Sök i Ratio Lex

Angående anslag till tekniska läroverk m. m

1938-02-18 · 87 sidor, varav 87 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 87 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:158, Angående anslag till tekniska läroverk m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

1

Nr 158.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

tekniska läroverk m. m.; given Stockholms slott den

18 februari 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 18 februari 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Westman, Wigforss, Möller, Levinson,

Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg:

Under punkterna 184 och 193 i 1938 års åttonde huvudtitel har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition angående

partiell omorganisation av tekniska skolan i Stockholm m. m., som kunde

varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1938/39

dels till Tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 795,000

kronor;

dels till Tekniska läroverk: Omkostnader ett förslagsanslag av 90,000

kronor;

dels till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 89,400 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1038. 1 sami. Nr 158.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

dels till Tekniska läroverk: Stipendier ett reservationsanslag av 9,500

kronor;

dels ock till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska

skolan i Stockholm ett förslagsanslag av 159,000 kronor.

Beredningen av ifrågavarande ärenden är numera slutförd, varför jag

anhåller att nu få ånyo anmäla desamma.

I. Omorganisation av tekniska skolan i Stockholm.

1. Tekniska skolans i Stockholm nuvarande organisation.

Tekniska skolan i Stockholm, som utvecklats från en liten på enskilt

initiativ under 1840-talet tillkommen »söndagsritskola för hantverkare»

till en huvudsakligen av staten och Stockholms stad bekostad undervisningsanstalt

av betydande omfattning — antalet elever har enligt av

överstyrelsen lämnade upplysningar tidvis utgjort över 2,000, men har

under de senare åren stannat vid 1,100—1,200 — har enligt de av

Kungl. Maj:t för skolan fastställda stadgarna (nr 47/1891, sid. 1, med

däri sedermera gjorda ändringar) till ändamål att meddela undervisning

i de läroämnen, som äro nödvändiga för en på insikt grundad utövning

av de industriella yrkena, och dymedelst befrämja de svenska näringarnas

och konstflitens utveckling och förkovran.

Enligt nämnda stadgar omfattar skolan följande huvudavdelningar:

a) teknisk afton- och söndagsskola;

b) teknisk skola för kvinnliga lärjungar;

c) högre konstindustriell skola, med underavdelning för bildande av

lärare i teckning och välskrivning;

d) byggnadsyrkesskola; samt

e) maskinyrkesskola.

Tekniska afton- och söndagsskolan, avsedd företrädesvis för ynglingar

och män, vilka redan inträtt i yrkena, bör enligt stadgarna lämna undervisning

på sådana tider, att den blir tillgänglig för arbetare, vilka

om dagen äro sysselsatta i fabrikerna och hantverket. Undervisningen

ordnas i tre grupper. Den första gruppen bör vara avsedd för de lärjungar,

som hava behov av en företrädesvis konstindustriell utbildning,

den andra för dem, som ägna sig åt mekaniska yrken, och den tredje

för dem, som ägna sig åt byggnads- och kemiskt-tekniska yrken, samt

för avdelningens övriga lärjungar. Lärjunge, tillhörande fen av grupperna,

kan i ett eller annat läroämne deltaga i undervisningen även i annan

grupp.

Tekniska skolan för kvinnliga lärjungar bör enligt stadgarna åt kvinnor,

som ägnat sig eller vilja ägna sig åt industriella yrken, lämna en

härför erforderlig teknisk undervisning.

Högre konstindustriella skolan meddelar undervisning åt de manliga och

kvinnliga lärjungar, som äro i behov av samt äga förmåga att inhämta

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

en högre kunskap uti de i konstindustrielit hänseende viktigaste läroämnena

och som äro i tillfälle att för detta syftes vinnande använda

hela eller en större del av sin tid. I en särskild avdelning av denna

skola meddelas undervisning åt personer, som vilja utbilda sig till lärare

i teckning, välskrivning samt modellering vid rikets allmänna läroverk,

folkskoleseminarier och tekniska läroverk.

Byggnads-, respektive maskinyrkesskolan, är avsedd för meddelande

av undervisning åt personer, tillhörande byggnadsyrket, respektive de

mekaniskt tekniska yrkena, och som önska att uteslutande använda

vintermånaderna till förvärvande av de kunskaper, som erfordras för

den närmaste ledningen vid byggnaders utförande, respektive vid utövningen

av de mekaniskt tekniska yrkena. Undervisningen vid byggnadsyrkesskolan

bör enligt stadgarna så ordnas, att en fullständig lärokurs

kan genomgås under loppet av tre läsår, och vid maskinyrkesskolan

så, att en fullständig lärokurs kan genomgås under loppet av två eller

tre läroår alltefter de olika facken inom denna avdelning. Läroåret vid

de ifrågavarande båda skolorna börjar den 1 november och slutar den

30 april. För att vinna inträde såsom lärjunge i nämnda skolor erfordras

bland annat att hava fyllt 16 år, äga vissa kunskaper i svenska

språket, matematik och teckning m. m. samt att under åtminstone ett

halvt års tid hava varit sysselsatt vid byggnadsarbete, respektive uti

mekaniskt-tekniskt yrke. I vissa fall anställes inträdesprövning. Till

underlättande av inträde i ifrågavarande skolor kan inom den tekniska

afton- och söndagsskolan för detta ändamål anordnas en förberedande kurs.

2. De tekniska läroverkens nuvarande organisation.

De tekniska läroverken, till vilka tekniska skolan i Stockholm icke

är att hänföra, kunna särskiljas i tekniska elementarskolor, tekniska

fackskolor och tekniska gymnasier.

Organisationen av de tekniska elementarskolorna regleras genom stadgarna

för de tekniska elementarskolorna (nr 24/1877, sid. 1) med däri

sedermera gjorda ändringar. Enligt dessa stadgar hava berörda skolor

till uppgift att meddela elementära tekniska kunskaper åt ynglingar,

som vilja bilda sig för utövandet av industriell verksamhet. Undervisningen

bör så ordnas, att lärjungarna kunna på tre läsår genomgå fullständig

kurs. För att kunna antagas som ordinarie lärjunge bör vederbörande

hava uppnått 14 års ålder samt som regel vid verkställd prövning

ådagalägga godkända kunskaper i svenska språket, matematik,

historia och geografi. Under det första läsåret är undervisningen för

alla lärjungar gemensam och bör förnämligast omfatta de läroämnen,

som för de tekniska studierna äro grundläggande. Under den återstående

lärotiden bör undervisningen avse dels ytterligare utveckling av förut

meddelade kunskaper och färdigheter, dels och huvudsakligen de teoretiska

och praktiska läroämnen, som äro av särskild betydelse för de

olika tekniska yrken, åt vilka lärjungarna vilja ägna sig. Med hänsyn

härtill bör under det andra och det tredje läsåret undervisningen i de

ämnen, där sådant iir behövligt, meddelas särskilt för de lärjungar, som

söka inträde i mekaniskt-tekniska, och särskilt flir dem, som ämna in
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition Nr 158.

träda i kemiskt-tekniska yrken samt i förekommande fall särskilt för

lärjungar, som vilja ägna sig åt byggnadsyrket.

Organisationen av de tekniska fackskolorna oell gymnasierna regleras

genom stadgan för ifrågavarande skolor (nr 365/1919), av vilken inhämtas

bland annat följande.

Teknisk fackskola har till ändamål att meddela den tekniska utbildning,

som jämte industriell erfarenhet erfordras för arbetsledare å verkstäder,

fabriker och andra industriella arbetsplatser, ävensom för ritare,

detaljkonstruktörer och laboratoriebiträden å arkitekt- och byggnadskontor

samt verkstäders och fabrikers konstruktionsbyråer och försökslaboratorier.

Lärokursen är tvåårig. Undervisningen skall begränsas

till ett visst industriellt område, dock att begränsningen icke får hindra,

att tillbörlig hänsyn tages till läroverkets allmänna praktiska ändamål.

De tekniska tillämpningsämnena skola vara läroverkets huvudämnen

och upptaga den övervägande delen av undervisningstiden. Undervisningen

i de grundläggande teoretiska ämnena skall endast hava till mål

att giva lärjungarna nödiga förutsättningar för studiet av läroverkets

huvudämnen. Undervisning i tyska och engelska meddelas — som regel

—■ med syfte att bibringa lärjungarna förmåga att tillgodogöra sig tysk

och engelsk teknisk litteratur samt förstå tyska och engelska affärsbrev.

Läsåret omfattar 280 dagar. Inträdessökande skall som regel hava fyllt

17 år och styrkt, att han under minst två år deltagit i yrkesmässigt

arbete av viss art. Kunskaper i främmande språk fordras icke som inträdesvillkor.

Närmare bestämmelser angående inträdesfordringar samt

de huvudsakliga grunderna för undervisningen hava meddelats genom

kungörelsen nr 137/1928.

Tekniskt gymnasium har enligt omförmälda stadga till ändamål att

meddela den allmänt tekniska utbildning och i förening därmed de merkantila

kunskaper, som erfordras för handhavande av göromålen på verkstäders

och fabrikers rit- och affärskontor eller för ledningen av mindre

och föga specialiserade industriella företag eller för affärsverksamhet

med industriens förnödenheter och alster. Genomgång av tekniskt gymnasium

medför i viss omfattning rätt att bedriva fortsatta studier vid

högskola. Lärokursen är treårig. Undervisningen skall hava den allmännare

läggning, som betingas av gymnasiets ändamål. Undervisningen

skall sålunda omfatta de för olika industriella arbetsområden erforderliga

allmänna tekniska kunskaper, som äro behövliga för skötande

av de olika slag av anställningar, för vilka gymnasiet är avsett att vara

en förberedelse. Med avseende å de grundläggande teoretiska ämnenas

ställning till de tekniska och merkantila tillämpningsämnena gäller vad

enligt det föregående är föreskrivet rörande teknisk fackskola. Vid tekniskt

gymnasium lägges större vikt vid undervisningen i språk än vid

teknisk fackskola. Då parallellavdelningar förekomma vid tekniskt gymnasium,

och även i vissa andra fall, kan undervisningen i de olika avdelningarna

givas en något olika inriktning. Vid sådan differentiering

av undervisningen skall dock i varje fall iakttagas, att gymnasiets karaktär

av allmän teknisk läroanstalt icke förryckes. Läsåret omfattar

270 dagar. Inträdessökande skall som regel hava fyllt 15 år och styrkt

sig hava under minst två månader deltagit i industriellt arbete av närmare

angiven art. Som inträdesvillkor äro uppställda jämväl fordringar

på kunskaper i främmande levande språk. I detta hänseende och i öv
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

lågt kräves i stort sett de kunskaper, som fordras för betyget Godkänd

i realexamen. I berörda kungörelse nr 137/1928 hava meddelats närmare

bestämmelser angående inträdesfordringarna och grunderna för

undervisningen.

Enligt sistnämnda kungörelse äger skolöverstyrelsen att med hänsyn

tagen till de olika tekniska fackskolornas och tekniska gymnasiernas

särskilda uppgifter och växlande förhållanden meddela närmare föreskrifter

i avseende å inträdesfordringarnas tillämpning samt pröva och

fastställa detaljerade undervisningsplaner jämte övriga närmare bestämmelser

rörande undervisningen.

Behörig att vinna inträde såsom ordinarie studerande vid tekniska

högskolans i Stockholm första årskurs är bland annat den, som erhållit

avgångsbetyg från någon av statens tekniska elementarskolor eller tekniska

gymnasier eller från annan jämställd eller högre teknisk läroanstalt

och därvid erhållit minst betyget Godkänd i matematik, fysik,

kemi, teckning, svenska språket samt två främmande levande språk,

däribland engelska och tyska. Dock kan betyg i svenska språket och

främmande språk ersättas med av kollegienämnden godkänt intyg örn

motsvarande insikter därutinnan.

3. Framställningar och förslag rörande omorganisation av

tekniska skolan i Stockholm.

Tidigare förslag. Frågan om tekniska skolans omorganisation har

varit föremål för utredningar under ett trettiotal år.

Den av Kungl. Majit år 1907 tillsatta kommittén för den lägre tekniska

undervisningens ordnande föreslog i sitt år 1912 avgivna utlåtande,

att skolans uppgifter skulle övertagas av fyra skilda läroanstalter, nämligen

:

a) en teknisk fackskola för maskinindustri;

b) en teknisk fackskola för byggnadsindustri;

c) en läroanstalt för konsthantverk med särskild avdelning för utbildande

av lärare i teckning och välskrivning; samt

d) en statens normalskola för yrkesundervisning.

Av Kungl. Majit år 1917 tillkallade sakkunniga för fortsatt utredning

angående vissa sammanhängande undervisningsfrågor uttalade i sitt år

1917 avgivna betänkande sin anslutning till kommitténs förslag »i vad

det rör det väsentliga syftet med skolans omorganisation». Sålunda

gillade de sakkunniga fullständigt kommitténs förslag angående byggnads-

och maskinyrkesskolornas utbrytning och omvandling till tekniska

fackskolor.

Skolöverstyrelsen, som den 28 februari 1919 av Kungl. Majit bemyndigats

tillkalla sakkunniga för utredning rörande tekniska skolans om
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maurts ''proposition Nr 158.

organisation, framlade förslag i ämnet i skrivelse den 31 augusti 1920 angående

anslagsbehov beträffande yrkesundervisningen för budgetåret 1922.

Beträffande byggnads- och maskinyrkesskolorna utmynnade utredningen

i förslag om att dessa skulle från och med den 1 juli 1922 avskiljas

från tekniska skolan och ombildas till en teknisk maskinfackskola och

en teknisk byggnadsfackskola. I samband därmed föreslog överstyrelsen,

att tekniska skolans afton- och söndagsskola samt tekniska skola

för kvinnliga lärjungar skulle på närmare angivet sätt inskränkas till att

omfatta huvudsakligen förberedande kurser för lärjungar, som önskade

inträde i den till tekniska skolan hörande högre konstindustriella skolan.

Detta omorganisationsförslag kunde icke genomföras på grund av svårigheterna

att med Stockholms stad träffa tillfredsställande överenskommelse

rörande viss lokalupplåtelse.

Stockholms stadsfullmäktiges förslag av år 1935. I skrivelse av den

17 juni 1935 hava Stockholms stadsfullmäktige hemställt, att tekniska

skolan måtte omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med ett

förslag, som avgivits av en av stadskollegiet tillsatt kommitté. Kommitténs

förslag är tryckt som bihang nr 45 till stadskollegiets utlåtanden

och memorial för år 1934. Stadskollegiets i ärendet avgivna utlåtande

nr 236/1935 innehåller en sammanfattning av kommittéförslaget.

Stadsfullmäktiges ifrågavarande framställning har hittills icke föranlett

annan Kungl. Maj:ts åtgärd än att Kungl. Majit den 29 maj 1936 bemyndigat

chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla sakkunniga för

att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag angående

bland annat omorganisationen av de delar av tekniska skolan, som

komma att kvarstå efter en eventuell utbrytning ur densamma av

maskin- och byggnadsyrkesskolorna m. m. De i anledning härav tillkallade

sakkunniga — 1936 års yrkesskolsakkunniga — hava icke slutfört

sitt uppdrag.

Förslagets huvudgrunder. Det av stadens omförmälda kommitté

framlagda förslaget innebär i huvudsak, att maskin- och byggnadsyrkesskolorna

samt de delar av aftonskolan, vilkas undervisning avser utbildning

för liknande yrkesområden, skulle omorganiseras till att omfatta:

aj en statlig teknisk läroanstalt, avsedd att lämna såväl teknisk

gymnasie- som fackskoleutbildning, och så organiserad, att undervisningen

efter ett för alla gemensamt första år skulle differentieras med hänsyn

till olika utbildningsmål, varigenom möjlighet skulle beredas såväl till

teknisk gymnasieutbildning som till fackskoleutbildning för de maskintekniska,

elektrotekniska och byggnadstekniska facken, samt med lästiderna

så förlagda, att fackskoleutbildning för vissa fack kunde erhållas

även genom aftonundervisning;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 158.

b) en kommunal aftonskola, i vilken kunde erhållas en på enklare

teoretisk grundval byggd fackutbildning för olika yrkesområden.

Den högre avdelningen av den kommunala tekniska högre folkskolan

skulle upphöra i och med förverkligandet av kommitténs under a) framlagda

förslag. Stadens anstalter för yrkesundervisning och den tekniska

mellanskolan skulle däremot icke beröras av den föreslagna omorganisationen.

För lokalbehovets tillgodoseende skulle Stockholms stad ikläda sig

byggnads- och underhållsskyldighet för erforderliga skollokaler, för vilka

stadens engångskostnader enligt kommitténs beräkning icke komme att

överstiga 1,270,000 kronor, staden åtaga sig kostnaderna för erforderlig

lös inredning, vilka beräknats till 75,000 kronor, samt staden bidraga

med intill 10,000 kronor till nyanskaffning och komplettering av undervisningsmateriel.

Kommitténs förslag innebar slutligen beträffande stadens årliga kostnader,

att staden skulle ikläda sig en årlig utgift av 88,850 kronor för

upprätthållande av den föreslagna verksamheten, i vilket belopp dock

inginge en summa av 61,650 kronor till förräntning av byggnads- och

tomtvärde jämte viss amortering av byggnadskostnaden samt för underhåll

av byggnaden, men att stadens nuvarande åtaganden för upprätthållande

av verksamheten vid tekniska skolan, vilka uppginge till

nära 75,000 kronor årligen, liksom utgifterna för högre avdelningen av

den tekniska högre folkskolan, för det dåvarande minst 7,000 kronor

årligen, skulle bortfalla.

Motiv. Den av kommittén föreslagna organisationen av den statliga

tekniska läroanstalt, som skulle ersätta omförmälda delar av tekniska

skolan, avviker som synes i vissa hänseenden från de organisatoriska

former, som valts för de nuvarande tekniska läroverken.

Kommittén framhåller emellertid, att förslaget, vida närmare än det

år 1919 framlagda omorganisationsförslaget kommit att ansluta sig till

den nuvarande organisationen av ifrågavarande avdelningar av tekniska

skolan. Ett förverkligande av kommitténs förslag skulle därför, delvis

i motsats till förslaget av år 1919, innebära en omorganisation

av tekniska skolan med bibehållande av de i många avseenden

synnerligen värdefulla anordningar och principer, på vilka den nuvarande

organisationen byggde, värden, som man ej utan tvingande nödvändighet

ville låta gå förlorade. Förslaget av år 1919 avsåg skolans

inlemmande i landets och huvudstadens skolväsen därigenom, att dess

olika avdelningar ersattes med ett antal nya skolformer. Genom kommitténs

förslag bleve de ifrågavarande delarna av skolan med minsta

kostnader för det allmänna och utan våld på den naturliga utvecklingen

organiskt inordnade i huvudstadens skolväsen vid sidan av de kommunala

lärlings- och yrkesskolorna, den kommunala tekniska mellanskolan

och den tekniska linjen av Vasa realskola. Och detta på ett

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

sådant sätt, att var och en av dessa skolformer finge sin egen uppgift

att fylla utan att mer än nödvändigt ingripa på de andras verksamhetsområden,

samtidigt som den behövliga kontakten mellan de olika

skolorna äntligen bringades till stånd.

Beträffande omförmälda tekniska mellanskola meddelar kommittén

bland annat följande:

År 1919 upprättade Stockholms stad på grundval av 1918 års riksdagsbeslut

en högre folkskola för teknisk utbildning. Den allmänt inriktade,

elementära tekniska undervisning, som jämte undervisning i allmänbildande

ämnen lämnats i denna treåriga skola, hade visat sig även

utgöra en god grundval för vidare utbildning i tekniska läroanstalter

på mellanstadiet. Enligt skolöverstyrelsens beslut berättigade också

godkänt avgångsbetyg från den tekniska högre folkskolans 3-åriga lägre

avdelning till befrielse från inträdesprov vid tekniska gymnasier och

fackskolor i samma utsträckning som betyg över avlagd realskolexamen.

Styrelsen för tekniska skolan i Stockholm hade däremot icke velat medgiva

motsvarande bestämmelser beträffande inträdessökande till maskinoch

byggnadsyrkesskolorna. Därvid kunde styrelsen stödja sig på den omständigheten,

att i tekniska skolans stadgar inga bestämmelser funnes,

enligt vilka de, som avlagt realskol- eller till och med studentexamen,

skulle befrias från inträdesprov. Lärjungar från 3-åriga tekniska högre

folkskolan hade på grund härav i allmänhet nödgats genomgå även den

ettåriga förberedande inträdeskursen i tekniska skolans aftonskola, varigenom

de fått sin studietid oskäligt förlängd.

Bland annat på grund av dessa olägenheter upprättade Stockholms

stad år 1925 en högre avdelning inom den tekniska högre folkskolan,

inom vilken läroämnen, timtal och kurser nära överensstämde med maskinfackskolornas.

Lärjungarna i den lägre avdelningen hade vid sin

avgång ofta svårt att avgöra, huruvida och i så fall i vilken läroanstalt

de eventuellt skulle fortsätta sin utbildning. Därtill komme den omständigheten,

att aspiranterna till den högre avdelningen behövde praktisk

erfarenhet från industriarbetet för att kunna väl tillgodogöra sig

den rena fackundervisningen. Den praxis hade därför utbildat sig, att

en tid av ett — ibland ett par — år finge förlöpa mellan avgången från

den lägre avdelningen och inträdet i den högre. Under mellantiden

deltoge lärjungarna i av staden bekostade kvällskurser, varigenom lärjungarna

bibehölle och förkovrade sina kunskaper och förvärvade vana

vid mera självständigt studiearbete.

Sedan skolan från och med läsåret 1933—34 ombildats till en teknisk

mellanskola med fyraårig kurs, avslutad med praktisk realexamen, torde

den högre avdelningen upphöra med läsåret 1935—36. I varje fall

komme så att ske, så fort en omorganisation av maskin- och byggnadsyrkesskolorna

blivit verklighet och medfört en organisk förbindelse mellan

de båda skolformerna.

Såsom ett tecken på att den offentliga tekniska undervisningen på

mellanstadiet i Stockholm för närvarande icke vore tillfredsställande ordnad

borde, yttrar kommittén, jämväl den omständigheten beaktas, att

där sedan snart bortåt 15 år tillbaka undervisning av liknande slag

meddelades i två — tidvis till och med i tre — helt privata tekniska

institut.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

I de två större av dessa läroanstalter omfattade kursen vid heldagsundervisning

5 terminer (— 21/* läsår) av vanlig längd, och de teoretiska

inträdesfordringarna inskränkte sig till genomgången folkskola.

Enligt offentliggjorda uppgifter intoges elever med realskolexamen eller

motsvarande kunskaper direkt i andra terminskursen och elever med

studentexamen eller motsvarande kunskaper direkt i tredje terminskursen.

S. k. ingenjörsexamen meddelades efter femte terminskursen,

»verkmästarexamen» efter den tredje. Samma undervisning sorn i ovannämnda

dagskurser, vilka toge elevernas tid helt i anspråk under terminerna,

kunde dessutom erhållas i kvällskurser, ehuru utbildningen i

detta fall givetvis måste utsträckas över en avsevärt längre tidrymd.

Trots de dryga avgifterna vore lärjungeantalet, särskilt i de nämnda

kvällskurserna, avsevärt. Även om lärjungeklientelet i viss utsträckning

utgjordes av sådana ynglingar med goda ekonomiska förhållanden i hemmet,

vilka av en eller annan orsak hade svart att bliva intagna i effei

följa undervisning i offentliga läroanstalter, syntes emellertid ett icke obetydligt

antal energiska arbetare liksom också ynglingar från ekonomiskt

svagt situerade hem föredraga undervisningen i dessa instituts kvällskurser

framför motsvarande undervisning i tekniska skolans aftonskola

eller i de kommunala anstalterna för yrkesundervisning.

Den anordning av undervisningen, som av kommittén föreslagits,

syntes kommittén på ett enkelt sätt bringa ur världen fragan, huruvida

en teknisk läroanstalt på mellanstadiet i huvudstaden borde vara

av fackskole- eller gymnasietyp, eller örn den borde bestå dels av gymnasium,

dels av fackskolor. Den ursprungligen avsedda principiella

skillnaden mellan fackskola och gymnasium hade för övrigt numera

blivit så gott som utplånad, när det gällde de tekniska tillämpningsämnena.

Den mest framträdande skillnaden mellan de två skoltyperna

läge för närvarande däri, att gymnasiet med treårig kurs och stone

inträdeskrav på teoretiska förkunskaper — utöver fackutbildningen gåve

en omfattande kurs i främmande sprak och merkantila ämnen. För

alla tekniska skolor på mellanstadiet, oavsett deras benämning och fackinriktning,

vore vidare en mycket stor del av det grundläggande kunskapsstoffet

detsamma. Åt undervisning av ifrågavarande slag, av kommittén

benämnd teknisk allmänbildning, ägnades av tekniska läroanstalter

på mellanstadiet numera en tid, som ungefär motsvarade ett

läsår på 40 veckor med 35—38 lektioner i veckan.

Ifrågavarande tekniska allmänbildning borde meddelas under det för

alla elever gemensamma första läsår om 40 veckor, som enligt det föregående

jämlikt kommitténs förslag skulle inleda den egentliga fackutbildningen.

Eleverna hade fördel av en sådan anordning. For det allmänna

betydde den en möjlighet att för ett bestämt elevantal halla

kostnaderna nere. Örn av exempelvis 90 lärjungar i första klassen 45

valde en fackavdelning, 25 en annan och 20 en tredje, sa skulle detta

med differentierad undervisning fran början innebära, att de 45 finge

delas på två avdelningar, såvida man ej ville avvisa 15 av de 45. Resultatet

bleve alltså fyra undervisningsavdelningar, ehuru tre vore fullt

tillräckliga.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

Lrider ett andra läsår av samma längd skulle elever, vilka ej önskade

en mera djupgående språklig och merkantil utbildning, hava dels att

deltaga i en huvudkurs i ett fackämne samt i viss annan obligatorisk

undervisning, dels att dessutom medtaga andra på läroplanen upptagna

ämnen! sadan utsträckning, att sammanlagda antalet lektioner, gymnastiklektionerna

oraknade, uppinge till 36 k 37 i veckan. För elever,

som utöver fackutbildningen önskade förvärva kunskaper i främmande

sprak och merkantila ämnen till samma omfattning som i de tekniska

gymnasierna, upptoges s. k. tillvalskurser av olika slag. Enligt de exenipe

pa studieplaner, som framlagts i betänkandet, skulle elever nied

ertorderhga förkunskaper i teoretiska ämnen kunna under en studietid

pa sammanlagt tre år utan svårighet förvärva såväl fackutbildning som

kunskaper i sprak och handelsämnen till samma omfång som i de tekniska

gymnasierna.

,-,^°4rs,la?eIt aY år 1919 att ombilda maskin- och byggnadsyrkesskolorna

till tekniska tackskolor hade inneburit fullständigt slopande av en säregenhet

i nämnda skolors nuvarande organisation, nämligen de tre korta

lösören pa knappa 0 månader (23 läsveckor). Statens tekniska fackskolor

tillämpade nämligen en anordning med två långa läsår på 40

veckor varigenom sommarferien inskränktes till omkring 10 veckor,

särskilt byggnadsyrkesskolans elever hade under den långa ledigheten

Iran maj till november i allmänhet utan svårighet kunnat erhålla yrkesaroete.

Åtminstone de äldre eleverna hade därigenom kunnat skaffa

Sig en relativt god inkomst, vilken gjort det möjligt för dem att besöka

skolan under vinterhalvåret. Inom de maskintekniska och elektroteknisk^

fanken torde emellertid förhållandena på arbetsmarknaden

numera icke ligga lika gynnsamt till i detta hänseende. Att vid maskinyrkesskolan

i fortsättningen tillämpa samma fördelning av lästiderna

som vid byggnadsyrkesskolan hade därför icke längre samma betydelse

tor eleverna som förr. Enklare och bättre kunde man tillgodose deras

intresse, vilka önskade eller tvingades att under studietiden hava yrkesarbete,

genom att vid sidan av det andra läsåret på 40 veckor upprätta

attonkurser, där samma utbildning för åtminstone maskintekniska

tacket kunde erhallas på en tid av två å tre år.

En undersökning av förhållandena inom byggnadsyrket hade givit ett

bestämt intryck av att den nu tillämpade fördelningen av byggnadsyrkesskolans

lästider vore den avgjort lämpligaste för Stockholms vidcommande.

Pa grund av skärpta krav på utbildningen bleve emellertid

under alla forhållanden en förlängning nödvändig av den totala

studietiaen till minst den tid, som ansloges i statens fackskolor eller

sammanlagt 80 läsveckor. Skulle den förlängda lästiden fördelas på

valt och ett av de tre läsåren, bleve varje ferie minskad med omkring

TvvYYk0j.r. °, fördelen av den nuvarande anordningen mera illusorisk.

ar or oiesloges, att det första läsaret pa 40 veckor även för byggnadsfacket

bleve detsamma som för andra fack och att de återstående 40

lasvederna fördelades på två läsår med lästider från början av november

till omkring den 17 april. Med hänsyn dels till att påskveckan normalt

komme att falla under läsåret dels till lovdagar vid terminens början

och slut toresloges de både senare läsårens längd till 21 veckor, påskveckan

mberaknad, varigenom den sammanlagda effektiva lästiden bleve

densamma som vid statens fackskolor med ett läsår på 40 veckor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 158.

Den mest bärande invändning, som vid tidigare utredningar framställts

mot denna fördelning av lästiderna, hade varit svårigheten att

på ett tillfredsställande sätt ordna tjänstgöringen för en ordinarie lärare

i byggnadsämnen. I samband med utredningen örn kostnader för lönestaten

påvisades emellertid i utredningen, att en sådan tjänstgöring

kunde ordnas på ett fullt tillfredsställande sätt, även om det andra

läsåret uppdelades såsom ovan föreslagits.

Genom upprättandet av huvudkurser på minst 18 lektioner i veckan

i ämnena maskin- och byggnadslära skapades motsvarigheter till de

nuvarande maskin- och byggnadsyrkesskolorna. Dessutom föresloges

en dylik huvudkurs i ämnet elektroteknik, varigenom hittillsvarande

utbildningsmöjligheter utvidgades med ett tredje fackområde. ^ Den sålunda

föreslagna organisationen lämnade möjlighet att nied något eller

några års tidsintervall anordna dylika huvudkurser även för sådana

fackområden, där behovet av arbetskraft med dylik utbildning ej vöre

stort nog att motivera kurser varje år. En nödvändig förutsättning

för sådana intermittenta fackkurser vore dock, att erforderlig undervisningsmateriel

kunde ställas till skolans disposition.

En väsentlig orsak till den mängfald av skolformer för samma stadium,

som för närvarande utmärkte landets tekniska undervisningsväsen,

läge i svårigheten att lämpligt avväga inträdesfordringarna med hänsyn

till olika kategorier av elever. Sattes realexamen eller motsvarande

kunskaper i ett flertal av realskolans huvudämnen som villkor for mträde,

utestängdes praktiskt taget helt och hållet kategorien erfarna

och dugliga yrkesarbetare. Ställdes krav på flerårig yrkesverksamhet,

försvårades däremot onödigtvis inträdet för dem, som efter folkskolan

genomgått fleråriga allmänbildande skolor, enär i^ sa fall dessa ele\ er

ej skulle kunna intagas förrän vid omkring 20 års ålder. De ännu

villande inträdesfordringarna till maskin- och byggnadsyrkesskolorna

vöre på sin tid lämpligt avvägda med hänsyn såväl till det underlag

av praktisk erfarenhet, som krävdes för att kunna tillgodogöra sig den

rena fackundervisningen, som till dåtida krav på arbetspersonal med

utbildning i tekniska skolor.

Nuvarande bestämmelse om minst 6 månaders praktik borde därför

bibehållas oförändrad. Den praktiska erfarenheten från yrkesarbetet

vöre emellertid ej av vital betydelse för den grundläggande undervisningen

under det för alla gemensamma första läsåret, varför kravet på

6 månaders praktik ansåges böra gälla för tillträde till andra årets

huvudfackkurser på 18 veckotimmar. Tillträde till första årets undervisning

borde däremot liksom vid de tekniska gymnasierna kunna medgivas

dem, som hade minst 2 månaders praktik.

Fordringarna på förmåga att uttrycka sig skriftligen på sitt modersmål

och att kunna första ett främmande språk hade under de senaste

årtiondena stegrats, da det gällde personer med utbildning i tekniska

läroanstalter på mellanstadiet. Önskemål örn förbättrad undervisning i

dessa ämnen hade enstämmigt framställts såväl från ledande hall inom

olika industrigrenar som även från personer, vilka genomgått tekniska

fackskolor eller maskin- och byggnadsyrkesskolorna. Till följd av den

förbättrade folkundervisningen i Stockholm genoinginge numera flertalet

folkskolan! 8 klasser av folkskolan mot förr (i och erhölle dä undervisning

i ett främmande språk. Med hänsyn härtill kunde inträdes
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

fordringarna i svenska språket höjas och krav uppställas på elementära

kunskaper i tyska eller engelska, utan att i våra dagar ungdom med

enbart iolkskolebildnmg finge svårare att vinna inträde än på sin tid

med de gamla, ännu gällande inträdesfordringarna.

Det vöre ur många synpunkter mindre önskvärt, att övergång från

nast sista klassen av den tekniska mellanskolan och den från och med

hostterminen 1933 upprättade tekniska linjen inom Vasa realskola till

torsta årskursen av den nya läroanstalten komme att äga rum i större

utsträckning. For varje särskild sådan skola borde därför skolöverstyrelsen

besluta angående det eller de ämnen, i vilka sökande med tekmsk

realexamen hade att underkasta sig prövning för tillträde till den

pa det gemensamma första året byggande undervisningen i den föreslagna

laroanstalten. I flertalet fall torde det endast bliva fråga om

tentamen pa en mindre kompletteringskurs i ämnet matematik, vilken

ej syntes komma att bereda någon svårighet för lärjungar, lämpade för

fortsatta tekniska studier.

Elever med vanlig realexamen skulle utan prövning kunna mottagas

i (ten for alla gemensamma första klassen.

För aspiranter med enbart folkskoleunderbyggnad skulle inom en

omorganiserad aftonskola anordnas en högst tvåårig preparandkurs.

dylik preparandkurs, ettårig ehuru med något högre timtal i veckan

vöre anordnad inom den nuvarande aftonskolan. Då för närvarande

elever med vanlig folkskoleunderbyggnad normalt vunne inträde i preparandkursen

forst efter någon tids förberedande undervisning i den

vanliga aftonskolan, innebure förslaget ej heller i detta avseende någon

förändring i nuvarande förhållanden.

Kostnader m. m. Kommittén har utgått ifrån att staten skulle i

samma utsträckning som på andra orter ikläda sig kostnaderna för den

del av verksamheten, som utgjorde en motsvarighet till tekniskt gymnasium

och fackskola, under det att det ekonomiska ansvaret för aftonskolan

skulle åvila kommunen. I överensstämmelse härmed borde den

förstnämnda delen av den föreslagna skolorganisationen, i likhet med

vad som vore fallet med övriga motsvarande skolor i riket, utgöra en

statlig läroanstalt, under det att aftonskolan skulle bliva en statsunderstödd

kommunal skola.

K^ anförda grunder föresloge kommittén, att de båda skolformerna i fortsättningen

skulle ställas under gemensam styrelse. Även beträffande den

narmaste ledningen av skolornas arbete syntes det kommittén av enahanda

skal fördelaktigt, att denna förenades i en hand. I åtminstone

tva av de städer, där tekniska läroverk hade gemensamma skollokaler

med kommunala skolor, vore den statliga skolans rektor samtidigt rektor

aven för den kommunala skolan. En förening av dessa båda uppdrag

motte emellertid vissa svårigheter beträffande läroanstalter av den storlek,

som här beraknats för nu ifrågavarande skolor i huvudstaden Vid

de ekonomiska beräkningarna hade kommittén förutsatt, dels att lektorer

i någon utsträckning skulle utöva avdelningsföreståndarskap för var

sin undervismngsgren på mellanstadiet, dels att vid aftonskolan skulle

vara tast anställd en särskild föreståndare. Under sådana förhållanden

kunde enligt kommitténs mening även i Stockholm den statliga läro
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

anstaltens rektor samtidigt vara rektor också för aftojiskolan, då huvudparten

av aftonskolans löpande ärenden, såväl beträffande lärare och

lärjungar som också i fråga om den dagliga tillsynen, handhades av

avdelningsföreståndaren för aftonskolan. Kostnaderna för den ytterligare

lindring i rektors tjänstgöringsskyldighet, som därefter kunde

bliva nödvändig, borde givetvis betridas av Stockholms stad. Dessutom

hade i aftonskolans stat beräknats, att ett särskilt arvode av 500 kronor

skulle utgå till de statliga skolornas rektor i hans egenskap av rektor

även för aftonskolan. Genom den av kommittén föreslagna anordningen

med gemensam rektor vunnes även i denna punkt den enhetlighet i

ledningen, vilken vore önskvärd för att tillförsäkra båda skolorna jämbördig

ställning och för att undvika icke önskvärda intressekonflikter

mellan dem.

Antalet elever i de fackkurser och den undervisning i övrigt, som

byggde på det gemensamma första året, beräknades motsvara 1V2 avdelning

av maskinfaekskola samt en avdelning av vardera elektroteknisk

och byggnadsteknisk fackskola, vartill komme tilläggskurser i språk och

handelsämnen för dem, som önskade en utbildning, motsvarande de tekniska

gymnasiernas. Sistnämnda tilläggskurser oräknade, motsvarade

alltså den avsedda omfattningen av undervisningen 31/2 avdelningar.

Med hänsyn till den avsedda övergången direkt till fackkurserna från

tekniska mellanskof och realskollinjer hade kommittén icke ansett

sig böra räkna med mer än 2 parallellavdelningar av den för alla gemensamma

första klassen.

Lönestaten för lärarpersonal vid skolan skulle enligt gällande bestämmelser

uppgå till omkring 80,000 kronor, inberäknade löneförbättringar

och dyrtidstillägg.

Deli nuvarande maskin- och byggnadsyrkesskolornas lönestat uppginge,

alla tillägg medräknade, ej till mer än omkring 31,750 kronor

årligen. Enligt uppgifter från tekniska skolan kunde det anses, att av

denna summa statsverket bestrede omkring 19,860 kronor, Stockholms

stad omkring 6,520 kronor och elevavgifter omkring 5,370 kronor. I

den angivna totalsumman vore dock icke inberäknad skolornas del av

rektors arvode. De båda omorganisationsförslagen förutsatte således en

betydande ökning av statsverkets utgifter. En i betänkandet framlagd

kalkyl, vid vilken hänsyn tagits till ökningen i elevantal, årlig lästid

och antal lektionstimmar i veckan, visade emellertid, att en ökning av

maskin- och byggnadsyrkesskolornas undervisning till den av kommittén

föreslagna omfattningen skulle proportionellt räknat draga en kostnad

av minst 61,800 kronor jämte kostnader för rektors arvode. Den ökade

kostnaden för kommitténs förslag hänförde sig praktiskt taget helt till

utgifterna för den kompletterande gymnasieutbildningen och för de tre

lektorat, som upptoges i förslaget.

Lönestaten för övrig personal vid den statliga delen upptoges i kommitténs

förslag till 7,740 kronor med ovannämnda förhöjningar och

tillägg. _ o

Det framlagda förslaget till lönestat för aftonskolan slutade a omkring

69,000 kronor, varemot svarade elevavgifter med 35,000 kronor

och statsbidrag med 25,000 kronor, varigenom stadens nettokostnader

för lönestaten skulle komma att uppgå till omkring 9,000 kronor per år.

Vad beträffade kostnaderna för skollokaler, hade vid beräkningen av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 15S.

lol5al,beh]ovet förutsatts, att den kommunala aftonskolan skulle på afton,

*a disponera en del av de lokaler, som staden enligt gängse praxis

skulle tillhandahålla för den statliga läroanstalten på mellanstadiet. Enbart

för aftonskolans del skulle då endast erfordras ett mindre antal

lokyer, vilka även kunde komma den statliga läroanstalten till godo,

nall exempelvis en mera tillfällig utvidgning av densamma någon gång

skulle visa sig erforderlig. Den omständigheten, att Stockholms stad

bidragit med omkring en tredjedel av kostnaden för den nuvarande

byggnadens uppförande hade dessutom ansetts utgöra ytterligare ett

skäl för att vissa skollokaler även i fortsättningen skulle få vara gemensamma

för båda skolorna.

En ombyggnad av nuvarande lokaler skulle draga en summa av ornang

j300’?00 kronor och taga i anspråk en total golvyta av omkring

j o i kvadratmeter. De återstående delarna av tekniska skolan skulle

da kunna till sitt förfogande få lokaler med en sammanlagd golvyta av

omkring 3,700 kvadratmeter, varvid dock förutsatts vissa ombyggnader

aven mom den återstående delen. I det angivna beloppet 300,000 kronor

inninge emellertid icke kostnader för maskinlaboratorium, vilket måste

anoranas utanför nuvarande lokaler, ej heller reparation och ombyggnad

av tjänstebostäder. Det hade icke varit möjligt att avgöra, huruvida

det återstående utrymmet skulle vara tillräckligt för de övriga avdelningarna

av den nuvarande tekniska skolan.

Kostnaderna för en helt ny byggnad, innehållande även maskinlaboratorium

och tjänstebostäder, hade beräknats till högst 970,000 kronor

tomtvärde icke inberäknat. Som lämplig tomt angåves en del av kvarWallgossen

bredvid norra kommunala mellanskolans byggnad vid

Fridhemsgatan. Värdet av den erforderliga tomtmarken hade av stadens

fastighetskontor preliminärt angivits till 300,000 kronor.

Huruvida ur rent ekonomisk synpunkt ombyggnadsförslaget eller nybyggnadsförslaget

skulle anses förmånligare för staden kunde icke avgöras,

innan man visste, vilka anspråk på ekonomiskt vederlag som

statsverket eventuellt kunde uppställa för ett tillstånd att för ändamålet

begagna en del av statens byggnad, uppförd på en staten tillhörig tomt.

En given förutsättning för förläggande till en viss kommun av en statlig

läroanstalt av nu ifrågavarande slag hade nämligen sedan lång tid tillbaka

varit att vederbörande kommun velat åtaga sig att tillhandahålla

och underhålla erforderliga lokaler jämte bostad eller hyresersättning

at rektor, maskinist och vaktmästare. Kommittén hade haft anledning

utgå ifrån att statsverket komme att framställa anspråk på ekonomiskt

vederlag för ett eventuellt upplåtande av byggnaden eller del därav,

vårtor kostnaderna för lokalfrågans lösning icke kunde beräknas bliva

inskränkta till själva ombyggnadskostnaden, även om kvarvarande utrymmen

skulle anses tillräckliga för övriga avdelningar av tekniska skolan.

Vid bedömandet måste hänsyn tagas även till de avsevärt högre

underhållskostnaderna för ett 70 år gammalt hus. Inom relativt snar

framtid torde för övrigt krav på ökade utrymmen göra sig gällande,

och ela ingen möjlighet funnes att tillgodose deni i den gamla byggnaden,

bleve i varje fall en nybyggnad nödvändig, varvid större delen av de’

pa ombyggnaden nedlagda kostnaderna ginge förlorade.

Då ur undervisningens synpunkt en nybyggnad avgjort vore att föredraga,

kunde en nybyggnad av föreslagen storlek anses erforderlig, och

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

därför räknades med en engångsutgift på 1,270,000 kronor för detta

ändamål samt med. de årliga kostnader som följde därav.

Som villkor från statsmakternas sida för att upprätta en statlig läroanstalt

av ifrågavarande slag uppställdes vidare, att kommunen tillhandahölle

en första uppsättning av fasta och lösa inventarier samt möbler.

Kostnaderna för fasta inventarier vore inräknade i den tidigare angivna

byggnadskostnaden på 970,000 kronor. Lösa inventarier och

möbler komme enligt beräkningarna att draga en utgift på högst 75,000

kronor.

Kostnaderna för undervisningsmateriel för den statliga delen av läroanstalten

åvilade statsverket. De hade preliminärt beräknats till 54,000

kronor. För aftonskolans speciella undervisning erfordrades nyanskaffning

av materiel för högst 3,000 kronor.

De årliga utgifterna för driften — frånsett lönestaten — beräknades

till följande belopp sammanlagt för den statliga och den kommunala

delen av den föreslagna läroanstalten.

Kostnadens art

Totalt

.rligt bel

Därav

enbart

för den

kommu- nala afton- skolan

opp

Restbelopp,

att i vissa

fall fördelas

mellan stats- verket och

Stockholms

stad.

Anm.

1. Inventariers inköp och underhåll.....

1,000

1,000

—

1 Under-

2. Bibliotek, samlingar och undervisningsma-

visnings-

teriel ...................

3,500

1 1,000

2,500

materiel.

3. Laborationer, materialier och diverse . .

5,500

2 2,500

3,000

2 Diverse

4. Trycksaker, annonser och skrivmaterialier

3,500

1,500

2,000

och oför-

5. a) Lokalernas uppvärmning..........

7,000

—

7,000

utsedda

b) Belysning och kraft............

2,000

—

2,000

utgifter.

c) Gas och vatten...............

1,000

—

1,000

6. Städning och renhållning.........

10,000

—

10,000

7. Hyresbidrag åt rektor...........

3,700

—

3,700

8. a) Beräknat hyresvärde (inb. avskrivn.) . . .

55,650

—

55,650

b) Underhåll av byggnaden..........

6,000

—

6,000

c) Försäkring..................

500

—

500

d) Hyra för gymnastiksal, inberäknat städning

800

—

800

Summa kronor

100,150

6,000

94,150

Då staden måste förutsättas nödsakad att helt gälda kostnaderna för

fastighet och inventarieutrustning, vore en uppdelning av dessa kostnader

mellan den statliga läroanstalten och den kommunala aftonskolan

av intresse endast för bedömande av stadens verkliga kostnader för det

ena och andra slaget av undervisning. Då rättighet förutsatts för aftonskolan

att i viss utsträckning använda den statliga skolans lokaler, hade

staden ansetts böra i någon utsträckning deltaga i kostnaderna för anskaffning

av sådan undervisningsmateriel, som kunde tänkas komma till

användning även inom aftonskolan. Stadens andel hade förslagsvis upptagits

till 7,000 kronor. Engångskostnaderna fördelade sig sålunda enligt

förslaget på följande sätt:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition Nr 158.

Därav för

Att gäldas av

Kostnadens art

Totalt

de statliga

skolorna

kronor

den kom- munala af- tonskolan

kronor

statsver- ket med

kronor

Stock- holms stad

med

kronor

För fastighet........

1,270,000

75.000

57.000

1,060,000

50.000

54.000

210,000

25,000

3,000

1,270,000

75.000

10.000

» inventarieutrustning........

» undervisningsmateriel.....

47,000

Summa kronor

1,402,000

1,164,000

238,000

47,000

1,355,000

Med ledning av uppgifter från olika slag av läroanstalter i Stockholm

och tran några städer, i vilka statliga tekniska skolor vore förlagda, hade

kostnaderna beräknats för olika anslagstitlar och en fördelning av desamma

verkställts enligt gängse grunder. Resultatet framginge av nedanstående

tabellariska översikt:

Förslag till kostnadsfördelning mellan statsverket och Stockholms stad av årliga

utgifter utom löner för den av kommittén föreslagna tekniska läroanstalten.

Därav för

Att gäldas av

Kostnadens art

Totalt

de

statliga

skolorna

kronor

den

kommu- nala afton- skolan

kronor

stats-

verket

med

kronor

Stock- holms stad

med

kronor

1. Inventariers inköp och underhåll .

2. Bibliotek, samlingar och undervis-

1,000

i_

1,000

—

1,000

ningsmateriel........

3. Laborationer, materialier och di-

3,500

2,500

21,000

2,500

o

o

©

T—1

©1

verse.........

4. Trycksaker, annonser och skriv-

5,500

3,000

8 2,500

2,500

♦ * 2 * 4 3,000

materialier........

5 a. Lokalernas uppvärmning......

b. Belysning oell kraft.....

3,500

7.000

2.000

2,000

1,500

2,000

1,500

c. Gas och vatten......

6. Städning och renhållning . . .

1,000

10,000

j 13,300

6,700

13,300

6,700

7. Hyresbidrag åt rektor.......

8 a. Beräknat hyresvärde för skolbygg-

3,700

3,700

—

—

3,700

naden .......

55,650

46,375

9,275

_

b. Underhåll av byggnaden . .

c. Försäkringspremier för byggnad och

6,000

5,000

1,000

—

6,000

inventarier.......

d. Hyra för gymnastiksal, inberäknat

500

415

85

—

500

städning........

800

800

—

—

800

Summa |

100,150

77,090

23,060

20,300

79,850

Bestredes av skolans medel, vid somliga läroanstalter bland annat med hjälp av inflytande

terminsavgifter.

2 Undervisningsmateriel.

8 Diverse och oförutsedda utgifter.

4 Därav 500 kronor som bidrag till laborationsmaterialier.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Marits proposition Nr 158.

Omorganisationens genomförande. I detta hänseende yttrar

kommittén följande:

Under förutsättning av proposition till 1936 års riksdag kunde genomförandet

av omorganisationen påbörjas höstterminen 1936.

Vid början av detta första övergångsår borde av den statliga läroanstalten

på mellanstadiet upprättas två parallellavdelningar av första

klassen samt, på aftontid, en huvudkurs i maskinlära med vissa samhöriga

kurser. Av den kommunala aftonskolan borde under höstterminen

upprättas två parallellavdelningar jämte två avdelningar av preparandkursen,

vartill vårterminen 1937 komme ytterligare en nybörjaravdelning

av den egentliga aftonskolan. Nyintagning i de gamla skolformerna

borde inskränkas till högst 15 elever i klass I av byggnadsyrkesskolan.

Under andra övergångsåret tillkomme av den statliga läroanstalten

en avdelning på dagtid och en ny avdelning på aftontid med maskinlära

som huvudämne. Elever, som efter genomgång av klass I önskade

utbildning för byggnadsyrket, borde däremot till byggnadsyrkesskolans

andra årsklass, där enligt det föregående plats skulle finnas för ytterligare

minst 15 elever. Utbildning i elektroteknik kunde icke ifrågakomma,

förrän läroanstalten fått sina nya lokaler helt inredda. Av den

kommunala aftonskolan upphörde en avdelning av preparandkursen,

varefter under hösten 6 och under våren 8 avdelningar komme att upprätthållas.

Behovet av lokaler för denna undervisning kunde uflder övergångstiden

tillgodoses utan kostsamma anordningar, under förutsättning av

att byggnadsfrågan avgjordes omedelbart efter statsmakternas beslut om

organisationen.

För de båda parallellavdelningarna av klass I samt för undervisningen

i maskinlära kunde utrymme beredas i den flygel av skolhuset Valhallavägen

76, där tekniska mellanskolan hade sina lokaler och där speciallokaler

redan funnes för olika ändamål. För undervisningen i byggnadsämnen

samt för den grundläggande undervisningen i aftonskolan

bleve erforderligt utrymme under övergångstiden disponibelt i tekniska

skolans nuvarande lokaler, då nyintagning av elever under övergångstiden

där ej ifrågakomme i någon nämnvärd utsträckning.

Yttranden över stadsfullmäktiges framställning. Överståthållarämbetet

har i utlåtande den 18 juli 1935 tillstyrkt stadsfullmäktiges omförmälda

framställning.

Tekniska skolans styrelse har i utlåtande den 10 december 1935

med vissa erinringar tillstyrkt omorganisationsförslaget.

])e gamla maskin- och byggnadsyrkesskolorna hade helt visst, anför

skolstyrelsen, sedan länge varit i behov av att genom en omorganisation

bättre anpassas efter tidens växande krav och förses med rymligare och

tidsenligare lokaler. En omorganisation hade styrelsen ansett möjlig

att genomföra med bibehållande i stort sett av skolornas beprövade och

i många avseenden värdefulla grundkaraktär. Beträffande aftonskolan

konstaterade styrelsen med stor tillfredsställelse, att denna skolas grundtyp

i kommittébetänkandet bibehölles oförändrad.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 158.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 158.

Vidkommande maskin- och byggnadsyrkesskolorna förmenade styrelsen

däremot, att förslaget väl mycket ombildade dessa skolors beprövade

grundkaraktär. Styrelsen syftade härvid i första hand på förslaget att

ombilda den treåriga maskinyrkesskolan till en tvåårig skola, en åtgärd,

som styrelsen icke ansåge lämplig. Styrelsen hade den bestämda

uppfattningen, att det vore bättre att bibehålla den treåriga kursen

med relativt korta läsår, vilken visat sig giva goda resultat, än att söka

forcera elevernas förmåga att smälta undervisningen på en kortare tidsperiod.

Det elevmaterial, det här vore fråga om, hade knappast förmågan

att kunna tillgodogöra sig en dylik koncentrerad undervisning,

även örn det sammanlagda timantalet i den tvååriga skolan skulle motsvara

undervisningstiden i den treåriga. Styrelsen hade emellertid med

tillfredsställelse konstaterat, att det framlagda förslaget innebure möjlighet

för undervisningens ordnande på treåriga kurser.

Även i ett annat avseende innebure det framlagda förslaget ett icke

oväsentligt avsteg från de nuvarande skoltypernas grundkaraktär, i det

undervisning vore avsedd att meddelas i språk och allmänna ämnen i

långt större utsträckning än nu vore fallet. Styrelsen insåge värdet

särskilt av språkundervisningen, men denna mera allmänna undervisning

finge icke verka inskränkande på den rent fackliga, då resultatet

i så många fall säkerligen bleve en försämring i stället för en förbättring.

Bibehölle man de treåriga kurserna, borde det emellertid vara

möjligt att få erforderlig plats i kursplanerna även för den mycket

önskvärda språkundervisningen, men med tvååriga kurser trodde icke

styrelsen att detta läte sig göra, med mindre den fackliga undervisningen

inskränktes på ett sätt, som styrelsen funne avrådligt. Då emellertid

kommittén själv framhållit, att de förslagsvis uppgjorda kursplanerna

icke behövde eller ens borde betraktas som definitiva, förmenade

styrelsen, att härutinnan, särskilt örn treåriga kurser infördes,

kunde företagas sådana ändringar, att åt de rent fackliga ämnena bereddes

större utrymme än i det framlagda förslaget. Styrelsen vore för

sin del övertygad om lämpligheten av en dylik justering.

Ehuru styrelsen sålunda hade den uppfattningen, att förslaget knappast

innebure en omorganisation av de gamla skolorna utan snarare utformandet

av en ny skoltyp, funne styrelsen icke häri något skäl, varför

icke resultatet skulle kunna bliva tillfredsställande, därest de justeringar

vidtoges, som här ovan berörts.

Det hade väckt styrelsens uppmärksamhet, att i förslaget icke berördes

den nuvarande lärarkårens anpassning till de omorganiserade

skolorna, men styrelsen förutsatte, att denna för lärarkåren ytterst viktiga

fråga komme att ordnas på ett tillfredsställande sätt.

Skolöverstyrelsen har i utlåtande den 15 april 1936 förordat upprättandet

av ett tekniskt gymnasium som ersättning för maskin- och

byggnadsyrkesskolorna vid tekniska skolan jämte vissa tillhörande delar

av densamma.

Behovet av ett sådant gymnasium hade länge varit känt. De tekniska

gymnasierna i Örebro, Malmö och Härnösand samt den med dessa

i viss mån jämförliga tekniska elementarskolan i Norrköping hade årligen

fått mottaga ett icke ringa antal intriidessökande från Stockholms

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Majlis -proposition Nr 158.

stad och orterna däromkring. Så exempelvis funnes bland eleverna vid

tekniska gymnasiet i Örebro för läsåret 1935—36 ej mindre än 20 från

Stockholms stad och 25 från närmast angränsande län. Om man därjämte

betänkte, att i Stockholm funnes 19 allmänna gymnasier med i

runt tal 3,600 lärjungar (därav 2,400 manliga), av vilka mångå sannolikt

skulle föredraga att söka utbildning i ett tekniskt gymnasium, ifall något

sådant funnes på platsen, så syntes uppenbart, att ett tekniskt gymnasium

i Stockholm borde kunna påräkna ett mycket stort antal elever.

Tillströmningen till de allmänna gymnasierna vore ju också så stor, att

en avlastning borde vara välkommen. Intresset för tillkomsten av ett

tekniskt gymnasium i Stockholm hade även framgått därav, att överstyrelsen

under de senare åren gång på gång fått förfrågningar från ungdomar

och målsmän, om icke något tekniskt gymnasium härstädes snart

kunde väntas komma till stånd. Inrättandet av ett sådant hade ytterligare

aktualiserats genom införandet av praktisk realexamen vid ett

pär realskolor i staden. Att över huvud taget utbildningen i tekniskt

gymnasium vore eftersträvad, framginge också av det förhållandet, att

antalet inträdessökande till de nuvarande tekniska gymnasierna och de

med dem jämförliga tekniska elementarskolorna länge varit mycket stort.

Exempelvis kunde nämnas, att antalet kompetenta inträdessökande till

tekniska gymnasiet i Örebro hösten år 1935 uppgått till 226, medan endast

106 kunnat intagas och 120 måst avvisas. Vid tekniska gymnasiet

i Malmö hade vid samma tid antalet kompetenta inträdessökande varit

70, men utrymmet medgivit intagning av endast 29. Här hade således

avvisats 41. Vid tekniska gymnasiet i Härnösand och tekniska elementarskolan

i Norrköping hade parallellavdelningar upprättats, och ändå

hade icke på långt när alla kompetenta inträdessökande där kunnat

beredas plats.

Beträffande storleken av det tekniska gymnasiet torde vara svårt att

från början göra någon säker beräkning. I betraktande av stadens invånarantal

och det alltmer vidgade intresset för teknisk utbildning holle

överstyrelsen för mycket troligt, att ett gymnasium med fyra parallellavdelningar

för Stockholms vidkommande icke skulle vara för stort tilltaget.

Härmed vore icke sagt, att gymnasiet borde beräknas för så

många parallellavdelningar redan första året — det kunde nog vara

lämpligt att börja med endast två — men överstyrelsen förutsåge, att

flera avdelningar snart bleve behövliga, varför lokaler och framtida kostnader

borde beräknas med hänsyn härtill.

Vad sedan anginge frågan örn fackavdelningar finge överstyrelsen erinra

om Kungl. Maj:ts kungörelse nr 137/1928, enligt vilken — då parallellavdelningar

förekomme vid tekniskt gymnasium — undervisningen

i de olika avdelningarna kunde givas en något olika inriktning. Även

i andra fall kunde enligt kungörelsen i fråga, om tillgängliga anslag och

övriga förhållanden det medgåve, en viss differentiering av undervisningen

för mindre grupper av lärjungar inom tekniskt gymnasium äga

rum. Här syntes sålunda all erforderlig möjlighet vara given till undervisningens

önskvärda differentiering och fortlöpande anpassning efter

förefallande behov, utan att närmare bestämmelser härom träffades nu.

Givet vore, att, örn gymnasiet till en början erhölle tvä parallellavdelningar,

dessa redan andra året kunde inriktas, den ena pä det maskintekniska

facket och den andra på det byggnadstekniska. Likaså kunde

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. May.ts proposition Nr 158.

man utgå ifrån att det snart nog skulle behövas en elektroteknisk linje,

men att på förhand, innan någon erfarenhet förelåge angående elevtillströmningen,

förbereda ännu flera fackavdelningar och i detalj bestämma

något om dessa, syntes varken möjligt eller lämpligt.

Ej heller beträffande de först ifrågakommande avdelningarna förelåge

någon anledning att här ingå på detaljer rörande blivande undervisning

splaner och dylikt. Det torde vara tillräckligt att framhålla, att

de i stadskollegiets utlåtande föreslagna bestämmelserna, exempelvis angående

inträdes]or dringar m. m. icke mera avsevärt skilde sig från vad

i nu gällande bestämmelser rörande tekniskt gymnasium vore föreskrivet.

För övrigt vore att märka, att enligt ovan åberopade kungörelse

nr 137/1928 överstyrelsen ägde att med hänsyn tagen till de olika tekniska

fackskolornas och tekniska gymnasiernas särskilda uppgifter och

växlande förhållanden samt efter det vederbörande läroverks styrelse

efter lärarkollegiets hörande, till överstyrelsen avgivit förslag i ämnet,

meddela närmare föreskrifter i avseende å inträdesfordringarnas tillämpning

samt pröva och fastställa detaljerade undervisningsplaner jämte

övriga närmare bestämmelser rörande undervisningen vid ifrågavarande

läroanstalter. För närvarande syntes sålunda endast böra beslutas i

själva huvudfrågan, nämligen huruvida ett tekniskt gymnasium skulle

upprättas i Stockholm och vilken omfattning detta till en början skulle

erhålla. De modifikationer, som sattes i fråga, torde lätteligen kunna

ordnas, sedan gymnasiets blivande styrelse fått tillfälle att överväga

detaljerna och inkomma med förslag. Därvid torde även den i förslaget

avsedda möjligheten för sådana, som avlagt teknisk realexamen,

att vinna inträde i gymnasiets andra klass, böra närmare undersökas.

Överstyrelsen förbisåge icke den betydande avvikelse från organisationen

av ett tekniskt gymnasium, som i fråga om undervisningstidens

längd skulle ligga däri, att undervisningen å vissa linjer skulle utöver

första året begränsas till två korta läsår om vardera 21 veckor. En

sådan anordning hade ifrågasatts beträffande den maskintekniska linjen,

men man hade dock stannat vid att för denna linje föreslå två

hela läsår om vardera 40 veckor. Mot en dylik anordning hade invändningar

rests från flera håll, där man ansett, att en lärotid av tre år,

såsom i teknisk elementarskola eller tekniskt gymnasium, vore att föredraga.

Skolöverstyrelsen anslöte sig till denna uppfattning och förordade

alltså, att ersättningen för maskinyrkesskolan finge formen av

en maskinteknisk linje i det tekniska gymnasiet. Vad här sagts örn

längden av undervisningstiden för den maskintekniska linjen, gällde

även beträffande den elektrotekniska linjen, varför överstyrelsen ansåge,

att denna likaledes borde inordnas i det tekniska gymnasiet med för

detta gällande lärotid av tre år. Även beträffande den byggnadstekniska

linjen hade i flera av de avgivna yttrandena uttalats starka farhågor

för att den förkortade lärotiden icke skulle bliva tillräcklig för

ett nöjaktigt inhämtande av undervisningen i ej blott de rent byggnadstekniska

utan även de mera allmänna ämnen, som lärokursen ansåges

böra omfatta. Skolöverstyrelsen vore närmast böjd att även här

förorda gymnasiets hela lärotid men ville dock ej motsätta sig. att

till en början försök gjordes med förkortat läsår i den byggnadstekniska

linjens andra och tredje klass. Däremot ansåge överstyrelsen

mindre lämpligt, att, såsom alternativt framkastats, de sålunda förkor
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

tade läsåren skulle sammanföras till ett år om 40 veckor, såvida icke

samtidigt första årskursen Indes örn, så att undervisningen från början

inriktades på byggnadsteknisk utbildning och den byggnadstekniska linjen

alltså erhölle karaktären av teknisk fackskola.

I förslaget framfördes vidare den tanken, att viss del av den till tekniska

läroverket hörande undervisningen skulle kunna meddelas i aftonkurser.

Med hänsyn till den goda erfarenhet, som förelåge vid tekniska

fackskolan i Eskilstuna, där första årskursen vore fördelad på två

år med 18 veckotimmar, skulle överstyrelsen gärna se, att försök i liknande

riktning gjordes även i Stockholm, men överstyrelsen ansåge, att

förslag härom borde anstå, tills själva huvudfrågan örn upprättande av

tekniskt gymnasium vore avgjord. Det syntes då böra ankomma på

gymnasiets blivande styrelse att närmare överväga ifrågavarande förslag

och eventuellt inkomma med särskild framställning i ämnet.

Beträffande förslaget att jämsides med det tekniska gymnasiet anordna

kommunal aftonundervisning i tekniska ämnen på olika stadier ävensom

kurser, som avsåge att förbereda till inträde i gymnasiets första

klass, finge överstyrelsen erinra, att dylika anordningar funnes och visat

sig mycket gagneliga vid flera av de tekniska läroverken, exempelvis

i Örebro, Malmö, Västerås och Norrköping. Ifrågavarande anordningar,

som hade sin största betydelse för den på orten arbetande ungdomen,

borde, såsom i förslaget avsåges, i Stockholm liksom i de nyssnämnda

städerna organiseras som kommunala anstalter för yrkesundervisning

med tillämpning av härför gällande bestämmelser. Detta borde

dock ej hindra att, såsom i framställningen begärdes och lämpligt syntes

vara, tekniska gymnasiets styrelse jämväl finge vara styrelse för

den kommunala delen av dithörande undervisning. Motsvarande anordning

hade av Kungl. Majit medgivits beträffande styrelsen för tekniska

elementarskolan i Norrköping genom beslut den 30 mars 1935.

I anslutning härtill hade i förslaget likaledes framhållits, att rektorn

för det statliga läroverket borde vara rektor jämväl för de kommunala

kurserna. Detta kunde även vara lämpligt, men överstyrelsen ansåge,

att en dylik kombination helst borde ordnas genom frivillig överenskommelse,

varvid hänsyn kunde tagas såväl till kursernas måhända

från tid till annan ändrade art och omfattning som ock till personliga

och andra förhållanden, vilka kunde göra en annan anordning önskvärd

i något fall. Även om det sålunda skulle förekomma, att den statliga

och den kommunala delen finge olika rektorer, så torde önskvärd samverkan

dock kunna åvägabringas, därigenom att styrelsen vore för båda

delarna gemensam.

Vad i övrigt anginge de kurser, som enligt det föreliggande förslaget

skulle ingå i den kommunala delen av aftonskolan, syntes icke vara

något särskilt att erinra. Statsbidrag för desamma torde kunna beviljas

i vanlig ordning enligt de grunder, som vore eller bleve gällande

för kommunala anstalter för yrkesundervisning.

T fråga örn erforderliga lokaler hade i framställningen föreslagits, att

den för det tekniska läroverket avsedda nybyggnaden skulle delvis få

tågås i anspråk för den kommunala undervisningen, mot det att staden

avstode från sin rätt till viss andel i tekniska skolans nuvarande byggnader.

Ett medgivande i denna riktning syntes icke böra förvägras.

Liknande förekomme vid flera av de nuvarande tekniska läroverken.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maurts ''proposition Nr 158.

Det måste dock förutsättas, att överenskommelse därom träffades med

den blivande styrelsen för det tekniska läroverket, samt att användningen

icke skedde till förfång för undervisningen i detta. Överstyrelsen

förutsatte, att ritningar till nybyggnaden komme att tillställas

överstyrelsen för granskning och godkännande, innan byggnaden uppfördes.

Huruvida den av sambruket föranledda i framställningen angivna

för delning en mellan staden och staten av kostnaderna för värme, lyse

och städning m. m. komme att visa sig riktig, bleve givetvis beroende

på den omfattning de kommunala kurserna komme att få, vilket för

närvarande torde vara svårt att bedöma.

Överenskommelse borde givetvis träffas även om fördelningen mellan

staten och kommunen av vissa andra utgifter, som kunde bliva gemensamma,

exempelvis bibliotek, samlingar och undervisningsmateriel. Förslaget

innehölle vissa beräkningar i avseende härå. Skolöverstyrelsen

ansåge dock icke möjligt att på förhand utreda varken den exakta storleken

av de belopp, som framdeles bleve behövliga för ifrågavarande

ändamål eller hur kostnaden rättvisligen borde fördelas. Överstyrelsen

ville emellertid omnämna, att liknande sambruk förekomme vid flera av

de tekniska läroverken, där kommunala skolor vore inrymda, utan att

detta givit anledning till särskilda svårigheter. Båda läroanstalterna

hade viss materiel var för sig och åter annan, som användes gemensamt.

Det senare förekomme i synnerhet då, såsom ofta vore fallet, dagskolans

lärare undervisade även i aftonskolan. En strängare fördelning av

kostnaderna härvidlag syntes icke vara av sådan betydelse, att en samverkan

för den skull borde försvåras. Särskilt i detta fall, då den statliga

och den kommunala delen av läroanstalten skulle få gemensam

styrelse, syntes beräkningen av den här avsedda kostnadsfördelningen

lämpligast böra anstå, tills de blivande förhållandena kunde bättre

bedömas.

Beträffande statsverkets kostnader för upprätthållandet av det tekniska

läroverk i Stockholm, som sålunda skulle komma i fråga, har

överstyrelsen anfört, att — om man utginge ifrån att läroverket helt

utbyggt skulle komma att omfatta fyra parallellavdelningar med undervisningen

differentierad på lika många linjer och alltså till sin storlek

och anordning bliva i huvudsak lika tekniska gymnasiet i Örebro •—

driftkostnaden torde kunna beräknas bliva ungefär densamma som för

Örebroläroverket, nämligen, bortsett från ålderstillägg och vissa löneförbättringar

m. m., omkring 150,000 kronor för år.

För anskaffning av undervisningsmateriel hade Stockholms stad utfäst

sig att bidraga med 10,000 kronor. De nuvarande byggnads- och

maskinyrkesskolorna förfogade över åtskillig materiel, som, ehuru föråldrad

och ofullständig, torde delvis kunna tågås i anspråk för den nya

läroanstalten. Härutöver måste dock beräknas medel för en ganska betydande

nyanskaffning, särskilt för den laboratorieutrustning, som oundgängligen

måste ställas till förfogande, för att undervisningen skulle

kunna bedrivas enligt nutida krav. Med stöd av erfarenheten angående

kostnaden för utrustningen av de tekniska laboratorierna vid de

tekniska läroverken i Örebro och Malmö samt senast beräknade kompletteringar

vid tekniska elementarskolan i Norrköping, ansåge överstyrelsen,

att behovet av anslagsmedel för nyanskaffning av undervisnings
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 158.

materiel och laboratorieutrustning vid det avsedda tekniska läroverket

i Stockholm måste uppskattas till lägst 95,000 kronor. Detta belopp

behövde dock icke anvisas redan första året utan torde lämpligen fördelas

så, att endast 45,000 kronor anvisades för första verksamhetsåret

och 25,000 kronor för vart och ett av de två följande.

Med hänsyn till att det tekniska läroverket i Stockholm enligt det

föreliggande förslaget skulle erhålla ett flertal fackavdelningar var och

en med en relativt dyrbar utrustning, ansåge överstyrelsen önskvärt,

att här liksom vid tekniska läroverket i Malmö vissa lektorer kunde

förordnas att, på sätt i stadgan för tekniska fackskolor och tekniska

gymnasier angåves, biträda rektor vid ledningen och övervakandet av

undervisningen i den utsträckning, som vid förordnandet bestämdes.

Med hänsyn till de särskilda åligganden, som sålunda komme att

vila på dessa lektorer, hade Malmö stad, innan riksdagen år 1920 medgav

det därvarande tekniska läroverkets nuvarande omfattning, förbundit

sig att till var och en av tre lektorer, som erhölle dylikt förordnande,

betala ett hyresbidrag av 1,000 kronor. Skolöverstyrelsen ansåge, att

liknande bidrag borde fordras av Stockholms stad, närmast avseende

huvudlärarna i de tre blivande fackavdelningarna för maskinteknik,

byggnadsteknik och elektroteknik. Detta bidrag borde dock icke hindra,

att nämnda lektorer komme i åtnjutande av sådant särskilt bidrag, som

Stockholms stad kunde komma att bevilja lektorerna vid det tekniska

läroverket, i likhet med vad staden redan beviljat de allmänna läroverkens

lektorer.

Med avseende å omorganisationens genomförande har överstyrelsen

yttrat:

Då det icke synts möjligt att bringa förslaget till behandling vid

1936 års riksdag, hade föredraganden i överstyrelsen hänvänt sig till

vederbörande inom stadens styrelse med förfrågan, huruvida staden på

i kommittéutlåtandet angivet sätt skulle kunna ordna lokalfrågan, även

i fall omorganisationsförslaget skulle komma att föreläggas riksdagen

först år 1937. Härvid hade upplysts, att så skulle kunna ske. Skolöverstyrelsen

utginge sålunda ifrån att, örn riksdagen år 1937 beslutade

omorganisationens genomförande, den nya läroanstalten skulle kunna

börja sin verksamhet redan med höstterminen samma år. Undervisningen

skulle då under läsåret 1937—38 omfatta två parallellavdelningar

av det blivande tekniska läroverkets första klass. Att därjämte börja

med en teknisk huvudkurs i maskinlära på aftontid ansåge överstyrelsen

icke vara tillrådligt, förrän de nya lokalerna med avsedda laboratorier

kunde tagas i bruk. Däremot skulle såsom kommunal anstalt

för yrkesundervisning anordnas dels en förberedande kurs med aftonundervisning

för sådana, som ämnade söka inträde i tekniska läroverket

något följande år, dels ock vissa tekniska kurser. Allt detta måste dock

bliva beroende på särskild framställning av vederbörande kommunala

myndighet och torde därför, såsom redan påpekats, kunna lämnas å

sido vid behandlingen av nu förevarande framställning.

Av de av överstyrelsen verkställda beräkningarna rörande kostnaderna

under övergångstiden inhämtas följande:

Kostnaden under första läsåret. För två parallellavdelningar av första

klassen i tekniskt gymnasium kunde antalet undervisningstimmar i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majus ''proposition Nr 158.

veckan beräknas bliva 85. Härvid hade 3 veckotimmar avsetts för

gymnastik och 8 veckotimmar tillagts för att möjliggöra lärjungarnas

uppdelning i grupper vid vissa laborationsövningar och med hänsyn till

olikhet i förkunskaper eventuellt även i främmande språk. För bestridande

av undervisningen torde böra beräknas, förutom rektor med förslagsvis

18 veckotimmar, 1 lektor med högst 24 veckotimmar, varefter

återstode (85—18—24) = 43 veckotimmar, att bestridas av extra lärare.

Ehuru verksamheten under första året skulle bedrivas i provisoriskt

upplåtna lokaler, syntes nödigt att redan från början beräkna en vaktmästare,

och då tjänsten avsåges att bliva stadigvarande, torde den

böra redan från början inrättas som ordinarie.

Under det första läsåret torde ej behövas något anslag till övningar

i lantmäteri eller till föredrag örn arbetarskydd och hygien. Däremot

måste något beräknas till arvoden åt bokförings- och skrivbiträde samt

skolläkare och bibliotekarie. Vid jämförelse med de arvodesbelopp, som

inginge i staterna för de nuvarande tekniska läroverken, syntes här för

första läsåret arvoden till förenämnda befattningshavare böra beräknas

med 500 kronor till bokförings- och skrivbiträde, 300 kronor till skolläkare

och 300 kronor till bibliotekarie.

För bränsle, lyse och kraft, gas och vatten samt städning och renhållning

hade i förslaget beräknats, att efter läroverkets fullständiga

utbyggande, kostnaden för statsverket skulle uppgå till 13,300 kronor.

Detta belopp syntes skäligt, men då läroverket under första läsåret

omfattade endast 2 klassavdelningar, eller ungefär en sjättedel av det

hela, och dessa inrymdes i endast provisoriskt upplåtna lokaler, så torde

statens utgifter för ifrågavarande ändamål under nämnda år kunna begränsas

till en sjättedel av nämnda belopp, eller högst 2,500 kronor.

Härtill komrne ytterligare expenser för trycksaker, annonser m. m. samt

anskaffning av nödiga kontorsinventarier, för vilket allt torde böra beräknas

i runt tal 2,000 kronor.

Slutligen ansåge överstyrelsen nödigt, att redan för första läsåret anvisades

ett icke allt för ringa belopp till böcker, samlingar och materiel

till laborationer m. m., förslagsvis högst 2,000 kronor.

Andra och tredje läsåret. Kostnaderna under andra verksamhetsåret

bleve i hög grad beroende av, huruvida de nya lokalerna bleve färdiga

att tågås i bruk och det antal parallellavdelningar, som då kunde inrättas,

ävensom i vad mån undervisningen komme att differentieras i olika

fack. Såsom överstyrelsen enligt det föregående framhållit, syntes icke

lämpligt att redan nu träffa bindande bestämmelser härom, utan det

borde ankomma på det tekniska läroverkets styrelse, att, så snart förhållandena

kunde överblickas, inkomma med närmare utarbetade förslag

i berörda avseenden.

Under tredje året skulle läroanstalten komma att omfatta alla tre

årsklasserna och således vara fullt i gång. Huruvida redan då komme

att finnas fyra parallellavdelningar och hur uppdelningen i olika fack

borde vara gestaltad, måste bliva beroende på tillströmningen av elever

samt av de önskemål, som under tiden framkomme och ansåges förtjäna

beaktande. Överstyrelsen finge emellertid erinra om den här förut lämnade

uppgiften örn kostnaden för det tekniska gymnasiet i Örebro,

vilken uppgift torde vara tillräcklig för att giva en föreställning örn

den kostnad ett motsvarande utbyggande av det avsedda tekniska läroverket

i Stockholm kunde belöpa sig till.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

I och med att byggnadsyrkesskolan och maskinyrkesskolan samt vissa

av aftonkurserna vid tekniska skolan avskildes från denna borde, framhåller

överstyrelsen, såväl statens som stadens anslag till skolan kunna

successivt minskas i motsvarande grad. Den från stadens sida gjorda

utredningen gåve icke närmare upplysning om hur härvid borde förfaras.

För egen del ansåge överstyrelsen, att någon minskning i kostnaderna

för tekniska skolan icke borde beräknas för budgetåret 1937/38. Under

detta år skulle nämligen komma att finnas endast två parallellavdelningar

i första klassen av den nya läroanstaltens blivande fyra parallellavdelningar

i var och en av tre årsklasser. I betraktande av det förut

påvisade stora behovet av vidgade möjligheter till teknisk undervisning

och även med hänsyn till att, såsom i annat sammanhang framhållits,

de elever, som intagits i tekniska skolans förberedande kurser,

kunde hava anspråk på att få fortsätta på avsett sätt, ansåge överstyrelsen,

att maskin- och byggnadsyrkesskolorna borde upprätthållas

i full utsträckning även under budgetåret 1937/38. Först under budgetåret

1938/39, då det skulle komma att finnas möjlighet att i det

nya tekniska läroverkets första klass intaga flera parallellavdelningar,

borde avvecklingen av maskin- och byggnadsyrkesskolorna påbörjas

genom indragning av deras första klass. Likaså torde det vara skäl

att under budgetåret 1937/38 behålla den tekniska skolans aftonkurser,

enär motsvarande kommunala kurser ändå måste hållas i tekniska skolans

lokaler, intill dess de blivande nya lokalerna kunde tagas i bruk, vilket

ej syntes kunna ske förrän vid början av läsåret 1938—39. Från och

med detta år borde emellertid den del av aftonundervisnmgen, som

sammanhängde med maskin- och byggnadsyrkesskolorna, på sätt här

förut angivits, övertagas av staden och kostnaden för densamma alltså

icke längre ingå i tekniska skolans utgifter.

Överstyrelsen ansåge sålunda, att såväl statens som stadens anslag

till tekniska skolan borde bibehållas oförminskade under första övergångsåret,

alltså för budgetåret 1937/38. Den minskning, som därefter

borde bliva möjlig, kunde icke nu med säkerhet angivas utan torde

få bero på närmare utredning med hänsyn till de förhållanden, som

förelåge följande år, då det även kunde vara lämpligt, att det tekniska

läroverkets blivande styrelse finge tillfälle att framkomma med förslag.

Vad av överstyrelsen anförts i fråga örn omöjligheten att nu framlägga

bestämda förslag, gällde lika mycket beträffande tekniska skolans

lärare. Överstyrelsen ansåge självfallet, att de, som genom den

ifrågavarande omorganisationen bleve lediga eller finge minskad tjänstgöring

vid tekniska skolan, så vitt möjligt borde erhålla tjänstgöring

och minst likvärdiga förmåner vid den nya läroanstaltens statliga,

respektive kommunala del. Om i något fall detta skulle visa sig omöjligt,

borde de genom statens försorg erhålla den ersättning, som kunde

befinnas skälig efter vederbörlig prövning i varje särskilt fall.

Kungl. Majit anbefallde sedermera överstyrelsen att i förnyat utlåtande

framställa en detaljgranskning av det av stadsfullmäktige i Stockholm

framlagda förslaget samt angiva dels de ändringar i nämnda för
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

slag, vilka enligt överstyrelsens uppfattning borde vidtagas, för den

händelse samma förslag i sina huvuddrag skulle vinna Kungl. Maj:ts

bifall, dels ock de anslagsäskanden, som under berörda förutsättning

borde göras hos rikdagen.

I anledning härav yttrade överstyrelsen i utlåtande den 30 september

1936 bland annat följande:

Vid uppgörandet av förslag till organisation för den statliga läroanstalt,

som skulle ersätta maskinyrkesskolan och byggnadsyrkesskolan,

hade stadens vederbörande kommitté avvisat tanken på att genom inrättande

av dels ett tekniskt gymnasium och dels faekskolor av de typer,

som redan funnes inom landet, kunna tillgodose det behov av motsvarande

utbildning, som kommittén hade ansett förefintligt, och i stället

söht åstadkomma en helt ny form av teknisk läroanstalt, som skulle

erbjuda möjligheter till såväl teknisk gymnasie- som fackskoleutbildning,

utan någon strikt uppdelning av undervisningen efter motsvarande linjer.

De fördelar i ekonomiskt avseende och med hänsyn till organisationens

anpassningsmöjligheter efter elevernas varierande studiemål, som

enligt kommitténs förmenande härigenom skulle ernås, torde i verkligheten

i de fall, där de icke helt utebleve, dock bliva så väsentligt reducerade,

att de enligt överstyrelsens mening icke borde kunna anses

motivera ett frångående av det system för den tekniska undervisningen,

som infördes genom beslut av 1918 års riksdag och som sedan dess till

sina detaljer erhållit den successiva utformning, som gjorda erfarenheter

anvisat såsom ändamålsenlig. De av kommittén avsedda fördelarna med

den nu föreslagna organisationsformen hade till stor del såsom nödvändig

förutsättning, dels att elevantalet icke väsentligen överstege vad

kommittén i detta fall förutsett, dels att ett i hänseende till det uppställda

studiemålet tillfredsställande resultat av undervisningen skulle

kunna ernås med de timplaner, som av kommittén föreslagits. Ingendera

av dessa förutsättningar torde emellertid kunna anses vara för

handen. Överstyrelsen hade nämligen redan i sitt tidigare utlåtande i

ärendet påvisat, att antalet inträdessökande med ali sannolikhet kunde

förväntas vida överstiga det antal, kommittén räknat med, varför en

uppdelning av eleverna på ett gymnasium och en eller flera fackskolor

icke skulle hava förorsakat några kostnader utöver kostnaderna vid en

organisation i enlighet med kommittéförslaget. Överstyrelsen ansåge sig

nödsakad att för möjliggörande av ett fullgott undervisningsresultat i

det följande föreslå en så förändrad timfördelning mellan de olika läroämnena,

att avvikelserna från den vid gymnasierna och fackskolorna

tillämpade bleve helt obetydliga. Överstyrelsen holle sålunda före, att

med förslaget åsyftade utbildningsmöjligheter utan några avsevärda

olägenheter och vida enklare skulle hava kunnat åstadkommas genom

inrättande av ett författningsenligt, differentierat tekniskt gymnasium

i förening med likaledes författningsenliga tekniska fackskolor, sålunda

i stort sett i likhet med vad som vore fallet vid tekniska läroverket i

Malmö. Då emellertid en dylik organisation väl komme att åtminstone

formellt sett avvika från vad som i anledning av de givna förutsättningarna

finge betraktas såsom huvuddrag hos det föreliggande förslaget,

hade överstyrelsen ansett sig böra avstå från den naturliga kombinationen

av redan utformade tekniska skoltyper och i stället även i for
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition Nr 158.

mellt avseende söka bibehålla i förslaget berörda lärokurser inom ramen

av en och samma skola, vilken formellt alltså skulle bliva av helt ny typ.

Efter att hava verkställt en överarbetning av de av stadens kommitté

föreslagna timplanerna och en granskning av den av kommittén förordade

indelningen av lärokurserna, anför överstyrelsen följande:

Möjligheten till ett fritt ämnesval bleve för eleverna med nödvändighet

i verkligheten starkt beskuren. Det torde icke kunna förväntas,

att en fullgod utbildning skulle kunna meddelas, med mindre antalet

veckotimmar för de obligatoriska läroämnena upptoges till i stort sett, vad

av överstyrelsen i utlåtandet avgivits. Begreppen fackskole- och gymnasieutbildning

kunde ju icke gärna få definieras med ledning av det kunskapsmått,

som enligt olika personliga bedömanden för varje tillfälle ansåges

vara önskvärt och tillräckligt, utan med hänsyn till de resultat, som nåddes

vid redan befintliga statliga tekniska fackskolor och tekniska gymnasier.

I själva verket torde det icke heller få i och för sig anses vara någon

egentlig olägenhet förenad med en viss begränsning av det fria ämnesvalet.

Inför den mångfald av tillsynes valfria kombinationer, som kommittén

haft för avsikt att möjliggöra, skulle säkerligen eleven stå tämligen

hjälplös utan att i varje fall hava tillgång till ett bestämt råd av

sakkunnig person, som icke blott vore i stånd att överblicka olika kombinationsmöjligheter

utan även ägde nödiga kvalifikationer för ett bedömande

av deras lämplighet med hänsyn till uppställt studiemal, som

för övrigt i och för sig kunde bliva föremål för rådgivning, då detta

ju av kommittén förutsattes kunna förändras under lärokursens gång.

Rådgivare bleve förmodligen i de flesta fall skolans rektor. Då det icke

rimligen kunde tänkas, att hans tid medgåve, att han ägnade sig åt

varje elev individuellt för att genomdiskutera alla tänkbara alternativ,

vilket ju bleve förutsättningen för ett fritt val, torde väl följden bliva,

att vissa standardplaner för olika studieriktningar komme att utarbetas

för att tjäna eleverna till ledning. Härvid skulle man snart finna, att

antalet fullt godtagbara kombinationer funne sin naturliga begränsning

i det beroende, som många av de förekommande läroämnena stöde t

till varandra. Frånsett allt detta skulle även rent schematekniska svårigheter

nödvändiggöra en dylik begränsning. En viss uniformitet inom

varje studieriktning syntes även önskvärd med hänsyn till nödvändigheten

för allmänheten, industrien och institutioner att kunna bedöma

den kompetens, som läroanstaltens kurser kunde anses meddela. Slutligen

torde väl vara skäligen ovisst, huruvida något särskilt starkt framträdande

behov av en mångfald kombinationsmöjligheter inom varje

studielinje egentligen förefunnes på detta i stort sett endast grundläggande

stadium av teknisk undervisning.

Beträffande valet mellan fackskole- och gymnasieutbildning hade, erinrar

överstyrelsen, kommittén tänkt sig möjligheten, att detta i vissa

fall skulle kunna träffas efter andra skolåret, då eleven sålunda redan

genomgått en fackskolekurs.

Emellertid vore det enligt överstyrelsens mening nödvändigt att förlägga

den för gymnasieutbildningen erforderliga speciella undervisningen

i matematik, fysik och kemi till ett tidigt stadium, helst under andra

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

och början av tredje året, medan fackundervisningen till huvudsaklig

del måste förläggas till tredje läsåret. Till följd härav måste eleven,

påyrkar överstyrelsen, redan vid början av andra läsåret bestämma sig

för fackskole- eller gymnasiekurs.

Överstyrelsen ville i anslutning till vad i utlåtandet anförts i fråga

om val av olika studielinjer framhålla önskvärdheten av att med hänsyn

till ekonomiska och övriga praktiska konsekvenser dylikt val, åtminstone

tills viss erfarenhet hunnit vinnas, i någon mån bleve reglerat

genom åtgärder från skolans sida. Då det åtminstone under förhållanden,

liknande de nuvarande, otvivelaktigt kunde förväntas, att ett mycket

stort antal inträdessökande mäste avvisas, skulle, under förutsättning

att vid urvalet av nyintagna elever hänsyn endast toges till de sökandes

meriter, det fallet kunna inträffa, att, sedan det första gemensamma

skolåret gått, en studielinje bleve överhopad av elever, varav flera

parallellavdelningar bleve en oförutsedd följd, medan de andra avdelningarna

bleve endast glest, i värsta fall icke alls, besatta. Risken förstorades

av det^ relativt stora antal olika kurser, mellan vilka eleverna

vid andra skolårets början hade att välja. Ehuru i ämnen av mera

allmän karaktär en samläsning i större utsträckning än normalt i sådant

fall hnge tillgripas, skulle ändock undervisningen i fackämnena draga

onormal kostnad, varjämte undervisningens ordnande bleve försvårat.

Efter att hava erinrat om att kommittén föreslagit, att elever med

praktisk realexamen skulle under vissa förutsättningar intagas direkt i

den föreslagna läroanstaltens andra klass — vilket föranlett kommittén

att räkna med allenast två parallellavdelningar i första årskursen och

tre i den andra — har överstyrelsen anfört, att ett sådant förfarande

som regel icke bleve möjligt med den av överstyrelsen föreslagna läggningen

av undervisningen i första klassen.

Beträffande överstyrelsens granskning i övrigt av kommittéförslaget

och i fråga örn de av överstyrelsen verkställda beräkningarna rörande

kostnaderna vid ett genomförande i huvudsak av nämnda förslag hänvisas

till handlingarna. Överstyrelsen framhåller — under erinran att

det i den föreliggande framställningen som självfallet förutsatts, att stadens

bidrag till tekniska skolan i Stockholm helt skulle upphöra i och

med det, att den av kommittén föreslagna omorganisationen trädde i

kraft att överstyrelsen utginge ifrån att indragningen av det kommunala

anslaget till nuvarande tekniska skolan i varje fall icke kunde ske,

förrän avvecklingen av de avdelningar av tekniska skolan, som skulle

ersättas av de föreslagna statliga, respektive kommunala läroanstalterna,

blivit fullt genomförd. För budgetåren 1938/39 och 1939/40 borde dock

en sänkning av det kommunala anslaget kunna beräknas, motsvarande

på staden ankommande andel av den minskning i anslagsbehov, som

uppkomme på grund av de efter hand verkställda indragningarna av

kurser, till vilka anslag från staden för närvarande utginge. Överstyrelsen

ville för sin del förorda, att vid beslut om anslag till ett tek
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 158.

niskt läroverk i Stockholm fästes som villkor, att till tekniska skolan

utgående anslag från Stockholms stad under övergångstiden endast finge

nedsättas, i den mån indragning av kurser föranledde minskat behov av

kommunalt understöd till skolan.

Statskontoret har i yttrande den 7 december 1936 anfört följande:

Att en omorganisation av tekniska skolan i Stockholm borde komma

till stånd funne statskontoret uppenbart. Förevarande utredning omfattade

emellertid allenast skolans maskin- och byggnadsyrkesavdelningar.

Omorganisationsspörsmålet i övrigt vore under utredning av

1936 års yrkesskolsakkunniga. Givetvis hade det varit önskvärt, att

frågan kunnat upptagas till prövning i ett sammanhang. Hinder syntes

statskontoret dock icke böra möta mot att förevarande ärende nu upptoges

till prövning och avgörande. Emellertid ville statskontoret framhålla,

att statsmakterna genom sitt ståndpunktstagande i denna omorganisationsfråga

givetvis icke finge anses hava tagit ställning till frågan

örn en nyordning av återstående del av tekniska skolan och i samband

därmed stående bidragsskyldighet från statens sida. Sålunda syntes icke

böra godtagas såsom ett villkor från Stockholms stads sida för dess deltagande

i omorganisationen av byggnads- och maskinyrkesavdelningarna,

att stadens bidrag till övriga delar av skolan skulle upphöra att utgå.

I detta sammanhang ville statskontoret jämväl erinra därom, att frågan

om ersättning åt lärare, som erhölle minskad tjänstgöring, torde böra

lösas genom överenskommelse med stadens myndigheter.

Kommitténs förslag innebure inrättandet av en helt ny typ av tekniska

läroverk. Ehuru det syntes kunna ifrågasättas, örn en på den

tekniska undervisningens område ny skoltyp verkligen borde tillskapas,

funne statskontoret likväl icke, att tillräcklig anledning förelåge att

ställa sig avvisande mot förslaget. Beaktas borde emellertid, att skapandet

av möjligheter till olika slags utbildning med nödvändighet måste

medföra ökade kostnader. Det för statsverket ur ekonomisk synpunkt

fördelaktigaste förslaget torde därför, om man utginge ifrån att enahanda

antal elever skulle kunna utbildas, bliva inrättandet av ett rent

tekniskt gymnasium på sätt skolöverstyrelsen i sitt första utlåtande förordat.

De engångsutgifter, som bleve följden av en omorganisation, bomme

för statsverkets del att hänföra sig enbart till anskaffning av stadigvarande

undervisningsmateriel. Enligt av kommittén verkställda beräkningar

skulle sagda engångskostnader belöpa sig till 47,000 kronor. Skolöverstyrelsen

hade för ändamålet beräknat 95,000 kronor. En del av

skillnaden mellan beloppen torde förklaras av den prisstegring, som ägt

rum efter det kommittén verkställt sina beräkningar. Då det av överstyrelsen

angivna beloppet icke specificerats, saknade statskontoret möjlighet

att bedöma det erforderliga anslagsbehovet. Differensen mellan

beloppen syntes likväl statskontoret så väsentlig, att det syntes kunna

ifrågasättas, örn icke ett något mindre belopp än det överstyrelsen räknat

med kunde visa sig för ändamålet tillräckligt.

Statskontoret har icke ansett sig böra ingå pä en närmare prövning

av de årliga utgifterna för en organisation i överensstämmelse med överstyrelsens

första förslag, då dessa utgifter lätteligen torde kunna be
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 158.

dömas med ledning av kostnaderna för de tekniska gymnasierna. Beträffande

vad statskontoret yttrat rörande kostnaderna för ett genomförande

av kommittéförslaget hänvisas till handlingarna. Anmärkas må,

att statskontoret satt i fråga, om en första årskurs enligt nuvarande

ordning i byggnadsyrkesskolan verkligen vore erforderlig under första

övergångsåret.

Sveriges maskinindustriförening har i yttrande den 16 februari

1938 understrukit behovet av den ifrågasatta omorganisationen av

tekniska skolan och i huvudsak tillstyrkt det från Stockholms stad sida

framlagda organisationsförslaget. Föreningen har särskilt framhållit, att

det åtminstone inom maskinindustrien ofta varit svårt att erhålla teknisk

personal med erforderlig utbildning. Föreningen funne med hänsyn

till vid de tekniska läroverken redan tillämpade organisationsformer det

konsekvent, att den nya läroanstalten organiserades så, att undervisningen

bleve i huvudsak lika under första året för alla eleverna men

att därefter en differentiering efter olika linjer måtte kunna ske. Det

syntes föreningen önskvärt, att skolans styrelse upprätthölle intim kontakt

med industriens organisationer och icke underläte att påkalla dessas

medverkan såväl vid upprättandet av undervisningsplaner som vid inträdesfordringarnas

tillämpning. Läroanstaltens omfattning syntes föreningen

vara väl knappt beräknad. Bland annat har föreningen påpekat

lämpligheten av att vid en senare tidpunkt vid det nya tekniska

läroverket upprätta en linje för utbildning i värme- och sanitetsteknik.

Detta påpekande har gjorts med tanke på att det skulle tillkomma

Stockholms stad att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler, vilken

skyldighet sålunda ej borde begränsas till endast den omfattning,

som i framställningen angåves.

Styrelsen för Stockholms byggnadsförening har i yttrande

den 15 februari 1938 likaledes i huvudsak förordat det av Stockholms

stadsfullmäktige framlagda organisationsförslaget. Föreningen har framhållit,

att byggnadsyrkesskolan måste stå lika öppen för och ge samma

möjligheter till utbildning åt praktiskt erfarna, intelligenta och energiska

byggnadsarbetare med enbart folkskolekunskaper som åt ungdom,

vilken fått sin utbildning i läroverk eller liknande skolor. En läroanstalt

av den ifrågasatta arten borde, för att vara effektiv, anpassa sin

undervisning efter utveckling och behov inom den industri, den skulle

tjäna. För varje fackavdelning inom den omorganiserade tekniska skolan

borde tillsättas en nämnd med uppgift att genom förslag till skolans

styrelse tillse, att undervisningen oavlåtligen anpassades efter tidens

krav. Ordförande i nämnden borde utses av skolans styrelse. Rektor

borde vara självskriven ledamot. Övriga ledamöter borde vara inom

byggnadsfackets olika grenar sysselsatta och väl erfarna personer och

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 158.

till ett antal av tre utses på förslag av byggnadsstyrelsen och sammanslutningar,

representerande arkitekter och byggmästare. Nämnden,

kompletterad med avdelningsföreståndaren och en lärare, som ej lämnat

undervisning åt inträdessökande, skulle — förutom att taga befattning

med undervisningens planläggning — bland annat hava att, i den händelse

antalet kompetenta inträdessökande överstege tillgängligt platsantal,

bestämma örn intagning och om dispens i varje särskilt fall från

förkunskaper i främmande språk.

Svenska teknologföreningen har i skrivelse den 11 juni 1937 anhållit,

att förslag rörande tekniska skolans omorganisation måtte föreläggas

1938 års riksdag. Föreningen har anfört, att det icke kunde anses

rimligt, att skiljaktiga meningar örn undervisningens organisation

skulle få längre fördröja tillgodoseendet av ett så trängande behov som

det förevarande. En fortsatt utbyggnad av organisationen kunde eventuellt

äga rum successivt, örn icke omedelbar enighet stöde att vinna

om de definitiva formerna.

Av den föreslagna omorganisationen betingad reduktion av anslagen

till tekniska skolan. I skrivelse den 11 november 1936 hava 1936 års

yrkesskolsakkunniga framlagt beräkningar rörande de besparingar vidtekniska

skolan, som stå att ernå, sedan ur skolan utbrutits maskinoch

byggnadsyrkesskolorna m. m.

De delar av tekniska skolan, som återstode, sedan nämnda utbrytning

skett, vore — erinra de sakkunniga — dels tekniska afton- och söndagsskolan

med undantag av vissa kurser, huvudsakligen de, som avsåge

att förbereda för inträde i maskin- och byggnadsyrkesskolorna, dels tekniska

skolan för kvinnliga lärjungar, dels ock högre konstindustriella

skolan med dess särskilda avdelning för utbildning av lärare i teckning

och välskrivning (teckningslärarseminariet). Den omständigheten, att

något förslag ännu ej kunnat framläggas rörande den högre konstindustriella

skolan, syntes ej böra hindra, att förslaget rörande utbrytning

av maskin- och byggnadsyrkesskolorna m. m. bringades till utförande.

Tekniska skolans återstående delar berördes nämligen ej därav i annan

mån, än att vissa lärarkrafter komme att tagas mindre i anspråk än

för närvarande och att andra efter hand bleve överflödiga samt att

härigenom och möjligen genom andra indragningar utgifterna för skolan

kunde minskas.

De sakkunniga erinra, att tekniska skolans styrelse framhållit, att

den ifrågavarande kostnadsminskningen sammanhängde i väsentlig utsträckning

med frågan örn vad som skulle ske med de återstående delarna

av skolan och att det därför icke vore möjligt att lämna något

mera exakt uttalande på denna punkt. Styrelsen upplyste emellertid,

att under läsåret 1933—34 utgifterna för löner och arvoden inklusive

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

dyrtidstillägg till avdelningsföreståndare och lärare vid maskin- och byggnadsyrkesskolorna

uppgått till omkring 31,500 kronor, av vilket belopp

statsverket guldit omkring 19,850 kronor. Dessa belopp bomme sålunda

ej att för framtiden belasta den återstående delen av tekniska skolan.

Vissa besparingar i lärarlöner vid aftonskolan bomme givetvis även att

uppstå, därest det framlagda förslaget antoges, varjämte en vaktmästare

torde kunna undvaras. Styrelsen ansåge emellertid, att inbesparingarna

säkerligen ej komme att motsvara den minskning i inkomster, som skulle

bliva följden av att staden indroge sitt anslag till skolan och att elevavgifterna

från skolavdelningarna i fråga bortfölle.

I likhet med skolöverstyrelsen (jfr det föregående) ansåge de sakkunniga,

att upprättandet i Stockholm av en ny teknisk läroanstalt,

avsedd att ersätta de med tekniska skolan förenade maskin- och byggnadsyrkesskolorna,

icke borde föranleda, att dessa skolor indroges omedelbart

utan att deras verksamhet borde upprätthållas i full utsträckning

även under den nya läroanstaltens första verksamhetsår. Likaledes

torde vara lämpligt, att afton- och söndagsskolan med de förberedande

aftonkurserna helt bibehölles under samma år, dock så att, såsom överstyrelsen

ävenledes förordat, undervisningen i nämnda kurser lämpligen

anpassades med hänsyn till fordringarna för inträde i den nya tekniska

läroanstaltens första klass. Under så angivna förhållanden skulle under

den nya tekniska läroanstaltens första verksamhet icke uppkomma någon

minskning i tekniska skolans anslagsbehov.

Beträffande den minskning, som sedermera kunde vara att påräkna,

torde i första hand frågan om lärarnas tjänstgörings- och avlöningsförhållanden

vara att beakta.

Undervisningen i de ordinarie läroämnena vid tekniska skolan, d. v. s.

i de läroämnen, vilka jämlikt de för skolan gällande stadgarna skulle

ingå i skolans undervisningsplan, bestredes alltfort av Överlärare med

biträde av det antal underlärare, som behovet krävde och skolans tillgångar

medgåve. Utom i de ordinarie läroämnena meddelades även undervisning

i extra läroämnen till den utsträckning, som tillgängliga medel

och lärarkrafter medgåve. För sistnämnda undervisning funnes vid skolan

anställda extra ordinarie lärare. Enligt stadgarna tillsattes befattning

såsom Överlärare av skolans styrelse medelst förordnande tills vidare,

sedan befattningen varit till ansökan ledigförklarad. Underlärare och

extra ordinarie lärare förordnades av styrelsen på viss tid eller tills vidare.

De grundarvoden, som för närvarande tillkomme tekniska skolans Överlärare,

vore ursprungligen bestämda genom Kungl. Maj:ts beslut den 11

juli 1879. Enligt den stat, som fastställdes i sagda brev, bleve de särskilda

överlärarbefattningarna inom de då befintliga fyra skolavdelningarna,

nämligen tekniska afton- och söndagsskolan, tekniska skolan för

kvinnliga lärjungar, högre konstindustriella skolan samt byggnadsyrkesskolan,

uppförda var för sig med speciella arvoden, varierande från lägst

100 kronor till högst 3,000 kronor, allt efter arten och omfattningen av

den överläraren åliggande undervisningen. Tillika uppfördes i staten

särskilda arvoden till de olika skolavdelningarnas föreståndare. I flera

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition Nr 15S.

fall angåves arvodena till överlärarna inom de särskilda skolavdelningarna

till skilda belopp, oaktat de sinsemellan avsåge samma ämne.

Sålunda fastställdes ett arvode av 1,800 kronor å överlärarbefattningen

i geometrisk konstruktionsritning m. m. i tekniska afton- och söndagsskolan,

ett arvode av 500 kronor å överlärarbefattningen i samma ämne

i tekniska skolan för kvinnliga lärjungar samt ett arvode av 400 kronor

i nämnda ämne i byggnadsyrkesskolan. I skolans stadgar förutsattes,

att två eller flera överlärarbefattningar kunde innehavas av en och

samma person, vilket medgivande också alltsedan dess i avsevärd omfattning

utnyttjats.

A såväl grundarvoden som å de tillägg, vilka vid olika tillfällen beviljats

tekniska skolans lärare, hade dyrtidstillägg utgått enligt för

statens oreglerade verk gällande grunder.

I betraktande av att tekniska skolan upprätthölles genom anslag såväl

av staten som av Stockholms stad, syntes skolans lärare icke kunna

betraktas såsom anställda i statens tjänst. De å skolans stat uppförda

lärarna hade ej heller — i likhet med statens ordinarie civila befattningshavare

— varit i åtnjutande av pensionar ätt, enligt bestämmelserna

i 1907 års civila pensionslag, utan hade riksdagen på framställning av

Kungl. Maj:t i varje särskilt fall beviljat pension till ur skolans tjänst

avgångna lärare i huvudsak enligt de allmänna grunderna i nämnda lag.

Riksdagens bankoutskott anförde i utlåtande nr 34/1933 (punkt 92),

att utskottet funne tveksamt, huruvida för framtiden pension av statsmedel

borde beredas befattningshavare vid tekniska skolan. Det kunde

enligt utskottets mening ifrågasättas, huruvida icke i stället — såsom

fallet varit med åtskilliga andra statsunderstödda institutioner — befattningshavarna

borde erhålla delaktighet i statens pensionsanstalt.

En dylik delaktighet borde emellertid begränsas på sådant sätt, att

pensionsrätt tillkomme allenast personal med huvudsaklig sysselsättning

vid skolan.

Sedermera hade statens pensionsanstalt på Kungl. Maj:ts uppdrag den

23 februari 1934 avgivit utlåtande angående ordnandet av lärarnas vid

skolan pensionsförhållanden och därvid framhållit, att om ock enligt

anstaltens mening visst stöd förefunnes för den uppfattningen, att skolan

vore att anse såsom en statens institution, det dock ville synas, som om

befattningshavarna vid skolan åtminstone för närvarande icke betraktades

såsom befattningshavare i statens tjänst. Innan en omorganisation

av skolan kommit till stånd, syntes det ej möjligt att under statens

medverkan nöjaktigt ordna pensionsrätt för personal med huvudsaklig

sysselsättning vid skolan, för såvitt denna pensionsrätt skulle beredas

genom delaktighet i statens pensionsanstalt.

I utlåtande den 14 juni 1934 hade statskontoret framhållit, att tekniska

skolan, som vore att anse såsom en statsunderstödd enskild institution,

i sådan egenskap borde anslutas till statens pensionsanstalt.

I detta sammanhang hava de sakkunniga framhållit, att tekniska

skolans Överlärare och övriga lärare icke vore att anse såsom innehavare

av ordinarie anställning i samma mening som genom fullmakt eller konstitutorial

tillsatta befattningshavare i statens tjänst. Såväl Överlärare

som underlärare och extra ordinarie lärare kunde av skolans styrelse

entledigas, om och i den mån de icke längre befunnes behövliga för

undervisningens ombesörjande vid skolan.

Bihang till riksdagens protokoll JOSS. 1 saini. Ar lott.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 15S.

De sakkunniga ville i avseende å frågan, huruvida och i vad mån

vederbörande lärare vid tekniska skolan borde beredas ersättning för

den inkomstminskning, de nödgades vidkännas vid en blivande avveckling

av de nuvarande byggnads- och maskinyrkesskolorna ävensom de

förberedande aftonkurserna vid tekniska skolan, erinra, att vid vissa

tidigare tillfällen, då till följd av åtgärder från statsmakternas sida personer

i allmän eller enskild tjänst gått förlustiga sin anställning, ersättning

av statsmedel ansetts av billighetsskäl böra beredas vederbörande

för den förlorade anställningen.

Dylik ersättning hade först och främst tillkommit i statens tjänst

anställd personal, som vid genomförande av organisatoriska ändringar

inom statsförvaltningen blivit övertalig och till följd härav entledigats.

De sakkunniga bortsåge sålunda härvid från ordinarie personal. Ordinarie

befattningshavare hade i dylika fall i allmänhet uppförts på övergångsstat

eller på indragningsstat.

I förenämnda hänseende erinras, att vid genomförande av 19-25 års

jörsvarsordning vissa vid armén och marinen kontraktsanställda befattningshavare,

såsom verkmästare, maskinister, verkstadsförmän, eldare

och kokerskor, tilldelades ersättning för förlorad anställning enligt följande

av riksdagen godkända grunder och med nedannämnda undantag

och villkor.

Löntagare, som icke uppnått en levnadsålder av 25 år och icke heller

vore gifta eller hade försörjningsplikt för barn, ävensom löntagare, vilka

vid avgång ur tjänst icke hade en sammanlagd anställningstid av minst

4 år, erhölle ingen ersättning.

Övriga löntagare, som icke uppnått en levnadsålder av 50 år och en

sammanlagd anställningstid vid försvarsväsendet av 20 år eller för vissa

grupper 15 år, erhölle avskedsersättning, motsvarande en månads arbetsförtjänst

för varje helt års anställning vid försvarsväsendet intill 15 års

anställningstid samt två månaders arbetsförtjänst för varje helt års

anställningstid därutöver, dock högst till visst angivet belopp.

Löntagare, som uppnått en levnadsålder av 50 år och hade en sammanlagd

anställningstid vid försvarsväsendet av 20 år eller för vissa

grupper av anställda 15 år, erhölle förtidspension. För verkmästare och

mästare vid flottan, vilka personalgrupper ägde rätt att förvärva sig

pensionsrätt i flottans pensionskassa, utginge förtidspensionen till samma

belopp, som den för dem fastställda ålderspensionen (jfr propositionen

nr 50/1925 och riksdagens skrivelse nr 319/1925).

Helt andra grunder för ersättningens bestämmande tillämpades i fråga

om den icke-ordinarie personal vid domänverket, som entledigades på

grund av de år 1932 beslutade ändringarna i lagstiftningen rörande de

enskildas skogar i lappmarkerna m. m., de ecklesiastika boställenas skogar

samt häradsallmänningarna. Enligt riksdagens beslut berättigades entledigad

befattningshavare komma i åtnjutande av ersättning för förlorad anställning

under förutsättning, dels att han tjänstgjort inom domänverket

under sammanlagt minst tre år, varav minst femton månader under åren

1930-32, dels ock att han icke erhållit någorlunda motsvarande anställning

vare sig i statstjänst eller hos skogsvårdsstyrelse, stiftsnämnd eller pastorat.

För befattningshavare, som uppnått 40 levnadsår samt tjänstgjort

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Muj:ts proposition Nr 158.

inom domänverket sammanlagt minst 12 år, skulle härvid ersättningen

utgå i form av förtidspension. Denna utgjorde för befattningshavare med

12 tjänstgöringsår ett belopp motsvarande fyra niondedelar av lönen enligt

A-grupp och högsta löneklass — för kvinna näst högsta löneklassen —•

i den tjänstegrupp eller lönegrad, befattningshavaren vid avskedet tillhörde.

För varje ytterligare tjänstgöringsår intill 25 år ökades pensionen

med 20 kronor, dock att tilläggsbeloppet skulle utgå med 45 kronor eller 60

kronor för vissa befattningshavare i högre löneställning. Till förtidspension

icke berättigade befattningshavare tillerkändes avskedsersättning, som för

varje påbörjat tjänstgöringsår till och med sex utgjorde en sjättedel av

årsinkomsten av den förlorade anställningen. För varje ytterligare tjänstgöringsår

till och med nio utgick ersättningen med en fjärdedel av årsinkomsten,

för varje därpå följande tjänstgöringsår till och med tolv

med en tredjedel av årsinkomsten samt för varje ytterligare tjänstgöringsår

till och med femton påbörjade år med två femtedelar av samma

årsinkomst. För varje barn under 16 år utgick tilläggsersättning med

200 kronor. Avskedsersättning till befattningshavare, som innehade mer

än nio tjänstgöringsår, skulle utgå i form av livränta, därvid ersättningsbeloppet

ökades med 10 procent, dock ägde befattningshavare, som så

önskade, rätt att vid avgången ur tjänst utfå en del av ersättningen

(jfr propositionen nr 233/1933 och riksdagens skrivelse nr 269/1933).

Slutligen nämnes, att förtidspension eller avskedsersättning beretts

viss personal vid statens järnvägsbyggnader, som i förtid entledigats

på grund av den statliga järnvägsbyggnadsverksamhetens avveckling

(jfr propositionerna nr 202/1930, 107/1931 och 216/1936 samt riksdagens

skrivelser nr 277/1930, 99/1931 och 221/1936). I enlighet härmed hade

förtidspension enligt vissa särskilda grunder tillkommit entledigad befattningshavare,

som uppnått en levnadsålder av minst 45 år och innehaft

en anställningstid av minst 20 år. Avskedsersättning hade utgått

till sådan till förtidspension ej berättigad befattningshavare, som vid

entledigandet uppnått minst 30 levnadsår och innehaft minst 10 års anställningstid

i statens tjänst. Avskedsersättningen hade utgått med belopp,

motsvarande en månads arbetsförtjänst för varje helt års anställning i

statens tjänst intill 15 år samt två månaders arbetsförtjänst för varje helt

års anställning därutöver, dock med iakttagande av vissa maximibelopp.

Såsom redan antytts, hade ersättning av statsmedel för förlorad anställning

även tillerkänts personer i icke-statlig tjänst, vilka genom av

statsmakterna vidtagna åtgärder gått miste örn sin anställning.

Inom undervisningsväsendet hade sålunda genom beslut vid riksdagarna

åren 1927—32 dylik ersättning medgivits i fråga örn ämneslärarinnor

vid sådana statsunderstödda enskilda mellanskolor, högre flickskolor

och högre goss- och samskolor, vilka nödgats avveckla eller inskränka

sin verksamhet lill följd av 1927 års skolreform eller till följd

av inrättande å orten av högre allmänt läroverk för flickor eller kommunal

flickskola. Dylik entledigad lärarinna finge under vissa närmare

angivna villkor och förutsättningar komma i åtnjutande av årlig ersättning

av statsmedel, uppgående till två tredjedelar av den avlöning, hon

i enlighet med gällande bestämmelser vid entledigandet åtnjöt från skolan,

tillfällig löneförbättring och eventuellt utgående dyrtidstillägg däri

inberäknade. Liknande medgivande hade ock lämnats beträffande entledigad

lärarinna i övningsämne vid statsunderstödd enskild högre flick
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

skola eller högre goss- och samskola. Bestämmelser härom vore meddelade

i kungörelsen nr 344/1931, med däri sedermera gjorda ändringar.

I anledning av riksdagens tidigare fattade beslut angående nedläggande

av vissa landstingsseminarier hade 1933 års riksdag medgivit, att

bidrag av statsmedel finge utgå till avlöning åt ordinarie lärare vid

dylikt småskoleseminarium, vilken uppförts på indragningsstat hos landsting.

Bidraget, som utbetalades till vederbörande huvudman, utginge

med ett belopp, motsvarande dels grundlön och av läraren intill tidpunkten

för seminariets nedläggande intjänade ålderstillägg, dels tillfällig

löneförbättring med 75 procent av den tillfälliga löneförbättring, beräknad

efter för A-ort gällande belopp, som av riksdagen för löpande

budgetår bestämts för ordinarie lärare vid statens småskoleseminarium,

dels ock dyrtidstillägg enligt för löpande budgetår gällande grunder,

beräknat på sådant sätt, att det procentuella dyrtidstillägget i varje

särskilt fall minskades med hälften. Erhölle sådan lärare ordinarie befattning

å rikets, riksdagens eller kommuns stat, utginge dock ej statsbidraget,

därest han å den nya tjänsten erhölle minst samma avlöningsförmåner

som dem, hail skulle hava ägt uppbära, örn han fortfarande

hade bestritt sin å indragningsstat uppförda seminarietjänst. I de fall,

då lärare, varom här vore fråga, uppehölle förordnande (vikariat) eller

innehade icke-ordinarie befattning i statens tjänst eller vid statsunderstödd

anstalt, skulle det ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning

i varje särskilt fall besluta, örn och i vilken utsträckning statsbidrag

till avlöning ä indragningsstat finge utgå (propositionen nr 163/1933 och

riksdagens skrivelse nr 139/1933).

I samband med beslut vid 1930 års riksdag om nedläggande av bergsskolan

i Falun, hade de vid skolan anställda ordinarie befattningshavarna

tillförsäkrats ersättning för den genom nedläggandet förorsakade

förlusten av anställning. Ersättningen hade bestämts på det sätt, att

envar av dem skulle äga årligen åtnjuta ett belopp, motsvarande den

med hans dittillsvarande befattning förenade lönen (ej tjänstgöringspenningar)

jämte intjänade ålderstillägg, vartill skulle komma bostadsersättning

och dylikt samt dyrtidstillägg. Till kostnadernas täckande

skulle staten bidraga med tre femtedelar och järnkontoret i övrigt.

Från ersättning hade uteslutits en befattningshavare vid skolan, vilken

vid sidan örn sin anställning vid skolan innehade ordinarie befattning

i statens tjänst. Vid ersättningen fastades till villkoret, att om ersättningsberättigad

befattningshavare genom järnkontorets eller statens försorg

erbjödes annan anställning i allmän eller enskild tjänst med lika

stora eller större löneförmåner än som vid tiden för bergsskolans nedläggning

tillkomme honom, med den jämkning som kunde föranledas

av minskning eller ökning av vid tiden för den nya anställningens erhållande

utgående dyrtidstillägg, skulle ersättning icke vidare utgå.

Skulle den erbjudna nya anställningen vara förenad med mindre löneförmåner

än de honom vid skolans nedläggande tillkommande löneinkomsterna,

skulle ersättningen därefter utgå med det lägre belopp, som

Kungl. Majit funne skäligt bestämma. Vunne ersättningsberättigad befattningshavare

befordran vare sig i statens eller enskild tjänst, vore

han skyldig att underkasta sig den minskning eller indragning av utgående

ersättningsbelopp, som därav kunde föranledas. (1930 års åttonde

huvudtitel, punkt 143 och riksdagens skrivelse nr 8 A, punkt 224.)

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Majlis proposition Nr 158.

I detta sammanhang erinras om de ersättningar, som utbetalts till

enskilda personer för måstad arbetsförtjänst till följd av införandet av

statsmonopol å vissa varor.

I samband med genomförande från och med den 1 juni 1915 av statsmonopol

å tobakstillverkningen i riket bleve bland andra verkställande

direktörer, disponenter, fabriksledare, verkmästare, förmän och arbetare,

vilka vid nämnda tidpunkt, i sin egenskap av inom tobakshanteringen

yrkesutbildade, vore inom samma näring stadigvarande sysselsatta, tillerkända

engångsersättning med vissa gånger medeltalet av den vederbörligen

styrkta årsinkomst (medelårsinkomst), vilken under de närmaste

kalenderåren före monopolets ikraftträdande verkligen åtnjutits, dock

högst med ett belopp utgörande fem gånger medelårsinkomsten (kungörelsen

nr 437/1914). Liknande ersättning tillkom sedermera även personer,

som vore sysselsatta inom tobakshandeln (kungörelsen nr 212/1916).

Dessa ersättningsgrunder komme med vissa jämkningar i tillämpning

även vid det övertagande genom aktiebolaget vin- och spritcentralen

av existerande partihandelsfirmor för vin- och spritdrycker, som kom

till stånd under åren närmast efter antagandet av 1917 års rusdrycksjörsäljningsförordning,

(jfr propositionen nr 287/1920, sid. 53).

Ifrågavarande ersättningsgrunder hade emellertid vid de under senare

år företagna monopolutredningarna ansetts icke erbjuda en tillfredsställande

lösning av ersättningsfrågan. I ett av särskilda sakkunniga den

11 februari 1936 avgivet betänkande angående statligt kaffemonopol

hade ock framlagts förslag till grunder för ersättningens reglerande, som

avveke från tidigare i liknande fall tillämpade. Enligt detta förslag

skulle under i övrigt närmare angivna villkor till personer, vilka vid

tiden för anställningens upphörande icke uppnått en ålder av 35 ar,

utgå engångsersättning samt till personal, som uppnått nämnda ålder

och innehaft minst 10 års anställningstid, utgå årlig ersättning enligt

vissa procent — dock högst 55 procent — av den efter särskilda regler

beräknade grundlönen.

I betraktande av att sålunda i ett flertal fall genom statens försorg

ersättning beretts personer, som genom statliga åtgärder gått förlustiga

sin anställning, funne de sakkunniga billigt och skäligt, att även de

lärare vid tekniska skolan, vilka genom den förestående indragningen

av tekniska skolans byggnads- och maskinyrkesskolor ävensom de

med dem besläktade kurserna i afton- och söndagsskolan finge sina inkomster

från skolan minskade eller indragna, erhölle gottgörelse härför

under vissa förutsättningar. Enligt de sakkunnigas beräkningar skulle

en dylik minskning eller indragning komma att drabba tillhopa 14 Överlärare,

18 underlärare och 1 extra ordinarie lärare. Dessa lärare vore

upptagna i en bilaga till de sakkunnigas skrivelse.

Det skulle visserligen kunna med visst fog göras gällande, att vid ett

ordnande av ersättningsfrågan hänsyn borde tågås allenast till dem av

ifrågavarande lärare, vilka vid skolan uppbure a stat uppfört arvode,

d. v. s. överlärarna. De sakkunniga ansåge emellertid, att en differentiering

i förevarande hänseende mellan de olika lärargrupperna icke

skulle vara rättvis. Någon skillnad i avseende å kompetenskrav lorelåge

icke mellan tekniska skolans Överlärare, å ena, och de därstädes

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

anställda underlärarna eller extra ordinarie lärarna, å andra sidan. Det

förhölle sig oek så, att den för vissa Överlärare till följd av de ifrågasatta

organisationsförändringarna inträdande inkomstminskningen drabbade

dem icke blott i deras egenskap av Överlärare utan även på den

grund, att de samtidigt såsom underlärare bestritt undervisning vid

skolan, i ett pär fall uteslutande i deras sistnämnda egenskap. Såsom

i det föregående antytts, hade i flera fall en och samma person samtidigt

innehaft två eller flera överlärarbefattningar eller överlärar- och

underlärarbefattningar.

I praktiken förefunnes ej heller någon olikhet mellan de olika lärarkategorierna

i avseende å anställningens varaktighet. Sålunda kunde

ett flertal av de i bilagan upptagna underlärarna se tillbaka på en

mångårig verksamhet i skolans tjänst.

Sannolikt vöre, att vissa av här ifrågavarande lärare skulle kunna

beredas sysselsättning vid den nya tekniska läroanstalt, som vore avsedd

att inrättas i Stockholm, och sålunda erhålla kompensation för

den inträdande löneminskningen vid tekniska skolan. Det läte sig emellertid

för närvarande icke överblicka, vilka av de ifrågavarande lärarna

kunde komma att erhålla en dylik återanställning eller i vilken omfattning

sådan lärare kunde komma att erhålla kompensation för sin löneminskning

genom anställning vid det nya läroverket. De sakkunniga

hade därför ansett sig böra vid sina beräkningar bortse från möjligheten

av en övergång till den nya läroanstalten. Såsom i det följande

komrne att närmare utvecklas, förutsatte de sakkunniga, att i den mån

vederbörande erhölle inkomst av annan anställning, den ersättning för

förlorad löneinkomst, de sakkunniga föresloge, skulle bortfalla.

Vad angår grunderna för nyssnämnda ersättning, hava de sakkunniga

anfört följande.

Med hänsyn till de säregna anställnings- och avlöningsförhållanden,

som rådde vid tekniska skolan, syntes det knappast lämpligt att söka

vinna anslutning till något av de ersättningssystem, för vilka redogjorts

i det föregående, utan torde mera summariska och fristående regler

vara att förorda. Såsom en allmän förutsättning för erhållande av ersättning

borde enligt de sakkunnigas mening gälla, att vederbörande omedelbart

före ingången av första övergångsåret, läsåret 1938—39, under

minst 4 läsår bestritt undervisning vid tekniska skolan, dock att ersättning

icke finge tillkomma den, vars sammanlagda löneminskning under

de tre övergångsåren — frånsett dyrtidstillägg — icke uppginge till

minst 500 kronor.

I viss anslutning till de normer för ersättning, som tillämpats beträffande

vissa i det föregående omnämnda befattningshavare, syntes ersättning

till tekniska skolans lärare för minskad löneinkomst böra utgå dels

i form av årlig ersättning, dels i form av engångsersättning. Den årliga

ersättningen, vilken syntes de sakkunniga lämpligen kunna bestämmas

till ett belopp, motsvarande två tredjedelar av inkomstminskningen,

torde böra tillkomma dem av här ifrågavarande lärare, som uppnått

minst 50 års ålder och tjänstgjort minst 20 år vid skolan. Därjämte

ansåge de sakkunniga, att dylik ersättning borde tillkomma allenast den,

som fullgjort mera omfattande undervisning vid skolan. Såsom ett särskilt

villkor ville de sakkunniga därför förorda, att vederbörande skulle

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 158.

hava uppburit en sammanlagd årlig löneinkomst vid skolan — frånsett

dyrtidstillägg — av minst 2,000 kronor. Ben årliga ersättningen torde

böra utgå, till dess befattningshavaren inträdde i pensionsåldern, då

pension borde hos Kungl. Majit utverkas åt honom. Det syntes de

sakkunniga skäligt, att vid pensionsbeloppets bestämmande hänsyn toges

såväl till berörda ersättning som ock till den del av den förlorade

löneinkomsten, som med tillämpning av nyssnämnda grunder för ersättningens

beräknande icke skulle bliva kompenserad. Å den årliga ersättningen

torde böra utgå dyrtidstillägg i enlighet med de grunder,

som vore eller framdeles kunde varda stadgade för befattningshavare

vid statens oreglerade verk.

Övriga ersättningsberättigade lärare syntes böra beredas engångsersättning.

De sakkunniga föresloge, att för lärare,^ som varit anställd

vid skolan minst 4 år men ej 10 år, erhölle ett engångsbelopp, motsvarande

hela löneminskningen, att befattningshavare, som tjänstgjort under

minst 10 men ej 15 år, komme i åtnjutande av en engångsersättning,

motsvarande 2 gånger löneminskningen, samt att lärare, som tjänstgjort

15 år eller mera, bereddes en engångsersättning, motsvarande 3 gånger

löneminskningen, allt dock utan hänsyn tagen till dyrtidstillägg. Därest

beloppet av årlig ersättning och av engångsersättning icke slutade på

helt krontal, torde detsamma böra avrundas till närmast högre hela

krontal. Ersättningsbeloppet borde lämpligen utbetalas vid läsårets slut,

d. v. s. vid utgången av april månad.

Erbjödes här avsedd lärare genom statens medverkan annan avlönad

anställning i statens eller kommuns tjänst, borde han vara skyldig att

efter styrelsens för tekniska skolan beprövande underkasta sig minskning

i eller indragning av honom enligt nyss angivna grunder tillkommande

ersättning.

De ersättningsbelopp, som med tillämpning av ovanstående ersättningsgrunder

skulle tillkomma tekniska skolans lärare, framginge närmare

av följande sammanställning. __

Ärli

g ersättning

Engångsersättning

Lärarens namn

lia

övergångs-

året

kronor

2:a

övergångs-

året

kronor

3:e

övergångs-

året

kronor

l:a

övergångs-

året

kronor

2:a

övergångs-

året

kronor

3:e

övergångs-

året

kronor

Överlärare.

Ljungzell, N. J........

20(5

1,422

Roesler, E. C. A. J......

—

1,338

2,05(5

—

—

—

Nordenskjöld, K........

—

—

—

—

1,040

1,040

Peterson, J...........

—

—

—

1,1(51

1,728

—

Tägtström, E. G........

1,072

1,072

1,412

—

—

—

Melin, D............

—

—

—

—

129

1,693

Bernton, A. W.........

—

—

—

516

—

Underlärare.

Berger, F............

—

—

—

—

1,950

3,000

Nordström, Iv. F.......

—

—

—

1,224

—

—

Öhman, L...........

—

—

—

—

324

720

Christiansson, E........

—

—

—

96

480

—

Bergsten, II. A........

Summa kronor

1,072

2,616

4,890

576

3,573

5,651

6,453

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

För några av de lärare, vilka eljest uppfyllde de av de sakkunniga

uppställda villkoren för erhållande av gottgörelse för inistad löneinkomst,

hade av särskilda skäl någon ersättning icke upptagits i nyssnämnda

bilaga. Dessa vore överlärarna H. F. Langlet och S. I. Nydell

samt underläraren G. R. Asp. Langlet hade redan uppnått pensionsåldern,

och de sakkunniga förutsatte, att styrelsen för tekniska skolan

komme att hos Kungl. Majit göra framställning örn beredande åt honom

av tjänstepension. Överläraren S. I. Nydell och underläraren R. Asp

innehade båda ordinarie anställning i statens tjänst, den förre såsom

adjunkt vid navigationsskolan i Stockholm och den senare såsom teckningslärare

vid Vasa realskola. De sakkunniga ville erinra, att vid beredande

av ersättning åt de lärare vid bergsskolan i Falun, vilka genom

denna skolas nedläggande blivit övertaliga, en av dessa lärare undantagas

från ersättnings åtnjutande på den grund, att han innehade ordinarie

statsanställning såsom gruvingenjör.

Kostnaderna för de ersättningar för förlorad anställning, som enligt

de sakkunnigas förslag skulle tillkomma tekniska skolans lärare, borde

enligt de sakkunnigas mening bestridas av statsverket. De sakkunniga

ville erinra, att oaktat kostnaderna för lärarpersonalens löner bestredes

dels av statsmedel, dels av bidrag från Stockholms stad, staten dock

tidigare helt påtagit sig utgifterna för denna lärarpersonals pensionering.

Lärarnas inkomster, oberäknat dyrtidstillägg, och därmed även skolans

utgifter skulle komma att minskas under första övergångsåret

1938/39 med 9,656 kronor 20 öre, under andra övergångsåret 1939/40

med 18,870 kronor 90 öre och under tredje övergångsåret 1940/41 med

28,906 kronor 40 öre. En utgiftsminskning med sistnämnda belopp

skulle bliva bestående även i fortsättningen, såvida ej under tiden sådana

förändringar vidtoges beträffande tekniska skolans återstående delar,

att de nuvarande kostnaderna för dem därigenom ökades.

Summan av de ersättningar, som skulle utgå till vissa lärare under

de tre övergångsåren, skulle bliva respektive 4,645 kronor, 8,267 kronor

och 11,343 kronor. I fortsättningen skulle endast de årliga ersättningarna.

beräknade till 4,890 kronor, samt eventuella pensioner komma att

utgå, i den mån här avsedda lärare bleve därtill berättigade. De sakkunniga

ville emellertid påpeka, att de angivna ersättningsbeloppen

vöre att anse som maximibelopp, enär hänsyn vid beräkningarna icke

tagits till möjligheten för de här ifrågavarande lärarna att, såsom ömkligt

torde vara, erhålla sysselsättning vid den blivande nya tekniska

läroanstalten.

Vad enligt det föregående sagts rörande lärarnas anställningsförhållanden,

gällde i stort sett även beträffande amian personal vid skolan,

föreståndaren undantagen. Nämnda personal berördes dock ej av den

ifrågavarande utbrytningen av maskin- och byggnadsyrkesskolorna m. m.,

så att någon minskning i skolans utgifter härigenom kunde påräknas. Såsom

skolans styrelse angivit, borde dock en av skolans vaktmästartjänster

kunna indragas, detta dock först sedan den ifrågasatta utbrytningen

av maskin- och byggnadsyrkesskolorna m. m. blivit fullt genomförd,

alltså vid utgången av läsåret 1940—41. Den vaktmästare, som närmast

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

skulle komma i fråga vid en eventuell indragning av tjänsten, skulle vid

nämnda tid kunna komma i fråga till erhållande av pension. Under

sådant förhållande syntes någon ersättning åt honom ej i detta sammanhang

böra beräknas. Däremot skulle vid avgången 1941 hans avlöning,

som nu utgjorde 1,670 kronor jämte bostad och dyrtidstillägg, bortfalla

och kostnaden för skolan därigenom minskas med motsvarande belopp.

Hittills hade de sakkunniga icke berört andra utgiftsminskningar än

sådana, som uppkomme genom minskat behov av personal. Genom avskiljandet

av maskin- och byggnadsyrkesskolorna m. m. borde även

uppkomma någon besparing i omkostnaderna för undervisningsmateriel

och dylikt, lyse och värme samt städning m. m. För undervisningsmateriel

hade emellertid på grund av anslagens knapphet så gott som

ingenting utgivits under de senare åren, varför minskning i avseende å

dithörande kostnader syntes vara utesluten. Vad anginge lyse, värme

och städning skulle någon besparing visserligen vara möjlig, men då

tekniska skolans övriga avdelningar väl behövde det utrymme, som genom

maskin- och byggnadsyrkesskolornas utbrytning frigjordes, torde

ej heller å nämnda utgiftsposter någon minskning böra beräknas.

Avskiljandet från tekniska skolan av maskin- och byggnadsyrkesskolorna

m. m. borde givetvis medföra en mot Stockholms stads bidrag

till dessa skolor svarande minskning i stadens anslag till skolan. När

riksdagen beviljat anslag till skolan hade därmed i allmänhet förbundits

det villkoret, att Stockholms stad skulle bidraga med lika belopp. I

betraktande härav syntes riktigt, att den minskning, som enligt det

föregående kunde beräknas uppkomma i utgifterna för skolan, delades

lika mellan staten och Stockholms stad. Således skulle anslagen från

såväl staten som Stockholms stad kunna minskas för första övergångsåret

1938/39 med 9,656,20 : 2 eller i runt tal 4,800 kronor, för andra

övergångsåret 1939/40 med 18,870,90 : 2 eller i runt tal 9,400 kronor

och för tredje övergångsåret 1940/41 samt därpå följande år med

28,906,40 : 2 eller avrundat 14,450 kronor. Härtill komme så minskning

i kostnaden för dyrtidstillägg å motsvarande avlöningsbelopp. Dessutom

skulle den nyss omnämnda vaktmästarens avgång år 1941 kunna

därefter medgiva ännu en sänkning av statens och stadens anslag med

i runt tal 800 kronor vardera.

Beträffande den ytterligare minskning i statens respektive stadens anslag

till tekniska skolan, som kunde uppkomma, därest ytterligare delar

av tekniska söndags- och aftonskolan helt eller delvis avvecklades,

komme de sakkunniga att yttra sig i ett senare utlåtande med förslag

rörande organisationen av högre konstindustriella skolan och vad därmed

sammanhängde.

Tekniska skolans styrelse har i utlåtande den 25 november

1936 framhållit, att liven andra liirare än de, vilka upptagits i 1936 års

yrkesskolsakkunnigas förslag, nämligen vissa lärare vid aftonskolan, bleve

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 158.

berörda av omorganisationen, och att det syntes uppenbart, att jämväl

dessa måste komma i åtnjutande av ersättning i enahanda ordning.

Beträffande de sakkunnigas förslag till grunder för bestämmande av

ersättningsbeloppen framhåller styrelsen, att såsom villkor för utgående

av årlig ersättning borde, med hänsyn till de låga löner, som utginge

vid skolan, föreskrivas en något lägre löneinkomst, exempelvis minst

1,500 kronor i stället för föreslagna 2,000 kronor. Styrelsen anför även,

att en, örn ock något reducerad, årlig ersättning borde utgå till lärare,

som fyllt 50 år och varit anställd vid skolan i minst 15 men ej 20 år.

Styrelsen iöreslår vidare, att den av de sakkunniga föreslagna minimigränsen

av 500 kronors löneminskning som villkor för engångsersättnings

utgående helt måtte bortfalla icke minst därför, att orättvisa gränsfall

eljest icke kunde undvikas och ersättningsfrågan, i vad den berörde

dessa lägst avlönade lärarkrafter, dessutom måste anses hava en ytterst

begränsad ekonomisk betydelse för staten.

Skolöverstyrelsen har i utlåtande den 12 december 1936 anfört,

att överstyrelsen i likhet med de sakkunniga ansåge skäligt, att vissa

befattningshavare vid tekniska skolan, vilka på grund av den förestående

inskränkningen i skolans verksamhet skulle åsamkas minskade inkomster

från skolan, i viss utsträckning bleve gottgjorda därför.

Ifrågakommande ersättningar torde såsom de sakkunniga föreslagit i

detta fall böra helt utgå av statsmedel, även örn berörda befattningshavare

icke vore att anse såsom anställda i statens tjänst. Vid ett bedömande

av spörsmålet örn vilka av ifrågavarande befattningshavare,

som skulle vara berättigade till erhållande av dylik gottgörelse, skulle

en direkt jämförelse med de tidigare fall, vartill de sakkunniga hänvisat,

dock giva vid handen, att endast ett pär av lärarna vid tekniska

skolan skulle kunna ifrågakomma. Vid de tidigare tillfällen, då ersättning

för förlorad inkomst under analoga förhållanden genom statens

försorg beretts personal i enskild eller statlig tjänst, torde nämligen

undantagslöst hava föreskrivits såsom villkor, där det icke utan vidare

varit självklart, att den ifrågavarande inkomsten skulle hänföra sig till

arbete av sådan omfattning, att det varit att betrakta som vederbörandes

väsentliga sysselsättning. Med hänsyn till de säregna förhållanden, som

i förevarande fall varit rådande beträffande vederbörandes anställningsvillkor,

torde emellertid ett i viss grad fristående bedömande av ersättningsfrågan

här böra ifrågakomma, därest en skälig avvägning av ifrågasatta

ersättningar skulle kunna ernås. Även frånsett det förhållandet,

att tekniska skolans onekligen något oklara ställning i förhållande till

statsverket möjligen kunnat föranleda skolans lärare att tro sig vara

anställda i statlig tjänst, hade flertalet lärare i varje fall vid tiden för

anställningen säkerligen ansett sig hava skäl att betrakta skolan såsom

en allmän institution, vars framtida bestånd kunde anses säkerställt i

samma grad som örn skolan varit statlig. Den goda tillgången inom

huvudstaden på lärarkrafter med speciell kompetens för olika läroämnen

torde ha varit en avgörande anledning till att skolans styrelse icke ansett

nödigt anställa ett större antal lärare med full tjänstgöring, utan

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Marits ''proposition Nr 158.

i stället i stor utsträckning anlitat lärare, som jämsides med denna sin

lärartjänstgöring haft annan verksamhet. Det förhållandet, att flertalet a\

dessa lärare sålunda för sin utkomst endast delvis haft att lita till sin

tjänst vid tekniska skolan, hade därför betraktats såsom fullt normalt och

i och för sig icke ansetts särskilt ägnat att giva berörda lärares tjänst en

mindre fast karaktär. De anställda torde härav hava föranletts att betrakta

sin inkomst från skolan såsom fullt tryggad och att anpassa sin

övriga förvärvsverksamhet därefter. Att en dylik anpassning måst äga

rum i de fall, då tjänstgöringen vid skolan nått upp till en viss omfattning,

vore tydligt. Vid endast ett fåtal timmars undervisning i veckan

torde väl dock arvodets karaktär av ren biförtjänst icke hava kunnat

påverkas av nu anförda omständigheter. De sakkunniga hade, tydligen

med beaktande av dessa vid tekniska skolan rådande särskilda förhållanden,

icke uppställt kravet på huvudsaklig sysselsättning i skolans

tjänst såsom ett villkor för ersättnings tillgodonjutande utan hade i detta

avseende ansett, att en löneinkomst från skolan av 2,000 kronor kunde

anses motsvara tjänstgöring av sådan omfattning, som lämpligen kunde

sättas såsom minimigräns för den föreslagna årliga ersättningens utgående.

Överstyrelsen hade icke funnit skäl till erinran mot avvägningen av

denna lönegräns. Principiellt sett torde visserligen lärartjänstgöringens

omfattning hellre böra angivas genom antalet undervisningstimmar i

veckan, varigenom inverkan av olikheter i löneförmåner på grund av

varierande timersättning och till följd av olika kurslängd eliminerades,

men då å andra sidan löneinkomsten från skolan bäst kunde läggas till

grund för ett bedömande av i vad man vederbörande varit av sm tjänst

vid skolan beroende, torde dock i detta särskilda fall skäl kunna anses

förefinnas för att den föreslagna undre gränsen för tjänstgöringens omfattning

borde angivas med utgående från uppburen årlig inkomst. Överstyrelsen

hade i övrigt heller intet att erinra mot de sakkunnigas fbislag,

vad beträffade årlig ersättning till vissa lärare.

Samma skäl, som enligt överstyrelsens mening sålunda kunde motivera

ett frångående i förevarande fall av krav å tjänstgöring av sådan omfattning,

att den kunde anses såsom vederbörandes väsentliga sysselsättning,

som villkor för en årlig ersättnings utgående till vissa lärare,

torde även kunna åberopas såsom skäl för att vissa andra lärare, som

icke skulle komma i åtnjutande av dylik ersättning, dock i någon mån

gottgjordes. De sakkunnigas förslag örn engångsersättning i vissa fall

syntes innebära en lämplig åtgärd härvidlag. En dylik åtgärd syntes

av billighetsskäl kunna förordas i de fall vederbörande vore i nämnvärd

grad för sin utkomst beroende av den del av deras inkomst, som genom

den ifrågasatta avvecklingen skulle bortfalla. Däremot torde icke av

samma skäl kunna ifrågasättas, att ersättning av statsmedel skulle tilldelas

vederbörande i de fall, då inkomsten fran skolan vöre att i förhållande

till vederbörandes totala årsinkomst betrakta såsom mindre

betydande biförtjänst. Dc sakkunniga torde just hava sökt särskilja

dessa fall, då de föresloge såsom villkor flir engångsersättnings utgående,

att löneminskningen efter övergångsperiodens utgång skulle uppgå till

minst 500 kronor per är. Emellertid kunde härvid gränsfall uppkomma,

sorn örn möjligt borde undvikas. Det kunde även förutsättas, att en

del av de lärare, som enligt förslaget, skulle erhålla gottgörclse i form

av engångsanslag, icke vöre nämnvärt beroende av sin inkomst Iran

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

skolan, medan andra, vars löneminskning icke uppginge till fullt 500

kronor, vore förhållandevis mera beroende därav. Då endast rena billighetsskäl

torde kunna åberopas som motiv för tilldelande av ersättning

till berörda lärare, syntes med de av de sakkunniga föreslagna

ersättningsgrunderna knappast kunna ernås en sådan lösning av engångsersättningsfrågan,

att icke befogade erinringar kunde göras mot densamma.

Under sådana förhållanden kunde ett individuellt bedömande

av varje särskilt fall möjligen hava varit att förorda. Då den förevarande

utredningen emellertid icke upptoge de uppgifter, som för ett

sådant tillvägagångssätt vore erforderliga och då den ändring av det

beräknade ersättningsbeloppet, som härav möjligen skulle hava föranletts,

i varje fall kunde förutsättas hava blivit förhållandevis oväsentlig,

ansåge sig överstyrelsen icke böra avstyrka, att jämväl engångsersättning

i vissa fall måtte beviljas i enlighet med de sakkunnigas förslag.

I likhet med de sakkunniga förutsatte överstyrelsen, att lärare, som

beviljats ersättning för förlorad inkomst från tekniska skolan, borde

vara skyldig att efter vederbörligt beprövande underkasta sig minskning

i eller indragning av honom tillkommande ersättning, i det fall hail erbjödes

annan avlönad anställning i statens eller kommunens tjänst.

Däremot torde den av de sakkunniga härvid angivna förutsättningen,

att dylikt erbjudande tillkommit »genom statens medverkan» icke vara

motiverad. Det syntes överstyrelsen icke heller lämpligt, att den slutliga

prövningen av dylika ärenden, vilka ju direkt och uteslutande berörde

statens utgifter, uppdroges åt styrelsen för tekniska skolan såsom de

sakkunniga föreslagit. Det torde därför i stället böra ankomma på

förenämnda styrelse att genom anmälan till överstyrelsen örn sådana

inträffade förändringar av här avsedda lärares anställningsförhållanden,

som kunde inverka på vederbörande tillkommande ersättningsbelopp,

bereda överstyrelsen tillfälle att till Kungl. Majit avgiva förslag i förekommande

fall.

I övrigt har överstyrelsen anslutit sig till sakkunnigförslaget. Vid

beslut örn anslag till ett tekniskt läroverk i Stockholm, avsett att ersätta

nuvarande maskin- och byggnadsyrkesskolorna vid tekniska skolan,

borde enligt överstyrelsens mening förbindas särskilt villkor, innebärande

att till tekniska skolan nu utgående anslag från Stockholms

stad under övergångsåren endast finge successivt nedsättas med de motsvarande

belopp, som de sakkunniga i sin nu förevarande utredning

hade beräknat, nämligen för budgetåret 1938/39 med 4,800 kronor, för

budgetåret 1939/40 med ytterligare 4,600 kronor samt för budgetåret

1940/41 med än ytterligare 5,050 kronor, oberäknat uppkommande minskning

i kostnaderna för dyrtidstillägg å motsvarande avlöningsbelopp.

Statskontoret har i utlåtande den 29 november 1937 gjort följande

erinringar gentemot det föreliggande förslaget:

Vidkommande kostnaderna för lärarnas löner ville statskontoret erinra,

att ämbetsverket i utlåtande den 7 december 1936 ifrågasatt, om en

första årskurs enligt gällande ordning i byggnadsyrkesskolan verkligen

vore erforderlig för löpande budgetår, därest den nya skolan då komme

att träda i verksamhet. Därest under det nya läroverkets första verk
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. May.ts proposition Nr 15S.

samhetsår intagning av elever icke skulle finnas nödvändig i den gamla

skolan, torde ytterligare någon utgiftsminskning — utöver den av de

sakkunniga beräknade — komma att uppstå. Statskontoret ansåge sig

dock icke kunna beräkna beloppet härav. Eventuella utgiftsminskRingar

syntes även statskontoret böra komma såväl staten som Stockholms

stad till del. Då emellertid staten — att döma av de av skolan

lämnade uppgifterna — till lärarlönerna bidragit med mer än hälften,

syntes också större delen av den pa dessa löner belöpande utgiftsminskningen

böra komma staten till godo. Uppgörelse med stadens myndigheter

torde böra träffas i detta avseende.

I likhet med de sakkunniga och skolöverstyrelsen ansåge statskontoret

skäligt, att —liksom i andra fall då organisatoriska åtgärder från

statens sida drabbat anställningshavare — vissa befattningshavare vid

tekniska skolan, vilka på grund av den föreslagna omorganisationen

komme att få vidkännas minskning i sina inkomster från skolan, i viss

utsträckning bleve gottgjorda härför. Med hänsyn till konsekvenserna

ville statskontoret emellertid framhålla angelägenheten av att man framginge

med nödig försiktighet, i all synnerhet som det i förevarande fall

vore fråga örn icke-statliga befattningshavare. Då, såsom skolöverstyrelsen

påpekat, i andra liknande ersättningsfrågor plägat uppställas som

villkor för ersättning, att den sysselsättning, varom vederbörande helt

eller delvis gått miste, kunnat betraktas såsom hans huvudsakliga sysselsättning,

och då de skäl, som av överstyrelsen aberopats till stöd för

ett frångående av denna praxis, icke syntes kunna motivera en dylik

avvikelse, ansåge sig statskontoret icke kunna tillstyrka de sakkunnigas

förslag oförändrat. Ersättning borde enligt ämbetsverkets mening under

de i framställningen angivna förutsättningarna ifrågasättas allenast for

överlärarna Ljungzell, Roesler och Tägtström. Enligt vad statskontoret

under hand inhämtat, hade sistnämnda bada lärare anställning uteslutande

vid tekniska skolan, varför erinran icke torde kunna riktas

mot att ersättning beviljades dem. Ljungzell däremot vore speciallärare

i v arvsanläggning vid tekniska högskolan i Stockholm och uppehölle för

närvarande den vakanta professuren i skeppsbyggnadslära därstädes.

Ehuru med hänsyn härtill tveksamhet kunde rada beträffande ersättning

åt Ljungzell, ville statskontoret likväl icke motsätta sig, att någon

kompensation för minskad lön bereddes honom. Med hänsyn till kilarnas

tjänstgöringstid vid skolan ävensom övriga omständigheter syntes

ersättningen böra utgå årligen med viss del av inkomstminskningen

fransett dyrtidstillägg — förslagsvis med två tredjedelar, dock att ersättning

icke syntes böra beredas Ljungzell för till honom nu utgående

föreståndararvode. A salunda beräknad ersättning borde fa uppbäras

oreglerat dyrtidstillägg. Beviljades vederbörande — efter uppnåendet

av den i allmänhet gällande pensionsåldern av 65 år — pension, borde

ersättningen givetvis upphöra att utgå. Likaså borde vederbörande

därest han erbjödes annan anställning i statens eller kommuns tjänst

— vara skyldig underkasta sig minskning eller indragning av ersättningen.

Sax iil de sakkunniga som skolöverstyrelsen hade ansett kostnaderna

för eventuella ersättningar böra helt gäldas av statsmedel, oaktat kostnaderna

för lärarpersonalens hiner bestredes genom bidrag från staten

och Stockholms stad. Statskontoret holle däremot före, att Stockholms

stad borde bidraga Lill utgifterna för förekommande ersättningar. Dylikt

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

bidrag borde skäligen utgå i proportionsvis samma utsträckning som

den, i vilken staden deltoge i kostnaderna för löner vid byggnads- och

maskinyrkesskolorna.

För bestridandet av den del av kostnaderna för ifrågavarande ersättningar,

som kunde komma att åvila statsverket, torde — liksom beträffande

motsvarande kostnader vid nedlagda bergsskolan i Falun —

under förslagsanslaget till bidrag till tekniska skolan i Stockholm böra

uppföras en särskild delpost å erforderligt belopp, vilken post syntes

böra lämnas obetecknad. Å ersättningarna utgående dyrtidstillägg syntes

däremot lämpligen kunna bestridas från den i staten för anslaget

redan upptagna, för dyrtidstillägg avsedda delposten.

Departementschefen: Det har, såsom inledningsvis framhölls, mycket

länge varit ett önskemål att få till stånd en omorganisation och modernisering

av den tekniska skolan i Stockholm. Denna läroanstalt har gjort

en betydelsefull och högt skattad insats i vårt lands tekniska och konsthantverkliga

yrkesutbildning, särskilt för huvudstadens vidkommande,

och även såsom teckningslärarseminarium, men allteftersom utvecklingen

på dessa områden fortskridit, har läroanstaltens anordning, som i stort

sett förblivit oförändrad, framstått såsom allt mindre ändamålsenlig och

anpassad efter nutida förhallanden och krav. Örn behovet av en omorganisation

råda sålunda inga delade meningar.

De förslag, som framställts i omorganisationsfrågan, hava i stort sett

haft det gemensamt, att de förutsatt, att de i läroanstalten ingående

maskin- och byggnadsyrkesskolorna skola bevaras såsom beståndsdelar

av yrkesundervisningsväsendet men omorganiseras till rent statliga tekniska

läroanstalter. Detta yrkande överensstämmer med min egen uppfattning.

Utbrytandet av maskin- och byggnadsyrkesskolorna ur tekniska

skolan och deras ombildning har ansetts kunna ske, oberoende

av organisationsspörsmålet i övrigt. Jag har tidigare intagit den ståndpunkten,

att hela organisationsfrågan borde avgöras i ett sammanhang.

Emellertid har jag numera erhållit sådana upplysningar angående

det förslag, som inom kort är att förvänta från de sakkunniga,

vilka för närvarande äro sysselsatta med utredning av organisationsfrågans

övriga delar, att jag funnit hinder icke möta mot att redan nu

taga ställning till spörsmålet örn upprättande av en statlig teknisk läroanstalt

i stället för maskin- och byggnadsyrkesskolorna med tillhörande

avdelningar av tekniska skolan, en angelägenhet, som för den tekniska

yrkesutbildningen i huvudstaden och dess undervisningsväsendes rekryteringsområde

befunnits i hög grad trängande.

I fråga om organisationen av den tekniska läroanstalt, som skall träda

i stället för berörda delar av tekniska skolan, föreligga två principiellt

olikartade förslag. De i Stockholms stad förefintliga tekniska utbildningsmöjligheterna

i övrigt och förhållandena på arbetsmarknaden i

huvudstaden göra enligt stadsmyndigheternas uppfattning en teknisk

läroanstalt, organiserad på vanligt sätt såsom gymnasium eller fackskola,

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Majlis proposition Nr 158.

mindre väl lämpad för huvudstadens behov. I stället har från stadens

sida framlagts förslag örn inrättande av en teknisk läroanstalt av mera

egenartad konstruktion, avsedd att förmedla både gymnasie- och fackskoleutbildning

i maskin- och byggnadsteknik samt framdeles även

elektroteknik utan att därför vara på hävdvunnet sätt i undervisningshänseende

uppdelad på för de uppställda utbildningsmålen klart avgränsade

studielinjer. Skolöverstyrelsen åter har av skäl, som i det

föregående återgivits, förordat upprättandet av ett differentierat treårigt

tekniskt gymnasium med facklinjer för maskinteknik, byggnadsteknik

samt framdeles elektroteknik ungefär efter samma mönster som

tekniska gymnasiet i Örebro.

Vid övervägandet av de sålunda framställda förslagen har jag kommit

till den uppfattningen, att den av överstyrelsen föreslagna organisationen

— samtidigt som den ansluter sig till de på detta område normala

organisatoriska formerna och i högre grad än den av staden ifrågasatta

organisationen företer inre stadga och planmässighet erbjuder möjligheter

att i det stora hela väl tillgodose de berättigade önskemål, som

framställts från stadens och vederbörande yrkessammanslutningars sida.

Gällande bestämmelser rörande de tekniska gymnasierna bereda icke

särskilda svårigheter att vid planläggningen av undervisningen taga hänsyn

till yrkenas behov och de växlande förhållandena på olika orter utan

förutsätta tvärtom, att så skall ske inom ramen för gymnasiets karaktär

av allmänt teknisk läroanstalt. Sålunda är det möjligt att med beaktande

av det i ämnet från staden framförda önskemålet öppna utväg

för sådana, som avlagt teknisk realexamen, att — eventuellt efter vissa

kompletteringar — vinna inträde i gymnasiets andra klass och att på

så vis ansluta gymnasiet till de tekniska utbildningsbanor, över vilka

huvudstaden redan förfogar. Vidare låter det sig göra att, i analogi med

vad som redan skett vid tekniska fackskolan i Eskilstuna, förlägga väsentliga

delar av undervisningen till vid den statliga läroanstalten anordnade

aftonkurser i syfte att bereda möjlighet för sådana elever, som

samtidigt måste bedriva förvärvsarbete, att tillgodogöra sig undervisningen

vid den tekniska läroanstalten. I fråga örn inträdesfordringar

föreligga möjligheter att för begåvade och i övrigt dugliga inträdessökande

eftergiva kravet på examensdokumenterade förkunskaper. Genom

införande i viss utsträckning av förkortade läsår vid det tekniska gymnasiet

kan även tillgodoses elevernas behov av att förskaffa sig inkomster

genom anställning i yrkesarbete under ferierna och industriens

önskemål örn att få tillgång till sådan arbetskraft. Enligt min mening

saknas alltså icke utvägar, att inom organisationsramen för ett differentierat

tekniskt gymnasium sammanjämka de skiljaktiga meningar,

sorn föreligga rörande planläggningen av undervisningen vid den tillärnade

tekniska läroanstalten. Härvid synes bland annat böra övervägas,

huruvida en sådan anordning må kunna anses lämplig, som bereder elever

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

på linjen för maskinteknik (och sedermera även på linjen för elektroteknik)

möjlighet att erhålla en avrundad kurs i fackämnena, avslutad med andra

läsårets utgång och ungefär motsvarande nuvarande fackskolans lärokurs.

Då jag fäster stor vikt vid att alla, av huvudstadens och yrkeslivets särskilda

förhållanden betingade önskemål kunna i skälig utsträckning beaktas

vid det tilltänkta nya gymnasiets utformning och sedermera under dess

verksamhet, vill jag här understryka, att för min anslutning till skolöverstyrelsens

förslag i fråga om det nya läroverkets yttre gestaltning det utgör

en uttrycklig förutsättning att stela likformighetskrav icke få lägga hinder

i vägen för läroanstaltens anpassning efter det praktiska livets behov.

Jag vill ytterligare i detta sammanhang framhålla, att jag delar den

av Sveriges maskinindustriförening och Stockholms byggnadsförening

framförda uppfattningen om det önskvärda i ett nära samarbete mellan

läroanstaltens ledning och representanter för ifrågavarande yrkesgrenar.

De särskilda bestämmelser, som böra gälla för det nya gymnasiet,

lärer det få ankomma på Kungl. Maj:t och skolöverstyrelsen att i sinom

tid efter hörande av Stockholms stads vederbörande myndigheter och

yrkessammanslutningarna taga under närmare prövning.

För närvarande begränsar jag mig alltså till att föreslå, att i Stockholm

upprättas ett tekniskt gymnasium med undervisningen inriktad

till en början på maskinteknik och byggnadsteknik och framdeles jämväl

på elektroteknik, samt att i samband härmed maskin- och byggnadsyrkesskolorna

samt därmed sammanhängande delar av tekniska skolan

i Stockholm avvecklas. Omorganisationen bör lämpligen genomföras

successivt från och med budgetåret 1938/39 eller den senare tidpunkt,

Kungl. Majit bestämmer. På av överstyrelsen anförda skäl torde dock

avvecklingen av maskin- och byggnadsyrkesskolorna vid tekniska skolan

böra påbörjas först från och med det andra år, varunder den nya läroanstalten

är i verksamhet, alltså från och med budgetåret 1939/40.

Jag har ingenting att erinra mot att den del av aftonundervisningen

vid tekniska skolan, som sammanhänger med maskin- och byggnadsyrkesskolorna

vid tekniska skolan, övertages av staden och drives såsom

kommunala kurser med understöd i vanlig ordning från förslagsanslaget

till bidrag till kommunala anstalter för yrkesundervisning. I enlighet

med överstyrelsens förslag bör avvecklingen av denna del av tekniska

skolans verksamhet ske från och med budgetåret 1939/40 men undervisningen

under budgetåret 1938/39 anpassas med hänsyn till fordringarna

för inträde i den nya tekniska läroanstaltens första klass.

Som villkor för omorganisationen bör först och främst gälla, att staden

tillhandahåller för den avsedda undervisningen erforderliga lokaler med

inredning och möblering samt bostad åt rektor eller motsvarande kontant

ersättning. Jag har ingenting att erinra mot den från stadens sida

ifrågasatta förläggningen av den nya läroverksbyggnaden och ej heller

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 158.

mot att byggnaden, i den mån så kail ske utan förfång för den statliga

undervisningen, tages i anspråk för de förutnämnda kommunala aftonkurserna.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att ordnandet av mellanhavandet

mellan staten och staden beträffande lokaler för nu förevarande

delar av tekniska skolan icke får inverka på bedömandet av frågan,

om och i vad mån staden bör tillhandahålla lokaler m. m. jämväl för

de läroanstalter, som kunna komma att inrättas i stället för de kvarvarande

delarna av tekniska skolan. Vid byggnadens uppförande bör,

vill jag betona, byggnaden erhålla sådan omfattning, att den utan svårighet

kan bereda utrymme för den ökning av elevantalet och utvidgning

av undervisningen till flera fackavdelningar, som av allt att döma inom

en nära framtid kan komma till stånd. Jag förutsätter, att överstyrelsen

vid den granskning av ritningarna till byggnadsföretaget, som överstyrelsen

kommer att företaga, beaktar vad sålunda yttrats.

Som villkor bör vidare gälla, att staden till anskaffning och komplettering

av undervisningsmateriel enligt åtagande bidrager med ett engångsbelopp

av 10,000 kronor. Däremot bör av skäl, som framgå av vad i

det följande anföres vid anmälan av de tekniska läroverkens anslagsbehov

för nästa budgetår, icke uppställas det av överstyrelsen föreslagna

villkoret, att staden skulle bevilja ett årligt hyresbidrag till vissa lektorer.

I det följande tillstyrker jag, att ersättning i viss omfattning tillerkännes

vissa lärare vid tekniska skolan, vilka vid ett genomförande av

den nu ifrågasatta omorganisationen förlora sin anställning. 1936 års

yrkesskolsakkunniga hava utgått från att kostnaderna härför skulle i

sin helhet bestridas av statsverket. Till stöd härför har åberopats, att

staten hittills helt påtagit sig utgifterna för pensionering av lärarpersonalen

vid tekniska skolan. Detta förslag har biträtts av skolöverstyrelsen

men avstyrkts av statskontoret, som förmenat, att Stockholms

stad skäligen borde bidraga till täckandet av dessa kostnader i proportionsvis

samma utsträckning som den, i vilken staden deltager i kostnaderna

för lön åt lärare vid byggnads- och maskinyrkesskolorna. För

egen del anser jag mig böra i detta hänseende i huvudsak biträda statskontorets

uppfattning. Att staten hittills helt bestritt omförmälda pensionskostnader

lärer näppeligen utgöra stöd för den uppfattningen, att

staten jämväl bör helt gälda kostnaderna för särskilda ersättningar till

personal, som förlorar sin anställning genom en av staden påkallad omorganisation

av en skola, i vilken staten och staden gemensamt hava

ekonomiskt intresse. I anslutning till vad som gäller beträffande vissa

befattningshavare vid den nedlagda bergsskolan i Falun föreslår jag, att

staten ikläder sig tre femtedelar av nämnda kostnader och staden de

återstående två femtedelarna, ifrågakommande dyrtidstillägg inberäknade.

Rörande de besparingar, som vid ett utbrytande ur tekniska skolan

Wikäng till riksdagen.? protokoll 1038. 1 sami. Nr 158. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 158.

av maskin- och byggnadsyrkesskolorna m. m. skulle stå att ernå, har

enligt det föregående genom nämnda sakkunnigas försorg verkställts en

särskild utredning. Enligt denna utredning skulle ifrågavarande besparingar

i stort sett endast vara att hänföra till kostnaderna för lön åt

de lärare, som äro sysselsatta vid ifrågavarande delar av skolan. Utgifterna

vid skolan skulle pa grund härav kunna under första övergångsåret

— budgetåret 1939/40 vid bifall till mitt förslag i det föregående —

minskas med omkring 9,600 kronor, under andra övergångsåret med omkring

18,900 kronor och från och med tredje övergångsåret med omkring

28,900 kronor. Vid dessa beräkningar har, såvitt jag kan finna, hänsyn

icke tagits till den minskning i skolans inkomster av elevavgifter, som

föranledes av omorganisationen och som möjligen kan förrycka kalkylerna.

Då emellertid beräkningarna icke behöva läggas till grund för

uppskattningen för nästa budgetår av anslaget till tekniska skolan, lärer

det icke vara erforderligt att i detta sammanhang söka ställa en prognos

rörande den verkliga minskningen av de till skolan utgående bidragen

av allmänna medel. Jag förutsätter emellertid, att överstyrelsen i sina

anslagsäskanden för tekniska skolan för budgetåret 1939/40 verkställer

en närmare granskning av de sakkunnigas ifrågavarande beräkningar.

De sakkunniga och överstyrelsen hava föreslagit, att besparingarna skulle

delas lika mellan staten och staden och sålunda förutsatt en successiv

nedsättning av statens respektive stadens anslag till tekniska skolan.

Överstyrelsen har tillika förordat, att vid riksdagens beslut om inrättande

av det nya tekniska läroverket skulle fogas ett särskilt villkor av denna

innebörd. Statskontoret har påpekat, att staten syntes hava bidragit

med mer än hälften av lärarlönerna, vadan också större delen av den på

dessa lärare belöpande utgiftsminskningen borde komma staten till godo,

i vilket hänseende uppgörelse borde träffas med stadens myndigheter.

Jag finner det utan vidare uppenbart, att ett utbrytande ur tekniska

skolan av maskin- och byggnadsyrkesskolorna icke, såsom från stadens

sida synes hava förutsatts, bör föranleda ett bortfallande i sin helhet

av stadens bidrag till tekniska skolan — för närvarande 41,470 kronor

förutom halva kostnaden för dyrtidstillägg. Stadens nuvarande bidrag

synes icke vara begränsat till att avse allenast de delar av skolan, som

nu ifrågasättas skola utbrytas. Stadens intresse i de återstående delarna

av tekniska skolan belyses av efterföljande från skolan lämnade uppgifter

rörande antalet elever i skolan, som tillhöra det konstindustriella facket:

Mantalsskrivna i

Aftonskolan..............

Kvinnliga skolan..........

Högre konstindustriella skolan

Stockholm

171

92

53

Landsorten

103

102

76

Utlandet

1

3

Summa

275

197

129

Summa

316

281

4

601

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

Lämpligen bör den avsedda utgiftsminskningen, i enlighet med överstyrelsens

förslag, lika fördelas mellan staten och staden och det fran

staden till skolan utgående bidraget alltså nedsättas endast i den mån,

indragning av kurser föranleda minskat behov av kommunalt understöd

till skolan.

Det synes icke erforderligt att vid beslutet om inrättande av det nya

tekniska gymnasiet foga ett förbehåll örn skyldighet för staden att gälda

viss del av kostnaderna för ersättningar till förutvarande lärare och att

jämväl i fortsättningen lämna bidrag till driften av de återstående delarna

av tekniska skolan. Lämpligen bör förbehåll av denna art uppställas

vid beviljandet av det årliga statsbidraget till tekniska skolan på så

sätt, att statsbidraget anvisas, under förutsättning att staden erlägger

visst belopp till enahanda ändamål.. Såsom av det föregående framgår,

blir denna fråga aktuell först från och med budgetåret 1939/40.

Såsom redan antytts, böra även enligt min mening utgå ersättningar

till de lärare, som genom omorganisationen förlora sin anställning. Det

av de sakkunniga härutinnan framlagda förslaget har statskontoret icke

ansett sig kunna förorda, annat än såvitt angår vissa angivna Överlärare,

vilka skulle bliva berättigade till årlig ersättning. De av de sakkunniga

föreslagna engångsersättningarna skulle alltså icke ifrågakomma. Statskontoret

har motiverat sin negativa ståndpunkt med hänvisning till

konsekvenserna och till att det här gäller icke-statliga befattningshavare.

Jag vill emellertid understryka vad både de sakkunniga och skolöverstyrelsen

framhållit, att förhållandena vid tekniska skolan med avseende

å lärarpersonalens anställningsvillkor varit av en alldeles säregen karaktär.

Vidare erinrar jag om att statsmakterna förut visat stor hänsyn i

liknande fall även då det gällt icke-statlig personal, t. ex. privatläroyerkens

lärarinnor. Skäligheten synes mig fordra, att i den utsträckning,

de sakkunniga föreslagit, även s. k. underlärare ma erhålla ersättning.

Ett medgivande av denna innebörd medför för statsverket endast obetydlig

merkostnad. I fråga örn de närmare villkor och bestämmelser,

som i förevarande hänseende böra gälla, torde det få ankomma på Kungl.

Majit att fatta beslut. Beslut om utgående av de av mig förordade

ersättningarna lärer riksdagen böra fatta först i samband med att anslagsmedel

från och med budgetåret 1939/40 anvisas för ändamålet.

Vad slutligen angår de på staten ankommande kostnaderna för det

nya tekniska gymnasiet, har jag under hand från skolöverstyrelsen i

detta hänseende inhämtat vissa uppgifter, som bygga på de förhållanden,

vilka föreligga genom 1937 års riksdags beslut örn lönereglering för lärarpersonalen

vid de tekniska läroverken, och som förutsätta, att i första

klassen skulle intagas 60 elever (två avdelningar), att den maskintekniska

linjen skulle omfatta tre läsår örn 270 dagar men den byggnadstekniska

ett läsår örn 270 dagar och två läsår om vartdera omkring

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 158.

150 dagar. Även om, såsom av det redan sagda framgår, det är möjligt,

att läsårets anordning kan befinnas böra bliva en annan än den

sålunda förutsatta och även i övrigt vissa andra avvikelser i nyssnämnda

hänseenden komma att ske, anser jag mig kunna vid kostnadsberäkningarna

utgå från de angivna premisserna. Örn här bortses från engångskostnader

för laboratorieutrustning, skulle kostnaderna under första året

enligt överstyrelsens beräkningar uppgå till sammanlagt 39,750 kronor

— dyrtidstillägg och provisorisk avlöningsförstärkning oräknade — och

till 86,650 kronor under tredje året. I det följande avses som regel

endast kostnaderna under budgetåret 1938/39.

Vad först angår anslag till avlöningar, anser jag mig böra i likhet

med överstyrelsen räkna med — förutom 1 rektor i till en början avlöningsgruppen

III — 1 lektor, 1 vaktmästare och 43 timlärartimmar.

Under den i avlöningsstaten för de tekniska läroverken uppförda anslagsposten

till avlöningar till lärare böra beräknas medel för bestridande

av de med tjänste- och familjepensionsavgifter reducerade lönerna

i högsta förekommande löneklass för rektorn och lektorn, d. v. s. i runt

tal inalles 21400 kronor.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, beräknar jag följande arvodesbelopp, nämligen till skolläkare

300 kronor, till bibliotekarie 300 kronor samt till bokförings- och

skrivbiträde åt rektor 500 kronor. Vaktmästaren bör — i analogi med

vad under punkten 100 i 1938 års åttonde huvudtitel förutsatts beträffande

en laboratorievaktmästare vid tekniska gymnasiet i Göteborg —

tills vidare i avvaktan på genomförandet av den tillärnade löneregleringen

för vaktmästarpersonalen vid vissa statliga läroanstalter anställas

som icke-ordinarie befattningshavare. För ändamålet beräknar jag 2,000

kronor under ifrågavarande anslagspost, som alltså skulle uppgå till inalles

3,100 kronor.

Under delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie

personal bör avses medel för timlärararvoden med — enligt överstyrelsens

omförmälda beräkningar — i runt tal 9400 kronor. Därest de för

det nya gymnasiet slutligt fastställda undervisningsplanerna skulle förutsätta

högre kostnader för lön åt timlärare än det belopp, varmed här

räknats, lärer möjlighet komma att föreligga för Kungl. Majit att för

ändamålet taga i anspråk ytterligare medel ur omförmälda delpost, vilken

i det följande föreslås skola även i fortsättningen betecknas förslagsvis.

För avlöningsförhöjningar m. rn. till övrig icke-ordinarie personal kunna

avses förslagsvis 200 kronor och till särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän förslagsvis 700 kronor, avseende provisoriskt

dyrortstillägg.

Å andra sidan bör såsom särskilda uppbördsmedel under avlönings
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Marits proposition Nr 158.

staten upptagas ett belopp, motsvarande stadens eventuella hyresersättning

för rektor, vilket belopp i enlighet med stadens beräkning lärer

kunna uppskattas till 3,700 kronor.

Ett genomförande av omorganisationsförslaget skulle alltså för nästa

budgetår medföra en höjning av anslaget till avlöningar vid de tekniska

läroverken med (21,400 + 3,100 + 9,400 + 200 + 700 — 3,700 —) 31,100 kronor.

Under det första verksamhetsåret avses gymnasiet skola inrymmas i

provisoriskt upplåtna lokaler, något som försvårar beräkningen av den

ökning av anslaget till omkostnader vid de tekniska läroverken, som

under detta budgetår kan bliva erforderlig. I anslutning till överstyrelsens

kalkyler räknar jag emellertid för nästa budgetår med följande

anslagshöjningar, nämligen för bränsle, lyse och vatten förslagsvis 1,500

kronor och för övriga expenser 3,000 kronor, alltså inalles 1^,500 kronor.

Reservationsanslaget till materiel, böcker m. m. vid de tekniska

läroverken torde på grund av det nya gymnasiets tillkomst böra för

budgetåret 1938/39 i enlighet med överstyrelsens förslag ökas med inalles

3,000 kronor, varav för böcker, samlingar och undervisningsmateriel

1,500 kronor och för materiel m. m. till laborationer 500 kronor.

Överstyrelsen har räknat med att för anskaffning av stadigvarande

undervisningsmateriel och laboratorieutrustning skulle av

statsmedel anvisas engångsanslag intill ett belopp av sammanlagt 95,000

kronor, varav för första verksamhetsåret 45,000 kronor. För ändamålet

skulle dessutom stå till förfogande stadens förutberörda engangsanslag

å 10,000 kronor, varförutom den materiel, varöver de nuvarande maskinoch

byggnadsyrkesskolorna förfoga, skulle, i den man den vore användbar,

tagas i anspråk för det nya gymnasiets räkning. Statskontoret, som

erinrat, att stadens vederbörande kommitté beräknat statens ifrågavarande

anslag till ett väsentligt lägre belopp, har ifrågasatt, örn icke ett

något mindre belopp än det, varmed överstyrelsen räknat, kunde visa

sig tillräckligt för ändamålet. Intill dess genom den nya skolstyrelsens

försorg en säker uppskattning av medelsbehovet verkställts, anser jag

mig icke böra nu angiva det belopp, vartill ifrågavarande utrustningskostnader

högst må uppgå. Jag förutsätter emellertid, att skolstyrelsen

söker i görligaste mån nedbringa kostnaderna i fråga. Då det på grund

av de provisoriska lokalförhållandena under första arbetsåret torde komma

att visa sig svårt att anordna laboratorier för tyngre maskiner, lärer det

knappast vara behövligt att för budgetåret 1938/39 anvisa ett så högt

belopp som 45,000 kronor. Det förefaller också lämpligt att vid nuvarande

ofördelaktiga prisförhållanden begränsa materielanskaffningen till

att avse endast den mest oundgängliga utrustningen. Rå grund av vad

sålunda anförts föreslår jag, att för ändamålet för nästa budgetår av

statsmedel anvisas allenast 20,000 kronor.

Jag bär ingenting att erinra mot det av stadens vederbörande kom
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 158.

mitté framställda förslaget om att styrelsen för det nya tekniska gymnasiet

skulle tjänstgöra som styrelse jämväl för de förutberörda kommunala

aftonkurser, som avses skola under vissa förutsättningar förläggas

till de lokaler, vilka planeras för det tekniska gymnasiet. Till frågan

huruvida rektor för den statliga läroanstalten bör vara rektor jämväl

för berörda kommunala kurser torde ställning icke behöva tagas i detta

sammanhang. Mycket talar emellertid enligt min mening för lämpligheten

av en sådan anordning. Staten synes icke hava anledning ställa

sig avvisande till förslaget, under förutsättning att anordningen icke

medför några kostnader för statsverket. I likhet med staden och skolöverstyrelsen

förutsätter jag självfallet, att staden bereder staten ersättning

för de årliga merkostnader, som betingas av att de kommunala

aftonkurserna komma att vara inrymda i lokalerna för den statliga

läroanstalten. Med beräkningen av dessa merkostnader bör lämpligen

anstå, till dess de nya lokalerna tagits i anspråk. Den kostnadsfördelning,

som föreslagits av staden och varemot överstyrelsen enligt det

föregående anfört vissa erinringar, är givetvis icke för någondera parten

bindande.

II. Omorganisation av vissa tekniska läroverk.

Nuvarande förhållanden och tidigare förslag. Tekniska elementarskolor

finnas för närvarande endast i Norrköping och Borås. Beträffande deras

organisation hänvisas till det föregående.

År 1918 fattades beslut rörande omorganisation av de dåvarande tekniska

elementarskolorna i Malmö och Örebro. 1920 års riksdag beslöt,

att jämväl tekniska elementarskolan i Härnösand skulle ombildas till

tekniskt gymnasium.

För 1921 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag rörande omorganisation

dels av tekniska elementarskolan i Norrköping till ett tekniskt

gymnasium och en teknisk fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst,

dels av tekniska elementarskolan i Borås till ett tekniskt gymnasium

och en fackskola för vävnadsindustri. Riksdagen ansåg emellertid försiktigheten

bjuda att låta med örn organisationen anstå, till dess viss

erfarenhet vunnits från de redan omorganiserade skolorna.

I av Kungl. Maj:t anbefalld utredning angående den lägre tekniska

undervisningens organisation, överlämnad den 7 oktober 1925, framhöll

skolöverstyrelsen, att de kvarvarande tekniska elementarskolorna borde

i och för skolsystemets förenkling samt av pedagogiska skäl omorganiseras

till tekniska gymnasier. Överstyrelsen föreslog vid detta tillfälle

dock icke direkta åtgärder för omorganisationens genomförande, huvudsakligen

på grund därav att de berörda skolornas lokalförhållanden ännu

icke voro tillfredsställande ordnade.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

Under förmälan att denna angelägenhet sedermera, vad beträffade

tekniska elementarskolan i Borås, genom stadens åtgörande blivit ordnad,

framförde överstyrelsen i skrivelse den 25 augusti 1927 i anledning av

en framställning i ämnet från skolans styrelse förslag om åtgärder för

att ombilda skolan i Borås till tekniskt gymnasium. Varken nyssberörda

utredning eller förenämnda framställning föranledde emellertid i förevarande

avseende någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Vederbörande föredragande

departementschefer funno det icke lämpligt att vidtaga någon ändring

i organisationen, innan erfarenheten visat, med vilket behov av teknisk

undervisning man under mera normala konjunkturförhållanden hade att

räkna, samt större klarhet vunnits i fråga om de linjer, efter vilka en

eventuell omläggning av den tekniska undervisningen borde ske (1928

års åttonde huvudtitel, sid. 560).

Sedan 1928 års riksdag uttalat sig för en utredning av frågan örn

vidtagandet av sådana ändringar i organisationen av tekniska elementarskolan

i Borås, att behovet av särskild fackundervisning inom den textiltekniska

branschen bleve behörigen tillgodosedd, avgav överstyrelsen i

skrivelse den 6 oktober 1928 ånyo utredning och förslag angående omorganisation

av tekniska elementarskolan i Borås. I stora drag innebar

överstyrelsens förslag, att skolan skulle omändras till ett tekniskt gymnasium,

där undervisningen skulle erhålla en viss textilteknisk inriktning.

För högre textilteknisk fackutbildning skulle eventuellt framdeles inrättas

en fortsättningskurs, som skulle genomgås först efter någon tids praktik

inom textilbranschen. Den då befintliga byggnadstekniska linjen skulle

avvecklas.

I 1929 års åttonde huvudtitel (sid. 578 ff.) tillstyrktes omorganisationsförslaget.

Riksdagen var emellertid av annan mening. I skrivelse nr

208/1929 (sid. 4 ff.) erinrade riksdagen, att vårt land för närvarande ägde

tre tekniska gymnasier, nämligen ett i Härnösand, ett i Örebro och ett

i Malmö. De hittills vunna erfarenheterna rörande dessa läroanstalter

syntes riksdagen näppeligen kunna giva stöd för den uppfattningen, att

behov av ytterligare en sådan skola skulle föreligga. Gymnasiet i Örebro

hade visserligen städse varit talrikt besökt, men de båda övriga gymnasierna

hade däremot hela tiden arbetat med ett relativt mycket ringa

lärjungeantal. Under sådana förhållanden syntes det icke vara tillrådigt

att nu inrätta ett fjärde tekniskt gymnasium och detta därtill på en

plats, ej alltför avlägsen från Örebrogymnasiet. Dessutom kunde det

befaras, att med den föreslagna gestaltningen av skolan såsom en läroanstalt,

vars huvudändamål vore att meddela en allmänteknisk underbyggnad,

just det önskemål, som föranlett riksdagen att ifrågasätta en

omorganisation av skolan, alltså en förbättrad textilteknisk fackutbildning,

bomme att undanskjutas. Riksdagen hade icke kunnat undgå att

finna vissa uttalanden i överstyrelsens framställning i ämnet visa hän

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

i en sådan riktning. Det väsentliga vore, att så anordna undervisningen

vid den tekniska elementarskolan i Borås, att behovet av textilteknisk

fackutbildning kunde därstädes nöjaktigt tillgodoses. För sådant

ändamål syntes riksdagen åtminstone för närvarande ingen annan

ändring av skolans organisation behöva ske, än att den dittillsvarande

byggnadstekniska linjen, vilken uppenbarligen icke vidare vore av behovet

påkallad, indroges och ersattes av en textilteknisk linje. I övrigt

syntes skolans organisation kunna förbliva densamma som hittills. Örn

tekniska elementarskolan organiserades på så angivet sätt, med den

byggnadstekniska avdelningen ersatt av en textilteknisk avdelning men

eljest oförändrad, torde det vara nödvändigt att räkna med det i de

tekniska elementarskolorna obligatoriska verkstadsarbetets bibehållande.

Härutinnan kunde möjligen framtida erfarenheter giva anledning till en

ändring, varigenom verkstadsarbetet skulle kunna uteslutas i samband

med införande av fordran på förpraktik såsom inträdesvillkor, men tills

vidare torde, som sagt, verkstadsarbete böra ingå i läroplanen.

Skolstyrelsernas föreliggande framställningar. I skrivelse den 15 juli

1937, respektive den 5 augusti 1937, har styrelsen för tekniska elementarskolan

i Norrköping, respektive för tekniska elementarskolan i Borås,

hos skolöverstyrelsen gjort framställning rörande omorganisation av

skolorna till tekniska gymnasier.

Tekniska elementarskolans i Norrköping lärarkollegium har framhållit,

hurusom inom ramen för tekniska elementarskolans organisation väsentliga

förändringar blivit vidtagna för att möta de ökade och förändrade

krav, som numera ställdes på en teknisk läroanstalt på detta stadium.

Enligt kollegiets mening vore en ytterligare anpassning av undervisningsplanerna

önskvärd. Dessa önskemål pekade emellertid i riktning

emot organisationen vid ett differentierat tekniskt gymnasium. Då emellertid

de förändringar av timplanen, som skulle behöva vidtagas, för

att fordringarna på ett tekniskt gymnasiums undervisning skulle kunna

fyllas, syntes vara helt obetydliga, hade kollegiet kommit till den övertygelsen,

att tiden vore mogen för en övergång till gymnasieformen. En

utökning av undervisningen i merkantila ämnen samt i språk vore behövlig.

Deltagandet i språkundervisningen vore nu formellt frivilligt,

men det syntes numera omotiverat att beteckna språkämnena som frivilliga,

då i realiteten alla eleverna deltoge i språklektionerna. Den erforderliga

utökningen av undervisningen i nyssnämnda ämnen, för att

den skulle få samma omfattning som till exempel vid det tekniska gymnasiet

i Örebro, inskränkte sig till omkring 6 veckotimmar. Genom att

borttaga verkstadsarbete i första klassen, vilket icke längre vore behövligt,

örn praktikfordringarna för tekniskt gymnasium infördes, samt genom

beskärning av de tekniska läroämnena med endast 2 veckotimmar,

skulle de ytterligare erforderliga lektionstimmarna för språk och merkantila

ämnen lätt kunna erhållas. Införandet av gymnasiets större

inträdesfordringar skulle i verkligheten icke betyda någon större förändring

för elevernas vidkommande, enär konkurrensen örn platserna i

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

skolan medförde, att redan nu de sökande i de flesta fall mäste fylla

dessa fordringar för att kunna antagas till elever. För undervisningen

skulle det vara en given fördel att kunna bygga på dessa större förkunskaper,

vilket nu icke läte sig göra av formella skäl.

Skolans styrelse påpekar, att tekniska elementarskolan i Norrkoping

visserligen även efter tillkomsten av de tekniska gymnasierna kunnat

hävda sin ställning bland de tekniska läroverken, men framhåller, att

namnet elementarskola dock medfört vissa olägenheter för de från skolan

utexaminerade. Dessa olägenheter hade icke haft sin grund i någon

större åtskillnad mellan den utbildning, som vid elementarskolan meddelats

och den, som kunnat bibringas eleverna vid ett differentierat tekniskt

gymnasium. Som exempel anföres, att avgångsexamen från tekniskt

gymnasium varit meriterande i annan grad än avgångsexamen från

teknisk elementarskola, då det gällt utbildning till reservofficer inom

vissa kårer, antagning till elev vid tullverkets utbildningskurser samt

inträde till handelshögskola. Bland allmänheten torde för övrigt den

uppfattningen vara rådande, att ett tekniskt gymnasium representerade

ett högre stadium av teknisk utbildning än en teknisk elementarskola.

Det vore därför av viss vikt för skolan och dess elever, att en namnförändring

komme till stånd. Styrelsen ansåge, i likhet med kollegiet,

att de obetydliga förändringar av timplanen, som erfordrades, för att

denna skulle motsvara fordringarna i gällande stadga för tekniska gymnasier,

i och för sig vore önskvärda med hänsyn till målet för undervisningen.

En omorganisation av elementarskolan till tekniskt gymnasium

skulle möjliggöra just de förbättringar i undervisningsplanen, som

nu eftersträvades. En dylik omorganisation komme icke att förorsaka

extra kostnader. Oavsett om en omorganisation genomfördes eller icke,

komme nämligen det starkt ökade elevantalet att senast linder läsåret

1938—39 nödvändiggöra en uppdelning av eleverna i så mångå språkavdelningar,

att undervisningen i främmande språk därigenom kunde ordnas

såsom stadgan för de tekniska gymnasierna förutsatte. Den avsedda

förändringen av timplanen komme icke att förorsaka merkostnader.

Styrelsen för tekniska elementarskolan i Boras har bland annat anfört,

att från allmänhetens och flertalet arbetsgivares synpunkt gymnasier

och elementarskolor tedde sig tämligen lika och ofta förblandades.

Den faktiska skillnaden mellan elementarskolan och gymnasiet vore numera

så ringa, att föga anledning funnes att markera den genom skilda

beteckningar. Det vore utan tvivel ägnat att bringa reda i förhållandena,

om stadgan för tekniska fackskolor oell tekniska gymnasier bleve

helt tillämplig även på de nuvarande tekniska elementarskolorna. En

förberedelsevis uppgjord kalkyl visade, att de sorn önskvärda ansedda

förändringarna i undervisningen skulle kunna genomföras vid en utökning

av antalet lärartimmar nied 9 timmar i veckan.

Lärarkollegiet vid tekniska elementarskolan i Borås har särskilt framhållit

vådorna av att bibehålla lägre inträdesfordringar för elementarskolorna

än för gymnasierna och uttalat den meningen, att berörda

frågor knappast kunde ändamålsenligt lösas på annat sätt än genom

elementarskolans ombildning till ett differentierat gymnasium.

Skolöverstyrelsens utlåtande. Överstyrelsen har i skrivelse den 27

november 1937 hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen med
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

giva, att omförmälda tekniska elementarskolor måtte successivt från och

med läsaret 1938 39 ombildas till differentierade tekniska gymnasier i

överensstämmelse med ett av överstyrelsen framlagt förslag.

Under de år, som nu gått, hade de tekniska läroverken i Norrköping

°„ ?orås> så långt det inom ramen för en teknisk elementarskola varit

möjligt, anpassat sin undervisning efter de behov av utbildning, som

framträdde, och de ökade krav på speciell fackutbildning, som från

industrihåll blivit framförda.

.Jad tekniska elementarskolan i Norrköping beträffade, hade sålunda

vid sidan av de tre ursprungliga linjerna, den mekaniska, den kemiska

och byggnadslinjen, införts specialundervisning jämväl inom färgeritekniska

och textiltekniska facken. Genom ett särskilt anslag för ändamålet,

under de senare åren uppgående till 3,200 kronor, hade den

färgeritekniska specialutbildningen möjliggjorts. För utbildningen inom

det textiltekniska facket hade ett nära samarbete med Lennings textiltekniska

institut i Norrköping (f. d. John Lennings vävskola) nied

kungl. Maj:ts medgivande ordnats, dock så att denna fackundervisning

icke medförde några merkostnader för statsverket. I mindre utsträckning

hade detta samarbete även utnyttjats till fördel för den färgeritekniska

undervisningen. Från och med höstterminen 1931 hade undervisningen

kunnat bedrivas i nyinredda, rymliga och ändamålsenligt ordnade

lokaler, vilka genom Norrköpings stads försorg ställts till skolans

förfogande. Till anskaffning av laboratorieutrustning och undervisningsmateriel

hade riksdagen beviljat medel. Viss laboratorieutrustning hade

även blivit bekostad av staden i samband med byggnadens iordningställande

samt av donationsmedel och gåvor. Frågan örn lokaler och

undervisningsmateriel hade sålunda blivit ordnad och utgjorde icke

längre ett hinder för den ifrågasatta omorganisationen. Antalet inträdessökande

hade ökats år ifrån år, och parallellavdelningar hade mäst

inrättas. För närvarande omfattade skolan tre avdelningar i första

klassen samt tva i vardera av andra och tredje klasserna. Ändock hade

ett sextiotal kompetenta sökande måst avvisas vid början av höstterminen

1937. Särskilt i betraktande av den starka utveckling, som skolan sålunda

undergått på de senaste sex åren, torde den kunna anses väl

hava hävdat sin ställning bland de tekniska läroverken. Härtill torde

även i sin mån hava bidragit de med överstyrelsens medgivande vidtagna

förändringarna i undervisningsplanerna för skolans olika linjer.

Som lärarkollegiet och styrelsen anfört, syntes dock ännu vissa förbättringar

böra vidtagas, för att eleverna så vitt möjligt skulle kunna

erhålla en sådan utbildning, som erfarenheten visat vara den bästa

grunden för deras kommande praktiska arbete. Den speciella tekniska

fackutbildningen torde utan tvekan kunna betecknas såsom väl tillgodosedd.

Differentieringen inom facklinjerna torde icke gärna kunna göras

starkare. En jämförelse med såväl de tekniska fackskolorna som det

differentierade tekniska gymnasiet i Örebro gåve även belägg härför.

Däremot måste framför allt språkens och i viss nian även den affärstekmska

undervisningens relativt undanskjutna ställning anses såsom

en svaghet. En ingenjör eller tekniker, som icke ville vara uteslutande

hänvisad till de mest underordnade befattningarna, måste, förutom goda

tekniska kunskaper, även besitta erforderlig färdighet i svenska och de

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

vanligaste främmande språken. En tillräcklig kännedom örn det ekonomiska

och affärstekniska ämnesområdet vore i de flesta fall även en

nödvändig förutsättning för en framgångsrik ingenjörsverksamhet. Den

svaghet, som i fråga örn språkundervisningen formellt vidlådde tekniska

elementarskolan, i det att tyska och engelska språken vöre frivilliga

ämnen, hade, vad tekniska elementarskolan i Norrköping beträffade,

eliminerats, därigenom att alla elever ändock del toge i denna undervisning.

Däremot hade denna hittills icke kunnat beredas det erforderliga

utrymmet på timplanen. Även de ekonomiskt betonade läroämnena

hade fått stå tillbaka av samma anledning. De ytterligare 6 veckotimmar,

som enligt kollegiets och styrelsens framställning skulle erfordras

för den behövliga utökningen av undervisningen i nyss berörda ämnesgrupper,

vore även enligt överstyrelsens mening oundgängligen nödvändiga,

för att denna undervisning skulle kunna tillfredsställande ordnas.

En dylik utökning förutsatte givetvis motsvarande sänkning av timantalet

för något eller några av övriga ämnen. Fackutbildningen komme

emellertid att bliva lidande därigenom, försåvitt icke den del av kursen

i verkstadsarbete, som nu vore obligatorisk för alla eleverna, kunde utgå

ur timplanen och ersättas med vissa fordringar pa praktik före inträdet

i skolan. En dylik anordning vore nu ifrågasatt, och överstyrelsen

funne densamma fullt motiverad och synnerligen lämplig.

Vid ett bibehållande av organisationsformen teknisk elementarskola

skulle emellertid vissa ändringar av för denna skoltyp nu gällande bestämmelser

bliva erforderliga för att möjliggöra de åtgärder, som ovan

framhållits såsom ändamålsenliga. Salunda skulle undervisningen i frammande

språk göras obligatorisk, varjämte inträdesfordringarna finge

kompletteras med fordringar pa viss praktik. Med salunda förändrade

bestämmelser och med ovanberörda smärre förändringar av timplanen

genomförda skulle emellertid skolans undervisning i verkligheten komma

att fylla de fordringar, som ställdes på undervisningen vid ett differentierat

tekniskt gymnasium. Detta påvisas genom en överstyrelsens

skrivelse bilagd jämförelse mellan de föreslagna timplanerna för skolan

och nu tillämpade timplaner vid det differentierade gymnasiet i Örebro.

Överstyrelsen ville på grund av det anförda förorda, att en omorganisation

till ett differentierat tekniskt gymnasium nu måtte komma till

stånd.

Vad tekniska elementarskolan i Borås beträffade, hade överstyrelsen

redan tidigare haft anledning framhålla, att lokalfrågan vore tillfredsställande

ordnad. Skolan vore även försedd med erforderliga laboratorier.

I enlighet med beslut av 1929 års riksdag hade den förutvarande

byggnadstekniska linjen avvecklats och ersatts av en textilteknisk linje.

Läroverket omfattade sålunda för närvarande en mekanisk, en kemisk

och en textilteknisk linje. Även vid denna läroanstalt hade antalet

inträdessökande under en följd av ar avsevärt överstigit antalet nyintagna

elever. Någon framställning örn inrättande av parallellaydelningai

hade dock icke blivit gjord. Någon tvekan angående behövligheten av

ett fortsatt uppehållande av skolans verksamhet i dess nuvarande omfattning

hade icke kommit till synes och torde heller icke behöva uppsta.

Genom ti Hamnsten av den textiltekniska linjen såsom ett led i

den textiltekniska utbildning, som i samarbete med dervarande väv - skola nu vöre ordnad i Borås, syntes läroverkets ställning hava blivit

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 158.

ytterligare förstärkt. Det vore därför av största vikt, icke blott för

denna utbildning utan även för övrig vid skolan förekommande fackundervisning,

att de svagheter, som uppenbarligen vidlådde organisationen,

snarast möjligt bleve avhjälpta. Dessa vore delvis av samma art

som de, vilka påtalats i fråga örn tekniska elementarskolan i Norrköping.

Föreliggande förslag av styrelsen beträffande förändrad timplan

toge även sikte på en förstärkning av den egentliga fackutbildningen.

Förutnämnda sammanställning över timplanerna vid läroverken i Norrköping,

Boras och Örebro utvisade, hurusom timplanerna för skolan i

Borås med de tilltänkta förändringarna i stort sett överensstämde med

timplanerna för det differentierade gymnasiet i Örebro. Under förutsättning

att alla eleverna toge del av undervisningen i åtminstone ett

av de främmande språken, komme den för de tekniska gymnasierna —

i jämförelse med de äldre tekniska elementarskolorna och fackskolorna —

karakteristiska betoningen av den merkantila ämnesgruppen och språken

att till och med framträda starkare än vid tekniska gymnasiet i Örebro.

I likhet med styrelsen och lärarkollegiet funne därför överstyrelsen, att

för de tekniska gymnasierna gällande bestämmelser i sin helhet borde

få tillämpas.

Den ifrågasatta omorganisationen medförde fördelar i flera avseenden.

Vad undervisningen beträffade, skulle givetvis vid tillämpning av de

för gymnasierna gällande inträdesfordringarna, vilka redan nu vid urvalet

bland de mångå inträdessökande i realiteten måste i de flesta fall

bliva minimifordringar, undervisningen i vissa grundläggande ämnen

kunna planeras med de sålunda föreskrivna, något mera omfattande förkunskaperna

såsom grund. Härigenom skulle en viss tidsvinst ernås,

vilken kunde komma den i kursfördelningen angivna lärokursen till godo.

En icke oväsentlig fordel för eleverna läge i de större förmåner, som

enligt gällande bestämmelser tillerkändes från de tekniska gymnasierna

utexaminerade i fråga örn tillträde till vissa speciella utbildningslinjer,

vilka absorberade en del av dem, som genomgått tekniskt läroverk. För

övrigt torde även den allmänna föreställningen, att ett tekniskt gymnasium

representerade ett högre stadium av teknisk utbildning än en

teknisk elementarskola, hava varit utslagsgivande i konkurrens i vissa

fall örn anställning inom näringslivet och i enstaka fall även inom statens

affärsdrivande verk, varför omorganisationen även härvidlag skulle

medföra direkta fördelar för lärjungarna vid de båda ifrågavarande skolorna.

Styrelsen för läroverket i Borås hade uttryckt farhågor för att

det nyinrättade, differentierade tekniska gymnasiet i Göteborg skulle

draga en del av de mest kvalificerade inträdessökande från skolan i

Borås och att denna följaktligen skulle få vidkännas de olägenheter, som

bleve en följd av ett i genomsnitt sämre elevmaterial. Huru härmed än

komme att förhålla sig, måste det givetvis innebära en styrka för läroverket

i Borås att hava samma, av själva organisationsformen och

namnet betingade förutsättningar i fråga örn elevrekryteringen som det

närliggande gymnasiet i Göteborg.

Rekryteringen av eleverna komme icke i nämnväad omfattning att

märkbart påverkas av att nämnda elementarskolor ombildades till gymnasier.

Överstyrelsen ville i anslutning härtill endast erinra örn den

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

möjlighet till dispens från inträdesfordringarna i främmande språk och

till bortval av det ena språket, som vid tekniskt gymnasium stöde

öppen för sådana elever, som icke kunnat inhämta tillräckliga förkunskaper

i dessa ämnen.

Vid tekniska elementarskolan i Norrköping komme förändringen av

timplanen och omorganisationen för övrigt icke att förorsaka några

extra kostnader. Vad beträffar tekniska elementarskolan i Borås, där

antalet avdelningar i språk vore betydligt mindre på grund av lägre

elevantal, beräknade överstyrelsen i likhet med skolans styrelse, att en

ökning av timantalet med 9 veckotimmar skulle bliva erforderlig för

att möjliggöra en sådan uppdelning i språkgrupper som vore nödvändig

med hänsyn till elevernas olika förkunskaper och till den effektivisering

av språkundervisningen, som åstundades. Merkostnaderna på grund av

omorganisationen begränsades alltså till ett belopp av i runt tal 1,800

kronor örn året. Den därav möjliggjorda uppdelningen i språkavdelningar

vore dock i viss utsträckning lika önskvärd, om ock icke oundgänglig,

även örn nuvarande organisation bibehölles.

Enligt § 99 stadgan för tekniska fackskolor och tekniska gymnasier

ålåge det vederbörande kommun att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor. Givetvis

borde såsom villkor för den ifrågasatta omorganisationens genomförande

uppställas krav på att respektive kommuner iklädde sig sådan

skyldighet.

Departementschefen: De tekniska elementarskolorna hava fyllt en be
tydelsefull

uppgift i vårt lands yrkesundervisningsväsende och bidragit

till den mångsidighet, som kan sägas känneteckna dess organisation.

Elevtillströmningen till dessa skolor har varit betydande. Å sid. 355 i

propositionen nr 271/1937 hava lämnats vissa siffror till belysande av

elevfrekvensen vid tekniska läroverk av olika slag. Av dessa siffror

framgår, att de tekniska elementarskolorna i Norrköping och i Borås

förmått att ganska väl hävda sig i jämförelse med de tekniska gymnasierna.

Antalet kompetenta inträdessökande till första årsklassen

vid ifrågavarande båda elementarskolor hade sålunda vuxit från 21,

respektive 11, år 1927 till 138, respektive 64, år 1936, medan motsvarande

siffror för de tekniska gymnasierna i Örebro, Malmö och

Härnösand utgjorde respektive 103, 21 och 12 kompetenta inträdessökande

år 1927 samt respektive 272, 92 och 82 år 1936.

Den föreliggande utredningen ger emellertid vid handen, att gränslinjen

mellan de tekniska elementarskolorna och de tekniska gymnasierna

numera praktiskt taget utplånats och att endast smärre ändringar

erfordras, för att de båda skolformerna även formellt skola bliva jämställda.

För en ombildning av skolorna till tekniska gymnasier hava

enligt min mening anförts i stort sett vägande skäl. De förhallanden,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

sorn, när denna fråga tidigare behandlats, föranlett ett avböjande av

förslagen rörande sådan ombildning, synas icke längre föreligga. Emot

den ifrågasatta åtgärden talar den höjning av inträdesfordringarna, som

inträder vid förslagets genomförande och som kan leda till att tillträdet

till den tekniska elementarutbildningen försvåras för ynglingar, som

kunna vara väl lämpade för de tekniska banorna men sakna kunskaper,

motsvarande de genom realexamen förmedlade. Ä andra sidan bör

emellertid icke förbises, att den hårda konkurrensen örn tillträde till de

tekniska elementarskolorna redan under nuvarande förhållanden medför

krav på högt vitsordade kunskaper hos dem, som antagas till elever

vid skolorna i fråga, och att förutsättningarna att kunna förvärva sådana

kunskaper under nuvarande förhållanden äro avsevärt gynnsammare

än de voro på den tid, då de tekniska elementarskolorna inrättades.

Överstyrelsen har också påpekat de möjligheter till lättnader i

inträdesfordringarna, som enligt gällande bestämmelser för särskilda fall

föreligga, och att elevrekryteringen icke torde komma att märkbart påverkas

vid en ombildning av elementarskolorna till gymnasier.

Jag anser mig med hänsyn till vad i ärendet förekommit böra i anslutning

till överstyrelsens förslag tillstyrka, att de tekniska elementarskolorna

i Norrköping och Borås successivt från och med budgetåret

1938/39 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, ombildas

till tekniska gymnasier. Som villkor bör gälla, att vederbörande kommuner

tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler ävensom bostad

åt rektor eller motsvarande kontant ersättning.

Såsom framgår av vad i det följande anföres vid behandlingen av de

tekniska läroverkens anslagsbehov för nästa budgetår, medför omorganisationen

förhållandevis obetydliga merkostnader för statsverket.

I detta sammanhang vill jag anmäla, att styrelsen för tekniska gymnasiet

i Härnösand hos Kungl. Maj:t gjort framställning rörande sådan

omorganisation av detta tekniska gymnasium, att läroanstalten skulle

från och med början av andra årskursen uppdelas på två studielinjer

med delvis skild undervisning, nämligen en maskinteknisk och en cellulosateknisk

linje. Genom förändringen skulle vinnas en av sågverksoch

cellulosaindustriens behov påkallad förbättring av den cellulosatekniska

undervisningen vid den nuvarande trätekniska linjen och en starkare

maskinteknisk inriktning av den nuvarande allmänna linjen, varvid

samtidigt undervisning i sågverksteknik skulle införas inom denna

linje. Gymnasiets lärarkollegium har avstyrkt den föreslagna omorganisationen

och anhållit, att, örn skäl befunnes föreligga för ett bättre

tillgodoseende av undervisningen i cellulosateknik och sågverksteknik,

nödiga förändringar i läroplanen måtte ske på sådant sätt, att den allmänna

linjens karaktär av allmänt tekniskt gymnasium ej förrycktes.

Skolöverstyrelsen har i utlåtanden den 3 april 1937 hemställt, att styrel
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

sens framställning icke måtte till någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Överstyrelsen har emellertid anfört, att överstyrelsen vore beredd att

medverka till en sådan omändring av undervisningsplanen för den nuvarande

trätekniska linjen, att de kemiska fackämnena erhölle ett ökat

utrymme på bekostnad av de merkantila ämnena i den utsträckning,

som kunde befinnas möjlig utan avvikelse från de allmänna riktlinjerna

för undervisningen inom ett tekniskt gymnasium. Även i fråga om den

allmänna linjen syntes undervisningen i handelsteknik och därmed närmast

sammanhängande ämnen kunna i viss grad inskränkas till förmån

för de olika tekniska fackämnena. Det syntes böra ankomma på överstyrelsen

att i föreskriven ordning pröva och fastställa detaljerade undervisningsplaner

och att i samband härmed, i den mån ökade anslagsbehov

därav skulle föranledas, i vanlig ordning avgiva framställning i

ämnet.

Mot vad överstyrelsen sålunda föreslagit har jag ingen erinran att

framställa. Jag förutsätter alltså, att överstyrelsen i sinom tid tager

under övervägande möjligheterna att utan avsteg från de allmänna

grunderna för undervisningen vid ett tekniskt gymnasium bättre tillgodose

utbildningen i de för trävaruindustrien betydelsefulla ämnena

vid tekniska gymnasiet i Härnösand.

III. Anslagsberäkningar för budgetåret 1938/39.

1. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Avlöningar.

Detta anslag, som nu är uppfört med 690,400 kronor, disponeras på

sätt framgår av statsliggaren för budgetåret 1937/38, sid. 565 ff. jämlikt

två av riksdagen godkända avlöningsstater, den ena avseende tiden

den 1 juli—den 31 december 1937 och den andra tiden den 1 januari—

den 30 juni 1938. Anledningen härtill är den av 1937 års riksdag beslutade

löneregleringen för bland annat de vid de tekniska läroverken

anställda lärarna, vilken lönereglering trätt i kraft den 1 januari 1938.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1937 hemställt,

att anslaget måtte för nästa budgetår höjas med 105,090 kronor till

795,490 kronor.

Vederbörande poster i avlöningsstaten för budgetåret 1938/39 har

överstyrelsen beräknat på följande sätt:

Avlöningar till lärare. Rektor stjänst erna vid de tekniska läroverken

skulle enligt 1937 års riksdags beslut fördelas i fyra avlöningsgrupper,

varvid de sju läroanstalterna ansetts kunna grupperas på följande sätt:

grupp 1 Örebro, grupp II Malmö och Norrköping, grupp lil Borås,

Eskilstuna och Härnösand samt grupp IV Västerås. Denna indelning

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition Nr 158.

stödde sig på de förhållanden, som varit rådande vid tiden för ärendets

behandling av läroverkslönesakkunniga. Under erinran om de ändringar

i fråga örn elevantal m. m., som sedan dess inträtt, har överstyrelsen

föreslagit, att tekniska läroverket i Malmö skulle uppflyttas från grupp

II till grupp I och elektrotekniska fackskolan i Västerås från grupp IV

till grupp III. Avlöningarna till de tekniska läroverkens rektorer skulle

i så fall uppgå till sammanlagt 87,420 kronor för helt budgetår.

Enligt de nya avlöningsbestämmelserna skulle rektor i de fall, då han

bebodde en kommunen tillhörig bostad, erlägga hyra för denna till statsverket

efter verkställd värdering av bostaden, medan i de fall, då rektor

uppburit kontant hyresersättning av kommunen, denna skulle inlevereras

till statsverket. De inflytande medlen borde redovisas såsom uppbördsmedel

på avlöningsanslaget, och från den ovan erhållna slutsumman

för rektorernas sammanlagda avlöning, 87,420 kronor, skulle följaktligen

avdragas summan av de sålunda till statsverket inflytande hyrorna,

respektive hyresersättningarna. Innan dessa blivit fastställda,

vore det icke möjligt att exakt beräkna det belopp, vartill nämnda

uppbördsmedel borde upptagas. Överstyrelsen funne sig därför böra

för närvarande räkna med ett antaget medelvärde av förslagsvis 2,000

kronor för varje rektorstjänst. Ovannämnda belopp å 87,420 kronor

skulle då minskas med 14,000 kronor till 73,420 kronor.

Överstyrelsen hade i sina anslagsäskanden för budgetåret 1937/38 uttalat

önskvärdheten av att det dåvarande antalet lektor stjänster vid

tekniska gymnasiet i Örebro bleve utökat med tre nya sådana, av vilka

åtminstone två borde upptagas i staten för budgetåret 1937/38, medan

den tredje kunde anstå till budgetåret 1938/39. Sedermera hade

departementschefen i propositionen nr 271/1937 uttalat, att de två för

budgetåret 1937/38 föreslagna lektorstjänsterna syntes behövliga, men

att han för att begränsa utgiftsökningarna för nämnda budgetår ansåge

sig böra förorda endast en ny lektorstjänst att inrättas från och med

budgetåret 1937/38. Detta hade även blivit riksdagens beslut. Överstyrelsen

finge under sådana förhållanden och under hänvisning till den

i skrivelsen den 31 augusti 1936 anförda motiveringen hemställa, att

för budgetåret 1938/39 två nya lektorstjänster måtte upptagas vid tekniska

gymnasiet i Örebro. Antalet lektorer därstädes skulle då ökas

från 14 till 16 och hela antalet lektorer vid de tekniska läroverken från

39 till 41.

Till löner åt rektorer och lektorer kunde beräknas ett bruttobelopp

av (73,420 + 420,180 =) 493,600 kronor. Från sagda belopp avginge

emellertid tjänstepensionsavdrag — 17,454 kronor — vadan totalbeloppet

av löner till lärare på ordinarie stat kunde beräknas till (493,600 —

17,454 =) 476,146 kronor.

Under förevarande delpost har överstyrelsen vidare räknat nied inalles

11,890 kronor till arvoden till vikarier för rektorer och lektorer, vadan

överstyrelsen uppfört delposten med inalles, i avrundat tal, förslagsvis

488,000 kronor.

Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat. De under denna

anslagspost ingående delposterna har överstyrelsen vid oförändrade grunder

för avlöning åt vaktmästare, laboratorievaktmästare samt maskinister

och eldare beräknat till följande belopp, nämligen till lön och tjänst
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 158.

göring spenning ar ett belopp av 19,1200 kronor, till ålderstillägg förslagsvis

3,300 kronor och till fyllnadsarvoden åt vikarier förslagsvis 1,000

kronor.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Hajd. Ifrågavarande

anslagspost avsåge, erinrar överstyrelsen, skolläkare, bibliotekarier,

bokförings- och skrivbiträden åt rektorerna samt vissa vaktmästare,

som icke vore upptagna på ordinarie stat. På ifrågavarande

arvoden hade hittills utgått dyrtidstillägg efter den högre procent,

som gällde oreglerade verk. Då dyrtidstilläggen på Dragonerna efter

löneregleringen skulle utgå efter den lägre procent, som gällde för nyreglerade

verk, syntes det överstyrelsen lämpligast att redan från och

med budgetåret 1938/39 omräkna arvodena till skolläkare, bibliotekarier

etc. på sådant sätt, att dyrtidstilläggen kunde beräknas som vid reglerade

verk, utan att härigenom någon minskning i totalersättningen

uppstode.

Under budgetåret 1937/38 hade till arvoden åt skolläkare disponerats

inalles 3,410 kronor. För budgetåret 1938/39 måste man räkna med

ytterligare en parallellklass i Malmö (tredje årskursen), i Västerås (andra

årskursen) och i Norrköping (andra årskursen). I Härnösand skulle antalet

parallellklasser bliva oförändrat, i det att tredje årskursen skulle

omfatta den enkelklass, som under läsåret 1937/38 tillhörde andra årskursen,

medan dubbelklass skulle påräknas i första och andra i stället

för under läsåret 1937—38 första och tredje årskurserna. På grund härav

torde arvodesbeloppen till skolläkare vid vissa av läroanstalterna böra

ökas, och om därtill, för att ernå en rättvis avvägning av respektive

belopp inbördes, hänsyn toges dels till antalet nyinskrivna elever dels

till hela antalet elever, så torde även i övrigt mindre justeringar böra

vidtagas. Överstyrelsen beräknade, att ett belopp av 3,660 kronor vore

för ändamålet erforderligt för budgetåret 1938/39. Omräknades beloppen

med hänsyn till den avsedda övergången till den dyrtidstilläggsprocent,

som gällde nyreglerade verk, komme man till ett anslagsbehov av 4,350

kronor. Motsvarande siffror för arvoden åt bibliotekarier utgjorde 2,840

kronor, 2,950 kronor och 3,450 kronor samt för arvoden åt bokföringsoch

skrivbiträden åt rektorer respektive 5,300 kronor, 5,850 kronor och

6,800 kronor.

Av överstyrelsens skrivelse inhämtas, att beloppet å 5,850 kronor innefattar

vissa höjningar av arvodena till rektorsbiträdena vid oförändrade

grunder jämväl vid de tekniska läroverk, vid vilka antalet parallellklasser

icke utökades. Detta motiveras med att arbetet med räkenskapernas

förande såväl som skrivgöromålen under den tid, som förflutit

sedan grundarvodena till bokförings- och skrivbiträden senast fastställdes,

undergått en avsevärd ökning, även örn man bortsåge från den ökning

av arbetet, som elevantalets ökning förorsakade.

Beträffande arvoden åt vaktmästare m, fl., för vilket ändamål vid

oförändrade grunder skulle erfordras tillhopa 3,850 kronor för budgetåret

1938/39, har ingen annan ändring ifrågasatts än en omräkning, som möjliggjorde

övergång från den högre till den lägre dyrtidstilläggsprocenten,

i vilket fall skulle för nämnda budgetår erfordras tillhopa 4,490 kronor.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: Grundavlöningar in. m.

Vid bifall till den föreslagna omorganisationen av tekniska elementarskolan

i Borås till differentierat tekniskt gymnasium (jfr sid. 54 ff. i det

Bihang till riksdagens protokoll JOSS. 1 sami. Nr 158. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Marits proposition Nr 158.

föregående) syntes böra räknas med en höjning av antalet veckotimmar

med nio. Skolans styrelse hade framhållit, att, oavsett om omorganisationen

till ett tekniskt gymnasium genomfördes eller icke, en ökning av

antalet lärartimmar med två timmar i veckan borde vidtagas för att

möjliggöra den uppdelning av andra och tredje klasserna i laborationsgrupper,

som visat sig nödvändig. Under läsåret 1936—37 hade antalet

extralärartimmar i veckan varit 56. Parallellavdelningar hade icke varit

anordnade och syntes för närvarande ej heller böra föreslås till inrättande.

Överstyrelsen räknade därför med att antalet veckotimmar vid

läroverket, för vilka avlöningsmedel borde upptagas under förevarande

rubrik, bleve (56+94-2=) 67, därav tre veckotimmar gymnastik.

Vid maskintekniska fackskolan i Eskilstuna hade sedan år 1935

parallellklasser varit anordnade i alla tre årskurserna. Då behovet av

parallellklasser kunde antagas förbliva lika stort jämväl i fortsättningen,

räknade överstyrelsen med samma antal klasser för läsåret 1938—39.

Vid anslagsberäkningen utginge överstyrelsen från ett behov av sammanlagt

98 veckotimmar, därav 3 i gymnastik.

Vid tekniska gymnasiet i Härnösand skulle under läsåret 1937—38

anordnas parallellklasser i första och tredje årskurserna, medan andra

årskursen bestode av enkelklass. Härav följde automatiskt, att under

läsåret 1938—39 parallellklass måste anordnas i andra årskursen, medan

tredje årskursen komme att omfatta endast enkelklass. Då ingen anledning

funnes att antaga, att antalet inträdessökande bleve mindre år

1938 än innevarande hösttermin, då det vore 150, ansåge överstyrelsen

nödvändigt att för läsåret 1938—39 räkna med parallellklasser i såväl

första som andra årskurserna. Det antal timmar, som behövde bestridas

av icke-ordinarie lärare, bleve 144, därav sex gymnastiktimmar. Av

dessa timmar folie 40 på den föreslagna parallellklassen i första årskursen.

Vid tekniska läroverket i Malmö skulle under läsåret 1937—38 anordnas

parallellklasser i första och andra årskurserna av tekniska gymnasiet.

Härav följde automatiskt, att parallellklasser under läsåret 1938

—39 måste anordnas i andra och tredje årskurserna. Då antalet kompetenta

inträdessökande under de sista åren varit stort nog att fylla

icke endast 2 utan 3 klasser och Malmö stad verkställt stora om- och

tillbyggnader, som vore fullt tillräckliga för anordnande av parallellklasser

i alla tre årskurserna av gymnasiet, finge överstyrelsen föreslå,

att för läsåret 1938—39 parallellklasser anordnades i första, andra och

tredje årskurserna av tekniska gymnasiet. Under sådana förhållanden

måste 188 veckotimmar, därav tolv gymnastiktimmar, bestridas av ickeordinarie

lärare, varav 40 veckotimmar belöpte på den nya parallellavdelningen

i första klassen.

Den föreslagna omorganisationen av tekniska elementarskolan i Norrköping

(jfr sid. 54 ff. i det föregående) torde icke inverka på antalet

erforderliga lärartimmar. För läsåret 1937—38 komme två parallellavdelningar

att anordnas i första årskursen, en i andra och en i tredje

årskursen. För läsåret 1938—39 måste följaktligen finnas två parallellaydelningar

i andra och en i tredje årskursen. Antalet inträdessökande

vid läroverket år 1937 vore 181, varav endast cirka 80 kunde emottagas

i första klassens tre avdelningar. Då det torde kunna förväntas, att

antalet inträdessökande även under de närmast följande åren komme

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

att vara av samma storhetsordning, vore behovet av en andra parallellavdelning

till första klassen starkt framträdande, varför överstyrelsen

ville framlägga förslag i sådant hänseende. Antalet extralärartinnnar

beräknades till 276, varav nio gymnastiktimmar.

Vid elektrotekniska fackskolan i Västerås inrättades för läsåret

1937—38 parallellavdelning i första årskursen, varför parallellavdelning

i andra årskursen bleve ofrånkomlig under läsåret 1938—39. Skolans

styrelse hade hemställt om åtgärder för anordnande av parallellavdelning

i även första årskursen, och överstyrelsen funne de anförda

skälen synnerligen starka. Såväl tillströmningen av inträdessökande

som efterfrågan på de utexaminerade gåve vid handen, att den begärda

parallellklassen avsåge att fylla ett starkt framträdande behov. Överstyrelsen

räknade följaktligen med en parallellavdelning i vardera av

första och andra årskurserna. Antalet extralärartimmar beräknades till

förslagsvis 104, varav sex gymnastiktimmar.

Tekniska gymnasiet i Örebro hade sedan mångå år haft tre parallellavdelningar

i vardera av första, andra och tredje årskurserna. Ingen

ändring ifrågasattes härutinnan. Antalet inträdessökande vore även

under år 1937 betydligt större än vid något annat tekniskt läroverk.

Anslaget till extralärararvoden hade i staten för budgetåret 1936/37

upptagits med 14,400 kronor, motsvarande cirka 83 veckotimmar, varvid

endast tvenne av de tre parallellavdelningarna medräknats. För den

tredje torde man kunna räkna med 40 veckotimmar i vardera klassen,

så att hela timantalet skulle bli (83 + 3 X 40 =) 203. I staten för budgetåret

1937/38 hade antalet ordinarie lektorer ökats från 13 till 14,

och för budgetåret 1938/39 hade överstyrelsen enligt det föregående

föreslagit en ytterligare ökning till 16. Under förutsättning, att detta

förslag bifölles, skulle det nyssnämnda extralärartimantalet minskas med

det antal timmar, som kunde beräknas bliva övertaget av tre lektorer,

förslagsvis (3 X 22 =) 66, varför överstyrelsen räknade med ett antal på

icke-ordinarie lärare belöpande timmar av (203 — 66=) 137, varav 12

gymnastiktimmar.

Antalet veckotimmar för icke-ordinarie lärare vid de tekniska läroverken

skulle enligt förestående beräkningar utgöra 1,014, därav 51 i

gymnastik.

Vid beräkningen av kostnaderna härför utginge överstyrelsen från att

timlärare i vissa tekniska ämnen skulle erhålla en lön av i runt tal 255

kronor per veckotimme och år och de övriga lärarna enligt i ämnet

meddelade bestämmelser. Överstyrelsen beräknade vidare, att av de

ovan angivna (1,014—51 =) 963 lärartimmar, som icke avsåge gymnastik,

ett antal av 286 lämpade sig flir lärare med full tjänstgöring,

beräknad till 22 timmar per lärare i medeltal, eller 13 lärare, medan

övriga 677 timmar skulle bestridas av timlärare. Den största delen

av dessa 677 timmar, förslagsvis 500, torde böra beräknas tillhöra

de tekniskt betonade ämnen, för vilka det särskilda högre arvodet

skulle utgå. Ehuru för närvarande icke kunde bedömas, huruvida de

förenämnda 13 lärarna med full tjänstgöring skulle kunna givas ställning

såsom extra ordinarie eller icke, torde det vara lämpligt att vid

anslagsberäkningen antaga en placering i 19:e löneklassen. Under dessa

förutsättningar uppgingo kostnaderna til! approximativt 243,036 kronor.

Till förevarande delpost torde även böra lorås kostnaderna för övningar

i lantmäteri. För ändamålet hade under budgetåret 1937/38 disponerats

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

ett belopp av 2,150 kronor. För budgetåret 1938/39 räknade överstyrelsen

med en höjning av detta belopp med 500 kronor till 2,650 kronor

på grund av ökat antal parallellavdelningar m. m.

Till jöredrag om arbetarskydd och hygien beräknades liksom tidigare

ett belopp av 1,900 kronor för nästa budgetår.

Anslaget till arvoden åt biträden vid laborationer hade hittills upptagits

med 2,000 kronor. Någon annan ändring än beloppens omräkning

med hänsyn till övergång från högre till lägre dyrtidstilläggsprocent

syntes icke påkallad. Anslaget skulle då bliva 2,330 kronor.

Delposten till grundavlöningar m. m. torde sålunda böra upptagas till

sammanlagt (243,036 + 2,650 + 1,900 + 2,330 =) 249,916 kronor eller förslagsvis

250,000 kronor.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: Avlöning sför höjning ar.

Med hänsyn till det antal extralärare, som kunde förväntas bliva berättigade

att komma i åtnjutande av avlöningsförhöjning, syntes det

nödvändigt att för ändamålet beräkna ett belopp av förslagsvis 10,000

kronor. Till avlöning under ledighet för sjukdom eller olycksfall i tjänsten

torde vara lämpligt att upptaga enahanda belopp som för innevarande

budgetår eller 1,000 kronor. Delposten skulle sålunda böra

uppföras med ett belopp av förslagsvis 11,000 kronor.

Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän.

Till vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare vid de

tekniska läroverken hade under en följd av år utgått tillfälligt lönetilllägg

med 310 kronor. Då nämnda lönetillägg fortfarande torde böra

beräknas utgå, skulle för ändamålet erfordras ett belopp för budgetåret

1938/39 av 3,720 kronor. Då emellertid motsvarande avlöningsförbättring

jämväl syntes under vissa omständigheter böra kunna komma

eventuella vikarier till del, finge överstyrelsen föreslå, att i likhet med

för innevarande budgetår ett avrundat belopp av förslagsvis 4,000 kronor

måtte upptagas för ifrågavarande ändamål.

Av ett vid överstyrelsens utlåtande fogat protokollsutdrag framgår,

att t. f. generaldirektören, undervisningsrådet Wallin samt undervisningsråden

Falck och Kärre på anförda skäl ansett, att överstyrelsen icke

bort göra hemställan örn uppfattning i högre avlöningsgrupp av rektorerna

vid de tekniska läroverken i Malmö och Västerås.

Statskontoret har i utlåtande den 6 november 1937 biträtt den

mening, som hävdats av omförmälda reservanter inom överstyrelsen. I

övrigt har statskontoret yttrat:

I anledning av överstyrelsens hemställan om inrättandet av ytterligare

två lektorstjänster vid tekniska gymnasiet i Örebro ville statskontoret

erinra, hurusom departementschefen i proposition nr 271/1937 över

liknande framställning, avseende löpande budgetår, ansett sig med hänsyn

till de stora utgiftsökningar, som för nämnda budgetår ifrågasatts

under åttonde huvudtiteln, böra begränsa sig till att förorda inrättandet

av allenast en ny lehtorstjänst.

Som vad departementschefen sålunda anfört ägde giltighet även för

nästkommande budgetår, då de ekonomiska verkningarna av löneregleringen

för lärarpersonalen komme att till fullo framträda, ansåge sig

statskontoret böra tillstyrka inrättandet från och med sagda budgetår

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 158.

av på sin höjd en ny lektorstjanst. I stället borde å delposten till Avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal: Grundavlöningar beräknas

medel till avlöning av ytterligare en extra ordinarie lärare med 22 veckotimmars

undervisning.

Enligt gängse grunder för beräkning av anslagsposter till avlöningar

till tjänstemän å ordinarie stat borde å sådan post icke — såsom av

överstyrelsen föreslagits beträffande posten till avlöningar till lärare

beräknas särskilt belopp till vikariatsersättningar.

I anslutning till vad statskontoret anfört i utlåtande den 9 oktober

1937 angående anslag till arvoden åt bibliotekarier vid de allmänna

läroverken under budgetåret 1938/39 ville ämbetsverket ifrågasätta,

huruvida icke — beträffande de under anslagsposten till arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, för vissa särskilda

uppdrag beräknade arvodena — föreskrift borde i sådana fall, då uppdragen

vore att anse såsom bisysslor, meddelas av innebörd, att dyrtidstillägg

å arvodena icke skulle utgå. I samband härmed borde i stället

en skälig höjning av dessa arvoden vidtagas.

De av överstyrelsen gjorda beräkningarna angående medelsbehovet å

delposten till Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: Grundavlöningar

förefölle hållbara. Delposten borde enligt statskontorets mening

i likhet med motsvarande post för flertalet andra verk och institutioner

lämnas obetecknad.

Enligt 29 § avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende

må ersättning till lärare för tjänstgöring vid vederbörande

läroanstalt icke åtnjutas utöver vad i reglementet förutsättes eller

eljest enligt beslut av Kungl. Majit och riksdagen må utgå, så framt

ej för fullgörandet av visst uppdrag eller arbete, som kan anses falla

utom lärarens vanliga tjänsteutövning, anvisats särskilda medel eller

Kungl. Majit finner skäl medgiva särskild gottgörelse.

1937 års riksdag medgav enligt skrivelse nr 469, att — utan hinder

av sagda bestämmelse — envar av tre lektorer vid tekniska läroverket

1 Malmö Hnge under tiden den 1 januari — den 30 juni 1938 fortfarande

åtnjuta det årliga hyresbidrag å 1,000 kronor, som Malmö stad

åtagit sig att till dem utbetala på grund av att de jämlikt § 55 mom.

2 stadgan för tekniska fackskolor och tekniska gymnasier av skolöverstyrelsen

förordnats att biträda rektor vid ledningen och övervakandet

av undervisningen. Tillika anhöll riksdagen om utredning, huruvida för

tiden efter den 1 juli 1938 behov kunde anses föreligga av särskild gottgörelse

åt de tre lektorerna utöver den dem enligt förenämnda författningsrum

tillförsäkrade förmånen av lämplig minskning i undervisningsskyldigheten.

Med anledning av utav Kungl. Majit lämnat uppdrag har överstyrelsen

i skrivelse den 13 oktober 1937 verkställt den begärda utredningen,

vilken utmynnat i en hemställan, att lektorerna vid berörda tekniska

läroverk A. K. Liljenqvist och John Filip Olsson måtte vardera under

tiden den 1 juli 1938—den 31 december 1940 uppbära personligt löne
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

tillägg till ett belopp för år räknat av 1,000 kronor såsom gottgörelse

för mistning av till dem hittills utgående kommunalt hyresbidrag. Sagda

lönetillägg skulle dock i varje fall utgå, endast så länge vederbörande

innehade nu redan meddelat eller framdeles av överstyrelsen jämlikt

berörda författningsrum meddelat förordnande.

Första förordnandet av antydd art meddelades av överstyrelsen den

26 april 1922, då tvenne lektorer vid tekniska läroverket i Malmö förordnades

att under en tid av två år från och med den 1 juli 1922 räknat

biträda rektor, den ene särskilt vad anginge husbyggnadsfackskolan

och den andre särskilt vad maskinfackskolan anginge, varvid de sålunda

förordnade skulle hava följande åligganden:

»I. med avseende å vederbörande fackskola

att med uppmärksamhet följa utvecklingen på fackskolans undervisningsområde

samt verka för införandet av ändamålsenliga undervisningsmetoder

och undervisningsmateriel ävensom i övrigt främja arbetet på

att fackskolan fyllde sin uppgift;

att biträda rektor vid tillsynen över undervisningen och därvid jämväl,

i den man den egna lektorstjänstens skötande det medgåve, närvara

vid övriga lärares undervisning samt efter samråd med rektor

meddela de upplysningar och råd, som kunde befinnas påkallade och

lämpliga;

att tid efter annan taga kännedom om de skriftliga arbeten, som utfördes

av lärjungarna;

att tillse, att vederbörande lärare väl vårdade laboratorieutrustning

och annan undervisningsmaterie]l;

att efter anmodan biträda rektor med granskning av förslag till nyanskaffning

av böcker för biblioteket, laboratorieutrustning och annan

undervisningsmateriel! ävensom till behövliga ändringar med avseende

å laboratoriernas inredning samt

att närvara vid alla ämneskonferenser, som berörde fackskolan;

II. med avseende å läroverket i allmänhet

att, om han av rektor därtill anmodades, dels biträda vid uppgörandet

av planer för undervisningens ordnande i de ämnen, i vilka vederbörande

ägde särskild sakkunskap, och vid granskning av ansökningshandlingar

till ledig lärarbefattning vid läroverket i ifrågavarande ämnen,

dels ock i särskilda fall åhöra undervisning i samma läroämnen jämväl

inom tekniska gymnasiet och läroverkets övriga fackskolor samt

att biträda läroverkets styrelse och rektor vid uppgörande av förslag

till ändringar eller reparationer å läroverkets byggnader eller maskinella

anordningar ävensom vid kontroll av dylika arbeten samt vid inköp av

materialier för läroverket, allt i den utsträckning, som betingades av vederbörandes

särskilda sakkunskap.»

Motsvarande förordnande vid kemiska fackskolan i Malmö meddelades

av överstyrelsen för första gången genom beslut den 30 december 1922,

varigenom lektorn vid tekniska läroverket i Malmö S. W. Bodforss förordnades

att under tiden från och med den 1 januari 1923 till och med

den 30 juni 1924 biträda läroverkets rektor särskilt vad anginge kemiska

fackskolan, varvid de med förordnandet förenade åliggandena angåves

i full överensstämmelse med vad ovan citerats.

För närvarande innehade lektorn A. X. Liljenqvist förordnande att

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

under fem år från och med den 1 juli 1934 räknat biträda rektor beträffande

husbyggnadsfackskolan samt lektorn J. F. Olsson enahanda

förordnande beträffande kemiska fackskolan under fem år räknat från

och med den 1 januari 1936. Då den lärare vid tekniska läroverket

i Malmö, som senast innehade motsvarande förordnande beträffande

maskinfackskolan, övergått till tjänst vid annan läroanstalt och den

därigenom ledigblivna lektorstj ansten först under år 1937 blivit återbesatt,

hade överstyrelsen för att icke genom någon åtgärd föregripa utredning

och beslut i nu förevarande ärende ansett sig böra låta anstå

med utfärdande av nytt förordnande beträffande sistnämnda fackskola.

För närvarande vore sålunda endast två lektorer förordnade att på

det sätt, för vilket ovan redogjorts, biträda rektor vid tekniska läroverket

i Malmö.

Av ovan anförda bestämmelser, varigenom överstyrelsen närmare angivit

vederbörande lektorers särskilda åligganden i berörda avseende,

torde framgå, att dessa åligganden varit av icke obetydlig räckvidd

samt angivna särskilt i ändamål att tillförsäkra rektor inom vederbörande

fackområde speciellt sakkunnigt biträde. Då det icke torde kunna

rimligen förutsättas, att rektor vid ett tekniskt läroverk, där ren fackutbildning

inom ett flertal specialområden meddelades, skulle kunna i

samma och tillräcklig grad själv besitta ingående fackkännedom inom

de olika områdena, torde den genom berörda stadgebestämmelse möjliggjorda

anordningen att bereda honom bistånd i rent fackliga spörsmål,

som pä något sätt berörde undervisningen, i större utsträckning, än som

eljest skulle kunna fordras av en facklärare, vara ägnad att lämna ökad

garanti för att de krav, som kunde och borde ställas på ifrågavarande

fackundervisning, verkligen bleve sä vitt möjligt tillgodosedda. Att behovet

av en dylik anordning särskilt framstått vad beträffade tekniska

läroverket i Malmö, sammanhängde med detta läroverks säregna organisation

med en kombination av flera fackskolor jämte ett gymnasium,

av vilka var och en av de tre fackskolorna synts i samma grad hava

bort kunna göra anspråk på att facklig specialkunskap bleve inom läroverkets

ledning företrädd. I och med att de särskilda förordnade lektorernas

åligganden utvidgades till att omfatta icke blott rena fackundervisningsfrågor

utan jämväl angelägenheter av mera allmän administrativ

eller pedagogisk karaktär ernåddes även en möjlighet till en önskvärd

avlastning av rektor i motsvarande grad. Överstyrelsen ville emellertid

härvid framhålla, att vad som här anförts beträffande behovet av visst

biträde at rektor vid tekniska läroverket i Malmö i större eller mindre

omfattning även kunde anses gälla vissa andra läroanstalter, såsom övriga

tekniska läroverk nied differentierad fackundervisning och särskilt

de större högre allmänna läroverken.

Då det särskilt under förenämnda tekniska fackskolors första verksamhetsar

framstått som en angelägenhet av allra största vikt att till

ifrågavarande tekniska läroverk kunna binda facklärare med högsta

möjliga kompetens för att säkerställa en ändamålsenlig utveckling av

skolornas undervisning, hade den tanken legat nära att söka bereda

dem särskilda löneförmåner. Denna angelägenhet hade synts vara av

ännu större intresse för vederbörande kommun än för det allmänna,

varför också Malmö stad i samband med den kemiska fackskolans förläggning

dit åtagit sig att till var och en av tre lektorer vid tekniska

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 158.

läroverket i Malmö, vilka av överstyrelsen förordnats att biträda rektor

vid ledningen och övervakandet av undervisningen, utbetala ett årligt

hyresbidrag av 1,000 kronor. En viss motprestation i form av ökad

arbetsmängd emot tillgodonjMandet av den löneförmån, som detta hyresbidrag

utgjort, hade ansetts skäligen kunna fordras, och den möjlighet

till minskning av undervisningsskyldigheten för vederbörande lektorer,

som stadgan erbjöde, hade icke heller hittills behövt utnyttjas. Härigenom

hade de kommunala hyresbidragen möjliggjort en besparing för

statsverket.

Styrelsen för sagda tekniska läroverk hade i av överstyrelsen inhämtat

yttrande^ uttalat, att ett fortsatt ^anordnande av hyresbidrag med 1,000

kronor årligen till somliga lektorer visserligen icke kunde bevisas fylla

ett oundgängligt behov men att det vore tili gagn för läroverket, varjämte

styrelsen uttalat önskvärdheten av att de två lektorer, som nu

uppbure hyresbidrag, hnge fortsätta härmed.

Överstyrelsen ville framhålla, att förhållandena vid läroverket syntes

åtminstone för närvarande vara sådana, att de till rektors särskilda biträde

förordnade lektorerna icke blivit anlitade för minskning av rektors

arbete i den utsträckning, som varit väl förenlig med deras åligganden.

Av denna omständighet kunde givetvis icke dragas den slutsatsen, att

dylika förordnanden icke skulle vara av någon betydelse för läroverket,

ty de åligganden, som för vederbörande vore bestämda, vore delvis av

den art, att varken deras rätta fullgörande eller åsidosättande behövde

hava till följd omedelbar inverkan på rektors arbetsbörda. Det förhållandet,

att rektor syntes föredraga att själv uträtta även sådana göromål,

som han eljest kunde avlastas, betingades i förevarande fall av

personliga förutsättningar, som icke alltid kunde antagas vara för handen.

Överstyrelsen ville sålunda framhålla, att ifrågavarande förordnandeförfarande

alltjämt borde kunna komma till användning.

Vad beträffade den ekonomiska gottgörelsen åt nämnda lektorer,

finge överstyrelsen framhålla som sin uppfattning, att det för kommunens

del alltjämt kunde anses vara ett intresse att kunna erbjuda dessa

lektorer särskilda löneförmåner för att därigenom kunna tillförsäkra

läroverket så kvalificerade lärarkrafter som möjligt i konkurrens med

övriga tekniska läroverk. En liknande motivering kunde emellertid anföras

för särskilda kommunala lönetillägg åt lärare vid till exempel

andra tekniska läroverk, allmänna läroverk och folkskolor. För statens

vidkommande hade denna synpunkt förlorat i betydelse, sedan numera

kompetensfordringarna för behörighet till lektorstjänst vid tekniskt läroverk

vore så högt satta, att tillräckliga garantier redan därigenom förefunnes

för att en lektor i ett fackämne verkligen besutte den för fackskoletjänst

erforderliga fackkunskapen. Något intresse av att nu, då

verksamheten vid fackskolorna nått en viss stabilisering, särskilt gynna

dem i konkurrens med övriga läroverk om dugande lärare hade staten

givetvis icke.

Ett bibehållande av hyresbidragen från kommunen torde emellertid

icke låta sig göra i anseende till de grundprinciper, som vid avlöningsbestämmelsernas

utformning blivit tillämpade. En gottgörelse av statsmedel

för mistningen av dessa hyresbidrag skulle då kunna ifrågasättas.

Som överstyrelsen ovan anfört, torde dock staten numera sakna större

intresse av att för framtiden lämna dylik kompensation till ifrågava
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition Nr 15S.

rande lektorer. Däremot syntes det överstyrelsen rimligt, att de två

lektorer, vilka den 1 juli 1938 ännu innehade sådant förordnande, varom

här vore fråga, under den tid, som efter den 1 juli 1938 ännu återstode,

innan nämnda förordnanden löpte till ända, erhölle gottgörelse i form av

utav statsmedel utgående personliga lönetillägg, till beloppet motsvarande

för närvarande av dem uppburna kommunala hyresbidrag. Till

följd av Malmö stads ovannämnda åtagande torde under nämnda tid

staden hava skyldighet att till statsverket inleverera under sagda tid

belöpande hyresbidragsbelopp i samma ordning, som beträffande avlösningen

av nu till rektorer utgående kommunala hyresersättningar kunde

varda bestämd. Det torde böra framhållas, att en gottgörelse i den

utsträckning, som överstyrelsen ovan antytt, icke torde kunna anses —

som konsekvens av riksdagens beslut angående personliga lönetillägg

till vissa sådana statsanställda lärare i Stockholm, Göteborg, Norrköping

och Lidingö, vilka före den 1 januari 1938 uppbure kommunalt

hyresbidrag — vara av principiella skäl utesluten. Överstyrelsen finge

i detta avseende erinra om den av riksdagen uttalade jämförelsen emellan

de båda här berörda fallen, som återfunnes i riksdagens skrivelse

nr 469/1937 (sid. 17).

Överstyrelsen ville slutligen av rena billighetsskäl föreslå en viss modifikation

av de anspråk på gottgörelse, som överstyrelsen enligt ovanstående

principiellt sett ansåge vara skäliga. Det torde nämligen få

anses billigt, att det förhållandet, att de två ifrågavarande lektorernas

berörda förordnanden varit förskjutna i tidshänseende i förhållande till

varandra, icke nödvändigtvis borde föranleda en olika tillmätt total

gottgörelse för den mistade särskilda löneförmån, som hyresbidraget utgjort.

Överstyrelsen ansåge därför, att de båda befattningshavarna rättvisligen

borde komma i åtnjutande av den ifrågasatta gottgörelsen

under för båda lika lång tidsperiod. Detta förutsatte givetvis, att förordnandet

för lektor Liljenqvist i sinom tid finge förnyas under nu

gällande förutsättningar, så att det Lomme att omfatta tiden till och

med den 31 december 1940, vid vilken tidpunkt lektor Olssons nuvarande

förordnande tilländalöpte.

Statskontoret har i utlåtande den 19 november 1937 yttrat följande:
I

den nu framlagda utredningen hade överstyrelsen framhållit, att

det förordnandeförfarande, som i § 55 mom. 2 i stadgan för tekniska

fackskolor och tekniska gymnasier anvisades, alltjämt borde kunna

komma till användning, samt vidare uttalat, att ett bibehållande av

hyresbidragen från Malmö stad icke torde låta sig göra i anseende till de

grundprinciper, som vid de nya avlöningsbestämmelsernas utformning

blivit tillämpade, och att staten numera saknade större intresse av att

för framtiden åt de lektorer vid tekniska läroverket i Malmö, vilka

förordnats såsom biträden åt rektor, lämna gottgörelse av statsmedel

för mistningen av hyresbidragen.

Av detta överstyrelsens uttalande syntes framgå, att enligt överstyrelsens

förmenande för framtiden borde i princip tillämpas, att delektorer,

som förordnades att biträda rektor, borde erhålla kompensation

för det med uppdraget förenade arbetet genom minskning i deras undervisningsskyldighet

och icke genom beredande at dem av särskilda arvo
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

den. Mot den ståndpunkt till ifrågavarande spörsmål, som överstyrelsen

sålunda finge förutsättas hava; intagit, funne statskontoret icke

anledning till erinran. För tiden efter den 1 juli 1938 torde sålunda

anledning icke föreligga att medgiva särskild ekonomisk gottgörelse åt

de lektorer vid tekniska läroverket i Malmö, som vore eller framdeles

bleve förordnade att biträda rektor.

Vissa billighetsskäl syntes tala för att med avseende å de förmåner,

med vilka förevarande uppdrag vore förenade, någon rubbning icke

skedde under tiden för redan meddelat förordnande. Med hänsyn härtill

ville statskontoret icke motsätta sig, att de båda lektorerna erhölle

ekonomisk ersättning för uppdraget även för tiden från och med den 1

juli 1938 intill utgången av det för vardera av dem meddelade förordnandet.

Den ekonomiska ersättningen för uppdraget torde — såsom

av överstyrelsen föreslagits — kunna beredas vederbörande genom att

personliga lönetillägg tillerkändes dem av statsmedel, därvid dock borde

förutsättas, att statsverket av Malmö stad erhölle gottgörelse för vad

sålunda utgåves. En annan närmare till hands liggande utväg syntes

emellertid vara, att de — i likhet med vad riksdagen redan medgivit

för tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 — erhölle rätt att, utan

hinder av vad i 29 § avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens

undervisningsväsen föreskreves, åtnjuta det kommunala hyresbidraget

från Malmö stad. Statskontoret finge därför förorda, att riksdagens

medgivande inhämtades till att de båda lektorer vid tekniska

läroverket i Malmö, vilka nu vore förordnade såsom biträden åt rektor,

måtte berättigas att, utan hinder av vad i 29 § nämnda avlöningsreglemente

föreskreves, jämväl under tiden från och med den 1 juli 1938

intill utgången av det för vardera av dem meddelade förordnandet såsom

biträde åt rektor åtnjuta det årliga hyresbidrag å 1,000 kronor,

som Malmö stad kunde komma att utbetala.

Slutligen finge statskontoret framhålla, att, då här vore fråga örn en

ren övergångsanordning, ett beslut av nu angivet innehåll icke syntes

kunna erhålla prejudicerande betydelse för tillämpningen av det nya

avlöningsreglementet för lärarpersonalen.

Departementschefen: Under punkten 110 i 1938 års åttonde huvudtitel

har jag i anledning av ett av överstyrelsen i ämnet framställt förslag

anfört, att jag i likhet med statskontoret och undervisningsväsendets

lönenämnd icke ansåge mig böra beträffande de allmänna läroverken

redan för nästa budgetår ifrågasätta någon ändring av principiell karaktär

av antalet rektorsbefattningar inom de olika avlöningsgrupperna. I

konsekvens härmed och i överensstämmelse med den uppfattning, som

hävdats av tre reservanter inom överstyrelsen, avstyrker jag överstyrelsens

nu föreliggande förslag örn en motsvarande justering av fördelningen

på avlöningsgrupper av rektorerna vid de tekniska läroverken.

Liksom statskontoret finner jag mig böra tillstyrka, att vid de tekniska

läroverken från och med nästa budgetår inrättas ytterligare en

lektorstjänst, avsedd för tekniska gymnasiet i Örebro, som i så fall

kommer att förfoga över 15 lektorstjänster.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

På grund av dessa ändringar i överstyrelsens förslag bör anslagsposten

till avlöningar till lärare minskas med 10,860 kronor i förhållande till

överstyrelsens kalkyler. Såsom statskontoret'' papekat, böra särskilda

anslagsmedel icke under posten avses för vikariatsersättningar, varför

posten bör minskas med ytterligare 11,890 kronor. Då för 1938 års

riksdag torde komma att framläggas förslag örn tillämpning av allmänna

familjepensionsreglementet jämväl på lärare vid de tekniska läroverken,

torde posten vidare böra minskas med vederbörliga familjepensionsavgifter,

av mig beräknade till i runt tal 16,800 kronor. Å andra sidan

bör anslagsposten höjas med det förut angivna anslagsbelopp å 21,400

kronor, som betingas av inrättandet av ett tekniskt gymnasium i Stockholm.

De av överstyrelsen omnämnda hyrorna och hyresersättningarna

— beräknade till 14,000 kronor — böra icke avräknas å denna anslagspost

utan posten uppföras med sitt bruttobelopp och de berörda inkomsterna

upptagas såsom särskilda uppbördsmedel. Posten bör följaktligen

i avlöningsstaten för nästa budgetår fixeras till (488,000 — 10,860 —

— 11,890 — 16,800 + 21,400 + 14,000—) i runt tal 484,000 kronor, innebärande

en anslagsminskning med 4,000 kronor i förhållande till överstyrelsens

förslag.

I anledning av överstyrelsens förslag rörande omräkning av vissa arvoden,

å vilka nu utgå oreglerat dyrtidstillägg, till sådant belopp, att

arvodet, sammanlagt med reglerat dyrtidstillägg, skulle ungefärligen

motsvara de nu utgående löneförmånerna, vill jag erinra om att jag

under ett flertal punkter under årets åttonde huvudtitel avstyrkt motsvarande

av överstyrelsen beträffande andra läroanstalter framställda

förslag, i vad angår bibliotekarier och rektorsbiträden, dock med den

jämkningen att jag i vissa fall förordat en höjning av vederbörande

anslagsmedel i syfte att bereda möjlighet till en uppräkning av dylika

arvoden i sådana fall, då de uppbäras av personer, vilka icke kommit

i åtnjutande av den av 1937 års riksdag beslutade lärarlöneregleringen.

Jag anser mig böra intaga samma ståndpunkt i fråga örn överstyrelsens

nu föreliggande förslag. Skolläkarna vid de tekniska läroverken åtnjuta

i motsats till skolläkarna vid övriga ifrågakommande statliga läroanstalter

dyrtidstillägg. Dessa befattningshavare, som ju icke berörts av

löneregleringen, synas mig böra erhålla kompensation för den inkomstminskning,

som föranledes av övergången från oreglerat till reglerat

dyrtidstillägg, och jag tillstyrker därför — med framhållande av att jag

i det följande biträder överstyrelsens förslag i fråga örn omfattningen

under nästa läsår av vederbörande tekniska liiroverk — att till arvoden

åt skolläkare för nästa budgetår avses ett belopp av 4,550 kronor, inberäknat

förutnämnda arvode åt skolläkaren vid det nya tekniska gymnasiet

i Stockholm. Jag har intet att erinra mot överstyrelsens förslag

om att till arvoden åt bibliotekarier och till arvoden åt bokförings- och

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

skrivbiträden åt rektorer beräknas 2,950 kronor, respektive 5,850 kronor

utan omräkning på grund av övergång från oreglerat till reglerat dyrtidstillägg.

För att bereda möjlighet till arvodesökning i de fall, då

vederbörande syssla innehaves av befattningshavare, som icke kommit

i åtnjutande av lärarlöneregleringen, föreslår jag emellertid, att för sistnämnda

två ändamål i avlöningsstaten för nästa budgetår, med inberäknande

av de i det föregående föreslagna motsvarande arvodena

vid omförmälda nya läroanstalt i Stockholm, uppföras — i stället för 2,950

kronor, respektive 5,850 kronor — 3,450 kronor, respektive 6,750 kronor.

En omräkning av arvodena åt vaktmästare m. fl. på sätt överstyrelsen

föreslagit lärer icke vara erforderlig, enär dessa befattningshavare även

i fortsättningen torde komma i åtnjutande av oreglerat dyrtidstillägg.

För ändamålet bör på grund härav uppföras samma anslagsbelopp, som

nu utgår, d. v. s. 3,850 kronor. Till posten torde emellertid böra hänföras

jämväl förutnämnda belopp å 2,000 kronor till en vaktmästare

vid tekniska gymnasiet i Stockholm, varför posten bör bestämmas till

5,850 kronor. Vad jag nu föreslagit beträffande beräkningen av de delposter,

som ingå i anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, medför en ökning med 1,610 kronor i jämförelse

med överstyrelsens anslagskalkyler.

Under delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal

bör i överensstämmelse med statskontorets förslag beräknas medel

till avlöning åt ytterligare en extra ordinarie lärare, d. v. s. efter minskning

med vederbörliga pensionsavdrag i runt tal 5,100 kronor. Till

posten bör jämväl läggas det anslagsbelopp, som bör anvisas vid inrättandet

av det tekniska gymnasiet i Stockholm, d. v. s. 9,400 kronor. Å

andra sidan bör posten minskas med ifrågakommande familjepensionsavdrag,

förslagsvis med 2,000 kronor. Mot överstyrelsens anslagsberäkningar

i övrigt har jag ingen erinran att göra. Jag föreslår därför, att

posten beräknas till (250,000 + 5,100 + 9,400 — 2,000=) 262,500 kronor,

innebärande en ökning med 12,500 kronor i jämförelse med överstyrelsens

förslag. Med hänsyn till att anslagsberäkningen även för nästa

budgetår lider av en viss osäkerhet, vill jag icke göra någon erinran

mot att posten jämväl för nämnda budgetår betecknas förslagsvis. Tillläggas

må, att det kan anses tveksamt, huruvida dyrtidstillägg å de

arvoden åt biträden vid laborationer, som skola bestridas ur posten,

skall i fortsättningen utgå i form av oreglerat eller reglerat dyrtidstilllägg.

Jag förutsätter emellertid, att sistnämnda slag av dyrtidstillägg

skall komma till användning. Med hänsyn till dessa arvodens speciella

karaktär har anledning icke synts mig föreligga att motsätta mig överstyrelsens

förslag örn en härav påkallad omräkning av arvodena i fråga.

Vad i det föregående föreslagits rörande inrättande av ett tekniskt

gymnasium i Stockholm lärer icke behöva föranleda höjning av det av

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

överstyrelsen till avlöning sför höjning ar m. m. beräknade anslagsbeloppet,

vilket sålunda synes böra upptagas med förslagsvis 11,000 kronor.

Ur posten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän böra utgå de av överstyrelsen angivna lönetilläggen åt vaktmästare

m. m., i vilket hänseende förslag framlagts under punkten 176

i 1938 års åttonde huvudtitel, ävensom provisoriskt dyrortstillägg åt

ifrågakommande befattningshavare vid det nya tekniska gymnasiet i

Stockholm. Posten torde på grund härav böra uppföras med 4,800 kronor.

Anslagshöjningen i jämförelse med överstyrelsens förslag utgör 800 kronor.

Såsom särskilda uppbördsmedel böra enligt det föregående under avlöningsstaten

uppföras dels förutnämnda belopp å 14,000 kronor, belöpande

å vissa hyror och hyresersättningar vid de ur förevarande anslag nu bekostade

tekniska läroverken, dels ock motsvarande inkomster örn 3,700 kronor

vid det nya tekniska gymnasiet i Stockholm, d. v. s. inalles 17,700 kronor.

Den av riksdagen begärda utredningen av frågan om lönetillägg åt

vissa lektorer vid tekniska läroverket i Malmö, har givit till resultat,

att överstyrelsen och statskontoret synas hava enats örn att de lektorer

vid ifrågavarande läroverk, som av överstyrelsen förordnas att biträda

rektor vid ledningen och övervakandet av undervisningen, skulle för

framtiden erhålla kompensation för det med uppdraget förenade arbetet

genom minskning i deras undervisningsskyldighet och icke genom beredande

åt dem av särskilda arvoden. Häremot har jag intet att erinra.

På av ämbetsverken anförda skäl vill jag emellertid icke motsätta mig

att de båda lektorerna erhålla ersättning för uppdraget intill utgången

av de för dem meddelade förordnandena. Såsom statskontoret ifrågasatt,

bör denna ersättning lämpligen beredas på så sätt, att lektorerna berättigas

att även i fortsättningen och intill utgången av det för vardera

av dem meddelade förordnandet såsom biträde åt rektor åtnjuta det

årliga hyresbidrag å 1,000 kronor, som Malmö stad kan komma att utbetala.

Jag anser mig alltså icke böra förorda överstyrelsens förslag,

att lektorn Liljenqvist skulle medgivas rätt att åtnjuta ersättning under

samma tid som lektorn Olsson, trots att den förres förordnande utlöper

ett och ett halvt år tidigare.

Mina nu framställda förslag innebära, att förevarande anslag till avlöningar

vid de tekniska läroverken skulle för nästa budgetår uppföras

med ett belopp, som med (—4,000 + 1,610 + 12,500 + 800 17,700=)

6,790 kronor understiger det av överstyrelsen beräknade, d. v. s. med

(795,490 — 6,790 =) 788,700 kronor.

2. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Omkostnader.

Beträffande dispositionen av detta anslag, nu uppfört med 71,000

kronor, hänvisas till sid. 569 f. i statsliggaren för budgetåret 1937/38.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

Skolöverstyrelsen bär i skrivelse den 30 augusti 1937 hemställt,

att anslaget måtte för nästa budgetår höjas med 15,975 kronor till

86,975 kronor.

Posten reseersättningar till examensombud påkallade ingen ändring,

varför den föresloges oförändrad till förslagsvis 2,000 kronor.

Kostnaderna för bränsle, lyse och vatten komme däremot med all

säkerhet att överstiga de i 1937/38 års stat upptagna. Då förslag till

förenämnda stat under sommaren 1936 uppgjordes, grundades förslaget

på de verkliga utgifterna under räkenskapsåret 1935/36. Emellertid

hade bränsleprisen under de två sistförflutna åren stigit i avsevärd grad

och visade fortfarande stigande tendens. Man torde icke kunna räkna

med mindre än 40 procent prisstegring på bränsle i jämförelse med 1935

års priser. Då bränslet i jämförelse med ljuset och vattnet utgjorde

den dominerande posten, syntes en ökning av minst 25 procent av kostnaderna

i dess helhet vara ofrånkomlig. Dessutom medförde de föreslagna

nya parallellklasserna en ökning, särskilt vad kostnaderna för

lyse och vatten anginge. För tekniska läroverket i Malmö erfordrades

ytterligare en ökning på grund av den genom nybyggnaden starkt ökade

volymen. Vid uppskattande av kostnaderna utginge överstyrelsen från

nettokostnaderna, under antagande att uppbördsmedlen bibehölles vid

nuvarande belopp. Skulle det sedan visa sig, att b rutto utgifterna bleve

högre, än vad som beräknats, torde till ett följande budgetår en eventuell

ökning av uppbörden böra tagas under omprövning. Överstyrelsen

hade vid beräkning enligt angivna grunder erhållit följande belopp:

Brutto

Uppbörd

Netto

Tekniska elementarskolan i Borås.......

G,800

900

5,900

» fackskolan i Eskilstuna..............

3.800

—

3,800

» gymnasiet i Härnösand..............

5,800

1,270

4,530

» läroverket i Malmö..............

33,000

1,000

12,000

» elementarskolan i Norrköping..........

9,500

2,100

7,400

» fackskolan i Västerås...............

4,200

—

4,200

» gymnasiet i Örebro ................

12,400

355

12,045

Summa kronor

55,500

5,625

49,875

Åtskilliga av de utgifter, som skulle bestridas från posten till övriga

expenser, torde kunna förväntas stiga på grund av den allmänna tendensen

till stigande priser på varor såväl som arbetslöner. Överstyrelsen

ansåge sig böra räkna med en genomsnittlig kostnadsökning av intill

10 procent. För de läroanstalter, som utvidgades med nya parallellklasser,

inträdde på de flesta av angivna utgifter en kostnadsökning,

som mer eller mindre närmade sig proportionalitet mot ökningen av

antalet klasser. För tekniska läroverket i Malmö tillkomme den särskilda

omständigheten, att den förut omnämnda nybyggnaden nödvändiggjort

anställande av en ny städerska mot ett årsarvode av 800 kronor,

samtidigt som den ordinarie eldaren på grund av den ökning i

göromål, som nybyggnaden i förening med parallellklasserna medfört,

måst befrias från en del honom förut åliggande renhållningsarbete, nämligen

städningen i de genom ombyggnad mycket avsevärt utvidgade

kemiska laboratorierna, för vilka måst anställas ytterligare en städerska

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Majlis proposition Nr 158.

med ett årsarvode av 500 kronor. Viss hänsyn till de genom lokalernas

utvidgning ökade kostnaderna hade tagits vid uppgörande av den tidigare

staten, men en ytterligare ökning av anslaget vore dock pa grund

av vad ovan anförts ofrånkomlig. Överstyrelsen finge för de olika läroanstalterna

föreslå följande belopp till övriga expenser:

Tekniska

»

elementarskolan i Borås.........

fackskolan i Eskilstuna.........

gymnasiet i Härnösand.........

läroverket i Malmö............

elementarskolan i Norrköping

fackskolan i Västerås...........

gymnasiet i Örebro............

kronor 3,300

» 3,600

» 4,700

» 7,000

» 7,500

» 3,600

» 5,400

Summa kronor 35,100.

Överstyrelsen finge sålunda för budgetåret 1938/39 föreslå följande

omkostnadsstat för de nu befintliga tekniska läroverken, tekniska gymnasiet

i Göteborg oberäknat:

Omkostnadsstat.

Utgifter.

1. Reseersättningar till examensombud, förslagsvis.....kronor 2,000

2. Expenser, förslagsvis.......................... 90,600

Summa kronor 92,600

Särskilda uppbördsmedel.

Ersättning för värme och lyse m. m................kronor 5,625

Nettoutgift kronor 86,975.

Departementschefen: Den av överstyrelsen föreslagna anslagshöjningen

betingas som synes av inträdda prisstegringar samt utvidgning av läroanstalternas

elevantal och lokaler och föranleder ingen väsentlig erinran

från min sida. Enligt det föregående har jag till bränsle, lyse och vatten

vid det ifrågasatta tekniska gymnasiet i Stockholm för nästa budgetår

beräknat 1,500 kronor och till övriga expenser 3,000 kronor. Det

av överstyrelsen föreslagna anslagsbeloppet bör ökas med nyssnämnda

belopp till i runt tal 91,500 kronor, varmed anslaget bör uppföras för

nästa budgetår. Det lärer som vanligt få ankomma på Kungl. Majit

att i sinom tid fastställa omkostnadsstat för anslaget.

3. Reservationsanslaget till Tekniska läroverk:

Materiel, böcker m. m.

Rörande fördelningen av detta anslag, som för budgetåret 1936/37 utgick

med 44,700 kronor och för innevarande budgetår utgår med 47,600

kronor, hänvisas till sid. 570 i statsliggaren för sistnämnda budgetår.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1937 hemställt,

att anslaget måtte för nästa budgetår sänkas med 1,700 kronor till

45,900 kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 158.

Även på dessa kostnader inverkade den allmänna prisstegringen. Såväl

utländska tidskrifter som instrument och apparater ävensom sådana

materialier för laboratorier och verkstad som oljor, bränsle, verktyg,

järn och stål vöre nu avsevärt dyrare än de voro, då kostnadsberäkningar

senast gjordes. Vid de läroverk, där nya parallellavdelningar

tillkomme, ökades kostnaderna för laborationer och verkstad proportionellt

mot ökningen i elevantal och kostnaderna för böcker, samlingar

och undervisningsmateriel i något mindre grad.

Beträffande tekniska elementarskolan i Norrköping hade styrelsen föreslagit

en successiv omorganisation till tekniskt gymnasium (jfr det föregående).

Detta skulle medföra en viss inbesparing på delposten materiel

m. m. till verkstad men en kostnadsökning beträffande materiel

m. m. till laborationer. Ehuru överstyrelsen för närvarande icke vore

beredd att avgiva yttrande i omorganisationsfrågan, ansåge sig överstyrelsen

dock kunna och lämpligen böra föreslå en sådan förändring av

medelsfördelningen mellan förenämnda delposter, som skolstyrelsen ifrågasatt.

Någon olägenhet på grund härav torde nämligen i varje fall icke

kunna uppkomma, då skolstyrelserna, i överensstämmelse med Kungl.

Maj.ts föreskrift beträffande motsvarande anslagsposter för innevarande

budgetar, torde böra medgivas rätt att göra dylik överföring av här

ifrågavarande utgifter från den ena till den andra posten. En motsvarande

förändring av fördelningen emellan nämnda delposter torde av

enahanda skäl böra vidtagas beträffande tekniska elementarskolan i

Borås. Beträffande de ur anslaget utgående medlen å 10,000 kronor till

laboratorieutrustning och undervisningsmateriel vid tekniska elementarskolan

i Norrköping finge överstyrelsen erinra om att beloppet utgjorde

en del av ett av 1932 ars riksdag beviljat anslag å 50,000 kronor, varav,

sedan sagda 10,000 kronor förbrukats, endast 5,000 kronor ytterligare

återstode. Överstyrelsen finge därför föreslå, att för förenämnda ändamål

ett belopp av 5,000 kronor anvisades för budgetåret 1938/39.

På grund härav har överstyrelsen för budgetåret 1938/39 föreslagit

nedanstående belopp till materiel, böcker m. m.:

Läroanstalter

Böcker, sam- lingar och

under- visnings- materiel

Materiel

m. m. till

labora- tioner

Materiel

m. m. till

verkstad

Laboratorie- utrustning

och under- visnings- materiel

Summa

Tekniska elementarskolan i

Borås...........

2,000

1,500

1,100

4,600

Tekniska fackskolan i

Eskilstuna........

2,300

l,f,00

3,900

Tekniska gymnasiet i

Härnösand........

3,200

2,000

5,200

Tekniska läroverket i

Malmö..........

3,400

4,000

7,400

12,200

Tekniska elementarskolan i

Norrköping.......

3,400

2,600

1,200

5,000

Tekniska fackskolan i

Västerås.........

2,400

2,400

4,800

Tekniska gymnasiet i

Örebro ..........

3,800

4,000

_

_

7,800

Summa kronor

20,500

18,100

2,300

5,000

45,900

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

Departementschefen: Överstyrelsen har, såsom av dess skrivelse framgår,

förutsatt, att ett ur anslaget nu utgående tillfälligt belopp å 10,000

kronor skulle för nästa budgetår nedsättas med 5,000 kronor. Eftersom

överstyrelsen föreslagit en minskning av anslaget i dess helhet med

allenast 1,700 kronor, innebär överstyrelsens förslag sålunda en reell

ökning av anslaget med (5,000 —1,700=) 3,300 kronor. Denna ökning

motiveras väsentligen med de på grund av den allmänna prisstegringen

fördyrade kostnaderna för materiel m. m. Jag finner mig kunna biträda

överstyrelsens anslagsberäkning med den ändringen, att jag föreslår, att

den av prisfördyringen m. m. betingade höjningen begränsas till 2,500

kronor. Härtill bör emellertid läggas det belopp å 2,000 kronor, som

enligt det föregående bör ur förevarande anslag utgå till det föreslagna

tekniska gymnasiet i Stockholm. Vidare torde under anslaget böra beräknas

medel för bestridande av det belopp å 20,000 kronor, som av

mig föreslagits skola för nästa budgetår anvisas till bestridande av vissa

kostnader för stadigvarande undervisningsmateriel och laboratorieutrustning

vid sistnämnda tekniska gymnasium. Förevarande anslag bör alltså

för nästa budgetår höjas med (—5,000 + 2,500 + 2,000 + 20,000=) 19,500

kronor till 67,100 kronor, varav ett belopp av (5,000 + 20,000=) 25,000

kronor är att betrakta såsom tillfällig medelsanvisning.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles meddela bestämmelser

angående fördelningen av anslaget.

4. Reservationsanslaget till Tekniska läroverk: Stipendier.

Ur detta anslag, som nu är uppfört med 7,500 kronor, utgå dels 1,500

kronor till resestipendier för lärare i främmande levande språk och i

tekniska ämnen vid de tekniska läroverken, dels ock 6,000 kronor till

stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska

fackskolorna. Till sistnämnda ändamål utgick under budgetåren 1926/37

ett anslagsbelopp å 5,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1937 föreslagit

en höjning av det sistnämnda beloppet med 1,000 kronor och hemställt,

att anslaget på grund härav måtte för budgetåret 1938/39 höjas till

8,500 kronor. Som motiv härför har anförts, dels att tillkomsten av

ytterligare en parallellavdelning vid tekniska fackskolan i Västerås

ökade behovet av stipendiemedel, dels ock att anslaget tidigare icke

varit tillräckligt för att helt fylla det förefintliga behovet av stipendieunderstöd

åt ifrågavarande elever.

Departementschefen: I det föregående har jag biträtt överstyrelsens

förslag rörande antalet parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i

Bihang till riksdagens protokoll JOSS. 1 sami. Nr lös. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. May.ts ''proposition Nr 158.

Västerås. Jag finner mig böra förorda jämväl överstyrelsens förslag om

höjning av förevarande anslag på grund av det ökade antal stipendieberättigade

elever, som sålunda för nästa budgetår kan förutses, och i

syfte att även i övrigt bereda ökad tillgång till stipendier. De stegrade

levnadskostnaderna torde hava medfört ett ökat behov av stipendieunderstöd.

Jag föreslår, att förevarande reservationsanslag för nästa

budgetår bestämmes till 8,500 kronor.

5. Förslagsanslaget till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till tekniska skolan i Stockholm.

Förevarande anslag är nu uppfört med 156,000 kronor. Anslaget disponeras

på följande sätt:

1. Bidrag till tekniska skolan ....................kronor 131,600

2. Bestridande av halva kostnaden för tillfällig löneförbättring

för maskinister, vaktmästare och portvakter

vid skolan ................................ > 970

3. Bidrag till kostnaderna för arvode åt vissa vikarier

vid skolan, förslagsvis................ » 430

4. Bestridande av halva kostnaden för dyrtidstillägg till

befattningshavare vid skolan, förslagsvis.......... » 23,000

Summa kronor 156,000,

därvid av anslaget ett belopp av 41,470 kronor skall utgå under villkor,

att Stockholms stad för samma tid för berörda ändamål bidrager

med enahanda belopp, varjämte förutsättes, att 480 kronor tillskjutas

av Sjöstedtska fonden.

Styrelsen för tekniska skolan har hos skolöverstyrelsen anhållit

dels om en ökning av anslaget med 4,000 kronor, motsvarande

det belopp, varmed under innevarande budgetår utgående bidrag till

tekniska skolan understege vad som för ändamålet utgått till skolan

intill budgetåret 1933/34, dels även örn ytterligare ökning med 2,000

kronor för mötande av beräknade ökade utgifter för skolans uppvärmning.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1937 erinrat om

de förutberörda förslagen rörande omorganisation av skolan samt därefter

anfört följande:

Då en omorganisation av tekniska skolan torde få anses nära förestående,

syntes det bliva ofrånkomligt att tills vidare låta åtnöja sig

med ett upprätthållande av undervisningen i dess nuvarande omfattning

och med huvudsakligen den undervisningsmateriel, som nu stöde

till buds. Ehuru överstyrelsen väl vore medveten örn behovet av för
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

bättrade undervisningsmöjligheter vid skolan, ansåge sig därför överstyrelsen

icke kunna tillstyrka den ökning å 4,000 kronor, som styrelsen

begärt för ändamålet. Däremot torde en ökning bliva nödvändig på

grund av den inträdda starka prisstegringen på bränsle. Även övriga

förnödenheter, som oundgängligen måste anskaffas, hade blivit dyrare.

Den summa av 2,000 kronor, som styrelsen begärt för täckande av den

emotsedda merkostnaden, syntes icke vara för högt beräknad.

I övrigt torde endast det för dyrtidstillägg avsedda beloppet behöva

ökas med hänsyn till förändrade indexförhållanden, förslagsvis med

1.000 kronor.

Överstyrelsen har på grund av vad sålunda anförts hemställt, att anslaget

måtte för budgetåret 1938/39 höjas med 3,000 kronor till 159,000

kronor.

Departementschefen: Vid bifall till det av mig i det föregående framställda

förslaget rörande utbrytande till en särskild läroanstalt av vissa

delar av tekniska skolan kan — som redan framhållits — någon anslagsminskning

icke komma till stånd förrän tidigast från och med budgetåret

1939/40.

Jag har intet att erinra mot att förevarande anslag, på sätt överstyrelsen

förordat, för budgetåret 1938/39 höjes med 3,000 kronor till

159.000 kronor. Stat för anslaget bör Kungl. Maj:t i sinom tid fastställa.

Beträffande grunderna för utgående av dyrtidstillägg till befattningshavare

vid tekniska skolan under nästa budgetår erinrar jag

örn vad i sådant hänseende yttrats under punkten 194 i 1938 års åttonde

huvudtitel.

IV. Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att i Stockholm skall från och med budgetåret

1938/39 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit

bestämmer, successivt upprättas ett tekniskt gymnasium

under förutsättning dels att maskin- och byggnadsyrkesskolorna

samt dithörande övriga delar av tekniska skolan

i Stockholm nedläggas, respektive omorganiseras, på sätt

i det föregående angivits, dels ock att kommunen för

nämnda gymnasium tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning samt

bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning

ävensom till anskaffning och komplettering av undervisningsmateriel

bidrager med 10,000 kronor;

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

dels medgiva, att de tekniska elementarskolorna i Borås

och Norrköping må från och med budgetåret 1938/39

eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, ombildas

till tekniska gymnasier, anordnade på sätt i det

föregående angivits, under villkor, att vederbörande kommun

tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler samt

bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning;

dels godkänna följande personalförteckning för de tekniska

läroverken, med undantag för tekniska gymnasiet

i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat:

8 rektorer, lön enligt 6 § 1 mom. i avlöningsreglementet.

.............................. —

Anm.: Av dessa rektorer skola 1 tillhöra avlöningsgruppen I,

2 avlöningsgruppen II, 4 avlöningsgruppen III och 1 avlöningsgruppen

IV.

41 lektorer..............................L 27;

dels godkänna följande avlöningsstat för sagda tekniska

läroverk, att tillämpas under budgetåret 1938/39:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

Utgifter:

Avlöningar till lärare, förslagsvis .... kronor 484,000

Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie

stat:

a. Lön och tjänstgö
ringspenningar

. . . kronor 19,200

b. Ålderstillägg, förslagsvis

.......... » 3,300

c. Fyllnadsarvoden åt

vikarier, förslagsvis »_1,000 » 23,500

Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt skolkare

............kronor 4,550

b. Arvoden åt bibliotekarier

........... » 3,450

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition Nr 158.

c. Arvoden åt bokförings-

och skrivbiträden

åt rektorer. . kronor 6,750

d. Arvoden åt vaktmästare

m. fl....... *_5,850 kronor 20,600

4. Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis . . kronor 262,500

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

......... 8_11,000 > 273,500

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... 8 4,800

Summa kronor 806,400

Särskilda uppbördsmedel:

Av kommuner, respektive lärare erlagda

hyresersättningar, respektive hyror.....kronor 17,700

Nettoutgift kronor 788,700;

dels till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 788,700;

dels till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av kronor 91,500;

dels till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m.

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av...............................kronor 67,100;

dels till Tekniska läroverk: Stipendier för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av. . kronor 8,500;

dels till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av . . . kronor 159,000,

därav 41,470 kronor skola utgå under villkor, att Stockholms

stad för samma tid för berörda ändamål bidrager

med enahanda belopp samt med beräknande, att 480

kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden;

dels ock medgiva, att lektorerna vid tekniska läroverket

i Malmö A. K. Liljenqvist och J. F. Olsson må,

utan hinder av vad i 29 § avlöningsreglementet för ordinarie

lärare vid statens undervisningsväsende är föreskrivet,

under tiden från och med den 1 juli 1938 intill

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Majlis proposition Nr 158.

utgången av det för vardera av dem meddelade förordnandet

såsom biträde åt rektor vid nämnda läroverk åtnjuta

det årliga hyresbidrag å 1,000 kronor, som Malmö

stad kan komma att utbetala.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 158.

87

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Omorganisation av tekniska skolan i Stockholm.

1. Tekniska skolans i Stockholm nuvarande organisation .... 2

2. De tekniska läroverkens nuvarande organisation........ 3

3. Framställningar och förslag rörande omorganisation av tekniska

skolan i Stockholm

Tidigare förslag ................................ 5

Stockholms stadsfullmäktiges förslag av år 1935 ......... 6

Yttranden över stadsfullmäktiges framställning..........17

Av den föreslagna omorganisationen betingad reduktion av anslagen

till tekniska skolan.........................31

Departementschefen...............................46

II. Omorganisation av vissa tekniska läroverk.

Nuvarande förhållanden och tidigare förslag............54

Skolstyrelsernas föreliggande framställningar............56

Skolöverstyrelsens utlåtande .......................57

Departementschefen ..............................61

III. Anslagsberäkningar för budgetåret 1938/39.

1. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Avlöningar......63

Departementschefen...............................74

2. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Omkostnader .... 77

Departementschefen...............................79

3. Reservationsanslaget till Tekniska läroverk: Materiel, böcker

m. .........................................79

Departementschefen...............................81

4. Reservationsanslaget till Tekniska läroverk: Stipendier ... 81

Departementschefen...............................81

5. Förslagsanslaget till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till tekniska skolan i Stockholm..........82

Departementschefen...............................83

IV. Hemställan........................................83

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:314 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till tekniska läroverk m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1938:152 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till tekniska läroverk ra. ra. jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten