583 på landsbygden.
örn man i stället för parallellen juli 1935 och mars 1936 låter jämförelsen
ske mellan juli 1935 och december 1935, modifieras visserligen intrycket, men
olikheten mellan säsongarbetslöshetens inverkan på antalet anmälda arbetslösa
i städerna och på landsbygden framträder dock tydligt nog. ökningen
utgjorde nämligen i städerna 46.4 procent men på landsbygden endast
30.6 procent.
Säsongrörelsen ger alltså i hög grad olika utslag för städer och för landsbygd
i arbetslöshetssiffrorna, en omständighet av en viss vikt, då man skall
bedöma, huruvida och i vilken mån den säsongmässiga vinterarbetslösheten
bör föranleda arbetslöshetsåtgärder.
örn man vågar det antagandet, att städernas säsongarbetslösa till väsentlig
del tillhöra arbetsområden, där avlöningen under sommarhalvåret utmätts
med hänsyn till arbetets natur av säsongarbete, och alltså under mera normala
tider och i normala fall skulle räcka för årsuppehället, så skulle åtminstone
storstädernas egentliga arbetslöshetsproblem begränsas till den
kvardröjande sommararbetslösheten. Vid bedömandet av spörsmålet, i vilken
mån lijälpåtgärderna skola komma även säsongarbetarna till del, måste
emellertid särskild hänsyn tagas till huruvida arbetssäsongen varit av normal
varaktighet. Omedelbart efter en svår kris äro nämligen även säsongarbetarna
oftast ekonomiskt utmattade.
I det föregående har jag särskilt berört dels arbetslöshetsläget i de delar av
landet, där viss industri antingen praktiskt taget försvunnit eller kraftigt och
till synes för framtiden permanent reducerat sin arbetarstam, dels det speciella
läget i storstäderna.
De sålunda avhandlade grupperna av arbetslösa omfattade under sommaren
1935 omkring 20,000 personer. De övriga samtidigt arbetslösa, cirka
22,000, voro spridda över landet utan en motsvarande koncentration till särskilda
län eller orter. Ingenstädes torde här under förra sommaren arbetslösheten
lia nått en så hög siffra som 1 procent av befolkningen i de olika
länen. Man har sålunda här att röra sig med en skara rcstarbetslösa, som
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
69
normalt skulle vinna sysselsättning i den takt, konjunkturen ytterligare kan
förbättras. Detta gäller för övrigt även om en väsentlig del av storstadsklientelet.
Huruvida så också kommer att ske, kan självfallet ingen med bestämdhet
veta. Till ledning för omdömet härom måste två olika omständigheter
beaktas.
Den ena är den, att större delen av de åsyftade arbetslösa torde vara grovarbetare
och alltså knappast kunna erhålla sådan sysselsättning, där yrkesskicklighet
är en förutsättning. Den andra hänför sig till frågan, huruvida
arbetskraften är av fullgod beskaffenhet eller, örn icke fullgod, så åtminstone
så användbar, att enskilda arbetsgivare vilja anställa den.
Frågan huruvida den öppna arbetsmarknaden kan uppsuga det jämförelsevis
stora antalet arbetslösa grovarbetare — för hela landet beräknat till cirka
17,000 personer — kan icke utan vidare besvaras. Vid en allmän mera
avgörande konjunkturförbättring uppstå en mängd arbetstillfällen av svårdefinierbar
beskaffenhet, vid vilka, såsom erfarenheten från vissa orter visat,
arbetskraften ej behöver vara kvalificerad men som ge arbete i tillräcklig
utsträckning för att avlägsna den arbetslöse ur de anmäldas antal.
På frågan, huruvida den nu berörda restarbetslösheten omfattar s. k. sekunda
arbetskraft i någon högre grad, torde man kunna söka sig fram till ett
mera bestämt svar. Det torde vara rätt vanligt att anse de alltjämt arbetslösa
såsom personer, vilka ha särskilda svårigheter att erhålla arbete i den
öppna arbetsmarknaden. Svårigheterna för dem kunna hänföra sig antingen
till moraliska eller till fysiska svagheter; de arbetslösa äro, örn ock icke i och
för sig arbetsovilliga, dock oföretagsamma och anstränga sig icke att vinna
arbete i den öppna arbetsmarknaden; eller arbetsgivarna vilja icke anställa
dem, emedan de äro mer eller mindre odugliga.
Vissa omständigheter tala för att det antal som av ena eller andra skälet
har särskilt svårt att erhålla arbete i den öppna arbetsmarknaden på grund
av bristande personliga kvalifikationer, icke på långt när är så stort, som
siffran på de under sommaren 1935 aktuellt arbetslösa. Det vore orimligt
antaga att arbetslösa, kommande från företag som nedlagts, såsom stenarbetare,
sågverksarbetare, tändsticksarbetare, väg- och anläggningsarbetare
m. fl. i och för sig skulle fysiskt eller moraliskt vara sämre kvalificerade än
det stora flertalet av de tidigare arbetslösa, som numera på grund av den
allmänna konjunkturförbättringen erhållit arbete. Minst 14,000 av de arbetslösa
tillhörde dylika grupper.
Vid klientundersökningen uppgåvos sammanlagt endast 875 personer vara
icke arbetsföra. Av dessa 875 personer voro 409 sysselsatta i olika slags reservarbeten
och alltså faktiskt i arbete. Vidare uppgåvos 1,181 personer vara
arbetsföra endast i sitt yrke eller endast i grovarbete. Av dessa 1,181 voro
548 sysselsatta i reservarbeten. Även örn dessa siffror icke kunna anses såsom
bevis på att resten av de arbetslösa skulle bestå av fullgod arbetskraft,
ge de dock vid handen att antalet fysiskt undermåliga bland de restarbetslösa
är obetydligt, mycket mindre än man i allmänhet torde lia varit benägen
att antaga.
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Vid en av arbetslöshetskommissionen utförd specialundersökning, i vilken
städerna Malmö, Göteborg, Gävle, Södertälje, Oskarshamn, Ystad, Lysekil
och Luleå samt industrikommunerna Agnetorp, Norrbärke, Långsele, Skön
och Holmsund, de blandade kommunerna Kvistbro och Hanebo samt jordbrukskommunerna
Tingsås, Dalby och Hedesunda ingått med ett sammanlagt
antal undersökta arbetslöshetsfall om 5,641 personer, har frågan örn
arbetsförheten särskilt undersökts. Därvid har man ansett sig kunna utröna,
att omkring 20 procent av de arbetslösa icke skulle vara fullt arbetsföra.
Även om denna siffra skulle godtagas som riktig för de arbetslösa i
allmänhet, skulle hela antalet icke arbetsföra begränsas till omkring 8,000
och alltså cirka 32,000 kunna betecknas såsom fullt arbetsföra.
Om jag tar hänsyn ensamt till de fysiska kvalifikationerna hos de arbetslösa,
har vid klientelundersökningen konstaterats, att blott ett jämförelsevis
ringa antal, nämligen 4,693 eller 11.6 procent av samtliga arbetslösa, nått
en ålder överstigande 55 år. 32,390 eller 80 procent av de arbetslösa voro
mellan 21 och 55 år. De övriga, 3,249, voro under 21 år.
Det stora flertalet av de arbetslösa befann sig alltså i sin bästa ålder.
Till ytterligare belysning av denna viktiga fråga vill jag anföra följande.
Den 31/7 1935 rapporterade i Malmöhus län av 236 landskommuner endast 12
arbetslöshet. Sammanlagda antalet rapporterade arbetslösa var 296, av vilka
128 folio på Södra Vram, under det att alltså på övriga landskommuner folio
endast 168 arbetslösa. Det måste under sådana omständigheter vara ett ganska
godtyckligt antagande, att de anmälda arbetslösa skulle utgöra sekunda
arbetskraft. De arbetslösa i Södra Vram måste först och främst till stor del
undantagas, eftersom deras arbetslöshet är ett resultat av driftsnedläggelsen
vid Billesholms gruva. Det är också svårt att förstå, varför icke övriga 224
landskommuner skulle rapportera arbetslöshet, om numera i huvudsak endast
sekunda arbetskraft anmäldes. Någon större skillnad på arbetarnas
kvalitet från socken till socken torde icke vara sannolik. Att den sekunda
arbetskraften på Malmöhus läns landsbygd skulle lia koncentrerats till 11
kommuner är i varje fall uteslutet.
Emot antagandet att de restarbetslösa till övervägande delen skulle bestå
av sekunda arbetskraft talar överhuvud taget det faktum, att antalet arbetslösa
i procent av befolkningssiffrorna varierar i hög grad från ort till ort.
Det vore säkerligen förhastat att antaga, att praktiskt taget ingen sekunda
arbetskraft skulle finnas t. ex. på Kristianstads läns landsbygd, under det att
cirka 5 procent av befolkningen i Kiruna skulle bestå av sådan arbetskraft.
Vare sig man söker komma fram till en uppfattning om arbetslöslietsklientelets
arbetsförhet på indirekt väg eller på den direkta undersökningens väg,
kan man alltså konstatera, att inom den restarbetslöshet, som fanns på sommaren
1935, siffran för den ur fysisk synpunkt sekunda arbetskraften i varje
fall blir så låg, att påfordrade åtgärder till bekämpande av arbetslösheten
icke rimligen kunna utgå ifrån att man numera har med ett övervägande undermåligt
arbetslöshetsklientel att skaffa.
Dock skulle det vara av intresse att särskilt undersöka beskaffenheten av
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
71
restarbetslösheten i de större städerna, då det ju icke är otänkbart att där en
viss anhopning av sekunda arbetskraft kvarstår hos arbetslöshetskommittéerna.
Full klarhet om det faktiska tillståndet kan man visserligen icke erhålla,
men om ålderssiffrorna på de arbetslösa tillmätas något värde, så kan
det konstateras, att i åldern 21—55 år befunno sig närmare 84 procent av
samtliga arbetslösa i de egentliga storstäderna, d. v. s. städer med minst
100,000 invånare; i städer med ett invånarantal mellan 30 och 100,000 befunno
sig 82 procent av de arbetslösa i samma ålder.
Till frågan om utredningar i syfte att skapa ökad klarhet rörande hithörande
förhållanden skall jag komma senare.
Såsom av det sagda torde framgå anser jag icke, att åtgärderna till ett
fortsatt bekämpande av arbetslösheten under nästa budgetår böra bestämmas
med särskild hänsyn tagen till förekomsten av sekunda arbetskraft. De arbetslöshetsproblem,
vilka arbetslöshetspolitiken för stundande budgetår
skulle bidraga att lösa, torde schematiskt kunna uppdelas på följande sätt:
1. Arbetslösheten, särskilt bland stenarbetarna, i Blekinge och Bohuslän.
2. Arbetslösheten, särskilt bland sågverksarbetaren, i Västernorrlands
län.
3. Arbetslösheten i de isolerade arbetslöshetsöarna.
4. Arbetslösheten i storstäderna.
5. övrig arbetslöshet.
Blekinge och Bohuslän.
Beträffande Blekinge och Bohuslän torde omdömet om de åtgärder, som
böra vidtagas, främst bestämmas av vilken mening man hyser om gatstensindustriens
framtid. Enligt uppgifter från industrihåll exporterades av gatstensindustriens
produkter under denna industris högkonjunktur omkring 90 procent,
medan alltså endast 10 procent av den producerade gatstenen vann avsättning
på den inhemska marknaden.
Huruvida exportmöjligheterna för gatstensindustrien nämnvärt kunna förbättras
kan icke med säkerhet avgöras. Det finns emellertid ingen särskild
anledning alt antaga, att gatstensexporten inom nu överskådlig tid åter skulle
uppnå sin tidigare blomstring. Den svenska gatstensindustriens framtid
skulle alltså vara att söka på hemmamarknaden. Att hemmamarknaden
skulle kunna kvantitativt ersätta den förlorade exporten synes uteslutet.
Hittills ha vägstyrelserna i regel visat ringa intresse för användandet av
smågatsten vid permanentbeläggning av vägarna, uppenbarligen emedan denna
beläggning blir 20 å 25 procent dyrbarare, åtminstone vad engångskostnaderna
beträffar, än beläggning med asfalt eller betong. Huruvida ett extra
statsbidrag för täckande av en del av skillnaden i engångskostnaden skulle
göra vägstyrelserna mera benägna för att använda smågatsten borde måhända
prövas. Gällande bestämmelser rörande den trafikintensitet på väg, som
förutsattes för statsbidrag till permanentbeläggning, skulle möjligen också
kunna något uppmjukas, så att permanentbeläggning, under förutsättning att
smågatsten därvid användes, förskottsvis kunde äga runi å vägar, där man
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
inom en nära framtid ansåg sig kunna räkna med tillräckligt ökad trafik.
Åtgärder av denna art skulle möjligen kunna leda till att ökat utrymme i viss
utsträckning bereddes gatstenen vid den fortsatta permanentbeläggningen av
de svenska vägarna. Även om på detta sätt under de närmaste åren arbete
inom gatstensindustrien kunde beredas en viss del av de arbetslösa stenarbetarna,
måste dock åtgärderna i detta syfte ha en sådan karaktär, att de icke
lägga hinder i vägen för en avveckling på längre sikt av huvudparten av gatstensindustrien.
Enligt mig tillhandakomna upplysningar sysselsattes i början av maj månad
innevarande år 1,605 stenarbetare i huvudsak på grund av exportbeställningar.
För under innevarande riksdag beviljade medel sysselsattes vidare
1,563 stenarbetare vid statsbeställningar. Sammanlagt hade alltså 3,168
stenarbetare sysselsättning. Statsbeställningarna ha så fördelats, att i Bohuslän
sysselsättas 931, i Blekinge 390 och i övriga distrikt 242; samtliga äro försörjningspliktiga.
Den 30 april var antalet anmälda arbetslösa stenarbetare i Blekinge län
603 och i Bohuslän 2,110. Sammanlagt voro alltså trots statsbeställningarna
i dessa län 2,713 stenarbetare hjälpsökande arbetslösa. Av de arbetslösa stenarbetarna
i Blekinge voro 385 försörjningspliktiga och i Bohuslän 1,297 eller
sammanlagt 1,682. Örn man utgår ifrån att denna industri bör tillmätas en
längre avvecklingsperiod, synes uppgiften i främsta rummet vara att tillsvidare
söka sysselsätta de försörjningspliktiga. Eftersom i de nämnda länen
redan 1,321 erhållit sysselsättning genom statens stenbeställningar, skulle de
hjälpbehövande försörjningspliktiga stenai''betarnas antal i nämnda län utgöra
sammanlagt 3,003. Det synes knappast möjligt att genom statsbeställningar
av gatsten hålla hela detta antal stenarbetare sysselsatta. Man borde
emellertid kunna under nästa budgetår sörja för en sysselsättning av åtminstone
*/3 eller omkring 2,000 av dessa försörjningspliktiga stenarbetare. Detta
skulle låta sig göra, om för ytterligare stenbeställningar ett anslag å
2,000,000 kronor kunde påräknas. Jag vill erinra därom, att det tidigare av
innevarande års riksdag anvisade anslaget för ändamålet utgör 3,000,000
kronor, varav 2,000,000 kronor skulle utgå av inflytande automobilskattemedel
för budgetåret 1935/1936 och 1,000,000 kronor av motsvarande medel
för budgetåret 1936/1937. Riksdagen uttalade i detta sammanhang, att riksdagen
förutsatte, att Kungl. Majit, örn ytterligare statshjälp i nu föreslagen
form visade sig oundviklig, framlade förslag härom för riksdagen.
Enligt verkställda beräkningar skulle den sten, som bleve tillverkad för
förut beviljade anslag jämte den nyssnämnda summan, räcka till permanentbeläggning
av 28 mil 6 meter bred väg.
Då man i varje fall icke ser sig i stånd att sysselsätta samtliga arbetslösa
stenhuggare, synes en rationell uppdelning av dem böra ske mellan försörjningspliktiga
och icke försörjningspliktiga. De senare torde i regel representera
en yngre och rörligare arbetskraft med större utsikter att kunna erhålla
arbete i andra näringsgrenar; de torde heller icke på grund av innehav av fastigheter
eller dylika skäl vara lika fast bundna vid hemorten som de för
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 26o.
73
sörjningspliktiga. Sysselsättning, som beredes genom statsbeställningar, bör
sålunda liksom för närvarande förbehållas försörjningspliktiga stenhuggare.
För en icke ringa del av de yngre arbetslösas övergång till nya yrken har det
sörjts genom inrättandet av verkstadsskolor i Karlskrona, Mölndal, Uddevalla
och Lysekil. Verkstadsskolorna ha mottagit omkring 600 arbetslösa ungdomar
i åldern 16 till 25 år från stenarbetarfamiljerna. Likaledes har det
sörjts för att utbildning i jordbruk beredes dem, som så önska.
I fråga om den del av de icke försörjningspliktiga arbetslösa, som icke genom
nu redovisade eller föreslagna åtgärder kunna beredas försörjning under
de närmaste åren, torde ansträngningarna böra inriktas på att få dem att
övergå till annat arbete och i avvaktan på resultaten härav hjälp beredas
dem i hittills tillämpade former.
En annan utväg, som skulle kunna tänkas stå till buds, vore att upprätta
nya företag i Blekinge och Bohuslän, som skulle kunna anställa arbetskraft,
vilken blivit överflödig inom stenindustrien. Den särskilda utredningen rörande
Bohusläns försörjningsproblem hade i detta syfte åtskilliga uppslag.
Vid den närmare prövning, som dessa liksom också uppslag från annat håll
underkastats, ha de i allmänhet icke visat sig fruktbara. De uppslag, som
kunna tänkas böra understödjas, ge tyvärr en ganska obetydlig sysselsättningseffekt.
Till dessa frågor återkommer jag i det följande.
Västernorrlands län.
Örn Blekinges och Bohusläns särskilda problem under vissa förutsättningar
kunna med hopp om någon framgång angripas, synes läget i Västernorrlands
län ur denna synpunkt vara svårare. Det är möjligt att man efter hand kan
vänta sig en viss tillväxt av de traditionella industrierna i länet, men modärna
rationaliseringsmetoder inom därvarande industriers huvudgrenar sågverk
och pappersmassefabriker ge, även örn produktionen skulle öka, föga utrymme
för mänsklig arbetskraft.
De utvägar, som kunna diskuteras för Västernorrlands del, äro dels utflyttning
till orter med bättre arbetsmöjligheter och dels förläggning av nya industriföretag
till landsdelen i fråga. De särskilda ungdomsarbetslöshetsproblemen
böra där liksom i Blekinge och Bohuslän angripas genom inrättandet
av verkstadsskolor.
En viss överflyttning av arbetskraft äger säkerligen rum från arbetslöshetscentra
och yrken med stor permanent arbetslöshet till andra orter och
till andra verksamhetsområden. Det skulle eljest knappast låta sig förklara,
att den rapporterade arbetslösheten i t. ex. de speciella sågverkskommunerna
i Västernorrlands län från juli 1934 till juli 1935 faktiskt sjunkit från 4,192
till 2,811 eller med 33 procent, eller i de bohuslänska stenkommunerna från
4,173 till 3,430 eller med närmare 18 procent, ty någon nämnvärd utvidgning
av sågverksindustrien och stenindustrien torde under denna period ej lia
ägt rum. Socialstyrelsens undersökning beträffande stenkommuner i Blekinge
synes också ge belägg på förekomsten av en utflyttning. Men denna flyttningsrörelse
torde icke genom statsingripanden eller andra artificiella åtgärder
under nästa budgetår kunna påskyndas. Tvångsutflyttning kan icke ske
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
i vårt land och bör heller icke ske, enär i så fall samhället måste kunna garantera
den förflyttade arbete å den ort, dit man visar honom, en garanti,
som är utesluten redan därför att ännu ingenstädes förekommer en mera påtaglig
brist på sådan arbetskraft, som kan erbjudas från Västernorrlands län.
Därest en mera avgörande konjunkturförbättring kommer att inträda inom
andra näringsgrenar, så att brist på arbetskraft annorstädes uppstår, är det
tänkbart att en flyttningsrörelse kan understödjas genom att arbetslösa från
Västernorrlands län erbjudas att utfylla bristen. Frivillig utflyttning torde
nämligen icke kunna förutsättas i annan mån än att den arbetslöse faktiskt
erhåller något så när varaktig anställning å annan ort. En utflyttning på
vinst och förlust är en orimlighet att begära.
Önskvärt vore otvivelaktigt, att arbetsförmedlingen kunde fungera så smidigt,
att vid efterfrågan på en ort särskilt av okvalificerad arbetskraft, som
orten icke själv kan tillfredsställa, arbetsförmedlingen rekvirerade arbetskraft
främst ifrån de mera arbetslöshetsbetungade kommunerna, varvid
Västernorrlands sågverkskommuner uppenbarligen borde särskilt ihågkommas.
Förläggandet av nya industriföretag till kommuner i länet synes tyvärr
också erbjuda stora svårigheter. Det förefaller visserligen, som om nya
uppfinningar skulle möjliggöra en ännu mångsidigare användning än hittills
av skogen som råvara, men de möjligheter till ökad sysselsättning, som
på grund härav skulle kunna erbjudas, låta sig icke bedöma och synas i
varje fall icke inom en nära framtid kunna erhålla någon aktualitet. Det
är säkerligen ett samhällsintresse, att näringslivet i detta län liksom i ett par
andra bleve mera differentierat, men utvecklingen i detta avseende torde
komma att bero väsentligen på befolkningens egna initiativ. Vad sådana
industriföretag beträffar, vilka ur råvaruförsörjnings- och fraktsynpunkt
med lika stor fördel kunna förläggas till andra landsdelar, torde det höga
skattetrycket utgöra ett allvarligt hinder för uppkomsten av dylika företag
i de arbetslöshetsbetungade Västernorrlandskommunerna. Med undantag av
verkstadsskolorna, med vilka i viss och icke ringa utsträckning ungdomsarbetslösheten
kan på lång sikt bekämpas, torde därför för närvarande inga
nya metoder kunna med hopp om tillfredsställande resultat på allvar ifrågasättas
i kampen mot arbetslösheten därstädes.
Arbetslöshetsöarna.
Vad de s. k. arbetslöshetsöarna beträffar, är arbetslösheten här lika litet
som i stenkommunerna och sågverkskommunerna stationär. I Oskarshamn
sjönk arbetslösheten under tiden juli 1934 till juli 1935 från 6 procent till
3.7 procent, i Södra Vram likaledes från 7.6 procent till 4.7 procent, i Tidaholm
från 5.5 procent till 3.4 procent, i Eda från 5.5 procent till 3.2 procent,
i Ljusnarsberg från 5.7 procent till 3.9 procent, i Grangärde från 7.3 procent
till 4.5 procent, i Söderhamn från 5.2 procent till 3.5 procent, i Kiruna från
7.8 procent till 5.1 procent och i Gällivare från 14.2 procent till 7.3 procent.
Men örn sålunda en viss tillbakagång av arbetslösheten å dessa orter kan
konstateras, är denna dock alltjämt mycket allvarlig och framtiden måste i re
-
75
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
gel bedömas på liknande sätt som beträffande Västernorrland. Åtskilliga
uppslag, avseende att förlägga industriföretag till Södra Vram, ha varit
under prövning utan positivt resultat hittills. I Eda har glasbrukets drift
under förra hösten i begränsad omfattning återupptagits. I Norra Solberga
kommer en vaxduksfabrik att inrättas. Till Tidaholm har en ny industri
förlagts. I övrigt har hittills ingenting särskilt skett för att sanera arbetslösheten
i de svårt betungade kommunerna. Vad särskilt Kiruna och Malmberget
beträffar, torde för en sanering en utvandring av yngre arbetslösa
vara ofrånkomlig, ty att skapa annan industriell verksamhet än sådan som
har direkt samband med malmbrytning torde vara uteslutet i dessa av ödemark
omgivna bygder. Även vid den bästa konjunktur för malmfälten lärer ett
faktiskt inom orterna oplacerbart befolkningsöverskott finnas.
Visserligen torde en fortsatt allmän konjunkturförbättring komma att visa
gynnsamma verkningar för övriga nu ifrågavarande isolerade arbetslöshetscentra,
men att där kommer att föreligga ett långvarigt restarbetslöshetsproblem
synes otvivelaktigt.
Det är min avsikt att låta särskilt undersöka, på vilket sätt förhållandena
må kunna saneras såväl i Västernorrlands sågverkskommuner som i arbetslöshetsöarna.
Storstäderna.
Såsom förut påpekats, torde arbetslöshetsproblemet i storstäderna vara i
viss mån artskilt från övriga arbetslöshetsproblem. Att vidtaga särskilda
åtgärder för bekämpandet av denna arbetslöshet torde knappast kunna ifrågasättas
eller vara påkallat. I den mån den allmänna konjunkturen förbättras,
borde arbetslöshetsläget snarast påverkas gynnsammare än annorstädes,
emedan företagsamheten är rörligare och det föreligger större möjligheter att
välja verksamheter och arbetsuppgifter än i andra delar av landet. Man
måste emellertid även här räkna med en kvardröjande restarbetslöshet, vars
karaktär torde böra särskilt undersökas. Det är min avsikt att föranstalta
om en dylik undersökning.
övrig arbetslöshet.
I övriga landsdelar är arbetslösheten numera jämförelsevis lindrig, även
om dess storlek självfallet varierar på olika håll i landet. På landsbygden
steg arbetslösheten den 31 mars 1936 utanför Blekinge, Göteborgs och Bohus,
Västernorrlands och Norrbottens län icke till 1 procent av befolkningen i de
rapporterande kommunerna. Mera allvarliga arbetslöshetsproblem föreligga
alltså icke här. Icke heller städerna torde kunna sägas i allmänhet erbjuda
mera svårartade arbetslöshetsproblem. I 13 av länen uppgick den
genomsnittliga arbetslösheten i städerna visserligen till 1 procent och något
därutöver, vartill kommo Stockholm och Göteborg med respektive 1 och
1.5 procent. Här torde nian böra överlämna åt den allmänna konjunkturen
att utan särskilda ingripanden göra sin verkan. Endast i ett avseende torde
det vara påkallat att vidtaga någon åtgärd. Jag syftar därvid på ungdomsarbetslösheten,
vilken i Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Norrbottens
län fortfarande är påfallande och fordrar uppmärksamhet.
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
I anslutning till vad jag i det föregående uttalat rörande vikten av att i de
delar av landet, där sysselsättningsmöjligheterna genom rationaliseringen
eller eljest genom inskränkningen i behovet av arbetskraft väsentligen begränsats,
den kvarstående arbetslösheten bekämpas genom bland annat åtgärder
för arbetskraftens överförande till nya områden inom hemorten eller annorstädes,
vill jag såsom ett medel att i detta avseende på längre sikt uppnå bestående
resultat beteckna den jämförelsevis grundliga yrkesutbildning i verkstadsskolor,
som, enligt vad jag redan anfört, anordnats i Göteborgs och Bohus
(Mölndal, Uddevalla och Lysekil) och Blekinge län (Karlskrona) samt
beslutats i Västernorrlands län (Sundsvall). Samarbete har härvid kommit
till stånd mellan vederbörande landsting och staten. På förslag av chefen
för ecklesiastikdepartementet har innevarande års riksdag medgivit, att bidrag
till de ifrågavarande skolorna och eleverna i desamma får utgå efter
väsentligen gynnsammare grunder än som i övrigt gälla för dylik undervisningsverksamhet.
Jag vill erinra, att i de nämnda verkstadsskolorna undervisas
omkring 600 elever i åldern 16—25 år och i fortsättningen beräknas i
desamma mottagas samtliga därtill villiga och lämpliga ungdomar från dessa
län, tillhörande de inom respektive stenindustrien och träförädlingsindustrien
tidigare sysselsatta, vilka nu sakna arbete.
Ytterligare må nämnas, att genom arbetslöshetskommissionen åtgärder vidtagits
i syfte att bereda arbetslös ungdom tillfälle att genomgå såväl kortare
kurser som mera grundlig utbildning i jordbruk. I detta avseende torde särskilt
böra framhållas, att Kungl. Maj:t genom beslut den 14 februari 1936
bemyndigat kommissionen att från den 14 mars 1936 tills vidare arrendera
egendomen Lång i Grums socken (Värmlands län) för att därstädes bereda
arbetslös ungdom tillfälle till yrkesutbildning i jordbruksarbete och ladugårdsskötsel.
Sådan utbildning är där anordnad för ett hundratal ungdomar,
huvudsakligen från Bohuslän och Värmland.
De undersökningar, för vilka jag förut redogjort, giva vid handen att jämväl
inom andra starkt arbetslöshetstyngda landsdelar motsvarande utbildningsbehov
göra sig gällande. I Västernorrlands län är det sålunda till
en början önskvärt, att för Ådalsdistriktets ungdom en verkstadsskola kommer
till stånd. Efter vad jag förvissat mig örn är denna fråga under övervägande
och jag förutsätter, att innevarande års landsting skall fatta beslut
härom, så att skolan före årets utgång kan börja sin verksamhet.
Därutöver synas mig motsvarande utbildningsmöjligheter böra beredas i
Värmlands och Gävleborgs län, där nu verkstadsskolor icke finnas, samt i
Kopparbergs och Norrbottens län, där redan befintliga utbildningsmöjligheter
måste ökas. Förhållandena i nämnda län torde beträffande ungdomsarbetslösheten,
på sätt i det föregående klarlagts, principiellt överensstämma med
dem, som föreligga i de förut avhandlade. Jag anser mig därför böra räkna
med att i de ifrågavarande landsdelarna åtgärder omedelbart vidtagas för att
i enlighet med de angivna grunderna få till stånd verkstadsskolutbildning i
erforderlig utsträckning. Jag förutsätter därvid, att från riksdagens sida
hinder icke möter att beträffande anslagsvillkor och stipendiebidrag tillämpa
de grunder, som medgivits i fråga om de redan upprättade skolorna i Bie
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
77
kinge m. fl. län under den tid, som ynglingar tillhörande av arbetslöshet
drabbade hem, där åtnjuta undervisning. Jag har tänkt mig, att, i den mån
riksdagen lämnar sin anslutning till denna plan, hänvändelse skulle ske till
vederbörande landsting med anmodan att vid årets möte fatta beslut i saken.
Med denna planläggning är det uppenbart, att spörsmålet örn de ifrågavarande
skolornas framtida uppehållande, sedan deras uppgift såsom medel
i kampen mot en kvarstående arbetslöshet fullgjorts, måste tagas under omprövning.
Det synes mig nämligen antagligt, att erfarenheten kommer att
ådagalägga, att jämväl i framtiden en yrkesutbildning av samma art blir behövlig
inom dessa starkt industrialiserade delar av landet. Det man redan
känner rörande svårigheterna för ungdom utanför de största städerna att
vinna kvalificerad yrkesutbildning, anvisar såsom en naturlig utväg en koncentration
av utbildningsmöjligheterna inom större områden. Därvid framstår
det såsom naturligt, att landstingen och icke primärkommunerna inträda
såsom huvudmän. Måhända kan det visa sig ändamålsenligt, bland annat för
vinnande av ökade differentieringsmöjligheter, att två eller flera landsting
förena sig örn en och samma skola.
Efter vad jag vid samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet inhämtat,
är uppmärksamheten inriktad på detta förvisso betydelsefulla organisationsproblem
och det torde vara att förvänta, att nämnda departement
kommer att lämna sin medverkan till klarläggande av de ekonomiska betingelser,
under vilka utbildningen i fortsättningen, sedan normala förhållanden
på arbetsmarknaden inträtt, lämpligen bör bedrivas.
Beräkningar beträffande arbetslöshetens omfattning.
Försöket att uppskatta storleken av den arbetslöshet, med vilken arbetslöshetspolitiken
måste räkna under nästa budgetår, är svårare än förut. I 1933
års arbetslöshetsproposition uppskattades antalet hjälpsökande arbetslösa
för budgetåret 1933/1934 till ett antal av 150,000 i genomsnitt per månad.
Denna uppskattning visade sig i huvudsak riktig. Genomsnittet blev 150,063.
För budgetåret 1934/1935 beräknades den genomsnittliga månadsarbetslösheten
uppgå till omkring 80,000, en uppskattning, som också visade sig ganska
korrekt, då genomsnittet blev 81,018. För löpande budgetår har den
genomsnittliga hos arbetslöshetskommissionen anmälda arbetslösheten beräknats
till 45,000. Såvitt nu kan bedömas, torde den genomsnittliga arbetslösheten
komma att uppgå till cirka 47,000.
Uppskattningen under dessa tre budgetår har alltså visat sig verklighetstrogen
inom en marginal, som torde få anses försvarlig. De beräkningsgrunder,
som vid uppskattningen av den väntade arbetslösheten under dessa
tre år användes, skulle, fortfarande tillämpade, ge en genomsnittlig arbetslöshet
för nästa budgetår av cirka 35,000, en siffra till vilken arbetslöshetskommissionen
också kommit.
Med hänsyn till den väsentliga förändringen i arbetslöshetsläget under innevarande
budgetår jämfört med de närmast föregående synes det emellertid
påkallat alt välja andra metoder för beräkningarna beträffande det kommande
budgetåret. Från januari 1934 till januari 1935 nedgick arbetslös
-
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Anslag
Utförda
dagsverken
t. o. m.
december
1935
Beräknade
dagsverken
under tiden
Vl—S0/6
1936
Beräknade j
dagsverken |
för tiden
efter
''/, 1936
1
2
3
4
Statsbeställningar..................................
368,225
151,600
62,600 ;
Statliga beredskapsarbeten ........................
282,907
50,000
13,000
Kommunala beredskapsarbeten ....................
Främjande av bostadsbyggande
781,778
190,000
250,000
a) på landet....................................
3,495,104
500,000
900,000 1
b) i städer (inkl. bostadsförsörjning)..............
631,082
693,700
530,900
Skenfria korsningar................................
317,894
48,000
54,000 1
Broar och hamnar................................
417,848
114,000
97,000
Bidrag till gödselvårdsanläggningar ................
Torrläggningsföretag, ägnade att motverka arbets-
504,234
55,900
86,800
lösheten ........................................
1,231,068
90,000
1,075,000
Bidrag till täckdikningar ..........................
1,018,506
74,600
76,400
Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo j
Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogarj
2,063,531
146,800
818,800
Arbetarsmåbrukslånefonden ......................
536,888
212,000
597,000
Statliga byggnader ................................
450,046
167,900
169,600
Diverse ..........................................
168,741
11,400
30,100
Summa
12,267,852
2,505,900
4,761,200
heten från 171,540 till 93,417, en minskning alltså med 78,121. Från januari
1935 till januari 1936 minskades arbetslösheten från 93,419 till 61,400 eller
med 32,019. Men om man i stället gör en jämförelse mellan sommararbetslösheten
under de olika åren för att sålunda i det väsentliga eliminera säsongarbetslösheten
ur beräkningarna, finner man, att arbetslösheten från juli 1933
till juli 1934 minskades med 52,602 och från juli 1934 till juli 1935 Ined
43,670. Antalet anmälda arbetslösa i juli 1935 var 42,582. Nedgången från
föregående år var alltså större än hela den kvarstående arbetslösheten under
sommaren 1935.
Nedgången i den genomsnittliga månadsarbetslösheten under kalenderåren
1934 och 1935 har varit respektive 50,000 och 53,000.
Arbetslöshetens genomsnittliga omfattning under löpande budgetår synes
komma att sammanfalla med omfattningen under kalenderåret 1931, då den
var 46,540. Skillnaden är att det genomsnittliga antalet rapporterande kommuner
synes bliva nära dubbelt så stort 1935/1936 som kalenderåret 1931.
Då tillbakagången under de två kalenderåren 1934 och 1935 var omkring
50,000 per år, skulle, örn konjunkturförbättringen förlöpte normalt, nästa
budgetårs arbetslöshetssiffror kunna närma sig 1930 års siffror. Nämnda år
var den genomsnittliga arbetslösheten 13,723.
Min beräkning av det arbetslöshetsläge, med vilket man bör räkna under
sommaren 1936, utgår ifrån den nämnda förutsättningen, att förbättringen
av konjunkturen skall fortskrida i ett liknande tempo som under år 1935.
Nu berörda utgångspunkter skulle närmast leda till antagandet, att arbetslös
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 265. 79
Anslag
Belopp
kronor
Beräknade
dagsverken
efter den
so/« 1935
i
2
3
Statliga och kommunala beredskapsarbeten ......................
3,000,000
210,000
Främjande av bostadsbyggande
a) på landet.....................................
7.000. 000
3.000. 000
1,166,000
525,000
b) i städer .................................
Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika
familjer..............................
15.000. 000
12.000. 000
800,000
930,000
Arbetarsmåbrukslånefonden ....................
Statliga byggnader.........................
9,914,700
264,000
Summa
49,914,700
3,895,000
heten under den kommande sommaren skulle praktiskt taget försvinna. En
sådan slutsats vore emellertid förhastad. För det första kommer en allmän
konjunkturförbättring icke att i högre grad inverka på arbetslöshetssiffrorna
för stenarbetare och sågverksarbetare. För det andra kan en förbättring av
konjunkturen icke nämnvärt påverka arbetslöshetssituationen vid de lappländska
malmfälten, om mitt antagande att där föreligger ett definitivt befolkningsöverskott
är riktigt.
I de kommuner, som ännu i juli förra året hade en arbetslöshet örn minst
3 procent, kan heller icke en så betydande förbättring väntas inträda, att icke
där även under denna sommar en jämförelsevis allvarlig arbetslöshet kommer
att bestå. Arbetslösheten i samtliga kommuner, inberäknat de särskilda
sten- och sågverkskommunerna, med minst 3 procent arbetslöshet utgjorde
i juli 1935 sammanlagt 12,030. Från juli 1934 till juli 1935 nedgick arbetslösheten
i dessa kommuner med något över 30 procent. Under förutsättning
att riksdagen bifaller förslaget om särskilda åtgärder för lättande av arbetslöshetssituationen
i stenkonnnunerna, vågar jag räkna med en nedgång inom
kommuner med minst 3 procent arbetslöshet på 4,000 å 5,000. Kommuner
med en arbetslöshet om mellan 2 och 3 procent hyste i juli 1935 5,477 arbetslösa.
Här räknar jag med en nedgång på cirka 2,500 eller med en kvarstående
arbetslöshet av omkring 3,000. I övriga kommuner var arbetslösheten
i juli år 1934 60,631 och i juli 1935 25,075. Den reducerades alltså med
cirka 35,500. Icke heller bär vågar jag förutsätta en fullt jämförlig nedgång
i arbetslösheten. I siffrorna inbegripas storstädernas arbetslöshet och
där kommer otvivelaktigt anmäld arbetslöshet att existera under hela nästa
budgetår. Det synes mig emellertid icke uteslutet, att arbetslösheten kan
minska med cirka 17,000 å 18,000 eller med hälften jämfört med föregående
år.
På grundval av dessa anlaganden vågar jag beräkna de under nästa år genomsnittligt
bos arbetslöshetskommissionen anmälda till 25,000, vilket visserligen
innebär en relativt större men i absoluta tal väsentligt mindre beräknad
nedgång av arbetslösheten än under de två föregående budgetåren och ger
en arbetslöshetssiffra nära dubbelt så slör som kalenderåret 1930.
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Till detta antal anmälda arbetslösa måste emellertid läggas de arbetare,
som sysselsättas i genom statens medverkan anordnade arbeten å den öppna
marknaden. Detta antal kan skattas till cirka 30,000, vadan hela det antal,
som under nästkommande budgetår bör beräknas bliva föremål för statliga
hjälpåtgärder i olika former, kan uppskattas till 55,000. Såsom framgår av
det anförda, har jag bortsett från all den arbetslöshet, som varken är anmäld
hos arbetslöshetskommissionen eller täckes genom offentliga arbeten
i den öppna marknaden, en arbetslöshet, som tidvis haft en betydande omfattning.
Av inhämtade uppgifter framgår, att det antal dagsverken, som väntas
falla på nästa budgetår och som utföres med anlitande av medel, anvisade
av föregående riksdagar, kan, på sätt närmare framgår av sammanställningen
å sid. 78, uppskattas till cirka 4,800,000. Då antalet dagsverken för utförande
av arbeten med medel, som begäras av innevarande års riksdag, uppskattas
till 3,895,000 — jag hänvisar härutinnan till sammanställningen å
sid. 79 — stå alltså inemot 9 miljoner dagsverken till förfogande under nästa
budgetår. Om jag liksom föregående år beräknar, att en årsarbetare motsvaras
av 300 dagsverken, skulle alltså fortfarande närmare 30,000 årsarbetare
erhålla sysselsättning i ovan åsyftade offentliga arbeten. I fråga om
reservarbetena förutsätter jag, att cirka 8,600 skola beredas sysselsättning
i statliga och kommunala reservarbeten. Härtill komma rent kommunala
reservarbeten med ett arbetarantal, som i årsgenomsnitt torde kunna beräknas
till 3,000. Sammanlagt skulle alltså arbetslinjen approximativt kunna
beräknas i genomsnitt ge sysselsättning åt 30,000 + 8,600 + 3,000 eller i avrundat
tal 41,500.
Bland antalet hjälpsökande arbetslösa torde i viss utsträckning ingå personer,
som av en eller annan anledning icke böra komma i åtnjutande av hjälp
med bidrag från staten. Deras antal har i fjolårets proposition beräknats
till 10,000. Med hänsyn till den allmänna nedgången i den beräknade arbetslösheten
anslår jag för nästa budgetår deras antal till 6,000, vadan det
antal som bör vara berättigat till hjälp i ena eller andra formen kan uppskattas
till 49,000. Med den nyss angivna omfattningen av arbetslinjen skulle
sålunda återstå ett antal av omkring (49,000 — 41,500) 7,500, som borde erhålla
bistånd genom kontantunderstöd eller de särskilda åtgärderna i anledning
av ungdomsarbetslösheten. Av dessa senare beräknar jag dock, att
2,000 bispringas av kommunerna utan statsunderstöd.
Det är också min avsikt att hemställa, att anslaget för berörda ändamål
bestämmes till sådant belopp, att det, med beaktande av den rent kommunala
understödsverksamhet, som jämväl under nästa budgetår kan väntas i viss
utsträckning fortsätta, lämnar utrymme för beredande av ungdomshjälp och
kontantunderstöd åt de hjälpbehövande arbetslösa, som icke i annan ordning
bispringas.
Jag har i det föregående understrukit svårigheterna att med någon större
säkerhet uppskatta hjälpverksamhetens omfattning under nästa budgetår.
Därest av någon anledning, som nu icke kan förutses, ökning av medelsbehovet
skulle yppa sig, lärer, såsom under de senaste åren skett, Kungl. Majit hava
att till 1937 års riksdag framlägga förslag om erforderlig anslagsförstärkning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
81
Särskilda frågor.
Utredningar oell förslag.
Sedan hösten 1935 pågår utredning rörande Blekinge läns
försörjningsmöjligheter. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
har jag nämligen den 9 oktober 1935 tillkallat landshövdingen S. A. E.
Hagströmer, ordförande, hemmansägaren 0. Jeppsson, disponenten N. F.
Swartling och redaktören A. Å. Törnkvist för att inom socialdepartementet
biträda med utredning i nämnda hänseende.
De sakkunniga, som antagit benämningen 1935 års Blekingeutredning, hava
den 7 februari 1936 avgivit framställning, åsyftande en effektivare
försörjnings hjälp åt en'' viss bestämd del av länets
gatstenshuggare genom att bereda dem mera stadigvarande arbete i
deras eget yrke.
I framställningen lämnas till en början en redogörelse för arbetslöshetens
omfattning inom länet och särskilt inom dess gatstensindustri under de senaste
åren och för närvarande. Vidare ingå de sakkunniga på ett övervägande
av gatstensindustriens framtidsutsikter. Utredningen konstaterar därvid
att tillräckliga skäl ej föreligga för att helt uppge hoppet om att exporten
av gatsten skall kunna komma i gång i mera betydande omfattning,
att frågan härom dock måste betraktas såsom synnerligen oviss samt att försiktigheten
därför bjuder, att man vid bedömandet av läget och de åtgärder,
som därav föranledas, räknar med att det i allt fall kunde dröja, innan en
mera avsevärd ljusning på detta område kan komma att inträda.
Den frågan uppstår då, vilka åtgärder, som med nämnda utgångspunkter
lämpligen böra vidtagas för att bringa hjälp åt de blekingska gatstenshuggarna.
Utredningen anför i avseende härå följande.
Som ett första led i denna frågas besvarande torde kunna fastslås att,
så ovissa som gatstensindustriens framtidsutsikter måste betraktas, det icke
kunde anses riktigt och lämpligt att, när det gällde denna industri, även fortsättningsvis
stanna vid sådana mera tillfälliga hjälpåtgärder som de, vilka
hittills i detta avseende kommit till tillämpning: reservarbeten och beredskapsarbeten
samt tillfälliga statliga gatstensbeställningar m. m. Det gällde fastmera
att se sanningen i ögat — att det här kunde vara fråga örn en industri,
beträffande vilken, även örn dess framtid icke kunde betraktas som helt
hopplös, det dock kunde dröja avsevärd tid, innan den åter kunde komma
att kännetecknas av någon större livaktighet — samt att också handla därefter.
Man måste gripa sig an problemet med tanke på att det ej vore tillfyllest
med vanliga kristidsåtgärder, som kunna bringa mer eller mindre verksam
hjälp för stunden, utan att vad som framför allt erfordrades, det vore
vidtagande av åtgärder på längre sikt, som kunde bringa mera varaktig och
tillräckligt verksam hjälp åt denna under lång tid av krisen så hårt drabbade
arbetarkategori.
Den väg, som det läge närmast till hands att i sådant avseende beträda,
vore att försöka få så stort antal gatstenshuggare som möjligt stadigvarande
sysselsatta i andra yrken. Att en sådan övergång till andra yrken redan måste
hava skett i ganska stor omfattning under de senare åren, franninge därav,
att mot omkring 2,500 gatstenshuggare ett vart av åren 1928 och 1929 i
Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 266. 6
82
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
november 1935 svarade allenast omkring 1,800. Som en av utredningens huvuduppgifter
framstode emellertid att utfinna och föreslå åtgärder, som kunde
befrämja en dylik övergång i ännu större utsträckning. Härvidlag mötte
dock stora svårigheter. Inom många yrken rådde som bekant fortfarande
arbetslöshet och inom andra, där så ej vore fallet, funnes i regel arbete endast
för i yrket särskilt utbildat folk. Åtgärder vore visserligen redan igångsatta
för att yngre gatstenarbetare skulle bli utbildade i andra yrken, men
det låge i sakens natur att den lättnad, som härigenom vunnes, endast kunde
nås så småningom. Detta gjorde, att de möjligheter, som förefunnes för
anställning av gatstenshuggare i andra yrken, vöre ytterst begränsade. Härtill
komme att, alldeles frånsett vad nu sagts, ej tillnärmelsevis alla stenhuggare
kunde hava utsikt till att få anställning i andra yrken. Detta gällde
framför allt dem, som uppnått en viss mera avsevärd ålder. Och även
beträffande en del andra, nämligen många av dem, som hade en mera omfattande
försörjningsplikt och därjämte vore bundna vid platsen såsom
innehavare av eget hem, torde ej rimligen kunna ifrågasättas att de skulle
söka sig till andra yrken, där ej detta läte förena sig med det egna hemmets
bibehållande eller möjliggjordes genom dess avyttrande.
Enligt utredningen vore det av synnerlig vikt att få uppdragen en gräns
mellan de gatstenshuggare, åt vilka man med hänsyn till det sagda -— trots
de dåliga konjunkturerna i branschen — borde åtminstone tills vidare söka
genom statsbeställning eller eljest bereda arbete i deras eget yrke, och de
gatstenshuggare, till vilka en dylik hjälp ej ansåges kunna sträckas. En
gatstenshuggare borde enligt utredningen få klart för sig till vilkendera av
dessa båda kategorier han vöre att räkna, så att han kunde inrätta sitt handlande
därefter. Det låge nämligen i sakens natur att såsom hjälpverksamheten
hittills ordnats, med tillfälliga arbeten av växlande och obestämd omfattning,
av vilka än den ene och än den andre arbetaren fått del, gatstenshuggare
åtminstone på en del orter mången gång varit frestade att hålla sig
kvar i yrket i hopp örn att tid efter annan kunna komma i åtnjutande av
den fördel dylika arbeten haft att erbjuda. Detta förhållande hade säkerligen
mången gång motverkat ett utnyttjande av den möjlighet till övergång
till annat yrke, som till äventyrs förefunnits. Detta vore ett missförhållande,
som enligt utredningen skulle bliva avhjälpt genom gatstenshuggarnas
uppdelning på tvenne skilda kategorier.
Med beaktande av dessa synpunkter har utredningen verkställt en ingående
undersökning av gatstensarbetarnas nuvarande fördelning på länets
landskommuner samt deras personliga förhållanden i vissa hänseenden.
Jag tillåter mig att beträffande denna undersöknings detaljresultat hänvisa
till handlingarna i ärendet. Här skall jag endast angiva vissa huvudsynpunkter.
Utredningen har till 1,494 uppskattat det antal stenhuggare, bland vilka
det skulle gälla att draga gränsen mellan å ena sidan dem, för vilka arbete
fortfarande borde åtminstone tillsvidare söka beredas i gatstenshuggeriyrket
genom statsbeställningar, och å andra sidan dem, beträffande vilka man
borde sträva efter överflyttning till andra yrken.
Vid gränsdragningen har särskilt beaktats vederbörandes ålder, hans för
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
83
sörjningsplikt samt frågan huruvida han vore eller icke vore särskilt knuten
till orten såsom ägare till fastighet eller hus på annans grund. Vidare har
en viss skillnad gjorts mellan de gatstenshuggare, som äro bosatta i de fyra
ökommunerna utanför Karlskrona, och de, som hava sitt hemvist i fastlandskommunerna.
I de förra, särskilt Sturkö och Tjurkö, måste nämligen
dels på grund av den relativt ringa utsträckning, i vilken andra yrken än
stenhuggeriyrket äro representerade i dessa kommuner, och dels på grund
av dessa ökommuners avskilda läge långt större svårigheter än i fastlandskommunerna
antagas i regel föreligga för de arbetslösa stenhuggarna att med
bibehållande av sin nuvarande bostadsort erhålla annat arbete.
Med nu angivna utgångspunkter har utredningen uppskattat det antal gatstenshuggare,
åt vilka stadigvarande arbete tillsvidare borde beredas inom
deras eget yrke, till 822. Uteslutna från den statliga hjälpen i denna form
skulle alltså bliva 672.
Utredningen har utgått ifrån att varje gatstenshuggare med försörjningsplikt
borde per månad förtjäna omkring 100 kronor och varje gatstenshuggare
utan försörjningsplikt omkring 80 kronor. Av de förut omnämnda
822 gatstenshuggarna äro 780 försörjningspliktiga och 42 utan försörjningsplikt.
Enligt utredningens beräkningar skulle för ifrågavarande stenhuggares
sysselsättning i och för ernående av nyssnämnda månadsinkomst erfordras
en tillverkning av 35,416.5 kvm smågatsten och 174,902 st. storgatsten.
För ett år skulle alltså kvantiteterna bliva 424,998 kvm smågatsten respektive
2,098,824 st. storgatsten. Vid en beräkning att statsbeställning å gatsten
skulle kunna erhållas till ett pris av 3 kronor 60 öre per kvm smågatsten
och 20 kronor för 100 st. storgatsten skulle årliga kostnaderna uppgå för smågatsten
till 1,530,000 kronor och för storgatsten till 419,765 kronor eller sammanlagt
till i avrundat tal 1,950,000 kronor.
Utredningen framhåller såsom självklart, att statsbeställning å gatsten
skulle tillgripas endast subsidiärt för att giva arbete åt ifrågavarande till 822
beräknade arbetare, i den mån de ej kunde få sysselsättning genom beställningar
i den öppna marknaden. Att beräkna huru stort antal arbetare, som
komme att erhålla dylik sysselsättning, vore icke möjligt. Utredningen har
emellertid utgått ifrån, att de verkliga kostnaderna med hänsyn till denna
.sysselsättning ej komma att uppgå till fullt det belopp, som nyss angivits.
Vidare har utredningen behandlat frågan örn användningen av den av
.staten inköpta gatstenen och därvid i huvudsak hänvisat till de principer,
som kommit till uttryck vid senaste statsbeställningar. Därjämte har utredningen
berört sättet för verkställande av upphandlingen av gatsten och därvid
ansett det mest praktiskt och även i övrigt lämpligast, att upphandlingen
liksom vid tidigare statsbeställningar skedde genom avtal med vederbörande
stenindustrifirmor. Dock borde det stå kommun, som så begärde, fritt att
själv i den utsträckning den önskade få fullgöra den å kommunen belöpande
delen av statsbeställningen. Då den upphandlade stenen vore avsedd att
komma landets väg- och gatuväsende till nytta, har utredningen ansett, alt
för statsbeställningen erforderliga medel, åtminstone i den mån dessa ej av
-
84 Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
såge storgatsten, lämpligen kunde bestridas av inflytande automobilskattemedel.
Slutligen har utredningen framhållit, att dess förslag givetvis måste betraktas
allenast såsom ett försök att, i avvaktan på huru konjunkturerna komme
att utveckla sig inom gatstensindustrien under den närmaste tiden, bereda
de äldre och en del mera bofasta gatstenshuggare sysselsättning i deras eget
yrke. Därjämte har utredningen betonat, att dess mening givetvis icke vore
att de gatstenshuggare, som enligt den framlagda planen ej skulle få sysselsättning
i sitt eget yrke, skulle helt lämnas åt sitt öde. Utredningen har tvärtom
framlagt vissa förslag, till vilka jag delvis återkommer i det följande,
åsyftande att bereda ökade försörjningsmöjligheter åt denna grupp. I avvaktan
på resultatet av dessa eller andra åtgärder måste emellertid enligt utredningen
det allmänna fortfarande liksom hittills träda hjälpande emellan
genom beredande åt dessa arbetare av sysselsättning i beredskapsarbeten eller
reservarbeten.
Över utredningens framställning hava utlåtanden avgivits av statens arbetslöshetskommission
den 21 februari 1936, socialstyrelsen den 6 mars 1936,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 7 mars 1936, statskontoret den 10 mars
1936 och kommerskollegium den 21 mars 1936. Utan att ingå på någon detaljerad
redogörelse i fråga om de avgivna utlåtandena — jag hänvisar härutinnan
till handlingarna i ärendet — skall jag i det följande angiva de huvudsynpunkter,
som vid remissbehandlingen framkommit från de hörda
myndigheternas sida.
Arbetslöshetskommissionen har bland annat framhållit, att den icke kunde
finna annat än Blekingeutredningen slagit in på rätt väg, då den förordade
en slags rationell klyvning av den nuvarande arbetarstammen, genom en utgallring
av arbetskraften med hänsyn till vissa arbetares lämplighet, att hjälpas
mera varaktigt medelst stenbeställningar. Vare sig kommissionen lämnade
sin medverkan i form av de arbetslösas anställande vid statliga eller
statskommunala reservarbeten, komme statens kostnader otvivelaktigt att
understiga storleken av den summa, som vid ett bifall till utredningens förslag
bleve erforderlig. Även om kommissionen funne goda skäl tala för att
utredningens förslag åtminstone försöksvis och i begränsad omfattning genomfördes,
vore därför hänsynen till kostnadssynpunkterna ägnad att framkalla
tveksamhet om tillrådligheten av planens genomförande. Kommissionen
ville vidare icke fördölja sina betänkligheter mot en anordning, vars genomförande
faktiskt skulle innebära, att den statliga arbetslöshetshjälpen i strid
mot en hittills i stort sett konsekvent fasthållen linje komme att för en bestämd
grupp av industriarbetare erhålla karaktären av yrkeshjälp. örn kommissionen
trots dessa betänkligheter likväl ansåge sig böra i princip tillstyrka
utredningens förslag, skedde detta med hänsyn dels till stenindustriens och
dess arbetares extra ordinära läge, dels till utsikterna att planens genomförande
skulle kunna hållas inom en viss på förhand någorlunda säkert beräknelig
kostnadsram, dels ock till att kommissionen förutsatte, att anordningen
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
85
skulle helt givas karaktären av försöksanordning. Kommissionen ansåge sig
icke kunna förorda, att kommunerna genom avtal örn stenbeställningar engagerades
i en verksamhet, som kunde innebära, att de nödgades uppträda
som konkurrenter på den redan förut dåliga stenmarknaden.
Socialstyrelsen har givit sin anslutning till den tanke, som ligger bakom
utredningens förslag örn uppdelning av arbetslöshetsklientelet. De betydande
svårigheter, som vore förenade med en uppdelning på föreslaget sätt, syntes
emellertid icke hava i tillräcklig grad beaktats av utredningen. Då styrelsen
ändock ansåge sig böra tillstyrka genomförandet av den ifrågasatta anordningen,
förutsatte styrelsen emellertid, att densamma uttryckligen angåves
utgöra ett försök. Styrelsen funne vidare synnerligen olämpligt, att avtal
om statsbeställning av sten skulle kunna träffas med kommunerna i stället
för stenfirmorna.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i princip ansett, att frågan om stenindustriens
framtidsutsikter som exportindustri borde göras till föremål för
särskild utredning, innan avgörande träffades i fråga om den omfattning i
vilken stenindustrien borde anses komma i åtnjutande av statliga stödåtgärder.
Skulle utredningen giva till resultat, att intresse för gatstensbeläggningar
även för framtiden vore att påräkna inom exportländerna i ungefär samma
omfattning som före krisens utbrott eller inom andra länder, dit export
kunde tänkas, borde all kraft insättas på att stödja stenindustrien, till dess exporten
åter kommit i gång. Skulle exportökning kunna förväntas men ej till
tidigare omfattning, borde stenindustrien nedskäras och staten stödja densamma
allenast i begränsad omfattning. Visade det sig däremot, att exporten
ej kunde uppehållas i större omfattning, än som nu vore fallet, borde
tagas i övervägande en avveckling av större delen av gatstensindustrien. Med
hänsyn härtill och då styrelsen jämväl i övrigt haft åtskilliga erinringar
att framställa gentemot utredningens förslag, torde styrelsen få anses hava
avstyrkt detsamma.
Statskontoret förmenar, att utredningens förslag att omedelbart avskilja
vissa grupper av stenhuggare från fortsatt statshjälp utgjorde ett steg i rätt
riktning. Ämbetsverket förutsatte därvid, att åtgärder från det allmännas
sida vidtoges för alt för dessa arbetare underlätta åstadkommandet av nya
inkomstmöjligheter. Då några anslagsmedel icke äskats för de avsedda statsbeställningarna,
utginge statskontoret ifrån att den föreslagna hjälpverksamheten
vore avsedd att bedrivas inom ramen av de anslag, som redan ställts
eller kunde ställas till förfogande för gatstensbeställningar i allmänhet. I
detta avseende erinrar ämbetsverket örn att innevarande års riksdag för sådant
ändamål anvisat 8,000,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.
Jämväl kommerskollegium finner, att en överflyttning under närmaste tiden
av arbetskraft från stenindustrien till andra näringsgrenar måste eftersträvas.
De av utredningen föreslagna principerna för en uppdelning av de
nuvarande gatstenshuggarna syntes kollegium rationella. För att innebörden
och konsekvenserna av en uppdelning av stenarbetarna skulle kunna över-»
blickas erfordrades emellertid, att en undersökning efter enahanda grunder
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
av befintliga gatstensarbetares förhållanden komme till stånd även beträffande
övriga gatstensdistrikt, där statens ingripande kunde anses vara påkallade.
Kollegium förordade för den skull, att resultatet av den undersökning
härutinnan, som skulle verkställas av statens steninköpskommitté, avvaktades,
innan statsmakterna bunde sig för de riktlinjer, som innefattades i
det föreliggande förslaget. Detta hindrade emellertid icke, att innan en sådan
undersökning utförts, de föreslagna grundeina för axdxetarstammens uppdelning
på olika kategorier lämpligen kunde tjäna till ledning vid handliavandet
av de hjälpåtgärder för av arbetslösheten inom stenidustrien berörda
distrikt, som under den närmaste framtiden vidtoges. Därest det undantagsvis
skulle anses påkallat att till någoix del låta statsbeställningarna utföras
i kommunal regi, borde avgörandet, i vilka fall och i vilken omfattning detta
borde ske, överlämnas åt den myndighet, som komme att handhava statsbeställningarna.
Enligt kollegium torde det belopp av 3,000,000 kronor, som
av innevarande års riksdag anvisats och av Kungl. Majit ställts till väg- och
vattenbyggnadsstyi''elsens förfogande för betalning av den av steninköpskommittén
beordrade stenen och gäldande av övriga därmed föi''bundna omkostnader,
icke kunna medgiva en tilldelning av beställningar till Blekinge av den
omfattning utredningen föreslagit, utan att andra stendistrikt uppenbarligen
bleve vanlottade.
Beträffande de gatstenshuggare, som enligt den förut lämnade redogörelsen
icke skulle beredas sysselsättning i sitt eget yrke, har Blekingeutredningen
framlagt vissa förslag till beredande av ökade försörjningsmöjligheter åt
såväl dessa som andra befolkningsgrupper inom länet, som vöre i behov
därav. Bland dessa förslag ingår det omfattande torrläggnings- och kolonisationsföi-etag,
som en reglering av vissa delar av Lyckebyån
skulle innebära. Förslaget går ut på att statens jordbruksnämnd skulle medverka
till företagets förverkligande. Enligt verkställd utredning utgör det
beräknade båtnadsvärdet omkring 1,543,400 kronor. De beräknade ai''betskostnaderna
och ersättningarna uppgå till sammanlagt omkring 933,400 kronor,
vadan nettobåtnaden skulle belöpa sig till cirka 610,000 kronor.
Den medverkan av statens jordnämnd, som utredningen föreslagit, skulle
innebära inköp från jordnämndens sida av en avsevärd del av de »mader»
m. m., som genom företaget skulle torrläggas samt ombesörjande därefter
i jordnämndens regi av själva torrläggningsarbetet med bidrag av övriga
delägare. Dessa bidrag samt köpeskillingarna till de inköpta »maderna»
m. m. borde så avvägas, att den kostnad för företagets genomförande, som
komme att slutligen stanna hos statsverket, kunde beräknas komma att hålla
sig inom det bidrag utan återbetalningsskyldighet, som staten enligt gällande
bestämmelser skulle hava lämnat, däi-est företaget komme till utförande i
eljest vanlig ordning. Därutöver erfordrades dock för själva företagets utförande
och för de av jordnämnden inköpta områdenas iordningställande
till aiTendeegnahem ytterligare statsmedel till jordnämndens disposition.
Dessa medel vore emellertid att betrakta allenast såsom rörelsekapital, vilket
i sinom tid gjordes räntebärande genom arrendeegnahemmens utarrendering
och därefter återbekommes genom försäljningen av dessa hem.
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
87
För att företagets igångsättande ej skulle oskäligt fördröjas borde enligt
utredningen Kungl. Majit redan hos innevarande års riksdag utverka det bemyndigande
och i nödig utsträckning de medel, som erfordrades för företagets
genomförande enligt de föreslagna riktlinjerna.
Storleken av de belopp, som komme att bliva för ändamålet erfordérliga
kunde ej på förhand med absolut visshet beräknas. Under förutsättning
att statens bidrag utan återbetalningsskyldighet till täckande av kostnaderna
för företagets genomförande skulle utgå med 33 %>, komme den del av kostnaden,
som slutligen skulle stanna å statsverket, att belöpa sig till 33 % av
933,400 kronor eller omkring 308,000 kronor. Härifrån skulle emellertid
dragas det belopp, 30,000 kronor, som beviljats till bestridande av kostnaden
för verkställd förberedande undersökning, varför skulle återstå omkring
278,000 kronor. Det för markinköp samt för själva torrläggningen behövliga
rörelsekapitalet har beräknats till 450,000 kronor. Emellertid erfordras
icke på en gång hela statsbidraget utan återbetalningsskyldighet,
278,000 kronor, eller hela rörelsekapitalet, 450,000 kronor. Med hänsyn till
att företagets genomförande komme att taga minst 3 år i anspråk med början
först ett gott stycke in på nästa budgetår, har utredningen uppskattat
det för budgetåret 1936/1937 erforderliga sammanlagda beloppet till 250,000
kronor.
Utredningen har slutligen framhållit de synnerligen rika försörjningsmöjligheter,
som genomförandet av detta företag skulle innebära. Alldeles frånsett
de omfattande arbetstillfällen, som företagets utförande — själva torrläggningen
samt allt vad som hörde samman med arrendeegnahemmens iordningställande
— skulle bereda, till båtnad icke minst för länets många arbetslösa,
kunde såsom bevis på företagets stora betydelse ur forser jningssynpunkt
anföras, att kolonisationsföretaget i sitt slutförda skick beräknades giva
försörjning åt ej mindre än omkring 1,500 personer.
Tillstyrkande utlåtanden hava i ärendet avgivits av länsstyrelsen i Blekinge
län den 17 december 1935, statens egnahemsstyrelse den 4 januari
1936, länsstyrelsen i Kalmar län den 7 februari 1936 och lantbruksstyrelsen
den 6 mars 1936. Statens jordnämnd har den 20 februari 1936 förklarat sig
ur stånd att i frågans nuvarande läge bilda sig en bestämd uppfattning om
förslaget.
Blekingeutredningen har vidare hemställt, att Kungl. Majit måtte bevilja
Blekinge läns hushållningssällskap för budgetåret 1936/1937 ett särskilt anslag
å 100,000 kronor att utöver den andel, som sällskapet kunde erhålla
av det allmänna statsbidragsanslaget för ändamålet användas till f ö r b ä 11- r i n g av ofullständiga jordbruk. Utredningen framhåller, alt
ett dröjsmål med denna frågas avgörande vore förenat med fara på grund
av det synnerligen prekära läge, vari länets småbrukare i skogsbygden blivit
försatta genom flera års depression. Utredningen hyste den förhoppningen,
att frågans nära samband med arbetslöshetens avhjälpande skulle bereda
Kungl. Majit möjlighet att hörsamma framställningen.
Såsom bilaga till utredningens framställning har fogats en av Blekinge läns
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
hushållningssällskaps jordbruks- och egnahemskonsulent verkställd utredning,
beträffande vars innehåll jag tillåter mig hänvisa till handlingarna i
ärendet.
Över framställningen har utlåtande avgivits av lantbruksstyrelsen den 7
februari 1936, som därvid bland annat framhållit, att efterfrågan på statsbidrag
från anslaget till nyodling, betesförbättring m. m. till ofullständiga
jordbruk varit så kraftig, att till hushållningssällskapen inkomna ansökningar
örn dylikt bidrag kunnat till endast relativt obetydlig del tillgodoses. Med
hänsyn till de speciella förhållanden, som karakteriserade det blekingska jordbruket,
delade lantbruksstyrelsen den uppfattning, som i ärendet gjorts gällande
i fråga örn berörda arbetens lämplighet ur arbetslöshetssynpunkt, samt
tillstyrkte för sin del bifall till framställningen.
Blekingeutredningen har därjämte framlagt åtskilliga andra förslag
för beredande av försörjningsmöjligheter, mer eller
mindre detaljerat utarbetade, avseende upplysningskurser och annan propaganda
för kaninavel, uppläggande av lånefond för beviljande av hjälp till kaninodlare
vid startandet av deras verksamhet, lån till konserv- och andra
industrier samt båtvarv m. m. Därjämte har utredningen ifrågasatt anordnande
av jordbrukskurser för utbildning främst av ladugårdsskötare samt
stensättarkurser.
Beträffande dessa förslag och den för desamma lämnade motiveringen torde
jag få hänvisa till handlingarna.
Med stöd av Kungl. Maj:ts den 15 februari 1935 givna bemyndigande har
chefen för handelsdepartementet tillkallat sakkunniga för att inom departementet
biträda med utredning rörande Bohusläns näringsl
i v. De sakkunniga, som utgjorts av landshövdingen M. Jacobsson, ordförande,
ryttmästaren H. von Bornstedt och landstingsmannen C. Brännberg,
hava den 15 augusti 1935 överlämnat betänkande med utredning och förslag
i anledning av nämnda uppdrag. Efter en inledande redogörelse över arbetslöshetens
verkningar inom Göteborgs och Bohus län, Göteborgs stad undantagen,
hava de sakkunniga under särskilda avdelningar behandlat dels åtgärder
och förslag, som avse att inom industri, jord- och skogsbruk samt sjöfart
skapa såväl varaktiga arbetstillfällen som vissa sådana av mera kortvarig
natur dels ock de förslag, som de sakkunniga ansett sig böra framlägga med
avseende å kursverksamhet inom industri, hantverk eller hemslöjd.
Vid de undersökningar, som de sakkunniga verkställt rörande b å t b y gg
e r i, har det visat sig, att Bohuslän har stora förutsättningar för denna industri,
vilken redan nu bedrives fast i begränsad omfattning. De sakkunniga
hava därvid närmast avsett den varvsindustri, som är inriktad på byggande
av mindre båtar. Denna industri, som huvudsakligen är förlagd till Orust
och Tjörn, utövas till övervägande del rent hantverksmässigt. De flesta
varven finnas på Orust. Av dessa äro emellertid endast tre av större
omfattning och i viss mån av industriell natur. De övriga äro små,
sysselsättande allenast två eller tre arbetare och anlita rent hantverksmäs
-
Kungl. Maj:!* proposition nr 265.
89
siga arbetsmetoder. Varven hava ingen modern försäljningsorganisation, som
kan regelbundet tillföra dem beställningar. De lita på att någon intressent,
som händelsevis hört talas om dessa varv, skall komma och beställa en båt
av den ena eller andra storleksordningen.
Med ledning av verkställda beräkningar har antalet båtbyggare i länet uppskattats
till omkring 200. Enligt de sakkunniga borde med en så stor och kunnig
arbetarstam, som faktiskt förefunnes, en avsevärd utvidgning av båtbyggeriet
inom länet kunna ske. Då det dessutom förelåge en ständigt växande
efterfrågan, kunde ökad produktion inom länet icke befaras medföra arbetslöshet
på andra platser, där båtbyggeri i större eller mindre skala bedreves.
De sakkunniga hava för att stödja ifrågavarande verksamhet bland annat
föreslagit skapande av en försäljningsorganisation samt anordnande av ett
centralt beläget virkesupplag.
De sakkunniga anföra härutinnan följande.
För realiserande av önskemålet om en försäljningsorganisation vore det
erforderligt, att å enskild väg initiativ toges för skapande av en sådan organisation,
men att staten lämnade ekonomiskt stöd för densamma i form av
räntefritt lån förslagsvis under fem års tid. Denna försäljningsorganisations
största uppgift skulle vara att mot låg försäljningsprovision anskaffa order
och köpare till båtar av olika typer, som tillverkades vid de bohuslänska
varven. Vad som erfordrades vore en förstklassig försäljningsorganisation
med god reklam och tidsenliga affärsmetoder. Vidare skulle denna organisation
verka stimulerande och giva impulser åt varvsägare att få en hög och
god standard på sina tillverkningar. Som bevis på en förstklassig båt skulle
ett särskilt märke eller stämpel åsättas en dylik. Genom företeende av ritningar
och tillhandahållande av mallar, genom sammanförande av flera beställningar
för att i prisbillighetens syfte få byggena utförda i serier samt
genom råd och upplysningar i olika avseenden skulle säkerligen en dylik
organisation komma att betyda ganska mycket för dessa hantverks och
denna industris utveckling. Det torde jämväl för staten hava sitt värde att
vid behov av här avsedda båtar kunna infordra och få anbud även från varv
i Bohuslän.
Ett oeftergivligt villkor för en utveckling av båtbyggeriet inom länet vore
emellertid, att tillgång funnes till ett tillräckligt stort virkesupplag, så att
varvsägarna till billigast möjliga priser kunde erhålla ett förstklassigt virkesmaterial.
Det hade därvid synts de sakkunniga nödvändigt, att ett dylikt
upplag förlädes till någon central plats på Orust eller dess omedelbara närhet.
För ett dylikt centralt upplag krävdes emellertid rätt stor kapitalinsats,
och man måste räkna med, att staten genom lån eller på annat sätt mot billiga
villkor komme att stödja en framställning i ärendet.
De sakkunniga hade tänkt sig statens stöd dels i form av ett lån, dels dårlin,
att domänverket skulle bliva huvudleverantör av det virke, som kan köpas
inom landet (furu och ek). I detta avseende hade de sakkunniga varit
i förbindelse med överjägmästaren i västra distriktet, som ställt sig mycket
välvillig till detta förslag. Det syntes icke möta några svårigheter att från
kronans skogar i sagda distrikt erhålla fullt lämpligt virke.
Enligt de sakkunniga vore det visserligen svårt alt fixera det belopp, sorn
från statens sida skulle erfordras för skapandet av en försäljningsorganisation,
enär behovet vore beroende av hur stort kapital, som från enskilt håll
kunde påräknas, men de sakkunniga anse dock, att ett engångsbelopp av
90
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
minst 50,000 kronor borde vara tillfyllest. För anläggande av ett virkesupplag
krävdes ett större rörelsekapital. Av detta, beräknat till 150,000 kronor,
skulle staten bidraga med 100,000 kronor. Statsbidraget skulle i bägge fallen
lämnas i form av under 5 år räntefria lån.
De sakkunniga hava vidare berört frågan örn anläggandet av ett v i tplåtsvalsverk
i Lysekil. Det påtänkta valsverket skulle avse att upptaga
framställning av förtent järnplåt, som bland annat användes inom konservindustrien.
Dylik plåt tillverkas ej i landet utan behovet fylles genom
import från England och Norge m. fl. länder. De sakkunniga anföra i förevarande
hänseende följande.
Upptagandet av denna tillverkning skulle enligt gjord beräkning sysselsätta
c:a 300 man. Även örn ett trettiotal fackutbildade personer måste tagas
från andra delar av landet, kunde dock den stora huvuddelen av erforderlig
arbetskraft tagas från orten. Vad det skulle betyda för staden och
kringliggande områden att få en så ökad sysselsättningsgrad, behövde knappast
påpekas, och givet vore, att arbetslösheten härigenom skulle avsevärt
lättas. Några starkt bärande skäl mot att förlägga detta valsverk till västkusten
hade ej under utredningen framkommit. Tvärtom torde detta vara
mycket lämpligt, enär man här hade dels billiga frakter för såväl råvara
som kol och dels de stora förbrukarna av dylik plåt i omedelbar närhet.
Emellertid ställde sig kostnaderna för ett dylikt valsverks uppförande höga.
Uppgjorda driftskalkyler gåve anledning till förhoppning, att företaget skulle
komma att bära sig.
De sakkunniga hava emellertid icke tagit definitiv ställning till förevarande
spörsmål utan endast anfört detsamma såsom en möjlighet att bereda
ökade arbetstillfällen. Sedermera har, efter omfattande utredningar inom
socialdepartementet med anlitande av särskilda experter, förslag framkommit
om anskaffande av erforderligt kapital, 6,000,000 kronor, för projektets
utförande genom eif tilltänkt aktiebolag på så sätt att 3,000,000 kronor
skulle av statsmedel utlämnas såsom lån, räntefrilt under minst två år, varjämte
det tilltänkta aktiekapitalet skulle tecknas till 2,000,000 kronor av staten
och 1,000,000 kronor av enskilda. Rörelsen, som skulle förläggas å av
Lysekils stad fritt tillhandahållen iordningställd tomt vid kaj och med anslutning
till järnväg, har av utredningsmännen beräknats sysselsätta omkring
380 man, varav 350 man skulle rekryteras bland icke yrkeskunnig personal.
I elektrisk ugn eller martinugn skulle av skrot och tackjärn framställas
göt för att utvalsas till tunnplåt, som skulle förtennas. Förslagets
detaljer belysas i övrigt av det utlåtande, som kommerskollegium efter hörande
av jernkontoret avgivit den 7 maj 1936.
Kommerskollegium anför till en början vissa uppgifter rörande förbrukningen
inom Sverige av förtent bleckplåt, varav framgår, att förbrukningen
torde få anses vara anmärkningsvärt regelbunden. En tillverkning inom
landet av 15,000 ton förtent bleckplåt anser kollegium kunna finna avsättning
för inhemsk förbrukning. Kollegium anför härefter följande.
En invändning, som ofta måste resas mot framkommande förslag om understöd
för upptagande av en ny tillverkning i syfte att bereda ökade arbets
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
91
tillfällen, vore, att det nya företaget komme att medföra menliga verkningar
för andra företag inom samma industrigren och att arbetslöshet på andra
håll kunde bliva en följd av den med statsunderstöd nystartade verksamheten.
Om tillverkningen vid det nu föreslagna verket begränsades till förtent
plåt, komme icke andra svenska företag att lida något intrång genom
verkets tillblivelse, och någon anmärkning av nyssnämnda art kunde i så
fall icke riktas mot det föreliggande förslaget. Skulle åter, såsom jämväl
ifrågasatts, verket även komma att i större eller mindre utsträckning framställa
svartplåt, kunde förhållandena i detta avseende komma att ställa sig
väsentligt annorlunda. Om produktionen av svartplåt skulle komma att inriktas
på högre kvaliteter av denna vara, komme en direkt konkurrens med
andra svenska företag på området att bliva en följd.
De fabriker, där plåten skulle komma till användning, vore till stor del
belägna inom Bohuslän och i Göteborg, varför verkets förläggning till Lysekil
kunde betraktas som gynnsam ur avsättningssvnpunkt liksom ur råvaru(skrot-)
anskaffningssynpunkt. Kollegium hade tidigare haft tillfälle alt
uttala sin anslutning till strävandena att genom överförande av arbetslösa
stenhuggare till andra näringar lätta betrycket i gatstensdistrikten. Även
med hänsyn härtill hade Lysekil ett lämpligt läge inom ett av de mest koncentrerade
stenhuggeriområdena. För den händelse man kunde uppnå de
beräknade ekonomiska och sociala resultaten, syntes därför förslaget vara
värt stöd från statsmakternas sida utöver det stöd, som Lysekils stad vore
beredd att giva genom att gratis upplåta en iordningställd fabrik stomt med
erforderlig kajbyggnad och väganslutning.
De förbrukare av förtent plåt, som tillfrågats, hava samtliga som förutsättning
för sina inköp av plåt från Lysekilsverket angivit, att plåten i såväl
kvalitet som prisläge måste kunna fullt ut konkurrera med utländsk plåt.
Kollegium anför härutinnan följande.
Vad kvaliteten beträffade hade ifrågasatts elektrisk smältning, då det
därvid vore avsevärt lättare att ernå en tillfredsställande kvalitet hos
plåten vid användning av det billiga råmaterial, varmed man måste arbeta
för att hålla nere tillverkningskostnaden tillräckligt. Att det oaktat i fortsättningen
räknats med martinprocessen berodde på skillnaden i kostnad,
cirka 16 kronor per ton, mellan de båda framställningssätten till förmån för
martinmetoden.
Kollegium ansåge sig böra bestämt avråda från att vid tillverkningen av
plåtämnena använda martinmetoden, då utgångsmaterialen skola vara ordinärt
köpskrot och kokstackjärn. Emedan hela tillverkningen skulle användas
till plåtframställning, måste varje charge vara av därför erforderlig kvalitet,
vilket icke torde vara möjligt att på denna väg uppnå med köpskrotets
starkt varierande sammansättning. Man saknade därjämte i förevarande
fall de möjligheter, som ett järnverk med blandad tillverkning hade, att använda
göt från charger med ur plåtframställningssynpunkt olämplig kvalitet
till andra ändamål, där fordringarna på materialet icke vore så stränga. Att
försälja dylika misslyckade charger i form av göt till andra valsverk måste
omedelbart försämra ekonomien i hög grad. Ur kvalitetssynpunkt ansåge
kollegium därför elektrisk smältning vara den enda väg, som man i detta
sammanhang borde reflektera på.
Nära sammanhängande härmed vore frågan om det antal yrkesutbildade
arbetare, som borde anställas för att produktionen inom rimlig tid skulle
kunna bringas upp lill den kvalitet, som måste hållas. Jernkontoret hade
ansett, att minst 165 yrkcskunniga martin- och valsverksarbetare bleve er
-
92
Kungl. Majlis proposition nr 265.
forderliga. Även om graden av den förutsatta yrkesutbildningen kunde vara
något olika enligt förslagets och jernkontorets beräkningar, måste skillnaden
anses vara mycket anmärkningsvärd. Med det av jernkontoret beräknade
antalet yrkeskunniga arbetare borde kvantiteten utskott under första
tiden efter starten kunna begränsas i liög grad i jämförelse med vad fallet
skulle bliva med det föreslagna ringa antalet fackutbildade. Med hänsyn
till att de direkta driftsutgifterna vid 15,000 tons tillverkning överstege
4,000,000 kronor årligen och att bristande sakkunskap kunde medföra, att
en betydande del av produktionen endast motsvarades av mindervärdig vara,
syntes det icke tillrådligt att taga de stora risker, som måste anses förbundna
med att så starkt begränsa de yrkeskunnigas antal, utan i stället vid
beräkningarna utgå från att antalet fackutbildade måste närma sig den av
jernkontoret angivna siffran. Härigenom reducerades uppenbarligen i motsvarande
grad den omedelbara avsedda effekten i arbetslöshetshänseende av
det nya företaget. Huruvida man för närvarande kunde inom Sverige erhålla
ett så stort antal yrkesmän utan att genom högre löner än de i kostnadskalkylerna
upptagna förmå sådana, som redan hade anställning vid
andra järnverk, att flytta över till Lysekil, torde vara mycket ovisst med
hänsyn till den goda sysselsättningsgrad, som nu rådde inom järnhanteringen.
Kollegium ville även understryka vikten av att rätta personer utvaldes,
särskilt till chefs- och driftsingenjörsbefattningarna.
I fråga om kostnadsberäkningar och finansieringsplanen för rörelsen framhåller
kollegium följande.
Jernkontoret hade anmärkt på att bland anläggningskostnaderna icke något
belopp beräknats för bostäder. En av ordföranden i Lysekils stads byggnadsnämnd
lämnad utredning om nytillkomna lägenheter och utflyttningsöverskott
under senare år utvisade emellertid, att bostadsfrågan icke borde
bereda ledningen för ett verk i Lysekil några svårigheter, även om antalet
inflyttade yrkesarbetare skulle bliva rätt stort.
Jernkontoret ansåge vidare, att kostnaderna för såväl råmaterial som arbetslöner
borde upptagas något högre än som i förslaget skett, men framhölle
även svårigheten att med säkerhet uppgöra dylika kalkyler. Av vad
kollegium kunnat inhämta, förefölle det icke uteslutet, att tillverkningskostnaden
skulle kunna under gynnsamma omständigheter hålla sig i närheten
av de i förslaget angivna beloppen, sedan verket blivit väl inkört och arbetarna
inlärda.
Om man räknade med elektriska ugnar, skulle enligt förslagets kalkyl
uppstå ett överskott av cirka 100,000 kronor per år till förräntning av aktiekapitalet
på 3,000,000 kronor. Det vore uppenbart att en kalkyl, som oaktat
gratisprestation av mark från Lysekils stad icke utvisade bättre förräntningsmöjlighet
än cirka 3 % under gynsamma omständigheter, icke kunde verka
lockande till kapitalinvestering från enskilt håll och man torde häri se förklaringen
till att denna tillverkning icke upptagits av befintliga järnverk.
En ganska ringa avvikelse från de beräknade kostnaderna eller försäljningsprisen
i ogynnsam riktning skulle förbyta den beräknade vinsten i förlust,
och jernkontoret räknade med att den avsedda vinstmarginalen icke kunde
förverkligas.
Kollegium ansåg därför, att utsikterna att för verkets anläggande kunna
uppbringa ett så stort belopp som 1,000,000 kronor från enskilda personer
måste anses synnerligen små, även örn staten av sociala hänsyn skulle reflektera
på att giva företaget det begärda stödet.
Av jernkontorets yttrande framginge, att utländska vitplåttillverkare sammanslutit
sig i en kartell, som torde hava stort inflytande på prisbildningen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
93
Man måste befara, att kartellen genom prissänkningar på den svenska marknaden
komme att försvåra det nya verkets förtjänstmöjligheter.
Med det stora direkta intresse staten enligt förslaget skulle hava i företaget,
uppkomme då frågan, huru dessa svårigheter skulle övervinnas. Man torde
därvid kunna överväga antingen skyddstull eller subvention. I nu gällande
handelsavtal med Storbritannien hade Sverige bundit sig att låta förtent plåt
tullfritt införas i landet, varför en skyddstull icke kunde komma ifråga, så
länge det nuvarande handelsavtalet gällde. I avseende på alternativet subvention
ansåge sig kollegium böra omnämna, hur förhållandet nu vore i
Norge, där vitplåtsverk enligt norska tulltariffens § 13 åtnjöte ett understöd
vid framställning av dylik plåt för inhemsk förbrukning
för de första 5,000 ton per år 20: — kronor per ton,
» » nästa 5,000 » » » 15: — » » »
» » » 5,000 » s » 10: — » » >
För en produktion av 15,000 ton — den kvantitet, på vilken kostnadsberäkningarna
för det föreslagna svenska verket vore grundade —- uppginge
alltså understödsbeloppet till 225,000 kronor örn året.
Härvid vöre dessutom att märka, att det nu existerande norska verket inköpte
platiner för plåtvalsningen från andra järnverk och alltså undginge den
kvalitetsrisk, som Lysekilsverket vore underkastat vid framställningen av göt
och platiner.
I detta sammanhang torde förtjäna nämnas, att det norska företaget, vilket
startades 1916, under statens medverkan år 1925 ombildades och att anläggningsvärdet
i samband därmed nedskrevs högst betydligt. Det oaktat hade
rörelsen icke varit lönande, och norska staten hade icke fått några räntor på
sin intecknade fordran.
Enligt förslaget skulle verket tidigast under tredje driftsåret komma
att förränta det investerade kapitalet, och uppfattningen att de första åren
komme att gå med förlust delades även av jernkontoret. Huru stor förlusten
under de båda första åren kunde komma att bliva, torde väl icke på förhand
kunna beräknas, men örn man gissningsvis antoge, att den skulle komma
att uppgå till mellan 10 och 20 % av omsättningen, skulle hela det avsedda
rörelsekapitalet 1,500,000 kronor under denna tid förbrukas. Därest såsom
säkerhet för det lån på 3,000,000 kronor, som staten enligt den framlagda
finansieringsplanen skulle lämna, erfordrades botteninteckning i anläggningen,
torde företaget, då nämnda belopp uppginge till cirka 2/3 av anläggningskostnaden,
få anses sakna antagbar säkerhet för ytterligare förlagsmedel av
erforderlig storlek. Planen för kapitalbehovets täckande måste därför betecknas
som allt för svag.
I samband med finansieringsplanen torde ock böra omnämnas det nu på
framtiden ställda projektet att utöka verket med ett bandvalsverk. Då, som
även av jernkontoret framhålles, den tekniska utvecklingen av vitplåttillverkningen
syntes gå mot anläggande av bandvalsverk, kunde det nu föreslagna
valsverket befaras snart nog bliva omodernt och — örn icke särskilda stödåtgärder
vidtoges —• utslaget i konkurrensen med verk, som arbetade efter
den nyare, mera effektiva metoden. En ytterligare kapitalbelastning av inemot
2,000,000 kronor för anläggande av bandvalsverk syntes verket ej kunna
bära vid den tillverkningskvantitet, på vilken kostnadsberäkningarna byggde.
I förslaget framhålles även betydelsen för landets försvarsberedskap av
verkets tillkomst. Vid en avspärrning i handelsförbindelserna skvdle emellertid
fördelarna i detta hänseende bliva av allenast kort varaktighet, såvida
icke ett stort lager av tenn upplades inom landet. Då tennförbrukningen vid
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
normal drift skulle komma att uppgå till ett värde av cirka 1,000,000 kronor
årligen, komme uppenbarligen bolagets egna ekonomiska resurser icke att
förslå för att säkerställa tillgången på vitplåt inom landet för någon längre
tid.
På grund av vad sålunda anförts, anser kommerskollegium sig icke kunna
tillråda, att staten i enlighet med det föreliggande förslaget anvisar medel
för anläggande av ett plåtvalsverk i Lysekil. Skulle statsmakterna likväl
finna, att det föreslagna verket trots de omständigheter, som i det föregående
anförts, borde komma till stånd under statens medverkan och med dess stöd,
bör enligt kollegii mening från början tillses, att företaget utrustas med tillräckliga
ekonomiska resurser, så att icke efter något eller några år nya anspråk
måste ställas på bistånd från statens sida. Vid anvisande av medel för
ändamålet bör vederbörlig hänsyn också tagas till att man torde hava att
räkna med att en betydande del av det vid starten befintliga kapitalet komme
att gå förlorat under de första åren och att även under gynnsamma förhållanden
endast en del därav komme att i sinom tid lämna förräntning.
Utöver de nu omnämnda uppslagen hava de sakkunniga framlagt åtskilliga
förslag avseende bland annat framställning av källsätter m. m. ur
Lysekilsgranit, framställning av bakelit och dylikt, tillverkning av maskiner
för ullberedning samt tillverkning av konstspinnfiber (stapelfaser) m. m.,
vilka förslag jämväl gjorts till föremål för överväganden inom departementet.
I nuvarande läge anser jag mig icke kunna taga slutlig ställning till förslagen
och får jag beträffande innebörden i desamma hänvisa till handlingarna.
Jag anser mig slutligen böra i korta drag omnämna ett spörsmål, som,
fastän detsamma väckts närmast med tanke på Västerbottens län, likväl
med hänsyn till ärendets remissbehandling kommit att beröra även andra delar
av landet. Jag åsyftar härvid frågan om främjande av landets
småindustri.
I skrivelse den 27 januari 1936 har länsstyrelsen i Västerbottens län hemställt,
att till länsstyrelsens förfogande måtte ställas ett belopp av 30,000 kronor
att utgå av arbetslöshetsmedel för främjande av enskild företagsamhet.
Beloppet skulle av länsstyrelsen mot redovisningsskyldighet användas som
bidrag till skapande av småindustrier i Västerbottens län.
Länsstyrelsen upplyser, att länets landsting för år 1936 beviljat ett anslag
å 8,000 kronor att användas för utrednings- och propagandaverksamhet
för småindustriens upparbetande. Goda möjligheter förefunnes enligt länsstyrelsen
för småindustriens utbredning inom länet. Råvaror funnes, och
intresserade personer vore villiga att gripa sig verket an. Emellertid vöre
de, som kunde komma i fråga som utövare av småindustri, så gott som undantagslöst
medellösa, och möjligheterna för dessa att få låna hela det
kapital, som kunde erfordras för inköp av maskiner, redskap och råvaror
samt för förhyrande eller inredande av lokal, vore vanligen starkt begränsade.
Från flera håll ha fördenskull förfrågningar gjorts hos länsstyrelsen,
huruvida möjlighet funnes att erhålla förmånligt lån eller bidrag för
Kungl. Majlis proposition nr 265.
95
igångsättande av dylika företag. Det vore därför enligt länsstyrelsens förmenande
synnerligen ändamålsenligt, örn medel kunde ställas till dess förfogande
att användas för beredande av smärre understöd för påbörjande av
ny småindustri eller utvidgande av redan befintlig sådan.
över länsstyrelsens i Västerbottens län framställning hava utlåtanden infordrats
dels från länsstyrelserna i de län, där småindustri redan finnes eller
särskilda förutsättningar för skapande av sådan industri kunna tänkas föreligga,
dels ock från kommerskollegium. Utlåtanden hava sålunda avgivits
av länsstyrelserna i Jönköpings, Blekinge, Göteborgs och Bohus, Värmlands,
Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län.
Av länsstyrelsernas utlåtanden framgår, att länsstyrelserna i Göteborgs och
Bohus län, Värmlands län, Västernorrlands län och Norrbottens län uttalat
sig till förmån för framställningen samt att nämnda länsstyrelser i anslutning
därtill hemställt, att till vörderås förfogande måtte ställas medel för enahanda
ändamål, som med länsstyrelsens i Västerbottens län framställning
avses. I sådant hänseende yrkas av länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus
län samt Norrbottens län vardera 30,000 kronor, av länsstyrelsen i Värmlands
län 25,000 kronor och av länsstyrelsen i Västernorrlands län högsta
möjliga belopp. Av de övriga länsstyrelserna har länsstyrelsen i Gävleborgs
län icke framfört någon direkt erinran mot framställningen men förklarat
sig anse stödjande i en eller annan form av organisationsarbete och dylikt
vara att föredraga framför direkta åtgärder från det allmännas sida. Av
länsstyrelsen i Kopparbergs län har framhållits, att något behov av anslag
för ändamålet icke förelåge för länets vidkommande. Länsstyrelsen i Blekinge
län har, under uppgift att frågan vore föremål för övervägande inom
1935 års Blekingeulredning, förklarat, att länsstyrelsen för sin del ej hade
något att erinra mot den ifrågasatta understödsverksamheten. Länsstyrelsen
i Jönköpings län avstyrker bifall till framställningen.
Kommerskollegium har avgivit utlåtande i ärendet den 4 april 1936 samt
därvid jämväl överlämnat vissa av kollegium infordrade yttranden. Kollegium
framhåller, att de av länsstyrelserna gjorda framställningarna samtliga
vilade på den gemensamma tanken att genom skapande av nya småindustrier
i länets olika delar skulle kunna göras en verksam insats för underlättande
av folkförsörjningen och minskning av arbetslösheten därstädes. Kollegium
funne obestridligt, att uppkomsten och utvecklingen av en livskraftig småindustri
skulle bliva av stor betydelse för de län, varom fråga vore. Utan
alt överskatla de ökade möjligheter, som statliga åtgärder för utvecklande
av småindustrien inom länen i folkförsörjningshänseende skulle kunna bereda,
ansåge kollegium det synnerligen lämpligt, att dylika åtgärder toges under
övervägande.
Enligt kollegii åsikt borde eventuella överväganden i första band gå ut på
beredande av utvecklingsmöjligheter för redan befintliga företag och skapande
av trivsel för dessa. Åtskilligt hade härutinnan redan åtgjorts. Främst
kunde därvid pekas på de anordningar, som från statens sida vidtagits för
att bereda dylika företag tillgång till behövlig kredit på förmånliga villkor.
96
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Såsom exempel på ytterligare tänkbara åtgärder för befrämjande av småindustrien
kunde framhållas, att en fortsatt utveckling av yrkesundervisningen
borde kunna tjäna ett dylikt syfte. Ett mera direkt stöd skulle givas hithörande
företag, örn möjligheter kunde beredas småindustrien till vissa förmåner
vid taxesättningen å elektrisk kraft.
Kollegium är däremot icke berett att tillstyrka, att man utan ytterligare
utredning slår in på den vägen att bereda statligt stöd för startande av nya
företag på sätt som föreslagits. Detta betydde emellertid icke, att kollegium
därmed ville avvisa tanken på att särskilda åtgärder från det allmännas sida
behövde vidtagas för att i olika landsändar bidraga till skapande av ökade
arbetstillfällen. Ämbetsverket förbisåge ingalunda, att dylika åtgärder skulle
befinnas erforderliga och lämpliga av sociala skäl med hänsyn till det allmänna
konjunkturuppsvinget i vissa trakter gjort sig mindre gällande på
grund av förändringar inom den internationella handeln, genom omläggningar
av olika art inom industrien eller av andra orsaker. Men åtgärder
med sådan syftning och särskilt åtgärder av den natur, det här vore fråga
om, borde enligt kollegii mening, för att man icke skulle behöva riskera bakslag,
föregås av allsidig utredning och noggrann planläggning.
Departementschefen.
De särskilda utredningar, som verkställts i syfte att utröna möjligheterna
att i de speciellt arbetslöshetstyngda områdena skapa nya sysselsättnings- och
förvärvsmöjligheter för befolkningen, lia nogsamt ådagalagt de mycket betydande
svårigheter, som i detta avseende föreligga. Minst ogynnsamma te sig
resultaten för Blekinges vidkommande.
Vad till en början angår utredningens förslag beträffande hjälp åt stenarbetarna
enligt den i det föregående närmare utvecklade planen, har densamma
principiellt erhållit stöd av arbetslöshetskommissionen. Jämväl socialstyrelsen
och kommerskollegium hava intagit en välvillig hållning till
förslaget. Däremot har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ställt sig avvisande
och påkallat ytterligare utredningar, bland annat rörande stenexportör
framtidsutsikter, ett spörsmål, för vars bedömande man för närvarande
torde sakna alla hållpunkter. De betänkligheter, som gjorts gällande mot
tanken att staten skulle subsidiärt inskrida och möjliggöra för de äldre stenarbetarna
att vinna uppehälle inom stenhuggeriet, synas mig knappast vägande.
Icke heller kan jag finna välbetänkt att nu avstå från att, så långt
görligt, ordna upp förhållandena i Blekinge, endast därför att motsvarande
utredningsmaterial icke föreligger för det bohuslänska stenområdets vidkommande.
För min del finner jag den allmänna uppläggningen av planen rationell,
och efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet vill
jag uttala, att jag anser goda skäl anförda för att staten lämnar sitt stöd åt
de ifrågavarande arbetargrupperna i principiell anslutning till förslaget. Därest
riksdagen delar denna min uppfattning, böra uppenbarligen motsvarande
hjälpåtgärder planläggas för Bohusläns stenarbetare.
Beträffande de ekonomiska konsekvenserna vill jag erinra, att utredningen
Kungl. Majlis proposition nr 265.
97
beräknat, att 822 gatstenshuggare skulle på den föreslagna vägen tillförsäkras
arbete och utkomst. Maximikostnaderna angivas till 1,950,000 kronor för år.
Uppenbarligen kan man förvänta, att de särskilda kostnaderna för programmets
realiserande komma att väsentligen understiga detta belopp. Av föreliggande
uppgifter inhämtas sålunda, att innevarande månad 280 arbetare
äro sysselsatta med exportbeställningar och 390 med statsbeställningar. De
redan anvisade medlen för statsbeställningar beräknas giva sysselsättning åt
750 stenhuggare och 200 s. k. hjälparbetare under hela nästa budgetår, varav
under förutsättning av oförändrad proportion omkring 200 kunna beräknas
komma på Blekinge. I det föregående har jag föreslagit nya åtgärder
för stenbeställningar i sådan omfattning, att, under förutsättning att sysselsättningen
med exportbeställningar icke minskas, utredningens plan åtminstone
i väsentliga delar skulle kunna tillämpas. Förutsättningen är givetvis,
att även de enskilda firmornas urval av arbetskraft sker efter de grunder,
som utredningen angivit, något som torde vara uppnåeligt.
Ifråga örn organisationen av verksamheten torde anledning saknas att
ifrågasätta förändring i den ordning, som hittills gällt.
I det program, som av utredningen framlagts, ingå vidare vissa åtgärder
inom jordbrukets område, reglering av Lyckebyån, varigenom avsevärda
jordarealer uppgivits skola kunna utvinnas, samt utvidgad stödverksamhet
för förbättring av ofullständiga jordbruk.
Vad förstnämnda uppslag angår, har, såsom redan erinrats, utredningen
icke hunnit slutföras. Jag anser mig emellertid böra, efter samråd med
chefen för jordbruksdepartementet, framhålla, att därest de fortsatta övervägandena
skulle bekräfta, att de förutsättningar, från vilka Blekingeutredningen
utgått, äro för handen, skäl föreligga för staten att, i den ordning,
förslaget avser, medverka vid företagets genomförande. I detta syfte skulle
för budgetåret 1936/1937 medelsbehovet kunna uppskattas till 250,000 kronor.
Jag återkommer i fortsättningen till frågan i vilken ordning erforderliga
medel skola beredas.
Att, på sätt föreslagits, i arbetslöshetshindrande syfte ställa särskilda medel
till hushållningssällskapets förfogande för förbättring av ofullständiga jordbruk
att utgå utöver det bidrag, som i vanlig ordning från anslag å nionde
huvudtiteln disponeras för ändamålet, kan givetvis vara ägnat att ingiva vissa
betänkligheter. Emellertid har jag, efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet,
funnit ådagalagt, att förhållandena i Blekinge län ur nu berörda
synpunkt måste anses så särpräglade, att åtgärden kan betecknas såsom
försvarlig. Då därtill lägges, att med hänsyn till arbetslöshetssituationen
i länet starka skäl tala för en hjälpaktion av den nämnda innebörden,
vill jag i denna del förorda utredningens förslag. Då sistnämnda synpunkt
uppenbarligen träder i förgrunden, lär det icke böra ifrågasättas att oförändrade
tillämpa de för de ordinarie bidragen gällande bestämmelserna,
utan böra med hänsyn till den speciella uppgiften för nu förevarande stödverksamhet
vissa jämkningar i desamma vidtagas. Särskilt anser jag mig
böra betona, att nu ifrågavarande bidrag icke böra utgå för förbättring av
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 265. 7
98
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
ofullständiga jordbruk utöver en storlek av förslagsvis 5 hektar. Jag förordar
alltså, i anslutning till lantbruksstyrelsens tillstyrkan, att ett belopp av
100,000 kronor beräknas för ändamålet. Det torde få ankomma på Kungl.
Majit att meddela erforderliga föreskrifter för dispositionen av anslaget.
Vad därefter angår övriga av utredningen ifrågasatta åtgärder, saknar jag
anledning att nu taga slutlig ställning till de skilda delarna av det program
härutinnan, som framlagts. Därest den fortsatta prövningen skulle ådagalägga,
att vissa av de angivna smärre uppslagen äro ägnade att förbättra utkomstmöjligheterna
för den arbetslösa befolkningen i länet, föreligger otvivelaktigt
anledning att överväga realiserandet av desamma. Vad beträffar
uppslaget att genom statligt stöd främja tillkomsten av konservindustri inom
länet finner jag detta i och för sig välbetänkt såväl ur sysselsättningssynpunkt
som med tanke på de icke obetydliga indirekta fördelar, som därigenom
skulle uppnås både för fiskarbefolkningen och för småbrukarna. Ett dylikt
stöd skulle givetvis lämnas i form av lån i enlighet med de allmänna
grunder, som tillämpats beträffande andra enskilda företag. Då det emellertid
i detta fall rör sig om rätt avsevärt belopp för startande av ett företag,
har jag ansett mig böra för riksdagen tillkännagiva, att jag, därest den fortsatta
utredningen skulle giva vid handen, att förslaget bör komma till stånd,
överväger att disponera medel ur anslaget till lån och subventioner åt enskilda
företag för detta speciella ändamål.
Jag övergår så till förhållandena i Göteborgs och Bohus län.
Såsom den lämnade redogörelsen givit vid handen, hava vid den särskilda
utredningen åtskilliga uppslag framkommit, men tyvärr endast få visat sig
vara av beskaffenhet att lämpligen göras till föremål för mera ingående
undersökningar. Och av dessa senare uppslag ha blott ett pär vid den hittills
företagna prövningen visat sig godtagbara. Detta är förhållandet nied
det föreslagna stödet åt småvarvsindustrien. I fråga om statens medverkan
för åstadkommande av en materialcentral och en rationell organisation av
försäljningen av denna industris produkter har utredningen ännu icke hunnit
slutföras. I den mån förhållandena skulle giva vid handen, att på denna
väg fördelar stå att vinna, lära erforderliga medel kunna beredas å anslaget
till lån och subventioner åt enskilda företag.
Uppslaget att till Bohuslän, förslagsvis Lysekil, med ekonomiskt stöd avstaten
förlägga ett vitplåtsvalsverk har synts mig vara av beskaffenhet att
icke utan vidare kunna avvisas. De verkställda preliminära undersökningarna
syntes peka i riktning av företagets genomförbarhet, låt vara att härför
krävdes betydande investering av statsmedel. Med hänsyn till de relativt
stora sysselsättningsmöjligheter, som genom företaget förmenades kunna
beredas arbetslösa inom stenindustrien, har jag ansett planen böra noga
övervägas ur olika synpunkter. Så har också skett, till en början inom departementet
med anlitande av experter, sedermera genom kommerskollegium under
medverkan av järnkontoret. Av den lämnade redogörelsen framgår, att
den fortsatta utredningen icke givit stöd för antagandet, att de förutsatta
ekonomiska uppoffringarna från statsverkets sida skulle motsvaras av vinster
för det allmänna ur de synpunkter, som med åtgärden åsyftats. Kom
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
99
merskollegium har sålunda framhållit, att trots en betydande kapitalinsats,
beträffande vilken man från begynnelsen måste räkna med att den till stor
del går förlorad, man måste befara, att ett dylikt företag skulle kunna lia utsikter
att bestå endast under förutsättning av ett statligt stöd för avsättningen
antingen medelst skyddstull å förtent plåt eller ock — såsom i Norge är
fallet i fråga om motsvarande industri — i form av en avsevärd årlig subvention.
Därtill kommer, att de fortsatta övervägandena gjort antagligt, att
sysselsättningsmöjligheterna ur stenhuggarbefolkningens synpunkt tidigare
bedömts alltför optimistiskt. Järnkontoret bar sålunda ansett att inemot
hälften av det beräknade arbetarantalet måste utgöras av yrkeskunniga
bruksarbetare. Under sådana förhållanden har jag nödgats avstå från att
påkalla riksdagens medverkan för företagets igångsättande.
Beträffande av Bohuslänsutredningen i övrigt föreslagna åtgärder gäller,
att det icke nu är möjligt att taga slutlig ställning till desamma. Såvitt
nu kan bedömas, torde intet av de mera arbetskrävande projekten vara av
beskaffenhet att under den närmaste tiden kunna förverkligas. I fråga om
åtskilliga mindre företag av mera lokal räckvidd, är det emellertid icke
uteslutet, att man genom statens ekonomiska stöd skall kunna bidraga till
att förbättra de utomordentligt svåra förhållandena för befolkningen.
I den mån de nu berörda utredningarna påkallat åtgärder för anordnande
av kursverksamhet av olika slag, torde planerna, då omständigheterna göra
sådant önskvärt, kunna realiseras i hittills tillämpad ordning för sådan verksamhet.
Vad slutligen angår den föreliggande framställningen från länsstyrelsen
i Västerbottens län, vilken föranlett motsvarande önskemål från åtskilliga
andra landsdelar, vill jag gärna medgiva, att förhållandena i sagda län —
och måhända även i Norrbottens län — torde få anses så väsentligt avvika
från riket i övrigt, att särskilda åtgärder i nu berörda avseende kunna vara
motiverade. Jag har härvid jämväl beaktat, att Västerbottens läns landsting
redan ekonomiskt främjat en motsvarande stödverksamhet. Å andra
sidan vill jag icke bestrida riktigheten av de erinringar, som från kommerskollegii
sida framkommit mot att staten utan allsidig utredning och noggrann
planläggning medverkar till åtgärder i angivet syfte. Då genom
beslut av årets riksdag ökade stödmöjligheter bereus hantverket i allmänhet
och inom handelsdepartementet nyligen igångsatts en utredning, där jämväl
den föreliggande frågan torde komma under övervägande, anser jag mig
icke nu böra tillmötesgå framställningen.
Sammanfattning och anslagsbehov.
De överväganden, för vilka jag i det föregående redogjort och varav bland
annat framgår, att under nästkommande budgetår tillkomsten av nya företag,
i vilka arbetslösa från de i svårare grad betungade delarna av landet
kunna vinna anställning, synes mycket osäker, ha resulterat däri, att för
stödjande av sådana landsdelar beredskapsarbeten alltjämt måste anordnas
i ej alltför ringa omfattning. Jag åsyftar alltså att för Blekinge, Göteborgs
100
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
och Bohus samt Västernorrlands län ävensom för de spridda orter i landet,
där restarbetslösheten fortfarande är mera svårartad, påkalla anslag för statliga
och kommunala beredskapsarbeten. Vidkommande det erforderliga beloppet
har jag i statsverkspropositionen, såsom redan erinrats, beräknat behovet
till 1,000,000 kronor. Av de beräkningar, för vilka jag förut redogjort,
framgår, att detta belopp icke kan anses tillfyllest. Till belysning av
det faktiska medelsbehovet, vill jag nämna att från de angivna länen samt
Oskarshamn och Grangärde redan föreligga ansökningar om bidrag för arbeten
till en totalkostnad överstigande 2,200,000 kronor eller, därest folkskolebyggnader
undantagas, 1,400,000 kronor och detta oaktat det sedan åtskillig
tid varit känt, att de tillgängliga medlen voro förbrukade. De orter, som
ha den svåraste arbetslösheten, äro också i regel synnerligen skattetyngda
(Bilaga B och C), varför statens bidrag till arbetena måste beräknas utgå nied
förhållandevis stor del av kostnaderna. För min del vill jag numera, sedan
förhoppningarna att genom startande av företag råda bot på arbetslösheten
icke visat sig grundade, uppskatta medelsbehovet till 3,000,000 kronor, därest
hjälp skall kunna beredas i önskvärd omfattning. Jag anser mig böra
tillfoga, att jag räknat med att nu nämnda belopp står till förfogande, då jag
funnit mig kunna begränsa anslagsbehovet för reservarbetena m. m. på sätt,
som närmare framgår av propositionen nr 266.
Vad vidare angår den i det föregående förordade hjälpaktionen för stenarbetarna
genom utökade statsbeställningar, torde för densamma erforderliga
medel icke kunna beredas i samma ordning som skett tidigare och senast
genom riksdagens bifall till propositionen nr 20. Jag vill därför efter
samråd med chefen för kommunikationsdepartementet förorda, att ett särskilt
anslag å budgeten anvisas för ändamålet. Medelsbehovet har av mig
beräknats till 2,000,000 kronor.
Vidkommande kostnaderna för Lyckebyåns reglering samt för förbättring
av ofullständiga jordbruk i Blekinge län ha dessa i enlighet med utredningens
förslag angivits till 250,000 kronor respektive 100,000 kronor under
nästa budgetår. Med hänsyn till de ifrågavarande företagens natur synes
det mig skäligt, att för finansieringen tagas i anspråk de medel ur anslaget
till reservarbeten, som jämlikt medgivande av 1935 års riksdag må disponeras
till främjande av företagsverksamhet. Beloppet som skulle få disponeras
för nämnda ändamål utgör 1,000,000 kronor. Härav återstå omkring
650,000 kronor, vadan jag icke vill ifrågasätta, att ytterligare medel ställas
till förfogande i nu nämnt syfte. Jag återkommer till denna fråga i annat
sammanhang.
Det torde få bero på en senare prövning, huruvida och i vilken mån de
nu ifrågavarande kostnaderna definitivt böra gäldas av arbetslöshetsmedel.
Möjligen kan det befinnas riktigast, att medel ur avdikningsanslaget eller
avdikningslånefonden vid en slutlig reglering helt eller till någon del tagas
i anspråk för ändamålet och motsvarande belopp sålunda framdeles tillföres
den nämnda anslagsposten.
Beträffande slutligen frågan om anslagen till lån och subventioner till
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
101
främjande av enskild företagsamhet, anser jag mig böra framhålla, att vissa
olägenheter yppat sig i de fall, då företag, som erhållit lån, råkat på obestånd.
Staten har nämligen i fråga örn dessa lån icke möjlighet att biträda
ackord, på sätt gäller i fråga om statens under statskontorets förvaltning stående
utlåningsfonder, och kan därigenom tillskyndas onödiga förluster. Det
synes mig därför önskvärt, att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att efter
prövning av omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord i eller
utom gäldenärs eller löftesmäns konkurs ävensom att eljest vid gäldenärs
eller löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, med befogenhet
för Kungl. Maj:t att generellt eller i vissa fall uppdraga åt underordnad
myndighet att besluta i sådan fråga.
Vad i övrigt det ifrågavarande låneanslaget angår, giver den lämnade redogörelsen
vid handen, dels att under det senaste året anlitandet av detsamma
alltmera inskränkts, dels att ett belopp av i runt tal 2,000,000 kronor
återstår odisponerat. Såvitt nu kan bedömas, lär jämväl i fortsättningen stor
återhållsamhet vid låne- och subventionsverksamheten böra iakttagas. Emellertid
synes det mig vara av betydelse, att, därest undersökningarna rörande
startande av industriell verksamhet inom de av arbetslöshet svårast hemsökta
delarna av landet i något fall skulle visa, att verklig hjälp på denna väg
kan åvägabringas, lån och eventuellt subventioner må kunna ifrågakomma
för att öka sysselsättningsmöjligheterna. Anledning synes nu knappast föreligga
till antagande, att anslaget skall behöva i nämnvärd mån tagas i anspråk
för stödverksamhet inom andra delar av landet än de nu åsyftade. Skäl
saknas därför att äska nya medel för ändamålet i fråga.
De ytterligare erforderliga anslagsbelopp å budgeten, för vilka täckning erfordras,
begränsa sig till det belopp av 4,000,000 kronor, varmed mina nu
gjorda äskanden överstiga de i statsverkspropositionen beräknade. Chefen
för finansdepartementet torde senare få anmäla frågan örn sättet för täckande
av detta belopp.
Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och under framhållande
av att proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen lärer kunna
avlåtas, utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen
i allmänhet stadgade tid gått till ända, får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels till Statliga och kommunala beredskapsarbeten under
femte huvudtiteln för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 3,000,000;
dels till Inköp av gatsten för statens räkning för samma
budgetår under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 2,000,000;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:! ali beträffande lån ur
anslagen till lån och subventioner till främjande av enskild
102
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
företagsamhet efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande
fall biträda ackord i eller utom gäldenärs eller
löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmäns
obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, med
befogenhet för Kungl. Maj:t att uppdraga åt underordnad
myndighet att besluta i sådan fråga.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Henry Rooth.
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
103
Bilaga A.
Uppgift
rörande vissa arbetslöshetsförh&llanden enligt kommunernas rapporter
till statens arbetslöshetskommission för den 31 mars 1935 och den
31 mars 1936.
A. Länsvis.
Län
Invånar- antal
''L 1935
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Kol. 4
i % av
kol. 2
De
hjälptas
antal
“/a 1936
arbets-
linjen
Dåra
under-
stöds-
linjen
V
ung-
doms-
hjälpen
«/, 1935
»V, 1936
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Stockholms stad ....
526,027
7,807
5,356
1.0
4,981
889
3,850
242
Stockholms
län ..
222,307
3,528
2,055
0.9
1,175
604
554
17
Uppsala
» . .
107,490
1,623
630
0.6
334
165
88
81
Södermanlands
» . .
150,611
1,092
459
0.3
269
207
49
13
Östergötlands
» . .
228,236
2,179
1,394
0.6
1,168
332
812
24
Jönköpings
» . .
157,102
1,527
913
0.6
533
510
11
12
Kronobergs
123,828
1,385
809
0.7
488
396
89
3
Kalmar
171,917
2,702
1,572
0.9
1,093
858
208
27
Gotlands
*
20,633
309
205
1.0
122
122
—
—
Blekinge
» . .
144,302
4,134
2,374
1.6
1,785
1,773
—
12
Kristianstads
*> . .
169,147
1,588
616
0.4
429
417
4
8
Malmöhus
» . .
422,887
5,856
4,043
1.0
3,417
1,194
2,132
91
Hallands
» . .
85,555
1,206
786
0.9
558
519
23
16
Göteborgs stad
255,386
5,690
3,801
1.5
3,561
437
2,906
218
Göteborgs och Bohus
län i övrigt
158,576
5,687
4,587
2.9
3,665
2,663
871
131
Älvsborgs
län ..
193,037
2,273
1,147
0.6
622
523
98
1
Skaraborgs
»
119,992
1,482
767
0.6
468
307
128
33
Värmlands
» . .
246,876
5,165
2,467
1.0
1,374
961
352
61
Örebro
»
183,927
2,857
1,455
0.8
968
673
227
68
Västmanlands
130,648
1,127
348
0.3
223
142
80
1
Kouuarbergs
» . .
223,450
3,538
1,630
0.7
887
620
202
65
Gävleborgs
»
263,230
4,841
2,588
1.0
1,646
823
754
99
Västernorrlands » ..
250,584
8,277
7,571
3.0
6,161
2,451
3,353
3 bl
Jämtlands
S> . .
89,444
873
411
0.5
248
222
—
26
Västerbottens
» . .
171,858
2,492
1,380
0.8
629
395
104
130
Norrbottens
»
176,263
4,350
3,798
2.2
2,448
1,301
861
286
Summa
4,993,313
83,588
53,162
1.1
39,252
19,504
1 17,726
2,022
104
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
B. Kommunvis.
Kommun
Invånar-
antal
Vi 1935
Rappor
tal hjäll
31/, 1935
terat an- sökande
31/3 1936
Kol. 4
i % av
kol. 2
De
hjälptas
antal
81/3 1936
arbets-
linjen
Dåra
under-
stöds-
linjen
V
ung-
doms-
hjälpen
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Stockholms stad ....
526,027
7,807
5,356
1.0
4,981
889
3,850
242
Stockholms län:
Djursholms stad ...
6,364
35
26
0.4
14
14
_
Lidingö » ...
10,902
95
25
0.2
12
10
2
_
Norrtälje »
4,895
112
100
2.0
65
65
_
_
Sundbybergs » ...
8,770
158
125
1.4
96
24
72
_
Södertälje »
14,479
219
127
0.9
38
38
_
_
Vaxholms »
2,917
42
25
0.9
19
19
-
-
Almunge...........
2,368
25
8
0.3
7
7
Bladåker..........
722
22
7
1.0
2
2
_
_
Bo................
2,272
20
27
1.2
_
_
_
_
Botkyrka..........
5,156
78
rapp. ei
—
—
_
—
_
Börstil............
3,257
34
25
0.8
—
_
_
_
Danderyd..........
4,341
52
27
O.e
14
_
14
_
Ed................
1,417
14
rapp. ei
_
—
—
—
_
Edebo.............
1,907
73
58
3.0
33
28
_
5
Edsbro ............
1,424
31
17
1.2
2
2
_
Ekerö.............
1,517
10
rapp. ei
—
—
—
—
_
Faringe............
790
13
4
0.5
—
—
_
_
Fasterna...........
1,351
42
10
0.7
4
4
_
_.
Forsmark..........
813
54
57
7.0
11
11
_
_
Fresta .............
1,084
9
_
_
_
_
Frötuna ...........
1,274
11
rapp. ei
—
—
_
_
_
Färentuna.........
845
14
»
_
_
_
_
Gustafsberg........
2,231
13
—
—
—
_
_
_
Hammarby........
1,940
15
rapp. ej
—
—
—
_
_
Harg..............
2,399
118
137
5.7
14
14
_
_
Huddinge..........
11,384
191
72
0.6
43
43
_
Husby-Lyhundra . . .
731
3
rapp. ei
—
_
_
_
Husby-Ärlinghundra
1,050
—
8
0.8
8
8
_
_
Hässelby köping. . . .
2,325
45
22
0.9
4
4
_
_
Häverö............
5,397
202
139
2.6
84
61
12
11
Hökhuvud .........
1,316
rapp. ej
13
1.0
—
Järfälla............
2,959
48
15
0.5
11
4
7
_
Knutby...........
1,428
39
8
0.6
_
_
_
Kårsta............
835
17
3
0.4
_
_
_
.
Länna .............
2,574
39
16
0.6
_
_
_
Möja..............
683
10
rapp. ej
—
—
_
_
_
Nacka.............
9,076
152
128
1.4
107
44
63
__
Norrsunda.........
740
44
26
3.5
3
3
_
Nynäshamns köping.
4,204
74
67
1.6
53
_
53
_
Riala..............
1,033
6
rapp. ej
—
—
—
_
Rimbo.............
2,088
49
45
2.2
16
16
_
_
Roslagskulla........
660
23
8
1.2
_
_
_
Rådmansö..........
1,586
21
rapp. ej
—
—
_
_
_
Salem..............
2,153
9
i
0.0
_
_
_
_
Saltsjöbadens köping
3,313
39
30
0.9
10
10
_
_
Sollentuna..........
11,373
180
112
1.0
99
37
61
1
Solna..............
21,613
422
314
1.5
264
79
185
Spånga.............
10,914
137
60
0.5
49
23
26
_
Stocksunds köping ..
2,978
23
rapp. ej
—
—
—
_
Turinge............
2,222
12
»
—
—
_
_
_
Tyresö............
1,262
13
13
1.0
12
12
—
—
Kungl. Maj.ts proposition nr 265
105
Kommun
Invånar-
antal
7i 1935
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Kol. 4
i % av
kol. 2
De
hjälptas
antal
“73 1936
Dara
V
arbets-
linjen
under- stöds- hj en
ung-
doms-
hjälpen
*7. 1935
>7, 1936
1
2
3
i
5
6
7
8
9
Täby..............
5,129
65
16
0.3
13
3
10
Ununge............
1,304
44
32
2.5
16
16
—
_
Vallentuna.........
1,808
21
15
0.8
2
1
1
_
Valö..............
1,550
21
14
0.9
—
—
_
_
Vårdinge..........
1,790
28
rapp. ej
—
, —
—
—
—
Väddö.............
3,352
4
»
—
—
—
—
_
Värmdö...........
2,856
47
15
0.5
10
8
2
_
Västerhaninge......
2,846
25
8
0.3
8
8
—
—
Vätö..............
1,354
15
—
—
—
—
—
_
Österhaninge....... .
2,925
29
rapp. ej
—
—
—
—
—
Östertälje..........
1,190
31
—
—
—
—
—
—
Österåker..........
3,131
68
33
1.1
15
15
_
_
Överjärna.........
1,740
23
17
1.0
17
17
—
—
Summa
222,307
3,528
2,055
0.9
1,175
604
554
17
Uppsala län:
Enköpings stad ....
5,873
57
13
0.2
3
3
_
_
Uppsala » ....
32,364
301
269
0.8
205
89
68
48
Alunda............
2,805
38
2
0.1
2
2
_
_
Björklinge.........
1,748
2
5
0.3
5
5
—
—
Bondkyrka.........
5,153
22
27
0.5
15
15
—
—
Bro och Lossa.....
1,504
14
12
0.8
12
10
2
—
Bälinge............
1,932
12
rapp. ej
—
—
—
—
—
Danmark..........
1,136
10
»
—
—
—
—
—
Dannemora........
1,075
12
»
—
—
_
—
_
Enköpings-Näs.....
479
4
»
—
—
—
—
—
Film..............
2,689
37
9
0.3
5
5
—
—
Gamla Uppsala.....
2,349
19
7
0.3
7
5
2
—
Husby-Sjutolft.....
682
5
rapp. ej
—
—
—
—
—
Håbo-Tibble.......
577
7
»
—
—
—
—
—
Hållnäs............
2,803
42
14
0.5
—
—
—
—
Håtuna............
836
9
rapp. ej
—
—
—
—
—
Kalmar............
599
8
—
—
—
—
_
—
Lena..............
1,136
7
rapp. ej
—
—
—
—
—
Morkarla..........
798
5
»
—
—
—
—
—
Skuttunge.........
1,136
2
»
—
—
—
—
—
Skäfthammar......
1,745
92
60
3.4
24
24
_
—
Stockholms-Näs ....
827
12
rapp. ej
—
—
—
—
—
Svinnegarn.........
536
12
»
—
—
—
—
—
Söderfors..........
2,067
93
83
4.0
43
5
16
22
Teda..............
355
7
rapp. ej
—
—
—
—
—
Tegelsmora........
2,024
35
i
0.0
—
—
—
—
Tensta............
1,385
9
i
0.1
—
—
—
Tierps köping......
1,469
27
rapp. ej
—
—
—
—
—
Tierps lk...........
5,689
81
—
—
—
—
—
—
Tolfta.............
1,508
34
rapp. ej
—
—
—
—
—
Vaksala...........
1,589
14
»
_
—
—
—
_
Vendel............
2,765
15
»
—
_
_
_
—
Viksta .............
1,060
5
»
—
—
—
_
—
Vårfrukyrka.......
1,216
8
—
—
—
—
—
Västland...........
2,785
140
27
1.0
1
—
—
1
Yttergran..........
639
3
rapp. ej
—
—
—
—
—
Älvkarleby.........
8,988
379
65
0.7
10
—
—
10
Österlövsta........
3,169
44
35
1.1
2
2
—
—
Summa
107,490
1,623
630
0.6
334
165
88
81
106
Kungl. Maj:ts proposition nr 265,
Kommun
Invånar-
antal
Vi 1935
Rapporterat an- tal hjälpsökande
»>/, 1935j»V. 1936
Kol. 4
i % av
kol. 2
De
hjälptas
antal
«/> 1936
arbets-
linjen
lära
under- stöds- hj en
V
ung- doms- hj alpen
1
2
3 1
4 1
5 1
6
7
8
9
Södermanlands län:
Eskilstuna stad ....
34,282
153
94
0.3
66
66
—
—
Katrineholms » ....
7,922
69
55
0.7
44
31
13
—
Nyköpings » ....
11,977
112
118
1.0
47
34
—
13
Strängnäs » ....
4,839
48
15
0.3
4
4
—
—
Torshälla » ....
1,853
21
7
0.4
5
5
—
—
Trosa » ....
866
16
rapp. ej
—
—
—
—
—
Barva.............
777
3
»
_
_
—
—
_
Bettna............
1,744
10
»
—
—
—
—
—
Björkvik...........
3,017
15
—
—
—
—
—
—
Björnlunda........
1,934
8
rapp. ej
—
—
—
—
Bogsta............
412
rapp. ej
i
0.2
i
i
—
—
Dunker............
1,660
ii
rapp. ej
—
—
—
—
Flen..............
3,372
8
»
—
—
—
—
—
Fogdö .............
1,078
3
—
—
—
—
—
Frustuna..........
2,716
14
7
0.3
7
7
—
—
Gryt..............
1,808
9
—
—
—
—
—
—
Gåsinge............
1,320
1
rapp. ej
—
—
—
—
Helgarö...........
485
2
»
—
—
—
—
Helgona...........
867
8
4
0.5
—
—
—
Husbyoppunda ....
899
4
rapp. ej
—
—
—
—
Husby-Rekarne.....
2,532
14
»
—
—
—
—
—
Hyltinge...........
1,652
33
16
1.0
16
16
—
—
Härad.............
898
4
rapp. ej
—
—
—
—
—
Hölö..............
1,687
9
7
0.4
—
—
—
—
Julita.............
2,756
4
rapp. ej
—
—
—
—
—
Jäder .............
1,263
1
—
—
—
—
—
Kila...............
2,259
26
—
—
—
—
—
—
Kjula.............
1,265
4
rapp. ej
—
—
—
—
—
Kärnbo............
763
1
»
—
—
—
—
—
Lilla Malma.......
1,137
5
»
—
—
—
—
—
Malmköpings köping
1,082
19
»
—
—
—
—
—
Mörkö.............
1,163
2
»
—
—
—
—
—
S:t Nikolai.........
5,227
84
81
1.5
62
28
34
—
Sköldinge..........
3,216
30
rapp. ej
—
—
—
—
—
Stenkvista.........
1,161
1
»
—
—
—
—
—
Stigtomta..........
1,969
40
23
1.2
—
—
—
—
Stora Malm........
3,544
46
3
0.1
3
1
2
—
Strängnäs lk.......
1,434
4
rapp. ej
—
—
—
—
—
Sundby ............
467
2
»
—
—
—
—
—
Toresund..........
1,312
14
—
—
—
—
—
Torshälla lk........
2,626
8
»
—
—
—
—
—
Trosa-Vagnhärad . ..
2,003
25
—
—
—
—
—
—
Tuna..............
948
5
rapp. ej
—
—
—
—
—
Tystberga..........
1,300
10
14
1.1
14
14
—
—
Vansö.............
680
12
rapp. ej
—
—
—
—
—
Vrena.............
769
17
i
0.1
—
—
—
—
Västerljung........
1,137
6
rapp. ej
—
—
—
—
—
Västermo..........
1,443
7
»
—
—
—
—
—
Västra Vingåker ....
8,638
33
4
O.o
—
—
—
—
Ytterselö..........
1,119
18
rapp. ej
—
—
—
—
—
Åker..............
2,496
36
9
0.4
—
—
—
—
Ärla..............
2,163
4
rapp. ej
—
—
—
—
—
Oja...............
1,442
11
»
—
—
—
—
—
Östra Vingåker.....
2,078
12
—
—
—
—
—
—
Överselö...........
1,154
30
rapp. ej
—
—
—
—
Summa
150,611
1,092
459
0.3
269
207
49
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
107
Invånar- antal
‘/i 1935
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Kol. 4
% av
kol. 2
De
Därav
Kommun
ljälptas
under- stöds- |
linjen |
ung-
doms-
hjälpen
‘A 193öj
‘7, 1936
antal
7a 1936
arbets-
linjen
X
2
3 1
4
5
6
7
8 1
9
—
Östergötlands län:
Linköpings stad ....
32,170
248
252
0.8
235
81
154
—
Mjölby » ....
6,011
33
47
0.8
45
45
—
Motala » ....
6,279
25
1
0.0
—
—
—
—
Norrköpings » ....
62,571
866
790
1.3
698
104
570
24
Skänninge » ....
1,721
20
rapp. ej
—
—
—
—
—
Söderköpings » ....
2,828
26
18
0.6
14
14
—
—
Vadstena » ....
2,902
23
rapp. ej
—
''
‘
Allhelgona.........
837
5
»
—
—
—
—
-
Bjälbo.............
681
13
»
—
—
—
—
—
Borg..............
4,168
60
»
—
—
—
—
—
Brunneby..........
1,524
25
10
0.7
2
2
—
—
Börrum............
352
5
rapp. ej
—
—>
—
—
—
Dagsberg..........
867
9
3
0.3
3
—
3
—
Ekeby.............
4,175
25
4
0.1
—
—
—
—:
Fornåsa...........
807
6
rapp. ej
—
—
.—
—
—
Gistad.............
695
8
»
—
—
—
—
—
Gryt..............
2,186
14
»
—
—
—
—
Heda..............
807
6
—
—
—
—
—
Hogstad...........
827
13
—
—
—
—
—
—
Hällestad..........
4,579
23
8
0.2
6
—
6
—
Högby ............
1,069
9
rapp. ej
—
—
—
—
—
Jonsberg...........
1,509
3
»
—
—
—
—
—
Kimstad...........
1,695
16
19
1.1
19
11
8
—
Kisa..............
4,019
23
rapp. ej
—
—
—
—
—
Kristberg..........
2,110
4
»
—
—
—
—
—
Krokek............
2,198
21
13
0.6
5
5
—
—
Kullerstad.........
2,950
46
13
0.4
i
i
—
—
Kvillinge..........
4,694
85
25
0.5
16
16
. —
—
Källstad...........
265
8
rapp. ej
—
—
—
—
—
Kärna.............
1,522
27
i
0.1
1
—
1
—
Mogata............
1,157
11
rapp. ej
0.2
—
—
—
—
Motala lk..........
7,953
69
19
6
6
—
—
Norra Vi..........
930
4
—
—
—
—
—
—
Oppeby............
1,200
2
rapp. ej
—
—
—
—
—
Orlunda...........
469
8
2
0.4
2
—
2
—
Kappestad.........
654
1
—
—
—
—
—
Regna.............
1,564
13
—
—
—
—
—
—
Ringarum..........
4,532
5
5
0.1
2
2
—
—
Risinge............
10,004
46
35
0.3
14
—
14
—
Rogslösa...........
1,205
14
rapp. ej
—
—
—
—
—
Rystad............
1,127
9
»
—
—
—
—
—
Rönö..............
584
4
i
0.2
1
“
1
—
Simonstorp........
804
15
rapp. ej
—
—
—
—
Skedevi ............
3,068
25
rapp. e
—
—
—
—
—
Skällvik...........
1,029
28
j>
—
—
—
—
—
Skärkind..........
1,467
—
2
0.1
2
2
—
Skönberga.........
1,034
9
rapp. ej
-
—
—
—
Slaka..............
887
8
»
—
—
—
—
—
Styrestad ..........
799
6
i
0.1
1
1
—
Sund..............
1,559
6
rapp. ej
—
—
—
—
—
Svanshals..........
915
16
—
—
—
—
—
Svinhult...........
664
2
i
0.2
—
—
—
—
Tidersrum.........
1,124
5
rapp. e
-
—
—
—
—
Tingstad...........
533
5
—
—
—
—
—
Tjällmo............
2,660
12
9
0.3
1
1
—
—
Tjärstad...........
2,190
2
0.1
—
—
1 -
—
108
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Kommun
Invånar- antal
>/i 1935
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Kol. 4
i % av
kol. 2
De
hjälptas
antal
»l/s 1936
D ä r a
V
arbets-
linjen
under-
stöds-
hjon
ung-
doms-
hjälpen
»Vs 1935
»Vs 1936
1
2
3
i
5
6
1 7
8
9
Valdemarsviks köping
2,706
34
23
0.8
20
12
8
Vikingstad.........
1,170
2
2
0.2
2
2
_
_
Vreta kloster.......
3,341
39
49
1.5
39
39
_
_
Vånga.............
2,268
26
rapp. ej
—
—
—
_
_
Väderstad.........
1,231
—
2
0.2
2
2
_
_
Västerlösa.........
936
2
rapp. ej
—
—
_
_
Yxnarum..........
731
2
»
_
_
_
.
Åtvid.............
5,078
47
37
0.7
31
31
_
_
östra Ryd.........
1,645
9
-
—
—
—
—
—
Summa
228,236
2,179
1,394
0.6
1,168
332
812
24
Jönköpings län:
Eksjö stad.....
6,945
57
65
0.9
15
9
6
_
Gränna » .....
1,327
14
rapp. ei
—
—
—
_
Huskvarna » .....
8,256
28
32
0.4
28
28
_
_
Jönköpings » .....
32,840
431
281
0.9
171
171
_
_
Nässjö » .....
9,351
151
186
2.0
115
110
_
5
Tranås » .....
6,814
124
76
1.1
60
53
_
7
Vetlanda » .....
3,761
26
11
0.3
6
6
_
Värnamo » .....
4,534
37
42
0.9
35
35
-
-
Alseda.............
2,260
29
2
0.1
1
1
Anderstorp.........
2,775
10
2
0.1
1
1
_
_.
Barkeryd..........
1,544
6
rapp. ej
—
—
—
_
_
Barnarp...........
3,053
4
4
0.1
3
3
_
- _
Bodafors köping ....
1,994
24
12
0.6
11
11
_
_
Bottnaryd.........
1,035
3
—
—
—
_
_
Bredaryd..........
1,570
2
rapp. ej
—
—
_
_
_
Bredestad..........
1,240
29
18
1.5
5
5
_
_
Bringetofta........
1,130
3
—
—
_
_
_
_
Byarum...........
3,612
18
6
0.2
_
_
_
_
Båraryd...........
2,743
25
rapp. ej
—
—
—
—
_
Bäckseda..........
983
12
4
0.4
2
2
_
_
Eksjö lk...........
1,168
3
rapp. ej
—
—
_
_
Flisby.............
1,690
16
12
0.7
5
_
5
_
Forserum..........
2,059
20
rapp. ej
—
—
—
_
Forsheda..........
750
3
»
_
_
_
_
.
Frinnaryd.........
925
21
13
1.4
_
_
_
_
Färgaryd..........
2,519
28
rapp. ej
—
—
_
_
_
Gränna lk..........
2,316
19
»
—
—
_
_
Gällaryd...........
1,223
1
»
—
—
_
_
_
Hakarp............
1,809
8
r>
—
_
_
_
_
Hjälmseryd........
2,853
12
»
—
_
_
_
_
Ingatorp ...........
2,269
2
»
—
_
_
_
_
Korsberga.........
1.483
17
9
0.6
4
4
_
_
Källeryd...........
545
5
rapp. ej
—
—
_
_
_
Långaryd..........
3,571
38
8
0.2
3
3
_
_
Norra Ljunga......
1,180
7
—
—
_
_
_.
_
Norra Solberga.....
2,534
96
95
3.7
47
47
_
_
Nässjö lk..........
1,682
3
3
0.2
3
3
_
_
Rogberga..........
1,708
5
rapp. ej
—
_
—
_
_
Rydaholm.........
3,321
4
»
—
_
_
_
_
Stockaryd.........
1,508
10
3
0.2
3
3
_
Svenarum..........
1,599
12
rapp. ej
—
_
_
Säby..............
3,666
32
12
0.3
6
6
_
_
Södra Unnaryd.....
1,945
10
rapp. ej
—
—
_
_
Torskinge..........
552
9
»
_
_
_
_
_
Vallsjö............
2,153
16
3
0.1
—
—
—
—
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
109
Invånar- antal
l/i 1935
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Kol. 4
i % av
kol. 2
De
Därav
Kommun
hi älutås
under-
stöds-
linjen
ung-
doms-
hjälpen
»7, 1935
«/„ 1936
antal
»Vs 1936
arbets-
linjen
1 1
2
3
4
5
6
7
8
9
Vetlanda lk........
2,775
24
6
0.2
6
6
Villstad............
2,935
10
rapp. ej
—
—
—
—
—
Vrigstad...........
1,465
20
8
0.5
3
3
—-
—
Våxtorp...........
1,379
16
rapp. ej
—
—
—
—
—
Värnamo lk........
3,018
16
—
—
—
_
—
—
Ödestugu..........
735
11
—
-
—
-
-
—
Summa
157,102
1,527
913
0.6
533
510
11
12
Kronobergs län:
Ljungby stad......
4,722
36
16
0.3
16
16
_
_
Växjö » ......
9,919
135
114
1.1
97
33
61
3
Agunnaryd.........
1,321
4
6
0.5
_
_
_
_
Algutsboda........
4,313
8
10
0.2
—
—
—
—
Almundsryd........
3,819
64
29
0.8
21
20
1
—
Aneboda...........
937
21
9
1.0
—
—
—
—
Angelstad..........
1,233
12
—
—
—
—
—
—
Annerstad.........
1,067
7
rapp. ej
—
—
—
—
—
Berg..............
1,080
4
»
—
—
—
—
—
Dädesjö...........
1,467
38
19
1.3
14
10
4
—
Ekeberga..........
1,858
56
40
2.2
27
27
—
—
Furuby............
840
7
rapp. ej
—
—
—
—
—
Gårdsby...........
1,206
4
—
—
—
—
—
—
Göteryd............
2,400
39
19
0.8
12
12
—
—
Hallaryd...........
1,326
11
rapp. ej
—
—
—
—
—
Hamneda..........
1,342
15
8
0.6
4
4
_
_
Hemmesjö.........
809
3
rapp. ej
—
—
—
—
—
Hornaryd..........
437
8
»
—
—
—
—
—
Hovmantorp.......
3,848
18
18
0.5
—
—
—
j—
Hälleberga.........
2,272
9
5
0.2
1
—
1
—
Härlunda..........
1,324
32
13
1.0
—
—
—
—
Jät...............
728
1
1
0.1
—
—
_
—
Lenhovda ..........
2,213
44
37
1.7
15
7
8
—
Ljuder ............
2,229
39
'' 17
0.8
6
6
—
—
Långasjö..........
1,741
16
5
0.3
—
—
—
—
Markaryds köping ..
1,116
21
20
1.8
13
10
3
—
Markaryds lk.......
3,452
41
36
1.0
30
30
—
—
Moheda............
2,248
7
rapp. ej
—
—
—
—
—
Nottebäck med Gran-
hult.............
2,458
4
—
—
—
—
_
—
Nöbbele...........
1,342
3
rapp. ej
—
—
—
—
—
Odensjö...........
763
2
»
—
—
—
_
_
Ormesberga........
387
2
»
—
—
—
—
—
Pjätteryd..........
1,368
11
9
0.7
9
9
—
—
Ryssby............
2,353
6
rapp. ej
—
—
—
—
—
Sjösås .............
1,277
3
12
0.9
—
—
—
—
Stenbrohult........
2,656
34
17
0.6
14
14
—
_
Södra Ljunga ......
1,428
4
rapp. ej
—
—
—
—
—
Södra Sandsjö......
2,465
19
8
0.3
6
6
—
—
Tegnaby ...........
612
12
rapp. ej
—
—
—
—
—
Tingsryds köping . ..
956
18
9
0.9
9
9
—
—
Tingsås............
2,233
73
31
1.1
20
20
—
—
Tjureda...........
800
1
rapp. ei
—
—
—
—
—
Tolg..............
1,152
1
»
—
—
—
—
—
Traryd............
3.261
25
34
1.0
31
26
5
—
Tävelsås...........
862
11
2
0.2
—
—
—
—
Urshult............
3,932
78
30
0.8
18
18
_
_
Uråsa.............
595
2
rapp. ej
-
—
-
-
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Kommun
Invånar- antal
»/i 1935
Rapporterat an- tal hjälpsökande
«/, 1935’Va 1936
Kol. 4
i % av
kol. 2
De
hjälptas
antal
*73 1936
arbets-
linjen
D ä r a
under- stöds- hj en
V
ung-
doms-
hjälpen
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Virestad...........
3,449
97
24
0.7
16
16
Vislanda...........
2,547
17
2
0.1
2
2
—
—
Väckelsång.........
2,064
33
13
0.6
3
3
—
—
Västra Torsås......
2,986
24
12
0.4
4
—
4
—
Växjö lk...........
4,807
43
24
0.5
17
15
2
—
Åseda.............
3,618
45
46
1.3
25
25
—
—
Älghult............
4,465
8
rapp. ej
—
- — ■
—
—
—
Älmeboda .........
2,669
34
16
0.6
—
—
—
—
Älmhults köping . . .
2,785
56
95
3.4
58
58
—
—
Öjaby .............
715
4
3
0.4
—
—
—
—
östra Torsås.......
1,556
15
rapp. ej
—
—
—
—
—
Summa
123,828
1,385
809
0.7
488
396
89
3
Kalmar län:
Borgholms stad....
2,033
13
10
0.5
9
9
—
—
Kalmar » ....
20,588
394
272
1.3
209
173
36
—
Nybro o ....
4,329
65
54
1.2
27
27
—
—
Oskarshamns » ....
8,641
430
369
4.3
288
138
125
25
Vimmerby » ....
3,620
21
rapp. ej
—
—
59
—
—
Västerviks » ....
12,731
171
120
0.9
84
25
—
Bäckebo...........
2,004
_
14
0.7
6
6
—
—
Dalhem............
1,240
9
7
0.6
—
—
—
—
Döderhult.........
5,405
183
75
1.4
67
52
15
—
Emmaboda köping. .
1,236
10
8
0.6
7
7
—
—
Fagerhult..........
2,285
48
3
0.1
3
3
—
—
Fliseryd...........
2,737
114
59
2.2
39
39
—
—
Fågelfors..........
1,320
74
rapp. ej
—
—
—
—
—
Förlösa............
1,300
3
»
—
—
—
—
—
Gamleby...........
3,299
122
74
2.2
67
65
—
2
Gladhammar.......
2,287
14
—
- —
—
—
—
—
Gräsgård ..........
636
1
rapp. ej
—
—
—
—
—
Gärdserum.........
1,859
5
—
—
—
—
—
—
Hallingeberg.......
2,918
10
—
—
—
—
—
—
Hannäs............
1,291
15
3
0.2
2
2
—
—
Hjorted...........
3,506
79
29
0.8
21
21
—
—
Hultsfreds köping. . .
1,963
40
18
0.9
11
11
—
—
Högsby............
5,708
62
32
0.6
17
17
—
—
Kläckeberga .......
914
2
rapp. ej
—
—
—
—
—
Kråksmåla.........
1,995
19
7
0.4
5
5
—
—
Ljungby...........
3,507
16
i
0.0
—
—
—
—
Locknevi ..........
1,786
6
—
—
—
—
—
—
Lofta..............
2,226
41
12
0.5
4
4
—
—
Långemåla.........
1,733
16
31
1.8
3
3
—
—
Lönneberga........
2,047
30
11
0.5
10
10
—
—
Madesjö...........
4,977
30
8
0.2
—
—
—
—
Misterhult.........
4,191
50
49
1.2
41
41
—
Målilla............
2,691
18
9
0.3
7
7
—
—
Mönsterås köping.. .
1,615
31
24
1.5
13
13
—
—
Mönsterås lk.......
2,617
13
14
0.5
3
3
—
—
Mörbylånga köping. .
586
7
7
1.2
7
7
—
—
Mörbylånga lk......
960
17
21
2.2
20
20
—
—
Mörlunda..........
4,059
45
5
0.1
3
3
— •
—
Oskar.............
954
15
12
1.3
4
4
—
■ —
Söderåkra ..........
4,361
39
2
O.o
2
—
2
—
Södra Möckleby ....
1,544
45
12
0.8
2
—
2
—
Torslunda..........
1,663
7
rapp. ej
—
—
—
—
Torsås.............
4,989
33
21
0.4
16
14
2
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
lil
Kommun
Invånar-
antal
Vi 1935
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Kol. 4
i%av
kol. 2
De
hjälptas
antal
>7, 1936
D ä r a
V
arbets-
linjen
under-
stöds-
linjen
ung- doms- hj alpen
«/, 1935
*7, 1936
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Tryserum..........
1,940
31
8
0.4
i
__
1
_
Tuna..............
2,531
5
5
0.2
—
—
—
—
Ukna..............
1,940
10
rapp. ej
—
—
—
—
—
Virserum..........
3,550
58
40
1.1
24
24
—
• —
Vissefjärda.........
4,393
47
33
0.8
17
17
—
—
Västra Ed.........
2,643
40
15
0.6
14
14
—
—
Västrum...........
1,536
37
26
1.7
16
16
—
—
Åby...............
2,085
4
rapp. ej
—
—
—
—
—
Ålem..............
5,052
74
34
0.7
24
24
—
—
Örsjö..............
1,291
18
8
0.6
—
—
— ''
—
Östra Ed..........
1,144
5
10
0.9
—
—
—
—
Överum...........
1,461
10
rapp. ej
—
—
—
—
—
Summa
171,917
2,702
1,572
0.9
1,093
858
208
27
Gotlands län:
Visby stad.........
11,009
192
162
1.5
99
99
-
-
Boge..............
499
1
rapp. ej
—
—
—
—
—
Bunge.............
855
10
i
0.1
1
1
—
—
Follingbo..........
546
2
7
1.3
—
—
—
—
Fårö..............
1,076
4
—
—
—
—
—
—
Hangvar...........
871
9
—
—
—
—
—
— ''
Hellvi.............
777
7
22
2.8
22
22
—
—
Levede ............
575
1
rapp. ej
—
—
—
—
—
Lärbro............
1,407
2
ii
0.8
—
—
—
—
Rute..............
902
61
rapp. ei
—
—
—
—
—
Slite köping (Othem)
1,849
19
2
0.1
—
—
—
—
Träkumla..........
267
1
rapp. ej
—
—
—
—
—
Summa
20,633
309
205
1.0
122
122
-
-
Blekinge län:
Karlshamns stad.. . .
7,935
210
75
0.9
60
60
—
—
Karlskrona » ....
28,287
421
328
1.2
264
259
—
5
Ronneby » ....
5,940
102
88
1.5
48
48
—
—
Sölvesborgs » ....
4,002
49
39
1.0
29
29
—
—
Asarum............
8,951
419
163
1.8
138
138
—
—
Aspö..............
997
52
33
3.3
14
14
—
—
Augerum..........
3,573
15
rapp. ej
—
—
—
—
—
Backaryd..........
2,210
ilo
64
2.9
64
62
—
2
Bräkne-Hoby......
4,869
156
77
1.6
65
65
—
—
Edestad...........
906
18
17
1.9
—
—
—
—
Elleholm...........
395
21
1
0.3
1
1
—
—
Eringsboda........
2,146
91
79
3.7
52
52
—
—
Fridlevstad........
2,667
72
36
1.3
28
28
—
—
Gammalstorp.......
2,195
73
33
1.5
21
21
—
—
Hasslö.............
1,502
100
92
6.1
67
54
—
3
Hällaryd...........
2,893
137
86
3.0
85
85
—
—
Jämjö.............
2,631
36
10
0.4
7
7
—
—
Jämshög...........
5,386
182
62
1.2
42
42
—
—
Kristianopel........
2,789
25
11
0.4
4
4
—
—
Kyrkhult..........
4,494
172
114
2.5
102
102
—
—
Listerby...........
2,043
206
ilo
5.4
102
102
—
—
Lösen.............
2,677
27
rapp. ej
—
—
—
—
—
Mjällby............
5,767
66
60
1.0
27
27
—
—
Mörrum...........
4,355
335
169
3.9
158
158
—
—
Nättraby..........
2,268
61
38
1.7
31
31
—
—
112
Kungl. Maj.ts proposition nr 265■
Kommun
Invånar- antal
*/i 1935
Rappor
tal hjälp
SV> 1935
terat an- sökande
*7, 1936
Kol. 4
i % av
kol. 2
De
hjälptas
antal
873 1936
arbets-
linjen
Dara
under-
stöds-
linjen
V
ung-
doms-
hjälpen
1
2
3
4
5
6
7
8 1
9
Ramdala..........
2,576
39
20
0.8
n
9
2
Ringamåla.........
1,552
15
5
0.3
—
—
—
—
Ronneby lk........
8,443
143
59
0.7
49
49
—
—
Rödeby............
3,895
56
32
0.8
14
14
—
—
Sillhövda..........
2,178
57
30
1.4
15
15
—
—
Sturkö ............
1,990
206
199
10.0
134
134
—
—
Sölvesborgs lk......
1,006
9
11
1.1
5
5
—
—
Tjurkö ............
538
43
19
3.5
16
16
—
—
Torhamn..........
2,664
86
47
1.8
28
28
—
—
Tving.............
2,859
56
41
1.4
26
26
—
—
Ysane .............
1,183
55
24
2.0
19
19
—
—
Åryd..............
2,182
141
66
3.0
48
48
—
—
Öljehult...........
1,358
72
36
2.7
21
21
—
—
Summa
144,802
4,134
2,374
1.6
1,785
1,773
-
12
Kristianstads län:
Hässleholms stad . . .
3,331
50
54
1.6
44
44
_
_
Kristianstads » ...
14,483
195
109
0.8
95
87
—
8
Simrishamns » ...
2,582
37
19
0.7
4
4
—
—
Ängelholms »
5,542
66
53
1.0
35
35
-
-
Barkåkra..........
2,288
6
1
O.o
1
1
_
Björnekulla........
3,596
18
22
0.6
21
21
—
—
Bolshög...........
410
2
1
0.2
1
1
—
—
Borrby............
2,580
7
rapp. ej
—
—
—
—
—
Båstad............
2,166
2
»
—
—
—
—
_
Everöd............
1,394
1
_
_
—
—
—
_
Fagerhult..........
1,462
33
13
0.9
4
4
—
_
Fjälkestad.........
1,472
24
9
0.6
9
9
—
—
Fjälkinge..........
1,356
12
1
0.1
1
1
—
—
Färingtofta........
1,093
9
2
0.2
—
—
—
_
Färlöv.............
2,009
37
rapp. ej
—
—
_
—
—
Förslöv............
2,053
15
»
_
—
—
_
_
Gladsax...........
1,326
5
2
0.2
2
2
—
_
Glemminge.........
1,118
3
rapp. ej
—
—
—
—
—
Glimåkra..........
3,766
12
4
0.1
3
3
—
_
Grevie.............
1,761
5
—
—
—
_
_
_
Gråmanstorp.......
4,257
33
19
0.4
17
17
_
—
Hjärsås............
2,453
55
27
1.1
19
19
—
_
Hov...............
1,111
13
—
—
—
—
_
_
Huaröd............
967
7
rapp. ej
—
—
—
—
—
Häglinge...........
877
4
—
—
—
—
—
Hästveda..........
1,911
6
»
—
—
—
_
_
Hörup.............
815
2
»
. —
—
—
—
—
Ignaberga ..........
1,032
—
3
0.3
—
—
_
—
Ivetofta...........
3,492
11
rapp. ej
—
—
—
—
—
Knisslinge.........
1,929
5
—
—
—
—
—
—
Kvidinge..........
2,409
5
i
0.0
1
1
—
—
Loshult............
1,997
38
13
0.7
7
7
—
_
Löderup...........
2,244
9
rapp. ej
—
—
—
—
—
Munka-Ljungby ....
2,386
6
»
—
—
—
—
—
Norra Mellby......
2,424
25
13
0.5
6
6
—
—
Norra Strö.........
755
3
rapp. ej
—
—
—
—
_
Norra Åkarp.......
2,779
21
14
0.5
9
9
_
_
Norra Åsum.......
4,581
49
18
0.4
12
12
_
_
Nosaby............
2,379
30
12
0.5
12
12
—
_
Näsum............
2,078
23
rapp. ej
—
—
—
—
_
Oppmanna.........
1,682
34
6
0.4
2
2
—
—
Kungl. Majlis proposition nr 265.
113
Kommun
Invånar- antal
l/i 1935
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Kol. 4
% av
kol. 2
De
hjälptas
antal
>•/» 1936
D ä r a
V
arbets-
linjen
under- stö ds- linjen
ung-
doms-
hjälpen
»/, 1935
“/, 193''6
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Osby..............
5,078
23
rapp. ej
_
_
_
—
—
Rinkaby...........
994
6
rapp. ej
• -
—
—
—
—
Riseberga..........
4,096
33
»
—
—
—
—
—
S:t Olof...........
1,622
7
»
—
—
—
—
—
Simris.............
1,445
13
2
0.1
—
—
—
—
Skepparslöv........
1,180
3
4
0.3
4
—
4
—
Stiby..............
1,305
11
3
0.2
3
3
—
—
Stoby.............
3,609
58
38
1.1
19
19
—
—
Tjörnarp ...........
1,144
10
rapp. ej
—
—
—
—
—
Tomelilla köping . . .
2,813
9
—
—
.-
—
—
Tryde .............
1,831
3
—
—
—
—
—
—
Träne .............
1,275
3
rapp. ej
—
—
—
—
—
Valby.............
974
4
»
—
—
—
—
Vankiva...........
2,006
9
»
—
—
—
—
Vinslövs köping ....
1,529
12
»
—
—
—
—
—
Vinslövs lk.........
2,034
22
—
—
—
—
—
Vittsjö............
2,564
10
»
—
—
—
—
—
Vittskövle.........
1,072
2
»
—
—
—
—
—
Vånga.............
1,699
19
—
—
—
—
—
Vä................
1,623
23
21
1.3
—
—
—
—
Västra Broby......
2,228
53
25
1.1
25
25
—
—
Västra Karup......
2,743
15
rapp. ej
—
—
—
—
—
Västra Sönnarslöv . .
1,472
7
5
0.3
5
5
—
*—
Västra Vram.......
2,950
21
8
0.3
6
6
—
—
Åhus köping.......
1,973
24
rapp. ej
—
—
—
—
—
Åhus lk............
2,635
33
10
0.4
1
1
—
—
Önnestad..........
1,981
29
rapp. ej
—
—
—
—
—
Örkened ...........
4,542
166
76
1.7
56
56
—
—
Östra Broby.......
2,506
2
rapp. ej
—
—
—
—
—
Ostra Hoby........
2,064
15
8
0.4
5
5
—
—
Östra Ingelstad ....
589
4
rapp. ej
—
—
—
—
—
Östra Nöbbelöv ....
1,165
5
»
—
—
—
—
—
Östra Sönnarslöv .. .
1,008
4
»
—
—
—
~
—
Östra Vemmerlöv.. .
1,052
12
»
—
—
—
—
—
Summa
169,147
1,588
616
0.4
429
417
4
8
Malmöhus län:
Eslövs stad . .
5,992
164
131
2.2
95
56
39
—
Hälsingborgs »
58,382
1,033
753
1.3
703
57
616
30
1 Höganäs »
6,957
170
179
2.6
165
99
56
10
Landskrona »
19,060
263
190
1.0
143
143
—
t—:
j Lunds *
25,803
314
184
0.7
154
40
112
2
\ Malmö »
138,764
1,771
1,517
1.1
1,330
240
1,045
45
Trallebergs »
13,403
251
278
2.1
207
ilo
93
4
Ystads »
11,189
431
287
2.6
211
137
74
—
j Allerum...........
2,580
6
rapp. cj
—
—
—
—
—
1 Annelöv...........
879
15
—
—
—
—
—
—
I Ask...............
814
19
rapp. ej
—
—
—
—
—
Asmundtorp.......
1,230
11
—
—
—
—
—
—
Balkåkra..........
690
7
4
0.6
2
2
—
—
Billeberga..........
1,295
3
rapp. ej
—
—
—
~
Bjuv..............
2,984
53
42
1.4
32
21
11
—
i Bosjökloster........
1,142
—
1
0.1
1
1
—
—
Bunkeflo..........
1,985
6
6
((.3
5
2
3
—
Burlöv............
5,510
46
21
0.4
11
2
9
—
Börringe...........
1,736
14
rapp. ej
—
—
—
1 Ekeby.............
3,476
60
5
0.1
5
5
—
—
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 265. H
114
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
Kommun
Invånar-
antal
V, 1935
Rapporterat an- tal hjälpsökande
>■/, 1935 «/, 1936
Kol. 4
i % av
kol. 2
De
hjälptas
antal
«/, 1936
arbets-
linjen
D ä r a
under- stöds- hj en
V
ung-
doms-
hjälpen
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Felestad...........
250
8
rapp. ej
Fjälie.............
1,069
6
. _
—
—
—
_
_
Fjärestad..........
655
1
rapp. ej
—
—
—
—
_
Flädie.............
730
3
»
—
_
_
__
Fränninge .........
2,266
10
»
—
—
—
_
_
Genarp............
1,689
2
»
—
—
—
—
_ ''
Gislöv.............
917
5
ii
1.2
10
10
_
u,.
Grönby............
1,017
9
4
0.4
—
—
—
_
Gudmundtorp......
1,437
10
rapp. ej
—
—
—
—
_
Gylle..............
512
5
4
0.8
4
4
—
_
Gässie.............
409
3
2
0.5
2
2
_
_
Hammarlöv........
553
3
rapp. ej
—
_
_
_
_
Holmby...........
1,089
4
»
—
_
—
_
Hyby.............
1,983
10
»
_
—
—
_
_
Håstad............
530
11
15
2.8
6
6
_
Hällestad..........
905
3
1
0.1
_
_
. _
Härslöv...........
1,199
15
2
0.2
2
2
_
_
Hököpinge.........
969
10
6
0.6
5
5
—
__
Hörby lk..........
3,004
17
rapp. ej
—
—
_
—
_
Höör..............
3,362
8
»
—
—
_
_
_
Igelösa och Odarslöv
791
12
»
_
—
_
_
Kattarp...........
1,922
1
5
0.3
5
5
—
_
Konga.............
720
6
rapp. ej
—
—
—
—
_
Kvistofta..........
1,541
10
»
—
—
_
_
_.
Kågeröd...........
1,818
26
r-
—
—
_
_
Källstorp..........
636
11
i
0.2
—
—
—
■_
Kävlinge..........
2,559
32
23
0.9
22
22
_
_
Lilla Bedinge......
803
rapp. ej
6
0.7
—
—
—
— .
Lilla Isie..........
617
15
10
1.6
5
5
_
_
Lilla Slågarp.......
766
23
rapp. ej
—
—
_
—
_
Lomma............
3,473
20
20
0.6
14
14
—
_
Lyngby ............
887
12
rapp. ej
—
—
—
''
_
Långaröd..........
1,512
6
»
—
—
—
—
_ ■
Lövestad..........
2,307
22
2
0.1
_
—
_
_
Munkarp..........
720
8
9
1.3
9
9
—
_
Nevishög..........
1,484
23
rapp. ej
—
—
—
_
_
Norra Vram.......
1,664
17
ii
0.7
5
5
—
_
Reslöv............
2,062
20
15
0.7
15
15
_
_
Risekatslösa........
454
4
3
0.7
3
3
_
_
S:t Ibb............
964
13
6
0.6
6
6
_
_
Saxtorp ...........
993
2
rapp. ej
—
—
—
_
_
Simlinge...........
264
2
»
_
—
_
_
_
Sjörup.............
948
6
»
—
_
_
_
_
Skegrie............
534
2
i
0.2
1
1
_
_
Skivarp ............
1,975
18
—
_
—
_
_
Skurups lk.........
2,577
37
, —
—
_
—
_
_
Skårby............
1,034
16
5
0.5
_
_
_
_
Slimminge.........
1,538
16
rapp. ei
—
—
—
_
_
Snårestad..........
686
12
—
_
_
_
_
_
Solberga ...........
281
5
rapp. ej
—
—
—
_
_
Stehag ............
1,582
13
5
0.3
5
5
_
_
Stora Hammar.....
725
2
rapp. ej
_
_
_
_
_
Store Herrestad ....
1,145
10
—
_
_
_
_,
Stora Köpinge.....
2,065
19
1
O.o
1
1
_
_
Stävie.............
668
rapp. ej
2
0.3
2
2
_
_
Svalöv............
2,168
7
—
_
_
_
_.
_ .
Svedala köping.....
1,909
16
10
0.5
8
8
_
;
Svedala lk.........
3,307
27
3
0.1
3
3
_
_ ;
Södra Sandby ......
1,997
31
5
0.3
—
—
—
Kungl. Majlis proposition nr 265,
115
Invånar- antal
»/i 1935
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Kol. 4
i % av
kol. 2
De
D ä r a
V
Kommun
hjälptas
under- stöds- hj en
ung-
doms-
hjälpen
“/, 1935
«/» 1936
antal
»7, 1936
arbets-
linjen
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Södra Vram.......
2,725
197
181
6.6
160
90
70
Södra Åkarp.......
530
7
2
0.4
- .
_
_
_
Södra Åsum.......
2,820
45
rapp. ej
—
—
—
—
—
Tolånga...........
1,442
2
»
—
—
—
_
_
Torrlösa...........
1,520
13
»
—
_
_
_
_
Trollenäs..........
1,421
20
10
0.7
10
10
—
_
Tygelsjö...........
1,361
2
—
—
_
_
_
—
Vallkärra..........
927
17
rapp. ej
—
—
—
—
Vanstad...........
1,591
18
10
0.6
4
—
4
—
Vellinge...........
1,753
29
10
0.6
10
10
—
—
Viken .............
1,144
rapp. ej
1
0.1
1
1
—
—
Villie..............
1,335
11
2
0.1
—
_
_
—
Vollsjö............
1,583
15
rapp. ej
—
—
—
_
- ''
Välinge............
1,584
19
3
0.2
3
3
—
—
Välluv.............
783
4
_
_
_
_
_
__
Väsby.............
3,212
30
27
0.8
23
23
_
_
Västra Alstad......
1,075
13
1
0.1
_
_
_
_
Västra Ingelstad . . .
645
2
3
0.5
3
3
—
_
Västra Karaby.....
1,206
10
rapp. ej
—
—
—
—
—
Västra Klagstorp . ..
1,286
13
—
—
—
—
_
_
Västra Kärrstorp ...
520
3
rapp. ej
_
—
—
—
■ _
Västra Nöbbelöv . ..
661
21
»
_
_
_
_
_
Västra Sallerup ....
1,498
6
4
0.3
4
4
_
_
Äspö..............
314
9
rapp. ej
—
—
—
—
—
Oja...............
395
10
»
_
—
_
_
_
Orja..............
870
4
»
_
_
_
_
_
Östraby...........
1,791
6
»
—
_
_
_
_
Östra Klagstorp ....
1,218
8
»
_
_
_
_
_
östra Kärrstorp ....
1,201
_
2
0.2
2
2
_
__
Östra Torp........
856
10
rapp. ej
—
—
_
_
_
Östra Vemmenhög ..
1,108
10
i
0.1
—
—
—
—
Summa
422,887
5,856
4,043
1.0
3,417
1,194
2,132
91
Hallands län:
Falkenbergs stad ...
5,866
93
73
1.2
43
43
_
_
Halmstads » ...
25,351
476
322
1.3
282
251
21
10
Laholms » ...
2,617
38
22
0.8
19
19
_
Varbergs » ...
9,296
55
58
0.6
53
53
-
-
Breared...........
1,574
12
rapp. ej
_
__
_
_
_
Eftra..............
1,132
23
20
1.8
3
3
—
_
Enslöv............
4,062
94
32
0.8
18
12
_
6
Fjärås.............
2,879
15
rapp. ej
—
—
_
—
Harplinge..........
2,836
89
78
2.8
42
42
_
_
Hasslöv...........
717
3
rapp. ej
—
—
—
—
—
Holm.............
724
—
8
1.1
—
_
_
_
Knäred............
2,514
10
5
0.2
5
5
_
_
Krogsered.........
607
6
rapp. ej
—
—
—
_
Laholms lk.........
2,040
7
»
_
_
_
_
_
Lindome...........
2,603
20
»
_
_
_
_
Okome............
976
12
_
_
_
_
_
Skrea.............
1,306
42
20
1.5
19
19
_
_
Slättåkra ..........
2,732
12
7
0.3
3
3
_
_
Slöinge............
1,413
10
6
0.4
6
6
_
_
Snöstorp ...........
2,288
10
13
0.6
13
13
_
_
Stafsinge..........
2,526
19
18
0.7
13
13
_
_
Söndrum..........
1,783
45
60
3.4
19
19
_.
_
Tjärby ............
1,072
—
rapp. ei
—
—
—
116
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Invånar-
antal
V, 1935
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Kol. 4
De
D ä r a
v
Kommun
hjälptas
under- stöds- hj en
ung-
doms-
hjälpen
•V. 1935
“/, 1936
i % av
kol. 2
antal
M/s 1936
arbets-
linjen
1
2
3
1
5
6
7
8
9
Torup.............
2,654
77
23
0.9
19
17
2
Vapnö .............
629
34
21
3.3
1
1
—
—
Veddige...........
1,764
1
rapp. ej
—
—
—
—
—
Årstad............
1,594
3
—
—
—
—
—
—
Summa
85,555
1,206
786
0.9
558
519
23
16
Göteborgs stad......
Göteborgs o. Bohus län
i övrigt:
255,886
5,690
3,801
1.5
3,561
437
2,906
218
Kungälvs stad ....
5,891
17
19
0.3
15
15
—
—
Lysekils » ....
5,891
249
255
4.3
217
87
120
10
Marstrands » ....
1,638
9
2
0.1
—
—
—
—
Mölndals * ....
16,861
377
325
1.9
264
99
165
—
Strömstads * ....
3,171
104
50
1.6
40
40
—
—
Uddevalla * ....
15,511
405
337
2.2
298
142
135
21
Askum............
2,772
298
220
7.9
174
149
25
_
Backa.............
2,837
18
rapp. ej
—
—
—
—
—
Bokenäs...........
1,008
40
29
2.9
17
17
—
—
Bottna............
589
44
37
6.3
26
25
—
1
Brastad...........
3,772
480
447
11.9
394
273
110
11
Bro...............
2,847
264
238
8.4
189
153
30
6
Bärfendal..........
526
15
16
3.0
10
9
—
i
Bäve..............
1,549
31
28
1.8
16
16
—
—
Dragsmark.........
484
25
22
4.5
8
8
—
Forshälla..........
1,838
3
7
0.4
7
7
—
—
Foss..............
4,305
178
183
4.3
142
44
66
32
Grebbestads köping .
862
39
12
1.4
—
—
—
—
Grinneröd..........
579
3
—
. —
• —
—
—
—
Grundsund.........
1,100
31
18
1.6
—
—
—
—
Hede..............
957
42
14
1.5
9
8
1
—
Herrestad..........
1,357
27
12
0.9
10
8
2
—
Hjärtum...........
2,735
66
31
1.1
12
6
6
—
Hogdal............
1,348
84
103
7.6
94
83
8
3
Håby.............
783
3
4
0.5
—
—
—
"
Högås.............
471
11
rapp. ej
—
—
—
— .
—
Krokstad..........
1,881
10
27
1.4
9
9
—
—
Kungshamn........
2,406
54
40
1.7
27
27
—
—
Kville.............
4,928
268
228
4.6
202
199
—
3
Lane Ryr..........
1,201
11
9
0.7
6
6
—
-r-
Ljung.............
1,693
11
5
0.3
3
3
—
—
Lommeland........
901
82
102
11.3
102
77
24
1
Lur...............
1,703
54
31
1.8
8
8
—
. —
Lyse..............
2,633
227
208
7.9
176
129
40
7
Malmön...........
1,367
61
105
7.7
84
68
14
2
Mo................
790
24
14
1.8
1
1
—
. T—
Naverstad.........
2,396
25
17
0.7
5
—
5
..r—
Näsinge...........
1,263
180
161
12.7
128
112
10
6
Partille............
7,432
25
39
0.5
26
26
—-
—
Romelanda........
1,599
20
20
1.3
5
—
5
-rr
Råda..............
2,077
17
rapp. ej
—
—
—
—
—
Rödbo.............
506
7
3
0.6
—
—
—
.. ~rr!
Sanne .............
604
20
rapp. ej
—
-T
—
— .
ITT
Skee...............
5,694
603
460
8.1
413
410
—
3
Skredsvik..........
1,609
19
14
0.9
4
4
—
.... TT-
Smögen............
1,674
38
rapp. ej
• —
—
—
—
. .—T
Svarteborg.........
2,720
55
43
1.6
34
31
—
3
;Svenneby ..........
1,345
88
40
3.0
33
33
—
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
117
Kommun
Invånar-
antal
Vi 1935
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Kol. 4
% av
kol. 2
De
hjälptas
antal
*''/3 1936
arbets-
linjen
Jära
under- stöds- hj en
V
ung-
doms-
hjälpen
*7, 1935J
“/» 1936
1
2
3 1
4
5
6
7
8
9
Tanum............
5,315
160
129
2.4
92
92
Tjärnö ............
1,870
21
18
1.0
12
6
6
—
Torslanda..........
561
6
rapp. ej
—
—
__
—
—
Tossene............
5,304
467
271
5.1
239
187
50
2
Västerlanda........
1,869
109
87
4.7
35
33
—
2
Västra Frölunda ....
12,328
156
100
0.8
74
8
49
17
Ytterby...........
1,225
6
7
0.6
5
5
—
—
Summa
158,576
5,687
4,587
2.9
3,665
2,663
871
131
Älvsborgs län:
Alingsås stad ....
9,541
40
42
0.4
15
15
—
—
Borås » ....
42,019
89
69
0.2
42
42
—
—
Trollhättans » ....
15,067
327
133
0.9
112
68
44
—
Ulricehamns » ....
4,377
32
20
0.5
1
1
—
—
Vänersborgs » ....
9,149
343
218
2.4
121
121
—
—
Åmåls » ....
6,827
109
65
1.0
35
35
—
—
Alingsås och Rödene
1,926
7
rapp. ei
_
—
—
—
—
Angered...........
1,687
12
16
0.9
16
16
—
■i—
Bengtsfors köping ..
2,177
52
26
1.2
14
14
—
—
Bollebygd..........
3,851
25
rapp. ej
—
—
—
—
Bredared..........
1,126
8
»
—
—
—
—
—
Brunn.............
921
8
»
—
—
—
—
—
Brålanda..........
2,324
14
»
—
—
—
— ■
—
Bäcke.............
954
5
—
—
_
_
—
Dals-Ed...........
2,575
43
23
0.9
6
6
—
—
Dalskog...........
1,034
9
8
0.8
—
—
—
—
Fors..............
2,125
33
33
1.6
16
16
—
—
Fritsla.............
2,705
1
1
0.0
—
—
—
—
Frändefors.........
3,652
26
7
0.2
—
—
—
—
Faxerna...........
2,821
140
84
3.0
51
26
25
—
Färgelanda.........
2,773
30
12
0.4
9
9
—
—
Gunnarsnäs........
1,085
14
rapp. ej
—
—
—
—
—
Gärdhem..........
1,713
9
11
0.6
10
—
10
—
Holm.............
1,763
21
19
1.1
9
9
—
—
Högsäter..........
1,813
30
rapp. ej
—
—
—
—
—
Järbo.............
938
15
»
—
—
—
—
—
Kullings-Skövde ....
1,751
5
7
0.4
7
7
—
—
Laxarby...........
2,052
33
28
1.4
—
—
—
—
Lerum.............
4,174
34
21
0.5
18
18
—
—,
Melleruds köping ...
1,619
28
27
1.7
18
18
—
—
Nössemark.........
1,323
6
—
—
—
—
—
—
Rölanda...........
1,167
32
rapp. ej
—
—
—
—
—
Sandhult..........
2,387
18
»
—
—
—
—
• _
Skepplanda........
1,838
5
»
—
—
—
—
—
Skogsbygden .......
382
9
»
—
—
—
—
—
Skållerud..........
2,883
u
20
0.7
—
—
—
—
Starrkärr ..........
3,728
11
19
0.5
19
—
19
—
Steneby ...........
3,823
119
53
1.4
21
21
—
—
Strängsered........
451
7
4
0.9
—
—
—
—
Svenljunga.........
1,624
17
rapp. ej
—
—
—
—
—
Tisselskog..........
719
6
rapp. ej
—
—
—
—
—
Toarp.............
3,876
4
»
—
—
—
—
—
Torp..............
791
17
5
0.6
4
4
—
—
Torrskog...........
1,389
48
26
1.9
5
5
—
—
Tranemo...........
2,303
3
rapp. ej
—
—
—
—
—
Tunge .............
658
10
—
—
—
—
—
—
Töftedal...........
846
4
rapp. ej
—
—
—
—
—
118
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Kommun
Invånar-
antal
Vi 1935
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Kol. 4
i % av
kol. 2
De
hjälptas
antal
«/„ 1936
D ä r a
V
arbets-
linjen
under- stöds- hj en
ung-
doms-
hjälpen
ai./, 1935
87, 1936
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Töllsjö............
1,304
22
Valbo-Rvr.........
523
15
11
2.1
_
_
_
_
Vassända-Naglum ...
5,034
122
83
1.6
34
34
_
_
Vårvik............
895
12
rapp. ej
_
—
—
—
_
Väne-Ryr..........
534
24
»
_
_
_
_.
_
Väne-Åsaka........
1,567
23
»
_
_
_
_
_
Västra Tunhem ....
4,042
72
36
0.9
27
27
__
_
Åmåls lk...........
1,147
13
rapp. ej
_
_
_
Ärtemark..........
1,582
33
»
_
_
_
_
_
Ödenäs............
473
3
»
_
_
_
_
_
Ödskölt...........
879
16
4
0.5
_
_
_
_
Ör................
1,714
13
rapp. ej
_
_
—
—
—
Örby..............
6,616
36
16
0.2
12
11
—
i
Summa
193,037
2,273
1,147
0.6
622
523
98
i
Skaraborgs län:
Falköpings stad ....
8,442
60
60
0.7
27
27
_
_
Hjo » ....
2,853
31
22
0.8
10
9
—
i
Lidköpings » ....
10,035
117
103
1.0
78
11
67
—
Mariestads » ....
6,291
90
59
0.9
49
38
_
ii
Skara ■> ....
7,093
62
43
0.6
19
19
_
_
Skövde » ....
11,163
132
83
0.7
37
32
_
5
Tidaholms » ....
4,456
222
185
4.2
124
75
41
8
Agnetorp..........
2,078
109
78
3.8
53
32
15
6
Amnehärad........
3,008
13
2
0.1
2
2
—
_
Baltak............
1,094
11
rapp. ej
_
—
—
_
—
Berg..............
1,020
6
»
—
—
—
_
_
Björkäng ..........
1,891
32
6
0.3
3
—
3
—
Bolum.............
639
5
rapp. ej
_
_
_
_
Bredvik...........
997
1
»
—
_
_
_
_
Dimbo............
565
6
»
_
_
_
_
_
Finnerödja.........
2,123
16
»
—
—
—
—
—
Forshem...........
1,781
28
21
1.2
6
4
—
2
Fredsberg..........
1,801
22
rapp. ej
—
—
—
—
—
Fägre.............
1,651
45
»
—
—
—
_
—
Grevbäck..........
770
5
»
—
—
_
_
. _:
Götlunda..........
1,325
21
»
_
_
_
_
_
Habo..............
2,999
2
»
_
_
_
__
_
Halna.............
568
7
»
_
_
_
_
_
Hova..............
3,316
17
»
_
_
_
_
_
Järpås.............
1,552
5
—
—
—
—
—
—
Karlsborg..........
2,110
31
21
1.0
21
21
—
_
Kinne-Vedum......
643
1
rapp. ej
_
_
_
_
_•
Kungslena.........
465
4
»
—
—
—
—
—
Kyrkefalla.........
4,566
29
»
—
—
—
—
—
Kållands-Åsaka ....
575
1
—
_
_
_
_.
_
Otterstad..........
1,627
21
rapp. ej
—
—
—
—
Leksberg..........
1,060
11
ii
1.0
2
2
—
• . — •
Locketorp.........
697
7
rapp. ej
—
—
—
—
;—
Lugnås............
1,006
5
»
—
—
—
—
—
Lyrestad...........
2,567
13
6
0.2
—
_
—
—
Mellby............
684
1
—
—
—
—
—
Mölltorp...........
1,998
46
17
0.9
9
9
—
. 1•
Norra Kyrketorp . . .
947
5
—
—
—
—
—
_
Rackeby...........
507
4
rapp. ej
—
—
—
—
Ransberg..........
2,017
8
4
0.2
3
3
—
—
Råda..............
901
4
rapp. ej
—
—
—
—
—
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
119
.. ..
Invånar-
antal
V, 1935
Rapporterat an- talhjälpsökande
Kol. 4
i % av
kol. 2
De
Dåra
V
Kommun
hjälptas
under- stö ds- linjen
ung-
doms-
hjälpen
»V, 1935
31/, 1936
antal
»/. 1936
arbets-
linjen
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Sandhem..........
1,697
27
14
0.8
8
7
1
_
Stenstorp ..........
1,084
7
rapp. ej
—
—
—
—
— *
Trästena...........
528
4
—
—
—
—
—
Töreboda köping . ..
1,073
14
»
—
—
—
—
—
Ullervad...........
890
6
5
0.6
4
4
—
—
Undenäs...........
3,823
58
10
0.3
10
10
—
Vad...............
695
14
rapp. ej
—
—
—
—
—
Vara köping.......
1,401
3
2
0.1
1
—
1
—
Varnhem..........
748
9
—
—
—
—
—
Varv..............
511
51
14
2.7
2
2
—
—
Våmb.............
1,212
—
1
0.1
—
— •
—
Väring............
1,028
18
rapp. ej
—
—
—
—
— ■
Älgarås ............
1,393
11
—
—
—
—
—
•
Örslösa............
730
2
rapp. ej
—
—
—
Österplana.........
1,298
2
»
—
—
—
— ••
Summa
119,992
1,482
767
0.6
468
807
128
88
Värmlands län:
Arvika stad . .
8,049
160
45
0.6
39
5
34
—
Filipstads »
4,553
54
57
1.3
38
27
11
— •
Karlstads »
26,099
421
251
1.0
148
49
96
3
Kristinehamns »
12,870
226
191
1.5
117
85
32
—
Alster.............
1,463
17
4
0.3
4
4
_
—
Arvika lk..........
4,798
118
71
1.5
68
18
47
3
Blomskog..........
1,424
30
9
0.6
4
1
3
—
Boda..............
1,401
25
16
1.1
6
5
—
1
Borgvik...........
847
rapp. ej
21
2.5
—
—
—
—
Brattfors..........
1,134
88
—
—
—
—
—
—
Brunskog ..........
3,546
33
24
0.7
10
10
—
By................
3,655
41
25
0.7
16
15
1
—
Dalby.............
3,722
134
19
0.5
—
—
—
—
Ed................
2,419
6
7
0.3
—
—
—
—
Eda...............
6,472
335
179
2.8
124
113
10
1
Ekshärad..........
6,506
246
166
2.6
66
64
—
2
Frykerud..........
2,622
9
7
0.3
7
7
—
—
Fryksände .........
6,695
98
102
1.5
48
42
—
6
Färnebo ...........
3,398
38
32
0.9
12
2
10
—
Glava.............
3,395
54
22
0.6
6
6
—
—
Grava .............
6,620
277
149
2.3
93
91
—
2
Grums.............
4,004
96
75
1.9
70
35
31
4
Gräsmark..........
3,075
34
1
0.0
—
—
—
Gunnarskog........
4,142
33
9
0.2
6
4
2
—
Gåsborn...........
1,056
60
rapp. ej
—
—
—
—
Hammarö..........
5,995
109
»
—
—
—
—
—
Holmedal..........
1,661
24
—
—
—
—
—
—
Järnskog ..........
2,781
46
20
0.7
10
5
5
Köla..............
2,471
15
26
1.1
16
1
12
3
Lysvik............
3,154
145
59
1.9
32
30
—
2
Långserud.........
1,826
8
—
—
—
—
—
—
Nedre Ullerud......
4,563
169
120
2.6
51
27
20
4
Nor...............
3,133
36
47
1.5
29
3
23
3
Nordmark.........
1,725
22
14
0.8
3
1
—
2
Norra Finnskoga . . .
1,736
35
rapp. ej
—
—
—
—
—
Norra Ny..........
3,093
79
—
—
—
—
—
—
Norra Råda........
10,662
296
112
1.1
71
71
—
—
Ny................
1,628
14
19
1.2
8
—
8
—
Nyed..............
4,988
56
33
0.7
23
20
3
—
120
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Invånar- antal
>/i 1935
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Kol. 4
De
D ä r a
V
Kommun
hjälptas
under- stö ds- linjen
ung-
doms-
hjälpen
“/, 1935
*7, 1936
i % av
kol. 2
antal
*7, 1936
arbets-
linjen
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Nyskoga...........
579
rapp. ej
18
3.1
Ransäter..........
5,949
154
53
0.9
32
32
_
—
Rudskoga..........
1,265
19
rapp. ej
—
—
—
—
—
Rämen............
2,857
68
54
1.9
28
26
—
2
Segerstad..........
687
3
rapp. ej
—
—
—
—
—
Silbodal...........
2,648
53
»
—
_
_
_
_
Sillerud............
2,759
48
55
2.0
23
23
_
_
Skillingmark.......
1,187
rapp. ej
11
0.9
4
—
4
_
Stavnäs ...........
2,446
12
3
0.1
_
_
_
_
Stora Kil..........
3,772
1,729
86
50
1.3
20
20
Sunne köping......
21
rapp. ej
_
_ .
Sunne lk...........
9,108
198
64
0.7
48
42
—
6
Sunnemo..........
1,489
83
17
1.1
_
_
_
_
Svanskog ..........
1,551
2
rapp. ej
—
—
—
—
—
Säffle köping.......
3,571
31
24
0.7
16
16
—
—
Södra Finnskoga ...
1,759
160
29
1.6
4
—
_
4
Södra Råda........
1,069
9
rapp. ej
—
—
—
—
—
Töcksmark.........
1,563
43
»
_
_
_
_
_
Visnum............
3,323
50
50
1.5
21
21
_
_
Visnums-Kil.......
804
14
rapp. ej
—
—
—
_
—
Vitsand............
2,017
9
—
—
_
_
_
Värmskog..........
1,093
24
4
0.4
• -i-
—
_
_
Väse..............
3,483
14
1
O.o
1
1
_
_
Västra Emtervik . . .
1,785
2
rapp. ej
—
—
_
—
_
Älgå..............
1,511
13
4
0.3
_
_
_
_ ''
Älvsbacka .........
740
9
_
_
_
_
_
Ölme..............
2,184
1
rapp. ej
_
_
_
_
_
Östervallskog......
1,095
11
_
_
_
_
_
_
Östmark...........
3,542
151
27
0.8
24
13
_
11
östra Emtervik ....
1,800
62
38
2.1
21
19
_
2
Östra Fågelvik.....
2,056
82
27
1.3
7
7
_
övre Ullerud......
2,074
46
6
0.3
—
—
—
—
Summa
246,876
5,165
2,467
1.0
1,374
961
352
61
Örebro län:
Lindesbergs stad ...
3,484
46
rapp. ej
_
_
_
'' _
_
örebro »
38,571
661
377
1.0
260
165
75
20
Almby............
4,493
34
19
0.4
15
14
1
Asker.............
4,081
30
9
0.2
2
2
_
_
Askersunds lk......
2,494
26
11
0.4
5
5
_
_
Axberg............
1,851
3
_
—
—
_
_
_
Bjurtjärn..........
1,580
42
—
—
_
_
_
Fellingsbro.........
6,657
15
20
0.3
16
12
4
_
Grythyttan........
3,381
69
35
1.0
18
6
12
_
Götlunda..........
2,596
16
rapp. ej
—
_
_
_
_
Hackvad..........
563
7
»
_
_
_
_
_
Hallsbergs köping . .
2,706
21
22
0.8
12
12
_
Hallsbergs lk.......
2,206
23
4
0.2
4
4
_
_
Hammar...........
4,723
124
51
1.1
38
37
_
1
Hardemo..........
1,416
5
rapp. ej
—
—.
_
_
Hidinge...........
1,669
16
»
_
_
_
_
_
Hjulsjö............
2,111
38
16
0.8
9
9
_
_
Hällefors..........
5,631
99
62
1.1
47
37
_
10
Järnboås..........
1,234
11
rapp. ej
—
—
—
—
Karlskoga.........
16,905
19
74
0.4
25
25
_
_
Knista............
2,047
9
4
0.2
—
''-
Kungl. May.ts proposition nr 265.
121
Kommun
Invånar-
antal
Vi 1935
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Kol. 4
i % av
kol. 2
De
hjälptas
antal
»/, 1936
D ä r a
v
arbets-
linjen
under-
stöds-
linjen
ung-
doms-
hjälpen
»/, 1935
*7, 1936
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Kopparbergs köping.
2,003
46
30
1.5
15
15
Kumla............
9,783
76
28
0.3
19
19
—
—
Kvistbro...........
3,644
211
64
1.8
54
54
—
—
Lerbäck...........
4,905
45
26
0.5
6
6
— ■
Linde.............
8,242
118
44
0.5
22
17
5
—
Ljusnarsberg .......
8,127
475
341
4.2
288
138
117
33
Längbro...........
5,946
51
15
0.3
14
14
— •
Lännäs............
1,854
18
rapp. ej
—
—
—
—
—
Mosjö.............
1,427
16
»
—
—
—
_
—
Nora lk............
4,646
95
19
0.4
10
10
—
—
Nysund............
2,196
16
rapp. ej
—
—
—
—
—
Näsby.............
2,403
17
»
—
—
—
—
—
Ramsberg..........
3,519
169
98
2.8
54
51
—
3
Ramundeboda......
2,508
48
50
2.0
18
18
—
—
Skagershult........
1,347
31
—
—
—
—
—
—
Snavlunda.........
1,819
17
rapp. ej
—
—
—
—
—
Svennevad .........
1,540
6
4
0.3
—
—
—
_
Viby..............
3,818
51
23
0.6
14
14
_
—
Viker..............
1,389
20
rapp. ej
—
—
—
—
—
Vintrosa ...........
1,507
15
9
0.6
3
3
_
_
Ånsta.............
905
2
rapp. ej
-
—
-
—
Summa
183,927
2,857
1,455
0.8
968
673
227
68
Västmanlands län:
Arboga stad........
4,853
120
79
1.6
54
28
25
1
Köpings » ........
6,247
78
37
0.6
20
20
—
—
Sala » ........
8,011
82
55
0.7
46
_
46
—
Västerås » ........
31,794
210
58
0.2
26
26
—
—
Arboga lk..........
1,270
4
rapp. ej
_
_
_
_
_
Björskog...........
1,375
9
i
0.1
1
—
1
—
Bro...............
1,785
5
rapp. ej
—
—
—
—
—
Enåker............
1,276
16
»
—
—
—
—
—
Gunnilbo..........
1,113
2
»
—
—
_
—
_
Haraker...........
1,093
8
)>
—
—
_
_
_
Harbo.............
1,491
15
»
—
—
_
_
—
Hed...............
1,410
5
»
—
—
_
_
—
Himmeta..........
833
17
»
—
—
—
—
_
Hubbo ............
1,608
9
»
—
_
—
—
—
Huddunge.........
1,211
12
i
0.1
1
1
—
—
Irsta ..............
1,109
2
rapp. ej
—
—
—
—
—
Karbenning........
1,593
1
—
—
—
—
—
—
Kolbäck...........
3,374
16
—
—
—
—
—
—
Kumla............
1,576
6
rapp. ej
—
—
—
—
—
Kung Karl........
1,536
3
»
—
—
—
—
—
Kungsörs köping . . .
2,294
27
»
—
—
—
—
—
Kärrbo............
509
14
»
—
—
—
_
—
Medåker...........
1,069
1
—
_
—
—
—
—
Munktorp..........
2,561
11
i
0.0
1
1
—
—
Möklinta...........
2,714
2
rapp. ej
—
—
—
—
—
Nora..............
3,322
83
13
—
7
7
—
—
Norberg...........
5,255
113
59
1.1
43
38
5
—
Ramnäs...........
2,434
48
17
0.7
11
11
—
—
Romfartuna........
1,409
11
rapp. ej
—
—
—
—
—
Sevalla............
575
11
»
—
_
—
—
—
Skinnskatteberg ....
4,006
42
18
0.4
5
5
—
—
Skultuna..........
2,039
16
1
0.0
—
—
—
—
122
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Invånar- antal
»/i 1935
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Kol. 4
De
D ä r a
V
Kommun
hjälptas
under- stöds- hj en
ung-
doms-
hjälpen
*7, 1935
*7, 1936
i % av
kol. 2
antal
>7. 1936
arbets-
linjen
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Sura..............
4,482
ii
rapp. ej
_
_
Svedvi ............
3,544
16
»
—
—
—
—
—
Västanfors.........
7,365
7
—
—
—
—
—
—
Västerfärnebo......
3,779
19
rapp. ej
—
—
—
—
—
Västerlövsta.......
3,853
8
—
—
—
—
—
—
Västervåla.........
1,333
25
3
0.2
3
—
3
—
Östervåla..........
3,547
42
5
0.1
5
5
—
—
Summa
130,648
1,127
848
0.3
223
142
80
1
Kopparbergs lån:
Falu stad ......
13,496
195
lil
—
36
36
—
—
Hedemora ■> ......
4,032
38
24
0.6
21
21
—
—
Ludvika » ......
5,363
44
rapp. ej
—
—
—
—
—
Säters » ......
2,216
35
20
0.9
11
11
—
—
Aspeboda ..........
892
2
—
—
—
—
—
—
Bjursås............
3,315
1
—
—
—
—
—
—
Borlänge köping ....
2,616
5
4
0.2
2
—
2
—
By................
5,420
53
11
0.2
6
—
6
—
Domnarvet........
15,127
206
82
0.5
39
24
—
15
Enviken...........
2,334
2
rapp. ej
—
—
—
—
—
Floda.............
2,535
30
5
0.2
—
—
—
—
Folkärna..........
4,783
49
33
0.7
27
13
14
—
Gagnef............
6,363
159
47
0.7
33
33
—
—
Garpenberg........
2,279
89
2
0.1
—
—
—
—
Grangärde .........
11,474
656
462
4.0
333
207
100
26
Grytnäs...........
3,136
40
11
0.4
1
—
—
1
Gustafs............
2,408
23
rapp. ej
—
—
—
—
—
Hedemora lk.......
6,083
33
21
0.3
—
—
—
—
Husby.............
6,226
40
18
0.3
—
—
—
—
Idre...............
1,508
1
—
—
—
—
—
—
Järna.............
7,623
212
113
1.5
44
40
4
—
Kopparbergs lk.....
7,115
97
42
0.6
16
3
6
7
Krylbo köping.....
1,903
18
rapp. ej
—
—
—
—
—
Leksand ...........
9,857
146
63
0.6
21
15
6
—
Lima..............
2,581
38
52
2.0
18
18
—
—
Ludvika lk.........
4,983
143
74
1.5
59
54
—
5
Malung............
7,663
46
4
0.1
—
—
—
—
Mora..............
9,839
105
31
0.3
13
13
—
—
Morastrands köping .
1,570
15
10
0.6
—
—
—
—
Norrbärke.........
5,656
263
193
3.4
117
64
50
3
Nås...............
2,354
41
5
0.2
4
4
—
—
Ore...............
3,509
29
rapp. ej
—
—
—
—
Rättvik...........
8,637
66
33
0.4
21
9
12
—
Siljansnäs..........
2,445
116
9
0.4
3
3
—
—
Silvberg...........
1,351
21
12
0.9
4
4
—
—
Smedjebackens köp.
2,527
27
rapp. ej
—
—
—
—
—
Sollerön...........
2,043
3,328
25
6
0.3
_
_
Stora Skedvi.......
25
rapp. ej
—
—
—
—
Stora Tuna........
9,043
181
48
0.5
38
28
2
8
Svärdsjö...........
5,311
31
—
—
—
—
—
'' —.
Säfsnäs............
2,973
20
—
—
—
—
—
—
Säters lk...........
1,819
23
10
0.5
—
—
—
Söderbärke.........
3,829
5
rapp. ej
—
—
—
—
—
Torsång...........
1,244
14
i
0.1
—
—
—
— ■
Transtrand.........
1,925
17
6
0.3
—
—
—
■ •—
Venjan............
1,923
11
—
—
—
—
—
• —
Kungl. Majlis proposition nr 265-
123
Kommun
Invånar- antal
l/i 1935
Rappor
tal hjäll
*7, 1935
terat an- sökande
»7» 1936
Kol. 4
i % av
kol. 2
De
hjälptas
antal
>7, 1936
arbets-
linjen
D ä r a
under- stöds- hj en
V
ung-
doms-
hjälpen
1
2
3
4
Ö
6
1
8
9
Vika..............
3,258
51
33
1.0
20
20
Våmhus...........
1,495
27
19
1.3
—
—
_
_
Ål................
2,384
16
rapp. ej
—
—
—
—
—
Äppelbo...........
1,656
8
15
0.9
—
—
—
—
Summa
223,450
3,538
1,630
0.7
887
620
202
65
Gävleborgs län:
Gävle stad......
39,280
623
466
1.2
285
141
140
4
Hudiksvalls » ......
7,293
189
144
2.0
93
73
14
6
Söderhamns» ......
11,298
627
566
5.0
462
149
298
15
Alfta..............
7,120
120
35
0.5
19
14
_
5
Arbrå.............
5,877
145
49
0.8
19
6
—
13
Bergsjö............
4,199
81
2
0.0
2
—
—
2
Bjuråker ...........
4,123
15
—
—
—
—
—
—
Björkhamre köping .
2,861
61
27
0.9
19
19
—
—
Bollnäs lk..........
11,558
213
152
1.3
69
66
_
3
Delsbo............
5,591
17
rapp. ej
—
—
—
—
—
Enånger...........
2,804
42
4
0.1
—
—
—
_
Forsa.............
4,683
50
18
0.4
8
—
—
8
Färila-Kårböle.....
6,199
104
rapp. ej
—
—
—
—
—
Gnarp.............
3,503
57
20
0.6
13
13
—
—
Hamrånge.........
5,550
22
'' —
—
—
—
—
—
Hanebo............
4,723
144
65
1.4
30
14
—
16
Harmånger........
3,238
67
50
1.5
24
24
—
—
Hassela............
2,308
12
—
—
—
—
—
—
Hedesunda.........
4,389
106
3
O.i
3
3
_
—
Hille..............
3,187
26
16
0.5
12
12
—
—
Hälsingtuna........
2,402
36
7
0.3
5
3
2
—
Hög...............
759
1
rapp. ej
—
—
—
—
—
Idenor .............
1,294
22
8
0.6
5
5
—
—
Ilsbo..............
532
4
rapp. ej
—
—
—
—
—
Järbo.............
2,490
19
»
—
—
—
_
—
Järvsö .............
8,050
65
12
0.1
3
—
—
3
Jättendal..........
1,410
32
rapp. ej
_
_
—
—
—
Ljusdals köping ....
2,035
33
3
0.1
2
2
—
- ''
Ljusdals lk.........
9,025
209
68
0.8
63
42
19
2
Los...............
3,749
27
_
_
—
—
—
Mo................
2,105
56
42
2.0
18
18
—
—
Njutånger .........
4,474
144
86
1.9
70
9
46
15
Norrala............
3,232
133
101
3.1
62
42
20
_
Ockelbo...........
9,118
118
40
0.4
19
19
—
—
Ovansjö...........
7,295
30
14
0.2
4
3
—
1
Ovanåker..........
6,236
51
5
0.1
5
5
—
—
Ramsjö............
1,751
29
1
0.1
1
1
—
—
Rogsta............
1,960
57
18
0.9
10
8
—
2
Sandvikens köping..
12,853
50
rapp. ej
—
—
—
—
—
Segersta ...........
1,506
85
35
2.3
19
15
—
4
Storviks köping ....
1,808
15
rapp. ei
_
—
—
—
—
Söderala...........
14,325
534
381
2.7
275
90
185
—
Torsåker...........
4,278
10
rapp. ej
—
—
—
—
_
Trönö.............
1,695
115
49
2.9
—
—
_
—
Undersvik.........
1,267
34
rapp. ej
—
—
—
—
—
Valbo.............
12,641
206
101
0.8
27
27
—
—
Årsunda...........
2,087
4
rapp. ej
—
—
_
_
_
Österfärnebo.......
3,069
1
—
—
—
—
—
. Summa
263,230
4,841
2,588
1.0
1,646
828
724
99
124
Kungl. Maj:ts proposition nr 265■
Invånar- antal
>/i 1935
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Kol. 4
i % av
kol. 2
De
D ä r a
V
Kommun
hjälptas
under- stöds- hj en
ung-
doms-
hjälpen
•V, 1935
«/, 1936
antal
sl/3 1936
arbets-
linjen
1
2
3
4
5
6
7
» i
9
Västernorrlands län:
Härnösands stad . . .
12,045
193
143
1.2
95
31
64
Sollefteå »
2,877
rapp. ej
44
1.5
35
14
21
—
Sundsvalls » ...
18,704
238
198
1.1
161
47
114
—
Alnö..............
6,731
728
646
9.6
586
151
425
10
Arnäs.............
5,323
81
23
0.4
16
16
—
—
Attmar............
3,170
68
107
3.4
77
72
5
—
Bjärtrå ............
5,092
388
411
8.1
338
50
250
38
Bodum............
2,036
14
—
—
—
—
—
— ■
Borgsjö............
7,432
16
—
—
—
—
—
Boteå.............
1,681
48
16
1.0
11
11
—
—
Dal...............
1,301
54
70
5.4
38
14
20
4
Ed................
1,407
42
9
0.6
1
1
—
—
Edsele.............
2,059
7
3
0.1
—
—
—
—
Fjällsjö............
2,493
2
8
0.3
6
6
—
—
Graninge..........
1,943
25
31
1.6
15
15
—
—
Grundsunda ........
4,502
59
24
0.5
15
15
—
— .
Gudmundrå........
15,292
662
565
3.7
430
398
—
32
Helgum...........
2,862
26
34
1.2
28
17
—
11
Holm.............
1,340
6
rapp. ej
—
—
—
—
—
Häggdånger........
973
42
8
0.8
4
4
—
—
Hässjö............
4,421
301
276
6.2
239
71
135
33
Högsjö............
4,357
306
370
8.5
277
80
170
27
Indal..............
2,509
135
91
3.6
72
72
—
—
Indals-Liden.......
2,876
—
6
0.2
6
5
—
1
Ljustorp ...........
2,577
130
83
3.2
57
53
—
4
Långsele...........
3,359
229
128
3.8
91
39
40
12
Mo................
1,889
30
—
—
—
—
—
—
Multrå............
1,140
34
8
0.7
4
4
—
—
Njurunda ..........
11,787
764
838
7.1
761
167
530
64
Nora..............
3,430
283
236
6.9
199
58
110
31
Nordingrå.........
3,542
139
115
3.2
80
40
40
—
Nätra.............
5,960
28
12
0.2
6
6
—
—
Ramsele...........
4,323
44
31
0.7
31
30
—
1
Selånger...........
3,366
39
43
1.3
22
22
—
—
Sidensjö...........
2,334
6
—
—
—
—
—
—
Själevad...........
9,583
68
8
0.1
1
1
—
—
Skog..............
982
21
26
2.6
8
6
—
2
Skorped...........
1,924
2
rapp. ej
—
—
—
—
—
Skön..............
14,523
895
1,021
7.0
947
328
605
14
Sollefteå lk.........
3,236
114
61
1.9
28
28
—
_
Stigsjö............
2,011
64
37
1.8
28
28
—
—
Styrnäs............
1,373
90
96
7.0
68
28
40
—
Stöde.............
5,579
31
3
0.1
2
2
—
—
Sånga .............
691
1
rapp. ej
—
—
—
—
—
Säbrå .............
4,645
197
214
4.6
161
58
100
3
Sättna.............
2,147
37
25
1.2
11
7
—
4
Timrå.............
9,363
446
491
5.2
422
132
270
20
Torp..............
9,652
155
82
0.8
51
46
—
5
Torsåker...........
1,262
63
74
5.9
40
9
30
1
Tuna..............
5,072
369
302
6.0
266
152
110
4
Tynderö...........
1,259
60
55
4.4
37
11
24
2
Tåsjö..............
4,318
37
2
O.o
2
2
—
—
Ullånger...........
1,788
42
29
1.6
8
8
—
—
Vibyggerå.........
1,855
11
9
0.5
—
—
—
—
Viksjö.............
1,199
1
—
—
—
—
—
—
Ytterlännäs........
7,238
376
443
6.1
378
94
250
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 265-
125
Kommun
Invånar-
antal
V, 1935
Rappor
tal hjälp
»V, 1935
erat an- sökande
*7, 1936
Kol. 4
i % av
kol. 2
De
hjälptas
antal
»/. 1936
arbets-
linjen
Jära
under-
stöds-
linjen
V
ung-
doms-
hjälpen
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Adals-Liden........
2,755
21
16
0.6
2
2
Överlännäs........
996
9
—
—
—
—
—
—
Summa
250,584
8,277
7,571
3.0
6,161
2,451
3,353
357
Jämtlands lån:
Östersunds stad ....
15,160
252
112
0.7
86
86
-
-
Alanäs............
1,953
28
_
_
_
_
_
_
Alsen..............
2,454
22
8
0.3
—
—
—
—
Aspås .............
1,064
13
rapp. ej
—
—
—
—
—
Berg..............
3,197
rapp. ej
2
0.1
—
—
—
—
Brunflo............
2,611
38
11
0.4
6
6
_
_
Bräcke ............
2,549
51
43
1.7
31
31
—
—
Fors..............
2,474
2
rapp. ej
—
—
—
—
—
Frostviken .........
2,457
4
2
0.1
—
—
—
—
Frösön............
4,122
52
38
0.9
22
20
—
2
Föllinge...........
2,433
6
1
0.0
—
—
—
—
Gåxsjö............
1,141
5
rapp. ej
—
—
—
—
—
Hallen.............
1,407
5
»
—
—
—
—
—
Hammerdal........
5,114
11
—
—
—
—
—
Hotagen...........
1,091
3
»
—
—
—
—
—
Häggenås . .........
2,509
5
—
—
—
—
—
Hällesjö...........
2,594
14
16
0.6
2
2
—
—
Kall...............
1,645
26
—
—
—
—
—
_
Lillhärdal..........
1,961
1
—
—
—
_
—
—
Lockne ............
1,918
9
rapp. ej
—
—
—
—
_
1 Myssjö............
1,195
7
—
—
— ''
—
—
—
1 Mörsil.............
1,628
37
16
1.0
1
1
—
—
1 Näs...............
1,174
2
—
—
—
—
—
—
Näskott...........
1,508
6
18
1.2
16
16
—
_
Revsund...........
2,671
58
rapp. ej
—
—
—
—
_
| Rödön.............
3,072
19
21
0.7
2
2
—
_
Ström.............
7,006
101
66
0.9
48
34
1 .t —
14
Sveg..............
3,549
36
28
0.8
27
19
—
8
1 Undersåker........
2,888
22
3
0.1
3
3
—
—
! Åre...............
3,005
1
rapp. ej
—
—
—
—
—
ÅS................
1,894
37
26
1.4
4
2
—
2
Summa
89,444
873
411
0.5
248
222
-
26
Västerbottens län:
1 Skellefteå stad.....
7,253
38
76
1.0
4
_
4
_
; Umeå » .....
12,283
273
131
1.1
108
104
-
4
| Bjurholm..........
5,451
12
rapp. ej
_
_
_
_
_
6,263
206
114
1.8
54
27
_
27
; Burträsk...........
10,011
57
30
0.3
3
3
—
_
1 Bygdeå............
7,730
115
30
0.4
21
6
—
15
Byske.............
10,230
654
448
4.4
265
149
100
16
Degerfors..........
9,386
13
52
0.6
3
—
—
3
Dorotea...........
5,513
rapp. ej
14
0.3
4
—
—
4
Holmsund.........
5,178
117
162
3.1
64
35
—
29
Hörnefors..........
3,885
83
62
1.6
27
27
—
_
Jörn..............
5,826
102
6
0.1
2
_
—
2
Nordmaling........
9,440
36
21
0.2
—
—
—
—
Norsjö.............
6,904
91
24
0.3
—
—
—
—
! Skellefteå lk........
25,565
247
99
0.4
42
31
—
11
! Sävar .............
3,500
47
26
0.7
—
—
—
126
Kungl. Maj:ts proposition nr 265■
Kommun
Invånar-
antal
V, 1935
Rappor
tal hjälp
»/. 1935
.erat an- sökande
«/, 1936
Kol. 4
i % av
kol. 2
De
hjälptas
antal
*7, 1936
arbets-
linjen
Jära
under-
stöds-
linjen
V
ung-
doms-
hjälpen
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Umeå lk...........
13,771
304
28
0.2
14
2
12
Vilhelmina.........
10,500
33
rapp. ej
—
—
—
—
—
Vännäs köping.....
1,769
52
54
3.1
15
11
—
4
Vännäs lk..........
5,264
10
3
0.1
3
_
—
3
Åsele..............
6,136
2
—
—
—
—
—
—
Summa
171,858
2,492
1,380
0.8
629
395
104
130
Norrbottens län:
Bodens stad.....
6,583
125
87
1.3
77
44
6
27
Haparanda » .....
2,555
109
108
4.2
60
3
50
7
Luleå » .....
13,642
360
324
2.4
281
96
158
27
Piteå » .....
3,314
52
80
2.4
40
39
—
1
Edefors............
3,758
14
4
0.1
_
_
_
_
Gällivare..........
20,151
668
664
3.3
505
460
—
45
Hietaniemi.........
2,608
57
51
2.0
3
—
—
3
Hortlax...........
4,468
190
90
2.0
33
31
—
2
Jokkmokk.........
8,475
29
5
0.1
—
—
—
—
Jukkasjärvi........
17,471
807
625
3.6
407
159
174
74
Karl Gustaf........
3,076
54
46
1.5
18
—
—
18
Nederkalix.........
13,974
592
616
4.4
424
195
200
29
Nederluleå.........
10,948
229
170
1.6
86
67
19
—
Nedertorneå........
4,459
154
186
4.2
130
24
95
11
Norrfjärden........
4,928
35
32
0.6
4
—
—
4
Piteå lk............
14,190
186
126
0.9
23
23
—
—
Råneå.............
8,936
239
208
2.3
141
72
69
—
Tärendö...........
2,153
—
27
1.3
—
—
—
—
Töre..............
4,727
246
244
5.2
169
61
70
38
Älvsby ............
8,337
10
—
—
—
—
—
Överkalix..........
7,934
47
21
0.3
5
5
_
—
Överluleå..........
9,576
147
84
0.9
42
22
20
—
Summa
176,263
4,350
3,798
2.2
2,448
1,301
861
286
Kungl. Maj:ts proposition nr 265•
127
Bilaga B.
Kommuner med en arbetslöshet ar 2—3 % av invånarantalet.
Län/Kommun
Invånar- antal
''/i 1935
Rapporterat antal
hjälpsökande
Kol. 3 i *
Kol. 4 i %
Kommu- nal-, väg-
»''A 1934
81A 1935
av kol. 2
av kol. 2
och lands- tingsskatt
1
2
3
4
5
6
7
Stockholms län:
Edebo................
1,907
70
42
3.7
2.2
16: 47
Fasterna..............
1,351
36
31
2.7
2.3
14:33
Häverö ..............
5,397
151
112
2.8
2.1
11:67
Ununge ..............
1.304
40
29
3.1
2.2
23:07
Summa
9.959
297
214
3.0
'' " 2.1
Uppsala län:
Älvkarleby............
8,988
667
252
7.4
2.8
13:02
Södermanlands län ......
—
—
—
—
—
—
Östergötlands län........
—
—
—
—
—
—
Jönköpings län:
Norra Ljunga ........
1,180
—
29
—
2.5
10: 58
Kronobergs län:
Ekeberga ............
1,858
45
38
2.4
2.0
14: 65
Gotlands län............
—
—
—
—
—
—
Kalmar län:
Döderhult ............
5,405
177
106
3.3
2.0
13:40
Fliseryd..............
Fågelfors ............
2,737
132
58
4.8
2.1
16:93
1,320
21
30
1.6
2.3
13: 75
Summa
9,462
330
194
3.5
2.1
—
i Blekinge län:
Asarum ..............
8,951
476
227
5.3
2.5
14:23
Eringsboda ..........
2,146
75
58
3.5
2.7
23:90
Gammalstorp ........
2,195
88
44
4.0
2.0
20:73
Hasslö................
1,502
68
39
4.5
2.6
20:08
Kyrkhult ............
4,494
151
109
3.4
2.4
18: 65
Summa
19,288
858
477
4.4
2.5
—
Kristianstads län ........
—
—
—
—
—
—
Malmöhus län:..........
Ystads stad ..........
11,189
255
266
2.3
2.4
11; 30
Hallands län:
Skrea ................
1,306
43
36
3.3
2.8
11:68
Söndrum ............
1.783
24
38
1.3
2.1
11:22
Torup................
2,654
65
72
2.4
2.7
11:72
Summa
5,743
132
146
2.3
2.5
—
Göteborgs och Bohus län:
Lysekils stad..........
5,891
211
156
3.6
2.6
14:60
Bokenäs..............
1,008
34
27
3.4
2.7
19:15
Hede ................
957
61
25
6.4
2.6
23: 91
Lur..................
1,703
51
35
3.0
2.1
18: 17
Tanum ..............
5,315
137
150
2.6
2.8
21:62
Summa
14,874
494
393
3.3
2.6
—
Älvsborgs län:
Vänersborgs stad......
9,149
311
185
3.4
2.0
13:50
Fuxerna..............
2,821
73
57
2.6
2.0
11:50
Summa
11,970
384
242
3.2
2.0
—
128
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Län/Kommun
Invånarantal
‘/i 1935
Rapporterat antal
hjälpsökande
Kol. 3 i *
Kol. 4 i *
nal-, väg-
av kol. 2
av kol. 2
och lands-
3''/7 1934
s''/7 1935
tingsskatt
3
4
5
6
7
37
13
7.2
2.5
24:28
33
34
2.3
2.4
15:78
328
160
5.0
2.5
14:37
220
93
7.0
2.9
18:90
54
66
1.9
2.3
17:43
58
23
5.3
2.1
15:48
693
376
4.6
2.5
—
1
177
126
2.8
2.0
11:70
286
154
3.8
2.0
13: 10
149
59
6.1
2.4
10:80
612
339
3.7
2.1
—
139
117
2.9
2.5
19: 47
96
65
3.0
2.0
23:63
105
45
6.0
2.6
15:77
77
45
3.9
2.3
23: 47
153
50
9.0
2.9
28:24
570
322
4.3
2.4
—
113
92
3.6
2.9
28:88
159
146
3.1
2.9
21:75
129
41
7.7
2.4
25:42
70
30
5.4
2.3
27:82
97
62
3.3
2.1
17:58
49
22
5.0
2.3
27:75
364
298
3.1
2.5
15: 75
100
88
2.8
2.6
22: 22
21
24
2.1
2.4
25: 75
103
84
3.2
2.6
14:92
99
51
4.9
2.5
30: 75
76
45
3.5
2.1
24:15
305
238
3.3
2.5
14: 75
305
200
3.2
2.1
18: 88
89
32
7.1
2.5
24:27
101
27
8.4
2.3
25:75
141
171
1.9
2.4
18:52
2,321
1,651
3.4
2.4
—
21
66
0.8
2.6
17:62
221
159
3.2
2.3
19:50
242
225
2.5
2.4
—
408
300
4.0
2.9
19:85
8,345
5,477
3.7
1 2.4
—
Skaraborgs län:
Varv .......
Värmland län:
Blomskog ..
Ekshärad
Rämen
Östervallskog.
Summa
Örebro län.......
Västmanlands län.
Kopparbergs län:
Gagnef .......
Järna .........
Siljansnäs .....
Summa
Gävleborgs län:
Hanebo .....
Norrala .....
Ramsjö .....
Rogsta.......
Trönö.......
Västernorrlands län:
Attmar .........
Bjärtrå .........
Boteå ...........
Dal ..........
Haverö, .........
Häggdånger .....
Njurunda .......
Nordingrå .......
Skog.............
Sollefteå lk........
Stigsjö...........
Sättna...........
Timrå...........
Torp ...........
Torsåker.........
Viksjö...........
Ytterlännäs .....
Summa
Jämtlands län:
Bräcke ..............
Ström.................
Summa
Västerbottens län:
Byske................
Summa summarum
511
1,424
6,506
Lysvik................j 3,154
2,857
1,095
15,036
6,363
7,623
2,445
16,431
4,723
3,232
I 1,751
1,960
1,695
Summa i 13,361
3,170
5.092
1,681
1,301
2,983
973
11,787
. 3,542
982
3,236
2,011
2,147
9,363
9,652
1,262
1,199
7,238
67,619
2,549
7,006
9,555
10.230
227,254
Vägskatten beslutad i augusti 1935. — Kommunalskatten beslutad i oktober—november 1935.
— Landstingsskatten beslutad i september 1935.
Kungl. Maj.ts proposition nr 265■
129
Bilaga C.
Kommuner med en arbetslöshet av minst 3 % av invånarantalet.
Län/Kommun
Invånar-
antal
Vi 1935
Rapp örte
hjälpsi
*''h 1934
rat antal
>kande
s,/7 1935
Kol. 3
i % av
kol. 2
Kol. 4
i % av
kol. 2
Kom- munal-,
väg- och
landstings- skatt
1
2
3
4
5
6
7
Stockholms stad..........
—
_
—
_
_
_
Stockholms län:
Bladåker ..............
722
27
24
3.7
3.3
15:07
Forsmark..............
813
87
45
10.7
5.5
16:20
Harg..................
2,399
61
85
2.5
3.5
14: 47
Summa
3,934
175
154
4.4
3.9
_
Uppsala län:
Söderfors..............
2,067
71
69
3.4
3.3
10:02
Västland ..............
2,785
52
109
1.9
3.9
15:52
Summa
4,852
123
178
2.5
3.7
—
Södermanlands län........
—
—
—
—
—
—
Östergötlands län ........
—
-
—
—
—
—
Jönköpings län:
Norra Solberga ........
2,534
93
89
3.7
3.5
11:95
Kronobergs län ..........
—
—
—
—
—
—
Gotlands län ............
—
—
—
—
—
—
Kalmar län:
Oskarshamns stad......
8,641
521
316
6.0
3.7
16: 40
Blekinge län:
Aspö..................
997
13
46
1.3
4.6
14: 40
Backaryd ..............
2,210
113
97
5.1
4.4
20:70
Elleholm ..............
395
25
14
6.3
3.5
23: 73
Hällaryd ..............
2,893
148
104
5.1
3.6
18:90
Listerby ..............
2,043
196
192
9.6
9.4
19:90
Mörrum ..............
4,355
316
220
7.3
5.1
18: 51
Sturkö ................
1,990
233
218
11.7
11.0
35:90
Tjurkö ................
538
79
37
14.7
6.9
25:50
Åryd..................
2,182
92
67
4.2
3.1
24:57
Öljehult ..............
1,358
79
46
5.8
3.4
24:23
Summa
18,961
1,294
1,041
6.8
5.5
_
Kristianstads län ........
—
—
—
—
—
_
Malmöhus län:
Södra Vram ..........
2,725
206
128
7.6
4.7
16:53
Hallands län ............
—
—
—
—
—
_
Göteborgs och Bohus län:
Askum................
2,772
308
267
11.1
9.6
17:70
Bottna................
589
45
19
7.6
3.2
29: 49
Brastad................
3,772
687
555
18.2
14.7
27:97
Bro ..................
2,847
383
381
13.5
13.4
26:43
Bärfendal..............
526
25
16
4.8
3.0
15:20
j Dragsmark ............
484
19
16
3.9
3.3
18:15
Grebbestads köping ....
862
13
28
1.5
3.2
17: 47
Hogdal................
1,348
121
98
9.0
7.3
22: 43
Kville ................
4,928
277
193
5.6
3.9
27: 98
Lommeland............
901
123
74
13.7
8.2
28: 73
Lyse ..................
2,633
360
280
13.7
10.6
29: 27
Malmön ..............
1,367
281
242
20.6
17.7
23:80
Näsinge................
1,263
189
166
15.0
13.1
29:68
Skee II
Skee 11/ ..............
5,694
618
551
10.9
9.7
20:18
Svenneby ..............
1,345
94
71
7.0
5.3
31:97
Tossene................
5,304
410
298
7.7
5.6
20: 60
Summa
36,635
3,953
3,255
10.8
8.9
—
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 265.
9
130
Kungl. Maj:ts proposition nr 265-
Län/Kommun
Invånar-
antal
Vi 1935
Rapporterat antal
hiälpsökande
Kol. 3
i % av
kol. 2
Kol. 4
Kom- munal-,
väg- och
landstings- skatt
*''h 1934
3 V" 1935
i % uv
kol. 2
1
2
3
4
6
6
7
Älvsborgs län:
Valbo-Ryr ............
523
18
16
3.4
3.1
19: 11
Skaraborgs län:
Tidaholms stad ........
4,456
245
150
5.5
3.4
13: —
Agnetorp..............
2,078
100
67
4.8
3.2
18:21
Summa
6,534
345
217
5.3
3.3
—
Värmlands län:
Dalby ................
3,722
320
139
8.6
3.7
14:93
Eda ..................
6,472
353
207
5.5
3.2
14: 07
Norra Finnskoga ......
1,736
66
71
3.8
4.1
18:28
Norra Ny ............
3,093
177
119
5.7
3.8
13:43
Skillingmark ..........
1,187
9
44
0.8
3.7
15: 73
Södra Finnskoga ......
1,759
112
101
6.4
5.7
22: 09
Östra Emtervik........
1,800
30
64
1.7
3.6
18:61
Summa
19,769
1,067
745
5.4
3.8
—
1 Örebro län:
Kvistbro ..............
3,644
230
113
6.3
3.1
11:55
Ljusnarsberg ..........
8,127
460
313
5.7
3.9
14: 69
Ramsberg..............
3,519
175
131
5.0
3.7
16: 39
Summa
15,290
865
557
5.7
3.6
—
Västmanlands län ........
—
—
—
—
—
—
Kopparbergs län:
Grangärde ............
11,474
839
515
7.3
4.5
14:-
Norrbärke ............
5,656
280
185
5.0
3.3
16:17
Venjan................
1,923
90
76
4.7
4.0
12:10
Våmhus ..............
1,495
53
106
3.5
7.1
13:75
Summa
20,548
1,262
882
6.1
4.3
—
Gävleborgs län:
3.5
Söderhamns stad ......
11,298
584
395
5.2
14: 60
Västernorrlands län:
Alnö..................
6,731
446
252
6.0
3.7
35: 75
Gudmundrå............
15,292
698
490
4.6
3.2
15: 72
Hässjö ................
4,421
234
188
5.3
4.3
22: 73
Högsjö ................
4,357
366
180
8.4
4.1
17: 22
1 Indals-Liden ..........
2,876
172
92
6.0
3.2
26: 08
Ljustorp ..............
2,577
415
134
16.1
5.2
27: 28
Långsele ..............
3,359
262
171
7.8
5.1
19:82
Nora..................
3,430
189
166
5.5
4.8
32:05
j Skön ..................
14,523
924
555
6.4
3.8
21:71
Styrnäs................
1,373
85
53
6.2
3.9
25: 56
Säbrå ................
4,645
204
172
4.4
3.7
26:75
Tuna..................
5,072
373
241
7.4
4.8
23:88
Tynderö ..............
1,259
47
39
3.7
3.1
32:38
Överlännäs............
996
36
34
3.6
3.4
21:42
Summa
70,911
4,451
2,767
6.3
3.9
—
Jämtlands län:
Hällesjö ..............
2,594
284
114
10.9
4.4
14:23
Sveg..................
3,549
229
120
6.5
3.4
17:17
Älvros ................
1,020
80
55
7.8
5.4
13: 67
Summa
7,163
593
2S9
8.3
4.0
—
Västerbottens län ........
—
—
—
—
—
—
Norrbottens län:
Kiruna................
10,389
815
529
7.8
5.1
14: 40
Gällivare kyrkostad!
Malmberget /"
6,4)2
912
472
14.2
7.3
18: 70
Summa
16,801
1,727
1,001
10.3
6.9
—
Summa summarum
247,119
17,277
12,030
7.0
4.9
—
Vägskatten beslutad i augusti 1935. Kommunalskatten beslutad i oktober—november 1935.
Landstingsskatten beslutad i september 1935.
Kungl. May.ts proposition nr 265
131
Bilaga D.
Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden */» 1933—3% 1935 från anslag till statliga beredskapsarbeten.
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Anvisat
belopp
kronor
1935
25/1
1/2
8/3
28/6
Under budgetåret 1933/1934 beviljade medel (se specificerad förteckning
QQ1/1Q<IK ciri RSft ...................................
2,999,689
2,955,995
6,500
7.000
9.700
9.000
5.700
6.000
Fr. o. m. 1/7 19341, o. m. 31/12 1935 beviljade medel (prop. 231/1935, sid. 84)
Vissa konserveringsarbeten vid Kalmar slott ..........................
Ombyggnad av varmbadhuset vid Åkers krutbruk ....................
Upprensning av två strömstråk i Kalix älv, Norrbottens län............
Fiskehamn vid Sandskär, Norrbottens län............................••
Förbättring av Spikarnes fiskehamn å Alnö, Norrbottens län (tilläggs-
1
Summa för budgetåret 1934/1935
2,999,895
132
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
Bilaga E.
Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden 28/e 1935—31/s 1936 från anslag till statliga samt statliga och
kommunala beredskapsarbeten.
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Totalkostnad
Anvisat
belopp
1935
28/6
Inredning av lokal för krigsarkivets behov..........
19,000
19,000
Anläggande av en laxdamm vid Hyttön i Älvkarleby
socken .................................
49,000
39,000
Ytterligare konserveringsarbetcn å Visby ringmur och kyrko-
ruiner ................................
30,000
30,000
Uppmuddring av Karlskrona östra farled å delen Torhamns-
fjärden—östra fjärden .......................
124,000
124,000
Örn- och tillbyggnad av Welanderhemmet i Malmö........
100,250
90,220
Konservering av Gräfsnäs slottsruin..............
58,500
58,500
Tilläggsanslag för utförande av ny taktäckning å slottet i
Västerås...........................
1,480
1,480
Byggnads-, diknings- och vägarbeten vid Sveriges utsädes-
förenings filial i Överlännäs............................
54,150
54,150
Exercishus för Norrbottens regemente.................
47,000
47,000
Tilläggsanslag för upprensning av Fårösund ..............
20,000
20,000
5/7
Ny uppfartsväg till Skansen i Stockholm.................
87,200
87,200
Vissa konserveringsarbeten å Kronobergs slottsruin........
22,600
20,600
2/8
Varmvattensanläggningar i vissa bostadshus vid tvångsar-
betsanstalten i Landskrona ........................
6,500
6/600
30/8
Vissa arbeten å landsfiskalsbostället i Karesuando .
3,520
3,520
13/9
Ytterligare medel för vatten- och avloppsledningsarbeten vid
Ulriksdals och Haga slotts kungsgårdar ................
10,500
10,500
Proviantmagasin vid Norrlands trängkår..................
40,300
40,300
Kulfång och blindering vid 4. flvgkåren å Frösön ........
15,000
15,000
Vissa arbeten vid Stockholms slott ......................
40,000
40,000
Fortsatta konserveringsarbeten vid Mörby slottsruin ......
25,000
25,000
27/9
Brygga vid Bredavik............................
30,000
30,000
Hamn å Lilla Kornö.........................
50,000
45,000
10/10
Kostnadsökning för Branteviks hamn ..............
41,000
36,900
D:o för Vikens hamn..........................
16,110
12,800
25/10
Fiskehamnsanläggning vid Svanhalla.................
26,500
26,500
D:o vid Skärhamn ...............................
240,000
216,000
D:o vid Resö.................................
125,000
118,750
Fortsatt utbyggnad av Rörö fiskehamn ..................
82,300
74,070
D:o av Fotö fiskehamn.........................
61,000
54,900
6/12
Ytterligare kostnader för båthamnsanläggning i Vaxholm ..
42,200
42,200
Ändrings- och reparationsarbeten vid statens tvångsarbets-
anstalt i Landskrona...........................
9,800
9,800
Summa
1,477,910
1,398,890
Kungl. Maj:ts proposition nr 265-
133
Bilaga F.
Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel bevil
jats
under tiden 7? 1933—3% 1935 från anslag till kommunala bered
skapsarbeten.
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnad
kronor
Beviljat
lån
kronor
Beviljat
statsbidrag
kronor
Under budgetåret 1933/1934 beviljade medel
(se specificerad förteckning prop. 231/1935
sid. 86) ..................................
12,095,063
3,567,705
4,215,373
1935
Fr. o. m. 1/7 1934 t. o. m. 31/12 1935 beviljade
medel (prop. 231/1935, sid. 91) ............
15,516,953
751,415
4,448,720
9/1
Stensättning av gator i Grebbestad, Tanums
väghållningsdistrikt, Göteborgs och Bohus län
128,200
128,200
_
16/1
Varmbadhus i Nyköping ....................
361,000
—
72,200
Skolhus i Lyckeby, Lösens s:n, Blekinge län..
44,900
—
8,980
Hamnanläggning vid Lindholmen i Göteborg..
4,100,000
—
820,000
Reparationsarbeten i Trollhättans kyrka......
21,600
—
4,320
Ombyggnad av skolhus i Falltorp, Södra Finn- skoga s:n, Värmlands län..................
15,600
_
7,800
Skolhus i Hallsta, Indals s:n, Västernorrlands
län ......................................
77,575
_
58,180
25/1
Örn- och nybyggnad av skolhus i Träleberg,
Häggvall och Berg, Lyse s:n, Göteborgs och
Bohus län................................
113,230
84,920
Om- och nybyggnad av skolhus i Roteberg,
Ovanåkers s:n, Gävleborgs län ............
72,000
_
14,400
1/2
Uppförande av stadshus samt omändring av råd- huset, Halmstad ..........................
1,300,000
_
260,000
Om- och tillbyggnad av länslasarettet i Udde- valla ....................................
280,750
_
56,150
Varmbadhus i Hamburgsund, Kville s:n, Göte- borgs och Bohus län ......................
12,800
_
8,320
Kommunalhus, Valbo s:n, Gävleborgs län____
115,000
115,000
—
8/2
Tillbyggnad av skolhus m. m., Asarums s:n,
Blekinge län..............................
56,200
—
28,100
Örn- och tillbyggnad av skolhus i Hovenäset,
Askums s:n, Göteborgs och Bohus län......
23,500
_
16,450
15/2
Bro över Möcklösund, Östra härads väghåll- ningsdistrikt, Blekinge län ................
153,000
_
145,350
Kostnadsökning för reparation av Fuxerna
kyrka, Älvsborgs län......................
7,357
—
2,500
Kostnadsökning för restaurering av Skogs kyrka,
Västernorrlands län........................
2,400
_
1,440
Om- och tillbyggnadsarbeten vid Kroppefjälls
sanatorium, Älvsborgs län ................
180,167
_
36,030
22/2
Örn- och tillbyggnadsarbcten vid länslasarettet
i Strömstad ..............................
177,835
_
35,570
D:o vid länslasarettet i Mölndal..............
415,800
—
83,160
134
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total
kostnad
kronor
Beviljat
lån
kronor
Beviljat
statsbidrag
kronor
171,500
—
34,300
203,975
—
40,790
38,663
_
23,190
32,550
—
6,510
40,000
—
8,000
77,800
—
15,560
17,000
—
8,500
2,280
_
1,140
85,800
—
17,160
23,845,485
994,615
6,347,740
1/3
8/3
15/3
23/5
31/5
15/6
Om- och nybyggnadsarbeten vid högre allmänna
läroverket i Västervik..............
Om- och tillbyggnad av samrealskolan i Hässleholm
....................................
Ytterligare kostnader för örn- och nybyggnad
av skolhus, Dorotea församling, Västerbottens
län..................................
Idrottsplats i Skuru, Nacka sm, Stockholms län
Bad- och gymnastikhus i Valla municipalsamhälle.
.....................................
Bro över Tinnerbäcken med tillfartsvägar i Linköping
....................................
Ytterligare kostnader för skolhus i Långhed,
Alfta skoldistrikt, Gävleborgs län..........
Ytterligare kostnader för värmeledning m. m.
i kyrkoherdeprästgården, Byske pastorat,
Västerbottens län...... :..................
Regnvattenledning i Kalmar ................
Summa för budgetåret 1934/1935
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 265-
135
Bilaga G.
Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden Vt 1935—31/s 1936 från anslag till kommunala samt stat
liga
och kommunala beredskapsarbeten.
Total-
kostnad
kronor
Beviljat
statsbidrag
kronor
20,000
4,000
127,000
88,900
8,800
1,760
32,410
16,200
28,200
16,920
8,000
4,500
25,595
15,360
9,525
8,570
5,370
2,150
38,150
26,700
39,500
29,620
24,566
14,740
21,700
10,850
59,575
23,830
41,750
8,350
87,250
34,900
12,742
6,000
40,000
20,000
21,000
10,500
8,526
5,960
1,134
6,100
127,122
50,850
350,000
70,000
102,000
51,000
40,000
30,000
7,780
3,890
Dag för
beslut
Arbetsföretag
1935
5/7 j
12/7
2/8
30/8
6/9
13/9
20/9
10/10
18/10
Hangarbyggnad å Norrköpings flygplats..................
Pump- och reningsverk för Skönsbergs municipalsamhälle
Ändrings- och reparationsarbeten å skolhus i Lilla Edet,
Fuxerna s:n, Älvsborgs län............................
Skolanläggningar i Nyhammar och Rävåla, Grangärde s:n,
Kopparbergs län......................................
Skolhus i Kjäl, Vibyggerå s:n, Västernorrlands län........
Skolhus i Runeåberg, Helgums s:n, Västernorrlands län ..
Gymnastikhus i Hamre m. m., Långsele s:n, Västernorrlands
län..................................................
Ytterligare kostnader för om- och nybyggnad av skolhus,
Malmöns s:n, Göteborgs och Bohus län................
Ytterligare kostnader för kommunalhus, Jämshögs s:n,
Blekinge län..........................................
Varmbadhus jämte brandstation. Asarums s:n, Blekinge
län..................................................
Kommunalhus, Bro s:n, Göteborgs och Bohus län........
Restaurering av Holmedals kyrka, Värmlands län........
Veterinärbostad, Grangärde s:n, Kopparbergs län ........
Ombyggnad av tullhuset i Söderhamn ..................
Pump- och reningsverk i Älmhults köping................
Värme- och sanitäranläggning i tullhuset, värmeanläggning
i samrealskolan samt tillbyggnad av samrealskolans gymnastikhus,
Oskarshamn ................................
Ytterligare kostnader för varmbadhus i Lilla Edets municipalsamhälle
........................................
Kommunalhus, Hjulsjö s:n, örebro län..................
Vattenreningsanläggning i Bräcke municipalsamhälle......
Ytterligare kostnader för kommunalhus, Långsele s:n, Västernorrlands
län ........................................
Ytterligare kostnader för skolhus, Tåsjö s:n, Västernorrlands
län..................................................
Om- och tillbyggnad av ålderdomshem, Njurunda s:n, Västernorrlands
län ........................................
Varmbadhus i Östersund................................
Gymnastikhus vid samrealskolan, Nederkalix s:n, Norrbottens
län ..........................................
Byggnad för folkbad och bibliotek i Skönsmons municipalsamhälle
............................................
Gravkapell, Tuna församling, Västernorrlands län........
opaginerad Kontrollera mot PDF
136
Kungl. Maj:ts proposition nr 265•
Dag för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnad
kronor
Beviljat
statsbidrag
kronor
1935
18/10
Kommunal förvaltningsbyggnad med tingslokaler, Råneå s:n,
Norrbottens län.................
65,000
48,750
25/10
Om- och tillbyggnad av skolhus i Tånga, Lommelands s:n,
Göteborgs och Bohus län .............
12,850
9,640
Polishus i Munkedal, Foss s:n, Göteborgs och Bohus län..
21,280
5,320
1/11
Flyttning av ladugårdsbyggnaderna å lönebostället Hästa- ryd, Mörrums pastorat, Blekinge län .......
9,780
4,890
Kommunalhus, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län____
45,000
33,750
Skolhus i Amalieberg m. m., Hogdals s:n, Göteborgs och
Bohus län...............
77,965
54,570
8/11
Örn- och nybyggnadsarbeten för folkskoleväsendet, Kville
s:n, Göteborgs och Bohus län ...
90,094
63,080
Byggnad inrymmande brandstation, arrestlokaler, skolkök
m. m., Ljusdals s:n, Gävleborgs län........
56,900
11,380
Vattenledningsanläggning, Alnö s:n, Västernorrlands län ..
37,720
30,180
Församlings- och kommunalhus, Indalslidens s:n, Väster- norrlands län .........
79,100
59,330
Arrestlokal i Selånger, Tuna polisdistrikt, Västernorrlands
län.............
34,300
37,000
17150
15/11
Skolhus å Stora Kornö, Lyse s:n, Göteborgs och Bohus län
27,750
Byggnader för folkskoleväsendet, Ramsele s:n, Västernorr- lands län ................
84,510
21,490
29/11
Vatten- och avloppsledning i Norbergs municipalsamhälle
150,000
30,000
Tillbyggnad av länslasarettet i Luleå samt uppförande av
personalbostadshus vid länslasarettet i Gällivare..
267,400
133,700
20/12
Restaurering av Nordmarks kyrka jämte klockstapel, Värm- lands län .................
7,940
2,380
Ålderdomshem, Torsåkers s:n, Västernorrlands län ...
30,553
9,170
Skolhus i Bullerbo, Graninge s:n, Västernorrlands län____
20,440
10,220
Restaurering och tillbyggnad av Alnö kyrka, Västernorr- lands län ..................
100,000
50,000
1936
9/1
Skolanläggning vid St. Kullen, Sturkö s:n, Blekinge län ..
108,075
91,860
Kommunalhus och byggnader för folkskoleväsendet, Skee
s:n, Göteborgs och Bohus län...........
84,118
63,090
Utvidgning'' av vatten- och avloppsledningsnätet i Arboga
115,000
23,000
24/1
Vattenverk m. m., Njurunda s:n, Västernorrlands län ....
261,100
130,550
7/2
Örn- och tillbyggnad av länslasarettet i Karlskrona ......
661,000
264,400
20/3
Ytterligare kostnader för bad- och gymnastikhus i Valla
municipalsamhälle.................
6,130
1,230
Hangar å Jönköpings flygplats.............
29,000
5,800
Ytterligare kostnader för restaurering av Trollhättans kyrka
24,150
4,830
Krematorium i Karlstad...........
180,000
36,000
Restaurering av Kristinehamn-Varnums kyrka........
105,000
21,000
Summa
4,089,100
1,826,160
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 265-
137
Bilaga H.
Förteckning å företag, till vilka under tiden 1/i 1933—3% 1935 medel
anvisats från anslag till skenfria korsningar.
Dag
för
beslut
Plats för arbete
Totalkost-
nad
kronor
Anvisat
kronor
Under budgetåret 1933/1934 beviljade medel (se specificerad
förteckning prop. 231/1935, sid. 96) ....................
8,926,539.95
7,563,855:95
Fr. o. m. */, 1934 t. o. m. »''/» 1935 (prop. 231/1935, sid. 98)
986,300
681,950
1935
1/2
Slätterna och Hultafors (tilläggsbidrag), Älvsborgs län......
26,700
26,700
Sörby, Västmanlands län ................................
17,900
15,400
Fägre (Valla), Skaraborgs län............................
42,300
42,300
8/2
Jönåker (tilläggsbidrag), Södermanlands län ..............
66,000
66,000
15/2
Ljusne (2 st.), Gävleborgs län............................
78,700
67,230
L:a Amundön, Göteborgs och Bohus län..................
60,050
41,600
12/4
Stränte, Kristianstads län................................
55,500
30,500
Slätthult, Kronobergs län................................
65,400
45,360
Birsta, Västernorrlands län ..............................
35,000
20,000
Brunflo, Jämtlands län..................................
49,200
34,200
26/4
Solvarbo, Kopparbergs län ..............................
47,150
43,550
17/5
Kungsbacka (tilläggsbidrag)..............................
5,000
4,500
Summa för budgetåret 1934/1935
1,535,200
1,119,290
opaginerad Kontrollera mot PDF
138
Kungl. Maj.ts proposition nr 265-
Bilaga I.
Förteckning å företag, till vilka under tiden 1h 1935—31/3 1936 medel
anvisats från anslag till skenfria korsningar.
Dag
för
beslut
Plats för arbete
Totalkost-
nad
kronor
Anvisat
kronor
1935
5/7
Förstärkning av arbetskraft i ämbetsverk m. m...........
14,639: 69
14,639: 69
27/9
Vackerby, Södermanlands län (tilläggsbidrag)..............
49,400
47,230
4/10
Varberg ................................................
35,000
30,000
10/10
Länninge (Voxsäter), Gävleborgs län......................
45,900
30,900
20/12
Vägport i Falkenberg....................................
15,000
11,250
1936
31/1
Toröd (Tösse), Älvsborgs län ............................
37,000
31,750
Njurunda, Västernorrlands län............................
189,100
138,800
7/2
Bergsåker, Västernorrlands län............................
147,200
130,600
Summa
533,239: 69
435,169.69
Kungl. Maj.ts proposition nr 265-
139
Bilaga J.
Förteckning & företag, till vilka under tiden 7? 1933—s0/e 1935 medel
anvisats från anslag till broar och hamnar.
Dag
för
beslut
Slag av arbete
Totalkost-
nad
kronor
Anvisat
kronor
-------
Under budgetåret 1933/1934^ beviljade medel (se specificerad
8,626,450: 70
6,030,590: 70
1935
16/1
Fr. o. m. Vt 1934 t. o. m. sl/u 1935 (prop. 231/1935, sid. 103)
Hamnar.
4,811,200
197,000
3,277,700
131,300
20,400
10,200
250,000
125,000
185,000
123,300
8/3
12/4
25,900
17,200
Kaj vid Krokstrand, Skee s:n, Göteborgs och Bohuslän----
27,000
19,490
18,000
28,700
17/5
23/5
9/1
1/2
35,100
17,500
524,000
260,000
Broar.
75,200
67,600
Bro över Mörrumsån vid Blekingsholm, Kronobergslän----
66,700
98,400
50,000
83,600
36,800
27,600
49,500
42,000
15/2
Bro över Vindelälven vid Rustträsk, Västerbottens län----
352,100
50,000
316,800
42,500
64,200
48,100
22/2
1/3
137,000
123,300
Bro över Ångermanälven vid Hammar, Västernorrlands län
45,000
38,200
12/4
551,200
275,600
Bro över Lime älv vid Slussfors, Västerbottens län (tilläggs-
6,000
5,400
123,000
110,700
10/5
7/6
20/6
Bro över Sittsjön, Ragunda, Jämtlands län (tilläggsbidrag)..
Bro över Almaån, Kristianstads län (tilläggsbidrag)........
Bro över Ångermanälven vid Sollefteå, Västernorrlands län
Summa för budgetåret 1934/193;)
16,900
10,000
584.200
12,600
8,000
350,000
8,361,290
| 5,610,900
140
Kungl. Maj.ts proposition nr 265-
Bilaga K.
Förteckning å företag, till vilka under tiden Vt 1935-81/s 1936 medel
anvisats från anslag till broar och hamnar.
Dag
för
beslut
Slag av arbete
Totalkost-
nad
kronor
Anvisat
kronor
1935
Hamnar.
5/7
Förstärkning av arbetskraft i ämbetsverk m. m......
42,639: 71
42,639: 71
16/8
Landskrona hamn ..................
146,000
97,300
25/10
Fiskehamn vid Skåre, Malmöhus län.....
44,600
40,100
> > Nyhamnsläge, Malmöhus län..........
66,500
59,850
29/11
Limhamns fiskehamn i Malmö........
198,000
132,000
20/12
Fiskehamn vid Gräsgård, Kalmar län ..............
65,000
58,500
1936
31/1
Fiskehamn i Västervik........
106,000
64,800
7/2
> vid Ungskär, Blekinge län................
60,000
54,000
>
> > Torhamn, > > .....
125,000
112,500
>
Gamleby hamn....................
—
—
13/3
Ytterligare anslag till utvidgning av Varbergs hamn m. m.
7,688
3,800
Summa
861,427: 71
665,489: 71
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
141
Bilaga L.
Förteckning över den S1/i2 1935 avslutade statliga beredskapsarbeten.
Kon-
selj-
dag
Företag
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av stats- medel
kronor
Utförda
dags-
verken
Rap-
port-
måna-
der
Medel- för- tjänst
per 8 t.
arbets- dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor
1
2
3
4
6
6
7
8
1933
V 7
Vissa arbeten vid Carl Gustafs stads
gevärsfaktori ....................
8,000
8,000
435
18:39
*%
Ytterligare medel för flyttning av
byggnader från Sollefteå läger ....
17,200
17,200
622
4
9: 60
27:65
Hangar vid 4. flygkårens sjöflygsta- tion å Frösön....................
110,000
110,000
2,690
11
10: 76
40: 89
*78
Förbättring av Björkö fiskehamn....
42,173
37,888
3,886
15
8:16
9:74
Förbättring av statens fiskehamn vid
Träslöv..........................
108,000
108,000
9,971
26
7:13
10:83
Anläggning av fiskehamn vid Vejby
91,000
80,000
5,922
19
6: 27
13:51
Iståndsättande av Vikens hamn ____
134,000
120,000
7,062
17
7:34
15:18
Förbättring av Kyrkbackens hamn å
Ven ............................
41,000
36,900
3,031
13
7:10
12:17
Anläggning av fiskehamn vid Drott- ningskär å Aspö..................
110,000
110,000
5,664
21
7: 43
19:42
Förbättring av fiskehamn vid Torsö
22,000
20,900
1,334
3
6:58
15: 67
Förbättring av statens fiskehamn vid
Hällevik ........................
10,000
10,000
674
6
7:15
14:84
7 8
Uppförande av sjöhangarbyggnad i
Boden ..........................
135,000
135,000
2,015
8
8:03
67: 00
Uppförande av marketenteribyggnad
för sjömanskåren i Karlskrona____
150,990
150,990
6,843
17
9:16
22: 06
Vissa säkerhetsarbeten vid Upplands
regementes och arméns underoffi- cersskolas skjutbanor..............
24,852
24,852
861
5
8:57
28: 86
Djupborrningar för undersökning av
stenkolsflötserna inom Billesholms- området ........................
35,867
35,867
704
6
6:00
50: 95
‘7.
Reparation av kajmuren vid Ströms- holms slott ......................
12,500
12,500
760
10
6:36
16: 45
Skjutfältsanordningar vid Marma
skjutfält ........................
21,153
21,153
1,006
4
9: 01
21:03
Planering av Dalregementets skjut- bana............................
35,000
35,000
2,772
10
7: 45
12: 49
142
Kungl. May.ts proposition nr 265.
Kon-
selj-
dag
Företag
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av stats- medel
kronor
Utförda
dags-
verken
Rap-
port-
måna-
der
Medel- för- tjänst
per81,
arbets- dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nader
irenor
1
2
3
4
5
6
7
8
♦
1933
16/9
Ytterligare arbeten å vägbyggnaden
mellan Dalom och Varglund å
Hemsö ..........................
Försvarsanordningar vid Dalom å
Hemsö ..........................
Färdigställande av mellanlandnings- plats vid Vännäs ................
11,500
14,800
9,000
11,500
14,800
9,000
| 1,188
483
14
2
7: 23
5: 96
22:14
18: 63
Flygfältsbelysning å Norrköpings flyg- plats ............................
27,499
27,499
750
5
11:07
36: 66
Hindermarkeringsljus å två skorstenar
invid Bulltofta flvgplats..........
22,069
22,069
1,131
6
14:58
19:51
Stängsel utmed viss del av Bulltofta
flygplats ........................
20,210
20,210
1,054
7
9:38
19: 17
Utvidgning av tunnlarna vid Oringens
station å bandelen Sollefteå —Härnö- sand ............................
43,000
43,000
4,873
11
9: 44
8: 82
Underhållsarbeten i Hjärtösund, Göte- borgs och Bohus län..............
200
200
12
—
7:91
16: 67
Fördjupning av Spikarnas fiskehamn
(2 företag) ......................
60,200
60,200
3,444
15
8:06
17:48
Konservering av hagaholms slottsruin
37,500
37,500
3,344
12
7:01
11:21
Visst arbetsföretag å Skansen i Stock- holm ............................
82,527
55,000
4,158
12
12:44
13: 23
Vissa undersöknings-"och förberedande
gruvarbeten inom Västerbottens län
45,500
45,500
3,736
7
7: 52
12:18
*°/io
Förbättringsarbeten vid Glomniens
fiskehamn........................
60,000
60,000
2,203
18
6: 64
27: 24
Nybyggnad till tjänstebostäder för
tullpersonal vid kustposteringen
Nordkoster m. m.................
64,923
56,800
1,865
8
8: 63
30: 46
7n
Omläggning av yttre vattenledningar- na vid Stockholms slott ..........
27,500
27,500
1,016
9
12:05
27: 07
Ombyggnad av stora förrådet vid
Åkers krutbruk..................
43,153
43,153
1,537
9
8: 99
28:08
Vatten- och avloppsledningar till ar- betarbostäderna vid Åkers krutbruk
59,973
59,973
2,649
11
7:68
22: 64
Två trotylmagasin vid Åkers krut- bruk ............................
21,215
21,215
1,267
5
7:64
16: 74
Väg till trotylmagasinen vid Åkers
krutbruk ........................
7,783
7,783
1,094
10
6:26
7:11
Sprängningsarbete för utvidgning av
statens provningsanstalts gårds ut- rymme ..........................
37,000
37,000
1,799
13
10:45
20:57
10/n
Vissa arbetsföretag för Kronobergs
regementes detachement i Karls- krona............................
35,250
35,250
4,022
13
6:50
8: 76
Kungl. Maj.ts proposition nr 26S.
143
Kon-
selj-
dag
Företag
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av stats- medel
kronor
Utförda
dags-
verken
Rap-
port-
måna-
der
Medel- för- tjänst
per 8 t.
arbets- dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
i rönör
1
2
3
4
5 1
6
7
8
1933
,0/n
,7/n
40,000
69,974
112,500
36,000
2,663
14
8:02
13: 52
69,974
4,932
14
8:40
14:19
Hamnförbättring i Grebbestad......
101,250
9,328
16
7:29
10:85
24/n
Manskapsbarack å Kungsholms fort,
108,110
17,000
79,500
4,000
108,000
3,416
11
8:18
31: 62
Vissa arbeten för flottans skiffer-
17,000
282
6
6:80
60: 28
s,/is
79,500
5,572
16
5:62
14:27
Tillvaratagande av stormfälld skog å
Värmlands regementes övningsom-
4,000
834
3
5:05
4:80
Vattenledningsarbeten å Skansen i
69,095
54,000
59,000
3,277
16
11:01
18: 00
S9/12
Fiskehamn vid Ekenabben å Sturkö
54,000
2,104
8
6:83
25: 67
Fiskehamn vid Sanda å Sturkö ----
100,000
100,000
3.423
15
7:00
29:21
1934
7«
Förlängning av östra kajen i Öckerö
fiskehamn........................
23,500
19,975
2,144
8
9: 09
9: 32
18/,
Två skyddsrum i Bodens fästning ..
56,000
56,000
2,290
8
11: 65
24:45
''»/l
Terrassbyggnad å residenstomten i
Umeå............................
14,687
14,687
585
3
12: 65
24: 89
s‘/s
Anläggande av kajplats vid Nya Var- vet för statens undersöknings- och
bevakningsfartyg för havsfiskets be-
17,370
93,000
106,029
17,370
492
7
10: 65
35:30
VT
Utförande av ång- och värmecentral
vid Västernorrlands regemente,
93,000
2,362
11
10: 84
39: 37
Uppförande av byggnad för verkstäder,
förråd, omklädningsrum m. m. å
Skansen i Stockholm..............
106,000
2,746
14
12:80
38:60
Sprängningsarbeten vid tekniska hög-
168,500
14,700
168,500
4,045
13
19:51
41:66
Uppmuddring av ett grund utanför in- seglingsrännan till Mörbylånga hamn
14,700
239
3
8:72
61:51
Inseglingsfyr till statens fiskehamn vid
2,600
10,012
31,520
2,600
20
1
10: 62
130: 00
''8/7
Restaurering av fornlämningsområdet
10,000
976
8
5: 86
10:25
Ny taktäckning å slottet i Västerås
30,220
639
6
9: 12
47: 29
Ändrings- och reparationsarbeten m.m.
53,805
1 197,255
51,475
2,145
8
9: 95
24:00
Ombyggnadsarbeten å Stöndar i Boteå
socken för Offers lanthushållsskola
1 och ladugårdsskötareskola .......
103,000
5,965
16
12:75
17: 27
144
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Kon-
selj-
dag
Företag
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av stats- medel
kronor
Utförda
dags-
verken
Rap- p ort- måna- der
Medel- för- tjänst
per 8 t.
arbets- dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor
1
2
3
4
5
6
7
8
1934
Förbättringsarbeten å kvinnliga elev- hemmet vid vanföreanstalten i Häl- singborg ........................
52,551
44,510
1,792
7
9:68
24:84
»7*
Gemensam avloppsanläggning för för- utvarande dragonkasernområdet i
Stockholm ......................
142,085
130,355
6,264
12
11:34
20:81
2''/»
Inbyggande av ny motor å sjuktrans- portflygplanet å Frösön ..........
23,473
23,473
625
4
8:00
37:56
i “/.
Iordningställande av galärvarvets
kyrkogård i Stockholm............
34,400
34,400
1,471
10
11:36
23:39
Vågbrytare vid Kungsholms fort,
Karlskrona ......................
8,000
8,000
1,051
7
4:12
7: 61
Drivmedelsanläggning vid 1. flygkårens
flygplats å Hässiö................
30,000
30,000
389
3
8:37
77:12
Uppförande av en kalkstensmur vid
residenset i Visbv................
3,600
3,600
288
4
8:35
12:50
1935
V.
Ombyggnad av varmbadhuset vid
Åkers krutbruk..................
19,570
18,876
962
6
9: 64
19: 62
8/a
Fiskehamn vid Sandskär, Norrbottens
län..............................
9,000
9,000
614
5
10:47
14: 66
3,605,373
3,387,867
171,812
—
8: 76
19: 72
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
145
Bilaga M.
Förteckning över den 31/i* 14>35 avslutade kommunala beredskapsarbeten.
Kon-
selj-
dag
Företag
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av
stats-
medel
kronor
Ut-
förda
dags-
verken
Rap- port- må na- der
Medel- för- tjänst
per 8 t.
arbets- dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor
1
2
3
4
5
6
7
8
1933
6/io
Stensättning av Ripagatan å delen
Parkgatan—Köpingegatan i Trälle- berg............................
86,519
45,650
2,812
6
9:78
16:23
,0/lO
Folkskolebyggnader i följande distrikt,
Jämtlands län:
Lit..........................
19,112
8,090
116
3
4:28
69: 74
Hammerdal (3 företag) ........
78,991
36,485
5,367
14
6:35
6:80
Offerdal......................
35,762
14,300
2,155
22
4:50
6: 64
Alsen........................
9,524
4,000
657
8
4:06
6:09
Norrbottens län:
Hortlax......................
30,069
22,665
784
7
11:-
28:91
Piteå ........................
86,170
65,625
2,766
12
10: —
23:73
Norrfjärden ..................
26,071
22,165
1,092
16
9:18
20:29
Älvsby ......................
14,372
5,680
812
9
5:45
7: -
Arvidsjaur (Rättsel)............
14,957
7,500
708
11
5:78
10:59
> (Glommersträsk) ....
27,546
13,000
1,430
11
5:18
9:09
Arjeplog......................
38,169
21,570
1,651
20
8:63
13: 06
Gällivare ....................
60,854
36,000
2,391
19
7:25
15: 06
Överkalix ....................
55,000
49,500
3,285
—
10:-
15:06
Nederkalix....................
65,484
55,662
1,909
13
10:10
29:16
Nedertorneå..................
73,250
65,925
3,041
20
9:09
21:68
Karl Gustav..................
84,000
47,250
3,670
22
5:78
12:87
2V»0
Vissa anläggningar för Luleå stads
vattenledningsverk ..............
246,725
245,000
5,602
18
11:98
43:73
9/u
D:o för Torshälla stads vattenlednings- verk ..........................
39,300
25,000
596
5
9:33
41:95
■%
Kommunalhus i Skönsbergs munici- palsamhälle ....................
195,188
144,075
5,067
12
10: 77
28:43
Om- och tillbyggnad av kommunal- hus i Skönsmons municipalsamhälle
18,016
11,050
572
6
11:13
19:32
Örn- och tillbyggnad av epidemisjuk- huset i Arboga..................
156,365
45,000
4,641
12
9:13
9: 70
Om- och tillbyggnad av Heds sins
ålderdomshem, Västmanlands län ..
27,308
7,000
761
6
6: 96
9: 20
Skolhus i Humlekärr, Lyse s:n, Göte- borgs och Bohus län.............
58,300
49,300
2,419
15
6:95
20:38
1T/l>
Vissa avloppsledningsanordningar i
Hälsingborg ....................
375,212
171,000
8,339
9
10: 31
20:51
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1
sami. Nr 265.
10
146
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
Kon-
selj-
dag
Företag
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av
stats-
medel
kronor
Ut-
förda
dags-
verken
Rap-
port-
måna-
der
Medel- för- tjänst
Der 8 t.
arbets- dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor
1
2
3
4
5
6
7
8
1933
"lii
Nytt reningsverk i Skara ..........
257,458
127,500
8,435
21
7: 99
15:12
Nytt institutionshus för högre all- männa läroverket i Falun m. m...
402,599
196,000
8,908
17
10:87
22: —
Om- och tillbyggnad av skolhus i
Krånge, Junsele s:n, Västernorrlands
49,388
24,600
2,422
ii
8:03
10:16
“/u
Skolhus i Forserums municipalsam-
119,404
46,850
4,087
22
8: —
11:46
''lii
Ombyggnad av vissa kajer i Sundsvall
176,019
176,000
7,470
8
10: 01
23:56
Ombyggnad av Sundskanalen i Hu-
85,885
75,000
4,728
7
9:02
15:86
Gymnastikhus i Munkfors, Värmlandsl.
65,600
25,110
2,214
12
8:12
11:34
Ombyggnad av Oskarshamns stads
134,922
57,000
4,200
11
10: 21
13:57
“lii
Ombyggnad av skolhus i Grubbe, Nora
s:n, Västernorrlands län..........
16,186
12,960
509
6
10:88
25: 46
Örn- och tillbyggnad av skolhus i An- karsvik, Alnö s:n, Västernorrlands
68,636
48,505
46,185
17,690
2,436
19
9:73
18: 96
Örn- och tillbyggnad av Alfta s:ns
ålderdomshem, Gävleborgs län ....
1,593
9
7:58
11:10
ls/>»
Kommunalhus i Norra Råda s:n, Värm-
35,110
59,081
30,000
1,299
9
7: 26
23:09
Skolhus i Malgovik, Vilhelmina s:n,
30,420
9,000
2,863
19
8:45
10: 63
‘■/u
1934
8/i
Arrestlokal 1 Byske s:n, Västerbottens
12,148
447
5
6:33
20: 13
Kommunalhus, Alnö s:n, Västernorr-
103,297
57,415
91,800
33,660
2,594
11
i2: 36
35:39
”/i
Skolhus i Kloten, Ramsbergs s:n, Öre-
2,225
16
8:69
15:13
Örn- och tillbyggnad av högre folk-
47,100
9,714
26,520
1,930
7
8:55
13: 74
Omändringavbyggnadtill barnmorske- bostad, Garpenbergs s:n, Kopparb. 1.
3,640
462
5
6:73
7:88
Skolhus i Persbo, Garpenbergs s:n ..
7,850
3,310
375
4
7:45
8:83
Uthus vid Finnhyttan skola, Gar-
2,395
1,246
27,811
201
5
4:37
6:20
Konservering av kyrka i Vibyggerå..
41,007
2,639
11
6:64
10:54
«/i
Örn- och tillbyggnad av Margretegärde
239,000
40,001
198,000
21,360
10,570
1,891
13
10: 36
18: 73
7»
Örn- och tillbyggnad av skolhus i Si- meå, Undersviks s:n, Gävleborgs län
16
6: 26
11:28
j
Skolhus i Långhed, Alfta skoldistrikt,
Gävleborgs län..................
1 54,000
27,000
2,445
17
6:39
11:04
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
147
Kon-
selj-
dag
Företag
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av
stats-
medel
kronor
Ut-
förda
dags-
verken
Rap-
port-
måna-
der
Medel- för- tjänst
per 8 t.
arbets- dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor
1
2
3
4
5
6
7
8
1934
7»
Kommunalhus i Norrbärke, Koppar- bergs län........................
97,174
62,400
3,382
15
10:35
18:45
Örn- och tillbyggnad av högre all- männa läroverket i Vänersborg . ..
275,048
46,065
5,848
7
11:51
7:88
Örn- och tillbyggnad av samrealskolan
i Morastrands köping ............
215,316
190,000
5,610
19
9:28
33:87
Örn- och nybyggnad av skolhus i
Lycke och Skårve, Bro s:n, Göte- borgs och Bohus län (4 företag) ..
80,080
63,835
2,850
17
6:73
22:40
I6/>
Bostadshus för lärare i Vallentuna
s:n, Stockholms län..............
31,976
7,840
894
6
12:38
8:77
Vattenledningsanläggning i Trosa....
89,893
80,000
3,152
11
6:51
25:38
Stadshus i Nybro..................
520,000
46,200
15,838
25
10:58
2:92
Skolhus i Färgelanda s:n, Älvsborgs
län..............................
67,338
61,950
2,273
17
4:98
27:25
Varmbadhus i Lilla Edets municipal- samhälle .........................
149,579
87,600
4,360
16
9:84
20: 09
Bad- och gymnastikhus i Köping....
406,000
40,000
7,845
15
9:61
5:10
23/,
Restaurering’av Nora stads- och bergs- församlingars kyrka..............
73,425
41,310
2,856
12
10:78
14: 46
Ålderdomshem i Bjärtrå s:n, Väster- norrlands län....................
105,740
52,870
2,869
15
11:80
18:43
*/«
Tillbyggnad till högre samskolan i
Eslöv............................
152,600
145,600
3,113
9
10:88
46:77
7a
Restaurering av Katarina kyrka i
Stockholm......................
188,567
130,000
8,751
8
14:26
14:86
D:o av Storkyrkan i Stockholm ....
Örn- och tillbyggnad av länslasarettet
i Söderhamn....................
201,318
485,000
172.000
350.000
7,860
10,401
15
13:30
10:27
21:88
33:65
Skolhus jämte tjänstebostadshus i Rind,
Revsunds s:n, Jämtlands län......
50,771
11,750
2,265
17
5:83
5:18
Provinsialläkarbostad i Byske s:n,
Västerbottens län ..............
44,473
35,000
1,219
8
6:55
28: 71
"/a
Läktare å Ullevi idrottsplats i Göteborg
325,871
200,000
9,450
10
11:91
21:16
j
Kommunalhus i överums s:n, Kalmar
län............................
61,826
61,150
2,513
16
6:55
24:33
Skolhusbyggnader i Bräcke s:n, Jämt- lands län.......................
211,794
182,500
4,705
14
9:77
38:79
Skolanläggning i Brastads s:n, Göte- borgs och Bohus län............
74,375
64,440
4,083
16
7: 31
18: 71
Värme-, vatten- och avloppsanlägg- ning i Bäckegruvans skola, Skinn- skattebergs s:n, Västmanlands län
11,318
5,460
725
7
4:90
7:53
1
Restaurering av Östmarks kyrka,
Värmlands län..................
66,899
45,020
2,704
12
6:25
16:11
148
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Kon-
selj-
dag
Företag
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av
stats-
medel
kronor
Ut-
förda
dags-
verken
Rap-
port-
måna-
der
Medel- för- tjänst
per 8-t.
arb.dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor
1
2
3
4
5
6
7
8
1934
''•/»
Restaurering av Norrfjärdens kyrka,
Norrbottens län ..................
18,999
15,725
1,101
6
10: 27
14:28
Om- och nybyggnad av skolhus, Malm- öns s:n, Göteborgs och Bohus län (2
företag)..........................
126,376
113,600
5,361
20
7: 27
21:19
“/«
Vattenledning till Tånga skola, Lom- melands s:n, Göteborgs och Bohus län
2,067
1,440
114
3
6: 21
12:63
Örn- och tillbyggnad av skolhus i Öx- nered, Vassända-Naglums s:n, Älvs- borgs län........................
33,423
32,800
1,029
7
11:23
31:88
Restaurering av Husby kyrka, Koppar- bergs län........................
86,571
19,600
2,731
14
8:26
7:18
Kloakpumpstation i Flens municipal- samhälle ........................
45,1 87
34,000
1,221
11
7:92
27:85
Flyttning och ombyggnad av skol- hus i Åryds s:n, Blekinge län ____
11,700
10,470
1,248
6
5:50
8:39
Kommunalhus i Bengtsfors..........
91,800
75,000
4,040
13
7:70
—
Tjänstebostadshus i Gylteboda, Vire- stads s:n, Kronobergs län ........
15,546
4,950
681
6:23
18:56
6A
Skolhus jämte uthus 1 Eneryda, Vi- restads s:n, Kronobergs län ......
26,322
8,860
1,394
—
6:32
6:35
Skolhus jämte uthus i Kistiga, Vire- stads s:n, Kronobergs län ........
11,899
3,940
584
—
6: 47
6:74
Vissa arbeten för Arboga stads vat- tenledningsverk ..................
139,687
138,000
1,915
17
9:80
72:06
Kyrkoherdeprästgård, Garpenbergs
pastorat, Kopparbergs län........
50,719
27,000
2,983
14
7:36
9:05
>»/*
Tullhusbyggnad 1 Falkenberg........
72,800
14,230
2,128
15
8:12
6:69
Ombyggnad av skolhus i Joeström,
Tårna s:n, Västerbottens län......
9,609
4,730
726
7
5:59
6: 52
J0/4
Reparationsarbeten m. m. i Fuxerna
kyrka, Älvsborgs län..............
27,357
12,500
908
5
9:12
13:77
Ombyggnad av sockenstuga, Ljuders
s:n, Kronobergs län ..............
16,682
3,336
1,277
6
6:11
2: 61
Örn- och tillbyggnad av skolhus i Ny- land, Njurundasm, Västernorrlands 1.
60,803
46,280
1,998
8
10:80
23:16
Ombyggnad av skolhus, Hellvi s:n,
Gotlands län ....................
22,858
15,375
1,201
6
8:75
12:80
*V«
Restaurering av Lundby gamla kyrka
i Göteborg ......................
49,253
25,000
1,274
7
11:97
19:62
*/«
Idrottspaviljong i Sundbyberg ......
40,875
38,800
1,236
5
14:10
31:39
Ekonomibyggnader vid lönebostället
Näsinge prästgård, Göteborgs och Bo- hus län..........................
44,645
26,270
2,535
10
5:-
10:36
Ekonomibyggnader vid lönebostället
Halsäng, Göteborgs och Bohus län
_
8,310
781
9
5:-
10: 64
Kungl. Maj.ts proposition nr 265.
149
Kon-
selj-
dag
Företag
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av
stats-
medel
kronor
Ut-
förda
dags-
verken
Rap-
port-
måna-
der
Medel- för- tjänst
per 8-t.
arb.dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor
1
2
8
4
6
6
7
8
1934
V»
Byggnad lör brandstation i Filipstad
55,210
30,000
1,380
ii
9: 47
21:74
Restaurering av Haverö kyrka, Väs- ternorrlands län......i...........
38,300
10,000
1,053
16
8:35
9:50
Ladugårdsbyggnad vid Västerlanda
s:ns ålderdomshem, Göteborgs och
Bohus län.......................*
18,289
6,960
1,120
14
6: 31
6: 22
Restaurering av Hammarö kyrka,
Värmlands län ..................
65,740
30,000
1,810
7
9:28
16: 57
Vatten- och avloppsledningsarbeten i
Skönsberg, Sköns sm, V sternorr - lands län ........................
15,388
[12,750
510
3
12:12
25: —
Tillbyggnad av gymnastikhuset vid hög- re allmänna läroverket i Härnösand
58,946
13,700
2,294
10
11:20
5:97
“/»
Skolhus vid Hogane och övertun,
Svenneby s:n, Göteborgs och Bohus län
(2 företag) ......................
67,145
60,431
3,531
15
5: 75
17:11
Skolanläggning i Väjern, Askums s:n,
Göteborgs och Bohus län ........
40,500
34,430
2,103
16
7:17
16:37
Prästgård för komminister i Hörken,
Ljusnarsbergs pastorat, örebro län
31,225
26,200
1,307
6
8: 62
20: 05
Skolhus i Storbäck, Risbäcks försam- ling, Västerbottens län............
23,800
14,280
310
4
5:69
46:06
Skolhus i Meseleberget, Vilhelmina
s:n, Västerbottens län............
48,481
19,440
1,613
12
9:11
12:05
»7*
Skolhus å Boråsgården, Näsinge s:n,
Göteborgs och Bohus län ........
39,735
35,762
2,751
17
5:70
13:00
Restaurering av Sunnemo kyrka,
Värmlands län ..................
57,513
30,450
2,143
13
7:46
14:20
7e
Restaurering av Skogs kyrka, Väster- norrlands län....................
33,157
18,930
861
8
9:98
21:99
Reparation av Nordingrå kyrka, Väs- ternorrlands län..................
9,300
6,975
564
6
8: 23
12:37
6h
Örn- och tillbyggnad av länslasarettet
i Flen ..........................
98,000
98,000
3,289
13
10:99
29:80
Vattenledningsanläggning, Risinge sm,
Östergötlands län ................
201,374
201,000
5,904
14
10:20
34: 04
Örn- och tillbyggnad av kommunalhus
i Kyrkhults sm, Blekinge län ....
39,089
15,420
1,781
16
5:64
8: 66
Nybyggnad för samrealskolan i Söl- vesborg ..........................
362,500
20,000
8,453
14
8:17
2:37
Skolhus i Kampetorp, Skee sm, Göte- borgs och Bohus län..............
21,185
17,850
1,219
10
6:41
14: 64
Örn- och tillbyggnad av ålderdoms- hemmet, Tidaholm ..............
45,447
39,630
2,332
13
8: 77
16: 99
Värmeledningsanläggning i Ramsbergs
kyrka, örebro län................
14,108
7,820
342
I 5
7: 73
22:87
150
Kungl. Maj.ts proposition nr 265 ■
Kon-
selj-
dag
Företag
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av
stats-
medel
kronor
Ut-
förda
dags-
verken
Rap-
port-
måna-
der
Medel- för- tjänst
per 8-t.
arb. dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor
1
2
3
4
5
6
7
8
1934
7»
Skolhus i Rösjövallen, Transtrands
s:n, Kopparbergs län ............
21,796
12,940
713
9
6: 71
18:15
Skolhus i Rengsjö s:n, Gävleborgs län
88,000
32,500
2,283
16
8:94
14:23
Byggnad inrymmande provinsialläkar- bostad och kommunalrum, Ljusdals
s:n, Gävleborgs län ..............
95,443
37,830
3,278
16
9:58
11: 54
Omändringsarbeten å tullhuset i Ös- tersund ..........................
30,073
6,000
1,084
11
11:10
5:54
Örn- och tillbyggnad av samrealsko- lan 1 Piteå......................
144,355
32,000
6,875
17
9: 24
4:65
Ombyggnad av skolhus, Hortlax s:n,
Norrbottens län (3 företag) ......
53,010
37,674
2,137
13
9:27
17: 66
Skolhus i Blåsmark, Hortlax s:n,
Norrbottens län..................
25,465
16,740
1,252
13
9:21
13:37
Skolhus i Avan, Nederluleå1 s:n, Norr- bottens län......................
58,622
37,304
1,963
15
7:80
19: —
Skolhus i Orrbyn, Råneå s:n, Norr- bottens län......................
53,300
45,900
2,063
9
6: 40
22:25
Skolhus i Gunnarsbyn,Råneås:n,Norr- bottens län......................
59,100
50,850
2,245
10
6:70
22:65
Kommunalhus i Nederkalix s:n, Norr- bottens län......................
94,310
75,650
3,229
11
11:19
23:43
Skolhusbyggnad i Jukkasjärvi s:n,
Norrbottens län:
Lainio ..........................
60,628
23,250
1,720
14
7:95
13:52
Masungsbyn......................
43,612
19,500
1,105
15
7:78
17:65
övre Soppero....................
52,207
21,250
1,597
15
8:86
13:31
“/•
Ombyggnad av skolhus i Hassel, Att- mars s:n, Västernorrland län......
14,379
7,189
1,485
10
4: 81
4:84
Krematorium i Kramfors ..........
102,495
40,500
1,841
14
11:78
22: —
Kommunalhus i Långsele, Västernorr- lands län........................
45,000
30,550
1,546
14
8:67
19: 76
Församlingshus i Torsåkers s:n, Väs- ternorrlands län..................
62,758
52,380
2,104
12
11:03
24:94
''
Skolhusbyggnader i Ramsele s:n, Väs- ternorrlands län:
Lungsjön ........................
4,938
3,690
320
6: —
11:53
Nordantjäl ......................
4,084
2,440
290
—
6: —
8:41
Västvattnet......................
4,629
2,250
232
—
6: —
9:70
Imnäs ..........................
4,606
3,400
276
—
6:-
12:31
Lillterrsjö........................
1,018
660
70
—
6: —
9:43
Skolhus i Volgsjö, Vilhelmina s:n,
Västerbottens län................
79,653
45,740
2,115
12
11:33
21:63
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
151
Kon-
selj-
dag
Företag
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av
stats-
medel
kronor
Ut-
förda
dags-
verken
Rap- p ort- måna- der
Medel- för- tjänst
jer 8-t.
irb. dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
tronor
1
2
3
i
6
6
7
8
1934
M/s
Vissa arbeten i Rudskoga kyrka, Värm- lands län........................
15,637
3,750
1,071
11
4:50
3:50
Byggnad lör brandstation, Gnarps s:n,
Gävleborgs län ..................
4,522
2,000
400
10
4:28
5: —
Personalbostadshus vid lasarettet i Pi- teå ..............................
85,000
68,000
1,615
11
10:69
42:11
81/e
Skolbyggnader i Gudmundrå s:n, Väs- ternorrlands län:
Skolhus i Östby..................
50,749
33,600
2,253
10:36
14:91
Lärarbostad i Frånö..............
17,416
10,500
913
—
8:75
11:50
Lärarbostad i Sprängsviken ......
16,480
9,660
656
—
9:71
14:72
Värmeledning m. m. i kyrkoherde- prästgården, Byske pastorat, Väs- terbottens län....................
16,780
8,390
763
5
5:12
11: —
Skolhus i Överstbyn, Råneå s:n, Norr- bottens län......................
43,323
35,280
1,591
9
6:64
22:17
Gravkapell i Vittangi, Jukkasjärvi s:n,
Norrbottens län..................
11,800
5,900
649
15
6:"92
9:10
M/s
Gatuarbeten i Oskarshamn..........
60,622
26,700
2,920
12
9:42
9:14
Ombyggnadsarbeten å komminister- prästgården i Risbäck, Dorotea pas- torat, Västerbottens län ..........
10,846
6,508
459
10
7:13
14:18
*v»
Restaurering av Svegs kyrka, Jämt- lands län........................
24,928
12,750
1,636
9
7:53
7:79
“/•
Skolhus i Södra Sunderbyn, Nederluleå
s:n, Norrbottens län..............
57,522
37,390
2,106
15
7:94
17:75
Uthusbyggnad vid Butorps skola, Övre
Ulleruds s:n, Värmlands län......
6,475
2,260
286
7
7:20
7,90
Gravkapell i Sunne s:n, Värmlands
län..............................
4,490
1,400
417
8
5:72
3:36
6/> 0
Örn- och nybyggnad av skolhus och
lärarbostäder i Amsberg, Hästberg
och Halvarsgårdar, Stora Tuna
s:n, Kopparbergs län (3 företag) ..
111,889
49,950
4,909
15
9: —
10:18
Reparation av kommunalhus i Jun- sele s:n, Västernorrlands län......
8,050
4,830
335
—
10: —
14:42
Restaurering av Forserums kyrka,
Jönköpings län ..................
38,200
9,585
1,126
13
8:10
8:51
15/l0
Gymnastikhus i Boden..............
83,569
80,000
1,428
11
14: 51
56:02
*/ll
Tillbyggnad av Göteborgs botaniska
trädgårds institutionsbyggnad ____
71,123
35,000
1,767
12
11:44
19:81
•/»
Arbeten i samband med kommunal- hus i Nederluleå ................
17,538
14,08C
1,245
—
10:32
—
16/ll
Ombyggnad av Halls skola, Kårsta
s:n, Stockholms län ..............
12,704
5,000
761
8
6:40
6:57
152
Kungl. Majlis proposition nr 265.
Kon-
selj-
dag
Företag
Total-
kostna-
der
kronor
Härav
av
stats-
medel
kronor
Ut-
förda
dags-
verken
Rap-
port
måna-
der
Medel- för- tjänst
per 8-t.
arb. dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor
1
2
8
4
5
6
7
8
1934
“/u
Ombyggnad av kyrkskolan i Västrums
s:n, Kalmar län..................
13,945
7,640
1,055
11
6:57
7:24
Örn- och nybyggnader av skolhus i
Ingeröd och Mellberg, Bro s:n, Göte- borgs och Bohus län (4 företag) ..
83,363
71,050
2,557
14
7:10
27: 79
Restaurering av Tidaholm-Agnetorps
kyrka............................
48,538
26,650
2,676
8
8:90
S: 96
M/u
Ombyggnad av bron över Fjällsjöäl- ven vid Moflo, Ådalslidens s:n,
Västernorrlands län .............
10,157
50,200
7,500
37,650
171
2
6:95
43:85
Örn- och nybyggnad av skolhus, Gåx- sjö s:n, Jämtlands län (3 företag)..
1,567
15
6:64
24:66
Via
Restaurering av Rölanda kyrka, Älvs- borgs län........................
16,249
15,000
870
6
6:80
17: 24
1935
Reparation av skolhus i Kubikenborg,
Sköns s:n, Västernorrlands län (3
företag)..........................
126,027
49,740
4,467
8
9:76
11:13
“A
Reparationsarbeten i Trollhättans
kyrka............................
39,597
4,320
1,998
9
10:58
2:16
‘A
Varmbadhus i Hamburgsund, Kville
s:n, Göteborgs och Bohus län......
11,151
7,248
419
7
5:97
17:30
•/»
Reparation av skolhus i Asarums s:n,
Blekinge län ....................
41,500
19,650
1,487
9
9:21
13:21
V»
Om- och tillbyggnad av samrealskolan
i Hässleholm ....................
205,000
40,790
5,864
8
11:41
6:96
1!A
Skolhus i Lilla Edet, Fuxerna s:n,
Älvsborgs län....................
7,770
1,554
403
4
9:18
3:86
Skolanläggningar i Nyhammar och
Rävåla, Grangärde s:n, Kopparbergs
län (2 företag) ..................
30.243
13,850
1.396
6
10: 04
9:92
, . *: K - " t /;-
13,087,859|7,543,750
436,257
—
9:12
17:29
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
153
Bilaga N.
Förteckning över den 81/i* 1935 avslutade skenfria korsningar.
Kon-
selj-
dag
Plats för arbete
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av
stats-
medel
kronor
Utförda
dags-
verken
Rap-
port-
må-
nader
Medel-
för- tjänst
jer 8 t.
arbets- dag
kronor
Dags- verks- ko st- nad
kronor
- 1
2
3
4
6
6
7
8
1933
,6/e
”/w
t0/n
"lii
''lil
>6/i»
»/)»
a9/«
1934
SS/,
,0/s
S7/,
80/e
1935
V»
Blixterboda, Örebro län............
Åsa, Södermanlands län............
Krokek, Östergötlands län..........
Svartängen, Västmanlands län......
Nyland, Västernorrlands län.........
Trollhättan, Älvsborgs län..........
Sunnerstaholm, Gävleborgs län......
Älvsunda, Stockholms län..........
Egeby, (Mjölby), Östergötlands län ..
Norrsten, Östergötlands län ........
Friabäck, Skaraborgs län ..........
Ansta, Västmanlands län ..........
Gustafsbruk, Skaraborgs län........
Spexhultsvägen, Nässjö ............
Strångsjö, Södermanlands län.......
Strandbodgatan, Uppsala län.......
Kälarna, Jämtlands län............
Brunnsnäs, Älvsborgs län..........
Kläppviken, Östergötlands län......
Jonstorp, Södermanlands län ......
Smedjebacken, Kopparbergs län ....
Älvsby socken, Norrbottens län ....
Götafors, Jönköpings län...........
Ljungarum, Jönköpings län ........
Håjum i Trollhättan ..............
Boda-Kärrbäck, Västmanlands län ..
Sandhem, Skaraborgs län ..........
Höge bro, Jönköpings län..........
Mala, Kristianstads län............
Ludvika, Kopparbergs län..........
Sörby, Västmanlands län ..........
Summa och medeltal
75,878
52,509
90,800
93,475
100,665
445,584
32,230
142,700
57,246
84,845
96.000
53,703
84,200
79,073
23,300
97,554
81,482
76,673
18,271
50.000
98.000
; 56,208
109,028
158,504
198,783
62,806
34,106
41,056
28,851
122,906
19,221
60,878
52,509
74.000
78,475
93,665
200,000
22,109
127,300
46,246
73,845
83.800
48,359
68.800
54.000
23.300
45,750
70,407
67,063
18,271
35.000
86.000
56,208
100,600
124.300
130,100
62,806
23,900
33,90C
24,906
99,006
15,406
1,974
2,231
4,091
3,892
2,419
22,563
1,062
4,671
2,282
3,895
5,258
1,610
4,101
4,008
1,435
3,711
5,155
2,734
588
3,126
1,587
2,577
4,272
9,208
12,074
4,561
1,523
3,423
713
4,151
539
16
11
11
9
18
22
10
8
10
12
19
13
13
19
9
18
7
18
5
9
5
8
10
19
16
11
15
11
5
10
5
8:25
7:81
8:29
7: 62
9:05
9:75
8:36
10:57
7:92
7:18
6:98
8: 76
8:25
9:11
6:98
10: 42
6:13
6:47
7:85
8:25
9:84
8: 49
6: 93
9:12
9:07
7: 88
6: 79
7: 55
7:37
10: 12
10:05
30:84
23:54
18:09
20:16
38: 72
8:86
20:82
27: 25
20: 27
18: 96
15:94
30:04
16: 78
13:47
16:24
12:33
13: 66
24: 53
31:07
11:20
54:19
21:81
23:55
13:50
10: 78
13:77
15: 69
9:90
34: 92
23: 85
! 28:57
2,765,616 2,100,891 125,4154
— I 8:60
| 16:75
154
Kungl. May.ts proposition nr 265.
Bilaga O.
Förteckning över den S1/is 1935 avslutade bro- och hamnföretag.
Kon-
selj-
dag
Företag
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av
stats-
medel
kronor
Ut-
förda
dags-
verken
Rap-
port-
må-
nader
Medel- förtjänst
per 8 t.
arbets- dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor
1
2
3
4
5
6
7
8
1933
Broar.
,6/«
Bro över Ångermanälven vid Harn-
mar, Västernorrlands län ........
723,500
614,900
13,647
10
10.07
45.06
so/io
Bro över Ängesån vid Överkalix, Norr-
bottens län......................
488,900
432,000
12,485
21
9.16
34.60
”ho
Bro mellan fastlandet och Sollerön,
Kopparbergs län ................
192,560
80,400
5,724
15
8.27
14.05
‘lii
Bro över Ångermanälven vid Resele,
Västernorrlands län..............
255,000
204,000
7,482
14
7.85
27.26
10/n
Bro över Klarälven vid Byn, Värm-
lands län........................
206,339
139,374
8,929
17
7.44
15.61
Bro över Klarälven vid Myra, Värm-
lands län........................
123,647
92,713
4,318
17
7.94
21.47
s‘/u
Broar över Dalälven vid Sevedskvam,
Västmanlands län................
156,725
133,201
4,527
11
7.82
29.42
v.»
Bro över Svartån vid Tranås, Jon-
köpings län......................
70,158
34,587
2,591
12
8.62
13.36
*''/l.
Bro över Vindelälven vid Spöland,
1934
Västerbottens län ................
355,000
288,000
14,577
20
7.85
19.76
*/»
Bro över Svärdsjön vid Sundet, Köp-
parbergs län ....................
71,308
48,700
1,972
9
8.60
24.70
Bro över Vasara älv, Norrbottens län
36,000
28,900
1,278
10
8.10
22.61
"/•
Bro över Almaån, Kristianstads län..
42,787
34,229
1,148
8
8.24
29.82
Bro över Nossan, Älvborgs län......
29,306
23,445
849
5
8.48
27.61
Bro över Långan, Jämtlands län____
123,800
105,200
2,487
5
10.03
42.30
■•/u
Storåbron, Jämtlands län ..........
65,700
49,200
4,424
10
4.77
11.12
2,940,730
2,308,849
86,438
184
8.30
26.71
1933
Hamnar.
7*
Varbergs hamn ....................
573,000
286,000
23,584
16
10.50
12.13
Hjo hamn ......................
191,894
106,600
4,741
11
7.20
22.48
"Vs
Pir i Västervik ....................
120,000
96,000
3,900
10
9.08
24.62
Valdemarsviks hamn ..............
146,858
97,872
2,868
9
11.05
34.12
Västerås djuphamn ................
68,000
45,300
3,179
9
9.45
14.26
''•/»
Rönnäng, Göteborgs och Bohus län..
64,000
57,600
4,152
18
7.91
13.87
Åstol > » > > . .
192,000
172,800
14,475
23
8.47
11.94
Hönö-Röd > > > » ..
104,000
93,600
6,006
18
8.46
15.58
Kungl. Maj.ts proposition nr 265
155
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av
stats-
medel
kronor
Ut-
förda
dags-
verken
Rap-
port-
må-
nader
Medel- förtjänst
per 8 t.
arbets- dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
ironor
8
4
5
6
7
8
135,000
121,500
8,809
24
8.34
13.80
22,800
15,200
1,258
5
8.47
12.08
83,000
73,040
3,381
14
7.97
21.60
849,349
555,300
20,914
21
10.73
26.66
265,075
176,600
4,397
8
16.19
40.16
109,877
54,939
2,426
6
11.24
26.79
310,300
206,800
3,914
11
10,63
52.81
94,546
62,998
2,241
8
9.05
.28.11
263,724
175,816
6,951
12
11.08
25.29
18,000
12,000
730
2
9.04
16.44
174,200
116,000
2,862
11
l-s ■'' ii
11.02
40.53
17,581
8,791
1,007
6
9.42
8.73
25,900
17,200
1,149
7
7.82
8.50
3,829,104
2,551,956
122,944
9.88
20.76
6,769,834
4,860,805
209,382
_
9.22
23.22
Kon
selj
dag
-
Företag
i!
1933
711
V»
"/»
1934
18/,
‘/l«
"/lO
1935
''•/i
7»
Stora Dyrön, Göteborgs och Bohus län
Tjuvkil > > > >
Båstad, Kristianstads län ..........
Ystads hamn ......................
Härnösands hamn..................
Kaj i Enköping....................
Piteå hamn........................
Norrtälje hamn....................
Landskrona hamn (1 utb.)..........
Västerviks hamn ..................
Kristinehamns hamn ..............
Köpings hamn ....................
Mölle hamn........................
Summa och medeltal
Summa summarum och medeltal
156
Kungl. Maj:ts proposition nr 265
Innehållsförteckning.
Propositionen ........''.........................
Hjälpprogrammet i dess helhet
Arbetslöshetsläget .............................
Synpunkter å det statistiska materialet .......
Anmälningsintensiteten ......................
Säsongarbetslösheten ........................
Arbetslöshetskommissionens klientelundersökning
Den nytillkommande arbetskraften ...........
Försvunna »arbetslöshetsöar» ................
Särskilt koncentrerad arbetslöshet .............
Storstädernas arbetslöshet ...................
Sekunda arbetskraft .........................
De arbetslösas yrkesförhållanden .............
Arbetskraftens rörlighet .....................
översiktlig redogörelse för verkställigheten av beslutade hjälpåtgärder
Departementschefen .............................................
Allmänna synpunkter ..............................................
Blekinge och Bohuslän .............................................
Västernorrlands län ...............................................
Arbetslöshetsöarna .................................................
Storstäderna ......................................................
övrig arbetslöshet .................................................
Beräkningar beträffande arbetslöshetens omfattning ..................
Särskilda frågor .......................................................
Utredningar och förslag ..............................................
Departementschefen .................................................
Sammanfattning och anslagsbehov ......................................
Hemställan
Sid.
1
1
2
10
12
13
15
16
19
23
33
35
38
40
41
66
66
71
73
74
75
75
77
81
81
96
99
101
Bilaga A. Uppgift rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas
rapporter till statens arbetslöshetskommission för den 31 mars 1935
och den 31 mars 1936 103
B. Kommuner med en arbetslöshet av 2—3 % av invånarantalet...... 127
C. Kommuner med en arbetslöshet av minst 3 % av invånarantalet .... 129
D. Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden */» 1933—30/« 1935 från anslag till statbga beredskapsarbeten
..................................................... 131
E. Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
29/o 1935—31/3 1936 från anslag till statliga samt statliga och kommunala
beredskapsarbeten ....................................... 132
Kungl. Maj:ts proposition nr 265. 157
Sid.
Bilaga F. Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden */? 1933—30/s 1935 från anslag till kommunala beredskapsarbeten
............................................. 133
G. Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel bevil
jats
under tiden */? 1935—31/s 1936 från anslag till kommunala samt
statliga och kommunala beredskapsarbeten .................... 135
H. Förteckning å företag, till vilka under tiden V? 1933—-3% 1935 medel
anvisats från anslag till skenfria korsningar .................... 137
I. Förteckning å företag, till vilka under tiden 1h 1935—-31/3 1936 medel
anvisats från anslag till skenfria korsningar .................... 138
J. Förteckning å företag, till vilka under tiden V? 1933—30/« 1935 medel
anvisats från anslag till broar och hamnar ...................... 139
K. Förteckning å företag, till vilka under tiden V? 1935—31/s 1936 medel
anvisats från anslag till broar och hamnar .................... 140
L. Förteckning över den 31/i* 1935 avslutade statliga beredskapsarbeten 141
M. Förteckning över den 31/« 1935 avslutade kommunala beredskapsarbeten
...................................................... 145
N. Förteckning över den 31/u 1935 avslutade skenfria korsningar ---- 153
O. Förteckning över den 31/is 1935 avslutade bro- och hamnföretag .... 154
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 8.
Skala 1:3000000
100 km
I
ORRBOTTENS LAN
västerbottens län
ASIERNORR
MILA
KOPPA
RBZ L
GÖTEBORGS OCH
BOHUS LÄN
Skala 1 : 1 500000
KAMM d-ÄN
BLEKINGE LAN
Skala 1 : 1 500000
ARBETSLÖSHETSUNDERSÖKNINGEN
den 31 juli 1935
Antal hjälpsökande arbetslösa
i % av folkmängden kommunvis
Ej rapporterad
arbetslöshet
0,0-0,9 %
1,0 -1,9 ”
2.0- 3,9 ”
4.0- 5,9 ”
6.0- 00 ”
GENERALSTABENS LITOGR. ANSTALT. STHLM
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1936:355 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
- SU 1936:156 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten