Sök i Ratio Lex

Angående anslag till avlöningar vid de alba Önna läroverken m. m

1940-03-08 · 117 sidor, varav 109 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 109 av 117 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:154, Angående anslag till avlöningar vid de alba Önna läroverken m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition Nr 15Jj.

1

Nr 154.

Kungl. Majda proposition till riksdagen angående anslag till avlöningar

vid de alba Önna läroverken m. m.; given Stockholms

slott den 8 mars 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, hållet

inför Hans Majd Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 8 mars 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,

Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge:

Enligt den till 1940 års statsverksproposition fogade bilagan åttonde

huvudtiteln, punkterna 120, 123, 131, 161, 164, 170 och 180, har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

bleve riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1940/41

dels till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar ett förslagsanslag av

420,000 kronor;

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 26,400,000

kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor ett förslagsanslag

av 4,000,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 154■

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor ett

förslagsanslag av 3,300,000 kronor;

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor ett förslagsanslag

av 525,000 kronor;

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor ett förslagsanslag

av 500,000 kronor;

dels till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor ett förslagsanslag

av 77,300 kronor;

dels till Understöd till högre folkskolor ett förslagsanslag av 3,200,000

kronor;

dels till Läroanstalter för blinda: Avlöningar ett förslagsanslag av 375,000

kronor;

dels till Läroanstalter för blinda: Omkostnader ett förslagsanslag av

150,000 kronor;

dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar

ett förslagsanslag av 204,000 kronor;

dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader

ett förslagsanslag av 80,000 kronor;

dels till Dövstumskolorna: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,235,000

kronor;

dels till Dövstumskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag av 470,000

kronor;

dels ock till Tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,177,300

kronor.

Sedan utredningen i ärendet numera slutförts, ber jag få anmäla de

förutnämnda anslagsfrågorna.

1. Inledning.

Skolöverstyrelsens anslagsäskanden beträffande de allmänna läroverken

och med dem jämförliga läroanstalter äro uppgjorda med tanke på att

normala förhållanden skulle råda under nästa budgetår. Vid bifall till

överstyrelsens förslag skulle de förutnämnda anslagen, vilka för innevarande

budgetår äro uppförda med sammanlagt i runt tal 42 l/z miljoner

kronor, höjas med sammanlagt omkring 1 */* miljoner kronor.

Härtill måste emellertid läggas omkring 1,3 miljoner kronor på grund

av ökade utgifter för rörligt tillägg genom den beräknade stegringen av

levnadskostnadstalet. Vid bifall till överstyrelsens förslag skulle sålunda

de nämnda anslagen för nästa budgetår beräknas till sammanlagt omkring

45,3 miljoner kronor.

Vid ärendets beredning inom ecklesiastikdepartementet under hösten

1939 uppkom frågan, i vad mån de av rådande krissituation betingade

allmänna besparingssträvandena kunde och borde utsträckas jämväl till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 15Jj.

3

förevarande anslagsändamål. I syfte att bereda överstyrelsen tillfälle

att verkställa utredning angående de olika utvägar, som därvid syntes

stå till buds, uppgjordes inom departementet en promemoria i ämnet,

vilken remitterades till överstyrelsen för yttrande.

I departementspromemorian anfördes:

Det hade beräknats, att antalet klassavdelningar vid de allmänna

läroverken för nästkommande läsår komme att automatiskt stiga med

64. Aven örn den ökning av antalet ordinarie och extra ordinarie lärartjänster,

som under normala förhållanden sannolikt blivit en följd härav,

i nuvarande läge torde böra och kunna praktiskt taget helt undvikas,

syntes likväl läroverksorganisationens fortgående ansvällning komma

att få till följd en betydande kostnadsstegring, därest icke särskilda

åtgärder i återhållande riktning vidtoges. I sådant hänseende syntes

i nuvarande läge böra eftersträvas att i vart fall hålla utgifterna inom

ramen för nu utgående anslag.

Flera olika utvägar syntes härvid stå till buds.

Det kunde sålunda förtjäna övervägas att, i den utsträckning så prövades

lämpligen kunna ske, tillfälligt höja elevantalet i klassavdelningarna.

Erinras kunde i detta sammanhang, att 1937 års riksdag beviljat

medel för en sänkning av maximigränsen för elevantalet i realskolans

avslutningsklasser från 35 till 30. Utredning torde böra företagas, vilken

besparing som kunde vinnas genom en tillfällig återgång till de

före år 1937 gällande bestämmelserna i ämnet ävensom huruvida icke

en tillfällig höjning av elevantalet jämväl i andra klassavdelningar

kunde låta sig göra.

Härjämte torde kunna tagas under övervägande ett tillfälligt inhiberande

av elevintagningen i vissa för närvarande glest besatta läroverkslinjer

ävensom införande av strängare regler för uppdelning av klassavdelningar

vid undervisning i vissa ämnen.

Vidare torde böra övervägas att helt eller delvis inställa frivillig undervisning

i övningsämnen, i den mån sådan förekomme, samt undervisningen

i hållningsrättande gymnastik.

Vissa besparingsåtgärder av mindre räckvidd torde härutöver icke

vara uteslutna. Sålunda syntes böra tagas under omprövning, huruvida

och i vilken omfattning en sänkning av vissa nu utgående särskilda

arvoden kunde vara försvarlig, exempelvis arvoden åt tillsynslärare samt

vissa arvoden vid provårsläroverk.

Slutligen borde tagas under omprövning, huruvida icke — jämsides

med eller i stället för åtgärder av ovan antydd art — en tillfällig höjning

av lärarnas undervisningsskyldighet skulle kunna vidtagas. Härvid

torde de ekonomiska konsekvenserna vid olika alternativ, avseende

höjning med större och mindre antal undervisningstimmar, böra undersökas.

Vad sålunda yttrats rörande besparingsåtgärder, som syntes tänkbara

beträffande anslaget till avlöningar vid de allmänna läroverken, torde

äga motsvarande tillämpning bland annat beträffande anslagen till högre

lärarinneseminariet, folk- och småskoleseminarierna, nomadskolorna, läroanstalterna

flir blinda, vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte, dövstumskolorna samt de tekniska läroverken ävensom beträffande

anslagen till högre kommunala skolor samt privatläroverk. Det torde

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 15J+.

därför jämväl böra undersökas, i vad mån motsvarande besparingsåtgärder

beträffande de nu nämnda skolformerna påverkade beräkningarna

för budgetåret 1940/41 av ifrågavarande anslag.

Över nämnda promemoria avgav skolöverstyrelsen yttranden den 2

och den 16 januari 1940 samt statskontoret den 18 januari och den 7

februari 1940.

Skolöverstyrelsen yttrade inledningsvis bland annat följande:

Under den gångna delen av 1930-talet hade läroverksorganisationen

kvantitativt starkt tillväxt och lärarnas löner reglerats i anslutning till det

civila avlöningsreglementet. Vissa framsteg kunde även därutöver noteras.

Undervisningen i hushållsgöromål, som vid årtiondets början blott varit en

försöksanordning av ringa omfattning, hade numera, med bibehållen frivillighet,

kunnat få insteg vid ungefär tredjedelen av de allmänna läroverken.

Deltagarminimum för tillvalsundervisning i grekiska på latinlinjen

samt fysik och kemi på reallinjen hade minskats till tre respektive fyra

lärjungar. Vid språkundervisning med nybörjare finge klassavdelning numera

delas under en veckotimme, såvida lärjungantalet uppgmge till

minst 24.

På andra punkter innebure det senaste årtiondet en regress. Den frivilliga

teckningen, som vid decenniets början omfattat inemot 200 veckotimmar,

vore numera begränsad till 51 timmar. Den frivilliga undervisningen i

kvinnlig slöjd vore nu reducerad till en liten rest på inalles 8 veckotimmar.

Den hållningsrättande gymnastiken, som höstterminen år 1931 omfattat

156 timmar, utgjorde innevarande läsår endast 100 timmar. Undervisningen

i manlig slöjd hade trots den stora ökningen av lärjungantalet i

läroverken ännu icke nått upp till samma antal veckotimmar som före den

inbrytande depressionen i början av 1930-talet. Skolläkararvodena hade

sänkts; de rörliga arvodena, som vid decenniets början uppgått till två

kronor per lärjunge, utgjorde nu en krona 50 öre.

I fråga om den sedan länge aktuella frågan om begränsning av lärjungantalet

i klassavdelningarna hade ett framsteg gjorts år 1937, då lärjungemaximum

i realskolans avslutningsklass sänktes från 35 till 30 lärjungar —

det första framsteget under en mansålder. Å andra sidan hade allt fler

klassavdelningar till följd av den stora lärjungetillströmningen under detta

årtionde närmat sig övre gränsen, och åtskilliga hade övertaliga lärjungar.

För de kommunala mellanskolorna och de kommunala flickskolorna innebure

utvecklingen en klar försämring: för dessa skolformer hade tidigare

gällt ett lärjungemaximum på 30 lärjungar, men detta hade numera höjts

till 35 utom för mellanskolans avslutningsklass och flickskolans båda högsta

klasser.

Den begränsning av hiroverksanslagen, som nu ifrågasattes, innebure, att

kostnaderna för de allmänna läroverken skulle hållas vid ungefär samma

nivå som innevarande år. Reduktionen vore svår att genomföra, då lärjungetillströmningen

alltjämt vuxe, nya linjer befunne sig på tillväxt upp

genom klasserien och diirtill de ordinarie kvinnliga lärarna från och med

den 1 juli 1940 automatiskt erhölle en löneuppflyttning på en löneklass. En

så stark prutning torde överhuvud icke vara möjlig, utan att de framsteg,

som gjorts under det senaste årtiondet, till största delen prisgåves och de

inskränkningar, som under samma tid skett, på vissa punkter skärptes. I

I övrigt torde beträffande nämnda yttranden få hänvisas till det följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

Såsom i skolöverstyrelsens nyssberörda yttrande antydes, lia de allmänna

läroverken och vissa av de därmed jämförliga läroanstalterna fortfarande

känning av de restriktiva åtgärder, som vid tidigare besparingsaktioner vidtagits

inom undervisningsväsendet. Läget är alltså på detta område detsamma

som inom vissa andra delar av ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

Det oaktat torde det vara ofrånkomligt att i nu rådande situation

vidtaga åtgärder i besparingssyfte jämväl beträffande de anslag, som i

det föregående angivits.

Sådana åtgärder kunna icke utan mycket vittgående ingripanden leda

till en mer avsevärd sänkning av ifrågavarande anslag. Dylika ingripanden

skulle för övrigt få till följd, att vid förevarande läroanstalter anställd personal

måste avskedas med begränsade möjligheter för de avskedade att

erhålla motsvarande anställning vid andra läroanstalter, och böra redan av

denna anledning i så stor utsträckning som möjligt undvikas. Besparingsåtgärderna

synas böra i stället i huvudsak inriktas på att begränsa den automatiska

utvidgningen av skolorganisationen och behovet av nya ordinarie

och extra ordinarie tjänster. Såsom av det efterföljande kommer att framgå,

är för nästa budgetår särskilt vad beträffar de allmänna läroverken att emotse

en mycket avsevärd sådan utvidgning med därav följande ökat lärarbehov.

De åtgärder i syfte att begränsa en ökning av förevarande anslag,

som i nuvarande läge torde böra i främsta rummet ställas under diskussion,

ha i huvudsak berörts i förutnämnda departementspromemoria.

Det är min avsikt att i det följande redogöra för min ståndpunkt i

dessa frågor och till de av överstyrelsen i dess yttrande över promemorian

i övrigt framställda förslagen.

Sammanfattningsvis vill jag emellertid här lämna följande överblick

över den reduktion av lärår- och anslagsbehovet, som ernås genom de

viktigaste av mig i det följande ifrågasatta åtgärderna.

Minskat lärarbeh

ov

Minskat anslagsbe

hov

Åtgärd

Allm.

Komm.

Komm.

Högre

Allm.

Komm.

Komm.

Högre

läro-

flick-

mellan-

folk-

läro-

flick-

mellan-

folk-

verk

skolor

skolor

skolor

verk

skolor

skolor

skolor

Ökning av lärarnas under-

visningsskyldighet med l/%

veckotimme........

51,0

10

8

280,000

43,000

36,000

35,000

Sammanslagning av under-

visningsavdelningarispråk

31,5

7

7

173,000

30,000

31,000

18,400

Höjning av lärjungemini-

21

mum i grekiska m. m. .

Begränsning av ny börj arav-

4,5

25,000

delningarnas antal ....

Höjning av elevantalet i

10,9

68,000

realskolans avslutnings-

29,3

21 klass-

9 klass-

172,000

115,000

58,000

74,200

avd.

avd.

Summa

127,2

718,000

188,000

125,000| 127,600

Departe
mentschefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

Vid bedömandet av tablåns uppgifter rörande det minskade lärarbehovet

bör beaktas, att för nästa budgetår enbart för de allmänna läroverkens

del enligt överstyrelsens kalkyler (jfr sid. 41 i det följande) föreligger

ett behov av omkring 80 nya lärartjänster, med vilka det i tablån

angivna minskade lärarbehovet alltså bör reduceras, om man vill erhålla

en föreställning om det antal lärare, som bli överflödiga vid åtgärdernas

genomförande. Härvid har hänsyn icke tagits till de anställningsmöjligheter,

som erbj udas exempelvis genom pensionering av lärare, och ej heller

till det ökade behov av vikarier, som under nästa budgetår kommer att

föreligga, örn de nu rådande extraordinära förhållandena då alltfort äga

bestånd.

Jag anser mig böra här framhålla, att — när jag funnit mig böra föreslå

nyssnämnda och andra åtgärder för nedbringande av kostnaderna för läroverksundervisningen

— en viktig förutsättning för mig varit, att dessa åtgärder

icke skola äga bestånd längre tid än som är oundgängligen erforderlig

med hänsyn till de statsfinansiella förhållandena.

De förslag, som i det följande framställas, avse samtliga de i departementspromemorian

angivna läroanstalterna med undantag för folk- och

smaskoleseminarierna samt nomadskolorna. Till frågan örn beräkningarna

av anslagen för nästa budgetår till de sistnämnda läroanstalterna torde jag

i annat sammanhang få tillfälle återkomma.

2. Förslagsanslaget till Högre lärarinneseminariet:

Avlöningar.

Detta anslag höjdes för innevarande budgetår från 356,700 kronor till

433,800 kronor huvudsakligen på grund av den av 1939 års riksdag beslutade

löneregleringen vid de statliga undervisningsanstalterna, varigenom

lärare, inberäknat rektorer, ävensom vaktmästare från och med den 1 juli

1939 inordnades under de civila avlöningsreglementena. Anslaget disponeras

på sätt framgår av statsliggaren för budgetåret 1939/40, sid. 477.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1939 på framställning av

seminariets rektor hemställt, att förevarande anslag måtte för nästa budgetår

uppföras med oförändrat belopp. Av skrivelsen framgår, att verksamheten

vid seminariet förutsättes under viss övergångstid skola fortgå i hittillsvarande

omfattning, även om förslag till omorganisation av seminariet

och därmed förenade läroanstalter komme att framläggas för 1940 års

riksdag.

I förutnämnda departementspromemoria ifrågasattes, såsom av det föregående

framgår, att vissa däri berörda besparingsåtgärder borde utsträckas

till att omfatta jämväl högre lärarinneseminariet. Överstyrelsen har i utlåtande

över nämnda promemoria anfört:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

Å den i avlöningsstaten ingående anslagsposten å 334,500 kronor till avlöningar

till tjänstemän å ordinarie stat kunde en avsevärd besparing vinnas

till följd av att sju vakanta lektorat uppehölles genom timlärare

enligt följande beräkning:

7 lektorstjänster å kronor 12,495 — 87,465, varifrån avginge utgift för:

82 timlärartimmar ä kronor 418 = 34,276

28 » ä » 348 = 9,744

30 » å » 225 = 6,750

Summa 50,770.

Å anslagspostens belopp, 334,500 kronor, kunde således en minskning

med i runt tal (87,465 — 50,770 =) 36,700 kronor beräknas för budgetåret

1940/41. Någon ytterligare besparing i de för ordinarie tjänstemän avsedda

medlen torde icke stå att vinna, vare sig för lärarinneseminariet eller statens

normalskola. Lärarstaben hade genomsnittligt många tjänsteår, och samtliga

ordinarie lärare utom två hade uppnått högsta löneklassen.

En utsträckning av undervisningsskyldigheten

skulle för statsverket betyda föga vinst, då denna skyldighet redan vore

väl utnyttjad. Vid en höjning med % timme kunde besparingen beräkna,s

till cirka 4 veckotimmar ä 225 kronor eller 900 kronor. Med en timmes höjning

kunde den beräknas giva cirka 7,5 veckotimmar eller nära 1,700

kronor.

Instrumentalmusik förekomme icke; icke heller frivillig teckning. Hållningsrättande

gymnastik meddelades i normalskolan under 2 veckotimmar

åt elever, som vore i behov därav. Timmarnas fåtal gjorde emellertid, att

en eventuell ändring gåve obetydlig besparing, och rektor framhölle med

styrka deras behövlighet. Överstyrelsen ansåge sig därför icke kunna föreslå

indragning av denna gymnastik. «

Någon begränsning av nyintagning i normalskolans

första avdelningar kunde icke förordas, då antalet elever där år 1940 icke

uppginge till det för en avdelning nu högst tillåtna, vare sig i sjuåriga flickskolan

(26 elever) eller i 4-åriga realskolan (20 elever).

Höjning av maxim iantalet elever i flickskolans två

högsta klasser eller realskolans högsta klass skulle icke medföra någon besparing,

då uppdelning i parallellavdelningar icke förekommit vare sig där

eller i närmast följande klasser (annat än i språk efter olika begynnelsespråk).

Uppdelning av klass vid begynnelseundervisning i modersmålet,

tyska, engelska och franska förekomme ej.

Överstyrelsen ville slutligen framhålla, att en avveckling av högre lärarinneseminariet

blivit aktualiserad och av lärarutbildningssakkunniga föreslagen

att taga sin början med första avdelningens indragning från och med

höstterminen 1941, vilket av överstyrelsen ävenledes förordats. Vid bifall

till detta förslag bomme budgetkurvan för seminariet att successivt sjunka.

Några beskärningar för denna läroanstalt torde mindre än beträffande övriga

innebära någon varaktigare vinst för statsverket.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 30 december 1935 chefen för ecklesiastikdepartementet

att tillkalla sakkunniga för utredning av frågan örn reformerad

utbildning av lärare för de allmänna läroverken och med dem jämförliga

läroanstalter. De i anledning härav tillkallade sakkunniga ha den 26

Departe
mentschefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

november 1938 avgivit betänkande angående utbildningen av lärare vid

de allmänna läroverken och med dem jämförliga läroanstalter (statens

offentliga utredningar 1938:50). Betänkandet, som bland annat utmynnar

i förslag örn nedläggande av ämneslärarinneinstitutionen vid de allmänna

läroverken och successiv avveckling av högre lärarinneseminariet, torde få

framdeles anmälas för Kungl. Majit. Jag räknar med att någon ändring

i seminariets organisation icke vidtages under nästa budgetår och anser mig

således böra uppskatta seminariets anslagsbehov för nämnda budgetår med

utgångspunkt från nu föreliggande förhållanden.

Vad överstyrelsen anfört i fråga om möjligheterna att ernå besparingar

vid lärarinneseminariet har icke givit mig anledning till någon väsentlig

erinran. Jag vill framhålla, att jag icke nu ifrågasätter indragning av undervisningen

i hållningsrättande gymnastik. Jag hänvisar därutinnan till vad

i det följande anföres beträffande motsvarande undervisning vid de allmänna

läroverken.

I enlighet med överstyrelsens förslag torde anslagsposten till avlöningar

till tjänstemän å ordinarie stat böra minskas med det belopp, som besparas

därigenom, att sju av de nio lektorstjänsterna äro vakanssatta. Då dessa

tjänster äro vakanssatta genom särskilt beslut av Kungl. Majit och icke

torde komma att återbesättas, så länge förutberörda fråga örn lärarinneseminariets

avveckling är under övervägande, synes en sådan nedriikning

av nämnda post icke strida mot numera tillämpade grunder för beräkning

av avlöningsanslag. Det av överstyrelsen beräknade beloppet bör dock

minskas med på vederbörande tjänster belöpande pensionsavgifter, tillhopa

i runt tal 5,200 kronor, till (36,700 — 5,200 =) 31,500 kronor. Å andra sidan

bör anslagsposten höjas med i runt tal 9,000 kronor på grund av att ordinarie

kvinnlig lärare från och med den 1 juli 1940 jämlikt civila avlöningsreglementet

med därtill hörande bestämmelser äger åtnjuta avlöning enligt

en löneklass, som är närmast högre än den, enligt vilken hon under innevarande

budgetår åtnjuter lön. Av skäl, som chefen för finansdepartementet

i årets statsverksproposition berört, bör posten vidare minskas med

enahanda belopp, varmed anslagsposten till rörligt tillägg, enligt vad jag i

det följande föreslår, bör uppräknas till följd av ökade levnadskostnader,

eller 8,900 kronor. Jag beräknar alltså nu ifrågavarande anslagspost för

nästa budgetår till (334,500 — 31,500 + 9,000 — 8,900 =) 303,100 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, torde böra uppföras med oförändrat belopp, 7,250 kronor. Delposten

till Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: Grundavlöningar m m.

torde i enlighet med överstyrelsens kalkyler böra minskas med 900 kronor

med hänsyn till att jag, under åberopande av vad i det följande anföres,

förordar en ökning av undervisningsskyldigheten för ämneslärare. Posten

bör sålunda uppföras med (63,000 — 900 =) 62,100 kronor. Delposten

till avlöning sförhöjning ar m. m. synes böra uppföras med oförändrat belopp,

4,900 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-

Med hänsyn till vad jag sålunda förordat hade anslagsposten till rörligt

tillägg vid ett procenttal av sex bort uppföras med 17,800 kronor. Då emellertid

posten torde böra beräknas efter ett procenttal av nio, bör sistnämnda

belopp höjas med i runt tal 8,900 kronor till 26,700 kronor, eller, för avrundning

av anslagets slutsumma, till 26,650 kronor.

Förevarande anslag bör alltså för nästa budgetår uppföras med

(303,100 -i- 7,250 + 62,100 + 4,900 + 26,650 =) 404,000 kronor, vilket

innebär en anslagsminskning med (433,800 — 404,000 =) 29,800 kronor.

3. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar.

För närvarande är detta anslag uppfört med 26,436,500 kronor. Gällande

personalförteckning och avlöningsstat med därtill hörande bestämmelser

återfinnas i statsliggaren för budgetåret 1939/40, sid. 479 ff.

Skolöverstyrelsen har i skrivelser den 31 augusti och den 15 oktober

1939 framlagt sina anslagsäskanden till förevarande ändamål för budgetåret

1940/41. Äskandena synas utmynna i framställningar örn anslagshöjningar

med tillhopa 1,055,760 kronor i enlighet med följande sammanställning:
-

Budgetåret

Budgetåret

Ökning,

kronor:

Anslagspost:

1939/40,

1940/41,

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för-

kronor:

kronor:

slagsvis......................

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, för-

21,297,000

22,066,000

+ 769,000

slagsvis.......................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

250,000

250,000

av Kungl. Maja..................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

510,010

516,960

+ 6,950

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis......

3,548,000

3,698,000

+ 150,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis . . .

Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-

240,000

340,000

+ 100,000

ordinarie tjänstemän................

900

900

—

Rörligt tillägg, förslagsvis.............

1.517,190

1,547,000

+ 29,810

Summa kronor

Särskilda uppbördsmedel

27,363,100

926,600

28,418,860

926,600

+1,055,760

Nettoutgift kronor 26,436,500 27,492,260 +1,055,760

Härutöver måste tagas i betraktande, att den redan inträdda och

beräknade ytterligare stegringen av levnadskostnaderna enligt årets statsverksproposition

ansetts böra medföra en uppräkning av anslagsmedel

till rörligt tillägg med omkring 50 procent. Vid bifall till överstyrelsens

förslag skulle sålunda tillkomma en ytterligare utgiftsökning av omkring

770,000 kronor, belöpande å rörligt tillägg. Den erforderliga anslagshöjningen

skulle alltså utgöra sammanlagt (1,055,760 + 770,000 =) i runt

tal 1,825,000 kronor.

Den av överstyrelsen ifrågasatta anslagshöjningen förklaras i främsta

rummet av den fortgående automatiska utvidgningen av läro
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

verksorganisationen, förorsakad av dels beräknad ökad elevtillströmning

och dels fortsatt genomförande av beslutade organisationsändringar.

Den beräknade automatiska utvidgningen belyses av följande ur överstyrelsens

framställning hämtade uppgifter:

T.. . Klass- T..

Lariungar: , , . Lärare:

° avdelningar:

Höstterminen 1939, verkligt antal............ 51,480 2,051 2,578

» 1940, beräknat » 52,500 2,115 2,657

Ökning 1,020 64 79

Den beräknade automatiska ökningen med 64 klassavdelningar fördelar

sig enligt överstyrelsens framställning sålunda:

Klassavdelningar

:

a. Till följd av beräknad tillströmning till nybörjaravdel
ningarna

(klass 1 och ring I) å vissa orter beräknas tillkomma

20 nya avdelningar, medan till följd av minskad tillströmning

å andra orter 9 nu befintliga nybörjaravdelningar beräknas

kunna indragas (20 — 9 =)....................... 11

b. Till följd av tidigare beslutade organisationsändringar

beräknas tillhopa 22 klassavdelningar tillkomma.......... 22

c. Till följd av under senare år fattade beslut om upprättande

av nya parallellavdelningar av klass 1 och ring I, vilka

nu successivt utvecklas till parallellinjer, beräknas tillkomma

31 klassavdelningar................................. 31

Summa nya klassavdelningar 64.

I den av överstyrelsen beräknade anslagshöjningen ingår ett belopp

av omkring 28,800 kronor, avseende kostnaderna för nästa budgetår

vid bifall till en av överstyrelsen tillstyrkt, av stadsfullmäktige i Uppsala

i skrivelse den 22 oktober 1938 gjord framställning örn inrättande

av en statlig samrealskola i Uppsala.

Vidare har överstyrelsen ifrågasatt nyinrättande av ett antal

ordinarie lärartjänster, nämligen dels sådana ämneslärartjänster,

som ansetts erforderliga till följd av nu pågående omorganisation av

vissa läroverk, dels vissa övningslärartjänster vid läroverk, där ett särskilt

stort antal undervisningstimmar i övningsämnen äro anförtrodda

åt icke-ordinarie lärare, dels ock härutöver — såsom resultat av en

företagen allmän översyn rörande proportionen mellan antalet ordinarie

och antalet icke-ordinarie ämneslärare vid läroverksorganisationen som

helhet — 56 adjunktstjänster.

Enbart ett bifall till förslaget om inrättande av nämnda 56 adjunktstjänster

skulle medföra en höjning av anslagsposten till avlöningar till

tjänstemän å ordinarie stat med 482,200 kronor. Detta belopp utgör

dock icke den merkostnad, som förslagets genomförande skulle innebära,

enär kostnaderna för motsvarande icke-ordinarie lärare, frånsett rörligt

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Marits proposition Nr 154-

tillägg, beräknats uppgå till omkring 340,000 kronor. Nyinrättandet av

sistnämnda adjunkts^ änster skulle, framhåller överstyrelsen, utgöra en

första etapp av ett mera omfattande förslag om inrättande av inalles

18 lektors- och 142 adjunkts^ änster i stället för motsvarande icke-ordinarie

lärartjänster samt ombildning av 14 adjunkturer vid pro vårsläroverk

till lektorat.

Beträffande den utredning, som ligger till grund för överstyrelsens

förslag om inrättande av en samrealskola i Uppsala samt om nyinrättande

av ovannämnda 56 adjunkts^änster m. m., hänvisas till handlingarna

i ärendet. Jag vill framhålla, att överstyrelsen i ett sedermera

avgivet yttrande förklarat sig med hänsyn till det förändrade läget icke

vidhålla sistnämnda förslag.

Av det anförda framgå huvudorsakerna till den betydande anslagshöjning,

som skolöverstyrelsen ansett erforderlig för nästa budgetår.

Den mest betydelsefulla faktorn är, såsom redan påpekats, den automatiska

utvidgning av läroverksorganisationen med icke mindre än 64

klassavdelningar, motsvarande 79 nya heltidstjänstgörande lärare, som

av överstyrelsen beräknats inträda under nästa budgetår. Utvidgningen

betingas väsentligen av dels tidigare fattade riksdagsbeslut om upprättande

av nya läroverk och läroverkslinjer, dels ock utav Kungl. Majit

fattade beslut örn nya parallellavdelningar av begynnelseklasserna vid

realskole- och gymnasielinjer. Till en mindre del, 11 klassavdelningar,

beror utvidgningen på en beräknad ytterligare uppdelning av begynnelseklasserna.

Av vad jag i det föregående anfört framgår, att de av skolöverstyrelsen

föreslagna åtgärderna för att åstadkomma en ur undervisningssynpunkt

gynnsammare proportion mellan antalet ordinarie och antalet

icke-ordinarie ämneslärare icke kunna under nuvarande förhållanden,

såsom jämväl av överstyrelsen sedermera framhållits, genomföras och

att det ej heller är möjligt att för närvarande tillmötesgå framställningen

örn upprättande av en statlig samrealskola i Uppsala. Redan härigenom

undvikes en kostnadsökning för nästa budgetår av sammanlagt

omkring 170,000 kronor.

I detta sammanhang får jag erinra, att skolöverstyrelsen med skrivelse

den 27 februari 1939 till Kungl. Majit inkommit med anbefalld utredning

i anledning av en av 1936 års riksdag i skrivelse den 22 maj 1936, nr

256, gjord framställning örn utredning rörande möjligheterna att minska

det fastställda maximiantalet lärjungar i de högre allmänna läroverkens

klasser. Utredningen utmynnar i förslag örn dels en successiv

sänkning av lär jungan talet å det lägre läroverksstadiet till i regel 32

lärjungar och å högstadiet till i regel 28 lärjungar, dels uppdelning av

klassavdelningarna vid matematikundervisningen å realgymnasiet, dels

ock en allmän minskning av gymnastikavdelningarnas storlek. Åtgär
-

Departe
mentschefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

derna skulle avse — förutom de högre allmänna läroverken — jämväl

högre kommunala läroverk och privatläroverk. Förslagets genomförande

skulle för nämnda skolformer medföra behov av omkring 230 nya lärare

och i huvudsak vara genomförd under loppet av sex år. För de allmänna

läroverkens del beräknas antalet erforderliga nya lärare till

157; överstyrelsen har med anledning härav föreslagit inrättande av 98

nya adjunkts^ änster. Kostnaderna för förslagets genomförande ha av

överstyrelsen beräknats till 1,877,000 kronor, varav för det första budgetåret

under tiden för genomförandet 318,000 kronor.

Med hänsyn till de avsevärda merkostnader för statsverket, som ett

genomförande av förslaget skulle medföra, torde det icke nu böra leda

till någon åtgärd från statsmakternas sida.

Beträffande de särskilda besparingsåtgärder, som härutöver torde böra

för närvarande vidtagas i syfte att nedbringa den automatiska ökningen

av förevarande anslag, må följande anföras.

Vissa särskilda besparingsåtgärder,

a) ökning av lärarnas undervisningsskyldighet för vecka.

Gällande bestämmelser om läroverkslärares undervisningsskyldighet

återfinnas i vederbörande avlöningsreglementen samt i läroverksstadgan

§ 133.

Enligt civila avlöning sreglementet, 3 § 1 morn., är tjänsteman underkastad

de tjänstgöringsföreskrifter, som meddelas i instruktion, arbetsordning

eller annan dylik författning.

Enligt civila icke-ordinariereglementet, 4 § 4 morn., gäller för extra

ordinarie tjänsteman i fråga örn tjänstgöringstidens längd vad därom

finnes stadgat för jämförlig ordinarie tjänsteman. Enligt 52 § 4 mom.

samma reglemente skall i fråga örn de allmänna läroverken m. fl. statliga

läroanstalter vid tillämpning av 4 § 4 mom. iakttagas, att undervisningsskyldigheten,

såvitt angår annan extra ordinarie lärare än lärare

i teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd eller hushållsgöromål,

motsvarar den, som gäller för ordinarie lärare med närmast

jämförliga arbetsuppgifter eller, så vitt angår extra ordinarie lärare i

övningsämne av nyssnämnt slag, omfattar minst åtta veckotimmar.

Läroverksstadgan § 133 stadgar en undervisningsskyldighet för rektor

vid högre allmänt läroverk och lyceum av 12 till 16, för rektor vid

femårig realskola av 18 till 20 och för rektor vid fyraårig realskola av

18 till 22 undervisningstimmar i veckan. Lektor är skyldig meddela

undervisning 20 till 24 undervisningstimmar i veckan; jämkning uppåt

äger rum enligt viss skala i den mån undervisningen är förlagd till

realskolestadiets lägre klasser (4 timmar å gymnasiet och i realskolans

högsta klass motsvara 5 å det övriga realskolestadiet). Adjunkts och

ämneslärarinnas undervisningsskyldighet utgör 24 till 30 undervisningstimmar

i veckan, dock att jämkning nedåt sker i den mån undervisningen

förlägges till realskolans högsta klass eller gymnasiet.

Ordinarie Övningslärare är skyldig meddela undervisning till den örn
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 15/f.

fattning, skolöverstyrelsen för varje läsår bestämmer, dock att sådan

lärare icke utan eget medgivande må åläggas mer än 28 veckotimmars

undervisningsskyldighet. Undervisningsskyldigheten må i intet fall överstiga

34 veckotimmar eller understiga i ämnena teckning, musik och

gymnastik med lek och idrott 9 samt i ämnet kvinnlig slöjd 6 veckotimmar.

I den undervisningsskyldighet, som åligger lärare, ingå även vissa

särskilda åligganden, såsom granskning av lärjungarnas skriftliga arbeten,

laborationsredogörelser och herbarier, handledning av lärjungarna vid

deras enskilda arbete och medverkan vid friluftsverksamhet, förrättande

av morgonandakt samt uppdrag att vara föreståndare för institution

och att i övrigt vårda undervisningsmateriel.

Inom de stadgade gränserna bestämmes för varje läsår undervisningstiden

för varje särskild lärare med hänsyn till tjänstgöringens beskaffenhet

och omfattningen av den tid, som erfordras för fullgörande av nyssnämnda

särskilda åligganden.

Minskning av den stadgade tjänstgöringen kan inom vissa gränser

medgivas för vissa särskilt arbetstyngda rektorer, exempelvis vid provårsläroverk.

För lärare, vilkens tid i större utsträckning tages i anspråk

för handledning av provårskandidater eller för uppgift att vara tillsynslärare,

ävensom för lärare, som fått sig ålagt ett särskilt drygt arbete

utom den egentliga undervisningstiden, kunna de stadgade lägsta timantalen

minskas, dock icke utan skolöverstyrelsens medgivande med mera

än 2 timmar i veckan.

Måttet av den undervisning, som uttages av de enskilda lärarna, är

av betydelse för beräkningen av det erforderliga antalet icke-ordinarie

lärare; en ökning av undervisningsskyldigheten medför minskat behov

av anslag till grundavlöningar till icke-ordinarie lärare.

Vid beräkningen av behovet av medel för sistnämnda ändamål har

medeltjänstgöringstiden för lektorer, adjunkter och ämneslärarinnor plägat

tagas till utgångspunkt. Före ikraftträdandet av 1937 års lönereglering

för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken och med dem jämförliga

läroanstalter hade en medeltjänstgöringstid av 21 undervisningstimmar

i veckan för lektorer samt 26 för adjunkter och ämneslärarinnor tagits

till utgångspunkt vid anslagsberäkningarna. I samband med nämnda

lönereglering ansågs medeltjänstgöringstiden böra höjas med 1/2 veckotimme

för envar av nämnda lärarkategorier (jfr proposition 271/1937, sid.

18—28, och riksdagens skrivelse 469/1937, sid. 11).

1936 års läroverkslönesakkunnigas majoritet framhöll beträffande denna

fråga (proposition 271/1937, sid. 25 f.), att arbetsbördan vore mycket

olika för olika lärare, i det att den utanför lärorummet fallande tjänstgöringen

i vissa fall vore ganska begränsad, i andra däremot högst

betydande och betungande. Det vore därför angeläget att tillse, att

möjlighet alltjämt funnes till en så stor minskning i undervisningsskyldigheten,

som den där utanför fallande tjänstgöringen skäligen kunde anses

påkalla. Ur denna synpunkt vore fördenskull önskvärt att iakttaga en

sådan begränsning vid bestämmandet av undervisningstiden för den

enskilde läraren, att den medeltjänstgöring, från vilken överstyrelsen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 154-

hade att utgå vid beräknandet av behovet av icke-ordinarie lärarkrafter,

ej behövde höjas med mera än 1 2 timme till respektive 21 */* och 26 V2

veckotimmar. Godtagandet av en medeltalsnivå på sätt förordats skulle

innebära, att för de särskilt betungade lärarna möjligheten att underskrida

det stadgade normala minimiantalet skulle kunna utnyttjas i

avsevärt större utsträckning än dittills varit möjligt.

Departementschefen anslöt sig väsentligen till den av de sakkunnigas

majoritet uttalade meningen. Han förklarade sig fullt medveten om att

i många fall någon utökning av undervisningsskyldigheten för läraren

icke rimligen kunde påfordras, utan att tvärtom — dels med hänsyn

till särskilt tyngande arbete utöver lektionstimmarna, dels även på grund

av lärares vid högre ålder försvagade krafter — en minskning kunde

anses skälig och behövlig. Men i andra fall syntes arbetsbördan ej vara

så betungande, att icke en måttlig ökning kunde ske. Departementschefen

instämde emellertid med de sakkunniga däri, att tillämpningen

av bestämmelserna om undervisningsskyldigheten borde så avvägas, att

medeltjänstgöringen ökades med V2 timme för ifrågavarande lärare.

Riksdagen instämde i det av departementschefen gjorda uttalandet.

Med anledning av vad från ett flertal håll framhållits angående de

menliga följderna för de icke-ordinarie lärarna, som en ökning av tjänstgöringstiden

för de ordinarie kunde medföra, uttalade riksdagen i samband

härmed, att det givetvis vore att beklaga, därest tillämpningen

av de nya bestämmelserna skulle i avsevärd mån medföra försämrade

utsikter eller beskurna anställningsmöjligheter för icke-ordinarie lärare,

men att den dominerande synpunkten här dock enligt riksdagens mening

måste anses vara bestämmandet av den arbetskvantitet, som lämpligen

och skäligen borde av staten utkrävas av dem, som vunnit ordinarie

anställning i dess tjänst.

Skolöverstyrelsen har nu, i anledning av vad i förutnämnda departementspromemoria

anförts rörande frågan, huruvida icke en tillfällig ökning

av lärarnas undervisningsskyldighet skulle kunna vidtagas, verkställt

beräkningar angående konsekvenserna av en dylik ökning med alternativt

V, och 1 undervisningstimme i veckan. Överstyrelsen har därvid

utgått ifrån den tidigare gjorda beräkningen, att 64 nya läraravdelningar

vore erforderliga för nästa läsår samt att rektorernas undervisning icke

borde ökas.

En ökning av undervisningsskyldigheten med */3 veckotimme

innebure, framhåller överstyrelsen, att i stället för det av överstyrelsen

beräknade utvidgningsbehovet av 80 lärare (jfr nedan sid. 41)

skulle träda ett utvidgningsbehov av endast 29 lärare. Genom undervisningsskyldighetens

ökning med V2 veckotimme komme således omkring

51 lärare att bli överflödiga. Utgiftsminskningen, beräknad med

hänsyn till extra adjunkts löneförmåner å F-ort, kunde beräknas bli

(51 X 5,481 —) i runt tal 280,000 kronor. Den berörde uteslutande delposten

till grundavlöningar m. m. åt övrig icke-ordinarie personal.

En ökning av undervisningsskyldigheten med 1 veckotimme

skulle innebära, att i stället för ett utvidgningsbehov av 80

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-

lärare skulle inträda en minskning med 19. Utgiftsminskningen kunde

beräknas bli (99 X 5,481 —) i runt tal 540,000 kronor.

Överstyrelsen har jämväl upptagit till diskussion frågan örn lämpligheten

att vidtaga en höjning av undervisningsskyldigheten. Överstyrelsen

har därvid till en början erinrat, att därest, jämsides med en ökning

av lärarnas undervisningsskyldighet, vissa andra besparingsåtgärder —

varom mera i det följande — bomme att vidtagas, tillsammans innebärande

en minskning av lärarbehovet med 76 ä 78 heltidstjänstgörande

lärare, 127 lärare skulle bli överflödiga vid en ökning av undervisningsskyldigheten

med 112 veckotimme och icke mindre än 174 lärare vid en

ökning med 1 veckotimme. Om liknande besparingar genomfördes jämväl

vid andra skolformer, måste tydligen, yttrar överstyrelsen, en mycket

allvarlig rubbning uppstå i den nuvarande jämvikten mellan tillströmning

och åtgång på lärarbanan.

Det årliga ersättningsbehovet på lärarbanan, fortsätter överstyrelsen,

torde på grundval av en utredning, som verkställts av de sakkunniga

rörande tillströmningen till de intellektuella yrkena, kunna uppskattas

till omkring 120 personer. Omkring 20 platser härav täcktes genom utexamineringen

från högre lärarinneseminariet. Utvidgningsbehovet vid

ostörd utveckling hade av överstyrelsen i dess anslagsberäkningar för

budgetåret 1940/41 beräknats till 80 personer. Därtill skulle komma ett

utvidgningsbehov på omkring 20 personer vid andra högre läroanstalter

än de allmänna läroverken. Behovet av ny akademiskt utbildad lärarkraft

skulle sålunda i händelse av ostörd utveckling förmodligen ha uppgått

till ganska nära 200 personer läsåret 1940/41.

Tillströmningen till lärarbanan vore i stort sett anpassad efter dessa

förhållanden. I vissa ämnen rådde för närvarande lärarbrist, i andra

funnes ett oplacerat överskott. Om storleken av detta finge man en

föreställning genom extralärarbyråns rapport för höstterminen 1939. I

mitten av september hade ännu cirka 140 på byrån anmälda lärare varit

utan anställning, varav dock ett par tiotal icke hade avlagt examen.

Troligen skulle överskottet nästa läsår visa sig ungefärligen oförändrat,

om de högre läroanstalternas utveckling finge fortgå utan nya restriktioner.

Tillgrepes strängare restriktioner, måste balansen växa. Besparingsåtgärder

av den ifrågasatta omfattningen skulle betyda en plötslig,

nära nog katastrofal försämring av arbetsutsikterna för dem, som planlagt

sin akademiska utbildning med tanke på en blivande bana i den

högre undervisningens tjänst och just stöde vid slutet av denna utbildning
Lärarnas

undervisningsskyldighet hade höjts så sent som läsåret 1938/39

efter en avvägning, som ägt rum i samband med den av 1937 års riksdag

beslutade löneregleringen för lärare. Av det anförda framginge, att

jämväl utan höjningar av undervisningsskyldigheten indragningar skulle

kunna ske, som minskade lärarbehovet med ett åttiotal — sannolikt

mera, örn även andra skolformer toges i betraktande. Redan denna

minskning skulle betyda en avsevärd störning i den nuvarande jämvikten

mellan tillgång och efterfrågan på lärarkraft. Längre gående indragningar

måste, åtminstone om de bleve bestående för längre tid, ovill
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

korligen väcka till liv en råd av de ofta svårbemästrade och bekymmersamma

frågor, som plägade åtfölja anpassningsrubbningar av denna art.

Överstyrelsen kunde för sin del icke biträda tanken på så långt gående

reduktioner och måste följaktligen betrakta den förelagda uppgiften att

hålla läroverkens avlöningsstat inom den nuvarande ramen, såsom knappast

lösbar under de förutsättningar, från vilka problemet för närvarande

måste angripas.

Statskontoret har i utlåtande i anledning av vad av överstyrelsen

sålunda anförts framhållit, att, även örn de ifrågasatta begränsningarna

vid de allmänna läroverken — vare sig med eller utan ökning av undervisningsskyldigheten

— skulle minska den akademiska ungdomens möjligheter

att vinna inträde å lärarbanan, detta icke kunde få hindra statsmakterna

att i en situation som den närvarande vidtaga erforderliga

besparingsåtgärder. Emellertid kunde statskontoret icke dela överstyrelsens

uppfattning av förhållandena på lärarbanan. I riket hade anbefallts

såväl förstärkt försvarsberedskap som partiell mobilisering. Självfallet

drabbade dessa åtgärder både lärarpersonalen och den akademiska ungdomen.

De senare finge sin utbildning fördröjd, och genom inkallelser

av lärare till militärtjänstgöring ökades behovet av vikarier. Enligt vad

statskontoret under hand inhämtat hos överstyrelsen, kunde antalet till

militärtjänstgöring inkallade lärare vid de allmänna läroverken vid slutet

av höstterminen 1939 approximativt uppskattas till 125. Under

sådana omständigheter måste statskontoret finna jämväl en ökning av

undervisningsskyldigheten icke blott möjlig att genomföra utan rent av

nödvändig för ett fortsatt uppehållande av undervisningen. I detta sammanhang

ville statskontoret även framhålla, att läroverkslärarnas sammanlagda

tjänstgöringstid per år syntes icke obetydligt understiga övriga

statstjänstemäns. Under åberopande av vad sålunda anförts ansåge

sig statskontoret böra förorda en ökning av undervisningsskyldigheten

för lärarna. Beträffande ökningens omfattning ville statskontoret tillsvidare

stanna för en timme per vecka. Ämbetsverket förutsatte, att

motsvarande ökning genomfördes vid övriga statliga ävensom statsunderstödda

kommunala och enskilda läroanstalter.

Såsom ovan erinrats, är lektors undervisningsskyldighet bestämd till

20—24 veckotimmar, adjunkts och ämneslärarinnas till 24—30 veckotimmar.

Medel tjänstgöringstiden är 21 Va timmar för de förra, 26 1 /a

timmar för de senare. Denna tjänstgöringsskyldighet kan synas vara

av ringa omfattning. Såsom vid riksdagsbehandlingen av denna fråga

år 1937 framhölls, växlar emellertid de enskilda lärarnas arbetsbelastning

i hög grad alltefter omfattningen av de särskilda åligganden, som ingå

i deras uppgifter vid sidan av arbetet under lektionstimmarna. En mera

betydande höjning av medeltjänstgöringstiden skulle, framhölls därvid,

förminska möjligheterna att medgiva en så stor minskning i undervis
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

ningsskyldigheten för särskilt betungade lärare, som den utanför lektionstimmarna

fallande tjänstgöringen skäligen kunde anses påkalla.

Under nu rådande extraordinära förhållanden torde nämnda skäl icke

med samma fog kunna åberopas mot en ytterligare höjning av den

genomsnittliga undervisningsskyldigheten, därest en sådan ur andra synpunkter

skulle finnas lämplig och möjlig. Kan man genom en försiktig

höjning av undervisningsskyldigheten undvika att i alltför stor omfattning

vidtaga besparingsåtgärder, som skulle gå ut över läroverksundervisningens

standard, synes en sådan lösning av frågan örn nedbringande

av kostnaderna för de allmänna läroverken och därmed jämförliga läroanstalter

böra förordas. Härigenom blir det icke nödvändigt att vidtaga

en besparingsaktion, som uteslutande inriktas på ett avskaffande av den

frivilliga undervisningen i olika ämnen, en allmän höjning av antalet

elever i klassavdelningarna, en avveckling av vissa skolor och skolformer

etc. Härtill kommer, att i nuvarande för vårt land brydsamma tid av

de i det allmännas tjänst anställda måste utkrävas en större arbetsprestation

än den, som i vanliga fall uttages, något som beträffande civilförvaltningen

i övrigt som regel ernås därigenom, att — trots en i många fall ökad

arbetsbörda — förstärkningar av avlöningsanslagen endast undantagsvis

och då i begränsad omfattning beviljas. På grund av de inom undervisningsväsendet

rådande särskilda organisatoriska förhållandena -— anslagsmedel

beviljas för vidmakthållande av undervisningen efter ett timschema,

som förutsätter en viss bestämd medeltjänstgöring för lärarna, och den

utanför timschemat fallande tjänstgöringen är till sin omfattning i stort

sett icke underkastad några nämnvärda förändringar — är det vid de

förevarande läroanstalterna icke möjligt att ernå en sådan ökad arbetsprestation

på annat sätt än genom att höja den medeltjänstgöringstid

för lärarna, på grundval av vilken anslagsmedlen till grundavlöningar till

icke-ordinarie personal beräknas. Vad av överstyrelsen yttrats rörande

nackdelen ur de obefordrade lärarnas och läraraspiranternas synpunkt av

en ökning av undervisningsskyldigheten liksom överhuvudtaget av statliga

besparingsåtgärder inom undervisningsväsendet är värt att noga beaktas.

Såsom 19.37 års riksdag yttrade, bör dock den dominerande synpunkten

anses vara bestämmandet av den arbetskvantitet, som lämpligen och

skäligen bör av statsverket utkrävas av dem, som vunnit ordinarie anställning

i dess tjänst.

Med hänsyn till vad sålunda yttrats och i anslutning till de av statskontoret

anförda synpunkterna har jag funnit mig böra vid anslagsberäkningarna

i det följande utgå från en sådan tillämpning av gällande

bestämmelser angående lektorers, adjunkters och ämneslärarinnors tjänstgöringsskyldighet,

att medeltjänstgöringstiden för nästa läsår utsträckes

med en halv undervisningstimme i veckan. Enligt överstyrelsens beräkning,

varemot jag icke funnit anledning till erinran, skulle härigenom

Bihang till riksdagens ''protokoll 1940. 1 sami. Nr 154.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

en besparing av 280,000 kronor kunna påräknas för nästa läsår. Jag

medger, att mer långtgående åtgärder skulle kunna ifrågasättas. Med

tanke på de beskärningar i läroverksorganisationen, som i det följande

föreslås, och dessa beskärningars återverkan på lärarna och deras anställningsförhållanden

har jag dock icke ansett mig böra sträcka mig längre

än till vad nyss förordats. Förslaget synes mig, sammantaget med de

övriga åtgärder, som av mig ifrågasättas, kunna betraktas som en under

nuvarande förhållanden lämplig medelväg mellan de olika synpunkter,

som kunna göras gällande.

Det anförda äger givetvis tillämpning även å motsvarande ickeordinarie

lärare. Däremot ifrågasätter jag för närvarande icke någon

ändrad beräkning av rektorers och övningslärares tjänstgöringsskyldighet.

En ökning av undervisningsskyldigheten, motsvarande den nu före

slagna, har av mig enligt det föregående förutsatts även beträffande

högre lärarinneseminariet och torde böra genomföras jämväl beträffande

vissa andra med de allmänna läroverken jämförliga läroanstalter. Till

dessa spörsmål återkommer jag i andra sammanhang vid behandlingen

av vederbörande avlöningsanslag.

b) Höjning av elevantalet i klassavdelningarna.

Enligt läroverksstadgan § 44 mom. 3, sådant momentet lyder enligt

kungörelsen nr 700/1937, må i varje för viss årsklass bestämd avdelning

undervisas å gymnasiet och lyceet samt i realskolans högsta klass högst

30 och i realskolans övriga klasser högst 35 lärjungar, såvida icke skolöverstyrelsen

efter framställning av vederbörande rektor annorlunda

bestämmer.

Före nämnda, år 1937 vidtagna ändring av dessa bestämmelser var

realskolans högsta klass i fråga örn det högsta tillåtna elevantalet likställd

med övriga realskoleklasser. Ändringen vidtogs efter medgivande

av 1937. års riksdag (se proposition 271/1937, sid. 229 ff., och riksdagens

skrivelse 469/1937, sid. 30). Motsvarande ändringar vidtogos samtidigt

beträffande närmast jämförliga statsunderstödda läroanstalter, såsom

kommunala mellanskolor och kommunala flickskolor.

Enligt förutnämnda departementspromemoria kunde för nästa budgetår

ifrågasättas en tillfällig höjning av elevantalet i klasserna; utredning

förutsattes böra ske, vilken besparing som kunde vinnas genom

en tillfällig återgång till de före år 1937 gällande bestämmelserna i

ämnet ävensom huruvida icke en tillfällig höjning av elevantalet jämväl

i andra klassavdelningar kunde låta sig göra.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Martts proposition Nr lf>4-

Skolöverstyrelsen har nu verkställt utredning i nämnda hänseende

och därvid kommit till det resultatet, att en återgång till de före år

1937 gällande bestämmelserna rörande elevantalet i realskolans högsta

klass komme att medföra den verkan, att i 14 fall två avdelningar

komme att sammanslås till en och att i 9 fall en avdelning komme att

skiftas ut på två andra. Detta skulle betyda en besparing av 644 veckotimmar

i läsämnen, motsvarande ungefär 30 heltidstjänstgörande lärare

och en kostnadsminskning av 164,430 kronor. Vidare komme 46 veckotimmar

i teckning och 23 veckotimmar i musik att bli inbesparade,

motsvarande en besparing av tillhopa 11,799 kronor. Hela besparingen

å delposten till grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal komme

sålunda att uppgå till (164,430+ 11,799=) i runt tal 176,000 kronor.

Därtill komme besparingar å delposten till avlöningsförhöjningar och å

anslagsposten till rörligt tillägg.

Därest ämneslärarnas medeltjänstgöringstid höjdes med en halv timme

per vecka, komme dock besparingen att stanna vid ett belopp av i runt

tal 172,000 kronor. Minskningen av lärarbehovet komme under samma

förutsättning av stanna vid 29,3 heltidstjänstgörande lärare. Därest en

höjning av elevantalet i realskolans avslutningsklasser vidtoges, vore

det önskvärt, att den begränsades till att gälla för budgetåret 1940/41.

Beträffande den ifrågasätta höjningen av elevantalet i klasserna har

överstyrelsen anfört: I

I första ögonblicket kunde man vara böjd att anse, att ändringar

av lärjungemaximum vore den bekvämaste och mest framkomliga vägen

att anpassa läroverksanslagen efter den statsfinansiella situationen.

Praktiska skäl av ganska stor saklig tyngd reste sig emellertid upp

mot ändringar i lärjungemaximum. Läroverksbyggnaderna kunde icke

lika lätt som antalet lärare anpassas efter tillfälliga förhållanden. Örn

lärjungemaximum sänktes vid en högkonjunktur, betydde detta, att

man behövde flera klassrum men inte så stora. Om det sedan höjdes

under en lågkonjunktur, måste man ha större klassrum, men inte så

mångå. En ovisshet om lärjungemaximum torde tvinga kommunerna

att hålla både relativt många och relativt stora klassrum och motverkade

således i längden en klok sparsamhet.

Under de senaste årtiondena hade överstyrelsen vid prövning av

planerade läroverksbyggen sökt giva sparsamhetssynpunkterna ali den

uppmärksamhet de förtjänade. Enligt läroverksstadgan § 60 borde på

varje lärjunge komma en golvyta av omkring 1 Va kvadratmeter och en

luftkub av 6 kubikmeter, motsvarande en rumshöjd av 4 meter. I praktiken

hade den obligatoriska rumshöjden redan successivt minskats ned

till 3,5 meter eller i undantagsfall 3,4 meter. Örn större golvyta än den

i stadgan angivna föreslagits av kommunerna, hade överstyrelsen brukat

framhålla, att reduktion kunde ske. Överstyrelsen hade vidare icke ansett

sig böra fordra, att alla klassrum skulle beräknas för maximalt lärjungeantal.

En stor del av klassrumsbeståndet utgjordes för närvarande

av rum under normalstorlek.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Mårds proposition Nr 154.

Hur välmotiverade sådana sparsamhetssynpunkter än på sin tid i

varje särskilt fall tett sig, måste man dock konstatera, att de i längden

haft vissa vanskligheter som konsekvens. Lärjungenumerären vid läroverken

hade växt på ett sätt, som icke kunnat förutses, den hade den

15 september 1930 utgjort 31,679, den 15 september 1939 icke mindre

än 51,480. Detta hade medfört, att ett stort antal klassrum för närvarande

vore mer eller mindre överbelagda. Att luftkuben därigenom

bleve för liten och luften lätt mer eller mindre förskämd, vore en olägenhet,

ehuru icke den värsta. Värre vore det, örn lärjungarna måste placeras

så långt fram, att de icke kunde tillgodogöra sig det, som skreves

på vissa delar av svarta tavlan, och därigenom förlorade sammanhanget

i undervisningen, eller örn de måste placeras sa nära fönstren, att de

inte vore tillräckligt skyddade för kyla och drag. Vid en del läroverk

hade undersökningar utförts över sjuklighetsprocenten för lärjungar med

olika placering i klassrummet. Det hade visat sig, att raden närmast

fönstren på sina håll visade en mycket påtaglig stegring av antalet

sjukdagar.

Det torde icke kunna hjälpas, att den nu ifrågasatta ändringen av

lärjungemaximum på sina håll måste medföra olägenheter av detta slag,

som verkligen vore värda allvarligt beaktande. Konjunkturerna hade

växlat sedan år 1905, men hittills hade man undvikit att tillgripa ändringar

av lärjungemaximum som kostnadsregulator. Alltjämt framstode

det som ett viktigt önskemål, att bestämmelserna på detta område

erhölle verklig stadga. Det vore från denna synpunkt naturligt, örn

statsmakterna betänkte sig väl, innan de i de goda tiderna sänkte lärjungemaximum;

men hade en sänkning vidtagits, borde den endast i

yttersta nödfall göras om intet genom senare beslut.

Beträffande den särskilda frågan om möjligheterna att höja lärjungantalet

i andra klassavdelningar än realskolans avslutningsklass har överstyrelsen

vidare anfört:

Tydligen kunde inga mer avsevärda ytterligare besparingar göras

genom höjning av lärjungemaximum i andra klasser än nybörjarklasserna.

De övriga klasserna vore redan från början organiserade efter det nuvarande

högsta lärj ungantalet och vandrade nu i stort sett oförändrade

upp genom läroverkens klassföljd. Ett exempel kunde anföras.

Lärjungantalet i den nuvarande klassen l5 vore genomsnittligt icke

mindre än 33 per avdelning. Det kunde väntas nedgå något, under det

att klassen avancerade upp genom realskolan, emedan avgången vid

flyttningarna i allmänhet brukade vara något större än tillförseln av

kvarsittare från närmast högre klass. Men det hörde till de sällsynta

undantagen, att så välbesatta klasser enbart av sådana orsaker reducerades

därhän, att sammanslagning kunde äga rum. I regel vore betingelserna

för klassammanslagning till finnandes först sedan klassen

hunnit upp till greningspunkten mellan realskolan och det fyraåriga

gymnasiet, då på en gång ett större antal lärjungar Övergånge till gymnasiet.

En ändring av lärjungemaximum i realskolans översta klass

finge av denna anledning relativt avsevärda konsekvenser, medan en

ändring i fråga örn realskolans mellanklasser måste bli av ringa betydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

*21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154•

Som ett andra exempel kunde den treåriga latinlinjen anföras. Klassavdelningarna

i första ringen å denna linje hade i medeltal endast 16

lärjungar; de vore alltså ungefär halvbesatta. Man kunde möjligen

vänta, att under sådana förhållanden klassammanslagningar relativt ofta

skulle kunna företagas. I detta fall strandade emellertid besparingssträvandena

på det förhållandet, att linjen saknade parallellavdelningar

vid praktiskt taget alla läroverk, där den förekomme — noggrannare

bestämt vid alla sådana läroverk utom två. Indragningar skulle sålunda

bli möjliga först genom ändring av den av riksdagen beslutade grundorganisationen.

I stort sett befunne sig läroverken för närvarande i det läget, att

klassavdelningarna med lågt lärj ungantal nästan uteslutande tillhörde

enkla linjer, som endast efter riksdagens prövning torde kunna indragas,

under det att på de linjer, som utövade större dragningskraft, de parallellavdelningar,

som tillhandahölles, i regel vore så väl utnyttjade, att

sammanslagningar icke behövde förekomma, förrän lärjungarna skulle

omgrupperas vid övergången till det fyraåriga gymnasiet och realskolans

översta klass.

Överstyrelsen ville därför begränsa sig till att diskutera de besparingar,

som skulle möjliggöras genom höjning av lärjungemaximum i

nybörjarklasserna, alltså i första klassen av den femåriga eller fyraåriga

realskolan och i första ringen av det fyraåriga eller treåriga gymnasiet.

Av tidigare utredningar framginge, att en sänkning av lärjungemaximum

skulle medföra betydande kostnadsökningar. Det läge därför

ytterst nära till hands att föreställa sig, att en ökning av lärjungemaximum

skulle lia till följd lika avsevärda besparingar.

Överstyrelsen hade närmast tagit sikte på en höjning av lärjungemaximum

i realskolans första klass från nuvarande 35 till 38 och i

gymnasiets första ring från nuvarande 30 till 33. Örn de högre gränstalen

varit i tillämpning redan innevarande läsår, syntes det, att man

bort kunna vinna besparingar genom att sammanslå två klassavdelningar

till en i alla de fall, då lärjungantalet i realskolans första klass

varit 36—38 eller lärjungantalet i gymnasiets första ring 31—33, och

ersätta tre avdelningar med två i de fall, då lärjungantalet i första

klassen legat inom intervallet 71—76 eller lärjungantalet i första ringen

inom intervallet 61—66 o. s. v.

En genomgång av nybörjarklasserna, läroverk för läroverk, hade emellertid

givit det i första ögonblicket överraskande resultatet, att de

klasser, som tillhörde dessa intervall, icke blott vore påfallande fåtaliga

utan att därtill sammanslagningen redan i samtliga förekommande fall

vore verkställd och de överskjutande lärjungarna intagna såsom övertaliga

lärjungar.

Örn nuvarande lärjungemaximum höjdes med fyra lärjungar, skulle

indragning kunna ifrågasättas av sammanlagt 4 klassavdelningar. En

närmare granskning visade dock, att i ett av dessa fall indragningen på

grund av lokalförhållandena icke skulle kunna sättas i verket.

Först örn lärjungemaximum generellt höjdes med fem, vilket med

hänsyn till lokalförhållandena torde få anses uteslutet, skulle mera

märkbara besparingar nås.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-

Förklaringen till ovanberörda säregna förhållanden läge ytterst i den

återhållsamhet, överstyrelsen ålagt sig vid uppehållandet av parallellavdelningar

av nybörj arklasser. Överstyrelsen hade i praktiken förfarit,

som örn de nu ifrågasatta villkoren redan vore genomförda. Besparingsmöjligheterna

vore därigenom i huvudsak redan konsumerade. Endast

i de fall, då det gällde nya parallellavdelningar och frågan alltså prövades

av Kungl. Majit, skulle vissa besparingar kunnat göras. De vore dock

icke stora. Måhända hade 6 av de 23 nya avdelningar, som genom

Kungl. Maj:ts beslut upprättats, icke kommit till stånd, örn lärjungemaximum

legat tre enheter högre än nu.

Konsekvenserna av en höjning av lärjungemaximum bleve sålunda

till stor del andra än de åsyftade. Höjningen skulle medföra, att ett

antal lärjungar — de sista i raden av de för intagning godkända —

vilka nu kvarstannade i folkskolan eller överginge till praktiska yrken,

bereddes tillträde till de allmänna läroverken, måhända utan att äga

de förutsättningar, som i längden fordrades för fortsatta studier. Den

skulle medföra, att på vissa håll lokalerna måste utnyttjas för ett avsevärt

större antal lärjungar än de vore avsedda för. Och den skulle

medföra en högst olycklig skärpning av de svårigheter, undervisningen

hade att kämpa mot i överfyllda klasser. Men besparingen i jämförelse

med nuvarande ordning bleve obetydlig, örn ens någon.

En höjning av stadgans lärjungemaximum vore sålunda under nuvarande

förhållanden knappast det lämpliga medlet att begränsa nybörjaravdelningarnas

antal. Man torde komma längre genom att med

ökad stränghet pröva behovet av avdelningarna från fall till fall.

Överstyrelsen hade ansett sig böra från läroverken inhämta vissa uppgifter

om lokaltillgången med särskild hänsyn till den ifrågasatta höjningen

av lärjungemaximum. Det insamlade siffermaterialet gåve vid

handen, att allvarligare hinder för en tillfällig höjning i nybörjarklasserna

och i realskolans avslutningsklass med 3 respektive 5 lärjungar

endast förefunnes vid 6 högre allmänna läroverk och 17 samrealskolor.

Beräkningen gällde under förutsättning, att åtgärden endast skulle tilllämpas

för ett år. Örn den tillämpades under längre tid, skulle svårigheterna

snabbt stiga, allteftersom de till numerären större klasserna

vuxe upp genom klasserien. Att genomföra en höjning av lärjungemaximum

hela läroverksorganisationen igenom syntes med nuvarande

lokalbestånd vara mycket svårt, för att icke säga ogenomförbart.

Statskontoret, som konstaterat, att överstyrelsen icke förordat höjning

av elevmaximum annat än beträffande realskolans avslutningsklasser,

har icke framfört någon erinran mot överstyrelsens] utredning beträffande

denna fråga.

Av överstyrelsens utredning synes framgå, att alltför starka betänkligheter

icke kunna anses möta mot en tillfällig höjning av elevnumerären

i realskolans avslutningsklasser. Ehuru en sådan åtgärd är beklaglig,

ser jag mig med hänsyn till den icke oväsentliga kostnadsminskning,

som härigenom kan vinnas — 172,000 kronor vid en samtidig höjning

av undervisningsskyldigheten med en halv veckotimme — nödsakad

föreslå, att för läsåret 1940/41 en tillfällig återgång sker till de före

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

läsåret 1937/38 i ämnet gällande bestämmelserna. Vad jag förordat

innebär alltså, att för nästa läsår antalet elever i realskolans avslutningsklasser

högst må uppgå till 35 mot nu 30, med bibehållen rätt för

överstyrelsen att på framställning av rektor medgiva annat elevantal.

Med hänsyn till vad skolöverstyrelsen anfört torde någon höjning av

elevnumerären i de övriga läroverksklasserna icke nu böra ifrågasättas.

De av mig förordade åtgärderna böra givetvis utsträckas jämväl

till motsvarande statsunderstödda läroanstalter. Jag återkommer härtill

i andra sammanhang.

c) Begränsning av antalet nybörjaravdelningar.

Kungl. Majit plägar varje år medgiva rätt för skolöverstyrelsen att

under nästpåfoljande läsår, utan hinder av den av 1927 års riksdag bestämda

planen för läroverksorganisationen, fatta beslut om uppdelning

av klass, ring eller krets i parallellavdelningar, varvid dock tillfälliga

parallellavdelningar icke må upprättas i första klassen av realskolan

eller första ringen av gymnasiet, där sådana parallellavdelningar icke

upprättats redan det innevarande läsåret. Kungl. Majit har därvid

tillika förklarat Sig vilja, på framställning av överstyrelsen, meddela

tillstånd att upprätta dylika parallellavdelningar i de fall, där eljest ett

större antal inträdessökande kunna förväntas bli avvisade från berörda

klass och ring. För läsåret 1937/38 lämnade Kungl. Majit sådant medgivande

beträffande 11 klasser och 7 ringar, för läsåret 1938/39 beträffande

10 klasser och 6 ringar samt för läsåret 1939/40 beträffande 12

klasser och 7 ringar.

Skolöverstyrelsen har för nästa läsår räknat med ett nettobehov av

11 nya parallellavdelningar av nybörj arklasserna, varav 9 på realskolestadiet

och 2 på gymnasiestadiet.

Överstyrelsen har i anledning av vad i departementspromemorian

yttrats ifrågasatt, huruvida icke i besparingssyfte någon begränsning

av nybörj arintagningen kunde ske.

Uppskattningen av antalet erforderliga nya nybörjaravdelningar för

nästa läsår till 11 gällde, framhåller överstyrelsen, blott under förutsättning

av en ostörd utveckling. Under världskriget 1914—18 hade

det visat sig, att lärjungetillflödet blivit mindre än under de närmast

föregående åren. Ökningen hade visserligen fortsatt, men ej i samma

tempo. Är 1919, vid återvändande fredsförhållanden, hade däremot en

ovanligt stor tillströmning av inträdessökande noterats.

På grund av dessa erfarenheter kunde man ha skäl att förmoda, att

en åtstramning av villkoren för upprättande av nya parallellavdelningar

av nybörjarklasserna icke skulle göra sig kännbar i samma grad som

under mera normala förhållanden. I varje fall torde en tillfällig begränsning

av lärjungeintagningen få anses försvarlig med hänsyn till

rådande statsfinansiella förhållanden. Den kunde tänkas grundad på ett

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

riksdagsuttalande, enligt vilket totala antalet nybörjaravdelningar vid

de allmänna läroverken höstterminen 1940 icke borde överstiga antalet

nybörjaravdelningar höstterminen 1939.

En kostnadsberäkning, baserad på denna förutsättning, hade visat, att

besparingarna kunde väntas uppgå till i runt tal 69,000 kronor — motsvarande

ll,i heltidstjänstgörande lärare — varmed delposten grundavlöningar

till övrig icke-ordinarie personal skulle kunna minskas. Delvis

torde dock kostnadsminskningen komma att motvägas genom uteblivna

klassammanslagningar i folkskolorna.

Vid en samtidig höjning med en halv timme av lärarnas medeltjänstgöringstid

bleve besparingen 68,000 kronor (10,0 heltidstjänstgörande

lärare).

Överstyrelsen har vidare (jfr ovan) framhållit, att en ökad stränghet

vid prövning av behovet av nya avdelningar torde vara ett lämpligare

medel att begränsa nybörjaravdelningarnas antal än en höjning av

elevantalet i avdelningarna. En åtgärd som den senare skulle medföra,

att ett antal lärjungar, de sista i raden av för intagning godkända,

bereddes tillträde till läroverken, måhända utan att äga förutsättningar

för fortsatta studier. Därest antalet parallellavdelningar begränsades

till samma antal som för innevarande budgetår, uppkomme frågan, i

vad mån i dessa avdelningar övertaliga lärjungar borde mottagas. Denna

fråga ankomme enligt läroverksstadgan § 44 på överstyrelsen att avgöra,

varvid hänsyn kunde tagas såväl till lokalförhållandena som till de

inträdessökandes studieförutsättningar, sådana dessa framträdde i betygen

från tidigare skolgång och inträdesprövningar.

Statskontoret har icke framfört någon erinran mot överstyrelsens nu

ifrågavarande förslag.

Från skolöverstyrelsens statistiska avdelning ha inhämtats följande

uppgifter rörande antalet klassavdelningar och lärjungar i realskolans

första klass och lyceets första krets höstterminen nedannämnda år.

Ökning ( + )

Klass-

Ökning ( + )

Lärjungar

eller

avdelningar

eller

minskning (—)

minskning (—)

1910 .

. . . . 2882

106

1911 . .

. . . . 2924

+

42

108

+

2

1912 . ,

... 3081

+

157

106

—

2

1913 . .

. . . . 3136

+

55

112

+

6

1914 .

. . . . 3221

+

85

114

+

2

1915.

. . . . 3378

+

157

117

+

3

1916 .

. . . . 3568

+

190

121

+

4

1917 .

. . . . 3728

+

160

125

+

4

1918 .

. . . . 4081

-f-

353

130

+

5

1919 .

. . . . 4243

+

162

133

+

3

1920 .

. . . . 4004

—

239

126

—

7

1921 .

. . . . 4056

+

52

128

+

2

1922 .

. . . . 3946

—

110

126

—

2

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Majlis ''proposition Nr 15Jt.

Ökning (+)

Klass-

Ökning ( + )

Lärj ungar

eller

avdelningar

eller

minskning (—)

minskning (—)

1923 . .

. . . 3983

+

37

128

+

2

1924 . .

. . . 3928

—

55

130

+

2

1925 . .

. . . 3848

—

80

130

0

1926 . .

... 3799

—

49

129

—

1

1927 . .

... 3922

+

123

132

+

3

1928 . .

... 4083

+

161

168

+

36

1929 .

. . . . 5057

4-

974

204

+

36

1930.

. . . . 6613

_L

1556

245

+

41

1931 .

. . . . 8030

+

1417

283

+

38

1932 .

. . . . 8771

-t-

741

308

+

25

1933 .

. . . . 8859

+

88

300

—

8

1934 .

. . . . 9173

+

314

308

+

8

1935 .

. . . . 9414

+

241

317

+

9

1936 .

. . . . 9659

+

245

326

+

9

1937 .

. . . . 9644

—

15

326

0

1938 .

. . . . 9933

+

289

335

+

9

1939 .

. . . .10350

+

417

346

+

11

Kungl. Majit har som nämnts — med stöd av utav riksdagen lärn- Departenat

bemyndigande — brukat på framställning av skolöverstyrelsen med- mentschefen

giva, att nya parallellavdelningar av läroverkens begynnelseklasser må

upprättas, därest det visar sig, att ett större antal inträdessökande eljest

måste avvisas. Det antal övertaliga lärjungar, som plägat fordras för

ett dylikt medgivande, har varit omkring 10. Antalet begynnelseavdelningar

och lärjungar i dessa avdelningar har också under en lång följd

av år så gott som oavbrutet stigit.

Skolöverstyrelsen har utgått från att det totala antalet nybörjaravdelningar

vid de allmänna läroverken höstterminen 1940 icke skall få

överstiga det totala antalet nybörjaravdelningar höstterminen 1939.

Överstyrelsen har under förutsättning av normala förhållanden beräknat

den sannolika utökningen av antalet avdelningar i begynnelseklasserna

till allenast 11 nya parallellavdelningar; 20 nya avdelningar beräknas

tillkomma vid vissa läroverk, medan vid andra 9 skulle bli överflödiga.

Att för nästa läsår begränsa antalet nybörjaravdelningar till det i och

för sig betydande antal, som för närvarande finnes, synes icke kunna

vålla större olägenheter, så mycket mindre som det är troligt, att de nu

rådande extraordinära förhållandena skola komma att medföra en minskad

tillströmning till den högre skolundervisningen. Det torde kunna

förutsättas, att det av överstyrelsen beräknade utvidgningsbehovet skall

visa sig för stort, örn nämnda förhållanden föreligga även under nästa

budgetår. Med hänsyn härtill kan det synas i viss mån tveksamt, örn

den av överstyrelsen ifrågasatta regleringen av elevintagningen behöver

vidtagas. För att lägga en fast grund för anslagsberäkningarna synes

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-

det emellertid lämpligt att utgå från att nämnda förslag genomföres.

Jag förutsätter således, att Kungl. Majit bör liksom hittills äga efter

ansökning meddela tillstånd till upprättande av nya parallellavdelningar

i första klassen av realskolan och första ringen av gymnasiet,

där eljest ett större antal inträdessökande kunna väntas bli avvisade

från sådan klass eller ring; dock under villkor att totala antalet nybörjaravdelningar

icke överstiger antalet sådana avdelningar närmast

föregående läsår.

Jag har icke funnit anledning till erinran mot överstyrelsens beräkning

av det belopp, 68,000 kronor, som en sålunda genomförd begränsning

av antalet ny börj aravdelningar kan väntas för nästa budgetår medföra

vid samtidigt genomförd ökning, på sätt jag i det föregående förordat,

av ämneslärarnas medeltjänstgöringstid. Det förtjänar framhållas,

att enligt en inom överstyrelsen gjord överslagsberäkning den årliga

besparingen, om de nämnda elva parallellavdelningarna nu icke komma

till stånd, vid början av läsaret 1947/48 kommer att ha stigit till något

över 400,000 kronor. Följaktligen kan den slutliga årliga kostnaden för

varje nybörjaravdelning beräknas till omkring 37,000 kronor.

d) Tillfälligt indragande av vissa läroverkslinjer.

I förutnämnda departementspromemoria ifrågasattes ett tillfälligt inhiberande

av elevintagningen i vissa för närvarande glest besatta läroverkslinjer.

Överstyrelsen har i anledning härav anfört:

Vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö funnes

jämlikt beslut av 1927 års riksdag en lyceilinje inrättad. Lärjungeantalet

å denna linje vore relativt obetydligt. Under de båda senaste

läsåren hade ny krets av linjen icke kunnat starta, enär det föreskrivna

minimiantalet lärjungar icke uppnåtts. Läroverkets rektor hade i skrivelse

till överstyrelsen den 24 maj 1938 ifrågasatt, att linjen skulle indragas.

Frågan torde böra definitivt prövas i samband med den pågående

utredningen rörande gymnasieorganisationen. I avbidan därå

syntes beslut böra fattas örn provisoriskt inställande av intagningen å

denna linje. Därigenom bleve en heltidstjänstgörande lärare överflödig,

varjämte. 2,5 veckotimmar i läroämnen och 2 veckotimmar i teckning

kunde indragas. Utgiftsminskningen, som folie under delposten

grundavlöningar åt övrig icke-ordinarie personal, kunde uppskattas till

6,408 kronor.

Genom kungligt brev den 31 maj 1935 hade inrättats klassiska

försökslinjer vid högre latinläroverken i Stockholm och Göteborg.

Göteborgslinjen hade visat sig fylla ett påtagligt behov och vore väl

frekventerad av lärjungarna. Det till Lorensbergs högre allmänna läroverk

förlagda undervisningsförsöket torde därför under alla omständigheter

böra få fortsätta. Stockholmslinjen hade däremot erhållit klenare

tillslutning och sistlidna höst icke kunnat starta med ny krets. Lärjungantalet

vore nu i krets I 0 lärjungar, i krets II 9 lärjungar, i krets

III 12 lärjungar, i krets IV 13 lärjungar och i krets V 10 lärjungar.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154•

Med hänsyn till de statsfinansiella svårigheterna syntes försöket böra

åtminstone tills vidare avbrytas i vad avsåge den till högre allmänna

läroverket för gossar å Norrmalm förlagda linjen.

Därigenom bleve en extra lärare överflödig, varjämte 3,5 veckotimmar

i läroämnen och 2 veckotimmar i teckning kunde inbesparas. Utgiftsminskningen

å delposten grundavlöningar åt övrig icke-ordinarie personal

uppginge till 7,''286 kronor.

Vid samrealskolan i Trelleborg funnes en klent besökt fyraårig

realskolelinje, som tillsammans med en parallellavdelning av

den femåriga realskolan bildade en s. k. förenad linje. Lärjungantalet

i de fyra klasserna vore respektive 3, 3, 2 och 6. Läroverkets rektor

hade i skrivelse den 24 maj 1937 under instämmande av kollegiet och

folkskolans inspektör hemställt, att denna linje måtte successivt avvecklas.

Överstyrelsen, som den 14 oktober samma år yttrat sig över

framställningen, hade för det dåvarande icke funnit tillräckligt starka

skäl föreligga för den ifrågasatta organisationsändringen, och Kungl.

Majt hade den 3 mars 1939 lämnat framställningen utan åtgärd. Om

elevintagningen å linjen med hänsyn till nu rådande ekonomiska förhållanden

provisoriskt inställdes, sparades 7 veckotimmar i läsämnen,

varigenom delposten grundavlöningar åt icke-ordinarie personal kunde

minskas med 1,533 kronor.

Vidare funnes vid högre allmänna läroverket i Västerås och

högre allmänna läroverket för gossar i Örebro treåriga

latinlinjer med relativt lågt lärjungantal. Lärjungantalet å såväl

den fyraåriga som den treåriga latinlinjen vid båda läroverken vore

följande:

Ring

Väst

e r å s

Öre

bro

Fyraårig

linje

Treårig

linje

Fyraårig

linje

Treårig

linje

LI4..........................

17

_

16

_

L II4 resp. L I3 ....................

21

8

13

8

L lil4 resp. L IP...................

22

9

17

5

L IV4 resp. L lil3..................

20

15

14

12

Summa

80

32

60

25

Det kunde måhända ifrågasättas, huruvida vid dessa läroverk lärjungefrekvensen

på den treåriga linjen vore stor nog att motivera upprätthållandet

under nuvarande svåra förhållanden av en sådan linje vid

sidan av en fyraårig latinlinje. Skulle såsom en provisorisk åtgärd lärjungeintagningen

å de båda treåriga linjerna inställas under läsåret

1940/41, minskades utgifterna under delposten grundavlöningar åt övrig

icke-ordinarie personal med (2,808 + 2,106=) 4>9H kronor.

För såväl realskolelinjen i Trelleborg som de nu nämnda gymnasielinjerna

gällde sålunda, att kostnaderna till följd av samläsning med

andra klasser vore relativt obetydliga. Då därtill komme, att ett nedläggande

av dessa linjer, som inginge i den av riksdagen fastställda grundorganisationen

för respektive läroverk, torde kunna möta principiella

betänkligheter, ansåge sig överstyrelsen för sin del icke böra föreslå ens

ett tillfälligt inställande av elevintagningen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

28 Kungl. Majlis ''proposition Nr lo4.

Statskontoret har beträffande sistnämnda tre linjer framhållit, att,

ehuru genom ett nedläggande av linjerna kostnadsbesparingen skulle

automatiskt växa under fyra respektive tre år framåt, statskontoret icke

ville motsätta sig, att linjerna bibeholles.

På av skolöverstyrelsen anförda skäl förordar jag, att intagning av elever

i första kretsen av lyceilinjen vid högre allmänna läroverket för gossar

i Malmö samt av den klassiska försökslinjen vid högre allmänna läroverket

för gossar å Norrmalm i Stockholm tills vidare skall upphöra.

I enlighet med överstyrelsens beräkning vinnes härigenom för nästa budgetår

en besparing å tillhopa (6,408 + 7,286 =) i runt tal 13,700 kronor.

Skolöverstyrelsen har till diskussion upptagit frågan, huruvida icke

jämväl vissa andra glest besatta läroverkslinjer — den fyraåriga realskollinjen

vid samrealskolan i Trelleborg samt de treåriga latinlinjerna vid

högre allmänna läroverket i Västerås och högre allmänna läroverket för

gossar i Örebro — borde tillfälligt indragas, men på principiella grunder

funnit sig böra avstyrka en dylik åtgärd. Statskontoret har anslutit sig

till samma uppfattning. Då ett av sparsamhetsskäl betingat indragande

av nämnda linjer icke synes kunna väcka betänkligheter, vill jag förorda,

att intagningen av elever vid nämnda linjer tills vidare inställes.

Härigenom ernås en besparing för nästa budgetår av tillhopa närmare

6,500 kronor.

Lämnar riksdagen vad sålunda föreslagits utan erinran, torde det få ankomma

på Kungl. Majit att meddela i ämnet erforderliga bestämmelser.

e) Sammanslagning av undervisningsavdelningar i vissa språk m. m.

I departementspromemorian har vidare ifrågasatts införande av strängare

regler för uppdelning av klassavdelningar vid undervisning i vissa

ämnen.

Överstyrelsen har i anledning härav anfört:

Genom kungörelsen den 17 mars 1933 angående timplaner för rikets

allmänna läroverk hade medgivits, att klassavdelning med mer än 20

lärjungar finge delas i två undervisningsavdelningar under 1 veckotimme

i vart och ett av ämnena modersmålet, tyska, engelska och

franska i de klasser av realskolan, där undervisningen i dessa ämnen

toge sin början. Gränsen för delning hade emellertid under senare år

genom begränsning av anslagssumman hållits något högre eller vid 24

lärjungar. De medgivna möjligheterna till delning hade i största utsträckning

utnyttjats. Örn anordningen instundande läsår upphörde,

bleve cirka 32 extra lärare i dessa ämnen överflödiga. Deras grundavlöningar,

beräknade med hänsyn till en genomsnittlig placering å E-ort

uppginge till omkring 175,000 kronor. Delposten för grundavlöningar åt

övrig icke-ordinarie personal komme alltså att lättas med denna summa.

Enligt gällande läroverksstadga, § 9 mom. 3, anordnades tillvalsundervisning

i ett ämne å det differentierade gymnasiet, örn minst

5 lärjungar därtill anmälde sig. Dock anordnades undervisning redan

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 15/h

vid ett deltagarantal av 4 vid undervisning i specialmatematik, fysik

och kemi å realgymnasiet och vid ett deltagarantal av 3 vid undervisning

i grekiska å latingymnasiet. Undervisningen för dessa mycket små

avdelningar vore, sedd i förhållande till lärj ungantalet, givetvis relativt

kostsam. Under nuvarande svåra ekonomiska förhållanden torde en tillfällig

höjning av deltagarminimum till 5 i ämnena specialmatematik,

fysik och kemi och till 4 i grekiska knappast kunna avvisas, hur gärna

man än sage, att den kunde undvikas. Därigenom skulle något mer än

100 veckotimmar besparas. Kostnadsminskningen kunde uppska/ttas till

cirka 26,000 kronor och folie under delposten för grundavlöningar at

övrig icke-ordinarie personal. Överstyrelsen förutsatte likväl, att överstyrelsen

bibehölles vid sin rätt att medgiva, tillvalsundervisning jämväl

vid ett lägre antal lärjungar i de fall, då särskilda omständigheter därtill

föranledde och de tillgängliga medlen sådant medgåve.

Örn besparingsaktionen måste gå mycket långt, kunde det mahända

från något håll komma att ifrågasättas, huruvida icke deltagarminimum

även för grekiska borde sättas till samma siffra som för andra ämnen,

alltså till minst 5 lärjungar. Därigenom skulle en ytterligare besparing

på omkring 11,000 kronor göras å delposten till grundavlöningar till

övrig icke-ordinarie personal. Med hänsyn till den stora allmänkulturella

betydelsen av de klassiska studierna och vikten av att undervisliing

i grekiska tillhandahölles vid ett icke alltför ringa antal läroverk

måste emellertid en sådan indragning anses gå avgjort för långt. Skulle

grekiskan alltjämt någorlunda förmå hävda sin ställning vid läroverken,

borde deltagarminimum enligt överstyrelsens bestämda mening icke höjas

med mer än en lärjunge. Överstyrelsen ville i detta sammanhang även

kraftigt framhålla, att inom den klassiska ämnesgruppen redan nu överproduktion

av läraraspiranter förefunnes.

Statskontoret har förklarat sig biträda vad överstyrelsen föreslagit

men icke kunna tillstyrka, att ämnet grekiska erhölle en annan ställning

än de övriga. Ämbetsverket förordade, att deltagarminimum för anordnande

av undervisning i ämnet bestämdes till fem elever. Ämbetsverket

ville icke motsätta sig, att överstyrelsen bibehölles vid sin rätt att medgiva

tillvalsundervisning jämväl vid ett lägre antal lärjungar i de fall,

då särskilda omständigheter därtill föranledde. Statskontoret förutsatte

emellertid, att sådant medgivande komme att lämnas allenast i rena

undantagsfall.

Ehuru den uppdelning under en veckotimme av större undervisningsavdelningar

vid undervisning i modersmålet, tyska, engelska och franska

i begynnelseklassen för vederbörande språk, som för närvarande kan medgivas,

ur undervisningssynpunkt är av stort värde och ehuru ett borttagande

av rätten att medgiva sådan uppdelning förhållandevis starkt

beskär språklärarnas anställningsmöjligheter, nödgas jag av statsfinansiella

skid för nästa läsår tillråda en sådan åtgärd. Av handlingarna i

ärendet framgår, att härigenom är att vid samtidig utsträckning med en

halv timme av lärarnas undervisningsskyldighet ernå en besparing av

Departe
mentschefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

-i0 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154.

173,000 kronor, motsvarande ett med 31 Va extra lärare minskat lärarbehov.

I besparingssyfte tillstyrker jag vidare, att tillvalsundervisning å det

differentierade gymnasiet regelmässigt icke må förekomma i ämnena

specialmatematik, fysik och kemi å realgymnasiet vid ett lägre elevantal

än fem samt i grekiska å latingymnasiet vid ett lägre deltagarantal

än fyra. De skäl, som av överstyrelsen anförts mot en höjning

härutöver av lärjungeminimum för sistnämnda ämne, synas välgrundade.

Jag förutsätter, att överstyrelsen skall äga rätt att medgiva tillvalsundervisning

jämväl vid lägre antal lärjungar än de nämnda i de fall,

då särskilda omständigheter därtill föranleda och tillgängliga medel därtill

förslå. På grund av vad jag i fråga örn tillvalsundervisning förordat

vinnes enligt överstyrelsens beräkning en besparing av 25,000

kronor (4 /2 extra lärare), örn samtidigt lärarnas undervisningsskyldighet

ökas med en halv veckotimme.

f) Inskränkning av frivillig undervisning.

I anledning av vad i departementspromemorian yttrats örn inställande

helt eller delvis av frivillig undervisning i övningsämnen har skolöverstyrelsen

anfört i huvudsak följande:

Undervisning i frivillig teckning meddelades innevarande läsår

under 51 veckotimmar. Undervisningens omfattning nu vore blott ungefär

fjardede en av vad den varit vid 1930-talets början. Flertalet av de

högre allmänna läroverken med reallinje kunde dock även nu erhålla

en veckotimme, och för statens aftonskola hade likaledes en veckotimme

ibCr;,lfC natS'' I • den frivillig teckningsundervisningen helt borttoges,

bortlolle omkring 5 veckotimmar, som bestredes av ordinarie lärare, och

omkring 46 veckotimmar, som bestredes av icke-ordinarie — i regel

extra ordinarie teckningslärare. Härigenom skulle tillhopa omkring 8 200

kronor besparas.

Betänkligheter kunde dock resas mot indragning av denna redan starkt

reducerade frivilliga undervisning. Teckningsundervisningen hade icke

%n- foliant lidande uppgift. Den fyllde även en viktig plats som

1 förhållande till vissa andra ämnen stödjande och för kunskapstillägnandet

inom dessa ämnen betydelsefullt fackämne, särskilt viktigt

för vissa kategorier av realgymnasiets lärjungar. När den obligatoriska

teckningsundervisningen å det differentierade gymnasiet år 1933 hade

inskränkts till hälften av sin tidigare omfattning, hade detta av 1931

ars skolsakkunmga bland annat motiverats med att den frivilliga undervisningen

stöde till buds för de lärjungar, som vore i behov av ytterligare

undervisning.

Musikundervisningen vid de allmänna läroverken intoge för närvarande

en oklar ställning. Undervisningsplan hade av Kungl. Maj:t

fastställts redan den 29 juni 1928 och förnyats i oväsentligt förändrad

lorm genom 1933 års tim- och kursplaner, men nödiga anslag för dess

genomforande hade hittills icke anvisats. Man brukade anse, att sång
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

undervisningen vore obligatorisk för lärjungar, som icke i vederbörlig

ordning befriats därifrån, och undervisningen i instrumentalmusik för

alla lärjungar frivillig, men det funnes inga bestämmelser om hur stor

del av musikundervisningen, som skulle anslås till sång respektive instrumentalmusik.

Överstyrelsen saknade därför uppgifter om det exakta

antalet timmar i instrumentalmusik, liksom även örn dessa timmars fördelning

på ordinarie och icke-ordinarie lärare. Grovt approximativt kunde

man antaga, att för närvarande cirka 550 veckotimmar användes för

instrumentalmusik och att av dem 425 bestredes av ordinarie lärare.

Den undervisning, som meddelades av ordinarie lärare, torde draga en

kostnad av omkring 95,000 kronor och den, som meddelades av ickeordinarie

lärare, en kostnad av omkring 16,400 kronor. Örn undervisningen

i instrumentalmusik avskaffades, kunde man således räkna med

en lättnad av tillhopa cirka 111,400 kronor. Men en sådan reduktion

innebure, att lärarna i musik — ordinarie eller icke ■— komme att mista

mer än fjärdedelen av sin lön. Det vore här fråga örn förhållandevis

svagt avlönade lärare. Endast en enda av de allmänna läroverkens musiklärare

hade full tjänstgöring och full lön, alla de övriga reducerad

och ofta starkt reducerad tjänstgöring och lön. Indragning av instrumentalmusiken

syntes därför lika litet böra komma i fråga nu som under

den ekonomiska depressionen för några år sedan.

Undervisningen i manlig slöjd och i hushållsgöromål vore vid de

allmänna läroverken obligatorisk endast på handelslinjerna, vilkas timplaner

i varje särskilt fall fastställdes av Kungl. Majit, men eljest frivillig.

Undervisningen sköttes uteslutande av extra lärare och timlärare.

För nästa läsår hade överstyrelsen räknat med ett anslagsbehov av

112,000 kronor för manlig slöjd och 56,300 kronor för hushållsgöromål.

Omkring 42 slöjdtimmar och 84 hushållstimmar beräknades ligga på

handelslinjerna nästa läsår och torde således under alla förhållanden

böra kvarstå på schemat. Kostnaderna utgjorde respektive 5,600 och

11,200 kronor. Borttoges den frivilliga undervisningen i manlig slöjd

och hushållsgöromål, torde man sålunda kunna räkna med en utgiftsminskning

på (106,400 + 45,100 =) 151,500 kronor.

Det vore emellertid att märka, att vissa lärare hade denna undervisning

som sin huvudsakliga sysselsättning. Vid 9 läroverk omfattade

undervisningen i manlig slöjd och vid 3 läroverk undervisningen i hushållsgöromål

innevarande läsår minst 15 veckotimmar. Undantag torde

under alla omständigheter böra göras för lärare, som av undervisningen

hade sitt huvudsakliga uppehälle, men dessa lärares antal kunde fastställas

först sedan uppgifter inhämtats från läroverken.

Värdet av undervisningen i de praktiska ämnena hade under senare

år alltmer oreserverat vunnit skolvärldens och statsmakternas erkännande.

Senast hade 1939 års riksdag i sin skrivelse nr 355 ansett sig

böra framhålla önskvärdheten av att undervisningen i praktiska ämnen

bereddes ett större utrymme i realskolans kursplaner än vad hittills

varit möjligt och särskilt att undervisningen i hushållsgöromål främjades.

Det syntes därför icke annat än i nödfall böra komma i fråga att

nu borttaga denna undervisning.

Statskontoret har förordat viss inskränkning av den frivilliga undervisningen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr lo4.

Med hänsyn till den betydelse den frivilliga teckningsundervisningen

torde äga, särskilt för blivande ingenjörer, och den jämförelsevis ringa

kostnadsbesparing, som skulle vinnas genom en indragning av undervisningen,

ansåge statskontoret tveksamt, om en dylik åtgärd borde

vidtagas.

Beträffande undervisningen i manlig slöjd och hushållsgöromål — liksom

i fråga om undervisningen i musik — ansåge sig statskontoret böra

förorda, att sådana inskränkningar vidtoges, som vore möjliga utan att

de lärare, vilka av denna undervisning hade sin huvudsakliga sysselsättning,

bleve berövade sina inkomstmöjligheter. Ämbetsverket förutsatte

således, att överstyrelsen skulle företaga en prövning av förhållandena

i varje särskilt fall. Givetvis mötte under sådana omständigheter svårigheter

att på förhand bedöma besparingsmöjligheterna, men man torde

måhända kunna räkna med en sammanlagd anslagsbegränsning å 100,000

kronor.

Musiklärarnas riksförbund har anhållit, att Kungl. Majit icke måtte

vidtaga någon inskränkning av antalet musiktimmar samt att Kungl.

Majit ville underställa riksdagen förslag i syfte att bereda musiklärarna

en tryggare och stabilare löneställning.

Av skäl, som skolöverstyrelsen och statskontoret anfört, torde någon

inskränkning av den nu förekommande frivilliga undervisningen i teckning

icke böra ifrågasättas för nästa budgetår.

Starka skäl tala utan tvivel för att den frivilliga undervisningen även

i övriga här ifrågavarande övningsämnen lämnas obeskuren. Särskilt är

detta fallet beträffande undervisningen i de praktiska läroämnena —

manlig slöjd och hushållsgöromål. Men jämväl en beskärning av musikundervisningen

synes på av överstyrelsen anförda skäl icke vara att

förorda. Med hänsyn härtill vill jag icke för nästa budgetår ifrågasätta

åtgärder i de av statskontoret angivna hänseendena. I anledning av vad

omförmälda riksförbund anfört vill jag framhålla, att åtgärder i syfte

att bereda musiklärarna en tryggare och stabilare löneställning icke torde

kunna under nuvarande förhållanden ifrågasättas.

g) Anslagsberäkningar.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat. Gällande personalförteckning

för de allmänna läroverken upptager bland annat tillhopa 139 rektorer,

422 lektorer och 1,274 adjunkter å ordinarie stat samt 44 adjunkter

å övergångsstat. Av adjunktstjänsterna må enligt personalförteckningen

endast så många tjänster å ordinarie stat uppehållas, att antalet

uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej

överstiger sammanlagt 1,273. Den återstående adjunkts^änsten, vilken

sålunda icke må uppehållas, överflyttades — på grund av riksdagens år

1938 fattade beslut om successiv ombildning av kommunala mellanskolan

i Ljusdal till samrealskola — från och med den 1 juli 1938 till

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

nämnda samrealskola under förbehåll dock, att densamma icke skulle

under tiden för förstatligandet uppehållas, så länge innehavaren av

tjänsten samtidigt innehade förordnande som rektor vid den kommunala

mellanskolan. Rektorsbefattningen vid den blivande samrealskolan

åter skulle under övergångstiden innehavas av rektor vid den kommunala

mellanskolan. Rektors löneförmåner reglerades samtidigt genom

särskilda bestämmelser, innebärande ett successivt statsövertagande av

nämnda förmåner.

Skolöverstyrelsens förslag innebär, vad rektorsbefattningarna

beträffar, allenast den förändringen i förhållande till nu, att statens andel

i kostnaderna för rektorst jönsten vid samrealskolan i Ljusdal i

enlighet med planerna för skolans förstatligande ökas med 600 kronor.

Härvid bortses, liksom i det följande, från överstyrelsens ovannämnda

förslag örn upprättande av en statlig samrealskola i Uppsala.

Beträffande ämneslärartjänsterna framlade överstyrelsen i ovannämnda

skrivelse den 31 augusti 1939 förslag om nyinrättande av följande

ordinarie tjänster, betingade av pågående omorganisation, nämligen
7

lektorstjänster (1 vid högre allmänna läroverket för flickor å Södermalm

i Stockholm, 1 vid högre allmänna läroverket för flickor i Örebro,

1 vid högre allmänna läroverket å Kungsholmen i Stockholm, 2 vid

högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg, 1 vid högre allmänna

läroverket i Motala och 1 vid högre allmänna läroverket i Haparanda)

samt

10 adjunktstjänster (2 vid högre allmänna läroverket för flickor å

Norrmalm i Stockholm, 2 vid högre allmänna läroverket för flickor å

Södermalm i Stockholm, 1 vid högre allmänna läroverket för flickor i

Örebro, 1 vid nya elementarskolan i Stockholm, 2 vid högre allmänna

läroverket i Skellefteå, 1 vid högre allmänna läroverket i Motala och 1

vid samrealskolan i Ljusdal).

Vid bifall till överstyrelsens förevarande förslag erfordrades en höjning

av nu ifrågavarande delpost med 167,700 kronor.

En elfte adjunktstjänst vore enligt överstyrelsens mening erforderlig

vid högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg. I skrivelse den

21 september 1939 har överstyrelsen sedermera hemställt om överflyttning

dit av en överflödig, vakant adjunktstjänst vid Vasa högre allmänna

läroverk i nämnda stad (f. d. högre realläroverket därstädes).

Statskontoret har framhållit, att behovet av dessa tjänster borde

av överstyrelsen underkastas en förnyad prövning med beaktande av

nuvarande läge. Därvid borde särskilt undersökas, örn icke oundgängligt

behov av ordinarie tjänster vid förevarande grupp av läroverk

kunde tillgodoses genom en överflyttning av ordinarie tjänster från

andra läroverki Fullgoda skäl kunde, yttrar statskontoret, jämväl anföras

för att — i den mån en ökning av antalet ämneslärare befunnes

Bihang till riksdagens ''protokoll 19^0. 1 sami. Nr 154.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

oundgängligen erforderlig — tills vidare endast icke-ordinarie personal

anställdes.

I anledning av statskontorets yttrande har överstyrelsen i utlåtande

den 30 oktober 1939 tagit behovet av de nya tjänsterna under förnyad

omprövning och i samband därmed verkställt en undersökning rörande

möjligheterna att tillgodose nämnda behov genom överflyttning av ordinarie

tjänster från andra läroverk. Överstyrelsen har därvid på anförda

skäl, beträffande vilka torde få hänvisas till handlingarna, kommit till

den meningen, att det erbjöde stora olägenheter att icke upprätta de

tjänster, som överstyrelsen föreslagit vid läroverk, som vore under

upprättande, omorganisation eller förstatligande, och överstyrelsen ville

därför alltjämt hemställa, att dessa tjänster måtte nyinrättas. Kostnadsskillnaden

bleve för övrigt tämligen obetydlig, om dessa få tjänster uppfördes

å ordinarie eller icke-ordinarie stat. Men om det nuvarande läget

skulle omöjliggöra ett realiserande av även detta begränsade förslag,

ansåge överstyrelsen, att ett uppskov med inrättande av tre lektorstjänster

(nämligen vid högre allmänna läroverket för flickor å Södermalm

i Stockholm, högre allmänna läroverket för flickor i Örebro och högre

allmänna läroverket i Majorna i Göteborg) skulle medföra så stora olägenheter

för undervisningen vid dessa läroverk, att det under inga förhållanden

borde komma i fråga.

I fråga om ordinarie övningslärartjänster har överstyrelsen vidtagit

en allmän översyn av behovet av dylika tjänster och därvid kommit

till det resultatet, att följande nya tjänster borde inrättas från och

med nästa budgetår, nämligen

i teckning 5 nya tjänster,

i musik 2 nya tjänster,

i gymnastik med lek och idrott 4 nya tjänster samt

i kvinnlig slöjd 1 ny tjänst.

De å förevarande anslagspost belöpande kostnaderna för nämnda

tjänster ha av överstyrelsen beräknats till 68,044 kronor. Därest förslaget

icke bifalles, bör enligt överstyrelsen det av överstyrelsen till

grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknade anslagsbeloppet

höjas, vartill komma utgifter för avlöningsförhöjningar. Den

totala nettokostnaden för tjänsternas inrättande angives av överstyrelsen

till i runt tal 14,000 kronor.

Till dessa kostnader komma vidare kostnader för den automatiska

ökningen av timantalet i övningsämnen på grund av upprättande, förstatligande

och omorganisation av läroverk samt på grund av den alltjämt

fortgående ansvällningen av läroverken. Ifrågavarande ökning beräknar

överstyrelsen sålunda:

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Majlis ''proposition Nr 154-

Teckning och välskrivning . . . .

Musik....................

Gymnastik med lek och idrott.

Kvinnlig slöjd.............

Ökning av

antalet veckotimmar
77

50

78

26

Kostnad,

kronor

16,722

10,859

16,939

4,458

Summa kronor 49,978.

I annat sammanhang föreslås i överstyrelsens petita en utökning av

antalet undervisning stimmar i musik, varvid för ordinarie lärare beräknas

20 veckotimmar, medförande en kostnadsökning av 4343 kronor.

Kostnaderna för realiserande av överstyrelsens förslag beträffande de

ordinarie övningslärarna skulle alltså bliva:

för inrättande av nya tjänster.......kronor 68,044

för den automatiska ökningen av timantalet

........................ » 48,978

för ökat timantal i musik........... »_4,343

Summa kronor 121,365.

I fråga örn de ordinarie vaktmästar!jänsterna ifrågasätter överstyrelsen

icke nu någon förändring.

Jämlikt gällande bestämmelser äga kvinnliga lärare från och med

nästa budgetår rätt att åtnjuta lön enligt en löneklass, som med endast

en — mot för närvarande två — understiger den, som enligt avlöningsreglementet

eljest skulle gälla. Enligt inom skolöverstyrelsen verkställda

kalkyler skulle, såsom av handlingarna framgår, förevarande anslagspost

till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat med beaktande av nämnda

löneklassuppflyttning för budgetåret 1940/41 vid i övrigt oförändrade

förhållanden beräknas till 21,274,000 kronor. Inom ecklesiastikdepartementet

utförda beräkningar giva vid handen, att nämnda belopp bör

höjas till i runt tal 21,320,000 kronor. Då posten nu är uppförd med

21,297,000 kronor, skulle alltså — trots löneklassuppflyttningen för de

kvinnliga lärarna, vilken drager betydande kostnader (icke mindre än omkring

230,000 kronor enbart för de allmänna läroverken) — anslagshöjningen

begränsas till 23,000 kronor.

Beträffande beräkningen i övrigt av nämnda post må följande anföras.

I fråga om rektor stjänsterna torde icke böra ifrågasättas annan förändring

än en anslagshöjning med 600 kronor för ökning i enlighet med

fastställd plan av rektors vid samrealskolan i Ljusdal från nämnda post

utgående avlöningsförmåner.

Skolöverstyrelsen har ursprungligen föreslagit, att från och med nästa

budgetår skulle nyinrättas 7 lektors- och 10 adjunktstjänster, vilka samtliga

enligt överstyrelsens mening voro betingade av pågående organisatoriska

förändringar, varjämte en vakant adjunkts^änst förutsatts skola

Departe
mentschefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Martts proposition Nr 154-

förflyttas från ett läroverk till ett annat inom Göteborg. Sedermera har

överstyrelsen förklarat sig anse, att åtminstone tre av lektorstjänsterna

borde inrättas jämväl under nuvarande förhållanden, medan övriga lektors-

och samtliga adjunkts^ änster kunde inrättas vid en senare tidpunkt,

även om ett sådant uppskov vore att anse som en nödfallsutväg.

Två adjunktstjänster, som bli lediga från och med den 1 januari 1941,

kunna enligt handlingarna i ärendet komma i fråga för överflyttning

till läroverk, som befinna sig under utbyggande.

För egen del finner jag mig med hänsyn till ovan anförda omständigheter

icke kunna tillstyrka inrättande av andra nya ämneslärartjänster

än förutnämnda 3 lektorsbefattningar, vilka på sätt överstyrelsen föreslagit

torde böra placeras vid flickläroverken å Södermalm i Stockholm

och i Örebro samt högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg.

För ändamålet erfordras en höjning av förevarande anslagspost med

omkring 38,400 kronor.

Överstyrelsens förslag örn inrättande av nya ordinarie övningslärartjänster

finner jag mig icke kunna för närvarande biträda. Icke heller

kan jag nu tillstyrka en utökning av antalet undervisningstimmar i

musik. I enlighet med överstyrelsens beräkning bör emellertid förevarande

anslagspost höjas med omkring 49,000 kronor på grund av en

automatisk ökning av de nuvarande ordinarie övningslärarnas undervisning.

I de för undervisning i kvinnlig slöjd anslagna veckotimmarna, tillhopa

1,188, ingå 8 veckotimmars frivillig undervisning. Överstyrelsen

synes, såsom av handlingarna i ärendet framgår, i sitt över departementspromemorian

avgivna utlåtande ha ansett ett indragande av denna

frivilliga undervisning kunna ske. Jag föreslår, att de härför avsedda

medlen, omkring 1,600 kronor, inbesparas.

I fråga om övriga ordinarie tjänster ifrågasätter jag för nästa budgetår

icke någon förändring.

Den erforderliga höjningen av ifrågavarande anslagspost skulle alltså

uppgå till (600 + 32,400 + 49,000 — 1,600 =) i runt tal 80,400 kronor och

och posten alltså uppföras med (21,320,000 + 80,400 =) 21,400,400 kronor.

Med hänsyn till vad av chefen för finansdepartementet i årets statsverksproposition

vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor

yttrat örn beräkningen för nästa budgetår av anslagsposter av detta slag,

bör emellertid från nämnda summa dragas det belopp, 740,000 kronor, varmed

anslagsposten till rörligt tillägg på grund av levnadskostnadsökningen

bör uppräknas. Den ifrågavarande anslagsposten bör alltså uppföras

med (21,400,400 — 740,000 =) i runt tal 80,660,000 kronor. En av

överstyrelsen enligt handlingarna i ärendet ifrågasatt ytterligare reduktion

med 200,000 kronor — motiverad av den beräknade belastningen å

posten — anser jag mig med hänsyn till nyssnämnda beskärning icke

kunna förorda.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

I likhet med vad som skett för innevarande budgetår torde Kungl.

Majit böra bemyndigas att utan hinder av gällande personalförteckning

för de allmänna läroverken tills vidare under nästa budgetår, då för

realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärartjänst vid samläroverk skall

tillsättas, besluta, huruvida tjänsten skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning.

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat. I gällande avlöningsstat

är uppförd en anslagspost å förslagsvis 250,000 kronor till avlöning åt

tjänstemän å övergångsstat, vilken är avsedd för bestridande av kostnaderna

för avlöning dels åt de i gällande personalförteckning såsom

tjänstemän å övergångsstat uppförda icke adjunktskompetenta adjunkterna

i lönegraden A 22, av vilka en kvarstår å de före den 1 januari

1938 för honom gällande lönebestämmelserna, dels ock åt en adjunkt

och en ämneslärarinna, vilka likaledes kvarstå å äldre lönebestämmelser.

Av de 44 adjunkter, vilka äro uppförda i personalförteckningen såsom

tjänstemän å övergångsstat, kvarstå för närvarande 39. För nästa budgetår

bör personalförteckningen följaktligen upptaga 39 adjunkter å övergångsstat.

Av de sistnämnda inneha 18 förordnande såsom rektorer, och

adjunktskompetenta lärare äro förordnade i deras ställe. För dessa ha

avlöningsmedel beräknats under anslagsposten till tjänstemän å ordinarie

stat. Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat bör

sålunda upptaga avlöningsmedel för 21 adjunkter i lönegraden A 22 samt

för de två övriga förutnämnda ämneslärarna, eller i runt tal 165,000 kronor.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: Arvoden

åt kvinnliga sakkunniga. Arvoden åt tillsynslärare. Personliga

tilläggsarvoden åt första lärarinnor. Dessa poster äro för innevarande

budgetår uppförda med respektive 1,260 kronor, 36,000 kronor och 3,000

kronor.

De kvinnliga sakkunniga, för närvarande 7 till antalet, åtnjuta

vardera ett av Kungl. Majit till 180 kronor fixerat arvode. Tillsy ns1

är ar na äro för närvarande enligt av överstyrelsen lämnad uppgift 112

till antalet och åtnjuta arvoden efter överstyrelsens bestämmande, dock

högst med 360 kronor. Första lärarinna åtnjuter ett till 600 kronor

bestämt tilläggsarvode.

Skolöverstyrelsen har icke ifrågasatt ändring beträffande arvoden åt

kvinnliga sakkunniga och första lärarinnor. Då de sistnämndas antal

emellertid nedgått med en, borde vederbörande delpost minskas med

600 kronor till 2,400 kronor. Beträffande tillsynslärare har överstyrelsen,

i anledning av vad i departementspromemorian i ämnet yttrats,

anfört:

Överstyrelsen hade vid fördelningen av anslagsposten använt ett system

av fixa grundarvoden och rörliga tilläggsarvoden, beräknade med hänsyn

s. 38 Kontrollera mot PDF

Departementschefen

.

38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 154•

till antalet flickor vid höstterminens början. I nuvarande statsfinansiella

läge torde en sänkning av grundarvodena från 100 till 50 kronor kunna

ifrågasättas vid de läroverk, där särskilt arvode till rektorsbiträde utginge.

Då därjämte det nuvarande anslagsbeloppet icke till fullo tagits

i anspråk, torde en anslagsminskning å 13,500 kronor kunna företagas.

Anslagsbeloppet skulle därigenom nedgå till 22,500 kronor.

Statskontoret har sagt sig ingalunda vilja förneka behovet av tillsynslärare

men föreställde sig, att det arbete, som vore förenat med uppdraget,

ej kunde anses särskilt tidskrävande. I nuvarande krisläge torde

vid sådant förhållande en avsevärt större besparing kunna vidtagas än

som föreslagits av överstyrelsen. Statskontoret ville för sin del ifrågasätta,

örn icke sagda delpost borde kunna upptagas till högst 12,000 kronor.

Beträffande delposten till arvoden åt kvinnliga sakkunniga ifrågasätter

jag icke någon ändring. Posten bör alltså uppföras med 1,260

kronor. Beträffande delposten till arvoden åt tillsynslärare innebär skolöverstyrelsens

förslag en beskärning av anslagsmedlen med omkring V»,

medan statskontoret förordat en sänkning med 2/s. För egen del vill jag

förorda en något starkare beskärning än den överstyrelsen ifrågasatt,

i det jag tillstyrker, att ett belopp av 18,000 kronor beräknas för ändamålet,

vilket innebär en anslagsminskning med samma belopp. Delposten

till personliga tilläggsarvoden åt första lärarinnor torde i enlighet med

överstyrelsens förslag böra uppföras med 2,400 kronor.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: Arvoden

åt skolläkare. Arvoden åt bibliotekarier. Arvoden åt biträden å

rektorsexpeditionerna. Delposten till arvoden åt skolläkare är för närvarande

uppförd med ett belopp av 130,300 kronor, varav 53,050 kronor

beräknats utgå i form av fasta arvoden och förslagsvis 77,250 kronor

i form av rörliga arvoden. De fasta arvodena utgå vid högre allmänna

läroverk med 500 kronor och vid realskolor med 300 kronor, dock att

vissa lägre belopp utgå vid läroverk, som ännu icke färdigbildats. På

grund av vissa läroverks fortgående omorganisation bör för nästa budgetår

i anslutning till av överstyrelsen framställt förslag till fasta arvoden

beräknas ett med 275 kronor till 53,325 kronor förhöjt belopp. Till

rörliga arvoden, vilka utgå med 1 krona 50 öre för lärjunge, borde enligt

överstyrelsen på grund av beräknad stegring i lärjungantalet för

nästa budgetår beräknas ett belopp av 78,750 kronor. Med hänsyn till

vad i det föregående yttrats torde en sådan höjning icke vara behövlig.

Jag beräknar för ändamålet 77,275 kronor. Delposten i dess helhet

bör sålunda uppföras med ett belopp av (53,325 + 77,275 =) 180,600

kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 300 kronor.

Till bibliotekarier och biträden å rektorsexpeditionerna utgå arvoden

enligt av 1939 års lagtima riksdag godkända grunder. Skolöverstyrelsen

äger rätt att vidtaga erforderliga jämkningar i arvodesbeloppen. Över
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Marits proposition Nr 154-

styrelsen har för nästa budgetår föreslagit höjning av de för ifrågavarande

ändamål uppförda delposterna med respektive 700 kronor och

1,400 kronor. Statskontoret har ansett, att medelsbegränsningar å sistnämnda

delposter måhända torde böra övervägas. Ehuru de av överstyrelsen

ifrågasatta höjningarna av nämnda poster motiverats bland

annat med den fortgående utbyggnaden av vissa läroverk, anser jag mig

icke kunna nu biträda överstyrelsens förslag. Medel till de arvodesförhöjningar,

som i vissa fall torde erfordras, synas kunna beredas genom

jämkning av i andra fall utgående arvodesbelopp. En ytterligare beskärning

av arvodesgrunderna, vilka som nämnts så sent som förra året

godkänts av riksdagen, vill jag icke nu föreslå. Delposterna torde sålunda

böra uppföras med oförändrade belopp, 87,500 kronor respektive

85,000 kronor.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: Särskilda

arvoden vid provårsläroverk. Skolöverstyrelsen har i sitt över

departementspromemorian avgivna yttrande beräknat denna delpost för

nästa budgetår på följande sätt:

Arvoden ä 1,500 kronor åt 8 provårsföreståndare.....kronor 12,000

» ä 360 kronor åt 263 ordinarie lärare vid provårsläroverk

......................... » 94,680

» ä 360 kronor åt 45 icke-ordinarie lärare vid

provårsläroverk...................... » 16,200

» åt handledare.......................... » 34,800

Ersättning för föreläsningar och övningar.......... »_5,500

Summa kronor 163,180,

vilket innebär en anslagsminskning med 1,220 kronor i förhållande till

nu utgående anslagsmedel och med 3,020 kronor i jämförelse med det i

överstyrelsens ursprungliga petita beräknade beloppet. Sistnämnda anslagsminskning

har ernåtts genom en reduktion av antalet till arvoden

ä 360 kronor berättigade icke-ordinarie lärare samt genom en minskning

med 500 kronor av de till ersättning för föreläsningar och övningar avsedda

anslagsmedlen.

Arvodena åt provårsföreståndare och ordinarie lärare äro till beloppen

bestämda i civila avlöningsreglementet. Enligt civila icke-ordinarie

reglementet utgår arvoden å 360 kronor jämväl till extra ordinarie ämneslärare

vid provårsläroverk. Handledararvodena samt ersättningarna för

föreläsningar och övningar utgå enligt grunder, som bestämmas av

Kungl. Majit.

Statskontoret har erinrat, att provårsarvoden tillerkänts de extra ordinarie

lärarna först i samband med 1937 års lönereglering. Skälen härtill

hade varit, att det från de utgångspunkter, som föranlett bibehållandet

av det särskilda arvodet för de ordinarie lärarna, icke ansetts motiverat

att göra någon åtskillnad mellan de ordinarie och extra ordinarie lärarna

vid provårsläroverken. linder rådande statsfinansiella förhållanden an
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 15J+.

såge statskontoret det emellertid kunna ifrågasättas, om icke en omprövning

borde ske av frågan, huruvida de extra ordinarie ämneslärarna

och övningsskollärarna vid provårsläroverken kunde sägas förorsakas

sådant besvär och merarbete, att särskilt arvode rimligen borde utgå

till dem. Skulle så ej anses vara förhållandet, vunnes en besparing å

cirka 18,000 kronor.

Departe
mentschefen.

Jag finnér icke skäl att i enlighet med statskontorets förslag helt indraga

provårsarvodena åt extra ordinarie ämneslärare. Ej heller anser

jag mig böra nu ifrågasätta en sänkning av nämnda arvoden eller av

handledararvodena. Överstyrelsens anslagsberäkningar synas kunna biträdas.

Jag förordar,'' att ifrågavarande delpost uppföres med i avrundat

tal 163,200 kronor, vilket innebär en anslagsminskning med 1,200 kronor.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: Särskilda

arvoden vid statens aftonskola. Till särskilda arvoden vid linje

för aftonundervisning i Stockholm utgår för närvarande ett belopp av

2,550 kronor. På grund av ifrågavarande linjes fortsatta utbyggande

torde posten i anslutning till ett av överstyrelsen framställt förslag böra

höjas med 1,790 kronor till £,3^0 kronor. Posten torde därjämte böra

erhålla den förändrade benämning, som framgår av rubriken här ovan.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: Sammanfattning.

Vid bifall till vad ovan föreslagits bör förevarande anslagspost

uppföras med tillhopa (1,260 + 18,000 + 2,400 + 130,600 + 87,500 +

+ 85,000 + 163,200 + 4,340 =) 1^92,300 kronor, vilket innebär en anslagsminskning

med (510,010 — 492,300=) 17,710 kronor.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: Grundavlöningar m. m.

Som förut nämnts, har överstyrelsen i sina ursprungliga anslagsäskanden

för nästa budgetår beräknat en höjning av förevarande delpost med

150,000 kronor. Höjningen fördelar sig å olika ändamål på följande sätt:

Budgetåret

1939/40

Budgetåret

1940/41

Ökning

kronor

kronor

kronor

Icke-ordinarie ämneslärare..............

2,707,000

2,737,000

30,000

> t teckningslärare.............

173,000

178,400

5,400

» > musiklärare...............

62,000

76,300

14,300

» » gymnastiklärare............

216,000

243,900

27,900

* » lärare i manlig slöjd.........

104,000

112,000

8,000

» » »i kvinnlig > .........

91,000

106,500

15,500

> » »i hushållsgöromål.......

46,000

56,300

10,300

» » »i praktiska läroämnen.....

64,000

102,000

38,000

» » vaktmästare..............

82,500

83,300

800

Särskilda ersättningar för vissa extra arbeten . . .

2,500

2,500

—

Summa kronor

3,548,000

3,698,2001 j

150,200

Avrundat till 3,698,000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 15J+.

Överstyrelsens förslag bygger på att dess hemställan om inrättande

av nya ordinarie tjänster komme att bifallas ävensom att en samrealskola

i Uppsala komme att inrättas från och med nästa budgetår. Å

sistnämnda ändamål belöper ett belopp av tillhopa omkring 7,000 kronor.

1. Icke-ordinarie ämneslärare.

Under höstterminen 1939 motsvarade, framhåller överstyrelsen, den

undervisning i läsämnen, som fullgjordes av icke-ordinarie ämneslärare,

ungefär 486 icke-ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring. Den för

nästa läsår beräknade automatiska ökningen av antalet klassavdelningar

med 64 motsvarade en ökning av det erforderliga antalet heltidstjänstgörande

lärare med 79.

Vid beräkningen av detta lärarbehov hade förutsatts, att även under instundande

läsår delning av avdelning i ämnena modersmålet, tyska, engelska

och franska skulle kunna företagas med en veckotimme för varje

ämne i de klasser av realskolan, i vilka undervisningen i nämnda ämnen

toge sin början, under förutsättning att antalet lärjungar i klassen uppginge

till minst 24.

Överstyrelsen ville vidare på anförda skäl föreslå, att samläsning icke

vidare skulle behöva anordnas mellan realskolans avslutningsklass och

gymnasiets ringar. Därest Kungl. Majit icke hade något att erinra mot detta

yrkande, syntes det beräknade antalet erforderliga nya lärare vid de allmänna

läroverken böra för nästa läsår beräknas till 80 i stället för 79.

Då överstyrelsen i annat sammanhang hemställt om inrättande av tillhopa

73 nya ordinarie ämneslärartjänster (bortsett från förslaget örn inrättandet

av en samrealskola i Uppsala), beräknade överstyrelsen alltså en

ökning av antalet icke-ordinarie ämneslärare med (80—73 =) 7 från 486

till 493.

Givetvis vore denna siffra osäker, yttrar överstyrelsen. För den händelse

det för icke-ordinarie lärares grundavlöningar avsedda beloppet skulle strikt

fixeras, såge sig därför överstyrelsen nödsakad hemställa om att ytterligare

arvoden åt 10 extra lärare måtte beräknas såsom säkerhetsmarginal. Då

emellertid överstyrelsen ansåge sig kunna utgå från att denna delpost även

för framtiden komme att betecknas som förslagsanslag, funne sig överstyrelsen

icke behöva framställa något yrkande av sådant innehåll.

Med ledning av förhållandena under vårterminen 1939 beräknade överstyrelsen,

att de 493 erforderliga icke-ordinarie lärarna — frånsett dem, vilka

komma att vikariera på ordinarie tjänster — under läsåret 1940/41 komme

att fördelas sålunda:

E. o.

adjunkter

E. o.

ämnes-

Extra

adjunkter

Extra

ämnes-

Timlärartimmar

bestridda av lärare med

lärarinnor

lärarinnor

högre komp.

lägre komp.

Vårterminen 1939 .....

143

23

154

45

714

492

Läsåret 1940/41 ......

171

26

182

53 ''

853

587

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-

Kostnaderna för grundavlöningar åt icke-ordinarie ämneslärare för nästa

läsår kunde i enlighet härmed och under förutsättning av oförändrad organisation

beräknas till i runt tal 2,729,000 kronor, varav kallortstillägg

9,000 kronor. Bifölles förslaget om inrättande av en statlig samrealskola i

Uppsala, tillkomme i runt tal 2,600 kronor.

Ur förevarande delpost utginge jämväl ersättningar för examinationer

efter läsårets slut med ett beräknat belopp av högst 1,500 kronor samt

ersättningar för vissa föreläsningar i sexuella frågor med ett belopp av

högst 3,000 kronor. Ur den första posten skulle bestridas kostnader för

inträdesprövningar till första klassen och förhör i real- och studentexamina.

Den andra posten vöre avsedd att möjliggöra vissa föreläsningar för lärjungarna

i gymnasiets högsta ring. Sådana hade under innevarande läsår

varit anordnade vid ungefär hälften av de högre allmänna läroverken. Uppskattningen

av denna upplysningsverksamhet syntes vara i stigande. Det

i år tillgängliga anslaget hade visat sig i knappaste laget, och det kunde

med största sannolikhet antagas, att det nuvarande anslagsbeloppet redan

nästa läsår bleve avgjort otillräckligt för det då framträdande behovet.

På grund av erfarenheterna från innevarande år föresloge överstyrelsen,

att å ena sidan posten för ersättningar vid examinationer efter läsårets slut,

vilken innevarande år visat sig onödigt högt beräknad, nu minskades med

500 kronor till 1,000 kronor och å andra sidan posten för föreläsningar i

sexuella frågor ökades med 500 kronor till 3,500 kronor.

Under erinran, att Kungl. Majit anbefallt överstyrelsen att i samband

med anslagsiiskanden för budgetåret 1940/41 framlägga förslag till sådan

komplettering av den för de allmänna läroverken gällande personalförteckningen,

som föranleddes av den numera tillämpade regeln, att av riksdagen

fastställda personalförteckningar skulle omfatta jämväl extra ordinarie

tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e, har överstyrelsen vidare erinrat,

att de extra ordinarie tjänstemän, örn vilka i förevarande avseende vore

fråga, vore de extra ordinarie adjunkterna, vilka vore placerade i lönegraden

Eo 21. Dessas antal vore tills vidare från och med budgetåret 1938/39

bestämt till högst 205. Av dem hade under vårterminen 1939 143 tjänstgjort

som lärare utöver den ordinarie staten, de övriga som vikarier.

Under förutsättning att nya ordinarie tjänster upprättades i överensstämmelse

med överstyrelsens petita, föresloge överstyrelsen, att i tjänsteförteckningen

upptoges nuvarande antal av 205 extra ordinarie adjunktstfönster.

Skulle de 56 nya adjunktstjänsterna icke komma till stånd, borde antalet

extra ordinarie tjänster på av överstyrelsen anförda skäl höjas, förslagsvis

till 250. Återstoden av de uteblivna adjunktstjänsterna, (56—45 =) 11 till

antalet, skulle i sådant fall ersättas med extra befattningar. Merkostnaderna,

därest de ifrågavarande adjunktstjänsterna icke komme till stånd,

kunde i så fall beräknas till omkring 340,000 kronor. Med sistnämnda belopp

borde alltså den förevarande delposten höjas, i händelse Kungl. Majit

icke skulle finna skäl förelägga riksdagen förslag örn inrättande av nya ordinarie

tjänster.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Martts proposition Nr 154-

Överstyrelsens förslag innebär sammanfattningsvis följande beräkning av

de för icke-ordinarie ämneslärare avsedda medlen:

grundavlöningar vid oförändrad organisation.......kronor 2,729,000

ökning vid bifall till förslaget om samrealskola i Uppsala » 2,600

ersättningar för examinationer efter läsårets slut .... » 1,000

föreläsningar i sexuella frågor............ »_3,500

Summa kronor 2,736,100,

vilket belopp borde avrundas till 2,737,000 kronor.

2. Icke-ordinarie teckningslärare.

För undervisning i teckning och välskrivning må enligt meddelad föreskrift

under innevarande läsår ur förevarande delpost utgå vad som erfordras

för högst 4,061 veckotimmars undervisning, varav högst 50 veckotimmars

frivillig undervisning vid de allmänna läroverken och 1 veckotimme

vid statens aftonskola, i den mån undervisningen icke bestrides av

ordinarie lärare. Överstyrelsen har räknat med en automatisk ökning av det

sammanlagt erforderliga timantalet med 128 till 4,189, varav 51 timmars

frivillig undervisning. Kostnaderna för den undervisning, som komme att

bestridas av icke-ordinarie lärare, beräknade överstyrelsen till i runt tal

177.500 kronor, vilket innebure en anslagshöjning med (177,500—173,000 =)

4.500 kronor. Härförutom erfordrades omkring 900 kronor vid bifall till förslaget

örn inrättande av en statlig samrealskola i Uppsala. Därest förslaget

örn inrättande av 5 nya ordinarie tjänster icke bifolles, erfordrades en ytterligare

anslagshöjning av omkring 34,900 kronor.

3. Icke-ordinarie musiklärare.

Antalet för undervisning i musik disponibla veckotimmar utgör innevarande

läsår, inklusive den undervisning, som bestrides av ordinarie musiklärare,

1,999, utgörande i medeltal omkring en veckotimme per klassavdelning.

För nästa läsår beräknar överstyrelsen — bortsett från förslaget örn

samrealskola i Uppsala — en ökning av 64 veckotimmar. De å förevarande

delpost belöpande kostnaderna ha överstyrelsen uppskattat till omkring

74.700 kronor, vilket innebär en kostnadsökning av (74,700—62,000 =)

12.700 kronor. Inrättades förutnämnda samrealskola i Uppsala, erfordrades

ytterligare omkring 900 kronor. Härutöver har överstyrelsen föreslagit en

ökning av kostnadsramen, motsvarande 25 veckotimmar, närmast för att

möjliggöra delning av de allra största köravdelningarna. Kostnaderna härför

har överstyrelsen för ifrågavarande delposts vidkommande uppskattat till

omkring 700 kronor. Å anslagsposten till avlöning åt tjänstemän å ordinarie

stat belöper av de sammanlagda merkostnaderna ett belopp av 4,343 kronor

(se ovan). Därest förslaget örn inrättande av två nya ordinarie tjänster icke

bleve bifallet, bör enligt överstyrelsens beräkning förevarande delpost ökas

med ytterligare omkring 5,000 kronor.

4. Icke-ordinarie gymnastiklärare.

Antalet tillgängliga undervisningstimmar i gymnastik är innevarande läsår

3,941, varav 100 timmar liro reserverade för undervisning i hållningsrättande

gymnastik. Överstyrelsen har, under förutsättning av oförändrad organisation,

beräknat en automatisk stegring av undervisningsbehovet för nästa

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

läsår med 128 veckotimmar. Den å förevarande delpost belöpande merkostnaden

härför har beräknats till 26,200 kronor. Då för innevarande läsår

för ändamålet vore beräknat ett belopp av 216,000 kronor, uppskattas det

för nästa läsår erforderliga beloppet till 242,200 kronor. Härtill kommer ett

belopp av omkring 1,700 kronor, vid bifall till förslaget om samrealskola i

Uppsala, och omkring 16,200 kronor, därest de av överstyrelsen föreslagna

fyra nya ordinarie gymnastiklärartjänsterna icke skulle komma till stånd.

5. Icke-ordinarie lärare i manlig slöjd.

För innevarande budgetår har för undervisning i detta, för närvarande

frivilliga ämne beräknats ett belopp av 104,000 kronor. Kungl. Majit har

emellertid den 28 juli 1939 fattat ett beslut av innebörd, att ett belopp av

ytterligare 4,000 kronor finge tagas i anspråk för ändamålet. Överstyrelsen

har hemställt örn anvisande för nästa budgetår av 112,000 kronor till förevarande

ändamål. Genom ökningen, 4,000 kronor, skulle möjliggöras utfärdande

av ändrade bestämmelser om undervisning i slöjd vid de allmänna

läroverken i syfte att öka möjligheterna för uppdelning av slöjdavdelningar

m. m.

6. Icke-ordinarie lärare i kvinnlig slöjd.

Den automatiska stegringen av behovet av undervisning i kvinnlig slöjd

har överstyrelsen beräknat till 60 veckotimmar, motsvarande en kostnadsökning,

såvitt angår förevarande anslag, av omkring 14,500 kronor. För

ändamålet skulle alltså erfordras en medelsanvisning av (91,000+14,500 =)

105,500 kronor. Därest förslaget om upprättande av en samrealskola i Uppsala

skulle realiseras, uppstår en ytterligare merkostnad av omkring 1,000

kronor. Om överstyrelsens förslag örn inrättande av en ny ordinarie lärartjänst

icke bifalles, erfordras ytterligare omkring 2,400 kronor till förevarande

ändamål.

7. Icke-ordinarie lärare i hushållsgöromål.

För detta ändamål har beräknats ett belopp av 46,000 kronor för innevarande

budgetår, motsvarande 320 veckotimmars undervisning. Enligt

beslut av Kungl. Majit den 28 juli 1939 må ytterligare 7,000 kronor tagas

i anspråk för ändamålet. Till grund för nämnda beslut hade, framhåller

överstyrelsen, legat en av överstyrelsen gjord beräkning, enligt vilken innevarande

år 336 veckotimmars undervisning vore erforderlig. Sedermera

hade emellertid ett pär realskolor erhållit sökt befrielse från skyldigheten

att anordna undervisning i hushållsgöromål för lärjungar å handelslinje.

På grund härav hade endast 324 veckotimmar i verkligheten tagits i

anspråk.

Överstyrelsen utginge i det följande från att undervisningen i hushållsgöromål

även under läsåret 1940/41 skulle vara frivillig på de allmänna

linjerna men obligatorisk å husliga linjer och handelslinjer. De tre skolor

med inbyggda praktiska linjer, som ännu icke anordnat skolkök — samrealskolorna

i Arboga, Mariestad och Nässjö — torde redan nästa år bliva

i stånd att meddela föreskriven undervisning, och i samband därmed torde

även frivillig undervisning böra tillhandahållas lärjungar å de allmänna linjerna

vid samma läroverk. Man torde av denna anledning ha att räkna

med en automatisk ökning av undervisningsbehovet med cirka 20 vecko
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

timmar. Därtill komme ett visst behov för undervisning i ämnet å nya praktiska

linjer, för utvidgning av den frivilliga undervisningen vid vissa läroverk

och för startande av frivillig undervisning vid läroverk, dar ämnet hittills

alls icke varit representerat. Det torde vara en mycket låg beräkning,

örn detta behov uppskattades till 20 veckotimmar. Totala behovet av undervisning

i ämnet kunde under sådana omständigheter icke gärna sättas lägre

än till (324+20+20 =) 364 veckotimmar. Kostnaderna härför uppskattade

överstyrelsen till 56,300 kronor, vilket motsvarade en höjning med 10,300

kronor i förhållande till det för innevarande budgetår beräknade beloppet.

8. Icke-ordinarie lärare i praktiska läroämnen.

För detta ändamål har för innevarande budgetår beräknats ett belopp

av 64,000 kronor. Överstyrelsen har erinrat om Kungl. Maj:ts beslut den 28

juli 1939, varigenom medgivits, att vid de högre allmänna läroverken i

Västervik och Ystad samt vid samrealskolorna i Filipstad, Mariestad, Sala,

Sunne och Söderköping finge från och med innevarande läsår successivt anordnas

handelslinjer såsom i realskolan inbyggda praktiska utbildningslinjer,

omfattande realskolans två högsta klasser. Hela antalet i allmänna

läroverk inbyggda praktiska realskollinjer uppginge nu till 20, nämligen 17

handelslinjer, 2 tekniska linjer och 1 huslig linje. Samtliga dessa linjer vore

med budgetåret 1940/41 fullt utbyggda. Sannolikt komme under loppet av

nästkommande budgetår ytterligare ett antal sådana linjer att upprättas

med sin första årsklass. Överstyrelsen beräknade, att detta skulle inträffa

i åtta fall, och att därigenom organisationen skulle tillföras 7 nya handelslinjer

och 1 teknisk linje.

Ersättning åt ifrågavarande lärare utginge under höstterminen 1939 enligt

av Kungl. Majit den 9 december 1938 meddelade bestämmelser. Överstyrelsen

hade emellertid på uppdrag av Kungl. Majit avgivit förslag till nya

bestämmelser i ämnet. Därest bestämmelser komme att utfärdas i enlighet

med överstyrelsens förslag, kunde medelsbehovet för nästa budgetår

beräknas till 96,000 kronor, innebärande en anslagshöjning med -32,000

kronor. Överstyrelsen hade emellertid vid anslagsberäkningen utgått från

hittills gällande bestämmelser och under denna förutsättning beräknat medelsbehovet

till 102,000 kronor, varav för nya linjer omkring 13,200 kronor.

9. Icke-ordinarie vaktmästare.

Sedan de icke-ordinarie vaktmästare, vartill medel för innevarande budgetår

beviljats, numera av överstyrelsen fördelats å respektive läroverk, kan

enligt överstyrelsen medelsbehovet fixeras till 83,300 kronor, eller 800 kronor

mera än för innevarande budgetår beräknats.

Överstyrelsens förslag innebär, örn man bortser från vad som belöper på

den föreslagna samrealskolan i Uppsala, en höjning av förevarande delpost

med omkring 143,000 kronor, varvid överstyrelsen dock förutsatt, att dess

framställning örn inrättande av ordinarie tjänster komme att av statsmakterna

bifallas. Enligt det föregående har jag emellertid icke ansett mig kunna

framlägga förslag örn inrättande av vare sig de av överstyrelsen ifrågasatta

56 nya ordinarie adjunktstjänster, vilkas inrättande icke sammanhänger

med organisatoriska förändringar, eller nya ordinarie övnings
-

Departe
mentschefen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl Maj:ts proposition Nr loit.

lärartjänster. Enligt överstyrelsens beräkning skulle förevarande delpost

vid sådant förhållande erfordra en ytterligare förhöjning med (340,000 +

+24,900+5,000+16,200+2,400 =) 888,500 kronor. I anledning av mitt förutnämnda

förslag örn inrättande av allenast tre nya Iektorstjänster mot av

överstyrelsen föreslagna 7 lektors- och 10 adjunktstjänster beräknar jag i

anslutning till av överstyrelsen i utlåtandet över departementspromemorian

verkställda kalkyler en ytterligare höjning av förevarande delpost med i

runt tal 76,700 kronor.

I detta sammanhang vill jag erinra, att vid nya elementarskolan i Stockholm

alltsedan läsaret 1927/28 inom det fyraåriga gymnasiet varit anordnad

en linje med ryska. Kungl. Maj:t har varje år sedan dess plägat medgiva,

att en ny sådan linje finge påbörjas och fullföljas upp genom de fyra

gymnasielinjerna. Såsom villkor har därvid föreskrivits ett elevantal av

lägst fyra. Kostnaderna för linjen — för innevarande budgetår högst 7,200

kronor — ha hittills utgått från anslaget till Allmänna läroverken: Diverse

oförutsedda behov. Ifrågavarande linje torde numera få anses ha passerat

försöksstadiet och ha befunnits ändamålsenlig, och det lärer under sådana

omständigheter vara riktigast, att medel för ändamålet beräknas under förevarande

delpost. Då kostnaderna för kursen, beräknade efter ett belopp

av 300 kronor för veckotimme, torde komma att för nästa budgetår liksom

för det innevarande uppgå till 7,200 kronor, beräknar jag till avlöning åt

icke-ordinarie ämneslärare under ifrågavarande delpost en höjning med

sistnämnda belopp.

Därest överstyrelsens förslag i övrigt skulle läggas till grund för anslagsberäkningarna

för nästa budgetår, skulle alltså beträffande ifrågavarande

delpost erfordras en höjning med (143,000+388,500+76,700+7,200 =)

615,400 kronor till (3,548,000+615,400 =) 4,163,400 kronor.

Från sistnämnda belopp böra i första hand dragas de belopp, som avgå

vid bifall till vad jag i det föregående i besparingssyfte föreslagit, nämligen

i anledning av förslagen om

ökning av ämneslärarnas undervisningsskyldighet.....kronor 280,000

höjning av elevantalet i realskolans avslutningsklasser » 172,000

begränsning av antalet nybörjaravdelningar......... » 68,000

tillfälligt indragande, av vissa läroverkslinjer (13,700 +

+ 6,500)................................... » 20,200

sammanslagning av undervisningsavdelningar i vissa

språk m. m. (173,000 + 25,000).......... » 198,000

Summa kronor 738,200.

Utöver detta belopp, 788,200 kronor, synas vissa ytterligare reduktioner

böra i den nuvarande situationen vidtagas.

Överstyrelsen har såsom alternativ till sin framställning örn inrättande

av förutnämnda 56 nya ordinarie adjunktstjänster föreslagit, att antalet

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

extra ordinarie adjunkter skulle höjas med 45 till 250. Ehuru vissa skäl

enligt min mening tala för en höjning av de extra ordinarie adjunkternas

antal, torde emellertid sådana åtgärder icke böra under nuvarande förhållanden

vidtagas. Jag utgår från att under nästa budgetår skola vid de allmänna

läroverken finnas anställda högst 205 extra ordinarie adjunkter och räknar

fördenskull — i anslutning till vissa av överstyrelsen i dess yttrande över

departementspromemorian verkställda kalkyler — med en minskning med

i runt tal 83,000 kronor av det belopp, varmed förevarande delpost enligt

överstyrelsens ursprungliga kalkyler skulle ha uppförts. I enlighet med vad

som förutsatts vid den lönereglering, som trätt i kraft vid ingången av budgetåret

1939/40, torde antalet extra ordinarie adjunkter böra fastställas av

riksdagen. Jag förordar därför, att i personalförteckningen för de allmänna

läroverken under rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än

den 20:e upptagas 205 extra ordinarie adjunkter i lönegraden Eo 21. Jag

vill i detta sammanhang framhålla, att någon ökning för nästa budgetår av

antalet extra ordinarie lärare av övriga kategorier icke bör ske.

Överstyrelsen har enligt det föregående ifrågasatt en anslagshöjning, motsvarande

avlöningen för en heltidstjänstgörande lärare, för att möjliggöra

slopande av nu förekommande samläsning mellan realskolans avslutningsklasser

och gymnasiets lägre ringar. Kostnaderna härför kunna uppskattas

till omkring 5,500 kronor. Vidare har överstyrelsen hemställt örn ökat antal

undervisningstimmar i musik i syfte att möjliggöra en uppdelning av de

större köravdelningarna; merkostnaden härför har beräknats till ett belopp

av omkring 5,000 kronor, varav 700 kronor belöpa å förevarande delpost.

Härjämte har överstyrelsen ifrågasatt en höjning med 4,000 kronor av de

för icke-ordinarie lärare i manlig slöjd avsedda anslagsmedlen i syfte, bland

annat, att öka möjligheterna för uppdelning av slöjdavdelningar. Enligt

min mening ha för dessa förslag anförts bärande skäl, och jag skulle under

normala förhållanden ha tillstyrkt desamma; i nuvarande läge ser jag mig

dock icke i stånd att tillmötesgå överstyrelsens förslag i dessa delar.

Vid bifall till den av överstyrelsen äskade höjningen med 10,300 kronor

av de för undervisning i hushållsgöromål avsedda medlen skulle möjliggöras

en utvidgning av den frivilliga undervisningen i ämnet. Ehuru denna undervisning

är förtjänt av kraftigt stöd, kan jag med hänsyn till den ståndpunkt,

som vid budgetbehandlingen i allmänhet intagits till frågor örn utvidgning

av den statliga verksamheten, icke tillstyrka större höjning av nämnda

medel än den, som kan anses vara i viss mån av automatisk karaktär. Detta

medför en beskärning av det av överstyrelsen ifrågasatta beloppet med omkring

3,300 kronor.

Kungl. Majit har genom beslut den 10 november 1939 fastställt ändrade

grunder för ersättning åt lärare i praktiska läroämnen i huvudsaklig överensstämmelse

med överstyrelsens förut berörda förslag. De ändrade bestämmelserna

avse visserligen allenast första halvåret 1940, men jag förut
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

sätter, att enahanda bestämmelser komma att bli gällande under budgetåret

1940/41. Med hänsyn härtill torde medelsanvisningen för ändamålet

— under förutsättning att under nästa budgetår, på sätt överstyrelsen antagit

skola bliva fallet, åtta nya linjer av ifrågavarande slag skulle komma

till stånd — kunna begränsas till det av överstyrelsen angivna lägre beloppet,

96,000 kronor, och en minskning sålunda uppstå i förhållande till överstyrelsens

förslag med 6,000 kronor. Såsom av handlingarna i ärendet framgår,

har statskontoret i yttrande över förutnämnda departementspromemoria

föreslagit, att under nuvarande förhållanden överhuvudtaget nya

linjer av denna art icke skulle upprättas. Då det emellertid enligt min mening

är av betydelse ej minst under nuvarande förhållanden, att hinder icke

resas mot upprättandet inom läroverksorganisationen av sådana på praktiska

utbildningsmål inriktade linjer, som kunna anses fylla ett påtagligt

behov, anser jag mig icke böra förutsätta direkt förbud mot inrättandet

av sådana linjer men väl en viss återhållsamhet vid bedömningen av framställningar

örn anslag för ändamålet. Med hänsyn härtill torde en ytterligare

begränsning av ifrågavarande anslagsmedel vara befogad, förslagsvis

med 6,000 kronor. För ändamålet torde alltså böra beräknas inalles 90,000

kronor. Detta belopp torde medgiva inrättande av fyra nya handelslinjer.

Det bör framhållas, att överstyrelsen i sitt över förutnämnda departementspromemoria

avgivna yttrande förklarat sig finna en något strängare prövning

av behövligheten av sådana linjer vara av förhållandena påkallad.

I sistnämnda yttrande har överstyrelsen anfört, att det måhända icke

vore nödvändigt att för ersättningar i anledning av examinationer efter

läsårets slut, av överstyrelsen tidigare beräknade till 1,000 kronor, upptaga

större belopp än 500 kronor och vidare att en nedsättning från 2,500 kronor

till 1,500 kronor av anslagsmedlen till särskilda ersättningar för vissa extra

arbeten möjligen skulle kunna ske, under förutsättning att endast de bäst

dokumenterade behoven tillgodosåges. I anslutning härtill föreslår jag en

ytterligare minskning av förevarande delpost med 1,500 kronor.

Mot överstyrelsens anslagsberäkningar i övrigt har jag icke funnit anledning

till erinran. Jag har sålunda icke ansett mig böra för nästa budgetår

räkna med någon beskärning av anslagsmedlen till hållningsrättande gymnastik.

En indragning av dessa medel skulle visserligen enligt av överstyrelsen

i sistnämnda yttrande verkställda beräkningar medföra en minskning

av förevarande anslag med inalles omkring 19,000 kronor. Denna

undervisning är emellertid enligt min mening av sådant värde, att jag icke

anser mig nu böra ifrågasätta en besparing av denna art.

I enlighet med det anförda beräknar jag ifrågavarande delpost till

(4,163,400 — 738,200 —33,000—5,500 — 700 — 4,000 — 3,300 — 6,000 — 6,000 —

—1,500 —) 3,365,200 kronor, vilket belopp torde böra avrundas till

3,365,000 kronor. Mitt förslag innebär en anslagsminskning med (3,548,000—

—3,365,000 =) 183,000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154- 49

I likhet med vad för närvarande är fallet torde förevarande anslagspost

böra betecknas förslagsvis.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: Avlöningsförhöjningar

m. m. För detta ändamål är för innevarande budgetår uppfört ett belopp

av förslagsvis 240,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår ifrågasatt en höjning av delposten

med 100,000 kronor, varvid överstyrelsen utgått från kostnaderna,

därest vederbörande lärare tillhörde den näst högsta löneklassen inom

sin lönegrad.

En uppräkning av delposten med 60,000 kronor till 300,000 kronor synes

böra ske. Anmärkas må, att avlöning till icke-ordinarie lärare under

tjänstledighet, som föranledes av inkallelse till värnpliktstjänstgöring

i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap eller partiell mobilisering,

skall, där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar, utgå från den

anslagspost, från vilken lärarnas avlöningsförmåner under tjänstgöring

vid läroanstalten eljest bestridas, alltså från delposten till grundavlöningar

m. m.

Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän. I fråga örn denna

anslagspost, nu 900 kronor, torde icke böra ifrågasättas ändring.

Rörligt tillägg. Anslagsposten till rörligt tillägg hade, beräknat efter

sex procent, bort för nästa budgetår vid bifall till mina i det föregående

framställda förslag uppföras med i runt tal 1,480,000 kronor. I likhet

med vad som skett i årets statsverksproposition bör emellertid för nästa

budgetår räknas med ett procenttal av nio. Nämnda belopp bör alltså

höjas med 50 procent eller med i runt tal 740,000 kronor till (1,480,000 +

+ 740,000 =) 2,220,000 kronor. För avrundning av anslagets slutsumma

torde sistnämnda belopp böra höjas till 2,223,400 kronor. Av skäl, som

chefen för finansdepartementet i statsverkspropositionen närmare utvecklat,

bör — såsom redan nämnts — anslagsposten till avlöningar till

tjänstemän å ordinarie stat samtidigt minskas med 740,000 kronor under

(let belopp, vartill posten i enlighet med hittills brukliga beräkningsgrunder

skolat uppföras. I det föregående har detta iakttagits.

Särskilda uppbördsmedel. Denna inkomstpost torde böra uppföras med

oförändrat belopp, 926,600 kronor.

Sammanfattning. Vid bifall till vad av mig i det föregående förordats

bör förevarande anslag uppföras med ett belopp av (20,660,000 + 165,000 +

+ 492,300 + 3,365,000 + 300,000 + 900 + 2,223,400—926,600 =) 26,280,000 kronor,

vilket innebär en anslagsminskning med (26,436,500 — 26,280,000—)

156,500 kronor i förhållande till nu utgående anslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 154. 4

Departe
mentschefen.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majlis proposition Nr 154.

4. Förslagsanslaget till bidrag till kommunala flickskolor.

Till följd av 1927 års beslut om det högre skolväsendets omorganisation

har detta anslag successivt ökats. Vid 1938 års riksdag beslöts

därjämte lönereglering för lärarpersonalen vid kommunala flickskolor,

kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor,

grundad på det vid nyreglerade statliga verk gällande lönesystemet. Tilllika

bestämdes, att statsbidraget till skolorna skulle utgå med viss kvotdel

(3A) av lärarlönerna. Dessa bestämmelser trädde i kraft den 1 januari

1939. Enligt beslut vid 1939 års lagtima riksdag har lönesystemet för

nämnda läroanstalter i avbidan på en ny definitiv lönereglering för budgetåret

1939/40 provisoriskt anpassats efter civila avlöningsreglementets

bestämmelser, framför allt i fråga örn avlöningsbeloppen (jfr kungörelsen

nr 471/1939). I samband med genomförandet av denna provisoriska lönereglering

bestämdes statsbidraget till förevarande skolor för budgetåret

1939/40 till 78 procent av vederbörande löneförmåner (jfr kungörelsen

nr 358/1939). På grundval av de provisoriska löne- och statsbidragsbestämmelserna

har förevarande anslag för budgetåret 1939/40 bestämts

till 4,050,000 kronor.

I propositionen nr 293 till 1939 års lagtima riksdag förutsattes, att provisorisk

avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg skulle i

enlighet med tidigare gällande grunder under budgetåret 1939/40 tillkomma,

bland andra, sådana lärare vid de nu nämnda skolorna, å vilka

de nyssberörda provisoriska avlöningsbestämmelserna icke bleve tillämpliga.

I anledning härav medgav riksdagen (skrivelse nr 443), att provisorisk

avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg finge åt

nämnda befattningshavare i överensstämmelse med i propositionen förordade

grunder under budgetåret 1939/40 utgå enligt de närmare föreskrifter,

som meddelades av Kungl. Majit.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsberäkningar för nästa budgetår

utgått från ifrågavarande provisoriska löne- och statsbidragsreglering

och efter ingående kalkyler uppskattat anslagsbehovet för nämnda budgetår

till 4,125,000 kronor. Beträffande detaljerna i överstyrelsens beräkningar

torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Vid sina beräkningar har överstyrelsen i fråga om uppdelning av klass

i grupper vid undervisningen i vissa ämnen i huvudsak följt de föreskrifter,

som finnas i anmärkningarna till timplanerna för rikets allmänna

läroverk och vilka gälla även för de kommunala mellanskolorna.

Utom beträffande undervisningen i begynnelsespråk funnes, yttrar överstyrelsen,

numera dylika föreskrifter för de kommunala flickskolorna

endast i form av en i anmärkningarna till normalundervisningsplanerna

för dessa skolor intagen allmän bestämmelse, att i ämnen, där undervisningens

art sådant påkallade, uppdelning av lärjungarna i smärre

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-

grupper finge vidtagas efter skolstyrelsens bestämmande. Denna bestämmelse

syntes emellertid vara alltför kortfattad och mångtydig för

att utan vidare kunna tillämpas efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna

för statsbidrag. Överstyrelsen funne sig därför böra föreslå,

att anmärkningarna till den kommunala flickskolans undervisningsplaner

omarbetades så, att de i stort sett komme att innehålla samma,

mera detaljerade bestämmelser, som gällde för läroverken och de kommunala

mellanskolorna. Endast i ett fall, nämligen vid undervisning i

hållningsrättande gymnastik, hade överstyrelsen ansett sig ej kunna följa

sistnämnda föreskrifter, enär i för närvarande gällande bestämmelser

för kommunala flickskolor icke funnes någon föreskrift örn hållningsrättande

gymnastik. De flickskolor, som hittills önskat anordna dylik

gymnastikundervisning, hade helt fått betala denna med kommunala

medel. En omarbetning av anmärkningarna till normalundervisningsplanerna

för kommunala flickskolor i huvudsaklig överensstämmelse med

anmärkningarna till timplanerna för rikets allmänna läroverk skulle

komma att innebära ett ökat anslagsbehov med hänsyn till hållningsrättande

gymnastiks införande med därtill utgående statsbidrag. Överstyrelsen

uppskattade, att härför i runt tal skulle bli erforderligt 80

veckotimmar, vilka, bestridda av timlärare å exempelvis F-ort, skulle

medföra en kostnad av 13,680 kronor. Statsbidraget härtill skulle belöpa

sig på (78 procent X 13,680 =) 10,670 kronor. Ett bifall härtill

skulle sålunda dels innebära, att kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 697)

angående uppdelning av klass vid undervisningen i vissa ämnen vid

kommunal flickskola komme att upphävas, dels medföra en ökning av

det sammanlagda statsbidraget till kommunala flickskolor med ovannämnda

10,670 kronor till 4,125,000 kronor.

Statskontoret har icke funnit anledning till erinran emot grunderna

för de av överstyrelsen verkställda beräkningarna i vidare mån än att

beräkningen av kostnaderna för de extra ordinarie lärarna torde böra

ske med utgångspunkt ifrån den löneklass, som läge närmast under den,

varmed överstyrelsen räknat. Med hänsyn till det statsfinansiella läget

syntes för närvarande icke några sådana dispositioner böra vidtagas,

vilka vore ägnade att föranleda en ökning av statens utgifter. Med

hänsyn härtill kunde statskontoret icke tillstyrka, att, på sätt överstyrelsen

föreslagit, något som helst bidrag av statsmedel anvisades för

undervisning i hållningsrättande gymnastik. Vid sin anslagsberäkning

hade överstyrelsen vidare utgått från att beträffande de kommunala

flickskolorna för framtiden skulle gälla bestämmelser av enahanda art

som dem, vilka förekomme i de vid de allmänna läroverkens och kommunala

mellanskolornas timplaner fogade anmärkningarna. Då det torde

kunna förväntas, att en dylik åtgärd skulle komma att medföra ökning

av antalet klassavdelningar och följaktligen lia till följd ökade krav på

bidrag från statens sida, kunde statskontoret av ovan angivna skäl ej

heller i denna del biträda överstyrelsens förslag.

Riksräkenslcapsverket har i infordrat utlåtande anfört bland annat

följande:

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 15J.

Skolöverstyrelsen hade uppskattat medelsbehovet för budgetåret 1940/41

till det belopp, som skulle åtgå, därest anslaget i fråga belastades med

samtliga de på nämnda budgetår belöpande utgifterna. På grund av

förfaringssättet vid utbetalning och redovisning av förskott å statsbidrag

komme anslaget för ett budgetår att belastas dels med förskotten

å statsbidraget för budgetåret i fråga, dels ock med slutavräkningarna

å statsbidrag för nästföregående budgetår. Då emellertid med hänsyn

till gällande statsbidragsbestämmelser förskotten komme att anpassas

efter storleken av statsbidraget för löpande budgetår, syntes den av

överstyrelsen tillämpade beräkningsmetoden, vilken jämväl kommit till

användning vid beräkning av innevarande budgetårs anslag, kunna

godtagas.

Vid beräknande av lönekostnaderna hade överstyrelsen placerat de

ordinarie lärarna i högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad, dock

med iakttagande av gällande övergångsbestämmelse för kvinnlig lärare.

Överstyrelsen hade därvid placerat de kvinnliga ordinarie ämneslärare,

som ägde adjunktskompetens, i 24 löneklassen och annan kvinnlig ordinarie

ämneslärare i 22 löneklassen. Då emellertid med hänsyn till bestämmelserna

i avlöningsreglementet kvinnlig lärare icke ägde rätt åtnjuta

lön enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad och

någon ändring härutinnan av statsmakterna icke beslutats, hade ifrågavarande

kvinnliga lärare icke bort placeras högre än i 23 respektive 21

löneklassen. Motsvarande gällde de kvinnliga ordinarie övningslärarna,

vilka av överstyrelsen vid beräkningen placerats, lärare i teckning, musik

och gymnastik i 21 löneklassen samt lärare i slöjd och hushållsgöromål

i 18 löneklassen, men som icke bort placeras högre än i 20

respektive 17 löneklassen.

Mot beräkningen av lönekostnaderna för övriga lärare hade riksräkenskapsverket

intet att erinra.

Överstyrelsen hade beräknat avlöningarna för lärare vid kommunala

flickskolor till 5,629,572 kronor, däri inräknat rörligt tillägg. Ä sistnämnda

belopp hade statsbidrag beräknats efter 78 procent med 4,391,066

kronor. Härifrån hade dragits dubbla summan av tjänstepensionsavdragen

enligt tjänstepensionsreglementet den 22 juni 1939 (nr 376) för

ifrågavarande befattningshavare eller 265,587 kronor. Det så erhållna

beloppet 4,125,479 kronor hade överstyrelsen avrundat till 4,125,000

kronor. Enär emellertid pensionsavdragen, vilka innehöllos vid statsbidragets

utanordnande, sedermera utbetalades till statens pensionsanstalt

och belastade statsbidragsanslaget, borde de ej vid anslagsberäkningen

fråndragas.

Med hänsyn till vad riksräkenskapsverket anfört beträffande de kvinnliga

lärarnas placering i löneklass borde det av överstyrelsen beräknade

sammanlagda lönebeloppet minskas. Denna minskning uppginge enligt

inom riksräkenskapsverket verkställd beräkning till 251,737 kronor.

Statsbidraget torde sålunda böra beräknas till 78 procent av (5,629,572 -—

— 251,737 —) 5,377,835 kronor eller till 4,194,711 kronor, vilket belopp

lämpligen kunde avrundas till 4,200,000 kronor.

Jag vill till en början beröra ett par spörsmål, som avse icke blott

de kommunala flickskolorna utan jämväl kommunala mellanskolor, praktiska

mellanskolor och högre folkskolor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

Vid sin anmälan i årets statsverksproposition av frågan om finansplan

och beräkning av inkomster å^ driftbudgeten för budgetåret 1940/41

jämte därmed sammanhängande frågor har chefen för finansdepartementet

anfört, att som allmän regel vid budgetarbetet gällt, att förslag

örn anslag till nya ändamål eller om anslag, som avse utvidgning av

redan tillgodosedda ändamål, avvisats och att som konsekvens härav

löneregleringsarbetet avbrutits. Med hänsyn härtill torde förslag örn

ny definitiv lönereglering för lärarpersonalen vid nämnda skolor icke

böra föreläggas 1940 års riksdag. De för budgetåret 1939/40 tillämpade

provisoriska grunderna för avlöning åt lärare vid ifrågavarande skolor

liksom även de för nämnda budgetår gällande provisoriska grunderna

för statsbidrag till nämnda läroanstalter torde på grund härav böra

utsträckas att gälla även för budgetåret 1940/41. Av skäl, som chefen

för finansdepartementet tidigare i dag anfört bör emellertid den jämkningen

vidtagas i de provisoriska avlöningsbestämmelserna, att den s. k.

minimiregeln göres tillämplig å ordinarie lärare, som erhållit tjänstledighet

för fullgörande i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller

partiell mobilisering av militärtjänstgöring i egenskap av reservofficer

eller vad därmed är likställt. Även förutnämnda bestämmelser om

provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg böra

tillämpas under budgetåret 1940/41. Jämväl det särskilda förfarande

för beräkning och utbetalande av förskott, som tillämpats för innevarande

budgetår i syfte att åstadkomma största möjliga överensstämmelse

mellan löneutgifter och anslagsbelastning (jfr kungörelsen nr 358/

1939), torde böra i huvudsak komma till användning även för budgetåret

1940/41.

I nuvarande statsfinansiella läge torde upprättande av nya statliga

läroanstalter eller överhuvudtaget utbyggnad av det statliga undervisningsväsendet

som regel icke kunna ifrågakomma. Motsvarande restriktioner

böra i det hela gälla jämväl beträffande det statsunderstödda

högre kommunala undervisningsväsendet. I överensstämmelse härmed

utgår jag från att tillstånd till upprättande av nya statsunderstödda

högre kommunala skolor tills vidare i allmänhet icke skola av Kungl.

Maj:t lämnas. Från nämnda regel skulle jag dock vilja särskilt göra

det undantaget, att ombildning av yrkesbestämd högre folkskola till

praktisk mellanskola bör kunna medgivas, örn vid prövning av i sådant

hänseende gjord framställning förutsättningarna för en dylik ombildning

befunnits särskilt gynnsamma. Till stöd för vad sålunda föreslås hänvisar

jag till vad av mig i det föregående yttrats rörande inrättande av

praktiska realskollinjer vid de allmänna läroverken.

I detta sammanhang vill jag erinra, att särskilda sakkunniga avgivit

förslag rörande viss omorganisation av de kommunala flickskolorna.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

Detta förslag är för närvarande under remissbehandling och kan sålunda

icke här behandlas.

Vad därefter angår beräkningen för nästa budgetår av förevarande

anslag till kommunala flickskolor, må — under erinran örn att skolöverstyrelsen

vid sina kalkyler räknat med de nu gällande lönebestämmelserna

och med oförändrat antal skolor — anföras följande.

Undervisning i hållningsrättande gymnastik har sedan några år

tillbaka försöksvis varit anordnad vid de allmänna läroverken och har

givit påfallande goda resultat. Det är utan tvivel önskvärt, att undervisning

av denna art i vidgad utsträckning anordnas även vid de kommunala

flickskolorna, och jag skulle under normala förhållanden icke

ha tvekat tillstyrka överstyrelsens föreliggande framställning örn statsbidrag

till ändamålet. I nuvarande läge anser jag mig emellertid i likhet

med statskontoret icke kunna förorda nämnda framställning. Det

torde liksom hittills ankomma på vederbörande kommuner att utan

statsbidrag bestrida kostnaderna för undervisning i hållningsrättande

gymnastik i de fall, då sådan undervisning finnes böra anordnas.

Vad statskontoret anfört i fråga örn överstyrelsens förslag, att bestämmelserna

rörande uppdelning av klass i grupper vid undervisningen

i vissa ämnen skulle för de kommunala flickskolorna anslutas till föreskrifterna

i detta hänseende beträffande de allmänna läroverken och de

kommunala mellanskolorna, kan jag icke biträda. Överstyrelsens förslag

synes nämligen icke syfta till någon utvidgning av rätten att verkställa

uppdelning av klass utan tvärtom till restriktioner i den nu alltför

fria rätt, som i detta hänseende anses tillkomma skolornas styrelser.

Mot nämnda förslag synes därför icke vara något att i och för sig erinra,

och jag ämnar framdeles föreslå Kungl. Majit att meddela de bestämmelser

i ämnet, som kunna befinnas erforderliga i anledning av

förslaget, vilket icke synes vara av beskaffenhet att böra underställas

riksdagens prövning. I det följande ämnar jag dock med avseende på

nästa budgetår föreslå, att uppdelning av klassavdelningar som regel

icke skall förekomma.

På sätt riksräkenskapsverket anfört torde på grund av gällande övergångsbestämmelser

de kvinnliga lärarnas löner böra beräknas efter lägre

löneklasser än dem, som överstyrelsen vid sina kalkyler utgått ifrån.

Likaså bör, såsom riksräkenskapsverket erinrat, vid anslagsberäkningen

avdrag icke göras för vissa pensionsavdrag. Beträffande denna fråga må

erinras, att för 1939 års riksdag i proposition nr 278 framlades förslag

angående ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid högre kommunala

skolor. Förslaget innebar, att de i civila tjänstepensionsreglementet och

allmänna familjepensionsreglementet innefattade pensioneringsgrunderna

i princip skulle göras tillämpliga å ordinarie och extra ordinarie lärare

vid dessa skolor. I propositionen erinrades, att enligt tidigare gällande

bestämmelser vederbörande huvudman bidroge till tjänstepensionskost
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154•

naderna med en årlig avgift, som ungefärligen motsvarade den dubbla befattningshavaravgiften.

I propositionen förutsattes, att i fråga örn bestridandet

av pensionskostnaderna anordningen med huvudmansavgift skulle

i princip bibehållas och att denna avgift skulle bestämmas till dubbla

tjänstepensionsavdraget. På anförda skäl föreslogs, att bestämmelserna

angående sådan avgift skulle intagas i vederbörande kungörelse om statsbidrag

till dessa skolor. Ett förslag örn att avgiften skulle uttagas

genom jämkning nedåt av det procenttal, efter vilket statsbidrag till

avlöningar utgår, avvisades. Sedan riksdagen lämnat det i propositionen

framlagda ifrågavarande förslaget utan erinran, lia genom kungörelsen

nr 358/1939 meddelats föreskrifter i ämnet. Till grund för beräkning

av statsbidrag till avlöning av lärare vid ifrågavarande skolor lägges

enligt nämnda kungörelse ett belopp motsvarande 78 procent av vederbörande

avlöningsförmåner. Statsbidraget utgår med sagda belopp, minskat

med dubbla summan av tjänstepensionsavdragen för befattningshavare,

underkastade tjänstepensionsreglementet för högre kommunala skolor.

Meningen är, att huvudmansavgiften, d. v. s. dubbla summan av tjänstepensionsavdragen,

skall av den ^anordnande myndigheten inlevereras till

statens pensionsanstalt. Följaktligen kommer, såsom riksräkenskapsverket

påpekat, sagda avgift att belasta statsbidragsanslaget, varför

reduktion med avgiften icke kan vid beräkningen av detta anslag ske.

Hela anordningen kan sägas ha kommit till stånd för att förenkla uppbörden

av huvudmansavgiften.

Vidare synas kostnaderna för löner åt de extra ordinarie lärarna kunna

i enlighet med statskontorets förutnämnda påpekande beräknas till ett

något lägre belopp än av överstyrelsen angivits. Den av överstyrelsen

beräknade kostnaden för dessa lärares avlöning torde kunna minskas

med omkring 30,000 kronor.

Det av riksräkenskapsverket uppskattade totalbeloppet för lärarlönerna,

i runt tal 5,380,000 kronor, bör således i anslutning till vad jag

nu anfört minskas dels med nyssnämnda 30,000 kronor, dels ock med

det för hållningsgymnastik beräknade beloppet, i runt tal 14,000 kronor.

Då det rörliga tillägget bör för nästa budgetår beräknas efter nio procent

mot nu sex procent, bör emellertid en ökning ske med i runt tal 135,000

kronor.

Totalkostnaden för lönerna skulle enligt det ovanstående bli (5,380,000 —

— 30,000 — 14,000 + 135,000=) 5,471,000 kronor och statsbidraget alltså

78 procent av sistnämnda belopp, d. v. s. i avrundat tal 4,265,000 kronor,

innebärande en anslagsökning med 215,000 kronor.

Emellertid torde de besparingsåtgärder, jag förordat i fråga om de

allmänna läroverken, böra erhålla motsvarande tillämpning beträffande

nu förevarande anslag. Sålunda torde ämneslärarnas medel tjänstgöringstid

böra tillfälligt höjas med en halv veckotimme, vilket enligt av överstyrelsen

i utlåtandet över förutnämnda departementspromemoria verk
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

ställd beräkning kommer att medföra en besparing för statsverket av

i runt tal 43,000 kronor, motsvarande indragning av omkring 255 timlärartimmar.

Högsta elevantalet i de två översta klasserna bör vidare,

i analogi med vad jag förordat beträffande realskolans avslutningsklass,

för nästa läsår höjas från 30 till 35, vilket enligt överstyrelsens kalkyler

kan antagas medföra en anslagsminskning med i runt tal 115,000 kronor.

Härvid har överstyrelsen räknat med att 21 klassavdelningar skulle

kunna inbesparas och 7 extra ordinarie ämneslärartjänster — förutom

visst antal timlärartimmar — bortfalla. De restriktiva bestämmelser, jag

för de allmänna läroverkens del ifrågasatt beträffande uppdelning av vissa

klasser vid undervisning i modersmålet och främmande språk, torde böra

gälla jämväl beträffande de kommunala flickskolorna, vilket enligt överstyrelsens

kalkyler i nyssnämnda utlåtande medför en besparing för

statsverket av omkring 30,000 kronor (179 timlärartimmar). Överstyrelsen

har i nyssnämnda utlåtande förutsatt att, därest tillsynslärararvodena

vid kommunala mellanskolor begränsades, en motsvarande

nedskärning skulle genomföras jämväl vad beträffade de vid de kommunala

flickskolorna utgående arvodena av denna art. Häremot har jag

intet att erinra. Då sådana arvoden vid de sistnämnda skolorna utgå

endast i två fall, blir besparingen dock så obetydlig, att den icke torde

böra tagas i beräkning vid anslagskalkylerna.

Överstyrelsen har i nämnda utlåtande ej tagit ställning till frågan

om begränsning för de högre kommunala skolornas del av antalet nybörjaravdelningar

på sätt av överstyrelsen ifrågasatts beträffande de

allmänna läroverken. Jag förutsätter emellertid, att motsvarande åtgärder

vidtagas beträffande de förstnämnda läroanstalterna, dock med

de undantag som föranledas av vad av mig anförts rörande ombildning

av vissa högre folkskolor till praktiska mellanskolor och av under budgetåret

1939/40 eller framdeles upprättade skolor i övrigt. Enligt vad

från överstyrelsen under hand meddelats, påverkas icke härigenom anslagsberäkningarna

för nästa budgetår.

Sammanlagt kunna sålunda de av mig tillstyrkta åtgärderna väntas

medföra en besparing av (43,000 + 115,000 + 30,000=) 188,000 kronor.

Förevarande anslag bör alltså för nästa budgetår uppföras med

(4,265,000 —188,000 =) i runt tal 4>080,000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning

med 30,000 kronor.

5. Förslagsanslaget till bidrag till kommunala mellanskolor.

Detta anslag är nu uppfört med 3,325,000 kronor. Beträffande de

under de senaste åren beslutade löneregleringarna för lärarpersonalen

vid, bland andra, de kommunala mellanskolorna hänvisas till den kortfattade

redogörelsen under nästföregående punkt.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr l5Jh

1 sina anslagsberäkningar för nästa budgetår har skolöverstyrelsen

jämväl i fråga om förevarande anslag utgått från fortsatt giltighet av

de för budgetåret 1939/40 gällande provisoriska löne- och statsbidragsbestämmelserna.

Överstyrelsens ingående beräkningar, beträffande vilka

torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, utvisa ett anslagsbehov

av 3,276,000 kronor. Statskontoret har i fråga örn överstyrelsens beräkning

av kostnaderna för de extra ordinarie ämneslärarna vid de kommunala

mellanskolorna hänvisat till vad av statskontoret yttrats beträffande

motsvarande beräkningar för de kommunala flickskolornas del

(jfr nästföregående punkt). Även riksräkenskapsverket har hänvisat

till sina erinringar rörande beräkningen av anslaget till kommunala

flickskolor. Då alltså kostnaden för de kvinnliga ordinarie lärarnas

löner borde beräknas efter en lägre löneklass än överstyrelsen utgått

från och tjänstepensionsavdragen icke borde fråndragas, har riksräkenskapsverket

verkställt omräkning av medelsbehovet, varvid ämbetsverket

funnit, att detta torde kunna uppskattas till i avrundat tal 3,425,000

kronor.

Såsom jag under närmast föregående punkt anfört, torde förevarande

anslag för budgetåret 1940/41 böra beräknas med utgångspunkt från

den nu gällande provisoriska löne- och statsbidragsregleringen. Överstyrelsens

kalkyler torde i huvudsak kunna läggas till grund för anslagsberäkningen,

dock med de ändringar, som framgå av det följande. Vad

särskilt beträffar tjänstepensionsavdragens frånräknande, vill jag hänvisa

till vad jag härom yttrat i fråga om de kommunala flickskolorna.

Kiksräkenskapsverket har, såsom av handlingarna i ärendet framgår,

uppskattat lärarlönerna för nästa budgetår till i runt tal 4,389,000 kronor.

Kostnaderna för de extra ordinarie lärarnas löner torde emellertid,

med anledning av vad statskontoret framhållit, kunna uppskattas till

ett belopp, som med cirka 40,000 kronor understiger det av riksräkenskapsverket

antagna. Å andra sidan bör på grund av ändrade indexförhållanden

det rörliga tillägget beräknas efter procenttalet nio, vilket

gör, att lönekostnaderna kunna beräknas stiga med omkring 106,000

kronor. Lönerna kunna alltså vid i övrigt oförändrade förhållanden

beräknas till sammanlagt (4,389,000 — 40,000 + 100,000=) 4,455,000 kronor

och anslaget alltså till 78 procent av sistnämnda belopp eller i runt

tal 3,475,000 kronor, vilket skulle innebära en anslagshöjning med 150,000

kronor.

Emellertid böra även beträffande de kommunala mellanskolorna vidtagas

besparingsåtgärder, motsvarande dem, som jag förordat i fråga

örn de statliga läroverken och de kommunala flickskolorna. Härigenom

vinnas enligt en av överstyrelsen i yttrande över förutnämnda departementspromemoria

verkställd beräkning följande besparingar för stats
-

Departe
mentschefen.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Marits ''proposition Nr 154.

verket, nämligen, i avrundade tal, 36,000 kronor vid höjning av ämneslärarnas

medel tjänstgöringstid med en halv veckotimme (omkring 212

timlärartimmar bortfalla), 58,000 kronor vid höjning av det högsta tilllåtna

elevantalet i avslutningsklassen från 30 till 35 (nio klassavdelningar

kunna härigenom indragas, vilket medför minskat behov av timlärare),

31,000 kronor vid genomförandet av förutnämnda restriktioner i fråga

om uppdelning av vissa klasser vid undervisning i modersmålet och

främmande språk (175 timlärartimmar bortfalla) samt 1,900 kronor genom

sänkning av tillsynslärararvodena. Om — vilket torde böra ske — sistnämnda

arvoden sänkas i samma proportion, som av mig förutsatts i

fråga om de allmänna läroverken, kommer besparingen för statsverket

att ökas till omkring 4,000 kronor. Tillhopa medföra sålunda nämnda

åtgärder för statsverket en besparing med omkring 130,000 kronor.

Förevarande anslag lärer alltså för nästa budgetår böra uppföras med

(3,475,000 —130,000—) i runt tal 3,31+0,000 kronor. Mitt förslag innebär

en anslagsökning med 15,000 kronor.

6. Anslag till bidrag till praktiska mellanskolor.

De praktiska mellanskolorna tillkommo år 1933, då riksdagen medgav,

att ett antal yrkesbestämda högre folkskolor finge försöksvis anordnas

såsom praktiska mellanskolor, vid vilka — till skillnad från

högre folkskolorna — undervisningen skulle avslutas med realexamen.

Statsbidrag till de praktiska mellanskolorna skulle utgå såsom till

yrkesbestämda högre folkskolor, och även i de flesta andra avseenden

kommo för de praktiska mellanskolorna att gälla samma regler som för

de högre folkskolorna. Under de följande åren medgav riksdagen inrättandet

av ytterligare praktiska mellanskolor, och vid 1937 års riksdag

erhöll Kungl. Majit generellt bemyndigande att bestämma om

yrkesbestämd högre folkskolas erkännande såsom praktisk mellanskola.

Vid 1938 års lönereglering för lärarpersonalen vid de högre kommunala

skolorna jämställdes lärarna vid de praktiska mellanskolorna med lärare

vid kommunala flick- och mellanskolor, medan lärarpersonalen vid de

högre folkskolorna hänfördes till en särskild kategori. I samband med

nämnda lönereglering bestämdes statsbidraget till de högre kommunala

skolorna till viss del av kostnaden för lärarnas avlönande. Den i det

föregående berörda provisoriska löne- och statsbidragsregleringen för

de högre kommunala läroanstalterna avser även de praktiska mellanskolorna.

Bidrag till de praktiska mellanskolorna utgår nu ur det under åttonde

huvudtiteln uppförda förslagsanslaget å 3,450,000 kronor till Högre folkskolor:

Understöd.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition Nr lölh

Skolöverstyrelsen har med hänsyn därtill, att särskild stadga för

praktiska mellanskolorna torde komma att utfärdas, och jämväl av

andra skäl föreslagit, att statsbidraget till praktiska mellanskof uppföres

såsom ett särskilt anslag. Vid oförändrad skolorganisation och

fortsatt tillämpning av de provisoriska lönebestämmelserna skulle kostnaden

för lärarlöner vid de praktiska mellanskolorna under nästa budgetår

enligt överstyrelsens kalkyler uppgå till sammanlagt 2,256,529

kronor. Statsbidraget (78 procent) skulle då med frånräknande av dubbla

tjänstepensionsavdrag — 88,392 kronor — bliva 1,671,698 kronor. Emedan

ytterligare klassavdelningar eller skolor kunde komma att inrättas,

borde dock anslaget bestämmas till 1,700,000 kronor.

Statskontoret, som anser goda skäl kunna anföras för överstyrelsens

förslag örn uppförande av ett särskilt anslag för de praktiska mellanskolorna,

har tillstyrkt överstyrelsens förslag.

Sedermera har skolöverstyrelsen inkommit med utlåtande i anledning

av vad i förutnämnda departementspromemoria anförts rörande besparingsåtgärder

beträffande bland annat de praktiska mellanskolorna. Häröver

har statskontoret yttrat sig.

Överstyrelsen har beräknat besparingen i lärarlöner vid tillämpande

av mera rigorösa bestämmelser för delning av klass till 67,000 kronor,

motsvarande ett statsbidrag av omkring 52,300 kronor. Antalet

behövliga lärare med full tjänstgöring skulle nedgå med 11.

Beträffande frivillig undervisning i övningsämnen förutsatte

överstyrelsen, att en indragning av undervisningen ej skulle ske i fråga

om sådana övningsämnen, som vore av särskild vikt för utbildningen.

Ej heller ville överstyrelsen ifrågasätta en indragning av undervisningen

i hushållsgöromål i de fall, då eleverna icke åtnjutit sådan undervisning

före sitt inträde i skolan. En indragning av den frivilliga undervisningen

i övningsämnen för övrigt och av undervisningen i hållningsgymnastik

skulle medföra en besparing av omkring 14,400 kronor i löner

och 11,200 kronor i statsbidrag.

Därest uppdelning i undervisningsavdelningar icke för nästa

läsår medgåves vid undervisning i modersmålet, tyska och engelska i

vederbörande begynnelseklasser — en besparingsåtgärd, som torde vara

möjlig att genomföra — uppstode en besparing i löner av 21,700 kronor

och i statsbidrag av 16,900 kronor.

Ämneslärarnas undervisning uppginge vid de flesta praktiska

mellanskolorna till omkring 26 Va veckotimmar, vid andra vore den

högre. Därest i medeltal vid varje skola fordrades 27 veckotimmars

undervisning, bleve besparingen 20,000 kronor i löner och 15,600 kronor

i statsbidrag. Vid samtidigt genomförande av övriga ifrågasatta besparingsåtgärder

skulle lärarbehovet minskas med 5 lärare med full tjänstgöring.

Statskontoret har i ett den 24 februari 1940 till ecklesiastikdepartementet

inkommet utlåtande förutsatt, att de besparingsåtgärder, som

s. 60 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

60 Kungl. Marits proposition Nr 154-

ansågs böra ifrågakomma vid de statliga läroanstalterna, självfallet

även borde genomföras vid de statsunderstödda kommunala läroanstalterna.

Överstyrelsens förslag om redovisning av bidragen till de praktiska

mellanskolorna under ett särskilt riksstatsanslag är ägnat att medföra

en bättre överblick över statens utgifter för olika skoländamål och tillstyrkes

av mig.

Jag har i det föregående, på sätt överstyrelsen vid föreliggande anslagsberäkningar

förutsatt, utgått från att de provisoriska löne- och

statsbidragsbestämmelserna för praktiska mellanskolor skola gälla även

under budgetåret 1940/41. Vid sina kalkyler rörande anslagsbehovet för

nästa budgetår har överstyrelsen, liksom i fråga om kommunala flick - och mellanskolor, räknat med högre löneklasser för de kvinnliga ordinarie

lärarna än som enligt gällande bestämmelser skola tillämpas. Överstyrelsens

beräkningar torde böra revideras jämväl med hänsyn därtill,

att — såsom jag i det föregående närmare utvecklat — de dubbla

tjänstepensionsavdragen, d. v. s. huvudmansavgift, icke böra avdragas

vid anslagsberäkningen. Vidare bör rörligt tillägg beräknas utgå efter

nio procent. Med iakttagande av vad nu anmärkts kunna kostnaderna

för lärarlöner beräknas till i runt tal 2,280,000 kronor. Statsbidraget

skulle under förutsättning av oförändrade förhållanden i övrigt kunna

beräknas till 78 procent av sistnämnda belopp, eller i runt tal 1,780,000

kronor. Vid denna kalkyl har jag, i anslutning till vad under punkten

4 av mig yttrats, räknat med ombildning i begränsad utsträckning av

yrkesbestämda högre folkskolor till praktiska mellanskolor.

Emellertid böra jämväl beträffande de praktiska mellanskolorna vidtagas

besparingsåtgärder, motsvarande dem, jag i det föregående förordat.

Mot överstyrelsens beräkningar av de belopp, som därvid skulle

inbesparas, har jag icke funnit anledning till erinran; på grund av det

rörliga tilläggets stegring bli dock besparingarna något större än de av

överstyrelsen angivna. Jag vill emellertid framhålla, att jag liksom beträffande

de allmänna läroverken icke för närvarande ifrågasätter någon

beskärning av den frivilliga undervisningen i övningsämnen. Jag uppskattar

med beaktande av det anförda anslagsbehovet för nästa budgetår

till (1,780,000 — 52,300 — 16,900 — 20,600 =) i runt tal 1,700,000 kronor.

Jag vill nämna, att de vid dessa skolor utgående tillsynslärararvodena

torde böra beskäras i samma proportion som motsvarande arvoden vid

de allmänna läroverken; den härigenom uppstående besparingen blir

dock så ringa, att anslaget kan beräknas med bortseende härifrån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts ''proposition Nr löjd
-

al

7. Förslagsanslaget till bidrag till högre goss- och samskolor.

Förevarande anslag har, sedan 1927 års riksdag beslutat omorganisation

av det högre undervisningsväsendet, successivt minskats. 1933 års

riksdag beslöt av statsekonomiska skäl en sänkning med 5,000 kronor

av anslagsmedlen till undervisning i slöjd eller annat praktiskt arbete.

Med hänsyn till att anslag för undervisning i manlig slöjd från och

med läsåret 1937/38 i full utsträckning utgått vid bland annat kommunala

mellanskolor, höjdes nämnda anslagsmedel från och med budgetåret

1938/39 med 3,000 kronor i syfte att möjliggöra en successiv återgång

till de förut rådande anslagsförhållandena jämväl vid förevarande läroanstalter.

I besparingssyfte beslöts vidare av 1933 års riksdag beträffande

den nuvarande anslagsposten till tillfällig löneförbättring en utvidgning

av ämneslärarnas tjänstgöringsskyldighet och restriktioner i

fråga örn uppdelning av årsklass i parallellavdelningar, vilka regler i

princip ännu gälla.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 538,800 kronor,

varav disponeras till understöd till högre goss- och samskolor ett till

200,300 kronor bestämt belopp, till lönetillägg åt lärarinnor vid dessa

skolor förslagsvis 42,500 kronor och till tillfällig löneförbättring åt lärare

och lärarinnor vid samma skolor förslagsvis 296,000 kronor. Statsbidrag

får enligt beslut av 1939 års riksdag utgå till sammanlagt högst 155

parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda privatläroverk.

Styrelsen för Stockholms samgymnasium har anhållit örn understöd

med 7,500 kronor till gymnasiets aftonundervisning. Styrelsen för Sigtunastif

tels ens humanistiska läroverk har anhållit om höjning av det till

läroverket utgående understödet — anslaget till slöjdundervisningen oberäknat

— från 7,000 kronor till 15,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1939 har skolöverstyrelsen föreslagit ökning

av anslaget med 162,200 kronor till 701,000 kronor.

Beträffande anslagsposten till understöd tillstyrker överstyrelsen

framställningen om högre bidrag till Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk,

varemot ansökningen örn understöd till Stockholms samgymnasiums

aftonundervisning avstyrkes. Överstyrelsen föreslår vidare ökning

av delposten till undervisning i huslig ekonomi med 300 kronor, då sådan

undervisning från och med läsåret 1938/39 införts vid Palmgrenska

skolan i Stockholm, och höjning av delposten till undervisning i slöjd

eller annat praktiskt arbete med 1,225 kronor, emedan tre skolor anhållit

örn större anslag för detta ändamål. Anslagsposten till understöd

till högre goss- och samskolor skalle således ökas till 209,825 kronor.

I fråga örn anslagsposten till lönetillägg åt lärarinnor föreslår överstyrelsen

ingen ändring.

Flir tillfällig löneförbättring beräknas ett med 21,000 kronor

till 317,000 kronor förhöjt belopp, dels med hänsyn till eventuell ökning

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

av antalet lärare vid Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk, vartill

6,000 kronor av höjningen hänför sig, dels ock på grund av belastningen

å förevarande anslagspost under de senaste budgetåren, vilken anses

böra medföra en ökning med 15,000 kronor. Överstyrelsen förutsätter,

att förutberörda bestämmelser angående parallellavdelningar komma att

gälla även för nästa budgetår, dock med ändring av det föreskrivna

maximiantalet avdelningar, vilket på grund av ombildning av vissa

skolor kunde minskas med 9 till 146.

Slutligen har överstyrelsen förnyat sin för innevarande budgetår gjorda

framställning örn provisorisk avlöningsförbättring åt lärare och lärarinnor

vid de statsunderstödda enskilda skolorna, som numera vore de

enda, för vilka en reglering av lönerna ej genomförts i sammanhang

med den på senare år genomförda allmänna regleringen av lönerna för

lärare vid de högre skolorna. För provisorisk avlöningsförbättring åt lärare

och lärarinnor vid högre goss- och samskolor föreslår överstyrelsen

ett belopp av 131,675 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 22 september 1939 förklarat sig med

hänsyn till den nu rådande statsfinansiella situationen icke kunna tillstyrka

ökning av anslagsposten till understöd åt högre goss- och samskolor.

För den händelse emellertid ytterligare statsbidrag skulle anses

böra utgå till Sigtuna humanistiska läroverk, syntes sådant bidrag kunna

rymmas inom ramen för det till goss- och samskolorna utgående understödet.

Vad anginge understödet för undervisning i slöjd eller annat

praktiskt arbete, ville statskontoret ifrågasätta, huruvida icke — i likhet

med vad som skett genom beslut av 1933 års riksdag i en med den

förevarande likartad ekonomisk situation — en reducering av de till

skolorna utgående bidragsbeloppen borde företagas.

Såsom förut erinrats, har i särskild departementspromemoria ifrågasatts

vissa besparingsåtgärder beträffande de allmänna läroverken samt

uttalats, att vad i sådant hänseende yttrats syntes äga motsvarande

tillämpning beträffande bland annat privatläroverken. Skolöverstyrelsen

har med anledning härav anfört i huvudsak följande:

Genom utökning av lär j ungantalet i vissa klasser kunde

icke vinnas någon besparing vid de högre goss- och samskolorna. Beträffande

de högre flickskolorna skulle däremot en höjning av maximielevantalet

i de två högsta klasserna från 30 till 35 medföra en besparing

å anslagsposten till tillfällig löneförbättring med i runt tal 1,600

kronor, och beträffande de enskilda mellanskolorna skulle en dylik höjning

i fråga om elevantalet medföra en besparing å motsvarande anslagspost

av likaledes i runt tal 1,600 kronor.

Genom indragning av medel till delning av vissa klasser vid n y b ö rjarundervisning

i språk m. m. vunnes beträffande nämnda delpost

omkring 300 kronor vid de högre goss- och samskolorna, omkring 1,000

kronor vid de högre flickskolorna och 200 kronor vid de enskilda mellanskolorna.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition Nr lösvad

anginge möjligheten att vinna besparingar genom ökad tjänstgöringsskyldighet,

torde en sådan åtgärd icke rimligtvis böra ifrågasättas

beträffande de enskilda skolorna. Överstyrelsen hade anhållit örn

provisorisk lönereglering för de privatanställda lärarna och visat, att

löneskillnaden mellan dessa och de kommunala läroanstalternas vore

mycket stor, ända till ett par tusen kronor, vid samma tjänstgöring och

samma kompetensfordringar. Den utjämning under en kris, som skulle

kunna beräknas ske genom att dyrtidstilläggen jämförda med de rörliga

tilläggen dels utginge vid smärre indexförändringar, dels stege utan

begränsning, torde vara av mindre betydelse i förhållande till de löneskillnader,

det här gällde. Då de kvarstående privatskolorna utgjorde

endast ett fåtal, torde icke heller den besparing, statsverket kunde påräkna

av en åtgärd av ifrågavarande slag, vara av större betydelse. Det

torde alltså kunna anses billigt, att de enskilda skolornas lärare i det

längsta skonades för att mot betydligt lägre ersättning än övriga prestera

ökad tjänstgöring.

Statskontoret har förutsatt, att den ökning av lärarnas tjänstgöringsskyldighet

med en timme per vecka, som av ämbetsverket tillstyrkts

i fråga om de allmänna läroverken och övriga statliga läroanstalter

ävensom de statsunderstödda kommunala läroanstalterna, jämväl genomfördes

vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna.

Framställningarna örn höjning av anslagen till Stockholms samgymnasium

och Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk finner jag mig redan

av hänsyn till det uppkomna krisläget icke kunna förorda. Jag tillåter

mig, vad angår samgymnasiet, jämväl hänvisa till vad vid anmälan av

motsvarande anslagsfråga för innevarande budgetår yttrades (proposition

252/1939, sid. 32). I motsats till statskontoret anser jag mig däremot

böra tillstyrka höjning av understödet till huslig ekonomi med det

föreslagna jämförelsevis ringa beloppet 300 kronor, då utvidgningen av

den berörda skolans organisation redan skett och skolan bör vara likställd

med övriga samskolor. Anslagsposten till tillfällig löneförbättring

torde med hänsyn till belastningen böra höjas med 15,000 kronor.

Med hänsyn till den ståndpunkt, jag intagit i fråga örn den frivilliga

undervisningen i övningsämnen vid de högre kommunala skolorna, anser

jag mig icke för närvarande böra föreslå någon inskränkning av medelsanvisningen

till undervisning vid privatläroverken i slöjd eller annat

praktiskt ämne.

Vad beträffar frågan om provisorisk avlöningsförbättring åt lärarna

vid de statsunderstödda privatläroverken, vill jag visserligen icke förneka,

att mycket starka skäl tala för en snar förbättring av ifrågavarande

lärares löner. I rådande läge anser jag mig dock icke böra tillstyrka

överstyrelsens i detta hänseende framställda förslag, som för övrigt helst

bör ses i sitt samband med frågan örn statsbidrag till dessa skolor.

Jag vill vid sådant förhållande i varje fall icke för närvarande ifråga
-

Departe
mentschefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

04

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

sätta någon utökning av tjänstgöringsskyldigheten för lärarna vid privatläroverken.

Det bör anmärkas, att tjänstgöringsskyldigheten för dessa

lärare under den senaste krisen utsträcktes från 22—26 till 24—28 veckotimmar

å stadium, motsvarande real- och flickskola, och att löneförmånerna

sedan dess icke förbättrats. Å stadium, motsvarande gymnasium,

skall tjänstgöringsskyldigheten motsvara den, som är föreskriven för lektor

vid högre allmänt läroverk. Om tjänstgöringsskyldigheten för ifrågavarande

lärare vid privatläroverken icke utsträckes, torde den sist anförda

föreskriften (jfr kungörelserna 259/1933 och 270/1939) böra ändras

därhän, att den icke avser den provisoriska utökning av tjänstgöringsskyldigheten

för läroverkslektorerna, som i det föregående tillstyrkts.

I övrigt torde de besparingsåtgärder, jag förordat i fråga örn de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter, böra få motsvarande tillämpning

beträffande privatläroverken. Av överstyrelsens utredning framgår dock,

att förevarande anslag av denna anledning kan sänkas med endast 300

kronor.

Anslaget bör således ökas med (300 -1- 15,000 — 300 =) 15,000 kronor

till i runt tal 554,000 kronor.

Maximiantalet parallellavdelningar vid privatläroverken synes i enlighet

med överstyrelsens förslag böra bestämmas till 146. I övrigt torde

beträffande statsunderstöd för budgetåret 1940/41 till ifrågavarande läroanstalter

gällande bestämmelser böra i huvudsak äga tillämpning, dock

med den ändringen att elevmaximum i stadium, motsvarande flickskolas

två högsta klasser eller realskolas högsta klass, höjes från 30 till 35.

Härvid har förutsatts, att någon utökning av antalet intagningsklasser

icke kommer att ske.

8. Förslagsanslaget till bidrag till högre flickskolor.

På grund av 1927 års beslut om omorganisation av det högre skolväsendet

har detta anslag undergått en successiv minskning. Härförutom

företog 1933 års riksdag av besparingsskäl en sänkning av anslaget

genom nedsättning av de till högre flickskolor utgående grundunderstöden

till högst 4,800 kronor. I fråga örn den nuvarande anslagsposten

till tillfällig löneförbättring bestämdes därjämte utsträckt tjänstgöringsskyldighet

för lärarna och skärpta villkor för uppdelning av klass

i parallellavdelningar (jfr nästföregående punkt). De sålunda i besparingssyfte

meddelade bestämmelserna äro alltjämt i huvudsak gällande.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av

650,000 kronor, disponerat med 111,000 kronor till understöd till högre

flickskolor, med förslagsvis 93,000 kronor till lönetillägg åt lärarinnor,

med förslagsvis 416,000 kronor till tillfällig löneförbättring åt lärare och

lärarinnor samt med 30,000 kronor såsom bidrag till nedbringande av

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition Nr 151+.

terminsavgifterna vid vissa högre flickskolor i Stockholm. Sistnämnda

belopp utgår under villkor, att Stockholms stad bidrager med enahanda

belopp på sätt angivits i propositionen nr 252/1939.

Skolöverstyrelsen har föreslagit en sänkning av anslagsposten till

understöd med 30,100 kronor, till lönetillägg med 17,500 kronor och till

tillfällig löneförbättring med 84,000 kronor. Dessa minskningar betingas

av den fortgående ombildningen av högre flickskolor till kommunala

flickskolor m. m. Överstyrelsen har dock härvid räknat med en höjning

med 600 kronor av de ur anslagsposten till understöd utgående anslagsmedlen^

till undervisning i huslig ekonomi. Vidare har överstyrelsen

föreslagit en höjning av anslaget med 184,600 kronor vid bifall till överstyrelsens

under nästföregående punkt] berörda förslag örn provisorisk

avlöningsförbättring åt, lärarpersonalen. Anslaget, som i övrigt skulle

disponeras ''enligt oförändrade grunder och med tillämpning av förutnämnda

restriktiva bestämmelser, skulle alltså för budgetåret 1940/41

höjas med (184,600—30,100—17,500—84,000 =) 53,000 kronor till 703,000

kronor.

Statskontoret har anfört, att ämbetsverket med hänsyn till den nu

rådande situationen icke ansåge sig kunna tillstyrka den av överstyrelsen

föreslagna medelsökningen för undervisning i huslig ekonomi.

Skolöverstyrelsens förslag om höjning av understöden för undervisning

i huslig ekonomi vid tre skolor finner jag mig böra biträda av samma

skäl, som föranlett mig att tillstyrka motsvarande under nästföregående

punkt berörda förslag. Såsom av nämnda punkt framgår, anser jag mig

icke böra ifrågasätta anvisande av medel till provisorisk avlöningsförbättring.

Mot överstyrelsens beräkningar i övrigt har jag intet annat

att erinra, än att anslagsposten till tillfällig löneförbättring, med hänsyn

till vad jag under nästföregående punkt anfört i fråga örn besparingsåtgärder

vid privatläroverk, torde böra utöver den av överstyrelsen

föreslagna sänkningen reduceras med ytterligare i runt tal 2,600 kronor

på grund av den ifrågasatta utökningen av lärjungantalet i vissa klasser

och indragningen av anslagsmedlen till nybörjarundervisning i språk m. m.

Anslaget synes med utgångspunkt härifrån böra bestämmas till (703,000

—184,600—2,600 =) i runt tal 516,000 kronor. I likhet med överstyrelsen

förutsätter jag, att gällande restriktiva bestämmelser beträffande grundunderstöd

till högre flickskolor skola tillämpas även under nästa budgetår.

9. Förslagsanslaget till bidrag till enskilda mellanskolor.

Anslaget, som nu är uppfört nied 77,300 kronor, fördelas med 14,400

kronor till understöd, förslagsvis 8,400 kronor till lönetillägg åt lärarinnor

och förslagsvis 54,500 kronor till tillfällig löneförbättring. I fråga

Bihang till riksdagens protokoll 19//0. 1 sami. Nr 154. 5

Departe
mentschefen.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

orri sistnämnda anslagspost gälla även de under de två närmast föregående

punkterna omnämnda, av 1933 års riksdag beslutade bestämmelserna

rörande uppdelning av klass i parallellavdelningar och utsträckt

tjänstgöringsskyldighet för lärarna.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att ingen annan ändring måtte för

nästa budgetår vidtagas i fråga om förevarande anslag, än att för provisorisk

avlöningsförbättring åt lärarna anvisas 19,500 kronor.

Under hänvisning till vad jag vid behandlingen av anslaget till högre

goss- och samskolor anfört rörande besparingsåtgärder vid privatläroverk

samt rörande provisorisk avlöningsförbättring åt lärare föreslår jag, att

detta anslag på grund av den ifrågasatta utökningen av lärjungantalet

i vissa klasser och indragningen av anslagsmedlen till nybörjarundervisning

i språk m. m. minskas med 1,800 kronor, avseende anslagsposten

till tillfällig löneförbättring, och sålunda uppföres med (77,300 —1,800 =)

75,500 kronor.

10. Förslagsanslaget till understöd till högre folkskolor.

För innevarande budgetår är detta anslag, som nu avser även understöd

at praktiska mellanskolor, uppfört med 3,450,000 kronor. Såsom i

samband med anslaget till kommunala flickskolor omnämnts, ha löneoch

statsbidragsregleringar för högre folkskolor beslutats vid 1938 och

1939 års lagtima riksdagar; den vid sistnämnda riksdag beslutade är av

provisorisk karaktär. Skolöverstyrelsen har — såsom förut anmälts —

föreslagit, att understödet till praktiska mellanskolorna utbrytes till ett

särskilt anslag. Med utgångspunkt från de nu gällande lönebestämmelserna

har överstyrelsen uppskattat kostnaderna för lärarlöner vid de

högre folkskolorna under budgetåret 1940/41 till 2,018,975 kronor och

statsbidraget till 78 procent därav, d. v. s. till 1,574,801 kronor. Efter

frånräknande av dubbla tjänstepensionsavdrag (huvudmansavgift) —

73,782 kronor — har överstyrelsen beräknat anslagsbehovet till 1,501,019

kronor eller, avrundat, till 1,502,000 kronor. Statskontoret har ej funnit

anledning till erinran mot grunderna för överstyrelsens beräkningar.

Sedermera har överstyrelsen i anledning av omförmälda departementspromemoria

utfört beräkningar angående de i promemorian ifrågasatta

besparingsåtgärderna.

Höjning av elevantalet från högst 30 till högst 35 i skolornas

avslutningsklass beräknas medföra en löneminskning av 28,100 kronor,

motsvarande ett statsbidrag av 21,900 kronor. Behovet av lärare med

full tjänstgöring väntas härigenom nedgå med 5.

Beträffande frivillig undervisning i övningsämnen har överstyrelsen

förutsatt, att indragning ej skall ske i fråga örn sådana övnings
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-

ämnen, som äro av särskild vikt för utbildningen i de yrkesbestämda

högre folkskolorna, liksom ej heller av undervisningen i hushållsgöromål

i de fall, då eleverna icke åtnjutit sådan undervisning före sitt inträde

vid skolan. Indragning av undervisningen i övningsämnen för övrigt

samt av undervisningen i hållningsrättande gymnastik skulle medföra

en besparing i löner av 6,900 kronor och i statsbidrag av 5,400 kronor.

Därest grundarvodet till tillsynslärare vid skolor med minst 4

klassavdelningar sänkes från nu utgående 90 kronor till 50 kronor och

motsvarande reduktion vidtoges vid skolor med mindre antal klassavdelningar

skulle, under förutsättning att maximiarvodet icke sänktes,

besparingen för statsverket uppgå till 64O kronor.

Vid de högre folkskolorna är undervisningsskyldigheten, framhåller

överstyrelsen, i medeltal större än 26 ’/2 veckotimmar. Vid många

högre folkskolor läge den vid eller i närheten av maximigränsen. Överstyrelsen

hade granskat förhållandet vid varje skola och därvid undersökt,

vilka besparingar som skulle ha kunnat göras, därest en tjänstgöring

av minst 27 respektive minst 27 ''/s veckotimmar under innevarande

läsår hade fordrats. Det hade visat sig, att vid det förra alternativet

skulle ha inbesparats 6,900 kronor i löner och 5,400 kronor i

statsbidrag.

Ett återkallande av medgivandet att uppdela vissa klassavdelningar

vid undervisning i språk skulle medföra en besparing för statsverket

av 1,500 kronor.

Överstyrelsen har vidare påpekat, att vissa äldre högre folkskolor

funnes, vilkas elevantal vore så lågt, att det kunde vara tveksamt, huruvida

de fortfarande borde uppehållas. Särskilt gällde detta en del

skolor i Skåne, där dessutom avståndet mellan skolorna vore så kort,

att det kunde ifrågasättas, om icke en centralisering av dessa skolor

i någon form borde genomföras. Då undervisningen vid dessa skolor

huvudsakligen uppehölles av ordinarie lärarkrafter, torde en eventuell

rationalisering emellertid icke kunna genomföras omedelbart. Då även

eljest betydande svårigheter torde möta vid genomförandet av en sådan

anordning, hade överstyrelsen hittills icke ansett sig böra vidtaga några

åtgärder, som skulle kunna medföra nedläggandet av dessa skolor, av

vilka några hörde till vårt lands äldsta högre folkskolor. Därest Kungl.

Maj:t emellertid skulle anse, att det nuvarande tidsläget fordrade, att

åtgärder i den nu anförda riktningen vidtoges, vore överstyrelsen givetvis

beredd att med vederbörande folkskolinspektörers medverkan företaga

en utredning i ärendet. Någon besparing av utgifter under budgetåret

1940/41 kunde dock icke påräknas.

Statskontoret har yttrat, att de åtgärder i besparingssyfte, som ansåges

böra ifrågakomma vid de statliga läroanstalterna, självfallet även

borde genomföras vid de statsunderstödda kommunala läroanstalterna.

De besparingsmöjligheter, som av skolöverstyrelsen påvisats föreligga

beträffande vissa högre folkskolor med alltför lågt elevantal, borde enligt

ämbetsverkets mening i största möjliga utsträckning tillvaratagas

så fort ske kunde. I nuvarande läge torde det nämligen icke kunna

försvaras, att en uppenbar och för det allmänna kostsam överorganisation

på något område finge kvarstå längre än vad som vore alldeles

s. 68 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

68 Kungl. Maj:ts proposition Nr 15Jt.

ofrånkomligt. Något hinder för att redan vid utgången av innevarande

läsår vidtaga en omorganisation av här avsedda skolor torde icke föreligga

med hänsyn till den lärarna åvilande skyldigheten att underkasta

sig förflyttning.

I det föregående har jag i enlighet med överstyrelsens förslag förutsatt,

att statsunderstödet till praktiska mellanskolor skulle uppföras såsom

ett särskilt förslagsanslag, för nästa budgetår bestämt till 1,700,000

kronor.

Jag har vidare utgått från att den provisoriska löne- och statsbidragsregleringen

fortfarande skall äga giltighet. Mot överstyrelsens anslagsberäkning

har jag i och för sig intet annat att invända än att — såsom

även anmärkts i fråga örn anslaget till kommunala flickskolor — lönerna

för de ordinarie kvinnliga lärarna böra beräknas efter lägre löneklasser

än de av överstyrelsen tillämpade och att belopp, motsvarande huvudmansavgift,

ej bör frånräknas. Vidare bör det rörliga tillägget beräknas

efter procenttalet nio. Med dessa ändringar torde totala lönekostnaden

böra beräknas till 2,035,000 kronor och anslaget till 78 procent därav

eller till i runt tal 1,590,000 kronor.

Från sistnämnda summa böra emellertid dragas de belopp, som bortfalla

på grund av de åtgärder i besparingssyfte, som torde böra genomföras

jämväl för de högre folkskolornas vidkommande. Jag tillstyrker

i sådant hänseende höjning av det högsta elevantalet i vederbörande

avslutningsklasser från 30 till 35, höjning av undervisningsskyldigheten

upp till en medel tjänstgöring vid varje skola av 27 veckotimmar, återkallande

av medgivandet att uppdela vissa klassavdelningar vid språkundervisningen

samt beskärning av tillsynslärarnas arvoden i samma

proportion, som jag förordat beträffande de allmänna läroverken. I anslutning

till överstyrelsens beräkningar uppskattar jag anslagsminskningen

för nästa budgetår vid bifall till vad jag sålunda förordat till i runt

tal 30,000 kronor. Förevarande anslag torde sålunda böra uppföras med

(1,590,000 — 30,000 =) 1,560,000 kronor.

De av mig förordade anslagen till understöd åt högre folkskolor och

praktiska mellanskolor skulle sålunda uppföras med tillhopa (1,700,000 +

+1,560,000 =) 3,260,000 kronor. Då motsvarande anslag för innevarande

budgetår är uppfört med 3,450,000 kronor, skulle alltså uppstå en minskning

med 190,000 kronor.

Med anledning av vad överstyrelsen anfört i fråga om förekomsten

av vissa mindre frekventerade högre folkskolor, vill jag framhålla, att

det synes välbetänkt att företaga en utredning av den art, som av överstyrelsen

angivits. Utredningen torde böra utföras av skolöverstyrelsen

och färdigställas i så god tid, att resultatet kan beaktas vid uppgörandet

av riksstat för budgetåret 1941/42.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 154-

69

11. Förslagsanslaget till Läroanstalter för blinda: Avlöningar.

a) Inledning.

Förslagsanslaget till Läroanstalter för blinda: Avlöningar är för innevarande

budgetår uppfört med 282,400 kronor, förslagsanslaget till omkostnader

vid samma läroanstalter med 200,500 kronor, tillhopa sålunda 482,900

kronor.

Förslagsanslaget till avlöningar vid vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte är för innevarande budgetår uppfört med 98,700 kronor

och förslagsanslaget till omkostnader med 155,700 kronor, tillhopa alltså

254,400 kronor.

Beträffande nämnda anslags disposition hänvisas till statsliggaren för

budgetåret 1939/40, sid. 530 ff.

Skolöverstyrelsen har i skrivelser den 31 augusti och den 1 december 1939

framlagt anslagsäskanden för ifrågavarande läroanstalter och vårdanstalt,

utmynnande i hemställan, att nämnda avlönings- och omkostnadsanslag

måtte för nästa budgetår uppföras med följande belopp:

Läroanstalterna för blinda:

Avlöningar ...................................... kronor 374,300

Omkostnader ............................. » 157,600

Summa kronor 531,900

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Avlöningar ...................................... kronor 203,600

Omkostnader ............................. » 84,700

Summa kronor 288,300.

Överstyrelsens förslag innebär sålunda, att anslagen till avlöningar och

omkostnader vid läroanstalterna för blinda skulle höjas med tillhopa

(531,900—482,900 —) 49,000 kronor och vid vårdanstalten med tillhopa

(288,300—254,400 =) 33,900 kronor. Förslaget innebär vidare en överflyttning

av vissa kostnader från vederbörande omkostnadsanslag till avlöningsanslagen.

Sagda kostnader avse löner för vårdare och tjänstepersonal; överflyttningen

sammanhänger med att överstyrelsen ifrågasatt lönereglering

för nämnda personal.

Statskontoret, allmänna lönenämnden och riksräkenskapsverket ha avgivit

utlåtanden i anledning av överstyrelsens ifrågavarande framställning.

b) Lönereglering för vårdare och tjänstepersonal.

I gällande omkostnadsstat för läroanstalterna för blinda finnes uppförd

en förslagsvis beräknad delpost å 26,950 kronor till vårdare och tjänstepersonal,

därav 23,450 kronor vid institutet och förskolan för blinda å Tom
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition Nr 15Juteboda

och 3,500 kronor vid hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor.

Motsvarande delpost i omkostnadsstaten för vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte, benämnd »vårdar- och ekonomipersonal», är uppförd

med förslagsvis 50,000 kronor. Vid hantverksskolan i Kristinehamn för

blinda män, vilken är anordnad såsom externat, finnes ej motsvarande vårdar-

och tjänstepersonal. Däremot finnes vid materialdepån därstädes anställd

viss personal, vilken avlönas av medel, som uppförts under anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal; för ändamålet har

beräknats ett belopp av 4,900 kronor.

1. Nuvarande löneförmåner m. m.

Den personal, varom här är fråga, är enligt handlingarna följande (löneförmåner

i kronor inom parentes):

Tomteboda: 1 gårdskarl-eldare (1,700), 1 linneförestånderska (12X72 —

= 864), 7 vårdarinnor, 1 första köksbiträde (12X70 = 840), 1 tvättföreståndarinna,

2 sömmerskor, 1 kokerska (12X68 = 816), 1 husa, 2 tvätterskor,

9 städerskor och 2 köksbiträden (12X67 = 804). Samtliga 28 befattningshavare

åtnjuta ålderstillägg, gårdskarlen-eldaren 4 å 200 kronor om

året och övrig personal 3 ä 4—10 kronor i månaden jämte fri bostad med

värme och lyse (utom den förstnämnde), fri kost, fri tvätt och fri läkarvård.

Alla ha rätt till semester, varierande mellan 21—30 dagar årligen. Arbetstiden

har icke kunnat exakt uppgivas men uppgår enligt skolans rektor till

avsevärt mer än 48 timmar i veckan för samtliga befattningshavare.

Växjö: 1 hushållerska (12X82 = 984), 1 vårdarinna (12X75:30 =

= 903: 60), 1 kokerska (12X71: 55 = 858: 60), 1 städerska och 1 köksbiträde

(12X49 = 588). I angivna löneförmåner ingår oreglerat dyrtidstillägg och

1 förekommande fall intjänade ålderstillägg. Samtliga befattningshavare

åtnjuta därjämte fri bostad och fri kost. Semestern uppgår till 42 dagar

årligen. Tjänstgöringstiden uppgives utgöra cirka 60 timmar i veckan.

Kristinehamn: 1 packmästare, 1 kontorsbiträde (12X140 = 1,680), 1

manligt depåbiträde (12X80 = 960) och 1 kvinnligt depåbiträde (12X60 =

= 720). Ingen av nämnda befattningshavare åtnjuter fri bostad eller fri

kost. Semestern utgör för de två förra 20 dagar, för de två senare 14 respektive

12 dagar. Arbetstiden uppgives till 40—43 timmar i veckan.

Lund: 1 sjuksköterska (12X116 = 1,392), 1 andra husmoder (12X100 =

= 1,200), 1 sjukvårdsbiträde, 1 första slöjdbiträde, 5 nattsköterskor, 10

asylsköterskor, 2 första kokerskor, 1 tvättföreståndarinna, 1 sömmerska

(12X71 = 852), 6 sköterskor å skola och arbetshem, 2 reservsköterskor,

2 andra sömmerskor, 2 andra slöjdbiträden, 1 första tvätterska (12X65 =

= 780), 2 husor, 1 tvätterska, 7 städerskor och 3 köksbiträden (12X59 =

= 708). Samtliga nämnda 49 befattningshavare åtnjuta fri kost och dessutom

(utom sjuksköterskan) fri bostad. Asylsköterskorna åtnjuta dessutom

fri tvätt och fria arbetskläder. Semestern varierar mellan 30 till 15 dagar.

Arbetstiden utgör 48 å 50 timmar i veckan. För innevarande eldningssäsong

är dessutom anställd 1 trädgårdsbiträde-eldare mot en månadslön av 160

kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Marits ''proposition Nr 154.

Beträffande blindinstitutet å Tomteboda har rektor, tillika inspektör för

blindundervisningen, anfört, att det hittills varit möjligt att med dessa avlöningsvillkor

erhålla erforderlig personal, men numera förelåge härvidlag

stora svårigheter. Avlöningarna vid anstalterna inom Stockholms stad vore

långt större. Så vore ock förhållandet vid de nyligen i närheten av blindinstitutet

uppförda institutionerna: vanföreanstalten, radiumhemmet, karolinska

sjukhuset m. fl. Följden härav vore, att så snart platser vid dessa inrättningar

bleve lediga, sökte sig institutets personal till dessa. Sedan de

blivit vana vid arbetet vid institutet, mötte dem inga svårigheter att erhålla

plats vid någon av de andra anstalterna. Som jämförelse kunde nämnas, att

personalen inom den lägst avlönade gruppen vid psykiatriska sjukhuset hade

en begynnelselön av över 80 kronor per månad, vid vanföreanstalten 100

kronor, vid radiumhemmet 95 kronor och vid Stockholms stads inrättningar

över 100 kronor per månad. Härtill komme ålderstillägg och samma naturaförmåner

som vid Tomteboda.

För att i någon mån kunna tävla med andra anstalter om lämplig arbetskraft

vore det nödvändigt, att avlöningarna vid institutet och förskolan underginge

en lämplig förhöjning, detta så mycket mer som arbetet bland de

blinda torde vara mera påkostande och därför mindre eftersökt än vid andra

inrättningar.

Jämväl vad hantverksskolan i Växjö anginge, yttrar inspektören, vore en

höjning av lönerna av behovet starkt påkallad. De nuvarande lönerna vore

avsevärt lägre än de löner, som utbetalades till motsvarande befattningshavare

vid det närbelägna av staten upprättade S:t Sigfrids sjukhus. Att

två intill varandra belägna statsanstalter hade vitt skilda avlöningsbestämmelser

vore till stort förfång för den av anstalterna, som betalade de lägre

lönerna.

Styrelsen för hantverksskolan i Kristinehamn har på grund av de låga

lönerna för depåpersonalen anhållit örn medel till löneförhöjningar.

Vidkommande vårdanstalten i Lund har inspektören framhållit, att denna

anstalt med sina blinda och därtill dövstumma, sinnesslöa, vanföra och

epileptiker eller sinnessjuka hade ett övermåttan svårhanterligt klientel,

varför svårigheterna att där erhålla personal, som i längden ville utföra det

uppoffrande arbetet, vore mer än vanligt stora.

Sammanfattnmgsvis har inspektören yttrat, att gällande lönebestämmelser

vid blindskolorna ej motsvarade de avlöningar, som för närvarande

utginge till personal vid andra statliga och kommunala verk och inrättningar.

Under sista tiden hade allt större svårigheter gjort sig gällande vid

anställandet av för dessa skolor lämplig personal.

2. Föreliggande förslag.

I skrivelse till skolöverstyrelsen den 30 juni 1939 har inspektören jör

blindundervisningen upplyst, att civilförvaltningens personalförbund till

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition Nr 154-

direktionen över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda ingivit en

framställning om reglering av den vid institutet och förskolan anställda

icke-ordinarie vårdar- och tjänstepersonalens löne- och anställningsvillkor

genom kollektivavtal. Inspektören har med anledning därav efter samråd

med rektorerna vid landets övriga blindanstalter upprättat ett preliminärt

förslag till kollektivavtal mellan blindanstalternas styrelser och anstalternas

icke-ordinarie personal, vilket inspektören överlämnat till överstyrelsen med

hemställan, att överstyrelsen måtte efter förhandlingar med civilstatens personalförbund

framlägga förslag till kollektivavtal mellan sistnämnda styrelser

och personal.

Inspektören erinrar, att personalförbundet tidigare hemställt om kollektivavtal

för motsvarande personal vid dövstumskolorna och att överstyrelsen

efter förhandlingar med förbundet upprättat förslag till sådant avtal.

I förbundets framställning till institutets direktion hade hemställts, att till

grund för förhandlingarna måtte läggas det upprättade förslaget till avtal

för dövstumskolornas personal. Det av inspektören uppgjorda förslaget

bygger i stort sett på nämnda avtalsförslag för dövstumskolorna.

Såsom framgår av vad i det följande yttras, ingingos sedermera kollektivavtal

mellan dövstumskolstyrelserna och personalförbundet, med tillämpning

för tiden den 1 juli 1939—den 30 juni 1941, i överensstämmelse med

det uppgjorda förslaget. Genom beslut den 29 september 1939 ställde Kungl.

Majit erforderliga medel till förfogande.

Skolöverstyrelsen har nu efter förhandlingar med civilförvaltningens personalförbund

genom dess ordförande upprättat ett förslag till kollektivavtal

för vid blindanstalterna anställda icke-ordinarie befattningshavare, vilket

finnes bifogat handlingarna i ärendet.

Enligt förslagets ordalydelse skulle avtalet reglera arbets- och lönevillkoren

för den personal, för vilken arbets- och löneförhållandena icke blivit

fastställda genom av Kungl. Majit efter riksdagens beslut utfärdade avlöningsreglementen

eller andra bestämmelser.

Arbetstiden skulle utgöra 208 timmar för månad om 30 dagar.

Avlöningsförmånerna skulle utgå enligt särskild löneplan, omfattande

17 s. k. lönegrupper, vardera indelad i 5 löneklasser. Lönebeloppen

skulle vara dyrortsgrupperade enligt ortsgrupperna A—I och angivas såsom

månadslöner. Lägsta lönebeloppet å A-ort skulle utgöra 106 kronor 50 öre,

högsta lönebeloppet i samma ortsgrupp 274 kronor 25 öre. Motsvarande belopp

å I-ort skulle utgöra 138 kronor 50 öre respektive 366 kronor 25 öre.

Den lönegrupp, till vilken befattning vore att hänföra, skulle angivas i en

vid avtalet fogad tjänsteförteckning. Löneklassuppflyttning skulle

kunna ske efter tre års tjänstgöring inom vederbörande löneklass.

Semestertiden skulle utgöra 20 dagar, intill dess befattningshavaren

fyllt 40 år, därefter 30 dagar. Vid behörigen styrkt sjukdom, som ej

vore att hänföra till olycksfall i arbete, skulle befattningshavaren äga åtnjuta

full lön under högst 30 dagar under ett och samma kalenderår, % av

lönen under därpå följande två månader och hälften av lönen under följan
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154■

de tre månader. Under ledighet till följd av olycksfall i arbete o. d. skulle

full lön utgå. Läkarvården skulle vara fri. Särskild ersättning skulle utgå

vid fullgörande av åligganden, som ankomme på befattningshavare med

högre löneställning.

Befattningshavare skulle vara skyldig bebo anvisad tjänst e b ostad

mot löneavdrag med belopp, som skulle bestämmas i enlighet med

ett i särskild bilaga till avtalet fastställt värde. På enahanda sätt skulle

värdet av fri kost och fri tvätt fastställas.

De vid avtalets ikraftträdande anställda, som åtnjöte bättre villkor än

som stipulerades i avtalet, skulle bibehållas vid desamma.

Avtalet skulle träda i kraft den 1 juli 1940 och gälla till och med den 30

juni 1941. Uppsades icke avtalet senast tre månader före sistnämnda dag,

skulle giltighetstiden förlängas ytterligare ett år.

Förslaget överensstämmer, framhåller överstyrelsen, i huvudsak med det

för motsvarande personal vid statens läroanstalter för dövstumma träffade

avtalet. De föreslagna löneskalorna vore desamma, likaså de i olika dyrortsgrupper

föreslagna avdragen för naturaförmåner, och de båda avtalens

bestämmelser i övrigt sammanfölle i sak.

Det uppgjorda förslaget till kollektivavtal vore, yttrar överstyrelsen, godkänt

av civilförvaltningens personalförbund, dock under förutsättning, att

detsamma i oförändrat skick godtoges av även blindanstalternas styrelser.

I sina yttranden över förslaget hade direktionen över institutet och förskolan

för blinda samt styrelserna för de båda hantverksskolorna för blinda

uttalat vissa önskemål. Det av civilförvaltningens personalförbund uppställda

villkoret, att avtalet i oförändrat skick skulle godtagas av även

blindanstalternas styrelser, torde dock få anses uppfyllt beträffande läroanstalterna

för blinda. Styrelsen för vårdanstalten i Lund gjorde däremot

i sitt yttrande bestämda yrkanden av sådan art, att ovannämnda villkor

knappast kunde anses uppfyllt. Denna styrelse upplyste även, att vårdanstaltens

ifrågavarande personal vore ansluten till svenska sjukhuspersonalförbundet.

Enligt vad överstyrelsen hade sig bekant, påginge undersökningar,

örn icke vårdanstaltens personal kunde ansluta sig till civilförvaltningens

personalförbund. Vid sådant förhållande och då de av vårdanstaltens

styrelse ifrågasatta ändringarna i avtalet icke torde nämnvärt påverka

anslagsbehovet för denna anstalt, utginge överstyrelsen i det följande vid

beräkningen av detta anslagsbehov från att det föreliggande förslaget till

kollektivavtal komme att bli antaget även för vårdanstaltens del.

För egen del hade överstyrelsen intet att erinra mot nämnda förslag.

Den i kollektivavtalet förutsatta regleringen av arbetstiden till 48 timmar

i veckan medförde behov av sex nya befattningshavare, nämligen vid

institutet och förskolan för blinda 2 vårdarinnor, 1 tvätterska tillika städerska

och 1 köksbiträde, vid hantverksskolan för blinda kvinnor 1 tvätterska

och vid vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte 1 kokerska. I

I fråga örn beräkningen av anslagsbehovet för avlöningar till samtliga de

befattningshavare, för vilka kollektivavtal nu ifrågasatts, ville överstyrelsen

framhålla, att anslag till dessa avlöningar hittills varit så gott som ute
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

slutande förslagsvis beräknade. Antalet befattningshavare, som berördes

av avtalet, överstege 90, och av dessa hade endast de fyra vid Kristinehamnsskolan

anställda avlönats från anslag, som icke fått överskridas. Med

hänsyn härtill och svårigheterna att redan nu i alla hänseenden överblicka

de konsekvenser, kollektivavtalets tillämpning kunde medföra i olika avseenden,

syntes det angeläget, att anslagsbehovet icke beräknades alltför

knappt. En annan synpunkt, som vid anslagets beräkning syntes böra tillmätas

betydelse, vore önskvärdheten av att icke anslaget varje år skulle

behöva omräknas av sådan anledning som att en eller flera befattningshavare

under följande år beräknades komma att bli berättigade till ytterligare

ett ålderstillägg, eller att utgifterna för ålderstillägg minskades* i anledning

av äldre befattningshavares avgång och ersättande med ny.

I föreliggande förslag till kollektivavtal hade löneförmånerna i stor utsträckning

bestämts efter grunder liknande dem, vilka tillämpades beträffande

tjänstemän med enligt civila icke-ordinariereglementet reglerade löner.

Sålunda ägde ifrågavarande personal enligt kollektivavtalet rätt till sådana

löneförmåner som efter viss tids tjänstgöring inträdande avlöningsförhöjning,

att vid sjukdom, olycksfall i tjänsten m. m. i viss utsträckning

uppbära lön, fri läkarvård m. m., allt förmåner, som kunde föranleda kostnader

för staten, vilka icke i förväg kunde beräknas, varför de lämpligen

borde bestridas ur förslagsvis beräknad post. Vid beräkningen av anslagsbehovet

syntes det därför önskvärt, att liknande grunder tillämpades som

vid beräkningen av anslag till befattningshavare med enligt civila ickeordinariereglementet

reglerade löner. Överstyrelsen hade därför vid beräkningen

av avlöningskostnaderna för vårdare och tjänstepersonal vid

läroanstalterna för blinda samt för vårdar- och ekonomipersonal vid vårdanstalten

i Lund uppdelat anslagsposten till avlöningar till nämnda befattningshavare

på en post till grundavlöningar m. m., som ej syntes böra

få överskridas, och en post till avlöningsförhöjningar m. m., som borde

betecknas förslagsvis. Ur förstnämnda post borde lämpligen bestridas kostnader

av motsvarande slag, som beträffande icke-ordinarie tjänstemän

med enligt civila icke-ordinariereglementet reglerade löner utginge ur den

under anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal uppförda

delposten till grundavlöningar m. m., och ur sistnämnda post kostnader,

motsvarande dem, som plägade bestridas ur under nyssnämnda anslagspost

uppförd delpost till avlöningsförhöjningar m. m.

^ id beräkningen av posterna till grundavlöningar m. m. hade överstyrelsen

räknat med lönerna i lägsta löneklassen till ifrågavarande befattningshavare

samt ersättning till semestervikarier, beräknade efter 30 dagars

semester för varje befattningshavare. Den marginal, som uppstode på

grund av att en del av befattningshavarna endast hade 20 dagars semester,

torde kunna anses tillräcklig för bestridande av kostnader för övertidsersättning

och tillfälligt arbetsbiträde m. m. På grund av under hand inhämtade

upplysningar hade överstyrelsen beträffande institutet och förskolan

endast räknat med hälften av vad som enligt ovan skulle beräknats

till semestervikarier, och för hantverksskolan i Växjö hade intet belopp

beräknats för detta ändamål. Personlig lönefyllnad till nu anställda

befattningshavare, som enligt kollektivavtalet skulle få sänkta löner, torde

böra bestridas ur grundavlöningspost. Posterna till avlöningsförhöjningar

m. m. hade beräknats till hälften av högsta möjliga avlöningsförhöjningar.

Kollektivavtalets genomförande medförde, att därav berörda befattnings
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition Nr loij.

havare framdeles skulle lämna ersättning för bostad med värme och lyse,

kost och tvätt. Ersättningen för bostad borde inlevereras till byggnadsstyrelsen,

varemot ersättning för värme, lyse, kost och tvätt borde redovisas

som inkomst å vederbörande anstalters omkostnadsstater.

De avlöningskostnader, som med tillämpning av nämnda grunder borde

upptagas under en särskild anslagspost i vederbörande avlöningsstater,

har överstyrelsen beräknat sålunda:

Läroanstalterna för blinda:

Anslagspost

Institutet

och förskolan

för blinda

kronor

Hantverks- skolan för

blinda män

kronor

Hantverks- skolan för

blinda kvinnor

kronor

Summa

kronor

Avlöningar till vårdare och tjänste- personal :

a. Grundavlöningar m. m.....

64,650

9,200

9,450

83,300

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis............

5,950

1,000

850

7,800

Summa kronor

70,600

10,200

10,300

91,100

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Avlöningar till vårdar- och ekonomipersonal:

a. Grundavlöningar m. m..............................kronor 96,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.................... * 8,000

Summa kronor 104,000.

Med sistnämnda belopp, 104,000 kronor, bör avlöningsanslaget vid vårdanstalten

höjas vid bifall till överstyrelsens förslag. Beträffande avlöningsanslaget

vid läroanstalterna för blinda bör anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal minskas med de nuvarande kostnaderna, 4,900

kronor, för den personal vid hantverksskolan i Kristinehamn, som skulle

beröras av kollektivavtalet; anslaget i sin helhet bör alltså höjas med

(91,100 — 4,900 =) 86,200 kronor.

Å andra sidan böra vederbörande omkostnadsstater minskas

dels med de nu i dessa anslag ingående avlöningsmedlen för ifrågavarande

personal, dels ock med de belopp, vartill av personalen erlagda ersättningar

för värme och lyse, kost samt tvätt kunna beräknas. En viss utgiftsökning

inträder dock även på grund av att den föreslagna arbetstidsregleringen

medför behov av ny personal. Enligt överstyrelsens beräkningar, beträffande

vilkas detaljer hänvisas till handlingarna i ärendet, skulle minskningarna å

omkostnadsanslagen komma att uppgå till följande belopp:

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition Nr I0J+.

Läroanstalterna för blinda:

Överflyttning av avlöningsmedel....................kronor 26,950

Ökad ersättning för värme, lyse och tvätt.............. » 2,300

’ 1 kost...................... » 16,450 kronor 45.700

Ökade utgifter för kosthållet.............................. » 2,650

Summa minskning kronor 43,050.

Vårdanstalten i Lund:

Överflyttning av avlöningsmedel....................kronor 50,000

Ökad ersättning för värme och lyse.................. » 1,700

’ 1 » kost........................ > 19,700

’ tvätt...................... i»500 kronor 72,900

Ökade utgifter för kosthållet.............................. j 400

Summa minskning kronor 72,500.

Till byggnadsstyrelsen såsom förvaltare av statens allmänna fastighetsfond

skulle därjämte inlevereras erlagda ersättningar för bostad, beräknade

till 12,200 kronor vid läroanstalterna för blinda och 18,750 kronor vid vårdanstalten

i Lund.

Merkostnaderna för statsverket vid bifall till överstyrelsens

förslag skulle alltså beträffande läroanstalterna för blinda bli

(86,200 — 43,050 — 12,200 =) 30,950 kronor och beträffande vårdanstalten

(104,000 — 72,500 — 13,750 =) i runt tal 17,750, eller tillhopa 48,700

kronor.

3. Myndigheternas yttranden.

Allmänna lönenämnden har erinrat, att de i kollektivavtalsförslaget intagna

bestämmelserna i allt väsentligt anslöte sig till det gällande kollektivavtalet

för motsvarande personal vid dövstumskolorna. Sålunda vore avlöningsbeloppen

i löneplanen desamma. De för de särskilda dyrortsgrupperna

föreslagna avdragen för naturaförmåner sammanfölle, och de övriga bestämmelserna

överensstämde såväl i sakligt som — med ett par undantag — i

formellt hänseende.

De avvikelser, som sålunda förelåge, yttrar lönenämnden vidare, torde

vara föranledda av vissa av de erinringar, lönenämnden efter granskning

av kollektivavtalet för dövstumskolorna framställt i sitt i ämnet avgivna

utlåtande. Såsom därav framginge, hade lönenämnden funnit anledning

till erinringar i åtskilliga hänseenden mot de i sistnämnda avtal intagna

föreskrifterna. Sålunda hade lönenämnden i fråga örn lönebeloppen och

befattningshavarnas lönegruppering framhållit, att avsikten, enligt vad

lönenämnden inhämtat, vore att vid avtalstidens utgång till ny behandling

upptaga frågan om vissa befattningshavares inplacering i högre lönegrupper.

De beräknade avlöningskostnaderna skulle således, därest överenskommelse

i sådan riktning träffades, komma att ytterligare ökas. Lönenämnden

hade vidare ansett sig böra särskilt framhålla, att de i avtalet

intagna bestämmelserna rörande semester, avlöning under ledighet för

styrkt sjukdom samt läkar- och sjukhusvård i åtskilliga avseenden vore

förmånligare än de bestämmelser, som i motsvarande hänseenden gällde

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-

såväl enligt civila icke-ordinariereglementet i vad anginge extra tjänstemän

samt extra ordinarie tjänstemän i de lägre lönegraderna som enligt

Kungl. Maj:ts beslut den 15 juni 1939 angående avlöningsföreskrifter för

extra ordinarie kvinnliga ekonomister av 3 och 4 klass vid statens sinnessjukhus.

Jämväl hade erinrats, att nämnda avtal i vissa hänseenden vore

förmånligare än vad som gällde för exempelvis motsvarande personal enligt

mellan försvarsväsendets centrala förvaltningsmyndigheter och försvarsverkens

civila personals förbund träffade kollektivavtal och därtill

hörande specialavtal.

Vad lönenämnden sålunda anfört vore i full utsträckning tillämpligt

även å nu föreliggande avtalsförslag.

I detta sammanhang ville lönenämnden erinra, att enligt avtalsförslaget

kollektivavtal för ifrågavarande personal vore avsett att träffas mellan

direktionen respektive styrelserna för blindanstalterna å ena sidan och

civilförvaltningens personalförbund å andra sidan. Såsom regel inginges

emellertid kollektivavtal för statens räkning mellan vederbörande centrala

förvaltningsmyndighet och personalorganisationen. Med hänsyn härtill ansåge

lönenämnden, att eventuellt blivande kollektivavtal för personalen

vid ifrågavarande anstalter borde avslutas mellan skolöverstyrelsen —

givetvis efter samråd med vederbörande anstalts direktion respektive styrelse

— och vederbörande personalförbund.

Liksom i sitt förberörda utlåtande funne lönenämnden även beträffande

nu föreliggande förslag till kollektivavtal anledning framhålla, att de föreslagna

föreskrifterna givits ett innehåll, som i åtskilliga hänseenden avveke

från de principer, vilka eljest kommit till uttryck vid meddelandet

av avlöningsföreskrifter för jämförlig personal inom andra förvaltningsområden.

Härtill komme, att även i fråga örn bestämmelsernas formella avfattning

erinringar vore att framställa.

Därest emellertid särskilda skäl ansåges föreligga för att ifrågavarande

personals anställnings- och avlöningsförhållanden reglerades enligt de föreslagna

grunderna och sålunda bringades till överensstämmelse med vad som

i samma hänseende nu gällde för motsvarande personal vid dövstumskolorna,

förutsatte lönenämnden, att såväl detta avtal som det för personalen

vid dövstumskolorna nu gällande endast komme att avse tiden intill den

1 juli 1941. I fråga om förandet av de förhandlingar rörande nytt avtal,

som därvid syntes bli erforderliga, ville lönenämnden erinra örn att nämnden

i sitt ovannämnda utlåtande ansett sig böra framhålla, att företrädandet

av statens intressen vid förhandlingar örn kollektivavtal krävde

en betydande förfarenhet på detta område. För detta ändamål syntes åtgärder

böra vidtagas i syfte att bereda statlig myndighet, som föranletts

att träda i förhandlingar örn träffande av kollektivavtal, möjlighet att

kunna anlita av Kungl. Maj:t utsedd person med sakkunskap i frågor

rörande kollektivavtal såsom biträde vid dylika förhandlingar.

Lönenämnden har vidare framställt åtskilliga detalj erinringar mot det

föreliggande avtalsförslaget, beträffande vilka torde få hänvisas till handlingarna

i ärendet. En ledamot av nämnden har anfört, att han för sin del

icke funnit anledning till erinran mot förslaget.

Statskontoret har förklarat sig icke lia något att i och för sig erinra mot

att ifrågavarande personalgrupper finge sina löneförmåner reglerade genom

kollektivavtal. Beträffande innehållet i det föreliggande, på kollektivavtalet

för dövstumskolorna byggda förslaget har statskontoret förklarat sig finna

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition Nr lägden

stegring av utgifterna för ifrågavarande personal, som skulle inträda,

därest en lönereglering genomfördes i enlighet med det föreslagna kollektivavtalets

bestämmelser, påfallande kraftig. Statskontoret har vidare erinrat

örn sitt utlåtande över nämnda avtal, vari ämbetsverket bland annat

anfört:

Då en granskning av avtalet gåve vid handen, att dövstumskolornas

vårdar- och tjänstepersonal i åtskilliga avseenden skulle erhålla en förmånligare

ställning än motsvarande extra ordinarie och extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen, kunde statskontoret icke tillstyrka, att

avtalet oförändrat lades till grund för bestämmandet av löneförhållandena

för personalen i fråga.

Så till exempel syntes föreskrifterna om löneklassuppflyttning böra utformas

i nära överensstämmelse med motsvarande bestämmelser i avlöningsreglementena.

Även syntes stadgandet örn vikariatsersättning böra underkastas

en liknande överarbetning, därest sådan ersättning överhuvud ansåges

böra förekomma för ifrågavarande personal. Vid behörigen styrkt

sjukdom borde givetvis icke utgå full lön under 30 dagar, då liknande förmån

medgivits extra ordinarie tjänstemän under allenast sju dagar av ett

och samma kalenderår.

Vad vidare anginge de föreslagna värdena å naturaförmåner, ville statskontoret

fästa uppmärksamheten vid vad som i sådant avseende gällde

för folk- och småskollärare enligt kungörelsen nr 868/1937. En avsevärd

ökning av värdet av dessa förmåner å de dyrare orterna i förhållande till

vad som föreslagits syntes nödvändig, därest den behållna nettolönen skulle

bli likvärdig å de olika orterna.

Slutligen ville statskontoret ifrågasätta, om icke med hänsyn till önskvärdheten

av såvitt möjligt likformiga bestämmelser i de kollektivavtal,

som kunde komma att avslutas av statliga myndigheter, överenskommelse

borde — på sätt skett beträffande städningsarbetet hos myndigheter och

institutioner — träffas rörande ett normerande kollektivavtal.

Statskontoret ville i anslutning till det sålunda anförda framhålla angelägenheten

av att sådana bestämmelser meddelades, som närmare reglerade

frågan örn rätten för vederbörande myndigheter att genom kollektivavtal

eller eljest fastställa avlöningsförmånerna för den icke-ordinarie personal,

varom här vore fråga. I detta avseende kunde nämligen erinras, att

vederbörande ämbetsverk för närvarande syntes vara oförhindrade att

efter eget gottfinnande bestämma avlöningsförmånerna för den i 57 §

civila icke-ordinariereglementet avsedda personalen. Ämbetsverket hade i

ett den 16 december 1939 avgivet utlåtande angående en av allmänna lönenämnden

gjord framställning om särskilda föreskrifter rörande ersättning

till vissa vikarier hemställt örn en närmare reglering av avlöningsförmånerna

för de befattningshavare, som avsåges i 57 § civila icke-ordinariereglementet.

Med hänsyn till att bland dessa befattningshavare funnes

åtskilliga grupper, för vilka kollektivavtal kunde tänkas ifrågakomma,

borde enligt ämbetsverkets mening vid den blivande utredningen rörande

nya bestämmelser särskild uppmärksamhet ägnas frågan, i vilken utsträckning

dylika avtal borde förekomma samt även spörsmålet örn vilken myndighet,

som skulle äga att ingå dylika avtal.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

Då det för blindanstalterna föreslagna kollektivavtalet icke skulle tilllämpas

förrän från och med den 1 juli 1940, utginge statskontoret ifrån

att innan dess resultatet av den utav statskontoret förordade utredningen

skulle föreligga.

Överstyrelsens förslag örn sättet för anvisande av avlöningsmedel till

avlönande av kollektivanställd personal syntes statskontoret vara värt

beaktande. Hinder syntes icke böra möta mot att i avlöningsstaterna en

särskild anslagspost anvisades till grundavlöningar åt ifrågavarande personal

och en särskild förslagsvis beräknad post till avlöningsförhöjningar m. m.

åt samma personal. Ämbetsverket utginge emellertid ifrån, att jämväl detta

spörsmål komme att bli föremål för närmare övervägande i samband med

nämnda utredning angående avlöningsbestämmelserna för den icke-ordinarie

personalen.

I övrigt hade överstyrelsens förevarande framställning icke givit statskontoret

anledning till särskilt uttalande.

Riksräkenskapsverket har förordat, att, på sätt skolöverstyrelsen föreslagit,

en anslagspost »Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal» införes

i avlöningsstaten för läroanstalterna för blinda, respektive vårdanstalten i

Lund. Posterna borde, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, anvisas förslagsvis

samt maximeras av Kungl. Majit.

Vid bedömandet av den förevarande frågan måste först övervägas, vilken

form en reglering av löne- och anställningsförhållandena för ifrågavarande

personal bör erhålla. Det må erinras, att i viss mån motsvarande

personal vid sinnessjukhusen innehava ställning såsom extra ordinarie

tjänstemän nied avlöning enligt en av Kungl. Majit fastställd löneplan.

Detsamma blir förhållandet vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

vid bifall till det förslag örn den lägre sjukvårds- och ekonomipersonalens

vid nämnda sjukhus avlöning m. m., som framlagts i särskild

proposition till årets riksdag. För egen del är jag icke beredd att nu taga

ställning till frågan, om och i vad mån den sålunda vid sinnessjukhusen

tillämpade ordningen bör ytterligare utsträckas. Efter samråd med finansministern

har jag kommit till den uppfattningen, att detta spörsmål bör,

när omständigheterna så medgiva, upptagas till närmare utredning, därvid

jämväl bör prövas vilka myndigheter, som skola äga ingå kollektivavtal

beträffande personal, som icke erhåller tjänstemannaställning.

I avbidan på nyss berörda utredning torde provisoriska lönebestämmelser

böra meddelas för den nu ifrågavarande personalen vid blindanstalterna.

Att en viss förbättrad löneställning härvid bör beredas personalen synes

mig påkallat. Utan att därmed slutlig ståndpunkt får anses ha tagits till

frågan, huruvida lönebeloppen böra höjas i den utsträckning varom här

Departe
mentschefen.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr loff.

är fråga, synes det i ärendets nuvarande läge nödvändigt att för provisorietiden

i stort sett godtaga den föreslagna höjningen. Detta ställningstagande

innebär tillika, att bruttolöneprincipen skall tillämpas. Det torde

böra ankomma på skolöverstyrelsen att meddela de provisoriska lönebestämmelserna.

I fråga om bestämmelsernas närmare innehåll utgår jag

från, att de av statskontoret och allmänna lönenämnden framställda erinringarna

komma att beaktas av överstyrelsen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, kunna merkostnaderna

för statsverket vid bifall till den ifrågasatta löneregleringen beräknas till

i runt tal 48,700 kronor. Merutgifterna å anslagen till löner och omkostnader

vid förevarande anstalter uppgå dock till icke oväsentligt högre belopp,

nämligen omkring 75,000 kronor, vilket sammanhänger med att av

personalen erlagda ersättningar för tjänstebostäder, på sätt överstyrelsen

förutsatt, torde böra tillgodoföras byggnadsstyrelsens delfond av statens

allmänna fastighetsfond och alltså icke avräknas å de nu nämnda anslagen.

Överstyrelsens förslag örn överflyttning av löneutgifterna för ifrågavarande

vårdar- och tjänstepersonal från omkostnads- till avlöningsanslagen

har tillstyrkts av statskontoret och riksräkenskapsverket. För egen del finner

jag goda skäl tala för förslaget och förordar detsamma. Nämnda myndigheter

ha även tillstyrkt förslaget örn lönekostnadernas uppförande å

avlöningsstaten under en särskild anslagspost, varvid de dock torde ha

utgått ifrån att kollektivavtal skulle komma till stånd. Förslaget torde

emellertid vara att förorda även örn lönebestämmelserna, på sätt jag förutsatt,

meddelas i annan ordning, varför jag för egen del ansluter mig

därtill.

Jag återkommer i det följande till löneregleringens inverkan på de särskilda

därav berörda avlönings- och omkostnadsanslagen.

c) Anslagsberäkningar.

Överstyrelsens förslag rörande lönereglering för vårdare och tjänstepersonal

och om lönekostnadernas överflyttande i samband därmed från omkostnadsanslaget

har förut berörts. Härutöver har överstyrelsen anfört

bland annat:

Direktionen över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda hade —

med åberopande av från rektor vid institutet, tillika inspektör för blindundervisningen,

till direktionen ingiven skrivelse — hemställt, att en i avlöningsstaten

för läroanstalterna för blinda från och med budgetåret

1938/39 uppförd extra lärarbefattning i kunskapsämne vid institutet måtte

förändras till extra ordinarie. Då av verkställd beräkning av elevantalet

vid institutet under de närmaste åren syntes framgå, att nämnda befattning

även framdeles torde komma att bliva erforderlig, tillstyrkte överstyrelsen

framställningen.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1-5/+.

Statskontoret har framhållit, att enligt dess mening ytterligare erfarenhet

borde avvaktas, innan befattningen i fråga erhölle extra ordinarie karaktär.

I den förut berörda departementspromemorian förutsattes, att utredning

borde ske, huruvida icke de däri antydda besparingsåtgärderna borde

utsträckas jämväl till läroanstalterna för blinda och vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte. Överstyrelsen har i anledning härav anfört

i huvudsak följande:

Antalet lärjungar per klasssavdelning vid dessa

läroanstalter måste av naturliga skäl hållas relativt lågt. Sålunda borde

i läroanstalter för blinda elevantalet, vare sig det gällde teoretisk eller

praktisk undervisning, i regel icke överstiga 15. I flera klasser vid institutet

och förskolan å Tomteboda vore det emellertid avsevärt större. Vid

de båda hantverksskolorna i Kristinehamn och Växjö, som vardera hade

tre arbetsavdelningar, uppginge elevantalet i var och en av dem visserligen

icke fullt till nämnda maximum, men en sammanslagning till endast två

avdelningar måste i varje fall anses utesluten, frånsett att innehavarna av

lärarbefattningarna vore ordinarie. Vid vårdanstalten i Lund hade elevantalet

sedan år 1922 ökats från 81 till 117, medan lärarpersonalens antal

samtidigt minskats från 13 till 9. En ytterligare reducering av lärarkrafternas

antal vid denna anstalt med dess synnerligen krävande undervisningsteknik

kunde ej påräknas.

För undervisning i musik vore vid institutet å Tomteboda

anställda en ordinarie och en extra ordinarie lärare samt en timlärare, och

vid förskolan funnes en timlärare i sång. De båda timlärarna hade en tjänstgöring

av fyra veckotimmar vardera. Vid hantverksskolan i Kristinehamn

meddelades sedan läsåret 1937/38 frivillig undervisning i instrumentalmusik

och sång med 15 timmar per arbetsår, och vid hantverksskolan i

Växjö undervisades av en timlärarinna i sång en timme i veckan. Vid vårdanstalten

i Lund inginge sångundervisningen i en av de ordinarie lärarinnornas

tjänstgöring. Musik- och sångundervisning utgjorde för de blinda

eleverna ett av de viktigaste glädjemomenten och avsåge i vissa fall verklig

utbildning för blivande verksamhet på området.

Vad slutligen anginge frågan örn tillfällig höjning av lärarnas

tjänstgöringsskyldighet, kunde följande framhållas. Antalet

undervisningstimmar per vecka för ämneslärare vore vid Tomteboda innevarande

läsår bestämt till 27, vartill bomme 10 timmar för tillsyn över

eleverna, tillhopa sålunda 37 veckotimmar. Motsvarande tjänstgöringsskyldighet

vore för manlig arbetslärare 46 och för kvinnlig arbetslärare 41 veckotimmar.

Vid hantverksskolorna utgjorde arbetslärares tjänstgöringstid

40 veckotimmar förutom tillsyn. Vid vårdanstalten i Lund undervisade

lärarinna i kunskapsämne 29 och slöjdlärarinna 31 veckotimmar, vartill

komme för var och en omkring 4 timmars tillsyn över eleverna jämte vakttjänstgöring

var sjätte söndag samt tre veckor årligen under ferierna.

Av det anförda torde framgå, yttrar överstyrelsen till sist, att besparingar

för statsverket genom utökning av klassernas elevantal, inskränkning

i musikundervisningen eller höjning av lärarnas tjänstgöringsskyldig
Bihang

lill riksdagens ''protokoll 19//0. 1 sami. Nr 154.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

82 Kungl. Maj:ts proposition Nr lös
het

vid läroanstalter för blinda samt vårdanstalten i Lund icke skäligen

kunde förordas.

Statskontoret har lämnat vad sålunda anförts utan erinran.

Förslaget om beredande av extra ordinarie anställning åt en extra lärare

i kunskapsämne vid institutet för blinda å Tomteboda, vilket avstyrkts av

statskontoret, anser jag mig icke kunna nu förorda.

Vad överstyrelsen anfört rörande åtgärder i besparingssyfte beträffande

förevarande anslag och anslaget till avlöningar vid vårdanstalten i Lund

synes mig ådagalägga, att dylika åtgärder icke böra för närvarande sättas

i fråga.

Till följd av den av mig i det föregående förordade löneregleringen för

vårdare och tjänstepersonal bör i avlöningsstaten uppföras en särskild

anslagspost, avsedd för bestridande av löneutgifter för sådan personal. Mot

överstyrelsens förslag i detta hänseende, för vilket tidigare redogjorts, har

jag intet att erinra. Posten torde förty böra benämnas Avlöningar till vårdare

och tjänstepersonal samt uppdelas i två delposter, den ena, Grundavlöningar

m. m., uppförd med 83,300 kronor och den andra, Avlöningsförhöjningar

m. m., uppförd med 7,800 kronor. Lämpligen böra båda de ifrågavarande

posterna anvisas förslagsvis men grundavlöningsposten maximeras

av Kungl. Majit. I samband härmed bör den under anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal uppförda delposten till grundavlöningar

m. m. minskas med 4,900 kronor till (16,520 — 4,900 =) 11,620

kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg bör på grund av ändrade indexförhållanden

höjas med 7,900 kronor till (15,800 -f- 7,900 =) 23,700 kronor. Å andra

sidan bör av skäl, som chefen för finansdepartementet i annat sammanhang

berört, anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat

sänkas med enahanda belopp till (245,200 — 7,900 =) 237,300 kronor. Vid

beräkningen av posten bör emellertid hänsyn jämväl tagas till förutberörda

löneklassuppflyttning för de kvinnliga lärarna, vilken synes medföra en

höjning med omkring 6,200 kronor till 243,500 kronor.

Förevarande anslag, nu uppfört med 282,400 kronor, bör alltså, vid bifall

till vad jag föreslagit, uppföras med (282,400 + 83,300 -f 7,800 —

— 4,900 + 6,200 =) 374,800 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med

92,400 kronor.

12. Förslagsanslaget till Läroanstalter för blinda: Omkostnader.

Av det föregående framgår vilka ändringar som vid bifall till den ifrågasatta

löneregleringen för vårdare och tjänstepersonal böra vidtagas i den

för läroanstalterna för blinda gällande omkostnadsstaten. I anslagsäskan
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

dena för ifrågavarande läroanstalter ha därutöver av skolöverstyrelsen ifrågasatts

vissa ändringar i övrigt. Sålunda har anslagsposten till kosthållet

uppräknats bland annat på grund av stigande priser. För hantverksskolan i

Kristinehamn har beräknats en höjning av posten till övriga expenser med

1,700 kronor, av vilket belopp 700 kronor skulle användas till inköp av fem

punktskriftmaskiner å 140 kronor. Skolans punktskriftmaskiner vore nästan

fullständigt utslitna. Posterna ha i övrigt i vissa fall anpassats efter medelsåtgången

under de senare budgetåren.

Sammanfattningsvis innebära överstyrelsens beräkningar av anslagsbehovet

till omkostnader följande förändringar i jämförelse med innevarande

budgetår:

Budgetåret

Budgetåret

1939 40

1940/41

Utgifter.

1. Expenser, förslagsvis........................

64,550

65,300

2. Övriga utgifter:

a. Undervisnings- och arbetsmateriel, förslagsvis........

15,500

15,500

b. Kosthållet, förslagsvis.....................

55,000

60,700

c. Beklädnad för elever vid institutet och förskolan för blinda

å Tomteboda, förslagsvis....................

16,500

16,500

d. Utrustningsbidrag till avgående elever, förslagsvis.....

7,500

8,500

e. Läkare och sjukvård, förslagsvis..............

8,600

8,600

f. Vårdare och tjänstepersonal, förslagsvis...........

26,950

—

g. Utackorderingsbidrag till elever vid hantverksskolan i

Kristinehamn för blinda män, förslagsvis..........

20,300

19,500

h. Utgifter för från institutet och förskolan för blinda å Tomte-

boda till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män

dimitterade elever, förslagsvis.................

16,000

16,000

Summa utgifter kronor

230,900

210,600

Inkomster.

1. Elevavgifter.............................

6,350

6,900

2. Ersättning för värme, elektrisk ström, städning, tvätt m. m.

1,250

3,550

3. Försäljning av slöjdalster m. m..................

9,500

9,500

4. Kostersättning ra. m........................

6,300

26,550

5. Nettoinkomst av affärsverksamheten vid hantverksskolan i

Kristinehamn för blinda män...................

7,000

6,500

Summa inkomster kronor

30,400

53,000

Nettoutgift kronor

200,500

157,600

Statslcontoret har ifrågasatt, huruvida icke medel för inköp av punktskriftmaskinerna

vid hantverksskolan i Kristinehamn rätteligen borde utgå

från den under omkostnadsstaten uppförda delposten till undervisningsoch

arbetsmateriel. Några ytterligare medel till övriga expenser ansåge

sig statskontoret med hänsyn till det ekonomiska läget icke böra tillstyrka.

Posten torde böra beräknas till samma belopp som under föregående budgetår.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Departe
mentschefen.

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

Skolöverstyrelsens förslag innebär i förhållande till nu utgående anslag

en minskning med (200,500 — 157,600 =) 42,900 kronor. Till övervägande

delen föranledas de föreslagna förändringarna av den av mig i princip förordade

löneregleringen för vårdare och tjänstepersonal. Mot överstyrelsens

beräkningar har jag icke funnit anledning till annan erinran än att de för

övriga expenser avsedda medlen, tillhopa omkring 32,000 kronor, samt anslagsmedlen

för undervisnings- och arbetsmateriel, 15,500 kronor, av besparingsskäl

torde böra nedsättas med tillhopa omkring 5,000 kronor. Vad av

statskontoret anförts lärer böra beaktas vid anslagsfördelningen. Jag beräknar

alltså förevarande anslag till (157,600 — 5,000 =) 152,600 kronor,

vilket innebär en anslagsminskning med 47,900 kronor.

13. Förslagsanslaget till Vårdanstalten i Lund för blinda nied

komplicerat lyte: Avlöningar.

Beträffande storleken av de nu utgående anslagen till förevarande vårdanstalt

hänvisas till redogörelsen under punkten 11.

Anstaltens styrelse har hemställt, att maskinistbefattningen vid anstalten

måtte uppflyttas från lönegraden A 8 till A 10 och de båda vaktmästarbefattningarna

från A 6 till A 7 samt att eldarbefattningen, som nu är extra

ordinarie, måtte göras till ordinarie med placering i lönegraden A 5. Inspektören

för blindundervisningen och överstyrelsen ha tillstyrkt styrelsens förslag

beträffande maskinistbefattningen, vilket i särskild framställning understötts

av civilförvaltningens personalförbund, men avstyrkt förslaget i

vad det avser de båda vaktmästarna och eldaren.

Då frågan örn lönegradsplacering av samtliga här ifrågavarande befattningshavare

varit under omprövning så sent som vid 1939 års riksdag och

några på förevarande fråga inverkande förhållanden utöver dem, som vid

frågans förutvarande prövning varit kända, icke tillkommit, har statskontoret

ansett sig icke kunna tillstyrka vad styrelsen sålunda hemställt.

På av statskontoret anförda skäl finner jag mig böra avstyrka det föreliggande

förslaget om förbättrad löneställning åt maskinisten och viss vaktmästarpersonal.

Vid bifall till överstyrelsens av mig i det föregående i princip förordade

förslag om lönereglering för vårdare och ekonomipersonal vid vårdanstalten

böra, på sätt överstyrelsen med tillstyrkan av statskontoret och riksräkenskapsverket

föreslagit, löneutgifterna för nämnda personal uppföras

under en särskild anslagspost, vilken torde böra benämnas Avlöningar till

vårdare och ekonomipersonal och uppdelas på två delposter, den ena avseende

grundavlöningar m. m. och uppförd med 96,000 kronor och den andra

avseende avlöningsförhöjningar m. m. och upptagen med 8,000 kronor. I

likhet med motsvarande poster i avlöningsstaten för läroanstalterna för

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition Nr 154• 85

blinda torde berörda poster böra betecknas förslagsvis men maximeras av

Kungl. Majit.

Vidare bör anslagsposten till rörligt tillägg, nu uppförd med 5,500 kronor,

höjas på grund av ändrade indexförhållanden med 2,700 kronor till 8,200

kronor. Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat bör

uppföras med i runt tal 67,000 kronor, vilket innebär en minskning med

11,200 kronor. Härvid har beaktats, dels att medel ej böra beräknas till en

av de å personalförteckningen uppförda tjänsterna som lärarinna i kvinnlig

slöjd, vilken tills vidare skall hållas obesatt, dels att kvinnliga lärare

enligt gällande bestämmelser från och med den 1 juli 1940 äga rätt att

åtnjuta lön enligt den näst högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad,

dels ock vad chefen för finansdepartementet vid anmälan av årets

statsverksproposition anfört rörande beräkning av avlöningsanslag.

I övrigt ifrågasätter jag icke några förändringar beträffande förevarande

anslag, vilket alltså för nästa budgetår bör höjas med (96,000 -j- 8,000 -f-f-

2,700 — 11,200 =) 95,500 kronor till 194,200 kronor.

14. Förslagsanslaget till Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte: Omkostnader.

I det föregående har framhållits, att det av mig i princip förordade förslaget

om lönereglering för vårdare och ekonomipersonal skulle medföra en

minskning av nu utgående anslag till omkostnader vid vårdanstalten

med 72,500 kronor till (155,700 — 72,500 =) 83,200 kronor. Skolöverstyrelsen

har emellertid hemställt örn anvisande för ändamålet av 84,700

kronor i enlighet med följande sammanställning:

Nuvarande

Beräknade

belopp

belopp

kronor

kronor

Utgifter:

1. Expenser, förslagsvis........................

41,900

41,900

2. Övriga utgifter:

a. Undervisnings- och arbetsmateriel, förslagsvis........

6,500

6,500

b. Kosthållet, förslagsvis.....................

54,800

56,200

c. Beklädnad, förslagsvis.....................

8,000

8,000

d. Läkare och sjukvård, förslagsvis...............

7,000

7,500

e. Vårdar- och ekonomipersonal, förslagsvis...........

50,000

—

Summa utgifter kronor

168,200

120,100

Särskilda uppbördsmedel:

1. Ersättning för värme och elektrisk ström jämte återbäring

till vårdanstalten av rabatt å elektrisk ström (m. m.) ....

1,600

3,300

2. Försäljning av slöjdalster.....................

6,000

6,000

3. Kostersättning...........................

4,500

24,200

4. Ersättning för städning (och tvätt)...............

400

1,900

Summa särskilda uppbördsmedel kronor

12,600

35,400

Nettoutgift kronor

155,700

84,700

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Departemei)

tschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

De utgiftsökningar, som föreslås utöver dem, vilka föranledas av nämnda

lönereglering, avse höjning med 1,000 kronor av utgifterna för kosthållet och

med 500 kronor av utgifterna för läkare och sjukvård. Överstyrelsen

har tillstyrkt höjningarna under åberopande av medelsåtgången.

Överstyrelsens anslagsberäkningar ha icke givit mig anledning till annan

erinran än att jag i besparingssyfte föreslår en sänkning av de för övriga

expenser avsedda medlen, 18,900 kronor, och anslagsmedlen till undervisnings-

och arbetsmateriel, 6,500 kronor, med tillhopa 1,500 kronor. Jag

förordar sålunda, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres

med (84,700 — 1,500 =) 83,200 kronor.

15. Förslagsanslaget till Dövstumskolorna: Avlöningar.

Förslagsanslaget till läroanstalter för dövstumma: Avlöningar är nu uppfört

med 1,119,500 kronor samt disponeras enligt personalförteckning och

avlöningsstat, införda å sid. 535 f. i statsliggaren för budgetåret 1939/40.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en anslagshöjning

med 149,125 kronor. Överstyrelsen förordar anställande av ett ordinarie

skriv- och bokföringsbiträde i lönegrad All vid dövstumskolan i Vänersborg

samt en ordinarie vaktmästare i lönegrad A 6 vid vardera av dövstumskolorna

i Vänersborg och Växjö. Vissa arvoden anses böra höjas.

Till följd av tillkomsten av kollektivavtal för vårdar- och tjänstepersonalen

föreslås, att lönerna till denna personal beräknas till högre belopp

och uppföras såsom en särskild anslagspost, i samband varmed delposten

till grundavlöningar m. m. till icke-ordinarie personal skulle minskas. Lärjungantalet

beräknas under läsåret 1940/41 bli i det närmaste lika stort

som under innevarande läsår.

Av överstyrelsens skrivelse inhämtas beträffande framställningen örn

höjda arvoden bland annat följande:

Arvodena till läkare vid skolorna å Broby och i Gävle borde höjas från

respektive 400 kronor till 650 kronor och 1,000 kronor till 1,200 kronor.

Vid skolan å Broby komme lärjungantalet att ökas från 26 till 40. Den

för Gävle begärda höjningen motiverades med att en icke obetydlig personal

genom kollektivavtalet komme att åtnjuta fri läkarvård av skolans

läkare.

Det till skolan i Vänersborg för budgetåren 1938/39 och 1939/40 utgående

anslaget till arvode åt tandläkare, 600 kronor, utgjorde samma

belopp, som landstingen tidigare beviljat till tandvård vid den egentliga

dövstumskolan. Då det visat sig omöjligt att få någon tandläkare att

för detta belopp åtaga sig tandvården vid båda skolorna, borde arvodet

höjas till 1,200 kronor. Till skolan i Örebro hade för innevarande budgetår

anvisats arvode åt tandläkare med 800 kronor. Då det icke vore möjligt

att för detta belopp bereda eleverna ordentlig tandvård, hade sty
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 15/

87

reisen vänt sig till Örebro tandläkarförenings poliklinik, som förklarat

sig villig att lämna den för skolans elever erforderliga tandvården mot

samma taxa, som tillämpades vid klinikens skoltandvård. Arvodet borde

därför höjas till 2,000 kronor. I Växjö hade kostnaden för tandvården

vid skolan under budgetåret 1938/39 uppgått till 526 kronor för 25 elever,

varför överstyrelsen ansåge sig böra beräkna minst 1,000 kronor för 75

elever under budgetåret 1940/41. Motsvarande arvode vid skolan å Broby,

gård borde höjas från 300 kronor till 500 kronor.

Till arvode till skriv- och bokföringshjälp vid skolan i Växjö hade för

innevarande budgetår anvisats 1,000 kronor. Då elevantalet komme att

kraftigt utökas, borde arvodet höjas till 1,750 kronor.

Överstyrelsen hemställde vidare, att arvode med 350 kronor måtte beviljas

för anordnande av undervisning i trädgårdsskötsel vid Växjöskolan

samt att arvodena för särskild undervisning vid dövstumlärarseminariet

måtte höjas med 200 kronor till 500 kronor.

Rörande omförmälda kollektivavtal för vårdar- och tjänstepersonalen

m. m. yttrar överstyrelsen:

Under innevarande budgetår utginge avlöningar till dylik personal ur

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Då avlöningarna för vårdar- och tjänstepersonal och arbetsförhållandena

i övrigt vid dövstumskolorna ej ansetts tillfredsställande, hade civilförvaltningens

personalförbund, till vilken denna personal vore ansluten, hemställt

om kollektivavtal. I anledning härav hade förslag till sådant upprättats

av överstyrelsen i samarbete med nämnda förbund. Genom tillämpningen

av detta kollektivavtal skulle kostnaderna för denna personal komma att

ökas dels på grund av vederbörande befattningshavares placering i vissa

lönegrupper, dels till följd av att ett större antal befattningshavare än de

för närvarande anställda bleve erforderliga, då en reglering av arbetstiden

genomförts, dels ock på grund av övertids- och vikariatsersättningar, läkaroch

sjukvårdskostnader, begravningshjälp m. m. Då avtalet beräknades

komma att tillämpas från och med den 1 juli 1939, hade överstyrelsen

hemställt örn ett tilläggsanslag för budgetåret 1939/40 å 80,000 kronor.

Då överstyrelsen vore tveksam om lämpligheten att å samma delpost

redovisa avlöningar till personal med löner enligt kollektivavtal och till

personal med enligt avlöningsreglemente reglerade löner, föresloge överstyrelsen,

att medel till vårdare och tjänstepersonal m. fl. vid läroanstalter

för dövstumma upptoges under en särskild anslagspost. Denna syntes

lämpligen böra uppföras med ett förslagsvis beräknat belopp, vilket ej

borde utan Kungl. Maj:ts medgivande få överskridas.

Vid beräkningen av anslagsbehovet för den av kollektivavtalet berörda

personalen under budgetåret 1940/41 hade överstyrelsen räknat med följande

befattningshavare:

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Kungl. Majlis proposition Nr 154-

Befattningshavare

Samtliga

Broby

Gävle

Härnö-

sand

Lund

Manilla

Väners-

borg

Växjö

Örebro

Värmeledningsskötare, tillika

reparatör.............

3

1

1

1

Eldare ...........

5

—

1

1

—

1

2

—

—

Trädgårdsbiträde...........

1

—

1‘)

—

—

—

—

—

—

Gårdskarl.........

5

—

—

1

1

1

1

1

—

Vårdarinna............

26

—

5

4

3

4

8

2

—

l:a kokerska............

5

1

—

1

1

1

1

—

—

Kokerska.............

7

1

2

1

—

1

1

1

—

Sömmerska..............

6

1

1

—

—

1

2

—

1

Tvättföreståndarinna........

3

—

—

—

—

1

1

1

—

Bagerska..............

2

—

—

—

—

—

1

1

—

Tvätterska..............

11

1

2

1

2

2

3

—

—

Städerska.............

18

1

5

2

2

3

4

—

1

Biträde ...............

24

1

3

5

2

5

6

2

—

Summa

116

6

21

16

12

21

30

8

2

För dessa befattningshavare skulle avlöningsförmånerna efter den i kollektivavtalet

intagna löneplanen uppgå till ett belopp av 241,382 kronor. I

detta belopp inginge vissa naturaförmåner, såsom bostad, kost och tvätt,

beräknade till ett belopp av 74,341 kronor 75 öre. Genom kollektivavtalets

tillämpning uppkomme dessutom vissa kostnader för övertids- och vikariatsersättningar,

läkare och sjukvård, begravningshjälp m. m. Dessa beräknades

uppgå till 13,281 kronor 50 öre. Anslag ur denna post borde

beviljas av överstyrelsen efter framställning av vederbörande dövstumskolstyrelse.

Under anslagsposten till tjänstepersonal syntes även böra upptagas kostnaderna

för arvoden till viss personal, som icke berördes av kollektivavtalet.

Till denna kategori hörde en del av Brobypersonalen, såsom husmoder,

rättare, ladugårdsförman och trädgårdsmästare samt en husfader i Vänersborg

och tre portvakter, en vid skolan å Manilla och en vid vardera av

skolorna i Vänersborg. Vid skolan i Broby borde dessutom med hänsyn

till det utökade lärjungantalet få nyanställas en slöjdare och smed. Kostnaderna

för denna personal beräknade överstyrelsen till 11,780 kronor.

Därest överstyrelsens förslag vunne bifall, skulle sammanlagda kostnaden

under anslagsposten avlöningar till vårdar- och tjänstepersonal m. fl.

uppgå till (241,382 + 13,281: 50 + 11,780 =) 266,443 kronor 50 öre.

Vid bifall till överstyrelsens sistberörda förslag kunde delposten till

gundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal, nu 256,000 kronor,

minskas. I fråga om beräkningen av denna post inhämtas av överstyrelsens

skrivelse följande:

'') Under sex månader.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. May.ts ''proposition Nr 154-

I barndomsskolorna komme inga nya elever att intagas höstterminen

1940, medan ett femtiotal elever komme att överföras till fortsättningsskolorna.

På grund av denna förskjutning syntes de nuvarande tre extra

lärartjänsterna i kunskapsämnen kunna indragas. I stället erfordrades nya

extra arbetslärare, nämligen två i Gävle och en i Växjö. Vid sistnämnda

skola behövdes därjämte en extra skolkökslärarinnetjänst. Antalet timlärartimmar

beräknades komma att ökas med 20, beroende på att hänsyn tagits

till de ändrade bestämmelser rörande lärjungarnas fördelning i undervisningsgrupper,

som den blivande stadgan för statens läroanstalter för dövstumma

väntades komma att innehålla. Vid bifall till överstyrelsens förslag

syntes delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie

personal böra beräknas till 124,000 kronor.

Riksi''äkenskapsverket har tillstyrkt överstyrelsens förslag om uppförande

i avlöningsstaten av en särskild anslagspost för avlöningar till vårdaroch

tjänstepersonal.

Statskontoret, som förklarat sig icke ha något att i princip erinra mot

sistnämnda förslag, har avstyrkt överstyrelsens hemställan om inrättande

av nya ordinarie tjänster, anvisande av arvode för undervisning i trädgårdsskötsel

vid Växjöskolan och höjning av arvodena för särskild undervisning

vid dövstumlärarseminariet. Ämbetsverket har därjämte anfört bland annat

följande:

Mot de föreslagna höjningarna av läkararvodena vid skolorna å Broby

och i Gävle hade statskontoret icke något att erinra. Det kunde ifrågasättas,

huruvida icke det till läkararvoden vid skolan å Manilla anvisade

beloppet å 3,000 kronor borde kunna nedsättas så mycket, att den sammanlagda

kostnaden för läkarvård bleve oförändrad. Vissa höjningar av arvodena

till tandläkare syntes påkallade. Emellertid torde de förordade arvodesökningarna

för skolorna å Broby, i Vänersborg, Örebro och Växjö kunna

något begränsas, förslagsvis så, att arvodena bestämdes till respektive 400

kronor, 1,000 kronor, 1,200 kronor och 750 kronor. Då tandvården vid

skolorna i Örebro och Växjö icke handhades av viss mot arvode anställd

tandläkare utan tillgodosåges genom anlitande av kliniker, syntes för dessa

skolor erforderliga medel böra upptagas å omkostnadsstaten under posten

sjukvård, tandvård och bad. Höjningen av arvodet till skriv- och bokföringshjälp

m. m. vid skolan i Växjö torde kunna begränsas till 500

kronor och posten således upptagas till 1,500 kronor.

Statskontoret ifrågasatte vidare, örn icke åtgärder kunde vidtagas för

minskning av den icke-ordinarie personalen till vad som kunde anses oundgängligen

erforderligt.

Med anledning av sistnämnda uttalande har skolöverstyrelsen anfört i

huvudsak följande:

De föreslagna två extra arbetslärartjänsterna vid fortsättningsskolan i

Gävle syntes möjligen kunna inbesparas genom att eleverna liksom hittills

undervisades av arbetslärarna i specialskolan. Överstyrelsen funne det dock

skäligt, att de sistnämnda lärarna, vilka åtnjöte lön enligt 11 lönegraden,

erhölle någon ersättning för den utsträckta undervisningsskyldighet, som

med en sådan anordning pålades dem. För innevarande budgetår hade (iverstyrelsen

föreslagit övertidsersättning åt dessa lärare med 80 kronor för

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

varje full arbetsvecka, varmed tjänstgöringen överstege 39 veckor per

läsår.

Av de beräknade timlärartimmarna torde fem veckotimmar i hushållsgöromål,

avsedda för specialskolan i Gävle, kunna bortfalla.

Överstyrelsen kunde icke förorda reducering av vårdar- och tjänstepersonalen.

Behovet av dylik personal hade noga prövats. Den enda anordning,

som skulle kunna möjliggöra en minskning av denna personal, vore

att låta eleverna övertaga en del av dess arbete. Detta skulle dock vara

ytterst olämpligt, då barnen med undantag av de allra yngsta vore sysselsatta

med skolarbetet mer än åtta timmar örn dagen.

I ovannämnda departementspromemoria lia ifrågasatts ytterligare besparingsåtgärder

även beträffande dövstumskolornas avlöningsanslag. Härom

har skolöverstyrelsen anfört huvudsakligen följande:

Av de 58 ordinarie lärartjänster i kunskapsämne, som tilldelats dövstumskolorna,

hade 13 placerats vid dövstumskolan i Härnösand. Samtliga

13 hade varit besatta med ordinarie innehavare intill utgången av december

1939, då tvenne tjänster blivit lediga. De båda tjänsterna hade ännu

icke ledigförklarats utan uppehölles med extra befattningshavare. Vid

denna skola beräknades elevantalet nästa läsår bli kraftigt reducerat på

grund av att nyintagning av elever icke företoges, medan däremot en klass

avginge. Under innevarande läsår, då nyintagning skett, erfordrades 14

lärare (13 ordinarie och 1 extra), då däremot läsåret 1940/41 endast 11

lärare komme att behövas. Överstyrelsen hade haft för avsikt att senare hos

.Kungl. Majit hemställa, att de båda vakanta befattningarna icke skulle

behöva uppehållas under läsåret 1940/41. Därigenom kunde räknas

nied en besparing, motsvarande utgifterna för två ordinarie dövstumlärartjänster.

Vidare syntes en ordinarie lärartjänst i kunskapsämne vid dövstumskolan

1 Vänersborg, som tilldelats 10 dylika tjänster, kunna indragas från och med

nästa läsår. Genom sammanslagning av klassavdelningar erfordrades för

detta läsår endast 10 lärare mot förut beräknade 11. Då en lärare vid slutet

av vårterminen 1940 avginge med pension, syntes dennes tjänst kunna

indragas och ersättas med en nu befintlig extra ordinarie lärartjänst.

För budgetåret 1940/41 hade tidigare begärts 13 extra ordinarie lärartjänster

i kunskapsämne. Genom sammanslagning av klassavdelningar vid

dövstumskolorna i Gävle och Örebro torde detta antal kunna minskas med

2 tjänster.

Genom de ovan föreslagna indragningarna skulle sålunda antalet lärartjänster

i kunskapsämne vid dövstumsskolorna under budgetåret 1940/41

komma att uppgå till 55 ordinarie och 11 extra ordinarie i stället för tidigare

föreslagna 58 respektive 13.

Av övriga för ifrågavarande budgetår begärda lärartjänster vid dövstumskolorna

funne sig överstyrelsen icke kunna föreslå någon minskning.

Överstyrelsen ville emellertid i anslutning härtill framhålla, att överstyrelsen

såsom bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

uppförda dövstumlärare äskat ett belopp av 12,700 kronor för budgetåret

1940/41. Anslagsäskandet vore beroende därav, att två ordinarie lärare

vid före detta tredje dövstumskoldistriktet i Lund, Evert Lundberg och

Ebba Sjölin Borgström, vägrat övergå till statstjänst, ehuru de erbjudits

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Marits ''proposition Nr 154-

tjänstgöring vid upptagningsskolan i Lund. Överstyrelsen ifrågasatte, huruvida

icke under nuvarande ekonomiska situation åtgärd borde vidtagas i

syfte att hindra ifrågavarande båda lärare från att uppbära lön utan arbete.

Överstyrelsen kunde såsom eventuellt möjlig utväg i denna riktning ifrågasätta

förslag från Kungl. Majtts sida till 1940 års riksdag att ställa två

av lärartjänsterna vid upptagningsskolan i Lund till Malmöhus läns landstings

förfogande. Örn så skedde kunde landstinget omedelbart beordra de

båda nämnda lärarna till tjänsterna i fråga och därmed skulle ifrågavarande

anslagspost kunna inbesparas.

Beträffande statsbidrag till avlöning åt sistberörda två lärare må erinras

om att Kungl. Majit under punkten 174 i 1940 års åttonde huvudtitel föreslagit

riksdagen att såsom bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat

hos landsting uppförda dövstumlärare för budgetåret 1940/41 anvisa ett

förslagsanslag av 12,700 kronor. I fråga om nämnda statsbidrag har förekommit

bland annat följande:

Enligt lag den 31 maj 1889 voro landsting och stadsfullmäktige i de städer,

som icke deltaga i landsting, skyldiga att föranstalta örn undervisning

åt dövstumma barn. Landstingsområdena och städerna indelades i dövstumskoldistrikt.

Tredje distriktet, som hade en dövstumskola i Lund, omfattade

Kristianstads län, Malmöhus län, Malmö stad, Hälsingborgs stad

och Blekinge län. Enligt beslut vid 1938 års riksdag upphävdes nämnda

lag och staten övertog ansvaret för dövstumundervisningen. I anslutning

härtill övertog staten dövstumskolan i Lund. Vid statsövertagandet förutsattes,

att dövstumlärarna skulle finna det med sin fördel förenligt att

övergå i statstjänst. I varje fall åsyftades att skapa garantier för att lärarna

ej skulle lida minskning i sina löneförmåner på grund av övergång till statstjänst.

I händelse någon ordinarie lärare icke skulle komma att övergå till

tjänstgöring vid statlig dövstumskola utan uppföras å indragningsstat

hos något landsting, skulle statsbidrag utgå till lärarens avlöning i den

mån läraren på grund av anställningsvillkoren eller förhållandena i övrigt

kunde ifråga örn nämnda avlöning gentemot huvudmannen göra gällande

rättsligt grundade anspråk (jfr propositionen 212/1938, sid. 76 ff., och riksdagens

skrivelse 241/1938, sid. 11).

De ifrågavarande ordinarie lärarna vid tredje distriktets dövstumskola i

Lund, Evert Lundberg och Ebba Sjölin Borgström, antogos den 27 december

1929 respektive den 31 december 1930 av styrelsen för tredje dövstumskoldistriktet

till ordinarie lärare vid dövstumskolan i Lund med rättighet

att tillgodonjuta de löneförmåner, vilka utginge till lärare i bokliga ämnen

vid skolorna inom sagda distrikt, och med skyldighet att ställa sig noggrant

till efterrättelse såväl gällande författningar angående dövstumundervisningen

i riket sorn även det för skolorna antagna reglementet och de för

lärarpersonalen för det dåvarande eller framdeles utfärdade instruktioner.

Nämnda lärare förklarade sig icke vilja övergå till tjänstgöring vid statlig

dövstumskola, oaktat de erbjödos ali fortsätta sin tjänstgöring vid dövstumskolan

i Lund efter dennas förstatligande. De lia därför uppförts å indragningsstat

hos landstinget i Malmöhus län, varefter landstinget begärt

statsbidrag till deras avlöning. I ärendet hörda myndigheter lia ansett lärarna

kunna gentemot vederbörande landsting göra gällande rättsligt grun
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

92 Kungl. Maj:ts proposition Nr 15j.

dadé anspråk på hela deras kontanta grundlön, inklusive rörligt tillägg,

jämte vid tiden för överflyttningen intjänade ålderstillägg. Statsbidragskulle

utgå med belopp, motsvarande nämnda löneförmåner, vilka beräknats

till sammanlagt 12,700 kronor.

Statsutskottet vid 1939 års riksdag yttrade i sitt utlåtande nr 8 (sid. 118),

att utskottet hade den uppfattningen, att ifrågavarande två befattningshavares

handlingssätt måste betecknas såsom synnerligen anmärkningsvärt.

Varken deras ålder eller andra omständigheter torde enligt vad utredningen

i ärendet gåve vid handen lägga hinder i vägen för deras fortsatta lärarverksamhet.

Rörande orsaken till att de icke velat övergå till statstjänst ha Lundberg

och Ebba Sjölin Borgström i särskilda yttranden, vilka äro i huvudsak likalydande,

anfört bland annat: En övergång skulle i flera avseenden innebära

försämringar i jämförelse med de förmåner, som tillförsäkrats dem i

egenskap av lärare vid tredje dövstumskoldistriktets skola. Visserligen

skulle någon minskning i de direkta löneförmånerna ej åsamkas dem, men

garantier hade ej skapats för att de efter övergången finge behålla vissa

andra förmåner, som tillförsäkrats dem i landstingets tjänst men som antingen

icke alls eller också endast indirekt kunde rubriceras såsom löneförmåner.

Såsom exempel nämndes, att de statliga lärarna vöre underkastade

flyttningsskyldighet, att pensionsavgifterna skulle ökats utan motsvarande

verklig förbättring i pensionsförhållandena, att de enligt landstingets bestämmelser

ej behövde vidkännas löneavdrag under första månaden av

sjukledighet samt att det statliga dyrtidstillägget ej hade lika fast karaktär

som dem tillkommande rörligt tillägg. Vidare anfördes, att de statliga lärarnas

lönegradsplaeering framkallat besvikelse. Därjämte hade nedläggandet

av Råbylunds dövstumskola minskat möjligheterna till extra inkomster.

I tjänstgöringshänseende skulle den statliga tjänsten ha varit mindre fördelaktig

än den förutvarande.

Kungl. Maj:t har ännu icke meddelat beslut örn statsbidrag till Malmöhus

läns landsting för bestridande av de på nämnda båda lärare belöpande

lönekostnaderna. Enligt handlingarna i ärendet har landstinget förskotterat

lönerna från och med den 1 juli 1938, därvid utbetalats för senare halvåret

1938 och för år 1939 ett belopp av 18,013 kronor 95 öre förutom pensionsavgifter

med 1,234 kronor 50 öre.

Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott har icke funnit något vara

att från landstingets synpunkt erinra mot skolöverstyrelsens förenämnda

förslag under förutsättning, att staten komme att svara för de förpliktelser,

landstinget komme att åtaga sig gentemot lärarna.

Statskontoret har förklarat sig vilja livligt förorda nämnda förslag. Såvitt

statskontoret kunde finna, syntes förslaget innebära en framkomlig

utväg att bereda de två lärarna vid f. d. tredje dövstumdistriktet mot deras

löneförmåner svarande tjänstgöringsmöjligheter med bibehållande av anställningen

i landstingets tjänst.

Förslaget om inrättande av nya ordinarie tjänster kan jag icke nu tillstyrka.

Fastmer torde i enlighet med skolöverstyrelsens i yttrandet över de i

departementspromemorian framställda förslagen antalet ordinarie lärare i

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. May.ts proposition Nr 154.

kunskapsämne böra minskas med tre till 55, i följd varav anslagsposten

till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat bör minskas med kostnaden

för tre lärare i kunskapsämne, 21,500 kronor. Vidare lärer anslagsposten

böra minskas med avlöningen för en sjuksköterska, 3,000 kronor, enär sjuksköterske^

änsten vid fortsättningsskolan i Växjö, vilken tjänst enligt

Kungl. Maj:ts beslut den 9 februari 1940 icke skall uppehållas under innevarande

budgetår, i avbidan på utredning om befattningens indragning

eller omändring till sjukvårdsbiträdestjänst ej heller under nästa budgetår

torde komma att uppehållas. Innan sådan utredning verkställts, torde dock

nämnda sjuksköterskebefattning icke böra uteslutas ur personalförteckningen.

Överstyrelsen har ifrågasatt, örn icke två av lärartjänsterna vid dövstumskolan

i Lund kunde ställas till Malmöhus läns landstings förfogande

i syfte att bereda sysselsättning åt de två lärare, Evert Lundberg och Ebba

Sjölin Borgström, vilka icke velat övergå till statstjänst vid statens övertagande

av dövstumundervisningen utan nu åtnjuta lön å indragningsstat

hos landstinget. Detta förslag, som av landstinget lämnats utan erinran, synes

på av skolöverstyrelsen och statskontoret anförda skäl kunna biträdas.

Härvid förutsättes, att de båda ifrågavarande lärarna, med bibehållande av

sina nuvarande löne- och pensionsförmåner, erhålla en tjänstgöring av samma

omfattning och art, som ålegat dem i egenskap av lärare vid tredje

dövstumskoldistriktets skola. Deras löneförmåner torde böra fortfarande

bestridas av landstinget, som för ändamålet bör på avsett sätt erhålla

statsbidrag, att avföras från förutnämnda anslag å 12,700 kronor. Det torde

få ankomma på Kungl. Majit att, om riksdagen lämnar vad nu anförts

utan erinran, träffa erforderlig överenskommelse med landstinget och vidtaga

de åtgärder i övrigt, som erfordras för genomförande av överstyrelsens

förslag.

Därest nämnda anordning kommer till stånd, minskas belastningen å det

nu förevarande anslaget till avlöningar vid dövstumskolorna därigenom, att

två lärartjänster kunna indragas. Enligt vad från skolöverstyrelsen upplysts,

finnas för närvarande, utöver de förutnämnda, tre vakanta ordinarie

lärartjänster, som uppehållas av icke-ordinarie lärare. På närmare utredning

bör bero, vilka av de sistnämnda ordinarie och icke-ordinarie tjänsterna

som böra indragas. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela

jämväl de i detta avseende erforderliga bestämmelserna. Vid beräkningen

av förevarande anslag för budgetåret 1941/42 kan anslaget anpassas efter

den minskning i medelsåtgången, som härigenom ernås.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat borde således

för nästa budgetår uppföras med (745,600 — 21,500 — 3,000 =)

721,100 kronor. Emellertid bör anslagsposten i enlighet med de för beräkning

av avlöningsstater för nästa budgetår tillämpade principerna å ena

sidan minskas med belopp, motsvarande höjningen av det rörliga tillägget,

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition Nr löij.

och å andra sidan jämkas på grund av den förutnämnda löneklassuppflyttningen

för de kvinnliga lärarna. Enligt inom ecklesiastikdepartementet utförda

beräkningar bör posten med beaktande av vad sålunda anförts, uppskattas

till 680,000 kronor, vilket innebär en minskning av det för innevarande

budgetår anvisade beloppet med (745,600 — 680,000 =) 65,600

kronor.

Vad beträffar framställningen om höjning av vissa arvoden, förordar

jag, att läkararvodet vid skolan å Broby höjes från 400 till 650 kronor.

Däremot torde motsvarande arvode vid skolan i Gävle icke böra höjas,

enär kostnaderna för fri läkarvård åt genom omförmälda kollektivavtal

avlönad personal avses skola i annan ordning ersättas. Enligt vad jag inhämtat,

kunna de arvoden å vartdera 500 kronor, som utgå till ögon- och

öronläkare vid skolan å Manilla, indragas och kostnaden för denna sjukvård

i stället bestridas från vederbörande post i omkostnadsstaten med

omkring 500 kronor. I fråga om tandläkararvodena ansluter jag mig till

statskontorets förslag och förutsätter därför, att det till Vänersborgsskolan

anvisade beloppet, 600 kronor, höjes till 1,000 kronor samt att tandläkararvodet

vid Brobyskolan ökas från 300 kronor till 400 kronor. De belopp,

som erfordras för tandvården vid skolorna i Örebro och Växjö, nu beräknade

till sammanlagt 1,300 kronor, torde på av statskontoret anförda skäl böra

i fortsättningen bestridas från omkostnadsstaten. För detta ändamål ämnar

jag under nästföljande punkt i enlighet med statskontorets förslag

beräkna 1,950 kronor. I övrigt kan jag under nuvarande förhållanden icke

biträda de av överstyrelsen framställda förslagen rörande ändrad disposition

av den i avlöningsstaten upptagna posten till Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: Grundbelopp. Denna post,

nu 34,225 kronor, bör alltså minskas med 1,550 kronor till 32,675 kronor.

Efter förhandlingar mellan skolöverstyrelsen och civilförvaltningens personalförbund

angående arbets- och löneförhållandena för vårdar- och

tjänstepersonalen vid dövstu mskolorna har kollektivavtal ingåtts mellan

dövstumskolstyrelserna och personalförbundet med tillämpning från och

med den 1 juli 1939 till och med den 30 juni 1941. Överstyrelsen anhöll

sedermera örn anslag till bestridande av de härav föranledda merkostnaderna.

En reglering av förhallandena på detta område vore enligt överstyrelsen

i hög grad önskvärd. Såsom av handlingarna framgår, underställdes emellertid

ärendet Kungl. Maj:t under sådana former, att en förutsättningslös omprövning

icke var möjlig. På grund av vad i ärendet förekommit medgav

Kungl. Majit genom beslut den 29 september 1939, att den i avlöningsstaten

upptagna posten å 256,000 kronor till grundavlöningar till övrig icke-ordinarie

personal finge för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1939/40 överskridas

med högst 80,000 kronor. För ifrågavarande personal har överstyrelsen

beräknat avlöningskostnaden under nästa budgetår till 266,443 kronor

50 öre, däri inbegripen viss av kollektivavtalet icke berörd men till

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr lo 4-

samma kategori hänförlig personal. Då till grundavlöningar till icke-ordinarie

lärarpersonal enligt överstyrelsens tidigare beräkningar skulle erfordras

124,600 kronor, skulle alltså för bestridande av de personalutgifter, som

nu gäldas ur omförmälda post å 256,000 kronor till grundavlöningar m. m.

till övrig ieke-ordinarie personal, för nästa budgetår erfordras närmare

400,000 kronor.

Den ifrågasatta anslagsökningen innebär till en del icke någon verklig merkostnad

för statsverket utan en av övergång från netto- till bruttolön föranledd

överflyttning av utgifter från omkostnads- till avlöningsanslaget. Den

avsevärda utgiftsstegring, som likväl skulle äga rum, torde icke kunna undvikas.

Personalbehovet har ingående prövats och har på vissa håll ansetts

vara större än det nu beräknade. Jag har intet att erinra mot överstyrelsens

kalkyler rörande kostnaderna för vårdar- och tjänstepersonalen och föreslår i

likhet med statskontoret och riksräkenskapsverket, under åberopande av

vad i motsvarande hänseende i det föregående anförts beträffande läroanstalterna

för blinda, att dessa kostnader bestridas från en särskild anslagspost,

som lämpligen bör benämnas Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal

och uppföras med förslagsvis 267,000 kronor. I likhet med motsvarande

anslagspost i aviöningsstatén för blindanstalterna torde ifrågavarande

post böra uppdelas i två delposter, vilka jag i enlighet med av överstyrelsen

under hand lämnade uppgifter beräknar till 236,000 kronor för grundavlöningar

m. m. och 31,000 kronor för avlöningsförhöjningar m. m. Liksom

motsvarande poster i avlöningsstaten för läroanstalterna för blinda

torde nämnda båda delposter böra anvisas förslagsvis. Grundavlöningsposten

torde dock böra maximeras av Kungl. Maj:t. Till frågan om den

minskning av omkostnadsanslaget, som föranledes genom omförmälda kollektivavtal,

återkommer jag i det följande.

Kostnaderna för grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal

ha av överstyrelsen ursprungligen som nämnts beräknats till 124,600 kronor.

Sedermera har överstyrelsen dock förklarat, att denna post skulle

kunna minskas med ett belopp, motsvarande kostnaden för två extra arbetslärare

vid fortsättningsskolan i Gävle och fem timlärartimmar vid specialskolan

därstädes. I stället skulle viss övertidsersättning utgå till arbetslärarna

vid specialskolan. Frågan örn och i vad mån sådan ersättning bör

utgå torde få i vanlig ordning prövas av Kungl. Majit. Med hänsyn till vad

av överstyrelsen anförts torde nämnda belopp å 124,600 kronor kunna

minskas med 8,000 kronor. Vidare bör delposten i enlighet med överstyrelsens

senast avgivna förslag minskas med kostnaden för avlöning åt två

extra ordinarie lärare i kunskapsämne eller med 10,300 kronor. Då jag avstyrkt

överstyrelsens förslag örn inrättande av vissa nya ordinarie tjänster,

föreslår jag, att under förevarande delpost även för budgetåret 1940/41 beräknas

grundlön för ett extra ordinarie skriv- och bokföringsbiträde vid

skolan i Vänersborg, 3,348 kronor, och för en vaktmästare vid skolan i

Växjö, 2,000 kronor. T övrigt har jag intet att erinra mot överstyrelsens be
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Mårds proposition Nr 154.

räkningar av ifrågavarande delpost, som alltså bör uppföras med

(124,600 — 8,000 — 10,300 + 3,348 -f- 2,000 =) i runt tal 112,000 kronor.

Minskningen — 1^,000 kronor — i jämförelse med det för innevarande

budgetår anslagna beloppet hänför sig huvudsakligen till utbrytningen till

en särskild post av avlöningskostnaden för vårdar- och tjänstepersonalen.

För avlöning sförhöjning ar m. m. åt nu ifrågavarande personal lärer böra

uppföras ett belopp av 9,000 kronor, d. v. s. 1,000 kronor mindre än för innevarande

budgetår.

Med hänsyn till nu gällande bestämmelser torde för rörligt tillägg i stället

för det nu uppförda beloppet, 61,625 kronor, böra beräknas 75,000

kronor eller, för avrundning av avlöningsstatens slutsumma, 74,275 kronor,

innebärande en anslagsökning med 12,650 kronor.

I övrigt ifrågasätter jag icke någon ändring i den nu gällande avlöningsstaten.

Anslaget torde således för nästa budgetår böra höjas med

(— 65,600 — 1,550 + 267,000 — 144,000 — 1,000 + 12,650 =) 67,500 kronor

till (1,119,500 + 67,500 =) 1,187,000 kronor.

16. Förslagsanslaget till Dövstumskolorna:

Omkostnader.

Detta anslag är nu uppfört med 543,000 kronor. Anslagsdispositionen

framgår av sid. 536 f. i statsliggaren för budgetåret 1939/40.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa budgetår måtte

höjas med 52,000 kronor. Överstyrelsen har anfört, att enligt det under

nästföregående punkt omnämnda kollektivavtalet för vårdar- och tjänstepersonalen

vid dövstumskolorna denna personal, som tidigare åtnjutit vissa

naturaförmåner, såsom fri bostad, kost m. m., skulle betala ersättning därför.

Av ersättningen för bostad skulle den del, som avsåge rena bostadsvärdet,

inlevereras till byggnadsstyrelsen och sålunda icke redovisas å omkostnadsstaten,

medan ersättning för värme och lyse borde uppföras såsom

inkomst å denna stat. Ersättning för tvätt och kost borde även redovisas

såsom inkomst å omkostnadsstaten. Över skolöverstyrelsens framställning

har statskontoret avgivit utlåtande, därvid statskontoret med hänsyn till

krisläget föreslagit vissa besparingar. Med anledning av vad statskontoret

anfört har överstyrelsen avgivit utlåtande, däri överstyrelsen förklarat sig

med hänsyn till det statsfinansiella läget på de flesta punkter intet ha att

erinra mot de av statskontoret föreslagna besparingarna. I fråga om vissa

utgiftsposter har överstyrelsen särskilt yttrat sig, varför redogörelse lämnas

i det följande.

I fråga om de av överstyrelsen beträffande de särskilda posterna i omkostnadsstaten

föreslagna beloppen och de belopp, varom jag i det följande

kommer att hemställa, torde få hänvisas till följande uppställning:

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 154-

97

Av skol

För

budgetåret

1989/40

anvisat

överstyrel- sen lör

budgetåret

1940/41

ursprung-

Av departe- mentsche- fen för

budgetåret

1940/41

Utgifter:

belopp

ligen

föreslaget

belopp

föreslaget

belopp

1. Expenser:

Kronor.

Kronor.

Kronor.

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis........

87,950

91,150

90,000

b. Övriga expenser....................

14,700

14,100

12,000

2. Övriga utgifter:

a. Undervisnings- och arbetsmateriel, förslagsvis . .

53,200

63,700

50,000

b. Inventarier och maskiner..............

22,040

47,640

10,000

c. Tvätt och renhållning, förslagsvis.........

17,200

18,700

18,200

d. Sjukvård och tandvård samt bad .........

13,650

14,950

15,900

e. Kosthåll, förslagsvis..................

195,500

211,770

211,700

f. Utaekordering av elever, förslagsvis........

99,560

99,260

99,300

g. Beklädnad för elever, förslagsvis..........

62,000

61,520

55,000

h. Flitpengar åt fortsättningsskolelever, förslagsvis

8,300

12,960

11,000

i. Parkers underhåll!...................

3,000

3,000

1,500

j. Körslor vid dövstumskolan å Manilla ......

600

—

—

k. Bibliotek........................

—

2,550

1,300

1. Livränta åt förra ägarinnan av Broby gård . . .

2,000

2,000

2,000

m. Örn- och tillbvggnad å Broby gård........

—

62,000

—

3. Reseersättningar, förslagsvis..............

7,000

7,000

7,000

Säger

587,300

712,300

584,900

Särskilda uppbördsmedel:

1. Ersättning för värme och lyse i tjänstebostäder . .

—

7,590

7,600

2. Ersättning för tvätt åt personal............

—

3,255

3,300

3. Ersättning för kost åt personal............

—

59,488

60,000

4. Från fortsättningsskolan i Vänersborg försålda

arbeten...........................

37,800

41,500

41,500

5. Nettoinkomst från lantbruket och trädgården vid

fortsättningsskolan å Broby..............

6,500

6,500

6,500

Summa

44,300

118,333

118,900

Nettoutgift kronor 543,000

eller avrundat.......

593,967

595,000

466,000

Av myndigheternas yttranden må återgivas följande:

Bränsle, lyse och vatten. Då de planerade ombyggnads- och

reparationsarbetena vid dövstumskolan i Örebro kunde väntas vara slutförda

vid början av höstterminen 1940, anser överstyrelsen en ökning av

utgifterna under denna post med 1,000 kronor till 5,500 kronor komma att

äga rum. Vidare föreslår överstyrelsen höjning av utgiftsposten för skolan

i Vänersborg, där bostad för ett 50-tal elever måste hyras utanför skolan,

med 2,200 kronor till 19,950 kronor. Statskontoret ifrågasätter beträffande

sistnämnda skola, om icke med hänsyn till tidigare belastning anslaget till

skolan kan bestämmas till allenast 18,500 kronor.

Övriga expenser. Den nu såsom en särskild utgiftspost upptagna

kostnaden för körslor vid Manillaskolan å 600 kronor har överstyrelsen inräknat

i förevarande post. Å andra sidan har överstyrelsen överfört inalles

2,550 kronor, som nu av posten till övriga expenser utgå till biblioteksändamål,

till en särskild post för bibliotek. Statskontoret bär särskilt framhållit,

att vid anslagsberäkningen hänsyn borde tagas till överföringen av

expenskostnader till sistnämnda post.

Bihang till riksdagen.v protokoll 19j0, 1 sami. Nr lod.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

98 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1Ö4-

Undervisnings- och arbetsmateriel. De ökningar, som begärts

i fråga om denna post, bero enligt överstyrelsen på att lärjungantalet

ökats eller beräknas komma att ökas och på att anskaffningen av dylik

materiel under åren före skolornas förstatligande i viss mån försummats.

Statskontoret föreslår vissa minskningar.

Inventarier och maskiner. Överstyrelsen anför, att Manillaskolans

inventarier äro starkt förslitna och föga tidsenliga. För dövstumlärarseminariet

begäres ett engångsanslag å 2,500 kronor för inköp av

audiometer, elektrisk hörapparat samt diverse instrument för upptagande

och registrering av ton- och språkljudvibrationer. Gävleskolans gymnastiksal

uppgives vara i trängande behov av reparation. Vid samma skola behövas

symaskiner m. m. Ökning av elevantalet vid skolan i Växjö anses

böra medföra höjning av anslaget till denna skola. Styrelsen för Örebroskolan

har uppgivit, att på grund av förslitning o. d. en effektiv nyanskaffning

av skolmöbler samt maskiner och övriga redskap behöves. Överstyrelsen

tillstyrker för detta ändamål och för anskaffning av en radioanläggning

med hörselförstärkare en höjning av skolans anslag med 18,200 kronor

till 21,000 kronor. Statskontoret anser de av överstyrelsen förordade

beloppen kunna sänkas beträffande flertalet skolor. Vied anledning av ett

uttalande av statskontoret har överstyrelsen sedermera förordat minskning

av det för Örebroskolan beräknade beloppet med 10,000 kronor.

Sjukvård, tandvård och bad. Statskontoret anser, att de av

överstyrelsen för skolorna i Gävle och Härnösand upptagna beloppen böra

minskas med tillhopa 1,500 kronor. Å andra sidan böra anslagen till skolorna

i Växjö och Örebro i enlighet med statskontorets under nästföregående

punkt återgivna hemställan ökas med vissa kostnader för tandvård,

tillhopa 1,950 kronor. Förevarande post skulle alltså minskas med 450

kronor i förhållande till överstyrelsens kalkyler.

Kosthåll. Överstyrelsen framhåller, att livsmedelskostnaderna under

det gångna året stegrats. Enligt förutnämnda kollektivavtal skall vårdar-

och tjänstepersonalen såsom ersättning för kost vidkännas löneavdrag

med belopp, varierande mellan kronor 1: 10 och 1: 50 per dag. Statskontoret

ifrågasätter, om icke — i likhet med vad som föreskrivits i fråga om

vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte — en bestämmelse

bör meddelas, att skolorna för kosthållet icke skola få använda större belopp

än som motsvarar inflytande inkomster av kostersättning med tilllägg

av det för kosthåll till eleverna beräknade beloppet.

Flitpengar åt fortsättningss kolelev er. Statskontoret

föreslår, att det av överstyrelsen beräknade beloppet minskas med 1,960

kronor.

Bibliotek. Ehuru lämplig boksamling kan beredas skolorna genom

medel från posten till expenser, anser överstyrelsen en särskild post för

ändamålet böra upptagas, då den blivande stadgan för dövstumskolorna

väntades komma att innehålla en föreskrift, att bibliotek bör finnas vid

varje läroanstalt. Statskontoret förordar någon reduktion av denna post.

Ökningen för nästa budgetår av de i omkostnadsstaten upptagna utgifterna

skulle, frånsett kostnaden för byggnadsarbeten å Broby gård, enligt

överstyrelsens ursprungliga beräkning utgöra 63,000 kronor. Att det för

nämnda budgetår erforderliga anslaget icke beräknats till ett i motsvarande

grad höjt belopp beror på att ersättning för vissa vårdar- och tjänsteper
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

sonalen tillkommande naturaförmåner hädanefter på grund av den under

nästföregående punkt omförmälda löneregleringen för denna personal skall

redovisas såsom inkomst å omkostnadsstaten. Den härigenom uppstående

minskade belastningen å förevarande anslag motsvaras av en ökning av

dövstumskolornas avlöningsanslag.

Vad beträffar beräkningen av de olika utgiftsposterna må följande anföras:
Då

byggnadsarbetena vid dövstumskolan i Örebro torde komma att utföras

under de förutsättningar, som gälla för anslag å beredskapsstat, synas

arbetena icke kunna beräknas vara slutförda inom den tid, som av överstyrelsen

angivits. Det av överstyrelsen till bränsle, lyse och vatten beräknade

beloppet torde på grund härav kunna minskas med 1,000 kronor och

nämnda belopp bestämmas till i runt tal 90,000 kronor.

Posten till övriga expenser bör — liksom motsvarande medel till andra

statliga anstalter — minskas med omkring 10 procent. Med beaktande härutöver

av vad av statskontoret yttrats lärer nämnda post böra uppskattas

till 12,000 kronor. Under nuvarande statsfinansiella förhållanden bör anskaffning

av undervisnings- och arbetsmateriel ske med största återhållsamhet.

För ändamålet torde för nästa budgetår böra trots eventuella prisförhöjningar

beräknas endast 50,000 kronor.

Av samma skäl föreslår jag, att för inventarier och maskiner avses ett

belopp av allenast 10,000 kronor, vilket bör tagas i anspråk endast för de

mest trängande utgifterna. Den i övrigt planerade anskaffningen av inventarier

och maskiner torde böra uppskjutas till en för statsverket lägligare

tidpunkt. För sjukvård och tandvård samt bad beräknar jag i anslutning

till vad av statskontoret anförts och av mig under nästföregående

punkt yttrats ett belopp av i runt tal 15,900 kronor. Vad angår posten

till kosthåll, har jag intet att i princip erinra mot den av statskontoret

ifrågasatta begränsningsföreskriften. Denna fråga torde böra av Kungl.

Maj :t framdeles tagas under övervägande. Posten till beklädnad för elever

lärer av statsfinansiella skäl böra begränsas till 55,000 kronor och posten

till parkers underhåll av samma anledning nedbringas till 1,500 kronor.

För biblioteksändamål kan jag icke beräkna högre belopp än 1,300 kronor.

För de ifrågasatta ny-, om- och tillbyggnadsarbetena vid fortsättningsskolan

å Broby gård torde medel icke böra upptagas å omkostnadsstaten.

Jag erinrar, att Kungl. Maj:t i särskild proposition till riksdagen hemställt

om anvisande av anslag för detta ändamål.

I övrigt biträder jag föreliggande beräkningar av de å omkostnadsstaten

uppförda utgiftsposterna och ifrågasätter beträffande inkomstposterna endast

vissa smärre jämkningar. Förevarande anslag bör enligt sammanställningen

i det föregående upptagas med 466,000 kronor, innebärande en anslagsminskning

med 77,000 kronor.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Kungl. Marits proposition Nr lo.f.

17. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Avlöningar.

Detta anslag är nu uppfört med 1,183,000 kronor och disponeras jämlikt

personalförteckning och avlöningsstat, vilka med därtill hörande

bestämmelser återfinnas å sid. 539 ff. i statsliggaren för budgetåret

1939/40.

Skolöverstyrelsen har hemställt om ett anslag å 1,222,600 kronor för

budgetåret 1940/41.

Beträffande de i avlöningsstaten ingående olika posterna lia ifrågasatts

följande ändringar:

Posten å 692,000 kronor till avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat föreslås höjd med 32,500 kronor. Anslagshöjningen belöper

på förslag om inrättande av tre nya lektorstjänster, två vid tekniska

gymnasiet i Norrköping och en vid tekniska läroverket i Stockholm,

samt om uppfattning av en vaktmästare vid tekniska gymnasiet i Norrköping

från lönegraden A 6 till A 7.

Styrelsen för tekniska läroverket i Stockholm har till stöd för förslaget

örn inrättande av en lektorstjänst vid nämnda läroanstalt anfört

följande:

Om 1940 års riksdag ej anvisade medel till en tredje lektorstjänst vid

läroverket, skulle under läsåret 1941—42, då den för skolan planerade

nybyggnaden toges i bruk, endast två lektorer finnas vid läroverket, trots

att elevantalet då närmade sig 600. Endast cirka 9 procent av undervisningen

skulle då komma att omhänderhavas av ordinarie lärare. Även

om dessa förhållanden torde sakna motsvarighet vid något annat allmänt

eller statligt tekniskt läroverk i Sverige, skulle under nuvarande

förhållanden en provisorisk anordning med nästan enbart timlärare under

något år ej erbjuda oöverkomliga hinder. Väsentligt större bleve däremot

svårigheterna vid ordnandet av de tekniska och naturvetenskapliga

institutionernas inredning och utrustning.

Vid läroverket skulle tills vidare komma att inredas fem dylika institutioner,

nämligen för byggnadsteknik, maskinteknik och elektroteknik

samt för fysik och kemi. Det syntes styrelsen ändamålsenligt och önskvärt,

att det vid tiden för dessa institutioners tillkomst skulle finnas en

lektor, representerande vart och ett av dessa fem ämnen. I annat fall

syntes ingen annan utväg stå till buds än att lita till att mer eller

mindre tillfälligt anställda timlärare skulle ställa sig till förfogande under

inredningsarbetet samt vid anskaffandet av instrument och maskinell

utrustning m. m. Dessa uppgifter, som måste bli av den största betydelse

för läroverkets framtid och effektivitet, komme att medföra ett

avsevärt dagligt extra arbete utöver den för vederbörande lärare stadgade

undervisningsskyldigheten.

Då styrelsen varken vågade räkna med en så långt gående beredvillighet

hos timlärarna eller hos dem kunde förutsätta tillräcklig kompetens

för ett dylikt arbete, kunde styrelsen ej underlåta att uttala de

allvarligaste farhågor för att statsanslagen till institutionernas utrustning

ej komme att utnyttjas på lämpligaste sätt, varjämte bestående

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

olägenheter skulle komma att uppstå. Även av andra skäl skulle det

vara mycket värdefullt, örn de blivande huvudlärarna i respektive ämnen

bereddes tillfälle att göra sina intentioner gällande vid institutionernas

tillblivelse.

Som föreståndare för de byggnadstekniska och maskintekniska institutionerna

komme innehavarna av de två redan beviljade lektoraten att

fungera. Då läroverkets rektor vore fysiker, torde även inredandet av

de fysiska och kemiska institutionerna kunna påbörjas utan medverkan

av andra ordinarie lärare.

Den elektrotekniska institutionens ordnande på ett tillfredsställande

sätt kunde enligt styrelsens mening däremot ej ske utan medverkan av

den blivande lektorn i elektroteknik; detta med hänsyn till denna institutions

betydande storlek och komplicerade struktur samt den därför

erforderliga sakkunskapen och det aldrig sinande arbetet vid institutionens

utformning.

Av dessa skäl torde det ej vara möjligt att för ändamålet anlita tillfällig

sakkunskap. Men även om detta läte sig göra, torde kostnaden

härför allra minst komma att uppgå till samma belopp som skillnaden

mellan ett års lektorslön och motsvarande timlärararvode.

Då redan under innevarande läsår elever intagits i den elektrotekniska

aftonfackskolan, kunde ej heller inredandet av den elektrotekniska

institutionen uppskjutas.

Vad angår förslaget örn höjd’löneställning för en vaktmästare, må

erinras, att enligt gällande bestämmelser nu finnas två vaktmästare vid

tekniska gymnasiet i Norrköping, varav en i lönegraden A 6. Genom

beslut den 9 juni 1939 har Kungl. Majit anbefallt skolöverstyrelsen att

— med beaktande av vad i ämnet av riksdagen i skrivelse nr 355/1939

anförts — verkställa förnyad utredning rörande löneställningen för vaktmästarna

vid detta gymnasium ävensom att med sagda utredning och

förslag i ämnet till Kungl. Majit inkomma i samband med anslagsäskanden

för budgetåret 1940/41. Överstyrelsen har efter i ämnet verkställd

utredning, beträffande vilken hänvisas till handlingarna, funnit

sig böra förorda, att den nuvarande tjänsten i lönegrad A 6 vid ifrågavarande

läroverk överföres till lönegrad A 7.

Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, är för innevarande budgetår uppförd med 17,000

kronor. Överstyrelsen har räknat med följande höjningar, inalles 850

kronor, av de ur posten utgående arvodesbeloppen, nämligen dels av

anslagsmedlen å 6,000 kronor till arvoden åt skollälare med 450 kronor,

av vilket belopp 70 kronor betingas av förslag örn inrättande av en

parallellavdelning i första årskursen vid tekniska gymnasiet i Borås (jfr

nedan) och återstoden huvudsakligen av ökat elevantal i övrigt, dels av

anslagsmedlen å 3,500 kronor till arvoden åt bibliotekarier med 100

kronor på grund av ökat elevantal, dels av anslagsmedlen å 7,500 kronor

till arvoden åt bokförings- oell skrivbiträden åt rektorer med 300 kronor

på grund av ökat elevantal.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-

Vid beräkningen av delposten till Avlöningar till övrig ickeordinarie

personal: Grundavlöningar m. m. har överstyrelsen

förutsatt, att de för läsåret 1939/40 anordnade parallellklasserna skulle

bibehållas även under läsåret 1940/41, i huvudsak endast med den skillnaden,

att vid tekniska gymnasiet i Göteborg antalet parallellklasser i

andra årskursen skulle ökas med en och i första årskursen minskas med

en samt att vid tekniska gymnasiet i Borås skulle anordnas en parallellklass

i första årskursen. Sistnämnda förslag motiveras med att antalet

avvisade inträdessökande vid tekniska gymnasiet i Borås en följd av år

varit stort. Av handlingarna inhämtas vidare, att vid tekniska läroverket

i Stockholm under innevarande läsår endast tre av fem beräknade

klassavdelningar med aftonundervisning komma att upprätthållas,

detta beroende på att antalet inträdessökande icke motsvarat det beräknade.

Då det emellertid möjligen enligt överstyrelsens mening kunde

förväntas, att antalet inträdessökande komme att ökas till ett följande

år, sedan denna undervisningsmöjlighet kommit till mera allmän kännedom,

har överstyrelsen ansett sig böra för budgetåret 1940/41 räkna med

fem aftonavdelningar nyintagna elever samt tre avdelningar i andra årskursen

i aftonskolan. Slutligen har överstyrelsen vid anslagsberäkningarna

förutsatt, dels att omförmälda tre ordinarie lektorstj änster skulle

inrättas, dels att de ur delposten till grundavlöningar utgående anslagsmedlen

å 3,400 kronor till övningar i lantmäteri skulle ökas med 300

kronor på grund av svårigheterna i vissa fall att hålla kostnaderna inom

anslagsbeloppets ram och med 500 kronor för tekniska läroverket i Stockholm,

där sådana övningar för första gången anordnas höstterminen

1940, dels ock att de ur delposten utgående anslagsmedlen å 1,900 kronor

till föredrag örn arbetarskydd och hygien skulle ökas med 600 kronor i

syfte att bereda möjligheter till sådan undervisning vid tekniska läroverken

i Göteborg och Stockholm. Från dessa utgångspunkter har förevarande

delpost uppskattats till förslagsvis 434,000 kronor, innebärande

en höjning med 24,900 kronor.

Delposten till rörligt tillägg kan enligt överstyrelsens beräkningar

minskas med 15,300 kronor till 51,000 kronor.

Såsom särskilda uppbördsmedel upptages under förevarande

avlöningsanslag nu ett belopp av 20,000 kronor, belöpande på hyror

och hyresersättningar m. m. Beträffande beräkningen för nästa budgetår

av dessa medel yttrar överstyrelsen:

De hyror, som skulle erläggas av rektorer, vilka bebodde av kommunen

tillhandahållna tjänstebostäder, respektive de kontanta hyresersättningar,

som det ålåge kommun att erlägga, där tjänstebostad för rektor

icke tillhandahölles, beräknades till 18,400 kronor.

Vad beträffade uppbörden till statsverket av hyror för vaktmästarnas

bostäder, finge överstyrelsen anföra följande.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-

Vid vissa av de tekniska läroverken innehade vaktmästarna tjänstebostad,

vilken tillhandahållits av vederbörande kommun. I dylikt fall

torde på grund av gällande bestämmelser fastställt hyresbelopp m. m.

redovisas såsom uppbördsmedel. Detta gällde beträffande en vaktmästare

i Borås, en i Göteborg, två i Härnösand samt två i Örebro. Detsamma

syntes även böra gälla i fråga om vaktmästaren i Eskilstuna samt de

tre vaktmästarna vid tekniska läroverket i Malmö, ehuru vid dessa

läroverk tillhandahållandet av tjänstebostad hittills synbarligen betraktats

såsom en av kommunen beviljad extra förmån för ifrågavarande

personal.

Vid tekniska gymnasiet i Norrköping innehade maskinisten tjänstebostad,

för vilken hyra skulle erläggas till statsverket. Vaktmästaren

åtnjöte fri bostad i skölfastigheten. Bostadsförmånen utgjorde del av

hans avlöning som vaktmästare vid Ebersteinska söndags- och aftonskolan.

Då skolfastigheten ägdes av sistnämnda skola, vilken i densamma

bedreve undervisningsverksamhet i aftonkurser, syntes denna

skola icke kunna frånkännas rätten att utnyttja ifrågavarande vaktmästarbostad

för sitt eget ändamål. Överstyrelsen beräknade därför

intet uppbördsbelopp motsvarande hyran för denna bostad.

Rektor vid tekniska läroverket i Västerås uppgåve, att vaktmästaren

där icke åtnjöte bostadsförmån vid sin tjänst vid läroverket. Staden

disponerade befintlig vaktmästarbostad för avlönande av vaktmästaren

för hans göromål vid stadens skolor för yrkesundervisning. Även i sistberörda

fall funne sig överstyrelsen icke böra beräkna någon hyresuppbörd

för vaktmästarens bostad.

Respektive hyresbelopp syntes i allmänhet ännu icke vara i föreskriven

ordning fastställda. Överstyrelsen räknade därför med ett uppskattat

belopp såsom medeltal, förslagsvis 450 kronor. Härtill skulle då

komma ett belopp, motsvarande ersättningen för värme och lyse. Totala

hyresuppbörden för ovannämnda tio bostäder skulle då bliva

(11 X 450 =) 4,950 kronor.

Sammanlagt skulle följaktligen berörda uppbördsmedel kunna beräknas

till (18,400 + 4,950 =) 25,350 kronor.

Statskontoret har yttrat:

Vad först anginge utökningen av antalet lektorer i Norrköping, ansåge

statskontoret starka skid tala för bifall till överstyrelsens framställning

i denna del. I nuvarande läge syntes dock endast ett nytt lektorat

därstädes böra inrättas.

Då det måste anses angeläget, bland annat av ekonomiska skäl, att

vid utrustningen av det under upprättande varande läroverket i Stockholm

dc olika fackavdelningarna bleve företrädda av vid läroverket fast

anknutna lärare, syntes i och för sig intet vara att erinra mot att ytterligare

en lektorstjänst inrättades viel nämnda läroverk. Enligt vad som

i annat sammanhang upplysts i ärendet, kunde emellertid den planerade

läroverksbyggnaden icke förväntas bliva färdig under läsåret 1940/41.

Vid nu angivna förhållande måste statskontoret ifrågasätta, örn icke

med inrättandet av nämnda lektorstjänst tills vidare borde kunna anstå.

Vad anginge vaktmästarbefattningarna vid gymnasiet i Norrköping,

funne statskontoret i likhet med överstyrelsen vissa skäl hava anförts

för att båda dessa tjänster skulle placeras i lönegraden A 7. Då emel
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr lo4.

lertid under nuvarande förhållanden alla utgiftsökningar borde undvikas,

vilka icke kunde anses ifrånkomliga, syntes frågan om en ändrad löneställning

för den i lönegraden A 6 inplacerade vaktmästaren tills vidare

böra ställas på framtiden.

Med hänsyn till den beräknade ökningen av antalet elever vid ifrågavarande

läroanstalter ville statskontoret icke motsätta sig den föreslagna

höjningen av anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit.

Största delen av höjningen av delposten till grundavlöningar betingades

av ett ökat behov av icke-ordinarie lärarkrafter. Även denna ökning

motiverades av beräknade stegringar i elevantalet. Statskontoret ville

emellertid ifrågasätta, om icke denna kostnadsökning borde väsentligen

kunna begränsas, därest alla möjligheter till besparingar utnyttjades.

En dylik reduktion syntes motiverad även med hänsyn till ovissheten

om de ökningar i elevantalet, som förutsatts, verkligen komine att inträda

i nuvarande läge. Da statskontoret förutsatte, att ifrågavarande

anslagspost alltjämt skulle betecknas förslagsvis och möjligheter sålunda

förefunnes till överskridanden i trängande fall, syntes en dylik snäv beräkning

av anslagsposten, förslagsvis till 412,000 kronor, icke böra vara

ogenomförbar.

Vidkommande särskilt kostnaderna för övningar i lantmäteri hade

ämbetsverket icke funnit tillräckliga skäl anförda för höjning av anslagsbeloppen

för de läroverk, vilka för närvarande erhölle medel för detta

ändamål För tekniska läroverket i Stockholm, där dylika övningar för

första gången komme att anordnas under nästkommande budgetår, torde

ifrågavarande kostnader böra beräknas till 400 kronor. Mot de i framställningen

föreslagna beräkningarna av anslagsbeloppen till föredrag örn

arbetarskydd och hygien till läroverken i Stockholm och Göteborg hade

statskontoret intet att erinra.

I anledning av vad i förutnämnda departementspromemoria yttrats

rörande i nuvarande situation önskvärda besparingsåtgärder har skolöverstyrelsen

i utlåtande den 3 februari 1940 anfört följande:

Vid de tekniska läroverken föranleddes uppdelningen av en och samma

årskurs på flera klassavdelningar antingen av elevantalets storlek eller

också av undervisningens differentiering i olika facklinjer. I första årskursen

fixerades antalet klassavdelningar av de föreskrifter angående

antalet parallellavdelningar, som beträffande varje särskilt läroverk meddelades

av Kungl. Majit. Överstyrelsen ansåge sig med tanke på den

under en följd av år synnerligen starka tillströmningen av inträdessökande

och med; hänsyn till industriens behov av tekniskt utbildad

arbetskraft icke böra föreslå någon inskränkning av antalet parallellavdelningar

i första årskursen.

Då undervisningen i första årskursen icke vore differentierad, kunde

vederbörande elevers fördelning under läsåret 1940/41 på de olika

facklinjer, som vid en del läroverk förekomme, nu icke med visshet

bedömas. Under innevarande läsår vore dock samtliga fackavdelningar

inom andra årskursen tillfredsställande frekventerade. Någon anledning

att förorda indragning av vissa linjer på grund av för lågt elevantal

och tillräcklig ledning för bedömande av vilka linjer i så fall i första

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154- 105

hand borde ifrågakomma förelåge sålunda icke enligt överstyrelsens

uppfattning.

I andra och i förekommande fall tredje årskursen bestämdes antalet

parallellavdelningar automatiskt, då samtliga lärjungar, som intagits i

första klassen, givetvis måste beredas möjlighet att fortsätta i de högre

klasserna, i den mån de kunde tillgodogöra sig undervisningen. Uppdelningen

i fackavdelningar i de högre klasserna genomfördes och beräknades

alltjämt bliva genomförd endast i de fall, då den differentierade

undervisningen i de speciella fackämnena så krävde. I ett fåtal fall

hade elevantalet inom en dylik fackavdelning varit så stort, betydligt

mer än 30, att denna måst uppdelas i tvenne parallellavdelningar. Fall

hade förekommit, då med överstyrelsens medgivande tvenne fackavdelningar

under löpande läsår på grund av minskat elevantal sammanslagits

till en undervisningsavdelning, ehuru sammanlagda elevantalet fortfarande

överstigit 30, varigenom besparing av utgifter till avlöningar ernåtts.

Så vitt överstyrelsen kunnat finna, kunde för närvarande några icke

redan förutsedda besparingar i nu berörda avseende icke med någon

grad av visshet förutses och beräknas. Elevfördelningen på de olika

linjerna under kommande läsår vore dock, som redan anförts, i viss grad

oviss, varför möjlighet till eventuella ytterligare besparingar genom en

ökad samläsning mellan olika fackavdelningar under vissa förhållanden

icke vore helt utesluten.

Frivillig undervisning, medförande kostnader för statsverket, beräknades

förekomma under läsåret 1940/41 endast vid tekniska gymnasiet i Göteborg,

där undervisning meddelades i sång och musik under tre timmar

i veckan. Givetvis skulle denna frivilliga undervisning kunna helt inhiberas.

Överstyrelsen hade dock funnit detta allmänkulturella inslag i

den eljest strängt fackliga tekniska undervisningen vara av värde. Avlöning

till läraren utginge med 176 kronor för veckotimme och läsår

eller sammanlagt 528 kronor.

Vad beträffade lärarnas undervisningsskyldighet, hade överstyrelsen i

sina riksdagspetita räknat med att lektorerna skulle bestrida ungefärligen

22 veckotimmar i medeltal frånsett ett fall, där vederbörande

under de senaste åren med Kungl. Maj:ts medgivande bestritt endast

16 veckotimmar. De vid de flesta tekniska läroverken jämförelsevis

begränsade möjligheterna till olika kombinationer medgåve i allmänhet

icke, att flertalet lektorer kunde tilldelas maximitjänstgöring, såvida

de icke dessutom ålades ett antal övertimmar. I många fall förekomme

i själva verket för närvarande, att lektorer sålunda uppehölle undervisning

under mer än 24 veckotimmar. En sådan anordning torde i

nuvarande läge även kunna anses lämplig. I vissa fall torde totala

timantalet inom vederbörandes kompetensområde icke vara tillräckligt

för att anordningen skulle bliva möjlig. Överstyrelsen ansåge sig därför

icke kunna räkna med mer än en veckotimmes ökning i medeltal av

den lektorerna åvilande undervisningen. Överstyrelsen ansåge sig i detta

sammanhang böra erinra om att den undervisningsskyldighet av ungefärligen

23 timmar i veckan, som således torde böra beräknas såsom

medeltal, i sin helhet utgjordes av lektionstimmar, bundna genom arbetsordningen,

enär lärare vid tekniska läroverk icke finge såsom fullgjord

undervisningsskyldighet räkna sig till godo någon del av extraarbete

för rättning av skrivlag eller därmed jämförligt.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

106 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 1,54-

Lektorernas undervisningsskyldighet torde sålunda kunna beräknas

ökad med sammanlagt i runt tal 50 veckotimmar. Detta innebure en

motsvarande minskning av antalet timmar, som beräknats komma på

timlärare. Av dessa 50 veckotimmar torde 40 komma på specialämnen

och 10 på allmänna skolämnen. Då de flesta lektorerna vore placerade

å F-ort, torde den uppkommande besparingen kunna beräknas till

(40 X 282 + 10 X 234 =) 13,620 kronor.

Anslagsposten till grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal

torde sålunda på sätt ovan anförts kunna minskas med sammanlagt

(528 + 13,620 =) avrundat 15,000 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 14 februari 1940 anfört, att ämbetsverket

av den knapphändiga utredningen i ämnet icke kunnat bilda sig

någon närmare uppfattning angående möjligheten till ytterligare besparingar

vid ifrågavarande läroverk. Ämbetsverket ansåge sig emellertid

kunna utgå från att samtliga de besparingsåtgärder — såväl i fråga

örn inrättande av parallellavdelningar och anordnande av undervisning

i fackämnen, som i övriga hänseenden beträffande vilka utgiftsminskning

ansetts kunna åstadkommas — vilka ansåges böra genomföras vid övriga

statliga och kommunala statsunderstödda läroanstalter, i tillämpliga

delar komme att vidtagas även för de tekniska läroverkens vidkommande.

För behovet av nya lektorstjänster vid de tekniska läroverken i Norrköping

och Stockholm har enligt min mening anförts en övertygande

motivering. Under normala förhållanden skulle jag ha biträtt överstyrelsens

i dessa hänseenden framställda förslag. För närvarande måste

jag emellertid begränsa mig till att förorda allenast förslaget om upprättande

av en lektorstjänst vid läroverket i Stockholm. Det förefaller

med tanke på genomförandet av det för denna läroanstalt aktuella

nybyggnads- och utrustningsprogrammet vara ur statens synpunkt

välbetänkt att inrätta en sådan tjänst, vars innehavare har ansvar för

sin del av nämnda program, och att tjänsten kommer till stånd redan

från och med nästa budgetår, så att den kan vara tillsatt i god tid

innan de nya lokalerna färdigställts. Vad tekniska läroverket i Norrköping

beträffar, ämnar jag framdeles taga under omprövning möjligheterna

att till detta läroverk överflytta en eller två lektorst jänster

från andra tekniska läroverk i syfte att erhålla en lämpligare proportion

mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie lärare vid ifrågavarande

läroverk.

Vad angår vaktmästartjänsterna vid tekniska gymnasiet i Norrköping,

finner jag i likhet med myndigheterna vissa skäl tala för en placering

av båda dessa tjänster i lönegraden A 7. Då emellertid i rådande

statsfinansiella läge andra likartade framställningar, som motiverats med

lika starka eller starkare skäl, måste ställas på framtiden, torde förslag

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

om ändrad löneställning för den i lönegraden A 6 placerade vaktmästaren

vid nämnda gymnasium icke böra nu framläggas.

Med hänsyn till den jämförelsevis ringa tillströmningen av elever till

de vid tekniska läroverket i Stockholm inrättade aftonkurserna kan jag

icke för närvarande tillstyrka, att i första årskursen av aftonskolan vid

detta läroverk för nästa läsår inrättas fler avdelningar än som under

innevarande läsår äro i verksamhet. Däremot utvisa vissa genom ecklesiastikdepartementets

försorg införskaffade uppgifter rörande antalet

avvisade inträdessökande vid tekniska gymnasiet i Borås behovet av

en ytterligare avdelning av första klassen vid detta gymnasium. Då

en utvidgning av verksamheten vid denna läroanstalt jämväl ur allmännare

synpunkt synes önskvärd, vill jag tillstyrka överstyrelsens förslag

i denna del.

De av skolöverstyrelsen förordade besparingsåtgärderna, innebärande

en minskning med 15,000 kronor av medelsbehovet under delposten

till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal, finner jag

mig böra tillstyrka med den ändringen, att en höjning av lärarnas

undervisningsskyldighet med endast en halv veckotimme torde böra nu

ifrågasättas. Jag hänvisar i detta avseende till vad i det föregående

yttrats. I anledning av vad av statskontoret yttrats vill jag framhålla,

att det med hänsyn till det nuvarande stora behovet av tekniskt utbildad

arbetskraft skulle vara olyckligt, om besparingsåtgärderna inriktades

på en begränsning av elevintagningen vid de tekniska läroanstalterna

eller på en försämring av fackutbildningen. Besparingsåtgärder av

denna art torde icke böra tillstyrkas.

Beträffande de i avlöningsstaten ingående posterna ifrågasätter jag

för nästa budgetår följande ändringar:

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat bör med

hänsyn till förslaget örn inrättande av en ny lektorstjänst vid tekniska

läroverket i Stockholm höjas med 11,300 kronor. A andra sidan bör

posten — med beaktande av vad chefen för finansdepartementet i ämnet

anfört vid anmälan i årets statsverksproposition av för flera huvudtitlar

gemensamma frågor — sänkas med samma belopp, varmed anslagsposten

till rörligt tillägg på grund av ökat indextal höjes, d. v. s.

med 25,000 kronor. Posten bör alltså sänkas med (25,000 — 11,300 =)

13,700 kronor och alltså uppföras med (692,000 — 13,700 =) 678,300

kronor.

Delposterna till arvoden åt skolläkare, arvoden åt bibliotekarier samt

arvoden åt bokförings- och skrivbiträden åt rektorer, vilka poster nu

äro uppförda med respektive 6,000 kronor, 3,500 kronor och 7,500 kronor,

skulle med hänsyn till den beräknade ökningen av antalet elever

vid vissa av läroanstalterna enligt skolöverstyrelsens förslag för nästa

budgetår ökas med respektive 450 kronor, 100 kronor och 300 kronor.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition Nr 15J.

Då jag enligt vad nyss anförts utgår från ett lägre antal aftonkurser

vid tekniska läroverket i Stockholm än överstyrelsen räknat med, torde

nämnda poster böra höjas med respektive 400 kronor, 70 kronor och

200 kronor.

Delposten till grundavlöningar m. m., som nu är uppförd med 409,100

kronor, har av skolöverstyrelsen i dess ursprungliga skrivelse föreslagits

skola höjas till 434,000 kronor. Större delen av denna anslagshöjning

eller i runt tal 22,500 kronor är föranledd av ökat behov av ickeordinarie

lärare, vilket i sin tur motiverats av den under nästa läsår

beräknade ökningen av antalet elever vid läroanstalterna. Om antalet

aftonkurser vid tekniska läroverket i Stockholm beräknas på sätt

av mig föreslagits, synes nämnda belopp kunna minskas med omkring

9.000 kronor. Vid bifall till de av mig förordade besparingsåtgärderna

bör posten minskas med ytterligare 7,400 kronor. Ä andra sidan bör

det av överstyrelsen angivna beloppet höjas med omkring 11,800 kronor,

örn av de utav överstyrelsen föreslagna nya lektorstjänsterna endast

en sådan tjänst inrättas. Posten skulle alltså beräknas till (434,000 —

— 9,000 — 7,400 + 11,800 =) 429,400 kronor. Jag föreslår emellertid,

under åberopande av vad av statskontoret i dess första i ärendet avgivna

utlåtande yttrats, att delposten för nästa budgetår uppföres med

420.000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 10,900 kronor. Jag

har intet att erinra mot att posten jämväl för nästa budgetår betecknas

förslagsvis.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde på grund av den av mig förordade

ändringen i överstyrelsens förslag angående inrättande av nya

lektorstjänster böra minskas med i runt tal 1,300 kronor i förhållande

till överstyrelsens kalkyler. Emellertid bör posten, som av överstyrelsen

uppskattats efter ett rörligt tillägg av sex procent, numera beräknas

efter ett rörligt tillägg av nio procent, vilket föranleder en höjning av

posten med omkring 25,000 kronor. Posten bör i anledning härav uppföras

med i runt tal förslagsvis 75,000 kronor. I jämförelse med motsvarande

belopp i den för de tekniska läroverken nu gällande avlöningsstaten

uppstår härigenom en anslagsökning med 8,700 kronor.

Mot det av skolöverstyrelsen under avlöningsstaten såsom särskilda

uppbördsmedel beräknade beloppet å 23,350 kronor, belöpande på hyror

och hyresersättningar m. m., synes intet annat vara att erinra än att

beloppet torde böra för avrundning av avlöningsanslagets slutsumma

uppföras med 23,570 kronor. Då detta inkomstbelopp i gällande stat

beräknats till 20,000 kronor, möjliggöres alltså en anslagsminskning med

3,570 kronor.

Förevarande anslag bör sålunda för nästa budgetår höjas med

(— 13,700 + 400 + 70 + 200 + 10,900 + 8,700 — 3,570 =) 3,000 kronor till

1.186.000 kronor.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-

109

18. Sammanfattning.

Sammanfattningsvis innebära de av mig i det föregående verkställda

anslagskalkylerna, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår skulle

uppföras med följande belopp, varvid för jämförelse jämväl angivas nu

utgående anslag och i årets riksstatsförslag beräknade belopp:

A n s 1 a g s ä n d a m å 1

Nuvarande

anslag,

kronor

I statsverks- propositionen

beräknat

belopp,

kronor

Nu föreslaget

belopp,

kronor

Högre lärarinneseminariet: Avlöningar.......

433,800

420,000

404,000

Allmänna läroverken: Avlöningar..........

26,436,500

26,400,000

26,280,000

Bidrag till kommunala flickskolor..........

4,050,000

4,000,000

4,080,000

» » » mellanskolor.........

3,325,000

3,300,000

3,340,000

» > praktiska » ..........

—

—

1,700,000

* » högre goss- och samskolor........

538,800

525,000

554,000

» > » flickskolor..............

650,000

500,000

516,000

> » enskilda mellanskolor...........

77,300

77,300

75,500

Understöd till högre folkskolor............

3,450,000

3,200,000

1,560,000

Läroanstalter för blinda: Avlöningar........

282,400

375,000

374,800

Omkostnader.......

200,500

150,000

152,600

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Avlöningar............

98,700

204,000

194,200

Omkostnader ..........

155,700

80,000

83,200

Dövstumskolorna: Avlöningar............

1,119,500

1,235,000

1,187,000

Omkostnader...........

543,000

470,000

466,000

Tekniska läroverk: Avlöningar............

1,183,000

1,177,300

1,186,000

Summa kronor

42,544,200

42,113,600

42,153,300

19. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört, hemställer jag,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1. godkänna följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, jörslagsvis .................kronor 003,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit

7,250

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar

m. m.............kronor 62,100

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis. . » 4,900 kronor 67,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 26,650

Summa förslagsanslag kronor 404,000;

2. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av................ -.................. kronor 404,000;

3. i personalförteckningen för de allmänna läroverken

ej mindre under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat

uppföra ytterligare 3 lektorer än även under rubriken

Tjänstemän å övergångsstat utesluta 5 adjunkter;

4. i sagda personalförteckning under rubriken Extra

ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e uppföra

205 extra ordinarie adjunkter i lönegraden Eo 21;

5. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av

sagda personalförteckning — tills vidare under budgetåret

1940/41, då för realskolstadiet avsedd ordinarie

ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom

adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

6. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...........kronor 20,660,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis............ » 165,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt kvinnliga

sakkunniga . . kronor 1,260

b. Arvoden åt till
synslärare.

...... » 18,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

lil

Kungl. Majlis ''proposition Nr 15Jf.

c. Personliga tilläggsarvoden

åt första

lärarinnor ......

d. Arvoden åt skollälare,

förslagsvis

e. Arvoden åt bibliotekarier

........

f. Arvoden åt biträ
den

å rektorsexpeditionerna.

.....

g. Särskilda arvoden

vid provårsläroverk.

..........

h. Särskilda arvoden

vid statens aftonskola

..........

kronor 2,400

» 130,600

» 87,500

» 85,000

» 163,200

» 4,340 kronor

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis]kronor 3,365,000

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

....... » 300,000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän:

a. Vissa ersättningar

m. m., förslagsvis . . . kronor 300

b. Tillfällig löneförbättring

.............» 600 >

7. Rörligt tillägg, förslagsvis

Summa kronor

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms

stad........kronor 15,000

2. Av kommuner och

lärare erlagda hyresersättningar

och hyror » 274,000

3. Avkastning av donationer

från kronan

»

492,300

3,665,000

900

2,223,400

27,206,600

m. m,

37,600

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl, Majit$ ''proposition Nr loij.

4. Av vaktmästare erlagda

hyror samt ersättning

för bränsle

och lyse.........kronor 120,000

5. Bidrag ur läroverks

ljus- och vedkassor

till vaktmästarperso
nalens

avlöning . . . ._________» 480,000 kronor 926,600

Nettoutgift kronor 26,280,000;

7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av. . kronor 26,280,000;

8. besluta, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder

för avlöning åt lärare vid kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre

folkskolor samt för statsbidrag till sådana skolor skola

med förut angiven jämkning äga tillämpning jämväl för

budgetåret 1940/41;

9. medgiva, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder

för provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt

dyrortstillägg åt vissa lärare vid kommunala flickskolor,

kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre

folkskolor skola äga tillämpning jämväl för budgetåret

1940/41;

10. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala

flickskolor för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av...................... . kronor 4,080,000;

11. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala

mellanskolor för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av......................kronor 3,340,000;

12. till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska

mellanskolor för budgetåret 1940/41 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av . . . kronor 1,700,000;

13. besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd

för budgetåret 1939/40 till statsunderstödda

enskilda läroanstalter skola äga huvudsaklig tillämpning

jämväl för budgetåret 1940/41, dock att statsbidrag må

utgå till sammanlagt högst 146 parallellavdelningar vid

samtliga statsunderstödda privatläroverk;

14. till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och sam
skolan-

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av.............................kronor 554,000;

15. besluta, att , den av 1933 års riksdag godkända ändringen

i fråga örn beloppet av grundunderstöd till högre

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition Nr 154■

113

flickskola skall äga tillämpning jämväl för budgetåret

1940/41;

16. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av.............................kronor 516,000,

därav 30,000 kronor skola användas till nedbringande

av terminsavgifter under läsåret 1940/41 vid vissa högre

flickskolor i Stockholm under villkor, att Stockholms stad

för samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt

angivits i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima

riksdag;

17. till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av.............................. kronor 75,500;

18. till Understöd till högre folkskolor för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av. . kronor 1,560,000;

19. godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................

Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t ........

Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal:
a.

Grundavlöningar

m. m., förslagsvis. . kronor 83,300

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis » 7,800

Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m............kronor 11,620

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis » 1,200

Rörligt tillägg, förslagsvis........ .

kronor 243,500

» 3,680

» 91,100

» 12,820

»_23,700

Summa förslagsanslag kronor 374,800;

20. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av.............................kronor 374,800;

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 154. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Majlis ''proposition Nr 154-

21. till Läroanstalter för blinda: Omkostnader för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av.............................kronor 152,600;

22. godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m. , . .........kronor 12,100

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis _»_1,700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.........

1,200

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 67,000

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Majit.......... . >

3. Avlöningar till vårdare och ekonomipersonal

:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis . . kronor 96,000

b. Avlöningsförhöjnin
!

gar m. m., förslagsvis »_8,000

104,000

13,800

8,200

Summa förslagsanslag kronor 194,200;

23. till Vårdanstalten i Lund för blinda med kompli
cerat

lyte: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett

förslagsanslag av..................kronor 194,200;

24. till Vårdanstalten i Lund för blinda med kompli
cerat

lyte: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa

ett förslagsanslag av...............kronor 83,200;

25. i personalförteckningen för dövstumskolorna minska

antalet lärare i kunskapsämne med tre till 55;

26. godkänna följande avlöningsstat för dövstumskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis............kronor 680,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis........... » 11,700

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp.....kronor 32,675

b. Vikariatsersättnin
gar

m. m., förslagsvis

............. 8_350 kronor 33,025

4. Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal

:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis. kronor 236,000

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

........ .* 31,000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis. kronor 112,000

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

........ 8 9,000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis......

Summa kronor 1,187,000;

27. till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av. . kronor 1,187,000;

28. till Dövstumskolorna: Omkostnader för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av . . . kronor 466,000;

29. å personalförteckningen för de tekniska läroverken

uppföra ytterligare en lektorstjänst;

30. godkänna följande avlöningsstat för de tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...........kronor 678,300

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,

förslagsvis................ » 8,600

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt skolkare
-

267,000

121,000

74,275

kronor 6,400

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

b. Arvoden åt bibliotekarier

.........kronor 3,570

c. Arvoden åt bokfö
rings-

och skrivbiträden

åt rektorer. » 7,700 kronor 17,670

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis. kronor 420,000

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

....... . » 10,000 » 430,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........ »_75,000

Summa kronor 1,209,570

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m. . . . kronor 23,570

Nettoutgift kronor 1,186,000;

31. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 1,186,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lennart Häggqvist.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

1. Inledning........................................... 2

2. Förslagsanslaget till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar ... 6

3. » » Allmänna läroverken: Avlöningar.......... 9

4. » » bidrag till kommunala flickskolor.......... 50

5. » » » » » mellanskolor........ 56

6. Anslag till bidrag till praktiska mellanskolor ................ 58

7. Förslagsanslaget till bidrag till högre goss- och samskolor....... 61

8. » » » » » flickskolor.............. 64

9. » » » » enskilda mellanskolor.......... 65

10. » » understöd till högre folkskolor............ 66

11. » » Läroanstalter för blinda: Avlöningar....... 69

12. » » » » » : Omkostnader..... 82

13. » » Vårdanstalten i Lund för blinda med kompli
cerat

lyte: Avlöningar................ 84

14. » » Vårdanstalten i Lund för blinda med kompli
cerat

lyte: Omkostnader.............. 85

15. » » Dövstumskolorna: Avlöningar............ 86

16. » » » : Omkostnader........... 96

17. » » Tekniska läroverk: Avlöningar............100

18. Sammanfattning......................................109

19. Hemställan .........................................109

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:264 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten
  2. Rskr. 1940:265 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till bidrag till avlöning åt vissa på indrag s. 1 i texten
  3. SU 1940:150 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten