Sök i Ratio Lex

Angående lönereglering för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och högre folkskolor

1938-03-03 · 116 sidor, varav 109 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 109 av 116 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:230, Angående lönereglering för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och högre folkskolor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

1

Nr 230.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående lönereglering för

lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor

och högre folkskolor; given Stockholms slott den

3 mars 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 3 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson,

Engberg, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför härefter

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg:

Under åttonde huvudtiteln, punkterna 119 och 170, har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition angående lönereglering för

lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och högre folkskolor,

som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1938/39

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor ett förslagsanslag

av 1 520 000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 230.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor ett

förslagsanslag av 2 440 000 kronor;

dels ock till Högre folkskolor: Understöd ett förslagsanslag av 2 000 000

kronor.

Förslag rörande lönereglering för ifrågavarande lärare hava under de senaste

åren framlagts av lärarlönekommittén (statens offentliga utredningar

1924: 13), 1928 års lönekommitté (1930: 20) samt nu senast av 1936 års lärarlönesakkunniga

(statens offentliga utredningar 1937:27).

Sistnämnda sakkunniga tillkallades i anledning av Kungl. Maj:ts den 29

maj 1936 givna bemyndigande av chefen för finansdepartementet med uppdrag

att inom detta departement biträda med fortsatt utredning och framlägga

förslag rörande lönereglering för lärare vid folk- och småskolor samt

vissa andra grupper av icke statligt anställda lärare. De sakkunniga, som den

27 november 1936 avlämnade betänkande med förslag till lönereglering för

lärare vid folk- och småskolor, vilket lagts till grund för 1937 års riksdags

beslut rörande lönereglering för folk- och småskollärar na, hava utgjorts av

t. f. statssekreteraren i ecklesiastikdepartementet N. Löwbeer, tillika ordförande,

ledamoten av riksdagens andra kammare, bankofullmäktigen C.

Jonsson, ledamoten av riksdagens första kammare, friherre I. Lagerfelt,

ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren A. Nilsson i Steneberg

och ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren G. Hj.

Svensson i Grönvik.

Över 1936 års lärarlönesakkunnigas omförmälda betänkande med förslag

till lönereglering för lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor, kommunala

flickskolor och högre folkskolor, hava utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen

den 25 november 1937, av statskontoret den 15 december 1937 och

av undervisningsväsendets lönenämnd den 19 januari 1938. I anledning av

de sakkunnigas förslag hava vidare ingivits framställningar från lärarsammanslutningar

m. fl.

Ärendet, som innefattar, förutom själva löneregleringsfrågan, även spörsmålen

örn statens bidrag till kostnaderna för lärarnas avlöning och om de för

nästa budgetår erforderliga statsanslagen, är nu färdigberett, och jag tillåter

mig därför ånyo anmäla detsamma.

I. Löneregleringsfrågan.

A. Skolornas organisation m. m.

Kommunal flickskola har enligt stadgan nr 426/1928 för ifrågavarande

läroanstalter till ändamål att bereda kvinnliga lärjungar tillfälle att inhämta

ett högre mått av allmän medborgerlig bildning med hänsyn tagen till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

3

den kvinnliga ungdomens egenart samt att därvid tillika i större eller mindre

utsträckning förbereda lärjungarna för praktisk verksamhet, särskilt inom

hemmets område. Varje skola är anordnad med såväl sjuårig som sexårig

lärokurs. Fristående sjuårig lärokurs anknyter till folkskolans fjärde klass

och fristående sexårig kurs till folkskolans sjätte klass. Läsåret omfattar 38

veckor.

Vid kommunal flickskola skola vara anställda visst antal ordinarie ämneslärare

ävensom i mån av behov extra ordinarie lärare samt timlärare.

Som regel förordnas till rektor för en tid av högst fem år i sänder en av de

ordinarie lärarna. Behörighet till ordinarie ämneslärartjänst vinnes på något

av följande sätt:

a) genom att med avseende på avlagda examina vid universitet eller högskola

och genomgången provårskurs eller ock vid vederbörligt högre lärarinneseminarium

avlagd examen uppfylla villkoren för behörighet till ordinarie

ämneslärar- eller ämneslärarinnebefattning vid allmänt läroverk eller

folkskoleseminarium ävensom hava under minst två läsår vid vissa läroanstalter

bestritt tjänstgöring, vilken till omfattningen kan anses minst motsvara

den, som åligger ämneslärare vid kommunal flickskola;

b) genom att med goda vitsord hava genomgått folkskoleseminarium samt

därefter med hänsyn till fortsatta väl vitsordade studier i ämnen, tillhörande

kommunala flickskolans ämneskrets, och väl vitsordad tjänstgöring under

minst två år av den art, som i punkt a) avses och som kan anses ådagalägga

lämplighet för anställning vid kommunal flickskola, hava blivit av Kungl.

Majit, efter överstyrelsens hörande, förklarad behörig att antagas till ordinarie

ämneslärare vid kommunal flickskola;

c) genom att vid universitet eller högskola hava förvärvat goda vitsord örn

genomgången prövning i ämnen, tillhörande kommunala flickskolans ämneskrets,

samt beträffande pedagogisk utbildning och undervisningsskicklighet

hava antingen med goda vitsord avlagt folkskollärarexamen och fullgjort

sådan tjänstgöring, som under b) sägs, eller ock hava på annat sätt

förvärvat motsvarande utbildning och erfarenhet samt i varje fall därefter

hava, på sätt under b) sägs, av Kungl. Majit förklarats behörig att antagas

till ordinarie lärare vid kommunal flickskola.

Har kommunal flickskola manlig rektor, skall som biträdande föreståndarinna

för en tid av högst fem år i sänder förordnas kvinnlig lärare vid skolan.

Beträffande befattningshavarnas undervisningsskyldighet gälla i stort sett

samma bestämmelser som i fråga örn lärare vid realskola. Utöver rektorsgöromålen

åligger rektor en undervisningsskyldighet av 18—20 undervisningstimmar

i veckan. Ämneslärare med full tjänstgöring är skyldig åtaga

sig en undervisning av 24—28 undervisningstimmar i veckan. Ämneslärarinna,

som förordnats till biträdande föreståndarinna, åligger en undervisningsskyldighet

av 22—24 undervisningstimmar i veckan.

Kommunal mellanskola har enligt stadgan nr 345/1933 till ändamål

att meddela allmän medborgerlig bildning och är med avseende å del

kunskapsmått, som erfordras ''för inträde i birsta klassen, grundad på genom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 230.

gången sjätte klass i folkskola. Kommunal mellanskola omfattar fyra klasser.

.Vid undervisningen skall i huvudsak tillämpas den undervisningsplan, som av

Kungl. Maj:t fastställts för fyraårig realskola. Läsåret omfattar 38 veckor.

Undervisningen leder till och avslutas med realexamen.

Beträffande rektor, lärare och biträdande föreståndarinna gälla i stort sett

samma bestämmelser, som enligt det föregående tillämpas i fråga om kommunala

flickskolor. Dock vinnes behörighet till ordinarie ämneslärartjänst

allenast på någon av följande två vägar, nämligen antingen enligt a) i det

föregående, eller också genom att med goda vitsord hava genomgått folkskoleseminarium

och därjämte hava vid universitet eller högskola förvärvat

goda vitsord om genomgången prövning i ämnen, tillhörande kommunala

mellanskolans ämneskrets, ävensom hava under minst två läsår med nit och

skicklighet bestritt tjänstgöring vid vissa läroanstalter, samt därefter hava

blivit av Kungl. Maj:t, efter överstyrelsens hörande, förklarad behörig att

antagas till ordinarie lärare vid kommunal mellanskola.

1937 års riksdag har bemyndigat Kungl. Maj:t att efter vederbörlig framställning

medgiva upprättande vid kommunal mellanskola av inbyggd praktisk

linje i huvudsaklig överensstämmelse med de linjer av denna art, som

dittills upprättats.

Högre folkskola har, såsom överbyggnad på den egentliga folkskolan,

enligt stadgan nr 248/1934 till ändamål att bereda ungdom, som genomgått

egentlig folkskola eller på annat sätt vunnit motsvarande kunskaper, tillfälle

att inhämta ett högre mått av allmänt medborgerlig och praktisk bildning,

utan att de unga därigenom dragas från sina vanliga levnadsförhållanden

eller nödig övning i praktiskt arbete. Högre folkskola anordnas såsom

allmän högre folkskola, i vilken undervisningen erhåller en mera allmän

läggning, eller såsom yrkesbestämd högre folkskola, i vilken undervisningen

inriktas på visst yrke eller viss yrkesgrupp. Utbildningen omfattar högst fyra

ettåriga klasser och läsåret som regel minst 36 veckor.

Föreskrifterna i fråga om rektor, lärare och biträdande föreståndarinna

överensstämma i stort sett med dem, som gälla beträffande de kommunala

mellanskolorna.

Efter vederbörligt medgivande hava vissa yrkesbestämda högre folkskolor

anordnats såsom praktiska mellanskolor, vilka åsyfta att föra eleverna fram

till praktisk realexamen, avsedd att medföra med realexamen, avlagd vid

kommunal mellanskola eller statlig realskola, jämförlig kompetens.

Undervisningen vid ifrågavarande högre kommunala skolformer i övningsämnen

bestrides i viss utsträckning av ordinarie ämneslärare. Enligt gällande

bestämmelser kan nämligen i de för sådan tjänst bestämda läroämnena

ingå jämväl ett och i vissa fall flera övningsämnen.

Sålunda föreskrives i gällande stadga för kommunala mellanskolor, att vid

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

5

förening av ämnen för ledig ämneslärartjänst skolstyrelsen må för tjänsten

bestämma två eller tre av de i undervisningsplanen upptagna läroämnena,

varvid i tillämpliga delar skall gälla vad i läroverksstadgan föreskrives beträffande

ledig adjunktstjänst, dock att i tjänst, där sådant anses för skolan

ändamålsenligt, må efter skolöverstyrelsens beprövande kunna i stället för

ett av läroämnena ingå ett övningsämne. I stadgan för de kommunala flick-t

skolorna har motsvarande stadgande intagits beträffande i undervisningsplanen

för dessa skolor upptagna teoretiska respektive praktiska ämnen.

Beträffande de högre folkskolorna har i den nu gällande stadgan för dessa

skolor föreskrivits, att skolstyrelsen må vid förening av ämnen för ledig ämneslärartjänst

för tjänsten bestämma två eller tre av de i undervisningsplanen

upptagna ämnena, vilka på grund av sin inbördes samhörighet lämpligen

kunna förenas, oavsett om de äro att räkna till läro- eller övningsäm-;

nen; dock skall för det fall, att ämneskombinationen anses böra avvika från

vad i sådant avseende är stadgat beträffande ledig adjunktstjänst vid allmänt

läroverk, frågan om de ämnen, vilka skola ingå i tjänsten, underställas skolöverstyrelsens

prövning och avgörande.

I regel bestrides emellertid undervisningen i övningsämnen och i förekommande

fall i praktiska läroämnen vid ifrågavarande högre kommunala skolformer

av lärare, vilka icke innehava ordinarie anställning.

Av vissa av 1936 års lärarlönesakkunniga lämnade uppgifter framgår, att

antalet kommunala mellanskolor vårterminen 1936 uppgick till 50 (311

klassavdelningar),

antalet kommunala flickskolor höstterminen 1936 till 25 (246 klassavdelningar)
antalet

allmänna högre folkskolor vårterminen 1936 till 31 (94 klassavdelningar)

och

antalet yrkesbestämda sådana skolor samma termin till 25 (225 klassavdelningar)

. \

Beträffande lärarpersonalens sammansättning vid berörda tidpunkter inhämtas

av de sakkunnigas betänkande följande uppgifter rörande antalet

ämneslärare:

Kommunala

Kommunala

Högre

Summa

mellanskolor

flickskolor

folkskolor

Ordinarie ämneslärare:

a) manliga ......................

157

2

126

285

b) kvinnliga......................

110

199

69

378

Extra ordinarie ämneslärare:

a) manliga ......................

46

_

53

99

b) kvinnliga......................

60

57

68

185

Summa 947

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

B. Nuvarande avlöningsförhållanden.

Kommunala mellanskolor. Bestämmelser i ämnet hava meddelats

genom kungörelsen nr 927/1918 angående avlöning åt lärare vid

kommunal mellanskola samt statsbidrag till sådan skola.

Enligt dessa bestämmelser skall ordinarie manlig ämneslärare för år räknat

uppbära kontant avlöning med 3 300 kronor och kvinnlig ämneslärare med

2 800 kronor. Härtill kunna komma tre ålderstillägg efter respektive fem, tio

och femton år, vart och ett å 400 kronor för manlig och 300 kronor för

kvinnlig lärare. För extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare med full

tjänstgöring utgör avlöningen 2 900 kronor för manlig och 2 600 kronor för

kvinnlig lärare. Till timlärare i läsämne utgår avlöning med 105 kronor

för veckotimme till manlig lärare och med 95 kronor för veckotimme till

kvinnlig lärare.

För manlig timlärare i teckning, i musik och i gymnastik utgör avlöningen

90 kronor för veckotimme och för kvinnlig sådan lärare 85 kronor för veckotimme.

För undervisning i manlig slöjd utgår avlöning med 80 kronor för

veckotimme till manlig lärare och med 75 kronor för veckotimme till kvinnlig

lärare. Lärarinna i hushållsgöromål samt i kvinnlig slöjd äger uppbära

avlöning med 75 kronor för veckotimme.

Utöver de kontanta löneförmånerna skall ordinarie ämneslärare, på sätt

därom stadgas i kungörelsen nr 979/1918 angående boställsordning för lärare

vid högre folkskolor och kommunala mellanskolor, åtnjuta fri bostad

och bränsle eller motsvarande ersättning, icke understigande för manlig lärare

500 kronor och för kvinnlig lärare 350 kronor. För ordinarie manlig

ämneslärare skall tjänstebostad innehålla minst 4 rum och kök och för ordinarie

kvinnlig ämneslärare minst 3 rum och kök. Rektors tjänstebostad skall

omfatta minst 5 rum och kök.

Rektor skall utöver honom såsom lärare tillkommande avlöning åtnjuta

ett särskilt arvode av 1 000 kronor, biträdande föreståndarinna ett särskilt

arvode av 200 kronor, vikarierande rektor ett särskilt arvode av 500 kronor

samt vikarie för biträdande föreståndarinna ett särskilt arvode av 200 kronor,

allt för år räknat.

Ovan angivna lönebelopp utgöra den minimiavlöning, vartill lärare är berättigad

vid kommunal mellanskola, för vilken statsbidrag utgår.

Enligt kungörelsen nr 322/1925 utgår tillfällig löneförbättring med för

år räknat 600 kronor till ordinarie manlig och 500 kronor till ordinarie kvinnlig

ämneslärare. Till extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare utgår

dylik löneförbättring med 450 kronor för manlig och 420 kronor för kvinnlig

lärare. För timlärare i läsämne utgör löneförbättringen 18 kronor för veckotimme

för manlig och 17 kronor för veckotimme för kvinnlig lärare; dock

att den tillfälliga löneförbättringen icke må utgå med högre belopp än sam
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj-.ts proposition Nr 230.

7

manlagt 450 kronor för manlig och 420 kronor för kvinnlig timlärare. Till

lärare i övningsämnen utgår den tillfälliga löneförbättringen med 17 kronor

för veckotimme till manlig och 16 kronor för veckotimme till kvinnlig Övningslärare;

dock att den tillfälliga löneförbättringen ej må utgå med högre

belopp än sammanlagt 420 kronor för manlig och 390 kronor för kvinnlig

befattningshavare.

Å nu angivna lönebelopp utgår dyrtidstillägg enligt för statens befattningshavare

vid s. k. oreglerade verk gällande grunder å de belopp, varmed staten

bidrager till lärarnas avlöning.

Kommunala flickskolor. Bestämmelserna om avlöning åt lärarpersonalen

vid dessa skolor, vilka bestämmelser finnas meddelade i kungörelsen

nr 229/1928, hava utformats i nära anslutning till vad som gäller för

motsvarande lärare vid kommunala mellanskolor. I fråga om lönebeloppens

storlek kan därför hänvisas till vad ovan anförts angående löneförmånerna

till lärarna vid de kommunala mellanskolorna. För timlärare vid kommunal

flickskola i annat övningsämne än teckning, musik och gymnastik har dock

föreskrivits en avlöning av 80 kronor för varje veckotimme.

1 fråga örn rätt för lärare vid de kommunala flickskolorna till fri bostad

och bränsle eller däremot svarande kontant ersättning har i kungörelsen nr

232/1928 föreskrivits, att bestämmelserna i boställsordningen för lärare vid

högre folkskolor och kommunala mellanskolor skola i tillämpliga delar gälla

även för lärare vid kommunala flickskolor.

Bestämmelserna örn tillfällig löneförbättring till lärare vid kommunala

flickskolor, vilka jämväl överensstämma med motsvarande bestämmelser i

fråga örn de kommunala mellanskolornas lärare, hava meddelats i kungörelsen

nr 230/1928.

Högre folkskolor. Bestämmelser rörande avlöning till lärarpersonalen

vid dessa skolor finnas meddelade i kungörelsen nr 759/1918 angående

avlöning åt lärare vid högre folkskola samt statsbidrag till sådan skola.

Vid allmän högre folkskola skall den kontanta avlöningen utgöra för ordinarie

manlig ämneslärare 2 800 kronor och för ordinarie kvinnlig ämneslärare

2 400 kronor, vartill kunna komma tre ålderstillägg efter respektive

fem, tio och femton år, vart och ett å 400 kronor för manlig och 300 kronor

för kvinnlig lärare. För extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare med

full tjänstgöring utgör avlöningen 2 500 kronor för manlig och 2 300 kronor

för kvinnlig lärare. Till timlärare i annat ämne än musik, gymnastik och

husligt arbete utgår avlöning för varje veckotimme med 95 kronor för manlig

och 90 kronor för kvinnlig lärare. Avlöningen till timlärare i gymnastik och

musik utgår med 90 kronor för varje veckotimme till manlig lärare och

med 85 kronor för veckotimme till kvinnlig lärare. Till lärarinna i husligt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majas proposition Nr 230.

arbete — vilken lärarinna ej har full tjänstgöring — utgår avlöning med

75 kronor för varje veckotimme.

Vid yrkesbestämd högre folkskola, som enligt Kungl. Maj:ts beslut blivit

tillerkänd det högre statsbidrag, vilket kan utgå till sådan skola, skall den

kontanta avlöningen för år räknat utgöra: för ordinarie ämneslärare 3 100

kronor för manlig och 2 650 kronor för kvinnlig lärare, vartill kunna komma

ålderstillägg efter samma grunder, som gälla för ordinarie ämneslärare vid

allmän högre folkskola, för extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare

med full tjänstgöring 2 650 kronor för manlig och 2 450 kronor för kvinnlig

lärare, samt för timlärare i annat ämne än musik, gymnastik och husligt arbete

för varje veckotimme 110 kronor för manlig och 100 kronor för kvinnlig

lärare. Avlöning till timlärare i gymnastik och musik utgår med samma

belopp som vid allmän högre folkskola eller sålunda med 90 kronor för

varje veckotimme till manlig lärare och med 85 kronor för veckotimme till

kvinnlig lärare. Till lärarinna i husligt arbete — vilken lärarinna ej har

full tjänstgöring — utgår avlöning med 80 kronor för varje veckotimme.

Lärare, vilken i yrkesbestämd högre folkskola meddelar fackundervisning

i ämne, som i det för skolan fastställda reglementet betecknas som yrkesämne,

må kunna för intill sex veckotimmar inom varje klassavdelning i

andra, tredje och fjärde klassen erhålla tillökning till lönen, efter prövning i

varje särskilt fall av skolöverstyrelsen, med högst 45 kronor för varje veckotimme.

Utöver den kontanta lönen skall ordinarie ämneslärare åtnjuta fri bostad

och bränsle eller motsvarande ersättning enligt samma grunder, som gälla

för lärare vid de kommunala mellanskolorna.

Därest den årliga lärotiden vid högre folkskola enligt det för skolan fastställda

reglementet är längre än 36 veckor, skall lärare med full tjänstgöring

för varje vecka härutöver äga utbekomma Vas av den kontanta minimilönen.

Till rektor vid högre folkskola skall utgå ett särskilt arvode av 300 kronor

vid tvåklassig, 600 kronor vid treklassig och 800 kronor vid fyrklassig

skola. Vikarierande rektor skall åtnjuta ett särskilt arvode, uppgående till

hälften av arvodet för ordinarie rektor vid skolan.

I likhet med vad fallet är beträffande de fastställda löneförmånerna för

lärare vid kommunal mellanskola utgöra nu angivna löneförmåner den minimiavlöning,

vartill läraren är berättigad vid högre folkskola, för vilken

statsbidrag utgår.

Å nu angivna lönebelopp utgår dyrtidstillägg enligt för statens befattningshavare

vid s. k. oreglerade verk gällande grunder å de belopp, varmed staten

bidrager till lärarnas avlöning.

I avvaktan på en definitiv lönereglering hava lärarna vid de högre folkskolorna

genom beslut vid 1929 års riksdag erhållit provisorisk avlöningsförbättring,

vilken utgår med 360 kronor till ordinarie manlig lärare och

300 kronor till ordinarie kvinnlig lärare. För extra ordinarie eller vikarie
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

9

rande ämneslärare med full tjänstgöring utgår dylik avlöningsförbättring

med 300 kronor till manlig lärare och 250 kronor till kvinnlig lärare. Timlärare,

vilken icke i egenskap av ordinarie, extra ordinarie eller vikarierande

ämneslärare med full tjänstgöring uppbär provisorisk avlöningsförbättring,

äger uppbära dylik förbättring med 10 procent av de i ovannämnda kungörelse

nr 759/1918 stadgade belopp, dock med högst 270 kronor för manlig

och 240 kronor för kvinnlig lärare.

Storleken av de nu till lärarna vid ifrågavarande skolor utgående lönerna

belyses närmare genom vissa tabellariska sammanställningar i bilaga C.

C. Lönesystem m. m.

Såväl lårarlönekommittén som 1928 års lönekommitté hava ansett, att lönefrågan

för lärarpersonalen vid de statsunderstödda kommunala skolformerna

borde lösas på grundvalen av det för kommunikationsverken och för den

allmänna civilförvaltningen gällande lönesystemet. Samtliga dessa sakkunnigberedningar

hava sålunda varit eniga därom, att ifrågavarande lärare i

likhet med statens befattningshavare vid s. k. nyreglerade verk borde erhålla

avlöning med belopp, som vore anpassade efter levnadskostnadernas olika

höjd på olika orter inom landet. Väsentliga avvikelser från de statliga bestämmelserna

hava dock ansetts påkallade för de kommunalt anställda lärarnas

vidkommande. Särskilt har det ansetts vara förenat med svårigheter

att å dessa lärare tillämpa det nya lönesystemet, med hänsyn till att lärarna

för närvarande utöver den kontanta lönen åtnjuta förmånen av bostad och

bränsle in natura eller däremot svarande ersättning. På grund av de svårigheter

av ekonomisk och praktisk art, som mötte mot en tillämpning av de

statliga bestämmelserna på detta område, förordade lårarlönekommittén en

lönereglering för lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor och kommunala

mellanskolor med bibehållande av de nuvarande naturaförmånerna

såsom löneförmåner utöver den kontanta lönen (nettolönesystem). Med hänsyn

till dessa naturaförmåner skulle lärarna i stället hänföras till en lönegrad,

som vore två lönegrader lägre än den, vilken de eljest bort tillhöra. 1928

års lönekommitté däremot utgick ifrån att naturaförmånerna skulle inordnas

i lönen, d. v. s. även för dessa befattningshavares del bruttolönesystem komma

till användning.

Under åberopande av att 1937 års riksdag beslutat en lönereglering för

folk- och småskollärana, som grundats på det nya statliga lönesystemet och

sålunda förutsatt tillämpning av bruttolöneprincipen, hava 1936 års lärarlönesakkunniga

utgått från alt nämnda lönesystem borde vinna tillämpning även

på lärarna vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor och högre

folkskolor och delta även i fråga örn bruttolöneprincipen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

Under det att förhållandena på folkskoleväsendets område för folk- och

småskollärarnas del föranlett ganska väsentliga avvikelser från de för de statliga

befattningshavarna gällande föreskrifterna, syntes det beträffande lärarna

vid nu ifrågavarande högre kommunala skolformer vara icke blott möjligt utan

även lämpligt att meddela avlöningsbestämmelser, som närmare anslöte sig

till nämnda föreskrifter. Särskilt ville de sakkunniga framhålla, att i fråga

örn sistnämnda lärare anledning saknades att meddela sådana speciella föreskrifter

angående avdrag å lönen för tjänstebostads värde, som befunnits

erforderliga för lärare vid folk- och småskolor, enär nu ifrågakommande

lärare endast undantagsvis åtnjöte bostad in natura.

Med hänsyn till de kommunala mellanskolornas, de kommunala flickskolornas

och de högre folkskolornas ställning i vårt allmänna skolsystem och

med beaktande jämväl därav, att redan nu för dem i olika avseenden, bland

annat i fråga örn avlöningsförhållandena, gällde likartade bestämmelser, hade

de sakkunniga funnit sig böra förorda, att gemensamma avlöningsbestämmelser

— dock med vederbörlig differentiering i fråga örn lönegradsplaceringen

— meddelades för lärarna vid ifrågavarande tre kommunala skolformer

i så nära anslutning som möjligt till de föreskrifter, som kunde

komma att meddelas för motsvarande befattningshavare i statens tjänst,

nämligen lärarna vid de allmänna läroverken.

Såsom lärarlönekommittén framhållit i sitt betänkande hade grunderna

för den icke-ordinarie lärarpersonalens avlöning av ålder bestämts av riksdagen.

Även örn avsteg från denna praxis befunnits böra göras för de ickeordinarie

lärarna vid de statliga undervisningsanstalterna, vilkas förhållanden

helt administrerades och kontrollerades av statliga myndigheter, ansågo

sig de sakkunniga böra förorda, att avlöningsbestämmelserna för

icke-ordinarie lärare vid de högre kommunala skolformerna såsom hittills

underställdes riksdagens prövning. Av praktiska skäl torde det därvid vara

lämpligt att, i likhet med vad som skett beträffande motsvarande bestämmelser

för de icke-ordinarie lärarna vid folk- och småskolor, i avlöningsreglementet

införa samtliga de bestämmelser, som avsåge de icke-ordinarie lärarnas

lön. I enlighet härmed hade de sakkunniga framlagt ett förslag till avlöningsreglemente,

som innefattade lönebestämmelser för samtliga lärargrupper

vid frågavarande högre kommunala skolformer.

Vad angår frågan örn relationen mellan manliga och kvinnliga lärares

avlöning, erinra de sakkunniga, att genom beslut av 1937 års riksdag likalönsprincipen

godtagits, såvitt gäller statligt anställda lärare och lärare vid

folk- och småskolor, ehuru en viss övergångstid bestämts för kvinnornas uppfattning

till samma lönegrad som männen. De sakkunniga hade på grund

härav ansett sig böra utgå ifrån, att denna löneprincip skulle tillämpas jämväl

vid här avsedda högre kommunala skolformer, och i enlighet därmed

föreslagit inplacering av de kvinnliga lärarna i samma lönegrader som mot
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

svarande manliga lärare, dock med viss övergångstid i överensstämmelse med

vad som beslutats för kvinnliga lärare vid statliga undervisningsanstalter m. fl.

Statskontoret, undervisningsväsendets lönenämnd och skolöverstyrelsen

hava icke haft något att i huvudsak erinra mot vad 1936 års lärarlönesakkunniga

sålunda föreslagit. Vidkommande frågan huruvida avlöningsreglementet

för de högre kommunala skolformerna, vilket vore avsett att underställas

riksdagens prövning, borde omfatta jämväl föreskrifter, vilkas närmaste

motsvarigheter för läroverkslärarna vore avsedda att utfärdas av

Kungl. Maj:t utan riksdagens medverkan, har statskontoret fäst uppmärksamheten

vid att en sådan anordning torde kunna medföra olägenheter och

omgång, i händelse en ändring av bestämmelserna påkallades.

En lönereglering för lärarna vid kommunala flickskolor, kommunala mel- Departelanskolor

och högre folkskolor kan betraktas som en konsekvens av de aVmentschefe"- 1937 års riksdag beslutade löneregleringarna för lärare vid folk- och småskolor

och för lärare vid de statliga undervisningsanstalterna. Det lönesystem,

som väljes för ifrågavarande lärare vid de högre kommunala skolformerna,

bör — såsom 1936 års lärarlönesakkunniga föreslagit — utformas i anslutning

till de principer, som tillämpats vid de av 1937 års riksdag beslutade

löneregleringarna. Jag tillstyrker därför förslaget, att löneregleringen genomföres

på grundval av det för allmänna civilförvaltningen och kommunikationsverken

nu gällande lönesystemet och har heller ingenting att erinra

emot att likställighet i lönehänseende mellan manliga och kvinnliga befattningshavare

kommer till stånd på sätt av 1937 ars riksdag förutsatts beträffande

statligt anställda lärare samt lärare vid folk- och småskolor. I likhet

med de sakkunniga håller jag före, att grundreglerna för avlönande av lärarna

vid de högre kommunala skolorna böra underställas riksdagen för

prövning och godkännande icke blott vad angår de ordinarie lärarna utan

jämväl i fråga om de icke-ordinarie. De till sistnämnda lärare utgående lönerna

äro nämligen av väsentlig betydelse vad beträffar storleken av det

statsbidrag, som bör utgå till ifrågavarande skolor, vilket motiverar, att

samma förfarande i detta hänseende kommer till användning, som tillämpats

vid löneregleringen för folk- och småskollärare. Till detaljerna i löne- och

statsbidragssystemet återkommer jag i det följande.

D. Löneställningar.

1. Ordinarie ämneslärarc.

Tidigare förslag. Ur 1936 års lärarlönesakkunnigas betänkande hämtas

följande tahellariska översikt över de löner, som nu utgå till lärarna

vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor och högre folkskolor

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

samt den löneställning, som för dessa lärares vidkommande föreslagits av

lärarlönekommittén, 1928 års lönekommitté och skolöverstyrelsen i dess

yttrande över sistnämnda lönekommittés förslag:

Kommunala mellanskolor (och kommunala flickskolor).

Ämneslärare, ordin., mani.

Begynnelselön...........

Slutlön.................

Ämneslärare, ordin., kvinnl.

Begynnelselön............j 4 529

Slutlön..............

Enligt gällande

bestämmelser1

Lärarlöne-

kommittén1

1928 års

lönekom- mitté

Skolöver-

styrelsen

Adjunkts-

kompe-

tenta

Icke ad- junkts- kompe- tenta

Adjunkts-

kompe-

tenta

Icke ad- junkts- kompe- tenta

Alla

Alla

5 425

6 4

4 913

49

B 21

B 20

B 222

B 232

4 529

52

4 145

97

B 18

B 17

B 192

B 202

Högre folkskolor

Enligt gäl-

lande bestäm- melser 1

Lärarlöne- kommittén 1

1928 års löne- kommitté

Skolöverstyrelsen

Yrkes-

be-

All-

män

Yrkes-

be-

All-

män

3, 4 kl.

f. tekn.

3, 4 kl.

f. an-

1, 2 kl.

Yrkes-

best.

All-

män

1,2 kl.

stämd

stämd

ut-

bilda

nan ut- bildn.

3, 4 kl.

4

kl.

3

kl.

Ämneslärare, ordin.,

mani.

Begynnelselön____

Slutlön..........

4 253

5 789

3 876

5 412

B 18

B 17

B 22

B 21

B 19

B 23

B

22

B 21

Ämneslärare, ordin.,

kvinnl.

Begynnelselön____

Slutlön..........

3 617

4 769

3 304

4 456

B 15

B 14

B 19

B 18

B 16

B 20

B

19

B 18

|

1 Härtill komma fri bostad och vedbrand enligt särskilda bestämmelser eller ersättning

härför enligt för orten gällande pris.

2 bärare, som avlagt de prov och fullgjort den tjänstgöring, vilken erfordras för behörighet

till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, äger att härför tillgodoräkna sig tre

tjänstar.

1936 års lärarlönesakkunniga. De sakkunniga hava föreslagit, att

ordinarie ämneslärare vid samtliga här avsedda skolformer skulle placeras

i 21 lönegraden. Ordinarie sådan lärare vid kommunal mellanskola, kommunal

flickskola och praktisk mellanskola, vilken ägde behörighet till adjunktstjänst

vid allmänt läroverk, skulle dock placeras i 23 lönegraden, eller

sålunda samma lönegrad, som adjunkter vid de allmänna läroverken.

Till stöd härför har anförts följande:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

13

Kommunala mellanskof r. Skolöverstyrelsen hade redan i samband

med den år 1911 genomförda löneregleringen för lärare vid de kommunala

mellanskolorna framhållit önskvärdheten av att lärare, som förvarnat

behörighet till adjunktst jämt vid allmänt läroverk, måtte dragas över till den

kommunala mellanskola!!, enär detta skulle vara ägnat att åt skolan bereda

en större auktoritet utåt och betrygga de utgående elevernas likställighet med

de från de allmänna läroverken utexaminerade. Ett väsentligt villkor för förvärvande

åt kommunala mellanskolor av lärare med behörighet till ämneslärartjänst

vid allmänt läroverk vore därför, att skillnaden mellan lönerna

för sådana lärare vid kommunal mellanskola och vid realskola ej bleve alltför

stor.

Föredragande departementschefen förklarade sig dela överstyrelsens uppfattning

i fråga örn önskvärdheten av att lärare, vilka förvärvat behörighet

till ordinarie lärartjänst vid allmänt läroverk, måtte kunna fästas vid den

kommunala mellanskolan. Men enligt hans mening skulle det även med de

löneförmåner för adjunktskompetent lärare, som av överstyrelsen föreslagits

(ett särskilt lönetillägg å 500 kronor), helt visst icke bliva möjligt att stadigvarande

kvarhålla sådana lärare vid denna skola. Den högre lönen och den

därmed följande högre pensionen skulle utan tvivel i allmänhet förmå dem

att, så snart detta befunnes ekonomiskt fördelaktigare, övergå till de allmänna

läroverken. För att hindra en dylik övergång funnes nog intet annat

säkert medel än att göra lönerna vid de kommunala mellanskolorna lika

höga som adjunktslönerna vid de allmänna läroverken, en åtgärd, som av

ekonomiska skäl helt naturligt förbjöde sig själv. Ville man tillförsäkra

de kommunala mellanskolorna lärare med adjunktskompetens, så finge

man säkerligen utgå ifrån att dessa i allmänhet toge anställning vid kommunal

mellanskola mera som en övergångsplats. Man finge därför nöja

sig med att ställa det så, att sådana lärare kunde finna det fördelaktigast,

för det första att taga anställning vid kommunal mellanskola och vidare

att sedan kvarstanna där ett ej alltför litet antal år. I avseende å de åtgärder,

som borde vidtagas i nämnda syfte, uttalade departementschefen sin

anslutning till en anordning, enligt vilken den underlägsenhet, som finge

anses ligga i en lägre teoretisk utbildning, efter hand uppvägdes genom en

väl vitsordad tjänstgöring, och att en lärare med lägre kompetens efter en

viss tids tjänstgöring borde erhålla samma lön som lärare med högre kompetens.

I enlighet härmed medgavs ämneslärare vid kommunal mellanskola, som

avlagt de prov och fullgjort den tjänstgöring, vilka erfordrades för behörighet

till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, rätt att för erhållande av ålderstillägg

tillgodoräkna sig fem år.

Vid 1918 års lönereglering för lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor

hade lönerna för ordinarie ämneslärare vid dessa skolor anpassats

i ungefärligen samma relation till adjunkternas löneförmåner som tidigare.

Kraven på att undervisningen vid de kommunala mellanskolorna skulle

vara fullt likvärdig med de statliga realskolornas och att en vid kommunal

mellanskola avlagd examen skulle hava samma värde som motsvarande

examen vid realskola hade, yttra de sakkunniga, sedan dess icke eftergivits

utan snarare gjort sig starkare gällande än förut. Fordringarna på ämneslärarnas

kompetens hade sålunda efter hand stegrats. Av samtliga ämneslärare

vid dessa skolor hade numera icke mindre än omkring hälften föreskriven

adjunktskompetens. Det torde bliva alltmera sällsynt, att lärare

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 230.

utan akademisk examen erhölle anställning som ordinarie ämneslärare vid

dessa skolor. Lärarlönekommittén uttalade sig för att adjunktskompetent

lärare vid kommunal mellanskola borde i avlöningshänseende vara helt

jämställd med sådan adjunkt vid allmänt läroverk, som undervisade å realskolestadiet.

Som motivering för sin ståndpunkt, att ämneslärarna, även de

adjunktskompetenta, vid de kommunala mellanskolorna borde placeras en

lönegrad lägre än adjunkterna vid de statliga realskolorna, hade 1928 års

lönekommitté framhållit, att kompetensfordringarna för ordinarie tjänst vid

kommunal mellanskola och vid statlig realskola icke vore lika. Särskilt

hade lönekommittén erinrat örn ett av skolöverstyrelsen gjort uttalande,

att de icke-adjunktskompetenta ämneslärarnas kompetens icke sällan vore

ganska svag och att häri läge ett bestämt skäl till lägre löneplacering för

den kommunala mellanskolans lärare än för statsläroverkens adjunkter, för

vilka en enhetlig utbildning med kompetens av bestämt fixerbara mått vore

erforderlig.

Gentemot denna uppfattning ansåge sig 1936 års lärarlönesakkunniga böra

uttala, att det vid lönesättningen för ifrågavarande lärare torde böra fästas

avgörande betydelse vid angelägenheten av att såvitt möjligt hålla undervisningen

vid de kommunala mellanskolorna och vid dessa skolor avlagd examen

på samma plan som vid de statliga realskolorna. En förutsättning härför

vore emellertid, att de kommunala mellanskolorna vore i tillfälle att erbjuda

lärare med adjunktskompetens samma löneförmåner, som dessa kunde

erhålla vid de allmänna läroverken. I annat fall torde det knappast bliva

möjligt för de kommunala mellanskolorna att behålla ämneslärare med adjunktskompetens

annat än under en kortare tid, i all synnerhet som dessa

lärare ägde att som merit för adjunktur vid allmänt läroverk räkna sig tillgodo

tjänstgöring vid kommunal mellanskola. Erfarenheterna hade visat,

att den nuvarande olikheten i löneställning berett de kommunala mellanskolorna

ej ringa olägenheter i detta avseende.

Härjämte ansåge sig de sakkunniga böra framhålla, att de nuvarande lönebestämmelserna

för kommunala mellanskolans lärare allenast avsåge s. k.

minimilöner. Det hade i enlighet härmed varit vederbörande kommun obetaget

att bevilja kommunala lönetillägg såsom ett medel bland annat att

söka vid skolan bibehålla lärarkrafter med erforderlig kompetens. Därest,

såsom de sakkunniga enligt det följande föresloge, dylika tillägg efter löneregleringens

genomförande icke bleve tillåtna, konnne kravet på jämställdhet

i de statliga lönebestämmelserna mellan de kommunala mellanskolornas

och de statliga realskolornas lärare att framträda ännu starkare.

På grund av vad sålunda anförts och då det enligt de sakkunnigas mening

vore ett viktigt statsintresse, att de kommunala mellanskolorna, vilka hade

samma uppgift i skolsystemet som de statliga realskolorna, kunde erhålla

och åt sig bevara en fullgod lärarstab, ansåge sig de sakkunniga böra ansluta

sig till lärarlönekommitténs ovanberörda förslag att placera adjunktskompetenta

ämneslärare vid de kommunala mellanskolorna i samma lönegrad

som adjunkterna vid de statliga realskolorna.

I fråga om de icke-adjunktskompetenta ämneslärarnas löneställning hade

de tidigare sakkunnigberedningarna och även överstyrelsen ansett, att de

i lönehänseende icke borde sättas lägre än en lönegrad under de adjunktskompetenta

lärarna. Med hänsyn till den i många fall rätt avsevärda skillnad,

som förefunnes i utbildningshänseende mellan den förra gruppen av

lärare och de adjunktskompetenta lärarna, ansåge de sakkunniga, att en

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

15

lönegrads skillnad mellan nämnda båda kategorier icke vore tillräcklig. De

funne för sin del två lönegraders skillnad befogad och förutsatte följaktligen,

att icke adjunktskompetent ämneslärare placerades i 21 lönegraden.

Örn lärare saknade adjunktskompetens av den anledningen, att han icke

genomgått provår, men hade en lång och förtjänstfull lärarverksamhet bakom

sig, förefunnes den möjligheten för honom att i lönehänseende bliva

likställd med lärare med vederbörlig adjunktskompetens, att Kungl. Majit

efter särskild ansökning dispenserade honom från provåret genom att förklara

honom oavsett avsaknaden av provår behörig till adjunktsbefattning

vid allmänt läroverk.

Högre folkskolor. Inplaceringen i lönegrad av ämneslärare vid

de högre folkskolorna vore förenad med vissa svårigheter på grund av att

dessa skolor sinsemellan företedde betydande olikheter såväl i fråga örn arten

av den undervisning, som där meddelades, som i fråga örn organisationen.

Enligt gällande bestämmelser gjordes åtskillnad mellan yrkesbestämda och

allmänna högre folkskolor, och vidare kunde antalet årsklasser i de högre

folkskolorna variera från en till fyra. I de tidigare löneregleringsförslagen

hade ifrågasatts, att hänsyn till dessa förhållanden skulle tagas vid lönesättningen.

Enligt de sakkunnigas mening kunde det icke vara befogat och ej heller

eljest lämpligt att till grund för inplacering av ordinarie ämneslärare i lönegrad

lägga det antal årsklasser, vederbörande skola omfattade. Härutinnan

kunde enligt vederbörande skolkommuns bestämmande ändringar äga rum

icke blott så, att skolan utbyggdes med flera klasser, än den förut haft, utan

även så, att exempelvis på grund av bristande lärjungetillströmning antalet

årsklasser minskades. I intetdera fallet syntes i fråga örn vare sig lärarpersonalens

arbete eller kraven på dess kompetens sådana ändrade förhållanden

uppkomma, att tillräckliga skäl för en förbättring, respektive en försämring

av dess löneställning kunde sägas föreligga. Lönetekniskt och rättsligt

sett måste också en dylik variabilitet hos lönestandarden medföra svårigheter.

Ej heller funne de sakkunniga det motiverat, att vid en lönereglering den

nuvarande skillnaden i lönehänseende mellan allmänna och yrkesbestämda

högre folkskolor upprätthölles. Stadgan för högre folkskolor ställde icke

större kompetenskrav på lärarna vid de yrkesbestämda skolorna än på lärarna

vid de övriga högre folkskolorna, och i fråga örn tjänstgöringens beskaffenhet

hade de sakkunniga icke kunnat konstatera sådana olikheter, att en

skillnad till förmån för de förra kunde anses alltjämt hava fog för sig.

De sakkunniga intoge alltså den ståndpunkten, att i princip ämneslärarna

vid de högre folkskolorna borde, oavsett skolornas organisation med hänsyn

till antalet årsklasser och oavsett deras karaktär av allmänna eller yrkesbestämda,

likställas i lönehänseende.

Från denna allmänna regel syntes emellertid ett undantag böra göras,

nämligen i fråga om sådana högre folkskolor, vilka efter vederbörligt medgivande

anordnades såsom praktiska mellanskolor. De praktiska mellanskolorna

åsyftade alt under överstyrelsens kontroll föra fram eleverna till en

censurerad avgångsexamen, praktisk realexamen, avsedd att medföra med

realexamen, avlagd vid kommunal mellanskola eller statlig realskola, jämförlig

kompetens. Beträffande dessa skolor förelåge allisa, liksom vid de

kommunala mellanskolorna, eli särskilt behov av all i konkurrensen örn

lärarkrafter kunna åtminstone till en viss grad mäta sig med de statliga real
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj :ts proposition Nr 230.

skolorna. Detta förhållande betingade enligt de sakkunnigas mening en särställning

för ifrågavarande skolor, såvitt anginge lärares med adjunkts- eller

däremot svarande kompetens löneförmåner. Till denna fråga återkomma de

sakkunniga i det följande.

I avseende å den iöneställning, som borde tillkomma ämneslärare vid högre

folkskolor i allmänhet, förefunnes enligt de sakkunnigas mening icke tillräcklig

grund för att göra åtskillnad mellan adjunktskompetenta och icke

adjunkt skompet enta lärare. Däremot talade praktiska skäl för att lönesättningen

icke mer än nödigt differentierades för ämneslärare vid samma skoltyp.

De sakkunniga ansåge alltså, att, såsom förhållandet vore enligt nu

gällande lönesystem, lönesättningen för ämneslärare vid högre folkskolor såsom

regel borde ske oberoende av huruvida vederbörande förvärvat adjunktskompetens

eller icke. För nämnda lärare föresloge de sakkunniga samma

Iöneställning som för icke-adjunktskompetenla lärare vid kommunala mellanskolor,

eller sålunda inplacering i den 21 lönegraden för såväl manliga

som kvinnliga lärare.

Allenast i fråga örn de såsom praktiska mellanskolor anordnade högre

folkskolorna ansåge de sakkunniga av förut anfört skäl undantag från

nämnda lönesättning böra ske, för såvitt anginge de adjunktskompetenta lärarna.

Dessa borde enligt de sakkunnigas förslag erhålla lön lika med adjunkter

vid statens realskolor, alltså enligt 23 lönegraden. Det kunde visserligen

invändas, att åtskilliga fyrklassiga högre folkskolor i verkligheten

gjorde samma tjänst som realskolorna, i det att de bibringade sina lärjungar

ett kunskapsmått, motsvarande realexamens, ehuru lärjungarna icke ägde

möjlighet att vid skolan avlägga sådan examen utan måste såsom privatister

fullgöra sina examensprov vid andra skolor, samt att därför till stöd för de

adjunktskompetenta lärarnas vid sistberörda högre folkskolor jämställande

med läroverksadjunkterna enahanda skäl förelåge, som när det gällde de

praktiska mellanskolorna. De sakkunniga ansåge dock, att, så länge ifrågavarande

högre folkskolor saknade en författningsmässigt reglerad examensrätt,

det icke vore möjligt att draga gränsen så, att de adjunktskompetenta

lärarna därstädes bleve inneslutna i den förmån, som skulle tillkomma motsvarande

lärare vid de praktiska mellanskolorna.

I fråga örn adjunktskompetens torde, vad de sistnämnda skolorna anginge,

böra beaktas 1928 års lönekommittés förslag örn en utvidgning av

nämnda begrepp. Kommittén uttalade, att i betraktande därav att inom den

yrkesbestämda högre folkskolan den praktiska utbildningens tillgodoseende

ofta måste kräva nied adjunktskompetens likvärdiga kvalifikationer av mera

praktisk art, kommittén ansåge. att likvärdig nied adjunktskompetens skulle

anses dels filosofisk ämbetsexamen eller högre akademisk examen jämte folkskollärarexamen,

dels kompetens för lektorat i ingenjörs- eller handelsämne

vid tekniskt läroverk, i varje fall jämte två års tjänstgöring vid högre folkskola

eller annan läroanstalt, som av Kungl. Maj:t i det avseendet föreskrivits.

De sakkunniga ansåge det befogat, att vid de praktiska mellanskolorna

vissa lärare i tekniska eller yrkesbetonade ämnen, vilka icke ägde

formell adjunktsbehörighct men som med hänsyn till ifrågavarande skolors

utbildningsuppgift måste anses besitta en med sådan behörighet likvärdig

kompetens, komme i åtnjutande av samma löneförmåner som de adjunktskompetenta

lärarna. Det torde emellertid möta svårighet att härutinnan

i författningsväg uppställa generella regler, såsom 1928 års lönekominitté

syntes hava avsett. De sakkunniga föresloge därför, att det skulle ankomma

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

17

på Kungl. Majit att efter ansökning och prövning från fall till fall förklara

sådan lärare, som här avsåges, berättigad att åtnjuta lön såsom adjunktskompetent

lärare.

Det vore att märka, att enligt gällande stadga läsåret vid de högre folkskolorna

kunde understiga läsåret vid de kommunala mellanskolorna och

även vid de kommunala flickskolorna med tre, respektive två veckor. De

sakkunniga hade icke ansett detta förhållande motivera en lönereducering för

lärare vid de högre folkskolor, där detta vore fallet, men kommc i det följande

att föreslå befogenhet för vederbörande skolstyrelse att i dylika fall.

örn så prövades lämpligt, vidtaga viss utökning av lärarens undervisningsskyldighet,

i antalet veckotimmar räknat.

kommunala flickskolor. I anslutning till vad de sakkunniga

förordat beträffande icke-adjunktskompetenta ämneslärare vid övriga här

avsedda högre kommunala skolformer torde även motsvarande lärare vid

de kommunala flickskolorna böra placeras i 21 lönegraden.

Beträffande adjunktskompetenta lärare vid dessa flickskolor uppstode

frågan, huruvida de i likhet med motsvarande lärare vid de kommunala och

praktiska mellanskolorna skulle erhålla samma lönegradsplacering som

adjunkter vid statliga realskolor, eller om de, i enlighet med vad de sakkunniga

förordat i fråga örn adjunktskompetenta ämneslärare vid de högre

folkskolorna, skulle placeras i samma lönegrad som ämneslärare, som icke

förvärvat denna högre kompetens.

Vid tillkomsten av de kommunala flickskolorna hade de kommunala

mellanskolorna tagits till förebild beräffande organisationen och i fråga örn

de ekonomiska förhållandena. De ordinarie ämneslärarnas avlöningsförmåner

hade sålunda hittills varit desamma, som utginge till motsvarande befattningshavare

vid de kommunala mellanskolorna.

Under sådana förhållanden hade det synts de sakkunniga vara mindre

tilltalande att i lönehänseende nu nedsätta de kommunala flickskolornas ämneslärare

i förhållande till mellanskolornas lärare, även örn de kommunala

flickskolorna icke förde fram sina elever till en kontrollerad avgångsexamen.

Därtill komme, att kurserna vid dessa skolor sträckte sig i vissa ämnen

ganska väsentligt utöver realskolornas kurser och följaktligen ställde större

anspråk på lärarpersonalen. Likställighet mellan de kommunala flickskolornas

och mellanskolornas ämneslärare borde därför alltjämt upprätthållas.

Vad de sakkunniga ovan föreslagit beträffande adjunktskompetenta ämneslärare

vid de kommunala mellanskolorna borde därför äga tillämpning

på motsvarande lärare vid här avsedda flickskolor.

Med avseende å jämförelsen mellan nuvarande och av de sakkunniga föreslagna

lönebelopp kunde hänvisas till den tablå, som avsåge de kommunala

mellanskolornas lärare.

Beträffande vissa av de sakkunniga verkställda jämförelser mellan de nu

utgående lönerna och de löner, som skulle utgå vid bifall lill de sakkunnigas

förslag, hänvisas till berörda bilaga C.

Myndigheternas yttranden. Endast skolöverstyrelsen och statskontoret

hava särskilt berört frågan örn löneställningen för de ordinarie ämneslärarna.

Skolöverstyrelsen bar anslutit sig till 1936 års lärarlönesakkunnigas ifrågavarande

förslag med den ändringen, att överstyrelsen förordat, alt adjunkts
tiihung

till riksdagens protokoll Wilk. 1 stank Nr 230. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Xr 230.

kompetent ordinarie lärare vid högre folkskola placeras i 22 lönegraden

i stället för, såsom de sakkunniga föreslagit, 21 lönegraden. Som motiv härför

har anförts, att den löneskillnad i jämförelse med motsvarande löner vid

andra skolformer, som bleve en följd av bifall till de sakkunnigas förslag

i denna del, knappast vore motiverad med hänsyn till skolformernas olikhet

och skulle högst ofördelaktigt inverka på rekryteringen av de högre folkskolornas

lärarkår.

I övrigt inhämtas av överstyrelsens utlåtande bland annat följande:

Överstyrelsen behjärtade det krav beträffande placering i 22 lönegraden

av de icke-adjunktskompetenta lärarna, som framställts av representanter för

de kommunala mellanskolornas lärarkår, överstyrelsen hade också i utlåtande

år 1924 uttalat sig för de icke-adjunktskompetenta lärarnas inplacering

endast en lönegrad under de adjunktskompetenta lärarna. Överstyrelsen

hade också nu tagit under övervägande, huruvida icke möjlighet förelåge

att förorda inplacerandet av vederbörande lärare i 22 lönegraden. Då

överstyrelsen emellertid icke för sin del ansåge sig kunna stanna inför detta

förslag, skedde det under framhållande av alt enligt dess mening det vid

1937 års riksdag fattade beslutet rörande inplaceringen av de vid de statliga

läroverken anställda lärarna, och särskilt inplaceringen av ämneslärarinnorna

i 21 lönegraden, skapat ett delvis nytt utgångsläge för avgörandet av

föreliggande fråga. Ett generellt inplacerande av den icke-adjunktskompetenta

läraren i kommunala mellanskolan en lönegrad över även den

adjunktskompetenta ämneslärarinnan vid statsläroverk måste betraktas som

avgjort olämplig. Enligt det nu föreliggande förslaget skulle däremot de

icke-adjunktskompetenta lärarna i kommunala mellanskolan placeras i

samma lönegrad som de icke-adjunktskompetenta ämneslärarinnorna vid de

statliga läroverken, vilket torde anses vara riktigt.

Dessutom förefunnes, såsom de sakkunniga påpekat, möjlighet för lärare,

som saknade adjunktskompetens av den anledning, att han ej genomgått

provår, att, om han hade en lång och förtjänstfull lärarverksamhet bakom

sig, efter av Kungl. Majit medgiven dispens från provår bliva förklarad

behörig till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, örn olika lönevillkor

bleve fastställda för adjunktsbehöriga och icke-adjunktsbehöriga ämneslärare,

vore det emellertid enligt överstyrelsens mening önskvärt, att i det

förslag i ärendet, som Kungl. Majit ämnade framlägga för riksdagen, det

uttryckligen utsädes, att sådan dispens måtte under ovannämnd förutsättning

kunna av Kungl. Majit beviljas efter prövning i varje särskilt fall åt

sådan lärare, som avlagt magisterexamen eller därmed likvärdiga akademiska

prov. Därest detta icke av Kungl. Majit och riksdagen på förhand

klart utsädes, kunde tvekan komma att uppstå, huruvida en sådan dispens

icke vore ett sätt att kringgå de av riksdagen fastställda lönebestämmelserna,

och Kungl. Majit skulle av detta skäl kunna se sig förhindrad bevilja dylika

dispenser även i fall, där dessa vore i och för sig motiverade. Överstyrelsen

tilläte sig ytterligare ifrågasätta, om ej även för nu i tjänst varande lärare

med lägre meriter än magisterexamen den möjligheten skulle genom en övergångsbestämmelse

kunna ställas öppen att av Kungl. Majit efter prövning

i varje särskilt fall uppflyttas i lönegrad över den 21 :a. Överstyrelsen

tänkte härvidlag särskilt på vissa äldre av de nuvarande icke-adjunktskompetenta

lärarna, som gjort en betydande insats vid tillkomsten av de kom
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition Nr 230.

19

munala mellanskoloma, och vilka efter en lång oell förtjänstfull lärargärning

gjort sig förhoppning om åtminstone någon löneförbättring och därmed följande

förhöjning av pensionsunderlaget.

Vad överstyrelsen anfört rörande möjligheten för nu i tjänst vid kommunal

mellanskola varande lärare med lägre meriter att av Kungl. Majit efter

prövning i varje särskilt fall uppflyttas i högre lönegrad än den 21 :a, gällde

i samma grad örn lärare vid praktisk mellanskola. Överstyrelsen tänkte i

detta fall särskilt på vissa lärare, som nu innehade rektors ställning, vilka

under en långvarig tjänstgöring gjort sig förtjänta örn den praktiska kommunala

mellanskolans utveckling och för vilka det med hänsyn härtill liksom

till deras auktoritet i förhållande till underordnade yngre lärare med

adjunktskompetens torde vara av betydelse att ej inplaceras två lönegrader

under dessa med ty åtföljande lägre pension.

Med hänsyn till den förhållandevis obetydliga utbildning utöver folkskollärarexamen,

som vore erforderlig för erhållande av kompetens till ifrågavarande

lärarbefattningar, har en placering i 21 lönegraden — fyra lönegrader

högre än den högsta för folkskollärare —- icke förefallit statskontoret

tillräckligt motiverad. Särskilt tedde den sig för hög vid jämförelse med den

inom den allmänna civilförvaltningen gängse lönesättningen. I anledning

härav funne sig ämbetsverket icke kunna förorda högre placering för dessa

lärare än högst 20 lönegraden. Därvid förutsatte statskontoret, att den skärpning

av kompetensfordringarna, som vidtagits genom 1933 års stadga för de

kommunala mellanskoloma, utsträcktes att gälla jämväl lärarna vid de båda

övriga här ifrågavarande skoltyperna. Vad anginge löneställningen för de

adjunktskompetenta lärarna, funne statskontoret det i och för sig otillfredsställande

att låta den för en befattning gällande lönegraden bliva beroende av

dess tillfällige innehavares formella kompetens. Med hänsyn till vad de sakkunniga

anfört till stöd för en sådan anordning vid de kommunala mellanskolorna

och de praktiska mellanskoloma ville statskontoret emellertid icke

motsätta sig förslaget för dessa skolors vidkommande. Vad anginge de kommunala

flickskolorna — vilka i avseende å avgångsexamen icke vore att likställa

med mellanskoloma — funne statskontoret knappast tillräckliga skäl

föreligga alt bereda den högre löneställningen.

Vid ärendets föredragning i statskontoret uttalade t. f. statskommissarien

Brittli skiljaktig mening och yttrade:

Enligt den av statskontoret föreslagna lönegradsplaceringen för ickeadjunktskompetenta

lärare skulle skillnaden i lönehänseende mellan adjunktskompetenta

och icke-adjunktskompetenta ämneslärare komma att

uppgå lill icke mindre än tre lönegrader. Då någon skillnad i fråga om arbetsuppgifter

och ansvar icke förefunnes mellan lärare med adjunktskompetens

och lärare utan sådan kompetens, syntes en sådan skillnad i lönehänseende

som den av statskontoret förordade vara alltför stor. Den av de sakkunniga

föreslagna lönesättningen för icke-adjunktskompetent lärare kunde

visserligen vid vissa allmänna högre folkskolor förefalla alltför hög viii en

jämförelse med den lönegradsplaccring, folkskollärarna erhållit genom den

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

vid 1937 års riksdag beslutade löneregleringen och med den inom allmänna

civilförvaltningen gängse lönesättningen. I betraktande av de krav, som numera

ställdes på lärarnas kompetens även vid de allmänna högre folkskolorna,

och med hänsyn tagen till de svårigheter av praktisk art, som skulle

möta vid en differentiering i olika lönegrader av ifrågavarande lärare, hade

reservanten ansett sig böra förorda de sakkunnigas förslag i fråga örn de iclceadjunktskompetenta

lärarnas löneställning.

Ej heller kunde reservanten biträda uppfattningen, att tillräckliga skäl

icke skulle föreligga för att adjunktskompetenta lärare vid de kommunala

flickskolorna skulle i likhet med motsvarande lärare vid kommunala mellanskolor

och praktiska mellanskolor erhålla samma löneställning som adjunkter

vid statens realskola. Även beträffande delta spörsmål ansåge sig reservanten

böra förorda de sakkunnigas förslag, vilket innebure, att de kommunala

flickskolorna skulle i fortsättningen liksom hittills vara jämställda

med de kommunala mellanskolorna i fråga örn lärarnas löneförmåner. I betraktande

av den betydelse, dessa flickskolor hade inom undervisningsväsendet,

syntes det vara fullt motiverat, att de hade samma möjlighet som kommunala

mellanskolor och praktiska mellanskolor att förvärva och bibehålla

lärarpersonal med adjunktskompetens.

Departe- Med de kompetensbestämmelser, som nu tillämpas vid de kommunala

Pintsch ftffm

''mellanskolorna, kommunala flickskolorna och högre folkskolorna och vilka

i huvuddragen måste tillämpas jämväl efter löneregleringens genomförande,

synes det icke möjligt att undvika en differentiering av lönerna för de ordinarie

ämneslärarna vid ifrågavarande skolformer efter kompetensens beskaffenhet.

En lönesättning, som för de adjunktskompetenta lärarnas del

skulle ligga lägre än den lönenivå, som numera tillämpas vid de statliga läroverken,

skulle bliva till förfång för de med dessa likställda eller jämförbara

kommunala skolorna och en lönesättning, som skulle bereda även ickeadjunktskompetenta

lärare samma löneställning som adjunktskompetenta,

kan av andra skäl icke accepteras. En differentiering av lönerna efter

lärarkompetensen synes för övrigt icke strida mot de principer, som följts

vid löneregleringar på andra, motsvarande områden. I detta hänseende må

erinras, att för adjunkter vid de allmänna läroverken bestämts en högre

löneställning än för ämneslärarinnor, oaktat dessa befattningshavarkategorier

fullgöra i stort sett samma tjänstgöring, och att adjunkter, som överflyttats

till realskola från kommunal mellanskola utan att innehava formell

kompetens som adjunkt, hänförts till en lägre lönegrad än adjunkterna i

övrigt.

Jag anser mig med hänsyn till det nu anförda icke böra resa invändning

mot de sakkunnigas av myndigheterna i stort sett tillstyrkta förslag om en

gradering av lönerna för de ordinarie lärarna vid flertalet av de skolformer,

varom här är fråga, efter lärarkompetensens art.

De sakkunnigas förslag, att ordinarie adjunkt sbehörig ämne slärare vid

kommunal mellanskola och praktisk mellanskola skulle placeras i samma

lönegrad som adjunkt vid allmänt läroverk, d. v. s. i den 23 :e, har tillstyrkts

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

21

av de myndigheter, som yttrat sig i ämnet. Även jag anser mig böra biträda

förslaget. Särskilt vill jag framhålla, att en sådan lönesättning är ägnad att

främja en god rekrytering av lärarpersonalen vid dessa skolformer, vilka i

avseende å utbildningens art och slutmål äro att jämställa med de statliga

realskolorna.

De sakkunniga hava föreslagit, att jämväl adjunktskompetent ordinarie

ämneslärare vid kommunal flickskola skulle hänföras till 23 lönegraden,

oaktat denna skolform icke är att i utbildningshänseende direkt jämställa

med de statliga realskolorna. Detta förslag har biträtts av skolöverstyrelsen

men avstyrkts av statskontorets majoritet, som förmenat, att tillräckliga skäl

knappast föreligga att bereda den högre löneställningen åt lärarna vid dessa

skolor, som med avseende å avgångsexamen icke vore att likställa med

mellanskolorna. Jag kan icke godtaga statskontorets uppfattning. Härvid

tillmäter jag vikt åt det förhållandet, att -— såsom de sakkunniga påpekat

— den vid de kommunala flickskolorna meddelade undervisningen i många

hänseenden sträcker sig längre än den, de statliga realskolorna förmedla,

och följaktligen kan ställa högre krav på läraren än de krav, som ställas

exempelvis på en lärare vid kommunal mellanskola. Vidare må erinras, att

de kommunala flickskolornas lärarpersonal hittills varit i lönehänseende

jämställd med de kommunala mellanskolornas. Jag anser mig därför böra

tillstyrka de sakkunnigas förslag om jämställande alltfort i lönehänseende

av lärarna vid dessa läroanstalter med lärarna vid de kommunala mellanskolorna.

I likhet med de sakkunniga håller jag före, att tillräckliga skäl saknas att

bereda den högre löneställningen åt de adjunktskompetenta lärare, som

tjänstgöra vid andra högre folkskolor än praktiska mellanskolor. Dessa skolors

ställning i undervisningsväsendet och de betingelser, varunder de arbeta,

synas mig motivera den ståndpunkt, som av de sakkunniga i detta hänseende

intagits. Jag finner mig alltså icke böra biträda överstyrelsens förslag, att

de adjunktskompetenta lärarna vid förevarande högre folkskolor skulle

placeras i 22 lönegraden.

Vad angår de icke-adjunktsbehöriga ämne slurarna, äro de sakkunniga och

överstyrelsen ense om att dessa lärare böra hänföras till 21 lönegraden.

Statskontoret åter har uttalat sig till förmån för 20 lönegraden. En lönesättning

i anslutning till den sistnämnda lönegraden kan enligt min mening

icke gärna genomföras i betraktande av det stora avstånd, som i så fall skulle

komma att förefinnas mellan de adjunktskompetenta och de icke-adjunktskompetenta

lärarnas löner. Det får icke förglömmas, att lärarna vid förevarande

skolor fullgöra praktiskt taget samma tjänstgöring och att bland

dem, som formellt icke liga adjunktsbehörighet, finnas många, vilka såsom

lärare viii kunna miita sig med de adjunktsbchöriga. Å andra sidan är det av

skäl, som av överstyrelsen framhållits, näppeligen möjligt att för de ickeadjunktsbehöriga

lärarnas del tillstyrka en högre lönegradsplacering än de

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Sr 230.

sakkunnigas förslag innebär. Jag anser mig följaktligen böra förorda de

sakkunnigas förslag, att icke-adjunktskompetent ämneslärare vid samtliga

de skolformer, som här äro i fråga, hänföres till 21 lönegraden. Härvid

förutsätter jag i likhet med statskontoret, att den skärpning av kompetensfordringarna

för lärarpersonalen vid de kommunala mellanskolorna, som

år 1933 vidtagits, utsträckes alt gälla jämväl nytillkommande lärare vid de

övriga skolformerna. I 21 lönegraden böra även i enlighet med de sakkunnigas

förslag placeras adjunktskompetenta lärare vid andra högre folkskolor

än praktiska mellanskolor.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att jag icke har något att erinra

mot att Kungl. Majit jämväl efter löneregleringens genomförande må kunna

förklara lärare vid ifrågavarande skolor, vilka icke genomgått provår men

som avlagt filosofisk ämbetsexamen eller därmed likvärdiga akademiska

prov, behörig till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, varmed alltså

följer rätt till uppflyttning från 21 till 23 lönegraden. I sakens natur ligger

emellertid, att dispenser av denna art böra komma till användning endast

i fall, då det är fråga örn i hög grad förtjänta lärare med väl vitsordad och

långvarig lärartjänstgöring. Vissa billighetsskäl synas mig tala för den av

skolöverstyrelsen framförda tanken, att nu i tjänst varande lärare vid kommunala

mellanskolor, vilka hava lägre examensmeriter än magisterexamen

eller därmed likvärdiga akademiska prov, skulle kunna efter prövning av

Kungl. Majit i varje särskilt fall förklaras berättigade att åtnjuta lön enligt

högre lönegrad än 21 lönegraden. De svårigheter, som säkerligen skulle

uppstå att vid tillämpningen av en sådan bestämmelse rättvist och likväl

efter vissa enhetliga normer bedöma de enskilda fallen, avhålla mig emellertid

från att förorda en anordning av detta slag.

Vad särskilt angår de högre folkskolorna, utgår jag i likhet med de sakkunniga

från att vederbörande skolstyrelse bör äga befogenhet att i de fall.

då läsåret vid högre folkskola är kortare än det vid de kommunala mellanskolorna

och de kommunala flickskolorna förekommande (38 veckor), utöka

undervisningsskyldigheten för lärarna i syfte att kompensera den kortare

undervisningstiden. Jag har heller ingenting att invända mot de sakkunnigas

förslag, att det skall ankomma på Kungl. Majit att efter ansökning

och prövning från fall till fall förklara lärare i tekniskt eller yrkesbetonat

ämne vid praktisk mellanskola, vilken icke äger formell adjunktsbehörighet

men som med hänsyn till dessa skolors utbildningsuppgift måste anses besitta

en med sådan behörighet likvärdig kompetens, berättigad att åtnjuta

lön såsom adjunktskompetent lärare. Även denna individuella prövning kail

komma att medföra svårigheter och bestämmelsens tillämpning bör ske med

försiktighet.

Av vad jag nu anfört framgår, att jag ansluter mig till de förslag rörande

placering i lönegrad av hithörande lärare, som framlagts av 1936 års

lärarlönesakkunniga. Av de tablåer, som de sakkunniga upprättat och som

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Majlis proposition Nr 230.

torde böra fogas vid denna proposition, framgår, att ett genomförande av

detta förslag medför avsevärda löneökningar för ifrågavarande lärare i förhållande

till nu utgående författningsenliga löner. Vid bedömandet av tablåerna

bör emellertid uppmärksammas, att de i dessa lämnade uppgifterna

rörande de nuvarande löneförhållandena icke innesluta lärarna tillkommande

naturaförmåner, vilka vid bifall till löneregleringsförslaget komma att inräknas

i lönen, och ej heller nu utgående kommunala tillägg, vilka i det

följande föreslås skola avskaffas i samband med löneregleringens genomförande.

2. Rektorer.

Tidigare förslag. I fråga om rektorer vid kommunala mella nskolor

föreslog lårarlönekommittén bibehållande av den nuvarande anordningen

med ett särskilt arvode utöver vederbörande tillkommande avlöning

som ordinarie ämneslärare. Liksom beträffande rektorerna vid realskolor

uppdelade kommittén de kommunala mellanskolornas rektorer i två

grupper, med ett lärjungeantal av minst 250 såsom normerande för gruppindelningen.

För rektor vid den högre gruppen skulle arvodet utgå med

1 500 kronor, för annan rektor med 1 300 kronor.

Till detta förslag anslöt sig skolöverstyrelsen i sitt yttrande över kommitténs

betänkande. Då naturaförmånerna av överstyrelsen föreslagits inarbetade

i den kontanta lönen och då rektorernas naturaförmåner hade något

högre värde än lärarnas, borde enligt överstyrelsens mening som ersättning

för denna värdeskillnad det särskilda rektorsarvodct sättas något högre, än

kommittén föreslagit, varjämte differensen mellan de olika arvodena borde

göras något större, så att de bestämdes till respektive 1 500 och 1 800 kronor

(det sista endast vid två skolor, Malmö och Stockholm).

1928 års lönekommitté ansåg, att den nuvarande formen för tillsättning av

rektor borde ersättas med en annan. Kommittén erinrade, att även skolöverstyrelsen

uttalat sig för en ändring av bestämmelserna rörande tillsättningen

av dessa rektorsbefattningar till överensstämmelse med vad som gällde

för tillsättning av motsvarande befattningar vid de allmänna läroverken.

Ehuru frågan stöde i nära samband med en lönereglering, hade emellertid

skolöverstyrelsen ansett, att en särskild utredning av denna fråga vore av behovet

påkallad, innan den upptoges till lösning. 1928 års lönekommitté ansåge

sig efter övervägande av frågans olika sidor böra förorda den av överstyrelsen

antydda ändringen. Därav borde följa, att den dåvarande formen

för avlönande av rektor ersattes med en, som vore analog med den, vilken

gällde för rektor vid läroverk.

Kommittén ansåge, att tillsättning av rektor vid kommunal mellanskola,

kommunal flickskola och sådan högre folkskola, vid vilken Kungl. Maj:t bestämde,

att rektorsbefattning skulle tillsättas såsom vid allmänt läroverk,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

borde ske på sådant sätt, att rektorstjänst förenades med ordinarie lärartjänst.

Den invändningen kunde göras, att i vissa fall, särskilt vid mindre

kommunal mellanskola med endast fyra avdelningar, svårighet uppstode att

med rektorstjänst förena ordinarie lärartjänst med bestämd ämneskombination,

vilken i varje fall kunde befinnas erforderlig med hänsyn till ämnesfördelningen

på skolans övriga lärare. Detta ägde emellertid giltighet redan

i fråga om statens realskolor av ifrågavarande storlek, och där hade anordningen

likväl befunnits lämplig eller i varje fall möjlig. Till rektor måste

utses någon av de sökande, som vore lämplig icke blott med hänsyn till de

kvalifikationer, som erfordrades för rektorssysslan, utan även med hänsyn

till möjligheten att bestrida undervisning i vissa bestämda ämnen. Svårigheten

vore fastmera att, då rektorsförordnande icke förnyades, bereda den

som rektor avgående ordinarie lärares anställning. Dels torde emellertid sådana

fall, såsom sagts, bliva sällsynta, dels torde svårigheten icke vara

oöverkomlig, dels torde fördelarna för undervisningsväsendet i sin helhet av

den föreslagna anordningen med rektors tillsättning vara så betydande, att

en svårighet i sällsynta undantagsfall icke borde överskygga gagnet av anordningen

i de talrika och normala fallen. Kommittén ansåge den föreslagna

anordningen och den föreslagna löneställningen för de kommunala läroanstalternas

rektorer vara väl ägnade att, så långt förhållandena i övrigt det

medgåve, få rektorsbefattningarna besatta med dugande innehavare.

Beträffande rektorernas löneförmåner föreslog kommittén, i analogi med

vad som föreslagits för de allmänna läroverken, en indelning av skolorna i

två avlöningsgrupper, med gränsen förlagd vid ett lärjungeantal av 250.

Kommittén förordade, att rektor vid skola inom den högre gruppen placerades

i samma lönegrad som rektor inom realskolornas lägsta grupp, manlig

i 28 lönegraden och kvinnlig i 25 lönegraden, med lön omedelbart i lönegradens

högsta löneklass, samt rektor vid skola med färre än 250 lärjungar

i 26 respektive 23 lönegraden, med lön omedelbart i lönegradens högsta

löneklass.

I yttrande över 1928 års lönekommittés förslag uttalade skolöverstyrelsen,

att överstyrelsen icke för det dåvarande vore beredd att taga ställning till

kommitténs förslag angående ändrade bestämmelser för tillsättning av rektorstjänster.

Överstyrelsen ville tillika meddela, att överstyrelsen hade för

avsikt att upptaga spörsmålet till behandling i samband med avgivandet av

det förslag till ny stadga för kommunala mellanskolor, som vore under

arbete inom överstyrelsen. Det syntes emellertid i varje fall icke nödvändigt,

att fastställandet av rektors lön gjordes direkt beroende av dessa bestämmelser.

I likhet med kommittén ansåge överstyrelsen, att skolorna, då det gällde

rektors lön, borde indelas i grupper. Överstyrelsen, som beträffande rektorerna

vid de statliga realskolorna förordat 1928 års lönekommittés förslag

om en indelning i olika lönegrupper efter antalet klassavdelningar vid de olika

skolorna, hade tagit under övervägande, huruvida icke en liknande indelningsgrund

även kunde vara lämplig i fråga örn rektorerna vid de kommunala

mellanskolorna. Då emellertid delning av klasser på två eller flera

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 230.

25

avdelningar skedde efter olika principer vid de olika skolformerna och vidare

klassdelning bestämdes av olika myndigheter, syntes en indelningsgrund

efter klassavdelningar kunna bliva något missvisande i vissa fall.

Då emellertid de största av de kommunala mellanskolorna såväl beträffande

elevantal som antal klassavdelningar vore fullt jämförbara med de

största statsrealskolorna, hade överstyrelsen ansett, att beträffande dessa

skolor rektors lön borde sättas något högre, än vad kommittén föreslagit.

De skolor, det här skulle röra sig örn, vore Stockholms stads norra mellanskola

med 24 avdelningar och 696 lärjungar, Göteborgs stads mellanskola

med 28 avdelningar och 733 lärjungar samt Malmö stads mellanskola med

18 avdelningar och 533 lärjungar. Dessa tre skolor skulle således bilda en

grupp, grupp I, med lägst 500 lärjungar, mellanskolor med mindre än 500

men lägst 250 lärjungar (för närvarande endast Stockholms södra kommunala

mellanskola) skulle bilda grupp II och övriga skolor grupp III.

Nära till hands skulle då ligga att även tänka sig full jämställdhet i löneavseende

med rektor vid statsrealskola. Överstyrelsen framhöll emellertid,

att de dåvarande bestämmelserna för tillsättning av rektor liksom behörighetsbestämmelserna

för ordinarie ämneslärartjänst vore så olika de bestämmelser,

som gällde beträffande rektor vid statsrealskola, att överstyrelsen icke

för det dåvarande ansåge sig kunna tillstyrka fullt likställande av rektorer vid

de nu avsedda två kategorierna av skolor.

Enligt överstyrelsens mening syntes det lämpligt, att rektorerna vid mellanskoior

i grupperna I och II (enligt överstyrelsens förslag till gruppindelning)

placerades en lönegrad lägre än rektorer i motsvarande grupper vid

statsrealskolorna. överstyrelsen hade därför föreslagit för rektor vid kommunal

mellanskola inom

Grupp

I, manlig .....

..... 29 lönegraden,

32

löneklassen,

»

kvinnlig

..... 26

»

29

»

»

II. manlig .....

..... 28

»

31

»

»

kvinnlig

..... 25

»

28

»

»

III. manlig .....

..... 26

»

29

»

»

kvinnlig

..... 23

»

26

»

I sitt sedermera framlagda förslag till ny stadga för kommunala mellanskolor

förordade överstyrelsen ett förfaringssätt för tillsättning av rektor vid

dylik skola, enligt vilket överstyrelsen i vissa fall skulle äga att till rektor

förordna annan person än den, som innehade ordinarie anställning som ämneslärare

vid skolan.

Såsom framgår av redogörelsen i det föregående för de nu gällande författningsbestämmelserna,

har emellertid i stadgan nr 345/1933 för kommunala

mellanskolor i stort sett det nuvarande förfarandet bibehållits oförändrat.

Sålunda skall överstyrelsen alltjämt till rektor för en tid av fem

år i sänder förordna en av skolans ordinarie lärare. Rektorsbefattningen

kan dock numera kungöras till ansökan ledig samtidigt med ledigförklarandet

av eventuellt ledigbliven ordinarie ämneslärarbefattning vid skolan.

Rektorsförordnande meddelas emellertid ej heller i sådant fall, förrän skolstyrelsen

utsett innehavare av den samtidigt ledigförklarade ämneslärarbefattningen,

oell skall avse någon av skolans ordinarie lärare. Endast örn

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

till följd av särskilda förhållanden i något fall nu nämnt förordnande ej

lämpligen kan lämnas åt ordinarie ämneslärare, må för kortare tid annan

vid skolan anställd lärare kunna utses till rektor.

Beträffande rektorerna vid de kommunala flickskolorna föreslog

1928 års lönekommitté, att den nuvarande jämställdheten med de kommunala

mellanskolorna alltjämt borde bibehållas.

Såsom förut angivits, äro rektorsarvodena vid de högre folkskolorna

numera differentierade efter antalet klasser (300 kronor vid tvåklassig,

600 kronor vid treklassig och 800 kronor vid fyrklassig skola).

Lärarlö ne kommittén föreslog, att dessa arvoden höjas till respektive 400.

800 och 1 100 kronor.

Skolöverstyrelsen uttalade i sitt yttrande över kommitténs förslag, att överstyrelsen

icke kunde ansluta sig till kommitténs förslag i fråga örn rektorsarvodenas

storlek. Kommittén hade tagit uteslutande hänsyn till klassernas

antal, medan däremot i fråga örn arvodet åt rektor vid kommunal mellanskola

lärjungarnas antal varit bestämmande. Då beträffande kompetensvillkor

och tillsättning skulle gälla ensartade författningsbestämmelser, fann

överstyrelsen alla skäl tala för likställighet även i fråga om arvode.

1928 års lönekommitté ansåg beträffande arvode till rektor vid högre folkskola,

att större skolor, som Kungl. Maj:t bestämde, borde ställas i en grupp

för sig. Vissa skolor vore icke avsedda att ombildas till kommunala mellanskolor,

varför deras organisation vore fixerad och formen för rektors anställning

lämpligen kunde ändras därhän, att rektor anställdes såsom vid

läroverk. I överensstämmelse därmed borde avlöningsförhållandena kunna

ändras och lönen bestämmas såsom för läroverksrektorer. För rektorer vid

övriga skolor torde däremot nuvarande system med särskild ersättning utöver

lärarlönen böra bibehållas. Kommittén föreslog, att till sådan lärare

vid högre folkskola, som förordnades att uppehålla rektorsbefattningen vid

skolan, finge utgå särskild ersättning utöver lönen med 1 200 kronor vid treeller

fyrklassig skola samt med 600 kronor vid en- eller tvåklassig skola.

1936 års lärarlönesakkunniga. En förutsättning för att avlöning till rektorerna

vid de kommunala mellanskolorna skulle utgå efter

liknande bestämmelser som för realskolornas rektorer vore enligt de sakkunnigas

mening, att även tillsättning av rektor skedde enligt samma grunder,

som gällde för allmänna läroverk i liknande fall. Då denna likformighet ej

heller genom 1933 års stadga för de kommunala mellanskolorna åstadkommits,

ansåge sig de sakkunniga böra ansluta sig till lärarlönekommitténs

förslag att för kommunala mellanskolans rektorer bibehålla det nuvarande

avlöningssättet med ett särskilt arvode utöver lärarlönen. De sakkunniga

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majda proposition Sr 230.

utginge emellertid ifrån att hänsyn till sådant arvode korinne att tagas vid

bestämmandet av rektors pensionsförmåner.

Beträffande arvodets storlek hava de sakkunniga yttrat:

Då några särskilda förmåner in natura icke längre skulle vara förenade

med rektors befattning, ansåge de sakkunniga, att en höjning av nu utgående

arvodesbelopp kunde vara motiverad. Därjämte torde emellertid, såsom

även de tidigare sakkunnigberedningarna föreslagit, ersättningen för rektorsgöromålen

såvitt möjligt böra anpassas etter det arbete och det ansvar, som

vore förenat med rektorsbefattningarna vid de olika skolorna.

I fråga örn det lämpligaste tillvägagångssättet för bestämmandet av avlöningsförmånerna

för rektorerna vid de olika kommunala mellanskolorna,

finge de sakkunniga erinra örn den lösning av motsvarande spörsmål beträffande

rektorerna vid de allmänna läroverken, som vunnits genom beslut av

1937 års riksdag. Bestämmelserna i ämnet, som utarbetats av läroverkslönesakkunniga,

anslöte sig närmast till överstyrelsens yttrande över lärarlönekommitténs

förslag, dock med lika löneförmåner för män och kvinnor. De

innebure i huvudsak, att rektorsbefattningarna vid de allmänna läroverken

skulle hänföras till kategorien förordnandetjänster. Till utgångspunkt för

lönesättningen hade tagits högsta löneklassen inom 30 lönegraden för högre

läroverk samt 27 lönegraden för realskolor. De sålunda erhållna avlöningsbeloppen

hade utökats med vissa tillägg efter läroverkens storlek. Ifrågavarande

tilläggsbelopp uppginge för såväl högre allmänna läroverk som realskolor

till respektive 480, 960 och 1 440 kronor. Dessa lönetillägg vore direkt

inlagda i lönen. Samma system hade tillämpats beträffande rektorerna vid

övriga kategorier av läroanstalter. För vissa av dessa hade dock icke föreslagits

tillägg utöver högsta löneklassen. Ehuru lönerna för rektorerna i

princip anslutits till de för förordnandetjänster gällande avlöningsgrunderna,

hade dock dyrortsgradering bibehållits för rektorslönerna. Likaså hade beträffande

åtnjutandet av speciella avlöningsförmåner rektorerna likställts

med lärare, utnämnda medelst fullmakt, och ävenså beträffande det provisoriska

dyrortstillägget.

Under det att lärarlönekommittén beträffande själva uppdelningen av de

allmänna läroverken föreslagit, att antalet lärjungar skulle utgöra huvudgrund

för indelningen, och 1928 års lönekommitté ansett, att läroverkens

storlek med hänsyn till antalet klassavdelningar borde ligga till grund för

gruppindelningen, innefattade 1937 års bestämmelser en kombination avbägge

nu nämnda beräkningsgrunder. Sålunda skulle enligt dessa bestämmelser

tillämpas ett poängsystem med för realskolornas vidkommande följande

beräkningsgrunder. För värjo fullt 50-tal lärjungar beräknades 1

poäng och för varje klassavdelning 1 poäng. De olika realskolorna fördelades

efter poängtalet i tre olika grupper: till grupp I hänfördes skolor med

26 eller högre poäng, till grupp II skolor med 12—25 poäng och till grupp

III skolor med lägre poängtal än 12.

Med tillämpning av en dylik indelningsgrund skulle av de nuvarande 83

realskolorna 5 komma att tillhöra grupp I, 27 grupp II och 51 grupp III.

För var och en av dessa grupper skulle rektorslönen utgå med följande

belopp inom de olika ortsgrupperna:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

Vid realskola, tillhörande

Ort

s g r

upp

I

A

B

C

D

E

F

G

K

ron

o r

grupp I ............

10 500

10 740

10 980

11 220

11 460

11 700

11940

» II ............

10 020

10 260

10 500

10 740

10 980

11 220

11 460 i

» lil ............

9 540

9 780

10 020

10 260

10 500

10 740

10 980 i

Ifrågavarande lönebelopp överstege slutlönerna inom motsvarande dvrortsgrupp

för manlig adjunkt i 23 lönegraden med följande belopp:

inom grupp I ........................med 3 360 kronor

» » II ........................ » 2 880

» » lil ........................ » 2 400 »

Enligt de sakkunnigas mening torde jämväl rektorsbefattningarna vid de

kommunala mellanskolorna böra indelas i tre grupper med tillämpning av

samma indelningsgrund, som godtagits beträffande rektorerna vid de statliga

realskolorna.

Vid en tillämpning av de nya bestämmelserna på rektorsbefattningarna vid

de kommunala mellanskolorna skulle 4 (Stockholms stads norra och södra,

Göteborgs samt Malmö kommunala mellanskolor) komma att tillhöra grupp

I, 2 (Norrköping och Solna) grupp II och samtliga övriga (44) grupp lil.

I fråga om storleken av de arvoden, som rektorer vid de kommunala mellanskolorna

skäligen borde uppbära utöver avlöningen som ordinarie ämneslärare,

torde böra beaktas de olikheter, som förefunnes i fråga örn tillsättningen

av dessa befattningar i förhållande till vad som i sådant avseende

gällde beträffande rektorerna vid de statliga realskolorna. Rektorsarvodena

vid de kommunala mellanskolorna torde nied hänsyn härtill böra fastställas

till något lägre belopp, än vad rektor vid statlig ''realskola ägde uppbära utöver

avlöningen som adjunkt. De sakkunniga hade för sin del ansett sig

böra föreslå följande arvodesbelopp för de olika grupperna, nämligen

i grupp I ................................ 3 000 kronor

» » II 2 200 »

» » Hl 1 800

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att fastställa, till vilken grupp

vederbörande skulle hänföras.

De högre folkskolor, vilka i behörig ordning anordnats såsom

praktiska mellanskolor, borde enligt de sakkunnigas mening jämväl i fråga

örn rektorernas avlöningsförmåner jämställas med de kommunala mellanskolorna.

I enlighet härmed skulle av nu befintliga 8 praktiska mellanskolor

5 hänföras till grupp I och 3 till grupp II.

Beträffande rektorer vid övriga högre folkskolor finge de sakkunniga, i

anslutning till vad som föreslagits för de kommunala inellanskolornas rektorer

men med avseende fästat å det förhållandet, att här variationen med

avseende å skolornas storlek vore större, förorda, att dessa högre folkskolor

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

29

fördelades på fyra grupper med följande rektorsarvoden för varje grupp,

nämligen i grupp I 2 500 kronor, i grupp II 1 800 kronor, i grupp III 1 200

kronor och i grupp IV 600 kronor. Fördelningen av de olika skolorna på

dessa fyra grupper torde liksom i fråga om de kommunala mellanskolorna

böra ske med hänsyn tagen till såväl antalet lärjungar som antalet klassavdelningar

vid de olika skolorna.

Med tillämpning av den av riksdagen beslutade indelningsgrunden och

med iakttagande av att till grupp IV borde hänföras sådana skolor, vilkas

poängtal understege 5, skulle av övriga högre folkskolor för närvarande ingen

nå upp till grupp I, allenast en hänföras till grupp II, 16 komma i grupp

III och 27 i grupp IV.

Liksom beträffande de kommunala mellanskolorna torde det böra ankomma

på Kungl. Maj:t att fastställa till vilken grupp här avsedda högre folkskolor

borde hänföras.

Eftersom ämneslärare vid kommunala flickskolor enligt de

sakkunnigas förslag skulle i lönehänseende jämställas med motsvarande

lärare vid kommunala mellanslcolor, ville de sakkunniga även i fråga örn

rektorerna vid de kommunala flickskolorna förorda, att deras avlöning bestämdes

i överensstämmelse med vad ovan föreslagits för rektorer vid kommunala

mellanskolor.

Av de kommunala flickskolorna skulle med den av 1937 års riksdag beslutade

indelningsgrunden 1 (örebro) komma att tillhöra grupp I, 16 grupp

II och 8 grupp III.

En jämförelse mellan de nu till rektorerna utgående särskilda löneförmånerna

och de arvoden, som skulle tillkomma dem vid bifall till de sakkunnigas

förslag, återfinnes i bilaga C.

Myndigheternas yttranden. Skolöverstyrelsen har anslutit sig till de sakkunnigas

förslag rörande avlöningen av rektorerna vid här berörda skolformer,

såväl i vad avser själva lönebeloppen som ock grunderna för dessas

beräkning.

Överstyrelsen ansåge visserligen icke de nuvarande grunderna för tillsättningen

av dessa rektorer helt lyckliga. Möjligheterna till urval bleve ganska

ringa, då rektor skulle utses bland vederbörande skolas ordinarie lärare,

särskilt som de flesta kommunala mellanskolor hade endast ett fåtal lärare.

Visserligen hade i de nya stadgarna för kommunala mellanskolor och högre

folkskolor sådana ändringar vidtagits, vilka i vissa fall medfört större urvalsmöjligheter

vid tillsättning av rektor; motsvarande ändringar torde

också komma att införas i det förslag till ny stadga för de kommunala

flickskolorna, som överstyrelsen hade för avsikt att inom den närmaste tiden

framlägga för Kungl. Majit. Det torde dock alltjämt kvarstå som ett önskemål,

att bestämmelserna rörande rektors tillsättning vid de högre kommunala

skolorna skulle kunna bringas i så nära överensstämmelse som

möjligt med de bestämmelser, som gällde för tillsättning av rektorerna vid

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Kr 230.

de statliga realskolorna. Endast härigenom skulle också vinnas grundförutsättningen

för ett eventuellt genomförande av likställighet i lönehänseende

mellan de kommunala mellanskolornas och de statliga realskolornas rektorer.

Då emellertid överstyrelsen icke för närvarande vore beredd att framlägga

förslag till en sådan ändring i vederbörande bestämmelser, anslöte

sig överstyrelsen, som nämnts, till de sakkunnigas förslag rörande rektors

avlöning.

Överstyrelsen ville emellertid i detta sammanhang understryka vikten av

att, såsom de sakkunniga förutsatt, rektorsarvodet finge inräknas i de löneförmåner,

som skulle läggas till grund för beräkning av rektors pension.

Vidare ville överstyrelsen framhålla,

att i sådant fall, där en och samma person förenade rektorat vid en kommunal

mellanskola och en kommunal flickskola, poängberäkningen för bestämmande

av rektorsarvodets storlek finge gälla för båda .skolorna tillsammantagna,

samt

att för rektorer vid förenade praktiska mellanskolor och högre folkskolor

arvodets storlek finge beräknas med utgångspunkt från de förra.

Statskontoret har förklarat sig i huvudsak icke hava något att erinra

mot de sakkunnigas föreliggande förslag. För de mindre kommunala mellanskolorna

syntes dock en arvodesökning från det nuvarande arvodet å

1 000 kronor — jämte särskild bostadsförmån — till 1 800 kronor knappast

vara motiverad. Med hänsyn härtill ävensom till den omständigheten, att

av de 50 kommunala mellanskolorna icke mindre än 44 skulle komma att

tillhöra grupp III, ville statskontoret ifrågasätta, huruvida icke även här

en fjärde grupp borde bildas med ett arvodesbelopp örn förslagsvis 1 400

kronor.

I särskilt yttrande har t. f. statskommissarien Britth anfört, att — därest

de av de sakkunniga föreslagna rektorsarvodena i vissa fall ansåges för

höga — rättelse därav icke syntes böra ske genom att föreskriva gruppindelning

av dessa rektorstjänster efter andra grunder än dem, som fastställts

för rektorer vid statens realskolor, utan genom en såsom skälig befunnen

nedsättning av de föreslagna arvodesbeloppen.

Undervisningsväsendets lönenämnd har framlagt ett från de sakkunnigas

avvikande förslag till arvodesreglering för rektorerna, ledande till i vissa

fall väsentliga reduktioner av de av de sakkunniga föreslagna arvodesbeloppen.

De föreslagna särskilda arvodena syntes nämnden i vissa fall förefalla

väl höga med hänsyn till att man vid utseendet av rektor skulle vara bunden

vid en viss, stundom ganska begränsad personkrets. Därest icke vid

nu förevarande skoltyper ett genomförande kunde ske av det vid de allmänna

läroverken tillämpade systemet för rektorsbefattningarnas tillsättande,

enligt vilket befattningarna stöde öppna även för sökande utom den

egna skolan, ansåge nämnden, att de särskilda arvodena för rektorer vid

här ifrågavarande mellanskolor och flickskolor borde, åtminstone delvis,

väsentligt reduceras i jämförelse med de av de sakkunniga föreslagna. Lönenämnden

ville erinra, att intervallerna mellan två närliggande rektorsavlö
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition .Yr 230.

31

ningar vid läroanstalter tillhörande det statliga undervisningsväsendet genomgående

satts till 480 kronor. Det ville under hänvisning härtill förefalla

lönenämnden, som örn nämnda belopp lämpligen kunde komma till användning

vid bestämmandet av rektorsarvodena även i föreliggande fall.

I enlighet härmed kunde i fråga örn kommunala mellanskolor, praktiska

mellanskolor och kommunala flickskolor lägsta rektorsarvodet förslagsvis

sättas till (3X480=) 1 440 kronor, varefter nästa arvode skulle bliva

(1 440+480=) 1 920 kronor och nästa (1 920+480=) 2 400 kronor. Såsom

ett högsta arvode kunde möjligen i ett eller annat fall förekomma

(2 400+480=) 2 880 kronor. Örn man utginge från att det lägsta arvodet,

1 440 kronor, skulle bliva det för det stora flertalet hithörande skolor gällande

— alltså de skolor, vid vilka de sakkunniga tänkte sig ett arvode av

1 800 kronor — kunde möjligen någon av de påföljande grupperna, exempelvis

den med ett arvode av 2 400 kronor, tills vidare hållas öppen på så

sätt, att ingen skola tilldelades densamma. Vad slutligen de högre folkskolorna

anginge, kunde rektorsarvodena förslagsvis sättas till 480, 960 och

1 440 kronor, alltefter skolans grupp.

Lönenämnden ville framhålla, att det enligt nämndens förmenande icke

torde vara utan vidare klart, att de i fråga om de statliga realskolorna tilllämpade

grunderna för gränsdragningen mellan avlöningsgrupperna borde

gälla även i fråga örn exempelvis de kommunala mellanskolorna. Därest

vid en undersökning av förhållandena inom denna grupp av skolor andra

grunder för gränsdragningen befunnes naturliga och lämpliga, syntes sådana

grunder kunna tillämpas utan hinder av riksdagens beslut i fråga örn

realskolorna. Som av det nyss sagda framginge, räknade nämnden dessutom

för sin del med möjligheten av fyra avlöningsgrupper vid de kommunala

mellanskolorna, och frågan om gränsdragningen komme då i ett annat läge.

Och vad de kommunala flickskolorna beträffade, ansåge sig nämnden böra

ifrågasätta, huruvida det över huvud kunde anses lämpligt att, på sätt som

skett i sakkunnigförslaget, uteslutande tillämpa de för realskolorna avsedda

reglerna. De kommunala flickskolorna kunde enligt nämndens förmenande

anses intaga en mellanställning mellan realskolorna och de högre allmänna

läroverken, detta enär de innefattade dels ett lägre stadium, som i visst hänseende

kunde anses motsvara realskolestadiet, dels ock ett högre, differentierat

stadium, vilket påminde örn de högre läroverkens två högsta ringar

härutinnan, att lärjungarnas undervisning innefattade deltagande i fasta

ämnen och i vissa fritt tillvalda ämnen ävensom utförande av s. k. enskilt

arbete. Den grundläggande synpunkten vid införandet av systemet med

olika avlöningsgrupper — hänsynstagandet till olikheter i rektors arbetsbörda

— torde icke vad de kommunala flickskolorna anginge komma fullt

(ill sin rätt, därest dessa skolor i förevarande avseende uteslutande jämfördes

med realskolorna.

Lönenämnden hade för sin del verkställt en undersökning av förhållandena

vid hithörande skolformer under läsåret 1936—37, det läsår, på vilket

de sakkunnigas förslag byggde. Med strid av de härvid framkomna resultaten

ansåge sig nämnden böra till övervägande framlägga följande förslag

lill gruppering av de här ifrågavarande rektorsbefattningarna. Därvid

gjorde nämnden det tillägget till de sakkunnigas förslag till grunder för

poängberäkningen, att vid kommunal flickskola varje klassavdelning a det

differentierade stadiet räknades som 1,.'') poäng i stället för att tilldelas ett

värde av 1 poäng såsom å det odifferentierade stadiet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

Kommunala flickskolor:

Grupp 1, rektorsarvode å 2 880 kronor, skolor med över 20 poäng (summa

4);

Grupp II, rektorsarvode å 2 400 kronor, skolor med lägst 13, högst 20

poäng (summa 11);

Grupp lil, rektorsarvode å 1 920 kronor, skolor med högst 12 poäng (summa

10).

Kommunala mellanskolor:

Grupp 1, rektorsarvode å 2 880 kronor, skolor med över 25 poäng (summa

4);

Grupp II, rektorsarvode å 2 400 kronor, skolor med lägst 15, högst 25

poäng (summa 0);

Grupp III, rektorsarvode å 1 920 kronor, skolor med lägst 8, högst 14

poäng (summa 8);

Grupp IV, rektorsarvode å 1 440 kronor, skolor med högst 7 poäng (summa

38).

Praktiska mellanskolor:

Grupp I, se kommunala mellanskolor (summa 5);

Grupp II, se kommunala mellanskolor (summa 3).

Högre folkskolor:

Grupp I, rektorsarvode å 1 440 kronor, skolor med lägst 15, högst 20

poäng (summa 1);

Grupp II, rektorsarvode å 960 kronor, skolor med lägst 5, högst 14 poäng

(summa 17);

Grupp lil, rektorsarvode å 480 kronor, skolor med högst 4 poäng (summa

27).

Någon ändring i princip av det nuvarande förfarandet vid tillsättning av

rektorstjänster vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor och

högre folkskolor kan icke förutsättas komma till stånd i samband med genomförandet

av löneregleringen för lärarpersonalen vid dessa skolor. Valet

av rektor kommer alltså även i fortsättningen tills vidare att vara begränsat

till det ofta ganska ringa antalet ordinarie ämneslärare vid vederbörande

skola. Med hänsyn härtill är jag med de sakkunniga och myndigheterna ense,

att lönesättningen för rektorerna vid dessa skolor icke kan ske med tillämpning

av de principer, som följts beträffande rektorerna vid realskolorna, utan

att förhållandena motivera ett bibehållande av det nuvarande systemet med

rektorsarvode utöver lärarlönen.

Rektorsarvodena vid de kommunala mellanskolorna, kommunala flickskolorna

och praktiska mellanskolorna skulle enligt de sakkunnigas förslag

utgå med belopp, som något understiga skillnaden mellan å ena sidan lönen

för rektor vid realskola och å andra sidan ämneslärarlönen i högsta löneklassen.

Med denna beräkningsmetod och utgående från att rektorsbefattningarna

vid de nämnda kommunala läroanstalterna hänföras till tre avlöningsgrupper

med tillämpning av samma indelningsgrunder, som god
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

33

lagits beträffande rektorerna vid realskolor, hava de sakkunniga föreslagit

ett rektorsarvode av 3 000 kronor i grupp I, 2 200 kronor i grupp II och

1 800 kronor i grupp III. Skolöverstyrelsen har biträtt förslaget men statskontoret

har ifrågasatt, att en fjärde avlöningsgrupp skulle inrättas för de

minsta skolornas räkning med ett rektorsarvode av 1 400 kronor. Undervisningsväsendets

lönenämnd har ifrågasatt ändringar i de sakkunnigas förslag

såväl i avseende å rektorsarvodenas belopp som beträffande gränsdragningen

mellan de olika avlöningsgrupperna. Denna gränsdragning skulle för

flickskolornas del ske enligt förmånligare grunder än för mellanskolorna.

Enligt nämndens förslag skulle vid kommunal flickskola det högsta rektorsarvodet

utgöra 2 880 kronor och det lägsta 1 920 kronor samt vid kommunal

mellanskola det högsta rektorsarvodet 2 880 kronor och det lägsta 1 440

kronor.

För egen del finner jag det visserligen ur allmän lönesynpunkt vara till

fördel, örn rektorsarvodena vid ifrågavarande kommunala anstalter kunde

så nära som möjligt anpassas efter de grunder, som kommit till användning

vid lönesättningen för realskolerektorerna. I detta hänseende innebär de

sakkunnigas förslag en fördel. Å andra sidan är med detta förslag förenad

den olägenheten, att distansen mellan arvodesbeloppen i de båda högre avlöningsgrupperna

är nästan dubbelt så stor som skillnaden mellan rektorslönerna

i de båda övre avlöningsgrupperna för realskolerektorer. Den av

lönenämnden föreslagna gruppindelningen är ur denna synpunkt att föredraga

och tillstyrkes därför av mig lörsåvitt angår kommunala och praktiska

mellanskolor. Däremot kan jag icke finna skäl föreligga att tillämpa

gynnsammare indelningsgrunder för de kommunala flickskolorna. Den likställighet

i lönehänseende, som i det föregående förutsatts skola föreligga

mellan ämneslärare vid dessa skolor och vid de kommunala mellanskolorna,

bör enligt min mening komma till uttryck också när det gäller grunderna

för bestämmandet av rektorsarvodet. Jag anser mig därför böra utgå från

att rektorerna vid de kommunala och praktiska mellanskolorna samt vid de

kommunala flickskolorna i arvodeshänseende hänföras till fyra avlöningsgrupper

på sätt av lönenämnden föreslagits beträffande mellanskolorna och

att för rektorerna vid de kommunala flickskolorna tillämpas samma regler

för poängberäkningen som beträffande övriga skolor.

Vad sedan angår storleken av rektorsarvodet i de olika avlöningsgrupperna,

anser jag, att den bundenhet, som för närvarande kännetecknar förfarandet

vid tillsättning av rektorerna vid ifrågavarande läroanstalter, motiverar

en större skillnad mellan lektorslönen vid realskola och reklorslönen vid

ifrågavarande kommunala skolor än de sakkunniga förutsatt. Lönenämndens

förslag synes mig i detta avseende väl avvägt, och jag föreslår därför,

vad beträffar kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och kommunala

flickskolor, att rektorsarvodet bestämmes till följande belopp, nämligen

i

Bihang till riksdagens protokoll 1938. I sami. Nr 230.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

grupp I .................................. kronor 2 880

» II .................................. » 2 400

» lil .................................. » 1920

» IV .................................. » 1440.

Med vad jag nu föreslagit har jämväl den av statskontoret framställda erinringen

vunnit beaktande.

Vad de högre folkskolorna beträffar, har jag redan föreslagit, att de praktiska

mellanskolornas rektorer skola i arvodeshänseende jämställas med de

kommunala mellanskolornas. Den av lönenämnden för de övriga högre folkskolorna

föreslagna gruppindelningen och arvodessättningen synes mig vara

att föredraga framför de sakkunnigas förslag. Jag föreslår alltså, att rektorsarvodena

vid högre folkskolor, som icke äro praktiska mellanskolor,

skola utgå med följande belopp, nämligen i

grupp I .................................. kronor 1 440

» II .................................. » 960

» III .................................. » 480.

Såsom de sakkunniga föreslagit, bör det ankomma på Kungl. Maj:t att

för varje skola bestämma, till vilken avlöningsgrupp rektor skall hänföras.

I likhet med överstyrelsen finner jag det naturligt, att i sådana fall, då en

och samma person förenar rektorat vid kommunal mellanskola och kommunal

flickskola, poängberäkningen för bestämmandet av rektorsarvodets

storlek får gälla för båda skolorna tillsammantagna, samt vidare, att arvodet

för rektorer vid förenade praktiska mellanskolor och högre folkskolor

får beräknas med utgångspunkt från de grunder, som gälla beträffande rektor

vid praktisk mellanskola.

Frågan örn rektorsarvodets inverkan på pensionsförmånerna torde i annat

sammanhang få tagas under omprövning.

3. Biträdande föreståndare och föreståndarinnor.

Tidigare förslag. Lårarlönekommittén tillstyrkte för biträdande föreståndarinna

vid kommunal mellanskola ett med 100 kronor till 300 kronor förhöjt

arvode. Därjämte ansåge sig kommittén böra föreslå, att ett lönetillägg

å 200 kronor finge utgå till biträdande föreståndarinna vid fyrklassig högre

folkskola, där sådan föreståndarinna funnes anställd.

I sitt yttrande över lärarlönekommitténs betänkande uttalade skolöverstyrelsen,

att då antalet lärjungar vid treklassiga skolor i vissa fall vore större

än vid fyrklassiga, behov av biträdande föreståndarinna följaktligen förefun
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

35

nes även vid de förra, och att därför rätten till arvode borde utsträckas att

omfatta jämväl sådan treklassig högre folkskola, som av Kungl. Majit förklarats

likvärdig med fyrklassig, samt att arvodet även vid de högre folkskolorna

borde fastställas till 300 kronor årligen.

1928 års lönekommitté ansåg särskilt arvode till biträdande föreståndarinna

icke nödigt vid annan högre folkskola än sådan, som hade ett större

lärjungeantal, förslagsvis mer än 250.

Den särskilda omvårdnad, som kvinnliga elever vid mindre skola till äventyrs

krävde, borde kunna åläggas kvinnlig lärare utan särskilt arvode. För

de fall att kvinnlig lärare icke funnes vid skolan, torde kommun böra i ekonomiskt

avseende ordna med det biträde i fråga örn de kvinnliga lärjungarna,

som möjligen kunde befinnas lämpligt anskaffa. Vore rektor kvinnlig,

borde bland de manliga lärarna vid ovannämnda större skolor utses en tillsynshavande

lärare med ersättning, som vore lika med biträdande föreståndarinnas.

Såsom skälig ersättning föreslog kommittén högst 500 kronor

för år.

Beträffande de kommunala mellanskolorna och kommunala flickskolorna

bade kommittén icke funnit några bärande skäl förebragta för bibehållande

av särskilt arvode åt biträdande föreståndarinnor vid smärre skolor. I överensstämmelse

med vad som föreslagits i fråga örn högre folkskolor, ville

kommittén emellertid även för de kommunala mellanskolorna förorda, att

till tillsynshavande lärare vid större skolor finge, efter skolöverstyrelsens

bestämmande, utgå en särskild ersättning med högst 500 kronor för år.

Ingenstädes hade fullt tillfredsställande motivering givits för särskilt arvode

vid smärre skolor till en lärare, som utan sådant borde anses kunna gå

rektor tillhanda vid de få tillfällen, då av särskilda skäl i fråga om disciplinmål

eller dylikt manlig rektor kunde behöva biträde av kvinnlig erfarenhet,

kvinnlig rektor av manlig. I de fall, där rektor på grund av skolans storlek

kunde behöva asyftade biträde, borde liksom vid läroverk benämningen

ändras till tillsynslärare och befattningen givas åt, respektive ersättningen

utgå till manlig lärare, då rektorstjänsten hade kvinnlig innehavare.

Skolöverstyrelsen framhöll i sitt yttrande över sistnämnda lönekominittés

förslag, att överstyrelsen icke hade något alt erinra mot att i stället för

biträdande föreståndarinna anställdes tillsynslärare. Däremot kunde överstyrelsen

icke biträda kommitténs uppfattning, att arvode i vissa fäll icke

skulle utgå.

I och med att ett här avsett, låt vara i vissa fall relativt obetydligt, arvode

tillerkändes viss lärare, hade denne därmed också åtagit sig att vid behov

biträda rektor, vilket i praktiken obestridligen visat sig värdefullt. Överstyrelsen

föresloge därför, att arvode skulle utgå till här berörda lärare vid samtliga

mellanskola!- och efter samma grunder, som komme att gälla för motsvarande

lärare vid de allmänna läroverken.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

I fråga om de högre folkskolorna föresloge överstyrelsen, att, där enligt av

Kungl. Maj:t fastställt reglemente tillsynshavande lärare skulle förordnas vid

högre folkskola, arvode skulle utgå efter enahanda grunder, som överstyrelsen

förordat i fråga örn kommunal mellanskola.

1936 års lärarlönesakkunniga. De sakkunniga hava erinrat, att frågan örn

tillsynslärare vid de allmänna läroverken varit föremål för prövning vid 1937

års riksdag. Såsom framginge av propositionen nr 271/1937, hade läroverkslönesakkunniga

framhållit, att dessa sakkunnigas förslag till kungörelse med

avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie lärare m. fl. vid statens undervisningsväsen

upptoge tillsynslärare vid allmänna läroverk. Nämnda sakkunniga

erinrade, att dessa tillsynslärare år 1929 tillerkänts ett arvode av

500 kronor eller samma belopp, som utgått till de så kallade första lärarinnorna.

År 1933 hade arvodet sänkts till 350 kronor, med vilket belopp det

alltjämt utginge. Med hänsyn till att erfarenheten visat, att arbetsuppgifterna

för ifrågavarande befattningshavare på vissa hall vore av mycket ringa omfattning,

hade läroverkslönesakkunniga förordat, att arvodet, efter överstyrelsens

närmare beprövande, skulle sättas i direkt relation till arbetsuppgifterna

å befattningen, eventuellt helt bortfalla. Arvodets maximibelopp

hade ansetts kunna sättas till 300 kronor.

Vad läroverkslönesakkunniga sålunda anfört biträddes av Kungl. Majit

och riksdagen.

Med hänsyn till vad riksdagen sålunda beslutat beträffande tillsynslärarna

vid de allmänna läroverken hade de sakkunniga ansett sig böra i sitt förslag

till avlöningsreglemente föreslå liknande anordning jämväl för de högre

kommunala skolformerna. I fråga örn arvodesbeloppets storlek hade de sakkunniga

dock icke funnit anledning upptaga högre maximibelopp än det vid

kommunal mellanskola och kommunal flickskola nu utgående eller sålunda

200 kronor för år.

Myndigheternas yttranden. Då ifrågavarande arvoden borde utgå efter

samma grunder, som komma att gälla för motsvarande befattningshavare

vid de allmänna läroverken, och med hänsyn till dels det omfattande expeditionsarbete,

som ofta utfördes av de biträdande föreståndarinnorna vid de

större skolorna av förevarande slag, dels att vid vissa större kommunala

skolor redan nu av kommunen utbetalades arvoden till de biträdande föreståndarinnorna,

som överstege 300 kronor, har skolöverstyrelsen ansett sig

icke hava anledning frångå sin tidigare uttalade mening utan föreslå, att

tillsynslärare skulle efter överstyrelsens beprövande åtnjuta särskilt arvode

med högst 300 kronor för år.

Statskontoret har ifrågasatt, huruvida icke den erfarenhet, som vunnits

rörande arbetsuppgifternas omfattning och beskaffenhet, närmast borde föranleda,

att särskilda tillsynslärare vid ifrågavarande skolor icke utsåges. I

varje fall torde särskilt arvode till sådan lärare knappast behöva förekomma.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

37

Undervisningsväsendets lönenåmnd har lämnat de sakkunnigas förslag

utan erinran. Ledamoten Berta Koersner har i särskilt yttrande uttalat sig för

att ersättning till tillsynslärare vid dc största mellanskolorna måtte kunna

utgå med samma belopp som vid realskolor och på grund härav hemställt, att

maximibeloppet för dylikt arvode måtte höjas till 300 kronor.

Med hänsyn till 1937 års reglering av motsvarande löneförmåner vid de »eparle
J

..... • j ,, • mentschef*

allmänna läroverken anser jag mig icke bora motsatta mig de sakkunnigas

förslag om särskild ersättning till tillsynslärare vid ifrågavarande kommunala

skolor. Jag har ingenting att erinra emot, att arvodet maximeras till

200 kronor. Någon nedsättning i vederbörande lärares undervisningsskvldighet

bör givetvis icke samtidigt äga rum.

4. Icke-ordinarie ämneslärare.

1936 års lärarlönesakkunniga. De sakkunniga hava framhållit angelägenheten

av att avlöningsbestämmelserna för lärarpersonalen vid dessa skolor

utformades i så nära anslutning som möjligt till de föreskrifter, som

kunde komma att meddelas för motsvarande befattningshavare vid de allmänna

läroverken.

Beträffande de icke-ordinarie lärarna vid de statliga läroverken hade, erinra

de sakkunniga, föredragande departementschefen i Kungl. Maj-.ts proposition

nr 271/1937 uttalat sin anslutning till vissa av läroverkslönesakkunniga

angivna huvudlinjer till avlöningsbestämmelser för dessa lärare. Enligt

detta förslag skulle sådana lärare anställas som extra ordinarie lärare, extra

lärare eller timlärare.

Extra ordinarie lärare skulle antagas av vederbörande centrala myndighet

(skolöverstyrelsen) för full tjänstgöring och med skyldighet att tjänstgöra vid

den eller de läroanstalter, som myndigheten bestämmer.

Extra lärare skulle i likhet med extra ordinarie lärare anställas för full

tjänstgöring antingen för att fylla ett behov av lärarkrafter utöver den på

den ordinarie staten upptagna lärarpersonalen eller för att tjänstgöra såsom

vikarier. Men medan de extra ordinarie lärarnas anställning löpte kontinuerligt

med viss uppsägningstid och följaktligen vore förenad med lön efter

budgetår, skulle de extra lärarnas anställning avse allenast viss begränsad

tid, högst ett läsår i sänder, och deras lön utgå efter läsår i förhållande till

den tid anställningen omfattat. Beträffande tiden för anställningen skulle —

med hänsyn till de förmåner av olika slag (t. ex. rätt till viss avlöning under

ledighet på grund av sjukdom etc.), som skulle tillkomma extra lärare —- den begränsningen nedåt göras, att dessa lärare skulle vara anställda för

minst en termin.

Annan icke-ordinarie lärare jin extra ordinarie lärare och extra lärare

skulle benämnas timlärare. Till denna kategori skulle alltså hänföras icke

blott lärare, som anställts för partiell tjänstgöring, utan även sådana lärare,

sorn anställts för full tjänstgöring men icke kunnat anställas såsom extra

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

lärare antingen på grund av bristande kompetens eller på grund av att anställningen

omfattat kortare tid än en termin. Alla vikarier, som anställts

för kortare tid än en termin, skulle alltså enligt detta förslag hänföras till

kategorien timlärare.

, Det för de icke-ordinarie lärarna vid de statliga läroanstalterna föreslagna

lönesystemet förutsatte alltså, att den centrala skolmyndigheten (skolöverstyrelsen)

antoge extra ordinarie och extra lärare för tjänstgöring vid statens

undervisningsväsen såsom helhet. Vid ifrågavarande kommunala skolformer

ägde emellertid styrelsen för varje skola att själv anställa för skolan erforderlig

lärarpersonal. Vid sådant förhållande syntes det de sakkunniga icke

vara möjligt att för sistnämnda skolformer söka införa någon motsvarighet

till det av läroverkslönesakkunniga för statsläroverken förordade förfaringssättet

beträffande anställandet av extra ordinarie och extra lärare. Enligt de

sakkunnigas mening kunde det emellertid ej heller vara lämpligt att låta vederbörande

kommunala skolstyrelser antaga extra ordinarie och extra lärare

med den ovan angivna innebörden av dessa anställningsformer. Mot en dylik

anordning kunde samma invändningar göras, som skolöverstyrelsen anfört

mot 1928 års lönekommittés förslag att vid kommunala skolformer anställa

extra ordinarie lärare utan anknytning till någon viss lärarbefattning,

nämligen svårigheten att beräkna statsbidragen till de olika skolorna och

utöva kontroll över deras användning.

De sakkunniga ansåge sig därför böra förorda, att de icke-ordinarie lärarna

vid ifrågavarande högre kommunala skolformer indelades på samma

sätt som motsvarande lärare vid folk- och småskolorna, nämligen i extra

ordinarie lärare, vikarierande lärare och timlärare, varvid med extra ordinarie

lärare skulle avses sådan lärare, som anställdes för full tjänstgöring å

befattning, som i föreskriven ordning inrättats såsom extra ordinarie. Med

vikarierande lärare skulle avses den, som anställdes för full tjänstgöring

såsom vikarie för tjänstledig lärare eller å vakant befattning, under det att

de i övrigt anställda icke-ordinarie ämneslärarna skulle benämnas timlärare.

Vad härefter anginge de löneförmåner, som borde tillkomma den ickeordinarie

lärarpersonalen, hade riksdagen biträtt, vad Kungl. Majit i propositionen

nr 270/1937 — i enlighet med vad de sakkunniga hemställt — föreslagit,

nämligen att extra ordinarie och vikarierande lärare vid folk- och småskolor

skulle erhålla samma löneförmåner. Med hänsyn till att dessa lärare ej

sällan överginge från den ena till den andra av dessa anställningsformer och

även i betraktande av att de arbetsuppgifter, som åvilade extra ordinarie och

vikarierande lärare, vore exakt desamma, vore det nämligen — enligt vad

som i propositionen nr 270/1937 anfördes till stöd för berörda likställighet

mellan extra ordinarie och vikarierande lärare — icke lämpligt att upprätthålla

någon skillnad dem emellan i fråga om avlöningens storlek. Enligt

nämnda beslut .skulle extra ordinarie och vikarierande lärare vid folk- och

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

39

småskolorna erhålla begynnelseavlöning enligt löneklass, som vore tre löneklasser

lägre än begynnelselönen för motsvarande ordinarie lärare. Därjämte

bade bestämts, att jämställdhet skulle råda mellan extra ordinarie och

vikarierande lärare i fråga örn rätt lill avlöningsförböjning efter viss tids

tjänstgöring.

I fråga om löneställningen för de icke-ordinarie lärarna vid de högre kommunala

skolformerna borde emellertid erinras, att de sakkunniga tidigare

beträffande lönegradsplaceringen för ordinarie lärare vid samma skolor utgått

från lönesättningen för lärarna vid de statliga läroverken. I anslutning

härtill ansåge sig de sakkunniga jämväl beträffande avlöningsförmånerna

för de icke-ordinarie lärarna böra i möjligaste mån anknyta till de grunder,

som av 1937 års riksdag godtagits i fråga örn motsvarande lärargrupper vid

de statliga läroverken.

Enligt läroverkslönesakkunnigas, av föredragande departementschefen i

propositionen nr 271/1937 förordade förslag skulle extra ordinarie lärare vid

de statliga läroverken åtnjuta avlöning enligt en löneplan, som anslöte sig till

den allmänna civilförvaltningens löneplan för extra ordinarie tjänstemän,

d. v. s. nied en begynnelselön för varje lönegrad, som med två löneklasser

understege begynnelselönen för ordinarie befattningshavare i samma lönegrad.

I fråga om de av läroverkslönesakkunniga tillämpade principerna för

lönegradsplaceringen av extra ordinarie lärare finge följande framhållas.

Nämnda sakkunniga hade utgått ifrån att den markerade skillnad i lönegradshänseende,

som inom allmänna civilförvaltningen iakttoges mellan å

ena sidan de högsta förekommande lönegraderna för amanuenser och därmed

jämförliga icke-ordinarie tjänstemän och å andra sidan den lägsta normallönegraden

för närmast motsvarande ordinarie tjänstemän, i viss mån

borde äga sin motsvarighet även i förhållandet mellan undervisningsväsendets

närmast jämförliga icke-ordinarie och ordinarie tjänstemän. Läroverkslönesakkunniga

hade i enlighet med denna uppfattning föreslagit exempelvis

extra ordinarie adjunkt vid allmänt läroverk m. fl. läroanstalter till placering

i 20 lönegraden, medan närmast motsvarande ordinarie lärare i regel placerats

i 23 lönegraden och extra ordinarie ämneslärarinna hade hänförts till

18 lönegraden, under det att ordinarie sådan lärarinna inplacerats i 21 lönegraden.

Lärare, vilka innehade extra ordinarie tjänster, motsvarande ordinarie

befattningar i lönegraderna 20—18, hade i löneplanen för extra ordinarie

inplacerats två lönegrader lägre eller sålunda i lönegraderna 18—16.

Från och nied den 16 lönegraden och nedåt hade skillnaden satts till blott

cn lönegrad.

I detta förslag hade riksdagen vidtagit den ändringen, alt extra ordinarie

adjunkt ansetts böra placeras i 21 lönegraden i stället för i den föreslagna

20 :e.

I anslutning lill vad riksdagen sålunda beslulit beträffande de icke-ordinarie

lärarna vid de statliga läroverken, torde, med den av de sakkunniga förordade

löneställningen för ordinarie ämneslärare vid de högre kommunala

skolformerna, vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor oell

praktiska mellanskolor anställda extra ordinarie ämneslärare med adjunkts
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

kompetens böra hänföras till den 21 lönegraden i löneplanen för extra

ordinarie befattningshavare. I anslutning härtill syntes extra ordinarie ämneslärare

utan dylik kompetens vid i detta betänkande avsedda skolformer

böra hänföras till 19 lönegraden inom nämnda löneplan.

Den av läroverkslönesakkunniga för extra lärare föreslagna, av Kungl.

Majit och riksdagen sedermera godtagna löneplanen anslöte sig till allmänna

civilförvaltningens löneplan för extra tjänstemän. Varje lönegrad inom

denna löneplan började alltså med en löneklass, som vore tre löneklasser

lägre än begynnelselönen för motsvarande ordinarie lärare. I fråga örn löneklassplaceringen

av extra lärare hade sistnämnda sakkunniga genomgående

placerat dessa lärare i samma lönegrad som extra ordinarie lärare av motsvarande

slag. Motsvarande lönesättning torde även böra tillämpas beträffande

vikarierande lärare vid de högre kommunala skolformerna.

Beträffande avlöning till timlärare hade läroverkslönesakkunniga framhållit,

att de i den av dessa sakkunniga föreslagna avlöningsplanen för sistberörda

lärare upptagna beloppen vore konstruerade med utgångspunkt från

lönen i den högre av de båda för extra lärare av motsvarande slag ifrågakommande

löneklasser. Att sagda löneklass lades till grund hade ansetts

motiverat med hänsyn till att timläraren icke såsom den extra läraren hade

några särskilda förmåner sig tillförsäkrade, såsom avlöning vid sjukledighet

etc.

Med hänsyn till timlärarbegreppets utvidgning till att i vissa fall omfatta

även lärare med full tjänstgöring och då timlärares avlöning konstruerats

med utgångspunkt från extra lärares lön, hade det befunnits nödvändigt att

uppställa en begränsning i fråga örn det antal veckotimmar, för vilket avlöningen

för vissa timlärare finge beräknas. I avlöningsbestämmelserna för

timlärare hade därför läroverkslönesakkunniga föreslagit ett stadgande av

innehåll, att avlöning för timlärare i annat ämne än övningsämne finge

beräknas högst för ett antal veckotimmar, som vore lika nied de för motsvarande

extra lärare fastställda minimiantalet.

Enligt 1936 års lärarlönesakkunnigas ovan framlagda förslag skulle vid de

högre kommunala skolformerna begreppet timlärare även i fortsättningen

avse allenast lärare med partiell tjänstgöring. Vid sådant förhållande skulle

beträffande dessa lärare strängt taget icke kunna åberopas de av läroverkslönesakkunniga

angivna skälen för beräkning av timlärararvodena efter den

högre av de löneklasser, som kunde ifrågakomma för extra lärare. Tillräckliga

skäl torde emellertid icke föreligga för ett frångående på denna punkt av

den eljest tillämpade principen, att lärarlönerna vid ifrågavarande kommunala

skolformer i möjligaste mån borde anpassas efter de bestämmelser, som

kunde komma att gälla vid de statliga läroverken. 1936 års lärarlönesakkunniga

hade därför i förslaget till avlöningsreglemente anpassat timlärararvodena

efter läroverkslönesakkunnigas förslag. Då ersättning som timlärare

enligt förslaget endast skulle utgå vid partiell tjänstgöring, hade de

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

sakkunniga ansett någon begränsning lika den som föreslagits beträffande

de statliga läroverken icke vara av behovet påkallad.

Myndigheternas yttranden. Skolöverstyrelsen har i fråga om de ickeordinarie

ämneslärarna anslutit sig till de sakkunnigas förslag såväl i fråga

om uppdelningen av desamma i extra ordinarie lärare, vikarierande lärare och

timlärare som i fråga om dessas inplacering i lönegrad, dock med det undantag

rörande adjunktskompetent extra ordinarie ämneslärare vid högre folkskola,

som föranleddes av överstyrelsens förutnämnda förslag beträffande

löneställningen för ordinarie sådan lärare, överstyrelsen ville alltså för sin

del förorda, att extra ordinarie ämneslärare inplacerades vad beträffade

kommunal mellanskola, kommunal flickskola och praktisk mellanskola i 21,

respektive 19 lönegraden och vad beträffade högre folkskola i 20, respektive

19 lönegraden i löneplanen för extra ordinarie befattningshavare samt vikarierande

lärare i samma lönegrader enligt planen för extra befattningshavare.

Statskontoret har fäst uppmärksamheten vid att extra ordinarie och extra

ämneslärarinna vid de statliga realskolorna placerats i 18 lönegraden. Enligt

statskontorets mening borde det i betraktande härav icke förekomma, att

extra ordinarie lärare med lägre kompetens än en ämneslärarinna vid statens

realskola hänfördes till högre lönegrad än den 18 :e. Under hänvisning

till att statskontoret enligt det föregående föreslagit, att ordinarie lärare med

undantag av de adjunktskompetenta lärarna i vissa skolor skulle placeras

i högst 20 lönegraden, finge statskontoret förorda, att extra ordinarie lärare

av motsvarande kategori placerades i högst 18 lönegraden.

Vad anginge de sakkunnigas förslag att placera vikarierande lärare i samma

lönegrad som extra ordinarie lärare i motsvarande befattning borde uppmärksammas,

att vid statens realskolor extra adjunkt placerats en lönegrad

lägre än extra ordinarie adjunkt eller i 20 lönegraden. Vid de skolor, där

adjunktskompetens finge betydelse för lönegradsplacering, torde därför vikarierande

lärare med dylik kompetens icke böra hänföras till högre lönegrad

än den 20 :e.

Statskontoret kan icke dela de sakkunnigas uppfattning i fråga om lönesättningen

för timlärare. De vikarierande lärarna kunde av vissa skäl icke

beredas de förmåner i form av avlöning under sjukledighet m. m., som vid

realskolorna tillkomme extra lärare. Då de icke genom gynnsammare lönesättning

bereddes ersättning härför, syntes skäl icke föreligga att dock bereda

timlärarna vid samma skolor en dylik ersättning. Timlärarlönerna torde

följaktligen böra uträknas så, att timlärare med full tjänstgöring erhölle lön,

som motsvarade begynnelselönen för vikarierande lärare med motsvarande

kompetens.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition Nr 230.

Undervisningsväsendets lönenämnd har icke gjort något särskilt uttalande

beträffande de sakkunnigas ifrågavarande förslag.

cntschefen 1 likhet med mYndigheterna biträder jag de sakkunnigas förslag rörande

''indelning av de icke-ordinarie lärarna vid förevarande skolor i extra ordinarie

lärare, vikarierande lärare och timlärare. Jag har heller ingenting att

erinra mot att löneförmånerna för dessa lärare i huvudsak avpassas efter de

bestämmelser, som gälla i fråga om motsvarande lärargrupper vid de statliga

läroanstalterna. De sakkunnigas förslag till lönesättning finner jag mig

kunna biträda med följande ändringar, nämligen dels att vikarierande lärare

med adjunktskompetens hänföres till den 20 i stället för — såsom de sakkunniga

föreslagit — 21 lönegraden, dels ock att timlärarlönerna beräknas

så, att timlärare med fidi tjänstgöring erhåller lön, som motsvarar begynnelselönen

för vikarierande lärare med motsvarande kompetens i stället för

-—- såsom de sakkunniga förutsatt — lön, som motsvarar den högre av de

löneklasser, som kunna komma i fråga beträffande vikarierande lärare. De

skäl, som av statskontoret anförts för dessa ändringar i de sakkunnigas förslag»

synas övertygande. Med den ståndpunkt, jag i det föregående intagit i

fråga örn löneställningen för ordinarie ämneslärare, kan jag däremot icke

förorda statskontorets förslag rörande placering i lönegrad av icke-adjunktskompetent

extra ordinarie lärare och ej heller överstyrelsens förslag rörande

gynnsammare löneställning för adjunktskompetent sådan lärare vid högre

folkskola.

5. Lärare i övningsämnen och i praktiska läroämnen m. m.

1936 års lärarlönesakkunniga. I gällande statliga avlöningsbestämmelser

hade, erinra de sakkunniga, någon fast anställningsform icke upptagits

för lärare i övningsämnen, utan deras avlöning hade allenast

fastställts till visst belopp för veckotimme räknat. Såvida icke dessa lärare

genom vederbörande skoldistrikts försorg erhållit fastare anställning, hade

de alltså endast anställning som timlärare.

Frågan om beredande åt Övningslärare vid ifrågavarande högre kommunala

skolformer av bättre anställningsvillkor hade tidigare varit föremål för

statsmakternas uppmärksamhet. Sålunda framliölle 1927 års skolsakkunnigci

i sitt den 31 oktober 1927 avgivna betänkande med utredning och förslag

rörande inrättande av kommunala flickskolor (statens offentliga utredningar

1927:27), att det på grund av det värde, som de praktiska ämnena

och övningsämnena hade, och den betydelsefulla ställning, de skulle intaga

vid ifrågavarande skolor, varit synnerligen önskvärt, att de sakkunniga kunnat

föreslå anställandet av ordinarie lärare även i dessa båda slag av ämnen.

Men då detta spörsmål endast utgjorde ett moment i ett komplex av likartade

frågor, hade de sakkunniga ej ansett sig böra föregripa den utredning, som

syntes erforderlig, innan definitivt beslut fattades. De sakkunniga framhölle

emellertid angelägenheten av att dessa frågor erhöllo en snar lösning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

43

Vid framläggandet för 1928 års riksdag av proposition nr 116 angående

statsbidrag till kommunala flickskolor m. m. uttalade föredragande departementschefen,

att han i likhet med de sakkunniga skulle hava ansett synnerligen

önskvärt, örn ordinarie anställning kunnat beredas nämnda lärare, men

denna fråga vore förknippad med så många och svårlösta spörsmål, att han

för det dåvarande måste avstå från att tillstyrka ett beslut i sådan riktning.

Under hänvisning till vad de sakkunniga i övrigt i denna angelägenhet anfört

framhöll han särskilt, att frågan om dessa lärares ställning i varje fall

så nära sammanhängde med motsvarande spörsmål vid andra kommunala

skolformer, att dess lösgörande från dessa icke vore tillrådligt. Mot vad föredragande

departementschefen sålunda anfört gjorde riksdagen i sin skrivelse

nr 356/1928 i anledning av förenämnda proposition icke någon erinran.

Det kunde, anföra 1936 års lärarlönesakkunniga, måhända synas lämpligast,

att frågan om övningslärarnas ställning samtidigt upptoges till prövning

beträffande samtliga kommunala skolformer. Emellertid innefattade

den av 1937 års riksdag beslutade löneregleringen för lärarpersonalen vid

de allmänna läroverken m. fl. statliga läroanstalter ett fast inordnande i lönesystemet

även av lärare i övningsämnen. De skolformer, med vilka de

sakkunniga hade att syssla, stöde med hänsyn till utbildningsuppgift och

organisation de allmänna läroverken mycket nära, och det syntes angeläget,

att löneförhållandena vid nämnda kommunala skolformer så nära som möjligt

anpassades till läroverkens. Det skulle i betraktande härav onekligen

framstå såsom en brist, örn vid en lönereglering för samma skolformer lärarna

i övningsämnen ställdes utanför.

Med hänsyn härtill hade de sakkunniga ansett sig böra undersöka, huruvida

icke åtminstone i viss omfattning en fastare anställningsform skulle

kunna beredas övningslärarna vid ifrågavarande kommunala skolformer,

utan att den blivande utredningen örn övningslärarna inom det kommunala

skolväsendet därigenom föregrepes.

Riksdagens omförmälda beslut i fråga örn ordinarie Övningslärare vid de

statliga läroanstalterna innebure, att till lärare i övningsämne skulle utgå lön

med det för vederbörande löneklass gällande beloppet för tjänstgöring av

30 veckotimmar. För varje veckotimme, som över- eller understege 30.

skulle tillägg respektive avdrag å årslönen ske med 3 procent, dock så att

uppkommet tal. därest det icke vore i helt krontal jämnt delbart med 3,

jämkades till närmast högre sålunda delbara krontal. Med hänsyn till gällande

lönebestämmelser hade ett högsta timantal bestämts, för vilket avdrag

å lönen finge göras, detta för att garantera lärarna i övningsämnen en viss

minimilön. Sålunda skulle lärare i teckning, musik och gymnastik med lek

och idrott åtnjuta lön för lägst 9 veckotimmar samt lärarinna i kvinnlig

slöjd för lägst 6 veckotimmar. Denna bestämmelse hade ansetts komma alt

bliva av betydelse för en och annan av de nu i tjänst varande lärarna i övningsämnen;

ett nyinrättande av ordinarie lärartjänster i dessa ämnen torde

däremot icke medgivas, med mindre timantalet väsentligt överstege de ovannämnda

talen och således en betryggande marginal funnes.

Såsom kompensation åt gymnastiklärarna vid de allmänna läroverken för

dessa lärares arbete med och ansvar för planläggningen och övervakandet

opaginerad Kontrollera mot PDF

-14

Kully!. Majlis proposition Kr ''Kitt.

av ungdomens friluftsliv hade beslutits, att vid bestämmandet av det antal

veckotimmar, för vilket lön skulle beräknas, antalet tjänstgöringstimmar

skulle ökas med en, örn det utgjorde högst 12, med två, örn det utgjorde

lägst 13 och högst 20, samt med tre, om det utgjorde mer än 20.

Vidare innehölle beslutet en bestämmelse till förhindrande av att en lärare

i övningsämne med tjänstgöring vid mer än en statlig läroanstalt linge

högre sammanlagd årslön, än han skulle hava uppburit, örn han haft tjänstgöring

av samma omfattning vid allenast en läroanstalt.

1928 års lönekommitté hade, i likhet med vad skolöverstyrelsen förordat i

sitt yttrande över lärarlönekommitténs betänkande, uttalat sig för att vid

högre folkskolor anställda Övningslärare med full tjänstgöring borde kunna

anställas som ordinarie, med löneförmåner avpassade i förhållande till de

för ämneslärare utgående.

I denna fråga av övervägande organisatorisk natur hade överstyrelsen ansett

en särskild utredning krävas. Kommittén, som beträffande Övningslärare

vid,folkskolor uttalat sig för sådan utredning, ansåg, att även i fråga örn

högre folkskolor utredning örn övningslärarnas ställning vore erforderlig.

Dock syntes utan närmare utredning kunna ifrågasättas, huruvida icke redan

vid reglering av andra lärares löner den anordningen kunde vidtagas, att vid

skolor av sådan storlek, att vid desamma behov av Övningslärare med full

tjänstgöring, d. v. s. 30 veckotimmar, vore permanent, ordinarie tjänster inrättades

i sådana övningsämnen, i vilka funnes ordinarie lärartjänster vid

läroverk, samt i sådana praktiska läroämnen, vilka till följd av vederbörande

skolas inriktning borde betecknas såsom hörande till huvudämnena. Dessa

lärare, i gymnastik, teckning, verkstadsarbete, sömnad och hushållsgöromål,

borde erhålla lön enligt samma system, som kommittén föreslagit för övningslärarna

vid läroverken, alltså med lön enligt vederbörlig löneklass för

30 veckotimmars tjänstgöring och med tillägg av 3 procent utav lönen teir

varje 30 timmar överskjutande veckotimme, dock alt så uppkommet tal avrundades

till närmaste med 3 jämnt delbara krontal.

Även beträffande anställningsförhållandena för övningslärarna vid de

kommunala mellanskolorna anslöt sig 1928 års lönekommitté till överstyrelsens

i yttrandet över lärarlönekommitténs betänkande gjorda uttalande örn

önskvärdheten av att fastare anställningsform skapades för dessa Övningslärare,

åtminstone vid de större mellanskolorna. I det syftet syntes det kommittén,

som örn Övningslärare med minst 20 veckotimmars tjänstgöring i sådana

övningsämnen, inom vilka vid läroverken anställdes ordinarie lärare,

skulle kunna erhålla ordinarie anställning och avlönas enligt samma systern

som motsvarande Övningslärare vid läroverken.

För de kommunala flickskolorna föreslog lönekommittén samma avlöningsbestämmelser

som för de kommunala mellanskolorna.

I betraktande av vad sålunda förekommit, hade 1936 års lärarlönesakkun

niga för sin del kommit till den uppfattningen, att avlönings- och anställningsförhållandena

för övningslärarna vid de högre kommunala skolformerna

borde, i avvaktan på resultatet av en allmän utredning, omfattande

samtliga kommunala skolformer, kunna ordnas på så sätt, att timlärararvodena

för dessa lärare anpassades efter de för de statliga läroverken beslutade

lönebeloppen, och att därjämte möjlighet till fastare ordinarie eller extra ordinarie

anställning bereddes de Övningslärare, vilka vid en och samma skola

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Majlis proposition Nr 230.

kunde erhålla stadigvarande tjänstgöring med ett större antal veckotimmar.

Denna fastare anställning syntes lämpligen böra ordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som kunde komma att gälla för lärare i motsvarande

ämnen vid de statliga realskolorna och med iakttagande i tillämpliga delar

av de föreskrifter, som kunde komma att meddelas beträffande ordinarie

lärare i allmänhet vid ifrågavarande kommunala skoliormer.

Av praktiska skäl torde emellertid avlöningsbestämmelserna för de Övningslärare,

som erliölle ordinarie anställning vid någon av de högre kommunala

skolformerna, böra i vissa avseenden erhålla annan utformning än

för övningslärarna vid de statliga läroanstalterna. Till följd av den beslutade

anordningen, att det för varje veckotimme, varmed övningslärares tjänstgöring

över- eller understege 30, skulle ske tillägg till, respektive avdrag å

lönen med 3 procent, hade det för undvikande av otillfredsställande resultat

blivit nödvändigt att meddela ovan angivna föreskrift till förhindrande av

att lärare i övningsämne, som innehade tjänst i samma lönegrad vid mer än

en staten tillhörig läroanstalt, icke finge uppbära högre sammanlagd årslön,

än han skulle hava uppburit, om han haft tjänstgöring av samma omfattning

vid allenast en läroanstalt.

Någon motsvarighet till sistnämnda bestämmelse kunde emellertid icke

utan avsevärda olägenheter genomföras beträffande Övningslärare vid de

ifrågavarande kommunala skolformer, eftersom de olika skolorna ofta hade

olika huvudmän. Vidare syntes det ej sällan komma att inträffa, att lärare

i övningsämne samtidigt innehade fast anställning vid en statlig undervisningsanstalt

och vid någon av de högre kommunala skolformerna.

Efter att på olika vägar hava sökt komma fram till en lämplig lösning av

ifrågavarande spörsmål hade de sakkunniga måst avstå från den i och för

sig önskvärda och även närmast till hands liggande anordningen att tilllämpa

fullständigt enahanda avlöningsbestämmelser för övningslärarna vid

de högre kommunala skolformerna som vid de statliga läroanstalterna.

I stället hade de sakkunniga ansett sig böra föreslå, att ovanberörda tilllägg

till, respektive avdrag å lönen fastställdes till en trettiondedel av årslönen

för varje veckotimme, varmed lärares tjänstgöring över- eller understege

30 veckotimmar. Med en dylik anordning komme övningsläralens avlöning

att utan särbestämmelser kunna regleras självständigt för varje skola,

där han kunde hava anställning.

För att kunna bilda sig en mening om vilket antal veckotimmar, som

lämpligen borde föreskrivas som minimum för en ordinarie, respektive extra

ordinarie Övningslärare vid ifrågavarande kommunala läroanstalter, hade

de sakkunniga verkställt en utredning angående antalet veckotimmar för

övningslärarna vid de olika högre kommunala skolorna, llesullatet av denna

utredning har sammanfattats i en tabell, som torde böra såsom bilaga lögås

vid denna proposition.

Vid bedömandet av frågan örn det timantal, som borde föreskrivas som

minimum för en fastare anställning, hade 1928 års lönekommitté och skolöverstyrelsen

uttalat sig för att Övningslärare vid högre folkskola med full

tjänstgöring, d. v. s. 30 veckotimmar, borde kunna erhålla ordinarie anställning.

Beträffande motsvarande lärare vid kommunala mellanskolor och

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

kommunala flickskolor ansåg kommittén, att ordinarie anställning borde

kunna erhållas av lärare med minst 20 veckotimmars tjänstgöring.

.Enligt de sakkunnigas mening torde tillräckliga skäl ej föreligga för att

göra åtskillnad mellan de olika skolformerna i detta avseende. Samma minimiantal

veckotimmar torde därför böra föreskrivas för ordinarie, respektive

extra ordinarie övningslärarbefattning vid samtliga här avsedda läroanstalter.

Detta timantal torde kunna fastställas till 20, eller sålunda det antal,

som 1928 års lönekommitté föreslagit för de kommunala mellanslcolornas

Övningslärare, utan att den blivande utredningen örn de kommunala övningslärarnas

löne- och anställningsförhållanden därigenom föregrepes. Däremot

syntes det icke vara möjligt att i förevarande sammanhang medgiva inrättande

av ordinarie eller extra ordinarie övningslärartjänster vid ännu lägre

veckotimtal än det sistnämnda. Enligt bestämmelserna i § 41 reglementet

för statens pensionsanstalt vore nämligen från pensionsrätt undantagen extra

ordinarie eller på viss tid, ej överstigande ett läsår, anställd lärare, som ej

hade minst 20 undervisningstimmar i veckan. Att frångå denna regel, innan

den mera omfattande utredningen angående övningslärarnas ställning blivit

verkställd, syntes icke tillrådligt. Ett icke oväsentligt antal Övningslärare

vid de olika skolorna skulle kunna erhålla fastare anställning enligt de sakkunnigas

förslag.

Vad härefter angår frågan om den löneställning, som borde tillkomma

lärarna i övningsämnen vid de högre kommunala skolformerna, hava de

sakkunniga erinrat, att 1937 års riksdag beslutit följande lönegradsplaceringar

för motsvarande lärare vid de allmänna läroverken.

Löne

grad

Befattning

ordinarie lärare

extra ordinarie och

extra lärare

Lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek

och idrott............................

20

18

Lärare i kvinnlig slöjd.......................

16

15

Lärare i hushållsgöromål.....................

_

15

Lärare i manlig slöjd ..................

—

15

För timlärare hade enligt samma riksdags beslut godtagits följande lönebelopp

för veckotimme räknat.

För lärare i teckning, musik eller gymnastik

med lek och idrott..........

För lärare i manlig slöjd, kvinnlig slöjd)

Ortsgrupp

A

B

C

D

E

F

G

123

128

133

138

143

148

153

101

106

lil

116

121

126

131

Beträffande övningslärarna vid de allmänna läroverken vore att märka,

att uttryckliga bestämmelser meddelats i läroverksstadgan angående behörighetsvillkoren

för flertalet av dessa tjänster. För lärare i övningsämnen

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

47

vid de högre kommunala skolformerna funnes däremot icke några motsvarande

bestämmelser om behörighet meddelade, utan skulle enligt föreskrifter

i stadgan för vederbörande skolform extra ordinarie lärares, timlärares

och vikaries kompetens prövas av skolans styrelse, sedan rektor avgivit

yttrande. Därvid skulle styrelsen tillse, att så vitt möjligt till sådan

lärare endast förordnades den, som vore fullt förtrogen med de ämnen, i

vilka han skulle undervisa och som ägde erforderliga insikter rörande uppfostran

och undervisning samt nödig undervisningsskicklighet. Vidare skulle

skolstyrelsen vara skyldig att ställa sig till efterrättelse de erinringar, vartill

skolöverstyrelsen kunde finna sig föranlåten med hänsyn till lärarnas lämplighet

och kompetens.

Av en av de sakkunniga verkställd undersökning angående den utbildning,

som de nuvarande övningslärarna vid ifrågavarande kommunala skolformer

erhållit (bilaga I vid betänkandet) framginge, att även om vederbörande

lärares utbildning, särskilt i vissa ämnen, varit ganska varierande, hade dock

lärarna i stort sett förvärvat sig en god kompetens. I en del ämnen hade så

gott som samtliga lärare enahanda kompetens, som föreskrivits för erhållande

av motsvarande anställning vid allmänt läroverk.

Med hänsyn härtill och i betraktande av att dessa lärares arbetsuppgifter

så nära sammanfölle med motsvarande lärares vid de statliga realskolorna,

ansåge sig de sakkunniga böra förorda, att i varje fall timlärarlönerna bestämdes

till samma belopp för Övningslärare vid här avsedda kommunala

skolformer som för Övningslärare vid de allmänna läroverken.

Vad därefter beträffade lönesättningen för de föreslagna ordinarie och

extra ordinarie lärartjänsterna i övningsämnen vid ifrågavarande kommunala

skolformer, ansåge sig de sakkunniga böra utgå ifrån att samma behörighetsvillkor

för erhållande av dessa befattningar komme att uppställas,

som föreskrivits beträffande motsvarande lärare vid de allmänna läroverken.

Under förutsättning att så bleve fallet, torde dessa befattningar böra

hänföras till samma lönegrader, som beslutits för motsvarande övningslärartjänster

vid de allmänna läroverken. I annat fall borde befattningarna i fråga

hänföras till lönegrad, som vore närmast lägre än den, som gällde för motsvarande

befattning vid allmänt läroverk.

De sakkunniga hava ansett sig böra särskilt behandla frågan om avlöningsförmånerna

för sådana lärare vid de praktiska mellanskoloma,

som undervisade i s. k. praktiska läroämnen.

Sådana ämnen vore exempelvis

vid teknisk linje mekanik nied hållfasthetslära, teknisk varukännedom,

beskrivande maskin- och byggnadslära, industriell ekonomi, ritteknik, fältmätning

och avvägning samt verkstadsarbete;

vid handelslinje handelsräkning, bokföring med affärskorrespondens och

annat kontorsarbete, handelslära och handelsrätt, inköps- och försäljningsteknik,

stenograf! och maskinskrivning samt

vid den husliga linjen sömnad, hushållsgöromål med hushållslära, hemsjukvård,

barnavård, matlagning och bakning.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

Dessa ämnen kunde alltså vara av ganska skiltande ari. Vissa av dem,

såsom mekanik med hållfastlietslära, beskrivande maskin- och byggnadslära,

handelsräkning, handelslära och handelsrätt, kunde sägas endast relativt

obetydligt skilja sig från vanliga läsämnen, under det att sådana ämnen

som hushållsgöromål och sömnad närmast kunde jämföras med motsvarande

övningsämnen, även om de såsom examensämnen hade en annan ställning

vid de praktiska mellanskolorna än övningsämnena vid de teoretiska

skolorna. Ett slags mellanställning mellan läsämnen och övningsämnen

syntes sådana ämnen som maskinskrivning och stenograf och även verkstadsarbete

intaga. Såsom väsentligen färdighetsämnen stöde även de övningsämnena

nära men voro på respektive linjer av de praktiska mellanskolorna

till sin betydelse måhända närmast jämförliga med läsämnen vid de

teoretiska skolorna.

I de mera teoretiskt betonade av de praktiska läroämnena, exempelvis mekanik

med hållfasthetslära och handelsräkning, torde undervisning i regel

meddelas av ämneslärare, vilka jämväl undervisade i vanliga läsämnen, eller

ock av lärare med enahanda eller liknande kompetens som dessa. Enligt vad

de sakkunniga ovan föreslagit, skulle Kungl. Majit äga att efter ansökning och

prövning från fall till fall förklara lärare vid de praktiska mellanskolorna i

tekniska eller yrkesbetonade ämnen, vilka icke ägde formell adjunktsbehörighet,

men som med hänsyn till ifrågavarande skolors utbildningsuppgift

måste anses besitta en med sådan behörighet likvärdig kompetens, berättigade

att åtnjuta lön som adjunktskompetenta lärare. Lärare i ifrågavarande

ämnen, vilka icke av Kungl. Majit tillerkändes en sådan löneställning, borde

erhålla avlöning såsom icke-adjunktskompetenta ämneslärare. Härigenom

torde berättigade krav på en skälig löneställning för nyssnämnda lärare bliva

tillgodosedda.

Vad därefter anginge med övningsämnen nära besläktade praktiska läroämnen,

såsom hushållsgöromål och sömnad, ansåge sig de sakkunniga böra

föreslå samma löneställning för lärare i dessa ämnen som för motsvarande

Övningslärare. De sakkunniga ville dock icke bestrida att åtminstone i fråga

om vissa av dessa ämnen tvekan kunde råda, huruvida icke en högre lönesättning

kunde vara berättigad, men med hänsyn till att ifrågavarande skolor

ännu knappast kommit ur försöksstadiet, hade de sakkunniga ansett,

att ytterligare någon tids erfarenhet från skolornas verksamhet borde föreligga,

innan en klar gränsdragning mellan berörda lärare och övningslärarna

kunde ske. Det borde även framhållas, att den av de sakkunniga förordade

möjligheten att för lärare i övningsämnen tillskapa ordinarie och extra ordinarie

tjänster, vilken borde gälla även beträffande förevarande lärare, syntes

komma att för dem medföra en rätt allmän förbättring i fråga om anställnings-

och avlöningsförhållanden, ty de hade i regel härför erforderligt antal

veckotimmar.

Vad slutligen anginge lärare i sådana praktiska läroämnen som exempelvis

stenografi och maskinskrivning samt även verkstadsarbete, vilka icke

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

49

kunde direkt jämföras med varken läsämnen eller övningsämnen, föresloge

de sakkunniga, att, där ej Kungl. Majit för visst fall annorlunda förordnade,

sistberörda lärare skulle erhålla avlöning enligt 16 lönegraden, d. v. s. samma

lön, som föreslagits för lärare i slöjd och hushållsgöromål. Skulle Kungl.

Majit finna lärarens utbildning eller andra förhållanden därtill föranleda,

borde dock Kungl. Majit äga befogenhet att bestämma, att läraren skulle

åtnjuta avlöning enligt högre lönegrad, dock högst 20 lönegraden, eller alltså

den högsta lönegrad, som ifrågasatts för lärare i övningsämne.

Även för lärare i motsvarande ämnen (yrkesämnen) vid yrkesbestämda

högre folkskolor hade de sakkunniga föreslagit avlöning enligt 16 lönegraden,

dock utan rätt för Kungl. Majit att medgiva avlöning enligt högre lönegrad.

I anslutning till vad som för närvarande gällde, skulle dock timlärare

i yrkesämne kunna erhålla förhöjt arvode, då särskilda skäl härför

förelåge.

Slutligen finge de sakkunniga i fråga om avlöningsförmånerna till lärare

i praktiska läroämnen erinra, att föredragande departementschefen i propositionen

nr 271/1937 beträffande avlöningen till timlärare vid i statliga läroverk

inbyggda praktiska realskollinjer uttalat, att denna avlöning tills vidare

borde utgå som till övriga timlärare. Framdeles borde dock enligt departementschefens

mening tagas under övervägande, i vad mån särskilda bestämmelser

erfordrades i fråga om timläraravlöning för undervisning i sådana

specialämnen, som folie utanför de vanliga skolämnenas krets.

De sakkunniga förutsatte, att en dylik omprövning av lärararvodena vid

praktiska linjer samtidigt komme till stånd för såväl statliga som kommunala

läroanstalter.

Myndigheternas yttranden. Skolöverstyrelsen, som uttalat sin livliga tillfredsställelse

med att enligt de sakkunnigas förslag och i viss analogi med

vad som av 1937 års riksdag beslutats rörande övningslärarna vid de statliga

läroanstalterna fastare ordinarie och extra ordinarie anställning skulle

under vissa villkor kunna beredas även övningslärarna vid de högre kommunala

skolformerna, har emellertid beklagat, att de sakkunniga föreslagit

ett så högt minimital som 20 för det antal veckotimmar, som skulle vara

erforderliga för att ernå ordinarie, respektive extra ordinarie anställning.

Då det emellertid, som de sakkunniga framhållit, för närvarande torde vara

omöjligt att med hänsyn till bestämmelserna i reglementet för statens pensionsanstalt

fixera ett lägre minimital än 20 veckotimmar för här berörda

lärares tjänstgöring, ansåge sig överstyrelsen icke kunna direkt motsätta sig

de sakkunnigas förslag på denna punkt, överstyrelsen ville emellertid för

sin del uttrycka det bestämda önskemålet, att de hinder, som för närvarande

syntes omöjliggöra fastställande av ett lägre minimital än 20 veckotimmar,

måtte genom Kungl. Majits försorg snarast möjligt och helst i samband med

nu förestående lönereglering bliva undanröjda, och att skillnaden mellan

Bihang till riksdagens protokoll 1!)38. 1 sami. Nr 230. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition Sr 230.

statliga och högre kommunala skolor i fråga örn övningslärarnas minimitjänstgöring

måtte, så långt ske kunde, bliva utjämnad. Vad vidare anginge

övningslärarnas lönegradsplacering, måste överstyrelsen beklaga den

enligt dess mening alltför stora skillnad i lönehänseende, som av de sakkunniga

gjorts mellan å ena sidan lärarna i teckning, musik och gymnastik,

å andra sidan dem i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål. En skillnad på

fyra lönegrader syntes under alla förhållanden ingalunda vara motiverad

av den jämförelsevis ringa skillnaden i utbildningstid mellan nyssnämnda

och övriga Övningslärare.

De sakkunniga hade vid inplaceringen av lärarna i kvinnlig slöjd och

hushållsgöromål i 16 lönegraden utgått från den av 1937 års riksdag beslutade

placeringen för motsvarande lärare vid de statliga läroanstalterna.

Detta val av utgångspunkt måste betraktas som missvisande redan vad anginge

de yrkesbetonade högre folkskolornas hushållslinje liksom de kommunala

flickskolornas praktiska linje, där undervisningen i dessa ämnen

hade en helt annan omfattning och betydelse än i realskolan och på den

kommunala flickskolans teoretiska linje. På de förstnämnda linjerna vore

nämligen kvinnlig slöjd och hushållsgöromål konstitutiva huvudämnen,

motiverande dessa linjers hela existens. Om det sålunda torde vara oriktigt

att jämställa lärarna i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål vid dessa

praktiska linjer med dem vid övriga linjer, vore det tvivelsutan ännu mera

oriktigt att jämställa lärare i vederbörande ämnen vid de praktiska mellanskolornas

hushållslinje med motsvarande lärare vid de statliga realskolorna.

I de praktiska mellanskolorna hade nämligen ifrågavarande ämnen ännu

mindre karaktären av vanliga övningsämnen utan vore i undervisningsplanen

uttryckligen angivna som praktiska läroämnen, i vilka särskilt examensarbete

skulle utföras.

Undervisningen i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål vid nu nämnda

former av högre kommunala skolor ställde givetvis långt större krav på

lärarna än den mera elementära undervisningen i respektive den kommunala

mellanskolan samt på den högre folkskolans övriga linjer och den kommunala

flickskolans teoretiska linje. Även örn själva utbildningen vore i stort

sett lika för alla lärare i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål, vore det uppenbart,

att i realiteten betydligt större kompetenskrav ställdes på dem, som

skulle undervisa på ovannämnda praktiskt betonade linjer. Vad särskilt

beträffade kompetensen hos de lärare, som undervisade i dessa ämnen på

den yrkesbetonade högre folkskolans och den praktiska mellanskolans hushållslinje,

skulle denna i varje enskilt fall prövas och godkännas av överstyrelsen.

Att vid den av 1937 års riksdag beslutade regleringen av de statliga

lärarnas löner lärarna i kvinnlig slöjd placerades i en så låg lönegrad

som den 16 :e kunde därför ingalunda sägas utgöra tillräckligt skäl för att

automatiskt inplacera här senast berörda lärare vid de kommunala skolorna

i samma låga lönegrad. Överstyrelsen ville i detta sammanhang påminna

örn att genom 1937 års riksdags beslut lärarna i kvinnlig slöjd vid folkskolescminarierna

placerats i 18 lönegraden.

Med hänsyn till de berörda förhållandena ville överstyrelsen visserligen

ansluta sig till de sakkunnigas förslag rörande inplacering av lärarna i

kvinnlig slöjd och hushållsgöromål vid de högre folkskolarna och praktiska

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Kr 230.

51

mellanskolorna (utom dessa båda skolformers hushållslinje) samt vid de

kommunala mellanskolorna och de kommunala flickskolornas teoretiska

linje i 1(5 lönegraden. Däremot ville överstyrelsen föreslå, att, vad gällde

lärare i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål vid de yrkesbetonade högre folkskolornas

och de praktiska mellanskolornas hushållslinje samt de kommunala

flickskolornas praktiska linje, dessa lärare samtliga inplacerades, de

ordinarie i 18 lönegraden, de extra ordinarie i 16 lönegraden.

Vad vidare anginge lärare i maskinskrivning, stenograf! och verkstadsarbete,

anslöte sig överstyrelsen till dessas inplacering i 16 lönegraden under

förutsättning, att sådan lärare efter beslut av Kungl. Majit i varje särskilt

fall skulle kunna tillerkännas avlöning enligt högre lönegrad, dock högst

20:e. En sådan bestämmelse syntes erforderlig dels för att i vissa fall möjliggöra

förvärvande av kvalificerad lärare, dels med hänsyn till den mycket

stora skillnad i utbildning och kvalifikationer, som man, i varje fall tills

vidare, måste räkna med såsom förefintlig i fråga örn dessa lärare.

Vad beträffade arvoden till lärare i praktiska läroämnen vid i statliga

läroverk och kommunala mellanskolor inbyggda praktiska linjer, komme

överstyrelsen att i annat sammanhang avgiva särskilt förslag.

Beträffande de sakkunnigas förslag till arvoden till timlärare i praktiskt

läroämne i praktisk mellanskola eller yrkesämne vid yrkesbestämd högre

folkskola (jfr förslaget till avlöningsreglemente, 37 §) har överstyrelsen

yttrat:

För närvarande gällde, att till lärare, vilken i yrkesbestämd högre folkskola

meddelade fackundervisning i ämne, som i det för skolan fastställda

reglementet betecknades som yrkesämne, skulle kunna för intill sex veckotimmar

inom varje klassavdelning i andra, tredje och fjärde klassen utgå

tillökning till den kontanta lönen, efter prövning i varje särskilt fall av

skolöverstyrelsen, med högst 45 kronor för varje veckotimme. Av propositionen

nr 260/1918 framginge, att nu nämnda lönetillägg bestämts med hänsyn

till att särskilt kvalificerade lärarkrafter erfordrades för vissa yrkesämnen

vid de högre folkskolorna, örn undervisningen skulle kunna fullt

motsvara det med densamma avsedda ändamålet. För att vinna en för sådan

undervisning lämplig och i möjligaste mån kunnig kraft bland de inom

yrket arbetande måste givetvis en väsentligen högre avlöning betalas än

som utginge till dem, som hade full tjänstgöring i skolan. En yrkesman

av den kapacitet, som här kunde komma i fråga, vore givetvis en viktig

kraft inom det företag, där han arbetade, vadan det icke vore troligt, att

han utan någorlunda riklig ersättning kunde taga sig den ledighet från sitt

dagliga arbete, som erfordrades för alt bestrida undervisning i en skola;

och detta syntes så mycket påtagligare, som undervisningen i yrkesämnena

krävde ej ringa både förberedelse och efterarbete för värjo lektion.

Den rättighet, överstyrelsen sålunda haft att medgiva högre arvode till

vissa liirare i yrkesämne, hade överstyrelsen använt med stor försiktighet

och blott i sådana fall. då därigenom möjlighet skapats att till viss skola

erhålla en särskilt kvalificerad lärare, exempelvis en i industrien anställd

civilingenjör. Icke desto mindre hade ifrågavarande författningsbestäm
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

ruelse varit av stor betydelse och på ett verksamt sätt bidragit till att yrkesundervisningen

vid de högre folkskolorna hållits vid en hög standard. Det

syntes överstyrelsen därför synnerligen önskvärt, att en liknande bestämmelse

även inflöte i det nya reglementet. Någon sadan syntes emellertid

icke hava föreslagits av de sakkunniga. I § 37 funnes visserligen en bestämmelse,

att Kungl. Majit skulle kunna medgiva högre arvode i visst

praktiskt läroämne, respektive yrkesämne. Men dels avsåge denna bestämmelse

visst ämne och icke viss lärare, dels gällde bestämmelsen, vad de

praktiska mellanskolorna beträffade, blott sådana praktiska läroämnen, som

vore att jämställa med övningsämnen. Timlärare i mekanik, beskrivande

maskin- och byggnadslära, industriell ekonomi o. s. v. torde däremot komma

att avlönas såsom »annan timlärare» (rad 2 i tabellen över timlärares arvoden).

Icke minst i dessa ämnen vöre det emellertid önskvärt med möjlighet

till ökat arvode.

Överstyrelsen föresloge med anledning av vad nu anförts, att i reglementet

infördes en bestämmelse av liknande lydelse som § 6 i nu gällande lönekungörelse

och att det lönetillägg, varom där talades, fastställdes till högst

60 kronor. Bestämmelsen kunde införas såsom ett nytt moment av § 38

och förslagsvis erhålla följande lydelse:

»Till timlärare i praktiskt läroämne i praktisk mellanskola eller yrkesämne

vid yrkesbestämd högre folkskola må, efter prövning i varje särskilt

fall av skolöverstyrelsen, kunna för sammanlagt högst sex veckotimmar

inom varje klassavdelning av andra, tredje och fjärde klassen utgå ett

tilläggsarvode med högst 60 kronor för varje veckotimme.»

Statskontoret har icke framställt någon erinran mot de sakkunnigas föreliggande

förslag.

Undervisningsväsendets löne nämnd har yttrat följande:

Enligt den av de sakkunniga föreslagna, vid avlöningsreglementet fogade

tjänsteförteckningen skulle både ordinarie och extra ordinarie anställning

kunna ifrågakomma för, bland annat, lärare i stenograf!, maskinskrivning,

verkstadsarbete eller annat, till läsämne icke hänförligt praktiskt läroämne,

än förut i tjänsteförteckningen sagts, vid praktisk mellanskola. Vilka ämnen,

som med denna rubricering avsåges, förutom de tre uttryckligen nämnda,

syntes icke fullt klart. Enligt vad de sakkunniga anförde kunde vissa

av de praktiska läroämnena, exempelvis mekanik med hallfasthetslära,

beskrivande maskin- och byggnadslära, handelsräkning, handelsvara och

handelsrätt, sägas endast relativt obetydligt skilja sig från vanliga läsämnen.

Dessa ämnen syntes emellertid icke vara avsedda att tillhöra kategorien »till

läsämne icke hänförliga» praktiska läroämnen. Till ämnen av detta slag

torde däremot få räknas exempelvis ritteknik, fältmätning och avvägning

samt barnavård. Lönenämnden ställde sig avgjort tveksam med avseende

å frågan, huruvida ordinarie anställning borde generellt förutsättas för innehavare

av lärarbefattningar i ifrågavarande ämnen, och finge för sin del

framhålla vikten av vederbörligen fastställda behörighetsbestämmelser för

dem, som skulle erhålla ordinarie anställning i dessa ämnen.

Lönegradsplaceringen av de ifrågavarande lärarna i praktiska läroämnen

föresloges bliva 16 lönegraden för ordinarie och 15 lönegraden för extra

ordinarie lärare; dock skulle, efter prövning av Kungl. Majit och där särskilda

skäl härför förelåge, lärarbefattning i dessa ämnen kunna hänföras

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 230.

53

till högre lönegrad, dock högst 20 lönegraden för ordinarie och 18 lönegraden

för extra ordinarie lärare. Det syntes lönenämnden visserligen ur

principiell synpunkt tveksamt att, på sätt föreslagits, i viss mån hålla löneställningen

för en viss ordinarie befattning öppen för avgörande utan riksdagens

medverkan. Emellertid syntes vissa skäl tala för att en del av de

här ifrågavarande lärarna, där särskilda skäl förelåge, skulle kunna tillerkännas

en högre löneställning än som eljest i allmänhet skulle gälla. Å

andra sidan ville det förefalla lönenämnden, att 16 lönegraden i och för sig

innebure en väl hög löneplacering av exempelvis lärare i stenograf! och

maskinskrivning, åtminstone i det sistnämnda ämnet ensamt. Spörsmålet

örn den löneställning, som i olika förekommande fall borde tilldelas lärare i

praktiska läroämnen, syntes emellertid böra upptagas till avgörande i ett

sammanhang, sedan ytterligare erfarenhet vunnits och erforderliga stadgebestämmelser

i fråga örn de praktiska linjerna — såväl vid allmänna läroverk

som vid högre folkskolor — utarbetats. För närvarande ansåge sig

lönenämnden därför icke böra taga någon definitiv ståndpunkt till förevarande

spörsmål.

Ledamoten av lönenämnden Berta Köersner har i särskilt yttrande anfört

följande:

Ämnena sömnad och hushållsgöromål hade vid praktiska mellanskolor

med huslig utbildning karaktär av läroämne och ej av övningsämne. I

dessa ämnen skulle särskilt examensarbete utföras. Kompetensen för lärarinnor

i dessa ämnen skulle i varje enskilt fall prövas och godkännas av

skolöverstyrelsen. Under sådana förhållanden måste det väcka undran, att

dessa lärarinnor föreslagits till en löneställning, liggande fyra grader lägre

än lärares i enbart övningsämne.

Med hänsyn till den placering, som lärarinna vid statens skolköksseminarium

erhållit (B 19), hemställdes, att lärarinna i hushållsgöromål och kvinnlig

slöjd vid praktisk mellanskola måtte inplaceras i lönegrad B 18 och extra

ordinarie, respektive extra i lönegrad 17 samt att timlärare måtte erhålla

avlöning i relation till denna lönegradsplacering.

Det hade givetvis varit önskvärt, om frågan om anställnings- och avlö- Departeningsförhållandena

för övningslärarna vid förevarande skolor kunnat be-incntschefe"

dömas i samband nied den utredning beträffande dessa lärares ställning

vid de kommunala skolorna överhuvudtaget, som jag vid anmälan av

frågan om lönereglering för folk- och småskollärare i propositionen nr

270/1937 förutsatte skola komma till stånd. Då det emellertid ej minst

av praktiska skäl skulle vara mindre lämpligt, örn löneförmånerna för

denna lärarpersonal bibehölles vid de nuvarande samtidigt som löneförmånerna

för lärarpersonalen i övrigt anslötes till det statliga lönesystemet,

anser jag mig icke böra resa några invändningar emot att lönefrågan för

övningslärarna vid förevarande skolor nu upptages till prövning. Detta synes

utan större olägenheter kunna ske bland annat på grund därav, att de skolformer,

varom här är fråga, kunna anses jämförbara med de undervisningsanstalter,

vilkas övningslärarpersonal erhöll reglerade löner genom beslut

av 1937 års riksdag.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

De sakkunnigas förslag om reglering i viss utsträckning av anställningsförhållanden

för ifrågavarande Övningslärare synes kunna biträdas jämväl

i vad avser omfattningen av den minimitjänstgöring, som bör utgöra

förutsättning för ett inrättande av ordinarie övningslärarbefattning. Den

av överstyrelsen framkastade tanken att genom justeringar i gällande pensionsbestämmelser

bereda möjlighet för inrättande av sådana tjänster vid

en mindre omfattande tjänstgöring än de sakkunniga förutsatt, torde lämpligen

böra tagas under övervägande vid den utredning angående anställningsoch

löneförhållandena för Övningslärare vid det kommunala skolväsendet i

övrigt, som enligt min mening bör igångsättas, sedan den nu föreliggande

löneregleringsfrågan blivit avgjord.

Mot de sakkunnigas förslag till löneförmåner för övningslärarna har

jag i likhet med statskontoret och lönenämnden intet att erinra. Jag vill

emellertid ansluta mig till det av överstyrelsen framställda förslaget om

tillerkännande av högre löneställning åt lärare i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål

vid vissa speciallinjer, till förmån för vilket anförts enligt min

mening synnerligen beaktansvärda skäl. Lärare i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål

vid de yrkesbetonade högre folkskolornas och de praktiska

mellanskolornas hushållslinje samt de kommunala flickskolornas praktiska

linje böra alltså placeras ordinarie lärare i 18 lönegraden och extra ordinarie

i 16 lönegraden.

I likhet med de sakkunniga utgår jag från att beträffande de ordinarie

och extra ordinarie övningslärartjänsterna vid förevarande kommunala

skolor komma att tillämpas samma behörighetsvillkor, som gälla i fråga

om motsvarande befattningar vid de allmänna läroverken.

Vad beträffar de sakkunnigas förslag i fråga om lärare i praktiska läroämnen

vid praktiska mellanskolor, framgår visserligen av de sakkunnigas utredning,

att säkrare hållpunkter saknas för ett bedömande av löneställningen

för ett flertal av de lärarkategorier, som vid dessa skolor nu

sysselsättas. Då det emellertid synes erforderligt att, i den mån så låter

sig göra, reglera också denna personals löner i samband med den förevarande

löneregleringen, anser jag mig böra i princip biträda de sakkunnigas

föreliggande förslag. Jag delar lönenämndens tveksamhet i fråga örn

lämpligheten av att generellt förutsätta, att ordinarie anställning skall kunna

beredas lärarna i de nu avsedda läroämnena. Då det får förutsättas,

att ordinarie lärartjänst i dessa ämnen får inrättas först efter prövning

av central myndighet, anser jag mig dock böra även på denna

punkt ansluta mig till sakkunnigförslaget. En gynnsammare löneställning

än de sakkunniga förordat finner jag mig dock ej kunna under nuvarande

omständigheter ifrågasätta. I anledning av vad lönenämnden yttrat

i avseende å löneställningen för lärare i stenografi och maskinskrivning må

anföras, att det i varje fall icke i fortsättningen lärer böra få förekomma,

att lärare anställes för undervisning enbart i maskinskrivning. En kom
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Majlis proposition Nr 230.

bination nied ämnet stenografi eller med annat ämne synes både lämplig

och önskvärd. Under sådana förhållanden synes den av de sakkunniga för

dessa lärares del föreslagna löneställningen snarare för låg än för hög.

Någon ändring i förslaget på denna punkt vill jag emellertid som nämnts

icke nu föreslå.

Jag föreslår alltså, att ifrågavarande lärare i praktiska läroämnen generellt

hänföras till 16 lönegraden i fråga örn ordinarie lärare och till 15

lönegraden i fråga om extra ordinarie lärare, dock med rätt för Kungl.

Maj:t att, då särskilda skäl föreligga, medgiva att sådan lärarbefattning

vid praktisk mellanskola må kunna hänföras till högre lönegrad, dock högst

20 lönegraden för ordinarie och 18 lönegraden för extra ordinarie lärare.

Vad särskilt angår avlöningen till timlärare i praktiska läroämnen vid

praktiska mellanskolor, hava de sakkunniga — såsom närmare framgår av

37 § i det föreslagna avlöningsreglementet -— förutsatt, att sådant arvode

skulle i fråga om praktiska läroämnen, som av Kungl. Majit bestämts,

kunna utgå såsom för timlärare i läsämne, men i övrigt med samma belopp,

som skulle gälla beträffande timlärare i manlig slöjd, kvinnlig slöjd och

hushållsgöromål. En motsvarande anordning har föreslagits beträffande timlärare

i yrkesämne vid yrkesbestämd högre folkskola. De sakkunnigas ifrågavarande

förslag finner jag kunna i huvudsak biträdas. Förslaget upptager

emellertid icke någon motsvarighet till den nu föreliggande möjligheten av

individuell höjning av timlärarlönen i sådana fall, då så kan vara motiverat.

För egen del finner jag överstyrelsen hava anfört goda skäl för att i detta

hänseende för de högre folkskolornas del bibehålla den ordning, som för

närvarande gäller, och för att detta förfarande bör utsträckas till att gälla

jämväl praktiska mellanskolor. En individuell lönesättning av denna art

har enligt det föregående ifrågasatts beträffande ordinarie och extra ordinarie

lärare i praktiska läroämnen, vadan några betänkligheter ur principiell

synpunkt icke torde behöva möta. Överstyrelsen har, såsom förut nämnts,

föreslagit, att det särskilda tillägg, som skulle kunna tillkomma nämnda

lärare, skulle bestämmas till 60 kronor för varje veckotimme. Jag finner

dock anledning icke föreligga att ifrågasätta större förhöjning av timlärarlönerna

än nu äger rum, d. v. s. högst 45 kronor. Jag vill sålunda föreslå

det tillägget till de sakkunnigas ifrågavarande förslag, att till timlärare

i praktiskt läroämne i praktisk mellanskola eller yrkesämne vid yrkesbestämd

högre folkskola må, efter prövning i varje särskilt fall av överstyrelsen,

kunna för sammanlagt högst sex veckotimmar inom varje klassavdelning

av andra, tredje och fjärde klassen utgå ett tilläggsarvode med högst 45

kronor för varje veckotimme.

Såsom närmare inhämtas av sid. 311 ff. i 1938 års åttonde huvudtitel, har

förslag av skolöverstyrelsen framlagts örn provisorisk reglering av arvodena

till timlärare i praktiska läroämnen vid i allmänna läroverk inbyggda praktiska

realskollinjer. Detta förslag har enligt huvudtiteln i det väsentliga

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

biträtts av mig, varvid jag dock förutsatt, att det skulle ankomma på Kungl.

Majit att framdeles taga ställning till detaljerna i förslaget. Lämpligen böra

timlärararvodena jämväl vid ifrågavarande inbyggda praktiska realskollinjer

— liksom för övrigt även vid i kommunal mellanskola inbyggd praktisk

linje — utgå enligt samma grunder, som nu ifrågasatts beträffande

timlärare vid praktiska mellanskolor. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att framdeles meddela bestämmelser i detta hänseende.

E. Avlöningsreglementet.

Det av 1936 års lärarlönesakkunniga föreslagna avlöningsreglementet

jämte de sakkunnigas specialmotivering till detsamma torde böra fogas

såsom bilagor vid denna proposition (bilaga A och B). Myndigheternas

yttranden rörande de särskilda paragraferna i reglementsförslaget hava, i

den mån de icke i det föregående berörts, refererats i nämnda bilaga B.

Såsom av bilaga B framgår, hava statskontoret och undervisningsväsendets

lönenämnd icke inlåtit sig på en detaljgranskning av förslaget, eftersom

nämnda myndigheter förutsatt, att förslaget icke vore avsett att i detalj

godkännas av riksdagen utan komme att göras till föremål för ytterligare

överarbetning genom Kungl. Majits försorg. Såvitt av dessa myndigheters

och skolöverstyrelsens yttranden framgår, hava de dock i huvudsak givit sin

anslutning till det föreslagna avlöningsreglementet, i den mån icke deras

ståndpunktstagande i huvudfrågorna givit anledning till avvikelser.

Departe- Bedan i det föregående har antytts, att allenast grundreglerna för avlömentsehefen.

nan(je av lärarna vid förevarande högre kommunala skolformer böra underställas

riksdagen för prövning och godkännande. Däremot är det, såsom

också av myndigheterna förutsatts, icke lämpligt, att i detalj underställa

riksdagen de avlöningsbestämmelser, som böra utfärdas. Det lärer böra ankomma

på Kungl. Majit att, sedan riksdagen fattat sitt beslut, föranstalta

örn en mera i detalj gående prövning av sakkunnigförslaget, varvid böra

dels i reglementet vidtagas de ändringar, som betingas av de ändringar i

de sakkunnigas förslag, vilka jag i det föregående ifrågasatt, dels ock de

jämkningar i övrigt, som kunna befinnas lämpliga i syfte att åstadkomma

överensstämmelse, så långt detta låter sig göra, med de lönebestämmelser,

som, sedan de sakkunniga avlämnat sitt betänkande, av Kungl. Majit utfärdats

beträffande de statligt anställda lärarna och beträffande folk- och

småskollärarna.

I det följande upptager jag emellertid till behandling vissa enskildheter

i de sakkunnigas författningsförslag, närmast sådana delar, som framkallat

erinringar från de hörda myndigheternas sida.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

57

Vad angår 2 §, har jag ingenting att erinra mot att avlöningen till

vederbörande lärare utbetalas i efterskott och utgår endast till och med den

dag, läraren avgår. Chefen för finansdepartementet kommer att anmäla

frågan om de jämkningar i gällande pensionsbestämmelser angående lärares

tjänstepension, som härav föranledas.

De föreslagna, i 6—8 §§ kodifierade reglerna för tillgodoräknande av

tidigare anställning finner jag mig kunna biträda. Den av de sakkunniga

berörda frågan om meddelande av generella föreskrifter om rätt för lärare

vid de statliga läroverken att i löneturshänseende tillgodoräkna likvärdig

tjänstgöring vid i det föreslagna avlöningsreglementet avsedda kommunala

skolformer efter samma grunder, som om ifrågavarande tjänstgöring vore

fullgjord i statens tjänst, lärer framdeles böra tagas under omprövning. 8 §

2 mom. andra stycket i författningsförslaget bör så formuleras, att därav

klart framgår, att bestämmelsen avser övergång allenast från ordinarie

tjänst inom statens undervisningsväsende.

Vad angår 9 §, delar jag lönenämndens uppfattning, att denna paragraf

bör innehålla en motsvarighet till de beträffande statliga lärare gällande

bestämmelserna angående löneförmåner vid förflyttning till tjänst inom

lägre lönegrad.

Beträffande det under 10 § framlagda förslaget om utökning av lärares

vid högre folkskola tjänstgöringsskyldighet för det fall, att den årliga lästiden

icke uppgår till 38 läsveckor, tillåter jag mig hänvisa till vad i det

föregående anförts. Framdeles bör övervägas, huruvida icke bestämmelsen

i fråga lämpligen bör meddelas i stadgan för de högre folkskolorna.

Vad i 11 § föreslagits beträffande beräkning av kallortstillägg för det

fall, att anställning icke omfattar helt kalenderår, bör —- i anslutning till

vad enligt kungörelsen nr 961/1937 i motsvarande hänseende gäller beträffande

lärare vid folkskoleväsendet — utbytas mot en i lämpligt sammanhang

meddelad föreskrift, att kallortstillägget skall beträffande extra ordinarie

och vikarierande lärare för varje dag, läraren innehar anställning,

utgöra V365 av vederbörligt årsbelopp.

De under 13 § 4 mom. föreslagna bestämmelserna angående fullgörande

av återläsningsskyldighet och vad därmed sammanhänger torde böra utformas

i anslutning till vad i motsvarande hänseende gäller beträffande

folk- och småskollärare.

De sakkunniga hava med någon tvekan under 14 § föreslagit bestämmelser

angående särskilt löneavdrag vid ledighet för idkande av studier eller

bedrivande av arbete, som prövas vara av betydelse för skolväsendet eller

för lärarens kompetens för viss uppgift eller befatlning inom skolväsendet.

Avdrag skall dock enligt förslaget få ske för högst tre månader och under

förutsättning, att överstyrelsen lämnat sitt medgivande. I annat fall skulle

hela lönen avstås, överstyrelsen har i sitt yttrande i ämnet uttalat sig

för att de kommunalt anställda lärarna bolde i detta hänseende beredas

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

samma förmån av upp till sex månaders ledighet för ändamålet som de

statligt anställda lärarna. Statskontoret har delat den tvekan, varåt de

sakkunniga givit uttryck.

För egen del anser jag mig böra tillstyrka bestämmelser i antydd riktning

endast under förutsättning, att tiden för ledigheten maximeras till tre

månader och att överstyrelsen i varje särskilt fall prövar förutsättningarna

för förfarandets tillämpande. I anslutning i övrigt till vad som gäller beträffande

statligt anställda lärare föreslår jag, att vederbörande lärare skall

vidkännas vederbörligt löneavdrag vid ledighet i och för studier för vinnande

av högre lärdomsmeriter i visst ämne, dock sammanlagt för högst

tre månader av den tid, han innehar befattning inom en och samma lönegrad,

och under förutsättning, att skolöverstyrelsen prövat behov av sådan

ledighet föreligga.

Jag ansluter mig till statskontorets förslag, att den under 15 § 1 mom.

ifrågasatta bestämmelsen angående löneförmåner för lärare, som erhållit

ledighet från sin tjänst för att uppehålla annan lärarbefattning, bör utformas

med ledning av vad numera gäller beträffande lärare vid folk- och småskolor.

Vederbörande lärare bör alltså, där ej Kungl. Majit för visst fall

annorlunda förordnat, av lön jämte ifrågakommande kallortstillägg och rektorsarvode

avstå ett belopp, motsvarande vad han skulle äga uppbära, örn

han under tiden för ledigheten såsom vikarie uppehölle den egna befattningen.

Beträffande utformningen av 17 § (semesterrätt för rektor) ansluter jag

mig till lönenämndens förslag.

23 § bör underkastas omarbetning till överensstämmelse med vad jag

i det föregående föreslagit beträffande storleken av rektorsarvode och med

beaktande av ett enligt bilaga B av lönenämnden gjort påpekande.

Vad de sakkunniga enligt 25—38 §§ föreslagit beträffande avlöning åt

icke-ordinarie lärare synes kunna i huvudsak godtagas, dock med beaktande

av vissa av de hörda myndigheterna gjorda erinringar och de avvikelser

från sakkunnigförslaget, som av mig i det föregående ifrågasatts. I likhet

med statskontoret och lönenämnden anser jag, att för extra ordinarie lärare

vid förevarande skolor böra gälla i stort sett samma bestämmelser om avlöning

under vissa slag av ledighet, som i motsvarande hänseende numera

gälla beträffande extra ordinarie läroverkslärare.

Jag har redan i det föregående förklarat mig anse, att likställighet i lönehänseende

mellan manliga och kvinnliga befattningshavare bör komma

till stånd på sätt av 1937 års riksdag förutsatts beträffande statligt anställda

lärare samt lärare vid folk- och småskolor. Jag har således ingenting att

erinra mot att denna likställighet i lönehänseende genomföres etappvis på

sätt de sakkunniga i sitt förslag till övergångsbestämmelser förutsatt. I

fråga om utformningen av dessa övergångsbestämmelser föreligger den skillnaden

mellan å ena sidan statligt anställda lärare och å andra sidan lärare

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

vid folk- och småskolor, att bestämmelserna för de statliga lärarnas del

avse blott ordinarie kvinnliga lärare, medan motsvarande föreskrifter för

folk- och småskollärarna avse både ordinarie och icke-ordinarie kvinnliga

lärare. De sakkunniga hava i sitt nu föreliggande förslag förutsatt, att beträffande

lärarna vid förevarande högre kommunala skolformer skulle tilllämpas

de bestämmelser, som kommit till användning beträffande folkoch

småskollärare, innebärande alltså att jämväl icke-ordinarie kvinnliga

lärare först efter en övergångstid skulle komma i åtnjutande av de högre

löneställningarna. Skolöverstyrelsen däremot har föreslagit, att på detta

område skulle tillämpas bestämmelserna beträffande statsanställda lärarinnor.

För egen del anser jag konsekvensen fordra, att i princip likartade bestämmelser

i detta hänseende komma till användning beträffande de vid

de högre kommunala skolorna anställda lärarinnorna, som meddelats beträffande

lärarinnor vid de lägre kommunala skolorna. Jag biträder alitsa

de sakkunnigas förslag i denna del. Då jag i det följande föreslår, att löneregleringen

skall genomföras först från och med den 1 januari 1939

alltså ett halvt år senare än de sakkunniga tänkt sig — vill jag ifrågasätta

en framflyttning av de tidsgränser för de kvinnliga lärarnas uppflyltning

i löneklass, som de sakkunniga räknat med. Jag föreslår salunda, att i fråga

om placering i löneklass av ordinarie och icke-ordinarie kvinnlig lärare

skall i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit meddelar, gälla,

att sådan lärare skall under tiden den 1 januari 1939—den 30 juni 1941

åtnjuta avlöning enligt löneklass, som är två löneklasser lägre än den, som

enligt avlöningsreglementet eljest skulle hava gällt, och under tiden den

1 juli 1941—den 30 juni 1944 enligt löneklass, som är närmast lägre än

den enligt reglementet eljest gällande.

II. Statsbidragsfrågan.

1. Gällande bestämmelser.

Enligt gällande bestämmelser (kungörelsen nr 927/1918) skall skolområde,

som underhåller kommunal mellanskola, för bestridande av kostnaderna

härför erhålla bidrag av statsmedel dels till skolan och lill parallellavdelning

av årsklass, dels ock för lärare med full tjänstgöring.

Skolan skall omfatta fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan och

i dessa klasser hava sammanlagt minst 40 lärjungar.

Inom varje årsklass må statsbidrag utgå till högst så stort antal parallellavdelningar

av årsklassen, som uppkommer med iakttagande därav, att

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 230.

minst 30 lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen, innan ny

avdelning upprättas inom densamma.

I fråga om statsbidrag till parallellavdelningar skola i enlighet med beslut

av 1937 års riksdag gälla följande bestämmelser:

1. Antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i kommunal mellanskola

må, vad beträffar skolans tre lägre årsklasser, icke överstiga 35

och, vad beträffar skolans högsta årsklass, icke överstiga 30, såvida icke

skolans styrelse i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda antal något överskrides.

2. Efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt fall må statsbidrag

utgå till högst så stort antal parallellavdelningar inom varje årsklass,

som uppkommer med iakttagande därav, att vid läsårets början, i fråga örn

skolans tre lägsta årsklasser, minst 35 lärjungar eller, där det icke är fråga

örn nyintagen klass och efter överstyrelsens beprövande särskilda skäl därtill

föranleda, minst 30 lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen,

innan ny avdelning upprättas inom densamma, samt, i fråga örn skolans

högsta årsklass, minst 30 lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen,

innan ny avdelning upprättas inom densamma; dock må statsbidrag

utgå till sammanlagt högst 119 parallellavdelningar, där ej Kungl. Majit, efter

framställning av överstyrelsen, för särskilt fall annorlunda bestämmer.

Finnas inom ett skolområde en eller flera kommunala mellanskolor, för

vilka statsbidrag redan utgår, skall det bero på Kungl. Maj:ts avgörande, huruvida

statsunderstöd må utgå till flera sådana skolor inom området.

Till skolan utgår statsbidrag med 11 200 kronor årligen, motsvarande

grundlönen för 4 ordinarie kvinnliga ämneslärare, varjämte ett särskilt

bidrag å 2 800 kronor årligen utgår för varje i ovan angivna ordning upprättad

parallellavdelning. Härjämte må skola, däri flickor undervisas, kunna

erhålla ett särskilt understöd till undervisning i hushållsgöromål, ej överstigande

600 kronor för år. Understöden för nämnda undervisning skola

utgå med högst 400 kronor för en kurs i ämnet, omfattande en lärjungegrupp,

samt därutöver med högst 200 kronor för ytterligare undervisning

i ämnet.

För lärare utgör statsbidraget:

a) för varje manlig ordinarie ämneslärare: 500 kronor;

b) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare med

full tjänstgöring: 300 kronor;

c) för rektor: 2/s av det för honom stadgade särskilda arvodet; för biträdande

föreståndarinna: det till henne utgående särskilda arvodet;

d) för varje ordinarie ämneslärare: ett belopp, motsvarande de läraren

tillkommande ålderstilläggen;

e) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie eller extra ordinarie

ämneslärare: om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom, det belopp,

som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått, erfordras

till arvode åt vikarien, och, örn tjänstledigheten förorsakas av offentligt uppdrag,

bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer, det belopp, som Kungl. Majit för det särskilda

fallet bestämmer;

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

61

f) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller tillfälligtvis

ledig lärarbefattning men erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom:

det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått,

erfordras till arvode åt vikarien; samt

g) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken till förekommande av

smittfara av vederbörande myndighet förbjudits att tjänstgöra, det belopp,

som erfordras till arvode åt vikarien, dock icke för längre tid än högst sex

månader.

Enligt kungörelsen nr 938/1920 utgår statsbidrag för undervisning i manlig

och kvinnlig slöjd samt handarbete vid kommunala mellanskolor med ett

belopp av 150 kronor årligen för varje avdelning av minst femton lärjungar

(i vissa fall efter särskilt medgivande av skolöverstyrelsen vid ett lärjungeantal

av tolv). Här avsedda bidrag utgår endast för undervisning, som

omfattar minst två veckotimmar för varje slöjd- eller handarbetsavdelning.

Förutom statsbidrag enligt angivna grunder utgå av statsmedel tidigare

omnämnda förmåner, tillfällig löneförbättring och dy rtid st iltåg g.

De kostnader för lärarlöner, som skola bestridas av skolområdet, äro alltså,

hava 1936 års lärarlönesakkunniga framhållit, ordinarie ämneslärare

tillförsäkrade förmåner av fri bostad och bränsle eller ersättning därför

enligt ortens pris, avlöning utöver utgående statsbidrag till lärare i övningsämnen,

i den mån ej undervisning i dessa ämnen bestrides av fast anställda

ämneslärare, kostnader för avlöning av erforderligt antal timlärare, en

tredjedel av rektors arvode samt arvode åt rektorsvikarie och vikarie för

biträdande föreståndarinna.

De i gällande statliga avlöningsförfattningar fastställda lönebelopp äro

minimilöner. De olika skolområdena äga att därutöver bevilja kommunala

lönetillägg, vilket också, såsom ovan framhållits, skett vid åtskilliga skolor.

Statsbidrag till kommunala flickskolor och till h ö g re folkskolor

utgå efter i stort sett samma grunder som till de kommunala mellanskolorna.

2. 1936 års lärarlönesakkunniga.

Då enligt 1937 års riksdags beslut de kommunala tilläggsförmånerna för

folk- och småskollärarna skulle bortfalla och då de synpunkter, som anförts

beträffande avskaffande av kommunala lönetillägg åt lärare vid folkoch

småskolor, hade giltighet jämväl beträffande lärarpersonalen vid de

högre kommunala skolformerna, hava de sakkunniga utgått ifrån att dylika

tillägg efter löneregleringens ikraftträdande icke heller skulle förekomma

vid vare sig kommunala mellanskolor eller övriga nyssnämnda skolformer.

Beträffande formen för meddelandet av ett förbud mot kommunala tilllägg

bade beträffande lärarna vid folk- och småskolor frågan lösts på det

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

sättet, att som villkor för statsbidrag till lärares avlöning uppställts kravet,

att läraren icke utöver den av Kungl. Maj:t och riksdagen bestämda avlöningen

av skoldistriktet tillerkändes ersättning för utförande av arbetsuppgifter,

som enligt gällande bestämmelser ålåge honom i tjänsten. Överträdelse

av detta villkor skulle alltså medföra förlust av statsbidraget.

Vad sålunda bestämts för folk- och småskolornas vidkommande borde

enligt de sakkunnigas mening i tillämpliga delar gälla även i fråga om nn

avsedda skolformer.

De sakkunniga ansåge sig böra erinra, att Kungl. Majit i propositionen nr

270/1937 föreslagit, att lärare vid folk- och småskolor skulle i avseende å

anlitande av statens intressekontor jämställas med statlig befattningshavare

i den utsträckning, som vore möjligt. Härför krävdes emellertid, att vederbörande

hos skoldistriktet anställda redogörare (skolkassör) bleve skyldig

till intressekontoret redovisa belopp, som läraren önskade genom avdrag

å sin avlöning avsätta för intressekontorsändamål. Såsom ytterligare villkor

för erhållande av statsbidrag till bestridande av kostnaderna för lärarnas

avlöning hade Kungl. Majit därför föreslagit, att skyldighet härutinnan

av skoldistriktet ålades redogörare. Kungl. Majits herörda förslag hade

vunnit riksdagens bifall.

De sakkunniga utginge ifrån att motsvarande föreskrifter meddelades

jämväl för lärarna vid här avsedda kommunala skolformer.

I fråga örn statens bidrag till lärarnas avlöning efter genomförandet av

en lönereglering enligt ovan förordade grunder, finge till en början framhållas,

att av de utav statsmedel till lärarna nu utgående löneförmånerna den

tillfälliga löneförbättringen givetvis icke komnie att utgå efter löneregleringens

genomförande. Vidare borde dyrtidstillägg å de nyreglerade lönebeloppen

utgå efter samma grunder, som gällde för befattningshavare vid s. k.

nyreglerade verk, d. v. s. efter ett procenttal, som vore 18 enheter mindre

än det, som gällde för befattningshavare vid oreglerade verk.

Beträffande grunderna för de egentliga statsbidragen hade 1928 års lönekommitté

föreslagit, att dessa bidrag borde utgå till läraravlöning i stället

för såsom enligt gällande bestämmelser dels för klassavdelning och dels för

lärare. Kommittén hade ifrågasatt följande huvudbestämmelser för statsbidrag:
1.

Statsbidrag utgår med ordinarie lärares lön, minskad med för varje

ortsgrupp fixerat ersättningsbelopp för naturaförmåner, till lika många

ordinarie lärare som antalet klasser.

2. Statsbidrag utgår med hela lönen till icke-ordinarie lärare, som anställts

på grund av parallellavdelnings inrättande, dock med högst det belopp,

som i motsvarande fall skulle hava utgått till ordinarie lärare.

3. Statsbidrag till andra lärare, än i punkterna 1 och 2 avses, utgår med

skillnaden mellan manlig och kvinnlig lärares lön.

4. Har parallellavdelning varit erforderlig under minst fem år, bör en

ordinarie tjänst inrättas och statsbidrag till denna utgå, såsom i punkt 1

sägs.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Kr 230

63

5. Där särskild ersättning utöver lön utgår till lärare, som är förordnad

såsom rektor, utgår statsbidrag med % av den särskilda ersättningen.

6. Där rektor åtnjuter rektorslön, utgår statsbidrag med 3A av lönen.

I sitt yttrande över lönekommitténs betänkande hade skolöverstyrelsen,

som förutsatte, att kommittén endast ville angiva de nya huvudbestämmelserna

och att bidrag, varom ingenting särskilt nämnts, skulle utgå enligt

samma principer som dittills, förklarat sig icke hava något att i huvudsak

erinra mot kommitténs förslag i fråga örn statsbidrag, då parallellavdelning

nyinrättades.

överstyrelsen hade dock funnit sig böra hemställa örn en jämkning.

Stundom kunde man vid nyinrättande av skolor, framför allt på större platser,

mycket snart konstatera, att behovet av parallellavdelningar berodde på

förhållanden, som måste anses vara konstanta. I dylika fall vore det givetvis

önskvärt, att man ej behövde dröja fem år med inrättande av ordinarie

lärarbefattningar för dessa paralleliavdelningar. Genom att inrätta dylika

befattningar kunde man ej blott förvärva väl kvalificerade lärare för parallellklasserna

utan även — vilket ur pedagogisk synpunkt vore synnerligen

viktigt — förhindra alltför täta lärarombyten. Enligt kommitténs förslag

skulle emellertid skolan även i ett dylikt fall först efter lem år kunna erhålla

statsbidrag, motsvarande en ordinarie lärares lön.

Denna olägenhet skulle emellertid kunna undanröjas genom att överstyrelsen

erhölle rätt att medgiva, att ordinarie lärare anställdes för parallellavdelning,

redan innan sådan varit behövlig under fem år. Ett tillägg härom

borde därför enligt överstyrelsens förmenande göras i kommitténs förslag.

1 samband härmed torde lämpligen den föreslagna bestämmelsen formuleras

så, att det bleve fullt tydligt, att skolan ej vore ovillkorligen skyldig att

inrätta dylik ordinarie befattning efter fem år. Det kunde ju då alltjämt

vara osäkert, örn behovet av parallellavdelning vore konstant. Punkt 4 i

kommitténs förslag till bestämmelser skulle med hänsyn till det anförda

lämpligen kunna få följande formulering:

»Har parallellavdelning varit erforderlig under fem år i följd, må en ordinarie

lärartjänst kunna inrättas för denna avdelning och statsbidrag till

lärarens lön utgå, såsom i punkt 1 sägs. På skolöverstyrelsens prövning

må bero, huruvida dylik tjänst må inrättas tidigare än ovan sagts.»

Spörsmålet om huru statsbidrag skulle utgå, då ordinarie tjänst uppehölls

av vakansvikarie, hade ej berörts av kommittén. Då kommitténs förslag

emellertid överhuvudtaget gingc ut på att statsbidraget skulle direkt

knytas till läraravlöningen, torde det vara givet, att kommittén åsyftat, att

statsbidrag i detta fall skulle utgå med hela lönen till icke-ordinarie lärare,

överstyrelsen hade inte något att invända häremot liksom ej heller mot

kommitténs förslag till statsbidrag till avlöning åt rektor med lön enligt särskild

för rektor bestämd lönegrad.

Enligt 1936 års lärarlönesakkunnigas mening borde grunderna för fördelningen

mellan staten och respektive skolområden av kostnaderna för lärarpersonalens

avlöning anpassas efter de föreslagna ändringarna av avlöningsbestänmielserna.

I stället för nettolön med rätt lill vissa förmåner in

natura utöver den kontanta lönen .skulle lärarna genom den föreslagna löneregleringen

erhålla bruttolön, och vidare innebure det av de sakkunniga

framlagda löneregleringsförslaget, alt kvinnliga lärare skulle uppbära lika

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

lön som motsvarande manliga lärare, dock utan rätt att erhålla uppflyttning

i högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad. I detta sammanhang torde

särskilt böra uppmärksammas den ändrade ställning, övningslärarna skulle

komma att erhålla enligt det framlagda löneregleringsförslaget, framför allt

med hänsyn till den för dem föreslagna möjligheten att erhålla i de statliga

löneförfattningarna reglerad fast anställning med pensionsrätt.

De sakkunniga, som ansåge de av 1928 års lönekommitté föreslagna statsbidragsgrunderna

med däri av överstyrelsen förordade jämkningar innebära

förbättringar i förhållande till nu gällande statsbidragsbestämmelser,

hade med hänsyn till ovan angivna förändringar i avlöningssystemet ansett

sig böra undersöka, huruvida det icke skulle vara möjligt att åstadkomma

än ytterligare förenklingar av ifrågavarande statsbidragsgrunder.

Vad i sådant avseende i det närmast följande anföres avser ej blott de

kommunala mellanskolorna utan även övriga i detta betänkande avsedda

skolformer.

Efter genomförandet av ett bruttolönesystem syntes rätt avsevärda svårigheter

möta mot att för här avsedda skolformer anknyta de olika skolområdenas

bidrag till lärarlönerna till värdet å respektive orter av en

bostad av den storlek, boställsordningen föreskreve för vederbörande lärarkategori.

För en fixering av statsbidraget enligt angivna grunder efter genomförande

av bruttolönesystemet förutsattes nämligen, att värdet av bostadsförmånen

kunde på ett någorlunda tillförlitligt sätt fastställas. Detta

skulle givetvis vara fallet, därest här avsedda lärare regelmässigt innehade

tjänstebostad, som bleve värderad i härför föreskriven ordning. Enligt vad

som framginge av inhämtade uppgifter, vore det emellertid endast i undantagsfall

dessa lärare anvisades tjänstebostad. I regel uppbure de i stället

kontant ersättning enligt ortens pris för dem enligt gällande nettolönesystem

tillkommande naturaförmåner.

Det torde emellertid icke vara möjligt att lägga de ersättningsbelopp, som

för närvarande utginge, till grund för bestämmandet av skolområdes andel

i lärarnas löner. Det hade nämligen visat sig, att dessa belopp, även på orter

med, såvitt bedömas kunde, ungefärligen samma hyresnivå, vore alltför varierande

för att kunna tjäna till ledning vid ifrågavarande kostnadsfördelning.

De sakkunniga ansåge sig i stället böra ifrågasätta, huruvida icke statsbidragen

till här avsedda skolor skulle kunna fastställas till en viss kvotdel

av samtliga lönekostnader vid respektive skolor. En dylik anordning syntes

ligga synnerligen nära till hands efter likalönsprincipens genomförande, varigenom

det nuvarande särskilda bidraget till manliga lärares lön skulle bortfalla.

De sakkunniga hade icke förbisett, att skoldistrikten härigenom skulle

få bidraga jämväl till kostnaderna för lärarnas avlöningsförhöjningar, under

det att enligt gällande bestämmelser ålderstilläggen i sin helhet utginge av

statsmedel.

Fördelarna ur praktisk synpunkt av att statsbidragen utmättes efter viss

procent av samtliga enligt avlöningsreglementet till lärarna vid vederbörande

skola utgående lönekostnader syntes emellertid till fullo motivera en dylik

ändring i statsbidragsgrunderna.

Genom en bestämmelse av sådan art skulle det bliva möjligt att tillgodose

de billighetsskäl, som talade för att bidrag av statsmedel även lämnades till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Klindt. Majlis proposition .Yr ‘230.

(55

avlönande av timlärare i såväl läsämnen som övningsämnen. Genom löneregleringen

komme nämligen timlärarlönerna att undergå en rätt avsevärd förhöjning,

samtidigt som av staten bekostade dyrtidstillägg och tillfällig löneförbättring

reducerades, respektive helt indroges. Resultatet skulle alltså,

örn ingen ändring i berörda hänseende skedde, för kommunernas del bliva

en icke oväsentlig ökning av deras utgifter för ifrågavarande skolor. Skälen

för beredande av statsbidrag till övningslärarnas avlöning stärktes ytterligare

genom den för dessa lärare föreslagna möjligheten att vinna statligt

reglerad anställning med pensionsrätt.

En övergång till nu angivna statsbidragsgrunder (statsbidraget = viss

kvotdel av skolans samtliga löneutgifter) förutsatte givetvis, att en statlig

kontroll anordnades över anställningen av lärarpersonal. De sakkunniga

ville dock uttryckligen betona, att det ekonomiska ansvaret för lärarpersonalen

alltjämt borde åvila vederbörande skolas huvudman. Statsbidrag till

lärarnas avlöning borde utgå, endast om och i den mån, de befunnes erforderliga

för skolans verksamhet.

För inrättande av pensionsberättigade lärartjänster, d. v. s. ordinarie eller

extra ordinarie lärarbefattningar. torde sålunda böra fordras särskilt medgivande

av skolöverstyrelsen. Skulle sådan befattning sedermera bliva obehövlig.

exempelvis genom nedläggande av parallellavdelning i följd av minskat

elevantal, borde statsbidrag för lärarens avlönande icke vidare utgå utan

det finge bliva skolkommunens sak att härvidlag bära del ekonomiska ansvaret.

De sakkunniga ville fästa uppmärksamheten på att sammalunda

vore förhållandet enligt nu gällande bestämmelser.

Beträffande anställandet av annan icke-ordinarie lärarpersonal föreställde

sig de sakkunniga, att mera allmänna föreskrifter i fråga örn antalet lärare

vid varje skola i förhållande till antalet paralleltavdelningar lämpligen kunde

meddelas av skolöverstyrelsen och att i undantagsfall förekommande framställningar

om avvikelser från dylika föreskrifter skulle kunna prövas avöverstyrelsen,

utan att överstyrelsen därigenom erhölle nämnvärt merarbete.

Vad härefter anginge frågan örn statsbidragets avvägning, utginge de sakkunniga,

såsom ovan framhållits, ifrån att dyrtidstillägg av statsmedel även

efter löneregleringens genomförande, ehuru med reducerat belopp, skulle

utgå till lärarna såsom en dem tillkommande förmån.

De sakkunniga hade beräknat statens nuvarande andel i de enligt gällande

bestämmelser utgående minimilönerna vid ifrågavarande skolformer

till omkring 75 å 85 procent av samtliga dessa löneförmåner. Statens bidrag

utginge emellertid för närvarande med samma belopp för samtliga lärare

oavsett stalioneringsorlen. vilket i ett stort antal fall föranlett vederbörande

skolkommuner att lämna lärarna kompensation för ökade levnadskostnader

å dyrorterna. I de fall, då kommunerna beviljat lärarna större löneförmåner

än de föreskrivna minimilönerna, ökades givetvis det procenttal, varmed

kommunen bidroge till lönekostnadernas totalbelopp.

Enligt de av de sakkunniga ovan ifrågasatta statsbidragsgrunderna skulle

emellertid statsverket efter löneregleringens genomförande lämna bidrag

jämväl till den till lärarna enligt de föreslagna avlöningsbestämmelserna utgående

dyrortskompensationen. Med hänsyn härtill hade de sakkunniga ansett

sig böra förorda, alt staten lämnade bidrag till vederbörande skolområde

— förutom med dyrtidstillägg åt lärarna enligt de för befattningshavare vid

s. k. nyreglerade verk gällande grunder — med av de lönebelopp, som

utbetalades titt lärarpersonalen vid ifrågavarande skolor i enlighet med de

Hilland lill riksdagens protokoll tolliS''. I sami. .Vr till).

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

av de sakkunniga förordade lönebestämmelserna, vilket innebure, att staten

skulle till lärarnas samtliga löneförmåner komma att bidraga med omkring

70 procent.

Med hänsyn till att åtskilliga samhällen å de lägre dyrortsgrupperna genom

en dylik fördelning av kostnaderna i flera fall skulle få vidkännas en

ökning av den kvotdel, varmed de för närvarande bidroge till lärarnas avlöning,

hade de sakkunniga ansett sig böra föreslå en höjning av nämnda

kvotdel för de kommunala mellanskolornas vidkommande. Mot en dylik

åtgärd kunde visserligen betänkligheter möta med hänsyn till den förmån,

som härigenom skulle komma vissa större skolkommuner till del, vilka redan

vid statsbidrag efter en kvotdel av 2U skulle erhålla en minskning av sin

nuvarande andel av lönekostnaderna. Med hänsyn emellertid till att de kommunala

mellanskolorna för ett stort antal kommuner med svagare ekonomisk

ställning hade att fylla samma uppgift som de statliga realskolorna,

för vilka staten vidkändes hela lönekostnaden, hade det synts de sakkunniga

skäligt att för de kommunala mellanskolorna statsbidraget bestämdes till

något högre kvotdel av lönekostnaderna än för övriga här ifrågavarande

skolformer. Denna högre kvotdel ville de sakkunniga föreslå till 3/4, vilket

motsvarade omkring 77,5 procent av samtliga löneförmåner.

De sakkunnigas förslag innebär alltså, att statsbidragssystemet skulle ändras

därhän, att staten, i stället för nuvarande anordning med bidrag dels

till skolan, dels ock till lärarna, skulle bestrida viss kvotdel, beträffande

kommunala mellanskolor 3U och i fråga örn övriga här avsedda skolformer

2,/3 av samtliga enligt det föreslagna avlöningsreglementets bestämmelser vid

vederbörande skola utgående lönebelopp. Därjämte skulle statsverket liksom

hittills bevilja dyrtidstillägg till lärarna enligt de grunder, som tillämpades

vid statens s. k. reglerade verk. Som villkor för erhållande av statsbidrag

till lärares avlöning skulle gälla, att några kommunala löne- eller pensionstillägg

icke beviljades lärarna. Dock har föreslagits (jfr nedan), att om lärare

genom den nya löneregleringen skulle lida minskning i honom tillkommande

lön å innehavande tjänst eller därmed förbunden pensionsrätt, statsbidrag till

sådan lärares lön skulle utgå allenast under villkor, att kommunen iklätt sig

att hålla läraren skadeslös för berörda minskning.

De sakkunniga hava utfört ingående beräkningar av de merkostnader

för statsverket, som en reglering enligt deras förslag av löneförmånerna

för lärarna vid de högre kommunala skolformerna och en omläggning

i enlighet med vad nyss anförts av statsbidragsgrunderna skulle

medföra.

Härvid hade de sakkunniga tillämpat samma grunder, som numera iakttoges

vid beräkning av avlöningsanslag å riksstaten. I enlighet härmed hade

de sakkunniga i fråga om de ordinarie lärarnas löner enligt gällande bestämmelser

utgått ifrån lärarnas löneställning i högsta lönegraden, d. v. s.

efter erhållande av samtliga ålderstillägg, och vid beräkningen av motsvarande

kostnader enligt det föreslagna avlöningsreglementet hade varje lärares

avlöning beräknats efter den för läraren förekommande högsta löneklassen.

Vid beräkningen av kostnaderna för avlöning åt extra ordinarie lärare

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Kr 230.

67

enligt de föreslagna lönebestämmelserna hade de sakkunniga utgått ifrån

den löneklass, som vore två löneklasser högre än vederbörande lärares begynnelselön.

Sålunda beräknade belopp avsåge att täcka icke blott läraren

tillkommande lön och de särskilda förmåner, som kunde tillkomma honom,

utan även avlöningskostnaderna till vikarierna under förekommande ledigheter.

I övrigt hade beräkningarna av de belopp, vartill samtliga lärarlöner

vid de olika skolformerna skulle uppgå efter löneregleringens genomförande,

verkställts enligt samma grunder, som tillämpades vid beräkningen av vederbörande

anslag för motsvarande kostnader vid de statliga läroverken.

Beträffande detaljerna i de sålunda utförda beräkningarna torde få hänvisas

till de sakkunnigas betänkande (sid. 87—96). Av beräkningarnas slutresultat

lärer här böra meddelas allenast följande sammanfattande översikt:

Statens kostnader

för

närvarande1

efter löne- och

statsbidrags- reglering2

Kostnads-

ökning

Kommunala mellanskolor................

Kommunala flickskolor ................

Högre folkskolor ......................

2 077 000

1 540 000

1 865 000

2 685 000

1 775 000

2 200 000

608 000

235 000

335 000

Summa kronor

5 482 000

6 660 000

1 178 000

1 Inklusive tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg.

2 Inklusive dyrtidstillägg men exklusive provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt

dyrortstillägg.

3. Myndigheternas yttranden.

De sakkunnigas omförmälda förslag angående ändrade grunder för statsbidrag

har icke föranlett någon erinran från statskontorets sida.

Däremot har skolöverstyrelsen anfört betänkligheter i fråga om förslaget,

att staten skulle vad avsåge de kommunala mellanskolorna bidraga med en

kvotdel på 3U och vad avsåge övriga högre kommunala skolor med en kvotdel

på % av vederbörande lönekostnader.

Därest de sakkunnigas förslag realiserades, torde en oundviklig konsekvens

bliva, att åtskilliga kommuner, i valet mellan att upprätta å ena sidan en

kommunal mellanskola med en allmän teoretisk realskollinje, å andra sidan

en högre folkskola med yrkesbetonad linje, en praktisk mellanskola eller

en kommunal flickskola, skulle av ekonomiska skäl välja den förra skolformen.

Staten skulle på detta sätt komma att direkt motverka den lovande utveckling,

som på senare tider inletts inom vårt skolväsen mot en mer praktiskt

yrkesbetonad undervisning, avsedd att bereda de unga för de alltmer

ökade krav, som de praktiska yrkena ställde på sina utövare, och ägnad att

skapa ökad aktning för det praktiska arbetet. Därest vidare en kommun i valet

mellan å ena sidan en kommunal mellanskola och å andra sidan en kommunal

flickskola skulle av rent ekonomiska skäl välja den förra, skulle detta

även ur en annan synpunkt vara mindre lyckligt. Det torde nämligen icke

kunna bestridas, att den kommunala flickskolan beredde flickorna en lug
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1)8

Kungl. Majus proposition Sr 230.

nare studiegång och gåve dem en åtminstone i vissa ämnen grundligare utbildning,

samt att den på det hela taget beredde dem möjlighet till en på en

gång allmänt medborgerlig och för deras särskilda behov och läggning avpassad

undervisning. I och med skapandet av den kommunala flickskolan

hade också statsmakterna visat sin uppskattning och sitt erkännande av

denna skolform. Överstyrelsen befarade emellertid, att en fördelning av

statsbidraget till de högre kommunala skolorna enligt de sakkunnigas förslag

skulle verka hindrande för uppkomsten av nya kommunala flickskolor,

och att den sålunda skulle i detta hänseende direkt motverka en av staten

själv inledd utveckling, som ansetts önskvärd och lycklig.

Under dylika förhållanden syntes det överstyrelsen uppenbart, att den

enda utvägen att i här berörda avseende skapa rättvisa och garantera kommunerna

möjlighet att på rent sakligt pedagogiska grunder träffa val av

skolform vore, att statsbidraget finge utgå med lika kvotdel eller med 3U till

samtliga skolformer.

Även under förutsättning att staten betalade 3U av de kommunala mellanskolornas

lönekostnader, syntes emellertid åtskilliga av de kommuner, vilka

för närvarande underhölle dylika skolor, efter löneregleringens genomförande

komma att få vidkännas ökade, i vissa fall avsevärt ökade kostnader.

Detta vore så mycket mer att beklaga, som i allmänhet de kommuner, i vilka

kommunala mellanskolor funnes upprättade, kunde sägas vara ekonomiskt

mindre bärkraftiga. Med hänsyn såväl härtill som till att de kommunala

inellanskolorna kunde sägas fylla samma uppgift som de statliga realskolorna,

för vilka staten vidkändes hela lönekostnaden, och därvid i all synnerhet

fyllde en betydelsefull uppgift för den fortsatta utbildningen av landsbygdens

barn, ville överstyrelsen framhålla behovet av en utredning rörande

ett fortsatt förstatligande av de kommunala mellanskolorna.

Dfjjarie- I anslutning till de sakkunnigas förslag och i överensstämmelse nied de

mentschefen. föreskrifter, som nu i sådant hänseende gälla beträffande statsbidrag till avlöning

åt lärare vid folk- och småskolor, föreslår jag, att såsom villkor för

utgående av statsbidrag till kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor

och högre folkskolor skall gälla, att lärarnas avlöningsförmåner utgå i

enlighet med vad därom varder stadgat och att lärare icke därutöver av skolområdet

åtnjuter ersättning för utförande av arbetsuppgifter, som enligt meddelade

bestämmelser kunna åläggas honom i tjänsten. Som villkor bör vidare

i anslutning till de sakkunnigas förslag gälla, att vederbörande redogörare

i föreskriven ordning till statens intressekontor redovisar belopp, som

lärare önskar genom avdrag å sin avlöning avsätta för intressekontorsändamål.

Härförutom böra för statsbidrags utgående föreskrivas i huvudsak samma

villkor angående skolornas organisation, undervisning, tillhandahållande

av lokaler, möbler och undervisningsmaterial genom skolområdets försorg

in. m., som nu tillämpas. Som villkor bör även gälla, att skolområdet bereder

personlig lönefyllnad och personlig pensionsfyllnad åt lärare, som genom

löneregleringen lider minskning i löne- eller pensionsförmåner. I sistnämnda

hänseende synas kunna meddelas i stort sett samma bestämmelser,

som enligt kungörelsen nr 901/1937 i detta hänseende äro stadgade i fråga

örn folk- och småskollärare. Slutligen bör, på sätt i det följande angiven

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition A''r 230.

69

som villkor gälla, att fråga om inrättande av ny lärartjänst underställes prövning

av central statsmyndighet.

Vad angår statsbidragets storlek, har jag ingenting att erinra mot de sakkunnigas

förslag, att staten jämväl i fortsättningen bestrider hela kostnaden

för dyrtidstillägg, givetvis utgående jämlikt de regler, som kunna komma

att gälla beträffande befattningshavare vid s. k. nyreglerade verk.

De sakkunnigas förslag beträffande formerna för statens bidrag i övrigt

lill förevarande högre kommunala läroanstalter innebär en önskvärd förenkling

av det nuvarande statsbidragssystemet och i det stora hela taget en

lycklig lösning av denna fråga. I princip anser jag mig därför böra biträda

förslaget, att ifrågavarande statsbidrag skall utgå med en viss kvotdel av

samtliga till vederbörande skola enligt avlöningsreglementet utgående lönebelopp.

Som förutsättning härför bör emellertid, såsom de sakkunniga påpekat,

gälla, att inrättandet av ordinarie och extra ordinarie lärartjänster

lägges under statens kontroll. De sakkunniga hava föreslagit, att för inrättande

av sådan tjänst skulle erfordras skolöverstyrelsens medgivande. För

egen del finner jag det lämpligare, att i detta avseende anslutning sökes till

vad som gäller beträffande folk- och småskollärare. Jag förutsätter således,

att såsom villkor för åtnjutande av statsbidrag skall gälla, att tillstånd till

inrättande av ordinarie och extra ordinarie lärartjänster lämnas av Kungl.

Majit. I likhet med de sakkunniga utgår jag vidare från att statsbidrag till

avlönande av lärare bör utgå endast så länge läraren erfordras för skolans

verksamhet. Härförutom böra vissa föreskrifter meddelas i fråga örn det antal

lärare, som vid varje skola bör förekomma i förhållande till antalet avdelningar.

Det synes lämpligt att i detta hänseende låta de vid realskolorna

rådande förhållandena i stort sett vara normerande. Det lärer få ankomma

på Kungl. Majit att framdeles taga sistnämnda fråga under närmare omprövning

och meddela de bestämmelser i vederbörande stadgor, som kunna

befinnas erforderliga.

Uppmärksamheten bör här fästas på att genom det föreslagna förfarandet

det i fortsättningen icke lärer vara behövligt att riksdagen, på sätt hittills

skett, årligen meddelar särskilda föreskrifter rörande statsbidrag till parallellavdelningar

vid förevarande skolor och antalet elever i varje avdelning.

Bestämmelser i det sistnämnda hänseendet böra inryckas i de för de särskilda

skolorna gällande stadgorna.

Såsom av det föregående inhämtas, hava de sakkunniga på anförda skäl

ifrågasatt, att omförmälda kvotdel av lönekostnaderna enligt avlöningsreglementet

skulle bestämmas till 3/4 i fråga örn kommunala mellanskolor och

" ! i fråga örn de övriga skolformerna. De invändningar, som av överstyrelsen

anförts gentemot en sådan differentiering av statsbidraget efter skolformernas

ari, hava synts mig befogade, och jag kan icke tillstyrka de sakkunnigas

förslag på denna punkt. Det torde vara ofrånkomligt att fastställa

en för alla de ifrågavarande skolformerna gemensam kvotdel, .lag har flin
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

nit mig böra föreslå, att staten gäldar 3/i av samtliga de lönebelopp, som

enligt avlöningsreglementet skola utgå vid vederbörande skola. Detta förslag

medför visserligen en kostnadsökning för staten. Mitt ställningstagande

är emellertid motiverat av hänsyn till de mindre bärkraftiga kommunerna.

Jag förutsätter, att ifrågakommande lärare vid kommunala mellanskolor.

kommunala flickskolor och högre folkskolor skola i likhet med exempelvis

folk- och småskollärare komma i åtnjutande av provisoriskt dyrortstillägg

och provisorisk avlöningsförstärkning. Chefen för finansdepartementet torde

komma att framdeles anmäla denna fråga.

Såvitt jag kan finna, hava de sakkunniga icke tagit ställning till spörsmålet,

huru stor del av kostnaderna för dessa speciella löneförmåner, som

bör gäldas av statsverket. I detta hänseende äro de bestämmelser, som

gälla i fråga örn folk- och småskollärare — staten bestrider i fråga örn dessa

lärare hela kostnaden för förmånerna i fråga — icke förebildliga, eftersom

staten i princip gäldar jämväl alla de till sistberörda lärare i övrigt utgående

kontanta förmånerna. Enär det provisoriska dyrortstillägget till sin principiella

karaktär är att betrakta som en påbyggnad på den differentiering av

lönerna efter dyrortsförhållanden, som lönesystemet i övrigt innesluter, och

den provisoriska avlöningsförstärkningen som ett förskott på en blivande,

ny lönereglering, finner jag det riktigt, att staten, vad förevarande högre

kommunala skolformer beträffar, gäldar allenast samma kvotdel av kostnaderna,

som föreslagits skola tillämpas beträffande de i avlöningsreglementet

reglerade löneförmånerna, alltså 3U av provisoriskt dyrortstillägg och

provisorisk avlöningsförstärkning.

Örn någon ordinarie lärare icke skulle övergå å det nya lönesystemet, torde

statens bidrag till kostnaderna för lön av denne lärare böra utgå enligt samma

grunder, som gälla beträffande lärarpersonalen i övrigt, alltså med 3U

av lönekostnaderna och med hela kostnaden för eventuellt ifrågakommande

dyrtidstillägg.

Jag saknar här anledning att ingå på den av överstyrelsen berörda frågan

örn fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga bestämmelser

angående statsbidraget och angående villkoren för dess åtnjutande.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

71

lil. Löne- och statsbidragsregleringens

genomförande.

1936 års lär ari örn sakkunnig a hava i detta hänseende yttrat bland annat

följande:

Liksom beträffande lärarna vid folk- och småskolorna erfordrades även

för lärarna vid de högre kommunala skolformerna åtskilliga författningsföreskrifter

i samband med löneregleringens genomförande. I likhet med

vad riksdagen medgivit i fråga örn lärarna vid folk- och småskolor torde

Kungl. Majit böra erhålla riksdagens bemyndigande att utfärda erforderliga

tilläggsbestämmelser ävensom de närmare villkor och bestämmelser, som

borde stadgas för avlöningsförmånernas åtnjutande.

Den tillfälliga löneförbättringen respektive provisoriska avlöningsförbättringen

borde upphöra att utgå efter löneregleringens genomförande, på grund

varav erforderliga ändringar torde böra vidtagas i de författningar, som avsåge

ifrågavarande löneförmåner.

I enlighet med vad riksdagen beslutit i fråga om den provisoriska avlöningsförbättringen

för lärare vid folk- och småskolor och rörande tillfällig

löneförbättring åt lärare vid de statliga läroverken, torde här avsedda löneförmåner

icke böra utgå till lärare vid de högre kommunala skolformerna,

vilka icke önskade övergå till det nya lönesystemet och ej heller kunde därtill

lagligen förbindas.

Lärare vid här avsedda skolor torde i likhet med lärarna vid folk- och

småskolor böra erhålla provisoriskt dyrortstillägg enligt samma grunder som

motsvarande statens befattningshavare. I enlighet härmed borde för lärarnas

vidkommande utfärdas motsvarande bestämmelser, som i kungörelsen

nr 104/1936 meddelats angående nämnda dyrortstillägg åt däri avsedda befattningshavare

i statens tjänst.

Med hänsyn till att dyrtidstilläggen å lönerna till här avsedda lärare skulle

utgå enligt de grunder, som gällde för nyreglerade verk inom statsförvaltningen,

erfordrades jämväl ändring av kungörelsen nr 307/1923 med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt bland annat här ifrågavarande lärare.

Vidare erinrades, att boställsordningen för ifrågavarande lärare måste i

vissa avseenden revideras, närmast till följd av att bostad med bränsle in

natura icke längre skulle tillkomma lärare som en särskild löneförmån utöver

kontantlönen. I stället skulle lärare för anvisad tjänstebostad vara

skyldig att lämna i reglementet föreskriven ersättning till skoldistriktet.

Med hänsyn till de ändrade grunderna för statsbidragen och därav påkallade

behov av ökad kontroll från statens sida beträffande anställande av

lärare och i fråga om bestämmande av omfattningen av lärarnas tjänstgöring

erfordrades även rätt omfattande ändringar av de för ifrågavarande skolformer

gällande stadgorna.

I anslutning till de grunder, som kunde komma att gälla i fråga örn statsbidragen

och villkoren för deras utgående, erfordrades särskilda författningsbestämmelser

med angivande av storleken av statens ifrågavarande bi
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

drag samt villkoren för bidragens utgående. Särskilda föreskrifter torde

även bliva erforderliga för rekvisition och utbetalning av statsbidragen samt

för granskningen av rekvisitionerna därav. Därjämte måste en genomgripande

omarbetning verkställas av gällande formulär för statsbidragsrekvisitionerna.

Det vore alltså rätt omfattande författningsföreskrifter, som erfordrades i

samband med genomförande av den nya löneregleringen. Men då åtskilliga

av dessa bestämmelser torde komma att nära anknytas till motsvarande föreskrifter

för lärarna vid de allmänna läroverken, torde det icke möta några

svårigheter ur teknisk synpunkt att genomföra löneregleringen från och med

den 1 juli 1938. De sakkunniga ansåge sig därför böra förorda, att lönereglering

för ifrågavarande kommunala lärargrupper genomfördes från och

med den 1 juli 1938.

Enligt föreliggande förslag komme även sistnämnda lärare att övergå från

ett lönesystem med förskottsutbetalning av lönen till ett system med utbetalning

av lönerna i efterskott. I dylika fall hade ordinarie befattningshavare

vid tidigare löneregleringar utan undantag fått vid det månadsskifte, då löneregleringen

för dem trätt i kraft, av statens medel uppbära ett belopp, motsvarande

vad de skulle hava uppburit i förskott för närmast följande månad,

örn de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna fortfarande varit gällande.

Härav föranledda engångskostnader i samband med löneregleringens genomförande

kunde beräknas till i runt tal följande belopp för de olika skol
-

formerna:

för kommunala mellanskolor .............. kronor 85 000

» kommunala flickskolor ............... » 57 000

» högre folkskolor ..................... » 55 000

Summa kronor 197 000.

Liksom i fråga örn folk- och småskollärare borde även beträffande nu

förevarande lärare gälla, att därest någon befattningshavare vid övergång till

det nya lönesystemet lede minskning i sina löne- eller pensionsförmåner vid

tjänsten, han borde av kommunen hållas skadeslös. Bestämmelse härom

torde böra infogas bland statsbidragsvillkoren.

Skolöverstyrelsen har förklarat sig visserligen finna det mycket önskvärt,

att, som de sakkunniga föreslå, det föreliggande avlöningsreglementet skulle

kunna träda i kraft från och med den 1 juli 1938. Med den erfarenhet, överstyrelsen

hade av det omfattande arbete, som den av 1937 års riksdag beslutade

löneregleringen medfört, nödgades överstyrelsen dock som sin mening

uttala, att det torde bliva tekniskt outförbart att låta sagda reglemente

träda i kraft inom en så kort tidrymd, efter det att riksdagen fattat beslut

om dess antagande. Överstyrelsen ville därför föreslå, att avlöningsregle
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Sr 230. 73

mentet för de här berörda kommunalt anställda lärare linge träda i

kraft från och med den 1 januari 1939.

Statskontoret har erinrat, att föreskrifter angående övergångslön åt lärare

vid folk- och småskolor meddelats i 5 mom. kungörelsen nr 901/1937 med

vissa bestämmelser i anledning av ny lönereglering från och med den 1 januari

1938 för nämnda lärare, samt anfört, att på grund av de likartade förhållanden,

som förelåge i avseende å nu ifrågavarande lärare, övergångslön

till dem ävensom ersättning härför av statsmedel torde böra utgå efter enahanda

grunder.

Jag instämmer med skolöverstyrelsen därutinnan, att de erfarenheter, som, Departeefter

det de sakkunniga avgivit sitt betänkande, vunnits rörande möjlighe-men sc e en

terna att på den korta tid, de sakkunniga föreslagit, genomföra en lönereglering

av förevarande art, giva vid handen, att det icke låter sig göra att låta

löneregleringen träda i kraft redan den 1 juli 1938. Ehuru jag behjärtar

lärarnas önskemål örn att löneregleringen så snart som möjligt måtte genomföras,

måste jag alltså föreslå, att de nya bestämmelserna sättas i kraft vid

den tidpunkt, som därnäst kommer i fråga, nämligen den 1 januari 1939.

Under hänvisning till vad i det föregående yttrats anser jag mig i övrigt

kunna i stort sett biträda de förslag, som av de sakkunniga enligt det föregående

framställts i avseende å sättet för löne- och statsbidragsregleringens

genomförande. Såsom statskontoret påpekat, böra de bestämmelser angående

övergångslön, som böra meddelas, utformas i nära anslutning till vad

i detta hänseende föreskrivits beträffande folk- och småskollärare.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att vissa ämneslärare vid kommunala

mellanskolor, som erhållit tjänst vid allmänt läroverk från och med

den 1 januari 1938 eller sökt tjänst vid sådant läroverk, att tillträdas den

1 juli 1938, gjort framställning örn rätt för ämneslärare vid kommunal mellanskola,

som under år 1938 och innan löneregleringen för de kommunala

mellanskolorna trätt i kraft erhåller anställning vid allmänt läroverk och

alltså på grund av övergång från lönesystem med förskottsutbetalning av

löner till lönesystem med efterskottsutbetalning får vidkännas avbrott i löneförmånernas

utbetalande, att komma i åtnjutande av övergångslön. Skolöverstyrelsen

har i avgivet yttrande funnit vissa betänkligheter ur principiell

synpunkt måhända kunna förefinnas mot ett bifall till framställningar av

denna art. Av billighetsskäl har dock överstyrelsen ansett sig icke böra motsätta

sig bifall. Undervisningsväsendets lönenämnd har däremot icke funnit

det möjligt att från vederbörande avlöningsanslag bereda den ifrågasatta

övergångslönen. Även örn jag icke vill förneka, att vissa billighetsskäl kunna

tala lill förmån för berörda framställningar, kan jag å andra sidan icke förbise,

att det kan betraktas som en lärares ensak, att han söker transport till

annan befattning. På grund härav finner jag mig icke böra framlägga förlag

i angiven riktning.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition ,Yr 230.

IV. Anslagsberäkningar för budgetåret

1938/39.

1. Förslagsanslaget till bidrag till kommunala flickskolor.

Anslaget är nu uppfört med 1 055 300 kronor, varav på bidrag till kommunala

flickskolor beräknas belöpa förslagsvis 881 400 kronor och på tillfällig

löneförbättring till lärarpersonalen vid dessa skolor förslagsvis

173 900 kronor. Av 1937 års riksdag meddelade bestämmelser för budgetåret

1937/38 angående statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid

kommunal flickskola innebära bland annat, att statsbidrag må utgå till

sammanlagt högst 72 parallellavdelningar, där ej Kungl. Maj:t efter framställning

av skolöverstyrelsen annorlunda bestämmer.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1937 hemställt, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att dels besluta, att sistnämnda bestämmelser

skola äga motsvarande tillämpning jämväl för budgetåret 1938/39, dock att

statsbidrag må utgå till sammanlagt högst 95 parallellavdelningar, där ej

Kungl. Majit, efter framställning av överstyrelsen, för särskilt fall annorlunda

bestämmer; dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden

den 1 juli 1938—den 30 juni 1939 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

flickskolor med de belopp och i överensstämmelse med de grunder, som nu

gälla; dels ock till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag å 1 176 500 kronor.

Av överstyrelsens skrivelse inhämtas:

Anslaget vore nu beräknat för 25 kommunala flickskolor. Sedan Kungl.

Majit den 16 april 1937 fattat beslut örn utgående av statsbidrag till den

kommunala flickskolan i Malmö, uppginge emellertid antalet anslagsberättigade

kommunala flickskolor numera till 26.

Då någon framställning örn ombildning av enskild flickskola till kommunal

flickskola icke för närvarande funnes hos överstyrelsen, hade överstyrelsen

vid beräkningen av anslagsbehovet för budgetåret 1938/39 icke

tagit hänsyn till eventuellt inrättande av nya kommunala flickskolor utan

räknade med att 26 skolor komme att såsom kommunala flickskolor åtnjuta

understöd under budgetåret 1938/39.

Till dessa skolor beräknade överstyrelsen ett bidrag i medeltal för var och

en å 25 000 kronor, oberäknat förekomsten av parallellavdelningar. Det härför

erforderliga anslagsbeloppet utgjorde sålunda (26 X 25 000 =) 650 000

kronor. Enligt vad en av överstyrelsen verkställd beräkning gåve vid handen,

torde emellertid detta anslagsbelopp böra ökas med 31 000 kronor för

bestridande av kostnaderna för de ålderstillägg, som kunde beräknas komma

att utgå under budgetåret 1938/39.

Beträffande det erforderliga antalet parallellavdelningar för budgetåret

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Kr 230.

75

1938/39 bär överstyrelsen erinrat, att Kungl. Majit medgivit, att statsbidrag

finge under budgetåret 1937/38 utgå till sjutton parallellavdelningar vid

kommunala flickskolan i Malmö samt till en parallellavdelning vid envar

av Majornas kommunala flickskola i Göteborg samt kommunala flickskolorna

i Borås och Falun, eller till sammanlagt 20 parallellavdelningar. Vidare

hade Kungl. Majit för budgetåret 1937/38 medgivit upprättande av dels

ytterligare två parallellavdelningar, en parallellavdelning vid vardera av

kommunala flickskolorna i Härnösand och Kalmar, dels ytterligare en parallellavdelning

vid kommunala flickskolan i Sundsvall. Inalles skulle sålunda

medel böra beviljas för ett antal av 95 parallellavdelningar. Då för

varje parallellavdelning beräknades ett statsbidrag å omkring 3 000 kronor,

erfordrades sålunda för nu senast berörda ändamål ett anslagsbelopp å

(95 X 3 000 =) 285 000 kronor.

Anslaget torde vidare böra ökas med 19 000 kronor, vilket belopp, enligt

vad erfarenheten visat, kunde beräknas åtgå till vikarier för ordinarie eller

extra ordinarie ämneslärare, som erhållit tjänstledighet på grund av sjukdom.

Med hänsyn till de gjorda beräkningarna borde sålunda anslagsmedlen

till bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret 1938/39 bestämmas till

(650 000 + 31 000 + 285 000 + 19 000 =) 985 000 kronor.

överstyrelsen beräknade, att till tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen

vid en kommunal flickskola utan parallellavdelningar och med enbart

teoretisk linje torde åtgå 5 000 kronor samt till samma ändamål vid en sådan

skola utan parallellavdelningar men med såväl teoretisk som praktisk

linje 5 500 kronor. För varje tillkommande parallellavdelning torde böra beräknas

ytterligare 500 kronor.

Av de 26 kommunala flickskolor, som vore i verksamhet, hade 11 enbart

teoretisk linje, under det att de återstående 15 vore inrättade med såväl teoretisk

som praktisk linje. På grund härav och i enlighet med ovan gjorda beräkningar

i fråga örn antalet parallellavdelningar uppskattade överstyrelsen

anslagsbehovet för nu förevarande ändamål till 185 000 kronor.

Med hänsyn till bestämmelserna i kungörelsen nr 697/1937 angående uppdelning

av klass vid undervisningen i vissa ämnen vid kommunal flickskola

torde förevarande anslagsmedel böra ökas med 1 500 kronor.

Anslagsmedlen för tillfällig löneförbättring till lärarpersonalen vid kommunala

flickskolor torde vidare böra ökas med 5 000 kronor, vilket belopp

kunde beräknas åtgå till vikarier för ordinarie eller extra ordinarie ämneslärare,

som erhållit tjänstledighet på grund av sjukdom.

Anslagsmedlen i fråga borde i sådant fall bestämmas till (185 000 + 1 500

+ 5 000 =) 191 500 kronor.

Det totala anslagsbehovet för kommunala flickskolor uppginge sålunda,

enligt de i det föregående verkställda beräkningarna och under ovan angivna

förutsättningar, i fråga örn bidrag till kommunala flickskolor till 985 000

kronor samt i fråga örn tillfällig löneförbättring till 191 500 kronor eller sammanlagt

till 1 176 500 kronor.

I enlighet med överstyrelsens anslagskalkyler, mot vilka jag icke har något

att i och för sig erinra, torde till förevarande ändamål för förra delen av

nästa budgetår beräknas vara erforderligt ett anslagsbelopp av i runt tal

förslagsvis 600 000 kronor. Under den senare delen av budgetåret — alltså

efter löneregleringens ikraftträdande — skola ur anslaget bestridas dels statsbidrag

till eventuella kostnader — frånsett dyrtidstillägg — för avlöning åt

Departe
mentschefen.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

lärare, som icke vilja övergå på det nya lönesystemet, dels statsbidrag till

lönekostnader enligt vederbörligt avlöningsreglemente, dels statsbidrag till

provisoriskt dvrortstillägg, dels ock övergångslön. För dessa ändamål torde

under berörda del av budgetåret erfordras i runt tal förslagsvis 900 000 kronor,

varav 57 000 kronor för bestridande av kostnaderna för den föreslagna

övergångslönen. Förevarande anslag bör alltså för budgetåret 1938/39 uppföras

med inalles (600 000 + 900 000 =) 1 500 000 kronor, motsvarande en

anslagshöjning med (1 500 000 — 1 055 300 =) 444 700 kronor.

Kostnaderna för dyrtidstillägg och provisorisk avlöningsförstärkning böra

bestridas från de för dessa ändamål särskilt avsedda anslagen, i vilket hänseende

förslag torde komma att framdeles föreläggas riksdagen.

Anmärkas må, att verkställda beräkningar giva vid handen, att belastningen

å dyrtidstilläggsanslaget kommer att på grund av löneregleringen

tor nästa budgetår minskas med i runt tal 50 000 kronor.

Mot de av överstyrelsen föreslagna föreskrifterna för nästa budgetår angående

statsbidrag till parallellavdelningar har jag i sak intet att erinra, och

bestämmelser i detta hänseende i överensstämmelse med överstyrelsens förslag

torde också böra av Kungl. Maj:t framdeles meddelas, att gälla för tiden

den 1 juli—den 31 december 1938. Däremot torde med hänsyn till de

nya statsbidragsgrunder, som i det föregående föreslagits skola träda i kraft

den 1 januari 1939, sådana särskilda föreskrifter icke vara erforderliga för

tiden från och med sistnämnda dag.

Tillfällig löneförbättring till vederbörande lärarpersonal bör enligt vad

förut sagts utgå allenast intill utgången av innevarande kalenderår.

I detta sammanhang må framhållas, att Kungl. Majit enligt gällande bestämmelser

skall för varje kommunal flickskola fastställa reglemente på förslag

av skolstyrelsen och skolöverstyrelsen, som tillika har att yttra sig örn,

huruvida den skola, som avses, är behövlig för orten, ävensom om förutsättningar

i övrigt förefinnas för densamma. Motsvarande bestämmelser gälla

beträffande kommunal mellanskola och högre folkskola. Enligt min mening

torde det kunna överlämnas åt skolöverstyrelsen att fastställa reglementen av

denna art. Däremot torde Kungl. Majit även i fortsättningen böra förbehålla

sig rätten att pröva behovet av ifrågasatta nya kommunala flickskolor,

kommunala mellanskolor och högre folkskolor. .Tåg ämnar framdeles föreslå

Kungl. Majit att vidtaga ändringar i gällande stadgebestämmelser i överensstämmelse

med vad nu anförts.

2. Förslagsanslaget till bidrag till kommunala mellanskolor.

Förevarande anslag är nu uppfört med 1 595 400 kronor. Av detta belopp

utgå såsom bidrag jämlikt kungörelsen nr 927/1918 förslagsvis 1 316 700

kronor, såsom bidrag till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd förslags
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 230.

77

vis 21 400 kronor och såsom tillfällig löneförbättring till lärarpersonalen vid

dessa skolor förslagsvis 257 300 kronor.

Beträffande för budgetåret 1937/38 gällande restriktiva bestämmelser angånde

statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola

— innebärande bland annat att statsbidrag får utgå till sammanlagt

högst 119 parallellavdelningar, där ej Kungl. Majit, efter framställning

av skolöverstyrelsen, för särskilt fall annorlunda bestämmer — hänvisas till

det föregående.

Ur anslaget bestridas jämväl kostnaderna för praktiska realskollinjer vid

kommunala mellanskolor.

Skolöverstyrelsen har i sin förutnämnda skrivelse av den 30 augusti 1937

hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att dels besluta, att

gällande bestämmelser angående statsunderstöd till parallellavdelning av

årsklass vid kommunal mellanskola skola äga motsvarande tillämpning

under budgetåret 1938/39, ävensom att statsbidrag må utgå till sammanlagt

högst 119 parallellavdelningar, där ej Kungl. Majit, efter framställning

av överstyrelsen, för särskilt fall annorlunda bestämmer, dels medgiva,

att kostnaderna för sådana praktiska linjer, som kunna komma att

upprättas vid kommunala mellanskolor, må bestridas ur anslaget, dels medgiva,

att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli 1938—den 30 juni

1939 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande

belopp: till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor; till ordinarie

kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt till extra ordinarie ämneslärare.

Övningslärare och timlärare med belopp, som Kungl. Majit i huvudsaklig

enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder bestämmer, dels

ock till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag å 1 654 400 kronor.

Av överstyrelsens skrivelse inhämtas:

Vad beträffade storleken av det för budgetåret 1938/39 erforderliga anslagsbeloppet

till bidrag jämlikt kungörelsen nr 927/1918, hade verkställda

beräkningar givit vid handen, att — med utgångspunkt från förhållandena

läsåret 1936—37 och under förutsättning att gällande bestämmelser angående

statsunderstöd för budgetåret 1937/38 till parallellavdelning av årsklass

vid kommunal mellanskola komme att gälla även för budgetåret 1938/39 —

anslagsbehovet för budgetåret 1938/39 kunde uppskattas till 1 298 000

kronor.

Vid uppskattningen av anslagsbehovet borde emellertid räknas med tillkomsten

av fyra nya kommunala mellanskolor, vilket innebure en ökning

av denna anslagspost med 58 000 kronor. Då dessa eventuella kommunala

mellanskolor tillkomme genom ombildning av förutvarande högre folkskolor,

föranledde denna ökning givetvis en motsvarande minskning i anslaget

till högre folkskolor.

En ökning av ifrågavarande anslag torde böra beräknas för två i kommunala

mellanskolor inbyggda praktiska linjer, vilka vardera komme att

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

omfatta endast en första årsklass. Det sammanlagda anslagsbehovet till de

praktiska linjerna torde böra beräknas till 3 700 kronor.

Anslagsbehovet för budgetåret 1938/39, avseende bidrag jämlikt kungörelsen

nr 927/1918, uppginge sålunda till (1 298 000 + 58 000 + 3 700=)

1 359 700 kronor.

Anslag för undervisning i manlig och kvinnlig slöjd hade i riksstaterna

upptagits för budgetåret 1934/35 med 8 400 kronor och för budgetåret 1935/36

med 12 300 kronor. För budgetåret 1936/37 var anslagsposten upptagen med

19 500 kronor och för innevarande budgetår med 21 400 kronor. För budgetåret

1938/39 beräknades för ändamålet ett belopp av 27 600 kronor erforderligt.

Vid i övrigt oförändrade förhållanden erfordrades ett anslag av 255 000

kronor för bestridande av kostnaderna för tillfällig löneförbättring. Anslaget

torde böra ökas med ett belopp, motsvarande tillfällig löneförbättring till

lärare vid de fyra nya kommunala mellanskolor, varmed överstyrelsen i det

föregående räknat, vilken ökning överstyrelsen uppskattade till omkring

10 400 kronor. Vidare torde anslaget böra ökas med hänsyn till det eventuella

upprättandet av två praktiska linjer. Denna ökning torde kunna beräknas

till 1 700 kronor. Det erforderliga anslagsbeloppet till förevarande

ändamål komme sålunda att uppgå till (255 000 + 10 400 + 1 700 =)

267 100 kronor.

Enligt beräkningarna uppginge alltså anslagsbehovet för Kommunala läroverk:

Bidrag till kommunala mellanskolor, till följande belopp:

1. Bidrag jämlikt kungörelsen nr 927/1918, förslagsvis . . kronor 1 359 700

2. Bidrag till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd vid

kommunala mellanskolor, förslagsvis .............. » 27 600

3. Tillfällig löneförbättring till lärarpersonalen vid dessa

skolor, förslagsvis............................... » 267 100

Summa kronor 1 654 400.-

Departe- överstyrelsens anslagsberäkningar torde kunna i huvudsak biträdas. För

mentschefen. £»rra delen av budgetåret 1938/39 synes sålunda ett anslag av i runt tal

830 000 kronor vara erforderligt. För senare delen av budgetåret 1938/39

erfordras enligt verkställda beräkningar ett anslagsbelopp av i runt tal

1 300 000 kronor, varav för bestridande av kostnaderna för övergångslön

85 000 kronor. Härvid har hänsyn tagits jämväl till det förslag rörande

ombildning av kommunala mellanskolan i Ljusdal till samrealskola, som

framlagts i 1938 års statsverksproposition. Förevarande anslag skulle alltså

för nästa budgetår bestämmas till (830 000 + 1 300 000 =) 2 130 000 kronor.

För ändamålet torde emellertid böra anvisas ett till 2 100 000 kronor avrundat

anslag, innebärande en anslagshöjning med (2 100 000— 1 595 400=)

504 600 kronor.

Enligt verkställda beräkningar kommer belastningen på vederbörande

dyrtidstilläggsanslag att på grund av löneregleringen minskas med i runt tal

90 000 kronor.

Överstyrelsens förslag örn prolongering av gällande restriktiva bestämmelser

angående statsbidrag till parallellavdelningar lärer kunna biträdas,

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Kr 230.

79

försåvitt gäller förra delen av budgetåret 1938/39. I detta hänseende och

vad beträffar utgående av tillfällig löneförbättring hänvisar jag till vad i det

föregående i motsvarande hänseende yttrats beträffande kommunala

flickskolor.

3. Förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor.

I riksstaten för innevarande budgetår är förevarande anslag uppfört med

1 400 000 kronor. Anslaget disponeras med 1 185 000 kronor till understöd

åt högre folkskolor, med 125 000 kronor till provisorisk avlöningsförbättring

åt lärare vid högre folkskolor samt med 90 000 kronor till bidrag till

undervisning i slöjd vid högre folkskolor.

För budgetåret 1937/38 gälla vissa restriktiva bestämmelser angående

understöd till högre folkskolor, vilka innebära bland annat, att statsbidrag

må utgå till högst 19 parallellavdelningar vid allmänna högre folkskolor,

där ej Kungl. Majit efter framställning av skolöverstyrelsen för särskilt fall

annorlunda bestämmer.

Ur anslaget bestridas jämväl kostnader för yrkesbestämda högre folkskolor,

som anordnats såsom praktiska mellanskolor.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1937 hemställt, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen dels besluta att gällande restriktiva bestämmelser

angående statsbidrag till högre folkskolor skola äga motsvarande

tillämpning under budgetåret 1938/39, dock med den ändring, att maximiantalet

parallellavdelningar vid högre folkskolor bestämmes till 15, dels ock

i riksstaten för budgetåret 1938/39 uppföra förslagsanslaget understöd åt

högre folkskolor med 1 495 000 kronor.

Av överstyrelsens anslagsberäkningar inhämtas följande:

Understöd åt högre folkskolor (anslag till klassavdelningar, lärarlöner och

dylikt samt till undervisning i hushållsgöromål). För budgetåret 1937/38

hade till understöd åt högre folkskolor anvisats ett belopp av 1 185 000

kronor.

Så vitt överstyrelsen nu kunde bedöma, syntes en ganska stor ökning av

här ifrågavarande utgifter vara att påräkna för innevarande budgetår utöver

vad som beräknats. Härför talade bland annat den omständigheten,

att sju nya högre folkskolor tillkommit, sedan överstyrelsens beräkningar

rörande anslaget för innevarande budgetår utfördes. Visserligen komme

anslagsbehovet att minskas därigenom, att två högre folkskolor ombildats

till kommunala mellanskolor, men den besparing, som härigenom uppkomme,

uppvägde icke den ökning av kostnaderna, vilken kunde beräknas inträda

på grund av nyssnämnda förhållande. Detta gällde, även örn ytterligare

någon högre folkskola skulle komma att under innevarande år övergå

till kommunal mellanskola.

ökningen av bär ifrågavarande utgifter för innevarande budgetår i jämförelse

med vad som beräknats, torde komma att uppgå till omkring 40 000

kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

Med hänsyn härtill och då inan för budgetåret 1938/39 hade att räkna

dels med automatisk utökning av antalet klasser vid flera högre folkskolor,

som ännu icke vore färdigbildade, dels ock med inrättande av nya sådana

skolor, torde anslaget böra höjas rätt avsevärt. Endast utökningen av klassernas

antal vid redan befintliga högre folkskolor beräknades för budgetåret

1938/39 draga en kostnad av omkring 55 000 kronor. Då den anslagsökning,

som kunde väntas inträda på grund av inrättande av nya högre

folkskolor, måhända bomme att uppvägas av att vissa högre folkskolor

bomme att övergå till kommunala mellanskolor, ansåge överstyrelsen, att

den erforderliga höjningen i jämförelse med årets anslag därför skäligen

borde angivas till 95 000 kronor. Anslagsmedlen i fråga skulle sålunda böra

komma att utgå med 1 280 000 kronor.

Behovet av parallellavdelningar vid allmänna högre folkskolor uppginge

under budgetåret 1937/38 till 10, och under budgetåret 1938/39 torde antalet

behövliga parallellavdelningar bliva 10 å 15. Under sådana förhållanden

torde maximiantalet parallellavdelningar under budgetåret 1938/39 kunna

bestämmas till 15. För övrigt torde samma bestämmelser rörande statsbidrag

kunna gälla som för innevarande budgetår.

Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor. I avvaktan

på en definitiv lönereglering för lärarkåren vid de högre folkskolorna

vore enligt överstyrelsens uppfattning provisorisk avlöningsförbättring fortfarande

behövlig. Då anledning saknades att föreslå ändring av nu utgående

belopp, finge överstyrelsen föreslå, att anslagsposten till provisorisk

avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor måtte för budgetåret

1938/39 utgå med oförändrat belopp, 125 000 kronor.

Bidrag för undervisning i slöjd vid högre folkskolor. Statsbidrag till undervisning

i slöjd vid högre folkskolor torde böra utgå med oförändrat belopp

av 90 000 kronor.

Skolöverstyrelsens föreliggande anslagsberäkningar lämnar jag utan erin•ran.

För förra delen av budgetåret 1938/39 föreligger alltså ett anslagsbehov

av i runt tal 750 000 kronor. För senare delen av samma budgetår kan anslagsbehovet

uppskattas till i runt tal 1 100 000 kronor, varav 55 000 kronor

belöpande på kostnader för övergångslön. Förevarande anslag bör sålunda

för budgetåret 1938/39 uppföras med (750 000 + 1 100 000 =) 1 850 000 kronor,

motsvarande en anslagshöjning med (1 850 000 — 1 400 000 =) 450 000

kronor.

Det kan beräknas, att dyrtidstilläggsanslaget kommer att på grund av

löneregleringen för nästa budgetår minskas med i runt tal 90 000 kronor.

överstyrelsens förslag rörande prolongering med viss ändring av gällande

bestämmelser angående statsbidrag till högre folkskolor finner jag mig

böra biträda, försåvitt angår förra delen av nästa budgetår. Jag tillåter mig

härutinnan hänvisa till vad i motsvarande hänseende yttrats beträffande

kommunala flickskolor och kommunala mellanskolor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 230.

81

V. Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under framhållande, att

chefen för finansdepartementet framdeles kommer att framlägga förslag angående

provisoriskt dyrortstillägg, provisorisk avlöningsförstärkning och dyrtidstillägg

under budgetåret 1938/39, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

1. besluta, att lärare vid kommunala mellanskolor, kommunala

flickskolor och högre folkskolor skola, med iakttagande

av vad av mig i det föregående anförts, från och med

den 1 januari 1939 åtnjuta avlöning jämlikt förutberörda förslag

till avlöningsreglemente;

2. besluta, att till envar av ifrågavarande skolor skall från

och med den 1 januari 1939 under de villkor, som i det föregående

angivits, utgå statsbidrag, motsvarande — förutom

hela kostnaden för eventuellt utgående dyrtidstillägg —

®/4 av de enligt omförmälda avlöningsreglemente utgående

lönebeloppen samt av eventuellt utgående provisoriskt

dyrortstillägg och provisorisk avlöningsförstärkning, ävensom

bemyndiga Kungl. Majit att meddela de föreskrifter i

övrigt, som i detta hänseende kunna erfordras;

3. bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser

och tillämpningsföreskrifter, som kunna erfordras för

genomförandet av de ovannämnda avlöningsbestämmelserna

eller eljest stå i samband därmed;

4. medgiva, att ordinarie lärare vid ifrågavarande skolor

må, under förutsättning att de underkasta sig nämnda avlöningsreglemente,

vid ingången av januari 1939 av statsmedel

uppbära ett belopp, motsvarande vad de — dyrtidstillägg

frånräkna! -—- skulle hava uppburit i förskott för samma månad,

örn de före den 1 januari 1939 gällande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande ägt giltighet;

5. medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den

1 juli—den 31 december 1938 utgå till lärarpersonalen vid

kommunala flickskolor med följande belopp för helt budgetår

räknat:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant

hänseende nu gällande grunderna bestämmer;

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 230. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

6. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flick
skolor

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av .................................. kronor 1 500 000;

7. medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den

1 juli—den 31 december 1938 utgå till lärarpersonalen vid

kommunala mellanskolor med följande belopp för helt budgetår

räknat:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor;

till extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare

med belopp, som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet

med de i sådant hänseende nu gällande grunderna bestämmer;
8.

till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mel
lanskolor

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av .......................... kronor 2 100 000;

9. till Högre folkskolor: Understöd för budgetåret 1938/39

anvisa ett förslagsanslag av .......... kronor 1 850 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Tunberg.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

83

inlaga A.

1936 års lärarlönesakkunnigas förslag till avlöningsreglemente

för lärare vid kommunala mellanskolor, kommunala

flickskolor och högre folkskolor.

1 kap. Reglementets tillämpningsområde.

1 §•

Detta reglemente äger tillämpning å lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor,

kommunala flickskolor och högre folkskolor.

2 kap. Ordinarie lärare.

2 §•

1 mom. Ordinarie lärare äger åtnjuta avlöning enligt i detta reglemente

givna föreskrifter och under de i detsamma stadgade villkor ävensom i enlighet

med de särskilda föreskrifter, som kunna varda av Kungl. Majit och

riksdagen beslutade.

2 mom. Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från

och med den dag, tjänsten tillträdes, till och med den dag, läraren avgår på

grund av avsked, entledigande eller dödsfall.

3 mom. Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott, så framt icke

Kungl. Majit beträffande särskild ersättning annorlunda stadgat.

4 mom. Angående lärares skyldighet att avgå från tjänsten samt rätt till

pension är särskilt stadgat.

3 §•

1 mom. Med ordinarie lärarbelattning må icke förenas annan tjänst å

rikets eller riksdagens stat, ej heller, utan att sådant medgivits genom beslut

av Kungl. Majit och riksdagen, å kommuns stat; dock att med ordinarie befattning

såsom lärare i övningsämne må kunna förenas annan tjänst, därest

skolöverstyrelsen på därom gjord framställning prövar sådan förening kunna

utan olägenhet för undervisningen äga rum.

2 mom. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett

med Kungl. Majits oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning

såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag det vara må, så framt ej skolöverstyrelsen, efter prövning

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderlig! för tjänstens utövande, finner uppdraget eller befattningen kunna

få mottagas och tillsvidare bibehållas.

3 mom. Lärare må ej åtaga sig undervisning i annan läroanstalt, så framt

ej, vad angår rektor, skolöverstyrelsen eller, vad angår annan lärare, vederbörande

rektor, efter av skolöverstyrelsen givna riktlinjer, uppå därom gjord

s. 84 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 230.

84

framställning och efter prövning att ifrågavarande undervisning ej må anses

inverka hinderlig! för tjänstgöringen å den ordinarie befattningen, finner

uppdraget kunna få mottagas och tillsvidare bibehållas.

4 §•

1 mom. För ordinarie lärarbefattning, som i detta reglemente avses, utgår

lön enligt den i 5 § införda löneplanen, vilken för varje lönegrad, upptager

vissa löneklasser med särskilda, för olika ortsgrupper fastställda lönebelopp,

dock med den begränsning för kvinnlig befattningshavare, som i 6 §

2 mom. omförmäles.

1 den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckningen angives, till vilken

lönegrad varje särskild befattning är att hänföra.

Fördelningen av de orter, där lärarna äro stationerade, å de uti löneplanen

upptagna ortsgrupperna fastställes av Kungl. Maj:t på grundval av utredning

rörande de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna.

Den löneklass inom lönegraden, enligt vilken lärarens lön skall utgå, fastställes

i enlighet med föreskrifterna i 6—8 §§, och bestämmes lönebeloppet

inom löneklassen efter den ortsgrupp, till vilken lärarens stationeringsort

blivit hänförd.

2 mom. Till lärare i teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd

eller hushållsgöromål, utgår lön med det för vederbörande löneklass gällande

beloppet vid en tjänstgöring av 30 veckotimmar. För varje veckotimme, som

över- eller understiger 30, sker tillägg, respektive avdrag å årslönen med en

trettiondedel; skolande härvid iakttagas, att det efter tillägg, respektive avdrag

uppkomna talet skall, därest det icke är i helt krontal jämnt delbart

med tre, jämkas till närmast högre sålunda delbara krontal.

För lärare i gymnastik med lek och idrott skall vid bestämmandet av det

antal veckotimmar, för vilket lön enligt stadgandena i första stycket skall

beräknas, antalet tjänstgöringstimmar ökas med en, om det utgör högst 12,

med två, om det utgör lägst 13 och högst 20, samt med tre, örn det utgör

mer än 20.

3 mom. Förutom lön kunna utgå kallortstillägg enligt stadgandet i 11 §

samt de särskilda förmåner och ersättningar, som omförmälas i 21—24 §§.

5 §•

Löncplau.

Lönegrad

Löne-

O r

t s g r u

P P

nr

omfattar

löneklas-

serna nr

klass

nr

A

B

c

D

F,

F

G

Årslön, kronor

i

1—5

i

1 500

1 566

1 632

1 698

1 764

1 830

1 896

2

2—6

2

1 620

1 692

1 764

1 836

1 908

1 980

2 052

3

3—7

3

1 740

1 818

1 896

1 974

2 052

2 130

2 208

4

4—8

4

1 860

1 944

2 028

2 112

2 196

2 280

2 364

5

5—9

5

1 980

2 070

2 160

2 250

2 340

2 430

2 520

6

6—10

6

2 100

2 196

2 292

2 388

2 484

2 580

2 676

7

7—11

7

2 220

2 322

2 424

2 526

2 628

2 730

2 832

8

8—12

8

2 340

2 448

2 556

2 664

2 772

2 880

2 988

9

9—13

9

2 460

2 574

2 688

2 802

2 916

3 030

3 144

10

10—14

10

2 580

2 700

2 820

2 940

3 060

3 180

3 300

11

11—15

11

2 730

2 856

2 982

3 108

3 234

3 360

3 486

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230. 85

Liinciilan. (Forts.)

Lönegrad

Löne-

O r

t s g r u

P P

omfattar

klass

A

B

G

D

E

F

G

nr

löneklas-

nr

serna nr

Årslön, kronor

12

12—16

12

2 880

3 012

3 144

3 276

3 408

3 540

3 672

13

13—17

13

3 060

3 198

3 336

3 474

3 612

3 750

3 888

14

14—18

14

3 240

3 384

3 528

3 672

3 816

3 960

4 104

15

15—19

15

3 450

3 600

3 750

3 900

4 050

4 200

4 350

16

16—20

16

3 660

3 816

3 972

4 128

4 284

4 440

4 596

17

17—21

17

3 960

4 122

4 284

4 446

4 608

4 770

4 932

18

18—22

18

4 260

4 434

4 608

4 782

4 956

5 130

5 304

19

19—23

19

4 560

4 746

4 932

5 118

5 304

5 490

5 676

20

20—23

20

4 860

5 058

5 256

5 454

5 652

5 850

6 048

21

21—24

21

5 160

5 370

5 580

5 790

6 000

6 210

6 420

22

22—25

22

5 520

5 736

5 952

6 168

6 384

6 600

6 816

23

23—26

23

5 880

6 102

6 324

6 546

6 768

6 990

7 212

24

24—27

24

6 300

6 528

6 756

6 984

7 212

7 440

7 668

25

25—28

25

6 720

6 954

7 188

7 422

7 656

7 890

8 124

26

26—29

26

7 140

7 380

7 620

7 860

8 100

8 340

8 580

27

27—30

27

7 620

7 860

8 100

8 340

8 580

8 820

9 060

28

28—31

28

8 100

8 340

8 580

8 820

9 060

9 300

9 540

29

29—32

29

8 580

8 820

9 060

9 300

9 540

9 780

10 020

30

30—33

30

9 060

9 300

9 540

9 780

10 020

10 260

10 500

—

—

31

9 540

9 780

10 020

10 260

10 500

10 740

10 980

—

_

32

10 020

10 260

10 500

10 740

10 980

11 220

11 460

—

—

33

10 500

10 740

10 980

11 220

11 460

11 700

11 940

6 §•

1 mom. Vid tillträdandet av ordinarie befattning erhåller lärare, vare sig

han förut innehade sådan befattning eller ej, lön enligt lägsta löneklassen

för den lönegrad, till vilken tjänsten hör, där ej föreskriftéima i 7 och 8 §§

giva anledning till avvikelse härutinnan.

2 mom. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas

lärare till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till

den därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess den för lönegraden

fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt ej annat följer

av föreskrifterna i 7 och 8 §§.

Kvinnlig lärare äge dock icke rätt att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen

inom vederbörande lönegrad.

3 mom. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet

näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade

tjänstetiden i den lägre löneklassen tilländagått.

I övrigt gäller såsom villkor för lärares uppflyttning till högre löneklass:

a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras

för vinnande av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på grund av

förordnande annan lärartjänst eller skolledarbefallning vid det statsunderstödda

kommunala undervisningsväsendet, dock alt härvid icke skall förås

honom lill last den lid, han åtnjutit ferier, semester eller annan ledighet med

oavkortad lön eller ledighet för att uppehålla befattning i statens tjänst eller

för fullgörande av annat offentligt uppdrag eller honom åliggande militär

tjänstgöring och ej heller den tid, varunder till följd av smittsam sjukdom

undervisningen vid läroanstalten varit inställd;

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

b) att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum med hänsyn

till mindre väl vitsordad tjänstgöring under tid, läraren tillhört den lägre

löneklassen; dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse, för vilken

läraren särskilt bestraffats, icke i och för sig må räknas honom till last, utan

hänsyn därtill tagas, endast då förseelsen kan sägas karaktärisera arten avtjänstgöringen

i dess helhet; samt

c) att läraren icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han, enligt

vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå från tjänsten.

Beslut örn uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas

utan att läraren lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut avse

viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall

uppflyttning ske, örn ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till

förnyat uppskov därmed.

4 mom. Har lärare, med tillämpning av föreskriften i 3 mom. punkten b)

först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må sedermera,

örn hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda därtill, kunna förordnas,

att han för uppflyttning till än högre löneklass skall äga såsom

tjänstetid tillgodoräkna sig jämväl den tid, uppskovet varat.

5 mom. Beslut örn lärares uppflyttning i högre löneklass fattas av skolöverstyrelsen

efter därom av vederbörande skolstyrelse gjord framställning.

Sådan framställning bör av skolstyrelsen göras i god tid. innan läraren äger

tillträda lön i den högre löneklassen.

7 §•

1 mom. Örn den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till

ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst eller i tjänst vid

i detta reglemente avsedd läroanstalt, som i avseende å tjänstgöringens art

och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den

ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmandet av hans begynnelselön

i denna tjänst och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass

tillgodoräknas honom den lid utöver tre år, under vilken han efter fyllda

18 år i en följd innehaft dylik anställning.

Vid tillämpning av stadgandet i föregående stycke må sådant avbrott i

anställningen, som föranletts av genomgående av provår eller av tjänstgöring

vid under skolöverstyrelsens inseende ställd läroanstalt, så ock avbrott

i anställningen intill högst ett år, varunder lärare avlagt sådan licentiatexamen

eller sådant disputationsprov, sorn är av betydelse för kompetens

såsom lärare, icke utesluta rätt för läraren att för löneklassplacering tillgodoräkna

anställningstid före avbrottet.

2 mom. I övrigt må för enahanda ändamål lärare, efter prövning av

Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas den tid.

varunder han eljest utfört sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet,

som i avseende å sin art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt

svara mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han

har att utföra å befattningen.

3 mom. Vid sådant tillgodoräknande, varom i denna paragraf sägs, tages

icke hänsyn till del av kalenderkvartal. 8

8 §•

1 mom. Därest ordinarie lärare vid befordran till tjänst inom högre lönegrad

åtnjöt eller från tiden för den högre tjänstens tillträdande skulle i den

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Kr 230.

87

lägre tjänsten hava kommit i åtnjutande av lön enligt sådan löneklass,

som är gällande jämväl för den högre lönegraden, skall han vara berättigad

att omedelbart erhålla lön enligt närmast högre löneklass.

Ordinarie lärare, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt lön enligt

löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han på grund av nyssnämnda

föreskrift eller stadgandet i 6 § 1 mom. bör vid befordran hänföras,

äger att, för omedelbar eller framtida uppflyttning till högre löneklass i

den nya tjänsten, räkna sig tillgodo den tid intill tre år, varunder han

tillhört eller beräknats hava tillhört berörda lägre löneklass.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande

lärare, som vid befordran till tjänst vid någon av de läroanstalter, å vilka

reglementet äger tillämpning, innehade ordinarie befattning vid annan statlig

eller statsunderstödd kommunal läroanstalt, för vilken lönereglering genomförts

efter samma grunder, som tillämpats i detta reglemente.

Vid ordinarie lärares befordran till tjänst inom högre lönegrad må, i den

mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön i den nya

tjänsten och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass kunna tillgodoräknas

honom den tid utöver tre år, varunder han såsom ordinarie lärare

inom de närmaste nio åren före befordringen vid i detta reglemente avsedd

läroanstalt eller i statens tjänst på förordnande eller å extra stat uppehållit

befattning, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara

mot, vara jämförbar med eller högre än den befattning, han vid befordringen

tillträder. Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande eller

annan tjänstgöring av kortare varaktighet än sex månader i ett sammanhang.

Vid sådant tillgodoräknande skall en termin anses vara lika med sex

månader.

För det ändamål, som i föregående stycke avses, och under iakttagande i

tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t, efter prövning i

varje särskilt fall. kunna tillgodoräkna lärare jämväl tid, varunder denne

eljest vid i detta reglemente avsedd läroanstalt eller i statens tjänst utfört

arbete, som i avseende å art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbart

med eller av högre värde än det, han har att i den erhållna tjänsten

utföra.

2 mom. Lärare, som efter egen ansökan flyttas till annan tjänst inom

samma lönegrad eller från tjänst inom högre till tjänst inom lägre lönegrad,

äger bibehålla den placering i löneklass, han före tillträdandet av den

nya tjänsten innehade; dock må lönen icke i något fall utgå enligt högre

löneklass än den högsta för den nya tjänsten lastställda.

Vad sålunda stadgas, gäller även vid övergång till i detta reglemente

avsedd kommunal lärartjänst från tjänst inom statens undervisningsväsende. 9

9 §•

1 mom. Lärare skall vara underkastad de föreskrifter, som äro eller varda

meddelade i gällande instruktion, stadga eller reglemente.

2 mom. Läkare skall vidare, med bibehållande av den lönegrad han

innehar, vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller

den jämkning i åligganden, som kan bliva honom i behörig ordning ålagd.

3 mom. Därjämte skall lärare, därest vid en möjligen inträdande förändrad

organisation av den gren av undervisningsväsendet, han tillhör, hans

tjänstgöring anses böra förläggas till annan jämförlig gren av undervisningsväsendet

ävensom eljest, då Kungl. Maj:t med hänsyn till undervis
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

ningsväsendet behov, efter vederbörandes hörande, prövar sådant nödigt,

vara pliktig att, med bibehållande av den lönegrad han innehar, låta sig

förflyttas från innehavande befattning till annan lärarbefattning inom undervisningsväsendet,

jämväl med förändring av stationeringsorten.

4 mom. Nedflyttas befattning till lägre lönegrad, åge den, som då innehar

tjänsten, uppbära lön i den lönegrad, befattningen förut tillhörde, intill

dess han avgår från befattningen.

10 §.

I de fall, då den årliga lästiden vid högre folkskola icke uppgår till 38

läsveckor, skall för lärare vid sådan skola tjänstgöringsskyldigheten kunna

utökas med en veckotimme för varje läsvecka, varmed antalet läsveckor

understiger 38.

11 §•

Till lärare, som är bosatt å sådan ort inom de norra delarna av landet,

där vistelsen på grund av klimatiska och fysiologiska förhållanden kan,

frånsett ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda olägenheter, utgår

kallortstillägg med nedanstående för sex olika kallortsklasser bestämda belopp

för kalenderår räknat, nämligen:

för kallortsklass I .................. 60 kronor

» » II 120 »

» » III 195 »

» » IV 300 »

» » V 450

» » VI 600 »

För lärare i övningsämne, vilkens lön reducerats med stöd av föreskrifterna

i 4 § 2 morn., skall kallortstillägget undergå motsvarande reduktion, som

tillämpats i fråga örn lönen.

Det ankommer på Kungl. Majit att bestämma de orter, där kallortstillägg

må utgå, samt dessa orters fördelning å nämnda sex kallortsklasser.

Kallortstillägg utgår för den tid, anställningen varar, och utbetalas med

en tolftedel av ovan angivna årsbelopp för kalendermånad räknat.

12 §.

1 mom. Lärare äger uppbära oavkortad lön, jämte, i förekommande fall,

kallortstillägg och i 23 § angivet arvode icke blott för den tid, han tjänstgjort

å egen eller annan befattning inom den läroanstalt han tillhör, utan

även för den tid, under vilken han enligt bestämmelserna i 17 § åtnjutit ferier

eller semester, eller vilken han, efter i varje särskilt fall av Kungl. Majit

lämnat medgivande, använt för att utom sin tjänstgöringsort göra iakttagelser

eller idka studier, som på ett påtagligt sätt kunna tjäna undervisningsväsendets

intressen. »

2 mom. Lärare äger åtnjuta oavkortad lön jämte kallortstillägg för tid,

under vilken undervisningen vid den läroanstalt, vid vilken han är anställd,

blivit till följd av smittsam sjukdom inställd och han av sådan anledning

hindrats tjänstgöra. Därest undervisningen av nu nämnd anledning blivit

inställd och läsåret på grund därav förlänges, skall av sådan anledning ingen

särskild ersättning utgå.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

89

13 §.

1 morn. Därest lärare, som äger rätt till ferier, av behörigen styrkt sjukdom

i andra fall än uti 2 mom. avses, hindras att tjänstgöra, skall han, så

framt ej Kungl. Maj:t för särskilt fall finner skäl annorlunda medgiva, med

bibehållande i förekommande fall av kallortstillägg, å lönen vidkännas ett

tjänstledighetsavdrag till belopp för dag räknat, som framgår av nedanstående

tabell.

Lärare, som har rätt till semester, äger under enahanda förhållanden

åtnjuta oavkortad lön jämte kallortstillägg under högst så lång tid av ett

och samma kalenderår, att ledigheten för sjukdom tillika med semester icke

överstiger 45 dagar, men skall, så framt ej Kungl. Majit för särskilt fall

finner skäl annorlunda medgiva, för tid därutöver å lönen vidkännas nedanstående

tjänstledighetsavdrag för dag räknat.

Löneklass

enligt 5 §

Tjänstledig-

hetsavdrag

Löneklass

enligt 5 §

Tjänstledig-

hetsavdrag

Löneklass

enligt 5 §

Tjänstledig-

hetsavdrag

Nr

Kr.

öre

Nr

Kr.

öre

Nr

Kr.

öre

1..........

60

12..........

1

80

23..........

4

50

2.

70

13..........

1

95

24..........

5

3..

80

14..........

2

10

25..........

5

50

4..........

90

15..........

2

30

26..........

5..........

1

16..........

2

50

27..........

6

50

6..........

1

10

17..........

2

75

28..........

7

—

7..........

1

20

18..........

3

_

29..........

7

50

8..........

1

30

19..........

3

25

30..........

8

9..........

1

40

20..........

3

50

31..........

8

50

10..........

1

50

21..........

3

75

32..........

9

—

11..........

1

65

22..........

4

—

33..........

9

50

2 mom. Har lärare skadats till följd av olycksfall i tjänsten och därigenom

blivit hindrad att tjänstgöra å egen eller annan befattning skall han:

a) om olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande

fall, kallortstillägg och i 23 § angivet arvode, så länge sjukdomen

varar, dock med avdrag för enligt olycksfallsförsäkringslagen utgående sjukpenning,

samt

b) örn olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört

under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan,

under tiden likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall,

kallortstillägg och i 23 § angivet arvode, dock högst intill dess sex månader

förflutit från dagen för olycksfallet, men skall läraren för tid därutöver

av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget,

så framt ej skolöverstyrelsen funnit skäl medgiva, att sådant

avdrag icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp, än nyss sagts;

skolande dock även i de i denna punkt avsedda fall de sålunda angivna löneförmånerna

minskas med ovannämnda sjukpenning.

3 mom. Uppbär lärare livränta enligt olycksfallsförsäkringslagen, skall

hans avlöning nedsättas med belopp motsvarande livräntans storlek, såvida

ej Kungl. Majit för visst fall annorlunda medgivit.

4 mom. Har lärare förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittofara,

må han under tiden åtnjuta oavkortad liin, jämte, i förekommande fall,

kallortstillägg och i 23 § omförmält arvode, dock högst under sex månader,

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition /Yr 230.

men skall läraren för tid därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande

det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget, så framt ej skolöverstyrelsen

medgiver, att sådant avdrag icke skall äga rum eller skall ske med lägre

belopp, än nyss sagts.

Lärare, vars tjänstgöring sålunda för en tid inställts, skall dock vara skyldig

att, oavsett örn den för honom stadgade tjänstgöringstiden därigenom

ökas, utan särskild ersättning fullgöra i vederbörlig ordning föreskriven återlösning.

5 mom. Föreskrifterna i denna paragraf gälla endast för tid, intill dess,

enligt vad därom särskilt är stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten

inträder.

14 §.

Lärare, vilken beviljats ledighet av annan anledning än i 12 och 13 §§

omförmäles, eller är hindrad att bestrida sin tjänst på grund av giltigt förfall,

skall, därest ej Kungl. Maj:t för särskilt fall annorlunda bestämmer, i löneavseende

för sådan tid avstå:

A.

1) vid tjänstledighet för fullgörande av uppdrag att vara ledamot av riksdagen

eller kyrkomötet eller att vara riksdagens revisor;

2) vid tjänstledighet för fullgörande av annat offentligt uppdrag, för vilket

ersättning ej utgår eller för vilket ersättningen utgår endast med visst belopp

för sammanträdes- eller förrättningsdag, med undantag dock för uppdrag,

varom förmäles under D;

3) vid sådan ledighet för vårdande av svag hälsa, som äger rum i omedelbart

sammanhang med föregående tjänstledighet på grund av sjukdom och

av vederbörande läkare förklaras erforderlig för återvinnande av full tjänstduglighet

efter samma sjukdom, dock högst för en månad;

4) vid ledighet för verkställande av flyttning, då läraren förflyttats utan

egen ansökan eller uttryckt önskan, dock högst för sammanlagt tre dagar;

samt

5) vid kvinnlig lärares ledighet för havandeskap eller barnsbörd under en

tid av högst 90 dagar:

ett belopp, motsvarande det i 13 § 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag;

B.

1) då lärare på grund av honom såsom beställningshavare i arméns eller

marinens reserver (reservstater) eller såsom värnpliktig åliggande militär

tjänstgöring, vilken icke är att hänföra till värnpliktstjänstgöring i fredstid,

hindrats att sköta sin befattning;

2) vid ledighet för svag hälsas vårdande under andra omständigheter eller

under längre tid än här ovan under A. 3 sägs, då behovet därav är behörigen

styrkt; samt

3) vid ledighet under begränsad kort tid för enskild angelägenhet, som

finnes vara av särskilt ömmande beskaffenhet, eller där eljest synnerliga skäl

föreligga:

ett belopp, för dag räknat, som framgår av nedanstående tabell:

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230. 91

Löneklass

enligt 5 §

Avdrag

Löneklass

enligt 5 §

Avdrag

Löneklass

enligt 5 §

Avdrag

Nr

Kr.

öre

Nr

Kr.

öre

Nr

Kr.

öre

1..........

1

50

12..........

3

30

23..........

7

40

2..........

1

65

13..........

3

55

24..........

8

3..........

1

80

14..........

3

80

25..........

8

70

4..........

1

95

15..........

4

05

26..........

9

40

5..........

2

10

16..........

4

35

27..........

10

10

6..........

2

25

17..........

4

70

28..........

10

80

7..........

2

40

18..........

5

10

29..........

11

50

8..........

2

55

19..........

5

50

30..........

12

20

9..........

2

70

20..........

5

90

31..........

12

90

10..........

2

90

21..........

6

30

32..........

13

60

11..........

3

10

22..........

6

80

33..........

14

30

C.

1) vid fullgörande av värnpliktstjänstgöring i fredstid;

2) vid kortare ledighet för vårdande av angelägenheter inom sådan personalsammanslutning,

som avser att tillvarataga lärarnas intressen i tjänsten

eller att främja med läroanstaltens utbildning förbunden yrkesutövning;

3) vid ledighet under högst tre månader för idkande av studier eller bedrivande

av arbete, som prövas vara av betydelse för skolväsendet eller för

lärarens kompetens för viss uppgift eller befattning inom skolväsendet; dock

under förutsättning, att skolöverstyrelsen därtill lämnat medgivande;

4) vid ledighet under begränsad, kort tid för uppgiven enskild angelägenhet

av vikt i andra fall än här ovan under B. 3 sägs:

ett belopp, för dag räknat, som framgår av nedanstående tabell:

Löneklass

enligt 5 §

Avdrag

Löneklass

enligt 5 §

Avdrag

Löneklass

enligt 5 §

Avdrag

Nr

Kr.

öre

Nr

Kr.

öre

Nr

Kr.

öre

1..........

2

40

12..........

4

80

23..........

10

30

2. .

2

60

13..........

5

10

24..........

11

10

3..........

2

80

14..........

5

50

25..........

11

95

4..........

3

—

15..........

5

90

26..........

12

80

5. .

3

20

16..........

6

30

27..........

13

70

6..........

3

40

17..........

6

80

28..........

14

60

7..........

3

60

18..........

7

30

29..........

15

50

8..........

3

80

19..........

7

85

30..........

16

40

9..........

4

05

20..........

8

40

31..........

17

30

10 .

4

30

21..........

9

_

32..........

18

20

11..........

4

55

22..........

9

60

33..........

19

10

I).

1) vid tjänstledighet för uppdrag, som omförmäles i gällande kungörelse

med bestämmelser angående kommittéer, ävensom för anställning hos riksdagen

eller dess revisorer eller bos kyrkomötet; samt

2) vid tjänstledighet under andra förhållanden än de under A.-—C.

nämnda,

må lärare kunna under högst fyra månader av ett och samma redovisningsår

erhålla tjänstledighet med avstående av den på tiden belöpande

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Kungl. Maj-.ts proposition Nr 230.

delen av lönen jämte i förekommande fall kallortstillägg och i 23 § angivet

arvode.

Vid tjänstledighet utöver fyra månader av anledning, som under D. avses,

skall läraren, därest ej skolöverstyrelsen på grund av särskilda skäl medgivit,

alt nyssnämnda föreskrifter må tillämpas, avstå för dag räknat V273

av såväl årslönen som, i förekommande fall, honom tillkommande kallortstillägg

och i 23 § angivet arvode.

Vid tillämpning av bestämmelserna under D. skall därjämte iakttagas, att

lärare, som under hela den på ett redovisningsår belöpande lästiden åtnjutit

tjänstledighet av anledning, som i sagda bestämmelser sägs, icke må för

sådant år uppbära någon del av den kontanta lönen.

15 §.

1 mom. Lärare, som i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet för att

uppehålla annan lärarbefattning vid statlig eller kommunal läroanstalt, skall,

där ej Kungl. Majit för visst fall annorlunda förordnat, under tiden för

ledigheten avstå hela lönen jämte i förekommande fall kallortstillägg och i

23 § angivet arvode.

2 mom. Har lärare erhållit ledighet från viss del av tjänstgöringen skall

eljest föreskrivet avdrag å avlöningen verkställas till så stor del, som svarar

mot den erhållna ledigheten i förhållande till den läraren åvilande minimitjänstgöringsskyldigheten.

3 mom. Örn lön till lärare i övningsämne utgår på grundval av ett lägre

antal veckotimmar än 30, skall för varje understigande timme tjänstledighetsavdraget

för dag, där det icke är lika med hela lönen, minskas med

en trettiondedel; dock att avdragsbeloppet, därest det icke är jämnt delbart

med fem, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

16 §.

1 mom. Varder lärare avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte,

skall hans avlöning under tiden innehållas, så framt ej skolöverstyrelsen

finner skäl låta honom uppbära något därav.

2 mom. Avhåller sig lärare från tjänstgöring utan att hava erhållit tjänstledighet

eller kunna styrka giltigt förfall, må han för denna tid icke åtnjuta

någon avlöning.

17 §.

1 mom. Rektor äger årligen å tid, som prövas lämplig med hänsyn till

göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under 45 dagar.

2 mom. Annan lärare åtnjuter ferier å tider, som i vederbörande stadga

eller reglemente föreskrivas.

18 §.

1 mom. Därest åt lärare såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras

av vederbörande kommun, skall han vara skyldig att mottaga densamma

samt iakttaga de föreskrifter, som, utöver vad här nedan stadgas, kunna

varda meddelade rörande lägenhetens begagnande.

a) För begagnande av sålunda anvisad tjänstebostad skall lärare månadsvis

erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen för näst föregående månad.

Är bostadsinnehavaren på grund av tjänstledighet eller av annan anledning

icke berättigad att uppbära någon avlöning för föregående månad

eller förslår ej utgående avlöningsbelopp, skall nämnda ersättning eller vad

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230-

93

däri brister i stället kontant inbetalas. Intill dess ersättningens storlek blivit

bestämd, på sätt i b) sägs, skall densamma utgå med det av vederbörande

myndighet fordrade beloppet, med rätt för bostadsinneliavaren att, därest

beloppet sedermera nedsättes, återbekomma vad han erlagt för mycket.

b) Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning,

om sådan finnes anordnad, bestämmes med hänsyn till det hyrespris,

som å orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet, och fastställes genom

överenskommelse mellan vederbörande kommun och läraren. Kan sådan

överenskommelse icke träffas, skall frågan hänskjutas till statens bostadsnämnd.

Över nämndens beslut i ärende, som hänskjutits till densammas

avgörande, må klagan ej föras.

Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas,

förrän minst ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.

2 mom. Angående beskaffenheten av tjänstebostad, som tillhandahålles av

vederbörande kommun, gäller, vad därom är eller framdeles varder stadgat.

19 §.

1 mom. Innehavare av tjänstebostad eller, örn han avlidit, hans dödsbo

skall, därest annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden å den

fardag, som infaller näst efter tre månader från det uppsägning skett; dock

skall, såvida ej annorlunda överenskommes, avflyttning ske:

a) därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas till

tjänst, i vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men

därest han övergår till tjänst, i vilken sådan bostad ej anvisas honom, å den

fardag, som inträffar näst efter tre månader från det han erhöll kännedom

om beslutet rörande förändringen i hans tjänstgöring;

b) därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,

nästa fardag därefter; samt

c) därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den

löpande månadens utgång.

2 mom. Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo

skall i den omfattning, som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse

upplåta nödigt utrymme i bostaden för lärarens vikarie eller efterträdare. 20 21 22

20 §.

I de fall, då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt tillhandahålla

lärare för hans bostad erforderligt bränsle, skall ersättning därför, beräknad

efter självkostnadspris, erläggas i den ordning, vederbörande kommun

bestämmer.

21 §.

Enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Majit meddelar, skall lärare vid skada

till följd av olycksfall i tjänsten kostnadsfritt erhålla erforderlig läkarvård

jämte läkemedel samt, där olycksfallet medfört förlust eller nedsättning

av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans höjande nödiga hjälpmedel,

allt dock endast i den mån sagda förmåner icke utgå enligt olycksfallsförsäkringslagens

bestämmelser.

22 §.

Då lärare utan egen ansökning eller därom uttryckt önskan förflyttas från

en tjänstgöringsort till en annan eller eljest ålagts förändrad bostadsort, skall

han vara berättigad att erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad samt

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

för den ökade utgift, som för honom må hava uppstått därigenom, att han

måst vidkännas kostnad för bostad å såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten,

allt enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelar.

23 §.

1 mom. Till innehavare av rektorsbefattning utgår utöver vederbörande

tillkommande lärarlön särskilt arvode med för år räknat följande belopp:

vid kommunal mellanskola, kommunal flickskola och praktisk mellanskola,

tillhörande grupp I 3 000 kronor

» » II 2200 »

» » III 1 800

vid högre folkskola,

tillhörande grupp I 2 500 kronor

» » II 1 800 »

» » III 1 200

» » IV 600 »

2 mom. Fördelningen av läroanstalterna på ovan angivna arvodesgrupper

bestämmes av Kungl. Maj:t efter av riksdagen fastställda grunder.

3 mom. Skulle läroanstalt, som med hänsyn till rektorernas gruppering

i lönehänseende hänförts till viss arvodesgrupp, komma att förflyttas från

högre till lägre grupp vid annan tidpunkt än den, då förnyat förordnande å

rektorsbefattningen skall äga rum, äger den, som då är förordnad såsom rektor

vid läroanstalten, att under tiden för redan meddelat förordnande uppbära

dittillsvarande arvode.

4 mom. Rektor är skyldig att, där ej annat föreskrivits, under tjänstledighet

avstå halva den å tiden för ledigheten belöpande delen av sitt särskilda

arvode.

5 mom. Vikarierande rektor skall för den tid vikariatet varar åtnjuta ett

särskilt arvode, uppgående till hälften av arvodet för ordinarie rektor vid

skolan.

6 mom. Tillsynslärare må efter skolöverstyrelsens bestämmande åtnjuta

särskilt arvode med högst 200 kronor för år. Åtnjuter tillsynslärare tjänstledighet,

skall han avstå den på ledighetstiden belöpande delen av arvodet,

vilket tillfaller den, som förordnas att i stället för den tjänstledige bestrida

de med befattningen förenade göromålen.

24 §.

Avlider lärare, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas ett

belopp, motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön vid tiden för

dödsfallet, dock högst 500 kronor. Vid lärares dödsfall till följd av olycksfall

i tjänsten skall dock förenämnda belopp minskas med den begravningshjälp,

vartill dödsboet är berättigat enligt olycksfallsförsäkringslagen.

3 kap. Icke-ordinarie lärare.

25 §.

Med extra ordinarie lärare avses i detta reglemente lärare, som anställes

för tjänstgöring å befattning, som i föreskriven ordning inrättats såsom extra

ordinarie.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition A’r 230.

95

Med vikarierande lärare avses den, som anställes för tjänstgöring såsom

vikarie för tjänstledig lärare eller å vakant befattning. I övrigt anställda

icke-ordinarie ämneslärare benämnas i detta reglemente timlärare.

26 §.

1 mom. Till extra ordinarie lärare utgår lön enligt den i 27 § införda

löneplanen, vilken för varje lönegrad upptager vissa löneklasser med särskilda,

för olika ortsgrupper fastställda lönebelopp, dock med den begränsning

för kvinnliga lärare, som i 28 § 2 mom. omförmäles.

I den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckningen angives, till vilken

lönegrad varje särskild befattning är att hänföra.

1 fråga örn fördelningen av de orter, där extra ordinarie lärare äro stationerade,

å de uti löneplanen upptagna ortsgrupperna gäller, vad Kungl. Majit

i sådant hänseende fastställt för ordinarie personal.

Den löneklass inom vederbörande lönegrad, enligt vilken lärarens lön skall

utgå, fastställes i enlighet med vad som i tillämpliga delar föreskrives i 28 §.

Inom löneklassen bestämmes lönebeloppet efter den ortsgrupp, till vilken lärarens

stationeringsort blivit hänförd.

2 mom. Förutom lön kunna utgå kallortstillägg enligt stadgandet i 11 §

samt de särskilda förmåner och ersättningar, som omförmälas i 21, 22 och

24 §§.

27 §.

Löneplan.

Lönegrad

Löne-

klass

nr

O r

t s g r u p p

nr

Omfattar

löneklas-

serna nr

A

B

c

D

E

F

G

Årslön, kronor

i

b, a, 1—4

b

1 380

1 446

1 512

1 578

1 644

1 710

1 776

2

a, 1—5

a

1 440

1 506

1 572

1 638

1 704

1 770

1 836

3

1—6

i

1 500

1 566

1 632

1 698

1 764

1 830

1 896

4

2—7

2

1 620

1 692

1 764

1 836

1 908

1 980

2 052

5

3—8

3

1 740

1 818

1 896

1 974

2 052

2 130

2 208

6

4—9

4

1 860

1 944

2 028

2 112

2 196

2 280

2 364

7

5—10

5

1 980

2 070

2 160

2 250

2 340

2 430

2 520

8

6—11

6

2 100

2 196

2 292

2 388

2 484

2 580

2 676

9

7—12

7

2 220

2 322

2 424

2 526

2 628

2 730

2 832

10

8—13

8

2 340

2 448

2 556

2 664

2 772

2 880

2 988

11

9—14

9

2 460

2 574

2 688

2 802

2 916

3 030

3 144

12

10—15

10

2 580

2 700

2 820

2 940

3 060

3 180

3 300

13

11—16

11

2 730

2 856

2 982

3 108

3 234

3 360

3 486

14

12—17

12

2 880

3 012

3 144

3 276

3 408

3 540

3 672

15

13—18

13

3 060

3 198

3 336

3 474

3 612

3 750

3 888

16

14—19

14

3 240

3 384

3 528

3 672

3 816

3 960

4 104

17

15—20

15

3 450

3 600

3 750

3 900

4 050

4 200

4 350

18

16—21

16

3 660

3 816

3 972

4 128

4 284

4 440

4 596

19

17—22

17

3 960

4 122

4 284

4 446

4 608

4 770

4 932

20

18—22

18

4 260

4 434

4 608

4 782

4 956

5 130

5 304

21

19—23

19

4 560

4 746

4 932

5 118

5 304

5 490

5 676

22

20—24

20

4 860

5 058

5 256

5 454

5 652

5 850

6 048

23

21—25

21

5 160

5 370

5 580

5 790

6 000

6 210

6 420

22

5 520

5 736

5 952

6 168

6 384

6 600

6 816

23

5 880

6 102

6 324

6 546

6 768

6 990

7 212

24

6 300

6 528

6 756

6 984

7 212

7 440

7 668

25

6 720

6 954

7 188

7 422

7 656

7 890

8 124

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Majlis proposition Nr 230.

28 §.

1 mom. Vid tillträdandet av extra ordinarie befattning erhåller lärare, vare

sig han förut innehade sådan befattning eller ej, lön enligt lägsta löneklassen

för den lönegrad, till vilken tjänsten hör, där ej föreskrifterna i 29 och 30 §§

giva anledning till avvikelser härutinnan.

2 mom. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas

lärare till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till den

därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess den för lönegraden

fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna

i 29 och 30 §§.

Kvinnlig lärare äge dock icke rätt att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen

inom vederbörande lönegrad.

3 mom. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet

näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade

tjänstetiden i den lägre löneklassen tilländagått.

I övrigt gäller såsom villkor för lärares uppflyttning till högre löneklass:

a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för

vinnande av uppflvttning, skall hava bestritt sin egen eller på grund av förordnande

annan lärartjänst eller skolledarbefattning vid det statsunderstödda

kommunala undervisningsväsendet, dock att härvid icke skall förås

honom till last den tid, han åtnjutit ferier, semester eller annan ledighet med

oavkortad lön eller ledighet för att uppehålla befattning i statens tjänst eller

för fullgörande av annat offentligt uppdrag eller honom åliggande militär

tjänstgöring och ej heller den tid, varunder till följd av smittsam sjukdom

undervisningen vid läroanstalten varit inställd;

b) att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum med hänsyn

till mindre väl vitsordad tjänstgöring under tid, läraren tillhört den lägre

löneklassen; dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse, för vilken

läraren särskilt bestraffats icke i och för sig må räknas honom till last, utan

hänsyn därtill tagas endast då förseelsen kan sägas karakterisera arten av

tjänstgöringen i dess helhet; samt

c) att läraren icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han, enligt

vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå från tjänsten.

Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas,

utan att läraren lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut avse

viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall

uppflyttning ske, örn ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till

förnyat uppskov därmed.

4 mom. Har lärare, med tillämpning av föreskriften i 3 mom. punkten b),

först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må sedermera,

om hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda därtill, kunna

förordnas, att han för uppflyttning till än högre löneklass skall äga såsom

tjänstetid tillgodoräkna sig jämväl den tid, uppskovet varat.

5 mom. Beslut örn lärares uppflyttning i högre löneklass fattas av skolöverstyrelsen

efter därom av vederbörande skolstyrelse gjord framställning.

Sådan framställning bör av skolstyrelsen göras i god tid, innan läraren äger

tillträda lön i den högre löneklassen.

29 §.

Har den, som tillträder extra ordinarie befattning, dessförinnan innehaft

annan anställning i statens tjänst eller i tjänst vid i detta reglemente avsedd

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 230.

97

läroanstalt, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara

mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande extra ordinarie

befattningen, må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av bans begynnelselön

och sedermera hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas

honom den tid utöver ett år, under vilken han i en följd innehaft

dylik anställning.

Vid tillämpning av stadgandet i föregående stycke må sådant avbrott i

anställningen, som föranletts av genomgående av provår eller av tjänstgöring

vid under skolöverstyrelsens inseende ställd läroanstalt, så ock avbrott

i anställningen intill högst ett år, varunder lärare avlagt sådan licentiatexamen

eller sådant disputationsprov, som är av betydelse för kompetens

som lärare, icke utesluta rätt för läraren att för löneklassplacering tillgodoräkna

anställningstid före avbrottet.

30 §.

Extra ordinarie lärare, som befordras till extra ordinarie befattning inom

högre lönegrad, erhåller i den nya befattningen placering lägst i löneklass

närmast högre än den, han före befordringen tillhörde. Dessutom äger han

för omedelbar eller framtida uppflyttning i högre löneklass räkna sig till

godo den tid intill tre år, varunder han i den föregående tjänsten tillhört eller

beräknas hava tillhört löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken

han på grund av vad sålunda föreskrivits bör vid befordran hänföras. Läraren

må dock icke på grund av dessa bestämmelser placeras i högre löneklass

än den högsta för den nya tjänsten gällande löneklassen.

Extra ordinarie lärare, som övergår till annan extra ordinarie befattning

inom samma lönegrad eller som utan något sitt förvållande nedflyttas till

extra ordinarie befattning i lägre lönegrad, äger i den nya befattningen bibehålla

den placering i löneklass, han i den föregående tjänsten innehade; dock

må lönen icke i något fall utgå enligt högre löneklass än den högsta för den

nya tjänsten fastställda. 31 32

31 §.

Lön till extra ordinarie lärare utgår för läsår. Utbetalning av avlöningen

sker månadsvis i efterskott med så stort belopp, som motsvarar den av honom

under månaden fullgjorda tjänstgöringen, dock att därest lärarens

tjänstgöring avslutas före utgången av en kalendermånad, den på tjänstgöringstiden

under denna månad belöpande delen av avlöningen må utbetalas

vid tjänstgöringens slut.

32 §.

Extra ordinarie lärare, som av behörigen styrkt sjukdom i annat fall än i

13 § 2 mom. avses hindras att tjänstgöra, äge att under en tid av högst sex

månader av ett och samma redovisningsår eller vid sjukdom, som fortgår

vid övergången till nytt redovisningsår, under högst sex månader i en följd

åtnjuta lön jämte källortstillägg efter avdrag av ett belopp lika med det

för ordinarie lärare i motsvarande löneklass enligt 13 § 1 mom. bestämda

Ijänstlcdigh etsa vdraget.

I övriga fall av sjukledighet skall extra ordinarie lärare avstå hälften av

honom eljest tillkommande löneförmåner.

linning lill riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 230.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

33 §.

För extra ordinarie lärare skola i övrigt i tillämpliga delar gälla bestämmelserna

i 4 § 2 morn., 9—11 §§, 13 § 2—5 mom. och 14—22 §§ i detta

reglemente.

34 §.

Avlider extra ordinarie lärare, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp

utbetalas ett belopp, motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön

vid tiden för dödsfallet, dock högst 400 kronor.

Vid lärares dödsfall till följd av olycksfall i tjänsten skall dock förenämnda

belopp minskas med den begravningshjälp, vartill dödsboet är berättigat enligt

olycksfallsförsäkringslagen.

35 §.

Vikarierande lärare äger åtnjuta lön enligt den löneklass, som är närmast

lägre än begynnelselönen för motsvarande extra ordinarie lärare.

Efter att under sammanlagt tre år hava åtnjutit lön enligt nämnda löneklass

skall läraren åtnjuta lön motsvarande omförmälda begynnelselön.

36 §.

För vikarierande lärare skola i övrigt i tillämpliga delar gälla bestämmelserna

i 4 § 2 morn., 9—11 §§, 13 § 2—5 morn., 18—21 §§ och 31 §.

37 §.

Timlärare åtnjuter arvode med följande, för olika ortsgrupper bestämda

belopp, allt för veckotimme räknat:

O

r t

s g r u p

P

Läroanstalt

A

B

c

D

E

F

G

K

ron

o r

Vid kommunal mellanskola, kommunal

flickskola och praktisk mellanskola.

I läsämne och praktiskt läroämne, som

av Kungl. Maj:t bestämmes:

Timlärare, som genomgått eller innehar

behörighet att genomgå provårskurs..

170

177

184

191

198

205

212

Annan timlärare.....................

147

153

159

165

171

177

183

I teckning, musik eller gymnastik med

lek och idrott.....................

123

128

133

138

143

148

153

I manlig slöjd, kvinnlig slöjd eller hus- hållsgöromål samt vid praktisk mellan- skola i praktiskt läroämne, där ej

Kungl. Majit för sådant ämne före- skrivit högre arvode...............

101

106

lil

116

121

126

131

Vid högre folkskola, allmän och yrkes- bestämd.

I läsämne...........................

147

153

159

165

171

177

183

I teckning, musik eller gymnastik med

lek och idrott.....................

123

128

133

138

143

148

153

I manlig slöjd, kvinnlig slöjd eller hus- hållsgöromål samt vid yrkesbestämd

högre folkskola i yrkesämne, där ej

Kungl. Majit för sådant ämne före- skrivit högre arvode................

101

106

lil

116

121

126

131

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

99

38 §.

För timlärare skola i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i 31 § i detta

reglemente.

4 kap. Lönenämnd.

39 §.

Där det enligt detta reglemente ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda

allmänna föreskrifter i ämne, som omhandlas i reglementet, bör, innan sådant

ärende till avgörande företages, yttrande inhämtas från en lönenämnd,

i vilken lärår-, förvaltnings- och de allmänna intressena böra vara representerade;

och har lönenämnden jämväl att bereda andra ärenden av huvudsakligen

löneteknisk natur, vilka Kungl. Maj:t kan finna lämpligt hänskjuta

till densamma.

5 kap. Reglementets tillämplighet m. m.

40 §.

Lärare, som omedelbart före den tidpunkt, då detta reglemente träder i

kraft, innehar ordinarie befattning men icke vill underkasta sig detta reglementes

villkor och bestämmelser ävensom särskilda av Kungl. Maj:t och

riksdagen beslutade föreskrifter och icke heller kan därtill lagligen förbindas,

skall göra anmälan i nämnda hänseende till vederbörande skolstyrelse

före viss av Kungl. Majit bestämd tidpunkt.

Lärare, som före sistberörda tidpunkt gjort dylik anmälan, skall varda

bibehållen vid honom enligt dittills gällande bestämmelser tillkommande avlöningsförmåner

ävensom, i den mån ej annat föranledes av vederbörande

för honom gällande pensionsbestämmelser, vid den rätt till pension, som dittills

tillkommit honom.

En var annan lärare, som, utan att vara underkastad äldre lönebestämmelser,

vid tidpunkten för reglementets ikraftträdande innehar ordinarie befattning

av den art, som i reglementet avses, eller som senare tillträder sådan

befattning, är pliktig att med frånträdande av samtliga honom tillkommande

av stat eller kommun tillerkända förmåner, underkasta sig detta reglementes

föreskrifter och villkor samt särskilda av Kungl. Majit och riksdagen

beslutade föreskrifter ävensom dels minskning i eller upphörande av

såväl extra inkomster, som kunna medfölja befattning eller utgå för bestyr

i sammanhang därmed som ock i 23 § omförmält arvode, dels ock de

ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade rörande i 13 § 4 morn..

21 och 22 §§ berörda hänseenden samt i fråga om såväl egen pension som

beträffande änke- och pupillpensionering.

Detta reglemente skall lända till efterrättelse från och med den 1 juli

1938.

I fråga om avlöning till kvinnlig lärare skall i enlighet med de närmare

bestämmelser, Kungl. Majit meddelar, gälla, att sådan lärare skall under tiden

den 1 juli 1938—den 30 juni 1940 åtnjuta avlöning enligt löneklass, som

är två löneklasser lägre än den, som enligt avlöningsreglementet eljest skulle

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Majas proposition Nr 230.

hava gällt, och under tiden den 1 juli 1940—den 30 juni 1943 enligt löneklass,

som är närmast lägre än den enligt reglementet eljest gällande.

Det alla som vederbör etc.

Bilaga till avlöning sreglementet för lärare vid

kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor

och högre folkskolor.

Tjänsteförteckning

angivande lärarbefattnlngar vid vederbörande läroanstalter ävensom de särskilda lönegrader,

till vilka de äro hänförliga enligt de i 5 och 27 §§ av avlöningsreglcmentet intagna löne
planerna.

Löne

grad

Läroanstalter och befattningshavare

ordinarie

extra ordinarie

5 §

27 §

Kommunal mellanskola, kommunal flickskola och praktisk

mellanskola.

Ämneslärare, vilken äger behörighet till adjunktstjänst vid all-

mänt läroverk.........................................

23

21

Ämneslärare, annan......................................

21

19

Lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott

20

18

Lärarinna i kvinnlig slöjd.................................

16

15

Lärarinna i hushållsgöromål...............................

16

15

Lärare i manlig slöjd....................................

16

15

Lärare i stenograf!, maskinskrivning, verkstadsarbete eller annat,

till läsämne icke hänförligt praktiskt läroämne, än här förut

sagts, vid praktisk mellanskola..........................

161

151

Högre folkskola, allmän och yrkesbestämd.

21

19

Lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott

20

18

Lärarinna i kvinnlig slöjd.................................

16

15

Lärarinna i hushållsgöromål...............................

16

15

Lärare i manlig slöjd....................................

16

15

Lärare i stenograf!, maskinskrivning, verkstadsarbete eller

annat, till läsämne icke hänförligt yrkesämne, än här förut

sagts, vid yrkesbestämd högre folkskola..................

16

15

1 Efter prövning av Kungl. Maj:t må, där särskilda skäl härför föreligga, lärarbefattning i

dessa ämnen kunna hänföras till högre lönegrad, dock högst 20 lönegraden för ordinarie och

18 för extra ordinarie lärare.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 230.

101

inlaga B.

Specialmotivering till de sakkunnigas förslag till avlöningsreglemente

(jämte myndigheternas yttranden i ifråga
kommande

delar).

De sakkunniga framhålla, att bestämmelserna i deras förslag till avlöningsreglemente,

vilka utarbetats med ledning av ett av 1935 års lärarlönesakkunniga

överlämnat utkast, utformats i nära anslutning till det i propositionen

nr 271/1937 framlagda och av riksdagen godkända förslaget till avlöningsreglemente

för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen. Beträffande

vissa bestämmelser hade emellertid de sakkunniga ansett sig böra följa

motsvarande föreskrifter i det i propositionen nr 270/1937 föreslagna och av

riksdagen likaledes godkända avlöningsreglementet för folk- och småskolornas

lärare, då dessa föreskrifter synts bättre lämpade för nu ifrågavarande,

kommunalt anställda lärarpersonal.

De sakkunniga förutsatte, att den slutliga utformningen av bestämmelserna

för lärarna vid nu ifrågavarande skolor komme att ske med vederbörligt

hänsynstagande till de avlöningsbestämmelser, som komme att genomföras

för lärarna vid de allmänna läroverken.

Lönenämnden har fäst uppmärksamheten vid att det av Kungl. Majit utfärdade

avlöningsreglementet nr 868/1937 för lärare vid folk- och småskolor,

vilket utkommit av trycket efter det de sakkunnigas betänkande publicerats,

på åtskilliga punkter avveke från det förslag, som framlades i propositionen

nr 270/1937. De nämnda avvikelserna torde i vissa fall bliva av betydelse

även vid den slutliga utformningen av det föreliggande avlöningsreglementet.

Vid det förhållandet, att detta reglemente icke syntes vara avsett att i detalj

godkännas av riksdagen utan torde komma att göras till föremål för ytterligare

överarbetning genom Kungl. Majlis försorg, sedan riksdagen fattat

beslut i löneregleringsfrågan, ansåge sig nämnden icke i detta sammanhang

böra inlåta sig på en mera ingående detaljgranskning av de föreliggande

avlöningsbestämmelserna, sådana de av de sakkunniga utformats.

Liknande synpunkter hava anförts av statskontoret.

2 §•

Enligt gällande bestämmelser utginge, erinra de sakkunniga, den kontanta

avlöningen till ordinarie lärare vid bär avsedda kommunala läroanstalter

förskottsvis med */12 vid början av varje kalendermånad. Enligt

förslaget skulle emellertid avlöningen, i likhet med vad som gällde för statens

befattningshavare vid nyreglerade verk, utbetalas i efterskott och utgå

endast till och med den dag, läraren avginge. Till följd härav bleve det

erforderligt att vidtaga ändring jämväl av bestämmelserna i fråga örn lärarnas

tjänstepension, som för närvarande utginge först från och med månaden

näst efter den, varunder avgång från tjänsten efter uppnådd pensionsålder

ii g t ruin.

Den i § 13 mom. 4 gällande avlöningskungörelse (nr 759/1918) intagna

föreskriften angående avdrag å lönen för pensionsavgifter till statens pen
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

sionsanstalt och avdrag i vissa fall av tjänstledighet hade de sakkunniga,

som givetvis icke avsåge någon ändring i sak av vad sålunda stadgats, ansett

icke behöva förekomma i reglementet. Beträffande pensionsavdragen erinras,

att bestämmelser härom funnes meddelade i reglementet för statens

pensionsanstalt.

Skolöverstyrelsen har framställt en formell erinran gentemot paragrafens

formulering.

3 §•

I fråga örn rätt för lärare att med ordinarie lärarbefattning förena annan

tjänst eller särskilt uppdrag borde enligt de sakkunnigas mening samma

bestämmelser gälla för här avsedda lärare som för lärare vid allmänt

läroverk.

6—8 §§.

Bestämmelserna i dessa paragrafer hade i förhållande till de statliga föreskrifterna

av de sakkunniga föreslagits skola erhålla en i viss mån avvikande

formulering med hänsyn till de särskilda förhållandena inom det kommunala

skolväsendet.

Beträffande de bestämmelser, som för lärarpersonalen vid ifrågavarande

kommunala läroanstalter borde gälla i fråga om rätt att för placering i löneklass

tillgodoräkna tjänstgöring före ordinarieblivandet, finge de sakkunniga

erinra, att de sakkunniga i sitt betänkande 1936: 48 i fråga örn lönetursrätt

för folk- och småskollärare framhållit, att dessa lärare efter genomförandet

av en lönereglering på grundval av det nya statliga lönesystemet

borde erhålla samma rätt som statens befattningshavare att vid tillträdandet

av ordinarie befattning tillgodoräkna dessförinnan fullgjord tjänstgöring för

uppfattning i högre löneklass.

I enlighet härmed skulle lärare, som från icke-ordinarie befattning vunnit

befordran till ordinarie tjänst, äga för uppfattning i högre löneklass tillgodoräkna

den tid utöver tre år, under vilken han i en följd innehaft anställning,

som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning befunnes likvärdig

med hans innehavande befattning.

De sakkunniga bade emellertid framhållit, att dessa tillgodoräkningsgrunder

ofta kommit att leda till synnerligen otillfredsställande resultat för

befattningshavare, vilkens tidigare tjänstgöring icke kunnat tillgodoräknas,

på grund av att den ej ansetts fylla kraven på att vara fullgjord i en följd

med tillträdandet av den ordinarie tjänsten. Därtill komme, att det redan för

statsförvaltningens vidkommande visat sig vara förenat med avsevärda svårigheter

att i praktiken uppehålla någon enhetlig tolkning av vad som borde

förstås med att tjänstgöring fullgjorts i en följd med tillträdandet av ordinarie

befattning. Avbrott i själva anställningen i statens tjänst och relativt

korta avbrott i tjänstgöringen, exempelvis på grund av sjukdom eller för

enskilda angelägenheter, ansåges emellertid utesluta rätten att för uppflyttning

i högre löneklass tillgodoräkna någon del av den dessförinnan fullgjorda

tjänstgöringen.

Då ifrågavarande bestämmelser icke ens kunde anses tillfredsställande för

de relativt enhetliga förhållandena inom statsförvaltningen, måste det enligt

de sakkunnigas mening anses uteslutet att utsträcka deras tillämpning till

det kommunala folkskoleväsendet. Beträffande folk- och småskollärare, som

ofta hade anställning än i det ena, än i det andra skoldistriktet, skulle det

nämligen bliva ännu svårare att avgöra, örn den tidigare anställningen kunde

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.V0.

103

anses hava fortlupit i en följd med ordinarieblivandet eller om förefintligt

avbrott i densamma vore av beskaffenhet att böra utesluta tillgodoräkning

av dessförinnan fullgjord tjänstgöring.

Vid bedömandet av frågan om lärarnas lönetur bade de sakkunniga i första

hand ansett sig böra uppställa som ett önskemål, att bestämmelserna härom

utan svårighet kunde tillämpas av de olika skoldistrikten.

Efter en ingående prövning föreslogo de sakkunniga i nämnda betänkande

för folk- och småskollärarnas vidkommande, att hänsyn i löneturshänseende

skulle få tagas till hela den tjänstgöring utöver fem läsår, vederböiande

fullgjort efter avläggandet av föreskriven examen, oavsett om denna

tjänstgöring kunde sägas vara fullgjord i en följd eller icke.

Enligt de sakkunnigas mening skulle det — icke minst med hänsyn till

önskvärdheten av att få till stånd så enkla och ur tillämpningssynpunkt

otvetydiga bestämmelser som möjligt — vara lämpligt att jämväl för lärare

vid de högre kommunala skolformerna föreskriva, att de för placering i löneklass

finge tillgodoräkna den tid, de utöver exempelvis fem år tidigare fullgjort

likvärdig tjänstgöring vid i detta reglemente avsedd läroanstalt eller i

statens tjänst, även om denna icke fullgjorts i en följd. För en dylik anordning

förelåge så mycket starkare skäl som anledning torde saknas att beträffande

lärarna vid de högre kommunala skolformerna likställa extra

ordinarie och vikarierande lärare i fråga om inplacering i löneklass. Ifrågavarande

lönetursbestämmelser för dessa lärare skulle till följd härav kunna

betydligt förenklas genom att medgiva tillgodoräkning endast av den tidigare

faktiskt fullgjorda tjänstgöringen och icke såsom föreslagits beträffande

folk- och småskollärare av den tid, vederbörande lärare innehaft icke-ordinarie

anställning under förutsättning av därunder i viss omfattning fullgjord

tjänstgöring.

Såsom ovan framhållits, borde emellertid avlöningsbestämmelserna för lärarpersonalen

vid ifrågavarande högre kommunala skolformer utformas i så

nära anslutning som möjligt till motsvarande föreskrifter för de allmänna

läroverkens lärare, och enligt 1937 års riksdags beslut skulle i fråga örn lönetursrätt

för sistnämnda lärare gälla i stort sett samma bestämmelser som

inom allmänna civilförvaltningen. Beträffande uttrycket »i en följd» bade

därvid förutsatts, att uteblivet förordnande i början av termin, förslagsvis

dock högst 14 dagar, liksom givetvis ferier icke skulle anses förorsaka avbrott

i anställningen.

Med hänsyn härtill hade de sakkunniga ansett sig böra för lärarna vid här

avsedda skolformer föreslå samma bestämmelser som för de statliga lärarna.

Medgivande om tillgodoräkning av tidigare tjänstgöring i statens tjänst

hade tidigare endast i undantagsfall lämnats lärarna vid ifrågavarande kommunala

skolformer. De sakunniga hade i föreliggande lönetursbestämmelser

föreslagit, att här avsedda lärare skulle äga att tillgodoräkna dylik tjänstgöring

i samma utsträckning som lärarna vid de allmänna läroverken. En

dylik anordning hade nämligen ansetts vara av betydelse för underlättandet

av övergången för lärare från statliga till kommunala läroanstalter.

I detta sammanhang ville de sakkunniga framhålla önskvärdheten av att

generella föreskrifter bleve av Kungl. Majit meddelade örn rätt för lärare

vid de statliga läroverken att i löneturshänseende tillgodoräkna likvärdig

tjänstgöring vid i detta reglemente avsedda kommunala skolformer efter

samma grunder, som örn ifrågavarande tjänstgöring vore fullgjord i statens

tjänst.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition A’r 230.

Vad slutligen anginge beslutanderätten i fråga om lönetur för i detta betänkande

afsedda lärare, hade de sakkunniga ansett sig böra förorda, att

prövningen av dessa frågor anförtroddes åt samma myndighet, som hade att

tillämpa de i stort sett likalydande bestämmelserna för lärarpersonalen vid

de allmänna läroverken, d. v. s. skolöverstyrelsen.

Lönenämnden har anfört: Enligt 7 § 1 mom. skulle vid befordran till ordinarie

tjänst tillgodoräkning kunna ske av icke-ordinarie anställning »i statens

tjänst eller i tjänst vid i detta reglemente avsedd läroanstalt». Enligt

11 § 1 och 2 mom. avlöningsreglementet för de statsanställda lärarna

(873/1937) gällde, att icke-ordinarie anställning kunde tillgodoräknas utan

vidare, allenast om den fullgjorts i statens tjänst, medan tillgodoräkning av

icke-ordinarie anställning utom statens tjänst vore beroende på prövning av

Kungl. Maj:t i varje särskilt fall. Den avvikelse, som sålunda föreslagits

från vad som gällde för statlig lärarpersonal, kunde måhända anses motiverad

av praktiska skäl, och lönenämnden ville icke för sin del motsätta sig

förslaget i denna del. Men lönenämnden ansåge sig böra särskilt framhålla

vikten av att tillgodoräkning av icke-ordinarie anställning vid högre folkskola

icke ägde rum, med mindre tjänstgöringen såsom icke-ordinarie verkligen

kunde anses likvärdig med den ifrågavarande ordinarie tjänsten. Lönenämnden

förutsatte, att det i 8 § 2 mom. andra stycket föreslagna stadgandet

avsåge övergång allenast från ordinarie tjänst inom statens undervisningsväsende.

9 §■

Bestämmelserna i denna paragraf angående lärares skyldighet att underkasta

sig förflyttning torde enligt de sakkunnigas mening självfallet böra

avse även skyldighet att efter Kungl. Maj:ts bestämmande övergå från ett

skoldistrikt till ett annat. De sakkunniga förutsatte härvid att lärare, som

genom dylik förflyttning förorsakats minskning i löneförmåner, som han åtnjutit

i den förra tjänsten, bomme att av statsmedel erhålla ersättning härför

med belopp, som efter prövning av Kungl. Majit kunde befinnas skäligt. Då

dylik löneminskning för här avsedda lärare icke torde kunna förekomma

annat än under en övergångstid och även då endast i undantagsfall, syntes

någon särskild bestämmelse härom icke behöva intagas i avlöningsreglementet.

9 § hade av lönenämnden befunnits icke innehålla någon motsvarighet till

de i 13 § 4 mom. avlöningsreglementet nr 873/1937 ingående bestämmelserna

angående förflyttning till tjänst inom lägre lönegrad, antingen utan något

lärarens förvållande eller på grund av något lärarens förfarande i tjänsten.

Givetvis bleve en sådan bestämmelse icke särdeles ofta tillämplig, men anledning

syntes dock saknas att icke medtaga den även i detta reglemente: det

vore måhända icke otänkbart att med stöd av en sådan bestämmelse förflytta

en ämneslärare vid kommunal mellanskola till lika tjänst vid en

högre folkskola.

10 §.

Enligt gällande bestämmelser, erinra de sakkunniga, skulle lärare med

full tjänstgöring vid högre folkskola, därest den årliga lärotiden enligt det

för skolan fastställda reglementet vöre längre än 36 veckor, för varje vecka

härutöver äga utbekomma 1/3o av den kontanta minimilönen.

Lärarlönekommittén hade, i anslutning lill den ståndpunkt, kommittén in
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

105

tagit beträffande övertidsersättning åt lärare vid folk- och småskolor, ansett,

att övertidsersättning av angivna slag ej borde ifrågakomma.

1928 års lönekommitté däremot hade föreslagit, att i de fall, då den årliga

lästiden vid högre folkskola understege 38 läsveckor, avdrag skulle ske å lärares

avlöning med 1/38 av årslönen för varje understigande vecka.

Enligt 1936 års lärarlönesakkunnigas mening syntes det vara lämpligare att

låta ämneslärarna vid högre folkskolor åtnjuta den föreslagna avlöningen,

oberoende av örn lästiden överstege 36 veckor och i stället, såsom 1935 års

lärarlönesakkunniga förordat, utöka lärarens tjänstgöringsskyldighet i de

fall, då den årliga lästiden icke uppginge till 38 läsveckor, med en veckotimme

för varje läsvecka, varmed antalet läsveckor understege 38.

Den i denna paragraf föreslagna bestämmelsen angående utökning i vissa

fall av lärares tjänstgöringsskyldighet har synts lönenämnden hellre böra

införas i vederbörande stadga än i avlöningsreglementet. Vad bestämmelsens

sakliga innebörd beträffade, förefölle det nämnden, som örn det vid en högre

folkskola med ett ringa antal lärare icke alltid skulle föreligga möjlighet att

bereda lärarna sådan ökad tjänstgöringsskyldighet, som i bestämmelsen

avsåges.

11 §•

I enlighet med vad de sakkunniga föreslagit och sedermera riksdagen beslutit

beträffande kallortstilläggen åt folk- och småskollärare hade intagits

en uttrycklig föreskrift örn hur dessa tillägg skulle beräknas, därest anställningen

icke omfattade helt kalenderår. Någon dylik föreskrift hade dock

icke intagits i det för de statliga lärarna godkända avlöningsreglementet.

Den i 11 § fjärde stycket intagna bestämmelsen angående den tid, för

vilken kallortstillägg utginge —- vilken bestämmelse torde hava sin egentliga

betydelse i fråga örn icke-ordinarie lärare — återfunnes, framhåller lönenämnden,

icke i avlöningsreglementet för folk- och småskollärare. Nämnden

tolkade för sin del förslaget sålunda, att en lärare, som exempelvis varit

anställd 15 dagar i juni vid skola i kallortsklass IV, skulle för denna tid såsom

kallortstillägg åtnjuta X 12 X = ^ 12 kronor 50 öre. 12 13

12 §.

Bestämmelserna i denna paragraf hade utformats i överensstämmelse med

vad som beslutits för lärarna vid de statliga läroanstalterna.

13 §.

I fråga örn bestämmelserna i 2 mom. angående ersättning vid olycksfall i

tjänsten hade de sakkunniga föreslagit samma bestämmelser, som enligt 1937

års riksdags beslut skulle gälla för lärare vid folk- och småskolor. Beträffande

motiveringen för dessa bestämmelser finge de sakkunniga hänvisa till

vad som i propositionen nr 270/1937 (sid. 84 ff.) anförts beträffande 15 §

i förslaget till avlöningsreglemente för sistnämnda lärare.

I 4 mom. andra stycket hade i anslutning till vad som nu gällde intagits

föreskrift örn skyldighet för lärare att fullgöra i vederbörlig ordning föreskriven

återlösning.

Sistnämnda föreskrift har synts lönenämnden åtminstone i flertalet fall

icke möjlig att tillämpa. Lönenämnden har ifrågasatt, örn icke föreskriften örn

återläsningsskyldighet borde överflyttas till 12 § 2 inom., som avhandlade det

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

fall, att undervisningen viel vederbörande läroanstalt till följd av smittsam

sjukdom inställts; nämnden ville i detta hänseende jämväl hänvisa till 16 §

2 mom. avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor.

14 §.

Bestämmelserna i denna paragraf överensstämde, framhålla de sakkunniga,

i huvudsak med de föreskrifter, som för statens befattningshavare meddelats

i 2 § kungörelsen nr 1157/1925 med tilläggsbestämmelser till det för

allmänna civilförvaltningen gällande avlöningsreglementet.

Beträffande det i sistnämnda författningsrum under punkten C. 3 föreskrivna

avdraget vid ledighet i och för studier m. m., hade detta stadgande

föreslagits av 1935 års lärarlönesakkunniga, som dock ej förutsatt skolöverstyrelsens

prövning. 1936 års lärarlönesakkunniga ansåge sig emellertid böra

ifrågasätta, huruvida denna förmån borde utan kontroll av statlig myndighet

utsträckas till kommunala läroanstalter. Särskilt syntes det kunna dragas

i tvivelsmål, huruvida det kunde vara lämpligt att medgiva ledighet för sådana

studier, som syftade till avläggande av högre akademisk examen, som

visserligen kunde vara erforderlig för erhållande av en högre befattning inom

skolväsendet, men som i själva verket medförde en allmän kompetens för

olika befattningar inom skilda förvaltningsområden. Erinras finge ock, att

någon motsvarande bestämmelse icke blivit av de sakkunniga föreslagen för

folk- och småskollärarnas vidkommande. I värjo fall torde det vara erforderligt

att föreskriva, att frågor örn tjänstledighet enligt ifrågavarande bestämmelse

skulle prövas och avgöras av skolöverstyrelsen.

Därjämte hade de sakkunniga under punkten D. beträffande där avsedda

ledigheter föreslagit avdragsbestämmelser i anslutning till de föreskrifter, som

av riksdagen godkänts beträffande lärarpersonalen vid folk- och småskolorna

vid ledigheter av motsvarande slag.

Skolöverstyrelsen framhåller, att de sakkunniga vid fixerandet av tjänstledighet

för studier m. m. till tre månader torde hava utgått från närmast

motsvarande bestämmelse i tilläggsbestämmelserna till avlöningsreglementet

för befattningshavare vid civilförvaltningen (357/1925), vari fastställdes Cavdrag

»vid ledighet i och för studier för vinnande av kompetens till viss

uppgiven högre befattning; dock sammanlagt för högst tre månader». Emellertid

hade 1937 års riksdag vad gällde lärarna vid de statliga läroanstalterna

i princip godkänt dessas rätt till C-avdrag »under sammanlagt sex månader

vid ledighet i och för studier för vinnande av högre lärdomsmeriter i visst

ämne» (proposition nr 271/1937, sid. 53). Med hänsyn härtill och till att såväl

kommunalt som statligt anställda lärare som regel torde komma att använda

dylik tjänstledighet för att bedriva akademiska studier men en ledighet på

endast tre månader icke beredde vederbörande möjlighet att ens under loppet

av en förhållandevis så knapphändig tid som en termin följa undervisningen

vid universitet, ville överstyrelsen föreslå, att kommunalt anställda lärare

finge i detta fall beredas enahanda förmåner som statligt anställda lärare, och

att sålunda i nu nämnda § 14 »tre månader» ändrades till »sex månader».

Statskontoret har förutom vissa formella erinringar anfört, att ämbetsverket

delade den tvekan, varåt de sakkunniga givit uttryck angående lämpligheten

att medgiva ledighet för sådana studier, som syftade till avläggande

av högre akademisk examen. Därest sådan föreskrift ansåges böra meddelas,

torde åt densamma böra givas den avfattning, som motsvarande föreskrift

fått i kungörelse med tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet för ordi
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

liarie lärare vid statens undervisningsväsende, dock att den i det nu föreliggande

förslaget angivna maximitiden av tre månader ävensom villkoret, att

överstyrelsens medgivande skulle hava inhämtats, borde bibehållas.

Undervisningsväsendets lönenämnd, som likaledes framställt vissa formella

anmärkningar gentemot de sakkunnigas författningsförslag, bar påpekat, att

den i 14 § under C. 3 ingående bestämmelsen avveke från vad som i motsvarande

hänseende gällde för de statsanställda lärarna, dels därutinnan,

att tiden satts till tre i stället för sex månader, dels i det hänseendet, att

de upptagna anledningarna till ledigheten avsevärt ökats, samt uttalat, att

nämnden icke funne sig böra framställa någon erinran mot förslaget i

denna del.

15 §.

Den i 1 mom. av denna paragraf intagna bestämmelsen vore likalydande

med 16 § i de sakkunnigas förslag till avlöningsreglemente för lärare vid folkoch

småskolor, vilket förslag numera blivit av riksdagen godkänt. Såsom de

sakkunniga framhållit beträffande sistnämnda stadgande, torde det emellertid

bliva möjligt att definitivt fatta ståndpunkt till frågan örn storleken av

de avdrag, som i här avsedda fall borde tillämpas, först då närmare utredning

förelåge beträffande de löneförmåner, som skulle tillkomma vikarierande

och extra ordinarie lärare vid de olika läroanstalterna.

Statskontoret har framhållit, att nämnda föreskrift torde böra ändras till

överensstämmelse med den slutliga avfattningen av närmast motsvarande

författningsrum i avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor

(21 §).

Undervisningsväsendets lönenämnd har framställt vissa formella erinringar

gentemot sakkunnigförslaget.

17 §•

Undervisningsväsendets lönenämnd har, i analogi med vad som gäller beträffande

statsanställda lärare, föreslagit, att 1 mom. skulle formuleras sålunda:

»Rektor må årligen å tid, som prövas lämplig med hänsyn till göromålens

behöriga gång, av skolöverstyrelsen tilldelas semester under 45 dagar.»

18, 21 och 22 §§.

Lönenämnden har framhållit, att den i 18 § 1 mom. a) intagna bestämmelsen

angående erläggande av ersättning för tjänstebostad borde kompletteras

med i särskild ordning utfärdad tilläggsbestämmelse angående ersättnings

erläggande i förskott, där så kunde ske. Särskilda tilläggsbestämmelser erfordrades

jämväl till de i 21 och 22 §§ ingående bestämmelserna örn läkarvård

och ersättning för flyttningskostnad.

23—38 §§.

De för icke-ordinarie lärare vid de högre kommunala skolformerna

föreslagna avlöningsbestämmelserna hade utarbetats i anslutning till vad de

sakkunniga i den allmänna motiveringen anfört beträffande dessa lärare. De

särskilda paragraferna hade i stort sett utformats med ledning av motsvarande

föreskrifter för icke-ordinarie personal vid den allmänna civilförvaltningen.

I fråga örn rätt för extra ordinarie lärare till avlöning under vissa slag

av ledigheter hade i 33 § föreslagits, att de för ordinarie lärare i 14 § föreslagna

bestämmelserna skulle gidia i tillämpliga delar. Förslaget i denna del

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

innebure, att extra ordinarie lärare i vissa avseenden skulle erhålla en något

bättre ställning än den extra ordinarie personalen vid civilförvaltningen. För

förslaget talade praktiska skäl och de skiljaktigheter, som härigenom skulle

uppstå, vore av förhållandevis liten betydelse.

I fråga örn vikarierande lärare hade de sakkunniga»föreslagit rätt till en

löneklassuppflyttning. Detta hade skett nied hänsyn till att motsvarande förmån

enligt 1937 års riksdags beslut skulle tillkomma extra lärare vid statliga

undervisningsanstalter, nied vilka lärare här ifrågavarande vikarierande lärare

vore närmast jämförliga. Däremot hade de sakkunniga av samma skäl,

som föredragande departementschefen i propositionen nr 270 1937 anfört till

stöd för alt rätt till sjukavlöning icke av honom ifrågasatts för vikarierande

lärare vid folk- och småskolor, funnit sig icke heller för vikarierande lärare

vid högre kommunala skolformer kunna föreslå sådan rätt.

Skolöverstyrelsen har förklarat sig förutsätta, att det i £ 23 mom. 5 omförmälda

arvodet till rektors vikarie även skulle utgå till rektors semestervikarie.

Då icke blott ämneslärare utan även Övningslärare borde kunna

anställas som timlärare (jfr § 37), borde sista meningen i § 25 lyda: »I övrigt

anställda icke-ordinarie lärare benämnas i detta reglemente timlärare.»

I analogi med vad överstyrelsen i annat sammanhang föreslagit angående

bestämmelserna rörande timlärarna vid de statliga läroanstalterna, finge

överstyrelsen föreslå, att i § 37 tabellen dels uttrycket »I läsämne och praktiskt

läroämne, som av Kungl. Majit bestämmes» måtte ändras till »I läroämne,

inklusive sådant praktiskt läroämne, som av Kungl. Majit bestämmes»,

dels uttrycket »sorn genomgått eller innehar behörighet att genomgå provårskurs»

måtte ändras till »som äger behörighet att vinna anställning som

extra ordinarie adjunkt eller att genomgå provårskurs».

Statskontoret har beträffande § 33 erinrat, att föreskrifterna örn avlöning

under vissa slag av ledigheter för ordinarie lärare skulle enligt förslaget

i tillämpliga delar gälla jämväl extra ordinarie lärare. Enligt statskontorets

mening torde emellertid för sistnämnda lärare böra meddelas särskilda föreskrifter

i detta avseende i huvudsaklig överensstämmelse nied dem, som

komme att gälla de extra ordinarie läroverkslärarna.

Undervisningsväsendets lönenämnd har funnit 23 § 4 mom. tarva ett förtydligande

med avseende på frågan, vem som skulle i förekommande fall

föreskriva andra avdragsgrunder än de i momentet angivna. 1 29 § första

stycket saknades föreskrift, att tjänstetid, som finge tillgodoräknas, skulle

vara fullgjord efter fyllda 18 år. Då sådan bestämmelse medtagits i 11 §

första stycket avlöningskungörelsen för de statliga icke-ordinarie lärarna,

syntes den böra förefinnas även här. Den i 32 § första stycket föreslagna be

stämmelsen angående sjukavdrag för extra ordinarie lärare motsvarade i

huvudsak den bestämmelse, som härutinnan gällde för de statsanställda extra

ordinarie lärarna. Emellertid vore de extra ordinarie mellanskolelärarna i

vissa hänseenden, exempelvis i fråga örn bestämmelsen att lön utginge för

läsår, närmast att jämföra med extra lärare inom det statliga undervisningsväsendet,

varför skäl måhända kunde föreligga att överväga en skärpning

av den föreslagna bestämmelsen. Lönenämnden ansåge sig dock icke böra

framställa något yrkande i denna riktning. I 32 § andra stycket föresloges, att

extra ordinarie lärare i övriga fall av sjukledighet än som i första stycket

avsåges skulle avstå hälften av honom eljest tillkommande löneförmåner.

Förslaget föranledde i denna del det uttalandet från nämndens sida, att den

sålunda föreslagna avdragsgrunden numera finge anses vara föråldrad. Då

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

109

emellertid en bestämmelse torde vara nödvändig på förevarande punkt, ville

lönenämnden ifrågasätta, örn icke G-avdrag här borde komma till användning,

vilket enligt nämndens förmenande skulle vara väl förenligt med grunderna

för det gällande avlöningssystemet. Enligt de i 33 § föreslagna bestämmelserna

skulle för extra ordinarie lärare i tillämpliga delar gälla ett

antal av de för ordinarie lärare givna föreskrifterna. Lönenämnden ville

härvid till en början framhålla, att förslag icke framlagts i fråga örn det

särskilda arvode, som borde tillkomma extra ordinarie lärare, som bestrede

rektorsbefattning. Vidare innebure 33 §, att de för ordinarie lärare i 14 §

givna bestämmelserna angående löneavdrag vid tjänstledighet skulle i tillämpliga

delar gälla även för extra ordinarie lärare. I anledning av detta förslag

ville lönenämnden för sin del framhålla, att det syntes böra såsom allmän

regel tillses, att icke avdragsbestämmelserna för de kommunala mellanskolornas

och övriga hithörande läroanstalters extra ordinarie lärare bleve förmånligare

än de, som numera i anslutning till allmänna civilförvaltningens

föreskrifter bestämts för det statliga undervisningsväsendets extra ordinarie

lärare. De i 34 § föreslagna grunderna angående beräknande av begravningshjälp

syntes lämpligen böra ersättas med föreskrifter i anslutning till

vad som bestämts för de statsanställda extra lärarna, varigenom beloppet av

begravningshjälpen komrne att motsvara den lön, som vid tjänstgöring under

30 dagar skulle hava tillkommit läraren vid tiden för dödsfallet, dock högst

400 kronor.

39 §.

I anslutning till vad föredragande departementschefen anfört i propositionen

nr 270/1937 beträffande frågan om en särskild, för samtliga nyreglerade

lärarkårer gemensam lönenämnd, hade, framhålla de sakkunniga, i

denna paragraf intagits en föreskrift, likalydande med 34 § i det i nämnda

proposition framlagda förslaget till avlöningsreglemente för lärare vid folkoch

småskolor.

40 §.

De föreslagna bestämmelserna örn reglementets tillämplighet överensstämde

med vad i sådant avseende beslutits beträffande lärarna vid folk- och

småskolor. I fråga om denna paragraf tilläte sig de sakkunniga hänvisa till

den motivering, som återfunnes å sid. 91 ff. i propositionen nr 270/1937 med

förslag till lönereglering för sistnämnda lärare.

övergångsbestämmelserna.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att -— i analogi med vad som beslutats

med avseende å de statliga undervisningsanstalternas lärare, nämligen att de

kvinnliga ordinarie lärarna skulle uppflyttas i den för manliga och kvinnliga

lärare gemensamma löneplanen enligt en viss övergångslöneplan — enligt

överstyrelsens mening borde i vederbörande övergångsbestämmelse efter ordet

»kvinnlig» inskjutas ordet »ordinarie».

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

Bilaga C.

Av de sakkunniga verkställda jämförelser mellan nu utgående

lönebelopp och de lönebelopp, som skulle utgå

vid bifall till de sakkunnigas förslag.1

1. Kommunala mellanskolor och kommunala flickskolor.

Ortsgrupp

Adjunkts-

kompetenta

manliga

ämneslärare

Icke-adjunkts-

kompetenta

manliga

ämneslärare

Adjunkts-

kompetenta

kvinnliga

ämneslärare

Icke-adjunkts-

kompetenta

kvinnliga

ämneslärare

Enl. gällande

bestämmelser

Lön enl. löne- graden B 23

ökning

Enl. gällande

bestämmelser

Lön enl. löne- graden B 21

ökning

Enl. gällande

bestämmelser

Lön enl. löne-

graden B 23

ökning

Enl. gällande

bestämmelser

Lön enl. löne-

graden B 21

ökning

A-ort

Begynnelselön____

''5 425

6 468

1 043

4 913

5 676

763

4 529

6 468

1 939

4 145

5 676

1 531

Slutlön..........

6 449

7 848

1 399

6 449

6 924

475

5 297

7 392

2 095

5 297

6 468

1 171

D-ort

Begynnelselön____

5 425

7 194

1 769

4 913

6 366

1 453

4 529

7 194

2 665

4 145

6 366

2 221

Slutlön..........

6 449

8 640

2 191

6 449

7 680

1 231

5 297

8 154

2 857

5 297

7 194

1 897

G-ort

Begynnelselön____

5 425

7 932

2 507

4 913

7 056

2 143

4 529

7 932

3 403

4 145

7 056

2 911

Slutlön..........

6 449

9 432

2 983

6 449

8 424

1 975

5 297

8 928

3 631

5 297

7 932

2 635

I-ort

Begynnelselön____

5 425

8 298

2 873

4 913

7 422

2 509

4 529

8 298

3 769

4 145

7 422

3 277

Slutlön..........

6 449

9 780

3 331

6 449

8 808

2 359

5 297

9 318

4 021

5 297

8 298

3 001

Till de avlöningsbelopp, som utgå enligt gällande bestämmelser, komma fri bostad och

vedbrand enligt särskilda bestämmelser eller ersättning härför enligt för orten gällande pris.

1 I lönerna enligt gällande bestämmelser äro inräknade tillfällig löneförbättring samt dyrtidstillägg

efter 28 procent. I lönerna efter lönereglering är inräknat dyrtidstillägg efter 10 procent.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

2. Praktiska mellanskolor.

lil

Ortsgrupp

Adjunkts-

kompetenta

manliga

-ämneslärare

Icke-adjunkts-

kompetenta

manliga

ämneslärare

Adjunkts-

kompetenta

kvinnliga

ämneslärare

Icke-adjunkts-

kompetenta

kvinnliga

ämneslärare

Enl. gällande

bestämmelser

Lön enl. löne- graden B 23

ökning

Enl. gällande

bestämmelser

Lön enl. löne-

graden B 21

ökning

Enl. gällande

bestämmelser

Lön enl. löne-

graden B 23

ökning

Enl. gällande

bestämmelser

Lön enl. löne-

graden B 21

ökning

A-ort

Begynnelselön____

4 253

6 468

2 215

4 253

5 676

1 423

3 617

6 468

2 851

3 617

5 676

2 059

Slutlön..........

5 789

7 848

2 059

5 789

6 924

1 135

4 769

7 392

2 623

4 769

6 468

1 699

D-ort

Begynnelselön____

4 253

7 194

2 941

4 253

6 366

2 113

3 617

7 194

3 577

3 617

6 366

2 749

Slutlön..........

5 789

8 640

2 851

5 789

7 680

1 891

4 769

8 154

3 385

4 769

7 194

2 425

G-ort

Begynnelselön....

4 253

7 932

3 679

4 253

7 056

2 803

3 617

7 932

4 315

3 617

7 056

3 439

Slutlön..........

5 789

9 432

3 643

5 789

8 424

2 635

4 769

8 928

4 159

4 769

7 932

3 163

I-ort

Begynnelselön____

4 253

8 298

4 045

4 253

7 422

3 169

3 617

8 298

4 681

3 617

7 422

3 805

1 Slutlön..........

5 789

9 780

3 991

5 789! 8 808

3 019

4 769

9 318

4 549

4 769

8 298

3 529

Till de avlöningsbelopp, som utgå enligt gällande bestämmelser, komma fri bostad och

vedbrand enligt särskilda bestämmelser eller ersättning härför enligt för orten gällande pris.

3. Andra högre folkskolor än sådana, som anordnats som praktiska

mellanskolor.

Ortsgrupp

A-ort

Begynnelselön....

Slutlön..........

D-ort

Begynnelselön....

Slutlön..........

G-ort

Begynnelselön____

Slutlön..........

I-ort

Begynnelselön____

Slutlön..........

Allmänna högre folkskolor

Yrkesbestämda

digre folkskolor

Manliga

ämneslärare

Kvinnliga

ämneslärare

Manliga

ämneslärare

Kvinnliga

ämneslärare

Enl. gällande

bestämmelser!

1

1 t-h

C <N

2 CQ

»I

G cö

3 “

tc

G

g

o

CD t->

''O

G B

03 OJ

5 S

tio E

:03

''c D

W ä

1

C CM

Sffl

K <D

« T3

C G

3 00

tc

.5

Ö

o

<D (h

C42

C3 «

3 6

»-i

t© E

:OS

• 4->

G o

W -Q

i r-t

G Cl

2 CQ

a §

«■S

•g s

ÖD

G

G

^4

O

D b

TJ

G^

03 «

3 S

:03 »-t

Cl£) E

. :CÖ

G D

W -Q

1

CD y-t

G CM

2 pq

E a>

" T3

G G

3 60

tlC

B

G

^4

O

3 876

5 412

5 676

6 924

1 800

1 512

3 304

4 456

5 676

6 468

2 372

2 012

4 253

5 789

5 676

6 924

1 423

1 135

3 617

4 769

5 676

6 468

2 059

1 699

3 876

5 412

6 366

7 680

2 490

2 268

3 304

4 456

6 366

7 194

3 062

2 738

4 253

5 789

6 366

7 680

2 113

1 891

3 617

4 769

6 366

7 194

2 749

2 425

3 876

5 412

7 056

8 424

3 180

3 012

3 304

4 456

7 056

7 932

3 752

3 476

4 253

5 789

7 056

8 424

2 803

2 635

3 017

4 769

7 056

7 932

3 439

3 163

3 876

5 412

7 422

8 808

3 546

3 396

3 304

4 456

7 422

8 298

4 118

3 842

4 253

5 789

7 422

8 808

3 169

3 019

3 617

4 769

7 422

8 298

3 805

3 529

Till de avlöningsbelopp, som utgå enligt gällande bestämmelser,

vedbrand enligt särskilda bestämmelser eller ersättning härför enligt

komma fri bostad och

för orten gällande pris.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

4. Rcktorsarvodcn vid kommunala mellanskolor.

Vid skolor tillhörande grupp

I

II

III

Arvode1 enligt gällande bestämmelser (inkl. dyrtidstillägg

enligt för s. k. oreglerade verk gällande grunder [28 %] å

% av grundarvodet å 1 000 kr.).....................

1 186: —

1 186: —

1 186: —

Arvode2 enligt de sakkunnigas förslag...................

3 000: —

2 200: —

1 800: —

Avlöningsbelopp,2 som enligt 1937 års riksdagsbeslut skola

tillkomma rektor vid statlig realskola utöver lönen i högsta

löneklassen som adjunkt.............................

3 360: —

2 880: —

2 400: —

1 Härjämte åtnjuter rektor i bostadsförmån ett rum utöver vad som föreskrivits för ordinarie

ämneslärare.

2 Å dessa belopp utgår dyrtidstillägg enligt för s. k. nyreglerade verk gällande grunder i

den mån beloppen jämte lönen som ämneslärare respektive adjunkt icke överstiga 8 400 kronor

för år.

5. Rektor sarvoden vid praktiska mellanskolor.

Vid skolor tillhörande grupp

I

II

lil

Arvode1 enligt gällande bestämmelser (inkl. dyrtidstillägg

enligt för s. k. oreglerade verk gällande grunder [28 %] å

% av grundarvodet å 800 kr.).......................

950: —

950: —

950: —

Arvode2 enligt de sakkunnigas förslag...................

3 000: —

2 200: —

1 800: —

Avlöningsbelopp,2 som enligt 1937 års riksdagsbeslut skola

tillkomma rektor vid statlig realskola utöver lönen i högsta

löneklassen som adjunkt.............................

3 360: —

2 880: —

2 400: —

1 Härjämte åtnjuter rektor i bostadsförmån ett rum utöver vad som föreskrivits för ordinarie

ämneslärare.

2 Å dessa belopp utgår dyrtidstillägg enligt för s. k. nyreglerade verk gällande grunder i

den mån beloppen jämte lönen som ämneslärare respektive adjunkt icke överstiga 8 400 kronor

för år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

113

6. Rektorsarvoden vid andra högre folkskolor än sådana, som anordnats

som praktiska mellanskolor.

V i d

skolor tillhörand

e grupp

I

II

lil

IV

Arvode1 enligt gällande be- stämmelser (inkl. dyrtids- tillägg enligt för s. 1c. oreg- lerade verk gällande grun- der [28 %] å % av grund- arvodet)................

950: —

712: — —950: —

356: — —950: —

356:--712: —

Arvode2 enligt de sakkunni- gas förslag.............

2 500:—

1 800: —

1 200: —

600: —

Avlöningsbelopp2, som enligt

1937 års riksdagsbeslut

skola tillkomma rektor vid

statlig realskola utöver lö- nen i högsta löneklassen

som adjunkt............

3 360: —

2 880: —

2 400: —

1 Härjämte åtnjuter rektor i bostadsförmån ett rum utöver vad som föreskrivits för ordinarie

ämneslärare.

2 Å dessa belopp utgår dyrtidstillägg enligt för s. k. nyreglerade verk gällande grunder i

den mån beloppen jämte lönen som ämneslärare respektive adjunkt icke överstiga 8 400 kronor

för år.

7. Rektorsarvoden vid kommunala flickskolor.

Arvode1 enligt gällande bestämmelser (inkl. dyrtidstillägg

enligt för s. k. oreglerade verk gällande grunder [28 %] å %

av grundarvodet å 1 000 kr.)........................

Arvode2 enligt de sakkunnigas förslag...................

Avlöningsbelopp,2 som enligt 1937 års riksdagsbeslut skola

tillkomma rektor vid statlig realskola utöver lönen i högsta

löneklassen som adjunkt.............................

Vid skolor tillhörande grupp

1 186:

3 000:

3 360: —

II

1 186:

2 200:

2 880:

III

1 186:

1 800:

2 400: -

1 Härjämte åtnjuter rektor i bostadsförmån ett rum utöver vad som föreskrivits för ordinarie

ämn.6 sl äi*cH*c

2 Å dessa belopp utgår dyrtidstillägg enligt för s. k. nyreglerade verk gällande grunder i

den mån beloppen jämte lönen som ämneslärare respektive adjunkt icke överstiga 8 400 kronor

för år.

Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 230.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 230.

Bilaga 1).

Antal skolor höstterminen 1936 med nedannämnda antal veekotiminar i

övningsämnen.

Antal veckotimmar i övningsämnen

Högst

9—11

12—14

15—19

20—29

30 eller

I teckning.

mera

Kommunala mellanskolor.......

27

11

7

1

1

4

* flickskolor.........

—

1

2

6

11

5

Högre folkskolor! al!mä"na• • •

31

1

—

| yrkesbestämda

12

2

1

2

1

Säger högre folkskolor........

43

3

1

2

1

Praktiska mellanskolor..........

—

1

3

4

Summa

70

15

11

9

16

13

I gymnastik.

Kommunala mellanskolor.......

14

10

13

8

2

4

» flickskolor.........

1

—

1

7

10

6

Högre folkskolor! allmanna • ■ • ■ •

27

1

3

( yrkesbestamda

12

3

2

1

1

Säger högre folkskolor........

39

4

5

1

1

Praktiska mellanskolor..........

—

—

2

6

Summa

54

14

19

IG

15

16

I musik.

Kommunala mellanskolor.......

45

2

2

2

» flickskolor.........

9

10

5

1

Högre folkskolor! all,ma“na.....

32

—

—

_

1 yrkesbestämda

17

—

_

_

Säger högre folkskolor........

49

_

Praktiska mellanskolor..........

1

1

2

1

2

—

Summa

104

13

7

1

5

2

I kvinnlig slöjd.

Kommunala mellanskolor.......

33

1

1

2

» flickskolor.........

—

_

_

4

12

9

Högre folkskolor! allmaana.....

11

—

1

\ yrkesbestämda

4

1

_

3

3

9

Säger högre folkskolor. .......

15

1

1

3

3

9

Praktiska mellanskolor..........

—

—

—

—

i

Summa

48

2

1

7

16

21

/ manlig slöjd.

Kommunala mellanskolor.......

6

_

1

1

* flickskolor.........

—

_

_

Högre folkskolor! allmä”na.....

8

—

—

—

1

_

| yrkesbestämda

6

—

2

1

Säger högre folkskolor........

14

_

2

1

1

Praktiska mellanskolor..........

1

—

1

—

Summa

21

—

2

2

2

1

I hushållsgöromål.

Kommunala mellanskolor.......

12

_

3

* flickskolor.........

—

—

2

2

9

12

Högre folkskolor! allmaana.....

3

—

—

—

1

I yrkesbestämda

2

5

1

2

_

12

Säger högre folkskolor........

5

5

1

2

1

12

Praktiska mellanskolor.........

—

—

—

i

Summa

17

5 1

3 1

4

10

28

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition Nr 230.

115

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Löneregleringsfrågan.

A. Skolornas organisation m. m............................... 2

B. Nuvarande avlöningsförhållanden ............................ G

C. Lönesystem m. m......................................... 9

Departementschefen sid. 11.

D. Löneställningar:

1. Ordinarie ämneslärare.................................... 11

Departementschefen sid. 20.

2. Rektorer .............................................. 23

Departementschefen sid. 32

3. Biträdande föreståndare och föreståndarinnor................ 34

Departementschefen sid. 37.

4. Ickc-ordinarie ämneslärare................................ 37

Departementschefen sid. 42.

5. Lärare i övningsämnen och i praktiska läroämnen m. m...... 42

Departementschefen sid. 53

E. Avlöningsreglementet ...................................... 56

Departementschefen sid. 56.

II. Statsbidragsfrågan.

1. Gällande bestämmelser...................................... 59

2. 1936 års lärarlönesakkunniga ............................. 61

3. Myndigheternas yttranden .................................. 67

Departementschefen .......................................... 68

III. Löne- och statsbidragsregleringens genomförande ....... 71

Departementschefen sid. 73.

IV. Anslagsberäkningar för budgetåret 1938/39.

1. Förslagsanslaget till bidrag till kommunala flickskolor............ 74

Departementschefen sid. 75.

2. Förslagsanslaget till bidrag till kommunala mellanskolor.......... 76

Departementschefen sid. 78.

3. Förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor .............. 79

Departementschefen sid. 80.

V. Hemställan.................................................. 81

Bilagor:

A. 1936 års lärarlönesakkunnigas förslag till avloningsreglemente för lärare

vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor och högre folkskolor

.............................. 83

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition Nr 230.

Sid.

B. Specialmotivering till de sakkunnigas förslag till avlöningsreglemente

(jämte myndigheternas yttranden i ifrågakommande delar)........ 101

C. Av de sakkunniga verkställda jämförelser mellan nu utgående löne
belopp

och de lönebelopp, som skulle utgå vid bifall till de sakkunnigas

förslag .............................................. 110

D. Antal skolor höstterminen 1936 med i bilagan angivet antal vecko
timmar

i övningsämnen .................................... 114

Iduns tryckeri aktiebolag

Esselte ab. Stockholm 1938

816296

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:400 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående provisoriskt dy vört stillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. s. 11 i texten
  2. Rskr. 1938:339 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition angående lönereglering för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och högre s. 1 i texten
  3. BU 1938:72 Utlåtande, i anledning av Kungl. Majds proposition angående ändringar i reglementet den 31 december 1919 s. 2 i texten
  4. SU 1938:156 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och högre folkskolor jämt s. 1 i texten
  5. SU 1938:163 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl., jämte i ämnet s. 7 i texten

Visa alla 6