Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1942/43 till centrala verkstadsskolor to. to

1942-03-06 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:171, Angående anslag för budgetåret 1942/43 till centrala verkstadsskolor to. to

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 171.

1

Nr 171.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1942/43 till centrala verkstadsskolor

to. to.; given Stockholms slott den 6 mars 1942.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 6 mars 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, finans- och handelsdepartementen

anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge:

Under punkterna 190, 191 och 193 i 1942 års åttonde huvudtitel har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som bleve riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1942/43

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 800,000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag

av 500,000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 600,000

kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1942- 1 sami. Nr 171.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 171.

dels ock till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett

förslagsanslag av 300,000 kronor.

Jag anhåller att nu få ånyo anmäla dessa anslagsfrågor.

1. Förslagsanslagen till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

: Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m.

och Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor.

I propositionen 1941: 71 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen besluta, att

till verkstadsskola, som upprättades av landsting eller förening av dylika

eller av landsting i förening med stad, vilken icke deltoge i landsting, samt

av Kungl. Maj:t erkändes som central verkstadsskola, finge utgå statsbidrag

enligt grunder, som Kungl. Maj:t ägde fastställa i huvudsaklig

överensstämmelse med vad av chefen för ecklesiastikdepartementet i propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 14 februari 1941 föreslagits. Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

byggde på den s. k. verkstadsskoleutredningens den 30 september 1938

framlagda betänkande angående centrala verkstadsskolor m. m. (statens

offentliga utredningar 1938:26), vari bland annat föreslagits inrättande

av ett system med centrala verkstadsskolor. I detta system borde de

nuvarande verkstadsskolorna för arbetslös ungdom i viss utsträckning

inlemmas.

Riksdagen (skrivelse 1941: 197) biföll Kungl. Maj:ts ovannämnda förslag,

dock att även av primärkommun inom landstingsområde upprättad

verkstadsskola borde kunna erkännas såsom central verkstadsskola. Riksdagen

uttalade därvid, bland annat, att den i likhet med verkstadsskoleutredningen

och departementschefen holle före, att centrala verkstadsskolor

för yrkesutbildning för hantverk och industri skulle kunna inrättas före

verkställandet av den översyn av yrkesskolväsendet i dess helhet, som ansetts

önskvärd. En sådan utbyggnad av den nuvarande verkstadsskoleorganisationen

borde emellertid ske med tillbörlig försiktighet och med iakttagande

av att näringslivets egna resurser till yrkesutbildning i första hand

tillvaratoges. Lokalt betonade verkstadsskolor borde alltjämt finnas vid

sidan av den nya organisationen. Angelägenheten av att centrala verkstadsskolor

inrättades med tillbörlig varsamhet ville riksdagen liksom departementschefen

starkt understryka. Vad anginge antalet dylika skolor

delade riksdagen departementschefens i anslutning till verkstadsskoleutredningens

förslag angivna uppfattning, att man tills vidare borde räkna

med att högst en central verkstadsskola inrättades inom varje landstingsområde.

Kungl. Maj:t har den 30 augusti 1941 utfärdat kungörelse angående

statsbidrag till centrala verkstadsskolor (nr 716). Enligt kungörelsen må

statsbidrag till ifrågavarande skolor utgå i huvudsak sålunda:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Marits proposition Nr 171.

Statsbidrag till engångskostnader för undervisningen.

Statsbidrag till anskaffning av undervisningslokaler samt

lokaler för administration m. m. utgår med belopp, motsvarande hälften

av de kostnader för lokalernas uppförande eller förvärvande, som befinnas

skäliga. Huruvida och i vilken omfattning statsbidrag må utgå såsom

ersättning för sådana kostnader för anskaffning av ovannämnda lokaler,

som bestritts före skolas erkännande som central verkstadsskola, ankommer

på Kungl. Maj:t att, efter riksdagens hörande, i varje särskilt fall

pröva och avgöra.

Statsbidrag till anskaffning av den första uppsättningen av sådan stadigvarande

undervisningsmateriel (maskiner samt verktyg och dylikt),

som prövas erforderlig, utgår med nio tiondelar av de styrkta kostnaderna.

Till anskaffning av inventarier och inredning för undervisningslokaler

utgår statsbidrag med belopp, som Kungl. Majit finner skäligt bestämma

i samband med beslut om statsbidrag till anskaffning av dylika lokaler,

dock högst med hälften av de styrkta kostnaderna för de inventarier och

den inredning, för vilka bidraget beräknats.

Statsbidrag till årliga kostnader för undervisningen.

Statsbidrag till avlöning åt rektor och övriga lärare utgår

med belopp, motsvarande hela avlöningskostnaden, dock beträffande avlöning

åt rektor och grundlöner åt övriga lärare icke efter högre beräknad

lönekostnad än som finnes angiven i kungörelsen. Vidare utgår statsbidrag

till ålderstillägg åt lärare endast i den mån läraren enligt särskild

reglering, fastställd på sätt i gällande reglemente för statens pensionsanstalt

är föreskrivet, är berättigad uppbära sådant tillägg, samt för ettvart

av tre ålderstillägg med högst åtta procent av den läraren tillkommande

grundlön, å vilken statsbidrag må beräknas, dock årligen högst 400 kronor

för varje ålderstillägg.

Statsbidrag till förhyrande av undervisningslokaler samt lokaler för

administration m. m. utgår med belopp, som Kungl. Majit i varje särskilt

fall bestämmer.

Statsbidrag till nyanskaffning (komplettering) av maskiner utgår med

nio tiondelar av kostnaderna för den på grund av förslitning eller eljest

nödvändiga anskaffningen.

Till underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel m. m. utgår

statsbidrag med belopp, beräknat efter 70 kronor för elev och år, dock

att bidraget sammanlagt ej må uppgå till högre belopp än som svarar

mot huvudmannens verkliga kostnader för ändamålet under den tid bidraget

avser.

Statsbidrag till bestridande av kostnader för sjukvård åt eleverna utgår

med 10 kronor för elev och år. Till gäldande av avgifter för obligatorisk

olycksfallsförsäkring för eleverna utgår statsbidrag med belopp, motsvarande

hela kostnaden härför.

Till gäldande av övriga årliga kostnader för driften (administration

m. m.) utgår statsbidrag med belopp, beräknat efter 100 kronor för elev

och år, dock att statsbidraget sammanlagt ej må uppgå till högre belopp

än som svarar mot huvudmannens verkliga kostnader för ändamålet

under den tid bidraget avser.

Statsbidrag till kostnader för anordnande av

elevinterna t. Statsbidrag till anskaffning av lokaler för elevinternat

samt av inventarier och inredning av sådana internat utgår efter samma

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition Nr 171.

grunder som till kostnaderna för anskaffning av undervisningslokaler samt

inventarier och inredning av sådana lokaler. Huruvida och i vilken omfattning

statsbidrag må utgå såsom ersättning för sådana kostnader för

anskaffning av lokaler för elevinternat, som bestritts före skolas erkännande

som central verkstadsskola, ankommer det på Kungl. Majit att, efter

riksdagens hörande, i varje särskilt fall pröva och avgöra.

Till grund för beräkning av statsbidrag, som utgår med visst belopp

för elev och år, skall läggas det elevantal, som vid tiden för bidragets

bestämmande kan beräknas komma att i genomsnitt under den tid bidraget

avser bevista undervisningen i verkstadsskolan.

Befinnes vid prövning av förslag om erkännande av central verkstadsskola,

att företaget är av större omfattning än som påkallas med hänsyn

till sådan skolas ändamål, må statsbidrag till skolan, utan hinder av vad

ovan sagts, utgå efter de jämkade grunder, som Kungl. Majit finner skäligt

bestämma. Dylik jämkning skall äga rum, därest central verkstadsskola

upprättas av landsting i förening med stad, som icke deltager i

landsting.

Stadga för centrala verkstadsskolor har av Kungl. Majit utfärdats

den 10 oktober 1941 (nr 835).

För innevarande budgetår har något anslag till centrala verkstadsskolor

icke varit uppfört å riksstaten, enär upprättande av dylika skolor

antingen genom omorganisation av vissa arbetslöshetsskolor eller genom

anordnande av helt nya verkstadsskolor kunnat påräknas tidigast från och

med den 1 juli 1942.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att för budgetåret 1942/43 måtte till

statsbidrag åt centrala verkstadsskolor anvisas ett anslag å 5,440,000

kronor, varav 4,810,000 kronor till engångskostnader för undervisningen

och 630,000 kronor till årliga kostnader för densamma. Av framställningen

inhämtas bland annat:

Ansökningar om omorganisation till centrala verkstadsskolor av nuvarande

verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom hade inkommit från

Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens läns landsting

samt Karlskrona stad. Ansökningar örn erkännande av nyinrättade verkstadsskolor

såsom centrala verkstadsskolor och om statsbidrag till dessa

hade inkommit från Stockholms, Kronobergs, Skaraborgs och Västerbottens

läns landsting. De inkomna ansökningarna vore i regel icke så fullständiga,

att överstyrelsen i förevarande sammanhang kunde avgiva definitivt förslag

angående de statsbidrag, som borde utgå till de olika blivande centrala

verkstadsskolorna för budgetåret 1942/43, men ansökningarna syntes

dock i nu föreliggande skick kunna läggas till grund för bedömandet av

storleken av det anslagsbehov, som skulle tillgodoses i riksstaten. Överstyrelsen

har räknat med att samtliga de skolor, beträffande vilka framställningar

ingivits, skola erkännas såsom centrala verkstadsskolor.

Statskontoret har i anslutning till ovannämnda av riksdagen i skrivelsen

1941:197 gjorda uttalanden ansett sig icke kunna tillstyrka inrättandet

redan från och med nästa budgetår av det stora antal centrala verkstadsskolor,

varmed överstyrelsen räknat. Statskontoret hade för sin del

— i likhet med verkstadsskoleutredningen — utgått från att i första hand

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 171.

till sådana skolor borde, i den män förutsättningar härför förelåge, ombildas

nuvarande arbetslöshetsskolor. Självfallet syntes emellertid härvid

böra beaktas, att allenast en central verkstadsskola komme till stånd inom

varje landstingsområde.

I anledning av att vefkstadsskoleutredningen i sitt betänkande uttalat,

att statsbidrag icke borde utgå för sådana kostnader för anskaffning av

undervisningslokaler samt lokaler för elevinternat, administration m. m.,

som bestritts före skolas erkännande som central verkstadsskola, hade chefen

för ecklesiastikdepartementet till det vid förutnämnda proposition

1941:71 fogade statsrådsprotokollet yttrat, att de sakkunnigas förslag i

huvudsak syntes grunda sig på det övervägandet, att staten genom statsbidrag

till engångskostnader avsåge att befrämja en utökning av yrkesutbildningsmöjligheterna,

och att staten ur denna synpunkt icke hade

anledning att i samma grad understödja åtgärder, som redan vidtagits.

Departementschefen hade i princip biträtt denna uppfattning men tillika

uttalat, att det måhända kunde leda till alltför hårda konsekvenser, därest

principen tillämpades helt utan undantag. I vissa fall kunde måhända

statsbidrag befinnas skäligt. Prövningen av vidtagna åtgärders ändamålsenlighet

borde emellertid ske med återhållsamhet.

Såsom torde framgå av berörda departementschefsuttalande, vilket icke

föranledde erinran från riksdagens sida, måste bestämmelsen tillämpas

synnerligen restriktivt. Överstyrelsen hade ansett rimligt, att statsbidrag

till havda kostnader för anskaffande av lokaler, i den mån dessa befunnes

lämpliga att användas för central verkstadsskola, utginge i sådana fall,

då lokalanskaffningen skett i omedelbart syfte att bereda utrymme åt de

nuvarande arbetslöshetsskolorna. De av överstyrelsen sålunda uppställda

förutsättningarna för statsbidrag syntes statskontoret icke tillräckliga. Såsom

ett oeftergivligt villkor borde nämligen enligt statskontorets mening

gälla, att lokalerna icke blott vore lämpliga för sitt ändamål utan så beskaffade,

att de icke inom överskådlig framtid behövde ersättas med nya.

Statsbidrag torde således huvudsakligen böra utgå för lokaler, som vore

relativt nyuppförda eller nyligen underkastats genomgripande ombyggnad

och modernisering. Vidare syntes ersättning böra lämnas allenast för kostnader

av större storleksordning.

Vad härefter anginge de av överstyrelsen framlagda beräkningarna över

anslagsbehovet finge först understrykas den osäkerhet, som vidlådde desamma,

särskilt i fråga om nybyggnadskostnaderna. I detta avseende måste

statskontoret i nuvarande läge med skärpa hävda nödvändigheten av att

nybyggnader igångsattes allenast, där detta vore alldeles ofrånkomligt.

I största möjliga utsträckning borde således befintliga lokaler komma

till användning, och nybyggnad ske blott successivt. Någon klar uppfattning

örn det oundgängliga nybyggnadsbehovet hade icke kunnat erhållas

av föreliggande handlingar.

En annan omständighet, som icke borde förbises vid anslagsberäkningen,

vore den ordning, i vilken statsbidragen skulle utbetalas. Med hänsyn

till de granskningar och beslut, vilka skulle föregå påbörjandet av ett

byggnadsföretag, torde man sålunda kunna räkna med att högst mellan

hälften och tre fjärdedelar av statsbidraget torde kunna utbetalas under

budgetåret 1942/43.

Under beaktande av berörda synpunkter hade statskontoret ansett sig

kunna approximativt uppskatta medelsbehovet för engångskostnader under

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Marits proposition Nr 171.

nästa budgetår till 1,135,000 kronor. I fråga om de årliga kostnaderna

för undervisningen syntes de av överstyrelsen gjorda beräkningarna kunna

i huvudsak godtagas. I statsbidrag under kommande budgetår torde dock,

då en eftersläpning i rekvisitionerna å statsbidrag kunde förutses, knappast

komma att erfordras mera än 10/12 av det beräknade medelsbeloppet

eller i runt tal 400,000 kronor. Statskontoret ifrågasatte slutligen, om icke

lämpligen två särskilda förslagsanslag borde uppföras för understöd åt centrala

verkstadsskolor, ett avseende engångskostnader och ett de årliga

kostnaderna..

Slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund har anhållit, att dyrtidskompensation

måtte utgå till lärare vid centrala verkstadsskolor efter samma

grunder, som gälla för statens befattningshavare eller ock, vilket enligt

riksförbundet vore att föredraga, att statsbidraget till avlöning åt nämnda

lärare måtte utgå efter 16 lönegraden i civila avlöningsreglementet.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt riksförbundets ovanberörda framställning

om dyrtidskompensation åt ifrågavarande lärare. Däremot har överstyrelsen

ställt sig avvisande till det alternativt framställda förslaget

om utgående av statsbidrag till nämnda lärares avlöning enligt 16 lönegraden

i civila avlöningsreglementet, enär statsbidragen till avlöning åt

rektor och övriga lärare vid ifrågavarande skolor fastställts i förutnämnda

kungörelse 1941: 716 och en ändring av de i kungörelsen fastställda grundbeloppen

enligt överstyrelsens mening icke borde företagas redan nu vid skolornas

start.

Med avseende på frågan om dyrtidskompensation med utgångspunkt

från de i nyssnämnda kungörelse fastställda bidragsbeloppen syntes det

överstyrelsen skäligt, att sådan kompensation bereddes de blivande befattningshavarna

redan från början av skolornas verksamhet. Med avseende

på storleken av dyrtidskompensationen syntes det även överstyrelsen

skäligt, att densamma bestämdes till belopp, motsvarande summan

av det rörliga tillägg och kristillägg, som skulle utgå till tjänstemän, å vilka

civila avlöningsreglementet vore tillämpligt.

Såsom preliminär grund för beräkning av anslagsbehovet för dyrtidskompensationen

för budgetåret 1942/43 hade överstyrelsen ansett sig böra

taga procenttalet 27. De av överstyrelsen ovan beräknade årskostnaderna

för avlöning åt rektor och övriga lärare borde således preliminärt

uppräknas med 27 procent eller med i runt tal 120,000 kronor, vilket

belopp borde uppföras som ett särskilt förslagsanslag.

Statskontoret, som velat fästa uppmärksamheten vid att lärarna vid

de centrala verkstadsskolorna icke garanterats löneförmåner, motsvarande

de för 16 lönegraden gällande, har ansett sig icke kunna tillstyrka dyrtidskompensation

åt ifrågavarande lärare i större utsträckning än för lärarna

vid arbetslöshetsskolorna (jämför sid. 11). Ämbetsverket utginge

således ifrån att i huvudsak samma bestämmelser rörande lönetillägget

skulle gälla vid båda skolformerna.

Vad anginge det statsbidrag, som borde lämnas för täckande av kostnaderna

för tillägget, ifrågasatte statskontoret, örn icke detsamma av prak
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition Nr 171.

tiska skäl borde utgå med viss procent å summan av de statsbidrag till

lönekostnader, som enligt § 5 i förutnämnda kungörelse 1941: 716 tillkomme

vederbörande skola. I fråga om procentsatsens storlek borde uppmärksammas,

att i de statsbidragsbelopp, som omförmäldes i paragrafens

mom. 3, inräknats ersättning jämväl för en del timlärartimmar. Då dyrtidskompensation

icke torde böra medgivas med mindre undervisningsskyldigheten

vid en eller flera läroanstalter uppgått till sammanlagt minst

20 veckotimmar, syntes härav följa, att, därest bidraget till lönetillägg

beräknades på grundval av de i kungörelsen angivna beloppen, förenämnda

procentsats för dyrtidskompensalonen — 14 procent — borde undergå

jämkning nedåt, förslagsvis till 13 procent. Sålunda utgående statsbidrag

torde — under iakttagande i huvudsak av vad som beträffande motsvarande

tillägg gällde i fråga örn timlärare vid det statsunderstödda kommunala

skolväsendet — böra fördelas av vederbörande skola.

Kostnaderna för ett lönetillägg av föreslagen storlek torde för de centrala

verkstadsskolorna kunna uppskattas till i runt tal 50,000 kronor.

Frågan örn vilka verkstadsskolor som nu böra erkännas såsom centrala

verkstadsskolor, torde icke böra slutligt prövas i detta sammanhang. Vid

anslagsberäkningen utgår jag emellertid ifrån att, såsom statskontoret tillstyrkt,

i första hand de nuvarande arbetslöshetsskolorna, i den mån förutsättningar

härför i de enskilda fallen föreligga, ombildas till centrala verkstadsskolor.

Huruvida den nuvarande skolan i Sundsvall tills vidare bör

bibehållas såsom verkstadsskola för arbetslös ungdom eller ombildas till

central verkstadsskola, torde få bli föremål för fortsatt övervägande. Jag

anser mig vidare ur anslagssynpunkt böra räkna med att verkstadsskolorna

i Vännäs och Tidaholm — vilka inrättats i syfte att bliva erkända

såsom centrala verkstadsskolor — komma att erkännas såsom sådana.

Skolöverstyrelsen bär i detta sammanhang beräknat anslag även för

ersättning för vissa engångskostnader för anskaffning av undervisningslokaler

m. m., som huvudmännen för de nuvarande verkstadsskolorna för

arbetslös ungdom bestritt, innan frågan örn skolornas erkännande såsom

centrala verkstadsskolor avgjorts. Jag erinrar om, att enligt gällande statsbidragskungöreise

frågan, huruvida och i vilken omfattning statsbidrag

må utgå till dessa kostnader, för varje särskilt fall skall underställas riksdagen.

Jag har emellertid icke funnit den i förevarande avseende nu förebragta

utredningen vara sådan, att den i befintligt skick kan läggas

till grund för ett förslag i ämnet till riksdagen. Dessförinnan torde dessa

ersättningsfrågor böra underkastas en närmare granskning av någon särskilt

sakkunnig person, därvid de synpunkter torde böra beaktas, som beträffande

dem framhållits i propositionen 1941:71 ävensom av statskontoret

i dess yttrande i förevarande ärende. Jag avser att senare anmäla

detta spörsmål för Kungl. Majit. Kostnaderna för en dylik utredning torde

få bestridas från samma anslag som de ifrågavarande ersättningarna.

Med hänsyn till det sålunda anförda beräknar jag icke i detta sammanhang

medel till ersättning för redan havda engångskostnader. På grund

Departe
mentschefen,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Marits ''proposition Nr 171.

härav och i övrigt på i huvudsak de skäl, statskontoret anfört, anser jag,

att det av skolöverstyrelsen beräknade medelsbehovet för budgetåret

1942/43 till statsbidrag till engångskostnader bör kunna avsevärt begränsas.

Jag finner mig — utan att ingå i någon närmare prövning av behoven

och andra på frågan inverkande omständigheter — böra för ändamålet

beräkna förslagsvis 1,000,000 kronor, vilket belopp, såsom statskontoret

förordat, torde böra uppföras såsom ett särskilt förslagsanslag.

Anslaget torde böra benämnas »Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor

m. m.».

I detta sammanhang vill jag ytterligare framhålla, att jag förutsätter,

att vid verkstadsskola, som avses att bliva erkänd såsom central verkstadsskola,

nybyggnader, för vilka statsbidrag enligt kungörelsen 1941: 716

kan komma i fråga, icke härefter påbörjas, innan frågorna om skolans erkännande

och om byggnadsföretaget prövats i den ordning, kungörelsen

föreskriver.

Beträffande spörsmålet om anslag till årliga kostnader för undervisningen

vid de centrala verkstadsskolorna torde följande få anföras.

Avlöning åt rektor och övriga lärare har i den ovannämnda statsbidragskungörelsen

fastställts skola utgå med i kungörelsen angivna belopp. Med

hänsyn till levnadskostnadernas stegring böra emellertid de till ifrågavarande

rektorer och lärare utgående lönerna ökas med skäligt belopp. Denna

ökning torde böra beräknas efter 14 procent med lämplig avrundning uppåt

å de i kungörelsen angivna lönekostnaderna för rektorer och lärare. Erforderliga

bestämmelser i ämnet torde Kungl. Majit äga utfärda.

I anslutning till vad ovan och av statskontoret anförts beräknar jag anslagsbehovet

till årliga kostnader för undervisningen vid de centrala verkstadsskolorna

för budgetåret 1942/43 till förslagsvis 450,000 kronor.

Belastningen å ovannämnda två anslag kommer emellertid att bliva beroende

av många faktorer, som nu icke kunna överblickas. Jag förutser

sålunda möjligheten såväl av att anslagen icke bli helt tagna i anspråk som

av att de kunna komma att behöva väsentligt överskridas.

I enlighet med förslag av skolöverstyrelsen torde jämväl de centrala

verkstadsskolorna böra stå under inspektion av inspektören för verkstadsskolorna

för viss arbetslös ungdom.

2. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för

viss arbetslös ungdom.

Belastningen på de för detta ändamål under nedannämnda budgetår

anvisade anslagen utgör enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 171.

Anslag Nettoutgift

kronor kronor

1937/38 ................... 700,000 1,089,741

1938/39 ................... 1,250,000 1,163,887

1939/40 ................... 1,025,000 1,235,379

1940/41 ................... 1,050,000 1,036,645

För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett anslag av

1,040,000 kronor.

Ur anslaget utgå för närvarande bidrag till verkstadsskolor i Byske

(Västerbottens län), Tönshammar (Gävleborgs län), Karlskrona (Blekinge

län), Lysekil, Mölndal och Uddevalla (Göteborgs och Bohus län), Strömbacka

(Norrbottens län), Gimo (Stockholms och Uppsala län), Älvåsen

(Värmlands län) samt Sundsvall och Sandö (Västernorrlands län). Ur anslaget

bestridas därjämte vissa utgifter för inspektion av ifrågavarande

skolor.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa budgetår måtte

uppföras med ett till 450,000 kronor minskat belopp. Av framställningen

inhämtas bland annat:

I sin i det föregående omförmälda framställning örn anslag till centrala

verkstadsskolor för budgetåret 1942/43 hade överstyrelsen beräknat att

följande verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom skulle vid ingången av

nämnda budgetår omorganiseras till centrala verkstadsskolor, nämligen

verkstadsskolorna i Tönshammar, Karlskrona, Strömbacka, Älvåsen, Sandö

och Sundsvall. Skulle den avsedda omorganisationen bliva genomförd å

beräknad tid, och statsbidrag sålunda utgå till nu nämnda skolor från annat

riksstatsanslag än hittills, inträdde en minskning i det anslagsbehov,

som borde beräknas för verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom.

Från kommunalfullmäktige i Byske, stadsfullmäktige i Lysekil, Mölndal

och Uddevalla samt landstingen i Göteborgs och Bohus län samt Uppsala

län hade inkommit framställningar, som i huvudsak syftade till att

verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom åtminstone under budgetåret

1942/43 bibehölles vid nu rådande anordning i fråga örn statsunderstöd,

i vissa fall med planer på snar omorganisation därefter och i andra

fall med önskan om bibehållande av nu rådande anordning även för de

närmast kommande åren. Utan att nu intaga någon bestämd ståndpunkt

beträffande frågan örn dessa skolors framtida ställning ansåge sig överstyrelsen

böra förorda, att de i understödsavseende under budgetåret 1942/43

bibehölles vid nuvarande anordning.

Riksdagen hade i sin förutnämnda skrivelse 1941: 197 (sid. 7) ifrågasatt,

att för de verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom, som icke organiserades

till centrala verkstadsskolor, de för central verkstadsskola angivna

statsbidragsgrundema borde tillämpas. De mindre jämkningar, som

härav kunde föranledas beträffande skolornas här ifrågavarande understöd,

torde böra komma under omprövning i samband med Kungl. Maj:ts

prövning av skolornas understödsansökningar för budgetåret 1942/43. I

nu förevarande sammanhang syntes dessa jämkningar ej vara av den betydelse,

att de kunde påverka det preliminära bedömandet av anslagsbehovet.

Bihang till riksdagens protokoll 19^2. 1 sami. Nr 171. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 171.

Statskontoret hade icke annat att erinra mot skolöverstyrelsens föreliggande

förslag än att statskontoret icke ansåge skolan i Sundsvall böra

omorganiseras till central verkstadsskola utan funne densamma tillsvidare

böra bibehållas som verkstadsskola för viss arbetslös ungdom. Med hänsyn

härtill borde det av överstyrelsen beräknade anslaget, 450,000, ökas

med i runt tal 100,000 kronor.

Slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund har anhållit, att lärarna vid verkstadsskolorna

för arbetslös ungdom måtte tillerkännas dyrtidstillägg eller

rörliga tillägg efter enahanda bestämmelser, som gälla för likställda befattningshavare

i statens tjänst.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt, att statsunderstöd för avlöning åt rektor

och övriga lärare vid de av ifrågavarande skolor, som icke organiserades

som centrala verkstadsskolor, måtte från och med nästa budgetår

utgå med belopp, beräknade såsom för central verkstadsskola och med

beräknande av samma löneförbättring, som kunde komma att för dessa

bliva bestämd. På grund härav har överstyrelsen ansett det av överstyrelsen

ovan beräknade anslaget till understöd åt verkstadsskolor för viss

arbetslös ungdom böra höjas med i runt tal 68,000 kronor.

Statskontoret har erinrat om att lärarpersonalen vid verkstadsskolorna

för viss arbetslös ungdom från och med budgetåret 1940/41 kommit i åtnjutande

av kompensation för ökade levnadskostnader i samma utsträckning

som vissa arvodestagare i statens tjänst. En ny höjning av arvodena

för sådana befattningshavare hade ställts i utsikt i 1942 års statsverksproposition

under »Utgifter å driftbudgeten: För flera huvudtitlar gemensamma

frågor» (sid. 18). Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

hade nämligen chefen för finansdepartementet uttalat, att det med

hänsyn till den fortsatta levnadskostnadsstegringen funnits nödvändigt

föreslå en ytterligare uppräkning av vissa arvoden. Den översyn av arvodesbeloppen,

som i detta syfte företagits vid budgetbehandlingen, hade,

anförde departementschefen, väsentligen skett efter tidigare tillämpade principer.

Arvodeshöjningen hade i allmänhet beräknats efter 5 procent med

lämplig avrundning uppåt.

Under nu angivna omständigheter torde kunna förutsättas, att en dyrtidskompensation,

motsvarande sammanlagt omkring 14 procent, komme

att utgå till lärarna vid verkstadsskolorna för arbetslösa från och med

ingången av nästföljande budgetår. Ytterligare löneförhöjningar för dessa

befattningshavare ansåge sig statskontoret icke för närvarande kunna tillstyrka.

På grund av vad ovan anförts har statskontoret ansett att — utöver

tidigare för ifrågavarande skolor beräknade anslagsmedel — ett belopp av

ytterligare omkring 13,000 kronor erfordrades.

Såsom av det föregående framgår räknar jag med att flera av de nuvarande

verkstadsskolorna för arbetslös ungdom från och med budgetåret

1942/43 skola ombildas till centrala verkstadsskolor. En avsevärd nedsättning

av förevarande anslag torde därför kunna göras.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Marits proposition Nr 171.

I detta sammanhang torde beaktas, att med hänsyn till levnadskostnadernas

stegring en reglering uppåt genom ökade bidrag av statsmedel av

lönerna till rektorer och lärare vid ifrågavarande verkstadsskolor vidtagits

från och med budgetåret 1940/41. Löneökningen har uppgått till omkring

9 procent av tidigare utgående belopp. I anslutning till vad som i motsvarande

avseende föreslagits för rektorer och lärare vid centrala verkstadsskolor

beräknar jag en arvodesreglering för nu ifrågavarande befattningshavare

efter en från 9 till omkring 14 procent höjd beräkningsgrund.

Anslagsbehovet för understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom

torde kunna för budgetåret 1942/43 beräknas till förslagsvis 550,000

kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles meddela

bestämmelser om anslagets disposition. Ur anslaget bör utgå medel till

bestridande av kostnaderna för inspektion av ifrågavarande skolor.

3. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor.

Jämlikt beslut av riksdagen (skrivelse 1941:197) skola stipendier åt elever

vid blivande centrala verkstadsskolor tills vidare utgå enligt samma grunder

som vid övriga statsunderstödda kommunala samt enskilda anstalter för

yrkesundervisning. I förutnämnda kungörelse 1941: 716 ha bestämmelser

meddelats angående statsbidrag till här ifrågavarande elevstipendier.

Enligt gällande grunder utgå stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning efter

tre behovsgrader, varvid till högsta (tredje) behovsgraden endast bör räknas

elev, som i synnerlig grad är i behov av stipendium. Skolöverstyrelsen har

att meddela beslut rörande det stipendiebelopp, som skall tillkomma varje

anstalt. Stipendiebeloppet i tredje behovsgraden utgör för närvarande högst

45 kronor, i andra högst 25 kronor och i tredje högst 15 kronor, allt för månad

räknat. Alltsedan budgetåret 1940/41 gäller, att skolöverstyrelsen vid prövning

av ansökningar om stipendieanslag skall iakttaga skärpt behovsprövning.

Beträffande innebörden härav torde få hänvisas till 1940 års åttonde

huvudtitel, sid. 232 f. Vid verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom ha

stipendier jämlikt riksdagens bemyndigande kunnat tilldelas elever med högre

belopp än som eljest varit möjligt enligt gällande författningar. Stipendierna

ha sålunda utgått med ett upp till 60 kronor för elev och månad förhöjt

belopp.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att till stipendier åt elever vid centrala

verkstadsskolor måtte för nästa budgetår uppföras ett anslag å 450,000

kronor.

De allra flesta av de elever, som vid omorganiserandet av nuvarande verkstadsskolor

flir viss arbetslös ungdom komme att bliva elever vid centrala

verkstadsskolor, åtnjöte för närvarande högsta nu för dem medgivna stipendium,

60 kronor för elev och månad. Dessa vore i regel i det ekonomiska

läge, att de även med tillämpning av den skärpta behovsprövningen måste

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

12 Kungl. Majlis proposition Nr 171.

tilldelas högsta behovsgradens högsta belopp, 45 kronor för elev och månad.

Överstyrelsen ansåge sig vidare böra räkna med att även de nytillkommande

eleverna, åtminstone under det närmaste året, komme att i sina stipendieansökningar

kunna påvisa sådana ekonomiska förhållanden, att de borde

tilldelas stipendier efter nyssnämnda beräkning. Vid bedömandet av anslagsbehovet

för elevstipendier under budgetåret 1942/43 ansåge sig överstyrelsen

därför böra utgå från en stipendieberäkning efter 45 kronor för elev och månad,

gällande i det närmaste hela det påräknade elevantalet.

Statskontoret har i anslutning till sitt i det föregående omförmälda förslag

rörande understöd till centrala verkstadsskolor ansett, att till stipendier åt

elever vid ifrågavarande skolor borde beräknas ett belopp av 275,000 å

300,000 kronor.

Jag anser mig böra för budgetåret 1942/43 för ifrågavarande ändamål

beräkna ett anslag av förslagsvis 450,000 kronor, vilket belopp med 150,000

kronor understiger det i åttonde huvudtiteln beräknade. Den skärpta bellovsprövning,

som för närvarande tillämpas vid prövning av ansökningar örn

anslag till stipendier vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning,

bör iakttagas jämväl vid fördelningen av stipendiemedlen till centrala

verkstadsskolor. Jag erinrar emellertid om att jag i propositionen

1941: 71 (sid. 81) uttalade, att, därest läget på arbetsmarknaden skulle bliva

sådant, att vid stipendiefrågans bedömande arbetslöshetssynpunkter ansåges

böra tillmätas avgörande betydelse, spörsmålet om stipendiebeloppens avvägning

vid de centrala verkstadsskolorna borde upptagas till särskild omprövning.

4. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid verkstadsskolor

för viss arbetslös ungdom.

Belastningen på detta anslag har enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning

för nedannämnda budgetår utgjort:

Anslag Nettoutgift

kronor kronor

1937/38 ........................ 270,000 540,685

1938/39 ........................ 700,000 751,223

1939/40 ........................ 800,000 629,670

1940/41 900,000 927,822

För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett anslag av

800,000 kronor.

Såsom i det föregående omnämnts utgå ifrågavarande stipendier icke efter

de grunder, som gälla för stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade ele
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits proposition Nr 171. 13

ver vid kommunala anstalter för yrkesundervisning, utan enligt särskilda,

för eleverna fördelaktigare grunder. Beslut rörande stipendieanslagen till

de olika skolorna meddelas av skolöverstyrelsen.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att stipendieanslaget för nästa budgetår

måtte nedsättas till 255,000 kronor.

Med hänsyn till den av överstyrelsen föreslagna omorganisationen av vissa

verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom till centrala verkstadsskolor beräknades

anslaget kunna för budgetåret 1942/43 minskas till 340,000 kronor.

På grund av riksdagens uttalande (skrivelse 1941: 197, sid. 7) syntes emellertid

för de skolor, som icke omorganiserades till centrala verkstadsskolor,

böra tillämpas samma understödsgrunder även beträffande elevstipendier,

som föreskrivits att gälla för de centrala verkstadsskolorna. Hittillsvarande

maximibelopp, 60 kronor för elev och månad, komme härigenom att sänkas

till 45 kronor för elev och månad. Då det visat sig vara endast i ett ringa

antal fall, som lägre stipendium än maximibeloppet kunnat vid hithörande

skolor beräknas, så följde härav, att ovanberörda efter oförändrade bidragsgrunder

beräknade belopp å 340,000 kronor borde beräknas minskat med

en fjärdedel eller till 255,000 kronor.

Statskontoret har föreslagit, att stipendieanslaget för nästa budgetår

måtte uppföras med 350,000 kronor. Statskontoret utginge härvid ifrån

att avvikelser från de för centrala verkstadsskolor fastställda stipendiegrunderna

allenast i undantagsfall skulle medgivas.

Förevarande anslag torde böra för nästa budgetår uppföras med 300,000

kronor. I överensstämmelse med riksdagens uttalande torde här ifrågavarande

stipendier hädanefter i regel böra utgå efter samma grunder, som fastställts

för stipendier åt elever vid de centrala verkstadsskolorna. Om så prövas

oundgängligt med hänsyn till särskilda förhållanden, såsom förekomsten

av en markerad arbetslöshet inom viss skolas rekryteringsområde, torde

Kungl. Maj:t emellertid undantagsvis böra få medgiva förhöjning av slipen

diebeloppen, dock ej utöver hittillsvarande maximum.

5. Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1942/43 anvisa

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av centrala verkstadsslcolor

m. m. ett förslagsanslag av.......... kronor 1,000,000;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor ett

förslagsanslag av......................kronor 450,000;

Bihang till riksdagens ■protokoll 191%. 1 sami. Nr 171. 3

Departe
mentschefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 171.

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom

ett förslagsanslag av..............kronor 550,000;

dels till Kommunala och enslcilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor ett

förslagsanslag av......................kronor 450,000;

dels ock till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för

viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag

av............... kronor 300,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Malmberg.

Stockholm 1942, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:315 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående anslag för budgetåret 194.2/43 till centrala verkstadsskolor m. m. jämte i ämnet väckt s. 1 i texten
  2. SU 1942:136 Utlåtande i anledning av Kungl. Marits ''proposition angående . anslag för budgetåret 19^2/1^3 till centrala verkstadsskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner s. 1 i texten