Sök i Ratio Lex

Med förslag till manskapsavlöningsreglemente m. m

1940-03-08 · 72 sidor, varav 70 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 70 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:127, Med förslag till manskapsavlöningsreglemente m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 127.

1

Nr 127.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till manskapsavlöningsreglemente

m. m.; given Stockholms

slott den 8 mars 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

dels godkänna härvid fogade förslag till avlöningsreglemente för fast anställt

manskap vid försvarsväsendet (manskapsavlöningsreglementet),

dels godkänna härvid fogade förslag till kungörelse om ändring i vissa

delar av militära avlöningsreglementet,

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr i27.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Reglementets

tillämpningsområde

m. m.

Av isning.

Förslag

till

avlöningsreglemente för fast anställt manskap vid försvarsväsendet

(manskapsavlöningsreglementet).

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning å innehavare av beställningar

för fast anställt manskap vid försvarsväsendet.

Angående avlöning åt dylikt manskap under krigstjänstgöring stadgas i

krigsavlöningsreglementet.

2 mom. Antalet manskapsbeställningar bestämmes genom vederbörliga

av Kungl. Majit och riksdagen fastställda stater.

3 mom. Beställning tillhörande den i 4 § intagna löneplan Ma tillsättes

medelst kontrakt. Beställning tillhörande löneplan Mb tillsättes medelst konstitutorial.

Tillsättning medelst konstitutorial innebär, att beställningshavare kan i

administrativ väg avsättas från sin beställning på grund av fel eller försummelse

i tjänsten.

Angående skyldighet för beställningshavare, som anställes medelst kontrakt,

att i vissa fall avgå från beställningen under löpande kontraktstid

gäller vad därom är särskilt stadgat.

2 §•

1 mom. Beställningshavare äger åtnjuta avlöning enligt de föreskrifter

och under de villkor, som innehållas i detta reglemente jämte de tilläggsbestämmelser,

som på grund av stadgande i reglementet utfärdas av Kungl.

Majit.

Avlöning utgöres av lön jämte i reglementet angivna naturaförmåner eller

kontant ersättning för naturaförmåner, vissa lönetillägg och särskilda ersättningar

ävensom rörligt tillägg.

2 mom. Avlöning utgår, där ej annorlunda stadgas i reglementet, från

och med den dag beställningen tillträdes till och med den dag beställningen

frånträdes.

Utan hinder av vad nu sagts må sådan till löneplan Ma hörande be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

3

ställningshavare, som kan räkna en anställningstid av minst sex år och

som genomgått furirsutbildning eller motsvarande utbildning, under en tid

av högst sex månader efter anställningskontraktets utlöpande åtnjuta avlöning

å civilanställningsstat under de villkor och enligt de närmare bestämmelser,

som meddelas av Kungl. Maj:t. På Kungl. Maj:ts prövning beror,

huruvida i visst fall avlöning å civilanställningsstat må medgivas jämväl

sådan beställningshavare, åt vilken icke kunnat beredas tillfälle att genomgå

furirsutbildning eller motsvarande utbildning.

Angående skyldighet för beställningshavare tillhörande löneplan Mb att

avgå från beställningen samt att å avlöningen vidkännas pensionsavdrag

stadgas i gällande bestämmelser örn tjänste- och familjepension.

3 mom. Avlöning utbetalas månadsvis i efterskott, i den mån icke beträffande

särskild ersättning utbetalning i annan ordning är stadgad eller

eljest finnes lämpligen böra ske.

I fråga örn beställningshavare tillhörande löneplan Ma må utbetalning

beträffande viss del av lönen ske genom insättning i postsparbanken enligt

de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit.

i

3 §•

I fråga om beställningshavares skyldighet att vara underkastad för krigsmakten

gällande tjänstgöringsföreskrifter samt vidsträcktare eller ändrad

tjänstgöring, så ock i fråga örn tillstånd att med innehavande beställning

förena annan tjänst m. m. skola i tillämpliga delar gälla de bestämmelser,

som i nämnda hänseenden meddelats i 3 och 4 §§ militära avlöningsreglementet.

För beställningshavare tillhörande löneplan Mb skall dessutom gälla vad

i 3 § militära avlöningsreglementet stadgats om skyldighet att vara underkastad

förflyttning till annan förläggningsort eller till annan beställning

eller befattning.

2 kap. Löneplaner och löneklassplacering.

4 §■

1 mom. Lön utgår enligt följande löneplaner, vilka jämväl angiva den

lönegrad, vartill varje särskild beställning är att hänföra:

Tjänstgöringsföreskrifter,

förening

av

tjänster, förflyttningsskyidighet

m. m.

Löneplaner

m. m.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 127-

Löneplan Ma.

(Manskap i allmänhet.)

Beställningar

Lönegrad

Löne-

klass

nr

Årslön,

kronor

nr

omfattar

löneklas- sema nr

Menig, Vicekorpral, Vicekonstapel

i

1- 5

i

684

2

828

3

996

Korpral, Konstapel

2

4- 8

4

1,176

5

1,344

Furir

3

6—12

6

1,500

7

1,620

8

1,740

9

1,860

10

1,980

11

2,100

12

2,220

Löneplan Mb.

(Manskap i vissa särskilda beställningar.)

Beställ-

ningar

Lönegrad

Löne-

klass

nr

O

r t s

g r

u p

P

A

B

C

D

E

F

G

H

I

nr

omfattar

löneklas- serna nr

Å

r s 1 ö

n, k

ron

o r

Högbåtsman

i

1-5

i

2,592

2,700

2,808

2,916

3,024

3,132

3,240

3,348

3,456

Flaggkorpral

2

2-6

2

2,700

2,814

2,928

3,042

3,156

3,270

3,384

3,498

3,612

3

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

3,420

3,540

3,660

3,780

4

2,940

3,066

3,192

3,318

3,444

3,570

3,696

3,822

3,948

5

3,120

3,252

3,384

3,516

3,648

3,780

3,912

4,044

4,176

6

3,330

3,468

3,606

3,744

3,882

4,020

4,158

4,296

4,434

2 morn. Den löneklass inom vederbörande lönegrad, enligt vilken lönen

skall utgå, fastställes i enlighet med föreskrifterna i 5—7 §§.

Inom löneklass bestämmes lönebeloppet, såvitt angår löneplan Mb, efter

den ortsgrupp, till vilken beställningshavarens förläggningsort blivit hänförd.

Fördelningen av förläggningsorter å de olika ortsgrupperna fastställes

av Kungl. Majit med hänsyn till levnadskostnaderna å de skilda orterna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

5

5 §•

1 mom. Vid tillträdande av beställning erhåller beställningshavare lön Begynnetse
enligt

den för vederbörande lönegrad fastställda lägsta löneklassen, där ej lö^^gnpp”e

föreskrifterna i 6 och 7 §§ giva anledning till avvikelse härutinnan. flyttning.

2 mom. Efter att hava tillhört en och samma löneklass, såvitt angår lö
neklasserna

Ma 1—9 under ett år samt löneklasserna Ma 10 och 11 och

Mb 1—5 under tre år, uppflyttas beställningshavaren till närmast högre

löneklass; efter ytterligare ett, respektive tre år sker uppf lyftning till den

därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess högsta löneklassen

inom lönegraden uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna

i 3 mom. här nedan eller i 6 och 7 §§. c

3 mom. Uppflyttning till högre löneklass sker, såvitt angår uppfattning

till löneklasserna Ma 2—9 vid ingången av kalendermånaden näst efter

den samt eljest vid ingången av kalenderkvartalet näst efter det, varunder

den för sådan uppflyttning stadgade tiden i den lägre löneklassen tilländagått.

I övrigt gäller såsom villkor för beställningshavares uppflyttning till högre

löneklass, att beställningshavaren under minst fyra femtedelar av den tid,

som erfordras för vinnande av uppflyttning, bestritt sin egen eller på grund

av förordnande annan statens tjänst. Härvid skall dock såsom tjänstetid

räknas jämväl semester ävensom tjänstledighet, som avses i 11 § a), 12 §

samt 14 § 2 morn., varjämte efter prövning av vederbörande regements(likställd)

chef må såsom tjänstetid räknas tid, varunder tjänstledighet åtnjutits

antingen i samband med kommendering såsom elev vid krigsskola

eller eljest för studier i och för fortsatt militär utbildning eller ock för genomgående

av genom statlig myndighets försorg anordnad utbildningskurs

eller för provtjänstgöring vid statligt verk i och för förvärvande av kompetens

till civilanställning.

Beträffande beställningshavare tillhörande lönegraden Ma 1 skall såsom

villkor för uppflyttning till 2 löneklassen tillika gälla, att beställningshavaren

genomgått godkänd volontärsoldatutbildning (motsvarande utbildning) eller

annan utbildning, som enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser finnes

böra i förevarande hänseende därmed jämställas.

Såvitt angår beställningshavare tillhörande löneplan Mb skall såsom villkor

för löneklassuppflyttning vidare gälla,

a) att uppskov med uppflyttning icke prövats böra äga rum på grund av

mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid beställningshavaren tillhört

den lägre löneklassen; dock att härvid hänsyn till viss i tjänsten begången

förseelse, för vilken beställningshavaren särskilt bestraffats, må tagas endast

då förseelsen kan sägas karakterisera arten av tjänstgöringen i dess

helhet; samt

b) att beställningshavaren icke uppnått den för honom gällande pensionsåldern.

Beslut örn uppskov av anledning, som i a) sägs, må icke fattas, utan att

beställningshavaren erhållit tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

Löneklassplacering

vid

befordran.

Leneklassplacering

i

vissa särskilda

fall.

avse viss tid, minst ett lialvt och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång

skall uppflyttning ske, om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning

till förnyat uppskov därmed.

i morn. Har beställningshavare, med tillämpning av föreskrifterna i 3

mom. tredje stycket eller fjärde stycket a), först efter viss tids uppskov blivit

uppflyttad till högre löneklass, må sedermera, örn hans fortsatta tjänstgöring

anses böra föranleda därtill, kunna förordnas, att han för uppflyttning

till än högre löneklass skall äga tillgodoräkna sig jämväl den tid uppskovet

varat.

6 §•

Beställningshavare, som befordras till beställning inom högre lönegrad av

samma löneplan, skall placeras lägst i löneklassen närmast över den, som

han i den lägre beställningen senast tillhörde. Dessutom skall för bestämmande

av tidpunkt för löneklassuppflyttning i den högre beställningen tagas

i beräkning den tid, dock högst ett eller, såvitt angår beställning tillhörande

löneplan Mb, tre år, varunder beställningshavaren i den lägre beställningen

tillhört eller beräknas hava tillhört löneklassen närmast under den, till vilken

han på grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 5 § 1 mom.

skall hänföras.

7 §•

1 mom. För den, som första gången tillträder beställning tillhörande lönegraden

Ma 1 senare än vid anställningsårets början, må, därest vederbörande

befunnits kunna tillgodogöra sig den vid tillträdandet pågående volontärsoldatutbildningen

(motsvarande utbildning), efter vederbörande regements-

(likställd) chefs prövning vid bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning

så anses, som om beställningen tillträtts vid anställningsårets

början.

Beträffande den, som omedelbart före tillträdandet av beställning tillhörande

löneplan Ma tjänstgjort såsom värnpliktig, må efter prövning av

vederbörande regements-(likställd) chef i fråga om placering i löneklass så

anses, som örn beställningen tillträtts vid värnpliktstjänstgöringens början

eller vid den senare tidpunkt under nämnda tjänstgöring, som finnes skälig.

Vad sålunda stadgats må äga tillämpning jämväl i fall, där tillträdandet av

fast anställning sker inom en tid av högst sex månader efter värnpliktstjänstgöringens

avslutande, dock att vid bestämmande av den tidpunkt, då beställningen

skall anses hava tillträtts, hänsyn ej må tagas till tid, som förflutit

efter tjänstgöringens avslutande.

2 mom. Den, som efter avgång från tidigare innehavd fast anställning

vid försvarsväsendet ånyo tillträder beställning tillhörande löneplan Ma, må

efter prövning av vederbörande regements-(likställd) chef placeras högst i

den löneklass och förklaras berättigad högst till den vidare löneklassuppflyttning,

vartill han med tillämpning av föreskrifterna i 5 och 6 §§ skulle

hava varit berättigad, om föregående anställningstid omedelbart och i en

följd föregått tillträdandet av den senast vunna beställningen. Härvid skall

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

7

iakttagas, dels i förekommande fall att tjänstetid i högre beställning än den

senast tillträdda anses fullgjord i sistnämnda beställning, dels ock att placering

ej må äga rum i högre löneklass än den högsta inom den lönegrad,

till vilken den senast tillträdda beställningen är hänförd.

3 mom. För den, som tillträder beställning tillhörande löneplan Mb, skall,

där sådant är för beställningshavaren förmånligare än en löneklassplacering

i enlighet med föreskrifterna i 5 § 1 morn., vid bestämmandet av begynnelselön

och tidpunkt för löneklassuppflyttning så anses, som om beställningen

tillträtts vid ingången av kalenderkvartalet näst efter det, då beställningshavaren

kan räkna sju års fast anställning såsom manskap vid försvarsväsendet,

eller, där kompetens för befordran till beställning tillhörande lönegraden

Mb 2 vunnits först efter nämnda tidpunkt, vid tiden för kompetensens vinnande.

Såsom förutsättning för tillämpning av vad nu stadgats skall gälla, att

beställningshavaren från ingången av kalenderkvartalet näst efter det, då

han kan räkna sju års fast anställning, respektive från tidpunkten för vinnande

av kompetens för befordran varit i en följd fast anställd såsom manskap.

Fast anställning skall anses hava innehafts i en följd, även om avbrott

av sammanlagt högst tre månader förekommit mellan olika anställningsperioder;

dock må tid för dylikt avbrott icke inräknas i anställningstiden.

Har i den fasta anställningen förekommit avbrott av längre varaktighet

än nyss nämnts, ankommer på Kungl. Maj:ts prövning, huruvida beställningshavaren

må placeras i högre löneklass än den, till vilken han enligt

bestämmelserna i 5 § 1 mom. skolat hänföras.

A mom. Om och i den mån sådant med hänsyn till föreliggande särskilda

omständigheter prövas skäligt, må Kungl. Majit kunna medgiva, att beställningshavare,

som från reservstat eller reserv övergår till beställning

inom löneplan Mb, placeras i högre löneklass än den, till vilken han enligt

bestämmelserna i 5 § 1 mom. skolat hänföras, dock ej högre än i högsta

löneklassen inom den lönegrad, som gäller för den tillträdda beställningen.

8 §•

I fråga om avlöning åt beställningshavare tillhörande löneplan Mb, som Avlöning vid

på grund av bestämmelsen i 3 § andra stycket förflyttas till annan beställ- förflyttninening,

skola i tillämpliga delar gälla föreskrifterna i 10 § militära avlön

in gsreglementet.

3 kap. Semester och tjänstledighet.

9 §•

1 mom. Beställningshavare äger årligen å tid, som prövas lämplig med Semester,

hänsyn till göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under nedan angivna

antal dagar:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Intill det år,

under vilket

beställningshavaren

fyller 30 år

Beställningshavare, tillhörande lönegraderna

Ma 1—2 .................. 15 dagar

Beställningshavare, tillhörande lönegraden

Ma 3........................ 20 »

Beställningshavare, tillhörande lönegraderna

Mb 1—2 .................. 20 »

Från och med det

år, under vilket beställningshavaren

fyller 30 år, intill

det år, under vilket

han fyller 40 år

Från och

med det år,

under vilket

beställningshavaren

fyller 40 år

20 dagar

25 »

25 » 30 dagar

2 mom. Rätt till semester inträder efter det beställningshavaren i manskapsbeställning

fullgjort tjänstgöring sammanlagt minst 180 dagar.

Semester beräknas för kalenderår. Har på grund av tjänstgöringsförhållandena

full semester icke kunnat beredas beställningshavare före kalenderårets

utgång, äger han utfå felande antal semesterdagar under första kalenderkvartalet

nästpåföljande kalenderår.

3 mom. Därest beställningshavare tillträder eller av annan anledning än

anställningskontraktets utlöpande eller, såvitt angår beställningshavare tillhörande

löneplan Mb, avgång med ålderspension skall frånträda beställning

vid annan tidpunkt än vid årsskiftet, beräknas hans semester i förhållande

till den del av året, under vilken beställningen innehaves. Uppstår

vid dylik beräkning brutet tal, avrundas semestern till närmast högre dagantal.

10 §.

Tjänstledig- För tid, under vilken beställningshavare åtnjuter tjänstledighet från sin

hetsavdrag, beställning, skall med hans avlöning förhållas på sätt i 11—15 §§ stadgas.

så framt icke Kungl. Majit finner skäl att för visst fall annorlunda bestämma.

Vid tjänstledighet förekommande avdrag å avlöningen, tjänstledighetsavdrag,

äro av tre slag, A-, B- och C-avdrag.

A- och B-avdragen utgöra för dag räknat de belopp, som finnas angivna

i följande tabeller:

Löneplan Ma.

Löneklass

nr

A-avdrag för

dag

kronor

B-avdrag för

dag

kronor

Löneklass

nr

A-avdrag för

dag

kronor

B-avdrag för

dag

kronor

i

0.50

1.00

7

1.10

2.20

2

0.60

1.20

8

1.20

2 40

3

0.70

1.40

9

1.30

2.60

4

0.80

1.60

10

1.40

2.80

5

0.90

1.80

11

1.50

3.00

6

1.00

2.00

12

1.60

3.20

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

LUneplan Mb.

Löneklass

nr

A-avdrag för

dag

kronor

B-avdrag för

dag

kronor

Löneklass

nr

A-avdrag för

dag

kronor

B-avdrag för

dag

kronor

i

1.30

2.60

4

1.60

3.20

2

1.40

2.80

5

1.70

3.40

3

1.50

3.00

6

1.80

3.60

G-avdraget utgöres av hela den på tjänstledighetstiden belöpande lönen

ävensom i förekommande fall lönetillägg och särskilda ersättningar. I vad

mån beställningshavare, som har att vidkännas C-avdrag, skall avstå jämväl

naturaförmåner, kontant ersättning för naturaförmåner samt övriga med

beställningen förenade avlöningsförmåner, beror på prövning i den ordning

Kungl. Majit bestämmer.

11 §•

Under tjänstledighet för offentligt uppdrag skall beställningshavare Tjänstledig
a)

vidkännas A-avdrag, där ersättning för uppdraget ej utgår eller utgår

allenast med visst belopp för sammanträdes- eller förrättningsdag och be- uppdrag,

ställningshavaren icke medgivits rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner

han under ledigheten avstått, så ock där fråga är örn uppdrag såsom

ledamot av riksdagen;

b) vidkännas C-avdrag i andra fall än under a) avses.

12 §.

1 mom. Vid tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten, varav för- Tjänstlediganletts

sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall beställningshavare åt-het *lu.fö,1!.<!

• »i /»>, © . i • 01VCX8I&11

njuta oavkortad lön. Med olycksfall i tjänsten skall torstas vad som enligt \ tjänsten

allmän lag är att hänföra till olycksfall i arbete. m- m

2 mom. Oavkortad lön utgår jämväl, där beställningshavare på grund

av sin tjänst blivit utsatt för väld eller annan misshandel eller han i tjänsten

ådragit sig yrkessjukdom eller svårare smittsam sjukdom och av sådan anledning

åtnjutit tjänstledighet, så ock där han förbjudits att tjänstgöra till

förekommande av smittas spridning.

Härvid förstås med yrkessjukdom sådan sjukdom, varom förmäles i gällande

lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar, och med svårare smittsam

sjukdom sådan sjukdom, som enligt bestämmelserna i gällande epidemilag

skall föranleda anmälan till vederbörande myndighet, för så vitt den

ej enligt förstnämnda lag är att hänföra till yrkessjukdom.

13 §.

1 mom. Vid tjänstledighet till följd av behörigen styrkt sjukdom i andra Tjänstledigfall

än som avses i 12 8 skall beställningshavare het tl.11, fölid

a) äga uppbära oavkortad lön under högst 20 dagar av ett och samina m. m.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

kalenderår, såvitt angår beställningshavare tillhörande löneplan Mb och sådan

beställningshavare tillhörande löneplan Ma, vilken åtnjuter hyres- och

ortstillägg enligt 18 §, samt under högst 45 dagar av ett och samma kalenderår,

såvitt angår annan beställningshavare;

b) vidkännas A-avdrag för tid utöver vad under a) sagts.

Utan hinder av vad här stadgats äger sådan marinen tillhörande beställningshavare

med lön enligt löneplan Ma, vilken åtnjuter hyres- och ortstilllägg,

vid tjänstledighet på grund av sjukdom, som yppats under sjötjänstgöring,

uppbära oavkortad lön under högst 45 dagar av ett och samma kalenderår.

2 mom. Har beställningshavare tillhörande löneplan Mb eller sådan beställningshavare

tillhörande löneplan Ma, vilken åtnjuter hyres- och ortstillägg,

beviljats tjänstledighet för svag hälsas vårdande och är behovet av

sådan ledighet behörigen styrkt, skall han

a) vidkännas B-avdrag under högst 30 dagar av ett och samma kalenderår;
b)

vidkännas C-avdrag för tid därutöver.

3 mom. Såvitt ej vederbörande regements- (likställd) chef finner skäl annat

medgiva, må beställningshavare, som vid kalenderårs ingång sedan mera

än sex månader åtnjuter tjänstledighet av anledning, som i 1 eller 2 mom.

sägs, vid ledighet på grund av sjukdom under det året icke komma i åtnjutande

av oavkortad lön, förrän han under sammanlagt minst 90 dagar

bestritt sin egen eller annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag för statens

räkning.

14 §.

Tjänstledig- 1 morn. Vid tjänstledighet för enskild angelägenhet skall beställningshet

för lia va re

enskild ange- ndvare

lägenhet a) uppbära oavkortad lön för tid, vilken han använder för verkställande

m. m. ay flyttning, då han förflyttats utan egen ansökan eller därom uttryckt önskan,

dock högst tre dagar, allt såvitt angår beställningshavare tillhörande

löneplan Mb;

b) vidkännas B-avdrag för tid, varunder han fullgör uppdrag inom sådan

personalsammanslutning, som avser att tillvarataga beställningshavarnas

intressen i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning, dock högst 10

dagar av ett och samma kalenderår;

c) likaledes vidkännas B-avdrag, där ledigheten beviljats för annan enskild

angelägenhet av vikt, dock högst 10 dagar av ett och samma kalenderår;

samt

d) vidkännas C-avdrag i andra fall än här ovan under a)—c) sägs, såvitt ej

annat följer av i 2 eller 3 mom. meddelade eller avsedda bestämmelser.

2 mom. Där sådant under uppehåll i utbildningen av fast anställt manskap

eller av värnpliktiga eller eljest med hänsyn till tjänstgöringens ändamålsenliga

ordnande finnes påkallat, må vederbörande regements-(likställd)

chef bevilja beställningshavare, som redan kommit i åtnjutande av honom

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

11

för löpande kalenderår tillkommande semester eller för vilken rätt till semester

ännu ej inträtt, tjänstledighet med oavkortad lön under högst 10 dagar

av ett och samma kalenderår.

3 mom. Beträffande avlöning till beställningshavare, som beviljats tjänstledighet

antingen i samband med kommendering såsom elev vid krigsskola

eller eljest för studier i och för fortsatt militär utbildning eller ock för förvärvande

av kompetens till vinnande av civilanställning, gälla de bestämmelser,

som av Kungl. Majit meddelas.

15 §.

Där beställningshavare tillhörande löneplan Mb av anledning, som enligt

stadgandena i 11—14 §§ medför tjänstledighetsavdrag, medgives nedsättning

av tjänstgöringstiden, skall avdraget å lönen beräknas i förhållande till den

omfattning, vari tjänstgöringstiden nedsatts.

16 §.

Bestämmelserna i 23 § militära avlöningsreglementet angående löneavdrag

för ordinarie beställningshavare vid undergående av arreststraff eller

annat frihetsstraff, vid avstängning från tjänstgöring m. m. gälla i tillämpliga

delar även beträffande beställningshavare, som avses i detta reglemente.

4 kap. Naturaförmåner och kontant ersättning för naturaförmåner.

Tjänstebostad, ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag m. m.

17 §.

Beställningshavare tillhörande löneplan Ma äger kostnadsfritt av kronan

erhålla inkvartering, beklädnad och förplågnad eller ersättning för dylik förmån

enligt de närmare bestämmelser, som innefattas i detta kapitel eller

eljest meddelas av Kungl. Majit.

18 §.

Gift beställningshavare tillhörande löneplan Ma, som kan räkna en anställningstid

av minst fyra år, så ock annan beställningshavare, som tillhör

lönegraden Ma 3 och kan räkna en anställningstid av minst åtta år, äger

i stället för fri inkvartering åtnjuta hyres- och ortstillägg med belopp för

år räknat, som nedan angives för den ortsgrupp, till vilken beställningsha
-

varens förläggningsort blivit hänförd:

Hyres- och ortstillägg, kronor

Gift beställningshavare ......

Annan beställningshavare ....

Nedsättning

av tjänstgöringstid.

Avstängning

från tjänstgöring

m. m

Naturaförmåner

m. m.

Hyres- och

ortstillägg.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Rätt till hyres- och ortstillägg inträder från och med kalendermånaden

näst efter den, varunder i första stycket angiven anställningstid uppnåtts.

Med anställningstid skall, där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar, i förevarande

hänseende förstås dels tid, varunder vederbörande innehaft fast anställning,

dels ock tid, som jämlikt 7 § 1 mom. må hava tagits i beräkning

för löneklassplacering.

Såsom gift beställningshavare anses i förevarande hänseende även den,

som varit gift och därvid uppburit tillägg, varom i denna paragraf är

fråga.

19 §.

Tjanstebostad 1 morn. Därest åt beställningshavare, som ej åtnjuter fri inkvartering,

m m'' anvisas tjanstebostad, skall i fråga örn skyldighet att bebo sådan bostad

samt beträffande begagnande av och ersättning för densamma i tillämpliga

delar gälla vad i motsvarande hänseende stadgas i 2 avd. 6 kap. militära avlöningsreglementet.

2 mom. Beredes beställningshavare tillhörande löneplan Mb, utan att

viss tjänstebostad anvisas honom, efter ansökan inkvartering i av statsverket

ägd eller disponerad fastighet, har han att erlägga ersättning härför enligt

de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit.

20 §.

Ekiperings- Vid tillträdande av beställning tillhörande löneplan Mb äger den, som

hiälP- icke förut innehaft sådan beställning, uppbära ekiperingshjålp med 300

kronor.

21 §■

Ärligt 1 morn. Beställningshavare tillhörande löneplan Mb äger att för underMdragant-

håll och förnyelse av uniformspersedlar, vilka ingå i föreskriven fältutrustbekommande

ning eller vilka det eljest enligt gällande bestämmelser åligger honom att

peraediarTch anskaffa> uppbära årligt ekiperingsbidrag med 120 kronor.

skyddsbe- Bidraget utbetalas halvårsvis under de villkor och enligt de närmare

klädnadm.m. kestämmelser, sorn meddelas av Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majits bemyndigande,

av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet.

2 mom. Beställningshavare tillhörande löneplan Mb äger enligt de närmare

bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majits

bemyndigande, av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet, mot ersättning

från kronans förråd utbekomma persedlar, som i 1 mom. avses,

eller därför erforderliga materialier ävensom vid kronans verkstäder låta tillverka

dylika persedlar.

Ersättning, som nu sagts, skall motsvara kronans självkostnadspris för

materialanskaffning samt tillverkningsarbeten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

13

3 mom. I fråga om tillhandahållande åt beställningshavare tillhörande

löneplan Mb av skyddsbeklädnad eller annan av särskild tjänstgöring påkallad

beklädnadsutrustning skola gälla de föreskrifter, vilka meddelas av

Kungl. Majit eller, enligt Kungl. Majits bemyndigande, av vederbörande

centrala förvaltningsmyndighet.

5 kap. Vissa lönetillägg och särskilda ersättningar.

22 §.

1 mom. Vid tillträdande av beställning inom löneplan Ma äger den, som Anställnings
icke

förut innehaft sådan beställning, uppbära anstullningspenning med 50 ^åvaked^**

kronor. premie.

2 mom. Vid avgång ur tjänst äger beställningshavare tillhörande löneplan

Ma komma i åtnjutande av avskedspremie under de förutsättningar och enligt

de grunder, om vilka här nedan stadgas.

Avskedspremie tillkommer sådan beställningshavare i någon av lönegraderna

Ma 2 och 3, som efter en anställningstid av minst sex år avgår från

den fasta anställningen utan att erhålla vare sig ny anställning i manskapsbeställning

vid samma eller annan avdelning av krigsmakten eller ock sådan

befattning i statens tjänst, å vilken civila eller militära tjänstepensionsreglementet

äger tillämpning.

Premien utgår med 600 kronor till den, som kan räkna sex men ej nio års

anställning, och med 800 kronor till den, som kan räkna minst nio års anställning.

Till den, som kommit i åtnjutande av den lägre premien och därefter innehaft

förnyad anställning under så lång tid, att sammanlagda anställningstiden

uppgår till minst nio år, utgår fyllnad till den högre premien.

Med anställningstid skall, där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar, i

förevarande hänseende förstås dels tid, varunder vederbörande innehaft

fast anställning, dels ock tid, som jämlikt 7 § 1 mom. må hava tagits i beräkning

för löneklassplacering.

Den, som kommit i åtnjutande av avskedspremie, skall, där han ej är att

hänföra till musikpersonal, vara skyldig att enligt därom gällande bestämmelser

inträda i vederbörlig reserv.

Närmare bestämmelser angående åtnjutande och utbetalning av avskedspremie

meddelas av Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majlis bemyndigande,

av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet.

23 §.

Beställningshavare tillhörande löneplan Mb samt sådan beställningsha- Kaliortsvare

tillhörande lönegraden Ma 3, vilken kan räkna en anställningstid av

minst åtta år, äger åtnjuta kallortstillågg under de förutsättningar och enligt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 127.

Sjötillägg

m. m.

de grunder, om vilka förmäles i 24 § militära avlöningsreglementet jämte av

Kungl. Majit i anslutning till nämnda författningsrum meddelade närmare

bestämmelser.

Rätt till kallortstillägg inträder från och med kalendermånaden näst efter

den, varunder den i första stycket angivna anställningstiden uppnåtts. Med

anställningstid skall, där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar, i förevarande

hänseende förstås dels tid, varunder vederbörande innehaft fast anställning,

dels ock tid, som jämlikt 7 § 1 mom. må hava tagits i beräkning för

löneklassplacering.

24 §.

1 mom. Beställningshavare tillhörande flottan äger under sjötjänstgöring

uppbära sjötillägg med belopp för dag räknat, som i efterföljande tabell

angives:

1

2

3

4

5

6

Å annat fartyg än under- vattensbåt

Å undervattensbåt

Beställningshavare

vid rörlig

vid stationär för- läggning

vid rörlig

förläggning

kr.

vid

stationär

förläggning

kr.

förläggning

kr.

å egen för- läggnings- ort

kr.

å annan

förlägg- ningsort

kr.

3. klass s/öman (lönegrad Ma 1) ....

0.20

—

—

0.50

—

2. klass sjöman (lönegrad Ma 1):

hovmästare, kock, eldare och tor- pedhantverkare ................

0.60

0.25

0.35

1.45

1.00

annan beställningshavare ........

0.40

0.15

0.20

1.00

0.70

Korpral (lönegrad Ma 2):

hovmästare, kock, eldare och tor- pedhantverkare ................

0.80

0.35

0.50

2.05

1.40

annan beställningshavare ........

0.60

0.25

0.35

1.50

1.05

Furir (lönegrad Ma 3):

hovmästare, kock, eldare och tor- pedhantverkare ................

1.00

0.45

0.65

2.65

1.80

annan beställningshavare ........

0.80

0.35

0.50

2.00

1.40

Högbåtsman (lönegrad Mb 1):

hovmästare, kock, eldare och tor- pedhantverkare ................

1.50

0.60

0.90

3.25

2.20

annan beställningshavare ........

1.00

0.4 0

0.60

2.50

1.75

Flaggkorpral (lönegrad Mb 2):

maskinist och torpedmästare......

2.10

0.85

1.26

5.00

3.40

annan beställningshavare ........

1.30

0.50

0.75

4.00

2.80

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

15

2 mom. Till beställningshavare vid flottan eller flygvapnet, som under

sjötjänstgöring omhänderhar annan uppbörd än penninguppbörd, utgår särskild

ersättning med 50 öre för dag.

3 mom. I sjöreserv tjänstgörande personal åtnjuter sjötillägg med belopp,

som angives i 3 kol. av tabellen i 1 mom.

4 mom. Beställningshavare vid kustartilleriet äger under sjötjänstgöring

uppbära sjötillägg enligt de i 1 mom. för vederbörande lönegrad (tjänstbarhetsklass)

innefattade bestämmelserna. Härvid skall dock iakttagas, dels

att sådant tillägg till beställningshavare å fartyg eller båt, som är bemannad

av kustartilleriets eller av för dess räkning förhyrd personal, utgår med

belopp, som angivas i 3 kol. av tabellen i 1 morn., dels ock att maskinavdelningen

tillhörande flaggkorpral vid kustartilleriet åtnjuter sjötillägg i likhet

med flaggkorpral, ej maskinist, vid flottan.

5 mom. Till beställningshavare tillhörande löneplan Ma, vilken är gift

eller ock varit gift och fortfarande har minderårigt barn hos sig, utgår under

sjötjänstgöring förhöjning av sjötillägget med 75 öre för dag.

6 mom. Beställningshavare, tillhörande eller kommenderad till tjänstgöring

vid flygvapnet, äger under tjänstgöring å rustad sjöstyrka åtnjuta sjötillägg

enligt de i 1 mom. för vederbörande lönegrad innefattade bestämmelserna,

med iakttagande därvid att beställningshavare tillhörande lönegraden

Ma 1 åtnjuter sådant tillägg med belopp, som angivits för 2. klass

sjöman.

Sjötillägg utgår likväl ej till beställningshavare, som enligt 25 § åtnjuter

flygtillägg, mekanikertillägg eller elevtillägg; dock att beställningshavare tillhörande

löneplan Ma, vilken är gift eller ock varit gift och fortfarande har

minderårigt barn hos sig, må uppbära sådant tillägg med 75 öre för dag.

7 mom. Erforderliga föreskrifter angående tillämpningen av bestämmelserna

i denna paragraf meddelas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts

bemyndigande, av marinförvaltningen.

8 mom. I fråga örn särskilda förmåner under tjänstgöring å fartyg, som

är beordrat till expedition för undersökningar och mätningar av militärleder,

å fartyg, som användes för sjökarteverkets mätningsarbeten, eller å statens

isbrytarfartyg gäller vad Kungl. Maj:t därom förordnar.

25 §.

1 mom. Beställningshavare, som är kommenderad till flygtjänstgöring

i någon av nedannämnda befattningar, äger — under förutsättning att sådan

tjänstgöring fullgöres minst i den omfattning, som bestämmes av Kungl.

Majit eller, efter Kungl. Majits bemyndigande, av chefen för flygvapnet —

uppbära flggtillägg med följande belopp för månad räknat:

Flygtillägg i befattning såsom

flygförare

kr.

provflygare

kr.

flygsignalist

kr.

flygskytt

kr.

150

270

90

90

Flygtillägg

m. m.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

2 mom. Beställningshavare, vilken fullgör flygtjänstgöring såsom flygmekaniker,

äger under förutsättning, som i 1 mom. angives i fråga örn

flygtillägg, uppbära mekanikertillägg med belopp, utgörande för månad räknat

för chefsmekaniker 60 kronor och för annan mekaniker med godkänd

examen 30 kronor.

Med flygmekaniker förstås mekaniker, vapensmed eller signalist, vilken

fullgör flygtjänstgöring såsom mekaniker.

3 mom. Under kommendering såsom elev i flygvapnets aspirantskola

äger beställningshavare åtnjuta elevtillägg med 90 kronor för månad.

4 mom. I 1—3 mom. omförmälda förmåner må under tjänstledighet

åtnjutas endast i den mån beställningshavaren därunder äger uppbära oavkortad

lön, dock att nämnda förmåner under tjänstledighet på grund av

sjukdom, som ej föranletts av olycksfall i tjänsten, må uppbäras under

högst 20 dagar av ett och samma kalenderår.

5 mom. Beställningshavare, som icke enligt 1—3 mom. är berättigad till

flygtillägg, mekanikertillägg eller elevtillägg, äger för dag, varunder han på

grund av särskilt uppdrag deltager i flygning, uppbära flygtraktamente med

5 kronor.

Därest beställningshavare, som i detta moment avses, eller flygmekaniker

under deltagande i flygning drabbas av olycksfall, varav föranledes sjukdom

eller förlust av arbetsförmågan, äger han under tjänstledighet till

följd av olycksfallet åtnjuta flygtillägg med 90 kronor för månad, flygmekaniker

dock med avdrag av honom jämlikt 2 mom. tillkommande mekanikertillägg.

6 mom. Erforderliga föreskrifter angående tillämpningen av bestämmelserna

i denna paragraf meddelas av Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majits

bemyndigande, av flygförvaltningen.

26 §.

Ersättning

för resa m. m.,

mässpenningar

m. m.,

riktartillägg

m. m.,

ersättning

för flyttningskostnad,

ersättning

för särskilt

uppdrag

m. m.

1 morn. Angående ersättning

a) vid resa för förrättning i statens ärenden;

b) vid resa för sökande och tillträdande av fast anställning såsom manskap;
c)

vid tjänstgöring å annan ort inom riket än förläggningsorten; samt

d) beträffande beställningshavare med förläggningsort inom fästning, vid

tjänstgöring å sagda ort under sådana förhållanden att det vanliga kvarteret

icke kan bibehållas,

gäller vad därom stadgas i särskilda av Kungl. Majit eller, efter Kungl.

Majits bemyndigande, av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet med
-

delade föreskrifter.

2 mom. Under sjötjänstgöring utgå till vissa beställningshavare mässpenningar

eller servisbidrag enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av

Kungl. Majit.

Vid utförande av dykeriarbete må särskilda förmåner utgå enligt av

Kungl. Maj :t fastställda grunder.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

17

3 mom. Under tjänstgöring såsom riktare, plutonbefälhavare vid luftvärnsartilleri

eller avståndsobservatör må särskilda förmåner utgå enligt av

Kungl. Majit fastställda grunder.

4 mom. Beställningshavare, som utan egen ansökning förflyttats från

en förläggningsort till en annan eller som eljest fått sig ålagt att byta bostad,

må enligt de särskilda bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit,

åtnjuta ersättning för flyttningskostnad.

5 mom. Gratifikation eller belöning må kunna tilldelas beställningshavare,

därest medel för ändamålet finnas anvisade.

6 mom. Utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest av Kungl.

Majit och riksdagen medgivits må beställningshavare icke för sin tjänstgöring

åtnjuta ersättning eller förmån, så framt ej Kungl. Majit för uppdrag

eller arbete, vilket kan anses falla utom beställningshavarens vanliga tjänstutövning,

anvisat särskilda medel eller eljest finner skäl medgiva särskild

gottgörelse.

6 kap. Rörligt tillägg.

27 §.

Å lön samt å hyres- och ortstillägg utgår rörligt tillägg under de förutsättningar

och enligt de grunder, som angivas i 2 avd. 4 kap. militära avlöningsreglementet,

dock med iakttagande, såvitt angår beställningshavare tillhörande

löneplan Ma, att rörligt tillägg å lönen beräknas allenast å det belopp

för månad, varmed densamma överstiger 25 kronor.

7 kap. Sjukvård och begravningshjälp m. m.

28 §.

I fråga örn sjukvård skola för beställningshavare, som avses i detta reglemente,

i tillämpliga delar gälla föreskrifterna i 37—44 §§ militära avlöningsreglementet

jämte de närmare bestämmelser, som utfärdas av Kungl. Majit.

För beställningshavare tillhörande löneplan Ma skola dock följande särskilda

bestämmelser lända till efterrättelse:

a) rätten till fri sjukvård må för beställningshavare, som vid avsked ur

tjänst är i behov av sådan vård, omfatta jämväl tid efter avskedet, dock

högst ett år;

b) till läkarvård må, enligt de närmare föreskrifter som meddelas av

Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majlis bemyndigande, av vederbörande centrala

förvaltningsmyndighet, hänföras tandvård jämväl i vidare mån än i

37 § 1 inom. andra stycket militära avlöningsreglementet sägs;

c) kostnaderna flir sjukhusvård och specialistvård ävensom för bad, massage

m. m. skola helt ersättas av statsmedel.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 127.

Sjukvård.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

29 §.

Begravnings- 1 morn. Avlider beställningshavare, skall till hans dödsbo såsom begravhjäip

m m. ningShjälp utbetalas ett belopp av 300 kronor. Efterlämnar beställningshavare

tillhörande löneplan Mb anhöriga, som äro berättigade till familjepension

enligt allmänna familjepensionsreglementet, skall dock, där beställningshavares

lön för månad jämte därå belöpande rörligt tillägg överstiger familjepensionen

för månad, begravningshjälpen ökas med ett belopp motsvarande

skillnaden. För beräkning av lön, rörligt tillägg och familjepension

skola läggas till grund förhållandena under den månad, då dödsfallet inträffat.

1 begravningshjälp, varom här stadgas, skall den vid dödsfall enligt gällande

förordning om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring, utgående begravningshjälpen anses inbegripen.

2 mom. Avlider beställningshavare under tjänstgöring å annan ort än

förläggningsorten, må utöver begravningshjälp, varom i 1 mom. förmäles,

efter vederbörande centrala förvaltningsmyndighets bestämmande i förekommande

fall av statsmedel bestridas kostnaderna för transport av den

avlidne till förläggningsorten eller till annan ort, i sistnämnda fall dock

högst med belopp motsvarande kostnaderna för transport till förläggningsorten.

8 kap. Lönenämnd.

30 §.

Ärenden, vilka angå tillämpningen av detta reglemente jämte därtill hörande

tilläggsbestämmelser, skola beredas av den lönenämnd, som jämlikt

57 § militära avlöningsreglementet eller av Kungl. Maj:t med stöd av femte

stycket nämnda författningsrum meddelad föreskrift har att bereda ärenden

angående tillämpningen av sistnämnda reglemente. I fråga om lönenämndens

sammansättning skall iakttagas, att det fast anställda manskapets

intressen skola vara inom nämnden företrädda vid här ifrågavarande ärendens

behandling.

9 kap. Förbud mot besvär i vissa fall.

31 §.

över regements-(likställd) chefs beslut i frågor, som omförmälas i 7 § 1

morn., må besvär icke anföras.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

19

10 kap. Reglementets tillämplighet.

32 §.

1 mom. Beträffande beställningshavare, vilken vid detta reglementes

ikraftträdande innehar anställning, som i reglementet avses, skall såsom

förutsättning för reglementets tillämpning gälla, att beställningshavaren icke

före viss av Kungl. Majit fastställd tidpunkt gjort anmälan, att han icke vill

underkasta sig reglementets villkor och bestämmelser.

Beställningshavare tillhörande löneplan Ma varder, därest han efter utgången

av löpande kontraktstid erhåller fortsatt anställning, med den nya

kontraktsperiodens ingång underkastad reglementets föreskrifter, ändå att

han gjort anmälan som i första stycket sägs.

2 mom. Beställningshavare, å vilken reglementet erhåller tillämpning,

skall vara pliktig — beställningshavare tillhörande löneplan Ma jämväl

under löpande kontraktstid — att underkasta sig minskning i, upphörande

av eller eljest ändrade bestämmelser rörande de förmåner eller ersättningar,

örn vilka förmäles i 19—21, 24—26 och 28 §§.

3 mom. Beställningshavare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, är

vidare pliktig — beställningshavare tillhörande löneplan Ma jämväl under

löpande kontraktstid — att, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå

med tio procent eller mera i förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnader,

efter prövning av Kungl. Majit och riksdagen underkasta sig

minskning av lönen ävensom, i förekommande fall, av hyres- och ortstilllägg

med högst fem procent av de i vederbörande löneplaner, respektive i

den under 18 § intagna tabellen angivna årsbeloppen.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1940, från och med vilken dag

vad i tidigare av Kungl. Majit utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets bestämmelser upphör att gälla, såvitt angår

beställningshavare, å vilken reglementet erhåller tillämpning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Förslag

till

kungörelse om ändring i vissa delar av militära avlönings
reglementet.

Härigenom förordnas, att 5, 12, 17 och 50 §§ militära avlöningsreglementet

skola i nedan angivna delar erhålla ändrad lydelse på sätt av det följande

framgår.

5 §.

Löneplaner:

Löneplan UO.

(Underofficerare.)

Lönegrad

Löne-

klass

nr

Ort

s g r

u p

P

nr

omfattar

löneklas- serna nr

A

B

C

D

E

F

G

H

1

Å

r s 1 ö

n, krono

r

i

1-5

1

2,940

3,066

3,192

3,318

3,444

3,570

3,696

3,822

3,948

2

3,120

3,252

3,384

3,516

3,648

3,780

3,912

4,044

4,176

2

3-7

3

3,330

3,468

3,606

3,744

3,882

4,020

4,158

4,296

4,434

4

3,606

3,756

3,906

4,056

4,206

4,356

4,506

4,656

4,806

3

5—9

5

3,936

4,098

4,260

4,422

4,584

4,746

4,908

5,070

5,232

6

4,278

4,446

4,614

4,782

4,950

5,118

5,286

5,454

5,622

7

4,608

4,785

4,962

5,139

5,316

5,493

5,670

5,847

6,024

8

4,938

5,124

5,310

5,496

5,682

5,868

6,054

6,240

6,426

9

5,268

5,466

5,664

5,862

6,060

6,258

6,456

6,654

6,852

12 §.

Löneklassplacering

vid

befordran till

lägsta nnderofficersbcställning.

1 morn. Vad i 8 § 1 mom. stadgas i fråga om löneklassplacering vid befordran

till beställning inom högre lönegrad av samma löneplan skall äga

motsvarande tillämpning beträffande den, som från beställning tillhörande

den i manskapsavlöningsreglementet omförmälda löneplan Mb vinner be
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

21

fordran till underofficersbeställning tillhörande lönegraden UO 1. Därvid

skall iakttagas, att löneklasserna 1, 2 och 3 i löneplan UO anses motsvara

löneklasserna 4, 5 och 6 i löneplan Mb.

2 mom. För den, som från beställning tillhörande den i manskapsavlöningsreglementet

omförmälda löneplan Ma befordras till underofficersbeställning

tillhörande lönegraden UO 1, skall, där sådant är för beställningshavaren

förmånligare än en löneklassplacering i enlighet med föreskrifterna

i 7 § 1 morn., vid bestämmande av begynnelselön och av tidpunkt för löneklassuppflyttning

så anses, som om beställningen tillträtts vid nedan angiven

tidpunkt, nämligen:

a) i fråga om sergeant vid armén sex år efter avläggandet av furirsexamen;

b) i fråga om musiksergeant vid armén nio år efter det beställningshavaren

vunnit fast anställning vid krigsmakten, dock ej tidigare än vid uppnådda

27 års ålder; samt

c) i fråga om sergeant vid flygvapnet fem år efter avläggandet av furirsexamen.

Såsom förutsättning för tillämpning av vad nu stadgats skall gälla, att beställningshavaren

omedelbart före tillträdandet av underofficersbeställningen

varit i en följd fast anställd vid krigsmakten under den tidrymd, som för

vederbörande beställning angives under a)—c) här ovan.

Fast anställning---i anställningstiden.

Har i---skolat hänföras.

17 §.

För tid,---A-, B- och C-avdrag.

A- och B-avdragen--— följande tabeller:

Löneplan UO.

Löneklass

nr

A-avdrag för

dag

kronor

B-avdrag för

dag

kronor

Löneklass

nr

A-avdrag för

dag

kronor

B-avdrag för

dag

kronor

i

1.60

3.20

6

2.40

4.80

2

1.70

3.40

7

2.60

5.20

3

1.80

3.60

8

2.80

5.60

4

2.00

4.00

9

3.00

6.00

5

2.20

4.40

Tjänstledig
hetsavdrag.

C-avdraget utgöres---Kungl. Maj:t bestämmer.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Ekiperingslijälp

vid till

trädandet ar

första ordinarie

beställning.

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

50 §.

Beställningshavare, som är pliktig att under tjänstgöring vara iförd tjänstedräkt

(uniform), äger vid tillträdandet av första ordinarie beställning uppbära

ekiperingshjälp. Beloppet av ekiperingshjälpen utgör för den, som

från beställning tillhörande den i manskapsavlöningsreglementet omförmälda

löneplan Mb vinner befordran till i detta reglemente avsedd beställning,

200 kronor och för annan beställningshavare 500 kronor.

Från åtnjutande---eller marinläkarstipendiat.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1940.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

23

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 mars

1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till manskapsavlöningsreglemente

och vissa därmed sammanhängande frågor.

Föredraganden anför:

I. Inledning.

Enligt det uppdrag, som anförtroddes 1936 års lönekommitté vid dess tillsättande

den 24 april 1936, ålåg det kommittén att verkställa revision av

gällande avlöningsbestämmelser för befattningshavare inom alla de grenar

av statsförvaltningen, för vilka kommunikations verkens lönesystem genomförts.

Uppdraget avsåg alltså icke blott personal vid de civila förvaltningsgrenarna

utan även sådan personal vid försvarsväsendet, vars avlöningsförhållanden

reglerats enligt nyssnämnda lönesystem, d. v. s. officerare, underofficerare

och civilmilitär personal samt viss icke-ordinarie personal. Däremot

omfattade utredningsuppdraget ursprungligen icke försvarsväsendets

fast anställda manskap, vars löneförhållanden äro reglerade efter andra

grunder.

Frågan om lönereglering för fast anställt manskap upptogs emellertid av

mig i statsrådet den 24 februari 1939. Jag anförde därvid att, sedan lönereglering

beslutats för flertalet ordinarie civila tjänstemän samt förslag

framlagts eller vore under utarbetande beträffande lönereglering jämväl för

militära beställningshavare samt icke-ordinarie personal inom civilförvaltningen

och försvarsväsendet, även manskapets löneförhållanden borde upptagas

till utredning. I anslutning till den förhöjning av lönenivån och den

revision av lönebestämmelserna för befattningshavare i allmänhet inom

statsförvaltningens olika grenar, som redan verkställts eller stöde för dör
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kunc/l. Maj:ts proposition nr 127.

ren, borde nämligen en revision av lönesatser och löneregler för försvarsväsendets

manskapspersonal komma till stånd.

På min hemställan uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut nämnda dag åt

1936 års lönekommitté att verkställa revision av gällande avlöningsbestämmelser

för fast anställt manskap vid försvarsväsendet.

Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den 24 november 1939 anbefallt

lönekommittén att i anslutning till den kommittén åliggande utredningen angående

lönereglering för fast anställt manskap avgiva förslag dels i fråga om

jämkning i den i militära avlöningsreglementet intagna löneplanen för underofficerare,

dels ock beträffande frågan om reglering av rätten till ersättning

vid skada eller dödsfall till följd av olycksfall under flygtjänstgöring.

Till fullgörande av omförmälda utredningsuppdrag har lönekommittén

den 14 december 1939 till Kungl. Maj:t överlämnat betänkande med förslag

till manskapsavlöningsreglemente (SOU 1939:38). Betänkandet innefattar

förslag jämväl i de i Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 24 november 1939

omhandlade hänseendena.

Kommittén har vid behandlingen av förevarande ärende bestått av expeditionschefen

i finansdepartementet A. Westling, tillika ordförande, ledamöterna

av riksdagens andra kammare, ombudsmannen O. Andersson i Malmö

och hemmansägaren A. L. Hansson i Rubbestad samt ledamoten av riksdagens

första kammare, f. d. skogschefen G. Tamm. Under ärendets behandling

har lönekommittén haft överläggningar med utsedda representanter för

försvarsväsendets underbefälsförbund. Därjämte hava vissa delegerade för

försvarsväsendets lönenämnd samt för försvarsväsendets centrala förvaltningsmyndigheter

inom kommittén deltagit i revisionen av gällande avlöningsbestämmelser

för fast anställt manskap vid försvarsväsendet.

Över betänkandet hava, efter remisser, utlåtanden avgivits av överbefälhavaren

över rikets försvarskrafter, chefen för armén, chefen för marinen,

chefen för flygvapnet, arméförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen,

försvarsväsendets lönenämnd och järnvägsstyrelsen samt, såvitt angår

frågan örn reglering av rätten till ersättning vid skada eller dödsfall till

följd av olycksfall under flygtjänstgöring, av riksförsäkringsanstalten och

försäkringsrådet, varjämte yttrande i anledning av betänkandet inkommit

från försvarsväsendets underbefälsförbund. Vissa av de militära myndigheterna

hava inhämtat utlåtanden av dem underställda förbandschefer eller

lokala organ.

Frågan örn avlåtande av proposition rörande reglering av rätten till ersättning

vid skada eller dödsfall till följd av olycksfall under flygtjänstgöring

anmäles längre fram av chefen för socialdepartementet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

25

II. Förslaget till manskapsavlöningsreglemente.

1. Allmänna synpunkter.

Vid utarbetande av det nu föreliggande förslaget till nytt manskapsavlöningsreglemente

har lönekommittén i enlighet med de för kommittén fastställda

direktiven sökt eftersträva en anpassning i ökad omfattning efter de

principer, som varit vägledande vid utformningen av de nya avlöningsreglementena

för befattningshavare vid den civila och den militära statsförvaltningen,

varvid dock manskapets särskilda anställningsförhållanden och de

särdrag i övrigt, som känneteckna manskapsorganisationen, på åtskilliga

punkter nödvändiggjort avvikelser från berörda principer. Samtidigt hava

vissa omläggningar i lönesystemet befunnits påkallade, vilka föranlett tillskapandet

av nya avlöningsformer, varjämte i själva reglementet ansetts böra

upptagas ett flertal stadganden, som för närvarande regleras helt vid sidan

av avlöningsreglementet. Dessa omständigheter hava medfört, att i det föreliggande

reglementsförslaget måst inrymmas väsentligt flera avlöningsföreskrifter

än som innefattas i nuvarande manskapsavlöningsreglemente, något

som i sin tur föranlett behov av en genomförd systematisering av lönebestämmelserna.

Att sålunda reglementsförslaget måst givas en mera vidlyftig

och detaljerad uppställning än 1928 års manskapsavlöningsreglemente kan

måhända te sig som en olägenhet med hänsyn till önskvärdheten av största

möjliga enkelhet i lönebestämmelserna, men å andra sidan torde den ökade

systematisering av avlöningsföreskrifterna, som det föreliggande förslaget

innebär, vara ägnad att skapa större överskådlighet på löneområdet.

I sitt reglementsförslag har kommittén, i viss anslutning till kapitelindelningen

i civila och militära avlöningsreglementena, under särskilda kapitel

sammanfört sådana bestämmelser, som äro inbördes likartade eller eljest äga

logiskt samband med varandra. Då av praktiska skäl avlöningsförhållandena

för all i reglementet avsedd personal — såväl manskap i allmänhet som

flaggkorpraler och högbåtsmän — ansetts böra behandlas i ett sammanhang,

har däremot någon uppdelning av bestämmelserna å särskilda huvudavdelningar

med hänsyn till olika personalkategorier icke kommit till stånd.

Liksom avlöningsreglementena för ordinarie och icke-ordinarie personal

vid civilförvaltningen och försvarsväsendet erhållit förkortade benämningar,

som bekvämt kunna åberopas vid hänvisningar och citat, bör enligt kommitténs

mening av praktiska skäl även nu förevarande reglemente givas en

dylik förkortad benämning. Kommittén har ansett sig böra föreslå beteckningen

»manskapsavlöningsreglementet».

Kommittén har förutsatt, att utöver de i reglementet ingående avlöningsföreskrifterna

vissa särskilda stadganden för tolkning eller förklaring av

reglementets huvudbestämmelser även fortsättningsvis liksom hittills bliva

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

erforderliga. Befogenhet att meddela dylika särskilda tilläggsföreskrifter

skulle, såsom framgår av författningstexten under olika paragrafer av reglementsförslaget,

tillkomma Kungl. Maj:t.

Ehuru jag i det följande får anledning att uppehålla mig vid olika delar

av lönekommitténs förslag till manskapsavlöningsreglemente, anser jag mig

dock redan här böra lämna en kortfattad allmän översikt över reglementsförslagets

innebörd.

Förslaget innebär för det stora flertalet av det fast anställda manskapet

ett bibehållande av det nuvarande biandlönesystemet, enligt vilket manskapet

utöver kontant lön åtnjuter fullt naturaunderhåll i form av bostad, kost

och beklädnad. Vissa grupper av äldre manskap, nämligen flaggkorpraler

och högbåtsmän, vilka till skillnad från övrigt manskap äro långtidsanställda

och äga kvarstå intill pensionsåldern, föreslås emellertid bliva kontantavlönade

enligt samma grunder som gälla för statliga befattningshavare i

allmänhet.

Vissa modifikationer i biandlönesystemet hava emellertid ansetts motiverade

för dem bland det naturaavlönade manskapet, vilka bildat familj och

fördenskull ej kunna på samma sätt som det yngre manskapet utnyttja naturaförmånerna.

För att bereda möjlighet åt detta manskap att förhyra familjebostad

och ha eget hushåll förordar lönekommittén införandet av en

särskild kontant förmån, benämnd hyres- och ortstillägg. Även beträffande

de äldre bland det ogifta manskapet har kommittén ansett skäligt, att genom

beviljande av ett kontant bidrag till bostadskostnaden möjlighet beredes till

bosättning utom kasern.

En dyrortsgradering av manskapslönerna har ansetts böra genomföras endast

för flaggkorpraler och högbåtsmän, vilka skulle överföras till ett renodlat

nettolönesystem. Det föreslagna hyres- och ortstillägget skulle emellertid

graderas efter ortsdyrhet.

Rörligt tillägg föreslås utgå till manskap inom samma gränser som för

befattningshavare i övrigt i statstjänst men med viss jämkning i grunderna

med hänsyn till utgående naturaförmåner.

Med hänsyn till den allmänna löneutvecklingen under den tid, som förflutit

sedan manskapslönerna senast reglerades, har lönekommittén ansett en

höjning av lönebeloppen för manskapet befogad. Utgångspunkterna för lönebeloppens

avvägning hava generellt sett varit, att den genomsnittliga löneökningen

för manskap med rätt till naturaförmåner icke bör uppgå till samma

storlek som de av riksdagen åren 1938 och 1939 beviljade löneförbättringarna

för helt kontantavlönade befattningshavare samt att större löneökningar

böra tillerkännas äldre manskap än meniga med kort anställningstid.

Vidare hava löneökningarna ansetts böra vara större för beställningshavare

å dyrare orter än för beställningshavare å billigare orter. — För

flaggkorpraler och högbåtsmän hava lönebeloppen avvägts i anslutning till

underofficerslönerna på det sätt, att vissa löneklasser i löneplanerna för

ifrågavarande personalgrupper gjorts gemensamma. Härvid föreslås tillika

en mindre höjning av lönebeloppen i de lägsta löneklasserna inom underofficerslöneplanen.

På vissa punkter föreslår kommittén betydelsefulla ändringar i nuvarande

avlöningsbestämmelser. Sålunda föreslås lönetursberäkningen i princip grundad

på samma system, som gäller för statliga befattningshavare i allmänhet.

Vidare skulle manskapet generellt tillförsäkras en ovillkorlig semesterrätt.

Kallortstillägg skulle införas som en ny förmån för äldre manskap i övre

Norrland. Rätten lill kommenderingstillägg vid tjänstgöring utom förlägg
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

27

ningsorten föreslås utvidgad. Vissa mindre höjningar föreslås ifråga om sjötillägg

till marinens manskap under sjötjänstgöring. Flygtilläggen föreslås

bibehållna vid oförändrad nivå.

Beträffande nuvarande anordningar för underlättande av avgående manskaps

övergång till civilanställning förutsätter kommittén icke någon principiell

ändring. Avskedspremierna till avgående manskap föreslås enhetligt

avvägda vid samtliga försvarsgrenar.

Avgivna yttranden. Av de över det föreliggande förslaget hörda myndigheterna

har flertalet lämnat detsamma utan principiell erinran. De myndigheter,

vilka angivit sin allmänna inställning till förslaget, hava uttalat,

att detsamma synts dem innebära en förtjänstfullt utförd anpassning till

militära avlöningsreglementet samt i stort sett utgöra en tillfredsställande

lösning av frågan om en reglering av manskapets avlöningsförhållanden.

Uttalanden i denna riktning hava gjorts av överbefälhavaren över rikets

försvarskrafter, chefen för armén samt arméförvaltningen. Några myndigheter

ha dock, såsom i det följande närmare beröres, förklarat sig anse den

föreslagna löneökningen i vissa lönelägen vara väl knapp för att säkerställa

önskvärda rekryteringsmöjligheter.

Det av 1936 års lönekommitté framlagda förslaget till manskapsavlönings- Departementsreglemente

har utarbetats efter ingående överväganden i de hänseenden, som ^efen.

angivits i direktiven för ifrågavarande utredning. Under utredningsarbetets

gång har samarbete ägt rum med särskilda delegerade för försvarsväsendets

lönenämnd och centrala förvaltningsmyndigheter, och vidare hava — liksom

skedde under kommitténs förarbeten till militära avlöningsreglementet

—- förhandlingar rörande såväl löneplaner som reglementets utformning i

övrigt förts med utsedda representanter för vederbörande personalorganisation.

Härvid har enighet vunnits såväl om löneförbättringens storlek som

jämväl beträffande avlöningsförmånerna i övrigt samt utformningen av lönebestämmelserna.

Efter att hava tagit del av förslaget jämte däröver avgivna utlåtanden finner

jag mig böra förorda, att detsamma lägges till grund för proposition i

ämnet till innevarande års riksdag. Det synes mig nämligen även i nuvarande

läge påkallat, att löneregleringsfrågan för det fast anställda manskapet

utan uppskov bringas till sin lösning. Ett undanskjutande av frågan

skulle enligt min mening framstå såsom obilligt, sedan lönereglering för övrig

personal på aktiv stat vid försvarsväsendet genomförts vid fjolårets riksdag.

2. Lönesystem och löneplaner.

Brutto- eller biandlönesystem.

För närvarande gäller för allt fast anställt manskap ett blandat kontantoch

naturalönesystem. De anställda åtnjuta utöver kontant lön fullt naturaunderhåll,

innefattande hostad, kost, kläder och tviitl eller med andra ord vad

som i dagligt tal plägar betecknas med uttrycket »fritt vivre». För äldre, gift

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Departements
chefen.

manskap är dock detta biandlönesystem så till vida modifierat, som i stället

för fri inkvartering må utgå ett hyresbidrag för att möjliggöra för sådant

manskap alt anskaffa familjebostad. I dylika fall uttager beställningshavaren

i regel kontant gottgörelse för portion i stället för portion in natura.

1936 års lönekommitté. I fråga om sättet för avlönande av det fast anställda

manskapet uttalar kommittén till en början, att det icke synts lämpligt

eller möjligt att för manskap i allmänhet frångå det hittillsvarande

biandlönesystemet. Härom anför kommittén i huvudsak följande (sid. 16

-18):

De militära organisations- och tjänstgöringsförhållandena torde oundgängligen

nödvändiggöra, att det stora flertalet manskap förlägges och utspisas

i kasern och att uniformsplikt upprätthålles. Under sådana förhållanden

synes det ofrånkomligt, att lönesvstemet grundas på att naturaunderhåll ingår

i avlöningen såsom en avlöningsform vid sidan av den kontanta lönen.

Ur de anställdas synpunkt synes ej heller biandlönesystemet medföra olägenheter

av den art, att de kunna motivera ett övergivande av detsamma.

Vad här anförts tar sikte på det stora flertalet manskap, i främsta rummet

beställningshavare i de yngre årsklasserna, bland vilka familjebildning

endast undantagsvis förekommer och vilkas närvaro i kasernerna av olika

skäl är nödvändig ej blott under egentlig tjänstgöringstid. Betraktar man

däremot förhållandena för olika kategorier av äldre manskap, ter sig saken

något annorlunda.

Vad först beträffar de äldsta grupperna av manskap, nämligen flaggkorpraler

och högbåtsmän, äga dessa beställningshavare kvarstå i tjänst intill

uppnådd pensionsålder. De hava, innan de erhålla befordran till sina beställningar,

en lång anställningstid bakom sig. Ifrågavarande beställningshavare

hava också arbetsuppgifter och befälsfunktioner, vilka i stort sett

giva dem en ställning, som närmar sig den underofficerarna intaga. Flaggkorpraler

och högbåtsman äro vidare till övervägande antal familjeförsörjare.

Av den statistiska utredningen framgår att — medan för manskapet i

gemen antalet gifta utgör endast 13.7 procent av det totala antalet beställningshavare

— antalet gifta i procent av hela antalet manskap i här avsedda

grader utgör för högbåtsmän 94.4 samt för flaggkorpraler 85.5 vid flottan

och 79.3 vid kustartilleriet.

Med hänsyn till vad sålunda anförts synes det hittillsvarande biandlönesystemet.

såvitt angår flaggkorpraler och högbåtsmän, icke längre motsvara

förhållandenas krav. Införandet av ett renodlat kontantlönesystem genom

beställningshavarnas överförande till en särskild löneplan synes fördenskull,

såsom även i direktiven för utredningen antytts, vara för deras vidkommande

påkallat. Genom en sådan omläggning kunna enligt kommitténs uppfattning

ifrågavarande beställningshavare lättare än vid biandlönesystemets bibehållande

beredas lönevillkor, som kunna anses skäliga i betraktande av

vad som tillkommer andra statliga befattningshavare med jämförlig utbildning

och i ansvarsställning.

Vad lönekommittén i ovan angivna hänseende anfört och föreslagit har

av de hörda myndigheterna i huvudsak lämnats utan erinran. För egen del

kan jag biträda kommitténs förslag på förevarande punkt.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

29

Dyrortsgradering av lönerna.

För närvarande äro manskapslönerna icke alls differentierade med hänsyn

till levnadskostnadsskillnader på olika orter. En viss grovt summarisk dyrortsgradering

förekommer emellertid beträffande hyresbidraget.

1936 års lönekommitté. Lönekommittén har verkställt vissa undersökningar

beträffande frågan örn en dyrortsgradering av manskapets kontanta

löneförmåner. De överväganden, som kommittén på grundval av dessa

undersökningar ägnat frågan, hava emellertid icke givit kommittén anledning

att förorda någon dyrortsgradering av lönerna för manskap i allmänhet.

Beträffande skälen härtill anför kommittén (sid. 20—21) i huvudsak följande:
För

det manskap, som äger rätt till och kan till fullo utnyttja de av kronan

tillhandahållna naturaförmånerna, erhålles redan genom nämnda förmåner

full kompensation för de levnadskostnadsskillnader, som i fråga om

dessa förnödenheter förekomma mellan olika förläggningsorter. Dessa

naturaförmåner utgöra för manskapet i de yngsta årsklasserna den väsentliga

delen av den ur anställningen härflytande inkomsten, och de förnödenheter,

som här avses, torde tillika i konsumtionsbudgeten för allt biandavlönat

manskap motsvara de konsumtionsposter, i fråga om vilka — bortsett

från skatteposten — de största interlokala prisvariationerna förekomma.

I vad mån beträffande övriga poster dylika variationer föreligga och

vilken vikt sådana variationer böra tillmätas i den samlade konsumtionen

i ett inkomstläge, som svarar mot manskapets genomsnittliga löneställning,

är för närvarande icke möjligt att med någon säkerhet bedöma. I varje fall

torde dessa variationer icke vara av den betydelse, att de kunna motivera

den komplicering av lönesystemet, som en särskild dyrortsgradering för

manskapet, grundad på prisvariationer för en partiell konsumtionsbudget, i

åtskilliga hänseenden otvivelaktigt skulle innebära.

»

I fråga örn flaggkorpraler och högbåtsmän, vilka enligt kommitténs förslag

skulle erhålla en renodlad kontantlön, har kommittén ansett samma skäl

för en dyrortsgradering av lönebeloppen föreligga som de, vilka motiverat

den i lönesystemet för officerare och underofficerare samt tjänstemän vid

civilförvaltningen ingående ortsgruppsindelningen.

Mot kommitténs förslag i förevarande avseende har jag — i likhet med Departementsde

hörda myndigheterna — icke funnit anledning till erinran. chefen.

Hyres- och ortstillägg.

Det nuvarande biandlönesystemet är i vad angår äldre, gift manskap för

närvarande så till vida modifierat, som i stället för fri inkvartering må utgå

ett hyresbidrag för att möjliggöra för sådant manskap att anskaffa familjebostad.

Ifrågavarande förmån utgör för närvarande å A-, B- och C-orter

252 kronor, å D-, E- och F-ortcr 288 kronor, å G- och H-orter 824 kronor

samt å I-ort — med inräknande av den tillfälliga förstärkning av hyres
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majlis proposition nr 127.

bidraget, som under senare år beviljats — 564 kronor. Hyresbidraget tillkommer

furir och korpral vid armén eller flygvapnet samt flaggkorpral,

högbåtsman och till 1. klass sjöman eller 1. klass kustartillerist uppflyttad

menig under förutsättning, att vederbörande är gift och innehar en enligt

avlöningsreglementets regler beräknad tjänstetid av minst 72 månader eller

6 år.

1936 års lönekommitté. Enligt lönekommitténs åsikt bör, såvitt angår

annat manskap än flaggkorpraler och högbåtsmän, ett särskilt tillägg till den

kontanta lönen utgå dels till manskap, som ingått äktenskap och som innehar

så lång tjänstetid, att bosättning utom kasern anses kunna medgivas

utan större olägenheter ur tjänstesynpunkt, dels ock till ogift manskap med

mera avsevärd anställningstid. Lönekommittén har för ifrågavarande tilllägg

föreslagit benämningen hyres- och ortstillägg. Enligt kommitténs uppfattning

är en dyrortsgradering av hyres- och ortstillägget motiverad. Kommittén

har härvid utgått från att graderingen av hyres- och ortstilläggen bör

ske på grundval av förläggningsorternas placering i ortsgrupp enligt den allmänna

dyrortsgruppering, som gäller för gradering av lönerna för tjänstemän

vid nyreglerade verk. Till stöd härför anför kommittén:

Såvitt kommittén kan döma, finnes all anledning att låta den totala löneförmånen

för ifrågavarande manskapskategori variera för olika orter på

ungefär samma sätt som lönen varierar för uteslutande kontantavlönade befattningshavare

i motsvarande inkomstlägen. Örn, på sätt i det föregående

tillstyrkts, den egentliga lönen bestämmes till enhetliga belopp för alla tjänstgöringsorter,

finnes för åstadkommande av den önskade totala dyrortsgraderingen

ingen annan utväg än att verkställa densamma genom lämplig gradering

av hyres- och ortstillägget. För bestämmande av de orter, på vilka

de olika tilläggsbeloppen böra utgå, bör då också den vanliga indelningen

av tjänstgöringsorterna i ortsgrupper tillämpas.

En konstruktion av det här avsedda tillägget i enlighet med nu angivna

synpunkter leder uppenbarligen, såvitt angår hyres- och ortstillägget enbart,

till en betydligt större procentuell spännvidd än den, som gäller beträffande

lönebeloppen för tjänstemän i allmänhet i ungefär motsvarande inkomstläge.

Örn man fasthåller vid tilläggets nyssnämnda uppgift att åstadkomma

en i stort sett riktig variation av den totala avlöningen, lärer dock någon berättigad

erinran häremot icke kunna göras. Tages endast den av ortsvariationer

oberoende kontantlönen i betraktande, bliva för övrigt beställningshavare

å de billigaste orterna i någon mån överkompenserade, medan å

andra sidan beställningshavare å de dyraste orterna måste anses i viss mån

underkompenserade. För det manskap, som kommer i åtnjutande av hyresoch

ortstillägg, åstadkommes genom den större spännvidden hos detta tillägg

en viss korrigering härutinnan.

Vad angår storleken av det här avsedda lönetillägget har kommittén ansett

detsamma böra för gift manskap bestämmas till 252 kronor för A-ort

eller ett belopp motsvarande det nu utgående lägsta hyresbidraget, vilket

för närvarande kan anses utgöra ett genomsnittsbelopp närmast avseende

B-ort. Skillnaden i tilläggsbeloppen mellan de olika ortsgrupperna har ansetts

lämpligen kunna bestämmas till 72 kronor. I överensstämmelse härmed

skulle tilläggen för gift personal fastställas till följande belopp:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

31

Ortsgrupp

A

B

C

D

E

F G

H

I

Tilläggsbelopp ......

252

324

396

468

540

612

684

756

828

För ogift äldre manskap har kommittén ansett hyres- och ortstillägget

böra bestämmas på A-ort till två tredjedelar av gift beställningshavares tilllägg

på samma ort eller 168 kronor. För högre ortsgrupper har tillägget ansetts

böra avvägas så, att skillnaden mellan beloppen för de olika ortsgruppema

utgör 36 kronor eller hälften av det för gift manskap föreslagna skillnadsbeloppet.

Hyres- och ortstilläggcn för ogifta beställningshavare skulle

alltså bestämmas på följande sätt:

Ortsgrupp

A

B

C

D

E

F

G

H

I

Tilläggsbelopp ......

168

204

240

276

312

348

384

420

456

Beträffande förutsättningarna för rätt till hyres- och ortstillägg uttalar

kommittén som sin uppfattning, att en viss minimitjänstetid bör krävas för

åtnjutande av förmånen ifråga. Härom anför kommittén:

Denna gräns torde utan större olägenhet ur militära tjänstesynpunkter

kunna sättas lägre än för närvarande. Med tillmötesgående av de önskemål,

som härutinnan framställts under kommitténs förhandlingar med personalrepresentanterna,

har kommittén ansett sig böra förorda, att rätt till hyresoch

ortstillägg för gift manskap må inträda efter en tjänstetid av 4 år. Enligt

kommitténs uppfattning finnes icke tillräcklig anledning att, såsom för närvarande

gäller beträffande hyresbidraget, som villkor för rätt till hyresoch

ortstillägg uppställa uppnådd befordran till viss underbefälsgrad eller

verkställd uppfattning till viss tjänstbarhetsklass.

Vad angår villkoren för rätt till hyres- och ortstillägg för ogift manskap,

är kommittén av den åsikten att i fråga om tjänstetid böra för sådant manskap

uppställas väsentligt strängare krav för erhållande av rätt till dylikt

tillägg. Ur tjänstesynpunkt torde det nämligen få betraktas såsom en bestämd

olägenhet, om det mera erfarna underbefälet i större utsträckning skulle medgivas

bosätta sig utom kasernen. Enligt kommitténs mening bör rätt till

hyres- och ortstillägg för ogift manskap icke inträda förrän efter en så lång

tjänstetid, att manskapet regelmässigt avslutat underofficersutbildningen och

därefter under ett år tjänstgjort vid sitt truppförband. I överensstämmelse

härmed förordar kommittén, att tidsgränsen för ogift manskap bestämmes

till 8 år.

Avgivna yttranden. Av de myndigheter, som uttalat sig angående det föreslagna

hyres- och ortstillägget, har chefen för armén förklarat sig icke kunna

tillstyrka, att det äldre ogifta manskapet tillerkändes en ovillkorlig rätt till

sådant tillägg i stället för inkvartering; endast vid god tillgång på äldre underbefäl

eller i händelse av bristande förläggningsutrymme borde ogift underbefäl

medgivas bosätta sig utom kasernen. Ur disciplin-, ordnings- och

utbildningssynpunkt vore det nämligen ett bestämt önskemål, att även det

äldre underbefälet i viss utsträckning kvarboddc i kasern. Å andra sidan har

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

Departements
chefen.

chefen för marinen uttalat, att hyres- och ortstillägg borde tillkomma ogift

manskap, som kunde räkna en anställningstid av minst sex år. Med hänsyn

till att underofficersskolan i vanliga fall genomginges under sjätte och sjunde

anställningsåren, vore det nämligen ett bestämt önskemål, att sådant manskap

bereddes möjlighet att åtnjuta den arbetsro under de synnerligen krävande

studierna, som följde med bosättning utom kasern. Arméförvaltningen

har — med förmälan att vissa av de underlydande militära myndigheterna

uttalat betänkligheter ur tjänstesynpunkt mot att det mera erfarna underbefälet,

särskilt det ogifta äldre underbefälet, i större utsträckning medgåves bosätta

sig utom kasern — ansett sig kunna utgå från att de befarade olägenheterna

kunde motverkas genom av myndigheterna vidtagna lämpliga åtgärder

med avseende å dylikt manskaps kasernförläggning för vissa kortare

perioder. Arméförvaltningen har alltså tillstyrkt förslaget i denna del.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, hava cheferna för armén

och marinen i sina över det föreliggande förslaget avgivna yttranden anfört

sinsemellan motsatta synpunkter på frågan örn förutsättningar för tillträdande

av hyres- och ortstillägg, såvitt angår ogift manskap. För egen del finner jag

i likhet med arméförvaltningen tillräckliga skäl ej föreligga för ett frångående

av kommitténs förslag.

Rörligt tillägg.

Enligt 1921 års riksdags beslut skulle vid beräkning av dyrtidstillägg för

fast anställt manskap sådant tillägg icke utgå å det grundbelopp, som motsvarade

begynnelselönen för menig. Å överskjutande avlöningsbelopp skulle

däremot dyrtidstillägg erhållas och beräknas enligt de för kommunikationsverkens

personal gällande föreskrifterna, dock efter ett lägre procenttal än

som fastställts för denna personal.

Att dyrtidstillägg icke skulle utgå å grundlönen berodde därpå, att denna

fastställts efter ett högre prisläge än det, som legat till grund för de samtidiga

löneregleringarna för övriga statstjänare, och alltså kunde sägas inkludera

dyrtidstillägg. Det hade nämligen ansetts, att det skulle verka befrämjande

för rekryteringen, om den kontanta avlöning, som erbjödes för

anställning vid försvarsväsendet, vore till beloppet bestämd. När grundlönen

för menig åren 1922 och 1923 sänktes, nedsattes också i motsvarande

män det belopp, varå dyrtidstillägg icke skulle utgå.

Anledningen till den avvikelse från de allmänna grunderna för dyrtidstillägg,

som läge däri att tillägget för manskap skulle beräknas efter ett lägre

procenttal, syntes vara att söka i förekomsten av naturaförmåner vid sidan

av den kontanta lönen. Då naturaförmånernas värde automatiskt stege i förhållande

till den allmänna prisstegring, som toge sig uttryck i indextalets

höjning, hade en minskning av procentsatsen för beräknande av dyrtidstilllägget

ansetts vara erforderlig.

Vid den omläggning av grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i allmänhet, som beslöts av 1923 års riksdag, fastställdes dessa tillägg till betydligt

lägre belopp än som tidigare utgått. I anslutning härtill ändrades

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 127.

33

aven bestämmelserna om beräknande av dyrtidstillägg åt det fast anställda

manskapet. Dyrtidstillägg utgår för närvarande —- om man bortser från

särskilda bestämmelser för visst manskap, som anställts före den 1 juli 1923

— å den del av lönen, som överstiger 50 kronor i månaden, och beräknas

efter ett procenttal, som ligger 6 enheter lägre än det för tjänstemän i allmänhet

gällande procenttalet enligt de före den senaste löneregleringen gällande

grunderna för dyrtidstillägg.

1936 års lönekommitté. Lönekommittén Ilar funnit välbefogat att —- såsom

även i direktiven antytts — flaggkorpraler och högbåtsmän, vilka nu

skulle erhålla enbart kontantlön, få åtnjuta rörligt tillägg efter samma grunder,

som i de nya civila och militära avlöningsreglementena fastställts för

befattningshavare i allmänhet.

Vad övrigt manskap angår, har lönekommittén för att erhålla grundval

för frågans bedömande verkställt vissa utredningar beträffande verkningarna

av de nuvarande bestämmelserna om dyrtidstillägg för manskap i

jämförelse med bestämmelserna om dyrtidstillägg, respektive rörligt tillägg

för tjänstemän vid olika grenar av statsförvaltningen. Kommittén anför i

detta sammanhang bland annat följande:

Effekten av reglerna om detta tillägg har åskådliggjorts genom beräknande

av den s. k. kompensationsgraden, d. v. s. dyrtidstilläggets storlek

i procent av levnadskostnadernas stegring. Vid studiet av kompensationsgraden

för det militära manskapets dyrtidstillägg måste emellertid beaktas,

att manskapet ju kan anses erhålla full kompensation för levnadskostnadernas

stegring, såvitt angår den del av avlöningen som utgår in natura.

För att kunna utföra beräkningar rörande kompensationsgraden måste

man därför taga till utgångspunkt ett visst värde på naturaförmånerna.

De beräkningar, som verkställts, hava baserats på två skilda antaganden

härutinnan, nämligen det ena att naturaförmånerna äga ett värde av 600

kronor för år räknat vid index 156, vilket närmast ansluter sig till den

värdering av naturaförmåner, som fastställts för bestämmande av folkpension

och som torde få betraktas såsom tämligen låg, och det andra att nämnda

förmåner uppskattas till 600 kronor vid 1914 års levnadskostnadsnivå eller

alltså omkring 900 kronor vid indexläget 156, vilket sistnämnda antagande

ansluter sig till en av 1918 års militära avlöningssakkunniga gjord uppskattning

(se prop. 350/1921, sid. 66), som i detta sammanhang icke torde behöva

överskridas.

Enär naturaförmånerna i skilda lönelägen utgöra en olika stor del av den

totala inkomsten och då vidare värdet av dessa förmåner kan anses följa

levnadskostnadsindex, medan de nuvarande reglerna för dyrtidstillägg endast

delvis giva kompensation å den kontanta lönen, blir uppenbarligen

kompensationsgraden för totalavlöningen olika hög för olika inkomstlägen.

Med hänsyn härtill hava beräkningar utförts för fyra olika inkomstlägen,

nämligen där kontantlönen enligt nuvarande avlöningsregler utgör 600 kronor

(menigs begynnelselön), 960 kronor (lön för menig vid armén med 36

månaders tjänstetid) samt 1,272 kronor och 1,800 kronor (lön för furir med

36, respektive 84 månaders tjänstetid).

Av de verkställda beräkningarna framgår, att med gjorda antaganden

rörande naturaförmånernas värde dyrtidstillägget för fast anställt manskap

enligt nuvarande grunder ger en något sämre kompensation än för tjänstemän

i allmänhet inom statsförvaltningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 127.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

Departements
chefen.

Vid de förhandlingar, som av lönekommittén förts med de av underbefälsförbundet

utsedda representanterna, har från dessas sida påyrkats, att rätt

till rörligt tillägg måtte medgivas allt fast anställt manskap och att grunderna

för detta tillägg måtte så utformas, att manskapet i detta hänseende bleve principiellt

likställt med befattningshavare i allmänhet i statens tjänst. Enligt kommitténs

mening föreligger grundad anledning att tillmötesgå detta yrkande.

Ur principiell synpunkt lärer ej med fog kunna göras gällande, att manskapet

bör i förevarande avseende ställas sämre än statliga anställningshavare i

övrigt. Detta torde ej heller vid de nuvarande bestämmelsernas tillkomst

hava varit åsyftat, ehuru de av andra anledningar fastställda avvikelserna

från de allmänna grunderna för dyrtidstillägg kommit att verka därhän. Psykologiska

skäl tala enligt kommitténs mening med styrka för att lönerna för

manskapet — och sålunda även begynnelselönen för menig —• göras rörliga

efter levnadskostnadsväxlingarna i ungefär samma omfattning som lönerna

för officerare och underofficerare. Även lönetekniska motiv kunna åberopas

för införande av en automatisk rörlighet hos manskapslönerna inom samma

gränser, som fastställts vid de senaste löneregleringarna för statstjänstemän.

Med hänsyn till vad här anförts anser sig lönekommittén böra förorda, att

rörligt tillägg må utgå även å lönerna för manskap i allmänhet. Vid avvägning

av grunderna för detta tillägg måste emellertid nödig hänsyn tagas till

att de utgående naturaförmånernas värde växlar med levnadskostnadsindex.

Därvid bör man enligt kommitténs uppfattning eftersträva en sådan konstruktion

av det rörliga tillägget för manskap med naturaförmåner, att för

levnadskostnadsstegringen erhålles en total kompensation i möjligaste mån

överensstämmande med den, som tillkommer civila tjänstemän samt officerare

och underofficerare m. fl. Beräkningar hava utförts till prövning ur

sådan synpunkt av olika tänkbara alternativ för det rörliga tilläggets konstruktion.

Det har därvid visat sig, att det angivna syftet bäst skulle förverkligas

genom en regel, enligt vilken rörligt tillägg utgår å den kontanta

lönen, minskad med ett belopp av 300 kronor för år, och beräknas efter

samma procenttal som för tjänstemän i allmänhet.

Å hyres- och ortstillägg har lönekommittén ansett rörligt tillägg böra utgå

efter samma grunder, som fastställts i fråga om sådant tillägg å lön till

tjänstemän i allmänhet.

För närvarande utgår till fast anställt manskap, liksom tidigare till befattningshavare

i allmänhet, inom dyrtidstilläggsbestämmelsernas ram ett

fast månatligt barntillägg. Kommittén har förutsatt, att detta tillägg avvecklas

enligt samma grunder, som fastställts beträffande civila tjänstemän samt

officerare och underofficerare m. fl.

Mot de av kommittén föreslagna grunderna för rörligt tillägg åt det fast

anställda manskapet har jag icke funnit anledning till erinran, varför jag

förordar förslaget till fastställelse.

Enhetlig löneplan för manskap i allmänhet m. m.

För närvarande gälla särskilda löneplaner för arméns och flygvapnets manskap

å ena sidan (löneplan Maf) samt för marinens manskap å andra sidan

(löneplan Mm). Förstnämnda löneplan omfattar fyra lönegrader, nämligen

en för meniga, en för vicekorpraler, en för korpraler och en för furirer. Löne
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

35

plan Mm omfattar tre lönegrader, nämligen en för meniga, en för korpraler

(högbåtsman) och en för flaggkorpraler. Högbåtsmännen tillhöra sålunda

för närvarande samma lönegrad som korpralerna. För högbåtsmän

fortsätta dock enligt till löneplanen fogad anmärkning löneförhöjningarna

med stigande tjänstålder att utgå utöver det tjänstetidsläge, där sådan innehavare

av korpralsbeställning, som ej är högbåtsman, nått slutlön.

Beträffande manskap i allmänhet förekomma för närvarande åtskilliga

olikheter mellan löneplanerna Maf och Mm. Begynnelselönen för menig är

lika för hela försvarsväsendet. Slutlönen för furir vid armén och flygvapnet

överensstämmer vidare med slutlönen för närmast motsvarande beställning

— korpralsbeställning — vid flottan och kustartilleriet. Denna slutlön uppnås

dock icke vid samma tjänstetid; för armén och flygvapnet vinnes furirs

slutlön efter en tjänstetid av 84 månader, men vid marinen tillträdes korprals

slutlön efter en tjänstetid av 96 månader. I övrigt föreligger icke på någon

punkt full överensstämmelse mellan de båda löneplanerna. Antalet avlöningsförhöjningar

i de olika graderna växlar, och likaså är avlöningsförhöjningarnas

storlek olika. Sålunda förekomma för menig vid marinen icke

mindre än åtta avlöningsförhöjningar, vilket kan sägas innebära, att lönegraden

omfattar nio löneklasser. Avlöningsförhöjningarna utgöra, de båda

första 120 kronor vardera, den tredje 180 kronor samt de därefter följande

fem förhöjningarna envar 96 kronor. För menig vid armén och flygvapnet

förekomma fyra löneförhöjningar (lönegraden omfattar sålunda fem löneklasser),

och löneförhöjningarna utgöra respektive 60, 120, 180 och 120 kronor.

I furirsgraden vid armén och flygvapnet utgör vid normal befordringsgång

begynnelselönen (d. v. s. lönen efter 36 månaders tjänstetid) 1,272 kronor

och därefter följa enligt löneplanen fyra förhöjningar å respektive 120,

144, 144 och 120 kronor. För flottans korpraler däremot utgör begynnelselönen

(lön efter 36 månaders tjänstetid) 1,320 kronor, varefter följa fem

löneförhöjningar, envar å 96 kronor.

1936 års lönekommitté. Enligt lönekommitténs mening måste det anses

önskvärt, att nuvarande avvikelser mellan löneplanerna för manskap i allmänhet

vid de olika försvarsgrenarna utjämnas. Härom anför kommittén

bland annat följande (sid. 31—33):

De skäl, som föranlett nämnda avvikelser, synas kommittén icke vara av

den vikt, att de böra stå hindrande i vägen för åstadkommande av en större

likformighet, så mycket mindre som avvikelserna äro av obetydlig storleksordning.

Avvikelser i lönehänseende äro visserligen ofrånkomliga under

kortare tider, i den mån de utbildningskurser som erfordras för befordran

till högre beställning äro förlagda till olika anställningsår vid olika försvarsgrenar

eller vapenslag. Kommittén är emellertid av den uppfattningen, att

lika lön normalt bör utgå till manskap vid olika delar av försvarsväsendet,

i den mån beställningshavarna kunna räkna lika anställningstid och genomgått

samma eller jämförlig utbildning. Vid de förhandlingar, som förts med

personalens representanter, hava också dessa framhållit önskvärdheten av

att i dylikt syfte en utjämning mellan löneplanerna åvägabringas. Jämväl

de representanter för de centrala militärstaberna, med vilka lönekommittén

under hand samrått, hava uttalat sig för åstadkommande av enhetlighet i

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

förevarande hänseende. En dylik enhetlighet skulle också vara ägnad att

medföra vissa lönetekniska fördelar.

Kommittén vill alltså för sin del förorda, att allt manskap utom flaggkorpraler

och högbåtsmän sammanföres i en gemensam löneplan.

För åstadkommande av detta resultat erfordras vissa smärre organisatoriska

omläggningar. Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen,

innehåller för närvarande löneplanen Maf fyra lönegrader, medan löneplanen

Mm omfattar två lönegrader (bortsett från flaggkorpralerna). En enhetlig

löneplan för manskap i allmänhet vid samtliga försvarsgrenar torde svårligen

kunna åstadkommas, med mindre dessa skiljaktigheter utjämnas på

sådant sätt, att antalet lönegrader genomgående blir tre. I detta syfte föreslår

kommittén, att vid armén och flygvapnet den särskilda lönegraden för vicekorpraler

slopas samt att vid marinen mellan meniggraden och den hittillsvarande

korpralsgraden inskjutes en ny lönegrad, avsedd för 1. klass sjömän

och 1. klass kustartillerister samt ställd i jämnbredd med korpralsgraden

vid armén och flygvapnet. Vid de överväganden, som lönekommittén

efter samråd med representanter för vederbörande centrala staber ägnat

denna fråga, har kommittén kommit till den uppfattningen, att en sådan

omläggning även i och för sig är sakligt motiverad och att den ej heller ur

organisatoriska synpunkter behöver möta mera vägande invändningar.

Vad vicekorpralsgraden angår, finnes denna underbefälsbeställning för

arméns vidkommande endast vid vissa truppslag, nämligen infanteriet, ingenjör-

och signaltrupperna samt trängen. För kompetens till vicekorpralsbefordran

erfordras ej annan utbildning än den vanliga volontärsoldatutbildningen.

Ett avskaffande av vicekorpralsgraden lärer redan tidigare vid

vissa tillfällen hava varit på tal. Meningarna örn lämpligheten av gradens

slopande hava emellertid varit delade. Mot avskaffande av vicekorpralsgraden

har man framhållit dels psykologiska skäl — avseende alt manskapets

strävan att tillägna sig volontärutbildningen skulle stimuleras av medvetandet

örn att efter en med goda betyg genomgången sådan utbildning utsikter

funnes till utnämning till en befälsgrad — dels ock behovet av att

under slutet av andra anställningsåret använda de godkända eleverna i

volontärskolan såsom instruktörer för värnpliktiga, varvid befälsgraden underlättade

fullgörandet av deras befälsfunktioner. Även örn emellertid vicekorpralsgraden

skulle anses böra bibehållas såsom befälsgrad, följer dock

härav icke, att den med nödvändighet behöver bibehållas såsom särskild

lönegrad. De skillnader i ställning och uppgifter, som föreligga mellan å

ena sidan menigt manskap som genomgått rekrytutbildning och å andra

sidan vicekorpraler, synas vara så ringa, att en särskild lönegrad för vicekorpralerna

icke kan anses erforderlig. Löneskillnaden enligt nu gällande

löneplan mellan vicekorpralernas normala begynnelselön (lön efter 12 månader)

och lönen till en menig efter samma tjänstetid är också relativt obetydlig.

Enligt lönekommitféns mening torde det, med hänsyn även till den

korta tid efter vilken befordran till korpralsbeställning regelmässigt vinnes,

få anses vara tillfyllest med den högre löneställning, som ernås genom

ålderstillägg i meniggraden.

Vad flottan angår, kvarstår dess meniga manskap för närvarande i meniggraden

intill dess befordran kan vinnas till den mot furirsgraden svarande

korpralsbeställningen. Efter genomgången korpralsutbildning bliva

de korpralskompetenta beställningshavare, som ej kunna vinna omedelbar

befordran till korpralsbeställning, samt de meniga, vilka avlagt endast avkortad

korpralsexamen, uppflyttade i tjänstbarhetsklass från 2. klass sjöman

till 1. klass sjöman. Korpralskompetenta 1. klass sjömän befordras se
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

37

nare i man av ledigblivande beställningar till korpralsgraden. De 1. klass

sjömän åter, som icke avlagt fullständig korpralsexamen — vilket innebär,

att de ej uppfyllt fordringarna i avseende å den allmänbildande delen av

undervisningen, medan de däremot fullgjort kraven beträffande den rent militära

utbildningen -— kvarstå i menigs lönegrad, där de till skillnad från

andra meniga erhålla löneförhöjningar (ålderstillägg) varje år intill dess

slullön för menig uppnåtts efter en tjänstetid av 8 år. Enligt lönekommitténs

mening finnes fog för uppflyttande av 1. klass sjömän — vilka på

grund av sin praktiska utbildning kunna under sjötjänstgöring fullgöra uppgifter

jämförliga med korpralernas —- till en särskild, högre lönegrad.

Även 1. klass kustartillerister torde böra uppflyttas till den nya lönegrad,

som kommittén alltså förordar för 1. klass sjömän. För kustartilleriets vidkommande

synes emellertid den nyinrättade beställningen böra avses jämväl

såsom en mellangrad mellan de nuvarande menig- och korpralsgraderna

för dem, som avlagt korpralsexamen oell som enligt nuvarande ordning

normalt befordras direkt från menig- till korpralsbeställning efter utgången

av andra tjänståret. En sådan anordning synes påkallad för ernående av

större likformighet i lönestönningen för manskap vid olika delar av försvarsväsendet.

För närvarande genomgås kustartilleriets korpralskola under

andra anställningsåret, och vid normal befordringsgång äger därefter

befordran till korpralsbeställning rum från och med tredje anställningsåret,

medan motsvarande grad vid armén och flottan nås först från och med fjärde

året och vid flygvapnet vinnes först från och med femte anställningsåret.

Den utbildning, som vinnes i kustartilleriets korpralskola, synes, såvitt kommittén

kan döma, icke fullt likvärdig med arméns furirsutbildning eller

flottans korpralsutbildning. Att kustartilleriets manskap sålunda för närvarande

kommer i åtnjutande av furirs lön efter mindre omfattande teoretisk

utbildning och efter kortare praktisk tjänstgöring än manskapet vid

armén och flygvapnet, synes icke vara riktigt. Enligt lönekommitténs uppfattning

kan kustartilleriets korpralsutbildade manskap först efter genomgående

av den nuvarande lägre underofficersskolan anses fullt jämställt i

utbildningsavseende med arméns och flygvapnets furirer. Intill dess sådan

kompetens vunnits, torde manskapet vid kustartilleriet böra kvarstå i den

nyinrättade mellangraden.

I enlighet med det anförda har lönekommittén föreslagit, att i en enhetlig

löneplan för manskap i allmänhet upptagas tre lönegrader, till vilka hänföras

följande beställningar (här angivna med nuvarande benämningar):

Lönegrad 1: volontärer (meniga) och vicekorpraler vid armén och flygvapnet

samt meniga vid marinen med undantag av 1. klass sjömän och

1. klass kustartillerister;

Lönegrad 2: korpraler vid armén och flygvapnet samt 1. klass sjömän

och 1. klass kustartillerister vid marinen;

Lönegrad 3: furirer vid armén och flygvapnet samt korpraler vid mari
nen.

I förevarande sammanhang har lönekommittén även uttalat önskvärdheten

av viss omläggning av manskapsutbildningen för åvägabringande av

likställighet de olika försvarsgrenarna emellan. En av de delegerade för försvarsväsendets

lönenämnd, sekreteraren C. W. Curtman, har under hänvisning

till rekryteringsförhållandena ytterligare understrukit behovet av en

dylik omläggning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl Maj:ts proposition nr 127.

I samband med tillskapandet av en enhetlig löneplan har det även synts

lönekommittén vara önskvärt att åstadkomma i möjligaste mån enhetliga

benämningar å de olika beställningarna. Kommittén yttrar:

Särskilt otillfredsställande synes vara, att för närvarande korpralsbenämningen

vid armén och flygvapnet å ena sidan samt marinen å andra sidan

användes för utmärkande av beställningar, vilka tillhöra olika lönegrader

samt äro helt olika i fråga örn utbildning och tjänstuppgifter, ett förhållande

som torde vara ägnat att vålla missförstånd exempelvis då manskap från

olika försvarsgrenar efter avgång ur tjänst söker anställning å den civila

arbetsmarknaden. Enligt kommitténs mening bör korpralsbenämningen förbehållas

för beställningar i 2 lönegraden och alltså 1. klass sjömän och 1.

klass kustartillerister vid marinen hädanefter vid befordran till nyssnämnda

mellangrad erhålla benämningen korpral. För den hittillsvarande korpralsgraden

vid marinen torde därför en ny benämning böra tillskapas. För kustartilleriets

vidkommande lärer hinder mot införande av furirstiteln icke föreligga.

Vad flottan angår, har det däremot framhållits, att furirstiteln skulle

vara mindx-e lämplig. Kommittén anser sig böra ifrågasätta, att beställning

i 3 lönegraden vid flottan erhåller benämningen »båtsman».

Vad armén angår, förekomma för närvarande skiljaktiga benämningar å

mellangradsbeställningarna å ena sidan vid artilleriet, där de mot korpralsgraden

svarande beställningarna sedan gammalt benämnas konstapel, samt å

andra sidan vid armén i övrigt. Såvitt kommittén kan bedöma, borde hinder

ej föreligga att även i detta avseende åvägabringa enhetlighet genom övergång

jämväl för artilleriets vidkommande till korpralstiteln.

Särskilda benämningar å de för musikmanskap vid armén avsedda beställningarna

synas icke vara erforderliga.

Det må slutligen framhållas, att vad här framförts i fråga om nya benämningar

på vissa beställningar endast avser att utgöra ett uppslag för åstadkommande

av större enhetlighet. Olika uppfattningar kunna givetvis råda

om de lämpligaste beteckningarna, och denna fråga torde kunna upptagas

til! vidare övervägande i samband med remissbehandlingen av reglementsförslaget.

Avgivna yttranden. Mot kommitténs förslag om sammanförande i en gemensam

löneplan av manskap i allmänhet och om vidtagande av vissa

härför erforderliga organisatoriska omläggningar har någon principiell erinran

icke framkommit under remissbehandlingen av reglementsförslaget.

Förslagen örn slopande av den särskilda lönegraden för vicekorpraler vid

armén och flygvapnet samt örn tillskapande av en särskild lönegrad för 1.

klass sjömän och 1. klass kustartillerister hava sålunda lämnats utan anmärkning.

Chefen för armén Ilar emellertid uttalat, att vicekorpralsgraden

borde bibehållas såsom tjänstegrad och dessutom införas vid de truppslag,

där den nu ej förekommer. Arméförvaltningen har ansett, att med hänsyn

till musikmanskapets från övrigt manskap avvikande ställning i fråga om

kompetenskrav och utbildning till den föreslagna löneplanen för manskap i

allmänhet borde fogas en anmärkning av innehåll, att till respektive lönegrader

skulle hänföras jämväl motsvarande till musikmanskapet hörande beställningshavare.

En sådan anordning har synts ämbetsverket vara att förorda

även ur synpunkten av att vinna överensstämmelse mellan i vederbörliga

stater och i avlöningsreglementet avsedda beställningar.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

39

Med avseende å frågan om åstadkommande av enhetliga benämningar

å de olika manskapsbeställningarna hava under remissbehandlingen

skilda meningar kommit till uttryck. Ur de avgivna yttrandena må

följande återgivas:

överbefälhavaren över rikets försvarskrafter: De föreslagna ändringarna

i benämningen av vissa manskapsbeställningar sakna reellt värde. Vid sådant

förhållande finnes intet skäl att göra våld på en gammal tradition, helst

som ombyte av benämningar alltid under en längre eller kortare tidsperiod

medför osäkerhet och förvirring. Ur militär synpunkt kan fördenskull förslaget

i förevarande del icke biträdas.

Chefen för armén: Förslagen att konstapelstiteln skulle utbytas mot korpralstiteln

samt att särskilda benämningar på de för musikmanskap avsedda

beställningarna icke längre borde förekomma sammanhänga intimt med

andra titelfrågor inom armén och kunna icke lämpligen behandlas separat.

En eventuell revision av de militära titlarna bör sålunda ske i ett sammanhang,

varför kommitténs förslag i förevarande hänseenden icke kan biträdas.

Chefen för marinen: Beträffande frågan om de olika beställningarnas benämning,

kan det finnas fullt fog för att åstadkomma en ändring av den nuvarande

korpralstiteln vid flottan, men till frågan, huruvida den nya titeln

bör bliva »båtsman» eller någon annan, är chefen för marinen ännu icke

redo att taga ställning. Beslut i denna fråga är emellertid icke för närvarande

erforderligt, eftersom frågan ej inverkar på principerna för löneplanens

konstruktion.

Därest flaggkorpralerna kunde överföras till underofficerskåren såsom unofficerare

av 2. graden, skulle benämningen »flaggkorpral» med fördel kunna

användas för den nuvarande korpralsgraden och alltså bliva ställd i paritet

med furir. Benämningen »korpral» för den nya mellangraden bleve då

naturlig.

Marinförvaltningen: Benämningen »båtsman» på de nuvarande korpralerna

vid flottan synes knappast lämplig, enär denna benämning under äldre

tider var den lägsta graden på skalan. Marinförvaltningen ser icke något hinder

för att benämningen furir kommer till användning, varigenom ju en

gemensam benämning för hela försvarsväsendet i lönegraden Ma 3 skulle

kunna genomföras. Mot förslaget, att de nuvarande 1. klass sjömännen

skulle benämnas korpraler, är från ämbetsverkets sida intet att erinra.

Försvar sväsendets lönenåmnd: Vad angår de föreslagna benämningarna

»furir», resp. »båtsman» för de nuvarande korpralerna vid kustartilleriet och

flottan synes det lönenämnden, att beaktansvärda fördelar kunde vinnas

genom en enhetlig benämning för samtliga försvarsgrenar. Därest t. ex.

furirstiteln bleve gemensam för alla tre försvarsgrenarna, kunde den i löneplanen

Ma gjorda uppdelningen mellan armén och flygvapnet å ena samt

marinen å andra sidan slopas.

Försvarsväsendets underbefälsförbund: På grund av att ovisshet varit rådande

örn den allmänna uppfattningen på personalhåll rörande den föreslagna

tjänstebenämningen »båtsman» har underbefälsförbundet anordnat

en omröstning bland korpraler och 1. klass sjömän vid flottan, varvid det

sammanlagda antalet röstande utgjort över 85 procent av de° beställningshavare

det här närmast gäller. Röstfördelningen har utfallit så, att det icke

längre kan råda någon tvekan örn personalens mening i den förevarande

frågan. De avgivna rösterna fördela sig nämligen på följande sätt:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

För titeln

» »

» »

» »

» »

furir

båtsman

sjöfurir

marinfurir

korpral

hava avgivits 861 röster

» » 50 »

» » 15 »

» » 2 »

» » 3 »

Summa 931 röster.

Förbundet hemställer, att under den fortsatta handläggningen av manskapets

lönefråga beaktande måtte skänkas åt den mening, som genom omröstningen

bland personalen kommit till uttryck.

I likhet med lönekommittén finner även jag det vara önskvärt, att nu

radande avvikelser mellan manskapslöneplanerna för de olika försvarsgrenarna

utjämnas. De riktlinjer för åstadkommande av ökad likformighet på förevarande

område, vilka av kommittén angivits och om vilka enighet vunnits

mellan kommittén och personalens representanter, hava icke föranlett någon

principiell erinran från de över förslaget hörda myndigheternas sida.

För egen del finner jag beaktansvärda fördelar vara förenade med sammanförandet

i en gemensam löneplan av allt manskap utom flaggkorpraler

och högbåtsmän. De principer för åstadkommande av detta resultat, vilka

innefattas i kommitténs förslag, äro enligt min mening välgrundade, varför

jag tillstyrker fastställelse av detsamma.

Vad härefter angår frågan om införandet av enhetliga benämningar å de

olika beställningarna, har lönekommittén angivit vissa uppslag för åstadkommande

av ökad likformighet härutinnan och därvid förutsatt, att denna fråga

skulle upptagas till vidare övervägande i samband med remissbehandlingen

av kommitténs förslag. Såsom den föregående redogörelsen giver vid handen,

hava under remissbehandlingen olika meningar yppats på förevarande

punkt, varvid vissa myndigheter ansett en revision av de militära tjänstetitlarna

kunna ansta, under det att från andra håll benämningsfrågan upptagits

till närmare granskning. Den förda diskussionen tager i första hand

sikte på frågan om en ombenämning av den hittillsvarande korpralsgraden

vid marinen. Från marint håll liksom även från personalens sida har härvid

kritik framförts mot den av kommittén för flottans vidkommande ifrågasatta

benämningen »båtsman». Marinförvaltningen och försvarsväsendets

lönenämnd hava för sin del närmast förordat benämningen furir såsom enhetlig

beteckning för den föreslagna 3 lönegraden i löneplanen för manskap

i allmänhet, och inom försvarsväsendets underbefälsförbund har en i det

närmaste enhällig opinion gjort sig gällande till förmån för denna benämning.

För egen del vill jag i betraktande av vad sålunda förekommit och

efter samråd med chefen för försvarsdepartementet uttala mig för att furirstiteln

kommer till användning såsom enhetlig benämning för beställning tillhörande

nämnda lönegrad.

Vad armén beträffar, har chefen för armén motsatt sig ett utbytande av

den nuvarande konstapelstiteln mot korpralstiteln. Med hänsyn härtill och

då i detta fall de praktiska skälen för en ombenämning icke göra sig lika

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

41

starkt gällande som i fråga om den nuvarande korpralsgraden vid marinen,

har jag — likaledes efter samråd med chefen för försvarsdepartementet —

ansett mig icke böra ifrågasätta ett slopande av konstapelstiteln.

I likhet med lönekommittén anser även jag, att särskilda benämningar å

de för musikmanskap vid armén avsedda beställningarna icke äro påkallade.

Att, såsom arméförvaltningen föreslagit, till löneplan Ma skulle fogas

en anmärkning av innehåll, att till respektive lönegrader skulle hänföras

jämväl motsvarande till musikmanskapet hörande beställningshavare, synes

mig ej vara nödvändigt, även om i vederbörliga stater nuvarande benämningar

å beställningar för musikmanskap i fortsättningen bibehållas oförändrade.

Den av lönekommittén berörda frågan örn viss omläggning av manskapsutbildningen

för åvägabringande av likställighet mellan de olika försvarsgrenarna

lärer komma att upptagas inom försvarsdepartementet i samband

med behandlingen av ett utav den s. k. 1939 års rekryteringsutredning den

21 december 1939 framlagt förslag angående rekryteringen av försvarsväsendets

officerskårer m. m.

Löneplanernas tekniska byggnad m. m.

1936 års lönekommitté. Med avseende å frågan om löneplanernas tekniska

byggnad m. m. har kommittén anfört huvudsakligen följande (sid. 36—37):

Såsom förut framhållits, bör den särskilda löneplanen för flaggkorpraler

och högbåtsmän dyrortsgraderas enligt samma grunder, som kommit i tilllämpning

beträffande löneplanerna för officerare och underofficerare m. fl.

samt för civila tjänstemän. Jämväl i övrigt torde denna löneplan i princip

böra erhålla samma uppbyggnad som löneplanen för underofficerare (löneplan

UO). Antalet löneklasser torde sålunda för vardera lönegraden böra bestämmas

till fem, vilka delvis böra vara gemensamma för båda lönegraderna.

Då det synts lämpligt, att lönegraden för högbåtsmän i avseende å såväl begynnelse-

som slutlön lägges en löneklass under lönegraden för flaggkorpraler,

skulle totala antalet löneklasser i löneplanen bliva sex. Tidsintervallerna

för uppflyttning i löneklass torde liksom beträffande officerare och underofficerare

m. fl. böra bestämmas till tre år.

Löneplanen för flaggkorpraler och högbåtsmän torde böra benämnas löneplan

Mb till skillnad från löneplanen för manskap i allmänhet, för vilken

föreslås beteckningen löneplan Ma. För närvarande finnas till löneplan Mb

hänförliga beställningar endast vid marinen, men med hänsyn till möjligheten

av att liknande beställningar framdeles kunna komma alt inrättas vid

annan försvarsgren har kommittén ansett, att löneplanen ej bör erhålla en

benämning med direkt syftning på marinen.

Löneplanen för manskap i övrigt (löneplan Ma) skulle, såsom förut

nämnts, enligt kommitténs förslag upptaga tre lönegrader. I fråga örn indelning

i övrigt av denna löneplan må erinras, att för närvarande löneplanerna

Maf och Mm för de särskilda lönegraderna upptaga dels begynnelselön och

dels förhöjda lönebelopp för olika tjänstetider. Härvid tillämpas beträffande

de lönegrader, örn vilka nu är fråga, etlårsinlervaller för löneförhöjningarna;

genom provisoriska anordningar lia dock för furirsgraden införts förhöjningar

vid sidan av löneplanen med tillämpning av längre tidsintervaller. För

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 127-

Departements
chefen.

tillträdande av löneförhöjning vid de olika lönegraderna tillgodoräknas hela

tjänstetiden och alltså icke endast tjänstetid i vederbörande beställning.

Enligt lönekommitténs mening är det önskvärt, att löneplan Ma uppbygges

på likartat sätt som löneplanerna för befattningshavare i övrigt inom

statsförvaltningen och sålunda indelas i ett antal löneklnsser, vilka delvis göras

gemensamma för olika lönegrader, samt att lönetursreglerna grundas på

sneddningsprincipen, som innebär att den befordrade, oavsett sammanlagd

tjänstetid, erhåller lön lägst enligt löneklassen närmast högre än den han

tillhört i den lägre lönegraden, med tillgodoräknande tillika av viss tid, varunder

han i den lägre lönegraden tillhört närmast underliggande löneklass.

Härigenom ernås större likformighet och rättvisa de olika beställningshavarna

emellan. En anordning av denna innebörd synes —- efter den omläggning

beträffande beställningarnas hänförande till lönegrader m. m., som i det

föregående föreslagits — utan svårighet låta sig genomföra.

Antalet löneklasser i löneplan Ma föreslås för vardera av de båda lägsta

lönegraderna (menig, korpral) till fem. Så stort antal löneklasser är visserligen

icke behövligt vid normal befordringsgång men har ansetts likväl böra

upptagas i betraktande av de avvikelser från den regelmässiga befordringsturen,

som i individuella fall kunna förekomma, och särskilt med hänsyn

tagen till den icke sällan långsammare befordringsgång, som förekommer för

musikpersonal vid armén. Kommittén vill i detta sammanhang framhålla,

att antalet löneklasser i dessa lönegrader icke rimligen får tagas till intäkt

för kvarhållande i tjänst av manskap, som icke kvalificerat sig för befordran

till högre beställning, under längre tid än som är ur tjänstesynpunkt påkallat.

För furirs-(båtsmans-) graden torde ett större antal löneklasser vara behövligt

bland annat med hänsyn till förekommande ojämnheter med avseende

å tiden för underofficersbefordran. Med hänsyn i främsta rummet till

befordringsförhållandena för arméns personal förordar kommittén, att antalet

löneklasser i 3 lönegraden bestämmes till sju.

Begynnelselönen för korpralsgraden torde böra sättas vid löneklass 4 och

för furirs-(båtsmans-)graden vid löneklass 6. I enlighet härmed skulle de

olika lönegraderna komma att omfatta följande löneklasser, nämligen 1 lönegraden

löneklasserna 1—5, 2 lönegraden löneklasserna 4—8 samt 3 lönegraden

löneklasserna 6—12.

I fråga örn tidsintervallerna för uppflyttning i löneklass torde för de båda

lägre lönegraderna, liksom hittills, genomgående böra tillämpas ettårsintervaller.

För furirsgraden tillämpas för närvarande liksom för korpralsgraden

vid marinen enligt löneplanerna genomgående ettårsintervaller; för de

båda ytterligare avlöningsförhöjningar, vilka genom provisoriska anordningar

tillskapats vid armén, utgöra emellertid tidsintervallerna respektive tre och

fem år. Lönekommittén har ansett sig böra förorda tillämpning av ettårsintervaller

till och med det anställningsår, under vilket i normala fall underofficersexamen

avlägges; den sista ettårsuppflyttningen skulle sålunda regelmässigt

ernås från och med åttonde anställningsåret. För återstående löneklasser

torde böra tillämpas treårsintervaller. Kommittén förordar alltså,

att ettårsintervaller i löneplan Ma tillämpas för löneklasserna 1—9 samt treårsintervaller

inom löneklasserna 10—12.

Lönekommitténs förslag i fråga om den tekniska konstruktionen av manskapslöneplanerna

ansluter sig i tillämpliga delar till de principer, som vunnit

tillämpning beträffande befattningshavare i övrigt inom statsförvaltningen.

Från min sida är icke något att erinra mot förslaget i denna del. Ett

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

43

under remissbehandlingen framställt yrkande om tillämpande av tvåårsintervaller

för uppfattning inom löneklasserna Ma 10—12 kan jag således ej

biträda.

Lönebeloppens avvägning.

I lönekommitténs direktiv har anförts, att en omprövning av den hittillsvarande

utgångspunkten för lönesättningen för menigt manskap påkallas

icke blott av de förändringar i löneläget för lantarbetarna, som ägt rum

under tiden efter fastställandet av nu gällande lönesatser för det fast anställda

manskapet, utan även med hänsyn till de förskjutningar, vilka syntes

hava skett och till äventyrs ytterligare kunde anses önskvärda beträffande

manskapets rekrytering från olika samhällsgrupper.

1936 års lönekommitté. Kommittén har lämnat en redogörelse dels för hittillsvarande

utgångspunkter för lönesättningen och dels för utvecklingen

såväl av rekryteringsförhållandena för olika grenar av försvarsväsendet som

ock av lönenivån för vissa löntagargrupper utom statens tjänst (sid. 37—

40). I anslutning härtill uttalar kommittén såsom sin mening, att med hänsyn

till den allmänna löneutvecklingen under den tid, som förflutit sedan

manskapslönerna senast reglerats, en höjning såväl av begynnelselönen för

menigt manskap som ock av övriga lönesatser för dessa beställningshavare

måste anses motiverad.

Med avseende å löneavvägningen anför kommittén vidare (sid. 40-—41):

Vid de överväganden, som ägnats frågan om utgångspunkterna för lönesättningen,

har kommittén varken av tillgängliga uppgifter angående rekryteringskällorna

eller i övrigt funnit anledning att vid begynnelselönens fixerande

söka direkt anknytning till lönenivån för någon viss löntagargrupp.

Begynnelselönens betydelse för manskapets rekrytering ur olika samhällslager

bör enligt kommitténs uppfattning icke överskattas. Det bör vid denna

frågas bedömande beaktas, att inträde i manskapsanställning äger rum i

unga år, att de första anställningsåren väsentligen äro att betrakta såsom

utbildningsår och att täta löneförhöjningar komma manskapet till del genom

löneklassuppflyttning i innehavande beställning samt genom i allmänhet

snabbt inträdande befordringar. Det nyanställda meniga manskapet är

i främsta rummet att betrakta såsom lärlingar, vilka ha att genomgå en

utbildning, som — förutom att den gör dem skickade för underbefälsfunkl

ion er i militärtjänsten — skänker dem ett värdefullt underlag för en framtida

verksamhet på andra levnadsbanor. Denna utbildning och de framtida

förvärvsmöjligheter, som därå kunna grundas, torde — i förening med vissa

åtgärder för underlättande av avskedat manskaps övergång till civila levnadsbanor,

till vilka kommittén i det följande återkommer — för en tillfredsställande

rekrytering vara av större betydelse än lönenivån för det nyanställda

manskapet. Den höjning av lönebeloppen, som även för de yngsta

manskapsgruppernas del bör komma till stånd, synes böra avvägas efter

vad som kan anses skäligt under beaktande av nyss anförda omständigheter

men utan bestämd anknytning till inkomstläget för någon viss samhällsgrupp.

Den bestämning av lönebeloppen, som med iakttagande av olika i det föregående

angivna synpunkter föreslås av lönekommittén, utgör — liksom löne
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

planernas uppbyggnad oell lönesystemets utformning över huvud taget -—•

resultatet av förhandlingar mellan lönekommittén och personalorganisationens

utsedda representanter, varvid man genom sammanjämkning av olika

inom kommittén och av personalrepresentanterna framförda meningar i

fråga om löneförbättringens storlek för olika grupper av beställningshavare

lyckats uppnå enighet kring den avvägning av beloppen, som innefattas i de

förslag till löneplaner, vilka framläggas av kommittén.

Vid avvägningen av beloppen hava givetvis lönerna samt de förut angivna

hyres- och ortstilläggen bedömts i ett sammanhang och med beaktande av

föreslagna regler för rörligt tillägg. Utgångspunkterna hava generellt sett

v.ai''t’0att den genomsnittliga löneökningen för manskap med rätt till naturaförmåner

icke borde uppgå till samma storlek som de beviljade löneförbättringarna

för helt kontantavlönade befattningshavare i statens tjänst, att

större löneökningar borde tillerkännas äldre manskap än meniga med kort

anställningstid samt att löneförbättringarna borde vara större för beställningshavare

å dyrare orter än å billigare.

Angående de föreslagna lönebeloppen har kommittén beträffande löneplan

Ma påpekat bland annat följande:

Begynnelselönen för menig har ansetts böra höjas från 600 till 684 kronor

för år eller med 7 kronor för månad. Den löneökning, som vid bifall härtill

inträder för nyanställd menig, blir emellertid i högre indexlägen än det,

efter vilket de fasta lönerna avvägts (indexläget 156/157 enligt skalan för

nuvarande dyrtidstillägg), större än vad löneplanen utvisar tack vare att

rörligt tillägg skulle utgå även å dessa löner, vilka för närvarande ej äro

förenade med rätt till dyrtidstillägg. Kommitténs förslag och de löneförbättringar,

som därmed eftersträvats, hava närmast avvägts på grundval av

överväganden, avseende indexläget 168/169 (= index 108 på den nya indexskala,

som utgår från 1935 som basår). Vid detta indexläge uppgår löneökningen

för nyanställd menig till 106 kronor för år. Beloppen för de närmast

följande löneklasserna hava ansetts böra avvägas så, att de bereda en

ungefär motsvarande, i vissa fall något större löneökning åt innehavare av

vicekorpral sbest dl lii ing. På grund härav Ilar löneökningen för menig med

längre tjänstetid än 12 månader något stegrats. Korprals begynnelselön

(löneklassen Ma 4) föreslås till 1,176 kronor för år, vilket för korpral vid

armén och flygvapnet medför en löneökning av 220 kronor. För nuvarande

1. klass sjömän och 1. klass kustartillerister, vilka enligt förslaget flyttas

upp från meniggraden till lönegraden Ma 2, blir ökningen avsevärt större. Å

andra sidan kommer för det manskap vid kustartilleriet, som enligt hittillsvarande

ordning efter avslutad korpralsutbildning befordrats till nuvarande

korpralsbeställning men som enligt förslaget får stanna i den nya

korpralsgraden intill dess lägre underofficersskola genomgåtts, löneökningen

att reduceras till ett belopp, som är mindre än nu utgående provisorisk

avlöningsförstärkning; i vissa tjänstetidslägen inträder t. o. m. sänkning

i förhållande till beloppen i nu gällande löneplan. För furir (båtsman)

har begynnelselönen (löneklass Ma 6) upptagits till 1,500 kronor, vilket

för arméns furirer innebär en löneökning vid index 168/169 av 240 kronor

för år. För furir eller båtsman med så lång tjänstetid, att rätt till hyresocli

ortstillägg inträtt, blir löneökningen i allmänhet större, särskilt på dyrare

orter, men för ogift personal, som ju hittills icke haft rätt till hyresbidrag,

jämväl på billigare orter. Störst blir löneökningen i furirsgraden för gift beställningshavare

med en tjänstetid av över 48 men under 72 månader, vilka

beställningshavare hittills icke ägt uppbära hyresbidrag men enligt förslaget

skulle bliva berättigade till hyres- och ortstillägg. Löneökningen utgör för

gift furir i nämnda tjänstetidsläge på E-ort omkring 800 kronor och på I-ort

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 127.

45

omkring 1,100 kronor, allt vid indexläget 168/169. För gift manskap med

mer än 72 tjänstemånader inträder å andra sidan å de billigaste orterna en

relativ sänkning, i det att löneökningen på A-ort — där dock för närvarande

ej finnas några beställningshavare — understiger och på B-ort endast obetydligt

överstiger ett belopp motsvarande den nuvarande provisoriska avlöningsförstärkningen.

En dylik relativ sänkning är en ofrånkomlig konsekvens

av den i förslaget eftersträvade starkare graderingen av löneförmånerna

efter ortsdyrheten genom ökning av löneskillnaden mellan billigare

och dyrare orter.

Vad angår löneplan Mb, har kommittén ansett denna löneplan böra konstrueras

efter samma grunder som löneplan UO i militära avlön ingsreglementet.

Det har därvid även synts kommittén naturligt, att vissa löneklasser

i nämnda båda löneplaner göras gemensamma. Lönekommittén har i

sådant avseende föreslagit, att löneklasserna 4—6 i löneplan Mb bestämmas

lika med löneklasserna 1—3 i löneplan UO.

I detta sammanhang har kommittén erinrat, hurusom 1939 års riksdag i

skrivelse nr 426 i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till militärt avlöningsreglemente

(prop. nr 245) anhöll, att Kungl. Majit ville i samband med pågående

utredning rörande avlöningsförhållandena för det fast anställda

manskapet vid försvarsväsendet taga under omprövning, i vad mån en jämkning

kunde befinnas erforderlig i den i reglementet intagna löneplanen för

underofficerare (löneplan UO). I motiveringen till denna hemställan anförde

riksdagen bland annat, att det syntes vara förtjänt av övervägande, huruvida

icke i samband med manskapslöneregleringen någon mindre jämkning

uppåt av lönebeloppen i de lägsta löneklasserna av löneplan UO kunde vara

av förhållandena motiverad. Vid anmälan av riksdagens skrivelse i denna

del har Kungl. Majit anbefallt 1936 års lönekommitté att i anslutning till den

kommittén åliggande utredningen örn lönereglering för det fast anställda

manskapet avgiva utlåtande i den av riksdagen sålunda berörda frågan.

För ernående av en lämplig relation mellan å ena sidan lönebeloppen i

löneplan Ma jämte utgående naturaförmåner eller ersättning för sådana förmåner

— däri inbegripet hyres- och ortstillägg — och å andra sidan lönebeloppen

i löneplan Mb har lönekommittén funnit anledning föreslå en sådan

avvägning av beloppen i sistnämnda löneplan, att lönerna i löneklasserna

Mb 4 och 5 komma att något överstiga nu gällande belopp enligt löneklasserna

UO 1 och 2. En viss höjning av beloppen i sistnämnda båda löneklasser

erfordras därför för åvägabringande av den nyss förordade överensstämmelsen

mellan löneklasserna Mb 4—6 och UO 1—3. Kommitténs förslag

innebär härutinnan en höjning å A-ort beträffande löneklassen UO 1

med 102 kronor och beträffande löneklassen UO 2 med 36 kronor. Härvid

påkallas jämväl en ökning med 6 kronor av de för dessa löneklasser nu fastställda

ortsskillnadsbeloppen, i följd varav höjningen för I-ort kommer att

uppgå till 150 kronor för löneklassen UO 1 och 84 kronor för löneklassen

UO 2.

De löneökningar, som — under visst hänsynstagande lill bortfallande rätt

till naturaförmåner — enligt kommitténs förslag skulle inträda för beställ
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Departements
chef

en.

ningshavare tillhörande löneplan Mb, variera för olika tjänstetider och å

olika ortsgrupper men bliva i allmänhet betydande. Störst bliva givetvis

ökningarna å de dyrare orterna. Vid indexläget 168/169 utgör enligt förslaget

den lägsta löneökningen för gift manskap å E-ort 539 kronor för högbåtsman

och 440 kronor för flaggkorpral samt å I-ort 651 kronor för högbåtsman

och 600 kronor för flaggkorpral. De största ökningarna bliva för

gifta beställningshavare å E-ort vid samma indexläge för högbåtsman 889

kronor och för flaggkorpral 704 kronor. För ogift personal, som ju för närvarande

ej äger rätt till hyresbidrag utan allenast åtnjuter den i nuvarande

löneplan Mm upptagna enhetliga kontantlönen jämte naturaförmåner, bliva

löneökningarna ännu större, emedan övergången till enbart kontantlönesystem

medför lika lön för ogifta och gifta beställningshavare.

De avsevärda löneförbättringar, som sålunda skulle beredas flaggkorpraler

och högbåtsmän, äro enligt lönekommitténs uppfattning motiverade med

hänsyn till att dessa beställningshavare i förhållande till sin utbildning och

tjänstetid samt till sina uppgifter inom försvarsväsendet hittills varit i lönehänseende

ogynnsamt ställda. Den omläggning av lönesystemet, som för

deras del nu vidtages, innebär att lönenivån för denna personal undergår en

höjning av ungefär samma storleksordning som den löneökning, vilken hittills

tillkommit flaggkorpral vid befordran till underofficersbeställning. Däremot

blir löneökningen vid framdeles inträdande befordran till underofficersbeställning

i motsvarande mån mindre än hittills, i det att genom suddning

från löneplan Mb till löneplan UO uppstår en löneökning endast av

den storleksordning, som kommer en underofficer till del vid befordran från

lägre till högre underofficersbeställning.

Vissa tabeller, som belysa löneförändringarna enligt de föreslagna löneplanerna

Ma och Mb, finnas fogade vid betänkandet (sid. 241—253).

Avgivna yttranden. Flertalet av de hörda myndigheterna hava lämnat

kommitténs förslag till lönesättning utan erinran eller förklarat sig kunna

tillstyrka detsamma. Sålunda framhåller arméförvaltningen, att de föreslagna

lönebeloppen för de olika löneklassema i allmänhet synts ämbetsverket

vara väl avvägda. Överbefälhavaren samt cheferna för armén och marinen

hava emellertid ansett löneökningen i vissa lönelägen vara väl knapp

för att säkerställa önskvärda rekryteringsmöjligheter. överbefälhavaren och

arméchefen hava sålunda uttalat, att den föreslagna ökningen av menigs begynnelselön

från 600 till 684 kronor vore alltför ringa; chefen för marinen

anser väl, att den föreslagna begynnelselönen kan anses tillfredsställande med

hänsyn till manskapets lärlingsstadium, men förordar en betydande löneförhöjning

från och med fjärde anställningsåret eller den tidpunkt, då manskapets

yrkesutbildning i stort sett är avslutad.

Såsom den föregående redogörelsen giver vid handen, hava utgångspunkterna

för bestämmandet av den löneförbättring för det fast anställda manskapet,

som innefattas i de av lönekommittén framlagda löneplaneförslagen,

generellt sett varit, att den genomsnittliga löneökningen för manskap med

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

47

rätt till naturaförmåner icke bör uppgå till samma storlek som de av riksdagen

åren 1938 och 1939 beslutade löneförbättringarna för helt kontantavlönade

befattningshavare, att större löneökningar böra tillerkännas äldre

manskap än meniga med kort anställningstid samt att löneförbättringarna

böra vara större för beställningshavare å dyrare orter än å billigare.

De principer för bestämmande av lönenivån för det fast anställda manskapet,

på vilka det föreliggande löneregleringsförslaget sålunda grundats,

synas mig bärande, och jag finner mig böra giva min anslutning till den

avvägning av den reella löneförbättringen, som innefattas i de framlagda

förslagen till löneplaner. Någon jämkning av lönenivån i enlighet med de av

överbefälhavaren och chefen för armén, å ena, samt chefen för marinen, å

andra sidan, från motsatta utgångspunkter framförda yrkandena kan jag

således icke förorda, helst som vid lönebeloppens avvägning enighet vunnits

mellan kommittén och vederbörande personalorganisation beträffande löneförbättringens

storlek i de skilda lönelägena.

Till belysande av den samlade verkan av lönebeloppen i löneplan Ma samt

de föreslagna beloppen av hyres- och ortstillägg har lönekommittén å sid. 43

i sitt betänkande intagit en sammanställning över de belopp i lön samt hyres-

och ortstillägg, vilka under olika anställningsår skulle tillkomma en

ogift och en gift beställningshavare vid armén, som efter normal befordringsgång

upp till furirsgraden kvarstår i denna grad intill dess slutlönen

uppnåtts, varvid tillika gjorts jämförelse med nuvarande avlöningsförmåner,

inklusive provisoriska tillägg med undantag av den provisoriska avlöningsförstärkningen.

Till grund för nämnda sammanställning har kommittén lagt

hyres- och ortstillägg för E-ort samt rörligt tillägg vid indexläget 168/169.

I syfte att belysa den samlade verkan av lönebeloppen samt hyres- och

ortstilläggen vid det indexläge — 174/175 på den hittills för dyrtidstilläggsberäkningen

gällande indexskalan — efter vilket avlöningsanslagen i budgetförslaget

för nästkommande budgetår beräknats, anser jag mig här böra intaga

cn motsvarighet till berörda av lönekommittén upprättade sammanställning:

Anställ-

ningsår

Kontant lön jämte hyres- och ortstillägg å E-ort

Ökning i förhållande till

nuvarande kontanta

förmåner

ogift

kronor

gift

kronor

ogift

kronor

gift

kronor

l:a

718

718

118

118

2:a

875

875

119

119

3:e

1,254

1,254

234

234

4:e

1,608

1,608

252

252

5:e

1,738

2,327

250

839

6:e

1,869

2,458

213

802

7:e

2,000

2,589

188

453

8:e

2,131

2,719

175

439

9:e

2,471

2,719

515

439

10:e

2.471

2,719

515

439

Ilie

2,602

2,850

514

438

12:e

2,602

2,850

514

438

13:e

2,602

2,850

514

438

14:e

2,733

2,981

645

569

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Beträffande de genomsnittliga löneförbättringar, som enligt förslaget skulle

vid olika indexlägen framkomma för olika grupper av beställningshavare,

får jag hänvisa till en i det följande å sid. 67 intagen sammanställning.

3. Vissa förmåner i syfte att underlätta avskedat manskaps

övergång till civilanställning.

Frågan örn åtgärder för underlättande av avskedat manskaps övergång

till civila levnadsbanor har under senare år tilldragit sig betydande uppmärksamhet

i diskussionen om del stamanställda manskapets förhållanden samt

upprepade gånger varit föremål för prövning av statsmakterna.

De avskedspremier, som under vissa förutsättningar utgå till avgående

manskap, tillkommo redan i anslutning till genomförandet av 1914 års härordning.

De voro ursprungligen att betrakta såsom ett led i åtgärder för

underlättande av den då otillfredsställande manskapsrekryteringen. Härav

föranleddes den differentiering av avskedspremiernas belopp mellan olika

försvarsgrenar och, för arméns vidkommande, mellan olika truppförband,

som ännu är gällande. Redan från början betonades emellertid såsom ett

viktigt moment i avskedspremiernas karaktär deras uppgift att för manskap,

som efter längre tids anställning avgår ur militärtjänsten, utgöra ett

stöd då det gäller att vinna utkomst på en civil levnadsbana.

Avskedspremierna äro av två slag, en lägre, som utgår efter 6 års tjänst,

samt en högre, vartill rätt vinnes genom 9 års tjänst. Den lägre avskedspremien

varierar vid armén mellan 400, 600 och 700 kronor vid olika truppförband.

Det högsta beloppet utgår endast vid tre truppförband i Norrland,

och de övriga förekommande beloppen, 400 respektive 600 kronor,

gälla för vardera ett tjugutal av arméns truppförband. Den högre avskedspremien

(efter 9 års tjänst) vid armén varierar på samma sätt vid olika

truppförband mellan 700, 1,000 och 1,100 kronor. Vid marinen utgöra avskedspremierna

generellt, den lägre 600 kronor och den högre 1,000 kronor.

Vid flygvapnets samtliga truppförband utgå avskedspremierna med samma

belopp, som lägst förekomma vid armén, d. v. s. 400 kronor efter 6 års

samt 700 kronor efter 9 års tjänst. För rätt till avskedspremie kräves ej

fullständig underbefälsutbildning utan allenast att vederbörande vid avgången

innehar underbefälsbeställning. Premie tillkommer ej avgående underbefäl,

som erhåller fast anställning vid samma eller annan avdelning vid

krigsmakten eller anställning vid försvarsväsendet i befattning, å vilken

militära tjänstepensionsreglemenlet äger tillämpning. Enligt beslut av 1939

års riksdag kan däremot premie, i motsats till vad tidigare varit stadgat,

tillkomma jämväl avgående manskap, som erhållit civilanställning i statens

tjänst.

För beredande av avskedspremie äro i nu gällande riksstat beräknade

anslagsmedel om tillhopa 236,000 kronor. Kostnaderna för ändamålet hava

under de två senast förflutna budgetåren utgjort i runda tal för budgetåret

1937/38 282,000 kronor och för budgetåret 1938 39 231,000 kronor.

En av de mest betydelsefulla åtgärderna i syfte att underlätta möjligheterna

för avgående manskap att vinna civilanställning torde vara den anordning

med s. k. överstatsanställning, som tillkom genom statsmakternas

beslut år 1934. Denna anordning innebär, att manskap med furirsutbildning

eller motsvarande utbildning, som kan räkna minst 6 års anställning och

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

49

vars anställningskontrakt utgår på hösten, äger erhålla anställning över stat

med bibehållna avlöningsförmåner kontant och in natura under högst ett

halvår elter anställningskontraktets utgång. Anordningen åsyftar i främsta

rummet att undvika, att hela massan av avgående militärmanskap vid en

ur civilanställningssynpunkt ogynnsam tidpunkt av året — på hösten —•

på en gång utföres i den civila arbetskonkurrensen, samt att giva det äldre

manskapet, för vilket civilanställningsspörsmålet är mest brännande, stödet

av fortsatt anställning och avlöning under en övergångstid mellan militär

anställning i egentlig mening och civil sysselsättning. Samtidigt möjliggör

anställningsformen över stat beredande av ledighet åt vederbörande beställningshavare

för utbildning och provtjänstgöring m. m. samt beviljande av

omedelbart avsked, då civilanställning vinnes. Hittills har riksdagens bemyndigande

angående beredande av dylik anställning lämnats för ett år i

sänder. Anordningen har sålunda ännu karaktär av en försöksanordning,

men det har förutsatts, alt frågan om överstatsanställningens framtida fortbestånd

skulle göras till föremål för prövning i samband med löneregleringen

för manskapet.

Kostnaderna för överstatsanställning beräknades ursprungligen för samtliga

försvarsgrenar till något över 200,000 kronor för år, däri inbegripet ej

blott avlöningar utan jämväl utgifter för naturaförmåner. Emellertid hava

kostnaderna i verkligheten stigit till betydligt högre belopp, i det att de för

budgetåren 1934/35—1937/38 varierat mellan omkring 250,000 och 275,000

kronor enbart för löner (exklusive dyrtidstillägg) men utan hänsyn tagen till

kostnader för underhåll in natura.

För alt underlätta det fast anställda manskapets möjligheter att vinna

utbildning och tjänstgöringsmeriter i och för civilanställning har vidare genom

en år 1934 vidingen ändring i 1928 års manskapsavlöningsreglemente

öppnats möjlighet för manskapet till ledighet i civilanställningssyfte med

helt eller delvis bibehållna avlöningsförmåner. Den vidtagna ändringen

har lagt i Kungl. Majlis hand en vidsträckt befogenhet att efter omständigheterna

bestämma avlöningsförmånerna under dylik ledighet, och på grundval

härav har utbildat sig en praxis, enligt vilken vid ärendenas avgörande

hänsyn tages dels till vederbörandes tjänstetid i militäranställningen, dels

till hans ekonomiska behov på grund av familjeförhållanden, dels ock till

den ersättning, som eventuellt uppbäres under civil tjänstgöring.

I detta sammanhang må vidare omnämnas, att under senare år tillkommit

särskilda civilanställningsorgan, som ha att verka för förmedling av

civilanställning åt uttjänt manskap, nämligen dels lokala civilanställningskommissioner

vid de olika truppförbanden, dels ock en central civilanställningsbyrå.

Den centrala civilanställningsbyrån, som är direkt underställd

Kungl. Majit och för vilken fastställts instruktion den 17 december

1937 (nr 905), har till huvudsaklig uppgift att verka för beredande av civilanställning

åt uttjänt manskap och därvid utöva ledande och rådgivande

verksamhet jämväl i fråga om arbete, som fullgöres av de lokala civilanställningskommissionerna.

Byrån fullgör jämväl vissa uppgifter med avseende

å försvarsväsendets manskapsrekrytering.

Slutligen må erinras, att i samband med de under de båda senaste åren

verkställda löneregleringarna för tjänstemän vid civilförvaltningen och försvarsväsendet

införts en vidgad ridt till flgttningsersuttning, innebärande

alt dylik ersättning må utgå jämväl lill manskap, som övergår till annan

statlig anställning. Denna ersättning, som sålunda må utgå även vid tillträde

lill anställning såsom extra tjänsteman eller aspirant, iir av betydelse för

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 127.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

underlättande av manskapets övergång till statsanställning på annan ort än

förläggningsorten för det förband, varifrån avgång äger rum.

1936 års lönekommitté. Lönekommittén uttalar, att det synts kommittén

naturligt, att en omprövning av nuvarande anordningar för underlättande av

avgående manskaps övergång till civila levnadsbanor verkställes i samband

med avvägningen av lönenivån och utformandet av lönebestämmelserna för

fast anställt manskap. Härom anför kommittén huvudsakligen följande (sid.

49—53):

Vissa av dessa anordningar utgöra, även om de ej kunna betraktas såsom

en direkt eller allmän avlöningsform, för det manskap som uppfyller de med

anordningarna förbundna villkoren ett tillskott till de allmänna avlöningsförmånerna

av den betydelse, att det ej kan förbigås vid lönefrågans bedömande.

En dylik omprövning av civilanställningsförmånerna i samband

med löneregleringen har ock från statsmakternas sida förutsatts. Här

avsedda anordningar äro för närvarande reglerade helt vid sidan av gällande

avlöningsbestämmelser och utgöra delvis åtgärder av försökskaraktär. I

den mån för framtiden bestående anordningar anses böra vidtagas och

fråga är örn kontanta förmåner till avgående manskap, böra dessa förmåner

enligt lönekommitténs mening i sina huvuddrag regleras eller i varje fall omnämnas

i avlöningsreglementet. Detta gäller sålunda i första hand avskedspremierna

samt rätten till s. k. överstatsanställning.

Såvitt lönekommittén kan döma, lära de nuvarande anordningarna på förevarande

område få anses välmotiverade och i stort sett ägnade att fylla sin

uppgift. Vad avskedspremierna beträffar, har under senare år icke från

något håll ifrågasatts ett avskaffande av desamma. Någon ändring av premiernas

natur har under den senaste tiden ej varit aktuell. Ej heller lönekommittén

anser någon omläggning av premiernas karaktär och syfte böra

ifrågakomma. Premierna böra alltjämt betraktas huvudsakligen såsom en

förmån avsedd att för underbefäl, som under relativt lång tid kvarstått i

tjänst men som icke kan beräknas finna sin framtida bärgning i militäranställning,

underlätta en övergång till civil sysselsättning. Såsom framgår

av den föregående redogörelsen, infördes avskedspremierna ursprungligen

såsom ett led i åtgärder för att underlätta manskapsrekrytering och rekapitulation,

och premiebeloppen sattes därför högre vid vissa delar av krigsmakten,

där svårigheter med avseende å rekryteringen visat sig föreligga. Denna

synpunkt torde numera väsentligt hava förlorat i betydelse. Ehuru givetvis

möjligheten till avskedspremie efter långvarig tjänstgöring — liksom överhuvud

taget anordningar i civilanställningssyfte — allmänt sett äro ägnade

att bidraga till en god rekrytering, synes det knappast berättigat att förmoda,

att utsikten till en större premie vid ett truppförband än vid ett annat

spelar någon roll för rekryteringsmöjligheterna vid olika truppförband. Erfarenheten

synes icke giva stöd för antagandet att en yngling, som söker fast

anställning vid försvarsväsendet, skulle välja truppförband med tanke på

den avskedspremie han tidigast efter en sexårig anställning kan erhålla. Om

alltså, såsom lönekommittén håller före, rekryteringssynpunkterna i detta

sammanhang böra skjutas i bakgrunden och tyngdpunkten läggas på avskedspremiernas

uppgift såsom ett led i civilanställningsåtgärderna, följer

enligt kommitténs uppfattning härav, att tillräcklig anledning ej längre förefinnes

att vid skilda grenar av försvarsväsendet bibehålla olika belopp för

avskedspremierna. En utjämning av nuvarande skillnader i premiernas belopp

bör alltså enligt kommitténs mening äga rum.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

51

En dylik utjämning kan givetvis verkställas på olika sätt. Vid de förhandlingar,

som i detta ämne förts med de utsedda personalrepresentanterna,

hava dessa ifrågasatt, att i samband med utjämningen en genomsnittlig

höjning av nuvarande premiebelopp skulle komma till stånd. Lönekommittén

har icke kunnat biträda denna uppfattning. Med hänsyn till den

löneökning och de övriga förbättringar, som genom antagandet av kommitténs

förslag till nytt avlöningsreglemente skulle inträda, samt icke minst

i betraktande av de betydande och delvis för staten kostsamma utvidgningar

av civilanställningsåtgärderna, vilka efter avskedspremiernas tillkomst ägt

rum, synes det kommittén nödvändigt att verkställa den avsedda utjämningen

på sådant sätt, att kostnaderna för avskedspremierna för framtiden komma

att hålla sig inom eller i varje fall icke i nämnvärd mån överstiga den ram,

som skulle hava gällt därest nuvarande regler örn beloppen lämnats orubbade.

I fråga örn avvägningen av avskedspremiernas belopp är lönekommittén

vidare av den meningen, att den premie, vartill rätt vinnes efter minst 9 års

anställning, icke bör sättas alltför högt. Varken ur personalens eller ur

statens synpunkt kan det anses önskvärt att i fråga örn manskap, som ej

har utsikt att vinna framtida befordran, stimulera till ett kvarstannande i

tjänst i större utsträckning under så avsevärd tid som 9 år. För manskapet

måste givetvis svårigheterna att övergå till en ny levnadsbana ökas med

åldern; ur statens synpunkt är det till fördel, att omsättning vinnes inom

manskapskadern därigenom att äldre underbefäl, som ej har utsikt att ernå

underofficersbefordran, träder tillbaka för att lämna plats för yngre krafter,

något som även medför ett tillskott till reserverna.

Ur här antydda synpunkter har lönekommittén efter övervägande ansett

sig böra förorda, att avskedspremierna vid samtliga försvarsgrenar bestämmas

till 600 kronor för minst 6 års tjänst och till 800 kronor för minst

9 års tjänst. Denna avvägning innebär för ungefär halva antalet arméförband

samt för .samtliga förband vid flygvapnet en ökning med 200 kronor

för 6-årspremien och med 100 kronor för 9-årspremien. För marinen ävensom

för återstoden av arméförhanden —• med undantag av förenämnda tre

Norrlandsförband — innebär förslaget oförändrad 6-årspremie men en sänkning

med 200 kronor av 9-årspremien. För de nyss åsyftade tre Norrlandsförbanden

medför ett bifall till förslaget sänkning av 6-årspremien med 100

kronor och av 9-årspremien med 300 kronor.

Beträffande verkningarna i kostnadshänseende av detta förslag har kommittén

verkställt viss utredning med utgångspunkt från de utbetalningar av

avskedspremier, vilka vid olika förband ägt rum under budgetåren 1937/38

och 1938/39. De med denna utgångspunkt beräknade siffrorna kunna med

hänsyn till de ändringar i villkoren, sorn vidtagits genom beslut år 1939, icke

anses rättvisande med avseende å kostnadernas absoluta storlek, men beräkningarna

torde giva tillfredsställande grundval för bedömande av förslagets

innebörd i jämförelse med nu gällande grunder för avskedspremierna. Enligt

ifrågavarande utredning utgjorde kostnaden för avskedspremier enligt

nuvarande regler, beräknad med ledning av siffrorna för nyssnämnda båda

budgetår, i genomsnitt för år räknat 258,800 kronor. Därest i stället under

nämnda tid de av kommittén föreslagna beloppen — 600 och 800 kronor •—

varit gällande, skulle totalkostnaden hava utgjort 263,000 kronor. Den kostnadsökning,

som ott genomförande av kommitténs förslag skulle medföra,

skulle sålunda bliva jämförelsevis obetydlig.

Vad angår de närmare föreskrifterna örn avskedspremies utgående, torde

dessa kunna avfattas i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande

bestiimmelsor. På en punkt bör dock efter kommitténs uppfattning vid
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

tagas en jämkning av beskaffenhet att böra omnämnas redan i detta sammanhang.

Såsom förut erinrats, må enligt 1939 års beslut om ändring av

villkoren för avskedspremier dylik premie utgå även i de fall, då den

avgående beställningshavaren erhåller statlig civilanställning och sålunda

jämväl då han direkt vinner en med pensionsrätt förenad civil befattning i

statens tjänst. Däremot utgår ej avskedspremie, då avgånget underbefäl erhåller

befattning med pensionsrätt enligt militära tjänstepensionsreglementet.

Att göra åtskillnad mellan dessa båda fall synes kommittén vara oberättigat;

i intetdera fallet finnes giltig anledning att medgiva avskedspremie.

I själva verket kunde det enligt kommitténs mening ifrågasättas, örn ej

undantag från rätt till avskedspremie borde stadgas jämväl för det fall, att

den avgående vinner civil statsanställning i egenskap av extra tjänsteman

eller aspirant, en anställning som regelmässigt inom ett fåtal år plägar medföra

antagande i extra ordinarie tjänst. Kommittén har dock icke ansett sig

böra förorda en dylik skärpning av nuvarande villkor och har vid detta

ståndpunktstagande i främsta rummet tagit hänsyn till att anställning såsom

extra tjänsteman eller aspirant åtminstone vid vissa verk icke sällan

under den första anställningstiden medför endast mera sporadisk tjänstgöring,

vartill kommer att ersättningen i dylik anställning ofta torde understiga

den avlöning, vederbörande i underbefälsbeställningen senast åtnjutit.

Vad härefter angår den s. k. överstatsanställningen, har från personalrepresentanternas

sida med styrka framhållits önskvärdheten av att denna

anställningsform, som visat sig vara av stor betydelse, i samband med löneregleringen

göres till en permanent anordning. Lönekommittén har ansett

sig böra biträda denna uppfattning. Rätten till dylik anställning samt de

huvudförutsättningar, som böra gälla för denna rätt, torde vid godkännande

av kommitténs nu angivna ståndpunkt böra införas i avlöningsreglementet.

Beträffande grunder och villkor för överstatsanställning torde någon saklig

ändring i nuvarande bestämmelser icke vara påkallad. Detaljföreskrifterna

beträffande denna förmån synas dock lämpligen i sin helhet böra meddelas

vid sidan av avlöningsreglementet, förslagsvis i de tilläggsbestämmelser,

som utfärdas till reglementet. I detta sammanhang må emellertid framhållas,

att den hittillsvarande benämningen å ifrågavarande anställningsform,

»anställning över stat», synes mindre lämplig med hänsyn till den betydelse

begreppet »över stat» i övrigt har inom försvarsväsendet. Kommittén vill

för sin del förorda, att anordningen i fråga betecknas med termen »civilanställningsstat»,

en benämning som på ett mera tydligt sätt angiver det

speciella syftet med densamma.

I fråga örn avlöning åt fast anställt manskap på aktiv stat under tjänstledighet

för utbildning, provtjänstgöring eller eljest i civilanställningssyfte

torde någon egentlig ändring i nu rådande förhållanden icke vara påkallad.

Avlöningsreglementet har i detta hänseende redan nu en helt allmän avfattning,

som ger Kungl. Maj:t befogenhet att besluta efter omständigheterna i

olika fall, och den praxis, som på grundval härav utvecklat sig, synes icke

giva anledning till erinran. Motsvarande grunder torde kunna tillämpas i

fråga om avlöning under ledighet från anställning å civilanställningsstat.

Nämnda allmänna avfattning torde alltså i det nya avlöningsreglementet

böra bibehållas. De generella författningsföreskrifter, som gälla rörande

avlöning m. m. under provtjänstgöring vid vissa affärsverk och som i främsta

rummet hava praktisk betydelse i fråga om tjänstgöring vid postverket,

synas emellertid böra underkastas revision. Härvid torde — i anslutning

till vad civilanställningsbyrån i nyssnämnda sammanhang ifrågasatt — böra

vidtagas sådan omläggning, att provtjänstgöringen förlägges till tid, varunder

lön må åtnjutas å civilanställningsstat.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

53

Avgivna yttranden. Mot kommitténs förslag i ovan angivna hänseenden

har från de hörda myndigheternas sida icke framställts erinran i vidare mån

än att vissa myndigheter uttalat sig för en höjning av beloppet av den större

avskedspremien. Chefen för marinen har sålunda förordat bibehållande av

den högre avskedspremien vid marinen vid nuvarande belopp, 1,000 kronor,

och till stöd härför anfört, att flottans manskap, som i allmänhet vore sjökommenderat

under de sista anställningsåren, torde hava åtskilligt svårare

än manskap från landbaserade vapenslag att ordna sin civilanställning. Försvarsväsendets

lönenåmnd har för ernående av större differens mellan den

mindre och den större avskedspremien ävensom med hänsyn till önskvärdheten

ur militär synpunkt att i tjänst bibehålla äldre manskap ansett den

högre premien ej böra sättas lägre än till 900 kronor. En reservant i lönenämnden

har påyrkat bibehållande av den högre avskedspremien vid marinen

vid nuvarande belopp, under det att en annan reservant ansett den högre

avskedspremiens belopp böra fastställas för ett budgetår i sänder under

hänsynstagande till de behov av rekapitulation, som anmälas av vederbörande

myndigheter.

Till vad lönekommittén anfört och föreslagit i fråga om vissa förmåner DepartemenUi

syfte att underlätta avskedat manskaps övergång till civilanställning vill cA«/e»- jag för egen del ansluta mig. Framställda yrkanden om jämkning av den

högre avskedspremiens belopp kan jag således ej biträda.

4. Specialmotivering till manskapsavlöningsreglementet.

Såsom i det föregående berörts, har lönekommmittén under behandlingen

av de i det föreliggande reglementsförslaget upptagna frågorna haft överläggningar

med särskilt utsedda representanter för vederbörande militära

personalorganisation, därvid tillfälle bereus personalrepresentanterna att inför

kommittén framföra sina synpunkter på de olika lönespörsmålen. Vidare

hava delegerade för försvarsväsendets lönenämnd och centrala förvaltningsmyndigheter

deltagit i förarbetena till manskapsavlöningsreglementet.

För underlättande av sitt ståndpunktstagande till vissa viktigare detaljfrågor

har kommittén slutligen, såsom av betänkandet framgår, i viss utsträckning

funnit sig böra inhämta upplysningar i skilda hänseenden från

vederbörande militära myndigheter eller haft överläggningar med representanter

för dessa myndigheter.

Av de vid lönekommitténs betänkande fogade särskilda yttrandena framgår,

att det föreliggande reglementsförslaget icke givit anledning till erinran

vare sig från de militära personalrepresentanterna eller — frånsett ett enstaka

detaljspörsmål — av de delegerade för försvarsväsendets lönenämnd och

centrala förvaltningsmyndigheter.

Vid angivna förhållanden anser jag mig här kunna i allmänhet begränsa

mig till att redogöra för de över förslaget avgivna yttrandena, endast i den

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

mån desamma synts mig böra föranleda ändringar av saklig eller formell

innebörd i de föreslagna avlöningsbestämmelserna eller eljest påkalla särskilt

yttrande från min sida. Beträffande övriga ändringsyrkanden får jag

hänvisa till en inom finansdepartementet uppgjord sammanställning av ifrågavarande

yttranden, vilken bilägges handlingarna i ärendet. I den mån yttrandena

beröra förmåner, vilka avsetts att regleras vid sidan av reglementet,

torde jag framdeles få anledning att taga ställning till desamma i samband

med utfärdande av tilläggsbestämmelser till manskapsavlöningsreglementet.

Beträffande lönekommitténs motivering till de särskilda paragraferna tillåter

jag mig hänvisa till sid. 69—123 i betänkandet.

1 §. Reglementets tillämpningsområde m. m.

Under 3 mom. av förevarande paragraf har lönekommittén intagit ett

stadgande av innehåll, att beställning tillhörande löneplan Mb tillsättes medelst

konstitutorial, varvid kommittén till ifrågavarande författningsrum

även överfört den förklaring av begreppet konstitutorial, som finnes intagen

1 civila och militära avlöningsreglementena.

Försvarsvåsendets lönenåmnd har i detta sammanhang påpekat, hurusom

inom de delar av den civila statsförvaltningen, varest konstitutorial förekommer

-— framför allt vid kommunikationsverken — eftersträvats att skapa

garantier gentemot missbruk av den administrativa avsättningsmöjligheten

genom meddelande av föreskrifter om särskilt kvalificerad sammansättning

av den myndighet, som beslutar i avsättningsärende, om förhörs hållande i

sådana ärenden m. m. Under framhållande att sådana ur rättssäkerhetens

synpunkt värdefulla bestämmelser saknas inom försvarsväsendet, har lönenämnden

ifrågasatt, huruvida icke bestämmelser i förevarande hänseende

även för försvarsväsendets personal borde komma till stånd.

Även jag hyser den uppfattningen, att föreskrifter i av lönenämnden angivna

hänseenden böra, sedan numera konstitutorialet i dess inom civilförvaltningen

hävdvunna bemärkelse kommit till användning vid försvarsväsendet,

med det snaraste meddelas, lämpligen i samband med en allmän översyn

av de militära reglementena och instruktionerna.

2 §. Avlöning.

Efter påpekande av försvarsväsendets lönenämnd har jag för vinnande

av likformighet med motsvarande föreskrift i civila och militära avlöningsreglementena

låtit vidtaga den jämkning i avfattningen av sista stycket av

2 mom. under förevarande paragraf, att i författningstexten särskilt omnämnts

den skyldighet för beställningshavare tillhörande löneplan Mb att

avgå från beställningen, varom förmäles i gällande bestämmelser örn tjänsteoch

familjepension.

5 §. Begynnelselön och löneklassuppflyttning.

Under 3 mom. andra stycket av förevarande paragraf har lönekommittén

intagit en bestämmelse därom, att tid, varunder tjänstledighet åtnjutits i sam
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

55

band med kommendering såsom elev vid krigsskola, må efter prövning av

vederbörande regements- (likställd) chef räknas såsom tjänstetid för löneklassuppflyttning.

Försvarsväsendets lönenämnd har ansett, att med hänsyn till den värdefulla

utbildning, som förvärvas vid krigsskola, nyss omförmäld ledighet borde

utan särskild prövning få tillgodoräknas såsom tjänstetid för löneklassuppflyttning.

Såsom tjänstetid har enligt lönenämndens mening skäligen ansetts

böra räknas jämväl tid, varunder tjänstledighet åtnjutits för fullgörande av

tjänstgöring å handelsfartyg eller för genomgående av sjökaptensklass vid

navigationsskola i och för utbildning till reservofficer vid flottan.

Det av lönenämnden framställda yrkandet örn slopande av prövningsförfarandet

vid beräkning av tjänstledighetstid i samband med kommendering

som elev vid krigsskola anser jag mig icke böra biträda, helst som enligt det

föreliggande reglementsförslaget nuvarande förbud mot besvär över truppförbandschefs

beslut i hithörande fall icke är avsett att bibehållas.

Lönenämndens förslag i fråga om beräknande av tjänstetid i vissa fall för

blivande reservofficerare vid flottan har synts mig sakligt befogat. Emellertid

kunna fall ifrågakomma, i vilka ett tillgodoräknande av tjänstledighetstid

jämväl för annan fortsatt militär utbildning kan visa sig skäligt. I enlighet

härmed har jag — i viss anslutning till avfattningen av stadgandet i

14 § 3 mom. — vidtagit omformulering av bestämmelsen under andra stycket

av förevarande moment.

7 §. Löneklassplacering i vissa särskilda fall.

Under 1 mom. andra stycket av förevarande paragraf har lönekommittén

intagit en föreskrift, att värnpliktstjänstgöring, som avslutats inom en tid av

högst tre månader före tillträdandet av fast anställning, må kunna tagas i beräkning

för löneklassplacering.

Chefen för flygvapnet, flygförvaltningen och försvarsväsendets lönenämnd

hava ansett en utsträckning av nämnda tid till sex månader vara påkallad,

då först härigenom bestämmelsen ifråga kunde få någon större praktisk betydelse.

Med hänsyn till att varje särskilt fall skulle underkastas regements(likställd)

chefs prövning, syntes några olägenheter ej behöva följa av en

sådan ändring.

Då ett utsträckande från tre till sex månader av den tid, som i tillgodoräkningshänseende

högst må förflyta från värnpliktstjänstgöringens avslutande

intill tillträdandet av den fasta anställningen, skulle bliva av praktisk betydelse

för flygvapnets värnpliktiga, vilkas tjänstgöring upphör under maj

månad, samt några allvarligare konsekvenser i övrigt av ett dylikt utsträckande

icke torde behöva befaras, har jag ansett mig böra tillstyrka myndigheternas

ifrågavarande förslag.

Gentemot den föreslagna avfattningen av stadgandet under 3 mom. har

lönenämnden erinrat, att någon kompetens i formellt hänseende för förordnande

till högbåtsman icke finnes stadgad. Lönenämnden har i anslut
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 127-

ning härtill föreslagit viss omformulering av stadgandet. I anledning av

det sålunda gjorda påpekandet har jag låtit vidtaga en formell jämkning i

avfattningen av nämnda stadgande.

14 §. Tjänstledighet för enskild angelägenhet m. m.

Efter påpekande från vissa av de hörda myndigheterna har jag under 1

mom. av förevarande paragraf intagit en bestämmelse om rätt för beställningshavare

tillhörande löneplan Mb att uppbära oavkortad lön för tid, vilken

han använder för verkställande av flyttning, då han förflyttats utan egen

ansökan eller därom uttryckt önskan, dock högst tre dagar.

23 §. Kallortstillägg.

Ett av försvarsväsendets lönenämnd framställt yrkande om utsträckande

av rätten till kallortstillägg till samtliga beställningshavare vilka uppfylla

förutsättningarna för åtnjutande av hyres- och ortstillägg — d. v. s. i fråga

om gift manskap beställningshavare tillhörande löneplan Ma med en anställningstid

av minst fyra år — finner jag mig ej böra biträda. I likhet

med lönekommittén hyser jag nämligen den uppfattningen, att såsom villkor

för åtnjutande av kallortstillägg bör gälla, att fast anställning innehafts

under en mera avsevärd tid.

24 §. Sjötillägg m. m.

I de föreslagna stadgandena örn sjötillägg hava chefen för marinen och

försvarsväsendets lönenämnd föreslagit vissa ändringar i syfte att ernå en

för personalen förmånligare avvägning av sjötillägget. Jag har ansett mig

ej böra närmare ingå på dessa yrkanden, vilka icke synts mig böra föranleda

ändring i kommittéförslaget.

I 6 mom. andra stycket av förevarande paragraf har lönekommittén intagit

en mot stadgandet i 26 § 7 mom. andra stycket militära avlöningsreglementet

korresponderande föreskrift därom, att — med visst undantag — sjötillägg

ej må utgå till beställningshavare, vilken åtnjuter flygtillägg, mekanikertillägg

eller elevtillägg. En av de delegerade för försvarsväsendets centrala

förvaltningsmyndigheter, översten T. Lychnell, har anmält avvikande

mening från kommitténs förslag på denna punkt, i det han ansett skäligt, att

den flygtjänstgörande manskapspersonalen vid tjänstgöring ombord å rustad

sjöstyrka finge — liksom för närvarande är fallet — komma i åtnjutande av

sjötillägg i likhet med övrigt manskap. Under remissbehandlingen hava yrkanden

i samma riktning framställts av chefen för flygvapnet och flygförvaltningen

samt av två reservanter inom lönenämnden. Med hänsyn till

den i militära avlöningsreglementet införda begränsningen på förevarande

punkt finner jag mig ej kunna biträda det sålunda väckta förslaget.

Efter påpekande av vissa myndigheter har jag i 2 mom. av förevarande

paragraf intagit en kompletterande föreskrift därom, att — liksom enligt

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

57

militära avlöningsreglementet —- ersättning för omhänderhavande av uppbörd

må under sjötjänstgöring tillkomma jämväl beställningshavare vid flygvapnet.

26 §. Ersättning tor resa m. m.

I anledning av påpekande från vissa myndigheter bär jag såsom ett nytt

3 mom. under förevarande paragraf låtit införa en generell föreskrift därom,

att under tjänstgöring såsom riktare, plutonbefälhavare vid lultvärnsartilleri

eller avståndsobservatör särskilda förmåner må utgå enligt av Kungl. Majit

fastställda grunder. Närmare föreskrifter i ämnet torde lämpligen böra inflyta

i blivande tilläggsbestämmelser till manskapsavlöningsreglementet.

5. Övergångsanordningar.

För att reglera det fast anställda manskapets övergång till ett nytt manskapsavlöningsreglemente

erfordras vissa övergångsbestämmelser. Dessa föreskrifter

synas, liksom hittills varit praxis vid löneregleringar i allmänhet,

böra utfärdas av Kungl. Majit. Lönekommittén har emellertid i sitt betänkande

(sid. 129—135) angivit de allmänna grunder, efter vilka övergången

enligt kommitténs mening bör ordnas, samt vissa viktigare bestämmelser,

vilka böra ifrågakomma.

Kommittén yttrar:

Det nya manskapsavlöningsreglementet torde lika litet som de nya civila

och militära avlöningsreglementena böra givas retroaktiv tillämpning. Denna

princip har praktisk betydelse särskilt när det gäller fastställandet av

beställningshavarnas lönetursrätt. Någon omräkning av lönegren i anledning

av de i det föreliggande reglementsförslaget upptagna nya lönetursbestämmelsema

bör sålunda icke äga rum.

Det av lönekommittén föreslagna systemet med särskilda löneklasser inom

de olika lönegraderna och de i samband med införande av enhetliga löneplaner

förutsatta förändringarna i fråga örn vissa manskapsbeställningar

(tillskapande av ett pär nya underbefälsbeställningar samt ändrade benämningar

på vissa beställningar m. m.) påkalla emellertid särskilda bestämmelser

dels för inplacering av nuvarande innehavare av manskapsanställning i

det nya reglementets beställningar, dels ock för beställningshavarnas placering

i löneklass inom de olika lönegraderna.

Vid manskapets överförande till de nya beställningarna torde för arméns

och flygvapnets del några svårigheter icke uppstå. Det framgår utan vidare

av löneplan Ma, att innehavare av vicekorpralsbeställningar skola hänföras

till lönegrad Ma 1. Ändring av nuvarande benämning har ifrågasatts endast

beträffande konstapels- (för musikpersonal även vicekonstapel-) beställning.

Vid godkännande av den nya benämningen bör förklaring meddelas därom,

att anställning såsom konstapel (vicekonstapel) skall gälla såsom anställning

i korprals-(vicekorprals-) beställning. Ej heller för flottans vidkommande

torde svårigheter möta. A^id godkännande av ifrågasatta namnförändringar

bör förklaring utfärdas örn att anställning såsom korpral vid flottan skall

gälla såsom anställning i båtsmansbeställning. De nya korpralsbeställningarna

vid flottan torde däremot böra besättas genom att, i mån av tillgång på

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

dylika beställningar, till deni befordras meniga, vilka fullgjort villkoren för

uppflyttning till 1. klass sjöman, d. v. s. undergått fullständig eller avkortad

korpralsexamen.

I fråga om kustartilleriet däremot kan tvekan råda, i vilka beställningar

enligt det nya reglementet nuvarande innehavare av korpralsbeställningar

skola placeras. Då såsom kompetensvillkor för tillträdande av de föreslagna

nya furirsbeställningarna vid kustartilleriet är avsett att uppställas fordran

på godkänd genomgång av den lägre underofficersskolan, läge det väl

närmast till hands, att endast sådana korpraler, vilka vid övergången till det

nya reglementet uppfyllde detta villkor — varvid emellertid med lägre underofficersskola

borde jämställas genomgången förberedande kurs vid arméns

underofficersskola och lägre klass vid flottans underofficersskola —

skulle överföras till furirsbeställningar, under det att de, som ej genomgått

minst nämnda utbildning, efter övergången till reglementet skulle placeras i

den nya korpralsgraden. Den för sistnämnda personalkategori härigenom

uppkommande löneminskningen bleve av den storlek, att den rimligtvis borde

kompenseras med personliga lönetillägg.

Emellertid skulle en dylik anordning för dem. som sålunda finge kvarstå

såsom korpraler, dessutom innebära, att de, från att enligt nuvarande bestämmelser

hava varit till tjänsteställningen likställda med flottans korpraler

samt arméns och flygvapnets furirer, komme att för framtiden stå en

tjänstegrad lägre än dessa, intill dess det nya kompetenskravet uppfyllts. Billighetsskäl

synas därför kunna åberopas för att samtliga de beställningshavare

vid kustartilleriet, som omedelbart före övergången till det nya reglementet

innehava korpralsbeställning, efter reglementets ikraftträdande oavsett

utbildning erhålla tjänsteställning och — i stället för personliga lönetillägg

— även lön såsom furirer.

Till förmån för en sådan anordning talar även sannolikheten av att denna

lösning skulle underlätta övergången till den tilltänkta nya utbildningsordningen

vid kustartilleriet, enligt vilken den hittillsvarande lägre underofficersskolan

skulle förläggas till tredje anställningsåret.

Huruvida vid tillämpning av den anordning, som sålunda övergångsvis

ifrågasatts, de korpraler, vilka ej genomgått lägre underofficersskolan, böra

tilldelas furirson över stat eller med ianspråktagande delvis av å stat uppförda

furirsbeställningar, torde böra avgöras med hänsyn till tillgången på

sådana beställningar och under beaktande av att den normala befordringsgången

icke i altiför hög grad bör rubbas. Ståndpunkt till sistnämnda

spörsmål lärer ej kunna tagas förrän i samband nied avvägning av antalet

beställningar i olika grader vid kustartilleriet, och det torde böra ankomma

på marinledningen att i dessa avseenden framlägga beräkningar och

förslag. I den mån furirslöner utgå över stat, torde emellertid korpralsbeställningarna

ej böra i full utsträckning besättas.

Beställningshavare vid kustartilleriet, som före reglementets ikraftträdande

kvalificerat sig för korpralsbefordran enligt hittillsvarande regler men ännu

ej erhållit sådan befordran, bör i mån av tillgång på beställningar befordras

till den nya korpralsgraden, i vilken vederbörande bör kvarstå intill dess befordran

till furirsgraden enligt de nya reglerna kan äga runi.

Vad härefter angår löneklassplaceringen bör, såsom ovan nämnts, vid övergången

till det nya manskapsavlöningsreglementet någon omräkning av lönetursrätten

icke äga rum vid inplacering i löneklass inom vederbörlig lönegrad.

Det enklaste tillvägagångssätt härvidlag, som samtidigt skipar full rättvisa

de olika beställningshavarna emellan med hänsyn till hittillsvarande lönetursgrunder,

synes vara att, med utgångspunkt från den tjänstetid vederbörande

beställningshavare jämlikt nu gällande bestämmelser ägt att i avid
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

59

ningshänseende tillgodoräkna sig, verkställa inplaceringen i den löneklass,

till vilken beställningshavaren efter nämnda tjänstetid skulle i den omedelbart

före övergången innehavande beställningen hava hänförts enligt lönctursreglerna

i det nya reglementet och med tillämpning av en befordringsgång,

som generellt sett i förevarande sammanhang kan betraktas såsom

»normal». Med en sådan regel skulle löneklassplaceringen ske enligt följande

schema:

Lönegrad

Vid övergången inplaceras beställningshavare med nedan angivet beräknat antal

tjänstgöringsmånader enligt nu gällande bestämmelser i följande löneklass

0—

12—

24—

36-

48-

60-

72-

84-

120—

156—

192—

228 el.

11

23

35

47

59

71

83

119

155

191

227

mera

Ma 1____

1

2

3

4

5

Ma 2____

(4)

(4)

4

5

6

7

8

Ma 3____

(6)

(6)

(6)

6

7

8

9

10

11

12

Mbl....

—

—

—

(1)

1

2

3

4

5

Mb 2____

—

~

—

—

—

—

(2)

2

3

4

5

6

De omkring vissa löneklassiffror utsatta parenteserna utmärka begynnelselöneklasser,

i vilka inplacering bör ske i sådana fall, då befordran till vederbörande

beställning faktiskt vunnits tidigare än enligt den till grund för

schemat liggande »normala» befordringsgången.

Vad angår beräkning av lönetur för fortsatt uppflyttning i löneklass vare

sig inom samma lönegrad eller, efter befordran, inom högre lönegrad bör

så anses, som om vederbörande beställningshavare före övergången tillhört

den löneklass, vari han vid övergången placerats, under den tid, varmed hans

vid övergångstillfället beräknade tjänstetid överstiger den i ovanstående schema

angivna minimitiden för inplacering i den erhållna löneklassen, dock

högst, såvitt angår beställningshavare som enligt angivna regler placeras i

slutlöneklass inom lönegraden, den tid, som enligt reglementet må beräknas

för uppflyttning i löneklass vid befordran, d. v. s. ett, respektive tre år.

De sålunda angivna reglerna för löneklassplacering synas kunna tillämpas

såväl i det fall, att beställningshavaren vid övergången kvarstår i innehavande

beställning eller överföres till en motsvarande beställning med ändrad

benämning, som ock för det fall, att vederbörande samtidigt med övergången

vinner befordran till beställning i högre lönegrad. I sistnämnda fall

— vilket bland annat inträffar beträffande 1. klass sjömän och 1. klass

kustartillerister — bör sålunda först inplacering i löneklass ske i den lägre

beställningen med tillämpning av ovanstående schema, varvid även enligt

nyss angivna regler beräknas den tid före övergången, som vederbörande

skall anses hava tillhört den erhållna löneklassen. Därefter bestämmes

löneklassplaceringen efter befordran, varvid reglementets lönetursregler för

befordringsfall tillämpas med utgångspunkt från den placering i löneklass,

som bestämts i den lägre beställningen, och med hänsyn tagen till den tid

— högst ett, respektive tre år — som vederbörande beräknats vid övergångstillfället

hava tillhört nyssnämnda löneklass i den lägre beställningen.

I fråga örn den, vars tjänstetid före övergången understiger vad som^ erfordras

för inplacering i begynnelselöneklass vid »normal» befordringsgang,

bör för vidare löneklassuppflyttning räknas tjänstetid först från och med

reglementets ikraftträdande.

Ett par exempel må anföras för att tydligare åskådliggöra innebörden av

de ifrågasatta lönelursreglerna:

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

En furir, som tillträtt fast anställning den 1 november 1931 och därefter

oavbrutet varit anställd, kan vid övergången den 1 juli 1940 räkna 104 tjänstgöringsmånader.

Iian inplaceras i löneklass 10 och beräknas vid övergången

lia tillhört denna löneklass under (104 — 84=) 20 månader. Efter ytterligare

16 månader har han sålunda intjänat den tid, som erfordras för uppflyttning

till 11 löneklassen, d. v. s. sådan uppfattning skall under i övrigt

stadgade förutsättningar ske den 1 januari 1942 (kvartalet närmast efter uppnående

av den bestämda tjänstetiden).

En korpral, som anställts den 1 december 1938 men fått tillgodoräkna

värnpliktstid med 3 månader och alltså kan räkna 22 tjänstgöringsmånader,

inplaceras i löneklass 4 men skall, då hans tjänstetid ej motsvarar vad som

vid »normal» hefordringsgång erfordras för inplacering i denna löneklass

inom lönegraden, anses lia tillhört löneklassen först fr. o. m. reglementets

ikraftträdande.

En musikkorpral, som anställts den 1 november 1932 och alltså räknar

92 månader, befordras samtidigt med reglementets ikraftträdande den 1 juli

1940 till furir. Ilan inplaceras såsom korpral i 8 löneklassen (slutlöneklass).

Därefter beräknas lönetur efter befordringen enligt sneddningsbestämmelserna;

enligt huvudregeln för beräkning av tidpunkt för löneklassplaceringen

vid övergången skulle han anses lia tillhört löneklass 8 under (92 — 72 =)

20 månader, men enligt den nyss förordade begränsningsregeln får han ej

taga med sig mer än ett år. Han placeras alltså efter befordringen i löneklass

10 med beräkning av lönetur i denna löneklass från och med befordringstillfället.

Jämlikt 3 § 7 mom. gällande manskapsavlöningsreglemente gäller för menig

vid marinen såsom villkor för tillträdande av tredje löneförhöjningen i

nuvarande löneplan Mm, att vederbörande skall hava erhållit godkänd vare

sig fullständig eller avkortad korpralsutbildning. Motsvarande lönespärr

återfinnes icke i lönekommitténs reglementsförslag. Då en tillämpning utan

modifikation av förenämnda regler för löneklassplacering å den, som på

grund av omförmälda föreskrift ej tillträtt en tredje löneförhöjning, skulle

kunna medföra en väl stor omedelbar löneökning, synes beträffande sådan

beställningshavare böra föreskrivas, att han vid övergången till det nya

reglementet icke må placeras högre än i 3 löneklassen och icke erhålla uppflyttning

till 4 löneklassen förr än tidigast ett år efter det nya reglementets

ikraftträdande.

Efter inplacering i lönegrader och löneklasser i enlighet med ovan angivna

riktlinjer kunna i ett fåtal fall för beställningshavare, tillhörande

löneplan Ma i det nya reglementet — vid jämförelse mellan å ena sidan

omedelbart före övergången åtnjuten lön jämte i förekommande fall hyresbidrag,

dyrtidstillägg och provisorisk avlöningsförstärkning samt å andra

sidan lön enligt löneplan Ma med inräknande i förekommande fall av hyres-

och ortstillägg ävensom rörligt tillägg — tänkas uppkomma vissa löneminskningar.

I vilken omfattning detta blir fallet och huru stora minskningarna

bli, blir delvis beroende på det indexläge, vid vilket övergången

kommer att äga rum. Ehuru varken dyrtidstillägg eller provisorisk avlöningsförstärkning

utgör en avlöningsförmån, som garanterats beställningshavarna,

synas med hänsyn till den jämförelsevis blygsamma kontantlönen

för här ifrågavarande anställningshavare billighetsskäl tala för att vederbörande

beredes kompensation för löneminskningen, dock endast i den mån

densamma, beräknad på nyss angivet sätt, med ett ej alltför obetydligt belopp

överstiger den variation, som kan uppkomma i dyrtidstillägg eller i

rörligt tillägg vid passerande av två varandra intilliggande intervallgränser.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

61

Förslagsvis synes böra bestämmas, att kompensation beredes för löneminskning,

som efter förhållandena vid övergångstillfället beräknas utgöra minst

60 kronor för år räknat. Kompensationen — vilken med nyssnämnda begränsning

lärer ifrågakomma allenast för ett mindre antal gifta meniga och

vicekorpraler med en tjänstetid understigande 48 månader eller den föreslagna

minimitiden för erhållande av hyres- och ortstillägg — synes böra

utgå i form av personligt lönetillägg. Av praktiska skäl bör detta tillägg

vid övergången fixeras till visst bestämt belopp för år räknat, förslagsvis

det i helt krontal med 12 jämnt delbara tal, som närmast överstiger löneminskningsbeloppet.

Tillägget bör få bibehållas endast så länge vederbörande

kvarstår i den löneklass, vari han vid övergången placerats. I allmänhet

blir det sålunda fråga om ett tillägg för en tid av fyra månader.

Förutom i lönehänseende erfordras övergångsbestämmelser även i vissa

andra avseenden. Sålunda påkalla det nya reglementets föreskrifter i fråga

om semester och vissa andra ledigheter särskilda bestämmelser örn beräknande

av dylik ledighet under kalenderåret 1940 för dem, som övergå

från gällande reglemente till det nya manskapsavlöningsreglementet. Kommittén

vill förorda, att dessa bestämmelser utformas på sådant sätt, att de

nya föreskrifterna under år 1940 erhålla tillämpning såsom örn de varit

gällande hela året. Detta skulle t. ex. i fråga om semester innebära att den,

som under första halvåret bekommit tjänstledighet med oavkortad lön enligt

5 § 1 mom. sista satsen gällande manskapsavlöningsreglemente under

kortare tid än det antal dagar, som i det nya reglementet upptagits såsom

semester för honom, under senare halvåret äger åtnjuta semester under felande

antal dagar; den åter, som under förra halvåret erhållit tjänstledighet

av angivet slag under nämnda antal dagar eller mera, äger under senare

halvåret icke utbekomma någon semester. Hänsyn bör icke tågås till huruvida

vederbörande under löpande anställningsår men före ingången av kalenderåret

1940 åtnjutit här åsyftad tjänstledighet.

Den för beställningshavare tillhörande löneplan Mb i reglementsförslaget

införda rätten till årligt ekiperingsbidrag förutsätter, att för sådan beställningshavare

upplagt beklädnadskonto vid ikraftträdandet av de nya bestämmelserna

avslutas på sätt hittills plägat ske vid befordran fran flaggkorpral

till underofficer. Härvid bliva särskilda övergångsanordningar erforderliga

dels med hänsyn till beställningshavare, som på grund av nyligen

skedd befordran till graden med därav föranledd beklädnadstilldelning

har avsevärd skuld på beklädnadskontot, och dels för att icke försätta

de flaggkorpraler i en alltför ogynnsam ställning, vilka stå nära underofficersbefordran

och vid sådan befordran enligt kommitténs förslag

skulle äga uppbära ekiperingshjälp med allenast 200 kronor i stället för

såsom för närvarande 500 kronor. Efter övervägande av olika tänkbara

alternativ i detta avseende vill kommittén förorda, att envar innehavare av

flaggkorprals- eller högbåtsmansbeställning vid övergången tillerkännes ett

engångsbelopp av 300 kronor, å vilket belopp emellertid i förekommande

fall avräknas vad som erfordras för täckande av skuld pa beklädnadskontot.

I den mån beloppet ej förslår för skuldens reglerande, får resterande

skuldbelopp av beställningshavaren gäldas genom inbetalning eller löneavdrag,

varvid fördelning på skälig tidrymd bör medgivas. Vid bifall till vad

sålunda föreslagits bör någon särskild övergångsanordning i anledning av

ekiperingshjälpens nedsättande till 200 kronor efter underofficersbefordran

ej vidtagas. I anslutning till vad i specialmotiveringen under 21 § anförts

angående karenstid för tillträdande av årligt ekiperingsbidrag bör dylikt

bidrag ej komma högbåtsmän lill del förrän vid det ntbetalningstil 1 fälle,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

som infaller närmast efter det ett år förflutit från reglementets ikraftträdande.

I fråga örn rätt till avskedspremie har lönekommittén föreslagit, att sådan

förmån skall utgå vid alla truppförband och inom samtliga försvarsgrenar

med samma belopp, nämligen 600 kronor till den, som kan räkna 6 men

ej 9 års anställning, och 800 kronor till den, som kan räkna minst 9 års

anställning. Förslaget innebär alltså en sänkning av avskedspremiebcloppen

dels vid vissa armén tillhörande truppförband i Norrland, för vilka förband

beloppen enligt nu gällande bestämmelser uppgå till 700 respektive

1,100 kronor, dels ock vid ett antal truppförband vid armén samt vid marinen,

där premien efter en anställningstid av minst 9 år för närvarande utgår

med 1,000 kronor. I fråga örn övergången till dessa nya grunder föreslår

kommittén följande. För den, som vid övergången till det nya reglementet

har en tjänstetid av över 6 år, få nuvarande regler beträffande

premiens storlek vid uppnående av en tjänstetid av 9 år alltjämt gälla,

vare sig de medföra högre eller lägre premie än enligt förslaget. Med avseende

å 6-årspremien böra nuvarande regler tillämpas beträffande den,

som vid det nya reglementets ikraftträdande innehar en tjänstetid av 4

men ej över 6 år. I övriga fall böra de nya bestämmelserna angående premiebeloppet

tillämpas. Sättet för tjänstetidens beräknande synes för tiden intill

ikraftträdandet av det nya reglementet böra bestämmas enligt nu gällande

föreskrifter men för tiden därefter enligt de nya bestämmelserna.

För rätt till överstatsanställning (anställning å civilanställningsstat) gäller

för närvarande och skulle även enligt kommitténs förslag gälla såsom villkor,

att vederbörande genomgått furirsutbildning eller motsvarande utbildning.

Såsom sådan »motsvarande» utbildning räknas för närvarande korpralsutbildning

vid kustartilleriet. För framtiden skulle däremot enligt förslaget

för furirskompetens krävas genomgången s. k. lägre underofficersskola.

övergångsvis torde böra stadgas, att beställningshavare, som före reglementets

ikraftträdande genomgått korpralskola vid kustartilleriet, i avseende

å rätt till anställning å civilanställningsstat likställes med furirsutbildat

manskap.

Beträffande avvecklingen av nuvarande barntillägg förutsättes samma anordning,

som beslutats för nyreglerade befattningshavare i allmänhet.

Måhända bliva övergångsbestämmelser erforderliga även beträffande en

del övriga förhållanden. Dessa synas dock i allmänhet ej beröra frågor av

den vikt, att ståndpunkt i detta sammanhang behöver tagas till desamma.

Avgörande härutinnan torde höra träffas av Kungl. Majit, som i dessa avseenden

hör äga en vidsträckt befogenhet att förfara efter omständigheterna.

Avgivna yttranden. Kommitténs förslag till övergångsanordningar har i

huvudsak lämnats utan erinran av de hörda myndigheterna. Marinförvaltningen

och försvarsväsendcts lönenämnd hava dock förordat en gynnsammare

anordning i fråga om övergången till de nya grunderna för avskedspremies

åtnjutande än enligt kommitténs förslag. Marinförvaltningen har sålunda

ansett rättvisa och billighet kräva, att beställningshavare vid marinen, som

vunnit anställning före den 1 juli 1940, fortfarande finge uppbära den högre

avskedspremien å 1,000 kronor. Lönenämnden anser, att sådant manskap,

som tecknat anställningskontrakt före det nya reglementets ikraftträdande

och som enligt de nuvarande reglerna skulle kommit i åtnjutande av premie

med högre belopp än enligt det nya reglementet, rättvisligen borde bibehållas

vid rätt till premie enligt de äldre, förmånligare reglerna.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

63

De huvudgrunder för övergång till manskapsavlöningsreglementet, som Dep^^''nt*''

kommittén angivit, synas mig i allt väsentligt lämpliga, vadan jag vill förorda,

att de i tillämpliga delar läggas till grund för de bestämmelser i ämnet,

som böra av Kungl. Majit utfärdas. Tillräckliga skäl för avvikelse från

kommitténs förslag i fråga örn övergången till de nya grunderna för avskedspremies

åtnjutande synas mig ej föreligga. Såsom kommittén förutsatt,

torde Kungl. Majit böra äga en vidsträckt befogenhet att vid utfärdandet

av erforderliga övergångsbestämmelser förfara efter omständigheterna.

Det bemyndigande, varom jag i det följande gör hemställan, torde därför

böra givas en tämligen vidsträckt innebörd.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Departements
chefen.

lil. Förslag till vissa ändringar i militära avlönings
reglementet.

I samband med antagande av det föreliggande förslaget till manskapsavlöningsreglemente

bliva vissa ändringar i militära avlöningsreglementet

erforderliga.

Sålunda påkallas till en början viss jämkning av lönebeloppen i den

under 5 § militära avlöningsreglementet intagna löneplanen för underofficerare

(löneplan UO). För den närmare innebörden av kommitténs förslag

i denna del har i samband med den föregående framställningen å sid. 45

lämnats en redogörelse, till vilken jag tillåter mig hänvisa.

Jämväl i vissa andra hänseenden föreslår lönekommittén av manskapsavlöningsreglementet

betingade ändringar i militära avlöningsreglementet.

Dessa ändringsförslag beröra dels lönetursberäkningen vid befordran från

beställning tillhörande löneplan Mb till underofficersbeställning (12 § militära

avlöningsreglementet), dels de i 17 § militära avlöningsreglementet upptagna

tjänstledighetsavdragen för löneklasserna UO 1 och 2, dels ock beloppet

av utgående ekiperingshjälp vid befordran från beställning tillhörande

löneplan Mb till i militära avlöningsreglementet avsedd beställning (50 §

nämnda reglemente). Beträffande lönekommitténs motivering för dessa

ändringsförslag tillåter jag mig hänvisa till sid. 124—126 i betänkandet.

Mot lönekommitténs förslag i fråga om vissa ändringar i militära avlöningsreglementet

är från min sida intet att erinra.

Några myndigheter hava under hänvisning till den föreslagna jämkningen

av lönebeloppen i underofficerslöneplanen påyrkat viss höjning av lönebeloppen

jämväl i fänriksgraden. Jag anser mig ej kunna biträda detta förslag.

I detta sammanhang må framhållas, att antagandet av nytt manskapsavlöningsreglemente

nödvändiggör vissa ändringar jämväl i gällande reservbefälsförordningar

för armén, flottan och kustartilleriet. Uppdrag att inkomma

med förslag till dylika ändringar har den 23 februari 1940 lämnats

åt försvarsväsendets lönenämnd. Kungl. Maj:t torde böra erhålla bemyndigande

att vidtaga de ändringar i nämnda förordningar, vilka påkallas

av utfärdandet av nytt manskapsavlöningsreglemente.

Jag ber här vidare få erinra, hurusom i samband med antagandet av

militära avlöningsreglementet förutsatts, att utredning rörande rationalisering

av det militära arvodesväsendet skulle verkställas inom sådan tid, att

förslag örn en arvodesreglering skulle kunna föreläggas 1940 års riksdag, samt

att i anslutning härtill under nu löpande budgetår skulle övergångsvis utgå

vissa förmåner av arvodeskaraktär. Härav föranledda stadganden hava intagits

i avd. I punkterna 8 och 10 av övergångsbestämmelserna till militära

avlöningsreglementet (kungörelse nr 277/1939). Då revisionen av arvodesväsendet,

på sätt i årets riksdagsberättelse (sid. 109) omnämnts, förklarats

vilande, torde den provisoriska anordningen böra tillämpas även under nästkommande

budgetår. Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att utfärda

erforderliga bestämmelser härutinnan.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

65

IV. Kostnadsberäkningar.

I fråga om kostnaderna för genomförande av en lönereglering för det fast

anställda manskapet vid försvarsväsendet i enlighet med de av kommittén

framlagda förslagen hava i fråga örn löner samt hyres- och ortstillägg, på

grundval av införskaffade uppgifter beträffande beställningshavarna, utförts

vissa beräkningar, för vilka redogjorts i kommitténs betänkande. Beträffande

grunderna för dessa beräkningar samt resultaten av desamma

torde jag få meddela följande.

Enligt nu gällande grunder för dyrtidstilläggs utgående stiga och falla

kostnaderna för det militära manskapets avlöning med stigande, respektive

sjunkande levnadskostnadsindex, och så skulle bliva fallet även vid

tillämpning av det utav lönekommittén föreslagna systemet med rörligt

tillägg. Reglerna för detta rörliga tillägg förete emellertid i sin konstruktion

vissa avvikelser från de nu gällande grunderna för dyrtidstillägget — för

manskapet hava för övrigt i detta avseende föreslagits något större ändringar

än de för civila tjänstemän samt för officerare och underofficerare m. fl.

beslutade — och på grund härav ger en jämförelse mellan lönekostnaderna

enligt nu gällande bestämmelser och kostnaderna enligt kommittéförslaget

olika resultat vid skilda indexlägen. De beräkningar, som utförts till belysande

av kostnaderna för en lönereglering i enlighet med kommitténs förslag,

avse därför tre olika indexlägen å den nu tillämpade indexskalan, nämligen

indexlägena 156/157 (med 4 procents dyrtidstillägg enligt nuvarande

bestämmelser men intet rörligt tillägg enligt de föreslagna reglerna), 168/169

(med 10 procents dyrtidstillägg, respektive 6 procents rörligt tillägg) och

174/175 (13 procents dyrtidstillägg och 9 procents rörligt tillägg). För vart

och ett av de nämnda indexlägena har beträffande beställningsliavare i olika

lönegrader och med olika tjänstetid beräknats skillnaden mellan å ena sidan

föreslagen lön jämte därå belöpande rörligt tillägg och å andra sidan nuvarande

lön samt förekommande dyrtidstillägg.

På grundval av de erhållna löneskillnaderna hava därefter kostnadssiffror

framräkna^ med ledning av förefintliga uppgifter örn beställningshavarnas

fördelning på lönegrader och efter tjänstetid m. m. I beräkningarna har

medtagits jämväl kostnaden för de föreslagna hyres- och ortstilläggen, beträffande

vilka antagits att samtliga därtill berättigade beställningshavare

begagna sig av möjligheten att erhålla sådant tillägg i stället för fri inkvartering;

å andra sidan hava borträknats kostnaden för nuvarande hyresbidrag

samt, såvitt angår beställningshavare tillhörande löneplan Mb, uppskattat

värde av bortfallande naturaförmåner. I beräkningarna har hänsyn ej

tagits till de enligt nuvarande bestämmelser örn dyrtidstillägg utgående men

till avveckling föreslagna särskilda tilläggen för barn under 16 år liksom ej

heller till de övergångsanordningar, som av kommittén föreslås med uv
liihanrj

till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 127.

ö

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

seende å vissa meniga vid marinen eller som förutsättas komma att vidtagas

beträffande vissa korpraler vid kustartilleriet; dessa övergångsförhållanden

beröras emellertid ytterligare i det följande.

De på angivet sätt verkställda beräkningarna utvisa vid de nämnda indexlägena

de kostnadsökningar, som redovisas i efterföljande sammanställning.

Inom parenteser och med kursiv stil upptagas i sammanställningen jämväl

de kostnadssiffror, som framkomma, därest utgifterna för den såsom förskott

å löneregleringen beviljade provisoriska avlöningsförstärkningen fråndragas.

I sammanställningen har — till åskådliggörande av den utav kommittén

eftersträvade effekten av relativt större löneförbättringar för i tjänsten

äldre beställningshavare — en uppdelning skett på dels beställningshavare,

vilka skulle komma att tillhöra löneklasserna 1—4 i Ma-planen och som

alltså i regel ännu icke fullgjort de tre första tjänståren, dels beställningshavare,

hänförliga till Ma-planens övriga löneklasser, och dels slutligen

beställningshavare, som skulle tillhöra löneplanen Mb (högbåtsmän och

flaggkorpraler).

Beräknad kostnadsökning.

I. Beställningshavare ä löneplan Ma:

a) Löneklasserna Ma 1—4:

Vid index

156/157

kronor

Vid index

168/169

kronor

Vid index

174/175

kronor

Löneplanekostnader....................

b) Löneklasserna Ma 5—12:

832,000

(804,000)

987,000

(959,000)

1,088,000

(1,060,000)

Löneplanekostnader....................

694,000

(77,000)

809,000

(199,000)

872,000

(.235,000)

Kostnader för hyres- och ortstillägg.....

Avgår: Kostnader för nuvarande hyres-

650,000

668,000

708,000

bidrag ..............................

Nettokostnadsökning för löneklasserna

- 256,000

- 271,000

- 278,000

Ma 5—12 ............................

c) Summa nettokostnadsökning för löneplan

1,088,000

(471,000)

1,226,000

(609,000)

1,302,000

(685,000)

Ma................................

II. Beställningshavare å löneplan Mb:

1,920,000

C1,-475,000)

2,213,000

(1,568,000)

2,390,000

(1,745,000)

Löneplanekostnader......................

655,000

(555,000)

715,000

(615,000)

745.000

(645,000)

Avgår: Kostnader för nuvarande hyresbidrag

- 161,000

- 170,000

- 174,000

Värdet av naturaförmåner ........

- 204,000

- 218,000

- 225,000

Nettokostnadsökning för löneplan Mb......

III. Samtliga beställningshavare:

290.000

(190,000)

327,000

(227,000)

340,000

(246,000)

Löneplanekostnader......................

2,181,000

(1,435,000)

2,511,000

(1,766,000)

2,705,000

(1,960,000)

Kostnader för hyres- och ortstillägg........

650,000

688,000

708,000

Avgår: Kostnader för nuvarande hyresbidrag

- 417,000

- 441,000

- 452,000

Värdet av naturaförmåner ........

- 204,000

- 218,000

- 225,000

Total nettokostnadsökning............

2,210,000

(.1,465,000)

2,540,000

(.1,795,000)

2,730,000

(.1,991,000)

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

67

Till ytterligare belysning av huru löneförbättringarna fördelats på yngre

och äldre beställningshavare må anföras följande siffror, utvisande de på

grundval av ovan angivna nettokostnadsökningar beräknade genomsnittliga

löneförbättringarna för de i sammanställningen upptagna olika grupperna

av beställningshavare (siffrorna inom parentes avse även här de belopp, som

framkomma, om den provisoriska avlöningsförstärkningen borträknas):

Genomsnittlig löneförbättring för år.

I. Beställningshavare ä löneplan Ma:

Vid index

Vid index

Vid index

15ti/157

1H8/I6vt

174/175

kronor

kronor

kronor

. 124

147

162

(119)

(142)

(157)

. 289

326

346

(125)

(162)

(182)

) 183

211

228

(122)

(149)

(166)

. 604

681

721

(396)

(473)

(513)

. 201

232

249

(134)

(164)

(181)

För ett närmare bedömande av löneregleringskostnadernas storleksordning

har lönekommittén ansett det vara av intresse att sammanställa dessa kostnader

med de nuvarande lönekostnaderna, beträffande vilka därför utförts en

beräkning, vars resultat återgives här nedan. I lönebeloppen hava inräknats

jämväl hyresbidragen men i övrigt ej några belopp, avseende naturaförmåner;

inom parentes hava upptagits de kostnadssiffror, som erhållas vid

medräknande av den provisoriska avlöningsförstärkningen:

Lönekostnader enligt nuvarande bestämmelser.

I. Beställningshavare, hänförliga lill den föreslagna

löneplanen Ma:

a) Löneklassema Ma 1—4 ............

b) > Ma 5-12............

c) • Ma 1—12............

II. Beställningshavare, hänförliga lill den föreslagna

löneplanen Mb ..................

III. Samtliga beställningshavare ..............

Vid index

156/157

kronor

Vid index

168/169

kronor

Vid index

174/175

kronor

4,885,000

(4,913,000)

4,947,000

(4.975,000)

4,957,000

(4,985,000)

5,972.000

(6,589,000)

6.188,000

(6,805,000)

6,291,000

(6,908,000)

10,857,000

(11,502,000)

11,135,000

(11,780,000)

11.248,000

(11,893,000)

1,233,000

(1,333,000)

1,286,000

(1,386,000)

1,311,000

(1,411,000)

12,090.000

(12,835,000)

12,421,000

(13,166,000)

12,559,000

(13,304,000)

Med utgångspunkt från dessa siffror samt de i det föregående angivna

kostnaderna för lönereglering i enlighet med kommitténs förslag hava för

den av löneregleringen föranledda genomsnittliga procentuella löneökningen

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

beräknats följande värden (siffrorna inom parentes angiva de procenttal,

som erhållas, om den provisoriska avlöningsförstärkningen ej medräknas i

löneökningen):

Genomsnittlig kontant löneökning i procent.

Vid index

Vid index

Vid index

I. Beställningshavare å löneplan Ma:

156/157

168/169

174/175

a) Löneklasserna Ma 1—4 ..............

.......... 17.0

20.0

21.9

(16.4)

(19.3)

(21.3)

b) > Ma 5—12..............

.......... 18.2

19.8

20.7

(7.1)

(8.9)

(9.9)

c) » Ma 1—12..............

.......... 17.7

19.9

21.2

(11-4)

(13.3)

(14.7)

II. Beställningshavare å löneplan Mb ..........

.......... 23.5

25.4

26.4

(14.3)

(16.4)

(17.4)

lil. Samtliga beställningshavare................

.......... 18.3

20.4

21.8

(11.4)

(13.e)

(lö.o)

Beträffande de sålunda beräknade procentuella löneökningarna är att

märka, att de ej äro direkt jämförbara med motsvarande procenttal i lönekommitténs

betänkanden rörande lönereglering för civila befattningshavare

samt för officerare och underofficerare. För att för manskapet erhålla siffror,

som bättre korrespondera med de i nämnda betänkanden anförda, bör

man beräkna löneökningarna i procent av nuvarande lönekostnader, ökade

med naturaförmånernas värde, och ej, såsom här förut skett, i procent av

allenast de kontanta löneförmånerna. En beräkning av de procentuella löneökningarna

i förhållande till nuvarande lönekostnader nied inräknande av

naturaförmånernas värde är givetvis vansklig med hänsyn till svårigheten

att precisera nämnda värde. Genomföres en sådan beräkning på grundval

av en relativt låg uppskattning av detta värde, exempelvis 600 kronor, erhållas

för de i tabellen angivna beställningshavargrupperna följande procenttal,

hänförande sig till indexläget 168/169 (även här avse siffrorna inom

parentes de procenttal, som erhållas örn den provisoriska avlöningsförstärkningen

ej medräknas i löneökningen): för löneklasserna Ma 1—4 11.0 (10.6)

för löneklasserna Ma 5—12 14.5 (6.7), för löneklasserna Ma 1—12 12.7 (8.7),

för löneplan Mb 20.8 (13.6) och för samtliga beställningshavare 13.4 (9.1).

Med utgångspunkt från ett jämförelsevis högt beräknat värde å naturaförmånerna,

900 kronor, bliva respektive procenttal följande: 9.0 (8.7), 12.8 (6.0),

10.8 (7.4), 19.0 (12.5) och 11.4 (7.8).

I nyss refererade kostnadsberäkningar har hänsyn tagits till de av lönekommittén

föreslagna omläggningarna i fråga örn löneplanernas konstruktion,

men då det torde vara av intresse att känna storleksordningen av den

inverkan, som vissa av dessa omläggningar var för sig hava på kostnaderna,

må här anföras följande detaljsiffror, hänförande sig till indexläget

168/169. Även vissa övergångskostnader beröras härvid.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

69

Det enligt nuvarande bestämmelser för meniga vid marinen uppställda

villkoret örn godkänd korpralsutbildning, fullständig eller avkortad, för rätt

lill erhållande av löneplanens tredje löneförhöjning har i kommitténs förslag

slopats. Den på grund härav uppkommande kostnadsökningen har beräknats

till 18,000 kronor, vilken ökning dock, till följd av föreslagen övergångsbestämmelse,

icke kommer fullt till synes förrän etter Iva år.

Borttagandet av det för vissa furirer för närvarande gällande kravet på

avlagd underofficersexamen för erhållande av de särskilda löneförhöjningarna

vid uppnådda 10 och 15 tjänstår samt tillskapandet av två nya löneklasser

för marinens hittillsvarande korpraler torde föranleda en kostnadsökning

å ungefär 15,000 kronor för år.

Den föreslagna uppflyttningen av nuvarande 1. klass sjömän och 1. klass

kustartillerister till den nya korpralsgraden (lönegrad 2) har med utgångspunkt

från nuvarande antal beställningshavare i nämnda tjänstbarhetsklasser

beräknats medföra en kostnadsökning av 12.000 kronor.

Kommittén har föreslagit, alt såsom villkor för erhållande av befordran

till den nya furirsgraden vid kustartilleriet skall uppställas genomgången

lägre underofficersskola. Det bar dock ifrågasatts, alt denna utbildning

framdeles skulle komma att i regel förläggas till det tredje tjänståret i stället

för, såsom nu är fallet, till det fjärde året. Kostnadsberäkningarna hava

verkställts under antagande att sådan omläggning vidtages, och den kostnadsminskning,

som uppkommer genom att därvid tillträdet till den nya

furirsgraden (motsvarande den nuvarande korpralsgraden) fördröjes ett år,

har på grundval av nuvarande personalbestånd uppskattats till omkring

80.000 kronor. Om den lägre underofficersskolan även i fortsättningen skulle

förläggas till fjärde året, fördröjes befordran ytterligare eli år, och kostnadsminskningen

uppskattas då i stället till omkring 35,000 kronor. Här

har bortsetts från de övergångsanordningar, som avses komma att vidtagas.

Emellertid är att märka, att den ifrågasatta omläggningen torde förutsätta

viss ökning av antalet beställningar, vilken ökning — liksom därav

föranledd kostnad — kommittén dock ej funnit sig i frågans nuvarande

läge kunna beräkna.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår, har kostnaden för de

föreslagna hyres- och ortstilläggen, under antagande alt samtliga därtill berättigade

beställningshavare utbyta fri inkvartering mot nämnda tillägg,

beräknats till 688.000 kronor, under det att nuvarande hyresbidrag — vilka

utgå allenast lill gifta beställningshavare — beräknats kosta 271.000 kronor

för manskap tillhörande löneplan Ma. Omläggningen medför alltså tor beställningshavare

å löneplan lila en kostnadsökning å 417,000 kronor, varav

64,000 kronor härröra från införandet av hyres- och ortstillägg för

ogifta beställningshavare. Egentligen borde från kostnaden för hyres- och

ortstillägg för ogifta dragas det beräknade värdet av den för dem bortfallande

rätten till fri inkvartering; det har emellertid befunnits vanskligt

att angiva en lämplig värderingsgrund härför, varför något belopp ej beräknats.

Vid de bär förut framlagda kostnadskalkylerna har, såsom nämnts, hänsyn

ej tagits lill de i beställningshavarnas dyrtidslillägg för närvarande ingående

särskilda tilläggen för barn under 16 års ålder och således ej heller

till den kostnadsminskning, som kommer all inträda vid föreslagen successiv

avveckling av dessa tillägg enligt samma plan som den för civila befattningshavare

samt officerare och underofficerare m. 11. beslutade. Kostnaden

för barntillägg åt manskapet uppskattas för närvarande lill omkring

165.000 kronor, vilket belopp alltså motsvarar den kostnadsminskning, som

vid avvecklingsperiodens utgång — efter 16 år — beräknas hava uppkommit.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Kostnadsberäkningarna hava verkställts på grundval av det personalbestånd,

som förefanns den 1 juni 1939. Vid nämnda tidpunkt voro ungefär

5 procent av det enligt staterna befintliga antalet beställningar vakanta eller

besatta endast med s. k. korttidsanställd personal. Om man anser sig böra

räkna med att under följande år dessa vakanser komma att i det väsentliga

vara fyllda — åtminstone en del av dem besättas ju nu med korttidsanställda

— så torde de i det föregående anförda kostnadssiffrorna böra ökas med

omkring 5 procent. Vidare bör givetvis hänsyn tagas till den kaderökning,

som vid löneregleringens genomförande må hava beslutats.

Vid beräkningen av kostnaderna för en lönereglering för manskapet har

man att taga hänsyn ej blott till vad som i det föregående berörts utan även

till åtskilliga andra förmåner.

Bland dessa må, såsom helt nya, först nämnas kallortstilläggen, vilka beräknas

draga en årlig kostnad av inemot 10,000 kronor, samt den för nyutnämnda

högbåtsmän och flaggkorpraler föreslagna ekiperingshjälpen, som

vad de förstnämnda angår beräknas kosta i genomsnitt ett par tusen kronor

per år (för flaggkorpraler avräknas det erhållna beloppet från den vid

sedermera inträffande befordran till underofficer utgående ekiperingshjälpen

och torde därför ej för statsverket medföra någon egentlig kostnadsökning).

Vad ekiperingshjälpen angår må dessutom framhållas, att den för

högbåtsmän föreslagna övergångsanordningen beräknas medföra en engångskostnad

å ungefär 26,000 kronor, utgörande den nettokostnad, som

uppstår genom att dessa beställningshavare vid övergången å ena sidan erhålla

ett engångsbelopp av 300 kronor men å andra sidan under första året

få avstå från det årliga ekiperingsbidraget å 120 kronor.

För sjötillägg förutses, enligt en approximativ beräkning baserad på övningarnas

omfattning under 1937/38 och 1938/39 års kommenderingar, en

årlig kostnadsökning å 75,000 kronor. Denna siffra innefattar icke den ökning,

som föreslagits beträffande den till gifta beställningshavare utgående

förhöjningen av sjötillägget; sistnämnda ökning kan emellertid på grundval

av 1939 års statsutskotts beräkning uppskattas till omkring 25,000 kronor.

Även det framlagda förslaget örn vissa förbättringar med avseende å kommenderingstillägg

torde föranleda en icke oväsentlig merkostnad, vars steinick

dock blir beroende av de närmare bestämmelser, vilka komma att utfärdas

beträffande villkoren för åtnjutande av dylikt tillägg. Därest kommenderingstillägg

vid genomgående av skolor och kurser för egen utbildning

begi’änsas på sätt kommittén i betänkandet närmare utvecklat, torde

merkostnaden för arméns vidkommande kunna beräknas stanna vid ett årligt

belopp av approximativt 50,000 kronor för år.

Ändrade grunder för utbetalande av avskedspremier torde medföra en

kostnadsökning av i runt tal 5,000 kronor; till föreslagna övergångsbestämmelser

har härvid icke tagits hänsyn.

Även vissa andra ändiångsförslag inverka på kostnaderna, exempelvis de,

som avse tjänstledighetsavdrag, förmåner under flygtjänstgöring, begrav
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127-

71

ningshjälp m. m. Beträffande dessa noster har kommittén ej varit i tillfälle

att framlägga några beräkningar rörande kostnaderna, och det torde för

övrigt här icke vara fråga örn några mera betydande belopp.

Hemställan.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget

till manskapsavlöningsreglemente;

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget

till kungörelse om ändring i vissa delar av militära

avlöningsreglementet;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med iakttagande av de

huvudgrunder, som av departementschefen förordats, utfärda

erforderliga bestämmelser om övergången till manskapsavlöningsreglementet;
dels

bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i

gällande förordningar angående arméns, flottans och kustartilleriets

reserver, vilka påkallas av antagandet av nytt

manskapsavlöningsreglemente;

dels ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till

vissa i manskapsavlöningsreglementet avsedda befattningshavare

enligt av departementschefen förordade grunder.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

P. J. Arrhenius.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 127.

Innehållsförteckning.

Sid.

Propositionen........................................................ 1

Författningsförslag.

Förslag till avlöningsreglemente för fast anställt manskap vid försvars
väsendet

(manskapsavlöningsreglementet)............................ 2

Förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av militära avlönings
reglementet

...................................................... 20

Statsrådsprotokollet.................................................. 23

I. Inledning................. 23

II. Förslaget till manskapsavlöningsreglemente........................ 25

1. Allmänna synpunkter............................................ 25

2. Lönesystem och löneplaner ...................................... 27

Brutto- eller biandlönesystem .............. 27

Dyrortsgradering av lönerna.................................... 29

Hyres- och ortstillägg.......................................... 29

Rörligt tillägg................................................ 32

Enhetlig löneplan för manskap i allmänhet m. m................. 35

Löneplanernas tekniska byggnad m. m........................... 41

Lönebeloppens avvägning...................................... 43

3. Vissa förmåner i syfte att underlätta avskedat manskaps övergång till

civilanställning................................................ 48

4. Specialmotivering till manskapsavlöningsreglementet.................. 53

5. Övergångsanordningar............................................ 57

lil. Förslag till vissa ändringar i militära avlöningsreglementet........ 64

IV. Kostnadsberäkningar ............................................ 65

Hemställan.......................................................... 71

407420. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till manskapsavlöningsreglemente m. m. s. 2 i texten
  2. SU 1940:110 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till manskapsavlöningsreglemente m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten