Sök i Ratio Lex

Angående anslag till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m

1939-03-03 · 261 sidor, varav 257 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 257 av 261 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:211, Angående anslag till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 211.

1

Nr 211.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående anslag till

avlöningar vid de allmänna läroverken m. m.; given

Stockholms slott den 3 mars 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 3 mars 1939.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg: ^

Enligt den till 1939 års statsverksproposition fogade bilagan åttonde

huvudtiteln, punkterna 119, 121, 123, 142, 146, 171, 183, 189 och 199, har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som bleve riksdagen förelagd, för budgetåret 1939/40 beräkna

dels till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar ett förslagsanslag av

430,000 kronor;

dels till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader ett förslagsanslag av

44,200 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 211.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr ‘Eli.

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 26,450,000

kronor;

dels till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna m. m. ett

förslagsanslag av 400,000 kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 2,450,000

kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 220,000

kronor;

dels till Småskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 540,000

kronor;

dels till Småskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 68,000

kronor;

dels till Nomadskolor: Avlöningar ett förslagsanslag av 122,000 kronor;

dels till Läroanstalter för blinda: Avlöningar ett förslagsanslag av 280,000

kronor;

dels till Läroanstalter för blinda: Omkostnader ett förslagsanslag av

217.000 kronor;

dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar

ett förslagsanslag av 96,000 kronor;

dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader

ett förslagsanslag av 153,000 kronor;

dels till Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar ett förslagsanslag av

1.090.000 kronor;

dels till Tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,200,000

kronor;

dels till Tekniska läroverk: Omkostnader ett förslagsanslag av 104,500

kronor;

dels till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 79,400 kronor;

dels ock till Tekniska läroverk: Stipendier ett anslag av 10,500 kronor.

Sedan beredningen av frågorna örn ändringar i gällande lönebestämmelser

för lärare vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken och andra

därmed jämförliga läroanstalter med hänsyn till den av 1938 års riksdag

beslutade löneregleringen för civilförvaltningen och örn lönereglering för

vaktmästarpersonalen vid nämnda läroanstalter numera slutförts och

Kungl. Majit på hemställan av chefen för finansdepartementet beslutat

förelägga förslag i ämnet för innevarande års riksdag, anhåller jag att få

anmäla de frågor, som stå i samband med förenämnda beräkningsvis gjorda

anslagsäskanden.

Jag behandlar därvid till en början vissa frågor av större omfattning

för att därefter upptaga frågorna örn beräkningen av de ifrågakommande

anslagen för nästa budgetår.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition Nr 211.

3

I. Ändringar i läroverksorganisationen.

I den statliga läroverksorganisationen hava under de senaste åren vidtagits

åtskilliga ändringar. Om endast budgetåren 1935/39 uppmärksammas,

befinnes det, att under denna tid gymnasierna vid högre allmänna läroverken

i Strängnäs och Karlskrona försetts med treåriga reallinjer, klassiska

utbildningslinjer anordnats vid två högre allmänna läroverk, en statlig

aftonskola för real- och studentexamen upprättats i Stockholm, västra realskolan

i Göteborg samt realskolorna i Eslöv, Motala, Lidingö, Skellefteå

och Haparanda ombildats till högre allmänna läroverk och kommunala

mellanskolan i Ljusdal till realskola.

Till Kungl. Maj:ts övervägande föreligga nu framställningar örn ytterligare

ändringar i läroverksorganisationen. Särskilt tillkallade sakkunniga

hava sålunda framlagt förslag till ändrad organisation av de fem nuvarande

statliga flickläroverken. Från Stockholms stads sida föreligger en framställning

örn åtgärder till förbättrande av flickundervisningen på gymnasiestadiet

i huvudstaden. Förslag har väckts rörande viss omorganisation av

högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm. För Göteborgs del har

ifrågasatts ett fullföljande av den omorganisation av läro verks väsendet i

denna stad, som inleddes med västra realskolans nyssberörda ombildning

till högre allmänt läroverk. En närmare redogörelse för dessa ärenden lämnas

i det följande.

Vidare må nämnas, att stadsfullmäktige i Sollefteå och i Örnsköldsvik

anhållit, att Kungl. Majit måtte förelägga riksdagen förslag örn inrättande

av statliga gymnasier i dessa städer. Liknande framställningar föreligga

jämväl beträffande Ludvika, Karlshamn, Avesta och Arvika. I utlåtande

den 5 december 1938 har skolöverstyrelsen berört dessa framställningar

och därvid förklarat, att — därest några av nämnda städer skulle av Kungl.

Majit anses böra nu ifrågakomma till erhållande av statligt gymnasium —

överstyrelsen ville framhålla endera Sollefteå och Örnsköldsvik i Västernorrlands

län, därnäst Ludvika i Kopparbergs län och i tredje rummet den

andra av de båda västernorrländska städerna såsom de städer, vilka syntes

i berörda avseende böra i första hand tillgodoses, varvid överstyrelsen,

ehuru med någon tvekan, ansåge sig böra giva Sollefteå ett visst företräde

framför Örnsköldsvik. I första hand hemställde överstyrelsen emellertid,

att Kungl. Majit ville låta verkställa en snar utredning av frågan, huruvida

och i vilken utsträckning en utvidgning av landets nuvarande gymnasieorganisation

borde ske, varvid hänsyn jämväl borde tagas till andra

orter än sådana, från vilka inkommit ansökan om upprättande av statsgymnasier.

Styrelsen för Lycksele kommunala mellanskola har på uppdrag av kommunalfullmäktige

i Lycksele köping hemställt, att nämnda skola måtte

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis ''proposition Nr 211.

ombildas till statlig samrealskola. Över denna framställning hava utlåtanden

avgivits bland annat den 22 november 1938 av den inom ecklesiastikdepartementet

tillkallade sakkunnige för utredning rörande frågan örn fortsatt

förstatligande av kommunala mellanskolor samt den 12 september

och den 22 december 1938 av skolöverstyrelsen. Den sakkunnige har i sitt

utlåtande framhållit, att, därest åtgärder i riktning mot ett förstatligande

av kommunala mellanskolor ansåges böra vidtagas, nämnda kommunala

mellanskola syntes i främsta rummet böra komma i åtanke samt att på

grund därav hinder ej syntes böra möta att i detta fall för riksdagen framlägga

förslag till ett förstatligande utan att avvakta slutförandet av den

honom anförtrodda utredningen. Överstyrelsen har förklarat sig vara av

samma uppfattning.

Jag vill här framhålla, att det knappast är av omständigheterna

påkallat att — såsom överstyrelsen ifrågasatt — till allmän utredning

hänskjuta frågan, huruvida och i vilken utsträckning en utvidgning av

landets nuvarande gymnasieorganisation bör ske. I propositionen nr 90/1938

berördes samma fråga, och därvid uttryckte jag den meningen, att tillräckliga

skäl icke för närvarande förelåge att föreslå Kungl. Majit en omprövning

av denna art, och utgick från att frågan om ändringar i den nuvarande

organisationen borde från fall till fall underkastas prövning. Riksdagen

framställde icke någon erinran mot denna uppfattning.

Det är icke gärna möjligt att nu tillmötesgå annat än vissa av de enligt

det föregående framställda förslagen om ändringar i den nuvarande läroverksorganisationen.

Vid prövningen av de nu föreliggande förslagen har jag

kommit till den slutsatsen, att den sedan länge aktuella frågan om ändrad

organisation av de statliga flickläroverken nu bör, i den utsträckning så

lämpligen kan ske, bringas till en lösning. Angeläget synes också vara, att

den statliga läroverksorganisationen i Stockholm utbygges på sådant sätt,

att flickorna bliva jämställda med gossarna i fråga om möjligheterna att

utan alltför stora ekonomiska uppoffringar erhålla gymnasieutbildning. En

ändrad organisation av högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm är

med hänsyn till detta läroverks karaktär av provårsläroverk ett trängande

önskemål. På grund av förhållandena vid läroverken i Göteborg är det

önskvärt, att ståndpunkt redan nu fattas till de förslag, som föreligga beträffande

läroverksorganisationen i denna stad.

För ett förstatligande av kommunala mellanskolan i Lycksele hava, såvitt

jag kan nu bedöma, anförts övertygande skäl. Jag anser mig emellertid

böra förorda ett uppskov med frågans bedömande, till dess resultatet

föreligger av den pågående utredningen rörande frågan örn fortsatt förstatligande

av kommunala mellanskolor; då denna utredning enligt årets berättelse

örn vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde

sig tilldragit beräknas kunna slutföras under år 1939, kan frågan om för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211. 5

statligande av nämnda skola alltså under den allra närmaste framtiden i ett

vidare sammanhang upptagas till förnyad prövning.

Även vissa av de i övrigt framställda förslagen äro enligt mitt förmenande

av natur att böra inom den närmaste framtiden tillgodoses. Särskilt

starkt motiverade synas mig förslagen om upprättande av statliga gymnasier

i Örnsköldsvik och Ludvika. Jag är emellertid icke beredd att i detta sammanhang

framlägga förslag i dessa hänseenden men har för avsikt att ånyo

anmäla dessa frågor i så god tid, att de kunna bedömas i samband med

frågan om anslag för budgetåret 1940/41 till de allmänna läroverken.

De spörsmål, som enligt vad i det föregående angivits, synts mig böra

redan nu underställas riksdagens prövning, upptagas i det följande till närmare

behandling.

1. Omorganisation av de nuvarande högre allmänna

läroverken för flickor.

Nuvarande organisation.

För närvarande finnas fem högre allmänna läroverk för flickor, nämligen

i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg, vilka inrättats genom beslut

av 1927 års riksdag och varit i verksamhet sedan höstterminen 1929,

samt i Örebro, vilket sistnämnda läroverk tillkommit genom beslut av

1930 års riksdag och varit i verksamhet sedan höstterminen 1931.

Vid samtliga dessa flickläroverk är realskolan anordnad såsom fyraårig

och anknyter således till folkskolans sjätte klass. Gymnasiet är vid de

särskilda läroverken anordnat så, att treåriga såväl latin- som realgymnasier

finnas vid läroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg,

medan stockholmsläroverket dessutom har fyraårigt latingymnasium

och örebroläroverket uteslutande fyraårigt latingymnasium. Den treåriga

gymnasieformen, som bygger på realskolans högsta klass, är således dominerande

för flickläroverkens del; den fyraåriga gymnasieformen, som

bygger på realskolans näst högsta klass, är representerad endast av två

latinlinjer.

Frågans tidigare behandling.

Den grundtanke, som låg bakom 1927 års riksdags beslut i fråga om flickornas

undervisning, var den, att kvinnlig ungdom borde erhålla samma

utbildningsmöjligheter under lika ekonomiska villkor som den manliga, i

den mån behov därav förelåge. Denna grundtanke skulle i främsta rummet

förverkligas därigenom, att flickor bereddes tillträde till de allmänna

läroverken. Riksdagen fastslog sålunda såsom allmän regel, att

samundervisning skulle äga rum vid samtliga statsläroverk på både real
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Marits proposition Nr 211.

och gymnasialstadiet; undantag skulle emellertid göras för läroverk med

mycket högt lärjungantal. Å de orter, där flickor sålunda icke kunde beredas

tillträde till statsläroverken, borde emellertid den kvinnliga ungdomens

utbildning tillgodoses genom särskilda för dem avsedda högre allmänna

läroverk. I överensstämmelse härmed beslöt riksdagen upprätta

de förutnämnda högre allmänna läroverken för flickor i Stockholm, Göteborg,

Malmö och Hälsingborg.

För 1929 års riksdag framlade Kungl. Majit sedermera (proposition nr

86, sid. 1—18) förslag örn inrättande successivt under de närmast följande

åren av högre allmänna läroverk för flickor jämväl i övriga städer, där

läroverken reserverats uteslutande för gossar. Riksdagen avslog emellertid

(skrivelse nr 250, sid. 1—6) nämnda förslag och anhöll örn förnyad

utredning rörande behovet av ytterligare flickläroverk utöver de av 1927

års riksdag beslutade; i samband därmed borde enligt riksdagsskrivelsen

upptagas frågan om organisationen av de flickläroverk, som kunde komma

att upprättas.

Den av 1929 års riksdag begärda utredningen i fråga örn högre allmänna

läroverk för flickor anförtroddes åt 1927 års skolsakkunniga, som den 30

november 1929 framlade betänkande i ämnet (statens offentliga utredningar

1929:33). De sakkunniga föreslogo upprättande av nya högre allmänna

läroverk för flickor samt av flickrealskolor. Realskolan vid de ifrågasatta

nya flickläroverken skulle få dubbel anknytning till folkskolan.

Gymnasiet skulle anordnas som fyraårigt latingymnasium.

På grundval av sakkunnigutredningen föreslog Kungl. Majit 1930 års

riksdag (proposition nr 119), att realskolorna vid de redan upprättade fyra

flickläroverken och även realskolan vid ett till nyupprättande föreslaget

högre allmänt läroverk för flickor i Örebro skulle anordnas med anknytning

till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass. Däremot föreslogs ingen

ändring i fråga örn gymnasierna vid de redan upprättade fyra flickläroverken.

Gymnasiet vid det ifrågasatta flickläroverket i Örebro skulle organiseras

som fyraårigt latingymnasium.

Riksdagen anförde i skrivelse nr 389, att riksdagen icke funnit de av

departementschefen anförda skälen för en omorganisation av de redan upprättade

flickläroverken hållbara. Organisationen av dessa läroverk hade

slutgiltigt fastställts av 1927 års riksdag. Vid sådant förhållande hade riksdagen

icke kunnat bifalla Kungl. Majits förslag i denna del. Med denna

ståndpunkt och då riksdagen hyste den uppfattningen, att skolorganisationen

i Örebro, sedd i det hela, icke uppvisade några principiella avvikelser

från den i de fyra övriga städerna föreliggande, kunde riksdagen icke finna

skäl att uteslutande för örebroläroverkets del tillämpa en annan anknytning

till folkskolan än den för övriga läroverk av denna typ redan fastställda.

Riksdagen hade sålunda ansett sig böra besluta, att realskolan vid

sagda läroverk skulle anordnas med anknytning allenast till folkskolans

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr ali.

sjätte klass. I fråga åter orri gymnasiet hade riksdagen, med beaktande av

att detta skulle omfatta uteslutande latinlinje och då stadens dittillsvarande

flickgymnasium varit fyraårigt, icke velat motsätta sig Kungl. Maj:ts

förslag i denna del.

Frågan om ändrad organisation av flickläroverken vann emellertid redan

år 1931 förnyad aktualitet, då ett tjugotal kvinnosammanslutningar hos

Kungl. Maj:t anhöllo, att de nyupprättade flickläroverken måtte komma

att på samma sätt som med dem likställda gossläroverk utrustas med dubbel

anknytning av realskolan till folkskolan och av gymnasiet till realskolan.

I framställningen anfördes, att i ett stort antal städer med samläroverk

gossar och flickor, i överensstämmelse med riksdagens uttalade princip

örn full likställighet i fråga om tillträde till statsläroverk, erhållit samma

rätt att välja mellan fyraårig och femårig realskola samt mellan treårigt

och fyraårigt gymnasium, att i städer med särläroverk åter endast

gossarna hade denna möjlighet till val, under det flickorna vore hänvisade

allenast till fyraårig realskola och, utom i Stockholm och Örebro, till treårigt

gymnasium, att i den femåriga realskolan ämnesträngseln — särskilt

i fråga om de främmande språken — vore något mindre, vilket möjliggjorde

en något lugnare arbetstakt, varförutom denna linje förkortade

studietiden med ett år, att den treåriga gymnasieutbildningen, särskilt

latinlinjen, vore avsevärt mera krävande än den fyraåriga samt att det

måste anses som en orättvisa mot flickorna, att de för dem särskilt upprättade

statsläroverken ej beredde dem tillfälle till utbildning på de linjer

— den femåriga realskolan och det fyraåriga gymnasiet — som för

många av dem säkert vore den fördelaktigaste.

Sedan skolöverstyrelsen avgivit tillstyrkande utlåtanden, upptogs frågan

i propositionen nr 271/1937, enligt vilken jag uttalade, att densamma,

som i vissa avseenden syntes vara beaktansvärd, emellertid befunnits

tarva ytterligare utredning och därför icke syntes kunna föreläggas 1937

års riksdag. I riksdagsmotioner yrkades i anledning härav, att riksdagen

måtte besluta i skrivelse till Kungl. Majit anhålla att utredning örn flickläroverkens

organisationsfråga verkställdes i så god tid att ärendet kunde

föreläggas 1938 års riksdag. Statsutskottet (utlåtande nr 189) ansåg det

emellertid icke behövligt att, såsom motionärerna önskade, riksdagen i särskild

skrivelse fäste Kungl. Majits uppmärksamhet på frågan, då utredning

i ämnet av departementschefen ställts i utsikt. Utskottets uttalande

i denna del godkändes av riksdagen.

Nu föreliggande förslag oell yttranden däröver.

Den 30 juni 1937 tillkallade jag jämlikt Kungl. Majits samma dag lämnade

bemyndigande tre sakkunniga för att inom ecklesiastikdepartementet

biträda med utredning och avgiva förslag angående organisationen av de

högre allmänna läroverken för flickor (flicklärovcrkssakkunniga). De sak
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr Bil.

kunniga voro ledamoten av riksdagens andra kammare, bankofullmäktigen

Conrad Jonsson, ordförande, samt rektorerna vid de högre allmänna läroverken

för flickor i Stockholm respektive Malmö Justus Lundberg och

Marianne Mörner.

Till statsrådsprotokollet för nämnda dag anförde jag bland annat följande:
Såvitt

jag kunde finna, skulle ett genomförande av överstyrelsens förslag

till ändrad organisation av realskolan vid förevarande läroanstalter

kunna leda till en beskärning av utbildningsmöjligheterna för dem, som

föredroge den fyraåriga linjen framför den femåriga. En omorganisation

av flickläroverken, som medförde en sådan verkan,.vore jag icke beredd att

tillstyrka. Till övervägande borde enligt min mening upptagas, frågan om

anc-dnande av femårig realskollinje vid flickläroverken eller vid vissa av

dem utan samtidig försämring av möjligheterna för dem, som så önskade,

att genomgå fyraårig realskola. Förutsättningarna för en sadan anordning

med hänsyn till lokalutrymmen på de olika platserna och andra på saken

inverkande omständigheter tarvade emellertid en närmare undersökning.

I samband härmed borde uppmärksammas frågan örn organisationen av

gymnasiet vid flickläroverken. Jag gåve dem rätt, som menade, att den

nuvarande som regel tillämpade treåriga organisationsformen ej visat sig

helt lämplig för flickor. Inrättande i större utsträckning av fyraåriga gymnasielinjer

syntes mig därför vara förtjänt av övervägande. Emellertid innebure

överstyrelsens förslag även i detta avseende en beskärning av hittillsvarande

utbildningsmöjligheter, så till vida att de treåriga gymnasielinjerna

vid flickläroverken i Malmö och Hälsingborg skulle ersättas av

fyraåriga. Ehuru jag, som nämnt, icke ansåge erfarenheterna av de treåriga

gymnasielinjerna för flickor tillfredsställande, hyste jag dock någon

tvekan, örn det kunde vara tillrådligt att nu helt slopa tillgången på denna

utbildningsväg i sistnämnda två städer. Jag funne därför önskvärt, att järn-,

väl förevarande fråga gjordes till föremål för ytterligare utredning.

Flickläroverkssakkunniga hava med skrivelse den 28 januari 1938 överlämnat

utredning och förslag i ämnet. Häröver hava yttranden avgivits

av vederbörande lokala myndigheter och organisationer i de av förslaget

berörda städerna samt den 19 maj 1938 av skolöverstyrelsen och den 9 juni

1938 av statskontoret. Yttranden i ämnet föreligga vidare från centralstyrelserna

för Sveriges allmänna folkskollärar^örening och för flick- och samskoleföreningen

ävensom från Fredrika-Bremer-förbundet.

Flickläroverkssakkunnigas förslag innebär

beträffande realskolan, att vid sidan av de nuvarande fullständiga

fyraåriga realskollinjerna vid vart och ett av de fem ifrågavarande

läroverken upprättas en enkel femårig realskollinje, samt

beträffande gymnasiet

i Stockholm, att det treåriga realgymnasiet förändras till fyraårigt,

i Göteborg, att den ena av de båda fullständiga parallellinjerna av det

treåriga latingymnasiet förändras till fyraårig linje,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 211. 9

i Malmö och Hälsingborg, att de treåriga latingymnasierna förändras

till fyraåriga, samt

i Örebro, att ett treårigt realgymnasium nyinrättas.

De sakkunniga hava icke ingått på någon principiell motivering

för sina förslag.

De hade ansett sig icke böra upprepa och till närmare övervägande upptaga

de skäl, som i olika sammanhang, av myndigheter och enskilda, framförts

till förmån för åsikten om den ena eller den andra skolformens företräden

i olika avseenden. Då med hänsyn till de för de sakkunnigas arbete

lämnade direktiven i förevarande sammanhang fråga vore väsentligen örn

en utbyggnad av gällande organisation, i vad densamma avsåge realskolan,

kunde beträffande denna sida av uppdraget företrädessynpunkten lämnas

åsido. Och vad gymnasiet beträffade, hade de sakkunniga funnit sig

böra till grund för sina förslag lägga väsentligen synpunkten av likaberättigande

för de kvinnliga lärjungarna i jämförelse med de manliga på de

ifrågavarande läroverksorterna.

Sakkunnigförslaget är enhälligt endast i fråga örn gymnasieorganisationen

och organisationen av realskolan vid flickläroverket i Stockholm.

Beträffande sakkunnigmajoritetens förslag till organisation av realskolan

vid övriga flickläroverk har en av de sakkunniga, bankofullmäktig en Jonsson,

avgivit följande särskilda yttrande:

Då de sakkunniga icke ingått på något principiellt resonemang örn den

ena eller andra realskollinjens företräden, hade reservanten ingen anledning

att syssla med frågan om den sexåriga folkskolkursens lämplighet som

förberedelse till läroverksstudier. Hans invändningar nu läge på det praktiska

området. Man kunde säga, att ett hävdande av kravet på sträng

formell likställighet mellan flickors och gossars utbildningsmöjligheter i

statens läroverk som konsekvens medförde upprättande vid alla högre

flickläroverk av femåriga realskollinjer. I verkligheten hade emellertid

flickorna redan nu i alla de städer, där högre flickläroverk vore upprättade,

de av föräldrar och målsmän åtrådda möjligheterna att efter endast fyra

år i folkskolan komma in i ett läroverk, från vilket de studiebegåvade

sedan kunde gå över till gymnasiet. Härmed syftades på den sjuåriga

flickskolan. Den kunde göra precis samma tjänst som den femåriga realskolan

och sålunda befria föräldrar från tvånget att halla sina flickor kvar

i en folkskola i sex år, innan läroverkets portar kunde öppnas för de för

högre studier bestämda. Det borde i detta sammanhang beaktas, att man,

genom att låta flickskolan av s. k. normaltyp ersätta realskolan, iakttoge

respekt för riksdagens år 1929 uttalade mening att »det icke vore önskvärt,

att sådana åtgärder från statsmakternas sida vidtoges, vilka kunde komma

att öka antalet kvinnliga elever i de läroverk som föra till studentexamen,

och samtidigt minska antalet i de läroanstalter, vilka avse att giva en efter

den kvinnliga ungdomens egenart och framtida livsuppgifter i hem och

samhälle speciellt anpassad uppfostran och utbildning». Reservanten toge

för givet, att den kommunala flickskolans anhängare och varma förespråkare

ej misstyckte, att man bringade detta uttalande i erinran.

Reservanten ansåge sålunda, av rent praktiska skäl, en femårig real
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Muj:ts proposition Nr 211.

skollinje vid de högre flickläroverken obehövlig, men biträdde förslaget

om en dylik linjes inrättande vid läroverket i Stockholm av den anledningen,

att detta läroverk vore utbildningsanstalt för läroverkslärare och

följaktligen borde vara komplett.

I flera av yttrandena över flickläroverkssakkunnigas förslag beröres den

principiella sidan av omorganisationsfrågan, varvid särskilt uppmärksammats

spörsmålet om realskolans anknytning till folkskolan. Flertalet yttranden

gå därvid i tillstyrkande riktning; på reservantens linje ställer sig

däremot centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening.

Lärarkollegiet vid högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg framhåller

sålunda, att den femåriga realskolan enligt dess åsikt hade följande

fördelar, örn man sage saken uteslutande ur lärjungarnas synpunkt:

1) arbetsanhopningen bleve här mindre påfrestande, därigenom att realskolans

studiekurs fördelades på ett års längre studietid; detta vore särskilt

betydelsefullt i fråga örn studiet av de moderna språken;

2) den sammanlagda studietiden i folkskola jämte realskola förkortades

med ett år (nio år mot tio vid fyraårig realskola).

Riktigheten av reservantens åsikt, att den sjuåriga flickskolan i städer

med flickläroverk kunde göra samma tjänst som den femåriga realskolan,

ville kollegiet bestämt bestrida. Övergången till gymnasiet från den sjuåriga

flickskolan skedde ett år senare än vid den femåriga realskolan, varför

studietiden förlängdes med ett år. Vidare vore övergången till gymnasiet

försvårad för flickskolans elever, då inträdesprövningar vore föreskrivna

i vissa ämnen. Flickskolans berättigade intressen borde icke tillgodoses

genom att onödigtvis förlänga studievägen för de flickor, som studerade

med real- eller studentexamen som mål, utan genom positiva åtgärder

för att direkt stärka den sjuåriga flickskolans utvecklingsmöjligheter.

Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening, som anser,

att de sakkunnigas förslag icke borde föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd,

har förklarat sig hysa den uppfattningen, att all högre undervisning

borde bygga på den sexåriga folkskolan såsom en för alla barn gemensam

grundskola. Ur denna synpunkt vöre det beklagligt att ett nytt steg toges

mot folkskolans sönderbrytande och parallellsystemets förstärkande. De

skäl från organisatorisk, social, praktisk, pedagogisk och ekonomisk synpunkt,

som talade för ett fullständigt genomförande av systemet med sexårig

folkskola såsom grundskola, vore fortfarande bärkraftiga och bindande.

Vad folkskolan beträffade, hade den nuvarande dubbla anknytningen

vållat stora olägenheter. Bland annat utövades från föräldrars och målsmäns

sida ett starkt tryck på lärarna att särskilt under fjärde skolåret forcera

undervisningen för att söka säkerställa barnens intagning i den femåriga

realskolans första klass. Härigenom rubbades de utstakade grundlinjerna

för det lugnt förlöpande arbetet. Vidare decimerades klassavdelningarna

ofta så starkt, att sammanslagning måste äga rum, vilket vållade

lärarbyten och verkade upplösande på klassernas sammanhållning. Dylika

förhållanden skapade oro och försvårade en ändamålsenlig fördelning av

lärokurserna på längre sikt. Vidare äventyrades den personligt fostrande

påverkan på lärjungarna, som man avsåge med klasslärarsystemets bibehållande

i folkskolan. Till förmån för den sexåriga grundskolan talade även

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts ''proposition Nr Ml.

den omständigheten, att valet av utbildningslinje framskötes till något

mognare ålder. Örn folkskolans bärighet såsom grundskola blivit vitsordad

för ett tiotal år sedan, torde utan överdrift kunna göras gällande, att den

i våra dagar ännu bättre kunde fylla denna uppgift.

Skolöverstyrelsen, som tillstyrkt de sakkunnigas förslag beträffande såväl

realskolan som gymnasiet, har anfört, att flickorna i rikets största städer,

vilka enligt nuvarande läroverksorganisation hade särskilda flickläroverk,

befunne sig i en avgjort ogynnsam ställning såväl i jämförelse med

gossarna i allmänhet som med flickorna i städer med samläroverk. De vore

överlag hänvisade till den längre studiegången, vartill komme att såväl

den fyraåriga realskolan som det treåriga gymnasiet torde böra betraktas

som mera ansträngande studielinjer, detta på grund av den starka koncentration

i lärokurserna, som de nödvändiggjorde. Den femåriga realskolan

och det fyraåriga gymnasiet medgåve däremot lärjungarna en något lugnare

arbetstakt och därigenom också ett grundligare tillägnande av lärostoffet.

Vad särskilt anginge gymnasiet, torde i synnerhet det treåriga latingymnasiets

underlägsenhet i jämförelse med det fyraåriga ur pedagogisk synpunkt

vara allmänt erkänt; detta vore emellertid den av gymnasiets båda

linjer, som av flickorna hittills mest frekventerats. Så mycket mer olämpligt

och ur rättvisesynpunkt otillfredsställande syntes det överstyrelsen

vara att, utan beredande av möjlighet åt dessa kvinnliga lärjungar till fritt

val mellan olika studievägar allt efter individuella förutsättningar i fråga

örn begåvning och kroppskrafter, hänvisa desamma enbart till de mest

ansträngande studielinjerna och att därtill överlag pålägga dem denna

förhållandevis tunga arbetsbörda under de år, då denna ungdom befunne

sig i sin mest påfrestande uppväxtålder.

Anledningen till att 1927 års riksdag bestämt realskolans organisation

tili fyraårig syntes hava varit, att riksdagen endast ansett sig böra räkna

med enkla avdelningar av realskolan. Då riksdagen samtidigt uttalat,

att anknytning till folkskolans sjätte klass borde finnas på varje läroverksort,

syntes riksdagen hava kommit till den slutsatsen, att nämnda enkla

linjer genomgående borde anordnas såsom fyraåriga. Ändrade förhållanden

hade numera inträtt, sedan tredubbla linjer upprättats i Stockholm, Göteborg

och Malmö samt dubbla i Hälsingborg och Örebro. Vid samtliga ifrågavarande

läroverk syntes i själva verket rikligt utrymme förefinnas för

femåriga linjer vid sidan av de fyraåriga, och man torde icke behöva frukta

för att ett upprättande av dylika femåriga linjer skulle kunna leda till

en beskärning av utbildningsmöjligheterna för dem, som föredroge den

fyraåriga linjen framför den femåriga. Det funnes för övrigt starkt grundade

skäl att antaga, alt den femåriga linjens upprättande automatiskt

skulle komma att medföra en minskad tillströmning till den fyraåriga realskolan.

Till belysande av den olikhet i dragningskraft, som den femåriga

linjen, jämförd med den fyraåriga, utövade, då båda vid samma läroverk

stöde lärjungarna till buds, kunde nämnas, att vid högre allmänna läroverket

i Bromma läsåret 1937—98 funnits på den femåriga linjen fem

avdelningar av första klass med sammanlagt 175 lärjungar men på den

fyraåriga linjen endast en avdelning med 85 lärjungar (ingen avvisad),

samt att till följande läsårs klass lr’ anmälts 280 lärjungar men till klass

l4 endast 25 lärjungar.

En övergång till gymnasiet från den sjuåriga flickskolan torde tvivelsutan

kunna karakteriseras som en visserligen i undantagsfall särdeles liimp
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

lig utväg för de lärjungar i flickskolan, som efter några års studier kommit

till den uppfattningen, att de vore mer lämpade för gymnasialstudier än

för flickskolans fortsatta studiegång, men likväl odisputabelt som en omväg.

Allra minst ur flickskolans egen synpunkt torde det kunna sägas vara

lyckligt, om det skulle bliva en härskande regel, att ett större antal flickor

begagnade flickskolan som ett genomgångsstadium mellan folkskola

och gymnasium, vilket lätt skulle kunna leda till ett förryckande av flickskolans

studiemål och arbetssätt, frånsett att det skulle framkalla en ur

olika synpunkter beklaglig åderlåtning av flickskolans sista klasser. Det

torde för övrigt få betraktas som rättvist och rimligt, att den kvinnliga

ungdomen i här ifrågavarande städer erhölle fritt val i fråga om övergång

antingen efter folkskolans sjätte eller dess fjärde klass ej blott till-flickskolan

utan även i lika mån till realskolan. Att den femåriga realskolan

skulle ur synpunkten av den sjuåriga flickskolans existens vara obehövlig,

kunde överstyrelsen alltså icke finna riktigt.

Vad anginge det av de sakkunniga föreslagna införandet i större utsträckning

av fyraårigt gymnasium, torde detta kunna sägas vara särskilt

motiverat vid de läroverk, där tillströmningen av lärjungar under alla

förhållanden vore sådan, att parallellavdelningar måste upprättas. Här

kunde med lätthet en naturlig avvägning ske mellan å ena sidan kravet

på en sådan studielinje, som beredde lärjungarna möjlighet att utan onödig

arbetshus tillägna sig så svåra ämnen som latin på latinlinjen, matematik

på reallinjen, å andra sidan det lika berättigade kravet på en studielinje,

sorn möjliggjorde övergång från realskolan eller kommunala mellanskolan

vid en så sen tidpunkt som möjligt, d. v. s. efter avlagd realexamen.

Vid de flickläroverk åter, där lärjungetillströmningen ännu icke motiverade

ett upprättande av dubbla linjer, kunde det måhända synas lämpligast

att, i likhet med vad förhållandet i allmänhet vore vid motsvarande

goss- och sami är o verk, som regel bibehålla treårigt gymnasium som ensam

linje. Under vissa förhållanden torde emellertid de pedagogiska hänsynen

här få tillåtas bliva utslagsgivande och alltså enbart fyraårigt gymnasium

vara att föredraga. Detta gällde de läroverk, som endast i ytterst

ringa grad rekryterades av lärjungar från så avlägsna orter, att de under

skoltiden måste vara inackorderade i vederbörande läroverksstad, och för

vilka det alltså vore ekonomiskt fördelaktigast att i hemortens realskola

eller kommunala mellanskola få avlägga realexamen och därefter få inträda

i läroverkets treåriga gymnasium.

Jag övergår nu till en redogörelse för föreliggande förslag beträffande

organisationen av de särskilda flickläroverken.

I fråga om det mera utförliga siffermaterial, som fogats vid de sakkunnigas

utredning, hänvisas till handlingarna i ärendet.

Vad de sakkunnigas kostnadsberäkningar beträffar, må förutskickas,

att dessa avse endast det första året av omorganisationen, vilken de sakkunniga

tänkt sig skola ske från och med innevarande läsår. Kostnadskalkylerna

äro vidare utförda med ledning av nu gällande lönebestämmelser

och avse beräknade merkostnader i förhållande till de i 1938 års statsverksproposition

framlagda och av riksdagen sedermera godtagna beräkningarna

av de allmänna läroverkens avlöningsanslag. Kostnaden för dyr
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

tidstillägg är härvid icke medräknad. Kostnaderna för ökat timantal i övningsämnen

hava uppskattats efter de för timlärare gällande avlöningsgrunderna.

Någon beräkning av eventuell ökning av utgående ersättningar till

bibliotekarier, rektorsbiträden och skolläkare har icke verkställts.

På grund av den ståndpunkt, jag i det följande intager i avseende å frågan

örn realskolans organisation, uppehåller jag mig närmare vid denna detalj i

förslaget endast såvitt angår flickläroverket i Stockholm.

Stockholm. Realskolans organisation och lärjungantal under höstterminen

1938 framgår av nedanstående tablå:

Linje

Kl. I4

Kl. 24

Kl. 34

Kl. 44

a-linjen . . .

35

35

34

27

b- » ...

35

36

35

26

c- » ...

35

35

35

—

Summa

105

106

104

53

Summa 11 avdelningar med 368 lärjungar.

Förhållandet mellan antalet inträdessökande till klass l4 samt antalet

jodkända och intagna sökande under de år, läroverket varit i verksamhet,

''ramgår av efterföljande tablå:

Höstterminen

1929

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Antal sökande . . .

42

53

72

121

103

138

88

173

171

152

> godkända. .

31

34

46

67

66

112

73

143

140

124

» intagna . . .

31

30

32

62

65

71

66

105

102

104

Flickläroverkssakkunniga föreslå, att en femårig realskollinje successivt

inrättas vid sidan av de nuvarande a- och b-linjerna av den fyraåriga realskolan,

i samband varmed den påbörjade c-linjen anses komma att bliva

onödig; den beräknas bortfalla successivt med början under omorganisationens

andra år. Fullt utbyggd skulle realskolan komma att omfatta

r4 _j_ 4 4 r=) 12 klassavdelningar, därvid klass 55 tänktes komma att sam
läsa

med de båda avdelningarna i klass 44.

I utlåtande över flickläroverkssakkunnigas betänkande hava Stockholms

stadsfullmäktige anhållit, att en fyraårig realskollinje måtte överflyttas

från det nuvarande flickläroverket till det nya flickläroverk på Södermalm,

om vars inrättande fullmäktige tidigare gjort framställning hos Kungl.

Majit (jfr det följande). Motiven för den ifrågasatta överflyttningen

av en realskollinje till det föreslagna nya flickläroverket återfinnas i ett

yttrande av Stockholms folkskoledirektion, vari det heter:

Direktionen biträdde förslaget örn inrättande av en femårig realskollinje.

Då både gossläroverk och samläroverk som regel hade dubbel anknytning

till folkskolan, syntes det i princip riktigt att samma ordning skulle gälla

även för flickläroverken. Den enda möjligheten för stockholmsflickorna till

undervisning i femårig statlig realskola erbjöde nu samläroverket i Bromma.

Till följd härav hade även flickor från inre staden i icke ringa utsträckning

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr £11.

sökt sig ut till detta läroverk, vilket icke på långt när räckte till för eleverna

från själva Bromma, av vilka särskilt gossarna i stort antal måste hänvisas

till läroverk i den inre staden. Även för att lätta trycket pä brommaläroverket

vore det därför önskvärt, att flickläroverket er holle femårig realskollinje.

Flickläroverket, som vore byggt med 23 klassrum jämte 3 mindre s. k.

duplikantrum, hade läsåret 1937—38 haft 24 klassavdelningar, därav 2

tillfälliga parallellavdelningar. Enligt den nya organisationsplanen komme

läroverket — eventuella extra parallellavdelningar oräknade — att omfatta

27 klassavdelningar. Alla klasser kunde således icke inrymmas i läroverksbyggnaden.

De sakkunniga hade med anledning härav framhållit, att hinder

icke torde möta att i en närbelägen folkskola disponera nödigt antal rum.

Örn det gällde ett eller annat rum, torde en sådan anordning trots vissa

olägenheter kunna genomföras. Direktionen hade emellertid svårt att tänka

sig, att anordningen kunde godtagas annat än som ett provisorium. Krav på

en tillbyggnad torde ganska snart framkomma, och om utöver de ordinarie

27 klasserna, såsom sannolikt vore, extra parallellavdelningar tilikomme,

syntes en tillbyggnad bliva ofrånkomlig med hänsyn till såväl läroverkets

som folkskolans behov.

Stadsfullmäktige hade nyligen för sin del beslutit om ett nyordnande av

flickundervisningen i Stockholm. Örn statsmakterna godkände fullmäktiges

beslut, som avsåge upprättande av sex kommunala flickskolor samt framställning

till Kungl. Majit om inrättande av ett högre allmänt flickläroverk

på Södermalm och nya elementarskolans utbyggande till samläroverk,

hade staden framför sig ett synnerligen omfattande lokalanskaffningsprogram,

vars genomförande beräknades komma att i sin helhet draga en kostnad

av omkring 12 miljoner kronor. Under sådana förhållanden vore det

uppenbarligen önskligt att icke också behöva bygga till flickläroverket på

Norr. Detta skulle kunna undvikas, om en av norra flickläroverkets båda

fyraåriga realskollinjer flyttades till det begärda flickläroverket på Söder.

Realskolan vid detta hade visserligen tänkts till en början endast behöva

organiseras med två femåriga linjer. Vid läroverksbyggnadens uppförande

torde man dock med tanke på den framtida utvecklingen finna sig föranlåten

att på en gång bygga även för en tredje realskollinje. Det folie sig då

naturligt att hit lägga nyssnämnda fyraåriga linje. Utom den besparing

genom minskade byggnadskostnader, som överflyttningen torde komma att

medföra, vunnes härigenom, att båda flickläroverken erhölle den i och för

sig önskvärda dubbla anknytningen till folkskolan. Avvägningen av antalet

läroverksplatser mellan de norra och de södra stadsdelarna bleve också

bättre anpassad efter behovet. I det betänkande, som legat till grund för

stadsfullmäktiges ovannämnda beslut, hade man, i anslutning till ett av

skolöverstyrelsen tidigare framlagt förslag örn femåriga linjer och med hänsyn

till möjligheterna för flickor på Norr att gå i fyraårig realskola vid den

till samläroverk ombildade nya elementarskolan, räknat med endast en

linje av såväl den femåriga som den fyraåriga realskolan vid flickläroverket

på Norr. Av betänkandet framginge även, att därest i allmänna skolor

flera platser skulle tillskapas än vad i detta beräknades, dessa närmast

borde komma de södra stadsdelarna tillgodo. Så komme att bliva fallet

med den utökning av läroverksorganisationen i det hela, som sakkunnigförslaget

innebure, om den av direktionen här förordade överflyttningen genomfördes.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr Ml.

Skolöverstyrelsen har i sitt ovannämnda yttrande den 19 maj 1938 biträtt

de sakkunnigas förslag men därvid förutsatt, att om tillströmningen skulle

så påfordra, parallellavdelningar av denna linje kunde upprättas i enlighet

med vanlig praxis.

I särskilt utlåtande den 26 januari 1939 i anledning av stadsfullmäktiges

nyssnämnda framställning har skolöverstyrelsen efter en omfattande motivering,

beträffande vilken hänvisas till handlingarna i ärendet, tillstyrkt,

att — örn ett högre allmänt läroverk för flickor upprättades på Södermalm

i Stockholm med två femåriga realskollinjer från och med början av läsåret

1939—40 och örn vid samma tidpunkt en fyraårig realskollinje vid

det befintliga högre allmänna läroverket för flickor i Stockholm ersattes med

en femårig realskollinje — ännu en fyraårig realskollinje vid det sistnämnda

läroverket vid början av läsåret 1941—42 nedlades och överflyttades

till det föreslagna högre allmänna läroverket för flickor på Södermalm.

Gymnasiets organisation och lärjungantal under höstterminen 1938

framgår av följande tablå:

Treårigt latingymnasium.

Linje

LI3

LIP

Lin3

a-linjen . . .

29

19

12

Summa 3 avdelningar med 60 lärjungar.

Treårigt realgymnasium.

Linje

RF

RIP

R lil3

a-linjen . . .

29

23

17

Summa 3 avdelningar med 69 lärjungar.

Fyraårigt latingymnasium.

Linje

LP

LIP

L lil1

LIV1

a-linjen . . .

28

28

18

25

b-linjen . . .

28

23

21

24

Summa

56

51

39

49

Summa 8 avdelningar med 195 lärjungar.

Flickläroverkssakkunniga föreslå, som nämnts, att det treåriga realgymnasiet

successivt ersättes med ett fyraårigt.

Det hade befunnits, anföra de, att av de högre allmänna läroverk i huvudstaden,

vilka hade realgymnasium av endast en typ, två — läroverken

å Östermalm och i Bromma — hade fyraårigt och två — läroverket å

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

Kungsholmen samt flickläroverket — hade treårigt realgymnasium. Då de

tre sistnämnda läroverken vore de enda statliga läroverk i Stockholm, till

vilkas gymnasier flickor ägde tillträde, följde härav, att för närvarande

fyraårigt statligt, realgymnasium stöde kvinnliga elever till buds i mindre utsträckning

än treårigt realgymnasium. I och för sig skulle redan med hänsyn

härtill anledning måhända föreligga att ifrågasätta ändring av organisationen

för realgymnasiet vid ifrågavarande flickläroverk. Härtill komme

emellertid, att alla de uteslutande för gossar avsedda läroverk i huvudstaden,

som hade realgymnasium, vore utrustade med fyraårigt sådant gymnasium.

Ur likställighetens synpunkt syntes det därför vara av betydelse,

att även det uteslutande för flickor avsedda läroverket erbjöde möjlighet till

studier vid fyraårigt realgymnasium, vilket i synnerhet vad den kvinnliga

ungdomen beträffade ägde vissa fördelar framför det treariga. Meri härtill

komme en omständighet, som funnits vara av särskild vikt vid bedömandet

av frågan örn den lämpligaste organisationen i förevarande fall, nämligen den,

att detta läroverk numera erhållit provårskurs. Enligt vid flickläroverket

vunnen erfarenhet hade det visat sig medföra stora svårigheter att mom det

nuvarande treåriga realgymnasiets ram åvägabringa en effektiv organisation

av provårskursen utan att undervisningen och elevernas kunskapstillägnelse

bleve lidande. I ett fyraårigt gymnasium vöre det ej blott lättare att

organisera provåret, utan vissa bestämda olägenheter i undervisningsarbetet,

som oundgängligen vöre förenade med provarsutbildning vid ett läroverk,

kunde till avsevärd grad neutraliseras inom denna gymnasietyp, där läroverket

finge behålla eleverna längre tid. Vid provårsläroverk med saval treårig

som fyraårig reallinje undveke man enligt uppgift så vitt möjligt att förlägga

provårsserier till det treåriga gymnasiet. Som ett ytterligare skäl för

detta förslag anfördes, att med undantag av flickläroverket i Stockholm icke

något provårsläroverk med realgymnasium saknade fyraårig reallinje.

De sakkunniga påvisa i detta sammanhang, att det rader en jämförelsevis

ringa tillströmning av elever till det treåriga realgymnasiet och alldeles

särskilt av elever, bosatta utanför Stockholm eller dess fororter.. Under sjuårsperioden

1931—37 har elevantalet i nämnda ring uppgått till sammanlagt

142, varav 23, eller 16 procent, varit inackorderade i Stockholm, motsvarande

i genomsnitt tre per läsår. o . ...

Med hänsyn härtill, yttra de sakkunniga, ansage de sig icke bora föreslå

bibehållandet av denna gymnasietyp vid sidan av den föreslagna fyraåriga.

I denna uppfattning styrktes de även därav, att det icke torde bereda

elever med en avlagd god realexamen — och andra vöre Jreicke önskvarda

på gymnasiet — större olägenheter att efter en jämförelsevis lätt komplettering

av sina kunskaper i vissa ämnen vinna inträde i andra ringen av det

fyraåriga realgymnasiet. Under denna förutsättning skulle läroverket liksom

hittills kunna upptaga elever även från avlägsna orter.

Den nuvarande ring R I3 kunde icke indragas redan under forsta omorganisationsåret,

enär de elever, som närmast föregående vårtermin avgino-e

från klass 44 vid detta och andra läroverk, mäste beredas möjlighet

att Inträda i ring RI3. Höstterminen under nämnda omorgamsationsaipommer

läroverket alltså att å realgymnasiet omfatta ringarna R i K Att

samt ring RI4. ... , „

De kommunala myndigheterna hava icke — lika. litet som lärårkolle
qiet

— haft något att erinra mot sakkunnigförslaget i denna del.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 811.

Kostnadsberäkningar. De sakkunniga hava — med utgångspunkt

från den under höstterminen 1937 rådande organisationen — för

realskolans del räknat med ett behov av sammanlagt elva klassavdelningar

det första året under omorganisationen, nämligen en avdelning av klass l5,

fyra avdelningar av den fyraåriga realskolans a-linje samt tre avdelningar

(klasserna 1—3) av sistnämnda realskolas såväl b- som c-linje.

Gymnasiet omfattar för närvarande två fyraåriga och två treåriga linjer,

alltså sammanlagt fjorton avdelningar. Vid fullt genomförd omorganisation

räkna de sakkunniga med sammanlagt femton avdelningar, då den treåriga

reallinjen enligt deras förslag ersatts med en fyraårig. Antalet femton

beräknas emellertid bliva uppnått redan från början, enär första ringen av

den treåriga reallinjen som nämnts icke kan indragas under första omorganisationsåret.

De sakkunniga beräkna alltså för första läsåret under omorganisationen

en merkostnad, orsakad av tillkomsten av en klass l5 och en ring RI4,

vilken merkostnad emellertid skulle delvis kompenseras genom det beräknade

bortfallandet av en eljest behövlig avslutningsklass i den fyraåriga

realskolan. Kostnadsökningen uppskattas till 9,496 kronor, varav 6,471

kronor belöpa å en extra ordinarie adjunkt, 2,725 kronor å timlärararvoden

och 300 kronor å provårsarvode åt nämnde extra ordinarie adjunkt.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsberäkningar för nästkommande budgetår

räknat med behov av ytterligare en ordinarie adjunkt vid förevarande

läroverk. Överstyrelsen har dock därvid — tydligen på grund av en missuppfattning

av sakkunnigförslaget — utgått ifrån, att detsamma avsåge

upprättande av en fyraårig realgymnasielinje utan samtidig avveckling av

den nuvarande treåriga linjen.

Göteborg. Vad realskolan beträffar, förutsätta flickläroverkssakkunniga,

att införandet av en femårig realskollinje kommer att medföra

slopandet av de nuvarande c-avdelningarna samt möjliggörande av samläsning

mellan realskollinjenias avslutningsklasser.

Läroverkskollegiet har i princip tillstyrkt de sakkunnigas förslag.

Stadsfullmäktige hava såsom sitt yttrande i ärendet åberopat ett uttalande

av stadskollegiet, vari det föreliggande förslaget varken till- eller avstyrkes.

Stadskollegiet har anfört, att, då något material för bedömande av det

kvantitativa behovet av nya realskollinj er ej framlagts, kollegiet ej nu

kunnat taga ställning till frågan om tidpunkten för ett eventuellt inrättande

av den femåriga linjen.

Skolöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag.

Gymnasiets organisation och lärjungantal under den senast förflutna

höstterminen framgår av följande översikt:

Treårigt latingymnasium.

Linje

L I3

LII3

L lil3

a-linjen . . .

25

23

24,

b-linjen . . .

28

25

27

Summa

53

4-8

51

Summa (> avdelningar med 152 lärjungar.

Bihang till riksdagens ■protokoll 1931). 1 sami. Nr 211. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Majlis proposition Nr 211.

Treårigt realgymnasium.

Linje

RI3

R IF

R lil3

a-linjen . . .

31

31

26

Summa 3 avdelningar med 68 lärjungar.

Flickläroverkssakkunniga hava föreslagit, att det nuvarande treåriga latingymnasiet

bibehålies med en enkel linje, att ett fyraårigt latingymnasium

upprättas samt att realgymnasiet tills vidare bibehålies såsom treårigt.

Av handlingarna i ärendet inhämtas:

De sakkunniga hava föreslagit det treåriga latingy m n a s i e t s

bibehållande av hänsyn bland annat till det relativt stora område, från vilket

ett flertal lärjungar efter avlagd realexamen sökte sig till Göteborg för

att vinna inträde i treårigt latingymnasium; av de sakkunnigas utredning

bifogade uppgifter framgår, att av hela antalet lärjungar i ring L I3 under

läsåren 1929—38, eller 257, icke mindre än 77 kommit från kommunala mellanskolor

och samrealskolor å annan ort än Göteborg, d. v. s. 30 procent.

Därjämte syntes, yttra de sakkunniga, fyraårigt latingymnasium

böra inrättas vid läroverket. I detta hänseende syntes det vara tillfyllest

att hänvisa till en av stadsfullmäktige den 2 november 1937 gjord

framställning, vilken innebure, att en fyraårig latinlinje skulle komma till

stånd vid läroverket på sådant sätt, att den ena av de båda nuvarande

treåriga linjerna förändrades till fyraårig. Då sålunda enligt stadsfullmäktiges

hemställan en treårig linje alltjämt skulle bibehållas, vilket överensstämde

med den av de sakkunniga intagna ståndpunkten, saknade de sakkunniga

anledning att icke ansluta sig till stadsfullmäktiges förslag.

Beträffande slutligen realgymnasiet hade de sakkunniga övervägt,

huruvida detsamma borde föreslås som fyraårigt eller bibehållas som treårigt.

Det uteslutande för gossar avsedda realläroverket i Göteborg vore

utrustat med både tre- och fyraårigt gymnasium. En sådan organisation

av flickläroverkets realgymnasium vore emellertid för närvarande utesluten,

då elevtillströmningen icke motiverade en utökning av antalet avdelningar.

Pedagogiska skäl skulle visserligen kunna anföras till förmån för fyraårigt

realgymnasium, men man torde dock härvidlag böra avvakta de erfarenheter

och rön, som mera allmänt gjorts angående det treåriga realgymnasiet

vid andra högre allmänna läroverk, innan det kunde anses berättigat att enbart

med hänsyn till nämnda skäl föreslå det treåriga realgymnasiets slopande.

De sakkunniga föresloge alltså tills vidare ingen förändring av realgymnasiets

organisation i Göteborg.

Antalet avdelningar inom ifrågavarande läroverks gymnasium utgör nu

nio. De sakkunniga räkna med, att antalet avdelningar efter fullbordad omorganisation

kommer att bliva tio. Den nuvarande ring LI3 b beräknas

vara behövlig även under första omorganisationsårets hösttermin, detta med

tanke på de elever, som avgå från fyraåriga realskolans sista klass nästföregående

vårtermin; denna ring skulle alltså icke indragas förrän från och

med höstterminen nästföljande år.

Skolöverstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förevarande förslag.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

Rörande läroverkets lokalförhållanden hava de sakkunniga

länmat följande uppgifter:

Läroverksbyggnaden inrymde för närvarande 18 klassrum, vilka samtliga

vöre tagna i anspråk. Två nya klassrum skulle kunna åstadkommas därigenom,

att det ena av de nuvarande frukostrummen delades och inreddes

till klassrum. I nödfall skulle även läroverkets andra, i källarvåningen belägna

frukostrum kunna apteras till klassrum. Härigenom skulle alltså möjligen

kunna åstadkommas 21 klassrum inom den nuvarande byggnaden.

Då antalet klassavdelningar efter genomförd omorganisation beräknades

stiga till 22, erfordrades emellertid ytterligare utrymmen utöver de nyss angivna.

Enligt vad från läroverket uppgivits, hade en förfrågan hos läroverksbyggnadens

arkitekt givit vid handen, att från byggnadsteknisk synpunkt

inga hinder mötte att åstadkomma de erforderliga utrymmena genom

tillbyggnad.

Läroverkets lärarkollegium och dess lokalstyrelse hava framhållit, att

samtliga de behövliga nya klassrummen — vilka beräknades bliva fem,

enär det vore nödvändigt att räkna med sammanlagt 23 avdelningar efter

omorganisationen — borde anskaffas genom tillbyggnad, eller ock genom

tillbyggande av fyra klassrum och inredande av det mindre frukostrummet

till ett femte klassrum.

Av handlingarna inhämtas, att tre alternativa förslag till lösning av lokalfrågan

föreligga, men att stadsfullmäktige ännu icke tagit ställning till

desamma. Stadskollegiet har emellertid i utlåtande, vilket fullmäktige åberopat

såsom sitt yttrande i ärendet, tillstyrkt, att fullmäktige, därest statsmakterna

komme att fatta beslut om inrättande av en femårig realskollinje

vid läroverket, framdeles åtaga sig att tillhandahålla härför erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning.

I sin kostnadsberäkning hava de sakkunniga beräknat merkostnaderna

under omorganisationens första år till 18,834 kronor beroende på

tillkomsten av en klassavdelning i femårig realskola och en avdelning av

ring I av fyraårigt latingymnasium. Kostnaderna skulle fördela sig med

8,190 kronor på en adjunkt, 6,141 kronor på en extra ordinarie adjunkt och

4,503 kronor å timlärararvoden.

Denna beräkning bygger emellertid på förutsättningen, att omorganisationen

skulle påbörjas redan innevarande läsår. Merkostnaderna torde numera,

med hänsyn till nu föreliggande organisatoriska förhållanden, stanna

vid lägre belopp.

Skolöverstyrelsen ifrågasätter i sina anslagsäskanden för budgetåret

1939/40 icke någon ny ordinarie ämneslärartjänst med anledning av omorganisationen.

Malmö och Hälsingborg. I avseende å realskolan föreslå de sakkunniga,

att enkla femåriga linjer upprättas vid båda ifrågavarande läroverk.

Dc sakkunnigas förslag tillstyrkes av såväl vederbörande lokala myndigheter

som skolöverstyrelsen.

Gymnasiets organisation och lärjungantal under innevarande läsår

framgår av följande tablåer:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

Treårigt latingymnasium.

M a 1

m ö

Linje

LI3

LII5

Lill3

a-linjen . . .

20

25

33

b-linjen . . .

26

9

—

Summa

46

34

33

Summa 5 avdelningar med 113 lärjungar.

H

alsin

gborg

Linje

LIS

LII3

Lin3

a-linjen . . .

29

19

23

Summa

29

19

23

Summa 3 avdelningar med 71 lärjungar.

Treårigt realgymnasium.

Malmö

Hälsingborg

Linje

RI3

RIP

R lil3

Linje

RI3

RIP

R lil3

a-linjen . . .

29

15

24

a-linjen . . .

12

14

19

Summa 3 avdelningar med 68 lärjungar.

Summa 3 avdelningar med 45 lärjungar.

De sakkunnigas förslag, vilket tillstyrkts av vederbörande lokala myndigheter

och skolöverstyrelsen innebär, att det treåriga latingymnasiet vid

ifrågavarande båda läroverk skulle utbytas mot fyraårigt, varvid för malmöläroverket

beräknas dubbla linjer och för hälsingborgsläroverket enkel linje.

Avvecklingen av de treåriga linjerna skulle ske först från och med andra

året av omorganisationen.

Vad malmöläroverket beträffade, yttra de sakkunniga, skulle man visserligen

kunna peka på den omständigheten, att stadens högre gossläroverk

vore utrustat med såväl tre- som fyraårigt latingymnasium, och hävda,

att samma möjligheter borde stå de kvinnliga lärjungarna till buds vid

flickläroverket. En företagen specialundersökning rörande latingymnasiet

gå ve emellertid vid handen, att det endast vore ett ringa fåtal lärjungar —

under läsåren 1933—1938, d. v. s. den tid, då läroverkets egna lärjungar

efter realexamen kunnat söka inträde vid läroverkets gymnasium, summa

18 eller 3 å 4 per avdelning — som behövt inackorderas och för vilka det

treåriga gymnasiet inneburit en ekonomisk fördel att räkna med. Detta

hade sin grund dels i det relativt begränsade område, som bildade uppland

för flickläroverkets latingymnasium, dels i de utmärkta kommunikationer

staden erbjöde. En treårig latinlinje vid detta läroverk bredvid den fyraåriga

skulle säkerligen bliva ytterst ringa besökt. Ur statsekonomisk synpunkt

syntes det därför icke tillrådligt att bibehålla det treåriga latingymnasiet

vid malmöläroverket, desto mindre som en treårig latinlinje funnes

på så nära håll som vid högre allmänna läroverket i Lund, och det för de

flesta lärjungar från annan ort torde vara lika fördelaktigt att erhålla inackordering

där som i Malmö.

Vid läroverket i Hälsingborg hade av de 130 sökande, vilka intagits i läroverkets

ring L I3 under höstterminerna 1933—1937, 71, d. v. s. omkring 55

procent, kommit från Hälsingborg och 59 från annan ort; av de sistnämnda

hade 34 varit inackorderade. För de förstnämnda skulle ett fyraårigt latin
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maurts ''proposition Nr 211.

gymnasium hava inneburit obetingade fördelar. Även i fråga om de 25 från

andra orter, som kunnat bo hemma och dagligen resa in till läroverket,

skulle ett fyraårigt gymnasium hava inneburit fördelar; olägenheten av ytterligare

ett ars restid skulle här ha uppvägts av fördelen med det fyraåriga

gymnasiets lugnare studiegång. Av de 34, vilka varit inackorderade, hade

10 stycken haft sin hemort så nära, att de skulle ha kunnat bo hemma,

men de hade föredragit att vara inackorderade. Vad slutligen de återstående

24 inackorderade anginge, kunde intet med bestämdhet sägas angående

sannolikheten av deras linjeval; man torde emellertid vara berättigad antaga,

att åtminstone någon del av dessa lärjungar skulle hava valt fyraårigt

gymnasium, om sådant funnits. Inrättades vid detta läroverk fyraårigt

latingymnasium, torde sålunda även här en treårig latinlinje bliva fåtaligt

besökt. Härtill komme, att någon utökning av antalet latinavdelningar icke

visat sig av behovet påkallad i Hälsingborg, och slutligen att stadens gossläroverk

endast hade fyraårig latinlinje. Tillräckligt bärande skäl att bibehålla

den treåriga latinlinjen vid sidan av fyraårig sådan linje syntes alltså

icke heller vid flickläroverket i Hälsingborg föreligga.

Vad slutligen anginge realgymnasiet, ansåge de sakkunniga, att någon

ändring för närvarande icke borde föreslås. I Malmö och Hälsingborg, där

både goss- och° flickläroverkens realgymnasielinjer för närvarande vore treåriga,

borde frågan örn realgymnasiets organisation upptagas till avgörande

samtidigt för. både de kvinnliga och de manliga lärjungarna. Skulle det

framdeles befinnas, att gossgymnasiernas organisation i dessa städer borde

upptagas, till omprövning, förutsattes att en sådan prövning komme att

sträcka sig även till flickgymnasierna.

Beträffande lokalförhållandena vid ifrågavarande två läroverk

yttra de sakkunniga:

Malmöläroverket omfattade för närvarande 18 klassavdelningar. De nuvarande

lokalerna skulle i stort sett vara tillräckliga för en framtida organisation

av 19 avdelningar. Vid en organisation i enlighet med det föreliggande

förslaget måste läroverksbyggnaden utökas med några klassrum.

Provisoriskt torde det icke vara omöjligt att i någon av de läroverket närliggande

skolorna förhyra ett eller annat extra klassrum. Andra utrymmen

än klassrum räckte till för en belastning av upp till 22 eller 23 avdelningar.

Det borde framhållas, att man vid den nya läroverksbyggnadens uppförande

hela tiden räknat med möjligheten av en tillbyggnad. Tomten vore

också tilltagen med tanke på utvidgning.

Hälsingborgsläroverket ägde lokaler eller kunde utan nämnvärd kostnad

åstadkomma sådana för den utvidgning, som ett genomförande av sakkunnigförslaget

medförde.

Malmöläroverkets lokalstyrelse har beräknat, att därest de sakkunnigas

förslag ajitoges och deras beräkningar angående behovet av parallellinjer i

den fyraåriga realskolan heille streck, skulle 5 å 6 klassrum bliva erforderliga

utöver de nu befintliga. Styrelsen räknade emellertid med att den ena

parallellinjen i nämnda realskola skulle bliva obehövlig.

Hälsingborgsläroverkets lokalstyrelse instämmer i vad de sakkunniga

yttrat.

Merkostnaderna för det första året av omorganisationen beräkna

de sakkunniga på följande sätt:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majlis proposition Nr 211.

Malmö: 2 extra ordinarie adjunkter

timlärare ................

Hälsingborg: 1 adjunkt ..............

1 extra ordinarie adjunkt

timlärare ...............

....... kronor 11,862

........ » 3,965

Summa kronor 15,827

....... kronor 7,710

........ » 5,721

........ » 3,487

Summa kronor 16,918

50

50

Enligt de sakkunniga betingas merkostnaderna av tillkomsten av, i

Malmö en avdelning l5 och två avdelningar L I4, varvid dock avdelningen

44c bortfaller, samt i Hälsingborg en klass l5 och en avdelning LI4 utan

motsvarande minskning av avslutningsklasserna.

Skolöverstyrelsen förutsätter, att den av förslaget betingade ökningen av

undervisningen skall komma att handhavas helt av extra ordinarie lärare.

Örebro. Vad angår realskolan, hava de sakkunniga ansett sig även

för detta läroverk böra föreslå upprättande av en femårig realskollinje.

De lokala myndigheterna hava tillstyrkt ifrågavarande förslag.

Skolöverstyrelsen har erinrat, att överstyrelsen under ärendets tidigare

behandling av hänsyn till den relativt begränsade elevtillströnmingen icke

ansett sig böra ifrågasätta inrättande av en femårig realskollinje. Som

emellertid de senare åren antalet till första klassen godkända i regel överskridit

antalet i klassen intagna och man borde kunna räkna med att i samband

med inflyttandet i nya lokaler, vilket beräknades ske hösten 1938,

lärjungetillströmningen ej obetydligt bomme att ökas, syntes det överstyrelsen

riktigast, att en femårig linje upprättades även i Örebro, detta så

mycket mer som därvarande gossläroverk redan vore utrustat med .såväl

fem- som fyraårig sådan linje.

Gymnasiets organisation och lärjungantal var höstterminen 1938

följande:

Fyraårigt latingymnasium.

Linje

LI4

LII4

L lil4

LIV4

a-linjen . . .

22

24

19

23

b-linjen . . .

22

—

21

—

Summa

44

24

40

23

Summa 6 avdelningar med 131 lärjungar.

De sakkunniga ifrågasätta ingen ändring i latingymnasiets organisation

vid detta läroverk. Däremot hava de funnit sig böra föreslå inrättande av

ett treårigt realgymnasium vid läroverket. Med avseende å sistnämnda

fråga hava de anfört:

I 1927 års skolsakkunnigas ovannämnda betänkande hade uttalats, att

gymnasiet vid det till upprättande föreslagna högre allmänna läroverket

för flickor i Örebro till en början borde erhålla endast latinlinje; i fall omständigheterna

så påkallade, borde gymnasiet framdeles utvidgas med reallinje,

men för det dåvarande torde en sådan linje icke kunna påräkna till
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2ll.

lyckligt antal lärjungar. I sitt yttrande över berörda sakkunnigförslag hade

skolöverstyrelsen framhållit, att då det visat sig, bland annat vid de nyss

inrättade flickläroverken, att flickorna endast i mycket ringa omfattning

sökte sig till realgymnasiet, syntes det icke vara ekonomiskt motiverat att

för det dåvarande inrätta nya realgymnasier för flickor. Skulle anslutningen

till de existerande realgymnasierna bliva lika ringa i fortsättningen som under

detta första år (läsåret 1929—30) torde det tvärtom böra tågås under

övervägande, huruvida icke dessa i stället borde indragas. Tills vidare borde

dock inga åtgärder i sådan riktning vidtagas, särskilt som kostnaderna

kunnat hållas nere på grund av den i stor utsträckning praktiserade samläsningen

mellan latin- och realgymnasiet.

Den nedslående erfarenheten av den ringa tillströmningen till de nya

statliga flickläroverkens reallinjer under läsåret 1929—30 — det första av

deras existens — hade sålunda påverkat frågan om örebrogymnasiets organisation.

Vid sådant förhållande bleve en granskning av utvecklingen under

de följande åren av grundläggande betydelse för bedömande av frågan,

huruvida tiden nu kunde anses var inne att överväga upprättandet av

realgymnasium vid ifrågavarande läroverk. Realgymnasiet vid de fyra först

inrättade flickläroverken uppvisade under de gångna åren en kraftig ökning

i lärjungantal. Detta vore visserligen i och för sig icke anmärkningsvärt,

enär lärjungantalet vid de allmänna läroverken över huvud befunnit sig i

oavbruten stegring på senare år. Men de sakkunniga ansåge sig dock berättigade

att med stöd av det berörda förhållandet uttala, att ett uppskjutande

av inrättandet av realgymnasium vid Örebro flickläroverk icke längre

kunde motiveras med den ringa tillströmningen till de övriga flickläroverkens

realgymnasier.

Då inställde sig frågan om ett realgymnasium för flickor över huvud

vore behövligt i Örebro. En av läroverkets rektor verkställd undersökning

hade givit tili resultat, att av lärjungarna i läroverkets latingymnasium under

läsåret 1937—''38 skulle höstterminen 1934 10, höstterminen 1935 8,

höstterminen 1936 9 och höstterminen 1937 13 lärjungar hava valt realgymnasium.

Av fyllnadsprövningarna att döma skulle vidare av dem, som

våren 1936 avlade studentexamen, 5 med största sannolikhet hava valt

reallinjen. Att döma av förfrågningar från målsmän skulle vidare enligt

rektors uppgift till de nyssnämnda antalen med säkerhet hava kommit

ytterligare några. På frågan, huru många elever som sannolikt skulle komma

att välja fyraårigt gymnasium, om sådant komme till stånd, hade,

anförde rektor vidare, knappast funnits någon, som kunde lämna svar vid

denna tidiga tidpunkt. Även så sent som mot slutet av vårterminen brukade

såväl barn som målsmän i många fall röja tveksamhet i valet mellan

gymnasiet och realskolans avslutningsklass. Härav kunde emellertid ej

dragas den slutsatsen, att det ej skulle bliva några reflektanter på reallinjen.

Om läroverket finge realgymnasium, vore detta enligt rektors åsikt en gärd

av rättvisa åt den kvinnliga ungdomen i denna landsända, som säkerligen

skulle komma att begagna sig av ett sådant i samma mån som vid andra

läroverk.

För egen del ville de sakkunniga med avseende å förevarande fråga framhålla,

att Örebro vore den enda orten i Örebro lim som erbjöde möjlighet

till gymnasialstudier, vare sig fråga vore örn manliga eller örn kvinnliga

studerande. Något enskilt flickgymnasium funnes icke längre, sedan Risbergska

skolan avvecklats, och det vore sålunda endast statliga gymnasier,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 811.

som stöde till buds i detta län. Länets folkmängd hade vid 1937 års början

varit 219,202 personer, varav 45,663 i Örebro. Även om ett realgymnasium

vid Örebro flickläroverk sannolikt icke skulle bliva av någon större omfattning

i fråga om lärjungantal, ifrågasattes dock, huruvida tillräckligt vägande

skäl numera kunde förebringas för att icke bereda den kvinnliga läroverksungdomen

i Örebro samma möjligheter till gymnasieutbildning som

den manliga. De sakkunniga funne det icke omotiverat, att ett försök gjordes

med realgymnasium vid detta läroverk. Vad anginge detsammas organisation,

syntes med hänsyn till likställigheten med den manliga ungdomen

endast treårigt gymnasium böra ifrågakomma, då gossläroverket i Örebro

vore utrustat med sådant.

De lokala myndigheterna liksom ock skolöverstyrelsen tillstyrker, att den

ifrågasatta nya gymnasielinjen i Örebro inrättas.

Flickläroverket i Örebro inflyttade under höstterminen 1938 i nybyggda

lokaler, vilka inrymma tre extra lärosalar. Därest de sakkunnigas förslag

till omorganisation i full utsträckning skulle genomföras, skulle behov

uppstå av ytterligare lokalutrymmen, vilka emellertid enligt vad de sakkunniga

inhämtat utan svårighet torde kunna anskaffas genom tillbyggnad.

Stadens drätselkammare har förklarat sig finna, att läroverkets nya lokaler

komma att visa sig tillräckliga för genomförande av de sakkunnigas

omorganisationsförslag.

I av de sakkunniga verkställda kostnadsberäkningar upptagas

merkostnaderna för örebroläroverket det första året under omorganisationen

till 17,106 kronor 50 öre, orsakade av tillkomsten av en avdelning

l5 och en avdelning RI3 och fördelade på följande sätt:

1 adjunkt............

1 extra ordinarie adjunkt

timlärare.............

......kronor 7,950: —

...... » 5,931: —

...... » 3,225:50

Summa kronor 17,106: 50

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsberäkningar för nästa budgetår föreslagit

inrättande av två nya ordinarie lärartjänster vid ifrågavarande läroverk,

nämligen en lektorstjänst och en adjunktstjänst. Överstyrelsen har

därvid räknat med dubbla avdelningar av den fyraåriga realskolans första

klass, vilket de sakkunniga icke gjort.

Beräknade totalkostnader. Enligt de sakkunnigas beräkningsgrunder

skulle, såsom av det föregående framgår, merkostnaderna under det första

året av den föreslagna omorganisationen uppgå till följande belopp (uträknade

på grundval av nu gällande lönesystem och exklusive dyrtidstillägg):

Stockholm .

Göteborg . .

Malmö . . .

Hälsingborg

Örebro....

kronor

9,496: —

»

18,834: —

15,827: 50

»

16,918: —

17,106: 50

Summa kronor 78,182

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

Statskontoret har i sitt förutnämnda yttrande förklarat sig icke hava

funnit anledning till erinran i fråga om de framlagda kostnadsberäkningarna

för det första budgetåret efter förslagets genomförande. Ämbetsverket har

emellertid, under erinran att beräkningarna byggde på gällande avlöningsbestämmelser,

framhållit, att — därest det av 1938 års riksdag antagna allmänna

avlöningsreglementet skulle redan från och med budgetåret 1939/40

bliva gällande även för undervisningsväsendet — nya kostnadsberäkningar

erfordrades, innan förslaget företoges till slutlig prövning.

De av mig tillkallade flickläroverkssakkunniga hava enligt det föregående

framlagt förslag, som avse omorganisation av såväl realskolan som gymnasiet

vid de fem nuvarande högre allmänna läroverken för flickor. I fråga

örn realskolan innebär förslaget, att dessa flickläroverk, vilka för närvarande

äro utrustade med uteslutande fyraårig realskola och alltså med direkt anknytning

endast till sjätte klassen av folkskolan, skulle erhålla dubbel anknytning

till folkskolan genom att vid dem upprättas jämväl femåriga realskollinjer,

vilka ju bygga på folkskolans fjärde klass. Beträffande åter

gymnasiet innebär sakkunnigförslaget, vad avser flickläroverken i Stockholm,

Göteborg, Malmö och Hälsingborg, ett utbyte av vissa treåriga gymnasielinjer

mot fyraåriga och för örebroläroverkets del upprättande av en

realgymnasielinje.

Vad till en början angår den ifrågasatta omorganisationen av realskolan,

har jag icke ansett mig kunna för närvarande helt biträda de sakkunnigas

förslag i denna del. Under senare år har med växande styrka framträtt

önskemål örn förnyat övervägande av frågan om folkskolans ställning i skolsystemet,

dess anknytning till andra bildningslinjer, och det synes mig vara

en tidsfråga, när detta spörsmål bör upptagas till allsidig omprövning. Härigenom

kan det föreliggande organisationsspörsmålet komma i ett förändrat

läge. Även må nämnas, att frågan örn flickläroverkens organisation

— åtminstone såvitt angår realskolestadiet — icke lämpligen bör bedömas

med bortseende från spörsmålet örn den kommunala flickskolans organisation

och ställning. Organisationen av sistnämnda skolform befinner sig för

närvarande under utredning genom särskilda av mig tillkallade sakkunniga.

Det skulle då, synes det mig, i viss mån innebära ett föregripande jämväl

av denna utredning, om slutlig ståndpunkt till ifrågavarande förslag redan

nu skulle fattas, särskilt som det åt sistnämnda sakkunniga givna utredningsuppdraget

även inrymmer spörsmålet örn den kommunala flickskolans

förhållande till realskolan och det därmed sammanhängande problemet örn

flickskolans anknytning till gymnasiet. Vad jag nu anfört kan tillämpas

även i fråga örn Hälsingborg, som visserligen i motsats till de övriga ifrågavarande

läroverksorterna saknar kommunal flickskola, men där likväl privata

flickskolor finnas, anordnade i huvudsaklig överensstämmelse med vad

Departe
mentschefen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

suni gäller för sjuårig lärokurs vid kommunal flickskola med teoretisk

utbildningslinje.

Emellertid intar högre allmänna läroverket för flickor i Stockholm

en särställning bland övriga flickläroverk såtillvida, att detsamma numera

är provårsläroverk. Då det med hänsyn till lärarutbildningen vid denna

läroanstalt är av värde, att den inrymmer också femårig realskola, anser jag

mig böra i likhet med flickläroverkssakkunniga, som på denna punkt äro

enhälliga, framlägga förslag örn inrättande vid detta läroverk av en femårig

realskollinje vid sidan av de nuvarande fullständiga fyraåriga realskollinjerna.

Jag beräknar därvid i likhet med de sakkunniga, att den femåriga

linjen till en början icke kommer att omfatta några parallellavdelningar,

men förutsätter att, örn behov därav skulle uppstå, parallellavdelningar

i vanlig ordning må kunna upprättas. Såsom redan i det föregående berörts,

ämnar jag framlägga förslag örn upprättande av ett nytt högre allmänt

läroverk för flickor å Södermalm i Stockholm. Då jag i det följande utgår

från att detta nya läroverk kommer att på realskolstadiet erhålla endast

fyraåriga linjer, anser jag mig icke böra för närvarande taga fasta på det

av Stockholms stadsfullmäktige uttalade önskemålet om förflyttning av

en sådan linje från det nuvarande flickläroverket i Stockholm till det nya

läroverket å Södermalm.

Av den föreliggande utredningen har jag blivit övertygad örn lämpligheten

av att nu företaga vissa ändringar i organisationen av gymnasiet vid de nuvarande

flickläroverken. Detta är nu av treårig typ utom i Stockholm, där

fyraårig latinlinje förekommer vid sidan av treårig latin- och reallinje, och

i Örebro, där gymnasiet består av enbart fyraårig latinlinje. De sakkunniga

hava, med instämmande av vederbörande lokala myndigheter, föreslagit, att

vid flickläroverket i Stockholm den treåriga reallinjen utbytes mot en

fyraårig, att vid flickläroverket i Göteborg den ena av de nuvarande

båda fullständiga treåriga latinlinjerna utbytes mot en fyraårig sådan

linje, att vid flickläroverken i Malmö och Hälsingborg de treåriga

latinlinjerna ersättas med fyraåriga samt slutligen att vid flickläroverket

i Örebro en treårig reallinje nyinrättas. För egen del har jag funnit

samtliga de sålunda föreslagna organisationsändringarna välbetänkta, och

jag tillstyrker därför de sakkunnigas ifrågavarande förslag.

Här bör förutskickas, att frågan örn organisationen av realskolan och gymnasiet

vid det nuvarande flickläroverket i Stockholm jämväl bör ses i belysning

av det spörsmål örn en utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen

för flickor i huvudstaden, varom förslag föreligger och vartill

jag i det följande återkommer.

De av mig sålunda tillstyrkta ändringarna i organisationen av de nuvarande

flickläroverken åskådliggöras av följande sammanställning:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211. 27

Läroverk

Nuvarande organisation

Föreslagen organisation

Stockholm........

fyraklassig realskola + fyraårigt

latin-samt treårigt latin- och real- gymnasium

fyra- och femklassig realskola 4- fyraårigt latin- och real- samt

treårigt latingymnasium

Göteborg........

fyraklassig realskola 4- treårigt

latin- och realgymnasium

oförändrad realskola + fyraårigt

latin- samt treårigt latin- och

realgymnasium

Malmö och Hälsingborg

fyraklassig realskola + treårigt

latin- och realgymnasium

oförändrad realskola 4- fyraårigt

latin- och treårigt realgymnasium

Örebro ..........

fyraklassig realskola + fyraårigt

latingymnasium

d:o

Organisationen bör lämpligen genomföras successivt från och med höstterminen

1939 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer. Mot

detaljerna i de sakkunnigas förslag rörande omorganisationens genomförande

har jag i huvudsak intet att erinra.

Såsom villkor för omorganisationen torde böra föreskrivas, att vederbörande

kommuner åtaga sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning samt bostad åt rektor eller

motsvarande kontant ersättning.

Merkostnaderna vid ett genomförande av de sakkunnigas förslag i dess

helhet skulle, såsom av det föregående framgår, med tillämpning av de

sakkunnigas beräkningsgrunder, under det första året av omorganisationen

komma att uppgå till omkring 78,000 kronor, sannolikt något mindre på

grund av efter avgivandet av de sakkunnigas förslag inträdda organisatoriska

förändringar. Motsvarande merkostnader vid bifall till mitt mera

begränsade förslag kunna med tillämpning av samma beräkningsgrunder

men med beaktande av att några nya ordinarie lärarbefattningar icke

för närvarande böra tillskapas med anledning av de organisatoriska förändringarna,

beräknas på följande sätt:

Stockholm.......

..... kronor

Ökning Minskning

9,496: —

Göteborg........

»

83: —

Malmö.........

»

7,035: 50

Hälsingborg.....

»

7,437: —

Örebro .........

..... »

7,912: 50

Summa kronor 31,881:— 83: —

Merkostnaderna skulle alltså under angivna förutsättningar komma att

uppgå till (31,881 — 83 =) i runt tal 31,800 kronor. Härvid har hänsyn

icke tagits till dyrtidstillägg.

Vid kostnadskalkylerna har jag, som nämnts, icke för närvarande räknat

med att någon ny ordinarie ämneslärarbefattning bör tillkomma till följd

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

av det av mig förordade förslaget. Den ökade undervisningen bör lämpligen

tills vidare omhänderhavas av icke-ordinarie lärare.

Eftersom kostnadsberäkningarna bygga på det nu gällande lönesystemet,

vilket emellertid från och med nästa budgetår torde komma att omläggas

till överensstämmelse med det av 1938 års riksdag antagna civila avlöningsreglementet,

utvisa beräkningarna icke de exakta belopp, varmed de allmänna

läroverkens avlöningsanslag för nästa budgetår böra höjas vid

bifall till mitt förslag. Beräkningarna torde emellertid under alla förhållanden

giva en tämligen säker föreställning om den ekonomiska innebörden

av förslaget för nämnda budgetår, om därvid hålles i minnet, att hänsyn

icke tagits till nu utgående dyrtidstillägg.

2. Inrättande av ett läroverk för flickor å Södermalm

i Stockholm m. m.

Med skrivelse den 8 april 1938 har Överståthållarämbetet, tillstyrkande

bifall, överlämnat en framställning av den 21 mars 1938 från Stockholms

stads julimäktige, vari hemställts, att ett högre allmänt läroverk för flickor

måtte inrättas å Södermalm från och med läsåret 1939—40 samt att nya

elementarskolan matte ombildas till samläroverk från och med samma

tidpunkt.

I skrivelse den 31 oktober 1938 har skolöverstyrelsen, jämte det överstyrelsen

tillstyrkt stadsfullmäktiges framställning, därjämte framlagt förslag

rörande viss omorganisation av högre allmänna läroverket å Kungsholmen,

att genomföras från och med förutnämnda läsår.

Statskontoret och direktionen över gymnastiska centralinstitutet hava i

utlåtanden den 17 januari respektive den 24 februari 1939 yttrat sig över

ifrågavarande framställningar.

De föreslagna organisationsändringarna, vilka på sedvanligt sätt äro avsedda

att genomföras successivt, innebära följande:

Det nya flickläroverket skulle enligt stadsfullmäktiges framställning

omfatta en femårig realskola med två serier parallellavdelningar

och gemensam avslutningsklass samt en fyraårig latingymnasie- och en

fyraårig realgymnasielinje. I särskild framställning, föranledd av flickläroverkssakkunnigas

förutnämnda betänkande, hava stadsfullmäktige sedermera

hemställt, att det ifrågasatta nya flickläroverket måtte utrustas jämväl

med en fyraårig realskollinje, vilken tänktes överflyttad från det nuvarande

flickläroverket i Vasastaden. En redogörelse för denna särskilda framställning

har lämnats i det föregående.

Nya el ementarskolan, för närvarande avsedd uteslutande för

gossar och bestående av fyra- och femårig realskola med enkla linjer, en

enkel treårig realgymnasielinje samt fyraårigt latin- och fyraårigt realgym
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

nasium, det förra enkellinjigt och det senare med dubbla avdelningar av

första ringen men i övrigt utan parallellavdelningar, skulle enligt förslaget

ombildas till samläroverk och samtidigt erhålla ytterligare dels en femårig

realskolan] e (utan av slutning sklass) och en fyraårig latingymnasielinje. Ny

läroverksbyggnad skulle därvid av staden uppföras å Ladugårdsgärdet.

Högre allmänna läroverket å Kungsholmen, vars gymnasium

för närvarande är avsett både för gossar och för flickor och är utrustat

med en enkel treårig latinlinje och en dubbel treårig reallinje, skulle

enligt föreliggande förslag omorganiseras så att en fyraårig latinlinje inrättades

i stället för den treåriga och en fyraårig reallinje i stället för den

ena treåriga.

Vad sistnämnda läroverk beträffar, vill jag i detta sammanhang erinra

om att skolöverstyrelsen redan i skrivelse den 25 oktober 1937 gjorde framställning

om läroverkets omorganisation i angiven riktning, vilken framställning

anmäldes i propositionen nr 90/1938. Jag framhöll därvid att

Stockholms stads myndigheter för det dåvarande hade under behandling

ett omfattande förslag till förändring av den högre skolundervisningen i huvudstaden,

närmast avseende den kvinnliga ungdomens studiemöjligheter.

Jag förklarade mig i avbidan på utgången av denna fråga icke benägen

att då förorda någon ombildning av läroverket å Kungsholmen, enär det

icke vore uteslutet, att spörsmålet om dess organisation kunde röna inverkan

av den förra frågan, och nämnda spörsmål i alla händelser syntes

böra prövas i samband med denna. Riksdagen framställde i sin skrivelse

nr 157/1938 icke någon erinran häremot.

Berörda fråga om den högre flickundervisningens ordnande i Stockholm

har nu behandlats av stadens vederbörande myndigheter. Stockholms stadskollegiums

gymnasiekommitté avgav den 17 december 1937 betänkande i

ämnet (stadskollegiets utlåtanden och memorial, Bihang nr 77/1937), varöver

utlåtanden sedermera avgivits av Stockholms stads folkskoledirektion,

kammarkontor, drätselnämnd och stadskollegium. Stadsfullmäktige hava

därefter den 21 mars 1938 med bifall till stadskollegiets hemställan bland

annat beslutat, att hos Kungl. Majit göra den framställning, för vilken i

det föregående redogjorts, samt därjämte anhållit, att från och med läsåret

1939—40 kommunala flickskolor i Stockholm måtte inrättas enligt

av gymnasiekommittén framlagt förslag.

Föreliggande utredning.

Den av berörda gymnasiekommitté föreslagna organisationsändringen

sammanfattas av kommittén på följande sätt:

Det av kommittén utarbetade förslaget till ett fullständigare ordnande

av den högre flickundervisningen i Stockholm åsyftade i första hand att

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Marits ''proposition Nr 211.

undanröja den uppenbara orättvisa, som lage i att flickornas utbildning i

högre skolor — i motsats till gossarnas — alltjämt till övervägande del vore

förenad med dryga, för flertalet målsmän betungande avgifter. För att likställighet

mellan flickor och gossar med avseende på de ekonomiska möjligheterna

att erhålla sådan undervisning skulle kunna åstadkommas, föresloge

kommittén, att stadsfullmäktige hos Kungl. Maj:t begärde dels en

utvidgning av den statliga läroverksorganisationen, dels tillstånd att anordna

kommunala flickskolor. I förstnämnda avseende innebure förslaget

upprättande av ett fullständigt flickläroverk samt ombildning och utbyggande

av nya elementarskolan till samläroverk. Nedbringandet av kostnaderna

för den hävdvunna speciella flickundervisningen hade kommittén ansett

böra i huvudsak ske genom övertagande och ombildning av de enskilda

flickskolorna till kommunala flickskolor, varvid en behövlig rationalisering

och förenkling av den nu alltför splittrade och icke minst i ekonomiskt avseende

oändamålsenliga flickskoleorganisationen successivt genomfördes.

Till inrättande föresloges sex kommunala flickskolor, förlagda till Södermalm,

Kungsholmen, Bromma, Vasastaden, Norrmalm och Östermalm. Av

de privata flickskolorna tänkte sig kommittén, att nya elementarskolan för

flickor behölles i nuvarande utformning samt att Wallinska och Åhlinska

skolornas gymnasier samorganiserades till ett närmast på den föreslagna

kommunala flickskolan i Vasastaden byggt enskilt gymnasium. I mån avbehov

borde staden bidraga till att möjliggöra en generell nedsättning av

terminsavgifterna i den kvarstående enskilda flickskolans elementarskolavdelning.

Kommittén hade även räknat med att staden skulle vara villig

att i viss utsträckning bidraga till en nedsättning av terminsavgifterna i de

enskilda flickgymnasierna, örn en sådan åtgärd sedermera befunnes påkallad.

Av de nuvarande statsunderstödda enskilda flickgymnasierna skulle sålunda

Lyceum för flickor och Södermalms högre läroanstalt för flickor indragas

i samband med den föreslagna utvidgningen av den statliga gymnasieorganisationen

för flickor. Hur förslaget örn inrättande av kommunala

flickskolor i Stockholm inverkar på de enskilda läroanstalterna i övrigt i

huvudstaden, framgår av följande, av gymnasiekommittén uppgjorda sammanställning

rörande flickskolornas tilltänkta organisation:

Södermalms kommunala flickskola, ersättande Lychouska skolan, Anna

Schuldheis’ skola och Södermalms läroanstalts för flickor elementarskola,

3 sjuåriga och 1 sexårig linje, 25 avdelningar,

Kungsholmens kommunala flickskola, ersättande Kungsholms elementarskola

för flickor, 2 linjer, förenad lärokurs, 14 avdelningar,

Bromma kommunala flickskola, ersättande Äppelvikens elementarskola,

2 linjer, förenad lärokurs, 14 avdelningar,

Vasastadens kommunala flickskola, ersättande Vasa högre flickskola

samt Wallinska och Åhlinska skolornas elementarskolor, 3 linjer, förenad

lärokurs, 19 avdelningar,

Norrmalms kommunala flickskola, ersättande Ateneum för flickor, Brummerska

skolan och Annaskolan-Detthowska skolan, 3 linjer, förenad lärokurs,

19 avdelningar,

Östermalms kommunala flickskola, ersättande Lyceums för flickor elementarskola,

Margaretaskolan, Oskars högre flickskola och Anna Sandströms

skola, 3 linjer, förenad lärokurs, 19 avdelningar.

Nya elementarskolan för flickor å Östermalm, 2-linjig elementarskola.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

Till frågan i vad mån ett bifall till gymnasiekonnnitténs av Stockholms

stadsfullmäktige biträdda förslag återverkar på beräkningarna av anslagen

till de kommunala flickskolorna och vissa grupper privatläroverk återkommer

jag i annat sammanhang. I det följande behandlas endast frågan örn

den föreslagna förändringen av den statliga gymnasieorganisationen för

flickor i huvudstaden.

Härom inhämtas av gymnasiekonnnitténs utredning bland annat:

Kommittén lämnar till en början en redogörelse för elevanslutningen

till högre skolor i Stockholm och framhåller däri

bland annat, att en jämn ökning av elevantalet länge ägt rum, samtidigt

med att befolkningsutvecklingen inom motsvarande åldersgrupper

stagnerat. Från år 1920 till år 1935 hade hela antalet gossar i läroverksåldern

stigit endast obetydligt, från 26,182 till 26,726, men elevantalet

vuxit från 6,032 till 8,111, så att anslutningen till de högre skolorna ökats

från 23,04 procent till 30,35 procent av antalet gossar i läroverksåldern. För

flickornas del vore ökningen ännu mera markerad: folkmängdssiffran i läroverksåldern

hade under 15-årsperioden från år 1920 till och med nedgått

en smula, från 28,198 till 27,731, medan elevantalet samtidigt vuxit från

5,775 till 8,595, och den relativa anslutningen hade således stigit från 20,48

procent till 30,99 procent. Vad beträffade utvecklingen av elevantalet i fortsättningen,

skulle enligt en av statistiska kontoret utförd förutberäkning

för tiden fram till år 1948 en icke obetydlig folkmängdsminskning under

de närmaste åren vara att vänta, först inom realskolåldern och därefter

inom gymnasieåldern, varefter åter en ökning skulle sätta in, så att periodens

slut komme att uppvisa ungefärligen samma folkmängdssiffror i dessa

åldrar som år 1936. Då den hittills inträdda långvariga ökningen av elevfrekvensen

i högre skolor icke berott av befolkningsrörelsen utan av en

växande benägenhet och ökad ekonomisk förmåga hos målsmännen att

sända barnen till högre skolor, ansåges den nyssnämnda antagliga folkmängdsminskningen

sannolikt icke komma att leda till någon nedgång av

betydelse i elevantalet. I motsatt riktning skulle åter av olika förhållanden

påkallade ändringar av organisationen verka. Om således flickorna i samma

utsträckning som gossarna, eller i varje fall mera än nu, erhölle tillfälle

till mindre kostsam undervisning, tydde erfarenheterna efter år 1927 på

att icke blott en förskjutning från dyra till billiga skolor utan även en

ökning av elevantalet i dess helhet skulle bliva följden. Ett annat latent

behov kunde beräknas framträda vid en fullständigare lokal utbyggnad av

skolorganisationen, såsom fallet varit beträffande brommaläroverket, till

vilket tillströmningen vida överträffat vad som beräknades vid läroverkets

upprättande.

Såsom angelägnaste reformbehov framstode emellertid beredandet av

ökade möjligheter åt flickorna att erhålla undervisning

i högre skolor utan betungande avgifter. Örn man

ställde mot varandra allmänna och privata läroanstalter och undersökte i

vilken utsträckning flickorna i jämförelse med gossarna haft möjlighet erhålla

undervisning i skolor av den förra kategorien, funne man, att en

förbättring visserligen skett härutinnan, främst genom mellanskolornas utveckling

samt flickläroverkets och brommaläroverkets tillkomst, men att

en påfallande disproportion alltjämt förelåge. Både absolut taget och i för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

.‘32

Kungl. Majlis proposition Nr 211.

hållande till motsvarande åldersgruppers storlek vore flickeleverna flera

än gosseleverna. Mot 8,111 gosselever (30,35 procent) svarade läsåret

1935—36 sålunda 8,595 flickelever (30,99 procent). Av de 8,111 gossarna i

högre skolor gingo 5,923 i läroverk och 1,142 i mellanskolor, inalles således

7,065 i allmänna läroanstalter mot 1,046 i enskilda skolor. Av de 8,595

flickorna hörde åter 1,048 till läroverk (inklusive statens normalskola) och

1,858 till mellanskolor, sammanlagt således 2,906 till allmänna läroanstalter,

men hela 5,689 till enskilda skolor. Av gossarna i högre skolor undervisades

alltså i det närmaste fem sjättedelar i statens och kommunens läroanstalter,

medan två tredjedelar av flickorna voro hänvisade till enskilda

skolor.

För att närmare belysa, vad flickornas missgynnade ställning inom allmänna

läroanstalter innebure i ekonomiskt avseende för föräldrar och målsmän,

hade kommittén anskaffat en del uppgifter örn elevavgifterna i olika

skolor.

Vid mellanskolorna vore undervisningen helt avgiftsfri, medan terminsavgiften

vid flertalet av de i olika landsortsstäder upprättade kommunala

flickskolorna bestämts till 50 kronor. I läroverken utgjorde normalt utgående

terminsavgift högst 60 kronor i realskolan och 70 kronor i gymnasiet

samt holle sig vanligen kring 50 respektive 60 kronor. Vid de statsunderstödda

flickskolorna växlade avgifterna icke obetydligt mellan olika

skolor men läge även i gynnsamma fall avsevärt över läroverkens. Terminsavgiften

utginge nu i klass l7 med lägst 90 kronor och högst 115 kronor

samt i klass 7" med lägst 115 kronor och högst 155 kronor. I flickskolornas

gymnasier varierade terminsavgifterna mellan 170 och 200 kronor.

Läsåret 1935—36 hade terminsavgiften för fullbetalande elever uppgått

i flickläroverkets gymnasium till ........................ kronor 63

» privatskolornas gymnasium till (i medeltal) .............. » 186

» Katarina realskola till................................. » 50

» flickläroverkets realskola till ........................... » 53

» de privata elementarskolorna till (i medeltal) ............ » 125

Utbildningen i fyraårigt gymnasium skulle sålunda i terminsavgifter draga

en kostnad av 504 kronor i flickläroverket och 1,488 kronor i enskild flickskola,

utbildningen i mellanskolorna ingen kostnad, i flickläroverkets

fyraåriga realskola 424 kronor och i Katarina femåriga realskola 500 kronor.

Elevavgifterna till normalskolekompetens skulle sammanlagt utgöra 1,750

kronor i de privata flickskolorna mot 700 kronor i landsortens kommunala

flickskolor och kostnaden för studentexamen i enskild flickskola (9 år) i

medeltal 2,738 kronor samt till studentexamen i flickläroverket (7 år) högst

822 kronor.

Skillnaden i studiekostnad ökades genom att i läroverken avgiftsbefrielserna

vore flera och nedsättningarna större än i flickskolorna. Både i Katarina

realskola och i högre allmänna flickläroverket åtnjöte angivna läsår

ungefärligen en femtedel av eleverna full befrielse från avgift och likaledes

omkring en femtedel nedsättning med minst halva avgiftsbeloppet. I privatskolorna

utgjorde de helt avgiftsbefriade eleverna ett fåtal, medan nedsättningarna

i allmänhet avsågo mindre belopp. Örn de erlagda avgifterna

tänktes lika fördelade på samtliga närvarande elever, visade det sig, att

medelterminsavgiften vid de särskilda privata elementarskolorna växlade

mellan lägst 90 och högst 128 kronor samt i medeltal för samtliga utgjorde

cirka 108 kronor mot omkring 33 kronor i flickläroverkets och Katarina

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Marits -proposition Nr 211.

realskolor. På gymnasiet uppgick den på samma sätt uträknade medelterminsavgiften

vid de enskilda flickskolorna till cirka 158 och vid högre allmänna

flickläroverket till 49 kronor. På båda stadierna vore alltså målsmännens

kostnader mer än tre gånger så höga, när det gällde enskilda, som

när det gällde allmänna skolor.

I fråga om utvidgningsbeho vets omfattning yttrar kommittén:

Flickornas ställning vore missgynnad på både gymnasiestadiet och

realskolestadiet. Vad anginge behovet av flera platser i allmänna läroanstalter

på realskolestadiet, hade kommittén icke velat föreslå åtgärder, som

skulle leda till en överflyttning i någon större omfattning av elever från de

särskilda flickskolornas kategori till realskola, utan ansett detta behov i

första hand böra fyllas genom upprättande av kommunala flickskolor.

Kommittén hade därför endast räknat med sådan utökning av realskolan,

som erfordrades såsom underbyggnad för de behövliga nya gymnasielinjerna.

Hur långt åter vidgningen på gymnasiestadiet slutligen borde syfta,

därom kunde olika meningar råda. Kommittén hade ansett lämpligast att

för närvarande lämna denna fråga åsido för att i stället söka bestämma

storleken av det utvidgningsbehov, om vilket någon tvekan näppeligen

torde behöva uppstå. Läsåret 1935—36 undervisades av 2,422 manliga

gymnasieelever 1,979 i statsgymnasier och 443 i privat gymnasier samt

av 1,068 kvinnliga gymnasieelever 380 i statliga och 688 i enskilda gymnasier.

Örn flickorna fördelades efter samma proportion som gossarna,

skulle 872 gå i statliga och 196 i enskilda gymnasier, vilket skulle betyda

överflyttning från de senare till de förra av omkring 490 flickor. Av dessa

syntes inom den nuvarande läroverksorganisationens ram, främst genom

det pågående utbyggandet av brommaläroverket, plats kunna beredas för

omkring ett hundratal — minimibehovet av nya platser härutöver skulle

alltså kunna sättas till inemot 400, vilket ungefärligen motsvarade ett gymnasium

med fyra linjer eller det antal, som flera av stockholmsläroverken

innehölle.

För placeringen av ett eventuellt andra flickläroverk

i Stockholm vore enligt kommitténs mening otvivelaktigt

Södermalm den stadsdel, som i första hand komme i fråga. Det befintliga

läroverket läge i Vasastaden, Kungsholmen hade samgymnasium, Bromma

hade nyligen fått ett samläroverk och de statsunderstödda skolorna med

gymnasium hörde på ett undantag — Södermalms högre läroanstalt för flickor,

som innehölle en enkel fyraårig latinlinje — till Norrmalm och Östermalm.

Att på Södermalm upprätta ett flickläroverk med den omfattning,

som skulle behövas för staden i dess helhet, hade emellertid icke synts

kommittén ändamålsenligt med hänsyn till den faktiska fördelningen av

eleverna i högre skolor på olika stadsdelar. Bland annat hörde sålunda av

de ovannämnda 1,068 gymnasieflickorna 899 till de norra och 169 till

de södra stadsdelarna. Lämpligare än att placera samtliga föreslagna 400

platser i ett till Söder förlagt läroverk borde därför vara att fördela dem

ungefärligen lika mellan Norr och Söder. De 169 söder-flickorna finge då

alla plats i statsgymnasium på Södermalm; den enskilda gymnasielinjen

på Södermalm skulle kunna nedläggas och en viss reservmarginal här ändock

finnas. De gymnasieflickor, vilka icke inrymdes i den föreslagna utvidgningen

av den statliga läroverksorganisationen, skulle åter alla höra

till Norr, vilket syntes riktigt, då de enskilda gymnasierna i fortsättningen

alla skulle komma att ligga på Norr.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 211.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

_ Då tillgången på läroverksplatser hittills alltid varit knapp i förhållande

till behovet, vore det uppenbart, att den erforderliga utvidgningen icke

kunde ske på gossarnas bekostnad. Å andra sidan hade kommittén ansett,

att efter den välbehövliga lättnad, som brommaläroverkets upprättande

inneburit, för närvarande icke heller anledning förelåge, att för staden såsom

helhet begära någon utökning av läroverksorganisationen för gossarnas

vidkommande. Beträffande gossläroverken torde emellertid snart en

annan fråga bli aktuell, nämligen förläggningen av nya e 1 e m e n t a rs

k o 1 a n, då dennas nuvarande lokaler vid Hötorget i flera avseenden vore

otillfredsställande och en örn- och tillbyggnad på denna plats ansåges utesluten.

För gymnastikundervisningen vore nya elementarskolan hänvisad

till gymnastiska centralinstitutet. Senast då detta flyttades, bleve därför

också nödvändigt anskaffa lokaler åt läroverket på annat håll. Därvid

måste den ur flera synpunkter fördelaktiga placeringen i stadens centrum

uppgivas, enär lämplig tomt där icke torde kunna erhållas. Såsom gossläroverk

kunde nya elementarskolan då tänkas förlagd till södra förstäderna,

Bromma eller Östermalm, vilka stadsdelar hade fler elever än platser,

däremot icke till Södermalm eller Vasastaden, där motsatsen vore

fallet. Mot en förläggning till södra förstäderna talade emellertid att läroverken

på Södermalm ännu räckte till för de södra stadsdelarnas behov.

Ställde man de södra och norra stadsdelarna mot varandra, hade de förra

läsåret 1935—36 inalles haft ett nettoöverskott på omkring 40 platser och

de senare motsvarande nettobrist, och höstterminen 1936 ginge i första

klassen allt som allt 5 elever från Norr i läroverk på Södermalm samt 9

elever från Söder i läroverk på Norr, varvid vore att märka, att, om platsutrymmet

genomgående utnyttjats tillfullo, ytterligare 21 elever kunnat

mottagas på Söder och 13 elever på Norr. Då sålunda ett jämviktsläge

rådde beträffande läroverksplatsernas fördelning mellan Norr och Söder

och läroverksplatserna på Södermalm räckte till även för södra förstädernas

och förorternas behov, hade kommittén icke kunnat ansluta sig till

den framkomna tanken att flytta nya elementarskolan till södra förstäderna,

förslagsvis till Joliannesliov i norra Enskede, enär detta skulle betyda,

att ett stort antal läroverkselever från Norr måste hänvisas till Söder.

Av de norra stadsdelarna lede Östermalm och Bromma av en utpräglad

brist på platser. Höstterminen 1936 hade sålunda funnits 162 elever från

Bromma i läroverkens första klass, av vilka 115 fått plats i brommaläroverket,

medan återstoden hänvisats till läroverk inne i staden. Motsvarande

elevantal från Östermalm hade utgjort 170, varav 105 rymts i östermalmsläroverket.

Avstånden till läroverk utanför stadsdelen vore väsentligt

mindre för Östermalm än för Bromma. En förflyttning nu av nya elementarskolan

till Bromma skulle emellertid på det övriga Norr inverka

på samma sätt som förslaget att lägga läroverket i Enskede. Det kunde

vidare förmodas, att örn en kommunal flickskola inrättades i Bromma,

tillströmningen av kvinnliga elever till brommaläroverket skulle minskas,

och större utrymme i detta alltså beredas för gossarna. Toge man åter i

betraktande den framtida exploateringen och nybebyggelsen, talade detta

både för Ladugårdsgärdet och Bromma, men såvitt kommittén kunnat

bedöma mest för den senare stadsdelen. På det hela taget hade frågan om

nya elementarskolans förläggning synts kommittén vara synnerligen svår

att för närvarande avgöra, om nämligen läroverket såsom hittills skulle

vara avsett endast för gossar.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. May.ts proposition Nr 211.

Såsom nämnt vöre emellertid den allmänna ställningen med avseende på

läroverk för Stockholm i dess helhet, att någon egentlig utökning av platsantalet

för närvarande knappast erfordrades för gossarnas räkning, medan

detta däremot i utpräglad grad vore förhållandet för flickornas del. Det

hade då icke minst ur ekonomisk synpunkt förefallit kommittén vara en

fördelaktig utväg att tillgodose det närmast föreliggande behovet av läroverksplatser

för flickor i de norra stadsdelarna genom att nya elementarskolan,

som för närvarande vore Stockholms minsta läroverk, vid förflyttningen

till nya lokaler ombildades till samläroverk och härigenom utbyggdes

till ungefärligen samma storlek som stockholmsläroverken i allmänhet.

Från Östermalm bomme nu, enligt kommitténs utredningar, flera kvinnliga

gymnasieelever än från någon annan stadsdel. Med ett nytt flickläroverk

på Södermalm, såsom kommittén föresloge, ett fullständigt flickläroverk i

Vasastaden, samgymnasium på Kungsholmen och samläroverk i Bromma

hade därför Östermalm och närmast då Ladugårdsgärdet framstått såsom

den lämpligaste platsen för nya elementarskolan såsom samläroverk.

För flickorna från de södra stadsdelarna hade beräknats vara erforderligt

ett dubbellinjigt gymnasium med omkring 200 platser och såsom underbyggnad

till detta en realskola av lämplig omfattning. Antalet kvinnliga

elever från de södra stadsdelarna och förorterna i första klass vid realskolor,

mellanskolornas allmänna linjer och flickskolor utgjorde höstterminen

1936 sammanlagt 319 och antalet platser i sådana skolor på Söder samtidigt

276, varför det alltså rådde en brist på 43 platser. På grundval härav

hade kommittén ansett realskolan likasom gymnasiet till en början behöva

anordnas med två linjer. Örn ett flickläroverk av den för Söder i dess

helhet nu sålunda erforderliga storleksordningen upprättades, borde detta

ligga på själva Södermalm, dit det övervägande flertalet av ifrågavarande

elever hörde.

Beträffande det framförda önskemålet om ett lokalläroverk för

de södra förstäderna erinrade kommittén bland annat om att

mark år 1936 reserverats för ett framtida läroverk i trakten av Johanneshov,

men att elevantalet från Brännkyrka och Enskede då icke ansågs

ha nått den omfattning, som motiverade inrättandet av ett sådant läroverk.

Kommittén framhölle, att på gymnasiestadiet torde eleverna från Enskede

och de samhällen i Brännkyrka, för vilka ett läroverk vid Johanneshov

skulle ligga fördelaktigt till, ännu icke hava nått det antal, som påkallade

upprättandet av ett fullständigt läroverk särskilt för dem, men att

förhållandena däremot kunde sägas ligga annorlunda till i fråga örn realskolestadiet.

Från ifrågavarande samhällen kommo således höstterminen

1936 i första klassen 42 gossar i statliga realskolor och 1 i enskild realskola,

varjämte 4 icke fingo plats i mcllanskolans enskedelinje. Motsvarande

antal flickor utgjorde 45, därav 4 i statliga, 28 i enskilda real- och flickskolor

och 13 övertaliga från mellanskolan i Enskede. Örn de södra förstädernas

behov av liiroverk vore ett fristående problem, kunde det tydligen

i och för sig vara motiverat att för dem nu inrätta en samrealskola,

vilken senare vid behov kunde utbyggas till fullständigt läroverk.

Å andra sidan skulle detta, vad beträffade gossarna, då sorn förut nämnts,

läroverken på Södermalm ännu räckte till även för södra förstäderna och

förorterna, innebära en viss evakuering av dessa läroverks lokaler, av vilka

Södra latinläroverkets relativt nyligen örn- och tillbyggts. Vad anginge flickorna,

torde det närmast föreliggande behovet av läroverksplatscr för de

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

södra stadsdelarna tillsammans bliva tillgodosett genom tillkomsten av det

föreslagna flickläroverket på Södermalm. Även om kommunen med hänsyn

till den framtida utvecklingen vore beredd att åtaga sig föreskrivna lokalkostnader

m. m., hade kommittén under sådana förhållanden ansett, att

man me<^ utsikt till framgång nu skulle kunna av statsmakterna begära

både ett flickläroverk på Södermalm och en samrealskola i Enskede.

Då det här i första hand gällt att bereda flickorna förbättrade skolmöjligheter,

hade kommittén därför i förevarande sammanhang stannat vid att

endast föreslå upprättandet av ett högre allmänt läroverk för flickor på

Södermalm. Örn detta placerades i närheten av Skanstull, varest kommittén

hos fastighetsnämnden begärt reserverande av lämplig tomt å det område,

där stadens trädgårdar nu läge, skulle läroverket också komma att

bliva lätt tillgängligt för elever från Enskede och andra ytterområden.

Intill dess byggnader kunde bliva uppförda, förutsattes nya elementarskolan

kvarbliva i sina nuvarande lokaler, varjämte utrymme för de

vid utvidgningen tillkommande avdelningarna beräknades bliva tillgängligt

i skollokaler, som frigjordes i samband med genomförandet av kommitténs

förslag i fråga om det enskilda flickskoleväsendets ombildning och

rationalisering. Beträffande flickläroverket å Södermalm ifrågasatte kommittén,

att det fåtal klassavdelningar, som komme att upprättas under de

två första åren, förlädes till de nya eriksdalsskolorna.

Samtliga i ärendet hörda kommunala myndigheter hava tillstyrkt gymnasiekommitténs

förslag i nu förevarande del.

Myndigheternas yttranden.

Skolöverstyrelsen har yttrat, att det som stöd för stadsfullmäktiges framställning

förebragta siffermaterialet enligt överstyrelsens mening med all

tydlighet talade för att åtgärder i syfte att förbilliga flickornas högre skolundervisning

vore i hög grad önskvärda.

Dessa borde vara av den art, att de gåve möjlighet för flickor att

bedriva läroverksstudier för en kostnad av samma storleksordning som

den, vartill en gosses motsvarande utbildning uppginge. För ernående

av detta mål vore givetvis olika åtgärder tänkbara. Vid uppgörande av

förslag i förevarande avseende borde emellertid beaktas, att de såsom

lämpliga anvisade åtgärderna också vöre sådana, att de med hänsyn till

Stockholms stads huvudområden, i det följande benämnda Norr och Söder

(Norr = city, Östermalm, Vasastaden och Norrmalm, Kungsholmen,

Bromma, norra förorterna; Söder = Södermalm, Brännkyrka, Enskede,

södra förorterna), i möjligaste mån åvägabringade jämvikt mellan elevplatsantal

och -behov.

Vid bestämning av det antal elevplatser, som enligt förslaget skulle

komma att överflyttas från enskilda till statliga gymnasier, hade kommitterade

utgått från den grundprincipen, att proportionen mellan det antal

gossar, som vid en viss tidpunkt tillhörde statsunderstödda enskilda

gymnasier, och det antal gossar, som samtidigt tillhörde både dylika och

statliga gymnasier, borde gälla även för flickorna. Denna proportion an
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

gåves i utredningen til 18,3 procent och vore uträknad på grundval av

elevantalet vid början av höstterminen 1935.

Beträffande siffermaterialet för beräkning av ovannämnda proportion,

18,3 procent, ville överstyrelsen visserligen framhålla, att det hade varit

önskvärt, örn sådant förelegat för ytterligare några föregående år med

ettårsintervall. Med användning därav hade ett antal dylika procenttal

kunnat uträknas, ur vilka sedan dessas tendens med en viss grad av sannolikhet

kunnat fastställas och på grund därav ett tillförlitligare värde på

det tillämpliga procenttalet måhända kunnat erhållas. Överstyrelsen hade

dock icke anledning tro annat än att det givna procenttalet gåve en i det

stora hela riktig bild av läget.

På grundval av procentsatsen 18,3 hade kommittén beräknat, att ett

antal av ytterligare 490 gymnasieplatser vid statsläroverk skulle erfordras,

för att här ifrågavarande krav skulle kunna uppfyllas. Örn denna beräkning

sade^ kommitterade, att den vore summarisk och näppeligen gåve fullt

uttryck åt det verkliga behovet av ökade gymnasieplatser för flickor i

statens läroverk. Överstyrelsen ansåge sig kunna fullt instämma häri och

ville i detta sammanhang peka på en av kommitterade anförd omständighet,

som bidroge till osäkerheten i det framdeducerade sifferresultatet.

Denna omständighet vore den på senare år allt kraftigare framträdande

ökningen i antalet elever i de högre skolorna, orsakad av faktorer, som

alltjämt vore verksamma. På grund härav torde kommitterades sifferresultat

böra anses vara ett minimum; sannolikt komme siffran att visa

sig för låg.

Beträffande antalet flickor, 490, som enligt föregående beräkning skulle

komma att överflyttas till statsgymnasier, hade kommitterade yttrat, att

av dessa syntes inom den nuvarande läroverksorganisationens ram, främst

genom det pågående utbyggandet av brommaläroverket, plats kunna beredas

för drygt ett hundratal. Sedan detta skrivits, hade emellertid i förevarande

avseende en helt ny situation inträtt. Högre allmänna läroverket

i Bromma hade färdigbildats med ett elevantal på 1,079, därav i gymnasiet

302 (161 gossar, 141 flickor), varför man nu icke torde kunna antaga, att

vid avvecklingen av vissa av stadens enskilda flickgymnasier plats vid sistnämnda

högre allmänna läroverk skulle kunna beredas åt ens ett ringa

antal av de flickor, som därigenom borde överflyttas till statsgymnasium.

Då emellertid högre allmänna läroverket för flickor i Stockholm föreslagits

utvidgat från och med läsåret 1939—40 med en fyraårig reallinje, syntes det

av gymnasiekommittén supponerade platsutrymmet vid högre allmänna

läroverket i Bromma kunna förväntas vid högre allmänna läroverket för

flickor i Vasastaden.

Därest denna omorganisation av flickläroverket komme till stånd, bleve

sålunda icke 490 utan, enligt kommitterades siffror, 375—400 nya gymnasieplatser

erforderliga för placering av de flickor, vilka på grund av den

planerade avvecklingen av de enskilda flickgymnasierna borde överflyttas

till statsgymnasier. Med hänsyn till den på senare år alltmera märkbara

ökningen i tillströmningen till de högre skolorna ansåge överstyrelsen det

säkrast att i förevarande avseende räkna med siffran 400.

Med avseende på gymnasickoinmitténs organisationsförslag ansåge sig

överstyrelsen kunna helt ansluta sig till desamma såväl i vad det anginge

nya elementarskolan som ock beträffande det nya h ö g r e a 11- manna läroverket för flickor å Södermalm. Enär nårn
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr £11.

ligen latinlinjen visat sig vara betydligt mera frekventerad av flickor än

reallinjen, syntes detta tala för att nya elementarskolan borde för här förevarande

ändamål utbyggas med en latinlinje, särskilt som såväl tre- som

fyraåriga reallinjer komme att stå flickorna till buds ej blott vid ifrågavarande

läroverk utan. även vid det relativt närbelägna högre allmänna

läroverket för flickor i Vasastaden. Då vidare det fyraåriga gymnasiet

befunnits vara i pedagogiskt avseende väsentligt överlägset det treåriga,

torde detta ävenledes anses motivera valet av det förstnämnda slaget gymnasium

vid utvidgningen av ifrågavarande läroverk. Vid övervägande av

vilken gymnasietyp som borde föredragas vid organisationen av det nya

högre allmänna läroverket för flickor å Södermalm, torde utom sistnämnda

skäl även den omständigheten, att de till avveckling föreslagna gymnasierna

vid såväl Lyceum för flickor som Södermalms högre läroanstalt för

flickor vore fyraåriga, tala för organiserandet av nämnda nya läroverk

med gymnasium av denna typ. Av samrealskolor och kommunala mellanskolor

utanför Stockholm och med naturlig anslutning till i dess södra

stadsdel beläget gymnasium funnes endast en, nämligen kommunala mellanskolan

i Nynäshamn. Elever i Stockholms gymnasier från detta samhälle

och omgivande trakt vore emellertid ytterst fåtaliga, varför man med

tanke på dem icke torde kunna uppställa befogat krav på någon treårig

gvmnasielinje vid det nya högre allmänna läroverket för flickor å Södermalm.

För elever från Stockholms kommunala mellanskolor, särskilt den å

Södermalm belägna, torde ej heller någon gymnasielinje av sistnämnda slag

vara behövlig vid förevarande läroverk, då dessa enligt nuvarande bestämmelser

ägde rätt att från kommunala mellanskolans näst högsta klass övergå

till det fyraåriga gymnasiets första ring.

I detta sammanhang syntes böra nämnas, att rektor vid nya elementarskolan

på överstyrelsens anmodan föranstaltat om ett kollegiets yttrande

rörande Stockholms stadsfullmäktiges förslag beträffande förenämnda omorganisation

av läroverket. I detta uttalade kollegiet sitt instämmande i

gymnasiekommitténs förslag rörande såväl nybyggnad för läroverket och

dess förläggning till Ladugårdsgärdet som ock beträffande den av kommittén

föreslagna organisationsförändringen rörande läroverkets gymnasium.

Med styrka framhölle kollegiet dock den treåriga realgymnasielinjens

välkända svagheter, vilka för ifrågavarande läroverks vidkommande

bleve exceptionellt starkt markerade på grund av därvarande gymnasiums

säregna rekryteringsförhållanden, i sin tur betingade av skolans nuvarande

läge, och det vore uppenbarligen med stor tvekan, som kollegiet avhölle

sig från att föreslå densammas nedläggande. Enligt överstyrelsens mening

torde ett dylikt förfarande utan kompenserande motåtgärd vara under

förhandenvarande omständigheter otänkbart. Såsom i det föregående framhållits,

är det nämligen tillvaron vid läroverket i fråga av de nuvarande

gymnasielinjerna jämte inrättandet där av en ny fyraårig latinlinje, som

beräknades skola kunna årligen säkerställa cirka 200 kvinnliga elevers

gymnasieutbildning. Man kunde därjämte peka på att den berörda åtgärden

skulle åstadkomma fullständig likhet i organisation mellan nya elementarskolan

och det, efter läroverkets flyttning till Ladugårdsgärdet, närbelägna

högre allmänna läroverket å Östermalm. Med tanke på den starka

inflyttningen till Stockholm från landsorten, där flertalet realgymnasier

vore treåriga, torde bibehållandet vid nya elementarskolan av det

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ta ''proposition Nr 211.

treåriga realgymnasiet anses berättigat, särskilt vid beaktande av att första

ringen av nämnda gymnasium vid högre realläroverket å Norrmalm

varit alltsedan dess upprättande växelvis fulltalig och i det närmaste fulltalig
En

avveckling av läroverkets treåriga reallinje i samband med upprättande

där av en ny linje av det fyraåriga realgymnasiet vore däremot ett

alternativ, som icke lade hinder i vägen för de beräknade 200 flickornas

mottagande vid skolan i fråga. Ehuru nämnda åtgärd torde av pedagogiska

skäl anses önskvärd, kunde man dock mot densamma göra enahanda invändningar

som ovan: den därigenom åvägabragta identiteten i organisation

med högre allmänna läroverket å Östermalm och nyinflyttade elevers

behov av ett treårigt realgymnasium.

Beträffande kommitténs förslag rörande realskolan vid det ifrågasatta

nya flickläroverket och nya elementarskolan har överstyrelsen anfört,

att nya elementarskolan i sitt nuvarande skick vore planerad med en för

den fyraåriga och femåriga realskolan gemensam avslutningsklass. Enär

vid början av höstterminen 1938, från och med vilken tidpunkt läroverkets

senare linje vöre färdigbildad, endast 7 elever funnes i vardera realskollinjens

avslutningsklass, syntes det, som örn man att börja med kunde,

såsom gymnasiekommittén föresloge, inrätta även den nya femåriga realskollinjen

därstädes utan särskild avslutningsklass.

Vad anginge realskolan vid det nya flickläroverket å Södermalm skulle

man måhända vara böjd för att tänka sig den ena linjen fyraårig. Härvidlag

torde man emellertid med fog kunna instämma i kommitterades uppfattning,

att de södra stadsområdenas behov av fyraåriga realskollinjer

vöre i tillräcklig grad tillgodosett genom södra kommunala mellanskolan.

Med frågan örn ändrad organisation av nya elementarskolan och organisationen

av det nya högre allmänna läroverket för flickor å Södermalm

sammanhängde, anför överstyrelsen vidare, spörsmålet rörande omorganisation

av högre allmänna läroverket å Kungsholmen, vars gymnasium

sedan höstterminen 1929 vore tillgängligt för flickor.

Lärj ungantalet i detta läroverks gymnasium hade under läsåren 1936—

39 varit följande:

Ringar

1936—37

1937—38

1938—39

Latinlinjen: I3 ....

17

29

24

(enkel) II3 ... .

21

19

30

lil3 . . .

29

23

14

Summa

67

71

68

Reallinjen: I3 ....

55

60

59

(dubbel) ip....

60

58

51

lil3 . . .

46

41

50

Summa

161

159

160

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

Härav framginge, att reallinjen omfattade mer än dubbelt så många

lärjunge som latinlinjen. Enbart detta förhållande torde få anses vara

tillräcklig^ anledning för omändring av den ena reallinjen till fyraårig. För

en dylik åtgärd talade emellertid även den omständigheten, att det huvudsakligen

vore elever från läroverkets egen realskola, vilka överginge till

därvarande gymnasielinjer, och att av de övriga alla på ett eller annat

undantag när, att döma av inackorderingsfrekvensen, vore från andra realskolor

i Stockholm. Av de vid innevarande läsårs början 49 manliga eleverna

i realgymnasiets första ring hade sålunda 37, eller 76 procent, kommit

från„Iäroverkets egen realskola; av de övriga hade endast 4 hemort

på sådant avstånd från Stockholm, att de vore inackorderade där.

Det syntes sålunda påtagligt, att det för majoriteten av elever i högsta

klassen av läroverkets realskola skulle vara till fördel, örn en fyraårig reallinje

stöde dem till buds vid läroverket. Även det förhållandet, att Stockholms

fyraåriga gymnasier överhuvudtaget vore, tydligen på grund av deras

företräden i pedagogiskt avseende, mera eftersökta än treåriga, talade

för här ifrågavarande organisationsförändring. Lärjungantalet vid de stockholmsläroverk,

där eleverna haft möjlighet att inom läroverket välja

mellan tre- och fyraåriga linjer, hade sålunda höstterminen 1938 varit

följande:

Latingymnasium

Realgymnasium

treårigt

fyraårigt

treårigt

fyraårigt

Södermalm...............

31

105

62

200

Norra latinläroverket.........

38

285

—

—

Norra realläroverket.........

—

—

85

261

Nya elementarskolan.........

—

—

62

lii

Flickläroverket............

60

195

—

—

Det förhållande, denna tablå vore avsedd att illustrera, framträdde ännu

mera markant, om man tilläde, att vid höstterminen 1938 54 inträdessökande

till Stockholms fyraåriga gymnasier måst avvisas eller hänvisas till

klasser eller läroverk, dit de ursprungligen ej ämnat sig.

Även beträffande latinlinjen visade tablån, att den fyraåriga starkt föredroges

framför den treåriga. I fråga om läroverkets å Kungsholmen treåriga

latinlinje hade redan år 1934 sakkunniga för utredning angående en

förbättrad ställning för ämnena latin och grekiska (statens offentliga utredningar

1934: 41) föreslagit, att nämnda linje skulle ersättas med en

fyraårig linje. Detta förslag hade av överstyrelsen tillstyrkts av skäl, grundade

på de dåvarande rekryteringsförhållandena vid här förevarande läroverk

och Stockholms läroverk i allmänhet. De siffror, på vilka överstyrelsen

då baserat sin överläggning och slutsats, hade för höstterminen

1938 sin motsvarighet i nedanstående uppgifter:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211. 41

Läroverk

Antalet lärjungar

i latingymnasiet

Därav intagna i

gymnasiet från

andra skolor

Antal

inackorderade

gossar

flickor

gossar

flickor

gossar

flickor

Kungsholmen:

treårigt ........

35

33

15

33

0

6*)

Södermalm:

treårigt........

31

—

21

—

5

—

fyraårigt .......

105

—

50

—

5

—

Norra latinläroverket:

treårigt ........

38

—

32

—

10

—

fyraårigt .......

285

—

119

—

2

—

Flickläroverket:

treårigt........

—

60

—

51

—

16

fyraårigt .......

—

195

—

116

—

7

(Här vore icke medtagna högre allmänna läroverken i Bromma och å

Östermalm samt nya elementarskolan, då dessas latingymnasier vore uteslutande

fyraåriga).

Det visade sig sålunda, att vid läroverket å Kungsholmen, där fyraårigt

latingymnasium icke funnes, 20 läroverkets egna manliga elever av sammanlagt

35 (— 57 procent) övergått till treårigt latingymnasium, medan vid

de tre stockholmsläroverken, där val mellan de båda latingymnasietyperna

vore möjligt, motsvarande siffror vore: för norra latinläroverket 6 av 38

(= 16 procent), för läroverket å Södermalm 10 av 31 (= 32 procent) och

för flickläroverket 9 av 60 (= 15 procent). Härav torde den slutsatsen

kunna dragas, att där fyraårig latinlinje funnes, föredroges den av de manliga

eleverna i avsevärd grad framför den treåriga. En nyupprättad fyraårig

latinlinje vid Kungsholmens läroverk komme sålunda säkerligen att

finna en så avsevärd tillslutning bland gossarna, att de gossar, som önskade

använda sig av treårig latinlinje, bleve så få, att de kunde intagas

vid andra läroverk i staden, främst högre latinläroverket å Norrmalm och

högre allmänna läroverket å Södermalm (med elevantalen 9, respektive 14

i ring LI3 vid början av höstterminen 1938).

Beträffande de kvinnliga eleverna syntes av närmast föregående tablå

framgå, att även dessa, då de hade tillfälle till val, föredroge fyraårigt latingymnasium

framför treårigt: vid flickläroverket hade av de 60 eleverna å

treåriga latingymnasiet endast 9 (= 15 procent) av läroverkets egna elever

valt detsamma. Härav syntes sannolikt, att en fyraårig latinlinje vid högre

allmänna läroverket å Kungsholmen borde kunna väntas vinna stor tillslutning

även från de kvinnliga elevernas sida och att behov av treårig

latinlinje vore för flickor tillräckligt tillgodosett genom det nuvarande flickläroverkets

treåriga linje.

Skolöverstyrelsen förutsätter, att ifrågavarande organisatoriska förändringar

skola genomföras på följande sätt:

*) Av dessa på ifrågavarande linjes tre ringar fördelade 6 inackorderade elever hade 2 hemort

i Stockholm och 2 i Kopparbergs och örebro län, de båda sistnämnda således i trakter, som

ej tillhörde Stockholms lärjungområde.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

Vid nya elementarskolan upprättas i början av läsåret 1939—40 första

klassen av den nya femåriga realskollinjen och första ringen av den nya

fyraåriga latinlinjen, varefter de följande läsåren tillkommer en klass,

respektive ring i sänder. Från och med höstterminen 1942 skulle läroverket

i dess nya skick vara fullt utbyggt.

Av det nya flickläroverket på Södermalm skulle under läsåret 1939—40

finnas första klassen av realskolan och första ringen av de båda gymnasielinjerna,

varefter läroverket skulle successivt utbyggas med en klass, respektive

ring för varje följande läsår, intill dess det blivit färdigbildat, vilket

skulle komma att inträffa från och med läsåret 1943—44.

Vid läroverket å Kungsholmen skulle med läsåret 1939—40 tillkomma

första ringen av de fyraåriga real- och latingymnasielinjerna. Under det

därefter följande läsåret skulle den treåriga latinlinjen och den ena av de

fyraåriga reallinjerna börja avvecklas. Omorganisationen skulle sålunda

vara fullt genomförd med början av höstterminen 1942.

Beträffande statsverkets merkostnader på grund av den föreslagna nya

organisationen och de villkor, som böra uppställas i fråga om skyldighet

för staden att tillhandahålla lokaler m. m., har skolöverstyrelsen anfört:

1. Nya el ementarskolan. För denna skola skulle den planerade

organisationsförändringen innebära tillkomsten av fyra nya avdelningar

inom realskolan och fyra nya avdelningar inom gymnasiet. Genom läroverkets

förflyttning till nya lokaler å Ladugårdsgärdet kunde emellertid

jämväl en annan för detsamma betydelsefull förändring eventuellt komma

till stånd. Sedan flera decennier tillbaka undervisades läroverkets elever i

gymnastik med lek och idrott av lärare och elever vid det angränsande

gymnastiska centralinstitutet, för vilket nya elementarskolan varit och

fortfarande vore att betrakta som en övningsskola i nämnda ämne. Uppenbarligen

kunde detta förhållande ej fortgå, när läroverkets lokaler flyttats

till Ladugårdsgärdet, såvida ej den av 1938 års riksdag beslutade flyttningen

av gymnastiska centralinstitutet till å Östermalm planerad nybyggnad

samtidigt ägde rum, och dessa läroanstalters inbördes läge då bleve

sådant, att nya elementarskolan fortfarande kunde fylla funktionen som

övningsskola i gymnastik med lek och idrott åt gymnastiska centralinstitutet.

Därest dessa eventualiteter icke skulle inträffa, torde man emellertid

böra räkna med att något annat statligt läroverk och väl då närmast högre

allmänna läroverket å Östermalm i förevarande avseende komme att träda

i nya elementarskolans ställe. Under innevarande läsår uppginge antalet

gymnastiktimmar vid nya elementarskolan till 39 och vid högre allmänna

läroverket å Östermalm till 47. Efter nya elementarskolans förenämnda utvidgning

torde antalet gymnastiktimmar därstädes kunna förväntas bliva

ungefär detsamma, som det för närvarande vore vid högre allmänna läroverket

å Östermalm. Det vore sålunda mycket väl tänkbart, att det förra

läroverket efter dess egen och gymnastiska centralinstitutets flyttning

komme att med avseende på undervisningen i gymnastik med lek och idrott

intaga en fullt självständig ställning, medan högre allmänna läroverket å

Östermalm då komme att fungera som övningsskola åt centralinstitutet.

Under alla förhållanden torde det på grund av detta senares uppgift att

utbilda lärare i gymnastik med lek och idrott vid de allmänna läroverken

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr £11. 43

vara nödvändigt, att något av de högre allmänna läroverken i Stockholm

ställde sina elever till institutets förfogande för berörda ändamål.

Vid nya elementarskolan vore en ordinarie gymnastiklärartjänst fästad

sedan lång. tid tillbaka. Den hade emellertid alltsedan år 1888 jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut den 7 januari sagda år lämnats obesatt, och av den

sålunda inbesparade lönen hade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 oktober

1888 och den 7 oktober 1892 sammanlagt 1,100, sedermera, jämlikt beslut

den 13 juni 1919, 2,000 kronor årligen utgått till dels en tillförordnad

gymnastiklärare vid nya elementarskolan, dels gymnastiska centralinstitutet

som ersättning för åt läroverkets elever meddelad undervisning i gymnastik

med lek och idrott. Enligt beslut den 5 augusti 1938 vore sistnämnda

belopp från och med den 1 januari sagda år höjt till 2,400 kronor. Enär

det, som ovan sagts, torde kunna ifrågasättas, huruvida det efter förevarande

läroanstalters förflyttning skulle bli möjligt att upprätthålla nuvarande

inbördes förhållande mellan desamma, syntes det överstyrelsen lämpligt,

att vid beräkningen av merkostnaderna för nya elementarskolans ifrågavarande

omorganisation, sedan densamma fullt genomförts, räkna med

besättande av den vid läroverket förefintliga ordinarie lärartjänsten i gymnastik

med lek och idrott.

För nya elementarskolans del har överstyrelsen beräknat, att undervisningen

vid fullt genomförd omorganisation skulle ökas med 240 veckotimmar

i läroämnen och 89 veckotimmar i övningsämnen. För handhavande

av denna ökade undervisning beräknar överstyrelsen följande lärarkrafter:
Läroämnen:
-

3 lektorer å 21,5 timmar .............................. 64,5 timmar

2 adjunkter å 21,5 timmar ............................ 43 »

3 » å 26,5 » ............................ 79,5 »

2 ämneslärarinnor ä 26,5 timmar ...................... 53_»

Summa 240 timmar

Övningsämnen:

1 biträdande teckningslärare ........................... 17 timmar

Ökning i ordinarie musiklärarens tjänstgöring ............ 8 »

1 ordinarie gymnastiklärare ............................ 32 »

1 biträdande gymnastiklärare (kvinnlig) ................. 16 »

Timlärare i kvinnlig slöjd ....................... 16 »

Summa 89 timmar

Enligt nu gällande lönebestämmelser skulle kostnadsökningen — frånsett

dyrtids- och dyrortstillägg samt provisorisk avlöningsförstärkning —

komma att uppgå till 98,616 kronor. Härifrån borde dragas det belopp å

2,400 kronor, som årligen utginge för bestridande av läroverkets gymnastikundervisning.

Den återstående summan, 96,216 kronor, angåve således

merkostnaden per år för den ifrågasatta omorganisationen av nya elementarskolan,

sedan densamma fullt genomförts. För den händelse, att läroverket

även efter dess och gymnastiska centralinstitutets flyttning till

Östermalm fortfarande skulle komma att fungera som övningsskola för institutet,

minskades sistnämnda summa med 6,212 kronor till 90,004 kronor,

avrundat 90,000 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

Därest emellertid högre allmänna läroverket å Östermalm eller något

annat stockholmsläroverk skulle komma att ersätta nya elementarskolan

i dess förhållande till gymnastiska centralinstitutet, uppstode å det sålunda

åsyftade läroverkets stat en motsvarande besparing.

För organisationsförändringens första år beräknade överstyrelsen omkostnaderna

med utgångspunkt från att undervisningen komme att öka

med 53 veckotimmar i läroämnen och 54 veckotimmar i övningsämnen,

vilken ökning krävde följande nya lärarkrafter:

Läroämnen:

1 lektor å 21,5 timmar................................ 21,5 timmar

1 ämneslärarinna å 26,5 timmar........................ 26,5 »

Timlärare ........................................... 5 »

Summa 53 timmar

Övningsämnen:

Timlärare i teckning .................................. 5 timmar

Ökning i ordinarie musiklärarens tjänstgöring............ 3 »

1 ordinarie gymnastiklärare............................ 32 »

Timlärare i gymnastik (kvinnlig) ...................... 8 »

» » kvinnlig slöjd....................... 6 »

Summa 54 timmar

Med tillämpning av nu gällande lönebestämmelser skulle detta förslag

innebära en kostnadsökning för nästa budgetår om 27,010 kronor, vilken

summa dock borde minskas med det belopp, 2,400 kronor, som årligen utginge

för bestridande av läroverkets gymnastikundervisning. Under första

året av nya elementarskolans omorganisation skulle den sålunda draga en

merkostnad av 24,610 kronor. Därest emellertid den nuvarande ordningen

med nya elementarskolan som övningsskola åt gymnastiska centralinstitutet

skulle komma att fortgå även efter dessa läroanstalters utflyttning

till Östermalm, reducerades sistnämnda belopp med 5,306 kronor till 19,304

kronor, avrundat 19,800 kronor.

För det fall däremot, att högre allmänna läroverket å Östermalm eller

något annat högre allmänt läroverk i Stockholm skulle komma att i nyssnämnda

avseende träda i nya elementarskolans ställe, uppstode å det sålunda

åsyftade läroverkets stat en motsvarande besparing.

För genomförandet av nya elementarskolans här ifrågavarande omorganisation

borde uppställas det villkoret, att Stockholms stad forbonde sig att

tillhandahålla av organisationsförändringen betingad ökning av undervisningslokaler

jämte dessas inredning och möbelutrustning, och att beslut

härom från stadens myndigheters sida skulle föreligga, innan Kungl. Maj:t

fattade beslut i ärendet.

2. Högre allmänna läroverket för flickor å Södermalm.

Statsverkets årliga kostnader efter detta läroverks fullständiga

uppbyggande har överstyrelsen beräknat sålunda:

Erforderliga antalet lärare och undervisningstimmar skulle bliva:

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

Läroämnen:

1 rektor å 14 timmar.................................. 14 timmar

7 lektorer å 21,5 timmar.............................. 150,5 »

5 adjunkter å 21,5 » 107,5 »

5 j. a 26,5 » 132,5 »

3 ämneslärarinnor å 26,5 timmar....................... 79,5 »

2 lärare över stat (extra) ............................. 48,5 »

Summa 532,5 timmar

Övningsämnen:

1 teckningslärare ..................................... 34 timmar

1 musiklärare........................................ 22 »

1 gymnastiklärare (kvinnlig)........................... 32 »

1 lärarinna i kvinnlig slöjd............................ 24 »

Summa 112 timmar

Avlöningskostnaderna skulle jämlikt gällande lönebestämmelser men

frånsett dyrtidstillägg m. m. komma att uppgå till i avrundat tal 217,100

kronor.

Under det första året skulle merkostnaden komma att uppgå till i runt

tal 47,000 kronor, fördelade med 1,000 kronor på arvoden till tillsynslärare,

skolläkare, bibliotekarie och biträde å rektorsexpeditionen samt med återstående

46,000 kronor på följande lärare:

Läroämnen:

1 rektor ä 14 timmar ................................ 14 timmar

1 lektor å 21,5 » 21,5 »

1 adjunkt å 21,5 » 21,5 »

1 ämneslärarinna å 26,5 timmar........................ 26,5 »

1 timlärare å 23,5 timmar............................. 23,5 »

Summa 107 timmar

Övningsämnen:

Timlärare i teckning................................. 10 timmar

» » musik................................... 12 »

» > gymnastik med lek och idrott.............. 8 »

» » kvinnlig slöjd...................... 8_»_

Summa 38 timmar

Beträffande arvodet åt biträdet å rektorsexpeditionen hade, anför överstyrelsen,

räknats med ett fast sådant å 100 kronor för första året, trots att

det avsedda antalet klassavdelningar ej då beräknades uppgå till mera än

4, medan 6 av överstyrelsen tidigare föreslagits utgöra minimum för att

fast arvode skulle utgå till förevarande befattningshavare. Då det, som

här, gällde upprättandet av ett nytt läroverk, torde första årets vidlyftiga

organisationsarbete motivera överstyrelsens här ifrågavarande beräkningssätt.

Vid upprättande av de förutvarande högre allmänna läroverken för flickor,

yttrar överstyrelsen vidare, hade riksdagen beviljat vissa anslag till

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

anskaffande av böcker och undervisningsmateriel m. m., då dessa engångskostnader

ställde sig mycket betydande för läroverken och de kassor, ur

vilka ifrågavarande utgifter i vanliga fall bestredes, till en början icke ägde

några tillgångar och endast efter hand erhölle mera nämnvärda sådana.

Sålunda hade till högre allmänna läroverket för flickor i Vasastaden av

statsmedel beviljats sammanlagt 10,000 kronor. Överstyrelsen tilläte sig

därför föreslå, att såsom villkor för eventuellt beslut om upprättande av

ett högre allmänt läroverk för flickor å Södermalm skulle bland annat gälla,

att Stockholms stad förbunde sig att bidraga till bestridande av de utgifter,

som åvilade biblioteks- och materielkassan samt ljus- och vedkassan,

med ett engångsanslag under första året av läroverkets verksamhet ej understigande

10,000 kronor. Det vore visserligen icke uteslutet, att jämväl

bidrag från statens sida kunde visa sig behövliga för ifrågavarande ändamål,

men dessa bidrag torde under angiven förutsättning bliva tämligen

begränsade, och i varje fall erfordrades då intet särskilt sådant anslag för

det första verksamhetsåret.

Överstyrelsen förutsatte tillika, att staden skulle ikläda sig skyldighet att

tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

samt bostad åt rektor eller motsvarande hyresersättning, och

att beslut härom från stadens myndigheters sida skulle föregå Kungl.

Maj:ts beslut om upprättande av ifrågavarande läroverk.

3. Högre allmänna läroverket å Kungsholmen.

Det förefölle, som om en bestående ökning i gymnasiets antal klassavdelningar

med 2 skulle inträda under omorganisationens första år. Införandet

vid läroverket av två första ringar av det fyraåriga gymnasiet kunde emellertid

med största sannolikhet beräknas inverka på realskolans antal klassavdelningar

på så sätt, att dennas avslutningsklass, som för närvarande

räknade tre parallellavdelningar, kunde väntas därefter bestå av i regel

endast en sådan, möjligen vid enstaka tillfällen av två dylika. Sålunda torde

läroverkets totala antal avdelningar efter omorganisationen bliva i stort

sett detsamma som före denna. Härav följde emellertid, att varken statsverket

eller Stockholms stad skulle komma att vidkännas någon kostnadsökning

på grund av den för ifrågavarande läroverk föreslagna organisationsförändringen.

Sammanfattningsvis innebära skolöverstyrelsens kostnadskalkyler,

att en fullt genomförd omorganisation i enlighet med det föreliggande

förslaget — bortsett från framställningen örn överflyttande av en fyraårig

realskollinje från det nuvarande flickläroverket till det nya läroverket å

Södermalm — skulle för statsverket draga följande årliga merkostnader:

nya elementarskolan................................. kronor 90,000

flickläroverket å Söder............................... » 217,100

Kungsholmens läroverk .............................. »_—

Summa kronor 307,100.

Under omorganisationens första år, d. v. s. nästa budgetår, skulle följande

merkostnader uppstå:

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Majlis ''proposition Nr 211.

nya elementarskolan ................................ kronor 19,300

flickläroverket å Söder .............................. » 47,000

Kungsholmens läroverk .............................. » _

Summa kronor 66,300.

Härvid har hänsyn icke tagits till dyrtidstillägg, provisoriskt dyrortstilllägg

och provisorisk avlöningsförstärkning.

Vid bifall till stadsfullmäktiges framställning om överflyttande av nyssnämnda

realskollinje skulle tydligen flickläroverket å Söder draga ytterligare

kostnader, men dessa torde komma att helt kompenseras genom minskade

kostnader för det nuvarande flickläroverket.

Statskontoret har i sitt förutnämnda utlåtande anfört, att ämbetsverket

icke ansett sig böra verkställa en genomgående detaljgranskning av kommitténs

förslag i vad detsamma avsåge sättet för undervisningens ordnande.

Statskontoret ville i sådant hänseende allenast framhålla, att skäl torde

saknas att organisera det nya läroverket för flickor å Södermalm enligt

annan huvudplan än den av riksdagen i samband med 1927 års skolreform

fastslagna, med andra ord med fyraklassig realskola. Förutom något minskade

kostnader för statsverket skulle härigenom uppnås önskvärd enhetlighet

i fråga om de statliga flickläroverkens allmänna organisation.

Gentemot skolöverstyrelsens kostnadsberäkningar hade statskontoret

intet annat att erinra än att överstyrelsen i fråga om avlöningskostnaderna

för gymnastiklärare vid nya elementarskolan syntes hava utgått från den

för 20 lönegraden gällande lägsta löneklassen i stället för högsta klassen.

Vidare hade vid beräkning av lön till den ordinarie kvinnliga gymnastikläraren

vid flickläroverket lönen visserligen beräknats enligt högsta förekommande

löneklass men hänsyn icke tagits till den i avlöningsreglementet

för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende i 8 § 2 mom. andra

stycket givna bestämmelsen rörande antalet veckotimmar, för vilka lön

finge beräknas. I överensstämmelse med berörda stadgande torde lön böra

beräknas efter en tjänstgöringstid av (32 + 3 —) 35 veckotimmar.

I likhet med överstyrelsen förutsatte statskontoret, att Stockholms stad

förbunde sig att tillhandahålla med anledning av nyorganisationen betingade

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning samt

bostad eller hyresersättning åt rektor vid högre allmänna läroverket för

flickor å Södermalm.

Direktionen över gymnastiska centralinstitutet har anfört följande:

Såsom skolöverstyrelsen framhållit, hade sedan lång tid tillbaka nya

elementarskolans elever undervisats i gymnastik vid gymnastiska centralinstitutet,

för vilket nya elementarskolan vore att betrakta som en övningsskola

i detta ämne. En förflyttning av nya elementarskolan, medan institutet

ännu kvarbleve i sina nuvarande lokaler, komme att medföra de allvarligaste

svårigheter med hänsyn till gymnastikundervisningen för institutets

elever.

Skolöverstyrelsen ifrågasatte, att högre allmänna läroverket å Östermalm

skulle kunna fylla gymnastiska centralinstitutets behov av övningsskola,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

enär antalet gymnastiktimmar där syntes tillräckligt. Förhållandet vore

emellertid, att det med hänsyn till institutets elever vore nödvändigt att

hava tillgång till flera gymnastikavdelningar samtidigt. Detta vore också

för närvarande fallet, emedan på grund av institutets ringa avstånd från

elementarskolan den senares elever erhölle sin gymnastikundervisning i

gymnastiska centralinstitutets fyra gymnastiksalar. Örn nya elementarskolan

förflyttades, medan institutet ännu kvarlåge å sin nuvarande plats,

kunde högre allmänna läroverket å Östermalm med sin enda gymnastiksal

icke erbjuda institutet erforderligt antal gymnastikavdelningar, varför det

under sådana förhållanden bleve nödvändigt att fördela institutets elever

på ett flertal olika läroverk i Stockholm. Detta vore visserligen tänkbart,

men stötte på stora praktiska olägenheter, särskilt på grund av svårigheten

att inom institutets nuvarande dåliga lokaler genomföra härför erforderlig

omläggning av undervisningsprogrammet.

Även sedan institutet tagit sina nya lokaler vid Stadion i besittning, bleve

avståndet till såväl Östermalms som andra högre allmänna läroverk så betydande,

att ordnandet av undervisningsövningarna säkerligen komme att

stöta på vissa svårigheter. Med hänsyn härtill vore det synnerligen önskvärt,

att institutet såsom nu kunde för sin undervisning hava tillgång till

en nära belägen övningsskola. Under sådana förhållanden vore det därför

ur institutets synpunkt angeläget, att förhandlingar upptoges med Stockholms

stad om en förläggning av nya elementarskolans nybyggnad till närheten

av Stadion. Härigenom skulle läroverket kunna utnyttja institutets

idrottsanläggningar, simhall och gymnastiksalar, varför en särskild gymnastikbyggnad

för läroverket under sådana omständigheter icke bleve erforderlig.

Under hänvisning till vad sålunda anförts har direktionen hemställt

dels att nya elementarskolan måtte förflyttas från sin nuvarande plats

ungefär samtidigt som gymnastiska centralinstitutet, dels ock att förhandlingar

måtte upptagas med Stockholms stad angående en förläggning av

nya elementarskolans nybyggnad till tomt i närheten av Stadion.

Departe- Den utredning, för vilken i det föregående redogjorts, har visat, att Stockmentschefen.

holm lider brist på genom det allmännas försorg inrättade, för flickor avsedda

utbildningslinjer på gymnasiestadiet. Den kvinnliga ungdomen är i

stor utsträckning för sin utbildning i högre skolformer hänvisad till enskilda

läroanstalter, vilka som regel tillämpa väsentligt högre terminsavgifter

än jämförliga, av det allmänna upprättade skolor. Av utredningen framgår,

att på grund härav genomsnittskostnaderna för flickornas utbildning på det

stadium, varom här är fråga, äro ej oväsentligt högre än motsvarande kostnader

för den manliga ungdomen. Grundtanken i det föreliggande förslaget

är att i detta hänseende söka åvägabringa likställighet mellan gossar och

flickor. Detta avses skola åstadkommas genom en avsevärd utvidgning av

den statliga och kommunala skolorganisationen och en .samtidig reduktion

av antalet enskilda läroanstalter.

Den principiella uppfattning, som sålunda kommit till uttryck i det föreliggande

förslaget, delas av mig. Det är en viktig angelägenhet, att den

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

inom ett samhälle tillämpade allmänna skolorganisationen erbjuder gossar

och flickor möjlighet att på i stort sett samma villkor förskaffa sig utbildning

utöver den, som tillhandahålles av folkskolan. En huvudsynpunkt vid

genomförandet av 1927 års skolreform var, att statens omvårdnad örn ungdomens

undervisning skulle äga rum under allt större hänsynstagande till

den kvinnliga ungdomens rätt och intressen. 1927 års riksdag uttalade sålunda

i sin skrivelse nr 262 som sin uppfattning, att kvinnlig ungdom borde

erhålla samma utbildningsmöjligheter under lika ekonomiska villkor som

den manliga, i den mån behov därav förelåge. En utvidgning av den för

flickor avsedda statliga och kommunala skolverksamheten i huvudstaden

medför icke blott en i och för sig önskvärd sänkning av de alltför

höga utbildningskostnaderna utan möjliggör därjämte en tillfredsställande

anordning av den högre flickundervisningen i huvudstaden.

Jag är därför ense med förslagsställarna och vederbörande myndigheter örn

att åtgärder i här antydd riktning böra vidtagas. Härvid har jag icke förbisett,

att de missförhållanden, med vilka man vill komma till rätta, skulle i

viss mån kunna avhjälpas genom bidrag från det allmänna till nedbringande

av terminsavgifterna vid privatläroverken på sätt för övrigt ifrågasatts beträffande

de enskilda flickläroverk, som även efter omorganisationen skulle

vara i verksamhet. En lösning efter dessa linjer måste emellertid betraktas

som ett provisorium och skulle draga betydande kostnader för det allmänna

utan att medföra de fördelar i övrigt, som vinnas genom en utbyggnad

av den allmänna skolorganisationen på föreslaget sätt. Allenast

beträffande de kvarblivande flickläroverken anser jag mig därför böra

ifrågasätta åtgärder för nedbringande av terminsavgifterna. Till denna

fråga återkommer jag vid behandlingen av frågan om anslag till privatläroverken

för nästa budgetår.

I detta sammanhang upptager jag allenast de delar av det föreliggande

förslaget, som avse förändringar i den statliga skolorganisationen i Stockholm.

Frågan om inrättande av kommunala flickskolor i huvudstaden torde

böra framdeles i vanlig ordning prövas av Kungl. Majit. Då de nu berörda

spörsmålen stå i visst samband med varandra, har jag dock ansett mig böra

i det föregående i korthet uppehålla mig jämväl vid frågan om kommunalisering

av förutberörda privatläroverk. Jag vill framhålla, att förutsättningar

för upprättandet av de ifrågasatta kommunala flickskolorna äro förhanden,

varför sådana skolor böra i därför stadgad ordning komma till stånd.

De förändringar i den statliga skolorganisationen i Stockholm, som jämlikt

stadsfullmäktiges förslag skola genomföras, äro dels ombildning av nya

elementarskolan till samläroverk och samtidigt viss utvidgning av denna

läroanstalt, dels ock upprättande av ett nytt högre allmänt läroverk för

flickor å Södermalm.

Förslaget bygger på förutsättningen, att omkring 490 flickor skulle behöva

överföras från enskilda till statliga gymnasier i Stockholm för att

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 211.

i

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

flickorna skola bliva i stort sett likställda med gossarna i avseende å möjligheterna

att erhålla tillträde till statliga gymnasier. Av dessa 490 flickor

skulle enligt företagen beräkning omkring 400 komma att få rum i den utvidgade

nya elementarskolan och det nya flickläroverket, medan ett hundratal

ansetts skola kunna erhålla plats vid det nuvarande samläroverket

i Bromma. Det har påpekats, att ifrågavarande beräkningar rörande det

föreliggande behovet av att utvidga gymnasieorganisationen äro tämligen

osäkra, bland annat emedan de utgå från lärj ungantalet vid stockholmsläroverken

under ett enda läsår, nämligen läsåret 1935—36. Skolöverstyrelsen

har erinrat, att läroverket i Bromma numera är färdigbildat, varför

plats icke kan där beredas för ytterligare ett större antal flickor, men att

ett motsvarande antal flickor i stället torde komma att få utrymme i det nuvarande

flickläroverket i Vasastaden genom tillkomsten av en ny fyraårig

reallinje. Detta överstyrelsens antagande bygger likvisst på förutsättningen

att den nuvarande treåriga reallinjen vid sistnämnda läroverk skulle komma

att bibehållas, vilket emellertid enligt flickläroverkssakkunnigas i det

föregående berörda, av mig i denna del tillstyrkta förslag icke skulle bliva

fallet; överstyrelsen torde i detta avseende hava misstolkat sistnämnda

förslag. I själva verket lärer det av stadsfullmäktige framlagda förslaget

till statlig gymnasieorganisation för flickor i Stockholm vid nu angivna

förhållande icke fullt täcka det utvidgningsbehov, varmed man räknat. Vid

statliga gymnasier i Stockholm undervisades höstterminen 1938 sammanlagt

515 flickor mot 380 läsåret 1935—36; ökningen faller visserligen, såsom

i utredningen förutsatts bliva fallet, till stor del på läroverket i Bromma,

men antalet i enskilda gymnasier undervisade flickor har likväl icke samtidigt

minskats utan tvärtom ökats från omkring 690 till omkring 740.

För att nå det mål, som eftersträvats vid planläggningen av förändringarna

i gymnasieorganisationen, skulle därför allt fortfarande vid statsgymnasier

utrymme behöva beredas för omkring 500 flickor.

Ehuru alltså effektiviteten av de föreslagna åtgärderna icke torde komma

att fullt motsvara den avsedda — som nämnts kunna genom omorganisationen

av nya elementarskolan och genom upprättande av ett nytt flickläroverk

omkring 400 nya platser ställas till förfogande för flickor — synes

mig likväl icke någon befogad invändning kunna ur organisatorisk synpunkt

riktas mot de ifrågasatta anordningarna. Det beräknade utvidgningsbehovet

skulle till större delen komma att täckas, och den omständigheten, att

antalet nya elevplatser blir något lägre än det föreliggande behovet, torde

icke rubba de slutsatser, vartill utredningen kommit i avseende å förläggningen

av det nya flickläroverket, liksom ej heller beträffande ändamålsenligheten

av att förändra nya elementarskolan till samläroverk. Jag tillstyrker

därför förslaget i dessa stycken. Jag har icke heller funnit anledning

till erinran mot att nya elementarskolan inrymmes i nya lokaler. De

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

av direktionen för gymnastiska centralinstitutet anförda synpunkterna

rörande en förläggning av den för ändamålet ifrågasatta nybyggnaden till

tomt i närheten av Stadion synas förtjänta av beaktande. Denna fråga

torde böra framdeles närmare övervägas. Örn möjligt bör också tillses,

att nya elementarskolans förflyttning sker ungefär samtidigt med gymnastiska

centralinstitutets.

Föreliggande förslag innebär, vad de organisatoriska detaljerna beträffar,

att gymnasiet vid det nya flickläroverket skulle utrustas med enkla

fyraåriga latin- och reallinjer samt att den fyraåriga latinlinjen vid nya elementarskolan

skulle dubbleras. Skolöverstyrelsen, som tillstyrkt denna organisationsplan,

har i samband därmed ifrågasatt en ombildning av det även

för flickor tillgängliga gymnasiet vid högre allmänna läroverket å Kungsholmen

på så sätt, att den nuvarande enkla treåriga latingymnasielinjen ombildas

till fyraårig samt att den ena av de nuvarande båda treåriga realgymnasielinjerna

likaledes förändras till fyraårig linje.

För egen del har jag vid övervägande av de nu berörda förslagen ur olika

synpunkter funnit mig böra i likhet med skolöverstyrelsen biträda desamma.

Jag har härvid beaktat, att överstyrelsen vid sin prövning av åtgärdernas

ändamålsenlighet ur vidare organisatorisk synpunkt som nämnts av

förbiseende utgått från att det nuvarande flickläroverkets treåriga realgymnasielinje

skulle bibehållas vid sidan av den fyraåriga, varigenom den

av överstyrelsen anförda motiveringen kommit att icke fullt täcka det föreliggande

organisationsproblemet. Det något ändrade utgångsläge, som uppstår,

om man — såsom avsett varit och av mig i det föregående förordats

— förutsätter, att den nya fyraåriga realgymnasielinjen vid det nuvarande

flickläroverket ersätter den nu befintliga treåriga linjen och alltså icke inrättas

vid sidan av sistnämnda linje, anses emellertid inom överstyrelsen,

enligt vad under hand upplysts, icke vara ägnat att ändra det resultat, vartill

överstyrelsen vid sin prövning av förevarande spörsmål kommit.

Beträffande realskolan innebär det föreliggande förslaget, att det

nya flickläroverket skulle utrustas med femårig realskola, omfattande två

serier parallellavdelningar. I särskild framställning hava stadsfullmäktige

därjämte anhållit, att en av de fyraåriga realskollinjerna vid det nuvarande

flickläroverket i Vasastaden skulle överflyttas till läroverket å Södermalm

i samband med förverkligandet av flickläroverkssakkunnigas under avdelning

1 omnämnda förslag örn inrättande av en femårig realskollinje vid

förstnämnda läroverk vid sidan av de redan befintliga fyraåriga linjerna.

Vad nya elementarskolan beträffar, föreslås en dubblering av dess nuvarande

enkla femåriga realskollinje, varvid en ny avslutningsklass dock beräknas

bliva onödig på grund av avgången från den näst högsta klassen till

det fyraåriga gymnasiet. Beträffande realskolan vid läroverket å Kungsholmen

föreslås icke någon ändring.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

Ifrågavarande förslag finner jag mig kunna biträda utom försåvitt angår

organisationen av realskolan vid det nya flickläroverket. I det föregående

har jag, vad beträffar realskolan vid de nuvarande flickläroverken, intagit

den ståndpunkten, att någon ändring icke bör för närvarande vidtagas i fråga

örn dessas fyrklassiga organisation, men tillstyrkt ett undantag från denna

princip i fråga om flickläroverket i Vasastaden, vars karaktär av pro vårsläroverk

befunnits motivera, att denna läroanstalt förses jämväl med en

femårig linje på realskolstadiet. Med denna ståndpunkt finner jag mig icke

kunna tillstyrka, att det nya flickläroverket, vilket icke avses skola bliva

pro vår släroverk, utrustas med femklassiga realskollinjer. I överensstämmelse

med statskontorets uppfattning föreslår jag, att sistnämnda läroanstalt

erhåller enbart fyraåriga realskollinjer; härvid bortfaller, såsom redan

i det föregående antytts, jämväl anledningen till att överflytta en realskollinje

dit från det nuvarande flickläroverket. För nya elementarskolans

del biträder jag dock förslaget om dubblering av den nuvarande enkla femåriga

realskollinjen i samband med läroverkets ombildning till samläroverk;

realskolan kommer därigenom att få i princip samma organisation

som läroverket i Bromma, vilket är tillgängligt även för flickor.

I anslutning till skolöverstyrelsens förslag och till vad av statskontoret

yttrats förordar jag, att såsom villkor för upprättande av det nya flickläroverket

och för ombildning och utvidgning av nya elementarskolan föreskrives,

att staden åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler,

som av Kungl. Majit godkännas, jämte inredning och möbelutrustning

samt bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning.

Som nämnts förutsättes, att för nya elementarskolan uppföres

nybyggnad å Ladugårdsgärdet; anledning saknas att i detta

sammanhang ingå på frågan örn den framtida användningen av nya elementarskolans

nuvarande byggnad, vilken liksom den tomt, å vilken den är

uppförd, tillhör staten, icke Stockholms stad. Det bör emellertid beaktas,

att ett genomförande av den ifrågasatta gymnasieorganisationen gör det

möjligt att för andra ändamål förfoga över ifrågavarande fastighet, som nu

förhyres av staden för en årshyra av 54,150 kronor. Beträffande flickläroverket

å Södermalm har skolöverstyrelsen därjämte förutsatt, att staden

skulle förplikta sig att bidraga till bestridande av de utgifter,

som åvila biblioteks- och materielkassan samt ljus- och vedkassan vid

läroverket, med ett engångsanslag å minst 10,000 kronor under första året

av läroverkets verksamhet. Jag erinrar, att motsvarande villkor uppställts

vid upprättande av exempelvis läroverket i Bromma och att bedömandet

av denna fråga icke torde påverkas av vad i det följande föreslås rörande

bestridande av kostnaderna från och med den 1 juli 1939 för vaktmästarpersonalen

vid de allmänna läroverken. Överstyrelsens sistberörda förslag

biträder jag med den ändringen, att det belopp, som skall av staden gäldas,

med hänsyn till nu rådande prisförhållanden bestämmes till 13,000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition Nr 811.

Jag förutsätter, att den av mig tillstyrkta omorganisationen av läroverket

på Kungsholmen icke medför ändring i avseende å stadens skyldigheter gentemot

denna läroanstalt.

De förordade organisatoriska åtgärderna torde böra träda i successiv

tillämpning med början under läsåret 1939—40 eller den senare tidpunkt,

Kungl. Majit kan komma att bestämma, och genomföras på sätt av

skolöverstyrelsen föreslagits. I händelse av bifall till förslaget om inrättande

av nytt flickläroverk å Södermalm torde frågan om ändrad benämning

av det nuvarande flickläroverket i Vasastaden böra i sinom tid upptagas

till prövning av Kungl. Majit.

Liksom statskontoret har jag icke funnit anledning till någon väsentligare

erinran mot de av skolöverstyrelsen verkställda beräkningarna av de

merkostnader för statsverket, som ett genomförande av de framlagda förslagen

komme att medföra. Jag erinrar emellertid om att beräkningarna

bygga på nu gällande lönebestämmelser. De av statskontoret framförda

anmärkningarna inverka icke på de anslagsberäkningar för nästkommande

budgetår, vartill jag återkommer i det följande. I detta sammanhang

vill jag dock nämna, att jag icke har för avsikt att för nästa

budgetår beräkna medel till anställande av de ordinarie ämneslärarinnor,

en vid det nya flickläroverket och en vid nya elementarskolan, som överstyrelsen

upptagit i sin beräkning av kostnaderna för detta budgetår. Med

hänsyn till att ett förslag om ämneslärarinnetjänsternas avskaffande för

närvarande är beroende på Kungl. Majits prövning, lärer det nämligen enligt

min mening icke vara tillrådligt att för närvarande inrätta nya sådana

tjänster.

3. Ändrad organisation av gymnasiet vid högre latinläroverket

å Norrmalm i Stockholm.

Gymnasiet vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm är för närvarande

anordnat såsom tre- och fyraårigt latingymnasium,

det förra bestående av en enkel linje, det senare av tre serier parallellavdelningar.

Därjämte finnes en läsåret 1935—36 påbörjad klassisk

försökslinje. Läroverket är avsett endast för manliga lärjungar.

I skrivelse den 27 oktober 1938 har skolöverstyrelsen framlagt förslag av

innebörd, att från och med budgetåret 1939/40 en av de fyraåriga

latinlinjerna skulle utbytas mot en fyraårig reallinje.

Överstyrelsens hemställan har föranletts av en av lärarkollegiet

i ämnet gjord framställning, som tillstyrkts av läroverkets rektor. En minoritet

(fyra lärare) inom kollegiet har i reservation ifrågasatt, att den föreslagna

fyraåriga reallinjen skulle inrättas i utbyte mot den treåriga latinlinjen.

Alternativt föreslås av reservanterna, att ett treårigt realgymnasium

inrättas.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Majlis ''proposition Nr 211.

Lärarkollegiets utredning.

Kollegiet ville först påpeka den allmänna tendens i elevrekryteringen,

som kunde iakttagas vid rikets gymnasier i allmänhet, yttrande sig som en

strömning i huvudsaklig riktning mot reallinjen.

I särskild grad gällde detta de manliga eleverna. Sålunda utgjorde antalet

till studentexamen anmälda manliga elever, fördelade å de två linjerna,

latin (L) och real (R):

1933

1934

1935

1936

1937

L. .

ion

1026

1024

1232

1084

R. .

929

1019

1158

1325

1414

Medan antalet anmälda manliga latinabiturienter sålunda i stort sett

varit oförändrat eller företett oregelbundna fluktuationer, hade realabiturienternas

antal stigit utan avbrott. Det vore den stegrade tillströmningen

av kvinnliga elever till latingymnasiet, som förhindrat dettas numerär att

gå avsevärt tillbaka i jämförelse med realgymnasiet. Följden härav hade

därför blivit, att latingymnasiet för närvarande till en omfattning av nära

50 procent kunde sägas vara ett flickgymnasium.

Denna allmänna, för landet i sin helhet konstaterade tendens förefunnes

i ännu tydligare utpräglad grad vid de statliga stockholmsläroverken. Elevantalet

i dessas gymnasier fördelade sig vid början av höstterminerna nedanstående

år på följande sätt å de båda linjerna samt å manliga (G) och kvinnliga

(F) elever:

Latin

Real

G . .

F . .

1932

685

187

1933

698

224

1934

854

262

1935

766

294

1936

761

315

1937

732

345

872

922

1116

1060

1076

1077

G . .

850

938

1112

1184

1216

1290

F . .

29

48

68

86

96

97

879

986

1180

1270

1312

1387

Man funné här, att latingymnasiet icke förmått hålla jämna steg med

realgymnasiet i dess tillväxt, trots att antalet flickor å latingymnasiet hade

avsevärt stegrats. Gjorde man en sammanställning av hur de manliga eleverna

fördelade sig på de båda linjerna och uträknade denna fördelning i

procent, funne man, att de manliga latinarnas andel i den totala numerären

under femårsperioden 1932—37 vikit tillbaka från 45 procent till 36 procent,

en relativ minskning sålunda på 20 procent. Man hade skäl att förmoda,

att denna påtagliga tendens vid stockholmsläroverken skulle åtminstone

under den närmaste framtiden skärpas. Studerade man nämligen elevantalet

i dessa gymnasiers lägsta ringar (I4 och I3), skulle man för de manliga

elevernas vidkommande finna följande fördelning å de båda linjerna

(tabellen avsåge liksom tidigare tabeller blott statsläroverken):

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937 *)

L .

. 222

233

234

261

211

222

205

R .

. 244

318

336

421

370

385

430

Höstterminen

1938 var

antalet

210 å latin- och

437 å

reallinjen,

d. v. s. 32 respektive

68 procent.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211. 55

Omräknades dessa siffror i procent, framträdde tendensen i all sin skärpa:

L . . 48 42 41 38 36 3T 32

R . . 52 58 59 62 64 63 68

Denna tabell uppvisade en relativ tillbakagång i latingymnasiets rekrytering

under perioden, som uppginge till icke mindre än 33 procent. I samband

härmed torde även ett annat förhållande böra påpekas. Medan realavdelningarna

i gymnasiernas lägsta ringar varit till trängsel fyllda, hade

detta på långt när icke varit fallet med latinavdelningarna. I genomsnitt

hade elevantalet i var och en av de förra under de sista åren varit 30, medan

det i de senare hållit sig vid omkring 23 per avdelning. Utrymmet å realgymnasierna

hade därför nödvändiggjort en rätt kraftig gallring av de

inträdessökande.

Orsaken till denna tendens syntes åtminstone till avsevärd del vara att

söka i den stegrade betydelse de matematiskt-naturvetenskapliga ämnena

fått för elevernas fortsatta utbildning. Medan förr latinlinjen varit den

givna studievägen för dem, som ämnade utbilda sig för sådana yrken som

läkarens, apotekarens, tandläkarens, veterinärens o. s. v., hade numera reallinjen

blivit den lämpligaste och normalt förekommande linjen för dessa

aspiranter. Högskolor för sådana studerande jämte en mängd andra utbildningsanstalter

hade uppställt krav på kompetens, som endast reallinjen

gåve. Vid flera av dessa hade på sistone skärpningar i inträdesfordringarna

vidtagits, medan andra övervägde sådana skärpningar inom den närmaste

framtiden, varigenom reallinjens betydelse än mera stegrats eller komme att

stegras. Matematik och övriga reala ämnen hade därför även fått en alltmer

dominerande ställning i de fyllnadsprövningar, som i stegrad omfattning

avlades efter studentexamen.

Men reallinjens attraktiva verkan på elevklientelet torde i någon mån

även ha andra orsaker än de här påpekade. För att vinna någon inblick i

dessa förhållanden syntes det ändamålsenligt att undersöka, i vilken utsträckning

eleverna i det differentierade realgymnasiets högsta ring tillvalt

å ena sidan grupper med ett eller flera naturvetenskapliga ämnen, å andra

sidan grupper med andra ämnen. För stockholmsläroverkens vidkommande

hade det befunnits, att de elever, som tillvalt grupper med ett eller flera

naturvetenskapliga ämnen, utgjort:

1933 1934 1935 1936 1937

88 % 82 % 77 % 74% 75%

Det förefölle, som om ett icke obetydligt antal realister — och som det

ville synas i med åren stegrad grad — utnyttjade möjligheterna inom denna

linje för att åvägabringa något, som skulle kunna betecknas som en pseudoreal

linje eller, örn man så ville, något slags nyspråklig linje. Trots den

för dessa elever säkerligen tyngande matematikkursen erbjöde likväl denna

möjlighet inom reallinjen en mera praktiskt betonad väg till studentexamen

än den avgjort mera arbetstyngda latinlinjen.

Denna i det föregående konstaterade, allmänna tendens kunde givetvis

icke lämna ett så stort läroverk som norra latinläroverket opåverkat utan

hade medfört högst allvarliga konsekvenser flir elevrekryteringen av detta

läroverks gymnasium just av den anledningen, att detsamma innehölle endast

latinlinjer. I första hand fylldes nämligen realgymnasiernas avdelningar

vid Stockholms övriga läroverk, och hade dessas utrymme motsva
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

rat tillströmningen, skulle säkerligen de tre parallellavdelningarna å det

fyraåriga gymnasiet ej kunnat upprätthållas på grund av elevbrist. Nu

upptoges visserligen i det allra närmaste de tillgängliga platserna därstädes,

men till mycket stor del av från realgymnasierna utgallrat klientel.

På grund av läroverkets ensidiga gymnasieorganisation vore årligen ett rätt

stort antal elever nödsakade att avgå från läroverket för att söka inträde

vid ett realgymnasium för att kunna förverkliga sina planer på ett kommande

yrkesval. Man torde kunna uppskatta de elever, som från realskolans

4 klass lämnade läroverket, till 25 å 30 stycken per år, i regel de bäst

vitsordade, och motsvarande plats i läroverkets gymnasium intoges av

från annat håll kommande, svagare meriterade elever. För att icke nivån

inom latingymnasiet vid läroverket skulle sjunka alltför mycket, och framför

allt ej mera än som redan skett, måste gallringsmöjligheter vid inträdet

i dess första ring åvägabringas. Detta åstadkommes enklast och mest

effektivt på så sätt, att en av de tre parallellavdelningarna i det fyraåriga

gymnasiet omvandlades till en motsvarande realavdelning. Det syntes

självklart, att ett mera kvalificerat elevmaterial, koncentrerat på två avdelningar,

vore vida att föredraga framför ett till antalet större, men för

humanistiska studier obekvämt elevklientel, fördelat på tre parallellavdelningar.

För de lärare, som under en längre följd av år förvärvat erfarenhet om

undervisningen inom läroverkets gymnasium och dess elevkår, hade det

blivit alltmera klart, att ett betydande antal elever, vilkas håg, fallenhet

och kommande yrkesval skulle hänvisat dem till reallinjen, likväl stannade

kvar inom läroverket och hellre toge de olägenheter, som vore förknippade

med ett val av oriktig gymnasielinje, än de, som medföljde ombyte av läroverk.

Tradition, kamratskap och miljö i övrigt syntes här i stor utsträckning

vara bestämmande faktorer. Men även andra synpunkter kunde vara

av stor betydelse — som erfarenheten givit vid handen — icke minst läroverkets

centrala läge i närheten av ändstationer för järnväg, spårväg och

ett avsevärt antal långväga busslinjer. Bland eleverna funnes därför ett

rätt stort antal, för vilket en reallinje vore den riktiga och behövliga utbildningslinjen.

Under läsåret 1937—38 hade en undersökning företagits bland lärjungarna

inom klass 4 för att utröna, om det redan tidigare konstaterade intresset

för en reallinje alltjämt skulle förefinnas. Svaren hade härvid så

utfallit, att 49 elever förklarat sig vilja gå reallinjen, om en sådan funnits

vid läroverket, 23 elever latinlinjen och slutligen 2 fortsätta i realskolans

avslutningsklass. Det vore alltså 66 procent av dessa elever, som uttalat

sitt önskemål om en reallinje vid läroverket. Det vore sålunda ofrånkomligt,

att bland norra latinläroverkets stora elevskara förelåge ett klart deklarerat

behov av en real utbildningslinje. Ett dylikt behov hade också tidigare

vid flera tillfällen dokumenterats.

Behovet av en reallinje vid norra latinläroverket kunde också tydligt

konstateras på flera andra sätt. En undersökning av tillvalsfrekvensen å

latingymnasierna vid Stockholms statsläroverk, vad beträffade ämnena matematik,

fysik och kemi, vore ganska belysande.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr Bil. 57

1934<—35

1935-36

1936—37

1937—38

mat. fysik kemi

mat. fysik kemi

mat. fysik kemi

mat. fysik kemi

Summa tillval.....

104. 35 21

133 34 21

153 4.4. 35

148 37 42

Därav vid norra latin- läroverket ......

38 % 71 % 67 %

38 % 85 % 86 %

43 % 68 % 66 %

45 % 76 % 64 %

Av denna tabell fräninge, att av de inalles 104 matematikläsande latinarna

i det differentierade gymnasiet läsåret 1934—35 vid Stockholms statsläroverk

funnes icke mindre än 38 procent vid norra latinläroverket, av de

fysikläsande 71 procent o. s. v. Det visade sig sålunda, att norra latinläroverkets

gymnasium i förhållande till övriga latingymnasier i detta avseende

intoge en särställning. Att detta sammanhängde med och vore en direkt

följd av detta gymnasiums ensidiga organisation vore otvetydigt. Dessa

siffror pekade tydligt nog därpå, att inom läroverkets gymnasium befunne

sig ett elevklientel med behov av utbildning i de reala ämnena till ett antal,

som icke något annat latingymnasium kunde uppvisa.

Härtill komme dessutom några speciella omständigheter med i och för

sig tungt vägande skäl för den ifrågasatta organisationsåtgärden. Enär

norra latinläroverket vore provårsläroverk, medförde ensidigheten i dess

gymnasieorganisation vissa brister i läroverkets funktioner som ^bildningsanstalt

för blivande lärare. Vissa språkgrupper måste nu belastas med ett

större antal provårsserier än som kunde anses vara lämpligt för den ordinarie

undervisningens kontinuitet. Vidare hade de moderna språken en avsevärt

olika ställning å de båda gymnasielinjerna. För en språklärares allsidiga

utbildning torde jämväl krävas erfarenheter från undervisningen å

en reallinje. Kollegiet ville också erinra därom, att vid läroverket sedan

några år funnes en klassisk linje, vilken torde vara i särskild grad ägnad att

erbjuda utbildningsmöjligheter för de verkligt klassiskt-humanistiskt särpräglade

begåvningarna och därigenom i avsevärt större omfattning än det

nuvarande latingymnasiet vara i stånd att förverkliga det bildningsideal,

som kännetecknade de klassiska studierna i tidigare läroverksorganisationer.

Det syntes rimligt, att även åt annat håll orienterade studiebegåvningar

vid läroverket bereddes möjlighet att där få sina lika berättigade

intressen tillgodosedda.

Kollegiet ville till slut erinra därom, att de naturvetenskapliga institutionerna

vid läroverket förfogade över ganska nyligen inredda lokaler. Beträffande

utrymmet inom dessa kunde kollegiet hänvisa till att dessa ämnens

representanter förklarat dessa lokaler tillräckliga för att tillgodose

även de behov, som skulle uppstå, därest en reallinje upprättades inom läroverket.

Denna omorganisation skulle därför kunna genomföras utan extra

kostnader för statsverket eller kommunen. Då läroverket till sitt förfogande

hade ett tillräckligt antal extra ordinarie lärarbefattningar, skulle den

ifrågasatta åtgärden icke heller behöva medföra några förändringar beträffande

de ordinarie lärarbefattningarna.

Skolöverstyrelsens yttrande.

De i kollegiets skrivelse anförda skälen för upprättande vid läroverket

av en reallinje syntes överstyrelsen tungt vägande. Det måste

anses högeligen önskvärt, att varje högre allmänt läroverk i landet

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

vore organiserat med såväl latin- som realgymnasium, förutsatt att

dess läge vore sådant, att båda kunde beräknas bliva i ej för ringa utsträckning

frekventerade, och att inga speciella omständigheter talade för en

annan organisation. Den faktiska utvecklingen på detta område hade, som

även kollegiet framhölle och exemplifierade, gått i riktning mot en komplettering,

där gymnasium av ena eller andra slaget fattats, och för närvarande

funnes i landet endast fyra läroverk med ensidig gymnasieorganisation:

högre realläroverket och högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm,

högre allmänna läroverket i Västervik och högre allmänna läroverket

för flickor i Örebro. Överstyrelsen bortsåge härvidlag från högre latinläroverket

och högre realläroverket i Göteborg, beträffande vilka överstyrelsen

i annat sammanhang föreslagit omorganisationer med syfte, att

nämnda läroverks gymnasier skulle från och med budgetåret 1939/40 komma

att innefatta såväl latin- som reallinjer. Även samtliga i anslutning till

1927 års riksdags beslut och sedermera upprättade nya läroverk utom högre

allmänna läroverket för flickor i Örebro hade från början utrustats med

båda slagen gymnasier.

Då sålunda enligt överstyrelsens mening starka skäl förebragts för upprättande

av ett realgymnasium vid förevarande läroverk, uppstode frågan,

på vad sätt detta lämpligen borde infogas i läroverkets nuvarande organisation.

Tydligen funnes två sätt för införande av den önskade reallinjen, nämligen

dels vid sidan av de redan vid läroverket förefintliga latinlinjerna,

dels i stället för en av dessa. Uppenbart vore, att det förstnämnda alternativet

krävde för sitt förverkligande avsevärda lokalutrymmen, och att detsamma

medförde kostnader för bestridande av erforderliga lärarkrafters

avlöning, lärorumsmöbler m. m. Vad lokalutrymmen beträffade, vore den

nuvarande läroverksbyggnaden utnyttjad till alla delar. Det torde sålunda

vara tydligt, att vid ett eventuellt införande vid läroverket av en reallinje,

en av de förutvarande linjerna måste avvecklas.

Vid inorganiserandet av en reallinje vid läroverk, där ingen sådan funnes,

måste avgörande träffas, rörande vilken typ, tre- eller fyraårig, läroverket

vore mest betjänt av. En allmän uppfattning vöre, att det fyraåriga

gymnasiet i alla avseenden bättre motsvarade sitt ändamål än det treåriga.

Enbart detta förhållande vore enligt överstyrelsens mening tillräckligt

starkt skäl för att, där ej särskilda omständigheter kunde anses föreligga,

föredraga det fyraåriga gymnasiet framför det treåriga. Något särskilt

behov av ett nytt treårigt realgymnasium i de norra stadsområdena

syntes ej vara för handen, då dylika för gossar tillgängliga gymnasielinjer

funnes vid högre realläroverket å Norrmalm, nya elementarskolan och högre

allmänna läroverket å Kungsholmen, och då som följd av de norra förstadssamhällenas

goda kommunikationer med Stockholm de från dessas samrealskolor

och kommunala mellanskolor kommande elever, som ämnade bedriva

gymnasiestudier, kunde göra detta — genom övergång från samrealskolornas

och kommunala mellanskolornas tredje klass till det fyraåriga

gymnasiets första ring — utan att inackordera sig i Stockholm. Under sådana

förhållanden torde man kunna hävda, att vid förevarande läroverk,

där endast en realgymnasietyp vore ifrågasatt, den fyraåriga linjen borde

lämnas företräde.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

Beträffande frågan, vilken av läroverkets latinlinjer, som borde lämna

rum för reallinjen, vöre meningarna delade inom kollegiet, i det majoriteten

föresloge avveckling av en av de fyraåriga latinlinjerna, dock utan att

liärför förebära några skäl, medan minoriteten önskade, att läroverkets treåriga

latinlinje borde nedläggas. Huvudskälen för sistnämnda alternativ

vore uteslutande av pedagogisk natur och enligt överstyrelsens mening icke

oväsentliga. Dock funne överstyrelsen, att majoritetens förslag om borttagande

av en av de fyraåriga linjerna borde föredragas. Enär läroverket

i fråga vore provårsläroverk, vore det av vikt, att de lärarkandidater, som

där handleddes, finge stifta bekantskap med såväl tre- som fyraåriga gymnasieorganisationer.

Om läroverkets treåriga latinlinje avvecklades, skulle

uteslutande fyraåriga gymnasielinjer komma att finnas där, varjämte i

hela Stockholm ej skulle existera mera än ett enda provårsläroverk med

treårigt latingymnasium och manliga elever, nämligen högre allmänna läroverket

å Södermalm. Under förutsättning av bifall till av överstyrelsen i

annat sammanhang gjord hemställan örn bland annat viss ändring av högre

allmänna läroverkets å Kungsholmen gymnasieorganisation skulle nämnda

åtgärd jämväl medföra, att intet treårigt latingymnasium komme att stå

gossarna till buds å hela det norra stadsområde^ Även om överstyrelsen

ville medgiva, att något särskilt starkt behov av ett treårigt latingymnasium

i detta fall icke förelåge, syntes det dock önskvärt, att de manliga eleverna

i likhet med de kvinnliga i nämnda stadsdelar hade tillgång till samtliga

möjligheter för utbildning å gymnasiet. Överstyrelsen anslöte sig därför

till kollegiernajoritetens förslag om att den fyraåriga reallinjen borde

ersätta en fyraårig latinlinje.

Under förutsättning av bifall till här framlagda förslag skulle läroverkets

organisationsförändring, ifall den inträdde från och med läsåret 1939—40,

försiggå på följande sätt. Vid början av nämnda år skulle ring I av den ena

fyraåriga latinlinjen nedläggas, och samtidigt skulle upprättas ring I av den

fyraåriga reallinjen; vid början av vart och ett av följande tre läsår skulle

respektive ringarna II, III, IV av den förstnämnda linjen nedläggas samtidigt

med att motsvarande ringar av sistnämnda linje skulle komma till

stånd. Ifrågavarande omorganisation skulle sålunda vara fullt genomförd

från och med höstterminen 1942.

Den planerade förändringen skulle ej medföra någon rubbning i nuvarande

antalet gymnasieavdelningar och följaktligen ej heller ökat behov av

klassrum. Då vidare läroverkets lärare i biologi, fysik, kemi och teckning

ansåge utrustningen av respektive institutioner tillräcklig, även om den påtänkta

förändringen genomfördes, torde man kunna räkna med att inga

ökade utgifter för Stockholms stad skulle därav bliva följden. Ej heller för

statsverket torde någon kostnadsökning på grund av omorganisationen inställa

sig, då det oföränderliga antalet klassavdelningar ej komme att fordra

någon ny lärartjänst. Utbyte av en fyraårig latinlinje mot en fyraårig reallinje

kunde visserligen medföra en mindre rubbning i läroämnenas sammanlagda

timantal, men örn en sådan bleve följden, inträdde den först, då näst

högsta ringen å latinlinjen lämnade plats för motsvarande ring å reallinjen.

På detta stadium inträdde emellertid samtidigt differentieringen i ämnesgrupper,

vilka av eleverna fritt tillvaldes, varför nämnda ändring i timantal

vore omöjlig att på förhand angiva. Det vöre att märka, att en dylik

ändring av samma storhetsordning, som den ovan åsyftade, mycket viii

kunde inträda, även örn något linjeutbyte ej komme att äga rinn, samt alf

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

den lika väl kunde komma att bestå i en minskning som i en ökning av

timantalet. Med hänsyn härtill torde det anses fastslaget, att här ifrågasatta

organisationsförändring icke komme att medföra någon utgiftsökning vare

sig för statsverket eller för Stockholms stad.

Departe
mentschefen
-

Vägande skäl hava enligt min mening anförts till stöd för det föreliggande

förslaget att vid norra latinläroverket i Stockholm ersätta en av de

nuvarande latinlinjerna med en reallinje. Det av lärarkollegiet åberopade

statistiska materialet belyser den utveckling, som kunnat skönjas vid flertalet

av våra gymnasier, nämligen den stagnerande tillströmningen till

latingymnasiet och det växande intresset för den utbildningsform, som företrädes

av realgymnasiet. Denna utveckling medför bland annat, att latingymnasiet

får årligen mottaga ett antal elever, som på grund av mindre

goda studieanlag icke kunnat hävda sig i konkurrensen örn platserna å reallinjen.

Detta förhållande måste särskilt starkt påverka ett läroverk, vars

gymnasium inrymmer enbart latinlinjer, och så småningom leda till en

sänkt standard i studieavseende hos läroverkets gymnasieelever. Detta är

särskilt betänkligt, örn, såsom här är fallet, läroverket dessutom tjänstgör

såsom provårsläroverk. Då det icke minst ur sistnämnda synpunkt är av

vikt, att läroverkets gymnasium är av tillfredsställande konstruktion, och

det även i andra hänseenden övertygande visats, att gymnasiet bör utrustas

med en reallinje, anser jag mig böra nu tillstyrka åtgärder i den av skolöverstyrelsen

föreslagna riktningen.

Vad förslagets detaljer beträffar, finner jag i likhet med skolöverstyrelsen

och majoriteten inom lärarkollegiet det lämpligast, att en av nuvarande

fyraåriga latinlinjerna avvecklas och efterträdes av en fyraårig reallinje.

Av hänsyn till organisationen i allmänhet av de statliga gymnasierna i

Stockholm torde det nämligen icke för närvarande vara tillrådligt att slopa

den treåriga latinlinjen vid förevarande läroverk, medan det å andra sidan

synes föreligga ett starkare behov av fyraåriga än av treåriga realgymnasium

jer.

Den av mig tillstyrkta omorganisationen torde böra successivt i överensstämmelse

med överstyrelsens förslag genomföras från och med budgetåret

1939/40 eller den senare tidpunkt, som Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.

Läroverkets benämning bör undergå den ändring, som påkallas

av gymnasiets utökning med en reallinje. Jag förutsätter, att genom den

ifrågasatta omorganisationen icke inträder ändring i avseende å stadens

skyldigheter att tillhandahålla läroverket lokaler m. m.

Såsom av överstyrelsen påvisats, torde den ifrågasatta omorganisationen

ej för nästkommande budgetår och möjligen icke heller framdeles komma

att föranleda merkostnader för vare sig statsverket eller Stockholms stad.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

61

4. Omorganisation av vissa läroverk i Göteborg.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 3 mars 1938 hemställt om viss omorganisation

av högre latin- och realläroverken i Göteborg. Förslaget innebär

ett fullföljande av den omorganisation av det statliga läroverksväsendet

för gossar i nämnda stad, som tog sin början genom beslutet av 1937

års riksdag (skrivelsen nr 210), att västra realskolan skulle ombildas till

högre allmänt läroverk för gossar från och med budgetåret 1938/39 genom

överflyttning dit av en fyraårig latinlinje från högre latinläroverket och en

treårig reallinje från högre realläroverket; från sistnämnda läroverk skulle

samtidigt till västra realskolan överflyttas en femårig realskollinje. Det

sålunda under utbyggnad varande nya högre gossläroverket har benämnts

högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg.

Högre latinläroverket har läsåret 1938—39 femårig realskola,

tre- och fyraårigt latingymnasium samt de fyra lägre kretsarna av en under

bildning varande sexårig klassisk försökslinje. Realskolan består av tre

fullständiga parallellserier med för närvarande gemensam avslutningsklass

samt en tillfällig fjärde parallellavdelning av andra klassen. Det treåriga

latingymnasiet och den klassiska försökslinjen äro enkellinjiga. Det

fyraåriga latingymnasiet har två fullständiga parallellinjer; av en tredje,

hittills fullständig linje, som är under överflyttning till läroverket i Majorna,

återstår innevarande läsår de tre högsta ringarna. Sammanlagt finnas

sålunda läsåret 1938—39 32 klassavdelningar. Sedan den klassiska

linjen färdigbildats, den tredje linjen av det fyraåriga latingymnasiet blivit

helt bortflyttad samt den tillfälliga utvidgningen med en fjärde parallellavdelning

inom realskolan bortfallit, torde läroverket sålunda vid oförändrad

organisation komma att normalt omfatta 30 å 31 klassavdelningar. —

Latinläroverket är avsett för gossar och är från och med läsåret 1937—38

anordnat såsom provårsläroverk.

Skolöverstyrelsens föreliggande förslag innebär med avseende på latinläroverket,

att den ena av de nuvarande fullständiga fyraåriga latinlinjerna

överflyttas till högre realläroverket, i samband varmed vid latinläroverket

upprättas ett enkellinjigt fyraårigt realgymnasium. Latinläroverket beräknas

härigenom komma att normalt omfatta 31 klassavdelningar (tredubbel

femårig realskola med två avslutningsklasser, enkellinjigt tre- och fyraårigt

latingymnasium, enkellinjigt fyraårigt realgymnasium samt en enkel klassisk

linje).

Högre realläroverket är utrustat med femårig realskola, treoch

fyraårigt realgymnasium samt en reallyceilinje. Även detta läroverk

är nu avsett endast för gossar. Realskolan omfattade sistlidet läsår tre fullständiga

serier parallellavdelningar med två avslutningsklasser; en av

nämnda tre linjer har dock från och med läsåret 1938—39 börjat överflyt
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

tas till läroverket i Majorna. Det treåriga realgymnasiet har hittills bestått

av två fullständiga parallellinjer, av vilka dock den ena är under

överflyttning till sistnämnda läroverk; innevarande läsår återstå sålunda av

nyssnämnda linje de två högsta ringarna. Det fyraåriga realgymnasiet har

tre fullständiga parallellserier. Reallyceet är enkellinjigt och inrymmer

innevarande läsår endast fem kretsar, då den lägsta kretsen höstterminen

1938 icke kommit till stånd på grund av lärjungebrist. Realläroverket består

alltså innevarande läsår av 35 klassavdelningar. Sedan 1937 års riksdagsbeslut

angående överflyttande av vissa linjer till läroverket i Majorna

fullt genomförts, skulle realläroverket alltså normalt komma att omfatta

30 å 31 klassavdelningar. — Realläroverket är för närvarande provårsläroverk.

Skolöverstyrelsens föreliggande förslag innebär med avseende å realläroverket,

att reallyceet avvecklas samt att en fyraårig latinlinje överflyttas

dit från latinläroverket. Härigenom beräknas realläroverket komma att

normalt omfatta 28 klassavdelningar (dubbel femårig realskola med en avslutningsklass,

enkelt treårigt och tredubbelt fyraårigt realgymnasium samt

enkelt fyraårigt latingymnasium).

Redan i samband med den framställning från vederbörande myndigheter,

som låg till grund för 1937 års riksdags beslut örn utbyggande av

dåvarande västra realskolan till högre allmänt läroverk (se propositionen

nr 267/1937), hade stadsfullmäktige i Göteborg ifrågasatt en ytterligare

minskning av högre realläroverket utöver den, som uppkom, genom att

förutnämnda linjer överflyttades till västra realskolan. Närmast på grund

av lokalförhållandena vid realläroverket hade fullmäktige sålunda hemställt,

att en fyraårig realgymnasielinje måtte flyttas från realläroverket till annat

läroverk i staden, varigenom det förra för framtiden normalt skulle

komma att omfatta högst 28 klassavdelningar. Skolöverstyrelsen hade i

sitt utlåtande över denna stadsfullmäktiges framställning framkastat tanken,

att ett utbyte mellan högre real- och latinläroverken skulle ske, varigenom

samtliga gossläroverken i Göteborg skulle komma att få såväl latinsom

realgymnasier. För egen del uttalade jag i förutnämnda proposition

nr 267/1937, att jag icke ansåg mig böra i det sammanhanget taga ställning

till den sålunda uppkomna frågan örn högre latin- och realläroverkens

av det nya högre läroverkets tillkomst betingade omorganisation; denna

fråga syntes emellertid böra av vederbörande kommunala myndigheter

uppmärksammas i samband med prövningen av de lokala ändringsarbeten,

som vore planerade vid latin- och realläroverken.

Sedan frågan om latin- och realläroverkens lokalbehov närmare utretts,

anhöllo stadsfullmäktige i Göteborg i skrivelse den 23 november 1937 till

skolöverstyrelsen, att överstyrelsen måtte efter verkställd utredning framlägga

förslag rörande den lämpligaste organisationen av gymnasierna vid

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211. 63

ifrågavarande båda läroverk inom ramen för vissa angivna antal klassavdelningar

vid vartdera läroverket, nämligen 32 vid latin- och 27 vid realläroverket.

Tillika meddelades, att fullmäktige iklätt Göteborgs stad skyldighet

att i huvudsaklig överensstämmelse med vissa riktlinjer tillhandahålla

ifrågavarande läroverk nya och utökade lokaler i den omfattning, att

vid läroverkens nuvarande skolbyggnader undervisning kunde meddelas i

förutnämnda antal klassavdelningar vid respektive läroverk.

Med anledning av denna framställning fran Göteborgs stadsfullmäktige

har nu skolöverstyrelsen inkommit med sitt förutnämnda förslag efter att

dessförinnan i ärendet hava hört vederbörande rektorer, lokalstyrelser och

kollegier.

Över skolöverstyrelsens förslag hava sedermera yttranden avgivits av

stadsfullmäktige samt lokalstyrelserna, lärarkollegierna och rektorerna vid

ifrågavarande läroverk.

Skolöverstyrelsens utredning.

I det av överstyrelsen fran lokalstyrelsen vid högre latinläroverket infordrade

yttrandet, yttrar överstyrelsen, hade lokalstyrelsen angivit, att

den i första rummet räknade med följande två alternativ för gymnasiets

organisation vid läroverket:

Alternativ 1. Två fyraåriga latinlinjer och en treårig reallinje med ett

lokalbehov av 32 klassrum. Enligt detta alternativ måste realläroverket

förses med 4 klassrum utöver vad som beräknats.

Alternativ 2. Två fyraåriga och en treårig latinlinje samt en fyraårig

reallinje med ett lokalbehov av 36 klassrum.

Lokalstyrelsen hade givit sitt förord för alternativ 1 men samtidigt hållit

före, att alternativ 2 sannolikt skulle bliva billigare ur byggnadssynpunkt.

Kollegiet vid högre latinläroverket hade anslutit sig till lokalstyrelsens

mening men helst velat slippa en treårig reallinje och i stället få en fyraårig

sådan samt bestämt påyrkat bibehållandet av två fyraåriga latinlinjer

jämte den klassiska försökslinjen vid läroverket.

Lokalstyrelsen och kollegiet vid högre realläroverket hade i sitt till överstyrelsen

avgivna yttrande framhållit, att stadsfullmäktige i viss mån

kastat örn förhållandet mellan läroverkens organisation och stadens skyldighet

att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler. Även örn man

i fråga örn äldre läroverk måste taga stor hänsyn till redan befintliga byggnader

och det tomtområde, som skolan disponerade, kunde det ej anses

lämpligt, att staten bleve nödsakad bestämma skolform efter det antal

rum, som staden ställde till förfogande. I särskilt hög grad framträdde

olägenheten av en sådan anordning i fråga örn högre realläroverket. Enligt

den plan för läroverkets organisation, som förordats av en inom stadsfullmäktige

tillsatt beredning, skulle realläroverket bestå av två femåriga

realskollinjer, två fyraåriga och en treårig gymnasielinje samt ett reallyceum

och sålunda omfatta 26—27 klassavdelningar. Såsom lokalstyrelse

och kollegium närmare framhållit i skrivelse till drätselkammaren, hade

lyceet ej visat sig lämpligt för läroverket. Den flir denna skolform utmärkande

korta undervisningstiden och de därav förorsakade stora fordring
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. May.ts proposition Nr 211.

arna på lärjungarnas arbetsförmåga hade gjort lyceet mindre lockande.

Lärjungarna hade i viss mån rekryterats bland dem, som ej fått plats i

andra skolor, och lärjungantalet, som aldrig varit stort, hade ständigt sjunkit.

Det måste därför anses mycket ovisst, huruvida lyceet kunde äga bestånd,

även om intet åtgjordes för att få det utbytt mot andra för stadens

ungdom bättre passande studielinjer. Man kunde emellertid ej låta lyceet

försvinna och låta dess undervisningslokaler stå tomma utan borde sätta

någon annan skolform i dess ställe. Vilken skolform man än valde, komme

den emellertid att taga fler klassrum i anspråk än lyceet, örn man ej begränsade

den till enbart en realskollinje eller en gymnasielinje. — En undersökning

av antalet godkända inträdessökande vid de olika läroverken gå ve

vid handen, att de linjer, från vilka de flesta godkända bleve avvisade,

vore den femåriga realskolan och det fyraåriga gymnasiet. Det vore även

de former, som såväl pedagogiskt som med hänsyn till skolförhållandena

för stadens egen ungdom vore mest ändamålsenliga. Även med hänsyn

till önskvärdheten av en mer enhetlig läroverksorganisation förefölle det

lämpligast, att lyceet ersattes av en femårig realskollinje och en fyraårig

gymnasielinje, varigenom högre realläroverket skulle komma att bestå

av tre femåriga realskollinjer, tre fyraåriga och en treårig gymnasielinje,

d. v. s. av sammanlagt 28—29 klassavdelningar. Skulle emellertid den begränsning

av klassrummens antal till 27. godtagas, som föreslagits av stadsfullmäktige,

skulle detta innebära ett förhandsförbud mot att organisera

läroverket på lämpligaste sätt.

Skolöverstyrelsen har för egen del yttrat:

Betraktades förhållandena i Göteborg i sin helhet, så funne man, då de

båda lyceerna inräknades såväl i realskolor som i gymnasier, att för den

manliga ungdomens undervisning skulle vara upprättade 17 realskollinjer

och 11 gymnasielinjer. Om de båda lyceerna icke inräknades, bleve motsvarande

siffror 15 realskollinjer och 9 gymnasielinjer.

Vid övervägande av den lämpligaste organisationen av läroverken för

gossar och särskilt av latin- och realläroverken i Göteborg kunde man utgå

från den, som utan annan omorganisation än västra realskolans utvidgning

till högre allmänt läroverk skulle bliva den gällande och granska den ur

olika synpunkter, nämligen med avseende på

a) det totala behövliga antalet klassavdelningar i Göteborg,

b) proportionen mellan realskollinjer och gymnasielinjer,

c) den speciella organisationen av gymnasielinjerna, med andra ord frågan

om fyraåriga eller treåriga gymnasier,

d) fördelningen av latin- och reallinjer mellan högre latin- och högre

realläroverken,

e) den klassiska linjens och reallyceets fortbestånd.

Skolöverstyrelsen vände sig då först till frågan, huruvida antalet statliga

realskollinjer för gossar hade visat sig vara tillräckligt och under den närmaste

framtiden kunde anses fylla behovet.

År 1936 hade vid högre latinläroverket av 130 godkända inträdessökande

till klass l5 105 gossar intagits och 25 avvisats, vid högre realläroverket av

144 godkända 98 intagits och 46 avvisats, vid västra realskolan 90 godkänts

och 98 intagits (varav 83 vid västra realskolan prövade, de övriga

dit hänvisade från högre latinläroverket, högre realläroverket och ett läroverk

utanför staden), vid östra realskolan 73 godkänts och 96 intagits

(varav 65 vid östra realskolan prövade, de övriga dit hänvisade från högre

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211. 65

latinläroverket, högre realläroverket och ett läroverk utanför staden) I

den fyraåriga realskolans klass l4 hade år 1936 motsvarande tal vid västra

realskolan utgjort 18 godkända och 25 intagna (därav 7 från kommunala

mellanskolan), vid östra realskolan 31 godkända och 48 intagna (varav 17

från kommunala mellanskolan, 1 från läroverk utanför staden).

Sammanlagt hade detta år till klass l5 godkänts 437 gossar, varav 397

intagits i klassen, medan till klass l4 godkänts 49 gossar, varav i klassen

intagits 48 (därjämte 24 från kommunala mellanskolan, 1 från läroverk

utanför staden). Hela antalet från klass l5 avvisade godkända gossar hade

således varit 40, medan från klass l4 avvisats 1 godkänd gosse. Av de vid

de statliga läroverken i Göteborg till realskolans lägsta klass prövade och

godkända 486 gossarna hade således 445 beretts plats vid det prövande eller

annat läroverk i staden, medan 41 eller 8,5 procent avvisats. Denna siffra

torde få anses vara ganska låg och berättiga till slutsatsen, att antalet statliga

realskollinjer för gossar i Göteborg icke för närvarande vore i behov

av ökning. Emellertid kunde det vara skäl att undersöka, örn ovanstående

procentsiffra vore konstant eller om möjligen någon tendens till ändring i

den ena dier andra riktningen kunde påvisas. Av en undersökning, omfattande

åren 1931—36, framginge, att motsvarande antal avvisade gossar i

procent av hela antalet godkända utgjorde

O

ar

1931........

»

1932 ........

»

1933 ........

........ 10,6

»

»

1934 ........

........15,4

»

»

1935 ........

»

»

1936 ........

Någon bestämd tendens i fråga om ändring av det procentuella antalet

avvisade godkända elever torde icke kunna utläsas ur dessa siffror. Överstyrelsen

funne det sålunda sannolikt, att under den närmaste framtiden

intet trängande behov förelåge av en ökning av antalet

realskollinjer i Göteborg.

Om det sålunda för närvarande kunde anses vara relativt väl sörjt för

de gossar, som i Göteborg sökte inträde i statens realskolor, så kunde detta

icke sägas vara fallet för de elever, som från realskolan sökte uppflyttning

i gymnasiet. I själva verket hade också den anmärkta bristen i detta hänseende

varit utgångspunkten för kravet på en omorganisation av läroverken

i Göteborg. Vid samtliga gymnasier för manlig ungdom hade från inträde

i den första ringen under åren 1930—36 avvisats:

år 1930 .........

» 1931 .........

» 1932 .........

» 1933 .........

» 1934 ..........

» 1935 ..........

» 1936 ..........

Bihang till riksdagens protokoll 193!).

Fyraårigt

Treårigt

gymnasium

gymnasium

1,5 procent

3 procent

0,7 »

0

»

9,2 »

0

»

15,5 »

8,1

y>

21,7 »

11,6

»

23,5 »

18,0

»

24,5 »

17,5

»

1 sami. Nr 311.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

I det hela visade dessa siffror en mycket stark stegring, så att år 1936

nära en fjärdedel av de till ring l4 godkända sökande och mer än en sjättedel

av de till ring l3 godkända sökande måst avvisas. Undersökte man, hur de

avvisade fördelade sig på latin-, respektive reallinjen, funne man följande

tal:

Fyraårigt Fyraårigt Treårigt Treårigt

latin- real- latin- realgymnasium

gymnasium gymnasium gymnasium

år 1932............. 10,5 procent 2 procent 0 procent 0 procent

» 1933............ 10,o » 21,2 » 16,7 » 0 »

» 1934............. 28,9 » 11,2 » 25,o » 0 »

» 1935............. 21,5 » 25,8 » 25,6 » 14,o »

» 1936............. 16,o » 32,7 » 27,9 » 10,o »

Denna översikt visade, att för det sista år, som undersökningen omfattade,

platsbristen varit störst i det fyraåriga realgymnasiet, där nära ]/a

av eleverna måst avvisas, och därnäst i det treåriga latingymnasiet, där

mer än 1/4 måst avvisas.

Redan i sitt i propositionen nr 267/1937 omnämnda yttrande hade överstyrelsen

uttalat, att den funne ovanstående siffror anmärkningsvärt höga,

att för närvarande förelåge ett obestridligt behov av en serie nya avdelningar

av det fyraåriga realgymnasiet och att överstyrelsen ej kände sig

övertygad örn sannolikheten av en minskning i tillströmningen till gymnasiet

från och med år 1938. De sista åren hade uppvisat en ganska allmänt

ökad tillströmning till gymnasiet, och skulle ett helt nytt gymnasium

upprättas vid en realskola, vore det högst sannolikt, att i och med detta

skapades en ökad efterfrågan på gymnasieplatser. Överstyrelsen hade emellertid

icke ansett sig på sakens dåvarande ståndpunkt böra taga hänsyn till

en eventuell utvidgning av gymnasieorganisationen, utan utgått från att

denna skulle förbliva oförändrad och sålunda omfatta 9 linjer, vartill komme

den klassiska linjen vid högre latinläroverket och reallyceet.

Jämförde man i detta hänseende Göteborg med Stockholm, funne man,

att antalet realskollinjer i de båda städerna vore 15 respektive 30, gymnasielinjerna

9 respektive 24, allt gällande endast den manliga ungdomen.

Förhållandet mellan realskola och gymnasium i Göteborg kunde sålunda

uttryckas med talet ^ = 1%, i Stockholm med talet ff = 1%. Även om

man beträffande Stockholm därjämte toge hänsyn till den omständigheten,

att av de 30 realskollinjerna 5 vore tillgängliga för och (höstterminen 1937)

till hälften besatta med flickor, medan samtidigt 5 av gymnasielinjerna

likaledes vore tillgängliga för flickor, förskötes förhållandet i Stockholm

icke nämnvärt till realskolans fördel. Jämfört med Stockholm uppvisade

sålunda Göteborg ett betydande överskott av realskollinjer. Detta förhållande

gåve sig också tillkänna vid en jämförelse beträffande antalet manliga

elever i realskola och gymnasium i dessa båda städer under höstter
-

minen 1937:

Realskola Gymnasium

Stockholm........... 3,964 2,058 = 34,2 procent

Göteborg............ 2,124 857 = 28,7 »

Om under »Realskola» upptoges även de manliga eleverna i de båda

städernas kommunala mellanskolor och i de realskolor, samrealskolor och

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211. 67

kommunala mellanskolor, som hörde till vederbörande stads läroverksgemenskap,

bleve tabellens siffror:

Realskola Gymnasium

Stockholm........... 4,636 2,058 = 30,8 procent

Göteborg............ 2,790 857 = 23,5 »

Överstyrelsen funne alltjämt dessa siffror och övriga under diskussionen

örn gymnasiernas organisation framkomna synpunkter tydligt peka på att

en ökning av antalet g y m n a s i e 1 i n j e r i Göteborg vore

av behovet påkallad och vore icke böjd för att betrakta den nuvarande

starka tillströmningen till gymnasiernas första ringar som en

tillfällig och övergående företeelse. Det förefölle vidare överstyrelsen uppenbart,

att denna ökning i första hand borde komma realgymnasiet

och speciellt det fyraåriga r e a 1 gy m n a s i e t

till godo. Beträffande frågan, i vilken utsträckning denna ökning borde

ske, vore överstyrelsen av den åsikten, att den i någon mån bestämdes av

nu tillgängliga lokalutrymmen. Överstyrelsen ansåge visserligen icke,

att läroverkens organisation skulle vara bunden vid det föreliggande

lokalutrymmet eller vid de villkor, som Göteborgs stadsfullmäktige i

sin skrivelse den 23 november 1937 beträffande antalet klassavdelningar

fästat vid sitt erbjudande att tillhandahålla nödiga lokaler. Ett väsentligt

överskridande av där nämnda antal klassrum, nämligen 32 för

högre latinläroverket och 27 för högre realläroverket, ansåge emellertid

överstyrelsen uteslutet, för att icke de omorganiserade läroverken skulle

bliva ohanterligt stora i fråga om lärjungeantal.

Det föreliggande problemet syntes sålunda vara att åstadkomma en ökning

av antalet gymnasielinjer inom den ungefärliga ramen av 32 klassavdelningar

i högre latinläroverket, 27 klassavdelningar i högre realläroverket.

Detta torde icke kunna ske på annat sätt, än att reallyceet

vid högre realläroverket successivt avvecklades och

ersattes av en fyraårig realgymnasielinje.

Det vore alldeles tydligt, att reallyceet upptoge en i förhållande till lärjungeantalet

oproportionerligt stor del av läroverkets utrymme. Med den

mycket ringa och ganska konstanta frekvens, som hittills utmärkt denna

skolform vid högre realläroverket, kunde man beräkna, att lyceet fullt utbyggt

bomme att i 6 kretsar hysa ungefär 60 elever, d. v. s. en tredjedel

av det högsta tillåtna. Detta förhållande skulle icke behöva ge anledning

till betänkligheter, om det kunde visas, att lyceet utgjorde en stor och

betydelsefull pedagogisk tillgång för läroverket och dess lärjungar och att

endast dess mycket speciella karaktär avhållit ett större antal elever att

där söka inträde. Men redan det förhållandet, att trots den starkt framträdande

platsbristen i de övriga skolformerna vid samma läroverk så få

elever sökt inträde i lyceet, tydde på att lyceet icke hade någon väsentlig

uppgift att fylla vid högre realläroverket.

Om reallyceet hade högre realläroverkets kollegium och rektor upprepade

gånger yttrat, att detsamma visat sig vara en för Göteborg olämplig

skolform. I stället för att vara en skolform för begåvade elever med avsikt

att gå direkt till studentexamen, hade lyceet blivit en nödhjälp för dem,

sorn icke funnit plats i de treåriga eller fyraåriga gymnasierna eller i realskolan.

Som en följd härav hade lyceet ett mycket lågt lärjungeantal, nämligen

höstterminen 1937 endast 48 elever i 5 kretsar, varjämte det visat

sig, att eleverna hade stora svårigheter att tillägna sig de för denna skol
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

form utmärkande, koncentrerade kurserna. Ur pedagogisk synpunkt hade

reallyceet i Göteborg ej infriat de förväntningar, man tidigare hyst om

detsamma. Ur ekonomisk synpunkt vore lyceet likaledes betänkligt, nämligen

genom att taga i anspråk ett klassutrymme, som fullt utnyttjat skulle

rymma ett mer än tredubbelt större antal elever, samtidigt nied att årligen

ett stort antal inträdessökande såväl till realskolan som framför allt

till gymnasiet måste avvisas på grund av platsbrist. På grund härav hade

kollegiet föreslagit lyceets nedläggande och dess ersättande med en femårig

realskollinje och en fyraårig gymnasielinje.

Överstyrelsen, som anslöte sig till förslaget örn lyceets avveckling, hade

övervägt sättet för avvecklingens verkställande.

Överstyrelsen ansåge sig böra förorda det också närmast till hands liggande

sättet, nämligen att från och med höstterminen 1938 indraga kretsarna

successivt nedifrån, varigenom de redan intagna lyceieleverna finge

foitsätta i samma skolform fram till studentexamen. Den sista kvarvarande

kretsen skulle då upplösas genom studentexamen vårterminen 1943. Samtidigt

ansåge sig överstyrelsen dock böra påpeka den möjlighet, som likheten

io tim- och kursplaner mellan de båda högsta kretsarna och gymnasiets

båda högsta ringar erbjöde i fråga om samläsning, att i mån sådant

befunnes lämpligt påskynda lyceets avveckling.

Dea minskning av antalet reala, till studentexamen förenade bildningslinjer,

som reallyceets avveckling innebure, borde kompenseras genom upprättandet

av en ny realgymnasielinje, antingen treårig eller fyraårig. För

upprättandet av en treårig linje talade det jämförelsevis stora antalet realskolhnjer

och önskvärdheten av att de, som avlade realexamen, bereddes

tillfälle att omedelbart fortsätta sina studier till studentexamen i den gymnasieform,

som byggde på fullständigt genomgången realskola. Å andra

sidan franninge av de förut meddelade siffrorna, att det treåriga gymnasiet

ända till och med 1934 kunnat bereda alla sökande platser och att först

därefter ett icke särdeles stort antal mast avvisas. Pn jämförelse nied motsvarande

siffror för det fyraåriga gymnasiet visade, att behovet av ökat utrymme

i det fyraåriga gymnasiet vore så väsentligt mycket större än

samma behov beträffande det treåriga, att det icke torde böra råda någon

tvekan beträffande valet av gymnasieform, så mycket mindre, som antalet

treåriga realgvmnasielinjer fortfarande skulle vara två, nämligen vid högre

realläroverket en och vid västra realskolan en.

Beträffande förläggningen av den nya reallinjen funne överstyrelsen det

vara lämpligast, att densamma upprättades vid högre latinläroverket.

Det viktigaste skälet härtill funne överstyrelsen vara,

att den avlastning av högre realläroverket, som ansetts behövlig, borde

gälla icke blott antalet klassavdelningar och lärjungar, utan även antalet

undervisningstimmar i de naturvetenskapliga ämnena. Den organisation,

sorn hittills utmärkt högre realläroverket, omfattande icke mindre än 5

realgymnasium jer, jämte ett reallyceum, vartill kommit 3 realskollinjer,

måste anses ställa alltför höga krav pa läroverkets tillgång till undervisningslokaler

i de naturvetenskapliga ämnena, tynga arbetsordningen och

belasta läroverkets kassor med mycket betydande kostnader för undervisnings-

och förbrukningsmateriel. Visserligen komme läroverket genom den

av riksdagen beslutade utvidgningen av västra realskolan att mista en realskollinje

och en treårig reallinje och under förutsättning av lyceets avveckling

ytterligare en naturvetenskapligt betonad linje; vad beträffade

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits proposition Nr 211. 69

realskolan bleve dock vinsten icke så betydande och motverkades av den

försvagning av det ekonomiska underlaget för gymnasiet, som bleve en

följd av dess forflyttning. Men även efter dessa omändringar skulle det

hvarsta ett realgymnasium. med fyra parallellavdelningar, vilket redan det

ställde sa stora fordringar i fråga om utrustning för naturvetenskaplig undervismng,

att en väsentlig ökning därav icke borde ske.

Upprättandet av en reallinje vid högre latinläroverket medförde nödvändigheten

av att förflytta en latinhnje till högre realläroverket. Överstyrelsen

utginge beträffande organisationen av Göteborgs latingymnasier

därifrån, att det måste betraktas som önskvärt, att det funnes åtminstone

en treårig latinlinje. Detta vore fallet nu, och de ovan anförda siffrorna

visade, att en betydande del av de till denna linje sökande måste

avvisas. Ehuru just på latinlinjen den fyraåriga linjen torde böra anses

som den pedagogiskt ändamålsenligare, torde starka skäl under nuvarande

organisation av gymnasierna tala för att det funnes minst en treårig latinhnje

i en stad med Göteborgs storlek. Av de olika sätt, som kunde tänkas

för upprättandet av en latinlinje vid högre realläroverket, ville överstyrelsen

förorda det successiva överflyttandet av en av de fyraårig

a linjerna vid högre latinläroverket till högre

realläroverket, då överstyrelsen skulle finna det olämpligt att vid

ett realläroverk utan tidigare erfarenhet av latingymnasiet upprätta det

pedagogiskt^ mindre ändamålsenliga av de båda möjliga. De svårigheter,

som det treåriga latingymnasiet erbjöde, torde bäst bemästras av det läroverk,

där det hittills varit förlagt.

Av organisatoriska förändringar innebure sålunda förslaget under läsåret

1938—39 en indragning av krets 1 av reallyceet och upprättande av

ring l av det fyraåriga realgymnasiet, medförande en minskning av timtalet

i läroämnen med 1 veckotimme, i övningsämnen likaledes med 1

veckotimme.

Fullständigt genomfört innebure förslaget i sin helhet indragning av

reallyceet och upprättande av ett fyraårigt realgymnasium. Härvid inträdde

följande minskning i det enligt kursplanerna beräknade timtalet:

i läroämnen (156 — 130 =) 26, i övningsämnen (36 — 28 =) 8. Efter

en approximativ korrektion med hänsyn till samläsning minskades den

förra siffran, d. v. s. minskningen i timtal för läroämnen, till 22.

Myndigheternas yttranden.

Högre latinläroverkets lokalstyrelse, kollegium och rektor hava i gemensamt

yttrande anfört, att enligt deras förmenande den lämpligaste gymnasieorganisationen

vid högre latinläroverket vid sidan av den klassiska

försökslinjen vore två fyraåriga latinlinjer och en fyraårig reallinje (alltså

till skillnad från skolöverstyrelsens förslag icke någon treårig latinlinje

samt två i stället för en fyraårig latinlinje). En av de riktlinjer, som följts

vid utstakandet av ny plan för gymnasieväsendet i Göteborg hade nämligen

varit, att lärjungarna skulle såvitt möjligt erbjudas tillfälle att fullfölja

och avsluta sin skolgång vid det läroverk, där de cn gång vunnit inträde.

Detta legitima önskemål skulle i alltför ringa grad bliva tillgodosett

genom överstyrelsens förslag, då detsamma skulle tvinga åtskilliga av

latinläroverkets egna lärjungar, vilka önskade gå latinlinjen, över till realläroverket

eller till den nyinrättade linjen vid läroverket i Majorna. Det

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

övervägande flertalet lärjungar å det treåriga gymnasiet utgjordes av sådana,

som kommit från främmande läroverk, medan flertalet lärjungar å

det fyraåriga latingymnasiet utgjordes av sådana, som redan före gymnasietiden

tillhört läroverket. Örn det fortfarande ansåges önskvärt med en

treårig latinlinje i Göteborg, borde den förläggas till realläroverket, i varje

fall ej till latinläroverket.

Högre realläroverkets lokalstyrelse och kollegium hava med instämmande

av rektor yttrat, att den av skolöverstyrelsen föreslagna organisationen

ur realläroverkets synpunkt givet vore att föredraga framför tidigare framlagda

förslag. Det av överstyrelsen föreslagna utbytet av reallyceet mot

en fyraårig latingymnasielinje syntes vara ur pedagogisk synpunkt mycket

lämpligt och motsvarade de önskemål, som tidigare framförts från läroverket.

På det kraftigaste avstyrktes eventualiteten att i stället för en

fyraårig latinlinje inrätta en treårig. Den treåriga latinlinjen hade visat

sig vara en mycket svår skolform, och såsom även skolöverstyrelsen framhölle

kunde det ej vara riktigt att upprätta en sådan vid ett läroverk, som

helt saknade erfarenhet från latingymnasiet. Till detta komme emellertid

även ett annat skäl. När lokalstyrelsen och kollegiet tidigare föreslagit, att

en latinlinje borde upprättas vid läroverket, hade detta motiverats med

önskvärdheten av att läroverkets elever skulle kunna välja linje mer än

nu efter anlag och fallenhet. Genom inrättandet av en treårig latinlinje

skulle emellertid detta önskemål ej tillgodoses. Valet mellan latin- och reallinje

avgjordes nämligen vid övergången från näst sista real skol eklassen

till första ringen av det fyraåriga gymnasiet. Ett treårigt latingymnasium,

som ju vore avsett för huvudsakligen lärjungar från samhällen utanför

Göteborg och som dessutom användes av lärjungar, som av någon anledning

ej vunnit inträde i det fyraåriga, skulle således ej kunna fylla den

uppgift, som avsetts med förslaget om latinlinje.

Stadsfullmäktige i Göteborg hava såsom sitt utlåtande åberopat innehållet

i ett av en särskild beredning avgivet yttrande.

Beredningen har icke ansett sig böra taga ställning till de i skolöverstyrelsens

förslag innefattade pedagogiska och organisatoriska problemen,

vilka enligt beredningens mening borde överlämnas åt statsmakterna för

avgörande. Beträffande själva lokalfrågan har beredningen påpekat, att

stadsfullmäktiges dittills gjorda åtagande beträffande ifrågavarande läroverks

lokaler gällde 32 klassavdelningar vid latin- och 27 vid realläroverket,

medan skolöverstyrelsens förslag förutsatte 31 klassavdelningar vid

det förra och 28 vid det senare läroverket. Med anledning härav har beredningen

låtit preliminärt omarbeta det föreliggande förslaget till lokalfrågans

lösande vad beträffar realläroverket och förutsatt, att ett slutligt

förslag skall uppgöras, sedan beslut fattats om den blivande organisationen.

I enlighet med förslag av nämnda beredning hava stadsfullmäktige beslutat

att — med ändring av sitt tidigare beslut i ämnet i vad avsåge högre

realläroverket — ikläda staden åtagande att inom den tid, som kunde

finnas erforderlig, tillhandahålla högre realläroverket utökade lokaler, som

kunde av statsmakterna godkännas, i den omfattning,, att vid läroverket

kunde meddelas undervisning åt högst 28 klassavdelningar.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

De enligt det föregående ifrågasatta förändringarna av organisationen D6Pajl®- av latin- och realläroverken i Göteborg bebådades som nämnts redan vid

behandlingen av frågan örn utvidgning av västra realskolan därstädes till

högre allmänt läroverk. Latinläroverket skall enligt föreliggande förslag

utrustas med en fyraårig realgymnasielinje, realläroverket med en från

latinläroverket överflyttad fyraårig latinlinje. Härigenom skulle samtliga

de tre statliga gymnasierna för gossar i Göteborg bliva försedda med såväl

latin- som reallinjer.

Förslaget i dessa delar synes mig starkt motiverat och innebär fördelar icke

minst ur lärjungarnas synpunkt. Ett efter naturlig håg och fallenhet lämpat

linjeval underlättas genom omorganisationen för de lärjungar å realskolestadiet,

som önska fortsätta sina studier å gymnasiet. Erfarenheten har

visat, att många lärjungar hellre välja en för dem mindre lämpad gymnasielinje

vid det egna läroverket än söka sig till ett annat läroverk, vars

gymnasieorganisation dock skulle bättre lämpa sig för deras studiemål.

Från latinläroverkets sida har visserligen framhållits, att förslaget skulle

medföra den olägenheten, att den vid detta läroverk kvarblivande enkla

fyraåriga latinlinjen icke skulle kunna mottaga alla de lärjungar från läroverkets

egen realskola, som önska välja denna linje. Även örn möjligheten

härav icke är utesluten, ehuru enligt min mening mindre sannolik, anser

jag likväl nämnda olägenhet vara av mindre betydelse än de påtagliga

fördelar i andra avseenden, som förslagets förverkligande torde medföra.

Behovet av den ifrågasatta nya realgymnasielinjen synes vara klart ådagalagt

liksom ock önskvärdheten av att denna nya linje göres fyraårig; härför,

ävensom för ett överflyttande av en fyraårig och icke en treårig latinlinje

till realläroverket, talar bland annat den omständigheten, att ifrågavarande

båda läroverk äro provårsläroverk.

Mer ingripande i Göteborgs läroverksorganisation, sedd som helhet, än

de ifrågasatta förändringarna av latin- och realläroverkens gymnasier, är

skolöverstyrelsens av vederbörande vid realläroverket understödda förslag

örn avveckling av reallyceet vid sistnämnda läroverk. Jag har från principiella

utgångspunkter funnit det i viss mån tveksamt, örn det kan anses

befogat att slopa denna lyceilinje. Emellertid synas mig i detta fall de praktiska

skälen böra tillmätas avgörande betydelse, och dessa peka otvivelaktigt

i riktning mot lyceilinjens avveckling. Antalet elever i denna linje

har alltsedan dess tillkomst varit relativt lågt och under senare år dessutom

varit statt i sjunkande; innevarande läsår har den lägsta kretsen till

och med måst indragas på grund av brist på elever. Ändamålet med lyceet

— att bereda begåvade lärjungar tillfälle att på en kortare väg än den

vanliga nå fram till studentexamen efter genomgång av folkskolans sjätte

klass — har vidare beträffande den ifrågavarande linjen blivit delvis förfelat,

enär, enligt vad som påvisats, linjen till stor del rekryterats av lär
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

junkar, som icke kunnat vinna inträde i någon av realgymnasielinjerna.

Härtill komma ekonomiska synpunkter: varken ur statens eller Göteborgs

stads synpunkt torde det vara försvarligt att utan starkare skäl än som

här föreligga upprätthålla en sa fataligt besökt linje som den ifrågavarande.

Jag har sålunda funnit övervägande skäl tala för ett bifall till överstyrelsens

förslag jämväl på denna punkt.

De av mig förordade organisatoriska förändringarna torde böra i anslutning

till överstyrelsens förslag genomföras successivt med början från

och med nästkommande budgetår eller den senare tidpunkt, som Kungl.

Maj:t kan komma att bestämma. I samband därmed torde frågan örn

ändrad benämning av ifrågavarande båda läroverk böra upptagas till

prövning av Kungl. Maj:t.

Såsom av det föregående framgår, hava stadsfullmäktige i Göteborg vid

sitt beslut om åtagande för staden att tillhandahålla real- och latinläroverken

nya och utökade lokaler i viss omfattning fogats förbehåll med

avseende pa det antal klassavdelningar, som skola kunna inrymmas i de

nuvarande skolbyggnaderna. Ehuru jag väl beaktar stadens intresse av

att dess ekonomiska uppoffringar för anskaffande och tillhandahållande

av erforderliga lokaler hållas inom skälig ram, kan jag icke tillstyrka ett

förbehåll av nämnda art, som ju i viss mån binder statens handlingsfrihet

i fortsättningen med avseende å organisationen av nämnda båda läroverk.

Då organisationen av läroverken vid bifall till mitt förslag tillrättalägges

pa sadant sätt, att stadens intressen tillgodoses jämsides med de intressen,

staten i första rummet har att företräda, anser jag mig böra med hänsyn

till stadsfullmäktiges berörda beslut föreslå, att omorganisationen genomföres

under villkor, att staden förpliktar sig att, såvitt angår de nya linjerna

vid ifrågavarande läroverk, tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning samt bostäder åt rektorerna

eller motsvarande kontant ersättning.

Några merkostnader för statsverket torde de ifrågasatta organisationsändringarna

icke komma att medföra. Vid fullt genomförd omorganisation

i enlighet med föreliggande förslag synes tvärtom en viss besparing

kunna ernås på grund av minskning i antalet undervisningstimmar vid

högre realläroverket efter lyceets avveckling.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr Bil.

73

II. Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar.

Detta anslag är för närvarande uppfört nied 356,700 kronor. Gällande

personalförteckning och avlöningsstat äro intagna å sid. 478 i statsliggaren

för budgetåret 1938/39.

Skolöverstyrelsen har i skrivelser den 31 augusti och den 15 oktober

1938 hemställt om anvisande för nästa budgetår av ett med 800 kronor till

357,500 kronor förhöjt anslag. Statskontoret har yttrat sig i ärendet den 12

oktober och den 2 december 1938.

Den begärda anslagshöjningen hänför sig till följande ändamål:

vikanatsersättnmg at eldaren ........................... kronor 100

höjt arvode åt bibliotekarien....................;....... » 350

» » » biträdet å rektorsexpeditionen ............. » 350

Summa kronor 800.

Å nämnda arvoden skulle dyrtidstillägg icke vidare utgå.

Med hänsyn till vad i det följande yttras, torde överstyrelsens förslag i

vad avser vikariatsersättning åt eldaren icke behöva särskilt beröras. I övrigt

inhämtas beträffande överstyrelsens förslag av handlingarna följande:

Bibliotekarien och biträdet å rektorsexpeditionen åtnjuta för närvarande

arvoden med respektive 1,050 kronor och 1,000 kronor, å vilka efter löneregleringens

genomförande från och med den 1 januari 1938 utgår reglerat

dyrtidstillägg. Före sistnämnda dag utgick å arvodena oreglerat dyrtidstillägg.

För motvägande av den i och med övergången från oreglerat till

reglerat dyrtidstillägg uppkommande löneminskningen för bibliotekarien

— vilken icke är lärare och följaktligen icke i denna egenskap kommit i

åtnjutande av nämnda lönereglering — höjdes dennes arvode på mitt förslag

av 1938 års riksdag från 900 kronor till det förutnämnda beloppet av

1,050 kronor. Riksdagen förklarade därvid, att den godtagit mitt förslag

endast såsom ett provisorium för innevarande budgetår i avbidan på en

omprövning genom Kungl. Maj:ts försorg av frågan örn dyrtidstilläggens

avskaffande beträffande ifrågavarande slag av arvoden.

Skolöverstyrelsens förutnämnda förslag om höjning av arvodena för

bibliotekarien och rektorsbiträdet vid högre lärarinneseminariet bygger på

samma grunder, som överstyrelsen föreslagit beträffande motsvarande befattningshavare

vid de allmänna läroverken, för vilka jämväl ifrågasatts

arvodeshöjning. En redogörelse för överstyrelsens principutredning och

därav beträffande de allmänna läroverken föranledda förslag lämnas i det

följande i samband med frågan om anslag till avlöningar vid sistnämnda

läroverk för nästa budgetår.

Tillämpade på högre lärarinneseminariet, vilket enligt katalogen för höstterminen

1938 hade 600 lärjungar, innebära de av överstyrelsen beträffande

bibliotekariearvoden vid de allmänna läroverken ifrågasatta nya grunderna,

att bibliotekariearvodet vid lärarinneseminariet skulle bestäm
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kungl. Maj:ts -proposition Nr 211.

mas till 1,400 kronor, vilket överstyrelsen också enligt det föregående föreslagit.

Beträffande tillämpningen å lärarinneseminariet av de grunder för beräkning

av arvoden åt rektorsbiträden, som av överstyrelsen föreslagits

för de allmänna läroverkens del, har överstyrelsen anfört:

Då grundarvodet till rektorsbiträde vid provårsläroverk i Stockholm av

överstyrelsen föreslagits skola utgå med 300 kronor, ville överstyrelsen

föreslå, att arvodet till rektorsbiträdet vid högre lärarinneseminariet beräknades

på så sätt, att detsammas grundarvode fastställdes till 300 kronor och

tilläggsarvodet, efter ett belopp av 1 krona 50 öre för varje elev, till 900

kronor. Beträffande seminariets fonder hade överstyrelsen genom rektor

vid högre lärarinneseminariet erfarit, att desamma handhades av direktionen

för Stockholms stads undervisningsverk. Seminariets rektor hade

emellertid för överstyrelsen framhållit, att, då förvaltningen vid högre

lärarinneseminariet och därmed förenade läroanstalter torde kunna betecknas

såsom i sitt slag egenartad och då arbetet med hänsyn härtill kunde

anses i hög grad betungande, det torde vara befogat, att rektorsbiträdet

vid högre lärarinneseminariet och därmed förenade läroanstalter erhölle

ett arvode, som med förslagsvis 150 kronor överstege det, som skulle utgå

till ett rektorsbiträde vid läroverk av motsvarande slag och storlek i Stockholm.

Med hänsyn härtill hade överstyrelsen ansett sig böra föreslå

nämnda arvode till (300 + 900 + 150 =) 1,350 kronor.

Statskontoret har påpekat, att den höjning av bibliotekariens arvode,

som beviljats av 1938 års riksdag, nära motsvarade den minskning i det

å arvodet utgående dyrtidstillägget, som bibliotekarien fått vidkännas i

och med övergången från oreglerat till reglerat dyrtidstillägg. Under erinran

örn den ståndpunkt statskontoret intagit (se nedan) beträffande

överstyrelsens förslag angående reglering av arvodena för bibliotekarier

och rektorsbiträden vid de allmänna läroverken, har statskontoret förordat

allenast, att arvodet åt rektorsbiträdet uppräknades till 1,160 kronor. Frågan

örn en avveckling av det reglerade dyrtidstillägget borde övervägas

vid den allmänna översyn beträffande nämnda spörsmål, som syntes bliva

erforderlig.

Tidigare denna dag har Kungl. Majit på föredragning av chefen för finansdepartementet

beslutat avlåta proposition till riksdagen angående lönereglering

för ordinarie befattningshavare vid de allmänna läroverken m. fl.

statliga undervisningsanstalter. Nämnda proposition innefattar även förslag

angående tillämpning av civila avlöningsreglementet å ordinarie vaktmästarpersonal

vid nämnda läroanstalter. Förslaget i denna del bygger på

en av skolöverstyrelsen med skrivelse den 29 december 1937 överlämnad

utredning, varöver infordrade utlåtanden avgivits den 31 januari 1938 av

statskontoret och den 1 juli 1938 av allmänna civilförvaltningens lönenämnd.

I propositionen hava närmare angivits de allmänna principer, som böra

tillämpas vid vaktmästarpersonalens inplacering i olika förekommande

lönegrader. Bland annat har därvid framhållits, att vad i propositionen anförts

rörande svårigheterna att omedelbart genomföra en helt tillfredsställande

organisation talar för att man för nästa budgetår inrättar icke
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

ordinarie befattningar i något större utsträckning än eljest bort ske samt

att en viss återhållsamhet iakttages i fråga örn befattningarnas placering

i den högsta av de här ifrågakommande lönegraderna. I den mån så befunnes

påkallat, borde givetvis framdeles jämkningar vidtagas i den organisation,

som nu må beslutas.

Beträffande behovet av vaktmästarbefattningar vid högre lärarinneseminariet

har skolöverstyrelsen anfört:

Då frågan om högre lärarinneseminariets organisation och framtida öde

för det dåvarande vore föremål för utredning, torde anledning saknas att

definitivt ordna frågan örn seminariets vaktmästarpersonal, åtminstone

genom att giva densamma ordinarie anställning. Visserligen funnes för närvarande

uppförd å seminariets stat en kvinnlig vaktmästare, tillika portvakt,

men denna hade redan uppnått sextio års ålder och torde måhända

därför böra pensioneras. Skulle hon emellertid komma att kvarstå ännu ett

eller annat år, ville överstyrelsen föreslå, att nämnda vaktmästarbefattning

tills vidare upprätthölles såsom extra ordinäre befattning i 7 lönegraden,

för vilken anordning den nuvarande vaktmästarens anställningsform knappast

torde utgöra hinder. Rektor vid seminariet hade dock på denna punkt

givit uttryck åt en viss tvekan. Statens skolköksseminarium och hushållsskola,

som inrymmes i högre lärarinneseminariet, torde väl knappast beröras

av detta seminariums öde. Överstyrelsen föresloge dock, att även

den vaktmästarbefattning, som närmast behövdes för skolköksseminariet

och hushållsskolan, inrättades såsom extra ordinarie befattning i 5 lönegraden.

Övrig personal — eldare och gårdskarl — torde böra avlönas på samma

sätt som hittills.

Skulle högre lärarinneseminariet komma att bibehållas och i en eller annan

form fortsätta sin verksamhet, torde en nybyggnad för samtliga i organisationen

ingående läroanstalter (lärarinneseminarium, flickskola, realskola,

folkskola, skolköksseminarium och hushållsskola) bliva ofrånkomlig.

I sådant fall borde samtidigt vaktmästarpersonalens ställning vederbörligen

omregleras.

Statskontoret och lönenämnden hava icke särskilt uttalat sig i förevarande

avseende.

Arvodet till bibliotekarien höjdes som nämnts för innevarande budgetår

provisoriskt från 900 kronor till 1,050 kronor. Å arvodet utgår nu reglerat

dyrtidstillägg. Med tillämpning av de grunder för omräkning av arvoden

på grund av bortfallande dyrtidstillägg, som kommit till användning vid

anslagsberäkningar för budgetåret 1939/40 för de allmänna läroverken,

bör bibliotekariearvodet för sistnämnda budgetår höjas till i runt tal 1,200

kronor utan rätt för innehavaren att uppbära dyrtidstillägg. Arvodet till

relctorsbiträdet skulle enligt nu gällande grunder för beräkning av motsvarande

arvoden vid de allmänna läroverken hava utgått med 900 kronor;

skolöverstyrelsen, som bestämmer sistnämnda arvoden, är dock icke helt

bunden vid de angivna beräkningsgrunderna. Rektorsbiträdet vid lärarinneseminariet

åtnjuter för närvarande ett av Kungl. Maj:t bestämt arvode av

1,000 kronor. Jag ifrågasätter ingen annan ändring av sistnämnda arvode

Departe
mentschefen.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. May.ts proposition Nr 211.

än att detsamma i likhet med vad jag i det följande tillstyrker beträffande

motsvarande arvoden vid de allmänna läroverken uppräknas med 25 procent,

d. v. s. med 250 kronor till 1,250 kronor. Ej heller å detta arvode bör

dyrtidstillägg hädanefter utgå.

De i avlöningsstaten upptagna anslagsposterna beräknar jag på följande

sätt:

Under en anslagspost till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat böra

beräknas medel till en rektor, nio lektorer, två adjunkter, elva ämneslärarinnor,

en lärare i vardera teckning, musik och gymnastik med lek och

idrott, fyra övningsskollärare, två lärarinnor i kvinnlig slöjd, därav en vid

det med lärarinneseminariet förenade statens skolköksseminarium och hushållsskola,

samt fem lärarinnor i hushållsgöromål, alla vid sistnämnda seminarium

och hushållsskola. Med hänsyn till den av chefen för finansdepartementet

föreslagna löneregleringen för lärarpersonalen beräknar jag

ifrågavarande anslagspost enligt vedertagna grunder till 33^,500 kronor,

innebärande en av nämnda lönereglering betingad anslagshöjning med

(334,500 — 277,000 =) 57,500 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, är för närvarande uppdelad å två delposter å 7,680 kronor och förslagsvis

100 kronor till grundbelopp, respektive vikariatsersättningar m. m.

Då sistnämnda delpost är avsedd enbart till ersättning åt vikarie för vaktmästaren,

för vilken föreslås lönereglering från och med nästa budgetår,

kan posten bortfalla, Vid det förhållandet, att lönereglering i det följande

föreslås jämväl för eldaren, saknar jag anledning att till behandling

upptaga skolöverstyrelsens förslag rörande beredande av medel under denna

delpost till ersättning till vikarie för sistnämnda befattningshavare. Arvoden

utgår nu till följande befattningshavare:

Kronor

3 biträdande föreståndarinnor å 960 kronor.................... 2,880

1 biträde å rektorsexpeditionen ............................... 1,000

1 bibliotekarie .............................................. 1 050

1 läkare........ ............................................ U200

1 vaktmästare, tillika portvakt ............................... 800

1 eldare.................................................... 750

Summa kronor 7,680.

Arvodena åt de tre biträdande föreståndarinnorna böra i enlighet med

förslag av chefen för finansdepartementet uppräknas till vardera 1,200 kronor.

Arvodena åt rektorsbiträdet och bibliotekarien böra vid bifall till vad

av mig föreslagits uppföras med 1,250 och 1,200 kronor. Arvodet till läkaren,

å vilket nu enligt uppgift av seminariets rektor icke utgår dyrtidstillägg, bör

bibehållas vid oförändrat belopp, 1,200 kronor. För vaktmästaren och eldaren

beräknas medel till avlöningar under annan anslagspost. Jag förordar

alltså följande arvodesbelopp:

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 211.

77

3 biträdande föreståndarinnor å 1,200 kronor

1 biträde å rektorsexpeditionen ...........

1 bibliotekarie .................

1 läkare ............

Kronor

............. 3,600

.............. 1,250

............. 1,200

............. 1,200

Summa kronor 7,250.

Delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal,

nu 53,000 kronor, bör enligt inom överstyrelsen utförda beräkningar till

ioljd av den i annat sammanhang föreslagna löneregleringen för lärarpersonalen

höjas med i runt tal 2,200 kronor. Under delposten bör

därjämte beraknas medel till extra ordinarie vaktmästarpersonal, utgörande

dels i enlighet med skolöverstyrelsens förslag en extra ordinarie

vaktmastare i 7 lönegraden, avsedd huvudsakligen för själva lärarinneseminariet,

samt en extra ordinarie vaktmästare i 5 lönegraden, avsedd

huvudsakligen för skolköksseminariet och hushållsskolan, dels ock på

grundval av uppgifter, lämnade av seminariets rektor, en extra ordinarie

eldare i 5 lönegraden med halvtidstjänstgöring. Den härav föranledda

höjningen av delposten uppgår till i runt tal 7,800 kronor. Delposten bör

sålunda uppföras med (53,000 + 2,200 + 7,800 =) 63,000 kronor. I detta

sammanhang vill jag påpeka, att den vaktmästare, som sålunda föreslagits

placerad i 5 lönegraden såsom extra ordinarie med heltidstjänstgöring, för

närvarande avlönas av medel, som inräknats i omkostnadsanslaget. Med

hänsyn härtill föreslår jag i det följande, att sistnämnda anslag något

minskas. Det bör även framhållas, att den ifrågasatta höjningen av förevarande

delpost bland annat avser att bereda en av lärarlöneregleringen

motiverad höjning av de timlärarlöner, som för vissa lärare fastställts av

Kungl. Majit den 23 december 1937 (jfr statsliggaren för budgetåret

1938/39, sid. 479). Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela

i detta hänseende erforderliga bestämmelser.

Delposten till avlöning sförhöjning ar m. m., nu 4,000 kronor, torde böra

uppföras med förslagsvis 4,900 kronor.

Anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, nu förslagsvis 14,920 kronor, kan på grund av de ifrågasatta

löneregleringarna bortfalla. I avlöningsstaten bör uppföras en särskild anslagspost

till rörligt tillägg, som uppskattas till förslagsvis 24,150 kronor.

b örevarande anslag bör alltså för nästa budgetår bestämmas till (334,500 -j-j~

7,250 63,000 -f- 4,900 -f- 24,150 =) 433,800 kronor, vilket innebär en

anslagshöjning med (433,800 — 356,700 =) 77,100 kronor, i huvudsak orsakad

av löneregleringarna för lärarpersonalen och vaktmästarna.

I personalförteckningen för högre lärarinneseminariet böra icke företagas

andra förändringar än de, som föranledas av berörda lönereglering för lärare.

Då i arets statsverksproposition detta anslag preliminärt beräknats till

430,000 kronor, innebär i jämförelse härmed vad jag nu tillstyrkt en ökning

med 3,800 kronor.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

2. Förslagsanslaget till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader.

Detta anslag är nu uppfört med 45,100 kronor.

Skolöverstyrelsen har i sin förutnämnda skrivelse den 31 augusti 1938

på framställning av seminariets rektor hemställt om anvisande av oförändrat

anslag för nästkommande budgetår.

Departe- Den för statens skolköksseminarium och hushållsskola avsedda delen av

mentschefan. förevarande anslag, 16,800 kronor, anlitas för närvarande till bestridande

av kostnaderna för avlöning åt betjäningen vid skolköksseminariet och hushållsskolan,

däribland en kvinnlig vaktmästare. Under hand har inhämtats,

att den till sistnämnda befattningshavare från omkostnadsanslaget

bestridda kontanta grundavlöningen för närvarande utgör 840 kronor om

året. Då i det föregående föreslagits, att denna vaktmästare skall komma i

åtnjutande av lönereglering från och med nästa budgetår, har jag under

avlöningsanslaget beräknat medel till lön åt henne. Omkostnadsanslaget

bör alltså reduceras med nämnda belopp, 840 kronor, lämpligen avrundat

till 800 kronor. Då jag i övrigt icke ifrågasätter några förändringar beträffande

förevarande anslag, bör detta således för nästa budgetår uppföras

med (45,100 — 800 =) 44>300 kronor. Erinras må,, att anslaget i årets statsverksproposition

preliminärt beräknats till 44,200 kronor.

Jag förutsätter, att åttonde huvudtitelns allmänna anslag till dyrtidstillägg

icke i fortsättningen anlitas för gäldande av eventuellt utgående

dyrtidstillägg till personal, som avlönas från detta omkostnadsanslag.

3. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 20,850,000 kronor

och disponeras i enlighet med personalförteckning och avlöningsstat, vilka

finnas införda i statsliggaren för nämnda budgetår å sid. 485—488.

Skolöverstyrelsen har i skrivelser den 31 augusti och den 15 oktober 1938

gjort framställningar om anslag till förevarande ändamål för budgetåret

1939/40. Dessutom har skolöverstyrelsen i särskilda skrivelser framlagt

vissa förslag, som hava inverkan på beräkningen av anslaget för nästa

budgetår. Utlåtanden över vissa delar av skolöverstyrelsens framställningar

hava avgivits av statskontoret och undervisningsväsendets lönenämnd.

I det följande behandlar jag var för sig de olika i avlöningsstaten ingående

posterna.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat. 1938 års riksdag inrättade

på förslag av Kungl. Majit följande nya ordinarie lärartjänster, nämligen

11 lektorstjänster, 10 adjunkstjänster, 4 teckningslärartjänster, 1 musik
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 211.

lärartjänst, 6 gymnastiklärartjänster och 5 lärartjänster i kvinnlig slöjd.

Härvid har bortsetts från de förändringar i lärarpersonalen, som föranleddes

av beslut rörande ombildning av kommunala mellanskolan i Ljusdal till

samrealskola. Av de nya lektors- och adjunktstjänsterna kunna 9, respektive

5 sägas hava varit betingade av utav riksdagen tidigare beslutade ändringar

i skolorganisationen.

1938 års riksdag uttalade (skrivelsen nr 8, sid. 33) i samband med sin behandling

av Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av nya ordinarie lektorsoch

adjunkts^ änster, att riksdagen därvid haft anledning ingå på frågan

örn fördelningen mellan läroverken i förhållande till elevantalet av de då

inrättade ämneslärartj änsterna.

Av uppgifter, som riksdagens statsutskott i detta hänseende under hand

erhållit från skolöverstyrelsen och som fogats som bilaga vid utskottets

utlåtande nr 8/1938, franninge, yttrade riksdagen, att tjänsterna i vissa fall

fördelade sig ganska ojämnt mellan de olika läroanstalterna. Det förtjänade

enligt riksdagens mening övervägas, huruvida icke ett uppstående behov

av nya lärartjänster vid ett läroverk skulle kunna i viss utsträckning tillgodoses

genom överflyttningar av tjänster från andra läroverk. Erfarenheterna

från folk- och småskoleseminarierna gåve en antydan örn de olägenheter,

som kunde bliva en följd av att den ordinarie lärarstaben avpassades

efter en organisation, som i en framtid kunde befinnas bliva för stor för

landets behov. Frågan syntes riksdagen vara av den vikt, att riksdagen

funne sig böra hos Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte taga

berörda spörsmål under övervägande.

I detta sammanhang må erinras, att skolöverstyrelsen i sina petita för

innevarande budgetår (se 1938 års åttonde huvudtitel, sid. 288 f.) fäst

uppmärksamheten vid en annan sida av det av riksdagen berörda problemet

angående fördelningen mellan läroverken av ifrågavarande ämneslärartjänster.

Överstyrelsen framhöll sålunda, att trots det betydande antal nya ordinarie

lärartjänster, som under de senare åren inrättats, antalet icke-ordinarie

lärare vid åtskilliga läroverk vore alltför stort i förhållande till de

ordinarie lärarnas antal, varför överstyrelsen skulle finna det mycket befogat,

att en del av dessa läroanstalter erhölle en förstärkning av den ordinarie

lärarstaben. Överstyrelsen ansåge sig dock icke för det dåvarande

böra väcka förslag därom, då ett så stort antal nya tjänster nyligen inrättats

och då det ur befordringssynpunkt icke kunde för det dåvarande anses vara

samma trängande behov därav som tidigare och som det måhända ånyo

bleve om ett eller annat år. Det bleve måhända nödvändigt, att redan ett

följande år ånyo taga upp frågan om inrättande av nya adjunktstjänster

vid några läroverk, där behovet vore särskilt starkt framträdande.

Med anledning av riksdagens förutberörda uttalande anbefallde Kungl.

Majit den 13 maj 1938 skolöverstyrelsen, att, därest behov framdeles uppstode

av ytterligare ordinarie lärartjänster vid allmänna läroverk, taga

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 211.

under övervägande, huruvida icke detta behov kunde i viss utsträckning

tillgodoses genom överflyttning av lärartjänster från

andra allmänna läroverk.

I förutberörda skrivelser den 31 augusti och den 15 oktober 1938 har nu

skolöverstyrelsen hemställt örn inrättande av vissa nya ordinarie lärartjänster

vid de allmänna läroverken och i samband därmed företagit den

av Kungl. Maj:t anbefallda undersökningen och framlagt därav föranledda

förslag.

Överstyrelsen har därvid tagit hänsyn till det behov av nya ordinarie lärartjänster,

som enligt överstyrelsens mening föranleddes av ifrågasatt omorganisation

av de högre allmänna läroverken för flickor och av vissa läroverk

i Göteborg (jfr det föregående). I sitt under avdelning I här ovan omnämnda

utlåtande av den 31 oktober 1938 över Stockholms stadsfullmäktiges

framställning angående inrättande av ett läroverk för flickor å Södermalm

i Stockholm m. m. har skolöverstyrelsen sedermera gjort de ändringar

i sina tidigare framlagda anslagsäskanden, som enligt överstyrelsens förmenande

föranleddes av stadsfullmäktiges av överstyrelsen biträdda förslag

samt av överstyrelsens i samband därmed gjorda framställningar. Det under

samma avdelning berörda förslaget örn ändrad organisation av gymnasiet

vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm har däremot icke

föranlett ändringar i överstyrelsens anslagsäskanden.

Av handlingarna inhämtas:

1. Rektorstjänster. Överstyrelsen har icke ifrågasatt andra förändringar

än dels inrättande av en ny rektorstjänst vid det föreslagna nya

flickläroverket å Södermalm i Stockholm, dels ock höjning av arvodet till

rektor vid den under upprättande varande samrealskolan i Ljusdal i enlighet

med den av Kungl. Majit fastställda planen för kommunala mellanskolans

i Ljusdal ombildning till statlig samrealskola.

2. Lektorst j kuster. Överstyrelsen har föreslagit inrättande av

12 nya lektorstjänster.

De nya statliga gymnasierna i Eslöv, Motala och Skellefteå, yttrar överstyrelsen,

borde erhålla vardera två lektor st jänster, likaså det under uppbyggnad

varande högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg.

Då överstyrelsen tillstyrkt, att en helt ny gymnasielinje skulle upprättas

vid flickläroverket i Örebro, ville överstyrelsen på grund härav föreslå inrättandet

av en ny lektorstjänst vid nämnda läroverk.

En ny lektorstjänst borde vidare tilldelas högre allmänna läroverket i

Bromma. Vid början av läsåret 1937/38 hade gymnasiet därstädes bestått

av 9 avdelningar, fördelade på 4 avdelningar i det fyraåriga latingymnasiet

och 5 avdelningar i det fyraåriga realgymnasiet (2 avdelningar av ring

lil4). Innevarande läsår omfattade gymnasiet 5 avdelningar i det fyraåriga

latingymnasiet (2 avdelningar av ring I4) och 6 avdelningar i det fyraåriga

realgymnasiet (2 avdelningar vardera av ringarna I4 och IV4), tillsammans

11 avdelningar. Detta antal komme med stor sannolikhet att ökas under

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

nästkommande läsår, 1939—40. Vid läroverket funnes 7 lektorstjänster inrättade.

Enligt 1927 års riksdagsbeslut angående omorganisationen av de

högre allmänna läroverken hade i allmänhet läroverken med 6 lektorstjänster

beräknats omfatta 6 ä 7 gymnasieavdelningar. Det vore då uppenbart,

att relationen mellan antalet gymnasieavdelningar och antalet lektorst

jänster vid läroverket i fråga för närvarande avsevärt av veke och sannolikt

även vid ingången av nästa läsår komme att avsevärt avvika från vad som

finge anses vara normalt. Då därtill komme, att antalet icke-ordinarie

lärare vid högre allmänna läroverket i Bromma för innevarande läsår,

1938—39, företedde en stegring av ett redan i och för sig abnormt stort

antal — 12 mot 10 under föregående läsår — syntes det överstyrelsen högeligen

påkallat, att antalet ordinarie ämneslärartjänster där utökades på så

sätt, att vid läroverket från och med budgetåret 1939/40 bland annat inrättades

en eller flera lektorstjänster. Visserligen hade det på senare år

yppat sig svårigheter att erhålla kompetenta sökande till lektorstjänster,

ledigförklarade i vissa ämnen, men detta förhållande gällde, frånsett en viss

ämneskombination, för närvarande företrädesvis norrländska läroverksorter

och gjorde sig icke gällande för huvudstadens vidkommande. Då läroverket

först från och med innevarande läsår vore färdigbildat, vore det förenat med

svårigheter att för närvarande ange dess slutgiltiga konstanta behov av

lektorstjänster. Under inga förhållanden kunde emellertid detta behov överskridas,

örn från och nied budgetåret 1939/40 vid läroverket upprättades 1

ny lektorstjänst.

Överstyrelsen har vidare föreslagit inrättande av 1 ny lektorstjänst vid

det ifrågasatta nya flickläroverket å Södermalm i Stockholm.

Förslaget angående ombildande av nya elementarskolan till samläroverk

och upprättande i samband därmed av en ny fyraårig latingymnasielinje

därstädes borde enligt överstyrelsens mening föranleda inrättande av en ny

lektorstjänst även vid detta läroverk.

Den undersökning av möjligheterna att vid behov av nya ämneslärartjänster

vid vissa läroverk dit överflytta ordinarie ämneslärartjänster från

andra läroverk, som av Kungl. Maj:t anbefallts, har av överstyrelsen begränsats

till att för närvarande omfatta endast adjunktst jänster.

3. Adjunktst jänster. Skolöverstyrelsen har föreslagit, att tillhopa

13 nya adjunktstjänster skulle inrättas från och med budgetåret

1939/40. Därutöver skulle enligt överstyrelsens förslag behov av nya ordinarie

adjunktstjänster vid vissa läroverk med oproportionerligt hög procentsats

icke-ordinarie lärare tillgodoses genom överflyttning dit av ordinarie

adjunktstjänster från vissa andra läroverk i mån av uppkommande ledigheter

å sistnämnda tjänster.

De 13 nya adjunktstjänsterna skulle enligt skolöverstyrelsens förslag

fördelas sålunda:

1 vid högre allmänna läroverket för flickor i Vasastaden i Stockholm,

1»» » » »»» Örebro,

1 » samrealskolan i Ljusdal,

1 » högre allmänna läroverket i Umeå,

4 » » » » » Bromma,

Bihang till riksdagens -protokoll 1939. 1 sami. Nr 211.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

1 vid samrealskolan i Gudmundrå,

1 » » » Piteå,

1 » » » Sollefteå samt

1 » » » Sölvesborg.

1 » det föreslagna nya flickläroverket å Södermalm i Stockholm.

De två förstnämnda adjunktstjänsterna äro betingade av överstyrelsens

ståndpunktstagande till förslaget angående omorganisation av de nuvarande

högre allmänna läroverken för flickor, och den sistnämnda förutsättes

av överstyrelsen böra inrättas redan under det nya flickläroverkets å Södermalm

första verksamhetsår. Beträffande de tio återstående adjunktstjänstema

har överstyrelsen anfört:

Vid det föreskrivna förstatligandet av kommunala mellanskolan i Ljusdal

komme under budgetåret 1938/39 2 klassavdelningar av kommunla mellanskolan

att ingå i den nya samrealskolan, varför ock Kungl. Majit föreskrivit

inrättande vid den sistnämnda av 1 adjunkts^ änst och 1 ämneslärarinnetjänst

för sagda år. Vid början av läsåret 1939—40 komme ytterligare 2 avdelningar

att ingå i den nya samrealskolan, varför från och med nämnda är

behovet av ännu minst 1 adjunkts^änst gjorde sig gällande.

Beträffande högre allmänna läroverket i Umeå framhölle rektor därstädes,

att, då det antal lektorstjänster, 8, som läroverket för närvarande fått

sig tilldelat, vore för litet för att bestrida ens hälften av gymnasiets undervisning,

vore upprättandet av en ny lektorstjänst väl motiverat. Åberopande

den kända svårigheten att erhålla kompetenta sökande till lektorstjänster

i norrländska städer föresloge rektor i stället inrättandet av en ny adjunktstjänst.

Överstyrelsen kunde för sin del vitsorda riktigheten av de skäl, rektor anfört

som stöd för sin anhållan, och därjämte tillägga, att antalet lärare över

stat vid läroverket i fråga för innevarande läsår vore 9, representerande 22

procent av totalantalet ämneslärare. Överstyrelsen tillstyrkte därför rektors

anhållan på så sätt, att överstyrelsen föresloge vidtagande av åtgärder för

att antalet adjunkts^änster vid högre allmänna läroverket i Umeå ökades

med 1 från och med budgetåret 1939/40.

Antalet avdelningar i realskolan vid högre allmänna läroverket i Bromma

hade vid början av läsåret 1937—38 utgjort 21, fördelade på 4 i den fyraåriga

och 17 i den femåriga realskolan, den senare med ej mindre än 5

avdelningar av var och en av klasserna l5 och 2r’, 4 avdelningar av klass 35

och 3 avdelningar av klass 45. Vid innevarande läsårs början, 1938—39,

utgjorde antalet avdelningar i realskolan vid läroverket 24, fördelade på

4 i den fyraåriga och 20 i den femåriga realskolan, den senare med 5 avdelningar

av vardera av klass l5, 25 och 3", 4 avdelningar av klass 4r'' och 1

avdelning av klass 55. Från och med innevarande läsår vore läroverket färdigbildat.

Sammanlagda antalet adjunkts- och ämneslärarinnetjänster vid

läroverket hade den 1 januari 1938 utgjort 19.1 sina fjolårspetita hade överstyrelsen

föreslagit inrättande vid läroverket från och med året 1938—39 av

4 nya adjunktstjänster, vilket också av Kungl. Majit bifallits, varför sammanlagda

antalet adjunkts- och ämneslärarinnetjänster där vid början av

läsåret 1938—39 utgjorde 23.

Toge man i betraktande, att de nuvarande 4 avdelningarna av klass 45

sannolikt fordrade 2 avdelningar av klass 55 vid början av år 1939—40 och

att de nuvarande 5 avdelningarna av klass 35 helt säkert fordrade 5 avdelningar

av klass 45 vid nämnda tidpunkt, syntes det överstyrelsen högst troligt,

att antalet klassavdelningar i ifrågavarande läroverks realskola vid

början av året 1939—40 komme att överstiga det nuvarande antalet 24.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

En annan i detta sammanhang betydelsefull omständighet vore, att totala

antalet ämneslärare vid läroverket i fråga utgjorde 42 och antalet ickeordinarie

lärare 12 för innevarande läsår. Dessa och ovan anförda siffror beträffande

antalet klassavdelningar syntes oförtydbart peka på att antalet

ordinarie ämneslärartjänster vid läroverket vore i starkt behov av utökning.

Överstyrelsen, som i annat sammanhang föreslagit inrättande från och med

läsåret 1939—40 av 1 ny lektorstjänst vid läroverket, hyste den uppfattningen,

att en ökning med 4 nya adjunktstjänster därstädes från och med

sistnämnda år finge anses vara skälig.

Det funnes emellertid även andra läroverk, vid vilka proportionen mellan

icke-ordinarie lärare och totala antalet ämneslärare måste anses vara

av onormal storlek och som således kunde anses vara berättigade att enbart

av den anledningen få antalet adjunktstjänster utökat. Dessa hava

av överstyrelsen angivits i en översikt, vilket fogats såsom bilaga till denna

proposition.

Betraktade man tills vidare för de högre allmänna läroverkens vidkommande

en procentsats i förevarande avseende av 15 och beträffande realskolor

och samrealskolor av 25 såsom undre gränsen för de i bilagan angivna

läroverk, vilka nu i första hand syntes böra ihågkommas med nya

adjunktstjänster, komme nedanstående läroanstalter att räknas till dem,

sorn, bortsett från de i det föregående med avseende på behovet av adjunktstjänster

behandlade, vore i särskilt stort behov av dylika tjänster (inom

parentes angåves procentsatsen i fråga):

Högre allmänna läroverk.

Realskolor.

Borås.............

Gävle.............

Haparanda.........

Hälsingborg för gossar

Härnösand.........

Linköping .........

Luleå.............

Lund..............

Nyköping..........

Skövde ............

Sundsvall...........

Uddevalla..........

[Uppsala ..........

Visby..............

(17)

(17)

. . . . (26)

. . . . (27)

. . . . (20)

. . . . (21)

. . . . (26)

(17)

(19)

(18)

(16)

(18)

• • • • (22)]

(16)

Alingsås.........(33)

Falköping .......(36)

Filipstad........(33)

Gudmundrå.............(50)

Hallsberg...........(44)

Hedemora.......(38)

Hässleholm . . . (27)

Kiruna..........(33)

Ludvika.........(33)

Malmberget......(38)

[Nederkalix.............(56)]

Piteå................. . (50)

Ronneby........(33)

Sala............(33)

Simrishamn..........(43)

Sollefteå...............(54)

Säffle...........(38)

Sölvesborg..............(50)

Tomelilla...........(44)

Trelleborg .... (27)

Ulricehamn.............(50)

Vara...............

Vetlanda............

Värnamo........(33)

Åstorp.............(43)

Ängelholm .... (29)

Örnsköldsvik.....(36)

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

Av dessa torde emellertid högre allmänna läroverket i Uppsala och

samrealskolan i Nederkalix ej böra ifrågakomma, det förra läroverket på

grund av dess karaktär av provårsanstalt, vilken egenskap enligt 1936 års

lärarutbildningssakkunnigas betänkande gjorde ett större antal icke-ordinarie

lärare där önskvärt, det senare läroverket på grund av dess läge i ett

utpräglat industrisamhälle av sådan typ, att man kunde räkna nied rätt

starka fluktuationer i elevantalet.

Frågan, huruvida ytterligare nya adjunktstjänster för närvarande borde

inrättas vid samtliga läroverk, där behov av sådana syntes föreligga, torde

emellertid böra ses i sammanhang med den av Kungl. Maj:t anbefallda

undersökningen, huruvida behov av nya ordinarie tjänster vid vissa allmänna

läroverk icke kunde i viss utsträckning tillgodoses genom överflyttning

av lärartjänster från andra allmänna läroverk.

En dylik undersökning hade nu av överstyrelsen företagits.

När det gällde enskildheter inom detta problem, krävde olika typer av

läroverk särskilt beaktande. Från synpunkten av det s. k. rörlighetsmomentet,

innebärande en sådan smidighet i organisationen av ett läroverks

tjänsteutestning, att icke undervisningens planläggning därigenom försvårades,

ställde sig till exempel en realskola med enkel linje helt annorlunda

än ett högre allmänt läroverk av medelstorlek. I det förra fallet vore

behovet av lärare i de olika ämnena mycket konstant, i det senare kunde

det med nuvarande organisation, ej minst å det differentierade gymnasiet,

växla betydligt från år till år. Redan en tillfällig frånvaro av den ena eller

båda grekavdelningarna med vardera 7 veckotimmar inverkade avsevärt

på undervisningstimmarnas fördelning på tillgängliga lärarkrafter, och vid

bortfall av en parallellavdelning kunde, örn endast 1 icke-ordinarie lärare

vore anställd vid läroverket, svårighet uppstå att på vederbörligt sätt utnyttja

skolans lärarpersonal.

Det vore därför å ena sidan nödvändigt att tillse, att icke procenttalet

av icke-ordinarie lärare nedginge alltför starkt vid ett läroverk, men å

andra sidan borde hänsyn tagas till stabiliteten i varje särskilt läroverks

organisation. Någon sträng procentuell enhetlighet över hela linjen i proportionen

mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare varken borde eller ens

kunde därför genomföras. Vid bedömandet av denria marginal för ickeordinarie

lärare torde det även vara lämpligt att tillse, att vid provårsläroverken

tillfälle kunde beredas lärarkandidaterna, att, där så ansåges

ändamålsenligt, självständigt svara för några undervisningstimmar.

I sitt yttrande den 30 november 1934 över extralärarsakkunnigas betänkande

hade skolöverstyrelsen på tal örn proportionen mellan ordinarie

och icke-ordinarie lärare vid de allmänna läroverken framhållit, att med

den rörlighet, organisationen numera erhållit i åtskilliga avseenden, det

icke torde vara möjligt att utgå från en ä priori fastställd matematisk

proportion, till exempel 7 procent, till vilken procentsiffra antalet extra

lärare skulle hava nedgått enligt 1927 års riksdagsbeslut efter avslutad

omorganisation.

Det torde för närvarande ur rörlighetsmomentets synpunkt kunna anses

lämpligt, att — där icke särskilda skäl förelåge — en icke avsevärt lägre

procentsats än 10 av ett till sin organisation mera variabelt läroverks hela

antal ämneslärare vore icke-ordinarie. Den överflyttning av ordinarie ämneslärartjänster

från vissa läroverk, som skulle bliva följden av detta övervägande,

torde för närvarande böra begränsas till att gälla adjunktsbefattningar.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:t8 proposition Nr 211.

Behovet av de adjunkts^ änster, som på detta sätt bleve överflödiga vid

ett och annat läroverk, vöre på många andra håll så stort, att det icke vore

lätt att avgöra, varthän de bäst borde överföras.

Överstyrelsen hade nu företagit en granskning ur ifrågavarande synpunkt

av samtliga allmänna läroverk och hade därvid i anslutning till

det ovan sagda kommit till den uppfattningen, att — därest ej nya omständigheter

tillkomme — tillhopa 13 adjunktst jänster

vid uppkommande 1 e d i g h e t e r syntes kunna utan

olägenhet flyttas från nedannämnda läroverk:

Läroverk

Lärare över

stat (antal

timlärar- timmar)

Hela antalet

ämneslärare

Procent

ämneslärare

över stat

av hela antalet

ämneslärare

2 vid högre

allmänna läroverket

i Eskilstuna. . .

—

(12)

24

0

1 » »

i

» Kristianstad .

2

(6)

31

6

1 » »

»

»

» Landskrona . .

1

(15)

23

4

3 » »

»

I

för gossar i

Malmö ....

1

(10)

42

2

2 ''» »

)

>

å Södermalm i

Stockholm . .

2

(16)

44

5

2 vid högre

»

»

» Östermalm i

Stockholm . .

2

36

6

1 vid högre

»

J

i Västerås . . .

2

(6)

32

6

1 » Vasa realskola

i Stockholm

1

(3)

21

5

Överstyrelsen ville emellertid betona, att överstyrelsen ej här avsåge

tvångsöverflyttning, d. v. s. flyttning av tjänst och dess innehavare samtidigt,

utan att tjänsteförflyttning borde ske först, då ledighet å befattningen

inträdde.

Då det gällde att i praktiken omsätta resultatet av förevarande undersökning,

torde böra tagas i betraktande, huruvida behovet av nya tjänster

vid de läroanstalter, där sådant förefunnes, vore starkt trängande, eller

om det utan alltför stor olägenhet kunde fyllas efter hand, som ledighet

inträffade å tjänster vid sådana läroverk, från vilka förflyttning enligt den

förestående undersökningen skulle kunna ske. Det torde icke kunna förnekas,

att läroverk, vilka befunne sig under en omorganisation, som medförde

varaktig ökning i antalet klassavdelningar, och läroverk, vilka expanderade

på grund av en oväntat stark tillströmning av elever, tillhörde

den kategori, vid vilken det eventuella behovet av nya tjänster omedelbart

borde fyllas. Tillgodoseendet av tjänstebehovet vid dylika läroverk torde

därför enligt överstyrelsens mening böra ske antingen genom inrättande

där av nya tjänster eller genom överflyttning dit av sådana tjänster vid

de läroverk, från vilka flyttning ansåges kunna ske, vilkas innehavare avginge

med pension under budgetår föregående det, under vilket tjänsterna

vore behövliga vid andra läroverk, eller genom båda de nu nämnda förfaringssätten.

Man funne sålunda, att vid vart och ett av högre allmänna läroverket i

Eskilstuna, högre allmänna läroverket för gossar i Malmö, högre allmänna

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition Nr Ml.

läroverket å Södermalm och vid Vasa realskola i Stockholm — samtliga

läroanstalter nämnda i här ifrågavarande undersökning såsom sådana, från

vilka tjänster skulle kunna förflyttas — för närvarande funnes 1 tjänst,

vars innehavare vore skyldig att avgå med pension under budgetåret

1938/39. Dessa 4 adjunkts^änster skulle givetvis kunna fylla behovet av

adjunkts^ änster för budgetåret 1939/40 vid vissa av i det föregående

nämnda läroverk, där sådant enligt överstyrelsens mening vore på grund

av desammas omorganisation eller starka tillväxt förhanden. I sådant fall

borde behovet av adjunkts^''änster vid andra läroverk av samma kategori

tillfredsställas genom upprättande av nya tjänster.

Då enligt överstyrelsens undersökning angående tjänsteflyttning ej

mindre än sammanlagt 13 adjunkts^änster syntes kunna disponeras —

därav, som ovan nämnts, 4 redan från och med året 1939/40 — och, som

franninge av det föregående, ett stort antal läroverk utom de under omorganisation

och exceptionellt stark tillväxt varande vore i stort behov av

ökat antal tjänster, syntes enligt överstyrelsens mening den sistnämnda

kategorien läroanstalter böra få sina behövliga adjunkts^änster icke genom

överflyttning från andra läroverk utan genom inrättande där av nya

sådana.

Överstyrelsen föresloge därför, att nya adjunkts^änster inrättades från

och med året 1939/40 — förutom vid läroverken för flickor i Stockholm

och Örebro samt vid läroverken i Ljusdal, Umeå och Bromma — jämväl

med 1 vardera vid samrealskolorna i Gudmundrå, Piteå, Sollefteå och

Sölvesborg. Vid första uppkommande ledighet borde därjämte förutnämnda

13 adjunktstjänster vid högre allmänna läroverken i Eskilstuna, Kristianstad,

Landskrona, Västerås, Malmö samt å Södermalm och Östermalm i

Stockholm ävensom vid Vasa realskola i Stockholm överflyttas till något

eller några av de läroverk, som hade en oproportionerligt hög procentsats

icke-ordinarie lärare, varvid 1 tjänst syntes kunna redan under budgetåret

1939/40 tilldelas envar av samrealskolorna i Hallsberg, Tomelilla, Ulricehamn

och Vetlanda.

Överstyrelsen hade för avsikt att, allteftersom ledigheter vid adjunktstjänster

uppkomme vid nyssnämnda läroverk, där överstyrelsen föreslagit

indragning av en eller flera dylika befattningar, till Kungl. Maj:t inkomma

med närmare detaljerade förslag i ärendet.

Överstyrelsen ville emellertid med styrka framhålla, att, då — som i det

föregående nämnts — procenttalet extralärare vid varje läroverk i regel

torde böra hållas omkring 10, den i det föregående omnämnda översikten

av nämnda tal vid vissa läroverk visade, att mycket ännu återstode att

uträtta med avseende på fördelning och nyinrättande av ordinarie ämneslärartjänster.

I

I detta sammanhang må framhållas, att, sedan skolöverstyrelsen framlagt

berörda undersökning rörande möjligheterna att överflytta vissa ordinarie

adjunkts^änster till andra läroverk, Kungl. Majit på framställning

av skolöverstyrelsen genom beslut den 28 oktober 1938 och den 12 januari

1939 tillgodosett samrealskolorna i Hallsberg, Tomelilla och Ulricehamn

med var sin ny adj unktstj änst genom överflyttning dit av två adjunktstjänster

från högre allmänna läroverket å Södermalm i Stockholm och en

från högre gossläroverket i Malmö. Av de 13 adjunktstjänster, vilka över
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

styrelsen ansett kunna flyttas från de läroverk, dit de för närvarande äro

förlagda, återstå sålunda för närvarande endast 10. Av dessa bliva två

lediga under innevarande budgetår genom innehavarens inträde i pensionsåldern.

En av de tre adjunkts^ änster, som hittills överflyttats, har blivit

ledig genom innehavarens utnämning å annan tjänst.

I sin skrivelse den 31 augusti 1938 har skolöverstyrelsen jämväl berört

behovet av ordinarie adjunkts^änster vid högre realläroverket i Göteborg.

Från nämnda läroverk har genom Kungl. Maj:ts beslut den 22 september

1938 från och med den 1 januari 1939 en ledigbliven adjunktstjänst överflyttats

till det under utbyggnad varande högre allmänna läroverket i

Majorna därstädes. Härigenom blir någon ny adjunktstjänst vid sistnämnda

läroverk redan för nästa budgetår enligt överstyrelsens uppfattning icke erforderlig.

Icke desto mindre har överstyrelsen hemställt örn överflyttning till

detta läroverk av en adjunktstjänst, som blir ledig vid realläroverket med

utgången av innevarande budgetår. Detta förslag står i samband med den

omorganisation av högre latin- och realläroverken i Göteborg, som ifrågasatts

och berörts i det föregående. Medan för latinläroverkets del behovet

av ordinarie ämneslärartjänster vid bifall till den ifrågasatta omorganisationen

förblir oförändrad, skulle nämligen enligt överstyrelsens beräkning

vid realläroverket två ordinarie adjunktsbefattningar bliva överflödiga,

beroende på dels den fortgående överflyttningen till läroverket i Majorna

av en realskollinje och dels avvecklingen av en krets av reallyceet. Överstyrelsen

har därvid funnit ändamålsenligast, att av nämnda två adjunktstjänster

den ena överflyttas till läroverket i Majorna, där under överflyttningstiden

ett växande behov av ordinarie ämneslärartjänster kommer att

göra sig gällande, och att den andra får kvarbliva vid realläroverket, som

har ett relativt stort antal icke-ordinarie lärartjänster — under höstterminen

6 av sammanlagt 45 ämneslärare.

Statskontoret har avstyrkt skolöverstyrelsens förslag, att de ordinarie

lärartjänster, som kunde ifrågakomma för överflyttning mellan olika läroverk,

uteslutande skulle komma sådana läroverk tillgodo, där behovet av

nya ordinarie tjänster icke uppkommit till följd av omorganisation eller

oväntat stark tillväxt.

I anledning av vad överstyrelsen uttalat och föreslagit ville statskontoret

framhålla, att, då det gällde att bestämma antalet ordinarie och icke-ordinarie

lärare, avgörande betydelse måste tillmätas den omständigheten,

huruvida en klassavdelning — efter ingående undersökningar av på frågan

inverkande förhållanden — under den närmaste framtiden kunde anses bliva

av mera permanent natur eller ej. Vidare torde böra uppmärksammas, att

ett stort antal icke-ordinarie lärare hade den mera fasta anställning, som

vöre förenad med extra ordinarie, pcnsionsberättigande befattning. Berörda

synpunkter syntes — såvitt framginge av handlingarna i ärendet —

icke tillräckligt hava beaktats vid den föreliggande utredningen.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. May.ts proposition Nr 211.

Statskontoret erinrade i detta sammanhang, att de s. k. extralärarsakkunniga

i sitt betänkande med utredning och förslag rörande de extra ordinarie

lärarnas vid de allmänna läroverken anställningsförhållanden m. m. (statens

offentliga utredningar 1934: 40, sid. 75) framhållit nödvändigheten av en

komplettering med vissa bestämda mellanrum av den av de sakkunniga

verkställda utredningen. De sakkunniga hade i sådant avseende föreslagit,

att den första allmänna revisionen skulle ske vid utgången av läsåret

1939—40 och då avse en ny femårsperiod. Statskontoret holle icke för otroligt,

att en utredning efter väsentligen de grunder, som de sakkunniga tilllämpat,

och med beaktande av att de extra ordinarie lärarna med hänsyn

till anställningens karaktär icke kunde vid den utredning, varom här vore

fråga, jämställas med övriga icke-ordinarie lärare, kunde giva ett helt annat

resultat än det nu föreliggande.

I betraktande av vad sålunda anförts, kunde statskontoret icke i nuvarande

läge biträda överstyrelsens förslag i fråga örn utnyttjandet av för

överflyttning tillgängliga adjunkts^änster. Dessa borde i stället enligt statskontorets

piening placeras vid någon av de läroanstalter, för vilka överstyrelsen

begärt inrättandet av nya sådana tjänster. Så torde även böra ske

med den vid realläroverket i Göteborg överflödiga adjunkturen. Då innehavaren

av en av adjunktsbefattningarna därstädes uppnådde pensionsåldern

med utgången av augusti månad 1939, torde överflyttningen måhända

kunna utan olägenhet ordnas vid sagda tidpunkt.

4. Ämneslärarinnetjänster. Vid kommunala mellanskolan i

Ljusdal, vars förstatligande nu pågår, hava, enligt vad skolöverstyrelsen

uppgivit, funnits två ordinarie ämneslärarinnetjänster, varav den ena förstatligats

från och med innevarande budgetår. Överstyrelsen har nu föreslagit,

att från och med nästa budgetår även den andra av nämnda ämneslärarinnetjänster

överflyttas till samrealskolan. Överstyrelsen har jämväl

föreslagit, att från och med nästkommande budgetår inrättas en ämneslärarinnetjänst

vid det ifrågasatta nya flickläroverket i Stockholm och en

vid nya elementarskolan i samband med dess ombildning till samläroverk.

Tillhopa skulle alltså erfordras tre nya ämneslärarinnebefattningar.

5. Övningslä rartjänster. Skolöverstyrelsen har hemställt örn

inrättande från och med nästa budgetår av 6 nya teckningslärartjänster,

6 nya gymnastiklärartjänster och 4 lärarinne^''änster i kvinnlig slöjd.

De nya teckningslärare''änsterna skulle enligt överstyrelsens förslag fördelas

med en vid vardera av samrealskolorna i Sölvesborg, Ulricehamn, Vara

och Vetlanda samt högre allmänna läroverken i Bromma och å Södermalm

i Stockholm.

De nya gymnastiklärartjänsterna skulle enligt förslaget förläggas till samrealskolorna

i Malmberget, Säffle och Kiruna samt vid de högre allmänna

läroverken i Bromma, Kalmar och Umeå. De tre sistnämnda tjänsterna

skulle vara kvinnliga.

De nya lärarinnetjänsterna i kvinnlig slöjd avsåges av överstyrelsen för
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

delade mellan samrealskolan i Arvika samt de högre allmänna läroverken i

Kristianstad, Luleå och Uddevalla.

Till stöd för sitt förslag har överstyrelsen anfört:

Vid uppgörande av förslag för tillgodoseende av undervisning i övningsämnen

under budgetåret 1939/40 torde hänsyn böra tagas till resultatet av

den inom överstyrelsen företagna undersökningen, huruvida uppkommande

behov vid vissa läroverk av nya lärartjänster skulle kunna tillgodoses genom

överflyttning av tjänster från andra läroverk. Kungl. Majit hade redan

tidigare på överstyrelsens förslag i åtskilliga fall överflyttat ordinarie

övningslärartjänster från samrealskolor, som genom 1927 års riksdags beslut

angående det högre undervisningsväsendets organisation förvandlats till

enkellinjiga fyraåriga eller femåriga realskolor, till större skolor, och det

gällde sålunda här endast en fortsättning av dessa åtgärder.

Den gjorda undersökningen visade, att på grund av läroverkens utveckling

en viss ojämnhet i fråga om övningsämnena alltjämt rådde de olika

läroverken emellan. Sålunda funnes under läsåret 1938—39 ordinarie tjänster

i teckning med ned till 8 veckotimmars tjänstgöring (samrealskolan i

Vimmerby) och i gymnastik med lek och idrott med ned till 12 veckotimmar

(vid 6 realskolor), medan det å andra sidan funnes läroverk med upp

till 44 veckotimmar, bestridda av lärare över stat.

I fråga örn teckning slärartjänstema hade överstyrelsen icke räknat med

inrättande av ordinarie sådana vid läroverk, där tjänstgöringen icke med

säkerhet kunde beräknas permanent omfatta 12 veckotimmar. För närvarande

funnes åtskilliga läroverk med 14 veckotimmar och däröver, vilka

saknade ordinarie lärare i ämnet. Så vore fallet med samrealskolorna i Vara

med 14, Sölvesborg och Ulricehamn med vardera 15 samt Kiruna och Vetlanda

med vardera 17 veckotimmar. Åtskilliga läroverk hade utom de av en

ordinarie lärare bestridda timmarna ett avsevärt antal timmar i teckning;

sålunda hade högre allmänna läroverket i Bromma för närvarande ej mindre

än 44 timmar, bestridda av lärare över stat. Härvid vore även att märka, att

enligt gällande avlöningsbestämmelser en tjänstgöringsskyldighet, som ginge

ner under 9 veckotimmar, skulle betraktas, som örn timtalet vore 9. Det

syntes därför lämpligt, att från sådana med ordinarie tjänst försedda läroverk,

där det vid uppkommande förskjutningar i klassindelningen kunde

befaras inträffa, att cn tjänstgöringsskyldighet om 9 veckotimmar ej längre

vore behövlig, berörda tjänst vid första uppkommande ledighet å densamma

överflyttades till annat allmänt läroverk. Detsamma syntes också böra gälla

om tjänster med endast 10 ä 11 veckotimmar. Det visade sig emellertid, alf

det nu endast funnes ett hithörande läroverk, nämligen samrealskolan i Vimmerby

med 8 veckotimmar i teckning. Denna tjänst kunde dock icke beräknas

bliva ledig under budgetåret 1939/40 eller överhuvudtaget inom cn

nära framtid. Samrealskolorna i Filipstad, Strömstad och Vadstena hade

vardera 12 timmar, men det syntes ej klart, att denna siffra kunde beräknas

bliva bestående. Av dessa bleve sannolikt tjänsten i Vadstena ledig redan

under loppet av innevarande läsår; däremot torde man icke kunna räkna

med ledigblivande av tjänsterna i Filipstad och Strömstad förrän om ett

avsevärt antal år. På sin höjd kunde alltså 1 teckningslärartjänst för tillfället

beräknas bliva disponibel under budgetåret 1939/40, men överstyrelsen

vore icke beredd att för närvarande, innan vederbörliga skrivelser i

ärendet ingått från rektor och kollegiet vid samrealskolan i Vadstena, taga

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. May.ts proposition Nr 211.

ställning till denna fråga. Å andra sidan funne överstyrelsen önskvärt, att

en ny teckningslärartjänst upprättades från och med budgetåret 1939/40

vid var och en av samrealskolorna i Sölvesborg, Ulricehamn, Vara och Vetlanda.

Beträffande samrealskolan i Kiruna ansåge sig överstyrelsen ej böra

för närvarande föreslå inrättande av en ordinarie teckningslärartjänst, då

särskilda anordningar där vore träffade för denna undervisning.

Då det torde kunna anses, att ett tämligen konstant antal av 12 ä 14

veckotimmar i teckning vid ett läroverk motiverade tillsättandet av en ordinarie

lärare, skulle man kunna utgå från att vid läroverk, där redan en ordinarie

lärare funnes, 12 ä 14 överskottstimmar utöver dennes tjänstgöring

motiverade tillsättandet av en andra ordinarie teckningslärartjänst vid samma

läroverk. Emellertid torde försiktigheten bjuda, att man räknade med

en viss extra rörlighetsmarginal vid dylika läroverk, där växlingarna i regel

bleve större än vid mindre läroverk. Satte man denna extra rörlighetsmarginal

till 50 procents tillägg till nämnda 12 timmar, torde tryggheten vara

god. Man skulle då hava att utgå från att där ett något så när konstant

överskott på 18 eller fler veckotimmar i teckning funnes vid ett läroverk,

som redan hade en ordinarie lärare i ämnet, en andra ordinarie tjänst i

teckning där borde upprättas. Dels syntes det nämligen vara lämpligt, att

de stora lärjungegrupper, det vid dessa läroverk rörde sig om, icke i onödan

utsattes för alltför täta lärarbyten, dels syntes också en jämförelse med

läroämnenas förhållanden i detta avseende göra det naturligt, att antalet

icke-ordinarie teckningslärare minskades genom upprättandet av ett antal

nya tjänster. Under det att antalet icke-ordinarie ämneslärare vid ingången

av höstterminen 1938 utgjort 20,5 procent av samtliga ämneslärare — rektorerna

hade då förts till de ordinarie i detta avseende, och timlärartimmarna

hade omräknats till heltjänster — så hade teckningstimmarna över

stat utgjort ungefär 28,4 procent av samtliga teckningstimmar vid de allmänna

läroverken.

Om man nu nied nyssnämnda utgångspunkter begränsade sig till att

medtaga de läroverk, som konstant hade cirka 18 veckotimmar eller däröver

vid sidan av en ordinarie lärare och som kunde väntas kvarstå i samma

storleksordning, så innebure detta, att en ny ordinarie teckningslärartjänst

skulle behöva upprättas vid vart och ett av de högre allmänna läroverken

i Bromma (44), Borås (19), Gävle (25), Halmstad (23), Kalmar (24),

Karlskrona (25), Karlstad (19), Linköping (32), Majorna (18), Sundsvall

(25), Umeå (32), Uppsala (26), högre latinläroverket å Norrmalm (23),

högre allmänna läroverket å Södermalm (34), högre allmänna läroverket å

Östermalm (24), högre allmänna läroverket för flickor i Hälsingborg (27)

och högre allmänna läroverket för gossar i Örebro (26); inom parentes vore

här för varje läroverk angivet antalet teckningstimmar per vecka, som

innevarande läsår bestredes av lärare över stat.

För att inrättandet av nya tjänster skulle något fördelas, torde för budgetåret

1939/40 endast de två högre allmänna läroverken med största antalet

teckningstimmar över stat böra tillgodoses med vardera en ny teckningslärartjänst,

nämligen högre allmänna läroverket i Bromma och högre

allmänna läroverket å Södermalm.

Något hinder för upprättande av två ordinarie övningslärartjänster i

samma ämne vid ett läroverk syntes icke föreligga; härvidlag stödde sig

överstyrelsen på läroverksstadgans § 120, mom. 1, 2 och 4 i dess genom

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211. 91

kungörelsen nr 40/1938 ändrade formulering, där det direkt talades om

två ordinarie lärare i samma övningsämne vid ett läroverk.

För gymnastikundervisningen syntes i stort sett samma principer kunna

följas, som nu skisserats för teckningsundervisningens vidkommande.

Vid ingången av budgetåret 1939/40 komme endast en samrealskola,

nämligen i Vadstena, att hava en vakant gymnastiklärartjänst. Överstyrelsen

hade emellertid hos Kungl. Maj:t hemställt, att denna måtte få i vederbörlig

ordning återbesättas.1)

Vissa läroverk, som för närvarande icke ägde ordinarie lärartjänst i

ämnet gymnastik med lek och idrott, vore emellertid i uppenbart behov av

sådan. Främst i åtanke torde härvidlag böra sättas samrealskolorna i

Malmberget, Säffle och Kiruna med respektive 23, 19 och 19 veckotimmar

för innevarande läsår. 17 veckotimmar hade för närvarande samrealskolorna

i Falkenberg och Hallsberg; då dessa emellertid endast under ett par års

sammanhängande tid kommit upp till denna siffra, torde det kunna anstå

ännu något med ordinarie tjänster där.

Av de högre allmänna läroverken hade för närvarande följande vid sidan

av ordinarie befattningshavares timtal 18 eller fler veckotimmar, nämligen

högre allmänna läroverken i Bromma (39), Gävle (19), Halmstad (21),

Kalmar (24), Karlstad (19), Kristinehamn (20) och Umeå (27) samt högre

latinläroverket i Göteborg (30), högre realläroverket i Göteborg (23), högre

allmänna läroverket för gossar i Malmö (23) och högre allmänna läroverket

för flickor i Stockholm (21). Då Göteborgs latinläroverk i likhet med realläroverket

därstädes, vilka på sistone varit tämligen jämnställda i lärjungeantal,

i samband med inrättandet av högre allmänna läroverket i Majorna

fått sin organisation något nedskuren, torde intet i här förevarande avseende

böra åtgöras, innan verkan av denna ändring hunnit visa sig. Av de

övriga vore högre allmänna läroverken i Bromma, Gävle, Halmstad, Kalmar

och Umeå samläroverk, medan beträffande högre allmänna läroverket i

Karlstad endast gymnasiet vore tillgängligt för flickor. Vid dessa liksom de

högre samläroverken i allmänhet rådde det förhållandet, att överskottstimmarna

i stort sett utgjordes av de timmar, som disponerades av de kvinnliga

lärjungarna och bestredes av kvinnliga lärare. Till detta förhållande

och till proportionen mellan antalet gymnastiktimmar för de manliga och

de kvinnliga lärjungarna vid varje särskilt läroverk måste i dylika fall

också tagas noggrann hänsyn. Det kunde därvid inträffa, att denna proportion

vid ett och annat läroverk försvårade upprättandet av dubbla ordinarie

gymnastiklärartjänster. Vid sådana större högre samläroverk, där förhållandena

vore fullt stabiliserade och där omfattningen av såväl gossarnas

som flickornas gymnastikundervisning motiverade inrättandet av en

andra ordinarie gymnastiklärartjänst, avsedd för kvinnlig innehavare, syntes

tiden emellertid vara inne för en ändring i detta avseende. Vid högre allmänna

läroverken i Bromma, Kalmar och Umeå torde det därför under

.sådana förhållanden vara lämpligt att från och med budgetåret 1939/40

upprätta en kvinnlig gymnastiklärartjänst vid sidan av den manliga. Även

några andra läroverk hade, såsom ovan nämnts, ett tillräckligt antal timmar

över stat för att kunna ifrågakomma till erhållande av en andra ordinarie *)

*) Genom beslut den 11 november 1938 har Kungl. Majit med anledning av överstyrelsens

hemställan förordnat, att ifrågavarande gymnastiklärartjänst skall i vederbörlig ordning tillsättas.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

gymnastiklärartjänst. Överstyrelsen ansåge sig emellertid böra i förevarande

avseende begränsa sig till de tre ovannämnda.

Även efter inrättandet av nyssnämnda gymnastiklärartjänster vore emellertid

de gymnastiktimmar, som uppehölles av icke-ordinarie lärare, många

i förhållande till dem, som uppehölles av ordinarie lärare. För närvarande

utgjorde nämligen gymnastiktimmarna över stat ej mindre än omkring

36 procent av hela antalet gymnastiktimmar, alltså en avsevärt sämre

relation än den, som rådde i fråga om teckningstimmarna över stat. Anledningen

torde i stort sett vara den, att vid en stor mängd läroverk funnes

en del extra timmar, som dock icke nådde fullt upp till det antal, som

ansetts vara behövligt för inrättandet av en ordinarie tjänst. En från

undervisningssynpunkt synnerligen välbehövlig minskning av gymnastikavdelningarna

skulle tydligen medföra sådan ökning av antalet gymnastiktimmar

vid somliga läroverk, att det motiverade upprättande av ordinarie

tjänst, varigenom åter en rimligare avvägning av proportionen mellan

ordinarie och icke-ordinarie gymnastiklärare skulle åvägabringas.

I kvinnlig slöjd utgjorde timantalet för samrealskolorna i Köping och

Vimmerby endast 6 veckotimmar, vilket för detta slags tjänster vore att

betrakta som minimitjänstgöring. Då tjänster med så ringa timantal icke

syntes böra inrättas som ordinarie, torde dessa därför vid första uppkommande

ledighet å desamma böra överflyttas. Ingen av förenämnda tjänsters

nuvarande innehavare inträdde emellertid i pensionsåldern med ingången

av budgetåret 1939/40.

Å andra sidan hade samrealskolan i Arvika 16 timmar och vart och ett av

högre allmänna läroverken i Kristianstad, Luleå och Uddevalla 14 timmar

i ämnet och torde därför kunna göra anspråk på vardera en ordinarie tjänst,

varför överstyrelsen föresloge inrättande från och med budgetåret 1939/40

av en dylik vid vart och ett av dessa läroverk.

6. V aktmästartjänster. Såsom under högre lärarinneseminariets

avlöningsanslag framhållits, har Kungl. Majit efter förslag av skolöverstyrelsen

beslutat avlåta proposition till riksdagen angående lönereglering för

vaktmästarna bland annat vid de allmänna läroverken.

Skolöverstyrelsen har i fråga örn den närmare fördelningen på de olika

läroverken av vaktmästarbefattningar av skilda slag anfört i huvudsak

följande.

Vid 12 av de största högre allmänna läroverken funnes för närvarande

tre vaktmästare anställda. I överstyrelsens förslag upptoges ävenledes tre

vaktmästarbefattningar för vartdera av 11 av dessa läroverk, medan endast

två vaktmästare föresloges för en av dem, nämligen högre realläroverket

å Norrmalm i Stockholm. Vid detta läroverk vore nämligen oljeeldning

avsedd att införas under sommaren 1938, varför vaktmästarpersonalen

kunde inskränkas till två personer.

Av samma anledning kunde vaktmästarpersonalen vid högre latinläroverket

å Norrmalm i Stockholm, som inginge bland de nyssnämnda 11

läroverken, ha begränsats till två befattningshavare, enär oljeeldning där

vore införd sedan några år tillbaka. Emellertid hade läroverkets lokalstv
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj.ts proposition Nr 311.

reise i sitt yttrande över överstyrelsens preliminära förslag, där endast två

befattningar medtagits, framhållit, att den nuvarande maskinisten, som

närmast borde ifrågakomma till entledigande, hade varit anställd vid läroverket

sedan den 1 juni 1911, och därför hemställt, att denne måtte beredas

anställning som extra ordinarie befattningshavare. Överstyrelsen, som funnit

billighetsskäl tala för en dylik anordning, hade därför upptagit två ordinarie

vaktmästarbefattningar och en extra ordinarie vaktmästarbefattning

vid läroverket i fråga. Överstyrelsen hade därvid förutsatt, att särskilda

anordningar vidtoges, så att den extra ordinarie vaktmästaren bereddes

sysselsättning i samma omfattning som den övriga vaktmästarpersonalen,

vilket för ett läroverk av här ifrågavarande storlek sannolikt med lätthet

kunde genomföras. Vid 2 andra stora läroverk med för närvarande vartdera

två vaktmästare förelåge däremot ett klart behov av en tredje vaktmästare,

nämligen vid högre allmänna läroverket för gossar i Örebro och

högre allmänna läroverket i Karlskrona. Överstyrelsen föresloge därför inrättande

av tre vaktmästarbefattningar även vid vartdera av dessa båda

läroverk, alltså inalles vid 13 läroverk. I samtliga dessa fall placerades

vaktmästaren samt värmeledningsskötaren, tillika reparatör, i lönegraden

B 7, gymnastikvaktmästaren, tillika eldare, i lönegraden B 5 samt den

extra ordinarie vaktmästaren i lönegraden e. o. 5. Vid högre realläroverket

å Norrmalm i Stockholm placerades båda vaktmästarna i lönegraden B 7.

Vid vartdera av 35 andra högre allmänna läroverk föresloges två vaktmästarbefattningar,

nämligen vaktmästare i B 7 vid samtliga; värmeledningsskötare,

tillika reparatör, i B 7 vid 21 läroverk och värmeledningsskötare

i B 6 vid 13 läroverk; samt värmeledningsskötare såsom extra ordinarie

i 5 lönegraden vid 1 läroverk, nya elementarskolan i Stockholm, där

med hänsyn till värmesystemets nuvarande utformning ordinarie värmeledningsskötare

ej borde anställas. Samtliga nu nämnda läroverks respektive

lokalstyrelser hade tillstyrkt här framlagt förslag.

Förslaget i denna del innebure oförändrad vaktmästarpersonal utom för

läroverken i Skara, Landskrona, Skövde, Uddevalla och Skellefteå, där

överstyrelsen föresloge en utökning av personalen från en till två vaktmästare.

Vid de tre förstnämnda läroverken funnes utom vaktmästare även

eldare anställd, men enligt byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning

borde med hänsyn till värmeledningens behöriga skötsel i stället för eldare

anställas en värmeledningsskötare i lönegraden B G. För läroverken i Uddevalla

och Skellefteå hade värmetekniska avdelningen ävenledes hemställt

örn liknande anordning. Rektor vid högre allmänna läroverket i Uddevalla

hade dessutom tidigare förklarat, att en eldare och maskinist, at vilken

även reparationssysslor och dylikt kunde uppdragas, synnerligen väl behövdes,

men att läroverkets ekonomiska förhållanden ännu icke medgivit

detta. Läroverket i Skellefteå ombildades från och med innevarande läsår

från samrealskola till högre allmänt läroverk. Skolfastigheten vore under

örn- och tillbyggnad, och de nya lokalerna beräknades kunna tagas i bruk

vid början av nästa läsår, varför även av denna anledning en ny vaktmästare

erfordrades. Dessutom hade läroverket redan 4G2 elever, ett antal, som

vid fullt genomförd ombildning beräknades komma att uppgå till omkring

600. För vart och ett av dessa fem läroverk hade överstyrelsen därför ansett

skäligt föreslå två vaktmästarbefattningar i lönegraderna B 7 och B 6

respektive, vilket förslag tillstyrkts av respektive lokal styrelser.

Vad .slutligen beträffade de 8 återstående högre allmänna läroverken,

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Majda proposition Nr 211.

hade den värmetekniska avdelningen av samma anledning, som anfördes

om nyssnämnda fem läroverk, hemställt om en värmeledningsskötare vid

högre allmänna läroverket för flickor i Hälsingborg och vid högre allmänna

läroverket i Eslöv. Rektorn vid det förstnämnda läroverket hade emellertid

med instämmande av lokalstyrelsen ansett, att en värmeledningsskötare

ej skulle kunna beredas full sysselsättning och anhållit, att läroverket i

stället måtte tilldelas ett bidrag av 1,200 kronor för avlönande av ett vaktmästarbiträde.

Vid läroverket i Eslöv, där det nuvarande kommunala gymnasiet

från och med innevarande läsår skulle successivt övertagas av staten,

planerades en ny gymnastikbyggnad, innehållande även några andra

lokaler, och när den bleve färdig, torde läroverkets nuvarande eldarsyssla

böra ombildas till en befattning som värmeledningsskötare. Lärjungantalet

vore för närvarande 340 och torde framdeles knappast komma att överskrida

400. Överstyrelsen hade därför i förslaget icke upptagit mer än en

vaktmästarbefattning (i B 7) för vart och ett av dessa båda läroverk, vars

lokalstyrelser förklarat sig nöjda härmed. Det begärda kontanta bidraget

för flickläroverket i Hälsingborg hade överstyrelsen ej velat tillstyrka, enär

även andra läroverk, där endast en vaktmästarbefattning föresloges till inrättande,

av samma orsak kunde göra anspråk på kontant bidrag. Behövligt

vaktmästarbiträde borde därför även i fortsättningen bekostas av Ijusoch

vedkassans medel.

Även de återstående 6 högre allmänna läroverken vore av sådan storleksordning,

att en vaktmästare ansåges vara tillfyllest för behovet. Denne

kunde betecknas såsom vaktmästare, tillika värmeledningsskötare, och placerades

i samtliga dessa fall i lönegraden B 7. Det vore att märka, att högre

allmänna läroverket för flickor i Örebro från höstterminen 1938 komme

att taga i bruk en nyuppförd byggnad; läroverket vore för närvarande inhyst

i en byggnad, tillhörig den kommunala flickskolan, varför det hittills

haft obetydligt behov av vaktmästare.

Vad realskolorna för gossar beträffade, vore de av samma storleksordning

som de större högre allmänna läroverken, och deras behov av vaktmästarpersonal

vore alltså detsamma som de nämnda läroverkens. Av de

två realskolorna i Stockholm vore Vasa realskola försedd med tre vaktmästare,

medan Katarina realskola hade blott två. Denna olikhet förorsakades

av att oljeeldning vore installerad vid den senare skolan, medan

Vasa realskola hade en mycket stor värmeanläggning, vars skötsel krävde

ett tidsödande arbete och stor kompetens av vederbörande vaktmästare. I

skolbyggnaden funnes vidare två gymnastiksalar med stora dithörande

utrymmen, varjämte lärjungarna under större delen av läsåret avslutade

gymnastikövningarna med obligatorisk dusch. Överstyrelsen föresloge oförändrad

personal, alltså tre befattningar vid den förstnämnda realskolan i

lönegraden B 7, B 7 och B 5 respektive samt två befattningar vid den sistnämnda

realskolan, båda i lönegraden B 7. De två realskolorna i Göteborg

hade vardera blott en vaktmästare jämte biträdande personal. Detta sammanhängde

med de särskilda förhållanden, som hittills varit rådande där och

som medfört stor arbetsbörda för vaktmästaren. Den värmetekniska avdelningen

hade hemställt om en ny vaktmästarbefattning vid var och en

av dessa skolor. Rektor och lokalstyrelse vid västra realskolan, som för

övrigt från och med den 1 juli 1938 skall omorganiseras till högre allmänt

läroverk hade ansett, att en sådan befattning under alla förhållanden måste

inrättas, medan rektor och lokalstyrelse vid östra realskolan avstyrkte in
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 211.

rättandet av befattningen. Överstyrelsen föresloge därför två vaktmästarbefattningar

vid den förra och en vaktmästarbefattning vid den senare

skolan, samtliga i lönegraden B 7. För realskolan i Malmö föresloge överstyrelsen

två vaktmästarbefattningar, vardera i lönegraden B 7. Vad denna

skola beträffade hade dess rektor förklarat, att en tredje vaktmästarbefattning

snart bleve behövlig.^ Med inrättande av en sådan befattning torde

dock tills vidare böra anstå. De föreslagna vaktmästarbefattningarna bleve

alltså av samma natur och lönegradsplacering som motsvarande befattningar

vid de större högre allmänna läroverken.

De större samrealskolorna vore till omfattningen ungefär jämförliga med

de minsta högre allmänna läroverken och hade liksom dessa i regel endast

en vaktmästare. Endast vid samrealskolan i Falköping funnes därjämte

ytterligare en fullt sysselsatt vaktmästare — biträdande vaktmästare och

eldare — ett förhållande, som närmast sammanhängde med skollokalernas

beskaffenhet. För denna skola föresloge därför överstyrelsen förutom en

ordinarie vaktmästarbefattning en extra ordinarie befattning i 5 lönegraden.

Beträffande alla övriga samrealskolor föresloge överstyrelsen i intet

fall mer än en vaktmästarbefattning.

Skolöverstyrelsen föresloge, att vaktmästaren vid vardera av 29 samrealskolor

placerades i lönegraden B 7, vid vardera av 14 samrealskolor i

lönegraden B 6 och vid vardera av 18 samrealskolor i lönegraden B 5.

Samtliga dessa skolor hade redan vardera en vaktmästare med full

sysselsättning. Vid vardera av samrealskolorna i Askersund, Leksand och

Astorp föresloges av skilda anledningar en extra ordinarie vaktmästarbefattning

i 5 lönegraden. Vid samrealskolan i Askersund funnes för närvarande

anställd såsom eldare med omkring 1,600 kronor i lön en i det närmaste

75 år gammal man, som utöver eldning och dylikt ej medhunne

några egentliga vaktmästaruppgifter. Ny person borde anställas, lämpligen

såsom extra ordinarie vaktmästare. Vid samrealskolan i Leksand vore

som vaktmästare anställd en ogift kvinna med 1,800 kronor i lön, vilken

i sitt arbete biträddes av en likaledes ogift syster, som för sin medverkan

icke erhölle annan ersättning än att hon finge dela bostad med systern. Anordningen

vore mindre tillfredsställande på grund av att arbetet vore krävande:

skolan vore försedd med tre byggnader och ganska stort gårdsutrymme.

Överstyrelsen ansåge därför, att en extra ordinarie vaktmästarbefattning

borde tilldelas denna skola (e. o. 5). Vad slutligen beträffade

samrealskolan i Åstorp funnes där anställd en städerska med 1,200 kronor i

lön. Hon hade sällan eller aldrig 7 timmars arbetsdag, därför att hon ej

uträttade några egentliga vaktmästaruppdrag. En bättre ordning vore

även här önskvärd, varför överstyrelsen föresloge, att skolan tilldelades en

extra ordinarie vaktmästarbefattning (e. o. 5).

De återstående 11 samrealskolorna hade icke i något fall någon av skolan

helt sysselsatt och således ej heller helt avlönad vaktmästare. Detta berodde

av olika omständigheter. Vid samrealskolorna i Huskvarna, Ljungby,

Tranås och Vara vore vaktmästaren gemensam för läroverk och

folkskola, enär båda skolformerna vore inrymda i samma byggnad, vid

samrealskolorna i Borgholm, Mjölby, Mönsterås, Lysekil, Skurup och Vetlanda

funnes visserligen egna byggnader för skolans räkning, men dessa

vore otidsenliga och till sin omfattning mycket begränsade. Sålunda saknades

i ett par fall egen gymnastiklokal — härför upplätes på annat håll

belägen lokal, där passning, städning m. m. sköttes av annan än läroverkets

betjäning. Vidare vore tillgången pä specialrum obetydlig. Undersökningen

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

gåve därför vid handen, att uppgifterna, som kunde åläggas en vaktmästare,

ej vore tillräckligt omfattande för att kunna sysselsätta en hel arbetskraft.

Sålunda uppgåves den dagliga arbetstiden i några fall till högst fem eller

sex timmar. Vid samrealskolan i Sundbyberg, där skolan vore inrymd i ett

folkskolehus, ombesörjde staden lokalernas uppvärmning och städning

m. in., medan de egentliga vaktmästaruppgifterna sköttes av rektor, lärare

och elever.

Vid de nu nämnda samrealskolorna borde därför icke inrättas någon

ordinarie eller extra ordinarie vaktmästarbefattning. Överstyrelsen föresloge,

att dessa skolor i stället tilldelades ett kontant bidrag till ljus- och vedkassan,

avvägt med hänsyn dels till skolans nuvarande kostnad för vaktmästaruppgifternas

fullgörande, dels till ett konstaterat behov av arbetskraft

för samma ändamål.

Skolöverstyrelsens förslag rörande antalet vaktmästarbefattningar i olika

lönegrader vid de allmänna läroverken framgår av nedanstående tablå:

Art av läroverk

v ö n e g

rade

r

Summa

B 7

B 6

B 5

E. o. 5

Högre allmänna läroverk.......

92

13

12

2

119

Realskolor................

38

14

19

4

75

Summa

130

27

31

6

194

Statskontoret har anfört bland annat följande:

Statskontoret ansåge sig — ehuru ämbetsverket givetvis icke besutte

närmare kännedom om de speciella förhållandena vid varje enskilt läroverk

— böra fästa uppmärksamheten vid att, såvitt av föreliggande uppgifter

kunnat bedömas, lönegraden B 7 föreslagits för andre vaktmästaren, tilllika

värmeledningsskötare, i åtskilliga fall där särskilt kvalificerade göromål

ej tillhörde vaktmästaren ifråga. Så hade till exempel skett för gymnastikvaktmästarna

i Gävle och Jönköping, vilka hade att svara för eldning

endast i gymnastikbyggnaden. Även i flera andra dylika fall förefölle det

statskontoret, som örn lönegraden B 7 borde kunna utbytas mot lönegraden

B 6.

Vad skolöverstyrelsen anfört till stöd för en extra ordinarie befattning

vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm funne statskontoret icke

utgöra tillräckliga skäl för inrättandet av dylik befattning

Till stöd för förslaget örn statsbidrag till stadigvarande vaktmästarhjälp

vid de skolor, där ordinarie eller extra ordinarie vaktmästare icke vöre avsedd

att anställas, funne statskontoret goda skäl hava i framställningen

anförts.

Lönenämnden har i förevarande hänseende anfört i huvudsak följande.

Skolöverstyrelsen hade på anförda skäl föreslagit, att vid högre latinläroverket

å Norrmalm i Stockholm måtte inrättas en extra ordinarie vaktmästartjänst

i 5 lönegraden. Lönenämnden, som inhämtat närmare upplysningar

beträffande vaktmästargöromålen vid nämnda skola, ansåge sig

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition Nr 211. 97

icke kunna tillstyrka, att för de med befattningen avsedda arbetsuppgifterna

inrättades en heltidstjänst.

Vid läroverket i Gävle hade skolöverstyrelsen föreslagit inrättande av två

ordinarie befattningar i lönegraden B 7, av vilka den ena skulle vara vaktmästare

och den andra värmeledningsskötare, tillika reparatör och gymnastikvaktmästare.

Statskontoret hade i sitt utlåtande funnit den föreslagna

lönegradsplaceringen för »gymnastikvaktmästare» för hög, enär denne

skulle hava att svara för eldning endast i gymnastikbyggnaden. Den sistnämnda

uppgiften överensstämde visserligen med den i Bilagan 1 till skolöverstyrelsens

utredning gjorda uppräkningen av befattningshavarens åligganden

men däremot icke med de från vederbörande läroanstalt införskaffade

primäruppgifterna, vilka lönenämnden haft tillgängliga vid sin behandling

av ärendet. Skolöverstyrelsens förslag på förevarande punkt föranledde

fördenskull ingen erinran från lönenämndens sida.

I fråga örn den föreslagna personaluppsättningen vid realskolor för gossar

hade lönenämnden uppmärksammat, att vid den största av sagda skolor,

nämligen östra realskolan i Göteborg, upptagits allenast en vaktmästartjänst.

En av byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning gjord hemställan

om inrättande av ytterligare en vaktmästarbefattning vid nämnda

skola hade, enligt vad som framginge av skolöverstyrelsens utredning, avstyrkts

av skolans rektor och lokalstyrelse. I betraktande av det stora

antalet elever och klassavdelningar vid den ifrågavarande läroanstalten

ansåge lönenämnden, att frågan om en utökning av vaktmästarpersonalen

därstädes borde underkastas ytterligare undersökning. Lönenämnden ville

vidare framhålla, att nämnden för sin del vore tveksam, huruvida de vid

Malmö realskola och Katarina realskola i Stockholm upptagna befattningarna

såsom värmeledningsskötare, tillika reparatör och gymnastikvaktmästare,

borde hänföras till lönegraden B 7. Enligt lönenämndens mening

borde nämnda lönegrad allenast komma till användning för befattningshavare,

som uteslutande vore anställd såsom värmeledningsskötare, tillika reparatör.

I detta sammanhang bör omnämnas, att civilförvaltningens personalförbund,

rektorn vid östra realskolan i Göteborg G. Hennix samt maskinisten

vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm A. Stenius var för sig

inkommit med skrifter, över vilka skolöverstyrelsen, med bifogande av i

anledning av sistnämnda framställning inhämtade utlåtanden från vederbörande

lokalstyrelse samt byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning, den

16 februari 1939 avgivit utlåtande.

7. Kostnadsberäkningar. De av skolöverstyrelsen ifrågasatta

förändringarna med avseende å den ordinarie personalen vid de allmänna

läroverken hava av överstyrelsen kostnadsberäknats med utgångspunkt

från nu gällande lönebestämmelser och med bortseende från dyrtidstillägg,

kallortstillägg och särskilda lönetillägg i enlighet med följande:

a) Rektorstfönster. För rektorstjansten vid det nya flickläroverket å

Södermalm i Stockholm erfordrades en anslagshöjning av 11,589 kronor.

Den automatiska arvodesförhöjningen till rektor vid samrealskolan i Ljusdal

uppginge till 600 kronor. Anslagshöjningen utgjorde alltså tillhopa

(11,589 + 600 =) 12,ISO kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1039. 1 sami. Nr 211.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Majlis proposition Nr 211.

h) Lektor stjänster. Antalet för budgetåret 1939/40 föreslagna nya lektorstjänster

vore 12, fördelade på dyrortsgrupper på följande sätt och med

angivna kostnader (efter avdrag av pensionsavgifter):

Dyrortsgrupp

C

D

F

G

Antal lektorstjänster
-

Kostnad

Kronor

*

2

2

3

5

17,676

18,156

28,674

48,990

Summa kronor 113,4-96.

c) Adjunktst jänster. Antalet nya adjunktstjänster, som överstyrelsen

föreslagit till inrättande, vore 13, fördelade på nedanstående dyrortsgrupper

och med följande kostnader:

Dyrortsgrupp

B

c

E

F

G

Antal adjunkts- Kostnad

tjänster Kronor

1 6,858

1 7,098

1 7,578

2 15,636

8_64,464

Summa kronor 101,634-

På grund av den föreslagna överflyttningen under budgetåret 1939/40

av adjunkter från högre allmänna läroverket i Eskilstuna, högre allmänna

läroverket för gossar i Malmö, högre allmänna läroverket å Södermalm i

Stockholm och Vasa realskola i Stockholm till samrealskolorna i Hallsberg,

Tomelilla, Ulricehamn och Vetlanda borde, enär dessa tjänster efter överflyttningen

bleve placerade i andra dyrortsgrupper än förut, förenämnda belopp,

101,634 kronor, minskas med 3,600 kronor till 98,034 kronor.

d) Ämneslärarinnetjänster. De tre föreslagna nya ämneslärarinnetjänsterna

— i Ljusdal samt vid nya elementarskolan och det ifrågasatta nya

flickläroverket å Södermalm i Stockholm — droge en kostnad av respektive

5,553 kronor, 5,973 kronor och 5,973 kronor. Kostnadsökningen för detta

ändamål bleve alltså 17,499 kronor.

e) Övningslärarejänster. Antalet för budgetåret 1939/40 föreslagna nya

teckning slärartjänster vore 6, vilka fördelades på dyrortsgrupper på följande

sätt med angivna kostnader (efter avdrag av pensionsavgifter och

med hänsyn tagen till det för varje tjänst beräknade timtalet):

Dyrortsgrupp

B

C

G

Antal tecknings- Kostnad

lärartjänster Kronor

3 9,561

1 3,252

2 _14,418

Summa kronor 27,231.

Den av överstyrelsen ifrågasatta omorganisationen av de nuvarande

högre allmänna läroverken för flickor, komme att för budgetåret 1939/40

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

öka de ordinarie teckningslärarnas timtal med 14 timmar, för vilka kostnaden

uppginge till 2,757 kronor.

Den för året beräknade ökningen i elevantal och den frivilliga teckningen

syntes medföra en ökning av antalet teckningstimmar å ordinarie stat av

respektive 61 och 17 timmar med kostnader, beräknade för i medeltal dyrortsgrupp

E, å respektive 11,633 och 3,242 kronor.

Den föreslagna omorganisationen av nya elementarskolan samt upprättandet

av ett nytt flickläroverk på Södermalm i Stockholm beräknades icke

medföra någon höjning av de för ordinarie teckningslärare avsedda anslagsmedlen.

Totala kostnadsökningen för budgetåret 1939/40 för avlöning av de ordinarie

lärarna i teckning utgjorde sålunda (27,231 + 2,757 + 11,633 +

-f- 3,242 —) 44>868 kronor.

Beträffande musiklärartjänsterna ifrågasatte överstyrelsen inga andra

ändringar än en höjning dels med omkring 2,300 kronor, betingad av de

nuvarande flickläroverkens omorganisation och nya elementarskolans ombildning

till samläroverk, vilka förslag medförde ökning med 12 veckotimmar

i ordinarie musiklärares tjänstgöring, dels med omkring 7,800 kronor,

orsakad av den beräknade tillväxten i elevantalet och en därav föranledd

ökning av timtalet för ordinarie lärare med 41 timmar, dels ock

med omkring 32,100 kronor, vilken sistnämnda höjning sammanhängde

med överstyrelsens i annat sammanhang framförda förslag om tillämpande

från och med nästa budgetår av 1933 års undervisningsplan för musikundervisningen.

Den föreslagna anslagshöjningen uppginge alltså till sammanlagt

(2,300 + 7,800 + 32,100 =) 4%>%00 kronor.

De av överstyrelsen föreslagna 6 nya gymnastiklärartjänsterna fördelades

på nedanstående dyrortsgrupper med följande kostnader:

Dyrortsgrupp

Antal gymnastik- lärartjänster

Kostnad

Kronor

Manliga . . |

[C

G

1

2

4,309

10,950

Kvinnliga . ,|

|E

IG

1

2

5,785

14,622

Summa kronor 85,666.

Den ifrågasatta omorganisationen av de nuvarande högre allmänna läroverken

för flickor syntes för budgetåret 1939/40 medföra en ökning i timantal

för de ordinarie gymnastiklärarnas vidkommande med 8 timmar.

Av de för innevarande budgetår beviljade 210 timmar hade 37 ej tagits

i anspråk. Av dessa hade 21 beräknats skola bestridas av ordinarie gymnastiklärare.

På grund av ökningen i elevantal beräknades en ökning i de ordinarie

lärarnas timtal med 58 och för utvidgning i enlighet med överstyrelsens

i annat sammanhang berörda förslag av undervisningen i hållningsrättande

gymnastik 43 timmar.

Förutom de ovannämnda 6 ordinarie gymnastiklärartjänsterna tillkomme

således å ordinarie stat för budgetåret 1939/40 inalles (8 + 21 + 58 +

-f- 43 —) 130 timmar. Enligt § 8 mom. 2 i avlöningsreglementet för ordinarie

lärare vid statens undervisningsväsende beräknades härtill en ökning med

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

12 timmar. Kostnaden för sammanlagt (130 + 12 =) 142 timmar, beräknad

efter i medeltal dyrortsgrupp E, belöpte sig på 27,081 kronor.

Totala kostnadsökningen för nämnda budgetår för avlöning åt de ordinarie

gymnastiklärarna syntes sålunda uppgå till (35,666 + 27,081 =)

62,747 kronor.

Därest nya elementarskolans föreslagna ombildning till samläroverk och

flyttning till Östermalm komme att medföra den ändringen för nästa budgetår,

att gymnastikundervisningen vid nämnda läroverk icke längre kunde

bestridas av elever vid gymnastiska centralinstitutet, beräknade skolöverstyrelsen

viss ökning av kostnaderna för nämnda gymnastikundervisning,

vilken emellertid skulle kompenseras av en motsvarande besparing beträffande

gymnastikundervisningen vid annat läroverk.

Överstyrelsen hade slutligen föreslagit inrättande under ° sistnämnda år

av 4 lärarinnetjänster i kvinnlig slöjd, vilkas fördelning å dyrort jämte

kostnader vore följande:

Dyrortsgrupp

Antal lärarinnetjänster

Kostnad

i kvinnlig slöjd

Kronor

C

1

2,061

D

2

4,537

G

1

2,398

Summa kronor 8,996.

Härtill komme emellertid kostnaden för dels 16 veckotimmar, förorsakade

av omorganisation av de nuvarande högre allmänna läroverken för flickor,

dels 15 timmar, föranledda av tillväxten i de allmänna läroverkens elevantal,

dels slutligen 13 timmar för frivillig kvinnlig slöjd, inalles 44 veckotimmar

å ordinarie stat. Beräknad efter i genomsnitt dyrortsgrupp E,

bleve kostnaden härför 5,659 kronor. Totala kostnadsökningen för budgetåret

1939/40 för avlöning av de ordinarie lärarinnorna i kvinnlig slöjd uppginge

sålunda till (8,996 -f- 5,659 =) 14,655 kronor.

Sammanlagt innebure skolöverstyrelsens förslag beträffande de ordinarie

övningslärartj änsterna sålunda en höjning av anslagsposten till avlöningar

till tjänstemän å ordinarie stat med (44,863 -j- 42,200 + 62,747 -j- 14,655=)

164,465 kronor. Mot denna ökning svarade emellertid en minskning i den

för de icke-ordinarie lärarna avsedda anslagsposten eller en icke inträdande

annars erforderlig ökning av denna post.

f) Vaktmästartjänster. Den av överstyrelsen föreslagna löneregleringen

för vaktmästarpersonalen skulle enligt överstyrelsens beräkningar föra med

sig en höjning av anslagsposten till avlöning av tjänstemän å ordinarie stat

med 565,629 kronor.

g) Sammanfattning av kostnadsberäkningarna. Den å förevarande anslagspost

belöpande kostnadsökningen skulle enligt överstyrelsens beräkningar

alltså bliva följande:

Rektorstjänster............... kronor 12,189

Lektorst jänster............... » 113,496

Adjunktst jänster.............. » 98,034

Ämneslär ar innetjänster......... » 17,499

Övningslärare’änster........... * 164,465

Vaktmästartjänster...... » 565,629

Summa kronor 971,312.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

I enlighet med skolöverstyrelsens förslag förordar jag, att en rektors- Departetjänst

från och med nästa budgetår inrättas vid det ifrågasatta nya m9l,^sc*18^*

flickläroverket på Södermalm i Stockholm. Denna tjänst torde böra hänföras

till avlöningsgrupp III.

Vid prövningen av antalet för nästkommande budgetår erforderliga ordinarie

ämneslärartjänster har överstyrelsen i enlighet med av riksdagen

uttalad önskan tagit under övervägande, huruvida icke behovet av

nya sådana tjänster vid vissa läroverk skulle kunna tillgodoses genom överflyttning

av tjänster från andra läroverk. Överstyrelsen har ansett överflyttning

av lektorstjänster för närvarande icke böra ifrågakomma. Vad

åter angår adjunktstjänster, har överstyrelsen kommit till det resultatet, att

för närvarande 13 sådana tjänster skulle kunna överföras till läroverk med

större behov av dylika tjänster. Enligt vad jag i det föregående erinrat, hava

tre av dessa tjänster redan överflyttats till andra läroverk, varför av

nämnda 13 tjänster numera kunna för förflyttning disponeras endast 10,

av vilka blott två komma att under innevarande budgetår bliva lediga på

grund av innehavarens inträde i pensionsåldern. Överstyrelsen har emellertid

utgått från att berörda möjligheter till överflyttning skulle endast i

förhållandevis ringa omfattning utnyttjas. Först och främst har förutsatts,

att överflyttning endast skulle ifrågakomma i mån av uppkommande ledigheter

å de förflyttningsbara tjänsterna. Överstyrelsen har vidare funnit

vissa läroverks behov av nya ordinarie adjunktstjänster så framträdande

— beroende på omorganisation eller oväntat stark tillväxt — att överstyrelsen

icke ansett tillrådligt att tillgodose detta behov först i mån av uppkommande

ledigheter. I stället har överstyrelsen föreslagit, att behovet

av adjunktstjänster vid berörda läroverk skulle fyllas icke genom överflyttning

utan genom att inrätta nya tjänster. På grund av dessa överväganden

har överstyrelsen funnit sig böra föreslå, att från och med nästa budgetår

skulle inrättas 12 nya lektorstjänster och 13 nya adjunktstjänster.

Såtillvida är jag ense med överstyrelsen, att jag icke anser tvångsförflyttning

böra för närvarande tillgripas. Däremot har jag icke blivit övertygad

om nödvändigheten av att redan nu upprätta ett så stort antal nya ämneslärartjänster,

som av överstyrelsen föreslagits. I åtskilliga fall synes utan

svårare olägenheter kunna med upprättande av lärartjänst vid vissa läroverk

anstå, till dess dit kunna förflyttas tjänster från andra läroverk. Överstyrelsen

har icke heller anfört några skäl, varför icke även behov av nya

lektorstjänster vid vissa läroverk för närvarande skulle kunna tillgodoses

genom att taga i anspråk lektorstjänster vid andra läroverk.

Bland annat av nu nämnda skäl kan jag icke tillstyrka, att från och med

nästa budgetår inrättas fler än 9 nya lektorstjänster och 4 nya adjunktstjänster.

Såsom hittills skett, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att träffa

avgörande rörande fördelningen av ifrågavarande tjänster mellan de allmänna

läroverken. Såvitt nu kan bedömas, torde två av lektorstjänsterna

böra upprättas vid ett vart av de under utbyggnad varande statliga högre

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

allmänna läroverken i Eslöv, Motala, Skellefteå och Majorna i Göteborg

och den återstående lektorstjänsten vid det nya flickläroverket å Södermalm

i Stockholm. För sistnämnda läroverk torde dessutom böra inrättas

en ny adjunktstjänst. För högre allmänna läroverket i Bromma i Stockholm

beräknar jag allenast två adjunktstjänster. Vid den under upprättande varande

samrealskolan i Ljusdal torde böra inrättas en sådan tjänst. Jag förutsätter,

att skolöverstyrelsen i sinom tid för Kungl. Maj:t framlägger förslag

rörande förflyttning av de två förutnämnda under innevarande budgetår

ledigblivande adjunktstjänsterna. Därvid torde överstyrelsen jämväl

böra taga under förnyat övervägande möjligheten att till annat läroverk

förflytta den förutnämnda adjunktstjänsten vid högre realläroverket i Göteborg.

Vid beräkningen i det följande av anslagsmedlen till grundavlöningar

till icke-ordinarie personal beaktas de jämkningar i överstyrelsens

förslag, som av mig sålunda ifrågasatts.

I detta sammanhang vill jag i anslutning till vad statskontoret yttrat

framhålla, att fog föreligger för att under budgetåret 1939/40 verkställa

en förnyad allmän översyn rörande proportionen mellan ordinarie, extra

ordinarie och andra icke-ordinarie lärare vid de allmänna läroverken, vid vilken

översyn böra beaktas de förbättrade anställnings- och avlöningsvillkor,

som på senare tid kommit läroverkens icke-ordinarie lärarpersonal till

del. I avvaktan på en sådan översyn, vilken Kungl. Majit torde böra i sinom

tid uppdraga åt överstyrelsen att verkställa, är det lämpligt att iakttaga en

viss varsamhet vid inrättandet av ordinarie tjänster.

Jag förordar vidare, att en ny ämneslärarinnetj änst upprättas

vid samrealskolan i Ljusdal för beredande av möjlighet att dit överföra

den återstående av de två hittills kommunalt anställda ordinarie ämneslärarinnorna.

Däremot kan jag, av skäl som i det föregående berörts, icke

tillstyrka, att nya ordinarie ämneslärarinnetj änster inrättas vid det föreslagna

flickläroverket å Södermalm i Stockholm och vid nya elementarskolan,

som ifrågasatts bliva ombildad till samläroverk.

Med hänsyn till vad skolöverstyrelsen anfört i fråga örn behovet av ordinarie

Övningslärare'' änster anser jag mig kunna tillstyrka, att

för nästa budgetår i enlighet med överstyrelsens förslag inrättas 6 nya teckningslärare''änster

och 6 nya gymnastiklärartjänster. Möjligheterna att genom

överflyttningar fylla uppkommande behov av nya sådana tjänster synas

vara relativt små, givetvis i första hand beroende på att som regel endast

en tjänst av vardera slaget kan komma i fråga vid varje särskilt läroverk,

men även på att flyttningsmöjligheterna i stor utsträckning redan

tillvaratagits. Överstyrelsen har ifrågasatt, att 4 nya lärarinne^änster i

kvinnlig slöjd skulle inrättas. Då inom en relativt snar framtid möjlighet

torde yppas att till annat läroverk överflytta den nuvarande ordinarie lärarinnetjänsten

i kvinnlig slöjd vid samrealskolan i Köping, vill jag dock be
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

gränsa mig till att föreslå, att endast 3 nya sådana tjänster inrättas från och

med nästa budgetår.

Beträffande antalet vaktmästartvänster vid de allmänna läroverken

förordar jag, under hänvisning jämväl till vad jag tidigare anfört

vid behandlingen av högre lärarinneseminariets avlöningsanslag, att för

budgetåret 1939/40 sådana tjänster inrättas till följande antal och med

angiven lönegradsplacering, nämligen

vid vart och ett av 8 högre allmänna läroverk och 1 realskola för gossar:

2 befattningar i lönegraden A 7 och 1 extra ordinarie befattning i 5 lönegraden,

den sistnämnda i ett fall förenad med halvtidstjänstgöring;

vid vart och ett av 6 högre allmänna läroverk: 1 befattning i lönegraden

A 7, 1 befattning i lönegraden A 6 och 1 extra ordinarie befattning i 5

lönegraden, den sistnämnda i två fall förenad med halvtidstjänstgöring;

vid ett högre allmänt läroverk: 2 befattningar i lönegraden A 7;

vid vart och ett av 23 högre allmänna läroverk och 3 realskolor för

gossar: 1 befattning i lönegraden A 7 och 1 befattning i 6 lönegraden, den

sistnämnda i 24 fall ordinarie (A 6) och i två fall extra ordinarie;

vid vart och ett av 10 högre allmänna läroverk och 1 samrealskola: 1

befattning i lönegraden A 7 och 1 befattning i 5 lönegraden, den sistnämnda

i fem fall ordinarie (A 5), i fyra fall extra ordinarie med heltidstjänstgöring

samt i två fall extra ordinarie med halvtidstjänstgöring;

vid vart och ett av 10 högre allmänna läroverk och 8 samrealskolor:

1 ordinarie befattning i lönegraden A 7;

vid envar av 31 samrealskolor: 1 ordinarie befattning i lönegraden A 6

samt

vid envar av 23 samrealskolor: 1 befattning i 5 lönegraden, i 12 fall

ordinarie (A 5) och ill fall extra ordinarie.

Under den nu ifrågavarande anslagsposten torde under hänvisning till det

anförda böra beräknas medel för 159 ordinarie vaktmästartjänster vid de

allmänna läroverken, varav 81 i lönegraden A 7, 61 i lönegraden A 6 och 17

i lönegraden A 5.

Enligt överstyrelsens på nu gällande lönebestämmelser byggda kostnadsberäkningar

skulle ifrågavarande anslagspost vid bifall till av

överstyrelsen ifrågasatta ändringar i personalorganisationen m. m. böra

höjas med 971,312 kronor till förslagsvis (17,660,000+971,312=) 18,631,312

kronor eller i avrundat tal 18,631,300 kronor. Av anslagshöjningen belöpa

omkring 405,700 kronor på avlöning åt ordinarie lärare och omkring

565,600 kronor på avlöning åt ordinarie vaktmästare.

Vid tillämpning på förevarande personal av förutnämnda av 1938 års

riksdag beslutade lönereglering för civilförvaltningen skulle ifrågavarande

anslagspost enligt av överstyrelsen sedermera verkställda beräkningar böra

uppföras med 21,584,600 kronor, därav 20,896,700 kronor för lärare och

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Kungl. Majlis proposition Nr 211.

687,900 kronor för vaktmästare. Emot denna beräkning äro följande erinringar

att göra:

Det för avlöning till ordinarie lärare beräknade beloppet av 20,896,700

kronor bör, med hänsyn till den reduktion jag i det föregående förordat i

det av överstyrelsen föreslagna antalet nya ordinarie lärartjänster, minskas

med de efter en sådan lönereglering utgående nettolönerna till 3 lektorer,

9 adjunkter, 2 ämneslärarinnor och en lärarinna i kvinnlig slöjd (den

sistnämnda med en antagen tjänstgöring av 14 veckotimmar och placering

i dyrortsgruppen C), eller med i runt tal 130,000 kronor. Enligt vad jag inhämtat,

har överstyrelsen därjämte i anslagsposten inräknat ett belopp, motsvarande

hela nettolönen enligt högsta förekommande löneklass åt en ordinarie

gymnastiklärare vid nya elementarskolan med en beräknad tjänstgöring

av 32 veckotimmar. Då jag förutsätter, att för nästa budgetår ingen

ändring sker beträffande gymnastikundervisningen vid nämnda läroverk,

bör anslagsposten i förhållande till överstyrelsens förslag minskas med ytterligare

omkring 9,000 kronor. I enlighet med den ståndpunkt, jag i det

följande ämnar intaga beträffande skolöverstyrelsens förslag angående dels

ikraftträdande av 1933 års undervisningsplan för musikens vidkommande,

dels utvidgning av undervisningen i hållningsrättande gymnastik och dels

utvidgning av den frivilliga undervisningen i teckning och kvinnlig slöjd,

bör det av överstyrelsen beräknade beloppet till avlöning åt ordinarie lärare

reduceras med ytterligare respektive 40,500 kronor, 3,700 kronor och

6,300 kronor. Det för nästa budgetår till avlöning åt ordinarie lärare erforderliga

beloppet beräknar jag alltså till (20,896,700 —130,000 —

— 9,000 — 40,500 — 3,700 — 6,300 =) 20,707,200, eller i avrundat tal

20,707,000 kronor.

I enlighet med förutnämnda förslag till lönereglering för vaktmästarpersonalen

torde för avlöning åt ordinarie vaktmästare under förevarande anslagspost

böra beräknas ett belopp av 590,000 kronor. Anslagsposten bör

sålunda uppföras med (20,707,000 -f- 590,000 =) 21,297,000 kronor, innebärande

en anslagshöjning med (21,297,000 —17,660,000 =) 3,637,000

kronor.

I detta sammanhang vill jag beröra uppkommen fråga rörande tillämpningen

av det i 29 § avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens

undervisningsväsende meddelade förbudet för lärare att åtnjuta ersättning

för tjänstgöring vid vederbörande läroanstalt utöver vad i sagda reglemente

förutsättes.

Jämlikt kungörelsen nr 496/1927 (ändrad i vissa avseenden genom kungörelsen

nr 200/1929) angående vissa föreskrifter rörande läroanstalter,

som stå under ombildning från kommunala mellanskolor till samrealskolor,

skulle envar adjunkt eller ämneslärarinna vid samrealskola, som på grund

av skolans upprättande genom successivt övertagande av kommunal mel
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

lanskola överflyttats från ordinarie ämneslärartjänst vid den kommunala

mellanskolan men icke innehade behörighet till adjunktsbefattning vid

allmänt läroverk, intill dess sådan behörighet förvärvats åtnjuta kontanta

avlöningsförmåner enligt för kommunal mellanskola föreskrivna grunder

med rätt för sådan lärare till bostad och bränsle eller ersättning därför

från vederbörande kommun enligt gällande bestämmelser för ämneslärare

vid kommunal mellanskola.

Fråga har nu i anledning av därom utav vissa rektorer gjorda förfrågningar

uppkommit, huruvida kommuns skyldighet att gälda nämnda naturaförmåner

eller ersättning därför skall anses kvarstå, även efter det den

år 1937 beslutade löneregleringen för ifrågavarande lärarpersonal blivit

tillämplig på vederbörande lärare. Skolöverstyrelsen och statskontoret hava

i utlåtanden den 23 maj, respektive den 25 juni 1938 förklarat sig anse,

att sagda skyldighet för vederbörande kommun alltjämt måste anses

kvarstå, men att ersättningen numera borde inbetalas till statsverket. Ämbetsverken

hava därför ifrågasatt, att föreskrift skulle meddelas, att den

å tid efter den 1 januari 1938 belöpande ersättningen åt ifrågavarande lärare

skulle, så länge lärarna kvarbleve i tjänst, inlevereras till statsverket.

Undervisningsväsendets lönenämnd åter har i utlåtande den 30 september

1938 anfört, att nämnden för sin del ansåge det kunna ifrågasättas, huruvida

den omhandlade bestämmelsen borde äga giltighet, sedan numera

löneregleringen för de allmänna läroverkens lärare trätt i kraft. De motiv,

som föranlett tillkomsten av den ifrågavarande föreskriften, syntes icke

längre vara för handen. Lönenämnden förordade förty, att det toges under

övervägande, om icke den berörda bestämmelsen borde upphävas, i vad

den avsåge sådana lärare, som inträtt på den från och med den 1 januari

1938 för de allmänna läroverken gällande lönestaten. Emellertid syntes

någon anordning böra komma till stånd, som reglerade förhållandena under

tiden mellan den 1 januari 1938 och tiden för upphävandet av den omhandlade

bestämmelsen. I detta hänseende förordade nämnden, att bestämmelser

utfärdades av innehåll, att vederbörande kommun skulle, räknat

från och med den 1 januari 1938 och intill dess ändrade bestämmelser trädde

i kraft, till statsverket inleverera en kontant ersättning, till storleken lämpligen

uppgående till samma belopp som för år 1937.

För egen del ansluter jag mig till den åsikt, som uttalats av lönenämnden.

Beträffande ämneslärare, varom här är fråga och som icke övergått på den

nya lönestaten, bör vederbörande kommun dock även i fortsättningen vara

skyldig att enligt oförändrade grunder tillhandahålla bostad och bränsle

eller ersättning därför.

Därest riksdagen biträder den av mig nu uttalade meningen, torde det

få ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid meddela bestämmelser i ämnet.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Daparte
mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat. I enlighet med av överstystyrelsen

framställt förslag torde i förevarande anslagspost, som nu är uppförd

med 220,000 kronor, böra inräknas medel till avlöning — dock ej dyrtidstillägg

— åt två adjunkter och en ämneslärarinna, vilka anmält sig vilja

kvarstå å äldre lönestat. Anslagsposten bör i anledning härav och på grund

av förutnämnda lönereglering uppföras med i avrundat tal 250,000 kronor.

Enligt lämnad uppgift är en av de nämnda adjunkterna sådan befattningshavare,

som i samband med förstatligande av kommunal mellanskola

överförts till adjunktsbefattning utan att äga för sådan befattning föreskriven

kompetens och som enligt gällande bestämmelser äger åtnjuta samtliga

före den 1 januari 1938 utgående avlöningsförmåner jämte tillfällig löneförbättring.

Den tillfälliga löneförbättringen till denne befattningshavarei,

uppskattad till 600 kronor för år, torde böra bestridas från anslagsposten till

särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän. Dyrtidstillägg

bör utgå fran åttonde huvudtitelns vederbörande dyrtidstilläggsanslag.

Övriga honom tillkommande löneförmåner — utom förutnämnda

särskilda ersättning från kommunen — bör bestridas från nu förevarande

anslagspost till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: Arvoden

åt kvinnliga sakkunniga. Arvoden åt tillsynslärare. Personliga tilläggsarvoden

åt första lärarinnor. Ifrågavarande anslagsposter äro för innevarande

budgetår uppförda med respektive 1,050 kronor, 30,000 kronor och

2,500 kronor. Arvodena utgå enligt följande grunder.

De kvinnliga sakkunniga, vilka till antalet äro sju, en vid varje högre

gossläroverk med samgymnasium, erhålla för närvarande ett arvode å föO

kronor vardera för läsår räknat (36 § kungörelsen nr 954/1937), varå utgår

reglerat dyrtidstillägg.

Tillsynslärarna, vilka till antalet äro 110, en vid varje högre samläroverk,

högre flickläroverk med manlig rektor och samrealskola, erhålla för närvarande

arvoden, vilka för läsår räknat variera mellan 150 och 300 kronor,

vilket sistnämnda belopp är det högsta tillåtna (36 § kungörelsen nr

954/1937). Å arvodena utgår reglerat dyrtidstillägg.

Första lärarinnornas personliga tilläggsarvoden äro fastställda till 500

kronor för år (kungörelsen nr 874/1937, ILA. 6).

Skolöverstyrelsen har icke ifrågasatt annan ändring i de nu utgående

anslagsbeloppen än som kunde föranledas av förslaget om nya elementarskolans

ombildning till samläroverk och inrättandet av ett nytt flickläroverk

å Södermalm i Stockholm. I

I anslutning till inom finansdepartementet upprättade förslag torde med

hänsyn till bortfallande dyrtidstillägg arvodet till kvinnlig sakkunnig

fastställas till 180 kronor och tillsynslärares arvode till högst 360 kronor

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

samt första lärarinnas tilläggsarvode bestämmas till 600 kronor. Den sålunda

ifrågasatta arvodeshöjningen utgör 20 procent. Med anledning härav

torde ifrågavarande anslagsposter böra uppföras med respektive 1,260

kronor, 36,000 kronor och 3,000 kronor. Någon ytterligare ökning av anslagsposten

till arvoden åt tillsynslärare på grund av pågående och ifrågasatta

organisatoriska förändringar torde icke vara påkallad. Å ifrågavarande

arvoden böra dyrtidstillägg hädanefter icke utgå.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: Arvoden

åt skolläkare. För detta ändamål utgår under innevarande budgetår ett

belopp av förslagsvis 127,400 kronor, varav 52,325 kronor till fasta arvoden

och förslagsvis 75,075 kronor till rörliga arvoden. Enligt gällande bestämmelser

utgör fast arvode som regel 500 kronor vid högre allmänt läroverk

och 300 kronor vid realskola. Rörligt arvode utgår enligt beslut av 1938

års riksdag med 1 krona 50 öre för varje under höstterminen närvarande

lärjunge. Å arvodena utgår icke dyrtidstillägg.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 15 oktober 1938 beräknat förevarande

delpost vid oförändrade arvodesgrunder till 129,950 kronor. Av anslagshöjningen,

2,550 kronor, skulle 375 kronor belöpa å de fasta arvodena

och 2,175 kronor å de rörliga. Höjningen betingas av dels redan beslutade

ändringar i skolorganisationen, dels ock beräknad ökning av lärjungeantalet.

Sedermera har överstyrelsen äskat en ytterligare höjning av de till fasta

arvoden avsedda medlen med 350 kronor, belöpande på det ifrågasatta

nya flickläroverket å Södermalm.

Jag har icke funnit anledning till erinran mot skolöverstyrelsens förslag

och tillstyrker alltså, att förevarande delpost för nästkommande budgetår

uppföres med (129,950 + 350 =) 130,800 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 2,900 kronor.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: Arvoden

åt bibliotekarier. Denna delpost är för innevarande budgetår uppförd med

73,000 kronor. Gällande arvodesgrunder hava godkänts av 1930 års riksdag

(1930 års åttonde huvudtitel, sid. 400, och riksdagens skrivelse nr 8 A, sid. 55

och 56) och innebära följande:

Skolöverstyrelsen äger bestämma arvode till bibliotekarie. Härvid må till

ledning tjäna nedanstående beräkningsgrunder:

Arvodet utgör

vid högre allmänt läroverk med minst 600 lärjungar.....kronor 900

» » » » » 400—599 » ..... » 750

» » » » » mindre än 400 » ..... » 600

» realskola med minst 400 lärjungar................ » 450

» » » mindre än 400 » ................ » 300

Departe
mentschefen.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

Arvode må kunna jämkas uppåt eller nedåt i de fall, där sådant på grund

av särskilda förhållanden kan befinnas nödigt eller lämpligt.

1930 ars riksdag framhöll särskilt, att vid arvodenas avvägande jämväl

andra omständigheter än läroverkens storlek och karaktär av högre allmänt

läroverk eller realskola borde tillmätas betydelse, ej minst vederbörande

biblioteks omfattning och beskaffenhet.

Å bibliotekariearvodena utgår reglerat dyrtidstillägg, dock med iakttagande

av gällande föreskrifter om maximering av sådant tillägg. I åtskilliga

fall utgår på grund av nämnda föreskrifter avkortat dyrtidstillägg. Före

genomförandet av 1937 års lönereglering för lärarpersonalen vid bland andra

de allmänna läroverken utgick dyrtidstillägget efter de för oreglerade verk

gällande grunderna.

I 193S ars åttonde huvudtitel redogjorde jag för ett av skolöverstyrelsen

da framlagt förslag om beredande av lönekompensation på grund av genom

nämnda lönereglering minskade dyrtidstillägg åt bland annat bibliotekarier

och rektorsbiträden vid ifrågavarande läroanstalter (punkten 108, sid.

265 ff).

Statskontoret hade i yttrande häröver ifrågasatt, örn icke föreskrift borde

meddelas, att å arvodena för de av ifrågavarande uppdrag, som kunde anses

utgöra bisysslor, icke skulle utgå dyrtidstillägg alls, utan i stället en skälig

höjning av dessa vidtagas. Undervisningsväsendets lönenämnd avstyrkte

förslaget örn kompensation pa grund av dyrtidstilläggens minskning och

ifrågasatte en allsidig^ utredning av frågan, huruvida dyrtidstillägg överhuvudtaget

borde utgå å bisysslearvoden.

För egen del intog jag samma ståndpunkt, som legat till grund för anslagsberäkningarna

i propositionen nr 271/1937 angående lönereglering för lärare

vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter m. m.,

nämligen att kompensation i form av förhöjda arvoden för minskade dyrtidstillägg

icke borde medgivas. Eftersom det ej så sällan inträffade, att som

rektorsbiträden eller bibliotekarier anställdes personer, som icke vore lärare

vid vederbörande läroanstalt och som alltså icke i allmänhet kommit i åtnjutande

av lärarlöneregleringen, föreslog jag dock en mindre höjning av

vederbörande anslagsmedel i syfte att möjliggöra arvodesförbättring för sådana

personer. Jag förklarade mig dela statskontorets och lönenämndens

mening, att det vore lämpligast, om dyrtidstillägg överhuvudtaget icke utginge

å arvoden av denna art, som ju oftast uppbures av lärare vid vederbörande

läroanstalter. Frågan om en avveckling av dessa dyrtidstillägg

borde emellertid, såsom nämnden anfört, prövas i ett vidare sammanhang.

Riksdagen yttrade i sin skrivelse nr 8 (punkten 103, sid. 29) med anledning

av mitt nyssnämnda uttalande:

Riksdagen ville i anknytning till ett uttalande i riksdagens skrivelse nr

284/1934 starkt ifrågasätta lämpligheten av att dyrtidstillägg utginge å de

av departementschefen angivna bibliotekarie- och rektorsbiträdesarvodena.

För att icke vederbörande befattningshavare skulle behöva vidkännas löneminskning,

syntes emellertid en avveckling av dyrtidstilläggen böra för
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

bindas med skälig höjning av vederbörande arvoden. Frågan komplicerades

emellertid av att en del av arvodena uppbures av personer, som hade tjänstgöringen

som sin huvudsakliga sysselsättning, medan arvodestjänsterna i

övrigt hade karaktären av bisysslor för vederbörande lärare. Vid en omräkning

av arvodena med hänsyn till dyrtidstilläggens bortfallande skulle sistnämnda

arvodestagare kunna erhålla ökad behållen inkomst, om hänsyn icke

foges till gällande bestämmelser rörande maximering av dyrtidstillägg, medan

i motsatt fall de personer, som icke hade arvodestjänsten som bisyssla,

skulle komma att få vidkännas minskning i sina löneförmåner. Frågan örn

sättet för ett avskaffande av dyrtidstilläggen å dessa löneförmåner syntes

böra tågås under närmare omprövning genom Kungl. Maj:ts försorg. Som

en provisorisk anordning för nästa budgetår syntes det av Kungl. Majit nu

framlagda förslaget — innebärande viss arvodeshöjning bland annat i sådana

fall, då tjänsten utgjorde innehavarens huvudsakliga verksamhet —

kunna godtagas.

Genom beslut den 13 maj 1938 anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen

att, med beaktande av vad 1938 års riksdag i ämnet anfört, verkställa utredning

rörande avskaffande av dyrtidstillägg å arvoden till bibliotekarier

och biträden å rektorsexpeditionerna vid vederbörande statliga läroanstalter

samt att med denna utredning och det förslag, vartill densamma kunde föranleda,

till Kungl. Majit inkomma i samband med framställningar om anslag

till ifrågavarande läroanstalter för budgetåret 1939/40.

Med skrivelse den 15 oktober 1938 har skolöverstyrelsen inkommit med

den anbefallda utredningen. Häröver hava utlåtanden avgivits av statskontoret

den 2 december 1938 och av undervisningsväsendets lönenämnd

den 21 november samma år.

Skolöverstyrelsens förslag innebär en omreglering av ifrågavarande arvoden

så, att de vid läroverk av ovannämnda storlek skulle komma att utgöra

respektive 1,400, 1,150, 900, 650 och 450 kronor med rätt för överstyrelsen

att vid förefallande behov reglera arvodena uppåt eller nedåt. Å

arvodena skulle dyrtidstillägg icke vidare utgå. Till stöd för sitt förslag har

överstyrelsen anfört:

Överstyrelsen hade genom cirkulärskrivelser till rektorsämbetena införskaffat

uppgifter örn innehavarna av bibliotekariebefattningarna under

läsåret 1937—38. Av svaren framginge följande. Vid de högre allmänna

läroverken hade bibliotekarierna efter tjänsteställningen varit fördelade på

följande sätt: 12 lektorer, 43 adjunkter, 1 f. d. adjunkt, 1 extra adjunkt

och 1 timlärare. Motsvarande siffror för realskolorna hade varit: 51 adjunkter,

16 ämneslärarinnor, 2 extra ordinarie ämneslärarinnor, 1 extra

ämnes!ärarinna, 1 f. d. timlärare, 8 Övningslärare och 1 rektor. Av hela antalet

hade 85 erhållit oavkortat dyrtidstillägg enligt för reglerade verk

gällande bestämmelser, 19 ett med hänsyn till maximeringsbestämmelserna

avkortat dyrtidstillägg och 31 intet dyrtidstillägg alls. (1 fråga örn 3 läroverk

saknades uppgift rörande dyrtidstilläggen.)

Åtskilliga rektorer hade i sina svarsskrivelser uttalat sig angående arvo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

desbeloppens skälighet. Sålunda hade av det stora flertalet rektorer framhållits

att de hittills utgående arvodena måste anses orimligt låga i förhållande

till arbetets art och omfattning. Vidare hade från flera håll betonats,

att arvodesbeloppen vore otillräckliga redan före dyrtidstilläggens

minskning, varför ett avskaffande av dyrtidstilläggen borde medföra avsevärd

höjning av arvodena. Ett flertal rektorer hade framhållit, att svårigheter

uppstått, då det gällt att finna lämpliga personer för bibliotekariebefattningen

och att dessa svårigheter av allt att döma komme att ytterligare

skärpas, därest ej en höjning av arvodena företoges.

Med anledning av vad sålunda förevarit ansåge sig överstyrelsen nu böra

upptaga till prövning frågan om bibliotekariearvodena i

hela dess vidd, alltså frågan, vilka arvodesbelopp som kunde anses

skäliga med hänsyn till omfattningen av de arbetsuppgifter, som ålåge

bibliotekarierna, och tillika till möjligheterna att för befattningarna i fråga

kunna påräkna bästa möjliga arbetskraft.

Överstyrelsen erinrade örn de stora krav, som numera ställdes på läroverksbibliotekarien

såsom en aktiv faktor i undervisningen. Bibliotekens —

och därmed även i viss mån bibliotekariernas — nuvarande uppgifter belystes

av föreskrifterna i gällande läroverksstadga och de därmed sammanhörande

metodiska anvisningarna. I läroverksstadgan föreskreves, att lärjungarna

för fullgörandet av sina uppgifter skulle hänvisas till litteratur i

skolans bibliotek och att i samband härmed skulle tillses, att de erhölle övning

i att använda uppslagsböcker av olika slag (§ 47 mom. 7). I anvisningarna

framhölles, att det i första hand ålåge skolans bibliotekarie att söka

främja denna art av undervisning, bland annat genom att lämna erforderliga

anvisningar för bibliotekets utnyttjande. Även om den åsyftade grundläggande

undervisningen i bokkunskap särskilt vid större läroverk i många

fall lämpligen överlätes på modersmålsläraren, framhölles att den måste

ordnas i samarbete med bibliotekarien. Ett liknande samarbete krävdes på

alla stadier. Det läge också i sakens natur, att ett systematiskt utnyttjande

av biblioteket vid skolarbetet också måste direkt eller indirekt medföra

ökat arbete för bibliotekarien. Det sagda gällde också om det »enskilda

arbetet» på skolans högstadium, framför allt i fråga om de humanistiska

ämnena.

Sammanfattningsvis kunde bibliotekariens arbetsuppgifter i

våra dagars läroverk karakteriseras på följande sätt.

Arbetet med bokinköpen hade ökats redan som en följd av de

stigande bokanslagen. Därtill komme de skärpta krav på planmässighet vid

bokinköpen, som bleve en följd av ett utnyttjande av de arbetsformer, som

i det föregående berörts. Även örn de särskilda facklärarna förutsattes i

samråd med bibliotekarien utarbeta detaljerade inköpsförslag, krävdes en

vidsträckt boksynthet hos bibliotekarien i fråga om den litteratur, som i

skilda ämnen lämpade sig för olika åldersstadier.

Som en konsekvens av det sagda uppställde sig vidare behovet av en

mera ingående katalogisering av bokbeståndet, varvid bland annat

önskemålet om sådana hjälpmedel som ändamålsenliga förteckningar över

uppsatser i tidskrifter och essaysamlingar förtjänade att beaktas.

Samtidigt krävdes av bibliotekarien för arbetet med utlåning och

övervakning — om icke ökat antal tjänstgöringstimmar — i varje

fall vidtagandet av åtgärder av olika slag för möjliggörande av bibliotekets

utnyttjande även de tider, då bibliotekarien ej vore tillstädes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lil

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

Redan av det sagda framginge, att samarbetet med facklärarna

medförde ett ökat arbete för bibliotekarien. Samtidigt vöre det

av största vikt, att bibliotekarien kunde ägna tillräcklig tid åt uppgiften

att stå till lärjungarnas tjänst. Det gällde här å ena sidan

orientering i biblioteket och dess samlingar av hela klasser eller grupper

av lärjungar men också individuell handledning åt de enskilda lärjungarna.

Av det sagda framginge utan vidare, att det arbete, som krävdes av bibliotekarien,

ökades ju mer man komme därhän, att biblioteket erhölle uppgiften

som läroverkets centrallaboratorium för framför allt de humanistiska

ämnena. Vid arvodets avvägande borde hänsyn tagas ej blott till att bibliotekariesysslan

kvantitativt innebure en betydande arbetsbelastning utan

även till vikten av att man som bibliotekarie kunde påräkna personer, som

hade de bästa förutsättningar för detta arbete. Det krävdes därvid ej blott

biblioteksteknisk förfarenhet och boksynthet, utan bibliotekarien måste

tillika kunna ge anvisningar, hur ett mera självständigt studiearbete rationellt

borde uppläggas och bedrivas.

De förutnämnda, från rektorerna infordrade uppgifterna, visade att endast

en femtedel av de högre allmänna läroverken hade en lektor som

bibliotekarie. I åtta realskolor vore bibliotekarien lärare i övningsämne.

Överstyrelsen ville i detta sammanhang omnämna, att i det vida övervägande

antalet fall vid bibliotekarieskifte blott en av läroverkets lärare anmälde,

att lian önskade komma i fråga, och att rektor ofta meddelat, att

det visat sig förenat med svårigheter att finna lämplig person för ändamålet.

Huvudförklaringen till svårigheterna läge givetvis i det faktum, att

andra möjligheter till extra inkomster funnes, som i förhållande till arbetet

honorerades betydligt bättre än bibliotekariesysslan. Överstyrelsen

funné det synnerligen angeläget, att arvodena utmättes så, att så starkt

meriterade personer som möjligt kunde förväntas reflektera på bibliotekariesysslan.

Anslagsbehovet för budgetåret 1939/40 vid bifall till

överstyrelsens förslag beräknade överstyrelsen sålunda:

27 läroverk

ä

1,400 kronor.....

kronor

37,800

19

1,150 » ......

21,850

12

900 » ......

»

10,800

4 »

650 » .....

>

2,600

76

»

450 » ......

>

34,200

Summa kronor 107,250

Vid bedömande av anslagsbehovet borde emellertid beaktas, dels att

sannolikheten talade för att en ganska väsentlig ökning av lärjungeantalet

vore att förvänta redan med nästa läsår, dels önskvärdheten av att det liksom

hittills i fortsättningen borde finnas tillgång till ett mindre belopp att

fördelas bland bibliotekarier vid vissa läroverk för extra arbete med inkommande

stora bokgåvor, behövliga omkatalogiseringar och dylikt. Med hänsyn

härtill ansåge överstyrelsen en ökning av anslaget till 109,000 kronor

vara erforderlig.

Statskontoret har erinrat örn att ämbetsverket i sitt utlåtande över skolöverstyrelsens

år 1937 framlagda förslag om generell arvodesförhöjning för

bibliotekarierna huvudsakligen på grund av minskade dyrtidstillägg förkla
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Kungl. May.ts proposition 1Nr 211.

rat sig icke vilja motsätta sig nämnda förslag. Anledningen därtill hade varit

följande:

Genom de grunder, som fastställts för bestämmandet av ifrågavarande

arvoden, hade för överstyrelsen möjliggjorts att så noggrant som möjligt

för varje läroverk bestämma det belopp för bibliotekets skötsel, som

ansetts böra utgå med hänsyn till läroverkets elevantal, bokbeståndets storlek

och andra på frågan inverkande omständigheter. Vid den avvägning,

som på grund härav skett inom överstyrelsen, hade emellertid hänsyn icke

tagits till vem, som anförtrotts uppdraget att vara bibliotekarie. På grund

härav hade den totala ersättningen för bibliotekets skötsel (arvode och

dyrtidstillägg) vid olika läroverk kunnat — oaktat överstyrelsens avvägning

av arvodena — uppgå till olika belopp för samma arbetsbörda, beroende

på den tillfälliga omständigheten, huruvida bibliotekarien exempelvis

åtnjutit lön enligt högsta eller näst högsta löneklassen såsom adjunkt. Angivna

förhållanden hade statskontoret ansett vara av vikt, då det gällde

att taga ställning till spörsmålet om bibliotekariernas löneförmåner efter

löneregleringen, vilken medfört, att det å bibliotekariearvodena belöpande

dyrtidstillägget skulle utgå efter reglerade i stället för efter oreglerade grunder.

Fyra utvägar hade då synts stå till buds, nämligen att verkställa uppräkning

av samtliga arvoden, att icke i något fall medgiva uppräkning, att

omräkna arvodena i de fall, där eljest löneminskning skulle bliva följden

samt slutligen att uppräkna arvodena allenast för dem, som ej omfattats

av löneregleringen. I betraktande av vad anförts hade de två sistnämnda

alternativen synts statskontoret icke böra komma till användning, då därigenom

en av omständigheterna knappast betingad oöverensstämmelse mellan

de av de olika läroverken för biblioteken disponerade beloppen skulle

blivit följden. Hade däremot något av de återstående två alternativen

valts, skulle i båda fallen en fullt rättvis utjämning kommit att ske mellan

de av läroverken för bibliotekens skötsel disponerade medlen. Med det första

alternativet skulle utjämning hava uppstått därigenom, att en arvodesförhöjning

skulle inträtt i det mindre antal fall, då bibliotekariesysslan omhänderhades

av en lektor eller en adjunkt med högsta förekommande löneförmåner.

Med det andra alternativet skulle däremot nyssnämnda kategori

bibliotekarier fått uppbära oförändrade förmåner, medan en löneminskning

för övriga dylika befattningshavare skulle hava inträtt. I båda fallen skulle

således den förra kategorien tjänstemän kommit i bättre ställning i förhållande

till den andra. Under sådana omständigheter och då skolöverstyrelsen

givetvis även i fortsättningen förutsatts skola efter sakliga skäl pröva

behovet av medel för de olika läroverksbiblioteken, hade statskontoret ansett

sig — i betraktande jämväl av att vid tidigare löneregleringar uppräkning

av anslagsmedel som regel företagits — icke böra motsätta sig det

i sådant avseende framlagda förslaget.

Den ståndpunkt, statskontoret sålunda tidigare intagit, funne sig ämbetsverket

icke hava anledning att nu frångå. Statskontoret kunde emellertid

icke tillstyrka skolöverstyrelsens nu framlagda förslag till nyreglering

av arvodena utöver vad som motsvarade dyrtidstilläggens inarbetande.

Statskontoret ville alltså förorda, att icke någon annan ändring beträffande

ifrågavarande anslagsmedel företoges än att desamma —- i överensstämmelse

med överstyrelsens tidigare förslag — uppräknades till motverkande av

minskningen av dyrtidstillägget.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

Vad slutligen anginge frågan om avveckling av det å arvodena utgående

reglerade dyrtidstillägget, torde densamma böra bliva föremål för övervägande

vid den allmänna översyn beträffande nämnda spörsmål, som syntes

bliva erforderlig.

V ndervisning sväsendets lönenämnd bär anfört, att den vid sin behandling

av den föreliggande frågan funnit sig icke böra närmare ingå på de av

skolöverstyrelsen föreslagna nya grunderna för bibliotekariernas avlönande.

Lönenämnden hade i stället utgått från den grundläggande förutsättningen

för det åt överstyrelsen av Kungl. Majit lämnade uppdraget, nämligen

riksdagens uttalande, att en avveckling av dyrtidstilläggen borde förbindas

med skälig höjning av arvodena, detta för att icke vederbörande befattningshavare

skulle behöva lida löneminskning. Från denna utgångspunkt

hade lönenämnden funnit sig böra förorda allenast den ändringen i

nu gällande ordning, att arvodena över lag uppräknades med 13 procent;

på det sålunda erhållna nya arvodet skulle då dyrtidstillägg icke beräknas.

De efter en uppräkning utgående beloppen syntes, efter viss avrundning till

med 12 delbart tal, lämpligen kunna bestämmas till för högre allmänna

läroverk 1,020, 855 och 690 kronor samt för realskolor 510 och 345 kronor

för år.

Vid ett förverkligande av lönenämndens sålunda framställda förslag

skulle de nu gällande grunderna för indelningen på olika grupper av de

särskilda läroverken i huvudsak lämnas orubbade. Lönenämnden ville

emellertid ifrågasätta sådan jämkning i nämnda indelningsgrunder, att de

fyra realskolorna för gossar — Katarina och Vasa realskolor i Stockholm,

östra realskolan i Göteborg samt Malmö realskola — med hänsyn till sin

betydande storlek fördes till samma grupp som de minsta högre allmänna

läroverken. Vid bifall härtill komme de båda för realskolor avsedda grupperna

att endast innefatta samrealskolor.

En reservant inom lönenämnden, II. Grimlund, har med instämmande av

ledamoten Eljas tillstyrkt överstyrelsens förslag med den ändring, som beträffande

de fyra realskolorna för gossar förordats av lönenämndens majoritet.

Den föreliggande frågan örn reglering av arvodena för bibliotekarierna D0Par1®‘

vid de allmänna läroverken har närmast uppkommit som en följd av den

från och med den 1 januari 1938 genomförda löneregleringen för lärarpersonalen

vid nämnda läroanstalter. Löneregleringen medförde en övergång

från oreglerat till reglerat dyrtidstillägg och därmed en reell sänkning av

arvodenas .storlek i de fall, då vederbörande arvodestagare icke på grund

av bestämmelserna örn maximering av dyrtidstillägget saknat rätt att å

arvodena åtnjuta dyrtidstillägg. Härigenom uppstod frågan, huruvida

minskningen av dyrtidstillägget borde föranleda lönekompensation i form

av förhöjda arvoden. Härtill har även anknutits spörsmålet, huruvida dyrtidstillägg

överhuvudtaget borde utgå å arvoden av ifrågavarande slag

och huruvida kompensation borde ifrågakomma, därest dyrtidstilläggen

å ifrågavarande arvoden helt avskaffades.

Med hänsyn till den ståndpunkt, sorn i ärendet intogs av 1938 års riksdag,

och i överensstämmelse för övrigt med vad i arets statsverksproposi
Bihang

till riksdagens protokoll 1931). 1 sami. Nr 211. B

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Mårds proposition Nr 211.

tion förutsatts beträffande ombildning av vissa bisysslearvoden, med vilka

nu äro förenade rätt till dyrtidstillägg men å vilka sådant tillägg icke ansetts

böra i fortsättningen utgå, anser jag mig böra föreslå, att dyrtidstilllägg

från och med budgetåret 1939/40 icke må utgå å arvoden till bibliotekarier

vid de allmänna läroverken och att dessa arvoden på grund härav

omregleras.

I årets statsverksproposition har förutsatts, att i vissa fall, såsom då dyrtidstillägg

för närvarande ej utgår å arvode på grund av gällande maximeringsbestämmelser

eller arvodesbeloppet är av lägre storleksordning, arvodena

skulle bibehållas vid oförändrade belopp, trots att rätten till dyrtidstillägg

skulle bortfalla. Enligt överstyrelsens föreliggande utredning har

dyrtidstillägg till läroverksbibliotekarierna på grund av gällande maximeringsbestämmelser

icke utgått eller utgått med reducerat belopp i 50 fall

av 135, och vissa av de nu utgående bibliotekariearvodena synas även vara

av så ringa storlek, att de vid en sträng tillämpning av de principer för

omreglering av arvoden med hänsyn till bortfallande dyrtidstillägg, som

följts i årets statsverksproposition, icke skulle uppräknas. Av lämplighetsskäl

och med hänsyn till den ståndpunkt, som av chefen för finansdepartementet

enligt löneregleringspropositionen intagits i fråga örn uppräkning

av de vid provårsläroverk samt vissa andra statliga läroanstalter utgående

särskilda ersättningarna, anser jag mig emellertid böra föreslå, att samtliga

de här ifrågavarande arvodena uppräknas på grund av bortfallande

dyrtidstillägg. Vid tillämpning av de principer, som i detta hänseende följts

vid omräkningen av provårs- m. fl. arvoden, skulle bibliotekariearvodena

höjas med 20 procent samtidigt med att dyrtidstillägget bortfaller. Skolöverstyrelsen

har emellertid i sin förutnämnda skrivelse anfört enligt min

mening vägande skäl för en ytterligare höjning av bibliotekariearvodena,

och jag anser mig därför böra föreslå, att dessa arvoden höjas med 25 procent.

Erinras må, att det av överstyrelsen framlagda förslaget innebär en

motsvarande höjning med omkring 50 procent.

Vid bifall till mitt förslag erhålla visserligen icke de bibliotekarier, som

tidigare åtnjutit oreglerat dyrtidstillägg oavkortat, full kompensation för

den vid ett bortfallande av dyrtidstilläggen inträdande löneminskningen,

medan å andra sidan vissa lärare skulle komma i åtnjutande av en ej oväsentlig

arvodesökning. Jag erinrar emellertid örn att skolöverstyrelsen har

möjlighet att inom ramen för de anvisade anslagsmedlen jämka arvodena

uppåt eller nedåt i de fall, där sådant på grund av särskilda förhållanden

kan befinnas nödigt eller lämpligt.

Någon annan ändring i de nuvarande grunderna för bibliotekariearvodenas

bestämmande ifrågasätter jag icke. Vad av lönenämnden anförts rörande

lämpligheten av en jämkning uppåt av arvodena vid de stora, enbart för

gossar avsedda realskolorna torde böra beaktas av överstyrelsen vid fördelningen

av förevarande anslagspost.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

Jag förordar sålunda följande grunder för beräkning av bibliotekariear
-

vodena (beloppen hava jämkats till jämna tal):

högre allmänt läroverk med minst 600 lärjungar.......kronor 1,130

* » » » 400—599 » ....... » 940

* » » » mindre än 400 » ....... » 700

realskola med minst 400 lärjungar.................. » 570

* * mindre än 400 lärjungar . . ........... » 370

Det för budgetåret 1939/40 till bibliotekariearvoden erforderliga anslagsbeloppet

torde i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum böra

beräknas till sådan storlek, att de arvodesbelopp må kunna utgå, som enligt

de av mig förordade grunderna normalt böra tillkomma bibliotekarierna.

Med utgångspunkt härifrån skulle på basis av lärjungeantalet i de nuvarande

läroverken under höstterminen 1938 förevarande delpost utgå med i

runt tal 87,900 kronor. Med hänsyn till vad överstyrelsen anfört angående

det beräknade elevantalet under nästa läsår m. m. samt med tanke på de

av mig förordade ändringarna i läroverksorganisationen torde dock det

nyssnämnda beloppet böra höjas till 91,000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning

med 18,000 kronor.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: Arvoden

åt biträden å rektorsexpeditionerna. Denna delpost är för innevarande

budgetår uppförd med 67,300 kronor.

Nu gällande grunder för arvodenas bestämmande äro följande:

Skolöverstyrelsen bestämmer arvoden inom ramen för tillgängliga anslagsmedel

med ledning av följande beräkningsgrunder:

Arvode utgår icke vid läroverk med mindre än 6 klassavdelningar.

Vid övriga läroverk utgår såsom grundarvode:

vid provårsläroverk utom Stockholm..................kronor 325

» » i » .................. » 250

» övriga högre allmänna läroverk utom Stockholm..... » 250

» » » » » i » ..... » 175

» realskolor och samrealskolor..................... » 80

Vid läroverk med minst 7 klassavdelningar utgår härutöver tilläggsarvode,

utgörande en krona för varje under höstterminen närvarande lärjunge.

Arvode må kunna jämkas uppåt eller nedåt i de fall, där sådant på grund

av särskilda förhållanden kan befinnas nödigt eller lämpligt.

Genom nådigt brev den 13 maj 1938 har överstyrelsen vidare bemyndigats

att, i den mån delposten därtill lämnar tillgång, tillerkänna personlig

arvodesförstärkning åt rektorsbiträde, som innehaft sin befattning

före den 1 januari 1938 men icke kommit i åtnjutande av den av 1937 års

riksdag beslutade löneregleringen för lärare vid statens undervisningsväsende,

dock högst med belopp, motsvarande den minskning i de med arvodesbefattningen

förenade löneförmånerna, som åsamkats vederbörande vid

ikraftträdandet av nämnda lönereglering.1

1 Skolöverstyrelsen har enligt uppgift i 5 fall begagnat sig av denna rätt att tillerkänna rektorsbiträden

personlig arvodesförstärkning. Beloppen hava varierat mellan 24 och 96 kronor.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Marits proposition Nr 311.

Att grundarvodet vid stockholmsläroverken utgår med lägre belopp beror

därpå, att rektorerna vid dessa läroverk äro befriade från arbetet med

löneuträkningar, vilken syssla handhaves av direktionen över Stockholms

stads undervisningsverk.

Skolöverstyrelsen har nu föreslagit, att arvodena skulle undergå en höjning

enligt följande grunder:

Grundarvodet, som icke skulle utgå vid läroverk med mindre än sex

klassavdelningar, skulle utgöra:

vid provårsläroverk utom Stockholm .................kronor 400

» » i » » 300

» övriga högre allmänna läroverk utom Stockholm..... » 300

» > » » » i » ..... » 200

» realskolor och samrealskolor..................... » 100

Tillägg sarvodet vid läroverk med minst sju klassavdelningar skulle utgöra

1 krona 50 öre för varje under höstterminen närvarande lärjunge. Därtill

skulle komma ett belopp av 50 kronor för varje fullt 50,000-tal, vartill

enligt senaste bokslut läroverkets tillgångar uppginge.

Arvode skulle kunna jämkas uppåt eller nedåt i de fall, där sådant på

grund av särskilda förhållanden kunde befinnas nödigt eller lämpligt. Å

arvode skulle icke utgå dyrtidstillägg.

Med bortseende från förslaget örn nya elementarskolans utvidgning och

upprättande av ett nytt flickläroverk i Stockholm, har anslagsbehovet —

som vid oförändrade grunder av överstyrelsen beräknats till 67,900 kronor,

varav 19,140 kronor till grundarvoden, 48,500 kronor till tilläggsarvoden

och 260 kronor till personlig arvodesförstärkning åt vissa rektorsbiträden

— av överstyrelsen beräknats på följande sätt:

Grundarvoden..................... kronor 23,200

Tilläggsarvoden

a. efter lärjungantalet............. » 72,750

b. » nettotillgångarna . . ....... » 8,000

Summa kronor 103,950,

vilket belopp borde avrundas till 10^,000 kronor. Den för arvodenas reglering

erforderliga anslagshöjningen skulle alltså uppgå till (104,000 —

.— 67,900 =) 36,100 kronor. Härtill komme enligt överstyrelsens beräkning

en ytterligare ökning i händelse av bifall till förslagen om nya elementarskolans

utvidgning och inrättande av ett nytt flickläroverk i Stockholm

med — vid oförändrade arvodesgrunder — respektive 75 kronor och 250

kronor.

Över skolöverstyrelsens förevarande förslag hava utlåtanden avgivits den

2 december 1938 av statskontoret och den 21 november 1938 av undervisningsväsendets

lönenämnd.

Statsläroverkens rektorsjörening har därjämte i en den 14 mars 1938

dagteeknad underdånig skrift gjort framställning om utredning, avseende

åtgärder för minskande av rektorernas expeditionsarbete. Häröver har skolöverstyrelsen

den 1 december 1938 avgivit utlåtande.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Marits proposition Nr 211.

Skolöverstyrelsens förslag överensstämmer helt med det, som i betänkande

den 17 december 1931 framlagts av de sakkunniga för utredning rörande

den ekonomiska förvaltningen vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

(statens offentliga utredningar 1931: 38).

Överstyrelsen hade genom cirkulärskrivelser till rektorsämbetena införskaffat

uppgifter örn de nuvarande innehavarna av biträdesbefattningarna.

Av rektorernas uppgifter framginge, att sysslan i regel vore samlad på en

hand. Endast i fyra fall hade vederbörande rektorer anmält, att de fördelat

uppdraget på två personer. Vanligen vore innehavaren en adjunkt. Bland

114 rektorsbiträden hade befunnit sig 1 lektor, 78 adjunkter, 2 f. d. adjunkter,

8 ämneslärarinnor, 10 icke-ordinarie lärare i läroämnen, 7 ordinarie eller

icke-ordinarie lärare i övningsämnen, 5 kontors- eller banktjänsteman och

3 kvinnliga skrivbiträden. Av rektorsbiträdena hade 69 åtnjutit oavkortat

dyrtidstillägg å sitt arvode enligt för reglerade verk gällande bestämmelser,

24 ett med hänsyn till maximeringsbestämmelserna avkortat dyrtidstillägg

och 21 intet dyrtidstillägg alls. Av de 5 rektorsbiträden, som genom personlig

arvodesförstärkning kunnat hållas skadeslösa för dyrtidstilläggens

beskärning, tillhörde 2 gruppen kontors- och banktjänstemän och 3 gruppen

kvinnliga skrivbiträden.

Åtskilliga rektorer hade begagnat tillfället att jämväl meddela gjorda

erfarenheter och föra på tal sina läroverks behov. Särskilt vid de största

läroverken gjorde sig behovet av en verkligt effektiv hjälp å rektorsexpeditionen

mycket kännbart. Arvodena till rektorsbiträdena vore alldeles för

små i förhållande till arbetet, hade rektor vid, högre allmänna läroverket i

Bromma i Stockholm framhållit; arbetstiden kunde i genomsnitt anslås till

minst 3 timmar per dag, tidvis — vid terminernas början och slut — vore

arbetet på rektorsexpeditionerna ytterst forcerat, och kvällar och nätter

måste då tagas till hjälp. — Redan före beskärningen av dyrtidstilläggen

hade arvodesbeloppen varit otillräckliga med hänsyn till den arbetsmängd,

som nämnda arvoden avsåge att honorera, hade framhållits av rektor vid

Vasa realskola i Stockholm, vars biträde för närvarande åtnjöte ett arvode

å 708 kronor. Vid en skola i Stockholm av detta läroverks storlek, hade

sistnämnda rektor anfört, syntes såväl rektorsbitrådet som bibliotekarien

böra tilldelas väsentligt högre arvoden än de nu utgående; rektor hade i

detta sammanhang nämnt, att ett expeditionsbiträde vid en kommunal mellanskola

i Stockholm åtnjöte en årlig ersättning av omkring 2,500 kronor.

Icke få rektorer hade förmält, att svårigheter framträtt att finna för expeditionsarbetet

lämpliga och villiga lärare. De flesta lärare toge hellre

timlärartimmar eller privatlektioner. Även tillsynslärarnas arbete och gymnastiklärarnas

befattning med idrottsdagarna vore betydligt bättre betalda.

Rektor vid högre allmänna läroverket i Kalmar hade framhållit såsom sin

erfarenhet, att när det icke händelsevis vid läroverket funnes en lärare,

som önskade anställning som skrivbiträde för att därmed, till större delen

utan verklig ersättning, meritera sig för rektorat, det vore mycket svårt att

förmå lämpliga lärare att åtaga sig detta otacksamma släpgöra. Rektor vid.

högre allmänna läroverket i Borås hade jämfört bibliotekariens och rektorsbiträdets

arbetsuppgifter: Huruvida del skulle visa sig svårt att få ny lämplig

bibliotekarie, örn den nuvarande avsade sig, vore svårt att avgöra. Ilan

trodde dock, att det i arbetet med böcker för vissa människor lage något sä

tilldragande, ali: de bortsåge från det rent peluiniära, varför svårigheten för

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition Nr 311.

rekrytering på denna punkt ej torde vara så stor. Vanskligare syntes rektor

frågan om skrivbiträdena vara. I den mån ej meritering för viss befordran

genom arbetet å expeditionerna kunde anses åsyftad, syntes detta arbete ej

äga något lockande, och då i åtminstone någon utsträckning speciella kvalifikationer

vore nödvändiga, torde särskild uppmärksamhet böra ägnas förbättrandet

av dessa tjänstinnehavares arbetsvillkor. Flera rektorer hade

fått intrycket, att lärarna ställde sig till disposition väsentligen av ideella

skäl, i känslan av solidaritet med skolans arbete eller för att visa rektor ett

tillmötesgående. Lärarna vore i regel mycket lojalt och tjänstvilligt inställda

mot arbetet i skolan, hade rektor vid samrealskolan i Sollefteå påpekat, men

det vore för rektor icke behagligt att utnyttja underordnade för arbete, som

ej betalades rättvist.

Frågans nuvarande läge, sådant det framträdde i belysning av de omständigheter,

som i det föregående anförts, syntes alltså överstyrelsen i

korthet vara följande.

Särskilt tillkallade sakkunniga hade undersökt rektorsbiträdenas arbetsförhållanden

och anställt jämförelser mellan deras arvoden och lönerna på

andra förvaltningsområden. De hade på grundval därav framlagt ett förslag

till reglerade arvoden. Förslaget hade varit färgat av en inbrytande

ekonomisk depression, det hade legat avsevärt lägre än tidigare framställda

förslag. En utomordentlig försämring av det statsfinansiella läget hade likväl

hindrat genomförandet. Ytterligare nedsättningar hade sedermera inträffat

som en automatisk följd av ett ändrat lönesystem med minskade

dyrtidstillägg. Samtidigt hade läroverken på ett oanat sätt tillväxt. Många

läroverk hade nått en storlek, som vore obekväm och tidigare icke kunnat

förutses. Rektorernas arbetsbörda hade i proportion därtill vuxit. Örn en

rektor hade sin expedition i aldrig så gott stånd men icke förmådde sköta

den pedagogiska ledningen av sitt läroverk som den borde skötas, fyllde

han inte den viktigaste delen av sin uppgift. En rektor borde hava tillfälle

lära känna läroverkets lärjungar och tid för den nödvändiga kontakten

med allmänheten, han borde kunna giva målsmännen råd och anvisningar

och unga lärare deras första handledning på lärarbanan. Den pedagogiska

ledningen finge icke stå tillbaka för det rent administrativa arbetet. Därför

borde han också vara berättigad till den hjälp hans uppgifter påkallade.

Han borde icke ställas i valet mellan att antingen pålägga sitt biträde en

arbetsbörda, som han funne oskälig i förhållande till arvodet, eller att själv

eftersätta viktiga sidor av sitt värv.

I detta läge tvekade överstyrelsen icke att ånyo för Kungl. Maj:t framlägga

det förslag, de sakkunniga utarbetat. Överstyrelsen såge icke spörsmålet

som en löneteknisk fråga örn kompensation för minskade dyrtidstilllägg.

Det för överstyrelsen avgörande vore, att dessa arvoden icke vore —

och sedan länge icke varit — anpassade efter läroverkens behov.

Förslaget innebure, att den nuvarande personliga arvodesförstärkningen

icke vidare skulle utgå. Principiellt ny vore bestämmelsen, att arvodena

skulle beräknas med hänsyn tagen jämväl till omfattningen av fondförvaltningen

vid läroverket. Skulle i något fall särskilt förvaltningsarvode utgå

ur de förvaltade fonderna, borde det ankomma på överstyrelsen att med

hänsyn därtill i motsvarande mån reducera det statliga arvodesbeloppet.

Överstyrelsen ville slutligen erinra örn att de av Kungl. Majit den 29

maj 1936 tillkallade sakkunniga för skolöverstyrelsens organisation i sitt betänkande

(statens offentliga utredningar 1938: 14) föreslagit inrättande in
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 811.

om överstyrelsen av en kameral byrå, vilken bland annat skulle omhänderhava

uträkning och utbetalning av avlöningsmedel till lärare vid det statliga

undervisningsväsendet. Örn denna anordning genomfördes, komme givetvis

en lättnad att inträffa i rektorernas arbete, varigenom i sin tur en

minskning av rektorsbiträdenas arvoden möjliggjordes. För landsortsläroverken

borde i sådant fall samma grundarvoden fastställas som för stockholmsläroverken,

vilka redan nu vore befriade från arbetet med lönerekvisitionerna.

Statskontoret har i sitt utlåtande över skolöverstyrelsens ifrågavarande

förslag hänvisat till sitt yttrande över förslaget örn uppräkning av arvodena

till bibliotekarier.

De skäl, yttrar statskontoret, som ämbetsverket i nyssnämnda yttrande

anfört till stöd för förslaget örn anslagets uppräkning med ett belopp, motsvarande

skillnaden mellan oreglerat och reglerat dyrtidstillägg å anslagsmedlen

i fråga, ägde i huvudsak giltighet även i förevarande hänseende. Vid

sådant förhållande och då statskontoret — med hänsyn till att frågan örn

behovet av rektorsbiträden genom förslaget till omorganisation av skolöverstyrelsen

kommit i ett helt nytt läge — icke kunde tillstyrka bifall till

överstyrelsens föreliggande förslag till reglering av arvodena för sagda biträden,

finge statskontoret förorda, att annan ändring icke företoges beträffande

ifrågavarande anslagsmedel än att desamma uppräknades till motverkande

av dyrtidstilläggets minskning.

Vad anginge frågan örn avveckling av det å arvodena utgående reglerade

dyrtidstillägget, torde densamma böra bliva föremål för övervägande vid

den allmänna översyn beträffande nämnda spörsmål, som syntes bliva

erforderlig.

Undervisningsväsendets lönenämnd har förklarat sig för sin del icke

kunna tillstyrka, att någon annan ändring av expeditionsbiträdenas arvoden

för närvarande företoges än den, som direkt betingades av ett avskaffande

av de reglerade dyrtidstilläggen å dessa arvoden.

Denna ståndpunkt, yttrar lönenämnden, syntes stå i överensstämmelse

med riksdagens uttalande, att för att icke vederbörande befattningshavare

skulle behöva lida löneminskning, en avveckling av dyrtidstilläggen syntes

böra förbindas med skälig höjning av arvodena. Härtill komme emellertid

en omständighet, vid vilken lönenämnden för sin del ansett sig böra fästa

stor vikt, nämligen svårigheten att för närvarande bedöma den framtida

omfattningen av rektorernas arbetsbörda, i vad avsåge den mera administrativt

betonade delen av arbetet. Lönenämnden ville erinra, dels att frågan

örn terminsavgifternas avskaffande och därmed frågan örn bibehållande

av särskilda kassor vid läroverken varit föremål för övervägande, dels att

särskilda sakkunniga i betänkande angående skolöverstyrelsens organisation

föreslagit, att rektorerna skulle befrias från arbetet med rekvisition och utbetalning

liv lärarnas löner. Det syntes med hänsyn härtill icke tillrådligt

att för närvarande vidtaga sådana ändringar i nu gällande grunder för expeditionsbiträdenas

avlönande, som skulle motiveras av hänsyn till arbetsbördans

omfattning.

Under hänvisning till det anförda förordade lönenämnden allenast den

s. 120 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

120 Kungl. Marits proposition Nr 211.

ändring i nu gällande ordning, att arvodena till expeditionsbiträden över

lag uppräknades med 13 procent; på det sålunda erhållna nya arvodet

skulle då dyrtidstillägg icke beräknas. De efter uppräkningen utgående beloppen

syntes, efter viss avrundning, lämpligen kunna bestämmas på sådant

sätt, att grundarvodet komme att utgöra respektive 375, 285, 200 och 95

kronor för år samt att det rörliga arvodet komme att utgå med 1 krona

15 öre för varje under höstterminen närvarande lärjunge.

En reservant inom lönenämnden, 11. Grimlund, har tillstyrkt skolöverstyrelsens

förslag, dock under uttryckligt framhållande att också detta

förslag måste betraktas som en provisorisk lösning av ifrågavarande spörsmål.

Då expeditionsbiträdenas arvoden vore orimligt låga i förhållande till

de arbetsuppgifter, som ålåge dem, måste dock varje förbättring mottagas

med tillfredsställelse.

Statslär ov erkens rektorsjörening har i sin förutnämnda framställning

framhållit behovet av att reducera rektorernas expeditionsarbete till sådan

omfattning, att det icke ställde sig hindrande i vägen för andra och väsentligare

uppgifter. En snar förbättring av de nu rådande förhållandena vore

nödvändig. Skolöverstyrelsen har i sitt utlåtande över denna framställning

förklarat sig anse tidpunkten för den av föreningen ifrågasatta utredningen

mindre lämplig. Överstyrelsen erinrade i sådant avseende om de aktuella

frågorna örn terminsavgifternas avskaffande och örn inrättande inom överstyrelsen

av en kameral byrå för handhavande av bland annat löneutbetalningar

åt läroverkslärare. Därest överstyrelsens förslag om höjda arvoden

åt rektorsbiträdena bifölles, syntes detta även för rektorerna medföra möjlighet

att i större utsträckning taga biträdena i anspråk för expeditionsgöromål.

Överstyrelsen hemställde förty, att föreningens framställning icke

måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Frågan örn arvoden åt biträden å rektorsexpeditionerna synes mig böra

bedömas på samma sätt som den förut berörda frågan om arvoden åt bibliotekarier.

Jag tillstyrker i anslutning härtill en uppräkning av arvodena

med omkring 25 procent och förutsätter att skolöverstyrelsen liksom be-,

träffande bibliotekariearvodena jämkar beloppen uppåt eller nedåt i de

fall där sådant på grund av särskilda förhållanden — exempelvis för att

undvika löneminskning — kan befinnas nödigt eller lämpligt. Jag är icke

nu beredd att tillstyrka ett särskilt tilläggsarvode, beräknat efter storleken

av läroverkets fonderade tillgångar, men vill i detta sammanhang framhålla,

att överstyrelsen bör taga behörig hänsyn till dessa och liknande förhållanden

vid den jämkning av arvodesbeloppen, som överstyrelsen alltjämt

bör vara befogad vidtaga.

Grundarvodet skulle vid en höjning med jämnt 25 procent komma att

utgå med respektive 406, 312, 312, 219 och 100 kronor. Jag föreslår emellertid,

att arvodena avrundas så, att grundarvodet utgör:

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

vid provårsläroverk utom Stockholm .................kronor 410

» » i » » 310

» övriga högre allmänna läroverk utom Stockholm..... » 310

» » » » » i » ..... » 220

» realskolor.................................... » 100

Tilläggsarvodet bör utgå med 1 krona 25 öre för varje under höstterminen

närvarande lärjunge.

Beträffande beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår utgår jag

från det av skolöverstyrelsen beräknade lärjungeantalet. För fasta arvoden

beräknar jag ett belopp av i runt tal 24,000 kronor, inberäknat grundarvode

åt rektorsbiträde vid det av mig föreslagna nya flickläroverket i Stockholm.

För till äggsarvodena uppskattar jag medelsbehovet till i runt tal 61,000

kronor, varvid hänsyn jämväl tagits till av mig ifrågasatta ändringar i

läroverksorganisationen. Förevarande delpost bör således för nästa budgetår

uppföras med (24,000 + 61,000 =) 85,000 kronor, vilket innebär en

anslagshöjning med (85,000 — 67,300 — ) 17,700 kronor, huvudsakligen belöpande

på den föreslagna arvodesregleringen.

En förnyad omprövning av förevarande arvodesfråga kan befinnas påkallad,

sedan spörsmålen örn skolöverstyrelsens organisation och terminsavgifternas

avskaffande funnit sin lösning. I samband med en sådan omprövning

torde även böra tagas under övervägande, huruvida särskilda åtgärder

äro av nöden för att minska rektorernas arbetsbörda på sätt rektorsföreningen

i sin förutberörda skrivelse antytt.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: Särskilda

arvoden vid provårsläroverk. Denna delpost är för innevarande budgetår

uppförd med 125,000 kronor. Jämlikt beslut av Kungl. Majit den 13

maj 1938 har därjämte medgivits, att av det för löpande budgetår beviljade

förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda behov

finge, utöver det belopp, som enligt den för de allmänna läroverken fastställda

avlöningsstaten skulle utgå till särskilda arvoden vid provårsläroverk,

för samma ändamål tagas i anspråk ett belopp av högst 15,600 kronor

(jfr riksdagens skrivelse nr 8/1938, sid. 33 och 34). För ifrågavarande

ändamål står sålunda för budgetåret 1938/39 till förfogande ett belopp av

sammanlagt (125,000 -f- 15,600 =) 140,600 kronor.

Enligt nu gällande bestämmelser angående arvoden av här förevarande

slag åtnjuter föreståndare för vid allmänt läroverk anordnad provårskurs

ett årligt arvode av 1,500 kronor och annan lärare i läsämne (ordinarie och

extra ordinarie) vid sådant läroverk ett arvode av 300 kronor för år. Lärare

vid provårsläroverk åtnjuter dessutom ersättning för i provåret ingående

föreläsningar och kurser ävensom för handledning av lärarkandidater enligt

grunder, som bestämmas av Kungl. Majit. Handledararvodet utgår

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

för närvarande med högst 150 kronor för termin för lärarkandidat, som genomgår

provår på två terminer, och med högst 250 kronor för lärarkandidat,

som genomgår provår på en termin.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1938 på grundval av nu

gällande arvodesbestämmelser beräknat anslagsbehovet för nästkommande

budgetår till 140,000 kronor att utgå på följande sätt:

Arvoden åt 8 provårsföreståndare].................kronor 12,000

» 258 ordinarie ämneslärare.............. » 77,400

» extra ordinarie ämneslärare (nu 42)....... » 15,600

* * handledare.......................... » 29,000

Föreläsningar och övningar ...................... » 6,000

Summa kronor 140,000.

Jag ifrågasätter icke andra förändringar i överstyrelsens anslagsberäkningar

än de, som föranledas av att dyrtidstillägg i förekommande fall böra

inarbetas i arvodena. I enlighet med vad chefen för finansdepartementet i

annat sammanhang förordat, böra arvodena åt provårsföreståndare bibehållas

oförändrade men arvodena åt övriga ifrågakommande lärare i läroämne

vid provårsläroverk uppräknas till 360 kronor, vilket innebär en

höjning med 20 procent. Handledararvodena torde böra undergå i huvudsak

enahanda uppräkning. Beträffande dispositionen i övrigt av ifrågavarande

delpost ifrågasätter jag icke någon förändring.

Jag beräknar det för nästkommande budgetår erforderliga anslagsbeloppet

till förevarande ändamål på följande sätt:

Arvoden åt provårsföreståndare...................kronor 12,000

» » ordinarie lärare....................... » 92,900

» » extra ordinarie lärare.................. » 18,700

» » handledare.......................... » 34,800

Föreläsningar och övningar...................... » 6,000

Summa kronor 164,400.

Förevarande delpost bör alltså bestämmas till 164400 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit, att i sinom tid fastställa de belopp,

vartill arvodena åt handledare högst må uppgå.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: Särskilda

arvoden vid linje för aftonundervisning i Stockholm. Förevarande

delpost är för budgetåret 1938/39 uppförd med 1,200 kronor. Enligt av

Kungl. Majit meddelade föreskrifter disponeras nämnda belopp till arvode

åt föreståndaren för nämnda linje, beräknat efter 100 kronor för år och

klassavdelning, och till arvoden åt lärare i läro- och övningsämnen med

30 kronor för veckotimme och läsår. Å arvodena utgår ej dyrtidstillägg.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj:ts proposition Nr Bil.

I skrivelse den 15 oktober 1938 har skolöverstyrelsen hemställt om höjning

av ifrågavarande delpost till 2,550 kronor.

Det totala antalet undervisningstimmar per vecka under läsåret 1939—

40 skulle, yttrar överstyrelsen, enligt timplanen uppgå till 69,5.

Undervisningsplanen för gymnasiet upptoge ingen undervisning i övningsämnen.

Ett av dessa, ämnet teckning, ägde emellertid i viss mån karaktär

av fackämne. Insikter i teckning vore en för vissa levnadsbanor nödvändig

kvalifikation. Med tanke på dessa omständigheter föresloge överstyrelsen,

att en timme frivillig teckning måtte tillhandahållas gymnasiets

lärjungar utom timplanen, vilken undervisning borde påbörjas med skolans

andra verksamhetsår. I överensstämmelse därmed beräknade överstyrelsen

nu en timme frivillig teckning utom timplanen. Det totala undervisningsbehovet

för aftonskolan höjdes därigenom till 70,5 veckotimmar.

Arvodeskostnaderna för budgetåret 1939/40 beräknade överstyrelsen under

denna förutsättning till 2,515 kronor, varav 400 kronor belöpte å

arvode till föreståndaren och (70,5 X 30 =) 2,115 kronor till arvoden åt

aftonskolans lärare.

Ingen uppdelning av klass vid laborationer hade beräknats, och det vore

mindre sannolikt, att sådan komme att visa sig erforderlig. Till mötande av

alla eventualiteter borde emellertid anslaget något höjas genom avrundning

uppåt till 2,550 kronor.

Jag biträder skolöverstyrelsens förslag och beräknar alltså ifrågavarande

delpost för budgetåret 1939/40 till 2,550 kronor.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: Grundavlöningar m. m.

För detta ändamål är i avlöningsstaten för innevarande budgetår beräknat

ett belopp av förslagsvis 2,470,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har i skrivelser den 15 och den 31 oktober 1938 hemställt,

att förevarande delpost måtte för budgetåret 1939/40 upptagas till

2,944,800 kronor, innebärande en anslagshöjning med 474,000 kronor.

1. Icke-ordinarie ämneslärare.

Överstyrelsen har erinrat, att vid anslagsberäkningarna för innevarande

budgetår antalet klassavdelningar beräknats komma att uppgå till 1,978.

I verkligheten funnes innevarande läsår 1,987 klassavdelningar, vilket innebure

en ökning i förhållande till läsåret 1937—38 med 61 avdelningar.

Den erforderliga extra lärarkraften hade för innevarande budgetår av överstyrelsen

beräknats till 394 heltidstjänstgörande lärare. Genom kungörelserna

nr 40 och 331/1938 hade emellertid Kungl. Majit förordnat om ny

lydelse av läroverksstadgan § 133 mom. 2. I stort sett innebure de nya bestämmelserna

blott en normalisering av adjunkternas redan tidigare förefintliga

rätt att åtnjuta lindring i undervisningsskyldigheten på grund av

tjänstgöring å gymnasialstadiet. I ett avseende ginge de emellertid i sina

verkningar väsentligt utöver de tidigare bestämmelserna, nämligen i fråga

örn undervisningsskyldigheten för lärare vid realskolor, vilkas tjänstgöring

delvis vöre förlagd till skolans avslutningsklass. Tidigare hade lärarna i

regel icke i sådant fall kunnat erhålla nedsatt tjänstgöring, cniir (lerås

undervisning endast undantagsvis varit till sin huvudsakliga del förlagd

Departementschefen.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition Kr 211.

till berörda klass. Numera skulle de däremot åtnjuta kompensation jämväl

för partiell tjänstgöring i denna klass. Kungl. Majit hade såsom konsekvens

av de nya bestämmelserna den 13 maj 1938 beviljat förhöjning av

anslagsberäkningen till ett belopp, motsvarande avlöning åt 426 heltidstjänstgörande

lärare utöver den ordinarie staten. I verkligheten hade härav

under höstterminen 1938 tagits i anspråk ett belopp, motsvarande något

mer än 421 heltidstjänstgörande lärare.

Med stöd av verkställda kalkyler uppskattade överstyrelsen den automatiska

ökningen i antalet klassavdelningar vid början av läsåret 1939—

40 till 55 avdelningar. Hela antalet klassavdelningar vid de allmänna läroverken

höstterminen 1939 väntades sålunda vid oförändrad organisation

stiga till 2,042 avdelningar.

Innevarande år vore vid de allmänna läroverken anställda 138 rektorer,

413 lektorer, 1,269 adjunkter och 257 ämneslärarinnor ävensom icke-ordinarie

lärarkraft, ungefär motsvarande 421 heltidstjänster. De 58 rektorerna

vid högre allmänna läroverk ombesörjde innevarande läsår tillsammans

637 timmars tjänstgöring och motsvarade således 30 heltidstjänstgörande

lärare å gymnasialstadiet, de 80 rektorerna vid real- och samrealskolor tillsammans

1,445 timmars tjänstgöring, motsvarande 55 heltidstjänster å

realskolestadiet. Undervisningen i de nuvarande 1,987 avdelningarna

förutsatte sålunda (30 + 55 + 413 -j- 1,269 + 257 -f- 421 =) 2,445 lärare

med full tjänstgöring. En lärare motsvarade med andra ord 0,813 avdelningar.

Den automatiska tillväxten av läroverksorganisationen med 55 avdelningar

motsvarade alltså en automatisk ökning av lärarkåren med

(55: 0,813 =) 68 lärare med full tjänstgöring.

Lärarkåren borde enligt denna kalkyl höstterminen 1938 omfatta (2,360-(- + 68 =) 2,428 heltidstjänstgörande lärare, förutom rektorerna.

Vid beräkningen av detta lärarbehov hade förutsatts, att även under

instundande läsår delning av avdelning i ämnena modersmålet, tyska, engelska

och franska skulle kunna företagas med en veckotimme för varje

ämne i de klasser av realskolan, i vilka undervisningen i nämnda ämnen

toge sin början, under förutsättning att antalet lärjungar i klassen uppginge

till minst 24.

I skrivelse den 31 augusti 1938 hade överstyrelsen föreslagit, att från

och med budgetåret 1939/40 skulle — bortsett från vad som borde följa

av föreslagna organisatoriska nybildningar — inrättas 20 nya ordinarie

lärartjänster i läroämnen, nämligen 9 lektorstjänster, 10 adjunktstjänster

och en ämneslärarinnetjänst. Bortsåge man från det behov av lärarkraft,

som framkallades av de föreslagna organisatoriska nybildningarna, skulle

nian alltså hava att räkna med 1,959 ordinarie tjänster, förutom rektorstjänsterna,

samt icke-ordinarie lärare till ett antal av (2,428 — 1,959 =)

469, vilket i jämförelse med innevarande år innebure en ökning med (469 —

— 421 =) 48.

Givetvis vore denna siffra osäker. Enligt överstyrelsens uppfattning

kunde det lika väl och med ungefär lika stor sannolikhet tänkas, att det

beräknade antalet icke-ordinarie lärare komme att visa sig otillräckligt

för täckande av det instundande läsår uppträdande faktiska lärarbehovet,

som att det komme att överstiga detsamma. För den händelse det för

icke-ordinarie lärares grundavlöningar avsedda beloppet skulle strikt

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

fixeras, såge sig därför överstyrelsen nödsakad hemställa om att ytterligare

arvoden exempelvis åt 10 extra lärare måtte beräknas såsom säkerhetsmarginal.

Då emellertid överstyrelsen ansåge sig kunna utgå från att

denna delpost för framtiden komme att betecknas som förslagsanslag,

funné sig överstyrelsen icke behöva framställa något yrkande av sådant

innehåll.

Vid beräkningen av kostnaderna vid oförändrad organisation — därvid

överstyrelsen utgått från nu gällande lönebestämmelser — utginge överstyrelsen

från att fördelningen av de för nästa läsår behövliga 469 icke-ordinarie

lärarna på olika lärarkategorier skulle bliva densamma som under

vårterminen 1938. Fördelningen skulle då bliva 161 extra ordinarie adjunkter,

24 extra ordinarie ämneslärarinnor, 176 extra adjunkter, 54 extra

ämneslärarinnor samt dessutom 837 timlärartimmar, bestridda av lärare

med högre kompetens, och 459 timlärartimmar, bestridda av lärare med

lägre kompetens.

Under antagande, att dessa lärarkrafters fördelning på dyrortsgrupper

komme att bliva proportionellt densamma under nästa läsår som under

vårterminen 1938, komme kostnaderna för avlöning av de olika lärarkategorierna

att bliva följande:

Extra ordinarie adjunkter......................kronor 810,465

» » ämneslärarinnor ................. » 93,684

» adjunkter.............................. » 815,868

» ämneslärarinnor......................... » 213,750

Timlärare, högre kompetens..................... » 166,496

* , lägre » ..................... » 74,775

Summa kronor 2,175,038,

eller i avrundat tal 2,175,000 kronor.

Kallortstilläggen beräknade överstyrelsen under samma förutsättningar

komma att uppgå till 8,000 kronor.

De av överstyrelsen förordade organisationsändringama, i den män dessa

kunde antagas medföra ökning av antalet klassavdelningar, beräknade

överstyrelsen komma att medföra följande kostnadsökningar beträffande

förevarande delpost:

Omorganisationen av de högre allmänna läroverken för flickor syntes

komma att medföra en ökning av antalet klassavdelningar med 7, motsvarande

8 ä 9 nya lärare med full tjänstgöring, varav enligt vad överstyrelsen

i annat sammanhang föreslagit 3 skulle bliva ordinarie, nämligen 1 lektor

och 2 adjunkter. Ett behov av 5 å 6 lärare måste alltså täckas av extra

ordinarie lärarkrafter. I stället för 469 lärare över stat torde man följaktligen

vid bifall till överstyrelsens hemställan hava att räkna med 475. Kostnadsökningen

torde i den del den drabbade förevarande delpost kunna

sättas lika med lönen för 6 extra ordinarie adjunkter å F-ort, d. v. s. efter

avdrag av pensionsavgifter 6 X (5,490 — 411) = 30,474 eller i runt tal

30,000 kronor.

Beträffande (leii på förevarande delpost belöpande kostnadsökningen för

icke-ordinarie ämneslärare enligt överstyrelsens förslag örn inrättande av

ett nytt flickläroverk i Stockholm och nya elementarskolans utvidgning har

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Marits proposition Nr Bil.

överstyrelsen i skrivelse den 31 oktober 1938 beräknat densamma till i runt

tal 6,000 kronor (— kostnaderna för 28 timlärartimmar).

Överstyrelsen bär ytterligare anmält en fråga, som, ehuru den icke innebure

någon ändring av de allmänna läroverkens organisatoriska förhållanden,

torde kunna lösas endast i samband med vissa jämkningar av anslagsberäkningen

under denna punkt.

Vid det 27:e svenska läroverkslärarmötet i Stockholm den 14—den 17

augusti 1938 hade dryftats bland annat de naturvetenskapliga institutionernas

vård. En undersökning hade verkställts rörande den tid, som institutionsföreståndarna

vid läroverk och seminarier ägnade åt ren institutionsvård.

Uppgifter hade ingått från föreståndarna för sammanlagt 292 institutioner.

Av dessa franninge, att institutionsvården i medeltal tagit i anspråk

följande tid:

Högre allmänna läroverk Realskolor

biologi...................4 veckotimmar V/2 veckotimme

fysik.....................31/-2 » 1 »

kemi ....................S1/» » l1/2 »

geografi.................. 1 veckotimme Va »

Summa 12 veckotimmar 47s veckotimmar.

I skrivelse till överstyrelsen den 16 augusti 1938 hade sektionerna för

biologi och för matematik, fysik och kemi i anknytning till dessa siffror

framhållit, att vården av institutionen icke inginge i undervisningen utan

tillkomme vid sidan därav. Närmast vore de naturvetenskapliga institutionerna

att jämföra med läroverkens bibliotek. Men medan bibliotekarien

vore avlönad, åtnjöte den lärare, som hade vård om en institution,

ingen annan kompensation för sitt där nedlagda arbete än att timtalet för

hans undervisning kunde något nedsättas enligt bestämmelserna i läroverksstadgans

§ 133. Den marginal, inom vilken rektor vid uppgörandet av arbetsfördelningen

måste hålla sig, vore emellertid så snäv, att i verkligheten

någon nämnvärd kompensation knappast förekomme. Först om vid beräkning

av det för läroverket erforderliga antalet undervisningstimmar en särskild

post finge avses för institutionernas skötsel, kunde verklig kompensation

ges. Sektionerna hemställde därför örn åtgärder från överstyrelsens

sida för att vid tilldelningen av lärarkrafter till de olika läroanstalterna ett

erforderligt antal timmar, olika allt efter läroanstaltens art och storlek,

måtte avses för de naturvetenskapliga institutionernas vård.

Överstyrelsen saknade all anledning att ifrågasätta de lämnade uppgifternas

riktighet. Överstyrelsen hade sig bekant många fall, då dessa siffror i

verkligheten väsentligt överskredes. Institutionsföreståndarna satte i allmänhet

en heder i att institutionerna väl fyllde sin uppgift. Vad som bruste

i fråga örn anslag till materiel och ännu mera i fråga örn betjäning ersattes

i många fall genom institutionsföreståndarnas outtröttliga arbete. Troligen

måste läroverken inom en icke alltför avlägsen tid utrustas med teknisk

hjälp, som i någon mån kunde från institutionsf öreståndaren avlasta allehanda

småsysslor. Det vore foga rationellt, att såsom i en del fall veterligen

skedde, graduerat folk sysselsattes med diskning och dylikt.

Å andra sidan kunde man icke bortse från att sektionernas framställning,

sådan den vore upplagd, skulle medföra ganska vittutseende ekonomiska

konsekvenser. Beräknade man i överensstämmelse med sektionernas utredning

12 veckotimmar för högre allmänna läroverkens behov och 4 V2

veckotimmar för real- och samrealskolornas, skulle för ändamålet erfordras

(58 X 12 -j- 80 X 4,5 =) 1,056 veckotimmar eller omkring 45 heltidstjänst
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

görande lärare. Kostnaderna för genomförande av förslaget i dess förelicarli<''en

t0rC C 1C^e garna kunna beräknas lägre än till 225,000 kronor

Det kunde vidare invändas att genom de nya bestämmelserna angående

lärarnas undervismngsskyldighet en bredare latitud mellan maximi- och

nummitjanst goringen iniörts just i syfte att bereda rektorerna vidgade möjligheter

att beakta omständigheter sådana som de av sektionerna påpekade

Dessa bestämmelser skulle innevarande läsår för första gången tillämpas

Det vöre möjligt, kanske sannolikt, att de skulle visa sig otillräckliga meli

överstyrelsen ansage sig i varje fall därom böra avvakta någon erfarenhet.

Det torde emellertid redan nu kunna uttalas, att de möjligheter rektorerna

hade att inom ramen av gällande bestämmelser rättvist utskifta

tjänstgöringen, i vissa extraordinära situationer vore otillräckliga, Överstyrelsen

syftade pa de tillf kilen, då vid ett läroverk i samband med nybyggnad

flera institutioner pa en gang skulle organiseras. Vid tillfällig ökning av arbetet

pa en institution kunde måhända föreståndaren erhålla en viss kompensation,

utan att genomsnittstjänstgöringen vid läroverket, för gymnasiet

Jm/m. •f°j'' rtalsk°Ian1 2,6. - veckotimmar, behövde höjas. Andra, för

i fallet mindre betungade lärare kunde då åtaga sig en tjänstgöring, som i

“S*yarande grad Iage över medeltalet. Men om, såsom vid nybyggnadstillfallena,

arbetet för ett flertal av läroverkets lärare antoge en ovanligt

stor omfattning, vöre denna utväg utesluten. I sådana fall ansåge överstyreisen

den lösning sektionerna föreslagit vara den riktiga.

Det kunde invändas, att vederbörande lärare hellre borde tilldelas ersättning

för det ^nedlagda arbetet enligt § 29 avlöningsreglementet, i den mån

arbetets omiattnmg avsevärt överstege det normala. Denna väg hade i

sjdva verket redan i åtskilliga fall av Kungl. Majit beträtts. Det hade

därvid gällt som obruten regel, att lektor icke borde erhålla ersättning av

detta slag, medan däremot adjunkt kunde komma i åtnjutande av sådan

Med nuvarande begränsning ledde därför denna väg knappast till målet

Överstyrelsen ville för sin del föreslå, att vid beräkningen av förevarande

delpost hänsyn toges jämväl till läroverkens behov av extra arbetskraft under

den bräda period, som följde på en ny- eller ombyggnad, vilken omfattade

organiserandet av nya institutioner. Det syntes överstyrelsen lämphgt,

att i sådana fall de högre allmänna läroverken för en tid av högst två år

Kunde erhålla en särskild tilldelning av lärarkraft, vartdera året omfattande

högst 12 veckotimmar. Däremot syntes åtminstone tills vidare sådana

åtgärder icke vara oundgängligen behövliga för realskolornas del, enär latituden

mellan maximi- och minimitjänstgöring vid tjänstgöring å detta stadium

torde vara tillräckligt stor för att möjliggöra en riktig avvägning av

arbetsbördan jämväl vid extraordinära tillfällen. Vid bestämmandet av de

särskilda ersättningarna till adjunkter för institutionsarbete borde vid bifall

till överstyrelsens förslag givetvis hädanefter hänsyn tagas till i vad

män vederbörande lärare vid arbetets utförande kommit i åtnjutande av

lindring i undervisningsskyldigheten.

För budgetåret 1939/40 beräknade överstyrelsen med tillämpning av de

angivna principerna ett behov av mellan 40 och 50 veckotimmars undervisning

a gymnasialstadiet såsom ersättning för den undervisning, varifrån institutionsföreståndaren

frigjordes. Med tillräcklig approximation torde man

kunna ekvivalera kostnaderna med två arvoden åt extra adjunkt på F-ort,

9,540 kronor. Antalet icke-ordinarie lärare skulle därigenom för budgetåret

1939/40 stiga till 477.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Majlis proposition Nr 211.

I fråga om ersättningar till extra lärare och timlärare för av dem förrättade

inträdes- och flyttningsprövningar efter vårterminens slut, för vilket

ändamål under innevarande budgetår beräknats 3,000 kronor, hade en ny

situation uppstått genom de av Kungl. Majit genom kungörelsen nr 40/1939

utfärdade ändringarna av läroverksstadgan. Icke blott ordinarie och extra

ordinarie lärare utan även extra lärare och timlärare, som innehaft anställning

hela det förflutna läsåret, vore enligt den nya lydelsen av läroverksstadgan

§ 132 mom. 6 pliktiga att utan särskild ersättning lämna erforderligt

biträde vid dylika inträdes- och flyttningsprövningar, varvid dock

skolöverstyrelsen i särskilda fall ägde medgiva ersättning till de senare enligt

vissa strängt begränsade grunder.

Den skyldighet, läroverkens lärare ägde att biträda vid inträdesprövningar

efter terminens slut, ägde de ock enligt samma paragraf och moment

vid muntliga prövningar för real- och studentexamen, som infölle under

ferierna. Jämväl för detta fall ankomme det numera på överstyrelsen

att avgöra, huruvida ersättning skulle utgå.

För att bestämmelserna örn ersättningar för arbete efter läsårets slut

skulle bliva så enhetliga som möjligt, vare sig arbetet avsåge biträde vid

inträdes- och flyttningsprövningar eller examination i student- eller realexamen,

föresloge överstyrelsen, att posten för ersättningar åt extra lärare

och timlärare vid inträdes- och flyttningsprövningar efter läsårets slut

hädanefter måtte få anlitas jämväl för att bestrida kostnaderna för biträde

vid läroverkens examina under enahanda tid. Posten behövde icke av denna

anledning ökas. Med hänsyn till de olika restriktioner, som fastställts i fråga

örn berörda ersättningar, och särskilt emedan läsårets början enligt den nya

lydelsen av § 18 mom. 2 läroverksstadgan numera skulle räknas från den

dag, då höstterminens inträdes- och flyttningsprövningar toge sin början,

torde ersättningar av detta slag hädanefter bliva vida sällsyntare än hitintills.

Överstyrelsen ansåge, att posten trots dess utvidgade användning

kunde nedsättas till halva beloppet, och föresloge således, att för ersättningar

för examinationer efter läsårets slut anvisades ett belopp av 1,500

kronor.

Den särskilda delposten för föreläsningar i sexuella frågor hade för budgetåret

1937/38 varit uppförd med 3,000 kronor men för innevarande år

på överstyrelsens förslag sänkts till 2,500 kronor. Detta belopp hade emellertid

visat sig otillräckligt, då rekvisitionerna av medel för ändamålet åter

uppgått till 3J)00 kronor. Överstyrelsen föresloge därför, att för ändamålet

åter beräknades ett belopp av 3,000 kronor.

För icke-ordinarie ämneslärare beräknade överstyrelsen för nästa budgetår

alltså följande belopp:

Grundavlöningar vid oförändrad organisation.......

Kallortstillägg................. • .............

Kostnader för omorganisation av flickläroverken.....

Kostnader för upprättande av nytt flickläroverk i Stockholm

och utvidgning av nya elementarskolan .......

Nedsättning i undervisningsskyldiglieten för vissa institutionsföreståndare

..........................

Ersättningar för examinationer efter läsårets slut ....

Föreläsningar i sexuella frågor...................

kronor 2,175,000

» 8,000

30,000

» 6,000

9,540

» 1,500

» 3,000

eller i avrundat tal 2,238,000 kronor.

Summa kronor 2,233,040,

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

129

2. Icke-ordinarie teckningslärare.

Överstyrelsen erinrade, att Kungl. Majit den 13 maj 1938 föreskrivit,

att ur förevarande delpost finge utgå vad som erfordrades för bestridande

av undervisning under högst 3,930 veckotimmar, varav högst 50 veckotimmar

i frivillig teckning, vid de högre allmänna läroverken, i den mån

kostnaderna icke skulle bestridas från annan anslagspost (d. v. s. i första

hand anslagsposten till avlöningar åt tjänstemän å ordinarie stat) eller

annat anslag. Av den sålunda medgivna undervisningen hade 3,922 veckotimmar

tagits i anspråk. Anledningen till att sålunda 8 veckotimmar blivit

outnyttjade vore, att överstyrelsen ansett det nödvändigt reservera

ett antal veckotimmar till höstterminens början för oförutsedda behov.

Då överstyrelsen även för ett följande år stöde inför samma nödvändighet

att hålla en tillräcklig reserv för eventuella nya avdelningar vid höstterminens

början, borde behovet för budgetåret 1939/40 beräknas med talet

3,930 såsom utgångspunkt.

För sagda budgetår hade överstyrelsen i det föregående beräknat en

ökning av antalet klassavdelningar vid oförändrad organisation med 55.

Överstyrelsen räknade med ett genomsnittligt behov av två veckotimmar

lier avdelning, varför behovet av undervisning i teckning och välskrivning

följaktligen vid oförändrad organisation kunde uppskattas till (3,930 -j- 2 X

X 55 =) 4,040 veckotimmar, varav 50 veckotimmar för frivillig undervisning.

Åled utgångspunkt från förhållandena under vårterminen 1938 hade

överstyrelsen gjort en beräkning, huru under höstterminen antalet vid

oförändrad organisation behövliga veckotimmar komme att fördela sig på

å ena sidan ordinarie lärare och å andra sidan icke-ordinarie lärare av olika

kategorier. Överstyrelsen beräknade sålunda, att av nämnda 4,040 veckotimmar

3,012 komme att bestridas av ordinarie lärare, 659 av extra ordinarie

lärare, 296 av extra lärare och 73 av timlärare.

Vid beräkningen av det erforderliga antalet icke-ordinarie teckningslärare

hade överstyrelsen utgått från den empiriskt vunna erfarenheten, att de

extra ordinarie lärarna för närvarande hade en genomsnittlig tjänstgöring

om 20 veckotimmar och de extra lärarna en tjänstgöring om 13 veckotimmar.

Överstyrelsen beräknade med ledning härav antalet erforderliga

extra ordinarie lärare till 34, antalet extra lärare till 24 och antalet timlärartimmar

till 73. Fördelade på dyrortsgrupper, därvid för nytillkommande

teckningstimmar räknats med dyrort sgruppen F, kunde kostnaderna vid

oförändrad organisation och med nuvarande lönebestämmelser beräknas

komma att uppgå till 149,237 kronor. Erforderliga kostnader för kallortstillägg

uppskattades till 300 kronor.

Den av överstyrelsen föreslagna omorganisationen av de högre allmänna

läroverken för flickor beräknade överstyrelsen medföra en merkostnad av

637 kronor.

Det föreslagna nya flickläroverket i Stockholm samt nya elementarskolans

utvidgning beräknades draga en merkostnad, motsvarande lönen för

sammanlagt 15 timlärartimmar eller 2,295 kronor.

I likhet med föregående år funne sig emellertid överstyrelsen böra hemställa

örn ökat anslag för den frivilliga teckning sundervisning en.

Ehuru skäl kunde anföras för en ganska avsevärd utvidgning av den

frivilliga teckningsundervisningen, ville överstyrelsen med hänsyn till kost
Bihang

till riksdagens ''protokoll 1030. 1 sami. Nr 211,

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr Bil.

naderna nu begränsa sig till att föreslå den förhöjning av antalet veckotimmar,

som vore motiverad med hänsyn till det under senare år ökade

antalet högre allmänna läroverk och den ökade förekomsten av reallinje

å gymnasiet. Överstyrelsen hade därvid beräknat en tilldelning av två

veckotimmars frivillig teckning till de högre allmänna läroverken, där reallinjen

vore dubblerad hela gymnasiet igenom, och av en veckotimme till

övriga högre allmänna läroverk, medan realskolorna alltjämt skulle bliva

utan undervisning av detta slag. Därutöver föresloge överstyrelsen en

timme frivillig teckning för statens aftonskola av skäl, som överstyrelsen

redan angivit i samband med beräkningen av anslagsposten för särskilda

arvoden åt lärare vid denna skola. Överstyrelsen kalkylerade således för

budgetåret 1939/40 med nedanstående behov av undervisning i frivillig

teckning, nämligen

för läroverk med dubblerad reallinje,

19 läroverk ä 2 veckotimmar..................38 veckotimmar

för övriga högre allmänna läroverk,

39 läroverk å 1 veckotimme...................39 »

för statens aftonskola för real- och studentexamen ... 1 veckotimme.

Summa 78 veckotimmar.

Av ökningen, 28 veckotimmar, beräknades 11 komma att belöpa å ickeordinarie

lärare och 17 å ordinarie. Kostnadsökningen vid nuvarande löneförhållanden

bleve följaktligen för icke-ordinarie lärare, vid en genomsnittlig

placering å F-ort, 1,850 kronor. Härtill komme en på ordinarie

lärare belöpande kostnadsökning av 3,242 kronor.

För icke-ordinarie teckningslärare beräknade överstyrelsen alltså för

nästföljande budgetår nedanstående belopp:

Grundavlöningar vid oförändrad organisation........kronor 149,237

Kallortstillägg................................ » 300

Kostnäder för omorganisation av flickläroverken...... » 637

» » upprättande av nytt flickläroverk i Stockholm

och utvidgning av nya elementarskolan...... » 2,295

Utvidgning av den frivilliga undervisningen......... » 1,350

Summa kronor 153,819,

eller i avrundat tal 153,800 kronor.

3. Icke-ordinarie musiklärare.

Överstyrelsen ägde innevarande budgetår disponera medel för undervisning

i musik vid de allmänna läroverken under högst 1,922 veckotimmar.

Rektorernas framställningar slutade innevarande år på 2,099 veckotimmar,

varför en icke oväsentlig beskärning måst ske. Reduktionen hade

huvudsakligen drabbat de för instrumentalmusik begärda timmarna.

Då antalet klassavdelningar innevarande år utgjorde 1,987, komme i

genomsnitt 1 musik timme per avdelning. För de till instundande läsår

motsedda 55 nya avdelningarna borde i överensstämmelse härmed vid

oförändrade grunder för musikundervisningens anordning 55 musiktimmar

avses. Hela antalet musiktimmar höstterminen 1939 skulle således vid

oförändrad organisation kunna beräknas till 1,977 veckotimmar. Härav

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr ''Eli. 131

beräknades 1,583 veckotimmar komma att bestridas av ordinarie lärare,

28 av extra ordinarie, 142 av extra och 224 av timlärare.

Vid kostnadsberäkningen hade överstyrelsen utgått från de faktiska förhållandena,

att de icke-ordinarie musiklärarna i genomsnitt tjänstgjorde å

en relativt billig dyrortsgrupp, nämligen C-ort, samt att de extra lärarna

i genomsnitt hade en tjänstgöring av endast nio veckotimmar. Överstyrelsen

beräknade antalet erforderliga extra ordinarie teckningslärare till 3,

antalet extra lärare till 15 och antalet timlärartimmar till 224. Totalkostnaden

vid oförändrad organisation beräknade överstyrelsen till 56,688

kronor. Härtill komme kallortstillägg med högst 800 kronor.

Flickläroverkens av överstyrelsen föreslagna organisation beräknades

visserligen komma att medföra en ökad undervisning i musik med sammanlagt

9 veckotimmar, men denna ökning beräknades helt komma att falla

på de ordinarie lärarna.

Det nya flickläroverket i Stockholm, som av överstyrelsen föreslagits,

beräknades komma att medföra en kostnadsökning för lön åt en timlärare

med 12 veckotimmars tjänstgöring, eller 1,836 kronor.

I likhet med föregående år ville överstyrelsen hemställa örn förhöjda

anslag i syfte att möjliggöra ikraftträdandet av 1933 års tim- och kursplaner

för ämnet musik, vilka enligt beslut av Kungl. Majit icke skulle

tillämpas, förrän särskild föreskrift därom utfärdats. Överstyrelsen beräknade,

att musikundervisningen efter ikraftträdandet av nämnda timplan

skulle tarva arvoden för 2,191 veckotimmar, inberäknat de, som

följde av ett eventuellt bifall till den av överstyrelsen föreslagna omorganisationen

av flickläroverken. Ökningen i det erforderliga timantalet skulle

utgöra 209 (vid bortseende från förslaget om upprättande av ett nytt flickläroverk

och ombildning av nya elementarskolan). Härav komme kostnaderna

för 168 veckotimmar att belasta anslagsposten till avlöning åt tjänstemän

å ordinarie stat. Dessa kostnader beräknades komma att uppgå till

32,039 kronor. Kostnaderna för den undervisning, som komme att bestridas

av icke-ordinarie musiklärare, beräknades till 5,073 kronor.

För icke-ordinarie musiklärare beräknade överstyrelsen alltså följande

belopp vara erforderliga för nästa budgetår:

Grundavlöningar vid oförändrad organisation.........kronor 56,688

Kallortstillägg................................. » 300

Kostnader för upprättande av nytt flickläroverk i Stockholm

....................................... » 1,836

Ikraftträdande av 1933 års timplan......... »_5,073

Summa kronor 63,897,

vilket borde avrundas till 63,900 kronor.

4. Icke-ordinarie gymnastiklärare.

Överstyrelsen erinrade, att Kungl. Majit den 13 maj 1938 föreskrivit, att

av förevarande delpost finge utgå erforderliga avlöningar för bestridande

av högst 3,765 veckotimmars gymnastikundervisning, varav högst 50 timmar

hållningsrättande gymnastik, i den mån kostnaderna icke skulle bestridas

från annan anslagspost eller annat anslag. Av det sammanlagda

timantalet belöpte 210 veckotimmar på den av 1938 års riksdag beviljade

anslagsökningen för möjliggörande av uppdelning av de största gymna
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

stikavdelningarna. Av dessa 210 nya veckotimmar hade 173 innevarande

läsår tagits i bruk. Anledningen till att icke samtliga tillgängliga timmar

omedelbart utnyttjats vore, att vid några läroverk, där behovet av nya

gymnastikavdelningar utan all tvekan vore trängande, lokaler för utvidgad

gymnastikundervisning för närvarande saknades, men inom den närmaste

tiden torde komma till stånd. Åled hänsyn härtill torde undervisningsbehovet

för instundande budgetår böra beräknas så, att till den för innevarande

år beviljade summan av 3,765 veckotimmar lades det antal timmar,

som med hänsyn till lärjungenumerärens automatiska tillväxt borde

tillkomma. Överstyrelsen hade i det föregående räknat med upprättande

från och med budgetåret 1939/40 av 55 nya klassavdelningar, vilka två och

två bildade en gymnastikavdelning med i regel 4 timmars undervisning per

vecka. Det automatiska tillskottet till antalet veckotimmar bleve således

110 och hela antalet vid nuvarande organisation erforderliga gymnastiktimmar

följaktligen 3,875. Härav beräknades 594 veckotimmar komma att

bestridas av extra ordinarie, 587 av extra och 146 av timlärare. Vid kostnadsberäkningen

hade överstyrelsen utgått från det under vårterminen

1938 faktiskt rådande förhållandet, att på varje extra ordinarie lärare i

medeltal kommit 15 timmar och på varje extra lärare i medeltal 12 samt

att dessa lärare haft en genomsnittlig placering i ortsgrupp D. Kostnaderna

vid oförändrad organisation beräknades under nämnda förutsättningar med

utgångspunkt från nuvarande löneförhållanden till i avrundat tal 192,300

kronor. Kallortstilläggen kunde beräknas till högst 200 kronor.

Den föreslagna omorganisationen av flickläroverken beräknades draga en

kostnad av 755 kronor.

Upprättandet av ett nytt flickläroverk i Stockholm samt ombildning av

nya elementarskolan i enlighet med överstyrelsens förslag beräknades medföra

en merkostnad till icke-ordinarie gymnastiklärare av sammanlagt

2,448 kronor.

Överstyrelsen hemställde emellertid jämväl om medel till utvidgat timantal

för undervisning i hållning sr ättande gymnastik.

I de till 1933 års timplaner för rikets allmänna läroverk fogade anmärkningarna

angåves, att å tid utom timplanen och i den utsträckning därtill

anslagna medel lämnade tillgång särskild hållningsrättande gymnastik

finge meddelas åt de lärjungar, som efter skolläkarens bestämmande därav

vore i behov. Anslag för en ordnad försöksverksamhet på detta område

hade beviljats av 1931 års riksdag, och vissa lovande erfarenheter hade

gjorts under det följande läsåret. För fullföljande av försöken under

läsåret 1932—33 hade Kungl. Alaj:t av 1932 års riksdag äskat ett anslag,

motsvarande arvoden för 173 veckotimmar. Åled hänsyn till den då inbrytande

ekonomiska depressionen hade riksdagen emellertid funnit sig

icke böra bevilja anslaget. Först 1937 års riksdag hade anslagit medel för

återupptagande av den avbrutna försöksverksamheten i en förhållandevis

liten skala.

Vid den tidpunkt, då överstyrelsens anslagspetita förlidet år till Kungl.

A!aj:t överlämnats, hade försöken endast varit i gång under en kortare tid,

och överstyrelsen hade därför icke ansett sig böra för det dåvarande påkalla

någon utvidgning av de påbörjade försöken. Verksamheten hade emellertid

under det gångna året omfattats med oförtydbart intresse vid läroverken.

Belysande vore i detta avseende redan det faktum, att för innevarande

år icke mindre än 155 veckotimmar hållningsrättande gymnastik

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Marits ''proposition Nr 211.

av rektorerna begärts och detta ehuru överstyrelsen i cirkulär till rektorsämbetena

meddelat, att anslag endast stöde till disposition i samma utsträckning

som föregående år och att de läroverk, som redan påbörjat undervisningsförsök

på området, syntes böra erhålla en viss förtursrätt till

utdelning ur det begränsade anslaget.

Överstyrelsen hade under sådana förhållanden funnit det angeläget att

från läroverken infordra redogörelser för de vunna resultaten. (Nämnda

redogörelser återfinnas bland handlingarna i ärendet.) Resultaten måste

enligt överstyrelsens mening sägas vara synnerligen glädjande och kraftigt

tala för en väsentlig utvidgning av verksamheten på detta område.

Överstyrelsen vore emellertid icke beredd att nu föreslå någon definitiv

organisation av undervisningen i hållningsrättande gymnastik. Vissa principiella

svårigheter mötte, och frågan torde även stå i ett visst samband

med gymnastiklärarutbildningens organisation. Däremot syntes det överstyrelsen

uppenbart, att undervisningen i varje fall gåve synnerligen goda

resultat, örn den begränsades till de skolor, där enligt de lokala skolmyndigheternas

bedömande lämpliga förutsättningar för undervisningens ändamålsenliga

bedrivande vore till finnandes. Överstyrelsen ansåge det därför

lämpligast att tills vidare behålla undervisningens karaktär av försöksanordning

men giva den sådan vidgad omfattning, att erfarenheterna kunde

erhålla något allmängiltigare karaktär. I överensstämmelse med denna uppfattning

ville överstyrelsen föreslå en ökning av undervisningen i ämnet

med 75 veckotimmar, från nuvarande 50 till 125.

Av ökningen torde omkring 43 veckotimmar falla på ordinarie gymnastiklärare,

14 på extra ordinarie, likaledes 14 på extra lärare och 4 på timlärare.

Kostnadsökningen för den förstnämnda gruppen torde kunna uppskattas

till omkring 9,000 kronor. Den på förevarande delpost belöpande merkostnaden

beräknade överstyrelsen till 4,121 kronor. Totalkostnaderna för den

utvidgade undervisningen skulle således begränsa sig till omkring 13,100

kronor.

För icke-ordinarie gymnastiklärare beräknade överstyrelsen alltså följande

belopp vara erforderliga för nästa budgetår:

Grundavlöningar vid oförändrad organisation........kronor 192,300

Kallortstillägg................................ » 200

Kostnader för omorganisation av flickläroverken...... 755

Kostnader för upprättande av nytt flickläroverk i

Stockholm och ombildning av nya elementarskolan . . » 2,448

Utvidgning av undervisningen i hållningsrättande gymnastik

............................... »_4,121

Summa kronor 199,824,

eller i avrundat tal 199,800 kronor.

5. Icke-ordinarie lärare i manlig slöjd.

Överstyrelsen erinrade, att för innevarande budgetår ett belopp av

98,000 kronor stöde till förfogande för undervisning i manlig slöjd, vilket,

belopp i sin helhet utginge från förevarande delpost. I förhållande till

nästföregående budgetår innebure detta en ökning av de för ändamålet

avsedda medlen med 16,000 kronor, överstyrelsen hemställde nu örn anvisande

av oförändrat belopp för budgetåret 1939/40.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. May.ts ''proposition Nr -lil.

6. Icke-ordinarie lärare i kvinnlig slöjd.

För undervisning i kvinnlig slöjd, inklusive frivillig sådan, stöde under

innevarande budgetår tillhopa 1,128 veckotimmar till förfogande.

Överstyrelsen har beräknat, att vid oförändrad organisation under nästa

budgetår erfordrades ytterligare 42 veckotimmar, eller tillhopa 1,170

veckotimmar. Härav beräknades 171 veckotimmar komma att bestridas av

15 extra ordinarie lärare, 209 veckotimmar av 22 extra lärare och 282

veckotimmar av timlärare. Kostnaderna för icke-ordinarie lärares avlöning

beräknade överstyrelsen vid en genomsnittlig placering av dessa lärare

i D-ort till 81,840 kronor. Härtill komme kallortstillägg med omkring

200 kronor.

För om or g anis atio n av flickläroverken i enlighet med överstyrelsens förslag

beräknades under förevarande delpost en merkostnad av 4%4 kronor.

Inrättande av ett nytt flickläroverk i Stockholm och ombildning av nya

elementarskolan i enlighet med överstyrelsens förslag beräknades komma

att belasta förevarande delpost med ytterligare 1,834 kronor.

Överstyrelsen har vidare begärt en anslagshöjning i syfte att möjliggöra

en ökning av den frivilliga undervisningen i kvinnlig slöjd med 30 veckotimmar.

13 av dessa timmar beräknade överstyrelsen komma att bestridas

av ordinarie lärare med genomsnittlig placering å E-ort. Kostnaderna för

de övriga syntes med tillräcklig noggrannhet kunna beräknas, som om de

bestredes av extra ordinarie lärare å D-ort. Av kostnaderna skulle 2,079

kronor bestridas ur anslaget till avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat och 1,631 kronor ur anslaget till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal.

Överstyrelsen erinrade, att 1935 års riksdag beviljat ett mindre belopp

för frivillig undervisning, i främsta rummet avsett för realskolans översta

klasser och beräknat att möjliggöra undervisning under högst 40 veckotimmar.

Då lärjungeantalet vid de allmänna läroverken under de närmast

följande åren tillväxt snabbare än som vid anslagsberäkningarna kunnat

förutses, hade det snart befunnits nödvändigt, att taga dessa timmar i anspråk

för den obligatoriska undervisningen i ämnet. Innevarande år hade

endast 10 veckotimmar kunnat disponeras för frivillig flickslöjd, under

det att rektorerna begärt 90. Överstyrelsen ansåge visserligen, att frivillig

undervisning utanför realskolans timplan endast med en viss varsamhet

borde anordnas, enär åtminstone i realskolans högre klasser risker för överansträngning

av lärjungarna onekligen i många fall förefunnes. Särskilt

i mån som undervisning i hushållsgöromål infördes vid allt flera läroverk,

måste enligt överstyrelsens mening en viss restriktiv kontroll utövas över

den extra undervisning, som anordnades för flickorna i realskolans näst

högsta klass. Vid många läroverk hade emellertid hushållsundervisning

av olika skäl hittills icke kunnat anordnas. I sådana fall torde inga betänkligheter

kunna göras gällande mot att flickorna bereddes tillfälle att

inhämta en för dem värdefull ökad handafärdighet. Icke heller mötte det

hinder, att flickorna i gymnasiets nedre ringar, om de så önskade, finge

deltaga i denna undervisning. Överstyrelsen ansåge sig med hänsyn därtill

kunna tillmötesgå rektorernas önskemål så långt, att överstyrelsen nu

föresloge ett återställande av den frivilliga undervisningens omfattning

till den nivå, som vid tidpunkten för 1935 års riksdagsbeslut torde ha varit

avsedd.

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

Kostnaderna för avlöning åt icke-ordinarie lärare i kvinnlig slöjd under

budgetåret 1939/40 skulle alltså enligt överstyrelsens beräkningar komma

att uppgå till följande belopp:

Grundavlöningar vid oförändrad organisation.........kronor 81,340

Kallortstillägg............................... » 200

Kostnader för omorganisation av flickläroverken ...... » 424

Kostnader för ett nytt flickläroverk i Stockholm och ombildning

av nya elementarskolan................. > 1,834

Utvidgning av den frivilliga undervisningen.......... » 1,631

Summa kronor 85,429,

eller i avrundat tal 85,400 kronor.

7. Icke-ordinarie lärare i hushållsgöromål.

För undervisning i hushållsgöromål står under innevarande budgetår

till förfogande ett belopp av 41,000 kronor, vilket i sin helhet utgår från

förevarande delpost. Undervisningen i hushållsgöromål är — liksom undervisningen

i manlig slöjd — frivillig, varför vare sig ordinarie eller extra

ordinarie lärare i ämnet vore anställda.

Överstyrelsen har erinrat, att överstyrelsen i samband med sina petita

för de allmänna läroverken begärt att undervisningen i hushållsgöromål

skulle göras obligatorisk från och med läsåret 1941—42 i enlighet med

1933 års undervisningsplan, vilken ännu icke trätt i kraft. I avbidan på

beslut härom hade överstyrelsen begärt en höjning av anslaget till den

frivilliga undervisningen i hushållsgöromål till 41,000 kronor, vilket beräknats

möjliggöra en utökning av antalet veckotimmar i ämnet från 200

till 320. Överstyrelsen hade därvid räknat med såsom tämligen sannolikt,

att för den händelse riksdagen gjorde uttalanden, som gå ve vid handen,

att hushållsämnet kunde beräknas inom några år erhålla obligatorisk

ställning, detta skulle stimulera ifrågavarande myndigheter till sådana initiativ,

medan ett uttalande i motsatt riktning sannolikt skulle minska

efterfrågan.

Frågans behandling vid 1938 års riksdag hade emellertid icke skapat

klarhet i fråga om ämnets framtida ställning. Ökningen av efterfrågan å

hushållsundervisning hade, måhända just av denna anledning, stannat vid

ungefär samma tal som föregående år, vilket varit 246. Det totala antal

undervisningstimmar, som innevarande år tagits i bruk, utgjorde 296 veckotimmar.

Under förutsättning att icke heller vid 1939 års riksdag något avgörande

träffades i fråga örn ämnets framtida ställning, torde man hava att

räkna med en ökning till nästkommande budgetår av ungefär samma mått

som under de två senaste åren. Överstyrelsen ville vid sådant förhållande

för sin del föreslå, att undervisningen för budgetåret 1939/40 beräknades

omfatta 360 veckotimmar.

Vid beräkningen av erforderliga medel till bestridande av kostnaderna

för sistnämnda antal veckotimmar hade överstyrelsen utgått från att lärarna

liksom under vårterminen 1938 komme att genomsnittligt vara placerade

i dyrortsgruppen E samt bestrida tjänstgöring av i medeltal 10

veckotimmar. Under nämnda förutsättning kunde kostnaderna beräknas till

sammanlagt 46,997 kronor, vartill komme kallortstillägg med högst 200

kronor, alltså tillhopa i avrundat tal 47,^00 Icronor.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Majlis ''proposition Nr 211.

8. Timlärare i praktiska läroämnen vid inbyggda

praktiska realskollinjer.

För detta ändamål står under innevarande budgetår ett belopp av

41,000 kronor till förfogande.

Överstyrelsen har erinrat, att det ankomme på Kungl. Maj:ts avgörande,

huruvida inbyggd praktisk linje finge anordnas vid allmänt läroverk

eller kommunal mellanskola. Genom beslut den 22 juli 1938 hade

Kungl. Maj:t medgivit, att vid envar av samrealskolorna i Ulricehamn,

Hallsberg, Arboga och Oskarshamn finge från och med innevarande läsår

successivt anordnas en handelslinje såsom en i realskolan inbyggd praktisk

utbildningslinje, omfattande realskolans två högsta klasser. Hela antalet

i allmänna läroverk inbyggda praktiska realskollinjer uppginge nu

till 13, nämligen 10 handelslinjer, 2 tekniska linjer och 1 huslig linje.

Samtliga dessa linjer vore med budgetåret 1939/40 fullt utbyggda. Sannolikt

komme under loppet av nästkommande budgetår ytterligare ett antal

sådana linjer att upprättas med sin första årsklass. Överstyrelsen beräknade,

att detta skulle inträffa i fyra fall, och att därigenom organisationen

skulle tillföras 3 nya handelslinjer och 1 teknisk linje. Överstyrelsen

beräknade, att nästa läsår komme att erfordras sammanlagt 345 U>

veckotimmars undervisning i praktiska läroämnen.

Under tiden den 1 juli—den 31 december 1938 hade de bestämmelser

angående arvoden för undervisning i praktiska läroämnen vid inbyggda

praktiska realskollinjer, som Kungl. Maj:t den 23 december 1937 meddelat,

alltjämt varit gällande. Timlärare i praktiskt läroämne vid handelslinje

eller teknisk linje hade enligt dessa bestämmelser åtnjutit avlöning enligt

de grunder, som gällt för timlärare i läroämne utan behörighet att genomgå

provårskurs, och timlärare i praktiskt läroämne vid huslig linje enligt

de grunder, som gällt för timlärare i hushållsgöromål vid allmänt läroverk.

Överstyrelsen har erinrat om att den av år 1938 års riksdag beslutade

löneregleringen för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,

praktiska mellanskolor och högre folkskolor komme att träda i

kraft den 1 januari 1939 samt att jag i propositionen nr 230/1938, vari

nämnda löneregleringsfråga anmälts, uttalat, att timlärararvodena vid inbyggda

praktiska realskollinjer lämpligen borde utgå enligt samma grunder,

som ifrågasatts beträffande timlärare vid praktiska mellanskolor. Enligt

det av 1936 års lärarlönesakkunniga utarbetade förslaget till avlöningsreglemente

för lärare vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor

och högre folkskolor, § 37, skulle timlärarna i praktiska läroämnen genom

beslut av Kungl. Majit uppdelas i tvenne grupper. De lärare, som tillhörde

den ena gruppen, skulle åtnjuta samma arvode som timlärarna i läsämnen,

de som tillhörde den andra samma arvode som lärarna i slöjd och hushållsgöromål.

I de sakkunnigas betänkande framskymtade den tanken, att

lärare i mekanik med hållfasthetslära, beskrivande maskin- och byggnadslära,

handelsräkning, handelslära och handelsrätt närmast vore att hänföra

till den förra gruppen, lärare i hushållsgöromål och sömnad ävensom

stenograf!, maskinskrivning och verkstadsarbete däremot närmast till den

senare. Överstyrelsen hade vid sin beräkning av årskostnaden för undervisning

i praktiska läroämnen accepterat denna gruppindelning och därvid

jämväl fört ämnena teknisk varukännedom, industriell ekonomi och bokföring

till den högre gruppen men ämnena ritteknik, fältmätning och avvägning

samt hemsjukvård till den lägre. Med denna indelningsgrund

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

skulle sammanlagt 195 veckotimmar bliva hänförliga till den förra och

150 % veckotimmar till den senare gruppen. Beräknade med hänsyn till en

genomsnittlig placering å D-ort, skulle kostnaderna för undervisningen i

den förra gruppens ämnen belöpa sig till (195 X 165 =) 32,175 kronor,

förutsatt att undervisningen bestredes av timlärare, som icke innehade behörighet

att genomgå provårskurs. Kostnaderna för undervisning i ämnen

tillhörande den senare gruppen skulle belöpa sig till (150,5 X H6=)

17,458 kronor. Totalkostnaderna skulle stiga till 49,633 kronor.

Överstyrelsen ville emellertid erinra örn att överstyrelsen i yttrande den

25 november 1937 över de sakkunnigas förslag funnit undervisningen i

hushållsgöromål och sömnad lågt honorerad i de fall, där dessa ämnen utgjorde

praktiska läroämnen, och vidare föreslagit, att i reglementet en bestämmelse

borde införas av innehåll att till timlärare i praktiskt läroämne

i viss utsträckning tilläggsarvode å högst 60 kronor för varje veckotimme

skulle kunna utgå efter överstyrelsens prövning i varje särskilt fall. Uteslutet

vore ej, att jämväl i övrigt jämkning kunde komma att visa sig

önskvärd beträffande något av de ämnen, som ovan preliminärt hänförts

till den lägre gruppen. Med hänsyn till den ståndpunkt överstyrelsen sålunda

intagit, en ståndpunkt, som syntes hava i princip tillvunnit sig departementschefens

gillande, ansåge sig överstyrelsen böra räkna med ett

något förhöjt anslagsbehov för budgetåret 1939/40. Vid avvägningen av

denna förhöjning torde man icke kunna underlåta att jämväl taga i betraktande,

att vid övergången till de nya bestämmelserna icke få timlärare

å de tekniska linjerna och handelslinjerna komme att lida en ganska kännbar

löneminskning, därest icke de förutsedda korrektiven begagnades.

Överstyrelsen funne sig därför icke kunna räkna med lägre anslagsbelopp

än 55,000 kronor för instundande budgetår. Vid beräkning efter nu gällande

grunder skulle slutsumman stiga till (325,5 X 165 + 20 X 116 =) 56,028

kronor.

Överstyrelsen hade i det föregående icke räknat med annan anställningsform

för lärarna i de praktiska läroämnena än som timlärare. Skäl

kunde helt visst andragas för gynnsammare anställningsformer, men överstyrelsen

ansåge, att den rätta tidpunkten att giva lärarna i dessa ämnen

varaktigare anställning knappast kunde anses vara inne, förrän stadga

för de praktiska linjerna utfärdats, varom överstyrelsen framdeles ville

inkomma med förslag.

9. Icke-ordinarie vaktmästarpersonal.

Överstyrelsen har i sitt tidigare omnämnda förslag angående lönereglering

för vaktmästarpersonalen vid, bland annat, de allmänna läroverken

utgått ifrån att av den icke-ordinarie vaktmästarpersonalen allenast de

extra ordinarie vaktmästarna skulle erhålla statsanställning. I nämnda förslag

har överstyrelsen räknat med allenast 6 extra ordinarie vaktmästare,

samtliga placerade i 5 lönegraden. Grundavlöningarna till dessa vaktmästare

har överstyrelsen beräknat till 11,166 kronor, eller i avrundat tal till

11,200 kronor.

10. Avlöning till ordinarie lärare under vikariat

å extra ordinarie tjiinst.

Extra ordinarie eller extra lärare, sorn under löpande läsår befordrades

till ordinarie tjänst men som under återstoden av läsåret fortsatte att

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. May.ts proposition Nr 211.

tjänstgöra vid den läroanstalt, där lian före utnämningen varit anställd,

torde erhålla lön från anslaget till avlöningar åt tjänstemän å ordinarie

stat. Ovanstående rubrik syntes därför blott kunna avse sporadiskt förekommande

fall, om vilkas frekvens intet vore bekant. Överstyrelsen ansåge

det icke påkallat att för detta ändamål nu beräkna särskilda avlöningsmedel.

11. Särskilda ersättningar för vissa extra

arbeten.

Enligt avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende,

§ 29, kunde i undantagsfall ersättningar utgå för uppdrag

eller arbete, som kunde anses falla utom lärarens vanliga tjänsteutövning.

Enligt kungörelsen 1000/1937 skulle sådana ersättningar bestridas ur anslagsposten

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, delposten Grundavlöningar

m. m. I främsta rummet torde under denna rubrik falla de ersättningar

för utfört institutionsarbete, som hittills utgått ur det under

allmänna läroverken uppförda förslagsanslaget till diverse oförutsedda

behov.

På Kungl. Maj:ts förslag hade 1938 års riksdag för ändamålet anvisat

ett belopp av 2,500 kronor. För den händelse, såsom överstyrelsen i det

föregående föreslagit, vissa institutionsföreståndare bereddes möjlighet att

vid organiserandet av nya institutioner erhålla lindring i undervisningsskyldigheten,

borde anslaget givetvis nedsättas. Då emellertid berörda ersättningar

utginge först efter avslutat arbete och de under budgetåret

1939/40 eventuellt utgående beloppen följaktligen utförts under tid, då

nedsättning i undervisningsskyldigheten icke kunnat i föreslagen utsträckning

beviljas, torde anslaget för det kommande budgetåret böra utgå

med oförändrat belopp. Överstyrelsen beräknade således för särskilda ersättningar

för vissa extra arbeten ett belopp av 2,500 kronor.

12. Sammanfattning.

I sina ovannämnda skrivelser den 15 och den 31 oktober 1938 har överstyrelsen

sålunda beräknat förevarande delpost sålunda:

Icke-ordinarie ämneslärare......................kronor 2,233,000

» » teckningslärare................... » 153,800

» » musiklärare...................... » 63,900

» » gymnastiklärare.................. » 199,800

» » lärare i manlig slöjd............... » 93,000

» » » » kvinnlig » ............... » 85,400

» » » » hushållsgöromål............ » 47,200

Timlärare i praktiska läroämnen vid inbyggda praktiska

realskollinjer.......................... » 55,000

Icke-ordinarie vaktmästarpersonal................ » 11,200

Avlöning till ordinarie lärare under vikariat å extra

ordinarie tjänst............................ » —

Särskilda ersättningar för vissa extra arbeten....... » 2,500

Summa kronor 2,944,800.

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Marits proposition Nr 211.

Beräkningarna vore givetvis, yttrar överstyrelsen, mer eller mindre

osäkra. Överstyrelsen hade icke gjort något försök att gardera sig mot

oförutsedda omständigheter genom att vid uppskattningen av de särskilda

anslagsposterna beräkna säkerhetsmarginal av något slag. Med hänsyn

härtill funne överstyrelsen det avgjort lämpligast, att förevarande delpost

jämväl för budgetåret 1939/40 betecknades såsom förslagsanslag.

Därest terminsavgifterna vid de allmänna läroverken med budgetåret

1939/40 avskaffades, varom anbefalld utredning av överstyrelsen verkställts,

vöre det ganska sannolikt, att tillströmningen till dessa läroanstalter

skulle växa snabbare än som i det föregående beräknats, i all synnerhet

å orter, där nu en viss konkurrens rådde mellan avgiftsbelagd statlig och

avgiftsfri kommunal undervisning. I den mån denna inverkan blott småningom

gjorde sig gällande, kunde hänsyn därtill tagas vid beräkningar

angående anslagsbehoven för kommande år. Skulle däremot redan första

året tilloppet till läroverken mera avsevärt stiga, måste en oförutsedd situation

anses hava uppkommit av den natur, att den borde motivera ett

medgivande till överstyrelsen att i erforderlig utsträckning överskrida anslaget.

Statskontoret har i utlåtande den 1 december 1938 avstyrkt överstyrelsens

förslag om anvisande av medel till minskning i institutionsföreståndares

undervisningsskyldighet under erinran om att det jämlikt § 137

mom. 1 i läroverksstadgan ålåge huvudläraren att övervaka institutionens

utrustning, vård och underhåll samt i övrigt biträda rektor i angelägenheter,

som rörde institution och samlingar. På grund av denna bestämmelse

hade vid högre allmänt läroverk lektor och vid realskola adjunkt, som vore

institutionsföreståndare, hittills ansetts äga skyldighet att utan ersättning

utföra det arbete, som erfordrades för planläggning och utrustning av en

modern naturvetenskaplig institution.

I detta avseende erinrade statskontoret, att överstyrelsen i utlåtande

den 8 april 1935 angående adjunkten vid östra realskolan i Göteborg H.

Lindroths framställning om ersättning för utfört arbete med den fysiska institutionen

vid nämnda läroverk uttalat, bland annat, att det visserligen

vore önskvärt, att även en huvudlärare i ett naturvetenskapligt ämne

kunde beredas ersättning för arbete av ifrågavarande art, då detta arbete

på grund av särskilda omständigheter erhållit större omfattning, men att

dylika ersättningskrav under sådana omständigheter säkerligen skulle

framkomma i ett så stort antal fall, att kostnaderna för ersättningarnas

bestridande bleve betydande. Kungl. Maj:t hade också i fallet Lindroth den

3 maj 1935 fattat beslut i enlighet med den av överstyrelsen intagna

ståndpunkten. Det av överstyrelsen nu framlagda förslaget torde — vad

anginge de högre allmänna läroverken — få anses innebära ett avsteg från

den ovan angivna principen. Tillräckliga skäl härför hade, såvitt statskontoret

kunde finna, icke förebragts. Vid sådant förhållande och då — såsom

överstyrelsen tidigare framhållit — kostnaderna för ändamålet skulle

bliva betydande, måste statskontoret avstyrka bifall till framställningen

i denna del.

I anledning av överstyrelsens hemställan om ökat anslag för den frivilliga

teckningsundervisningen ävensom för att möjliggöra ikraftträdandet

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Departe
mentschefen.

Kungl. Marits proposition Nr 211.

i viss utsträckning av tim- och kursplanerna för ämnet musik har statskontoret

erinrat, att jag i 1938 års åttonde huvudtitel vid anmälan av motsvarande

framställningar, avseende löpande budgetår, yttrade, att jag med

hänsyn till de betydande realhöjningarna i övrigt av anslagen till de allmänna

läroverken icke ansåge mig kunna tillstyrka förslagen. Då de automatiska

höjningarna å förevarande anslag för nästkommande budgetår

syntes komma att uppgå till bortåt 600,000 kronor, torde det anförda skälet

mot ökade anslag för ifrågavarande ändamål alltjämt äga giltighet.

Statskontoret kunde därför icke tillstyrka bifall till överstyrelsens i berörda

hänseenden gjorda framställningar. Av samma skäl såge sig statskontoret

förhindrat biträda överstyrelsens förslag örn ökning av undervisningen i

hållningsrättande gymnastik med 75 veckotimmar och i frivillig flickslöjd

med 30 veckotimmar. I övrigt hade det föreliggande förslaget icke föranlett

särskilt uttalande från statskontorets sida.

Undervisningsväsendets lönenämnd har i utlåtande den 18 november

1938 i anledning av överstyrelsens förslag beträffande grunderna för avlöning

åt lärare i praktiska läroämnen vid inbyggda praktiska linjer förklarat

sig anse, att överstyrelsens förslag torde få anses såsom en konsekvens

av 1938 års riksdags beslut rörande avlöningsförmånerna för motsvarande

lärare vid de praktiska mellanskolorna, och lönenämnden ansåge

sig därför icke böra framställa erinran däremot. Lönenämnden ville dock

betona, att nämnden härvid förutsatte, dels att det föreslagna tilläggsarvodet

icke skulle kunna utgå med högre belopp för veckotimme än vid de praktiska

mellanskolorna, d. v. s. högst 45 kronor, dels att det endast i verkliga

undantagsfall borde få förekomma, att den högre timläraravlöningen vid

praktisk linje jämte tilläggsarvode uppginge till ett belopp, som överstege

den timläraravlöning, som enligt i allmänhet gällande grunder tillkomme

timlärare vid allmänt läroverk med behörighet att genomgå provårskurs.

Beräkningen för nästa budgetår av anslagsmedlen till grundavlöningar

till icke-ordinarie personal vid de allmänna läroverken påverkas i väsentlig

grad av ett inom finansdepartementet framlagt förslag örn anpassning

av de icke-ordinarie läroverkslärarnas löner efter de bestämmelser, som för

den allmänna civilförvaltningen avses skola träda i kraft den 1 juli 1939,

samt av mitt förslag i det föregående rörande vaktmästarpersonal vid

ifrågavarande läroanstalter.

De för grundavlöningar till icke-ordinarie ämneslärare vid

ännu gällande lönebestämmelser erforderliga anslagsmedlen hava av överstyrelsen

enligt det föregående beräknats till 2,233,000 kronor. Enligt av

överstyrelsen sedermera verkställda beräkningar erfordras vid en lönereglering

i enlighet med det inom finansdepartementet framlagda förslaget

en höjning av detta belopp till 2,662,000 kronor. I sak föranleder överstyrelsens

förslag följande erinringar från min sida.

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj:ts proposition Nr Ml.

Enligt det föregående har jag icke ansett mig kunna biträda överstyrelsens

förslag om inrättande av sammanlagt 12 nya lektorstjänster, 13 nya

adjunktstjänster och 3 nya ämneslärarinnetjänster i vidare mån än att

jag föreslagit nyinrättande av 9 lektors- och 4 adjunktstjänster samt 1

ämneslärarinnetjänst. Den undervisning, som överstyrelsen beräknat skola

handhavas av övriga 3 lektorer, 9 adjunkter och 2 ämneslärarinnor bör

vid bifall i övrigt till överstyrelsens förslag bestridas av icke-ordinarie

lärare, på grund varav de av överstyrelsen beräknade kostnaderna för grundavlöningar

till sådana lärare komma att ökas. Då jag emellertid i det föregående

förordat ett mindre omfattande program för flickläroverkens omorganisation

än det av överstyrelsen tillstyrkta, torde sistnämnda ökning

av posten till grundavlöningar enligt mina beräkningar kunna i enlighet

med de av överstyrelsen tillämpade principerna för anslagsberäkningarna

uppskattas till ett belopp, motsvarande grundavlöningar för endast 9

extra ordinarie adjunkter å F-ort, eller vid nuvarande lönebestämmelser

omkring 45,700 kronor och efter förenämnda lönereglering omkring 55,900

kronor. Med sistnämnda belopp bör alltså ifrågavarande delpost höjas utöver

vad överstyrelsen beräknat.

I det av överstyrelsen äskade beloppet, 2,233,000 kronor, ingår även en

summa av omkring 9,500 kronor, avsedd att bereda möjlighet till lindring

i undervisningsskyldigheten för lärare i vissa naturvetenskapliga

ämnen, vilka tillika äro institutionsföreståndare. Nämnda förslag är jag icke

beredd att för närvarande förorda. Avdrag bör alltså ske jämväl med

nämnda belopp, 9,500 kronor, vilket, omräknat i enlighet med de ifrågasatta

nya lönebestämmelserna, torde kunna beräknas till högst 11,000 kronor.

Överstyrelsens beräkningar i övrigt av behovet av medel till grundavlöningar

till icke-ordinarie ämneslärare giva mig icke anledning till

erinran.

För ändamålet beräknar jag alltså vid nu gällande lönebestämmelser

ett belopp av (2,233,000 + 45,700 — 9,500 =) 2,269,200 kronor och efter

förenämnda lönereglering (2,662,000 + 55,900 —11,000 =) 2,706,900 kronor,

eller i avrundat tal 2,707,000 kronor.

Jag vill här framhålla, att enligt numera tillämpade regler de av riksdagen

fastställda personalförteckningarna skola innefatta jämväl extra

ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e. Vissa svårigheter möta

emellertid, såsom redan det förut sagda givit vid handen, att nu fixera

antalet lärartjänster av denna art. På grund härav utgår jag från att

nämnda anordning beträffande de läroanstalter, som i förevarande proposition

avses, tillämpas först från och med budgetåret 1940/41.

I fråga om undervisningen i övningsämnen har överstyrelsen enligt

den föregående redogörelsen föreslagit följande av organisatoriska förändringar

eller av redan beslutade åtgärder icke betingade förändringar,

medförande nedan angivna kostnadsökning för nästa budgetår:

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Majlis proposition Nr 211.

Kostnadsökning enligt nu gällande

lönebestämmelser

Ändamål

Ordinarie

lärare

Icke-ordinarie

lärare

Summa

Kronor

Kronor

Kronor

Utvidgning av den frivilliga undervisningen i teckning

Ikraftträdande av 1933 års undervisningsplan för

3,242

1,350

4,592

ämnet musik.....................

32,039

5,073

37,112

Utvidgning av undervisningen i hållningsrättande

gymnastik ......................

Utvidgning av den frivilliga undervisningen i kvinn-

9,000

4,121

13,121

lig slöjd........................

2,079

1,631

3,710

Utvidgning av undervisningen i hushållsgöromål . .

—

6,200

6,200

Summa summarum kronor

46,360

18,375

64,735

Det är sålunda avsevärda belopp, som vid bifall till överstyrelsens förslag

skulle komma att erfordras utöver de kostnadsökningar, som följa av

läroverkens automatiska tillväxt och de organisatoriska förändringar, jag

i det föregående förordat. Jag finner mig endast i begränsad utsträckning

kunna tillmötesgå de av överstyrelsen framförda önskemålen. Jag har i

det föregående redan beräknat en veckotimmes frivillig teckning för lärjungarna

vid statens aftonskola. I övrigt ser jag mig för närvarande nödsakad

att inskränka mig till att förorda en anslagshöjning för att tillgodose

behovet av utvidgning av den undervisning i hållningsrättande gymnastik,

som försöksvis varit anordnad sedan läsåret 1937—38 och som synes hava

medfört påfallande goda resultat. För ändamålet har överstyrelsen begärt

anlag för ytterligare 75 veckotimmar utöver de 50, som för närvarande stå

till förfogande. Jag tillstyrker för egen del en ökning av antalet veckotimmar

till 100, vilket torde kunna beräknas komma att medföra en kostnadsökning

med två tredjedelar av den av överstyrelsen beräknade.

Den för närvarande helt frivilliga undervisningen i hushållsgöromål anser

jag vara förtjänt av all uppmuntran. Då emellertid av de 320 veckotimmar,

som för ändamålet stått till buds, under innevarande läsår enligt

uppgift av överstyrelsen endast 296 tagits i bruk under höstterminen 1938,

finner jag mig icke kunna tillstyrka en anslagshöjning för detta ändamål

utan förordar, att medel anvisas till samma antal veckotimmar som för

innevarande budgetår.

Kostnaderna för grundavlöningar under nästa budgetår åt icke-ordinarie

Övningslärare beräknar jag på följande sätt.

Överstyrelsen har för icke-ordinarie teckningslärare begärt ett belopp,

som vid nu gällande lönebestämmelser beräknats till 153,800 kronor och

jämlikt de föreslagna ändrade lönebestämmelserna till 175,000 kronor.

Jag beräknar avdrag härifrån dels med 1,350 kronor (jämlikt ändrade lönebestämmelser

1,900 kronor) för den begärda men av mig icke tillstyrkta utökningen

av den frivilliga undervisningen, dels ock med 250 (350) kronor

på grund av att jag ifrågasatt endast en partiell omorganisation av de

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211. 143

högre flickläroverken. För ifrågavarande ändamål beräknar jag alltså vid

nu gällande löneförhållanden (153,800 — 1,350 — 250 =) 152,200 kronor

och jämlikt de föreslagna (175,000 — 1,900 — 350 =) 172,750 kronor, eller

i avrundat tal 173,000 kronor.

För icke-ordinarie musiklärare har överstyrelsen äskat ett belopp, som

vid oförändrade löneförhållanden uppskattats till 63,900 kronor. Omräknat

med hänsyn till löneregleringsförslaget, har överstyrelsen beräknat

beloppet till 68,000 kronor. I enlighet med den ståndpunkt, jag i det föregående

intagit beträffande förslaget örn ikraftträdande av 1933 års kursplan

för musik, torde härifrån böra göras avdrag med i runt tal 5,000

kronor (enligt de föreslagna lönebestämmelserna 6,200 kronor). För ändamålet

böra alltså beräknas (63,900 — 5,000 =) 58,900 kronor respektive

vid bifall till den ifrågasatta löneregleringen (68,000 — 6,200 =) 61,800

kronor, vilket senare belopp torde böra avrundas till 62,000 kronor.

Det av överstyrelsen till grundavlöningar åt icke-ordinarie gymnastiklärare

med utgångspunkt från gällande lönebestämmelser beräknade beloppet,

199,800 kronor, bör reduceras med dels en tredjedel av vad av

överstyrelsen äskats för utvidgad undervisning i hållningsrättande gymnastik,

eller i runt tal 1,400 kronor, dels ock i Tunt tal 200 kronor på grund

av mitt ståndpunktstagande i fråga örn flickläroverkens omorganisation.

Vid nuvarande löneförhållanden skulle alltså erfordras (199,800 — 1,400 _

— 200 =) 198,200 kronor. Omräknat med hänsyn till den föreslagna löneregleringen,

beräknar jag det erforderliga beloppet till 216,000 kronor.

Till grundavlöningar åt icke-ordinarie lärare i manlig slöjd och i hushållsgöromål

för bestridande av undervisning i oförändrad omfattning

torde i enlighet med av överstyrelsen gjorda beräkningar böra anvisas

loit-,000 kronor respektive 46,000 kronor.

Det av överstyrelsen äskade beloppet å 85,400 kronor till grundavlöningar

åt icke-ordinarie lärare i kvinnlig slöjd bör å ena sidan höjas på

grund av att jag föreslagit, att endast 3 av utav överstyrelsen begärda 4

ordinarie tjänster skola nyinrättas, men å andra sidan sänkas dels med

vad som belöper på förslaget örn utvidgning av den frivilliga undervisningen,

dels ock på grund av att jag endast i begränsad omfattning tillstyrkt

omorganisation av flickläroverken. Vid oförändrade löneförhållanden

skulle för ifrågavarande ändamål enligt mina beräkningar erfordras

omkring 85,000 kronor. På grund av förutnämnda lönereglering bör detta

belopp höjas till 91,000 kronor.

I detta sammanhang må framhållas, att de personliga lönefyllnadsbelopp,

som i samband med löneregleringens genomförande förutsättas kunna komma

att tillerkännas vissa Övningslärare för undvikande av löneminskning,

torde böra bestridas från de anslagsposter, varur vederbörandes lön i övrigt

utgår. Någon ändring i anslagsberäkningarna torde icke böra föranledas

härav. Vad nu sagts gäller givetvis samtliga ifrågakommande läroanstalter,

som beröras av förutnämnda lönereglering.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

Till timlärare i praktiska läroämnen vid praktiska mellanskolor utgår

nu avlöning jämlikt bestämmelserna i 39 § avlöningsreglementet nr 660/

1938. I propositionen nr 230/1938 uttalade jag mig för att med dessa lärare

borde i löneavseende likställas timlärare i praktiska läroämnen vid

inbyggda praktiska realskollinjer. Vid anslagsberäkningarna för nästa budgetår

utgår jag från att så kommer att vara fallet. Det torde få ankomma

på Kungl. Majit att i anslutning till skolöverstyrelsens och lönenämndens

föreliggande förslag utfärda bestämmelser i ämnet.

Till grundavlöningar åt timlärare i praktiska läroämnen vid inbyggda

praktiska realskollinjer beräknar jag sålunda i enlighet med överstyrelsens

förslag vid nuvarande löneförhållanden 55,000 kronor och efter ifrågasatt

lönereglering 64,000 kronor. Härvid har jag även tagit hänsyn till att

antalet under nästa läsår nytillkommande praktiska linjer — enligt vad

jag inhämtat — sannolikt kommer att något överstiga det av överstyrelsen

i dess förutnämnda skrivelse beräknade.

På grund av vad av mig tidigare föreslagits har jag under förevarande

delpost vidare beräknat medel till grundavlöningar vid 34 icke-ordinarie

vaktmästarbejattningar med sammanlagt i avrundat tal 82,500 kronor.

Till särskilda ersättningar för vissa extra arbeten

beräknar jag samma belopp, som nu utgår, eller 2,500 kronor.

Vid bifall till vad jag föreslagit bör förevarande delpost uppföras med

ett belopp, som — frånsett förslaget örn lönereglering för vaktmästarpersonalen

— vid oförändrade löneförhållanden bort beräknas till (2,269,200 -j+

152,200 + 58,900 + 198,200 + 93,000 + 41,000 + 85,000 + 55,000 +

+ 2,500 =) 2,955,000 kronor, vilket innebär en minskning av det av överstyrelsen

till andra ändamål än till icke-ordinarie vaktmästare äskade beloppet

med 1,000 kronor. På grund av löneregleringen bör emellertid förevarande

delpost bestämmas till (2,707,000 + 173,000 -j- 62,000 -f- 216,000-f+

104,000 + 46,000 + 91,000 + 64,000 + 82,500 + 2,500 =) 3,548,000

kronor.

I likhet med vad för närvarande är fallet torde förevarande delpost böra

betecknas förslagsvis.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: Avlöningsförhöjningar

m. m. Denna delpost är för närvarande uppförd med förslagsvis 200,000

kronor.

Skolöverstyrelsen har i sin skrivelse den 15 oktober 1938 hemställt, att

delposten måtte för nästa budgetår uppföras med förslagsvis 187,000 kronor,

vilket förslag bygger på nu gällande lönebestämmelser. Därvid har

överstyrelsen antagit, att under nämnda budgetår som extra ordinarie

komma att tjänstgöra 167 adjunkter, 24 ämneslärarinnor, 76 lärare i teckning,

musik och gymnastik, 15 lärare i kvinnlig slöjd och 6 vaktmästare.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211. 145

Sedermera har överstyrelsen med utgångspunkt från de föreslagna nya

lönebestämmelserna beräknat medelsbehovet under nästa budgetår till

230,000 kronor.

Jag har icke annan erinran mot överstyrelsens förslag än att det av

överstyrelsen med hänsyn till de föreslagna nya lönebestämmelserna beräknade

beloppet torde böra höjas till 2^0,000 kronor.

Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän. Från

denna anslagspost, vilken under innevarande budgetår är uppförd med förslagsvis

199,150 kronor, bestridas för närvarande dels provisoriskt dyrortstillägg

åt ordinarie och ieke-ordinarie lärare, dels provisoriskt lönetillägg

åt extra ordinarie lärare, dels tillfällig löneförbättring med 600 kronor för

år till adjunkten vid samrealskolan i Huskvarna E. F. V. Johansson, vilken

kvarstår å äldre lönestat, dels ock ifrågakommande ersättningar för

minskning i löneinkomst åt lärare, i vilkas avlöningsförmåner ingå donationsmedel

m. m.

Vid genomförandet av den förutnämnda löneregleringen bortfalla omförmälda

provisoriska dyrortstillägg och lönetillägg. Ur förevarande anslagspost

bör för nästa budgetår bestridas allenast förenämnda ersättningar och

tillfälliga löneförbättring. Lämpligen bör anslagsposten uppdelas i två delposter,

den ena beräknad till förslagsvis 300 kronor och avseende förutnämnda

ersättningar och den andra med ett maximerat belopp av 600 kronor,

avseende den tillfälliga löneförbättringen åt omförmälde adjunkt. Anslagsposten

torde alltså böra uppföras med förslagsvis (300 -j- 600 =) 900

kronor.

Rörligt tillägg. På grund av den föreslagna löneregleringen för lärarpersonalen

och vissa vaktmästare bör i avlöningsstaten uppföras en särskild

anslagspost till rörligt tillägg, vilken uppskattas till förslagsvis 1,520,100

kronor, eller, för vinnande av lämplig avrundning 1,517,190 kronor.

Särskilda uppbördsmedel. Under denna rubrik redovisas för närvarande

dels bidrag från Stockholms stad med 15,000 kronor, dels av kommuner,

respektive lärare erlagda hyresersättningar, respektive hyror med 274,000

kronor, dels ock avkastningar av donationer från kronan m. m. med 37,600

kronor.

Jag ifrågasätter för nästa budgetår icke några förändringar beträffande

nämnda uppbördsbelopp. Däremot bör, i enlighet med vad av chefen för

finansdepartementet tidigare i dag yttrats, under ifrågavarande rubrik

uppföras ett belopp, motsvarande av vaktmästare vid läroverken erlagda

hyror samt ersättning för bränsle och lyse, vilket belopp torde kunna här

uppskattas till 120,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 211. 10

Departe
mentschefen.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr Bil.

Kostnaderna för avlöning åt vaktmästarpersonalen vid läroverken bestridas

nu i regel av läroverkens ljus- och vedkassor. Enligt av skolöverstyrelsen

verkställda beräkningar uppgå dessa kostnader, inklusive

naturaförmåner i form av lyse och bränsle samt bostad, för närvarande till

omkring 620,000 kronor för år räknat. Efter frånräknande av nyssnämnda

belopp å 120,000 kronor utgöra således ljus- och vedkassornas sammanlagda

kontanta utgift för vaktmästarlöner omkring 500,000 kronor.

Enligt skolöverstyrelsens förslag till lönereglering för vaktmästarna skulle

statens övertagande av läroverksvaktmästarnas avlöning medföra, att utgifterna

för ljus- och vedkassorna och därmed även terminsavgifterna till

dessa kassor skulle i motsvarande grad minskas. Frågan örn nedbringande

av terminsavgifterna vid läroverken — sålunda jämväl av de avgifter, som

inbetalas till ljus- och vedkassorna — är emellertid för närvarande föremål

för uppmärksamhet. Jag har låtit föranstalta örn särskilda utredningar

härutinnan, vilka dock ännu icke äro helt slutförda. Innan slutlig

ställning tagits till sistnämnda fråga, synes det icke lämpligt att vidtaga

någon mer genomgripande förändring i det nuvarande avgiftssystemet vid

de allmänna läroverken. Jag anser mig därför efter samråd med chefen för

finansdepartementet böra föreslå, att från ljus- och vedkassorna till förevarande

avlöningsanslag omföres ett belopp, motsvarande kassornas nuvarande

utgifter för kontant avlöning åt den vaktmästarpersonal, som kommer

i åtnjutande av lönereglering. Detta belopp, som alltså bör tagas till

uppbörd å avlöningsanslaget, torde — under hänvisning till vad under

punkt 4 i det följande anföres — kunna upptagas med i runt tal 4.80,000

kronor. Detta förslag innebär alltså, att de nuvarande avgifterna till sagda

kassor böra bibehållas i princip oförändrade, till dess frågan om en generell

minskning av terminsavgifterna vid de allmänna läroverken vunnit sin

lösning.

På Kungl. Majit torde ankomma att meddela de närmare bestämmelser,

som må påkallas av vad jag nu anfört.

Sammanfattning. Enligt det föregående bör förslagsanslaget till Allmänna

läroverken: Avlöningar uppföras med ett belopp av 26,440,000 kronor. Anslagshöjningen

i jämförelse med det för innevarande budgetår anvisade

anslaget utgör (26,440,000 — 20,850,000 =) 5,590,000 kronor. I jämförelse

med det i årets statsverksproposition preliminärt beräknade anslagsbehovet

innebär det nu äskade beloppet en anslagsminskning med 10,000 kronor.

4. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Bidrag till Ijusoch

vedkassorna m. m.

Förevarande anslag är under innevarande budgetår uppfört med 394,000

kronor. Från anslaget utgår gottgörelse till läroverk för sådan nedsättning

i eller befrielse från föreskriven terminsavgift till ljus- och vedkassan, som

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

meddelas obemedlade lärjungar med stöd av § 220 läroverksstadgan. En för

varje år särskilt bestämd del av anslaget, för närvarande 12,000 kronor, är

avsedd att, efter Kungl. Maj:ts beprövande, användas såsom bidrag till

nedbringande för samtliga lärjungar vid allmänt läroverk av avgifterna till

ljus- och vedkassan, därest dessa kunna anses alltför tyngande.

Anmärkas må, att 1938 års riksdag (proposition nr 318 och riksdagsskrivelse

nr 456) medgav, att av det för budgetåret 1937/38 anvisade förslagsanslaget

till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna m. m.

finge efter Kungl. Maj:ts beprövande — utöver för ändamålet tidigare anvisade

belopp av 5,000 kronor — utgå högst 12,100 kronor till nedbringande

för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda kassor i sådana fall, då

berörda avgifter kunde anses alltför tyngande.

Beträffande anslagsbehovet för nästkommande budgetår har skolöverstyrelsen

i skrivelse den 31 augusti 1938 anfört i huvudsak följande:

Anslagsbehovet för budgetåret 1939/40 vore beroende bland annat på

Kungl. Maj:ts och riksdagens ställningstagande till två av skolöverstyrelsen

i december 1937 gjorda utredningar och framlagda förslag, nämligen den

16 december 1937 angående terminsavgifter vid de allmänna läroverken

m. m. och den 29 december 1937 angående lönereglering för vaktmästarpersonalen

vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter.

Ett bifall till det förstnämnda förslaget skulle innebära, att nu förevarande

anslag bleve obehövligt. Ett bifall till det sistnämnda skulle medföra ett

avsevärt minskat behov av anslaget för nu ifrågavarande ändamål. Överstyrelsen

utginge ifrån att 1939 års riksdag komme att besluta lönereglering,

i huvudsaklig överensstämmelse med överstyrelsens förslag, för vaktmästarpersonalen

vid bland annat de allmänna läroverken, och gjorde i det

följande beräkningarna av anslagsbehovet under denna förutsättning och

under förutsättning av att terminsavgifterna bibehölles.

I sitt utlåtande den 29 december 1937 hade överstyrelsen beräknat dels

att, sedan vaktmästarlönerna reglerats i överensstämmelse med överstyrelsens

förslag, statsbidraget till ljus- och vedkassorna för budgetåret

1938/39 skulle kunnat nedsättas med möjligen omkring 100,000 kronor,

dels att ett anslag på 18,000 kronor skulle varit erforderligt såsom bidrag

till ljus- och vedkassorna vid vissa allmänna läroverk för täckande av kostnader

för vaktmästarsysslor. Överstyrelsen hade vid dessa beräkningar

framhållit, att, genom statsverkets övertagande av den väsentliga kostnaden

för vaktmästarnas avlönande, ljus- och vedkassans utgiftsbehov komme

att minskas och att alltså lärjungarnas terminsavgifter till kassan väsentligt

kunde nedsättas. Vid en skola åter, där en statlig vaktmästarbefattning

icke inrättades, bleve ljus- och vedkassans utgiftsbehov för vaktmästargöromålens

utförande oförändrat, och någon lindring i terminsavgifterna

uppkomme icke, såvida ej särskilt anslag för ändamålet beviljades.

Ovannämnda 18,000 kronor vore beräknade för 11 angivna samrealskolor,

där behov av ordinarie eller extra ordinarie vaktmästarbefattning ej förelåge.

Anslagsbelastningen under budgetåret 1937/38 hade varit 428,588 kronor.

Denna siffra vore avsevärt högre iin siffrorna under närmast föregående

s. 148 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

148 Kungl. May.ts proposition Nr 211.

budgetår, som utgjort: för budgetåret 1931/32: 287,632, 1932/33: 291,836,

1933/34: 335,338, 1934/35: 351,310, 1935/36: 366,688 och 1936/37: 385,225

kronor. Den stegring av utgifterna, som sålunda ägt rum från det ena budgetåret

till det andra, torde under tiden 1931/37 hava lärjungeantalets ökning

såsom främsta orsak, under det att utgiftsökningen från budgetåret

1936/37 till budgetåret 1937/38 även, och i första rummet, vore beroende

på avsevärt stegrade bränslekostnader. Om hänsyn endast toges till ökning

av lärjungeantalet, vilken ökning under de allra senaste åren stabiliserats

till omkring 1,000 per år, torde ett anslag för budgetåret 1939/40 på något

över 400,000 kronor vara erforderligt. Örn hänsyn skulle tagas till ökade

bränslepriser i förhållande till budgetåret 1936/37, torde anslaget böra sättas

högre. För närvarande vore den under budgetåret 1937/38 inträffade

bränslekostnadsstegringen emellertid på retur, men det vore givetvis omöjligt

att förutsäga något om priserna und^r budgetåret 1939/40, liksom det

vore omöjligt att förutse något örn den av klimatologiska förhållanden betingade

bränsleåtgången. Vid beräkningen av förutnämnda summa å omkring

100,000 kronor, varmed förevarande anslag eventuellt skulle kunna

minskas, om vaktmästarlönerna utginge av statsmedel, hade överstyrelsen

tagit hänsyn till bränsleprisets stegring under höstterminen 1937. Rektorerna

hade beräknat nedsättningen av statsbidragsbehovet för budgetåret

1936/37, under förutsättning av att staten hade svarat för vaktmästarlönerna,

till 125,000 kronor, vilken siffra överstyrelsen ansett vara för låg

för ifrågavarande budgetår, men som med hänsyn till de alltjämt rådande

bränslepriserna torde vara något för hög för budgetåret 1939/40. Man

kunde alltså tänka sig, att ovannämnda belopp av något över 400,000 kronor

kunde minskas med ett belopp av 100,000 ä 120,000 kronor, om staten

övertoge kostnaderna för vaktmästarlönerna, under vilken förutsättning

emellertid, såsom tidigare nämnts, ett särskilt anslag till ljus- och vedkassorna

på 18,000 kronor vore erforderligt för bekostande av vaktmästarsysslor

vid vissa läroverk, där statliga befattningar ej inrättades.

"Beräkningarna, som vore mycket approximativa, gåve vid handen, att

ett anslag til ljus- och vedkassorna för budgetåret 1939/40 av förslagsvis

320.000 kronor erfordrades. Av detta anslag borde högst 18,000 kronor

reserveras för bekostande av vissa vaktmästarsysslor. Den del av anslaget

till ljus- och vedkassorna, som tidigare reserverats såsom bidrag till nedbringande

för samtliga lärjungar av avgifterna i sådana fall, då avgifterna

varit alltför tyngande, torde för budgetåret 1939/40, under förutsättning

av en lönereglering för vaktmästarpersonalen i huvudsaklig överensstämmelse

med överstyrelsens förslag, icke behöva bestämmas till högre

belopp än förslagsvis 2,000 kronor. I annat fall torde anslaget böra sättas

till förslagsvis 15,000 kronor.

Såsom inhämtas av vad under närmast föregående avsnitt anförts, utgår

jag från att ett genomförande av det förslag till lönereglering för vaktmästarpersonalen

vid de allmänna läroverken, som förelägges årets riksdag,

icke kommer att nedbringa utgifterna för ljus- och vedkassorna.

Vid sådant förhållande synes i detta sammanhang anledning saknas att

närmare ingå på förslaget, att vissa läroverks ljus- och vedkassor skulle

såsom bidrag till vaktmästarhjälp erhålla kontant bidrag å sammanlagt

18.000 kronor. Av vad i nyssberörda sammanhang yttrats framgår vidare,

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kungl. Maj:ts proposition Nr ''Eli.

att jag icke för närvarande ifrågasätter någon reglering av terminsavgifterna

vid de allmänna läroverken.

Från dessa förutsättningar torde förevarande anslag böra i anslutning

till de av överstyrelsen verkställda beräkningarna för nästa budgetår uppskattas

till ett belopp av i runt tal 420,000 kronor. Härav torde högst

15,000 kronor få användas till nedbringande av samtliga lärjungars avgifter

till ifrågavarande kassor i sådana fall, då berörda avgifter kunna

anses alltför tyngande.

Vad jag nu föreslagit innebär en anslagsökning med 26,000 kronor i

jämförelse med det för innevarande budgetår uppförda anslaget och en

ökning med 20,000 kronor i jämförelse med det i årets statsverksproposition

för nästa budgetår preliminärt beräknade anslaget.

5. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Avlöningar.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1,864,400 kronor

och disponeras jämlikt personalförteckning och avlöningsstat, som finnas

intagna i statsliggaren för budgetåret 1938/39, sid. 507 och 508.

Jämlikt 1936 års riksdags beslut skola folkskoleseminarierna erhålla följande

organisation, att träda i successiv tillämpning från och med läsåret

1936—37:

o Seminarierna skola vara till antalet tio, därav sex skola vara anordnade

såsom dubbelseminarier och fyra såsom enkelseminarier, varav två tills vidare.

Dubbelseminarierna skola omfatta en fyraårig och en tvåårig linje

Sistnämnda linje utgöres vid fem av seminarierna (i Göteborg, Linköping,

Lund, Umeå och Uppsala) av studentkurs, medan den vid ett seminarium

(i Falun) är avsedd för utbildning av småskollärarinnor till folkskollärarinnor.

De fyra enkel seminarierna (i Kalmar, Karlstad, Luleå och Stockholm)

skola innefatta en fyraårig linje. Vid två av enkelseminarierna (i Karlstad

och Luleå) finnas reservutrymmen för att möjliggöra utvidgning till dubbelseminarium.

Seminarierna i Karlstad, Linköping och Uppsala äro avsedda för manliga

elever, seminarierna, i Falun, Kalmar och Stockholm för kvinnliga elever

samt seminarierna i Göteborg, Luleå, Lund och Umeå för såväl manliga

som kvinnliga elever.

Den normala organisationen omfattar alltså tio fyraåriga

linjer, varav tre uteslutande för manliga elever, tre uteslutande för kvinnliga

elever och fyra för såväl manliga som kvinnliga elever. Vidare finnas

fem tvååriga studentlinjer, varav två uteslutande för manliga elever och

tre för både manliga och kvinnliga elever. Slutligen finnes en tvåårig linje

för utbildning av småskollärarinnor till folkskollärarinnor (Falun).

De tio fyraåriga linjerna trädde samtliga i funktion höstterminen 1936.

Av de fem tvååriga studentlinjerna igångsattes en höstterminen 1936 (dessutom

två extra studentlinjer) och de återstående fyra höstterminen 1937.

Den tvååriga linjen för utbildning av småskollärarinnor till folkskollärarin
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

nor påbörjades höstterminen 1938, dock att en förberedande kurs, »sommarkurs»,

för denna linje begynte redan under läsåret 1937—38.

1937 och 1938 års riksdagar hava härförutom beslutat en viss utvidgning

av den normala organisationen, i det att med

början under höstterminen 1937 anordnats en extra studentlinje för kvinnliga

elever vid folkskoleseminariet i Stockholm och med början höstterminen

1938 en parallellavdelning av den fyraåriga linjen vid folkskoleseminariet

i Luleå. Skolöverstyrelsen hade för läsåret 1938—39 hemställt om

inrättande av ytterligare en parallellavdelning av en fyraårig linje, nämligen

vid seminariet i Karlstad, vilken emellertid på mitt förslag icke kom

till stånd (jfr 1938 års åttonde huvudtitel, sid. 360).

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 8 november 1938 — på grundval

av dels uppgifter från statens folkskolinspektörer m. fl. rörande bland annat

den beräknade förändringen av antalet folkskollärartjänster under femårsperioden

1938—43, dels ock uppgifter från folkskoleseminariernas rektorer

beträffande anställningsförhållandena för de lärare, som utexaminerats

under de tre senaste åren — utfört beräkningar samt framlagt förslag rörande

omfattningen av lärarutbildningen under läsåret

1939 — 4 0. Efter att hava redogjort för dessa beräkningar, beträffande

vilka torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, yttrar överstyrelsen:
Om

intagningen vid folkskoleseminarierna skedde enligt den normala intagningsplanen

skulle en viss brist på lärare råda vid slutet av sexårsperioden

1938—44. Denna brist komme att framträda skarpare (cirka 200

lärare) under de mellanliggande åren 1940—43, på grund av att utexamineringen

år 1939 vore exceptionellt liten, detta emedan intagningen i seminarierna

år 1935 så gott som helt inhiberats.

Då den normala intagningen vid seminarierna synbarligen icke vore fullt

tillräcklig för att fylla lärarbehovet under de närmaste åren, hade överstyrelsen

övervägt, huruvida intagningen av elever år 1939 borde utökas

genom anordnande av en eller ett par parallellavdelningar. Överstyrelsen

hade emellertid av följande skäl avstått från att föreslå en sådan åtgärd.

Folkskollärarnas pensionsålder komme genom övergångsbestämmelserna

till det nya pensionsreglementet att i etapper höjas från 60 till 63 år. Detta

medförde i sin tur, att antalet pensionerade under övergångstiden komme

att växla rätt betydligt. På grund härav torde, såvitt överstyrelsen kunde

beräkna, den förutnämnda väntade lärarbristen komma att avverkas under

de närmaste åren efter ovannämnda sexårsperiod. En utökning av antalet

klasser utöver det normala år 1939 skulle därför måhända kunna medföra

antingen ett visst överskott på lärare om några år eller ock en nedskärning

i den normala organisationen något av de närmaste åren. Inför denna risk

hade överstyrelsen funnit det vara försiktigast att nu icke föreslå någon

extra intagning utöver den normala. Den väntade bristen under de närmast

kommande åren torde kunna fyllas av pensionerade lärare eller genom

att lärare i större utsträckning än hittills tillätes kvarstå något år utöver

pensionsåldern.

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

På grund av vad överstyrelsen sålunda anfört, föresloge överstyrelsen,

att intagningen av eleverna vid folkskoleseminarierna år 1939 skulle ske

i normal omfattning, och att alltså 24 elever skulle intagas i första klassen

av fyraårig linje vid samtliga 10 seminarier, 24 elever i första klassen av

studentlinje vid seminarierna i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå och Uppsala

samt 24 elever i första klassen av småskoll är arinnelinjen i Falun. Elevintagning

skulle alltså icke ske vid den extra studentlinjen vid seminariet

i Stockholm och parallellinjen vid seminariet i Luleå. Sammanlagt skulle

sålunda 240 elever intagas i fyraårig linje, 120 elever i studentlinje och 24

elever i småskollärarinnelinje.

_ Under den tid, då seminarierna icke haft fullt antal klassavdelningar och

vissa svårigheter därför förelegat att i full utsträckning sysselsätta den ordinarie

lärarpersonalen, hade Kungl. Majit medgivit, att rektor och ordinarie

lärare vid folkskoleseminarium mätte, där så påkallades, på därom

av rektor gjord framställning, kunna av skolöverstyrelsen tilldelas tjänstgöring

med mindre antal veckotimmar än vad i sådant hänseende vore föreskrivet.

Då emellertid, enligt överstyrelsens nu framställda förslag, folkskoleseminarierna

från och med läsåret 1939—40 åter skulle erhålla full organisation,

syntes ett sådant medgivande icke längre vara behövligt.

Överstyrelsen har i samma skrivelse framlagt anslagsberäkningar

för budgetåret 1939/4 0, grundade på förutnämnda plan för seminarieverksamheten

under samma budgetår och därvid hemställt, att

förevarande anslag måtte höjas med 152,000 kronor till 2,016,400 kronor.

Dessa beräkningar äro byggda på nu gällande lönebestämmelser.

Statskontoret har i utlåtande den 6 december 1938 yttrat sig över förutnämnda

anslagsberäkningar.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat.

Nu gällande personalförteckning för tjänstemän å ordinarie stat upptager

samtliga de ordinarie tjänster, som av statsmakterna vid genomförandet

av 1936 års omorganisation av folkskoleseminarierna förutsatts

bliva erforderliga efter fullt genomförd omorganisation (jfr propositionen

nr 100/1936, sid. 127 och riksdagens skrivelse nr 347/1936, sid. 19), utom

såvitt angår lektorstjänsterna. Lektorstjänsternas antal förutsattes sålunda

efter fullt genomförd omorganisation bliva 79, medan personalförteckningen

för innevarande budgetår upptager allenast 71 sådana tjänster. Detta förhållande

sammanhänger med att seminarierna till följd av omorganisationens

successiva ikraftträdande hittills icke varit färdigbildade.

Skolöverstyrelsen har nu erinrat, att folkskoleseminarierna från och med

läsåret 1939—40 bomme att omfatta samtliga de klassavdelningar, som

avsetts i den nya organisationen. Följaktligen behövdes från och med samma

läsår hela det antal ordinarie lärare, som av statsmakterna beräknats

vara erforderligt efter fullt genomförd omorganisation. Ytterligare

åtta lektor stjänster borde alltså upptagas i personalförteckningen

för nästa budgetår.

''Piil följd härav, yttrar överstyrelsen, skulle flir nästa budgetår hava erfordrats

en ökning av ifrågavarande anslagspost med ett belopp, motsva
-

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Marits ''proposition Nr 211.

rande avlöningen till 8 lektorer, därest icke under läsåret 1939—10 i likhet

med innevarande läsår en adjunkt på övergångsstat beräknades komma

att uppehålla en lektorsbefattning. Då nämnde adjunkt åtnjöte avlöning

från anslaget till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, komme sannolikt

avlöningen till en lektorstjänst att besparas å här ifrågavarande anslagspost.

Överstyrelsen beräknade under nämnda förutsättning, att till bestridande

av avlöningar till ordinarie lärare erfordrades ett belopp av

1,704,844 kronor eller i avrundat belopp 1,705,000 kronor.

För avlönande avvaktmästarpersonalen efter genomförd lönereglering

i enlighet med av överstyrelsen framlagt förslag (se nedan) vore

å nu ifrågavarande anslagspost ett anslag av i runt tal 90,000 kronor behövligt.

Å förevarande post torde alltså erfordras ett anslag av förslagsvis

(1,705,000 + 90,000 =) 1,795,000 kronor.

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat.

I personalförteckningen över tjänstemän å övergångsstat vid folkskoleseminarierna

vore innevarande budgetår upptagna en rektor, en lektor, en

adjunkt, en lärare i musik, en lärare i manlig slöjd och två lärare i trädgårdsskötsel.

Då den i förteckningen upptagna rektorn förordnats till rektor vid folkskoleseminarium,

skulle han ej längre avlönas från övergångsstaten. Övriga

ovannämnda lärare hade för närvarande sin tjänstgöring förlagd till folkeller

småskoleseminarier men åtnjöte avlöning å övergångsstat.

Den ene av de å personalförteckningen upptagna lärarna i trädgårdsskötsel

torde till nästkommande budgetårs början kunna förflyttas till tjänst

å ordinarie stat. Läraren i musik inginge den 31 december 1939 i pensionsåldern.

För budgetåret 1939/40 borde alltså å förevarande post beräknas

avlöning till en lektor, en adjunkt, en lärare i manlig slöjd och en lärare i

trädgårdsskötsel samt för senare halvåret 1939 därjämte till en lärare i

musik. Härför erfordrades ett anslag av förslagsvis 30,300 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. M a j : t.

Den till arvoden åt seminarieläkare avsedda delposten vore för närvarande

uppförd med 14,100 kronor. Arvode åt seminarieläkare utginge med 225

kronor för seminarieavdelning och 50 kronor för övningsskolavdelning. Vid

normal omfattning av seminarieorganisationen uppginge utgifterna på denna

post till 15,500 kronor. Å ifrågavarande arvoden skulle dyrtidstillägg icke

utgå.

Under budgetåret 1939/40 vore utöver det normala antalet klassavdelningar

en parallellavdelning av andra klassen å den fyraåriga linjen jämte

tillhörande övningsskolavdelning i verksamhet vid seminariet i Luleå samt

en parallellavdelning av andra klassen å studentlinje jämte tillhörande övningsskolavdelning

vid folkskoleseminariet i Stockholm. Vid det senare

seminariet funnes dessutom en extra övningsskolavdelning för hjälpklassundervisning.

Då alltså den föreslagna organisationen för budgetåret 1939/40 omfattade

54 seminarieavdelningar och 79 övningsskolavdelningar, bleve anslagsbehovet

å denna delpost (54 X 225 -f- 79 X 50 =) 16,100 kronor. *

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

_ Den nu anvisade delposten till arvoden åt seminariebibliotekarier utgjorde

7,500 kronor. Arvode utginge till seminariebibliotekarie med 900 kronor

vid dubbelseminarium och 500 kronor vid enkelseminarium. Då särskilda

förhållanden så påkallade, kunde dessa arvodesbelopp jämkas uppåt

eller nedåt. Därjämte kunde i enlighet med av Kungl. Majit den 13

maj 1938 meddelad föreskrift personlig avlöningsförstärkning tillerkännas

vissa bibliotekarier. Å arvodena utginge för närvarande reglerat dyrtidstillägg,

där ej föreskrifterna örn dyrtidstilläggets maximering lade hinder

i vägen, vilket i viss omfattning vore fallet.

Enligt beslut den 13 maj 1938 hade Kungl. Majit anbefallt överstyrelsen

att verkställa utredning rörande avskaffande av dyrtidstillägg å arvoden

till bibliotekarier vid vederbörande statliga läroanstalter. Med anledning

härav hade överstyrelsen i skrivelse den 15 oktober 1938 föreslagit nya grunder

för beräknande av ifrågavarande arvoden vid de allmänna läroverken.

Överstyrelsen hade därvid med hänvisning till det ansvarsfulla och allt

mera krävande arbete, som ålåge bibliotekarierna, föreslagit en höjning av

arvodena, så att dessa skulle komma att utgöra vid de högre allmänna läroverken

1,400, 1,150 eller 900 kronor och vid realskolorna 650 eller 450 kronor

alltefter lärjungeantalet vid skolorna.

Vad överstyrelsen i nämnda skrivelse anfört örn läroverksbibliotekariernas

arbete kunde i tillämpliga delar och i lika hög grad gälla jämväl seminariernas

bibliotekarier. De alltmera tillämpade friare studiemetoderna vid

seminarierna ställde större och större krav på dessa läroanstalters bibliotek.

I samma riktning verkade införandet av det mera ingående specialstudium

i vissa ämnen, som den nya seminariestadgan föreskreve för de

högsta klasserna. Den större mognad, som i stort sett tillkomme seminaristerna

i jämförelse med läroverksungdomen, gjorde dessutom, att den enskilde

seminaristen i regel utnyttjade biblioteket mera i det dagliga arbetet.

Vid vissa seminarier uppginge nu bokbeståndet till en ganska avsevärd

siffra. Sålunda ägde ett av folkskoleseminarierna ej mindre än över 18,000

band.

Allt detta gjorde, att seminariebibliotekarierna enligt överstyrelsens mening

borde liksom läroverksbibliotekarierna tillerkännas arvodesförhöjning,

varvid bibliotekarierna vid dubbelseminarierna borde jämställas med åtminstone

den andra gruppen av läroverksbibliotekarier med ett föreslaget

arvode av 1,150 kronor. Vad bibliotekarierna vid enkelseminarierna beträffade,

skulle dessa måhända kunna jämföras med läroverksbibliotekarier av

den tredje gruppen med 900 kronors arvode. Överstyrelsen ansåge sig dock

böra bibehålla den nuvarande skillnaden mellan seminariebibliotekariernas

arvoden, 400 kronor, och föresloge därför vid enkelseminarierna ett arvode

av 750 kronor. Därjämte borde ett visst tillägg utgå vid de tillfällen, då

seminarierna utökades med extra klassavdelningar. Dyrtidstillägg borde ej

utgå på dessa arvoden. Liksom förut torde arvodena, då särskilda förhållanden

så påkallade, böra kunna jämkas uppåt eller nedåt.

Efter dessa grunder skulle för budgetåret 1939/40 erfordras anslag till

arvoden vid 6 dubbelseminarier och 4 enkelseminarier samt därjämte exempelvis

100 kronor till seminariet i Luleå, där en extra klassavdelning funnes,

samt 200 kronor till seminariet i Stockholm, där en extra studentavdelning

och en kurs för hjälpklasslärare vore anordnad. Det sammanlagda anslagsbehovet

skulle sålunda utgöra (6 X 1,150 + 4 X 750 -f- 300 =) 10,200

kronor.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Marits proposition Nr £11.

Därest oförändrade grunder för beräknande av ifrågavarande arvoden

skulle gälla, komme anslagsbehovet att utgöra 7,900 kronor för budgetåret

1939/40. Vid ett uppräknande av dessa arvoden med 15 procent skulle anslaget

uppgå till i runt tal 9,100 kronor. Vad överstyrelsen föreslagit rörande

beräkningen av arvodena medförde alltså en kostnadsökning av omkring

1,100 kronor.

Delposten till arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna vore för närvarande

uppförd med 5,900 kronor. Arvodena utginge med 550 kronor vid

dubbelseminarium och 450 kronor vid enkelseminarium. Då särskilda förhållanden

så påkallade, kunde angivna arvodesbelopp jämkas uppåt eller

nedåt. Därjämte kunde personlig avlöningsförstärkning tillerkännas vissa

biträden.

Överstyrelsen hade i skrivelse den 15 oktober 1938 föreslagit nya grunder

för beräknande av ifrågavarande arvoden vid de allmänna läroverken. Överstyrelsen

hade därvid anfort, att överstyrelsen icke sett spörsmålet blott

som en löneteknisk fråga örn kompensation för minskade dyrtidstillägg,

utan att det för överstyrelsen avgörande varit, att dessa arvoden icke vore

— och sedan länge icke varit — anpassade efter läroverkens behov. Överstyrelsen

hade föreslagit, att arvodet skulle utgöras av ett grundbelopp med

vissa kompletterande bidrag. Grundbeloppet skulle utgöra 100 kronor för

realskola, 300 kronor för högre allmänt läroverk och 400 kronor för provårsläroverk.

Det kompletterande bidraget syntes icke böra understiga 1

krona 50 öre för varje lärjunge vid skolan.

Vad överstyrelsen anfört rörande de allmänna läroverken torde i stort

sett även äga sin tillämpning beträffande folkskoleseminarierna. Även här

hade arvodena till rektorernas skrivbiträden varit för låga i förhållande till

det arbete, som ålegat dessa biträden, och ett enbart uppräknande av arvodena

med den procent, varmed dyrtidstillägget utginge, komme icke att

ändra något i detta förhållande. Överstyrelsen ville därför även för folkskoleseminariernas

del anknyta till vad överstyrelsen föreslagit i fråga örn

arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna vid läroverken. Det syntes

rättvist, att folkskoleseminarier utan provårskurs jämställdes med högre

allmänt läroverk och provårsseminarierna med provårsläroverk. Överstyrelsen

beräknade sålunda, att ett grundarvode skulle utgå till provårsseminarium

med 400 kronor och till annat folkskoleseminarium med 300 kronor.

Vad det kompletterande bidraget beträffade, syntes det icke vara behövligt

att sätta detta i relation till elevantalet, enär detta senare icke underginge

samma växlingar som vid läroverken. Bidraget syntes i stället kunna

beräknas i förhållande till det sammanlagda antalet avdelningar i seminariet

och övningsskolan. Då det normala antalet elever i varje klassavdelning

kunde sägas vara 24, skulle bidraget kunna beräknas till (24 X 1: 50 = 36)

35 kronor för varje avdelning. Vid ett dubbelseminarium med 6 seminarieklasser

och 9 övningsskolklasser skulle arvodet i så fall bliva (300 -f 15 X

X 35 =) 825 kronor. Vid ett enkelseminarium med 4 seminarieklasser och

5 övningsskolklasser skulle arvodet utgå med (300 -f- 9 X 35 —) 615

kronor.

Överstyrelsen föresloge alltså, att arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna

skulle utgå dels med ett grundarvode å 300 kronor för folkskoleseminarium

med undantag av provårsseminarium, där grundarvodet skulle

utgöra 400 kronor, dels med ett tilläggsarvode beräknat efter 35 kronor för

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

varje avdelning i seminariet och dess övningsskola. Å dessa arvoden skulle

dyrtidstillägg icke utgå. Arvodena torde, då särskilda förhållanden så påkallade,

kunna jämkas uppåt eller nedåt.

Då folkskoleseminarierna under budgetåret 1939/40 beräknades omfatta

54 seminarie- och 79 övningsskolavdelningar, skulle det för nämnda budgetår

erforderliga anslaget å här ifrågavarande post utgöra (2 X 400 -f8 X

X 300 -f- 133 X 35 =) i runt tal 7,900 kronor.

Därest oförändrade grunder för beräknande av arvoden till biträden å

rektorsexpeditionerna skulle fortfarande gälla, komme härför ett oförändrat

anslag å 5,900 kronor att vara erforderligt. Vid ett uppräknande av dessa

arvoden med 15 procent skulle anslaget uppgå till i runt tal 6,800 kronor.

Vad överstyrelsen ovan föreslagit rörande beräkningen av ifrågavarande

arvoden medförde alltså en kostnadsökning av ungefär 1,100 kronor.

Överstyrelsen beräknade, att seminarierna i Göteborg och Stockholm även

under budgetåret 1939/40 skulle vara pro vårsseminarier. Delposten till

särskilda arvoden vid provårsseminarier borde under sådant förhållande

utgå med oförändrat belopp 19,300 kronor.

För tillag g sarvoden åt lärare vid de vid. vissa seminarier anordnade kurserna

för utbildande av kyrkomusiker vore för närvarande anvisat en särskild

delpost å förslagsvis 4,500 kronor. Ur detta anslag utginge ersättning

till lärare för högst sex veckotimmars undervisning vid vart och ett av fyra

seminarier. Ersättningen utginge med olika belopp beroende på om undervisningen

meddelades av seminariets ordinarie musiklärare eller av ickeordinarie

lärare. Överstyrelsen beräknade, att ungefär 5,100 kronor komme

att tagas i anspråk under innevarande budgetår. Då belastningen å anslaget

torde bliva av enahanda storlek under budgetåret 1939/40, syntes nu

ifrågavarande delpost böra upptagas till förslagsvis 5,100 kronor.

För närvarande utginge till arvoden åt lärare vid förberedande kurs vid

seminariet i Falun ett belopp av 1,200 kronor. Kursen inginge som ett led

i den utbildning av småskollärarinnor till folkskollärarinnor, som vore förlagd

till seminariet i Falun. Kursen vore avsedd att hållas under sommarferierna,

men hade av vissa skäl under de båda senast gångna åren fördelats

på sommarferierna och januari månad. Genom att en del av undervisningen

under den sistnämnda perioden kunnat ingå i den tjänstgöring, som

normalt ålegat lärarna vid seminariet, hade de anslagna medlen varit tillräckliga.

Det torde emellertid svårligen låta sig göra att under läsåret 1939

—40, då alla lärare — på grund av att organisationen vid seminariet då

vore fullt genomförd — beräknades ändock erhålla full tjänstgöring, inräkna

någon del av kursundervisningen i deras normala tjänstgöringsskyldighet.

På grund härav och då redan under nuvarande förhållanden anslaget visat

sig knappt, hemställde överstyrelsen, att anslaget i enlighet med av rektor

uttalad önskan höjdes till 1,500 kronor.

Under budgetåret 1939/40 utginge till arvoden för kurser för utbildande

av hjälpklasslärare ett belopp av 11,000 kronor. Av detta skulle bekostas arvoden

till lärare dels vid en utbildningskurs för hjälpklasslärare, förlagd

till folkskoleseminariet i Stockholm, dels vid en fortbildningskurs för sådana

lärare, förlagd till folkskoleseminariet i Göteborg. Arvodena vöre beräknade

att uppgå till sammanlagt 8,100 kronor vid den förra kursen och

2,900 kronor vid den senare.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. May.ts proposition Nr 211.

Arvodena vid utbildningskursen i Stockholm borde beräknas till samma

belopp som innevarande år, 8,100 kronor. Vad åter fortbildningskursen i

Göteborg beträffade torde viss ändring i anslagsbeloppet böra vidtagas.

Överstyrelsen ville härom anföra följande.

Rörande denna kurs hade 1938 års riksdag i skrivelse nr 8 ansett sig böra

påpeka olägenheten av att deltagarna på grund av kursens förläggning till

sommarferierna icke torde bliva i tillfälle att under kursens gång deltaga

i hjälpklassundervisning. Riksdagen hade vidare anfört, att det syntes stå

Kungl. Majit fritt att efter närmare prövning av denna fråga vidtaga de

anordningar, som kunde anses lämpliga, dock utan överskridande av den

ifrågasatta kostnadsramen.

Med anledning härav hade Kungl. Majit den 28 oktober 1938 föreskrivit,

att den kurs, som skulle anordnas i Göteborg under innevarande budgetår,

skulle utsträckas från föreslagna fem veckor till sex, och att kursen skulle

förläggas till januari och februari månader. Härigenom bomme kursen att

kunna inrymma jämväl praktisk utbildning. En sådan utvidgning av kursen

medförde givetvis ett ökat behov av anslagsmedel. På grund av riksdagens

uttalande att det för året anvisade anslaget ej finge överskridas,

kunde emellertid icke detta behov tillgodoses under innevarande budgetår,

utan vederbörande rektor måste nedbringa kostnaderna genom att hålla

lärararvodena något lägre än vad som eljest varit avsett. Till ett kommande

år torde emellertid en viss kostnadsökning vara ofrånkomlig, örn även

då — som önskvärt vore — praktisk utbildning skulle förekomma. Särskilt

vore att märka, att denna praktiska utbildning erfordrade handledare

och att dessa borde honoreras med arvoden. Överstyrelsen beräknade, att

kostnadsökningen för kursen i Göteborg borde kunna stanna vid 600 kronor.

Å andra sidan kunde viss besparing göras å anslaget till stipendier åt

deltagarna.

Här ifrågavarande delpost borde sålunda upptagas till (11,000 + 600 =)

11,600 kronor.

Anslagsposten till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, borde alltså för budgetåret 1939/40 uppföras med (16,100 +

+ 10,200 + 7,900 +19,300 + 5,100 + 1,500 + 11,600 =) 71,700 kronor.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

a. Grundavlöningar m. m.

Under ifrågavarande rubrik vore för innevarande år anvisat ett belopp av

förslagsvis 86,500 kronor, vilket belopp i enlighet med Kungl. Majits föreskrift

icke finge utan Kungl. Majits medgivande överskridas. Ur anslaget

utginge avlöning till extra ordinarie och extra lärare samt timlärare, dock

icke till sådana lärare, som vikarierade å vakant tjänst eller för tjänstledig

lärare. Avlöning till dessa vikarierande lärare skulle nämligen utgå från

anslaget till ordinarie lärares avlöning.

Då, som förut framhållits, antalet klassavdelningar under budgetåret

1939/40 bomme att bliva åtskilligt större än under innevarande budgetår,

vore en automatisk ökning av detta anslag att vänta. Enligt seminarierektorernas

beräkning komme icke-ordinarie lärare att under budgetåret

1939/40 behövas för följande antal veckotimmars undervisning:

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda ''proposition Nr 211.

157

i läroämnen...............................102 veckotimmar

» musik..................................184 »

» gymnastik med lek och idrott...............100 »

» manlig slöjd............................. 78 »

» kvinnlig slöjd............................ 74 »

» hushållsgöromål.......................... 44 »

Därjämte vore tre icke-ordinarie övningsskollärare behövliga.

Ifrågavarande undervisning komme att fördelas på extra ordinarie lärare,

extra lärare och timlärare. Överstyrelsen beräknade det sammanlagda avlöningsbeloppet

med avdrag av pensionsavgifter till omkring 97,900 kronor.

Då det emellertid icke vore möjligt att i förväg beräkna timtalet i vissa

ämnen av frivillig natur, särskilt franska och tyska språken, och då det ej

heller nu kunde beräknas, i vilken utsträckning undervisning med delad

klass måste äga rum i seminariet och i övningsskolan, kunde storleken av

anslagsbehovet icke med säkerhet angivas. Det torde därför vara riktigast,

att nu ifrågavarande anslagspost fortfarande finge betraktas såsom förslagsanslag,

vilket dock icke utan Kungl. Maj:ts medgivande borde få

överskridas.

b. A v 1 ö n i n g s f ö r h ö j n i n g a r m. m.

För detta ändamål vore för innevarande budgetår anvisat ett belopp

av förslagsvis 8,500 kronor. Att döma av erfarenheter rörande medelsåtgången

å detta anslag torde anslaget för budgetåret 1939/40 kunna uppskattas

till 7,000 kronor.

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän.

Under denna rubrik vore för innevarande budgetår anslaget ett belopp av

förslagsvis 16,000 kronor, varav 12,500 kronor vore beräknade till provisoriska

dyrortstillägg och 3,500 kronor till bestridande av provisoriska lönetillägg

till vissa icke-ordinarie lärare. Under budgetåret 1939/40 syntes ett anslag

av 12,500 kronor vara behövligt till provisoriska dyrortstillägg och ett anslag

av 2,000 kronor till provisoriska lönetillägg åt vissa extra ordinarie

lärare, varför överstyrelsen beräknade att här ifrågavarande anslag uppfördes

med sammanlagt 14,500 kronor.

I enlighet med överstyrelsens beräkningar skulle medelsbehovet för avlöningar

till folkskoleseminarierna alltså för budgetåret 1939/40 beräknas

till 2,016,400 kronor..

Statskontoret har förklarat, att överstyrelsens förslag rörande uppförande

å personalförteckningen av åtta nya lektorstjänster, varvid anslagsmedel

dock för nästa budgetår icke borde beräknas för flera än sju sådana tjänster,

icke givit statskontoret anledning till annat uttalande än att till personalförteckningen

syntes böra fogas den anmärkningen, att en lektorsbefattning

skulle hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförda adjunkten

kvarstode i tjänst.

Vidkommande överstyrelsens förslag angående omreglering av arvodena

till bibliotekarier och rektorsbiträden har statskontoret anfört:

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

Da förhållandena vid folkskoleseminarierna i nu ifrågavarande avseenden

— enligt vad statskontoret under hand inhämtat — vore väsentligt likartade

med dem vid de allmänna läroverken, torde spörsmålet om arvodena

böra lösas på enahanda sätt vid de båda olika kategorierna läroanstalter.

Statskontoret tilläte sig därför hänvisa till vad ämbetsverket i utlåtanden

den 2 december 1938 i berörda hänseenden uttalat och föreslagit för

de allmänna läroverkens del. Överstyrelsens föreliggande förslag beträffande

omreglering av omhandlade arvoden kunde statskontoret alltså icke tillstyrka

i vidare mån, än som föranleddes av inarbetandet i arvodena av

skillnaden mellan dyrtidstillägg å oreglerade och reglerade löneförmåner.

Bibliotekariearvodena torde härvid kunna bestämmas i överensstämmelse

med överstyrelsens förslag i riksdagspetita, avseende löpande budgetår. Vad

anginge frågan örn avveckling av det å arvodena utgående reglerade dyrtidstillägget,

torde densamma böra bliva föremål för övervägande vid den

allmänna översyn beträffande nämnda spörsmål, som syntes bliva erforderlig.

A den under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

upptagna delposten till grundavlöningar m. m. hade överstyrelsen,

fortsätter statskontoret, beräknat en höjning från 86,500 kronor till 97,900

kronor. Då tillräckligt material för bedömande av det för sagda ändamål

erforderliga anslagsbehovet icke framlagts, ställde det sig svårt för statskontoret

att bilda sig någon säker uppfattning i frågan. Enär emellertid

det antal veckotimmar, som skulle bestridas av icke-ordinarie lärare, icke

beräknats skola undergå någon nämnvärd förändring i förhållande till

löpande budgetår, förefölle det tveksamt, om delposten skulle behöva ökas

med över 10 procent.

I fråga örn vakt mästarperso nalén har skolöverstyrelsen i

sin förut omförmälda skrivelse den 29 december 1937 anfört följande.

Vid folkskoleseminarierna funnes förutom vaktmästare med samma uppgifter

som vid de allmänna läroverken även trädgårdsbiträden. Då undervisning

i trädgårdsskötsel vore upptagen på folkskoleseminariernas undervisningsplan,

vore nämligen seminarierna i regel utrustade med förhållandevis

stora trädgårdsanläggningar jämte tillhörande parkområden, vilka

för sin skötsel erfordrade ett trädgårdskunnigt biträde. Undantag utgjorde

folkskoleseminariet i Stockholm, som endast ägde en mindre skolträdgård.

Trädgårdsbiträdet borde enligt förslag av byggnadsstyrelsens värmetekniska

avdelning även vara kompetent att biträda och vid behov vikariera

för värmeledningsskötaren.

1928 års lönekommitté hade icke upptagit trädgårdsbiträdena bland de

till lönereglering föreslagna befattningshavarna, medan lärarlönekommittén

placerat dem i lönegraden B 5. Något bärande skäl att icke bereda

trädgårdsbiträden med full och stadigvarande sysselsättning ordinarie anställning

torde enligt överstyrelsens mening icke föreligga.

Enligt överstyrelsens förslag borde vaktmästare samt värmeledningsskötare,

tillika reparatör, erhålla samma lönegradsplacering som motsvarande

befattningshavare vid de större av de högre allmänna läroverken.

Bektor vid seminariet i Karlstad hade i sitt yttrande över överstyrelsens

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr Ml.

preliminära förslag påyrkat lönegraden B 8 för nämnda befattningshavare.

Samma lönegrad hade även påyrkats av rektor vid seminariet i Lund för

den egentlige vaktmästaren, enär denne vore arbetsledare för vaktpersonalen.

På grund av förut anförda uttalanden i propositionen hade överstyrelsen

icke ansett sig kunna föreslå högre lönegradsplacering än vad som

angivits. För trädgårdsbiträdet hade överstyrelsen föreslagit samma lönegradsplacering

som för gymnastikvaktmästare vid allmänt läroverk, alltså

lönegraden B 5. Ilektorerna vid seminarierna i Karlstad, Lund och Uppsala

hade yrkat på lönegraden B 7 för trädgårdsbiträdet, emedan de nuvarande

biträdenas kvalifikationer motsvarade en dylik placering samt med hänsyn

därtill, att biträdena under sommaren hade att svara för redovisning av

inkomster för försäljning av trädgårdsprodukter. Rektorn vid det sistnämnda

seminariet framhölle därjämte, att befattningen borde avlönas så pass

högt, att verkligt kvalificerade sökande kunde påräknas, samt föresloge,

att innehavaren benämndes underträdgårdsmästare och i löneavseende

jämställdes nied underträdgårdsmästare vid universitetets botaniska trädgård

(B 7).

Aven örn i vissa fall, särskilt vid de tre nu nämnda seminarierna, en

högre placering än lönegraden B 5 kunde vara väl motiverad, hade överstyrelsen

emellertid ansett sig böra föreslå samma lönegradsplacering för

samtliga trädgårdsbiträden.

Vid ett folkskoleseminarium komme sålunda vaktmästarpersonalen att

i regel bestå av följande befattningshavare:

a) vaktmästare i lönegraden B 7;

b) värmeledningsskötare, tillika reparatör, i lönegraden B 7 samt

c) trädgårdsbiträde, tillika eldare, i lönegraden B 5.

Vid folkskoleseminarierna i Falun, Karlstad, Linköping, Luleå, Lund,

Umeå och Uppsala vore vaktmästaruppgifterna i stort sett redan fördelade

enligt den angivna planen. I överstyrelsens förslag hade också denna

plan genomförts för de nämnda seminarierna.

Vid folkskoleseminariet i Göteborg vore värmeledningsskötaren, tillika

reparatör, för närvarande även trädgårdsbiträde, varjämte en särskild

gymnastikvaktmästare vore anställd. Denna anordning hade i förslaget

bibehållits och gymnastikvaktmästaren vore därjämte biträde och ersättare

för värmeledningsskötaren. Vid detta seminarium bleve alltså vaktmästarpersonalen

följande:

a) vaktmästare i lönegraden B 7, b) värmeledningsskötare, tillika reparatör

och trädgårdsbiträde, likaledes i lönegraden B 7 samt c) gymnastikvaktmästare

och eldare i lönegraden B 5.

Folkskoleseminariet i Kalmar hade för närvarande äldre, omoderna lokaler,

där bland annat uppvärmningen skedde genom kakelugnar. Eldningsarbetet

utfördes av en kvinnlig vaktmästare med tillhjälp av ett kvinnligt

biträde. Förutom den nämnda vaktmästaren vore anställt ett trädgårdsbiträde.

Dä en planerad nybyggnad för seminariets räkning vore

avsedd att kunna tagas i bruk från och med höstterminen 1939, föresloge

överstyrelsen, att den nuvarande ordningen med vaktmästarpersonalen bibehölles

till sagda tidpunkt, då personalen borde omregleras i enlighet med

den förstnämnda planen. Tillsvidare borde därför vaktmästarbefattningen

vara extra ordinarie befattning i 5 lönegraden (c. o. 5), för såvitt icke den

nuvarande vaktmästarens anställningsform kunde utgöra hinder för en

dylik anordning. Skulle detta vara fallet, vilket överstyrelsen icke ansåge

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

sig kunna avgöra, syntes befattningen böra placeras i lönegraden B 5. För

trädgårdsbiträdet föresloges liksom för övriga dylika befattningar ordinarie

anställning i lönegraden B 5.

Vid folkskoleseminariet i Stockholm rådde det förhållandet, att den

egentlige vaktmästaren även vore värmeledningsskötare, varjämte en biträdande

vaktmästare vore anställd. För detta seminarium föresloge därför

överstyrelsen följande befattningar:

a) vaktmästare och värmeledningsskötare i lönegraden B 7 och b) vaktmästare

i lönegraden B 6.

För samtliga folkskoleseminarier skulle alltså enligt skolöverstyrelsens

förslag erfordras 17 befattningar i lönegraden B 7; 1 befattning i lönegraden

B 6; 9 befattningar i lönegraden B 5 samt 1 befattning i lönegraden e. o. 5.

Statskontoret har anfört, att det syntes ämbetsverket, att andre vaktmästaren

vid folkskoleseminariet i Stockholm borde placeras i lönegraden

B 5 i stället för B 6. Ämbetsverket har härvid åberopat samma skäl som,

enligt vad av det tidigare sagda framgår, anförts för förslaget att lönegraden

B 7 i vissa fall borde utbytas mot lönegraden B 6.

Lönenämnden har anfört följande:

Trädgårdsbiträdena vid folk- och småskoleseminarierna hade i skolöverstyrelsens

förslag upptagits i lönegraden B 5. Enligt vad som framginge av

överstyrelsens utredning, hade emellertid yrkanden framställts, att trädgårdsbiträdena

vid folkskoleseminarierna i Karlstad, Lund och Uppsala

måtte placeras i lönegraden B 7, emedan de nuvarande biträdenas kvalifikationer

motsvarade en dylik placering samt med hänsyn därtill, att biträdena

under sommaren hade att svara för redovisning av inkomster för

försäljning av trädgårdsprodukter. Lönenämnden ansåge visserligen, att de

sålunda anförda skälen för en dylik differentiering av ifrågavarande befattningar

icke vore av avgörande betydelse, men med hänsyn till att trädgårdsanläggningarna

vid nyssnämnda tre läroanstalter vore jämförelsevis

omfattande, ville lönenämnden icke motsätta sig, att därvarande trädgårdsbiträden

erhölle en något förmånligare löneställning än vid övriga seminarier.

En högre placering än i lönegraden B 6 ansåge sig dock lönenämnden

icke kunna förorda.

En reservant inom lönenämnden har anfört, att de tre sistnämnda trädgårdsbiträdena

borde placeras i 7 lönegraden, varvid befattningarnas innehavare

lämpligen kunde benämnas underträdgårdsmästare eller trädgårdsskötare.

Jag ansluter mig till överstyrelsens förslag rörande seminarieorganisationens

omfattning under nästa budgetår. Elevintagning bör sålunda nämnda

budgetår enligt min mening ske i den utsträckning, som förutsatts vid seminarieorganisationens

genomförande. Några nya elever böra alltså icke intagas

i den nuvarande extra studentlinjen vid seminariet i Stockholm och

icke heller vid den förra året påbörjade parallellinjen vid seminariet i Luleå.

På av överstyrelsen anförda skäl torde det icke längre vara erforderligt att

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211. 161

medgiva rätt för överstyrelsen att, där så påkallas, tilldela den ordinarie

personalen tjänstgöring med mindre antal veckotimmar än vad i sådant

hänseende är föreskrivet.

Med anledning av att den nya seminarieorganisationen med ingången av

budgetåret 1939/40 helt genomföres, har överstyrelsen föreslagit, att antalet

ordinarie lektorstjänster skulle ökas med 8 från 71 till 79, eller det

antal, som av statsmakterna beräknats erforderligt efter omorganisationens

genomförande. Med hänsyn till att en lektorstjänst beräknas komma

att under nästa läsår liksom under det innevarande uppehållas av en å

övergångsstat uppförd adjunkt, har överstyrelsen emellertid icke ansett

erforderligt att beräkna förhöjda anslagsmedel för flera än sju nya lektorstjänster.

Jämlikt nu gällande lönebestämmelser borde enligt överstyrelsens

beräkningar de på grund härav under anslagsposten till avlöningar

åt tjänstemän å ordinarie stat erforderliga medlen till lön åt ordinarie

lärare höjas från nu 1,646,500 kronor med 58,500 kronor till 1,705,000

kronor. Vid tillämpning på ifrågavarande personal av förutnämnda av

1938 års riksdag beslutade lönereglering för civilförvaltningen skulle enligt

av överstyrelsen sedermera verkställda beräkningar sistnämnda belopp

böra uppräknas till 1,933,200 kronor.

En ökning på sätt överstyrelsen föreslagit av antalet lektorstjänster

med 8 torde få anses vara en konsekvens av att den av 1936 års riksdag

fastställda organisationen av folkskoleseminarierna från och med nästa

läsår kommer att vara fullt genomförd, och jag anser mig därför böra tillstyrka,

att antalet å personalförteckningen uppförda lektorstjänster ökas

med nämnda antal till 79. I enlighet med statskontorets förslag bör emellertid

till nämnda förteckning fogas en anmärkning av innehåll, att en av

lektorsbefattningarna skall hallas obesatt, sa länge den å övergångsstat

uppförde adjunkten kvarstår i tjänst.

De av överstyrelsen verkställda kostnadsberäkningarna beträffande de

för avlöning åt ordinarie lärare avsedda medlen torde kunna godtagas.

I fråga örn vaktmästarpersonalen förordar jag, att 28 heltidsbefattningar

nyregleras, varav 20 såsom vaktmästare eller värmeledningsskötare

och 8 såsom tradgardsbiträden. På ordinarie stat finner jag mig för närvarande

böra uppföra 18 befattningar såsom vaktmästare (värmeledningsskötare)

varav 8 i lönegraden A 7 och 10 i lönegraden A 6. Återstående

befattningar synas tills vidare böra upptagas såsom extra ordinarie. I

enlighet med vad nu anförts bör under anslagsposten till tjänstemän å

ordinarie stat jämväl beräknas medel till ordinarie vaktmästare och därmed

jämförliga befattningshavare med 67,600 kronor. Då nämnda personal

för närvarande avlönas ur seminariernas omkostnadsanslag, minskas belastningen

ä sistnämnda anslag. Jag återkommer härtill i det följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. A’r 211.

11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

Nu förevarande anslagspost beräknar jag alltså för nästa budgetår till

(1,933,200 + 67,600 =) 2,000,800 kronor.

Å personalförteckningen för tjänstemän å övergångsstat bör i enlighet

med överstyrelsens förslag uppföras en lektor, en adjunkt, en lärare i manlig

slöjd, en lärare i trädgårdsskötsel samt en lärare i musik. Mot överstyrelsens

på nu gällande lönebestämmelser byggda beräkning av kostnaderna

för avlöning åt nämnda befattningshavare har jag icke funnit anledning

till erinran. På grund av förutnämnda lönereglering bör förevarande

anslagspost dock i enlighet med av överstyrelsen utförd omräkning uppföras

med 85,300 kronor.

Den under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, uppförda delposten till arvoden åt skolläkare torde

i enlighet med överstyrelsens förslag böra uppföras med 16,100 kronor,

innebärande en av seminariernas successiva utvidgning betingad anslagshöjning

med 2,000 kronor.

Vid behandlingen i det föregående av frågan om reglering av bibliotekariearvodena

vid de allmänna läroverken har jag föreslagit en höjning av

dessa arvoden med 25 procent. Då frågan om reglering av folkskoleseminariernas

bibliotekariearvoden i princip torde böra bedömas på samma sätt

som frågan om motsvarande arvoden vid de allmänna läroverken, bör alltså

förevarande delpost, nu 7,500 kronor, höjas med omkring 1,800 kronor

till 9,300 kronor. Enligt vad jag från överstyrelsen inhämtat, utgår dyrtidstillägg

icke å i runt tal 3,130 kronor av det till förevarande ändamål

nu anvisade beloppet på grund av gällande bestämmelser örn dyrtidstilläggets

maximering, medan å omkring 4,120 kronor dyrtidstillägg utgår oavkortat;

det återstående beloppet av 250 kronor, vilket avsetts till arvodesförstärkning

i vissa fall, synes icke hava blivit utnyttjat. Jag anser mig

emellertid icke böra med hänsyn härtill föreslå någon reduktion av den

nyss angivna höjningen till 9,800 kronor. Särskilda medel för beredande av

ökade bibliotekariearvoden i vissa fall finner jag mig icke böra beräkna.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att vidtaga erforderliga jämkningar

i nu gällande arvodesgrunder, varvid bör föreskrivas, bland annat, att dyrtidstillägg

framdeles icke må utgå å förevarande arvoden.

Överstyrelsens förslag örn uppdelning av arvodena till biträden å rektorsexpeditionerna

i grundarvoden — 100 kronor högre vid provårsseminarierna

än vid övriga seminarier — och tilläggsarvoden anser jag mig sakna

skäl att förorda, dels enär de nuvarande arvodesgrunderna bestämts så

sent som år 1936 och dels emedan en dylik uppdelning med hänsyn till seminariernas

i jämförelse med de allmänna läroverken mera fasta organisation

synes göra en sådan uppdelning opåkallad.

Enligt från överstyrelsen erhållna uppgifter utgår oavkortat dyrtidstill
-

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Kungl. May.ts proposition Nr 211.

lägg för närvarande å samtliga nu utgående arvoden till rektor sbi träden.

På grund härav torde med hänsyn till vad jag i det föregående anfört ifrågavarande

arvoden i stället böra generellt höjas med 25 procent i samband

med att föreskrift meddelas, att dyrtidstillägg icke må utgå å dessa arvoden.

Det för innevarande budgetår till arvoden disponerade beloppet,

5,225 kronor, bör alltså höjas med i runt tal 1,300 kronor till 6,525 kronor.

Skäl synas tala för att, på sätt överstyrelsen satt i fråga, arvodena vid

provårsseminarierna bestämmas att utgå med något högre belopp än vid

övriga seminarier med motsvarande organisation. Jag beräknar med hänsyn

härtill och för beredande av viss marginal förevarande delpost till

jämnt 7,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga

härav påkallade jämkningar i de nu gällande arvodesgrunderna.

Med hänsyn till av chefen för finansdepartementet framställt förslag

örn uppräkning av de särskilda arvodena vid provårsseminarierna bör den

härför avsedda delposten i enlighet med av överstyrelsen utförd beräkning,

varemot jag icke funnit anledning till erinran, uppföras med 22,700

kronor.

Delposten till tillag g sarvoden åt lärare vid de vid vissa seminarier anordnade

kurserna för utbildande av kyrkomusiker torde med anledning av

vad överstyrelsen anfört ävensom den förutnämnda löneregleringen böra

uppföras med förslagsvis 6,200 kronor.

Ä arvodena åt lärare vid förberedande kurs vid seminariet i Falun utgå

för närvarande icke dyrtidstillägg på grund av föreskrifterna om maximering

av dylika tillägg. Med hänsyn till vad överstyrelsen anfört torde emellertid

de för ändamålet under en särskild delpost anvisade medlen böra

undergå en ökning från 1,200 kronor med 300 kronor till 1,500 kronor. Jag

har icke heller något att erinra mot att delposten till arvoden vid kurser

för utbildande av hjälpklasslärare på av överstyrelsen anförda skäl höjes

med 600 kronor till 11,600 kronor.

Vid bifall till vad jag här föreslagit bör alltså anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, för nästa budgetår

uppföras med (16,100 + 9,300 + 7,000 -f 22,700 + 6,200 + 1,500 +

+ 11,600 =) 74,400 kronor vilket innebär en anslagshöjning med 10,900

kronor.

Mot överstyrelsens beräkning av de för grundavlöningar till övrig ickeordinarie

personal erforderliga anslagsmedlen har jag icke funnit anledning

till erinran. Vid oförändrade lönebestämmelser borde alltså ifrågavarande

delpost uppföras med 97,900 kronor. På grund av den ifrågasatta löneregleringen

för lärare borde posten enligt av överstyrelsen utförda beräkningar

uppföras med ett till 120,500 kronor förhöjt belopp. Härtill kommer enligt

vad jag nyss anfört kostnaden för 10 extra ordinarie vaktmästare, varav

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition Nr gil.

tre förutsättas placerade i 6 och sju i 5 lönegraden. Sistnämnda belopp bör

i anledning härav höjas med 27,600 kronor till 148,100 kronor. På av överstyrelsen

anförda skäl torde delposten böra fortfarande anvisas förslagsvis,

varvid bör gälla, att de anvisade medlen icke må utan Kungl. Maj:ts

tillstånd överskridas. I likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

torde Kungl. Majit jämväl böra meddela föreskrift örn det högsta antal

extra ordinarie lärarbefattningar, som vid folkskoleseminarierna må förekomma.

Delposten till avlöningsförhöjnhigar m. m. åt ifrågavarande personal

torde för nästa år kunna uppföras med 10,300 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör alltså

för nästa budgetår uppföras med (148,100 + 10,300 =) 158,400 kronor,

vilket innebär en anslagshöjning med 63,400 kronor.

Den i avlöningsstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsposten

till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän bortfaller

vid genomförande av den förutnämnda löneregleringen. I stället bör

uppföras en särskild anslagspost till rörligt tillägg a förslagsvis 131,100

kronor.

Vid bifall till vad jag föreslagit bör förevarande anslag bestämmas till

(2,000,800 + 35,300 + 74,400 + 158,400 + 131,100 =) 2,400,000 kronor,

vilket innebär en anslagshöjning med (2,400,000 —1,864,400 =) 535,600

kronor.

6. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Omkostnader.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 265,900

kronor och disponeras jämlikt en av Kungl. Majit fastställd omkostnadsstat

jämte därtill hörande bestämmelser, vilka finnas intagna i statsliggaren

för budgetåret 1938/39, sid. 510 och 511.

Skolöverstyrelsen har i förutberörda skrivelse den 8 november 1938

ifrågasatt vissa höjningar av i omkostnadsstaten ingående delposter. Överstyrelsen

har emellertid samtidigt erinrat, att, därest överstyrelsens i annat

sammanhang framlagda förslag angående lönereglering för vaktmästare

och annan därmed jämförlig personal vid folkskoleseminarierna från och

med nästa budgetår bleve genomfört, förevarande anslag borde minskas

med de belopp, som för närvarande ur ifrågavarande anslag utginge till

den personal, vilken skulle komma i åtnjutande av nämnda lönereglering.

De av överstyrelsen ifrågasatta anslagshöjningarna uppgå till sammanlagt

15,100 kronor och innebära följande:

Expenser. Den i omkostnadsstaten ingående anslagsposten till expenser

innefattade två delposter, nämligen dels en förslagsvis beräknad post till

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

bränsle, lyse och vatten, uppgående till 119,500 kronor, dels ett maximerat

belopp å 106,800 kronor till övriga expenser. Då medelsåtgången å den förra

delposten, enligt från rektorerna infordrade uppgifter, under budgetåret

1937/38 varit i runt tal 126,000 kronor och då seminariet i Kalmar efter

den nu pågående ombyggnaden komme att draga större kostnader än hittills

för ändamålet, torde delposten till bränsle, lyse och vatten

böra för budgetåret 1939/40 höjas till förslagsvis 128,000 kronor. Även

delposten till övriga expenser måste vidkännas en höjning, på grund

av ökade kostnader för städning m. m., särskilt vid seminariet i Kalmar.

Överstyrelsen beräknade det erforderliga beloppet till 108,900 kronor, vadan

hela anslagsposten till expenser borde utgå med (128,000 + 108,900 =)

286,900 kronor, vilket innebure en anslagshöjning med 10,600 kronor, varav

8,500 kronor belöpte å delposten till bränsle, lyse och vatten och 2,100 kronor

å delposten till övriga expenser.

Därest emellertid den nu pågående utredningen rörande anställnings- och

avlöningsförhållanden för vid statens myndigheter och institutioner sysselsatt

städningspersonal skulle leda till andra anställningsförhållanden och

högre löner för städningspersonalen vid folkskoleseminarierna, kunde givetvis

de gjorda beräkningarna för expensanslagen icke gälla.

Övriga utgifter. Å den under anslagsposten till Övriga utgifter uppförda

delposten å 46,900 kronor till trädgårdarnas underhåll och

skötsel beräknade överstyrelsen en mindre höjning med 2,100 kronor på

grund av att avlöningen till vissa trädgärdsbiträden och tillfälliga trädgårdsarbetare

stigit. Bruttoanslaget torde alltså böra uppföras med 49,000

kronor. Inkomsterna från trädgårdarna beräknades av rektorerna till ungefär

16,000 kronor mot nu 15,500 kronor, varför det behövliga nettoanslaget

blir 33,000 kronor eller 1,600 kronor större än under föregående budgetår.

I delposten å förslagsvis 7,200 kronor till särskilda kurser och

föreläsningar m. m. hade under de senaste åren även ingått vissa

maximerade belopp till anordnande av friluftsläger och simundervisning,

varjämte för innevarande budgetår i posten jämväl inberäknats medel till

seminariet i Göteborg för förhyrande av idrottsplan. Överstyrelsen beräknade

till seminarierna i Göteborg, Kalmar, Karlstad och Stockholm för

nämnda ändamål samma anslag som innevarande budgetår. Därjämte hade

rektor vid folkskoleseminariet i Uppsala begärt ett anslag till anordnande

av friluftsläger och rektorerna i Falun, Lund, Umeå och Uppsala anslag för

simundervisning. Då den nya undervisningsplanen för seminarierna föreskreve

simundervisning och de nämnda seminarierna saknade simbassäng

eller ägde en för simprov otillräcklig sådan, tillstyrkte överstyrelsen framställningarna,

vilka samtliga avsåge avgift för begagnande av större simhall

i staden. — Slutligen hade rektor vid seminariet i Umeå begärt ett tillfälligt

anslag å 150 kronor för att under den tid, som seminariets idrottsplan

omlades, hyra annan sådan.

I delposten borde liksom förut ingå ett belopp å 2,500 kronor till anordnande

av kurser i tal- och röstvård.

Det sammanlagda anslagsbehovet å nu ifrågavarande delpost uppskattades

av iiverstyrelsen till 9,400 kronor eller 2,200 kronor mera än föregående år.

Hela anslagsposten till övriga utgifter borde alltså uppföras med (49,000 +

s. 166 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

166 Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

9,400 —) 58,400 kronor, innebärande en höjning med (58,400 —

— 54,100 =) 4,300 kronor.

Reseersättningar. Härtill borde anvisas oförändrat belopp, 44000 kronor.

Särskilda uppbördsmedel. För upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse

m. m. beräknade överstyrelsen ett från 3,000 kronor till 2,300 kronor sänkt

belopp. Inkomsterna av trädgårdar beräknades å andra sidan stiga från

15.500 till 16,000 kronor. Såsom särskilda uppbördsmedel borde alltså upptagas

ett belopp av (2,300 -f- 16,000 =) 18,300 kronor, eller 200 kronor

mindre än för innevarande budgetår.

Det sammanlagda anslagsbehovet för seminariernas omkostnader uppginge

sålunda till (236,900 + 58,400 4,000 =) 299,300 kronor. Härifrån

avginge beräknade uppbördsmedel om 18,300 kronor, varför de beräknade

nettoomkostnaderna utgjorde 281,000 kronor, innebärande en anslagshöjning

med (281,000 — 265,900 =) 15,100 kronor.

Därest emellertid, såsom överstyrelsen tidigare föreslagit, vaktmästarpersonalens

vid folkskoleseminarierna lönefråga skulle lösas vid 1939 års

riksdag och vaktmästarnas avlöning komme att utgå från anslaget till

bestridande av avlöningar åt ordinarie tjänstemän, så skulle givetvis vaktmästarlönerna

frånräknas omkostnadsstaten. I överstyrelsens förutnämnda

beräkningar inginge de av rektorerna uppgivna, enligt nuvarande grunder

beräknade avlöningarna till vaktmästare, eldare och trädgårdsbiträden, med

en sammanlagd summa av 60,035 kronor, varav 43,635 kronor inginge i

anslagsposten till expenser och 16,400 kronor i delposten till trädgårdarnas

underhåll och skötsel. Sedan dessa summor fråndragits utgjorde anslagsbehovet

å omkostnadsstaten (281,000 — 60,035 =) i runt tal 221,000 kronor,

därav till expenser (236,900 — 43,635 =) i runt tal 193,300 kronor och

till trädgårdarnas underhåll och skötsel (49,000 — 16,400 =) 32,600 kronor.

Skolöverstyrelsens beräkningar av medelsbehovet till förevarande ändamål

för nästa budgetår hava icke givit mig anledning till annat än följande

erinringar.

De till bränsle, lyse och vatten avsedda medlen, för innevarande budgetår

119,500 kronor, böra enligt överstyrelsens beräkningar förstärkas med

8.500 kronor dels på grund av belastningen för budgetåret 1937/38, dels

ock till följd av ökat medelsbehov vid folkskoleseminariet i Kalmar, som

med ingången av höstterminen 1939 beräknas komma att inflytta i nya

lokaler. Då nämnda ökade belastning till icke oväsentlig del torde belöpa

å den stegring av bränslepriserna, som under sagda budgetår ägt rum men

som på senare tid följts av en rätt avsevärd nedgång, torde det vara tillräckligt,

om för nämnda ändamål under nästa budgetår beräknas 124,000

kronor eller 44000 kronor mindre än av överstyrelsen beräknats.

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kungl. May.ts proposition Nr 211.

Överstyrelsen har vidare anhållit om anvisande av oförändrat belopp,

4.000 kronor, till reseersättningar. Mot det äskade beloppets storlek torde

icke kunna göras någon erinran. Anslagsposten torde emellertid framdeles

böra benämnas flyttning ser sättning ar.

I enlighet med förutnämnda förslag till lönereglering för vaktmästare

m. fl. befattningshavare vid folkskoleseminarierna bör på sätt

överstyrelsen ifrågasatt förevarande anslag minskas med de i anslaget

nu inräknade medlen till löner åt nämnda personal. Enligt vad jag

under hand från överstyrelsen inhämtat, utgå under innevarande budgetår

från omkostnadsanslaget avlöningsmedel till ifrågavarande vaktmästaroch

därmed jämförlig personal, vilka beröras av förenämnda lönereglering,

med 45,010 kronor från anslagsposten till expenser, varav 19,605 kronor

från delposten till bränsle, lyse och vatten samt 25,405 kronor från delposten

till övriga expenser, ävensom med 16,404 kronor från delposten till

trädgårdarnas underhåll och skötsel. Sammanlagt utgår alltså från förevarande

anslag avlöningsmedel till av löneregleringen berörd personal med

(45,010 -f- 16,404 =) 61,414 kronor, med vilket belopp det av överstyrelsen

angivna anslaget å 281,000 kronor bör minskas. Emellertid förutsätter

jag, att åttonde huvudtitelns allmänna anslag till dyrtidstillägg icke i fortsättningen

tages i anspråk för personal, som avlönas ur detta omkostnadsanslag.

För beredande av lönekompensation torde på grund härav sistnämnda

anslag böra något höjas, enligt inhämtad uppgift med omkring

8.000 kronor.

Förevarande anslag bör alltså för nästa budgetår bestämmas till

(281,000 — 4,000 — 61,414 -(- 8,000 =) i runt tal 223,600 kronor. Anslagsminskningen

utgör (265,900 — 223,600 =) 42,300 kronor i jämförelse med

motsvarande anslag för innevarande budgetår. I jämförelse med de preliminära

beräkningarna i årets åttonde huvudtitel har uppstått en anslagshöjning

med 3,600 kronor.

7. Förslagsanslaget till Småskoleseminariet: Avlöningar.

Ifrågavarande anslag utgår för innevarande budgetår med 413,600 kronor

och disponeras jämlikt personalförteckning och avlöningsstat med tillhörande

bestämmelser, som finnas intagna i statsliggaren för budgetåret

1938/39 å sid. 513 ff.

Enligt beslut av 1936 års riksdag skola småskoleseminarierna vara organiserade

enligt följande grunder. Seminarierna skola vara till antalet sju,

därav tre skola vara anordnade såsom dubbelseminarier och fyra tills vidare

såsom enkelseminarier. De tre dubbelseminarierna, vilka skola vara förlagda

till Strängnäs, Skara och Landskrona, skola omfatta vartdera två två
-

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

ånga linjer. Av enkelseminariema skola två, Härnösand och Växjö, vara

utrustade med enkla tvååriga linjer och två, Haparanda och Lycksele, med

enkla treåriga linjer.

Den normala organisationen innebär alltså, att samtidigt åtta tvååriga

och två treåriga seminarielinjer skola vara i funktion. Jämlikt nu gällande

stadga för småskoleseminarierna, nr 42/1938, må i varje klass eller avdelning

av klass icke intagas fler elever än att hela antalet samtidigt undervisade

uppgår till högst 24, där ej skolöverstyrelsen på grund av särskilda

förhållanden medgiver undantag.

Den av 1936 års riksdag beslutade organisationen har trätt i successiv

tillämpning från och med läsåret 1936—37. Nämnda läsår intogos sålunda

• 12 elever i första klassen vid vart och ett av samtliga småskoleseminarier

utom det i Växjö. Följande läsår intogos 12 elever vid ett vart av seminarierna

i Strängnäs, Skara, Härnösand och Lycksele samt 24 vid seminariet

i Landskrona (däremot inga vare sig i seminariet i Haparanda eller i Växjö).

Innevarande läsår slutligen hava 15 elever intagits i första klassen vid

ettvart av småskoleseminarierna i Haparanda, Härnösand, Lycksele, Skara

och Strängnäs samt 24 vid vart och ett av seminarierna i Landskrona och

Växjö. Sistnämnda seminarium har sålunda trätt i verksamhet först från

och med innevarande budgetår.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 8 november 1938 gjort framställning

angående anslag till avlöningar vid småskoleseminarierna för budgetåret

1939/40. Häröver har statskontoret den 12 december 1938 avgivit utlåtande.

Beträffande frågan örn seminarieorganisationen och intagningen

av elever under budgetåret 1939/40 inhämtas

av överstyrelsens utlåtande följande:

Överstyrelsen har lämnat följande översikt över småskoleseminariernas

klass- och elevantal under innevarande läsår:

Seminarier

Klassavdelningar

Övnings-

skolavdel-

ningar

Utexaminerade &r

och elever

1939

1940

1941

Haparanda (3)......

lil 12 — I 15

3

12

15

Härnösand (2)......

— II 12 I 15

3

12

15

—

Landskrona (2 + 2) . . .

— II 24 I 24

4

24

24

—

Lycksele (3).......

III 12 II 12 I 15

4

12

12

15

Skara (2 + 2).......

— II 12 I 15

3

12

15

—

Strängnäs (2 + 2) . . . .

— II 12 I 15

3

12

15

—

Växjö (2).........

— I 24

3

—

24

—

Summa

123

23

84

105

30

+ intagna

1939

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungl. May.ts proposition Nr 211.

På grund av den överproduktion av småskollärarinnor, anför överstyrelsen

vidare, som ägt rum under den tid, då småskollärarutbildningen ombesörjts

huvudsakligen av landstingen, hade under de senare åren, sedan staten

helt övertagit denna lärarutbildning och sålunda ägt möjlighet att vidtaga

åtgärder i restriktivt syfte, kraftiga inskränkningar i seminarieorganisationen

och den årliga examinationen blivit vidtagna.

När den nuvarande seminarieorganisationen trädde i full verksamhet,

var den beräknad för en årlig examination av 240< småskollärarinnor.

Emellertid hade år 1937 utexaminerats allenast 10 och år 1938 48 elever,

och av tabellen här ovan framginge, att talen under åren 1939 och 1940

bleve 84 och 105.

Av verkställda undersökningar, beträffande vilka hänvisas till handlingarna

i ärendet, torde framgå, att de restriktiva åtgärder, som staten under de

senare åren vidtagit i fråga om småskollärarutbildningens omfattning, haft

åsyftad verkan, så att arbetslösheten bland småskollärarinnorna i vissa delar

av landet upphört och i övrigt i stort sett vore på väg att upphöra.

Nästa fråga bleve nu den, vilket behov av småskollärarinnor, som under

de närmaste åren kunde komma att göra sig gällande. Den viktigaste faktorn

härvidlag vore under normala förhållanden avgångsfrekvensen inom

vederbörande lärarkår. Överstyrelsen hade genom folkskolinspektörerna inhämtat

åldersuppgifter angående de nu tjänstgörande äldre lärarinnorna

vid småskolor och mindre folkskolor samt biträdande lärarinnor. En sammanställning

av dessa uppgifter visade, när pensionsåldern (60 år) inträdde

under de närmaste 10 åren:

Pensionsåldern år:

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

Antal lärarinnor:

217

257

277

269

259

267

337

339

380

393

Med hänsyn till möjligheterna till viss förtidspensionering enligt det nya

pensionsreglementet vore det sannolikt, att avgången de närmaste åren

bleve större än vad i tabellen angivits. Lades till ovan anförda siffror avgångsfrekvensen

på grund av andra orsaker (dödsfall, frivillig avgång

m. m.), vilken tidigare för småskollärarkåren beräknats till siffran 174 per

år, erhölles följande avgångssiffror:

År:.........

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

Antal avgångna :

391

431

451

443

433

441

511

513

554

567

Denna avgångsfrekvens stämde i det närmaste med den av 1932 års seminariesakkunniga

beräknade för motsvarande år. Även örn det beräknade

antalet avgångna i verkligheten skulle bliva något mindre än dc angivna

siffrorna utvisade, skulle likväl av de ovan anförda förhållandena kunna

dragas den slutsatsen, att tiden borde vara inne för en väsentlig utvidgning

av såväl klassantalet som antalet intagna elever vid småskoleseminarierna.

Emellertid måste vid denna frågas bedömande även beaktas andra omständigheter,

vilka manade till fortsatt försiktighet i fråga örn seminarieverksamhetens

utvidgning. Överstyrelsen åsyftade den pågående rationalise
-

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

ringen inom folkskoleväsendet, vilken medförde ett stort antal övertaliga

lärare i samband med tjänstindragningar. Dessa indragningar drabbade i

första hand de befattningar, som innehades av småskollärarinnor, sålunda

tjänster vid småskolor och mindre folkskolor samt biträdande lärartjänster

vid folkskolor. Genom den undersökning, som folkskolinspektörerna författningsenligt

verkställt vid årsskiftet 1936—37 hade framgått att intill

den 1 juli 1940 kunde räknas med över 600 övertaliga småskollärartjänster.

Enligt av överstyrelsen från folkskolinspektörerna inhämtade särskilda

uppgifter angående förändringar i lärarbehovet framginge, att småskollärartjänsterna

(ovanstående tre kategorier) under redovisningsåren 1938—40

borde minskas med sammanlagt 263. I vilken omfattning dessa övertaliga

tjänster verkligen kunde indragas under ifrågavarande år vore emellertid

en öppen fråga. Av det anförda framginge, att befordringsmöjligheterna för

småskollärarinnorna fortfarande vore mycket små. Det framginge också av

ovannämnda undersökningar angående anställningsförhållandena bland de

under de senaste 7 å 8 åren utexaminerade lärarinnorna, att endast ett fåtal

kunnat bliva ordinarie men att det överväldigande flertalet fått nöja

sig med vikariat eller i bästa fall med förordnande som extra ordinarie.

Vid slutet av vårterminen 1938 hade inom småskollärarkåren 647 varit

extra ordinarie och 1,218 vikarier, varav 377 uppehållit vakanta tjänster

och 841 varit vikarier för tjänstlediga lärare. Flertalet av de vakanta tjänsterna

vore givetvis sådana, som vid lägligt tillfälle kunde indragas.

Med hänsyn till det nu anförda funne överstyrelsen, att läget ännu manade

till återhållsamhet i fråga om intagning av elever vid småskoleseminarierna

år 1939. I detta sammanhang ville överstyrelsen erinra om en

till överstyrelsen den 4 oktober 1938 ingiven framställning från styrelsen

för Sveriges småskollärarinneförening, vari styrelsen anhölle, att överstyrelsen

ville föreslå en stark begränsning i klass- och elevantal vid nämnda

seminarier under läsåret 1939—40. Överstyrelsen delade så Ellvida den av

nämnda lärarorganisation framförda meningen, att överstyrelsen icke vore

beredd att föreslå småskoleseminariernas i Skara och Strängnäs utvidgning

till dubbelseminarier redan nästa år (i Skara lade ock brist på lokaler hinder

i vägen för en sådan anordning), ej heller att intagningsklasserna över

lag fylldes med maximiana! elever. Dock funne överstyrelsen — med hänsyn

till den hotande bristen på småskollärarinnor i södra Sverige — tiden

vara inne att småskoleseminariets i Landskrona organisering

till dubbelseminarium påbörjades genom

att två avdelningar av första klassen där intoges hösten 1939. Likaså torde

klassnumerären vid de seminarier, som senast intagit 15 elever, nu böra

ökas till 20, dock med undantag för seminarierna i Haparanda och Lycksele,

där förhållandena motiverade, att intagningen icke heller nästa gång

överstege 15-talet. Frågan om övningsskolans utvidgning vid vissa seminarier

komme överstyrelsen att upptaga i annat sammanhang.

Enligt överstyrelsens förslag skulle småskoleseminariernas organisation

under budgetåret 1939/40 bliva den, som nedanstående översikt utvisade:

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211. 171

Seminarier

Klassavdelningar

Övnings-

skolavdel-

ningar

Utexaminerade år

och elever

1940

1941

1942

Haparanda (3)......

— II 15 I 15

3

_

15

15

Härnösand (2)......

— II 15 I 20

3

15

20

—

Landskrona (2 + 2) . . .

— II 24 i!24

4

24

48

__

Lycksele (3).......

|24

III 12 II 15 I 15

4

12

15

15

Skara (2 + 2).......

— II 15 I 20

4

15

20

—

Strängnäs (242)....

— II 15 I 20

4

15

20

—

Växjö (2).........

— II 24 I 24

3

24

24

—

Summa

123 162

25

105

162

30

+intagna

1940

I den av överstyrelsen omnämnda skrivelsen från styrelsen för Sveriges

småskollärarinneförelling Ilar framhållits såsom nödvändigt, att examinationen

av småskollärarinnor fortfarande starkt begränsades.

Genom de under senaste åren ständigt pågående indragningarna av småskoll

ära rinnet jäns ter hade möjligheterna för småskollärarinnorna att vinna

befordran till ordinarie anställning minskat i oroväckande grad. Endast ett

fåtal av de under senaste åren utexaminerade småskollärarinnorna hade

kunnat erhålla ordinarie tjänst. Enligt av styrelsen verkställd undersökning

hade av 1,367 under åren 1930—37 utexaminerade småskollärarinnor endast

247 vunnit ordinarie anställning, varav endast 26 under år 1937, vilket

syntes styrelsen vara ett mycket ringa antal i förhållande till den beräknade

årliga avgången.

En betydlig minskning av antalet arbetslösa småskollärarinnor hade visserligen

under de senaste åren förmärkts. Av de 1,367 under åren 1930—37

utexaminerade småskollärarinnorna hade sålunda endast 77 den 1 mars

1938 varit ofrivilligt arbetslösa. Ett år tidigare hade nämnda antal varit

96; minskningen det senaste året hade sålunda varit 19, vilken siffra vore

anmärkningsvärt låg, då hela antalet examinerade under år 1937 utgjort

endast 10. Emellertid funnes förutom dessa ofrivilligt arbetslösa ett ganska

stort överskott av småskollärarinnor, som examinerats före år 1930. Många

av dessa — liksom av de efter år 1930 examinerade — hade övergått till

andra verksamhetsområden. Även om en viss del av dessa kunde vara

förhindrade att mottaga mera stadigvarande sköltjänstgöring, stöde de

dock i stor utsträckning till förfogande för vikariatst jänstgöring. Detta förhållande

medförde, att vikariestocken bland småskollärarinnorna vid en

jämförelse med den ordinarie personalen procentuellt sett hade en utsträckning,

som näppeligen vore tillfinnandes bland andra lärargrupper.

Styrelsen hade kännedom örn, att det nuvarande överskottet av småskollärarinnor

i vissa delar av landet under en del av året helt absorberats,

och att vid vikarieanskaffning brist på småskollärarinnor understundom

förmärkts. Med anledning härav ville styrelsen framhålla önskvärdheten

av att alla tillfälliga vikarier vid sådana tillfällen anlitades. Skulle alla reserver

vara uttömda, återstode de pensionerade, av vilka säkert många

vore villiga att på den ort, där de vore bosatta, tjänstgöra som vikarier.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

I detta sammanhang ville styrelsen understryka vikten av en rationell

platsförmedling, varigenom en jämnare fördelning av vikarietillgången

över hela landet skulle vinnas och brist på småskollärarinnor på vissa platser

motverkas.

Styrelsen ville slutligen framhålla som sin mening, att den begränsning i

såväl examensavdelningar som elevantal, som ägt rum under läsåret

1938—39, även borde ske nästkommande läsår. Styrelsen ville även ifrågasätta

om icke en förnyad omprövning av behovet av småskollärarinnor

skulle påvisa, att även denna elevintagning vore för stor.

I fråga örn anslagsbehovet under budgetåret 1939/4 0

har överstyrelsen anfört:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat.

Någon ändring i rektorernas antal eller placering i lönegrupp vore ej erforderlig.

Avlöningsbeloppet för samtliga rektorer vore beräknat till 73,740

kronor. Till avlöning i övrigt åt tjänstemän å ordinarie stat i enlighet med

den för budgetåret 1938/39 gällande personalförteckningen komme att

erfordras ett belopp av 244,759 kronor. Hela avlöningsbeloppet för tjänstemän

å ordinarie stat komme sålunda att uppgå till 318,499 kronor.

Emellertid borde för budgetåret 1939/40 inrättas vissa nya lärartjänster.

Den föreslagna utvidgningen av seminariet i Landskrona till dubbelseminarium

genom intagning hösten 1939 av två avdelningar i första klassen

medförde behov av ytterligare en adjunktstjänst. Å personalförteckningen

för seminariet i Lycksele funnes upptagen en adjunktstjänst. Emellertid

erfordrades där utom rektor tre lärarbefattningar å seminariestadiet. Två

av dessa inginge under innevarande budgetår bland de åtta å övergångsstat

upptagna ämneslärartjänsterna. I skrivelse den 8 april 1938 hade överstyrelsen

hemställt om bemyndigande att förordna icke-ordinarie ämneslärarinnan

Sigrid Degerman såsom ordinarie lärarinna å en av dessa tjänster

å övergångsstat med placering vid seminariet i Lycksele. Detta förslag

hade Kungl. Majit enligt beslut den 17 juni 1938 lämnat utan avseende.

Sigrid Degerman uppehölle nu befattningen såsom icke-ordinarie ämneslärarinna.

Det syntes överstyrelsen under alla förhållanden lämpligast, att

befattningen i staten upptoges såsom adjunktstjänst, helst som vid samma

seminarium funnes ytterligare en ämneslärarinnetjänst på övergångsstat,

besatt med ordinarie innehavare. Det torde sedermera böra bero av Kungl.

Maj:ts bestämmande efter framställning av överstyrelsen, hur den nya adjunktst

jönsten skulle uppehållas under budgetåret 1939/40.

Vad övningslärartjänsterna beträffade, föranledde seminarieorganisationen

under budgetåret 1939/40 ingen annan ändring än att en ny ordinarie

lärartjänst i hushållsgöromål bleve erforderlig vid seminariet i Landskrona.

Rektorerna vid småskoleseminarierna i Strängnäs och Skara hade framhållit

behovet av ytterligare en övningsskollärartjänst vid ettvart av dessa

seminarier. När dessa seminarier bleve förändrade till dubbelseminarier,

krävdes fem övningsskolavdelningar. För närvarande funnes där tre sådana

avdelningar. Vad som motiverade ytterligare en övningsskolavdelning redan

nu vore den ökning i övningsskolans belastning med övningslektioner,

som följde dels av elevantalets ökning i semin ari eklasserna och dels av

efterprövningarna i undervisningsskicklighet, som nu kommit i gång enligt

bestämmelserna i den nya seminariestadgan. Överstyrelsen vitsordade detta

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Kungl. May.ts proposition Nr 211.

behov och erinrade tillika därom, att seminariet i Landskrona redan med

nu innevarande budgetår erhållit sin fjärde övningsskolavdelning, fastän

seminariets organisation vore densamma som i Skara och Strängnäs.

De nya ordinarie lärartjänsterna borde avlöningsberäknas till sammanlagt

31,281 kronor.

Hela anslaget till avlöningar till tjänstemän på ordinarie stat borde sålunda

beräknas till ett bruttobelopp av (318,499 -j- 31,281 =) 349,780 kronor.

Örn härifrån avdroges pensionsavgifter till ett beräknat belopp av i avrundat

tal 14,000 kronor, återstode ett anslagsbehov av 335,780 kronor.

Därest en lönereglering för vaktmästare och med dem likställd personal

vid småskoleseminarierna komme att genomföras med tillämpning från och

med budgetåret 1939/40, hade en sådan lönereglering för småskoleseminariernas

vidkommande beräknats draga en kostnad av 43,770 kronor. Under

denna förutsättning uppkomme ett medelsbehov till avlöning av ordinarie

tjänstemän av (335,780 -j- 43,770 —) 379,550 kronor, eller i avrundat belopp

379,500 kronor.

2. Avlöningar till tjänstemän å

övergångsstat.

Denna delpost vore nu i staten upptagen med 34,700 kronor. I personalförteckningen

vore upptagna 8 ämneslärare, 4 övningsskollärare och 1 lärarinna

i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd. Samtliga övningsskollärare jämte

den nämnda övningslärarinnan vore numera placerade såsom ordinarie

lärare och borde därför utgå från övergångsstaten. Formellt borde 7 ämneslärare

kvarstå å övergångsstaten, sedan den ena ämneslärartjönsten vid seminariet

i Lycksele ersatts med en adjunkts^änst. Dock syntes avlöningsmedel

å övergångsstaten ej böra upptagas för de två ämneslärare, vilka vore

förordnade som rektorer, under vilken tid deras ämneslärartjänster förändrats

till adjunktsbefattningar. Återstode sålunda 5 ämneslärarinnor, vilka

under budgetåret 1939/40 borde avlönas med till tjänstemän å övergångsstat

anvisade medel. Dessa lärarinnor tjänstgjorde vid seminarierna i Härnösand,

Landskrona, Lycksele, Skara och Växjö. Härför erfordrades — efter

avdrag av pensionsavgifter — ett sammanlagt belopp av 25,800 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit.

Delposten till arvoden åt seminarieläkare utginge under innevarande budgetår

med 3,925 kronor. Överstyrelsen beräknade på denna post med anledning

av ökat antal klassavdelningar en ökning med 525 kronor, varför det

behövliga anslaget för budgetåret 1939/40 utgjorde 4,450 kronor. Dyrtidstillägg

utginge enligt redan givna bestämmelser icke å dessa arvoden.

Till arvoden åt seminariebibliotekarier utginge för närvarande 2,500 kronor.

Då organisationen av småskoleseminarierna komme att något utvidgas

budgetåret 1939/40, beräknade (iverstyrelsen, att vid oförändrade arvodesgrunder

detta belopp borde ökas till 2,650 kronor.

I anslutning till vad överstyrelsen föreslagit beträffande motsvarande

arvoden vid folkskoleseminarierna och då det vore önskvärt, att liknande

grunder tillämpades jämväl för småskoleseminarierna, ville överstyrelsen

emellertid föreslå, att dessa seminariers bibliotekarier jämställdes med

bibliotekarierna vid realskolorna och att arvodena finge utgå med 650 kro
-

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

nor till dubbelseminarierna och 450 kronor till enkelseminarierna. Vid seminarierna

i Haparanda och Lycksele, vilka i storleksordning intoge en mellanställning

mellan de båda nyssnämnda slagen av seminarier, borde under sådana

förhållanden arvodet utgå med 550 kronor.

Beräknat efter dessa grunder, skulle anslagsbehovet på denna post utgöra

3,950 kronor. Då emellertid seminarierna ej under budgetåret 1939/40

hade full organisation, torde ett belopp av 3,300 kronor vara tillräckligt.

Överstyrelsens förslag skulle alltså medföra en kostnadsökning på (3,300 —

— 3,000 =) 300 kronor.

Till arvoden åt biträden på rektorsexpeditionerna utginge nu 1,400 kronor.

Detta belopp borde för budgetåret 1939/40 höjas till 1,500 kronor med

hänsyn till att nya klasser tillkomme.

Då det syntes önskvärt, att vid småskoleseminarierna tillämpades samma

grunder, som av överstyrelsen föreslagits beträffande folkskoleseminarierna,

finge överstyrelsen föreslå, att ifrågavarande arvoden vid småskoleseminarierna

skulle utgå dels med samma grundbelopp, som föreslagits vid

realskolorna, 100 kronor, dels med samma kompletterande bidrag som vid

folkskoleseminarierna, 35 kronor, för varje klassavdelning.

Beräknat efter dessa grunder skulle anslagsbehovet på denna post, då

småskoleseminarierna uppnått full organisation, utgöra 2,485 kronor. Under

budgetåret 1939/40 skulle emellertid anslagsbehovet stanna vid

2,050 kronor. Detta förslag skulle alltså innebära en kostnadsökning av

(2,050 — 1,725 =) 325 kronor.

För närvarande utginge tillägg sarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel med

300 kronor till var och en av lärarna i trädgårdsskötsel i Skara, Strängnäs

och Växjö. Härpå utginge dyrtidstillägg. Därest dyrtidstilläggen ansåges

böra avskaffas jämväl å dessa arvoden, torde de böra höjas till 350 kronor.

Anslagsposten borde på grund härav höjas till (3 X 350 =) 1,050 kronor.

Såsom arvode åt ett biträde för matlagningen vid seminariet i Lycksele

utginge nu ett belopp av 900 kronor. Härå hade utbetalts oreglerat dyrtidstillägg,

senast 33 procent. Därest dyrtidstillägg ej längre skulle utgå,

borde arvodet höjas till 1,200 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit borde sålunda bestämmas till (4,450 -f- 3,300 -f- 2,050

+ 1,050 + 1,200 =) 12,050 kronor.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal.

De av rektorerna lämnade uppgifterna gåve vid handen, att någon ändring

i delposterna grundavlöningar och avlöningsförhöjningar m. m. ej behövde

vidtagas. Beloppet stannade sålunda vid 46,900 kronor.

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän.

Här borde såsom förut upptagas ett mindre belopp, vilket med hänsyn

till statens avrundande torde böra bestämmas till 250 kronor.

Sammanlagt äskade överstyrelsen alltså till avlöningar vid småskoleseminarierna

ett belopp av 464,600 kronor, vilket innebure en anslagshöjning

med 50,900 kronor.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 211. 175

Slutligen har överstyrelsen framhållit, att även för budgetåret 1939/40

erfordrades, att Kungl. Majit medgåve rätt för skolöverstyrelsen att i vissa

fall medgiva rektor och ordinarie lärare vid småskoleseminarium nedsatt

tjänstgöring.

Statskontoret har i sitt förutnämnda utlåtande anfört:

Av vad skolöverstyrelsen i föreliggande ärende anfört rörande de omständigheter,

som borde tillmätas avgörande betydelse för bedömandet av

spörsmålet om elevintagningen för nästkommande budgetår, syntes framgå,

att elevantalet näppeligen kunde sättas lägre än till det av överstvrelsen

beräknade. I sagda avseende funne statskontoret således icke anledning

till erinran mot överstyrelsens förslag. Ämbetsverket kunde emellertid icke

biträda överstyrelsens uppfattning i fråga örn organisationen av småskoleseminarierna.

Enligt statskontorets mening borde nämligen ur kostnadssynpunkt

intagningsklassen vid samtliga seminarier först fyllas med maximiantal

elever, innan parallellavdelmngar upprättades. Den omständigheten,

att i vissa delar av landet rådde överskott och i andra delar brist på småskollärarinnor,

torde härvidlag icke böra tillmätas avgörande betydelse. Berörda

missförhållande borde nämligen avhjälpas, utan att statsverket förorsakades

särskilda kostnader för ändamålet. Statskontoret finge alltså föreslå,

att även för nästkommande läsår intoges endast en klassavdelning vid

seminariet i Landskrona och således 24 elever i stället för föreslagna 48.

Elevantalet torde emellertid i motsvarande mån böra ökas vid de övriga seminarierna,

med undantag för seminariet i Växjö, vid vilket redan enligt

överstyrelsens förslag skulle intagas maximiantal elever.

Med hänsyn till vad statskontoret sålunda föreslagit torde icke vara erforderligt

att inrätta de av överstyrelsen för seminariet i Landskrona begärda

1 ära r b ef a 11 n i n ga r n a — en adjunktur och en lärartjänst i hushållsgöromål.

Skolöverstyrelsen hade vidare hemställt, att en av de på övergångsstat

uppförda ämneslärartjänsterna, vilken icke vore besatt med ordinarie innehavare

utan uppehölles av lärarinnan Sigrid Degerman i Lycksele såsom

icke-ordinarie lärarinna, måtte utbytas mot en adjunktsbefattning.

Statskontoret funne icke anledning till erinran mot detta skolöverstyrelsens

förslag. Statskontoret förutsatte emellertid, att den nya adjunktsbefattningen

icke komme att tillsättas, så länge lärarinnan Degerman kvarstode

i tjänst vid seminariet i Lycksele. För adjunktsbefattningens bestridande

erforderliga medel torde därför icke behöva äskas för nästkommande

budgetår.

För vartdera av seminarierna i Skara och Strängnäs hade skolöverstyrelsen

tillstyrkt inrättandet av en ny övningsskolavdelning, till följd varav

överstyrelsen beräknat medel för ytterligare två övningsskollärartjänster.

Såsom överstyrelsen framhållit, erfordrades, när seminarierna förändrats

till dubbelseminarier och således hade fyra klassavdelningar med sammanlagt

96 elever, fem övningsskolavdelningar. För nästkommande budgetår

skulle emellertid vid seminarierna i fråga finnas endast två klasser

med — vid bifall till statskontorets förslag hiir ovan -— tillhopa 39 clever.

Seminarierna i fråga skulle alltså alltjämt med avseende å antalet såväl klasser

som elever vara jämställda med enkelseminariet i Härnösand. I den av

1936 års riksdag beslutade seminarieorganisationen beräknades för ett enkelseminarium

tre övningsskolavdelningar. Vid sådant förhållande torde ök
-

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. May.ts proposition Nr £11.

liing av antalet övningsskolavdelningar vid seminarierna i Skara och Strängnäs

icke böra medgivas. Visserligen hade — såsom överstyrelsen framhållit

— seminariet i Landskrona trots enahanda organisation som omförmälda

seminarier från och med innevarande budgetår erhållit en fjärde övningsskolavdelning.

Anledningen härtill torde emellertid närmast hava varit den,

att övertalig lärare funnits tillgänglig, varför statsverket icke förorsakats

några ökade kostnader genom tjänstens inrättande. Detta skulle emellertid

nu bliva förhållandet. Statskontoret kunde därför icke tillstyrka bifall till

överstyrelsens framställning i denna del.

Då vid bifall till vad statskontoret ovan förordat, inga nya tjänster

skulle tillkomma, torde för avlöningar åt ordinarie lärare kunna beräknas

samma belopp som för löpande budgetår eller 322,000 kronor. Ämbetsverket

ville i detta sammanhang erinra, att de av överstyrelsen gjorda anslagsberäkningarna

icke torde kunna godtagas, då desamma icke syntes

hava uppgjorts i överensstämmelse med gängse grunder för beräkning av

avlöningsanslag.

Å den under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, upptagna delposten till arvoden åt seminarieläkare

torde — vid bifall till statskontorets förslag — erfordras en höjning

med allenast 225 kronor för seminariet i Växjö.

Beträffande posterna till arvoden åt seminariebibliotekarier ävensom åt

biträden pä rektorsexpeditionerna tilläte sig statskontoret hänvisa till vad

ämbetsverket i utlåtanden den 2 december 1938 i förevarande hänseenden

uttalat och föreslagit för de allmänna läroverkens del.

Vad angår behovet av vaktmästarpersonal har skolöverstyrelsen

i sin förberörda skrivelse den 29 december 1937 anfört följande.

För bestridande av vaktmästaruppgifterna vore för närvarande vid småskoleseminarierna

anställda 1 ä 2 personer. Till sin omfattning vore dessa

seminarier närmast jämförliga med den minsta typen av samrealskolor.

Elevantalet (seminariet och övningsskolan; överskrede för närvarande i intet

fall 100, varför en vaktmästarbefattning kunde tyckas vara tillräcklig

för behovet vid ett dylikt seminarium. Emellertid vore några smaskoleseminarier

försedda med omfattande lokaler, särskilt i de fall, då lokalerna

övertagits från ett avvecklat folkskoleseminarium (Härnösand, Landskrona,

Skara, Strängnäs och Växjö), samt med jämförelsevis stora trädgårds- och

parkanläggningar. För en tillfredsställande skötsel erfordrades därför enligt

överstyrelsens uppfattning i regel två befattningar, nämligen

a) vaktmästare, tillika värmelednmgsskötare, i B 6 samt

b) trädgårdsbiträde, tillika eldare, i B 5.

För den förstnämnde befattningshavaren hade byggnadsstyrelsens värmetekniska

avdelning hemställt örn placering i lönegraden B 7, men då de

egentliga vaktmästaruppgifterna måste vara mindre omfattande, hade

överstyrelsen icke kunnat biträda detta förslag.

Den nyssnämnda planen vore i överstyrelsens förslag genomförd för seminarierna

i Härnösand, Landskrona, Lycksele, Strängnäs och Växjö. För

seminariet i Landskrona tänktes dock den nuvarande arbetsfördelningen

mellan vaktmästarna bliva bestående, nämligen på det sättet, att trädgårdsbiträdet

tillika skulle vara värmelednmgsskötare och vaktmästaren

tillika eldare. De lokala förhållandena i Lycksele vore sådana, att arbets
-

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

bördan bleve för stor för en vaktmästare. Sålunda måste bland annat tre

där befintliga värmecentraler övervakas dagligen under tiden klockan

5—22. Överstyrelsen föresloge därför enligt den angivna planen två vaktmästare.

För vart och ett av seminarierna i Haparanda och Skara föresloges

endast en vaktmästare (vaktmästare och värmeledningsskötare) i

lönegraden B 6. För vaktmästarens placering i lönegraden B 7 hade rektor

vid småskoleseminariet i Haparanda uttalat sig med motivering, att

vaktmästarens arbete och ansvar betydligt ökades, då seminariet finge en

planerad större organisation och nya lokaler. Då de nuvarande lokalerna

för seminariet vore dels provisoriska, dels förhyrda i samrealskolan i staden,

där seminariets vaktmästare icke hade någon uppgift, ansåge överstyrelsen

ej tillräckliga skäl föreligga för att placera vaktmästarbefattningen i högre

lönegrad än B 6. Sedan lokalfrågan blivit löst, torde frågan om lönegradsplaceringen

böra ånyo prövas.

Även småskoleseminariet i Skara hade övertagit lokaler från ett nedlagt

folkskoleseminarium. Det park- och trädgårdsområde, som tillhörde det

nedlagda seminariet, hade emellertid till större delen försvunnit för att

lämna plats för ett nyuppfört biskopshus, varför ett särskilt trädgårdsbiträde

ej längre vore motiverat.

För småskoleseminarierna skulle alltså enligt skolöverstyrelsernas förslag

erfordras 7 befattningar (vaktmästare och värmeledningsskötare) i lönegraden

B 6 samt 5 befattningar (trädgårdsbiträde och eldare eller gymnastikvaktmästare)

i lönegraden B 5.

Statskontoret har icke särskilt uttalat sig rörande löneställningen för

småskoleseminariernas vaktmästarpersonal.

Lönenämnden har framhållit, att en anordning med allenast en vaktmästare

förekomme jämväl vid vissa småskoleseminarier. Mot den för berörda

fall föreslagna placeringen i lönegraden B 6 hade lönenämnden icke något

att erinra.

Den av skolöverstyrelsen verkställda utredningen synes utvisa, att en DePa[te
,

. * i oii • • •• °iiij ID 8 litsell Gred,

mindre ökning av elevmtagnmgen vid smaskoleseminanerna ar pakallad.

Såvitt nu kan bedömas, torde elevintagningen för nästkommande läsår

böra äga rum i ungefär den av överstyrelsen ifrågasatta omfattningen.

Detta innebär, att i första klassen vid småskoleseminarierna skulle intagas

162 elever mot 123 höstterminen 1938, en ökning alltså med 39 elever.

Enligt överstyrelsens förslag skulle denna höjning av antalet nyintagna

elever ernås dels genom ökning av elevnumerären vid de redan i verksamhet

varande tvååriga seminarielinjerna i Härnösand, Skara och Strängnäs

från 15 till 20, dels och genom upprättande i enlighet med 1936 års

organisationsplan av en parallellinje vid Landskrona-seminariet med maximiantal

elever — alltså 24 — i första klassen.

På av statskontoret anförda skäl kan jag icke tillstyrka en utökning av

antalet seminarielinjer, så länge behovet av ett större antal utexaminerade

småskollärarinnor utan olägenhet kan tillgodoses genom .att utnyttja den

Bihang till rilcsdagens protokoll 1039. 1 sami. Nr 211. 1-

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Marits ''proposition Nr 211.

nuvarande seminarieorganisationens examinationskapacitet. Därest 24

elever intagas i första klassen av varje redan i verksamhet varande seminarielinje,

skulle elevantalet i nämnda klass komma att uppgå till sammanlagt

(7 X 24 =) 168, eller 6 mer än det elevantal, varmed överstyrelsen för

nästa läsår räknat. Att det ännu rådande överskottet på småskollärarinnor

är mest framträdande inom de nordligaste delarna av riket, utgör enligt

min mening icke tillräckligt skäl för överstyrelsens förslag. Jag vill i detta

sammanhang instämma i vad styrelsen för Sveriges småskollärarinneförening

uttalat angående vikten av en rationell platsförmedling, varigenom

en jämnare fördelning av tillgången på platssökande småskollärarinnor

skulle kunna vinnas.

Vid beräkningen i det följande av anslagsbehovet till avlöningar och omkostnader

vid småskolseminarierna för budgetåret 1939/40 utgår jag alltså

från att någon parallellavdelning vid seminariet i Landskrona icke under

nämnda budgetår upprättas. Härigenom torde det icke vara erforderligt

att, på sätt överstyrelsen föreslagit, öka de för Landskrona-seminariet avsedda

ordinarie tjänsterna med en adjunktstjänst och en lärarinnetjänst

i hushållsgöromål. Jag har däremot icke funnit anledning till erinran mot

att å personalförteckningen för tjänstemän å ordinarie stat uppföres en

ny adjunktstjänst, avsedd för Lycksele-seminariet, i stället för en av de å

personalförteckningen för tjänstemän å övergångsstat upptagna ämneslärartjänsterna,

vilken för närvarande uppehälles på förordnande av ickeordinarie

ämneslärarinnan Sigrid Degerman med tjänstgöring vid nämnda

seminarium. Emellertid torde medel icke böra beräknas till denna nya

adjunktstjänst under anslagsposten till tjänstemän å ordinarie stat, så

länge Sigrid Degerman kvarstår i tjänst. En anmärkning torde böra intagas

i personalförteckningen örn att ifrågavarande adjunktstjänst tills

vidare skall hallas obesatt. Nödiga medel till bestridande av kostnaderna

för den undervisning, som nu omhänderhaves av Sigrid Degerman, böra beräknas

under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Överstyrelsen har vidare ifrågasatt utökning av antalet övningsskolavdelningar

vid vart och ett av seminarierna i Strängnäs och Skara och i

samband därmed upprättande av två nya ordinarie övningsskollärartjänster.

Liksom statskontoret kan jag icke finna, att tillräckligt starka skäl

anförts för ett förverkligande nu av detta förslag.

Under nu nämnda förutsättningar beräknar jag medelsbehovet till avlöningar

vid småskoleseminarierna för nästa budgetår på följande sätt.

Till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat har överstyrelsen

med tillämpning av de nuvarande lönebestämmelserna beräknat

ett belopp av 335,780 kronor vara erforderligt, vartill — vid bifall till

överstyrelsens i annat sammanhang framlagda förslag om lönereglering

för vissa vaktmästare och annan därmed jämförlig personal — komme en

höjning med 43,770 kronor, eller tillhopa i avrundat tal (335,780 +

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

-f 43,770 =) 379,500 kronor. Jag har på av statskontoret anförda skäl icke

ansett mig kunna lägga dessa kalkyler till grund för anslagsberäkningarna

för nästa budgetår.

Under anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat bör

— med tillämpande av de av chefen för finansdepartementet föreslagna

nya lönebestämmelserna — först och främst beräknas medel till avlönande

av de i nu gällande personalförteckning upptagna befattningshavarna

å ordinarie stat. Med vederbörlig hänsyn tagen till dyrortsplacering, till

övergångsbestämmelserna rörande kvinnliga befattningshavares löneklassplacering

och till pensionsavdrag samt med antagande av en genomsnittlig

tjänstgöring för Övningslärare av 30 veckotimmar, beräknar jag de för

ändamålet erforderliga avlöningsmedlen till i runt tal 370,000 kronor. I

anledning av chefens för finansdepartementet förslag angående lönereglering

för viss vaktmästar- och därmed jämförlig personal torde under

anslagsposten jämväl böra beräknas medel till avlöning åt sju ordinarie

vaktmästare. Jag förordar, att vart och ett av de sju småskolseminarierna

tilldelas en ordinarie vaktmästare i lönegraden A 6. Kostnaderna härför beräknar

jag till i runt tal 24,000 kronor. Erinras må, att i samband härmed

kan vidtagas viss minskning av omkostnadsanslaget för småskoleseminarierna.

Härtill återkommer jag i det följande. De sammanlagda kostnaderna

för avlöning åt tjänstemän å ordinarie stat böra alltså beräknas till

(370,000 + 24,000 =) 394,000 kronobr, vilket innebär en anslagshöjning med

(394,000 — 322,000 =) 72,000 kronor.

Liksom hittills torde överstyrelsen böra erhålla rätt att i vissa fall medgiva

rektor och ordinarie lärare vid småskoleseminarium nedsatt tjänstgöring.

I enlighet med överstyrelsens förslag torde å personalförteckningen för

tjänstemän å övergångsstat för nästa budgetår böra uppföras

allenast sju ämneslärare med placering i lönegraden A 20. Samtliga

dessa tjänster äro besatta med ordinarie innehavare, varav dock två äro

förordnade såsom rektorer vid småskoleseminarier. Under anslagsposten till

avlöning åt tjänstemän å övergångsstat böra medel alltså beräknas endast

för fem ämneslärare, vilka samtliga äro kvinnliga och placerade respektive

vid seminarierna i Skara, Växjö, Landskrona, Härnösand och Lycksele. De

för ändamålet erforderliga medlen torde kunna uppskattas till i runt tal

31,000 kronor, vilket i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade

beloppet innebär en anslagsminskning med 3,700 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maji, beräknar jag på följande sätt:

Delposten till arvoden åt seminarielälcare torde böra utgå med ett på

grund av den beräknade ökningen av elevnumerären från 3,925 kronor till

4,200 kronor förhöjt belopp. Arvodena till seminariebibliotekarier och relctorsbiträden

torde i enlighet med vad jag i det föregående föreslagit be
-

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

träffande motsvarande arvoden vid folkskoleseminarierna böra höjas med

25 procent och de för ändamålet utgående delposterna förty beräknas till

i avrundade tal respektive 3,200 kronor och 1,800 kronor. De nu utgående

tillag g sarvodena åt lärare i trädgårdsskötsel å 300 kronor vartdera torde i

enlighet med skolöverstyrelsens förslag böra höjas med 50 kronor till 350

kronor. Då ifrågavarande arvoden äro till antalet tre, bör den för ändamålet

utgående delposten höjes med (3 X 50 =) 150 kronor från 900 kronor

till 1,050 kronor. A de nu nämnda arvodena böra i fortsättningen dyrtidstillägg

icke utgå.

Till förutnämnda matlagning sbiträde torde böra utgå oförändrat arvode,

900 kronor, med bibehållen rätt för biträdet att åtnjuta oreglerat dyrtidstillägg.

Förevarande anslagspost torde alltså för nästa budgetar böra uppföras

med (4,200 + 3,200 + 1,800 + 1,050 -f 900 =) 11,150 kronor, vilket innebär

en anslagshöjning med 1,525 kronor.

Till avlöningar åt övrig icke-ordinarie personal

har överstyrelsen äskat oförändrat belopp, 46,900 kronor, vilken summa

på grund av den lönereglering för sådan personal, som torde komma att

genomföras från och med nästa budgetår, av överstyrelsen sedermera beräknats

komma att stiga till 50,000 kronor, varav 49,500 kronor till grundavlöningar

m. m. och 500 kronor till avlöningsförhöjningar m. m. Mot

överstyrelsens beräkning har jag icke annan erinran att göra än att det till

grundavlöningar m. m. beräknade beloppet, 49,500 kronor, med hänsyn

till vad jag i det föregående anfört torde böra höjas med i runt tal 5,000

kronor, avseende grundavlöning till extra ämneslärarinnan Sigrid Degerman,

samt att delposten till avlöningsförhöjningar m. m. av samma anledning

torde böra höjas till 800 kronor. Förevarande anslagspost beräknar

jag° alltså till (49,500 + 5,000 + 800 =) 55,300 kronor. Delposten till

grundavlöningar m. m. torde liksom innevarande budgetår böra betecknas

förslagsvis, dock med iakttagande av de maximeringsföreskrifter, som

Kungl. Maj :t framdeles torde böra meddela.

I detta sammanhang vill jag erinra, att Kungl. Maj:t den 24 februari

1939 utfärdat kungörelser (nr 48 och 49) örn sådana ändringar i gällande

stadga och undervisningsplan för småskoleseminarierna, att därigenom möjliggjorts

tillval av finska såsom frivilligt ämne för elever vid seminariet i

Haparanda. I enlighet med vad jag därom uttalat i propositionen nr

218/1938 (sid. 46 f.), torde kostnaderna för denna undervisning böra bestridas

från delposten till grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Någon höjning av delposten synes på grund härav icke erforderlig.

Den i avlöningsstaten för innevarande budgetår uppförda delposten till

särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän bortfaller

vid genomförande av förutnämnda lönereglering. I stället bör uppföras

en särskild anslagspost till rörligt tillägg, vilken torde böra

uppskattas till 28,550 kronor.

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

Ifrågavarande anslag bör vid bifall till vad jag nu föreslagit uppföras

med ett belopp av (394,000 + 31,000 +11,150 + 55,300 + 28,550 =)

520,000 kronor, vilket i jämförelse med det för innevarande år anvisade

anslaget innebär en anslagshöjning med (520,000 — 413,600 =) 106,400

kronor och med det i årets statsverksproposition preliminärt beräknade

beloppet en anslagsminskning med 20,000 kronor.

8. Förslagsanslaget till Småskoleseminariet Omkostnader.

Detta anslag utgår nu med 86,500 kronor. Härav disponeras dock under

budgetåret 1938/39 ett belopp av endast 85,300 kronor jämlikt omkostnadsstat,

som intagits i statsliggaren för nämnda budgetår å sid. 515. Differensen

å 1,200 kronor har uppkommit därigenom, att de å anslaget såsom särskilda

uppbördsmedel redovisade inkomsterna av seminarieträdgårdarna

i omkostnadsstaten kunnat upptagas till ett med 1,200 kronor högre belopp

än vid anslagsberäkningarna under hösten 1937 förutsågs.

Omkostnadsstatens utgiftssida uppgår för innevarande år till ett belopp

av 90,750 kronor, avsett till följande ändamål:

Expenser: Bränsle, lyse och vatten.................kronor 30,500

» Övriga expenser........................ » 39,500

varav till lönefyllnad till vaktmästare och värmeskötareträdgårdsbiträden

2,000 kronor, till preparandkurs i Haparanda

3,350 kronor samt till särskild undervisning i hus
-

hållsgöromål därstädes 2,000 kronor;

Övriga utgifter: Trädgårdarnas underhåll och skötsel . . . kronor 15,800

» » Särskilda kurser och föreläsningar m. m. » 1,950

Reseersättningar................................ »_3,000

Summa kronor 90,750.

I förutnämnda skrivelse den 8 november 1938 samt i sitt förslag angående

lönereglering för vaktmästarpersonalen har skolöverstyrelsen ifrågasatt

följande förändringar beträffande omkostnadsstatens utgiftssida:
.

. . Ökning, Minskning,

Övriga expenser: kronor: kronor:

Renhållnings-, trycknings- och expeditionskostnader

m. m. vid seminarierna i Lycksele (+350) och

Växjö (+1,000).......................... 1,350

Preparandkurs i Haparanda (nu 3,350).......... 1,150

Särskild undervisning i hushållsgöromål i Haparanda 100

Överflyttning till avlöningsanslaget av vaktmästarnas

löner i samband med lönereglering....... 11,500

D:o av lönefyllnad åt vaktmästare och värmeskö
tare-trädgårdsbiträden.

................... 2,000

Summa + 2,500 — 13,600

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Majlis proposition Nr 211.

Trädgårdarnas underhåll och skötsel:

Överflyttning till avlöningsanslaget av till värme
skötare-trädgårdsbiträden

utgående löner...... 9,260

Ökning av övriga utgifter för trädgårdarna .... . . 1,510_

Summa + 1,510 — 9,260

Särskilda kurser och föreläsningar m. m.:

Bad och simundervisning (nu 850), skidkurs...... 300

Kurser i tal och röstvård................... 1,500

Övriga, icke närmare angivna ändamål (nu 1,100) . . 400

Summa +2,200

Reseersättningar ............................ — 2,000

Summa summarum +6,210 —24,860.

Överstyrelsen ifrågasätter sålunda en minskning av omkostnadsstatens

utgiftssida med (24,860 — 6,210 =) 18,650 kronor till 72,100 kronor.

Beträffande omkostnadsstatens inkomstsida har överstyrelsen

beräknat en minskning av de såsom särskilda uppbördsmedel redovisade

inkomsterna av upplåtelse av lokaler och ersättning för lyse från

1,750 kronor med 680 kronor till 1,070 kronor samt likaledes en minskning

av inkomsterna av trädgårdarna från 3,700 kronor med 700 kronor till

3,000 kronor. De särskilda uppbördsmedlen har överstyrelsen sålunda beräknat

till (1,070 + 3,000 ==) 4,070 kronor. Beträffande motiveringen till

de ifrågasatta ändringarna i omkostnadsanslagets disposition hänvisas till

handlingarna i ärendet.

Enligt överstyrelsens förslag skulle förevarande anslag alltså uppföras

med (72,100 — 4,070 =) i runt tal till 68,000 kronor.

Oeparte- Såsom av det föregående framgår, har jag under småskoleseminariernas

meatschefen. avJöningsanslag beräknat medel till avlöning åt sju vaktmästare, vilka nu

åtnjuta lön från omkostnadsanslaget, delposten övriga expenser, med 11,500

kronor jämte i runt tal 1,400 kronor i lönefyllnad, tillhopa 12,900 kronor.

I enlighet med överstyrelsens förslag bör alltså sistnämnda belopp icke

hädanefter bestridas från omkostnadsanslaget. De för övrig vaktmästarpersonal

under omkostnadsanslaget beräknade avlöningsmedlen, 9,260 kronor

jämte lönefyllnad, d. v. s. i runt tal 10,000 kronor, böra däremot

tills vidare fortfarande belasta förevarande anslag. Jag förutsätter emellertid,

att åttonde huvudtitelns allmänna dyrtidstilläggsanslag icke från och

med budgetåret 1939/40 kommer att tagas i anspråk för beredande av dyrtidstillägg

åt befattningshavare, som avlönas ur förevarande omkostnadsanslag.

Med hänsyn härtill torde sistnämnda anslag något uppräknas, förslagsvis

med 3,000 kronor.

I övrigt torde de av överstyrelsen gjorda anslagsberäkningarna kunna i

huvudsak biträdas.

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Maj:ts proposition Nr ''Bil.

Anslaget bör alltså upptagas med (68,000 + 10,000 + 3,000 =) 81,000

kronor. Anslagsminskningen utgör (86,500 — 81,000 =) 5,500 kronor. Jag

vill erinra, att för ändamålet i årets statsverksproposition beräknats ett belopp

av 68,000 kronor.

9. Förslagsanslaget till Nomadskolor: Avlöningar.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 99,600 kronor.

Gällande personalförteckning upptager 4 lärare vid byskolor i lönegraden

B 17 och 17 lärare vid visteskolor i lönegraden B 9. Beträffande gällande

avlöningsstat med tillhörande bestämmelser hänvisas till statsliggaren för

budgetåret 1938/39, sid. 528.

Från och med innevarande budgetår har den lönereglering för nomadlärarna

trätt i tillämpning,som beslöts av 1938 års riksdag (se propositionen

nr 170/1938 och riksdagens skrivelse nr 230/1938).

I gällande avlöningsstat för nomadskolorna ingår en anslagspost å 8,500

kronor till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, uppdelad i en förslagsvis

beräknad delpost å 7,500 kronor till grundavlöningar m. m. och

en likalfdes förslagsvis beräknad delpost till avlöningsförhöjningar m. m.

å 1,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har icke för nästa budgetår ifrågasatt annan förändring

beträffande förevarande anslag än höjning av nyssnämnda delposter med

respektive 2,200 och 700 kronor, vilken höjning föranledes av Kungl. Maj:ts

den 25 november 1938 fattade beslut, att vid nomadskolväsendet må under

tiden den 1 januari—den 30 juni 1939 anställas fyra extra ordinarie lärare

vid visteskola. Samma antal extra ordinarie lärare vore enligt överstyrelsen

erforderligt jämväl under nästkommande läsår.

Jag har icke funnit anledning till erinran mot att, på sätt överstyrelsen

föreslagit, medel för nästa budgetår beräknas till anställande av fyra extra

ordinarie lärare vid visteskola.

I övrigt ifrågasätter jag icke annan förändring i anslagsberäkningarna

än som föranledes av den provisoriska lönereglering för, bland andra, nomadskollärarna,

varom chefen för finansdepartementet i annat sammanhang

torde framlägga förslag.

Avlöningsanslaget beräknar jag under nu angivna förutsättningar på

följande sätt:

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat bör höjas

från 80,000 kronor till 92,000 kronor. Härvid har jag tagit behörig hänsyn

till övergångsbestämmelserna angående kvinnliga lärares löneklassplacering.

Delposten till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t: Grundbelopp bör i samband med den provisoriska löneregleringen

Departe
mentschefen.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj:ts proposition Nr Bil.

undergå vissa förhöjningar. Ur den under anslagsposten uppförda delposten

till grundbelopp utgå för närvarande lönetillägg med 150 kronor åt var och

en av såväl ordinarie som extra ordinarie nomadlärare samt med 450 kronor

till envar av två manliga lärare vid visteskolor. Nämnda lönetillägg

böra för nästa budgetår enligt av chefen för finansdepartementet i annat

sammanhang framställt förslag provisoriskt höjas till 180 respektive 510

kronor. Med hänsyn härtill böra för nästa budgetår till förevarande ändamål

beräknas (25 X 180 =) 4,500 kronor, respektive (2 X 510 —) 1,020 kronor.

Från förevarande delpost bestridas jämväl lönetillägg åt lärare vid visteskola,

som tjänstgör vid byskola. Detta lönetillägg utgår för den tid,

nämnda tjänstgöring varar, med belopp, motsvarande, för år räknat, löneskillnaden

inom vederbörande ortsgrupp mellan den löneklass, läraren tillhör

och närmast högre löneklass. För detta ändamål torde liksom innevarande

budgetår böra beräknas ett belopp av förslagsvis 1,200 kronor.

Till arvoden åt vissa tillsynsmän för skolorna är för närvarande beräknat

ett maximerat belopp av 700 kronor. Beträffande detta belopp ifrågasätter

jag för nästa budgetår icke någon förändring. Jag förutsätter, att

dyrtidstillägg icke beräknas å dessa arvoden. Till arvoden för undervisning

i lappslöjd slutligen är under förevarande delpost upptaget ett belopp av

förslagsvis 4,200 kronor. Arvode för undervisning i lappslöjd utgår för närvarande

med samma belopp som slöjdarvode till lärare vid folk- och småskolor,

d. v. s. med 1 krona 20 öre för undervisningstimme jämte oreglerat

dyrtidstillägg. I anslutning till vad jag i årets statsverksproposition

(åttonde huvudtiteln, sid. 318) föreslagit beträffande slöjdarvoden vid folkoch

småskolor, torde dyrtidstillägg icke böra från och med den 1 juli 1939

utgå å lappslöjdarvodena men dessa arvoden höjas med 31 procent till, i

avrundat belopp, 1 krona 55 öre. Det för nästa budgetår för ändamålet erforderliga

beloppet torde förty böra uppräknas med omkring 31 procent

till 5,480 kronor.

Förevarande delpost torde alltså under nästa budgetår böra disponeras

sålunda:

a. Lönetillägg ä 180 kronor åt nomadlärare..........kronor 4,500

b. Lönetillägg ä 510 kronor åt manliga lärare vid visteskola » 1,020

c. Lönetillägg åt lärare vid visteskola för tjänstgöring

vid byskola, förslagsvis....................... » 1,200

d. Arvode åt vissa tillsynsmän vid skolorna.......... » 700

e. Arvode för undervisning i lappslöjd, förslagsvis...... » 5,480

Summa kronor 12,900.

Beträffande den för innevarande budgetår till förslagsvis 500 kronor beräknade

delposten till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t: Vikariatsersättning ar m. m. ifrågasätter jag icke någon förändring.

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

Till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal beräknar

jag ett belopp av 12,500 kronor och till avlöning sförhöjning ar m. rn. liksom

för innevarande budgetår 1,000 kronor. Grundavlöningsposten torde såsom

nu är fallet få betecknas förslagsvis. Posten bör dock icke utan Kungl.

Maj:ts tillstånd få överskridas. Kungl. Majit torde vidare böra bestämma

det högsta antal extra ordinarie lärare, som för nästa budgetår må vara

anställda vid nomadskolväsendet.

I avlöningsstaten bör jämväl uppföras en särskild anslagspost till rörligt

tillägg. Härför beräknar jag i enlighet med vedertagna grunder ett belopp

av 6,400 kronor.

Förevarande anslag bör alltså för nästa budgetår bestämmas till (92,000+

+ 12,900 + 500 + 12,500 + 1,000 + 6,400 =) 125,300 kronor, vilket i förhållande

till det för innevarande budgetår utgående anslaget innebär en

anslagshöjning med (125,300 — 99,600 =) 25,700 kronor och i förhållande

till det i årets statsverksproposition för nästa budgetår preliminärt beräknade

anslaget en höjning med 3,300 kronor.

I den av riksdagen för nomadskolorna fastställda personalförteckningen

ifrågasätter jag icke andra förändringar än som betingas av den föreslagna

provisoriska löneregleringen.

10. Förslagsanslaget till Läroanstalter för blinda:

Avlöningar.

Förevarande anslag är nu uppfört med 205,100 kronor och disponeras

på sätt framgår av statsliggaren för budgetåret 1938/39, sid. 534 f.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1938 hemställt, att anslaget

måtte för nästa budgetår höjas till 217,500 kronor. Större delen av

anslagshöjningen hänför sig till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

och betingas av förslag om dels utökad musikundervisning, dels

inrättande av en extra ordinarie lärarbefattning i kunskapsämne, dels och

överförande å ordinarie stat av en med arvode avlönad sjuksköterska.

I ärendet hava utlåtanden avgivits den 12 november 1938 av statskontoret

och beträffande förslaget örn ändrad anställning för sjuksköterskan

den 9 november 1938 av allmänna civilförvaltningens lönenämnd.

Av handlingarna inhämtas följande:

Utökad musi k under visning. Direktionen över institutet och

förskolan för blinda å Tomteboda har hemställt, att musikundervisningen

därstädes måtte utökas med tio veckotimmars undervisning i pianostämning.

För närvarande ombesörjdes, anför skolöverstyrelsen, musikundervisningen

dels av en ordinarie musiklärare, dels ock av timlärare med tillhopa 13

veckotimmars undervisning, fördelade med 5 veckotimmar till pianostäm
-

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

ning, 4 veckotimmar till violinspel och likaledes 4 veckotimmar till sång

med förskolans elever. Enligt förslag av skolans rektor skulle undervisningen

i pianostämning utvidgas till att omfatta 15 veckotimmar och för denna

undervisning anställas en ordinarie musiklärare med placering i lönegrad

L 20. Med hänsyn till angelägenheten av att bereda de blinda ökade förvärvsmöjligheter

och då enligt vad rektorn anfört pianostämning med tillhörande

enklare reparationer visat sig vara ett för musikbegåvade blinda

synnerligen lämpligt arbetsområde, förutsatt att tillräcklig utbildning

ägde rum, tillstyrkte överstyrelsen, att undervisningen i pianostämning utökades

till 15 veckotimmar. Enligt överstyrelsens mening syntes emellertid

denna undervisning till en början böra ombesörjas av en extra ordinarie

lärare. Denne torde böra placeras i 18 lönegraden i den för extra ordinarie

lärare vid statens undervisningsväsende gällande löneplanen.

Statskontoret har i likhet med skolöverstyrelsen ansett det angeläget att

söka bereda de blinda ökade förvärvsmöjligheter och på grund härav icke

velat motsätta sig en utökning av undervisningstiden i pianostämning. Förutom

den ordinarie och den föreslagna extra ordinarie musikläraren skulle

det bliva erforderligt med en timlärare i musik med åtta veckotimmar.

Statskontoret ville ifrågasätta, huruvida icke avlöningen åt denne timlärare

lämpligen borde bestridas med anlitande av behållningen av de medel, som

av statskontoret förvaltades såsom övriga diverse medel under rubriken

»Medel, avskilda att användas för främjande av blindundervisningen».

I detta sammanhang må beträffande sistnämnda medel erinras, att enligt

Kungl. Maj:ts beslut den 19 oktober 1900 direktionen över institutet och

förskolan har att årligen tills vidare till statskontoret inleverera de medel,

5,000 kronor, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 20 april 1900 skola

årligen avskiljas av avkastningen av den under direktionens förvaltning

stående s. k. allmänna donationsfonden för att, efter av Kungl. Majit fattade

beslut, i mån av behov användas till anordningar, som avse främjande

av blinda barns undervisning m. m.

Lärarbefattning i kunskapsämne. Institutet för blinda

å Tomteboda omfattar sex klasser. Första och andra klasserna — det lägre

stadiet — undervisas av var sin lärarinna. Undervisningen i tredje, fjärde

och femte klasserna bestreds under läsåret 1937—38 av tre ämneslärare.

I sjätte klassen ägna sig eleverna nästan uteslutande åt yrkesutbildningen.

Antalet barn i de olika klasserna under läsåret 1938—39 beräknades

sommaren 1938 till: i första klassen 14, i andra klassen 12, i tredje klassen 24,

i fjärde klassen 22, i femte klassen 20 och i sjätte klassen 33.

På grund av det beräknade stora antalet elever i tredje—femte klasserna

hade direktionen i skrivelse den 30 juni 1938 hemställt om medel för anställande

av en extra lärare för sistnämnda läsår.

Genom beslut den 5 augusti 1938 medgav Kungl. Majit, att vid institutet

och förskolan för blinda finge under läsåret 1938—39 vara anställd en

extra lärare i kunskapsämne. Tillika föreskrevs, att statskontoret ägde utbetala

samtliga ifrågavarande lärare tillkommande löneförmåner av de

medel, som direktionen jämlikt förutnämnda beslut den 19 oktober 1900

inlevererat till statskontoret.

Skolans rektor har nu framhållit, att det stora antalet elever i tredje—

femte klasserna komme att fortfara även under läsåret 1939—40 (tredje

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. Majlis proposition Nr lill.

klassen mottager årligen omkring 12 elever från förskolans fjärde klass).

Vid en blindskola, måste, anför rektor, undervisningen bedrivas på ett

annat sätt än vid vanliga skolor. Varje elev måste bliva föremål för en individuellt

präglad undervisning. Därför borde elevantalet i en klass ej överstiga

15. För att nöjaktigt kunna tillgodose undervisningen i tredje—femte

klasserna behövde med nuvarande antal elever vara anställda fyra lärarkrafter

var och en med full tjänstgöring. Härigenom bleve det möjligt att

åtminstone i ämnen av mest krävande slag uppdela var och en av de tre

nämnda klasserna i tvenne avdelningar.

Skolöverstyrelsen har funnit de av rektor anförda skälen bärande och på

grund härav tillstyrkt, att medel måtte anvisas till avlönande av en extra

ordinarie ämneslärare.

Statskontoret har framhållit, att det icke kunde förväntas, att förutnämnda,

av statskontoret förvaltade medel för nästkommande budgetår

kunde lämna tillgång till ifrågavarande ämneslärares avlöning — men väl

till avlönande av timlärare i musik med 8 veckotimmar. På grund härav

ansåge ämbetsverket i likhet med överstyrelsen, att medel härför borde

anvisas å avlöningsanslaget. Enär emellertid behovet av denna lärarkraft

föranleddes av ökningen av elevantalet under de senaste åren, vilken ökning

icke med visshet kunde förutses bliva bestående, kunde statskontoret åtminstone

för närvarande icke förorda, att denne befattningshavare erhölle

med pensionsrätt förenad anställning, utan torde medel beräknas till avlönande

av en extra lärare.

Ordinarie sjuksköterskebefattning. Alltsedan år 1923

har vid institutet och förskolan funnits anställd en examinerad sjuksköterska.

Hennes nuvarande kontanta avlöning utgör 125 kronor i månaden och

har bestritts från läroanstaltens omkostnadsanslag.

Anledningen till förslaget örn uppförande av sjuksköterskan vid institutet

och förskolan å ordinarie stat torde anför skolöverstyrelsen främst vara

den omständigheten att Kungl. Majit i proposition nr 212/38 föreslagit,

att vid dövstumskolorna tjänstgörande sjuksköterskor skulle uppföras å

ordinarie stat, vilket förslag riksdagen enligt skrivelse nr 241/38 bifallit.

Med hänsyn härtill ansåge överstyrelsen, att även sjuksköterskan vid institutet

och förskolan borde placeras å ordinarie stat.

Beträffande lönegradsplaceringen vore att märka, att sjuksköterskorna

vid dövstumskolorna placerats i lönegrad B 6, varemot översköterskan vid

vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte vore uppförd i lönegrad

B 7. Rektorn vid institutet hade framhållit, att sjuksköterskan där

borde placeras i samma lönegrad som översköterskan vid vårdanstalten.

Såväl översköterskan som sjuksköterskorna vid dövstumskolorna samt vid

institutet och förskolan för blinda intoge i viss mån förmansställning. Vid

vårdanstalten funnes nämligen anställda sköterskor och vid dövstumskolorna

samt blindinstitutet vårdarinnor, vilka förutom andra åligganden hade

att lämna biträde vid handhavande av sjukvården. Antalet sköterskor vid

vårdanstalten vore för närvarande 24, därav en examinerad sjuksköterska

och ett sjukvårdsbiträde. Vid institutet och förskolan för blinda funnes 8

vårdarinnor anställda, medan antalet vårdarinnor vid de fem dövstumskolor,

där sjuksköterskor funnes anställda, utgjorde vid tre av skolorna respektive

1, 2 och 3 samt vid vardera av de båda återstående skolorna 4. Antalet

elever läsåret 1937—38 hade utgjort vid vårdanstalten 192 samt vid

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

institutet och förskolan 177. Elevantalet viel ovannämnda fem dövstumskolor

hade för innevarande år beräknats till respektive 30, 100, 116, 69

och 126. I likhet med översköterskan och sjuksköterskorna vid dövstumskolorna

vore sjuksköterskan vid institutet och förskolan examinerad sjuksköterska,

vilket torde vara nödvändigt för att kunna rätt handhava den

sjukvård, som hon hade att ombesörja. Rektorn vid institutet hade särskilt

understrukit, av vilken oerhörd stor betydelse denna sjukvård vore, enär det

gällde att på alla sätt söka förbättra och rädda förefintliga synrester, då en

om än aldrig så liten synförmåga vore av oskattbart värde. Då det sålunda

vore av största vikt att för ifrågavarande befattning förvärva för uppgiften

fullt kvalificerad arbetskraft och då en jämförelse med förhållandena vid

dövstumskolorna syntes kunna motivera en högre löneställning för sjuksköterskan

vid blindinstitutet än vid dövstumskolorna, ville överstyrelsen

icke motsätta sig rektorns förslag, att befattningen som sjuksköterska vid

institutet och förskolan placerades i 7 lönegraden.

Statskontoret har anfört, att ämbetsverket, enär ett stadigvarande behov

av en examinerad sjuksköterska syntes föreligga vid institutet och förskolan,

icke ville motsätta sig, att en sköterskebefattning uppfördes å ordinarie

stat. Då nämnda befattningshavare i fråga örn sina arbetsuppgifter mera

torde vara att jämställa med sjuksköterskorna vid dövstumskolorna än

med översköterskan vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte, ansåge sig statskontoret icke kunna tillstyrka, att befattningen placerades

i högre lönegrad än den sjätte.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har anfört följande: Såvitt lönenämnden

kunnat finna, borde den ifrågavarande befattningen med avseende

å göromålens art och omfattning i stort sett kunna likställas med översköter

sket jänsten vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.

Lönenämnden ville emellertid framhålla, att vid ett bifall till skolöverstyrelsens

förslag sjuksköterskan vid blindinstitutet skulle komma att tillhöra

samma lönegrad — 7:e — som husmodern vid institutet. Enligt upplysningar,

som inhämtats från inspektören för blindundervisningen, kunde

emellertid icke en placering av sjuksköterskan i 7 lönegraden anses medföra

befogade anspråk på uppflyttning i högre lönegrad av husmodern. Vid sådant

förhållande ansåge sig lönenämnden icke böra framställa någon erinran

mot överstyrelsens förevarande förslag.

I fråga örn den erforderliga vakt mästar personalen vid läroanstalterna

för blinda har skolöverstyrelsen i sin skrivelse den 29 december

1937 anfört följande:

För blindinstitutet och förskolan för blinda å Tomteboda hade överstyrelsen

föreslagit ordinarie anställning för följande befattningshavare:

a) vaktmästare m. m. i lönegraden B 7; b) maskinist i lönegraden B 10 samt

c) eldare i lönegraden B 5.

Utöver vanliga vaktmästargöromål hade vaktmästaren bland annat att

ansvara för institutets bokförlag och sköta försäljning av böcker till landets

alla blinda. En lägre placering än lönegraden B 7 kunde därför ej

gärna tilldelas honom.

Vid Tomteboda funnes en högtrycksångpanneanläggning, vilken erfordrade

skötsel av utbildad maskinist, som vid sin sida borde hava eldare.

Byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning hade uttalat, att maskinisten

borde med hänsyn till de löneförmåner, som tillerkänts befattningsha
-

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

Kungl. Maj:ts proposition Nr Ml.

vare vid likartade anläggningar inom statsförvaltningen, placeras i lönegraden

B 10, medan eldaren borde placeras i lönegraden B 5. Överstyrelsen

hade för sin del godtagit detta uttalande, enär uppvärmningssystemet vid

denna anstalt, som vore fördelad på ej mindre än åtta skilda byggnader,

vore mycket omfattande och förutsatte en viss högre kompetens även hos

eldaren, då denne vid olika tillfällen måste ensam utöva tillsyn över uppvärmningen.

Förevarande eldarsyssla vore således av något kvalificerad

beskaffenhet.

Att göra eldartjänst till ordinarie befattning inom statsförvaltningen

vore för övrigt ingen nyhet. Vid statens sinnessjukhus t. ex. funnes ordinarie

eldarbefattningar dels av l:a klass i lönegraden B 6, dels av 2:a klass i

lönegraden B 5.

Vid vardera av hantverksskoloma för blinda i Kristinehamn och Växjö

föresloges en vaktmästarbefattning i lönegraden B 6.

De nu nämnda lönegradsplaceringarna överensstämde på varje punkt

med respektive styrelsers förslag.

För läroanstalterna för blinda skulle alltså enligt skolöverstyrelsens för
-

slag erfordras:

1 maskinistbefattning i lönegraden............B 10;

1 vaktmästarbefattning i » B 7;

2 vaktmästarbefattningar i » B 6;

1 eldarbefattning i » B 5.

Statskontoret har icke särskilt yttrat sig angående löneställningen för nu

ifrågavarande befattningshavare.

Lönenämnden har förklarat sig icke hava något att erinra mot en placering

i lönegraden B 10 av maskinisten vid institutet och förskolan för

blinda å Tomteboda.

Beträffande förslaget om utökad musikundervisning må framhållas, att Departeundervisning

i pianostämning vid blindinstituten i Köpenhamn och mentsehefsn.

Oslo meddelas i betydligt större omfattning än i vårt land. Då pianostämning

visat sig vara ett för blinda mycket lämpligt arbetsområde, anser jag

mig böra i likhet med myndigheterna tillstyrka att för utökning av undervisningen

i pianostämning en lärare i musik anställes vid institutet och förskolan

å Tomteboda. Denne lärare synes böra erhålla extra ordinarie anställning

i 18 lönegraden. Den övriga musikundervisningen, som nu meddelas

av timlärare, skulle härigenom kunna nedbringas till 8 veckotimmar.

I motsats till statskontoret anser jag, att kostnaderna, härför icke lämpligen

böra bestridas från till blindundervisningen anslagna donationsmedel utan

även i fortsättningen gäldas från förevarande anslag.

Behovet av den föreslagna lärarbefattningen i kunskapsämne synes vara

styrkt. Liksom statskontoret anser jag emellertid, att behovet tills vidare

bör tillgodoses genom anställande av en extra lärare.

Såsom av det föregående framgår, har en examinerad sjuksköterska sedan

år 1923 varit anställd vid institutet och förskolan. Hennes kontanta avlö
-

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

ning, 125 kronor i månaden, har bestritts från institutets och förskolans

omkostnadsanslag. Därjämte åtnjuter hon fritt vivre. De hörda myndigheterna

äro ense örn att sjuksköterskan bör, i likhet med vad redan skett

beträffande översköterskan vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte och sjuksköterskorna vid läroanstalterna för dövstumma, uppföras

å ordinarie stat. Däremot hava olika uppfattningar gjort sig gällande

i fråga örn lönegradsplaceringen. Efter närmare övervägande av frågan har

jag anslutit mig till skolöverstyrelsens och lönenämndens uppfattning. Jag

föreslår alltså, att vid institutet och förskolan från och med nästa budgetår

inrättas en ordinarie sjuksköterskebefattning i 7 lönegraden. Vid bifall härtill

bör omkostnadsanslaget minskas med dels (125 X 12 =) 1,500 kronor,

dels ock ett belopp, motsvarande värdet av fri kost, som torde kunna uppskattas

till omkring 500 kronor. Den totala minskningen av sistnämnda

anslag skulle således bliva 2,000 kronor.

I anknytning till det på föredragning av chefen för finansdepartementet

framlagda förslaget till lönereglering för vaktmästarpersonalen vid statens

undervisningsväsende ävensom till vad skolöverstyrelsen anfört rörande

lönegradsplacering av maskinist böra därjämte medel anvisas till avlönande

av en ordinarie maskinist i lönegraden A 10, en ordinarie vaktmästare

i lönegraden A 7, två ordinarie vaktmästare i lönegraden A 5 samt en ordinarie

eldare likaledes i lönegraden A 5.

De i avlöningsstaten upptagna anslagsposterna beräknar jag på följande

sätt:

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, nu förslagsvis

183,600 kronor, bör höjas dels med 1,100 kronor med hänsyn till den

av 1938 års riksdag beslutade löneregleringen för civilförvaltningen, vilken

påverkar löneställningen för den å personalförteckningen för läroanstalterna

för blinda uppförda husmodern i lönegraden B 7, dels med 19,600

kronor i anledning av nyssberörda lönereglering för vaktmästarpersonalen,

dels ock med 36,700 kronor på grund av de av chefen för finansdepartementet

ifrågasatta ändrade lönebestämmelserna för lärarpersonalen. Förslaget

om inrättande av en ordinarie sjuksköterskebefattning medför en höjning

med ytterligare i runt tal 4,200 kronor. Posten bör alltså höjas med inalles

61,600 kronor till 245,200 kronor.

Ur anslagsposten å 3,560 kronor till arvoden och särskilda, ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, utgår arvode med 600 kronor åt den lärarinna

vid förskolan för blinda å Tomteboda, som förordnats att vara första lärarinna

vid skolan. I överensstämmelse med förslag i förutberörda proposition

bör detta arvode, å vilket dyrtidstillägg icke skall i fortsättningen

utgå, höjas med 120 kronor till 720 kronor. Övriga ur posten gäldade

arvoden böra bibehållas vid oförändrade belopp. Enligt lämnad uppgift

utgår för närvarande icke dyrtidstillägg å sistnämnda arvoden, i två fall

på grund av gällande bestämmelser om maximering av dyrtidstillägg.

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

Ifrågavarande arvoden böra icke i fortsättningen vara förenade nied rätt

till dyrtidstillägg. Anslagsposten bör uppföras med (3,560 + 120 =) 8,680

kronor.

Delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal,

nu 10,100 kronor, bör vid bifall till mitt förslag örn utökad musikundervisning

och om inrättande av en extra lärarbefattning i kunskapsämne samt

med hänsyn till av chefen för finansdepartementet i annat sammanhang

förordad lönereglering för hithörande personal höjas med 8,020 kronor. Å

andra sidan föranleder löneregleringen för vaktmästarpersonalen, att ett

belopp å 1,600 kronor, som nu utgår från delposten till avlönande av en

vaktmästare vid hantverksskolan i Kristinehamn, bortfaller. Delposten bör

således uppföras med inalles (10,100 + 8,020 —1,600=) 16,520 kronor.

Delposten till avlöning sförhöjning ar rrv. m., nu 800 kronor, torde kunna

beräknas till förslagsvis 1,200 kronor.

Anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän bortfaller med hänsyn till löneregleringarna. Däremot bör av

samma anledning i avlöningsstaten upptagas en ny anslagspost till rörligt

tillägg med förslagsvis 15,800 kronor.

Förevarande anslag bör alltså för nästa budgetår uppföras med

(245,200 + 3,680 + 16,520 + 1,200 + 15,800 =) 282,400 kronor, innebärande

en anslagshöjning med (282,400 — 205,100 =) 77,300 kronor.

Anmärkas må, att i årets statsverksproposition för ändamålet preliminärt

beräknats 280,000 kronor.

I personalförteckningen för läroanstalterna för blinda böra vidtagas de

ändringar, som föranledas av löneregleringarna och förutnämnda förslag

om inrättande av en ordinarie sjuksköterskebefattning.

11. Förslagsanslaget till Läroanstalter för blinda: Omkostnader.

Förevarande anslag är nu uppfört med 198,200 kronor och disponeras enligt

en av Kungl. Majit fastställd omkostnadsstat, som med därtill hörande

bestämmelser finnes intagen å sid. 535 ff. i statsliggaren för budgetåret

1938/39.

Vid anmälan av motsvarande anslagsfråga under punkten 175 i 1938 års

åttonde huvudtitel framhöll jag, att eleverna vid hantverksskolorna i Kristinehamn

och Växjö själva hade att vidkännas ganska höga kostnader för

utbildningen därstädes. Det syntes mig böra tagas under övervägande, i

vad mån dessa kostnader för eleverna kunde nedbringas.

Genom beslut den 30 juni 1938 anbefalldes skolöverstyrelsen att — under

beaktande av omförmälda yttrande — verkställa utredning angående nedbringande

av utbildningskostnaderna för eleverna vid hantverksskolorna i

Kristinehamn och Växjö ävensom att till Kungl. Majit inkomma med

nämnda utredning och det förslag, som kunde påkallas därav.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 811.

Skolöverstyrelsen har i skrivelser den 31 augusti och den 20 september

1938 gjort framställning om anslag till omkostnader vid läroanstalterna för

blinda för nästa budgetår. Sistnämnda skrivelse innehåller därjämte utredning

och förslag örn nedbringande av utbildningskostnaderna för eleverna

vid omförmälda hantverksskolor. Framställningen utmynnar i en hemställan,

att anslaget för nästa budgetår måtte höjas med 18,800 kronor till

217,000 kronor. Anslagshöjningen fördelas på följande sätt:

Ökning Minskning

Utgifter: Kronor Kronor

Expenser (Kristinehamn)...................... 3,200

Övriga utgifter:

Kosthållet (Tomteboda)...................... 2,000

Utrustningsbidrag till avgående elever (Kristinehamn) — 500

Läkare och sjukvård (Tomteboda).............. 1,000

Vårdare och tjänstepersonal (Tomteboda)........ — 1,500

Utackorderingsbidrag till behövande elever (Kristinehamn)

.................................. 17,600

Utgifter för från institutet och förskolan för blinda

å Tomteboda till hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda män dimitterade elever............ 500

Summa kronor 20,600 5,700

Inkomster:

Elevavgifter............................... 3,000

Nettoinkomst av affärsverksamheten vid hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda män......... —_900

Summa kronor — 3,900

Summa utgiftsökning .... 14,900 kronor

» inkomstminskning 3,900 »

Summa anslagshöjning 18,800 kronor

Av handlingarna inhämtas, att höjningen av anslagsmedlen till kosthållet

och minskningen av anslagsmedlen till expenser, till utrustningsbidrag

och till utgifter för från Tomteboda till Kristinehamn dimitterade elever

betingas av medelsåtgången, höjningen av anslagsmedlen till läkare och

sjukvård av ökade avgifter för vård å serafimerlasarettet samt minskningen

av anslagsmedlen till vårdare och tjänstepersonal av förslaget örn ändrad

tjänsteställning för sjuksköterskan vid institutet och förskolan för blinda.

Anslagsmedlen till utackorderingsbidrag till behövande elever böra, såsom

av det efterföljande framgår, höjas med i runt tal 18,600 kronor vid bifall

till förslaget örn nedbringande av utbildningskostnaderna men kan å andra

sidan med hänsyn till den nuvarande medelsåtgången minskas med 1,000

s. 193 Kontrollera mot PDF

193

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

kronor samt bör alltså höjas med det i tablån angivna beloppet av 17,600

kronor. Minskningen av elevavgifterna betingas av nyssnämnda förslag

örn nedbringande av utbildningskostnaderna. Nettoinkomsten av affärsverksamheten

vid hantverksskolan i Kristinehamn har beräknats med ledning

av erfarenheten under de senare åren.

Till stöd för förslaget örn nedbringande av utbildningskostnaderna för

eleverna vid hantverksskolorna i Kristinehamn och i Växjö har överstyrelsen

anfört:

Levnadskostnaden för de blinda elever, som åtnjöte undervisning vid

hantverksskolorna i Kristinehamn och Växjö, under den tid av omkring

nio månader, då undervisningen påginge, utgjorde för de manliga eleverna

i Kristinehamn 1,187 kronor och för de kvinnliga eleverna i Växjö 600

kronor. Skillnaden förklarades av den omständigheten, att de kvinnliga

eleverna bodde inom skolan och erhölle bostad och kost till ett

belopp av 250 kronor per läsår, under det de manliga eleverna finge vidkännas

inackorderingskostnad utanför skolan till ett belopp av 837 kronor

per läsår, till vilken kostnad staten bidroge med 150 kronor. Då denna

olikhet ur statssynpunkt icke syntes vara motiverad av några särskilda

omständigheter, ansåge överstyrelsen, att vid nedbringandet av här ifrågavarande

utbildningskostnader för blinda hänsyn icke borde tagas till kön

utan sådana bestämmelser tillämpas, att kostnaderna ställde sig lika för

män och kvinnor.

De blinda, örn vilka här vore fråga, kunde med hänseende till sina ekonomiska

förhållanden fördelas i tre grupper: 1) sådana, som på grund av

fullständig blindhet erhölle blindhetsersättning, 2) sådana, som på grund

av att blindheten ej vore fullständig vore i saknad av blindhetsersättning

men i stället åtnjöte folkpension, samt 3) sådana, som på grund av blindhetens

ofullständighet och tillgång till vissa egna medel vore i saknad av

både blindhetsersättning och folkpension.

Av dessa tre kategorier kunde de två första betecknas som ungefärligen

jämställda, alldenstund folkpensionens olika belopp — än överstigande och

än understigande blindhetsersättningen — vore beroende av den allmänna

ortsgrupperingen och sålunda på de platser, där de blinda hade sin hemvist,

borde anses vara av samma effektivitet. Vad beträffade den tredje, relativt

fåtaliga kategorien, som under arbetsåret 1938—39 utgjordes av endast

sex män och två kvinnor, torde man kunna räkna med att de egna tillgångarna

ställde dessa blinda i ungefär samma ekonomiska ställning som

elem, vilka i den ena eller andra formen åtnjuta statsunderstöd. Att under

sådana förhållanden vid bestämmandet av statsunderstöd till utbildningskostnadernas

nedbringande för hantverksskolornas elever tillämpa en viss

gradering, som skulle avpassas efter elevernas olika behov, funne överstyrelsen

icke lämpligt eller tillräckligt motiverat.

Då alltså enligt överstyrelsens mening det ytterligare statsunderstöd, som

borde lämnas de blinda hantverksskoleleverna, borde utgå efter likartade

grunder till samtliga elever, återstode frågan om till vilket belopp detta

understöd borde bestämmas.

Enligt förslag, som framlagts av inspektören för blindundervisningen,

skulle till manlig elev vid hantverksskolan i Kristinehamn, utöver nu åtnjutet

inackorderingsbidrag av ISO kronor, utgå ett statsunderstöd av 537

Bihang till riksdagens protokoll likt!). 1 sami. Kr lill. 13

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

kronor per år, alltså tillhopa 687 kronor. Då flertalet elever åtnjöte blindhetsersättning

av staten med 500 kronor, kunde detta förslag sägas innebära,

att för denna grupp av elever hela den beräknade utbildningskostnaden

eller 1,187 kronor komme att bestridas av statsmedel. Till kvinnlig

elev vid hantverksskolan i Växjö skulle det nu ifrågavarande statsunderstödet

utgå med 100 kronor per år, vilket med hänsyn till jämväl utgående

blindhetsersättning å 500 kronor likaledes kunde anses betyda, att staten

för elevernas flertal bestrede hela den till 600 kronor per år beräknade utbildningskostnaden.

För de smärre kategorier, som icke åtnjöte blindhetsersättning,

skulle förhållandet visserligen icke bliva alldeles detsamma, men

såsom överstyrelsen förut påvisat bleve skillnaden i förmåner mera formell

än reell.

Ehuru förevarande förslag till understödjande av de blindas hantverksutbildning

kunde synas omfattande, holle överstyrelsen före, att det kunde

försvaras. Först vore att märka, att den av staten utgående blindhetsersättningen

icke i främsta rummet avsåge att utgöra endast ett rent ekonomiskt

understöd, förorsakat av vederbörandes ställning såsom mindre bemedlad

och i saknad av normal arbetsförmåga. Den vore fastmer menad att utgöra

en om ock högst ofullständig ersättning för sådant, som den blinde just på

grund av sitt lyte måste undvara i livet. 1934 års riksdag (jfr proposition

nr 79/34 och riksdagens skrivelse nr 132/34), som fattade beslut rörande

blindhetsersättning, hade uttryckligen godtagit principen, att rätten till

dylik ersättning icke skulle vara anknuten till den av lytet föranledda nedsättningen

i arbetsförmågan utan direkt till själva lytet. Blindhetsersättningen

betecknades i enlighet härmed skola hava karaktären av lytesersättning,

och det vore denna dess egenskap, som gjorde, att den, enligt vad som

upplysts, tilldelades även sådana fullständigt blinda, som icke vore helt

obemedlade. Ersättningen borde således icke i sin helhet betraktas såsom

ett understöd i och för hantverksutbildning och fördenskull ej utan vidare

tagas med i beräkningen vid bestämmandet av dylikt understöd.

Vidare borde bemärkas, att vistelsen vid hantverksskolorna visserligen

upptoge större delen av året, men att de blinda dock under tre av årets månader

vore hänvisade till försörjning genom medel utöver dem, som åtginge

för utbildningskostnaderna.

Härtill komme slutligen att de vuxna eleverna vid hantverksskolan i Kristinehamn

ofta vore familjefäder, som sålunda hade försörjningsplikt även

gentemot andra än sig själva.

På grund av dessa och andra omständigheter, som talade för att den

hjälp, staten kunde giva de blinda under den tid, de sökte sin utbildning

vid hantverksskola, bleve så effektiv som möjligt, funne sig överstyrelsen

böra tillstyrka det förslag i detta hänseende, som framlagts av inspektören

för blindundervisningen, blott med viss jämkning, huvudsakligen påkallad

av den omständigheten, att en av inspektören till ett belopp av 80 kronor

beräknad kostnad för resor givetvis ej vöre lika för alla elever utan kunde

variera ganska väsentligt. Överstyrelsen ansåge sålunda, att det till elev i

Kristinehamn nu utgående inackorderingsbidraget, 150 kronor, borde höjas

med 450 kronor till 600 kronor, vartill borde komma ersättning för resor

från hemorten till skolan och åter. I överensstämmelse härmed borde till

elev vid hantverksskolan i Växjö utgå ett inackorderingsbidrag av 20 kronor

per år tillika med ersättning för resor till och från anstalten, av inspektören

även här beräknad till i medeltal 80 kronor. Den merutgift, som kom
-

s. 195 Kontrollera mot PDF

195

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

me på omkostnadsstaten för hantverksskolan i Kristinehamn, bleve i sådant

fall, därest resorna beräknades till 80 kronor per elev, 35 X (450 -(- -f- 80) — 18,550 kronor och för hantverksskolan i Växjö 30 X (20 + 80) =

= 3,000 kronor.

De ''poster i omkostnadsstaten för läroanstalter för blinda, som vid bifall

till ovanstående förslag skulle behöva ändras vore dels delposten Övriga utgifter:

Utackorderingsbidrag till behövande elever vid hantverksskolan i

Kristinehamn för blinda män, dels ock den under Särskilda uppbördsmedel

upptagna inkomstposten Elevavgifter, vilken numera allenast avsåge hantverksskolan

i Växjö för blinda kvinnor. Enligt ovannämnda förslag skulle

belastningen å förstnämnda delpost ökas med 18,550 kronor, och inkomstposten

Elevavgifter minskas med 3,000 kronor. För avrundning av hela

anslaget till omkostnader vid läroanstalter för blinda torde sagda delpost

böra höjas med 18,600 kronor.

Statskontoret har enligt utlåtanden den 12 och den 26 november 1938

icke funnit anledning till erinran mot skolöverstyrelsens förslag örn nedbringande

av utbildningskostnaderna för elever vid hantverksskolorna eller

mot beräkningarna av omkostnadsanslaget.

Omkring en tredjedel av eleverna vid hantverksskolan i Kristinehamn Departekomma

från institutet för blinda å Tomteboda. Återstående elever vid m0n*schef8n

nämnda skola ävensom samtliga elever vid hantverksskolan i Växjö hava

antingen ej tidigare åtnjutit särskild blindundervisning eller ock utskrivits

från blindundervisningsanstalt för att i hantverksskola fullfölja sin yrkesutbildning

(jfr stadgan för statens läroanstalter för blinda, nr 347/32).

Utbildningstiden vid hantverksskolorna är tre år.

Vid båda dessa skolor är undervisningen avgiftsfri. Hantverksskolan i

Kristinehamn är externat, och eleverna eller hemkommunen få där själva

bekosta bostad, kost, kläder och diverse utgifter. För elever, som dimitterats

från institutet å Tomteboda, betalar dock staten samtliga kostnader,

och till behövande elever vid denna skola utgå av statsmedel utackorderingsbidrag

med 150 kronor (jfr 1908 års åttonde huvudtitel, punkten 146).

Vid hantverkskolan i Växjö, som är internat, har alltsedan höstterminen

1935, då skolans verksamhet började, den blinda själv eller hennes hemortskommun

haft att erlägga avgift för bostad och kost (elevavgift) med 250

kronor om året (jfr proposition nr 47/34, sid. 10 ff.). Närmaste anledningen

härtill torde hava varit, att elev vid den till följd av hantverksskolans

i Växjö inrättande nedlagda enskilda hantverksskolan för blinda kvinnor

i Uppsala haft att erlägga motsvarande belopp. Vid statens övertagande

av ifrågavarande blindutbildning ifrågasattes ingen ändring härutinnan.

Skolöverstyrelsens förslag om nedbringande av utbildningskostnaderna

för eleverna vid dessa hantverksskolor innebär i huvudsak, att elev icke

skall behöva vidkännas några eller i vart fall ringa kostnader för vivre under

utbildningstiden, under förutsättning att förekommande blindhetsersättning

eller folkpension användes för ändamålet. Endast i de förhållande
-

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Marits proposition Nr 211.

vis få fall, då elev icke åtnjuter sådan ersättning eller pension, skulle en

del av kostnaderna bestridas av eleven eller, i händelse av medellöshet, av

hemortskommunen. Utackorderingsbidraget till elev vid hantverksskolan i

Kristinehamn skulle höjas med 450 kronor till 600 kronor, och elevavgiften

vid hantverksskolan i Växjö sänkas med 20 kronor till 230 kronor. Vidare

skulle utgå ersättning för resor från hemorten till skolan och åter. Med

utgångspunkt från det antal icke skolpliktiga elever, som nu kan beredas

plats vid skolorna, 35 vid hantverksskolan i Kristinehamn och 30 vid hantverksskolan

i Växjö, har kostnadsökningen uppskattats till 21,600 kronor,

varav 18,600 kronor belöpa å förstnämnda skola och återstoden, 3,000 kronor,

å skolan i Växjö.

Överstyrelsens ifrågavarande förslag finner jag mig böra i princip biträda.

Det är ett viktigt samhällsintresse, att möjligheterna för de blinda att förskaffa

sig yrkesutbildning i görligaste mån underlättas, och utbildningskostnaderna

böra därför nedbringas. I detta hänseende äro dövstumskolornas

elever bättre ställda, i det dessa i regel redan hava fritt vivre och fria

resor under utbildningstiden. Med hänsyn härtill och på av överstyrelsen

anförda skäl anser jag mig böra tillstyrka förslaget allenast med den modifikationen,

att medel till elevresor anvisas från det under åttonde huvudtiteln

uppförda förslagsanslaget till järnvägsresor för blindskolelever jämte

åtföljande vårdare enligt i huvudsak samma grunder, som tillämpas beträffande

de nu från detta anslag utgående ersättningarna för resekostnader för

elev vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda samt skyddsling

vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte. Detta innebär,

att sådan ersättning skall utgå endast för resa en gång årligen för vederbörande

elever med belopp, motsvarande kostnaderna för järnvägsbiljett. Frågan

om gynnsammare grunder för reseersättning till eleverna vid hantverksskolorna

torde böra i sinom tid bedömas i samband med motsvarande spörsmål

beträffande eleverna vid de övriga blindskolorna.

Vid bifall till mitt förslag bör i enlighet med skolöverstyrelsens beräkningsgrunder,

vilka jag lämnar utan erinran, anslagsposten till utackorderingsbidrag

till behövande elever vid hantverksskolan i Kristinehamn höjas

med (17,600 — 35 X 80 =) i runt tal 14,800 kronor och uppföras med

(5,500 + 14,800 =) 20,300 kronor samt inkomstposten Elevavgifter sänkas

med (20 X 80 =) 600 kronor eller, för avrundning av omkostnadsanslagets

slutsumma, med 650 kronor och uppföras med (7,000 —- 650 =) 6,350 kronor.

Den ökade belastningen å förslagsanslaget till järnvägsresor för blindskolelever

jämte åtföljande vårdare torde kunna uppskattas till något

över 1,000 kronor. Jag anser mig dock icke av denna anledning böra nu

ifrågasätta höjning av det anslagsbelopp, som för ifrågavarande ändamål

förordats i statsverkspropositionen för budgetåret 1939/40.

Mot överstyrelsens anslagsberäkningar i övrigt har jag i likhet med statskontoret

ej funnit anledning till erinran. I överensstämmelse med vad jag

under nästföregående punkt anfört i fråga om inrättande av en ordinarie

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

sjuksköterskebefattning bör emellertid inkomstposten Kostersättning

m. m. ökas med 500 kronor. Vidare bör med hänsyn till den av mig förordade

löneregleringen för vaktmästarpersonalen anslagsposten till vårdare

och tjänstepersonal sänkas med — förutom den nu utgående kontanta avlöningen

till institutets sjuksköterska, 1,500 kronor —10,850 kronor, utgörande

i avrundat tal de löneförmåner, som nu utgå från anslagsposten

till sådan personal, vars avlöning hädanefter skall bestridas från avlöningsanslaget.

Av sistnämnda belopp belöpa 9,350 kronor på skolan å Tomteboda

och 1,500 kronor på skolan i Växjö. Anslagsposten bör således sänkas

med (1,500 + 10,850 =) 12,350 kronor.

Omkostnadsstaten kommer härvid att erhålla följande utseende:

Utgifter:

1. Expenser, förslagsvis.........................kronor 64,550

2. Övriga utgifter:

a. Undervisnings- och arbetsmateriel,

förslagsvis.................... kronor 15,500

b. Kosthållet, förslagsvis........... » 55,000

c. Beklädnad för elever vid institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda,

förslagsvis............... » 16,500

d. Utrustningsbidrag till avgående elever,

förslagsvis................. » 7,500

e. Läkare och sjukvård, förslagsvis ... » 8,600

f. Vårdare och tjänstepersonal, försZags-ms » 26,950

g. Utackorderingsbidrag till elever vid

hantverksskolan i Kristinehamn för

blinda män, förslagsvis.......... » 20,300

h. Utgifter för från institutet och för
skolan

för blinda å Tomteboda till

hantverksskolan i Kristinehamn för

blinda män dimitterade elever, förslagsvis

...................... » 16,000 kronor 166,350

Summa kronor 230,900

Inkomster:

1. Elevavgifter.................... kronor 6,350

2. Ersättning för elektrisk ström, städning

m. m.......................... » 1,250

3. Försäljning av slöjdalster m. m...... » 9,500

4. Kostersättning m. m.............. » 6,300

5. Nettoinkomst av affärsverksamheten vid

hantverksskolan i Kristinehamn för

blinda män..................... 8 7,000 kronor 30,400

Nettoutgift kronor 200,500

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Majlis ''proposition Nr ''Bil.

Inkomster och utgifter av affärsverksamheten vid hantverks skolan

i Kristinehamn för blinda män.

Inkomster:

1. Intressemedel, förslagsvis...................... kronor 500

2. Försäljningsmedel, förslagsvis....................» 124,500

Summa kronor 125,000

Utgifter:

Materialier m. m., förslagsvis....................kronor 118,000

Nettoinkomst kronor 7,000.

Anslaget bör alltså för nästa budgetår bestämmas till 200,500 kronor,

innebärande en anslagshöjning med (200,500 —198,200 =) 2,300 kronor.

Bestämmelser rörande dess disposition torde i sinom tid få utfärdas av

Kungl. Maj:t. Jag förutsätter, att åttonde huvudtitelns allmänna dyrtidstilläggsanslag

icke kommer att i fortsättningen tagas i anspråk för dyrtidstillägg

åt befattningshavare, som avlönas ur förevarande omkostnadsanslag.

Den omräkning av lönerna, som i vissa fall kan bliva erforderlig

på grund härav, lärer icke mer avsevärt påverka anslagsberäkningarna för

nästa budgetår.

12. Förslagsanslaget till Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte: Avlöningar.

Detta anslag är nu uppfört med 69,900 kronor och disponeras på sätt

framgår av statsliggaren för budgetåret 1938/39, sid. 537 f.

Genom beslut den 26 augusti 1938 medgav Kungl. Maj:t, att med åtgärder

för tillsättande av ledigbliven ordinarie lärarinnebefattning i slöjd

vid vårdanstalten finge anstå till den 1 juli 1939, under förutsättning att

under arbetsåret 1938—39 i stället anställdes ett slöjdbiträde. Tillika meddelades

härav påkallade ändringar i dispositionen av vårdanstaltens omkostnadsanslag,

från vilket anslag kostnaderna för slöjdbiträdet skulle utgå.

I skrivelse den 31 augusti 1938 har skolöverstyrelsen — med föranledande

av ett av styrelsen för vårdanstalten framlagt förslag — hemställt, att

anslaget måtte för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp.

Styrelsens förslag innebure ingen annan ändring i gällande avlöningsstat

än att anslagsposten till avlöning till tjänsteman å övergångsstat av

2,300 kronor bortfallit och att en ny anslagspost å 1,800 kronor till biträde

å rektorsexpeditionen upptagits. Därjämte påpekade styrelsen, att styrelsen

tidigare hemställt, att en på grund av dödsfall ledigbliven lärarinnetjänst

i slöjd skulle försöksvis hållas obesatt ett år, räknat från och med

den 1 juli 1938, och i stället ett slöjdbiträde anställas under samma tid.

Därest detta förslag bifölles och nämnda personalförändring skulle befinnas

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

lämplig att bibehållas framdeles, alltså även under budgetåret 1939/40,

bomme belastningen på anslagsposten till avlöningar åt lärare, husmoder

och Översköterska under detta budgetår att minskas med lönen för en

lärarinna i slöjd. Kostnaderna för slöjdbiträdet under samma budgetår

skulle komma att bestridas ur omkostnadsstaten. Enär för närvarande icke

kunde bedömas, om sagda anordning komme att bibehållas under budgetåret

1939/40, torde det icke vara möjligt att av denna anledning för budgetåret

1939/40 vidtaga någon ändring i anstaltens stat.

Anledningen till att någon anslagspost till tjänsteman å övergångsstat

icke upptagits i styrelsens förslag till avlöningsstat för budgetåret 1939/40

vore, att ifrågavarande tjänsteman, kvinnligt skrivbiträde, tillika räkenskapsförare,

efter uppnådd pensionsålder avginge från tjänsten i februari

1939. Då det torde vara otvivelaktigt, att rektorn vid vårdanstalten hade

behov av särskilt biträde å rektorsexpeditionen, borde medel för avlönande

av sådant biträde anvisas. Mot det av styrelsen föreslagna beloppet, 1,800

kronor, hade överstyrelsen intet att erinra. Då medel för motsvarande ändamål

vid folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna och dövstumskolorna

utginge ur anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, torde ifrågavarande arvode böra bestridas ur den i

vårdanstaltens avlöningsstat uppförda anslagsposten arvode och särskild

ersättning, bestämd av Kungl. Majit, vars benämning borde ändras till

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit. Denna

post, som i gällande avlöningsstat vore upptagen till 1,300 kronor, borde

sålunda bestämmas till (1,300 + 1,800 =) 3,100 kronor.

Därjämte torde med hänsyn till den av 1938 års riksdag beslutade löneregleringen

för allmänna civilförvaltningen anslagsposten till avlöningar till

lärare, husmoder och Översköterska böra höjas med i runt tal 500 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställde överstyrelsen, att förevarande

anslag för nästa budgetår måtte uppföras med (69,900 — 2,300 +

-i- 1,800 + 500 =) 69,900 kronor.

Statskontoret, som yttrat sig i ärendet den 5 oktober 1938, har anfört:

Statskontoret ville bringa i erinran läroverkslönesakkunnigas uttalande

(proposition nr 271/37, sid. 144) beträffande befattningen som kvinnligt

skrivbiträde, tillika räkenskapsförare, enligt vilket uttalande de sakkunniga

inhämtat, att befattningen icke kunde anses vara av den beskaffenhet,

att tjänsten borde bibehållas såsom ordinarie i löneställning motsvarande

den nu gällande. I varje fall, yttrade de sakkunniga vidare, syntes det vara

uppenbart, att det icke vore motiverat att räkna med en ordinarie heltidstjänst

i kanslibiträdesgrad.

Under hänvisning till nämnda sakkunniguttalande sage sig statskontoret

icke kunna tillstyrka, att det begärda beloppet av 1,800 kronor ställdes till

förfogande för skrivhjälp åt rektorn. Ämbetsverket ville i detta sammanhang

även erinra, att enligt det förslag till skolöverstyrelsens omorganisation,

som framlagts av särskilt tillkallade sakkunniga (statens offentliga

utredningar 1938: 14), från rektorerna skulle avlastas allt arbete med uträknande

av avlöningar, vilket torde komma att medföra ett minskat behov

av biträdeshjälp. Statskontoret finge därför föreslå, att för berörda

ändamål av riksdagen äskades ett belopp av förslagsvis 1,200 kronor.

I (ivrigt hade statskontoret icke funnit anledning till erinran mot skolöverstyrelsens

förslag.

s. 200 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

200 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

Beträffande vaktmästarpersonalen vid vårdanstalten har

skolöverstyrelsen i skrivelsen den 29 december 1937 anfört följande:

I likhet med blindinstitutet å Tomteboda hade blindanstalten i Lund

högtrycksängiwnneanläggning, vars skötsel borde omhänderhavas av maskinist

med biträde av eldare. Båda föresloges av överstyrelsen till lönegradsplacering

i likhet med motsvarande befattningar vid Tomteboda. Två

vaktmästarbefattningar funnes, båda förenade med en mångfald uppgifter

av krävande art. Överstyrelsen hade i sitt förslag placerat båda i lönegraden

B 7. Samtliga vaktmästare vid denna anstalt vore redan uppförda å

ordinarie stat utom eldarbefattningen. Nämnda befattning hade dock upptagits

såsom ordinarie i styrelsens för anstalten statförslag, avseende budgetåret

1938/39. I sitt yttrande över överstyrelsens preliminära förslag hade

anstaltens styrelse yrkat på att de båda nyssnämnda vaktmästarna skulle

placeras i lönegraden B 8, ett förslag som överstyrelsen icke för sin del

kunnat godtaga.

För denna läroanstalt skulle alltså enligt skolöverstyrelsens förslag erfordras

1 maskinistbefattning i lönegraden B 10; 2 vaktmästarbefattningar

i lönegraden B 7 samt 1 eldarbefattning i lönegraden B 5.

Statskontoret har anfört, att det syntes kunna ifrågasättas, örn icke en av

de båda ordinarie vaktmästarna vid förevarande anstalt borde hänföras till

lägre lönegrad än B 7.

Lönenämnden har förklarat sig icke hava något att erinra mot att maskinisten

vid denna anstalt placeras i lönegraden B 10.

I likhet med statskontoret ansåge lönenämnden, att en av de båda föreslagna

vaktmästarna i lönegraden B 7 borde erhålla lägre löneställning,

förslagsvis i lönegraden B 6.

I anslutning till läroverkslönesakkunnigas, av statskontoret åberopade uttalande

föreslog jag i propositionen nr 271/1937 (sid. 145), att befattningen

såsom kvinnligt biträde, tillika räkenskapsförare, skulle överföras på övergångsstat.

Tillika framhöll jag, att vid nuvarande innehavarens avgång från

tjänsten borde tågås under övervägande på vad sätt frågan örn erforderligt

biträde åt rektor vid vårdanstalten borde ordnas. Ifrågavarande befattningshavare

uppnår pensionsåldern före utgången av innevarande budgetår.

Det torde vara ostridigt, att rektor vid vårdanstalten även i fortsättningen

är i behov av ett biträde å sin expedition. Även om den av statskontoret

berörda omorganisationen av skolöverstyrelsen icke skulle komma

till stånd från och med nästa budgetår och ändring alltså icke skulle inträda

i fråga örn rektors befattning med de kamerala uppgifterna, synes

det mig särskilt med hänsyn till vad läroverkslönesakkunniga anfört, som

om ett årsarvode av 1,200 kronor skulle vara tillräckligt. Jag utgår därvid

från att befattningen i fråga icke kommer att vara heltidstjänst. Å

nämnda arvode bör dyrtidstillägg ej utgå.

På grund av den i särskild proposition förordade löneregleringen för vakt
-

s. 201 Kontrollera mot PDF

201

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

mästarpersonalen vid statens undervisningsväsende böra dessutom medel

anvisas till avlönande av vaktmästarpersonal. Med hänsyn tagen till nu

utgående löneförmåner samt till vad anstaltens styrelse anfört i sitt till

handlingarna i ärendet hörande yttrande angående den skäliga relationen

mellan befattningshavarnas löneförmåner finner jag mig böra förorda,

att de nuvarande ordinarie befattningshavarna inplaceras, maskinisten i

lönegraden A 8 och envar av de båda vaktmästarna i lönegraden A 6. För

eldaren föreslår jag extra ordinarie anställning i 5 lönegraden.

Jag ämnar under nästföljande punkt framlägga förslag om anställande

av ett slöjdbiträde. Jag förutsätter därvid, att en vakant lärarbefattning

i slöjd kommer att hållas obesatt även under nästa budgetår. I anledning

härav böra medel ej anvisas till avlönande av en ordinarie lärarinna i slöjd

sagda budgetår.

Avlöningsstaten för vårdanstalten beräknar jag på följande sätt:

Under en anslagspost till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat böra

beräknas medel till avlönande av rektor, fyra lärarinnor i kunskapsämne,

tre lärarinnor i slöjd, en husmoder och en Översköterska samt nyssnämnda

ordinarie vaktmästarpersonal. Med hänsyn till den av 1938 års riksdag

beslutade löneregleringen för civilförvaltningen, vilken påverkar lönerna

för husmodern och översköterskan vid vårdanstalten, och de föreslagna

löneregleringarna för lärår- och vaktmästarpersonalen vid anstalten beräknar

jag ifrågavarande anslagspost till 78,200 kronor. Av anslagshöjningen,

22,200 kronor, betingas 1,800 kronor av löneregleringen för civilförvaltningen,

15,900 kronor av löneregleringen för lärarpersonalen och

4,500 kronor av löneregleringen för vaktmästarpersonalen.

Ur anslagsposten till arvode och särskild ersättning, bestämd av Kungl.

Maj:t, utgår nu arvode med 1,300 kronor åt en icke-ordinarie vaktmästare.

Vid bifall till förutberörda förslag örn vaktmästarlönereglering bortfaller

detta avode. Ur posten bör bestridas förutnämnda arvode å 1,200 kronor

till biträde å rektorsexpeditionen, och posten bör alltså bestämmas till

sistnämnda belopp.

Delposten till grundavlöningar m. m. till oenig icke-ordinarie personal,

ur vilken bestrides lön till två extra ordinarie lärarinnor i kunskapsämne

och som nu är uppförd med 7,700 kronor, bör på grund av löneregleringen

för lärår- och vaktmästarpersonalen höjas till 12,100 kronor. Delposten till

avlöning sförhöjning ar m. m. ät nyssnämnda personal torde kunna uppföras

med förslagsvis 1,700 kronor.

På grund av vaktmästarlöneregleringen bortfaller anslagsposten å 1,400

kronor till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän.

En ny anslagspost till rörligt tillägg beräknar jag i överensstämmelse

med de grunder, för vilka chefen för finansdepartementet i årets statsverksproposition

redogjort, till förslagsvis 5,500 kronor.

Förevarande anslag bör alltså för nästa budgetår uppföras med (78,200 -f

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts proposition Nr Bil.

+ 1,200 + 12,100 + 1,700 + 5,500 =) 98,700 kronor, innebärande en i

huvudsak av berörda löneregleringar föranledd höjning med (98,700 —

— 69,900 =) 28,800 kronor. Anslaget har i årets statsverksproposition preliminärt

beräknats till 96,000 kronor.

I personalförteckningen för vårdanstalten böra vidtagas allenast de ändringar,

som föranledas av löneregleringarna.

13. Förslagsanslaget till Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte: Omkostnader.

Detta anslag är nu uppfört med 133,000 kronor och disponeras enligt en

av Kungl. Majit den 30 juni 1938 fastställd omkostnadsstat, som med därtill

hörande föreskrifter finnes intagen i statsliggaren för budgetåret

1938/39, sid. 538 f.

Genom förutnämnda beslut den 26 augusti 1938 föreskrev Kungl. Majit,

med ändring därutinnan av beslutet den 30 juni 1938, dels att av den i omkostnadsstaten

uppförda delposten till kosthållet å förslagsvis 51,800 kronor

ej finge utan Kungl. Majits medgivande användas högre belopp än som

motsvarade inflytande inkomster av kostersättning med tillägg av 47,700

kronor ( i stället för 47,300 kronor), dels ock att delposten till vårdar- och

ekonomipersonal finge överskridas med högst 1,134 kronor. I sak innebar

detta, att medel anvisades till anställande av ett slöjdbiträde med följande

avlöningsförmåner, nämligen kontant lön 834 kronor, bostadsersättning

300 kronor samt fri kost och tvätt. Dyrtidstillägg skulle icke utgå å löneförmånerna.

I skrivelse den 31 augusti 1938 har skolöverstyrelsen — sedan styrelsen

för vårdanstalten inkommit med förslag i ämnet, varöver inspektören för

blindundervisningen yttrat sig — hemställt, att anslaget måtte för nästa

budgetår höjas till 156,400 kronor.

Överstyrelsens förslag innebär höjning av posten till expenser med ett

belopp av 2,350 kronor, fördelat med 1,650 kronor till bränsle, lyse och

vatten samt 700 kronor till övriga expenser, till kosthållet med 3,000 kronor

samt till vårdar- och ekonomipersonal med 18,250 kronor. Härjämte har

föreslagits höjning med 200 kronor av inkomstposten Ersättning för elektrisk

ström jämte återbäring till anstalten av rabatt å elektrisk ström.

I ärendet hava yttranden avgivits den 5 oktober 1938 av statskontoret

och den 19 oktober 1938 av riksräkenskapsverket.

Av handlingarna inhämtas:

Expenser. Som skäl för höjningen av posten till bränsle, lyse och

vatten — från i nu gällande omkostnadsstat upptaget belopp 21,350 kronor

till 23,000 kronor — hade anstaltsstyrelsen anfört, att utgifterna för detta

ändamål under budgetåret 1936/37 uppgått till 22,553 kronor och att enligt

gjord beräkning utgifterna för detta ändamål komme att stiga till

s. 203 Kontrollera mot PDF

203

Kungl. Martts proposition Nr ''Bil.

minst 24,000 kronor under budgetåret 1937/38, vilket berodde på höjda

priser för bränsle, särskilt kol och koks. Höjningen av delposten till övriga

expenser motiverades med att en del av anstaltens inventarier, särskilt möblerna

i personalens bostadsrum, vore i största behov av renovering och

upprustning. Med hänsyn till de av styrelsen anförda skälen funne sig

skolöverstyrelsen böra tillstyrka, att anslagsposten till expenser höjdes med

2,350 kronor till 42,600 kronor. Statskontoret har ej funnit anledning till

erinran mot skolöverstyrelsens föreliggande förslag.

Vårdar- och ekonomipersonal. Anstaltsstyrelsen har föreslagit

dels lönereglering för denna personal, dels ock utökning av personalen.

Den ifrågasatta löneregleringen, som närmare belyses av handlingarna

i ärendet, innebär i huvudsak inarbetande i lönen av nu utgående dyrtidstillägg,

höjning av slutlönerna med i genomsnitt 8 procent samt nedskärning

av antalet lönegrupper från 5 till 3. Kostnadsökningen har beräknats

till omkring 4,000 kronor.

Personalens naturaförmåner skulle, liksom nu, utgöras av möblerad bostad

med ljus och värme, kost och tvätt samt för vissa sköterskor fria

tjänstekläder.

Med hänsyn till stegrade levnadsomkostnader måste en löneförhöjning

åt vårdar- och ekonomipersonal anses fullt berättigad. Styrelsen ville även

erinra örn, att 1937 års riksdag beviljat provisorisk avlöningsförstärkning

med ett årligt belopp av 216 kronor åt lägst avlönade befattningshavare

i statens tjänst.

Personalen hade genom sin organisation, svenska sjukhuspersonalförbundet,

godkänt det av styrelsen uppgjorda löneförslaget.

Inspektören för blindundervisningen har icke funnit anledning till erinran

mot de föreslagna grundlönerna men ansett ålderstilläggen för höga.

Genom att ifrågavarande personal till en del åtnjöte avlöning i form av

naturaförmåner hade den ej samma olägenhet av stegrade omkostnader

som andra befattningshavare med enbart kontant lön. Ett genomförande

av förslaget skulle medföra höjda löneanspråk hos vårdar- och ekonomipersonalen

vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda. En lämplig

reducering av de föreslagna lönebeloppen borde företagas. Det framlagda

löneförslaget kunde ej i föreliggande skick tillstyrkas.

Skolöverstyrelsen har intet att erinra mot förslaget att höja lönerna

med mot dyrtidstillägg svarande belopp. Då överstyrelsen funne de av styrelsen

föreslagna lönerna skäliga, finge överstyrelsen tillstyrka av löneökningen

betingad höjning av anslagsposten till vårdar- och ekonomipersonal.

Överstyrelsen hade därvid särskilt beaktat den särställning ifrågavarande

anstalt intoge på grund av det svårskötta klientelet därstädes

ävensom den omständigheten, att befattningshavarna vid anstalten icke

såsom vid andra undervisningsanstalter under sommaren bereddes någon

lättnad i sitt påfrestande arbete, enär det övervägande antalet elever även

då vistades å anstalten.

Den föreslagna utökningen av ifrågavarande personal avsåge anställande

av ytterligare fyra befattningshavare. Av dessa skulle tre anställas för att

möjliggöra, att arbetstiden för sömmerskor, kokerskor, köksbiträden och

städerskor, tillhopa 15 personer, skulle för envar minskas från 60 till 48

timmar i veckan. Även örn icke lika starka skäl, som tidigare föranlett en

liknande minskning av vårdarpersonalens arbetstid, i detta fall syntes före
-

s. 204 Kontrollera mot PDF

204 Kungl. Maj:ts proposition Nr Bil.

ligga, ansåge sig överstyrelsen dock icke böra motsätta sig ifrågavarande

förslag.

Utom nyssnämnda tre befattningshavare skulle ytterligare anställas ett

slöjdbiträde.

I utlåtande den 14 april 1938 hade överstyrelsen tillstyrkt framställning

av styrelsen för vårdanstalten örn uppskov till den 1 juli 1939 med tillsättande

av en genom dödsfall ledigbliven lärarinne^’anst i slöjd och anställande

under budgetåret 1938/39 av ett slöjdbiträde. Styrelsen hade ansett,

att det skulle vara till fördel för slöjdundervisningens rationella bedrivande,

att ett slöjdbiträde anställdes i stället för en slöjdlärarinna. Denna

anordning skulle tillämpas på försök under nämnda budgetår. Styrelsens

förslag att vid bestämmande av posten till vårdar- och ekonomipersonal

räkna med arvode till ett slöjdbiträde innebure sålunda, att nämnda anordning

skulle tillämpas även under budgetåret 1939/40. Mot detta förslag

hade överstyrelsen intet att erinra.

Vid genomförande av styrelsens förslag rörande vårdar- och ekonomipersonalen

syntes i enlighet med av rektorn vid vårdanstalten lämnade uppgifter

ifrågavarande post böra beräknas på följande sätt. Till grundavlöningar

åt den nuvarande personalen borde beräknas 36,160 kronor, till

ålderstillägg åt samma personal 8,570 kronor, till avlöningar åt de fyra

nya befattningshavarna 3,048 kronor, till bostadsersättning (beräknad

efter 35 kronor i månaden) åt tre av dessa 1,260 kronor, samt till sjuk- och

semestervikarier 900 kronor, tillhopa 49,938 kronor. Till avrundning av

omkostnadsanslagets slutsumma torde posten böra upptagas till 50,000

kronor, vilket innebure en höjning av i gällande omkostnadsstat upptaget

belopp med 18,250 kronor.

Statskontoret har anfört följande:

I likhet med vad förhållandet vore vid läroanstalterna för blinda funnes

å omkostnadsstaten för vårdanstalten för blinda i Lund uppförd en delpost

till vårdar- och ekonomipersonal. Detta förhållande hade föranlett statskontoret

att i utlåtande angående uppskov med tillsättandet av en slöjdlärarinnetjänst

vid anstalten i Lund framhålla önskvärdheten av att åtgärder

vidtoges för åstadkommande av en överflyttning till avlöningsstaten

av de avlöningar, som bestredes från omkostnadsstaten. Statskontoret

erinrade även, att denna fråga varit föremål för uppmärksamhet i samband

med frågan om anslag till läroanstalterna för dövstumma. Under hänvisning

till vad sålunda i denna fråga tidigare förekommit ville statskontoret

ifrågasätta, örn icke berörda avlöningsmedel från och med nästkommande

budgetår lämpligen borde överföras till avlöningsstaten och där upptagas

såsom en särskild anslagspost, vilken ej finge utan Kungl. Maj:ts medgivande

överskridas.

För att möjliggöra en begränsning av arbetstiden för ekonomipersonalen

— 15 personer — från 60 till 48 timmar i veckan hade hemställts om medel

till avlönande av ytterligare tre befattningshavare. Skolöverstyrelsen, som

avstyrkte bifall till liknande framställning år 1937, hade icke velat motsätta

sig det nu föreliggande förslaget, även örn överstyrelsen icke ansett

lika starka skäl, som tidigare föranlett minskning av vårdarpersonalens

arbetstid, i detta fall föreligga.

I anledning av förslag örn arbetstidsreglering för vårdarpersonalen vid

vårdanstalten i Lund hade föredragande departementschefen i statsverkspropositionen

till 1937 års riksdag (åttonde huvudtiteln, sid. 407) yttrat,

att han med hänsyn till det krävande arbete, som åvilade vårdarpersonalen,

s. 205 Kontrollera mot PDF

205

Kungl. Mårds proposition Nr 211.

och i betraktande jämväl av riksdagens av skolöverstyrelsen åberopade

beslut angående arbetstidens längd vid statens sinnessjukhus, ansåge sig

böra biträda förslaget om en begränsning av arbetstiden til! 54 timmar

per vecka. Medel härför beviljades också av riksdagen.

Ekonomipersonalens arbete kunde icke anses vara i lika hög grad krävande

som vårdarpersonalens med ständig tillsyn och vård av ett ofta svårhanterligt

klientel. Det kunde under sådana omständigheter icke utan

vidare betraktas som självfallet, att ekonomipersonalens arbetstid borde

begränsas i samma omfattning som vårdarpersonalens. I varje fall torde

anledning saknas att tillerkänna den förra kategorien en kortare tjänstgöring

än vårdarpersonalen, vilket skulle bliva följden av ett bifall till

förslaget. Med hänsyn emellertid till att vid statens sinnessjukhus även

ekonomipersonalen beretts kortare arbetstid än förut, ville statskontoret

icke motsätta sig, att medel beviljades för tillgodoseende i viss utsträckning

av framställningen i denna del. Enligt vad som framginge av handlingarna

i ärendet hade arbetstiden för vårdarpersonalen kunnat minskas till i genomsnitt

51 timmar per vecka. Med utgångspunkt härifrån ville det förefalla

statskontoret rimligt, örn tjänstgöringstiden för ekonomipersonalen

sattes till 53 timmar per vecka, varigenom medel för ifrågavarande ändamål

skulle behöva anvisas till två i stället för tre nya befattningshavare.

Även örn vårdar- och ekonomipersonalens löneförmåner framdeles skulle

bestridas från särskild anslagspost under avlöningsstaten i stället för från

omkostnadsstaten, funne ämbetsverket icke anledning till erinran mot det

föreslagna inarbetandet av dyrtidstillägget i lönen.

Den ifrågasatta löneförhöjningen hade av styrelsen för vårdanstalten

motiverats med de stegrade levnadskostnaderna, varjämte erinrats, att

1937 års riksdag beviljat provisorisk avlöningsförstärkning, utgående med

216 kronor årligen, till lägst avlönade befattningshavare.

I likhet med inspektören för blindundervisningen ville statskontoret framhålla,

att stegring i levnadskostnaderna givetvis vore i avsevärt mindre

grad kännbar för sådana befattningshavare, vilka åtnjöte större delen av

sina löneförmåner in natura, än för tjänstemän med enbart kontant avlöning.

Härtill komme, att här ifrågavarade befattningshavare å sin kontanta

lön uppburit dyrtidstillägg, lät vara att den av levnadskostnadernas

stegring föranledda höjningen av detta tillägg i endast ringa grad kunnat

påverka de små kontanta lönebelopp, varom fråga vore. Vad vidare anginge

den provisoriska avlöningsförstärkningen borde uppmärksammas, att

densamma endast utginge till i lönegrad satta befattningshavare.

Utöver vad sålunda anförts ville statskontoret även erinra, att ämbetsverket

i utlåtande angående anslag till omkostnader vid blindinstitutet å

Tomteboda för budgetåret 1937/38 i anledning av framställning om ökade

löner till vårdar- och tjänstepersonalen uttalat, att en jämförelse med motsvarande

löner vid vårdanstalten i Lund och hantverksskolan i Växjö syntes

— örn hänsyn toges till vederbörande orters läge i dyrortshänseende -—

giva vid handen, att personalen vid Tomteboda vöre förhållandevis lågt

avlönad. En måttlig höjning av sistnämnda personals löneförmåner ansåge

statskontoret därför befogad. En jämförelse mellan löneförmånerna för

vårdar- och ekonomipersonalen viel vårdanstalten i Lund, sådana dessa

angivits i en ovannämnda utlåtande bifogad uppställning och i nu förevarande

ärende, utvisade, att sedan heisten 1936 skett cn ökning av de

kontånia lönerna med 10 procent och däröver.

Under åberopande av anförda omständigheter finge statskontoret av
-

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Marits ''proposition Nr ;211.

styrka beviljande av medel för ytterligare lönehöjningar, helst som vid

ett bifall härtill — såsom inspektören för blindundervisningen även påpekat

— en lönereglering måste bliva aktuell även för Tomteboda-personalen.

Beträffande lönegrupperingen torde styrelsen böra äga att inom ramen

för beviljade medel företaga de ändringar, som finge anses påkallade.

Riksräkenskapsverket, vars yttrande inhämtats över den av statskontoret

berörda frågan örn överförande av vissa avlöningsmedel från omkostnads-

till avlöningsanslag, har i likhet med statskontoret funnit det mindre

lämpligt, att utgifterna för avlöningar till vårdar- och ekonomipersonal

vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte bestredes från

anstaltens omkostnadsanslag. Riksräkenskapsverket ville emellertid erinra

om att enahanda anordning för närvarande tillämpades icke blott i fråga

örn vårdare och tjänstepersonal vid institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda och hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor utan även

beträffande betjäning vid folk- och småskoleseminarierna. Samtliga nu

åsyftade avlöningskostnader torde — i anslutning till vad chefen för ecklesiastikdepartementet

uttalat vid anmälan av propositionen nr 212/38

angående anslag till läroanstalter för dövstumma m. m. — böra överföras

till respektive institutioners avlöningsanslag. I den mån fråga vore om vaktmästarpersonal,

torde överflyttningen lämpligen böra ske i samband med

genomförandet av den tillämnade löneregleringen för denna personal. Även

i övrigt torde överflyttningen böra förknippas med en reglering av personalens

avlöningsförhållanden i anslutning till det för allmänna civilförvaltningen

gällande lönesystemet. Därest omläggningen genomfördes i nu angiven

ordning torde, vad särskilt anginge vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte, det icke bliva erforderligt att — på sätt statskontoret

föreslagit — uppföra en särskild anslagspost å anstaltens avlöningsstat

för redovisningen av de från anstaltens omkostnadsanslag överförda

avi öningskostnaderna.

Kosthållet. Av den av anstaltsstyrelsen föreslagna höjningen avposten

till kosthållet hänföra sig 1,200 kronor till tidigare beslutad utökning

av vårdarpersonalen med tre personer, ökat elevantal och stegring

av livsmedelspriserna samt 1,800 kronor till den merutgift för kosthållet,

som beräknades uppkomma på grund av föreslagen utökning av vårdaroch

ekonomipersonalen. Merutgiften hade beräknats till 1,350 kronor för

sistnämnda befattningshavare och 450 kronor för slöjdbiträdet. Då skolöverstyrelsen

biträtt styrelsens förslag till personalutökning och icke hade

något att erinra mot styrelsens beräkning av därav föranledd merutgift

för kosthållet samt funne de av styrelsen anförda skälen för postens höjning

i övrigt bärande, tillstyrkte överstyrelsen, att posten till kosthållet

höjdes med 3,000 kronor till 54,800 kronor.

Statskontoret har icke funnit annan anledning till erinran mot överstyrelsens

förslag, än att anslagsposten till kosthållet borde minskas med kosthållet

för en befattningshavare.

Ersättning för elektrisk ström m. m. Styrelsen har

föreslagit höjning av denna inkomstpost från 1,400 till 1,600 kronor på

grund av att tvenne befattningshavare, vilka tidigare åtnjutit fri värme,

från och med år 1938 skulle lämna ersättning härför samt ifrågasatt, örn

icke inkomstposten borde benämnas Ersättning för värme och elektrisk

ström jämte återbäring till anstalten av rabatt å elektrisk ström.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits proposition Nr gil. 207

Skolöverstyrelsen och statskontoret hava lämnat styrelsens förslag utan

erinran.

En höjning av anslagsmedlen till övriga expenser finner jag mig icke

kunna nu tillstyrka. Däremot lärer, även'' med beaktande av de på senare

tid något minskade bränslepriserna, den föreslagna höjningen av delposten

till bränsle, lyse och vatten vara motiverad.

Den ifrågasatta höjningen av delposten till vårdar- och ekonomipersonal

betingas av framställt förslag örn begränsning av arbetstiden för ekonomipersonalen

från 60 till 48 timmar i veckan, lönereglering för vårdar- och

ekonomipersonalen och anställande av ett slöjdbiträde.

För vinnande av förstnämnda syfte skulle ytterligare tre befattningshavare

behöva anställas. Statskontoret har ifrågasatt en reduktion av antalet

nya befattningshavare med en. Jag finner de av myndigheterna i övrigt

för denna ståndpunkt anförda skälen bärande och tillstyrker förty en

utökning av ekonomipersonalen med tre personer.

Löneregleringsförslaget innebär i huvudsak inarbetande i lönen av nu

utgående dyrtidstillägg, höjning av lönerna med i genomsnitt 8 procent

samt nedskärning av antalet lönegrupper från 5 till 3. Skolöverstyrelsen

har framhållit, att vårdanstalten i Lund intager en särställning på grund

av det svårskötta klientelet och den omständigheten, att befattningshavarna

vid anstalten icke såsom vid andra undervisningsanstalter kunna

under sommaren beredas någon lättnad i arbetet, enär övervägande antalet

elever även då vistas å anstalten. Vid angivna förhållande och då de

föreslagna lönebeloppen synas vara rimliga, vill jag icke motsätta mig

en medelsanvisning, som sätter anstaltsstyrelsen i stånd att genomföra

den ifrågasatta löneregleringen.

Förslaget om anställande av ett slöjdbiträde under nästa budgetår innebär,

att den under innevarande budgetår tillämpade anordningen kommer

att bestå ytterligare ett år. I likhet med skolöverstyrelsen har jag intet

att erinra häremot.

Mot de av överstyrelsen beträffande förevarande delpost gjorda kostnadsberäkningarna

har jag icke funnit anledning till erinran. Delposten bör

således höjas med 18,250 kronor. I betraktande av att med de föreslagna

lönerna icke bör vara förenad rätt till dyrtidstillägg, som under innevarande

budgetår beräknats utgå med omkring 9,800 kronor, innebär förevarande

förslag en kostnadsökning med (18,250 — 9,800 =) 8,450 kronor.

Härtill komma dock kostnader för kosthåll åt tre nya befattningshavare.

I propositionen nr 212/1938 angående anslag till läroanstalter för dövstumma

m. m. framhöll jag (sid. 120), att i fråga örn fördelningen mellan avlönings-och

omkostnadsanslag av kostnader för tjänstepersonal m.m.beträffande

olika institutioner tillämpats i viss mån oenhetliga principer. Då jag i

propositionen föreslog, att i fråga örn läroanstalterna för dövstumma nämnda

kostnader skulle bestridas från avlöningsanslaget, förutsatte jag, att samma

ordning så småningom bomme att, i den mån så borde ske, tillämpas vid

Departe
mentschefen.

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Majlis proposition Nr 211.

läroanstalterna för blinda m. fl. läroanstalter. Då jag anser det lämpligt,

att denna fråga prövas i ett sammanhang för samtliga nu ifrågakommande

läroanstalter (folk- och småskoleseminarierna samt blindanstaltema), vill

jag ej nu i förevarande hänseende-föreslå någon ändring beträffande vårdanstalten

i Lund. Jag förutsätter emellertid, att skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden

för budgetåret 1940/41 beaktar frågan och inkommer med

förslag i ämnet i anslutning till riksräkenskapsverkets ståndpunkt.

Mot de av överstyrelsen verkställda beräkningarna av anslagsposten till

kosthållet har jag intet att erinra.

Då jag i övrigt icke har något att erinra mot överstyrelsens förslag, bör

omkostnadsstaten för nästa budgetår erhålla följande utseende:

Utgifter:

1. Expenser, förslagsvis.............

........... kronor

41,900

2. Övriga utgifter:

a. Undervisnings- och arbetsmateriel,

förslagsvis...................

kronor 6,500

b. Kosthållet, förslagsvis..........

» 54,800

c. Beklädnad, förslagsvis..........

» 8,000

d. Läkare och sjukvård, förslagsvis . .

» 7,000

e. Vårdar- och ekonomipersonal, för- slagsvis .....................

» 50,000 >,

126,300

Summa kronor

168,200

1.

2.

8.

4.

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning för värme och elektrisk

ström jämte återbäring till vårdanstalten

av rabatt å elektrisk ström . . kronor

Försäljning av slöjdalster.......... »

Kostersättning.................. »

Ersättning för städning........... »

1,600

6,000

4,500

400 kronor

12,500

Nettoutgift kronor 155,700.

Anslaget bör alltså bestämmas till 155,700 kronor. Anslagshöjningen utgör

(155,700 — 133,000 =) 22,700 kronor, varav dock enligt det föregående

ett belopp av 9,800 kronor motsvaras av minskad belastning å vederbörande

dyrtidstilläggsanslag. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att

framdeles meddela bestämmelser angående omkostnadsanslagets disposition.

I anslutning till vad i motsvarande hänseende yttrats beträffande läroanstalterna

för blinda vill jag framhålla, att åttonde huvudtitelns dyrtidstilläggsanslag

icke bör i fortsättningen tagas i anspråk för beredande av dyrtidstillägg

åt befattningshavare, som avlönas ur förevarande omkostnadsanslag.

Den omräkning av vissa arvoden, som kan betingas härav, synes icke

nämnvärt påverka anslagsberäkningarna för nästa budgetår.

Detta anslag har i årets åttonde huvudtitel preliminärt beräknats till

153,000 kronor.

s. 209 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

209

14. Förslagsanslaget till Läroanstalter för dövstumma:

Avlöningar.

1937 års riksdag beslutade, att staten skulle från och med den 1 juli

1938 under vissa förutsättningar övertaga ansvaret för dövstumundervisningsväsendets

fortsatta uppehållande. Sedan ifrågavarande förutsättningar

uppfyllts, framlades för 1938 års riksdag i proposition nr 212 förslag

angående anslag till läroanstalter för dövstumma m. m., vilket förslag av

riksdagen i huvudsak godkändes. För nu förevarande anslag till avlöningar

fastställde riksdagen personalförteckning och avlöningsstat, införda å sid.

541 i statsliggaren för budgetåret 1938/39.

I skrivelse den 19 oktober 1938 har skolöverstyrelsen framlagt beräkningar

av nämnda avlöningsanslag för budgetåret 1939/40, vilka beräkningar

på grundval av nu gällande lönebestämmelser utmynna i äskande

av anslag med 930,175 kronor. I ärendet hava utlåtanden avgivits den 18

november 1938 av statskontoret och den 15 november 1938, i viss del, av

undervisningsväsendets lönenämnd.

I fråga om det beräknade antalet lärjungar vid dövstumskolorna under

budgetåret 1939/40 har skolöverstyrelsen yttrat:

Anslagsbehovet under budgetåret 1939/40 vöre givetvis till väsentlig del

beroende på det antal lärjungar, som komme att finnas i de olika skolorna.

Överstyrelsen hade fördenskull verkställt en beräkning rörande lärjungantalets

storlek. Resultatet av denna undersökning framginge av omstående

översikt.

Ehuru beräkningarna i någon mån måste betraktas såsom approximativa,

kunde det dock anses såsom sannolikt, att det nuvarande lärjungantalet

läsåret 1939—40 komme att ökas med minst 110. Osäkerhetsmomentet

läge däri, att antalet lärjungar, som skulle nyintagas hösten 1939, icke

nu kunde med bestämdhet beräknas.

I främsta rummet berodde förenämnda ökning därpå, att antalet lärjungar

i fortsättningsskolorna nästa arbetsår stege på grund av att en

andra årskurs då tillfördes dessa skolor, som därefter finge ett lärjungantal

av 176 mot nuvarande 102. Ökningen kunde följaktligen beräknas uppgå till

omkring 74. Men även i fråga om upptagnings- och specialskolor, motsvarande

de före den 1 juli 1938 befintliga distriktsdövstumskolorna, inträdde

en ökning, som kunde beräknas till omkring 40 lärjungar.

Statskontoret har ansett sig böra understryka, att en viss osäkerhet måste

förefinnas vid beräkningar av förevarande slag. Enligt ämbetsverkets mening

borde därför, innan förhållandena inom dövstumundervisningsväsendet

vunnit större stadga, en viss försiktighet vid uppräkningen av avlöningsanslaget

iakttagas, särskilt örn — såsom överstyrelsen tillstyrkt och vilket

även statskontoret förordar — posten till grundavlöningar m. m. till övrig

icke-ordinarie personal även för nästkommande budgetår betecknades förslagsvis

och möjlighet sålunda hölles öppen för Kungl. Majit att medgiva

Bihang till riksdagens protokoll 10S9. 1 sami. Nr 211. 14

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Majlis proposition Nr 211.

Antal elever vid dövstumskolorna läsåret 1938—39 samt beräknat

antal elever läsåret 1939—40.

Skola

^ ä s

å r e

t

1938-39

1939-40

A

n t a 1

elev

r

Gossar

Flickor

Summa

Gossar

Flickor

Summa

U pptagning sskolor:

Manilla................

57

49

106

—

—

103

Lund.................

51

31

82

—

—

88

Vänersborg..............

36

33

69

—

—''

84

Härnösand..............

62

59

121

—

—

123

Summa

206

172

378

—

—

398

Specialskolor:

Örebro................

51

44

95

—

—

102

Gävle.................

38

21

59

—

—

70

Summa

89

65

154

—

—

172

Fortsättning sskolor:

Växjö.................

—

23

23

—

48

48

Vänersborg..............

58

—

58

85

—

85

Gävle.................

4

4

8

8

9

17

Broby.................

13

—

13

26

—

26

Summa

75

27

102

119

57

176

Samtliga skolor:

Upptagningsskolor.........

206

172

378

—

—

398

Specialskolor.............

89

65

154

—

—

172

Fortsättningsskolor.........

75

27

102

119

57

176

Samtliga

370

264

634

—

746

överskridande av det anvisade beloppet, om så framdeles skulle visa sig

erforderligt.

Beträffande anslagsberäkningarna inhämtas av handlingarna följande:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat.

Vid bedömandet av frågan om antalet för budgetåret 1939/40 behövliga

lärare i kunskapsämne torde, yttrar överstyrelsen, särskilt böra

beaktas, att lärjungantalets beräknade stegring nödvändiggjorde anställning

av bland annat ett ökat antal lärare av här ifrågavarande kategori.

Då lärjungantalet vid de olika läroanstalterna komme att ökas med minst

110 och då varje lärare i medeltal kunde undervisa omkring tio lärjungar,

skulle efter en rent schematisk beräkning 11 nya lärare i kunskapsämne vara

erforderliga. På grund av lärjungantalets nuvarande fördelning på olika

klasser och grupper syntes emellertid undervisningen kunna behörigen upp
-

s. 211 Kontrollera mot PDF

211

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

rätthållas, även om ett mindre antal nya lärare anställdes. Efter verkställd

undersökning av förhållandena i nyssnämnda avseende vid de olika läroanstalterna

hade överstyrelsen kommit till det resultatet, att den ökning av

antalet lärare, som betingades av lärjungantalets stegring, kunde begränsas

till åtta. Av dessa nya lärare borde endast en tillsättas såsom ordinarie.

Vid bifall till detta förslag skulle antalet ordinarie lärare i kunskapsämne

komma att bliva 59 i stället för 58 enligt den för budgetåret 1938/39 fastställda

personalförteckningen. Till grund för sina beräkningar av erforderliga

anslag till avlöningar av tjänstemän å ordinarie stat hade överstyrelsen

alltså lagt ett behov av 59 ordinarie lärartjänster i kunskapsämne.

I nyssnämnda personalförteckning vore upptagna sju arbetslärare

i fortsättningsskola. Styrelsen för fortsättningsskolan i Vänersborg,

där nu sex manliga arbetslärare funnes anställda, vilka tillika meddelade

yrkesundervisning i upptagningsskolan, hade ingivit framställning om

anslag till avlöning åt ytterligare fyra manliga sådana lärare. Lärjungantalet

vid denna fortsättningsskola komme att ökas från 58 med 27 till 85. En ökning

av antalet arbetslärare vore därför ofrånkomlig. Efter verkställda närmare

undersökningar hade överstyrelsen emellertid kommit till den uppfattningen,

att endast två nya arbetslärare vore erforderliga vid skolan under

arbetsåret 1939/40. Vidare syntes det överstyrelsen lämpligt, att båda befattningarna

tills vidare besattes med icke-ordinarie innehavare.

Styrelsen för fortsättningsskolan i Växjö, där nu en ordinarie arbetslärarinna

funnes anställd, hade gjort framställning om anställande av ytterliga

två arbetslärarinnor. Lärjungantalet vid skolan komme visserligen

att nästa arbetsår bliva omkring 48 mot nu 23, men överstyrelsen, som även

i detta fall verkställt närmare undersökningar, ansåge sig dock icke böra

föreslå nyanställning av mer än en icke-ordinarie arbetslärarinna. Den ytterligare

yrkesundervisning, som krävdes vid denna skola, torde under läsåret

1939—10 kunna meddelas av en timlärarinna i arbetsämne.

Vid fortsättningsskolan i Gävle hade yrkesundervisningen under arbetsåret

1938—39 meddelats av arbetslärarna i specialskolan. På grund av lärjungantalets

ökning från 8 till 17 kunde denna ordning icke längre upprätthållas,

utan särskilda arbetslärare måste anställas för fortsättningsskolan.

För gossarna borde yrkesundervisning tills vidare meddelas endast i

skrädderi och skomakeri. För denna undervisning krävdes följaktligen två

manliga arbetslärare. För flickornas yrkesundervisning erfordrades en

kvinnlig arbetslärare. Alla dessa tre befattningar torde tills vidare böra

besättas med icke-ordinarie innehavare.

Antalet vid fortsättningsskolor behövliga ordinarie arbetslärare under

budgetåret 1939/40 kunde alltså beräknas till G manliga och 1 kvinnlig,

tillhopa 7, eller samma antal som innevarande budgetår.

Under förutsättning, att antalet arbetslärare vid fortsättningsskolan i

Vänersborg ökades på sätt överstyrelsen här förut angivit, kunde undervisningen

i yrkeskunskap i upptagningsskolan på nämnda ort meddelas av arbetslärarna

i fortsättningsskolan, liksom fallet vore under innevarande läsår.

Någon ökning av antalet arbetslärare vid övriga barndomsskolor behövde

icke heller förekomma. Antalet arbetslärare vid upptagnings- och specialskolor

under budgetåret 1939/40 beräknades därför lill samma antal som

innevarande budgetår eller till 14.

Av styrelsernas för skolorna i Växjö och Gävle gjorda framställningar om

anställande av ytterligare en s k o 1 k ö k s 1 ä r a r i n n a vid vardera an
-

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

stalten, kunde överstyrelsen icke biträda. Det för innevarande arbetsår vid

sistnämnda skola fastställda veckotimtalet borde dock ökas, varom överstyrelsen

i annat sammanhang framlade förslag.

Vid upptagningsskolan å Manilla bestredes gymnastikundervisningen

för närvarande av timlärare med ett antal veckotimmar av 10.

Det hade visat sig, att denna planläggning av gymnastikundervisningen

icke vore tillräcklig med avseende på omfattningen och icke heller i övrigt

ändamålsenlig. Lärj ungantalet vid Manilla komme att nästa läsår uppgå

till 103, vilka vid gymnastikundervisningen borde uppdelas i minst fyra

avdelningar. Då varje avdelning skulle undervisas under tre lektioner i

veckan, bleve veckotimtalet följaktligen 12. Därtill komme undervisning i

lek och idrott samt i s. k. rytmik med ungefär samma veckotimtal. En särskild

lärarinna vore därför av behovet påkallad. Överstyrelsen ansåge, att

befattningen borde besättas med ordinarie innehavare.

I sitt yttrande den 23 november 1937 angående statens övertagande av

dövstumundervisningen anförde överstyrelsen bland annat, att ordinarie

gymnastiklärare icke funnes anställd vid någon av de dåvarande dövstumskolorna.

Skulle förhållandena framdeles påkalla anställning av sådan befattningshavare,

torde, yttrade överstyrelsen, frågan om vederbörandes lönegradsplacering

i samband därmed böra avgöras. Överstyrelsen erinrade

tillika om att ordinarie gymnastiklärare vid blindinstitutet å Tomteboda

placerats i lönegrad 20 och sådan lärare vid småskoleseminarium i lönegrad

21.

Överstyrelsen ansåge för sin del, att ordinarie gymnastiklärare vid dövstumskola

borde placeras i samma lönegrad som sådan lärare vid blindinstitutet

å Tomteboda, d. v. s. i lönegrad 20. Överstyrelsen förutsatte givetvis,

att den, som skulle kunna ifrågakomma till ordinarie gymnastiklärarbefattning,

skulle vara i vederbörlig ordning utexaminerad gymnastiklärare.

Med hänvisning till det anförda föresloge överstyrelsen, att en ordinarie

gymnastiklärarinna, som under läsåret 1939—40 skulle erhålla 24 timmars

undervisningsskyldighet för vecka, måtte anställas vid upptagningsskolan

å Manilla.

Vid läroanstalterna i Vänersborg bestredes undervisningen i gymnastik

av timlärare. Antalet veckotimmar uppginge vid upptagningsskolan till 12

och vid fortsättningsskolan till 10. För nästa budgetår krävdes på grund

av lärjungantalets ökning undervisning i gymnastik med lek och idrott under

20 veckotimmar i vardera av upptagnings- och fortsättningsskolorna

eller under tillhopa 40 veckotimmar. Vid sådant förhållande och då lärjungantalet

framdeles komme att ytterligare betydligt ökas, ansåge överstyrelsen,

att en ordinarie gymnastiklärare med placering i 20 lönegraden

här borde anställas. Den undervisning, som under arbetsåret 1939/40 krävdes

utöver det för full tjänstgöring fastställda antalet veckotimmar, borde

bestridas av timlärare.

I fråga om övriga å ordinarie stat uppförda befattningshavare

föresloge överstyrelsen inga ändringar i nu gällande personalförteckning.

I sistnämnda förteckning vore å övergångsstat

uppförda tre slöjdlärarinnor. Härutinnan föresloges heller ingen ändring.

Statskontoret har, i anledning av överstyrelsens förslag om anvisande av

medel till anställande av åtta nya lärare i kunskapsämne, varav

en ordinarie, erinrat, att chefen för ecklesiastikdepartementet i proposition

s. 213 Kontrollera mot PDF

213

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

nr 212/1938 (sid. 45) — efter att hava föreslagit, att av de för dövstumskolorna

i kunskapsämne erforderliga 65 lärarna 58 anställdes som ordinarie

och 7 som extra ordinarie lärare — uttalat, att det skulle hava varit

önskvärt med ett något färre antal ordinarie och ett något större antal

extra ordinarie lärare. De speciella förhållandena i samband med statsövertagandet

hade dock synts motivera en ur personalsynpunkt gynnsammare

proportion mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare

än som under andra förhållanden kunde hava befunnits lämplig.

Emellertid förutsattes, att överstyrelsen i fortsättningen hade sin uppmärksamhet

riktad på lämpligheten av att genom en minskning av antalet

ordinarie lärartjänster underlätta organisatoriska förändringar inom dövstumskolorna

vid en tänkbar nedgång av antalet skolpliktiga dövstumma.

Med hänsyn till vad departementschefen sålunda anfört, borde enligt

statskontorets mening det för nästa läsår uppkommande behovet av ytterligare

lärarkrafter i kunskapsämne tillgodoses uteslutande genom anställande

av icke-ordinarie lärare. Samtliga de nya befattningshavarna syntes därvid

böra anställas såsom extra lärare.

Statskontoret har även motsatt sig överstyrelsens förslag örn inrättande

av ordinarie gymnasti k lärartjänster.

Då vid 1938 års riksdag i samband med statsövertagandet en allmän

översyn över dövstumväsendets organisation och personalbehov ägt rum,

utan att därvid någon ordinarie gymnastiklärartjänst ansetts böra inrättas,

vore statskontoret icke berett att nu tillstyrka bifall till framställningen i

denna del. Med hänsyn till de beträffande skolorna i Vänersborg föreliggande

särskilda omständigheterna samt svårigheten att bibehålla tillfälliga lärare

i en stad som Vänersborg med de små möjligheter, som där kunde erbjudas

till arbete vid sidan av tjänsten, ville statskontoret emellertid icke

motsätta sig, att vid dessa skolor inrättades en extra ordinarie lärartjänst i

gymnastik med lek och idrott. Innehavaren av sagda tjänst borde i likhet

med motsvarande lärare vid statens undervisningsväsende placeras i 18

lönegraden. Vid Manilla åter borde enligt ämbetsverkets åsikt gymnastikundervisningen

åtminstone tills vidare bestridas av timlärare.

Undervisning sväsendets lönenämnd, som yttrat sig beträffande löneställningen

för de ifrågasatta ordinarie gymnastiklärarna, har jämväl

ställt sig avvisande till förslaget att sådana tjänster nu skulle inrättas.

Lönenämnden erinrade, att överstyrelsen enligt propositionen nr 212/1938

beräknat den erforderliga gymnastiklärarpersonalen efter statens övertagande

av dövstumundervisningsväsendet på sådant sätt, att timlärare i

gymnastik skulle finnas anställda vid var och en av samtliga dövstumskolor.

Överstyrelsen hade vidare anfört, att örn förhållandena framdeles

påkallade inrättandet vid någon skola av ordinarie tjänst, beslut örn gymnastiklärares

löneställning borde fattas i samband med beslutet om tjänstens

inrättande.

Lönenämnden hade icke kunnat undgå att finna i viss mån anmärkningsvärt,

att förslag av nu ifrågavarande innebörd framfördes omedelbart

efter ikraftträdandet av den nya organisationen av dövstumskolorna. Någon

undervisningsplan för statens läroanstalter för dövstumma hade ännu

icke hunnit utfärdas. Vid sådant förhållande hade lönenämnden icke kunnat

bilda sig en uppfattning örn arten och omfattningen av den undervis
-

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Marits ''proposition Nr Bil.

ning i gymnastik, iek och idrott samt s. k. rytmik, som enligt vad

överstyrelsen anfört skulle förekomma exempelvis vid skolan å Manilla.

Det ville synas lönenämnden, att frågan örn inrättande av ordinarie gymnastiklärartjänster

vid de berörda läroanstalterna borde, i avvaktan på närmare

hållpunkter för densammas bedömande, tills vidare anstå. Det för

undervisningens bestridande under budgetåret 1939/40 erforderliga anslagsbeloppet

borde i anslutning härtill enligt lönenämndens mening beräknas

med utgångspunkt från den avlöning, som tillkomme timlärare i gymnastik.

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:

I fråga örn denna post, nu uppförd med förslagsvis 13,000 kronor, har

ändring ej föreslagits.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit.

Grundbelopp. Ur denna delpost utgå arvoden till, bland andra, läkare

och tandläkare. Beträffande dessa arvoden har överstyrelsen ifrågasatt

vissa höjningar på grund av lärjungantalets ökning. Arvodet till läkaren

vid fortsättningsskolan å Broby gård, där lärjungantalet beräknades ökat

från 13 till 26, syntes böra höjas från 250 till 400 kronor och arvodet till

läkaren vid fortsättningsskolan i Växjö, där lärj ungantalet syntes bliva

mer än fördubblat, från 500 till 800 kronor. Arvodet till tandläkaren vid

fortsättningsskolan å Broby gård borde ökas från 150 till 300 kronor. Vid

fortsättningsskolan i Växjö och vid specialskolan i Örebro hade under innevarande

läsår anslag till arvoden åt tandläkare icke funnits anvisade. Överstyrelsen

betraktade det emellertid såsom synnerligen viktigt, att rationell

tandvård anordnades även vid de nämnda skolorna, och hemställde därför,

att till arvoden åt tandläkare vid läroanstalten i Växjö måtte anvisas 500

kronor samt till sådan läkare vid läroanstalten i Örebro, där lärjungantalet

bleve 102, 800 kronor.

För undervisning i trädgårdsskötsel hade styrelsen

för specialskolan i Örebro begärt ett anslag av 275 kronor. Överstyrelsen,

som ansåge det vara av stor betydelse, att någon undervisning i trädgårdsskötsel

meddelades vid läroanstalt, där sådan undervisning lämpligen kunde

anordnas, tillstyrkte, att anslag med nämnt belopp beviljades. Då ifrågavarande

undervisning skulle meddelas endast under de tider höst och vår,

då tjänlig väderlek rådde, syntes det erforderliga anslaget böra upptagas

såsom arvode, bestämt av Kungl. Majit.

En av styrelsen från dövstumskolan i Lund framställd begäran örn ett

anslag å 600 kronor till arvode åt särskild inspektris för de barn, som på

grund av utrymmesbrist vid skolan måste utackorderas i enskilda hem,

kunde överstyrelsen icke tillstyrka, då det vore överstyrelsens uppfattning,

att erforderlig tillsyn över dessa barn borde utövas av rektor med biträde

av övriga vid skolan anställda lärare och annan lämplig person. Föreskrift

härom borde intagas i blivande stadga för statens läroanstalter för dövstumma.

I fråga om vikanatsersättningar m. m. föresloges ingen ändring.

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

Kungl. Marits ''proposition Nr 211.

Därest överstyrelsens här framställda förslag vunne bifall, komme för

budgetåret 1939/40 att till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit: Grundbelopp erfordras ett anslag av 34,225 kronor, vilket

innebure en ökning med 2,175 kronor, och till vikariatsersättningar

m. m. liksom nu förslagsvis 350 kronor, tillhopa 34,575 kronor.

4. Avlöningar till i c k e - o r d i n a r i e personal,

a. Grundavlöningar m. m.

Under innevarande budgetår funnes, erinrar överstyrelsen, vid statens

läroanstalter för dövstumma 7 extra ordinarie och 1 extra lärare i

kunskapsämne, vilken sistnämnde blivit anställd vid fortsättningsskolan

å Broby gård i stället för en timlärare. Överstyrelsen beräknade, att

för budgetåret 1939/40 erfordrades sammanlagt 74 lärare, därav 59 ordinarie

(jfr ovan) och 15 icke-ordinarie. För närvarande vore det visserligen

icke möjligt att exakt angiva, hur många av de icke-ordinarie lärarna, som

kunde visa sig komma att fylla kraven för anställning som extra ordinarie.

Med ledning av nuvarande förhållanden beräknade emellertid överstyrelsen

antalet extra ordinarie lärare till 12 och antalet extra lärare till 3.

Såsom i det föregående redan angivits, hade överstyrelsen efter verkställda

undersökningar kommit till den uppfattningen, att sex nya a rbetslärare

i fortsättningsskola vore erforderliga under

budgetåret 1939/40, nämligen två manliga i Vänersborg, likaledes två manliga

i Gävle, en kvinnlig i Växjö och en kvinnlig i Gävle. Samtliga dessa

lärare torde böra anställas såsom extra arbetslärare.

Beträffande timlärare föresloge överstyrelsen följande förändringar

för budgetåret 1939/40:

V änersborg

Broby

Gävle

Härnö-

sand

Lund

Ma-

nilla

upp-

tåg-

fort-

sätt-

Växjö

Örebro

nings-

nings-

skolan

skolan

Gymnastik:

10

10

10

Budgetåret 1938/39 . . .

Överstyrelsens förslag för

10

15

5

10

12

10

10

10

budgetåret 1939/40 . . .

—

10

15

8

—

—

Skolkök:

Budgetåret 1938/39 . . .

Överstyrelsens förslag för

—

■ 10

—

10

10

10

10

budgetåret 1939/40 . . .

—

15

—

6

—

10

•-

—

Arbetsämne:

Budgetåret 1938/39 . . .

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Överstyrelsens förslag för

budgetåret 1939/40 . . .

—

—

—

12

—

—

—

10

—

Träslöjd:

10

Budgetåret 1938/39 . . .

Överstyrelsens förslag för

“

10

budgetåret 1939/40 . . .

Kindergarten:

5

5

8

Budgetaret 1938/39 . . .

Överstyrelsens förslag för

10

8

budgetåret 1939/40 . . .

—

—

10

—

—

—

—

—

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj:ts proposition Nr %lt.

Överstyrelsen har även hemställt om viss höjning av de för övrig

personal avsedda medlen.

I staten för budgetåret 1938/39 vore anslag beräknat till avlöning åt

en särskild tillsynshavande. Denna vore anställd vid upptagningsskolan å

Manilla. Styrelsen för specialskolan i Gävle hade nu gjort framställning om

anslag för nästa budgetår till samma ändamål. På grund av att antalet

lärjungar vid specialskolan kunde beräknas komma att ökas från 59 till

70, funne överstyrelsen sig böra tillstyrka bifall till styrelsens hemställan,

enär nuvarande tillsynshavande, vaktmästaren och husmodern, icke rimligen

kunde åläggas utöva den ytterligare tillsyn, som det ökade lärjungantalet

komme att medföra. Överstyrelsen föresloge, att till arvode åt denna

tillsynshavande beräknades ett belopp av 1,200 kronor samt dessutom de

övriga förmåner, som tillkomme motsvarande befattningshavare vid övriga

läroanstalter för dövstumma.

I den för budgetåret 1938/39 fastställda staten vore vidare arvoden beräknade

för 16 vårdarinnor. I de ingivna förslagen avseende budgetåret

1939/40 hemställde styrelsen för upptagningsskolan i Lund om

anslag till tre vårdarinnor i stället för till två, styrelsen för fortsättningsskolan

i Vänersborg, vid vilken nu icke någon vårdarinna funnes anställd,

örn anslag till fyra, styrelsen för fortsättningsskolan i Växjö om anslag till

två i stället för till en och styrelsen för fortsättningsskolan i Gävle, där

ingen vårdarinna nu funnes, om anslag till en.

På grund av lär jungan talets stegring funne överstyrelsen det av behovet

påkallat, att vårdarinnornas antal ökades vid de nämnda läroanstalterna.

Dock kunde överstyrelsen icke tillstyrka anslag till avlöning åt mer än tre

vårdarinnor vid fortsättningsskolan i Vänersborg.

Överstyrelsen tillstyrkte alltså, att anslag beräknades till avlöning åt sammanlagt

22 vårdarinnor.

I den för innevarande budgetår gällande staten vore medel beräknade för

avlöning åt sammanlagt fem sömmerskor. Vid fortsättningsskolan å Broby

gård tillkomme vården av och tillsynen över lärjungarnas kläder för närvarande

husmodern. På grund av att lärjungantalet nästkommande arbetsår

bleve 26 eller dubbelt så stort som nu, måste för nämnda vård och tillsyn anställas

en särskild person, lämpligen en sömmerska, vilkens avlöning beräknades

till 900 kronor om året, varjämte hon borde komma i åtnjutande

av de förmåner i övrigt, som tillkomme dylik befattningshavare vid de

övriga läroanstalterna för dövstumma. Överstyrelsen beräknade alltså, att

anslag för budgetåret 1939/40 vore erforderligt till avlöning åt sex sömmerskor.

Det sammanlagda antalet biträden vid de olika läroanstalterna uppginge

för närvarande till 55. För nästkommande budgetår föresloges ingen ändring

i detta antal. Däremot hade styrelserna för vissa läroanstalter på grund av

vissa svårigheter att erhålla lämplig personal funnit sig nödsakade att något

öka biträdenas löner, varför det sammanlagda anslagsbeloppet för här

ifrågavarande ändamål beräknades böra höjas med i runt tal 4,000 kronor

till 42,470 kronor.

Vid en var av läroanstalterna utom vid fortsättningsskolan å Broby gård

funnes för närvarande anställd en vaktmästare. Enligt överstyrelsens uppfattning

vore det emellertid nödvändigt, att två vaktmästare bleve anställda

vid läroanstalten i Vänersborg. Överstyrelsen tilläte sig erinra därom, att

i nämnda stad funnes såväl upptagningsskola som fortsättningsskola, den

s. 217 Kontrollera mot PDF

217

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

senare belägen på omkring 500 meters avstånd från den förra. Lärjungantalet

beräknades nästa läsår och arbetsår till 84 i upptagningsskolan och

85 i fortsättningsskolan. På grund av den karaktär denna läroanstalt hade

samt med hänsyn till skolbyggnadernas läge och till mångfalden av de

uppdrag, som skulle utföras vid envar av de båda skolorna, funne överstyrelsen

det vara nödvändigt, att en särskild vaktmästare anställdes vid

fortsättningsskolan. Överstyrelsen beräknade denne vaktmästares avlöning

till 2,496 kronor jämte de förmåner i övrigt, som tillkomme vaktmästare

vid de andra läroanstalterna för dövstumma, d. v. s. fri bostad med bränsle

och lyse. Skulle frågan om placering å ordinarie stat av vaktmästarna vid

statens undervisningsväsende komma att upptagas till prövning och avgörande

vid 1939 års riksdag, förutsatte överstyrelsen, att även vaktmästarna

vid läroanstalterna för dövstumma bleve upptagna såsom ordinarie

befattningshavare.

Sedan en vaktmästare från och med budgetåret 1938/39 blivit anställd

vid upptagningsskolan å Manilla, kunde den kvinnliga portvaktst jönsten

där indragas.

Med undantag av vad här ovan anförts, ansåge sig överstyrelsen icke

böra föreslå utökning av den vid läroanstalterna för dövstumma anställda

icke-ordinarie personalen.

I enlighet med vad sålunda anförts syntes medelsbehovet för övrig ickeordinarie

personal vid läroanstalterna för dövstumma, grundavlöningar

m. m., böra för budgetåret 1939/40 beräknas till, förslagsvis, 232,000 kronor

(nu 158,100 kronor).

Statskontoret har i anledning av ett av överstyrelsen framställt förslag

om anvisande av statsmedel till träslöjdundervisning vid upptagningsskolan

å Manilla erinrat, att, sedan statskontoret och överstyrelsen av Kungl.

Majit anbefallts att gemensamt verkställa utredning rörande dispositionen

av de till dövstumundervisningsväsendet hörande donationsmedlen, en dylik

utredning för närvarande påginge inom statskontoret. Innan resultatet av

densamma förelåge, borde enligt statskontorets mening här förevarande

utgift alltjämt liksom nu bestridas med anlitande av fondmedel.

b. Avlöningsförhöjningar.

Vid beräkning av de avlöningsförhöjningar, som skulle förekomma till

extra ordinarie lärare, hade överstyrelsen förutsatt, att extra ordinarie lärare

placerades i tredje löneklassen inom respektive lönegrad. På grund av lärarantalets

ökning måste anslaget höjas från 4,000 kronor till, förslagsvis,

8,000 kronor.

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeord

i n a r e tjänstemän.

Beträffande denna anslagspost, nu uppförd med 7,600 kronor, har överstyrelsen

icke ifrågasatt någon förändring.

I detta sammanhang bör framhållas, att skolöverstyrelsen i sin förberörda

skrivelse den 29 december 1937 anfört följande beträffande lönegrads

placeringen av vaktm Östar pers o nalén.

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

Det upptagna antalet vaktmästarbefattningar samt lönegradsplaceringen

för dessa vore i full överensstämmelse med vad som föreslagits i skrivelse

den 23 november 1937, till vilken överstyrelsen tilläte sig hänvisa. I förevarande

sammanhang ville överstyrelsen blott framhålla, att endast en

vaktmästarbefattning i lönegraden B 6 upptoges för varje dövstumskola

utom för dövstumskolan i Vänersborg. Liksom vid blindinstitutet och förskolan

för blinda å Tomteboda och vid vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte funnes nämligen vid den nämnda dövstumskolan

högtrvcksångpanneanläggning, vars skötsel erfordrade utbildad maskinist.

Denne placerades i följaktligen i lönegraden B 10. På grund av särskilda lokala

och andra förhållanden, såsom att anstalten vore uppdelad på en

barnskola och en yrkesskola (fortsättningsskola) samt hade lokalerna förlagda

till tre olika byggnader, ansåge överstyrelsen, att två vaktmästarbefattningar

vore behövliga för vanliga vaktmästargöromål, viss vård och tillsyn

av eleverna samt skötsel av trädgård, park och gård m. m. Den ena

vaktmästaren, tillika trädgårdsbiträde, föresloges till placering i lönegraden

B 7 och den andre vaktmästaren i lönegraden B 6. Däremot föresloges icke

någon eldare till ordinarie anställning, då eldareuppgiften här enligt erhållen

upplysning icke kunde sägas vara av mera kvalificerad beskaffenhet.

För de 7 dövstumskolorna skulle alltså enligt skolöverstyrelsen erfordras

1 maskinist i lönegraden B 10, 1 vaktmästare i lönegraden B 7 samt 7

vaktmästare i lönegraden B 6.

Statskontoret har uttalat, att vad skolöverstyrelsen anfört till stöd för

en ordinarie vaktmästarbefattning i lönegraden B 6 vid dövstumskolan i

Vänersborg funne statskontoret icke utgöra tillräckliga skäl för inrättandet

av dylik befattning. Med hänsyn härtill torde den andre vaktmästaren vid

nämnda dövstumskola icke böra placeras högre än vaktmästarna vid övriga

dövstumskolor.

Lönenämnden har förklarat sig icke hava något att erinra mot en placering

i lönegraden B 10 av maskinisten vid dövstumskolan i Vänersborg.

En anordning med allenast en vaktmästare förekomme vid alla dövstumskolor

utom en. Mot den för berörda fall föreslagna placeringen i lönegraden

B 6 hade lönenämnden icke något att erinra.

Departe- Såsom förutsågs vid beslutet örn statens övertagande av kostnaderna

mentschefen. för dövstumundervisningsväsendet, har — vilket också framgår av överstyrelsens

anslagsberäkningar — en icke oväsentlig stegring av anslagsbehovet

till avlöningar vid dövstumskolorna gjort sig gällande redan för det andra

budgetåret efter förstatligandet. Nämnda stegring är givetvis främst beroende

av det fortsatta utbyggandet av den obligatoriska fortsättningsskolan

och den därav betingade ökningen av elevantalet vid fortsättningsskolorna.

Elevantalet i sistnämnda skolor beräknas sålunda komma att stiga

från 102 till 176, en ökning alltså med icke mindre än 74 elever, medan lärjungantalet

i upptagnings- och specialskolor beräknats komma att öka

från 532 med 38 till 570. Naturligtvis äro dessa beräkningar i viss mån

osäkra, vilket manar till försiktighet vid uppskattandet av medelsbehovet

s. 219 Kontrollera mot PDF

219

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

för nästa budgetår. Överstyrelsens anslagsberäkningar synas ock i stort sett

försiktigt hållna och torde därför icke giva rum för några starkare beskärningar.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har överstyrelsen för nästa

budgetår begärt inrättande av tre nya ordinarie lärartjänster,

nämligen en lärare i kunskapsämne och två gymnastildärarbefattningar.

I nu gällande personalförteckning finnas upptagna 58 lärare i kunskapsämne.

Av propositionen nr 212/1938 framgår, att därutöver beräknats medel

till anställande av 7 extra ordinarie sådana lärare. Jag uttalade i nämnda

proposition (sid. 45), bland annat, att jag skulle hava ansett önskvärt med

ett något färre antal ordinarie och ett något större antal extra ordinarie

lärare. De speciella förhållandena i samband med statsövertagandet syntes

mig dock motivera en ur personalsynpunkt gynnsammare proportion mellan

antalet ordinarie och antalet icke-ordinarie befattningshavare än som

under andra förhållanden kunde hava befunnits lämplig. Överstyrelsen har

nu räknat med ett behov av åtta nya heltidstjänstgörande lärare och hemställt

örn att en av dessa måtte erhålla ordinarie anställning. Med hänsyn

till min föregående år intagna ståndpunkt och med tanke på den osäkerhet,

som vidlåder beräkningen av lärarbehovet, finner jag mig icke nu kunna

förorda en utökning av antalet ordinarie ämneslärarbefattningar.

Några befattningar såsom ordinarie lärare i gymnastik finnas för närvarande

icke inrättade vid dövstumskolorna. I sitt förslag angående statens

övertagande av ansvaret för dövstumundervisningen gjorde överstyrelsen

icke någon hemställan om inrättande av sådana befattningar. Av

propositionen nr 212/1938 framgår dock, att överstyrelsen icke bortsett

ifrån att sådana tjänster framdeles kunde komma att bliva behövliga.

Ur principiell synpunkt synes icke någon invändning kunna riktas mot

överstyrelsens nu förevarande förslag. Jag kan sålunda icke dela de betänkligheter,

som mot detsamma framförts av statskontoret och undervisningsväsendets

lönenämnd. En viss återhållsamhet kan dock vara befogad med

tanke på de för dövstumskolorna rådande säregna förhållandena.

Före statsövertagandet bestreds gymnastikundervisningen vid en del

dövstumskolor, i vad den avsåg de äldre eleverna, av examinerade gymnastiklärare

och, vad beträffade de yngre eleverna, av dövstumlärare. I sitt

förutnämnda förslag angående dövstumundervisningens ordnande påpekade

överstyrelsen detta förhållande och förklarade sig anse en dylik anordning

i regel vara den mest ändamålsenliga på grund av att sistnämnda

lärare hade förmåga att meddela sig med och förstå de dövstumma. Detta

uttalande synes mig förtjänt att beaktas, då det gäller att uppställa kompetensfordringar

för lärare i gymnastik vid dövstumskolorna, nämligen såtillvida,

att man givetvis bör fordra såväl en god utbildning i själva ämnet

gymnastik med lek och idrott som ock i allmänhet förmåga att meddela

sig med och förstå de dövstumma, ett krav, som torde böra ställas både

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. Marits proposition Nr 211.

på de gymnastiklärare, som skola undervisa yngre elever, och på dem,

som skola undervisa äldre. Något skäl emot ett inrättande av ordinarie

gymnastiklärarbefattningar utgör nämnda uttalande sålunda icke enligt

min mening, såvitt gymnastikundervisningens omfattning och övriga förhållanden

vid vederbörande skolor tala för att sådana befattningar där

komma till stånd. Detta finner jag vara fallet beträffande dövstumskolorna

i Vänersborg och å Manilla, och jag tillstyrker därför överstyrelsens förslag

om inrättande av en ordinarie gymnastiklärarbefattning vid envar av dessa

skolor. Jag biträder även förslaget örn nämnda gymnastiklärares placering

i 20 lönegraden, d. v. s. i samma lönegrad som den ordinarie gymnastikläraren

vid blindinstitutet å Tomteboda.

Vad beträffar vaktmästarpersonalen biträder jag förslaget, att vid skolan

i Vänersborg inrättas en ordinarie maskinistbefattning i lönegraden

A 10. I fråga örn vaktmästarbefattningar i egentlig mening finner jag mig

böra för närvarande stanna vid att föreslå, att en ordinarie sådan befattning

i lönegraden A 6 tilldelas envar av dessa skolor utom den i Växjö, där behovet

av en fast befattning med tjänstgöring året runt icke är behörigen

styrkt. Ej heller vid skolan å Broby gård bör ordinarie vaktmästarbefattning

inrättas.

I de följande anslagsberäkningarna utgår jag sålunda ifrån

att gällande personalförteckning för dövstumskolorna bör utökas med dels

två gymnastiklärartjänster i lönegraden A 20, dels en maskinistbefattning

i lönegraden A 10, dels ock sex vaktmästarbefattningar i lönegraden A 6.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat har av överstyrelsen

— med utgångspunkt från nu gällande lönebestämmelser — beräknats

till i runt tal 635,000 kronor. Detta belopp, vari icke ingår avlöning

till nyssnämnda maskinist och vaktmästare, skulle enligt överstyrelsens

beräkningar i samband med förutnämnda lärarlönereglering böra

höjas till 726,732 kronor. Från detta belopp bör avdrag ske med i runt

tal 7,100 kronor på grund av att jag icke tillstyrkt överstyrelsens förslag

örn inrättande av en ny befattning såsom lärare i kunskapsämne. Beloppet

bör å andra sidan ökas med nettolönen för en maskinist och sex vaktmästare,

eller i avrundat tal 26,000 kronor. Förevarande anslagspost bör

alltså uppföras med i runt tal (726,732 — 7,100 + 26,000 =) 743,600

kronor.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, vilken

avser lön åt tre slöjdlärarinnor i 8 lönegraden, beräknar jag till i runt tal

11,700 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, föreslås av överstyrelsen höjd med 2,175 kronor, helt belöpande

å deposten till grundbelopp. Jag biträder detta förslag och beräknar

alltså anslagsposten till 34,575 kronor, varav 34,225 kronor till grundbelopp

och förslagsvis 350 kronor till vikariatsersättningar m. m. Anmärkas må,

att dyrtids till ägg icke utgå på de ur denna anslagspost gäldade arvodena.

s. 221 Kontrollera mot PDF

221

Kungl. May.ts ''proposition Nr 211.

Överstyrelsen har ifrågasatt en höjning av delposten till grundavlöningar

till övrig icJce-ordinarie personal från 158,100 kronor till 232,000 kronor, vilket

belopp efter förutnämnda lönereglering för lärare och viss vaktmästaroch

därmed jämförlig personal enligt av överstyrelsen sedermera verkställda

beräkningar borde höjas till 251,575 kronor. Emellertid skulle — vid bifall

i övrigt till överstyrelsens förslag — sistnämnda belopp behöva höjas dels

på grund av att jag icke kunnat tillstyrka överstyrelsens förslag om inrättande

av vissa nya ordinarie befattningar, för vilka nu icke finnas motsvarande

icke-ordinarie tjänster, d. v. s. en lärare i kunskapsämne och en

vaktmästare i lönegraden A 7 vid dövstumskolan .i Vänersborg, dels och

på grund av att jag icke förordat inrättande av en ordinarie vaktmästarbefattning

vid dövstumskolan i Växjö, där för närvarande en icke-ordinarie

vaktmästare finnes anställd, vilken alltjämt bör avlönas såsom icke-ordinarie

befattningshavare. Det belopp, som sålunda skulle ytterligare erfordras,

beräknar jag jämlikt de föreslagna blivande lönebestämmelserna

till i runt tal 8,100 kronor. Då jag emellertid biträder statskontorets uppfattning

rörande anslag till träslöjdsundervisning vid upptagningsskolan

å Manilla och överstyrelsens beräkningar av behovet av vårdarpersonal

och andra därmed jämförliga befattningshavare även i övrigt synas hållna

något i överkant, finner jag mig icke kunna tillstyrka en höjning av nämnda

belopp, 251,575lvronor, med mera än 4,425 kronor till jämnt 256,000 kronor.

Jag vill emellertid särskilt framhålla, att jag icke har något att erinra

mot att medel ställas till förfogande för undervisning i arbetsämne vid

dövstumskolan i Lund. Härigenom möjliggöres, såsom av handlingarna i

ärendet närmare framgår, undervisning i bokbinderi, vilket yrke väl lämpar

sig för dövstumma,varförutom sysselsättning på så sätt kan beredas

för en förutvarande lärarinna vid dövstumskolan, som i annat fall skulle

bliva utan anställning. Med hänsyn till osäkerheten av anslagsberäkningarna

torde förevarande delpost böra jämväl för nästa budgetår betecknas

förslagsvis, varvid föreskrift bör meddelas, att beloppet icke utan Kungl.

Maj:ts tillstånd må överskridas.

Delposten till avlöning sförhöjningar m. m., nu uppförd med förslagsvis

4,000 kronor, torde böra upptagas med förslagsvis 10,000 kronor.

Anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän bortfaller på grund av löneregleringen. I stället bör uppföras

en särskild anslagspost till rörligt tillägg, vilken enligt vanliga beräkningsgrunder

borde uppföras med ett belopp av G1,G00 kronor. För avrundning

av anslagets slutsumma beräknar jag dock anslagsposten till 61,625 kronor.

Förevarande anslag bör alltså uppföras med (745,600 -f- 11,700 -f+

34,575 + 250,000 + 10,000 + 61,625 =) 1,119,500 kronor, vilket innebär

en anslagshöjning i förhållande till det för innevarande budgetår beviljade

anslaget med 290,400 kronor och i förhållande till det i årets statsverksproposition

för nästa budgetår beräknade med 29,500 kronor.

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl. Majlis ''proposition Nr 311.

15. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Avlöningar.

Detta anslag är nu uppfört med 788,700 kronor. Anslaget disponeras i

enlighet med personalförteckning och avlöningsstat, vilka med därtill

hörande bestämmelser finnas intagna i statsliggaren för budgetåret 1938/

39, sid. 546 ff.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1938 gjort framställning

om anslag med 877,060 kronor till förevarande ändamål för budgetåret

1939/40.

Vederbörande poster i avlöningsstaten för nästkommande budgetår hava

beräknats på följande sätt:

1. Avlöningar till lärare.

Överstyrelsen har föreslagit inrättande av 3 nya lektorstjänster.

Styrelsen för tekniska gymnasiet i Härnösand hade framhållit, att, när

de i staten upptagna ordinarie lektorstjänsterna blivit besatta, dock endast

44 procent av undervisningen komme att bestridas av ordinarie lärare

samt hade i anledning härav föreslagit inrättande av tre nya lektorstjänster,

därav en i byggnads- och ritteknik, en i de merkantila ämnena och en

i språk. Behovet av dessa tjänster hade styrelsen motiverat med utgångspunkt

från den undervisningsplan, som nu tillämpades och under förutsättning,

att även för framtiden parallellklass i alla tre åTskurserna bleve

erforderlig. Överstyrelsen funne det emellertid knappast välbetänkt att inrätta

ordinarie tjänster till sådant antal, att det motsvarade behovet endast

under förutsättning, att tillströmningen av inträdessökande varje år

bleve tillräckligt stort att fylla två klasser. Beträffande undervisningsplanen

hade styrelsen framlagt förslag till icke oväsentliga ändringar, föranledda

dels av en önskan att i större omfattning än hittills tillgodose utbildningen

i de för trävaruindustrien betydelsefulla ämnena, vilket även i

Kungl. Maj:ts brev den 17 juni 1938 föreskreves, dels av önskan att därjämte

införa undervisning i de till väg- och vattenbyggnadsfacket hörande

ämnen. Rörande sistnämnda angelägenhet erinrade överstyrelsen örn att

överstyrelsen av Kungl. Maj:t anmodats avgiva utlåtande i anledning av

en av svenska teknologföreningen gjord framställning om åtgärder för införande

av undervisning i väg- och vattenbyggnadsfacket vid tekniska

läroverket i Stockholm, tekniska gymnasiet i Härnösand samt ett av de

tekniska gymnasierna i Örebro och Göteborg. Överstyrelsen, som delade

föreningens uppfattning, att statens tekniska läroverk för närvarande utbildade

alltför få väg- och vattenbyggare, ansåge, att en viss ökning vore

behövlig och att denna lämpligen kunde åvägabringas i Härnösand. Förutom

den trätekniska linjen därstädes skulle således en byggnadslinje upprättas,

varjämte styrelsens förslag innebure, att den allmänna gymnasielinjen

skulle få en mera maskinteknisk prägel än hittills. I händelse parallellklasser

i alla tre årskurserna ändå bleve erforderliga och man kunde tänka

sig antalen så fördelade, att den ena klassen uteslutande omfattade maskinteknisk

linje, medan den andra vöre delad på träteknisk och byggnadsteknisk

linje, skulle förslaget icke medföra någon större ökning av kostnaderna,

enär redan med nuvarande organisation den ena klassen måste delas

på två linjer, den trätekniska, som omfattade mindre än 30 elever, och

s. 223 Kontrollera mot PDF

223

Kungl. Maj:ts proposition Nr 811.

den allmänna, som omfattade mer än 30 och således fyllde den ena klassen

helt och den andra delvis. Skulle tillströmningen av inträdessökande på

grund av konjunkturförsämring sjunka, så att endast enkelklass kunde intagas,

medförde uppdelningen på tre linjer givetvis en något större kostnad

än den nuvarande anordningen med två linjer, men denna fördyring syntes

icke böra betraktas såsom avskräckande, i synnerhet som uppdelningen

på tre linjer tillämpats vid tekniska elementarskolan före dess omorganisation

1919, och behovet av en byggnadslinje vid Norrlands enda tekniska

läroverk torde få anses vara till fullo vitsordat enligt teknologföreningens

framställning. Romme byggnadslinjen till stånd, erfordrades även utan parallellklasser

så mycken undervisning i byggnads- och ritteknik, att en lektor

i nämnda ämnen finge full tjänstgöring. Överstyrelsen föresloge därför

dels att undervisningen vid tekniska gymnasiet i Härnösand finge differentieras

på tre linjer, en träteknisk, en byggnadsteknisk och en maskinteknisk,

dels att i staten för budgetåret 1939/40 vid sagda läroanstalt upptoges

en ny lektor.

Vid tekniska läroverket i Stockholm intogos i år två klasser i första

årskursen, och upptoges i den av Kungl. Maj:t fastställda personalförteckningen

en rektor och en lektor. För budgetåret 1939/40 kunde man givetvis

icke beräkna mindre än de nämnda två klasserna, uppflyttade i andra

årskursen jämte två nyintagna klasser i första årskursen. En utveckling av

läroanstalten enligt de riktlinjer, som uppdragits av Kungl. Maj:t, innebärande

uppdelning på tre gymnasielinjer och tre fackskollinjer, bomme att

framdeles medföra behov av ett betydande antal lärare, men för budgetåret

1939/40 ansåge överstyrelsen, att ökningen av antalet ordinarie tjänster

kunde begränsas till en lektor.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1938/39 hade överstyrelsen hemställt,

att två nya lektorstjänster skulle upptagas vid tekniska gymnasiet

i Örebro för budgetåret 1938/39, varigenom hela antalet skulle ökats från

14 till 16. Med hänsyn till de ekonomiska verkningarna av löneregleringen

hade statskontoret tillstyrkt endast den ena av de nya tjänsterna. Departementschefen

hade anslutit sig till denna ståndpunkt, och riksdagens

beslut hade gått i samma riktning. Överstyrelsen, som uppfattat beslutet

som ett uppskjutande av inrättandet av den återstående av de av överstyrelsen

föreslagna lektor stjänsterna, föresloge, att denna tjänst inrättas

från och med budgetåret 1939/40.

Hela antalet lektorer vid de tekniska läroverken utom tekniska gymnasiet

i Göteborg skulle alltså ökas från 41 med 3 till 44.

Förevarande anslagspost har från denna utgångspunkt av överstyrelsen

beräknats till i avrundat tal förslagsvis 513,000 kronor.

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å

ordinarie stat.

De under denna anslagspost ingående delposterna har överstyrelsen vid

oförändrade grunder för avlöning åt vaktmästare, laboratorievaktmästare

samt maskinister och eldare beräknat till följande belopp, nämligen till

lön och tjänstgöring spenningar ett belopp av 19,200 kronor, till åldcrstillägg

förslagsvis 3,000 kronor (nu 3,300 kronor), och till jyllnadsarvoden åt

vikarier förslagsvis 1,000 kronor. Hela anslagsposten skulle således uppföras

med 23,200 kronor.

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungl. Majlis propos-dion Nr 211.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit.

Till arvoden åt skolläkare utgår under innevarande budgetår ett belopp

av 4,550 kronor. Med hänsyn till antalet parallellklasser under läsåret

1939—40 erfordrades detta läsår:

i Borås . . . .

» Eskilstuna.

» Härnösand

» Malmö . . .

> Norrköping

» Stockholm.

» Västerås . .

> Örebro. . . .

...... kronor 350

...... » 480

...... » 540

...... » 840

...... » 760

...... » 540

...... » 400

...... » 1,000

Summa kronor 4,910.

Till arvoden åt bibliotekarier anvisades för budgetåret 1938/39 ett

sammanlagt belopp av 3,450 kronor, varav 200 kronor syntes hava varit

avsedda att fördelas på sådana bibliotekarier, som icke kommit i åtnjutande

av lärår löneregleringen. Som inga dylika bibliotekarier vore till finnandes,

komme beloppet att inbesparas. Én viss ökning av arvodena syntes

vara motiverad dels för de läroverk, som erhölle flera klasser än förut, dels

för dem, som haft särskilt blygsamma arvoden. Överstyrelsen föresloge, att

för budgetåret 1939/40 anvisades 3,450 kronor eller samma belopp, som

för budgetåret 1938/39 anvisats, ehuru det icke i sin helhet toges i bruk.

För budgetåret 1938/39 upptoges för bokförings- och skrivbiträden åt

rektorer ett belopp av 6,750 kronor. I anslaget ingår ett belopp av 400

kronor, fördelat å biträden, som icke kommit i åtnjutande av lärarlöneregringen.

Ehuru vissa läroverk under budgetåret 1939/40 komme att erhålla

större antal klasser än innevarande budgetår, varigenom biträdenas arbete

vid dessa läroverk torde komma att ökas, funne sig överstyrelsen icke

nu hava tillräckliga skäl att ånyo föreslå någon anslagsökning, utan föresloge

oförändrat anslagsbelopp och oförändrad fördelning av beloppet mellan

läroverken.

Till arvoden åt vaktmästare vore för innevarande budgetår uppfört ett

belopp av 5,850 kronor.

Dessa arvoden, avseende icke-ordinarie personal, som samtidigi innehade

annan anställning, hade överstyrelsen i sitt förslag för budgetåret 1938/

39 föreslagit omräknade i och för övergång från högre till lägre dyrtidstillläggsprocent.

Departementschefen hade emellertid ansett lämpligare att

bibehålla de lägre beloppen och utanordna oreglerade dyrtidstillägg. I

händelse den ordinarie vaktmästarpersonalen under budgetåret 1939/40

komme att kvarstå på gammal stat och följaktligen uppbära oreglerade

dyrtidstillägg, hade överstyrelsen intet att erinra mot att även den ickeordinarie

personalens dyrtidstillägg beräknades efter den högre dyrtidstillläggsprocenten

och att arvodena i överensstämmelse härmed beräknades

till samma belopp, som fastställts för budgetåret 1938/39 med undantag

för tekniska läroverket i Stockholm, där en viss ökning torde vara erforderlig,

då läroanstalten under läsåret 1939—40 komme att omfatta ett mycket

större antal klasser än 1938—39. I vad mån det ökade elevantalet komme

s. 225 Kontrollera mot PDF

225

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

att påverka vaktmästarens arbetsbörda, vore omöjligt att bedöma, då ordinarie

rektor ännu ej vöre utsedd och skolans lokalfråga för läsåret 1939—

40 icke vore fullt utredd. Överstyrelsen funne sig därför böra stanna vid att

föreslå en mindre höjning av ifrågavarande anslag, förslagsvis 200 kronor.

Hela delposten bleve då (5,850 + 200 =) 6,050 kronor, fördelade på:

1 laboratorievaktmästare i Västerås.................kronor 1,450

1 maskinist och eldare i Västerås................... » 850

1 vaktmästare i Eskilstuna........................ » 650

1 maskinist och eldare i Härnösand................. » 900

1 vaktmästare i Stockholm........................ » 2,200

Summa kronor 6,050.

Överstyrelsen erinrade i detta sammanhang om förslaget att överföra

den ordinarie vaktmästarpersonalen på ny lönestat. Örn detta förslag

vunne bifall, syntes det bliva ofrånkomligt att förbättra villkoren även

för den icke-ordinarie vaktmästarpersonalen, varvid den icke-ordinarie

vaktmästaren vid maskinfackskolan i Eskilstuna skulle överföras

på ordinarie stat. För de övriga utom Stockholm finge arvodena höjas i

ungefärligen samma proportion som de ordinarie befattningshavarnas. För

vaktmästaren vid tekniska läroverket i Stockholm finge ökningen begränsas

så, att arvodet icke nådde upp till ordinarie vaktmästares nettoarvode

i lägsta löneklassen. Överstyrelsen föresloge under förutsättning av ny
-

reglering följande belopp:

1 laboratorievaktmästare i Västerås.................kronor 2,000

1 maskinist och eldare i Västerås................... » 1,200

1 » » » » Härnösand................. » 1,300

1 vaktmästare i Stockholm........................ » 2,500

Summa kronor 7,000.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

a. Grundavlöningar m. m.

Beräkningen av de under denna post erforderliga anslagsmedlen måste

föregås av en beräkning av antalet erforderliga undervisningstimmar, som

skulle bestridas av icke-ordinarie lärare. Då beräkningarna gällde ett

läsår, som läge så långt fram i tiden, att några detaljerade planer

för arbetets fördelning mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare omöjligen

kunde uppgöras, måste beräkningarna bliva behäftade med en viss

osäkerhet. Överstyrelsen finge till en början behandla de olika läroanstalterna

var för sig.

Tekniska elementarskolan i Borås hade från och med läsåret 1938—39

ombildats till tekniskt gymnasium. För läsåret 1939—40 komme följaktligen

tredje årskursen att undervisas efter de för elementarskolan gällande

grunder, medan gymnasieplanen skulle tillämpas i första och andra årskurserna.

Vid denna läroanstalt beräknade överstyrelsen antalet erforderliga

veckotimmar, att bestridas av icke-ordinarie lärare, till 70 veckotimmar.

Av dessa vore 3 gymnastiktimmar. Parallellklasser ifrågasattes icke.

Vid maskinfackskolan i Eskilstuna hade sedan år 1935 parallellklasser

varit anordnade i alla tre årskurserna. Överstyrelsen funne ingen anledning

till ändring härutinnan och beräknade antalet timmar, som skulle

bestridas av icke-ordinarie lärare, efter enahanda grunder som för läsåret

1938—39 eller till 98 veckotimmar, därav 3 i gymnastik.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. AV Ull.

15

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 211.

Vid tekniska gymnasiet i Härnösand, skulle under läsåret 1938—39 anordnas

parallellklasser i första och andra årskurserna. Då ingen anledning

funnes att antaga, att antalet inträdessökande bleve mindre år 1939 än

som motsvarade dubbelklass, ansåge överstyrelsen nödvändigt att för läsåret

1939—40 räkna med parallellklasser i alla tre årskurserna. Såväl den

nya parallellklassen i tredje årskursen som den tidigare i annat sammanhang

omnämnda önskvärda utvidgningen av undervisningen i de trätekniska

ämnena föranledde ökning av antalet erforderliga lärartimmar.

Under förutsättning att överstyrelsens i det föregående framställda förslag

rörande inrättande av en ny lektorstjänst vid tekniska gymnasiet i

Härnösand samt undervisningens differentiering därstädes på tre linjer,

därav en byggnadslinje, vunne bifall, beräknade överstyrelsen antalet erforderliga

undervisningstimmar till 287, varav de ordinarie lärarna komme

att bestrida 102 veckotimmar och de icke-ordinarie lärarna återstoden

eller (287 — 102 =) 185, därav 9 i gymnastik.

Vid tekniska läroverket i Malmö kunde för läsåret 1939—40 antalet klasser

och elever beräknas bliva detsamma som under läråret 1938—39. Detta

innebure anordnande av parallellklasser i alla tre årskurserna av tekniska

gymnasiet men enkelklasser i de tre tvååriga tekniska fackskolorna. Antalet

undervisningstimmar att bestridas av icke-ordinarie lärare beräknade

överstyrelsen till 178. Gymnastiktimmarna skulle bli 15 och hela antalet

veckotimmar 193.

Den beslutade omorganisationen av tekniska elementarskolan i Norrköping

från och med läsåret 1938—39 till tekniskt gymnasium med differentierad

undervisning medförde icke några större förändringar i fråga om antalet

behövliga lärartimmar. Det vore egentligen endast i de merkantila ämnena

och de främmande språken, som timantalen skulle ökas, och denna

ökning skulle i huvudsak äga rum på bekostnad av verkstadsarbetet. Då

antalet inträdessökande jämväl hösten 1939 kunde förväntas bliva tillräckligt

stort att fylla tre klasser, räknade överstyrelsen för läsåret 1939—40

med två parallellklasser i var och en av de två årskurserna. Antalet veckotimmar

för icke-ordinarie lärare beräknades till 323, varav 12 i gymnastik.

Tekniska läroverket i Stockholm, som trätt i funktion hösten 1938 med

två klasser i första årskursen, den ena för byggnadsteknik efter faclcskoleplan

och den andra för maskinteknik efter gymnasieplan, skulle successivt

utvecklas till att omfatta ytterligare en linje för elektroteknik, varjämte

alla tre linjerna skulle drivas efter dels fackskole-, dels gymnasieplan.

Det vore givetvis icke lämpligt och knappast ens möjligt att redan nu, då

den nya läroanstalten nätt och jämnt hunnit börja sin verksamhet och

ingen ordinarie rektor eller lektor hunnit utses, söka utarbeta någon detaljerad

plan för verksamheten under läsåret 1939—40. Automatiskt komme

andra årskursen att omfatta de två klasser, som nu intagits i första årskursen.

Att år 1939 intaga mindre än två klasser i första årskursen kunde

naturligtvis icke ifrågasättas, men om ytterligare en eller flera klasser

skulle intagas, uppstode frågan, huruvida den planerade elektrotekniska

studieriktningen i första rummet borde tillgodoses, eller de båda redan

igångsatta linjerna böra utvidgas och, i sistnämnda fall, huruvida detta

borde ske genom dubblering efter fackskole- eller gymnasieplan. Under

hänsynstagande å ena sidan till det stora antal inträdessökande, som kunde

förväntas, och å andra sidan till behovet av ett så pass lugnt tempo i utvecklingen,

att denna finge bygga på ett nödigt mått av erfarenhet från vad

s. 227 Kontrollera mot PDF

227

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

som hunnit växa fram, nöjde överstyrelsen sig med att beräkna 4 klasser

i första årskursen, därav minst en byggnadsteknisk av fackskoletyp och

en maskinteknisk av gymnasietyp, medan frågan örn de två andra klassernas

karaktär tills vidare borde få stå öppen.

Antalet veckotimmar för icke-ordinarie lärare beräknades till 195, varav

9 i gymnastik.

Elektrotekniska fackskolan i Västerås omfattade läsåret 1938—39 parallellklasser

i första och andra årskurserna. Då behovet icke syntes bliva

mindre under läsåret 1939—40, föresloge överstyrelsen parallellklasser i båda

årskurserna jämväl för läsåret 1939—40. Antalet undervisningstimmar,

att bestridas av icke-ordinarie lärare, beräknades efter enahanda grunder

som för läsåret 1938—39 eller till 104 veckotimmar, därav 6 i gymnastik.

Tekniska gymnasiet i Örebro hade sedan många år haft tre parallellavdelningar

i vardera av första, andra och tredje årskurserna, och någon

ändring härutinnan syntes icke påkallad. Under förutsättning, att överstyrelsens

ovannämnda framställning örn inrättande av ytterligare en lektorstjänst

vid gymnasiet vunne bifall, beräknade överstyrelsen antalet undervisningstimmar

för icke-ordinarie lärare för läsåret 1939—40 till 137,

därav 12 gymnastiktimmar.

Det för samtliga statliga tekniska läroverk utom tekniska gymnasiet i

Göteborg erforderliga antalet undervisningstimmar för icke-ordinarie lärare

skulle enligt det förut anförda beräknas till 1,305, därav 69 i gymnastik.

Som överstyrelsen redan anfört, kunde det icke undvikas, att en viss

osäkerhet vidlådde det beräknade antalet undervisningstimmar. I ännu

högre grad måste detta bliva fallet, när det gällde att beräkna erforderliga

medel till arvoden för ifrågavarande undervisning. Arvodena skulle nämligen

beräknas efter helt olika grunder, allt eftersom vederbörande lärare

vore förordnad som extra ordinarie adjunkt, extra adjunkt eller timlärare,

och i sistnämnda fall skulle arvodena beräknas olika för olika ämnen. Då

såväl extra ordinarie som extra adjunkt vore skyldig att undervisa i samma

omfattning som de ordinarie lärarna eller 20—24 veckotimmar, medan deras

löner utginge efter vissa löneklasser, oavsett om tjänstgöringen närmade

sig den övre eller den undre gränsen, bleve det omöjligt, även örn man

kände antalet extra ordinarie och extra adjunkter, att exakt avgöra, hur

många timmar dessa finge på sin lott och hur många som återstode för timlärarna.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 februari 1938 hade föreskrivits, att

vid de tekniska läroverken, med undantag för tekniska gymnasiet i Göteborg,

finge under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 förekomma högst 7

befattningar som extra ordinarie adjunkt. För budgetåret 1939/40 föresloge

överstyrelsen, att antalet extra ordinarie adjunkter ökades till 9 samt

att en extra ordinarie lärare i gymnastik med lek och idrott förordnades.

Den sistnämnde avsåges för tekniska läroverket i Malmö, där tjänstgöringen

bleve 15 timmar i veckan.

Till icke-ordinarie lärares avlöning erfordrades anslag enligt följande

sammanställning:

9 extra ordinarie adjunkter.....................kronor 45,711

1 » » gymnastiklärare................. » 2,250

4 » adjunkter............................. » 19,080

Timlärare för 1,010 veckotimmar.................. » 236,422

Summa kronor 303,463.

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj:ts ■proposition Nr 211.

Till förevarande delpost hänfördes även kostnaden för övningar i lantmäteri.

För ändamålet hade under budgetåret 1938/39 disponerats 2,650

kronor. På grund av ökat antal parallellavdelningar m. m. vid vissa läroverk

räknade överstyrelsen med en höjning av beloppet med 350 kronor till

3.000 kronor.

Till föredrag om arbetarskydd och hygien beräknades liksom tidigare

ett belopp av 1,900 kronor för budgetåret 1939/40.

Till arvoden åt biträden vid laborationer hade för budgetåret 1938/39

anslagits 2,330 kronor, fördelade med 1,750 kronor till Borås och 580 kronor

till Eskilstuna. Ingen ändring av beloppet syntes påkallad.

Delposten grundavlöningar m. m. torde sålunda böra upptagas till sammanlagt

(303,463 + 3,000 +1,900 + 2,330 =) 310,693 kronor, vilket belopp

med hänsyn till de osäkerhetsmoment, som enligt vad överstyrelsen redan

framhållit måste vidlåda beräkningarna, syntes böra avrundas uppåt till

förslagsvis 312,000 kronor.

b. Avlöningsförhöjningar m. m.

Därest antalet extra ordinarie adjunkter i överensstämmelse med överstyrelsens

förslag ökades från nuvarande 7 till 9 och antalet extra adjunkter

liksom under vårterminen 1938 sattes till 4, skulle enligt löneplanen å

F-orter kunna ifrågakomma avlöningsförhöjningar upp till 14,940 kronor.

Då emellertid icke alla dessa lärare kunde påräkna placering i högsta löneklassen,

syntes ett anslag till avlöningsförhöjningar av 13,000 kronor vara

tillräckligt. Till avlöning under ledighet för sjukdom eller olycksfall i tjänsten

torde böra upptagas samma belopp som för innevarande budgetår eller

1.000 kronor. Delposten skulle sålunda lämpligen böra upptagas med förslagsvis

14,000 kronor.

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän.

Från och med budgetåret 1923/24 hade Kungl. Maj:! varje år anvisat

medel till tillfälliga lönetillägg till vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare vid dessa läroverk. Beträffande beloppens storlek hade

första gången hänvisats till riksdagens skrivelse nr 190/1923, där tre olika

lönetillägg tillerkändes ifrågavarande vaktmästare, nämligen 240 kronor i

Borås, 310 kronor i Malmö, Norrköping och Örebro samt 380 kronor i

Härnösand och Västerås. Det framginge av riksdagsskrivelsen, att differentieringen

tillkommit uteslutande av hänsyn till dyrortsgrupperingen. Borås

var D-ort, Malmö, Norrköping och Örebro E-orter, Härnösand och Västerås

F-orter. Sedermera hade, tydligen genom förbiseende, grunden till differentieringen

kommit att bliva obeaktad med ett enda undantag, nämligen beträffande

Västerås, som från och med den 1 april 1931 till och med den 30

juni 1935 blev förklarat vara E-ort för att därefter åter från och med den 1

juli 1935 bliva F-ort. Vid denna läroanstalt hade vaktmästarens tillfälliga

lönetillägg utanordnats efter 310 kronor per år under den tid, då Västerås

var E-ort, men eljest efter 380 kronor. Vid alla de övriga skolorna hade det

tillfälliga lönetillägget utgått oförändrat med det årliga belopp, som fastställdes

1923, oaktat vederbörande städer sedermera omplacerats i dyrortshänseende

på sådant sätt, att samtliga nu vore F-orter. Det syntes överstyrelsen

uppenbart, att vaktmästarna på de platser, som sålunda omgrupperats,

gått miste örn en löneförmån, som rätteligen bort tillkomma dem.

Överstyrelsen förutsatte, att meningen varit och alltjämt vore, att dessa

s. 229 Kontrollera mot PDF

229

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

tillfälliga lönetillägg skulle utgå med belopp, som till sin storlek skulle vara

beroende av dyrortsplaceringen. T händelse vaktmästarpersonalen under

budgetåret 1939/40 bomme att kvarstå på gammal stat, borde den tillfälliga

löneförbättringen utgå efter det belopp, som hela tiden gällt i Härnösand,

eller 380 kronor för år. Det erforderliga anslaget bleve (12 X 380 =)

4,560 kronor, vilket belopp emellertid behövde ökas något för att bereda

eventuella vikarier å ordinarie tjänster förmånen av tillfälliga lönetillägg.

Anslaget torde böra upptagas med förslagsvis 4,900 kronor.

Därmed hade emellertid icke full rättvisa vederfarits de vaktmästare,

som under årens lopp fått nöja sig med lägre tillfälliga lönetillägg, än de

enligt dyrortsplaceringen borde fått. Överstyrelsen hemställde, att retroaktivt

utbetalande av de mistade förmånerna måtte medgivas. Under förutsättning,

att de hittills felaktigt tillämpade normerna alltjämt lades till

grund för utbetalningarna fram till slutet av innevarande budgetår, beräknade

överstyrelsen de erforderliga fyllnadsbeloppen till och med den 30

juni 1939 till sammanlagt 5,950 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 21 oktober 1938 anfört bland annat:

Bärande skäl hade — såvitt statskontoret kunde finna — anförts till

stöd för den föreslagna differentieringen av undervisningen vid tekniska

gymnasiet i Härnösand. Ämbetsverket ville därför icke motsätta sig förslaget

härom, liksom ej heller inrättandet av den nya lektorstjänsten. Vidare

syntes anledning till erinran icke finnas mot det föreslagna lektoratet

vid läroverket i Stockholn]. Däremot ansåge statskontoret, att i stället för

att inrätta ytterligare en lektorsbefattning vid gymnasiet i Örebro medel

borde — liksom för innevarande budgetår — beräknas till avlönande av en

extra ordinarie lärare.

Vad skolöverstyrelsen föreslagit beträffande anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, föranledde icke statskontoret

till annat uttalande än att i samband med den blivande löneregleringen

för vaktmästarpersonalen medel till bestridande av de vaktmästaravlöningar,

som för närvarande utginge från sagda anslagspost, syntes böra

beräknas under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

med efter vederbörandes tjänstgöringsförhållanden avpassade belopp.

Vidkommande de av skolöverstyrelsen i fråga om anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal gjorda beräkningarna ville statskontoret

fästa uppmärksamheten vid att för gymnasiet i Härnösand beräknats

ett timantal av 287 mot enligt den av rektor för gymnasiet uppgjorda

planen 265. Visserligen torde sistnämnda timantal — enligt vad statskontoret

under hand inhämtat -— vara väl lågt beräknat, men möjlighet till

besparing i förhållande till överstyrelsens förslag syntes dock förefinnas.

För avlönande av timlärare i praktiska läroämnen ägde överstyrelsen att

— utan hinder av eljest meddelade bestämmelser ■— inom ramen av tillgängliga

medel för varje fall bestämma avlöningsbeloppet, dock högst med

255 kronor för veckotimme och läsår. 1 anledning härav hade överstyrelsen

beräknat, att av det sammanlagda antalet timmar i praktiska ämnen, eller

656, skulle avlönas, 210 timmar med 255 kronor, 420 timmar med 245 kronor,

16 timmar med 235 kronor samt 10 timmar med 225 kronor, innebärande

ett medeltal av omkring 248 kronor för veckotimme och läsår. Då

motsvarande genomsnittssiffra för tiden den 1 januari—den 30 juni 1938

syntes hava varit 245 kronor, skulle härigenom — med ett timantal av 656

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Maids proposition Nr 211.

— uppstå en kostnadsökning av i runt tal 1,500 kronor. Därest — vilket

statskontoret ansage böra ske — avlöning till timlärare i praktiska läroämnen

så avpassades, att genomsnittsavlöningen för veckotimme och läsår

kom me att uppgå till samma belopp som för tiden den 1 januari—den 30

juni 1938, vunnes en besparing å minst sagda belopp.

Med hänsyn härtill ansåge statskontoret möjlighet finnas att — oaktat

ämbetsverket räknade med en extra ordinarie lärare mer än skolöverstyrelsen

— begränsa medelsbehovet å den under ifrågavarande anslagspost upptagna

delposten till grundavlöningar m. m. till det av överstyrelsen äskade

beloppet. Delposten i fråga borde enligt statskontorets mening lämnas obetecknad.

Tillräckliga skäl för att — såsom överstyrelsen ifrågasatt — höja

ovan angivna maximibelopp från 255 till 203 kronor syntes statskontoret

icke föreligga.

Under anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän hade överstyrelsen slutligen hemställt dels — i händelse

av vaktmästarpersonalens kvarstående å gammal stat — om ett på

grund av ändrade beräkningsgrunder med 100 kronor höjt medelsbelopp föi

bestridande av tillfälliga lönetillägg under budgetåret 1939/40, dels ock

om medel till retroaktiv ersättning åt den vaktmästarpersonal vid de tekniska

läroverken, som uppburit tillfälliga lönetillägg med mindre belopp,

än som med hänsyn till dyrortsgrupperingen hade bort utanordnas.

I 1938 års statsverksproposition (åttonde huvudtiteln sid. 455) hade föredragande

departementschefen yttrat, bland annat, att de tillfälliga lönetill ■

läggen åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare vid

vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte och vid de tekniska

läroanstalterna i Örebro, Malmö, Härnösand, Norrköping, Borås och Västerås

jämväl under budgetåret 1938/39 och till dess lönereglering för dessa

befattningshavare genomfördes borde utgå efter oförändrade grunder. Med

hänsyn till detta av riksdagen utan erinran lämnade uttalande torde —

därest icke lönereglering för vaktmästarpersonalen bomme till stånd från

och med nästkommande budgetår — för tillfålliga lönetillägg böra beräknas

samma belopp, som för löpande budgetår.

Vid tillkomsten av de tillfälliga lönetillägg, varom här vore fråga, hade

— såsom överstyrelsen framhållit — för bestämmandet av de belopp, varmed

lönetillägget skulle utgå till olika befattningshavare, hänsyn tagits till

då gällande dyrortsgruppering. Denna omständighet kunde emellertid enligt

statskontorets mening icke berättiga till den av överstyrelsen härav

dragna slutsatsen, att det tillfälliga lönetillägget skulle undergå förändring

i samband med ändrad dyrortsgruppering. Enligt den i ämnet gällande kungörelsen

(sv. förf. sami. 276/1923) skulle lönetillägget i fråga för budgetåret

1923/24 utgå till det antal befattningshavare och med det belopp för envar,

som funnes angivet i riksdagens vederbörande skrivelser (nr 190, 265 och

304). Såvitt statskontoret kunde finna, tydde själva utformningen av

ifrågavarande författningsbestämmelse på att de tillfälliga lönetilläggen —

i motsats till tillfällig löneförbättring — skulle, oberoende av ändrade dyrortsgrupperingar,

utgå med oförändrade belopp, intill dess lönereglering

skedde. Denna ståndpunkt torde också hava intagits av 1924—1938 års

riksdagar, då envar av dessa riksdagar beslutit, att tillfälliga lönetillägg

under närmast kommande budgetår skulle utgå enligt enahanda bestämmelser

som tidigare. Statskontoret kunde därför icke tillstyrka bifall till

framställningen i denna del.

s. 231 Kontrollera mot PDF

231

Kungl. May.ts ''proposition Nr ‘Bil.

På förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1937 års riksdag, att Chalmers tekniska

instituts högre avdelning skulle från och med den 1 juli 1937 ombildas till

en teknisk högskola, benämnd Chalmers tekniska högskola, samt institutets

lägre avdelning ombildas till ett tekniskt gymnasium, benämnt tekniska

gymnasiet i Göteborg (jfr propositionen nr 268/1937 och riksdagens

skrivelse nr 471/1937). Under den övergångstid, som kräves för

gymnasiets utbyggande, har det av praktiska skäl befunnits nödvändigt,

att utgifterna för gymnasiet bestridas från samma anslag, som utgifterna

för högskolan. Högskolans styrelse fungerar tills vidare såsom styrelse för

gymnasiet. Från och med läsåret 1939—40 är nämnda tekniska gymnasium

i full verksamhet. På grund härav böra — såsom av mig framhållits å

sid. 235 i 1939 års åttonde huvudtitel — de för gymnasiet avsedda anslagsmedlen

till avlöningar, omkostnader och materiel m. m. icke längre i riksstaten

sammanföras med motsvarande anslag för högskolan utan överflyttas

till vederbörande anslag för de tekniska läroverken.

Av det i riksstaten för innevarande budgetår uppförda förslagsanslaget

till Chalmers tekniska högskola m. m.: Avlöningar å 356,500 kronor belöper

ett belopp av 92,700 kronor på tekniska gymnasiet. Sistnämnda belopp

disponeras enligt personalförteckning och avlöningsstat, vilka återfinnas

å sid. 472 f. i statsliggaren för budgetåret 1938/39.

I särskilda skrivelser den 31 augusti och den 27 september 1938 har styrelsen

jör tekniska gymnasiet i Göteborg gjort framställning om anslag till

avlöningar till nämnda gymnasium för budgetåret 1939/40. Över berörda

framställningar har skolöverstyrelsen den 26 november 1938 avgivit utlåtande.

Av handlingarna framgår följande beträffande de i avlöningsstaten ingående

olika posterna:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1938/39 föreslog styrelsen inrättandet

vid gymnasiet av en laboratorievaktmästartjänst. Vid min anmälan av

denna fråga anförde jag, att jag ansåge behovet av en dylik befattning

vara väl styrkt, men att, i avvaktan på genomförandet av den lönereglering

för vaktmästarpersonalen vid de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter,

som av 1937 års riksdag förutsatts skola vidtagas, för

ifrågavarande ändamål borde upptagas ett belopp, ungefärligen motsvarande

lönen för en extra vaktmästare i 5 lönegraden eller i runt tal 2,000

kronor. Riksdagen beslöt i enlighet med mitt förslag.

Styrelsen har nu upprepat sin ovannämnda framställning.

Då den nuvarande extra laboratorievaktmästaren tidigare såsom verkstadsbiträde

vid Chalmers tekniska institut hade uppburit en årslön av

2,880 kronor jämte dyrtidstillägg innebure det förhållandet, att endast

2,000 kronor nu beräknades till hans arvode som extra laboratorievaktmästare

en avsevärd löneminskning för honom. Då styrelsen nu upprepade

sin hemställan om en ordinarie laboratorievaktmästarbefattning i

lönegrad A 7, finge styrelsen hemställa, att därest denna framställning

s. 232 Kontrollera mot PDF

232 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

skulle bliva avslagen, anslaget till extra vaktmästare höjdes till åtminstone

2,880 kronor.

I sin förutnämnda utredning i fråga om lönereglering för vaktmästarpersonalen

vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter

hade överstyrelsen upptagit en ordinarie laboratorievaktmästartjänst

i 7 lönegraden vid gymnasiet.

Överstyrelsen tillstyrkte därför, att en dylik tjänst inrättades från och

med budgetåret 1939/40, därest förenämnda lönereglering för vaktmästarpersonalen

komme att genomföras från och med sagda år.

Posten syntes böra uppföras med ett avrundat belopp av förslagsvis

76,100 kronor.

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat.

Å personalförteckningen för gymnasiet är å övergångsstat uppförd en

verkstadsingenjör i lönegrad B 22. Förevarande post borde enligt överstyrelsen

beräknas enligt den av riksdagen godkända löneplan A till — efter

avdrag av pensionsavgiften — i avrundat tal 8,500 kronor.

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.

Vid beräkning av denna anslagspost hade styrelsen medräknat frivillig

undervisning i musik och sång under 3 timmar i veckan. Anslag till undervisning

vid de tekniska läroverken utöver de ordinarie 40 veckotimmar,

som vore upptagna i vederbörande undervisningsplaner, hade hittills plägat

utgå endast i fråga örn vissa föredragsserier. Då emellertid undervisning

i musik knappast kunde inrymmas inom den av timplanerna angivna

ramen, men det ur flera synpunkter vore önskvärt, att styrelsens avsikt

att få till stånd sådan undervisning kunde realiseras, tillstyrkte överstyrelsen,

att erforderligt belopp till avlönande av timlärare i musik under 3

veckotimmar måtte medräknas utöver det belopp, som erfordrades för avlöning

till timlärare i å timplanen upptagna ämnen. Jämlikt den för timlärare

gällande avlöningsplanen skulle timlärare i musik vid tekniskt läroverk

å G-ort åtnjuta avlöning med 153 kronor för veckotimme och läsår,

vilket belopp styrelsen även hade räknat med. Överstyrelsen hade icke

heller i övrigt något att erinra mot styrelsens beräkning i och för sig av det

till avlöning åt timlärare erforderliga beloppet å 27,000 kronor.

I styrelsens ovanberörda skrivelse den 27 september 1938 hade styrelsen

emellertid hemställt, att anslag måtte beviljas för budgetåret 1939/40 till

upprätthållande av en tredje parallellavdelning i gymnasiets första klass.

Styrelsen påvisade, huru ett avsevärt antal kompetenta inträdessökande

måst avvisas. Vid innevarande hösttermins början var detta antal icke

mindre än 107. Den starka tillströmningen tydde på ett starkt behov av

utökning av det tekniska gymnasiet, och styrelsen hade ansett det vara

sin skyldighet att undersöka, huruvida det icke med nuvarande lokaler

skulle vara möjligt att mottaga flera elever. En verkställd undersökning

hade visat, att det utan ökning av lokalerna skulle vara möjligt att vissa

år intaga en tredje parallellavdelning.

Överstyrelsen erinrade örn, att under de senare åren antalet inträdessökande

vid de tekniska läroverken starkt ökats och att ett alltför stort

antal kompetenta inträdessökande måst avvisas vid samtliga tekniska

gymnasierna innevarande år. Det syntes därför icke böra råda någon tvekan

örn att utökade undervisningsmöjligheter vid nämnda läroanstalter

s. 233 Kontrollera mot PDF

233

Kungl. Maj:ts proposition Nr 621t.

vore behövliga. Det torde även få anses fullt motiverat, att tekniska gymnasiet

i Göteborg finge den vidgade omfattning, som styrelsen ifrågasatt,

varför överstyrelsen tillstyrkte bifall till ifrågavarande framställning.

Enligt styrelsens beräkning skulle för avlöning av timlärare i den nytillkommande

andra parallellavdelningen till första klassen erfordras 9,240

kronor. Mot denna beräkning hade överstyrelsen intet att erinra. Till ovanberörda

till avlöning åt timlärare beräknade beloppet — 27,000 kronor —

borde sålunda läggas 9,240 kronor, och alltså för ifrågavarande ändamål

beräknas sammanlagt 36,240 kronor.

Till arvode åt lärare i fältmätning, som vid början av höstterminen 1939

bomme att anordnas för eleverna i tredje klassen under sex dagar, beräknade

styrelsen ett belopp av 400 kronor. Överstyrelsen, som icke hade

något att däremot erinra, tillstyrkte styrelsens förslag.

För undervisningen i gymnastik ägde styrelsen disponera högre latinläroverkets

i Göteborg gymnastiksal. För tillsyn och städning hade° gymnastikvaktmästaren

därstädes åtnjutit arvode med två kronor per gång, som

utgått av för styrelsen tillgängliga medel. Då antalet gymnastiklektioner

under läsåret kunde beräknas till omkring 337, erfordrades alltså för nämnda

ändamål ett anslag av 674 kronor eller något avrundat uppåt 700 kronor.

Överstyrelsen funne ersättningen för städning m. m. till ifrågavarande

gymnastikvaktmästare fullt skälig, och ansåge sig därför böra tillstyrka,

att anslag därtill anvisades med det av styrelsen föreslagna beloppet, 700

kronor.

Arvodet till skolläkare föresloge styrelsen, med hänsyn till det för nämnda

befattningshavare under läsåret 1939—40 ökade arbetet, höjt från 300 till

400 kronor. Berörda förslag ville överstyrelsen för sin del förorda.

Ifrågavarande anslagspost syntes alltså böra beräknas till (36,240 +

-f 400 + 700 + 400 =) 37,740 kronor eller avrundat till 37,700 kronor.

I fråga om antalet erforderliga vaktmästar efattningar

vid de tekniska läroverken har skolöverstyrelsen

i sin förberörda skrivelse den 29 december 1937 anfört följande:

Vaktmästarpersonalen vid de tekniska läroverken vore uppförd å ordinarie

stat.

För vartdera av läroverken i Malmö och Örebro upptoge överstyrelsen

tre och för vartdera av läroverken i Göteborg, Härnösand och Norrköping

två vaktmästarbefattningar, medan för vartdera av läroverken i Borås,

Eskilstuna och Västerås upptoges endast en vaktmästarbefattning.

1 överstyrelsens förslag hade laboratorievaktmästare, där sådan befattning

vore upptagen, placerats i lönegraden B 7. Förslaget vöre i överensstämmelse

med lönegradsplaceringen för motsvarande befattningshavare

vid universiteten och tekniska högskolan. Övriga vaktmästare hade tilldelats

olika lönegradsplacering allt efter arten och omfånget av tillhörande

arbetsuppgifter. Sålunda hade den egentlige vaktmästaren vid samtliga tekniska

läroverk utom läroverken i Göteborg och Västerås placerats i lönegraden

B 7. För läroverket i Göteborg föresloges denne vaktmästare placerad

i lönegraden B 5. Emedan detta läroverk hade lokaler i Chalmers tekniska

institut och rektor gemensam med institutet, bleve nämligen vaktmästaruppgifterna

mindre omfattande än vid de andra läroverken. Pa liknande

sätt hade fackskolorna i Eskilstuna och Västerås en viss gemenskap

i fråga örn lokaler och vaktmästarsysslor med yrkesskolorna i respektive

städer. Vaktmästarpersonalen tjänstgjorde nämligen vid båda skolformerna

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj:ts proposition Nr £11.

och uppbure följaktligen även viss avlöning från yrkesskolorna. Det kunde

därför ifrågasättas att låta den nuvarande ordningen alltjämt bestå. Överstyrelsen

hade likväl föreslagit att vaktmästarbefattningarna i fråga skulle

placeras i lönegraden B 7 respektive B 6. För frågans närmare belysning

ville överstyrelsen emellertid anföra vad 1928 års lönekommitté uttaiat beträffande

här förevarande personal:

»Vid vissa av nu ifrågavarande läroverk finnas betjäningspersonal av förevarande

slag, vilken icke åtnjuter full avlöning från staten, enär vederbörande

förutsattes jämväl tjänstgöra vid kommunala läroanstalter. I

dessa fall utgå bidragen från statens sida under villkor, att vederbörande

kommun till befattningshavaren, så länge han är anställd vid såväl statens

som stadens läroanstalter, utbetalar så stort arvode, att sammanlagda avlöningsförmånerna

uppgå till samma belopp, som fastställts för motsvarande

ordinarie personal, dock med avdrag av belopp, motsvarande ordinarie

befattningshavares pensionsavgifter. Därest förhållandena sådant påfordra,

torde en motsvarande anordning även för framtiden böra vidmakthållas,

och böra i så fall ifrågavarande personals avlöningsförhållanden

regleras av Kungl. Majit.»

^ Laboratorievaktmästare upptoges för samtliga läroverk utom Borås,

Eskilstuna och Västerås. För läroverket i Göteborg hade överstyrelsen redan

tidigare tillstyrkt, att en laboratorievaktmästare uppfördes på läroverkets

stat.

Vartdera av de båda största tekniska läroverken, Malmö och Örebro,

hade på ordinarie stat inalles tre vaktmästare. Den tredje, här ännu icke

redovisade vaktmästaren, vore en värmeledningsskötare, tillika reparatör.

Denne placerades följaktligen i lönegraden B 7.

För de åtta tekniska läroverken skulle alltså enligt skolöverstyrelsens

förslag erfordras 13 befattningar i lönegraden B 7, 1 befattning i lönegraden

B 6 samt 1 befattning i lönegraden B 5.

Statskontoret har anfört, att det syntes kunna ifrågasättas, om icke en av

de tre vaktmästarna vid tekniska läroverken i Malmö och Örebro borde

hänföras till lägre lönegrad än B 7.

I likhet med läroverkslönesakkunniga ville statskontoret förorda, att

ordinarie befattning icke inrättades i fall, där vaktmästaren icke vore sysselsatt

uteslutande vid den statliga läroanstalten. Vid tekniska skolorna

i Eskilstuna och Västerås torde därför — för den händelse icke nuvarande

ordning funnes böra bibehållas — endast extra ordinarie befattningar böra

inrättas.

Lönenämnden bär förklarat sig biträda statskontorets uppfattning, att

vid vardera av de tekniska läroverken i Malmö och Örebro en av de tre

vaktmästarna borde kunna placeras lägre än i lönegraden B 7.

För vardera av de tekniska skolorna i Eskilstuna och Västerås hade

skolöverstyrelsen upptagit allenast en vaktmästare. Enligt lönenämndens

mening borde båda hänföras till 6 lönegraden, varvid de emellertid borde

uppföras å ordinarie stat allenast under förutsättning, att de hade heltidstjänstgöring

i sagda skolor. Huruvida så vore förhållandet, framginge icke

med full tydlighet av det föreliggande utredningsmaterialet.

s. 235 Kontrollera mot PDF

235

Kungl. Maj:ts proposition Nr ''211.

Såsom redan nämnts, böra de för tekniska gymnasiet i Göteborg avsedda D^sohefM

anslagsmedlen till avlöningar, omkostnader och materiel m. m. icke längre

i riksstaten sammanföras med motsvarande anslag för Chalmers tekniska

högskola utan överflyttas till vederbörande anslag för de tekniska läroverken.

I anslutning härtill beräknar jag under förevarande avlöningsanslag

även medel till avlöningar vid nämnda gymnasium.

I likhet med statskontoret finner jag mig böra tillstyrka, att vid de tekniska

läroverken från och med nästa budgetår inrättas ytterligare två lektorstjänster,

avsedda den ena för tekniska gymnasiet i Härnösand och den

andra för tekniska läroverket i Stockholm. Däremot anser jag mig icke

kunna förorda inrättande av ytterligare en lektorstjänst, avsedd för tekniska

gymnasiet i Örebro. Hela antalet lektorstjänster vid de tekniska läroverken

— tekniska gymnasiet i Göteborg inberäknat — skulle sålunda komma

att uppgå till 50.

Beträffande vaktmästarpersonalen vid de tekniska läroverken, vilken

för närvarande är uppförd å ordinarie stat men med oreglerad lön, far jag

framhålla följande.

En vaktmästarbefattning vid tekniska gymnasiet i Göteborg är redan

reglerad i den nuvarande lönegraden B 5. Då således denna befattning innefattas

i 1938 års riksdags beslut angående godkännande av civilt avlöningsreglemente,

behöver jag här icke ytterligare uppehålla mig vid densamma.

Jag finner mig böra förorda, att vid detta läroverk nu nyinrättas en (laboratorie)

vaktmästarbefattning i lönegraden A 7.

Vad beträffar tekniska läroverket i Västerås, föreslår jag, att den nuvarande

ordinarie vaktmästarbefattingen nyregleras i lönegraden A 6. Jag

anser mig emellertid därvid i anslutning till vad lönenämnden anfört böra

framhålla, att jag förutsätter att befattningens innehavare, därest så icke

redan är fallet, ålägges heltidstjänstgöring i statens tjänst. Beträffande övrig

erforderlig vaktmästarpersonal vid detta läroverk torde liksom för närvarande

både staten och kommunen böra lämna bidrag till avlöningen.

Tekniska läroverket i Eskilstuna har för närvarande ingen ordinarie vaktmästarbefattning.

Med hänsyn till att detta läroverk är inrymt i samma

lokaler som de kommunala läroanstalterna för yrkesundervisning, finner

jag mig böra föreslå, att av staten avlönas en extra ordinarie vaktmästare

med halvtidstjänstgöring, placerad i 6 lönegraden.

Vad angår det nyinrättade tekniska läroverket i Stockholm, torde frågan

örn inrättande av ordinarie vaktmästarbefattning därstädes böra anstå

ännu någon tid.

Jag tillstyrker, att vid de nu icke särskilt nämnda tekniska läroverken

de förefintliga vaktmästarbefattningarna nyregleras på följande sätt:

vid vartdera av två läroverk inrättas 2 befattningar i lönegraden A 7

och en befattning i lönegraden A 6;

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

vid vartdera av två läroverk inrättas en befattning i envar av lönegraderna

A 7 och A 6 samt

vid ett läroverk inrättas en befattning i lönegraden A 6.

De i avlöningsstaten upptagna anslagsposterna beräknar jag på följande

sätt.

Under en anslagspost till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat torde

böra beräknas medel till avlönande av 8 rektorer, 50 lektorer och 14

vaktmästare, varav 7 i lönegraden A 7, 6 i lönegraden A 6 och en i lönegraden

A 5. Med hänsyn tagen till den av 1938 års riksdag beslutade löneregleringen

för civilförvaltningen och de föreslagna löneregleringarna för läråroch

vaktmästarpersonalen vid statens undervisningsväsende beräknar jag

ifrågavarande delpost till summan av dels de till den nuvarande lärår- och

vaktmästarpersonalen vid tekniska gymnasiet i Göteborg utgående nyreglerade

lönerna, 79,700 kronor, dels de till rektorer och lärare vid de övriga

tekniska läroverken utgående lönerna, vilka enligt av överstyrelsen

på grundval av de ifrågasatta nya lönebestämmelserna verkställda beräkningar

torde kunna uppskattas till 560,000 kronor, dels ock lönerna för den

ordinarie vaktmästarpersonal, vars löner enligt det föregående regleras från

och med nästa budgetår, d. v. s. 48,900 kronor. Nämnda summa utgör

688,600 kronor, med vilket belopp förevarande delpost bör uppföras.

Under anslagsposten till avlöning till tjänsteman å övergångsstat torde

medel böra beräknas för den nu å personalförteckningen för tekniska gymnasiet

i Göteborg å övergångsstat uppförde verkstadsingenjören med placering

i lönegraden A 22. Med hänsyn till löneregleringen för civilförvaltningen

bör anslagsposten uppföras med förslagsvis 8,600 kronor.

Delposten till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit: Arvoden åt skolläkare, är nu uppförd med 4,550 kronor. Skolöverstyrelsen

har föreslagit en höjning av arvodesbeloppen till skolläkare vid vissa

av läroanstalterna på grund av ökat antal parallellavdelningar m. m. och

i anledning härav beräknat delposten till 4,910 kronor. I sagda belopp ingår

icke arvode till skolläkare vid tekniska gymnasiet i Göteborg. Sistnämnda

arvode, vilket för närvarande utgör 300 kronor, föreslås av överstyrelsen

höjt till 400 kronor. Jag har intet att erinra mot de sålunda ifrågasatta

ökningarna av ifrågavarande arvoden. Förevarande delpost skulle således

uppföras med (4,910 -j- 400 =) i avrundat tal 5,300 kronor. I överensstämmelse

med vad av chefen för finansdepartementet i annat sammanhang

yttrats synas emellertid ifrågavarande arvoden i förekommande fall böra

uppräknas med hänsyn till bortfallande dyrtidstillägg. På grund härav beräknar

jag med ledning av från läroanstalterna i förevarande hänseende införskaffade

uppgifter ifrågavarande delpost till i runt tal 6,000 kronor.

Delposten till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit: Arvoden åt bibliotekarier har av överstyrelsen beräknats till 3,450

kronor eller till samma belopp som för innevarande budgetår. Å ifrågava
-

s. 237 Kontrollera mot PDF

237

Kungl. Majda ''proposition Nr Bil.

rande arvoden utgår dyrtidstillägg. Enligt från läroanstalterna föreliggande

uppgifter har dock dyrtidstillägget på grund av gällande maximeringsbestämmelser

i regel icke utgått. Med hänsyn härtill torde någon höjning av

posten för att kompensera bortfallande dyrtidstillägg icke vara erforderlig.

Jag föreslår, att posten uppföres med i avrundat tal 3,500 kronor.

Delposten till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t: Arvoden åt bokförings- och skrivbiträden åt rektorer har av överstyrelsen

föreslagits skola utgå med oförändrat belopp, eller med 6,750

kronor. Å dessa arvoden utgår enligt inhämtade uppgifter i de flesta fall

reglerat dyrtidstillägg. För avveckling av dessa dyrtidstillägg torde posten

böra höjas med i runt tal 750 kronor till 7,500 kronor.

På grund av vaktmästarlöneregleringen bör delposten till Arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majd: Arvoden åt vaktmästare

m. fl. bortfalla. Medel till vaktmästaravlöningar, vilka för närvarande

utgå från denna delpost, böra i stället beräknas under delposten till grundavlöningar

m. m. till övrig icke-ordinarie personal.

Delposten till Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: Grundavlöningar

m. m., som nu är uppförd med 262,500 kronor, har av skolöverstyrelsen

föreslagits skola höjas med 49,500 kronor till 312,000 kronor. Vad

av statskontoret yttrats rörande överstyrelsens ifrågavarande anslagsberäkningar

finner jag mig kunna i huvudsak biträda. Jag räknar således med

det av överstyrelsen angivna beloppet, oaktat jag i det föregående avstyrkt

inrättandet av en ny lektorstjänst vid tekniska gymnasiet i Örebro. Under

delposten torde emellertid även böra beräknas medel till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal vid tekniska gymnasiet i Göteborg. Sistnämnda

anslagsbehov har av överstyrelsen, vars förslag i denna del jag anser

mig kunna i stort sett förorda, uppskattats till i runt tal 37,700 kronor,

vari emellertid ingår ett belopp av 400 kronor till arvode åt skolläkare. Då

sistnämnda arvode av mig upptagits under posten till arvoden åt skolläkare,

skulle således återstoden av här ifrågavarande för gymnasiet beräknade

anslagsmedel, (37,700 — 400 =) 37,300 kronor, uppföras under förevarande

delpost. Den ifrågasatta löneregleringen för hithörande personal

beräknas emellertid medföra en ytterligare höjning med omkring 52.000

kronor. Vidare föranleder, såsom förut nämnts, löneregleringen för vaktmästarpersonalen,

att medel till avlönande av viss icke-ordinarie sådan personal,

vilka hittills utgått ur delposten till arvoden åt vaktmästare m. fl.,

böra beräknas under förevarande delpost. För sistnämnda ändamål beräknar

jag först ett belopp av 1,400 kronor såsom lön till en extra ordinarie vaktmästare

i 6 lönegraden med halvtidstjänstgöring vid läroverket i Eskilstuna.

Till icke-ordinarie vaktmästare m. fl. vid läroverken i Härnösand,

Stockholm och Västerås utgår för närvarande arvoden med sammanlagt

5,200 kronor. Jag förordar, att sistnämnda arvoden på grund av bortfallande

dyrtidstillägg och för beredande av viss lönehöjning uppräknas till

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Marits ‘proposition Nr 211.

ett belopp av sammanlagt 7,800 kronor. Till icke-ordinarie vaktmästarpersonal

skulle således utgå (1,400 -f- 7,800 =) 9,200 kronor. Ifrågavarande

delpost bör alltså uppföras med inalles (312,000 -f- 37,300 + 52,000 -f-j-

9,200 =) 410,500 kronor. Jag vill icke framställa någon erinran mot att

posten jämväl för nämnda budgetår betecknas förslagsvis. Jag förutsätter,

att dyrtidstillägg icke kommer att hädanefter utgå å ersättning, som gäldas

ur denna delpost. Någon uppräkning av posten med hänsyn härtill lärer,

utöver vad redan skett, icke vara erforderlig. En av skolöverstyrelsen i skrivelse

den 7 december 1938 ifrågasatt ändring i den organisation, som enligt

det föregående för nästa budgetår tänkts för tekniska läroverket i Stockholm,

torde få framdeles närmare övervägas. Anmärkas må, att beräkningen

av förevarande avlöningsanslag icke röner påverkan härav.

Såsom av det föregående och av statsliggaren för budgetåret 1938/39

(sid. 548) inhämtas, bestrida nu vederbörande kommuner en del av löneförmånerna

för den icke-ordinarie vaktmästarpersonalen. Det torde böra ankomma

på Kungl. Maj:t, att efter förslag av skolöverstyrelsen meddela

de ändrade bestämmelser i detta hänseende, som påkallas av vad av mig

föreslagits. Här må även framhållas, att — såsom jämväl inhämtas av

statsliggaren — ordinarie befattningshavare vid tekniska gymnasiet i Härnösand,

som förordnas att utöver honom eljest åliggande tjänstgöring bestrida

maskinist- och eldargöromål, äger härför uppbära särskild ersättning.

Vid ett genomförande av lönereglering för vaktmästarpersonalen vid de

tekniska läroverken synes denna bestämmelse böra bortfalla.

Delposten till Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: Avlöningsjörhöjningar

m. m., nu 11,000 kronor, torde böra enligt numera tillämpade

regler beräknas till förslagsvis 10,000 kronor.

Anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän bortfaller med hänsyn till löneregleringarna. Skolöverstyrelsens

förslag örn uppförande under anslagsposten av medel för utbetalande av

retroaktiv ersättning åt viss vaktmästarpersonal, som uppburit tillfälliga

lönetillägg med mindre belopp än som ansetts böra tillkomma dem, anser

jag mig, under hänvisning till vad i ämnet av statskontoret anförts, icke

kunna biträda. I avlöningsstaten bör från och med nästa budgetår uppföras

en anslagspost till rörligt tillägg å förslagsvis 66,300 kronor.

Såsom särskilda uppbördsmedel är under avlöningsstaten nu beräknat ett

belopp av 17,700 kronor, belöpande på av kommuner, respektive lärare erlagda

hyresersättningar, respektive hyror. Med hänsyn till den lönereglering

för vaktmästarpersonalen, som avses skola genomföras från och med nästa

budgetår, torde detta belopp — i anslutning till vad i det föregående föreslagits

beträffande de allmänna läroverken — böra höjas med 2,300 kronor

till 20,000 kronor och inkomsttiteln erhålla ändrad benämning. Erinras må i

detta sammanhang, att såsom särskilda uppbördsmedel å den för tekniska

gymnasiet i Göteborg gällande avlöningsstaten nu är upptaget ett belopp

s. 239 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211. 239

av 6,500 kronor, belöpande å elevavgifter. Under framhållande av att detta

gymnasium under nästa budgetår är färdigbildat, har skolans styrelse enligt

handlingarna i ärendet hemställt, att dessa avgifter måtte få från och

med sistnämnda budgetår disponeras till elevernas nytta i likhet med vad

förhållandet är vid övriga tekniska gymnasier. Detta förslag biträder jag,

och jag beräknar alltså icke någon inkomst av denna art å avlöningsstaten

för de tekniska läroverken.

Förevarande anslag bör sålunda för nästa budgetår uppföras med

(688,600 + 8,600 + 6,000 + 3,500 + 7,500 + 410,500 + 10,000 +

+ 66,300 — 20,000 =) 1,181,000 kronor. Anslagshöjningen utgör i jämförelse

med de för innevarande budgetår anvisade anslagsmedlen

(1,181,000 — 788,700 — 92,700 =) 299,600 kronor. Det ifrågasatta anslaget

understiger med 19,000 kronor det, som i årets statsverksproposition

preliminärt beräknats vara erforderligt.

16. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Omkostnader.

Förevarande anslag är nu uppfört med 91,500 kronor och disponeras enligt

en av Kungl. Maj:t fastställd omkostnadsstat, som med därtill hörande

bestämmelser finnes intagen i statsliggaren för budgetåret 1938/39, sid.

549 ff.

Skolöverstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse den 31 augusti 1938

hemställt, att anslaget för nästa budgetår måtte höjas med 4,975 kronor

till 96,475 kronor. Av skrivelsen inhämtas, att denna höjning väsentligen

föranledes av det ökade antalet klasser.

I det för innevarande budgetår till Chalmers tekniska högskola m. m.:

Omkostnader anvisade anslaget ingår ett belopp av 9,300 kronor, avsett

för tekniska gymnasiet i Göteborg. Sistnämnda belopp disponeras enligt

en av Kungl. Maj:t fastställd omkostnadsstat, som återfinnes å sid. 473 i

statsliggaren för sagda budgetår.

I sin ovan omförmälda skrivelse den 30 augusti 1938 har styrelsen för

gymnasiet anhållit örn oförändrat anslag till omkostnader för budgetåret

1939/40, vilken framställning skolöverstyrelsen tillstyrkt i förenämnda

utlåtande den 26 november 1938.

Den av skolöverstyrelsen föreslagna anslagshöjningen, vilken betingas

av utökningen av antalet klassavdelningar vid vissa av läroanstalterna,

synes mig kunna begränsas till 3,700 kronor. I övrigt har jag intet att erinra

mot överstyrelsens beräkningar.

Enligt vad i det föregående anförts böra de på tekniska gymnasiet i

Göteborg belöpande omkostnaderna överföras till förevarande anslag, som

Departementschef

en.

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Kungl. Majlis proposition Nr 211.

sålunda torde böra ytterligare ökas med ovanberörda belopp å 9,300 kronor.

Anslaget bör alltså för nästa budgetår uppföras med (91,500 + 3,700 -j+

9,300 =) det i årets statsverksproposition beräknade anslaget av

104,500 kronor.

17. Reservationsanslaget till Tekniska läroverk:

Materiel, böcker m. m.

Rörande fördelningen av detta anslag, som nu är uppfört med 67,100

kronor, hänvisas till statsliggaren för budgetåret 1938/39, sid. 550.

Skolöverstyrelsen har i sin förutberörda skrivelse den 31 augusti 1938

hemställt, att anslaget måtte för nästa budgetår höjas med 11,300 kronor

till 78,400 kronor.

Någon ökning av anslagen till undervisningsmateriel och laborationer

syntes icke vara erforderlig vid de läroanstalter, som under läsåret 1939/40

omfattade samma antal klasser som 1938/39. Vid tekniska gymnasierna i

Borås och Norrköping, där övergången till gymnasium medförde krav på

industriell praktik före inträdet och i följd därav inskränkning i övningsämnet

verkstadsarbete, syntes en viss del av anslagen till sistnämnda ämne

böra överföras till laborationer. Ökningen med en ny klass i Härnösand syntes

nödvändiggöra en ökning därstädes av anslaget till laborationer förslagsvis

med 200 kronor. I Stockholm torde anslagen till undervisningsmateriel

och till laborationer böra höjas med respektive 400 och 700 kronor.

Den tillfälliga medelsanvisningen 5,000 kronor till laboratorieutrustning i

Norrköping utgjorde sista delen av ett år 1932 beviljat anslag av 50.000

kronor och bör sålunda icke upptagas i staten för 1939/40. Motsvarande

medel 20,000 kronor för tekniska läroverket i Stockholm finge betraktas

som en del av det belopp, av överstyrelsen tidigare beräknat till 95,000

kronor, som erfordrades för anskaffande av stadigvarande undervisningsmateriel

och laboratorieutrustning. Departementschefen hade i propositionen

nr 158/1938 uttalat, att en säker uppskattning av medelsbehovet

borde verkställas av läroverkets styrelse, innan anslagets storlek kunde

definitivt bestämmas, och erinrade om svårigheterna att anordna laboratorier

för tyngre maskiner, så länge lokalfrågan endast vore provisoriskt

ordnad. Med beaktande av dessa synpunkter finge överstyrelsen för budgetåret

1939/40 föreslå ett belopp av 35,000 kronor för sistnämnda ändamål.

Av det i riksstaten för budgetåret 1938/39 uppförda anslaget till Chalmers

tekniska högskola m. m.: Materiel m. m. är ett belopp av 10,000 kronor

avsett för tekniska gymnasiet i Göteborg. Sagda belopp disponeras på

sätt framgår av statsliggaren för ovannämnda budgetår, sid. 474.

Styrelsen för gymnasiet har i skrivelser den 31 augusti och den 27 september

1938 gjort framställningar om anslag till förevarande ändamål för

budgetåret 1939/40, varö ver skolöverstyrelsen den 26 november 1938 avgivit

utlåtande.

s. 241 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 211. 241

Av handlingarna inhämtas följande:

För upprätthållande av en tredje parallellavdelning i gymnasiets första

klass beräknade styrelsen ökat anslag till böcker, samlingar och undervisningsmateriel

med 250 kronor och till materiel m. m. till laborationer med

500 kronor.

Skolöverstyrelsen tillstyrkte detta förslag.

I och för anskaffande av utrustning för undervisningen i fysik och kemi

hade beviljats ett engångsanslag av 10,000 kronor, vilket upptagits med

4,000 kronor under budgetåret 1937/38 och 6,000 kronor under budgetåret

1938/39. Styrelsen hade räknat med att hälften av detta anslag skulle

disponeras för kemiutrustningen och hälften för fysikutrustningen. Den för

kemiutrustningen avsedda andelen syntes komma att räcka till för ändamålet,

åtminstone med den förstärkning som kunde erhållas ur det löpande

årets anslag. Det för fysikutrustningen avsedda beloppet hade däremot

visat sig icke förslå. Lektorn i fysik hade uppgjort en specificerad förteckning

över för undervisningen och elevlaborationerna erforderlig utrustning,

varå anbud infordrats. Sedan anbuden granskats och lämpliga apparater

utvalts, slutade anbudssumman på 11,820 kronor. Rektor hade granskat

den uppgjorda förteckningen och förklarat sig instämma i fysiklektorns

förslag. Styrelsen hemställde på grund härav om ytterligare engångsanslag

till utrustning för fysikundervisningen med 6,800 kronor. Överstyrelsen,

som hade tagit del av nämnda förteckning, funne den beräknade anskaffningskostnaden

fullt skälig. Överstyrelsen ville därjämte framhålla, att det

belopp å 5,000 kronor, som styrelsen nu beräknat skulle komma den kemiska

avdelningen tillgodo, icke kunde anses för högt beräknat. Överstyrelsen

hade därför icke något att erinra mot att för anskaffning av den fysikaliska

utrustningen nu anvisades ett belopp av (11,800 — 5,000 =) 6,800

kronor.

Under höstterminen 1939 skulle övningar i fältmätning och avvägning

anordnas för eleverna i gymnasiets tredje klass. För dessa övningar erfordrades

viss geodetisk utrustning. Kostnaderna för denna utrustning beräknades

till 3,585 kronor. I anledning härav hemställde styrelsen örn ett engångsanslag

för ändamålet av 3,600 kronor.

Överstyrelsen tillstyrkte denna framställning, då samtliga av de till anskaffning

föreslagna föremålen syntes överstyrelsen vara erforderliga för

den ifrågavarande undervisningen.

Det för gymnasiet erforderliga anslaget till materiel m. m. för budgetåret

1939/40 skulle alltså uppgå till sammanlagt (1,500 + 250 + 2,500 +

+ 500 + 6,800 + 3,600 =) 15,150 kronor och fördelas på följande sätt:

1. till böcker, samlingar och undervisningsmateriel.....kronor 1,750

2. » materiel m. m. till laborationer............... » 3,000

3. » utrustning för fysikundervisningen............. » 6,800

4. » > » undervisning i fältmätning och av
vägning

.......................... »_3,600

Summa kronor 15,150.

Jag förordar den av skolöverstyrelsen ifrågasatta ökningen av anslagsmedlen

till böcker, samlingar och undervisningsmateriel samt till materiel

in. m. till laborationer. Sagda anslagsmedel skulle således böra ökas med

Ililläng till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. Nr 211. 10

Departe
mentschefen.

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. Marits proposition Nr 211.

tillhopa 1,300 kronor. Däremot anser jag mig icke kunna tillstyrka den

föreslagna höjningen av det tillfälliga belopp å 20,000 kronor, som för innevarande

budgetår anvisats till bestridande av vissa kostnader för stadigvarande

undervisningsmateriel och laboratorieutrustning vid tekniska läroverket

i Stockholm.

Såsom tidigare anförts böra de på tekniska gymnasiet i Göteborg belöpande

materielkostnaderna överföras till ifrågavarande anslag. Mot de

föreliggande kostnadsberäkningarna, vilka innebära en ökning av hithörande

utgifter vid gymnasiet med sammanlagt 5,150 kronor till 15,150

kronor, har jag icke något att erinra.

Då skolöverstyrelsen, såsom av det föregående framgår, förutsatt, att

ett ur anslaget nu utgående tillfälligt belopp å 5,000 kronor till laboratorieutrustning

vid tekniska gymnasiet i Norrköping icke vidare skall upptagas,

skulle alltså anslaget för nästa budgetår enligt mitt förslag uppföras

med (67,100 + 1,300 + 15,150 — 5,000 =) i runt tal 78,500 kronor, vilket

belopp med 900 kronor understiger det i statsverkspropositionen beräknade

beloppet.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles meddela bestämmelser

angående fördelningen av anslaget.

18. Anslaget till Tekniska läroverk: Stipendier.

Ur detta anslag, som nu är betecknat såsom reservationsanslag och uppfört

med 8,500 kronor, utgå dels 1,500 kronor till resestipendier för lärare

i främmande levande språk och i tekniska ämnen vid de tekniska läroverken,

dels och 7,000 kronor till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid de tekniska fackskolorna.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1938 föreslagit en höjning

av ovannämnda belopp med respektive 500 kronor och 2,000 kronor samt

hemställt, att anslaget på grund härav måtte för nästkommande budgetår

höjas till 11,000 kronor. Till stöd härför har anförts i huvudsak följande.

Beträffande resestipendierna framhölles, att genom parallelllinjerna

och det nya tekniska läroverket i Stockholm lärarkåren vid de tekniska

läroverken givetvis blivit avsevärt talrikare än den varit tidigare.

Vad åter anginge elevstipendierna erinrades, att det för budgetåret

1938/39 för ändamålet anvisade beloppet innebure i jämförelse med

närmast föregående budgetår en ökning med 1,000 kronor, motiverad av

tillkomsten av en ny parallellklass vid elektrotekniska fackskolan i Västerås.

Genom inrättande av fackskolelinjer även vid det nya tekniska läroverket

i Stockholm, komme antalet behövande stipendiesökande att stiga

redan för läsåret 1938—39 och ännu mer 1939—40. I denna omständighet

läge ett starkt skäl att öka stipendieanslaget till åtminstone 8,000 kronor,

men därtill komme ytterligare, att de hittills beviljade anslagen aldrig visat

sig tillräckliga för stipendier till mer än en del av de behövande och

att även de sökande, som tillerkänts stipendier, fått vida mindre belopp,

s. 243 Kontrollera mot PDF

243

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

än som ansetts skäligt vid utdelande av stipendier till elever vid kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning. Särskilt då 1938 års

riksdag höjt stipendierna till de nämnda kommunala och enskilda skolorna

från 35 och 20 till 45 och 25 kronor per månad i de s. k. tredje och andra

behovsgraderna borde stipendiebeloppen även vid de tekniska fackskolorna

få undergå någon höjning. Överstyrelsen föresloge därför, att anslagsposten

höjdes till 9,000 kronor.

Med hänsyn till det ökade antal stipendieberättigade elever, som kan

förutses för nästa budgetår, bör enligt min mening en ökning av de till

elevstipendier avsedda anslagsmedlen komma till stånd. Bland annat på

grund härav biträder jag skolöverstyrelsens förslag om anvisande för budgetåret

1939/40 av ett med 2,000 kronor till 9,000 kronor förhöjt belopp

för ändamålet.

Den av överstyrelsen ifrågasatta höjningen av resestipendierna anser

jag mig däremot icke kunna nu tillstyrka.

Förevarande anslag, som i fortsättningen lämpligen bör lämnas obetecknat,

bör sålunda för nästa budgetår uppföras med det i årets statsverksproposition

beräknade anslaget av 10,500 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles meddela föreskrifter

rörande anslagets disposition.

Departe
mentschefen.

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Kungl. Majlis proposition Nr ''Bil.

III. Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts och under erinran,

att de av mig nu beräknade anslagen med 35,300 kronor understiga

de i årets statsverksproposition preliminärt beräknade, hemställer jag,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1. besluta, att de nuvarande högre allmänna läroverken

för flickor skola från och med budgetåret 1939/40 eller

den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt

omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med vad

av mig i det föregående angivits, under förutsättning att

vederbörande kommuner åtaga sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

samt bostäder åt rektorerna eller motsvarande

kontant ersättning;

2. besluta, att å Södermalm i Stockholm skall från och

med budgetåret 1939/40 eller den senare tidpunkt, Kungl.

Majit bestämmer, successivt upprättas ett högre allmänt

läroverk för flickor med fyrklassig realskola och fyraårigt

latin- och realgymnasium, under förutsättning att Stockholms

stad dels åtager sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler, som av Kungl. Majit godkännas,

jämte inredning och möbelutrustning samt bostad åt

rektor eller motsvarande kontant ersättning, dels ock

förpliktar sig att bidraga till bestridande av de utgifter,

som åvila biblioteks- och materielkassan samt ljus- och

vedkassan vid läroverket, med ett engångsanslag under

första året av läroverkets verksamhet av minst 13,000

kronor;

3. besluta, att nya elementarskolan i Stockholm skall

från och med budgetåret 1939/40 eller den senare tidpunkt,

Kungl. Majit bestämmer, successivt ombildas till

högre samläroverk under förutsättning, att Stockholms

stad åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler,

som av Kungl. Majit godkännas, jämte inredning

och möbelutrustning samt bostad åt rektor eller

motsvarande kontant ersättning;

4. besluta, att vid högre allmänna läroverket å Kungsholmen

i Stockholm skall från och med budgetåret 1939/40

eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt

omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av mig i det föregående angivits;

s. 245 Kontrollera mot PDF

245

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

5. besluta, att vid högre latinläroverket å Norrmalm

i Stockholm skall från och med budgetåret 1939/40 eller

den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt

upprättas ett fyraårigt realgymnasium vid sidan av det

nuvarande latingymnasiet;

6. besluta, att högre latinläroverket och högre realläroverket

i Göteborg skola från och med budgetåret

1939/40 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer,

successivt omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av mig i det föregående angivits, under

förutsättning att Göteborgs stad förpliktar sig att, såvitt

angår de nya linjerna vid ifrågavarande läroverk, tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning samt bostäder åt rektorerna

eller motsvarande kontant ersättning;

7. godkänna följande personalförteckning för högre lärarinneseminariet,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Högre lärarinneseminariet.

1 rektor...............................E14

9 lektorer..............................A 28

2 adjunkter.............................A 24

11 ämneslärarinnor........................A 22

1 lärare i teckning.......................A 20

1 lärare i musik.........................A 20

1 lärare i gymnastik med lek och idrott......A 20

4 övningsskollärare.......................A 20

1 lärarinna i kvinnlig slöjd.................A 16

Statens skolköksseminarium och hushållsskola.

5 lärarinnor i hushållsgöromål..............A 19

1 lärarinna i kvinnlig slöjd................A 16;

8. godkänna följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 334,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit......... » 7,250

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar m.m. kronor 63,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . . » 4,900 kronor 67,900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 24,150

Summa förslagsanslag kronor 433,800;

9. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av kronor 433,800;

10. till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av.............................kronor 44,300;

11. godkänna följande personalförteckning för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

19 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlö
ningsgrupp

I......................... E 13

23 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlö
ningsgrupp

II......................... E 12

17 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlö
ningsgrupp

III........................ Eli

4 rektorer vid realskolor, avlöningsgrupp I. . . . E 9

26 rektorer » » » II ... E 8

50 rektorer » » » lil . . E 7

422 lektorer . ,........................... A 27

1,274 adjunkter............................ A 23

Anin.: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så

många tjänster, att antalet uppehållna adjunktstjänster å

ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt

1,273.

258 ämneslärarinnor....................... A 21

113 lärare i teckning...................... A 20

84 lärare i musik........................ A 20

100 lärare i gymnastik med lek och idrott..... A 20

31 lärarinnor i kvinnlig slöjd ............... A 16

81 vaktmästare.......................... A 7

61 vaktmästare.......................... A 6

17 vaktmästare.......................... A 5

s. 247 Kontrollera mot PDF

247

Kungl. Martts proposition Nr Bil.

Tjänstemän å övergångsstat.

44 adjunkter............................ A 22

Anm.: Av dessa adjunkts^änster må uppehållas endast så

många tjänster, att antalet uppehållna adjunktstjänster å

ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt

1,273.

12. bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av sagda

personalförteckning — tills vidare under budgetåret 1939/40,

då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning

vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida

befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

13. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ...........kronor 21,297,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis........... » 250,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt kvinn
-

liga sakkunniga . .

Arvoden åt till-

kronor

1,260

synslärare......

Personliga tilläggs- arvoden åt första

36,000

lärarinnor......

Arvoden åt skol-

»

3,000

läkare, förslagsvis

Arvoden åt biblio-

130,300

tekarier........

Arvoden åt biträ-

91,000

den å rektorsexpe- ditionerna......

»

85,000

Särskilda arvoden

vid provårsläro- verk..........

»

164,400

Särskilda arvoden

vid linje för afton- undervisning i

Stockholm......

»

2,550

513,510

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis kronor 3,548,000

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

........ » 240,000 kronor 3,788,000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän:

a. Vissa ersättningar

m. m., förslagsvis, kronor 300

b. Tillfällig löneförbättring

........ »_600 » 900

6. Rörligt tillägg, förslagsvis........ * 1,517,190

Summa kronor 27,366,600

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms

stad.......kronor 15.000

2. Av kommuner, res
pektive

lärare erlagda

hyresersättningar, respektive

hyror......

3. Avkastning av donationer

från kronan m. m.

4. Av vaktmästare er
lagda

hyror samt ersättning

för bränsle

och lyse ..........

5. Bidrag ur läroverks

ljus- och vedkassor till

vaktmästarpersonalens

avlöning..........

» 274,000

» 37,600

» 120,000

» 480,000 kronor 926,600

Nettoutgift kronor 26,440,000;

14. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av kronor 26,440,000;

15. till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och ved
kassorna

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av....................kronor 420,000;

därav högst 15,000 kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprövande,

användas såsom bidrag till nedbringande för

samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda kassor i sådana

fall, då berörda avgifter kunna anses alltför tyngande;

s. 249 Kontrollera mot PDF

249

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

16. godkänna följande personalförteckning för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

6 rektorer, avlöningsgrupp I...............E 13

1 rektor, » II...............E 12

3 rektorer, » lil...............Eli

79 lektorer.............................A 27

Anm.: En av dessa lektorsbefattningar skall hållas obesatt,

så länge den å övergångsstat uppförde adjunkten kvarstår i

tjänst.

10 lärare i teckning.......................A21

10 lärare i musik.........................A 21

13 lärare i gymnastik med lek och idrott......A 21

76 övningsskollärare.......................A 20

7 lärare i manlig slöjd....................A 18

7 lärarinnor i kvinnlig slöjd................A 18

6 lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarium A 17

6 lärarinnor i hushållsgöromål..............A16

3 lärarinnor i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums

övningsskola.....................A 16

4 lärare i trädgårdsskötsel vid enkelseminarium A 14

8 vaktmästare...........................A 7

10 vaktmästare...........................A 6

Tjänstemän å övergångsstat.

1 lektor...............................A 27

1 adjunkt..............................A 23

1 lärare i musik......T..................A21

1 lärare i manlig slöjd....................A 18

1 lärare i trädgårdsskötsel vid enkelseminarium A 14;

17. godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................kronor 2,000,800

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis............ » 35,300

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt semina
rieläkare.

.......kronor 16,100

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

b. Arvoden åt semina
riebibliotekarier

. . kronor 9.300

c. Arvoden åt biträden

å rektorsexpeditionerna.

..........

d. Särskilda arvoden

vid provårsseminarier.

...........

e. Tilläggsarvoden åt

lärare vid de vid

vissa seminarier anordnade

kurserna

för utbildande av

kyrkomusiker, förslagsvis

.........

f. Arvoden åt lärare

vid förberedande

kurs vid seminariet

i Falun.........

g. Arvoden vid kurser

för utbildande av

hjälpklasslärare . . .

» 7,000

» 22,700

» 6,200

» 1,500

> 11,600 kronor 74,400

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis. . kronor 148,100

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

......... » 10,300 » 158,400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........ »_131,100

Summa förslagsanslag kronor 2,400,000;

18. till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av. . kronor 2,400,000;

19. till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av kronor 223,600;

20. godkänna följande personalförteckning för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1939/40:

s. 251 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 211.

251

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 rektor, avlöningsgrupp II................E 8

6 rektorer, avlöningsgrupp III..............E 7

11 adjunkter.............................A 23

Anm.: En av dessa adjunktsbefattningar skall tills vidare

hållas obesatt.

1 lärare i teckning..................‘..... A 21

2 lärare i musik.........................A21

4 lärare i gymnastik med lek och idrott......A 21

23 övningsskollärare.......................A 20

2 lärarinnor i kvinnlig slöjd................A 18

1 lärarinna i hushållsgöromål...............A 16

7 vaktmästare............................A 6

Tjänstemän å övergångsstat.

7 ämneslärare...........................A 20

4 övningsskollärare.......................A 20

1 lärarinna i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd A 16;

21. godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ................ kronor 394,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis............ » 31,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl,

a. Arvoden åt semi-

Majit:

narieläkare.....

kronor

4,200

b. Arvoden åt semi- nariebibliotekarier

c. Arvoden åt biträ-

»

3,200

den å rektorsexpe- ditionerna......

>

1,800

d. Tilläggsarvoden åt

lärare i trädgårds- skötsel .........

»

1,050

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

e. Arvode åt ett biträde

för matlagningen

vid seminariet

i Lycksele . . kronor 900 kronor 11,150

4. Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar

m. m, förslagsvis kronor 54,500

b. Avlöningshöjningar

m. m., förslagsvis »_800 » 55,300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis..........» 28,550

Summa förslagsanslag kronor 520,000;

22. till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av . . . kronor 520,000;

23. till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av kronor 81,000;

24. godkänna följande personalförteckning för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

4 lärare vid byskolor.................... A 17

17 lärare vid visteskolor.................. A 9

Anin.: Lönegraderna hänföra sig till vad i detta hänseende gäller för

lärare vid folk- och småskolor.

25. godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................kronor 92,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp, förslagsvis

..........kronor 12,900

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis . *_500 » 13,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

opaginerad Kontrollera mot PDF

25S

Kungl. Marits proposition Nr 811.

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis. . kronor 12,500

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis » 1,000 kronor 13,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 6,400

Summa förslagsanslag kronor 125,300;

26. till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av.........kronor 125,300;

27. godkänna följande personalförteckning för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 rektor vid institutet och förskolan för blinda Eli

2 rektorer vid hantverksskolor för blinda .... E 1

11 lärare i kunskapsämne................. A 20

1 lärare i musik........................ A 20

2 lärare i gymnastik med lek och idrott..... A 20

13 arbetslärare.......................... A 15

1 lärarinna i hushållsgöromål.............. A 15

1 maskinist........................... A 10

1 vaktmästare......................... A 7

1 husmoder........................... A 7

1 sjuksköterska........................ A 7

2 vaktmästare......................... A 5

1 eldare.............................. A 5;

28. godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...............kronor 245,200

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t...... » 3,680

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m

. kronor 16,520

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis

.............kronor 1,200 kronor 17,720

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ »_15,800

Summa förslagsanslag kronor 282,400;

29. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av kronor 282,400;

30. till Läroanstalter för blinda: Omkostnader för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av.............................kronor 200,500;

31. godkänna följande personalförteckning för vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40.

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad*

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 rektor.................................E 6

4 lärarinnor i kunskapsämne.................A 20

4 lärarinnor i slöjd........................A 15

Anm.: En av dessa befattningar såsom lärarinnor i slöjd skall

tills vidare hållas obesatt.

1 maskinist..............................A 8

1 husmoder..............................A 8

1 Översköterska...........................A 7

2 vaktmästare............................A 6;

32. godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 78,200

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Majit................. > 1,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 12,100

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis. . . . » 1,700 » 13,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 5,500

Summa förslagsanslag kronor 98,700;

s. 255 Kontrollera mot PDF

255

Kungl. Majda ''proposition Nr 211.

33. till Vårdanstalten i Lund för blinda med kompli
cerat

lyte: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett

förslagsanslag av...................kronor 98,700;

34. till Vårdanstalten i Lund för blinda med kompli
cerat

lyte: Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av...............kronor 155,700;

35. godkänna följande personalförteckning för läroanstalterna

för dövstumma, att tillämpas från och med

budgetåret 1939/40 tills vidare:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 rektor, avlöningsgrupp II ...............E 4

5 rektorer, » III ................E 3

1 rektor, » IV ...............E 2

58 lärare i kunskapsämne...................A 20

2 lärare i gymnastik med lek och idrott.......A 20

7 arbetslärare i fortsättningsskola............A 15

1 skolkökslärarinna.......................A15

2 skolköks- och kindergartenlärarinnor........A 15

14 arbetslärare i barndomsskola..............All

5 slöjdlärarinnor..........................All

2 kindergartenlärarinnor....................All

1 kindergarten- och gymnastiklärarinna........All

1 maskinist..............................A10

6 husmödrar.............................A 7

6 vaktmästare . ..........................A 6

5 sjuksköterskor..........................A 6

Tjänstemän å övergångsstat.

3 slöjdlärarinnor..........................A 8;

36. godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna

för dövstumma, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 745,600

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis

11,700

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 211.

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp.......kronor 34,225

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis . . . » 350 kronor 34,575

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar m. m.,

förslagsvis........kronor 256,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . » 10,000 » 266,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 61,625

Summa förslagsanslag kronor 1,119,500;

37. till Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av............................kronor 1,119,500;

38. godkänna följande personalförteckning för de tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 rektor, avlöningsgrupp I..................E 13

2 rektorer, » II .................E 12

4 rektorer, » III................Eli

1 rektor, » IV... ..............E 10

50 lektorer..................... A 27

7 vaktmästare........................... A 7

6 vaktmästare........................... A 6

1 vaktmästare........................... A 5

Tjänsteman å övergångsstat.

1 verkstadsingenjör.......................A 22;

39. godkänna följande avlöningsstat för de tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 688,600;

s. 257 Kontrollera mot PDF

257

Kungl. May.ts proposition Nr 211.

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,

förslagsvis.................kronor 8,600

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt skolläkare. kronor 6,000

b. Arvoden åt bibliotekarier

............... » 3,500

c. Arvoden åt bokföringsoch

skrivbiträden åt

rektorer...........kronor 7,500 » 17,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar m. m.,

förslagsvis........kronor 410,500

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . » 10,000 » 420,500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... »_66,300

Summa kronor 1,201,000;

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m.. . . kronor 20,000

Nettoutgift kronor 1,181,000;

40. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av. . .kronor 1,181,000;

41. till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av. . . .kronor 104,500;

42. tili Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av...............................kronor 78,500;

43. till Tekniska läroverk: Stipendier för budgetåret

1939/40 anvisa ett anslag av...........kronor 10,500.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

Bihang till riksdagens protokoll JUSI). 1 sami. Nr 211.

17

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Kungl. Majlis proposition Nr 211.

Bilaga.

Översikt över antalet icke-ordinarie och totalantalet ämneslärare vid början

av höstterminen 1938 vid sådana läroverk, där de förra utgöra mera än 10

procent av de senare enligt av rektorerna i maj 1938 gjorda beräkningar.

Läroverk

Lärare över

stat (antal

timlärar- timmar)

Hela

antalet

ämneslärare

Procent ämneslärare över

stat av hela antalet

ämneslärare

Högre allmänna läroverk.

Borås......................

5 (16)

30

17

Eksjö ......................

3

21

14

Eslöv.......................

2 (7)

15

13

Falun......................

4 (8)

28

14

Gävle......................

6

35

17

Göteborg, högre realläroverket........

6

45

13

» » allm. läroverket för flickor

6 (20)

25

24

» » » » i Majorna

3 (11)

23

13

Halmstad....................

4 (16)

34

12

Haparanda...................

5 (17)

19

26

Hudiksvall....................

3

21

14

Hälsingborg, högre allm. läroverket för gossar

10

37

27

» nuti, flickor

3

20

15

Härnösand....................

5

25

20

Jönköping....................

5 (17)

34

15

Kalmar.....................

4 (11)

35

11

Karlskrona...................

4

36

11

Karlstad.....................

5 (3)

35

14

Kristinehamn..................

3 (9)

27

11

Linköping....................

6 (14)

29

21

Luleå......................

7 (14)

27

26

Lund.......................

5 (16)

30

17

Malmö, högre allm. läroverket för flickor . .

6 (5)

24

25

Motala.....................

2 (16)

12

17

Norrköping...................

4 (9)

31

13

Nyköping....................

4

21

19

Skara......................

3

28

11

Skellefteä....................

6

23

26

Skövde......................

3 (17)

22

18

Stockholm, högre latinläroverket å Norrmalm

4 (9)

37

11

» » realläroverket » »

3 (4)

28

11

» , nya elementarskolan.......

3 (6)

25

12

» . högre allm. läroverket för flickor

8 (4)

34

24

» , » » > i Bromma

12 (17)

42

29

Strängnäs....................

3

20

15

Sundsvall....................

5

31

16

Uddevalla....................

4

22

18

Umeå ......................

9 (13)

41

22

Uppsala.....................

9 (7)

41

22

Visby......................

3

19

16

Örebro, högre allm. läroverket för gossar . .

5 (19)

36

14

» » » d i> flickor. .

4

14

26

Realskolor.

Göteborg, östra realskolan........

4

24

17

Malmö......................

2 (16)

20

10

Stockholm, Katarina..............

1 3

20

15

s. 259 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 211.

259

Läroverk

Lärare över

stat (antal

timlärar- timmar)

Hela

antalet

ämneslärare

Procent ämneslärare över

stat av hela antalet

ämneslärare

Samrealskolor.

Alingsås.....................

4

12

33

Arvika......................

2 (8)

14

14

Bollnäs.....................

1 (8)

9

20

Domnarvet...................

1 (6)

9

11

Enköping....................

2 (8)

10

20

Falkenberg...................

1 (20)

8

13

Falköping....................

5

14

36

Filipstad.....................

2 (13)

6

33

Gudmundrå...................

5 (9)

10

50

Hallsberg....................

4

9

44

Hedemora....................

3

8

38

Hässleholm...................

3 (10)

11

27

Höganäs.....................

2 (7)

10

20

Karlskoga....................

1 (15)

7

14

Katrineholm ..................

1

9

11

Kiruna......................

3 (6)

9

33

Lidköping....................

2 (12)

12

17

Ludvika.....................

3 (3)

9

33

Malmberget...................

3

8

38

Mariestad....................

2

10

20

Mora......................

1 (9)

6

17

Nederkalix...................

5

9

56

Nässjö......................

2 (21)

10

20

Oskarshamn...................

1

9

11

Piteå.......................

5 (12)

10

50

Ronneby .....................

3

9

33

Sala.......................

2 (9)

6

33

Sandviken....................

2 (17)

8

25

Simrishamn...................

3 (12)

7

43

Sollefteå.....................

7

13

54

Sunne ......................

1 (10)

5

20

Svedala.....................

1 (4)

5

20

Säffle.......................

3 (17)

8

38

Söderhamn...................

3 (3)

12

25

Sölvesborg....................

4 (17)

8

50

Tomelilla....................

4

9

44

Tranås......................

2

9

22

Trollhättan...................

1 (10)

9

11

Trälleberg....................

3

11

27

Ulricehamn...................

4 (22)

8

50

Vara.......................

3 (7)

7

43

Varberg.....................

1 (17)

9

11

Vetlanda.....................

4 (5)

9

44

Värnamo.....................

2 (16)

6

33

Åstorp......................

3 (11)

7

43

Ängelholm....................

4 (4)

14

29

1 Örnsköldsvik..................

5 (4)

14

36

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Kungl. Majlis ''proposition Nr 211.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Ändringar i läroverksorganisationen..................... 3

1. Omorganisation av de nuvarande högre allmänna läroverken

för flickor................ 5

Nuvarande organisation s. 5 — Frågans tidigare behandling s. 5 — Nu

föreliggande förslag och yttranden däröver s. 7 — Departementschefen

s. 25.

2. Inrättande av ett läroverk för flickor å Södermalm i Stockholm

m. m..................................... . 28

Föreliggande utredning s. 29 — Myndigheternas yttranden s. 36 —

Departementschefen s. 48.

3. Ändrad organisation av gymnasiet vid högre latinläroverket

å Norrmalm i Stockholm...........................53

Lärarkollegiets utredning s. 54 — Skolöverstyrelsens yttrande s. 57 —

Departementschefen s. 60.

4. Omorganisation av vissa läroverk i Göteborg...........61

Skolöverstyrelsens utredning s. 63 — Myndigheternas yttranden s. 69 —

Departementschefen s. 71.

II. Anslagsberäkningar.................................. 73

1. Förslagsanslaget till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar 73

2. » » » » Omkostnader 78

3. » » Allmänna läroverken: Avlöningar .... 78

4. » » » » Bidrag till Ijus
och

vedkassorna m. m.............146

5. » » Folkskoleseminarier: Avlöningar.....149

6. » » • » Omkostnader.... 164

7. » » Småskoleseminarier: Avlöningar......167

8. » » » Omkostnader .... 181

9. » » Nomadskolor: Avlöningar..........183

10. » » Läroanstalter för blinda: Avlöningar . .185

11. » » » » » Omkostnader 191

12. Förslagsanslaget till Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte: Avlöningar........................198

s. 261 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mårds proposition Nr till. 261

Sid.

13. Förslagsanslaget till Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte: Omkostnader......................202

14. Förslagsanslaget till Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar

............ 209

15. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Avlöningar......222

16- * * » » Omkostnader.....239

17. Reservationsanslaget till Tekniska läroverk: Materiel, böcker

m. m........................................240

18. Anslaget till Tekniska läroverk: Stipendier.............242

III. Hemställan ........................................244

Bilaga................................................258

Bihang till riksdagens protokoll IDS!). 1 sami. Nr 211.

1H

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:355 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten
  2. SU 1939:206 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten
  3. SU 1939:181 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönereglering för ordinarie tjänstemän vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsansta s. 30 i texten