Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1942/43 till högre kommunala skolor m. m

1942-05-08 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:305, Angående anslag för budgetåret 1942/43 till högre kommunala skolor m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 305.

1

Nr 305.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1942/43 till högre kommunala skolor m. m.;

given Stockholms slott den 8 maj 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

8 maj 19J/.3.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen

anför härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge:

Enligt den till 1942 års statsverksproposition fogade bilagan åttonde huvudtiteln,

punkterna 125 och 167, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att,

i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

beräkna för budgetåret 1942/43

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor ett förslagsanslag

av 4,500,000 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor ett förslagsanslag

av 3,800,000 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor ett förslagsanslag

av 2,250,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 19b%. 1 sami. Nr SOS.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 305.

dels ock till Understöd till högre folkskolor ett förslagsanslag av 1,150,000

kronor.

Jag anhåller nu att få ånyo anmäla nämnda anslagsfrågor och tillika viss

fråga rörande värntjänstutbildningen vid de tekniska läroverken.

I. Anslag till de högre kommunala skolorna.

Nuvarande f ö r h åll a n d e n.

Lönesystemet för kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska

mellanskolor och högre folkskolor anpassades enligt beslut vid 1939 års

lagtima riksdag för budgetåret 1939/40 provisoriskt efter civila avlöningsreglementets

bestämmelser (jfr kungörelsen 1939:471). I samband därmed

bestämdes statsbidraget till dylika skolor för samma budgetår till 78 procent

av vederbörande löneförmåner (jfr kungörelsen 1939:358). Vidare medgav

riksdagen (skrivelse nr 443), att provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt

dyrortstillägg finge under budgetåret enligt vissa grunder utgå till

sådana lärare vid ifrågavarande skolor, på vilka de provisoriska avlöningsbestämmelserna

icke bleve tillämpliga. De nu berörda provisoriska löne- och

statsbidragsbestämmelserna ha — med vissa smärre jämkningar — erhållit

tillämpning även för budgetåren 1940/42 (angående de nu gällande bestämmelserna,

se kungörelserna 1941: 322, 450 och 452).

I besparingssyfte ha för innevarande budgetår meddelats bestämmelser om

höjning av elevantalet i. vissa klassavdelningar, begränsning av antalet nybörjaravdelningar,

inskränkning av rätten till uppdelning av klassavdelning

vid ny börj arundervisning i vissa ämnen, utsträckning av tjänstgöringsskyldigheten

för ämneslärare och lärare i yrkesämne samt reduktion av arvodena

till tillsynslärare. Dessa bestämmelser ansluta sig till de för de allmänna läroverken

meddelade.

I fråga om begränsning av antalet nybörjaravdelningar gäller sålunda, att

skolöverstyrelsen vid bestämmande i förekommande fall av antalet klassavdelningar

skall tillämpa motsvarande beräkningsgrunder som vid prövning

av frågor om inrättande av sådana avdelningar vid de allmänna läroverken;

skolande därvid iakttagas att totala antalet nybörjaravdelningar inom envar

av ifrågavarande skolformer ej må överstiga antalet sådana avdelningar under

läsåret 1939/40, där ej annat föranledes av att skolor nyinrättats eller befinna

sig under upprättande.

De här ifrågavarande anslagen äro för innevarande budgetår uppförda med

följande belopp: anslaget till kommunala flickskolor med 4,500,000 kronor,

anslaget till kommunala mellanskolor med 3,650,000 kronor, anslaget till praktiska

mellanskolor med 2,150,000 kronor och anslaget till högre folkskolor

med 1,300,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 305.

3

Anslagsberäkningar för nästa budgetår.

Skolöverstyrelsen har beräknat anslagen till de högre kommunala skolorna

för budgetåret 1942/43 till följande belopp (ökning respektive minskning i

jämförelse med anslagen för innevarande budgetår angives inom parentes):

Kronor

Bidrag till kommunala flickskolor .............. 4,500,000 (±0)

» » kommunala mellanskolor............. 3,801,000 (+151,000)

» » praktiska mellanskolor .............. 2,258,000 (+108,000)

Understöd till högre folkskolor.................. 1,163,000 (—137,000)

Vid ingången av läsåret 1941/42 funnos 40 kommunala flickskolor, 66 kommunala

mellanskolor, 12 praktiska mellanskolor och 50 högre folkskolor. Överstyrelsens

anslagsberäkningar, verkställda under hösten 1941, grunda sig på

antagandet, att antalet kommunala flickskolor konnne att nästa läsår förbli

oförändrat, att antalet kommunala mellanskolor komme att ökas med två

(Svenljunga och Undersåker) och antalet praktiska mellanskolor med en

(Uppsala) samt att antalet högre folkskolor komme att nedgå med fem. Sedan

överstyrelsens beräkningar verkställts, har Kungl. Majit medgivit upprättande

av en kommunal flickskola i Uppsala samt såsom kommunala mellanskolor

erkänt högre folkskolorna i Svenljunga, Grängesberg och Åsele.

Överstyrelsens beräkningar ha vidare gjorts med utgångspunkt från de nu

gällande provisoriska löne- och statsbidragsbestämmelserna.

I anslutning till vad överstyrelsen förordat i fråga örn de allmänna läroverken

har överstyrelsen beträffande kommunala flickskolor och kommunala

mellanskolor förordat upphävande av den nuvarande spärren i fråga örn

upprättande av nybörjaravdelningar. I fråga örn kommunala mellanskolorna

har överstyrelsen vidare räknat med viss ökning av den frivilliga undervisningen

i instrumentalmusik och hållningsrättande gymnastik med hänsyn till

efterfrågan på dylik undervisning och till nytillkomna kommunala mellanskolor;

härigenom kunde en kostnadsökning av cirka 3,300 kronor beräknas

uppstå.

Statskontoret har förklarat sig förutsätta, att i samband med prövningen

av frågan om definitiv lönereglering för lärarpersonalen vid de högre kommunala

skolorna och statsbidrag till lärarnas avlönande spörsmålet om statsbidrag

till de svagt frekventerade skolorna och andra skärpningar i statsbidragsvillkoren

beaktades. Den föreslagna ökningen av undervisningen i instrumentalmusik

och hållningsrättande gymnastik vid kommunala mellanskolorna

har statskontoret i nuvarande statsf inan sielia läge icke ansett sig kunna

tillstyrka.

Riksräkenskapsverket har icke haft annat att erinra mot överstyrelsens beräkningar

än att ämbetsverket förordat viss avrundning av de föreslagna

anslagsbeloppen.

Besparing sberedning en har, såsom i propositionen 1942: 176 (sid. 2 ff.) anmälts,

föreslagit en utökning av lektorernas, adjunkternas och ämneslärarin
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 305.

nornas vid de allmänna läroverken undervisningsskyldighet med i genomsnitt

en veckotimme, varvid emellertid skälig hänsyn borde tagas till arbetslösheten

bland de lärarutbildade akademikerna. Beredningen har ansett, att

detta förslag i tillämpliga delar skulle gälla även ämneslärare m. fl. vid de

högre kommunala läroanstalterna. Vidare har beredningen föreslagit, att antalet

nybörjarklasser vid de allmänna läroverken skulle begränsas med 15 i

förhållande till antalet under innevarande budgetår. En motsvarande begränsning

ansåge beredningen böra vidtagas även vid de högre kommunala läroanstalterna.

Beträffande det närmare innehållet i beredningens förslag och däröver avgivna

yttranden torde få hänvisas till redogörelsen i nyssnämnda proposition.

Arvoden åt timlärare.

1940 års urtima riksdag beslöt (se propositionen nr 65 och riksdagsskrivelsen

nr 87), att timlärararvodena vid statliga och kommunala läroanstalter,

på vilka icke utgick vare sig rörligt tillägg eller annan dyrtidskompensation,

skulle under vissa förutsättningar höjas med i runt tal 9 procent.

Enligt vad som anfördes i en vid nämnda proposition fogad, i propositionen

åberopad promemoria borde förhöjning av timlärararvode medgivas endast

sådana lärare, som hade läraranställningen till huvudsaklig sysselsättning

och förvärvskälla och tillika vore mera fast anknutna till det statliga eller

statsunderstödda undervisningsväsendet. Som ett allmänt undantag borde

gälla, att förhöjning icke tillkomme lärare, vilken tillika innehade anställning

med lön eller arvode, varå rörligt tillägg eller dyrtidstillägg utginge eller som

åtnjöte tjänstepension med dylikt tillägg, dock borde Kungl. Majit äga medgiva

att förhöjning finge utgå i sådana fall, då en tillämpning av denna regel

skulle framstå såsom uppenbart obillig.

I anslutning till dessa grundförutsättningar för förhöjningen angåvos i

promemorian vissa närmare regler, som borde uppställas för åtnjutande av

den högre timlärarersättningen. Förhöjning borde sålunda tillkomma allenast

lärare, vilken sedan ingången av senast förflutna kalenderår innehaft

sammanhängande anställning vid det statliga eller statsunderstödda undervisningsväsendet

under minst en termin. Därjämte borde det kravet uppställas,

att själva den löpande anställningen icke vore av alltför tillfällig art utan

omfattade en mera avsevärd del av terminen, förslagsvis minst 60 dagar. Uppfyllde

läraren nyss angivna förutsättningar, borde förhöjning ske, om läraranställningen

vore att anse som hans huvudsakliga sysselsättning eller förvärvskälla.

Sistnämnda krav syntes vara uppfyllt om undervisningsskyldigheten

vid en eller flera läroanstalter uppginge till sammanlagt minst 20 veckotimmar.

Vid mindre undervisningsskyldighet borde det få ankomma på vederbörande

avlöningsutbetalande myndigheter att pröva om huvudsaklig sysselsättning

eller förvärvskälla borde anses föreligga. I särskilda fall borde Kungl.

Majit medgiva, att arvodesförhöjning finge tillkomma även lärare, som icke

sedan ingången av senast förflutna kalenderår innehaft sammanhängande

anställning vid det statliga eller statsunderstödda undervisningsväsendet under

minst en termin eller vars anställning icke omfattade minst 60 dagar.

Mot de sålunda angivna principerna för åtnjutande av förhöjning å utgående

timlärararvoden gjorde riksdagen ingen erinran. Bestämmelser i ämnet

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Marits proposition Nr 305.

återfinnas för de statsanställda lärarna i kungörelsen den 30 december 1940,

nr 1066, för lärare vid folk- och småskolor i kungörelsen den 13 juni 1941, nr

448, punkt 10, samt för lärare vid de högre kommunala skolorna i kungörelsen

samma dag, nr 450, punkt 8.

I annat sammanhang har chefen för finansdepartementet anmält proposition

till riksdagen med förslag till folkskolans avlöningsreglemente. Propositionen

grundar sig på ett av 1941 års lärarlönesakkunniga avgivet betänkande

i ämnet. Såsom framgår av den i propositionen intagna specialmotiveringen

till reglementsförslaget (48 §) ha de sakkunniga i fråga om den vid

1940 års urtima riksdag beslutade förhöjningen av timliirararvodena anfört,

att det visat sig medföra stora svårigheter att avgöra, i vilka fall det högre

eller det lägre arvodet skulle utgå. Av bland annat denna anledning ha de

sakkunniga förordat, att timlärararvodet för folkskolans lärare, liksom tidigare

var fallet, skulle göras enhetligt, oavsett örn undervisningen vore att

betrakta såsom lärarens huvudsakliga sysselsättning eller icke. Däremot borde

i övrigt arvodena enligt de sakkunnigas mening beräknas efter hittills tilllämpade

grunder.

För egen del har chefen för finansdepartementet tillstyrkt de sakkunnigas

förslag, att timlärararvodet åter skall göras enhetligt, mot vilket förslag skolöverstyrelsen,

statskontoret och allmänna lönenämnden icke hade framställt

någon erinran.

I årets statsverksproposition erinrade jag, att utredning påginge örn en

definitiv reglering av de provisoriska löne- och statsbidragsförhållandena vid

de högre kommunala skolorna och att förslag i ämnet kunde väntas föreligga

i så god tid, att frågan kunde underställas 1942 års riksdag. I betänkande

den 11 april 1942 (statens offentliga utredningar 1942: 26) lia 1941 års lärarlönesakkunniga

framlagt förslag till avlöningsreglemente för de högre kommunala

skolorna. Beredningen av detta ärende inom finansdepartementet

hinner emellertid, enligt vad jag inhämtat, icke slutföras inom sådan tid, att

förslag i ämnet kan föreläggas den nu församlade riksdagen. Med hänsyn

härtill torde de provisoriska löne- och statsbidragsbestämmelserna böra erhålla

giltighet även under budgetåret 1942/43.

Beträffande de besparingsåtgärder, som föreslagits av besparingsberedningcn,

vill jag hänvisa till vad jag vid anmälan av propositionen 1942: 176 anfört

i motsvarande hänseende i fråga om de allmänna läroverken. Någon höjning

av ämneslärarnas medeltjänstgöring torde sålunda icke böra genomföras för

nästa budgetår. De för innevarande budgetår gällande besparingsbestämmelserna

för de högre kommunala läroanstalterna torde böra erhålla giltighet

även för nästa budgetår, dock att den nuvarande spärren beträffande inrättande

av nybörjaravdelningar torde böra upphävas. Härvid förutsättes, att

medgivande att upprätta nya parallellavdelningar inom nybörjaravdelningar

skall föregås av en omsorgsfull prövning och att sådant medgivande icke

kommer att lämnas annat än då särskilda omständigheter därtill föranleda.

Departe
mentschefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 305.

I detta sammanhang får jag beröra en fråga, som har samband med besparingsåtgärderna

vid de högre kommunala skolorna. Enligt ett år 1941 infört

statsbidragsvillkor äger Kungl. Majit meddela beslut om indragning av kommunal

flickskola, kommunal mellanskola, praktisk mellanskola och högre

folkskola, vilken icke längre finnes fylla ett behov, som står i skäligt förhållande

till de av skolans verksamhet föranledda kostnaderna. Vid införandet

av denna bestämmelse har förutsatts, att Kungl. Majit skulle äga meddela

beslut om förflyttning av lärare vid indragen skola till annan högre kommunal

skola. Enligt gällande avlöningsbestämmelser äger lärare vid dylik

förflyttning erhålla ersättning för flyttningskostnad, för vilken ersättning

statsbidrag utgår med samma procentsats, som gäller beträffande statsbidrag

till lärares avlöning, d. v. s. med 78 procent. Fråga har emellertid uppkommit,

om icke flyttningsersättningen i dylikt fall bör helt gäldas av statsmedel.

Da förflyttning i fall som här avses sker på grund av ett statsingripande för

vinnande av besparingar, torde, därest riksdagen icke har något att däremot

erinra, ersättning för flyttningskostnad få helt bestridas av statsmedel. Utgifterna

för ändamalet torde trots detta böra belasta vederbörande statsbidragsanslag.

I det föregående har jag erinrat, att chefen för finansdepartementet vid

anmälan av förslag till folkskolans avlöningsreglemente förordat, att timlärararvodena

vid folkskoleväsendet skola fastställas till enhetliga belopp, oavsett

vederbörande lärares anställningsförhållanden. I överensstämmelse nied den

ståndpunkt som sålunda intagits får jag, efter samråd nied chefen för finansdepartementet,

förorda, att timlärararvodena även för lärarna vid högre

lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folk- och småskoleseminarierna,

läroanstalterna för blinda och för dövstumma, vårdanstalten för blinda med

komplicerat lyte samt de tekniska läroverken göras enhetliga för samtliga

timlärare. Efter samråd nied chefen för handelsdepartementet får jag förorda,

att sa sker även beträffande timlärarna vid navigationsskolorna. Samma

bör ock förhållandet bliva beträffande timlärarna vid de högre kommunala

skolorna.

Vid anmälan den 6 mars 1942 av frågorna örn anslag för nästa budgetår till

de allmänna läroverken och tekniska läroverk förordade jag (se propositionen

1942; 176 sid. 58 och 72), i anslutning till vad chefen för finansdepartementet

i årets statsverksproposition anfört under rubriken För flera huvudtitlar

gemensamma frågor, en uppräkning av de timlärararvoden, vilka enligt

beslut av 1940 års urtima riksdag höjdes med omkring 9 procent, med

ytterligare omkring 5 procent med lämplig avrundning uppåt. De timlärarersättningar,

som framkomma vid tillämpning av denna grundsats, böra vid

bifall till förslaget örn enhetliga ersättningar bli gällande för samtliga ifrågakommande

timlärare vid nu nämnda läroanstalter. Härigenom uppkommer

givetvis en viss merbelastning av de anslag för nästa budgetår till ifrågava
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Marits proposition Nr 305.

rande skolor, beträffande vilka förslag redan framlagts för riksdagen. Någon

omräkning av dessa anslag synes dock icke erforderlig. Härvid förutsätter jag

emellertid, att, därest merbelastningen kommer att föranleda, att av riksdagen

maximerade anslagsposter måste överskridas, Kungl. Maj:t skall äga medgiva

sådant överskridande. För de högre kommunala skolornas vidkommande

kan den sålunda förordade arvodesregleringen beräknas medföra höjningar

av anslaget till kommunala flickskolor med cirka 45,000 kronor, anslaget till

kommunala mellanskolor med cirka 50,000 kronor, anslaget till praktiska

mellanskolor med cirka 17,000 kronor och anslaget till högre folkskolor med

cirka 19,000 kronor.

Mot skolöverstyrelsens beräkningar av anslagen till de högre kommunala

skolorna för nästa budgetår har jag intet annat att erinra än att de av överstyrelsen

angivna anslagsbeloppen böra undergå de förändringar, som föranledas

av den förordade arvodesregleringen samt tillkomsten av en kommunal

flickskola i Uppsala ävensom ombildningen av Grängesbergs och Åsele högre

folkskolor till kommunala mellanskolor. I likhet med vad som tidigare skett

i liknande fall torde medel böra beräknas för en kommunal mellanskola i

Undersåker utan att likväl ställning nu tages till frågan, huruvida sådan ombildning

bör ske. Anslagen till de högre kommunala skolorna böra upptagas

med följande belopp (ökning eller minskning i förhållande till nuvarande an
-

slag angives inom parentes):

Kronor

Bidrag till kommunala flickskolor.............. 4,700,000 (-1- 200,000)

» > kommunala mellanskolor............. 3,930,000 ( + 280,000)

» » praktiska mellanskolor.............. 2,275,000 (+ 125,000)

Understöd till högre folkskolor................ 1,120,000 (— 180,000).

Härvid har beräknats, att upprättandet av en kommunal flickskola i Uppsala

medför ett med omkring 150,000 kronor ökat anslagsbehov beträffande

anslaget till kommunala flickskolor. En minskning av belastningen på anslaget

till Understöd åt högre flickskolor kan i stället väntas komma att äga rum.

II. Ersättning i vissa fall åt ledare av värntj

änstutbildning.

Vid statliga och högre kommunala läroanstalter må ledare och instruktör

vid utbildning i värntjänst, vilken icke är förordnad som lärare vid vederbörande

läroanstalt eller på grund av anställning i armén eller dess reserv kommenderad

till tjänstgöring vid densamma, åtnjuta ersättning enligt vissa grunder

(kungörelsen 1941:604 § 7 mom. 2). Särskild ersättning utgår sålunda

icke åt skolans egna lärare, därest dessa tjänstgöra som ledare eller instruktörer

(jfr propositionen 1941: 178 sid. 76).

Skolöverstyrelsen har hemställt, att bestämmelser måtte utfärdas örn

ersättning åt lärare vid tekniskt läroverk, vilken icke har full tjänstgöring och

vilken förordnas som ledare eller instruktör vid värntjänstutbildning samt att

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 305.

föreskrifter måtte meddelas angående bestridande av resekostnader för ledare

eller instruktör vid värn tjänstövningar.

Vid de tekniska läroverken funnes inga gymnastiklärare med full tjänstgöring

utan endast lärare med en tjänstgöring av 3—18 veckotimmar. Vid

värntjänstutbildningen måste emellertid gymnastiklärarna tjänstgöra upp till

42 veckotimmar utan ersättning för det ökade timantalet. I ett fall hade

gymnastikläraren vid ett tekniskt gymnasium nödgats anlita vikarie på den

ordinarie gymnastiklärarbefattning, han innehade vid allmänt läroverk, för

att kunna taga befattning med värntjänstutbildningen vid det tekniska gymnasiet.

Att anlita annan än lärare som ledare vore olämpligt med hänsyn till

önskvärdheten av, att ledaren ägde kännedom om eleverna, och skulle troligen

heller icke bli billigare för statsverket. Det syntes skäligt, att ifrågavarande

lärare tillerkändes rätt till fyllnadsersättning utöver dem tillkommande

ersättning såsom timlärare eller lön såsom extra ordinarie eller extra lärare

med belopp av den storlek, att summan av fyllnadsersättningen och ersättningsbelopp

per veckodag som timlärare eller lön per veckodag uppginge till

högst 20 kronor, d. v. s. samma belopp som maximiersättningen för dag åt

ledare enligt § 7 mom. 2 kungörelsen 1941: 604.

Det hade vidare förekommit, att en gymnastiklärare vid ett tekniskt läroverk,

vilken varit inkallad till beredskapstjänstgöring, måst på egen bekostnad

företaga resa för att kunna deltaga i värntjänstutbildningen vid läroverket.

Föreskrifter borde därför utfärdas örn bestridande av resekostnader för

ledare och instruktörer vid värntjänstutbildningen.

Örn dessa frågor ansåges kräva närmare utredning, borde provisoriska bestämmelser

utfärdas, att gälla räknat från och med höstterminen 1941.

Allmänna lönenämnden har framhållit, att ifrågavarande spörsmål berörde

även andra skolformer än de tekniska läroverken och därför borde bedömas

i ett sammanhang för hela den del av undervisningsväsendet, som härvid

kunde komma i betraktande. Åled hänsyn till förekomna fall borde fortsatt

uppmärksamhet ägnas spörsmålet örn att i vissa fall bereda ersättning åt

lärare för ledande av värntjänstutbildning. Såsom en provisorisk åtgärd borde

Kungl. A!aj:t utverka bemyndigande av riksdagen att efter prövning i varje

särskilt fall medgiva lärare ersättning för arbete med ledande av värntjänst - övningar, då en tillämpning av gällande ersättningsregler skulle framstå såsom

uppenbart obillig.

Statskontoret har icke ansett sig kunna tillstyrka, att lärare vid de tekniska

läroverken generellt skulle tillförsäkras ersättning för ledarskap. Utredningen

hade emellertid visat, att speciellt vid nämnda läroverk särskild gottgörelse

borde utgå i vissa undantagsfall. Statskontoret biträdde därför lönenämndens

förslag om utverkande av ovannämnda bemyndigande.

Ehuru ersättning för tjänstgöring som ledare eller instruktör vid värntjänstutbildning

i regel icke bör utgå till lärare vid vederbörande läroanstalt,

kunna likväl, såsom av förevarande ärende framgår, fall undantagsvis uppkomma,

då billigheten synes fordra, att ersättning bör kunna tillerkännas

viss lärare. En generell ändring av gällande regler torde emellertid icke böra

vidtagas, innan närmare erfarenhet vunnits. Därest riksdagen icke framställer

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 305.

någon erinran däremot, torde det få ankomma på Kungl. Majit att, på sätt

allmänna lönenämnden anfört, efter prövning i varje särskilt fall medgiva

lärare ersättning för arbete med ledande av värntjänstövningar eller därav

föranledda kostnader, då en tillämpning av gällande ersättningsregler skulle

framstå såsom uppenbart obillig. Ersättning synes icke böra utgå med högre

belopp än som högst utgår till ledare eller instruktör, vilken icke är lärare

eller kommenderad militär befattningshavare, och bör utgå ur det anslag,

varur lönekostnaderna för läraren bestridas.

III. Hemställan.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att för budgetåret 1941/42 gällande grunder

för avlöning åt lärare vid kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor

samt för statsbidrag till sådana skolor skola äga tillämpning

jämväl för budgetåret 1942/43;

dels medgiva, att för budgetåret 1941/42 gällande grunder

för provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg

åt vissa lärare vid kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor

skola äga tillämpning jämväl för budgetåret 1942/43;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av.................................kronor 4,700,000;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av.................................kronor 3,930,000;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag

av.................................kronor 2,275,000;

dels ock till Understöd till högre follcskolor för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 1,120,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bo Tideström.

Bihang till riksdagens protokoll 19//2. 1 sami. Nr SOS.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:455 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till högre kommunala skolor m. m. jämte i ämnet väckta m s. 1 i texten
  2. SU 1942:212 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till högre kommunala skolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten