Angående anslag för budgetåret 1942/43 till högre kommunala skolor m. m
1942-05-08 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:305, Angående anslag för budgetåret 1942/43 till högre kommunala skolor m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 305.
1
Nr 305.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
1942/43 till högre kommunala skolor m. m.;
given Stockholms slott den 8 maj 1942.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gösta Bagge.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
8 maj 19J/.3.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen
anför härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge:
Enligt den till 1942 års statsverksproposition fogade bilagan åttonde huvudtiteln,
punkterna 125 och 167, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att,
i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
beräkna för budgetåret 1942/43
dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor ett förslagsanslag
av 4,500,000 kronor;
dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor ett förslagsanslag
av 3,800,000 kronor;
dels till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor ett förslagsanslag
av 2,250,000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 19b%. 1 sami. Nr SOS.
1
2 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 305.
dels ock till Understöd till högre folkskolor ett förslagsanslag av 1,150,000
kronor.
Jag anhåller nu att få ånyo anmäla nämnda anslagsfrågor och tillika viss
fråga rörande värntjänstutbildningen vid de tekniska läroverken.
I. Anslag till de högre kommunala skolorna.
Nuvarande f ö r h åll a n d e n.
Lönesystemet för kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska
mellanskolor och högre folkskolor anpassades enligt beslut vid 1939 års
lagtima riksdag för budgetåret 1939/40 provisoriskt efter civila avlöningsreglementets
bestämmelser (jfr kungörelsen 1939:471). I samband därmed
bestämdes statsbidraget till dylika skolor för samma budgetår till 78 procent
av vederbörande löneförmåner (jfr kungörelsen 1939:358). Vidare medgav
riksdagen (skrivelse nr 443), att provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt
dyrortstillägg finge under budgetåret enligt vissa grunder utgå till
sådana lärare vid ifrågavarande skolor, på vilka de provisoriska avlöningsbestämmelserna
icke bleve tillämpliga. De nu berörda provisoriska löne- och
statsbidragsbestämmelserna ha — med vissa smärre jämkningar — erhållit
tillämpning även för budgetåren 1940/42 (angående de nu gällande bestämmelserna,
se kungörelserna 1941: 322, 450 och 452).
I besparingssyfte ha för innevarande budgetår meddelats bestämmelser om
höjning av elevantalet i. vissa klassavdelningar, begränsning av antalet nybörjaravdelningar,
inskränkning av rätten till uppdelning av klassavdelning
vid ny börj arundervisning i vissa ämnen, utsträckning av tjänstgöringsskyldigheten
för ämneslärare och lärare i yrkesämne samt reduktion av arvodena
till tillsynslärare. Dessa bestämmelser ansluta sig till de för de allmänna läroverken
meddelade.
I fråga om begränsning av antalet nybörjaravdelningar gäller sålunda, att
skolöverstyrelsen vid bestämmande i förekommande fall av antalet klassavdelningar
skall tillämpa motsvarande beräkningsgrunder som vid prövning
av frågor om inrättande av sådana avdelningar vid de allmänna läroverken;
skolande därvid iakttagas att totala antalet nybörjaravdelningar inom envar
av ifrågavarande skolformer ej må överstiga antalet sådana avdelningar under
läsåret 1939/40, där ej annat föranledes av att skolor nyinrättats eller befinna
sig under upprättande.
De här ifrågavarande anslagen äro för innevarande budgetår uppförda med
följande belopp: anslaget till kommunala flickskolor med 4,500,000 kronor,
anslaget till kommunala mellanskolor med 3,650,000 kronor, anslaget till praktiska
mellanskolor med 2,150,000 kronor och anslaget till högre folkskolor
med 1,300,000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 305.
3
Anslagsberäkningar för nästa budgetår.
Skolöverstyrelsen har beräknat anslagen till de högre kommunala skolorna
för budgetåret 1942/43 till följande belopp (ökning respektive minskning i
jämförelse med anslagen för innevarande budgetår angives inom parentes):
Kronor
Bidrag till kommunala flickskolor .............. 4,500,000 (±0)
» » kommunala mellanskolor............. 3,801,000 (+151,000)
» » praktiska mellanskolor .............. 2,258,000 (+108,000)
Understöd till högre folkskolor.................. 1,163,000 (—137,000)
Vid ingången av läsåret 1941/42 funnos 40 kommunala flickskolor, 66 kommunala
mellanskolor, 12 praktiska mellanskolor och 50 högre folkskolor. Överstyrelsens
anslagsberäkningar, verkställda under hösten 1941, grunda sig på
antagandet, att antalet kommunala flickskolor konnne att nästa läsår förbli
oförändrat, att antalet kommunala mellanskolor komme att ökas med två
(Svenljunga och Undersåker) och antalet praktiska mellanskolor med en
(Uppsala) samt att antalet högre folkskolor komme att nedgå med fem. Sedan
överstyrelsens beräkningar verkställts, har Kungl. Majit medgivit upprättande
av en kommunal flickskola i Uppsala samt såsom kommunala mellanskolor
erkänt högre folkskolorna i Svenljunga, Grängesberg och Åsele.
Överstyrelsens beräkningar ha vidare gjorts med utgångspunkt från de nu
gällande provisoriska löne- och statsbidragsbestämmelserna.
I anslutning till vad överstyrelsen förordat i fråga örn de allmänna läroverken
har överstyrelsen beträffande kommunala flickskolor och kommunala
mellanskolor förordat upphävande av den nuvarande spärren i fråga örn
upprättande av nybörjaravdelningar. I fråga örn kommunala mellanskolorna
har överstyrelsen vidare räknat med viss ökning av den frivilliga undervisningen
i instrumentalmusik och hållningsrättande gymnastik med hänsyn till
efterfrågan på dylik undervisning och till nytillkomna kommunala mellanskolor;
härigenom kunde en kostnadsökning av cirka 3,300 kronor beräknas
uppstå.
Statskontoret har förklarat sig förutsätta, att i samband med prövningen
av frågan om definitiv lönereglering för lärarpersonalen vid de högre kommunala
skolorna och statsbidrag till lärarnas avlönande spörsmålet om statsbidrag
till de svagt frekventerade skolorna och andra skärpningar i statsbidragsvillkoren
beaktades. Den föreslagna ökningen av undervisningen i instrumentalmusik
och hållningsrättande gymnastik vid kommunala mellanskolorna
har statskontoret i nuvarande statsf inan sielia läge icke ansett sig kunna
tillstyrka.
Riksräkenskapsverket har icke haft annat att erinra mot överstyrelsens beräkningar
än att ämbetsverket förordat viss avrundning av de föreslagna
anslagsbeloppen.
Besparing sberedning en har, såsom i propositionen 1942: 176 (sid. 2 ff.) anmälts,
föreslagit en utökning av lektorernas, adjunkternas och ämneslärarin
-
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 305.
nornas vid de allmänna läroverken undervisningsskyldighet med i genomsnitt
en veckotimme, varvid emellertid skälig hänsyn borde tagas till arbetslösheten
bland de lärarutbildade akademikerna. Beredningen har ansett, att
detta förslag i tillämpliga delar skulle gälla även ämneslärare m. fl. vid de
högre kommunala läroanstalterna. Vidare har beredningen föreslagit, att antalet
nybörjarklasser vid de allmänna läroverken skulle begränsas med 15 i
förhållande till antalet under innevarande budgetår. En motsvarande begränsning
ansåge beredningen böra vidtagas även vid de högre kommunala läroanstalterna.
Beträffande det närmare innehållet i beredningens förslag och däröver avgivna
yttranden torde få hänvisas till redogörelsen i nyssnämnda proposition.
Arvoden åt timlärare.
1940 års urtima riksdag beslöt (se propositionen nr 65 och riksdagsskrivelsen
nr 87), att timlärararvodena vid statliga och kommunala läroanstalter,
på vilka icke utgick vare sig rörligt tillägg eller annan dyrtidskompensation,
skulle under vissa förutsättningar höjas med i runt tal 9 procent.
Enligt vad som anfördes i en vid nämnda proposition fogad, i propositionen
åberopad promemoria borde förhöjning av timlärararvode medgivas endast
sådana lärare, som hade läraranställningen till huvudsaklig sysselsättning
och förvärvskälla och tillika vore mera fast anknutna till det statliga eller
statsunderstödda undervisningsväsendet. Som ett allmänt undantag borde
gälla, att förhöjning icke tillkomme lärare, vilken tillika innehade anställning
med lön eller arvode, varå rörligt tillägg eller dyrtidstillägg utginge eller som
åtnjöte tjänstepension med dylikt tillägg, dock borde Kungl. Majit äga medgiva
att förhöjning finge utgå i sådana fall, då en tillämpning av denna regel
skulle framstå såsom uppenbart obillig.
I anslutning till dessa grundförutsättningar för förhöjningen angåvos i
promemorian vissa närmare regler, som borde uppställas för åtnjutande av
den högre timlärarersättningen. Förhöjning borde sålunda tillkomma allenast
lärare, vilken sedan ingången av senast förflutna kalenderår innehaft
sammanhängande anställning vid det statliga eller statsunderstödda undervisningsväsendet
under minst en termin. Därjämte borde det kravet uppställas,
att själva den löpande anställningen icke vore av alltför tillfällig art utan
omfattade en mera avsevärd del av terminen, förslagsvis minst 60 dagar. Uppfyllde
läraren nyss angivna förutsättningar, borde förhöjning ske, om läraranställningen
vore att anse som hans huvudsakliga sysselsättning eller förvärvskälla.
Sistnämnda krav syntes vara uppfyllt om undervisningsskyldigheten
vid en eller flera läroanstalter uppginge till sammanlagt minst 20 veckotimmar.
Vid mindre undervisningsskyldighet borde det få ankomma på vederbörande
avlöningsutbetalande myndigheter att pröva om huvudsaklig sysselsättning
eller förvärvskälla borde anses föreligga. I särskilda fall borde Kungl.
Majit medgiva, att arvodesförhöjning finge tillkomma även lärare, som icke
sedan ingången av senast förflutna kalenderår innehaft sammanhängande
anställning vid det statliga eller statsunderstödda undervisningsväsendet under
minst en termin eller vars anställning icke omfattade minst 60 dagar.
Mot de sålunda angivna principerna för åtnjutande av förhöjning å utgående
timlärararvoden gjorde riksdagen ingen erinran. Bestämmelser i ämnet
5
Kungl. Marits proposition Nr 305.
återfinnas för de statsanställda lärarna i kungörelsen den 30 december 1940,
nr 1066, för lärare vid folk- och småskolor i kungörelsen den 13 juni 1941, nr
448, punkt 10, samt för lärare vid de högre kommunala skolorna i kungörelsen
samma dag, nr 450, punkt 8.
I annat sammanhang har chefen för finansdepartementet anmält proposition
till riksdagen med förslag till folkskolans avlöningsreglemente. Propositionen
grundar sig på ett av 1941 års lärarlönesakkunniga avgivet betänkande
i ämnet. Såsom framgår av den i propositionen intagna specialmotiveringen
till reglementsförslaget (48 §) ha de sakkunniga i fråga om den vid
1940 års urtima riksdag beslutade förhöjningen av timliirararvodena anfört,
att det visat sig medföra stora svårigheter att avgöra, i vilka fall det högre
eller det lägre arvodet skulle utgå. Av bland annat denna anledning ha de
sakkunniga förordat, att timlärararvodet för folkskolans lärare, liksom tidigare
var fallet, skulle göras enhetligt, oavsett örn undervisningen vore att
betrakta såsom lärarens huvudsakliga sysselsättning eller icke. Däremot borde
i övrigt arvodena enligt de sakkunnigas mening beräknas efter hittills tilllämpade
grunder.
För egen del har chefen för finansdepartementet tillstyrkt de sakkunnigas
förslag, att timlärararvodet åter skall göras enhetligt, mot vilket förslag skolöverstyrelsen,
statskontoret och allmänna lönenämnden icke hade framställt
någon erinran.
I årets statsverksproposition erinrade jag, att utredning påginge örn en
definitiv reglering av de provisoriska löne- och statsbidragsförhållandena vid
de högre kommunala skolorna och att förslag i ämnet kunde väntas föreligga
i så god tid, att frågan kunde underställas 1942 års riksdag. I betänkande
den 11 april 1942 (statens offentliga utredningar 1942: 26) lia 1941 års lärarlönesakkunniga
framlagt förslag till avlöningsreglemente för de högre kommunala
skolorna. Beredningen av detta ärende inom finansdepartementet
hinner emellertid, enligt vad jag inhämtat, icke slutföras inom sådan tid, att
förslag i ämnet kan föreläggas den nu församlade riksdagen. Med hänsyn
härtill torde de provisoriska löne- och statsbidragsbestämmelserna böra erhålla
giltighet även under budgetåret 1942/43.
Beträffande de besparingsåtgärder, som föreslagits av besparingsberedningcn,
vill jag hänvisa till vad jag vid anmälan av propositionen 1942: 176 anfört
i motsvarande hänseende i fråga om de allmänna läroverken. Någon höjning
av ämneslärarnas medeltjänstgöring torde sålunda icke böra genomföras för
nästa budgetår. De för innevarande budgetår gällande besparingsbestämmelserna
för de högre kommunala läroanstalterna torde böra erhålla giltighet
även för nästa budgetår, dock att den nuvarande spärren beträffande inrättande
av nybörjaravdelningar torde böra upphävas. Härvid förutsättes, att
medgivande att upprätta nya parallellavdelningar inom nybörjaravdelningar
skall föregås av en omsorgsfull prövning och att sådant medgivande icke
kommer att lämnas annat än då särskilda omständigheter därtill föranleda.
Departe
mentschefen.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 305.
I detta sammanhang får jag beröra en fråga, som har samband med besparingsåtgärderna
vid de högre kommunala skolorna. Enligt ett år 1941 infört
statsbidragsvillkor äger Kungl. Majit meddela beslut om indragning av kommunal
flickskola, kommunal mellanskola, praktisk mellanskola och högre
folkskola, vilken icke längre finnes fylla ett behov, som står i skäligt förhållande
till de av skolans verksamhet föranledda kostnaderna. Vid införandet
av denna bestämmelse har förutsatts, att Kungl. Majit skulle äga meddela
beslut om förflyttning av lärare vid indragen skola till annan högre kommunal
skola. Enligt gällande avlöningsbestämmelser äger lärare vid dylik
förflyttning erhålla ersättning för flyttningskostnad, för vilken ersättning
statsbidrag utgår med samma procentsats, som gäller beträffande statsbidrag
till lärares avlöning, d. v. s. med 78 procent. Fråga har emellertid uppkommit,
om icke flyttningsersättningen i dylikt fall bör helt gäldas av statsmedel.
Da förflyttning i fall som här avses sker på grund av ett statsingripande för
vinnande av besparingar, torde, därest riksdagen icke har något att däremot
erinra, ersättning för flyttningskostnad få helt bestridas av statsmedel. Utgifterna
för ändamalet torde trots detta böra belasta vederbörande statsbidragsanslag.
I det föregående har jag erinrat, att chefen för finansdepartementet vid
anmälan av förslag till folkskolans avlöningsreglemente förordat, att timlärararvodena
vid folkskoleväsendet skola fastställas till enhetliga belopp, oavsett
vederbörande lärares anställningsförhållanden. I överensstämmelse nied den
ståndpunkt som sålunda intagits får jag, efter samråd nied chefen för finansdepartementet,
förorda, att timlärararvodena även för lärarna vid högre
lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folk- och småskoleseminarierna,
läroanstalterna för blinda och för dövstumma, vårdanstalten för blinda med
komplicerat lyte samt de tekniska läroverken göras enhetliga för samtliga
timlärare. Efter samråd nied chefen för handelsdepartementet får jag förorda,
att sa sker även beträffande timlärarna vid navigationsskolorna. Samma
bör ock förhållandet bliva beträffande timlärarna vid de högre kommunala
skolorna.
Vid anmälan den 6 mars 1942 av frågorna örn anslag för nästa budgetår till
de allmänna läroverken och tekniska läroverk förordade jag (se propositionen
1942; 176 sid. 58 och 72), i anslutning till vad chefen för finansdepartementet
i årets statsverksproposition anfört under rubriken För flera huvudtitlar
gemensamma frågor, en uppräkning av de timlärararvoden, vilka enligt
beslut av 1940 års urtima riksdag höjdes med omkring 9 procent, med
ytterligare omkring 5 procent med lämplig avrundning uppåt. De timlärarersättningar,
som framkomma vid tillämpning av denna grundsats, böra vid
bifall till förslaget örn enhetliga ersättningar bli gällande för samtliga ifrågakommande
timlärare vid nu nämnda läroanstalter. Härigenom uppkommer
givetvis en viss merbelastning av de anslag för nästa budgetår till ifrågava
-
7
Kungl. Marits proposition Nr 305.
rande skolor, beträffande vilka förslag redan framlagts för riksdagen. Någon
omräkning av dessa anslag synes dock icke erforderlig. Härvid förutsätter jag
emellertid, att, därest merbelastningen kommer att föranleda, att av riksdagen
maximerade anslagsposter måste överskridas, Kungl. Maj:t skall äga medgiva
sådant överskridande. För de högre kommunala skolornas vidkommande
kan den sålunda förordade arvodesregleringen beräknas medföra höjningar
av anslaget till kommunala flickskolor med cirka 45,000 kronor, anslaget till
kommunala mellanskolor med cirka 50,000 kronor, anslaget till praktiska
mellanskolor med cirka 17,000 kronor och anslaget till högre folkskolor med
cirka 19,000 kronor.
Mot skolöverstyrelsens beräkningar av anslagen till de högre kommunala
skolorna för nästa budgetår har jag intet annat att erinra än att de av överstyrelsen
angivna anslagsbeloppen böra undergå de förändringar, som föranledas
av den förordade arvodesregleringen samt tillkomsten av en kommunal
flickskola i Uppsala ävensom ombildningen av Grängesbergs och Åsele högre
folkskolor till kommunala mellanskolor. I likhet med vad som tidigare skett
i liknande fall torde medel böra beräknas för en kommunal mellanskola i
Undersåker utan att likväl ställning nu tages till frågan, huruvida sådan ombildning
bör ske. Anslagen till de högre kommunala skolorna böra upptagas
med följande belopp (ökning eller minskning i förhållande till nuvarande an
-
slag angives inom parentes):
Kronor
Bidrag till kommunala flickskolor.............. 4,700,000 (-1- 200,000)
» > kommunala mellanskolor............. 3,930,000 ( + 280,000)
» » praktiska mellanskolor.............. 2,275,000 (+ 125,000)
Understöd till högre folkskolor................ 1,120,000 (— 180,000).
Härvid har beräknats, att upprättandet av en kommunal flickskola i Uppsala
medför ett med omkring 150,000 kronor ökat anslagsbehov beträffande
anslaget till kommunala flickskolor. En minskning av belastningen på anslaget
till Understöd åt högre flickskolor kan i stället väntas komma att äga rum.
II. Ersättning i vissa fall åt ledare av värntj
änstutbildning.
Vid statliga och högre kommunala läroanstalter må ledare och instruktör
vid utbildning i värntjänst, vilken icke är förordnad som lärare vid vederbörande
läroanstalt eller på grund av anställning i armén eller dess reserv kommenderad
till tjänstgöring vid densamma, åtnjuta ersättning enligt vissa grunder
(kungörelsen 1941:604 § 7 mom. 2). Särskild ersättning utgår sålunda
icke åt skolans egna lärare, därest dessa tjänstgöra som ledare eller instruktörer
(jfr propositionen 1941: 178 sid. 76).
Skolöverstyrelsen har hemställt, att bestämmelser måtte utfärdas örn
ersättning åt lärare vid tekniskt läroverk, vilken icke har full tjänstgöring och
vilken förordnas som ledare eller instruktör vid värntjänstutbildning samt att
Departe
mentschefen.
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 305.
föreskrifter måtte meddelas angående bestridande av resekostnader för ledare
eller instruktör vid värn tjänstövningar.
Vid de tekniska läroverken funnes inga gymnastiklärare med full tjänstgöring
utan endast lärare med en tjänstgöring av 3—18 veckotimmar. Vid
värntjänstutbildningen måste emellertid gymnastiklärarna tjänstgöra upp till
42 veckotimmar utan ersättning för det ökade timantalet. I ett fall hade
gymnastikläraren vid ett tekniskt gymnasium nödgats anlita vikarie på den
ordinarie gymnastiklärarbefattning, han innehade vid allmänt läroverk, för
att kunna taga befattning med värntjänstutbildningen vid det tekniska gymnasiet.
Att anlita annan än lärare som ledare vore olämpligt med hänsyn till
önskvärdheten av, att ledaren ägde kännedom om eleverna, och skulle troligen
heller icke bli billigare för statsverket. Det syntes skäligt, att ifrågavarande
lärare tillerkändes rätt till fyllnadsersättning utöver dem tillkommande
ersättning såsom timlärare eller lön såsom extra ordinarie eller extra lärare
med belopp av den storlek, att summan av fyllnadsersättningen och ersättningsbelopp
per veckodag som timlärare eller lön per veckodag uppginge till
högst 20 kronor, d. v. s. samma belopp som maximiersättningen för dag åt
ledare enligt § 7 mom. 2 kungörelsen 1941: 604.
Det hade vidare förekommit, att en gymnastiklärare vid ett tekniskt läroverk,
vilken varit inkallad till beredskapstjänstgöring, måst på egen bekostnad
företaga resa för att kunna deltaga i värntjänstutbildningen vid läroverket.
Föreskrifter borde därför utfärdas örn bestridande av resekostnader för
ledare och instruktörer vid värntjänstutbildningen.
Örn dessa frågor ansåges kräva närmare utredning, borde provisoriska bestämmelser
utfärdas, att gälla räknat från och med höstterminen 1941.
Allmänna lönenämnden har framhållit, att ifrågavarande spörsmål berörde
även andra skolformer än de tekniska läroverken och därför borde bedömas
i ett sammanhang för hela den del av undervisningsväsendet, som härvid
kunde komma i betraktande. Åled hänsyn till förekomna fall borde fortsatt
uppmärksamhet ägnas spörsmålet örn att i vissa fall bereda ersättning åt
lärare för ledande av värntjänstutbildning. Såsom en provisorisk åtgärd borde
Kungl. A!aj:t utverka bemyndigande av riksdagen att efter prövning i varje
särskilt fall medgiva lärare ersättning för arbete med ledande av värntjänst - övningar, då en tillämpning av gällande ersättningsregler skulle framstå såsom
uppenbart obillig.
Statskontoret har icke ansett sig kunna tillstyrka, att lärare vid de tekniska
läroverken generellt skulle tillförsäkras ersättning för ledarskap. Utredningen
hade emellertid visat, att speciellt vid nämnda läroverk särskild gottgörelse
borde utgå i vissa undantagsfall. Statskontoret biträdde därför lönenämndens
förslag om utverkande av ovannämnda bemyndigande.
Ehuru ersättning för tjänstgöring som ledare eller instruktör vid värntjänstutbildning
i regel icke bör utgå till lärare vid vederbörande läroanstalt,
kunna likväl, såsom av förevarande ärende framgår, fall undantagsvis uppkomma,
då billigheten synes fordra, att ersättning bör kunna tillerkännas
viss lärare. En generell ändring av gällande regler torde emellertid icke böra
vidtagas, innan närmare erfarenhet vunnits. Därest riksdagen icke framställer
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 305.
någon erinran däremot, torde det få ankomma på Kungl. Majit att, på sätt
allmänna lönenämnden anfört, efter prövning i varje särskilt fall medgiva
lärare ersättning för arbete med ledande av värntjänstövningar eller därav
föranledda kostnader, då en tillämpning av gällande ersättningsregler skulle
framstå såsom uppenbart obillig. Ersättning synes icke böra utgå med högre
belopp än som högst utgår till ledare eller instruktör, vilken icke är lärare
eller kommenderad militär befattningshavare, och bör utgå ur det anslag,
varur lönekostnaderna för läraren bestridas.
III. Hemställan.
Under åberopande av vad ovan anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att för budgetåret 1941/42 gällande grunder
för avlöning åt lärare vid kommunala flickskolor, kommunala
mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor
samt för statsbidrag till sådana skolor skola äga tillämpning
jämväl för budgetåret 1942/43;
dels medgiva, att för budgetåret 1941/42 gällande grunder
för provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg
åt vissa lärare vid kommunala flickskolor, kommunala
mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor
skola äga tillämpning jämväl för budgetåret 1942/43;
dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av.................................kronor 4,700,000;
dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av.................................kronor 3,930,000;
dels till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av.................................kronor 2,275,000;
dels ock till Understöd till högre follcskolor för budgetåret
1942/43 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 1,120,000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Bo Tideström.
Bihang till riksdagens protokoll 19//2. 1 sami. Nr SOS.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1942:455 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till högre kommunala skolor m. m. jämte i ämnet väckta m s. 1 i texten
- SU 1942:212 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till högre kommunala skolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten