Sök i Ratio Lex

Angående ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor

1939-04-21 · 55 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 55 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:278, Angående ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

1

Nr 278.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrade pensionsbestämmelser

för lärare vid kommunala flickskolor,

kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor

och högre folkskolor; given Stockholms slott den 21

april 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 21 april 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om ändrade

pensionsbestämmelser för lärare vid högre kommunala skolor och anför

därvid följande:

De nuvarande bestämmelserna angående pensionering av lärarna vid kommunala

mellanskolor, kommunala flickskolor, praktiska mellanskolor och

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 278. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

högre folkskolor återfinnas i reglementet den 31 december 1919 (nr 878)

för statens pensionsanstalt samt i kungörelsen den 9 december 1938 (nr 742)

med vissa provisoriska bestämmelser angående pensionsvillkor för i statens

pensionsanstalt delaktiga lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,

praktiska mellanskolor och högre folkskolor. Genom sistnämnda

kungörelse, som gäller för tiden 1 januari—30 juni 1939 har avsetts att provisoriskt

anknyta pensionsbestämmelserna för de högre kommunala skolformernas

lärare till den år 1938 beslutade och från och med ingången av år

1939 ikraftträdda löneregleringen för dessa lärare.

Huvuddragen av nu gällande bestämmelser äro följande.

Tjänstepension. Pensionsberättigade äro enligt statens pensionsanstalts

reglemente såväl ordinarie som icke-ordinarie ämneslärare vid de högre kommunala

skolformerna. Beträffande de extra ordinarie eller på viss tid, ej

överstigande ett läsår, anställda lärarna gäller dock såsom villkor för pensionsrätt,

att undervisningen skall omfatta minst 20 timmar i veckan. För

vikarie å med pensionsrätt förenad befattning gäller, förutom nyssnämnda

villkor, att tjänstgöringstiden skall omfatta minst en läsmånad. För Övningslärare

tillämpas enahanda bestämmelser, men då minimiårsavlöning icke är

i författning fastställd för övningslärarbefattning, är reglementet icke gällande,

såvida icke befattningen reglerats och statens pensionsanstalt medgivit

befattningens förenande med pensionsrätt.

Tjänstepensionsunderlaget utgör enligt statens pensionsanstalts

reglemente två tredjedelar av den i gällande författning eller vid godkänd

reglering fastställda kontanta minimiårsavlöningen i högsta lönegraden,

ålderstillägg sålunda inräknade. Även värdet av naturaförmåner skall

medräknas, och härvid uppskattas värdet av fri bostad med värme till en

åttondel av övriga löneförmåner. Högre pensionsunderlag kan under vissa

villkor på framställning av huvudmannen medgivas, därest befattningshavare

åtnjuter högre avlöning än den författningsenliga minimiårsavlöningen eller

uppbär särskilt arvode för skyldighet att undervisa utöver den i författning

stadgade minsta årliga undervisningstiden ävensom därest befattningshavaren

uppbär tilläggsarvode i egenskap av rektor vid högre folkskola eller

såsom rektor eller biträdande föreståndarinna vid kommunal mellanskola

eller kommunal flickskola.

Enligt pensionsanstaltens reglemente har ordinarie befattningshavare att

erlägga tjänstepensionsavgift med 37a procent av tjänstepensionsunderlaget;

för extra ordinarie eller på viss tid, ej överstigande ett läsår,

anställd befattningshavare, ävensom för vikarie är avgiften en procent av

underlaget.

Huvudmannen erlägger en årlig avgift av 21l2 procent av tjänstepensionsunderlaget

för extra ordinarie eller på viss tid, ej överstigande ett läsår, anställd

befattningshavare eller vikarie samt 67a procent av tjänstepensionsunderlaget

för annan befattningshavare.

De provisoriska bestämmelserna innebära i huvudsak att för ordinarie

och extra ordinarie lärare fastställts pensionsunderlag, som motsvara civila

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

3

tjänstepensionsreglementets pensionsunderlag för den lönegrad, befattningshavaren

enligt avlöningsreglementet för lärare vid de högre kommunala

skolorna tillhör. Underlagen utgöra två tredjedelar av slutlönen å A-ort. För

vikarierande lärare äro fastställda pensionsunderlag, som äro hämtade ur

den i civila tjänstepensionsreglementet upptagna pensionsunderlagsskalan för

extra ordinarie tjänstemän. Med hänsyn till löneställningen för dessa lärare

komma gällande pensionsunderlag att överensstämma med dem, som fastställts

för befattningar, placerade sex eller i vissa fall fem lönegrader lägre än

motsvarande extra ordinarie befattningar. För vissa Övningslärare, vilkas

befattningar reglerats före den 1 januari 1939 och förenats med pensionsrätt

i statens pensionsanstalt, skola tillsvidare tillämpas de pensionsunderlag,

som i samband med tjänsteregleringen fastställts.

Pensionsavgifterna för såväl befattningshavare som huvudman hava för

varje pensionsunderlag upptagits med belopp, som enligt de i statens pensionsanstalts

reglemente angivna grunderna motsvara de nya pensionsunderlagen.

Pensionsåldern är 65 år för manlig befattningshavare vid kommunal

mellanskola och kommunal flickskola samt 60 år för annan befattningshavare.

För hel tjänstepension (= tjänstepensionsunderlaget) vid avgång

efter uppnådd pensionsålder fordras enligt statens pensionsanstalts reglemente

30 tjänstår för kvinnlig befattningshavare vid kommunal mellanskola eller

kommunal flickskola samt 33 tjänstår för annan befattningshavare. Är tjänstårens

antal mindre än 30 respektive 33, avkortas pensionen proportionellt mot

antalet felande tjänstår; räknar befattningshavaren vid avgången mindre än

10 tjänstår, beräknas dock pensionen försäkringstekniskt, vilket i allmänhet

innebär en något starkare avkortning av densamma. Reglementet innehåller

även bestämmelser örn att befattningshavaren vid vissa fall av sjukdom och

invaliditet är skyldig avgå före pensionsåldern, varvid genast börjande tjänstepension

kan erhållas.

Befattningshavare, som — utan att vara berättigad tilt genast börjande

tjänstepension — lämnar sin befattning, har rätt till så kallad uppskjuten

tjänstepension, i allmänhet motsvarande de av honom själv erlagda

pensionsavgifterna. Sådan pension börjar utgå vid pensionsåldern eller vid

dessförinnan inträffad varaktig oförmåga till arbete.

Familjepensionsrätt tillkommer — dock med vissa inskränkningar för det

fall att befattningshavaren vid äktenskapets ingående lidit av sjukdom eller

överskridit 65 års ålder —- tjänstepensionsberättigad befattningshavares efterlevande

änka och arvsberättigade egna barn.

Pension utgår till änka, så länge bon lever ogift, och till barn, till dess de

uppnå 21 års ålder eller dessförinnan träda i äktenskap; barn, som vid uppnåendet

av 21 års ålder är varaktigt oförmöget till arbete, bibehåller dock

pensionen.

Till grund för familjepensionens beräkning ligger enligt statens pcnsionsanstalts

reglemente befattningens familjepensionsunderlag, som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

utgör 300 kronor jämte 20 procent av tjänstepensionsunderlaget. Häri har

ingen ändring skett genom de provisoriska bestämmelserna.

Den årliga familjepensionsavgiften är för manlig befattningshavare lika

med 40 kronor + 2 2U procent av tjänstepensionsunderlaget och för kvinnlig

befattningshavare lika med 3 kronor + Vo procent av tjänstepensionsunderlaget.

Familjepensionsavgift erlägges av manlig befattningshavare jämväl

efter det han avgått med genast börjande tjänstepension men utgår då med

allenast tre fjärdedelar av det belopp, som erlades, medan han ännu var i

tjänst.

Om befattningshavaren kommit så tidigt i tjänst, att för hel pension erforderligt

antal tjänstår kunnat till pensionsåldern intjänas, utgår vid hans

frånfälle — oavsett när detta inträffar — hel familjepension. Denna är för

änka utan barn lika med familjepensionsunderlagets belopp; finnas dessutom

barn, förhöjes pensionen med 40 procent för ett barn och med ytterligare

tio procent för varje barn därutöver. Efterlämnar befattningshavare

endast barn, utgör pensionen för ett barn halva familjepensionsunderlaget,

för två barn hela underlaget och för tre barn underlaget ökat med 40 procent;

äro barnen fler än tre, tillkommer för varje ytterligare barn tio procent

av underlaget. Har befattningshavaren inträtt i tjänst så sent, att han ej

till pensionsåldern kunnat intjäna för hel tjänstepension erforderligt antal

tjänstår, erhålla de efterlevande i allmänhet avkortad pension, som efter försäkringstekniska

regler bestämmes i förhållande till det antal tjänstår, som

kunnat till pensionsåldern intjänas.

Om befattningshavaren avgår före pensionsåldern utan att erhålla genast

börjande tjänstepension, har den vid hans sedermera timade frånfälle efterlämnade

familjen rätt till försäkringstekniskt beräknad avkortad pension,

svarande mot de avgifter, som erlagts.

Vid den år 1938 beslutade löneregleringen för lärarpersonalen vid de högre

kommunala skolformerna hava de för statliga civila befattningshavare vid

nyreglerade verk gällande lönebestämmelserna varit normgivande.

Med hänsyn härtill hava jämväl de nya statliga pensionsbestämmelsema

— sådana de utformats i civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet

— ansetts böra så långt möjligt komma i tillämpning

på den nu lönereglerade lärarpersonalen vid de högre kommunala skolorna.

I syfte att förbereda en dylik pensionsreglering erhöll jag den 27 januari

1939 Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla högst tre sakkunniga för att

inom finansdepartementet verkställa utredning rörande de föreskrifter ifråga

örn tjänste- och familjepensionering, som med hänsyn till ändrade avlöningsbestämmelser

borde meddelas för lärarpersonalen vid kommunala flickskolor,

kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallades den 6 februari 1939 såsom

sakkunniga statskommissarien och byråchefen i statskontoret E. O. F.

Björn, rektorn vid Malmö borgarskola L. F. Bäckström och förste aktuarien

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 278.

5

i statens pensionsanstalt T. B. Kjellén. Tillika uppdrogs åt statskommissarien

Björn att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas arbete.

Till fullgörande av sitt uppdrag hava de sakkunniga med skrivelse den 18

mars 1939 överlämnat en promemoria samt utkast till reglementen dels angående

tjänstepension för lärare vid högre kommunala skolor, dels angående

familjepension för efterlevande till sådana lärare. Bestämmelserna i

nämnda reglementsutkast — avsedda att äga tillämpning från och med den

1 januari 1939 — ansluta sig, jämlikt de för de sakkunniga meddelade direktiven,

till civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet.

1 Endast där särskilda förhållanden ansetts nödvändiggöra sakliga

avvikelser hava sådana föreslagits. Det må framhållas, att tjänstepensionsunderlagen

redan genom de för närvarande gällande provisoriska bestämmelserna

bringats att sammanfalla med underlagen för statliga befattningshavare

i motsvarande lönegrader. Även beträffande familjepensionsunderlagen

har en reglering skett, dock ej fullt till nivå med de enligt allmänna

familjepensionsreglementet gällande underlagen.

I promemorian har dessutom — jämväl enligt givna direktiv — den frågan

upptagits till behandling, huruvida en förbättring av de tjänstepensioner,

som beviljats före den 1 januari 1939 avgångna lärare, skulle kunna

åvägabringas genom en vidsträcktare tillämpning å dem av kungörelsen den

18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser om ny pension för vissa pensionerade

f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.

över huvudgrunderna i de sakkunnigas förslag hava utlåtanden avgivits

av statskontoret, statens pensionsanstalt och skolöverstyrelsen.

I yttrandena har någon erinran ej framkommit mot ett tillämpande av de

statliga pensioneringsprinciperna på lärarpersonalen vid de högre kommunala

skolorna.

Jag övergår härefter till att närmare behandla de sakkunnigas olika förslag,

vilka synas böra läggas till grund för framställning i ämnet till riksdagen.

Då myndigheternas yttranden över detaljbestämmelserna ännu icke

hunnit inhämtas, förutsätter jag, att allenast grunderna för de nya pensionsbestämmelserna,

underställas riksdagen för prövning och godkännande. Utfärdandet

av närmare föreskrifter lärer, sedan riksdagen fattat sitt beslut,

få ankomma på Kungl. Maj:t.

Förslaget till ordnande av i tjänst varande befattningshavares

pensionsförhållanden.

1. Pensioneringens omfattning.

Enligt nu gällande bestämmelser är, som förut angivits, tjänste- och familjepensionsrätt

i statens pensionsanstalt tillerkänd såväl ordinarie som, med

vissa undantag, extra ordinarie och vikarierande lärare vid högre kommu
1

De sakkunnigas utkast till pensionsreglementen äro såsom bilagor (A och B) fogade vid

detta protokoll.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

, Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

nåla skolor; undantagen avse lärare, vilkas tjänstgöringsskyldighet understiger

20 undervisningstimmar i veckan eller — dock endast vad angår

vikarier — lärare, som tjänstgöra kortare tid än en läsmånad. Jämväl lärarbefattningar

i övningsämnen kunna efter särskild beslutad tjänstereglering

på ansökning förenas med pensionsrätt i statens pensionsanstalt.

Den nu föreliggande frågan avser ordnande av pensionsförhållandena för

lärare, å vilka avlöningsreglementet den 11 november 1938 (nr 660) för

lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor,

och högre folkskolor äger tillämpning.

Detta reglemente omfattar ordinarie, extra ordinarie, och vikarierande

lärare ävensom timlärare vid de angivna skolformerna. Med extra

ordinarie lärare avses lärare, som anställes för tjänstgöring å befattning,

som i föreskriven ordning inrättats såsom extra ordinarie, och med vikarierande

lärare förstås lärare, som förordnats att såsom vikarie bestrida all

den tjänstgöring, som är förenad med den ordinarie eller extra ordinarie befattning,

vikariatet avser; övriga icke-ordinarie lärare benämnas timlärare.

I motsats till vad förhållandet är med avlöningsreglementet den 30 september

1937 (nr 868) för lärare vid folk- och småskolor omfattar förevarande

reglemente jämväl lärare i övningsämnen.

I vad rör frågan om avgränsningen av de befattningshavaregrupper, som

skola erhålla pensionsrätt, torde till en början få erinras örn de principer,

som med avseeende å icke-ordinarie befattningshavare följts vid utformningen

av civila tjänstepensionsreglementet.

I motiveringen till det i 1 § 2 mom. b) civila tjänstepensionsreglementet

inrymda stadgandet, att reglementet skulle med vissa undantag jämväl äga

tillämpning å annan icke-ordinarie tjänsteman än extra ordinarie, i den

mån Kungl. Majit med hänsyn till anställningens natur samt tjänstgöringens

omfattning därom förordnade, uttalade jag i egenskap av föredragande departementschef

bland annat (prop. nr 222/1934, sid. 92):

Att genom en bestämmelse i reglementet klart definiera dylika personalgrupper

vore för närvarande icke möjligt. Anställningsformer och avlöningsbestämmelser

vore nämligen vid olika förvaltningsgrenar och institutioner

så skiftande, att tillfredsställande generella avgränsningar icke kunde

ernås. Det syntes därför nödvändigt, att frågan om inordnande under reglementet

av andra icke-ordinarie befattningshavare än extra ordinarie tjänstemän

och tjänstemän å extra stat gjordes beroende av prövning beträffande

varje särskild grupp eller befattning. Såsom allmän grundsats för dylik

prövning borde uppställas, att personal med full sysselsättning och i mera

fast anställning för arbetsuppgifter av fortlöpande natur borde beredas pensionsrätt.

För att säkerställa nödig reda och konsekvens i fråga om beviljande

av pensionsrätt syntes det bliva erforderligt att i regel göra pensionsrätten

beroende av anställningsform och avlöningsnormer på sådant sätt,

att med en viss anställnings- och avlöningsform regelmässigt följde pensionsrätt

samt att denna form icke heller komme till användning i andra fall än

då pensionsrätt skäligen borde ifrågakomma. Detta förutsatte emellertid,

att anställnings- och avlöningsformerna inom olika delar av civilförvaltningen

fixerades på ett mera enhetligt sätt än för närvarande med beaktande

av de konsekvenser, som pensioneringens utsträckning komme att medföra.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

7

Beträffande tillämpningen av de i förenämnda stadgande förekommande

uttrycken »anställningens natur» och »tjänstgöringens omfattning» anförde

jag vidare:

Med uttrycket »anställningens natur» avsåges närmast, att anställningen

vore av mera stadigvarande art antingen på det sätt, att befattningshavaren

vore i likhet med extra ordinarie tjänstemän avsedd att rekrytera ordinarie

tjänst eller ock eljest fyllde ett mera bestående behov av arbetskraft vid

verket.

Villkoret om tjänstgöringens omfattning åsyftade en daglig arbetstid av

ungefär samma omfattning som gällde för motsvarande ordinarie befattningshavare.

Rörande spörsmålet om de icke-ordinarie befattningshavarnas pensionsrätt

har vidare 1934 års avlöningsrevision för icke-ordinarie personal gjort

följande uttalande:

Avlöningsrevisionen holle för sin del före, att generell tjänstepensionsrätt

borde begränsas till sådana icke-ordinarie tjänstemän, vilka vunnit den mera

fasta anställning, som extraordinarieskapet innebure. Det sagda gällde

givetvis även befattningshavare å extra stat, därest denna grupp skulle

komma att bibehållas såsom särskild kategori i avlöningsbestämmelserna.

I den mån andra icke-ordinarie tjänstemän innehade anställning av mera

stadigvarande art och i övrigt sådan ställning inom statsförvaltningen, att

de ansåges böra beredas pensionsrätt, borde detta enligt avlöningsrevisionens

mening regelmässigt ske på det sätt, att vederbörande befattningar ombildades

till extra ordinarie tjänster. Endast där så icke lämpligen kunde

ske men pensionsrätt det oaktat funnes böra tilläggas vederbörande, borde

särskilt beslut härom meddelas av Kungl. Maj:t.

I enlighet med dessa principer är civila tjänstepensionsreglementet utformat.

Genom det förslag om ändring i vissa delar av civila tjänstepensionsreglementet,

som förelagts riksdagen genom proposition den 10 mars 1939,

avses icke att i sak vidtaga några ändringar i förevarande hänseenden.

Vid den år 1938 beslutade pensionsregleringen för folk- och småskollärare

m. fl. begränsades pensionsrätten i huvudsak till ordinarie samt med dessa

i lönehänseende likställda befattningshavare ävensom extra ordinarie. Då

Övningslärare vid folk- och småskolorna icke omfattades av det nya lönereglementet,

kunde det icke ifrågakomma att inordna dem under det nya pensionsreglementet.

1936 års lärarlönesakkunniga anförde angående övningslärarna vid folkoch

småskolorna, att vid en lönereglering för dessa torde i ett sammanhang

böra upptagas frågan örn övningslärarnas ställning vid samtliga statsunderstödda

läroanstalter, varvid särskilt måste uppmärksammas och närmare

undersökas möjligheten av att fast anställa lärare i övningsämnen för undervisning

vid flera undervisningsanstalter av olika slag. De sakkunniga framhöllo

samtidigt behovet av att denna fråga med det snaraste gjordes till föremål

för särskild sakkunnigutredning. Samma sakkunniga erinrade i sitt

betänkande med förslag lill lönereglemente för lärarpersonalen vid de högre

kommunala skolformerna örn sitt sålunda gjorda uttalande samt anförde,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

att det med hänsyn härtill måhända kunde synas lämpligast, att frågan om

övningslärarnas ställning samtidigt upptoges till prövning beträffande samtliga

kommunala skolformer. De sakkunniga yttrade vidare:

Emellertid innefattar den av 1937 års riksdag beslutade löneregleringen

för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken m. fl. statliga läroanstalter

ett fast inordnande i lönesystemet även av lärare i övningsämnen. De skolformer,

med vilka de sakkunniga här hava att syssla, kommunala mellanskolor,

kommunala flickskolor och högre folkskolor, stå med hänsyn till

utbildningsuppgift och organisation de allmänna läroverken mycket nära,

och det synes, såsom förut vid flera tillfällen framhållits, vara angeläget,

att löneförhållandena vid nämnda kommunala skolformer så nära som möjligt

anpassas till läroverkens. Det skulle i betraktande härav onekligen

framstå såsom en brist, örn vid en lönereglering för samma skolformer lärarna

i övningsämnen ställdes utanför.

Med hänsyn härtill hava de sakkunniga ansett sig böra undersöka, huruvida

icke åtminstone i viss omfattning en fastare anställningsform skulle

kunna beredas övningslärarna vid ifrågavarande kommunala skolformer,

utan att den blivande utredningen om övningslärarna inom det kommunala

skolväsendet därigenom föregripes.

1936 års lärarlönesakkunniga framlade därpå ett förslag till lönebestämmelser,

som i sina huvudprinciper anslöt sig till det lönesystem, som av

1937 års riksdag antagits för övningslärarna vid det statliga undervisningsväsendet.

Den av Kungl. Maj:t vid 1938 års riksdag förelagda propositionen

i ämnet överensstämde i bär förevarande hänseende med de sakkunnigas

förslag. Riksdagen framhöll i skrivelse i anledning av Kungl. Maj:ts förenämnda

proposition bland annat, att förslaget, i vad det avsåge lärarpersonalen

i övningsämnen och praktiska läroämnen, torde »få betraktas som en

provisorisk reglering av förhållandena på detta område, vid vilken det synes

befogat att iakttaga en viss försiktighet».

De sakkunniga.

De sakkunniga hava funnit sig böra förorda, att pensionsrätt i princip endast

skall tillerkännas ordinarie och extra ordinarie befattningshavare, med

undantag dock för sådana Övningslärare, för vilka lönebeloppen bestämmas

i enlighet med stadgandet i 5 § 2 mom. avlöningsreglementet.

Som motivering för sitt förslag i vad det avser begränsning av pensionsrätten

till ordinarie och extra ordinarie lärare anföra de sakkunniga:

De av departementschefen den 4 februari 1938 särskilt tillkallade sakkunniga

— härnedan kallade 1938 års lärarpensionssakkunniga — med uppdrag

att verkställa utredning rörande folkskollärarnas tjänste- och familjepensionering

erinrade i samband med frågan örn de icke-ordinaries pensionsrätt

örn förarbetena till civila tjänstepensionsreglementet samt anförde, att de, i

överensstämmelse med de principer, efter vilka detta utformats, funnit sig

böra förorda, att pensionsrätt endast skulle tillerkännas ordinarie samt med

dessa i lönehänseende likställda befattningshavare ävensom extra ordinarie.

I anslutning härtill anförde 1938 års lärarpensionssakkunniga i fråga om de

vikarierande lärarna bland annat följande:

Detta ståndpunkttagande innebär, att vikarierande lärare utestängas från pensionsrätt.

Även om vikariattjänstgöring i vissa fall kan bliva mera varaktig, har

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

9

dock anställningen ej den fasta karaktär, som —----bör utgöra en förutsättning

för pensionsrätt. Vikariat å statlig befattning medför heller icke i och för sig sådan

rätt.

Då de sakkunniga således av principiella skäl icke kunnat förorda ett bibehållande

av pensionsrätten för vikarierande lärare, vilja de samtidigt framhålla, att

denna rätt är av relativt begränsat värde för befattningshavarna, enär dessa ju i

regel övergå till extra ordinarie eller ordinarie anställning och därmed erhålla pensionsrätt.

Under vikarietiden är pensionsrätten av betydelse allenast i det fåtal

fall, där befattningshavare avlider och efterlämnar pensionsberättigad familj eller

där invalid- eller sjukpension skulle ifrågakomma. Där sådana fall, som här berörts,

undantagsvis skulle förekomma och de föreliggande omständigheterna äro av

den art, att tjänste- eller familjepension skäligen borde medgivas, torde — liksom i

fråga om ej pensionsberättigade statsanställda förutsatts — särskild pension få utverkas

av riksdagen.

Då det förekommer sådana växlingar i anställningsförhållandena för icke-ordinarie

lärare, att en extra ordinarie lärare, som enligt de sakkunnigas förslag skulle erhålla

pensionsrätt på grund av tjänstens indragning eller dess besättande nied ordinarie

åter kan tvingas in på vikarietjänstgöring och därvid går miste om pensionsrätten,

har det synts de sakkunniga skäligt, att i sådana fall möjligheten att erhålla pension

i en eller annan form får bibehållas. De sakkunniga vilja därför föreslå införande

i pensionsreglementena av stadganden örn att här, efter prövning av Kungl.

Majit, skall kunna medgivas pension, som örn den extra ordinarie befattningen alltjämt

innehafts.

En liknande anordning funno 1938 års lärarpensionssakkunniga böra vidtagas

med avseende å de vikarier, som vid reglementets ikraftträdande voro

tillerkända pensionsrätt.

Angående tillgodoräkning i pensionshänseende av vikarietid anförde 1938

års lärarpensionssakkunniga:

Då de sakkunniga föreslagit borttagande av pensionsrätten för de vikarierande

lärarna, hava de sakkunniga förutsatt att en viss tillgodoräkning av vikarietiden

medgives, då läraren vinner pensionsberättigande befattning. Med den omfattning

vikariattjänstgöringen har vid folkskoleväsendet uppkommer fråga örn tillgodoräkning

av dylik tjänstgöring i det övervägande antalet pensionsfall. Med hänsyn härtill

finna de sakkunniga erforderligt att en bestämmelse örn generell tillgodoräkning

av sådan tjänstgöring inflyter i reglementet och att denna bestämmelse — i anslutning

till stadgandet i 2 § 2 mom. b) och c) arbetarpensionsreglementet och i överensstämmelse

med vad vid den statliga tjänstepensioneringen i övrigt regelmässigt

torde medgivas — får den innebörden, att två tredjedelar av vikarietiden tillgodoräknas

såsom tjänstår. Genom ett dylikt tillgodoräkningsmedgivande torde i erforderlig

mån vara sörjt för att, trots borttagandet av pensionsrätten för vikarie, befattningshavarna

vid uppnåendet av pensionsåldern i regel skola kunna räkna det

för hel pension föreskrivna antalet tjänstår, särskilt som detta antal nu sänkes från

33 lill 30.

1938 års lärarpensionssakkunnigas förslag i förevarande hänseenden godkändes

av Kungl. Maj:t och riksdagen och de utfärdade tjänste- och familjepensionsreglementena

ävensom de vidtagna förändringarna i och tilläggen

till reglementet för statens pensionsanstalt överensstämma härvid i huvudsak

med nämnda sakkunnigas utkast.

Anställningsförhållandena för de icke-ordinarie befattningshavarna vid de

högre kommunala skolformerna torde i princip vara jämförliga med motsvarande

förhållanden vid folk- och småskolorna. Med hänsyn härtill och

då, såsom här ovan framhållits, pensionsrätten för lärare vid sistnämnda

skolor, i överensstämmelse med vad som gäller för statliga befattningslia
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

vare, knutits till ordinarie eller extra ordinarie anställning, hava de sakkunniga

funnit sig böra för de högre kommunala skolornas vidkommande

föreslå en begränsning av pensionsrätten till att avse innehavare av ordinarie

eller extra ordinarie befattning.

Då vikarierande lärare härigenom skulle utestängas från pensionsrätt,

vilja de sakkunniga, i likhet med 1938 års lärarpensionssakkunniga, föreslå,

dels att vikarietjänstgöring å med pensionsrätt förenad befattning tillgodoräknas

som tjänstår för pension, dels ock att den, som tidigare innehaft

extra ordinarie befattning, och på grund av befattningens indragning övergått

till vikarietjänstgöring, efter prövning av Kungl. Maj:t må kunna tillerkännas

pension, som om den extra ordinarie befattningen alltjämt innehafts.

De sakkunniga övergå härefter till frågan örn ett inordnande av övningslärarna

under de nya pensionsreglementena samt anföra därvid, efter att

hava erinrat om riksdagsbehandlingen av lönereglementet, bl. a. följande:

Då avlöningsreglementet enligt riksdagens uttalande är att anse som provisoriskt

i vad det avser Övningslärare och lärare i praktiska läroämnen, hava

de sakkunniga funnit det principiellt betänkligt att inordna dessa lärare under

ett nytt definitivt pensioneringssystem, uppbyggt efter andra riktlinjer

än dem, som kommit till uttryck i reglementet för statens pensionsanstalt.

Dessa betänkligheter hava blivit så mycket större som bestämmelserna i reglementet

för statens pensionsanstalt, såsom här nedan närmare beröres, haft

avgörande inflytande på utformningen av löneregleringen för sådana lärare,

som omförmälas i 5 § 2 mom. av avlöningsreglementet och som i det följande

sammanfattningsvis betecknas såsom Övningslärare.

Enligt avlöningsreglementet utgår avlöning till ordinarie eller extra ordinarie

Övningslärare för lägst 20 undervisningstimmar i veckan. 1936 års

lärarlönesakkunniga framhöllo, att det icke torde vara möjligt att i förevarande

sammanhang medgiva inrättande av ordinarie eller extra ordinarie övningslärartjänster

vid ännu lägre timantal, då enligt reglementet för statens

pensionsanstalt från pensionsrätt vore undantagna extra ordinarie eller på

viss tid, ej överstigande ett läsår, anställda lärare, som ej hade minst 20 undervisningstimmar

i veckan. De sakkunniga ansågo det icke tillrådligt att

frångå denna regel, innan den mera omfattande utredningen angående övningslärarnas

ställning blivit verkställd. I sitt yttrande över förslaget i denna

punkt beklagade skolöverstyrelsen, att de sakkunniga föreslagit så högt

minimiantal veckotimmar som 20 för ernående av ordinarie eller extra ordinarie

anställning, och framhöll som ett bestämt önskemål, att de hinder,

som för närvarande syntes omöjliggöra fastställande av ett lägre minimital

än 20 veckotimmar, genom Kungl. Maj:ts försorg snarast möjligt och helst i

samband med den föreslagna löneregleringen bleve undanröjda och att skillnaden

mellan statliga och kommunala skolor i fråga om övningslärarnas

minimitjänstgöring måtte, så långt ske kunde, bliva utjämnad. Departementschefen

anförde i ämnet:

De sakkunnigas förslag om reglering i viss utsträckning av anställningsförhållanden

för ifrågavarande Övningslärare synes kunna biträdas jämväl i vad avser

omfattningen av den minimitjänstgöring, som bör utgöra förutsättning för ett inrättande

av ordinarie övningslärarbefattning. Den av överstyrelsen framkastade tanken

att genom justeringar i gällande pensionsbestämmelser bereda möjlighet för inrättande

av sådana tjänster vid en mindre omfattande tjänstgöring än de sakkunniga

förutsatt, torde lämpligen böra tagas under övervägande vid den utredning angående

anställning och löneförhållandena för Övningslärare vid det kommunala skolväsendet

i övrigt, som enligt min mening bör igångsättas, sedan den nu föreliggande löneregleringsfrågan

blivit avgjord.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

11

Även i ett annat avseende hava lönebestämmelserna för övningslärarna vid

nu ifrågavarande skolformer erhållit en från lönebestämmelserna för motsvarande

statliga lärare skiljaktig utformning.

Till övningslärarna vid det statliga undervisningsväsendet utgår lön med det

för vederbörande löneklass gällande beloppet för tjänstgöring om 30 veckotimmar.

För varje veckotimme som över- eller understiger 30, skall tillägg

respektive avdrag å årslönen ske med 3 procent. Vidare finnas bestämmelser

angående det högsta timantal, för vilket tillägg får göras å lönen. För att

förhindra att en Övningslärare genom dessa regler erhåller högre inkomst,

därest tjänstgöringen är förlagd till flera skolor, har stadgats, att Övningslärare,

som innehar ordinarie tjänst i samma lönegrad vid mer än en staten tillhörig

läroanstalt, icke må komma i åtnjutande av högre sammanlagd årslön

än den, han skulle hava uppburit, om han haft tjänstgöring av samma omfattning

vid allenast en läroanstalt. För Övningslärare vid de högre kommunala

skolorna har regeln för avlöningens anpassning efter timantalet erhållit

en något avvikande konstruktion. Avdraget respektive tillägget för varje

veckotimme under eller över 30 har här fastställts till en trettiondedel av årslönen.

Någon motsvarighet till den för statliga lärare gällande bestämmelsen

om viss maximering av årslönen vid förening av flera tjänster återfinnes icke

i avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna.

För de statliga övningslärarna hava reglerna för avdrag respektive tillägg

å lönen fått inverka på pensionsbestämmelserna på så sätt, att motsvarande

avdrag respektive tillägg med 3 procent föreskrivits skola ske såväl vid tjänstårsberäkningen

som i fråga örn pensionsavdragen för de fall, där tjänstgöringen

omfattar ett mindre respektive större timantal än 30.

Skulle en pensionsreglering för övningslärarna vid de högre kommunala

skolorna redan nu åvägabringas, borde pensionsbestämmelserna anslutas till

det för dem gällande avlöningsreglementets bestämmelser angående årslönens

storlek i förhållande till antalet veckotimmar och således medföra avdrag

respektive tillägg med en trettiondedel vid tjänstårsberäkningen och å pensionsavdragen

alltefter tjänstgöringens omfattning. Detta skulle medföra, att

olika regler bleve gällande för övningslärarna vid de högre kommunala skolorna

och vid de statliga läroanstalterna. En sådan olikhet, som i och för sig

helst bör undvikas, komme att medföra betydande olägenheter i de fall, då

Övningslärare har sin tjänstgöring förlagd till såväl statlig som kommunal

läroanstalt.

Med hänsyn till de här anförda omständigheterna hava de sakkunniga

funnit övervägande skäl tala för att inordnandet av övningslärarna vid de

högre kommunala skolorna under de nya pensionsreglementena bör anstå i

avvaktan på den allmänna översyn av anställnings- och löneförhållandena för

övningslärarna vid samtliga kommunala skolformer, som i olika sammanhang

framhållits som synnerligen önskvärt och som, enligt vad de sakkunniga inhämtat,

inom den närmaste tiden torde vara att förvänta. De sakkunniga

hava alltså i 1 § i utkastet till tjänstepensionsreglemente inrymt en bestämmelse,

varigenom de i 5 § 2 mom. avlöningsreglementet omförmälda lärarna

undantagits från pensionsreglementets tillämpning.

De sakkunniga förutsätta, att nyssnämnda lärare bibehållas vid pensionsrätt

enligt reglementet för statens pensionsanstalt och framlägga i ett senare

sammanhang förslag till härför erforderliga föreskrifter, innebärande jämväl

viss anpassning till pensionsvillkoren i de nya pensionsreglementena.

En av de sakkunniga, herr Häckström, har i särskilt yttrande framhållit,

att det enligt hans mening vöre både möjligt och önskvärt, att Övningslärare

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts proposition nr 278.

med minst 20 undervisningstimmar per vecka och med hela sin tjänstgöring

förlagd till en eller flera högre kommunala skolor inbegrepes i de nya pensionsbestämmelserna.

Avgivna yttranden.

Statskontoret framhåller, att det givetvis hade varit önskvärt, om det statliga

pensioneringssystemet kunnat genomföras för samtliga till ifrågavarande

högre kommunala skolformer knutna lärargrupper. Gentemot vad de sakkunniga

anfört anser sig statskontoret dock icke hava tillräcklig anledning

att förorda, att de nya pensionsbestämmelserna för närvarande utsträckas

även till övningslärarna vid ifrågavarande kommunala skolor. Statskontoret

erinrar emellertid samtidigt, att de skäl mot en dylik anordning, som enligt

de sakkunnigas mening skulle ligga i den olika utformningen av lönebestämmelsema

för de fall, att vederbörandes tjänstgöring understiger 30 veckotimmar,

komme att bortfalla, därest propositionen nr 217 till innevarande års

riksdag skulle vinna riksdagens bifall.

Statens pensionsanstalt anser det naturligt, att andra lärare än ordinarie

och extra ordinarie uteslutas från pensionsrätt, bl. a. i betraktande av att sådan

rätt icke tillkommer vare sig motsvarande lärare vid statens undervisningsväsende

eller folk- och småskollärare. Beträffande tillgodoräkning av

vikarietjänstgöring erinrar pensionsanstalten, att enligt civila tjänstepensionsreglementet

tjänstårsberäkning för sådan tjänstgöring är beroende av Kungl.

Maj:ts prövning, men att det med hänsyn till att vikarietjänstgöring vid de

högre kommunala skolorna torde kunna förutsättas förekomma relativt ofta,

synes ändamålsenligast, att i fråga om sådan tjänstgöring ett generellt medgivande

till tjänstårsberäkning lämnas. Pensionsanstalten har ej heller funnit

anledning till erinran mot att den, som tidigare innehaft extra ordinarie befattning

men på grund av befattningens indragning övergått till vikarietjänstgöring,

efter prövning av Kungl. Majit må kunna tillerkännas pension. Enligt

pensionsanstaltens uppfattning torde emellertid berörda fall komma att inträffa

allenast undantagsvis.

I fråga om de sakkunnigas förslag att övningslärarna tills vidare skola

vara undantagna från tillämpningen av de nya pensionsreglementena finner

pensionsanstalten det onekligen vara mindre tillfredsställande att låta

väsentligt olika pensionsvillkor gälla för i övrigt i stort sett likställda lärare.

Pensionsanstalten anser emellertid de av de sakkunniga i förevarande hänseende

anförda skälen vara avgörande och motsätter sig därför icke de

sakkunnigas förslag i denna del, särskilt som den föreslagna anordningen

avser allenast en antagligen relativt kort övergångstid. Beträffande pensionsförhållandena

under övergångstiden anför pensionsanstalten:

Visserligen torde under övergångstiden tjänstepensionsunderlagen för Övningslärare

med full tjänstgöring vid de högre kommunala skolorna icke

komma att bliva nämnvärt olika tjänstepensionsunderlagen enligt det nya

tjänstepensionsreglementet för lärare i motsvarande lönegrader. Men i övrigt

skulle övningslärarna, av vilka flertalet torde vara kvinnliga, komma

att i vissa avseenden bliva försatta i en sämre och i andra avseenden i en

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278. 13

bättre ställning än övriga lärare vid samma skolor. I sistnämnda hänseende

må framhållas, att för t. ex. en ordinarie kvinnlig Övningslärare i lönegrad

20 med en veckotjänstgöring av 30 timmar, för vilken tjänstepensionsunderlaget

i statens pensionsanstalt antagligen skulle komma att bestämmas

till 3,684 kronor, d. v. s. samma belopp som tjänstepensionsunderlaget enligt

det nya tjänstepensionsreglementet för ordinarie kvinnlig befattningshavare

i lönegrad 20, kan förutsättas komma att enligt pensionsanstaltens reglemente

gälla ett familjepensionsunderlag av 1,036: 80 kronor, en tjänstepensionsavgift

av 122: 80 kronor och en familjepensionsavgift av 9: 14 kronor,

under det att enligt de nya pensionsreglementena för lärare i samma

lönegrad skulle gälla ett familjepensionsunderlag av 1,770 kronor, ett tjänstepensionsavdrag

av 192 kronor och ett familjepensionsavdrag av 219 kronor.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att styrelsen icke kan anse de sakkunnigas

åberopade uttalande av 1938 års riksdag som något vägande skäl mot

en inordning av Övningslärare under de nya pensionsreglementena, då den

ifrågasatta allmänna översynen av övningslärarnas anställningsförhållanden

skulle avse sådana lärare icke endast vid kommunala utan även vid statliga

skolformer och sålunda avlöningsreglementena för såväl statliga som kommunala

lärare — i vad de avse lärarpersonalen i övningsämnen och praktiska

ämnen — skulle vara att anse som provisoriska. Överstyrelsen framhåller

vidare, att styrelsen i skrivelse den 16 mars 1939 föreslagit inrättande

av 89 ordinarie lärartjänster i övningsämnen vid kommunala flickskolor,

och att den inom den närmaste framtiden kommer att föreslå inrättande

av ett antal sådana tjänster vid de kommunala mellanskolorna, ävensom

att var och en av ifrågavarande lärare — liksom även extra ordinarie

lärare — reglementsenligt måste hava minst 20 veckotimmars undervisning

vid en och samma skola.

Efter att hava erinrat om dessa förhållanden anför skolöverstyrelsen, att

den finner det skäligt och rättvist, att Övningslärare av nu nämnda kategorier,

alltså ordinarie och extra ordinarie, inordnas under de nya pensionsreglementena.

Ett sådant inordnande synes överstyrelsen varken kunna bereda

några svårigheter av formell art eller menligt föregripa resultatet av den

väntade utredningen angående övningslärarnas anställningsförhållanden.

Vad de sakkunniga föreslagit angående begränsningen av pensionsrätten Departementatill

ordinarie och extra ordinarie lärare finner jag mig böra biträda. Då de chefenolägenheter,

som uppkomma genom borttagandet av generell pensionsrätt

för vikarierande lärare, i hög grad reduceras genom de av de sakkunniga

föreslagna bestämmelserna om tillgodoräkning av vikarietjänstgöring och

tillerkännande av pension i vissa särskilda fall åt vikarie, vill jag jämväl

biträda de sakkunnigas förslag i dessa delar.

I likhet med de hörda myndigheterna anser jag det vara önskvärt, att de

nya pensionsbestämmelserna bliva tillämpliga jämväl å övningslärarna.

Emellertid lära övervägande skäl tala för att denna fråga upptages till avgörande

först i samband med den utredning angående de kommunalanställda

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

lärarnas avlöningsförhållanden m. m., sora inom kort bör igångsättas. Vid

denna utredning böra övningslärarnas anställningsvillkor, vilka för närvarande

icke äro att betrakta såsom definitiva, upptagas till närmare övervägande.

Jag tillstyrker därför de sakkunnigas förslag att tills vidare bibehålla övningslärarna

vid pensionsrätt enligt reglementet för statens pensionsanstalt.

På sätt i det följande torde få närmare beröras, vill jag likväl förorda, att

vissa jämkningar redan nu vidtagas i övningslärarnas pensions villkor.

2. Pensionsålder och antal tjänstår för hel pension.

Såsom inledningsvis erinrats, är för närvarande föreskriven en pensionsålder

av 65 år för manlig befattningshavare vid kommunal mellanskola och

kommunal flickskola samt 60 år för annan befattningshavare.

För den enligt civila tjänstepensionsreglementet anordnade pensioneringen

gälla såsom grundregler, att pensionsåldern är lika för man och kvinna i

samma befattning samt att den bestämmes av lönegraden på sådant sätt, att

60 år gäller som pensionsålder för befattningshavare i lönegraderna 1—12

och 65 år för befattningshavare i högre lönegrader. Åtskilliga undantag från

regeln för pensionsålderns beroende av lönegraden finnas dock, och speciellt

gäller för vissa större befattningshavargrupper en pensionsålder av

63 år.

Vid utformningen av tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl.

följdes i princip civila tjänstepensionsreglementets huvudregler i fråga om

pensionsåldern, dock med den av särskilda undervisningsförhållanden betingade

avvikelsen att för folkskollärarna pensionsåldern fastställdes till

63 år.

Med avseende å det för hel pension erforderliga antalet tjänstår stadgar

reglementet för statens pensionsanstalt 30 tjänstår för kvinnliga befattningshavare

vid kommunal flickskola eller kommunal mellanskola samt 33 tjänstår

för övriga befattningshavare. Enligt civila tjänstepensionsreglementet är

det erforderliga antalet tjänstår fastställt till 30 utom i vissa undantagsfall,

där det bestämts till 25.

De sakkunniga.

Då lärarna vid de högre kommunala skolorna med avseende å tjänstgöringsförhållandena

äro att jämställa med lärarna vid de statliga läroverken,

finnes enligt de sakkunnigas mening icke anledning att beträffande

förstnämnda lärare frångå civila tjänstepensionsreglementets huvudregler

i fråga om pensionsålder, vilka regler, om man bortser från övningslärarna,

helt kommit i tillämpning för läroverkslärarna. Då de sakkunniga

alltså föreslå en pensionsålder av 60 år för lönegraderna 1—12 och 65 år

för högre lönegrader, skulle detta innebära, att den nuvarande pensionsåldern

bibehålies för manlig lärare vid kommunal flickskola och kommunal

mellanskola samt att pensionsåldern höjes från 60 till 65 år för övriga lärare,

såväl manliga som kvinnliga.

För hel pension erforderliga antalet tjänstår föreslå de sakkunniga enhet
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

15

ligt fastställt till 30. Beträffande innehavare av rektorsbefattning hava de

sakkunniga dock funnit sig böra anpassa pensionsbestämmelserna efter dem,

som enligt 3 kap. civila tjänstepensionsreglementet gälla för förordnandetjänstemän

— däri inbegripna rektorer vid de statliga undervisningsanstalterna.

De sakkunniga liava därför upptagit förslag om tolv års rektorsförordnande

såsom förutsättning för hel pension såsom rektor.

Vid civila tjänstepensionsreglementets tillämpning å lärare vid det statliga

undervisningsväsendet, liksom tidigare vid dess tillämpning å andra förvaltningsområden,

ifrågakommo inga övergångsbestämmelser för de fall, där

pensionsåldern höjdes. Några sådana övergångsbestämmelser hava ej heller

här föreslagits. De sakkunniga hava erinrat om den möjlighet till förtidsavgång,

högst fem år före pensionsåldern, som förefinnes enligt de i

reglementet intagna bestämmelserna örn förtidspension.

Pensionsåldern har föreslagits skola inträda vid utgången av det kalenderhalvår,

varunder den som pensionsålder föreskrivna levnadsåldern uppnås,

detta i likhet med vad som är gällande för lärare vid statens undervisningsväsende

samt för folk- och småskollärare. Enligt vad de sakkunniga inhämtat,

är det avsett, att de extra ordinarie lärarna skulle komma att anställas

för tiden från och med höstterminens början till och med dagen

före påföljande hösttermins inträde. De sakkunniga förutsätta, att den

närmare utformningen av bestämmelserna i angivet hänseende icke kommer

att lägga hinder i vägen för tillämpning vid förevarande skolformer

av den för såväl statliga lärare som lärare vid folkskoleväsendet föreskrivna

regeln om pensionsålderns anslutning till kalenderhalvårsskifte.

De sakkunniga hava jämväl tagit ställning till frågan om behovet av vissa

speciella övergångsbestämmelser i anledning av förestående kommunalisering

av vissa enskilda läroanstalter. De sakkunniga anföra härutinnan:

För de sakkunniga har uppgivits, att den föreslagna höjningen av pensionsåldern

till 65 år skulle komma att medföra vissa olägenheter vid en

förestående kommunalisering av enskilda läroanstalter i Stockholm. Genom

omorganisationen skulle en del lärarinnor bliva övertaliga och den erforderliga

minskningen av antalet befattningshavare skulle enligt ett preliminärt

förslag åvägabringas dels genom avgång vid uppnådd pensionsålder och

dels genom entlediganden nied eller utan ersättning i enlighet med kungörelsen

den 9 oktober 1931 (nr 344) örn ersättning åt vissa lärarinnor vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter. I uppgjord plan har sålunda beräknats,

att ett trettiotal lärarinnor skulle komma att intill höstterminen

1945 pensioneras, örn avgångsåldern bibehålies vid 60 år, samt att förtidsavgång

med särskild ersättning skulle behöva anlitas i ett tjugutal fall. Då

en höjning av pensionsåldern till 65 år skulle kunna försvåra avvecklingen

av övertaliga lärarkrafter, har hos de sakkunniga under hand hemställts,

att pensionsåldern för sådana lärarinnor övergångsvis skulle bibehållas vid

60 år. De sakkunniga hava emellertid efter samråd med skolöverstyrelsen

kommit till den uppfattningen, att motsvarande svårigheter icke föreligga å

andra orter än Stockholm samt att förhållandena i Stockholm torde kunna

regleras utan särskilda övergångsanordningar i form av jämkningar i pensionsåldern.

Några åtgärder i frågan hava därför icke av de sakkunniga

föreslagits.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Avgivna yttranden.

Skolöverstyrelsen framhåller olägenheterna av att pensionsåldern utan

övergång höjes till 65 år för lärarinnorna vid de enskilda läroanstalter i

Stockholm, som inom den närmaste tiden skola kommunaliseras, men anför

vidare:

Då emellertid dels möjlighet till förtidspension vid 60 års ålder kommer

att förefinnas enligt det nya pensionsreglementet, dels möjlighet till ersättning

av statsmedel och därefter till pension finnes för sådana lärarinnor,

som bli överflödiga på grund av kommunaliseringen, anser sig överstyrelsen

icke böra föreslå någon övergångsbestämmelse, avseende lägre pensionsålder

för vissa lärarinnor, ehuruväl en sådan övergångsbestämmelse skulle vara

fördelaktig för lärarinnorna.

Departements- Någon erinran har ej gjorts mot de sakkunnigas förslag om pensionsålder

chefen. QCj1 ^el pensjon erforderligt antal tjänstår. Jag har ej heller för min

del funnit anledning att härvidlag frångå de sakkunnigas förslag.

Såsom framgår av vad chefen för ecklesiastikdepartementet anfört i propositionen

nr 252 till årets riksdag angående anslag till vissa kommunala

läroanstalter, privatläroverk m. m. kommer en omfattande kommunalisering

av det enskilda flickskoleväsendet att genomföras under nästa budgetår.

I samband härmed torde ett antal lärarinnor, som nu äro anställda vid

de privata flickskolorna, bliva övertaliga. Avvecklingen av denna arbetskraft

försvåras givetvis i viss grad, därest lärarinnornas pensionsålder nu

höjes till 65 år. Varken de sakkunniga eller skolöverstyrelsen hava dock

ansett sig böra föreslå några särskilda åtgärder i anledning härav. Emellertid

synes följden av en omedelbar höjning av lärarinnornas pensionsålder

bliva, att vissa av de äldsta lärarinnorna icke böra erhålla fast anställning

vid de kommunala skolorna utan i stället vara berättigade till ersättning

av statsmedel jämlikt den av de sakkunniga åberopade kungörelsen den

9 oktober 1931 (nr 344). Härav följer i sin ordning, att dessa lärarinnor

icke bliva delaktiga av den nu ifrågavarande pensionsregleringen. För egen

del anser jag billighetsskäl tala mot en sådan anordning. Jag förordar därför,

att en övergångsbestämmelse meddelas, enligt vilken lärarinna, som

före den 1 juli 1939 uppnått en levnadsålder av 55 år och som under nästa

budgetår i samband med kommunalisering av enskild läroanstalt erhåller

anställning vid högre kommunal skola, bibehålies vid nuvarande pensionsålder,

60 år. Meddelas en sådan övergångsbestämmelse, torde 1931 års

kungörelse endast undantagsvis behöva tillämpas å andra lärarinnor än sådana,

åt vilka av särskilda skäl icke bör beredas anställning vid de kommunala

skolorna. För lärarinnornas vidkommande medför övergångsbestämmelsen,

att även de äldsta av dem bliva delaktiga av pensionsregleringen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 27S.

17

3. Pensionsunderlag och pensionsavdrag.

De sakkunniga.

De sakkunniga hava anfört huvudsakligen följande.

Då genom den fr. o. m. år 1939 genomförda löneregleringen lärarna vid

de högre kommunala skolformerna i likhet med lärarna vid det statliga

undervisningsväsendet samt lärarna vid folk- och småskolorna inplacerats

å den för statens befattningshavare inom allmänna civilförvaltningen gällande

löneplanen B (för undervisningsväsendet betecknad med L), torde

därav följa att för dessa lärare böra såsom regel såväl i tjänste- som familjepensionshänseende

tillämpas de pensionsunderlag och pensionsavdrag, som i

det statliga pensioneringssystemet gälla för motsvarande lönegrader å nämnda

löneplan.

Sedan kvinnliga befattningshavare genom det nya civila avlöningsreglementet

tillförsäkrats rätt att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen, hava

1938 års pensionssakkunniga föreslagit sådan ändring i civila tjänstepensionsreglementet

att för varje lönegrad skall gälla allenast ett pensionsunderlag,

lika för man och kvinna. Då motsvarande förändring i avlöningshänseende

icke föreslagits för de högre kommunala skolornas vidkommande,

hava de sakkunniga ansett sig böra i det förevarande reglementsförslaget

upptaga skilda tjänstepensionsunderlag för man och kvinna.

Innehavare av rektorsbefattning uppbär dels lön i den lönegrad, till vilken

han är att hänföra i egenskap av ordinarie lärare, dels ock ett särskilt

rektorsarvode. 1936 års lärarlönesakkunniga utgingo i sitt betänkande med

förslag till lönereglering för de högre kommunala skolformerna från att

hänsyn skulle tagas till rektorsarvodena vid bestämmandet av rektorernas

pensionsförmåner. I löneregleringspropositionen gjordes av föredragande

departementschefen härvidlag endast det uttalandet, att frågan om rektorsarvodets

inverkan på pensionsförmånerna finge i annat sammanhang tagas

under omprövning.

För närvarande tages icke hänsyn till rektorsarvodet vid beräkningen av

pensionsunderlaget, såvida icke statens pensionsanstalt, på framställning av

huvudmannen och efter skolöverstyrelsens hörande, beslutat härom.

I betraktande av att inom den civila och den militära statsförvaltningen

förekommande särskilda tilläggsarvoden såsom regel icke medföra höjning

av pensionsunderlagen, kan det enligt de sakkunnigas mening synas tveksamt,

huruvida tillräcklig anledning föreligger att härvidlag göra undantag

beträffande rektorsarvodena. Då emellertid rektorsbefattningarna vid de

högre kommunala skolformerna i princip ansetts jämförbara med de inom

den civila statsförvaltningen förekommande s. k. förordnandetjänsterna, speciellt

de statliga läroanstalternas rektorstjänster, ha de sakkunniga icke funnit

den omständigheten, att en del av löneförmånerna givits formen av arvode,

böra föranleda att pensionsunderlaget beräknas allenast å lärarlöncn.

Med denna utgångspunkt ha de sakkunniga haft att taga under övervägande

frågan, i vilken utsträckning rektorsarvodena böra föranleda höjning

av pensionsunderlagen.

Enligt det nya avlöningsreglementet är rektorsarvodets storlek vid samtliga

de högre kommunala skolformerna beroende av den arvodesgrupp, till

vilken skolan är att hänföra. Som grund för gruppindelningen ligger cn

poängberäkning, enligt vilken för varje fullt femtiotal lärjungar räknas en

poäng och för varje klassavdelning en poäng. Rektorsarvodena inom de

olika arvodesgrupperna framgå av nedanstående översikt.

linning till riksdagens protokoll 193!). 1 sami. Nr 278. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Grupp

Kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor och praktiska mellanskolor

Högre folkskolor

Poäng

Rektorsarvode

kronor

Poäng

Rektorsarvode

kronor

I

över 35

3,360

15—20

1,440

II

26-35

2,880

5—14

960

III

15—25

2,400

högst 4

480

IV

8—14

1,920

—

—

V

högst 7

1,440

—

—

För rektorerna vid de statliga realskolorna, vilka skolor torde vara närmast

jämförbara med nu ifrågavarande kommunala skolformer, utgår lönen

enligt en särskild löneplan, i vilken lönebeloppen motsvara slutlönen för adjunkt

jämte ett lönetillägg, beräknat på sätt här nedan angives.

Grupp

Poäng

Lönetillägg

kronor

I

över 25

3,360

II

12—25

2,880

III

högst 11

2,400

Rektor vid realskola skall, oberoende av den avlöningsgrupp till vilken han

blivit hänförd, i pensionshänseende anses tillhöra 27 lönegraden, alltså fyra

lönegrader högre än den, i vilken han såsom ordinarie lärare är placerad (23

lönegraden). Då rektorslönen i grupp I motsvarar slutlönen i 30 lönegraden,

i grupp II 29 lönegraden och i grupp III 28 lönegraden, är alltså sådan rektor

i pensionshänseende placerad vad angår grupp I tre lönegrader, grupp II

två lönegrader och grupp III en lönegrad lägre i pensionshänseende än i lönehänseende.

Förhållandet mellan löne- och pensionsställningen för rektorerna vid de

statliga läroanstalterna belyses av nedanstående sammanställning.

!

Läroanstalt

Löne- grad i

pensions- hänse- ende

Antal lönegrader, varmed place- ringen i lönehänseende överskjuter

placeringen i pensionshänseende

Grupp I

Grupp II

Grupp III

Grupp IV

Högre lärarinneseminariet ..................

30

4

_

_

Högre allmänt läroverk ....................

30

3

2

1

—

Realskola..................................

27

3

2

1

—

Folkskoleseminarium........................

30

3

2

1

—

Småskoleseminarium........................

27

3

2

1

. -

Institutet och förskolan för blinda ..........

30

1

—

—

—

Hantverkskolan för blinda ................

25

0

—

—

—

Vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte

27

0

—

—

—

Tekniskt läroverk..........................

30

3

2

1

0

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

19

För var och en av de olika typerna av statliga läroanstalter tillämpas alltså

ett enhetligt pensionsunderlag, oberoende av placeringen i avlöningsgrupp.

Då löneförmånerna för rektorerna vid de högre kommunala skolformerna

beräknats enligt principer, i det närmaste motsvarande dem, som följts i

fråga om de statliga rektorerna, hava de sakkunniga ansett att jämväl med

avseende å pensionsunderlagen en liknande överensstämmelse bör åvägabringas.

Då icke vid någon av de statliga läroanstalterna förekommer en skoltyp,

som omfattar fem avlöningsgrupper, och då den högsta vid nu ifrågavarande

skolformer förekommande avlöningsgruppen avser skolor av sådan storlek,

att någon motsvarighet i betraktande av poängtalet icke förekommer vid de

statliga realskolorna, som äro närmast jämförliga, kunde det, framhålla de

sakkunniga, möjligen ifrågasättas att i pensionshänseende hänföra rektorerna

vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och praktiska rnellanskolor,

tillhörande högsta avlöningsgruppen, till en lönegrad, som är närmast

högre än den, som skulle gälla för övriga avlöningsgrupper. De sakkunniga

hava emellertid icke funnit tillräckliga skäl för en avvikelse från det för

statsläroverlcen tillämpade systemet med enhetliga pensionsunderlag, oberoende

av de allt efter skolornas storlek differentierade rektorsarvodena.

Då löneförmånerna för rektorerna vid de högre kommunala skolorna konstruerats

med särskilt tilläggsarvode utöver lön i ordinarie lärarbefattning,

därvid lärarlönen är beroende av skolans art och lärarens kompetens, har

det icke varit möjligt att, såsom för rektorerna vid det statliga undervisningsväsendet

skett, för var och en av de olika skolformerna fastställa ett

enhetligt pensionsunderlag, motsvarande viss lönegrad. De sakkunniga hava

därför i fråga om pensionsunderlag för rektorerna vid de högre kommunala

skolorna stannat för att föreslå, att innehavare av rektorsbefattning i pensionshänseende

hänföres till den lönegrad, som för rektor vid kommunal

flickskola, kommunal mellanskola eller praktisk mellanskola med tre lönegrader

och för rektor vid högre folkskola med en lönegrad överstiger den,

som gäller för hans ordinarie lärarbefattning. Detta innebär, att rektor i lägsta

arvodesgruppen — grupp V för kommunal flickskola, kommunal mellanskola

och praktisk mellanskola samt grupp lil för högre folkskola — i pensionshänseende

hänföres till den lönegrad, som närmast svarar mot lönen

jämte hela rektorsarvodet. Inom det statliga undervisningsväsendet gäller det

motsvarande förhållandet i pensionshänseende för rektorer vid de tekniska

läroverken m. fl. För rektor i högsta arvodesgruppen vid kommunal flickskola,

kommunal mellanskola och praktisk mellanskola, grupp I, medför

åter förslaget, att av rektorsarvodet å 3,360 kronor ett belopp av allenast 1,440

kronor blir pensionsbildande. Den omständigheten, att här endast en mindre

del av rektorsarvodet tages i beräkning vid bestämmande av pensionsunderlaget,

har icke ansetts böra föranleda ett frångående av systemet med enhetligt

pensionsunderlag, då härmed i viss mån jämförligt förhållande förefinnes

inom det statliga undervisningsväsendet, nämligen i fråga om rektor vid

högre lärarinneseminariet.

En av de sakkunniga, herr Bäckström, har beträffande rektorernas pensionsunderlag

gjort följande utalande:

De sakkunniga lia försökt anpassa de för rektorerna vid de statliga läroanstalterna

gällande pensionsbestämmelserna på de högre kommunala skolorna.

Dessa bestämmelser innebära i korthet, att inom ett visst slag av skolor

uppbär rektor pension på samma andel av sin rektorslön, vilken storleksgrupp

skolan i detta avseende än tillhör. I överensstämmelse härmed före
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

slå de sakkunniga, att samtliga rektorer vid kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor och praktiska mellanskolor, av vilka med hänsyn till arvodets

storlek finnas ej mindre än fem grupper, skulle komma i åtnjutande

av pension på samma andel av rektorsarvodet. Den princip, som tillämpas

vid en statlig skoltyp —- tekniska läroverk — med rektorerna åtnjutande

samma pension trots en uppdelning i fyra grupper i lönehänseende, måste

emellertid redan där verka ganska ojämnt. Än mer blir detta fallet, om man

enligt de sakkunnigas förslag tillämpar samma förfaringssätt på de kommunala

flickskolorna, de kommunala mellanskolorna och de praktiska mellanskolorna

med ifrågavarande skolors fem grupper, i det att rektor vid femte

gruppen av dessa skolor i så fall får pension på hela arvodet men rektor vid

första gruppen endast på tre sjundedelar av sitt. Den av de sakkunniga därvid

åberopade jämförelsen med rektor vid högre lärarinneseminariet kan jag

ej finna hållbar, eftersom dennes lönegradsplacering i pensionshänseende synes

ha fixerats uteslutande med hänsyn till den särskilda omständigheten, att

iöneplanen för lärare vid statliga läroverk ej sträcker sig längre än till och

med 30 lönegraden.

Vid de förutnämnda kommunala läroanstalterna är enligt min mening en

smidigare anpassning av rektorspensionerna efter rektorsarvodena nödvändig

att eftersträva, om man vill uppnå rättvisa åt alla parter. Med hänsyn

till det stora antalet grupper av här förevarande skolor eller fem anser jag

därför, att för rektorerna böra förekomma två olika pensionsunderlag och

ej, som de sakkunniga föreslå, blott ett. Jag hemställer därför, att 16 § 2

mom. måtte få följande lydelse:

»För innehavare av rektorsbefattning skola tillämpas de tjänstepensionsunderlag

och tjänstepensionsavdrag, som gälla för den lönegrad, som med

nedan angivna antal lönegrader överstiger den, till vilken vederbörandes ordinarie

lärarbefattning hör, nämligen

4 lönegrader för rektor vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola

och praktisk mellanskola, tillhörande arvodesgrupp I eller II,

3 lönegrader för rektor vid samma skolor, tillhörande arvodesgrupp III,

IV eller V,

1 lönegrad för rektor vid högre folkskola.»

Avgivna yttranden.

Statskontoret anser i likhet med de sakkunniga icke lämpligt att för avsedda

rektorer tillämpa andra grunder än dem, som tillämpas vid de statliga

läroanstalterna, även om vissa ojämnheter skulle komma att föreligga.

Statens pensionsanstalt finner de av de sakkunniga föreslagna pensionsunderlagen

för rektorer innebära en skälig och väl funnen lösning.

Skolöverstyrelsen ansluter sig i huvudsak till de sakkunnigas förslag angående

rektorernas pensionsunderlag men finner en sådan differentiering av

rektorspensionerna önskvärd, att rektorerna i högsta lönegraden vid kommunala

flickskolor, kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor hänföras

till en lönegrad högre än övriga, då de förestå läroanstalter, som äro

avsevärt större än de största realskolorna, och det icke kan vara annat än

rättvist, att de ej erhålla en lägre placering än rektorerna vid realskolorna.

Departements- Mot de sakkunnigas förslag om tillämpning av de pensionsunderlag och

chefen. pensionsavdrag, som i det statliga pensioneringssystemet gälla för motsva
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278-

21

rande lönegrader, har jag intet att erinra. Likaledes finner jag i likhet med

de sakkunniga, att samma tjänstepensionsunderlag icke bör gälla för man

och kvinna, så länge kvinnlig befattningshavare icke kan komma i åtnjutande

av lön i högsta löneklassen.

De olika meningar, som yppats i fråga om rektorernas pensionsunderlag,

begränsa sig, såsom framgår av den lämnade redogörelsen, till pensionsunderlagen

för rektorer vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor

och praktiska mellanskolor, tillhörande de högsta arvodesgrupperna. En av de

sakkunniga har ansett, att rektor vid sådan skola, tillhörande arvodesgrupp

I eller II, bör i tjänstepensionshänseende hänföras till den lönegrad, som med

fyra lönegrader överstiger den, som gäller för hans ordinarie lärarbefattning.

Skolöverstyrelsen har biträtt nämnda förslag, dock allenast i fråga om rektor,

tillhörande högsta arvodesgruppen. För egen del anser jag tillräckliga

skäl icke föreligga att frångå det vid de statliga läroanstalterna tillämpade

systemet med enhetliga pensionsunderlag för rektorer vid skolor av samma

slag, oberoende av skolornas placering i olika avlöningsgrupper. Jag anser

mig därför böra i denna del tillstyrka de sakkunnigas, av statskontoret och

statens pensionsanstalt biträdda förslag.

4. Detaljmotiveringar.

Då de sakkunniga i sitt förslag så vitt möjligt sökt följa de statliga tjänstepensionsbestämmelserna,

i första hand civila tjänstepensionsreglementet och

allmänna familjepensionsreglementet, hava de ansett särskild motivering behövlig

endast i den mån saklig avvikelse skett från nämnda reglementes bestämmelser

eller en tillämpning av desamma å lärarna vid de högre kommunala

skolformerna ansetts kräva särskilda förtydliganden.1

Vad de sakkunniga därvid framhållit föranleder i detta sammanhang icke

något yttrande från min sida.

5. Särskilda frågor.

För ett genomförande av de förslag, som de sakkunniga framlagt, erfordras

i vissa avseenden utfärdande av särskilda föreskrifter vid sidan av vad

som inflyter i de båda pensionsreglementena.

Ändringar i reglementet för statens pensionsanstalt.

I reglementet för statens pensionsanstalt böra vidtagas ändringar i syfte

att från reglementets tillämpning undantaga de befattningshavare, som

komma att bliva underkastade de nya pensionsreglementena. Beträffande

införande av ett övergångsstadgande angående möjlighet till pension för vikarier,

som nu iiro anställda och för närvarande äga pensionsrätt, har förut

talats i samband med behandlingen av frågan örn pensioneringens omfatt
-

1 De sakkunnigas detaljmotiveringar återfinnas i den vid detta protokoll fogade bilaga C.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 278-

ning. Detta övergångsstadgande torde böra göras tillämpligt jämväl å vikarierande

Övningslärare.

Beträffande övriga ändringar i pensionsanstaltens reglemente anföra de

sakkunniga följande.

På skäl, som tidigare i den allmänna motiveringen angående pensioneringens

omfattning anförts, hava de sakkunniga från de nya reglementenas

tillämpning undantagit sådana lärare, som avses i 5 § 2 mom. avlöningsreglementet

(Övningslärare), samt förutsatt, att dessa lärare skulle bibehållas

vid pensionsrätt enligt reglementet för statens pensionsanstalt, vilken pensionsrätt

numera, sedan minimiårsavlöning blivit i författning fastställd,

skulle bliva obligatorisk; pensionsrätt en torde, i överensstämmelse med vad

som föreslagits i fråga örn ämneslärarna, böra begränsas till att avse ordinarie

och extra ordinarie befattningshavare. Med hänsyn till att övningslärarna

vid förevarande skolformer inordnats i det statliga avlöningssystemet synas

emellertid enligt de sakkunnigas mening starka skäl tala för en reglering

av dessa lärares pensionsförhållanden såtillvida, att de för dem

i reglementet för statens pensionsanstalt inrymda bestämmelserna angående

pensionsålder och för hel pension erforderligt antal tjänstår bringas att

sammanfalla med motsvarande bestämmelser i det civila tjänstepensionsreglementet,

i vad de avse Övningslärare vid de statliga läroanstalterna. De

sakkunniga vilja sålunda föreslå, att pensionsåldern fastställes till 65 år för

lärare i teckning, slöjd eller hushållsgöromål och till 63 år för lärare i

musik eller gymnastik med lek eller idrott samt att det för hel pension erforderliga

antalet tjänstår bestämmes till 30. 1 likhet med vad som föreslagits

beträffande ämneslärarna synes pensionsåldern böra inträda vid utgången

av det kalenderhalvår, varunder befattningshavaren uppnår den som pensionsålder

föreskrivna levnadsåldern.

De föreslagna ändringarna i bestämmelserna angående pensionsåldern innebära

en sänkning av pensionsåldern med två år för manliga lärare i musik

eller gymnastik med lek eller idrott vid kommunal flickskola eller kommunal

mellanskola samt en höjning med tre, i vissa fall fem år för övriga Övningslärare.

Särskilda övergångsbestämmelser i anledning av de ändrade pensionsåldersbestämmelserna

synas icke vara erforderliga.

En anpassning av pensionsunderlagen för Övningslärare efter de genom löneregleringen

förhöjda lönerna synes kunna komma till stånd utan att för

den skull någon förändring behöver vidtagas i reglementet för statens pensionsanstalt.

Enligt bestämmelse i 23 § 1 mom. reglementet har nämligen

anstalten att, där minimiårsavlöningen växlar med tjänstgöringens omfattning,

bestämma pensionsunderlaget efter den avlöning, vilken svarar mot den

omfattning av tjänstgöringen, som kan väntas i medeltal komma att åligga

befattningshavaren. De sakkunniga förutsätta, att pensionsanstalten härvid

— utan att särskild föreskrift därom behöver meddelas — fastställer pensionsunderlaget

i förhållande till A-ortslönen enligt avlöningsreglementet den 11

november 1938 (nr 660) samt att avrundning sker till närmaste med tolv

jämnt delbara tal; den föreslagna provisoriska tillämpningen av det nya civila

avlöningsreglementets löneplan bör tillsvidare icke läggas till grund för bestämmande

av underlagen.

Statens pensionsanstalt ansluter sig till vad de sakkunniga anfört rörande

erforderliga ändringar i reglementet för statens pensionsanstalt. Pensionsanstalten

har dock ifrågasatt, att i anstaltens reglemente intages en övergångsbestämmelse

örn fortsatt pensionsrätt för den, som varit extra ordinarie äm
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

23

neslärare omedelbart före det nya avlöningsreglementets ikraftträdande och

på den grund obligatoriskt delaktig i anstalten men som till följd av bristande

kompetens icke kunnat erhålla fortsatt anställning som extra ordinarie

utan nödgats övergå till anställning som timlärare eller vikarierande lärare

utan pensionsrätt enligt de nya reglementena.

De av de sakkunniga föreslagna ändringarna i reglementet för statens pen-Departement*.

sionsanstalt finner jag mig böra biträda. Genom dessa skulle, vad angår cAe/empensionsålder

och för hel pension erforderligt antal tjänstår, redan nu en

anpassning till det statliga pensionssystemet komma till stånd för övningslärarna.

Då vidare, såsom de sakkunniga förutsatt, pensionsanstalten, utan

att särskilda föreskrifter därom behöva meddelas, kan fastställa pensionsunderlaget

i förhållande till A-ortslönen enligt det nya avlöningsreglementet,

bliva jämväl pensionsunderlag och pensionsavdrag i viss mån reglerade,

även om vissa skiljaktigheter komma att föreligga i förhållande till de

underlag och avdrag, som skulle hava gällt, därest de nya pensionsreglementena

kunnat göras tillämpliga. Det nya civila avlöningsreglementets

löneplan bör givetvis icke läggas till grund för bestämmande av pensionsunderlagen,

förrän en omräkning av de statliga pensionerna kommit till

stånd.

Jag biträder statens pensionsanstalts förslag rörande särskild övergångsbestämmelse

örn fortsatt pensionsrätt för den, som varit extra ordinarie

ämneslärare omedelbart före det nya avlöningsreglementets ikraftträdande

men till följd av bristande kompetens icke kunnat erhålla fortsatt anställning

som extra ordinarie.

Huvudmannens bidrag till pensioneringen.

Såsom tidigare i redogörelsen för nuvarande pensioneringsbestämmelser

nämnts, bidrager huvudmannen till tjänstepensionskostnaderna med en årlig

avgift, som för ordinarie befattningshavare utgör 62/3 procent och för ickeordinarie

befattningshavare 2V2 procent av tjänstepensionsunderlaget. Huvudmansavgiften

motsvarar ungefärligen den dubbla befattningshavaravgiften.

De sakkunniga hava funnit sig böra för bestridande av pensionskostnaderna

i princip bibehålla den nuvarande anordningen med huvudmansavgift

och därvid ansett avgiften lämpligen böra bestämmas till dubbla

tjänstepensionsavdraget. Med hänsyn till angelägenheten av att vid det nya

tjänstepensionsreglementets utformning följa uppställningen av civila tjänstepensionsreglementet

har det synts de sakkunniga mest ändamålsenligt att

bestämmelserna angående huvudmansavgift, i stället för att inrymmas i

reglementet, upptagas i kungörelsen den 9 december 1938 (nr 754) angående

statsbidrag till avlöning av lärare vid kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor. De sakkunniga

ha i anslutning härtill ifrågasatt, huruvida icke vid en blivande revision

av statsbidragskungörelsen uttagande av huvudmansavgiften lämpligen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

borde ordnas genom en jämkning nedåt av det procenttal, för närvarande

75 procent, efter vilket statsbidraget till avlöningen utgår.

I fråga örn redovisningen av förekommande bidrag till pensionskostnaderna

förutsättes av de sakkunniga, att erforderliga föreskrifter därom utfärdas

av Kungl. Maj:t.

r;e^f/eTn<S I likhet med de sakkunniga finner jag, att huvudmansavgift alltjämt bör

utgå. Vad de sakkunniga anfört örn avgiftens storlek vill jag biträda. Såsom

de sakkunniga föreslagit, torde bestämmelserna angående huvudmansavgift

lämpligen böra intagas i vederbörande statsbidragskungörelse. Att

huvudmansavgiften skulle uttagas genom en jämkning nedåt av det procenttal,

efter vilket statsbidrag till avlöningen utgår, är jag emellertid icke för

närvarande beredd att tillstyrka.

Personlig pensionsfyllriad m. m.

Enligt punkt 6, sista stycket, kungörelsen den 11 november 1938 (nr 661)

med vissa bestämmelser i anledning av ny lönereglering från och med den 1

januari 1939 för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellan - skolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor skall lärare, som omedelbart

före löneregleringen innehade ordinarie eller extra ordinarie befattning,

efter uppnådd pensionsålder erhålla personlig pensionsfyllnad med

belopp, motsvarande vad summan av de enligt äldre statliga och kommunala

pensionsbestämmelser utgående pensionsförmånerna må överstiga summan

av pensionsförmånerna enligt de ändrade statliga pensionsbestämmelserna.

Genom detta stadgande hava befattningshavarna garanterats, att någon

minskning i redan tillförsäkrade pensionsförmåner icke skall ifrågakomma.

De sakkunniga hava icke funnit sig böra ingå på frågan om förhållandet

mellan de enligt statliga bestämmelser utgående pensionerna och de kommunala

tilläggspensionerna, då denna fråga icke kan anses ingå i de sakkunnigas

uppdrag. Då emellertid i händelse av bifall till de av de sakkunniga

framlagda förslagen angående särskilda rektor spensioner, förutsättningarna

för en tillämpning av nämnda bestämmelser om personlig pensionsfyllnad

bliva i viss mån förändrade, kan det enligt de sakkunnigas mening

ifrågasättas, huruvida icke ett förtydligande av bestämmelserna borde

komma till stånd. Ett klarläggande av bestämmelsernas innebörd är av intresse

bland annat för de rektorer, som enligt föreslagen övergångsbestämmelse

till tjänstepensionsreglementet hava att före den 1 oktober 1939 anmäla

sin önskan att mot erläggande av retroaktivavgifter tillgodoräkna viss

del av föregående rektorsförordnande.

Departements- Såsom i det föregående angivits tages för närvarande i allmänhet icke

hänsyn till rektorsarvodet vid beräkningen av pensionsunderlaget i statens

pensionsanstalt. Ej heller torde som regel de kommunala tilläggspensionerna

hava utgått med olika belopp, beroende på om vederbörande innehaft

rektorsförordnande eller ej. De sammanlagda pensionsförmånerna en
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

25

ligt äldre pensionsbestämmelserna torde därför i allmänhet uppgå till samma

belopp för rektor och övriga lärare. Örn dessa pensionsförmåner motsvara

eller överstiga den nu föreslagna rektorspensionens belopp blir följden, att

icke heller framdeles rektorns pensionsförmåner — inklusive personlig pensionsfyllnad

— komma att överstiga pensionsförmånerna till de nu anställda

lärarna. Att av denna anledning vidtaga ändring i reglerna för personlig

pensionsfyllnad synes mig emellertid icke påkallat. Jag vill framhålla, att

det vid tillämpningen av nämnda regler givetvis, när fråga är om rektor, blir

den nya rektorspensionen, som skall vägas mot de förutvarande pensionsförmånerna.

De sakkunniga hava under punkten 6 av övergångsbestämmelserna till

tjänstepensionsreglementet intagit bestämmelser örn rätt för rektor, som vid

uppnådd pensionsålder innehaft rektorsbefattning under minst tolv år men

endast en del av denna tid varit underkastad bestämmelserna i det nya reglementet,

att genom erläggande av retroaktivavgifter erhålla full rektorspension.

Såsom chefen för ecklesiastikdepartementet i annat sammanhang (proposition

nr 252) framhållit, har beträffande folk- och småskollärarna viss

tvekan uppkommit angående lärarens och kommunens inbördes rättigheter

och skyldigheter efter den nyligen för dessa lärare genomförda löneregleringen

i de fall, då läraren enligt kommunens bestämmelser erlagt avgifter

för att erhålla kommunal tilläggspension. Jämväl i fråga om lärarna vid

de högre kommunala skolorna kan sådan tvekan råda. Det synes icke uteslutet,

att de avgöranden, som efter slutförd utredning må komma att träffas

i hithörande spörsmål, kunna påverka rektors önskan att genom erläggande

av retroaktivavgifter försäkra sig om full rektorspension. De sakkunniga

hava föreslagit, att rektorn skulle träffa sitt val före den 1 oktober 1939.

Det synes mig vid nu angivna förhållanden troligt att tiden får väsentligt

utsträckas.

Enligt äldre bestämmelser utgående pensioner.

Såsom tidigare framhållits hava de sakkunniga enligt meddelade direktiv

haft att jämväl avgiva yttrande i frågan huruvida, i likhet med vad som

skedde vid pensionsregleringen för folk- och småskollärarna, en förbättring

av de tjänstepensioner, som beviljats före den 1 januari 1939 avgångna lärare

vid de högre kommunala skolformerna, skidle kunna åvägabringas genom

en vidsträcktare tillämpning av kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280)

med bestämmelser örn ny pension för visssa pensionerade f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer.

Nämnda kungörelse avser att reglera pensioner av äldre typ. Regleringen

innefattar i första hand en förhöjning av den äldre pensionen för att möjliggöra

en tillämpning av enhetliga grunder för dyrtidstilläggens beräknande å

äldre och å nyreglerade pensioner. Denna förhöjning, som i kungörelsen be
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

nämnes förhöjning I och som i och för sig icke innebär någon förbättring

av de förmåner, som före kungörelsens ikraftträdande tillförsäkrats pensionär,

tillkommer icke blott pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst

med oreglerad pension utan även andra pensionärer, vilka i avseende å rätt

till dyrtidstillägg äro likställda med nämnda statliga pensionärer. Kungörelsen

är sålunda, i vad den avser förhöjning I, tillämplig å sådana pensionerade

lärare vid de högre kommunala skolformerna, vilka kommit i åtåjnjutande

av pension antingen enligt reglementet för statens pensionsanstalt

eller tidigare enligt reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning.

Enligt samma kungörelse utgår å pensioner av äldre typ en ytterligare pensionsförhöjning,

förhöjning II. Med denna förhöjning har avsetts att åstadkomma

en skälig anpassning av de äldre pensionerna efter de pensionsunderlag,

som ligga till grund för motsvarande nyreglerade pensioner. Förhöjningen,

som från början var tillförsäkrad allenast pensionerade statliga befattningshavare,

utgör i allmänhet hälften av skillnaden mellan den genom

förhöjning I reglerade pensionen och motsvarande nyreglerad pension. I

vissa fall, där för befattning nyreglerat pensionsunderlag icke föreligger eller

däremot svarande särskilt pensionsunderlag icke upptagits i bilaga till

kungörelsen, tillmätes denna förhöjning enligt särskilda beräkningsgrunder,

vilka innebära en mindre förbättring av pensionen än enligt huvudregeln.

1938 års lärarpensionssakkunniga föreslogo, att före den 1 januari 1938

med pension avgångna folk- och småskollärare skulle erhålla pensionsförhöjning

II. Nämnda sakkunniga anförde som stöd för förslaget bland annat

följande:

Då lärarna vid folk- och småskolorna genom den beslutade löneregleringen

inordnats i det statliga lönesystemet och då genom det såsom en konsekvens

härav nu framlagda förslaget örn tillämpning å dem av det statliga

pensioneringssystemet statens medverkan till denna lärarpersonals pensionering

blir av samma omfattning som för de statliga befattningshavarna, torde,

enligt de sakkunnigas mening, föreligga såväl reella skäl som tekniska

förutsättningar för en tillämpning å nu ifrågavarande lärare jämväl av bestämmelserna

örn pensionsförhöjning II.

Statskontoret ställde sig synnerligen betänksamt mot förslaget men påpekade,

att motsvarande förmån redan tillkomme pensionerade f. d. befattningshavare

inom det statliga undervisningsväsendet. Statskontoret anförde

vidare, att ett bifall till förslaget emellertid under inga förhållanden borde

bliva prejudicerande beträffande andra icke statliga befattningliavare, vilka

erhållit pensionsrätt enligt reglementet för statens pensionsanstalt. Ämbetsverket

framhöll i sådant avseende, att särskilda skäl för en dylik förmån kunde

anföras beträffande lärare vid folk- och småskolor, sedan dessa lärares

löner, som till ojämförligt största delen utginge av statsmedel, föreskrivits

skola utgå efter samma regler som för motsvarande grupper av statliga befattningshavare.

Det av 1938 års lärarpensionssakkunniga avgivna förslaget örn förbättring

av före den 1 januari 1938 beviljade pensioner till folk- och småskollärare

godkändes av Kungl. Majit och riksdagen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

27

De pensioner, som enligt äldre bestämmelser utgå till förutvarande lärare

vid de högre kommunala skolorna, kunna alltefter beloppens storlek hänföras

till i följande sammanställning angivna huvudgrupper (tabellen upptager

endast i statens pensionsanstalt under juli månad 1938 förekommande fall

av hel pension).

Grund-

Genom

pensionsför- höjning I

Utgående

pension i pro- cent av ny-

uppbringad

reglerad pen-

till

sion i 21:a

kronor

kronor

lönegraden

Grupp I. Pensioner, fastställda på grundval av fr. o. m.

år 1908 gällande lönereglering

Högre folkskola, allmän

manlig ämneslärare ..........................

1,800.—

2,028.-

48.1

Grupp II. Pensioner, fastställda på grundval av fr. o. m.

år 1919 gällande lönereglering

Kommunal - mellanskola

manlig ämneslärare............................

3,375.—

3,816.—

90.9

kvinnlig » ............................

2,775.-

3,132.—

79.8

Praktisk mellanskola och högre folkskola, yrkes- bestämd

manlig ämneslärare............................

3,225.—

3,648.—

86.8

kvinnlig » ............................

2,662.50

3,012.—

76.7

Högre folkskola, allmän

manlig ämneslärare............................

3,000.-

3,396.-

80.9

| ‘ kvinnlig » ............................

2,475.—

2,796.—

71.2

De sakkunniga anföra följande i fråga om ett tillämpande av jämväl pensionsförhöjning

II å pensionerna för de före år 1939 avgångna lärarna vid de

högre kommunala skolorna:

I förarbetena till kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser

om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst

m. fl. pensionärer har av Kungl. Maj:t och riksdagen uttalats, att förhöjning

II borde i huvudsak begränsas till de pensionärer, som varit anställda i statens

tjänst. I betraktande av de av 1938 års lärarpensionssakkunniga och

statskontoret gjorda uttalandena rörande tillämpningen av bestämmelserna

om förhöjning II jämväl å folk- och småskollärare torde, enligt vad de sakkunniga

hålla före, 1938 års riksdagsbeslut i sådant avseende knappast kunna

sägas innebära ett avsteg från den av statsmakterna tidigare intagna

ståndpunkten, enligt vilken förhöjning II skulle i huvudsak begränsas till att

avse f. d. statliga befattningshavare.

Vad beträffar lärarna vid de högre kommunala skolorna har ett inordnande

av dem på det nya statliga lönesystemet skett och förslag nu framlagts

örn tillämpning jämväl av de nya statliga pensioneringsprinciperna. Härigenom

skulle de rent tekniska förutsättningarna för en avvägning av förhöjning

II i förhållande till nyreglerat pensionsunderlag föreligga. Då emellertid

ifrågavarande lärares avlöning icke åvilar staten i samma utsträckning

som avlöningen för folk- och småskollärare och då vidare tjänstepensione
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

ringen, sådan den varit ordnad enligt reglementet för statens pensionsanstalt

och sådan den nu föreslagits bliva ordnad, till största delen bekostas genom

huvudmännens och befattningshavarnas bidrag, hava de sakkunniga ansett,

att ett medgivande av förhöjning II åt pensionerade lärare vid de högre kommunala

skolorna skulle föra utanför det tillämplighetsområde, som ursprungligen

avsetts för denna pensionsreglering. Med hänsyn härtill och till de konsekvenser,

en sådan utvidgning av tillämplighetsområdet skulle kunna medföra

med avseende å andra befattningshavargrupper, som haft sina löne- och

pensionsförhållanden ordnade på liknande sätt, hava de sakkunniga funnit

sig icke böra förorda, att en förbättring av de tjänstepensioner, som beviljats

före den 1 januari 1939 avgångna lärare vid de högre kommunala skolorna,

åvägabringas genom en vidsträcktare tillämpning av kungörelsen den

18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser om ny pension för vissa pensionerade

f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.

En av de sakkunniga, herr Bäckström, har bl. a. anfört följande:

Den omständigheten, att för de högre kommunala skolorna statsbidrag utgår

med endast tre fjärdedelar av den totala lönekostnaden, har föranlett de

sakkunniga föreslå, att någon dylik pensionsförhöjning II ej måtte komma

att utgå till enligt äldre bestämmelser pensionerade lärare vid de sistnämnda

skolorna. De sakkunniga synas mig därvid ej ha beaktat den stora väsensskillnad,

som förefinnes mellan å ena sidan den obligatoriska folkskolan och

å andra de av kommunerna frivilligt inrättade högre skolorna, vilkas karaktär

av icke-obligatoriska måste förutsätta ekonomiskt bidrag även från vederbörande

kommun. Enligt min mening saknas därför anledning att ej bevilja

även de här förevarande äldre pensionärerna en pensionsförbättring.

Därtill bör bemärkas, att deras antal är ganska ringa och successivt kommer

att minskas. Jag tilllater mig fördenskull hemställa, att en pensionsförhöjning

II matte beredas jämväl före den 1 januari 1939 pensionerade lärare vid

de skolformer, varom här är fråga. Huvudmannen borde därvid bidraga

med samma andel av den ökade kostnaden som för de nu utgående pensionerna.

Avgivna yttranden.

Statskontoret erinrar, att ämbetsverket redan beträffande 1938 års lärarpensionssakkunnigas

förslag om beredande av pensionsförhöjning II åt före

den 1 januari 1938 med pension avgångna folk- och småskollärare yppade

betänkligheter av principiell art mot att utsträcka rätten till förhöjning II

till f. d. befattningshavare vid icke statliga förvaltningsområden, samt framhåller,

att dessa betänkligheter givetvis måste göra sig ännu starkare gällande

beträffande de högre kommunala skolformerna, vilka icke kunna

sägas intaga samma ställning till statsverket som folk- och småskolorna.

Statskontoret ansluter sig därför till de av de sakkunniga anförda synpunkterna.

Statens pensionsanstalt ansluter sig ävenledes till de sakkunnigas yttrande.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att överstyrelsen icke kan finna annat

än att, eftersom de sakkunniga fått i uppdrag att undersöka möjligheten

av en förbättring av äldre pensioner genom vidsträcktare tillämpning av kungörelsen

nr 280/1925, 1925 års riksdags uttalande om att förhöjning II bor
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

29

de i huvudsak begränsas till de pensionärer, som varit anställda i statens

tjänst, ej ansetts vara av bindande natur, vilket ju även framgår av förhöjningens

utgående till folk- och småskollärare. Då icke endast löneregleringen

för nyssnämnda lärare medfört förbättring av äldre pensioner utan

även löneregleringen för statliga lärare gjort det, i det att den för dessa lärare

av gammalt utgående pensionsförhöjningen II efter den 1 januari 1938

i vissa fall kommit att utgå med högre belopp än tidigare, skulle det enligt

överstyrelsens mening vara synnerligen obilligt, örn de före den 1 januari

1939 pensionerade lärarna vid högre kommunala skolor ställdes utanför

en väl behövlig pensionsförbättring.

Överstyrelsen hemställer för den skull, att § 7 mom. 2 i kungörelsen nr

280/1925 enligt dess lydelse i kungörelsen nr 494/1938 göres tillämpligt på

f. d. lärare vid högre kommunala skolor, varvid överstyrelsen intet har att

erinra mot sakkunnigledamoten Bäckströms förslag om bidrag från huvudmannen

till den ökade kostnaden, därest tekniska skäl ej lägga hinder i

vägen därför.

På av de sakkunniga anförda skäl finner jag mig icke kunna tillstyrka, Departement

att de före den 1 januari 1939 pensionerade lärarna vid de högre kommu- c e}en''

nåla skolorna beredas pensionsförbättring genom att lärarna tillerkännas

pensionsförhöjning II.

Kostnadsberäkningar.

Till belysande av den ekonomiska innebörden av det framlagda förslaget

till nya pensionsreglementen för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor hava de sakkunniga

verkställt vissa beräkningar rörande blivande pensioners och pensionsavdrags

belopp.

Vad först angår tjänstepensionerna har beräkning verkställts rörande den

förändring, som summan av utgående pensioner kan väntas undergå efter de

föreslagna pensionsbestämmelsernas genomförande. Beräkningarna hava

grundats på vissa från skolöverstyrelsen erhållna uppgifter rörande de vid

nämnda skolor anställda lärarna, och de utvisa skillnaden mellan å ena

sidan de pensionssummor, som under vart och ett av åren 1939, 1940, 1944

och 1949 kunde beräknas bliva utbetalda enligt dc före år 1939 gällande

pensionsbestämmelserna, och å andra sidan de för samma ar beräknade

pensionsutbetalningarna enligt de föreslagna pensionsbestämmelserna.

I de enligt äldre grunder beräknade pensionerna har inlagts jämväl s. k.

pensionsförhöjning I enligt kungörelsen nr 280/1925. Dyrtidstillägg, å såväl

äldre som föreslagna pensioner, hava medräknats under antagande att levnadskostnadsindex

kommer att hålla sig vid 168. Hänsyn har vad de

föreslagna pensionerna beträffar tagits till att pensionsåldern enligt de nya

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

bestämmelserna genomgående skulle vara 65 år enligt de sakkunnigas förslag.

Denna pensionsålder gäller för närvarande endast för manliga lärare

vid kommunala flickskolor och kommunala mellanskolor; för övriga lärare,

såväl manliga som kvinnliga, är pensionsåldern nu 60 år. På grund av

att pensionsåldern sålunda för flertalet lärare föreslås höjd, beräknas summorna

av de under vart och ett av de närmaste åren nybeviljade pensionerna

i allmänhet bliva lägre än de skulle hava blivit enligt förutvarande

bestämmelser, detta trots att pensionsunderlagen höjts. De under här förut

angivna förutsättningar beräknade kostnadsminskningarna finnas i avrundade

tal upptagna i följande sammanställning:

År för under året utgående

tjänstepensioner

1939 ..................... kronor 15,000

1940 ..................... » 70,000

1944 ..................... » 250,000

1949 ..................... » 320,000.

De sålunda angivna kostnadsminskningarna äro beräknade utan beaktande

av den vid pensioneringens omläggning uppstående ökningen av befattningshavarnas

och huvudmännens bidrag till tjänstepensioneringen. Ökningen

av summan av befattningshavarnas årliga bidrag har uppskattats till

ungefär 130,000 kronor och motsvarande ökning av huvudmännens avgifter

har beräknats till ungefär 260,000 kronor.

Av det sagda framgår, att statsverkets utgifter för tjänstepensioneringen

under tiden närmast efter den föreslagna omläggningen kunna väntas bliva

lägre än för närvarande.

Liknande beräkningar hava under motsvarande antaganden verkställts

med avseende å familjepensioneringen. Såsom utgångspunkt för en uppskattning

av blivande kostnadsökning för änke- och barnpensioner har begagnats

de senaste årens erfarenhet inom statens pensionsanstalt beträffande

nybeviljade sådana pensioner efter avlidna lärare vid de högre kommunala

skolorna. Jämväl kostnader för änklingspensioner hava medräknats

och hänsyn har tagits till dyrtidstillägget å de enligt äldre grunder beräknade

pensionerna, vilket tillägg — liksom den i de föreslagna pensionerna

ingående rörliga pensionsdelen — uträknats på grundval av en levnadskostnadsindex.

av 168. Beräkningarna utvisa följande ungefärliga ökningsbelopp:
Beräknad

kostnadsökning

År för under året utgående

familjepensioner

1939 ..................... kronor 5,000

1940 ..................... » 15,000

1944 ..................... » 50,000

1949 ..................... » 100,000.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

31

Dessa kostnadssiffror äro beräknade utan beaktande av föreslagna ändringar

beträffande befattningshavarnas bidragsplikt. På grund av höjning

av bidragen stiger dessas sammanlagda årliga belopp med ungefär 190,000

kronor; till följd av att enligt de föreslagna nya pensionsbestämmelserna bidragsplikten

skall upphöra vid befattningshavares avgång med tjänstepension

— enligt nuvarande bestämmelser utgår avgift hela livstiden —- blir

emellertid ökningen av den årligen inflytande bidragssumman efter hand

något mindre.

Örn för familjepensioneringens vidkommande fondering av pensionsavdrag

ej skall äga rum, kunna alltså för den här betraktade tidsperioden statsverkets

utgifter för denna pensionering väntas bliva lägre enligt det framlagda

förslaget än enligt de äldre bestämmelserna.

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av mig i det föregående förordats utfärda

bestämmelser angående ändrade pensionsvillkor för

lärare vid de högre kommunala skolorna.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

G. MacDowall-Pihlström.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Bilaga A.

Utkast

till

reglemente angående tjänstepension för lärare vid kommunala

flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och

högre folkskolor (tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre

kommunala skolor).

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §•

1. Detta reglemente skall med de undantag, som i 2 mom. angivas, äga

tillämpning å ordinarie och extra ordinarie befattningshavare, som är underkastad

föreskrifterna i avlöningsreglementet den 11 november 1938 (nr 660)

för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska

mellanskolor och högre folkskolor.

2. Från reglementets tillämpning äro undantagna sådana lärare som omförmälas

i 5 § 2 mom. nämnda avlöningsreglemente. 2

2 §•

1. Tjänstår, som avses i detta reglemente, beräknas för tid,

a) för vilken befattningshavare vidkänts pensionsavdrag eller erlagt avgift

för tjänstepension från staten eller från av staten upprättad eller understödd

pensionsanstalt, pensionsfond eller pensionskassa;

b) under vilken befattningshavare innehaft med pensionsrätt icke förenad

anställning i statens tjänst, vilken han enligt för honom tidigare gällande statliga

tjänstepensionsbestämmelser ägt tillgodoräkna som tjänstår för pension;

c) under vilken befattningshavare före uppnåendet av den för hans befattning

stadgade pensionsåldern utan skyldighet att erlägga pensionsavgift

såsom vikarie uppehållit med pensionsrätt förenad ordinarie eller extra ordinarie

befattning vid i 1 § 1 mom. detta reglemente eller 1 § 1 och 2 mom.

tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. omförmälda skolformer;

dock skall vad sålunda stadgas icke avse vikariat å befattning, med vilken

uteslutande är förenad tjänstgöringsskyldighet i sådana övningsämnen, varom

i 5 § 2 mom. avlöningsreglementet förmäles.

2. Vid tjänstårsberäkning skall avdrag göras för tid, omfattande minst 15

dagar i följd, under vilken befattningshavare åtnjutit tjänstledighet för svag

hälsas vårdande, för havandeskap eller barnsbörd eller för enskild angelägenhet,

så ock för tid, under vilken befattningshavare varit tagen i häkte eller

avstängd från tjänstgöring eller utan giltigt förfall avhållit sig från tjänstgöring.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

33

3. Har befattningshavare eljest i eller utom statens tjänst förrättat arbete

eller uppdrag, som finnes vara av beskaffenhet, att tid, varunder sådant arbete

eller uppdrag förrättats, skäligen bör helt eller delvis tillgodoräknas honom

såsom tjänstår, beror på prövning i den ordning Kungl. Majit föreskriver,

om och i vad mån dylikt tillgodoräknande må äga rum.

4. Tid, som tagits i beräkning såsom tjänstår för grundläggande av rätt till

pension, må sedermera icke i något avseende ånyo tillgodoräknas såsom

tjänstår, såframt icke under nämnda tid fullgjorts annan tjänstgöring än den,

på vilken den tidigare tjänstårsberäkningen grundats.

5. Vid tillgodoräkning av tjänstår på grund av anställning i sådan extra

ordinarie befattning, som i 1 § 1 och 2 mom. tjänstepensionsreglementet för

folkskollärare m. fl. sägs, skall en anställningstid av 242 dagar räknas som

helt tjänstår, och må befattningshavare icke för något redovisningsår tillgodoräkna

mer än 242 dagar. Därest vid tjänstårsberäkning enligt detta moment

avdrag enligt 2 mom. här ovan ifrågakommer, skall från det beräknade

antalet tjänstår dragas den kalendertid, varunder ledigheten varat.

Vad sålunda stadgats skall, vad angår tjänstgöring vid annan än i 1 § 1

mom. omförmäld skolform, äga motsvarande tillämpning vid tillgodoräkning

av tid, under vilken befattningshavare med skyldighet att erlägga pensionsavgift

antingen såsom vikarie uppehållit befattning eller innehaft förordnande,

vilket jämlikt gällande bestämmelser meddelats för högst ett läsår, å annan

icke-ordinarie befattning än i första stycket sägs.

6. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar del

av dag, skall avrundning ske till närmast högre hela dagantal.

3 §.

Från och med den dag, befattningshavare erhåller pensionsrätt enligt detta

reglemente, och intill utgången av den månad, under vilken han uppnår trettio

tjänstår eller dessförinnan inträder i pensionsåldern, skall honom tillkommande

lön minskas med tjänstepensionsavdrag i enlighet med bestämmelserna

i detta reglemente.

För ändamål, som här avses, må tid, under vilken detta reglemente icke

varit å befattningshavaren tillämpligt, räknas som tjänstår allenast i den mån

befattningshavaren för sådan tid vidkänts avdrag eller erlagt avgift för tjänstepension

från staten eller från av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt,

pensionsfond eller pensionskassa.

4 §•

1. Pension till belopp för år räknat, som framgår av detta reglemente,

utgår från och med dagen näst efter den, då avgång från befattningen ägt

rum, till och med den dag, då en månad förflutit efter pensionstagarens frånfälle.

Vid tillämpning av detta stadgande iakttages, att det för tiden efter pensionstagarens

frånfälle utgående pensionsbeloppet icke må överstiga femhundra

kronor.

2. Utbetalning av pension verkställes av statens pensionsanstalt månadsvis

i efterskott; anstalten likväl obetaget att efter pensionstagares frånfälle förskoltvis

utbetala återstående pensionsbelopp. 5

5 §•

1. Varder befattningshavare dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel

skild från befattningen, må han ej komma i åtnjutande av pension.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. Nr 278.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

2. Har pensionstagare blivit för förbrytelse i sin tidigare innehavda befattning

dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen,

må han från och med månaden näst efter den, under vilken utslaget

vunnit laga kraft, åtnjuta allenast en tredjedel av pensionen, där ej Kungl.

Majit finner skäl tillerkänna pensionstagaren större del, dock ej mera än två

tredjedelar av pensionen.

3. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är föremål

för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller

ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en

tredjedel av pensionen.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom,

må statens pensionsanstalt kunna medgiva sådan anhörig rätt att

uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

6 §■

1. Om befattningshavare, vilken kommer i åtnjutande av pension för i

detta reglemente avsedd befattning, vid avgång från den befattningen åtnjuter

elter sedermera erhåller pension för icke-statlig anställning, med vilken

är förenad tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, tjänstepensionsreglementet

för folkskollärare m. fl., reglementet för statens pensionsanstalt

eller reglementet för lärarinnornas pensionsanstalt, eller pension för statsanställning

och sammanlagda förmånerna för år räknat överstiga femtusenfyra

kronor, må han, så länge sådan annan pension åtnjutes, av förstnämnda

pension uppbära allenast en tredjedel, med iakttagande likväl dels att i förekommande

fall därutöver må utgå så mycket av den återstående delen, att

vad vederbörande äger behålla ej understiger summan av den större förmånen

och en tredjedel av den mindre eller, om båda äro lika, den ena av

dem ökad med en tredjedel, dels ock att minskning skall ske endast i den

mån så erfordras för att förmånernas sammanlagda belopp ej må överstiga

femtusenfyra kronor. Vid tillämpning av vad sålunda stadgats skall jämväl

i förekommande fall iakttagas, att hänsyn icke tages till pension, som utgår

enligt gällande bestämmelser angående pensionering av försvarsväsendets

reserver av befäl och civilmilitär personal.

2. Vad i 1 mom. sägs skall, där icke Kungl. Majit annorlunda förordnar,

äga motsvarande tillämpning, om befattningshavaren vid avgången från befattningen

åtnjuter eller sedermera erhåller avlöning för befattning, å vilken

avlöningsreglementet för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,

praktiska mellanskolor och högre folkskolor, avlöningsreglementet

för lärare vid folk- och småskolor eller avlöningsreglementet för nomadlärare

äger tillämpning, eller avlöning för icke-statlig anställning, med

vilken är förenad tjänstepensionsrätt enligt reglementet för statens pensionsanstalt

eller reglementet för lärarinnornas pensionsanstalt, eller avlöning för

statstjänst.

V §•

Fråga örn rätt till pension enligt detta reglemente prövas av statens pensionsanstalt.

I fråga om vad som skall iakttagas vid ansökning örn pension meddelar

Kungl. Majit särskilda föreskrifter.

Då pension beviljas, skall den pensionsberättigade erhålla skriftligt bevis

därom.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

8 §•

Till ledning vid prövning av befattningshavares pensionsrätt skall hos

skolstyrelsen föras tjänstematrikel enligt de närmare föreskrifter, som utfärdas

av Kungl. Maj:t.

9 §.

Därest beloppet av pension, som beräknats enligt bestämmelserna i detta

reglemente, icke är i helt krontal jämnt delbart med tolv, skall detsamma

jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

2 KAP.

Ordinarie lärare.

10 §.

1. Skyldighet att avgå från befattningen inträder för befattningshavare,

a) då han uppnått den för hans befattning stadgade pensionsåldern, skolstyrelsen

likväl obetaget att, under förutsättning av skolöverstyrelsens medgivande,

bevilja anstånd med avskedet, därest och så länge befattningshavaren

prövas kunna på tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock icke i

något fall längre tid än sammanlagt två år;

b) då han träffats av olycksfall i tjänsten och det behörigen styrkes, att

han till följd härav är för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt

sköta sin befattning, samt han prövas icke lämpligen kunna tjänstgöra i sådan

annan befattning, till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig;

c) då det behörigen styrkes, att han till följd av sjukdom, vanförhet eller

lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga

är för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin befattning,

samt han prövas icke lämpligen kunna tjänstgöra i sådan annan befattning,

till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig.

2. Har befattningshavare, för vilken enligt 1 mom. inträtt skyldighet att

avgå från befattningen, underlåtit att söka avsked, ankommer det på skolstyrelsen

att entlediga befattningshavaren.

3. Avsked eller entledigande, som i 1 eller 2 mom. sägs, må ej meddelas

befattningshavare, innan frågan om hans rätt till pension prövats av statens

pensionsanstalt och blivit vederbörligen avgjord.

4. Befinnes befattningshavare urståndsatt att på tillfredsställande sätt

fullgöra sina tjänståligganden och är ej sådant fall för handen, varom i

1 mom. b) eller c) sägs, må Kungl. Majit, därest befattningshavaren uppnått

en levnadsålder, som med högst fem år understiger den för hans befattning

stadgade pensionsåldern, på därom av skolöverstyrelsen eller vederbörande

skolstyrelse gjord framställning förklara honom skyldig att avgå från befattningen

och entlediga honom.

Framställning, som nyss sagts, må icke avlåtas, utan att befattningshavaren

erhållit tillfälle att inkomma med yttrande i ärendet. Avgives yttrande,

skall detsamma åtfölja framställningen till Kungl. Majit.

5. Den som innehar rektorsbefattning, är skyldig att efter beslut av Kungl.

Majit frånträda befattningen, därest han till följd av sjukdom befinnes oförmögen

att i fortsättningen på tillfredsställande sätt sköta befattningen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

11 §•

Rätt att vid avgång från befattningen komma i åtnjutande av pension tillkommer:
a)

befattningshavare, som uppnått den för hans befattning stadgade pensionsåldern

(ålderspension);

b) befattningshavare, som enligt bestämmelserna i 10 § 1 mom. b) är

skyldig att avgå (invalidpension);

c) befattningshavare, som enligt bestämmelserna i 10 § 1 mom. c) är

skyldig att avgå eller som med tillämpning av bestämmelsen i 10 § 4 mom.

förklarats skyldig att avgå (sjukpension).

12 §.

1. Ålderspension för innehavare av rektorsbefattning bestämmes till ett

belopp, motsvarande det för befattningshavaren vid avgången gällande

tjänstepensionsunderlaget, därest han under sammanlagt minst tolv år före

uppnådd pensionsålder innehaft enligt detta reglemente eller enligt för statliga

befattningshavare gällande pensionsbestämmelser med pensionsrätt förenad

befattning som rektor. För annan innehavare av rektorsbefattning än

nu sagts bestämmes ålderspension till ett belopp, som med ettusen kronor

understiger det för rektorsbefattningen gällande tjänstepensionsunderlaget;

dock skall härvid iakttagas, att pensionen icke må beräknas till lägre belopp

än den pension, som skulle hava tillkommit honom, om han intill tiden

för avgången kvarstått i sin ordinarie lärarbefattning.

2. Ålderspension för annan befattningshavare än rektor bestämmes i

förhållande till antalet tjänstår enligt följande grunder. Kan befattningshavare

räkna minst trettio tjänstår, utgår hel pension. Är tjänstårens antal

mindre än nu sagts, utgår avkortad pension.

Hel pension sammanfaller till beloppet med det för befattningen stadgade

tjänstepensionsunderlaget; dock att för befattningshavare, som under kortare

tid än tre år innehaft den befattning, från vilken avgång äger rum,

beloppet av hel pension skall utgöra medeltalet av de högsta tjänstepensionsunderlag,

vilka under vart och ett av de senast förflutna tre åren före avgången

varit gällande för honom.

Gäller förhöjt tjänstepensionsunderlag, i enlighet med stadgandet i 18 §

1 mom. 2 stycket, skall beloppet av hel pension sammanfalla med detta

underlag.

Avkortad pension motsvarar beloppet av hel pension, minskat med V120

för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger trettio.

13 §.

Invalidpension fastställes till ett belopp, motsvarande det för befattningshavaren

vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget.

14 §.

1. Sjukpension för innehavare av rektorsbefattning bestämmes enligt de

i 12 § 1 mom. angivna grunderna.

2. Sjukpension för annan befattningshavare än rektor bestämmes enligt

de i 12 § 2 mom. angivna grunderna men utgår med lägst sjuttiofem procent

av hel pension. Beloppet av sjukpension må dock icke överstiga den

ålderspension, som skulle hava tillkommit befattningshavaren, därest han

med oförändrat tjänstepensionsunderlag kvarstått i sin befattning till pensionsålderns

inträde.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

15 §.

37

Befattningshavare, som tidigast fem år före uppnåendet av pensionsåldern

frivilligt avgår ur tjänst, må kunna av Kungl. Maj:t medgivas rätt att komma

i åtnjutande av förtidspension, under förutsättning att han innehar

minst trettio tjänstår samt att avgången finnes icke vara stridande mot det

allmännas intresse.

Förtidspension motsvarar hel ålderspension men skall för tiden intill dess

befattningshavaren uppnår pensionsåldern vara minskad med Viso för varje

full fjärdedel av år, varmed befattningshavarens levnadsålder vid avgången

understiger pensionsåldern.

16 §.

1. Beträffande i detta kapitel avsedda befattningar skola, där ej annat

följer av stadgandena i 2 mom. eller i 18 och 19 §§, tillämpas de tjänstepensionsunderlag

och tjänstepensionsavdrag, som här nedan för de särskilda

lönegraderna angivas:

Lönegrad

Tjänstepensions-

underlag

Tjänstepen- sionsavdrag

för år

kronor

Lönegrad

Tjänstepensions-

underlag

Tjänstepen- sionsavdrag

för år

kronor

man

kronor

kvinna

kronor

man

kronor

kvinna

kronor

1 .. ..

1,320

1,236

36

16.........

3,240

3,036

141

2........

1*404

1*320

39

17.........

3,444

3,240

156

3 .......

1,476

1404

42

18.........

3,684

3,444

174

4......

1,560

1476

45

19.........

3,924

3,684

192

5

1,644

1,560

48

20.........

3,924

3,684

192

6.........

1,716

1,644

51

21.........

4/200

3^924

213

7......

1*824

1,716

57

22.........

4,476

4,200

234

8........

1,920

1,824

63

23.........

4,764

4,476

255

9

2040

1*920

69

24.........

5,076

4,764

279

10.....

2*160

2^040

75

25.........

5,400

5,076

303

11.........

2,304

2*160

84

26.........

5,724

5,400

330

12.........

2*436

2*304

90

27.........

6,036

5,724

354

13.........

2|fi40

2436

102

28.........

6,360

6,036

378

14.........

2,844

2*640

114

29.........

6,684

6,360

399

15.........

3,036

2*844

129

30.........

6j996

6,684

420

2. Innehavare av rektorsbefattning skall i tjänstepensionshänseende hänföras

till den lönegrad, som för rektor vid kommunal flickskola, kommunal

mellanskola eller praktisk mellanskola med tre lönegrader och för rektor

vid högre folkskola med en lönegrad överstiger den, som gäller för hans

ordinarie lärarbefattning.

17 §.

Pensionsåldern inträder vid utgången av det kalenderhalvår, varunder befattningshavaren

uppnår nedan angivna levnadsålder, nämligen

för befattningshavare, tillhörande lönegraderna 1 — 12 .............. 60 år

» » » » 13—30 .............. 65 » .

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

18 §.

1. Varder annan befattningshavare än rektor utan något sitt förvållande

förflyttad till befattning med lägre tjänstepensionsunderlag, skall i pensionshänseende

för honom fortfarande gälla vad som finnes stadgat i fråga

om den befattning, han vid förflyttningen innehade.

Återgår rektor till ordinarie lärarbefattning, skall icke i anledning härav

för honom inträda någon förändring med avseende å tjänstepensionsunderlag

och tjänstepensionsavdrag, därest han under sammanlagt minst tolv år i

pensionshänseende varit att hänföra till sådan förhöjd lönegrad, varom i

16 § 2 mom. förmäles, eller innehaft rektorsbefattning vid statlig läroanstalt.

Som förutsättning för tillämpning av vad i föregående stycke sägs skall

gälla, att befattningshavare, som där omförmäles, inom en månad efter förordnandets

upphörande hos rektor vid den läroanstalt, där han innehar ordinarie

lärarbefattning, skriftligen anmäler sin önskan att bibehållas vid oförändrade

tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag.

2. Har annan befattningshavare än rektor efter egen ansökning förflyttats

till befattning med lägre tjänstepensionsunderlag eller har sådan förflyttning

föranletts av något befattningshavarens förfarande i tjänsten, skall

i pensionshänseende gälla vad som finnes stadgat för den lägre befattningen.

3. Nedflyttas befattning till lägre lönegrad och sänkes till följd därav

det för befattningen dittills gällande tjänstepensionsunderlaget, skall i pensionshänseende

icke inträda någon förändring för den, som vid nedflyttningen

innehade befattningen.

19 §.

För i detta kapitel avsedd befattningshavare, som är förordnad att innehava

sådan i reglementet avsedd extra ordinarie befattning, för vilken gäller

ett högre tjänstepensionsunderlag än det för hans ordinarie befattning fastställda,

skola tillämpas de för extra ordinarie befattningshavare i reglementet

givna bestämmelserna, under iakttagande likväl att han härigenom icke

må lida inskränkning i de pensionsförmåner, som tillkomma honom i hans

egenskap av ordinarie befattningshavare.

20 §.

1. Befattningshavare, som avgår ur tjänst utan rätt att komma i åtnjutande

av pension, är från och med avgången försäkrad till erhållande av

uppskjuten livränta till det belopp för år räknat, som enligt försäkringsteknisk

beräkning svarar mot den intjänta pensionen.

Vid beräkning av intjänt pension tillämpas en tjänstålder för hel pension

av trettio år och en pensionsålder, utgörande 63 år för befattning, beträffande

vilken tjänstepensionsunderlaget ej överstiger 2,436 kronor för man och

2,304 kronor för kvinna, samt 65 år för annan befattning. Därest antalet

tjänstår vid avgången understiger trettio, minskas den intjänta pensionen

med två procent för varje felande helt tjänstår. För befattningshavare, vilken

blivit dömd till avsättning på grund av förbrytelse i tjänsten eller som

till följd av tjänstefel skilts från befattningen, skall emellertid den intjänta

pensionen minskas med två tredjedelar, där ej Kungl. Maj:t finner skäl tillerkänna

befattningshavaren större del, dock ej mera än två tredjedelar av

den intjänta pensionen.

2. Befattningshavare skall på därom gjord framställning erhålla skriftligt

bevis över honom vid avgång ur tjänst tillkommande rätt till uppskjuten

livränta.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

39

3. Därest här avsedd livränteförsäkrad person ånyo tillträder nied pensionsrätt

enligt detta reglemente eller enligt tjänstepensionsreglementet för

folkskollärare m. fl. förenad befattning eller med pensionsrätt förenad anställning

i statens tjänst eller erhåller sådan anställning med pensionsrätt i

av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt eller pensionskassa, i

vilken tjänstår för pension må räknas för den befattning, som medfört rätten

till livränta, upphör hans rätt till livränta. Är jämväl den nya befattningen

underkastad bestämmelserna i detta reglemente, skall — där ej föreskrifterna

i 1 mom. ånyo träda i tillämpning — vid bestämmande av pension

för befattningen hänsyn tagas till den tid, under vilken befattningshavaren

förut innehaft sådan anställning, som enligt bestämmelserna i 2 §

må räknas honom tillgodo såsom tjänstår för pension.

4. Livränta utbetalas enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t,

från och med månaden näst efter den, under vilken vederbörande uppnått

den ålder, som tillämpats såsom pensionsålder vid beräkning av intjänt

pension, till och med den månad, varunder livräntetagaren avlider.

3 KAP.

Extra ordinarie befattningshavare.

21 §.

Rätt att vid avgång från befattningen komma i åtnjutande av pension tillkommer

extra ordinarie befattningshavare:

a) då befattningshavaren entledigas vid eller efter uppnådd pensionsålder

(ålderspension);

b) då befattningshavaren entledigas på grund därav, att han till följd av

olycksfall i tjänsten blivit oförmögen till fortsatt tillfredsställande tjänstgöring

(invalidpension);

c) då befattningshavaren entledigas på grund därav, att han till följd av

sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd av

nedsatt arbetsförmåga blivit oförmögen till fortsatt tillfredsställande tjänstgöring,

dock under förutsättning att han vid avgången kan räkna minst tio

tjänstår (sjukpension).

22 §.

I fråga om beräkning av pension för extra ordinarie befattningshavare

gäller, att

a) ålderspension bestämmes enligt de grunder, som angivas i 12 § 2 morn.;

b) invalidpension fastställes till ett belopp, motsvarande det för befattningshavaren

vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget;

c) sjukpension bestämmes enligt de grunder, som angivas i 12 § 2 morn.,

varvid emellertid iakttages, å ena sidan, att pensionen utgår med lägst sjuttiofem

procent av hel pension samt, å andra sidan, att sjukpensionen icke må

överstiga den ålderspension, som skulle hava tillkommit befattningshavaren,

därest han med oförändrat tjänstepensionsunderlag kvarstått i sin befattning

till pensionsålderns inträde.

23 §.

Beträffande i detta kapitel avsedda befattningar skola tillämpas de tjänstepensionsunderlag

och tjänstepensionsavdrag, som bär nedan för de särskilda

lönegraderna angivas:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Lönegrad

Tjänstepensions-

underlag

Tjänstepen- sionsavdrag

för år

kronor

Lönegrad

Tjänstepensions-

underlag

Tjänstepen- sionsavdrag

för år

kronor

man

kronor

kvinna

kronor

man

kronor

kvinna

kronor

1 ........

1,236

1,164

33

16 ........

3,036

2,844

129

2 ........

1,320

1,236

36

17 ........

3,240

3,036

141

3 ........

1,404

1,320

39

18 ........

3,444

3,240

156

4 ........

1,476

1,404

42

19 ........

3,684

3,444

174

5 ........

1,560

1,476

45

20 ........

3,684

3,444

174

6 ........

1,644

1,560

48

21 ........

3,924

3,684

192

7 ........

1,716

1,644

51

22 ........

4,200

3,924

213

8 ........

1,824

1,716

57

23 ........

4,476

4,200

234

9 ........

1,920

1,824

63

24 ........

4,764

4,476

255

10 ........

2,040

1,920

69

25 ........

5,076

4,764

279

11.........

2,160

2,040

75

26 ........

5,400

5,076

303

12 ........

2,304

2,160

84

27 ........

5,724

5,400

330

lii ........

2,436

2,304

90

28 ........

6,036

5,724

354

14 ........

2,640

2,436

102

29 ........

6,360

6,036

378

15 ........

2,844

2,640

114

30 ........

6,684

6,360

399

24 §.

För extra ordinarie befattning gäller samma pensionsålder som för motsvarande

ordinarie befattning.

Extra ordinarie befattningshavare må icke i något fall bibehållas i tjänst

längre tid än två år utöver pensionsåldern.

1 övrigt må extra ordinarie befattning, som i detta reglemente avses, icke

innehavas av någon, som uppnått den för befattningen stadgade pensionsåldern.

25 §.

Bestämmelserna i 15 § angående förtidspension och i 20 § angående uppskjuten

livränta skola äga motsvarande tillämpning beträffande extra ordinarie

befattningshavare; dock att vid beräkning av uppskjuten livränta för

befattningshavare, vilken blivit dömd till avsättning på grund av förbrytelse

i tjänsten eller som till följd av tjänstefel skilts från befattningen, den invänta

pensionen skall i varje fall miskas med två tredjedelar.

4 KAP.

Reglementets tillämplighet m. m.

26 §.

Varder ordinarie befattningshavare, som avses i detta reglemente, utan

ändring beträffande innehavande lönegrad förflyttad till tjänst, å vilken reglementet

icke äger tillämpning, skall han, så länge han kvarstår i den tjänsten,

fortfarande vara underkastad reglementets föreskrifter.

27 §.

övergår extra ordinarie befattningshavare på grund av befattningens indragning

eller densammas ersättande med ordinarie befattning till tjänstgöring

såsom vikarie å befattning, varå detta reglemente äger tillämpning, må

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

41

sådan befattningshavare av Kungl. Majit kunna tillerkännas pension, dock

högst med belopp, som skulle tillkommit honom, örn han alltjämt varit innehavare

av den extra ordinarie befattningen.

28 §.

Över statens pensionsanstalts beslut angående befattningshavares rätt till

pension eller uppskjuten livränta må den, som med beslutet ej åtnöjes, hos

Konungen anföra besvär, vilka skola vid talans förlust hava inkommit till

finansdepartementet före klockan tolv å trettionde dagen efter erhållen del

av beslutet.

29 §.

De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen

av reglementet, meddelas av Kungl. Majit.

Detta reglemente skall träda i kraft den 1 juli 1939.

För tiden 1 januari—30 juni 1939 skall reglementet tillika, under iakttagande

av övergångsbestämmelserna här nedan, träda i stället för de föreskrifter

angående tjänstepensionering av här i frågavarande befattningshavare,

som äro meddelade i reglementet den 31 december 1919 (nr 878) för statens

pensionsanstalt samt kungörelsen den 9 december 1938 (nr 742) med vissa

provisoriska bestämmelser angående pensionsvillkor för i statens pensionsanstalt

delaktiga lärare vid kommunala flickskolor, komunala mellanskolor,

praktiska mellanskolor och högre folkskolor.

Övergångsbestämmelser.

1. I fråga om befattningshavare, vilken under tiden 1 januari—30 juni

1939 eller del därav innehaft enligt detta reglemente pensionsberättigande

befattning, må vad i reglementet stadgas icke medföra minskning i befattningshavarens

rätt enligt de omedelbart före reglementets utfärdande gällande

bestämmelserna att såsom tjänstår tillgodoräkna före den 1 juli 1939 förfluten

tid.

2. För tiden 1 januari—30 juni 1939 skall gälla vad i reglementet för statens

pensionsanstalt samt ovannämnda kungörelse med vissa provisoriska

bestämmelser angående pensionsvillkor för i statens pensionsanstalt delaktiga

lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor

och högre folkskolor stadgats i fråga om befattningshavares skyldighet

att från befattningen avgå, pensionsålderns inträde samt, i den mån

ej härnedan i punkten 6 annorlunda föreskrives, befattningshavare eller annan

åvilande tjänstepensionsavgifter.

3. Vid tillämpning av stadgandena i 10 § 1 mom. a) eller 24 § andra stycket

om anstånd med avgång skall beträffande befattningshavare, som före

den 1 juli 1939 uppnått den enligt äldre pensionsbestämmelser såsom pensionsålder

stadgade levnadsåldern, pensionsåldern anses hava inträtt vid utgången

av det kalenderhalvår, varunder befattningshavaren uppnått nämnda

levnadsålder.

4. Därest vid tillämpning av stadgandet i 12 § 2 mom. hänsyn skall tagas

till befattningshavares tjänstepensionsunderlag för tid innan reglementet blivit

gällande för honom, skall därvid så anses, som om för befattningshavaren

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

gällt det tjänstepensionsunderlag, som vid pensioneringstillfället är fastställt

för den befattning, han under nämnda tid innehaft, eller för därmed närmast

jämförlig befattning.

För extra ordinarie befattningshavare, som avgår med ålders- eller sjukpension

senast med utgången av december 1941, skall i 12 § 2 mom. föreskriven

medeltalsberäkning för bestämmande av beloppet av hel pension ske

endast för befattningshavare, som icke innehaft den befattning, från vilken

avgång äger rum, hela den lästid, som belöper å de tre senaste åren före avgången

med pension.

5. Vid tillgodoräkning enligt 2 § 1 mom. a) av tjänstår på grund av anställning

i extra ordinarie befattning eller som vikarie å befattning vid kommunal

flickskola, kommunal mellanskola eller högre folkskola skall en anställningstid

av 252 dagar räknas som helt tjänstår, och må befattningshavare

icke för något redovisningsår tillgodoräkna mera än 252 dagar. Därest

vid tjänstårsberäkning enligt denna punkt avdrag enligt 2 § 2 mom. ifrågakommer,

skall från det beräknade antalet tjänstår dragas den kalendertid,

varunder ledigheten varat.

6. Återstår för befattningshavare, som vid reglementets ikraftträdande innehar

rektorsbefattning, kortare tid än tolv år intill pensionsålderns inträde,

må, för uppnående av en sammanlagd tid av minst tolv år i rektorsbefattning,

felande tid utfyllas genom tillgodoräkning i detta hänseende av före

reglementets ikraftträdande förfluten tid, varunder befattningshavaren innehaft

rektorsbefattning vid i 1 § detta reglemente omförmälda skolformer.

Såsom förutsättning härför skall gälla, att befattningshavaren före utgången

av september månad 1939 till statens pensionsanstalt anmäler sig önska sådan

tillgodoräkning; dock skall vad sålunda stadgas icke ifrågakomma, därest

för den för tillgodoräkning ifrågasatta tiden tillämpats ett med hänsyn till

rektorsbefattningen särskilt förhöjt tjänstepensionsunderlag i enlighet med

bestämmelserna i reglementet för statens pensionsanstalt.

Har befattningshavare gjort anmälan som nu sagts, åligger det honom att

för här avsedd förfluten tid gälda skillnaden mellan tjänstepensionsavdragen

i den lönegrad, till vilken han i pensionshänseende är att hänföra med

hänsyn till sin rektorsbefattning, och den lönegrad, han i egenskap av ordinarie

lärare tillhör. Tilläggsavgiften skall inbetalas till statens pensionsanstalt

och vara erlagd före den 1 januari 1940, dock med rätt för pensionsanstalten

att medgiva avgiftsbeloppets fördelning på flera betalningsterminer

under en tid av högst fem år med iakttagande tillika, att sista betalningsterminen

ej må sättas senare än den tidpunkt, då befattningshavaren inträder

i pensionsåldern.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

43

Bil. B.

Utkast

till

reglemente angående familjepension för efterlevande till lärare

vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska

mellanskolor och högre folkskolor (familjepensionsreglementet för

lärare vid högre kommunala skolor);

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §•

Detta reglemente äger tillämpning å:

a) innehavare av befattning, för vilken tjänstepensionsreglementet för lärare

vid högre kommunala skolor gäller; samt

b) den som avgått från befattning, som i a) avses, och äger rätt till

pension eller uppskjuten livränta enligt nämnda tjänstepensionsreglemente,

dock att familjepensionsreglementet icke skall gälla för den som äger rätt

till uppskjuten livränta, med mindre han kan räkna minst fem tjänstår enligt

2 § nämnda tjänstepensionsreglemente.

2 §•

1. Berättigade till familjepension efter befattningshavares död äro:

efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,

arvsberättigade barn, som ej uppnått 19 års ålder, samt

frånskild make, i fall som i 2 mom. sägs.

Pensionsrätt tillkommer ej make, örn äktenskapet ingåtts efter det befattningshavaren

uppnått en levnadsålder av 60 år, och ej heller adoptivbarn,

örn adoptionen ägt rum efter det befattningshavaren fyllt 50 år.

2. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin

make utgiva underhållsbidrag, äger domstolen, därest makarna levt tillsammans

under minst fem år och sistnämnda make vid sammanlevnadens hävande

uppnått en ålder av minst trettio år samt det i övrigt med hänsyn till

omständigheterna finnes skäligt, förordna, att den frånskilda maken skall

vara berättigad till familjepension efter befattningshavarens död. Vad nu

sagts för det fall att befattningshavare förpliktas utgiva underhållsbidrag

gäller ock, där i skillnadsmålet avtal om sådant underhållsbidrag visas föreligga.

Förordnande, som sålunda meddelats, upphör att gälla, örn skyldighet

att utgiva underhållsbidrag, som bestämts alt utgå på särskilda tider, upphört

eller den berättigade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som ovan sagts giltighet, må sådant förordnande ej

meddelas till förmån för befattningshavarens make i senare äktenskap.

3§.

Så länge befattningshavare innehar befattning, som i 1 § a) avses, skall

honom tillkommande lön minskas med familjepensionsavdrag i enlighet med

vad nedan sägs.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

4 §.

1. Familjepension bestämmes på sätt i 5 § angives i förhållande till ett

vid befattningshavarens död för honom gällande grundbelopp (familjepensionens

grundbelopp), vilket fastställes med hänsyn till antalet tjänstår och

det för den avlidne senast gällande familiepensionsunderlaget enligt de i

denna paragraf angivna grunderna.

2. För befattningshavare, som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt

pension enligt tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala

skolor, är familjepensionens grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget,

såframt antalet av befattningshavaren förvärvade tjänstår, utökade

med tid som från dödsfallet eller avgången med pension må hava återstått

till pensionsåldern, uppgått till minst trettio.

Uppgick för befattningshavare som i första stycket sägs antalet tjänstår,

utökade på sätt där angives, icke till trettio, är familjepensionens grundbelopp

lika med familjepensionsunderlaget minskat med V120 för varje full

fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår, sålunda utökade, understiger trettio.

3. För annan befattningshavare än i 2 mom. avses är familjepensionens

grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget, såframt hans tjänstår

uppgått till minst trettio, men eljest lika med familjepensionsunderlaget

minskat med V120 för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår

understiger trettio. Utgör för sådan befattningshavare summan av antalet

tjänstår och den till pensionsåldern återstående tiden mer än etthundratjugu

fulla fjärdedels år, skall dock grundbeloppet utgöra så stor del av

familjepensionsunderlaget, som antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår

utgör av nämnda summa.

4. Såsom tjänstår räknas vid tillämpning av 2 och 3 mom. tid, vilken

befattningshavaren må räkna som tjänstår enligt 2 § tjänstepensionsreglementet

för lärare vid högre kommunala skolor.

5. Utgör det enligt 2 eller 3 mom. beräknade grundbeloppet icke helt

krontal, jämkas det till närmast högre hela krontal. 5

5 §.

1. Familjepensionen består av en fast och en rörlig del.

2. Familjepensionens fasta del motsvarar, för år räknat,

a) för efterlevande make eller frånskild make ensam eller för efterlevande

make och frånskild make tillsammans, då pensionsberättigade barn ej finnas:

familjepensionens grundbelopp;

b) för efterlevande make eller frånskild make jämte barn eller för efterlevande

make och frånskild make tillsammans jämte barn: familjepensionens

grundbelopp ökat med femtio procent, örn endast ett barn finnes, och därutöver

med tjugu procent av grundbeloppet för varje ytterligare barn;

c) för ett barn, då pensionsberättigad make ej finnes: familjepensionens

grundbelopp;

d) för två eller flera barn, då pensionsberättigad make ej finnes: familjepensionens

grundbelopp ökat med femtio procent, om barnen äro två, och

därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för varje ytterligare barn.

3. Familjepensionens rörliga del utgör samma procenttal å den fasta delen,

som under den tid pensionen avser gäller för beräknande av dyrtidstilllägg

å nyreglerad avlöning.

4. Av familjepension för efterlevande make eller frånskild make jämte

barn äger maken eller makarna tillsammans åtnjuta så stor del. som motsvarar

åttio procent av grundbeloppet jämte därå belöpande rörlig pensionsdel,

samt barnet eller barnen återstoden. Frånskild make, som åtnjuter

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

45

pensionsrätt jämte den avlidnes barn i annat gifte, må dock icke av familjepensionen

åtnjuta större del än vad som motsvarar fyrtio procent av grundbeloppet

jämte därå belöpande rörlig pensionsdel. Äro efterlevande make

och frånskild make eller äro två eller flera barn samtidigt pensionsberättigade,

skola makarna eller barnen tillkommande pensionsbelopp delas lika

dem emellan.

5. Innehar den som är berättigad till familjepension efter befattningshavare,

som i detta reglemente avses, befattning, för vilken tjänstepensionsreglementet

för lärare vid högre kommunala skolor eller tjänstepensionsreglementet

för folkskollärare m. fl. gäller, eller icke-statlig anställning, som är

förenad med tjänstepensionsrätt enligt reglementet för statens pensionsanstalt

eller reglementet för lärarinnornas pensionsanstalt, eller statsanställning

av sådant slag, att därmed är förenad tjänstepensionsrätt, eller åtnjuter han

tjänstepension för sådan anställning, eller äger han åtnjuta familjepension

enligt detta reglemente, familjepensionsreglementet för folkskollärare m. fl.

eller reglementet för statens pensionsanstalt eller eljest av statsmedel jämväl

såsom anhörig till annan än nämnda befattningshavare, skall det belopp,

som han enligt denna paragraf skulle äga åtnjuta, minskas med den i beloppet

ingående rörliga pensionsdelen jämte så stor del av etthundratjugu

kronor, som den i beloppet ingående fasta pensionsdelen utgör av familjepensionsunderlaget.

Vad nu sagts skall ock gälla för pensionstagare, som

undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är föremål för åtgärd, som förklarats

skola träda i stället för sådant straff, eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete.

6 §.

Har befattning, som i 1 § a) avses, med stöd av gällande avlöningsbestämmelser

förenats med annan sådan befattning, beräknas familjepension särskilt

för vardera befattningen, med iakttagande dock, att de för dem bestämda

familjepensionsunderlagen minskas med etthundratjugu kronor, att

familjepensionens rörliga del bortfaller samt att 5 § 5 mom. icke skall äga

tillämpning.

7 §•

1. Familjepension utgår från och med dagen näst efter den, då befattningshavare

avlidit, till och med utgången av månaden näst efter den under

vilken pensionstagaren avlider eller, därest pensionsrätten upphör av

annan anledning, till och med utgången av den månad, under vilken rätten

upphört.

Pension till barn , som födes efter faderns död, utgår från och med den

månad, under vilken barnet födes.

2. Utbetalning av pension verkställes av statens pensionsanstalt månadsvis

i efterskott; anstalten likväl obetaget att efter pensionstagares frånfälle

förskottsvis utbetala återstående pensionsbelopp.

3. Har i följd därav, att frånskild make underlåtit att jämlikt 8 § göra

ansökan örn pension, till annan pensionsberättigad utbetalts större belopp

än han bort erhålla, skall därvid bero. 8

8 §•

1. Fråga örn rätt till familjepension efter avliden befattningshavare prövas

på därom gjord ansökan av statens pensionsanstalt.

Sökande åligger att i enlighet med de föreskrifter Kungl. Majit utfärdar

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

styrka sådana för statens pensionsanstalt icke kända omständigheter, som

böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2. Då familjepension beviljas, skola de pensionsberättigade erhålla

skriftligt bevis därom

9 §•

Befattningshavare skall på därom gjord framställning erhålla skriftligt

bevis över honom vid avgång ur tjänst tillkommande rätt till familjepension

för sina efterlevande.

2 KAP.

Ordinarie lärare.

10 §,

1. Beträffande i detta kapitel avsedda befattningar skola, där ej annat

följer av stadgandena i 2 mom. eller i 11 och 12 §§, tillämpas de familjepensionsunderlag

och familjepensionsavdrag, som här nedan för de särskilda

lönegraderna angivas: 2

Lönegrad

Familje-

pensionsun-

derlag

kronor

Familje- pensionsav- drag för år

kronor

Lönegrad

Familje-

pensionsun-

derlag

kronor

Familje- pensionsav- drag för år

kronor

1

750

72

16................

1,500

180

2 ...........

780

75

17................

1,590

192

3 .....

810

78

18................

1,680

204

4

840

81

19................

1,770

219

5

870

87

20................

1,770

219

6

900

93

21................

1,860

234

7 .

930

99

22................

1,950

249

8

960

108

23................

2,u40

267

9

1,020

117

24................

2,130

285

10

1*080

126

25................

2,220

306

11

1*140

135

26................

2,310

327

12

1*200

144

27................

2,400

348

13

1*260

153

28................

2,490

369

14

1*320

162

29................

2,580

390

15................

1,410

171

30................

2,670

411

2. Innehavare av rektorsbefattning skall i familjepensionshänseende hänföras

till den lönegrad, som för rektor vid kommunal flickskola, kommunal

mellanskola eller praktisk mellanskola med tre lönegrader och för rektor

vid högre folkskola med en lönegrad överstiger den, som gäller för hans ordinarie

lärarbefattning.

11 §•

1. övergår befattningshavare till befattning med lägre familjepensionsunderlag,

skall i familjepensionshänseende fortfarande för honom gälla vad

som finnes stadgat i fråga örn den i förra befattningen.

2. Sänkes familjepensionsunderlagen för befattning, skall i familjepensionshänseende

icke inträda någon förändring för den som före ändringen

innehaft befattningen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

12 §.

För i detta kapitel avsedd befattningshavare, som är förordnad att innehava

extra ordinarie befattning med högre familjepensionsunderlag än det

för hans ordinarie befattning fastställda, skola tillämpas de för extra ordinarie

befattningshavare i reglementet givna bestämmelserna.

3 KAP.

Extra ordinarie befattningshavare.

13 §. 4

För extra ordinarie befattningshavare skola tillämpas de familjepensionsunderlag

och familjepensionsavdrag, som här nedan angivas:

Lönegrad

Familje-

pensionsun-

derlag

kronor

Familje- pensionsav- drag för år

kronor

Lönegrad

Familje-

pensionsun-

derlag

kronor

Familje- pensionsav- drag för år

kronor

1 .

720

69

16................

1,410

171

2 ...............

750

72

17................

höOO

180

3 .

780

75.

18................

lj590

192

4 .,

810

78

19................

1^680

204

5 .

840

81

20................

1,680

204

6..............

870

87

21................

1,770

219

7................

900

93

22................

i;860

234

8...

930

99

23................

1,950

249

9 .............

960

108

24................

2i040

267

10 .

1,020

117

25................

2,130

285

11................

1,080

126

26................

2,220

306

12

1,140

135

27................

2,310

327

13 ..

1,200

144

28................

2,400

348

14...

1,260

153

29................

2490

369

15................

lj320

162

30................

2j580

390

4 KAP.

Reglementets tillämplighet m. m.

14 §.

övergår befattningshavare till en med tjänstepensionsrätt förenad anställning

i statens tjänst, å vilken varken civila eller militära tjänstepensionsreglementet

eller tjänstepensionsreglementet för arbetare är gällande, eller

till en med tjänstepensionsrätt enligt reglementet för statens pensionsanstalt

förenad befattning, skall han fortfarande vara underkastad bestämmelserna

i detta reglemente, såframt han icke inom en månad från det han

tillträder den nya anställningen anmäler hos statens pensionsanstalt, att

han i stället vill underkasta sig de bestämmelser, som må finnas meddelade

rörande familjepension för sistnämnda anställning. Skall detta reglemente

fortfarande å honom tillämpas, anses därvid som om han alltjämt innehade

den förra befattningen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

15 §.

övergår extra ordinarie befattningshavare på grund av befattningens indragning

eller densammas ersättande med ordinarie befattning till tjänstgöring

såsom vikarie å befattning, varå detta reglemente äger tillämpning, må

Kungl. Maj:t kunna, därest befattningshavaren avlider, tillerkänna hans

efterlevande familjepension, dock högst med belopp, som skulle tillkommit

de efterlevande om befattningshavaren vid dödsfallet alltjämt varit innehavare

av den extra ordinarie befattningen.

16 §.

Över statens pensionsanstalts beslut angående efterlevandes rätt till familjepension

enligt detta reglemente må den, som med beslutet ej åtnöjes,

hos Konungen anföra besvär, vilka skola vid talans förlust hava inkommit

till finansdepartementet före klockan 12 å trettionde dagen efter erhållen del

av beslutet.

17 §.

De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen

av detta reglemente, meddelas av Kungl. Maj:t.

Detta reglemente skall träda i kraft den 1 juli 1939.

För tiden 1 januari—30 juni 1939 skall reglementet tillika, under iakttagande

av övergångsbestämmelserna här nedan, träda i stället för de föreskrifter

angående familjepensionering för här ifrågavarande befattningshavare,

som äro meddelade i reglementet den 31 december 1919 (nr 878) för

statens pensionsanstalt samt kungörelsen den 9 december 1938 (nr 742)

med vissa provisoriska bestämmelser angående pensionsvillkor för i statens

pensionsanstalt delaktiga lärare vid kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor.

Övergångsbestämmelser.

1. För tiden 1 januari—30 juni 1939 skall, i den mån ej härnedan annorlunda

föreskrives, gälla vad i reglementet för statens pensionsanstalt samt

ovannämnda kungörelse med vissa provisoriska bestämmelser angående

pensionsvillkor för i statens pensionsanstalt delaktiga lärare vid kommunala

flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre

folkskolor stadgats i fråga om familjepensionsavgifter.

2. Beträffande befattningshavare, vilken under tiden 1 januari—30 juni

1939 eller del därav innehaft befattning, som i 1 § a) avses skola gälla de

avvikelserna från reglementets bestämmelser att dels änka skall äga rätt

till familjepension även örn äktenskapet ingåtts efter det befattningshavaren

uppnått en levnadsålder av 60 men ej 65 år, dels ock rätten till familjepension

skall för arvsberättigat barn upphöra först vid 21 års ålder.

3. Har innehavare av rektorsbefattning gjort sådan anmälan som i punkten

6 övergångsbestämmelserna till tjänstepensionsreglementet för lärare vid

högre kommunala skolor omförmäles, åligger det honom att för där avsedd

förfluten tid och i där föreskriven ordning gälda skillnaden mellan familjepensionsavdragen

i den lönegrad, till vilken han i pensionshänseende

är att hänföra med hänsyn till sin rektorsbefattning, och den lönegrad, han

i egenskap av ordinarie lärare tillhör.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

49

Bilaga C.

Detaljmotiveringar till pensionsreglementen.

I. Tjänstepensionsreglementet.

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §•

Beträffande denna paragraf hänvisas till vad i allmänna motiveringen anförts

angående pensioneringens omfattning.

2 § 1 mom.

Med hänsyn till att lärare vid högre kommunal skola kan hava innehaft

nuvarande befattning under tid, varunder denna icke varit förenad med pensionsrätt

och sådan tid icke utan vidare bör tillgodoräknas, har det av redaktionella

skäl visat sig ändamålsenligt att i viss mån uppställa tillgodoräkningsparagrafen

annorlunda än i civila tjänstepensionsreglementet. Då i första

hand bör tillgodoräknas sådan tid i nuvarande befattning, för vilken erlagts

pensionsavgift eller vidkänts pensionsavdrag, hava de sakkunniga i 2 § 1

mom. a) intagit bestämmelse härom. Till frågan om tillgodoräkning av tid,

varunder befattningshavare utan att erlägga pensionsavgift innehaft ordinarie

eller extra ordinarie lärarbefattning vid förevarande skolformer, återkomma

de sakkunniga vid behandlingen av 2 § 3 mom.

Enligt bl. a. övergångsbestämmelserna till civila tjänstepensionsreglementet

äger befattningshavare som tjänstår för pension tillgodoräkna viss tidigare

med pensionsrätt icke förenad anställning. För att bevara sådan tidigare tillgodoräkningsrätt

hava de sakkunniga i 2 § 1 mom. b) infört en bestämmelse

av innebörd, att befattningshavare som tjänstår för pension får tillgodoräkna

med pensionsrätt icke förenad anställning i statens tjänst, därest han enligt

tidigare för honom gällande pensionsbestämmelser ägt tillgodoräkna denna

tid. Detta stadgande bör ses i samband med punkten 1 i övergångsbestämmelserna,

enligt vilken för befattningshavare, som under tiden 1 januari —

30 juni 1939 eller del därav innehaft enligt reglementet pensionsberättigande

befattning, reglementets bestämmelser icke må medföra minskning i befattningshavarens

rätt att enligt äldre bestämmelser tillgodoräkna tjänstår.

Såsom i den allmänna motiveringen rörande pensioneringens omfattning

redan framhållits hava de sakkunniga ansett, att vikarietjänstgöring å med

pensionsrätt förenad befattning vid högre kommunal skola, folkskola eller

därmed jämställd läroanstalt bör tillgodoräknas i viss omfattning.

De sakkunniga hava ansett att — i likhet med vad som gäller enligt tjänstepensionsreglementet

för folkskollärare m. fl. endast den tid, varunder

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 1 sami. Nr 27S. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

tjänstgöring fullgjorts, bör räknas som tjänstår. Då sammanlagda lästiden

omfattar 8 å 9 månader, innebär stadgandet att, om förordnande meddelats

för belt år, omkring 2U av kalendertiden tillgodoräknas.

Såsom närmare i specialmotiveringen till 2 § 3 mom. omnämnes skulle generella

bestämmelser icke meddelas om tillgodoräkning av tid, varunder befattningshavare

innehaft med pensionsrätt icke förenad ordinarie eller extra

ordinarie befattning vid förevarande skolformer. Då vikarie i sådan befattning

icke bör försättas i bättre läge än innehavaren av befattningen, har föreskrivits,

att vikariatstjänstgöring för att kunna tillgodoräknas skall avse befattning,

vilken är förenad med pensionsrätt.

2 § 2 mom.

Liksom numera gäller i motsvarande fall inom statsförvaltningen äger

kvinnlig lärare vid ledighet för havandeskap eller barnsbörd uppbära lön,

minskad med sjukledighetsavdrag, under högst 90 dagar. Ehuru de sakkunniga

ansett skäligt, att dylik ledighet finge åtnjutas likaledes högst 90 dagar

utan avdrag vid tjänstårsberäkning för pension, hava de likväl icke velat

föreslå en bestämmelse av sådan innebörd, så länge pensionsreglementena

för statliga befattningshavare icke ändrats på denna punkt.

De sakkuniga vilja framhålla, att ledighet, som enligt 12 § 1 mom. avlöningsreglementet

meddelas för iakttagelser och studier och vid vilken utgår

oavkortad avlöning, icke bör föranleda avdrag vid tjänstårsberäkningen.

2 § 3 mom.

Detta moment motsvarar 3 § 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet.

Med hänsyn till de skiftande anställningsförhållanden, som varit rådande

vid här ifrågavarande skolformer innan lärarbefattningarna blivit förenade

med pensionsrätt, hava de sakkunniga ansett sig icke böra i reglementet upptaga

generella tillgodoräkningsregler för anställning i eller vikariat å icke

pensionsberättigad befattning utan förutsätta, att dylik tillgodoräkning får

ske genom beslut av Kungl. Maj:t efter prövning från fall till fall.

En liknande individuell prövning synes jämväl böra ifrågakomma vid tillgodoräkning

av tidigare anställning som extra ordinarie vid statlig läroanstalt.

2 § 5 mom.

Stadgandet överensstämmer till sin innebörd med motsvarande bestämmelser

i samma paragraf och moment i tjänstepensionsreglementet för folkskollärare

m. fl. Vidtagna ändringar äro endast av redaktionell natur.

Då de extra ordinarie lärarna vid förevarande skolformer ej skola anställas

för läsår, utan för tid omspännande hela året, behöver bestämmelsen

icke utvidgas att avse extra ordinarie anställning vid de högre kommunala

skolformerna för tid efter den 1 januari 1939. Vad angår tillgodoräkning av

extra ordinarie anställning före sagda dag torde emellertid en motsvarande

bestämmelse böra inflyta i reglementet. Med hänsyn till stadgandets natur,

hava de sakkunniga infört detsamma i övergångsbestämmelserna (punkten

5). Då den författningsenligt stadgade minimitiden för ett läsår icke för

någon av de högre kommunala skolformerna understiger 252 dagar, har

stadgandet i övergångsbestämmelserna justerats i enlighet härmed.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

51

3 §.

I blivande tillämpningsföreskrifter torde — i likhet med vad som skett beträffande

civila tjänstepensionsreglementet — böra meddelas bestämmelser

för det fall, att befattningshavare uppehåller befattning i statens tjänst eller

innehar offentligt uppdrag.

6 §.

Bestämmelserna i 1 mom. motsvara stadgandet i samma paragraf och

moment i tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl., dock med

det tillägget, att hänsyn skall tagas jämväl till pension, utgående enligt

nämnda reglemente.

Vad 2 mom. angår hava 1938 års pensionssakkunniga föreslagit, att reglerna

örn reduktion av pension vid förening av lön och pension skola utgå ur

det civila tjänstepensionsreglementet, då enligt det nya civila avlöningsreglementet

reduktionen skall vidtagas å lönen. Det har med hänsyn härtill

synts de sakkunniga tveksamt, huruvida civila tjänstepensionsreglementets

reduktionsregel borde införas i förevarande reglemente. Då det torde

vara ovisst, i vilken omfattning motsvarande reduktionsregler komma att

införas i de avlöningsbestämmelser, som här komma i betraktande, hava

de sakkunniga i sitt förslag intagit civila tjänstepensionsreglementets reduktionsstadgande

med den jämkningen, att hänsyn skall tagas jämväl till lön

för befattning vid de högre kommunala skolformerna samt för icke-statlig

anställning, med vilken är förenad delaktighet i statens pensionsanstalt.

I punkt 14 till övergångsbestämmelserna till kap. V i reglementet för statens

pensionsanstalt stadgas, att, därest lärarinna samtidigt varit delaktig

både i lärarinnornas pensionsanstalt och annan pensionsinrättning och denna

för henne uppburit statsbidrag, hennes sedermera från statens pensionsanstalt

utgående pensionsförmåner skola minskas med så stor del av den

andra pensionen, som svarar mot statsbidraget och de för detsammas erhållande

erforderliga minimiavgifterna. Nämnda stadgande har de sakkunniga

funnit vara av så ringa räckvidd, att någon motsvarighet till detsamma

icke bör inrymmas i detta reglemente.

7 §.

Dessa bestämmelser motsvara 8 § i civila tjänstepensionsreglementet. I

likhet med motsvarande stadgande i tjänstepensionsreglementet för folkskollärare

m. fl. innehåller paragrafen en hänvisning till tillämpningsföreskrifterna

örn vad som skall iakttagas vid ansökning om pension. 2

2 KAP.

Ordinarie lärare.

10 § 1 mom.

Bestämmelserna ansluta sig i huvudsak till 12 § 2 mom. civila tjänstepensionsreglemcntet.

Enligt § 50 i reglementet för statens pensionsanstalt må tillstånd för lärare

vid ''förevarande skolformer att kvarstå i befattningen efter uppnådd

pensionsålder beviljas endast under förutsättning att det tillstyrkts av skolöverstyrelsen.

En motsvarande bestämmelse har ansetts böra inrymmas i

detta reglemente.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

10 § 5 mom.

Enligt vad som framgår av allmänna motiveringen hava de sakkunniga

ansett sig böra anpassa pensionsbestämmelserna för rektorerna efter dem,

som enligt civila tjänstepensionsreglementet gälla för förordnandetjänstemän.

Såsom konsekvens härav har här upptagits en mot stadgandet i 23 § 1 mom.

nyssnämnda reglemente svarande bestämmelse om skyldighet för rektor att

vid sjukdom i vissa fall, efter beslut av Kungl. Majit frånträda rektorsförordnandet.

12 §.

De särbestämmelser för rektorerna, som de sakkunniga här upptagit, överensstämma

i princip med bestämmelserna i 3 kap. i civila tjänstepensionsreglementet,

vilka gälla för, bland annat, rektorerna vid de allmänna läroverken.

De sakkunniga hänvisa i övrigt till den allmänna motiveringen rörande

pensionsunderlag och pensionsavdrag.

14 §.

I likhet med vad som sker i 16 § i civila tjänstepensionsreglementet, hänvisas

i denna paragraf till bestämmelserna angående ålderspension. Då vid

bestämmandet av sjukpension för rektor de i 16 § civila tjänstepensionsreglementet

angivna maximi- och minimibestämmelserna icke böra tillämpas,

har paragrafen indelats i två moment, av vilka det första hänvisar till

12 § 1 mom. och det andra, vid sidan örn hänvisningen till 12 § 2 morn.,

anger de gränser, inom vilka sjukpensionen skall bestämmas.

16 § 1 mom.

Då i det för lärarna vid de högre kommunala skolformerna gällande avlöningsreglementet

löneplanerna omfatta alla lönegrader från 1—30, hava

de sakkunniga funnit det lämpligt att här intaga civila tjänstepensionsreglementets

tabell över pensionsunderlag och pensionsavdrag för lönegraderna

1—30 oavkortad.

16 § 2 mom.

Beträffande stadgandet i detta moment hänvisas till vad i allmänna motiveringen

anförts angående pensionsunderlagen och pensionsavdragen.

17 §.

De i denna paragraf förekommande bestämmelserna örn avgångstid och

pensionsålder hava närmare berörts i den allmänna motiveringen.

18 §.

Utöver vad redan anförts i den allmänna motiveringen vilja de sakkunniga

erinra att vissa bestämmelser i denna paragraf hava karaktären av tilllämpningsföreskrifter.

De sakkunniga hava emellertid funnit det vara praktiskt

att hava dessa inrymda i själva reglementet.

De sakkunniga hava förutsatt att, därest för innehavare av rektorsbefattning,

rektorsarvodet sänkes på grund av ändrad gruppindelning, rektor likväl

med stöd av 18 § 3 mom. skall kunna bibehållas vid det dittills gällande

pensionsunderlaget.

20 § 3 mom.

Bestämmelsen är av samma lydelse som motsvarande stadgande i civila

tjänstepensionsreglementet, dock med ett tillägg av innebörd, att rätten till

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 278.

53

livränta skall upphöra för den händelse livränteförsäkrad person tillträder

anställning varmed är förenad pensionsrätt enligt tjänstepensionsreglementet

för lärare vid högre kommunala skolor eller enligt tjänstepensionsreglementet

för folkskollärare m. fl.

Motsvarande tillägg torde böra göras i de statliga pensioneringsbestämmelserna.

3 KAP.

Extra ordinarie befattningshavare.

24 §.

Som stycke 3 i denna paragraf hava de sakkunniga ansett sig böra föreslå

en bestämmelse av samma lydelse som 24 § 3 stycket i tjänstepensionsreglementet

för folkskollärare m. fl.

4 KAP.

Reglementets tillämplighet m. m.

27 §.

I fråga örn denna paragraf hänvisas till vad i den allmänna motiveringen

anförts beträffande pensioneringens omfattning.

De sakkunniga hava icke ansett sig kunna närmare angiva, hur länge möjligheten

till pension bör fortbestå, detta med hänsyn till att vikarietjänstgöringen,

i enlighet med sin natur, måste komma att förete avbrott. De sakkunniga

hava förutsatt, att pension skall kunna erhållas, även örn kortare

avbrott skulle förekomma. Det synes sålunda icke böra bliva föremål för

tvekan, att avbrott för ferier, platsombyte o. s. v. icke böra beröva läraren

möjlighet till pension. Mellan de exemplifierade ledigheterna och det fall, då

läraren kan anses hava lämnat undervisningsväsendet och därför rimligen

bör hava förlorat pensionsrätten, torde emellertid förekomma en mängd tveksamma

fall, som endast kunna avgöras efter prövning av de särskilda omständigheterna.

Vid bestämmande av pensionsförmånerna böra de för den frånträdda

extra ordinarie befattningen gällande pensionsvillkoren vara avgörande.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.

Då de nu föreslagna pensionsbestämmelserna torde böra anses som en

nödvändig följd av det nya avlöningsreglementet för lärare vid de högre kommunala

skolformerna, hava de sakkunniga såsom en naturlig konsekvens härav

ansett sig böra föreslå, att pensionsreglementet skall äga tillämpning från

och med den 1 januari 1939 eller den dag, avlöningsreglementet trädde i

kraft. Det av de sakkunniga föreslagna tjänstepcnsionsreglementet kommer

härigenom att för tiden 1 januari—30 juni 1939 träda i stället för de stadganden,

som meddelats i reglementet för statens pensionsanstalt och i kungörelsen

den 9 december 1938 (nr 742) nied provisoriska pensioneringsbcstämmelser.

Denna anordning torde emellertid icke böra bliva till förlång

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 278-

för befattningshavare, som varit underkastad nämnda reglemente och kungörelse.

Med anledning härav hava de sakkunniga föreslagit vissa övergångsstadganden.

Punkt 3 i övergångsbestämmelserna motsvaras till sin innebörd av samma

punkt i övergångsbestämmelserna till tjänstepensionsreglementet för folkskollärare

m. fl.

Enär vissa extra ordinarie befattningshavare före den 1 januari 1939 på

grund av då gällande bestämmelser varit anställda för läsår och således icke

innehaft fortlöpande anställning, skulle för sådan befattningshavare vid avgång

med pension under de närmaste tre åren verkställas en medeltalsberäkning

i enlighet med bestämmelserna i 12 § 2 mom. Med hänsyn härtill har

i punkt 4 andra stycket stadgats, att medeltalsberäkning endast skall ske, om

den extra ordinarie befattningshavaren icke innehaft den befattning, från vilken

avgång äger rum under hela den lästid, som belöper å de tre senaste åren

före avgången med pension.

Beträffande punkt 5 hänvisas till specialmotiveringen till 2 § 5 mom.

Bestämmelserna i punkt 6 äro i allt väsentligt hämtade från kungörelsen

den 12 april 1935 (nr 145) med föreskrifter i fråga örn pensionsrätten för

vissa förutvarande rektorer vid allmänna läroverk m. fl. De sakkunniga hava

funnit det lämpligt, att de rektorer, som vid uppnådd pensionsålder innehaft

rektorsbefattning under minst tolv år men endast en del av denna tid

varit underkastade bestämmelserna i detta reglemente, genom erläggande av

retroaktivavgifter beredas möjligheter att erhålla rektorspension. Retroaktivavgifterna

skulle motsvara skillnaden mellan pensionsavdragen i rektorsbefattningen

och hans ordinarie lärarbefattning. De sakkunniga hava icke

funnit sig böra föreslå, att retroaktivavgifter skola uttagas jämväl av huvudmannen.

I övrigt hänvisas beträffande denna punkt till allmänna motiveringen

angående pensionsunderlagen och pensionsavdragen.

II. Familjepensionsreglementet.

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

2 §■

Bestämmelserna i denna paragraf, som är av samma lydelse som motsvarande

stadganden i allmänna familjepensionsreglementet, innebära bland annat,

att efterlevande make icke är pensionsberättigad, örn äktenskapet ingåtts

efter det befattningshavaren fyllt 60 år, samt att pension icke utgår till barn

längre än tills det uppnår 19 års ålder.

Enligt de för lärare vid de högre kommunala skolformerna nu gällande

bestämmelserna äro nämnda åldersgränser fastställda till respektive 65 och

21 år.

I överensstämmelse med vad som skett vid allmänna familjepensionsreglementets

tillämpning å delägare i av staten numera övertagna familjepensionskassor

och som ägt rum vid inordnandet av lärare vid folk- och småskolor

under det nya statliga pensioneringssystemet, föreslå de sakkunniga, att de

förut gällande åldersgränserna fortfarande skola tillämpas beträffande änka

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 278.

55

eller barn efter befattningshavare, som omedelbart före det nya familjepensionsreglementets

ikraftträdande redan hade pensionsrätt enligt äldre bestämmelser

om familjepension för lärare vid de högre kommunala skolorna. Stadgande

härom har intagits under punkten 2 i övergångsbestämmelserna.

5 § 5 mom.

Bestämmelsen motsvarar stadgandet i samma paragraf och moment i familjepensionsreglementet

för folkskollärare m. fl.; dock med det tillägget att

hänsyn skall tagas jämväl till lön för befattning, med vilken är förenad pensionsrätt

enligt tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala

skolor, till tjänstepension, utgående enligt samma reglemente, samt till familjepension,

utgående enligt familjepensionsreglementet för folkskollärare eiler

enligt detta reglemente.

2 KAP.

Ordinarie lärare.

10 § 1 mom.

Familjepensionsunderlagen och familjepensionsavdragen hava — såsom

förut framhållits — av de sakkunniga föreslagits skola direkt motsvara allmänna

familjepensionsreglementets pensionsunderlag och avdrag. I likhet

med vad som skett i utkastet till tjänstepensionsreglementet hava i denna paragraf

intagits samtliga de för lönegraderna 1—30 gällande pensionsunderlagen

och pensionsavdragen.

10 § 2 mom.

Stadgandet ansluter sig till motsvarande bestämmelse i tjänstepensionsreglementet.

11 § 1 mom.

De sakkunniga hava avsett, att detta stadgande skall erhålla tillämpning

jämväl i de fall, då rektor återgår till ordinarie lärarbefattning, vare sig

tjänstepensionsunderlaget därvid sänkes eller ej.

övergångsbestämmelser.

Punkt 1 är en motsvarighet till samma punkt i övergångsbestämmelserna

till tjänstepensionsreglementet, och de sakkunniga vilja därför hänvisa till

sin motivering till denna punkt.

Beträffande punkt 3 vilja de sakkunniga hänvisa till sin motivering till

punkt 6 i övergångsbestämmelserna till tjänstepensionsreglementet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. BU 1939:64 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bidrag till pcnsioneringskostnaderna för statens pensionsanstalt m. m. för budgetåret 1 a2 i texten
  2. Rskr. 1939:316 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskol a1 i texten
  3. BU 1939:55 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktisk s. 1 i texten
  4. SU 1939:181 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönereglering för ordinarie tjänstemän vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsansta s. 27 i texten