Sök i Ratio Lex

Angående anslag till vissa kommunala läroanstalter, privatläroverk m. m

1939-03-31 · 76 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 73 av 76 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:252, Angående anslag till vissa kommunala läroanstalter, privatläroverk m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

1

Nr. 252

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till vissa

kommunala läroanstalter, privatläroverk m. m.; given

Stockholms slott den 31 mars 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 31 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg,

Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg:

Under punkterna 1 HO, 132, 155, 157, 160, 178 och 257 i 1939 års åttonde

huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som bleve riksdagen förelagd, för budgetåret 1939/40 beräkna:

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor ett förslagsanslag

av 3 200 000 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor ett

förslagsanslag av 2 (360 0 00 kronor;

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor ett förslagsanslag

av 538 800 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 252.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor ett förslagsanslag av

625 000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor ett

förslagsanslag av 95 600 000 kronor;

dels lill Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vissa barnhem intagna barn i skolåldern

ett förslagsanslag av 175 000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och

biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor ett förslagsanslag

av 250 000 kronor;

dels till Högre folkskolor: Understöd ett förslagsanslag av 1 900 000

kronor;

dels ock till Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

vid folkskoleväsendet m. m. ett förslagsanslag av 5 500 000 kronor.

Sedan beredningen av frågan om provisoriska avlöningsbestämmelser

under budgetåret 1939/40 för vissa kommunanställda lärare m. fl. numera

slutförts och Kungl. Maj:t på hemställan av chefen för finansdepartementet

beslutat förelägga innevarande års riksdag förslag i ämnet (proposition nr

176), anhåller jag att få anmäla de frågor, som stå i samband med förenämnda

beräkningsvis gjorda anslagsäskanden.

1. Bidrag till kommunala flickskolor.

Förslagsanslaget till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor

är för budgetåret 1938/39 uppfört med 1 500 000 kronor. Genom

beslut av 1938 års riksdag genomfördes från och med den 1 januari 1939

lönereglering för lärarna vid ifrågavarande skolor. Enligt propositionen nr

230/1938 beräknades anslagsbehovet för förra delen av budgetåret till 600 000

kronor och för senare delen av budgetåret till 900 000 kronor, varav 57 000

kronor för bestridande av kostnaderna för s. k. övergångslön (jfr kungörelsen

nr 661/1938, punkt 5).

Genom nämnda lönereglering hava lärarna inplacerats i ett lönesystem,

som nära ansluter sig till det för allmänna civilförvaltningen nu gällande.

Bestämmelser i ämnet hava meddelats i avlöningsreglementet den 11 november

1938 (nr 660) för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor. Statsbidrag utgår

med tre fjärdedelar av lärarnas löneförmåner (jfr kungörelsen nr

754/1938). Dock gäldar staten hela kostnaden för dyrtidstillägg. Såsom villkor

för statsbidrag till nyinrättad ordinarie eller extra ordinarie lärartjänst

gäller bland annat, att Kungl. Maj :t lämnat tillstånd till tjänstens inrättande.

Enligt den sistnämnda kungörelsen skall rekvisition av statsbidrag till av
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

3

löning jämlikt berörda avlöningsreglemente avse redovisningsår och avlämnas

efter ingången av juli och före utgången av augusti näst efter det redovisningsår,

som avses. Statskontoret eller vederbörande länsstyrelse skall utan

särskild rekvisition i början av januari i avräkning på årets rekvisition förskottsvis

utbetala 45 procent av det belopp, som på grund av rekvisition efter

avdrag av pensionsavgifter utbetalts för närmast föregående redovisningsår.

I början av därpå följande juli månad utanordnas förskottsvis ett lika stort

belopp som under närmast föregående januari månad. Summan av de i juli

och efterföljande januari förskjutna beloppen skall jämte en procent av desamma

avdragas vid den slutliga utanordningen av statsbidraget för redovisningsåret.

Jämlikt de vid statsbidragskungörelsen fogade övergångsbestämmelserna

skall statskontoret eller länsstyrelsen under januari och juli 1939 utan särskild

rekvisition utbetala varje gång ett belopp, motsvarande 45 procent av

det statsbidrag, som på grund av rekvisition efter avdrag av pensionsavgifter

utbetalts för redovisningsåret 1937/38. Befinnes under år 1939 utanordna!

förskott otillräckligt, äger skolstyrelse efter rekvisition utbekomma ytterligare

förskott. Under januari och juli 1940 skall statskontoret eller länsstyrelsen

utan särskild rekvisition utbetala varje gång ett belopp, motsvarande

90 procent av det statsbidrag, som på grund av rekvisition efter avdrag av

pensionsavgifter utbetalts för tiden den 1 januari—den 30 juni 1939.

Skolöverstyrelsen har i skrivelser den 31 augusti 1938 och den 17 februari

1939 framlagt beräkningar av förevarande anslag ävensom av anslagen till

bidrag till kommunala mellanskolor och till understöd åt högre folkskolor

för budgetåret 1939/40. I förstnämnda skrivelse hava anslagsberäkningarna

uppgjorts på grundval av 1938 års lönereglering för lärare vid hithörande

läroanstalter. I sistnämnda skrivelse hava anslagsberäkningarna reviderats

från den förutsättningen, att avlöningsbeloppen för lärare vid sagda skolor

skulle från och med den 1 juli 1939 anpassas efter bestämmelserna i det av

1938 års riksdag godkända civila avlöningsreglementet.

I detta sammanhang torde böra lämnas redogörelse för överstyrelsens

ifrågavarande kostnadsberäkningar jämväl i vad avser kommunala mellanskolor

och högre folkskolor.

överstyrelsen har vid sina anslagsberäkningar utgått från att fyra högre

folkskolor skola ombildas till kommunala mellanskolor samt ett antal privata

högre flickskolor i Stockholm till sex kommunala flickskolor.

I sin förstnämnda skrivelse har överstyrelsen vid oförändrade avlöningsförhållanden

för budgetåret 1939/40 beräknat förslagsanslaget till

kommunala flickskolor till ............ kronor 3 210 000

» mellanskolor » » 2 662 000

högre folkskolor » » 1 900 000.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

I den senare skrivelsen, som alltså utgår från att ändrade lönebestämmelser

genomföras med tillämpning från och med budgetåret 1939/40, har

överstyrelsen yttrat bland annat (jfr även bilaga vid denna proposition):

Vid anslagsberäkningarna hade överstyrelsen beräknat lärarlönerna dels

under förutsättning att avlöningsreglementet för lärare vid ifrågavarande

skolor (nr 660/1938) alltjämt skulle gälla, dels under förutsättning att civila

avlöningsreglementet (nr 8/1939) och ifrågasatta bestämmelser rörande ickeordinarie

lärare vid statens undervisningsanstalter skulle äga motsvarande

tillämpning. Dyrtidstillägget hade beräknats på summan av samtliga lärårlöner,

under det att det rörliga tillägget — 6 procent — beräknats endast på

själva lönerna och sålunda icke på arvoden till rektorer och tillsynslärare

och icke heller på kallortstillägg.

De ordinarie lärarnas löner hade beräknats med utgångspunkt från att

samtliga lärare placerats i för respektive lönegrader högsta förekommande

löneklass. De extra ordinarie lärarna hade däremot placerats i näst högsta

löneklassen inom respektive lönegrader. I båda fallen hade kvinnliga lärare

placerats två löneklasser lägre än motsvarande manliga befattningshavare

(jfr övergångsbestämmelserna till förstnämnda avlöningsreglemente). Summan

av rektorsarvodena hade beräknats i enlighet med ifrågasatt fördelning

å avlöningsgrupper. Arvoden till tillsynslärare hade beräknats med utgångspunkt

från de belopp, som tilldelats skolorna för vårterminen 1939. Vid beräkningen

av rektorsarvoden och tillsynslärararvoden, då lärarlönerna i övrigt

beräknats efter samma grunder som för civilstaten, hade gjorts en uppräkning

av desamma med 20 procent.

Härjämte hade överstyrelsen gjort en beräkning av summan av de pensionsavdrag,

som lärare skulle erlägga, därest civila tjänste- och familjepensionsreglementena

(nr 442/1934 och 542/1936) bleve tillämpliga å dessa.

Pensionsavdragen beräknades uppgå till följande belopp:

kommunala flickskolor .................. kronor 260 257

» mellanskolor ................ » 206 933

högre folkskolor.......................... » 172 395.

En anpassning av lönebeloppen för ifrågavarande lärare efter bestämmelserna

i civila avlöningsreglementet skulle, yttrar överstyrelsen vidare, därest

det rörliga tillägget helt bekostades av staten, enligt överstyrelsens beräkningar

medföra en ökning av statsanslagsbeloppet jämfört med statens kostnader

enligt nuvarande bestämmelser för avlöning, dyrortstillägg, provisorisk

avlöningsförstärkning och dyrtidstillägg med följande belopp:

kommunala flickskolor.................... kronor 74 394

» mellanskolor.................. » 23 527

högre folkskolor.............. >_28 829

Tillsammans kronor 126 750.

Därest det rörliga tillägget till en fjärdedel bekostades av vederbörande

kommun, skulle statsanslaget för kommunala flickskolor ökas med endast

2 173 kronor. För kommunala mellanskolor samt högre folkskolor skulle i

detta fall statsbidraget efter anpassningen minskas med 34 658 kronor

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

5

respektive 32 533 kronor. I detta fall skall alltså statsbidraget efter löneregleringen

minskas med inalles 65 018 kronor.

Kommunernas andel i avlöningsbeloppen skulle, därest det rörliga tillägget

helt bekostades av staten, enligt överstyrelsens beräkningar ökas med föl
-

jande belopp:

kommunala flickskolor.................... kronor 142 203

» mellanskolor.................. » 106 557

högre folkskolor ........................ » lil 566

Tillsammans kronor 360 326.

I det fall, att det rörliga tillägget till en fjärdedel bekostades av kommunerna,

skulle deras andel komma att ökas med följande belopp:

kommunala flickskolor.................... kronor 214 424

» mellanskolor.................. » 164 742

högre folkskolor ........................ » 172 948

Tillsammans kronor 552 114.

I anslutning härtill har överstyrelsen anfört följande:

Den kostnadsökning, som vederbörande kommuner finge vidkännas, skulle

således särskilt i senare fallet bliva avsevärd. Det torde därför böra undersökas,

i vad mån statens andel i lönesumman borde höjas för att kommunernas

andel även efter anpassningen till det civila avlöningsreglementet

skulle kunna bibehållas vid sin nuvarande storlek. Räknad i procent av det

i enlighet med civila avlöningsreglementet m. m. beräknade lärarlönebeloppet,

exklusive det rörliga tillägget, utgjorde kommunernas i enlighet med nu

gällande avlöningsreglemente beräknade andel av lönebeloppet

för kommunala flickskolor ................ 22,11 procent

» » mellanskolor .............. 22,34 »

» högre folkskolor ........................ 22,33 »

I medeltal 22,2 6 procent.

Räknad i procent av samma lärarlönebelopp, inklusive hela det rörliga

tillägget, utgjorde kommunernas andelssumma

för kommunala flickskolor ................ 20,88 procent

» » mellanskolor .............. 21,11 »

» högre folkskolor........................ 21,09 »

I medeltal 21,03 procent.

Därest hela det rörliga tillägget inräknades i den enligt civila avlöningsreglementet

m. m. beräknade lönesumman, borde statens andel således ökas

från 3ji till omkring 4/s av nämnda summa, om kommunernas andel skulle

kunna bibehållas i huvudsak oförändrad. Statsanslaget skulle under sådana

förhållanden uppgå

för kommunala flickskolor till ........ kronor 4 161 933

» » mellanskolor » » 3 395 275

» högre folkskolor » »_3 541 642

Tillsammans kronor 11 098 850.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

I sistnämnda fall skulle uppkomma en ökning av statsanslaget i förhållande

till den anslagssumma, som skulle utgå i enlighet med nu gällande

avlöningsreglemente, med

för kommunala flickskolor ............... kronor 262 295

» » mellanskolor ............. » 177 547

» högre folkskolor ...................... » 188 819

Summa kronor 628 661.

Kommunernas andel i lönesumman skulle under sådana förhållanden ej

fullt komma att uppgå till de belopp, som skulle utgå enligt gällande reglemente.

Minskningen skulle uppgå

för kommunala flickskolor till .......... kronor 45 698

» » mellanskolor » .......... » 47 463

» högre folkskolor » .......... »_48 424

Summa kronor 141 585.

Statskontoret, som i utlåtande den 7 mars 1939 yttrat sig i anledning av

skolöverstyrelsens sistberörda anslagskalkyler, har anfört följande:

Mot det av överstyrelsen tillämpade beräkningssättet torde icke finnas

anledning till erinran i vidare mån än att de extra ordinarie lärarna syntes

hava hänförts till en för hög löneklass. I sitt betänkande med förslag till

lönereglering för lärarpersonalen vid ifrågavarande skolor (statens offentliga

utredningar 1937:27, sid. 86) hade 1936 års lärarlönesakkunniga vid

beräkningen av kostnaderna för de extra ordinarie lärarna utgått ifrån den

löneklass, som vore två löneklasser högre än vederbörande lärares begynnelselöneklass.

Någon närmare granskning av de beräknade lönebeloppen

hade av statskontoret icke kunnat verkställas.

För bedömande av spörsmålet om en höjning av statens andel i kostnaderna

för ifrågavarande kommunala skolor skulle en utredning hava varit

önskvärd rörande den inverkan, som den i samband med löneregleringen

genomförda omläggningen av statsbidragssystemet, kunde hava medfört för

de olika skoldistrikten. En dylik utredning hade emellertid statskontoret icke

varit i stånd att företaga. Det torde emellertid vara uppenbart, att omläggningen

av statsbidragssystemet för de å dyrare orter belägna skolorna medfört

ganska stora vinster. I betraktande härav måste statskontoret ställa sig

synnerligen tveksamt till den föreslagna höjningen av statens andel i lönekostnaderna.

Det kunde emellertid icke bestridas, att — om statsbidraget bibehölles vid

tre fjärdedelar — kostnadsökningen för kommunerna vid en tillämpning å

lärarpersonalen av det av 1938 års riksdag antagna civila avlöningsreglementet

bleve betydande, särskilt därest kommunerna skulle svara för samma

andel av det rörliga tillägget som av övriga kontanta löneförmåner, vilket

med hänsyn till tilläggets karaktär syntes riktigast. Skulle på grund härav

en ökning av statens andel i kostnaderna anses böra ifrågakomma utan närmare

utredning, torde höjningen i varje fall icke böra sträcka sig så långt

som av överstyrelsen i ärendet föreslagits och varigenom kommunernas kostnader

för skolorna i fråga skulle ytterligare minskas. Under förutsättning att

stat och kommun även framdeles deltoge i de totala kontanta lönesum
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

7

morna i samma proportion som för närvarande, skulle statsverkets andel i

kostnaderna komma att bestämmas lill 78 procent. Undantag torde dock

härvid böra göras i fråga om barntilläggen, för vilka staten — liksom hittills

— torde böra belt svara. Av den sammanlagda till 487 076 kronor uppgående

kostnadsökningen skulle härigenom 351 192 kronor falla på statsverket

och återstoden — 135 884 kronor — på kommunerna. Kostnaderna

för statsverket skulle uppgå till, för kommunala flickskolor 4 058 641 kronor,

varav barntillägg 756 kronor, för kommunala mellanskolor 3 336 990

kronor, varav barntillägg 25 596 kronor, och för högre folkskolor 3 471 786

kronor, varav barntillägg 18 684 kronor.

Riksräkenskapsverket bär i utlåtande den 27 mars 1939 anfört:

Vad anginge redovisningen i riksbokföringen av utbetalningarna å förevarande

anslag, tillämpades den ordningen, att i statskontorets och länsstyrelsernas

räkenskaper vid respektive! budgetårs utgång balanserade förskottsbelopp

avfördes såsom utgifter å anslaget för det tilländagångna budgetåret.

Av gällande statsbidragsbestämmelser framginge, att anslagsbelastningens

storlek under ett budgetår — vilken även angåve medelsbehovet under

budgetåret — vore beroende av dels storleken av de under budgetåret

i juli och därpå följande januari månader såsom förskott utbetalda beloppen,

dels ock de belopp, som i samband med slutrekvisitionen under samma budgetår

utbetalades till vederbörande skolstyrelser.

Med hänsyn därtill, att enligt övergångsbestämmelserna till kungörelsen

nr 754/1938 ytterligare förskott efter därom av skolstyrelse gjord rekvisition

kunde komma att utbetalas före utgången av innevarande budgetår, vore det

omöjligt att redan nu beräkna huru stora belopp, avseende lönekostnaderna

för budgetåret 1938/39, som komme att utbetalas i samband med slutrekvisitionerna

under början av nästkommande budgetår.

Den av skolöverstyrelsen nu gjorda beräkningen av medelsbehovet för avlönandet

av lärarna vid de högre kommunala skolorna för budgetåret 1939/40

hade verkställts under förutsättning, att avlöningsbeloppen för lärarna vid

sagda skolor från och med den 1 juli 1939 skulle anpassas efter dels bestämmelserna

i civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939 (nr 8), dels ock

ifrågasatta nya bestämmelser rörande icke-ordinarie lärare vid statens undervisningsanstalter.

Riksräkenskapsverket hade för sin del ej något att

erinra mot skolöverstyrelsens beräkningsgrunder vid uppskattningen av

medelsbehovet för avlöning åt lärarna vid de kommunala skolorna under

nästkommande budgetår. Vad beträffade anslagsbeloppens storlek, hade skol
-

överstyrelsen beräknat dessa på följande sätt:

Bidrag till kommunala flickskolor .... 4,16 miljoner kronor

» » » mellanskolor . . 3,40 » »

Högre folkskolor: Understöd ........ 3,54 » »

Enligt de nu gällande övergångsbestämmelserna örn utbetalandet av statsbidrag

till dessa skolor under åren 1939 och 1940 skulle under juli månad

1939 statskontoret eller länsstyrelsen till vederbörande skolstyrelse utan särskild

rekvisition utbetala ett belopp, motsvarande 45 procent av det statsbidrag,

som på grund av skolstyrelsens rekvisition efter avdrag av pensionsavgifter

utbetalts för redovisningsåret 1937—38. Befunnes under år 1939

utanordna! förskott otillräckligt, skulle skolstyrelse äga att från statskontoret

eller länsstyrelsen efter rekvisition utbekomma ytterligare förskott. I ja
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition Nr 252.

nuari månad 1940 skulle förskott utbetalas med ett belopp, motsvarande 90

procent av det statsbidrag, som på grund av skolstyrelsens rekvisition efter

avdrag av pensionsavgifter utbetalts för tiden den 1 januari—den 30 juni

1939. Därest förskott å dessa statsbidrag under juli månad 1939 och januari

månad 1940 utbetalades enligt nu angivna grunder, skulle på grund av den

kostnadsökning, som den nya löneregleringen för berörda lärarkategorier

konnne att medföra å ifrågavarande anslag från och med ingången av budgetåret

1939/40, ett jämförelsevis stort belopp, avseende lönekostnaderna för

sistberörda budgetår komma att utbetalas först i samband med slutrekvisitionerna

under budgetåret 1940/41. Då enligt riksräkenskapsverkets uppfattning

en dylik förskjutning av kostnaderna till ett senare budgetår örn möjligt

borde undvikas, torde särskilda bestämmelser örn tillhandahållande avförskott

å dessa statsbidrag under nästkommande budgetår böra utfärdas.

Förskotten syntes lämpligen böra avpassas så. att de utgjorde 90 procent

av de å statsverket belöpande lönekostnaderna för samma budgetår efter avdrag

av tjänste- och familjepensionsavdragen.

Riksräkenskapsverket finge fördenskull föreslå, att en föreskrift meddelades

av innehåll, att varje skolstyrelse i god tid före den 1 juli 1939 skulle

till statskontoret respektive länsstyrelsen insända en uppgift å samtliga vid

utgången av vårterminen 1939 anställda såväl ordinarie som icke-ordinarie

lärare vid nu ifrågavarande skolor, med angivande av deras placering i lönehänseende

enligt nu gällande avlöningsbestämmelser. De utbetalande myndigheterna

skulle därefter med ledning av dessa uppgifter uträkna de olika

skolstyrelsernas lönekostnader för ett budgetår med tillämpning av det blivande

avlöningsreglementets avlöningsbelopp och bestämmelser i övrigt. Såsom

förskott skulle därefter till skolstyrelsen utbetalas i juli månad 1939

ett belopp, motsvarande 45 procent av statsverkets andel av den sålunda beräknade

lönekostnaden — efter avdrag av tjänste- och familjepensionsavdragen

— för ett helt budgetår samt i januari månad 1940 ett lika stort

belopp.

I detta sammanhang finge riksräkenskapsverket — under hänvisning till

vad ämbetsverket i utlåtande den 16 mars 1939 angående beräkningar av

vissa anslag till folkskoleväsendet för budgetåret 1939/40 och vissa därmed

sammanhängande spörsmål anfört rörande det s. k. procentavdraget (jfr

det följande) — ifrågasätta, huruvida icke jämväl i fråga örn de nu förevarande

anslagen borde föreskrivas, att avdrag av en procent å förskotterade

statsbidragsbelopp icke vidare skulle äga rum.

Av den ovan lämnade redogörelsen framginge, att anslagen till avlöning

åt lärarna vid de högre kommunala skolorna för budgetåret 1939/40 borde

beräknas med hänsyn tagen till dels de belopp, vilka kunde komma att utbetalas

i samband med slutrekvisitionerna för nu löpande budgetår, dels

ock storleken av de förskottsbelopp. vilka enligt riksräkenskapsverkets ovan

framlagda förslag skulle utbetalas i juli månad 1939 och januari månad

1940. Vad anginge storleken av det belopp, som kunde komma att utbetalas

i samband med slutrekvisitionerna, läte sig detta — såsom förut framhållits

—■ för närvarande icke närmare beräkna. Storleken av förskottsbeloppen

torde däremot kunna beräknas bliva omkring 90 procent av de utav

skolöverstyrelsen härovan angivna beloppen — minskade med pensionsavdragen

— vilka belopp avsåge de beräknade statsbidragskostnaderna för

helt budgetår. Då skillnaden mellan å ena sidan vad som kunde återstå av

statsbidragskostnaderna för budgetåret 1939/40 — efter avdrag av de i juli

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

9

månad 1939 och januari månad 1940 utbetalta förskotten — och å andra

sidan de belopp, vilka kunde komma att under samma budgetår utbetalas

i samband med slutrekvisitionerna för budgetåret 1938/39, torde komma att

bliva jämförelsevis ringa, ansåge sig riksräkenskapsverket — som för närvarande

ej hade möjlighet att framlägga någon närmare utredning rörande

medelsbehovet under nu ifrågavarande riksstatsanslag — böra föreslå, att

de av skolöverstyrelsen ovan angivna beloppen, med lämplig avrundning,

kades till grund för bestämmandet av anslagens storlek.

Som nämnts har överstyrelsen vid beräkningarna av förslagsanslaget till

bidrag till kommunala flickskolor förutsatt, att ett antal privata högre flickskolor

i Stockholm skola ombildas till kommunala flickskolor. Då denna

kommunalisering av privatskolor är av betydande omfattning, anser jag

mig, ehuru ärendet icke är av natur att behöva underställas riksdagen, böra

här redogöra för denna fråga.

Kommunaliseringen ingår såsom ett led i en av Stockholms stadskollegiums

gymnasiekommitté i betänkande den 17 december 1937 föreslagen

omorganisation av den högre flickundervisningen i Stockholm, åsyftande att

åstadkomma likställighet mellan flickor och gossar med avseende å de ekonomiska

möjligheterna att erhålla utbildning i högre skolor. För i detta syfte

ifrågasatt förändring i den statliga skolorganisationen har redogörelse lämnats

i propositionen nr 211/1939. Här må endast nämnas, att förslaget innebär

upprättande av ett fullständigt statligt flickläroverk på Södermalm samt

ombildning och utbyggande av nya elementarskolan till samläroverk med

placering på Ladugårdsgärdet. Beträffande förslaget i vad det avser inrättande

av kommunala flickskolor inhämtas av handlingarna bland annat

följande:

Organisation. Nedbringandet av kostnaderna för den högre flickundervisningen

skulle ske genom övertagande och ombildning av de enskilda

flickskolorna till kommunala flickskolor. Till inrättande föreslås sex

kommunala flickskolor, förlagda till Södermalm, Kungsholmen, Bromma,

Vasastaden, Norrmalm och Östermalm. Av de privata flickskolorna skulle

nya elementarskolan för flickor behållas i nuvarande utformning samt Wallinska

och Åhlinska skolornas gymnasier samorganiseras till ett närmast

på den föreslagna kommunala flickskolan i Vasastaden byggt enskilt gymnasium.

I mån av behov skulle staden bidraga lill att möjliggöra en generell

nedsättning av terminsavgifterna i den kvarstående enskilda flickskolans

elementarskolavdelning.

I viss utsträckning skulle staden kunna bidraga lill nedsättning av terminsavgifterna

även i de enskilda flickgymnasierna, därest en sådan åtgärd

befunnes påkallad.

Den föreslagna organisationen framgår närmare av följande sammanställning:
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 252.

Sammanlagt

lärjunge
antal
Södermalms

kommunala flickskola, ersättande Lychouska skolan,

Anna Schuldheis’ skola och Södermalms läroanstalts för flickor

elementarskola, 3 sjuåriga och 1 sexårig linje, 25 avdelningar. . 720

Kungsholmens kommunala flickskola, ersättande Kungsholms elementarskola

för flickor, 2 linjer, förenad lärokurs, 14 avdelningar

.................................................... 400

Bromma kommunala flickskola, ersättande Äppelvikens elementarskola,

2 linjer, förenad lärokurs, 14 avdelningar ............ 400

Vasastadens kommunala flickskola, ersättande Vasa högre flickskola

samt Wallinska och Åhlinska skolornas elementarskolor,

3 linjer, förenad lärokurs, 19 avdelningar .................. 550

Norrmalms kommunala flickskola, ersättande Ateneum för flickor,

Brummerska skolan och Annaskolan-Detthowska skolan, 3 linjer,

förenad lärokurs, 19 avdelningar ...................... 550

Östermalms kommunala flickskola, ersättande Lyceums för flickor

elementarskola. Margaretaskolan, Oskars högre flickskola och

Anna Sandströms skola, 3 linjer, förenad lärokurs, 19 avdelningar

.................................................. 550

Nya elementarskolan för flickor å Östermalm, 2-linjig elementarskola

.................................................. 350

Antalet ordinarie och extra ordinarie lärare beräknades enligt följande

sammanställning:

Skol

an å

Söder-

malm

Brom-

ma

Kungs-

holmen

Vasa-

staden

Norr-

malm

Öster-

malm

Summa

Rektorer ........................

1

i

1

1

1

1

6

Ställföreträdande föreståndarinna . .

Ordinarie ämneslärare, inklusive rek-

—

—

—

—

1

—

1

torer ..........................

23

12

12

16

16

16

95

Extra ordinarie ämneslärare ......

5

3

3

4

4

4

23

Ordinarie lärare i övningsämnen ..

Extra ordinarie lärare i övnings-

4

2

2

3

3

3

17

ämnen ........................

3

—

—

1

1

1

6

Antalet timlärartimmar i läroämnen beräknades till 96 och antalet timlärartimmar

i övningsämnen till 586 per läsår.

Kostnadsberäkningar. För anskaffande av lokaler beräknades

i runt tal 8 050 000 kronor och för inlösen och nyanskaffning av inventarier

m. m. omkring 400 000 kronor, vartill under övergångsåren eventuellt kunde

komma engångsanslag för komplettering av inventarier i övertagna skolhus

och för moderniseringsarbeten.

Av årsinkomster vid de kommunala flickskolorna efter nyorganisationens

fullständiga genomförande beräknades i statsbidrag, enligt före den

1 januari 1939 gällande bestämmelser, inflyta 664 000 kronor. Inkomsterna

av lärjungeavgifter komme, med en föreslagen terminsavgift av 50 kronor

och under förutsättning, att en femtedel av eleverna helt befriades från avgift

och en femtedel erhölle nedsättning till halv avgift, att inalles uppgå

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 252.

11

till i runt tal 222 000 kronor. Då övriga inkomster beräknats till omkring

03 000 kronor, skulle de sammanlagda årsinkomsterna således bliva cirka

949 000 kronor.

I årsuppgifter efter organisationens genomförande hade för avlöningar till

lärare upptagits 1 092 000 kronor och för avlöningar till annan personal

87 000 kronor.

Lokalkostnaderna uppskattades till 622 000 kronor och övriga utgifter

-— undervisningsmateriel, inventarier, bränsle och lyse, skolkök och andra

undervisningsändamål m. m. — till inalles 131 000 kronor.

De sammanlagda årliga kostnaderna för de kommunala flickskolorna efter

övergångsperiodens slut skulle sålunda bliva:

Avlöningar till lärare .............................. kronor 1 092 000

övriga avlöningar .................................. s 87 000

Lokalkostnader .................................... 5 622 000

övriga utgifter .............................. »_131 000

Summa kronor 1 932 000

Inkomster ..........................

Den överskjutande kostnaden för staden

kronor 949 000

» 983 000.

Beträffande de enligt förslaget såsom enskilda skolor kvarstående

nya elementarskolan för flickor samt Wallinska och Åhlinska skolornas

förenade gymnasier hade ifrågasatts förhöjning av nu utgående statliga och

kommunala bidrag, närmast för att möjliggöra en generell nedsättning av

terminsavgifterna, därvid merkostnaden borde komma huvudsakligen på

staden i vad avser elementarskolutbildningen och på staten i fråga om

gymnasieundervisningen. För stadens del hade räknats med en anslagsökning

från nuvarande omkring 32 000 kronor till cirka 70 000 kronor.

Stadens årskostnader för högre flickskolor efter omorganisationens genomförande

skulle således bliva omkring (983 000 + 70 000 =) 1 053 000

kronor. Då nuvarande utgifter för ändamålet sammanlagt uppginge till omkring

370 000 kronor, bleve stadens kostnadsökning således omkring 683 000

kronor. För staten, vars bidrag till enskilda skolor vore större än stadens,

beräknades den föreslagna rationaliseringen av flickskoleväsendet komma

att, frånsett inverkan av den år 1937 planerade löneregleringen för kommunala

flickskolor och eventuell höjning av bidragen till kvarstående enskilda

skolor, medföra en kostnadsminskning om cirka 125 000 kronor. Beräkningarna

avsåge endast de särskilda flickskolorna, men icke den kostnadsökning,

som den begärda utvidgningen av den statliga läroverksorganisationen innebure

för staten och, beträffande lokaler, för staden. För målsmännen beräknades,

utan hänsyn till ifrågasatt minskning av elevavgifterna även i de privata

flickgymnasierna, en besparing uppkomma av runt 670 000 kronor, därav

484 000 kronor med avseende å de särskilda flickskolorna.

Under den övergångsperiod av sex år, sorn erfordrades för omorganisationens

genomförande, komme kostnaderna för staden att överstiga, vad

sorn i normalstaten beräknats. Under förutsättning att den nya organisationen

trädde i verksamhet år 1939, hade stadens nettokostnader för samma

år beräknats till sammanlagt 1 277 000 kronor, vilket belopp nedginge allt

eftersom rationaliseringen framskrede, för att efter sex år .stanna vid den

för normalstaten beräknade årskostnaden av 1 053 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition Nr 252.

Organisationens genomförande. Övergången från enskilda

till kommunala flickskolor skulle ske samtidigt över hela linjen, på det sätt

att första läsåret upprättades avdelningar av första klass enligt den uppgjorda

organisationsplanen och att i övrigt dåvarande elever och avdelningar vid

de enskilda skolorna flyttades direkt över i motsvarande klasser av de kommunala

flickskolorna, övergångsperioden beräknades på grund härav till

sex år. De förberedande klasserna tänktes successivt avvecklade under en

treårsperiod. Enskilt gymnasium, som icke längre skulle behövas, förutsattes

komma att avvecklas i anslutning till upprättandet av motsvarande statliga

gymnasielinjer. I båda fallen skulle staden kostnadsfritt upplåta lokaler och

tillhandahålla undervisningsmateriel för avvecklingsperioden.

På grund av den rationalisering, förslaget innebure, minskades behovet av

lärare. Samtidigt med nyordningens successiva genomförande skedde emellertid

avgång av lärarinnor till följd av uppnådd pensionsålder. Det beräknades,

att ämneslärarinnorna vid elementarskolavdelningarna med minst

fem års tjänstgöring skulle, så när som på ett mindre antal under övergångsåren

och i några fall under förutsättning av att nödig behörighet vunnits,

kunna överflyttas till ordinarie tjänst vid de kommunala flickskolorna samt

att lärarinnorna i övningsämnen skulle kunna utan försämring av sina anställningsvillkor

överflyttas till de kommunala flickskolorna, eventuellt i

ett och annat fall till andra kommunens skolor. De övertaliga ämneslärarinnorna

inom ovannämnda grupp kunde enligt statliga bestämmelser överflyttas

till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid statsläroverk eller, örn de tjänstgjort

minst tio år, erhålla ersättning av statsmedel med i regel två tredjedelar

av innehavd lön. För det senare alternativet hade ifrågasatts, att staden

utfyllde förekommande ersättningar med återstående tredjedel. För lärarinnor

i övningsämnen föresloges inrättande av reglerade tjänster, delvis på ordinarie

stat, i den utsträckning som möjliggjordes av tjänstgöringens omfattning.

Efterhand tänktes antalet ordinarie och extra tjänster reglerat så, att i

såväl läro- som övningsämnen de ordinarie tjänsternas antal utgjorde 80

procent av hela antalet tjänster.

Åt lärarinnorna i de förberedande avdelningarna beräknades i behövliga

fall anställning kunna beredas bland annat vid Stockholms folkskolor. I den

mån skolornas fastigheter toges i anspråk för den nya organisationen, förutsattes

ekonomipersonalen kunna påräkna fortsatt anställning. Överårig sådan

personal beräknades erhålla pension, som skulle bestridas av från de enskilda

skolorna övertagna tillgångar. Återstående personal, huvudsakligen

städerskor, förutsattes kunna erhålla lämplig anställning i kommunens tjänst

eller på annat håll.

Preliminära överenskommelser hade träffats om villkoren för stadens övertagande

av skolverksamheten. Såsom allmän förutsättning gällde, att staden

senast från och med läsåret 1939—40 upprättade kommunal flickskola,

ersättande den av vederbörande enskilda flickskola bedrivna elementar skolundervisningen.

Den 21 mars 1938 beslöto stadsfullmäktige i Stockholm att, efter tillstånd

av Kungl. Maj:t och i överensstämmelse med stadgan för kommunala flickskolor,

från och med läsåret 1939—40 inrätta kommunala flickskolor i

Stockholm enligt det av gymnasiekommittén framlagda förslaget samt att

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

tillsätta en interimsstyrelse med uppdrag, bland annat, att vidtaga erforderliga

åtgärder för de kommunala flickskolornas inrättande.

Med skrivelse den 11 juli 1938 har skolöverstyrelsen med tillstyrkande

överlämnat av interimsstyrelsen gjord framställning om inrättande från och

med den 1 juli 1939 av förenämnda sex kommunala flickskolor.

Av ett av statskontoret i ärendet avgivet utlåtande av den 17 januari 1939

inhämtas, att ämbetsverket icke har något att erinra mot att sex kommunala

flickskolor på föreslaget sätt inrättas i Stockholm. Beträffande kostnadsberäkningarna

har statskontoret yttrat bland annat:

Beräkningarna av det till de blivande kommunala flickskolorna utgående

statsbidraget grundade sig på de bestämmelser rörande bidrag till sådana

skolor, som gällde före den 1 januari 1939, då nya föreskrifter rörande statsbidrag

till dessa skolor trätt i kraft. Enligt beslut av 1938 års riksdag hade

reglerna örn statsbidrag till kommunala flickskolor ändrats därhän, att statsbidrag

numera utginge motsvarande — förutom hela kostnaden för eventuellt

utgående dyrtidstillägg — % av de enligt det för lärarna vid kommunala

flickskolor gällande avlöningsreglementet utgående lönebeloppen

samt av eventuellt utgående provisoriskt dyrortstillägg och provisorisk avlöningsförstärkning.

Enligt av statskontoret verkställd beräkning komme

statsverkets kostnader för de föreslagna kommunala flickskolorna att uppgå

till drygt en miljon kronor (grundlöner 835 000 kronor, provisorisk avlöningsförstärkning

14 000 kronor, provisoriskt dyrortstillägg 36 000 kronor samt

dyrtidstillägg efter 15 procent 130 000 kronor), varjämte statsunderstöd fortfarande

vore erforderligt till de såsom enskilda skolor kvarstående WallinÅhlinska

gymnasiet och nya elementarskolan för flickor. Organisationen av

de kommunala flickskolorna komme sålunda att — i stället för den av kommittén

uppgivna kostnadsminskningen på 125 000 kronor — enbart i lönekostnader

medföra en kostnadsökning tor statsverket på över 200 000 kronor,

vilken ökning helt vore beroende av den utvidgning av bidragsskyldigheten,

som statsverket under föregående år åtagit sig beträffande bland annat de

kommunala flickskolorna.

1 propositionen nr 176/1939 hava framlagts förslag till provisoriska avlöningsbestämmelser

under budgetåret 1939/40 för lärare vid bland annat kommunala

flickskolor, kommunala mellanskolor, högre folkskolor och praktiska

mellanskolor. Enligt nämnda proposition skola de till ifrågavarande

lärare utgående avlöningsbeloppen provisoriskt anpassas efter det nya civila

avlöningsreglementets belopp och rörligt tillägg utgå enligt bestämmelserna

i berörda reglemente samt efter samma procenttal, som kommer att lastställas

för befattningshavare, underkastade sagda reglemente. De löneförmåner,

som ifrågavarande lärare nu åtnjuta i lorm av provisoriskt dyrortslillägg,

provisorisk avlöningslörstärkning och dyrtidstillägg, komma genom

den provisoriska löneregleringen att bortfalla utom såvitt angår befattningsbavare,

som nu äro berättigade till personlig lönefyllnad och som enligt det

i propositionen framställda lörslaget skola äga kvarstå a nuvarande lönestat.

Ett genomförande av nämnda förslag får till konsekvens en ökning av de

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition Nr 252.

under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslagen till bidrag till kommunala

flickskolor, bidrag till kommunala mellanskolor samt understöd till

högre folkskolor (från det sistnämnda anslaget utgår jämväl bidrag till praktiska

mellanskolor), vilken ökning dock väsentligen motväges av en minskning

av de under samma huvudtitel uppförda förslagsanslagen till provisorisk

avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare vid folkskoleväsendet

m. m. och till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter.

Enligt det föregående har skolöverstyrelsen verkställt en utredning rörande

de ekonomiska följderna för statsverket och för kommunerna av en anpass-- ning av avlöningsbeloppen för lärare vid de förevarande läroanstalterna

efter bestämmelserna i civila avlöningsreglementet. Enligt denna utredning

skulle, såsom av omförmälda bilaga vid denna proposition närmare framgår,

statsverkets och skolområdenas kostnader för lärarlöner komma att ökas på

sätt efterföljande tablå utvisar:

Nuvarande

kostnader

(inkl. provi- sorisk avlö- ningsförstärk- ning och proc.

dyrtidstillägg)

Kronor

Beräknade

kostnader vid

lönereglering

(inkl. rörligt

tillägg, exkl.

barntillägg)

Kronor

Kostnads-

ökning

Kronor

4 986 000

5 203 000

217 000

4 114 000

4 244 000

130 000

4 287 000

4 427 000

140 000

13 387 000

13 874 000

487 000

Kommunala flickskolor ......................

» mellanskolor ....................

Högre folkskolor (och praktiska mellanskolor) ..

Summa kronor

Den sammanlagda utgiftsökningen skulle alltså enligt överstyrelsens kalkyler

utgöra 487 000 kronor. Emellertid bör påpekas, att överstyrelsen,

enligt vad under hand inhämtats, vid anslagsberäkningarna icke tagit hänsyn

till den utsträckning av undervisningsskyldigheten för vissa lärare vid

de förevarande läroanstalterna, som vid 1938 års lönereglering torde hava

förutsatts skola komma till stånd. Härjämte har överstyrelsen, som vid sina

beräkningar icke ägt kännedom om detaljerna i det löneregleringsförslag,

som genom propositionen nr 176 sedermera förelagts riksdagen, enligt under

hand inhämtad uppgift förutsatt, att de kvinnliga lärarna skulle uppflyttas i

högsta löneklassen, vilket enligt nämnda proposition icke skall äga rum, ävensom

beräknat arvodena till rektorer och tillsynslärare till något högre belopp

än som i nämnda proposition förutsättas skola utgå. På grund härav

synes det vara att antaga, att de belopp, till vilka överstyrelsen uppskattat

kostnaderna vid en anpassning av ifrågavarande lärarlöner efter avlöningsbeloppen

i det nya civila avlöningsreglementet, ligga i överkant.

Å andra sidan har emellertid överstyrelsen vid anslagsberäkningarna dels

— i motsats till vadi propositionen nr 176 föreslagits — utgått från att rörligt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

15

tillägg ej skall beräknas å rektorsarvode, dels ock, enligt vad under hand

upplysts, icke tagit hänsyn till att lärare, som vid kommunala mellanskolor

och praktiska mellanskolor undervisa i fjärde klassen och vid kommunala

flickskolor i de två högsta klasserna, böra ■— i likhet med motsvarande lärare

vid de allmänna läroverken — erhålla viss nedsättning i undervisningsskyldigheten,

vilket ökar det behov av icke-ordinarie lärare, varmed överstyrelsen

vid sina kalkyler räknat.

Vad sålunda anförts ger vid handen, att överstyrelsen torde hava beräknat

vissa utgifter till för högt belopp, andra till för lågt. Någon mer ingående

detaljgranskning av överstyrelsens utredning är för närvarande icke möjlig

— bland annat må påpekas, att ovisshet råder rörande det antal extra ordinarie

lärare, som kommer att anställas vid skolorna. Det vill emellertid förefalla,

som örn överstyrelsens kalkyler rörande kostnadsökningen utmynnat

i ett belopp, som —- på grund av vad i det föregående yttrats och även i

betraktande av att kostnaderna för det vid tillämpning av nu gällande lönebestämmelser

utgående dyrtidstillägget synas hava uppskattats för lågt —

ej oväsentligt överstiger den verkliga kostnadsökningen. I brist på säkrare

utgångspunkter finner jag mig dock böra här godtaga den av överstyrelsen

beräknade kostnadsökningen av 487 000 kronor. Mer ingående beräkningar

böra utföras i samband med den utredning rörande den slutliga utformningen

av lönebestämmelserna för ifrågavarande befattningshavare, som av

chefen för finansdepartementet ställts i utsikt.

Såsom framgår av överstyrelsens berörda utredning, uppstår i samband

med nämnda provisoriska lönereglering frågan, huruvida icke jämkning bör

ske i de nu gällande grunderna för statsbidrag till kommunala flickskolor,

kommunala mellanskolor, högre folkskolor och praktiska mellanskolor. Enligt

de nu tillämpade statsbidragsgrunderna, som fastställdes av 1938 års

riksdag, utgår statsbidrag med tre fjärdedelar av den avlöning, som enligt

avlöningsreglementet för lärare vid nämnda läroanstalter tillkommer lärarna,

samt av provisoriskt dyrortstillägg och provisorisk avlöningsförstärkning.

Kostnaderna för dyrtidstillägg bestridas däremot helt av staten. Det i nyssnämnda

proposition framlagda förslaget innebär i princip, att en del av

dyrtidstillägget inarbetas i de enligt avlöningsreglementet utgående fasta

lönebeloppen. Vid oförändrade statsbidragsbestämmelser skulle således skolområde

svara för en fjärdedel av jämväl den del av dyrtidstillägget, som

inarbetas i lönen. Nu förevarande löneregleringsförslag skulle sålunda medföra

en ökning av skolområdenas kostnader för lärarlönerna icke blott reellt

utan även relativt sett. Jag vill i detta sammanhang nämna, att skolområdenas

andel i samtliga löneförmåner jämlikt nu gällande löne- och statsbidragsbestämmelser

beräknats utgöra omkring 22,5 procent (jfr propositionen nr

230/1938, sid. 66).

De ändrade statsbidragsbestämmelser, som torde bliva erforderliga på

grund därav, att dyrtidstillägget i viss omfattning inarbetas i de fasta lönebeloppen

och att rörligt tillägg kommer att beräknas å vissa av löneförmå
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 252.

nema, synas böra utformas i nära anslutning till de nu gällande statsbidragsgrunderna.

Kostnaderna för eventuellt utgående barntillägg torde liksom

hittills böra helt bestridas av statsverket. Däremot bör närmare övervägas,

huruvida staten bör bestrida hela eller blott en del av det rörliga

tillägget och huru stor del av lönekostnaderna i övrigt, som bör ankomma

på statsverket. De av myndigheterna i dessa hänseenden framställda

förslagen torde kunna sammanfattas på sätt framgår av efterföljande

tablå, i vilken jämväl — med utgångspunkt från de av överstyrelsen

till 487 000 kronor beräknade merkostnaderna för ifrågavarande

provisoriska lönereglering för lärarpersonalen vid kommunala flickskolor,

kommunala mellanskolor, högre folkskolor och praktiska mellanskolor —

angivits den ökning, respektive minskning av utgifterna för staten och

skolområdena, som vid ett genomförande av de olika förslagen kan tänkas

uppkomma.

Av de ändrade lönebestämmelserna

föranledd ökning (minskning) av

utgifterna för

statsverket

skolområdena

Kronor

Kronor

— 65 000

+ 552 000

+ 127 000

+ 360 000

+ 351 000

+ 136 000

+ 629 000

— 142 000

Alt. I. Statsverket gäldar 75 procent av lönekostnaderna,

inkl. rörligt tillägg ........

Alt. II. Statsverket gäldar det rörliga tillägget

och 75 procent av lönekostnaderna i övrigt

All. III. Statsverket gäldar 78 procent av lönekostnaderna,

inkl. rörligt tillägg ............

Alt. IV. Statsverket gäldar 80 procent av lönekostnaderna,

inkl. rörligt tillägg..............

487 000

Vid ett realiserande av alternativ I kommer hela utgiftsökningen och dessutom

en del av de kostnader, som nu ankomma på statsverket, att få bäras

av skolområdena. Detta alternativ synes på grund härav icke kunna förordas.

Detsamma gäller alternativ IV, enligt vilket hela kostnadsökningen

stannar på statsverket, varförutom på staten överskjutes en del av de utgifter,

för vilka skolområdena nu svara. Då det förefaller rimligt, att statsverket bör

bestrida den övervägande delen av kostnaderna för löneregleringen, anser jag

mig ej heller kunna förorda alternativ II, trots att detta alternativ närmast ansluter

sig till de nuvarande bidragsgrunderna. Däremot finner jag mig böra

i likhet med statskontoret tillstyrka alternativ III, vilket, såsom det redan

sagda ger vid handen, innebär i princip oförändrad fördelning av kostnaderna

mellan statsverket och skolområdena. Emellertid förutsätter jag, att

vid den definitiva reglering av lönerna för ifrågavarande lärarpersonal, som

lärer komma att vidtagas på grundval av den av chefen för finansdeparte
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

17

mentet i annat sammanhang i utsikt ställda utredningen, frågan örn avvägningen

av förevarande kostnader mellan staten och skolområdena med beaktande

av vad utav statskontoret anförts upptages till förnyat övervägande

från de utgångspunkter, som då föreligga. De av mig förordade statsbidragsbestämmelserna

torde därför böra äga giltighet endast under budgetåret

1939/40.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och till vad i detta hänseende nu gäller

föreslår jag alltså, att till bestridande av kostnaderna för den vid kommunala

flickskolor, kommunala mellanskolor, högre folkskolor och praktiska

mellanskolor anställda lärarpersonalens avlöning skall under budgetåret

1939/40 utgå statsbidrag dels med 78 procent av den avlöning, som enligt

det i propositionen nr 176 framställda förslaget skall tillkomma lärare

vid dessa skolor, dels med 78 procent av belopp, motsvarande skolområdets

kostnader för läkarvård, ersättning för flyttningskostnad och begravningshjälp

och dylikt, dels ock med belopp, motsvarande kostnaderna för eventuellt

utgående barntillägg.

Som nämnts förutsättes i nyssberörda proposition, att de befattningshavare,

som äro berättigade till personlig lönefyllnad, skola äga kvarstå å nuvarande

lönestat med rätt att åtnjuta provisoriskt dyrortstillägg och provisorisk

avlöningsförstärkning samt dyrtidstillägg enligt nu gällande bestämmelser.

Statens bidrag till kostnaderna för löner åt dessa lärare torde lämpligen

böra utgå enligt samma grunder, som av mig ifrågasatts beträffande

de övriga lärarna, alltså med hela kostnaden för barntillägg och med 78

procent av kostnaderna för övriga löneförmåner.

Vad jag nu anfört gäller statsbidrag icke blott till kommunala flickskolor

utan även till kommunala mellanskolor, högre folkskolor och praktiska mellanskolor.

Vad särskilt angår kommunala flickskolor, bygger överstyrelsens beräkning

för nästa budgetår av förslagsanslaget till bidrag till dessa skolor på

den förutsättningen, att i Stockholm skola från och med nästa budgetår inrättas

icke mindre än sex kommunala flickskolor i stället för fjorton privata

flickskolor. Denna fråga har av mig i propositionen nr 211/1939 berörts i

samband med förslag rörande utvidgning av den för flickor avsedda statliga

läroverksorganisationen i Stockholm. Jag har i nämnda proposition yttrat,

att frågan örn inrättande av nyssnämnda kommunala flickskolor torde böra

framdeles i vanlig ordning prövas av Kungl. Maj:t och att förutsättningarna

för upprättandet av ifrågavarande .skolor vore för handen, varför skolorna

borde i stadgad ordning komma till stånd. Med hänsyn till de ifrågasatta

åtgärdernas inverkan på anslagsberäkningarna för nästa budgetår har jag

emellertid ansett mig böra i det föregående lämna en redogörelse för ärendet.

Av föreliggande utredning framgår, att åtgärderna, därest icke den av 1938

års riksdag beslutade hine- och statsbidragsregleringen för kommunala flick -

linning lill riksdagens protokoll 1039. 1 sorni. Nr 252.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

skolor genomförts, skulle för statsverket hava medfört en kostnadsminskning

med 125 000 kronor. På grund av de utökade statsbidrag, som

från och med den 1 januari 1939 tillkomma kommunala flickskolor,

medför emellertid numera förslagets genomförande en utgiftsökning för

statsverket med —- enligt statskontorets beräkningar — över 200 000

kronor för år räknat enligt nu gällande löne- och statsbidragsbestämmelser.

Med hänsyn till de stora fördelar av skilda slag, som

reformen innebär, anser jag mig böra i likhet med statskontoret vid

anslagsberäkningarna utgå från att den ifrågasatta kommunaliseringen av

flickskoleväsendet i Stockholm genomföres från och med budgetåret 1939/40.

Överstyrelsens förutnämnda beräkningar, vilka som nämnts innefatta även

de av sistberörda åtgärder betingade merkostnaderna, torde kunna läggas

till grund för beräkningen för nämnda budgetår av förslagsanslaget till bidrag

till kommunala flickskolor. Jag vill framhålla, att det torde bliva erforderligt

att som en övergångsanordning för budgetåret 1939/40 vidtaga

vissa ändringar i de bestämmelser angående förskott å statsbidrag, som innefattas

i förutnämnda kungörelse nr 754/1938, i syfte att bereda skolområdena

möjlighet att erhålla ökade förskott under nämnda budgetår. Mot riksräkenskapsverkets

i detta hänseende framställda förslag synes intet vara

att erinra. Jag anser mig även böra biträda riksräkenskapsverkets uppfattning,

att ifrågavarande förslagsanslag bör för nästa budgetår beräknas

till det belopp, som skulle åtgå, därest det för budgetåret 1939/40

anvisade anslaget belastades enbart av samtliga de på nämnda budgetår

belöpande utgifterna. Med hänsyn härtill och med beaktande av de av mig

1 anslutning till statskontorets förslag ifrågasatta ändrade statsbidragsgrunderna

torde förevarande anslag böra, i enlighet med vad av statskontoret

förordats, beräknas till omkring 4 058 000 kronor, vilket belopp dock lärer

böra avrundas till 4 050 000 kronor. Anmärkas må, att utgifter för barntillägg

och dyrtidstillägg torde böra bestridas från de anslag, som anvisats

för nämnda ändamål.

Mitt förslag innebär en anslagsökning med (4 050 000 — 1 500 000 =)

2 550 000 kronor. Denna betydande ökning betingas dels av att antalet kommunala

flickskolor beräknas komma att ökas från 29 till 36 — varav 6 genom

kommunaliseringen av förutnämnda privatläroverk i Stockholm — dels av

löne- och statsbidragsregleringen för dessa skolor.

I det följande återkommer jag till beräkningen för nästa budgetår av motsvarande

anslag till kommunala mellanskolor och till högre folkskolor, inklusive

praktiska mellanskolor.

Beträffande den av riksräkenskapsverket berörda frågan om slopande av

det nuvarande ränteavdraget vid slutlig utanordning av statsbidrag åberopar

jag vad i det följande yttras rörande motsvarande folkskolorna avseende

spörsmål.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

19

2. Bidrag till kommunala mellanskolor.

Förslagsanslaget till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor

är nu uppfört med 2 100 000 kronor. Jämlikt beslut av 1938 års

riksdag hava för dessa skolor genomförts lönereglering från och med den

1 januari 1939. Enligt propositionen nr 230/1938 uppskattades anslagsbehovet

för förra delen av budgetåret 1938/39 — under vilken tid de förut gällande

löne- och statsbidragsbestämmelserna ägde tillämpning — till 830 000

kronor och för senare delen av samma budgetår till 1 300 000 kronor, varav

85 000 kronor belöpte på tillfälliga kostnader för s. k. övergångslön.

Angående de beräkningar av anslagsbehovet till kommunala mellanskolor

för budgetåret 1939/40, som skolöverstyrelsen verkställt, ävensom myndigheternas

däröver avgivna utlåtanden hänvisas till den tidigare lämnade redogörelsen.

I detta sammanhang ber jag att få anmäla fråga örn ändrad löneställning

för icke-adjunktskompetenta lärare vid kommunala skolor.

Den av 1938 års riksdag beslutade löneregleringen för lärare vid kommunala

mellanskolor och andra högre kommunala skolor innebar bland annat,

att lönesättningen för de ordinarie ämneslärarna gjordes beroende av lärarkompetensens

art. Sålunda placerades adjunktsbehörig ämneslärare vid

kommunal flickskola, kommunal mellanskola och praktisk mellanskola i 23

lönegraden, medan icke-adjunktsbehörig ämneslärare vid samma skolor placerades

i 21 lönegraden (praktisk mellanskola är som bekant en specialform

av högre folkskola, närmare bestämt sådan yrkesbestämd högre folkskola,

som för fram till praktisk realexamen). För adjunktsbehörighet kräves,

''att vederbörande avlagt filosofisk ämbetsexamen eller likvärdiga akademiska

prov och genomgått provår (jfr läroverksstadgan nr 109/1933, §§ 177 och

178). Lärare med nämnda examensmeriter men utan provår kan dock efter

prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall tillerkännas adjunktsbehörighet

och alltså erhålla uppflyttning till 23 lönegraden.

Under behandlingen av löneregleringsfrågan hade väckts förslag örn beredande

av fördelaktigare löneförmåner även åt de lärare med lägre examensmeriter,

som innehade ordinarie anställning vid ifrågavarande skolor.

Sålunda hade skolöverstyrelsen i utlåtande över 1936 års lärarlönesakkunnigas

förslag (jfr propositionen nr 230/1938, sid. 17) ifrågasatt, huruvida

icke i tjänst varande lärare vid kommunal eller praktisk mellanskola, vilka

hade lägre examensmeriter än som berättigade till adjunktskompetens, skulle

kunna, efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall, förklaras berättigade

att åtnjuta lön enligt högre lönegrad än 21 lönegraden, överstyrelsen

hade därvid anfört i huvudsak följande:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

Överstyrelsen behjärtade det krav beträffande placering i 22 lönegraden

av de icke-adjunktskompetenta lärarna, som framställts av representanter

för de kommunala mellanskolornas lärarkår. Överstyrelsen hade också i utlåtande

år 1924 uttalat sig för de icke-adjunktskompetenta lärarnas inplacering

endast en lönegrad under de adjunktskompetenta lärarna. Överstyrelsen

hade också nu tagit under övervägande, huruvida icke möjlighet förelåge

att förorda inplacerandet av vederbörande lärare i 22 lönegraden. Då överstyrelsen

emellertid icke för sin del ansåge sig kunna stanna inför detta

förslag, skedde det under framhållande av att enligt dess mening det vid

1937 års riksdag fattade beslutet rörande inplaceringen av de vid de statliga

läroverken anställda lärarna, och särskilt inplaceringen av ämneslärarinnorna

i 21 lönegraden, skapat ett delvis nytt utgångsläge för avgörandet av

föreliggande fråga. Ett generellt inplacerande av de icke-adjunktskompetenta

lärarna i kommunala mellanskolan en lönegrad över även den adjunktskompetenta

ämneslärarinnan vid statsläroverk måste betraktas som avgjort

olämplig. Överstyrelsen framhölle vidare, att ifrågavarande manliga, i tjänst

varande lärares ekonomiska intressen torde hava blivit på rimligt vis tillgodosedda

genom föreslagen lönefyllnad i ersättning för bortfallande kommunala

lönetillägg och att motsvarande kvinnliga lärare redan genom inplacering

i 21 lönegraden i längden torde komma i åtnjutande av en ganska

avsevärd löneökning.

Överstyrelsen ifrågasatte emellertid, om ej för nu i tjänst varande lärare

med lägre meriter än magisterexamen den möjligheten skulle genom en övergångsbestämmelse

kunna ställas öppen, att lärare skulle kunna av Kungl.

Majit efter prövning i varje särskilt fall uppflyttas i lönegrad över den 2lia.

Överstyrelsen tänkte härvidlag särskilt på vissa äldre av de nuvarande ickeadjunktskompetenta

lärarna, som gjort en betydande insats vid tillkomsten

av de kommunala mellanskolorna och vilka efter en lång och förtjänstfull

lärargärning gjort sig förhoppning örn åtminstone någon löneförbättring och

därmed följande förhöjning av pensionsunderlaget. Denna möjlighet borde

även stå öppen för lärare vid praktisk mellanskola, särskilt sådana, som

innehade rektors ställning, vilka under en långvarig tjänstgöring gjort sig

förtjänta örn den praktiska kommunala mellanskolans utveckling och för

vilka det med hänsyn härtill liksom till deras auktoritet i förhållande till „

underordnade yngre lärare med adjunktskompetens torde vara av betydelse

att ej inplaceras två lönegrader under dessa med ty åtföljande lägre pension.

I propositionen nr 230/1938 (sid. 22) framhöll jag, att vissa billighetsskäl

talade för den av skolöverstyrelsen framförda tanken men ansåg mig icke på

grund av de svårigheter, som skulle uppstå att vid tillämpningen av den

ifrågasatta bestämmelsen rättvist och likväl efter vissa enhetliga normer bedöma

de enskilda fallen, kunna förorda överstyrelsens förslag.

I riksdagen upptogs spörsmålet om beredande övergångsvis av fördelaktigare

löneförmåner åt icke-adjunktskompetenta lärare till behandling i inom

riksdagen väckta motioner. I de likalydande motionerna 1:265 och 11:419

anvisades utvägen, att icke-adjunktskompetent lärare vid kommunal mellanskola

eller praktisk mellanskola, vilken vid löneregleringens ikraftträdande

under minst tio år med högsta vitsord fullgjort tjänstgöring av enahanda

art som den nuvarande, skulle efter prövning av Kungl. Majit kunna

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

21

förklaras berättigad att åtnjuta avlöning enligt högre lönegrad än den 21 :a.

I de likalydande motionerna 1:276 och 11:416 föreslogs, att vid löneregleringens

ikraftträdande redan anställda, vid högre lärarinneseminarium utbildade,

ordinarie lärare vid kommunala mellanskolor skulle placeras i 23 lönegraden.

I riksdagens skrivelse nr 339/1938 finnes intagen följande sammanställning

rörande rektorer och ordinarie ämneslärare vid kommunala mellanskolor,

kommunala flickskolor och praktiska mellanskolor, fördelade efter lärarkompetensens

art:

Kompetens

Kommunala

mellanskolor

Höstterminen 1937

Kommunala

flickskolor

Höstterminen 1937

Praktiska

mellanskolor

Vårterminen 1937

Män

Kvin-

nor

Sum-

ma

Män

Kvin-

nor

Sum-

ma

Män

Kvin-

nor

Sum-

ma

Adjunktskompetens ....

106

49

155

1

4

5

24

10

34

Akademisk examen utan

provår ..............

37

9

46

2

17

19

14

12

26

Examen vid högre lära- rinneseminarium (perso- ner med akademisk exa- men icke inräknade) ..

58

58

200

200

12

12

Folkskollärarexamen

(personer med akade- misk examen och exa- men vid högre lärarin- neseminarium icke in- räknade) ............

5

2

7

1

1

23

5

28

Övriga ................

1

—

4

—

3

3

9

1

10

Summa

152

11.8

270

3

225

228

70

40

110

Därav med folkskollärar- examen

37

13

50

_

4

4

38

19

57

Enligt nämnda skrivelse ansåg riksdagen det icke obilligt, att i tjänst

varande lärare med lägre lärdomsmeriter än som berättigade till adjunktskompetens

skulle kunna erhålla gynnsammare lönegradsplacering än den av

Kungl. Maj :t ifrågasatta. Därvid framhölls, att åtskilliga av dessa lärare vore

synnerligen förtjänta och hade under en lång följd av år utfört ett högt skattat

arbete i de högre kommunala skolornas tjänst.

Det vore emellertid, fortsatte riksdagen, förenat med stora svårigheter

att på ett i det hela tillfredsställande sätt avgränsa de lärare, som borde

komma i åtnjutande av gynnsammare löneförmåner. Vid ärendets behandling

inom riksdagen hade framförts olika förslag till lösningar av detta problem.

Sålunda hade ifrågasatts en utvidgning av det föreslagna dispensförfarandet

beträffande lärare, som saknade provår, på så sätt, att adjunktsbehörighet

skulle kunna av Kungl. Maj:t efter prövning i varje särskilt fall

tillerkännas förtjänta ordinarie lärare vid kommunala mellanskolor och

praktiska mellanskolor utan provår och utan filosofisk ämbetsexamen eller

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

därmed likvärdig examenskompetens, under förutsättning att vederbörande

lärare vid löneregleringens ikraftträdande tjänstgjort förslagsvis minst tio

eller minst femton år och att hans lärdomsmeriter vore godtagbara. Vidare

hade under hänvisning till att adjunkter, som vid förstatligande av kommunal

mellanskola överflyttats till realskola och som icke ägde formell adjunktskompetens,

vid den av 1937 års riksdag beslutade läroverkslärarlöneregleringen

hänförts till 22 lönegraden, den tanken framförts, att icke-adjunktsbehörig

ordinarie lärare, som vid löneregleringens ikraftträdande tjänstgjorde

vid kommunal mellanskola och praktisk mellanskola, skulle avlönas

enligt 22 lönegraden under förutsättning, att läraren vid ett eventuellt förstatligande

av läroanstalten skulle komma att hänföras till 22 lönegraden

enligt grunderna för nyssnämnda av 1937 års riksdag beslutade lönereglering.

Vid bifall till det sistnämnda förslaget skulle alltså vid förevarande

skolor finnas lärare i 23 lönegraden och i 21 lönegraden samt — under en

övergångsperiod — i 22 lönegraden. Även andra anordningar vore tänkbara.

Riksdagen funne sig i frågans dåvarande läge icke kunna göra något uttalande

rörande i vilken utsträckning eller på vad sätt de ifrågavarande lärarna

borde tillerkännas fördelaktigare löneställning. Frågan vore svårbedömbar

även av den anledningen, att åtgärder i antydd riktning lätt nog kunde medföra

konsekvenser i avseende å lönesättningen inom det statliga undervisningsväsendet.

Enligt riksdagens mening borde frågan tagas under förnyad

omprövning genom Kungl. Maj:ts försorg. Det vore önskvärt, att det förslag,

som kunde föranledas därav, förelädes 1939 års riksdag.

I en den 15 oktober 1938 dagtecknad skrift hava styrelserna för kommunala

mellanskolornas och högre folkskolornas lärarföreningar gjort framställning

örn rätt för i tjänst varande icke-adjunktskompetenta ordinarie ämneslärare

vid kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor att placeras

i högre lönegrad än 21 lönegraden.

I ärendet hava utlåtanden avgivits den 22 december 1938 av skolöverstyrelsen,

den 12 januari 1939 av undervisningsväsendets lönenåmnd och den

25 januari 1939 av statskontoret. Vidare hava kommunala mellanskolornas

och högre folkskolornas lärarföreningar, styrelsen för kommunala mellanskolornas

rektorsförening, ett antal seminarieutbildade lärarinnor samt

kvinnliga ämneslärare inkommit med skrifter i ämnet.

Av handlingarna inhämtas följande:

Styrelserna för lärarföreningarna hava i förstberörda

skrift under åberopande av förutnämnda uttalanden av skolöverstyrelsen och

riksdagen samt innehållet i motionerna I: 265 och II: 419 anhållit, att ifrågavarande

lärare måtte placeras i högre lönegrad än den 21 :a i enlighet med

de grunder, som Kungl. Maj:t kunde finna skäliga, och med tillämpande av

likalönsprincipen för manlig och kvinnlig lärare. Löneförbättringen borde

komma lärarna tillgodo från och med den 1 juli 1939.

Skolöverstyrelsen framhåller efter att hava redogjort för de uttalanden

angående icke-adjunktskompetenta lärares ställning, som förekommit

vid behandlingen av löneregleringsfrågan, att överstyrelsen fattat som

sin uppgift att ägna frågan örn nämnda lärares löneställning en sådan för
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

23

nyad omprövning, sorn riksdagen torde hava avsett. Härutinnan har överstyrelsen

anfört följande:

Överstyrelsen ansåge det ofrånkomligt, att förevarande fråga löstes i

närmaste anslutning till den av 1937 års riksdag beslutade löneregleringen

för de statligt anställda lärarna, i synnerhet vad enligt densamma bestämts

för de kategorier av lärare, med vilka de icke-adjunktskompetenta lärarna

vid de högre kommunala skolorna närmast borde jämföras, nämligen dels

de från de kommunala skolorna vid dessas förstatligande överflyttade ickeadjunktskompetenta

lärarna, dels ock ämneslärarinnorna. Då det vid den

år 1937 beslutade löneregleringen för de statliga lärarna gällde att inplacera

de icke-adjunktskompetenta lärare, som överflyttats från kommunal

lill statlig tjänst, hade detta ansetts böra ske på för staten ekonomiskt mest

fördelaktiga sätt, dock utan alt därvid vederbörande lärare skulle lida löneminskning.

De kvinnliga lärarna, som, om icke alla dock till sitt alldeles

övervägande flertal, utgjordes av seminariebildade sådana och vid tidigare

överflyttning tilldelats samma tjänst, som innehades av motsvarande i statlig

tjänst varande seminariebildade lärarinnor, nämligen ämneslärarinnetjänst,

inplacerades som följd därav i 21 lönegraden. För de manliga ickeadjunktskompetenta

lärarna åter, vilka vid överflyttningen icke kunnat inplaceras

på lägre tjänst än adjunktstjänst, tillskapades vid 1937 års lönereglering

såsom en övergångsanordning en lönegrad B 22. Härigenom hade

emellertid i viss mån frångåtts den i övrigt vid sagda lönereglering tillämpade

likalönsprincipen.

Mot bakgrunden av förutnämnda anordningar vore det av 1938 års riksdag

alternativt framkastade förslaget att utsträcka det föreslagna dispensförfarandet

beträffande lärare med erforderliga examensmeriter men utan

provår till alla icke-adjunktskompetenta lärare med minst tio eller femton

års väl vitsordad tjänstgöring en oframkomlig väg för frågans lösning. Konsekvensen

av dess genomförande skulle nämligen bliva, att medan en till

statsläroverk överflyttad icke-adjunktskompetent manlig lärare vore placerad

i 22 lönegraden och en kvinnlig sådan i 21 lönegraden, såväl manlig

som kvinnlig dylik lärare, som kvarstode i kommunal tjänst, skulle genom

dispens kunna uppflyttas i 23 lönegraden. Bibehållandet av förutvarande

jämställdhet mellan kommunala lärare, oavsett utbildning, vilket ur vissa

synpunkter kunde hava skäl för sig, skulle alltså kunna vinnas endast genom

en uppenbar orättvisa gentemot andra kategorier av lärare, vilkas inplacering

i lönegrad redan vore ett faktum. Av angivna skäl ansåge sig överstyrelsen

förhindrad alt tillstyrka ett dylikt förslag. Av samma anledning kunde

ej heller tillstyrkas det förslag, som framförts i förutnämnda motioner

I: 276 och II: 416, att de seminariebildade, i tjänst varande lärarna skulle

placeras i 23 lönegraden.

Den andra av riksdagen framkastade tanken, nämligen att alla icke-adjunktskompetenta

och vid löneregleringens ikraftträdande i tjänst varande

lärare, vilka vid ett eventuellt förstatligande skulle uppflyttas i 22 lönegraden,

skulle erhålla denna lönegradsplacering även i den kommunala skolan,

innebure, att medan de kvinnliga lärarna av ifrågavarande kategori skulle

bibehållas i 21 lönegraden, de manliga skulle placeras i 22 lönegraden. Det

kunde synas, som örn detta vore ett frångående av likalönsprincipen, och,

därest det gällde ett led i själva de nya lönebestämmelserna, .skulle en dylik

anordning näppeligen heller kunna tågås under övervägande. Här gällde

det emellertid endast en övergångsbestämmelse. Och därtill komme, att an
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

ordningen bottnade i den skilda lönesättningen för två olika slag av tjänster

vid de allmänna läroverken, nämligen adjunktstjänster och ämneslärarinnebefattningar,

varför det ursprungligen och principiellt icke vore en fråga

örn olika lön för män och kvinnor utan örn olika lön för olika tjänster, för

vilka olika behörighetsvillkor voro föreskrivna. Vid förstatligande av kommunala

mellanskof hade de manliga lärarna överflyttats till adjunktstjänster,

medan de kvinnliga, som i allmänhet haft seminariebildning, överflyttats

till ämneslärarinnebefattningar.

Till stöd för den här antydda åtgärden kunde alltså anföras, att densamma

allenast innebure en antecipering inom de kommunala skolorna av

ett visst avlöningsförhållande, som redan existerade vid statsläroverken

och vilket alltså skulle komma att gälla för lärare av här berörda kategorier

vid ett eventuellt förstatligande, överstyrelsen erinrade i detta .sammanhang

örn att Kungl. Majit igångsatt en särskild utredning örn ytterligare

förstatligande av kommunala mellanskof och att man följaktligen torde

kunna emotse, att åtminstone vissa av de nuvarande kommunala mellanskolorna

komme att. måhända inom en helt nära framtid, ombildas till samrealskolor.

Under sådana förhållanden syntes det onekligen ligga så mycket

närmare till hands att tillämpa samma löneprinciper i fråga om övergångsanordningarna

vid håda slagen av skolor, särskilt som samma löner i övrigt

fastställts att gälla för varandra motsvarande lärarkategorier vid de

allmänna läroverken och de kommunala skolor, varom här vore fråga.

Å andra sidan syntes mot den föreslagna anordningen icke utan skäl

kunna anföras, att man därigenom skulle inom kategorien icke-adjunktskompetenta

lärare ytterligare accentuera det system med olika löner efter

olika kompetens — ty i realiteten motsvarades grupperingen manligakvinnliga

lärare mycket nära av uppdelningen i å ena sidan lärare med

lägre akademisk examen än filosofie magisterexamen eller endast folkskollärarexamen,

å andra sidan vid högre lärarinneseminarium utbildade —

som genom förevarande lönereglering införts vid de högre kommunala skolorna

och just från de icke-adjunktskompetenta lärarna mötts av så stark

kritik. Denna synpunkt torde dock icke kunna tillmätas avgörande betydelse,

då det endast vore fråga örn upprättande av en övergångsstat, vars

praktiska betydelse minskades från år till år och till sisi helt bortfölle.

Även örn den här dryftade, av riksdagen framförda tanken icke syntes

innebära en i allo lycklig lösning av förevarande fråga, syntes den dock utpeka

den mest framkomliga vägen, därest åtgärder i förevarande syfte befunnes

erforderliga. Skulle man, vilket i och för sig icke vore orimligt, låta

den förutberörda anteciperade lönegradsplaceringen komma de manliga lärarna

till del såsom en övergångsanordning även för de högre kommunala

skolorna, syntes det icke möjligt att tillämpa lika-lönsprincipen även på

denna övergångsanordning. Det skulle nämligen, såsom redan framhållits,

innebära, att ämneslärarinnorna i de kommunala läroanstalterna avlönades

högre än i de statliga. Örn de kommunala mellanskolorna förstatligades,

komme de ifrågavarande kvinnliga lärarna i 21 lönegraden, och alltså skulle

en ännu icke till statstjänst överflyttad kvinnlig lärare komma att placeras

en lönegrad högre än den redan i sådan tjänst överflyttade. Konsekvensen

skulle i ett sådant läge fordra, att de nu i statstjänst varande ämneslärarinnor,

vilka genom överflyttning från kommunal skola placerats i 21 lönegraden,

ävenledes och genom en övergångsbestämmelse uppflyttades i 22

lönegraden. En fullständig konsekvens i lönegradsplaceringen skulle emel
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition Nr 252

25

lertid icke ens genom en dylik åtgärd vinnas. Kvar skulle nämligen i så lall

stå den inadvertensen, att en icke-adjunktskompetent lärarinna, som överflyttats

i statstjänst, skulle placeras i 22 lönegraden men en annan sådan lärarinna,

som efter ansökan i vanlig ordning utnämnts till ämneslärarinna, placerades

endast i 21 lönegraden, överstyrelsen kunde sålunda icke finna den

här angivna utvägen framkomlig i vad det gällde de kvinnliga icke-adjunktskompetenta

lärarna. Däremot vore det givetvis möjligt att införa 1937 års

övergångsbestämmelse beträffande de icke-adjunktsbehöriga adjunkterna

vid de allmänna läroverken även i lönebestämmelserna för de högre kommunala

skolorna. Till stöd för en sådan åtgärd kunde ytterligare anföras det

obestridliga sakförhållandet, att de kvinnliga lärarna hade fått en ingalunda

obetydlig reell löneförhöjning redan genom sin inplacering i 21 lönegraden,

medan detta icke vore fallet med de manliga lärarna.

Skulle emellertid statsmakterna icke anse den här angivna utvägen till

lösning av förevarande fråga framkomlig, erbjöde sig ingen annan möjlighet

att på lämpligt sätt åt åtminstone vissa av dessa lärare bereda en förmånligare

lönegradsplacering än den, som överstyrelsen förslagsvis framfört i

sitt förutnämnda utlåtande över 1936 års lärarlönesakkunnigas förslag, nämligen

genom uppfattning i lönegrad över den 21 :a efter prövning av Kungl.

Majit i varje särskilt fall. I första rummet syntes överstyrelsen, att i så fall

till en dylik uppfattning borde ifrågakomma de icke-adjunktskompetenta

lärare vid högre kommunala skolor, vilka där beklädde rektorsbefattningar

och vilka vid löneregleringens ikraftträdande inplacerades två lönegrader

lägre — med därmed följande lägre pensionsförmåner — än vissa av de vid

den egna skolan anställda och dem underordnade lärarna. En dylik uppflyttning

kunde också synas vara befogad i fråga örn vissa andra, ehuru icke

i rektors ställning varande lärare, som innehaft en mera framträdande ställning

i respektive skolor eller där gjort en beaktansvärd insats eller ock genom

fortsatta, på ena eller andra viset bestyrkta studier eller pedadogiskt

eller annat författarskap särskilt stärkt sina meriter enligt den vid tillsättande

av lärartjänster gällande andra befordringsgrunden. Även vid tillämpningen

av denna princip torde det emellertid vara nödvändigt att icke tillerkänna

någon lärare en högre lönegradsplacering än som skulle gälla för

samme lärare efter ett statsövertagande av den skola, där han vore anställd,

för så vitt svårbedömbara konsekvenser skulle förebyggas eller icke en

mindre orättvisa botas genom att en större sattes i dess ställe. Örn det stora

flertalet av ifrågavarande lärare vid här ifrågasatta förfaringssätt alltjämt

torde komma att förbliva i 21 lönegraden, sålunda två lönegrader under sina

adjunktskompetenta kolleger, syntes detta ur den synpunkten icke vara mot

rimligheten stridande, att de senare obestridligen måst underkasta sig högst

avsevärt .större kostnader för sin utbildning än de förra.

Överstyrelsen tillerkände emellertid det förra av de här berörda alternativen

företräde, då tillämpningen i praktiken av det senare alternativet torde

visa sig förenad med betydande vanskligheter, såsom också framhållits i propositionen

nr 230/1938.

Med utgångspunkt från de uppgifter rörande rektorer och ordinarie ämneslärare

vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor och praktiska

mellanskolor, fördelade efter lärarkompetensens art, som funnes intagna i

riksdagens skrivelse nr 339/1938, hade överstyrelsen approximativt räknat

med att vid nämnda tre skoltyper ett 60-tal lärare skulle vid ett bifall till

ovannämnda alternativ I komma att placeras i 22 lönegraden. För statsverket

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majlis proposition Nr 252.

skulle detta komma att innebära en ökad utgift å cirka 23 OOO kronor per år.

Då emellertid anordningen vore avsedd att bliva en övergångsform, bomme

statens utgifter för ifrågavarande ändamål att år från år successivt minskas.

Ett bifall till det senare alternativet skulle givetvis innebära, att ett mindre

antal ämneslärare erhölle placering i 22 lönegraden, varför kostnaden för

statsverket skulle bliva mindre. Hur mycket mindre vore det dock omöjligt

att beräkna, då eventuell uppfattning skulle komma att ske endast efter

prövning av varje särskilt fall.

De nva bestämmelserna torde böra träda i kraft från och med den 1 juli

1939 och äga tillämpning på sådana lärare, vilka tillträtt sin ordinarie tjänst

vid den kommunala skolan före den 1 januari 1939.

På grund av vad sålunda anförts hemställde överstyrelsen, att sådan ordinarie

ämneslärare vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola eller

praktisk mellanskola, som icke ägde behörighet till adjunktstjänst vid allmänt

läroverk och som vid ett eventuellt förstatligande av vederbörande skola

skulle i enlighet med för de allmänna läroverken gällande bestämmelser placeras

i 22 lönegraden, även vid den högre kommunala skolan skulle erhålla

placering i 22 lönegraden, därest han tillträtt sin innehavande ordinarie tjänst

vid den kommunala skolan före den 1 januari 1939.

Undervisningsväsendets lönenämnd har påpekat, att de

manliga lärarna vid de kommunala flickskolorna icke syntes hava varit

åsyftade i den av riksdagen begärda utredningen. Frågan syntes även sakna

aktualitet för de kommunala flickskolorna, då enligt den i riksdagens förutnämnda

skrivelse intagna sammanställningen samtliga manliga lärare vid

kommunala flickskolor avlagt akademisk examen med eller utan åtföljande

provår. Härtill bomme, att det icke kunde med säkerhet bedömas, vilken

löneställning en lärare vid kommunal flickskola skulle erhålla, därest en

sådan skola bomme att förstatligas. På grund härav förordade lönenämnden,

att den föreliggande frågan begränsades till att avse ordinarie manlig

lärare vid kommunal mellanskola och praktisk mellanskola.

Vad anginge innebörden i övrigt av de föreslagna bestämmelserna, syntes

skolöverstyrelsen hava anfört goda skäl för sitt förslag, att den högre löneställning,

som i vissa fall skulle kunna tillerkännas icke-adjunktskompetent

lärare vid ifrågavarande kommunala skolor, borde överensstämma med den

lönegradsplacering, som skulle bliva för vederbörande lärare gällande, därest

skolan förstatligades, varför lönenämnden tillstyrkte det framställda förslaget

i denna del.

Såsom förutsättning för en tillämpning av nu omhandlade förmånligare

lönevillkor hade skolöverstyrelsen bland annat uppställt, att vederbörande

lärare skulle hava tillträtt sin innehavande ordinarie tjänst vid den kommunala

skolan före den 1 januari 1939. Lönenämnden ansåge sig böra i

anledning av detta förslag bringa i erinran, att 1927 års riksdag vid genomförandet

av omorganisationen av det högre skolväsendet bifallit ett av Kungl.

Majit framställt förslag angående anställningsförhållandena för vissa från

kommunal mellanskola överflyttade lärare. I sådant hänseende medgav

riksdagen (skrivelse nr 262/1927, sid. 181, punkt 21), att de den 1 mars

1927 anställda ordinarie ämneslärarna vid kommunal mellanskola, som

ombildades till allmänt läroverk, skulle successivt, i den ordning Kungl.

Majit bestämde, såsom adjunkter respektive ämneslärarinnor överflyttas

till läroverket. Det sålunda uppställda villkoret att lärarna skulle vara anställda

den 1 mars 1927 hade härvid blivit gällande jämväl för de ämnes
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 252.

27

lärare, som överflyttades i statstjänst först mot slutet av omorganisationsperioden,

alltså vid utgången av juni 1935. Med hänsyn till det anförda

förefölle det lönenämnden, att innehav av ordinarie anställning den 1 mars

1927 lämpligen borde fastställas såsom villkor även i nu förevarande sammanhang.

Då de vid sistnämnda tidpunkt anställda manliga ämneslärarna

utan adjunktsbehörighet numera vore adjunkter på övergångsstat i 22 lönegraden.

därest den kommunala mellanskola de tillhört ombildats till allmänt

läroverk, syntes det naturligt att låta jämväl de vid sagda tidpunkt

anställda lärare, vars läroanstalt icke förstatligats, övergångsvis uppbära

lön enligt 22 lönegraden.

Under hänvisning till vad sålunda anförts förordade lönenämnden, att

ordinarie manlig ämneslärare vid kommunal mellanskola eller praktisk mellanskola,

vilken icke ägde behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk,

skulle, därest han den 1 mars 1927 varit anställd i egenskap av ordinarie

ämneslärare vid kommunal mellanskola eller högre folkskola, åtnjuta

lön efter 22 lönegraden, därest han enligt de för de allmänna läroverken

tillämpade grunderna skulle vid ett eventuellt förstatligande av vederbörande

skola hava inplacerats i nämnda lönegrad.

Statskontoret har anfört följande: Det av lönenämnden framlagda

förslaget innebure, att en placering i 22 lönegraden endast skulle ifrågakomma

för sådana lärare, vilka innehaft ordinarie anställning som ämneslärare

den 1 mars 1927. Vid ett fortsatt förstatligande av ifrågavarande

läroanstalter skulle sålunda lärare, vilka vunnit ordinarie anställning efter

nämnda tidpunkt och överflyttades till statsläroverk, erhålla en förbättrad

löneställning efter överflyttningen, enär de därefter skulle komma att uppbära

lön som adjunkter, vilka icke innehade behörighet till adjunktsbefattning,

och .sålunda placeras i 22 lönegraden i stället för 21 :a. Statskontoret

ansåge emellertid det oaktat starka sakskäl tala för en begränsning, på sätt

lönenämnden förordat, av antalet lärare, som skulle komma i åtnjutande av

lön enligt 22 lönegraden, varför lönenämndens förslag tillstyrktes.

Kommunala mellan skolornas och högre folkskolornas

lärarföreningar hava framhållit, att man ej utan vidare

kunde jämföra de icke-adjunktskompetenta lärarna vid de kommunala högre

skolorna med ämneslärarinnor vid statens realskolor. Vid dessa senare läroanstalter

vore adjunktstjänsterna och ämneslärarinnetjänsterna olika slag

av befattningar. Så vore däremot icke fallet med de ordinarie tjänsterna vid

kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor, där av ålder blott ett

slag av tjänster funnits. Dessa hade kunnat sökas av adjunkts- och ickeadjunktskompetenta,

manliga och kvinnliga lärare i fri tävlan med varandra.

I anslutning härtill ifrågasattes, huruvida icke även för de ickeadjunktskompetenta

kvinnliga ämneslärarna en motsvarande uppflyttning

till 22 lönegraden kunde ske, örn möjligt generellt men annars efter prövning

av Kungl. Majit i varje särskilt fall.

Beträffande den av undervisningsväsendets lönenämnd och statskontoret

ifrågasatta begränsningen i överstyrelsens förslag, att endast de lärare, som

alltsedan den 1 mars 1927 innehaft ordinarie anställning vid .skolorna

i fråga, skulle kunna uppflyttas till 22 lönegraden, har framhållits, att under

det senaste årtiondet antalet vid skolorna nyanställda ordinarie lärare utan

adjunktskompetens varit i ständigt avtagande. Att under dylika förhållanden

skapa en särställning i lönehänseende åt den fåtaliga grupp av ickeadjunktskompetenta

lärare, som anställts efter den 1 mars 1927, syntes

näppeligen påkallat.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

Rättvisa och billighet syntes kräva ett fastställande av tidpunkten för

ikraftträdandet av en eventuellt högre löneställning till den 1 januari 1939,

så mycket mera som samtliga lärare vid de högre kommunala skolformerna

redan fått vänta på sin lönereglering ett år längre än övriga lärarkårer.

Styrelsen för kommunala mellanskolornas rektorsförening

har hemställt, att icke-adjunktskompetent mellanskolerektor

måtte få sin lärartjänst värderad lika nied icke-adjunktskompetent realskolerektors

lärartjänst.

Seminarieutbildade lärarinnor m. fl. I en promemoria

hava Anna von der Heyden m. fl. seminarieutbildade lärarinnor anfört bland

annat följande:

Därest de icke-adjunktskompetenta manliga lärarna vid de kommunala

mellanskolorna bleve uppflyttade i 22 lönegraden, borde vägen till bättre

löneplacering icke heller stängas för seminarieutbildade lärarinnor. I realiteten

bleve även detta en övergångsbestämmelse. Om någonsin förhållanden

rättfärdiggjort en sådan, borde det vara nu, då såväl högre lärarinneseminariet

som ämneslärarinneinstitutionen med all sannolikhet komme att upphöra

och dessutom de seminarieutbildade lärarinnor, som ej redan hade

ordinarie anställning i kommunala mellanskolor, näppeligen hädanefter

komme att vinna sådan. Då adjunktskompetenta kvinnliga lärare finge

samma lön som adjunktskompetenta manliga lärare, borde icke-adjunktskompetenta

kvinnliga lärare få samma lön som icke-adjunktskompetenta

manliga lärare.

Örn ett generellt uppflyttande av de seminarieutbildade lärarinnorna vid

de kommunala mellanskolorna i 22 lönegraden ansåges olämpligt såsom

prejudicerande, borde en framkomlig väg vara dispens, meddelad efter prövning

i varje särskilt fall, varvid de två första befordringsgrunderna borde

tillmätas större betydelse.

I förutnämnda skrift från vissa kvinnliga ämneslärare har anhållits, att

Kungl. Maj:t i proposition till 1939 års riksdag måtte föreslå, ati nila ickeadjunktskompetenta

lärare vid de högre kommunala skolorna på grund av

likhet i utbildning, t jänsteställning och t jänsteansvar måtte placeras i samma

lönegrad och att, därest principen uppflvttning efter prövning i värjo särskilt

fall bleve antagen, såväl kvinnor som män måtte erhålla samma möjligheter

till uppflvttning. I skriften yttras bland annat:

Det borde för det första ifrågasättas, örn man överhuvudtaget kunde till

grund för en löneplacering lägga något i framtiden »eventuellt» inträffande.

För flertalet av dessa kommunala skolor, särskilt de i de större samhällena,

där statliga läroverk redan funnes, komme det förutsedda förstatligandet

kanske aldrig till stånd.

Principen att överensstämmelse mellan avlöningsförhållandena vid statens

läroverk och de kommunala skolorna skulle råda vore i själva verket redan

klart bruten, i det att vid de kommunala skolorna såväl manliga sorn kvinnliga

ämneslärare med adjunktskompetens genom 1938 års riksdagsbeslut

vore placerade i 23 lönegraden, medan vid statens läroverk adjunktskompetenta,

kvinnliga lärare tillhörde 21 lönegraden. När därför överstyrelsen sade,

att det vore ofrånkomligt, att frågan örn de icke-adjunktskompetenta, kvinnliga

lärarna vid de kommunala skolorna löstes på samma sätt som vid statens

skolor, så kunde man givetvis fråga sig, varför det icke vore lika ofrånkomligt,

att frågan löstes på samma sätt för de adjunktskompetenta, kvinn
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 252.

29

liga lärarna. Öinge överstyrelsens förslag igenom, komme emellertid den

egendomligheten att inträffa, att vid en och samma skolform olika principer

komme att tillämpas för lönesättning för olika kategorier av kvinnliga

lärare, nämligen för de adjunktskompetenta likalönsprincipen och för de

icke-adjunktskompetenta principen lön efter kön.

Man kunde inte utan vidare sätta likhetstecken mellan de icke-adjunktskompetenta

lärarna vid de kommunala högre skolorna och ämneslärarinnor

vid de statliga skolorna. Vid de sistnämnda funnes det två slags tjänster,

adjunktstjänster och ämneslärarinnetjänster, för vilka tjänster fordrades

olika behörighet. Vid de kommunala högre skolorna åter funnes blott elt

slags tjänst, ämneslärartjänst, som kunde sökas enligt fullkomligt samma

anställningsvillkor av adjunkts- och icke-adjunktskompetenta, manliga eller

kvinnliga lärare. Ett avsteg från likalönsprincipen skulle vara ännu mer obefogat,

då det gällde de kommunala skolorna än då det gällde de statliga,

emedan alla lärare vid de förra skolorna hade fullkomligt samma tjänsteställning

och samma tjänsteansvar, vilket icke vore förhållandet med adjunkterna

och ämneslärarinnorna vid de statliga skolorna.

Överstyrelsen ville även i sitt alternativ II, alltså den föreslagna uppflyttningen

efter prövning från fall till fall, utestänga de kvinnliga lärarna.

Häremot måste kraftigt genmälas, att tanken på en uppflyttning dispensvägen

ursprungligen kommit fram för att bereda synnerligen förtjänta lärare,

som under en lång följd av år utfört ett högt skattat arbete i de högre kommunala

skolornas tjänst, en högre löneställning, och det vore aldrig fråga örn

att göra åtskillnad mellan förtjänta män och förtjänta kvinnor.

Skolöverstyrelsens berörda förslag avser att bereda förmånligare löne- Departemenlsställning

åt sådana vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och thelen.

praktiska mellanskolor i tjänst varande manliga lärare, som sakna såväl för

adjunktstjänst erforderliga examensmeriter som provår. Förslaget bygger i

huvudsak på en vid lönefrågans behandling inom riksdagen framkommen

tanke, att ifrågavarande lärare skulle i lönehänseende likställas med sådan

lärare, som vid ett eventuellt förstatligande av läroanstalten skulle överflyttas

till det statliga läroverket såsom adjunkt i 22 lönegraden, överstyrelsens

förslag har i stort sett icke föranlett annan erinran från de hörda myndigheternas

sida än att såsom förutsättning för den högre lönegradsplaceringen

ansetts böra gälla, att läraren varit ordinarie den 1 mars 1927 och ej,

såsom överstyrelsen föreslagit, sedan den 1 januari 1939.

Genom skolöverstyrelsens förslag hava enligt mitt förmenande de billighetssynpunkter,

som på detta område synas böra tillgodoses, i möjligaste mån

vunnit beaktande. Från lärarhåll har föreslagits, att den ifrågasatta anordningen

skulle utsträckas till att omfatta jämväl icke-adjunktskompetenta

kvinnliga lärare. Härigenom skulle sistnämnda lärare erhålla en gynnsammare

löneställning jin motsvarande lärare vid läroverken. Jag kan icke

förorda en sådan åtgärd.

Jag anser mig böra i huvudsak tillstyrka skolöverstyrelsens föreliggande

förslag, vilket dock på av lönenämnden anförda skäl bör begränsas till att

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majus proposition Nr 252.

gälla endast vederbörande lärare vid kommunala och vid praktiska mellanskolor.

Det av överstyrelsen alternativt framställda förslaget om uppflyttning

av ifrågavarande lärare i högre lönegrad än den 2Ira efter prövning av

Kungl. Maj:t i varje särskilt fall har jag icke funnit mig kunna förorda på

grund av svårigheterna att, såsom jag i propositionen nr 230/1938 yttrade,

rättvist och likväl efter vissa enhetliga normer bedöma de enskilda fallen.

Då 1938 års riksdag torde hava åsyftat, att företrädesvis lärare med långvarig

tjänstgöring skulle komma i åtnjutande av de förbättrade löneförmånerna,

vill jag tillstyrka lönenämndens förslag, att som villkor för lönegradsuppflyttningen

skall gälla, att vederbörande den 1 mars 1927 innehaft ordinarie

anställning som ämneslärare vid kommunal mellanskola eller högre

folkskola. I övrigt har jag ej funnit anledning till erinran mot skolöverstyrelsens

förslag. Framhållas bör, att jag ej kan tillstyrka retroaktiv tillämpning

av förslaget.

Jag förordar alltså, att ordinarie manlig ämneslärare vid kommunal mellanskola

eller praktisk mellanskola, vilken icke äger behörighet till adjunktstjänst

vid allmänt läroverk och ej heller kan av Kungl. Majit tillerkännas

sådan behörighet, må, därest han den 1 mars 1927 varit ordinarie ämneslärare

vid kommunal mellanskola eller högre folkskola, från och med den

1 juli 1939 åtnjuta lön efter 22 lönegraden.

Enligt från skolöverstyrelsen under hand införskaffade uppgifter torde

omkring 50 lärare komma att beröras av det av mig framlagda förslaget.

Kostnaderna för förslagets genomförande kunna för budgetåret 1939/40 uppskattas

till omkring 25 000 kronor, varav omkring 15 000 kronor skulle belasta

förevarande anslag och omkring 10 000 kronor anslaget till understöd

ål högre folkskolor.

De av skolöverstyrelsen verkställda anslagsberäkningarna finner jag mig

kunna i huvudsak biträda. Under hänvisning i övrigt till vad jag i det föregående

yttrat rörande anslaget till kommunala flickskolor föreslår jag dock,

att det av överstyrelsen beräknade anslaget — 3 395 275 kronor — begränsas

till det av statskontoret angivna beloppet, 3 336 990 kronor, vilket dock bör

dels minskas med kostnaderna för barntillägg, 25 596 kronor, dels höjas med

nyssnämnda belopp av 15 000 kronor. Jag beräknar alltså anslaget till

(3 336 990 — 25 596 + 15 000 =) i avrundat lal 3 325 000 kronor. Anslagsökningen

utgör (3 325 000 — 2 100 000 =) 1 225 000 kronor och föranledes

väsentligen av lönereglering för lärarpersonalen men även — såsom av handlingarna

inhämtats — av en beräknad utökning av antalet kommunala mellanskolor

(från 57 till 61).

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 252.

31

3. Bidrag till högre goss- och samskolor.

Förslagsanslaget till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor

är nu uppfört med 538 800 kronor, av vilket belopp disponeras till understöd

200 300 kronor, till lönetillägg åt lärarinnor förslagsvis 42 500 kronor

och till tillfällig löneförbättring förslagsvis 296 000 kronor.

Såsom närmare framgår av punkten 130 i 1937 års åttonde huvudtitel

(sid. 359), hava sedan budgetåret 1933/34 gällt vissa restriktiva bestämmelser

angående statsbidrag till privatläroverk. Dessa bestämmelser innebära

för närvarande bland annat, att statsbidrag må utgå till sammanlagt

högst 225 parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda privatläroverk

(jfr kungörelsen nr 333/1938).

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1938 hemställt, dels att

de nu gällande restriktiva bestämmelserna måtte utsträckas att gälla jämväl

för budgetåret 1939/40, dock med den ändringen, att statsbidrag må utgå

till sammanlagt högst 154 parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda

privatläroverk (minskningen av antalet parallellavdelningar föranledd av

vissa högre flickskolors ombildning till kommunala flickskolor), dels ock

att förevarande anslag måtte för nyssnämnda budgetår höjas med 17 200

kronor till 556 000 kronor.

Den begärda anslagshöjningen hänför sig med 9 700 kronor till ökat understöd

för anlitande av manliga lärare (jfr kungörelsen nr 338/1914) och med

7 500 kronor till understöd för vid Stockholms samgymnasium bedriven

aftonundervisning för studentexamen.

Vidare har skolöverstyrelsen i skrivelse den 3 oktober 1938 framlagt för- - slag rörande provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid vissa statsunderstödda

enskilda skolor, nämligen privatläroverken, anstalter för utbildande

av lärarinnor i kvinnlig slöjd, fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

samt vissa utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål i avvaktan

på en lönereglering för dessa lärare. Överstyrelsens ifrågavarande förslag

har föranletts bland annat av 1937 års lönereglering för lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. statliga läroanstalter.

Vid anmälan under punkten 133 i årets åttonde huvudtitel av frågan örn Departementsprovisorisk

avlöningsförstärkning åt lärare vid ifrågavarande privata läro- chefen.

anstalter framhöll jag, att en förbättring av löneförmånerna för nämnda

lärarpersonal visserligen syntes motiverad med hänsyn till de av 1937 års

riksdag beslutade löneregleringarna för personalen vid vissa statliga och

kommunala läroanstalter men att denna fråga tarvade ytterligare beredning.

Jag ansåg mig därför ej kunna föreslå Kungl. Majit att för 1937 års riksdag

framlägga förslag i ämnet. Jag beräknar med hänsyn härtill förevarande

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

anslag med utgångspunkt från nu gällande löne- och statsbidragsförhållanden.

Någon ökning av nämnda anslag för anlitande i större utsträckning än

hittills av manliga lärare anser jag mig ej kunna nu tillstyrka.

Beträffande frågan om understöd till den vid Stockholms samgymnasium

bedrivna aftonundervisningen får jag erinra, att statsutskottet vid 1937 års

riksdag i utlåtande nr 190 i anledning av ett motionsvis framställt yrkande

om understöd till ifrågavarande ändamål uttalat, att det enligt utskottets

mening närmast ankomme på Stockholms stad att, därest så skulle visa sig

erforderligt, träda hjälpande emellan. Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut

den 13 maj 1938 förordnat, att en linje med aftonundervisning för realoch

studentexamen skulle försöksvis från och med läsåret 1938—39 anordnas

vid högre allmänna läroverket å Kungsholmen i Stockholm. Under

sådana förhållanden kan jag ej för närvarande förorda överstyrelsens förslag

i denna del.

Enligt under hand inhämtad uppgift har skolöverstyrelsen vid beräkning

av antalet parallellavdelningar utgått från att första ringen av gymnasiet vid

Lyceum för flickor skall avvecklas med utgången av innevarande läsår. I

det följande förutsätter jag emellertid, att nämnda gymnasium under nästa

läsår bibehålies oförändrat. Med hänsyn härtill bör det högsta antal parallellavdelningar

vid samtliga statsunderstödda privatläroverk, till vilka statsbidrag

må utgå, bestämmas till 155. Härvid utgår jag från att den föreslagna

konmiunaliseringen av högre flickskolor i Slockholm genomföres från och

med budgetåret 1939/40.

I övrigt har jag icke funnit anledning till erinran mot överstyrelsens förslag.

Förevarande anslag bör således för nästa budgetår disponeras på samma

sätt som för innevarande budgetår och uppföras med oförändrat belopp,

538 800 kronor.

4. Bidrag till högre flickskolor.

Förslagsanslaget till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor, som nu

är uppfört med 1 365 000 kronor, disponeras med 230 000 kronor till understöd,

med förslagsvis 244 400 kronor till lönetillägg åt lärarinnor och med

lörslagsvis 890 600 kronor till tillfällig löneförbättring. Angående fördelningen

av anslagsposten till understöd hänvisas till statsliggaren för budgetåret

1938/39, sid. 500 f.

1933 års riksdag beslutade den ändringen i bestämmelserna angående

grundunderstöd till högre flickskola, att sådant understöd finge utgå i regel

med högst 4 800 kronor, därest skolan omfattade mer än fyra årsklasser

utöver den egentliga folkskolan. Denna begränsning har utsträckts att gälla

även för innevarande budgetår (jfr kungörelsen nr 333/1938).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

3.‘i

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1938 hemställt, dels att

sistnämnda begränsningsföreskrift måtte gälla jämväl för budgetåret 1939/40,

dels ock att förevarande anslag måtte för sistnämnda budgetår minskas med

743 350 kronor till 621 650 kronor. I skrivelsen hava verkställts följande

anslagsberäkningar:

På grund av att fem högre flickskolor ombildats till kommunala flickskolor

trän och med den 1 juli 1939, nämligen Söderhamns elementarläroverk

för flickor, Göteborgs lyceum för flickor, Mathilda Halls skola, Fruntimmersföreningens

flickskola och Vasa flickskola, kunde anslagsposten till

understöd för budgetåret 1939/40 minskas med 28 000 kronor.

I skrivelse den 11 juli 1938 (se ovan) hade överstyrelsen hemställt, att

följande fjorton högre flickskolor i Stockholm måtte ombildas till kommunala

flickskolor från och med den 1 juli 1939, nämligen Annaskolan-Detthowska

skolan, Ateneum för flickor, Brummerska skolan. Kungsholms elementarskola

för flickor, Lyceum för flickor, Lychouska skolan, Margaretaskolan,

Anna Sandströms skola, Anna Schuldheis’ skola, Södermalms högre

läroanstalt för flickor, Wallinska skolan, Vasa högre flickskola, Åhlinska

skolan och Äppelvikens elementarskola. Beträffande gymnasierna vid Lyceum

för flickor, Södermalms högre läroanstalt för flickor samt Wallinska

och Åhlinska skolorna hade stadskollegiets i Stockholm gvmnasiekommitté

räknat med (se ovan), att de två förstnämnda gymnasierna skulle efter en

successiv avveckling nedläggas samt att de två sistnämnda skulle sammanslås

och anknytas till Vasastadens kommunala flickskola. Med hänsyn härtill

hade överstyrelsen för de båda förstnämnda gymnasierna, vilka under

budgetåret 1939/40 beräknades skola omfatta ringarna II—IV, räknat med

ett understödsanslag å 1 500 kronor till vartdera gymnasiet. Till WallinÅhlinska

gymnasiet räknade överstyrelsen förslagsvis med ett belopp av

4 000 kronor. Ett bifall till framställningen örn kommunalisering av flickskolorna

i Stockholm skulle medföra en besparing å anslagsposten med

81 400 kronor.

Ombildning av Umeå elementarläroverk för flickor till kommunal flickskola

medförde en minskning av anslagsposten med 5 600 kronor.

Med hänsyn till att Oskars högre flickskola komme att med utgången av

läsåret 1938—39 helt nedlägga sin verksamhet, erfordrades ej understöd till

skolan för budgetåret 1939/40. Då till skolan f or innevarande budgetår beräknats

5 400 kronor, kunde anslagsposten minskas med 5 400 kronor.

Understödet för undervisningen i allmänhet vid Västerviks läroanstalt för

flickor hade för innevarande budgetår beräknats till 4 500 kronor. Vid fördelningen

av understödet hade emellertid beloppet höjts till 4 800 kronor.

Då skolan i fråga även för kommande budgetår borde erhålla 4 800 kronor,

föresloge överstyrelsen en höjning av anslagsposten med 300 kronor.

Beträffande anslag till undervisningen i huslig ekonomi föresloges en

minskning med 200 kronor (motsvarande vad som skett vid fördelningen av

anslagsposten till nämnda ändamål för innevarande budgetår).

Anslagsposten borde alltså för budgetåret 1939/40 å ena sidan minskas

med (28 000 + 81 400 + 5 600 + 5 400 +'', 200 =) 120 600 kronor, men å

andra sidan ökas med 300 kronor samt uppföras med (230 000— 120 600 +

+ 300 =) 109 700 kronor.

Lönetillägg dt lärarinnor. Denna post torde för budgetåret 1939/40 kunna

minskas dels på grund av det definitiva nedläggandet av Oskars högre flick
Bihang

lill riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 252. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majlis proposition Nr 252.

skola i Stockholm, dels på grund av ombildningen av flickskolan i Söderhamn

till kommunal flickskola, dels på grund av nämnda flickskolors i Göteborg

sammanslagning och ombildning till en kommunal flickskola. Den

härav föranledda minskningen i anslagsposten uppskattades till 30 725 kronor.

Därest den föreslagna ombildningen av flickskolor i Stockholm till kommunala

flickskolor komme till stånd, uppstode en ytterligare minskning av

115 670 kronor. Ombildningen av flickskolan i Umeå till kommunal flickskola

skulle medföra en minskning med cirka 4 545 kronor.

Anslagsposten syntes sålunda för budgetåret 1939/40 kunna beräknas till

(244 400 — 30 725 — 115 670 — 4 545 =) 93 460 kronor.

Tillfällig löneförbättring. Den minskning i anslagsbehovet, som uppstode

på grund av att vissa hithörande skolor icke vidare komme att åtnjuta bidrag

ur anslagsposten, uppskattades till 94 540 kronor. En ombildning av

flickskolorna i Stockholm skulle komma att medföra en anslagsminskning å

361 900 kronor och en ombildning av flickskolan i Umeå å ytterligare

15 670 kronor. Anslagsposten borde sålunda minskas med (94 540+361 900+

+ 15 670=) 472 110 kronor och för budgetåret 1939/40 uppföras med

(890 600—472 110=) 418 490 kronor.

Sedan styrelsen för aktiebolaget Lyceum, vilket bolag uppehåller förutnämnda

läroanstalt, Lyceum för flickor, därefter gjort framställning om

oförändrat anslag å 2 000 kronor till läroanstaltens gymnasium, har skolöverstyrelsen

i utlåtande den 7 november 1938 tillstyrkt framställningen och

i anledning därav hemställt, att anslagsposten Understöd till högre flickskolor

måtte ökas med 500 kronor. Vidare hemställes, att det i överstyrelsens

förutnämnda skrivelse den 3 oktober 1938 beräknade beloppet till provisorisk

avlöningsförbättring måtte av samma anledning ökas med 500 kronor.

I nämnda yttrande bär skolöverstyrelsen anfört i huvudsak följande:

Del syntes överstyrelsen obestridligt, att Stockholms stads gymnasiekommitté

ännu icke tagit slutgiltig ståndpunkt till frågan om avvecklingen av

Lyceums gymnasium. Till grund för gymnasiekommitténs förslag om beredande

av ett ökat antal platser för flickor i statliga gymnasier i Stockholm

hade legat vissa approximativa beräkningar av detta behov. Med utgångspunkt

från lärjungeantalet i Stockholms högre skolor hade beräknats, att

det skulle förefinnas ett behov av att överflytta cirka 490 kvinnliga lärjungar

från enskilda till statliga gymnasier, varvid drygt ett hundratal skulle

kunna beredas plats inom den nuvarande läroverksorganisationen. Minimibehovet

av helt nya platser beräknades till 375—400. I utlåtande den 31

oktober 1938 rörande bland annat ombildning av nya elementarskolan

hade överstyrelsen uttalat vissa tvivel på tillförlitligheten i de kommitterades

sifferresultat. överstyrelsen hade därvid påpekat den på senare år allt kraftigare

ökningen av antalet lärjungar i de högre skolorna, vilken ökning vore

mest påfallande beträffande flickorna. Mycket syntes alltså tala för att det

minim i tal gymnasieplatser, varmed de kommitterade räknat, redan under de

närmaste åren komme att visa sig alldeles för knappt tilltaget, och att det

följaktligen komme att föreligga ett större kvarvarande behov av platser i

enskilda flickgymnasier än det, varmed de kommitterade räknat.

Under dylika förhållanden ansåge överstyrelsen klokheten bjuda, att man

såge tiden an i ännu något år för att kunna bilda sig en mera bestämd upp
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

35

fattning om i vilken riktning utvecklingen på hithörande område syntes

komma att gå, innan man skrede till avvecklingen av ett gymnasium, som visat

sig vara i hög grad uppskattat och för närvarande vore det av flickor

talrikast besökta av samtliga enskilda gymnasier i Stockholm. För iakttagande

av en dylik försiktighet syntes även den omständigheten tala, att det

torde dröja ännu någon tid, innan nya elementarskolan kunde bereda flickor

från de östliga delarna av Stockholm gymnasieundervisning i en läroverksbyggnad,

belägen inom detta område och med det utrymme och den

utrustning, som Lyceums nyuppförda och fullt modernt inredda skolbyggnad

för närvarande kunde erbjuda. Skulle den för nya elementarskolan avsedda

ombildningen av lokala eller andra skäl icke kunna börja att genomföras

redan med läsåret 1939—40, torde det vara i särskild grad olämpligt

att med samma läsår börja avvecklingen av Lyceums gymnasium.

Av de nuvarande privata flickskolorna i Stockholm skola, vid bifall till

1 öreliggande förslag rörande kommunalisering av enskilda skolor därstädes,

i fortsättningen såsom enskilda av kommunen understödda skolor kvarstå

— förutom Lyceum för flickor, vilken läroanstalt förutsättes skola i varje

fall under läsåret 1939—40 vara i verksamhet — nya elementarskolan för

flickor samt Wallinska och Åhlinska skolornas till en läroanstalt förenade

gymnasier. I den av staden verkställda kommittéutredning, vars betänkande

ligger till grund för den förutnämnda omorganisationen av den högre flick - undervisningen i Stockholm, förutsattes, att efter omorganisationen, utöver

eljest utgående understöd, anslag skulle i mån av behov utgå för nedbringande

av terminsavgifterna i nya elementarskolans för flickor elementaravdelningar.

Örn kostnaderna härför, såsom kommittén ansåge rimligt, icke

borde komma på kommunen ensam utan även på statsverket, torde kommunen

å andra sidan — heter det å sid. 115 i berörda kommittéutredning —

icke böra undandraga sig att, därest det i fortsättningen befunnes påkallat

att nedsätta elevavgifterna i de kvarstående enskilda flickgymnasierna, bidraga

härtill. Det kunde vidare ej anses uteslutet, fortsätter kommittén, att

de genom statsbidragsvillkor reglerade kommunala anslagen till statsunderstödda

enskilda skolor kunde komma att ökas i samband med en eventuell

lönereglering för dessa skolor.

Något direkt förslag i de nu berörda hänseendena har, såvitt jag kunnat

finna, icke från stadens sida framställts i samband med den ifrågasatta omorganisationen

av flickundervisningen i Stockholm. Däremot har stadskollegiet

i Stockholm i utlåtande nr 118/1938 förklarat sig förutsätta, att omfattningen

och fördelningen mellan stat och kommun av det allmännas bidrag

till de såsom enskilda tills vidare kvarstående läroanstalterna sedermera

skulle bliva föremål för underhandlingar med statsverket. Då jag emellertid

lunnit det angeläget, att denna fråga redan nu regleras, har jag ansett mig

höra i detta sammanhang upptaga nämnda spörsmål.

Av en i ämnet inom ecklesiastikdepartementet upprättad promemoria inhämtas

följande:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

Det syntes påkallat, att staten vidtoge åtgärder för nedbringande av de förhållandevis

höga terminsavgifterna vid de kvarstående enskilda flickskolorna

i Stockholm. Lämpligen borde dessa åtgärder begränsas till att avse flickgymnasierna,

och som en förutsättning torde böra gälla, att Stockholms

stad vidtoge motsvarande åtgärder. Då de läroanstalter, varom här vore

fråga, torde sakna möjligheter att i vidare mån än redan skett bevilja befrielse

från eller nedsättning i terminsavgifterna, torde allmänna medel böra

ställas till förfogande för ändamålet. Ifrågavarande kostnader syntes böra

delas lika mellan staten och Stockholms stad.

Beträffande storleken av det statsanslag, som på grund härav kunde bliva

erforderligt, finge följande anföras.

Terminsavgifterna vid högre flickskolor skulle enligt gällande bestämmelser

underställas skolöverstyrelsen för prövning och fastställelse. Läroanstalt

vore skyldig att åt lärjungar i klasserna över de förberedande bevilja

befrielse från eller nedsättning i de vid läroanstalten utgående avgifterna

till så stor utsträckning, att den minskning i avgifter, som härigenom

uppkomme, utgjorde minst 15 procent av det belopp, vartill terminsavgifterna

vid anstalten skolat uppgå, därest samtliga lärjungar erlagt fulla avgifter,

dock att läroanstalten icke vore skyldig medgiva befrielse från eller

nedsättning i terminsavgifter till sammanlagt högre belopp än som motsvarade

det anstalten tilldelade statsanslaget, anslag till huslig ekonomi icke

medräknat.

Enligt vad under hand inhämtats, beräknades lärjungeavgifterna vid

Wallin-Åhlinska gymnasiet under läsåret 1939—40 komma att uppgå till ett

nettobelopp av 67 500 kronor. Inkomsten av terminsavgifter vid nya elementarskolans

för flickor gymnasium uppgick, enligt vad i ärendet upplysts,

under läsåret 1937—38 till omkring 45 400 kronor. Terminsavgift.suppbörden

torde med ledning härav kunna beräknas uppgå till sammanlagt omkring

115 000 kronor.

Från skolöverstyrelsen inhämtade uppgifter gåve vid handen, att summan

av terminsavgifterna vid nämnda båda gymnasier, därest samtliga lärjungar

erlagt fulla avgifter, kunde för läsår räknat, med utgångspunkt från de för

läsåret 1937—38 gällande terminsavgiftsbeloppen och det höstterminen 1938

förefintliga lärjungeantalet, beräknas till omkring 136 000 kronor. Oaktat

nämnda läroanstalter enligt de nyss anförda bestämmelserna vöre skyldiga

medgiva befrielse från eller nedsättning i terminsavgifterna med sammanlagt

högst 6 000 kronor, kunde de av läroanstalterna efterskänkta beloppen sålunda

beräknas uppgå till (136 000— 115 000=) 21 000 kronor, motsvarande

omkring 15 procent av det belopp, vartill terminsavgifterna vid anstalterna

skolat uppgå, därest samtliga lärjungar erlagt fulla avgifter. Örn

nämnda kvotdel i stället skulle höjas till 30 procent, skulle terminsavgiftsuppbörden

för läsår räknat minskas med sammanlagt omkring 20 000 kronor.

Skulle åter terminsavgifterna vid nämnda gymnasier utgå med samma belopp

som vid det nuvarande statliga högre allmänna läroverket för flickor i

Stockholm, skulle — därest befrielse från eller nedsättning i avgifterna icke

alls beviljades — terminsavgiftsuppbörden för läsår räknat enligt av överstyrelsen

lämnad uppgift utgöra allenast omkring 49 000 kronor, d. v. s. ett

belopp, som med (115 000 — 49 000=) 66 000 kronor understege det nu uttagna

beloppet.

Från dessa utgångspunkter syntes en skälig minskning av avgifterna vid

Wallin-Åhlinska gymnasiet och nya elementarskolans för flickor gymnasium

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 252.

37

ernås, om till läroanstalternas förfogande för ändamålet ställdes ett belopp

av förslagsvis 44 000 kronor. Härigenom skulle visserligen avgifterna komma

att ganska avsevärt överstiga de vid det statliga flickläroverket utgående.

Befrielse från eller nedsättning i de vid gymnasierna utgående avgifterna

skulle dock kunna ske till så stor utsträckning, att den minskning i avgifterna,

som härigenom uppkomme, skulle utgöra närmare 50 procent av det

belopp, vartill terminsavgifterna skolat uppgå, därest samtliga lärjungar

erlagt fulla avgifter. Till nämnda belopp torde emellertid böra läggas ett

efter enahanda grunder beräknat belopp för nedbringande av terminsavgifterna

vid gymnasiet vid Lyceum för flickor, vilket kunde förutsättas

komma att under någon tid vara i verksamhet. På grund härav torde

för ifrågavarande ändamål böra beräknas sammanlagt 60 000 kronor,

varav —9 = 30 000 kronor borde tillskjutas av staten och 30 000 kronor

av Stockholms stad. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, på förslag

av skolöverstyrelsen och med beaktande av de ifrågavarande gymnasiernas

inbördes storlek, meddela närmare bestämmelser rörande fördelningen mellan

gymnasierna av omförmälda statsanslag å 30 000 kronor.

Stockholms stads motsvarande anslag torde böra fördelas i samma proportion.

I detta sammanhang borde emellertid framhållas, att från Stockholms

stads sida framställts önskemål, att staden skulle erhålla rätt, att —

intill dess genom statens försorg en lönereglering kommit till stånd för lärarpersonalen

vid ifrågavarande flickläroverk — använda hela eller en del av

stadens omförmälda tillskott å 30 000 kronor till löneförbättring åt nämnda

lärarpersonal. Då det i annat fall kunde befaras, att en del av de vid nämnda

flickgymnasier anställda lärarna komme att i samband med kommunaliseringen

av de förutnämnda enskilda läroanstalterna övergå i kommunal

tjänst, vilket skulle vålla svåra olägenheter för de enskilda gymnasierna,

torde erinran icke böra resas mot den från stadens sida ifrågasatta anordningen,

dock med det förbehållet att stadens ifrågavarande bidrag å 30 000

kronor från och med den tidpunkt, då lönereglering genomfördes för de enskilda

läroanstalterna, och senast från och med budgetåret 1941/42 komme

att i sin helhet användas för nedbringande av terminsavgifterna.

I ett den 30 mars 1939 i anledning av berörda promemoria avgivet utlåtande

har skolöverstyrelsen förklarat sig icke hava något att erinra mot det

ifrågasatta nedbringandet av terminsavgifterna vid de tre flickgymnasierna

i Stockholm, dock endast under sådan förutsättning, att statsanslag enligt

samma principer tilldelades övriga statsunderstödda enskilda flickgymnasier

i landet, nämligen gymnasiet vid Södermalms högre läroanstalt för flickor i

Stockholm, vilket gymnasium torde från och med nästa läsår komma att

successivt avvecklas, samt gymnasiet vid Sigrid Rudebäcks skola i Göteborg.

överstyrelsen finge emellertid i detta sammanhang fästa uppmärksamheten

därpå, att, därest en sänkning av avgifterna vid de statsunderstödda

flickgymnasierna komme till stånd, denna enligt överstyrelsens mening torde

påkalla en motsvarande sänkning av terminsavgifterna vid andra statsunderstödda

enskilda skolor och i följd diirav ett ökat statsbidrag. En särställning

för en viss grupp av ifrågavarande läroanstalter i enlighet med vad här ifrågasatts

torde i varje fall icke vara motiverad annat än som en övergångsanord
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

ning. En närmare utredning vore emellertid erforderlig för ett allsidigt bedömande

av denna fråga.

Beträffande det ifrågasatta statsbidragsbeloppet å 30 000 kronor finge överstyrelsen

anföra följande. Med utgångspunkt från tillgängliga siffror skulle

ett belopp å 44 000 kronor till de båda ovan först nämnda gymnasierna

innebära en sänkning av bruttoterminsavgifterna med cirka 32 procent. En

sänkning av bruttoterminsavgifterna vid gymnasiet vid Lyceum för flickor,

beräknat efter samma procenttal, skulle innebära, att denna skola tilldelades

ett anslag för ifrågavarande ändamål å cirka 19 000 kronor. Den erforderliga

summan skulle sålunda uppgå till sammanlagt 63 000 kronor.

Beräknat efter samma principer skulle till tre kvarvarande ringar vid gymnasiet

vid Södermalms högre läroanstalt för flickor och till gymnasiet vid

Sigrid Rudebecks skola i Göteborg erfordras 22 000 kronor. Sammanlagt

skulle alltså ett statsbidrag å —--— = 42 500 kronor bliva erforderligt un
der

nästa budgetår för att nedbringa terminsavgifterna vid de statsunderstödda

flickgymnasierna i riket.

Departe- Vid ett genomförande av den omorganisation av den högre flickundermentschefen,

visningen i Stockholm, som av mig i det föregående och i propositionen

nr 211/1939 förordats och som innebär, att vissa enskilda flickskolor ersättas

dels med statliga läroanstalter, dels med kommunala flickskolor, kan den

under nu förevarande anslag ingående posten till understöd enligt skolöverstyrelsens

beräkningar för nästa budgetår minskas med 81400 kronor.

Denna kalkyl anser jag kunna i huvudsak godtagas. För att erhålla viss

marginal och i betraktande jämväl av vad överstyrelsen yttrat i berörda

utlåtande av den 7 november 1938 föreslår jag emellertid, att den av nämnda

anledning föranledda anslagsminskningen begränsas till 80 000 kronor. Förevarande

anslag bör alltså ökas med 1 400 kronor i jämförelse med överstyrelsens

förslag.

I den förutnämnda propositionen nr 211 (sid. 49) framhöll jag, att åtgärder

kunde ifrågasättas för nedbringande av terminsavgifterna vid de flickläroverk

i Stockholm, som komme att kvarstå efter den förutberörda omorganisationen

av den högre flickundervisningen i Stockholm. Såsom jag redan

i det föregående framhållit, är det angeläget, att regleringen av denna

fråga, som angår både staten och Stockholms stad, icke skjutes på framtiden

utan kommer till stånd redan nu i samband med genomförandet av den

ifrågasatta omorganisationen. I detta syfte har inom ecklesiastikdepartementet

upprättats förutnämnda promemoria, i vilken ifrågasatts åtgärder för

nedbringande av terminsavgifterna vid det förenade Wallin-Åhlinska gymnasiet

samt vid gymnasierna vid nya elementarskolan för flickor och vid

Lyceum för flickor.

Åtgärder i ifrågasatt riktning torde böra under nuvarande förhållanden

vidtagas allenast i den utsträckning, som direkt betingas av de ifrågasatta

skolorganisatoriska åtgärderna i Stockholm. Med hänsyn härtill finner jag

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

39

mig, i motsats till skolöverstyrelsen, icke böra nu tillstyrka åtgärder för nedbringande

av avgifterna vid gymnasiet vid Södermalms högre läroanstalt för

flickor i Stockholm, vilken läroanstalt avses skola successivt avvecklas från

och med nästa läsår, och ej heller vid Sigrid Rudebecks skola i Göteborg.

Frågan örn storleken av det allmännas bidrag till dessa och andra enskilda

skolor lärer böra framdeles tagas under omprövning, lämpligen i samband

med förutnämnda utredning rörande förbättrade löneförmåner för lärarpersonalen

vid sådana skolor, vid vilken frågan om grunderna för statens

och kommunernas bidrag till berörda skolor ej synes kunna förbigås.

För ifrågavarande ändamål torde, i anslutning till vad i förutnämnda promemoria

och av skolöverstyrelsen yttrats, ett belopp av i runt tal 60 000 kronor

böra ställas till förfogande, varav hälften synes böra bestridas av statsverket

och hälften av Stockholms stad. Vad sålunda ifrågasatts medför givetvis

icke ändring i fråga om den för läroanstalterna nu stadgade skyldigheten

att i viss utsträckning medgiva befrielse från eller nedsättning i avgifterna.

Jag har intet att erinra mot att stadens tillskott, örn och i den utsträckning

så efter närmare omprövning befinnes erforderligt, under en övergångstid

användes till löneförbättring åt lärarpersonalen vid de ifrågavarande

skolorna utöver vad av staden för sådant ändamål för närvarande

utgives. Dock vill jag härvid knyta den bestämda förutsättningen, att stadens

bidrag senast från och med budgetåret 1942/43 i sin helhet användes

enbart för nedbringande av terminsavgifterna.

Under åberopande av vad sålunda anförts föreslår jag, att under nu förevarande

anslag beräknas ett belopp av 30 000 kronor till nedbringande av

terminsavgifterna vid det förenade Wallin-Åhlinska gymnasiet samt vid

gymnasierna vid nya elementarskolan för flickor och vid Lyceum för flickor,

att utgå under förutsättning att staden på sätt nyss angivits tillskjuter enahanda

belopp. Det torde böra ankomma på staden att utan särskilt bidrag

av statsmedel tillhandahålla det anslag för nedbringande av terminsavgifterna

vid vederbörande elementaravdelningar, som vid bifall till vad sålunda

föreslagits kan befinnas påkallat. I detta sammanhang anser jag mig böra

framhålla önskvärdheten av att staden härutöver på lämpligt sätt träder

hjälpande emellan, ifall ifrågavarande enskilda flickläroverk i Stockholm

skulle visa sig vara i behov av understöd utöver vad som i vanlig ordning

tillkommer dem. Härmed åsyftar jag även Södermalms högre läroanstalt

för flickor, vars gymnasium under avvecklingsperioden kan behöva särskilt

understödjas.

Mot överstyrelsens anslagsberäkningar i övrigt, som innebära, att förevarande

anslag skulle minskas med omkring 560 000 kronor till följd avomorganisationen

av den högre flickundervisningen i Stockholm och nied

omkring 180 000 kronor med hänsyn till avveckling av högre flickskolor i

andra orter, på grund varav anslaget skulle för nästa budgetår uppföras med

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

i runi tal 620 000 kronor, har jag intet att erinra. Anslaget torde alltså böra

bestämmas till (1 400 -f- 30 000 4- 620 000 —) 651 400 kronor, vilket belopp

torde böra avrundas till 650 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att i vanlig ordning meddela bestämmelser rörande anslagets fördelning.

Mot överstyrelsens förslag om förlängning av gällande restriktiva bestämmelser

angående grundunderstöd till högre flickskolor har jag ej funnit anledning

till erinran.

5. Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid

folkskolor var för budgetåret 1936/37 uppfört med 62 350 000 kronor. I

anslutning till Kungl. Maj:ts i proposition nr 270/1937 därom framlagda

förslag beslöt riksdagen lönereglering för folk- och småskollärare, att träda

i kraft den 1 januari 1938. Anslaget beräknades enligt nämnda proposition

vid oförändrade löneförhållanden och vid i stort sett oförändrad lästid för

budgetåret 1937/38 till 65 600 000 kronor. Höjningen på grund av löneregleringen

uppskattades till omkring 25 000 000 kronor för helt år räknat.

Enär löneregleringen skulle träda i kraft den 1 januari 1938, beräknades

halva denna höjning, d. v. s. 12 500 000 kronor, falla på budgetåret 1937/38.

Med hänsyn till ifrågasatta jämkningar i gällande bestämmelser örn utbetalning

av förskott till skoldistrikten begränsades emellertid den av löneregleringen

föranledda anslagshöjningen för nyssnämnda budgetår till 11 000 000

kronor, vartill kom ett belopp av 4 000 000 kronor, belöpande på engångskostnader

för s. k. övergångslön. Anslaget uppfördes sålunda för budgetåret

1937/38 med (65 600 000 4- 11 000 000 4- 4 000 000 =) 80 600 000 kronor.

Vid sina anslagsberäkningar för budgetåret 1938/39 utgick skolöverstyrelsen

från att merkostnaden för löneregleringen under nämnda budgetår bomme

att uppgå till det förutnämnda i propositionen nr 270/1937 angivna beloppet

av 25 000 000 kronor. Enligt 1938 års åttonde huvudtitel (sid. 405 f.)

biträdde jag denna beräkningsgrund men framhöll, att de av 1937 års riksdag

fattade besluten rörande anpassning av lönegradsplaceringen för lärarna

efter vissa bestämda årliga lästider komme att för budgetåret 1938/39

medföra kostnader utöver det av överstyrelsen beräknade beloppet. Med

hänsyn till anslagsberäkningarna i övrigt fann jag emellertid någon justering

uppåt av det av överstyrelsen föreslagna anslaget icke vara av denna anledning

erforderlig. Vidare betonade jag, att det icke vore möjligt att då avgöra

i vad mån de beslut, som av skoldistrikten fattats eller komme att fattas

rörande utsträckning av den årliga lästiden, komme att påverka anslagsbehovet

för budgetåret 1938/39. Jag förutsatte emellertid, att överstyrelsen

hade sin uppmärksamhet riktad på denna faktor i anslagsberäkningarna

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

41

och till ett kommande år sökte beräkna förevarande anslag med hänsynstagande

till densamma.

I enlighet med de verkställda beräkningarna uppfördes anslaget för

budgetåret 1938/39 med 89 500 000 kronor.

Beträffande anslagsdispositionen hänvisas till statsliggaren för nämnda

budgetår, sid. 520.

Gällande avlöningsbestämmelser återfinnas i avlöningsreglemenlet den 30

september 1937 (nr 868) för lärare vid folk- och småskolor samt statsbidragsbestämmelserna

i kungörelsen den 10 december 1937 (nr 999) angående

statsbidrag till avlöning av lärare vid folk- och småskolor m. m.

Beträffande rekvisition och utbetalning av statsbidrag gälla i huvudsak

enahanda bestämmelser, som enligt det föregående äro stadgade beträffande

kommunala flickskolor m. fl. läroanstalter. I detta hänseende hänvisas

jämväl till redogörelsen i efterföljande promemoria.

Skolöverstyrelsen har i skrivelser den 31 augusti och den 14 oktober

1938 framlagt förslag angående beräkning av förevarande anslag för budgetåret

1939/40. Med utgångspunkt från nu gällande lönebestämmelser har

anslagsbehovet uppskattats till 96 170 000 kronor för budgetåret 1939/40.

Av skrivelserna inhämtas följande:

1. Statsbidrag till avlöning åt lärare vid folk- och

småskolor. Verkställd undersökning hade visat, att, sedan lärare vid

folk- och småskolor blivit från den 1 januari 1938 inplacerade i löneklasser

i enlighet med det nya avlöningsreglementet av den 30 september 1937, utgifterna

från anslaget för detta ändamål under det första halvåret utgjort

47 997 601 kronor.

Helårsbehovet borde sålunda beräknas till dubbla beloppet, 95 995 202

kronor, eller i avrundat tal 96 000 000 kronor. Det vore dock sannolikt, att

utgifterna för ändamålet under budgetåret 1939/40 komme att bliva något

större, särskilt med hänsyn till högre lönegradsplacering för lärarna, som

bleve följden av den alltjämt pågående utsträckningen av lästiden inom

skoldistrikten.

2. Statsbidrag till avlönande av Överlärare. Enligt hos

överstyrelsen tillgängliga uppgifter hade efter beslut av Kungl. Maj:t i varje

särskilt fall medgivits arvodesbidrag enligt de grunder, som angåves i kungörelsen

den 19 juni 1936 (nr 307) angående statsbidrag till arvoden åt

Överlärare vid folk- och småskolor, under tiden den 1 juli 1936—den 1

augusti 1938 med ett sammanlagt belopp av 128 600 kronor; därav omkring

112 000 kronor under budgetåret 1936/37 och 16 600 kronor under budgetåret

1937/38. Med hänsyn till att nya överlärartjänster alltjämt komme att

inrättas, torde man kunna räkna med en stegring i anslagsbehovet under de

båda närmaste budgetåren av sammanlagt minst 16 000 kronor. Det totala

medelsbehovet för ändamålet under budgetåret 1939/40 kunde alltså beräknas

lill (128 600 + 16 000=) 144 600 kronor eller i runt (al 145 000 kronor,

innebärande en anslagsökning av 20 000 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

3. Ersättning tor flyttningskostnad. Dylik ersättning utginge

enligt kungörelsen nr 34/1938. Under budgetåret 1937/38 hade Kungl.

Majit beviljat flyttningskostnadsersättning i 46 fall med ett sammanlagt

belopp av i runt tal 7 000 kronor. Det under denna post upptagna anslaget

av 10 000 kronor torde böra kvarstå oförändrat även under budgetåret

1939/40.

4. Anordnande av försök med förstär k ningsa nordli

ingar i skolor av B 2 - f o r m e n. Anslaget under denna post hade

för budgetåret 1938/39 uppförts med ett från 10 000 till 13 000 kronor ökat

belopp. Anslagsposten finge ej utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas.

Med hänsyn till att utökning av läsårets längd och inrättande av sjuåriga

B2-skolor kunde väntas ske i allt större omfattning, syntes anslaget för budgetåret

1939/40 böra bestämmas till 15 000 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 10 november 1938 lämnat de under

punkterna 2—4 gjorda anslagsberäkningarna utan erinran. I övrigt hänvisas

till handlingarna i ärendet.

Sedermera har skolöverstyrelsen i skrivelse den 16 februari 1939 inkommit

med utredning och förslag rörande de ändringar i överstyrelsens anslagsberäkningar

för budgetåret 1939/40, som borde vidtagas, därest avlöningsbeloppen

för folk- och småskollärare samt med dem i avlöningshänseende

jämförliga befattningshavare från och med den 1 juli 1939 anpassades efter

de för civilförvaltningen gällande bestämmelserna (jfr propositionen nr

176/1939). Av skrivelsen inhämtas följande:

1. Statsbidrag till avlöning åt lärare vid folk- och

småskolor, överstyrelsen hade vid sina kostnadsberäkningar utgått från

l5PPSifler! som inhämtats angående antalet ordinarie och icke-ordinarie lärare

vid folk- och småskolor samt dessa lärares placering i löneklasser och ortsgrupper

vid vårterminens slut 1938. Uppgifterna hade sammanställts i två

vid skrivelsen fogade tabeller (I och II). Beträffande folkskoleväsendet hade

överstyrelsen icke ansett det tillfredsställande att i likhet med vad som med

fördel kunde tillämpas inom vissa andra områden bortse från lönekostnaderna

för vikarier och i stället utgå från det anslagsbehov, som skulle uppstå,

om samtliga ordinarie befattningshavare vore placerade i högsta löneklassen.

Tabell II upptoge därför icke blott extra ordinarie lärare utan även vakansvikarier

och vikarier för tjänstlediga lärare. Antalet vikarier vore olika vid

olika tider under läsåret, men det hade visat sig, att antalet vid vårterminens

slut tjänstgörande kunde betraktas såsom medeltal för läsåret.

Budgetåret 1939/40 torde visserligen antalet folkskollärare komma att

uppgå till ett något större antal än under vårterminen 1938, men då en icke

obetydlig minskning av antalet lärare vid småskolor och mindre folkskolor

vore att motse, torde de efter vårterminen 1938 inträdande förändringarna

rörande lärarantalet icke komma att mera avsevärt inverka på anslagsbehovet.

överstyrelsen hade därför ansett sig kunna lägga uppgifterna angående

förhållandena vid nämnda tidpunkt till grund för beräkningen av

anslagsbehovet, därest löneplan A i civila avlöningsregiementet (nr 9/1939)

tillämpades å det i tabellerna angivna antalet lärare i olika löneklasser och

ortsgrupper. Därvid hade såväl ordinarie som icke-ordinarie lärare antagits

placerade i samma löneklass som vid vårterminens slut 1938.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

43

De sålunda erhållna lönebeloppen utgjorde:

för ordinarie folk- och småskollärare .......

» icke-ordinarie folk- och småskollärare . ..

112 957 938 kronor

17 154 732 »

Tillhopa 130 112 670 kronor.

I en vid skrivelsen fogad tabell V hade lämnats uppgift å antalet lärare,

som komme i åtnjutande av kallort stillägg, och dessa lärares fördelning på

kallortsklasser. Anslagsbehovet för detta ändamål hade beräknats till

804 780 kronor.

Ett icke ringa antal av de i tabell I upptagna ordinarie lärarna komme

emellertid på grund av läsårets förlängning att under redovisningsåret

1939/40 tillhöra högre löneklass än under vårterminen 1938, och av samma

anledning komme under nämnda redovisningsår antalet tjänstedagar (avlöningsdagar)

för ett antal av de i tabell II upptagna icke-ordinarie lärarna att

ökas. De förändringar, som i här berörda hänseenden under läsåret 1938—39

redan inträtt eller som med större sannolikhet beräknades inträda under

läsåret 1939—40, hade angivits beträffande ordinarie lärare i tabell III och

i fråga om icke-ordinarie lärare i tabell IV, vilka tabeller bifogades överstyrelsens

skrivelse.

Vid beräkning av kostnadsökningen på grund av ökat antal tjänstedagar

för icke-ordinarie lärare enligt tabell IV hade överstyrelsen icke haft tillgång

till särskilda uppgifter rörande de ifrågavarande lärarnas placering i

löneklasser och ortsgrupper. Överstyrelsen hade emellertid ansett, att till

grund för dessa beräkningar borde läggas avlöningsbeloppen för dag i ortsgrupp

C och löneklasserna 8, 13 och 15 för respektive icke-ordinarie småskollärare,

icke-ordinarie kvinnlig folkskollärare och icke-ordinarie manlig

folkskollärare.

Den av lästidens utsträckning föranledda kostnadsökningen hade beräknats

uppgå till

för ordinarie lärare ................................ 3 532 392 kronor

» icke-ordinarie lärare ............................ 455 036 »

Enligt gällande avlöningsreglemente skulle till innehavare av lärartjänst

vid mindre folkskola eller av biträdande lärartjänst vid folkskola ävensom

till vikarie å sådana lärartjänster utgå lönetillägg med belopp, motsvarande,

för år räknat, löneskillnaden inom vederbörande ortsgrupp mellan den löneklass,

läraren tillhörde och närmast högre löneklass. Särskilda uppgifter angående

ifrågavarande lärares placering i löneklasser och ortsgrupper förelåge

icke, varför överstyrelsen utgått från en beräknad placering beträffande

dessa lärare. Flertalet av lärarna hade sin tjänstgöring förlagd till landsbygden.

De hade därför antagits vara stationerade å A-ort. Det övervägande

antalet torde på grund av antalet tjänslår och lästidens längd inom respektive

skoldistrikt tillhöra de högre löneklasserna. Överstyrelsen hade därför

beträffande lönetilläggets storlek ansett sig böra räkna med löneskillnaden

mellan 11 och 12 löneklasserna å A-ort eller 150 kronor.

Hela antalet lärare, vilka tillhörde här berörda lärargrupper, uppginge

till 1 707. Kostnaden för lönetillägg åt dessa lärare utgjorde alltså

(150X1 707 =) 256 050 kronor.

Tillhopa 3 987 428 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

Överstyrelsen utginge vidare från att till manlig lärare i småskola eller

mindre folkskola samt till manlig biträdande lärare i folkskola skulle utgå

särskilt lönetillägg med 450 kronor för år räknat. Antalet manliga lärare,

berättigade att uppbära dylikt lönetillägg, uppginge till 43, och hade kostnaderna

härför alltså beräknats till (450X43 =) 19 350 kronor.

Vid tillämpning av bestämmelserna i civila avlöningsreglementet på löneförhållandena

för lärare vid folk- och småskolor syntes stadgandet i det för

dessa lärare gällande avlöningsreglementet, att kvinnlig lärare icke ägde rätt

att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad, icke

längre komma att gälla. Överstyrelsen hade fördenskull funnit sig böra verkställa

en undersökning rörande den inverkan borttagandet av nämnda stadgande

skulle få i fråga om anslagsbehovet för nu ifrågavarande ändamål.

Enligt i skrivelsen angivna beräkningsgrunder komme här ifrågavarande

löneklassuppflyttningar att medföra en ökning i anslagsbehovet med följande

belopp:

folkskollärarinnors uppfattning i högsta löneklassen .... 1 051 210 kronor

småskollärarinnors » » » » .... 1 338 Q80 »

Tillhopa 2 389 290 kronor.

Från avlöningsanslaget skulle dessutom utgå vissa belopp, motsvarande

skoldistriktens kostnader för de förmåner, som utginge enligt bestämmelserna

i 12, 24, 25 och 30 §§ i avlöningsreglementet för lärare vid folk- och

småskolor. Överstyrelsen hade ansett sig böra utgå från att bestämmelser med

i huvudsak samma innebörd komme att gälla för folk- och småskollärare

även sedan civila avlöningsreglementets principer vunnit tillämpning på

dessa befattningshavare.

Till ersättning för flyttningskostnad, som kunde utgå enligt 12 §, hade

under punkt 2 här nedan upptagits särskilt anslag till ett belopp av 10 000

kronor.

De förmåner för läkarvård m. m., som jämlikt 24 § kunde tillerkännas

lärare vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, torde undantagslöst komma

att utgå enligt olycksfallsförsäkringslagens bestämmelser, varför inga kostnader

av detta slag komme att belasta avlöningsanslaget. Huruvida ändrade

bestämmelser i här berörda avseende komme att bliva gällande för folk- och

småskollärare vore en fråga, som undandroge sig överstyrelsens bedömande,

och hade överstyrelsen sålunda icke kunnat i detta sammanhang beräkna av

eventuella ändringar föranledda anslagsbehov.

Vid beräkning av anslagsbehovet för begravningshjälp hade överstyrelsen

utgått från att medeltalet dödsfall under ett år bland folk- och småskollärare

m. fl. uppginge till 140. Begravningshjälpen hade beräknats utgå med 400

kronor. För ändamålet erforderligt anslag utgjorde sålunda (140X400=)

56 000 kronor.

Överstyrelsen erinrade vidare örn att även gottgörelse för kostnader för

läkarundersökning, som omförmäldes i 2 § 4 mom. i kungörelsen den 22

februari 1935 (nr 52) ävensom, i förekommande fall, ersättning för mistade

avlöningsförmåner, som avsåges i 5 § nämnda kungörelse, utginge av avlöningsanslaget.

Då emellertid här berörda kostnader uppginge till ett helt

ringa belopp, torde en beräkning av desamma ej vara erforderlig.

Angående anslagsbehovet till arvode åt timlärare erinrade överstyrelsen,

att statsbidrag till avlönande av timlärare i läsämne eller i annat övningsämne

än slöjd och hushållsgöromål utginge, där ej överstyrelsen för visst

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

45

fall annorlunda medgivit, allenast till skoldistrikt, där Överlärare vore anställd,

och i den mån timlärare förordnats att meddela undervisning det antal

veckotimmar, varmed överlärarens undervisningsskyldighet enligt av överstyrelsen

fastställd instruktion understege 30 veckotimmar. Då överstyrelsen

icke i något fall lämnat sådant medgivande, varom här vore fråga, och då

timlärare vore förordnade endast i ett jämförelsevis ringa antal skoldistrikt,

funne överstyrelsen det icke vara erforderligt att här beräkna anslagsbehovet

för ifrågavarande ändamål.

De på ovan angivna sätt beräknade lönebeloppen uppginge till ett sammanlagt

belopp av 137 625 568 kronor.

Då emellertid statskontoret och länsstyrelserna vid ^anordnande av medlen

till skoldistrikten innehölle belopp, motsvarande i 14 § avlöningsreglementet

angiven bostndsersättning för i andra kapitlet avlöningsreglementet

avsedd lärare samt extra ordinarie lärare ävensom för vissa vikarier, lcomme

anslagsbehovet att understiga det ovan angivna bruttobeloppet för lärarnas

löner med summan av nämnda bostadsersättning.

Vid beräkningen av bostadsersättningen hade bortsetts från de jämförelsevis

få fall, då skoldistrikt icke behövde svara för den del av vikariens bruttolön,

som motsvarade ersättning för tjänstebostad. Vidare hade överstyrelsen

utgått från att ortsgrupperna och liyresgrupperna i stort sett sammanfölle

och alt förekommande avvikelser härifrån icke hade någon väsentlig betydelse

i fråga om den sammanlagda bostadsersättningens storlek. Till grund

för beräkningarna hade överstyrelsen alltså lagt antalet lärare enligt tabell I

och II samt de i 14 § avlöningsreglementet angivna ersättningsbeloppen i

respektive hyresgrupper för de olika bostadstyperna.

Summan av här ifrågavarande bostadsersättningar uppginge till 17 9H 200

kronor.

Avlöningsanslaget borde ytterligare minskas med beräknat löneavdrag för

tjänstlediga lärare, överstyrelsen hade beräknat, att antalet tjänstlediga

lärare under ett läsår i medeltal uppginge till 880 folkskollärare och 840

småskollärare. Ehuru lärarnas tjänstledighet förorsakades av olika anledningar,

förhölle det sig dock så, att tjänstledigheterna med jämförelsevis få

undantag föranleddes av sjukdom eller annan anledning, som medförde

samma löneavdrag som vid sjukdom. På grund härav hade löneavdraget

beräknats som om samtliga tjänstlediga lärare fåll vidkännas avdrag å lönen

enligt bestämmelserna i 12 § civila avlöningsreglementet. Överstyrelsen hade

ansett de i civila avlöningsreglementet för löneldasserna 11 och 18 som

A-avdrag betecknade tjänstledighetsavdragen, eller 1 krona 80 öre respektive

2 kronor 80 öre, såsom lämpliga medeltal vid beräkning av det belopp, vartill

det årliga tjänstledighetsavdraget för småskollärare respektive folkskollärare

uppginge. Ifrågavarande tjänstledighetsavdrag beräknades uppgå till

1 085 448 kronor eller i avrundat tal 1 000 000 kronor.

De avdrag, respektive nedsättningar av lärarnas avlöning, som på grund

av bestämmelserna i 18 § avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor

kunde ifrågakomma i de fall, då lärare till följd av olycksfall i tjänsten

blivit hindrad att tjänstgöra och uppbure sjukpenning enligt olycksfallsförsäkringslagen,

torde uppgå till så ringa belopp, att en beräkning av desamma

bleve utan betydelse.

Då statskontoret oell länsstyrelserna utanordnade statsbidragen till skoldistrikten,

innehöllcs vissa belopp, motsvarande lärarnas tjänste- och familjepensionsavdrag.

Dessa belopp inlevererades emellertid till statens pensions
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:t.s proposition Nr 252.

anstalt, och de sålunda gjorda avdragen inverkade ej på anslagsbehovet.

Överstyrelsen hade dock sökt beräkna storleken av de tjänste- och familjepensionsavdrag,

som lärarna skulle vidkännas, och hade därvid kommit till

den uppfattningen, att sammanlagda årliga beloppet av folk- och småskollärares

pensionsavdrag uppginge till omkring 7 000 000 kronor.

Det ovan angivna bruttobeloppet, 137 625 568 kronor, borde sålunda min
-

skas med följande belopp:

bostadsersättning ................................ 17 944 200 kronor

löneavdrag för tjänstlediga lärare .................. 1 000 000 »

Tillhopa 18 944 200 kronor.

Jämlikt bestämmelser i 29 § civila avlöningsreglementet skulle till befattningshavare

utgå rörligt tillägg å vissa avlöningsförmåner, överstyrelsen hade

därför verkställt beräkningar rörande anslagsbehovet för budgetåret 1939/40

för detta ändamål. Det rörliga tillägget hade därvid beräknats utgå med sex

procent å lön och övriga avlöningsförmåner, som skulle anses tillhöra lönen.

Till grund för beräkningen hade lagts det sammanlagda lönebeloppet

137 625 568 kronor, sedan detta minskats med kallortstillägg 804 780 kronor,

kostnad för beredande av begravningshjälp 56 000 kronor och löneavdraget

för tjänstlediga lärare 1 000 000 kronor eller ett sammanlagt belopp av

135 764 788 kronor. För utgående av rörligt tillägg till folk- och småskollärare

m. fl. under budgetåret 1939/40 erfordrades alltså ett anslag å 8 145 887

kronor.

Det erforderliga statsbidraget till avlöning åt lärare vid folk- och småskolor

framginge av följande sammanfattande uppställning:

Avlöning åt lärare vid folk- och småskolor..........

Kallortstillägg....................................

Kostnadsökning på grund av läsårets förlängning:

ordinarie lärare ................ kronor 3 532 392

icke-ordinarie lärare ............ » 455 036

kronor 130 112 670

» 804 780

» 3 987 428

Lönetillägg åt lärare vid mindre folkskolor

samt biträdande lärare vid

folkskolor ..................... kronor 256 050

Lönetillägg åt manliga lärare med

småskolekompetens............ »_19 350 »

Kostnad för vissa kvinnliga lärares

uppflyttning i högsta löneklassen:

folkskollärarinnor .............. kronor 1 051 210

småskollärarinnor .............. » 1 338 080 »

Kostnad för beredande av begravningshjälp.......... »

Rörligt tillägg.................................... »

Summa kronor

275 400

2 389 290

56 000

8 145 887

145 771 455

Avginge bostadsersättning ........ kronor 17 944 200

Löneavdrag för tjänstlediga lärare »_1 000 000 kronor 18 944 200.

Statsbidrag till avlöning åt lärare vid folk- och småskolor kronor 126 827 255.

2 och 3. Statsbidrag till avlönande av Överlärare och

ersättning för flyttningskostnad. Beträffande dessa båda

anslagsposter medförde tillämpningen av bestämmelserna i civila avlönings
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

47

reglementet ingen ändring i anslagsbehovet, varför anslagen borde upptagas

till oförändrade belopp 145 000 kronor, respektive 10 000 kronor.

4. Anordnande av försök med förstärk ningsanordningar

i skolor av B2-formen. Lärare, som utöver den undervisningsskyldighet,

som eljest ålåge honom, meddelat undervisning vid av överstyrelsen

anordnade försök med förstärkningsanordningar i skolor av B2- form, åtnjöte enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 september 1937 arvode med i

34 § avlöningsreglementet för timlärare vid folkskola angivna belopp. Då med

tillämpning av det civila avlöningsreglementets principer torde följa höjning

även av timlärarlönen, bleve en höjning av anslaget till försöken med förstärkningsanordningar

vid B2-skolor erforderlig. Överstyrelsen, som i förutnämnda

skrivelse den 31 augusti 1938 angivit anslagsbehovet till 15 000

kronor, beräknade, att anslaget på angiven grund borde höjas till 18 000 kronor.

Emellertid skulle överstyrelsen finna det synnerligen önskvärt, att de

ifrågavarande försöken med förstärkningsanordningar utsträcktes till att

avse även en och annan sjuårig skola av B3- eller Dl-form. Med hänsyn härtill

beräknade överstyrelsen anslagsbehovet till 20 000 kronor. Härtill komme

kostnader för rörligt tillägg, beräknade till 1 200 kronor. Sammanlagda anslagsbehovet

uppginge således till 21 200 kronor.

Det anslagsbelopp, som enligt överstyrelsens beräkningar skulle bliva erforderligt

för budgetåret 1939/40 under förevarande anslag, skulle sålunda

uppgå till (126 827 255 + 145 000 + 10 000 + 21 200 =) 127 003 455 kronor,

innebärande en anslagshöjning av (127 003 455 — 89 500 000=) i runt

tal 37 500 000 kronor.

Inom finansdepartementet har utarbetats en promemoria angående beräkning

av anslaget till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor, för vilken

redogörelse torde böra i detta sammanhang lämnas.

Enligt 9 § 7 mom. kungörelsen den 10 december 1937 (nr 999) angående

statsbidrag till avlöning av lärare vid folk- och småskolor m. m. skulle statskontoret

eller länsstyrelsen till vederbörande skoldistrikt utan särskild

rekvisition i början av januari månad i avräkning på årets rekvisition förskottsvis

utbetala 45 procent av det belopp, som på grund av distriktets

gjorda rekvisition efter avdrag av pensionsavgifter utbetalts för närmast

föregående redovisningsår. I början av därpå följande juli månad skulle utanordnas

förskottsvis ett lika stort belopp som under närmast föregående

januari månad. Hade beträffande rekvisition från visst skoldistrikt statskontorets

eller länsstyrelsens beslut i avseende på statsbidrag för föregående

redovisningsår icke ännu meddelats vid tiden för utanordnandet av förskott

till övriga skoldistrikt, skulle förskott till ifrågavarande skoldistrikt utbetalas

omedelbart efter beslutets meddelande. Förskott, som här avsåges,

skulle avrundas vid utbetalningen till närmast lägre hundratal kronor,

och skulle summan av de i juli och efterföljande januari förskjutna beloppen

jämte en procent av desamma avdragas vid den slutliga utanordningen

av statsbidraget för redovisningsåret. Slutlig avräkning å skoldistrikt tillkommande

statsbidrag skulle därefter äga rum i början av nästföljande

budgetår.

Ett stadgande av enahanda innehåll hade funnits intaget i § 20 mom. 7

kungörelsen den 30 juni 1936 (nr 434) angående avlöning åt lärare vid folk
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

och småskolor samt statsbidrag till sådan avlöning, vilken kungörelse från

och med den 1 januari 1938 ersatts av ovanberörda kungörelse den 10 december

1937 (nr 999).

Vid uppgörandet av riksbokslutet plägade riksräkenskapsverkets budgetbyrå

för ernåendet av en i möjligaste mån riktig belastning å anslaget till

avlöning åt lärare vid folk- och småskolor överföra till anslaget de belopp,

vilka utbetalts såsom förskott å sådana bidrag och vilka förskottsbelopp vid

budgetårets utgång i myndigheternas räkenskaper fortfarande kvarstått oredovisade

å förskottstitel. Örn en viss stabilitet rådde för de faktorer, som bestämde

beloppen av ifrågavarande statsbidrag — såsom de allmänna avlöningsgrunderna,

lärarantalet, barnantalet, antalet klassavdelningar och dylikt

— komme en bokföring enligt angivna ordning att ge en belastning å

anslaget, som nära anslöte sig till den belastningssiffra, som skulle hava

erhållits, därest utgifterna avförts direkt å anslaget. Växlingar i belastningen

från det ena året till det andra komme givetvis att uppstå på grund av exempelvis

variationer i ålderstilläggen. Den nuvarande redovisningen av förskotten

till ifrågavarande löner syntes alltså under normala betingelser kunna

lämna en så långt sig göra läte rättvisande bild av årsutgifterna och alltså

möjliggöra en tillfredsställande förutberäkning av anslag för nämnda ändamål.

Vid sådant förhållande syntes kravet på tillförlitlighet i budgetberäkningarna

icke ensamt utgöra tillräcklig anledning att frångå gällande förskottssystem

på detta område.

Örn emellertid någon av de faktorer, som bestämde belastningen å ifrågavarande

anslag, underkastades en allmän förändring, såsom exempelvis vid

en lönereglering, så kunde under ett övergångsår förskott komma att utanordnas

i en omfattning, som icke motsvarade de utgifter, som skulle bestritts

under året, därest lönerna direkt avförts å anslaget. Anslagsbelastningen

för ifrågavarande budgetår kunde bliva lägre än eljest skulle varit

fallet, och de å budgetåret belöpande kostnaderna komme i stället att förskjutas

till ett senare budgetår. Vid löneregleringen för folkskolorna hade

delta förhållande nu inträffat och uppmärksammats av riksdagens år 1938

församlade revisorer.

I någon mån hade nämnda förskjutning i anslagsbelastningen motverkats

till följd av ett i övergångsbestämmelserna till kungörelsen den 10 december

1937 (nr 999) intaget stadgande med syfte att bereda skoldistrikten möjlighet

att erhålla förskott för den motsedda kostnadsökningen för löneregleringen.

I mom. 3 av nämnda övergångsbestämmelser hade nämligen föreskrivits,

att under januari och juli månader år 1938 statskontoret eller länsstyrelsen

till vederbörande skoldistrikt skulle utbetala varje gång ett belopp, motsvarande

45 procent av det statsbidrag, som på grund av distriktets gjorda

rekvisition efter avdrag av pensionsavgifter utbetalts för redovisningsåret

1936/37. Befunnes under år 1938 utanordnat förskott otillräckligt, ägde skolstyrelse

att från statskontoret eller länsstyrelse efter rekvisition utbekomma

ytterligare förskott. Sådan rekvisition skulle till statskontoret eller länsstyrelsen

avlämnas, om rekvisitionen avsåge förra halvåret, senast den 15 maj och,

om den avsåge senare halvåret, senast den 15 november. Under januari och

juli månader år 1939 skulle statskontoret eller länsstyrelsen till vederbörande

skoldistrikt utan särskild rekvisition utbetala varje gång ett belopp, motsvarande

90 procent av det statsbidrag enligt denna kungörelse, som på grund

av distriktets gjorda rekvisition efter avdrag av pensionsavgifter utbetalts för

tiden den 1 januari—den 30 juni 1938.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

49

Enligt vad som framginge av nämnda revisorers berättelse, uppginge de

under juli månad 1937 utbetalda förskotten å statsbidrag till avlöning av

lärare vid folk- och småskolor m. m. till 25 902 200 kronor, under det att de

utbetalade förskotten av ifrågavarande slag under första halvåret 1938 belöpte

sig till 30 078 600 kronor. Motsvarande förskotlsbelopp utgjorde för

höstterminen 1938 32 122 700 kronor och för vårterminen 1939 41 150 000

kronor. Detta sistnämnda belopp skulle, såsom ovan framhållits, rätteligen

hava utgjort 90 procent av det statsbidrag, som på grund av distriktets

gjorda rekvisition efter avdrag av pensionsavgifter utbetalts för tiden den

1 januari—den 30 juni 1938. Statens utgifter för de på första halvåret 1938

belöpande lönerna utgjorde emellertid 47 875 000 kronor. Efter löneregleringens

genomförande hade sålunda de utbetalda förskottsbeloppen ökats,

men ökningen hade icke motsvarat den genom löneregleringen förorsakade

höjningen av lönerna. Ett jämförelsevis stort antal skoldistrikt torde alltså

icke hava utnyttjat den möjlighet, som enligt övergångsbestämmelserna till

kungörelsen den 10 december 1937 (nr 999) förefunnits att efter särskild

rekvisition erhålla ytterligare förskottsmedel för år 1938.

Nu berörda förhållanden föranledde i första hand, att, såvitt en överslagsberäkning

visade, de totala utgifterna å förevarande anslag under budgetåret

1938/39 komme att överstiga anslaget med cirka 4 000 000 kronor. Men

de sträckte sina verkningar även till belastningen å motsvarande anslag för

budgetåret 1939/40 såsom framginge av det följande.

Vid beräkning av belastningen av anslaget under budgetåret 1939/40 torde

man kunna utgå från en verklig kostnadssumma, motsvarande minst den

dubbla av de ovan för första halvåret 1938 angivna utgifterna eller 95 750 000

kronor. Såsom förut nämnts, hade de under budgetåret 1938/39 utbetalda

förskotten emellertid uppgått till sammanlagt 73 272 700 kronor. De slutavräkningsbelopp,

som skulle belasta budgetåret 1939/40, komme således att

bliva relativt höga eller cirka 22 500 000 kronor. Om till detta belopp lades

de förskott, som komme att utbetalas under juli 1939 och januari 1940, vilka

förskott kunde beräknas till minst (2X41 150 000=) 83 300 000 kronor, erhölles

en beräknad anslagsbelastning för budgetåret 1939/40 av 104 800 000

kronor, eller 9 200 000 kronor mera än som i 1939 års stalsverksproposition

preliminärt beräknats eller 95 600 000 kronor.

Det i statsverkspropositionen beräknade anslagsbeloppet anslöte sig till

den belastning, som vid genomförd lönereglering skulle under stabila förhållanden

uppstå. Den nu beräknade överbelastningen finge i huvudsak anses

hänförlig till den vid löneregleringen givna övergångsbestämmelsen till

kungörelsen den 10 december 1937 (nr 999), på grund varav förskotten för

andra halvåret 1938 beräknats å oreglerade löner och härigenom kommit att

uppgå till allenast 32 122 700 kronor, medan förskotten för första halvåret

1939 stigit till 41 150 000 kronor. Då löneregleringen varit i kraft under hela

budgetåret 1938/39, syntes det för detta budgetår anvisade anslaget rimligen

böra belastas med det belopp, som av nämnda anledning och på grund av

gällande bestämmelser om slutavräkning beträffande statsbidragen i fråga

förskötes in på budgetåret 1939/40. För sådant ändamål torde föreskrift böra

meddelas av innehåll, att statskontoret och länsstyrelserna skulle före utgången

av juni månad 1939 till skoldistrikten utan särskild rekvisition utbetala

ytterligare förskott å statsbidrag för redovisningsåret 1938/39 till avlöning

åt lärare vid folkskolor med ett belopp så avpassat, att det utgjorde

skillnaden mellan, å ena sidan, vad som utbetalts i förskott under januari

/lilläng lill riksdagens protokoll 1939. 1 sand. Nr 252.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

1939 och, å andra sidan, det förskottsbelopp, som utbetalts för höstterminen

1938. Med hänsyn till den sena tidpunkten för utbetalandet av detta extra

förskott syntes tillika böra föreskrivas, att något ränteavdrag å en procent

icke skulle vid den slutliga avräkningen av statsbidraget till distriktet avdragas

för det förskott, som i enlighet med denna föreskrift kunde komma

alt utbetalas till distriktet. Såsom förskott skulle alltså med den här föreslagna

beräkningsgrunden komma att utanordnas ytterligare i runt tal

9 000 000 kronor, vilket belopp sålunda skulle komma att belasta det i riksstaten

för budgetåret 1938/39 uppförda anslaget till bidrag till avlöning åt

lärare vid folkskolor.

Beträffande den nu föreslagna ändrade dispositionen av nämnda anslag

torde riksdagens yttrande böra inhämtas.

Statskontoret har den 7 mars 1939 avgivit utlåtande i anledning av dels

skolöverstyrelsens i förutnämnda skrivelse av den 16 februari 1939 framlagda

anslagsberäkningar, dels ock nyssberörda promemoria. Av statskontorets

utlåtande inhämtas:

Jämlikt bestämmelserna i det av 1938 års riksdag godkända civila avlöningsreglementet

skulle kostnaderna för avlönande av den i ärendet angivna

ordinarie folk- och småskollärarpersonalen, beräknat efter högsta

löneklassen inom respektive lönegrader — 21 :a och 13:e — uppgå till

131 046 621 kronor. Enligt övergångsbestämmelserna till gällande avlöningsreglemenle

för lärare vid folk- och småskolor (nr 868/1938)

skulle emellertid ordinarie kvinnlig folkskollärare under tiden intill den

30 juni 1940 åtnjuta avlöning enligt löneklass, som i varje särskilt fall vöre

två löneklasser lägre än den, som eljest skulle hava varit gällande för henne.

På grund härav minskades anslagsbehovet för den ordinarie personalen

för budgetåret 1939/40 till 126 979 965 kronor.

Vad anginge den icke-ordinarie lärarpersonalen, förelåge ingen uppdelning

mellan, å ena sidan, extra ordinarie lärare och, å den andra, vakansvikarier

och vikarier för tjänstlediga lärare. Exakta beräkningar av medelsbehovet

för den extra ordinarie personalen kunde därför icke åstadkommas.

En överslagsberäkning, grundad på en genomsnittlig placering

av folkskollärare i 16 löneklassen å C-ort och av småskollärare i 8 löneklassen

å samma dyrort, gåve emellertid till resultat ett belopp av 11 458 167

kronor.

Sammanlagt skulle alltså för folk- och småskollärarpersonalens avlönande

enligt dessa beräkningar erfordras 138 438 132 kronor. Härifrån

skulle avgå bostadsersättningar, uppskattade till 17 944 200 kronor, varför

kostnaderna kunde angivas till 120 493 932 kronor.

Det sålunda beräknade beloppet motsvarade emellertid kostnaderna,

därest den årliga lästiden i samtliga skoldistrikt skulle uppgå till 39 veckor.

Såsom framginge av det av 1937 års folkskolutredning framlagda betänkandet

med förslag angående utsträckning av den årliga lästiden vid folkskolan

m. m., utgjorde för redovisningsåret 1938/39 den sannolika årliga lästiden

544/t veckor för 17,2 procent småskollärare och 13,9 procent folkskollärare,

364/7 veckor för 26 procent småskollärare och 23,8 procent folkskollärare

samt 39 veckor för 56,8 procent småskollärare och 62,3 procent folkskollärare.

Givetvis måste för budgetåret 1939/40 räknas med en förskjutning

i berörda siffror. Om emellertid procenttalen i de tre grupperna för

både folk- och småskollärare sattes till respektive 10, 25 och 65 procent, vil
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

51

ket icke torde vara orimligt, skulle kostnaderna för nästkommande budgetår

kunna antagas belöpa sig till 117 351 809 kronor, vilket belopp ganska

nära överensstämde med det, till vilket skolöverstyrelsen med andra beräkningsgrunder

kommit.

Den verkliga medelsåtgången å anslaget torde emellertid knappast överensstämma

med det sålunda angivna beloppet. Jämlikt gällande bestämmelser

om statsbidrag till avlönande av lärare vid folk- och småskolor skulle

statskontoret och länsstyrelserna under juli månad 1939 i förskott för höstterminen

1939 till vederbörande skoldistrikt utan särskild rekvisition utbetala

ett belopp, motsvarande 90 procent av det statsbidrag, som utbetalts för

tiden den 1 januari—den 30 juni 1938. Då det på samma sätt för vårterminen

1939 beräknade förskottet uppgått till 41 150 000 kronor, torde samma belopp

kunna antagas komma att utbetalas i juli 1939. Under hösten 1939

komme anslaget därjämte att belastas med slutavräkning för budgetåret

1938/39.

Enligt förutnämnda till statskontoret remitterade promemoria i ämnet

kunde slutavräkningen komma alt avse ett så betydande belopp som i runt

tal 22 500 000 kronor. Emellertid hade i promemorian föreslagits, att föreskrift

skulle meddelas därom, att statskontoret och länsstyrelserna skulle

före utgången av juni månad 1939 till skoldistrikten utan särskild rekvisition

utbetala ytterligare förskott å statsbidrag för redovisningsåret 1938/39

till avlöning åt lärare vid folk- och småskolor med ett belopp, motsvarande

skillnaden mellan de under juli 1938 och januari 1939 utbetalade

förskottsbeloppen. Vid bifall till berörda förslag, som icke föranledde erinran

från statskontorets sida, skulle ovan angivna slutavräkningsbelopp

minskas till 13 500 000 kronor.

Under januari månad 1940 skulle statskontoret och länsstyrelserna förskottsvis

utbetala 45 procent av det belopp, som utbetalts för närmast föregående

redovisningsår, 1938/39. Detta belopp kunde måhända approximativt

sättas till två gånger verkliga kostnaden för förra halvåret 1938 eller

i runt tal 95 000 000 kronor. Förskottet skulle vid sådant förhållande

kunna uppskattas till 42 750 000 kronor.

Sammanlagt skulle medelsåtgången enligt de ovan gjorda beräkningarna

kunna angivas till i avrundat tal 97 400 000 kronor. Emellertid kunde

ifrågasättas, om icke föreskrift borde meddelas därom, att vid förskottsutbetalningarna

hänsyn skulle tagas till det förhållandet, att enligt det nya

avlöningsreglementet provisorisk avlöningsförstärkning icke skulle utgå

oell att det till 15 procent å löneförmånerna uppgående dyrtidstillägget

skulle ersättas med rörligt tillägg å 6 procent av löneförmånerna. Därest

den del av dyrtidstillägget, som följaktligen inarbetades i grundlönen, uppskattades

till (9 procent av 95 000 000 =) 8 500 000 kronor och avlöningsförstärkningen

till 5 000 000 kronor, skulle medelsbchovet ökas med (90 procent

av 13 500 000 =) 12 200 000 kronor till 109 600 000 kronor. Detta belopp

kunde emellertid komma att ytterligare stiga, därest viss del av det

rörliga tillägget ansåges böra utbetalas i förskott eller därest skoldistrikten

berättigades att — liksom enligt övergångsbestämmelserna till kungörelsen

nr 999/1937 — utan begränsning utfå förskott å avlöningsmedel.

Beträffande den av överstyrelsen i ärendet väckta frågan örn utsträckning

av försöken med förstärkningsanordningar till att avse även skolor av

B3- eller Dl-form torde böra erinras örn det förslag i sådant avseende, som

avgivits av 1937 års folkskolutredning.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

I övrigt hade framställningen icke föranlett särskilt uttalande från statskontorets

sida.

I samma ärende Ilar riksräkenskapsverket den 16 mars 1939 avgivit utlåtande,

varav inhämtas i huvudsak följande:

Anslagsbelastningens storlek under ett budgetår — vilken även angåve

medelsbehovet under budgetåret — vore beroende av dels storleken av de

under budgetåret i juli och därpå följande januari månad såsom förskott

utbetalda beloppen, dels ock det belopp, som i samband med slutrekvisitionen

under samma budgetår utbetalades till skoldistrikten.

För att kunna bedöma storleken av medelsbehovet under budgetåret

1939/40 måste man alltså taga hänsyn till såväl de belopp, vilka kunde

komma att utanordnas till skoldistrikten under hösten 1939 i anledning av

slutrekvisitionerna för budgetåret 1938/39, som ock de förskottsbelopp,

vilka skulle utanordnas under juli månad 1939 och januari månad 1940.

Vad först beträffade det belopp, som skulle utanordnas under hösten 1939

i anledning av slutrekvisitionerna för budgetåret 1938/39, borde följande

omständigheter framhållas, vilka komme att påverka sagda belopps storlek.

Enligt vad som framginge av riksdagens år 1938 församlade revisorers

berättelse örn den av dem verkställda granskningen av statsverket, § 44,

sid. 210, hade de under juli månad 1937 utbetalda förskotten å statsbidrag

till avlöning av lärare vid folk- och småskolor m. m. uppgått till 25,9 miljoner

kronor, under det att de utbetalda förskotten av ifrågavarande slag

under första halvåret 1938, vilka förskott enligt gällande bestämmelser utbetalades

till skoldistrikten dels utan rekvisition, dels ock efter särskild

rekvisition, belöpte sig till 30,1 miljoner kronor. Motsvarande förskottsbelopp

för höstterminen 1938 — däri inberäknat de på grund av särskilda

rekvisitioner utbetalda förskottsbeloppen — utgjorde enligt en inom riksräkenskapsverket

verkställd beräkning 32,1 miljoner kronor. För vårterminen

1939 utgjorde de under januari utbetalda förskottens sammanlagda

belopp 41,2 miljoner kronor, vilket sistnämnda belopp skulle hava utgjort

90 procent av det statsbidrag, som på grund av distriktens gjorda rekvisitioner

efter avdrag av pensionsavgifter utbetalts för tiden den 1 januari—

den 30 juni 1938.

Statens utgifter för de å första halvåret 1938 belöpande lönerna hade enligt

riksdagens revisorers och skolöverstyrelsens sammanfallande beräkningar

utgjort 47,9 miljoner kronor. Därest man utginge från sistberörda

belopp, avseende lönekostnaderna för ett halvt budgetår, skulle statens

ifrågavarande kostnader för ett helt budgetår efter genomförandet av 1937

års lönereglering kunna uppskattas till i runt tal 96,0 miljoner kronor.

Såsom av den nu lämnade redogörelsen framginge, hade emellertid till

skoldistrikten utanordnats förskott med 32,1 miljoner kronor för höstterminen

1938 samt 41,2 miljoner kronor för vårterminen 1939, utgörande för

hela redovisningsåret 1938/39 sammanlagt allenast 73,3 miljoner kronor.

Att icke förskott i större utsträckning kommit att under senare halvåret

1938 utbetalas till skoldistrikten, sammanhängde med att ett jämförelsevis

stort antal distrikt icke utnyttjat den möjlighet, som enligt övergångsbestämmelserna

till kungörelsen den 10 december 1937 (nr 999) förcfunnits,

att efter särskild rekvisition erhålla ytterligare förskottsmedel för höstterminen

1938.

Under förutsättning, att de under budgetåret 1938/39 utbetalda förskot
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition Nr 252.

53

ten anpassats efter de verkliga lönekostnaderna för tiden den 1 januari—den

30 juni 1938, hade förskottens sammanlagda belopp bort utgöra i runt tal

82.0 miljoner kronor i stället för hittills utanordnade omkring 73,0 miljoner

kronor. Under budgetåret 1939/40 skulle därvid i samband med slutrekvisitionerna

för nu löpande budgetår komma att utbetalas i runt tal (96,0 —

— 82,0 =) 14,0 miljoner kronor, avseende lönekostnader för budgetåret

1938/39. Med hänsyn till vad ovan sagts i fråga om de under budgetåret

1938/39 gjorda förskottsbetalningarna, vilka med omkring (82,0— 73,0 =)

9.0 miljoner kronor understigit vad som enligt denna beräkningsgrund bort

utgå, skulle under nästkommande budgetår av de å innevarande budgetår

belöpande lönekostnaderna komma att utbetalas ett belopp å tillhopa

(14,0 + 9,0 =) 23,0 miljoner kronor.

Emellertid hade, såvitt framginge av förutberörda promemoria, ifrågasatts,

att ytterligare förskott å statsbidraget till avlöning åt lärare vid folkskolor

skulle utbetalas till skoldistrikten under innevarande budgetår med

i runt tal 9,0 miljoner kronor. I den remitterade promemorian föresloges

sålunda, att för nu angivna ändamål föreskrift skulle meddelas av innehåll,

att statskontoret och länsstyrelserna före utgången av juni månad 1939

lill skoldistrikten utan särskild rekvisition skulle utbetala ytterligare förskott

för redovisningsåret 1938/39 å statsbidrag till avlöning åt lärare vid

folkskolor med ett belopp så avpassat, att det utgjorde skillnaden mellan,

å ena sidan, vad som utbetalts i förskott under januari 1939 och, å andra

sidan, det förskottsbelopp, som utbetalts för höstterminen 1938. Med hänsyn

till den sena tidpunkten för utbetalandet av detta extra förskott syntes

tillika böra föreskrivas, att något ränteavdrag å en procent icke skulle vid

den slutliga avräkningen av statsbidraget till distriktet avdragas för det förskott,

som i enlighet med denna föreskrift kunde komma att utbetalas till

distriktet.

I enlighet med de nu gjorda beräkningarna och under förutsättning att

förenämnda ytterligare förskott komme att utbetalas under innevarande

budgetår — en åtgärd som riksräkenskapsverket ansåge sig böra förorda -—- skulle alltså av de å sistnämnda budgetår belöpande avlöningskostnaderna

14.0 miljoner kronor — vilket belopp utgjorde dels skoldistrikten tillkommande

ytterligare avlöningsbelopp, dels ock de pensionsavgifter, vilka skulle

erläggas till statens pensionsanstalt för budgetåret 1938/39 — kunna beräknas

komma att utanordnas i början av budgetåret 1939/40 och sålunda belasta

det i riksstaten för sagda budgetår uppförda anslaget.

Vad härefter anginge storleken av det förskott, som borde utbetalas i

juli månad 1939, skulle detta enligt föreskrifterna i kungörelsen den 10 december

1937 (nr 999) utgå med ett belopp, motsvarande 90 procent av det

statsbidrag, som på grund av distriktets gjorda rekvisition efter avdrag av

pensionsavgifter utbetalts för tiden den 1 januari—den 30 juni 1938. Såsom

ovan nämnts hade för denna tid utanordnats statsbidrag med 47,9 miljoner

kronor. Det härå beräknade förskottet hade ovan uppskattats till i runt

tal 41,0 miljoner kronor. Enligt bestämmelserna i ovannämnda kungörelse

skulle det förskott, som utbetalas i januari månad 1940, utgöra 45 procent

av det belopp, som på grund av distriktets gjorda rekvisition efter avdrag av

pensionsavgifter utbetalts för redovisningsåret 1938/39. De sammanlagda

kostnaderna, vilka belöpte å budgetåret 1938/39, torde enligt i det föregående

gjorda beräkningar kunna uppskattas till i ruut tal 96,0 miljoner kronor. I

detta sammanhang borde emellertid erinras, alt i samband med regleringen

av folkskollärarnas pensionsförhållanden en avsevärd höjning av såväl

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 252.

tjänste- som familjepensionsavgifterna för dessa befattningshavare ägt rum

från och med ingången av budgetåret 1938/39. Enligt vad som framginge av

skolöverstyrelsens beräkningar, skulle efter pensionsregleringens genomförande

pensionsavgifterna komma att uppgå till omkring 7,0 miljoner kronor

för budgetår. Det förskottsbelopp, som enligt nu gällande bestämmelser

skulle utbetalas i januari månad 1940, torde med utgångspunkt från de nu

gjorda beräkningarna således komma att utgöra 45 procent av (96,0—7,0=)

89,0 miljoner eller i runt tal 40,0 miljoner kronor. För budgetåret 1939/40

skulle medelsbehovet beträffande anslaget lill bidrag till avlöning åt lärare

vid folkskolor sålunda komma att uppgå till sammanlagt (14,0 4- 41,0 +

+ 40,0=) 95,0 miljoner kronor.

Sistberörda belopp skulle alltså utgöra det för budgetåret 1939/40 erforderliga

anslagsbeloppet till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor, under

förutsättning att förskotten, såsom de nu gällande bestämmelserna å hithörande

område angiva, beräknades med utgångspunkt från vad som utbetalts

i statsbidrag under tidigare budgetår. En dylik beräkningsgrund syntes

emellertid icke kunna tillämpas vid beräknandet av medelsbehovet för

budgetåret 1939/40 å ifrågavarande anslag med hänsyn bland annat därtill,

att från och med instundande budgetår från det egentliga avlöningsanslaget

skulle bestridas jämväl belopp, svarande mot det hittillsvarande dyrtidstilllägget

-— frånsett de s. k. barntilläggen och dyrtidstillägg å slöjdlärararvoden

— och den provisoriska avlöningsförstärkningen. De verkliga avlöningskostnaderna

för folkskollärarna under nästkommande budgetår torde vid

sådant förhållande komma att avsevärt överstiga det ovan angivna beloppet,

95,0 miljoner kronor, vilket beräknats i enlighet med de nu gällande

avlöningsbestämmelserna å hithörande område och under beaktande av de

från och med budgetåret 1938/39 gällande pensionsavgifterna.

Skolöverstyrelsen hade i sina beräkningar rörande medelsåtgången för

budgetåret 1939/40 — vilka beräkningar grundats på en utredning rörande

lärarnas antal, löneklassplacering, fördelning å ortsgrupper m. m. — kommit

till det resultatet, att till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor

skulle erfordras 127,0 miljoner kronor, därav rörligt tillägg 8.1 miljoner

kronor. 1 det av skolöverstyrelsen beräknade beloppet hade även medräknats

kostnad för vissa kvinnliga lärares uppflyttning i högsta löneklassen

med 2,4 miljoner kronor samt därå belöpande rörligt tillägg med 0,1 miljon

kronor. Enligt vad som framginge av Kungl. Majlis proposition nr 176 till

innevarande års riksdag angående provisoriska avlöningsbestämmelser under

budgetåret 1939/40 för vissa kommunanställda lärare m. fl., avsåges

emellertid den av överstyrelsen i dess ovan gjorda beräkningar förutsatta

uppflyttningen av lärarinnorna i högsta löneklassen icke skola äga rum, varför

lönekostnaderna för ett budgetår efter genomförandet av den föreslagna

nya löneregleringen för folkskollärarpersonalen komme att stanna vid

(127,0 — 2,5 =) 124,5 miljoner kronor, vilket belopp riksräkenskapsverket i

sina nedanstående beräkningar avjämnat till 125,0 miljoner kronor.

Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning torde det vara nödvändigt, att

de förskott, vilka skulle utbetalas i juli månad 1939 och januari månad

1940, anpassades efter de verkliga kostnaderna för ifrågavarande lärarlöner,

enär i annat fall ett avsevärt belopp, avseende de å budgetåret 1939/40 belöpande

lönekostnaderna, komme att belasta anslaget för budgetåret 1940/41.

Utbetalades under nästkommande budgetår förskott allenast i den omfattning,

nu gällande bestämmelser medgåve, skulle alltså av de å budgetåret

1939/40 belöpande lönekostnaderna ett belopp av icke mindre än i runt tal

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 252.

55

(125,0 — 81,0 =) 44,0 miljoner kronor komma att belasta anslaget för budgetåret

1940/41. För att undvika att statens kostnader för folkskollärarnas avlönande

på nu angivet sätt förskötes, torde det vara nödvändigt, att särskilda

bestämmelser utfärdades rörande beräknandet av de förskott å ifrågavarande

statsbidrag, vilka skulle tillhandahållas skoldistrikten under juli

månad 1939 och januari månad 1940. Då det gällde att beräkna storleken av

dessa förskott, borde man enligt riksräkenskapsverkets uppfattning utgå

ifrån, att förskottens sammanlagda belopp skulle utgöra 90 procent av det

ovan beräknade beloppet — efter avdrag av tjänsle- och familjepensionsavdragen

— avseende de verkliga kostnaderna under budgetåret 1939/40.

I enlighet med denna beräkningsgrund .skulle förskottens sammanlagda belopp

uppgå till 90 procent av (125,0 — 7,0=) 118,0 miljoner eller i runt tal

106.0 miljoner kronor, av vilket belopp den ena hälften skulle utbetalas i

juli månad 1939 med i runt tal 53,0 miljoner kronor och den andra hälften

i januari månad 1940 med samma belopp. Under förutsättning att förskotten

å statsbidraget till folkskollärarlönerna beräknades till i runt tal 100.o

miljoner kronor, och det belopp, som skulle utanordnas i samband med slutrekvisitionerna

under budgetåret i enlighet med de här ovan tidigare gjorda

beräkningarna uppskattades till 14,0 miljoner kronor, skulle medelsbehovet

beträffande anslaget »Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid

folkskolor» under budgetåret 1939/40 utgöra sammanlagt (106,0+ 14,0=)

120.0 miljoner kronor, vilket sistnämnda belopp riksräkenskapsverket sålunda

finge förorda skulle anvisas å riksstaten för sagda budgetår.

Ett genomförande av detta förslag förutsatte emellertid en ändring av de

nuvarande i kungörelsen den 10 december 1937 (nr 999) angående .statsbidrag

till avlöning av lärare vid folk- och småskolor intagna bestämmelserna

angående tillhandahållande av förskott å statsbidraget åt skoldistrikten.

En föreskrift torde sålunda böra meddelas av innehåll, att varje skoldistrikt

skulle i god tid före den 1 juli 1939 till länsstyrelserna insända en

uppgift å samtliga inom distriktet vid utgången av vårterminen 1939 anställda

såväl ordinarie som icke-ordinarie lärare med angivande av deras

placering i lönehänseende enligt nu gällande avlöningsbestämmelser, varefter

länsstyrelserna med ledning av dessa uppgifter skulle uträkna de olika

distriktens lönekostnader för ett budgetår med tillämpning av det blivande

avlöningsreglementets avlöningsbelopp och bestämmelser i övrigt. Såsom

förskolt skulle därefter till skoldistriktet utbetalas i juli månad 1939 ett belopp

motsvarande 45 procent av den av länsstyrelsen sålunda beräknade

lönekostnaden — efter avdrag av tjänste- och familjepensionsavdragen —

för ett budgetår samt i januari månad 1940 ett lika stort belopp.

Enligt nu gällande bestämmelser skulle, såsom ovan framhållits, vid den

slutliga utanordningen för redovisningsåret av statsbidraget till avlöning åt

lärare vid folkskolor avdragas de förskottsvis utbetalda beloppen jämte en

procent av desamma. Vid den slutliga utanordningen av dyrtidstillägget och

den provisoriska avlöningsförstärkningen, vilka båda löneförmåner förskottsvis

utbetalades till skoldistrikten efter enahanda grunder, som gällde

för avlöningen, avdroges emellertid ej en procent av de förskotterade beloppen.

Då dyrtidstillägget och den provisoriska avlöningsförstärkningen för

framtiden komme att bortfalla och den egentliga avlöningen i stället ökas

med, bland annat, de emot dessa avlöningsförmåner .svarande beloppen,

uppstode frågan, huruvida för framtiden dylikt procentavdrag borde ske å

liela det belopp, sorn förskottsvis komme att tillhandahållas skoldistrikten

från anslaget till statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

I anledning av förevarande spörsmål finge riksräkenskapsverket erinra,

att frågan örn det s. k. procentavdragets avskaffande eller eventuella nedsättning

tidigare varit föremål för övervägande. I skrivelse den 25 maj 1937,

nr 311, i anledning av riksdagens år 1936 församlade revisorers berättelse,

anförde riksdagen sålunda under punkt 10, bland annat, följande: Fråga

hade uppkommit, huruvida icke i samband med löneregleringen för folkoch

småskollärarpersonalen en omläggning av det hitintills tillämpade utbetalningssättet

av statsbidrag till nämnda personal borde vidtagas. Då enligt

löneregleringen i fråga lönerna skulle komma att utbetalas månadsvis i

efterskott, syntes det påkallat, att för varje månad avpassad del av statsbidraget

även utbetalades månadsvis. Genom en sådan anordning skulle de

skäl bortfalla, som föranlett procentavdrag vid den slutliga utbetalningen av

statsbidrag för redovisningsåret. Riksdagen funne för sin del detta förslag

vara ur flera synpunkter att förorda framför ett av statsrevisorerna framfört

förslag om sänkning av procentavdraget. Detsamma syntes lämpligen kunna

genomföras ej blott för folk- och småskol lärarpersonalens vidkommande utan

även beträffande övriga lärarkategorier, i fråga örn vilka enahanda bestämmelser

angående förskottsutbetalningar av statsbidrag gällde. En dylik reform

borde emellertid föregås av en närmare utredning. Riksdagen andolie

alltså, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för åstadkommande av en

omläggning av det hittills tillämpade utbetalningssättet av statsbidrag till

avlönande av lärare vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter. I anledning

härav anbefallde Kungl. Majit genom beslut den 30 december 1937 riksräkenskapsverket

att i samråd med skolöverstyrelsen verkställa utredning i

förevarande avseende samt till Kungl. Majit inkomma med det förslag i ämnet,

vartill utredningen kunde giva anledning. Därefter bade emellertid inom

ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga i ett den 13 juni 1938 avgivet

betänkande och förslag angående skolöverstyrelsens organisation till

behandling upptagit frågan om ändrade utbetalningsföreskrifter i fråga örn

statsbidragen till avlöningar åt lärare vid folkskoleväsendet. De sakkunnigas

förslag, som nära anslöt sig till de i riksdagens ovanberörda skrivelse meddelade

direktiv, innebure i huvudsak, att statsbidrag, varom här vöre fråga,

skulle utbetalas till skoldistrikten månadsvis i efterskott med belopp, som

så nära som möjligt avpassats efter distriktens beräknade verkliga lönekostnader

under månaden, samt att vid den slutliga utanordningen för redovisningsåret

något s. k. procentavdrag ej skulle äga rum. En förutsättning för

att ifrågavarande statsbidrag skulle kunna utbetalas på nu angivet sätt hade

dessa sakkunniga emellertid ansett vara inrättandet av en särskild kameral

byrå i skolöverstyrelsen.

Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning torde det emellertid få anses

lämpligt att i samband med den nya lönereglering, som från och med budgetåret

1939/40 skulle komma till stånd för folkskollärarna, taga ställning till

frågan örn icke det s. k. procentavdraget för framtiden skulle kunna helt

bortfalla, vilken fråga torde kunna lösas självständigt utan samband med

utbetainingsförfarandets ordnande i övrigt. Riksräkenskapsverket ansåge

för sin del, att, då stalén numera principiellt övertagit samtliga kostnader

för lärarnas löner, det knappast kunde anses påkallat, att på grund av de

nu gällande föreskrifterna om tillhandahållande av förskott å dessa statsbidrag

åt skoldistrikten staten räknade sig tillgodo ränta å de sålunda förskotterade

beloppen.

Beträffande det s. k. procentavdragets storlek finge slutligen framhållas,

att detsamma — efter löneregleringens genomförande — torde kunna upp
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majas proposition Nr 252.

57

skattas till en procent av 106,0 eller i runt tal 1,0 miljon kronor. I enlighet

med ovan gjorda beräkningar, vid vilka hänsyn till procentavdraget ej tagits,

skulle lönekostnaderna för ett budgetår kunna uppskattas lill omkring 125,0

miljoner kronor. Efter avdrag av en procent å förskottsvis utbetalda belopp

skulle lönekostnaderna för ett budgetår alltså belöpa sig till omkring 124,0

miljoner kronor. De nu uträknade verkliga lönekostnaderna — med eller

utan s. k. procentavdrag — skulle emellertid med hänsyn till utbetalningsförfarandet

icke komma till uttryck i anslagsbelastningen förrän tidigast

budgetåret 1940/41.

Jag tillåter mig i detta sammanhang jämväl redogöra för efterföljande

ärende rörande minskad undervisningsskyldighet för folkskollärare.

I skrivelse den 29 april 1938 har Stockholms folkskoledirektion hemställt

örn medgivande, att en folkskollärare vid stadens folkskolor i egenskap av

föreståndare för hjälpklasser måtte, utan hinder av bestämmelserna i avlöningsreglementet

den 30 september 1937 för lärare vid folk- och småskolor,

få från och med den 1 juli 1938 åtnjuta inskränkning i sin undervisningsskyldighet

till 12 veckotimmar.

I detta ärende hava utlåtanden avgivits den 17 juni 1938 av skolöverstyrelsen,

den 19 september 1938 av undervisningsväsendets lönenämnd och

den 23 februari 1939 av statskontoret.

Av handlingarna inhämtas följande:

F olkskoledirektionen. Vid Stockholms folkskolor hade, yttrar direktionen,

sedan en lång följd av år varit anordnade hjälpklasser för intellektuellt

efterblivna barn. För att giva hjälpklasserna en fastare organisation och

tillika en speciellt sakkunnig ledning hade från och med år 1933 anställts särskild

föreståndare för dessa klasser. Föreståndaren hade att verkställa intelligcnsundersökning

av barn, som anmäldes till hjälpklassundervisning, och att i

frågor rörande barnens undervisning och vård samråda med barnens föräldrar

och överlärarna. Den allmänna ledningen av hjälpklassarbetet ålåge tillika

föreståndaren, som hade att lämna lärarna råd och anvisningar samt hålla

överläggningar med dem rörande undervisnings- och uppfostringsspörsmål.

Från och med läsåret 1934—35 hade åt föreståndaren jämväl anförtrotts

ledningen av skoldistriktets observationsklasser för svåruppfostrade barn.

Den organisation, som stöde under föreståndarens tillsyn, omfattade läsåret

1937—38 64 klassavdelningar med 837 barn. Såsom föreståndare för hjälpklasserna

hade varit förordnad en ordinarie kvinnlig folkskollärare, som

ulovér sin läraravlöning tillerkänts visst årligt arvode. Föreståndaren hade

således intagit en ställning, som i viss mån kunde jämföras med en överlärares.

För att bereda föreståndaren möjlighet att ägna sig åt sin ledande och

övervakande verksamhet hade folkskoledirektionen medgivit minskning i

hennes undervisningsskyldighet från i hjälpklasser normalt 26 till 12 veckotimmar.

På grund av föreskrifterna i avlöningsreglementet för lärare vid

folk- och småskolor kunde numera en dylik inskränkning i undervisningsskyldigheten

icke utan Kungl. Maj:ts särskilda tillstånd ifrågakomma. Med

hänsyn till hjälpklassundcrvisningens stora betydelse funne direktionen det

synnerligen angeläget, att den hittills tillämpade ordningen för lijälpklassernas

tillsyn och ledning finge bibehållas. Med de viktiga uppgifter, som ålåge

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Majlis proposition Nr 252.

Departe
mentschefen.

föreståndaren, torde en mera omfattande undervisningsskyldighet än 12

veckotimmar icke kunna anses rimlig.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt bifall till framställningen.

Lönenämnden har erinrat, att frågan om folkskollärarnas undervisningsskyldighet

gjorts till föremål för ett särskilt uttalande av 1937 års riksdag

1 samband med genomförandet av löneregleringen för lärare vid folk- och

småskolor. I specialmotiveringen till 3 § av det framlagda förslaget till avlöningsreglemente

hade departementschefen yttrat, att antalet veckotimmar

liksom dittills borde regleras genom de i undervisningsplanen för rikets folkskolor

intagna timplanerna. I anledning härav hade riksdagen yttrat följande

(skrivelse nr 468/1937, sid. 11):

Riksdagen funne det för egen del önskvärt, att avlöningsreglementet lämnade

föreskrifter även beträffande denna del av lärarnas tjänstgöringsskyldighet

och ville därför förorda, att bestämmelser i ämnet intoges i reglementet.

Dessa bestämmelser kunde lämpligen utformas med utgångspunkt

från det av 1936 års lärarlönesakkunniga framlagda förslaget och alltså

ålägga ordinarie lärare skyldighet att meddela undervisning: lärare vid folkskola,

lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola under

minst 28 och högst 30 veckotimmar samt lärare vid småskola under minst

24 och högst 28 veckotimmar. Det syntes befogat att i reglementet inrymma

rätt för skolöverstyrelsen eller i vissa fall statens vederbörande folkskolinspektör

att medgiva minskning av veckotjänstgöringen med en eller annan

timme.

De bestämmelser i ämnet, som sedermera utfärdats (avlöningsreglementet

nr 868/1937, 2 § 2 morn.), anslöte sig till nämnda uttalande av riksdagen, varvid

för lärare i allmänhet den största nedsättning av undervisningsskyldigheten,

som på grund av reglementets bestämmelser kunde ifrågakomma,

uppginge till sex veckotimmar. I fråga om överlärares tjänstgöringsskyldighet

stadgades i avlöningsreglementet, att därom skulle gälla vad som angåves

i den av skolöverstyrelsen för befattningen fastställda instruktionen.

Överlärare i Stockholm ålåge att undervisa minst fem timmar i veckan. Lönenämnden,

som icke ansåge sig böra närmare ingå på frågan, huruvida ett

bifall till förevarande framställning förutsatte riksdagens medverkan, hade i

själva huvudfrågan saknat anledning till erinran mot direktionens hemställan.

Statskontoret har icke velat motsätta sig bifall till direktionens föreliggande

framställning. Med hänsyn till utformningen av stadgandet i 2 §

2 mom. avlöningsreglementet för folk- och småskollärare har emellertid

statskontoret gjort gällande, att för ett medgivande av dylik innebörd erfordrades

riksdagens medverkan.

De av skolöverstyrelsen i skrivelsen den 16 februari 1939 framlagda anslagsberäkningarna

grunda sig på den förutsättningen, att avlöningsbeloppen

för folk- och småskollärare från och med den 1 juli 1939 anpassas efter

de för civilförvaltningen gällande bestämmelserna. Förslag i sådant hänseende

har som nämnts framlagts i propositionen nr 176 till innevarande års

riksdag, enligt vilken en provisorisk reglering av lärarlönerna i anslutning

till sistnämnda bestämmelser skall vidtagas för budgetåret 1939/40. Jämlikt

det i propositionen framställda förslaget skola i stället för de lönebelopp,

som nu gälla för vederbörande löneklasser, tillämpas de lönebelopp, som

enligt löneplanen A i det av 1938 års riksdag godkända civila avlöningsregle
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

59

mentet gälla för löneklasser med motsvarande ordningsnummer, samt vidare

rörligt tillägg utgå enligt bestämmelserna i nämnda reglemente och efter

samma procenttal, som komma att fastställas för befattningshavare, underkastade

reglementet. I propositionen förutsättes, att nu utgående särskilda

lönetillägg av olika slag skola omregleras, barntillägg övergångsvis utgå på

sätt i propositionen närmare angives men provisoriskt dyrortstillägg, provisorisk

avlöningsförstärkning, dyr tidstillägg och personlig lönefyllnad icke

under nästa budgetår av vederbörande befattningshavare åtnjutas.

Skolöverstyrelsens anslagsberäkningar bygga på en utredning rörande

lärarnas antal, placering i löneklasser och fördelning på olika ortsgrupper

m. m. Med ledning av denna utredning har beräknats det belopp, vartill

ifrågavarande befattningshavares sammanlagda avlöningsförmåner komma

att uppgå under nästkommande budgetår, vilket belopp ansetts motsvara anslagsbehovet.

Hänsyn har emellertid härvidlag icke tagits till att anslagsbehovet

i hög grad påverkas av gällande bestämmelser rörande rekvisition

och utbetalning av statsbidrag till kostnaderna för lärarlöner. En revision

av överstyrelsens anslagsberäkningar med beaktande härav har verkställts

av statskontoret och riksräkenskapsverket. Det yttrande, som avgivits av

det sistnämnda ämbetsverket, synes mig kunna läggas till grund för anslagsberäkningarna

för nästa budgetär.

Innan jag ingår på nämnda anslagsberäkningar, torde emellertid böra

undersökas, vilka merkostnader den i propositionen nr 176 ifrågasatta provisoriska

löneregleringen för lärare vid folk- och småskolor samt därmed

jämförliga befattningshavare kan beräknas komma att medföra för statsverket.

En uppfattning härom synes kunna erhållas genom en jämförelse

mellan dels skolöverstyrelsens i skrivelsen den 14 oktober 1938 utförda

beräkningar rörande årskostnaderna vid tillämpning av de nu gällande

lönebestämmelserna, dels ock överstyrelsens i skrivelsen den 16 februari

1939 verkställda beräkningar rörande årskostnaderna vid en anpassning

av avlöningsbeloppen för nämnda befattningshavare efter de för civilförvaltningen

från och med den 1 juli 1939 gällande bestämmelserna. Visserligen

bör beaktas, att de sistnämnda beräkningarna i vissa hänseenden avvika

från de förutsättningar, som angivits i propositionen nr 176 — överstyrelsen

ägde, då beräkningarna verkställdes, icke kännedom örn detaljerna

i den för budgetåret 1939/40 ifrågasatta provisoriska löneregleringen

— men dessa avvikelser synas med ett undantag icke behöva medföra

några mer avsevärda jämkningar i överstyrelsens beräkningar. Undantaget

avser, att överstyrelsen vid sina beräkningar förutsatt, att de kvinnliga

lärarna skulle uppflyttas i högsta löneklassen, vilket emellertid enligt

nämnda proposition icke skall äga ruin. På grund härav torde det, i anslutning

till riksräkenskapsverkets yttrande i ärendet, kunna beräknas, ati

årskostnaderna efter genomförandet av den nya löneregleringen för lärarpersonalen

vid folk- och småskolorna komma alt uppgå till i runt tal

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Majus proposition Nr 252.

124 500 000 kronor. Läggas härtill motsvarande kostnader för lärare vid

statsunderstödda sjukvårdsansialter och barnhem (220 000 kronor) samt

för föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor

(300 000 kronor), erhålles ett kostnadsbelopp av tillhopa omkring

125 000 000 kronor. Detta belopp får anses innesluta samtliga löneutgifter

efter den provisoriska löneregleringens genomförande utom dels

barntillägg, från vilken kostnad i detta sammanhang torde böra bortses,

dels ock de kostnader, som skola bestridas från förslagsanslaget till folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter. Av överstyrelsens

utredning framgår även, att berörda belopp hänför sig till de förhållanden

i fråga om lästidens längd och lärarnas härav betingade placering

i lönegrader, som kunna beräknas föreligga under läsåret 1939—40.

Årskostnaderna för statens bidrag till avlöning jämlikt nu gällande avlöningsreglemente

samt till provisoriskt dyrortstillägg åt lärare vid folkoch

småskolor torde med ledning av utav skolöverstyrelsen i skrivelsen

den 14 oktober 1938 och i övrigt lämnade uppgifter kunna beräknas till

95 600 000 kronor, vartill komma kostnader för bidrag till avlöning åt jämförliga

lärare samt för provisorisk avlöningsförstärkning och dyrtidstillägg.

Nämnda belopp å 95 600 000 kronor synes emellertid hänföra sig till de

förhållanden i fråga om lästid etc., som förelågo vårterminen 1938. För

att förutnämnda belopp å 125 000 000 kronor skall i nyssberörda hänseende

bliva jämförbart med beloppet å 95 600 000 kronor, torde förstnämnda

avlöningssumma böra minskas med den i överstyrelsens skrivelse av den

16 februari 1939 angivna kostnadsökningen med 3 987 428 kronor på grund

av lästidens utsträckning och alltså beräknas till i runt tal 121 000 000

kronor.

Härigenom och med utnyttjande av överstyrelsens beräkningar i övrigt

erhålles följande sammanställning rörande kostnadsökningen för statsverket

vid ett genomförande av den i propositionen nr 176 föreslagna provisoriska

löneregleringen för folk- och småskollärare samt jämförliga befattningshavare

(rörligt tillägg 6 procent, dyrtidstillägg 16 procent):

Årskostnader vid provisorisk lönereglering enligt propositionen nr 176

för lärare vid folk- och småskolor samt jämförliga befattningshavare

(exklusive barntillägg) .................................... kronor 121 000 000

Årskostnader vid nu rådande löneförhållanden:

a) Statsbidrag till avlöning jämlikt avlöningsreglementet

samt till provisoriskt dyrortstill
lägg

åt lärare vid folk- och småskolor .... kronor 95 600 000

b) D:o åt lärare vid sjukvårdsanstalter och

barnhem ................................ » 130 000

c) D:o åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid skolhem och arbetsstugor.. » 180 000

d) Provisorisk avlöningsförstärkning åt de under

a)—c) angivna befattningshavarna .... » 5 120 000

e) Dyrtidstillägg (exklusive barntillägg) åt samma

befattningshavare .................... » 16 500 000 »

117 530 000

Kostnadsökning kronor 3 470 000.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

61

Ifrågavarande kostnadsökning kan alltså med utgångspunkt från de förhållanden

i fråga om lästidens längd, som förelågo vårterminen 1938, uppskattas

till omkring 3^2 miljoner kronor.

Jag övergår härefter till att för budgetåret 1939/40 beräkna förevarande

anslag till bidrag till avlöning åt lärare vid folk- och småskolor.

I anslutning till vad i förutberörda inom finansdepartementet upprättade

promemoria föreslagits — vilket förslag av statskontoret lämnats utan erinran

och av riksräkenskapsverket förordats -— vill jag inledningsvis tillstyrka,

att föreskrift meddelas av innebörd, att statskontoret och länsstyrelserna

skola före utgången av juni 1939 till skoldistrikten utan särskild

rekvisition utbetala ytterligare förskott å statsbidrag för redovisningsåret

1938/39 till förevarande ändamål med belopp, motsvarande skillnaden mellan

å ena sidan vad som utbetalats i förskott under januari 1939 och å andra

sidan det förskoltsbelopp, som utbetalats för höstterminen 1938. Jag biträder

även förslaget, att vid den slutliga utanordningen av statsbidraget för

redovisningsåret 1938/39 avdrag icke skall ske med viss del (en procent)

av det sålunda före utgången av juni månad förskjutna beloppet. Om riksdagen

lämnar vad sålunda föreslagits utan erinran, torde närmare bestämmelser

i ämnet böra av Kungl. Maj:t framdeles meddelas. Enligt riksräkenskapsverkets

kalkyler kan det beräknas, att av statens på tiden före den 1 juli

1939 belöpande utgifter för statsbidrag till bestridande av ifrågavarande lönekostnader

ett belopp av omkring 14 000 000 kronor kommer att vid bifall

till vad av mig nu föreslagits belasta det anslag, som bör för budgetåret

1939/40 anvisas till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Såsom redan nämnts, anser jag mig böra uppskatta avlöningskostnaderna

för budgetåret 1939/40 till i runt tal 124 500 000 kronor, vilket belopp jag

dock här i likhet med riksräkenskapsverket avjämnar till 125 000 000 kronor.

Av delta belopp torde, efter avdrag av de till 7 000 000 kronor beräknade

tjänste- och familjepensionsavgifterna, i runt tal 90 procent, eller

omkring 106 000 000 kronor, böra utanordnas i förskott under nämnda budgetår

i enlighet med bestämmelser, som det torde få ankomma på Kungl.

Majit att i anslutning till riksräkenskapsverkets i sådant avseende framställda

förslag framdeles meddela. Jag föreslår följaktligen, att för nu

ifrågavarande ändamål för nästa budgetår beräknas ett belopp av

(14 000 000 + 106 000 000 =) 120 000 000 kronor.

Riksräkenskapsverket har jämväl upptagit frågan, huruvida för framtiden

vid slutlig utanordning av statsbidrag reduktion bör ske med förutnämnda

del (en procent) av de å statsbidraget förskjutna beloppen. Ämbetsverket

anser för sin del, att sådan reduktion icke bör hädanefter komma till stånd.

Ehuru jag finner starka skäl tala för riksräkenskapsverkets uppfattning, anser

jag dock med hänsyn till den ståndpunkt, som av riksdagen intagits i

denna fråga, det lämpligast, att denna fråga vinner sin lösning i samband

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition Arr 252.

med en övergång till ett system med utbetalning av statsbidrag till lärarlöner

månadsvis. Jag vill därför icke nu framställa förslag om avskaffande av

ifrågavarande procentuella avdrag vid slutavräkning å statsbidrag. Framhållas

bör även, i anslutning till ett av riksräkenskapsverket i dess utlåtande

gjort uttalande, att vid en eventuell omläggning av utbetalningsförfarandet

jämväl torde böra upptagas till närmare övervägande frågan om fastställande

av särskild avlöningsstat för detta och därmed jämförliga anslag. Av tekniska

skäl låter det sig icke göra att under nuvarande förhållanden genomföra

en sådan ur många synpunkter önskvärd anordning.

I det av mig angivna belopp av 120 000 000 kronor, varmed förevarande

anslag bör för nästa budgetår uppföras, ingå jämväl de av överstyrelsen

angivna utgifterna för avlönande av Överlärare, för ersättning för flyttningskostnad

samt för anordnande av försök med förstärkningsanordningar vid

vissa skolformer. Mot överstyrelsens i dessa hänseenden framställda förslag

har jag intet att erinra. Jag vill framhålla, alt försök med ifrågavarande

förstärkningsanordningar, vid bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 149

till innevarande års riksdag, torde böra anordnas jämväl under nästa

budgetår.

I detta sammanhang anser jag mig böra beröra vissa ärenden, som visserligen

icke påverka anslagsberäkningarna för nästa budgetår men som lämpligen

böra behandlas i samband därmed.

För ett av dessa ärenden, nämligen frågan om en avsevärdare nedsättning

av undervisning sskyldigheten för en folkskollärare i egenskap av föreståndare

för hjälpklasser, har redogörelse lämnats i det föregående. Mot bifall till

den i ämnet föreliggande framställningen har jag i likhet med de hörda myndigheterna

intet att invända. Därest riksdagen icke framställer någon erinran

häremot, torde det få ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga bestämmelser.

Vissa likartade fall kunna tänkas uppkomma. Jag anser mig böra

här utgå från att Kungl. Majit skall äga att, efter prövning av de i varje särskilt

fall föreliggande förhållandena, utan riksdagens hörande meddela undantag

från gällande bestämmelser rörande undervisningsskyldighetens omfattning.

Jag förutsätter dock självfallet, att återhållsamhet kommer att iakttagas

vid prövning av framställningar av denna art.

Stockholms folkskoledirektion har i skrivelse den 2 februari 1939 gjort

framställning om vidtagande av åtgärder för att möjliggöra statsbidrag till

avlönande av s. k. reservvikarier. I skrivelsen framhålles, att det i en stad

av Stockholms storlek — med 1 162 lärare vid folk- och småskolor under

innevarande läsår — funnes ett stadigvarande behov av lärare, som kunde

inträda i tjänstgöring vid uppkommande sjukdomsfall eller andra hinder

för de fast anställda lärarna. Alltsedan år 1908 hade därför staden för

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

63

ändamålet anställt ett antal manliga och kvinnliga lärare. Under tider, då

sistnämnda lärare icke hade vikariatstjänstgöring, kunde de efter skolledningens

anvisning tjänstgöra i stället för andra lärare, som därigenom fått

tillfälle att åhöra lektioner i andra skolavdelningar. För de tider av anställningsperioden,

då reservvikarierna icke hade förordnande för tjänstledig

lärare, hade de åtnjutit ersättning av stadens medel såsom extra ordinarie

eller vikarierande lärare. Under tider, då de på grund av sjukdom icke kunde

tjänstgöra, ägde de alltså uppbära avlöning enligt de grunder, som gällde

för extra ordinarie lärare. Detsamma tillämpades vid förbud mot tjänstgöring

till förekommande av smittfara samt vid havandeskap eller barnsbörd.

Då genom statsmakternas försorg åtgärder icke vidtagits för att fylla behovet

i förevarande avseende, hade staden nödgats att även efter genomförandet

av 1937 års lönereglering för lärarpersonalen vid folk- och småskolor

själv sörja för upprätthållande av det rådande vikariesystemet. Då

detta system vore både nödvändigt och lämpligt, hemställdes örn motsvarande

statliga åtgärder.

Jag har ansett mig böra bär beröra nyssnämnda fråga med hänsyn därtill,

att det synes i viss mån tveksamt, örn förfarandet står i god överensstämmelse

med gällande statsbidragsbestämmelser. Emellertid torde anordningen

få tills vidare tillämpas men frågan tagas under övervägande i samband med

den utredning om lärarnas vid folk- och småskolor avlöningsförhållanden,

som enligt vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang föreslagit

bör föregå lärarnas inordnande under civila avlöningsreglementet. Därvid

torde böra uppmärksammas jämväl huruvida det i andra större städer

varit erforderligt att vidtaga åtgärder av antydd art.

Vidare har Sveriges överlärarförbund hemställt, att Överlärare i skoldistrikt

måtte tillsättas av skolöverstyrelsen och inordnas i det statliga lönesystemet

samt att framställning i ämnet måtte göras till 1939 års riksdag.

Enligt gällande bestämmelser upprättar skolöverstyrelsen förslag till lärartjänst,

som är förenad med överlärarbefattning, varefter skoldistrikt företager

val bland de på förslaget uppförda. Skolöverstyrelsen har i yttrande

den 27 december 1938 avstyrkt, att förslag i den av överlärarförbundet angivna

riktningen förelägges 1939 års riksdag, och har därvid framhållit,

bland annat, att förslaget, som i vissa avseenden syntes vara beaktansvärt,

näppeligen kunde förverkligas utan att hava varit föremål för en mera

ingående utredning.

För egen del finner jag det ur olika synpunkter önskvärt, att överlärarinstitutionen

fastare inordnas i skoladministrationen. Frågan synes emellertid

böra närmare utredas, och jag anser mig därför icke böra nu påkalla åtgärder

av den innebörd, som av överlärarförbundet ifrågasatts.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

Till Kungl. Maj:ts prövning föreligga härförutom två ärenden angående

befrielse från fortsättningsskolplikt för elever, som genomgått åttaårig folkskola,

det ena avseende Mariestads skoldistrikt och det andra Jönköpings

skoldistrikt. Dessa båda ärenden torde med hänsyn till deras principiella

innebörd böra här beröras.

Mariestads skoldistrikt har anhållit dels örn tillstånd att vid distriktets

folkskola, som omfattar sju klasser, inrätta en obligatorisk åttonde klass,

dels ock, vid bifall till nämnda framställning, örn befrielse för skoldistriktet

att anordna fortsättningsskola.

Jönköpings skoldistrikt har anhållit, att vid distriktets skolor, som jämväl

omfatta sju klasser, måtte få inrättas en frivillig åttonde årsklass samt att

de lärjungar* som komme att genomgå dylik klass, måtte befrias från dem

eljest åliggande fortsättningsskolplikt.

I ärendena hava yttranden avgivits av vederbörande folkskolinspektörer

och domkapitel samt av skolöverstyrelsen.

Enligt § 6 fortsättningsskolestadgan skall kursen i fortsättningsskolan omfatta

minst 360 undervisningstimmar. I skoldistrikt, som vid folkskola, tillhörande

någon av folkskolans huvudformer (heltidsläsande skolor), anordnat

obligatorisk sjunde årsklass eller inrättat en folkskolans högre avdelning,

kan dock efter prövning i varje särskilt fall av skolöverstyrelsen, fortsättningsskolkursen

för sådana lärjungar, som med godkänt avgångsbetyg lämnat

dylik folkskolas sjunde årsklass eller som genomgått en årskurs i folkskolas

högre avdelning, kunna omfatta en årskurs med ett mindre antal

undervisningstimmar än 360, dock minst 180.

Även i skoldistrikt, som vid halvtidsläsande folkskola anordnat obligatorisk

åttonde årsklass, kan för lärjungar, vilka avgått från nämnda klass,

fortsättningsskolan omfatta allenast en årskurs örn minst 180 undervisningstimmar.

I kungörelsen nr 423/1928 har vidare föreskrivits, att läroplan för sådan

folkskolans högre avdelning eller sju- eller åttaklassig folkskola, på vilken

grundas fortsättningsskola med ett mindre antal undervisningstimmar än

360, skall prövas och godkännas av skolöverstyrelsen. Härvid skall tillses,

att undervisningen under första året av folkskolans högre avdelning samt

sjunde eller åttonde folkskolåret så ordnas, att under detsamma inhämtas så

mycket av det för fortsättningsskolan föreskrivna kunskapsstoff, som eljest

skulle hava inhämtats under det första året av fortsättningsskolan.

Fortsättningsskolpliktig är i regel envar, som med fullständigt avgångsbetyg

lämnat den egentliga folkskolan. Enligt § 27 i nämnda stadga skall

dock skolplikt^, som åtnjuter undervisning i bland annat folkskolans högre

avdelning, därmed anses fullgöra sin fortsättningsskolplikt. Vederbörande

skolstyrelse äger att i vissa fall medgiva befrielse från fortsättningsskolplikt.

Sådan befrielse får dock i regel ej medgivas skolpliktig, som genomgått

allenast en årskurs av folkskolans högre avdelning.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 252.

Förevarande bestämmelser hava givit upphov till viss tvekan angående

fortsättningsskolplikten för lärjungar, som genomgått en ettårig högre avdelning,

byggd på obligatorisk sjuårig folkskola. I skoldistrikt med dylik

anordning har, enligt vad jag inhämtat, fullgjord skolgång i den högre avdelningen

i regel medfört befrielse från fortsättningsskolplikt. Denna tolkning

synes mig stå i överensstämmelse med de av riksdagen godkända grunderna

för folk- och fortsättningsskolplikten. Med stadgandet angående förbud mot

befrielse från fortsättningsskolplikt för barn, som genomgått allenast en årskurs

av folkskolans högre avdelning, torde nämligen i främsta rummet hata

åsyftats att betaga skoldistrikt möjligheten att genom inrättande av ettårig

folkskolas högre avdelning, byggd på sexårig folkskola, inskränka den

sammanlagda skolpliktstiden till sju år, medan den eljest omfattar åtta år

(jfr propositionen nr 70/1928, sid. 18).

Genom beslut av 1935 års riksdag (skrivelse nr 297) skall folkskola

omfatta sju årsklasser, övergång från sexårig till sjuårig folkskola skall ske

successivt och i regel vara verkställd senast med ingången av läsåret 1948—

49. I samband härmed förklarade riksdagen hinder ej möta för Kungl. Majit

att, i händelse särskilda förhållanden därtill föranledde, på framställning av

skoldistrikt medgiva anordnande av folkskola med större antal obligatoriska

klasser än sju. Något uttalande örn fortsättningsskolplikten för barn, vilka

genomgått fler än sju obligatoriska årsklasser, gjordes icke.

Befrielse från skyldighet för skoldistrikt att anordna fortsättningsskola,

därest folkskolan omfattar åtta obligatoriska årsklasser, torde ej få anses

rubba den från forisättningsskolans tillkomst godtagna regeln om en sammanlagd

undervisningstid i folk- och fortsättningsskola av minst åtta år.

Vare sig folkskolan är anordnad på detta sätt eller såsom sjuårig folkskola

med ettårig högre avdelning bör emellertid tillses, att undervisningen i den

åttonde klassen eller högre avdelningen så ordnas, att i densamma inhämtas

så mycket av det för ifrågakommande typ av fortsättningsskola särskilt föreskrivna

kunskapsstoff, som eljest skulle hava inhämtats i fortsättningsskolan.

Härigenom erhålles anslutning till ett av 1928 års riksdag i skrivelse

nr 168 gjort uttalande rörande förkortad fortsättningsskola för lärjungar,

som genomgått en årskurs i folkskolans högre avdelning. Det torde ankomma

på Kungl. Majit alt, om riksdagen lämnar vad nu anförts utan erinran,

vidtaga erforderliga åtgärder. Lämpligen böra generella föreskrifter

meddelas av det innehåll, som av mig antytts.

Innan det nu gällande avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor

trädde i kraft, åtnjöt lärarpersonalen på vissa håll särskilda kommunala

löne- eller pensionsförmåner. Sedan lärarna genom den senaste

löneregleringen tillförsäkrats dyrortsgruppcrade löner, må dylika kommunala

löne- och pensionsförmåner i princip icke längre utgivas. I enlighet

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 252.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 252.

härmed har i gällande kungörelse angående statsbidrag till avlöning av lärare

vid folk- och småskolor m. m. förordnats, att såsom villkor för statsbidrag

skall gälla, att lärares avlöningsförmåner utgå i enlighet med vad

därom stadgas och att läraren icke därutöver får av skoldistriktet åtnjuta

ersättning för utförande av arbetsuppgifter, som enligt meddelade bestämmelser

kunna åläggas honom i tjänsten. Då det emellertid ansetts oriktigt,

att en lärare genom löneregleringen skulle behöva vidkännas försämring av

sina dittillsvarande löne- eller pensionsförmåner, hava vissa övergångsbestämmelser

meddelats. Sålunda har föreskrivits, att lärare skall, så länge

han kvarstår i samma eller motsvarande befattning inom skoldistriktet, av

distriktet såsom personlig lönefyllnad erhålla gottgörelse för genom övergången

till den nya lönestaten minskad löneinkomst. Härjämte har föreskrivits,

att, örn lärare avgår med pensionsrätt, skall han av skoldistriktet

erhålla personlig pensionsfyllnad med skillnaden mellan det pensionsbelopp,

som skulle utgått enligt de äldre bestämmelserna, och de pensionsförmåner,

som utgå enligt gällande pensionsbestämmelser. Föreskrifterna i fråga avse

sådan lärare, som omedelbart före löneregleringen innehade ordinarie eller

därmed likställd befattning eller som vid höstterminens slut 1937 var anställd

såsom extra ordinarie lärare.

I fråga om de kommunala pensionsförmånerna har viss tvekan uppkommit

angående lärarens och kommunens inbördes rättigheter och skyldigheter

efter löneregleringen i de fall, då läraren enligt kommunens bestämmelser

erlagt avgifter för pensionsförmånerna i fråga. Den utredning, som

i anledning härav igångsatts, har ännu icke hunnit slutföras. Emellertid anser

jag mig kunna utgå ifrån, att, därest utredningen skulle visa, att kommunerna

böra och äro beredda att erlägga viss av Kungl. Majit godkänd

gottgörelse för de av lärarna erlagda pensionsavgifterna, gällande statsbidragsbestämmelser

icke utgöra hinder för kommunerna att utbetala dylik

gottgörelse.

6. Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vissa barnhem intagna barn i skolåldern. Bidrag till avlöning åt

föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem

och arbetsstugor.

Dessa båda förslagsanslag äro nu uppförda med 130 000 kronor respektive

170 000 kronor. Enligt kungörelsen nr 955/1937 skall avlöningsreglementet

den 30 september 1937 (nr 868) för lärare vid folk- och småskolor från och

med den 1 januari 1938 i tillämpliga delar vara gällande för nu ifrågavarande

lärare. Statsbidrag till deras avlöning utgår enligt enahanda grunder,

som gälla för lärare vid folk- och småskolor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 252.

67

Skolöverstyrelsen har i skrivelser den 31 augusti och den 14 oktober 1938

gjort framställning om anslag till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1939/40. Statskontoret har utlåtit sig i ärendet den 25 oktober och den 10

november 1938.

I förutnämnda skrivelse den 16 februari 1939 har därefter överstyrelsen

inkommit med nya anslagsberäkningar med hänsyn till ifrågasatt anpassning

av hithörande befattningshavares löner till det civila avlöningsreglementets

lönebelopp. Av denna skrivelse inhämtas följande:

Bidrag till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda

sjukvård sanstalter och vissa barnhem intagna

barn i skolåldern. Av en skrivelsen bifogad tabell (VI)

framginge antalet fast anställda lärare vid ifrågavarande anstalter och barnhem.

Med samma beräkningsgrunder, som tillämpats vid beräkning; av

lönebeloppen för folk- och småskollärare, uppginge det för ändamålet erforderliga

beloppet till 230 955 kronor, vartill komine kallortstillägg, uppgående

till 390 kronor. Den kostnadsökning, som kunde uppkomma till följd

av läsårets förlängning vid en eller annan skola samt på grund av vissa

lärarinnors uppfattning i högsta löneklassen, hade beräknats till 10 000

kronor. Lönebeloppet uppginge sålunda sammanlagt till 241 345 kronor.

Bostadsersättningen, varmed sistnämnda bruttobelopp borde minskas, hade

beräknats till sammanlagt 37 434 kronor, varefter återstode 203 911 kronor.

Då emellertid ett mindre belopp borde beräknas till avlönande av vikarier

för ifrågavarande lärare, syntes anslaget för budgetåret 1939/40 kunna upplagas

med 207 000 kronor.

Anslagsbehovet till rörligt tillägg åt hithörande lärare beräknades till i

runt tal 1A 500 kronor.

Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och biträdande

föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor.

Antalet befattningshavare angåves å en vid skrivelsen fogad tabell (VII).

Med tillämpning av förut angivna beräkningsgrunder uppginge avlöningsbeloppet

till 281 640 kronor. Härtill komme kallortstillägg med ett beräknat

belopp av 26 850 kronor. På grund av efter den 1 juli 1938 genomförd förlängning

av lästiden vid skolor inom vissa av de skoldistrikt, där skolhem

och arbetsstugor vore belägna, komme ett antal av dessa befattningshavare

att under läsåret 1939—40 tillhöra högre lönegrad än under vårterminen

1938. Den dels till följd härav, dels på grund av vissa befattningshavares

uppfattning i högsta löneklassen uppkommande kostnadsökningen hade beräknats

till 15 000 kronor. Lönebeloppet uppgår sålunda till 323 490 kronor.

Detta bruttobelopp borde minskas med bostadsersättningen, som beräknats

uppgå till 47 742 kronor, och återstode därefter ett belopp av 275 748 kronor.

Då någon ökning av antalet befattningshavare kunde förväntas, och

ett mindre belopp vore erforderligt till avlöning av vikarier, borde emellertid

anslaget för budgetåret 1939/40 upptagas till i avrundat tal 285 000

kronor.

Anslagsbehovet till rörligt tillägg beräknades lill i runt tal 77 800 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 7 mars 1939 med tillämpning av de beräkningsgrunder,

som statskontoret använt i fråga örn anslaget till bidrag

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

Departe
mentschefen.

till avlöning åt lärare vid folkskolor, uppskattat kostnaderna för bidrag till

avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa

barnhem intagna barn i skolåldern till i runt tal 243 000 kronor och kostnaderna

för bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid skolhem och arbetsstugor till i runt tal 283 000 kronor, varvid

i båda fallen bostadsersättningar frånräknats.

Riksråkenskapsverket har i utlåtande den 16 mars 1939 yttrat:

I fråga örn utbetalandet av dessa båda anslag gällde i huvudsak enahanda

föreskrifter som för det stora anslaget till bidrag till avlöning åt lärare vid

folkskolor. Anslagsbelastningen under budgetåret 1939/40 skulle alltså med

nu gällande utbetalningsföreskrifter vara beroende av dels vad som skulle

utbetalas i samband med slutredovisningen av kostnaderna för budgetåret

1938/39, dels ock de förskott, vilka skulle utbetalas i juli månad 1939 och i

januari månad 1940. För att anpassa förskotten efter de beräknade verkliga

utgifterna under budgetåret 1939/40 torde fördenskull vara erforderligt att

jämväl i fråga örn utbetalningarna avseende dessa anslag föreskreves, att förskotten

skulle beräknas med stöd av infordrade uppgifter rörande ifrågavarande

befattningshavares antal och löneklassplacering m. m. vid utgången

av vårterminen 1939 på sätt av riksråkenskapsverket närmare angivits rörande

folkskollärarna. Vad anginge anslagens storlek för nästkommande

budgetår, finge riksråkenskapsverket föreslå, att i enlighet med överstyrelsens

beräkningar anslaget till bidrag till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern

upptoges till i runt tal 220 000 kronor samt anslaget till bidrag till

avlöning åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem

och arbetsstugor med ett avrundat belopp av 300 000 kronor.

Jag biträder överstyrelsens och riksräkenskapsverkets beräkningar av förevarande

anslag, vilka innebära en höjning av anslaget till bidrag till avlönande

av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vissa barnhem

intagna barn i skolåldern med i runt tal 90 000 kronor och av

anslaget till avlöning åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid skolhem och arbetsstugor med i runt tal 130 000 kronor. Anslagen

böra således för nästa budgetår uppföras med 220 000 kronor, respektive

300 000 kronor. Mot vad av riksråkenskapsverket föreslagits beträffande

sättet för beräknande av förskott å statsbidrag synes intet vara att erinra.

Härutinnan hänvisar jag till vad i det föregående yttrats rörande anslaget

till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

7. Understöd åt högre folkskolor.

Förslagsanslaget till Högre folkskolor: Understöd är nu uppfört med

1 850 000 kronor. Genom beslut av 1938 års riksdag har lönereglering genomförts

vid förevarande skolor från och med den 1 januari 1939. Enligt

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

69

propositionen nr 230/1938 beräknades anslagsbehovet för förra delen av

budgetåret 1938/39 till 750 000 kronor och för senare delen av samma budgetår

till 1 100 000 kronor, varav 55 000 kronor till bestridande av kostnader

för s. k. övergångslön.

Skolöverstyrelsen har i förutnämnda skrivelser den 31 augusti 1938 och

den 17 februari 1939 framlagt förslag angående beräkning av förevarande

anslag för budgetåret 1939/40. För anslagsberäkningarna har redogjorts i

det föregående. Jämväl beträffande statskontorets och riksräkenskapsverkets

i ärendet avgivna yttranden hänvisas till det föregående.

I anslutning till vad i det föregående yttrats rörande beräkningen av mot- Departesvarande

anslag till kommunala flickskolor och kommunala mellanskolor, menfscAe^cn

anser jag mig böra för nästa budgetår uppskatta förevarande anslag till högre

folkskolor med utgångspunkt från statskontorets förutberörda anslagskalkyler.

Det av statskontoret angivna anslagsbeloppet, 3 471 786 kronor, bör

å ena sidan minskas med de till 18 684 kronor uppskattade kostnaderna för

barntillägg, vilka skola bestridas från annat anslag, å andra sidan ökas med

10 000 kronor på grund av mitt förslag om höjd löneställning för vissa

manliga icke-adjunktskompetenta lärare. Jag beräknar på grund härav

anslaget till i runt tal 3 450 000 kronor. Anslagshöjningen, väsentligen föranledd

av ändrade löne- och statsbidragsbestämmelser, utgör (3 450 000 —

— 1 850 000 =) 1 600 000 kronor.

8. Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare vid

folkskoleväsendet m. m.

För innevarande budgetår finnes uppfört ett förslagsanslag å 5 000 000

kronor till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare vid

folkskoleväsendet m. m. (jfr propositionen nr 272/1938 och riksdagens skrivelse

nr 399/1938).

Bestämmelser i ämnet hava meddelats genom kungörelserna nr 430/1938

och 9/1939. Provisorisk avlöningsförstärkning har utgått från och med den

1 januari 1938 till lärare vid folk- och småskolor och därmed jämförliga

befattningshavare samt från och med den 1 januari 1939 till lärare vid kommunala

flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och

högre folkskolor. Provisorisk avlöningsförstärkning till förstnämnda lärarkategori

bestrides helt av statsmedel och till sistnämnda lärarkategori med

tre fjärdedelar. Kostnaderna härför utgå från förevarande anslag. Statsbidrag

rekvireras efter ingången av juli men före utgången av augusti månad

näst efter det redovisningsår, som avses. I fråga örn utbetalande av

förskott å statsbidrag gälla i huvudsak samma bestämmelser, som stadgats

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

angående utbetalning av statsbidrag till avlönande av lärare vid folk- och

småskolor (jfr det föregående). Förskott utbetalas dock först efter rekvisition.

I förutnämnda skrivelse den 16 februari 1939 har skolöverstyrelsen framlagt

förslag angående beräkning av förevarande anslag för budgetåret

1939/40. Av skrivelsen inhämtas följande:

Enligt från folkskolinspektörerna inhämtade uppgifter hade de verkliga

kostnaderna för avlöningsförstärkning åt lärare vid folk- och småskolor

m. fl. under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 uppgått till 2 561 278

kronor. Av nämnda belopp hade emellertid statskontoret och länsstyrelserna,

enligt vad riksdagens revisorer meddelat, före den 30 juni 1938 utbetalt

endast 137 895 kronor. Under budgetåret 1938/39 hade således från anslaget

utbetalts icke mindre än 2 423 383 kronor, avseende senare delen av budgetåret

1937/38.

Utgående från de av folkskolinspektörerna sålunda lämnade uppgifterna,

hade överstyrelsen beräknat medelsbehovet för utbetalning av provisorisk

avlöningsförstärkning till lärare och andra befattningshavare, vilka åtnjöte

lön enligt avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor m. fl.,

och därvid funnit, alt till sagda befattningshavare komme att under redovisningsåret

1938/39 utbetalas avlöningsförstärkning med omkring 5 100 000

kronor. Från det här ifrågavarande anslaget torde böra bestridas statens

kostnader jämväl för provisorisk avlöningsförstärkning under tiden den 1

januari—den 30 juni 1939 åt lärare vid kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor, överstyrelsen

hade beräknat, att dessa kostnader komme att uppgå till omkring 75 000

kronor. Då enligt gällande författningar förskott å statsmedel för beredande

av provisorisk avlöningsförbättring utanordnades endast efter rekvisition av

vederbörande skolstyrelse, kunde man förutse, att blott en mindre del av

de erforderliga medlen komme att av statskontoret och länsstyrelserna under

innevarande budgetår såsom förskott utanordnas till de lokala skolmyndigheterna.

Antoges dessa förskott komma att uppgå till sammanlagt 600 000

kronor, måste ett förslagsanslag på omkring 4 575 000 kronor beviljas för

budgetåret 1939/40 för att möta de i juli och augusti 1939 inkommande slutrekvisitionerna

för budgetåret 1938/39. På anslaget för sistnämnda budgetår

uppstode i sådant fall en besparing om närmare 2 000 000 kronor [5 000 000 —

— (2 423 383 + 600 000) = 1 976 617],

Skulle det befinnas ändamålsenligt att utanordna ett betydligt större belopp

under innevarande budgetår med motsvarande minskning av anslagsbehovet

för budgetåret 1939/40, kunde detta lämpligen ske på det sättet, att

statskontoret och länsstyrelserna anmodades att före utgången av innevarande

budgetår till vederbörande myndigheter förskottsvis utbetala visst

skäligt belopp. Bestämdes detta belopp så högt som till 180 procent av det

belopp, som vederbörande skoldistrikt eller anstalt erhållit för tiden den

1 januari—den 30 juni 1938 och till 90 procent av de av vederbörande skolstyrelse

beräknade kostnaderna för avlöningsförstärkning åt lärare vid kommunala

flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och

högre folkskolor, erfordrades för budgetåret 1939/40 endast ett anslag på

omkring en halv miljon kronor, men det för budgetåret 1938/39 beviljade

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 252.

71

förslagsanslaget till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

vid folkskoleväsendet komme att förete en brist på omkring 2 100 000

kronor.

Statskontoret har enligt utlåtande den 7 mars 1939 icke funnit anledning

till särskilt uttalande i fråga om överstyrelsens förevarande framställning.

Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 16 mars 1939 anfört följande:

Under budgetåret 1938/39 hade under ifrågavarande anslag hittills avförts

i runt tal 3,6 miljoner kronor, av vilket belopp omkring 2,4 miljoner

kronor emellertid beräknats avse å tiden den 1 januari—den 30 juni 1938

belöpande kostnader. Av de å innevarande budgetår belöpande kostnaderna,

vilka av skolöverstyrelsen uppskattats till 5,1 miljoner kronor, hade sålunda

endast omkring 1,2 miljoner kronor utbetalts. Huvudparten av återstående

belopp torde med nu gällande utbetalningsföreskrifter, vilka innebure, att

skoldistrikten först efter rekvisition ägde utbekomma förskott å den provisoriska

avlöningsförstärkningen, sannolikt komma att utbetalas först under

budgetåret 1939/40. Då sistberörda belopp avsåge kostnader för innevarande

budgetår och då den provisoriska avlöningsförstärkningen skulle upphöra

att utgå till folkskollärare m. fl. med utgången av juni månad 1939, ansåge

riksräkenskapsverket önskvärt, att de å innevarande budgetår belöpande

kostnaderna i möjligaste mån komme att belasta det härför i riksstaten för

budgetåret 1938/39 uppförda anslaget. Under förutsättning att till skoldistrikt

m. fl. — i anslutning till vad skolöverstyrelsen föreslagit — före

budgetårets utgång utanordnades särskilda förskott så avvägda, att de sammanlagda

förskotten under budgetåret 1938/39 uppginge till 180 procent

av det belopp, som vederbörande skoldistrikt eller anstalt erhållit för tiden

den 1 januari—den 30 juni 1938, skulle de å innevarande budgetår belöpande

kostnaderna för provisorisk avlöningsförstärkning även komma att till övervägande

delen belasta anslaget för samma budgetår. För budgetåret 1939/40

skulle vid sådant förhållande ej erfordras, att ett särskilt anslag till provisorisk

avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare vid folkskoleväsendet

uppfördes å riksstaten. Kvarstående utgifter för detta ändamål, beräknade

till omkring 500 000 kronor, syntes i stället under budgetåret 1939/40

böra avföras å det i riksstaten för nu löpande budgetår uppförda anslaget.

Vad anginge kostnaderna för provisorisk avlöningsförstärkning under

tiden den 1 januari—den 30 juni 1939 åt lärare vid kommunala flickskolor,

kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor, vilka

kostnader skulle bestridas från förevarande anslag, avsåge dessa ett så ringa

belopp, att några särskilda åtgärder för reglering av anslagsbelastningen,

på sätt skolöverstyrelsen ifrågasatt, icke torde behöva vidtagas.

De i propositionen nr 176/1939 ifrågasatta provisoriska avlöningsbestäm- Departemelserna

för vissa kommunalanställda lärare m. fl. innebära, såsom tidigaremenf*cAe^cn

nämnts, att avlöningsbeloppen provisoriskt anpassas efter civila avlöningsreglementets

avlöningsbelopp, i följd varav bland annat provisorisk avlöningsförstärkning

skulle bortfalla med utgången av innevarande budgetår.

Enligt gällande utbetalningsföreskrifter kommer emellertid en stor del av de

å nämnda budgetår belöpande statsmedlen till ersättande av verkställda ut
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Majlis proposition Nr 252.

gifter för provisorisk avlöningsförstärkning att utbetalas först under budgetåret

1939/40. I likhet med riksräkenskapsverket anser jag det önskvärt, att

nämnda kostnader belasta det för innevarande budgetår uppförda anslaget.

Det av riksräkenskapsverket i detta hänseende framställda förslaget, enligt

vilket något anslag för ändamålet icke skulle erfordras för nästa budgetår,

synes kunna i huvudsak biträdas. Lämnar riksdagen vad sålunda ifrågasatts

utan erinran, torde det ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga

föreskrifter i ämnet.

I berörda proposition nr 176 har förutsatts, att befattningshavare, som

äro berättigade till personlig lönefyllnad, skola äga kvarstå på nuvarande

lönestat och vara berättigade att under nästa budgetår uppbära bland annat

provisorisk avlöningsförstärkning. Till sistnämnda fråga torde chefen för

finansdepartementet framdeles återkomma. Statens på tiden efter den 30

juni 1939 belöpande utgifter för provisorisk avlöningsförstärkning till hithörande

befattningshavare torde lämpligen böra under nästa budgetår bestridas

från de anslag, varur avlöning till nämnda befattningshavare i övrigt

gäldas. Någon ändring i de i det föregående verkställda anslagsberäkningarna

torde ej böra på grund härav vidtagas.

9. Hemställan.

De nu verkställda anslagsberäkningarna innebära avsevärda ändringar i

de i årets statsverksproposition preliminärt beräknade anslagsbeloppen. De

av de förutnämnda anslagen, som beröras av den i propositionen nr 176 föreslagna

provisoriska löneregleringen, beräknades nämligen vid statsverkspropositionens

avlåtande till de belopp, som borde å riksstaten uppföras, därest

medelsåtgången icke komme att under budgetåret 1939/40 påverkas av ändrade

avlöningsbestämmelser. Till belysande av de avvikelser, som de nu

verkställda beräkningarna innebära i jämförelse med de i statsverkspropositionen

beräknade anslagen, må anföras följande sammanställning:

I statsverkspropositionen

beräknat

belopp

Enligt nu

föreliggande

anslagskalkyler

beräknat

belopp

Kronor

Kronor

Bidrag till kommunala flickskolor ............ 3 200 000

» » » mellanskolor .......... 2 660 000

» » högre goss- och samskolor.......... 538 800

» » » flickskolor ................ 625 000

» » avlöning åt lärare vid folkskolor .... 95 600 000

» » » d » för vid statsunder
stödda

sjukvårdsanstalter och vissa barnhem

intagna barn i skolåldern.................. 175 000

4 050 000

3 325 000

538 800

650 000

120 000 000

220 000

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

73

Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och biträdande

föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor

.............................. 250 000 300 000

Understöd åt högre folkskolor................ 1 900 000 3 450 000

Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

vid folkskoleväsendet m. m..... 5 500 000 —

Summa kronor 110 448 800 132 533 800

Frågan om beräknande för nästa budgetår av anslaget till dyrtidstillägg

åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter, vilket

anslag kommer att avsevärt minskas vid bifall till det i propositionen nr 176

framställda förslaget, torde komma att framdeles upptagas av chefen för

finansdepartementet. Reduktionen av dyrtidstilläggsanslaget bör bliva av

sådan omfattning, att skillnaden mellan nyss angivna anslagssummor i

huvudsak utjämnas.

Under åberopande av det anförda och då proposition i ärendet jämlikt

§ 54 riksdagsordningen torde kunna avlåtas utan hinder av att den för

propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade tid gått till

ända, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

dels föreslå riksdagen att

1. besluta, att till kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,

praktiska mellanskolor och högre folkskolor skall

under budgetåret 1939/40 utgå statsbidrag i huvudsaklig

överensstämmelse med vad av mig i det föregående angivits;

2. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

.................................... kronor 4 050 000;

3. medgiva, att ordinarie manlig ämneslärare vid kommunal

mellanskola eller praktisk mellanskola, vilken icke äger

behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk och ej

heller kan av Kungl. Maj:t tillerkännas sådan behörighet,

må, därest han den 1 mars 1927 varit ordinarie ämneslärare

vid kommunal mellanskola eller högre folkskola, från och

med den 1 juli 1939 åtnjuta lön enligt 22 lönegraden;

4. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

.................................... kronor 3 325 000;

5. besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd

för budgetåret 1938/39 till statsunderstödda enskilda

läroanstalter skola äga tillämpning jämväl för budgetåret

1939/40, dock att statsbidrag må utgå till sammanlagt högst

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 252. 6

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

155 parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda privatläroverk;
6.

till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

...................................... kronor 538 800;

7. besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen

i fråga om beloppet av grundunderstöd till högre flickskola

skall äga tillämpning jämväl för budgetåret 1939/40;

8. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av kronor 650 000;

därav 30 000 kronor skola användas till nedbringande av

terminsavgifter under läsåret 1939—40 på sätt av mig i det

föregående angivits under villkor, att Stockholms stad för

samma tid på sätt av mig angivits bidrager med enahanda

belopp;

9. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid

folkskolor för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 120 000 000;

10. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för

vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vissa barnhem

intagna barn i skolåldern för budgetåret 1939/40 anvisa ett

förslagsanslag av ...................... kronor 220 000;

11. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt förestån
darinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och

arbetsstugor för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av....................................kronor 300 000;

12. till Högre folkskolor: Understöd för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av .......... kronor 3 450 000;

dels ock återkalla Sitt i årets statsverksproposition framställda

förslag om beräknande under åttonde huvudtiteln för

budgetåret 1939/40 av ett förslagsanslag till provisorisk avlöningsförstärkning

åt vissa befattningshavare vid folkskoleväsendet

m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Sandberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga.

Av skolöverstyrelsen upprättad sammanställning angående anslagsbehovet lör högre kommunala skolor budgetåret 1939/40.

Kommunala flickskolor (36 skolor).

Lära

rlön

er 19

3 9/4 0

Ordi-

narie

Icke-

ordinarie

''Rektors-

arvoden

Tillsyns-

lärar-

arvoden

Kallorts-

tillägg

Proviso-

riskt

dyrorts-

tillägg

Proviso- risk av- lönings- förstärk- ning

Summa

Stats-

bidrag

v.

Kommu-

nalt

bidrag

Dyrtids- tillägg

15 %

Rörligt

tillägg

6 %

Barn-

tillägg

Enligt kungörelsen

) i nr 660/1938 ____

Enligt kungörelsen

nr 8/1939 ......

Kommunala mella

3 467 882

3 999 730

nskolor

715 554

815 003

(61 ske

80160

96160

lor).

400

480

1 750

2 160

8 226

70 752

4 344 724

4 913 533

3 258 543

3 685 149

1 086181

1 228 384

641 095

288 883

756

756

Lära

rlön

er 1939/40

Ordi-

narie

Icke-

ordinarie

Rektors-

arvoden

Tillsyns-

lärar-

arvoden

Kallorts-

tillägg

Proviso-

riskt

dyrorts-

tillägg

Proviso- risk av- lönings- förstärk- ning

Summa

Stats-

bidrag

V.

Kommu-

nalt

bidrag

Dyrtids- tillägg

15 %

Rörligt

tillägg

6 %

Barn-

tillägg

Enligt kungörelsen

nr 660/1938 ____

Enligt kungörelsen

nr 8/1939 ......

Högre folkskolor.

2 389 234

2 716 325

1 004 520

1 162 670

101 280

121 530

8 400

10 080

600

750

21 828

59 268

3 585 130

4 011 355

2 688 848

3 008 516

896 282

1 002 839

528 880

232 739

25 596

25 596

Lära

r 1 ö n

er 193 9/4 0

Ordi-

narie

Icke-

ordinarie

Rektors-

arvoden

Tillsyns-

lärar-

arvoden

Kallorts-

tillägg

Proviso- riskt

dyrorts- tillägg

Proviso- risk av- lönings- förstärk- ning

Summa

Stats-

bidrag

•u

Kommu-

nalt

bidrag

Dyrtids-

tillägg

15 %

Rörligt

tillägg

6 %

Barn-

tillägg

Enligt kungörelsen

nr 660/1938 ....

1 866 852

1 699 016

67 200

3 940

4 305

34104

59 928

3 735 345

2 801 510

933 835

551 313

18 684

Enligt kungörelsen

nr 8/1939 ......

2127 717

1 963 061

80 640

4 728

5 460

—

--

4 181 606

3 136 205

1 045 401

'' -

245 447

18 684

Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

1. Bidrag till kommunala flickskolor .................................... 2

2. » » » mellanskolor .................................. 19

3. » » högre goss- och samskolor ................................ 31

4. » » » flickskolor .......................................... 32

5. » » avlöning åt lärare vid folkskolor .......................... 40

6. » » » » » för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vissa barnhem intagna barn i skolåldern. Bidrag till avlöning åt

föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor

.................................................... 66

7. Understöd åt högre folkskolor ........................................ 68

8. Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare vid folkskoleväsendet

m. m....................................................... 69

9. Hemställan .......................................................... 72

Bilaga ................................................................ 75

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1939

916376

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:370 Skrivelse till Konungen angående anslag till vissa kommunala läroanstalter, privatläroverk, folkskolor m. m. jämte vissa i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  2. SU 1939:233 Utlåtande angående anslag till vissa kommunala läroanstalter, privatläroverk, folkskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten