Angående anslag för budgetåret 1942/43 till centrala verkstadsskolor to. to
1942-03-06 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:171, Angående anslag för budgetåret 1942/43 till centrala verkstadsskolor to. to
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition Nr 171.
1
Nr 171.
Kungl. Marits proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1942/43 till centrala verkstadsskolor
to. to.; given Stockholms slott den 6 mars 1942.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Gösta Bagge.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 6 mars 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med cheferna för social-, finans- och handelsdepartementen
anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge:
Under punkterna 190, 191 och 193 i 1942 års åttonde huvudtitel har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,
som bleve riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1942/43
dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd
åt centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 800,000 kronor;
dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd
åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag
av 500,000 kronor;
dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt elever vid centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 600,000
kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1942- 1 sami. Nr 171.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 171.
dels ock till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett
förslagsanslag av 300,000 kronor.
Jag anhåller att nu få ånyo anmäla dessa anslagsfrågor.
1. Förslagsanslagen till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
: Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m.
och Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor.
I propositionen 1941: 71 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen besluta, att
till verkstadsskola, som upprättades av landsting eller förening av dylika
eller av landsting i förening med stad, vilken icke deltoge i landsting, samt
av Kungl. Maj:t erkändes som central verkstadsskola, finge utgå statsbidrag
enligt grunder, som Kungl. Maj:t ägde fastställa i huvudsaklig
överensstämmelse med vad av chefen för ecklesiastikdepartementet i propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 14 februari 1941 föreslagits. Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
byggde på den s. k. verkstadsskoleutredningens den 30 september 1938
framlagda betänkande angående centrala verkstadsskolor m. m. (statens
offentliga utredningar 1938:26), vari bland annat föreslagits inrättande
av ett system med centrala verkstadsskolor. I detta system borde de
nuvarande verkstadsskolorna för arbetslös ungdom i viss utsträckning
inlemmas.
Riksdagen (skrivelse 1941: 197) biföll Kungl. Maj:ts ovannämnda förslag,
dock att även av primärkommun inom landstingsområde upprättad
verkstadsskola borde kunna erkännas såsom central verkstadsskola. Riksdagen
uttalade därvid, bland annat, att den i likhet med verkstadsskoleutredningen
och departementschefen holle före, att centrala verkstadsskolor
för yrkesutbildning för hantverk och industri skulle kunna inrättas före
verkställandet av den översyn av yrkesskolväsendet i dess helhet, som ansetts
önskvärd. En sådan utbyggnad av den nuvarande verkstadsskoleorganisationen
borde emellertid ske med tillbörlig försiktighet och med iakttagande
av att näringslivets egna resurser till yrkesutbildning i första hand
tillvaratoges. Lokalt betonade verkstadsskolor borde alltjämt finnas vid
sidan av den nya organisationen. Angelägenheten av att centrala verkstadsskolor
inrättades med tillbörlig varsamhet ville riksdagen liksom departementschefen
starkt understryka. Vad anginge antalet dylika skolor
delade riksdagen departementschefens i anslutning till verkstadsskoleutredningens
förslag angivna uppfattning, att man tills vidare borde räkna
med att högst en central verkstadsskola inrättades inom varje landstingsområde.
Kungl. Maj:t har den 30 augusti 1941 utfärdat kungörelse angående
statsbidrag till centrala verkstadsskolor (nr 716). Enligt kungörelsen må
statsbidrag till ifrågavarande skolor utgå i huvudsak sålunda:
3
Kungl. Marits proposition Nr 171.
Statsbidrag till engångskostnader för undervisningen.
Statsbidrag till anskaffning av undervisningslokaler samt
lokaler för administration m. m. utgår med belopp, motsvarande hälften
av de kostnader för lokalernas uppförande eller förvärvande, som befinnas
skäliga. Huruvida och i vilken omfattning statsbidrag må utgå såsom
ersättning för sådana kostnader för anskaffning av ovannämnda lokaler,
som bestritts före skolas erkännande som central verkstadsskola, ankommer
på Kungl. Maj:t att, efter riksdagens hörande, i varje särskilt fall
pröva och avgöra.
Statsbidrag till anskaffning av den första uppsättningen av sådan stadigvarande
undervisningsmateriel (maskiner samt verktyg och dylikt),
som prövas erforderlig, utgår med nio tiondelar av de styrkta kostnaderna.
Till anskaffning av inventarier och inredning för undervisningslokaler
utgår statsbidrag med belopp, som Kungl. Majit finner skäligt bestämma
i samband med beslut om statsbidrag till anskaffning av dylika lokaler,
dock högst med hälften av de styrkta kostnaderna för de inventarier och
den inredning, för vilka bidraget beräknats.
Statsbidrag till årliga kostnader för undervisningen.
Statsbidrag till avlöning åt rektor och övriga lärare utgår
med belopp, motsvarande hela avlöningskostnaden, dock beträffande avlöning
åt rektor och grundlöner åt övriga lärare icke efter högre beräknad
lönekostnad än som finnes angiven i kungörelsen. Vidare utgår statsbidrag
till ålderstillägg åt lärare endast i den mån läraren enligt särskild
reglering, fastställd på sätt i gällande reglemente för statens pensionsanstalt
är föreskrivet, är berättigad uppbära sådant tillägg, samt för ettvart
av tre ålderstillägg med högst åtta procent av den läraren tillkommande
grundlön, å vilken statsbidrag må beräknas, dock årligen högst 400 kronor
för varje ålderstillägg.
Statsbidrag till förhyrande av undervisningslokaler samt lokaler för
administration m. m. utgår med belopp, som Kungl. Majit i varje särskilt
fall bestämmer.
Statsbidrag till nyanskaffning (komplettering) av maskiner utgår med
nio tiondelar av kostnaderna för den på grund av förslitning eller eljest
nödvändiga anskaffningen.
Till underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel m. m. utgår
statsbidrag med belopp, beräknat efter 70 kronor för elev och år, dock
att bidraget sammanlagt ej må uppgå till högre belopp än som svarar
mot huvudmannens verkliga kostnader för ändamålet under den tid bidraget
avser.
Statsbidrag till bestridande av kostnader för sjukvård åt eleverna utgår
med 10 kronor för elev och år. Till gäldande av avgifter för obligatorisk
olycksfallsförsäkring för eleverna utgår statsbidrag med belopp, motsvarande
hela kostnaden härför.
Till gäldande av övriga årliga kostnader för driften (administration
m. m.) utgår statsbidrag med belopp, beräknat efter 100 kronor för elev
och år, dock att statsbidraget sammanlagt ej må uppgå till högre belopp
än som svarar mot huvudmannens verkliga kostnader för ändamålet
under den tid bidraget avser.
Statsbidrag till kostnader för anordnande av
elevinterna t. Statsbidrag till anskaffning av lokaler för elevinternat
samt av inventarier och inredning av sådana internat utgår efter samma
4
Kungl. Majlis proposition Nr 171.
grunder som till kostnaderna för anskaffning av undervisningslokaler samt
inventarier och inredning av sådana lokaler. Huruvida och i vilken omfattning
statsbidrag må utgå såsom ersättning för sådana kostnader för
anskaffning av lokaler för elevinternat, som bestritts före skolas erkännande
som central verkstadsskola, ankommer det på Kungl. Majit att, efter
riksdagens hörande, i varje särskilt fall pröva och avgöra.
Till grund för beräkning av statsbidrag, som utgår med visst belopp
för elev och år, skall läggas det elevantal, som vid tiden för bidragets
bestämmande kan beräknas komma att i genomsnitt under den tid bidraget
avser bevista undervisningen i verkstadsskolan.
Befinnes vid prövning av förslag om erkännande av central verkstadsskola,
att företaget är av större omfattning än som påkallas med hänsyn
till sådan skolas ändamål, må statsbidrag till skolan, utan hinder av vad
ovan sagts, utgå efter de jämkade grunder, som Kungl. Majit finner skäligt
bestämma. Dylik jämkning skall äga rum, därest central verkstadsskola
upprättas av landsting i förening med stad, som icke deltager i
landsting.
Stadga för centrala verkstadsskolor har av Kungl. Majit utfärdats
den 10 oktober 1941 (nr 835).
För innevarande budgetår har något anslag till centrala verkstadsskolor
icke varit uppfört å riksstaten, enär upprättande av dylika skolor
antingen genom omorganisation av vissa arbetslöshetsskolor eller genom
anordnande av helt nya verkstadsskolor kunnat påräknas tidigast från och
med den 1 juli 1942.
Skolöverstyrelsen har hemställt, att för budgetåret 1942/43 måtte till
statsbidrag åt centrala verkstadsskolor anvisas ett anslag å 5,440,000
kronor, varav 4,810,000 kronor till engångskostnader för undervisningen
och 630,000 kronor till årliga kostnader för densamma. Av framställningen
inhämtas bland annat:
Ansökningar om omorganisation till centrala verkstadsskolor av nuvarande
verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom hade inkommit från
Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens läns landsting
samt Karlskrona stad. Ansökningar örn erkännande av nyinrättade verkstadsskolor
såsom centrala verkstadsskolor och om statsbidrag till dessa
hade inkommit från Stockholms, Kronobergs, Skaraborgs och Västerbottens
läns landsting. De inkomna ansökningarna vore i regel icke så fullständiga,
att överstyrelsen i förevarande sammanhang kunde avgiva definitivt förslag
angående de statsbidrag, som borde utgå till de olika blivande centrala
verkstadsskolorna för budgetåret 1942/43, men ansökningarna syntes
dock i nu föreliggande skick kunna läggas till grund för bedömandet av
storleken av det anslagsbehov, som skulle tillgodoses i riksstaten. Överstyrelsen
har räknat med att samtliga de skolor, beträffande vilka framställningar
ingivits, skola erkännas såsom centrala verkstadsskolor.
Statskontoret har i anslutning till ovannämnda av riksdagen i skrivelsen
1941:197 gjorda uttalanden ansett sig icke kunna tillstyrka inrättandet
redan från och med nästa budgetår av det stora antal centrala verkstadsskolor,
varmed överstyrelsen räknat. Statskontoret hade för sin del
— i likhet med verkstadsskoleutredningen — utgått från att i första hand
5
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 171.
till sådana skolor borde, i den män förutsättningar härför förelåge, ombildas
nuvarande arbetslöshetsskolor. Självfallet syntes emellertid härvid
böra beaktas, att allenast en central verkstadsskola komme till stånd inom
varje landstingsområde.
I anledning av att vefkstadsskoleutredningen i sitt betänkande uttalat,
att statsbidrag icke borde utgå för sådana kostnader för anskaffning av
undervisningslokaler samt lokaler för elevinternat, administration m. m.,
som bestritts före skolas erkännande som central verkstadsskola, hade chefen
för ecklesiastikdepartementet till det vid förutnämnda proposition
1941:71 fogade statsrådsprotokollet yttrat, att de sakkunnigas förslag i
huvudsak syntes grunda sig på det övervägandet, att staten genom statsbidrag
till engångskostnader avsåge att befrämja en utökning av yrkesutbildningsmöjligheterna,
och att staten ur denna synpunkt icke hade
anledning att i samma grad understödja åtgärder, som redan vidtagits.
Departementschefen hade i princip biträtt denna uppfattning men tillika
uttalat, att det måhända kunde leda till alltför hårda konsekvenser, därest
principen tillämpades helt utan undantag. I vissa fall kunde måhända
statsbidrag befinnas skäligt. Prövningen av vidtagna åtgärders ändamålsenlighet
borde emellertid ske med återhållsamhet.
Såsom torde framgå av berörda departementschefsuttalande, vilket icke
föranledde erinran från riksdagens sida, måste bestämmelsen tillämpas
synnerligen restriktivt. Överstyrelsen hade ansett rimligt, att statsbidrag
till havda kostnader för anskaffande av lokaler, i den mån dessa befunnes
lämpliga att användas för central verkstadsskola, utginge i sådana fall,
då lokalanskaffningen skett i omedelbart syfte att bereda utrymme åt de
nuvarande arbetslöshetsskolorna. De av överstyrelsen sålunda uppställda
förutsättningarna för statsbidrag syntes statskontoret icke tillräckliga. Såsom
ett oeftergivligt villkor borde nämligen enligt statskontorets mening
gälla, att lokalerna icke blott vore lämpliga för sitt ändamål utan så beskaffade,
att de icke inom överskådlig framtid behövde ersättas med nya.
Statsbidrag torde således huvudsakligen böra utgå för lokaler, som vore
relativt nyuppförda eller nyligen underkastats genomgripande ombyggnad
och modernisering. Vidare syntes ersättning böra lämnas allenast för kostnader
av större storleksordning.
Vad härefter anginge de av överstyrelsen framlagda beräkningarna över
anslagsbehovet finge först understrykas den osäkerhet, som vidlådde desamma,
särskilt i fråga om nybyggnadskostnaderna. I detta avseende måste
statskontoret i nuvarande läge med skärpa hävda nödvändigheten av att
nybyggnader igångsattes allenast, där detta vore alldeles ofrånkomligt.
I största möjliga utsträckning borde således befintliga lokaler komma
till användning, och nybyggnad ske blott successivt. Någon klar uppfattning
örn det oundgängliga nybyggnadsbehovet hade icke kunnat erhållas
av föreliggande handlingar.
En annan omständighet, som icke borde förbises vid anslagsberäkningen,
vore den ordning, i vilken statsbidragen skulle utbetalas. Med hänsyn
till de granskningar och beslut, vilka skulle föregå påbörjandet av ett
byggnadsföretag, torde man sålunda kunna räkna med att högst mellan
hälften och tre fjärdedelar av statsbidraget torde kunna utbetalas under
budgetåret 1942/43.
Under beaktande av berörda synpunkter hade statskontoret ansett sig
kunna approximativt uppskatta medelsbehovet för engångskostnader under
6
Kungl. Marits proposition Nr 171.
nästa budgetår till 1,135,000 kronor. I fråga om de årliga kostnaderna
för undervisningen syntes de av överstyrelsen gjorda beräkningarna kunna
i huvudsak godtagas. I statsbidrag under kommande budgetår torde dock,
då en eftersläpning i rekvisitionerna å statsbidrag kunde förutses, knappast
komma att erfordras mera än 10/12 av det beräknade medelsbeloppet
eller i runt tal 400,000 kronor. Statskontoret ifrågasatte slutligen, om icke
lämpligen två särskilda förslagsanslag borde uppföras för understöd åt centrala
verkstadsskolor, ett avseende engångskostnader och ett de årliga
kostnaderna..
Slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund har anhållit, att dyrtidskompensation
måtte utgå till lärare vid centrala verkstadsskolor efter samma
grunder, som gälla för statens befattningshavare eller ock, vilket enligt
riksförbundet vore att föredraga, att statsbidraget till avlöning åt nämnda
lärare måtte utgå efter 16 lönegraden i civila avlöningsreglementet.
Skolöverstyrelsen har tillstyrkt riksförbundets ovanberörda framställning
om dyrtidskompensation åt ifrågavarande lärare. Däremot har överstyrelsen
ställt sig avvisande till det alternativt framställda förslaget
om utgående av statsbidrag till nämnda lärares avlöning enligt 16 lönegraden
i civila avlöningsreglementet, enär statsbidragen till avlöning åt
rektor och övriga lärare vid ifrågavarande skolor fastställts i förutnämnda
kungörelse 1941: 716 och en ändring av de i kungörelsen fastställda grundbeloppen
enligt överstyrelsens mening icke borde företagas redan nu vid skolornas
start.
Med avseende på frågan om dyrtidskompensation med utgångspunkt
från de i nyssnämnda kungörelse fastställda bidragsbeloppen syntes det
överstyrelsen skäligt, att sådan kompensation bereddes de blivande befattningshavarna
redan från början av skolornas verksamhet. Med avseende
på storleken av dyrtidskompensationen syntes det även överstyrelsen
skäligt, att densamma bestämdes till belopp, motsvarande summan
av det rörliga tillägg och kristillägg, som skulle utgå till tjänstemän, å vilka
civila avlöningsreglementet vore tillämpligt.
Såsom preliminär grund för beräkning av anslagsbehovet för dyrtidskompensationen
för budgetåret 1942/43 hade överstyrelsen ansett sig böra
taga procenttalet 27. De av överstyrelsen ovan beräknade årskostnaderna
för avlöning åt rektor och övriga lärare borde således preliminärt
uppräknas med 27 procent eller med i runt tal 120,000 kronor, vilket
belopp borde uppföras som ett särskilt förslagsanslag.
Statskontoret, som velat fästa uppmärksamheten vid att lärarna vid
de centrala verkstadsskolorna icke garanterats löneförmåner, motsvarande
de för 16 lönegraden gällande, har ansett sig icke kunna tillstyrka dyrtidskompensation
åt ifrågavarande lärare i större utsträckning än för lärarna
vid arbetslöshetsskolorna (jämför sid. 11). Ämbetsverket utginge
således ifrån att i huvudsak samma bestämmelser rörande lönetillägget
skulle gälla vid båda skolformerna.
Vad anginge det statsbidrag, som borde lämnas för täckande av kostnaderna
för tillägget, ifrågasatte statskontoret, örn icke detsamma av prak
-
7
Kungl. Maj.ts proposition Nr 171.
tiska skäl borde utgå med viss procent å summan av de statsbidrag till
lönekostnader, som enligt § 5 i förutnämnda kungörelse 1941: 716 tillkomme
vederbörande skola. I fråga om procentsatsens storlek borde uppmärksammas,
att i de statsbidragsbelopp, som omförmäldes i paragrafens
mom. 3, inräknats ersättning jämväl för en del timlärartimmar. Då dyrtidskompensation
icke torde böra medgivas med mindre undervisningsskyldigheten
vid en eller flera läroanstalter uppgått till sammanlagt minst
20 veckotimmar, syntes härav följa, att, därest bidraget till lönetillägg
beräknades på grundval av de i kungörelsen angivna beloppen, förenämnda
procentsats för dyrtidskompensalonen — 14 procent — borde undergå
jämkning nedåt, förslagsvis till 13 procent. Sålunda utgående statsbidrag
torde — under iakttagande i huvudsak av vad som beträffande motsvarande
tillägg gällde i fråga örn timlärare vid det statsunderstödda kommunala
skolväsendet — böra fördelas av vederbörande skola.
Kostnaderna för ett lönetillägg av föreslagen storlek torde för de centrala
verkstadsskolorna kunna uppskattas till i runt tal 50,000 kronor.
Frågan örn vilka verkstadsskolor som nu böra erkännas såsom centrala
verkstadsskolor, torde icke böra slutligt prövas i detta sammanhang. Vid
anslagsberäkningen utgår jag emellertid ifrån att, såsom statskontoret tillstyrkt,
i första hand de nuvarande arbetslöshetsskolorna, i den mån förutsättningar
härför i de enskilda fallen föreligga, ombildas till centrala verkstadsskolor.
Huruvida den nuvarande skolan i Sundsvall tills vidare bör
bibehållas såsom verkstadsskola för arbetslös ungdom eller ombildas till
central verkstadsskola, torde få bli föremål för fortsatt övervägande. Jag
anser mig vidare ur anslagssynpunkt böra räkna med att verkstadsskolorna
i Vännäs och Tidaholm — vilka inrättats i syfte att bliva erkända
såsom centrala verkstadsskolor — komma att erkännas såsom sådana.
Skolöverstyrelsen bär i detta sammanhang beräknat anslag även för
ersättning för vissa engångskostnader för anskaffning av undervisningslokaler
m. m., som huvudmännen för de nuvarande verkstadsskolorna för
arbetslös ungdom bestritt, innan frågan örn skolornas erkännande såsom
centrala verkstadsskolor avgjorts. Jag erinrar om, att enligt gällande statsbidragskungöreise
frågan, huruvida och i vilken omfattning statsbidrag
må utgå till dessa kostnader, för varje särskilt fall skall underställas riksdagen.
Jag har emellertid icke funnit den i förevarande avseende nu förebragta
utredningen vara sådan, att den i befintligt skick kan läggas
till grund för ett förslag i ämnet till riksdagen. Dessförinnan torde dessa
ersättningsfrågor böra underkastas en närmare granskning av någon särskilt
sakkunnig person, därvid de synpunkter torde böra beaktas, som beträffande
dem framhållits i propositionen 1941:71 ävensom av statskontoret
i dess yttrande i förevarande ärende. Jag avser att senare anmäla
detta spörsmål för Kungl. Majit. Kostnaderna för en dylik utredning torde
få bestridas från samma anslag som de ifrågavarande ersättningarna.
Med hänsyn till det sålunda anförda beräknar jag icke i detta sammanhang
medel till ersättning för redan havda engångskostnader. På grund
Departe
mentschefen,
8
Kungl. Marits ''proposition Nr 171.
härav och i övrigt på i huvudsak de skäl, statskontoret anfört, anser jag,
att det av skolöverstyrelsen beräknade medelsbehovet för budgetåret
1942/43 till statsbidrag till engångskostnader bör kunna avsevärt begränsas.
Jag finner mig — utan att ingå i någon närmare prövning av behoven
och andra på frågan inverkande omständigheter — böra för ändamålet
beräkna förslagsvis 1,000,000 kronor, vilket belopp, såsom statskontoret
förordat, torde böra uppföras såsom ett särskilt förslagsanslag.
Anslaget torde böra benämnas »Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor
m. m.».
I detta sammanhang vill jag ytterligare framhålla, att jag förutsätter,
att vid verkstadsskola, som avses att bliva erkänd såsom central verkstadsskola,
nybyggnader, för vilka statsbidrag enligt kungörelsen 1941: 716
kan komma i fråga, icke härefter påbörjas, innan frågorna om skolans erkännande
och om byggnadsföretaget prövats i den ordning, kungörelsen
föreskriver.
Beträffande spörsmålet om anslag till årliga kostnader för undervisningen
vid de centrala verkstadsskolorna torde följande få anföras.
Avlöning åt rektor och övriga lärare har i den ovannämnda statsbidragskungörelsen
fastställts skola utgå med i kungörelsen angivna belopp. Med
hänsyn till levnadskostnadernas stegring böra emellertid de till ifrågavarande
rektorer och lärare utgående lönerna ökas med skäligt belopp. Denna
ökning torde böra beräknas efter 14 procent med lämplig avrundning uppåt
å de i kungörelsen angivna lönekostnaderna för rektorer och lärare. Erforderliga
bestämmelser i ämnet torde Kungl. Majit äga utfärda.
I anslutning till vad ovan och av statskontoret anförts beräknar jag anslagsbehovet
till årliga kostnader för undervisningen vid de centrala verkstadsskolorna
för budgetåret 1942/43 till förslagsvis 450,000 kronor.
Belastningen å ovannämnda två anslag kommer emellertid att bliva beroende
av många faktorer, som nu icke kunna överblickas. Jag förutser
sålunda möjligheten såväl av att anslagen icke bli helt tagna i anspråk som
av att de kunna komma att behöva väsentligt överskridas.
I enlighet med förslag av skolöverstyrelsen torde jämväl de centrala
verkstadsskolorna böra stå under inspektion av inspektören för verkstadsskolorna
för viss arbetslös ungdom.
2. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt verkstadsskolor för
viss arbetslös ungdom.
Belastningen på de för detta ändamål under nedannämnda budgetår
anvisade anslagen utgör enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning:
9
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 171.
Anslag Nettoutgift
kronor kronor
1937/38 ................... 700,000 1,089,741
1938/39 ................... 1,250,000 1,163,887
1939/40 ................... 1,025,000 1,235,379
1940/41 ................... 1,050,000 1,036,645
För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett anslag av
1,040,000 kronor.
Ur anslaget utgå för närvarande bidrag till verkstadsskolor i Byske
(Västerbottens län), Tönshammar (Gävleborgs län), Karlskrona (Blekinge
län), Lysekil, Mölndal och Uddevalla (Göteborgs och Bohus län), Strömbacka
(Norrbottens län), Gimo (Stockholms och Uppsala län), Älvåsen
(Värmlands län) samt Sundsvall och Sandö (Västernorrlands län). Ur anslaget
bestridas därjämte vissa utgifter för inspektion av ifrågavarande
skolor.
Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa budgetår måtte
uppföras med ett till 450,000 kronor minskat belopp. Av framställningen
inhämtas bland annat:
I sin i det föregående omförmälda framställning örn anslag till centrala
verkstadsskolor för budgetåret 1942/43 hade överstyrelsen beräknat att
följande verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom skulle vid ingången av
nämnda budgetår omorganiseras till centrala verkstadsskolor, nämligen
verkstadsskolorna i Tönshammar, Karlskrona, Strömbacka, Älvåsen, Sandö
och Sundsvall. Skulle den avsedda omorganisationen bliva genomförd å
beräknad tid, och statsbidrag sålunda utgå till nu nämnda skolor från annat
riksstatsanslag än hittills, inträdde en minskning i det anslagsbehov,
som borde beräknas för verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom.
Från kommunalfullmäktige i Byske, stadsfullmäktige i Lysekil, Mölndal
och Uddevalla samt landstingen i Göteborgs och Bohus län samt Uppsala
län hade inkommit framställningar, som i huvudsak syftade till att
verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom åtminstone under budgetåret
1942/43 bibehölles vid nu rådande anordning i fråga örn statsunderstöd,
i vissa fall med planer på snar omorganisation därefter och i andra
fall med önskan om bibehållande av nu rådande anordning även för de
närmast kommande åren. Utan att nu intaga någon bestämd ståndpunkt
beträffande frågan örn dessa skolors framtida ställning ansåge sig överstyrelsen
böra förorda, att de i understödsavseende under budgetåret 1942/43
bibehölles vid nuvarande anordning.
Riksdagen hade i sin förutnämnda skrivelse 1941: 197 (sid. 7) ifrågasatt,
att för de verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom, som icke organiserades
till centrala verkstadsskolor, de för central verkstadsskola angivna
statsbidragsgrundema borde tillämpas. De mindre jämkningar, som
härav kunde föranledas beträffande skolornas här ifrågavarande understöd,
torde böra komma under omprövning i samband med Kungl. Maj:ts
prövning av skolornas understödsansökningar för budgetåret 1942/43. I
nu förevarande sammanhang syntes dessa jämkningar ej vara av den betydelse,
att de kunde påverka det preliminära bedömandet av anslagsbehovet.
Bihang till riksdagens protokoll 19^2. 1 sami. Nr 171. 2
Departe
mentschefen.
10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 171.
Statskontoret hade icke annat att erinra mot skolöverstyrelsens föreliggande
förslag än att statskontoret icke ansåge skolan i Sundsvall böra
omorganiseras till central verkstadsskola utan funne densamma tillsvidare
böra bibehållas som verkstadsskola för viss arbetslös ungdom. Med hänsyn
härtill borde det av överstyrelsen beräknade anslaget, 450,000, ökas
med i runt tal 100,000 kronor.
Slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund har anhållit, att lärarna vid verkstadsskolorna
för arbetslös ungdom måtte tillerkännas dyrtidstillägg eller
rörliga tillägg efter enahanda bestämmelser, som gälla för likställda befattningshavare
i statens tjänst.
Skolöverstyrelsen har tillstyrkt, att statsunderstöd för avlöning åt rektor
och övriga lärare vid de av ifrågavarande skolor, som icke organiserades
som centrala verkstadsskolor, måtte från och med nästa budgetår
utgå med belopp, beräknade såsom för central verkstadsskola och med
beräknande av samma löneförbättring, som kunde komma att för dessa
bliva bestämd. På grund härav har överstyrelsen ansett det av överstyrelsen
ovan beräknade anslaget till understöd åt verkstadsskolor för viss
arbetslös ungdom böra höjas med i runt tal 68,000 kronor.
Statskontoret har erinrat om att lärarpersonalen vid verkstadsskolorna
för viss arbetslös ungdom från och med budgetåret 1940/41 kommit i åtnjutande
av kompensation för ökade levnadskostnader i samma utsträckning
som vissa arvodestagare i statens tjänst. En ny höjning av arvodena
för sådana befattningshavare hade ställts i utsikt i 1942 års statsverksproposition
under »Utgifter å driftbudgeten: För flera huvudtitlar gemensamma
frågor» (sid. 18). Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
hade nämligen chefen för finansdepartementet uttalat, att det med
hänsyn till den fortsatta levnadskostnadsstegringen funnits nödvändigt
föreslå en ytterligare uppräkning av vissa arvoden. Den översyn av arvodesbeloppen,
som i detta syfte företagits vid budgetbehandlingen, hade,
anförde departementschefen, väsentligen skett efter tidigare tillämpade principer.
Arvodeshöjningen hade i allmänhet beräknats efter 5 procent med
lämplig avrundning uppåt.
Under nu angivna omständigheter torde kunna förutsättas, att en dyrtidskompensation,
motsvarande sammanlagt omkring 14 procent, komme
att utgå till lärarna vid verkstadsskolorna för arbetslösa från och med
ingången av nästföljande budgetår. Ytterligare löneförhöjningar för dessa
befattningshavare ansåge sig statskontoret icke för närvarande kunna tillstyrka.
På grund av vad ovan anförts har statskontoret ansett att — utöver
tidigare för ifrågavarande skolor beräknade anslagsmedel — ett belopp av
ytterligare omkring 13,000 kronor erfordrades.
Såsom av det föregående framgår räknar jag med att flera av de nuvarande
verkstadsskolorna för arbetslös ungdom från och med budgetåret
1942/43 skola ombildas till centrala verkstadsskolor. En avsevärd nedsättning
av förevarande anslag torde därför kunna göras.
11
Kungl. Marits proposition Nr 171.
I detta sammanhang torde beaktas, att med hänsyn till levnadskostnadernas
stegring en reglering uppåt genom ökade bidrag av statsmedel av
lönerna till rektorer och lärare vid ifrågavarande verkstadsskolor vidtagits
från och med budgetåret 1940/41. Löneökningen har uppgått till omkring
9 procent av tidigare utgående belopp. I anslutning till vad som i motsvarande
avseende föreslagits för rektorer och lärare vid centrala verkstadsskolor
beräknar jag en arvodesreglering för nu ifrågavarande befattningshavare
efter en från 9 till omkring 14 procent höjd beräkningsgrund.
Anslagsbehovet för understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom
torde kunna för budgetåret 1942/43 beräknas till förslagsvis 550,000
kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles meddela
bestämmelser om anslagets disposition. Ur anslaget bör utgå medel till
bestridande av kostnaderna för inspektion av ifrågavarande skolor.
3. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor.
Jämlikt beslut av riksdagen (skrivelse 1941:197) skola stipendier åt elever
vid blivande centrala verkstadsskolor tills vidare utgå enligt samma grunder
som vid övriga statsunderstödda kommunala samt enskilda anstalter för
yrkesundervisning. I förutnämnda kungörelse 1941: 716 ha bestämmelser
meddelats angående statsbidrag till här ifrågavarande elevstipendier.
Enligt gällande grunder utgå stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning efter
tre behovsgrader, varvid till högsta (tredje) behovsgraden endast bör räknas
elev, som i synnerlig grad är i behov av stipendium. Skolöverstyrelsen har
att meddela beslut rörande det stipendiebelopp, som skall tillkomma varje
anstalt. Stipendiebeloppet i tredje behovsgraden utgör för närvarande högst
45 kronor, i andra högst 25 kronor och i tredje högst 15 kronor, allt för månad
räknat. Alltsedan budgetåret 1940/41 gäller, att skolöverstyrelsen vid prövning
av ansökningar om stipendieanslag skall iakttaga skärpt behovsprövning.
Beträffande innebörden härav torde få hänvisas till 1940 års åttonde
huvudtitel, sid. 232 f. Vid verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom ha
stipendier jämlikt riksdagens bemyndigande kunnat tilldelas elever med högre
belopp än som eljest varit möjligt enligt gällande författningar. Stipendierna
ha sålunda utgått med ett upp till 60 kronor för elev och månad förhöjt
belopp.
Skolöverstyrelsen har hemställt, att till stipendier åt elever vid centrala
verkstadsskolor måtte för nästa budgetår uppföras ett anslag å 450,000
kronor.
De allra flesta av de elever, som vid omorganiserandet av nuvarande verkstadsskolor
flir viss arbetslös ungdom komme att bliva elever vid centrala
verkstadsskolor, åtnjöte för närvarande högsta nu för dem medgivna stipendium,
60 kronor för elev och månad. Dessa vore i regel i det ekonomiska
läge, att de även med tillämpning av den skärpta behovsprövningen måste
Departe
mentschefen.
12 Kungl. Majlis proposition Nr 171.
tilldelas högsta behovsgradens högsta belopp, 45 kronor för elev och månad.
Överstyrelsen ansåge sig vidare böra räkna med att även de nytillkommande
eleverna, åtminstone under det närmaste året, komme att i sina stipendieansökningar
kunna påvisa sådana ekonomiska förhållanden, att de borde
tilldelas stipendier efter nyssnämnda beräkning. Vid bedömandet av anslagsbehovet
för elevstipendier under budgetåret 1942/43 ansåge sig överstyrelsen
därför böra utgå från en stipendieberäkning efter 45 kronor för elev och månad,
gällande i det närmaste hela det påräknade elevantalet.
Statskontoret har i anslutning till sitt i det föregående omförmälda förslag
rörande understöd till centrala verkstadsskolor ansett, att till stipendier åt
elever vid ifrågavarande skolor borde beräknas ett belopp av 275,000 å
300,000 kronor.
Jag anser mig böra för budgetåret 1942/43 för ifrågavarande ändamål
beräkna ett anslag av förslagsvis 450,000 kronor, vilket belopp med 150,000
kronor understiger det i åttonde huvudtiteln beräknade. Den skärpta bellovsprövning,
som för närvarande tillämpas vid prövning av ansökningar örn
anslag till stipendier vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning,
bör iakttagas jämväl vid fördelningen av stipendiemedlen till centrala
verkstadsskolor. Jag erinrar emellertid om att jag i propositionen
1941: 71 (sid. 81) uttalade, att, därest läget på arbetsmarknaden skulle bliva
sådant, att vid stipendiefrågans bedömande arbetslöshetssynpunkter ansåges
böra tillmätas avgörande betydelse, spörsmålet om stipendiebeloppens avvägning
vid de centrala verkstadsskolorna borde upptagas till särskild omprövning.
4. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid verkstadsskolor
för viss arbetslös ungdom.
Belastningen på detta anslag har enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning
för nedannämnda budgetår utgjort:
Anslag Nettoutgift
kronor kronor
1937/38 ........................ 270,000 540,685
1938/39 ........................ 700,000 751,223
1939/40 ........................ 800,000 629,670
1940/41 900,000 927,822
För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett anslag av
800,000 kronor.
Såsom i det föregående omnämnts utgå ifrågavarande stipendier icke efter
de grunder, som gälla för stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade ele
-
Kungl. Marits proposition Nr 171. 13
ver vid kommunala anstalter för yrkesundervisning, utan enligt särskilda,
för eleverna fördelaktigare grunder. Beslut rörande stipendieanslagen till
de olika skolorna meddelas av skolöverstyrelsen.
Skolöverstyrelsen har hemställt, att stipendieanslaget för nästa budgetår
måtte nedsättas till 255,000 kronor.
Med hänsyn till den av överstyrelsen föreslagna omorganisationen av vissa
verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom till centrala verkstadsskolor beräknades
anslaget kunna för budgetåret 1942/43 minskas till 340,000 kronor.
På grund av riksdagens uttalande (skrivelse 1941: 197, sid. 7) syntes emellertid
för de skolor, som icke omorganiserades till centrala verkstadsskolor,
böra tillämpas samma understödsgrunder även beträffande elevstipendier,
som föreskrivits att gälla för de centrala verkstadsskolorna. Hittillsvarande
maximibelopp, 60 kronor för elev och månad, komme härigenom att sänkas
till 45 kronor för elev och månad. Då det visat sig vara endast i ett ringa
antal fall, som lägre stipendium än maximibeloppet kunnat vid hithörande
skolor beräknas, så följde härav, att ovanberörda efter oförändrade bidragsgrunder
beräknade belopp å 340,000 kronor borde beräknas minskat med
en fjärdedel eller till 255,000 kronor.
Statskontoret har föreslagit, att stipendieanslaget för nästa budgetår
måtte uppföras med 350,000 kronor. Statskontoret utginge härvid ifrån
att avvikelser från de för centrala verkstadsskolor fastställda stipendiegrunderna
allenast i undantagsfall skulle medgivas.
Förevarande anslag torde böra för nästa budgetår uppföras med 300,000
kronor. I överensstämmelse med riksdagens uttalande torde här ifrågavarande
stipendier hädanefter i regel böra utgå efter samma grunder, som fastställts
för stipendier åt elever vid de centrala verkstadsskolorna. Om så prövas
oundgängligt med hänsyn till särskilda förhållanden, såsom förekomsten
av en markerad arbetslöshet inom viss skolas rekryteringsområde, torde
Kungl. Maj:t emellertid undantagsvis böra få medgiva förhöjning av slipen
diebeloppen, dock ej utöver hittillsvarande maximum.
5. Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1942/43 anvisa
dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av centrala verkstadsslcolor
m. m. ett förslagsanslag av.......... kronor 1,000,000;
dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor ett
förslagsanslag av......................kronor 450,000;
Bihang till riksdagens ■protokoll 191%. 1 sami. Nr 171. 3
Departe
mentschefen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition Nr 171.
dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom
ett förslagsanslag av..............kronor 550,000;
dels till Kommunala och enslcilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor ett
förslagsanslag av......................kronor 450,000;
dels ock till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för
viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag
av............... kronor 300,000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gösta Malmberg.
Stockholm 1942, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1942:315 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående anslag för budgetåret 194.2/43 till centrala verkstadsskolor m. m. jämte i ämnet väckt s. 1 i texten
- SU 1942:136 Utlåtande i anledning av Kungl. Marits ''proposition angående . anslag för budgetåret 19^2/1^3 till centrala verkstadsskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner s. 1 i texten