Sök i Ratio Lex

Angående statsförvärv av Karlskrona—Växjö m. fl. järnvägar

38 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 36 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:70, Angående statsförvärv av Karlskrona—Växjö m. fl. järnvägar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

1

Nr 70.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsförvärv av

Karlskrona—Växjö m. fl. järnvägar; given Stockholms

slott den 7 februari 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAR

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 7 februari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

I skrivelse den 30 december 1940 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl.

Maj:ts prövning fyra vid skrivelsen i avskrift fogade, av styrelsen under

förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande ingångna avtal om förvärv av

Karlskrona—Växjö, Växjö—Alvesta, Växjö—Tingsryds, Växjö—Åseda—

Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 70.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 70.

Hultsfreds och Östra Värends järnvägar. Järnvägsstyrelsen har tillika hemställt,

att till förvärvens genomförande å riksstaten för budgetåret 1941/42

under rubriken Statsförvärv av enskilda järnvägar måtte anvisas ett reservationsanslag

av 7,191,000 kronor. Avtalen torde med uteslutande av därtill

hörande bilagor få såsom bilagor A—D fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Innan jag ingår på järnvägsstyrelsens skrivelse, torde jag med avseende å

ifrågavarande järnvägar få meddela följande:

Karlskrona—Växjö järnväg örn 113.4 kilometer, Växjö—Alvesta järnväg

om 17.5 kilometer, Växjö—Tingsryds järnväg om 45.0 kilometer samt Växjö—

Åseda—Hultsfreds järnväg örn 115.0 kilometer ägas var för sig av järnvägsaktiebolag,

vilka i sina namn upptagit järnvägarnas sträckning. Växjö—

Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag äger dessutom Östra Värends järnväg,

innefattande bansträckorna Sevedstorp—Sävsjöström och Sävsjöström—

Älghultsby örn tillhopa 38.6 kilometer. Järnvägarnas sammanlagda banlängd

utgör sålunda tillhopa 329.5 kilometer. Sevedstorp utgör Östra Värends

järnvägs föreningspunkt med Växjö—Åseda—Hultsfreds järnväg.

Sträckan från Brittatorp, varifrån Östra Värends järnväg utgår, till Sevedstorp

är gemensam för båda järnvägarna. Östra Värends järnväg ingår tillsammans

med bandelen Växjö—Brittatorp i den smalspåriga förbindelsen

mellan Växjö och Oskarshamn, vars östra del, tidigare benämnd Östra Smålands

järnväg, numera tillhör statens järnvägar.

Koncession meddelades å Karlskrona—Växjö järnväg år 1871, å Växjö—

Alvesta järnväg år 1864 samt å Växjö—Tingsryds järnväg år 1895. Ä Växjö

—Åseda—Hultsfreds samt Östra Värends järnvägar meddelades koncession

å olika bansträckor vid skilda tillfällen under åren 1892—1912.

Statslån för järnvägsbyggnaden redovisas endast för östra Värends järnväg.

Lånet lämnades under åren 1920—1922 ur allmänna järnvägslånefonden

med sammanlagt 1,090,000 kronor. Driftöverskottet av järnvägen

blev emellertid så lågt, att dåvarande ägaren, östra Värends järnvägsaktiebolag,

icke kunde fullgöra annuiteterna å lånet. År 1931 försattes bolaget i

konkurs, varefter riksgäldskontoret å exekutiv auktion år 1933 inköpte järnvägen

för en köpeskilling av 180,000 kronor, vilket belopp ansågs ungefär

motsvara realisationsvärdet. I samband härmed avskrevs statens återstående

fordran. Underhållet och trafikeringen av järnvägen övertogs vid samma

tid av Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag enligt särskilt arrendeavtal.

Vid försäljning år 1936 av järnvägen till sistnämnda bolag bestämdes

köpesumman till 204,795 kronor, varav 24,795 kronor gäldades med en

skuldförbindelse mot botteninteckning och med föreskriven ränta och amortering,

vilken senare dock skulle taga sin början först efter fyra år. Återstoden

av köpeskillingen skulle innestå räntefritt samt återbetalas i samband

med eventuell framtida upprivning av järnvägen, och i den mån försäljningssumman

efter avdrag av kostnaden för försäljning och eventuell

avstyckning därtill kunde förslå. Den (efter 4 procent) förräntade låneskul
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70. 3

den hade intill årsskiftet 1939/1940 nedbringats med 200 kronor till 24,595

kronor.

övriga smalspåriga Växjöbanor ha tillkommit utan statslåneunderstöd.

Den statslånesunmia, som redovisas för Växjö—Åseda—Hultsfreds järnväg,

utgöres av fyra under åren 1936—1939 erhållna motorvagnslån med ett

sammanlagt ursprungligt belopp av 293,520 kronor, varav för närvarande

återstå i runt tal 260,000 kronor.

De normalspåriga järnvägarna slutligen ha på sin tid på grund av särskilda

riksdagsbeslut erhållit statslån till byggandet, Växjö—Alvesta järnväg

år 1863 om 434,000 riksdaler rmt och Karlskrona—Växjö järnväg år 1871

örn 2,600,000 riksdaler. Den senare järnvägen erhöll därtill ett direkt understöd

örn 1,130,000 riksdaler. Lånen äro emellertid sedan länge till fullo återbetalda,

och förhållandet torde därför nu icke kräva någon särskild uppmärksamhet.

I sin skrivelse meddelar järnvägsstyrelsen till en början följande uppgifter

angående de tekniska förhållandena beträffande de till förvärv ifrågasatta

järnvägarna:

Järnväg

Karlskrona—Växjö......

Växjö—Alvesta.........

Växjö—Tingsryd........

V äxj ö—Åseda—Hultsfred

Östra Värend..........

Spårvidd

meter

Rälsvikt

kg pr m

Tillåten

hastighet

km/tim

. 1,435

39.7—43.2

75

. 1,435

39.7—40.5

90

. 1,067

24.8—25.6

60

. 0,891

17.2

50 (60)

. 0,891

17.2

60

Den rullande materielen å järnvägarna utgjordes vid 1939 års slut av

Spårvidd, meter

1.435

1.067

0.891

Änglök................................

........... 16

4

9

Motorvagnar (inkl. rälsbussar)............

—

3

Person- och postvagnar.................

........... 29

8

16

därav 4-axliga........................

........... 10

4

10

Resgods- och godsvagnar ................

........... 437

125

233

Växjö-järnvägarna, betraktade som enhet, omsluta alltså ej mindre än tre

spårvidder, vilka alla tre sammanlöpa i Växjö, ett förhållande, påpekar järnvägsstyrelsen,

till vilket intet motstycke förefinnes inom det svenska järnvägssystemet.

Det läge i sakens natur, uttalar styrelsen, att trots gemensam

förvaltning och finansiell samhörighet egentlig driftsgemenskap ej kunnat

åvägabringas annat än mellan de likspåriga järnvägarna.

Järnvägsstyrelsen anför härefter rörande järnvägarnas allmänna betydelse:

Medan den normalspåriga linjen Karlskrona—Växjö—Alvesta, såsom förbindande

vårt lands främsta örlogshamn Karlskrona med södra stambanan

och till sin norra del utfartsled jiimväl för Kalmar, är att betrakta som huvudbana,

ha de smalspåriga Växjö-jämvägarna endast lokala uppgifter.

Dessa uppgifter för smalspårsbanorna — med undantag dock för östra

Värends järnväg — äro av sådan storleksordning, att banornas uteslutande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

vid ett allmänt järnvägs förstatligande icke kan av järnvägsstyrelsen ifrågasättas,

i allt fall icke för närvarande, östra Värends järnväg åter tillhör de

allra trafiksvagaste i landet, och densammas medtagande skulle därför icke

vara lika självfallet, örn järnvägen vöre ett självständigt företag i faktisk enskild

ägo. Staten är emellertid här ensam kapitalgivare, och det är därför

icke fråga om någon inlösen i egentlig mening. Härtill kommer det nära

sambandet med den under 1940 förstatligade östra Smålands järnväg. För

båda dessa järnvägar bör emellertid frågan om deras fortsatta bibehållande

överhuvudtaget hållas öppen.

De motiv, vilka föranlett upptagande av de nu slutförda förhandlingarna,

äro knutna till sagda normalspårslinje, vilken bildar en naturlig avrundning

av statsbanenätet även i så måtto, att den ligger mellan de statsägda Kalmar

järnvägar och södra stambanan. Medtagandet i detta sammanhang av de smalspåriga

järnvägarna är åter betingat dels av riksdagens principuttalande av

innebörd, att smalspårig bana, som står i nära beroende av en normalspårig,

örn vars inlösen avtal skall träffas, bör förvärvas samtidigt med denna, dels

av omständigheten att förevarande smalspårsbanor icke ha någon egen förvaltningspersonal

och det ju ej kan komma i fråga att för en kort övergångstid

tillskapa en förvaltning.

I anslutning till jämvägsrörelsen bedriva bolagen en jämförelsevis stor billinjetrafik

för personbefordran. Härom anför järnvägsstyrelsen:

Billinjetrafiken omfattar dels linjer, vilka följa järnvägarna och sålunda

bidraga till att åt det egna företaget bevara den inom järnvägarnas trafikområde

förefintliga persontrafiken, dels sådana som framgå vinkelrätt mot järnvägarna

och därigenom vidga dessa senares trafikområde. I regel har utfallet

av denna linjetrafik varit fullt tillfredsställande, men även där så ej är

förhållandet är trafikens drivande i allt fall nödvändigt, försåvitt man vill

förhindra en eljest ofrånkomlig och för järnvägarnas ekonomi betänklig trafikavledning

samt undvika persontaxans sönderbrytande genom konkurrens

mellan järnvägarna och privata innehavare av biltrafikrättigheter. Den befarna

våglängden utgör för Karlskrona—Växjö järnväg 154 km, Växjö—Alvesta

46 km, Växjö—Tingsryd 128 km och Växjö—Åseda—Hultsfred 65 km, eller

tillsammans 393 km.

Den sammanlagda bilparken uppgick vid slutet av år 1939 till 20 fordon

med ett anskaffningsvärde per den 31 december 1939 av 516.000 kronor.

Järnvägsstyrelsen redogör härefter för järnvägarnas ekonomiska status.

Redogörelsen härför lämnas för de normalspåriga och de smalspåriga järnvägarna

var för sig med hänsyn dels till att de förra ha en, ehuru ej fullständigt

realiserad driftsgemenskap och dels därtill, att blott dessa ha ett egentligt

affärsvärde.

Karlskrona—Växjö och Växjö—Alvesta järnvägar.

Till belysande av driftresultaten av jämvägsrörelsen å dessa järnvägar under

åren 1931—1938, vilken tid använts som basperiod för utredningarna,

lämnar järnvägsstyrelsen till en början följande sammanställningar av

drifträkningar för jämvägsrörelsen:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

5

Karlskrona—Växjö järnväg.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Medel-

tal

Tusen

tal k

rönö

r

Inkomster

Persontrafik ....

lil

745

716

728

742

736

741

751

742

Godstrafik.....

övriga inkomster

719

678

660

769

786

818

879

810

765

(posttranspor- ter m. m.) ...

149

150

168

167

161

163

169

198

165

Summa

1,645

1,573

1,544

1,664

1,689

1,717

1,789

1,759

1,672

Utgifter..........

1,406

1,289

1,307

1,335

1,375

1,411

1,492

1,477

1,386

Driftöverskott.....

239

284

237

329

314

306

297

282

286

Växjö

—Alvesta järnväg.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Medel-

tal

T

u s e n

tal k

rone

) r

Inkomster

Persontrafik ....

272

241

227

236

238

247

249

258

246

Godstrafik.....

övriga inkomster

427

387

391

441

453

483

544

506

454

(posttranspor- tör m. m.) ...

34

38

48

45

46

46

55

59

46

Summa

733

666

666

722

737

776

848

823

746

Utgifter..........

608

523

501

520

526

502

571

552

538

Driftöverskott.....

125

143

165

202

211

274

277

271

208

Vid bedömandet av dessa siffror borde beaktas, framhåller styrelsen, att

under perioden vissa persontåg indragits och ersatts med bussturer, varför

den faktiska utvecklingstendensen inom persontrafiken varit ej obetydligt

gynnsammare än förestående siffror tagna för sig gåve vid handen.

Angående de av nu ifrågavarande järnvägar bedrivna bilrörelserna

meddelar järnvägsstyrelsen följande uppgifter:

Å r

Trafike- rad linje-

In-

Utgif-

Drift-

över-

skott

Avsätt- ning till

Anlägg-

längd

km

komster

ter

förnyel-

sefond

kapital

T u

senta

1 k r

o n o r

Karlskrona—Växjö järnvägs

billinjer.

1932 ........

.................. 231

72

64

8

5

118

1933 ........

.................. 247

87

80

7 1

1

159

1934 ........

.................. 262

120

106

14

11

196

1935 ........

.................. 262

131

126

5

3

201

1936 ........

.................. 148

142

122

20

10

215

1937 ........

.................. 158

175

139

36

12

242

1938 ........

.................. 158

183*

/5

139

44

21

284

Växjö—Alvesta järnvägs billinjer.

1932 ........

.................. 28

32

21

11

9

55

1933 ........

.................. 30

48

36

12

10

82

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

1934

1935

1936

1937

1938

Trafikerad

linjelängd

km

30

30

27

28

28

In
komster
T

u s

66

68

69

83

92

Ut
gifter
inta
51

43

45

52

59

Avsättning

till

förnyelsefond

kronor

Drift
över
skott
-

15

25

24

31

33

14

18

20

11

13

Anlägg
nings
kapital
82
lil
105
169
149
-

Bolagens vinst- och förlusträkningar samt tablåer angående

vinstens fördelning för åren 1931—1938 te sig på följande sätt:

Karlskrona—Växjö järnvägsaktiebolag.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

T u s e

n t a 1

k r o

n o r

Inkomster.

Från föregående år balanse-

rad vinst..............

16

75

53

54

64

67

19

20

Driftöverskott:

av järnvägsrörelsen.....

239

284

237

329

314

306

297

282

av bilrörelsen..........

—8

8

7

14

5

20

36

44

Räntor och inkomster av

värdehandlingar.........

3

7

10

12

10

9

8

8

Diverse inkomster (med av-

drag för diverse utgifter).

24

21

31

20

19

23

18

16

Summa

274

395

338

429

412

425

378

370

Utgifter.

Avsättning till förnyelsefond:

för järnvägsrörelsen.....

129

120

120

144

125

123

127

126

för bilrörelsen..........

17

5

1

11

3

10

12

21

Räntor..................

67

67

66

65

67

62

61

60

Skatter..................

22

8

11

17

17

21

19

12

Ersättning för omlagd sam-

trafik..................

—

—

—

—

5

1

1

1

Vinst från föregående år...

16

75

53

54

64

67

19

20

» för året ............

23

120

87

138

131

141

139

130

Summa 274

395

338

429

412

425

378

370

Vinstfördelning:

Till bolagsstämmans förfo-

gande:

Vinst................

39

195

140

192

195

208

158

150

Från fonder..........

66

—

—

—

—

—

—

—

Summa

105

195

140

192

195

208

158

150

Härav disponerade för

avskrivning å värdehand-

Ungar och avsättning till

egna fonder ..........

30

35

—

—

—

61

10

—

utdelning å aktier......

—

107

86

128

128

128

128

128

2 V

; %

2 %

3 %

3 %

3 %

3 %

3 %

balans till efterföljande år

75

53

54

64

67

19

20

22

Summa

105

195

140

192

195

208

158

150

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maurts proposition nr 70.

7

Växjö—Alvestads järnvägsaktiebolag.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

T u s e

n t a 1

k r o

n o r

Inkomster.

Från föregående år balan- serad vinst .............

Driftöverskott:

135

73

1

4

2

7

4

9

av järnvägsrörelsen.....

125

143

165

202

211

274

277

271

av bilrörelsen...........

—

11

12

15

25

24

31

33

Diverse inkomster........

Räntor och inkomster av

13

12

10

11

15

16

14

15

värdehandlingar........

133

16

68

65

101

100

108

112

Förlust för året..........

55

72

—

—

—

—

—

—

Summa 461

327

256

297

354

421

434

440

Utgifter.

Avsättning till förnyelsefond:

26

26

26

27

25

för järnvägsrörelsen.....

29

29

29

för bilrörelsen..........

—

9

10

14

18

20

11

13

Räntor..................

120

119

80

74

58

51

53

48

Skatter..................

Ersättning för omlagd sam-

38

17

—

—

—

—

—

2

trafik..................

4

6

6

5

4

3

3

2

Avskrivn. å fordringar m. m.

135

74

87

40

56

196

121

18

Vinst från föregående år...

135

73

1

4

2

7

4

9

» för året ............

—

—

43

134

190

118

215

323

Summa 461

327

256

297

354

421

434

440

Vinstfördelning:

Till bolagsstämmans förfo-

gande:

332

Vinst................

80

1

44

138

192

125

219

Från fonder ..........

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

80

1

44

138

192

125

219

332

Härav disponerade för:

avskrivning å värdehand-

lingar och avsättning

till egna fonder.......

7

36

136

185

81

170

155

utdelning å aktier......

—

—

4

—

—

40

40

80

2 %

2 %

4 %

balans till efterföljande år

73

1

4

2

7

4

9

97

Summa

80

1

44

138

192

125

219

332

Bolagens balansräkningar per den 31 december 1938 ha följande

utseende:

Karlskrona— Växjö—

Växjö Alvesta

järnväg järnväg

Tusental kronor

Tillgångar.

Anläggningar för järnvägsrörelsen....................... 8,322 1,922

Automobilrörelsen...................................... 284 118

Fastigheter............................................ 98 122

Värdehandlingar....................................... 11 2,053

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl Maj:ts proposition nr 70.

Karlskrona—

Växjö—

Växjö

Alvesta

järnväg

järnväg

Rörelsemedel:

Tusental

kronor

i kassa och bank...............

...................... 342

69

förråd.........................

47

övriga.........................

72

Summa 9,257

4,403

Främmande kapital:

Statslån............................................... — —

Obligationslån......................................... — —

Reverslån............................................. 1,097 930

Svävande skulder...................................... 64 243

Eget kapital:

Aktiekapital........................................... 4,272 2,010

Reservfond............................................ 427 344

övriga egna fonder.................................... 1,554 69

Förnyelsefond............................................ 1,693 475

Vinst:

balanserad från föregående år........................... 20 9

för året............................................... 130 323

Summa 9,257 4,403

Såsom förut antytts kunde, anför järnvägsstyrelsen, Växjö—Ålestads järnvägsaktiebolag

i viss mån betraktas såsom moderbolag till övriga här berörda

järnvägsaktiebolag. Bolaget innehade sålunda — direkt och indirekt genom

särskilda för ändamålet bildade bolag — en betryggande aktiemajoritet

i Carlskrona—Wexiö järnvägsaktiebolag. Förevarande affärsuppgörelse kunde

alltså, vad de normalspåriga järnvägarna anginge, även från säljaresidan

i viss mån betraktas som en helhet, och vid bedömandet av uppgörelsens ekonomiska

innebörd hade därför synts lämpligt sammanslå förestående båda

drifträkningar för järnvägsrörelsen. Man erhölle sålunda följande medeltalssiffror

för basperioden:

Järnvägsrörelsen.

Inkomster:

Persontrafik...........................

Godstrafik............................

övriga inkomster (posttransporter m. m.)

Driftutgifter .

Driftöverskott

Medeltal för åren

1931—1938

1,000-tal kronor

................. 988

................. 1,219

................. 211

Summa inkomster 2,418

................. 1,924

................. 494

Därest från detta driftöverskott droges en beräknad avsättning till förnyelsefonden

om 154,000 kronor, skulle alltså, framhåller järnvägsstyrelsen,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70. 9

kvarstå ett belopp av (494,000—154,000) 340,000 kronor såsom genomsnittlig

avkastning av den egentliga järnvägsrörelsen.

Med järnvägen samhörande vore emellertid, meddelar härefter järnvägsstyrelsen,

dels ett gasverk och dels en hotellfastighet, för vilka båda rörelsegrenar

inkomster och utgifter bokfördes vid sidan av drifträkningen för järnvägsrörelsen.

Avkastningen av sagda sidoordnade rörelsegrenar hade upptagits

till 18,000 kronor.

Vad biltrafiken anginge hade, framhåller järnvägsstyrelsen, denna under

basperiodens första år varit ringa, medan omfattningen under periodens två

sista år kunde betraktas som »normal», d. v. s. representativ för framtiden.

Såsom i angiven mening normaliserade medeltal hade för bilrörelsen anta
-

gits följande:

Driftöverskott................................. kronor 78,000

Avsättning till förnyelsefond.................... » 47,000

Avkastning.................................... » 31,000.

Under förutsättning att nuvarande förvaltning skulle bibehållas och driftresultatet

av järnvägsrörelsen bli lika stort som under basperioden skulle

bolagen alltså få en sammanlagd avkastning från järnvägs- och bilrörelsen

m. m. av 389,000 kronor.

Sedan härifrån dragits 60,000 kronor för skatter, beräknade med hänsyn

till förhållandena 1939, återstode alltså, fortsätter järnvägsstyrelsen, ett belopp

av 329,000 kronor att ställa mot det erforderliga kapitalet. I detta vore att

särskilja övertagna lån, köpesummor att utgå som ersättning åt bolagens aktieägare

samt medel, som behövde investeras i anläggningarna i och för återhämtande

av undernormal förnyelse.

Av lån hade, upplyser järnvägsstyrelsen, Carlskrona—Wexiö järnvägsaktiebolag

vid 1938 års utgång ett hos enskilda järnvägarnas pensionskassa örn i

runt tal 1,097,000 kronor och Växjö—Alvestads järnvägsaktiebolag ett hos

Kronobergs läns sparbank om 800,000 kronor, vilket gjorde tillhopa 1,897,000

kronor.

Enligt § 3 i avtalen utgöra köpesummorna 3,204,000 kronor för Karlskrona—Växjö

järnväg och 2,010,000 kronor för Växjö—Alvesta järnväg eller

tillhopa 5,214,000 kronor.

Järnvägsstyrelsens beräkningar angående återhämtande av undernormal

förnyelse sluta på ett belopp av 986,000 kronor. Mot ett sammanlagt kapitalbelopp

av 8,097,000 kronor är sålunda att ställa förenämnda avkastning,

329,000 kronor, motsvarande cirka 4 procent av kapitalet.

Järnvägsstyrelsen meddelar härefter, att liksom i fråga örn de järnvägar,

vilkas förvärv beslutats av 1940 års lagtima riksdag, jämväl beträffande de

nu förevarande järnvägarna normalkalkyler utarbetats genom järnvägsstyrelsens

försorg i samråd med den enskilda järnvägsförvaltningen. Dessa normalkalkyler

vore avsedda att tjäna som underlag för en framtidsprognos i

fråga örn avkastningens storlek vid fortsatt enskild drift. Uppgiften hade

med andra ord uttryckt varit att söka fastställa värdet av den egendom och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 70.

rörelse, som säljaren avstode i och med den nu avtalade överlåtelsen. Dessa

normalkalkyler hade för håda de normalspåriga järnvägarna, jämte förenämnda

biltrafik m. m., fört fram till ett totalbelopp av cirka 7,100,000 kronor

att jämföras med förenämnda kapitalbelopp av 8,097,000 kronor.

En jämförelse mellan dessa siffror och de nyss anförda visade, anför järnvägsstyrelsen,

att normalkalkylen innehölle ett ej oväsentligt lägre överskott

av järnvägarna än det under basperioden faktiskt havda, medan den träffade

uppgörelsen kunde sägas medföra en kapitalinsats, som ungefär svarade mot

sistnämnda överskott. Styrelsen ansåge sig böra meddela, att säljaresidan

funnit den tolkning av siffermaterialet, som normalkalkylen representerade,

vara i vissa punkter ogynnsam. Vidare ville styrelsen erinra örn att sagda

kalkyl närmast hänförde sig till förhållandena vid tiden för 1939 års riksdagsbeslut,

varför ändrade tidsförhållanden i och för sig kunde komma att

nödvändiggöra och motivera avvikelser, uppåt eller nedåt. Även örn de

avtalade villkoren sålunda blivit jämförelsevis förmånliga för säljaren, hade

järnvägsstyrelsen — i betraktande av samtliga i förevarande sammanhang

betydelsefulla omständigheter — likväl ansett desamma godtagbara jämväl

från köparens synpunkt med hänsyn till de statliga intressen av olika slag,

som vore knutna vid förvärvet. Styrelsen syftade därvid särskilt på förut

berörda omständigheter, att Karlskrona vore vårt lands främsta örlogshamn

samt att tillkomsten av en statsbanedel Karlskrona—Växjö—Alvesta innebure

en naturlig avrundning av statsbanenätet öster örn huvudlinjen Stockholm—Malmö.

Styrelsen anför vidare:

Vad beträffar det erforderliga kapitalet bör å ena sidan bemärkas, att

förenämnda lån om 1,097,000 kronor hos enskilda järnvägarnas pensionskassa

under den avtalade amorteringstiden — till år 1963 — löper med en

fixerad ränta av 5 procent. Denna bindning innebär gentemot den i förevarande

räntabilitetsberäkningar använda normala räntefoten, 4 procent, för

nu återstående amorteringstid en ökad belastning motsvarande ett kapital av

i runt tal 100,000 kronor.

Å andra sidan likvideras de i § 3 omförmälda köpeskillingarna om tillhopa

5,214,000 kronor med obligationerna löpande mot 3 procent ränta.

Sagda bindning under 10 år av obligationslåneskulden innebär en besparing

gentemot nämnda räntefot motsvarande ett kapital av cirka 425,000 kronor.

I fråga om de medel, som beräknats erforderliga för återhämtande av

undernormal förnyelse, är blott att erinra, att desamma givetvis icke behöva

insättas omedelbart, valdör en viss räntebesparing torde bli möjlig.

Förutom bolagens järnvägs- och bilrörelse (inkl. gasverk m. m.) förvärvar

staten vissa rörliga tillgångar mot övertagande av förefintliga driftskulder.

Bland de rörliga tillgångarna märkes särskilt en Växjö—Alvestads järnvägsaktiebolags

fordran om 145,000 kronor på grund av för Växjö—Tingsryds

järnvägs bussrörelse insatta förlagsmedel. I detta sammanhang må upplysas,

att övriga Växjö—Alvestads järnvägsaktiebolags fordringar på grund

av tillskott under förfluten tid till de smalspåriga järnvägarna icke medtagits

i kalkylerna. Huvudparten av de medräknade rörliga tillgångarna utgöres av

banktillgodohavanden. Mot desamma står emellertid ett ungefär lika stort

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

11

belopp svävande skulder bl. a. för redan skedd utdelning för år 1938 till

aktieägarna, varför tilläggen och avdragen i fråga icke väsentligt ändra

bilden.

I och med förevarande förvärv av samtliga Växjöjärnvägar försvinna berörda

interna mellanhavanden automatiskt.

Bestämmelsen i avtalens § 3 att bolagen äga utbekomma vinst för tiden

1 januari 1939—30 juni 1941 sammanhänger med omständigheten, att värderingen

av tillgångarna skett på grundval av 1938 års bokslut, medan de

utlämnade obligationerna löpa med ränta från den 1 juli 1941. Det är vid

sådant förhållande naturligt, att bolagens aktieägare tillförsäkras inkomst

jämväl för mellantiden — för 1939 är sådan inkomst redan uttagen. Huruvida

inkomsten i fråga skall — vad angår tillkommande tid i förväg — fixeras

eller sättas lika med den faktiska vinsten av rörelsen, vilken vinst ju med

riktig bokföring är ett mått på den ökning i värde, som efter tidpunkten för

värderingen uppstått genom rörelsen, är ett spörsmål, som får diskuteras

för varje konkret fall. Beträffande här förevarande järnvägar har efter förslag

från bolagens sida överenskommits, att tillgodoräknandet skall ske enligt

det senare alternativet, alltså enligt de förhållanden som faktiskt inträtt

och komma att inträda.

I betraktande av nu berörda omständigheter och vad i övrigt är känt har

järnvägsstyrelsen funnit de för de normalspåriga järnvägarna avtalade ekonomiska

villkoren fullt antagbara och försvarliga.

Tasjö—Tingsryds och Tasjö—Åseda—Hultsfreds järnvägar.

Vad angår de smalspåriga järnvägarna framhåller järnvägsstyrelsen, att

dessa järnvägar saknade affärsvärde och att det följaktligen vid överenskommelse

om villkoren för förvärv av desamma varit nödvändigt anlägga

i viss mån andra synpunkter än i fråga örn normalspårsbanorna. Här förelåge

ett exempel på den situation, som järnvägsstyrelsen berört i sitt utlåtande

över 1936 års järnvägskommittés betänkande, nämligen förvärv av

underskottsbanor mot någon om än ringa löseskilling. Styrelsen ville också

erinra om sitt påpekande i samma utlåtande, att förstatligandeplanens utvidgning

till att omfatta jämväl smalspårsnätet självfallet måste medföra en

statsbaneekonomisk uppoffring. 1939 års principbeslut i ämnet finge emellertid

anses innebära, att staten vore beredd påtaga sig denna uppoffring.

Den frågan, som nu uppställde sig, vore följaktligen icke huruvida de avtalade

köpeskillingarna kunde väntas bli förräntade med trafikinkomster —

i den punkten vore ett negativt utfall givet åtminstone för smalspårsbanorna

tillsammantagna — utan örn köpevillkoren kunde anses förenliga med de

krav på rättvisa och billighet, som från skilda sidor kunde ställas, och särskilt

om de avtalade beloppen kunde anses alltför höga med hänsyn till konsekvenserna

för blivande uppgörelser.

Driftresultaten vid nu förevarande smalspåriga järnvägar under

åren 1931—1938 framgå av följande sammanställning:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

Växjö—Tingsryds järnväg.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Medel-

tal

T u

sen

talk

: r o

n o r

Inkomster.

Persontrafik.......

......... 109

98

93

104

101

103

110

109

103

Godstrafik........

......... 150

129

125

138

151

162

191

154

150

Övriga inkomster (posttrans-

porter m. m.) . ..

......... 31

29

30

30

31

35

34

36

32

Summa 290

256

248

272

283

300

335

299

285

Utgifter......

......... 270

.241

230

230

246

241

271

267

249

Driftöverskott .

........ 20

15

18

42

37

59

64

32

36

Normal avsättning

till för-

*

nyelsefond.......

......... 28

28

28

28

28

28

28

28

28

Växjö—Åseda—Hultsfreds järnväg.

1931''

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Medel-

tal

T u

sen

tal k

: r o

n o r

Inkomster.

Persontrafik........

180

171

172

165

171

178

175

177

Godstrafik.........

265

289

333

338

356

404

366

334

Övriga inkomster (posttrans-

porter m. m.) . ...

........ 71

77

77

80

77

80

82

82

78

Summa 593

522

537

585

580

607

664

623

589

Utgifter......

........ 555

494

475

519

526

550

549

582

531

Driftöverskott .

........ 38

28

62

66

54

57

115

41

58

Normal avsättning

till för-

nyelsefond.......

........ 69

69

69

69

69

69

69

69

69

Beträffande de av dessa järnvägar bedrivna bilrörelserna lämnar

järnvägsstyrelsen följande uppgifter:

År

Trafikerad

linjelängd

km

konster Utgifter

Drift
över
skott
-

Avsättning

till för- Anläggningsnyelsefond

kapital

Tusental kronor

Växjö—Tingsryds järnvägs billin jer.

1933 ...........

.......... 60

2

2

_

1934 ...........

.......... 82

14

14

—

- I

1 Förhyrd

1935 ...........

.......... 82

15

16

—1

- j

f materiel

1936 ...........

15

16

—1

_

1937 ...........

.......... 90

16

16

_

5

14

1938 ...........

.......... 140

45

35

10

15

167

Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägs billinjer.

1936 ..................... 68 5 4 1 1

1937 ..................... 79 17 10 7 2

1938 ..................... 79 18 15 3 —

3

3

3

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

13

Bolagens balansräkningar

per den 31 december 1938 ha

följande

utseende:

Växjö—

Växjö—

östra

Tingsryds

Hultsfreds

Värends

järnväg

järnväg

järnväg

Tus

e n t a 1 k r o

n o r

Tillgångar.

Anläggningar för järnvägsrörelsen . . .

........ 1,739

5,887

205

Automobilrörelsen..................

........ 165

3

—

Fastigheter........................

........ 2

—

—

Rörelsemedel:

jjg i kassa och bank................

........ 22

28

2

i» förråd..........................

........ 19

30

2

P övriga..........................

........ 26

28

1

Förlust för året...................

........ 5

79

—

Summa 1,978

6,055

210

Skulder.

Främmande kapital:

Statslån.........................

268

205

Reverslån.......................

........ 444

1,090

—

Svävande skulder................

........ 166

219

5

Eget kapital:

Aktiekapital.....................

........ 443

190

_

Reservfond......................

........ 379

1,857

—

övriga egna fonder..............

........ —

1,550

—

Förnyelsefond......................

......... 546

881

—

Summa 1,978

6,055

210

Av sammanställningarna framginge, anför järnvägsstyrelsen, att skillnaden

mellan de båda järnvägsföretagen vore rätt väsentlig. Medan Växjö—

Tingsryds järnväg för perioden som helhet och för alla år utom tre lämnat

inkomster tillräckliga för författningsenlig avsättning till fömyelsefond ävensom

viss kapitalförräntning, hade Växjö—Åseda—Hultsfreds järnväg endast

för ett år kommit upp till ett sådant resultat. Avsaknaden av affärsvärde

framträdde alltså väsentligt starkare, om den senare järnvägen betraktades

för sig. Även för Växjö—Tingsryds järnväg gällde emellertid, att aktier och

oprioriterade fordringar saknade värde.

Köpeskillingarna hade också, anför styrelsen, bestämts med hänsyn till

dessa förhållanden. Beträffande den närmare ekonomiska innebörden av

uppgörelsen rörande de smalspåriga järnvägarna meddelar järnvägsstyrelsen

följande:

Växjö—Tingsryds järnvägsaktiebolag har ett lån i Kronobergs läns sparbank,

som å tillträdesdagen uppgår till 289,000 kronor, för vilket staten övertager

betalningsansvaret. Detta lån har erhållits mot botteninteckning i järnvägen

och har för övrigt till fullo förräntats av bolaget självt. — En av

Växjö —Ålestads järnvägsaktiebolag innehavd fordran örn 150,000 kronor,

vilken är av tämligen gammalt datum och härrör från stationsgemenskapen

i Växjö, efterskänkes däremot i samband med statsförvärvet. — Samma bolags

fordran å 145,000 kronor för medel insatta i Växjö—Tingsryds järnvägs

bussrörelse övergår å staten. — Frånsett nämnda interna skuld kräves

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

i fråga om Växjö—Tingsryds järnväg ingen uppoffring av fordringsägare eller

borgensmän.

Vad åter angår Växjö—Åseda—Hultsfreds järnväg innebär uppgörelsen

en uppdelning av skuldbördan mellan staten —- delvis i egenskap av långivare

— å ena sidan samt övriga långivare och borgensmän å andra sidan,

varvid var och en fått främst svara för sitt eget engagemang.

Statens nya kapitalinsats inskränker sig till 190,000 kronor, utgörande lån

mot botteninteckning men utan borgen i Kronobergs läns sparbank. Staten

avstår därjämte från sina fordringar på grund av dels förenämnda motorvagnslån,

för vilka ej finnes annan säkerhet än de vid statsförvärvet av banan

övertagna vagnarna, dels sitt till större delen räntefria lån till östra

Värends järnväg.

På samma sätt avstår Växjö—Ahlstads järnvägsaktiebolag från alla sina

till större delen hypotiserade fordringar örn tillhopa cirka 650,000 kronor i

bär förevarande järnväg. Samma gäller örn Växjö stad för dess fordringar.

Lånet i Enskilda järnvägarnas pensionskassa, enligt senaste bokslut uppgående

till cirka 231,000 kronor, övertages gemensamt av Växjö stad och

Växjö—Ålestads järnvägsaktiebolag i egenskap av borgensmän.

Detta åtagande innebär dock ingen ny börda, enär borgensmännen hittills

fått svara för annuiteterna å detta lån.

Förevarande järnvägs driftskulder ha ansetts vara av den art, att desamma

böra övertagas av köparen.

I betraktande av de förevarande omständigheterna har järnvägsstyrelsen

funnit sig böra föreslå förvärv av nu ifrågavarande smalspåriga järnvägar

i enlighet med därom upprättade avtal.

För förvärv av samtliga nu ifrågavarande järnvägar skulle alltså i enlighet

med följande sammanställning erfordras anslag å riksstaten till ett belopp

av 7,191,000 kronor:

Kronor

1. Med obligationer likviderade köpeskillingar

För Karlskrona—Växjö järnväg............................. 3,204,000

För Växjö—Alvesta järnväg................................. 2,010,000

2. övertagna lån

För Karlskrona—Växjö järnväg............................. 1,048,000

För Växjö—Alvesta järnväg................................. 450,000

För Växjö—Tingsryds järnväg............................... 289,000

För Växjö—Åseda—Hultsfreds järnväg....................... 190,000

Tillhopa kronor 7,191,000.

I samband med förvärven borde, framhåller järnvägsstyrelsen, på sätt

skett i andra analoga fall tidigare omförmäld a motorvagnslån om tillhopa

cirka 254,000 kronor ävensom den räntepliktiga delen, 24,595 kronor, av

Östra Värends järnvägs statslån i den centrala statsbokföringen överföras

från fonden för låneunderstöd till statens järnvägars fond, medan den räntefria

delen 180,000 kronor av sistnämnda lån avskreves.

Vad beträffar de övertagna driftskulderna uppvägas desamma, meddelar

järnvägsstyrelsen, av de rörliga tillgångar, som följa med järnvägsförvärven.

Järnvägsstyrelsen föreslår, att här som i tidigare fall nämnda (svävande)

skulder och rörliga tillgångar må föras å det särskilda utjämningskonto,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 70.

15

benämnt »Inköpskonto för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda

järnvägar», vilket upplagts i statens järnvägars räkenskaper med anledning

av statsmakternas beslut vid 1940 års lagtima riksdag.

Avtalsbestämmelserna i övrigt lia icke synts järnvägsstyrelsen erfordra någon

kommentar, då i fråga om desamma följts den praxis, som under det

senaste årtiondet utbildat sig, och då de i sak ansluta sig lill innehållet i de

avtal örn statsförvärv av enskilda järnvägar, som under år 1940 varit föremål

för statsmakternas prövning. I fråga om avtalens paragraf 5, som innehåller

reglerande bestämmelser för övertagande i statens järnvägars tjänst

av den vid respektive järnvägar anställda personalen, har järnvägsstyrelsen

emellertid anfört följande:

Enligt den tidigare lydelsen av sista stycket i moment 4 skulle förtidspension

till befattningshavare, som med hänsyn till sjuklighet eller lyte icke anses

lämpligen kunna övertagas i statens järnvägars tjänst, utgå med samma

belopp, som enligt för honom gällande pensionsbestämmelser skulle hava

utgått vid omedelbar avgång på grund av sjukdom. Befattningshavare, som

icke kan sjukpensioneras, skulle emellertid vid fortsatt enskild drift hava

fått kvarstå i tjänst vid den enskilda järnvägen, varför det Ilar synts styrelsen

skäligt, att förtidspensionen i dylikt fall skall kunna bestämmas till

högre belopp än sjukpensionen. Då en generell regel för pensionsbeloppets

bestämmande icke lämpligen kan i förväg fastställas, har styrelsen ansett

att prövning av pensionsbeloppets storlek skall ske i varje särskilt fall och

har hithörande bestämmelse i avtalet utformats i anslutning härtill.

Som ett nytt sista stycke i moment 4 har intagits ett stadgande, som skulle

möjliggöra en frivillig förtidspensionering av tjänsteman, som fyllt 50 år.

Bestämmelsen i fråga syftar till att underlätta en frivillig avgång ur tjänst

för befattningshavare, som bli obehövliga vid förstatligandet och beträffande

vilka svårigheter kunna uppstå att ordna lämplig placering vid statens

järnvägar. I samma mån som förstatligandet fortskrider, kommer behovet

av en sådan möjlighet till förtidspensionering för vissa kategorier av tjänstemän

säkerligen att framträda allt starkare — huvudsakligen i förvaltningstjänst,

och inom denna tjänstegren avses närmast tjänstehavare, sysselsatta

i kameralt och kontrollkontorsarbete. — I anledning av hittills gjorda erfarenheter

har järnvägsstyrelsen funnit det vara önskvärt att i avtalen om

förvärv av de olika järnvägarna få infört en bestämmelse av nu berört slag.

De nu företagna kompletteringarna med avseende på villkoren för avsked

med pension före pensionsålderns uppnående äro helt av övergående natur

och torde med hänsyn härtill icke kunna vålla betänkligheter.

Här ifrågasatta pensioneringsmöjlighet torde icke komma att tillämpas i

sådan utsträckning, att den kan få något inflytande på det ekonomiska utfallet

vare sig för nu ifrågasatta eller kommande statsförvärv av enskilda

järnvägar.

Avtalets paragraf 5 mom. 5 d) har omformulerats i jämförelse med den

tidigare lydelsen och givits en avfattning, sorn anknyter lill vad som hittills

tillämpats i praktiken.

Som ett nytt moment, nr 8, har intagits bestämmelser om beräkning av

tjänsteår i pensionshänseende för personal, som erhåller pensionsrätt enligt

civila tjänstepensionsreglementct. I kommunikationsverkens pensionslag av

år 1920 lanns en bestämmelse örn all tjänsteman, sorn vid stalsövertagande

av enskilt företag övergått lill statstjänst, skulle sorn tjänstår för erhållande

av tjänstepension efter prövning av verkets styrelse tillgodoräknas jämväl

tid, varunder han innehaft fast anställning vid nämnda företag. Någon mot
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majis proposition nr 70.

svårighet till detta stadgande finnes icke intaget i civila tjänstepensionsreglementet

av år 1934, varför styrelsen med nuvarande ordning måste för varje

särskilt fall underställa frågor av denna art Kungl. Maj:ts prövning. 1930

års pensionssakkunniga hava i sitt år 1932 avgivna betänkande (sid. 53) i

denna fråga ansett obehövligt att intaga bestämmelsen i fråga i civila tjänstepensionsreglementet.

»Alldenstund varje övertagande av enskilt företag måste

bliva föremål för Kungl. Maj:ts särskilda prövning», framhöllo de pensionssakkunniga,

»synes det naturligaste vara, att vid denna prövning även frågan

örn de övertagna tjänstemännens rätt att räkna tjänstår upptages till

avgörande». I anslutning till detta uttalande har styrelsen ansett lämpligt

att redan i avtalen om statsförvärvet av respektive järnvägar intaga erforderliga

bestämmelser, som härigenom underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Den enligt förestående kompletterade lydelsen av paragraf 5 har den 16

oktober 1940 tillställts berörda personalorganisationer, och dessa hava icke

framfört några erinringar mot densamma.

Enligt moment 5 i nyssnämnda paragraf skola flertalet befattningshavare

vara berättigade att fr. o. m. den 1 januari 1942 erhålla anställning vid statens

järnvägar enligt för dessa gällande anställnings- och lönevillkor. Enligt

vid avtalen fogad bilaga C avses i anslutning härtill följande antal tjänstemän

komma att övertagas i statens järnvägars tjänst, nämligen

från järnväg:

Karlskrona—Växjö......

Växjö—Alvesta.........

» —Tingsryd........

» —Åseda—Hultsfred

Östra Värends..........

Ordinarie

Icke ordi- narie

Summa

....... 181

13

194

12

106

....... 21

3

24

....... 77

3

80

....... 12

2

14

Summa 385

33

418

Härutöver överginge, meddelar styrelsen, i statens järnvägars tjänst sammanlagt

från uppräknade järnvägar 17 man vid bilavdelningen samt omkring

75 verkstads- och 60 banarbetare. Genom införlivandet överfördes sålunda

sammanlagt omkring 570 man i statens järnvägars tjänst. Härutöver

kunde, i den mån drifttjänsten så krävde, till anställning ifrågakomma viss

i bolagens tjänst disponerad tillfällig personal.

Beträffande den lönegradsplacering, som framgår av den till respektive

avtal fogade bilagan C, har, upplyser järnvägsstyrelsen, samråd ägt rum med

vederbörande personalorganisationer och med järnvägarnas förvaltning, varvid

fullt samförstånd uppnåtts.

Under hänvisning till att riksdagens medgivande erfordrades för ökning

av antalet personal i högre lönegrad än A 20, meddelar styrelsen, att på

grund av ifrågavarande införlivande i personalförteckningen för statens järnvägar

antalet befattningar över lönegrad A 20 borde från och med den 1

januari 1942 ökas med en maskiningenjör och en trafikinspektör i lönegrad

A 26, en stationsinspektor av klass 1 B i lönegrad A 24, en stationsinspektor

av klass 2 i lönegrad A 22 samt en kontrollör i lönegrad A 21.

Järnvägsstyrelsen upplyser slutligen, att järnvägarna efter införlivandet

borde hänföras till VI distriktet med huvudort i Borås. För att anknytas till

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

17

statens järnvägars linjeorganisation erfordrades viss nybildning av sektioner,

vilka dock med hänsyn till det fortsatta förstatligandet delvis måste bli av

provisorisk karaktär.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels besluta, att Karlskrona—-Växjö,

Växjö—Alvesta, Växjö—Tingsryds, Växjö—Åseda—Hultsfreds samt Östra

Värends järnvägar skola på avtalade villkor förvärvas av staten och införlivas

med statens järnvägar, dels till förvärvets genomförande å riksstaten för

budgetåret 1941/42 under rubrik Statsförvärv av enskilda järnvägar anvisa

ett reservationsanslag av 7,191,000 kronor, dels slutligen medgiva, räknat

från och med den 1 januari 1942, ändringar i personalförteckningen i enlighet

med vad nyss anförts.

Mot järnvägsstyrelsens beslut har järnvägs fullmäktigen Oscar Falkman

i särskilt yttrande avstyrkt de föreslagna förvärven samt till stöd härför

anfört:

I tidigare avgiven reservation har jag framhållit, att förstatligandet av de

enskilda järnvägarna synes mig böra t. v. uppskjutas med hänsyn till därmed

förbundna betydliga direkta och indirekta utgifter för statsverket. Jag

anser, att under en tid, då staten för tillgodoseende av livsviktiga ändamål

måste av landets medborgare skatte- och lånevägen uttaga maximum av det

som kan av dem presteras, böra statens medel och kredit icke tagas i anspråk

för förstatligandeåtgärder, som utan olägenhet kunna uppskjutas.

För nu föreliggande förslag till statsförvärv av Växjöjärnvägarna tillkommer

att villkoren synas mig otillfredsställande. De bredspåriga banorna skola

enligt förslaget betalas med 8,097,000 kronor, medan dessa banor enligt

järnvägsstyrelsens normalkalkyler hava ett värde av endast 7,100,000 kronor.

Och beträffande förvärvet av smalspårsbanorna, som skulle ske mot

statens övertagande av vissa lån resp. efterskänkande av vissa statens fordringar,

innebär detsamma, såsom även i skrivelsen framhålles, en statsbaneekonomisk

uppoffring.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava den 30 januari 1941 avgivit yttrande

i ärendet. Fullmäktige hava därvid begränsat sitt yttrande att i huvudsak

avse finansieringen av de föreslagna inköpen samt den budgettekniska och

bokföringsmässiga regleringen av de av inköpen föranledda ekonomiska

transaktionerna.

Till en början lämna fullmäktige följande sammanställning angående den

ekonomiska innebörden för staten av de förevarande förslagen:

Enligt avtalen skall staten å tillträdesdagen såsom vederlag för den egendom,

som bolagen överlåta till staten, dels övertaga bolagens skulder och

förpliktelser på sätt i varje avtal närmare omförmäles, dels ock till två avbolagen

överlämna statsobligationer till vissa belopp.

De nominella beloppen av de obligationer, som sålunda skola tillhandahållas,

utgöra:

Kornor

till Carlskrona—Wexiö järnvägsaktiebolag........................ 3,204,000

» Växjö—Alvestads » ........................ 2J)10,000

Summa kronor 5,214,000.

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 soini. Nr 70.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

De ifrågavarande bolagens fasta skulder hava beräknats komma att den

1 juli 1941, då tillträdet från statens sida avses äga rum, uppgå till följande

belopp, upplupna räntor ej medräknade:

Kronor

Carlskrona—Wexiö järnvägsaktiebolag........................... 1,047,332

Växjö—Alvestads..........» 450,000

Växjö—Tingsryds » 289,000

Växjö—Åseda—Hultsfreds » 190,000

Summa kronor 1,976,332.

Enligt avtalet med Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag skall

detta bolag därjämte befrias från skyldigheten att till statsverket betala å

tillträdesdagen oguldna delar av såväl bolagets fyra statslån för anskaffande

av rälsbussar och motorvagnar med en sammanlagd återstående kapitalskuld

den 1 juli 1941 av 253,969 kronor som ock den bolaget tillhöriga Ostra

Värends järnväg åvilande statsskulden, vars kapital uppgår till 204,595 kronor

(uppdelad i en räntepliktig del å 24,595 kronor och en räntefri del å

180,000 kronor).

Enligt riksgäldskontorets räkenskaper skulle den återstående kapitalskulden

å berörda fyra motorvagnslån den 1 juli 1941 utgöra 243,837 kronor 47

öre under förutsättning, att intill nämnda dag förfallande annuiteter inbetalas

i behörig ordning. Skillnaden beror på att i det i avtalet angivna skuldbeloppet

för två av lånen ingår kvarvarande skuld efter i november 1939

verkställda amorteringar; motsvarande amorteringar i november 1940 hava

ej erlagts. Av den räntepliktiga delen, 24,595 kronor, av östra Värends järnvägs

statslån förföll den 31 december 1940 en kapitalavbetalning av 2,279

kronor 50 öre, vilket belopp ej heller erlagts.

Betalningsskyldigheten för de ovan redovisade fasta skulderna skall vid

statsförvärvet övertagas av riksgäldskontoret. Rörande dessa skulder må här

nämnas, att Carlskrona—Wexiö järnvägsaktiebolags skuld är placerad hos

Enskilda järnvägarnas pensionskassa och under den avtalade amorteringstiden

-— till år 1963 — löper med en fixerad ränta av 5 %> samt att de

övriga tre bolagens här ifrågavarande skulder äro placerade hos Kronobergs

läns sparbank. Den i avtalet med Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag

omförmälda skulden å checkräkning hos Skandinaviska banken är ej

avsedd att övertagas av riksgäldskontoret utan skall järnvägsstyrelsen svara

för densamma intill det i avtalet angivna beloppet av högst 75,000 kronor.

Det avses, att i samband med förvärven på sätt skett i tidigare analoga

fall förenämnda motorvagnslån om tillhopa cirka 254,000 kronor ävensom

den räntepliktiga delen, 24,595 kronor, av Östra Värends järnvägs statslån

i den centrala statsbokföringen skall överföras från fonden för låneunderstöd

till statens järnvägars fond, medan den räntefria delen, 180,000 kronor,

av det sistnämnda lånet avskrives.

De driftsskulder, som skola övertagas, uppvägas av de rörliga tillgångar,

som medfölja järnvägsförvärven. Järnvägsstyrelsen föreslår, att nämnda (svävande)

skulder och rörliga tillgångar skola föras å det särskilda utjämningskonto,

benämnt »Inköpskonto för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade

enskilda järnvägar», vilket upplagts i statens järnvägars räkenskaper med anledning

av statsmakternas beslut vid 1940 års riksdag.

De statsobligationer, som enligt avtalen med Carlskrona—Wexiö och Växjö

—Alvestads järnvägsaktiebolag skola överlämnas till dessa, äro avsedda att

löpa med 3 °/o ränta, räknat från den 1 juli 1941, och vara förfallna till inlösen

den 1 juli 1951 samt utställas i valörer av 10,000, 5,000, 1,000, 500 och

100 kronor ävensom beträffande det förra bolaget 75 kronor och beträffande

det senare 50 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 70.

19

Fullmäktige erinra härefter om att fullmäktige tidigare i sitt utlåtande över

1936 års järnvägskommittés betänkande rörande åtgärder för enhetliggörande

av det svenska järnvägsnätet givit sin anslutning till programmet om de enskilda

järnvägarnas snara övertagande av staten och deras införlivande med

statens järnvägar. Detta fullmäktiges ståndpunktstagande hade, fortsätta fullmäktige,

visserligen skett under andra statsfinansiella och ekonomiska förhållanden

än de nu rådande, vilka tvingat staten till en synnerligen omfattande

extraordinär upplåning, framför allt för försvarsändamål. I sitt den 7

mars 1940 avgivna yttrande över järnvägsstyrelsens framställningar angående

statsförvärv av Göteborg—Borås m. fl. järnvägar hade fullmäktige

framhållit, att det av fullmäktige tillstyrkta och av 1939 års lagtima riksdag

beslutade enhetliggörandet av det splittrade svenska järnvägsväsendet vore så

betydelsefullt för landet och dess transportväsen, att det måste anses vara av

stor vikt, att riksdagens berörda beslut även under de sedermera inträdda

förhållandena genomfördes med den snabbhet och i den omfattning, som omständigheterna

kunde göra möjliga. Med denna utgångspunkt hade fullmäktiges

majoritet ansett sig böra tillstyrka de år 1940 föreliggande förslagen

örn statsförvärv av då ifrågavarande enskilda järnvägar. Då fullmäktige alltjämt

hade samma inställning till frågan om det enskilda järnvägsnätets förstatligande,

som då fullmäktige avgåvo sitt berörda yttrande av den 7 mars

1940, ansåge sig fullmäktige böra tillstyrka även det nu föreliggande förslaget

örn statsförvärv under innevarande år av de s. k. Växjöbanoma, givetvis

dock under förutsättning att de avtalade ersättningsbeloppen och villkoren i

övrigt prövades vara för staten godtagbara.

Efter att hava erinrat örn de olika skäl, som järnvägsstyrelsen framfört till

stöd för ett godkännande av de nu förevarande köpeavtalen, hava fullmäktige

uttalat, att fullmäktige med hänsyn till de föreliggande omständigheterna

för sin del i likhet med järnvägsstyrelsen funnit de preliminärt avtalade

villkoren för de ifrågavarande järnvägarnas förstatligande från statens synpunkt

antagbara.

Fullmäktige anföra härefter:

Enligt avtalen med Carlskrona—Wexiö och Växjö—Ålestads järnvägsaktiebolag

skall vederlaget för den egendom som ingår i desamma — såsom

fallet var år 1940 beträffande Göteborg—Borås m. fl. järnvägsbolag —- i

den mån det överstiger de bolagens skulder, som skola övertagas av staten

och antingen förvaltas av riksgäldskontoret eller likvideras av järnvägsstyrelsen,

äga rum genom tillhandahållande av statsobligationer. Detta betalningssätt

är även nu ur statens synpunkt att föredraga framför kontant likvid

till aktieägarna. Såsom fullmäktige påpekade år 1940, är emellertid även en

likvid medelst obligationer, örn den skall ske i någon större omfattning, ej

utan sina betänkligheter.

De tioåriga statsobligationer, örn vilkas utlämnande nu enligt avtalen är

fråga, skola såsom redan nämnts — liksom de för 1940 års järnvägsförvärv

utfärdade — löpa med 3 °/o ränta samt vara utställda i valörer om 10,000,

5,000, 1,000, 500 och 100 kronor ävensom beträffande Carlskrona—Wexiö

järnvägsaktiebolag 75 kronor och Växjö—Ålestads järnvägsaktiebolag 50

kronor. Fördelningen å valörerna skall ske på sätt respektive bolag äger bestämma,

dock att obligationer å 75 kronor respektive 50 kronor utställas

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

endast till det antal, som erfordras för att kunna fördela likviden å aktieägarna.

Nämnda inskränkning har tillkommit med anledning av fullmäktiges

påpekande i förut omförmälda yttrande den 7 mars 1940 angående då ifrågasatta

valörer å 135, 120 och 50 kronor, rörande vilka någon motsvarande inskränkning

ej var föreskriven.

Sedan fullmäktiges berörda påpekande sålunda iakttagits är från fullmäktiges

sida ej något att erinra mot de föreslagna valörerna och ej heller mot

villkoren i övrigt beträffande ifrågavarande obligationer.

I och för likviderandet av de år 1940 beslutade statsförvärven upplade riksgäldskontoret

ett särskilt obligationslån, benämnt »Svenska statens 3 % obligationslån

för inlösen av enskilda järnvägar, 1940 års emission». Därest det

föreslagna förvärvet av Växjöbanorna genomföres, kommer riksgäldskontoret

att upplägga en andra emission av berörda lån. De till denna hörande

obligationerna böra — liksom fallet var med första emissionens obligationer

—- förses med endast 10 stycken årsvis den 1 juli förfallande kuponger.

Då, oaktat i köpeavtalen föreskrives, att vederbörande bolag senast en

månad före tillträdesdagen skola bestämma önskad fördelning av obligationsvalörer,

besked i detta avseende ej lärer vara att förvänta förrän efter

tillträdesdagen, kommer riksgäldskontoret att å denna dag till järnvägsstyrelsen

för respektive järnvägsbolags räkning överlämna interimsbevis att

sedermera, så snart ske kan, utbytas mot önskade obligationer.

I detta sammanhang framhålla fullmäktige, att järnvägsstyrelsen — efter

att hava redogjort för skälen till att Östra Värends järnväg, som tillhörde

de allra trafiksvagaste i landet, medtagits i det nu föreliggande förslaget till

statsförvärv och därvid bland annat framhållit nämnda järnvägs nära samband

med den under år 1940 förstatligade Östra Smålands järnväg — uttalat,

att för båda dessa järnvägar frågan örn deras fortsatta bibehållande överhuvud

taget borde hållas öppen.

Vad järnvägsstyrelsen föreslagit angående de ifrågavarande inköpens genomförande

ur budget- och bokföringstekniska synpunkter bär endast givit

fullmäktige anledning till det uttalandet, att riksgäldskontoret borde av järnvägsstyrelsen

tillgodoföras intill dagen för statens övertagande av respektive

järnvägar upplupna räntor ävensom före nämnda dag förfallna, oguldna

amorteringar å dels såväl förut omförmälda fyra motorvagnslån som den

räntepliktiga delen av östra Värends järnvägs statslån, vilka skulle överföras

från motorvagnslånefonden respektive fonden för låneunderstöd till statens

järnvägars fond, dels ock de enskilda lån, för vilka betalningsskyldigheten

skulle övertagas av riksgäldskontoret. Detta tillgodoförande syntes lämpligen

kunna ske över förut omförmälda i järnvägsstyrelsens räkenskaper upplagda

utjämningskonto.

Slutligen hava fullmäktige angående avfattningen av § 3 i avtalen med

Växjö—Tingsryds och Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag påpekat

följande. Mom. 1 i denna § i båda avtalen stadgade, att staten i vederlag för

den överlåtna egendomen skulle å tillträdesdagen övertaga dels betalningsskyldigheten

för vissa uppgivna banklån, dels ock betalningsansvaret för vissa

driftutgifter. Mom. 2 i samma § innehölle, att i föregående mom. omförmälda

skulder ävensom förpliktelser av annan art skulle med vissa inskränkningar

övertagas av järnvägsstyrelsen. Denna formulering vore givetvis ej fullt till
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 70.

21

fredsställande med hänsyn till att riksgäldskontoret och ej styrelsen skulle

övertaga betalningskyldigheten för vissa lån. Motsvarande bestämmelser i

avtalen med Carlskrona—Wexiö och Växjö—Alvestads järnvägsaktiebolag

hade däremot erhållit en annan formulering, mot vilken intet syntes vara

att invända.

I övrigt hava järnvägsstyrelsens ifrågavarande framställning och de bilagda

preliminära avtalen ej givit fullmäktige anledning till någon erinran.

Riksgäldsfullmäktigen Magnusson har i särskilt yttrande, till vilket riksgäldsdirektören

Sandberg anslutit sig, anmält mot fullmäktiges beslut avvikande

mening, i det han förklarat sig instämma i de allmänna synpunkter

beträffande de enskilda järnvägarnas förstatligande, som av järnvägsfullmäktigen

Falkman anförts till järnvägsstyrelsens protokoll den 30 december 1940.

I samband med de nästlidet år behandlade förslagen om förvärv av vissa Departematisenskilda

järnvägar i anslutning till 1939 års lagtima riksdags principbeslut rhefen.

rörande ett sammanförande i statens hand av det svenska järnvägsnätet upptogs

till övervägande, huruvida arbetet med järnvägarnas förstatligande skulle

med hänsyn till det då försämrade ekonomiska läget bedrivas i en långsammare

takt än som ursprungligen förutsatts. Riksdagen uttalade emellertid

för sin del (skrivelse nr 243), att den ansåge arbetet böra fortgå efter

de riktlinjer, som statsmakterna angåvo vid 1939 års lagtima riksdag. Den

starka förändring i det allmänna tidsläget, anförde riksdagen, som tvivelsutan

sedan dess inträffat, torde så långt ifrån motivera uppskov, att densamma

i stället komme järnvägsnätens förening i statens hand att framstå

som än mer angelägen. Ej endast för den allmänna transporthushållningen

utan även för de enskilda järnvägarna och deras trafikanter vore det av intresse,

att övergångstiden med dess ofördelaktiga återverkan på banornas

skötsel ej onödigt förlängdes.

Sedan detta uttalande gjordes, har den ekonomiska situationen undergått

en ytterligare försämring. På denna grund skulle ett förnyat övervägande

av frågan om omedelbar fortsättning av järn vägsförstatligandet

kunna ifrågasättas. Å andra sidan har järnvägarnas utomordentliga

betydelse för samfärdseln och folkförsörjningen ävensom för den militära

försvarsberedskapen framträtt allt tydligare i samma mån som den pågående

krisen fått mera djupgående verkningar inom olika områden av samhällslivet.

Ur denna synpunkt synes mig beträffande järnvägarna varje ur allmän

ekonomisk synpunkt försvarbar åtgärd böra vidtagas, som sätter dem

i stånd att på det mest effektiva sättet motsvara de stora krav, som ställas å

desamma. Ett led i strävandena härför utgör onekligen sammanförandet i

en hand av ledningen för landets nu splittrade järnvägsnät. De mest påtagliga

fördelarna härav äro i huvudsak, att transporterna i allmänhet kunna utföras

på ett snabbare, billigare och trafiktekniskt sett mera rationellt sätt,

vartill kommer, att den sammanlagda vagnparken särskilt i vad avser godsvagnarna

kan utnyttjas effektivare än eljest.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

Vad deli ekonomiska sidan av saken beträffar må framhållas, att det sätt,

varpå förvärven av de enskilda järnvägarna hittills ägt rum och förutsättes

skola ske jämväl framgent, är ägnat att minska de finansiella olägenheterna

av de statliga kapitalinvesteringar, varom här är fråga. Därigenom att köpeskillingarna,

i den mån sådana skola utgå till aktieägarna, erläggas i form

av statsobligationer med en löptid av 10 år, erhålles en viss garanti mot att

de ökade statliga investeringarna komma att för närvarande oförmånligt

påverka kapitalmarknaden. Det torde vidare böra erinras, att, sett ur allmän

samhällssynpunkt, själva förvärven i och för sig icke innebära någon

nyinvestering av kapital utan endast ett överflyttande av vissa redan befintliga

tillgångar från enskilda händer till staten.

Vid övervägande av olika på frågan inverkande förhållanden har jag kommit

till den uppfattningen, att de nuvarande ekonomiska förhållandena i

och för sig icke kunna anses tillräckligt motivera, att åtgärderna för att enhetliggöra

järnvägsnätet tills vidare böra anstå. Därest den nuvarande,

förhållandevis goda inkomstgivningen för järnvägarna skulle avsevärt minska

möjligheterna att ernå överenskommelse örn förvärv av viss enskild järnväg

på för staten skäliga villkor, synas emellertid hinder ej böra möta att i

avvaktan på den kommande utvecklingen låta tills vidare anstå med övertagande

av sådan järnväg.

Vad härefter angår de nu aktuella förvärven av de s. k. Växjö järnvägarna

torde till en början böra erinras, att enligt uttalande av 1939 års lagtima

riksdag förstatligandet skall omfatta samtliga rikets järnvägsenheter, såväl

normalspåriga som smalspåriga, vilka ej äro att betrakta som spårvägar eller

hava liknande lokal karaktär och som överhuvud äro av den allmänna betydelse,

att de böra fortbestå. Då den normalspåriga linjen Karlskrona—

Växjö—Alvesta, som förbinder Karlskrona med södra stambanan och som

till sin norra del är utfartsled jämväl för Kalmar, är att betrakta såsom

huvudbana, är det uppenbart, att denna järnvägslinje tillhör den kategori

enskilda järnvägar, som skall övertagas av staten. De smalspåriga järnvägarna,

nämligen Växjö—Tingsryds, Växjö—Åseda—Hultsfreds och östra

Värends järnvägar, hava däremot uteslutande lokala uppgifter att fylla. De

äro emellertid bortsett från sistnämnda järnväg av sådan storleksordning,

att banornas uteslutande vid ett allmänt järnvägsförstatligande icke torde

böra ifrågasättas. Östra Värends järnväg tillhör visserligen de trafiksvagaste

i landet men på grund av, bland annat, att järnvägen tillhör Växjö—Åseda

—Hultsfreds järnvägsaktiebolag och staten därjämte står såsom ensam kapitalgivare,

synes jämväl Östra Värends järnväg böra i detta sammanhang

ifrågakomma för förvärv. Frågan om dess framtida bibehållande torde emellertid,

såsom järnvägsstyrelsen framhållit, böra hållas öppen.

Av de nu till inköp ifrågasatta järnvägarna äro Karlskrona—Växjö och

Växjö—Alvesta av den ekonomiska struktur, att de äga förutsättningar att

— åtminstone vid desammas bedömande såsom en enhet — förränta det i

dem investerade kapital, som bör betraktas såsom räntekrävande. De övriga

järnvägarna torde däremot sakna affärsvärde.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

23

Vad de normalspåriga järnvägarna angår belastades dessa vid 1938 års

utgång av lån å tillhopa 1,897,000 kronor. Enligt avtalen uppgår den del

av köpeskillingarna, som skall erläggas genom tillhandahållande av statsobligationer,

till sammanlagt 5,214,000 kronor. För återhämtande av undernormal

förnyelse har järnvägsstyrelsen beräknat en kapitalinsats å 986,000

kronor vara erforderlig. Det sammanlagda kapitalutlägget skulle alltså med

utgående från skulderna vid 1938 års utgång uppgå till (1,897,000 +

5,214,000 + 986,000) 8,097,000 kronor. Mot detta belopp skulle svara en

årlig inkomst av 329,000 kronor, utgörande efter avdrag av vederbörliga

avsättningar till förnyelsefonden samt till skatter, beräknade efter 1939 års

förhållanden, den genomsnittliga nettoavkastningen å järnvägsrörelsen under

åren 1931—1938. Avkastningen motsvarar omkring fyra procent av det

erforderliga kapitalutlägget. Enligt en av järnvägsstyrelsen upprättad normalkalkyl,

avsedd att tjäna som underlag för en prognos i fråga om avkastningens

storlek vid fortsatt enskild drift, uppgår emellertid värdet av järnvägarna

endast till omkring 7,100,000 kronor. Skillnaden mellan det på

normalkalkylen grundade värdet och det värde, som erhålles på grundval av

basperioden 1931—1938, utgör sålunda i runt tal 1,000,000 kronor. Denna

skillnad kan, även om den är förhållandevis mindre än den som vissa av de

nästlidet år genomförda järnvägsförvärven uppvisade, synas betydande. Å

andra sidan torde böra framhållas, att normalkalkylen närmast hänför sig

till läget vid tiden för 1939 års lagtima riksdags beslut och sålunda icke tager

hänsyn till de ändrade tidsförhållandena, vilka kunna göra vissa jämkningar

gentemot kalkylens resultat försvarliga. Med hänsyn till dessa förhållanden

ävensom till vad järnvägsstyrelsen i övrigt anfört anser jag mig

icke böra motsätta mig, att de avtalade köpeskillingarna godtagas från

statens sida. Då villkoren i övrigt ej givit mig anledning till erinran, vill

jag alltså biträda järnvägsstyrelsens framställning i vad avser de nu ifrågavarande

två järnvägarna. Då de förutnämnda lånen på grund av amorteringar

komma att å dagen för järnvägarnas tillträdande, nämligen den 1

juli 1941, hava nedgått till avrundat 1,498,000 kronor, skulle alltså statens

omedelbara kapitalinsats för järnvägarnas förvärvande uppgå till (5,214,000

-J- 1,498,000) 6,712,000 kronor.

Vad åter angår avtalen beträffande de till Växjöbanorna hörande smalspåriga

järnvägarna sakna dessa såsom förut nämnts affärsvärde. Desamma

hava av järnvägsstyrelsen medtagits i detta sammanhang på grund av

dels 1939 års lagtima riksdags uttalande rörande den omfattning, vari ett

järnvägsförstatligande bör äga rum, och dels den omständigheten att smalspårsbanorna

icke havn någon egen förvaltningspersonal. Den ekonomiska

uppgörelsen i fråga örn Växjö—Tingsryds järnväg innebär, att staten övertager

betalningsansvaret för ett mot botteninteckning i järnvägen meddelat

lån, som å tillträdesdagen den 1 juli 1941 uppgår till 289,000 kronor.

Beträffande Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägar sker en uppdelning av

skuldbördan mellan staten — delvis i egenskap av långivare — å ena sidan

samt övriga långivare och borgensmän å andra sidan, varvid var och en skall

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

svara främst för sitt engagemang. Statens nya kapitalinsats inskränker sig

till 190,000 kronor. Staten övertager sålunda ett av Kronobergs läns sparbank

lämnat lan å nämnda belopp, för vars säkerhet botteninteckning meddelats

i järnvägen. Staten avstår därjämte från fordringar, uppgående den

1 juli 1941 till sammanlagt omkring 430,000 kronor. På samma sätt avstår

Växjö—Ålestads järnvägsaktiebolag från alla sina till större delen hypotiserade

fordringar örn tillhopa cirka 650,000 kronor i här förevarande järnväg.

Samma förhållande gäller örn Växjö stad för dess fordringar. Lånet i

Enskilda järnvägarnas pensionskassa, enligt senaste bokslut uppgående till

cirka 231,000 kronor, övertages gemensamt av Växjö stad och Växjö—Alvestads

järnvägsaktiebolag i egenskap av borgensmän.

Ehuru förvärvet av här itrågavarande smalspåriga banor innebär en statsbaneekonomisk

uppoffring, anser jag i frågans nuvarande läge i likhet med

järnvägsstyrelsen de avtalade köpevillkoren i stort sett förenliga med rättvisa

och billighet. Jag vill därför icke motsätta mig, att jämväl avtalen rörande

smalspårsbanorna godkännas från statens sida. Det sammanlagda anslagsbehovet

för dessa banors förvärvande uppgår till (190,000 + 289,000)

479,000 kronor.

Vad järnvägsstyrelsen föreslagit angående de ifrågavarande köpens genomförande

ur budget- och bokföringstekniska synpunkter har icke givit mig

anledning till annat uttalande än att jäx-nvägsstyrelsen synes böra iakttaga

vad fullmäktige i riksgäldskontoret i sitt yttrande framhållit i fråga om inbetalning

till riksgäldskontoret från järnvägsstyrelsens sida av upplupna

räntor m. m. intill dagen för statens övertagande av respektive järnvägar.

I anslutning till vad förut anförts skulle det erforderliga anslagsbeloppet

för övertagandet av samtliga här ifrågavarande järnvägar uppgå till

(6,712,000 + 479,000) 7,191,000 kronor.

Enligt avtalen skall flertalet befattningshavare vid de enskilda järnvägarna

vara berättigade alt från och med den 1 januari 1942 erhålla anställning vid

statens järnvägar. Personalens löneställning blir reglerad i och med statsmakternas

godkännande av de föreliggande avtalen. Något särskilt beslut

härom av riksdagen erfordras alltså icke. Då bland personalen emellertid finnas

vissa befattningshavare, vilka äro avsedda att bliva placerade i lönegrad

A 21 eller högre enligt för statens järnvägar gällande avlöningsreglemente,

erfordras härutinnan beslut av riksdagen. Mot den ökning i förevarande

sammanhang av personalantalet, som järnvägsstyrelsen föreslagit, har

jag icke något att erinra. Jag framlägger härom förslag senare i samband

med anmälan av frågan angående förändring i avseende å löneställning och

antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid bland annat statens järnvägar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels besluta, att Karlskrona—Växjö, Växjö—Alvesta, Växjö

—Tingsryds, Växjö—Åseda—Hultsfreds och Östra Värends

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 70.

25

järnvägar må på avtalade villkor förvärvas av staten och införlivas

med statens järnvägar;

dels ock till Förvärv av Karlskrona—Växjö m. fl. järnvägar

för budgetåret 1941/42 å kapitalbudgeten under rubriken

Statens affärsverksfonder, Statens järnvägar, anvisa ett

reservationsanslag av ...........•....... kronor 7,191,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj-.ts proposition nr 70.

Bil. A.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen, å

ena sidan, samt Carlskrona—Wexiö järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget,

å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets

järnväg m. m.

§ 1.

Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli 1941

eller den senare dag under 1941, som Kungl. Maj:t kan komma att bestämma

(tillträdesdagen), på följande villkor med full äganderätt,

dels bolagets järnväg mellan Karlskrona och Växjö,

dels bolagets övriga fastigheter — i den mån desamma icke äro i fastighetsförteckningen,

bilaga A, angivna som undantagna —- ävensom andra tillgångar

samt rättigheter.

Bolaget äger dock rätt att dels behålla före tillträdesdagen influten likvid

för avyttrade, vid överlåtelsen enligt bilaga A undantagna fastigheter, dels

utbekomma såväl i § 3 mom. 2 här nedan omförmäld vinst som ock eventuell

framtida återbäring eller utdelning på grund av bolagets delägarskap

i enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening och enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter.

Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen

befinner sig.

Mom. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen ingående

tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för

andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften å

och underhållet av bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till dess överlåtna

rörelse hörande verksamhet, inklusive förräntning och planenlig amortering

av bolagets låneskulder.

Bolaget må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,

som kunna öka järnvägens driftutgifter.

§ 2.

Å tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna

förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets

till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att

denna icke häftar för andra inteckningar än sådana, som antingen utgöra säkerheter

för i balansräkningen per den 31 december 1939 upptagna låneskulder

eller finnas till disposition i bolagets eget förvar, dock att beträffande andra

fastigheter än järnvägsfastigheten bolaget icke åtager sig visa annat än att

sådana fastigheter icke häfta på grund av förskrivning eller upplåtelse från

bolaget.

Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter ifråga om järnvägen

m. m., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av styrelsen.

§3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten å tillträdes

dagen, .

dels till bolaget överlämna statsobligationer om nominellt tremiljoner
tvåhundrafyratusen

(3,204,000) kronor, ^ ....

dels övertaga betalningsskyldigheten för bolagets lån hos Enskilda järnvägarnas

pensionskassa med en kapitalskuld den 1 juli 1941 av enmiljonfyrtiosjutusentrehundratrettiotvå

(1,047,332) kronor jämte då upplupen ej

förfallen ränta, „

dels övertaga bolagets övriga skulder och förpliktelser enligt vad närmare

omförmäles här nedan i mom. 3. .. .. „

Obligationerna skola löpa med tre procent ränta, räknat fran och med den

1 juli 1941, vara förfallna till inlösen den 1 juli 1951 samt vara utställda i

valörer om 10,000, 5,000, 1,000, 500, 100 och 75 kronor. Fördelningen å sagda

valörer sker på sätt bolaget — senast en månad före tillträdesdagen — äger

bestämma, dock att obligationer om 75 kronor utställas endast till det antal,

som erfordras för att kunna fördela likviden å aktieägarna.

Mom. 2. Bolaget äger tillgodonjuta den vinst, som uppstått och uppstår a

bolagets rörelse under tiden 1 januari 1939—30 juni 1941, sådan den framgår

av boksluten för åren 1939 och 1940 samt första halvåret 1941, uppgjorda

med iakttagande av vad här sägs.

Bokföringen skall ske jämlikt lag om bokföring vid enskild järnväg den

3 juli 1930 och därtill anslutande Kungl. Maj:ts kungörelse den 3 oktober

1930 samt i övrigt på sätt hittills skett inom bolaget, dock med iakttagande,

att avsättning till förnyelsefond skall ske enligt i § 1 av nämnda kungörelse

angivna lägsta normalgrunder,

att erlagda utskylder skola upptagas såsom utgifter i den man de avse

dels bolagets överlåtna verksamhet från och med den 1 januari 1939 och till

tillträdesdagen, dels utan tidsbegränsning icke överlåten egendom, och

att under tidsperioden 1 januari 1939—30 juni 1941 inträdd minskning

— efter stycketal och mängder räknat — i förrådsbehållningen av förekommande

effekter skall komma till uttryck i drifträkningen räknat efter de

priser, som vid periodens slut skedda ersättningsköp skulle betinga ■ kostnaden

för lokbränsle räknad efter vid statens järnvägar under juni 1941 tilllämpat

konsumtionspris för utländska stenkol, med bortseende dock från

belopp, varmed detta pris kan överstiga 65 kronor per ton — och skall förty

ett belopp motsvarande det sålunda beräknade värdet av sagda minskning,

i den mån detsamma ej kommit till uttryck i sänkning av etlekternas bokförda

värden, bokföras såsom kostnad för driften samt gottskrivas ett materialinköpskonto.

Skulle å andra sidan av någon effekt den 1 juli 1941 finnas

större behållning än inventariet per den 1 januari 1939 uppvisar, skall sistnämnda

konto efter samma grunder debiteras och driften krediteras för

värdet av ökningen ifråga. .

Den del av vinsten för åren 1939 och 1940, som ej dessförinnan tagits i

anspråk för utdelning till aktieägarna, äger bolaget utbekomma å tillträdesdagen,

under förutsättning att de enligt ovan angivna regler uppgjorda boksluten

för sagda år med revisionsberättelser överlämnats till styrelsen före

den 1 maj 1941, och i annat fall inom två månader efter bokslutens överlämnande

till styrelsen. Vinsten för första halvåret Hill utbekommes inom

två månader efter överlämnandet till styrelsen av bokslut för sagda tid.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•J° Kungl. Maj.ts proposition nr 70.

Bolaget förbinder sig att icke pa framtiden helt eller delvis uppskjuta utgifter

för drift och underhåll, som vid järnvägs- och bilrörelsens fortsatta

bedrivande i bolagets ägo skulle hava bestritts före tillträdesdagen. Såväl bana

och byggnader som den rullande materielen skola sålunda under tiden 1

januari 1940—30 juni 1941 påkostas underhåll i minst sådan omfattning

— efter arbets- och materialmängder räknat — som svarar mot underhållet

under år 1939.

Mom. 3. Bolagets till den överlåtna egendomen och rörelsen hänförliga

skulder och förpliktelser varibland icke inräknas några borgensförbindelser

— övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock med

iakttagande

att bolaget skall svara för de utskylder, som avse verksamheten från och

med den 1 januari 1939, ävensom utan tidsbegränsning de utskylder. som

avse den icke överlåtna egendomen,

att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder, som

bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig

samt

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad

i § 5 nedan stadgas.

Mom. 4. Kostnaderna för lagfart a den av svenska staten förvärvade egendomen

gäldas av styrelsen.

§ 4.

De överlåtna rättigheterna och skyldigheterna enligt överenskommelser,

kontrakt och medgivanden rörande bolagets rörelse äro så fullständigt som

möjligt förtecknade i bilaga B.

Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga de avtal vilka

styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

§ 5.

Mom. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare

skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att å tillträdesdagen övergå i

statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och

utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt

vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem. allt

enligt vid tiden för övergången gällande avtal.

Morn. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i statens järnvägars löneskala och bestämmande av eventuellt personligt

lönetillägg skola löneförhållandena å den ort, där han omedelbart

före uppförandet å aktiv stat varit placerad, läggas till grund. Hänsyn skall

“arv“i fa8as endast till i bolagets tjänst åtnjutna väsentliga och egentliga

löneförmåner, d. v. s. fast lön, dyrorts- och dyrtidstillägg samt eventuell

forman av fri eller^löneavtalsbunden prisbillig bostad eller kontant hyresbidrag,

ävensom, sa länge vederbörande är anförtrodd däremot svarande

uppdrag, vissa särskilda ersättningar, såsom hållplats- och postarvoden. Till

övriga förmaner, exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan

tjänstledighet, fri läkarvård,^ begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter.

postbiträdesersättning,. medicinprovision m. m., skall hänsyn däremot icke

tågås, utan skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna

äga tillämpning, i den man ej stadgandet under mom. 3 här nedan

föranleder till tillämpning av de enskilda järnvägarnas stadganden.

Avlöningen må icke överstiga det högsta belopp, som enligt vid statens

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 70.

29

.järnvägar gällande avlöningsreglementen må utgå till tjänsteman i den lönegrad,

som tinnes för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-

och avlöningsvillkor skola -— med beaktande av härovan i andra

stycket av mom. 2 angiven begränsning — i tillämpliga delar gälla

dels för all personal under tiden intill 1941 års utgång, i den mån vederbörandes

anställning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med

rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 uppföras å övergångsstat,

intill dess de inplaceras å för statens järnvägar behövliga befattningar eller

pensioneras.

Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före 1941 års utgång

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1940 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna

järnvägens drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma örn entledigande med förtidspension av befattningshavare,

sorn befordrats till ordinarie den 1 januari 1940 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 00 år icke lämpligen kunna

övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som äro för

statens järnvägar obehövliga eller icke fylla villkoren i mom. 5 a) för uppförande

å aktiv stat; statens järnvägar obetaget att även efter 1941 års utgång

entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

dels slutligen å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som

vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bil. C är avsedd

att ske.

Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig

befattningshavare -—- med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande

pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd

pensionsålder och -— vad angår övriga befattningshavare -— med belopp,

som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som enligt

samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på grund

av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade till vederbörande

pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens

sorn befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt för

pensionsinrättningen att utbetala pension.

T de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och

då befattningshavaren därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,

som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,

som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall

mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavaren överenskommelse vara träffad

i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående

stycke sågs.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas, entledigas eller uppföras

å övergångsstat jämlikt mom. 4, äro berättigade att fr. o. m. den 1

januari 1942 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings-

och lönevillkor under följande förbehåll:

a) alt de vid i samband med övertagandet av järnvägen företagen läkarundersökning

visa sig uppfylla för statens järnvägars personal uppställda

fordringar i avseende å kropps- och sinnesbeskaffenhet;

b) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och

efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt

anförtro dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt

företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;
c)

att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid

dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid

statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare

varit anställd i bolagets tjänst;

d) att de befattningshavare, som äro delägare i enskild pensionsinrättning,

icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pensionsreglementen

på sig tillämpade, och att för dessa delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen

icke må överstiga det belopp, som skulle hava gällt för

vederbörande vid fortsatt anställning i bolagets tjänst.

Mom. 6. För de befattningshavare, vilka uppförts å övergångsstat jämlikt

mom. 4, skola gälla enahanda bestämmelser, som i mom. 5 angivits,

räknat från den tidpunkt, då vederbörande framdeles kunna komma att

placeras å befattningar, som finnas upptagna i statens järnvägars aktiva personalstat.

Mom. 7. Av statens järnvägar övertagen, å aktiv stat uppförd personal,

på vilken civila tjänstepensionsreglementet ej vunnit tillämpning, tillerkännes

de förmåner, som enligt Kungl, kungörelsen den 12 april 1935 tillkomma

vissa tjänstemän, som i samband med statens övertagande av enskilda

järnvägar eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst.

Mom. 8. Befattningshavare, vilken erhåller pensionsrätt jämlikt bestämmelserna

i civila tjänstepensionsreglementet, må, i den mån järnvägsstyrelsen

finner skäligt, såsom tjänstår för erhållande av pension tillgodoräknas

högst två tredjedelar av den tid, under vilken han, innan reglementet blivit

å honom tillämpligt, innehaft anställning vid bolagets järnväg eller vid statens

järnvägar.

Mom. 9. Personal, som icke vunnit anställning å aktiv stat vid statens

järnvägar, redan pensionerad personal, samt pensionsberättigade familjemedlemmar

efter personal av nyssnämnda kategorier, äga icke rätt att komma

i åtnjutande av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension

enligt mom. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest

järnvägen ej övergått i statens ägo.

§ 6.

Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen bolagets rättigheter och

skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar, som personalen tillhör.

§ 7.

Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över

de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar på

i § 5 angivna villkor.

0 § 8-

Bolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas med

statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter kom
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

31

ma till tillämpning å densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock under

förutsättning, att meddelanden örn vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen

hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen

för järnvägarnas godssamtrafik.

§ 9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Maj:t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans

godkännande.

Stockholm den 13 december 1940. Växjö den 13 december 1940.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN CARLSKRONA-WEXIÖ JERNVÄGS
G.

Dahlbeck AKTIEBOLAG

Erik Malmkvist Carl Petri

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 70.

Bil. B.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Växjö—Ålestads järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget,

å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets

järnväg m. m.

§ 1.

Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli 1941

eller den senare dag under 1941, som Kungl. Maj:t kan komma att bestämma

(tillträdesdagen), på följande villkor med full äganderätt,

dels bolagets järnväg mellan Växjö och Alvesta,

dels bolagets övriga fastigheter och andra tillgångar — i den mån desamma

icke äro i förteckningen å fastigheter m. m., bilaga A, angivna såsom

undantagna — samt rättigheter.

Bolaget äger dock rätt att dels behålla före tillträdesdagen influten likvid

eller annan ersättning för avyttrade, vid överlåtelsen enligt bilaga A undantagna

fastigheter och andra tillgångar, dels utbekomma såväl i § 3 mom. 2

här nedan omförmäld vinst som ock eventuell framtida återbäring eller utdelning

på grund av bolagets delägarskap i enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening

och enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter.

Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen

befinner sig.

Mom. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen ingående

tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för

andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften

å och underhållet av bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till dess

överlåtna rörelse hörande verksamhet, inklusive förräntning av bolagets låneskulder.

Bolaget må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,

som kunna öka järnvägens driftutgifter.

§ 2.

Likalydande med § 2 i Bil. A.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten å tillträdesdagen,

dels till bolaget överlämna statsobligationer om nominellt tvåmiljonertiotusen

(2,010,000) kronor,

dels övertaga betalningsskyldigheten för bolagets lån hos Kronobergs läns

sparbank med en kapitalskuld den 1 juli 1941 av fyrahundrafemtiotusen

(450,000) kronor jämte då upplupen ej förfallen ränta,

dels övertaga bolagets övriga skulder och förpliktelser enligt vad närmare

omförmäles här nedan i mom. 3.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

33

Obligationerna skola löpa med tre procent ränta, räknat från och med

den 1 juli 1941, vara förfallna till inlösen den 1 juli 1951 samt vara utställda

i valörer örn 10,000, 5,000, 1,000, 500, 100 och 50 kronor. Fördelningen

på sagda valörer sker på sätt bolaget — senast en månad före tillträdesdagen

—- äger bestämma, dock att obligationer om 50 kronor utställas

endast till det antal, som erfordras för att kunna fördela likviden å aktieägarna.

Morn. 2. Bolaget äger tillgodonjuta den vinst, som uppstått och uppstår

å bolagets rörelse under tiden 1 januari 1939—30 juni 1941, sådan den framgår

av boksluten för åren 1939 och 1940 samt första halvåret 1941, uppgjorda

med iakttagande av vad bär sägs.

Bokföringen skall ske jämlikt lag örn bokföring vid enskild järnväg den 3

juli 1930 och därtill anslutande Kungl. Maj:ts kungörelse den 3 oktober 1930

samt i övrigt på sätt hittills skett inom bolaget, dock med iakttagande,

att avsättning till förnyelsefond skall ske enligt i § 1 av nämnda kungörelse

angivna lägsta normalgrunder,

att erlagda utskylder skola upptagas såsom utgifter i den mån de avse

dels bolagets överlåtna verksamhet för tiden från och med den 1 januari

1939 och till tillträdesdagen, dels utan tidsbegränsning icke överlåten egendom,

och

att under tidsperioden 1 januari 1939—30 juni 1941 inträdd minskning —

efter stycketal och mängder räknat — i förrådsbehållningen av förekommande

effekter, lokbränsle undantaget, skall komma till uttryck i drifträkningen

räknat efter de priser, som vid periodens slut skedda ersättningsköp

skulle betinga, och skall förty ett belopp motsvarande det sålunda beräknade

värdet av sagda minskning, i den mån detsamma ej kommit till uttryck i

sänkning av effekternas bokförda värden, bokföras såsom kostnad för driften

samt gottskrivas ett materialinköpskonto. Skulle å andra sidan av någon

effekt den 1 juli 1941 finnas större behållning än inventariet per den 1

januari 1939 uppvisar, skall sistnämnda konto efter samma grunder debiteras

och driften krediteras för värdet av ökningen i fråga.

Den del av vinsten för åren 1939 och 1940, som ej dessförinnan tagits i

anspråk för utdelning till aktieägarna, äger bolaget utbekomma å tillträdesdagen,

under föx-utsättning att de enligt ovan angivna regler uppgjorda boksluten

för sagda år med revisionsberättelser överlämnats till styrelsen före

den 1 maj 1941, och i annat fall inom två månader efter bokslutens överlämnande

till styrelsen. Vinsten för första halvåret 1941 utbekommes inom

två månader efter överlämnandet till styrelsen av bokslut för sagda tid.

Bolaget förbinder sig att icke på framtiden helt eller delvis uppskjuta

utgifter för drift och underhåll, som vid järnvägs- och bilrörelsens fortsatta

bedrivande i bolagets ägo skulle bava bestritts före tillträdesdagen. Såväl

bana och byggnader som rullande materiel skola sålunda under tiden 1 januari

1940—30 juni 1941 påkostas underhåll i minst sådan omfattning -—

efter arbets- och materialmängder räknat —- som svarar mot underhållet

under år 1939.

Mom. 3. Bolagets till den överlåtna egendomen och rörelsen hänförliga

skulder och förpliktelser —- varibland icke inräknas några borgensförbindelser

— övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock med

iakttagande

att Dån överlåtelsen äro undantagna bolagets skulder till Aktiebolaget

Öjaby,

att bolaget skall svara för de utskylder, som avse verksamheten från och

med den 1 januari 1939, ävensom utan tidsbegränsning de utskylder, som

avse den icke överlåtna egendomen,

mildrig till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 70.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 70.

att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder,

som bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt

sig, samt

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad

i § 5 här nedan stadgas.

Mom. 4. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade egendomen

gäldas av styrelsen.

Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen bolagets rättigheter och

skyldigheter i fråga om personalens pensionering och i förhållande till de

pensionsinrättningar, som personalen tillhör.

Likalydande med motsvarande §§ i Bil. A.

Stockholm den 13 december 1940. Växjö den 13 december 1940.

§§ 4 och 5.

Likalydande med motsvarande §§ i Bil. A.

§ 6.

§§ 7—9.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN

WEXIÖ—ALFVESTADS

JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG

Carl Petri

G. Dahlbeck

Elrik Malmkvist

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

35

Bil. C.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag, nedan kallat

bolaget, å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av

bolagets järnvägar m. m.

§ I
Mom.

1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli 1941

eller den senare dag under 1941, som Kungl. Majit kan komma att bestämma

(tillträdesdagen), på följande villkor med full äganderätt,

dels bolagets järnvägar mellan Växjö och Hultsfred samt mellan Sevedstorp

och Älghultsby,

dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar samt

rättigheter.

Fastigheterna äro förtecknade i bilaga A.

Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen

befinner sig.

Mom. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera sina tillgångar eller

ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för andra ändamål än sådana,

som avse det normala uppehållandet av driften å och underhållet av bolagets

järnvägar, dess biltrafik samt annan till dess rörelse hörande verksamhet,

inklusive förräntning och amortering av bolagets i § 3 omförmälda lån.

Bolaget må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,

som äro ägnade att öka järnvägarnas driftutgifter.

§ 2.

Å tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna

förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets

till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att

denna icke häftar för andra inteckningar än sådana, som antingen utgöra

säkerhet för i § 3 omförmälda låneskulder eller finnas till disposition i bolagets

eget förvar, dock att beträffande andra fastigheter än järnvägsfastigheten

bolaget icke åtager sig visa annat än att sådana fastigheter icke häfta

på grund av förskrivning eller upplåtelse från bolaget.

Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter ifråga om järnvägarna

m. m., som enligt § 4 i detta avtal av styrelsen övertagas.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den överlåtna egendomen skall staten å tillträdesdagen
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 70,

dels övertaga betalningsskyldigheten för bolagets lån hos Kronobergs läns

sparbank med en kapitalskuld den 1 juli 1941 av etthundranittiotusen

(190.000) kronor jämte då upplupen ej förfallen ränta ävensom för bolagets,

för bestridande av direkta driftutgifter tillkomna checkräkning hos

Skandinaviska Kreditaktiebolaget till ett belopp av högst sjuttiofemtusen

(75.000) kronor jämte ränta, samt slutligen för sådana till 1941 års drift hänförliga

utgifter, som äro oguldna å tillträdesdagen,

dels befria bolaget från skyldigheten att till statsverket betala å tillträdesdagen

oguldna delar av såväl bolagets fyra statslån för anskaffande av rälsbussar

och motorvagnar med en sammanlagd kapitalskuld av tvåhundrafemtiotretusenniohundrasextionio

(253,969) kronor som ock den östra Värends

järnväg åvilande statsskulden, vars kapitaldel uppgår till tvåhundrafyratusenfemhundranittiofem

(204,595) kronor.

Mom. 2. I föregående moment omförmälda skulder ävensom förpliktelser

av annan art övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen,

dock med iakttagande,

att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och driftskulder,

som bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt

sig, samt

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad

i § 5 nedan stadgas.

Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade egendomen

ävensom för bolagets likvidation gäldas av styrelsen.

§§ 4-7.

Likalydande med motsvarande §§ i Bil. A.

§ 8.

Bolagets järnvägar skola, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas

med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter

— med de eventuella modifikationer däri, som kunna komma att bliva föreskrivna

för järnvägar av annan spårvidd än den normala — komma till

tillämpning å desamma, vad godssamtrafiken beträffar dock under förutsättning,

att meddelanden om vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen

hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen för

järnvägarnas godssamtrafik.

§ 9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Maj:t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans

godkännande.

Stockholm den 13 december 1940. Växjö den 13 december 1940.

KUNGL. JÄBNVÄGSSTYRELSEN VÄXJÖ—ÅSHEDA—HULTSFREDS

G. Dahlbeck JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG

Erik Malmkvist Carl Petri

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 70.

37

Bil. D.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Växjö—Tingsryds järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget,

å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets

järnväg m. m.

§ I
Morn

1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli

1941 eller den senare dag under 1941, som Kungl. Majit kan komma att

bestämma (tillträdesdagen), på följande villkor med full äganderätt,

dels bolagets järnväg mellan Växjö och Tingsryd,

dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar

samt rättigheter.

Fastigheterna äro förtecknade i bilaga A.

Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen

befinner sig.

Morn. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera sina tillgångar

eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för andra ändamål än

sådana, som avse det normala uppehållandet av driften å och underhållet av

bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till dess rörelse hörande verksamhet,

inklusive förräntning av bolagets låneskulder.

Bolaget må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,

som kunna öka järnvägens driftutgifter.

§ 2.

Å tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna

förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets

till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att

denna icke häftar för andra inteckningar än sådana, som antingen utgöra

säkerhet för i § 3 omförmäld låneskuld eller finnas till disposition i bolagets

eget förvar, dock att beträffande andra fastigheter än järnvägsfastigheten

bolaget icke åtager sig visa annat än att sådana fastigheter icke häfta

på grund av förskrivning eller upplåtelse från bolaget.

Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter ifråga örn järnvägen

m. m., som enligt § 4 i detta avtal av styrelsen övertagas.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den överlåtna egendomen skall staten å tillträdesdagen
dels

övertaga betalningsskyldigheten för bolagets lån hos Kronobergs läns

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 70. 4

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

sparbank med en kapitalskuld den 1 juli 1941 av tvåhundraåttioniotusen

(289,000) kronor jämte då upplupen ej förfallen ränta,

dels övertaga betalningsansvaret för sådana till 1941 års drift hänförliga

utgifter, som äro oguldna å tillträdesdagen.

Mom. 2. I föregående moment omförmälda skulder ävensom förpliktelser

av annan art övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen,

dock med iakttagande,

att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och driftskulder,

som bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 härovan kan hava

iklätt sig, samt

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver

vad i § 5 nedan stadgas.

Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade

egendomen ävensom för bolagets likvidation gäldas av styrelsen.

§§ 4—7.

Likalydande med motsvarande §§ i Bil. A.

§ 8.

Bolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas

med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter

— med de eventuella modifikationer däri, som kunna komma att bliva föreskrivna

för järnvägar av annan spårvidd än den normala — komma till

tillämpning å densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock under förutsättning,

att meddelanden om vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen

hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen för

järnvägarnas godssamtrafik.

§ 9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Majit och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans

godkännande.

Stockholm den 13 december 1940. Växjö den 13 december 1940.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN

G. Dahlbeck

Erik Malmkvist

VÄXJÖ—TINGSRYDS

JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG

Carl Petri

Stockholm 1941. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

410604

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:172 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående statsförvärv av Karlskrona—Växjö m. fl. järnvägar. s. 6 i texten
  2. SU 1941:57 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av Karlskrona—Växjö m. fl. järnvägar jämte i ämnet väckta motioner. s. 6 i texten