Sök i Ratio Lex

Angående statsförvårv av Göteborg—Borås med flera järnvägar

1940-03-04 · 68 sidor, varav 63 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 63 av 68 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:101, Angående statsförvårv av Göteborg—Borås med flera järnvägar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

1

Nr 101.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående statsförvårv av

Göteborg—Borås med flera järnvägar; given Stockholms

slott den 8 mars 1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 8 mars 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

I skrivelse den 31 maj 1939 (nr 318) i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

(nr 207) angående åtgärder för ett enhetliggörande av det svenska

järnvägsnätet uttalade riksdagen, att enhetliggörandet borde ske genom de

enskilda banornas införlivning med statsbanenätet. Riksdagen anförde, att

det blivande förstatligandet borde omfatta samtliga rikets järnvägsenheter,

såväl normalspåriga som smalspåriga, vilka ej vore att betrakta som spårvägar

eller hade liknande lokal karaktär, och som överhuvud vore av den

allmänna betydelse, att de borde fortbestå, att förstatligandet borde genomBihang

till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 101.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 101-

förås så snabbt som möjligt, samt att förvärven ej bol de genomföras allenast

indirekt genom förvärv av en aktiemajoritet utan i den mera direkta form,

som ett inköp av själva järnvägsanläggningen innebure.

Genom beslut den 9 juni 1939 uppdrog Kungl. Majit åt järnvägsstyrelsen

att -— med beaktande av vad riksdagen anfört i sin förenämnda skrivelse —

inleda förhandlingar med de enskilda järnvägsföretagen i landet angående

övertagande från statens sida av de av dem ägda järnvägarna samt, därest

överenskommelser angående överlåtelsevillkoren därvid kunde träffas, uppgöra

förslag och underställa desamma Kungl. Maj :ts prövning.

I tre särskilda skrivelser den 23 februari, den 2 och den 4 mars 1940

har järnvägsstyrelsen framlagt förslag om statsförvärv av Göteborg—

Borås, Borås—Alvesta, Varberg—Borås, Borås—Herrljunga, Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga

och Uddevalla—Lelångens järnvägar.

Göteborg—Borås och Borås—Alvesta järnvägar.

I sin skrivelse deli 23 februari 1940 har järnvägsstyrelsen underställt

Kungl. Majits prövning två vid skrivelsen i avskrift fogade, av styrelsen under

förutsättning av Kungl. Majits godkännande ingångna avtal, det ena

avseende förvärv av den Göteborg—Borås jämvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen

Göteborg—Borås och det andra förvärv av den Borås—Alvesta järnvägsaktiebolag

tillhöriga järnvägen Borås—Alvesta. Avtalen torde såsom

bilaga A och bilaga B få fogas till dagens statsrådsprotokoll. Järnvägsstyrelsen

har därjämte bland annat hemställt, att för förvärvens genomförande å

riksstaten för budgetåret 1940/41 under rubrik Statsförvärv av enskilda järnvägar

måtte anvisas ett reservationsanslag av 12,440,000 kronor.

Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag äger bansträckan Almedal—Borås C

(66.8 kilometer) och Borås—Alvesta järnvägsaktiebolag följande bansträckor,

nämligen Borås C—Alvesta (146.5 kilometer), Hillared—Svenljunga (17.7

kilometer), Svenljunga—Axelfors (6.3 kilometer) och Hestra—Gislaved (15.7

kilometer). Koncessioner å bansträckorna ha meddelats vid skilda tillfällen

under åren 1882—1921.

I sin nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen till en början erinrat

om att styrelsen i anledning av uppdraget tillsatt en särskild beredning, som

dels fortsatte vid tidpunkten för riksdagens skrivelse pågående, i regel på initiativ

av annan än järnvägsstyrelsen tillkomna utredningar och överläggningar

rörande förvärv av vissa järnvägar, och dels trädde i förbindelse med

järnvägsförvaltningar, vilkas järnvägar syntes böra i ett tidigt skede ifrågakomma

till statsförvärv.

Styrelsen upplyser, att nu ifrågavarande två järnvägar tillhörde den förra

kategorien, samt att ett under medverkan av representanter för dessa järnvägar

bedrivet tekniskt och ekonomiskt utredningsarbete fortskridit relativt

långt vid tidpunkten för riksdagsbeslutet. De sedermera jämlikt Kungl.

Majits uppdrag inledda förhandlingarna rörande samma järnvägar hade nu

slutförts och resulterat i tvenne avtal örn statsförvärv av järnvägarna — för

styrelsens del träffade under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr ioi. 3

Styrelsen meddelar i sill framställning följande uppgifter angående järnvägarna.

Järnvägslinjerna äro normalspåriga. Rälsviklen å huvudspår utgör för

bandelen Almedal—Borås 41 å 43 kg/m, vilken rälsvikt förekommer jämväl

å vissa sträckor av bandelen Borås—Alvesta, för bandelen Borås—Alvesta i

övrigt samt Hestra—Gislaved 32 kg/m och för linjen Hillared—Svenljunga—

Axelfors 25 kg/m. Samtliga linjer äro byggda med en minsta krökningsradie

av 300 m och en största lutning av 10 °/00, det senare med undantag för stationssträckan

Almedal—Mölndal, där maximilutningen uppgår till 12.5 °/oo
Järnvägen

Göteborg—Borås är sedan 1936 elektrifierad med fasta elektriska

anläggningar och utrustning helt efter statens järnvägars mönster. De

använda elektroloken äro till sin effekt jämförliga med statens järnvägars

standardlok, litt. D, men av en annan konstruktion, som ansetts särskilt

lämplig för banans mindre gynnsamma krökningsförhållanden.

För driften erforderlig elektrisk ström uttages från en vid Sjömarken utanför

Borås belägen statens vattenfallsverk tillhörig omformarestation.

Järnvägen Borås—Alvesta har, vad huvudlinjen angår, i huvudsak ångdrift,

dock så att vissa tågturer å sträckan Borås—Hestra normalt utföras

med motorvagn eller rälsbuss. Å sidolinjerna användas i regel motordrivna

fordon.

Största tillåtna hastigheten utgör å huvudlinjen (Göteborg) Almedal—

Borås C—Alvesta 80 km/tim., å sidolinjen Hestra—Gislaved 50 km/tim. samt

å sidolinjen Hillared—Svenljunga—Axelfors 40 km/tim.

Den rullande materialen å järnvägarna utgjordes vid 1938 års slut av:

Göteborg— Borås—

Borås Alvesta

järnväg järnväg

Änglök antal.............................. 4 13

Elektrolok » 9 —

Lokomotorer » 1 1

Motorvagnar » 1 2

Person- och postvagnar » 51 28

därav 4-axliga » 32 14

Resgods- och godsvagnar » 421 301

Bolagens linjer bilda en enhet såväl i förvaltnings- och drifthänseende

som vad taxan angår, dock att varje bolag har sin särskilda inkomst- och

utgiftsbokföring. Sagda drift- och taxegemenskap omsluter i viss mån jämväl

den statens järnvägar tillhöriga sträckan Almedal—Göteborg (Sävenäs),

vilken alltså är gemensam för västkustbanan och Göteborg—Borås järnväg.

Borås—Alvesta järnvägsaktiebolag innehar två statslån till ett ursprungligt

kapitalbelopp av 5,295,000 kronor, varav ett å 500,000 kronor ursprungligen

(år 1883) tilldelat Kinds härads järnvägsaktiebolag och sedermera

övertaget i samband med förvärvet av sistnämnda bolags egendom. Det

större lånet å 4,795,000 kronor beviljades Borås—Alvesta järnvägsaktiebolag

efter beslut av 1900 års riksdag. Göteborg—Borås jämvägsaktiebolag däremot

har aldrig erhållit något statslån.

I anslutning till järnvägsrörelsen bedriva bolagen en betydande billinjetrafik.

För båda bolagen är linjesträckningen sådan, att vissa linjer följa

järnvägarna och sålunda bidraga til! att åt det egna företaget bevara den

inom järnvägarnas trafikområde förefintliga persontrafiken, medan andra

framgå vinkelrätt mot järnvägarna och därigenom vidga dessa senares direkta

trafikområde. Trots att utfallet av denna linjetrafik, tagen för sig,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

förefaller mindre tillfredsställande är dess drivande i allt fall nödvändigt för

såvilt man vill förhindra en eljest ofrånkomlig och för järnvägarnas ekonomi

betänklig trafikavledning samt undvika persontaxans sönderbrytande

genom konkurrens mellan järnvägarna och privata innehavare av biltrafikrättigheter.

Den befarna väglängden utgör för Göteborg—Borås järnvägs linjetrafik

198.6 km. och för Borås—Alvesta järnväg 173.9 km. Den sammanlagda bilparken

uppgår till 25 fordon, med ett anskaffningsvärde pr den 31 december

1938 av 483,000 kronor och ett bruksvärde vid samma tid av 253,000

kronor.

Styrelsen upptager i sin framställning till behandling spörsmålet om den

intressegemenskap, som förefinnes mellan statens järnvägar och ifrågavarande

två järnvägar, samt anför härutinnan:

Genom ett år 1893 med dåvarande ägaren av västkustbanans nordligaste

del, Göteborg—Hallands järnvägsaktiebolag, träffat avtal tillförsäkrades Göteborg—Borås

järnvägsaktiebolag dels rätt för all framtid att begagna Almedals

station, dels likaledes för all framtid rätt att framföra tåg å den 5

km. långa bandelen Almedal—Göteborg. I och med det år 1896 skedda

statsförvärvet av västkustbanan har järnvägsstyrelsen trätt i förstnämnda

järnvägsaktiebolags ställe.

Västkustbanan och Göteborg—Borås järnväg ha från början och intill år

1930 framgått med såväl person- som godstrafiken (över en numera raserad

viadukt) till Göteborg B:s station. — Den år 1926 träffade allmänna uppgörelsen

angående Göteborgs bangårdsförhållanden medförde en klyvning

sålunda, att persontågen numera (fr. o. m. år 1930) införas till statens järnvägars

huvudstation (Göteborg C), godstågen åter (fr. o. m. år 1936) till den

statens järnvägar tillhöriga Sävenäs rangerbangård, bådadera över nybyggda

viadukter. Från Sävenäs vidareföras godsvagnarna dels till Göteborg B:s,

dels till de olika hamnbanestationerna, i vilka numera även Göteborg—Borås

järnväg har del vad angår tariffer och kostnader ehuru ej beträffande ombesörjandet

av driften.

Ett annat gemenskapsförhållande uppstår därigenom, att Borås—Alvesta

järnvägsaktiebolag är ägare av den 7 km. långa stationssträckan Borås C—

Gångbester, vilken trafikeras jämväl av den numera statsdirigerade och till

statsövertagande beslutade Borås—Jönköpings järnväg. — Framhållas må

slutligen, att Göteborg—Borås järnvägs elektrolok vid framförandet å statens

järnvägar tillhöriga spår — samt i och för uppvärmning av tågen jämväl

vid stillastående å Göteborg C station — tillföras elektrisk energi från statens

järnvägas ledningsnät. —• Mellanhavandena mellan bolagen och statens

järnvägar äro alltså mångsidiga, komplicerade och, som en lång erfarenhet

visat, delvis svåra att reglera. Det ligger uppenbarligen en icke oväsentlig

fördel däri, att berörda gemenskapsförhållanden med deras tyngande inverkan

jämväl på det dagliga driftarbetet nu automatiskt helt avvecklas genom

att Göteborg—Borås och Borås—Alvesta järnvägar inlemmas i statsbanenätet.

Järnvägsstyrelsen anför rörande järnvägarnas allmänna betydelse, att huvudlinjen,

som förbinder Göteborg med södra stambanan i Alvesta och är

dragen genom den starkt framåtgående industristaden Borås, otvivelaktigt

vore av stambanekaraktär. I anslutning härtill yttrar styrelsen:

I betraktande av järnvägarnas linjesträckning och allmänna standard

överhuvud taget samt transportuppgifternas omfattning ävensom den bety
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 101-

5

delse, som tillkommer desamma såsom led i en viktig förbindelse mellan landets

väst- och östkust — en synpunkt vilken aktualiserats av den senaste tidens

händelser — synes det järnvägsstyrelsen mycket fördelaktigt såväl ur

järnvägsekonomisk synpunkt som med hänsyn till allmänna statsintressen,

att järnvägarna kunna bli föremål för statsförvärv redan nu och följaktligen

något tidigare än vissa i samband med förstatligandefrågans riksdagsbehandling

gjorda uttalanden angående ordningsföljden järnvägarna emellan kunde

giva vid handen.

Järnvägsstyrelsen lämnar angående järnvägs- och biltrafikens ekonomiska

resultat följande sammanställningar.

Järnvägstrafiken.

1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938

Tusental kronor

Göteborg—Borås järnväg.

Inkomster.

Persontrafik...... 1,216 1,150 1,136 1,183 1,219 1,255 1,290 1,307 1,220

Godstrafik....... 1,268 1,092 1,097 1,196 1,369 1,516 1,746 1,572 1,357

övriga inkomster

(posttransp. m.m.) 96 62 55 64 58 57 66 82 67

Summa 2,580 2,304 2,288 2,443 2,646 2,828 3,102 2,961 2,644

Utgifter ............ 2,090 1,955 1,863 1,960 2,105 2,317 2,465 2,359 2,139

Driftöverskott....... 490 349 425 483 541 511 637 602 505

Borås—Alvesta järnväg.

Inkomster.

Persontrafik...... 678 641 643 667 694 724 751 767 695

Godstrafik....... 1,080 952 977 1,095 1,129 1,190 1,336 1,230 1,124

Övriga inkomster

(posttransp. m.m.) 163 142 133 140 137 147 147 157__146

Summa 1,921 1,735 1,753 1,902 1,960 2,061 2,234 2,154 1,965

Utgifter............ 1,561 1,456 1,374 1,412 1,523 1,574 1,730 1,767 1,550

Driftöverskott....... 360 279 379 490 437 487 504 387 415

Biltrafiken.

Trafikerad jn

linjelängd koms"

km

e n t a 1 k

Ut
gifter
-

Drift- Avsättning Anläggöver-

till för- ningsskott

nyelsefond kapital

1936.

1937.

1938.

1936.

1937.

1938.

Göteborg—Borås järnvägs billinjer.

........ 167 162 141 21

........ 189 179 170 9

........ 220 284 256 28

Borås—Alvesta järnvägs billinjer.

........ 90 37 27 10

........ 90 44 38 6

........ 135 54 48 6

22

22

36

311

355

529

46

57

76

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 101-

I fråga om sammanställningen över järnvägstrafiken framhåller järnvägsstyrelsen,

att begränsningen till perioden 1931—1938 vore betingad av strävandet

att för de skilda åren erhålla i möjlig mån jämförliga siffror. Tidsgränsen

bakåt, årsskiftet 1930/1931, hade synts självfallen med hänsyn till

den då skedda övergången till ny i huvudsak ännu gällande taxa för transporter

av gods och till nuvarande samtrafiksordning, vilken senare i en

mångfald förbindelser medförde omläggning av transportvägarna. Av betydelse

vore också, att tidpunkten i fråga betecknade ikraftträdandet av gällande

lag om bokföring vid enskild järnväg. Under åren 1931—1938 hade

sålunda vad järnvägsnätet som helhet beträffade icke förekommit några ur

jämförelsesynpunkt förryckande moment, jämförliga med de nyss berörda

omläggningarna, utan resultaten hade i stort sett påverkats endast utav växlingarna

inom produktion och samhällsliv. Mot valet av nämnda årsföljd

som basperiod hade bolagen icke framställt erinran. Det vöre styrelsens avsikt

att även för övriga järnvägar, som kunde ifrågakomma till statsinlösen,

räkna med samma basperiod.

Beträffande biltrafiken uttalar järnvägsstyrelsen, att de direkta affärsresultaten

av bilrörelsen ej varit gynnsamma. Med hänsyn till de indirekta

verkningarna syntes dock driften av linjerna vara ekonomiskt väl försvarbar.

Bolagens vinst- och förlusträkningar samt uppgifter angående vinstens

fördelning för åren 1931—1938 te sig på följande sätt.

Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

T

u s

e n

t a

i k

r o

n o

r

Inkomster.

Från föregående år balanserad vinst

137

213

153

204

140

198

206

189

Driftöverskott:

av järn vägsrörelsen............

490

349

425

483

541

511

637

602

» bilrörelsen..................

—1

5

3

4

—8

21

9

28

Räntor och inkomster av värdehand-

lingar.........................

68

51

24

23

47

66

55

32

Div. inkomster (med avdrag för div.

utgifter)......................

75

13

—1

—

—

—

—

10

Summa

769

631

604

714

720

796

907

861

Utgifter.

Avsättning till förnyelsefond:

för järnvägsröreisen............

151

149

150

151

147

140

180

190

)> bilrörelsen.................

29

31

34

35

20

22

22

36

Räntor.........................

100

96

91

86

197

262

262

257

Skatter.........................

56

42

21

5

8

17

7

11

Ersättning för omlagd samtrafik . .

20

54

54

32

32

24

19

14

Vinst från föregående år.........

137

213

153

204

140

198

206

189

» för året ...................

276

46

101

201

176

133

211

164

Summa

769

631

604

714

720

796

907

861

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Vinstfördelning.

Till bolagsstämmans förfogande:

T

u s

e n

t a

1 k

r o

n o

r

Vinst.........................

413

259

254

405

316

331

417

353

Från fonder ...................

—

150

—

—

—

—

—

—

Summa

413

409

254

405

316

331

417

353

Härav disponerade för:

avskrivning å värdehandlingar och

avsättning till egna fonder . . .

—

256

50

150

3

10

113

10

utdelning å aktier.............

200

—

—

115

115

115

115

115

3.5%

2%

2%

2%

2%

2%

balans till efterföljande år......

213

153

204

140

198

206

189

228

Summa

413

409

254

405

316

331

417

353

Borås—Alvesta järnvågsaktiebolag.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

T

u s

e n

t a

1 k

r o

n o

r

Inkomster.

Från föregående år balanserad vinst

168

154

157

190

232

292

239

183

Driftöverskott:

av järnvägsrörelsen............

360

279

379

490

437

487

504

387

» bilrörelsen..................

3

9

9

8

10

11

6

6

Räntor och inkomster av värdehand-

lingar.........................

48

34

24

24

27

23

26

19

Div. inkomster (med avdrag för div.

utgifter)......................

6

73

8

—

13

—

—

4

Summa

585

549

577

712

719

813

775

599

Utgifter.

Avsättning till förnyelsefond:

för järnvägsrörelsen............

84

90

91

92

93

96

100

104

» bilrörelsen.................

4

8

9

7

6

4

1

6

Räntor.........................

176

172

168

163

158

154

140

127

Skatter.........................

31

5

2

4

7

11

9

20

Ersättning för omlagd samtrafik . .

37

110

117

70

62

50

40

30

Vinst från föregående år.........

168

154

157

190

232

292

239

183

» för året ...................

85

10

33

186

161

206

246

129

Summa

585

549

577

712

719

813

775

599

Vinstfördelning.

Till bolagsstämmans förfogande:

Vinst .........................

253

164

190

376

393

498

485

312

Härav disponerade för:

avskrivning å värdehandlingar och

avsättning till egna fonder . . .

—

7

—

45

2

160

203

—

utdelning å aktier.............

99

—

—

99

99

99

99

99

2%

2%

2%

2%

2%

2%

balans till efterföljande år......

154

157

190

232

292

239

183

213

Summa

253

164

190

376

393

498

485

312

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

Bolagens balansräkningar per den 31 december 1938, de senaste tillgängliga,

ha följande utseende.

Göteborg— Borås—

Borås Alvesta

rr‘n o J---

Tillgångar. Tusental kronor

Anläggningar för järnvägsrörelsen....................... 13,765 13,152

Automobilrörelsen...................................... 529 ’ 75

Värdehandlingar....................................... 1,028 60

Rörelsemedel:

i kassa och bank.................................... 81 37

förråd.............................................. 147 34g

övriga.............................................. 246 299

Summa 15,796 13,969

— 3,451

5,392 —

601 229

5,736 4,960

800 496

100 1,400

2,814 3,121

....... 189 183

....... 164 129

Summa 15,796 13,969

Rörande vissa av de i förestående balansräkningar förekommande till
gångs-

och skuldposterna anför järnvägsstyrelsen:

Bland de av Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag redovisade värdehandlingar

ingå 6,381 aktier i Borås—Alvesta järnvägsaktiebolag nominellt motsvarande

ett kapital av 1,276,200 kronor, men bokförda till lägre belopp. — Å

andra sidan innehar Borås—Alvesta järnvägsaktiebolag 600 aktier i Göteborg—Borås

järnvägsaktiebolag, motsvarande en kapitaldel av 120,000 kronor.

Göteborg—Borås järnvägs obligationslån upptogs år 1934 i samband med

järnvägens elektrifiering. Lånet, vars ursprungliga belopp var 5,500,000

kronor, löper med 4.5 procents ränta och skall vara slutamorterat år 1964;

rätt till konvertering inträder år 1944.

Beträffande Borås—Alvesta järnvägs statslån meddelas följande detaljuppgifter

avseende ställningen vid 1938 år§ slut.

1) Borås—Alvesta järnvägsaktiebolags egna lån: Kronor

Kapital, icke förfallet .................................. 2,952,974

Ränta, icke förfallen .................................. 29,202

Anståndsränta ........................................ 343,342

Skulder.

Främmande kapital:

Statslån....................

Obligationslån..............

Svävande skulder...........

Eget kapital:

Aktiekapital................

Reservfond.................

övriga egna fonder.........

Förngelsefond.................

Vinst:

balanserad från föregående år

för året ....................

Summa 3,325,518.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 101. 9

2) Från Kinds härads järnvägsaktiebolag övertaget lån: Kronor

Kapital, icke förfallet .................................... 76,871

Ränta, icke förfallen .................................... 1,529

Anståndsränta ............................................ 47,353

Summa 125,753.

Angående de omständigheter, som lett fram till nu föreliggande preliminära

avtal, anför järnvägsstyrelsen:

Vid bedömandet av en järnvägs affärsvärde har man i första hand att

söka få ett siffermässigt uttryck för järnvägsföretagets avkastningsutsikter.

Beräkningarna ha för ifrågavarande två järnvägar grundats på förefintligt,

från bolagens bokföring för åren 1931—1938 hämtat, i det föregående i sammandrag

återgivet siffermaterial. Enär emellertid under basperioden inträtt

vissa förändringar av bestående natur i järnvägarnas — och särskilt Göteborg—Borås

järnvägs -— inkomst- och driftförhållanden, vilka förändringar

delvis äro för järnvägarna säregna, kunna icke vare sig uppgifterna för de enstaka

åren eller meddelade genomsnittssiffror anses — ens i samma mån

som för järnvägsnätet betraktat såsom helhet — vara direkt användbara för

en framtidsprognos.

För detta ändamål har man därför närmast att söka evalvera inkomstoch

utgiftssiffrorna under tidigare år till att motsvara driftformerna m. m.

vid basperiodens slut ävensom att eliminera rena tillfälligheter. Man kommer

sålunda fram till sammanställningar, för vilka här användes beteckningen

normalkalkyl, utvisande dels normaliserade och, med hänsyn till särskilda

förhållanden bland annat i fråga örn utvecklingstendensen, justerade

genomsnitt av respektive järnvägars inkomster och utgifter under basperioden

1931—1938, dels ställningen vid utgången av sistnämnda år.

Styrelsen tillägger att, ehuru bearbetningen av siffermaterialet skett i samråd

med vederbörande järnvägsförvaltningar, normalkalkylen närmast uttryckte

den uppfattning av affärsställningen, som man efter verkställda utredningar

kommit till inom järnvägsstyrelsen. Ett analogt förfaringssätt

hade tillämpats vid de utredningar, som under åren 1937 och 1938 verkställdes

beträffande då framlagda förslag om statsförvärv av järnvägsaktier.

Beaktas borde ock, att huvudvikten beträffande normalkalkylen vore att

lägga vid saldot, driftöverskottet, vilket för den närmare framtid, som främst

vore av intresse, icke förväntades undergå några alltför stora förändringar,

även om inkomsterna och utgifterna var för sig komme att starkt växla under

inflytande av den fortgående allmänna ekonomiska utvecklingen.

Järnvägsstyrelsen framlägger därefter följande normalkalkyl för järnvägsdriften:
Göteborg—

Borås—

Borås Alvesta

järnväg järnväg

Tusental kronor

2,745 2,002

2,228 1,595

Driftinkomster

Driftutgifter

Driftöverskott

517

407.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

I anslutning härtill fortsätter järnvägsstyrelsen:

På nu angivet sätt fastställda och såsom normalt ansedda driftöverskott

inläggas i efterföljande vinst- och förlusträkningar, vilka vad övriga inkomster

och utgifter angår närmast hänföra sig till förhållandena vid basperiodens

slut.

Inkomster och utgifter av järnvägs- och bilrörelsen.

Göteborg— Borås—

Borås Alvesta

janväg järnväg

Inkomster:

Driftöverskott av järn vägsrörelsen......................... 517 407

» » bilrörelsen................... 77 9

Utdelning å aktier i samhörande järnvägsaktiebolag......... 26 2

Järnvägsarrenden m. m................................... — 15

Summa inkomster 620 433

Utgifter:

Avsättning till förnyelsefond

för järn vägsrörelsen.................................... 225 157

» bilrörelsen......................................... 66 8

Låneräntor.............................................. 216 123

Skatter................................................. 22 32

Järnvägsarrenden m.m................................... 13 —

Summa utgifter 542 320

Vinst

78 113

Vidare meddelar järnvägsstyrelsen, att för Göteborg—Borås järnväg upptaget

belopp »låneräntor» avsåge i 1938 års balansräkning upptagen obliga - tionsskuld med en beräknad räntefot av 4 procent, vilken procentsats ansetts

skälig i betraktande av omförmälda rätt till konvertering tidigast år 1944

av nuvarande 4.5 procents lån. Beträffande avsättningen till förnyelsefond

hade man i fråga örn de fasta anläggningarna å Borås—Alvesta järnväg räknat

efter särskilda av Kungl. Maj:t medgivna grunder men i övrigt — som

vanligt — följt i kungörelsen den 3 oktober 1930 angivna lägsta normalgrunder.

Vinstbeloppen 78,000 respektive 113,000 kronor motsvarade, räknat efter

4 procents räntefot, kapitalvärden om 1,950,000 respektive 2,825,000 kronor.

Under erinran att fixerandet av dessa belopp endast bildade första etappen

vid bestämmandet av ifrågavarande järnvägsföretags affärsvärden, och att

man till fullständigande av beräkningarna hade i första hand att i desamma

göra tillägg och avdrag, betingade av anläggningarnas ålder och underhållsstandard,

anför järnvägsstyrelsen ytterligare:

Den i normalkalkylen ingående avsättningen till förnyelsefond är räknad

utan hänsyn tagen till den omständigheten, att de till förnyelsefond avsatta

medlen stå till förvaltningens förfogande från tiden för avsättningen till tiden

för förnyelsen. Sagda kapitaldisposition medför tydligen en väsentlig minskning

i behovet av lånade medel. För varje enstaka objekt, betraktat under

hela användningstiden, är det sålunda frigjorda och för rörelsen disponibla

kapitalet i genomsnitt lika med halva anskaffningskostnaden. Det i objektet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj.ts proposition nr 101.

11

bundna kapitalet, med andra ord uttryckt det permanenta kapitalbehov, som

objektet representerar, uppgår alltså i genomsnitt jämväl till halva sagda

kostnad.

Med stöd av antydda resonemang finner man att, om ränta och avsättning

till förnyelsefond beräknas som här skett, en nytillkommen järnvägsanläggning

blir i kalkylen väsentligt hårdare belastad än vad som motsvarar ett

fortvarighetstillstånd, och att följaktligen en korrigeringsterm, motsvarande

mervärdet å nya anläggningar gentemot till hälften förbrukade, bör införal.

Å andra sidan bör givetvis en järnväg, vars förnyelsefondsobjekt äro i genomsnitt

mer än till hälften förbrukade, vidkännas en korrigering i motsatt

riktning, med andra ord en reduktion med hänsyn till hög genomsnittsålder.

Även frånsett ränteberäkningarna ligger det ju för övrigt nära till hands,

att hänsyn måste tagas till de ej värdebeständiga anläggningarnas ålder, och

att det ej kan vara riktigt eller rättvist att exempelvis räkna ett nytt lok

som likvärdigt med ett halvslitet eller t. o. m. ett slopmässigt.

För Göteborg—Borås järnväg har såsom resultat av en företagen evalvering

med hänsyn till åldern av den rullande materielens bokförda värden

framgått ett övervärdessaldo av 287,000 kronor att lägga till förenämnda

1,950,000 kronor. Specifikationen på olika huvudslag av fordon har följande

utseende.

Tusental kronor

Lok och övriga dragande fordon, övervärde...................... 886

Personvagnar, undervärde.................................... 162

Godsvagnar, undervärde .................. 437

Saldo övervärde 287.

Som »övervärde» har jämväl räknats för skottslik vid å ett vid årsskiftet

1938/1939 beställt men ej levererat elektrolok.

För Borås—Alvesta järnväg åter har evalveringen med hänsyn till åldern

av den rullande materielens bokförda värden som resultat givit ett saldo

undervärde av 812,000 kronor med följande specifikation.

Tusental kronor

Lok och övriga dragande fordon, övervärde.................... 99

Personvagnar, undervärde.................................... 420

Godsvagnar, undervärde..................................... • 491

Saldo undervärde 812.

Till förekommande av missförstånd bör framhållas, att förekomsten av

vad här benämnts »undervärde» ej i och för sig innebär, att fordonen skulle

befinna sig i dåligt skick eller vara mindre användbara för sitt ändamål.

Så är ingalunda fallet beträffande här förevarande järnvägar, vilka tvärtom

hållit och hålla en jämförelsevis god standard. — Undervärde betyder i detta

sammanhang — såsom av det föregående torde tydligt framgå — ingenting

annat än att vagnarna redan använts under relativt lång tid, och att

följaktligen den återstående användningstiden måst sättas väsentligt lägre

än halva den tid (40 år), som förutsatts för nya vagnar, och som motsvarar

den för rullande materiel i allmänhet tillämpade lägsta procentsatsen 2.5 för

avsättning till förnyelsefond. Vad som här återspeglas är alltså närmast förhållandet,

att Borås—Alvesta järnväg närmar sig åldern 40 år, varmed följer

att man i fråga örn den först anskaffade materielen står inför tvånget att

inom kort företaga ersättningsanskaffning eller genomgripande modernisering.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

Under hänvisning till att statsförvärvet avser all bolagens egendom och att

man följaktligen måste i kalkylen införa jämväl sådana tillgångs- och skuldposter,

som i det föregående icke beaktats, uppgiver järnvägsstyrelsen, att resultatet

av värderingen av bolagens nu ifrågavarande egendom utvisade tillgångs

sal don om respektive 264,000 och 114,000 kronor, specificerade sålunda:
Göteborg—

Borås—

Borås Alvesta

järnväg järnväg

Tusental kronor

T illgångar.

Obligationer.......................................... 175 —

Kassa och bank........................................ 81 27

Diverse fordringar.................................... 244 297

Fastigheter .......................................... 333 292

Andra tillgångar...................................... 46 11

Summa tillgångar 879 627

Skulder.

Svävande skulder .................................... 601 483

Resterande ersättning för omlagd samtrafik.............. 14 30

Summa skulder 615 513

Tillgångssaldo 264 114

I anslutning härtill fastslår järnvägsstyrelsen, att de sålunda framkalkylerade

värdena å bolagens aktier utgjorde för Göteborg—Borås järnväg (1,950

287 + 264) 2,501,000 kronor och för Borås—Alvesta järnväg (2,825 —

812+ 114) 2,127,000 kronor, vilka värden borde ställas mot nominella

aktiekapital om respektive 5,736,000 och 4,960,400 kronor.

Till belysning av angivna »normalkalkyler» och vad järnvägsstyrelsen i det

följande yttrar beträffande nu ifrågavarande järnvägars affärsvärden anför

järnvägsstyrelsen i huvudsak följande:

Övergången från hittillsvarande ordning till den planerade nya — vad varje

särskild järnväg angår — är avsedd att försiggå i ett sammanhang. Vid ett

studium av den procedur, vilken sammanfattas under benämningen järnvägsnätets

enhetliggörande, kunna emellertid särskiljas två samtidiga men olikartade

moment, nämligen dels egendomens övergång från enskild till statlig

ägo, dels den förvärvade järnvägens inlemmande i statsbanenätet.

Inriktas uppmärksamheten uteslutande på det förra momentet, kan man, så

att säga, gå förbi själva järnvägsaktiebolaget, vilket visserligen formellt är innehavare

samt förvaltare av järnvägens egendom och rörelse, men likväl i här

förevarande situation endast spelar rollen av förmedlare. Äganderättens överflyttning

kommer sålunda att — om man ser enbart till ekonomiska realiteter

—- framträda såsom en affärstransaktion mellan staten å ena sidan och vederbörande

järnvägsbolags aktieägare å den andra, vilken i praktiken föga skiljer

sig från ett köp av aktiestocken.

Inriktas^ åter uppmärksamheten på det senare momentet, framstår omvand1

ingen ifråga såsom en allmän angelägenhet, vilken icke berör aktieägarna

såsom sådana, och vars företagande alltså icke bör ha något avgörande inflytande

vare sig på den enskilde aktieägarens anspråk å ersättning eller vid bedömandet

från statens sida av dessa anspråk.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj:ts proposition nr 101.

13

Man kommer med denna argumentering fram till det förenklande grundantagande,

å vilket ifrågavarande normalkalkyler kunna sägas vara baserade,

och vars innebörd är, att affärsvärdet å viss järnväg skall kalkyleras, som örn

uppgörelsen avsåge enbart statsförvärv av aktier i vederbörande bolag. —

Man får på så sätt — trots att de nu förevarande transaktionerna ha en väsentligt

vidare syftning vid själva beräkningarna — anknytning till de uppgörelser

örn aktieförvärv, vilka vid 1938 års riksdag vunno statsmakternas

godkännande.

Genom att på antytt sätt räkna med förhållandena vid fortsatt enskild drift

kan man tydligen erhålla ett fullt stabilt kalkylationsunderlag samt överhuvud

taget en enkel och klar frågeställning. — Helt andra och mera komplicerade

bli förhållandena, örn man skall söka beräkna den förvärvade järnvägens

värde såsom del av statsbanenätet. Med järnvägens inlemmande i statsbanenätet

följer nämligen icke blott att den förutvarande ekonomiska och bokföringsmässiga

avgränsningen upphör, utan också att möjligheten till en fullt

objektiv kalkylatorisk bestämning av inkomster och utgifter för järnvägen

går förlorad. Så snart en transport berör flera bandelar, är nämligen inkomsten

därav gemensam för dessa, och vid uppdelning bandelsvis kunna olika förfaringssätt

tillämpas. Samma gäller örn en betydande del av utgifterna.

Än viktigare är, att det saldo, som erhålles, om från de på antytt sätt kalkylerade

inkomsterna dragas de kalkylerade utgifterna för viss bandel, ofta kan

sägas vara utan större intresse i här förevarande sammanhang. Detta gäller särskilt

för det fall, att med inlemmandet följer en betydande omläggning av förutvarande

transportvägar för gods. Örn efter inlemmandet trafik överflyttats

till den nya statsbanedelen från äldre sådana, så innebär denna överflyttning

visserligen en vinst, eftersom åtgärden i annat fall icke skvdle komma till

stånd, men denna vinst är städse av mycket blygsam storlek i jämförelse med

den ökning i den nya bandelens netto, som uppträder vid nyss antydda kalkylation.

Analogt men ännu mer övertygande blir resultatet för det fall, att inlemmandet

föranleder bortflyttning av trafik från den förvärvade järnvägen.

Även i detta fall är omflyttningen fördelaktig, men i det kalkylatoriska resultatet

för bandelen inträder en försämring.

Såsom sammanfattning av det här sagda kan alltså konstateras, att sagda

kalkylatoriska resultat icke kan tillmätas någon avgörande betydelse vare

sig vid ställningstagandet till frågan, om en viss järnväg överhuvud bör

komma i fråga till statsförvärv, eller vid bedömandet av de avtalade köpevillkorens

skälighet.

Ett resultat, vilket åtminstone teoretiskt är såväl mera gripbart som av

större relevans, vinnes, örn man går fram efter merkostnadslinjen, d. v. s.

söker bestämma vilken ökning av inkomster respektive utgifter för statens

järnvägar som helhet kan påräknas vid förvärv och inlemmande av viss

järnväg. — Kalkyler av denna art ha plägat verkställas vid tidigare skedda

statsförvärv av enskilda järnvägar, och däremot var i princip intet att erinra,

i det att frågeställningen är fullt preciserad, så länge förvärvet gäller endast

enstaka järnvägar.

Annorlunda blir förhållandet i nuvarande situation, då flera jämvägssystem

äro avsedda att samtidigt inlemmas; ändringen i inkomster och utgifter

vid en viss järnvägs tillkomst kan bli i hög grad beroende av den valda

ordningsföljden, och här komma alltså tillfälligheter att spela in. I betraktande

av ovan nämnda statsmakternas beslut örn järnvägsnätets enhctliggörande

kan emellertid denna ordningsföljd icke tå tillmätas betydelse vare

sig vid ställningstagande till frågan, huruvida en viss järnväg bör medtagas

eller icke, (‘Iler vid beräkning av den ersättning, som skäligen bör lämnas

åt järnvägens ägare. Det sagda gäller vare sig ordet »samtidigt» tages bokstavligt

eller gives en vidare mening, såsom avseende alla de förvärv, vilka

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

under de närmaste åren kunna jämlikt sagda statsmakternas beslut komma

att åvägabringas på analogt sätt som de här förevarande. Den senare tolkningen

innebär, att hela förstatligandeproceduren, i vad densamma kan ske

under enhetliga former, på analoga villkor och under en kort följd av år,

betraktas som en helhet, och det torde vara obestridligt, att man med denna

uppläggning får fram det väsentliga i omvandlingen. Ett eventuellt hänsynstagande

till ordningsföljden, något som är nödvändigt, om man skall få fram

merinkomster och merutgifter för varje särskild bana, innebär däremot, att

i diskussionen införes ett störande moment utan relevans i förevarande sammanhang.

Vad som kan objektivt bestämmas är med andra ord verkningarna av enhetliggörandet

betraktat såsom helhet. Verkställda offentliga utredningar

av järnvägsförstatligandekommissionen samt 1936 års järnvägskommitté ha

ju också i princip begränsats till att söka åstadkomma sådana helhetsbilder,

och då proceduren är avslutad, torde järnvägsstyrelsen få företaga utredningar

angående de förändringar av skilda slag, som därmed inträtt.

I nuvarande tid däremot kan man givetvis fortfarande ej komma längre

än till förhandsberäkningar, närmare bestämt till en uppdelning på skilda

järnvägar av de totalsummor, som meddelats av 1936 års järnvägskommitté,

och denna uppdelning har i betraktande av ovan berörda omständigheter

icke synts kunna bli till någon praktisk nytta, medan faran ej kan anses utesluten,

att därmed skulle i det offentliga bedömandet av de enstaka affärsuppgörelserna

införas ovidkommande och förvillande moment, och detta

vilket förfaringssätt som än komme till användning. Vid sådant förhållande

har styrelsen funnit lämpligt här ej ingå på några sådana detaljkalkyler beträffande

följderna av de enstaka järnvägarnas inlemmande i statsbanenätet.

Järnvägsstyrelsen upptager härefter till bedömande skillnaden mellan å

ena sidan i förut angivna normalkalkyler för Göteborg—Borås respektive

Borås—Alvesta järnväg utvisade kapitalvärden om 2,501,000 och 2,127,000

kronor samt å andra sidan den häremot svarande delen av de avtalade köpeskillingarna

för samma järnvägar, uppgående till 4,302,000 respektive

2,976,240 kronor. Härutinnan anföres:

Göteborg—Borås järnväg har under basperioden elektrifierats, och de

elektriska anläggningarna ha tagits i bruk under år 1936. Representativa

för den n^a driftformen äro alitsa inom sagda period endast bokföringsuppgil

terna för arén 1937 och 1938, och det ligger i sakens natur, att vissa av de

pa normalt sätt uträknade 8-arsmedeltalen icke äro direkt användbara vid

Normalkalkylen innebär alltså, såsom redan antytts,

i första hand ett försök att göra uppgifterna för de sex första åren »likformiga»

med dem för de två sista; man har sålunda bland annat sökt för de

förra åren beräkna utgifterna vid antagen elektrisk driftform.

Det kan emellertid med fog göras gällande, att ej heller den sålunda justerade

normalkalkylen gör rättvisa åt en nyelektrifierad järnväg. Det''allra

narmaste året efter övergången till den nya driftformen uppträda nämligen

utgifterna för förräntning av elektrifieringskapitalet samt för avsättning till

förnyelsefond å de nytillkomna anläggningarna med full stvrka, medan de

Inräknade besparingarna å vissa driftutgiftskonton endast delvis kunnat ernås.

och den förväntade stimulansen å persontrafiken ej hunnit visa sina

verkningar. Om de presenterade siffrorna gåve en riktig bild av järnvägens

framtidsutsikter, skulle detta innebära, att en betydande del av elektrifieringskapitalet

icke kunde paräknas förräntat genom förbättringar i driftresultatet,

med andra ord uttryckt att elektrifieringen skulle ha medfört en

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 101.

15

avsevärd minskning av eljest förefintliga aktievärden. Järnvägens elektrifiering

har emellertid föregåtts av noggranna utredningar, helt analoga med

dem, som järnvägsstyrelsen verkställt angående till statsbanorna hörande

elektrifieringsföretag, och vederbörande fackmän Ira därvid kommit till den

uppfattningen, att den sedermera företagna elektrifieringen icke blott vore

ofrånkomlig för den ständigt växande persontrafikens behöriga avveckling

utan också kunde förväntas bli, på längre sikt betraktat, ett från affärssynpunkt

väl försvarligt företag.

Örn man kan utgå ifrån att berörda förhandsberäkningar komma att ungefärligen

hålla streck — en fråga vars slutgiltiga besvarande givetvis måste

ställas på framtiden — kan det således, trots att det bokföringsmässiga resultatet

under den elektriska driftens första år blivit mindre gynnsamt, anses

skäligt, att köparen tager på sig de samlade elektrilieringskostnaderna, med

andra ord att ersättningen för banan i övrigt och därmed aktievärdena ej

sättes lägre än vad som skulle ansetts skäligt vid fortfarande bibehållen ångdrift.

I allt fall måste säljaren lia svårt att med stöd av blott ett par års

erfarenheter godtaga en väsentligt lägre ersättning.

Även med en sådan värdering kan staten för övrigt sägas göra vinst på,

att elektrifieringen skett före slatsförvärvet, eftersom densamma sålunda

kunnat företagas under en tid med särdeles låga materialkostnader. — Till

grund för detta uttalande ligger antagandet, att efter västkustbanans elektrifiering

det näppeligen skulle varit tänkbart alt under någon längre följd

av år i ångdrift bibehålla en i statlig ägo varande linje Göteborg—Borås,

detta särskilt med hänsyn till de olägenheter, som blandad drift å sträckan

Göteborg—Almedal skulle ha vållat. Att det ligger ett visst fog för detta antagande,

torde näppeligen kunna bestridas, och fördelarna med en omläggning

skulle givetvis ha framträtt ännu starkare för det fall att Borås-banans

elektrifiering kommit till utförande efter Bohus- och Bergslagsbanornas.

I detta sammanhang bör också framhållas, att berörda tillgodoräknande

av elektrifieringskostnaderna framstår som förenligt med järnvägsstyrelsens

principiella inställning vad gäller kapitalkrävande rationaliseringsåtgärder i

allmänhet, nämligen att -— så snart en sådan rationalisering är sakligt motiverad

och anläggningarna givits ett sådant utförande, att de bibehålla sitt

fulla värde även efter förstatligandet — full ersättning bör lämnas för kapitalinsatsen

ifråga, även örn säljaren ännu icke kunnat i sin bokföring uppvisa

några eller blott mindre vinster å anordningen.

Järnvägsstyrelsen har ansett lämpligt att dröja vid detta förhållande, då

ståndpunktstagandet därutinnan kan bli av stor betydelse för vidmakthållandet

av de enskilda järnvägarnas anläggningar under den tid, som kan

förflyta innan förenämnda 1939 års riksdagsbeslut binner realiseras.

Även frånsett nyss berörda billighetshänsyn kunna vägande skill anföras

för en väsentlig höjning av det ersättningsbelopp, som normalkalkylen för en

nyelektrifierad järnväg fört fram till. Man kan därvid på det bela taget

åberopa flertalet av de omständigheter, som anförts ifråga örn vissa statens

järnvägars elektrifieringsföretag, där den kalkylatoriska förräntningen varit

knapp eller blott partiell. — Den elektriska driftformens trafikstimulerande

inverkan bar redan berörts. Än viktigare är omständigheten, att vid en fortgående

stegring av trafikrörelsen eli jämförelse mellan ångdrift och elektrisk

drift förskjutes alltmer till den elektriska driftens fördel.

Örn man går ut ifrån, att vid bibehållen ångdrift den fortgående stegringen

av driftutgifterna skulle jämnt uppvägts av en lika stor stegring å

inkomstsidan, — ett grundantagande, som uppskattningen av affärsvärdet

för järnvägar i allmänhet på lias av normalkalkylen kan sägas bygga på —

så bär man vid elektrisk drift nied dess väsentligt mindre anpart rörliga

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

kostnader komma till en från årtionde till årtionde stigande avkastning. —

Till stöd lör denna argumentering kunna bl. a. anföras erfarenheterna från

de relativt tidigt elektrifierade statsbanelinjerna, vid vilka utvecklingen hittills

varit avgjort gynnsam.

1 detta sammanhang kan också erinras, alt vid gottskrivningar i normalkalkylen

av mervärde för låg ålder hänsyn tagits enbart till den rullande

materielen. Även för de fasta elektriska anläggningarna med ett bokvärde

av 1.75 miljoner kronor komma givetvis under en lång följd av år avsättningarna

till förnyelsefond endast att till en mindre del tagas i anspråk för

förnyelsearbeten.

Vid överläggningarna angående förevarande affärsuppgörelse har nian givetvis

ej heller kunnat helt bortse från de järn vägsgeograf iska förändringar,

vilka inträda i och med att järnvägen Ulricehamn—Jönköping öppnas för allmän

trafik. På kartan framträder järnvägen Borås—Ulricehamn—Jönköping

såsom en naturlig fortsättning österut av Göteborg—Borås järnväg, vars förvaltning

också visat sitt intresse för den nya tillfartsleden genom en mycket

betydande aktieteckning. Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag innehar ej

mindre än 10,250 aktier — om nominellt 50 kronor men bokförda utan värde

— i Borås—Jönköpings järnvägsaktiebolag. — Under förhandenvarande omständigheter

får väl den direkta järnvägsförbindelsen Göteborg—Borås—Jönköping

icke närmelsevis den betydelse, som man tidigare räknat med, men

viss ny trafik kommer givetvis att tillföras Göteborg—Borås järnväg. — Då

huvudparten av det i järnvägen Ulricehamn—Jönköping investerade kapitalet

tillskjutits av staten, befinner sig Göteborg—Borås järnväg nu i ett

läge analogt med det, som för Uppsala—Gävle järnvägs del förefanns vid

tiden för Ostkustbanans öppnande, ehuru de värden, som det i förevarande

fall gäller, äro mycket mindre. Genom det nu avtalade förvärvet avlägsnas

jämväl detta irritationsmoment.

Vad angår Borås—Alvesta järnväg kan för en höjning av köpeskillingen

över det kalkylerade kapitalvärdet främst anföras den gynnsamma tendens,

som trafikutvecklingen å denna järnväg visat särskilt vad personbefordran

angår. Medan järnvägens inkomst i persontrafik år 1929 utgjorde 637,000

kronor uppgick densamma år 1938 till 767,000 kronor; dessa siffror stå som

tecken på en utveckling, som är avsevärt gynnsammare än den som flertalet

av de svenska järnvägarna uppvisat. Visserligen måste alla slutsatser, som

dragas ur en sådan jämförelse som den nu berörda, bli skäligen osäkra,

särskilt i betraktande av att omnibustrafikens expansion ej påverkat järnvägarna

närmelsevis likformigt. Den konstaterade skillnaden till förevarande

järnvägs favör är emellertid, som nämnts, avsevärd och torde få betraktas

såsom ett lovande tecken för framtiden. Beaktas bör också, dels att frånsett

den höga genomsnittsåldern å vagnarna, till vilken hänsyn tagits i normalkalkylen,

jämväl Borås—Alvesta järnväg befinner sig i ett gott skick, dels

förenämnda driftgemenskap med statens järnvägar å bandelen Borås C—

Gånghester.

Järnvägsstyrelsen uttalar, att man vid bedömandet av det avtalade priset

icke kunde hålla sig enbart till köpesummorna. I nuvarande krissituation

spelade givetvis jämväl formen för det vederlag, som säljarna erhölle, en avsevärd

roll. Detta vederlag bestode i statsobligationer om nominellt de överenskomna

beloppen, löpande med 3 procents ränta och förfallna till inlösen

under år 1950. Anordningen kunde sägas innebära, att säljarna för de närmaste

10 åren åtnöjde sig med en viss fixerad ränteavkastning, vilken trädde

i hittillsvarande aktieutdelnings ställe, medan den egentliga likvideringen skö
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

17

tes på framtiden, detta särskilt om transaktionen betraktades från lånemarknadssynpunkt.

Såväl grunderna för beräkning av alfärsvärdena som räntegottgörelsens

höjd vore närmast avpassade efter de värdeförhållanden, som

lörefunnits vid tiden för 1939 års riksdagsbeslut, och de avtalsslutande parterna

hade sålunda bildlikt talat sökt lyfta affärstransaktionen förbi såväl

krigstiden som förutsebar efterkrigskris. På detta sätt och endast så kunde

man förvänta sig, att samtliga till uppgörelse villiga järnvägsförvaltningar

skulle bli i möjlig mån likformigt behandlade.

Beträffande den i avtalen upptagna bestämmelsen att bolagen äga utbekomma

vinst för tiden 1 januari 1939—30 juni 1940 anför järnvägsstyrelsen,

att — då värderingen baserats på bland annat 1938 års bokslut och

aktieägarna hittills erhållit avkastning endast till och med sagda år, medan

de utlämnade obligationerna löpte med ränta från den 1 juli 1940 — det vore

naturligt, att aktieägarna jämväl tillförsäkrades inkomst för mellantiden.

Huruvida denna inkomst skulle i förväg fixeras eller sättas lika med den

faktiska vinsten av rörelsen, vilken vinst ju med riktig bokföring vore ett

mått på den ökning i värde, som egendomen efter tidpunkten för värderingen

undergått, vöre en fråga som finge diskuteras för varje konkret fall. Beträffande

de två järnvägar, varom nu vore fråga, hade efter förslag från

bolagens sida överenskommits, att tillgodoräknandet skulle ske enligt det senare

alternativet.

I betraktande av samtliga, här berörda omständigheter har järnvägsstyrelsen

funnit de avtalade ekonomiska villkoren fullt antagbara och försvarliga.

Järnvägsstyrelsen övergår härefter till att beräkna det kapital, som efter

ett slatsförvärv jämlikt föreliggande förslag kommer att vara investerat i förevarande

järnvägar. Styrelsen erinrar härvid om att man till förenämnda

belopp 4,302,000 respektive 2,976,240 kronor hade att lägga beloppen av

de lån, för vilka staten övertoge betalningsskyldigheten enligt § 3 mom. 1

i de träffade överenskommelserna. Enligt senaste nu föreliggande balansräkning,

avseende 1938 års slut, uppgingo dessa kapitalbelopp till 5,392,000

kronor för Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag och till 3,029,846 kronor för

Borås—Alvesta järnvägsaktiebolag. Vid tiden för övertagandet kunde man

räkna med att kapitalbeloppen genom amorteringar nedgått till respektive

5,160,000 och 2,886,747 kronor. I fråga örn det sistnämnda beloppet vore staten

långivare genom fonden för låneunderstöd. Beloppet vöre uppdelat i

två lån.

Under erinran att övriga övertagna skulder uppvägdes av de rörliga tillgångar,

som följde med järnvägsförvärven, och alltså icke föranledde någon

ökning av det investerade kapitalet, föreslår järnvägsstyrelsen, att nämnda

(svävande) skulder och rörliga tillgångar måtte föras på ett särskilt utjämningskonto,

förslagsvis benämnt »lnköpskonto för enligt 1939 års riksdagsbeslut

förvärvade enskilda järnvägar» och i princip gemensamt för samtliga

sådana slatsförvärv. så att saldering av överskott och underskott kunde ske,

dock med särskild redovisning för varje järnväg.

Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 101.

a

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

Järnvägsstyrelsen anför härefter, att med hänsyn till den överenskomna

formen för likviden något kontant utlägg för järnvägarnas förvärvande icke

erfordrades. Av budgetskäl torde dock såväl köpesummorna som ett belopp

motsvarande de övertagna lånen, statslånen undantagna, böra redovisas över

riksstaten, därvid anslaget i överensstämmelse med tidigare tillämpat förfarande

syntes böra upptagas med 12,440,000 kronor. Då förevarande transaktion

inginge som ett led i den rad av affärsuppgörelser, som erfordrades

för förverkligande av statsmakternas principbeslut om statsförvärv av enskilda

järnvägar, syntes anslaget ifråga lämpligen böra anvisas under rubrik

av mera allmänt innehåll, exempelvis »Statsförvärv av enskilda järnvägar»

Den bestående kapitalinvesteringen bleve emellertid mindre än förestående

siffror angåve, beroende på ömsesidiga aktieinnehav. Göteborg—Borås

järnvägsaktiebolag ägde nämligen 6,381 aktier i Borås—Alvesta järnvägsaktiebolag

och det sistnämnda bolaget 600 aktier i det förra. Den sammanlagda

ersättningen för dessa aktier utgjorde 855,720 kronor, vilket belopp

alltså i sinom tid komme att efter bolagens likvidation återgå till staten. I

fråga örn statslånen syntes icke finnas anledning förfara annorlunda än i tidigare

analoga fall, d. v. s. så, att angivna belopp utan att passera riksstaten

avfördes från fonden för låneunderstöd och påfördes statens järnvägars

fond

Järnvägsstyrelsen upptager även till behandling övriga bestämmelser i avtalen

samt påpekar, att dessa bestämmelser icke syntes erfordra någon kommentar,

då vid utformandet den praxis följts, som under det senaste årtiondet

utbildat sig. Vad gällde uppställning och ordalydelse hade dock skett en

viss överarbetning. Denna omfattade bland annat de vidlyftiga föreskrifterna

i § 5 angående personalens anställnings- och avlöningsvillkor m. m. I

anslutning härtill anför styrelsen:

Enligt mom. 5 i § 5 skola flertalet befattningshavare vara berättigade att

från och med den 1 januari 1941 erhålla anställning enligt för statens järnvägar

gällande anställnings- och lönevillkor. — Enligt vid avtalen fogad bilaga

C komma att i statens järnvägars tjänst övertagas från Göteborg—Borås

järnväg 155 man, nämligen 143 ordinarie och 12 icke ordinarie, samt från

Borås—Alvesta järnväg 210 man, nämligen 187 ordinarie och 23 icke ordinarie.

Härutöver övergå i statens järnvägars tjänst från Göteborg—Borås

järnväg omkring 30 man vid bilavdelningen och omkring 30 banarbetare

samt från Borås—Alvesta järnväg 74 verkstads- och omkring 25 banarbetare.

Genom införlivandet i statens järnvägar av här berörda två järnvägar

överföras sålunda 524 man i statens järnvägars tjänst.

För den lönegradsplacering, som framgår av bilaga C till respektive avtal,

har — i enlighet med vid förstatligandepropositionens utskottsbehandling

gjord utfästelse — samråd ägt rum förutom med banornas förvaltning

även med representanter för berörda personalorganisationer, nämligen järnvägs-

och lokmannaförbunden, kontorspersonalsförbundet samt föreningen

för enskilda järnvägars förvaltningstjänstemän. Samförstånd har uppnåtts

med organisationerna i fråga om lönegradsplaceringen, och bolagsstyrelserna

hava för sin del jämväl förklarat sig icke hava någon erinran att göra

härutinnan.

Då bland personalen finnas vissa befattningshavare, vilka äro avsedda att

bliva placerade i lönegrad A 21 eller högre enligt för statens järnvägar gäl
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

19

lande avlöningsreglemente, erfordras beslut av riksdagen angående ökning

i förevarande sammanhang av personalantalet vid statens järnvägar sålunda,

att i personalförteckningen för statens järnvägar antalet befattningar

över lönegrad A 20, räknat från och med den 1 januari 1941, ökas med följande

antal, nämligen i lönegrad A 26 en baningenjör, en maskiningenjör

och en trafikinspektör samt i lönegrad A 21 en byråassistent.

Järnvägsstyrelsen framhåller slutligen, att enligt § 8 i avtalen järnvägarna

skola från tillträdesdagen införlivas med statens järnvägar. Enär järnvägarnas

ställning inom statens järnvägars distriktsindelning kunde bli beroende

av huruvida vissa övriga järnvägar komme att samtidigt av staten förvärvas,

anser styrelsen det därför vara lämpligt att senare inkomma med

förslag i sagda hänseende. I samband med Göteborg—Borås järnvägs inlemmande

i statsbanenätet borde den vid Sjömarken belägna, statens vattenfallsverk

tillhöriga omformarestationen övertagas av järnvägsstyrelsen, och

däri investerat statskapital i samband därmed omföras från statens vattenfallsverks

fond till statens järnvägars fond.

Under åberopande av vad som anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att

Kungl. Majit måtte ej mindre föreslå riksdagen dels besluta, att Göteborg

—Borås och Borås—Alvesta järnvägar må på avtalade villkor förvärvas

av staten och införlivas med statens järnvägar, dels till förvärvets genomförande

å riksstaten för budgetåret 1940/41 under rubrik Statsförvärv av

enskilda järnvägar anvisa ett reservationsanslag av 12,440,000 kronor, dels

slutligen medgiva, att i personalförteckningen för statens järnvägar antalet

befattningar över lönegrad A 20 måtte, räknat från och med den 1

januari 1941, ökas med följande antal, nämligen i lönegrad A 26 en

baningenjör, en maskiningenjör och en trafikinspektör samt i lönegrad

A 21 en byråassistent, än även förordna att, i samband med järnvägarnas

förstatligande, den förut nämnda, statens vattenfallsverk tillhöriga omformarstationen

skall övertagas av statens järnvägar, och att i samband därmed

i densamma investerat kapital i den centrala statsbokföringen omföres från

statens vattenfallsverks fond till statens järnvägars fond.

Mot järnvägsstyrelsens beslut har jämvägsfullmåktigen Oscar Falkman

anmält avvikande mening och därvid anfört:

Enligt min mening bör verkställigheten av beslutet om de enskilda järnvägarnas

förstatligande t. v. uppskjutas. Sedan nämnda beslut fattades, hava

sådana icke förutsedda förhållanden inträffat, som göra att staten måste utnyttja

alla sina ekonomiska resurser för landets försvar och för folkförsörjningen.

Förstatligandet av nu ifrågavarande järnvägar skulle tydligen icke

medföra några avsevärda fördelar från försvarssynpunkt, medan däremot

staten därigenom åsamkas direkta utgifter för bolagens övertagna skulder

och för de ändringarbeten, som följa med banornas införlivande i statsbanenätet.

Än viktigare är emellertid, att de statsobligationer, som emitteras

för betalning av järnvägsbolagets aktier oundvikligen komma att i sin

mån minska placeringsmöjligheterna för de län, vilka staten behöver upptaga

för mötande av krigstidens stora behov. — På dessa skäl avstyrker jag förvärven

av angivna järnvägar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 101.

Tarberg—Borås och Borås—Herrljunga järnvägar.

I sin skrivelse den 2 mars 1940 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl.

Maj:ts prövning vid skrivelsen i avskrift fogat, av styrelsen under förutsättning

av Kungl. Maj:ts godkännande ingånget avtal med Varberg—Borås—

Herrljunga järnvägsaktiebolag och Borås järnvägsaktiebolag örn statsförvärv

av de av respektive bolag ägda Varberg—Borås järnväg och Borås—

Herrljunga järnväg. Avtalet torde få såsom bilaga C fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Järnvägsstyrelsen har därjämte hemställt bland annat, att

till förvärvens genomförande å riksstaten för budgetåret 1940/41 under rubriken

Statsförvärv av enskilda järnvägar måtte anvisas ett reservationsanslag

av 7,241,000 kronor.

I sin skrivelse meddelar järnvägsstyrelsen till en början, att styrelsen till

fullgörande av det uppdrag, styrelsen erhållit enligt Kungl. Maj:ts beslut den

9 juni 1939 angående åtgärder för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet

träffat ifrågavarande avtal. Vad angår motivet för järnvägarnas medtagande

redan under det allmänna järnvägsförstatligandets första år hänvisar

styrelsen till vad som anförts i styrelsens skrivelse den 23 februari 1940

angående statsförvärv av Göteborg—Borås och Borås—Alvesta järnvägar,

vilken skrivelse jag tidigare i dag anmält. Det i denna skrivelse sagda, anför

styrelsen, gällde jämväl här förevarande järnvägar, vilka också hade så

mycket gemensamt med de nyssnämnda, att starka skäl talade för samtidigt

statsförvärv av båda systemen.

Varberg—Borås—Herrljunga järnvägsaktiebolag är ägare till järnvägen

Varberg—Borås övre om 85.0 kilometer. Järnvägen mellan Borås övre och

Herrljunga om 41.9 kilometer äges av Borås järnvägsaktiebolag men arrenderas

sedan år 1930 av förstnämnda bolag, vilket trafikerar båda järnvägarna,

som äro normalspåriga och bilda en sammanhängande linje mellan Herrljunga

å västra stambanan och Varberg å västkustbanan. Å järnvägen Varberg—Borås

övre beviljades koncession år 1876, medan järnvägen Borås—

Herrljunga ursprungligen koncessionerades år 1861 som smalspårig (1.217

m) men ombyggdes sedermera (1897—1898) till normal spårvidd. I anslutning

till järnvägsrörelsen bedriver Varberg—Borås—Herrljunga järnvägsaktiebolag

en betydande billinjetrafik. Linjesträckningen är sådan, att flertalet

linjer följa järnvägarna och sålunda bidraga till att åt det egna företaget

bevara den inom järnvägarnas trafikområde förefintliga persontrafiken.

Järnvägsstyrelsen har rörande järnvägarnas tekniska utrustning erinrat

örn följande:

Rälsvikten å huvudspår utgör 32—34.5 kg/m, med undantag för vissa kortare

sträckor belagda med grövre Täler. Båda järnvägarna äro byggda med

en största lutning av 12.5 °/00- Minsta krökningsradien utgör för Varberg—

Borås järnväg 310 m, för Borås—Herrljunga järnväg 237.5 m. Största tilllåtna

hastigheten är 90 km/tim.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

2]

Den bantekniska utrustningen är alltså väsentligt svagare än å de stambanelinjer,

till vilka järnvägarna i Varberg och Herrljunga ansluta, men synes

dock tillfredsställande med hänsyn till de trafikuppgifter, som järnvägarna

nu hava och efter ett statsförvärv väntas komma att erhålla. Vad

beträffar driftformen må här endast nämnas, att bolagen sedan några år

tillbaka vad persontrafiken angår till en betydande del övergått till motorvagnsdrift.

Den rullande materielen å järnvägarna utgjordes vid 1938 års slut av 14

ånglok, 4 motorvagnar, 3 lokomotorer, 56 person- och postvagnar, därav 20

st. 4-axliga, samt 307 resgods- och godsvagnar.

I fråga om järnvägarnas allmänna betydelse anför järnvägsstyrelsen:

Dessa järnvägars samhällsekonomiska betydelse ligger i första hand däri,

att desamma betjäna en rad blomstrande industriorter, främst bland dem den

betydande fabriksstaden Borås. Industrierna tillhöra i huvudsak textilbranschen.

Produktionen sprides över praktiskt taget hela landet och särskilt

det avgående styckegodset är av anmärkningsvärt stor omfattning. På

grund av att produktionen till övervägande delen omfattar nödvändighetsvaror

och är inriktad på hemmamarknadens behov, utmärkes trafiken å ifrågavarande

järnvägar av en relativt ringa grad av kriskänslighet.

Järnvägarnas sträckning mellan västra stambanan och västkustbanan betyder

med staten såsom ägare frihet att i vissa stationsrelationer leda transporterna

den ur framdragningssynpunkt lämpligaste vägen utan att såsom

för närvarande bindas av utav samtrafiksbestämmelserna angivna transportvägar.

Med linjen Varberg—Borås—Herrljunga i statens ägo följer även möjlighet

att vid anhopning i Göteborg kunna bättre än nu utnyttja Varbergs

hamn för lossning och lastning av gods. Även under tider med normala

förhållanden på transportmarknaden bliva dessa järnvägar i statens hand

av stor betydelse, och kunna desammas transportuppgifter — frånsett verkningarna

av en eventuell elektrifiering — förväntas bli av ungefär samma

omfattning som hittills.

Till belysning av järnvägsrörelsens och biltrafikens ekonomiska förhållanden

meddelar järnvägsstyrelsen följande uppgifter, som beträffande järnvägsrörelsen

hänföra sig till åren 1931—1938, vilken tid använts som basperiod

för utredningen i denna del:

Varberg-—Borås—Herrljunga järnvägar.

Jörn vägsrörelsen.

1931

,1932

1933

1934

1935

'' 1936

1937

1938

Medel-

tal

T

u s e

n t

a 1

k r o

n o?

r

Inkomster.

Persontrafik......

849

850

853

937

949

955

1007

990

924

Godstrafik.......

1294

1265

1308

1473

1565

1606

1663

1657

1479

övriga inkomster .

187

173

177

183

183

192

208

200

188

Summa trafikin-

komster

2330

2288

2338

2593

2697

2753

2878

2847

2591

Utgifter............

1875

1895

1943

2113

2239

2238

2381

2342

2128

Driftöverskott.......

455

393

395

480

458

515

497

505

463

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

Biltrafiken.

Trafikerad

In-

komster

Ut-

Drift-

Avsättning

Anlägg-

Å r

linjelängd

km

gifter

över-

skott

till för- nyelsefond

nings-

kapital

T

u s e

n t a

1 k

rönö

r

1936 ...........

............ 222

114

87

27

25

231

1937 ...........

............ 223

138

109

29

24

319

1938 ...........

............ 194

170

135

35

32

422

I detta sammanhang upplyser styrelsen, att bilparken uppgår till 13 fordon

med ett anskaffningsvärde per den 31 december 1938 av 363,000 kronor

och ett bruksvärde vid samma tid av 231,000 kronor.

Varberg—Borås—Herrljunga järnvägsaktiebolags vinst- och förlusträkningar

för åren 1931—1938 te sig på följande sätt:

1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938

Tusental kronor

Inkomster.

Från föregående år balanserad vinst 96 129 158 171 183 191 260 276

Driftöverskott:

av järn vägsrörelsen............ 455 393 395 480 458 515 497 505

» bilrörelsen................. 11 17 9 28 23 27 29 35

Räntor och inkomster av värdehandlingar

.................... 18 63 13 14 14 14 21 36

Ersättning för omlagd samtrafik

m. m......................... 24 55 48 33 31 55 19 14

Summa

604

657

623

726

709

802

826

866

Utgifter.

Arrende för Borås—Herrljunga

järnväg .......................

55

100

25

75

40

40

40

25

Avsättning till förnyelsefond:

för järn vägsrörelsen............

123

124

163

175

176

182

178

184

» bilrörelsen.................

15

16

24

28

27

25

24

32

Räntor.........................

70

53

38

28

32

48

61

62

Skatter.........................

45

35

31

29

35

39

39

47

Vinst från föregående år.........

96

129

158

171

183

191

260

276

» för året ...................

200

200

184

220

216

277

224

240

Summa

604

657

623

726

709

802

826

866

Vinst fördelning.

Till bolagsstämmans förfogande:

Vinst .........................

296

329

342

391

399

468

484

517

Härav disponerade för:

Avskrivning å värdehandlingar och

avsättning till egna fonder....

1

5

5

—

—

—

—

85

Utdelning å aktier.............

166

166

166

208

208

208

208

208

4%

4%

4%

5%

5%

5%

5%

5%

Balans till efterföljande år......

129

158

171

183

191

260

276

224

Summa

296

329

342

391

399

468

484

517

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

23

Bolagens balansräkningar per den 31 december 1938, de senast tillgängliga,

ha följande utseende.

Tillgångar.

Anläggningar för järn vägsrörelsen

Automobilrörelsen..............

Värdehandlingar...............

Rörelsemedel:

i kassa och bank............

förråd......................

övriga......................

Reserverade tillgångar..........

Skulder.

Varberg—

Borås—Herrljunga

järnvägsaktiebolag
Tusental

kronor

B orås n

vägsakti e - bolag

9,880 2,343

422

1,513 130

65

291

322

2

Summa 12,495 2,473

Främmande kapital.

Statslån............................................. 164

Obligationslån....................................... 1,200

Skuld till Borås järnvägsaktiebolag.................... 130

Reverslån........................................... 425

Svävande skulder.................................... 572 1

Pensions- och understödsfond......................... 32

Eget kapital.

Aktiekapital......................................... 4,160 407

Reservfond.......................................... 1,070 350

övriga egna fonder.................................. — 352

Förnyelsefond.......................................... 4,226 1,156

Vinst:

balanserad från föregående år......................... 276 206

för året............................................. 240 1

Summa 12,495 2,473.

Rörande vissa av de i balansräkningarna upptagna tillgångs- och skuldposterna

framhåller järnvägsstyrelsen följande:

Under rubriken Värdehandlingar redovisat belopp cirka 1,513,000 kronor

omsluter främst värdet av aktier i andra järnvägsbolag enligt följande specifikation.

Norn. Bokfört

per aktie kronor

5,807 st. i Borås järnvägsaktiebolag....................... 70 1,161,400

400 » » Borås—Alvesta järnvägsaktiebolag.............. 200 15,000

700 » » Borås—Jönköpings järnvägsaktiebolag........... 50 1

102 » » Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägsaktiebolag

....................................... 100 2

Summa 1,176,403.

Bland övriga i anförda belopp ingående tillgångar märkes särskilt det till

295,200 kronor upptagna värdet av aktiestocken i ett fastighetsbolag, vilket

äger visst för järnvägsändamål behövligt markområde.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

Beträffande lånen må meddelas, att statslånet är till sin kapitaldel slutamorterat;

den upptagna posten utgöres av anståndsräntor. Obligationslånet

örn 1,200,000 kronor, vilket upptagits under år 1937, löper med 3 procents

ränta och skall amorteras under åren 1940—1949. Av summa reverslån

utgör 225,000 kronor skuld, vilken uppstått i samband med förenämnda

fastighetsförvärv. Ifrågavarande bolags samtliga aktier vore vid tiden för

här förevarande bokslut i Varberg—Borås—Herrljunga järnvägs ägo. Numera

har en viss del av aktiestocken överlåtits på Göteborg—Borås och

Borås—Alvesta järnvägar. Då avtal om statsförvärv föreligger även för

dessa järnvägars del, är emellertid denna överlåtelse utan praktisk betydelse.

— Återstående reverslånebelopp, 200,000 kronor, utgöres av ett lån i Svenska

Handelsbanken, vilket betraktats som en mera tillfällig försträckning. -—

Nämnda lånebelopp kvarstå oförändrade till tillträdesdagen med undantag

för anståndsräntan å statslånet, som då sjunkit till 44,026 kronor.

Järnvägsstyrelsen anför, att styrelsen efter samråd med järnvägsförvaltningen

uppgjort en normalkalkyl för järnvägsdriften enligt de riktlinjer, för

vilka styrelsen närmare redogjort i sin skrivelse angående Göteborg—Borås

och Borås—Alvesta järnvägar. Denna normalkalkyl, yttrar styrelsen, utvisade

dels normaliserade och, med hänsyn till särskilda förhållanden bland

annat ifråga om utvecklingstendensen, justerade genomsnitt av järnvägarnas

inkomster och utgifter under basperioden 1931—1938, dels ställningen vid

utgången av sistnämnda år. Normalkalkylen upptoge följande poster:

Tusental

kronor

Driftinkomster................................................... 2,671

Driftutgifter..................................................... 2,121

Driftöverskott................................................... 550.

Järnvägsstyrelsen anför härefter, att det på nu angivet sätt fastställda och

såsom normalt ansedda driftöverskottet inlagts i efterföljande vinst- och

förlusträkning, vilken vad övriga inkomster och utgifter angår närmast hänför

sig till förhållandena vid basperiodens slut.

Inkomster och utgifter av järnvägs- och bilrörelsen.

Inkomster.

Driftöverskott av järnvägsrörelsen............................

» » bilrörelsen.................................

Ersättning för anslutning vid föreningsstationer...............

Utgifter.

Avsättning till förnyelsefond:

för järnvägsrörelsen å Varberg—Borås järnväg..............

» » » Borås—Herrljunga järnväg............

» bussrörelsen...........................................

Räntor.....................................................

Skatter....................................................

[Tusental

kronor

.. 550

.. 54

.. 10

Summa 614.

191

23

39

52

68

Nettovinst

Summa 373.

....... 241.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 101.

25

I anslutning härtill anmärker styrelsen, att angivna vinstbelopp 241,000

kronor motsvarade, räknat efter 4 procents räntefot, ett kapitalvärde av

6,025,000 kronor.

Under hänvisning till de skäl, som styrelsen angivit i sin skrivelse angående

Göteborg—Borås och Borås—Alvesta järnvägar, har styrelsen till fullständigande

av beräkningarna av järnvägarnas affärsvärde ansett sig böra

däri införa tillägg och avdrag betingade av dels anläggningarnas ålder och

underhållsstandard, dels tillgångar och skulder liggande utanför järnvägsoch

bilrörelsen. Vad den förstnämnda faktorn angår torde vara nog nämna,

att av beräkningarna framgått ett undervärdessaldo av 377,000 kronor, hänförande

sig till järnvägarnas godsvagnar. Beträffande de tillgångs- och skuldposter,

vilka ligga utanför järnvägs- och bilrörelsen, ha dessa tillsammantagna

givit ett skuldsaldo om 106,000 kronor med följande specifikation:

Diverse tillgångar.

I kassa och bank.................................

Värdehandlingar..................................

Diverse fordringar................................

Fastigheter.......................................

Diverse skulder (ej medtagna i ränteberäkningen)

Skuldsaldo.......................................

Styrelsen anför härefter, att det sålunda framkalkylerade värdet å aktierna

i Varberg—Borås—Herrljunga järnvägsaktiebolag alltså utgjorde (6,025,000

— 377,000 — 106,000 =) 5,542,000 kronor, vilket belopp tämligen nära

överensstämde med den i § 3 omförmälda likviden 5,616,000 kronor, motsvarande

135 procent av aktiekapitalet. Vid en jämförelse mellan de båda

beloppen vore emellertid att beakta å ena sidan den minskning i järnvägarnas

trafikinkomster, som inträdde i och med tillkomsten av järnvägen Ulricehamn—Jönköping

— motsvarande en nettoförlust av cirka 25,000 kronor

årligen — å andra sidan det förhållandet, att trafikutvecklingen vid järnvägarna

varit särdeles gynnsam, varför utsikter till åtminstone partiell kompensation

av sagda förlust ansetts förefinnas. En annan omständighet att

i detta sammanhang taga hänsyn till vore att järnvägens allmänna standard

— frånsett det förut framhållna undervärdessaldot för godsvagnarna — vore

mycket god. Inom de närmaste åren erfordrades inga nyinvesteringar för

ändamål, som avsåge en höjd standard. Från säljaresidan gjordes för övrigt

gällande, att en köpeskilling under den angivna, motsvarande 135 procent

utav aktiernas nominella värde, icke kunde godtagas. Som motiv framhölls

därvid, att man med hänsyn lill förut berörda resultat vid bibehållen enskild

drift kunde alltfort räkna med en utdelning av 5 procent eller 5 kroner

per aktie, medan avkastningen å de obligationer, som skulle träda i

aktiernas ställe, med sagda pris skulle uppgå till kronor 4: 05 per aktie, en

reduktion som syntes ligga i överkant.

I betraktande av samtliga förhandenvarande omständigheter har järnvägs
-

1000-tal kronor

65

69

348

295 777

..... 883

..... 106

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

styrelsen funnit de avtalade ekonomiska villkoren för statsverket gynnsamma

och avtalsbestämmelserna i övrigt fullt antagbara och försvarliga.

Vid beräkning av det kapital, som efter ett statsförvärv jämlikt föreliggande

förslag komme att vara investerat i järnvägarna, hade man — yttrar styrelsen

härefter — att till förenämnda belopp, 5,616,000 kronor, lägga de lån,

för vilka staten enligt § 3 mom. 1 övertager betalningsskyldigheten. Enligt

senaste nu föreliggande balansräkning, avseende 1938 års slut, uppgingo

dessa kapitalbelopp till 1,625,000 kronor, nämligen obligationslån 1,200,000

och två reverslån örn tillhopa 425,000 kronor, vilka belopp enligt uppgift

komma att vid tillträdet kvarstå oförändrade. Det erforderliga statsanslaget

uppgår således till 7,241,000 kronor. Styrelsen anför vidare:

Vad beträffar övriga övertagna skulder, inklusive resterande anståndsränta

å statslån, och rörliga tillgångar föreslås, att de må föras på det särskilda utjämningskonto,

med rubrik »Inköpskonto för enligt 1939 års riksdagsbeslut

förvärvade enskilda järnvägar», vars uppläggande föreslagits i styrelsens omförmälda

skrivelse angående Göteborg—Borås och Borås—Alvesta järnvägar.

Vad i samma skrivelse anförts beträffande säljarens rätt att utbekomma

vinst för tiden 1 januari 1939—30 juni 1940, gäller i huvudsak även här.

Skillnaden är blott att i här förevarande fall säljarens vinstandel i förväg

fixerats till att motsvara viss utdelning åt aktieägarna (i samma nivå som

den under de senare åren lämnade eller för år räknat 5 procent å aktiekapitalet).

Järnvägsstyrelsen meddelar, att det preliminärt träffade avtalet i övrigt

utformats i anslutning till lydelsen av avtalet beträffande Göteborg—Borås

järnväg, och övergår så till frågan om personalens ställning vid ett statsförvärv

samt anför härutinnan:

De paragrafer, som beröra personalförhållandena, äro ordagrant likalydande

nied motsvarande paragrafer i förenämnda avtal. Stora flertalet av

befattningshavarna skola sålunda vara berättigade att fr. o. m. den 1 januari

1941 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande anställningsoch

lönevillkor. Enligt vid avtalet fogad bilaga C komma att i statens järnvägars

tjänst övertagas 431 man, nämligen 348 ordinarie och 83 icke ordinarie.

Dessutom komma 15 man vid bilavdelningen, cirka 80 banarbetare

och 34 verkstadsarbetare att erhålla fortsatt anställning. Den sammanlagda

personalstocken, som överföres från den enskilda järnvägens till statens järnvägars

tjänst, uppgår till 560 man.

För bestämmandet av den lönegradsplacering, som framgår av bilaga C,

har samråd ägt rum dels med järnvägarnas förvaltning dels med representanter

för berörda personalorganisationer. I detta fall har — på järnvägsförvaltningens

begäran — överläggningar förts jämväl mellan järnvägsstyrelsens

förstatligandeberedning och förvaltningstjänstemännen. Samförstånd

har för samtliga personalgrupper uppnåtts örn ifrågavarande lönegradsplacering.

Av den personal, som skall övertagas i statens järnvägars tjänst, är en del

avsedd att placeras i högre lönegrad än A 20, varför beslut erfordras av riksdagen

angående ökning i förevarande sammanhang av personalantalet sålunda,

att i personalförteckningen för statens järnvägar antalet befattningar

över lönegrad A 20, räknat fr. o. m. den 1 januari 1941, ökas med följande

antal, nämligen i lönegrad A 26 en baningenjör, i lönegrad A 24 två stationsinspektorer

av klass 1 B och i lönegrad A 21 en kontrollör.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 101.

Järnvägsstyrelsen upplyser slutligen, att järnvägarna avsåges skola i samband

med deras införlivande med statens järnvägar tillföras ett nybildat

distrikt, beträffande vars omfattning styrelsen komme att senare avgiva förslag.

I detta sammanhang framhåller styrelsen — under åberopande av sitt

förslag i skrivelse den 22 december 1939 till Kungl. Majit om inrättande av

högre tjänster — angelägenheten av att den i nyssnämnda skrivelse begåt da

distriktschefsbefattningen måtte erhållas från och med den 1 juli 1940.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen, dels besluta, att Varberg—Borås—

Herrljunga järnvägar må på avtalade villkor förvärvas av staten och införlivas

med statens järnvägar, dels till förvärvets genomförande å riksstaten

för budgetåret 1940/41 under rubriken Statsförvärv av enskilda järnvägar

anvisa ett reservationsanslag av 7,241,000 kronor, dels slutligen medgiva, att

i personalförteckningen för statens järnvägar antalet befattningar över lönegrad

A 20 måtte, räknat från och med den 1 januari 1941, ökas med följande

antal, nämligen i lönegrad A 26 en baningenjör, i lönegrad A 24 två stationsinspektorer

av klass I B samt i lönegrad A 21 en kontrollör.

Mot järnvägsstyrelsens beslut har järnvägsfullmäktigen Oscar Falkman

anmält avvikande mening och därvid anfört:

Förvärvet av Varberg—Borås och Borås—Herrljunga järnvägar skulle

innebära en total investering (inkl. övertagandet av järnvägarnas skulder)

av c:a 7,200,000 kronor, oräknat de belopp, som komma att utgå för järnvägarnas

inpassning i statsbanesystemets standard samt oräknat den ökning

av statens järnvägars ekonomiska förbindelser, som sammanhänger

med övertagandet av den till järnvägarna knutna personalen. De beräknade

inkomsterna skulle visserligen, därest de inflyta, räcka till att förränta

de direkta investeringarna, dock endast så länge statslånen kosta endast 3 °/o

p. a. Då statsförvärvet ej synes medföra några speciella fördelar under

nuvarande kritiska förhållanden, vilket borde vara det enda skälet för ett

inköp för närvarande, avstyrkes ifrågavarande statsförvärv på de allmänna

skäl, som av mig angivits vid avstyrkande av statsförvärvet av Göteborg—

Borås och Borås—Alvesta järnvägar.

Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga och Uddevalla— Lelångens järnvägar.

I sin skrivelse den 4 mars 1940 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl.

Maj :ts prövning vid skrivelsen i avskrift fogade, av styrelsen under förutsättning

av Kungl. Majits godkännande ingångna avtal med Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga

järnvägsaktiebolag och Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolag

örn statsförvärv av de av respektive bolag ägda Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga

järnväg och Uddevalla—Lelångens järnväg. Avtalen torde

få såsom bilaga D och bilaga E fogas till dagens statsrådsprotokoll. Järnvägsstyrelsen

har därjämte hemställt bland annat, att till förvärvens genomförande

å riksstaten för budgetåret 1940/41 under rubriken Statsförvärv av

enskilda järnvägar måtte anvisas ett reservationsanslag av 1,058,000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

I sin skrivelse utvecklar järnvägsstyrelsen till en början de skäl, som föranlett

att träffa nu ifrågavarande överenskommelser, och anför härom:

Det nuvarande internationella läget, vilket medfört en starkt ökad belastning

av vissa västkusthamnar, har aktualiserat föreliggande planer på utbyggnad

av Uddevalla hamn i syfte att öka hamnens kapacitet. Vid behandlingen

av denna fråga har av statens transportkommission hävdats, att sagda

utbyggnad icke kunde bliva till avsedd nytta, med mindre den kombinerades

med vissa arbeten och anskaffningar syftande till en avsevärd kapacitetsökning

för den järnväg, vilken förhinder Uddevalla med Bergslagsbanan

i Öxnered och Västra stambanan i Herrljunga. Ägaren av denna järnväg,

(Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägsaktiebolag) förfogar emellertid

icke över de penningmedel, som skulle erfordras för sagda anläggningar

och anskaffningar. Av detta skäl och då järnvägen tillhör dem, vilka obestridligen

böra medtagas vid ett förstatligande jämlikt 1939 års riksdagsbeslut,

har det befunnits lämpligt att redan nu söka åstadkomma överenskommelse

om statsförvärv av järnvägen. Sedan erforderliga utredningar blivit

verkställda^ ha därför — jämlikt det av Kungl. Majit genom beslut den 9

juni 1939 åt järnvägsstyrelsen givna uppdraget — förhandlingar upptagits

i sådant syfte, och har såsom resultat av dessa framgått ett — för styrelsens

del under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande träffat — avtal om statsförvärv

av järnvägen.

Samtidigt har under samma förbehåll avtal träffats örn statsförvärv av

den Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen mellan

Uddevalla och Bengtsfors. Medtagandet av denna järnväg, vilken med hänsyn

till sin spårvidd 0.891 m normalt borde ifrågakomma till statsförvärv

först vid en väsentligt senare tidpunkt, är motiverat av förvaltningsgemenskapen

med Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnväg. Styrelsen får i

denna punkt hänvisa till uttalande av 1939 års lagtima riksdag i riksdagens

skrivelse nr 318 »att vissa undantag från den utstakade ordningsföljden kunna

bliva erforderliga, exempelvis ifråga örn en smalspårig bana, som står i

nära beroende av en normalspårig, örn vars inlösen avtal skall träffas.

För uttalandets tillämplighet förutsättes givetvis, alt den i samma skrivelse

angivna primära förutsättningen för den smalspåriga järnvägens medtagande

i det allmänna förstatligandet skall vara uppfylld, med andra ord

att järnvägen skall vara av den allmänna betydelse, att den bör fortbestå.

I detta stycke råder emellertid ingen tvekan vad angår Uddevalla—Lelångens

järnväg, som ifråga om godstrafikrörelsen ligger väsentligt över flertalet

smalspåriga järnvägar, och vars oumbärlighet för trafikområdet är obestridd.

Under sådana år då marknaden för skogsprodukter varit god, t. ex. 1937, har

denna järnväg ifråga örn antalet godstonkm pr bankm (97,600 för 1937) väl

uthärdat en jämförelse med många normalspårsbanor. Persontrafiksrörelsen

är däremot relativt liten (39,100 personkm per bankm för år 1937), men

järnvägen tillhör dock ej heller i detta stycke de allra svagaste.

Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägsaktiebolag är ägare till järnvägen

Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga örn 92.0 km. Järnvägen Uddevalla—Lelången

örn 89.0 km. äges av Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolag.

Å förstnämnda järnväg beviljades koncession år 1864 såsom smalspårig

och år 1897 såsom normalspårig. Koncession å Uddevalla—Lelångens

järnväg meddelades år 1892.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

Järnvägsstyrelsen meddelar i sin skrivelse följande tekniska uppgifter om

järnvägarna:

Rälsvikt, kg/m.................

Minsta krökningsradie, m........

Största lutning, °/oo.............

Största tillåtna hastighet, km/tim.

Uddevalla—

Vänersborg—

Herrljunga

järnväg

30—34

225

16.67

70

Uddevalla—■

Lelångens

järnväg

17.3—24.8

180

16.67

40

Järnvägarna ha i huvudsak ångdrift. Under senare år ha emellertid motorvagnar

och rälsbussar kommit till stor användning för persontrafiken.

Den rullande materielen å järnvägarna utgjordes vid 1938 års slut av:

Ånglok...................

Lokomotorer..............

Motorvagnar och rälsbussar

Personvagnar..............

varav 4-axliga..........

Resgods- och godsvagnar ..

Uddevalla—

Vänersborg—

Herrljunga

järnväg

antal

12

2

3

23

10

207

Uddevalla—

Lelångens

järnväg

antal

8

1

3

16

5

222

Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse lämnat vissa siffersammanställningar,

avsedda att belysa de ekonomiska förhållandena under åren 1931—1938,

vilken tid använts som basperiod för utredningarna.

Järnvägstrafikens ekonomiska resultat under åren 1931—1938 framgår sålunda

av följande sammanställning:

Drifträkningar för jämvägsrörelsen.

UUdevalla—Vänersborg—Herrljunga järnväg.

Me
-

1931

1932

1933

T

u s <

Inkomster.

Persontrafik......

465

415

393

Godstrafik.......

750

638

636

övriga inkomster

(posttransp. m. m.)

65

67

63

Summa 1,280

1,120

1,092

Utgifter............

1,187

1,089

1,030

Driftöverskott.......

93

31

62

jl934

1935

1936

1937

1938

del-

tal

n t

a 1

k r o

n o

r

410

433

451

494

512

447

671

762

800

838

819

739

60

61

61

73

83

67

[,141

1,256

1,312

1,405

1,414

1,253

1,035

1,051

1,136

1,195

1,265

1,124

106

205

176

210

149

129

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 101.

Uddevalla—Lelångens järnvåg.

1931

1932

1933

T

U S <

Inkomster.

Persontrafik......

117

101

92

Godstrafik.......

övriga inkomster

432

306

345

(posttransp. m. m.)

51

51

50

Summa

600

458

487

Utgifter............

577

489

480

Driftöverskott.......

23

—31

7

Me
-

1934

1935

1936

1937

1938

del-

tal

n t

a 1

k r o

n o

r

99

113

121

133

126

113

385

416

437

513

362

399

47

37

37

36

35

43

531

566

595

682

523

555

498

505

512

578

531

521

33

61

83

104

—8

34

I fråga om biltrafiken anför järnvägsstyrelsen, att Uddevalla—Vänersborg

—Herrljunga järnväg bedreve i anslutning till järnvägsrörelsen en jämförelsevis

stor billinjetrafik. Den befarna våglängden utgjorde 223 km. Bilparken

uppginge till 18 fordon med ett anskaffningsvärde per den 31 december

1938 av 230,000 kronor och ett bruksvärde av 143,000 kronor. Billinjerna,

av vilka flertalet följde järnvägen, vore närmast att betrakta som skyddslinjer

mot avledning av järnvägens persontrafik. Även Uddevalla—Lelångens

järnvägsaktiebolag bedreve billinjetrafik. Den trafikerade våglängden utgjorde

159 km. Bolaget förhyrde erforderligt antal fordon av Uddevalla—

Vänersborg—Herrljunga järnväg. Omfattningen av den av sistnämnda järnväg

bedrivna bilrörelsen belystes av följande siffror:

Trafike-

År

råd lin-

jelängd

km

1936 ............

............ 108

1937 ............

............ 223

1938 ............

........... 223

Inkoms-

ter

Utgifter

Drift-

över-

skott

Avsätt- ning till

förnyel- sefond

Anlägg-

nings-

kapital

u s e

n t a

1 k

rönö

r

105

88

17

20

128

138

122

16

16

190

177

152

25

28

239

Bolagens vinst- och förlusträkningar samt vad Uddevalla—Vänersborg—

Herrljunga järnväg angår uppgifter angående vinstens fördelning för åren

1931—1938 te sig på följande sätt:

Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägsaktiebolag.

1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938

Tusental kronor

Inkomster.

Från föregående år balanserad vinst

Driftöverskott av järnvägsrörelsen .

» av bilrörelsen......

Räntor och inkomst av värdehandlingar

.........................

Ersättning för omlagd samtrafik . .

Diverse inkomster (med avdrag för

diverse utgifter) . f.............

Förlust för året.................

33

—

—

—

3

32

27

32

93

31

62

106

205

176

210

149

—

—

10

16

20

17

16

25

12

8

7

7

8

8

8

9

13

27

23

10

44

12

11

11

16

18

17

29

16

25

—11

20

56

76

32

—

—

—

—

—

Summa 223 160 151 168 296 270 261 246

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 101.

31

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

T

u s

e n

t a 1

k

r o

n o

r

Utgifter.

Driftunderskott av bilrörelsen . . .

—

3

—

—

—

—

—

—

Avsättning till förnyelsefond:

för järn vägsrörelsen............

118

92

92

Ilo

129

134

135

97

» bilrörelsen.................

2

7

14

16

19

20

16

28

Räntor.........................

45

44

44

38

25

22

19

20

Skatter.........................

25

14

1

1

1

7

14

13

Vinst från föregående år.........

33

—

—

—

3

32

27

32

» för året ...................

—

—

—

3

119

55

50

56

Summa

223

160

151

168

296

270

261

246

Vinstfördelning.

Till bolagsstämmans förfogande:

Vinst.........................

—23

—76

—32

3

122

87

77

88

Från fonder ...................

+23 +76 +32

—

—

—

—

—

Summa

—

—

—

3

122

87

77

88

Härav disponerade för:

avsättning till egna fonder.....

—

—

—

—

90

60

—

—

utdelning å aktier.............

—

—

—

—

—

—

45

45

3%

3%

balans till efterföljande år......

—

—

—

3

32

27

32

43

Summa

—

—

—

3

122

87

77

88

Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolag.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

T

u s

e n

t a 1

k

r o

n o

r

Inkomster.

Driftöverskott av järnvägsrörelsen.

23

—31

7

33

61

83

104

—8

Diverse inkomster (med avdrag för

diverse utgifter)...............

—

—

—1

—

19

8

8

8

Förlust:

balanserad från föregående år ..

54

135

—

—

—

—

—

—

för året .......................

81

137

113

38

2

2

—

83

Summa

158

241

119

71

82

93

112

83

Utgifter.

Från föregående år balanserad för-

lust..........................

54

135

—

—

—

—

—

—

Avsättning till förnyelsefond......

3

—

58

57

70

83

96

67

Räntor.........................

100

105

60

13

11

9

12

15

Skatter.........................

1

1

1

1

1

1

1

1

Vinst för året...................

—

—

—

—

—

—

3

—

Summa

158

241

119

71

82

93

112

83

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Majlis proposition nr 101.

Bolagens balansräkningar per den 31 december 1938, de senaste tillgängliga,

ha följande utseende.

Uddevalla—

Vänersborg—

Herrljunga

järnvägs-

aktiebolag

Uddevalla—

Lelångens—

järnvägs- aktiebolag

Tusental

kronor

Tillgångar.

Anläggningar för järnvägsrörelsen.............

7,084

3,942

Automobilrörelsen............................

239

1

Markområden...............................

30

—

Värdehandlingar.............................

18

—

Rörelsemedel:

i kassa och bank..........................

202

17

förråd....................................

167

62

övriga....................................

127

45

Förlust för året och balanserad från föregående

år . —

83

Summa 7,867

4,150

Skulder.

Främmande kapital:

Statslån...................................

152

599

Reverslån.................................

560

138

Svävande skulder..........................

153

187

Fond av skuldnatur........................

26

—

Eget kapital:

Aktiekapital...............................

1,620

1,251

Reservfond................................

1,162

1

övriga egna fonder........................

1,626

924

Förnyelsefond................................

2,480

1,050

Vinst:

balanserad från föregående år...............

32

—

för året ...................................

56

—

Summa 7,867

4,150

Om bolagens lån lämnar järnvägsstyrelsen följande uppgifter:

För inköp av en motorvagn erhöll Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga

järnvägsaktiebolag år 1938 ett lån ur statens motorvagnslånefond till ett ursprungligt

belopp av 152,000 kronor. Denna kapitalskuld beräknas genom

amorteringar ha nedgått till i runt tal 144,400 kronor den 1 juli 1940.

Samma bolags reverslån vid 1938 års utgång, uppgående till 560,000 kronor,

utgöres av ett lån hos Sparbanken i Vänersborg. Ränta har utgått med

V2 % över gällande inlåningsränta. Genom amortering har lånebeloppet nu

nedbringats till cirka 400,000 kronor, vilket belopp beräknas vid övertagandet

ytterligare minskat till 300,000 kronor.

Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolags statslån har vid 1933 års riksdag

(Kungl. Maj:ts proposition nr 166) varit föremål för reglering på så

sätt, att bolagets kapital- och ränteskuld till allmänna järnvägslånefonden,

vilken skuld den 20 juni 1933 uppgick till 2,068,647 kronor, nedskrevs till

600,000 kronor. Detta belopp fördelades på tre lån, vartdera å 200,000 kro
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 101.

33

nor. Enligt åtagande tecknade Uddevalla stad borgen för två lån, nr 1 och

2. För samtliga tre lån ställdes säkerhet med inteckningar i järnvägen med

förmånsrätt näst efter en inteckning å 100,000 kronor, vilken bolaget fick

disponera. Annuiteten bestämdes för lånen 1 och 2 till 5.1 procent samt för

lånet nr 3 till 5.4 procent, varav i båda fallen 4.5 procents ränta. Annuitetsbetalningen

bestämdes taga sin början den 30 juni 1938 för lån nr 1, den 30

juni 1940 för lån nr 2 och samma dag år 1948 för lån nr 3. Vid tidpunkten

för järnvägens övertagande, den 1 juli 1940, beräknas skulden ifråga hava

nedgått till 594,229 kronor.

Under rubriken reverslån redovisas ett lån hos Enskilda järnvägarnas pensionskassa

vid förevarande tidpunkt, den 31 december 1938, uppgående till

137,700 kronor. Enligt föreliggande avtal övertager styrelsen betalningsskyldigheten

för hälften av detta lån, som å tillträdesdagen beräknas uppgå till

129,637 kronor. Under rubriken Svävande skulder ingår med 142,400 kronor

en från Uddevalla stad erhållen försträckning. Denna numera till 67,400

kronor uppgående skuld övertages icke av staten.

Järnvägsstyrelsen anför, att styrelsen enligt de riktlinjer, för vilka styrelsen

redogjort i sin skrivelse den 23 februari 1940 angående Göteborg—Borås

och Borås—Alvesta järnvägar, uppgjort sammanställningar för Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga

järnväg, utvisande dels normaliserade och

med hänsyn till särskilda förhållanden bland annat ifråga örn utvecklingstendensen

justerade genomsnitt av järnvägens inkomster och utgifter under

basperioden 1931—1938, dels ställningen vid utgången av sistnämnda

år. Normalkalkylen upptog följande poster:

Normalkalkyl för järnvägsdriften.

Tusental kronor

Driftinkomster............................................... 1,272

Driftutgifter.................................................. 1,133

Driftöverskott............................................... 139

Järnvägsstyrelsen yttrar härefter, att det på nu angivet sätt fastställda och

såsom normalt ansedda driftöverskottet inlagts i efterföljande vinst- och förlusträkning,

vilken vad övriga inkomster och utgifter angår närmast hänförde

sig till förhållandena vid basperiodens slut.

Inkomster och utgifter av järnvägs- och bilrörelsen.

Tusental kronor

Inkomster.

Driftöverskott av järnvägsrörelsen............................. 139

» » bilrörelsen.................................. 36

Diverse inkomster........................................... 21 196

Utgifter.

Avsättning till förnyelsefond:

för järnvägsrörelsen........................................ 113

» bilrörelsen............................................. 30

Räntor..................................................... 23

Skatter..................................................... 7 173

Nettovinst................................................. 23

Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 101. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

I anslutning härtill anmärker järnvägsstyrelsen, att angivna vinstbelopp

23.000 kronor motsvarade, räknat efter 4 procents räntefot, ett kapitalvärde

av 575,000 kronor.

Under hänvisning till de skäl, som styrelsen angivit i sin skrivelse angående

Göteborg—Borås och Borås—Alvesta järnvägar, har styrelsen till fullständigande

av beräkningarna av järnvägens affärsvärde ansett sig böra

däri införa tillägg och avdrag, betingade av dels anläggningarnas ålder och

underhållsstandard, dels tillgångar och skulder liggande utanför järnvägsoch

hilrörelsen. Vad den förstnämnda faktorn angår må nämnas, att av beräkningarna

framgått ett undervärdessaldo av 657,000 kronor, nämligen för

bana och byggnader 300,000 kronor och för den rullande materielen 357,000

kronor. Sistnämnda tillgångs- och skuldposter åter ha tillsammantagna givit

ett tillgångssaldo örn 235,000 kronor, nämligen å tillgångssidan 404,000 och

å skuldsidan 169,000 kronor.

Styrelsen fastslår härefter, att de sålunda framkalkylerade värdena å aktierna

i Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägsaktiebolag utgjorde

575.000 — 657,000 + 235,000 = 153,000 kronor, samt anför:

I verkligheten föreligger emellertid ett rätt väsentligt högre aktievärde, beroende

därpå att vinsten för tiden 1 januari 1939—30 juni 1940 jämlikt avtalet

skall tillfalla staten. Den goda inkomstgivning, som utmärkt särskilt

förlidet års sista kvartal och även markerat framträtt under detta års första

månader och vilken återspeglas i förenämnda minskning av låneskulderna,

giver, enligt styrelsens uppfattning, stöd för det antagandet, att staten för

angivna tidsperiod, efter avdrag för skatter, torde kunna påräkna ett belopp

av i runt tal 300,000 kronor. Det framkalkylerade värdet å aktierna bör

följaktligen utgöra ungefär 453,000 kronor. — Enligt avtalet utgör köpeskillingen

757,250 kronor, motsvarande 50 procent å aktiekapitalet, med avdrag

för värdet av 1,055 aktier, som järnvägen själv äger. Den till synes stora

skillnaden mellan köpeskillingen och det framkalkylerade aktievärdet vill

styrelsen förklara på följande sätt. Med köpet följer ett markområde om cirka

30,000 kvm i Uddevalla, visserligen tillhörande järnvägsfastigheten men

delvis friliggande och icke taget i anspråk för järnvägsändamål och därför

redan nu disponibelt för försäljning. Dessutom förtjänar nämnas, att i samband

med en förestående rationalisering av driften å Uddevalla SJ och Uddevalla

UV stationer, en rationalisering, som för övrigt delvis varit föremål

för utredning, innan statsmakternas beslut fattats om allmänt förstatligande

av landets järnvägsväsen, ytterligare markområden — väl belägna ur försäljningssynpunkt

— komma att frigöras. Enligt planen för förstatligandet

skulle Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnväg ifrågakomma till statsförvärv

långt senare, men med hänsyn till betydelsen för det allmänna att

snarast möjligt kunna genom statens organ helt behärska denna tillfartsled

till en välbelägen västkusthamn och kunna utan dröjsmål sätta denna led i

ett mot uppkommande transportbehov svarande tillfredsställande skick, vartill

den nuvarande ägaren enligt vad redan i inledningen till denna skrivelse

framhållits, saknar resurser, har styrelsen funnit statsförvärvet av Uddevalla

—Vänersborg—Herrljunga järnväg icke böra uppskjutas.

Styrelsen anser sig böra tillägga, att, oavsett betydelsen för det allmänna

att i nuvarande tidsläge Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnväg snarast

möjligt överföres i statens ägo, banan i fråga även under normala förhållanden

har så stor betydelse för samfärdseln, att densamma kan beräknas

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 101. 35

giva skälig avkastning å investerat kapital av den storlek, som avtalet innebär.

För att förevarande förvärv skall bliva till avsedd nytta kräves, som redan

nämnts, att å Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnväg vidtagas vissa

mot kapacitetsökning syftande arbeten och anskaffningar. Då denna kapacitetsökning

väsentligen motiveras av omsorgen om vårt lands ekonomiska

beredskap för extraordinära tider, och ligger utanför den enskilda affärsdriftens

ram, har det dock icke ansetts skäligt påfordra reducering av den i

avtalets paragraf 3 omförmälda likviden med hänsyn till de med utbyggnaden

förenade kapitalkostnaderna.

I betraktande av samtliga förhandenvarande omständigheter har järnvägsstyrelsen

funnit de avtalade ekonomiska villkoren fullt antagbara och försvarliga.

Vid beräkning av det kapital, som efter ett statsförvärv jämlikt föreliggande

förslag kommer att vara investerat i förevarande järnväg, hade man

— yttrar styrelsen härefter — att till förenämnda belopp 757,250 kronor

lägga de lån, för vilka staten enligt paragraf 3 moment 1 i avtalet övertoge

betalningsskyldigheten. Enligt förenämnda beräkningar avseende den 1 juli

1940 uppginge dessa kapitalbelopp till 444,400 kronor, nämligen ett lån ur

statens motorvagnslånefond å 144,400 kronor och ett sparbankslån å 300,000

kronor. Förstnämnda lån syntes icke böra föranleda någon riksstaten berörande

åtgärd utan blott en bokföringsmässig överföring från motorvagnslånefonden

till statens järnvägars fond. Det erforderliga statsanslaget uppginge

sålunda till 1,058,000 kronor. Styrelsen anför vidare:

Vad beträffar övriga övertagna skulder och rörliga tillgångar föreslås, att

de må förås på det särskilda utjämningskonto, med rubrik »Inköpskonto för

enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar», vars uppläggande

föreslagits i styrelsens ovan omförmälda skrivelse angående statsförvärv

av Göteborg—Borås och Borås—Alvesta järnvägar.

Slutligen anmäler styrelsen, att den upprustning av Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga

järnväg, som erfordrades för att densamma skulle motsvara

den transportkapacitet, som statens transportkommission ansåge erforderlig

efter utbyggnad av hamnen i Uddevalla, beräknades komma att

uppgå till ett belopp av i runt tal 500,000 kronor, avseende för vissa stationer

förlängning av mötesspår, anordnande av mötesspår, komplettering av

växel- och signalsäkerhetsanläggningar samt vissa förbättringsarbeten å broar

för att utan hastighetsnedsättning medgiva framförandet av högre tågvikter

än för närvarande.

Vad beträffar statsförvärvet av Uddevalla—Lelångens järnväg upplyser

järnvägsstyrelsen, att vid förhandlingarna det villkoret ställts från styrelsens

sida, att förvärvet icke finge föranleda investering av nytt statskapital i järnvägen.

Detta villkor hade också nåtts genom föreliggande avtal. Enligt

detta skulle visserligen bolaget erhålla en likvid av 64,818 kronor, motsvarande

bolagets halva skuld till Enskilda järnvägarnas pensionskassa, men

detta belopp torde uppvägas av de rörliga tillgångar utöver löpande skulder,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majlis proposition nr 101.

som beräknades stå till förfogande vid järnvägens övertagande. Styrelsen

ville föreslå, att beloppet —- liksom övertagna rörliga tillgångar och svävande

skulder — fördes å nyss nämnda utjämningskonto. Jämlikt avtalet befriades

bolaget från skyldigheten att till statsverket betala å tillträdesdagen

oguldna delar av bolagets tre statslån. I fråga om dessa lån ville järnvägsstyrelsen

icke motsätta sig, att lånen 1 och 2 med ett sammanlagt skuldbelopp

den 1 juli 1940 å 394,229 kronor, för vilka Uddevalla stad tecknat borgen,

överfördes från fonden för låneunderstöd till statens järnvägars fond,

medan lån nr 3 å 200,000 kronor torde med hänsyn till frånvaron av sådan

borgen böra avskrivas.

Järnvägsstyrelsen meddelar, att avtalen i övrigt utformats i anslutning till

lydelsen av avtalet beträffande Göteborg—Borås järnväg, och övergår så till

frågan om personalens ställning vid ett statsförvärv samt anför härutinnan:

De paragrafer, som beröra personalförhållandena, äro ordagrant likalydande

med motsvarande paragrafer i förenämnda avtal. Stora flertalet av

befattningshavarna skola sålunda vara berättigade att från och med den 1

januari 1941 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings-

och lönevillkor. Enligt vid avtalen fogad bilaga C komma att i statens

järnvägars tjänst övertagas från Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga

järnväg 179 man, nämligen 158 ordinarie och 21 icke ordinarie samt från

Uddevalla—Lelångens järnväg 62 man, samtliga ordinarie. Härutöver övergå

i statens järnvägars tjänst från de båda järnvägarna 16 man vid bilavdelningen

samt omkring 45 banarbetare och 50 verkstadsarbetare. Den sammanlagda

personalstocken, som överföres från de enskilda järnvägarnas till

statens järnvägars tjänst, uppgår sålunda till cirka 350 man.

För bestämmandet av den lönegradsplacering, som framgår av bilaga C,

har samråd ägt rum dels med järnvägarnas förvaltningar dels med representanter

för berörda personalorganisationer. Samförstånd har därunder uppnåtts

om ifrågavarande lönegradsplacering.

Av den personal, som skall övertagas i statens järnvägars tjänst, är endast

en avsedd att bliva placerad i högre lönegrad än A 20. Härför erfordras

emellertid beslut av riksdagen angående ökning av personalantalet sålunda,

att i personalförteckningen för statens järnvägar antalet befattningar över

lönegrad A 20, räknat från och med den 1 januari 1941, ökas i lönegrad A

27 med en förste trafikinspektör.

Järnvägsstyrelsen upplyser slutligen, att Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga

järnväg avsåges skola i samband med dess införlivande med statens

järnvägar tillföras ett nybildat distrikt, beträffande vars omfattning styrelsen

komme att senare avgiva förslag. Uddevalla—Lelångens järnväg däremot

vore avsedd att uppgå i det nuvarande andra distriktet och dess respektive

sektioner.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels besluta, att Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga

och Uddevalla—Lelångens järnvägar finge på avtalade

villkor förvärvas av staten och införlivas med statens järnvägar, dels till förvärvets

genomförande å riksstaten för budgetåret 1940/41 under rubriken

Statsförvärv av enskilda järnvägar anvisa ett reservationsanslag av 1,058,000

kronor, dels slutligen medgiva, att i personalförteckningen för statens järn
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

37

vägar antalet befattningar över lönegrad A 20 måtte, räknat från och med

den 1 januari 1941, ökas i lönegrad A 27 med en förste trafikinspektör.

Mot järnvägsstyrelsens beslut har järnvägsfullmäktigen Oscar Falkman

anmält avvikande mening och därvid anfört:

Statsförvärv av Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga m. fl. järnvägar skulle

— efter avdrag av realiserbara tillgångar — innebära en investering av

c:a 1,400,000 kronor inkl. annullerandet av det statslån å 394,229 kronor, för

vilka säljarna ansvarat, men oräknat det som kommer att utgå för de övertagna

järnvägarnas komplettering och oräknat ansvaret för övertagen personal.

Den från järnvägarna beräknade inkomsten täcker icke räntorna å

investeringar ens under löptiden för de nyemitterade 3 % statslånen. Endast

i den mån ett statsförvärv av järnvägarna i fråga kan anses motiverat

av förhållanden, som sammanhänga med Uddevallas hamns utbyggnad för

att kunna möta anspråken under krigstiden, synes ett statsförvärv böra under

nuvarande förhållanden genomföras.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava den 7 mars 1940 avgivit yttrande över

järnvägsstyrelsens förevarande framställningar. Fullmäktige anföra, att de ansåge

sig ej kunna uttala sig om skäligheten av de enligt föreliggande preliminära

avtal överenskomna köpeskillingarna m. m., utan ville begränsa sitt yttrande

att i huvudsak avse finansieringen av de föreslagna inköpen, därest

dessa komme att genomföras, samt den budgettekniska och bokföringsmässiga

regleringen av de av inköpen föranledda ekonomiska transaktionerna.

Till en början lämnas i yttrandet en sammanställning angående den ekonomiska

innebörden för staten av de föreslagna inköpen:

Enligt avtalen skall staten å respektive tillträdesdagar såsom vederlag för

den egendom, som bolagen överlåta till staten, dels övertaga bolagens fasta

skulder och förpliktelser på sätt i varje avtal närmare omförmäles, dels ock

till bolagen (utom Borås och Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolag) överlämna

statsobligationer till vissa belopp.

De nominella beloppen av de statsobligationer, som sålunda enligt avtalen

skola tillhandahållas, utgöra:

till Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag.................. 4,302,000 kr.

» Borås-Alvesta » .................... 2,970,240 »

» Yarberg—Borås—Herrljunga järnvägsaktiebolag ....... 5,616,135 »

» Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägsaktiebolag 757,250 »

Summa kronor 13,651,625 kr.

De ifrågavarande bolagens fasta skulder hava beräknats komma att den 1

juli 1940, då tillträdet från statens sida avses äga rum, uppgå till ungefärligen

följande belopp, upplupna räntor ej medräknade:

Statslån

Andra lån

Summa

Göteborg—Borås

jvab ..

—

5,160,000

5,160,000

Borås—Alvesta

» . .

2,886,700

—

2,886,700

V arberg—Borås—Herrlj unga

3> . .

1,625,000

1,625,000

Borås

> • •

—

—

—

Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga»

144,400

300,000

444,400

Uddevalla—Lelångens

2> . .

594,200

64.800

659,000

Summa kr.

3,625,300

7,149,800

10,775,100

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

Ovan angivna statslånebelopp äro avsedda att i samband med statsförvärvet

överföras från fonden för låneunderstöd respektive motorvagnslånefonden

till statens järnvägars fond. Detta gäller dock ej ett belopp av 200,000

kronor av Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolags statslån, vilket belopp

föreslås avskrivet.

De ovan under rubriken »andra lån» upptagna skuldbeloppen skola vid

statsförvärvet övertagas av riksgäldskontoret, som har atl för framtiden svara

för förräntning och amortering av desamma.

Bolagens svävande skulder samt de rörliga tillgångar, som följa med järnvägsförvärven,

och vilka uppgivas i stort sett uppväga nämnda skulder, föreslås

förda på ett särskilt utjämningskonto, förslagsvis benämnt »Inköpskonto

för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar» och i princip

gemensamt för samtliga sådana statsförvärv.

De statsobligationer, som enligt avtalen skola överlämnas såsom vederlag,

äro avsedda att löpa med 3 %> ränta, räknat från den 1 juli 1940 och vara

förfallna till inlösen den 1 juli 1950 samt utställas i valörer av 5,000, 1,000,

500 och 100 kronor ävensom beträffande Göteborg—Borås, Varberg—Borås—

Herrljunga och Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägar 50 kronor, beträffande

Borås—Alvesta järnväg 120 kronor och beträffande Varberg-—Borås—Herrljunga

järnväg 135 kronor. Fördelningen av de för varje bolag bestämda

obligationsvalörerna skall ske på sätt varje bolag senast en månad

före tillträdesdagen äger bestämma.

Fullmäktige erinra härefter örn att de i sitt den 22 december 1938 avgivna

utlåtande över 1936 års järnvägskommittés betänkande rörande åtgärder för

enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet givit sin anslutning till pro

grammet om de enskilda järnvägarnas snara övertagande av staten och deras

införlivande med statens järnvägar. Detta fullmäktiges slåndpunktstagande

skedde visserligen under andra statsfinansiella och ekonomiska förhållanden

än de nu rådande, vilka tvingade staten till en synnerligen omfattande, extraordinär

upplåning, framför allt för försvarsändamål. Det av fullmäktige tillstyrkta

och av 1939 års riksdag beslutade enhetliggörandet av det splittrade

svenska jämvägsväsendet vore emellertid enligt fullmäktiges mening så betydelsefullt

för landet och dess transportväsen, att det måste anses vara av

stor vikt, att riksdagens berörda beslut även under de nuvarande förhållandena

genomfördes med den snabbhet och i den omfattning, som omständigheterna

kunde göra möjliga. Med denna utgångspunkt ansåge sig fullmäktige

böra tillstyrka de föreliggande förslagen om statsförvärv under innevarande

år av nu ifrågavarande enskilda järnvägar. Beträffande vissa av järnvägarna

hade förhandlingar om deras förstatligande upptagits och fortskridit långt

redan innan de nu rådande, av det utrikespolitiska läget framkallade statsfinansiella

förhållandena börjat göra sig gällande och beträffande en av dessa

järnvägar ansåges särskilda, av den nuvarande transportsituationen framkallade

förhållanden tala för dess snara förstatligande.

Vid frågans avgörande lia emellertid meningarna varit delade. Sålunda

förklarade sig riksgäldsfullmäktigen Karl Magnusson och riksgäldsdirektören

F. Sandberg instämma i de allmänna synpunkter beträffande de enskilda

järnvägarnas förstatligande, som järn vägsfullmäktigen Falkman anfört. Fullmäktiges

ordförande, filosofie doktorn Karl Hildebrand yttrade:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

39

I likhet med fullmäktiges flertal har jag varit med örn att tillstyrka statens

järnvägars övertagande av de enskilda järnvägarna, och Ilar ingen anledning

att frångå denna uppfattning. Däremot kan jag icke godkänna fullmäktiges

i förevarande ärende gjorda uttalande, att statsmakternas beslut

örn sådant övertagande »även under de nuvarande förhållandena» hör genomföras

»med den snabbhet och i den omfattning, som omständigheterna

kunna göra möjliga». Jag kan visserligen lämna de nu remitterade köpeavtalen

utan erinran med hänsyn till det färdiga skick, i vilket de föreligga,

men enligt min mening böra frågor om inlösen av övriga enskilda järnvägar

i allt väsentligt uppskjutas till en gynnsammare tidpunkt. De oerhört

stora upplåningsbehov, som den förstärkta försvarsberedskapen nödvändiggör

för staten, måste trots alla svårigheter genomföras med undanskjutande

av all övrig statsupplåning, i den mån den icke kan anses vara oundgängligen

nödvändig. Och det kan enligt min mening icke sägas att så är fallet

med fortsatta järnvägsköp, eftersom den nuvarande transportkrisens brister

torde kunna temporärt botas genom de maktmedel, som redan stå Kungl.

Majit till buds. Det ligger rent av en fara i en underlåtenhet från statens

sida att minska sin egen upplåning, där så kan ske, örn samtidigt krav ställas

på kommuner och enskilda att skära ned de kapitalinvesteringar, vilka

erfordra ny upplåning. Här måste staten föregå med gott exempel i syfte

att därmed både praktiskt och moraliskt främja statsupplåningen för landets

försvar.

Fullmäktige anföra i övrigt beträffande de föreliggande förslagen:

Under förutsättning att de avtalade ersättningsbeloppen prövas vara för

staten godtagbara, kan någon erinran från fullmäktiges sida ej riktas mot,

att likviden, i den mån den överstiger de bolagens skulder, som skola övertagas

av staten och förvaltas av riksgäldskontoret, skall äga rum, icke genom

överlämnande av kontanta medel — vilket under nuvarande förhållanden

skulle varit mera betungande — utan genom tillhandahållande av statsobligationer.

Även en likvid medelst obligationer är emellertid, om den skall

ske i någon större omfattning, ej utan sina betänkligheter, då man måste

räkna med, att de tillhandahållna obligationerna snart kunna komma ut i

marknaden och därigenom i sin mån försvåra placeringen av de riksgäldskontorets

obligationslån, som måste emitteras för andra ändamål.

I och för likviderandet av nu ifrågavarande järnvägsaffärer, därest de

komma att genomföras, torde riksgäldskontoret komma att upplägga ett särskilt

obligationslån, avsett endast för detta ändamål och benämnt exempelvis

»Svenska statens obligationslån av år 1940 för inlösen av enskilda järnvägar».

De till lånet hörande obligationerna skola löpa med ränta efter 3 %

från den 1 juli 1940 och förfalla till betalning den 1 juli 1950. Vid framtida

statsförvärv av enskilda järnvägar kunna eventuellt nya emissioner av

samma lån utgivas med förfallodag tio år efter respektive tillträdesdagar. -—- Det synes lämpligt, att obligationerna förses nied endast 10 stycken årsvis

den 1 juli förfallande kuponger, varigenom lånets särställning kommer att

ytterligare markeras.

Mot de avtalade obligationsvalörerna å 5,000, 1,000, 500 och 100 kronor är

intet att erinra, då dessa valörer pläga förekomma vid varje obligationsemission.

Mer betänksamma måste fullmäktige däremot ställa sig mot de

likaledes avtalade valörerna å 135, 120 och 50 kronor, vilka helt falla utom

ramen för hittillsvarande uppdelning å valörer vid statens vanliga låneemissioner

samt komma att medföra en del extra kostnader och besvär för

riksgäldskontoret. Då emellertid de ifrågavarande valörerna ansetts nödvän
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

diga för möjliggörande av likformig betalning till alla aktieägare, vilja fullmäktige

med hänsyn till det ovan omförmälda obligationslånets särpräglade

karaktär ej resa något motstånd mot godkännande av avtalen i denna del.

Såsom redan förut nämnts, skall fördelningen av obligationerna på de avtalade

valörerna ske på sätt respektive bolag äger bestämma. I betraktande

av önskvärdheten av att till det minsta möjliga begränsa antalet obligationer

å 135, 120 och 50 kronor, hade det enligt fullmäktiges mening varit lämpligt,

örn avtalen i stället för berörda oinskränkta valfrihet stipulerat, att aktieägarna

skulle varit förbundna att mottaga de vanliga valörerna å 5,000,

1,000, 500 och 100 kronor så långt detta varit möjligt och de övriga valörerna

endast i den utsträckning, som varit nödvändigt för utfyllandet av ersättningsbeloppen.

Fullmäktige vilja med stöd av vad ovan anförts framhålla att vid framtida

avtal om statsförvärv av enskilda järnvägar likvidfrågan i den mån det

kan vara möjligt bör ordnas så, att obligationsvalörer, avvikande från de

vid låneemissioner i allmänhet förekommande, kunna undvikas. I varje fall

böra i sådana blivande avtal aktieägarna ej tillförsäkras oinskränkt valfrihet

mellan avtalade obligationsvalörer, utan endast den mera begränsade

valfrihet, som innefattas i vad fullmäktige ovan anfört.

I detta sammanhang anse sig fullmäktige vidare böra påpeka, att det för

erhållande av tillräcklig tid för obligationernas färdigställande är önskvärt,

att riksgäldskontoret, så snart som möjligt efter det statsmakternas eventuella

beslut örn avtalens godkännande fattats, erhåller besked örn den fördelning

mellan obligationsvalörerna, som respektive järnvägsbolag önskar. Så snart

obligationerna föreligga färdiga, komma de att i enlighet med avtalen överlämnas

till järnvägsstyrelsen för att genom dess försorg tillställas bolagens

styrelse eller likvidatorer i och för fördelning bland aktieägarna. Skulle

obligationerna till följd av att besked örn valörfördelningen ej ingå i tillräcklig

tid före tillträdesdagen, ej kunna föreligga färdiga till denna dag, får

riksgäldskontoret till järnvägsstyrelsen överlämna interimsbevis i den ordning

då närmare överenskommes.

Vad järnvägsstyrelsen föreslagit angående de ifrågavarande inköpens genomförande

ur budget- och bokföringstekniska synpunkter har givit fullmäktige

anledning till följande erinringar och uttalanden.

Riksgäldskontoret skall givetvis av järnvägsstyrelsen tillgodoföras intill dagen

för statens övertagande av respektive järnvägar upplupna räntor å såväl

de statslån, som skola överföras från fonden för låneunderstöd till statens

järnvägars fond, som de enskilda lån, för vilka betalningsskyldigheten

skall övertagas av riksgäldskontoret. Den ännu oguldna, under innevarande

ar till betalning förfallande delen av anståndsräntan å Varberg—Borås—

Herrljunga järnvägsaktiebolags statslån bör i samband med statsförvärvet

av järnvägsstyrelsen tillhandahållas riksgäldskontoret. Detta tillgodoförande

av räntor synes lämpligen kunna ske över det av järnvägsstyrelsen föi''eslagna

utjämningskontot, till vilket bolagens svävande skulder och rörliga tillgångar

äro avsedda att sammanföras.

I fråga örn de föreslagna anslagen å riksstaten för budgetåret 1940/41

framhålla fullmäktige följande:

Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse angående Göteborg—Borås och Borås

Alvesta järnvägar påpekat, att den bestående kapitalinvesteringen kommer

att bli mindre än de av styrelsen angivna siffrorna (sammanlagt 12,438,240

kronor), beroende på ömsesidiga aktieinnehav. Göteborg—Borås järnvägs
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

41

aktiebolag äger nämligen 6,381 aktier i Borås—Alvesta järnvägsaktiebolag

och det sistnämnda bolaget 600 aktier i det förra. Den sammanlagda ersättningen

för dessa aktier, 855,720 kronor, kommer alltså i sinom tid att

efter bolagens likvidation återgå till staten. — Av järnvägsstyrelsens skrivelse

angående Varberg—Borås och Borås—Herrljunga järnvägar framgår vidare,

att Varberg—Borås—Herrljunga järnvägsaktiebolag innehar 400 aktier å nominellt

200 kronor i Borås—Alvesta järnvägsaktiebolag och 102 aktier å nominellt

100 kronor i Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägsaktiebolag,

och kommer sålunda ersättningen även för dessa aktier, respektive 48,000

kronor och 5,100 kronor, att återgå till staten.

Järnvägsstyrelsen har medräknat ovannämnda belopp å 855,720 kronor

och 48,000 kronor, tillhopa 903,720 kronor, i det belopp av 12,440,000 kronor,

som föreslagits till anvisande å riksstaten för förvärvet av Göteborg—

Borås och Borås—Alvesta järnvägar, och i det belopp av 4,302,000 kronor i

statsobligationer, som Göteborg—Borås järnvägsaktiebolags aktieägare skulle

erhålla. Ovannämnda belopp av 5,100 kronor är inräknat i den summa av

1,058,000 kronor, som skulle anvisas å riksstaten för förvärv av Uddevalla—

Vänersborg—Herrljunga järnväg, och den summa av 757.250 kronor i statsobligationer,

som skulle tillhandahållas Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga

järnvägsaktiebolags aktieägare.

Att, på sätt järnvägsstyrelsen sålunda gjort, i anslags- och obligationsbeloppen

medräkna ovan angivna belopp, 855,720 kronor, 48,000 kronor och

5,100 kronor, kan emellertid enligt fullmäktiges mening ej vara erforderligt.

En nedsättning bör därför ske av det begärda anslaget för Göteborg—Borås

och Borås—Alvesta järnvägar med 903,720 kronor och av anslaget för Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga

järnväg med 5,100 kronor. Motsvarande

minskning bör även göras i de obligationsbelopp, som skola av riksgäldskontoret

tillhandahållas för förvärv av ifrågavarande järnvägar.

I övrigt hava de föreliggande förslagen ur budget- och bokföringstekniska

synpunkter ej givit fullmäktige anledning till något uttalande.

Genom proposition den 3 mars 1939 (nr 207) lämnade Kungl. Maj:t riksdagen

tillfälle att avgiva yttrande angående i propositionen angivna åtgärder

för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet. Propositionen hänvisades

till statsutskottet, som avgav utlåtande i anledning av propositionen och i anslutning

därtill väckta motioner. I sitt utlåtande anförde utskottet, att i saken

verkställda utredningar hade bekräftat, att en genomgripande samordning

erfordrades av det på över ett femtiotal förvaltningar splittrade svenska

järnvägssystemel. Bekräftats hade emellertid också, att förhoppningar ej

längre kunde ställas på en dylik samordning genom de privata förvaltningarnas

egna åtgöranden. Statens ingripande härvidlag borde följaktligen snarast

ske i form av de enskilda banornas införlivande med statsbanenätet. StatsfinansieJlt

sett vore tidpunkten för planens genomförande såtillvida fördelaktig,

som de därmed förknippade finansieringsåtgärderna syntes — åtminstone

efter den senaste tidens låga ränteläge alt döma — kunna försiggå

under gynnsamma förhållanden. Utan alt underskatta omfattningen av alla

åtgärder, som vore förknippade med förstatligandet, ville utskottet uttala den

förhoppningen, alt för införlivningen med statsbanesystemet ej .skulle behöva

åtgå längre tid än den av 1936 års järnvägskommitté angivna tidrymden av

Departement*■

chefen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

fem år. Angeläget vore nämligen, att förstatligandet kunde snarast genomföras.

Detta gällde ej minst av hänsyn till de av inlösningen berörda enskilda

banornas egna intressen. Riksdagen biträdde utskottets förslag att uttala

sig för en lösning av frågan om enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet

i enlighet med de riktlinjer utskottet angivit samt meddelade i skrivelse den

31 maj 1939 Kungl. Majit härom.

Efter anmälan i statsrådet den 9 juni 1939 av riksdagens skrivelse (nr 318)

uppdrog Kungl. Majit åt järnvägsstyrelsen att — med beaktande av vad riksdagen

i sin skrivelse anfört — inleda förhandlingar med de enskilda järnvägsförtagen

om statsförvärv av de av dem ägda järnvägarna samt underställa

Kungl. Majit de överenskommelser, som träffades.

De nu ifrågasatta förvärven utgöra ett led i de av statsmakterna sålunda

beslutade åtgärderna för järnvägsnätets enhetliggörande. Statsmakternas beslut

fattades emellertid under andra statsfinansiella och ekonomiska förhållanden

än de nu rådande, vilka kräva större återhållsamhet beträffande sådana

statsutgifter, vilka icke äro oundgängligen påkallade.

Att splittringen av järnvägsnätet på ett stort antal ägar- och förvaltningsenheter

är ägnad att medföra betydande olägenheter är sedan länge allmänneligen

erkänt. Det avsedda enhetliggörandet av järnvägsväsendet torde emellertid

knappast vara ett så trängande önskemål, att detsamma ej, därest rådande

statsfinansiella läge så betingar, kan bedrivas i ett långsammare tempo

än vad statsmakterna förutsatt vid fattande av sitt beslut. Av betydelse härvidlag

är det sätt på vilket de statliga förvärven av järnvägarna finansieras.

Förslaget att som likvid lämna lågprocentiga obligationer, bundna under 10

år, synes bereda en viss garanti mot risken att den ökade statliga investeringen

skall inverka oförmånligt på kapitalmarknaden. Man synes så mycket

mindre behöva räkna med en sådan risk, som de nya obligationsinnehavarna

i följd av nuvarande kursläge å de obligationer, de erhålla, torde finna fördelaktigast

att avvakta obligationernas inlösen den 1 juli 1950 framför att redan

nu försälja desamma till underkurs.

Vid övervägandet av de möjligheter, som det nuvarande läget innesluter,

finner jag mig emellertid böra framhålla, att tidigare gjorda uttalanden rörande

den tidsfrist, inom vilken järnvägsväsendets enhetliggörande borde genomföras,

icke böra betraktas i sådan grad bindande, att statsförvärven av enskilda

järnvägar icke få ske i en långsammare takt, därest så ur allmänna

synpunkter skulle befinnas fördelaktigare.

De olägenheter, som vid olika tillfällen påvisats vara förknippade med

den nuvarande splittringen av järnvägsnätet, ha under det nu rådande

krisläget i vissa fall gjort sig särskilt kännbara. På grund av samtrafiksreglema

äro nämligen transporterna hänvisade till teoretiskt bestämda

viavägar, vilket i stor utsträckning hindrar transporternas utförande på

snabbaste, billigaste och trafiktekniskt riktigaste sätt. Erfarenheterna ha

visat, att uppdelningen å ett stort antal förvaltningar lägger hinder i vägen

för ett rationellt utnyttjande av förefintliga godsvagnar, och att svårigheter

förefinnas att utnyttja överskott å godsvagnar inom en trafikförvaltning för

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

43

att fylla bristen inora en annan. De försvårade transportförhållandena lia

dessutom påkallat vidtagande av extraordinära åtgärder med avseende å

vissa hamnar å västkusten i syfte att förebygga anhopning av fartyg och

gods framför allt i Göteborgs hamn. Betydelsen av att staten under nuvarande

förhållanden är ägare till de banor, vilka förbinda hamnarna i Uddevalla

och Varberg med västra stambanan, ligger till följd härav i öppen

dag. Erinras må ock, att statens transportkommission, i anledning av remiss

rörande vissa hamnbyggnadsföretag, föreslagit, att såsom förutsättning

för statsbidrag till utvidgning av hamnanläggningarna i Uddevalla

borde uppställas, att den huvudsakliga tillfartsleden till hamnen eller Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga

järnväg gåves ökad kapacitet. Sedan kommissionen

hos Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägsaktiebolag hemställt

om uppgift, huruvida bolaget vore berett att vidtaga åtgärder för en

nödig upprustning av järnvägen, förklarade bolagets styrelse sig under nuvarande

tider hysa betänkligheter mot den kapitalinvestering, som krävdes

för att skänka järnvägen erforderlig kapacitetsökning, varefter styrelsen

hänvände sig till järnvägsstyrelsen med begäran om förhandlingar rörande

järnvägens förstatligande.

Samtliga till statsförvärv i detta sammanhang föreslagna järnvägsföretag

äro med undantag av Uddevalla—Lelångens järnväg av den ekonomiska

struktur, att de äga förutsättningar att liksom hittills förränta det i dem

investerade kapital, som bör betraktas såsom räntekrävande. De köpeskillingar,

staten skall erlägga, synas i huvudsak vara så avvägda, att någon ändling

i förräntningshänseende icke behöver ske vid järnvägarnas drift i statsbanornas

regi. Vad beträffar Uddevalla—Lelångens järnväg må anföras, att

denna järnväg förvaltas gemensamt med Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga

järnväg. Med hänsyn härtill torde denna bana i förevarande sammanhang

böra förvärvas av staten, allrahelst som den ekonomiska uppgörelse, järnvägsstyrelsen

träffat med banans huvudintressent, Uddevalla stad, synes godtagbar

ur statens synpunkt.

Med hänsyn till nu åberopade förhållanden och till vad järnvägsstyrelsen

i övrigt anfört synas mig de ifrågasatta förvärven vara för staten såväl ekonomiskt

som ur andra synpunkter försvarliga. Då villkoren i de för godkännande

underställda avtalen icke givit mig anledning till erinran, anser

jag mig alltså böra biträda järnvägsstyrelsens framställningar om förvärv

på föreslagna villkor av ifrågavarande järnvägar.

Vad järnvägsstyrelsen föreslagit angående förvärvens genomförande ur

budget- och bokföringstekniska synpunkter har givit fullmäktige i riksgäldskontoret

anledning till vissa erinringar. Dessa erinringar synas böra

beaktas. I följd härav bör å riksstatcn upptagas för förvärvet av Göteborg

—Borås och Borås—Alvesta järnvägar ett till 11,537,000 kronor begränsat

belopp och för förvärvet av Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnväg

ett till 1,053,000 kronor begränsat belopp. Vidare bör den ännu oguldna,

under innevarande år till betalning förfallande delen av anståndsräntan å

Varberg—Borås—Herrljunga järnvägsaktiebolags statslån i samband med

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

statsförvärvet inbetalas till riksgäldskontoret. Såsom fullmäktige i riksgäldskontoret

yttrat, torde detta tillgodoförande böra ske över det av järnvägsstyrelsén

föreslagna utjämningskontot, till vilket bolagens svävande

skulder och rörliga tillgångar äro avsedda att sammanföras.

De erforderliga ansiagen å riksstaten synas böra upptagas såsom kapitalinvestering

i statens affärsverksfonder under rubrik Statens järnvägar.

Järnvägsstyrelsen har anmält, att den i det föregående berörda upprustningen

av Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnväg beräknas komma att

kräva en kapitalinvestering på i runt tal 500,000 kronor, avseende för vissa

stationer förlängning av mötesspår, anordnande av mötesspår, komplettering

av växel- och signalsäkerhetsanläggningar samt vissa förbättringsarbeten å

broar. Däremot har järnvägsstyrelsen icke begärt anslag för finansieringen

av dessa arbeten, då utförandet av arbetena är beroende på i vad mån utvidgningen

av Uddevalla hamn kommer till stånd. I avbidan härå torde det

få anstå med fastställandet av plan för upprustningen av järnvägen och deponering

av medel härför. Det torde emellertid böra framhållas som giltigt

för samtliga föreslagna förvärv, att statens övertagande av enskilda järnvägar

icke nödvändigt skall medföra, att banorna i tekniskt avseende bringas upp

till samma standard som statens järnvägar. De förefintliga trafikbehoven

böra i varje särskilt fall härvidlag vara bestämmande.

I samband med järnvägarnas övergång till statens järnvägar förutsättes,

att personalen vid desamma likaledes övergår i statsbanornas tjänst. Personalens

löneställning blir reglerad i och med statsmakternas godkännande av

de föreliggande avtalen. Något särskilt beslut härom av riksdagen erfordras

alltså icke. Då bland personalen emellertid finnas vissa befattningshavare,

vilka äro avsedda att bliva placerade i lönegrad A 21 eller högre enligt för

statens järnvägar gällande avlöningsreglemente, erfordras härutinnan beslut

av riksdagen. Mot den ökning i förevarande sammanhang av personalantalet,

som järnvägsstyrelsen föreslagit, har jag icke något att erinra. Jag framlägger

härom förslag i samband med anmälan av frågan angående förändring

i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar

vid bland annat statens järnvägar.

Beträffande statens järnvägars organisation efter förstatligandet av förevarande

järnvägar samt införlivningen med statsbanenätet av de så kallade

statliga järnvägsbolagen har järnvägsstyrelsen i skrivelse den 6 mars 1940

framställt vissa förslag, som torde få upptagas till prövning sedan riksdagen

meddelat beslut beträffande här föreliggande frågor om införlivning av enskilda

järnvägar i statsbanenätet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att Göteborg—Borås, Borås—Alvesta, Varberg—Borås,

Borås—Herrljunga, Uddevalla—Vänersborg—

Herrljunga och Uddevalla—Lelångens järnvägar må på avtalade

villkor förvärvas av staten och införlivas med statens

järnvägar;

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 101.

45

dels ock för budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvestering i

statens affärsverksfonder under rubrik Statens järnvägar anvisa
till

statsförvårv av Göteborg—Borås och Borås—Alvesta

järnvägar ett reservationsanslag av......kronor 11,537,000,

till statsförvårv av Varberg—Borås och Borås—Herrljunga

järnvägar ett reservationsanslag av......kronor 7,241,000,

samt till statsförvårv av Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga

och Uddevalla—Lelångens järnvägar ett reservationsanslag

av ............................ kronor 1,053,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

Avskrift.

Bilaga A.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Göteborg—Borås jämvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget,

å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets

järnväg m. m.

§ 1.

Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten fr. o. m. den 1 juli 1940

eller den senare dag under 1940, som Kungl. Majit kan komma att bestämma

(tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt

dels bolagets järnväg, omfattande bandelen Almedal—Borås C,

dels alla bolagets fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar —

med rätt dock för bolaget att utbekomma i § 3 mom. 2 här nedan omförmäld

vinst — samt rättigheter, med undantag för rätten till eventuell framtida utdelning

på grund av bolagets delägareskap i enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening

och enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter.

I föregående stycke omnämnda fastigheter äro angivna å bifogade förteckning,

bil. A.

Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen

befinner sig.

Mom. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen ingående

tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för

andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften å

och underhållet av bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till dess rörelse

hörande verksamhet, inkl. förräntning och planenlig amortering av bolagets

låneskulder.

Bolaget må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,

som äro ägnade att öka järnvägens driftutgifter.

§ 2.

All den egendom, som till staten överlåtes, överlämnas av bolaget å tillträdesdagen

till den, som av styrelsen förordnats att mottaga densamma.

Därvid skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna förefintliga

lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets fasta egendom

ävensom gravationsbevis, utvisande, att densamma icke häftar för andra

inteckningar än sådana, som antingen utgöra säkerheter för i senaste balansräkning

upptagna låneskulder eller finnas till disposition i bolagets eget

förvar, dock att beträffande andra fastigheter än järnvägsfastigheter bolaget

icke åtager sig visa annat än att sådana fastigheter icke häfta på grund av

förskrivning eller upplåtelse från järnvägsbolaget.

Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om järnvägen

m. m., som enligt § 4 i detta avtal skola av styrelsen övertagas.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

47

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall styrelsen å tillträdesdagen
dels

övertaga bolagets skulder och förpliktelser enligt vad närmare omförmäles

här nedan,

dels till bolaget överlämna statsobligationer om nominellt fyramiljonertrehundratvåtusen

(4,302,000) kronor.

Obligationerna skola löpa med 3 procents ränta, räknat från den 1 juli

1940, vara förfallna till inlösen den 1 juli 1950, samt vara utställda i valörer

av 5,000, 1,000, 100 och 50 kronor. Fördelningen på sagda valörer sker på

sätt bolaget — senast en månad före tillträdesdagen — äger bestämma.

Mom. 2. Bolaget äger tillgodonjuta den vinst, som uppstår å bolagets

rörelse under tiden 1 januari 1939—30 juni 1940, sådan den framgår av boksluten

för år 1939 samt första halvåret 1940, uppgjorda med iakttagande av

vad här sägs.

Bokföringen skall ske jämlikt lag om bokföring vid enskild järnväg den 3

juli 1930 och därtill anslutande Kungl. Maj:ts kungörelse den 3 oktober

1930 samt i övrigt på sätt hittills skett inom bolaget, dock med iakttagande

att avsättning till förnyelsefond skall ske enligt i 1 § sagda kungörelse angivna

lägsta normalgrunder,

att skatter och övriga utskylder skola upptagas som utgifter, endast i den

mån de avse bolagets verksamhet, fr. o. m. den 1 januari 1939.

Vinsten för 1939 utbekommes å tillträdesdagen, under förutsättning att

bokslutet för samma år med revisionsberättelse överlämnats till styrelsen den

1 maj 1940, eljest inom två månader efter bokslutets överlämnande till styrelsen.

Vinsten för första halvåret 1940 utbekommes senast inom två månader

efter överlämnande till styrelsen av bokslutet för sagda tid.

Mom. 3. Bolagets skulder och förpliktelser övertagas av styrelsen sådana

de befinnas å tillträdesdagen, dock med iakttagande

att styrelsen icke skall svara för oguldna skatter och övriga utskylder i

vidare mån än dessa hänföra sig till bolagets verksamhet intill utgången av

år 1938,

att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder, som

bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig,

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad

i § 5 här nedan stadgas.

Mom. 4. I mom. 3 omförmält övertagande skall jämväl omfatta

alla förpliktelser, som kunna åvila bolaget, och som täckts av försäkringar

i Enskilda järnvägars försäkringsanstalt mot olycksfall och Enskilda järnvägars

ömsesidiga försäkringsförening för olycksfall i arbete,

samt i övrigt alla förpliktelser att utgiva ersättning, som före tillträdesdagen

uppstått i anledning av driften å och underhållet av bolagets järnväg,

dess biltrafik samt annan med dess rörelse samordnad verksamhet, men vilka,

på grund av att de icke varit kända, icke blivit reglerade.

Mom. 5. Styrelsen förpliktar sig vid anfordran ombesörja att staten, med

bolagets frikallande, övertager betalningsansvaret för de av bolaget utfärdade

obligationerna genom påskrift å desamma, i den mån de härför tillhandahållas

av obligationsinnehavaren.

Mom. 6. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade egendomen

gäldas av styrelsen.

§ 4.

Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen alla rättigheter och skyldigheter

rörande bolagets rörelse enligt överenskommelser, kontrakt och

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

medgivanden, vilka finnas, så fullständigt som möjligt, förtecknade i bilaga

B.

Bolaget förbinder sig, att på anfordran av styrelsen uppsäga de i förteckningen

upptagna, uppsägbar avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt

giltighet.

§ 5.

Mom. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare,

skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att å tillträdesdagen övergå i statens

järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och

utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som

enligt vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem,

allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.

Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i statens järnvägars löneskala och bestämmande av eventuellt personligt

lönetillägg skola löneförhållandena å den ort, där han omedelbart

före uppförandet å aktiv stat varit placerad, läggas till grund. Hänsyn skall

härvid tagas endast till i bolagets tjänst åtnjutna väsentliga och egentliga

löneförmåner, d. v. s. fast lön, dyrorts- och dyrtidstillägg samt eventuell förmån

av fri eller löneavtalsbunden prisbillig bostad eller kontant hyresbidrag,

ävensom, så länge vederbörande är anförtrodd däremot svarande uppdrag,

vissa särskilda ersättningar, såsom hållplats- och postarvoden. Till övriga

förmåner, exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet,

fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning,

medicinprovision lii. m., skall hänsyn däremot icke tagas,

utan skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelser äga

tillämpning, i den mån ej stadgandet under morn. 3 här nedan föranleder till

tillämpning av de enskilda järnvägarnas stadganden.

Avlöningen må dock icke överstiga det högsta belopp, som enligt vid

statens järnvägar gällande avlöningsreglementen må utgå till tjänsteman i

den lönegrad, i vilken vederbörande befattningshavare enligt bilaga C skall

placeras, såvida icke annat särskilt angivits i nämnda bilaga.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av banan gällande anställningsoch

avlöningsvillkor skola — med beaktande av i andra stycket av mom. 2

angiven begränsning — i tillämpliga delar gälla

dels för all personal under tiden intill 1940 års utgång, i den mån vederbörandes

anställning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med

rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 uppföras å övergångsstat,

intill dess de inplaceras å för statens järnvägar behövliga befattningar eller

pensioneras.

Mom. i. Statens järnvägar skola äga rätt att före 1940 års utgång

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1939 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna

järnvägens drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma örn entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1939 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna

övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som äro för

statens järnvägar obehövliga eller icke fylla villkoren i mom. 5 a) för uppförande

å aktiv stat; statens järnvägar obetaget att även efter 1940 års

utgång entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

49

dels slutligen å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som

vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga C är

avsedd att ske.

Förtidspension enligt detta moment skall utgå — vad angår frisk befattningshavare

— med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande pensionsbestämmelser

skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd pensionsålder

och -— vad angår övriga befattningshavare -—- med belopp, som

enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på grund

av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade till vederbörande

pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens

som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt för pensionsinrättningen

att utbetala pension.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas, entledigas eller uppföras

å övergångsstat jämlikt mom. 4, äro berättigade att fr. o. in. den 1

januari 1941 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings-

och lönevillkor under följande förbehåll:

a) att de vid i samband med övertagandet av järnvägen företagen läkarundersökning

visat sig uppfylla för statens järnvägars personal uppställda

fordringar i avseende å kropps- och sinnesbeskaffenhet;

b) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt möjiigt

svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och efter

vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt anförtro

dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt företag

än SJ eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;

c) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid

dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid

statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare

varit anställd i bolagets tjänst och

d) att de icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pensionsreglementen

på sig tillämpade.

Mom. 6. För de befattningshavare, vilka uppförts å övergångsstat jämlikt

inom. 4, skola gälla enahanda bestämmelser, som i mom. 5 angivits, räknat

från den tidpunkt, då vederbörande framdeles kunna komma att placeras å

befattningar, som finnas upptagna i statens järnvägars aktiva personalstat.

Mom. 7. Av statens järnvägar övertagen, å aktiv stat uppförd personal, på

vilken civila tjänstepensionsreglementet ej vunnit tillämpning, tillerkännes

de förmåner, som enligt Kungl, kungörelsen den 1 ‘2 april 1935 tillkomma

vissa tjänstemän, som i samband med statens övertagande av enskilda järnvägar

eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst.

Mom 8. Personal, sorn icke vunnit anställning å aktiv stat vid statens järnvägar,

redan pensionerad personal, samt pensionsberättigade familjemedleminar

efter personal av nyssnämnda kategorier, äga icke rätt att komma i åtnjutande

av andra pensionsförmåner eller understöd —- frånsett förtidspension

enligt inom. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest banan

ej övergått i statens ägo.

8 0.

Styrelsen skall från och nied tillträdesdagen i förhållande till sådana pcnsionsinriittningar,

vari personalen är försäkrad, liga samina förpliktelser och

llilläng lill riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 101. ‘t

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Muj:ts proposition nr 101.

rättigheter, som bolaget skulle ägt, om järnvägen fortfarande varit bolagets

egendom.

§ 7.

Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över

de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar

på i § 5 angivna villkor.

8 8.

Bolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas nied

statens järnvägar, sålunda att för dessa gällande taxor och föreskrifter komma

till tillämpning å densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock under

förutsättning, att meddelanden om vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen

hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen

för järnvägarnas godssamtrafik.

§ 9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Majit och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans godkännande.

Stockholm den 16 februari 1940.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN.

G. Dahlbeck.

Erik Malmkvist.

Göteborg den 14 februari 1940.

GÖTEBORG—BORÅS JÄRNVÄGS

AKTIEBOLAG.

Knut J.son Mark.

Åke Belfrage. Axel Forssman

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

51

Avskrift.

Bilaga B.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Borås—Alvesta järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget, å

andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets

järnväg m. m.

§ 1.

Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten fr. o. m. den 1 juli 1940 eller

den senare dag under 1940, som Kungl. Maj:t kan komma att bestämma

(tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt

dels bolagets järnväg, omfattande bandelarna Borås C—Alvesta, Hillared

—Axelfors och Hestra—Gislaved,

dels alla bolagets fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar — med

rätt dock för bolaget att utbekomma i § 3 mom. 2 här nedan omförmäld

vinst — samt rättigheter, med undantag för rätten till eventuell framtida

utdelning på grund av bolagets delägareskap i enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening

och enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter.

I föregående stycke omnämnda fastigheter äro angivna å bifogade förteckning,

bilaga A.

Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen

befinner sig.

Mom. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen ingående

tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för

andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften å

och underhållet av bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till dess rörelse

hörande verksamhet, inkl. förräntning och planenlig amortering av bolagets

låneskulder.

Bolaget må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,

som äro ägnade att öka järnvägens driftutgifter.

8 2.

All den egendom, som till staten överlåtes, överlämnas av bolaget å tillträdesdagen

till den, som av styrelsen förordnats att mottaga densamma. Därvid

skall bolaget utställa överlåtelsohandling samt avlämna förefintliga lag1''artsbevis

och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets fasta egendom

ävensom gravationsbevis, utvisande, att densamma icke häftar för andra inteckningar

än sådana, som antingen utgöra säkerheter för i senaste balansräkning

upptagna låneskulder eller finnas till disposition i bolagets eget förvar,

dock att beträffande andra fastigheter än järnvägsfastigheten bolaget

icke åtager sig visa annat än att sådana fastigheter icke häfta på grund av

förskrivning eller upplåtelse från järnvägsbolaget.

Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga örn järnvägen

m. m., som enligt § 4 i detta avtal skola av styrelsen övertagas.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj.ts proposition nr 101.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall styrelsen å tillträdesdagen
dels

övertaga bolagets skulder och förpliktelser enligt vad närmare omförmäles

här nedan;

dels till bolaget överlämna statsobligationer örn nominellt tvåmiljoncrniohundrasjuttiosextusentvåhundrafyrtio

(2,976,240) kronor.

Obligationerna skola löpa med 3 procents ränta, räknat från den 1 juli

1940, vara förfallna till inlösen den 1 juli 1950, samt vara utställda i valörer

av 5,000, 1,000, 500, 100 och 120 kronor. Fördelningen på sagda valörer

sker på sätt bolaget — senast en månad före tillträdesdagen — äger bestämma.

Mom. 2. Bolaget äger tillgodonjuta den vinst, som uppstår å bolagets

rörelse under tiden 1 januari 1939—30 juni 1940, sådan den framgår av boksluten

för år 1939 samt första halvåret 1940, uppgjorda med iakttagande

av vad här sägs.

Bokföringen skall ske jämlikt lag örn bokföring vid enskild järnväg den

3 juli 1930 och därtill anslutande Kungl. Maj:ts kungörelse den 3 oktober

1930 samt i övrigt på sätt hittills skett inom bolaget, dock med iakttagande

att avsättning till förnyelsefond skall ske enligt i 1 § sagda kungörelse angivna

lägsta normalgrunder,

att skatter och övriga utskylder skola upptagas som utgifter, endast i den

mån de avse bolagets verksamhet fr. o. m. den 1 januari 1939.

Vinsten för 1939 utbekommes å tillträdesdagen, under förutsättning att

bokslutet för samma år med revisionsberättelse överlämnats till styrelsen

den 1 maj 1940, eljest inom två månader efter bokslutets överlämnande till

styrelsen. Vinsten för första halvåret 1940 utbekommes senast inom två

månader efter överlämnande till styrelsen av bokslutet för sagda tid.

Mom. 3. Bolagets skulder och förpliktelser övertagas av styrelsen sådana

de befinnas å tillträdesdagen, dock med iakttagande

att styrelsen icke skall svara för oguldna skatter och övriga utskylder i vidare

mån än dessa hänföra sig till bolagets verksamhet intill utgången av år

1938,

att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder, som

bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig,

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad

i § 5 här nedan stadgas.

Mom. 4. I mom. 3 omförmält övertagande skall jämväl omfatta

alla förpliktelser, som kunna åvila bolaget, och som täckts av försäkringar

i Enskilda järnvägars försäkringsanstalt mot olycksfall och Enskilda järnvägars

ömsesidiga försäkringsförening för olycksfall i arbete;

samt i övrigt alla förpliktelser att utgiva ersättning, som före tillträdesdagen

uppstått i anledning av driften å och underhållet av bolagets järnväg,

dess biltrafik samt annan med dess rörelse samordnad verksamhet, men

vilka, på grund av att de icke varit kända, icke blivit reglerade.

Mom. 5. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade egen

domen gäldas av styrelsen.

§ 4.

Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen alla rättigheter och skyldigheter

rörande bolagets rörelse enligt överenskommelser, kontrakt och

medgivanden, vilka finnas, så fullständigt som möjligt, förtecknade i bi

laga B.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 101.

53

Bolaget förbinder sig, att på anfordran av styrelsen uppsäga de i förteckningen

upptagna, uppsägbar avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt

giltighet.

§ 5.

Moni. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare,

skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att å tillträdesdagen övergå i

statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner

och utan minskning av den rätt lill löneförhöjning efter viss tjänstetid, som

enligt vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem,

allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.

Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i statens järnvägars löneskala och bestämmande av eventuellt personligt

lönetillägg skola löneförhållandena å den ort, där han omedelbart

före uppförandet å aktiv stat varit placerad, läggas till grund. Hänsyn skall

härvid tagas endast till i bolagets tjänst åtnjutna väsentliga och egentliga

löneförmåner, d. v. s. fast lön, dyrorts- och dyrtidstillägg samt eventuell förmån

av fri eller löneavtalsbunden prisbillig bostad eller kontant hyresbidrag,

ävensom, så länge vederbörande är anförtrodd däremot svarande uppdrag,

vissa särskilda ersättningar, såsom hållplats- och postarvoden. Till övriga

förmåner, exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet,

fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, poslbiträdesersättning,

medicinprovision m. m., skall hänsyn däremot icke tagas,

utan skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga

tillämpning, i den mån ej stadgandet under mom. 3 här nedan föranleder

till tillämpning av de enskilda järnvägarnas stadganden.

Avlöningen må dock icke överstiga det högsta belopp, som enligt vid statens

järnvägar gällande avlöningsreglementen må utgå till tjänsteman i den

lönegrad, i vilken vederbörande befattningshavare enligt bilaga C skall placeras,

såvida icke annat särskilt angivits i nämnda bilaga.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av banan gällande anställnings-

och avlöningsvillkor skola — med beaktande av i andra stycket av

mom. 2 angiven begränsning -— i tillämpliga delar gälla

dels för all personal under tiden inlin 1940 års utgång, i den mån vederbörandes

anställning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med

rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 uppföras å övergångsstat,

intill dess de inplaceras å för statens järnvägar behövliga befattningar eller

pensioneras.

Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före 1940 års utgång

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma örn entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1939 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna

järnvägens drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats lill ordinarie den 1 januari 1939 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna

övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som äro för

statens järnvägar obehövliga eller icke fylla villkoren i mom. 5 a) för upp

förande å aktiv stat; statens järnvägar obetaget att även efter 1940 års utgång

entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

dels slutligen å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 101.

vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga C är

avsedd att ske.

Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår frisk befattningshavare

— med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande pensionsbestämmelser

skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd pensionsålder

och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp, som

enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på

grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade

till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter —- såväl förvaltningens

som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt

för pensionsinrättningen att utbetala pension.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas, entledigas eller uppföras

å övergångsstat jämlikt mom. 4, äro berättigade att fr. o. m. den 1 januari

1941 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings-

och lönevillkor under följande förbehåll:

a) att de vid i samband med övertagandet av järnvägen företagen läkarundersökning

visat sig uppfylla för statens järnvägars personal uppställda

fordringar i avseende å kropps- och sinnesbeskaffenhet;

b) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt möjligt

svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och efter

vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt anförtro

dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt

företag än SJ eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;

c) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu eller

framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid dock

skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid statens

järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare varit anställd

i bolagets tjänst och

d) att de icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pensionsreglementen

på sig tillämpade.

Mom. 6. För de befattningshavare, vilka uppförts å övergångsstat jämlikt

mom. 4, skola gälla enahanda bestämmelser, som i mom. 5 angivits, räknat

från den tidpunkt, då vederbörande framdeles kunna komma att placeras

å befattningar, som finnas upptagna i statens järnvägars aktiva personalstat.

Mom. 7. Av statens järnvägar övertagen, å aktiv stat uppförd personal,

på vilken civila tjänstepensionsreglementet ej vunnit tillämpning, tillerkännes

de förmåner, som enligt Kungl, kungörelsen den 12 april 1935 tillkomma

vissa tjänstemän, som i samband med statens övertagande av enskilda järnvägar

eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst.

Morn. 8. Personal, som icke vunnit anställning å aktiv stat vid .statens

järnvägar, redan pensionerad personal, samt pensionsberättigade familjemedlemmar

efter personal av nyssnämnda kategorier, äga icke rätt att komma

i åtnjutande av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension

enligt mom. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest

banan ej övergått i statens ägo.

§ 6.

Styrelsen skall från och med tillträdesdagen i förhållande till sådana pensionsinrättningar,

vari personalen är försäkrad, äga samma förpliktelser och

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 101.

rättigheter, som bolaget skulle ägt, om järnvägen fortfarande varit bolagets

egendom.

§ 7-

Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över

de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar

på i § 5 angivna villkor.

§ 8.

Bolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas

med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter

komma till tillämpning å densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock

under förutsättning, att meddelanden örn vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen

hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen

för järnvägarnas godssamtrafik.

§ 9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Maj :t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans godkännande.

Stockholm den 16 februari 1940. Göteborg den 14 februari 1940.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN

G. Dahlbeck

Erik Malmkvist

BORÅS—ALVESTA JÄRN

VÄGSAKTIEBOLAG

Knut .Lson Mark

Åke Belfrage Axel Forssman

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

Avskrift.

Bilaga C.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Varberg—Borås—Herrljunga järnvägsaktiebolag och

Borås järnvägsaktiebolag, nedan kallade bolagen, å andra sidan, angående

förvärv för svenska statens räkning av bolagens järnvägar m. m.

§ 1.

Mom. 1. Bolagen överlåta till svenska staten fr. o. m. den 1 juli 1940

eller den senare dag under 1940 som Kungl. Majit kan komma att be

stämma (tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt

dels bolagens järnvägar, omfattande bandelarna Varberg—-Borås och Borås

—Herrljunga,

dels alla bolagens fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar —

med rätt dock för Varberg—Borås—Herrljunga järnvägsaktiebolag att utbekomma

dels i § 3 mom. 2 här nedan omförmäld vinst och dels vad framdeles

eventuellt kan ankomma på bolagen på grund av delägarskap i enskilda

järnvägarnas arbetsgivareförening och enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter

— samt rättigheter.

I föregående stycke omnämnda fastigheter äro angivna å bifogade förteckning,

bil. A.

Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen

befinner sig.

Mom 3. Bolagen må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen

ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för

andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften

å och underhållet av bolagens järnvägar, deras biltrafik samt annan till

deras rörelse hörande verksamhet, inkl. förräntning och planenlig amortering

av bolagens låneskulder.

Bolagen må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,

som äro ägnade att öka järnvägarnas driftutgifter.

§ 2.

All den egendom, som till staten överlåtes, överlämnas av bolagen å tillträdesdagen

till den, som av styrelsen förordnats att mottaga densamma.

Därvid skola bolagen utställa överlåtelsehandling samt avlämna förefintliga

lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagens fasta egendom

ävensom gravationsbevis, utvisande, att densamma icke häftar för andra

inteckningar än sådana, som antingen utgöra säkerheter för i senaste balansräkningar

upptagna låneskulder eller finnas till disposition i bolagens eget

förvar, dock att beträffande andra fastigheter än järnvägsfastigheten bolagen

icke åtaga sig visa annat än att sådana fastigheter icke häfta på grund avförskrivning

eller upplåtelse från järnvägsbolagen.

Bolagen skola vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om järn

vägarna m. m., som enligt § 4 i detta avtal skola av styrelsen övertagas.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 101.

57

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall styrelsen å till

trädesdagen

dels övertaga bolagens skulder och förpliktelser enligt vad närmare omförmäles

här nedan;

dels till Varberg—Borås—Herrljunga järnvägsaktiebolag överlämna statsobligationer

örn nominellt fennniljonersexhundrasextontusenetthundratrettiofem

(5,616,135) kronor.

Obligationerna skola löpa med 3 procents ränta, räknat från den 1 juli

1940, vara förfallna till inlösen den 1 juli 1950 samt vara utställda i valörer

av 5,000, 1,000, 500, 100, 50 och 135 kronor. Fördelningen på sagda valörer

sker på sätt Varberg—Borås—Herrljunga järnvägsaktiebolag äger bestämma.

Mom. 2. Varberg—Borås—Herrljunga järnvägsaktiebolag äger — under

iakttagande av i § 1 morn. 3 här ovan gjorda inskränkningar i fråga om dels

disposition av tillgångar och dels uibetalningar — att såsom vinst å bolagets

rörelse under tiden 1 januari 1939—30 juni 1940 disponera eller senast å tillträdesdagen

utbekomma ett belopp av trehundratolvtusen (312,000) kronor.

Mom. 3. Bolagens skulder — däri inbegripet alla skatter, som vid övertagandet

redan påförts eller därefter komma att påföras bolagen — och förpliktelser

övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock

med iakttagande

att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder,

som bolagen i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan hava iklätt sig.

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot bolagens personal utöver

vad i § 5 bär nedan stadgas.

Mom. 4. I mom. 3 omförmält övertagande skall jämväl omfatta

alla förpliktelser, som kunna åvila bolagen, och som täckts av försäkringar

i Enskilda järnvägars försäkringsanstalt mot olycksfall och Enskilda

järnvägars ömsesidiga försäkringsförening för olycksfall i arbete;

samt i övrigt alla förpliktelser att utgiva ersättning, som före tillträdesdagen

uppstått i anledning av driften å och underhållet av bolagens järnvägar,

deras biltrafik samt annan med deras rörelse samordnad verksamhet,

men vilka, på grund av att de icke varit kända, icke blivit reglerade.

Mom. 5. Styrelsen förpliktar sig vid anfordran ombesörja att staten,

med Varberg—Borås—Herrljunga järnvägsaktiebolags frikallande, övertager

betalningsansvaret för de av bolaget utfärdade obligationerna genom påskrift

å desamma, i den mån de härför tillhandahållas av obligationsinnehavaren.

Mom. 6. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade

egendomen ävensom för bolagens likvidation gäldas av styrelsen.

§ 4.

Styrelsen övertager från och nied tillträdesdagen alla rättigheter och skyldigheter

rörande bolagens rörelse enligt överenskommelser, kontrakt och

medgivanden, vilka finnas, så fullständigt som möjligt, förtecknade i bil. B.

Bolagen förbinda sig, att på anfordran av styrelsen uppsäga de i förteckningen

upptagna, uppsägbara avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga

fortsatt giltighet.

§ 5.

Moni. 1. Vid järnvägarna anställda, i bil. C upptagna befattningshavare,

skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att å tillträdesdagen övergå i

statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och

opaginerad Kontrollera mot PDF

ÖB Kungl. Maj.ts proposition nr 101.

utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt

vid bolagens järnvägar tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem.

allt enligt vid liden för övergången gällande avtal.

Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i statens järnvägars löneskala och bestämmande av eventuellt personligt

lönetillägg skola löneförhållandena å den ort, där han omedelbart

före uppförandet å aktiv stat varit placerad, läggas till grund. Hänsyn skall

härvid tagas endast till i bolagens tjänst åtnjutna väsentliga och egentliga

löneförmåner, d. v. s. fast lön, dyrorts- och dyrtidstillägg samt eventuell

förmån av fri eller löneavtalsbunden prisbillig bostad eller kontant hyresbidrag,

ävensom, så länge vederbörande är anförtrodd däremot svarande

uppdrag, vissa särskilda ersättningar, såsom hållplats- och postarvoden. Till

övriga förmåner, exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan

tjänstledighet, fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter.

postbiträdesersättning, medicinprovision m. m. skall hänsyn däremot icke

tagas, utan skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna

äga tillämpning, i den mån ej stadgandet under mom. 3 här nedan

föranleder till tillämpning av de enskilda järnvägarnas stadganden.

Avlöningen må dock icke överstiga det högsta belopp, som enligt vid

statens järnvägar gällande avlöningsreglementen må utgå till tjänsteman i

den lönegrad, i vilken vederbörande befattningshavare enligt bil. C skall

placeras, såvida icke annat särskilt angivits i nämnda bilaga.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av banorna gällande anställnings-

och avlöningsvillkor skola — med beaktande av i andra stycket av

mom. 2 angiven begränsning — i tillämpliga delar gälla

dels för all personal under tiden intill 1940 års utgång, i den mån vederbörandes

anställning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med

rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 uppföras å övergångsstat,

intill dess de inplaceras å för statens järnvägar behövliga befattningar eller

pensioneras.

Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före 1940 års utgång

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma örn entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1939 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för de övertagna

järnvägarnas drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma örn entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1939 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna

övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som äro för

statens järnvägar obehövliga eller icke fylla villkoren i mom. 5 a) för uppförande

å aktiv stat; statens järnvägar obetaget att även efter 1940 års utgång

entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

dels slutligen å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som

vid statens förvärv av järnvägarna icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bil. C.

är avsedd att ske.

Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår frisk befattningshavare

— med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande pensionsbestämmelser

skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd

pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp,

som enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 101.

59

på grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade

till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens

som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt

för pensionsinrättningen att utbetala pension.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas, entledigas eller uppföras

å övergångsstat jämlikt mom. 4, äro berättigade att fr. o. m. den

t januari 1941 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings-

och lönevillkor under följande förbehåll:

a) att de vid i samband med övertagandet av järnvägarna företagen läkarundersökning

visat sig uppfylla för statens järnvägars personal uppställda

fordringar i avseende å kropps- och sinnesbeskaffenhet;

b) att de åtnöja sig med sådana -—- mot deras löneförhållanden såvitt

möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och

efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt

anförtro dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt

företag än SJ eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;

c) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid

dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid

statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare

varit anställd i bolagens tjänst; och

d) att de icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pensionsreglementen

på sig tillämpade.

Mom. 6. För de befattningshavare, vilka uppförts å övergångsstat jämlikt

mom. 4, skola gälla enahanda bestämmelser, som i mom. 5 angivits,

räknat från den tidpunkt, då vederbörande framdeles kunna komma att placeras

å befattningar, som finnas upptagna i statens järnvägars aktiva personalstat.

Mom. 7. Av statens järnvägar övertagen, å aktiv stat uppförd personal,

på vilken civila tjänstepensionsreglementet ej vunnit tillämpning, tillerkännes

de förmåner, som enligt kungl, kungörelsen den 12 april 1935 tillkomma

vissa tjänstemän, som i samband med statens övertagande av enskilda järnvägar

eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst.

Mom. 8. Personal, som icke vunnit anställning å aktiv stat vid statens

järnvägar, redan pensionerad personal, samt pensionsberättigade familjemedlemmar

efter personal av nyssnämnda kategorier, äga icke rätt att komma

i åtnjutande av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension

enligt mom. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest

banorna ej övergått i statens ägo.

§ 6.

Styrelsen skall från och med tillträdesdagen i förhållande till sådana pensionsinrättningar,

vari personalen är försäkrad, äga samma förpliktelser och

rättigheter, som bolagen skulle ägt, örn järnvägarna fortfarande varit bolagens

egendom.

§ 7.

Bolagen skola före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över

de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar på

i § 5 angivna villkor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 101.

§ 8.

Bolagens järnvägar skola, räknat från och nied tillträdesdagen, införlivas

med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter

komma till tillämpning å desamma, vad godssamtrafiken beträffar dock

under förutsättning, att meddelanden örn vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen

hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen

för järnvägarnas godssamtrafik.

§9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkän

ilande av Kungl. Majit och för bolagens del under förbehåll av bolagsstäm

mornäs godkännande.

Stockholm den 28 februari 1940. Borås den 28 februari 1940.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN. För VARBERG—BORÅS—HERRG.

Dahlbeck. LJUNGA JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG.

Erik Malmkvist. Clas Erikson.

För BORÅS JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG.

Mauritz Nilsson.

•A*

. ( ...

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Wi
-

el

Bilaga D.

Avskrift.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägsaktiebolag,

nedan kallat bolaget, å andra sidan, angående förvärv för svenska statens

räkning av bolagets järnväg m. m.

§ I
Mom.

1. Bolaget överlåter till svenska staten fr. o. m. den 1 juli 1940

idler den senare dag under 1940, som Kungl. Maj:t kan komma att bestämma

(tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt

dels bolagets järnväg mellan Uddevalla och Herrljunga,

dels alla bolagets fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar samt

rättigheter,

med undantag för rätten till eventuell framtida utdelning på grund av

bolagets delägarskap i enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening och enskilda

järnvägarnas försäkringsanstalter.

I föregående stycke omnämnda fastigheter äro angivna å bifogade förteckning,

bil. A.

Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen

befinner sig.

Morn. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera sina tillgångar

eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för andra ändamål än

sådana, som avse det normala uppehållandet av driften å och underhållet

av bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till dess rörelse hörande

verksamhet, inkl. förräntning och planenlig amortering av bolagets låneskulder.

Bolaget må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,

som äro ägnade att öka järnvägens driftutgifter.

§ 2.

All den egendom, som till staten överlåtes, överlämnas av bolaget å tillträdesdagen

till den, som av styrelsen förordnats mottaga densamma. Därvid

skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna förefintliga Iagfartsbevis

och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets fasta egendom

ävensom gravationsbevis, utvisande, att densamma icke häftar för

andra inteckningar än sådana, som antingen utgöra säkerheter för i senaste

balansräkning upptagna låneskulder eller finnas till disposition i bolagets

eget förvar, dock att beträffande andra fastigheter än järnvägsfastigheten

bolaget icke åtager sig visa annat än att sådana fastigheter icke häfta på

grund av förskrivning eller upplåtelse från järnvägsbolaget.

Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter ifråga om järnvägen

m. m., som enligt § 4 i detta avtal skola av styrelsen övertagas.

§ 3.

Mom. I. I vederlag för den erhållna egendomen skall styrelsen å tillIrädesdagen
dels

övertaga bolagets skulder och förpliktelser enligt vad närmare örn

förmäles här nedan,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Ålagts proposition nr 101.

dels till bolaget överlämna statsobligationer om nominellt sjuhundrafem - tiosjutusentvåhundrafemtio (757,250) kronor.

Obligationerna skola löpa med 3 procents ränta, räknat från den 1 juli

1940, vara förfallna till inlösen den 1 juli 1950 samt vara utställda i valörer

om 5,000, 1,000, 500, 100 och 50 kronor. Fördelningen å sagda valörer

sker på sätt bolaget — senast en månad före tillträdesdagen — äger bestämma.

Mom. 2. Bolagets skulder och förpliktelser övertagas av styrelsen sådana

de befinnas å tillträdesdagen, dock med iakttagande

att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder,

som bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt

sig,

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver

vad i § 5 nedan stadgas.

Mom. 3. I mom. 2 omförmält övertagande skall jämväl omfatta

alla förpliktelser, som kunna åvila bolaget, och som täckts av försäkringar

i Enskilda järnvägars försäkringsanstalt mot olycksfall och Enskilda

järnvägars ömsesidiga försäkringsförening för olycksfall i arbete;

samt i övrigt alla förpliktelser att utgiva ersättning, som före tillträdesdagen

uppstått i anledning av driften å och underhållet av bolagets järn

väg, dess biltrafik samt annan med dess rörelse samordnad verksamhet,

men vilka, på grund av att de icke varit kända, icke blivit reglerade.

Mom. 4. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade

egendomen ävensom för bolagets likvidation gäldas av styrelsen.

§ 4.

Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen alla rättigheter och skyldigheter

rörande bolagets rörelse enligt överenskommelser, kontrakt och

medgivanden, vilka finnas, så fullständigt som möjligt, förtecknade i bilaga

B.

Bolaget förbinder sig, att på anfordran av styrelsen uppsäga de i förteckningen

upptagna, uppsägbara avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga

fortsatt giltighet.

§ 5.

Atom. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare,

skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att å tillträdesdagen övergå i

statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och

utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som

enligt vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem,

allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.

Atom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i statens järnvägars löneskala och bestämmande av eventuelll

personligt lönetillägg skola löneförhållandena å den ort, där han omedelbart

före uppförandet å aktiv stat varit placerad, läggas till grund. Hänsyn

skall härvid tagas endast till i bolagets tjänst åtnjutna väsentliga och

egentliga löneförmåner, d. v. s. fast lön, dyrorts- och dyrtidstillägg samt

eventuell förmån av fri eller löneavtalsbunden prisbillig bostad eller kontant

hyresbidrag, ävensom, så länge vederbörande är anförtrodd däremot

svarande uppdrag, vissa särskilda ersättningar, såsom hållplats- och postarvoden.

Till övriga förmåner exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom

och annan tjänstledighet, fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad,

postfacksavgifter, postbiträdesersättning, medicinprovision m. m., skall hänsyn

däremot icke tagas, utan skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande

bestämmelserna äga tillämpning, i den mån ej stadgandet under mom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 101. °3

3 bär nedan föranleder till tillämpning av de enskilda järnvägarnas stadganden.

Avlöningen må dock icke överstiga det högsta belopp, som enligt vid statens

järnvägar gällande avlöningsreglementen må utgå till tjänsteman i den

lönegrad, i vilken vederbörande befattningshavare enligt bilaga C skall placeras,

såvida icke annat särskilt angivits i nämnda bilaga.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av banan gällande anställningsoch

avlöningsvillkor skola — med beaktande av i andra stycket av mom. 2

angiven begränsning — i tillämpliga delar gälla

dels för all personal under tiden intill 1940 års utgång, i den mån vederbörandes

anställning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med

rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 uppföras å övergångsstat,

intill dess de inplaceras å för statens järnvägar behövliga befattningar eller

pensioneras.

Mom. A. Statens järnvägar skola äga rätt att före 1940 års utgång

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma örn entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1939 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna

järnvägens drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma örn entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1939 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna

övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare som äro för

statens järnvägar obehövliga eller icke fylla villkoren i mom. 5 a) för uppförande

å aktiv stat; statens järnvägar obetaget att även efter 1940 års utgång

entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

dels slutligen å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som

vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bil. G. är

avsedd att ske.

Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår frisk befattningshavare

— med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande

pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd

pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp,

som enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång

på grund av sjukdom. Statens järnvägar skola flir dessa förtidspensionerade

lill vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgitter —

såväl förvaltningens som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet

inträtt för pensionsinrättningen att utbetala pension.

Mom. 5. Ue befattningshavare, vilka icke uppsägas, entledigas eller uppföras

å övergångsstat jämlikt mom. 4, äro berättigade att fr. o. m. den 1 januari

1941 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings-

och lönevillkor under följande förbehåll:

a) alt de vid i samband med övertagandet av järnvägen företagen läkarundersökning

visat sig uppfylla för statens järnvägars personal uppställda

fordringar i avseende å kropps- och sinnesbeskaffenhet;

b) alt de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt möjligt

svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och efter ve

derbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt anförtro

dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt före

lag än S.l eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 101.

c) att de varda underkastade alia statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid

dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid

statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare

varit anställd i bolagets tjänst och

d) att de icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pen

sionsreglementen på sig tillämpade.

Mom. 6. För de befattningshavare, vilka uppförts å övergångsstat jämlikt

mom. 4, skola gälla enahanda bestämmelser, som i mom. 5 angivits, räknat

från den tidpunkt, då vederbörande framdeles kunna komma att placeras å

befattningar, som finnas upptagna i statens järnvägars aktiva personalstat.

Mom. 7. Av statens järnvägar övertagen, å aktiv stat uppförd personal,

på vilken civila tjänstepensionsreglemenlet ej vunnit tillämpning, tillerkännes

de förmåner, som enligt Kungl, kungörelsen den 12 april 1935 tillkomma

vissa tjänstemän, som i samband med statens övertagande av enskilda järnvägar

eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst.

Morn. 8. Personal, som icke vunnit anställning å aktiv stat vid statens

järnvägar, redan pensionerad personal, samt pensionsberättigade familjemedlemmar

efter personal av nyssnämnda kategorier, äga icke rätt att komma

i åtnjutande av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension

enligt mom. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest

banan ej övergått i statens ägo.

8 6.

Styrelsen skall från och med tillträdesdagen i förhållande till sådana

pensionsinrättningar, vari personalen är försäkrad, äga samma förpliktelser

och rättigheter, som bolaget skulle ägt, om järnvägen fortfarande varit bolagets

egendom.

§ 7-

Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över

de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar

på i § 5 angivna villkor.

8 8.

Bolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas med

statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter komma

till tillämpning å densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock under

förutsättning, att meddelanden örn vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen

hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen

för järnvägarnas godssamtrafik.

8 9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Majit och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans godkännande.

Stockholm den 4 mars 1940.

KUNGL. JÄBNVÄGSSTYRELSEN.

G. Dahlbeck.

Erik Malmkvist.

Uddevalla den 2 mars 1940.

UDDEVALLA—VÄNERSBORG—

HERRLJUNGA JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG.

David Jacobowsky.

N. Bruce

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 101.

65

Avskrift.

Bilaga E.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget,

å andra sidan angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets

järnväg m. m.

§ I
Mom.

1. Bolaget överlåter till svenska staten fr. o. m. den 1 juli 1940

eller den senare dag under 1940, som Kungl. Majit kan komma att bestämma

(tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt,

dels bolagets järnväg mellan Uddevalla och Bengtsfors,

dels alla bolagets fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar samt

rättigheter,

med undantag för rätten till eventuell framtida utdelning på grund av bolagets

delägareskap i svenska järnvägarnas arbetsgivareförening och enskilda

järnvägarnas försäkringsanstalter.

I föregående stycke omnämnda fastigheter äro angivna å bifogade förteckning,

bil. A.

Morn. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen

befinner sig.

Morn. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera sina tillgångar

eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för andra ändamål än

sådana, som avse det normala uppehållandet av driften å och underhållet av

bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till dess rörelse hörande verksamhet,

inkl. förräntning och planenlig amortering av bolagets låneskulder.

Bolaget må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,

som äro ägnade att öka järnvägens driftutgifter.

§ 2.

All den egendom, som till staten överlåtes, överlämnas av bolaget å tillträdesdagen

till den, som av styrelsen förordnats mottaga densamma. Därvid

skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna förefintliga lagfartsbevis

och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets fasta egendom

ävensom gravationsbevis, utvisande, att densamma icke häftar för andra inteckningar

än sådana, som antingen utgöra säkerheter för bolagets statslån

eller finnas till disposition i bolagets eget förvar, dock att beträffande andra

fastigheter än järnvägsfastigheten bolaget icke åtager sig visa annat än att

sådana fastigheter icke häfta på grund av förskrivning eller upplåtelse från

järnvägsbolaget.

Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter ifråga om järnvägen

m. m., som enligt § 4 i detta avtal skola av styrelsen övertagas.

8 3.

Mom. 1. I vederlag för den överlåtna egendomen m. m. skall bolaget

erhålla

Bihang lill riksdagens protokoll löbo. 1 sami. Nr 101.

5

opaginerad Kontrollera mot PDF

6(5

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

dels en köpeskilling av sextiofyratusenåttahundraaderton (64,818) kronor,

vilket belopp erlägges på så sätt, att styrelsen från och med tillträdesdagen

övertager betalningsskyldighet för ett bolagets reverslån av angivna storlek

hos enskilda järnvägarnas pensionskassa;

dels befrielse från skyldigheten att till statsverket betala å tillträdesdagen

oguldna delar av bolagets tre statslån om en sammanlagd kapitalskuld å tillträdesdagen

av femhundranittiofyratusentvåhundratjugonio (594,229) kronor,

varvid Uddevalla stad befrias från tecknad borgen för dessa lån.

Styrelsen åtager sig därjämte att —- med de inskränkningar, som framgå

av föreskrifterna i § 1 mom. 3 här ovan — gälda sådana bolagets driftutgifter,

som eventuellt äro oguldna å tillträdesdagen.

Mom. 2. Styrelsen övertager alla förpliktelser, som kunna åvila bolaget,

och som täckts av försäkringar i enskilda järnvägars försäkringsanstalt mot

olycksfall och enskilda järnvägars ömsesidiga försäkringsförening för olycksfall

i arbete;

samt i övrigt alla förpliktelser att utgiva ersättning, som före tillträdesdagen

uppstått i anledning av driften å och underhållet av bolagets järnväg,

dess biltrafik samt annan med dess rörelse samordnad verksamhet, men vilka,

på grund av att de icke varit kända, icke blivit reglerade.

Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade

egendomen ävensom för bolagets likvidation gäldas av styrelsen.

§ 4.

Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen alla rättigheter och skyldigheter

rörande bolagets rörelse enligt överenskommelser, kontrakt och medgivanden,

vilka finnas, så fullständigt som möjligt, förtecknade i bilaga B.

Bolaget förbinder sig, att på anfordran av styrelsen uppsäga de i förteckningen

upptagna, uppsägbar avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga

fortsatt giltighet.

§ 5.

Mom. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare,

skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att å tillträdesdagen övergå i

statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och

utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt

vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem, allt

enligt vid tiden för övergången gällande avtal.

Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i statens järnvägars löneskala och bestämmande av eventuellt personligt

lönetillägg skola löneförhållandena å den ort, där lian omedelbart

före uppförandet å aktiv stat varit placerad, läggas till grund. Hänsyn skall

härvid tagas endast till i bolagets tjänst åtnjutna väsentliga och egentliga

löneförmåner, d. v. s. fast lön, dyrorts- och dyrtidstillägg samt eventuell förmån

av fri eller löneavtalsbunden prisbillig bostad eller kontant hyresbidrag,

ävensom, så länge vederbörande är anförtrodd däremot svarande uppdrag,

vissa särskilda ersättningar, såsom hållplats- och postarvoden. Till övriga

förmåner, exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet,

fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning,

medicinprovision m. m., skall hänsyn däremot icke tagas,

utan skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga

tillämpning, i den mån ej stadgandet under morn. 3 här nedan föranleder till

tillämpning av de enskilda järnvägarnas stadganden.

Avlöningen må dock icke överstiga det högsta belopp, som enligt vid sta
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 101.

07

tens järnvägar gällande avlöningsreglementen ina utgå till tjänsteman i den

lönegrad, i vilken vederbörande befattningshavare enligt bilaga G skall placeras,

såvida icke annat särskilt angivits i nämnda bilaga.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av banan gällande anställnings-

och avlöningsvillkor skola — med beaktande av i andra stycket av

mom. 2 angiven begränsning —- i tillämpliga delar gälla

dels för all personal under tiden intill 1940 års utgång, i den mån vederbörandes

anställning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med

rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 uppföras å övergångsstat,

intill dess de inplaceras å för statens järnvägar behövliga befattningar eller

pensioneras.

Mom. A. Statens järnvägar skola äga rätt att före 1940 års utgång

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma örn entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1939 till ordinarie befordrade befattningshavare,

i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna

järnvägens drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma örn entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1939 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna

övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som äro för statens

järnvägar obehövliga eller icke fylla villkoren i mom. 5 a) för uppförande

å aktiv stat; statens järnvägar obetaget att även efter 1940 års utgång

entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

dels slutligen å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som

vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bil. C är avsedd

att ske.

Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår frisk befattningshavare

— med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande pensionsbestämmelser

skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd pensionsålder

och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp, som enligt

samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på grund av

sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade till vederbörande

pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter -— såväl förvaltningens

som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt för pensionsinrättningen

att utbetala pension.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas, entledigas eller uppföras

å övergångsstat jämlikt mom. 4, äro berättigade att fr. o. m. den 1

januari 1941 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings-

och lönevillkor under följande förbehåll:

a) att de vid i samband med övertagandet av järnvägen företagen läkarundersökning

visat sig uppfylla för statens järnvägars personal uppställda

fordringar i avseende å kropps- och sinnesbeskaffenhet;

b) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt möjligt

svarande — befattningar, som styrelsen ined hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och efter

vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt anförtro

dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt

företag än SJ eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;

c) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu eller

framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för anlag
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

ning, bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid dock

skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid statens

järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare varit anställd

i bolagets tjänst och

d) att de icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pensionsreglementen

på sig tillämpade.

Mom. 6. För de befattningshavare, vilka uppförts å övergångsstat jämlikt

mom. 4, skola gälla enahanda bestämmelser, som i mom. 5 angivits,

räknat från den tidpunkt, då vederbörande framdeles kunna komma att

placeras å befattningar, som finnas upptagna i statens järnvägars aktiva

personalstat.

Mom. 7. Av statens järnvägar övertagen, å aktiv stat uppförd personal,

på vilken civila tjänstepensionsreglementet ej vunnit tillämpning, tillerkännes

de förmåner, som enligt Kungl, kungörelsen den 12 april 1935 tillkomma

vissa tjänstemän, som i samband med statens övertagande av enskilda järnvägar

eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst.

Morn. 8. Personal, som icke vunnit anställning å aktiv stat vid statens

järnvägar, redan pensionerad personal, samt pensionsberätfigade familjemedlemmar

efter personal av nyssnämnda kategorier, äga icke rätt att komma

i åtnjutande av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension

enligt mom. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest

banan ej övergått i statens ägo.

§ 6.

Styrelsen skall från och med tillträdesdagen i förhållande till sådana pensionsinrättningar,

vari personalen är försäkrad, äga samma förpliktelser och

rättigheter, som bolaget skulle ägt, örn järnvägen fortfarande varit bolagets

egendom.

§ 7.

Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över

de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar

på i § 5 angivna villkor.

^ § 8.

Bolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas med

statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter -—

med de eventuella modifikationer däri, som kunna komma att bliva föreskrivna

för järnvägar av annan spårvidd än den normala — komma till tilllämpning

å densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock under förutsättning,

att meddelanden örn vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen hinna

att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen för järnvägarnas

godssamtrafik.

§ 9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Maj :t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans godkännande.

Uddevalla den 2 mars 1940.

UDDEVALLA—LELÅNGENS

JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG.

Axel von Sneidern.

N. Bruce.

Stockholm 1940. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

400801

Stockholm den 4 mars 1940.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN.

G. Dahlbeck.

Erik Malmkvist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:243 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statsförvärv av Göteborg—Bords med flera järnvägar. s. 1 i texten
  2. SU 1940:137 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av Göteborg—Borås med flera järnvägar jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten