Sök i Ratio Lex

Angående vissa byggnadsföretag för armén och marinen m. m

1943-04-09 · 218 sidor, varav 212 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 212 av 218 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:222, Angående vissa byggnadsföretag för armén och marinen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

1

Nr 222.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

byggnadsföretag för armén och marinen m. m.: given

Stockholms slott den 9 april 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 9 april 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, såvitt

angår frågor om lokaler för krigsarkivet och för militära staber i Östersund,

jämväl med chefen för kommunikationsdepartementet anmäler chefen för

försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, frågor rörande vissa byggnadsföretag

för armén och marinen m. m. samt anför därvid följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222.

5*2 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 222.

!. Inledning.

I statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bilaga 2, punkterna 1 och 6)

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till vissa byggnadsarbeten na. m.,

avseende investeringar i arméförvaltningens och marinförvaltningens delfonder

av försvarsväsendets fastighetsfond, för budgetåret 1943/44 anvisa

två investeringsanslag av 24 miljoner kronor respektive 10 miljoner kronor

ävensom medgiva, att dessa anslag finge i enlighet med vad i propositionen

närmare angivits överskridas, i den mån så erfordrades för tillgodoseende

av medelsbehovet för de byggnadsföretag m. m., som enligt riksdagens beslut

i anledning av vacl i statsverkspropositionen eller i särskild proposition

anfördes skulle komma till utförande med anlitande av berörda anslag.

Det sålunda framlagda förslaget innebär, att även för byggnadsanslagens

del övergång sker till den anslagstyp, som för de större materielanskaffningsanslagen

å fjärde huvudtiteln tillämpats från och med innevarande

budgetår. Till belysande av innebörden i denna anslagstekniska anordning

må, i anslutning till den i statsverkspropositionen därom lämnade redogörelsen,

anföras följande.

De investeringsanslag, som Kungl. Majit hemställt till riksdagen att anvisa,

utgöra till beloppet omkring en fjärdedel av de belopp, som för de fyra

budgetåren 1943/47 återstå att anvisa av de medel, som ingå i de i 1942 års försvarsbeslut

beräknade kostnadsramarna för byggnadsarbeten för de särskilda

försvarsgrenarna. Anslagen — kvotanslag — beräknas i allmänhet på grundval

av prisnivån den 1 juli 1941 och få överskridas, förutom med belopp till mötande

av prisstegringar, inom ramen för de belopp, som inom den av riksdagen

fastställda kostnadsramen återstå att anvisa. Anslagen få med visst

undantag tagas i anspråk endast för investeringar, som av riksdagen godkänts.

Då beräkningen av anslagen icke påverkas av nya investeringsförslag,

ha anslagen i riksstatsförslaget kunnat upptagas med slutligt angivna belopp,

ehuru vissa byggnadsfrågor i brist på fullständig utredning icke samtidigt

upptagits till behandling. Förslag, vilka efter statsverkspropositionens avlåtande

framläggas för riksdagen rörande anslagens ianspråktagande, böra sålunda

erhålla formen av medgivande att för utförande av avsedda byggnadsarbeten

m. m. taga anslagen i anspråk. Merkostnader till följd av prisstegring

avses skola falla utanför den av riksdagen i samband med försvarsbeslutet

angivna kostnadsramen, i den mån icke utrymme härför kan inom

ramen beredas genom besparingar. Kvarstående kostnadsökning till följd av

prisstegring förutsättes bli föremål för senare reglering. Tills Andare kan

sådan kostnadsökning bestridas inom ramen för de medel, som stå till förfogande

vid överskridande av kvotanslagen med belopp som inom den av

riksdagen fastställda kostnadsramen återstå att anvisa.

Vid anmälan i statsrådet av förenämnda anslagsfrågor anförde jag, att det

dittills icke varit för de militära förvaltningsmyndigheterna möjligt att i alla

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

fall, till efterkommande av 1942 års riksdags önskemål, förebringa närmare

utredning rörande de olika byggnadsföretag, som myndigheterna upptagit i

sina medelsäskanden för budgetåret 1943/44. Enligt vad jag hade inhämtat

förelåge emellertid möjlighet att för arméns och marinens del inom den

närmaste tiden förebringa mera definitiva beräkningar rörande kostnaderna

för flertalet av de byggnadsföretag, som för närvarande vore under förberedelse.

Med hänsyn därtill ansåg jag mig icke böra då taga ställning till

myndigheternas framställningar i fråga örn sådana byggnadsföretag, beträffande

vilka inom en nära framtid säkrare hållpunkter för bedömandet sålunda

kunde förväntas föreligga, varför jag för arméns del i propositionen

upptog till behandling endast sådana byggnadsföretag, beträffande vilka jag

ansett tillräcklig utredning föreligga. För marinens del föreslog jag visserligen,

att vederbörligt byggnadsanslag skulle äskas i ifrågavarande sammanhang,

men avsåg att återkomma senare under riksdagen beträffande de särskilda

byggnadsbehov, som borde tillgodoses med detta anslag.

I enlighet med vad i statsverkspropositionen sålunda förutsatts, ha sedermera

arméförvaltningen och marinförvaltningen med skrivelser den 10

februari 1943 inkommit med ytterligare utredning rörande ett flertal byggnadsföretag

för armén och marinen. Jag anhåller att nu få upptaga dessa

byggnadsfrågor till behandling.

Samtidigt torde få anmälas vissa andra medelsbehov avseende investeringar

i försvarsväsendets fastighetsfond samt med sådana investeringar

sammanhängande frågor.

Till frågan örn anvisande av medel för viss med ifrågavarande byggnadsföretag

sammanhängande inventarieanskaffning m. m. torde jag få återkomma

i annat sammanhang.

II. Kapitalinvesteringar, som skola bestridas med de i 1943 års

statsverksproposition upptagna kvotanslagen.

Färs vars väsendets fastighetsfond.

ARMÉFÖRVALTNINGENS DELFOND.

I statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bilaga 2, punkten 1) har Kungl.

Maj:t, såsom inledningsvis i korthet anmärkts, föreslagit riksdagen att dels

till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 24,000,000 kronor, dels ock medgiva, att ifrågavarande anslag

må överskridas — förutom på sätt i propositionen angivits med belopp,

som betingas av prisstegring — inom ramen av ett belopp av 93,988,000

kronor, i den mån så erfordras för tillgodoseende av medelsbehovet för de

byggnadsföretag m. m., som enligt riksdagens beslut i anledning av vad i

statsverkspropositionen eller i särskild proposition anföres skola komma

till utförande med anlitande av berörda anslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 222.

Det i statsverkspropositionen anmälda medelsbelrovet under budgetåret

1943/44 för byggnadsarbeten, som förutsatts skola komma till utförande med

anlitande av ifrågavarande anslag, utgör tillhopa 8,110,000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1942, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 ett belopp

av i runt tal 7,450,000 kronor.

Jag upptager nu till behandling vissa ytterligare bygguadsbehov, som böra

tillgodoses med berörda anslag.

Sedan arméförvaltningen anmodats att inkomma med såvitt möjligt fullständiga

kostnadsberäkningar beträffande samtliga de byggnadsföretag, som

enligt ämbetsverkets mening borde komma till utförande under femårsperioden

1942/47, med angivande tillika av de olika arbetenas angelägenhet, har

arméförvaltningen i sin förutnämnda skrivelse den 10 februari 1943 anfört,

att inom arméförvaltningens fortifikationsstvrelse numera i samråd med

vederbörande militära myndigheter uppgjorts på prisläget den 1 juli 1941

baserade kostnadsberäkningar såväl rörande de inom försvarsbeslutets kostnadsram

fallande byggnadsföretagen som rörande de byggnadsarbeten, vilkas

avskrivningsbeliov enligt statsverkspropositionen till innevarande års riksdagskulle

täckas med särskilda medel. Därjämte hade inom ämbetsverkets

tygdepartement, intendenturdepartement och sjukvårdsstyrelse uppgjorts

sammanställningar av i samband med förutnämnda byggnadsföretag stående

kostnader för anskaffande av i förekommande fall erforderlig maskinell utrustning,

möbler och andra inventarier samt sjukvårdsutrustning m. m.

De sålunda utförda kostnadsberäkningarna lia sammanfattats i en vid

skrivelsen fogad sammanställning jämte bilagor, varvid byggnadsarbetena i

enlighet med i statsverkspropositionen gjord uppdelning sammanförts i tre

grupper, nämligen a) av försvarsbeslutet föranledda byggnadsarbeten m. m.,

b) övriga i försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.

samt c) byggnadsarbeten, vilkas avskrivningsbeliov skall täckas med särskilda

medel. Beträffande de under a) upptagna arbetena har tillämpats samma

indelningsgrund som i 1941 års försvarsutrednings till grund för försvarsbeslutet

liggande kostnadsberäkningar. De under b) upptagna arbetena

ha uppdelats i tre avdelningar, nämligen en (grupperna b I—Yl) omfattande

arbeten, för vilka medel redan anvisats av 1942 års riksdag eller

äskats i statsverkspropositionen eller propositionen nr 2 till innevarande

års riksdag, en annan (gruppen b VII) omfattande övriga i arméförvaltningens

anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 upptagna men av Kungl. Majit ännu

icke slutligt prövade byggnadsbehov, samt den tredje (gruppen b VIII) omfattande

efter avgivandet av nämnda anslagsäskanden uppkomna behov.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 rörande förutsättningarna

för de verkställda kostnadsberäkningarna anfört följande.

Vid beräknandet av kostnaderna för erforderliga byggnadsarbeten under

rubrikerna »Nybyggnad av kaserner», »Barackbyggnader» och »Garagebyggnader»

har arméförvaltningen utgått från den förutsättningen, att Skånska

pansarregementet skall förläggas till Norra skånska infanteriregementets

etablissement i Kristianstad samt att sistnämnda regemente förlägges till

Skånska pansarregementets etablissement i Hälsingborg. Av Kungl. Majit

anbefalld utredning rörande ny förläggningsort för Andra intendenturen!-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majlis proposition nr 222.

paniet och arméns intendenturförråd i Karlsborg har ännu icke hunnit helt

slutföras och har ämbetsverket i det följande räknat med att nämnda förband

och anstalt under femårsperioden komma att kvarbliva å nuvarande

förläggningsort. Det torde emellertid bliva nödvändigt att under denna

period tillgodose det föreliggande behovet av ytterligare förrådsutrymme

genom uppförande av nya förrådsbyggnader å den plats, dit kompaniet och

intendenturförrådet i framtiden komma att förläggas. I statsverkspropositionen

till 1943 års riksdag, kapitalbudgeten, bilaga 2, har beträffande stabsbyggnaden

för Y. militärbefälsstaben anförts, att undersökning borde verkställas

rörande möjligheten av inköp av den Karlstad stad tillhöriga byggnad,

vari staben nu vore inrymd. Då emellertid denna utredning ännu icke

hunnit slutföras, har i detta sammanhang räknats med det i statsverkspropositionen

för ändamålet beräknade beloppet. Arméförvaltningen har vidare

utgått från den förutsättningen, att artilleriskjutskolan skall förflyttas från

Skillingaryd och i stället förläggas till jämväl för Bergslagens artilleriregemente

avsett nytt skjutfält i trakten av Villingsberg.

Enligt sammanställningstabellen uppgå totalkostnaderna för av försvarsbeslutet

direkt föranledda byggnadsföretag (a-arbeten) till 93,366,200 kronor

och för övriga inom försvarsbeslutets kostnadsram fallande byggnadsarbeten

(b-arbeten) till 62,210,500 kronor, eller tillhopa 155,576,700 kronor. Beloppen

hänföra sig här — liksom i det följande, där ej annat särskilt angivits —

till prisläget den 1 juli 1941.

Med hänsyn såväl till att detta belopp överstiger vad som i försvarsbeslutet

beräknats för ändamålet (140,000,000 kronor, varav 90,000,000 kronor

för av försvarsbeslutet direkt föranledda byggnadsföretag), som till att i detsamma

icke inräknats kostnader för vissa byggnadsföretag, vilka ännu liro föremål

för särskilda utredningar men beträffande vilka det kan förutses, att de behöva

utföras under femårsperioden, har arméförvaltningen ansett en reducering

i nu framlagt byggnadsbehof’ oundgängligen nödvändig, därest den angivna

kostnadsramen icke skall överskridas. En dylik åtgärd har ansetts vara erforderlig

även med hänsyn till nödvändigheten av att för återstående del

av femårsperioden reservera ett belopp för mötande av sådana under denna

tid uppkommande behov, vilka nu icke kunna överskådas.

I fråga örn möjligheterna för en reduktion av byggnadsbehof^ har arméförvaltningen

närmare anfört följande.

Då de byggnadsarbeten, vilka direkt föranletts av försvarsbeslutet, äro

nödvändiga för den nya försvarsorganisationens genomförande, synas dessa

i första hand böra komma till utförande. Detsamma gäller även de arbeten,

som upptagits i olika Kungl. Maj:ts propositioner och för vilkas utförande

i vissa fall medel redan ställts till fortitikationsstyrelsens förfogande. Den

nödvändiga reduceringen av nu framlagda byggnad sbehov lärer därför främst

böra göras bland de i sammanställningen under rubrikerna b YII och b VIII

upptagna arbetena på så sätt att vissa av dessa uppskjutas till tidpunkt

efter femårsperioden. De arbeten, som enligt arméförvaltningens åsikt böra

utföras under femårsperioden, lia i sammanställningen angivits med angelägenhetsgrad

1, medan de arbeten, med vilkas utförande ämbetsverket ansett

kunna anstå, icke graderats. Någon möjlighet att inom angelägenhetsgrad

1 sinsemellan gradera de olika by ggnadsobj etten förefinnes emellertid icke.

T fråga örn de till gruppen b) hörande företag, som upptagits i arméförvaltningens

anslagsäskanden för nästa år men ännu ej av Kungl. Majit slut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

ligt prövats (gruppen b VII) har arméförvaltningen ansett vissa reduktioner

möjliga samt därom anfört följande.

Under rubriken »Översyn av arméns kasernetablissement» äro upptagna dels

vissa örn-, till- och nybyggnader av matinrättningar, marketenterier, stallar

och varmbadhus vid olika kasernetablissement till en sammanlagd beräknad

kostnad av 11,708,000 kronor, dels ock under särskilda rubriker vissa arbeten

för tyg- och andra verkstäder till en totalkostnad, exklusive maskinell utrustning,

av 12,902,000 kronor. Ehuru verkställande av örn- och tillbyggnader

vid de äldsta kasernetablissementen bland annat beträffande matinrättningarna

och marketenterierna vid trängkårerna och vissa andra truppförband, vilka

enligt den nya försvarsordningen erhålla betydligt utökade manskapsstyrkor,

synes ämbetsverket ofrånkomligt, torde emellertid så fullständiga och genomgående

åtgärder som kostnaderna för de i sammanställningen under nyssnämnda

rubrik »Översyn av arméns kasernetablissement» med 1 graderade

arbetena innebära, icke i nuvarande läge kunna ske. Ämbetsverket har uppskattat

det belopp, som under femårsperioden synes böra beräknas för

ifrågavarande ändamål, till 5,000,000 kronor. Inom denna kostnadsram avses

jämväl att kunna bestridas kostnader för avhjälpande av de allvarligaste

bristerna rörande truppförbandssjukliusen, främst vid Livgrenadjärregementet,

Dalregementet, Norrbottens regemente, Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen,

Svea trängkår samt Norrlands trängkår. De i sammanställningen

upptagna behoven av tyg-, signal- och andra verkstäder synas lämpligen

böra sammanföras under en huvudrubrik, benämnd »Tygverkstäder med mera

vid armén», och torde för ändamålet under femårsperioden böra beräknas

ett belopp av 10,000,000 kronor.

Jämväl beträffande de byggnadsbeliov, som uppkommit efter avgivandet

av nyssnämnda anslagsäskanden (gruppen b VIII), har viss reduktion ansetts

möjlig, varom arméförvaltningen anfört.

Under ifrågavarande rubrik är upptaget ett belopp av 457,000 kronor,

avseende kostnader för anordnande av vinterbonade hundgårdar vid vissa

av arméns truppförband. Kungl. Majit har den 22 januari 1943 lämnat den

av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse i ämnet gjorda framställningen

utan åtgärd. Emellertid synas vissa åtgärder härutinnan oundgängligen erforderliga,

därest de olika truppförbanden skola lia möjlighet att året runt

mottaga dem tilldelade tjänstehundar. Kostnaderna för erforderliga åtgärder,

vilka genom vidtagande av förenklingar i olika hänseenden torde kunna

nedbringas under nyssnämnda belopp, synas böra ingå i det belopp som

enligt vad ovan anförts avsetts att reserveras för mötande av under återstående

del av femårsperioden uppkommande byggnadsbeliov, varför desamma i

detta sammanhang icke medräknats.

Arméförvaltningen har anfört, att enligt sammanställningstabellen kostnaderna

för de med 1 graderade till grupperna b Ali och b VIII hörande

arbetena med här angivna reduceringar uppginge till (22,725,500 + 8,292,500=)

31,018,000 kronor. Kostnaderna för de av försvarsbeslutet direkt föranledda

byggnadsarbetena samt för de övriga inom dess ram fallande byggnadsarbeten,

för vilka medel upptagits i särskilda Kungl. Majits propositioner,

belöpte sig till (93,366,200 + 18,355,500 =) 111,721,700 kronor. Då ifrågavarande

byggnadskostnader sålunda uppginge till tillhopa 142,739,700 kronor,

bleve det ofrånkomligt att jämväl beträffande sistnämnda arbeten, där

så befunnes möjligt, uppskjuta vissa till tid efter utgången av budgetåret

1946/47.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

Härom Ilar arméförvaltningen närmare anfört följande.

Med hänsyn till vad i statsverkspropositionen till 1943 års riksdag anfores,

synes under rubriken »a I: Nya etablissement m. m.» ingående idrottsplats^,

gymnastikbyggnader och badanläggningar samt de under rubriken »a v I.

Exercisbyggnader» upptagna exercishusen vid Värmlands regemente, Livregementets

grenadjärer, Livgrenadjärregementet och Upplands regemente samt

Södermanlands och Skaraborgs pansarregementen tills vidare bora ansta.

Därjämte hava vissa andra för de nya etablissementen erforderliga byggnadsbehov

ansetts kunna uppskjutas till tidpunkt efter femårsperioden. I avvaktan

på resultatet av inom egnahemsstyrelsen pågående utredning rörande

möjligheterna att genom egnahemsbebyggelse tillgodose det inom de olika

försvarsgrenarna föreliggande behovet av tjänstebostäder och till att möjligheter

torde finnas att omändra därigenom ledigblivande underofficers- och

andra tjänstebostäder till furirbostäder, synes för femårsperioden för tillgodoseende

av behovet av furirbostäder böra tills vidare upptagas ett belopp

av 2,000,000 kronor. Med hänsyn till att överbefälhavaren över rikets försvarskrafter

förordat i propositionen 1942: 270 avsedd nybyggnad för krigsarkivet

allenast under förutsättning att härför erforderliga kostnader icke föranledde,

att andra under nuvarande läge viktiga försvars- eller beredskapsåtgärder

åsidosattes, synes med nämnda nybyggnad böra anstå till tidpunkt

efter femårsperioden, även örn åtskilliga olägenheter äro därmed förenade.

I detta sammanhang vill arméförvaltningen ifrågasätta, huruvida icke

kostnaderna för i nämnda proposition angiven nybyggnad för krigsarkivet

och de militära högskolorna, för vilket senare byggnadsföretags påbörjande

1939 års riksdag anvisat medel, helt borde falla utanför den för femål sperioden

1942/47 beräknade kostnadsramen. I vart fall synas de icke med

hela sitt belopp böra belasta arméns del i nämnda kostnadsram, enär ifrågavarande

byggnader avse att täcka för de tre försvarsgrenarna gemensamt

behov. Jämväl beträffande vissa andra i sammanställningen upptagna byggnadsbehov

göra likartade synpunkter sig gällande, nämligen beträffande

uppförande av nytt garnisonssjukhus i Boden, personalbostäder vid garnisonssjukhusen

samt ordnande av arméns tvättfrågor. Samtliga nu senast

nämnda frågor äro för närvarande föremål för närmare utredning genom av

Kungl. Majit särskilt tillkallade sakkunniga, varför kostnaderna för i samband

därmed stående byggnadsföretag nu icke kunna beräknas. Det torde

likväl kunna förutses, att de komma att uppgå till betydande belopp och

det torde icke vara möjligt att, utan åsidosättande av direkt i samband med

försvarsbeslutet stående och för dess genomförande oundgängligen nödvändiga

byggnadsföretag, inom ramen av för femårsperioden beraknat belopp

bestrida dessa kostnader.

I enlighet med vad sålunda anförts har arméförvaltningen beräknat kostnaderna

under femårsperioden 1942/47 för hittills förutsedda och kostnadsberäknade,

inom försvarsbeslutets ram fallande byggnadsföretag enligt prisläget

den 1 juli 1941 till sammanlagt 133,551,700 kronor enligt nedanstående,

här i vissa avseenden sammandragna uppställning.

Kronor Kronor

a

a

a

a

I: Nya etablissement m. m.

II: Tillbyggnad av kaserner

III: Barackbyggnader..........

IY: Garagebyggnader ........

Y: Lektionsbyggnader .....

52.918.000

12.211.000

2,710,800

8,218,400

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 222.

Departementschef

en
-

si VI:

a VII:

a VIII:

b I-VI:

b VII:

b VIII:

Kronor

Exercisbyggnader .............................. 1,100,000

Eurirbostäder .................................. 2,000,000

Särskilda byggnadsbehov...................... 8,470,000

®yggna<^sarbeten, för vilka medel redan anvisats eller

i proposition till riksdagen äskats........................

Övriga i arméförvaltningens förslag till riksdagsäskanden

för budgetåret 1943/44 av Kungl. Maj:t ännu icke slutgiltigt

prövade behov ......................................

Efter sistavgivna förslag till riksdagsäskanden uppkomna

behov...................

Kronor

87,628,200

14.905.500

22.725.500

8,292,500

Summa kronor 133,551,700

Reserv under femårsperioden för härovan icke upptagna

arbeten, vilka kunna komma att visa sig erforderliga.. 6,448,300

Summa kronor 140,000,000

I samband med 1942 års försvarsbeslut beräknades byggnadskostnaderna

under femårsperioden 1942/47 enligt prisläget den 1 juli 1941 för arméns

del till sammanlagt 140 miljoner kronor, av vilket belopp 90 miljoner kronor

avsågo av beslutet direkt föranledda byggnadsföretag och 50 miljoner

kronor avsågos för byggnadsändamål, vilka visserligen icke direkt föranleddes

av försvarsbeslutet men likväl förutsattes kunna komma att under

perioden visa sig erforderliga. De sålunda framlagda beräkningarna inneburo,

att vissa av 1941 års försvarsutredning föreslagna byggnadsarbeten,

iepresenterande en byggnadskostnad av i runt tal 32 miljoner kronor, icke

skulle komma till stånd eller i varje fall uppskjutas till tid efter femårsperiodens

slut.

Vid framläggandet av den till grund för försvarsbeslutet liggande propositionen

1942: 210 var det icke möjligt att ingå på en närmare granskning

av det framlagda byggnadsprogrammets detaljer. Dessa spörsmål förutsattes

skola upptagas till behandling i samband med framläggandet av definitiva

äskanden av anslag å riksstaten för de i perioden ingående budgetåren.

Sedan arméförvaltningen numera inkommit med mera fullständiga

kostnadsberäkningar rörande flertalet av de byggnadsarbeten, som enligt vad

ämbetsverket nu kunnat överblicka kunna komma i fråga under femårsperioden,

föreligger större möjlighet att bedöma, i vad mån byggnadsprogrammet

kan i avsedd omfattning genomföras inom den för perioden beräknade

kostnadsramen. Det må dock anmärkas, att utredningen, såvitt

avser vissa byggnadsföretag, ännu icke kunnat slutföras.

Vid de mera definitiva kostnadsberäkningar, som sålunda verkställts inom

arméförvaltningens fortifikationsstyrelse och som sammanfattats i ämbetsverkets

förutnämnda skrivelse den 10 februari 1943, har det visat sig i många

fall möjligt att hålla kostnaderna inom de av försvarsutredningen beräknade

beloppen, och beträffande en del byggnadsföretag torde till och med kunna

förutses icke oväsentliga besparingar i jämförelse med nämnda belopp. Å

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majlis proposition nr 222.

andra sidan lia de av försvarsutredningen framlagda kostnadsberäkningarna

i många fall slutat på betydligt lägre belopp än de nu verkställda. Därjämte

bär vid den samlade översyn av byggnadsbelioven inom armén, som

arméförvaltningen numera utfört, uppträtt ett flertal nya byggnadsbeliov,

som icke av försvarsutredningen beaktats. Detta bär föranlett, att totalkostnaden

för samtliga ifrågasatta byggnadsarbeten av beskaffenhet att böra

rymmas inom försvarsbeslutets kostnadsram — däri sålunda inräknade redan

anvisade belopp — numera av arméförvaltningen uppskattats till icke mindre

än 155,576,700 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Av detta belopp torde

dock omkring 5,5 miljoner kronor böra avräknas såsom avseende byggnadsarbeten,

som enligt förutsättningarna för försvarsbeslutet icke skola belasta

kostnadsramen. De av arméförvaltningen medräknade belopp, som sålunda

böra avdragas från totalsumman, äro dels 2,940,000 kronor, avseende i 1942

års statsverksproposition framlagda förslag, dels 2,100,000 kronor för fullbordande

av nybyggnad för de militära högskolorna, för vilkas påbörjande

1939 års lagtima riksdag anvisat 2,200,000 kronor, dels 350,000 kronor för

ordnande av förläggningen för försvarsväsendets radioanstalt, dels ock

135,000 kronor för ersättningsbyggnad för en nedbrunnen stallbyggnad

vid Bohusläns regemente. Därjämte har arméförvaltningen bland de med

utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941 beräknade kostnaderna upptagit

ett i propositionen 1943:2 äskat belopp av 70,000 kronor, avseende inträffad

prisstegring beträffande byggnadskostnaderna för nytt garnisonssjukhus i

Skövde. Å andra sidan böra till de av arméförvaltningen angivna beloppen

läggas dels 1,628,300 kronor, vilka 1942 års riksdag anvisat för i försvarsbeslutet

förutsedda markförvärv, dels ock ett belopp av 5,000 kronor, som

samma riksdag anvisat för anordnande av kulsprutepistolbana för Alvsborgs

regemente. Örn hänsyn tages till vad nu anförts, skulle kostnaderna för de

i arméförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 angivna byggnadsarbeten,

som äro av beskaffenhet att böra belasta försvarsplanens kostnadsram, uppgå

till i runt tal 151,5 miljoner kronor. Uppenbart är alltså, såsom ock arméförvaltningen

förutsatt, att det ifrågasatta byggnadsprogrammet måste beskäras.

Det av arméförvaltningen i sådant hänseende framlagda förslaget, vilket

inom ämbetsverket handlagts under chefskap av arméchefen, innebär, att

totalkostnaden för byggnadsarbeten, som skola belasta femårsperioden, med

de av mig nyss angivna jämkningarna skulle uppgå till i runt tal 130 miljoner

kronor. För byggnadsbeliov, som icke i arméförvaltningens skrivelse förutsetts

eller medräknats, skulle sålunda, därest hela det i försvarsbeslutet för arméns

byggnader beräknade beloppet ställes till förfogande, ett belopp av 10 miljoner

kronor återstå. Såsom av den efterföljande redogörelsen för de särskilda

byggnadsobjekten framgår har jag funnit mig i stort sett kunna ansluta

mig till de förslag rörande begränsningar av byggnadsprogrammet, som sålunda

av arméförvaltningen framlagts. Emellertid synes det vara önskvärt,

att ytterligare belopp reserveras för ändamål, som icke upptagits i arméförvaltningens

skrivelse. Det må bland annat framhållas, att inom den för

arméns byggnader beräknade kostnadsramen enligt förutsättningarna för

försvarsbeslutet skola bestridas byggnadskostnader icke blott för armén

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

utan även för vissa ändamål, som äro för försvaret gemensamma. För

en ytterligare begränsning av byggnadsprogrammet talar även det förhållandet,

att — såsom av handlingarna närmare framgår — anskaffningskostnaderna

beträffande de för byggnaderna erforderliga inventarierna m. m.

torde med minst 2,5 miljoner kronor överstiga de i 1942 års försvarsbeslut

beräknade kostnaderna därför. En anledning till försiktighet utgör

även den omständigheten, att det av arméförvaltningen framlagda byggnadspi-ogrammet,

såsom i det föregående anmärkts, ännu icke kan betraktas

såsom till alla delar definitivt. Av särskild betydelse är därvid, att man

vid det inom arméstaben verkställda fortsatta utredningsarbetet rörande de

med 1942 års försvarsbeslut sammanhängande organisationsfrågorna ännu

icke kommit så långt, att definitiva uppgifter kunnat lämnas rörande de

personalstyrkor, för vilka förläggningsutrymme bör beräknas i infanteriregementenas,

och trängkårernas kasernetablissement. Omöjligt är alltså ej, att

behov framdeles kan befinnas föreligga av ytterligare förläggningsutrymme

speciellt vid infanteriregementena, för vilka i regel icke förutsatts några

tillbyggnader. I detta sammanhang må anmärkas, att vissa av de avvikelser

från det av arméförvaltningen framlagda byggnadsprogrammet, som i det

följande föreslås, äro föranledda därav, att från arméstaben numera erhållits

andra uppgifter rörande beräknade personalstyrkor än de som varit för

fortifikationsstyrelsen tillgängliga. Det är givetvis icke uteslutet, att ytterligare

jämkningar i byggnadsprogrammet kunna visa sig erforderliga av

liknande skäl.

Beträffande de åtgärder till vinnande av ytterligare begränsning av byggnadsprogrammet,

som sålunda utöver de av arméförvaltningen föreslagna böra

vidtagas, må i detta sammanhang anföras följande.

En del i försvarsplanen ingående byggnadsarbeten, för vilka 1942 års

riksdag redan anvisat anslag, lia såsom av det följande framgår hittills icke

kunnat påbörjas. Med hänsyn till de ändrade utgångspunkter för beliovsprövningen,

som numera föreligga, torde det vara lämpligt, att dessa företag

underkastas förnyad prövning ur angelägenhetssynpunkt. Tänkbart är nämligen,

att med vissa av de redan beslutade företagen därvid befinnes kunna

tills vidare anstå. Med hänsyn till de förutsättningar, under vilka 1942 års

riksdagsbeslut rörande anvisande av medel till försvarets byggnadsföretag

tillkommo, anser jag mig i det följande böra utgå från att de av riksdagen

redan anvisade anslagsbelopp, som vid en sådan förnyad prövning befinnas

kunna frigöras, skola kunna användas för utförande av andra byggnadsarbeten

under femårsperioden, som nu anses mera angelägna. Detsamma bör

gälla, därest enligt numera föreliggande kostnadsberäkningar besparingar

kunna förväntas uppkomma å redan beräknade belopp, liksom ock i de fall,

då ställning för närvarande icke kan tagas till byggnadsbehof7, för vilka anslagsmedel

redan beräknats.

Efter en närmare granskning av det av arméförvaltningen förordade beskurna

byggnadsprogrammet har jag funnit mig böra föreslå, att furirbostäder

— för vilket ändamål i försvarsbeslutet räknats med en medelsanvisning

under femårsperioden av 5 miljoner kronor — tills vidare icke skola komma

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

till utförande. Huruvida det kommer att bliva möjligt att senare under

femårsperioden ställa medel till förfogande för ifrågavarande ändamål, torde

få bliva beroende av frågan, huruvida den förutnämnda reserven behöver

tagas i anspråk för uppkommande nya byggnadsbehov.

Vid prövningen inom försvarsdepartementet av arméförvaltningens i olika

sammanhang angivna kostnader för uppförande av garage har en närmare

undersökning beträffande en grupp av byggnadsföretag, de för stabsmobiliseringscentralerna

avsedda anläggningarna, givit vid handen, att de för garage

beräknade kostnaderna kunna avsevärt beskäras. Jag utgår med hänsyn därtill

från att innan aispositionsbeslut meddelas rörande uppförande av garage

fullständig utredning förebringas rörande behovet därav. Härvid bör iakttagas,

att varmgarage i princip böra avses allenast för det antal motorfordon,

som kan beräknas normalt bliva erforderligt för under fredstid bedrivna

övningar, ävensom därutöver för sådana specialfordon, vilka på grund

av särskilt ömtålig utrustning, som icke lämpligen kan avmonteras, kunna

taga skada av förvaring i kallgarage. För övriga stammotorfordon böra

avses kallgarage. Icke blott ekonomiska skäl tala för en sådan begränsning

av användandet av varmgarage utan jämväl det förhållandet, att kallgarage

lättare kunna inplaceras i terrängen på ett ur luftskyddssynpunkt lämpligt sätt.

Med hänsyn till den fortskridande motoriseringen inom armén synes det

mig numera kunna ifrågasättas, huruvida arméns befälspersonal bör äga tillgång

till ridhästar i den omfattning, som tidigare ansetts erforderlig. Icke

obetydliga kostnader skulle kunna inbesparas, därest ridhästarna slopades

vid exempelvis de helt motoriserade truppslagen pansartrupperna och luftvärnet.

Het är icke heller uteslutet, att behovet av ridhästar vid högre

staber kan i viss mån begränsas. Jag har för avsikt att föranstalta örn utredning

rörande dessa frågor. I avbidan därpå böra uppenbarligen icke

uppföras ridhus och stall för ridhästar vid motoriserade förband.

Inom försvarsdepartementet verkställda undersökningar lia givit vid handen,

att även i vissa andra hänseenden en beskärning av byggnadskostnaderna

bör vara möjlig. Härtill återkommer jag i det följande vid anmälan

av de särskilda byggnadsfrågorna.

Het hade givetvis varit önskvärt, örn i ett sammanhang kunnat framläggas

definitiva förslag rörande samtliga för armén aktuella byggnadsbehov.

Emellertid har detta med hänsyn till vissa ännu icke avslutade utredningar

icke varit möjligt. Jag har redan berört infanteriregementenas

och trängkårernas förläggningsfrågor. En annan fråga, som ännu icke kunnat

slutgiltigt bedömas, är spörsmålet örn Skånska pansarregementets förläggning.

Vid de verkställda undersökningarna härom har fråga uppkommit örn

uppförande av ett nytt kasernetablissement för pansarregementet samt en i

samband därmed stående omorganisation av kavalleriet för vinnande av ett

bättre utnyttjande av nu befintliga kasernetablissement. Het är icke möjligt

att nu bedöma, huruvida detta uppslag till lösande av pansarregementets

förläggningsfråga är nr organisatoriska och ekonomiska synpunkter godtagbart.

I avbidan på en säkrare överblick härutinnan anser jag mig icke

böra nu upptaga till behandling sådana byggnadsfrågor, som kunna påverkas

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

av lösningen av denna förläggningsfråga. Av denna anledning avstår jag

för närvarande från att pröva förläggningsfrågorna för — förutom Skånska

pansarregementet — följande truppförband och organisationsenheter i övrigt,

nämligen Norra skånska infanteriregementet, Norrlands dragonregemente,

Wendes artilleriregemente, förläggningen å Rinkaby, Signalregementets

kompanier i Kristianstad och Skövde, Skånska trängkåren, Andra tygkompaniet,

ridskolan samt Gudhems och Herrevadsklosters remontdepåer,

ävensom vissa örn- och nybyggnader vid arméns verkstäder.

Såsom av det följande framgår äro jämväl vissa andra förläggningsfrågor

beroende av resultatet av pågående utredningar, såsom frågorna örn infanterioch

artilleriskjutskolornas förläggningar.

I den mån sådana arbeten avses icke komma till utförande under nästa

budgetår, torde det icke vara nödvändigt att nu fatta beslut, ehuru det

givetvis för det inom arméförvaltningens fortifikationsstyrelse bedrivna planeringsarbetet

är av vikt, att största möjliga klarhet vinnes beträffande

byggnadsprogrammets olika delar. Jag vill för övrigt anmärka, att mitt

ställningstagande till de byggnadsföretag, som icke beräknas skola påbörjas

under budgetåret 1943/44, bör betraktas såsom allenast preliminärt. Vid

framläggandet av förslag till 1944 års riksdag rörande byggnadsarbeten under

budgetåret 1944/45 böra befintliga byggnadsbehov bedömas utifrån då

föreliggande förutsättningar.

Svårigheter lia uppstått att på vissa förläggningsorter bereda den fast

anställda personalen bostäder. Dessa svårigheter torde komma att ytterligare

framträda vid arméns fortsatta utbyggnad. De frågor av bostadspolitisk art,

som sålunda uppkommit, ha gjorts till föremål för särskild utredning inom

1942 års militära bostadsutredning, som den 17 mars 1943 avgivit betänkande

angående försvarsväsendets bostadsbehov den 1 oktober 1943. De av bostadsutredningen

framlagda förslagen äro för närvarande föremål för behandling

inom försvarsdepartementet. I avvaktan på att slutlig ställning kan tagas

till dessa frågor anser jag mig i det följande böra som regel bortse från

bostadsfrågorna, vilka torde böra föreläggas riksdagen i särskild proposition.

Anmärkas må emellertid, att bostadsutredningen beräknat kostnaderna för

tillgodoseende av arméns bostadsbehov den 1 oktober 1943 till icke mindre

än 7,774,000 kronor, varjämte för erforderliga bostäder för verkstadsnämndens

fabriker beräknats ett belopp av 663,000 kronor.

Det bör givetvis ankomma på Kungl. Majit att efter förslag från vederbörliga

myndigheter fastställa definitiva program för de olika byggnadsföretagen

liksom ock att, såsom jämväl i statsverkspropositionen förutsatts, bedöma,

huruvida arbetena böra i avsedd omfattning komma till utförande.

Vid prövningen av sistnämnda fråga böra beaktas de förhållanden med avseende

å tillgång på arbetskraft och materiel m. m., som föreligga vid den

tidpunkt, då byggnadsarbetena kunna igångsättas. Då det icke torde vara

uteslutet, att vissa av de byggnadsfrågor, som enligt vad i det följande anföres

icke ännu äro slutligt utredda, kunna befinnas vara av så angelägen

art, att de böra påbörjas redan under nästa budgetår, förutsätter jag, att

Kungl. Majit, sedan vederbörlig utredning förebragts, skall äga att i dessa

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

fall, då så prövas oundgängligen nödvändigt, taga förevarande anslag i

anspråk för erforderliga byggnadsarbetens påbörjande.

Det är för närvarande icke möjligt att avgöra vilka byggnadsföretag

som först skola komma till utförande — bedömandet av denna fråga är

som nyss anmärkts beroende även av vissa faktorer av icke militär natur.

Med hänsyn härtill har jag ansett mig böra i det följande för samtliga företag,

som kunna ifrågakomma under nästa budgetår, angiva de högsta belopp,

som därvid kunna tänkas bliva erforderliga. Jämväl de i det följande beräknade

kostnadsökningarna på grund av prisstegring under tiden efter

den 1 juli 1941 äro att anse såsom blott preliminära i avbidan på den av

mig i årets statsverksproposition förutsatta undersökningen rörande de merkostnader

som uppkomma på grund av prisstegring efter den 1 juli 1941.

Jag övergår nu till behandlingen av de särskilda byggnadsföretagen, varvid

jag anser mig böra i huvudsak följa den i propositionen 1942; 270 tilllämpade

dispositionen.

I en tabell, som torde böra fogas vid detta protokoll, ha sammanfattats

vissa uppgifter rörande beräknade kostnader m. m. för de olika företagen.

A. Av försvarsbeslutet föranledda byggnadsarbeten m. m.

Nya etablissement m. m.

Norrbottens regementes jägarbataljon (Kiruna, Jukkasjärvi). 1941 års försvarsutredning

föreslog, att Norrbottens regementes skidlöparbataljon skulle förläggas

till Kiruna samt att därstädes ett etablissement av enkel typ skulle uppföras

för bataljonen, vilken förutsattes vara organiserad endast viss del av året.

I propositionen 1942: 210 föreslogs emellertid, att bataljonens verksamhet

skulle fortgå under hela året och att dess benämning på grund därav skulle

ändras till Norrbottens regementes jägarbataljon. Häremot hade riksdagen

intet att erinra.

Kostnaderna för jägarbataljonens etablissement beräknades i propositionen

1942: 270 till 2,175,000 kronor, varav 1,980,000 kronor i enlighet med

försvarsutredningens beräkningar samt därutöver 195,000 kronor för ett

exercishus. I enlighet med i nämnda proposition framlagt förslag beräknade

riksdagen (skrivelse 1942: 376) för budgetåret 1942/43 ett belopp av

500,000 kronor för påbörjande av etablissementet.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen anfört, att försvarsutredningens

kostnadsberäkningar syntes hänföra sig till barackförläggning

av något förstärkt fälttyp. Då emellertid etablissementet numera avsåges

bliva utnyttjat året örn, syntes den av försvarsutredningen förutsatta

enkla standarden vara mindre väl lämpad såväl ur underliållssynpunkt som

med hänsyn till truppens allmänna trivsel, skäl, som i förevarande fall finge

anses vara särskilt betydelsefulla i betraktande av förläggningsortens isolerade

läge samt där rådande synnerligen påfrestande klimatiska förhållanden.

Fortifikationsstyrelsen hade därför vid beräkningen av kostnaderna för

förläggningens ordnande beräknat en sådan höjning av etablissementets

standard att byggnaderna givits ett mera permanent utförande än vad för
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

14 Kungl. Maj tift proposition nr 222.

svarsutredningen förutsatt. Samtidigt därmed hade dock styrelsen låtit sig

angeläget vara att genom förenklingar i utförandet m. m. i möjligaste män

hålla nere kostnaderna, vid vilkas bedömande hänsyn även måste tagas till

i Kiruna rådande särskilt höga prisförhållanden.

Enligt fortifikationsstyrelsens i sistnämnda skrivelse framlagda kostnadsberäkningar

(se bilaga 1) ha totalkostnaderna för etablissementet uppskattats

till 3,350,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte för prisstegring

intill den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 340,000 kronor.

Samtliga byggnadsbehov lia hänförts till angelägenhetsgrupp 1.

Med hänsyn till den avsevärda kostnadsstegring, som arméförvaltningens

nu föreliggande förslag innebär i förhållande till försvarsutredningens kostnadsberäkningar,

har jag låtit undersöka möjligheterna till kostnadsbesparingar.

Emellertid bär från fortifikationsstyrelsen upplysts, att försvarsutredningens

kostnadsberäkningar hänföra sig till en byggnadsstandard, som

icke torde vara godtagbar å en ort med Kirunas klimat, varför man även

med den av försvarsutredningen förordade organisationen av bataljonen haft

att räkna med nära nog lika höga kostnader som enligt arméförvaltningens

nu föreliggande förslag. Jag har därför ansett mig böra i huvudsak godtaga

arméförvaltningens förslag. Fortifikationsstyrelsen Ilar förutsatt, att

av försvarsutredningen föreslagna bostäder för officerare och underofficerare

skola såsom bostadsrum inrymmas i expeditionsbyggnaden respektive

mässbyggnaden för underofficerare. Med hänsyn till den svårighet som torde

föreligga för ogifta befattningshavare att i Kiruna erhålla bostad på den

allmänna bostadsmarknaden, har jag icke i och för sig något att erinra mot

att anslagsmedel beräknas för ifrågavarande bostadsändamål. Emellertid bör

försvarets bostadsanskaffningsnämnd beredas tillfälle att före bvggnadsprogrammets

definitiva fastställande yttra sig rörande det lämpligaste sättet för

bostadsbehovets tillgodoseende. I övrigt har jag icke funnit anledning till

erinran mot fortifikationsstyrelsens kostnadsberäkningar. Under hänvisning

till vad inledningsvis anförts rörande uppförande av garage anser jag mig alltså

böra för femårsperioden 1942/47 för ifrågavarande ändamål beräkna ett belopp

av 3,690,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, av vilket belopp 3,350,000

kronor böra anses belasta femårsperiodens kostnadsram. Det angivna beloppet

torde böra i sin helhet stå till förfogande före utgången av budgetåret

1943/44. Enär 500,000 kronor redan anvisats, skulle för nämnda budgetår

erfordras 3,190,000 kronor.

Göta pansarlivgardes kompani på Gotland (Visby). Enligt 1942 års försvarsbeslut

skall ett kompani ur Göta pansarlivgarde förläggas till Gotland och

underställas chefen för Gotlands infanteriregemente.

Vid anmälan av propositionen 1942: 270 beräknade jag tills vidare kostnaderna

för av ifrågavarande förläggning föranlett byggnadsföretag till det av

försvarsutredningen angivna beloppet, 950,000 kronor. Jag framhöll emellertid

att, örn kostnadsbesparing skulle visa sig möjlig att ernå genom att i enlighet

med ett av 1942 års försvarsberedning framlagt förslag förlägga kompaniet i

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

anslutning till redan befintliga etablissement, Kungl. Majit borde av anslaget

ställa till förfogande ett i motsvarande grad reducerat belopp. I enlighet med

i propositionen framlagt förslag beräknade riksdagen (skrivelse 1942: 376) för

budgetåret 1942/43 ett belopp av 500,000 kronor för ändamålet.

Arméförvaltningen bär i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört följande.

För den genom f o r t i fi k a ti o n s s t y r e 1 s e n s försorg verkställda närmare utredningen

rörande förläggningens ordnande för ifrågavarande kompani har det

av 1941 års försvarsutredning uppgjorda byggnadsprogrammet för kompaniets

förläggning tjänat såsom vägledning. Genom utredningen bär framkommit,

att den lämpligaste lösningen av kompaniets kasernförläggningsfråga torde

vara uppförande av en expeditions- och logementsbyggnad i 3 våningar, av

vilka kompaniet avses disponera bottenvåningen, medan återstående tvenne

våningar skola disponeras för tillgodoseende av Gotlands infanteriregementes

behov av ytterligare förläggningsutrymme. För kompaniet erforderligt garageutrymme

har visat sig icke kunna beredas inom den därför av försvarsutredningen

beräknade kostnadsramen, medan å audra sidan vissa andra av

utredningen förutsedda behov kunnat tillgodoses för lägre kostnader än

utredningen beräknat.

Fortifikationsstyrelsen har beräknat totalkostnaden för ifrågavarande förläggnings

ordnande (se bilaga 2) enligt prisläget den 1 juli 1941 till

770,000 kronor, innebärande en kostnadsminskning i förhållande till i propositionen

1942: 270 för ändamålet upptaget belopp av 180,000 kronor. För

prisstegring under tiden den 1 juli 1941 — den 1 juli 1942 har beräknats ett

belopp av 62,000 kronor.

Jag har intet att erinra mot ifrågavarande kompanis förläggning i anslutning

till Gotlands infanteriregementes etablissement. Såsom av kostnadsberäkningarna

framgår vinnes därigenom en icke obetydlig kostnadsbesparing.

Bland de i kostnadsberäkningarna upptagna byggnadsarbetena har ett exercishus

av arméförvaltningen hänförts till angelägenhetsgrupp 2. Byggnaden

torde alltså icke böra komma till utförande under femårsperioden. För bostäder

för underofficerare har beräknats ett belopp av 25,000 kronor jämte

administrationskostnader. Jag förutsätter att försvarets bostadsanskaffningsnämnd

beredes tillfälle yttra sig rörande denna bostadsfråga. Med hänsyn

bland annat till den genom pansarkompaniets anknytning till infanteriregementet

ökade personalstyrkan föreslår jag under rubriken Översyn

av arméns kasernetablissement, att medel skola beräknas för ombyggnad

av regementets matinrättning, varemot jag ansett mig icke för

närvarande kunna förorda liknande åtgärder beträffande marketenteriet.

Vid sådant förhållande bör den i förevarande kostnadsberäkningar upptagna

posten för matinrättningsbyggnad med marketenteribyggnad utgå. Av

kostnadsberäkningarna framgår, att kostnaderna för varmgarage beräknas

avsevärt överstiga det av försvarsutredningen härför beräknade beloppet,

medan däremot kostnaderna för kallgarage något nedgått. Detta sammanhänger

därmed, att arméförvaltningens tygdepartement numera ansett sig

böra påyrka, att varmgarage beräknas för samtliga för kompaniet avsedda

stridsvagnar, medan försvarsutredningen torde lia avsett förvaring av stridsvagnar

i varmgarage i betydligt mindre omfattning. För egen del finner jag

Departements
chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

mig icke kunna tillstyrka, att varmgarage uppföres för Hera stridsvagnar än

som kunna beräknas bliva erforderliga för de i fredstid bedrivna övningarna.

Övriga stridsvagnar torde sålunda böra förvaras i kallgarage, varvid dock

ett mindre varmförrådsutrymme kan visa sig erforderligt för förvaring av

viss ömtåligare materiel. En ökad användning av kallgarage för ifrågavarande

ändamål torde, såsom inledningsvis anförts, medföra den fördelen, att

garagen kunna placeras på ett ur luftskyddssynpunkt lämpligare sätt än arméförvaltningen

förutsatt. Enär kallgaragen givetvis kunna givas ett enklare

utförande än varmgaragen, bör en viss kostnadsbesparing därigenom uppkomma.

I brist på närmare utredning därutinnan anser jag mig böra utgå

från de av försvarsutredningen framlagda kostnadsberäkningarna och beräknar

i enlighet därmed tills vidare för varm- och kallgarage, enligt prisläget

den 1 juli 1941, tillhopa 132,000 kronor. Jag förutsätter emellertid

härvid, att Kungl. Maj:t skall äga att av förevarande anslag anvisa ytterligare

belopp för garagebyggnader vid kompaniet, därest verkställd utredning

skulle giva vid handen, att det här angivna beloppet icke är tillräckligt.

Enär jag icke i övrigt funnit anledning till erinran mot föreliggande kostnadsberäkningar,

torde för femårsperioden tills vidare böra beräknas ett

belopp av i avrundat tal 590,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, av

vilket belopp 545,000 kronor böra anses belasta kostnadsramen. Förstnämnda

belopp torde böra i sin helhet stå till förfogande före utgången av nästa

budgetår. Enär redan anvisats 500,000 kronor, böra för nästa budgetår beräknas

90,000 kronor.

Bergslagens artilleriregemente (Kristinehamn). Enligt beslut av 1942 års riksdag

skall ett av 1941 års försvarsutredning föreslaget nytt kårartilleriregemente

förläggas till Kristinehamn och benämnas Bergslagens artilleriregemente.

Försvarsutredningen hade beräknat kostnaderna för uppförande av nytt

etablissement för regementet till 10,190,000 kronor, vilket belopp emellertid

i propositionen 1942: 270 reducerades med 115,000 kronor, motsvarande kostnaderna

för en av försvarsutredningen beräknad intendenturverkstad, vilken

tills vidare icke borde komma till utförande. För påbörjande av byggnadsarbetena

beräknade 1942 års riksdag (skrivelse nr 376) på i nyssnämnda proposition

framlagt förslag för budgetåret 1942/43 ett belopp av 2,000,000 kronor.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 beräknat kostnaderna

för ifrågavarande etablissements utbyggande (se bilaga 3) enligt

prisläget den 1 juli 1941 till i runt tal 10,615,000 kronor, motsvarande en

ökning i förhållande till de i propositionen 1942: 270 beräknade kostnaderna

av 540,000 kronor. För prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1

juli 1942 har beräknats ett belopp av 866,000 kronor. Av byggnadsbehoven

ha gymnastikbyggnad, idrottsplats och kallbadhus hänförts till angelägenlietsgrupp

2.

Börande kostnadsberäkningarna har arméförvaltningen anfört, att kostnadsökningen

vore orsakad av att den fortsatta närmare utredningen visat

att behov förelåge av ytterligare byggnader utöver av försvarsutredningen

beräknade, främst av förrådsbyggnader för tygstationens centralförråd, var
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

jämte den av föravarsutredingen beräknade tygverkstaden visat sig vara

alltför liten för regementets behov. För tygstationen erfordrades därjämte

bergförråd för förvaring av särskilt dyrbar eller svårersättlig materiel. Av

försvarsutredningen avsett ammunitionsförråd hade befunnits böra utföras

såsom bergförråd. Vid beräknandet av kostnaderna för de olika byggnaderna

hade, där så varit möjligt, de av 1940 års militära byggnadsordning utarbetade

standardritningarna legat till grund.

I likhet med arméförvaltningen anser jag, att med gymnastikbyggnad, Departement

idrottsplats och kallbadhus bör tills vidare anstå till tid efter femårsperiodens

slut. För bostäder har fortifikationsstyrelsen beräknat ett belopp av

155.000 kronor, varav enligt uppgift 61,000 kronor avsetts för ombyggnad av

två befintliga byggnader samt återstoden för en nybyggnad, innehållande bostäder

för väbel, maskinist, två eldare, en husmor och två biträdande husmödrar.

Jag finner det tveksamt, huruvida ett så stort belopp kan bliva erforderligt

för ändamålet, och förutsätter, att frågan underkastas närmare undersökning

genom försvarets bostadsanskaffningsnämnd. Härvid bör prövas, örn

den föreslagna ombyggnaden över huvud taget bör under rådande förhållanden

genomföras och örn icke de befintliga byggnaderna kunna utan väsentliga ändringsarbeten

uthyras till personal vid förbandet. Enligt under hand erhållen

uppgift från fortifikationsstyrelsen bör för uppförande av logementsbyggnader

beräknas ett belopp av, förutom administrationskostnader m. m., 2,290,000

kronor i stället för i kostnadsberäkningarna upptagna 2,230,000 kronor,

enär kostnaderna för inredande av vindarna till lektionsrum och utrymmen

för reservförläggning av förbiseende icke medtagits i beräkningarna.

Arméförvaltningen har förutsatt inrättande av bergförråd för ammunition

och viss tygmateriel för en sammanlagd kostnad av, exklusive administrationskostnader

m. m., 456,000 kronor. Med hänsyn till den avsevärda

kostnadsökning, som föranledes av förrådens insprängande i berg, anser jag

mig emellertid böra föreslå, att förråden uppföras av betong, varvid kostnaderna

torde kunna beräknas till, förutom administrationskostnader m. m.,

340.000 kronor. Beträffande frågorna rörande garage och stallbyggnader

hänvisar jag till vad inledningsvis anförts. I övrigt har jag icke funnit

anledning till erinran mot fortifikationsstyrelsens kostnadsberäkningar. I

anslutning till vad i det föregående anförts beräknar jag tills vidare för

femårsperioden 1942/47 ett belopp av 10,870,000 kronor enligt prisläget

den 1. juli 1942, varav 10,050,000 kronor skola anses belasta femårsplanens

kostnadsram. För tiden intill utgången av nästa budgetår torde böra beräknas

ett belopp av 7,000,000 kronor, motsvarande enligt prisläget den 1 juli

1941 omkring 6,475,000 kronor. Enär 2,000,000 kronor redan anvisats, böra

för nästa budgetår beräknas 5,000,000 kronor.

Stockholms luftvärnsregementes batteri på Gotland (Visby). Enligt 1942 års

försvarsbeslut skall ett batteri ur Stockholms luftvärnsregemente förläggas till

Gotlands artillerikår och underställas chefen för nämnda kår.

Bihang till riksdagens protokoll 1913. 1 saini. AV 222.

522 43 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Kostnaderna för ett nytt etablissement för batteriet beräknades i propositionen

1942: 270 till 800,000 kronor, av vilket belopp 1942 års riksdag (skrivelse

nr 376) för budgetåret 1942/43 beräknat 300,000 kronor.

Arméförvaltningen bär i sin skrivelse den 10 februari 1943 efter verkställd

närmare utredning rörande nybyggnadsbeliovet för förbandet, med tillämpande

av de av 1940 års militära byggnadsordning utarbetade standardritningarna

och normerna, beräknat totalkostnaden för de för förläggningens ordnande

erforderliga byggnadsarbetena till i runt tal 835,000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941, varjämte för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats

67.000 kronor (se bilaga 4). Av byggnadsbekoven har ett cykelstall, kostnadsberäknat

till omkring 1,000 kronor, hänförts till angelägenhetsgrupp 2.

Jag biträder arméförvaltningens förslag och beräknar alltså för ändamålet

för femårsperioden 1942/47 i avrundat tal 900,000 kronor enligt prisläget den

1 juli 1942. Av detta belopp böra 834,000 kronor anses belasta femårsplanens

kostnadsram. Enär 300,000 kronor redan anvisats för ändamålet samt återstoden

av det beräknade beloppet torde böra ställas till förfogande före

den 1 juli 1944, torde för budgetåret 1943/44 böra beräknas ett belopp av

600.000 kronor. Innan dispositionsbeslut meddelas rörande uppförande av

garage bör emellertid utredning förebringas rörande det nuvarande garagebeståndet

vid Gotlands artillerikår samt möjligheterna att utan nybyggnad

av garage tillgodose kompaniets behov härav i fredstid genom anlitande av

redan befintliga garage.

Göteborgs luftvärnskår (Bua, Västra Frölunda). Enligt 1942 års försvarsbeslut

skulle den till Göteborg förlagda luftvärnsdivisionen omorganiseras till en

luftvärnskår, Göteborgs luftvärnskår.

Eör uppförande av nytt etablissement för Göteborgs luftvärnskår hade

1941 års försvarsutredning beräknat ett belopp av 5,160,000 kronor, vilket

belopp emellertid i propositionen 1942: 270 reducerades med 80,000 kronor,

motsvarande kostnaderna för en av försvarsutredningen beräknad intendenturverkstad,

vilken tills vidare icke skulle komma till utförande. 1942 års

riksdag har för påbörjande av etablissementet beräknat ett belopp av

2,000,000 kronor för budgetåret 1942/43.

Till markförvärv för luftvärnskåren har 1942 års riksdag (skrivelse nr 410)

efter förslag i propositionen nr 328 anvisat ett reservationsanslag av 750,000

kronor. Enligt beslut den 24 juli 1942 har Kungl. Maj:t godkänt vissa avtal

örn förvärv av mark för förläggningen.

Arméförvaltningen Ilar i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört, att vid

verkställd utredning rörande byggnadsbehovet för luftvärnskåren framkommit,

att det i vissa fall icke vore möjligt att uppföra mot kårens blivande styrkeförhållanden

svarande byggnader inom ramen av de av försvarsutredningen

beräknade kostnaderna. Detta gällde främst marketenteri- och matinrättningsbyggnaderna

samt sjukhuset. Därjämte hade anläggande av luftvärnsskjutbana

ansetts erforderligt, vilket icke av försvarsutredningen beräknats. Å

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

andra sidan syntes en del byggnader komma att draga mindre kostnader

än försvarsutredningen förutsatt. Vid uppgörandet av kostnadsberäkningen

hade av 1940 års militära bvggnadsutrediiing utarbetade standardritningar

och normer legat till grund.

Totalkostnaden för etablissementets uppförande har av fortifikationsstyrelsen

enligt prisläget den 1 juli 1941 beräknats till 5,755,000 kronor, varjämte

för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats 460,000 kronor (se

bilaga 5). Av byggnadsbehoven ha gymnastikbyggnad, idrottsplats, gaskammare

och handgranatsbana hänförts till angelägenhet sgrupp 2.

Enligt vad jag inhämtat innebär fortifikationsstyrelsens föreliggande förslag

uppförande av sex logementsbyggnader av standardtyp, var och en för

92 man, alltså för sammanlagt 552 man. Därvid har emellertid förutsatts,

att de under en månad sommartid inkallade värnpliktiga, som fullgöra efterutbildningsövning

— 750 man i tre omgångar årligen örn vardera 250 man —

skola förläggas i kasern. Medan de värnpliktiga, som fullgöra tjänstgöring

under ett helt år i sträck, avsetts skola få enkelförläggning, skulle de

till efterutbildning inkallade erhålla dubbelförläggning. För egen del kan

jag icke förorda, att kaserner uppföras i sådan omfattning, att betydande

delar därav utnyttjas allenast under en mindre del av året. För efterutbildningskontingenterna

torde i stället böra avses dels logementsbyggnadernas

vindar, vilka visserligen förutsatts skola inredas till lektionssalar

men under sommarmånaderna torde kunna utan större olägenhet utnyttjas

för förläggning, dels ock barackförläggning. Enligt från arméstaben

inhämtade uppgifter beräknas omkring 400 man komma att hela året tjänstgöra

vid kåren. För denna personalstyrka bör beräknas kasernutrymme

med enkelförläggning. Lämpligen synes därvid böra ifrågakomma den

av Kungl. Majit fastställda standardtypen för 100 man, dock möjligen med

den jämkningen, att förläggningsutrymme anordnas för 90 man och 8 furirer.

Av denna typ skulle alltså uppföras fyra kaserner. Enär i varje kaserns vindsvåning

torde kunna förläggas omkring 40 man, skulle för efterutbildningskontingenten

behöva uppföras baracker för 90 man. För beredande av erforderligt

förläggningsutrymme vid repetitionsövningarna synes därjämte erfordras

ett antal baracker av enklare typ för tillhopa omkring 120 man.

Kostnaderna för här angivna byggnader kunna, med utgångspunkt från prisläget

den 1 juli 1941, beräknas till, oberäknat administrationskostnader m. m.,

1,140,000 kronor för kasernerna och 65,000 kronor för erforderliga baracker

eller tillhopa 1,205,000 kronor, alltså en kostnadsminskning i förhållande till

fortifikationsstyrelsens förslag av, oberäknat administrationskostnader, 217,000

kronor. Jag utgår emellertid härvid från att örn förläggningsfrågan efter närmare

utredning kan vinna en lämpligare lösning inom den sålunda angivna

kostnadsramen, lunder icke skall föreligga att välja en sådan lösning.

Enligt vad jag inhämtat har fortifikationsstyrelsen vid beräknandet av

kostnaderna för kårens sjukhus utgått från en annan standard än den av

Kungl. Majit fastställda. Kostnaderna för en sjukhusbyggnad enligt fastställd

standardritning kunna enligt uppgift beräknas till, oberäknat admini
-

Departements
chefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition nr 222.

strationskostnader m. m., 180,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941,

alltså 41,500 kronor lägre än fortifikationsstyrelsen förutsatt. A andra sidan

torde en avsevärd kostnadsökning vara att förutse beträffande utvändiga

rörtekniska arbeten. Enligt upplysning från fortifikationsstyrelsen har nämligen

bland kostnaderna härför av förbiseende icke upptagits en beräknad

kostnad av 150,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 för värmekulvertar.

Att försvarsutredningen kunnat beräkna ifrågavarande kostnader

avsevärt lägre torde sammanhänga därmed, att utredningen icke ägt kännedom

örn den blivande platsen för förläggningen, varför kostnadsberäkningarna måst

bliva i hög grad approximativa. Den av mig förordade begränsningen av

byggnadsprogrammet bör givetvis föranleda en icke oväsentlig minskning

av kostnaderna för såväl yttre ledningar som väg- och planeringsarbeten.

I avsaknad av närmare beräkningar rörande denna kostnadsminskning utgår

jag emellertid tills vidare från de av fortifikationsstyrelsen härför beräknade

beloppen. Beträffande frågorna rörande garage och stallbyggnader får jag

hänvisa till vad inledningsvis anförts. I likhet med arméförvaltningen anser

jag, att med gymnastikbyggnad, idrottsplats och handgranatsbana kan anstå.

Däremot torde gaskammaren, vilken likaledes av arméförvaltningen hänförts

till angelägenhetsgrupp 2, böra komma till utförande, enär kostnaderna för

densamma, i och för sig obetydliga, bliva avsevärt lägre, örn den utföres i

anslutning till övriga byggnader. För tygverkstad har i kostnadsberäkningarna

upptagits ett belopp av 232,500 kronor. Enär jag har för avsikt att i

annat sammanhang upptaga frågan därom till behandling, bör detta belopp

utgå ur förevarande kostnadsberäkningar.

I övrigt har jag icke funnit anledning till erinran mot de föreliggande

kostnadsberäkningarna. I enlighet med det anförda beräknar jag tills vidare

för luftvärnskårens förläggning för femårsperioden 1942/47 ett belopp av högst

5,375,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, av vilket belopp 4,970,000

kronor böra anses belasta femårsperiodens kostnadsram. Förstnämnda belopp

torde i sin helhet böra stå till förfogande före utgången av budgetåret

1943/44. Enär 2,000,000 kronor redan anvisats, utgör medelsbehovet för

nämnda budgetår 3,375,000 kronor.

Luleå luftvärnskår (Luleå). 1942 års försvarsbeslut innebär, att en till Norrbotten

förlagd luftvärnsdivision skall omorganiseras till en luftvärnskår,

Luleå luftvärnskår, för vilken förutsatts uppförande av ett nytt etablissement

i Luleå. För utbyggandet av etablissementet för Luleå luftvärnskår beräknades

i propositionen 1942: 270 ett belopp av 5,600,000 kronor, av vilket belopp

1942 års riksdag (skrivelse nr 376) för budgetåret 1942 ''43 beräknat 2,000,000

kronor.

Till markförvärv för luftvärnskåren har 1942 års riksdag (skrivelse nr 409)

efter förslag i propositionen nr 322 för budgetåret 1941/42 beräknat ett belopp

av 138,000 kronor. Enligt beslut den 24 juli 1942 har Kungl. Maj:t

godkänt avtal örn markförvärv för förläggningen för 83,100 kronor, varjämte

Kungl. Majit genom beslut den 23 oktober 1942 för samma ändamål förordnat

örn expropriationsförfarande beträffande vissa fastigheter.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört, att likartade

förhållanden, som föranlett kostnadsökningen beträffande etablissementet

för Göteborgs luftvärnskår, jämväl beträffande nu förevarande etablissement

påverkat kostnaderna, vilka enligt prisläget den 1 juli 1941 beräknats

till totalt 6,150,000 kronor, varjämte för prisstegring intill den 1 juli 1942

beräknats 495,000 kronor (se bilaga 6). Av byggnadsbehoven lia såsom vid

Göteborgs luftvärnskår gymnastikbyggnad, idrottsplats, gaskammare och

handgranatsbana hänförts till angelägenlietsgrupp 2.

Beträffande kasernetablissementet för Luleå luftvärnskår gäller i stort sett Departement!- vad som anförts rörande Göteborgs luftvärnskårs förläggning. För man- c e^en

skåpets förläggning torde sålunda böra uppföras fyra kaserner för vardera

ett 100-tal man samt ett antal baracker. Kostnaderna för de förra kunna

beräknas till 1,255,000 kronor och för de senare till 70,000 kronor, allt enligt

prisläget den 1 juli 1941. Såsom framhållits vid behandlingen av Göteborgs

luftvärnskårs förläggningsfråga bör det dock icke föreligga hinder för annan

lämplig lösning av förevarande luftvärnskårs förläggningsfråga, örn detta kan

ske inom den här angivna kostnadsramen. Kostnaderna för uppförande av

ett sjukhus av standardtyp för kåren kunna, enligt vad jag inhämtat, beräknas

till 189,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. I likhet med

vad som förordats beträffande Göteborgs luftvärnskår torde med gymnastikbyggnad,

idrottsplats och handgranatsbana kunna anstå. Då jag icke funnit

anledning till erinran mot fortifikationsstyrelsens kostnadsberäkningar i övrigt,

anser jag mig, under erinran örn vad inledningsvis anförts rörande

garage och stallbyggnader, för femårsperioden 1942/47 böra tills vidare

beräkna ett belopp av 5,830,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, av

vilket belopp 5,400,000 kronor böra anses belasta kostnadsramen. Förstnämnda

belopp torde böra i sin helhet stå till förfogande före utgången

av budgetåret 1943/44. Enär 2,000,000 kronor redan anvisats, torde för nästa

budgetår böra beräknas ett belopp av 3,830,000 kronor.

Luftvärnsmobiliseringscentral. 1942 års försvarsbeslut förutsatte, att till V.

militärområdet skulle förläggas en luftvärnsmobiliseringscentral.

För detta ändamål upptogs i propositionen 1942:270 ett belopp av

240,000 kronor, varvid dock förutsattes närmare utredning beträffande behovet

av en av försvarsutredningen föreslagen bostadslägenhet för underofficer.

Det angivna beloppet 240,000 kronor har av 1942 års riksdag (skrivelse

nr 376) i sin helhet beräknats för budgetåren 1941/42 och 1942/43.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört att, då

den i nyssnämnda proposition förutsatta utredningen rörande underofficersbostad

ännu icke hunnit slutföras och behovet härutinnan sålunda ännu

icke kunnat slutligt avgöras, i beräkningen över kostnaderna för mobiliseringscentralens

utbyggnad ifrågavarande bostadslägenhet alltjämt upptagits.

I övrigt grundade sig de beräknade kostnaderna på uppgifter rörande utrymmesbeliov

m. m. som ställts till förfogande från arméstaben. Beträf
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

fande byggnadernas konstruktiva utformning vore avsett, att av 1940 års

militära byggnadsutredning uppgjorda standardritningar och normer i allt

väsentligt skulle följas.

Kostnaderna ba av fortifikationsstyrelsen beräknats till 168,000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte för prisstegring intill den 1 juli

1942 beräknats ett belopp av 13,500 kronor (se bilaga 7).

Mot arméförvaltningens förslag i förevarande avseende bar jag intet att

invända. Jag vill emellertid erinra örn vad som inledningsvis anförts rörande

uppförande av garagebyggnader samt förutsätter jämväl, att innan dispositionsbeslut

meddelas rörande underofficersbostaden utredning förebringas

angående möjligheterna att tillgodose detta bostadsbehov på annat sätt.

Den del av det av 1942 års riksdag för ändamålet beräknade beloppet, som

enligt nu föreliggande kostnadsberäkningar icke erfordras för förevarande

ändamål, bör i anslutning till vad inledningsvis anförts stå till förfogande

för andra ändamål.

Mobiliseringscentraler för Svea och Göta ingenjörkårer. 1942 års försvarsbeslut

förutsatte upprättande av en ny mobiliseringscentral för Göta ingenjörkår

inom III. militärområdet ävensom viss utbyggnad av Svea och Göta

ingenjörkårers mobiliseringscentraler inom II. respektive Y. militärområdena.

För ingenjörkårernas mobiliseringscentraler beräknades i propositionen

1942: 270, i enlighet med 1941 års försvarsutrednings förslag i ämnet, sammanlagt

960,000 kronor, varvid dock uttalades, att behovet av de av försvarsutredningen

föreslagna underofficersbostäderna vid den ena av de för

Göta ingenjörkår avsedda anläggningarna ånyo borde prövas. Det angivna

beloppet, 960,000 kronor, har av 1942 års riksdag (skrivelse nr 376) i sin

helhet beräknats för budgetåren 1941/42 och 1942/43.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört att, då utredningen

angående underofficersbostäderna ännu icke hunnit slutföras, behovet

av ifrågavarande byggnader icke kunnat slutgiltigt avgöras, varför desamma vid

beräknandet av kostnaderna för förevarande mobiliseringscentraler medtagits.

Beträffande mobiliseringscentralerna för Göta ingenjörkår hade kostnaden

för den i V. militärområdet beräknats under förutsättning av dess förläggning

i anslutning till annan bebyggelse, som därvid i viss mån toges i anspråk

för förrådsändamål. Utredning påginge rörande möjligheterna att för

mobiliseringscentralen inom III. militärområdet disponera viss kommun

tillhörig byggnad. Då ett sådant utnyttjande emellertid vore beroende av

de ekonomiska villkor, som uppställdes för en upplåtelse, och dessa för

närvarande vore ovissa, förutsatte fortifikationsstyrelsens kostnadsberäkning

hel nybyggnad för centralen. De uppgjorda kostnadsberäkningarna grundade

sig i övrigt på uppgifter rörande utrymmesbehov m. m. som ställts

till förfogande från arméstaben och de lokala myndigheterna. Beträffande

byggnadernas konstruktiva utförande vore avsett, att av 1940 års militära

byggnadsutredning uppgjorda standardritningar och normer i allt väsentligt

skulle följas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Enligt fortifikationsstyrelsens kostnadsberäkningar (se bilagorna 8—10)

ba kostnaderna för de tre mobiliseringscentralerna beräknats till (126,000 +

230,000+ 511,000=) 867,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte

för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats sammanlagt (10,000 +

18,400 + 41,000=) 69,400 kronor.

Inom arméstaben har upprättats förslag till omorganisation av ingenjörtrupperna,

innebärande att i stället för de i 1942 års försvarsbeslut förutsatta

mobiliseringscentralerna inom II., III. och Y. militärområdena skulle

organiseras till militärområdena förlagda mindre detachement ur ingenjörtrupperna.

Enär förslagets konsekvenser bland annat i ekonomiskt avseende

icke på grundval av den föreliggande utredningen kunna helt överblickas, har

jag icke ännu kunnat fatta ståndpunkt till detsamma; därmed torde få anstå till

nästa budgetår. Enligt vad jag under hand inhämtat från arméstaben torde

de av arméförvaltningen i skrivelsen den 10 februari 1943 angivna byggnadsbehoven

för mobiliseringscentralerna kunna tillgodoses utan föregripande

av prövningen av nyssnämnda förslag. Jag utgår emellertid från att

vid byggnadsprogrammets fortsatta utarbetande särskild uppmärksamhet

ägnas denna fråga, så att inga byggnader uppföras, som vid ett genomförande

av förslaget rörande ingenjörtruppernas omorganisation kunna befaras

bliva överflödiga eller olämpligt placerade eller planerade. Med detta

förbehåll och under hänvisning tillika till vad inledningsvis anförts rörande

uppförande av garagebyggnader har jag i och för sig intet att erinra mot

de föreliggande kostnadsberäkningarna. Innan dispositionsbeslut meddelas

rörande underofficersbostäderna, bör dock utredning förebringas rörande

möjligheterna att tillgodose detta bostadsbehov på annat sätt. Enligt vad

jag inhämtat finnes för närvarande inom Y. militärområdet ett förråd för

ingenjörmat eri el, som tidigare ifrågasatts kunna tagas i anspråk för mobiliseringscentralen

därstädes. De av arméförvaltningen för denna mobiliseringscentral

föreslagna byggnaderna böra icke uppföras, innan utredning

föreligger rörande nämnda förrådsutrymmens framtida användning. Arméförvaltningen

har uppgivit, att utredning för närvarande påginge rörande

möjligheterna att för Göta ingenjörkårs mobiliseringscentral inom III. militärområdet

disponera viss kommun tillhörig byggnad. Med hänsyn därtill

synes det icke för närvarande möjligt att bedöma, i vad mån det för denna

central beräknade beloppet, 511,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941,

skall behöva tagas i anspråk under femårsperioden. Jag beräknar emellertid

tills vidare för femårsperioden 1942/47 för ingenjörkårernas mobiliseringscentraler

det av arméförvaltningen angivna beloppet, i avrundat tal 935,000

kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Av detta belopp böra 867,000

kronor anses belasta försvarsplanens kostnadsram. Den del av det av 1942

års riksdag för ändamålet anvisade beloppet, som icke behöver tagas i anspråk

för avsett ändamål, bör i anslutning till vad i det föregående anförts

stå till förfogande för andra ändamål.

Departements ■

chefen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Göta trängkårs kompani i Nora. Enligt 1942 års försvarsbeslut skall ett

kompani ur Göta trängkår förläggas till Nora. I propositionen 1942: 270

beräknades kostnaderna för ett etablissement för kompaniet, i enlighet med

försvarsutredningens förslag, till 1,690,000 kronor, frånsett utgifter för markförvärv.

I anledning av i propositionen framlagt förslag har 1942 års riksdag

(skrivelse nr 376) härav för budgetåret 1942/43 beräknat ett belopp av

690,000 kronor.

Till markförvärv för kompaniet har 1942 års riksdag (skrivelse nr 409)

1 enlighet med i propositionen nr 322 framlagt förslag för budgetåret 1941/42

beräknat ett belopp av 60,000 kronor. Kungl. Maj:t har den 30 juni 1942

godkänt ett i propositionen omförmält avtal med Nora stad örn förvärv av

erforderlig mark.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört, att

genom fortifikationsstyrelsens försorg utredning verkställts rörande ordnandet

av förläggningen för kompaniet. Därvid hade erforderliga byggnader

planerats ujspförda i enlighet med av 1940 års militära byggnadsutredning

utarbetade standardritningar och normer med de jämkningar, som visat sig

vara lämpliga med hänsyn till förbandets storlek och organisation samt till

förhållandena å byggnadsplatsen.

Totalkostnaden för ifrågavarande etablissements utbyggande har av fortifikationsstyrelsen

beräknats till, enligt prisläget den 1 juli 1941, 1,690,000

kronor, varjämte för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats 135,000

kronor (se bilaga 11). Av byggnadsbehoven ha gymnastikbyggnad och kallbadhus

hänförts till angelägenhetsgrupp 2.

I likhet med arméförvaltningen anser jag, att med gymnastikbyggnad och

kallbadhus kan tills vidare anstå till tid efter femårsperiodens slut. I de

föreliggande kostnadsberäkningarna har upptagits ett belopp av 96,600 kronor

för bostäder för underofficerare och förvaltningspersonal, varvid anförts

att behovet delvis skulle tillgodoses genom utnyttjande av befintlig byggnad.

Enligt vad jag under hand inhämtat skulle genom en till 6,600 kronor kostnadsberäknad

reparation av den befintliga byggnaden erhållas bostäder för

2 husmödrar. Häremot har jag intet att erinra. Därjämte avses uppförande

av två nya bostadshus, det ena innehållande 3 lägenheter örn vardera

3 rum och kök för en beräknad kostnad av 72,200 kronor och det

andra innehållande en lägenhet om 2 rum och kök för en beräknad kostnad

av 17,800 kronor. För egen del är jag i hög grad tveksam, örn en så omfattande

tjänstebostadsbebyggelse bör äga rum. Jag förutsätter, att denna

bostadsfråga närmare prövas av försvarets bostadsanskaffningsnämnd. Tills

vidare anser jag mig emellertid böra räkna med det av fortifikationsstyrelsen

angivna beloppet. I övrigt har jag icke funnit anledning till erinran

mot fortifikationsstyrelsens kostnadsberäkningar. Slutgiltiga beräkningar

rörande den personalstyrka, som avses skola förläggas till Nora, böra

emellertid förebringas, innan dispositionsbeslut meddelas. Under hänvisning

till vad inledningsvis anförts rörande garagebyggnader beräknar jag tills

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

vidare för femårsperioden 1942/47 för ifrågavarande ändamål, enligt prisläget

den 1 juli 1942, ett belopp av högst 1,680,000 kronor, varav 1,555,000 kronor

böra anses belasta femårsperiodens kostnadsram. Enär hela det salunda beräknade

beloppet bör kunna ställas till förfogande före utgången av budgetåret

1943/44 samt 690,000 kronor redan anvisats, torde för nästa budgetår

böra för ändamålet beräknas ett belopp av högst 990,000 kronor.

Mobiliseringscentraler för trängkårerna. I 1942 års försvarsbeslut har för

utsatts upprättande av sju mobiliseringscentraler för trängtrupperna. I enlighet

med i propositionen 1942: 270 framlagt förslag har riksdagen (skrivelse

1942: 376) för budgetåret 1942/43 beräknat hela det belopp, 2,470,000

kronor, som i propositionen ansetts erforderligt för ifrågavarande byggnadsbehov.

I de av arméförvaltningen i skrivelsen den 10 februari 1943 framlagda

kostnadsberäkningarna, av vilka jämväl framgår det numera beräknade byggnadsbehovet

för respektive anläggningar, ha kostnaderna för ifrågavarande

ändamål, baserade på prisläget den 1 juli 1941, angivits till sammanlagt

2,491,000 kronor,. varjämte för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats

tillhopa 199,700 kronor (se bilagorna 12—15). Samtliga byggnadsbehof lia

hänförts till angelägenhetsgrupp 1. I skrivelsen har anförts, att vid en

mobiliseringscentral för Skånska trängkåren beräknats tagas i anspråk befintlig,

kronan tillhörig bilreparationsverkstad. Då denna byggnad nu vore

utnyttjad för förrådsuppställning av bilar tillhörande trängkåren, måste för

dessa bilar fyra fordonsskydd av enkel konstruktion uppföras. Kostnaderna

härför, 25,600 kronor, hade synts böra belasta anslaget för mobiliseringscentralens

uppförande.

För samtliga mobiliseringscentraler lia beräknats kostnader för anord- Departementsnande

av underofficersbostäder. För min del finner jag tveksamt, örn så- c,ie/cndana

bostäder skola behöva uppföras, och förutsätter närmare utredning

därutinnan, innan medel ställas till förfogande för ändamålet. Såsom av

utredningen framgår har en av de för Skånska trängkåren avsedda mobiliseringscentralerna

förutsatts skola anknytas till en redan befintlig försvaret

tillhörig anläggning. Arméförvaltningen har förutsatt, att de särskilda

kostnader för anordnande av fordonsskydd, som föranledas av att

nyssnämnda anläggning icke vidare kan tagas i anspråk för fönadsuppställning

av bilar, böra belasta anslaget för mobiliseringscentralens uppförande.

Enär ifrågavarande bilar emellertid torde vara sådana, som tagits i anspråk

med anledning av nu rådande beredskapsförhållanden, synas kostnaderna

för fordonsskydd böra belasta förskottsstaten. För envar av mobiliseringscentralerna

Ilar enligt uppgift från fortifikationsstyrelsen avsetts uppförande

av ett varmgarage för två lastbilar. Det synes emellertid kunna ifragasättas,

om transporterna för mobiliseringscentralerna i fredstid verkligen äro av

den omfattning, att särskilda bilar böra avses därför. Möjligen kunna med

större ekonomisk fördel privata lastbilar utnyttjas för ändamålet. Särskild

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Mai:ts proposition nr 222.

utredning torde böra förebringas i denna fråga, innan dispositionsbeslut

meddelas rörande uppförande av garagen. Tills vidare räknar jag emellertid

med de av arméförvaltningen angivna kostnaderna för varmgarage.

Enär jag icke i övrigt funnit anledning till erinran mot arméförvaltningens

kostnadsberäkningar, beräknar jag för närvarande kostnaderna för

mobiliseringscentraler för trängkårerna för femårsperioden 1942/47, enligt

prisläget den 1 juli 1942, till högst 2,661,000 kronor, av vilket belopp högst

2.464.000 kronor böra anses belasta kostnadsramen. Enär förstnämnda belopp

bör kunna ställas till förfogande före utgången av budgetåret 1943/44

samt 2,470,000 kronor redan anvisats, böra för nästa budgetår beräknas högst

191.000 kronor.

Stabsmobiliseringscentraler i II—VI. militärområdena. Enligt 1942 års försvarsbeslut

skall i anslutning till envar av I.—VI. militärbefälsstaberna anordnas

en stabsmobiliseringscentral, avsedd för uppsättandet av vissa särskilda

förband och staber, som vid mobilisering skola ingå i de högre truppförbanden.

För stabsmobiliseringscentralerna i II —VI. militärbefälsstaberna beräknades

i propositionen 1942: 270, utöver kostnader för markförvärv, ett belopp

av 900,000 kronor, varvid emellertid framhölls, att av försvarsutredningen

angivet behov av underofficersbostäder vid mobiliseringscentralerna

i II. och V. militärområdena borde göras till föremål för ytterligare utredning.

Det angivna beloppet, 900,000 kronor, har av 1942 års riksdag (skrivelse

nr 376) beräknats för budgetåren 1941/42 och 1942/43. Stabsmobiliseringscentralen

i I. militärområdet avsågs skola anordnas i en redan befintlig,

staten tillhörig byggnad.

Till markförvärv för stabsmobiliseringscentralerna i II. och i VI. militärområdena

har 1942 års riksdag (skrivelse nr 409) efter i propositionen nr 322

framlagda förslag för budgetåret 1941/42 beräknat 5,500 kronor respektive

2,800 kronor. Kungl. Maj:t har genom beslut den 30 juni 1942 godkänt ett

i propositionen omförmält avtal rörande förvärv av mark för stabsmobiliseringscentral

i II. militärområdet.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört att, då

utredning rörande underofficersbostäderna ännu icke hunnit slutföras, hade

behovet härutinnan icke kunnat slutligt avgöras, varför i detta sammanhang

uppgjord kostnadsberäkning upptoge jämväl dessa byggnader. I övrigt

grundade sig de uppgjorda beräkningarna på uppgifter rörande utrymmesbehov

m. m., som ställts till förfogande från arméstaben och de lokala

myndigheterna. Beträffande byggnadernas konstruktiva utförande vore avsett,

att av 1940 års militära byggnadsutredning uppgjorda standardritningar

och normer i allt väsentligt skola följas.

I fortifikationsstyrelsens kostnadsberäkningar (se bilagorna 16—20) ha

kostnaderna för de fem stabsmobiliseringscentralerna beräknats till sammanlagt

1,120,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte för prisstegring

intill den 1 juli 1942 beräknats 89,600 kronor. Samtliga byggnadsobjekt

ha hänförts till angelägenlietsgrupp 1.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Till frågan om anordnande av underofficersbostäder vid mobiliserings- Departementscentralerna

i II. och V. militärområdena är jag fortfarande, i brist på när- chef<"n

mare utredning, icke beredd att taga ställning. Jag beräknar emellertid tills

vidare medel för ändamålet i enlighet med fortifikationsstyrelsens kostnadsberäkningar.

Enligt från arméstaben infordrade uppgifter erfordras icke garage vid

mobiliseringscentralerna i den omfattning, som av arméförvaltningen vid

byggnadsprogrammens uppgörande förutsatts. V armgarage anses salunda

Wiva erforderliga allenast för de fyra personbilar inom varje militärområde,

som i fredstid avses för militärbefälet. Jag finner tveksamt, huruvida verkligen

så många personbilar böra beräknas som fredsbeliov för militärbefälhavarna

och deras stabsorgan. Då därtill kommer, att garageutrymmen för

dessa bilar i vissa fall torde böra anordnas vid truppförband inom den ort,

där vederbörande militärbefälsstab har sitt säte, och icke i anslutning till

den ofta på avsevärt avstånd därifrån förlagda stabsmobiliseringscentralen,

anser jag mig icke för närvarande böra beräkna medel för detta ändamål.

Jämväl beträffande kallgaragen kan byggnadsprogrammet enligt numera föreliggande

upplysningar i väsentlig mån begränsas. Enligt preliminära beräkningar

torde varmgaragens slopande samt minskningen av kallgaragen

komma att medföra en kostnadsminskning, med utgångspunkt från prisläget

den 1 juli 1941, för samtliga stabsmobiliseringscentralerna av åtminstone

330,000 kronor. Med hänsyn till vad sålunda anförts beräknar jag för närvarande

för ifrågavarande ändamål, med utgångspunkt från prisläget den

1 juli 1941, ett belopp av 790,000 kronor, motsvarande enligt prisläget

den 1 juli 1942 omkring 850,000 kronor. I den mån av riksdagen redan

anvisat belopp icke behöver tagas i anspråk för avsett ändamål, bör detsamma,

i enlighet med vad inledningsvis anförts, få disponeras för andra

byggnadsarbeten under femårsperioden.

Förrådsbyggnader för territoriella förband. För uppförande inom försvarsområdena

av förråd för förvaring av materiel för de territoriella förbanden

beräknade försvarsutredningen ett belopp av 12,400,000 kronor, varjämte för

markförvärv angavs ett medelsbehov av 400,000 kronor. I propositionen

1942: 210 beräknades emellertid för ändamålet allenast 9,400,000 kronor,

kostnaderna för markförvärv däri icke inräknade.

Vid anmälan av propositionen 1942: 270 anförde jag, att säkra hållpunkter

saknades för ett närmare bedömande av det för ändamålet erforderliga

medelsbehovet. Det syntes emellertid stå klart, att betydande anvisningar

erfordrades för förrådsfrågans ordnande. Utan att därigenom binda mig fölen

slutlig kostnadsram för ifrågavarande ändamål förutsatte jag, att kostnaden

för utbyggnaden skulle kunna hållas inom en ram av 9,800,000 kronor, kostnaderna

för markförvärv däri inbegripna. För tiden till och med budgetåret

1942/43 beräknade jag för ändamålet ett medelsbehov av 5,000,000 kronor,

vilket belopp, enligt vad jag räknade med, borde kunna förslå även för de

markförvärv, som visade sig nödvändiga för förrådsorganisationens utbyggnad

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Dep artementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

inom ramen för beloppet. Jag framhöll vidare, att vid planläggandet av

ifrågavarande byggnadsverksamhet borde beaktas möjligheterna att ernå besparingar

genom att förhyra förrådslokaler och effektivt utnyttja de nuvarande

landstormsförråden. Yad sålunda anförts föranledde icke erinran

av riksdagen, som i skrivelse 1942: 376 för budgetåren 1941/42 och 1942/43 för

ändamålet beräknade tillhopa 5,000,000 kronor.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 30 juni 1942 bemyndigat fortifikationsstyrelsen

att med anlitande av ifrågavarande belopp gå i författning

örn uppförande av två i propositionen 1942:270 omförmälda förrådsbyggnader,

en för Sundsvalls östra landstormsområde och en å viss kronopark,

för en kostnad av tillhopa högst 183,000 kronor.

Kungl. Maj:t har vidare genom beslut den 11 september 1942 ställt

700,000 kronor till fortifikationsstyrelsens förfogande för uppförande av förråd

för vissa territoriella förband i södra Sverige.

I skrivelse den 22 december 1942 har fortifikationsstyrelsen hemställt örn

dispositionsbeslut rörande ett belopp av ytterligare 4,117,000 kronor för

förrådsbyggnader. Framställningen är för närvarande föremål för remissbehandling

inom 1940 års militära byggnadsutredning.

I sina vid skrivelsen den 10 februari 1943 fogade kostnadsberäkningar

har arméförvaltningen beräknat kostnaderna för förrådsbyggnaderna för femårsperioden

1942/47, enligt prisläget den 1 juli 1941, till sammanlagt 9,785,000

kronor, varjämte för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats 736,400

kronor (se bilaga 21). Arméförvaltningen har anmärkt, att markkostnad er

samt administrationskostnader och oförutsedda utgifter till omkring 6 procent

av byggnadskostnaderna inginge i kostnadsberäkningarna.

Yid bifall till fortifikationsstyrelsens framställning den 22 december 1942

rörande disposition av 4,117,000 kronor för uppförande av förrådsbyggnader

för territoriella förband kommer det av 1942 års riksdag för ändamålet beräknade

beloppet att vara i sin helhet disponerat. Enligt vad jag inhämtat,

avser fortifikationsstyrelsen att med de medel, som kunna komma att anvisas

för budgetåret 1943/44, utföra en andra etapp i det utbyggnadsprogram, som

uPPgj°rts beträffande ifrågavarande slag av byggnader. Såsom av fortifikationsstyrelsens

kostnadsberäkningar framgår, innefatta dessa jämväl ett tidigare

icke förutsett byggnadsbehov. Man har nämligen ansett lämpligt att

i varje försvarsområde anordna — förutom förråd för de olika territoriella

forbanden ett huvudförråd, i vilket skulle uppläggas överskottsmateriel

såsom viss reserv för de territoriella förbanden. För min del finner jag

denna jämkning i det ursprungliga byggnadsprogrammet lämplig. Någon

ökning av kostnaderna torde icke uppkomma, enär huvudförrådens inrättande

torde komma att medföra minskade krav på förrådsutrymmen för

militärområdesorganisationen. Huvudförråden ha avsetts skola förläggas i

anslutning till andra förråd, varför någon ökning av förrådspersonalen icke

torde bliva erforderlig.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

Enligt vad jag under liand inhämtat, grunda sig de i skrivelsen den 10

februari 1943 framlagda kostnadsberäkningarna på de uppgifter örn förrådsutrymmesbehov,

som infordrats från vederbörande territoriella myndigheter.

Det har uppgivits, att vid beräkningarna rörande utrymmesbehovet beaktats,

att befintliga förrådslokaler skola i första hand komma till användning.

Någon beräkning i detalj av kostnaderna för de särskilda förråden föreligger

sålunda icke. Med hänsyn till det stora antal byggnader, som det här är

fråga örn, skulle det för övrigt knappast vara möjligt att i detta sammanhang

i detalj behandla behovet av de särskilda förråden och dessas närmare

utförande. Jag utgår emellertid från att vid det fortsatta planerandet av

förråden ägnas särskild uppmärksamhet åt frågan örn det verkliga utrymmesbehovet

inom de olika försvarsområdena. Det får icke förekomma, att förråd

anordnas för mera materiel än som kommer att finnas upplagd i fredstid.

Enligt vad jag erfarit torde — utöver de i arméförvaltningens skrivelse

den 10 februari 1943 angivna kostnaderna för förrådsbyggnader för territoriella

förband — komma att erfordras ytterligare omkring 2,500,000 kronor

för vissa ammunitionsförråd. Utan närmare utredning är jag icke i stånd

att taga ställning till frågan därom. Därest detta förrådsbehov verkligen

skulle föreligga, torde medel därför få utgå av den reserv för oförutsedda

ändamål, som jag inledningsvis berört.

Tills vidare anser jag mig med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1942

böra för ändamålet beräkna ett medelsbehov för femårsperioden 1942/47 av

högst 10,520,000 kronor, av vilket belopp 9,785,000 kronor böra anses belasta

femårsplanens kostnadsram. Enär 5,000,000 kronor redan anvisats samt

återstående belopp bör stå till förfogande före utgången av budgetåret

1943/44, beräknar jag för nämnda budgetår högst 5,520,000 kronor. Jag

utgår från att detta belopp, såsom ock av arméförvaltningen förutsatts, skall

vara tillräckligt jämväl för erforderliga markförvärv.

Tillbyggnad av kaserner.

Försvarsutredningen ansåg i princip erforderligt att bereda samtliga värnpliktiga

förläggning i kaserner under första tjänstgöringen. Utredningen

ansåg sig däremot av kostnadsskäl icke böra föreslå, att dylika förläggningar

skulle ifrågakomma för samtliga de till repetitionsövning inkallade. För dessa

avsågs i stället barackförläggning i erforderlig omfattning böra tillgripas.

För att tillgodose det väntade behovet av förläggningsutrymmen föreslog utredningen

dels till- och ombyggnadsarbeten å vissa befintliga kasernetablissement

och dels uppförande av barackbyggnader. För det förra ändamålet

beräknade utredningen kostnaderna under femårsperioden 1942/47 till

10,630,000 kronor, medan för barackbyggnader beräknades 2.800,000 kronor.

Under särskilda rubriker beräknade försvarsutredningen därjämte medel för

garagebyggnader, lektionsbyggnader, exercisbyggnader och furirbostäder vid

vissa av arméns truppförband.

I propositionen 1942:210 förutsattes, att med uppförande av lektionsbyggnader

vid redan befintliga truppförband skulle anstå till tid efter femårs
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

periodens slut, varjämte de för exercisbyggnader och furirbostäder beräknade

beloppen ansågos kunna för femårsperioden väsentligt beskäras.

Vid anmälan av propositionen 1942:270 anförde jag, att vad av försvarsutredningen

föreslagits beträffande förläggningen av värnpliktiga i princip

icke givit mig anledning till erinran. Icke heller riksdagen (skrivelse 1942:

376) hade något att erinra mot vad sålunda anförts. I enlighet med i propositionen

framlagt förslag beräknade riksdagen för budgetåren 1941/42 och

1942/43 för örn- och tillbyggnadsarbeten vid vissa i propositionen angivna

kasernetablissement tillhopa 6,255,000 kronor samt för barackbyggnader tillhopa

2,800,000 kronor. Vidare beräknades för nämnda budgetår vissa belopp

för garagebyggnader och exercisbyggnader.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 beräknade arméförvaltningen

medelsbehovet för tillbyggnad av kaserner för tiden intill utgången av

nämnda budgetår till de av försvarsutredningen för de särskilda kasernetablissementen

för hela femårsperioden beräknade beloppen, eller — efter

avdrag för vissa kostnader avseende arméhundgården och arméhundskolan,

vilka upptagits i andra sammanhang — tillhopa 10,208,000 kronor.

Motsvarande kostnader ha av arméförvaltningen i dess skrivelse den 10

februari 1943, under rubriken Tillbyggnad av kaserner, beräknats till

12,211,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte för prisstegring

intill den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 1,019,100 kronor.

Emellertid har arméförvaltningen i andra sammanhang upptagit till behandling

frågor örn vissa ytterligare örn- och tillbyggnadsarbeten vid arméns

kasernetablissement, vilka torde böra här i korthet beröras.

I sin skrivelse den 31 augusti 1942 med anslagsäskanden för budgetåret

1943/44 hemställde arméförvaltningen sålunda under rubriken Översyn av

arméns kasernetablissement örn anslag för vissa örn- och tillbyggnader av

kaserner. Arméförvaltningen erinrade därvid örn att ämbetsverket i sina

anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 framhållit behovet av en allmän

översyn av arméns samtliga kasernetablissement samt anmält sin avsikt

vara att, efter hand som nödiga utredningar beträffande särskilda delar av

denna omfattande fråga verkställts, till Kungl. Maj:t ingiva de förslag till

förbättringsarbeten, som kunde föranledas av de sålunda verkställda utred

ningarna.

Beträffande stora delar av förevarande fråga hade, enligt vad arméförvaltningen

i skrivelsen den 31 augusti 1942 meddelade, närmare utredning ännu

icke hunnit verkställas, men det vore allt fortfarande arméförvaltningens avsikt

att, efter hand som utredningarna kunnat slutföras, underställa de av

desamma föranledda förslagen Kungl. Maj:ts prövning. I viss utsträckning

hade dock utredning rörande erforderliga åtgärder numera hunnit slutföras,

nämligen beträffande örn- och tillbyggnader samt nybyggnader av matinrättningar

och marketenterier, stallbyggnader, sjukhus samt varmbadhus vid

vissa i skrivelsen angivna truppförband. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten

beräknades av arméförvaltningen till 18,965,000 kronor. Anmärkas må

att frågan örn till- och ombyggnad samt nybyggnad av matinrättningarna

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222. 31

vid trängkårerna av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse upptagits till

behandling redan i skrivelse den 28 april 1942.

Över arméförvaltningens och fortifikationsstyrelsens framställningar i nu

ifrågavarande avseenden har 1940 års militära byggnadsutredning avgivit utlåtande

den 27 februari 1943 respektive den 28 augusti 1942.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen under rubriken

Översyn av arméns kasernetablissement upptagit de av ämbetsverket i skrivelsen

den 31 augusti 1942 under samma rubrik angivna arbetena med avseende

å matinrättningar, marketenterier, stallbyggnader och varmbadhus,

varvid de mest angelägna arbetena hänförts till angelägenhetsgrupp 1.

Arméförvaltningen har emellertid, såsom redan inledningsvis anmärkts,

ansett, att så fullständiga och genomgående åtgärder, som kostnaderna för

de med 1 graderade arbetena innebure, icke i nuvarande läge syntes kunna

ske, och har uppskattat det belopp, som under femårsperioden syntes böra

beräknas för ifrågavarande ändamål, till 5,000,000 kronor. Inom denna kostnadsram

har arméförvaltningen ansett sig kunna bestrida kostnader för avhjälpande

av de allvarligaste bristerna med avseende å matinrättningar,

marketenterier och truppförbandssjukhus.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 hemställde arméförvaltningen

vidare örn ett anslag av 3,015,000 kronor för nybyggnadsarbeten vid

vissa truppförbands tygverkstäder samt anmälde, att behov av översyn och

utökning av befintliga tygverkstäder förelåge jämväl vid andra förband.

Arméförvaltningen har därefter i sin skrivelse den 10 februari 1943 under

särskilda rubriker upptagit vissa arbeten för tyg- och andra verkstäder, bl. a.

de i nyssnämnda anslagsäskanden angivna, till en totalkostnad, exklusive

maskinell utrustning, av 12,902,000 kronor. Ämbetsverket har emellertid, såsom

inledningsvis anmärkts, icke ansett sig kunna beräkna mer än 10,000,000

kronor för ändamålet för femårsperioden 1942/47.

Bland övriga av arméförvaltningen ifrågasatta byggnadsarbeten av beskaffenhet

att kunna rubriceras såsom örn- och tillbyggnadsarbeten vid truppförbanden

må nämnas uppförande av förrådsbyggnader för truppförbanden

samt vissa arbeten för tillgodoseende av förbandens behov av skjutbanor.

Såsom av det följande framgår har arméförvaltningen slutligen i sin skri.

velse den 10 februari 1943 upptagit ytterligare ett antal med kasernetablissementen

sammanhängande byggnadsbehov, som kunna rubriceras såsom

om- eller tillbyggnad av kasernetablissement men som — vid det förhål,

lande att de icke av försvarsutredningen beräknats — hänförts till gruppen

Övriga i försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten och därför

icke medtagits under rubriken Tillbyggnad av kaserner.

För vinnande av en fullständig överblick över samtliga byggnadsföretag, som

ifrågasatts vid de olika förbanden, vore det givetvis önskvärt, om vid behandlingen

av värjo särskilt förband kunde prövas samtliga för förbandet ifrågasatta

arbeten. För underlättande av en jämförelse med försvarsutredningens

kostnadsberäkningar torde emellertid de i dessa beräkningar under rubrikerna

Departementsellef

en.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Barackbyggnader, Garagebyggnader, Exercisbyggnader och Furirbostäder

upptagna byggnadsbehoven böra fortfarande behandlas under dessa särskilda

rubriker, ehuru frågorna därom, såsom av det följande framgår, i vissa avseenden

äro avliängiga av det sätt, varpå övriga byggnadsfrågor vid förbanden

lösas. Jämväl de av arméförvaltningen under rubriken Översyn av arméns

kasernetablissement upptagna arbeten, som avse matinrättningar, marketenterier

och sjukhus, torde böra behandlas under ett särskilt avsnitt utan

omedelbart samband med de särskilda förbanden. Vissa därmed sammanhängande

frågor måste nämligen — delvis med hänsyn till den föreliggande

utredningens disposition — behandlas gemensamt för flera förband, och en

uppdelning av den föreliggande utredningen på de särskilda förbanden

skulle vålla vissa svårigheter. För överskådlighetens skull torde dock av

arméförvaltningen ifrågasatta åtgärder av denna art böra anmärkas vid redogörelsen

för övriga byggnadsbehov vid respektive etablissement. Enär pågående

utredning rörande förrådsbyggnader för truppförbanden ännu icke

är avslutad och kostnaderna för desamma vid sådant förhållande icke ännu

kunna angivas för de särskilda förbanden, torde jämväl dessa frågor böra

upptagas till behandling under ett gemensamt avsnitt. Jämväl frågor rörande

skjutbanor torde lämpligen i regel böra behandlas fristående från övriga

spörsmål beträffande respektive förband.

Däremot torde för överskådlighetens skull andra örn- eller tillbyggnadsarbeten

än nu nämnts böra, i den mån de avse under rubriken Tillbyggnad

av kaserner behandlade förband, upptagas till behandling i samband med

övriga under denna rubrik upptagna byggnadsbehov. Den omständigheten,

att försvarsutredningen icke förutsett en med utökningen av organisationen

sammanhängande tillbyggnad, som numera befunnits erforderlig, synes nämligen

icke böra föranleda en utbrytning av detta byggnadsbehov till särskild

behandling.

Livgrenadjärregementet och Östgöta lufivärnsregemente (Linköping). I propositionen

1942: 270 beräknades, i enlighet med försvarsutredningens förslag i

ämnet, 216,000 respektive 1,365,000 kronor jämte till 6 procent å dessa belopp

beräknade administrationskostnader m. m., eller tillhopa i runt tal

1,675,000 kronor för tillbyggnad av kaserner vid Livgrenadjärregementet och

Ostgöta luftvärnsregemente.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört.

Genom fortifikationsstyrelsens försorg verkställd utredning har visat, att

för regementena erforderligt ytterligare förläggningsutrymme lämpligen kan

beredas genom att vindsvåningarna i befintliga kaserner efter yttertakens

höjning cirka en meter påbyggas samt inredas till logement. För att tillgodose

förläggningsbehovet vid Livgrenadjärregementet, som för närvarande

även disponerar en inom luftvärnsregementets område liggande kasern, vilken

i detta sammanhang lämpligen bör bliva överlämnad till sistnämnda

regemente, har en påbyggnad av fyra kaserner visat sig erforderlig, medan

det vid luftvärnsregementet föreliggande ytterligare förläggningsbehovet beräknas

kunna täckas genom påbyggnad av tvenne kaserner. Planlösningen

för de sålunda nytillkommande logementsvåningarna avses att i huvudsak

göras lika med de underliggande kompaniförläggningarnas.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Då de nuvarande övre vindarna emellertid användas såsom förråd, förutsätter

förläggningsfrågans ordnande på angivet sätt, att ersättningsförråd

uppföras. För luftvärnsregementets del erfordras dock icke något ersättningsförråd,

enär regementet kompenseras genom att erhålla det i den ovannämnda,

för närvarande av Livgrenadjärregementet disponerade kasernen

inrymda källarförrådet. För Livgrenadjärregementet däremot föreligger behov

av förrådsutrymme örn tillhopa 1,750 kvadratmeter golvyta.

Byggnadskostnaderna i enlighet med det anförda ha av arméförvaltningen

beräknats till 1,076,000 kronor enligt följande kostnadsfördelning.

Prisläge Prisstegring

Livgrenadjärregementet: V? 41 lh 41—77 42

Ombyggnad av 4 kaserner ............................ 624,000 50,000

Uppförande av 2 förråd................................ 79,000 6,300

Ostgöta luftvärnsregemente:

Ombyggnad av 2 kaserner ............................ 312,000 25,000

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter,

cirka 6 procent av förestående beräknade kostnader 61,000 4,900

Summa kronor 1,076,000 86,200

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 beräknade arméförvaltningen

vidare under rubriken Översyn av arméns kasernetablissement för örn- och

tillbyggnad av Livgrenadjärregementets sjukhus ett belopp av 106,000 kronor

samt för nybyggnad av sjukhus för Östgöta luftvärnsregemente ett belopp

av 301,000 kronor.

De av arméförvaltningen föreslagna ombyggnadsarbetena å Livgrenadjärregementets

och Östgöta luftvärnsregementes kaserner för tillgodoseende av

det genom den förlängda utbildningstiden och den utvidgade organisationen

uppkomna behovet av ökat förläggningsutrymme för regementena synas mig

vara ur ekonomiska och andra synpunkter lämpliga. Genom tillbyggnaderna

synes erforderligt förläggningsutrymme i kasern kunna beredas all personal,

som är i tjänst under ett år i sträck. För efterutbildningskontingenten vid

luftvärnsregementet bör i enlighet med vad tidigare anförts användas baracker.

Till kostnadsberäkningarna kan jag, i brist på detaljerat byggnadsprogram, icke

nu taga definitiv ställning. Jag förutsätter emellertid, att alla möjligheter till

kostnadsbesparingar iakttagas vid arbetenas fortsatta planerande och utförande.

För ändamålet torde alltså böra för femårsperioden 1942/47 beräknas i avrundat

tal högst 1,162,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, motsvarande enligt

prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av 1,076,000 kronor. Enär 1942 års

riksdag för ändamålet anvisat ett högre belopp än som nu synes vara erforderligt,

torde, i enlighet med vad inledningsvis anförts, det överskjutande

beloppet få användas till andra byggnadsarbeten för armén under femårsperioden.

Till frågan örn regementenas sjukhus återkommer jag i det följande.

Södra skånska infanteriregementet (Ystad och Revingehed, Revinge). Enligt

1942 års försvarsbeslut skall detta regemente vara motoriserat och dess

fredsförläggning vara uppdelad på två etablissement, det gamla kaserneta
Bihang

lill riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222. 522 43 3

Departements
chefen.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

blissementet i Ystad samt lägerförläggningen å regementets övningsplats

Revingehed.

För tillbyggnad av kaserner vid regementet beräknade 1942 års riksdag

(skrivelse nr 376) i enlighet med i propositionen nr 270 framlagt förslag ett

belopp av 575,000 kronor jämte administrationskostnader och oförutsedda

utgifter eller tillhopa 609,500 kronor. Beloppet torde ha avsetts för tillbyggnadsarbeten

vid kasernetablissementet i Ystad.

För ordnande av förläggningen vid Bevingehed anvisade samma riksdag

(skrivelse nr 355) i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

(kapitalbudgeten, bilaga 2, punkten 4) framlagda förslag ett reservationsanslag

av 30,000 kronor. För berörda ändamål beräknade samma riksdag

vidare (skrivelse nr 376) i enlighet med förslag i propositionen nr 270 för

budgetåren 1941/42 och 1942/43 tillhopa 730,000 kronor. Slutligen har Kungl.

Majit i 1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 2, sid. 19)

föreslagit, att för ändamålet skall för budgetåret 1943/44 beräknas ett belopp

av ytterligare 765,000 kronor.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört följande

rörande regementets förläggningsförhållanden.

Den närmare utredning, som företagits beträffande förläggningsförhållandena

på regementets tvenne förläggningsplatser, Ystad och Bevingehed, har

visat, att i vad avser etablissementet å sistnämnda ort behovet av utrymmen

för kasernförläggning väntas bliva löst genom de åtgärder härför, som

bland annat ingå i de arbeten för ordnande av förläggningen å Bevingehed,

som i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslagits komma

till utförande.

Beträffande etablissementet i Ystad föreligger visst ökat förläggningsbehov

i kasern, särskilt vintertid, men har det visat sig möjligt utvinna härför

erforderligt utrymme inom befintliga kasernbyggnader genom vidtagande av

vissa ändrings- och moderniseringsarbeten. Den s. k. Gamla kasern, som

— utom beträffande en kompaniförläggning — uppvärmes genom lokala

eldstäder skulle sålunda vintertid på ett bättre sätt kunna utnyttjas till förläggning,

därest kasernen i sin helhet försåges med centralvärmeledning, i

vilket sammanhang såväl denna kasern som även övriga kasernbyggnader

borde förses med WC-anläggningar, vilket de nu sakna.

Ett utförande av dessa arbeten har beräknats draga en kostnad av 291,300

kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, med en prisstegring intill den 1 juli

1942 uppgående till 23,300 kronor.

I samma skrivelse har arméförvaltningen under rubriken Översyn av

arméns kasernetablissement beräknat ett belopp av 297,000 kronor, enligt

prisläget den 1 juli 1941, för örn- och tillbyggnad av matinrättning, varjämte

ämbetsverket i sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 äskat 43,000

kronor till örn- och tillbyggnad av regementets sjukhus.

En närmare undersökning rörande behovet av förläggningsutrymme för

Södra skånska infanteriregementet har givit vid handen, att efter genomförandet

av redan beslutade eller i årets statsverksproposition föreslagna

byggnadsarbeten å Bevingehed tillräckligt förläggningsutrymme torde komma

att stå till förfogande för regementets personal. Någon ombyggnad av ka
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

sernetablissementet i Ystad för beredande av ytterligare förläggningsutrymme

synes sålunda icke erforderlig. Ehuru de av arméförvaltningen föreslagna

arbetena å den s. k. gamla kasern synas vara i och för sig önskvärda standardförbättringar,

anser jag mig icke böra för närvarande förorda, att medel

för ändamålet ställas till förfogande under femårsperioden 1942/47.

Vid anmälan av årets statsverksproposition anförde jag vid behandlingen

av frågan om ordnande av förläggningen å Revingehed, att jag icke då vore

beredd att taga ställning till ett av fortifikationsstyrelsen framlagt förslag

örn anläggande av en ny utfartsväg från förläggningsområdet jämte bro över

Kävlingean för en beräknad kostnad av 130,000 kronor. Arméförvaltningen

bär i sin skrivelse den 10 februari 1943 icke beräknat medel för angivna

ändamål. Det bör enligt min mening övervägas, örn icke ifrågavarande vägförbindelse,

för vilken mark inköpts av kronan, bör kunna i sinom tid komma

till stånd genom anlitande av arméns egna resurser och alltså för en väsentligt

lägre kostnad än tidigare räknats med.

Till frågorna rörande om- och tillbyggnad av regementets matinrättning

och sjukhus återkommer jag i det följande.

Gotlands infanteriregemente (Visby). Enligt 1942 års försvarsbeslut skall,

såsom förut anmärkts, ett kompani av Göta pansarlivgarde förläggas till Gotland

och underställas chefen för Gotlands infanteriregemente.

I propositionen 1942: 270 beräknades för tillbyggnad av kaserner vid Gotlands

infanteriregemente ett belopp av 718,000 kronor jämte 6 procent för

administration och oförutsedda utgifter eller tillhopa omkring 760,000 kronor.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört.

För kompaniets kasernförläggning och expedition samt för tillgodoseende

av regementets behov av ytterligare förläggningsutrymme har den lämpligaste

lösningen befunnits vara uppförande av en ny expeditions- och logementsbyggnad

i tre våningar, varav regementet avses disponera de två

översta samt kompaniet bottenvåningen, samt att de i regementets övriga

kaserner befintliga dagrummen och lektionssalarna omändras till logement.

Dagrum och lektionssalar avses i stället att anordnas inom respektive kaserners

vindsvåningar, vilka för närvarande disponeras såsom förrådsutrymme.

I ersättning härför erfordras uppförande av ny varmbonad förrådsbyggnad.

Kostnaderna för ovannämnda byggnadsarbeten uppgå enligt nedanstående

kostnadsberäkning till sammanlagt 692,000 kronor, varvid kostnaderna för

den nya expeditions- och logementsbyggnaden fördelats med ungefärligen

Y3 på Gotlands infanteriregemente och 1/s på Göta pansarlivgardes kompani.

Prisläget Prisstegring

Vt 41 Vj 41—‘/t 42

Expeditions- och logementsbyggnad.................... 390,000 31,200

Ombyggnad av kasernernas vindsvåningar ............ 181,100 14,480

Varmförråd ................................................ 80,600 6,420

Utvändiga elektriska ledningar.......................... 900 100

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter,

cirka 6 procent å förestående beräknade kostnader 39,400 3,100

Summa kronor 692,000 55,300

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majlis proposition nr 222.

Departements
chefen.

I samma skrivelse Ilar arméförvaltningen under rubriken Översyn av

arméns kasernetablissement upptagit örn- och tillbyggnad av regementets

matinrättning för en beräknad kostnad, enligt prisläget den 1 juli 1941, av

345,000 kronor samt nybyggnad av marketenteri för en kostnad, enligt

samma prisläge, av 439,000 kronor.

Såsom redan vid behandlingen av frågan örn förläggningen för Göta

pansarlivgardes kompani på Gotland förutsatts, bör Gotlands infanteriregementes

behov av ökat förläggningsutrymme lämpligen lösas i samband med

ordnandet av pansarkompaniets förläggning genom uppförande av en ny

byggnad, innehållande å nedre botten expeditions- och förläggningslokaler

för pansarkompaniet samt i de två övre våningarna förläggningsutrymmen

för infanteriregementet. Det därutöver erforderliga förläggningsutrymmet

för regementet torde i enlighet med arméförvaltningens förslag böra anskaffas

genom utnyttjande av vissa nu befintliga dagrum och lektionssalar, för vilka

ersättning kan beredas genom inredande av de nuvarande kasernernas vindsvåningar.

Enligt vad jag under hand inhämtat avser det av arméförvaltningen

för ombyggnadsarbetena beräknade beloppet, 181,100 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941, såväl ombyggnad av vindsvåningarna som omändring

av regementets tvättinrättning till intendenturverkstad, sistnämnda

arbete kostnadsberäknat till 20,000 kronor. Med hänsyn till vad som anförts

i propositionen nr 179 till innevarande års riksdag angående centralisering

av underhållstjänsten i fråga örn intendenturmateriel m. m. anser jag mig

icke böra beräkna medel för sistnämnda ändamål. Beträffande ombyggnaden

av vindsvåningarna föreligga enligt vad jag inhämtat ännu icke detaljerade

byggnadsprogram, och den verkställda kostnadsberäkningen har uppgivits

vara i hög grad preliminär. För egen del har jag funnit mig icke kunna

tillstyrka, att mer än 100,000 kronor, enligt prisläget den 1 juli 1941, beräknas

för ifrågavarande ändamål. Yid det definitiva byggnadsprogrammets

utformning böra alla besparingsmöjligheter iakttagas för ett ytterligare nedbringande

av ifrågavarande kostnader. Mot övriga av arméförvaltningen beräknade

kostnader har jag på grundval av den föreliggande utredningen icke

funnit anledning till erinran. I enlighet med det anförda beräknar jag för omoch

tillbyggnadsarbeten vid Gotlands infanteriregemente för femårsperioden

1942/47 högst 655,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, motsvarande

enligt prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av 605,000 kronor. Enär 1942

års riksdag för ändamålet anvisat ett högre belopp än som nu synes vara

erforderligt, torde, i enlighet med vad förut anförts, det överskjutande beloppet

få användas till andra byggnadsarbeten för armén under femårsperioden.

Till frågan rörande regementets matinrättning och marketenteri återkommer

jag i det följande.

Göta artilleriregemente (Göteborg). För tillbyggnad av kaserner vid Göta

artilleriregementes etablissement beräknade försvarsutredningen ett belopp

av 883,500 kronor eller, inklusive 6 procent för administrationskostnader och

oförutsedda utgifter, i runt tal 936,500 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört följande.

Enligt av regementschefen lämnade uppgifter föreligger vid regementet

behov av såväl ökat kasernutrymme för förläggning av den genom den nya

försvarsordningen ökade manskapsstyrkan vid regementet som av ökade

expeditionslokaler, vilket behov bland annat orsakats av överflyttningen till

regementet av värnpliktsredovisningen.

Genom fortifikationsstyrelsens försorg företagen närmare utredning i ärendet

har givit vid handen, att lämpligaste lösningen av regementets lokalfrågor

är, att en av regementets nuvarande batterilokaler omändras till

expeditionslokaler samt att, såsom ersättning för därvid ianspråktagna logement

och för tillgodoseende av regementets behov av förläggningsutrymme,

uppföras tre kaserner, vardera för 96 man, enligt 1940 års militära byggnadsutrednings

standardritning nr 2.

Kostnaderna, baserade på prisläget den 1 juli 1941, för dessa kaserner

ha av fortifikationsstyrelsen enligt nedanstående uppställning beräknats till

i runt tal 965,000 kronor.

Prisläget

''h 41

Nybyggnad av 3 kaserner inklusive yttre rör- och

elektriska ledningar samt planeringsarbeten ..—

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter

cirka 6 procent å beräknade kostnader............

Summa kronor

912.000

53,000

965.000

Prisstegring

1 / 7 41—V? 42

73,000

5,000

78,000

Arméförvaltningen har vidare under rubriken Översyn av arméns kasernetablissement

beräknat 556,000 kronor (jämte 44,000 kronor för prisstegring

under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942) för nya stallbyggnader vid

regementet. Byggnadsbehovet har hänförts till angelägenhetsgrupp 1.-

I sina medelsäskanden för budgetåret 1943/44 äskade arméförvaltningen

därjämte 43,000 kronor för örn- och tillbyggnad av regementets sjukhus.

1940 års militära byggnadsutredning har i fråga örn de föreslagna stallbyggnaderna

anfört, att enligt vad utredningen inhämtat förslag till dessa

byggnadsarbeten icke utarbetats men att fortifikationsstyrelsen sagt sig avse

att vid förslagens uppgörande tillämpa av utredningen utarbetade normer.

Vid besök vid Göta artilleriregemente hade utredningen uppmärksammat,

att fyra vinterstallar för sammanlagt 450 hästar förefunnes, vilka byggnader

vore i tämligen gott skick, samt att fyra längor sommarstallar med tillsammans

200 spiltplatser vore uppförda med stommar av trä under tak av papp,

vilka byggnader erbjöde, särskilt vintertid, mindre tillfredsställande stallutrymmen.

Byggnadsutredningen holle före, att de för armén föreslagna byggnadsarbetena

för stallar kunde tills vidare uppskjutas. Vad beträffade stallbyggnaderna

vid Göta artilleriregemente rådde dock särskild tveksamhet. I vart

fall syntes en närmare utredning böra verkställas såväl örn behovet av de

föreslagna stallbyggnaderna som ock med avseende på byggnadstyperna för

desamma.

Inom försvarsdepartementet har verkställts en närmare undersökning rö- Departemenisrande

möjligheterna att tillgodose behovet av ökat förläggningsutrymme vid c,ie/>”''

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

regementet genom mindre omfattande byggnadsarbeten än som av arméförvaltningen

föreslagits. Emellertid bar utredningen givit vid handen, att

det nuvarande kasernetablissementet, vilket är ett av arméns äldsta, icke

torde kunna inrymma den utökade manskapsstyrka, som enligt gällande

planer kommer att finnas stadigvarande förlagd vid regementet, därest de

för personalens förläggning eljest gällande normerna skola tillämpas. Även

örn de av arméförvaltningen föreslagna tre nya kasernerna komma till stånd,

synes personalens förläggning bliva trängre än som vore önskvärt. Av kostnadsskäl

anser jag mig emellertid böra räkna med det av arméförvaltningen

framlagda byggnadsprogrammet. Med hänsyn till vad militära byggnadsutredningen

anfört finner jag mig icke för närvarande böra beräkna medel

föi uppförande av nya stallbyggnader vid regementet. X enlighet med det

anförda beräknar jag för femårsperioden 1942/47 för tillbyggnadsarbeten vid

Göta artilleriregemente, med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1942,

ett belopp av 1,043,000 kronor, varav 965,000 kronor böra anses belasta

femårsperiodens kostnadsram.

Till frågan örn regementets sjukhus återkommer jag i annat sammanhang.

Smålands artilleriregemente (Jönköping). I propositionen 1942: 270 beräknades

för tillbyggnad av kaserner vid Smålands artilleriregemente ett belopp

av 1,055,000 kronor eller, inklusive 6 procent för administrationskostnader

och oförutsedda utgifter, i avrundat tal 1,118,000 kronor.

I 1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 2, sid. 23 ff.) har

därjämte beräknats ett belopp av 539,000 kronor till tyganstalt vid regementet.

Enligt arméförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 utgöra

39,000 kronor av ifrågavarande belopp prisstegring under tiden den 1 juli

1941—den 1 juli 1942.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört.

Den genom fortifikationsstyrelsens försorg verkställda vidare utredningen

rörande förevarande fråga bär givit vid handen, att det för regementet föreliggande

behovet av ytterligare förläggningsutrymme kan tillgodoses genom

uppförande av tvenne nya kaserner, i huvudsak överensstämmande med

1940 års militära byggnadsutrednings standardritning nr 2. Därjämte blir,

med hänsyn till byggnadsplatsens belägenhet, särskild värmecentral för dessa

kasernbyggnader erforderlig.

Kostnaderna, baserade på prisläget den 1 juli 1941, lia av fortifikationsstyrelsen

beräknats till sammanlagt 700,000 kronor enligt nedanstående kostnadsfördelning.

Prisläget

*/7 41

Kasernbyggnader, 2 stycken, inklusive värmecentral 515,000

Väg- och planeringsarbeten samt stängsel............ 85,000

XJtvändiga rörtekniska arbeten ........................ 49,000

» elektriska » ........................ 13,000

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter,

cirka 6 procent av beräknade kostnader .......... 38,000

56,000

Prisstegring

V? 41—V? 42

41,200

6,800

4,000

1,100

2.900

Summa kronor 700,000

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Under rubriken Översyn av arméns kasernetablissement bär arméförvaltningen

vidare beräknat 74,000 kronor (jämte 6,000 kronor för prisstegring

under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942) för varmbadbus vid regementet.

I sin skrivelse den 31 augusti 1942 med an slagsäskanden för budgetaret

1943/44 upptog arméförvaltningen därjämte 43,000 kronor för örn- oell tillbyggnad

av regementets sjukhus.

“ Beträffande varmbadhuset anförde arméförvaltningen i sin skrivelse den

31 augusti 1942, att chefen för Smålands artilleriregemente i skrivelse till

arméförvaltningens fortifikationsstyrelse den 14 mars 1942 anmält behov av

ifrågavarande slag samt därvid, bland annat, anfört följande.

Det högsta antalet samtidigt badande i det nuvarande badhuset borde

icke överstiga 25, medan regementet hade behov av ett badhus med en

kapacitet av omkring 100 man, motsvarande ett fredsbatteris manskapsstyrka,

vilket lett till att överfyllning av badhuset måst tillgripas i sådan grad, att

varken hygieniska krav eller en billig fordran pa trevnad för de badande

kunnat uppfyllas. Till följd av att badhuset, som vore uppfört å lerig mark

och vars grund vore synnerligen dålig, vore genomsyrat av fukt finge företagna

reparationer endast kort varaktighet.

Riksdagens militieombudsman hade, enligt vad arméförvaltningen vidare

anförde, i skrivelse till arméförvaltningens fortifikationsstyrelse den 29 juli

1942 påtalat behovet av nytt varmbadhus vid regementet, och ämbetsverket

ansåge det av vikt, att erforderliga arbeten snarast bomme till utförande.

1940 års militära bijggnadsutrerhling har i avgivet utlåtande anfört, att

utredningen inhämtat, att regementets badinrättning vore alltför liten med

hänsyn till nuvarande och väntade förläggningsstyrkor samt att den vore i

mycket bristfälligt skick ävensom i vissa andra avseenden otillfredsställande.

Civila badinrättningar måste för den skull anlitas, vilket medförde såväl

militära olägenheter som ock avsevärda kostnader. Enligt militieombudsmannens

inspektionsrapport av den 29 juli 1942 uppgingo dessa kostnader

vid Smålands artilleriregemente till minst 2,000 kronor per år. Militieombudsmannen

hade i samma rapport vitsordat behovet av ny badinrättning.

I besparingssyfte avsåge emellertid arméförvaltningen att genom tillbyggnad

m. m. av badinrättningen kunna avhjälpa de allvarligaste bristerna. Därigenom

skulle badfrekvensen kunna ökas till ungefär den dubbla. Utredningen

hade icke något att erinra mot att medel för ändamålet uppf oges

med av arméförvaltningen föreslaget belopp men förutsatte att, innan dessa

medel ställdes till förfogande, förslag till ombyggnadsarbeten upprättades

och bleve i vanlig ordning granskade.

Verkställd undersökning har givit vid handen, att regementets utökade

personalstyrka icke kan inrymmas i de nuvarande kasernerna med eljest

tillämpad förläggningsstandard. För ändamålet torde därför böra i enlighet

med arméförvaltningens förslag uppföras två nya kaserner, vardera för 100

man. Den föreliggande utredningen synes mig jämväl visa, att den föreslagna

ombyggnaden av regementets badinrättning är i hög grad önskvärd

Departements
chefen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

ur hygienisk synpunkt. Emellertid anser jag mig icke under nuvarande förhallanden

kunna tillstyrka, att medel beräknas för badinrättningens ombyggnad.

Med hänsyn till vad regementschefen i ärendet anfört torde för

övrigt kunna ifrågasättas, huruvida ytterligare medel böra nedläggas på den

nuvarande badinrättningen. Jag finner mig alltså för närvarande böra, med

utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1942, beräkna — förutom det i

statsverkspropositionen för tyganstalt beräknade beloppet av 539,000 kronor

— 756,000 kronor för tillbyggnad av Smålands artilleriregementes kasernetablissement.

Av sistnämnda belopp böra 700,000 kronor anses belasta

femårsplanens kostnadsram. Enär 1942 års riksdag för ändamålet anvisat

större belopp än som nu synes erforderligt, bör det överskjutande beloppet

i enlighet med vad inledningsvis anförts få användas för andra byggnadsarbeten

under femårsperioden.

Till frågan örn regementets sjukhus återkommer jag i det följande.

Gotlands artillerikår (Visby). För tillbyggnad av Gotlands artillerikårs etablissement

beräknades i propositionen 1942: 270 ett belopp av 741,000 kronor

eller, inklusive 6 procent för administration och oförutsedda utgifter, i runt

tal 785,000 kronor.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört.

Yid genom fortifikationsstyrelsens försorg verkställd utredning har framkommit,

att det för kåren föreliggande behovet av ytterligare kasernförläggningsutrymme

kan tillgodoses genom uppförande av tvenne nya kaserner,

vardera för 96 man, samt inredande till logement av det i kårens nuvarande

förläggningskasern såsom vakt- och arrestlokal disponerade utrymmet. Härigenom

erfordras emellertid uppförande av ny vakt- och arrestbyggnad.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten ha, med tillämpande av

utav 1940 års militära byggnadsutredning utarbetade standardritningar och

normer, beräknats pa sätt av nedanstående kostnadsuppställning framgår.

Tvenne nya kasernbyggnader..........................

Omändringsarbeten i befintlig kasern ................

Ny vakt- och arrestbyggnad............................

Utvändiga förbindelseledningar i mark................

Utvändiga elektriska ledningar........................

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter,

cirka 6 procent å förestående beräknade kostnader

Summa kronor

Prisläget Prisstegring

V?41 '',7 41—Vj 42

526.000 42,900

9,700 800

56,100 4,500

4,400 350

7,000 550

36,800_2,900

640.000 52,000

Arméförvaltningen har därjämte under rubriken Översyn av arméns kasernetablissement

beräknat 406,000 kronor (jämte 32,000 kronor för prisstegring

under tiden den 1 juli 1941 — den 1 juli 1942) för nybyggnad av

matinrättning vid kåren samt 196,000 kronor (jämte 16,000 kronor för prisstegring)

för nybyggnad av kårens marketenteri.

Med hänsyn till den för Gotlands artillerikår beräknade personalstyrkan

synes någon begränsning av det av arméförvaltningen föreslagna byggnads
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

programmet icke kunna äga rum med eljest tillämpad förläggningsstandard.

Även efter de föreslagna ny- och ombyggnadsarbetena torde det bliva erforderligt

att förlägga en mindre del av kårens personal i barack. Som jag icke

funnit anledning till erinran mot arméförvaltningens kostnadsberäkningar,

torde för femårsperioden 1942/47 böra, med utgångspunkt från prisläget den

1 juli 1942, beräknas ett belopp av 692,000 kronor, varav 640,000 kronor böra

anses belasta femårsplanens kostnadsram. Enär 1942 års riksdag för ändamålet

anvisat större belopp än som sålunda synes erforderligt, bör det överskjutande

beloppet i enlighet med vad inledningsvis anförts få användas för

andra byggnadsarbeten under femårsperioden.

Karlsborgs luftvärnsregemente (Karlsborg). I propositionen 1942: 270 beräknades,

i enlighet med försvarsutredningens förslag i ämnet, för tillbyggnad

av kaserner vid Karlsborgs luftvärnsregemente ett belopp av 465,000 kronor

eller, inklusive 6 procent för administration och oförutsedda utgifter, i runt

tal 493,000 kronor.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört.

Vid upprepade tillfällen har chefen för Karlsborgs luftvärnsregemente

framhållit önskvärdheten av att regementets nuvarande matinrättning, som

är inredd i det s. k. »Slutvärnet», bleve föremål för en genomgripande utökning

och renovering. Vid genom fortifikationsstyrelsens försorg verkställd

utredning har emellertid framkommit, att detta av byggnadstekniska skäl icke

är möjligt, bland annat på grund av svårigheterna att anordna tillfredsställande

ventilation. På grund liarav anser fortifikationsstyrelsen lämpligast, att de

nu för matinrättningen disponerade lokalerna i stället tagas i anspråk för

tillgodoseende av regementets behov av förläggningsutrymme utöver nu tillgängligt,

samt att helt ny matinrättningsbyggnad uppföres å annan plats

inom fästningsområdet. Genom omändring till logement jämväl av de intill

matinrättningen liggande lokaler, vilka hittills använts såsom marketenteri

för Andra intendenturkompaniet, för vilket förband nyligen provisorisk barackförläggning

anordnats, kommer nytt förläggningsutrymme för sammanlagt

160 man att bliva tillgängligt, varigenom luftvärnsregementets behov i förevarande

avseende täckes.

Den nya matinrättningsbyggnaden avses att uppföras med tillämpande

av 1940 års militära byggnadsutrednings standardritning nr 13.

Kostnaderna för nu föreslagna åtgärder uppgå, baserade på prisläget den 1

juli 1941, till sammanlagt i runt tal 550,000 kronor enligt nedanstående specifikation.

Prisläge Prisstegring

''ii 41 7i 41—''ii 42

Ny matinrättningsbyggnad ............................ 438,700 36,300

Ombyggnad av nuvarande matsal till logement...... 66,000 5,300

Ombyggnad av nuvarande marketenteri till logement 11,800 1,000

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter,

cirka 6 procent å förestående kostnader.......... 33,500_2,400

Summa kronor 550,000 45,000

Arméförvaltningen upptog därjämte i sina anslagsäskanden för budgetåret

1943/44 ett belopp av 346,000 kronor för nybyggnad av sjukhus för Karlsborgs

luftvärnsregemente och Andra intendenturkompaniet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 222.

Karlsborgs luftvärnsregementes förläggningslokaler liro för närvarande anordnade

i det s. k. Slutvärnet, där jämväl regementets expeditioner, matinrättning

oell sjukhus samt ett för Andra intendenturkompaniet anordnat

marketenteri finnas inrymda. Enligt inhämtade uppgifter kunna i de nuvarande

förläggningslokalerna, med tillämpning av fastställda normer beträffande

luftkub, förläggas 780 man, varvid dock golvytan beräknas något mindre än

som vore önskvärt med hänsyn till personalens trivsel. Arméförvaltningens

förslag innebär inredande av de för matinrättning och marketenteri utnyttjade

utrymmena till förläggningslokaler, varvid skidle vinnas ett ytterligare

förläggningsutrymme för 160 man. Detta förutsätter uppförande av ny matinrättningsbyggnad.

Med hänsyn såväl till behovet av ökat förläggningsutrymme

som till den nuvarande matinrättningens ur hygienisk synpunkt otillfredsställande

beskaffenhet synes en sådan nybyggnad vara i hög grad motiverad,

och jag anser mig på grund därav böra förorda bifall till arméförvaltningens

därutinnan framlagda förslag. I anslutning till intendenturkompaniets förläggning

finnes redan ett marketenteri anordnat, varför hinder icke torde föreligga

att utnyttja de i Slutvärnet befintliga marketenterilokalerna till förläggningslokaler.

Även efter genomförandet av här angivna åtgärder kommer det emellertid

att föreligga en icke obetydlig brist på förläggningsutrymme för luftvärnsregementets

personal. Enligt uppgift har fortifikationsstvrelsen avsett att, sedan

den under rubriken Översyn av arméns kasernetablissement föreslagna nybyggnaden

för regementets sjukhus fullbordats, låta inreda de nuvarande sjukhuslokalerna

i Slutvärnet till förläggningslokaler. Även enligt min mening bör

regementets sjukavdelning snarast möjligt flyttas från de ohygieniska oell otidsenliga

lokalerna i Slutvärnet. Såsom under rubriken Översyn av arméns kasernetablissement

närmare anföres, anser jag mig emellertid icke utan ytterligare

utredning kunna taga ställning till det föreliggande nybyggnadsförslaget, varför

sjukavdelningen tills vidare torde få kvarligga i Slut värnet. Trots de

därmed förenade olägenheterna torde det för regementet erforderliga förläggningsutrymmet

i avbidan på sjukhusfrågans lösning få ordnas genom

tätare förläggning samt användande av baracker. Enär jag icke funnit anledning

till erinran mot de framlagda kostnadsberäkningarna, anser jag mig

alltså för närvarande böra för femårsperioden 1942/47 för ändamålet beräkna,

enligt prisläget den 1 juli 1942, ett belopp av 595,000 kronor, varav 550,000

kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram. Enligt vad jag inhämtat

har arméförvaltningen avsett, att kostnaderna för ombyggnad av sjukhuslokalerna

till förläggningslokaler skola bestridas av underhålllsmedel.

Skånska luftvärnskåren (Malmö) och Sundsvalls luftvärnskår (Sundsvall). Den

av 1940 och 1941 års riksdagar beslutade utökningen av luftvärnsartilleriet

innebar bland annat, att i Malmö och Sundsvall skulle upprättas från Östgöta

luftviirnsregemente detacherade beredskapsdivisioner. I enlighet med 1942

års försvarsbeslut ha dessa divisioner omorganiserats till luftvärnskårer,

Skånska luftvärnskåren respektive Sundsvalls luftvärnskår, vardera normalt

örn fyra batterier, varav ett efterutbildnings- och omskolningsbatteri. De för

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

beredskapsdivisionerna avsedda kasernetablissementen äro delvis uppförda.

Bland kvarstående byggnadsarbeten må nämnas de för förbanden avsedda

sjukhusen. Genom beslut den 5 februari 1943 har Kungl. Majit emellertid

ställt ett belopp av 378,000 kronor till fortifikationsstyrelsens förfogande för

uppförande av sjukhusbyggnader vid de båda förbanden. Sjukhusen lia

planerats under hänsynstagande till den beslutade utökade organisationen.

För tillbyggnad av Skånska luftvärnskårens och Sundsvalls luftvärnskårs

kasernetablissement beräknade försvarsutredningen 171,000 kronor respektive

189,000 kronor eller, inberäknat administrationskostnader och oförutsedda

utgifter, i avrundade belopp 181,000 kronor respektive 200,000 kronor.

I 1943 års statsverksproposition (kapitalbudget^!, bilaga 2, sid. 33 ff) har

beräknats ett belopp av 173,000 kronor till tygverkstad vid Skånska luftvärnskåren.

Ifrågavarande byggnadsbehov var icke upptaget i försvarsutredningens

kostnadsberäkningar. Enligt arméförvaltningens skrivelse den 10 februari

1943 motsvara 13,000 kronor av sist angivna belopp prisstegring under tiden

den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen under rubriken

Tillbyggnad av kaserner i fråga örn förevarande förband anfört i huvudsak

följande.

Inom nämnda förbands nu under uppförande varande etablissement är

kasernförläggningsutrymme beräknat för inalles vid vartdera förbandet 336

man. I samband med förbandens utökning till fristående luftvärn skårer hava

emellertid manskapsstyrkorna stigit och uppgå desamma numera, enligt från

luftvärnsinspektionen inhämtade uppgifter, vid vartdera förbandet till 604

man samt 48 furirer. Av denna manskapsstyrka torde emellertid en mindre

del vara i tjänstgöring endast en kortare tid av året, varför för denna del

dubbelförläggning kan tillgripas. Kårernas behov av ytterligare kasernförläggningsutrymme

kan därför tillgodoses genom uppförande vid respektive

etablissement av tvenne kaserner, vardera för 84 man av samma typ som

de, vilka nyligen färdigställts vid förbanden.

Kostnaderna för uppförandet av ovannämnda tvenne kaserner jämte därmed

sammanhängande väg- och planeringsarbeten samt uthändiga rör- och

elektriska ledningar hava av fortifikationsstyrelsen enligt prisläget den 1 juli

1941 beräknats till 505,000 kronor för Skånska luftvärnskåren och till 569,000

kronor för Sundsvalls luftvärnskår. Prisstegringen intill den 1 juli 1942 kan

uppskattas till 40,000 respektive 45,600 kronor.

Arméförvaltningen har vidare anfört, att genom utökningen av kårernas

manskapsstyrkor och vissa andra omständigheter en utbyggnad även i övrigt

visat sig erforderlig. Härför har arméförvaltningen beräknat dels under

rubriken Furirbostäder ett belopp av 66,500 kronor för vardera karen enligt

prisläget den 1 juli 1941 jämte 5,300 kronor för prisstegring intill den 1 juli

1942 och dels bland de efter avgivandet av anslagsäskandena för budgetåret

1943/44 uppkomna byggnadsbehoven för Skånska luftvärnskåren 210,000

kronor och för Sundsvalls luftvärnskår 287,000 kronor jämte 16,800 kronor

respektive 23,000 kronor för prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den

1 juli 1942.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Rörande sistnämnda byggnadsbehof har arméförvaltningen anfört i huvudsak

följande.

Vid vartdera etablissementet föreligger behov av utökning av kanslibyggnaden,

främst orsakad av förbandens övertagande av värnpliktsredovisningen.

På grund, av lokala förhållanden kan emellertid tillbyggnad av befintligt

kanslihus icke ske, utan blir uppförande av ny mindre byggnad erforderlig.

Därjämte har uppförande av vinterstallar samt bostäder för maskinist, eldare

och husmor visat sig nödvändigt. Slutligen hava kostnader för anläggande

av korthålls- och luftvärnsskjutbanor samt, vad Sundsvalls luftvärnskår beträffar,

jämväl av skolskjutningsbana icke tidigare beräknats. Nämnda skjutbanor

torde emellertid oundgängligen erfordras, därest skjututbildningen vid

förbanden skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt.

Enligt sedermera infordrade kostnadsberäkningar ha kostnaderna enligt

prisläget den 1 juli 1941 för samtliga ifrågasatta arbeten beräknats på

följande sätt.

Skånska luftvärnskåren.

Tillbyggnad av logementsbyggnader.

Logementsbyggnader......................

Väg- och planeringsarbeten ..............

Utvändiga rörtekniska arbeten............

Utvändig», elektriska arbeten ............

Administration och oförutsett, 6 procent

Furirbostäder.

Furirbostäder ..............................

Administration och oförutsett, 6 procent

Utbyggnad av kasernetablissementet.

Kanslibyggnad..............................

Bostäder för förvaltningspersonal........

Vinterstallar................................

Korthållsbana och ^skjutbana ..........

Väg- och planeringsarbeten ..............

Utvändiga rörtekniska arbeten............

Utvändiga elektriska arbeten .............

Administration och oförutsett, 6 procent.

Sundsvalls luftvärnskår.

Tillbyggnad av logementsbyggnader.

Logementsbyggnader......................

Väg- och planeringsarbeten ..............

Utvändiga rörtekniska arbeten ..........

Utvändiga elektriska arbeten ............

Administration och oförutsett, 6 procent

Furirbostäder.

Furirbostäder ..............................

Administration och oförutsett, 6 procent

Kronor

Kronor

425,400

10,000

17.000

24.000

28,600

505,000

66,500

4,000

70,500

50,000

53,600

40.200

19,700

6,600

11,800

16.200

11,900

210,000

Summa kronor 785,500

Kronor Kronor

496,800

7,600

19,000

13,400

32,200 569,000

66,500

4-000 70,500

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Majlis proposition nr 222.

Utbyggnad av Jcasernetablissementet.

Kanslibyggnad..............................

Bostäder för förvaltningspersonal........

Vinterstallar................................

Skolskjutningsbana........................

Korthållsbana och ^skjutbana ..........

Väg- och planeringsarbeten ..............

Utvändiga rörtekniska arbeten............

Utvändiga elektriska arbeten ............

Administration och oförutsett, 6 procent

I anslutning till dessa kostnadsberäkningar har uppgivits, att kostnaderna

enligt prisläget den 1 juli 1941 för logementsbyggnader och därmed sammanhängande

arbeten jämväl omfatta ombyggnad av vissa utrymmen i två

av de nuvarande kasernerna till expeditionslokaler samt att kostnaderna i

själva verket beräknats till 515,400 kronor respektive 576,000 kronor men

att av dessa belopp vissa delar såsom avseende furirbostäder avdragits och

i stället inräknats i de för furirbostäder beräknade beloppen.

Här torde böra i ett sammanhang behandlas samtliga i arméförvaltningens

skrivelse den 10 februari 1943 föreslagna byggnadsarbeten vid ifrågavarande

luftvärnskårer.

Beträffande Skånska luftvärnskårens och Sundsvalls luftvärnskårs kasern- Departementsetablissement

gäller i viss mån vad som i det föregående anförts i fråga örn f

Göteborgs och Luleå luftvärnskårer, i det att det av arméförvaltningen framlagda

förslaget avser anordnande av kasernförläggning jämväl för de till

efterutbildningsövningar inkallade värnpliktskontingenterna. Såsom vid behandlingen

av de två sistnämnda förbandens förläggningsfrågor anförts, bör

emellertid kasernförläggning i princip icke avses för annat än den personal,

som beräknas vara i tjänstgöring under minst ett år, eller för envar av

luftvärnskårerna omkring 400 man. Lösandet av förläggningsfrågorna vid

Skånska luftvärnskåren och Sundsvalls luftvärnskår försvåras dock i viss

mån av att vid vartdera förbandet redan uppförts fyra logementsbygg

nader av en något mindre typ än den av mig för de övriga luftvärnskårerna

föreslagna. Enligt uppgift från fortifikationsstyrelsen innehålla de nuvarande

logementsbyggnaderna inga expeditionslokaler för de olika batterierna, utan

dessa lia inrymts i kanslihusbyggnaderna. Med hänsyn till den utökade

organisationen anses emellertid de i kanslihusbyggnaderna befintliga batteriexpeditionslokalerna

bliva erforderliga för kårexpeditionerna, även om de av

arméförvaltningen föreslagna byggnaderna för värnpliktsregistrering skulle

komma till stånd. I logementsbyggnaderna avses därför skola inrymmas

lokaler för batteriexpeditionerna i stället för vissa av de där nu befintliga

furirrummen. Efter dessa ombyggnadsarbeten, vilka beräknats draga en

kostnad av omkring 12,000 kronor vid Skånska luftvärnskåren och 13,000

kronor vid Sundsvalls luftvärnskår, beräknas de nuvarande kasernerna

komma att rymma vardera 86 man, varav 2 furirer, eller vid vardera kåren

Kronor Kronor

56,300

59,800

45,600

62.500

19,700

5,100

12.500

9,000

16.500 287,000

Summa kronor 926,500

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

tillhopa 344 man, varav 8 furirer. Ytterligare förläggningsutrymme måste

därför anordnas. För ändamålet synes lämpligen böra vid vardera kåren

uppföras en ny kasern för ett 50-tal man, varav omkring 30 furirer. För

kasernernas uppförande, inklusive väg- och planeringsarbeten samt utvandra

arbeten, torde icke böra beräknas mer än högst 215,000 kronor för

Skånska luftvärnskåren och 230,000 kronor för Sundsvalls luftvärnskår. Med

den sålunda förordade lösningen av förläggningsfrågorna måste efterutbildningskontingenterna,

i varje omgång 250 man, till största delen förläggas i

baracker. Jämväl för erhållande av tillräckligt förläggningsutrymme vid

större repetitionsövningar torde erfordras ett antal baracker, vilka emellertid

kunna utföras i relativt enkel standard. För erforderliga baracker torde böra

beräknas högst 140,000 kronor för Skånska luftvärnskåren och 150,000 kronor

för Sundsvalls luftvärnskår. Det sålunda skisserade byggnadsprogrammet

är givetvis preliminärt, och andra lösningar av kårernas förläggningsfrågor

kunna tänkas. Jag utgår emellertid från att kostnaderna därvid skola kunna

hållas inom de här angivna beloppen.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 upptagit vissa

ytterligare byggnadsbeliov för Skånska luftvärnskåren och Sundsvalls luftvärnskår.

Mot de sålunda föreslagna arbetena har jag icke funnit annan

anledning till erinran än att jag ifrågasätter, huruvida icke Sundsvalls luftvärnskårs

behov av skolskjutningsbana skall kunna tillgodoses genom lämplig

redan befintlig skjutbana, varjämte jag beträffande frågan örn uppförande av

stallar hänvisar till vad inledningsvis anförts. Tills vidare beräknar jag

emellertid i enlighet med arméförvaltningens förslag för ifrågavarande

icke tidigare förutsedda arbeten tillhopa, oberäknat administrationskostnader,

i avrundade tal 198,000 kronor för Skånska luftvärn skåren och

270.000 kronor för Sundsvalls luftvärnskår.

I enlighet med det anförda torde tills vidare böra för femårsperioden

1942/47, med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941, beräknas dels för

Skånska luftvärnskåren (12,000 + 215,000 + 140,000 + 198,000 =) 565,000 kronor

jämte administrationskostnader, omkring 35,000 kronor, eller tillhopa 600,000

kronor, dels och för Sundsvalls luftvärnskår (13,000 + 230,000 + 150,000 +

270,000=) 663,000 kronor jämte administrationskostnader, omkring 37,000

kronor, eller tillhopa 700,000 kronor. Motsvarande kostnader enligt prisläget

den 1 juli 1942 kunna beräknas till omkring 650,000 kronor respektive

755.000 kronor, vilka belopp torde böra stå till förfogande under budgetåret

1943/44.

Svea ingenjörkår (Solna). För tillbyggnad av kaserner vid Svea ingenjörkår

har 1942 års riksdag (skrivelse nr 376) på i propositionen nr 270 framlagt

förslag beräknat i runt tal 308,500 kronor, inklusive 6 procent för

administration och oförutsedda utgifter.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört.

Yid genom fortifikationsstyrelsens försorg företagen utredning har befunnits,

att kåren har behov av kasernförläggningsutrymme utöver nuvarande

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

för 350 man. För detta behovs tillgodoseende erfordras uppförande av tvenne

kaserner, en för 144 man, motsvarande manskapsstyrkan vid ingenjörtruppernas

officers- och reservofficersaspirantskola, samt en för 216 man.

Kostnaderna för dessa kaserner hava, med tillämpande av 1940 års militära

byggnadsutrednings standardritningar och normer, av fortifikationsstyrelsen

beräknats till sammanlagt 1,090,000 kronor, enligt nedanstående

kostnadsuppställning:

Kasern för 216 man.................................... 609,000

» » 144 » .....................................

Yärmeanläggning........................................ 30,000

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter,

cirka 6 procent å beräknade kostnader ..........

Summa kronor 1,090,000

Prisläget

V» 41

Prisstegring

V» 41—V? 42

609,000

48,600

391,000

31,200

30,000

2,400

60.000

4,800

87,000

Under rubriken Översyn av arméns kasernetablissement har arméförvaltningen

vidare upptagit ett belopp av 261,000 kronor (jämte 21,000 kronor

för prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942) för örn- och

tillbyggnad av matinrättningen vid Svea ingenjörkår.

Arméförvaltningen upptog därjämte i sina anslagsäskanden för budgetaret

1943/44 ett belopp av 296,000 kronor för örn- och tillbyggnad av kårens

sjukhus.

Vid behandlingen av byggnadsfrågorna för ingenjörtruppernas mobiliseringscentraler

har jag meddelat, att förslag upprättats örn viss omorganisation

av ingenjörtrupperna men att jag icke ännu kunnat taga ställning till detsamma.

Då ett genomförande av förslaget skulle medföra minskat behov

av tillbyggnad av Svea och Göta ingenjörkårers kasernetablissement, anser

jag mig icke för närvarande böra taga ställning till nu föreliggande förslag

med avseende å dessa etablissement. Jag kan därför icke nu bedöma, i vad

mån de av arméförvaltningen beräknade beloppen för tillbyggnad av Svea

ingenjörkårs kasernetablissement kunna behöva tagas i anspråk.

Göta ingenjörkår (Eksjö). För tillbyggnad av kaserner vid Göta ingenjörkår

beräknade 1942 års riksdag på i propositionen nr 270 framlagt förslag ett

belopp av i runt tal 149,500 kronor, inklusive 6 procent för administrationskostnader

och oförutsedda utgifter.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört.

Vid den fortsatta utredningen rörande behovet av förläggningsutrymme

för ifrågavarande förband har konstaterats, att kasernutrymme utöver nuvarande

erfordras för 270 man, varjämte vissa furirbostäder, upptagna under

a:VII, »Furirbostäder», böra uppföras.

Härigenom måste kostnaderna för förevarande förläggnings utbyggande

beräknas till 750,000 kronor.

Departementschefen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Departements
chefen.

Prisläget Prisstegring

Vt 41 Vt 41—Vt 42

Kasernbyggnad.......................................... 695,000 55,600

Utvändiga planeringsarbeten.......................... 13,000 1,000

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter,

cirka 6 procent å beräknade kostnader .......... 42,000_3,400

Summa kronor 750,000 60,000

Under rubriken Översyn av arméns kasernetablissement har arméförvaltningen

vidare upptagit dels ett belopp av 273,000 kronor (jämte 21,000 kronor

för prisstegring under tiden den 1 juli 1941 — den 1 juli 1942) för om- och

tillbyggnad av kårens matinrättning i Eksjö, dels ett belopp av 448,000

kronor (jämte 35,000 kronor för prisstegring) för nybyggnad av matinrättning

vid kårens förläggning å Ränneslätt, dels och ett belopp av 116,000 kronor

(jämte 9,000 kronor för prisstegring) för om- och tillbyggnad av sjukstall

med skosmedja vid kåren.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 upptog arméförvaltningen

därjämte ett belopp av 255,000 kronor för nybyggnad av sjukhus vid Göta

ingenjörkår.

Med hänsyn till vad som anförts vid behandlingen av frågan örn byggnadsarbeten

vid Svea ingenjörkår finner jag mig icke för närvarande kunna

bedöma, i vad mån de av arméförvaltningen beräknade beloppen för tillbyggnad

av Göta ingenjörkårs kasernetablissement kunna behöva tagas i

anspråk.

Signalregementet och arméns signalskola (Solna). I enlighet med av försvarsutredningen

framlagt förslag förutsattes i 1942 års försvarsbeslut, att för

utbildning i signaltjänst skulle inrättas en till Signalregementet förlagd

signalskola.

Eörsvarsutredningen framhöll i anslutning till förslaget örn skolans inrättande,

att detta krävde uppförande av en särskild byggnad vid Signalregementet,

inrymmande lektionssalar och andra övningslokaler med för

ändamålet lämpad inredning. I försvarsutredningens kostnadsbräkningar

upptogs för tillbyggnad av kaserner vid Signalregementet ett belopp av

255.000 kronor eller, inberäknat administrationskostnader m. m., i runt tal

270.000 kronor. Enär intet särskilt belopp upptagits för den för signalskolan

avsedda lektionsbyggnaden, torde försvarsutredningen lia avsett att kostnaderna

därför skulle rymmas inom förenämnda för Signalregementets kaserner

upptagna belopp.

I yttrande över försvarsutredningens förslag uttalade arméchefen önskvärdheten

av att signalskolan, därest beredskapsläget det medgåve, komme

till stånd redan hösten 1942, varvid för skolan kunde tagas i anspråk vissa

äldre lokaler. I enlighet härmed har signalskolan under år 1942 organiserats

provisoriskt med utnyttjande av vissa utrymmen inom Signalregementets

kasernetablissement.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

I enlighet med försvarsutredningens av Kungl. Majit i propositionen

1942:270 biträdda förslag beräknade 1942 års riksdag (skrivelse nr 376) ett

belopp av 255,000 kronor jämte administrationskostnader för tillbyggnad av

kaserner vid Signalregementet.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört, att

genom fortifikationsstyrelsen verkställd utredning visat, att Signalregementets

behov av ytterligare kasernförläggningsutrymme kunde tillgodoses genom

tillbyggnad av en av regementets äldre logementsbyggnader. Kostnaderna

härför, inklusive administrationskostnader och oförutsedda utgifter, hade av

fortifikationsstyrelsen beräknats till 104,000 kronor enligt prisläget den 1

juli 1941. Den intill den 1 juli 1942 inträdda prisstegringen kunde beräknas

till 8,400 kronor.

Arméförvaltningen har vidare i samma skrivelse bland byggnadsbehov,

som uppkommit efter avgivandet av ämbetsverkets anslagsäskanden för budgetåret

1943/44, upptagit ett belopp av 722,500 kronor (jämte 58,000 kronor

för prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942) för förläggning

m. m. av arméns signalskola. Härom har arméförvaltningen närmare

anfört följande.

Vid genom fortifikationsstyrelsens försorg i samråd med chefen för Signalregementet

och skolchefen verkställd närmare utredning har framkommit, att

regementets nuvarande skolbyggnad och förläggningsutrymme, det sistnämnda

även efter i propositionen 1942: 270 beräknad tillbyggnad, helt kommer att

erfordras för regementets eget behov. Uppförande av dels ny skolbyggnad,

inrymmande lektionssalar, laboratorier med materielrum, lärarrum, instrument-

och snickeriverkstäder samt garage och förråd för skolans bilar och

kärror m. m., dels och förläggningsbyggnad för 100 man, har därför ansetts

erforderlig.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag hava beräknats till 722,500

kronor med nedanstående fördelning:

Prisläget Prisstegring

Vi 41 Vi 41—Vi 42

Skolbyggnad............................................ 508,500 40,700

Förläggningsbyggnad .................................. 173,000 14,000

Administrationskostnader och oförutsett, cirka 6

procent å beräknade kostnader.................... 41,000_3,300

Summa kronor 722,500 58,000

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 upptog arméförvaltningen

därjämte ett belopp av 69,000 kronor för om- och tillbyggnad av Signalregementets

sjukhus.

Såsom av det anförda framgår beräknade försvarsutredningen för tillbyggnad

av Signalregementets kasernetablissement omkring 270,000 kronor,

medan arméförvaltningens nu föreliggande kostnadsberäkningar, oberäknat

sjukhusbyggnaden, sluta på icke mindre än i runt tal 825,000 kronor, alltså

en avsevärd kostnadsstegring. Av sistnämnda belopp hänföra sig omkring

540,000 kronor till den för signalskolan avsedda skolbyggnaden. Jag anser mig

icke på den föreliggande utredningen kunna biträda ett så kostnadskrävande

förslag utan förutsätter, att samtliga hithörande frågor inom fortifikationsBihang

till riksdagens protokoll 19d3. .1 sami. Nr 222. 522 43 4

Departements
chefen.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

styrelsen underkastas ytterligare prövning för kostnadernas nedbringande.

Ehuru givetvis vissa olägenheter äro förbundna med ett uppskov beträffande

lösandet av dessa byggnadsfrågor, speciellt för signalskolan, torde dock

verksamheten kunna tills vidare bedrivas med anlitande av de lokaler, som

nu utnyttjas för ändamålet. I avbidan på resultatet av ifrågavarande utredning

anser jag mig icke kunna bedöma, i vad mån de av arméförvaltningen

beräknade beloppen skola behöva tagas i anspråk under femårsperioden.

Svea, Göta och Norrlands trängkårer. 1936 års försvarsordning innebar för

trängkårernas vidkommande bland annat en avsevärd utökning av manskapsstyrkan.

För tillgodoseende av det därav föranledda behovet av ökat förläggningsutrymme

anvisade dels 1939 års lagtima riksdag (skrivelse nr 112)

efter i statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bilaga 2, sid. 10) framlagt förslag

1,240,000 kronor, dels och 1941 års riksdag (skrivelse nr 80, punkten 6:o)

efter i statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bilaga 1, sid. 8) framlagt förslag

1,600,000 kronor. Erforderligt förläggningsutrymme förutsattes därvid

skola erhållas dels genom uppförande av nya kaserner vid de fyra trängkårerna,

dels och genom ombyggnad av det nuvarande garnisonssjukhuset i

Skövde till förläggningslokaler för Göta trängkår, sedan nytt garnisonssjukhus

uppförts i Skövde. Genom brev den 22 september 1939 och den 11

juli 1941 har Kungl. Majit meddelat dispositionsbeslut beträffande tillhopa

2,422,000 kronor av ifrågavarande anslagsbelopp, varför av de av riksdagen för

kasernbyggnader vid trängkårerna anvisade anslagen fortfarande (2,840,000 —

2.422.000 =) 418,000 kronor kvarstå odisponerade. Enligt vad fortifikationsstyrelsen

i skrivelse den 20 juni 1941 anförde, avsåg styrelsen sistnämnda

belopp dels för uppförande av ytterligare en kasern för Svea trängkår, varom

behovet då icke med säkerhet kunde angivas, dels och för iordningställande

av garnisonssjukhuset i Skövde till manskapsförläggning för Göta

trängkår.

1942 års försvarsbeslut förutsätter en ytterligare utökning av verksamheten,

bland annat sammanhängande därmed, att trängtrupperna skola omhändertaga

rekrytering och utbildning av fast anställd sjukvårdspersonal för

hela armén och genom kommenderingar tillhandahålla sådan personal för

samtliga truppförband.

Försvarsutredningen beräknade för tillbyggnad av kaserner vid Svea, Göta

och Norrlands trängkårer respektive 370,000 kronor, 240,000 kronor och

160.000 kronor, jämte administrationskostnader. För Skånska trängkåren

beräknades däremot icke medel för motsvarande ändamål.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har armiförval bringen anfört, att

enligt av arméinspektionens trängavdelning och vederbörande lokala myndigheter

lämnade uppgifter behovet av ökat förläggningsutrymme i kaserner

för trängkårerna numera kunnat beräknas sålunda:

vid Svea trängkår (T 1) för...................... 100 man

» Göta trängkår (T 2) för...................... 160 man

» Norrlands trängkår (T 3) för................ 120 man

» Skånska trängkåren (T 4) för .............. 115 man.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Beträffande förläggningsfrågans ordnande vid Svea trängkår kar arméförvaltningen

anfört, att för erhållande av lämplig plats för ytterligare en

kasern en förrådsbyggnad måste flyttas. Vid samma kår hade dessutom

framkommit behov av ökat expeditionsntryrume i kanslihuset, främst orsakat

av den omlagda värnpliktsredovisningen. Härför ianspråktoges lämpligast

nuvarande, i kanslihusets bottenvåning belägna vakt- och arrestlokaler

efter viss ombyggnad, varvid särskild byggnad nyuppfördes för sistnämnda

ändamål.

Kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1941 för erforderliga byggnadsarbeten

för förläggningsfrågans ordnande vid Svea trängkår ha beräknats

till 400,000 kronor jämte administrationskostnader.

I fråga örn Göta trängkår har arméförvaltningen — efter erinran om

att det gamla garnisonssjukhuset i Skövde enligt tidigare planer avsetts skola

iordningställas till manskapsförläggning för kåren — anfört, att ämbetsverkets

sjukvårdsstyrelse numera anmält, att den i samband med företagen

allmän översyn av truppförbandssjukliusen funnit, att efter den utökade

organisation, som Göta trängkår under senare år erhållit, med därav följande

ökat behov av vårdplatser m. m., det gamla garnisonssjukhuset framdeles

borde avses som truppförbandssjukhus för kåren och annat förläggningsutrymme

beredas den manskapsstyrka, som enligt tidigare planer avsåges

skola förläggas till byggnaden.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1943/44 upptog arméförvaltningen

i enlighet därmed under rubriken Översyn av arméns kasernetablissement

ett belopp av 191,000 kronor eller omräknat till prisläget den 1 juli 1941

177.000 kronor för sjukhusfrågans ordnande vid Göta trängkår, varvid enligt

uppgift, beräknat efter sistnämnda prisläge, 43,000 kronor avsetts för iståndsättningsarbeten

inom sjukhuset samt 134,000 kronor för ordnande av manskapsförläggning.

Det må i detta sammanhang anmärkas, att 1940 års militära byggnadsordning

i yttrande över sistnämnda förslag anfört, att utredningen, som

vid studium av ritningarna till det gamla garnisonssjukhuset icke kunnat

finna annat än att sjukhuset fyllde alla anspråk på tidsenlig utrustning,

ansåge sig böra avstyrka det begärda anslaget för ombyggnad av sjukhuset.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 beräknat kostnaderna

enligt prisläget den 1 juli 1941 för förläggningsfrågans ordnande

vid Göta trängkår till 480,000 kronor jämte administrationskostnader.

Kostnaderna för ordnandet av Norrlands trängkårs förläggning lia av

arméförvaltningen i skrivelsen den 10 februari 1943, med utgångspunkt från

prisläget den 1 juli 1941, beräknats till 360,000 kronor jämte administrationskostnader.

De sammanlagda kostnaderna för ordnandet av förläggningsfrågorna vid

Svea, Göta och Norrlands trängkårer lia av arméförvaltningen, med utgångspunkt

från prisläget den 1 juli 1941, angivits till (400,000 + 480,000-f

360.000 + 76,000 för administration m. m. =) 1,316,000 kronor.

I sammanställningen rörande kostnaderna för tillbyggnad av kaserner

ha emellertid för ändamålet upptagits allenast 816,000 kronor, varjämte för

s. 52 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats ett belopp

av 105,300 kronor. Därvid bar, enligt vad som framgår av arméförvaltningens

skrivelse, förutsatts, att därutöver skulle för ändamålet disponeras dels förenämnda

belopp av 418,000 kronor, som ännu kvarstå odisponerade av de av

1939 och 1941 års riksdagar anvisade anslagen, dels ock 82,000 kronor av

det belopp av 191,000 kronor, som av ämbetsverket under rubriken Översyn

av arméns kasernetablissement äskats för örn- och tillbyggnad av Göta trängkårs

sjukhus.

Förutom nu angivna byggnadsbehov har arméförvaltningen i sin skrivelse

den 10 februari 1943 under rubriken Översyn av arméns kasernetablissement

upptagit dels för örn- och tillbyggnad av matinrättningarna vid Svea och

Göta trängkårer ävensom nybyggnad av matinrättning vid Norrlands trängkår

respektive 329,000 kronor, 306,000 kronor och 565,000 kronor, dels för

nybyggnad av marketenteri vid Norrlands trängkår 312,000 kronor, dels och

för ny stallbyggnad vid Svea trängkår 90,000 kronor.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 beräknade arméförvaltningen

därjämte för örn- och tillbyggnad av Svea trängkårs sjukhus 249,000 kronor

samt för nybyggnad av sjukhus vid Norrlands trängkår 438,000 kronor.

Såsom inledningsvis anförts kan med ledning av det inom arméstaben

verkställda fortsatta utredningsarbetet rörande de med 1942 års försvarsbeslut

sammanhängande organisationsfrågorna ännu icke definitivt angivas,

för vilka personalstyrkor förläggningsutrymmen böra beräknas vid de olika

trängkårerna. Att vid sådant förhållande taga slutlig ställning till det av

arméförvaltningen framlagda byggnadsprogrammet är uppenbarligen omöjligt.

Anmärkas må, att enligt vissa från fortifikationsstyrelsen i mars 1943 infordrade

uppgifter kostnaderna för erforderliga nybyggnadsarbeten för ordnandet

av trängkårernas förläggningsfrågor beräknats till 472,000 kronor för

Svea trängkår, 600,000 kronor för Göta trängkår och omkring 545,000 kronor

för Norrlands trängkår, alltså icke obetydligt mera än i skrivelsen den 10

februari 1943. Emellertid äro även sistnämnda belopp endast preliminärt

beräknade i avvaktan på definitiva uppgifter rörande utrymmesbehovet. Jag

kan vid sådant förhållande icke nu bedöma, i vad mån de sist angivna

beloppen kunna behöva tagas i anspråk under femårsperioden. Med hänsyn

till angelägenheten av att — sedan pågående utredning avslutats — de mest

trängande byggnadsarbetena vid trängkårerna skola kunna påbörjas torde

emellertid Kungl. Majit, därest riksdagen icke har något att däremot erinra,

äga att av förevarande investeringsanslag under budgetåret 1943/44 ställa

erforderliga medel till förfogande för tillgodoseende av de byggnadsbehov,

som efter slutförd utredning befinnas mest angelägna. Härvid förutsätter

jag, att förutnämnda besparingar å tidigare anvisade anslag i första hand

skola tagas i anspråk.

Barackbyggnader.

Såsom redan under föregående avsnitt anmärkts beräknade försvarsutredningen

för femårsperioden 1942/47 ett belopp av 2,800,000 kronor för

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

barackbyggnader. Utredningen framhöll, att vartannat år i regel fyra årsklasser

samtidigt komme att vara i tjänstgöring under en tid av en månad.

För tillgodoseende av detta förläggningsbebov förordade utredningen uppförande

av baracker, varvid förutsattes, att byggnadsbebovet borde i väsentlig

grad kunna nedbringas genom en trängre förläggning i övrigt under

tiden för repetitionsövningarna.

Efter förslag i propositionen 1942: 270 beräknade riksdagen (skrivelse

1942: 376) i enlighet med utredningens förslag för barackbyggnader ett belopp

av 2,800,000 kronor, varav 800,000 kronor för budgetåret 1941/42 och

2,000,000 kronor för budgetåret 1942/43.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen — på sätt närmare

framgår av bilaga 22 — beräknat kostnaderna för barackbyggnader

till sammanlagt 2,710,800 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte

för prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats ett

belopp av 218,300 kronor.

I det föregående har jag framhållit, att förläggning i kaserner i princip DejpaHementsbör

avses allenast för personal, som är i tjänstgöring under ett helt år i chefensträck.

Den personal, som inkallas till efterutbildnings- och repetitionsövningar,

bör däremot förläggas i baracker i den mån förläggningsutrymme

icke kan beredas personalen genom trängre förläggning i kasernerna. Vid

ruin granskning av byggnadsprogrammen för de olika förbanden — såväl

nytillkomna som äldre —- har jag utgått från dessa principer. I några fall

har jag därvid, med hänsyn till av mig förordad begränsning i det av arméförvaltningen

föreslagna byggnadsprogrammet i fråga örn uppförande av

kaserner, räknat med att baracker skola uppföras i stället för kaserner. För

underlättande av en jämförelse mellan de av arméförvaltningen beräknade

kostnaderna och de belopp, som enligt det av mig förordade byggnadsprogrammet

kunna beräknas bliva erforderliga, har jag därvid upptagit kostnaderna

för barackbyggnader bland övriga för respektive förband beräknade

kostnader. Under förevarande avsnitt behandlar jag därför allenast de

barackbyggnader, som arméförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari 1943

ansett erforderliga.

Under de senaste åren har ett stort antal baracker anskaffats för arméns

truppförband. Självklart är, att dessa böra i första hand begagnas för

vinnande av erforderliga förläggningsutrymmen, varför nyanskaffning bör

äga rum endast i den mån äldre baracker ej lämpligen kunna utnyttjas för

ändamålet. Enligt vad jag erfarit har detta förutsatts av arméförvaltningen,

och av ämbetsverkets kostnadsberäkningar framgår också, att äldre baracker

i stor utsträckning skola komma till användning.

Det har icke varit mig möjligt att i detalj granska beräkningarna för de

olika förbanden. Innan dispositionsbeslut meddelas rörande barackbyggnader,

bör därför arméförvaltningen förebringa utredning såväl rörande de

maximistyrkor vid de olika förbanden, för vilka förläggningsutrymme bör

beräknas, som ock rörande det förläggningsutrymme, som med trängre för
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

läggning kan beredas personalen i befintliga eller planerade kaserner samt

redan anskaffade baracker. För femårsperioden 1942/47 beräknar jag emellertid

— med avdrag för 335,000 kronor, avseende barackbyggnader vid Norra skånska

infanteriregementet, Signalregementets kompani i Skövde samt Skånska

trängkåren, vilka truppförbands förläggningsfrågor enligt vad inledningsvis

anförts icke upptagas till behandling i förevarande sammanhang — tills vidare

ett belopp av i avrundat tal 2,375,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941,

motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1942 ett belopp av 2,565,000 kronor.

Enär för ändamålet redan anvisats 2,800,000 kronor, torde det överskjutande

beloppet i enlighet med vad inledningsvis anförts få disponeras för andra

byggnadsbehov under femårsperioden.

Garagebyggnader.

För garagebyggnader vid redan befintliga kasern etablissement beräknade

försvarsutredningen tillhopa 7,850,000 kronor, varvid framhölls, att garagen

med hänsyn till fordonsvården i regel borde uppföras såsom varmgarage.

Vid anmälan av propositionen 1942: 270 beräknade jag motsvarande kostnader

till 7,230,000 kronor, varvid jag till upplysning örn avvikelsen från

försvarsutredningens beräkningar framhöll, att försvarsutredningen för Södra

skånska infanteriregementet samt för Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen

beräknat medelsbehovet för ifrågavarande ändamål till respektive

536,500 kronor, 348,000 kronor och 132,000 kronor. Emellertid hade medel

av 1942 års riksdag blivit anvisade för tillgodoseende av behovet av vissa

garageutrymmen vid nämnda förband. De anslag, som riksdagen på Kungl.

Maj:ts hemställan anvisat dels till anordnande av vissa garage och verkstadslokaler

(proposition 1942: 2, riksdagens skrivelse nr 23), dels ock till

garagebyggnader m. m. (proposition 1942: 34, riksdagens skrivelse nr 30), avsåge

sålunda att bestrida huvuddelen av kostnaderna för de av försvarsutredningen

för Södra skånska infanteriregementet beräknade garageutrymmena

ävensom för samtliga de för Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen

beräknade garagen. För Södra skånska infanteriregementet beräknades

emellertid komma att erfordras ett ytterligare medelsbehov av 95,000 kronor.

Med hänsyn till att Norra skånska infanteriregementet och Hallands regemente

föreslagits skola organiseras såsom cykelinfanteriregementen beräknade

jag ett ytterligare medelsbehov av 179,000 kronor för vartdera regementet.

I enlighet med i propositionen framlagt förslag beräknade riksdagen (skrivelse

1942: 376) för garagebyggnader vid vissa befintliga kasernetablissement

för budgetåren 1941/42 och 1942/43 tillhopa 6,290,000 kronor, varvid förutsattes,

att med medelsanvisning för garage vid Göta artilleriregemente skulle

kunna anstå till tid efter utgången av sistnämnda budgetår.

För uppförande av garagebyggnader för stridsvagnar hade därjämte 1941

års riksdag (skrivelse nr 512, punkten 3:o) i anledning av i propositionen nr 344

(punkten 3) framlagt förslag anvisat ett reservationsanslag av 2,605,000 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 30 december 1941 bemyndigat

fortifikationsstyrelsen att anlita sistnämnda anslag för uppförande av därmed

avsedda garagebyggnader, har Kungl. Maj:t den 16 oktober 1942 av

opaginerad Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

förutnämnda av 1942 års riksdag för garagebyggnader beräknade medel medgivit

fortifikationsstyrelsen att för fortsatt uppförande av garageanlaggnmgar

vid Södermanlands och Skaraborgs pansarregementen disponera ett belopp

av högst 2,937,000 kronor, varvid jämväl fastställts situationsplaner för hela

beståndet av stridsvagnsgarage vid regementena. ^

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen — på satt närmare

framgår av bilaga 23 — beräknat kostnaderna för garagebyggnader vid

redan befintliga truppförband till sammanlagt 8,218,400 kronor, varjamte för

prisstegring under tiden den 1 juli 1941-den 1 juli 1942 beräknats ett belopp

av 657,700 kronor.

Beträffande förevarande avsnitt kan jag i huvudsak hänvisa till vad inledningsvis

anförts rörande arméförvaltningens förslag i fråga om garageanläggningar.

Jag förutsätter sålunda att innan dispositionsbeslut meddelas°rörande

uppförande av garagebyggnader särskild utredning förebringas

rörande behovet därav. I avvaktan därpå beräknar jag tills vidare medelsbehovet

under förevarande avsnitt — efter avdrag för de för garagebyggnader

vid Norra skånska infanteriregementet, Skånska pansarregementet och Skånska

trängkåren beräknade kostnaderna, omkring 3,850,000 kronor — till det av

arméförvaltningen beräknade beloppet, enligt prisläget den 1 juli 1941 i avrundat

tal 4,365,000 kronor, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1942 ett

belopp av 4,715,000 kronor. Jag utgår från att Kungl. Majit skall aga att

vidtaga de jämkningar i de för de särskilda förbanden föreliggande kostnadsberäkningarna,

som med hänsyn till förenämnda närmare utredning

samt avgörandet av vissa ännu svävande förläggningsfrågor må befinnas erforderliga.

Den del av det för garagebyggnader anvisade beloppet som överstiger

4,715,000 kronor, eller (6,290,000-4,715,000=) 1,575,000 kronor, bor

i enlighet med vad inledningsvis anförts få tågås i anspråk för andra byggnadsändamål

för armén i den mån medlen icke vid framdeles skeende provning

befinnas erforderliga för garagebyggnader för nyssnämnda tre förband.

Exercisbyggnader.

Körsvarsutredningen fann önskvärt, att exercisbyggnader uppfördes vid

samtliga truppförband, där sådana byggnader för närvarande saknades, och

beräknade medelsbehovet för uppförande av sådana byggnader vid 24 redan

befintliga kasernetablissement till 4,400,000 kronor.

Vid anmälan i statsrådet av propositionen 1942:210 anförde jag, att behov

av exercisbyggnad syntes böra tillgodoses jämväl vid Norrlands trängkår,

varför de sammanlagda kostnaderna för exercisbyggnader vid befintliga

kasernetablissement enligt nämnda proposition skulle uppgå till 4,595,000

kronor. Emellertid fann jag mig böra räkna med att för femårsperioden

1942/47 beräknades medel till uppförande av exercishus endast vid sådana

förband, som med hänsyn till klimatiska förhållanden äro i oundgängligt

behov äv exercisbyggnader. Med hänsyn härtill föreslog jag, att med uppförande

av exercisbyggnader vid 12 truppförband i södra och mellersta

Sverige, för en beräknad sammanlagd kostnad av, inklusive administration,

2,150,000 kronor, skulle anstå till tid efter femårsperiodens slut, varför kost
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

56

Departementschefen

.

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

naderna under femårsperioden skulle uppgå till 2,445,000 kronor. Riksdagen

(skrivelse 1942:374) hade intet att däremot erinra.

I propositionen 1942:270 beräknades för budgetåren 1941/42 och 1942/43

tillhopa 1,325,000 kronor för uppförande av exercisbjggnader vid sju förband,

nämligen Dalregementet, Hälsinge regemente, Gotlands infanteriregemente,

Norrlands artilleriregemente, Norrbottens artillerikår, Gotlands artilleriar

och Norrlands trängkår. Vid anmälan av sistnämnda proposition antörde

jag, att jag, vad speciellt Norrlands trängkår beträffade, inhämtat, att

fortifikationsstyrelsen hade för avsikt att framlägga förslag örn uppförande

av en helt ny matinrättningsbyggnad, varvid den nuvarande för sistnämnda

ändamål avsedda byggnaden avsåges skola tagas i anspråk som exercishus.

Jag forutsatte, att de av mig förordade anslagen för denna trängkår finge tagas

i anspråk endast örn kostnaderna för ifrågavarande arbeten kunde begränsas

inom den av mig angivna kostnadsramen. Visade detta sig icke vara möjligt,

syntes frågan örn medelsanvisning för exercislokaler vid Norrlands trängkår

böra ånyo underställas riksdagen.

Vad sålunda anförts föranledde icke erinran av riksdagen (skrivelse 1949 ■

376), som för budgetåren 1941/42 och 1942/43 för uppförande av exercisbyggnader

beraknade det i propositionen angivna beloppet, 1,325,000 kronor.

Genom beslut den 20 november 1942 har Kungl. Maj:t ställt 1,100,000

kronor till fortifikationsstyrelsens förfogande för uppförande av ifrågavarande

exercisbyggnader. Enär, såsom närmare anföres under avsnittet Översyn av

arméns kasernetablissement, den nuvarande matinrättningen vid Norrlands

trängkår befunnits icke lämpligen kulina ombyggas till exercishus, bär i

beslutet förutsatts uppförande av en helt ny exercisbyggnad för kåren

Arméförvaltningen bär i sin skrivelse den 10 februari 1943 — på sätt närmare

framgår av bilaga 24 — beräknat kostnaderna för uppförande av de

exercisbyggnader, som i propositionen 1942: 210 förutsatts skola komma till

utförande under femårsperioden 1942/47, till sammanlagt 2,142,100 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte för prisstegring intill den 1 juli

1942 beraknats ett belopp av 172,400 kronor. De exercisbyggnader, för vilka

medel beräknats av 1942 års riksdag, ha upptagits i angelägenhetsgrunp 1,

medan de övriga hänförts till angelägenhetsgrupp 2.

Ehuru det av utbildningsskäl skulle vara önskvärt, örn samtliga de i 1942

års försvarsbeslut förutsatta exercisbyggnaderna kunde komma till utförande,

anser jag mig i likhet nied arméförvaltningen av kostnadsskäl icke böra för

närvarande räkna med uppförande under femårsperioden av flera exercisbyggnader

vid de befintliga kasernetablissementen än de byggnader, för vilka

anslagsmedel redan ställts till förfogande. Kostnaderna för ifrågavarande

byggnader ha av arméförvaltningen, med utgångspunkt från prisläget den 1

juli 1942, beräknats till i avrundat tal 1,100,000 kronor, motsvarande enligt

prisläget den 1 juli 1941 i runt tal 1,010,000 kronor. För ändamålet torde

alltså komma att erfordras 225,000 kronor mindre än som av 1942 års riksdag

anvisats. Det överskjutande beloppet bör i enlighet med vad inledningsvis

anförts få disponeras för andra byggnadsbehov under femårsperioden.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. May.ts proposition nr 222.

Furirbostäder.

Försvarsutredningen beräknade för uppförande av furirbostäder vid befintliga

kasern etablissement tillhopa 13,160,000 kronor. I propositionen

1942: 210 förutsattes emellertid, att uppförande av furirbostäder under femårsperioden

1942/47 skulle ske i mera begränsad omfattning, varför för

ändamålet beräknades allenast 5,000,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen — på sätt framgår

av bilaga 25 — beräknat kostnaderna för uppförande av furirbostäder, enligt

prisläget den 1 juli 1941, till sistnämnda belopp, 5,000,000 kronor, varjämte

för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 400,000 kronor.

Emellertid har ämbetsverket anfört, att i avvaktan på resultatet av pågående

utredning rörande möjligheterna att genom egnahemsbebyggelse tillgodose

det inom de olika försvarsgrenarna föreliggande behovet av tjänstebostäder

och med hänsyn till att möjligheter syntes finnas att omändra därigenom

ledigblivande underofficers- och andra tjänstebostäder till furirbostäder,

syntes för femårsperioden för tillgodoseende av behovet av furirbostäder

böra tills vidare upptagas ett belopp av allenast 2,000,000 kronor.

Enligt vad jag inhämtat, grunda sig de av arméförvaltningen i bilaga 25

för de olika truppförbanden angivna kostnaderna icke på några av ämbetsverket

verkställda detaljerade kostnadsberäkningar, utan de i bilagan angivna

beloppen ha framkommit genom en procentuell nedräkning av de av

försvarsutredningen för ändamålet beräknade beloppen. Kostnadsberäkningarna

äro jämväl i så måtto missvisande, att de för Skånska luftvärnskåren

och Sundsvalls luftvärnskår upptagna beloppen i själva verket — såsom

redan under rubriken Tillbyggnad av kaserner anmärkts — avse i kostnaderna

för uppförande av kaserner ingående delkostnader för däri planerade

furirrum.

Det är mig helt naturligt omöjligt att på den föreliggande utredningen

bedöma, i vilken omfattning furirbostäder böra uppföras vid arméns truppförband.

Vid sådant förhållande anser jag mig — såsom redan inledningsvis

anmärkts — icke för närvarande böra räkna med att medel skola behöva

tagas i anspråk för ändamålet under femårsperioden 1942/47. I den mån

en närmare utredning giver vid handen, att behov av furirbostäder föreligger,

torde medel böra utgå under femårsperioden, örn och i den utsträckning

utrymme härför kan beredas inom den i försvarsbeslutet för arméns byggnader

beräknade kostnadsramen.

Särskilda byggnadsbehov.

I detta avsnitt upptager jag till behandling de av försvarsutredningen under

samma rubrik behandlade byggnadsbehoven med de undantag, som inledningsvis

angivits.

Krigsskolan (Solna). Försvarsutredningen beräknade för vissa mindre tillbyggnader

vid krigsskolan, i främsta rummet betingade av övningskompaniets

förläggning till Karlberg och avseende utökning av matsalsbyggnad m. m., anordnande

av förråd och lektionsrum samt planerings- och installationsarbeten,

ett belopp av 90,000 kronor.

Departementschefen.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Departements
chefen.

Departements
chefen.

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Efter förslag i propositionen 1942: 270 beräknade 1942 års riksdag (skrivelse

nr 376) för budgetåret 1942/43 för ändamålet nyssnämnda belopp, 90,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen emellertid icke

upptagit något belopp för angivna arbeten, varvid anförts, att övningskompaniets

förläggning lämpligen syntes böra ordnas i anslutning till Svea livgardes

nya etablissement och kostnaderna därför bestridas av medel, avsedda för

Stockholms garnisons utflyttande till Järvafältet.

I detta sammanhang må emellertid anmärkas, att arméförvaltningen under

rubriken Infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola föreslagit ett flertal

med denna skola sammanhängande tillbyggnadsarbeten vid krigsskolans

etablissement vid Karlberg.

Med hänsyn till rådande brist på arbetskraft och materiel har Kungl. Maj:t

beslutat, att med den fortsatta utbyggnaden av Svea livgardes etablissement å

Järvafältet skall tills vidare anstå och att för närvarande allenast skall uppföras

en med hänsyn till föreliggande förhållanden oundgängligen nödvändig

matinrättning. Emellertid torde trots denna begränsning av byggnadsprogrammet

för Svea livgardes nya kasernetablissement krigsskolans övningskompani,

vilket för närvarande är förlagt till Svea livgardes förläggningsområde å

Järvafältet, kunna tills vidare där kvarligga. I likhet med arméförvaltningen

beräknar jag alltså icke särskilda medel för ordnande av övningskompaniets förläggningsfråga.

Infanteriskjutskolan. För utbyggnad av infanteriskjutskolans etablissement

i Rosersberg beräknade försvarsutredningen 850,000 kronor, av vilket belopp

1942 års riksdag (skrivelse nr 376) i anledning av förslag i propositionen nr 270

beräknat ett belopp av 400,000 kronor för budgetåret 1942/43.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen anfört, att genom

fortifikationsstyrelsens försorg verkställts närmare utredning rörande behovet

av ökat förläggningsutrymme m. m. för skolan. Utredningen, som emellertid

ännu icke hunnit avslutas, hade givit vid handen, att kostnaderna för ifrågavarande

behovs tillgodoseende, beräknade enligt prisläget den 1 juli 1941, icke

syntes komma att överstiga ovannämnda anslagsbelopp. En viss förskjutning

i det av försvarsutredningen uppgjorda byggnadsprogram.met hade emellertid

visat sig erforderlig.

I avsaknad av närmare utredning rörande det för infanteriskjutskolan planerade

byggnadsprogrammet anser jag mig icke kunna bedöma, i vad mån det

för ändamålet beräknade beloppet kan behöva tagas i anspråk under femårsperioden

1942/47.

Ridskolan. För ordnande av förläggningen vid ridskolan har 1942 års riksdag

(skrivelse nr 376) efter förslag i propositionen nr 270 för budgetåren

1941/42 och 1942/43 beräknat 818,000 kronor.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 för ändamålet

upptagit ett belopp av 945,000 kronor.

Jag har inledningsvis anfört, att jag icke för närvarande kan taga ställning

till frågan örn ordnande av ridskolans förläggning. Vid sådant förhållande

torde det för detta ändamål anvisade beloppet få tagas i anspråk för andra

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

ändamål. Därest i samband med prövningen av frågan örn Skånska pansarregementets

förläggning skulle befinnas, att anslagsmedel böra ställas till förfogande

för ordnande av ridskolans förläggning, synas dessa medel böra utgå

av förevarande anslag.

Artilleriskjutskolan. Med viss jämkning av de av försvarsutredningen och

i propositionen 1942: 270 framlagda kostnadsberäkningarna beräknade 1942 års

riksdag (skrivelse nr 376) för tillbyggnadsarbeten vid artilleriskjutskolans förläggning

i Skillingaryd ett belopp av 880,000 kronor, varav för budgetåret

1942/43 anvisades 360,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 bar arméförvaltningen bland de efter

avgivandet av anslagsäskandena för budgetåret 1943/44 uppkomna byggnadsbehoven

upptagit ett belopp av 3,500,000 kronor, jämte 280,000 kronor för prisstegring

under tiden den 1 juli 1941 — den 1 juli 1942, för ordnande av artilleriskjutskolans

förläggning vid Villingsberg i Närke, varvid anmärkts, att kostnaderna

endast vore preliminärt beräknade och icke inkluderade kostnader för

erforderligt markförvärv. Arméförvaltningen har tillika anmärkt, att frågan

örn ordnande av förläggning å skjutfält för Bergslagens artilleriregemente vore

föremål för särskild utredning samt att, därest skjutskolan förlädes till A ili ingsberg,

särskilda kostnader för förläggningen å artilleriregementets skjutfält icke

syntes komma att uppstå.

I skrivelse den 15 februari 1943 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

därefter förordat, att det för Bergslagens artilleriregemente avsedda skjutfältet

förlädes till Villingsberg, varvid jämväl framhållits, att en förflyttning av artilleriskjutskolan

från Skillingaryd till nämnda skjutfält syntes lämplig.

Fortifikationsstyrelsen har sedermera i skrivelse den 2 mars 1943 föreslagit,

att artilleriskjutskolan skall förläggas till Alingsberg, samt — under åberopande

av en utredning, enligt vilken kostnaderna för ordnandet av skolans förläggning,

med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941, skulle komma att

uppgå till 3,925,000 kronor, varav 3,500,000 kronor belöper på byggnadsarbeten

som hänförts till angelägenhetsgrupp 1 — hemställt örn ett anslag av 1,500,000

kronor för budgetåret 1943/44 för arbetenas påbörjande.

Sedan fortifikationsstyrelsens sistberörda framställning återremitterats

till styrelsen i och för övervägande av möjligheter till nedskärning av kostnaderna

under beaktande tillika av att förläggningen skall kunna utnyttjas

såväl av artilleriskjutskolan som av olika truppförband, har styrelsen i skrivelse

den 2 april 1943 inkommit med utredning i ärendet.

Av det anförda framgår, att inom fortifikationsstyrelsen numera upprättats Departementsförslag

rörande förflyttning av artilleriskjutskolan till ett område vid Amlings- c efsberg,

vilket jämväl skulle utnyttjas såsom skjutfält för Bergslagens artilleriregemente.

Emellertid ha även andra möjligheter till skjutfältets och skjutskolans

förläggning övervägts. Innan definitivt avgörande träffats därom

är det uppenbarligen omöjligt att taga ställning till dessa frågor, och jag kan

alltså icke för närvarande bedöma, i vad mån det av arméförvaltningen för

artilleriskjutskolans förläggning beräknade beloppet kan behöva tagas i anspråk

under femårsperioden 1942/47.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Luftvärnsskjutskolan (Väddö). I skrivelse den 14 mars 1942 hemställde

arméförvaltningens fortifikationsstyrelse örn anvisande av 1,760,000 kronor för

ordnande av förläggningen å Väddö skjutplats.

I propositionen 1942: 270 beräknades emellertid för ordnande av förläggning

för luftvärnsskjutskolan å Väddö i enlighet med försvarsutredningens förslag

allenast 780,000 kronor, varemot fortifikationsstyrelsens äskande örn ytterligare

980.000 kronor icke biträddes. I enlighet med i propositionen framlagt förslag

beräknade riksdagen (skrivelse 1942: 376) för budgetåret 1942/43 ett belopp

av 300,000 kronor.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 anförde arméförvaltningen, att

de för luftvärnsskjutskolan avsedda byggnaderna endast till en del täckte behovet

av förläggningsutrymme och att, därest utbyggnaden av fältet icke skedde

till den utsträckning, som fortifikationsstyrelsen föreslagit i sin skrivelse den

14 mars 1942, Stockholms luftvärnsregemente icke skulle kunna till fullo utnyttja

sitt skjutfält. Arméförvaltningen hemställde därför om ett med hänsyn

till inträffad prisstegring till 1,000,000 kronor förhöjt anslag för ändamålet.

Vid anmälan av statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (kapitalbudgeten,

bilaga 2) fann jag mig fortfarande icke kunna biträda arméförvaltningens

förslag.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen anfört, att vid

genom fortifikationsstyrelsens försorg föranstaltad närmare utredning i ärendet,

vilken emellertid ännu icke hunnit avslutas, vissa förskjutningar i det av

försvarsutredningen uppgjorda byggnadsprogrammet visat sig nödvändiga,

sedan Kungl. Maj:t icke ansett sig böra upptaga av arméförvaltningen i dess

medelsäskanden för budgetåret 1943/44 anmält behov angående ordnande av

förläggningen å Väddö skjutfält. Kostnaderna, baserade på prisläget den 1

juli 1941, för erforderliga byggnadsarbeten syntes dock icke komma att överstiga

780,000 kronor, vartill komme kostnader för prisstegring intill den 1 juli

1942, beräknade till 65,000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår anser sig arméförvaltningen

numera kunna ordna förläggningen vid Väddö skjutplats för den av försvarsutredningen

och i propositionen 1942: 270 beräknade kostnaden. Inom fortifikationsstyrelsen

igångsatt utredning rörande en med hänsyn härtill erforderlig

begränsning av det tidigare uppgjorda byggnadsprogrammet är ännu

icke avslutad. Enär det emellertid med hänsyn till vad i ärendet förekommit

synes osannolikt, att de slutliga kostnaderna för ifrågavarande byggnadsbehov

komma att mera avsevärt understiga de av arméförvaltningen för ändamålet

angivna, anser jag mig tills vidare böra för femårsperioden 1942/47 beräkna,

enligt prisläget den 1 juli 1942, högst 845,000 kronor, varav 780,000 kronor

böra anses belasta femårsplanens kostnadsram. Enär för ändamålet redan

anvisats 300,000 kronor samt återstående belopp torde böra stå till förfogande

under budgetåret 1943/44, beräknar jag för nämnda budgetår ett belopp av

545.000 kronor. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan från arméförvaltningen

framlagts av fullständiga kostnadsberäkningar åtföljt förslag

beträffande samtliga för förläggningen erforderliga byggnader, fastställa definitivt

byggnadsjn-ogram för förläggningen.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola. I enlighet med försvarsutredningens

förslag har i 1942 års försvarsbeslut förutsatts organiserande

av en gemensam officersaspirantskola för infanteriet och kavalleriet. Försvarsutredningen

räknade med att skolan skulle förläggas till Karlstad i anslutning

till Värmlands regementes kasernetablissement men fann å andra

sidan vissa skäl tala för en förläggning till annan ort. Kostnaderna för skolans

förläggning till Karlstad — uppförande av logementsbyggnader för 400 nian

samt 9 lektionssalar — beräknades till 1,420,000 kronor.

Vid anmälan av propositionen 1942: 210 framhöll jag, att var skolan än

komme att förläggas ett nytt etablissement för densamma måste uppföras. Ett

slutligt ståndpunktstagande syntes emellertid icke kunna ske, förrän en på

arméchefens föranstaltande igångsatt utredning rörande skolans förläggning

förelåge. Jag förutsatte därför med avseende å valet av förläggningsort, att

Kungl. Majit skulle äga att, därest riksdagen ej hade något att däremot erinra,

träffa avgörande i ärendet, sedan erforderlig utredning förebragts, samt

med avseende å kostnaderna, att valet av förläggningsplats örn möjligt skulle

ske på sådant sätt, att byggnadskostnadema i görligaste man nedbringades.

Vad sålunda anförts föranledde icke erinran från riksdagens sida.

Vid anmälan av propositionen 1942: 270 anförde jag därefter, att man i

enlighet med försvarsutredningens förslag tills vidare syntes böra räkna med

att ett nytt etablissement uppfördes. Jag utgick från att ett sådant etablissement

skulle kunna uppföras inom en kostnadsram av 1,420,000 kronor, eventuella

markförvärv däri icke inräknade, varvid dock förutsattes, att en del av

skolans lokalbehov tillgodosåges genom anlitande av redan befintliga lokaler.

Vad sålunda anförts föranledde icke erinran från riksdagen, som i enlighet

med i propositionen framlagt förslag för budgetåret 1942/43 beräknade

ett belopp av 600,000 kronor för ändamålet.

Såsom närmare framgår av statsverkspropositionen till innevarande års

riksdag (kapitalbudgeten, bil. 2, sid. 21) har Kungl. Maj:t genom brev den

31 juli 1942 bemyndigat fortifikationsstyrelsen att för en kostnad av högst

95,000 kronor vidtaga vissa provisoriska anordningar för förläggning av infanteriets

officersaspirantskola till krigsskolan å Karlberg.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört, att arméchefen

låtit utreda olika alternativ för aspirantskolans förläggning, varvid såsom

den lämpligaste och i ekonomiskt avseende mest fördelaktiga lösningen

befunnits vara en förläggning i anslutning till krigsskolan på Karlberg.

T samband därmed har arméförvaltningen även upptagit frågan örn gymnastik-

och idrottsskolans förläggning, vilken i försvarsbeslutet förutsatts skola

förläggas till krigsskolan utan att särskilda kostnader för ordnandet av denna

förläggning beräknats uppkomma. Arméförvaltningen har därom närmare anfört

följande.

Gymnastik- och idrottsskolan är nu provisoriskt ordnad vid Signalregementets

förutvarande kasern å Marieberg. I och med Mariebergsområdets

exploatering kommer emellertid ändrad förläggning för skolan att bliva

aktuell. Därvid skulle jämväl donna skola med fördel kunna förläggas till

Karlberg och där utnyttja de lokaler, som nu disponeras av arméns tvättan
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 222.

stalt, vars flyttning till annan plats — varom särskild utredning pågår —

torde vara att förvänta inom de närmaste åren. Den undersökning, som härutinnan

verkställts, har även givit vid handen, att dessa lokaler efter vissa tillbyggnads-

och ändringsarbeten väl komma att lämpa sig för gymnastik- och

idrottsskolans behov av lektionssalar-, mässar samt expeditionsutrymmen.

Genom en sådan koncentrerad förläggning av dessa tre skolor till samma

plats skulle avsevärda fördelar i utbildningshänseende vara att vinna, varjämte

utbyte av lärarkrafter de olika skolorna emellan skulle kunna ske och

viss besparing av personal kunna påräknas.

Förslagets genomförande förutsätter, förutom åtgärder för förläggningens

ordnande -— varvid till stor del de såsom provisorium redan uppförda byggnaderna

härför kunna utnyttjas — i vad avser aspirantskolan en utbyggnad

av mässlokalerna och gymnastikbyggnaden samt för gymnastik- och idrottsskolan

en ytterligare utökning av sistnämnda byggnad med anordningar för

bedrivande av undervisning i simning m. m. Då i sistnämnda hänseende sedan

lång tid tillbaka ett stort behov även föreligger för krigsskolans egen del,

skulle genom uppförande av en särskild idrottsbyggnad, inrymmande bland

annat idrottshall med läktare, fäktsal samt simhall med badstu, i anslutning

till nuvarande gymnastikbyggnad samtliga tre skolors behov av sådana lokaler

bliva tillgodosedda. Slutligen erfordras uppförande av garage och cykelförråd

samt ordnande av förläggning för stabskompaniet.

Beträffande övningskompaniets förläggning har denna synts lämpligast

böra ordnas i anslutning till Svea livgardes nya etablissement på Järvafältet

och kostnaderna härför bestridas av medel avsedda för Stockholms garnisons

utflyttande till Järvafältet. Därmed kan det av försvarsutredningen och i

propositionen 1942:270 upptagna beloppet, 90,000 kronor, för byggnadsarbeten

i främsta rummet betingade av övningskompaniets förläggning till

Karlberg utgå.

Kostnaderna för ordnande av förläggningen på Karlberg i enlighet med

vad sålunda angivits har arméförvaltningen med tillämpande av det den 1 juli

1941 rådande prisläget beräknat till sammanlagt 1,915,000 kronor med följande

fördelning.

Prisläget Prisstegring

J/7 41 Vi 41—Vi 42

Förläggning för 300 man, till- och ombyggnadsarbeten 448,000 35,850

Skolbyggnad, omändring av befintlig byggnad ......... 95,000 7,600

Tillbyggnad av mässlokaler .................................... 94,000 7,600

Ändringsarbeten i befintlig matsal ........................ 9,000 750

Idrottsbyggnad ................................................... 834,000 66,500

Yarmgarage ......................................................... 88,000 7,050

Tillbyggnad av befintliga förråd samt nytt cykelförråd

för 500 cyklar ................................................... 31,000 2,500

Ändringsarbeten för gymnastik- och idrottsskolans förläggning

......................................................... 89,000 7,100

Ordnande av stabskompaniets förläggning ............... 30,000 2,400

Utvändiga rörtekniska arbeten samt väg- och planeringsarbeten

jämte utvändiga elektriska ledningar ... 87,000 6,950

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter,

cirka 6 % å förestående beräknade kostnader ......... 110,000 8,700

Summa kronor 1,915,000 153,000

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Jag är fortfarande icke beredd att taga ställning till frågan om den defini- Dcpartementstiva

förläggningsorten för infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola. chefenMed

hänsyn därtill torde det nuvarande provisoriet få tills vidare äga bestånd.

I likhet med vad som förutsatts vid 1942 års riksdag torde Kungl.

Majit böra äga att träffa avgörande i denna fråga samt ställa erforderliga

medel till förfogande, sedan utredning förebragts rörande andra möjligheter

till förläggningsfrågans ordnande än förläggning till Karlberg. Till frågan

örn byggnadsarbeten för gymnastik- och idrottsskolan kan jag icke nu taga

ställning.

Gudhems remontdepå. För uppförande av vissa personalbostäder samt

vinterboning av stallar vid Gudhems remontdepå beräknade 1942 års riksdag

(skrivelse nr 376) i enlighet med i propositionen nr 270 framlagt förslag för

budgetåren 1941/42 och 1942/43 tillhopa 100,000 kronor. Kungl. Majit har

genom brev den 13 november 1942 meddelat dispositionsbeslut beträffande

ifrågavarande belopp.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ifrågavarande

ändamål upptagit ett belopp av 100,000 kronor, varjämte för prisstegring under

tiden den 1 juli 1941-—den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 8,000 kronor.

Därjämte har arméförvaltningen i samma skrivelse, under rubriken Övriga

i arméförvaltningens förslag till riksdagsäskanden för budgetåret 1943/44 upptagna,

av Kungl. Maj :t ännu icke slutligt prövade behov, upptagit 133,000 kronor

(jämte 11,000 kronor för prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli

1942) för uppförande av vissa andra byggnader m. m. vid Gudhems remontdepå.

Jag har inledningsvis anfört, att jag med hänsyn till vissa överväganden Departementsrörande

Skånska pansarregementets förläggning icke kunde ingå på en prov- chefmning

av bland annat byggnadsfrågorna för Gudhems remontdepå. Emellertid

torde de arbeten, för vilka medel redan ställts till förfogande, vara av

den art, att de böra komma till utförande oavsett nyssnämnda förläggningsfrågas

lösande. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten ha numera, med utgångspunkt

från prisläget den 1 juli 1942, beräknats till 108,000 kronor. Enär

100,000 kronor redan anvisats, beräknar jag för budgetåret 1943/44 ett belopp

av 8,000 kronor för ändamålet.

Försvarets läroverk. 1942 års försvarsbeslut innebar bland annat inrättande

av ett särskilt för försvarsväsendet gemensamt läroverk, förlagt till Uppsala

i anslutning till arméns underofficersskolas nuvarande etablissement.

Försvarsutredningen beräknade kostnaderna för uppförande av erforderlig

skolbyggnad och nödiga omändringsarbeten vid underofficersskolans etablissement

till 1,750,000 kronor.

Vid anmälan av propositionen 1942: 270 anförde jag beträffande förevarande

byggnadsfråga, att vid bedömandet av försvarsutredningens kostnadskalkyler

borde beaktas, att utredningen förutsatt, att läroverket skulle kunna utnyttja

jämväl de lokaler, som nu avsåges för arméns underofficersskola. Även örn

s. 64 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Departements
chefen.

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

hänsyn toges därtill, syntes emellertid de av utredningen beräknade kostnaderna

ligga i underkant. Emellertid utgick jag från att kostnaderna för

byggnadsföretaget, inklusive utgifter för ändringsarbeten inom underofficersskolans

etablissement, med iakttagande av sträng återhållsamhet skulle kunna

hållas inom den av utredningen angivna kostnadsramen. Yad sålunda anförts

föranledde icke erinran från riksdagen, som i enlighet med i propositionen

framlagt förslag för budgetåret 1942/43 beräknade ett belopp av 750,000

kronor för ändamålet.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet

upptagit det i propositionen 1942: 270 beräknade beloppet, 1,750,000 kronor,

varjämte för prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats

ett belopp av 140,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit genom beslut den 2 april 1943, sedan fortifikationsstyrelsen

framlagt byggnadsprogram för ifrågavarande byggnadsföretag,

kostnadsberäknat till nyss angivna belopp, ställt av 1942 års riksdag för ändamålet

beräknade 750,000 kronor till fortifikationsstyrelsens förfogande.

Såsom av det anförda framgår, har det lyckats fortifikationsstyrelsen att

vid den närmare utformningen av byggnadsprogrammet för försvarets läroverk

•— trots vissa därutinnan vid 1942 års riksdag framhållna svårigheter

— hålla kostnaderna inom den av försvarsutredningen för detta byggnadsbehov

beräknade kostnadsramen. För ändamålet ha redan anvisats 750,000

kronor. Återstoden av det för byggnadsarbetena beräknade beloppet, enligt

prisläget den 1 juli 1942 1,140,000 kronor, bör kunna ställas till förfogande

under budgetåret 1943/44.

Verkstäder vid Södermanlands pansarregemente. För detta ändamål — liksom

för motsvarande byggnadsbehov vid Skånska pansarregementet — beräknade

försvarsutredningen ett belopp av 1,000,000 kronor, vilket oförändrat

upptogs i propositionen 1942: 270. I enlighet med i nämnda proposition framlagt

förslag beräknade riksdagen (skrivelse 1942:376) för verkstäder vid

Skånska pansarregementet och Södermanlands pansarregemente för budgetåren

1941/42 och 1942/43 tillhopa 1,000,000 kronor.

Genom beslut den 31 juli 1942 har Kungl. Majit ställt 1,070,000 kronor till

fortifikationsstyrelsens förfogande för uppförande av verkstäder vid Södermanlands

pansarregemente.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 med utgångspunkt

från prisläget den 1 juli 1941 för ändamålet upptagit sistnämnda belopp,

varjämte för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av

80,000 kronor.

I enlighet med vad arméförvaltningen anfört beräknar jag kostnaderna för

ifrågavarande verkstäder med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1942

till 1,150,000 kronor, varav 1,070,000 kronor böra anses belasta femårsplanens

kostnadsram. Enär för ändamålet redan anvisats 1,000,000 kronor, beräknar

jag för budgetåret 1943/44 ett belopp av 150,000 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

65

B. Övriga i försvarsbeslutets kostnadsram ingående

byggnadsarbeten m. m.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen, såsom redan inledningsvis

anförts, uppdelat de under denna rubrik upptagna byggnadsarbetena

i tre avdelningar, nämligen en (grupperna b I—VI) omfattande arbeten,

för vilka medel redan anvisats av 1942 års riksdag eller äskats i statsverkspropositionen

eller propositionen nr 2 till innevarande års riksdag, en annan

(gruppen b VII) omfattande övriga i arméförvaltningens anslagsäskanden för

budgetåret 1943/44 upptagna, av Kungl. Majit ännu icke slutligt prövade byggnadsbehov,

samt den tredje (gruppen b VIII) omfattande efter avgivandet avnämnda

anslagsäskanden uppkomna behov.

I enlighet med i respektive propositioner och riksdagsskrivelser gjorda ställningstaganden

ha kostnaderna för de till grupperna b I—VI hänförda arbetena

av arméförvaltningen beräknats till sammanlagt 18,355,500 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941, varjämte för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats

tillhopa 1,418,400 kronor. Såsom av vad inledningsvis anmärkts framgår bör

emellertid från förstnämnda belopp dragas ett belopp av 3,476,700 kronor,

vilket enligt förutsättningarna för försvarsbeslutet icke skall belasta den i

försvarsbeslutet angivna kostnadsramen. Efter avdrag av sistnämnda belopp

skulle kostnaderna för de till grupperna b I—VI hänförda byggnadsarbetena

enligt prisläget den 1 juli 1941 utgöra 14,878,800 kronor. Härå belöpande

kostnader för prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 kunna

beräknas till sammanlagt 1,089,400 kronor.

Såsom inledningsvis anförts har arméförvaltningen i sin berörda skrivelse

anfört, att med nybyggnad för krigsarkivet — vilket byggnadsbehov av ämbetsverket

hänförts till gruppen b II, omfattande i propositionen 1942: 270 upptagna

byggnadsbehov — syntes böra anstå till tidpunkt efter femårsperioden,

varvid framhållits, att överbefälhavaren förordat sådan nybyggnad allenast

under förutsättning, att härför erforderliga kostnader icke föranledde, att andra

under nuvarande läge viktiga försvars- eller beredskapsåtgärder åsidosattes.

Med hänsyn till de ändrade utgångspunkter för behovsprövningen, som numera

föreligga, har jag, såsom inledningsvis anförts, ansett det vara lämpligt,

att de i försvarsplanen ingående byggnadsarbeten, för vilka 1942 års riksdag

redan anvisat anslag, underkastas förnyad prövning ur angelägenhetssynpunkt,

varvid jag ansett mig böra utgå från att de av riksdagen redan anvisade anslagsbelopp,

som vid en sådan förnyad prövning befinnas kunna frigöras, skola kunna

användas för utförande av andra byggnadsarbeten under femårsperioden, som

nu anses mera angelägna.

Vid den sålunda verkställda förnyade prövningen av de under förevarande

rubrik upptagna byggnadsbehovens angelägenhet har jag i likhet med arméför
Bihang

till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222. m* 43 5

Departements
chefen.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

valtnmgen funnit, att samtliga byggnadsarbeten, för vilka 1942 års riksdag

anvisat medel — möjligen med undantag för den till 1,350,000 kronor kostnadsberäknade

nybyggnaden för krigsarkivet — äro av den natur, att de icke

utan allvarlig olägenhet synas kunna uppskjutas till tid efter femårsperiodens

slut. Jämväl krigsarkivets nybyggnad synes mig med hänsyn till nuvarande

lokalförhållanden vara i hög grad angelägen, och önskvärt vore därför, om

även detta byggnadsbehov nu kunde tillgodoses. Emellertid finner jag frågan

därom tarva ytterligare övervägande. Tills vidare torde det av riksdagen för

ändamålet anvisade beloppet, 500,000 kronor, varav 50,000 kronor av Kungl.

Majit enligt beslut den 9 oktober 1942 ställts till byggnadsstyrelsens förfogande

för bestridande av kostnaderna för upprättandet av förslag till ifrågavarande

nybyggnad med tillhörande kostnadsberäkningar m. m., böra fortfarande

avses för ifrågavarande ändamål.

I detta sammanhang torde böra för riksdagen anmälas, att byggnadsstyrelsen

i en av överbefälhavaren den 2 mars 1943 överlämnad skrivelse, dagtecknad

den 18 februari 1943, hemställt örn godkännande av ett förslag till

ändrad förläggning av krigsarkivets nybyggnad. Byggnadsstyrelsen har i

skrivelsen anfört, att det vid det närmare utarbetandet av byggnadsförslaget

visat sig påkallat att särskilt beakta sambandet mellan krigsarkivbyggnaden

och det för militära förvaltningsändamål avsedda byggnadskomplexet å

Fågelbacken å Ladugårdsgärde. Vid utformandet av detta senare komplex

hade det framstått som ett önskemål att åstadkomma en mot byggnadskomplexets

omfattning och karaktär svarande effektfull fondbyggnad mot Banérgatan.

Efter övervägande av olika förslag hade styrelsen funnit, att den lämpligaste

lösningen av denna fråga skulle kunna vinnas genom att på sätt en

bilagd situationsplan angåve förlägga krigsarkivets nybyggnad till området

mellan de militära administrationsbyggnadérna och Värtavägen i direkt anslutning

till dessa byggnader, varvid den föreslagna utbyggnaden av sistnämnda

byggnader skulle förskjutas något mot öster. Ur arkitektonisk synpunkt

syntes den sålunda ändrade förläggningen av krigsarkivet innebära en

god och naturlig lösning på önskemålet att i fonden på Banérgatan erhålla en

intressant och samlande vy. Krigsarkivets höga arkivtorn komme nämligen att

resa sig väsentligt över den omgivande bebyggelsen och kunna placeras så att

det bleve synligt i Banérgatan på stort avstånd från anläggningen. Det kunde

vidare framhållas, att området mellan förvaltningsbyggnaderna och Värtavägen

svårligen kunde på annat sätt utnyttjas, varför den ifrågasatta förflyttningen

även med hänsyn till tomtmarkens utnyttjande kunde anses innebära

fördelar. Jämväl ur andra synpunkter skulle den ändrade förläggningen av

krigsarkivet medföra fördelar. Genom att arkivbyggnaden förlädes i närmare

anslutning till det stora militära byggnadskomplexet, erhölles vidare möjligheter

att anknyta krigsarkivet till en för hela komplexet gemensam värmecentral,

varigenom bland annat för arkivändamål lämpligt källarutrymme frigjordes

inom arkivbyggnaden. Då grunden utgjordes av berg, bleve det därjämte

möjligt att under krigsarkivet anordna fullträffsäkra skyddsrum för

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

arkivalier i den mån sådana kunde vara påkallade. Med hänsyn till att byggnaden

förlädes nära militärförvaltningarna kunde man slutligen tänka sig,

att sådant utrymme inom deras skyddsrum, som under fredstid icke vore för

dem erforderligt, skulle kunna utnyttjas för krigsarkivets räkning. Den tomt

i hörnet av Valhall a vägen och Värtavägen, som varit avsedd för krigsarkivet

och som med den nu ifrågasatta ändrade förläggningen av byggnaden skulle

frigöras, borde enligt byggnadsstyrelsens mening lämpligen reserveras för

annan statlig bebyggelse. Det vore nämligen mycket angeläget, att reserver

för sådant ändamål hölles öppna, då tillgången till välbelägen obebyggd tomtmark

i kronans ägo vore synnerligen begränsad.

Den sålunda av byggnadsstyrelsen numera föreslagna förläggningen av

krigsarkivets nybyggnad har lämnats utan erinran av överbefälhavaren, krigsarkivarien

och luftskyddsmyndigheterna. Jag vill icke motsätta mig, att det

fortsatta planeringsarbetet, därest riksdagen icke har något att däremot erinra,

sker med utgångspunkt från att krigsarkivet skall förläggas på den av byggnadsstyrelsen

numera förordade platsen.

Vad därefter angår de i arméförvaltningens skrivelse den 10 februari

1943 upptagna byggnadsarbeten, för vilka medel äskats i statsverkspropositionen

och propositionen nr 2 till innevarande års riksdag, torde dessa, med

det förbehåll som inledningsvis gjorts i fråga om ordnandet av förläggningen

å Rinkaby, samtliga vara av den art, att uppskov med deras utförande icke bör

komma i fråga, därest icke på grund av brist på arbetskraft eller materiel så

visar sig nödvändigt.

För de till detta avsnitt hörande byggnadsarbeten, för vilka medel redan

av 1942 års riksdag anvisats eller i förenämnda propositioner till riksdagen

äskats, bör femårsplanens kostnadsram i enlighet med det anförda tills vidare

anses belastad med — efter avdrag för de för femårsperioden beräknade men

ännu icke anvisade kostnaderna för krigsarkivets nybyggnad, 850,000 kronor,

samt för ordnandet av förläggningen å Rinkaby, 280,000 kronor, allt enligt

prisläget den 1 juli 1941 — ett belopp av (14,878,800 — 850,000 — 280,000=)

13,748,800 kronor. A sistnämnda belopp belöpande kostnader för prisstegring

under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942, 1,001,400 kronor, torde, i den

mån medel därför icke tidigare anvisats, böra beräknas för budgetåret 1943/44.

Jag övergår nu till att behandla övriga i arméförvaltningens skrivelse upptagna

byggnadsbehov, varvid särskilt avseende icke torde böra fästas vid

frågan, huruvida desamma upptagits i arméförvaltningens skrivelse den 31

augusti 1942 med anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 eller uppmärksammats

först efter avgivandet av berörda skrivelse. För överskådlighetens

skull torde byggnadsarbeten av likartad natur böra sammanföras under vissa

samlingsrubriker. Som regel upptager jag till behandling allenast de byggnadsarbeten,

som arméförvaltningen enligt vad inledningsvis anförts efter noggrann

prövning av angelägenheten ansett sig böra föreslå till utförande.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Ordnande av förläggningar för staber, truppförband m m.

Expeditionsbyggnad för militära staber i Östersund. I skrivelse den 29 november

1940 hemställde arméförvaltningens fortifikationsstyrelse örn medel för

uppförande av ny stabsexpeditionsbyggnad i Östersund. I skrivelsen framhölls,

att tillgången på expeditionslokaler för II. arméfördelningen sedan lång

tid tillbaka varit otillräcklig och att det därav föranledda inrymmandet av

sådana lokaler på olika platser i Östersund måste anses medföra minskad

möjlighet till intimt samarbete mellan de olika avdelningarna. I likhet med

chefen för II. arméförvaltningen ansåge fortifikationsstyrelsen, att den bästa

lösningen av frågan skulle vinnas genom en nybyggnad, i vilken jämväl borde

inrymmas lokaler för två rullföringsexpeditioner m. m. Kostnaderna beräknades

till 740,000 kronor, inräknat kostnader för markförvärv.

Efter vissa förhandlingar mellan fortifikationsstyrelsen och generalpoststyrelsen

anmälde förstnämnda myndighet därefter i skrivelse den 21 november

1941, att erforderligt lokalbehov för de militära staberna i Östersund

lämpligen syntes kunna erhållas genom förhyrande av lokaler i ett av generalpoststyrelsen

planerat byggnadskomplex i staden.

I skrivelse den 5 februari 1942 framlade därpå generalpoststyrelsen förslag

till ordnande av ifrågavarande byggnadsfråga. Enligt förslaget skulle

staten för ändamålet förvärva två tomter, nr 5 och 6 i kvarteret Arken, varefter

å tomterna skulle uppföras två byggnader, inrymmande den ena postkontorets

och den andra de militära stabernas lokaler. En för båda byggnaderna

gemensam värmecentral skulle anordnas i posthusbyggnaden. Byggnadskostnaderna

beräknades uppgå till 703,000 kronor för själva posthuset och

554,650 kronor för stabsbyggnaden. I sistnämnda belopp voro inräknade

70,950 kronor för anordnande av stabsbyggnadens källare såsom bombsäker.

Generalpoststyrelsen förutsatte, att hela byggnadskostnaden med undantag

av merkostnaderna för den bombsäkra källaren skulle påföras postverkets

kapitalfond.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1942:264 framlagda förslag

anvisade därefter 1942 års riksdag till förvärv för postverkets räkning av förutnämnda

båda tomter ett reservationsanslag av 75,000 kronor. Av skäl, som

närmare angåvos i propositionen, ansågs frågan örn posthusbygget böra tills

vidare anstå i avvaktan på resultatet av viss utredning rörande möjligheten

att tillgodose postkontorets lokalbehov på annat sätt. Beträffande militärstabsbyggnaden

uttalades i propositionen, att med uppförande av densamma

kunde anstå utan alltför stor olägenhet, varjämte förutsattes att, därest byggnaden

avsåges sedermera böra uppföras, medel för densamma borde anvisas

icke å postverkets kapitalfond utan å försvarsväsendets fastighetsfond.

I propositionen nr 136 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t därefter

föreslagit riksdagen att till posthusbyggnad i Östersund för budgetåret

1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 760,000 kronor. Byggnaden avses

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222. 69

skola uppföras å förenämnda av staten för ändamålet inköpta tomter i kvarteret

Arken.

I sin skrivelse den 31 augusti 1942 angående medelsbehovet för armén för

budgetåret 1943/44 anförde arméförvaltningen, att lösningen av lokalfrågan

för militärstaberna i Östersund enligt ämbetsverkets åsikt icke längre kunde

uppskjutas. I fortifikationsstyrelsens år 1940 verkställda kostnadsberäkning

bade upptagits kostnader för anordnandet av viss central i den föreslagna stabsexpeditionsbyggnaden,

vilken central emellertid numera avsetts skola förläggas

till annan plats i staden. Å andra sidan ansåge fortifikationsstyrelsen,

att viss försvarsområdesstab lämpligen borde få expeditionslokaler i sagda

byggnad. Under dessa förutsättningar hade fortifikationsstyrelsen numera beräknat

kostnaderna för uppförande av stabsexpeditionsbyggnaden till 600,000

kronor. Därest postverkets lokalbehov icke komme att lösas genom nybyggnad

å förenämnda tomter, hemställde arméförvaltningen därför örn ett anslag

av 600,000 kronor för uppförande av stabsexpeditionsbyggnad i Östersund å

de för postverkets räkning förvärvade tomterna.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (kapitalbudgeten,

bil. 2) fann jag mig emellertid icke kunna biträda arméförvaltningens

äskande, vilket därför upptogs i en såsom bilaga vid propositionen fogad förteckning

över vissa av arméförvaltningen föreslagna, ej upptagna äskanden.

Med hänsyn därtill har arméförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari 1943

icke beräknat medel för ifrågavarande ändamål.

Emellertid har frågan därefter kommit i ett något förändrat läge, i det att

densamma befunnits äga visst samband med frågan om tillgången på bostadslägenheter

i Östersund.

I sitt den 17 mars 1943 avgivna betänkande angående försvarsväsendets

bostadsbehov den 1 oktober 1943 har nämligen 1942 ars militära bostadsutredling

beträffande tillgången på bostäder för militär personal i Östersund

anfört, att Östersunds stad meddelat, att man där vore villig att verksamt

bidraga till täckande av försvarets bostadsbehov inom staden. Utredningen

hade heller icke räknat med något behov av statligt bostadsbyggande därstädes.

Man hade emellertid framhållit, att för närvarande cirka 10 bostadslägenheter

eller affärslägenheter, som kunde omändras till bostadslägenheter,

förhyrdes av II. militärbefälsstaben och försvarsområdesstaben i Östersund

och utnyttjades till stabsexpeditioner. Hyran för dessa lägenheter utginge

med 36,040 kronor per år. Förslag hade väckts, att en särskild stabsbyggnad

skulle uppföras för en kostnad av cirka 700,000 kronor. Då stadens myndigheter

vore av den uppfattningen, att en stabsbyggnad förr eller senare nödvändigtvis

måste komma till stånd, och de till stabsexpeditioner förhyrda

lägenheterna i så fall bleve lediga, ansåge sig stadens myndigheter icke nu

kunna uppmuntra en bostadsproduktion, som framdeles skulle göra de hyreslediga

f. d. stabsexpeditionslokalerna överflödiga. Stadens myndigheter ville

därför uttrycka ett önskemål, att en ny stabsbyggnad redan nu komme till

s. 70 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

utförande jämsides med att stadens myndigheter tillsåge, att bostadsbehovet

täcktes genom dels de därigenom ledigblivna lägenheterna, dels nybyggnader.

I Östersund finnas för närvarande två militära staber, II. militärbefälsstaben

och Östersunds försvarsområdesstab. Enligt 1942 års försvarsbeslut

skall till Östersund jämväl förläggas Norra flygbasområdesstaben, vilken avsetts

skola organiseras under budgetåret 1945/46. Lokalbehovet för de nu

befintliga staberna i Östersund tillgodoses för närvarande dels genom utnyttjande

av den enligt uppgift år 1888 uppförda och synnerligen otidsenliga

stabsbyggnaden i kvarteret Staben och dels genom förhyrande

av ett tiotal bostadslägenheter eller affärslägenheter, som kunna omändras

till bostadslägenheter. Såsom framgår av 1942 års militära bostadsutrednings

den 17 mars 1943 avgivna betänkande föreligger för närvarande

stor bostadsbrist i Östersund. Stadens myndigheter ha meddelat, att man

vöre villig att verksamt bidraga till täckande av försvarets bostadsbehov inom

staden. Emellertid ha stadens myndigheter icke ansett sig kunna uppmuntra

en bostadsproduktion, som framdeles skulle göra de lokaler, som för närvarande

utnyttjas till stabsexpeditioner, överflödiga, och nryndigheterna ha

därför uttryckt ett önskemål, att en ny stabsbyggnad redan nu kommer till

utförande.

För egen del vill jag framhålla, att en nybyggnad för åtminstone II. militärbefälsstaben

förr eller senare blir ofrånkomlig. Med hänsyn till det samband,

som råder mellan denna nybyggnadsfråga och spörsmålet om tillgodoseende

av bostadsbehovet i Östersund, har jag numera icke något att erinra

mot att en nybyggnad uppföres för militärbefälsstaben.

Enligt ett inom generalpoststyrelsen upprättat förslag skulle till ett av

staten inköpt tomtområde i kvarteret Arken i Östersund förläggas såväl en

posthusbyggnad som en för militära staber avsedd expeditionsbyggnad.

Kostnaderna för sistnämnda byggnad beräknade generalpoststyrelsen i skrivelse

den 5 februari 1942 till 554,650 kronor, av vilket belopp emellertid

70,950 kronor belöpte på merkostnader för anordnande av byggnadens källare

såsom bombsäker central. Förslaget förutsatte anordnande av gemensam

värmecentral i posthusbyggnaden. Kungl. Majit har numera i proposition till

riksdagen föreslagit anvisande av ett investeringsanslag av 760,000 kronor för

uppförande av posthusbyggnaden. Enligt vad jag inhämtat kommer byggnaden

att förläggas på sådant sätt, att den år 1942 planerade stabsexpeditionsbyggnaden

fortfarande kan uppföras å samma tomter. I sina anslagsäskanden för

budgetåret 1943/44 har arméförvaltningen för uppförande av stabsexpeditionsfryi?ona(l

i Östersund beräknat ett belopp av 600,000 kronor, varvid anförts, att

visserligen den tidigare planerade bombsäkra centralen numera avsetts skola

förläggas till annan plats i staden men att i stället försvarsområdesstaben

borde få expeditionslokaler i byggnaden. Arméförvaltningen synes sålunda

ha ansett en viss ökning av den tidigare förutsatta byggnadsvolymen erforderlig

med anledning av försvarsområdesstabens förläggning till ifrågavarande

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

byggnad. Emellertid torde, enligt vad jag inhämtat, med hänsyn till tomternas

storlek och gällande bestämmelser vissa svårigheter möta att mera avsevärt

utöka den i generalpoststyrelsens förslag förutsatta byggnadsvolymen. Med

hänsyn därtill torde i stället böra särskilt undersökas, huruvida icke inom den

redan projekterade byggnaden skall kunna inrymmas jämväl försvarsområdesstaben.

Att märka är, att kostnaderna för den planerade stabsexpeditionsbyggnaden,

förenämnda bombsäkra central oberäknat, i februari 1942 uppskattats

till omkring 480,000 kronor, medan arméförvaltningen med utgångspunkt

från prisläget den 1 juli 1942 ansett sig kunna uppföra en motsvarande

byggnad i Karlstad för 410,000 kronor och jag i statsverkspropositionen till

innevarande års riksdag (kapitalbudgeten, bil. 2, sid. 29) funnit mig böra

tillstyrka en medelsanvisning för sistnämnda ändamål av allenast 350,000

kronor. Under hänsynstagande till det nu anförda anser jag mig böra räkna

med att kostnaderna för en stabsexpeditionsbyggnad, inrymmande såväl

militärbefälsstab som försvarsområdesstab, skola kunna, med utgångspunkt

från prisläget den 1 juli 1942, hållas inom en kostnad av högst 500,000 kronor,

motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av omkring 465,000

kronor. Jag utgår därvid från att för posthus- och militärstabsbyggnaderna

anordnas gemensam värmecentral. För att den senare byggnaden skall kunna

uppföras i samband nied posthusbyggnaden torde nyssnämnda belopp av

500,000 kronor böra i sin helhet stå till förfogande under budgetåret 1943/44.

Därest den fortsatta utredningen skulle giva vid handen, att försvarsområdesstaben

icke kan beredas utrymme i den planerade stabsbyggnaden, torde böra

undersökas möjligheten att inrymma ifrågavarande stab, liksom även flygbasområdesstaben,

i den nuvarande stabsbyggnaden. Det torde böra ankomma på

Kungl. Majit att efter ytterligare utredning träffa avgörande i dessa frågor,

varvid jag emellertid utgår från att större ombyggnadsarbeten å den nuvarande

stabsbyggnaden icke igångsättas utan att riksdagen beredes tillfälle att yttra

sig därutinnan.

Expeditionsbyggnad för VII. militärbefälsstaben (Visby). I sina medelsäskanden

för budgetåret 1942/43 anmälde arméförvaltningen, att behov av expeditionsbyggnad

för militärbefälhavarens på Gotland stab förelåge. Ämbetsverkets

fortifikationsstyrelse gjorde därefter i skrivelse den 18 mars 1942 framställning

örn anvisande av 395,000 kronor för ändamålet. X sina medelsäskanden

för budgetåret 1943/44 anförde arméförvaltningen emellertid, att sedermera

fråga uppkommit örn byggnadens uppförande a annan plats än förut avsetts.

I samband därmed stående behov av eventuellt markförvärv hade ännu icke

hunnit slutgiltigt lösas. Sedan denna lösts, avsåge arméförvaltningen att

ånyo underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet

upptagit ett belopp av 132,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte

för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats 10,500 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 222.

Dep<chefen.lts'' ■ * avsaknad av närmare utredning rörande förevarande bjggnadsfråga kan

jag icke bedöma, i vad män det av arméförvaltningen för ändamålet beräknade

beloppet kan behöva tagas i anspråk under femårsperioden 1942/47.

Försvarsområdesstaben i Kiruna. Enligt 1942 års försvarsbeslut skall i Kiruna

i fredstid finnas en för Kiruna och Jokkmokks försvarsområden gemensam

försvarsområdesbefälhavare jämte stab. I staben finnes i fredstid en stabschef

för vardera försvarsområdet, kapten eller ryttmästare.

0 ^ sbia anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 har arméförvaltningen framhållit,

att frågan örn bostad och expeditionslokaler för försvarsområdesbefälhavaren

för Kiruna försvarsområde för närvarande vore aktuell, samt därom

närmare anfört följande.

Då Kiruna är ett samhälle, som helt får sin prägel av gruvdriften, ha ovisshetsmoment

i fråga örn driftens varaktighet och konjunkturerna vållat, att

privat byggnadsverksamhet knappast förekommer därstädes, varför det råder

stor bostadsbrist i samhället. Expeditionslokaler hava dock hittills kostnadsfritt

upplåtits av Luossavaara-Kirunavaara aktiebolag. Beträffande förhyrande

av bostad för den nyutnämnde försvarsområdesbefälhavaren hava däremot

svårigheter uppstått, men numera har han dock lyckats såsom bostad få förhyra

en villa, vilken emellertid endast tills vidare får disponeras, då densamma

är avsedd att användas såsom museibyggnad.

„ ^et torde därför vara nödvändigt, att byggnader uppföras i Kiruna för

saval forsvarsområdesbefälhavarens som stabens räkning.

Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har beräknat kostnaderna för

uppförande av bostadshus, inrymmande 3 bostäder, samt stabsbyggnad, inoarTnon11^6

exPediti9nsl°kaler, matsal, mäss och kök samt manskapsrum, till

275,000 kronor, vartill komma vissa kostnader för markförvärv, varom ämbetsverket

i annat sammanhang gjort framställning.

Enligt från fortifikationsstyrelsen inhämtad uppgift lia bostadslägenheterna,

en om 6 rum och kök samt två örn vardera 4 rum och kök, avsetts för försvarsområdesbefälhavaren

samt de två stabscheferna.

1 sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet

upptagit ett belopp av 255,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte

för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats 20,000 kronor. Byggnadsbehovet

har hänförts till angelägenhetsgrupp 1.

Frågan örn tillgodoseende av bostadsbehovet för stabspersonalen i Kiruna

har jämväl uppmärksammats av 1942 års militära bosiadsutredning, som därom

bland annat anfört, att beträffande de föreslagna bostadslägenheterna i

stabsbyggnaden framhållits som önskvärt, att de, med hänsyn till att relativt

omfattande representationsskyldighet beräknades ifrågakomma, försåges

med vardera ett rum utöver den för vederbörande lönegrader normala bostadsstandarden.

Utredningen hade emellertid vid sina beräkningar icke tagit

hänsyn därtill. Bostadsbrist rådde för närvarande i Kiruna, och staten syntes

under sådana förhållanden icke kunna undgå att låta uppföra de för försvaret

erforderliga bostäderna.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Försvarsområdesstaben i Kiruna är för närvarande inrymd i en LuossavaaraKirunavaara

aktiebolag tillhörig byggnad, vilken förhyres för 3,000 kronor

per år, vartill komma värmekostnader. Enligt vad jag inhämtat föreligger

från bolagets sida intet hinder för staten att få behålla dispositionsrätten

till ifrågavarande lokaler till åtminstone den 1 juli 1945. Med hänsyn därtill

synes tills vidare kunna anstå med uppförande av expeditionsbyggnad för

staben. Från fortifikationsstyrelsen har upplysts, att den ifrågasatta byggnaden

enligt numera föreliggande förslag avses skola förläggas å staten tillhörig

mark på allenast ett par hundra meters avstånd från Norrbottens regementes

jägarbataljons föreslagna förläggning. Med hänsyn därtill synes utrymme

icke böra beräknas i expeditionsbyggnaden för matsals- och mässlokaler

samt kök, varför det föreliggande byggnadsprogrammet torde kunna

något begränsas. Vid den omarbetning av byggnadsprogrammet, som sålunda

synes erforderlig, bör jämväl närmare undersökas det lämpligaste sättet att

tillgodose försvarsområdesbefälhavarens och stabschefernas bostadsbehov.

Tänkbart är att ifrågavarande bostäder, eller en del av dem, lämpligen böra

uppföras i anslutning till den ytterligare bostadsbebyggelse i Kiruna, som

efter prövning av 1942 års militära bostadsutrednings förslag kan befinnas

erforderlig.

Signalregementets kompani i Boden och Tredje tygkompaniet. Försvarsutredningen

föreslog, att Signalregementets kompani i Boden, vilket för närvarande

är förlagt till Norrbottens artillerikårs kasernetablissement, skulle förflyttas

till de nuvarande skidlöparkasernerna vid Norrbottens regemente. Dessa förutsattes

skola utnyttjas jämväl för det nyuppsatta Tredje tygkompaniet. Enär

i försvarsutredningens kostnadsberäkningar icke beräknades medel för ordnandet

av kompaniernas förläggning, utgick utredningen uppenbarligen från

att förläggningsfrågorna skulle kunna ordnas utan särskilda kostnader.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 upptog emellertid arméförvaltningen

bland de efter avgivandet av medelsäskandena för budgetåret 1943/44 uppkomna

byggnadsbehoven förläggningsfrågorna för ifrågavarande kompanier,

varvid kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1941 beräknades till 935,000

kronor för signalkompaniet och 480,000 kronor för tygkompaniet, varjämte

för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknades 75,000 kronor respektive

20,000 kronor. Ämbetsverket uppgav, att frågorna vore föremål för särskild

utredning.

I skrivelse den 11 mars 1943 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

därefter inkommit med utredning angående berörda förläggningsfrågors

ordnande. Fortifikationsstyrelsen har anfört, att styrelsen ansett sig

böra undersöka, vilken av olika förefintliga möjligheter för förläggning i

Boden av ifrågavarande förband, som kunde befinnas mest ändamålsenlig och

ur ekonomisk synpunkt mest fördelaktig. Därvid hade undersökts såväl det

av försvarsutredningen föreslagna förläggningsalternativet som möjligheten

av en förläggning av Tredje tygkompaniet i anslutning till Norrbottens rege
-

Departements
chefen.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

mente och Signalregementets kompani i anslutning till Norrbottens artillerikår

ävensom möjligheten av att förlägga båda förevarande förband i anslutning till

annat förband än Norrbottens regemente.

Beträffande det alternativ, enligt vilket båda förbanden skulle förläggas i

anslutning till Norrbottens regemente, har styrelsen anfört följande.

För ordnandet av förläggningen för Tredje tygkompaniet och Signalregementets

kompani i Boden i anslutning till Norrbottens regemente erfordras

vissa ombyggnads- och iståndsättningsarbeten beträffande för respektive förband

avsedd kasern, uppförande av furirbostäder, garage och stallar samt förrådsbyggnader.

På grund av den härigenom orsakade ökningen i den till Norrbottens

regemente förlagda manskapsstyrkan bliva vissa nybyggnads- och ombyggnadsarbeten

nödvändiga vid regementet. Sålunda erfordras uppförande

av nytt exercishus, vissa förråd, örn- och tillbyggnad av gymnastikhuset samt

utökning av befintlig värmecentral, varjämte föreligga behov av nya furirbostäder

och lektionssalar. Därjämte synes avhjälpande av bristerna beträffande

regementets sjukhus ofrånkomligt.

I fråga örn det alternativ, enligt vilket signalkompaniet skulle förläggas i

anslutning till Norrbottens artillerikår och tygkompaniet förläggas till Norrbottens

regemente, har fortifikationsstyrelsen anfört följande.

Vid detta alternativ bliva vad Tredje tygkompaniet beträffar erforderliga

arbeten desamma som enligt föregående alternativ, varemot för Norrbottens

regemente örn- och tillbyggnaden av gymnastikbyggnaden blir obehövlig och

omfattningen av övriga örn- och nybyggnadsarbeten något minskas. Signalregementets

kompani avses enligt detta alternativ att förläggas till »Garnisons.:

parken» i anslutning till Norrbottens artillerikårs kasernområde. Härvid beräknas

kompaniet kunna utnyttja de byggnader, förbandet vid sin nuvarande

förläggning har gemensamt med Norrbottens artillerikår, nämligen matinrättning,

marketenteri och exercislius, varvid dock en viss utökning av matinrättningen

och marketenteriet bliver erforderlig. Kompaniet beräknas jämväl

framdeles kunna disponera vissa inom artillerikårens område belägna förrådslokaler

m. m. Nybyggnadsbeliovet för kompaniets förläggning enligt förevarande

alternativ omfattar sålunda uppförande av kasernbyggnad för 155 man,

furirbostäder, expeditions- och lektionsbyggnad, garage med värmecentral samt

en mindre förrådsbyggnad m. m., vartill komma väg- och planeringsarbeten

samt vissa andra yttre arbeten.

Det tredje alternativ, som av fortifikationsstyrelsen undersökts, innebär

förläggning av signalkompaniet till Norrbottens artillerikår och tygkompaniets

förläggning i anslutning till Bodens tygstation. Därom har fortifikationsstyrelsen

anfört följande.

Enligt detta alternativ omfatta erforderliga byggnadsarbeten för Norrbottens

regemente allenast uppförande av furirbostäder, utökning av förefintliga

värmecentraler samt avhjälpande av bristerna å regementets sjukhus och för

Signalregementets kompani samma arbeten som enligt alternativ II. För Tredje

tygkompaniet blir i detta fall uppförande av kasernbyggnader för cirka 200

man, expeditions- och lektionssalsbyggnad, matinrättning och marketenteri

med värmecentral samt förrådsbyggnader m. m. erforderliga.

De med ovannämnda frenne alternativ förenade kostnaderna hava enligt

prisläget den 1 juli 1941 beräknats sålunda.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

75

Alternativ I Alternativ II

Norrbottens regemente ..................... 1,615,000 1,034,000

Signalregementets kompani i Boden ... 318,000 1,036,000

Tredje tygkompaniet ........................ 420,000 511,000

Summa kronor 2,353,000 2,581,(XX)

Alternativ III

625,000

1.036.000

1.615.000

3.276.000

Fortifikationsstyrelsen har upplyst, att från chefen för försvarsstaben, militärbefälhavaren

i Yl. militärområdet, kommendanten i Bodens fästning samt

chefen för Norrbottens regemente inhämtats yttranden över föreliggande alternativa

förslag till förläggning för Signalregementets kompani i Boden och

Tredje tygkompaniet samt att av inkomna yttranden framginge, att alternativ

I, som ur ekonomisk synpunkt framstode som det fördelaktigaste, ur militär

synpunkt icke vore godtagbart, bland annat på grund av den sammanträngning

av byggnader alternativet innebure. Av militära skäl hade samtliga hörda militära

myndigheter förordat alternativ III. I skrivelse den 26 februari 1943 hade

därefter chefen för armén anfört, att, därest detta alternativ av ekonomiska

skäl icke ginge att genomföra, alternativ II vore godtagbart.

Fortifikationsstyrelsen har för egen del anfört, att av de olika alternativen

för ordnandet av förevarande förbands förläggning alternativ I sålunda av

militära skäl icke kunde ifrågakomma. Ehuru de i ärendet hörda militära myndigheterna

samtliga förordat alternativ III, ansåge fortifikationsstyrelsen för

sin del, att alternativ II, vilket av chefen för armén befunnits godtagbart och

vilket ur ekonomisk synpunkt ställde sig fördelaktigare än alternativ III och

enligt vilket jämväl Norrbottens regementes behov av lektionssalar bleve tillgodosett

utan att nybyggnad för ändamålet bleve erforderlig, borde läggas till

grund för ordnandet av förläggning för nu ifrågavarande förband och att i

enlighet därmed Signalregementets kompani i Boden borde förläggas i anslutning

till Norrbottens artillerikår, medan Tredje tygkompaniet förlädes till

Norrbottens regemente.

Vid beräknandet av kostnaderna för de byggnadsarbeten, som närmast erfordras

för genomförande av det sålunda förordade alternativet, har fortifikationsstyrelsen,

i enlighet med vad som förutsatts i arméförvaltningens skrivelse

den 10 februari 1943, utgått från att under nämnda period lektionsbyggnader

för arméns truppförband samt exercishus och gymnastikbyggnad för

Norrbottens regemente icke skola komma till utförande ävensom att medel

under femårsperioden i annat sammanhang komma att anvisas för örn- och tillbyggnad

av matinrättning och marketenteri vid Norrbottens artillerikår samt

sjukhus, furirbostäder och vissa förråd vid Norrbottens regemente. Under dessa

förutsättningar ha kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1941 för alternativ II

av fortifikationsstyrelsen beräknats till 1,415,000 kronor enligt nedanstående

fördelning:

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Departementschefen.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

För Signalregementets kompani i Boden. Kronor Kronor

Kasernbyggnad ............................................................ 456,000

Expeditionsbyggnad ...................................................... 70,000

Kallförråd .................................................................. 32,000

Yärmecentral ............................................................... 85,000

Tillbyggnad av marketenteri vid Norrbottens artillerikår (utöver

ovan angiven) ................................................... 93,000

Tillbyggnad av furirmatsal vid Norrbottens artillerikår ...... 4,500

Yttre arbeten ............................................................... 142,000

Administration och oförutsedda utgifter, cirka 6 procent ... 52,500 935 Q00

För Tredje tygkompaniet.

Kronor Kronor

Ombyggnad av befintlig kasern ....................................... 44,000

Garage ........................................................................ 42,000

Kallförråd .................................................................. 114,000

Verkstadsbyggnad ......................................................... 127,000

Utökning av värmecentral ............................................. 91,000

Yttre arbeten ............................................................... 35,000

Administration och oförutsedda utgifter, cirka 6 procent...... 27,000 439 Q00

Summa kronor 1,415,000

Under samma förutsättningar har fortifikationsstyrelsen angivit kostnaderna

enligt alternativ I till 1,242,000 kronor, i vilket belopp jämväl inräknats kostnaderna

för vid detta alternativ erforderlig örn- och tillbyggnad av gymnastikhuset

vid Norrbottens regemente, och enligt alternativ III till 2,673,000 kronor.

Arméförvaltningen har därjämte i sin skrivelse den 10 februari 1943 under

rubriken Översyn av arméns kasernetablissement upptagit dels ett belopp av

320.000 kronor (jämte 25,000 kronor för prisstegring under tiden den 1 juli

1941—den 1 juli 1942) för örn- och tillbyggnad av matinrättningen vid Norrbottens

artillerikår, dels ock ett belopp av 115,000 kronor (jämte 9,000 kronor

för prisstegring) för örn- och tillbyggnad av marketenteriet vid samma kår.

Ämbetsverket har anmärkt, att örn signalkompaniet komme att förläggas till

artillerikåren, komme kostnaderna för matinrättningen och marketenteriet att

ökas med 4,500 kronor respektive 93,000 kronor (jämte 500 kronor respektive

7.000 kronor för prisstegring).

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 beräknade arméförvaltningen

vidare 406,000 kronor för nybyggnad av sjukhus vid Norrbottens regemente.

Enligt försvarsutredningens förslag skulle, såsom av det anförda framgår,

såväl Signalregementets kompani i Boden som Tredje tygkompaniet förläggas

till de två kaserner vid Norrbottens regementes kasernetablissement, som

skulle frigöras genom skidlöparbataljonens förflyttning till Kiruna. Några

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

särskilda kostnader beräknades icke för ifrågavarande förläggningsfrågas

ordnande. Efter sedermera verkställda utredningar har emellertid fortifikationsstyrelsen

beräknat kostnaderna därför — även med den begränsning av

byggnadsprogrammet, som arméförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari

1943 förutsatt beträffande nybyggnadsarbeten i övrigt för armén — till icke

mindre än 1,242,000 kronor. Emellertid har en lösning av förläggningsfrågan

efter dessa linjer icke ansetts ur militär synpunkt godtagbar, bland

annat på grund av den sammanträngning av byggnader, som lösningen

innebure. Med hänsyn därtill har fortifikationsstyrelsen förordat, att

signalkompaniet förlägges i anslutning till Norrbottens artillerikår, där det

för närvarande är förlagt, medan tygkompaniet skulle förläggas till en av

skidlöparkasernerna. Förslaget, som kostnadsberäknats till 1,415,000 kronor,

innebär bland annat uppförande för signalkompaniets räkning av en ny förläggningsbyggnad

för en kostnad av omkring 485,000 kronor. I kostnaderna

ha icke inräknats medel för örn- och tillbyggnader av matinrättning och

marketenteri vid artillerikåren, vilka av fortifikationsstyrelsen ansetts erforderliga

för förslagets genomförande. Icke heller ha medel beräknats för nybyggnad

av sjukhus vid Norrbottens regemente. Ett tredje alternativ, innebärande

förläggning av signalkompaniet till Norrbottens artillerikår och tygkompaniets

förläggning i anslutning till Bodens tygstation, har fortifikationsstyrelsen

ansett sig av kostnadsskäl icke kunna tillstyrka, ehuru detsamma

ansetts ur militär synpunkt lämpligast.

För egen del finner jag mig icke utan ytterligare utredning kunna tillstyrka

ett så kostnadskrävande förslag till förläggningsfrågornas ordnande som det

av fortifikationsstyrelsen framlagda. Från arméstaben inhämtade uppgifter

rörande de för ifrågavarande förband beräknade personalstyrkorna, vilka såvitt

avser Norrbottens regemente icke äro definitiva, synas giva vid handen,

att förläggningsutrymmena inom regementets nuvarande kasernetablissement

-— även örn det i en kompanilokal inrymda sjukhuset bibehålies —- möjligen

kunna bliva tillräckliga för såväl regementet som signal- och tygkompanierna.

Då därtill kommer, att signalkompaniet för närvarande har vissa förrådsbyggnader

i anslutning till Norrbottens artillerikårs förläggning, synes det böra närmare

undersökas, huruvida icke signalkompaniets förläggningsfråga kan ordnas

genom utnyttjande såväl av förläggningslokaler inom Norrbottens regementes

kasernetablissement, exempelvis i den intill artillerikårens etablissement

uppförda kasern II, som av signalkompaniets nu befintliga förrådslokaler. I

avvaktan på utredning härutinnan ävensom rörande andra möjligheter till

kostnadsbesparingar kan jag icke bedöma, i vad mån det av fortifikationsstyrelsen

för ändamålet beräknade beloppet kan behöva tagas i anspråk. Det

torde böra ankomma på Kungl. Majit att efter närmare utredning träffa avgörande

i frågan samt, i den mån så befinnes påkallat, redan under nästa

budgetår ställa medel till förfogande för erforderliga arbeten inom den av

arméförvaltningen för det billigaste alternativet angivna kostnadsramen,

1,242,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

Översyn av arméns kasernetablissement.

Såsom förut anmärkts hemställde arméförvaltningen i sin skrivelse den 31

augusti 1942 rörande medelsbehovet under budgetåret 1943/44 — under erinran

örn tidigare framställningar i ämnet i ämbetsverkets anslagsäskanden för

budgetåret 1942/43 samt arméförvaltningens fortifikationsstyrelses skrivelse

den 28 april 1942 rörande matinrättningarna vid trängkårerna — under denna

rubrik örn anslag för vissa örn- och tillbyggnader samt nybyggnader av matinrättningar

och marketenteriet stallbyggnader, sjukhus samt varmbadhus.

Anslagsbehovet angavs till 18,965,000 kronor, varvid emellertid framhölls, att

beträffande stora delar av ifrågavarande spörsmål närmare utredning icke

hunnit verkställas men att det vore ämbetsverkets avsikt att, efter hand

som utredningarna kunnat slutföras, underställa de av desamma föranledda

förslagen Kungl. Maj:ts prövning.

Emellertid har arméförvaltningen, såsom redan anförts, i sin skrivelse den

10 februari 1943 funnit sig kunna för femårsperioden 1942/47 beräkna allenast

5,000,000 kronor, enligt prisläget den 1 juli 1941, för angivna ändamål, varvid

arméförvaltningen ansett, att inom denna kostnadsram skulle kunna bestridas

kostnaderna för avhjälpande av de allvarligaste bristerna, främst beträffande

matinrättningarna och marketenterierna vid trängkårerna och vissa andra förband,

som enligt försvarsbeslutet erhölle betydligt ökade manskapsstyrkor,

ävensom beträffande truppförbandssjukhusen.

Under rubriken Tillbyggnad av kaserner ha redan upptagits till behandling

av arméförvaltningen i skrivelsen den 31 augusti 1942 föreslagna åtgärder

beträffande stallbyggnader och varmbadhus, i den mån åtgärderna avsett

under nämnda rubrik berörda truppförband. I förevarande sammanhang torde

böra behandlas övriga av arméförvaltningen under rubriken Översyn av arméns

kasernetablissement upptagna byggnadsbehov, varvid emellertid en mera in,

gående redogörelse torde böra lämnas endast i fråga örn de byggnadsbehov,

som jag för närvarande finner mig kunna tillstyrka.

Matinrättningar. I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret

1942/43 anförde arméförvaltningen följande rörande matinrättningarna vid

truppförbanden.

Matinrättningaina äro icke byggda med tanke på individuell utspisning och

i mångå fall för små för genom den nya härordningen ökade manskapsstyrkor,

med påföljd att stockningar lätt uppstå. Då dessutom utspisningen ofta måste

ske i flera omgångar, ända till tre eller till och med fyra, inverkar detta störande

på utbildningstidens användning, samtidigt som vissa utspisningskontingenter,

i synnerhet under frukostrasterna, icke komma i åtnjutande av den

vila, som är önskvärd. Kokinrättningarna äro jämväl för små och fylla ofta

icke kravet på nutida hygien. På grund av vissa moderniseringsanordningar,

såsom kylrum m. m., hava vissa utrymmen måst tagas i anspråk för andra ändamål

än de ursprungligen avsedda, t. ex. renserier, uppvägningsrum och dylikt.

Tillräckliga lagerutrymmen saknas även på flera håll. Då numera kvinnlig

personal är anställd i manskapsköken, måste omklädningsrum, dagrum och matsal

anordnas för denna personal.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse framlade därefter i sin skrivelse

den 28 april 1942 förslag rörande matinrättningsfrågans lösande vid trängförbandens

etablissement, vilka ansågos intaga en särställning, samt hemställde

med stöd av en i skrivelsen åberopad utredning örn ett anslag av 1,735,000

kronor för ändamålet.

I sin skrivelse den 31 augusti 1942 med anslagsäskanden för budgetåret

1943/44 anförde arméförvaltningen därpå rörande matinrättningarna vid

arméns truppförband inledningsvis, att den fortsatta utredningen rörande förhållandena

i detta hänseende vid övriga truppförband givit vid handen, att

frågan snarast syntes böra bringas till sin lösning även vid flertalet av dessa.

Utredningen, som dittills omfattat, i stort sett, de äldsta kasernetablissementen,

där bristerna vore mest kännbara, hade visat, att beträffande vissa truppförbands

matinrättningar hel nybyggnad erfordrades, medan för andra genomgående

örn- och tillbyggnader vore tillfyllest för att åvägabringa en acceptabel

lösning av ifrågavarande spörsmål.

Arméförvaltningen föreslog i skrivelsen dels örn- och tillbyggnad av matinrättningarna

vid aderton förband, nämligen Livregementets grenadjärer,

Jämtlands fältjägarregemente, Södra skånska infanteriregementet (kasernetablissementet

i Ystad), Dalregementet, Hälsinge regemente, Hallands regemente,

Bohusläns regemente, Gotlands infanteriregemente, Västerbottens regemente,

Västernorrlands regemente, Livregementet till häst, Norrbottens artillerikår,

Svea ingenjörkår, Göta ingenjörkår (kasernetablissementet i Eksjö),

Bodens ingenjörkår, Svea trängkår, Göta trängkår och Skånska trängkåren,

dels och nybyggnad av matinrättningarna vid fyra förband, nämligen Norrlands

dragonregemente, Gotlands artillerikår, Göta ingenjörkår (förläggningen

vid Känneslätt) och Norrlands trängkår. Det sammanlagda medelsbehovet för

dessa arbeten beräknades till 8,573,000 kronor.

I skrivelsen den 10 februari 1943 har arméförvaltningen hänfört arbetena

vid Södra skånska infanteriregementet, Hallands regemente, Gotlands infanteriregemente,

Gotlands artillerikår, Norrbottens artillerikår, Bodens ingenjörkår

samt de fyra trängkårerna till angelägenlietsgrad 1. Emellertid har ämbetsverket

såsom förut anmärkts funnit, att icke samtliga de till angelägenhetsgrad

1 hänförda arbetena kunna rymmas inom den för femårsperioden 1942/47 fastställda

kostnadsramen, ehuru verkställande av örn- och tillbyggnader vid de

äldsta kasernetablissementen bland annat beträffande matinrättningarna vid

trängkårerna och vissa andra truppförband, som enligt 1942 års försvarsbeslut

erhålla betydligt utökade manskapsstyrkor, synts ämbetsverket ofrånkomligt.

I sin skrivelse den 28 april 1942 anförde fortifikationsstyrelsen beträffande

matinrättningen vid Svea trängkår (Linköping).

Den befintliga matinrättning» byggnad en vid kåren består av en matsalsavdelning

utförd i trä, en köksavdelning av tegel samt en förrådsavdelning av

trä med källare av betong. Matinrättningen, som ursprungligen är beräknad

för 300 man, skall framdeles betjäna en portionsstyrka av cirka 1,300 man.

Verkställd undersökning av matinrättningsbyggnaden har givit vid handen

att densamma, vad stommen beträffar, befinner sig i tämligen gott skick. Inredning

och maskinell utrustning däremot äro icke tillfredsställande i vad

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

angår de hygieniska förhållandena, vilket även vid verkställda inspektioner,

senast under år 1941, av ämbetsverkets intendenturdepartement och vederbörande

hälso vårdsinspektion påtalats.

Nuvarande matsal har, inberäkna! utrymme för serveringsdisk, en golvyta

av 400 kvadratmeter. En del av densamma har genom avbalkningar avskärmats

till ett par utrymmen, vilka tjänstgöra såsom furirmatsalar och omklädnadsrum

för den kvinnliga kökspersonalen. Enligt av 1940 års militära byggnadsutredning

utarbetade normer erfordras för matsal och serveringsutrymme för en

portionsstyrka av 1,300 nian en golvyta av cirka 725 kvadratmeter, vartill kommer

utrymme för furir- och personalmatsalar.

Ventilationsanordningar i matsalen, köksavdelningen och proviantförråden

saknas och matinrättningen förses med ånga för kokning och uppvärmning från

en ångcentral, som även betjänar det med densamma hopbyggda badhuset. Vid

en utökning av matinrättningen torde ångcentralens nuvarande kapacitet bliva

för liten, vartill kommer att även badinrättningen med hänsyn till den utökade

manskapsstyrkan torde fordra en utbyggnad.

Det befintliga köket torde, efter ombyggnad och omplacering av köksutrustning

m. m., tillsammans med nuvarande diskrum, kunna beräknas bliva tillräckligt

såsom köksutrymme. Nytt diskrum erfordras efter det nuvarandes sammanslagning

med köket och torde lämpligen kunna anordnas genom tillbyggnad.

Köksutrustningen är delvis gammal och försliten, varför densamma bör

ersättas och i övrigt kompletteras med hänsyn till den utökade portionsstyrkan.

Befintliga förrådsutrymmen äro otillräckliga och olämpligt planerade, varför

en genomgripande örn- och tillbyggnad härutinnan torde vara nödvändig. Kylrumsanläggningen

är för liten och försliten, varför en helt ny anläggning med

inredning och kylmaskinell utrustning motsvarande moderna krav på driftsekonomi

och hygien erfordras.

I samband med örn- och tillbyggnadsarbetena torde helt ny värme-, ventilations-

och sanitär installation liksom elektrisk installation erfordras.

Kostnaderna för erforderliga ombyggnadsarbeten beräknades av fortifikationsstyrelsen

till 410,000 kronor.

I fråga örn matinrättningen vid Göta trängkår (Skövde) anförde fortifikationsstyrelsen

följande.

Matinrättningen, som byggdes år 1905, är i sitt nuvarande skick otillräcklig

och i behov av grundlig reparation såväl ut- som invändigt. Matsalen rymmer

200 man, varjämte genom avskärmning med cirka 2.5 meter höga skärmväggar

matplatser för furirer och kökspersonal inrymts i samma lokal. Rum för den

kvinnliga kökspersonalen, örn cirka 10 kvadratmeters golvyta, finnes anordnad

i en övre våning. Där finnes även en mindre toalett för samma personal, varemot

dusch saknas.

Köksutrustningen, som befinner sig i gott skick, är i behov av viss i det

följande närmare angiven komplettering.

Yärmeanläggningen består av en enda högtryckspanna av äldre konstruktion.

Reservpanna finnes icke, vilket vid inträffat reparationsbehov haft till

följd, att driften vid matinrättningen måst inställas så länge reparation pågått.

Uppvärmning av lokalerna sker genom ångradiatorer, vilka liksom ledningarna

numera få anses vara uttjänta.

Ventilationen sker genom självdrag.

Förrådsutrymmen inom byggnaden uppgår till cirka 25 kvadratmeter nyttig

golvyta, men kompletteras genom lokaler i bredvidliggande proviantmagasin.

På grund av sin belägenhet intill pannrummet äro de befintliga förrådsutrymmena

mindre lämpliga för sitt ändamål.

Nuvarande byggnads totala golvyta och volym är cirka 765 kvadratmeter

respektive 3,200 kubikmeter.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222. 81

Verkställd utredning har givit vid handen, att följande åtgärder synas böra

vidtagas.

Matinrättningen bör för att kunna nöjaktigt betjäna en till 1,200 man beräknad

utökning av manskapsstyrkan, utbyggas till att inrymma en matsal för

500 man, försedd med tvenne utlämningsdiskar. Matsal för furirer med särskild

ingång utifrån, personalmatsal i direkt förbindelse med serveringsrum

eller kök samt personalrum med erforderliga toalettutrymmen för cirka 28 personer

böra anordnas. Köksavdelningen bör utökas att omfatta utrymmen för

beredning, rensning, köksdisk, mottagningsrum, avfallsrum, diskrum samt brödoch

kryddrum.

Köksutrustningen bör erhålla komplettering med två stycken ångkokskåp

för potatis m. m., 1—2 värmebord samt 3 stycken såskokare örn tillsammans

120 liters volym.

Nuvarande ånganläggning och värmeledningssystem synes böra helt omläggas

samt mekanisk ventilation anordnas. Befintlig högtryckspanna bör

utbytas mot en ny och en reservpanna uppsättas.

Förrådsutrymmena synas böra utökas genom anordnande av källare under

tillbyggda delar, varjämte kylrum för kött, salta varor och fisk torde böra

anordnas.

Den elektriska installationen slutligen tarvar hel omläggning.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknades till 340,000 kronor.

Beträffande matinrättningen vid Norrlands trängkår (Sollefteå) anförde

fortifikationsstyrelsen i huvudsak följande.

Den befintliga manskapsmatsalen är här beräknad för en förplägnadsstyrka

i en omgång av högst 280 man. Även köksavdelningen med utrustning

och tillhörande lokaler äro dimensionerade efter samma styrka. Då portionsstyrkan

vid kåren emellertid kan beräknas framdeles komma att uppgå till

normalt 1,330 man, bliva örn- och tillbyggnadsarbeten av i stort sett motsvarande

omfattning som förut angivits för Svea och Göta trängkårer erforderliga

även beträffande ifrågavarande matinrättningsbyggnad.

Företagen utredning har emellertid givit vid handen, att platsen omkring

den befintliga byggnaden är alltför trång, för att en tillbyggnad av erforderlig

omfattning skall vara möjlig. Hel nybyggnad synes därför bliva erforderlig,

varvid den nuvarande matinrättningsbyggnaden efter viss ombyggnad skulle

kunna utnyttjas till exercishus, varå, enligt vad vederbörande kårchef meddelat,

med hänsyn till å förläggningsplatsen rådande klimatiska förhållanden

behov föreligger.

Kostnaderna för nybyggnad av matinrättning för Norrlands trängkår beräknades

av fortifikationsstyrelsen till 630,000 kronor.

I fråga om matinrättningen vid Skånska trängkåren (Hässleholm)

gjorde sig, enligt vad fortifikationsstyrelsen i förutnämnda skrivelse framhöll,

samma synpunkter gällande som beträffande matinrättningen vid Svea trängkår.

Kostnaderna för en örn- och tillbyggnad av i stort sett motsvarande omfattning

som vid Svea trängkår beräknades till 355,000 kronor.

Kostnaderna för övriga av arméförvaltningen föreslagna och till angelägenhetsgrupp

1 hänförda byggnadsarbeten med avseende å matinrättningar beräknades

i arméförvaltningens skrivelse den 31 augusti 1942, utan närmare

specifikationer, till följande belopp, nämligen för Södra skånska infanteriregementet

320,000 kronor, för Hallands regemente 418,000 kronor, för Gotlands

infanteriregemente 371,000 kronor, för Norrbottens artillerikår 345,000

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222. sss 43 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Kungl. Maj:t$ ''proposition nr 222.

kronor, för Bodens ingenjörkår 373.000 kronor och för Gotlands artillerikår

438,000 kronor.

1940 års militära byggnadsutredning har i utlåtande den 27 februari 1943

anfört följande allmänna synpunkter på frågan om truppförbandens matinrättningar.

Representanter för byggnadsutredningen ha för att på olika platser taga

del av förhållandena besökt kasemetablissementen för Livregementets grenadjärer,

Hälsinge regemente, Bohusläns regemente, Västerbottens regemente

samt Livregementet till häst och Norrlands dragonregemente. Matinrättningen

vid Hälsinge regemente utvisar typen för motsvarande byggnad vid

de äldsta under 1900-talets första år uppförda infanterikasernerna och matinrättningarna

vid Livregementets grenadjärer och Bohusläns regemente

typen för samma byggnad vid de något yngre under åren 1908—1913 uppförda

etablissementen.

De allmänna intryck, som utredningen härvid förvärvat, kunna i korthet

sålunda återgivas. Manskapsmatsalarna synas vid de flesta kasernetablissement

vara tillräckligt rymliga för utspisning av manskapsstyrkorna med undan

tag för furirerna. Utredningen har följaktligen icke för avsikt att annat än

i undantagsfall föreslå annan utökning av dessa utspisningsutrymmen än utbyggnad

av särskild matsal för furirer. Dessa synas principiellt böra beredas

tillgång till från övrig del av manskapet avskild utspisningslokal. Vidare

har utredningen i anledning av Kungl. Majda tidigare meddelade beslut an

sett sig böra beräkna särskilt matsalsutrymme för den kvinnliga servispersonalen,

vilket saknas inom de äldre byggnaderna.

Av särskild vikt är enligt utredningens mening, att köksavdelningarna ombyggas

och moderniseras för att med i möjligaste mån begränsade kostnader

anpassas efter de krav, som numera uppställas på dylika lokaler vad beträffar

hygien och rationell utbyggnad för att åstadkomma större följdriktighet beträffande

arbetet inom lokalerna med åtföljande möjlighet att begränsa behovet

av arbetskrafter. I sådant avseende böra anordnas

dels ändamålsenligt förlagda lokaler för varornas mottagande, därvid

lokalerna för mjölk och bröd så förläggas, att fördelningen av dessa varor

kan ske med minsta omgång; utredningen har härvid förutsatt, att de för

varornas lagring tillgängliga källarlokalerna, vilka för ändamålet i regel äro

för små, kompletteras med särskilda proviantmagasin, som redan i viss utsträckning

finnas uppförda, ävensom att expeditionslokal örn möjligt anordnas

för köksföreståndaren inom matinrättningsbyggnaden,

dels nödiga kylutrymmen för mjölk, kött, fisk och grönsaker samt svalningsrum

för överbliven mat,

dels särskilda beredningsrum för köttvaror och rensningsrum för fisk och

grönsaker, lämpligt placerade i förhållande till mottagningsavdelning och kök,

dels köksutrymme av tillräcklig storlek för ändamålsenlig uppställning av

erforderliga kok- och stekapparater och

dels utlämningslokaler i anslutning till matsalarna med utlämningsdiskar

av erforderlig längd, anpassade efter utspisningsbehovet.

Därutöver erfordras tillräckliga och väl förlagda utrymmen såväl för servisdisk

m. m. som för disk av köksattiralj. Utredningen har härvid ansett,

att tillvaratagande vid diskningen av matrester icke bör vara en uppgift för

manskapet, såsom sker inom vissa matinrättningar, utan bör tillkomma personalen

inom diskrummen, varför uppsamlingskär] en böra placeras inom dessa

rum. Lokaler böra dessutom anordnas för hopsamling av matrester och skulor

samt placeras så, att de äro lätt tillgängliga utifrån.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

•Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Av vikt är att ventilationsanordningarna givas sådan konstruktion och

kapacitet, att kök, beredningsrum och rensningsrum bliva väl utluftade. Därjämte

bör översyn, reparation och komplettering ske av de befintliga värmeocli

sanitetstekniska installationerna.

För den kvinnliga servispersonalen böra inredas omklädnads- och uppehållslokaler

samt toaletter, fyllande i den mån så kan ske moderna krav.

Utredningen har genom intendenturdepartementet, som genom representant

samarbetat med utredningen vad gäller köksanläggningarna, införskaffat

uppgifter angående samtliga till ombyggnad föreslagna matinrättningarnas

nuvarande kvantitativa och kvalitativa bestånd av köksapparater och därav

erhållit ett underlag för bedömande av de behov, som i detta avseende böra

tillgodoses i samband med planerade ombyggnader. Det har i fråga örn

apparatutrustningen synts utredningen angeläget framhålla önskvärdheten av

en sådan modernisering av densamma, som är påkallad av driftsekonomiska

skäl. Den engångskostnad, som därvid måste nedläggas, uppväges väl av de

lägre driftskostnader, som kunna åvägabringas genom en modernisering av

apparatutrustningen och därmed följande reducerade personalbehov. Kostnaderna

för dessa apparater hava medräknats i de uppgifter, som i det följande

lämnas rörande kostnaderna för byggnadsföretagen.

Utredningen utgår ifrån, att ali sparsamhet iakttages vid örn- och tillbyggnadsarbeten,

men vill dock icke motsätta sig att golvbeläggning i kökslokaler

m. m. utföres av beständigt material, såsom sintrade plattor och dylikt,

och att väggytorna sparsamt beklädas med klinker- eller liknande gods. I

regel torde cementgolven i manskapssalama kunna utnyttjas efter reparation

eller omläggning.

Under angivna förutsättningar har utredningen sökt åvägabringa en i möjligaste

mån likformig lösning av de föreliggande byggnadsproblemen, samtidigt

som utredningen sökt hålla dessa byggnadskostnader inom rimliga

gränser. Utredningen har dock haft för ögonen att icke begränsa dessa ombyggnadsplaner

i så hög grad, att en ändamålsenlig och på längre sikt godtagbar

lösning äventyras.

Byggnadsutredningen har uppgivit sig vid utredningsarbetet ha i möjligaste

mån sökt tillämpa av Kungl. Majit fastställda normaltyper för matinrättningar,

varvid för likartade äldre byggnader utarbetats ombyggnadsplaner

av såvitt ske kunnat ensartad beskaffenhet.

Beträffande matinrättningarna vid trängkår erna Ilar byggnadsutredningen

i utlåtande den 28 augusti 1942, med förmälan att representanter för

utredningen besökt Norrlands trängkår och Skånska trängkåren samt att

fortifikationsstyrelsen i samarbete med utredningen låtit upprätta ritningar

beträffande erforderliga byggnadsarbeten vid trängkårernas matinrättningar,

därom närmare anfört följande.

De föreslagna örn- och tillbyggnaderna av matinrättningarna vid Svea och

Göta trängkårer samt Skånska trängkåren skulle enligt de uppgjorda ritningarna

utföras så, att matinrättningarna efter örn- och tillbyggnaderna i

möjligaste mån anslöte sig till av utredningen föreslagen standardtyp för matinrättningar,

dock med iakttagande av att de nuvarande byggnaderna skulle

bibehållas så långt som möjligt.

Vid besöket på Skånska trängkåren befanns matmrättnmgsbyggnaden vara

i gott skick. Den saknar emellertid vissa för sitt ändamål erforderliga lokaler

och befintliga utrymmen äro för trånga med hänsyn till manskapsstyrkan.

Föreslagna örn- och tillbyggnader äro därför nödvändiga.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Av ritningarna att döma äro även matinrättningsbyggnaderna vid Svea och

Göta trängkårer otillräckliga, varför föreslagna örn- och tillbyggnader även

där synas vara väl motiverade. Vid Svea trängkår uppgives pannanläggningen,

som är belägen i den invid matinrättningen liggande badhusbyggnaden, behöva

utökas. Kostnaderna härför hava inräknats i kostnaderna för matinrättningens

örn- och tillbyggnad.

Yad Norrlands trängkår beträffar har fortifikationsstyrelsen haft för avsikt

att efter uppförande av ny matinrättningsbyggnad taga den nuvarande

matinrättningsbyggnaden i anspråk som exercishus. Vid besöket på kåren

befanns byggnaden med hänsyn till läge och konstruktion icke lämpligen böra

örn- och tillbyggas för att även i fortsättningen användas som matinrättningsbyggnad.

Ny sådan bör därför uppföras. Den nuvarande matinrättningsbyggnaden

synes emellertid icke lämpligen kunna omändras till exercishus.

I stället bör övervägas, om icke byggnaden bör omändras till lektions- och

samlingssalar m. m., varav stort behov anses föreligga. Enligt ritningsförslaget

skulle byggnaden jämväl inrymma panncentral, som enligt uppgift avses

skola betjäna matinrättningen och byggnader inom ett norr därom planerat

garage- och verkstadsområde ävensom marketenteri.

Kostnaderna för byggnadsföretagen kunna enligt utredningens mening på

grundval av de sålunda upprättade ritningarna och av fortifikationsstyrelsen

lämnade uppgifter rörande behovet av nya värme- och ångpannor, komplettering

eller ombyggnad av värme-, sanitära, elektriska och kyltekniska anläggningar,

nyanskaffning eller komplettering av köksutrustning samt kylanläggningar

m. m. beräknas sålunda för

örn- och tillbyggnad vid TI .......................................... kronor 355,000

» » » » T 2 .......................................... » 330,000

nybyggnad inberäknat panncentral vid T 3 ........................ » 610,000

om- och tillbyggnad vid T 4 ............................................. » 355,000

'' Summa kronor 1,650,000

Beträffande matinrättningen vid Södra skånska infanteriregementets

etablissement i Ystad har militära byggnadsutredningen i sitt utlåtande

den 27 februari 1943 anfört, att byggnaden, vilken enligt vad utred

ningen inhämtat avsåges för omkring hälften av regementets manskapsstyrka,

bleve tillräcklig, örn en mindre tillbyggnad komme till stånd. Byggnaden

syntes jämväl vara i behov av ombyggnad och renovering för att fylla skäliga

krav på ändamålsenlighet.

Kostnaderna för vissa i utlåtandet närmare angivna arbeten å ifrågavarande

matinrättning ha av utredningen beräknats till 275,000 kronor, eller 45,000

kronor lägre än enligt fortifikationsstyrelsens beräkningar.

Av övriga i arméförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 till angelägenhetsgrupp

1 hänförda byggnadsarbeten lia de vid Hallands regemente

och Gotlands infanteriregemente jämte ytterligare fem förband

av byggnadsutredningen sammanförts till en gemensamt behandlad

grupp, varom anförts följande.

Som typ för denna grupp har utredningen, som tidigare framhållits, besett

matinrättningen vid Hälsinge regemente i Gävle, övriga denna grupp

tillhöriga byggnader äro likartade, örn ock i något fall vissa åtgärder vidtagits

till förbättrande av förhållandena. Vid besöket i Gävle antecknades i

huvudsak följande.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Köket företedde allvarliga brister såväl i hygieniskt avseende som i fråga

om bilokaler. De åtgärder, som vidtagits, sedan byggnaden för ett fyrtiotal

år sedan uppfördes, för att förbättra förhållandena hava inskränkt sig till

komplettering av kokapparater och arbetsmaskiner m. m. Kökslokalerna äro

oförändrade. Beredningsrum för köttvaror saknas. För rensning av fisk och

grönsaker finnes en lokal av otillräcklig storlek. Lokal för köksdisk saknas

likaledes; kökskärl diskas i köket och kantindisken är förlagd till matsalens

diskrum. Tillfredsställande kylrum finnas icke, ej heller lämpligt ram för

förvaring av bröd. Lokalen för varumottagning utgöres av ett förstuguliknande

utrymme. Avfallsrum saknas. Toalettrum för personalen finnes icke i närheten

av arbetslokalerna. Yentilationen i kök m. m. är synnerligen bristfällig,

vilket bland annat medfört, att kondensat genom ångor från kokapparater

m. in. förstört målningen på väggar och i tak och förorsakat fuktskador.

Kokapparaterna äro delvis användbara och böra kompletteras vid ombyggnad.

För stekning finnes en omodern gasspis, vilken vid ombyggnad bör

utbytas mot stekbord och stekugnar. Furirmatsal och matsal för kvinnlig

personal böra tillbyggas. Matsalens diskrum är otillfredsställande placerat

och inrett. Avlägsnande från tallrikar av matrester sker genom manskapets

försorg i kärl, uppställda inuti matsalen, vilket förefaller vara mindre

hygieniskt och i varje fall ur trevnadssynpunkt motbjudande.

Utredningen fick vid besöket den uppfattningen, att en genomgripande

ombyggnad av denna matinrättning bör komma till stånd av såväl hygieniska

som driftstekniska skäl. Med hänsyn till de betydande svårigheter, som förefinnas

för att på ett ändamålsenligt sätt uppehålla regementets omfattande

mathållning, böra åtgärder till en förbättring av förhållandena vidtagas så snart

ske kan.

Utredningen har låtit utarbeta ett principförslag för ombyggnad av matinrättningarna

vid de kasernetablissement, som tillhöra denna grupp. Utredningen

har därvid utgått ifrån, att förhållandena äro i huvudsak likartade

som vid kasernetablissementet i Gävle. För det fall att vid någon av dessa

byggnader om- och tillbyggnadsarbeten företagits för avhjälpande av vissa

bristfälligheter, synes hänsyn härtill böra tagas vid de definitiva ritningarnas

utarbetande. Utredningen vill beträffande sitt ombyggnadsförslag anföra

följande.

Manskapsmatsalen behålles i huvudsak oförändrad och endast nödvändiga

reparations- och renoveringsarbeten vidtagas. Tillträde till matsalen vinnes

genom en huvudingång å byggnadens främre fasad. I matsalen anordnas två

sammanhängande utlämningsdiskar, varvid redan befintliga diskar i möjligaste

mån utnyttjas och kompletteras. Vid den ena sidan av byggnaden anordnas

i anslutning till manskapsmatsalen ett matsalsutrymme för furirer och å

byggnadens andra sida en matsal för kvinnlig personal.

Köksavdelningen med tillhörande lokaler ombygges i huvudsak på följande

sätt. Varumottagning för kött, fisk och grönsaker m. m. anordnas med intag

från byggnadens bakre fasad, och intill denna lokal berndes plats för en hiss

för varuförmedling m. m. till källarlokalen och placeras en expeditionslokal

för köksföreståndare!:. Förvaringslokaler för mjölk och bröd placeras med

intag från en sidofasad med lokalerna så förlagda, att mjölkens fördelning till

matsal och kök kan ske med minsta transportlängder och brödrummet anslutas

direkt till utlämningsrummet. För fisk- och grönsaker anordnas ett

gemensamt renseri och för köttvaror ett beredningsrum, båda lokalerna lätt

tillgängliga från varumottagningen och i nära förbindelse med köket samt

försedda med kylutrymme och svalningsrum. Ett tillräckligt stort utrymme

frigöres för köket för att bereda plats för erforderliga kok- och stekapparater.

Förbindelsen mellan köks- och utlämningslokalerna blir enligt förslaget

god och rymlig.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Diskrum anordnas för köksdisk i anslutning till köket och för servisdisk

m. m. i förbindelse med manskapsmatsalen. Sistnämnda diskrum förläggas

ett vid var och en av de två utgångarna från matsalen, och det förutsättes,

att manskapet vid utgåendet överlämnar servisen till diskrummen, där jämväl

matresterna tillvaratagas.

Omklädnings- och toalettrum för personalen anordnas i en övervåning över

ekonomilokalerna, där jämväl inredas bostadsrum för en husmoder. Till

kökslokalerna anslutas mat- och uppehållsrum för husmödrarna samt ett

expeditionsrum och ett handförrråd för husmoder.

Utredningen förutsätter sålunda beträffande de till denna grupp hörande

matinrättningar, att _ tillbyggnader verkställas endast för furir- och personalmatsalarna

och att i övrigt de nya lokalerna utvinnas genom ombyggnad av

de äldre byggnaderna.

Kostnaderna för örn- och tillbyggnaderna av matinrättningarna tillhörande

denna grupp ha av byggnadsutredningen beräknats till i genomsnitt 300,000

kronor för envar eller för samtliga sju förband till inalles 2,100,000 kronor.

För matinrättningama vid Hallands regemente respektive Gotlands infanteriregemente

ha kostnaderna beräknats till 315,000 kronor respektive 305,000

kronor, eller 103,000 kronor respektive 66,000 kronor lägre än enligt fortifikationsstyrelsens

beräkningar.

Beträffande matinrättningen vid Norrbottens artillerikår har mili

tära byggnadsutredningen anfört i huvudsak följande.

Uti denna matinrättning, vilken uppfördes år 1910, torde enligt till utredningen

lämnad uppgift komma att utspisas, förutom manskapsstyrkan vid

artillerikåren, jämväl manskapet vid det till Boden förlagda signalkompaniet.

Utredningen har följaktligen utgått ifrån att manskapsmatsalen måste

rymma cirka 350 platser.

Vid utredningens besök i Boden i augusti 1941 framhölls från kårchefens

sida, att matsalsbyggnaden vore för liten, samt att köket vore beräknat för

allenast 250 man, under det att styrkan (A 5 + S 1 B) då uppgick till 950

man. Utredningens ledamöter iakttogo vid besöket på platsen, att golvet i

matsalen samt väggar, golv och tak i köket vore av underhaltig beskaffenhet.

Den befintliga kokattiraljen syntes dock vara i huvudsak fullgod.

Byggnadsutredningen har upprättat en förslagsskiss till örn- och tillbyggnad

av matinrättningen i fråga. Om manskapsmatsalen reserveras allenast

för manskapets utspisning, synes den vara för ändamålet tillräcklig. En särskild

matsal för furirer tillbygges vid matsalens ena gavel.

Varumottagning anordnas i köksavdelningens bakre del. Till densamma

anslutes expedition för köksföreståndaren. I en efter köksdelens ena långsida

förlagd tillbyggnad anordnas till köket, som frigöres från beredningsoch

liknande utrymmen, anslutna renseri- och beredningsrum med mellanliggande

kylrum, mjölkrum och brödrum, med särskilt intag utifrån och lämpligt

placerade i förhållande till utlämningsrummet och köket, samt handförråd

för husmoder. Rum för köksdisk anslutes till köket och särskild tillbyggnad

uppföres invid manskapsmatsalen för disk av bordsservis m. m. Matsal för

kvinnlig personal, uppehållsrum för husmödrar samt expedition anordnas i

bottenvåningen, och i en vid bakre delen av köksavdelningen befintlig övre

våning inredas omklädnads- och toalettrum för personal samt bostadslägenhet

för husmoder.

Kostnaderna för dessa arbeten ha av utredningen beräknats till 285,000

kronor, eller 60,000 kronor lägre än enligt fortifikationsstyrelsens beräkningar.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Marits proposition nr 222.

I fråga om matinrättningen vid Gotlands artillerikår har byggnadsutredningen

anfört följande.

Denna matinrättning, som uppfördes för omkring 35 år sedan, skall enligt

uppgift utnyttjas för såväl artillerikåren som det till Gotland förlagda

batteriet av Stockholms luftvärnsregemente. Byggnaden synes utredningen

vara för ändamålet otillfredsställande, i all synnerhet vad gäller utrymmen,

varför utredningen låtit uppgöra utlåtandet bifogat förslag till örn- och tillbyggnad

av densamma i huvudsak enligt följande program.

Manskapsmatsalen, som är uppförd av trä, tillbygges efter hela sin främre

fasadlänga med en cirka 4 meter bred del, varigenom tillräcklig plats beredes

för manskapets utspisning. Vid matsalens bakre fasaddelar tillbygges å ena

sidan en furirmatsal, och å den andra sidan anordnas personalmatsal och

diskrum för bordsservis m. m. Varumottagning bibehålies i köksavdelningens

bakre del, och till densamma anslutes expedition för köksföreståndare!!,

expedition och handförråd för husmoder samt ett uppehållsrum för husmödrarna.

I anslutning till det nuvarande köket, som skall helt disponeras

för matlagning, uppföres en tillbyggnad för renseri-, berednings- och köksdiskrum.

Mjölkrum och brödrum förläggas med närliggande ingång utifrån

samt med goda förbindelser till utlämningslokalen och köket.

I en ovan köksavdelningens bakre del befintlig övervåning inredas personalens

omklädnads- och toalettrum ävensom ett bostadsrum.

Kostnaderna för nu angivna arbete ha beräknats till 250,000 kronor, medan

fortifikationsstyrelsen för nybyggnad av matinrättningen beräknade 438,000

kronor.

Vad slutligen angår det återstående av de i arméförvaltningens skrivelse

till angelägenhetsgrupp 1 hänförda ombyggnadsarbetena, det vid Bodens

ingenjörkår, har byggnadsutredningen anfört, att ombyggnaden borde utföras

på ett i skrivelsen närmare angivet sätt för en beräknad kostnad av

285,000 kronor, eller 88,000 kronor lägre än enligt fortifikationsstyrelsens beräkningar.

Beträffande angelägenketsgraden av de av arméförvaltningen föreslagna

byggnadsarbetena beträffande matinrättningar har militära byggnadsutredningen

anfört, att de föreslagna åtgärderna i första hand borde komma till

stånd vid de förband, där manskapsstyrkorna väsentligen utökats, företrädesvis

vid trängkårens, samt vid de etablissement, där mer än ett förband avses

skola repliera på matinrättningarna, såsom vid Norrbottens och Gotlands

artillerikårer, och i andra hand vid de förband, som tillhöra den grupp, till

vilken matinrättningarna vid Hallands regemente och Gotlands infanteriregemente

hänförts. Utredningen har helt avstyrkt nybyggnad av matinrättningen

vid Göta ingenjörkårs förläggning vid Ränneslätt.

Den av arméförvaltningen och militära byggnadsutredningen verkställda

utredningen, vilken som nämnts här i huvudsak återgivits allenast med avseende

å de byggnadsarbeten, som jag funnit kunna för närvarande komma

i fråga för utförande, giver vid handen, att ett stort antal av matinrättningarna

vid arméns truppförband befinner sig i bristfälligt skick, främst ur hygienisk

och driftsekonomisk synpunkt, önskvärt vore därför, örn samtliga de av

Departements
chefen.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

arméförvaltningen berörda matinrättningarna kunde ombyggas eller nybyggas.

Emellertid är det, såsom arméförvaltningen i sin skrivelse den io

februari 1943 framhållit, icke möjligt att inrymma samtliga ifrågasatta byggnadsarbeten

inom den för femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen.

En mycket sträng gallring av byggnadsbehoven är ofrånkomlig. I likhet med

arméförvaltningen och militära byggnadsutredningen har jag därvid funnit,

att matinrättningarna vid trängkårens i första hand böra bliva föremål för

örn- eller nybyggnad. Dessa äro nämligen samtliga beräknade för avsevärt

mindre personalstyrkor än de numera vid trängkårerna förefintliga, och en

förbättring av förhållandena med avseende å dessa matinrättningar synes

vara i hög grad angelägen. Vid den närmare utformningen av byggnadsprogrammen

beträffande de olika matinrättningarna torde militära byggnadsutredningens

förslag i stort sett böra läggas till grund, varvid emellertid

avvikelser kunna tänkas bland annat av den anledningen, att utredningen

icke besökt samtliga trängkårer och sålunda icke haft tillfälle att i detalj

granska de befintliga byggnadernas tillstånd. I enlighet med utredningens

förslag torde matinrättningarna vid Svea och Göta trängkårer samt Skånska

trängkåren böra ombyggas, medan däremot en ny matinrättning med värmecentral

bör uppföras för Norrlands trängkår. Såsom av byggnadsutredningens

utlåtande framgår har fortifikationsstyrelsen tidigare avsett att låta

ombygga den nuvarande matinrättningen till exercishus. Sedan detta emellertid

befunnits mindre lämpligt, har Kungl. Maj:t genom beslut den 28

november 1942 medgivit uppförande av en ny exercisbyggnad för Norrlands

trängkår, kostnadsberäknad till 193,100 kronor jämte därå belöpande

administrationskostnader. Huruvida den gamla matinrättningen vid sådant

förhållande bör i enlighet med byggnadsutredningens förslag ombyggas till

lektions- och samlingssalar m. m. eller eventuellt bör utnyttjas för annat

lämpligt ändamål, kan jag icke på nu föreliggande utredning bedöma. Jag

förutsätter, att denna fråga underkastas ytterligare prövning inom fortifikationsstyrelsen.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten torde i enlighet

med byggnadsutredningens av arméförvaltningen i dess skrivelse den 10

februari 1943 godtagna kostnadsberäkningar kunna beräknas till (355,000 +

330,000 + 610,000 + 355,000 =) sammanlagt 1,650,000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1942, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 ett belopp

av 1,529,000 kronor.

Av övriga ifrågasatta byggnadsarbeten med avseende å matinrättningarna

torde medel böra beräknas för allenast sådana äldre anläggningar, som avses

skola betjäna flera förband med en sammanlagd personalstyrka, som avsevärt

överstiger den för vilken vederbörande anläggning avsetts. De förband,

som av denna anledning böra erhålla ombyggda eller nybyggda matinrättningar,

äro närmast Gotlands infanteriregemente, till vilket skall förläggas

ett kompani ur Göta pansarlivgarde, samt Gotlands artillerikår, till vilken

ett batteri ur Stockholms luftvärnsregemente förutsatts skola förläggas.

Militära byggnadsutredningen har till denna grupp hänfört jämväl Norrbottens

artillerikår, varvid förutsatts, att Signalregementets kompani i Boden

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

skulle vara förlagt i anslutning till denna kår. Enär jag emellertid, såsom

förut anförts, ännu icke kunnat taga slutlig ställning till denna förläggningsfråga,

anser jag mig icke för närvarande böra förorda, att medel beräknas för

tillbyggnad av matinrättningen vid Norrbottens artillerikår.

Arméförvaltningen har föreslagit fullständig nybyggnad av matinrättningen

vid Gotlands artillerikår, varvid kostnaderna beräknats till 438,000

kronor. För nedbringande av kostnaderna har militära byggnadsutredningen

i stället föreslagit vissa örn- och tillbyggnadsarbeten å den nuvarande matinrättningen

för en beräknad kostnad av 250,000 kronor. Ehuru det med hänsyn

till den nuvarande matinrättningens beskaffenhet skulle vara önskvärt,

örn fullständig nybyggnad av matinrättningen kunde ske, anser jag mig av

kostnadsskäl böra ansluta mig till byggnadsutredningens förslag. Jämväl

matinrättningen vid Gotlands infanteriregemente torde böra ombyggas på

sätt byggnadsutredningen föreslagit för en beräknad kostnad av 305,000

kronor.

De sammanlagda kostnaderna för ombyggnads- och nybyggnadsarbeten

vid matinrättningarna vid arméns truppförband kunna sålunda för närvarande

beräknas till (1,650,000 + 250,000 + 305,000 =) 2,205,000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1942. Av detta belopp böra i runt tal 2,045,000 kronor anses

belasta femårsperiodens kostnadsram. Beloppet torde böra i sin helhet stå

till förfogande under budgetåret 1943/44.

Jag vill erinra örn att jag förutom nu berörda, arbeten vid behandlingen

av Karlsborgs luftvärnsregemente föreslagit fullständig nybyggnad av matinrättningen

för nämnda förband.

Marketenteriet. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 anförde

arméförvaltningen, att marketenteri- och mässlokaler för såväl manskap som

underbefäl och underofficerare med nuvarande styrkeförhållanden och tjänstgöringstider

vore otillräckliga samt därtill alltför otidsenliga. Det vore ur

allmän ordnings- och trevnadssynpunkt av icke ringa betydelse, att de värnpliktiga

ägde tillgång till tillräckligt stora och trivsamma lokaler, där de

kunde tillbringa sin fritid. Förutom mässlokaler erfordrades utrymmen folden

andliga och sociala vårdens bedrivande.

I sin skrivelse rörande anslagsbehovet för budgetåret 1943/44 meddelade

arméförvaltningen, att utredningen rörande marketenteri- och mässlokaler

kunnat utföras endast rörande ett fåtal förband. Med stöd av den sålunda

verkställda utredningen hemställde arméförvaltningen örn anvisande av tillhopa

2,755,000 kronor för dels om- och tillbyggnad av marketenterierna vid

Hälsinge regemente, Västernorrlands regemente, Norrbottens artillerikår,

Bodens artilleriregemente, Bodens ingenjörkår och Skånska trängkåren,

dels ock nybyggnad av marketenterierna vid Gotlands infanteriregemente,

Västerbottens regemente, Gotlands artillerikår och Norrlands trängkår.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen upptagit byggnadsarbetena

å marketenterierna vid Norrbottens artillerikår, Bodens artilleriregemente,

Bodens ingenjörkår, Skånska trängkåren, Gotlands infanterirege
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

■ '' Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

mente och Gotlands artillerikår i angelägenhetsgrupp 1. Arméförvaltningen

har emellertid såsom förut anförts icke ansett sig kunna räkna med att samtliga

de till angelägenhetsgrupp 1 hänförda byggnadsarbetena skola kunna

rymmas inom den för femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen.

1940 års militära byggnadsutredning har sagt sig vid besök å olika kasernetablissement

ha varit i tillfälle att iakttaga, att vad arméförvaltningen anfört

rörande de nuvarande marketenteri- och mässlokalernas beskaffenhet

ägde sin riktighet. Enligt utredningens mening vore det följaktligen av vikt

med hänsyn till tillgodoseende av de av arméförvaltningen anförda behoven,

att åtgärder vidtoges till förbättrande av dessa förhållanden i den mån de

ekonomiska förhållandena det medgåvo. Beträffande lokaler för andlig och

social omvårdnad komme utredningen att framdeles i enlighet med utredningen

lämnat uppdrag avgiva förslag.

Utredningen, som uttalat, att för kostnadernas nedbringande de befintliga

byggnaderna borde i möjligaste mån utnyttjas, har ytterligare anfört, att utredningen

vid besök å olika etablissement funnit, att byggnaderna i regel

syntes vara av relativt god beskaffenhet men att lokalerna vore för sina ändamål

för trånga och icke erbjöde manskapet de möjligheter till rekreation och

trevnad, för vilket de vore avsedda.

På sätt närmare framgår av byggnadsutredningens utlåtande har utredningen

tillstyrkt vissa örn- och nybyggnadsarbeten med avseende å marketenteriet-

och underofficersmässar för en sammanlagd kostnad av 2,015,000

kronor. Beträffande angelägenhetsgraden av dessa arbeten syntes utredningen,

att samma principer borde tillämpas som i fråga örn matinrättningarna.

På grund härav syntes i första hand byggnadsarbetena vid trängkårerna,

artilleriförbanden och Bodens ingenjörkår böra komma till utförande.

I likhet med arméförvaltningen och militära byggnadsutredningen anser

jag det vara av stor betydelse, att truppförbandens personal äger tillgång till

rymliga och trivsamma marketenteri- och mässlokaler. Såsom närmare framgår

av handlingarna i ärendet föreligga särskilt beträffande arméns äldre

kasernetablissement stora brister härvidlag, och det vore i hög grad önskvärt,

örn samtliga de i militära byggnadsutredningens utlåtande föreslagna förbättrings-

och nybyggnadsarbetena beträffande sådana lokaler kunde genomföras.

Såsom arméförvaltningen förutsatt, måste emellertid även här en avsevärd

begränsning av byggnadsprogrammet äga rum, och arméförvaltningen

har därför avsett, att marketenterier och mässlokaler skola örn- eller nybyggas

allenast vid de förband, där enligt vad i det föregående anförts förbättringar

med avseende å matinrättningarna ansetts vara absolut nödvändiga. För egen

del anser jag mig böra intaga den ståndpunkten, att medel för ombyggnad

eller nybyggnad av marketenterier och mässlokaler för närvarande icke böra

beräknas för något förband, där sådana lokaler redan finnas. Med hänsyn till

de många nya behov med avseende å arméns byggnader, som kunna beräknas

uppkomma även i fortsättningen, torde det nämligen vara nödvändigt att —

åtminstone till dess en säkrare överblick vinnes rörande dessa nya ännu icke

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

kända byggnadsbehov — begränsa om- och tillbyggnadsarbetena vid de äldre

förbanden huvudsakligen till sådana arbeten, som äro erforderliga för att dels

de för förbanden beräknade personalstyrkorna skola kunna beredas diägliga

förläggnings- och utspisningslokaler samt erforderliga sjukvårdsutrymmen

och dels verkstads- och förrådslokaler skola stå till buds i den omfattning som

kräves för att icke förbandens materiel skall bliva skadad eller förstörd. Jag

beräknar alltså för närvarande icke medel för något av de under förevarande

rubrik upptagna byggnadsbehoven.

Stallbyggnader. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 hemställde

arméförvaltningen örn anvisande av medel för örn- och tillbyggnader samt nybyggnader

av stallar vid Hälsinge och Västernorrlands regementen, Bodens

ingenjörkår och Svea trängkår.

I sin skrivelse rörande anslagsbehovet för budgetåret 1943/44 anförde arméförvaltningen,

att ifrågavarande byggnadsbehov alltjämt kvarstode och att likartade

behov förelåge jämväl vid ytterligare ett antal truppförband. Beträffande

en del av dessa hade utredning emellertid ännu icke hunnit slutföras. Kostnaderna

för dittills utredda byggnadsbehov av ifrågavarande slag beräknades

lill sammanlagt 1,206,000 kronor, varvid kostnaderna hänförde sig till följande

arbeten, nämligen nytt sjukstall vid Dalregementet, örn- och tillbyggnad av

stall vid Hälsinge regemente, nya stallbyggnader vid Hallands och Västernorrlands

regementen, Göta artilleriregemente, Bodens ingenjörkår samt Svea

trängkår ävensom örn- och tillbyggnad av sjukstall med skosmedja vid Göta

ingenjörkår.

I det föregående har jag vid behandlingen av övriga byggnadsarbeten vid

respektive förband upptagit till behandling de föreslagna byggnadsarbetena

vid Göta artilleriregemente, Göta ingenjörkår samt Svea trängkår..

Av övriga här berörda byggnadsarbeten har arméförvaltningen i sin skrivelse

den 10 februari 1943 hänfört arbetena vid Dalregementet, Hälsinge, Hallands

och Västernorrlands regementen, Göta artilleriregemente samt Svea

trängkår till angelägenhetsgrad 1.

Såsom förut anförts har 1940 års militära byggnadsutredning ansett, att de

föreslagna byggnadsarbetena för stallar kunde tills vidare uppskjutas och att i

varje fall en närmare utredning syntes böra verkställas såväl örn behovet av

de föreslagna stallbyggnaderna som ock med avseende å byggnadstyperna för

desamma.

I enlighet med vad militära byggnadsutredningen anfört finner jag mig icke

för närvarande böra beräkna medel för ovanberörda ombyggnads- eller nybyggnadsarbeten

med avseende å stallbyggnader.

Sjukhus. I sin skrivelse angående medelsbehovet för budgetåret 1942/43

anförde arméförvaltningen rörande truppförbandssjukhusen, att sjukhusen vid

truppförbanden tarvade snar översyn. Endast ett fatal förband ägde tillgång

till garnisonssjukhus. Vid flera regementen funnes endast sjukstugor, otidsenliga

och med ytterst begränsat utrymme såväl beträffande mottagning som

Departements
chefen.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

föi inläggning. Det hade tillika som regel varit förenat med stora svårigheter

att bereda lämpliga lokaler för tandpoliklinik.

I sin skrivelse den 31 augusti 1942 med anslagsäskanden för budgetåret

1943/44 anförde arméförvaltningen därefter i huvudsak följande.

I a\sikt att erhålla, en översikt av kvaliteten på arméns truppförbandssjukhus

och behovet av förbättringar å desamma infordrade arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse

uppgifter i dessa hänseenden från samtliga truppförband. Det

inkomna materialet har sedermera inom sjukvårdsstyrelsen bearbetats, varvid

iramkommit, att åtgärder beträffande vissa truppförbands sjukhus av skilda

anledningar, åtminstone för närvarande, icke vore erforderliga. Sålunda hav

* Ii sJukhusf råga nyligen vunnit sin lösning. Vidare har på grund av

pågående utredningar rörande Stockholms garnisons utflyttning till .Tärvafältet

och rörande förläggningsplats för Skånska pansarregementet i det följande

ioislag i förevarande hänseende vid av utredningen berörda förband icke avgivits.

Slutligen har utredningen rörande sjukhusen vid arméns skolor och

anstalter ännu icke hunnit avslutas. Till dessa frågor torde därför arméförvaltningen

få återkomma, så snart nyssnämnda utredningar verkställts. Vid vissa

truppförband däremot ha, örn- och tillbyggnader och i vissa fall nybyggnader

av sjukhusen ansetts nödvändiga.

Vid planeringen av sjukhusen ha vårdplatsernas antal beräknats för Bplatser

till 5 procent av den ordinarie manskapsstyrkan, varjämte röntgenrum

och tandläkaremottagning avsetts bliva installerad i varje sjukhus, örn icke

särskilda skäl i visst fall talat för annan planlösning.

De sammanlagda kostnaderna, för erforderliga ombyggnads- och nybyggnadsarbeten

vid truppförbandssjukhusen angåvos av arméförvaltningen till 6,281,000

kronor, varvid förutsattes dels örn- och tillbyggnad av sjukhusen vid Värmlands

regemente, Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Jämtlands

fältjägarregemente, Södra skånska infanteriregementet (Ystad), Upplands

och Jönköpings-Kalmar regementen, Dalregementet, Hälsinge, Älvsborgs,

Hallands, Bohusläns, Västerbottens och Västernorrlands regementen,

Norrlands dragonregemente, Skaraborgs pansarregemente, Göta, Norrlands och

Smålands artilleriregementen, Svea och Bodens ingenjörkårer, Signalregementet

samt Svea och Göta trängkårer ävensom garnisonssjukhuset i Linköping,

dels ock nybyggnad av sjukhusen vid Norrbottens regemente, Skånska

pansarregementet (Ljungbyhed), Karlsborgs luftvärnsregemente m. fl. i Karlsborg

förlagda förband, Östgöta luftvärnsregemente, Göta ingenjörkår och Norrlands

trängkår.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen under rubriken

Översyn av kasernetablissement icke upptagit något av de sålunda angivna

byggnadsbehoven. Ämbetsverket har emellertid anfört, att inom den för översyn

av kasernetablissement för femårsperioden angivna kostnadsramen,

5,000,000 kronor, avsåges att kunna bestridas kostnader för avhjälpande av de

allvarligaste bristerna rörande truppförbandssjukhusen, främst vid Livgrenadjärregementet,

Dalregementet, Norrbottens regemente, Karlsborgs och Östgöta

luftvärnsregementen samt Svea och Norrlands trängkårer.

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse har i skrivelse den 10 februari 1943

anfört, att åtgärder i den av arméförvaltningen i skrivelsen den 31 augusti

1942 föreslagna riktningen borde vidtagas under budgetåret 1943/44 åtminstone

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

beträffande de i arméförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 angivna

sjukhusen, varvid för Norrbottens regemente, Norrlands trängkår-, Karlsborgs

luftvärnsregemente och Östgöta luftvärnsregemente borde uppföras nya sjukhus,

medan Dalregementets, Livgrenadjärregementets och Svea trängkårs sjukhus

borde undergå örn- och tillbyggnad.

Beträffande de särskilda sjukhusen har sjukvårdsstyrelsen närmare anfört

följande.

Norrbottens regemente, Boden, har sitt truppförbandssjuklum inrymt

i en kompanilokal med ytterst otidsenliga och olämpliga utrymmen för mottagning

och behandling. Sjukavdelningen rymmer 57 vårdplatser. Rum för röntgenapparat

samt expeditionslokaler salmas. En utvidgning av de nuvarande

lokalerna kan ej åstadkommas. Truppförbandets vårdplatsbehov beräknas omfatta

60 platser. Nybyggnad är nödvändig.

Norrlands trängkår, Sollefteå. Sjukhuset är för närvarande inrymt i

en tvåvånings träbyggnad, från början uppförd såsom sommarbarack, sedermera

omändrad till sjukhuslokal. Byggnaden är delvis tagen i anspråk jämväl

för bostadsändamål samt för förvaring av intendenturmateriel. Det nuvarande

vårdplatsantalet å sjukhuset uppgår till 28. Under beredskapstiden har även

en hall i övre våningen tagits i anspråk för vårdplatser men dessas beskaffenhet

motsvarar ej tillnärmelsevis fordringarna på goda vårdplatser. Det beräknade

behovet omfattar cirka 60 vårdplatser. Att få detta behov fyllt inom den

nuvarande byggnaden låter sig ej göra, med mindre jämväl de utrymmen, som

användas till bostäder och intendenturlokaler tagas i anspråk. Därest så sker,

måste emellertid nya lokaler uppföras för dessa ändamål. Härjämte må framhållas,

att sjukhuset, så länge det är inrymt i den nuvarande byggnaden, icke

kan nå den standard, som är nödvändig vid ett truppförband, där stora delar

av arméns sjukvårdspersonal skola utbildas. Det förtjänar jämväl anmärkas, att

byggnaden ur brandsäkerhetssynpunkt befinner sig i synnerligen otillfredsställande

skick. Behovet av nybyggnad är sålunda trängande.

Karlsborgs luftvärnsregemente, Karlsborg. De nuvarande sjukhuslokalerna,

som äro inrymda i det s. k. Slutvärnet, äro långt ifrån tillräckliga.

De kunna vid maximal beläggning tagas i anspråk för 40 vårdplatser men vid

dylik beläggning måste sängarna placeras på ett avstånd från varandra av endast

cirka 30 cm. Truppförbandets vårdplatsbehov beräknas omfatta 60 platser.

Lokalerna äro i ett synnerligen otillfredsställande skick. Bland annat må

nämnas, att golven delvis äro av sten. De sanitära anordningarna äro otillräckliga

och i mycket dåligt skick. Skilda mottagningsrum och behandlingsrum

finnas ej. Vidare saknas expeditionslokal och röntgenrum. Sköterskan

bor i en avbalkning i korridoren. Isoleringsavdelningen har gemensam ingång

med sjukvårdsunderofficerens och hans familjs bostad. Möjlighet att ändra

lokalerna så att kraven på god sjukvård Idiva tillgodosedda finnes ej. Lokalerna

kunna emellertid användas till logement, varav stort behov föreligger.

Nybyggnad av truppförbandssjukhuset är nödvändig.

Dalregementet, Falun. Det nuvarande sjukhuset innehåller 50 vårdplatser.

Det beräknade behovet omfattar cirka 60 vårdplatser. Då dessutom

mottagningsavdelningen i sin helhet är otidsenlig, erfordras en örn- och tillbyggnad

varvid nuvarande sjukhuslokaler helt tagas i anspråk för vårdplatser

och en mottagningsavdelning tillbygges.

Beträffande sjukhusfrågan vid truppförbanden i Linköping må följande

anföras.

Livgrenadjärregementet, och Östgöta luftvärnsregemente disponera för närvarande

gemensamt en tvåvåningsbyggnad, ursprungligen uppförd för dåvarande

Första och Andra livgrenadjärregementenas räkning. Inom denna bygg
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 222.

nåd rymmas, förutom mottagningslokaler, 12 vårdplatser för Livgrenadjärregementet

och 5 vårdplatser för Östgöta luftvärnsregemente samt bostäder för

sköterskor och annan sjukvårdspersonal ävensom vissa förråd. Övriga för

dessa båda regementen avsedda vårdplatser äro inrymda i kompanilokaler. Det

beräknade behovet av vårdplatser omfattar för Livgrenadjärregementet 60

platser och för Östgöta luftvärnsregemente 50 platser. De gemensamma mottagningslokalerna

äro otidsenliga.

Svea trängkår disponerar för närvarande i sitt sjukhus 12 platser. Dessutom

förfogar kåren över en sjukbarack, omfattande 20 platser. Sjuka ha emellertid

även måst förläggas i manskapsbaracker. Mottagningsavdelningen är synnerligen

trång och ej ändamålsenlig. Det beräknade behovet för Svea trängkår

omfattar 70 vårdplatser. Ur byggnadssynpunkt har det emellertid visat sig

ändamålsenligt att utvidga truppförbandssjukhuset till att omfatta 64 vårdplatser

och för det övriga vårdplatsbehovet repliera på sjukbaracken.

Garnisonssjukhuset inrymmer en öronavdeining örn 40 vårdplatser jämte

operationsavdelning samt en allmän avdelning örn cirka 30 platser. Å sjukhuset

mottagas enligt avtal mellan kronan och vederbörande landsting i stor utsträckning

jämväl civila sjuka för vård.

Följande åtgärder tarvas för att lösa Linköpingsgarnisonens sjukhusfråga.

Den nuvarande för Livgrenadjärregementet och Östgöta luftvärnsregemente

gemensamma sjukpaviljongen ombygges till truppförbandssjukhus för Livgrenadjärregementet.

Platsbehovet blir då för detta truppförband i det närmaste

tillgodosett. För Östgöta luftvärnsregemente uppföres ett nytt trupp

förbandssjukhus, omfattande 44 platser.

Svea trängkårs nuvarande truppförbandss juhlius örn- och tillbygges så att

det tillsammans med den redan befintliga sjukbaracken täcker vårdplatsbehovet

samt behovet av en tidsenlig mottagningsavdelning.

Garnisonssjukhusets öronavdeining bibehålies med vissa smärre ändringar.

Det övriga utrymmet inom garnisonssjukhuset utnyttjas till tandpoliklinik

med proteslaboratorium, röntgenrum samt vårdavdelning för kvinnlig personal.

Enär emellertid under ombyggnaden av truppförbandssjukhusen avlastning

av verksamheten vid dessa måste ske till garnisonssjukhuset, bör med

ombyggnad av detta sjukhus anstå intill dess truppförbandssjukhusen ånyo

kunna tagas i bruk. Beträffande gamisonssjukhusets ombyggnad har sjuk

vårdsstyrelsen för avsikt att framdeles inkomma med förslag.

Sjukvårdsstyrelsen -— som anfört, att det vårdplatsbehov, som angivits för

de olika truppförbanden, vore beräknat till fem procent av den manskapsstyrka,

som truppförbanden enligt försvarsstabens uppgifter bomme att erhålla år 1946

— har bifogat ritningar rörande de föreslagna ny- och ombyggnaderna, varvid

framhållits, att som grundval för ritningarna uppställts ett visst typprogram

för respektive kategorier, av sjukhus, grundande sig på under de senaste åren

gjorda erfarenheter inom den militära sjukvården.

Byggnadskostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1942 ha beräknats på sätt

framgår av följande uppställning.

Nybyggnad av sjukhus:

vid Norrbottens regemente ............................................. kronor 406,000

» Norrlands trängkår................................................... » 438,000

» Karlsborgs luftvärnsregemente ................................. » 346,000

» Östgöta luftvärnsregemente ....................................... » 301,000

Summa kronor 1,491,000

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

Örn- och tillbyggnad av sjukhus:

vid Dalregementet ......................................................... kronor 242,000

» Livgrenadjärregementet .......................................... » 106,000

» Svea trängkår ...................................................... »_249,000

Summa kronor 597,000

Totalsumma kronor 2,088,000

I utlåtande den 19 februari 1943 över sjukvårdsstyrelsens skrivelse bär

arméförvaltningens fortifikationsstyrelse erinrat örn att inom förutnämnda för

översyn av arméns kasernetablissement beräknade kostnadsram'' av 5,000,000

kronor jämväl avsåges att kunna bestridas kostnaderna för avhjälpande av de

allvarligaste bristerna vid de truppförbandssjukhus, som i sjukvårdsstyrelsens

skrivelse angivits.

1940 års militära byggnadsutredning har i sitt utlåtande den 27 februari

1943 i fråga örn de i sjukvårdsstyrelsens skrivelse angivna sjukhusen anfört i

huvudsak följande.

Norrbottens regemente disponerar för sin sjukvård för närvarande

lokaler belägna inom våningen två trappor upp i den s. k. västra kasernen och

rymmande 57 vårdplatser, vilka vid trängande behov kunna utökas till 75. Manskapsstyrkan

uppgår till icke fullt 1,200 man. Behovet av vårdplatser kan

sålunda beräknas till 60.

Enligt utredningens mening kräver den befintliga sjuk vårdsanstalten vid

regementet i och för sig icke någon tillökning, men enligt uppgift är det under

vissa förutsättningar ett behov, att de inom kasernen ianspråktagna lokaliteterna

utrymmas för att bereda ökade utrymmen för manskapsförläggning.

Enligt ett inom sjukvårdsstyrelsen utarbetat förslag till ordnande av sjukvårdsförhållandena

vid regementet skulle en nybyggnad för ett sjukhus uppföras

för en kostnad av 406,000 kronor.

Emellertid lärer ännu icke definitiv ståndpunkt lia tagits till manskapsförläggningen

inom kasernerna. Sålunda lärer ifrågasatts att inom etablissementet

förlägga ett tyg- och ett signalkompani. Emellertid har övervägts att placera

signalkompaniet å annan plats inom orten. Vidare har till utredningens kännedom

ännu icke kommit besked, huruvida definitivt beslut fattats rörande den

blivande utbyggnaden av garnisonssjukhuset i Boden, vilket kan bliva av betydelse

för bestämmande av vårdplatsbehovet ävenledes vid Norrbottens regemente.

Utredningen vill sålunda föreslå, att under ovan angivna förhållanden beslut

örn uppförande av nytt sjukhus vid regementet måtte tills vidare anstå, intill

dess ovan omförmälda frågor slutligt klarlagts.

Utredningen anser sig emellertid böra framhålla, att inom sjukvårdsans tälten

tillhörig mottagnings- och undersökningsavdelning saknas utrymmen för

röntgen och tandpoliklinik, varjämte avdelningen i övrigt icke synes disponera

tillräckliga lokaler, ävensom att sjukvårdsanstaltens belägenhet i våning två

trappor upp därjämte synes vara mindre tillfredsställande ur olika synpunkter.

Vid Norrlands trängkår finnes en äldre barackbyggnad med 28 vårdplatser

jämte reservutrymme för ytterligare 30 platser. Enligt uppgift lärer

byggnaden vara i mindre gott stånd, och förhållandena synas vara sådana, att

åtgärder böra vidtagas för en väsentlig förbättring av desamma. Vid besök

vid etablissementet av representanter för utredningen i augusti 1942 framhölls

visserligen från militärt håll, att övriga byggnadsförslag vid etablissementet

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

borde gå i tur före ett nybygge av sjukhus, men utredningen anser sig ändock

böra förorda en sådan nybyggnad såsom synnerligen erforderlig.

Enligt utredningens mening bör antalet vårdplatser å sjukhuset kunna begränsas

till 40 med hänsyn till möjligheten för kåren att repliera på garnisonssjukhuset

vid Västernorrlands regemente samt att utnyttja den äldre sjukhusbyggnaden

som reservsjukhus.

Utredningen föreslår sålunda, att ett nytt sjukhus uppföres vid Norrlands

trängkår i Sollefteå med ett vårdplatsantal av 40 i huvudsaklig överensstämmelse

med av utredningen utarbetad standardtyp för en beräknad kostnad av

250.000 kronor.

Det nuvarande sjukhuset för Karlsborgs luftvärnsregemente är inrymt

i det s. k. Slutvärnet och omfattar 45 vårdplatser. Samtliga sjukrum lära

vetta mot norr och hava små fönster. I övrigt anses lokalerna ur flera synpunkter

vara otjänliga och därjämte behövliga för annat ändamål. Någon erinran

mot uppförande av en ny sjukhusbyggnad för regementet synes sålunda

icke kunna framställas, utan synes en sådan byggnad vara väl motiverad.

Enligt inom sjukvårdsstyrelsen utarbetat förslag skulle nybyggnaden innehålla

förutom mottagnings- och undersökningsavdelning 56 vårdplatser. Vårdplatsbehovet

torde vara icke oväsentligt större, enär regementets personal m. fl.

uppgives utgöra 1,330 man, vartill kommer den kontingent örn 200 man från

2. intendenturkompaniet, som ävenledes beräknas skola för sitt sjukvårdsbehov

ha tillgång till sjukhuset. Det torde emellertid vara att bemärka, att i

Karlsborg finnes ett garnisonssjukhus, inrymt i tre byggnader och innehållande

90 vårdplatser.

Utredningen anser sig böra tillstyrka uppförande av ett nytt sjukhus å

Karlsborg för luftvärnsregementet m. fl. med ett vårdplatsantal av omkring

70 platser. Utredningens standardtyp för sjukhus och vid densamma tillämpade

normer böra i huvudsak följas. Kostnaderna synas kunna upptagas till

350.000 kronor.

I fråga örn Dalregementets sjukhus har utredningen — som anfört, afl

detsamma vore av samma typ och ålder som motsvarande byggnader vid Jämtlands

fältjägarregemente och Hälsinge regemente — tillstyrkt anvisande av

175.000 kronor för samma om- och tillbyggnadsarbeten, som av utredningen

föreslagits beträffande nämnda regementens sjukhus. Beträffande de ifrågasatta

örn- och tillbyggnadsarbetena har utredningen vid behandlingen av Jämtlands

fältjägarregementes sjukhus närmare anfört i huvudsak följande.

Det nuvarande sjukhuset rymmer 50 vårdplatser och är uppfört i två

våningar samt inredd vind, av vilka mottagnings- och undersökningsavdelningen

disponerar huvuddelen av byggnadens bottenvåning. Byggnaden är

omkring 40 år gammal. Dessutom finnas 25 vårdplatser i en barackbyggnad.

Enligt uppgift kan regementets manskapsstyrka upptagas till 1,180 man, varför

vårdplatsbehovet kan beräknas till 59.

Enligt sjukvårdsstyrelsens om- och tillbyggadsförslag skulle den befintliga

sjukhusbyggnaden helt utnyttjas för vårdplatsbehovets tillgodoseende och

följaktligen i huvudsak bottenvåningen ombyggas, varvid vårdplatsernas antal

efter ombyggnaden skulle bliva 70 eller 11 platser mer än behovet. Inom en

envånings tillbyggnad skulle mottagnings- och undersökningsavdelning anordnas.

Det uppgjorda förslaget har av utredningen granskats och härvid ha följande

erinringar framförts. Ombyggnaden av den befintliga byggnadens bottenvåning

har föreslagits att genomföras genom betydande ingrepp i byggnadens

bärande delar m. m., vilket måste föranleda höga ombyggnadskostnader.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Då vårdplatsantalet synes kunna begränsas till 60, synas de till den föreslagna

nybyggnaden förlagda två sköterskerum och runi för en värnpliktig läkare

kunna placeras inom den befintliga byggnadens bottenvåning, varigenom tillbyggnaden

minskas och väsentliga rivnings- och renoveringsarbeten i den äldre

byggnaden undvikas. Utredningen anser vidare, att den föreslagna lokalen för

undersökning av kvinnlig personal kan uteslutas, och undersökning av denna

personal ske i något av i övrigt tillgängliga rum, möjligen i något tjänsterum.

Expeditions-, röntgen- och väntrum synas kunna minskas icke oväsentligt i

huvudsaklig anslutning till av utredningen utarbetad standardtyp. Utredningen

håller före, att sådana åtgärder kunna och böra vidtagas beträffande

tidsföljden förbandens underavdelningar emellan vid undersökningar och

dylikt, att väntrummens yta hålles inom skäliga gränser-. Utredningen föreslår,

att örn- och tillbyggnadsarbetena för ifrågavarande sjukhus utföras på sätt en

utlåtandet bilagd ritning utvisar. Kostnaderna för dessa arbeten beräknas

till 175,000 kronor.

I anledning av förslagen rörande nybyggnad av sjukhus för Östgöta

luf t vär nsr ogemen te samt om- och tillbyggnad av Liv grenadjärregemente

t s och Svea trängkårs sjukhus, samtliga i Linköping, har byggnadsutredningen

anfört i huvudsak följande.

De till Linköping förlagda truppförbanden utgöras av Livgrenadjärregementet,

Östgöta luftvärnsregemente och Svea trängkår. Sammanlagda manskapsstyrkan

utgör icke fullt 3,400 man, för vilka skulle erfordras 170 vårdplatser

fördelade med 52, 48 och 70 platser för respektive förband.

Följande militära sjukvårdsanstalter finnas för närvarande inom förläggningsorten.

De två förstnämnda förbanden disponera den för cirka 25 år

sedan uppförda s. k. mottagningspaviljongen med läge i gränsen mellan de

båda kasernetablissementen, vilken förutom skilda mottagnings- och undersökningsavdelningar

omfattar tillsammans 17 vårdplatser. För täckande av

behovet av vårdplatsutrymmen hava vid de båda truppförbanden i övrigt

vissa förläggningslokaler för manskap tagits i anspråk.

Svea trängkår har till sitt förfogande dels ett- i två våningar uppfört sjukhus,

som förutom mottagnings- och undersökningslokaler innehåller 12 vårdplatser

samt en omedelbart intill sjukhuset belägen sjukbarack med plats för 20 sängliggande.

Härförutom finnes för den militära sjukvården tillgängligt ett åren 1921—22

uppfört garnisonssjukhus med tillsammans 79 vårdplatser jämte ett icke angivet

antal reservplatser i sjukhusets vindsvåning. Härav räknas 40 platser

tillhöra en öronavdelning och 39 platser en allmän avdelning, varutöver landstinget

äger rätt att disponera vårdplatser å sjukhuset så långt utrymmet med

hänsyn till arméns behov det medgiver. Härförutom kan för militärt behov

utnyttjas 20 platser å länslasarettet.

Inalles finnas sålunda disponibla för de olika truppförbanden 29 vårdplatser

av s. k. B-typ. Mellan ISO och 140 vårdplatser skulle följaktligen saknas.

Enligt sjukvårdsstyrelsens förslag skulle utvidgning av de militära sjukvårdsanstalterna

i Linköping ske på följande sätt:

den nuvarande mottagningspaviljongen mellan infanteriregementets och

luftvärnsregementets kasernetablissement ombygges till ett truppförbandssjukhus,

rymmande 45 vårdplatser för förstnämnda regemente, för en kostnad

av 106,000 kronor;

ett. nytt truppförbandssjukhus uppföres inom luftvärnsregementets etablissement,

rymmande 46 vårdplatser, för en kostnad av 301,000 kronor;

det befintliga sjukhuset vid trängkåren ombygges för en kostnad av 249,000

kronor för att i bottenvåningen inrymma mottagnings- och undersöknings
Bihang

till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222. ss* 43 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

98 Kungl. Marits proposition nr 222.

avdelning, i våningen en trappa upp röntgenrum m. m. ävensom bostadsrum

för sköterskor och å vinden bostadsrum för läkare samt en ny med sjukhuset

sammanbyggd tvåvånings vårdpaviljong med tillsammans 64 vårdplatser;

det nuvarande garnisonssjukhuset ombygges för en kostnad av 128,000

kronor i huvudsak för att inom byggnaden inreda tandpoliklinik för garnisonen,

undersöknings- och vårdavdelning för kvinnlig personal och en del

bostadsrum för sköterskor; efter ändringen skulle till militärens förfogande

enligt uppgift stå 35 vårdplatser jämte ett antal reservplatser i byggnadens

vindsvåning.

Efter granskning av detta förslag har utredningen funnit sig i besparingssyfte

böra föreslå följande:

inom infanteri- och luftvärnsregementena bibehålies det nuvarande gemensamma

sjukhuset med sina mottagnings- och undersökningsavdelningar, vilka

kompletteras enligt nutida krav, och byggnaden tillbygges i båda ändarna

med omkring 8 meter till två våningars höjd, varigenom de för de båda regementena

behövliga 100 vårdplatserna erhållas, i enlighet med utlåtandet bilagda

ritningar; kostnaderna för dessa om- och tillbyggnadsarbeten beräknas

till 180,000 kronor;

de av sjukvårdsstyrelsen planerade örn- och tillbyggnaderna av sjukhuset

vid trängkåren komma till utförande för en beräknad kostnad av 249,000

kronor;

föreslagen ombyggnad av garnisonssjukhuset kommer till stånd; enligt utredningens

mening kunna dock, om all sparsamhet vid ombyggnadsarbetenas

projektering och utförande iakttages, kostnaderna väsentligt nedbringas, varför

ett belopp av högst 50,000 kronor ställes till förfogande för ändamålet.

Utredningen kan i detta sammanhang icke underlåta att framhålla, att, därest

garnisonssjukhuset utnyttjas för det vid byggnadens uppförande avsedda ändamålet,

utrymme enligt nutida måttstock torde kunna beredas inom byggnaden

för mer än 100 vårdplatser, varigenom behovet av ytterligare vårdplatser

för infanteri- och luftvärnsregementena skulle kunna tillgodoses utan

örn- och tillbyggnad av dessa regementens sjukvårdsanstalter. Utredningens

ovan anförda förslag grundar sig emellertid på fortsatt utnyttjande av garnisonssjukhuset

som specialsjukhus för öronsjukdomar och fortsatt samarbete

med landstinget i fråga örn sjukvården.

Byggnadsutredningen har ansett ordnandet av sjukhusfrågorna för Norrlands

trängkår, Karlsborgs luftvärnsregemente, Livgrenadjärregementet och

Östgöta luftvärnsregemente, Svea trängkår samt Dalregementet vara mest

angeläget.

Utredningen i ärendet, vilken här återgivits allenast med avseende å de

sjukhus, som enligt sjukvårdsstyrelsens uppfattning äro i särskilt behov av

ny- eller ombyggnad, giver otvetydigt vid handen, att ett flertal av arméns

truppförbandssjukhus äro i sådant skick, att snara förbättringsarbeten, i vissa

fäll nybyggnader, skulle vara önskvärda. Icke heller här torde det emellertid

av ekonomiska skäl vara möjligt att i annat än mycket ringa omfattning tillgodose

de önskemål som i arméförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret

1943/44 framkommit. Vid prövning av föreliggande förslag har jag med

hänsyn till angelägenheten att reservera största möjliga belopp för mötande

av hittills icke förutsedda byggnadsbehov ansett mig icke ens kunna tillstyrka,

att medel för närvarande beräknas för samtliga de av arméförvaltningen och

sjukvårdsstyrelsen i skrivelserna den 10 februari 1943 angivna arbetena. Sålunda

finner jag mig tills vidare icke kunna föroi*da vare sig uppförande av

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 222. 99

nytt sjukhus för Norrbottens regemente eller om- och tillbyggnad av Dalregementets

sjukhus.

Däremot finner jag de av sjukvårdsstyrelsen anförda skälen för uppförande

av nytt sjukhus vid Norrlands trängkår i Sollefteå bärande. Trängkårerna

lia ju bland annat till uppgift att utbilda arméns sjukvårdspersonal, och deras

sjukvårdsinrättningar måste därför vara ur utbildningssynpunkt tillfredsställande.

Militära byggnadsutredningen har föreslagit, att antalet vårdplatser

vid sjukhuset begränsas till 40. Utan ytterligare utredning är det mig icke

möjligt att bedöma, örn en sådan begränsning är genomförbar, och jag kan

vid sådant förhållande icke heller bedöma, i vad mån det av sjukvårdsstyrelsen

för ändamålet beräknade beloppet kan behöva tagas i anspråk.

Jämväl sjukhusfrågorna i Karlsborg och Linköping torde böra snarast

erhålla sin lösning. Yad Karlsborg beträffar har jag redan vid behandlingen

av frågan om tillbyggnad av Karlsborgs luftvärnsregementes kasernetablissement

framhållit, att de nuvarande lokalerna för regementets sjukavdelning

äro olämpliga ur hygienisk synpunkt, vartill kommer att behov föreligger

av lokalernas utnyttjande till förläggning. Enligt det av militära byggnadsutredningen

framlagda förslaget skulle för regementet ävensom Andra intendenturkompaniet

uppföras ett nytt sjukhus för omkring 70 vårdplatser. Emellertid

finnes redan i Karlsborg ett garnisonssjukhus med 75 vårdplatser.

Innan slutlig ställning tages till frågan om nybyggnad av truppförbandssjuhlius,

synes böra undersökas möjligheterna av att anknyta truppförbandssjukvården

till garnisonssjukhuset, varigenom möjligen skulle kunna vinnas ett

bättre utnyttjande av befintliga vårdplatser samt möjlighet att begränsa

undersökningslokalerna och dessas utrustning. Vid bedömandet av frågan

rörande antalet vårdplatser för de militära förbanden i Karlsborg bör jämväl

beaktas den inverkan, som en inom arméledningen ifrågasatt förflyttning av

andra intendenturkompaniet och arméns intendenturförråd i Karlsborg till

Nässjö kan ha. I avbidan på närmare utredning i dessa frågor anser jag mig

icke kunna för närvarande bedöma, i vad mån det av militära byggnadsutredningen

för uppförande av nytt truppförbandssjukhus i Karlsborg beräknade

beloppet kan behöva tagas i anspråk under femårsperioden. Det torde böra

ankomma på Kungl. Majit att träffa avgörande i frågan samt, i den mån så

befinnes påkallat, redan under nästa budgetår ställa medel till förfogande för

erforderliga arbeten inom den av militära byggnadsutredningen angivna kostnadsramen,

350,000 kronor.

Den föreliggande utredningen torde tydligt giva vid handen, att antalet

vårdplatser vid de militära sjukhusen i Linköping är alltför litet för de personalstyrkor,

som numera beräknas komma att vara där förlagda. En utbyggnad

av sjukvårdsinrättningarna är alltså ofrånkomlig. Vid min granskning

av de av sjukvårdsstyrelsen och militära byggnadsutredningen härutinnan

framlagda förslagen har jag funnit vissa skäl tala för det senare. En

ytterligare undersökning rörande möjligheterna att i enlighet med byggnadsutredningens

förslag tillbygga det nuvarande för Livgrenadjärregementet och

Östgöta luftvärnsregemente avsedda sjukhuset synes emellertid erforderlig,

och jag kan därför icke nu bedöma, till vilket belopp kostnaderna för ordnan
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

100 Kungl. Maj:ts ■proposition nr 222.

det av dessa regementens sjukhusfrågor kunna belöpa sig. Däremot finner jag

mig redan nu böra förorda, att Svea trängkårs sjukhus ombjgges enligt

byggnadsutredningens förslag. Vad angår den föreslagna ombyggnaden av

garnisonssjukhuset i Linköping har jag på den föreliggande utredningen icke

kunnat bedöma, i vad mån den av byggnadsutredningen förutsatta kostnadsbegränsningen

är möjlig att genomföra. Enär emellertid nämnda ombyggnadsarbeten

icke synas kunna komma till utförande under nästa budgetår, saknar

jag anledning att här taga ställning till denna fråga. I enlighet med det anförda

beräknar jag tills vidare för ordnandet av de militära sjukhusfrågorna

i Linköping ett belopp av 249,000 kronor, av vilket belopp 230,000 kronor torde

böra anses belasta försvarsplanens kostnadsram.

Förråd m. m.

Förrådsbyggnader för arméns truppförband. I sin skrivelse den 10 februari

1943 har arméförvaltningen för detta ändamål upptagit ett belopp av 4,000,000

kronor, varjämte för prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942

beräknats 320,000 kronor. Arméförvaltningen har anmärkt, att de angivna

kostnaderna vore allenast uppskattade och att behovsutredning påginge genom

en av arméchefen tillsatt särskild förrådskommission.

Det är mig icke möjligt att utan närmare utredning bedöma, i vad mån

det av arméförvaltningen för ändamålet beräknade beloppet kan behöva tagas

i anspråk under femårsperioden 1942/47.

Garagebyggnader för vissa motorfordon. Efter därom av Kungl. Majit i propositionen

1942:2 (punkten 2) framställt förslag anvisade riksdagen (skrivelse

1942: 23) ett reservationsanslag av 34,750,000 kronor å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1941/42 till anskaffning av tygmateriel. Av anslaget voro

9,000,000 kronor avsedda för anskaffning av nya motorfordon. I samband

med att sistnämnda belopp ställdes till arméförvaltningens förfogande bemyndigades

ämbetsverkets fortifikationsstyrelse, i enlighet med vad i riksdagsbeslutet

förutsatts, att efter samråd med 1940 års militära byggnadsordning

för en kostnad av högst 300,000 kronor med anlitande av omhänderhavda

medel låta uppföra för förvaring av nämnda fordon avsedda lokaler.

I skrivelse den 27 mars 1943 har fortifikationsstyrelsen anmält, att garage

för visst antal av nämnda fordon upphandlats för en kostnad av 260,000

kronor. Styrelsen har hemställt, att angivna belopp måtte ställas till styrelsens

förfogande samt att för anskaffning av kallgarage för ytterligare fordon måtte

få disponeras ett belopp av 40,000 kronor.

Fortifikationsstyrelsen har vidare i särskild skrivelse den 30 december

1942 hemställt att för anskaffning och montering av garage till vissa under

leverans varande terränglastbilar måtte anvisas ett belopp av 380,000 kronor.

Av en på given anledning sedermera överlämnad, den 30 mars 1943 dagtecknad

promemoria inhämtas, att vissa av sistnämnda bilar kunna beredas

utrymme i befintliga garage, varför kostnaderna för det aktuella garagebehovet

för terränglastbilarna kunna beräknas till 350,000 kronor. Återstoden av det i

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition m 222. 101

skrivelsen den 30 december 1942 angivna beloppet har avsetts för komplettering

av garageutrymmena vid Svea och Göta ingenjörkårer.

Intet av de sålunda angivna medelsbehoven har medtagits i arméförvaltningens

skrivelse den 10 februari 1943.

Enär de i skrivelsen den 27 mars 1943 äskade beloppen synas erforderliga

för beredande av garageutrymmen för de i skrivelsen avsedda mortorfordonen,

har jag intet att erinra mot att det av fortifikationsstyrelsen därför beräknade

beloppet, 300,000 kronor, upptages i detta sammanhang. För garage för terränglastbilar

synes vidare böra beräknas ett belopp av 350,000 kronor. Däremot

torde den i promemorian den 30 mars 1943 avsedda kompletteringen av garageutrymmen

vid Svea och Göta ingenjörkårer böra upptagas till prövning i

samband med behandlingen av övriga frågor rörande anskaffande av garage

för truppförbandens bilar. I enlighet med vad sålunda anförts beräknar jag

för förevarande ändamål tillhopa 650,000 kronor, varav 580,000 kronor torde

böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Förråd för Andra intendenturkompaniet. Eörsvarsutredningen föreslog, att

arméns intendenturförråd i Karlsborg samt Andra intendenturkompaniet

skulle förläggas till trakten av Nässjö, där nya byggnader borde uppföras för

förrådet och kompaniet. För dessa ändamål beräknades tillhopa 3,590,000

kronor.

Vid anmälan av propositionen 1942: 210 anförde jag, att jag icke vore

beredd att framlägga förslag i denna fråga och att denna syntes böra ytterligare

utredas, innan den kunde bliva föremål för slutligt ställningstagande.

Med hänsyn därtill ansåg jag mig icke böra beräkna medel under femårsperioden

1942/47 för uppförande av nytt etablissement för förrådet och kompaniet.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen upplyst, att frågan

örn nytt etablissement för Andra intendenturkompaniet vore under utredning,

varjämte ämbetsverket bland de efter avgivandet av medelsäskandena för

budgetåret 1943/44 uppkomna byggnadsbehoven upptagit ett belopp av

1,185,000 kronor, jämte 95,000 kronor för prisstegring under tiden den 1 juli

1941—den 1 juli 1942, för förråd vid Andra intendenturkompaniets förläggning

i Nässjö.

I avsaknad av närmare utredning rörande ifrågavarande förläggningsfråga

och beträffande behovet av förrådslokaler för kompaniet kan jag icke bedöma,

i vad mån det av arméförvaltningen angivna beloppet kan behöva tagas i anspråk

under femårsperioden 1942/47.

Skjutbanor m. m.

Kulspruteskjutbana vid Västerbottens regemente. I sina anslagsäskanden för

budgetåret 1943/44 hemställde arméförvaltningen örn anslag för anläggande

av en kulspruteskjutbana vid Västerbottens regemente, vilken vore ofrånkomlig

med hänsyn till att regementet för närvarande saknade sådan bana. Kost
-

Departements
chefen.

Departements
chefen.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Departements
chefen.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

naderna för anläggandet av en kulspruteskjutbana med nio tavelställ beräknades

till 70,000 kronor.

I skrivelsen den 10 februari 1943 bar arméförvaltningen för ändamålet

upptagit ett belopp av 65,000 kronor, varjämte för prisstegring under tiden

den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats 5,000 kronor.

Enär Västerbottens regemente för närvarande saknar kulspruteskjutbana,

finner jag mig böra biträda arméförvaltningens förslag och beräknar alltså

för ändamålet för budgetåret 1943/44 ett belopp av 70,000 kronor, varav

65,000 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram. Jag upptager

i annat sammanhang frågan örn anslag för erforderligt markförvärv för

skjutbanan.

Förbättring av Västerbottens regementes korthållsbanor. I sin skrivelse angående

medelsbehovet för budgetåret 1943/44 hemställde arméförvaltningen

örn ett anslag av 50,000 kronor för detta ändamål samt anförde därom följande.

Chefen för Västerbottens regemente hade i skrivelse den 6 maj 1942 till

befälhavaren för Ovre Norrlands militärområde anmält behov av förbättringsarbeten

vid regementets korthållsskjutbanor. Vid av fortifikation sstyrelsens

skjutbaneofficer verkställd utredning hade konstaterats, att de

ganska primitivt uppförda korthållsskjutbanorna vid regementet i det skick,

vari de för närvarande befunne sig, ur säkerhetssynpunkt icke kunde användas

i erforderlig utsträckning. Speciellt vid skjutning med kulsprutepistol

syntes^ risk för skott mot övningsfältet och kasernområdet vara att

befara. De åtgärder, som för banornas iordningställande ur säkerhetssynpunkt

främst erfordrades, vore höjning av kulfången vid banorna samt uppförande

av skyddstak över desamma. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten

hade beräknats till 50,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet upptagit

ett belopp av 46,000 kronor, varjämte för prisstegring under tiden den

1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats 4,000 kronor.

I det följande kommer jag att förorda, att medel beräknas för anordnande

av korthållsskjutbana för Norrlands dragonregemente. Innan denna bana anlägges,

bör undersökas, örn icke gemensam bana kan anordnas för Västerbottens

regemente och Norrlands dragonregemente, eventuellt genom utökning

av Västerbottens regementes nuvarande korthållsskjutbanor. I avbidan

på denna undersökning beräknar jag icke medel för förbättring av sistnämnda

banor men förutsätter, att det skall få ankomma på Kungl. Majit att med

ledning av undersökningen, i den mån så befinnes påkallat och med anlitande

eventuellt jämväl av de medel, som i det följande beräknas för Norrbottens

regementes korthållsskjutbana, ställa erforderliga medel till förfogande ur

förevarande anslag.

Skolskjutningsbanor för Livregementets husarer och Göta trängkår. I sina

medelsäskanden för budgetåret 1943/44 hemställde arméförvaltningen örn

ett anslag av 150,000 kronor för anläggande av skolskjutningsbanor för

Livregementets husarer och Göta trängkår samt anförde därom närmare

följande.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Behovet av särskilda skolskjutningsbanor för Livregementets husarer och

Göta trängkår, vilka förband för närvarande disponera gemensam skjutbana,

har sedan lång tid tillbaka gjort sig gällande, och är det för framtiden

ofrånkomligt, att nämnda förband disponera egna skolskjutningsbanor,

därest skjututbildningen skall kunna bedrivas enligt gällande bestämmelser.

I skrivelse den 5 december 1941 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

därför hemställt örn anvisande av medel för, bland annat, anläggande

av nya skolskjutningsbanor för ifrågavarande truppförband, varjämte fortifikationsstyrelsen

i skrivelse den 19 januari 1942, under förmälan att underhandlingar

sedan någon tid tillbaka förts mellan Skövde stad och arméförvaltningen

angående utbyte av det markområde, varå den nuvarande, gemensamma

skolskjutningsbanan vore belägen, framlagt förslag till lösning av

den med nyanläggningar förenade markfrågan, varigenom erforderlig mark

för desamma skulle kunna förvärvas, utan att särskilda medel för ändamålet

erfordrades. Ifrågavarande framställningar hava emellertid icke föranlett

någon Kungl. Majis åtgärd.

Arméförvaltningen framhöll, att behovet av ifrågavarande anläggningar

alltjämt kvarstode, samt beräknade kostnaderna för arbetenas utförande till

sammanlagt 150,000 kronor, varav 70,000 kronor belöpte sig på Livregementets

husarers och 80,000 kronor på Göta trängkårs skolskjutningsbana.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet

upptagit ett belopp av 148,000 kronor, varjämte för prisstegring under tiden

den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats 12,000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har fortifikationsstyrelsen DepaHementsföreslagit

nedläggande av den nuvarande, för Livregementets husarer och ^enoch

Göta trängkår gemensamma skjutbanan och anläggande av två nya

banor, en för vartdera förbandet. Kostnaderna för markförvärv för de nya

banorna ha beräknats till i runt tal 16,000 kronor, medan vid försäljning av

det nuvarande skjutbaneområdet ett belopp av 50,750 kronor beräknats

skola inflyta.

Ehuru vissa olägenheter äro förenade med den nuvarande banan, finner

jag mig icke kunna biträda förslaget att nedlägga densamma, särskilt som

jag anser den föreslagna platsen för trängkårens nya skjutbana mindre lyckligt

vald. Jag får i stället föreslå, att den nuvarande banan ställes helt

till trängkårens förfogande och att för Livregementets husarer anlägges en

ny skjutbana i anslutning till Skaraborgs pansarregementes skolskjutningsbana.

Därvid torde det bliva möjligt att i viss utsträckning utnyttja kronan

tillhörig mark, varför kostnaderna för ytterligare erforderlig mark bliva relativt

obetydliga. Jag torde i annat sammanhang få återkomma till frågan

örn erforderligt anslag för markförvärv.

Det för skjutbaneanläggningen erforderliga beloppet synes kunna beräknas

till 80,000 kronor, eller hälften av det av arméförvaltningen i skrivelsen

den 10 februari 1943 förhäda banorna beräknade beloppet. Av det angivna

beloppet, vilket bör i sin helhet stå till förfogande under budgetåret 1943/44,

torde 74,000 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Vissa anordningar för besigtning av pansarmal vid infanteriskjutskolan. I sin

skrivelse angående medelsbehovet under budgetåret 1943/44 hemställde

s. 104 Kontrollera mot PDF

.Departements

chefen.

104

Kungl. Majlis proposition nr 222.

arméförvaltningen örn ett anslag av 33,000 kronor för detta ändamål samt

anförde därom följande.

Genom den nya försvarsordningen kommer verksamheten vid infanteriskjutskolan

att hilva av betydligt större omfattning än hittills, särskilt beträffande

utbildningen med tunga vapen. Officerskursernas storlek ökas

och viss utbildning med stridsvagn för personal från pansartrupperna avses

aga rum vid skolan i fråga.

Med hänsyn härtill äro de nu befintliga anordningarna å skjutfältet till

varken antal eller kvalitet tillfyllest, för att övningarna skola kunna bedrivas

pa ett saval ur utbildnings- som säkerhetssynpunkt gynnsamt sätt.

hor besk]uhung av pansarmål erfordras speciella, anordningar och för

permanent signalförbindelse å skjutfältet måste markkabelledningar med

telefonanknytningar komma till utförande, varjämte fyra markörvärn av be
^°dvändiga.

Kostnaderna för dessa anordningar hava beräknats

till oq,UOO kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet

upptagit ett belopp av 31,000 kronor, varjämte för pristegring under tiden

den l juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 2,000 kronor.

För närvarande pågå vissa undersökningar i och för anskaffande av lämplig

skjutplats för skjutning med pansarvapen. Med hänsyn härtill finner jag

mig icke böra i detta sammanhang biträda arméförvaltningens förslag.

Skolskjutningsbana vid Upplands regemente. 1942 års riksdag anvisade enligt

skrivelse nr 395 (punkten l:o) på Kungl. Maj:ts i propositionen nr 318

(punkten l.o) framlagda förslag för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag

av 690,000 kronor för utökning av Upplands regementes övningsfält och

faltskjutnmgsterräng. Såsom närmare framgår av nämnda proposition motiverades

utökningen bland annat med behovet av nya skolskjutningsbanor.

I denna fråga hade arméförvaltningen i sina anslagsäskanden för budgetåret

1942/43 anfört i huvudsak följande.

Regementets år 1892 uppförda nuvarande skolskjutningsbana är, sedan

bebyggelsen och trafiken bakom kulfånget i hög grad stegrats, ur säkerhetssynpunkt

synnerligen olämpligt belägen. Visserligen utföres numera sedan

något år kulspruteskjutning å kulspruteskjutbanan vid Norby, men skjutning

med gevär och kulsprutegevär bedrives fortfarande på skolskjutningsbanan,

vai för avsevärda kostnader mast nedläggas på säkerhetsåtgärder och

omhittande restriktioner för skjutningarnas omfattning utfärdas. Jämväl

arméförvaltningen anser det av största vikt, att ny skolskjutningsbana kommer

till utförande.

Sedan arméförvaltningen i sin skrivelse angående lantförsvarets medelsbehov

för budgetaret 1943/44 anfört, att kostnaderna för anläggande av

ifrågavarande skolskjutningsbana ännu icke kunde angivas, återkom arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse i skrivelse den 19 december 1942 till

frågan samt anförde därvid, att den vidare utredningen givit vid handen,

att ett förläggande av skolskjutningsbanan till det så kallade Norbyområdet

visat sig lämpligast, sedan konstaterats att vissa av regementschefen påtalade

olägenheter kunnat elimineras. Fortifikationsstyrelsen beräknade numera

kostnaderna för en 40-tavelställsbana till 150,000 kronor.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Majda proposition nr 222.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 bär arméförvaltningen för ändamålet

upptagit ett belopp av 139,000 kronor, varjämte för prisstegring under tiden

den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 11,000 kronor.

Enär nyanläggning av skolskjutningsbana för Upplands regemente ur Departementssåväl

säkerhets- som utbildningssynpunkt synes ofrånkomlig samt fortifika- chefen.

tionsstyrelsens kostnadsberäkningar icke givit mig anledning till erinran,

beräknar jag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1943/44 ett belopp

av 150,000 kronor, varav 139,000 kronor böra anses belasta femårsplanens

kostnadsram.

Förbättringsarbeten å skolskjutningsbanan vid Tingstäde. I sina anslagsäskanden

för budgetåret 1943/44 anmälde arméförvaltningen behov av vissa då

ännu ej kostnadsberäknade förbättringsarbeten å skolskjutningsbanan vid

Tingstäde samt anförde därom följande.

I skrivelse till arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har militärbefälhavaren

på Gotland anmält behov av förbättringsarbeten å skolskjutningsbanan

vid Tingstäde.

Ifrågavarande med relativt enkla anordningar försedda bana, som ursprungligen

avsetts endast för en mindre bevakningsstyrka, har under de

senaste åren nästan dagligen tagits i bruk av betydligt större truppkontingenter.

Banans förbättrande synes av vikt icke endast med hänsyn till nuvarande

förhållanden utan även i betraktande av densammas framtida begagnande

för bevakningsstyrkor och för till Tingstäde tillfälligt förlagd trupp.

I skrivelse den 4 december 1942 hemställde arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

därefter örn ett anslag av 20,000 kronor för ändamalet samt

anförde närmare följande.

Skolskjutningsbanan vid Tingstäde har under senare år mast tagas i anspråk

för skjutning även med andra vapen än sådana, som vid banans ursprungliga

ordnande beräknades, vilket i förening med den ökade skjutfrekvensen

å banan medfört, att förbättringsarbeten a banan ur säkerhetssynpunkt

blivit oundgängligen nödvändiga. Till skydd för den bakom banans

kultång liggande terrängen erfordras sålunda att en skyddsskärm uppföres,

varjämte vissa smärre iståndsättningsarbeten äro erforderliga.

Kostnaderna för de erforderliga åtgärdernas vidtagande hava av fortifikationsstyrelsen

beräknats till 20,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet

upptagit ett belopp av 18,500 kronor, varjämte för prisstegring under tiden

den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 1,500 kronor.

Av den förebragta utredningen synes visserligen framgå, att en ombygg- I)ep^?^nts''

nåd av skjutbanan vid Tingstäde är önskvärd. Då skjutbanan emellertid

i fredstid torde komma att utnyttjas allenast i begränsad omfattning och

svårigheterna under nu rådande förhållanden icke torde vara av den art, att

permanenta förbättringsarbeten äro oundgängligen påkallade, anser jag mig

icke böra beräkna medel för ifrågavarande ändamål inom femårsplanens

kostnadsram.

Korthållsskjutbana vid Norrlands dragonregemente. I sin skrivelse rörande

lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1943/44 anmälde arméförvaltningen,

s. 106 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Departements
chefen.

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

att arméchefen i direktivskrivelse till fortifikationsstyrelsen anbefallt, att ett

av chefen för Norrlands dragonregemente framlagt förslag örn anläggande

av korthållsskjutbana för regementet skulle beaktas och bliva föremål för

medelsäskande.

I skrivelse den 19 december 1942 hemställde därefter fortifikationsstyrelsen

örn ett anslag av 40,000 kronor för ifrågavarande ändamål samt anförde

därom närmare följande.

Regementet saknar för närvarande korthållsskjutbana, varför korthållsskjutningen

hittills måst provisoriskt anordnas. Ur säkerhetssynpunkt är

en dylik lösning av regementets korthållsskjutningsfråga icke tillfredsställande,

vartill kommer att skjututbildningen, i synnerhet med nyare vapen,

exempelvis kulsprutepistol, _ icke kan bedrivas på ett ändamålsenligt sätt!

Lehovet av en korthållsskjutbana vid regementet framstår därför såsom

synnerligen starkt.

Fortifikationsstyrelsen beräknar kostnaderna för anläggningen till 40,000

kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet

upptagit ett belopp av 37,000 kronor, varjämte för prisstegring under tiden

den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 3,000 kronor.

Såsom av fortifikationsstyrelsens framställning i ärendet framgår är anläggandet

av en korthållsskjutbana vid Norrlands dragonregemente ur utbildningssynpunkt

ett angeläget önskemål, och jag beräknar därför i enlighet

med fortifikationsstyrelsens förslag för ändamålet för budgetåret 1943/44 ett

belopp av 40,000 kronor, varav 37,000 kronor böra anses belasta femårsplanens

kostnadsram. Jag hänvisar emellertid beträffande beloppets disposition

till vad i det föregående yttrats rörande förbättring av korthållsskjutbanorna

vid Västerbottens regemente.

Utvidgning av skoiskjutningsbanan vid Norrlands artilleriregemente. Sedan arméförvaltningen

i sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 anmält behov

av utvidgning av skoiskjutningsbanan vid Norrlands artilleriregemente, har

fortifikationsstyrelsen i skrivelse den 4 december 1942 hemställt om ett anslag

av 80.000 kronor för ändamålet samt därom närmare anfört följande.

Skoiskjutningsbanan vid Norrlands artilleriregemente, som för närvarande

omfattar 12 skjutplatser, har under senare år på grund av den alltmera

okade skjutfrekvensen visat sig otillräcklig för regementets behov. Med

hänsyn till att numera även artilleriets officersaspirantskola förlagts till regementet

framstår en utökning av regementets skolskjutningsmöjligheter

med. ytterligare 12 skjutplatser såsom oundgängligen nödvändig. Det har

därvid visat sig lämpligast att dessa platser anordnades i anslutning till

regementets nuvarande bana.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten hava av fortifikationsstyrelsen beräknats

till 80,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet

upptagit ett belopp av 74,000 kronor, varjämte för prisstegring under tiden

den 1 juli 1941—den l juli 1942 beräknats 6,000 kronor.

Frågan örn förläggningen av artilleriets officersaspirantskola, vilken för

innevarande utbildningsår förlagts till Norrlands artilleriregemente, är ännu

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Martts proposition nr 222.

icke slutgiltigt avgjord. Med hänsyn till förliallandena vid de övriga artilleriregementena

torde man emellertid böra räkna med att skolan under de

närmaste åren måste kvarbliva vid Norrlands artilleriregemente. Med hänsyn

härtill och då, oavsett officersaspirantskolans framtida förläggning, en utvidgning

av regementets skolskjutningsbana torde vara ofrånkomlig, örn utbildningen

skall kunna bedrivas pa ett tillfredsställande sätt, finner jag mig

böra för budgetåret 1943/44 för ändamålet beräkna det av fortifikationsstyrelsen

äskade beloppet, 80,000 kronor. Därav bör ett belopp av 74,000 kronor

anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Anordningar för skjutning nied pansarvärns- och stridsvagnskanon vid pansarregementena.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen föi

detta ändamål upptagit ett belopp av 185,000 kronor, varjämte för prisstegring

under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats 15,000 kronor.

Arméförvaltningen har anmärkt, att markfrågan vore under utredning.

Det är mig givetvis omöjligt att utan närmare utredning bedöma, i vad Departement,- män de av arméförvaltningen för förevarande ändamål beräknade kostnaderna

kunna befinnas böra föranleda medelsanvisning under femårsperioden

1942/47.

Anordningar för skjutning med 8 mm ammunition och pansarvärnskanon för

Stockholms garnison. I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen

för detta ändamål upptagit ett belopp av 55,000 kronor, varjämte för

prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats 5,000

kronor. I skrivelsen har anmärkts, att markfrågan vore under utredning.

Lika litet som beträffande det under föregående punkt anmälda bygg- Departeme„tsnadsbehovet

kan jag i fråga om förevarande byggnadsbehov bedöma, i vad c efen''

man de av arméförvaltningen angivna beloppen kunna behöva tagas i anspråk

under femårsperioden 1942/47.

Utvidgning och förbättring av korthållsskjutbana vid Livregementets grenadjärer.

I skrivelse den 20 november 1942 har arméförvaltningens fortifikationsstgrelse

hemställt örn ett belopp av 30,000 kronor för förevarande ändamål, varvid

anförts, att chefen för Livregementets grenadjärer depå till fortifikationsstyrelsen

inkommit med framställning örn anvisande av medel för utvidgning

och reparation av regementets kortliålls- och pistolskjutningsbana samt

därvid bland annat anfört följande.

Regementets korthålls- och pistolskjutningsbana hade under rådande beredskapsläge

använts såväl av regementet som av landstormsförband och

hemvärn inom Örebro inskrivningsområde. Genom eld särskilt med automatvapen

hade skottvall skadats och vore ur säkerhetssynpunkt oundgängligen

i behov av reparation, i synnerhet som rikoschettrisk förelåge

mot viss väg och villabebyggelse öster örn banan. Därjämte hade den ökade

utbildningen särskilt med närstridsvapen haft till följd att tillräckligt utrymme

icke funnes å banan i dess nuvarande skick, varför en utökning av

densamma vore för utbildningens bedrivande nödvändig.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Fortifikationsstyrelsen har för egen del anfört.

Vid av fortifikationsstyrelsens skjutbaneofficer å platsen verkställd undersökning

bär konstaterats, att anläggningen vore av synnerligen otidsenlig

konstruktion med hänsyn till den skjutning, som numera måste utföras därstädes,

och att banans bredd vore för liten. Därjämte vore det nuvarande,

med plåtskärm försedda kulfånget i avseende å skyddshöjd icke betryggande

för bakomliggande bebyggelse m. m., varför det ur säkerhetssynpunkt visat

sig nödvändigt att tills vidare utfärda vissa restriktioner för skjutning å

banan, varigenom skjututbildningens effektivitet minskats. Behovet av banans

reparation och utvidgning samt densammas komplettering med skyddsåtgärder

inom den närmaste tiden vore därför trängande.

. Chefen för armén har i skrivelse den 30 oktober 1942 anmodat fortifikafaonsstyrelsen

att vidtaga åtgärder för det anmälda behovets tillgodoseende.

Då på grund av ovannämnda restriktioner i skjutbanans användning skjututbildnmgen

vid regementet icke kan bedrivas i den omfattning, som nödvandiggores

av nu rådande beredskapsläge, finner fortifikationsstyrelsen

ifrågavarande arbeten snarast böra komma till utförande.

. Kostnaderna för de erforderliga åtgärdernas vidtagande hava av fortifikationsstyrelsen

beräknats till 30,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet

upptagit ett belopp av 28,000 kronor, varjämte för prisstegring under tiden

den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 2,000 kronor.

Enär de av fortifikationsstyrelsen förordade ombyggnadsarbetena synas

vara ur säkerhetssynpunkt och med hänsyn till utbildningens krav erforderliga,

beräknar jag för budgetåret 1943/44 för ändamålet ett belopp av 30,000

kronor, varav 28,000 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Iordningställande av övningsfält för Bergslagens artilleriregemente. Sedan Kungl.

Majit uppdragit åt arméförvaltningens fortifikationsstyrelse att vidtaga erfordeiliga

åtgärder för möjliggörande av Bergslagens artilleriregementes förläggning

till Kristinehamn, beslöt Kungl. Majit genom brev den 5 mars

1943, efter framställning av styrelsen, bland annat, att godkänna ett mellan

fortifikationsstyrelsen, å Kungl. Majits och kronans vägnar, å ena, samt

drätselkammaren i Kristinehamn, å Kristinehamns stads vägnar, å andra

sidan, upprättat avtal för reglering av vissa med det nya artilleriregementet8

förläggning sammanhängande frågor, vilket avtal bland annat innefattade

överlåtelse fran staden till kronan av vissa i stadens ägo varande malkom!

aden med en sammanlagd areal örn cirka 387 hektar samt förbindelse

fran staden att förvärva och till kronan överlämna eller ock bekosta expropriation

för kronans räkning av ett enskilda personer tillhörigt område, i

areal innehållande omkring 176 hektar.

Vidare har fortifikationsstyrelsen till fullgörande av det erhållna uppdraget

påbörjat förhandlingar med domänstyrelsen örn rätt för regementet

att disponera ett område örn cirka 455 hektar av Vassgårda kronopark,

vilket område jämväl erfordrades för att regementets behov av övningsterräng

skulle bliva tillgodosett.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

I skrivelse elen 22 februari 1943 Ilar fortifikationsstyrelsen till en början

erinrat, att det enligt förberörda avtal med Kristinehamns stad ålåge staden

att utan kostnad för kronan utföra den skogsavverkning, som av kronan för

områdenas iordningställande påkallades.

Styrelsen har vidare anfört i huvudsak följande.

I en den 16 november 1942 dagtecknad promemoria, vilken inspektören

för artilleriet utan erinran överlämnat till fortitikationsstyrelsen, hade överstelöjtnanten

E. T. Berggren, vilken såsom militär representant närvarit vid

de av styrelsen med Kristinehamns stad förda underhandlingarna för uppgörande

av förberörda avtal, framhållit bland annat, att den enda plats inom

regementets avsedda övningsfält, som för närvarande vöre lämplig såsom

exercisfält, utgjordes av ett öppet område vid Presterud i övningsfältets

nordligaste del, att den plöjda marken inom samma område skulle enligt

överenskommelse med staden genom dess försorg våren 1943 besås med

gräsfrö för att bereda övergång till vall, att ett andra exercisfält borde förberedas

genom att ett öppet område vid »Sandtorpen» i mitten av övningsfältet

utökades, att såsom första åtgärd härför avverkning och stubbrvtning

vid Sandtorpen borde utföras, att i samband med iordningställandet av

detta andra exercisfält en permanentbelagd körbana för formell körning

borde anordnas, att med undantag av de föreslagna exercisfälten regementets

område utgjordes av ett delvis eländigt skogsområde, som icke utan

betydande arbeten kunde fullt utnyttjas, att dessa sistberörda arbeten med

hänsyn till kostnader och disponibel arbetskraft måste fördelas på många

år, samt att inom sistnämnda område under budgetåret 1943/44 dock borde

dels nyanläggas en bilväg för tung motorfordonstrafik, vilken väg skulle

sammanbinda den norra delen av området med Vassgårda kronopark, dels

ock slutföras en av domänverket påbörjad väg i östvästlig riktning genom

kronoparken.

Under ledning av fortifikationsstyrelsens domänofficer hade ytterligare utredning

i ärendet sedermera verkställts genom överstelöjtnanten Berggren,

som av inspektören för artilleriet för ändamålet ställts till styrelsens förfogande,

samt kostnadsberäkningar utförts av teknisk personal från styrelsens

byggnadskontor.

Berggren hade sammanfattat resultatet av utredningen i tvenne den 11

och den 22 december 1942 dagtecknade promemorior, vari anförts huvudsakligen

följande:

I. Beträffande det planerade exercisfältet vid Sandtorpen.

Övningsfältet utgjordes med undantag av det s. k. Presterudsområdet

i norra delen praktiskt taget av ett skogsområde. För ett motoriserat förband

av Bergslagens artilleriregementes storleksordning vore ett stort öppet

exercisfält oundgängligen nödvändigt för att utbildning med motorfordon

och pjäser skulle kunna nöjaktigt bedrivas. Verkställd rekognoscering av

terrängen hade givit vid handen, att ett å en promemorian bifogad karta

i skala 1:10,000 angivet område, i areal innehållande cirka 39 hektar, vore

lämpligt såsom ordinarie exercisfält. Presterudsområdet vore därutöver behövligt

för övningar med flera förband samtidigt. För iordningställande av

det till exercisfält föreslagna området hade anvisning lämnats Kristinehamns

stads myndigheter angående avröjning av skogen inom hela fältet

med undantag av några dungar. För att exercisfältet skulle kunna användas

för grundläggande utbildning vore stubbrytning ävensom planerings- och

täckdikningsarbeten å fältet nödvändiga, då stubbig mark vore ytterst farlig

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

för hjulfordon, blockterräng utsatte alla typer av fordon för mycket kraftiga

påfrestningar och sumpig mark vanligen icke vore framkomlig för lijulfordon.

Självfallet borde dock övningskörningar i såväl stubbmark som blockterräng

äga ruin, men borde detta ske undantagsvis och under skärpt kontroll. Terräng

för dylika övningar funnes i stor utsträckning utanför det planerade exercisfältet.

I ändamål att spara materielen och för att förhindra, att alltför stor

del av utbildningstiden åtginge för materielvård erfordrades en hårdgjord körbana.

Denna vore avsedd för dels körning under ett tidigare skede av utbildningen

för övningar i halter och igångsättningar, växlingar, differentiallåsning

joå terrängbilar m. m., dels ock övning i kolonnkörning. För förstnämnda

slag av körövningar hade en kortare, 6 meter bred körbana beräknats

med 2 volter för körning på 2 avdelningar och för det senare slaget

dessutom en längre, 3 meter bred körbana.

II. Beträffande övningsfältet i övrigt.

Med hänsyn till det planerade exercisfältets stora omfattning med möjligheter

att därstädes utföra lättare terrängkörning syntes det för närvarande

icke nödvändigt att verkställa stubbrytning och planeringsarbeten utanför

exercisfältet. Yad övningsfältet i övrigt beträffade hade därför endast utförts

rekognoscering och uppgjorts kostnadsberäkningar för dels förbindelseväg

från det planerade kasernområdet i norr till kronoparken i söder, dels ock

fullbordande av den genom domänverkets försorg planerade och påbörjade

vägen över kronoparken.

Fortifikationsstyrelsens byggnadskonst har i promemoria den 10 december

1942 beräknat kostnaderna för ifrågavarande arbeten sålunda:

Exercisfält vid Sandtorpen.

Anläggning av motorkörbana ................................ kronor 135,000

Stubbrytning .................................................. » 10,000

Planerings- och täckdikningsarbeten (täckdikning, borttagning

av större stenar samt igenfyllning av större hål

efter stenar och stubbar) .................................. » 150,000

Övningsfältet i övrigt.

Förbindelseväg från kasernområdet till kronoparken...... » 25,000

Fullbordande av den genom domänstyrelsens försorg påbörjade

vägen över kronoparken.......................... » 20,000

Summa kronor 340,000

Tjänstförrättande domänofficeren hos fortifikationsstyrelsen hade i promemoria

den 1 februari 1943 anfört bland annat: Enär det avsedda övningsområdet

till största delen utgjordes av skogsmark, som på några ställen vore

ganska oländig, erfordrades en del röjnings-, planerings- och vägarbeten för

att området skulle kunna fullt utnyttjas för sitt ändamål. Med hänsyn till

svårigheten att kunna exakt beräkna kostnaderna för övningsområdets iordningställande

borde till de till 340,000 kronor uppskattade kostnaderna

läggas en reserv örn förslagsvis 10,000 kronor, i följd varav hela medelsbehovet

uppginge till 350,000 kronor.

För egen del har fortifikationsstyrelsen ansett nödvändigt, att, i den utsträckning

som av utredningen och av de ingivna kostnadsberäkningarna

framginge, röjnings-, planerings- och vägarbeten utfördes å de till övningsfält

föreslagna områdena för att desamma skulle kunna nöjaktigt utnyttjas

för avsett ändamål. Det vore av vikt att arbetena påbörjades instundande

sommar, så att desamma kunde till huvudsaklig del slutföras före den tid
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

lil

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

punkt, då värnpliktsutbildningen vid regementet i Kristinehamn avsåges skola

taga sin början. 1 likhet med tjänstförrättande domänofficeren ansåge styrelsen,

att ett belopp örn 10,000 kronor borde reserveras för oförutsedda rrtgifter,

vadan medelsbehovet uppginge till 350,000 kronor.

Ifrågavarande byggnadsbehov finnes icke upptaget i arméförvaltningens

skrivelse den 10 februari 1943.

De av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse föreslagna åtgärderna synas Departementsvara

erforderliga för att göra området i fråga användbart såsom övningsfält c,icfen
löv

Bergslagens artilleriregemente. Mot kostnadsberäkningarna i och för

sig synes intet vara att erinra, och jag beräknar alltså för ändamålet ett

belopp av 350,000 kronor. Ehuru det synes tveksamt, huruvida samtliga

föreslagna arbeten skola hinna utföras under budgetåret 1943/44, räknar jag

med att beloppet i sin helhet skall kunna ställas till förfogande under

nämnda budgetår. Av det angivna beloppet torde 325,000 kronor böra anses

belasta femårsplanens kostnadsram.

Vissa andra byggnadsarbeten.

0m- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden. I proposition nr 64 till

innevarande års riksdag har Kungl. Majit föreslagit riksdagen, bland annat,

att dels besluta, att garnisonssjukhuset i Boden skall utbyggas i enlighet

med vissa i propositionen angivna riktlinjer inom ramen för en kostnad,

såvitt angår statsverket, av 1,585,000 kronor, dels ock medgiva, att nämnda

kostnad må bestridas från förevarande anslag.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 upptagit ifrågavarande

byggnadsändamål bland de i ämbetsverkets anslagsäskanden för

budgetåret 1943/44 upptagna byggnadsbehoven samt beräknat kostnaderna

enligt prisläget den 1 juli 1941 till 1,465,000 kronor, varjämte för prisstegring

under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 120,000

kronor.

I enlighet med arméförvaltningens beräkningar torde av det för ändamålet Departementsberäknade

beloppet 1,465,000 kronor böra anses belasta femårsplanens kost- chefen.

nadsram.

Centrala tvätt- och reparationsanstalter. I proposition nr 179 till innevarande

års riksdag har Kungl. Majit föreslagit riksdagen, bland annat, att medgiva,

att kostnaderna för uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter i

Stockholm och Boden samt på Gotland må bestridas med 390,000 kronor utav

av riksdagen för uppförande av tvättinrättningar vid Skaraborgs regemente,

Gotlands infanteriregemente och Norrlands artilleriregemente anvisade medel

samt med återstoden, 1,880,000 kronor, från de för budgetåret 1943/44 an
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

Departements
chefen.

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

visade investeringsanslagen till vissa byggnadsarbeten m. m., därav 1,230,000

kronor från det under arméförvaltningens delfond uppförda anslaget, 400,000

kronor från det under marinförvaltningens delfond uppförda anslaget och

250.000 kronor från det under flygförvaltningens delfond uppförda anslaget.

I arméförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 har anmärkts, att utredning

påginge rörande ordnande av arméns tvättfrågor m. m.

Av det belopp å 1,230,000 kronor, som enligt vad i propositionen nr 179

anförts bör utgå av förevarande anslag, torde ett belopp av 1,100,000 kronor

kunna beräknas belasta femårsplanens kostnadsram.

Utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar. I propositionen nr 163 till

innevarande års riksdag (sid. 45 ff) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

till utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor. I

propositionen har beräknats ett medelsbehov för budgetåret 1943/44 av

14.250.000 kronor.

Enligt vad i nämnda proposition anförts böra av dessa belopp 275,000

kronor medräknas inom den för genomförandet av försvarsplanen bestämda

kostnadsramen för femårsperioden 1942/47.

Reningsverk vid Södermanlands pansarregemente. I skrivelse den 15 juni 1942

hemställde arméförvaltningens fortifikations- och sjukvårdsstyrelser örn anvisande

av 180,000 kronor för anordnande av vattenreningsverk med biologisk

rening för Södermanlands pansarregemente samt anförde därvid, att chefen för

regementet i skrivelser till styrelserna framhållit behovet av ett sådant reningsverk

under åberopande av följande.

Då vattnet i Strängnäsfjärden förorenats genom avloppsvattnet från

staden, regementet och landskommunen hade hälsovårdsnämnden i Strängnäs

under år 1941 utfärdat förbud mot badning i stadens vattenområden,

vilket förbud sedermera jämväl fastställts av länsstyrelsen i

Södermanlands län. Redan tidigare hade emellertid Strängnäs stad uppdragit

åt Aktiebolaget Yattenbyggnadsbyrån i Stockholm att utreda ordnandet av

stadens avloppsfråga samt att därefter inkomma med förslag i ärendet. Sedan

förslaget i december månad 1941 avlämnats, hade stadsfullmäktige i Strängnäs

den 23 mars 1942 beslutat att i princip godkänna detsamma samt att hos

regementet göra framställning örn att åtgärder vidtoges för rening av avloppsvattnet

jämväl från regementet, Sedermera hade staden för byggandet av

reningsverk såsom villkor ställt, att avloppsfrågan jämväl vid regementet ordnades.

Då regementet läge uppströms örn staden, vore denna stadens fordran

berättigad.

Arméförvaltningens fortifikations- och sjukvårdsstyrelser ha för egen del

anfört följande.

Yattenbyggnadsbyrån hade jämväl uppgjort förslag till reningsverk för

regementets avloppsvatten och därvid, med hänsyn till utloppets läge invid

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

regementets badplats och i närheten av Strängnäs stads allmänna badplatser,

förordat en anläggning för biologisk rening såsom varande den mest ändamålsenliga.

Kostnaderna härför hade beräknats till 100,000 kronor, vartill

komme kostnader för erforderlig omläggning av befintligt rörnät med 30,000

kronor. Då emellertid dessa kostnader beräknats på grundval av 1939 års

allmänna prisnivå, syntes ett tillägg av 30 procent å dessa kostnader behöva

göras för att erhålla ett mot den vid skrivelsens avlåtande radande prisnivån

svarande värde, varjämte för administration och oförutsedda utgifter syntes

böra beräknas 11,000 kronor. De totala kostnaderna för ifrågavarande anläggning

skulle sålunda uppgå till sammanlagt 180,000 kronor.

I årets statsverksproposition har ifrågavarande medelsäskande avvisats.

Anledningen härtill var att, ehuru åtgärder för rening av regementets avloppsvatten

syntes ofrånkomliga, det beräknades ej bliva möjligt för Strängnäs

stad att i nuvarande läge genomföra en motsvarande anläggning för

stadens del.

Enligt, vad jag numera inhämtat äro de sanitära olägenheterna av nuvarande

förhållanden så betydande, att med åtgärder för rening av avloppsvattnet icke

utan allvarlig våda kan anstå. Då det synes mindre tillfredsställande, att en lösning

av denna fråga skulle förhindras genom att den på staten ankommande

delen av ifrågavarande företag icke kommer till utförande, anser jag mig

böra föreslå, att redan för nästa budgetår beräknas medel för regementets

reningsverk. Kostnaderna torde i enlighet med myndigheternas förslag kunna

beräknas till 180,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, motsvarande

enligt prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av omkring 165,000 kronor, vilket

sistnämnda belopp torde få anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Sammanfattning.

I bilaga 26 ha sammanställts de i det föregående beräknade kostnaderna

för arméns byggnadsprogram för femårsperioden 1942/47, varvid för överskådlighetens

skull medtagits jämväl de i arméförvaltningens skrivelse den

10 februari 1943 upptagna byggnadsarbeten, som icke prövats i detta sammanhang.

Av sammanställningen framgår att de sammanlagda kostnaderna

under femårsperioden 1942/47 för de i försvarsbeslutets kostnadsram ingående

byggnadsarbeten, till vilka genom tidigare beslut eller i denna proposition

tagits ställning, kunna beräknas till, enligt prisläget den 1 juli 1941,

78,879,800 kronor. Med utgångspunkt från de i arméförvaltningens skrivelse

den 10 februari 1943 framlagda förslagen skulle motsvarande kostnader ha

uppgått till 86,121,800 kronor. Medelsbehovet för samtliga dessa byggnadsarbeten,

enligt prisläget den 1 juli 1942 eller senare, har för tiden intill utgången

av budgetåret 1943/44 beräknats till 81,317,700 kronor, motsvarande

enligt prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av 75,304,800 kronor. Enär för tiden

intill utgången av budgetåret 1942/43 för inom försvarsbeslutets kostnadsram

ingående byggnadsarbeten anvisats eller i annat sammanhang äskats av riksdagen

46,287,000 kronor, kan medelsbehovet för budgetåret 1943/44 beräknas

till 35,030,700 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222.

Departements
chefen.

522 43 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

MARINFÖRVALTNENGENS DELFOND.

I statsverkspropositionen (kapitalbndgeten, bilaga 2, punkten 6) har Kungl.

Majit, såsom inledningsvis i korthet anmärkts, föreslagit riksdagen att dels

till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 10,000,000 kronor, dels ock medgiva, att ifrågavarande anslag

må överskridas — förutom på sätt i propositionen angivits med belopp,

som betingas av prisstegring — inom ramen av ett belopp av 33,623,000

kronor, i den mån så erfordras för tillgodoseende av medelsbehovet för de

byggnadsföretag m. m., som enligt riksdagens beslut skola komma till utförande

med anlitande av berörda anslag.

Jag upptager nu till behandling de särskilda byggnadsbehov, som böra

tillgodoses med anlitande av ifrågavarande anslag.

I sin skrivelse den 27 augusti 1942 angående anslag för marinen för

budgetåret 1943/44 hemställde marin förvaltningen örn anvisande av ett flertal

anslag för byggnadsföretag, som föranleddes av 1942 års försvarsbeslut. Därjämte

anmäldes medelsbehov för tillgodoseende av ett stort antal andra

byggnadsändamål, som jämlikt förutsättningarna för försvarsbeslutet böra tillgodoses

inom den i beslutet fastställda kostnadsramen för marinens byggnader,

48 miljoner kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. De av marinförvaltningen

i nämnda skrivelse äskade anslagen utgjorde sammanlagt 16,013,500

kronor. Emellertid anmälde marinförvaltningen sin avsikt att senare inkomma

med ytterligare medelsäskanden beträffande ett flertal byggnadsarbeten,

för vilka utredningen icke vore slutförd. Marinförvaltningen har

ock sedermera ingivit ett antal framställningar örn ytterligare medelsanvisning

för ifrågavarande ändamål.

Sedan marinförvaltningen anmodats att inkomma med såvitt möjligt fullständiga

kostnadsberäkningar beträffande samtliga de byggnadsföretag, som

enligt ämbetsverkets mening borde komma till utförande under femårsperioden

1942/47, med angivande tillika av de olika arbetenas angelägenhet,

har ämbetsverket i sin förutnämnda skrivelse den 10 februari 1943 anfört,

att ämbetsverket i samband med planerandet av byggnadsverksamheten för

marinen och de särskilda byggnadsföretagens projekterande utfört ytterligare

kostnadsberäkningar utöver de i marinförvaltningens skrivelse den 27 augusti

1942 framlagda. Fullständiga kostnadsberäkningar för hela femårsperiodens

program hade visserligen icke ännu kunnat göras, men i en vid skrivelsen

fogad, av chefen för marinförvaltningens fortifikationsavdelning upprättad

promemoria, benämnd »Utdrag ur pågående utredning örn kostnaderna för

genomförandet av femårsplanen för marinens byggnadsverksamhet», hade

sammanfattats den dittills verkställda utredningen.

Vid ifrågavarande promemoria ha i tabellform fogats kostnadsberäkningar

— definitiva eller allenast preliminära — för samtliga i 1941 års försvars
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

utrednings betänkande upptagna byggnadsobjekt med undantag för dem som

äro att hänföra till Sydkustens marindistrikt, vilka sistnämnda i avbidan på

resultatet av en vid tiden för avlåtandet av skrivelsen pågående särskild

utredning rörande disponerandet av befintliga, byggnader i Karlskrona av

marinförvaltningen tills vidare utelämnats. I tablåerna ha vidare, med

nyss nämnt undantag, upptagits samtliga övriga inom marinförvaltningen

kända byggnadsbehov, vilka eventuellt kunde tänkas komma att belasta

försvarsplanens kostnadsram. De i tablåerna angivna egentliga byggnadskostnaderna

inbegripa icke kostnader för elektrisk armatur, telefoner, larmanordningar,

orderhögtalaranläggningar, radioanläggningar, ur- och rastsignalanläggningar,

ringledningar, luftskyddsanordningar med undantag av

vissa normalskyddsrum, köksutredning med undantag av kok- och stekapparater,

värmeskåp samt spisar, maskiner i verkstäder och dylikt. Marinförvaltningen

har i sin skrivelse den 27 augusti 1942 anfört, att dessa kostnader

vore av den natur, att de på ett förberedande stadium icke kunde

ens tillnärmelsevis uppskattas, samt att de såvitt marinförvaltningen kunnat

finna i allmänhet icke inginge i de av försvarsutredningen angivna kostnadssummorna

för olika byggnadsanläggningar. I särskilda kolumner i marinförvaltningens

nu föreliggande promemoria ha angivits de beräknade kostnaderna

för lös inredning, telefonförbindelser m. m. Därvid synas dock

icke lia upptagits kostnader för samtliga de inredningsdetaljer, som enligt

vad nyss nämnts icke medräknats bland de egentliga byggnadskostnaderna.

Dessa ha hänförts till prisläget den 1 juli 1941, varjämte uppgift lämnats

rörande därefter intill den 1 juli 1942 inträdd prisstegring. I en särskild

kolumn i tablåerna har angivits den angelägenhetsgrad, I, II eller III, som

marinchefen åsatt de särskilda byggnadsobjekten. Innebörden av angelägenhetsgraderingen

framgår närmare av det följande.

I en särskild bilaga till promemorian ha därutöver angivits vissa ytterligare

byggnadsbehov, som icke upptagits i försvarsutredningens kostnadsberäkningar

och som enligt marinförvaltningens mening såsom fortifikatoriska

arbeten icke borde belasta den i försvarsbeslutet fastställda kostnadsramen.

I den av chefenSför marinförvaltningens fortifikationsavdelning upprättade

promemorian anföres inledningsvis i huvudsak följande.

Det har visat sig att 1941 års försvarsutredning, vars betänkande utgjort

underlag för propositionen 1942: 210, varå riksdagens försvarsbeslut fattades,

icke i detalj behandlat alla de spörsmål, som kunna uppkomma vid genomförandet

av den nya försvarsordningen. Marinförvaltningen har därför verkställt

utredningar med syfte att dels fastställa det verkliga behovet av lokaler

och andra anordningar och dels beräkna de därav föranledda byggnadskostnaderna.

Ifrågavarande utredningar ha emellertid blivit så omfattande,

att de icke till alla delar hunnit genomföras till innevarande tidpunkt.

Vid försöket att fastställa de i anledning av dessa byggnadsåtgärder

uppkommande anskaffningskostnaderna för lös inredning, inventarier, telefoner

in. m. måste vidare företagas en omfattande inventering av möjligheterna

att använda redan befintlig materiel. Då dessa frågor vidare bliva

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

ytterst beroende av det resultat, vartill utredningarna om uppförandet av

nya byggnader m. m. leder, kan ifrågavarande materielanskaffning först senare

fastställas.

I promemorian har vidare anförts, att densamma avsåge att tjäna som

underlag vid den gradering av byggnadsbehoven, som måste göras, örn den

bedrivna byggnadsverksamheten på bästa sätt skulle anpassa sig till de

krav, som uppkomme genom marinens omorganisation. Sedan nu denna

gradering i samråd med marinchefen genomförts, borde det vara möjligt

pröva, vilka av de i angelägenhetsgrad I uppförda objekten, som med hänsyn

till tillgänglig arbetskraft i första hand kunde påräknas bliva genomförda.

Ytterligare har framhållits, att lämnade uppgifter i flera avseenden vore

ofullständiga, enär utredningarna alltjämt påginge. Angående byggnadskostnaderna

vore detta särskilt fallet beträffande förråd, verkstäder, bostäder

och kajer samt utvändiga ledningar. Uppgifterna örn kostnaderna för anskaffning

av lös inredning, telefonanläggningar m. m. vore jämväl ofullständiga.

Sålunda hade på nuvarande stadium måst antagas, att nyanskaffning behövde

ske, där det sedermera kunde visa sig, att äldre inventarier m. m.

kunde användas. Tablåerna syntes dock möjliggöra en bedömning av de

totala medelsbehoven i jämförelse med av 1941 års försvarsutredning beräknade

kostnader.

Som av tablåerna framginge, uppginge byggnadskostnaderna för femårsperioden

med undantag för Sydkustens marindistrikt, beräknade av marinförvaltningen

enligt prisläget den 1 juli 1941, till omkring 38,2 miljoner kronor.

Därvid hade endast 1, i g miljoner kronor inräknats för marinens underofficersskola,

varjämte i förutnämnda särskilda bilaga upptagna byggnadsbehov

ej medräknats. Motsvarande kostnader för Sydkustens marindistrikt

syntes kunna approximativt anges till 12,5 miljoner kronor. Totalkostnaderna

bleve då (38,2 + 12,5 =) 50,7 miljoner kronor. Därvid vore emellertid administrationskostnaderna

ej medräknade. Så länge den allra största delen av

personalen vid marinförvaltningens fortifikationsavdelning skulle avlönas

med anlitande av byggnadsanslagen, samt med den omfattning, som utrednings-

och projekteringsarbetet tagit, syntes försiktigheten bjuda att man

räknade med omkring 10 procent i administrationspålägg. Kostnaderna bleve

då omkring 56 miljoner kronor. Omfattande utredningar — ofta i flera alternativ

— för företag, vilka sedermera ej blivit föremål för medelsanvisning,

hade till byggnadsfrågornas klarläggande av statsmakterna påfordrats.

Det anförda utvisade, att byggnadsobjekt för en uppskattad kostnad av

8 miljoner kronor icke kunde inrymmas inom ramen av 48 miljoner kronor.

Örn man ansåge, att 8 miljoner kronor tills vidare skulle reserveras, och

således till angelägenhetsgrad I endast hänförde byggnadsverksamhet för

ett belopp örn 40 miljoner kronor, till angelägenhetsgrad II företag för ett

belopp örn 8 miljoner kronor samt med angelägenhetsgrad III förstode

sådana företag, som eventuellt borde komma till utförande efter femårsperiodens

slut, såvitt besparingar i motsvarande grad ej uppstode, bleve

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. May.ts proposition nr 222.

motsvarande belopp för de tre angelägenhetsgraderna, hänförda till i tablåerna

behandlade byggnadsområden, alltså med undantag av Sydkustens marindistrikt,

respektive 27,5, 5,5 och 5,5 miljoner kronor exklusive administrationskostnader.

Inom dessa gränser hade de i tablåerna upptagna byggnadsföretagen

graderats med hänsyn till de krav på tidpunkten för arbetenas

färdigställande, som betingades av genomförandet av marinens omorganisation.

Beträffande kostnaderna för anskaffning av inventarier, telefoner m. m.

har i promemorian anförts, att i de nu angivna kostnadssummorna inräknats

kostnaderna för elektriska ringledningar, sökaranläggningar, upptagetmarkeringar,

lokaltelefoner, elektriska luftlarmanordningar, ur- och rastsignalanläggningar,

brandalarm samt viss undervisningsmateriel, ehuru dessa

kostnader av vissa med marinförvaltningens inre organisation sammanhängande

skäl icke inräknats i de för de särskilda byggnadsföretagen angivna

kostnaderna. Däremot hade icke kostnaderna för verkstadsutrustningar

inräknats, enär omfattande utredningar ännu påginge i avsikt att,

delvis i samverkan med armén, åt verkstadsfrågan giva en rationell och

ekonomisk lösning.

Kostnaderna för inventarier för expeditionslokaler, möbler och inventarier

för mässar, kaserninventarier, förläggningsmateriel samt förplägnadsutredning

ha i promemorian, på grundval av inom marinförvaltningens intendenturavdelning

verkställda beräkningar, angivits till omkring 1,400,000

kronor eller, inberäknat Sydkustens marindistrikt, omkring 1,700,000 kronor,

vilka kostnader förutsatts skola bestridas genom anslag å driftbudgeten.

Enär emellertid för angivna ändamål i propositionen 1942:210 beräknats

allenast 1,281,000 kronor, skulle omkring 600,000 kronor erfordras utöver

vad som i försvarsbeslutet förutsatts.

I promemorian har vidare anförts, att driftbudgeten utöver nyss angivna

merkostnader komme att belastas med vissa ytterligare kostnader, som icke

i försvarsbeslutet förutsetts. Sålunda beräknades kostnaderna för telefonförbindelser,

instrument och verktyg m. m. samt gymnastik-, idrotts- och

undervisningsmateriel m. m. till sammanlagt 1,055,000 kronor eller, inberäknat

Sydkustens marindistrikt, 1,400,000 kronor. I propositionen 1942: 210

hade icke räknats med något medelsbehov för dessa ändamål.

Sistnämnda kostnader ha i en från marinförvaltningen sedermera inkommen

promemoria angivits till 1,105,000 kronor respektive 1,600,000

kronor.

I den vid marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 fogade promemorian

har ytterligare anförts, att för anskaffning av sjukhusinventarier

beräknades 275,000 kronor, varvid kostnaderna för Sydkustens marindistrikt

icke inräknats. I propositionen 1942: 210 hade härför beräknats ett belopp

av 295,000 kronor. Därutöver syntes viss anskaffning av sjukvårds- och

gasskyddsmateriel för de till byggnaderna hörande skyddsrummen bliva erforderlig.

s. 118 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

118 Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

I promemorian har slutligen anförts, att det borde beaktas, att de verkställda

beräkningarna vore synnerligen osäkra, enär Sydkustens marindistrikt,

som i flera avseenden intoge en i byggnadsplanen dominerande ställning,

endast kunnat bliva föremål för approximationer, varjämte större delen

av det för inventarier m. m. erforderliga medelsbehovet endast uppskattningsvis

beräknats. Utredningen syntes dock utvisa, att örn de kostnader,

för vilka i förutnämnda särskilda bilaga redogjorts, icke inräknades, det

genom vissa inskränkningar funnes möjlighet att inom 48-miljonersramen

genomföra den del av den för marinens omorganisation nödvändiga byggnadsverksamheten,

som borde komma till utförande inom femårsperioden.

Däremot syntes anspråken på driftbudgeten kunna väntas bliva större än

de som vid tidpunkten för avgivandet av propositionen 1942: 210 varit

kända.

Marinförvaltningens skrivelse jämte den därvid fogade promemorian med

tabeller torde i fortsättningen sammanfattningsvis kunna benämnas marinförvaltningens

skrivelse den 10 februari 1943.

I samband med 1942 års försvarsbeslut beräknades byggnadskostnaderna

under femårsperioden 1942/47 enligt prisläget den 1 juli 1941 för marinens

del till sammanlagt 48 miljoner kronor, av vilket belopp omkring 39,5 miljoner

kronor avsågo av beslutet direkt föranledda byggnadsföretag och 8,5 miljoner

kronor avsågos för byggnadsändamål, vilka visserligen icke direkt föranleddes

av försvarsbeslutet men likväl förutsattes komma att under perioden

behöva tillgodoses. De sålunda framlagda beräkningarna förutsatte,

att vissa av 1941 års försvarsutredning framlagda förslag till byggnadsarbeten,

representerande en byggnadskostnad av omkring 4 miljoner kronor,

icke skulle komma till stånd eller i varje fall uppskjutas till tid

efter femårsperiodens slut. Såsom jag redan vid behandlingen av arméns

byggnadsfrågor erinrat, var det vid framläggandet av den till grund för

försvarsbeslutet liggande propositionen 1942:210 icke möjligt att ingå på

en närmare granskning av det framlagda byggnadsprogrammets detaljer

vare sig i fråga örn planläggningen eller beträffande kostnaderna, utan dessa

spörsmål förutsattes skola upptagas till behandling i samband med framläggandet

av definitiva äskanden av anslag å riksstaten för de i perioden

ingående budgetåren.

Sedan marinförvaltningen numera i sin förutnämnda skrivelse den 10

februari 1943 inkommit med mera fullständiga kostnadsberäkningar rörande

såväl flertalet av försvarsbeslutet direkt föranledda byggnadsarbeten som

de övriga byggnadsföretag, som marinförvaltningen för närvarande ansett

sig böra räkna med såsom erforderliga under femårsperioden, föreligger

större möjlighet att granska byggnadsprogrammets detaljer. Det må emellertid

framhållas, att man även vid denna granskning har att räkna med

många osäkra faktorer av beskaffenhet att kunna påverka den framtida definitiva

utformningen av programmet. Sålunda föreligga icke för närvä
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

rande lika tillförlitliga kostnadsberäkningar för byggnadsföretagen inom Sydkustens

marindistrikt som beträffande flertalet övriga byggnadsarbeten, vilka

sistnämnda såsom av det föregående framgår upptagits i marinförvaltningens

skrivelse den 10 februari 1943. Anledningen härtill är delvis den att det med

hänsyn till vissa uttalanden av 1942 års riksdag och därav föranledd förnyad

utredning rörande byggnadsarbeten i Karlskrona icke vid avlåtandet av nämnda

skrivelse varit för ämbetsverket möjligt att utföra sådana mera definitiva

kostnadsberäkningar. Vidare må anmärkas, att det icke heller nu varit möjligt

för marinförvaltningen att förebringa tillförlitliga kostnadsberäkningar beträffande

samtliga i marinförvaltningens skrivelse upptagna byggnadsföretag.

Såsom av den i det följande lämnade redogörelsen för de olika byggnadsarbetena

framgår, ha nämligen bvggnadsprogram ännu icke upprättats för samtliga

företag. I en del fall sammanhänger detta förhållande med pågående utredningar

inom andra delar av försvarsväsendet eller inom den civila statsförvaltningen.

I andra fall äro orsakerna att hänföra till radande brist på

för byggnadsutredningar kvalificerad personal. Jämväl andra reservationer

med avseende å kostnadsberäkningarnas tillförlitlighet ha gjorts i marinförvaltningens

skrivelse.

Oaktat den ofullständighet, som i olika avseenden fortfarande vidlåder

kostnadsberäkningarna, torde de föreliggande byggnadsfrågorna — med undantag

för frågor avseende Sydkustens marindistrikt, vilka behandlas i särskild

proposition — nu böra underställas riksdagens prövning. Det är nämligen

av vikt, att marinförvaltningen snarast möjligt erhåller besked örn

statsmakternas ställning till de olika förslag, som av maiinförvaltningen

framlagts, för att ämbetsverket därefter — med undanskjutande av företag,

som enligt statsmakternas beslut böra uppskjutas eller icke alls skola komma

till utförande — skall kunna koncentrera det fortsatta utredningsarbetet på

de företag, som i första hand skola komma till utförande. Dyrbar tid och

arbetskraft torde därigenom kunna inbesparas.

Av den inom marinförvaltningen verkställda utredningen framgår, att de

totala kostnaderna för marinens byggnadsverksamhet under femårsperioden

1942/47 —- däri sålunda inräknade för ändamålet redan anvisade belopp

av marinförvaltningen beräknats till icke mindre än 56 miljoner kronor,

eller sålunda 8 miljoner kronor mera än den i 1942 års försvarsbeslut förutsatta

kostnadsramen, allt med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941.

I den angivna kostnadssumman har marinförvaltningen icke inräknat kostnaderna

för vissa i en särskild bilaga angivna arbeten, av vilka en del emellertid

torde vara av den natur, att de, om de skola komma till utförande

under femårsperioden, böra rymmas inom kostnadsramen. Därjämte ma

framhållas, att marinförvaltningen upplyst, att vissa med byggnadsföretagen

omedelbart sammanhängande kostnader av beskaffenhet att täckas över driftbudgeten,

såsom för vissa inventarier m. m., icke torde kunna rymmas inom

de belopp, som för dessa ändamål beräknats i samband med försvarsbeslutet.

Det ytterligare medelsbehov, som man sålunda har att räkna med,

torde kunna uppskattas till åtminstone 3 miljoner kronor.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Uppenbart är alltså, såsom ock marinförvaltningen förutsatt, att icke

samtliga de i marinförvaltningens utredning upptagna byggnadsföretagen

kunna komma till utförande under femårsperioden. Till upplysning örn de

byggnadsarbeten, som enligt marincliefens mening främst böra komma till

utförande, lia de olika arbetena i marinförvaltningens skrivelse den 10 februari

1943 indelats i tre angelägenlietsgrupper, I, II och lil, varvid förutsatts,

att de till grupp III hänförda företagen eventuellt borde komma

till utförande först efter femårsperiodens slut, såvida ej besparingar i motsvarande

grad uppstå, medan med de byggnadsarbeten, som hänförts till

grupp II, tills vidare borde anstå och arbetena tillhörande grupp I i första

hand komma till utförande. Till grupp I har marinförvaltningen ansett sig

böra hänföra byggnadsverksamhet för en sammanlagd kostnad av 40 miljoner

kronor samt till envar av grupperna II och III företag för en kostnad

av 8 miljoner kronor. De i marinförvaltningens skrivelse upptagna byggnadsarbetena

— alltså med undantag för byggnadsarbeten inom Sydkustens

marindistrikt ha fördelats mellan de olika angelägenhetsgrupperna sålunda,

att till grupp I hänförts arbeten för omkring 27,5 miljoner kronor

samt till envar av grupperna II och III arbeten för omkring 5,6 miljoner

kronor, allt exklusive administrationskostnader.

Emellertid torde det vara nödvändigt att beskära byggnadsprogrammet än

mer än marinförvaltningen avsett för att den i försvarsbeslutet angivna

kostnadsramen skall kunna hållas. Visserligen finner jag mig icke kunna

biträda de av marinförvaltningen i förenämnda särskilda skrivelse upptagna

förslagen och ej heller av marinförvaltningen ånyo framfört förslag örn anordnande

av fullträffsäkra skyddstunnlar för lätta fartyg. Emellertid är en

särskild återhållsamhet vid prövningen av byggnadsprogrammet av nöden vid

det förhållandet, att fortfarande en viss osäkerhet föreligger beträffande kostnadsberäkningarna

för en del byggnadsföretag. Av vikt är även, att för den

återstående delen av femårsperioden erforderligt belopp reserveras för mötande

av eventuellt uppkommande nya byggnadsbehov. Slutligen må erinras

örn att marinförvaltningen räknat med större belastning å driftbudgeten än

som i försvarsbeslutet förutsetts.

I den prövning rörande de olika byggnadsföretagens angelägenhet, som

sålunda måste verkställas, torde — i likhet med vad som skett för armén

— få inbegripas jämväl företag, för vilka 1942 års riksdag redan anvisat

medel men som ännu icke hunnit påbörjas. Såsom av den följande redogörelsen

framgår är detta förhållandet med det övervägande flertalet sådana

företag. Därest vid denna förnyade prövning rörande byggnadsarbetenas

angelägenhet befinnes, att med vissa redan beslutade arbeten bör tills

vidare ansta, torde, såsom förutsatts beträffande motsvarande anslag för

armén, därigenom frigjorda anslagsmedel böra få användas för utförande

under femårsperioden av andra byggnadsarbeten, som nu anses mera angelägna.

Detsamma bör gälla, därest enligt numera föreliggande kostnadsberäkningar

besparingar kunna beräknas uppkomma å redan beräknade belopp,

liksom ock i de fall, då ställning för närvarande icke kan tagas till byggnadsbehov,

för vilka anslagsmedel redan beräknats.

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Vid en prövning ur angelägenhetssynpunkt av föreliggande byggnadsbeliov

torde de särskilda byggnadsarbetena kunna uppdelas i tre grupper. Till

den första gruppen skulle liänföras de byggnadsarbeten, som med hänsyn

till försvarsbeslutets genomförande eller av andra skäl oavvisligen måste

komma till utförande under femårsperioden. Till en andra grupp böra hänföras

dels byggnadsarbeten, för vilkas utförande under femårsperioden visserligen

starka skäl kunna anföras men vilka, därest andra viktigare byggnadsbehov

framträda, i nödfall kunna uppskjutas till tid efter femårsperiodens

slut, dels oek de byggnadsföretag, beträffande vilka den förebragta utredningen

ännu icke är av den natur, att slutlig ställning kan tagas till frågan,

örn de böra komma till utförande under femårsperioden. En tredje grupp

skulle bestå av byggnadsarbeten, beträffande vilka man redan vid den nu

verkställda prövningen kan säga, att de icke böra komma till utförande under

femårsperioden. Jag förutsätter, att det skall vara marinförvaltningen möjligt

att senast vid framläggandet av anslagsäskandena för marinen för budgetåret

1944/45 förebringa fullständig utredning rörande åtminstone flertalet av de

företag, beträffande vilka ställning icke nu kan tagas. Vid samma tid bör

det vara möjligt för marinförvaltningen att överblicka, i vad mån medel

kunna erfordras under femårsperioden för arbeten, som icke upptagits i

marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943. Marinförvaltningen bör

alltså företaga en översyn rörande samtliga under dess förvaltning stående

anläggningar i syfte att få utrönt, i vad mån medel oavvisligen måste ställas

till förfogande under femårsperioden för nybyggnader samt ombyggnadsarbeten

av beskaffenhet att icke skola bestridas av underhållsmedel. En sådan överblick

över hela ny- och ombyggnadsbeliovet är erforderlig för att man skall

kunna bedöma, i vad mån de i och för sig angelägna arbeten, som hänföras

till den i det föregående nämnda andra angelägenhetsgruppen, skola kunna

komma till utförande under femårsperioden. Jag förutsätter slutligen, att

marinförvaltningen vid framläggandet av sina medelsäskanden för budgetåret

1944/45 skall vara i stånd att för de särskilda byggnadsföretagen angiva

samtliga de kostnader, som äro av beskaffenhet att belasta kapitalbudgeten,

ävensom de kostnader av natur att täckas över driftbudgeten, som omedelbart

betingas av byggnadsföretagens genomförande. Självklart är, att hänsyn

därvid skall tagas till kostnaderna för luftskyddsmateriel.

Såsom redan framhållits vid behandlingen av arméns byggnadsfrågor är

mitt ställningstagande till de byggnadsföretag, som icke under budgetåret

1943/44 påbörjas, att betrakta såsom blott preliminärt och delvis betingat

av nödvändigheten att få en överblick över kostnaderna för samtliga för

marinen aktuella byggnadsbeliov. Vid framläggandet av förslag till 1944 års

riksdag rörande byggnadsarbeten, som böra komma till utförande under

budgetåret 1944/45, böra befintliga byggnadsbeliov bedömas från då föreliggande

förutsättningar. I likhet med vad som förutsatts i fråga om arméns

byggnadsföretag bör det ankomma på Kungl. Majit att fastställa definitiva

byggnadsprogram för de olika byggnadsarbetena. Kungl. Majit bör likaledes

äga att bedöma, huruvida arbetena böra i avsedd omfattning komma

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

till utförande, varvid böra beaktas de förhållanden med avseende å tillgång

på arbetskraft och materiel m. m., som föreligga då byggnadsarbetena kunna

igångsättas. Då det icke torde vara uteslutet, att vissa av de byggnadsfrågor,

som enligt vad i det följande anföres icke ännu äro slutligt utredda,

kunna befinnas vara av så angelägen art, att de böra påbörjas redan under

nästa budgetår, förutsätter jag, att Kungl. Majit, sedan vederbörlig utredning

förebragts, skall äga att i dessa fall, då så prövas oundgängligen nödvändigt,

taga förevarande anslag i anspråk för erforderliga byggnadsarbetens

påbörjande.

De beräknade kostnadsökningarna på grund av prisstegring under tiden

efter den 1 juli 1941 äro likaledes, såsom redan framhållits vid behandlingen

av arméns byggnadsfrågor, att anse såsom blott preliminära i avbidan

på den i årets statsverksproposition förutsatta undersökningen rörande

de merkostnader, som kunna anses uppkomma på grund av prisstegring

efter den 1 juli 1941.

Frågan örn ordnandet av förläggningen för Hemsö kustartilleriförsvar och

Härnösands kustartilleridetachement är för närvarande föremål för ytterligare

utredning. Sedan denna avslutats, torde förläggningsfrågan få underställas

riksdagen.

I likhet med vad som förutsatts vid behandlingen av arméns byggnadsprogram

anser jag mig som regel böra för närvarande bortse från föreliggande

frågor örn anordnande av tjänstebostäder eller andra bostäder för

marinens personal. Sedan granskningen inom försvarsdepartementet av det

av 1942 års militära bostadsutredning den 17 mars 1943 avgivna betänkandet

rörande försvarsväsendets bostadsbehov den 1 oktober 1943 blivit avslutad,

torde dessa frågor i män av behov böra föreläggas riksdagen. Jämväl vissa

andra med bostadsfrågorna sammanhängande spörsmål torde böra upptagas

till prövning först i nämnda sammanhang. Av denna anledning anser jag

mig icke här böra upptaga till behandling följande av marinförvaltningen i

skrivelsen den 10 februari 1943 upptagna byggnadsbeliov, nämligen dels bostadslägenheter

för Gustavsviks örlogsdepå, dels tjänstebostäder för personal

vid Yitså (Hårsfjärdens depå), dels utbyggnad av värmecentral m. m. vid

Vaxholms kustartilleriregementes förläggning, ombyggnad, modernisering och

nybyggnad av tjänstebostäder för personal vid Stockholms kustartilleriförsvar

och Vaxholms kustartilleriregemente ävensom vattenledning för militära

anläggningar på Pandon och Stenslätten samt för Vaxholms stad, dels

ock bostadslägenheter för Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår.

För dessa ändamål anvisade belopp böra sålunda, i den mån

medlen icke vid framdeles skeende prövning befinnas erforderliga för anordnande

av bostäder, få tagas i anspråk för andra byggnadsändamål för marinen.

Jag övergår nu till behandlingen av de särskilda byggnadsföretagen,

varvid jag anser mig böra i huvudsak följa de i försvarsutredningens kostnadsberäkningar

använda rubrikerna.

I en tabell, som torde få fogas vid detta protokoll (bilaga 27), lia sammanfattats

vissa uppgifter rörande beräknade kostnader m. m. för de olika

företagen.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

123

Allmänt.

Elektrifieringsarbeten vid vissa marinens anläggningar. Efter därom av Kungl.

Maji i propositionen 1941: 221 (punkten 8) framlagt förslag anvisade riksdagen

(skrivelse nr 360, punkten 8) till elektrifieringsarbeten vid vissa marinens

anläggningar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Sedan Kungl. Maji i statsverkspropositionen till 1942 års riksdag (kapitalbudgeten,

bilaga 2, punkten 16) därom framställt förslag, anvisade riksdagen

(skrivelse nr 355, punkten 16:o) för ändamålet för budgetåret 1942/43

ett reservationsanslag av 500,000 kronor. Sistnämnda belopp hade av försvarsutredningen

under rubriken Fortsatta elektrifieringsåtgärder vid marinens

landanläggningar medtagits i utredningens kostnadsberäkningar och

ingår i femårsplanens kostnadsram.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen angivit prisstegringen

den 1 juli 1941 — den 1 juli 1942 till 10 procent eller 50,000

kronor.

I anförande till det vid 1942 års statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet

yttrade jag, att jag under hand inhämtat, att marinförvaltningen

beräknade att med anslaget örn 500,000 kronor kunna utföra återstående erforderliga

elektrifieringsarbeten vid marinens dåvarande befästningsanläggningar.

Enligt vad jag numera inhämtat synes detta vara möjligt endast örn

till utgångspunkt tages prisläget den 1 juli 1941. Då ett fullföljande i obeskuret

skick av de avsedda elektrifieringsåtgärderna är angeläget, bör för

nästa budgetår till täckande av uppkomna prisstegringar beräknas det av

marinförvaltningen angivna beloppet 50,000 kronor, vilket belopp, i motsats

till förenämnda belopp av 500,000 kronor, icke bör belasta femårsplanens

kostnadsram.

Moderniseringsarbeten vid sjökarteverket. I sina anslagsäskanden för budgetåret

1943/44 har marinförvaltningen upptagit ett till 18,000 kronor avrundat

belopp för tillgodoseende av följande av chefen för sjökarteverket framförda

önskemål örn moderniseringsarbeten, nämligen.

Kronor.

Uppförande av omagnetiskt hus för Lovö-observatoriet för säkerställande

av verkets jordmagnetiska observationer...................... 7,500

Ökat utrymme i galvaniska laboratoriet.................................. 3,100

Utbyte av eldfarlig träinredning i vindsvåningen å huvudbyggnaden 4,400

Anordnande av i berg sprängda förvaringsplatser för eldfarliga oljor

och kemikalier............................................................ 2,200

Summa kronor 17,200

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen, med uppgift

att av det äskade beloppet 1,000 kronor hänförde sig till prisstegringar

Departements
chefen.

s. 124 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Departements
chefen.

9

Departements
chefen.

124 Kungl. Marits proposition nr 222.

under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942, angivit ifrågavarande arbeten

tillhöra angelägenketsgrupp I. Försvarsutredningen upptog icke nu ifrågavarande

ändamål i sina kostnadsberäkningar för femårsperioden 1942/47.

För egen del kan jag icke på grundval av den föreliggande utredningen

förorda, att medel anvisas för ifrågavarande ändamål under femårsperioden

1942/47.

Vissa anläggningar för förbättring av ventilationen vid örlogsvarven och örlogs

stationerna i Stockholm och Karlskrona. I sina anslagsäskanden för budgetåret

1943/44 har marinförvaltningen upptagit ett belopp av 26,000 kronor för vissa

av cheferna för Stockholms och Karlskrona örlogsvarv begärda förbättringar

av ventilationen vid varven och örlogsstationerna.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen, med uppgift

att av det äskade beloppet 2,000 kronor hänförde sig till prisstegringar

under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942, angivit dessa arbeten tillhöra

angelägenhetsgrupp lil.

Försvarsutredningen beräknade icke medel för detta ändamål.

Det bör ankomma på marinförvaltningen att undersöka, i vad mån de

föreslagna åtgärderna äro att hänföra till standardförbättringar eller till sådana

åtgärder, vilkas vidtagande är nödvändigt av arbetshygieniska skäl.

I den mån det sistnämnda befinnes vara fallet och åtgärderna icke kunna

vidtagas med anlitande av för varvens modernisering anvisade eller eljest

till marinförvaltningens förfogande stående medel, synes utrymme inom

femårsplanens ram böra beredas för här ifrågavarande ändamål. Det lärer

få ankomma på Kungl. Maj:t att med ledning av undersökningens resultat

i ärendet träffa avgörande.

Vissa sanitära anläggningar vid örlogsvarven och örlogsstationerna i Stockholm

och Karlskrona. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 har marinförvaltningen

upptagit vissa av cheferna för Stockholms och Karlskrona örlogsvarv

var för sig framställda önskemål örn vidtagande av vissa hygieniska

åtgärder vid varven för en kostnad av 31,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen hänfört nu

ifrågavarande arbeten till angelägenhetsgrad III samt uppgivit, att av det

äskade beloppet 2,000 kronor hänförde sig till prisstegring under tiden dep

1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Icke heller för nu ifrågavarande arbeten beräknade försvarsutredningen

något belopp.

Vad jag anfört under näst föregående avsnitt gäller även nu ifrågavarande

arbeten.

Nybyggnader för sjökrigsskolan. På förslag av Kungl. Majit (propositionen

1941: 330 samt 1942 års statsverksproposition, kapitalbudgeten, bilaga 2,

punkten 12) har riksdagen till nybyggnader för sjökrigsskolan anvisat tillhopa

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

3.870.000 kronor, av vilket belopp 1,870,000 kronor falla inom femårsperioden

1942/47. I enlighet med Kungl. Maj:ts i proposition nr 2 till innevarande

års riksdag (bilaga 13, punkten 5) framlagda förslag bär riksdagen (skrivelse

nr 48) å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisat ytterligare

370.000 kronor för ifrågavarande ändamål.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen uppgivit, att

av det å femårsperioden belöpande beloppet, tillhopa (1,870,000 4- 370,000=)

2.240.000 kronor, ett belopp av 170,000 kronor hänförde sig till prisstegring

under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Jag räknar med att de å femårsperioden 1942/47 belöpande kostnaderna

för byggnadsarbeten vid sjökrigsskolans nya etablissement i Näsby —

2.070.000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 — skola belasta femårsperiodens

kostnadsram. Beträffande vissa kompletterande arbeten vid sjökrigsskolan

torde få hänvisas till det följande.

Brännoljecisterner för flottan. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen,

enligt prisläget den 1 juli 1941, 2,498,000 kronor, vilket belopp avsågs

för utförande av vissa enligt utredningens mening särskilt betydelsefulla

anläggningar.

För påbörjande av företagen har riksdagen (skrivelse 1942: 376) efter därom

av Kungl. Majit i propositionen 1942:270 (sid. 51) framställt förslag för

budgetåret 1942/43 beräknat ett belopp av 400,000 kronor.

Ärendet är av den natur, att en fullständig redogörelse för detsamma icke

torde böra lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få

inhämtas genom de handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens

vederbörande utskott.

Marinförvaltningen har i särskild skrivelse den 27 augusti 1942 före»

slagit en lösning av frågan örn flottans brännoljecisterner, som innebär en

kostnadsminskning i förhållande till försvarsutredningens förslag med 498,000

kronor, örn till utgångspunkt tages prisläget den 1 juli 1941. På grund av

prisstegringar fram till den 1 juli 1942 uppgår kostnaden enligt marinförvaltningens

förslag till 2,300,000 kronor. Det efter frånräknande av det anvisade

beloppet örn 400,000 kronor återstående beloppet 1,900,000 kronor har av

marinförvaltningen äskats med 800,000 kronor å tilläggsstat för budgetåret

1942/43 samt 1,100,000 kronor å riksstaten för budgetåret 1943/44.

Arbetena i fråga lia av marinförvaltningen i dess skrivelse den 10 februari

1943 angivits tillhöra angelägenlietsgrupp 1.

Överbefälhavaren har i särskild skrivelse angående åtgärder för lagring av

drivmedel tillstyrkt uppförande av bland annat de anläggningar, som avsetts

i marinförvaltningens förenämnda skrivelse.

Jag finner det fortsatta byggnadsprogrammet i fråga om flottans brännoljecisterner

kunna tills vidare inskränkas till att avse utförande av anläggningsarbeten

för en kostnad av 625,000 kronor enligt nuprisläget. För ar
-

Departements

chefen.

Departements

chefen.

s. 126 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Departementschefen.

126 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

betena bör i första hand avses det belopp av 400,000 kronor, som anvisats

av 1942 års riksdag. Därutöver erfordras ytterligare 225,000 kronor, vilket

belopp torde böra beräknas för budgetåret 1943/44. Av beloppet om 625,000

kronor böra 520,000 kronor, motsvarande kostnaden enligt prisläget den

1 juli 1941, belasta femårsplanens kostnadsram.

Centralförråd för marinens intendenturmateriel. Försvarsutredningen beräknade

för centralförråd för marinens intendenturmateriel ett belopp av

400.000 kronor.

Efter därom av Kungl. Maj:t i propositionen 1942: 270 (sid. 51) framställt

förslag har riksdagen (skrivelse 1942: 376) för detta ändamål beräknat ett

belopp av 325,000 kronor.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 hänfört detta

byggnadsföretag till angelägenhetsgrupp I samt uppgivit, att av kostnaderna

25.000 kronor vore att hänföra till prisstegring under tiden den 1 juli 1941—

den 1 juli 1942.

På sätt jag i propositionen 1942: 270 anfört anser jag att den föreslagna

anläggningen bör komma till utförande. Enär prisstegringen under tiden

den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 på sätt marinförvaltningen anfört torde

kunna beräknas till 25,000 kronor, bör femårsplanens kostnadsram för ändamålet

anses belastad med ett belopp av 300,000 kronor. Härav hänför sig

ett belopp av 10,000 kronor, som redan ställts till marinförvaltningens förfogande,

till markförvärv.

Vissa inbyggnader i artilleri-, min- och torpedförråd. För inklädsel av vissa

ammunitionsförråd jämte avfuktningsaggregat, byggnader och maskinell utrustning

beräknade försvarsutredningen ett belopp av 1,200,000 kronor.

Beträffande åtgärdernas innebörd torde få hänvisas till propositionen

1942: 270 (sid. 54).

I enlighet med Kungl. Maj:ts i nämnda pronosition framställda förslag

har riksdagen (skrivelse 1942: 376) för ändamålet beräknat 1,300,000 kronor,

därav å tilläggsstat för budgetåret 1941/42 300,000 kronor samt återstoden

för budgetåret 1942/43.

Genom beslut den 30 juni 1942 har Kungl. Maj:t ställt det sålunda beräknade

beloppet till marinförvaltningens disposition.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen hänfört’ifrågavarande

arbeten till angelägenhetsgrupp I samt uppgivit, att av förutnämnda

belopp 100,000 kronor utgjorde prisstegring under tiden den 1 juli 1941—

den 1 juli 1942.

Av det för ändamålet beräknade beloppet böra alltså 1,200,000 kronor

belasta femårsplanens kostnadsram.

Kompletterande anläggningar och arbeten vid sjökrigsskolan i Näsby. På sätt

framgår av propositionen 1943: 2 (sid. 126) har marin förvaltningen anmält

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

sin avsikt vara att framdeles inkomma med medelsäskande för tillgodoseende

av vissa av chefen för sjökrigsskolan såsom erforderliga ansedda ytterligare

anläggningsarbeten för sjökrigsskoleetablissementet.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen såsom erforderliga

kompletterande anläggningar angivit närstridsbana, handgranatsbana

och förråd för övningsammunition, kostnadsberäknade till sammanlagt 25,000

kronor, samt simhall och magasinsbyggnad, kostnadsberäknade till 225,000

kronor. Av de angivna beloppen ha 2,000 kronor respektive 20,000 kronor

uppgivits utgöra prisstegringar under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Simhallen och magasinsbyggnaden ha av marinförvaltningen angivits tillhöra

angelägenhetsgrupp II, under det att övriga anläggningar satts i angelägenhetsgrupp

I.

För egen del anser jag, att med simhallen och magasinsbyggnaden bör

kunna anstå till tid efter utgången av femårsperioden 1942/47. Däremot

torde utrymme inom femårsplanens ram böra beredas för närstridsbana,

handgranatsbana och förråd för övningsammunition. I avsaknad av utredning

rörande kostnaderna härför kan jag icke bedöma, i vad mån det av

marinförvaltningen angivna beloppet, 23,000 kronor enligt prisläget den 1

juli 1941, kan bliva erforderligt för ifrågavarande ändamål.

Optiska verkstäder för marinen. Försvarsutredningen beräknade icke något

belopp för detta ändamål.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 bär marinförvaltningen för ändamålet

i angelägenhetsgrupp III uppfört ett allenast approximativt beräknat belopp

av 700,000 kronor, varav 50,000 kronor hänförts till prisstegring den 1 juli

1941—den 1 juli 1942.

I likhet med marinförvaltningen finner jag icke i detta sammanhang möjligt

att inom femårsplanens ram bereda utrymme för detta ändamål. Till frågan

örn kostnaderna är jag givetvis icke nu beredd att taga ställning. En för närvarande

av marinförvaltningen gemensamt med arméförvaltningens tygdepartement

bedriven utredning angående bland andra dessa verkstäder bör

emellertid fullföljas och därvid särskilt beaktas föreliggande möjligheter att

nedbringa kostnaderna och öka effektiviteten genom att verkstäder av detta

slag i den mån de oundgängligen erfordras göras gemensamma för försvaret

i dess helhet eller för två försvarsgrenar.

Garagebyggnader m. m. vid kustartilleriförsvaren och vid Vitså brygga. 1943

års riksdag har enligt skrivelse nr 25 på i propositionen nr 2 (sid. 132 ff)

framlagt förslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1942/43 anvisat

ett reservationsanslag av 450,000 kronor. Härav torde 415,000 kronor böra

anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Majlis proposition nr 222.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

Norrlandskustens marindistrikt.

Gustavsviks örlogsdepå (Gustavsvik, Högsjö).

I 1942 års försvarsbeslut förutsattes, att Gustavsviks örlogsdepå, vilken

tidigare avsetts skola vara i verksamhet allenast vid krigsorganisation, skulle

vara organiserad jämväl i fredstid.

Försvarsutredningen beräknade kostnaderna under femårsperioden för

örlogsdepåns utbyggande till 4,655,000 kronor, varav 150,000 kronor belöpte

å markförvärv.

Efter därom av Kungl. Maj:t i propositionen 1942: 270 framställt förslag

beräknade riksdagen (skrivelse nr 376) för budgetåret 1942/43 ett anslag av

500.000 kronor för påbörjande, enligt Kungl. Maj:ts beprövande, av de av

försvarsutredningen föreslagna byggnadsarbeten, som funnes mest angelägna.

I propositionen anfördes, att det borde ankomma på marinförvaltningen

att i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1943/44 framlägga detaljerat

förslag rörande genomförandet i övrigt av det av försvarsutredningen

beträffande denna örlogsdepå framlagda byggnadsprogrammet till den del

detta funnes böra förverkligas.

Vid mitt ställningstagande till vilka byggnadsarbeten som böra komma

till utförande före utgången av budgetåret 1943/44 utgår jag från att beloppet

örn 500,000 kronor skall kunna disponeras såväl för arbeten vid

Gustavsviks örlogsdepå som för marinens övriga byggnadsbehov.

Markförvärv. För markförvärv beräknade försvarsutredningen ett belopp

av 150,000 kronor. Sedan verkställd utredning givit vid handen, att kostnaderna

för markförvärv kunde väsentligt nedbringas, bland annat genom

utnyttjande av kronan tillhörig mark, anvisade 1942 års riksdag (skrivelse

nr 409) efter av Kungl. Maj:t i propositionen nr 322 framlagt förslag ett belopp

av 25,000 kronor, vilket enligt beslut den 30 juni 1942 ställts till marinförvaltningens

förfogande.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen för ifrågavarande

ändamål upptagit angivna belopp, 25,000 kronor.

Ifrågavarande belopp, 25,000 kronor, torde i sin helhet böra anses belasta

femårsplanens kostnadsram.

Ombyggnad av kajer. För detta ändamål, som avser ombyggnad av befintliga

träkajer till betongkajer, beräknade fövsvarsutredningen ett belopp av

410.000 kronor.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1943/44 har marinförvaltningen beräknat

kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1942 till 450,000 kronor samt

hemställt örn anvisande för nämnda budgetår av 210,000 kronor, varjämte

anmälts att återstoden av beloppet eller 240,000 kronor erfordrades under

budgetåret 1944/45. Arbetena avsåges skola igångsättas sommaren 1943.

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Majlis proposition nr 222.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 bär marinförvaltningen angivit prisstegringen

under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 till 40,000 kronor samt

anfört, att en inom ämbetsverket pågående utredning syntes visa att ett belopp

av 450,000 kronor, ehuru tillräckligt under femårsperioden 1942/47,

icke syntes möjliggöra ett förverkligande av det ursprungliga programmet.

Marinförvaltningen bär i sin nyssnämnda skrivelse hänfört ombyggnaden

av kajerna till angelägenbetsgrupp I.

Av upplysningar, som jag under band inhämtat, synes framgå att de be- Departementsfintliga

träkajerna till nöds kunna fylla sitt ändamål under femårsperioden chefen1942/47.

Vid sådant förhållande anser jag, att med utförandet av ombyggnaden

bör anstå till efter femårsperiodens slut. Mitt ställningstagande

härvidlag är även betingat av att jag icke är övertygad örn att en ombyggnad

till fasta betongkajer är helt lämplig. Nivåskillnaden mellan hög- och lågvatten

lärer nämligen uppgå till icke mindre än 1.6 meter, vilket föranlett

marinförvaltningens vederbörande avdelning att, på sätt angives under avsnittet

Kajer, ifrågasätta anordnande av flytande betongpontoner i stället

för nya betongkajer. Det bör undersökas om icke en lösning i denna riktning

kan ställa sig mera effektiv och ekonomisk än den ifrågasatta ombyggnaden

av de befintliga kajerna.

Kanslihus med officersmäss. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen

150,000 kronor.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 angivit kostnaden

enligt prisläget den 1 juli 1941 till 162,000 kronor, vartill kommer

prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 med 13,000 kronor.

Byggnadsarbetena lia av marinförvaltningen angivits tillhöra angelägenhetsgrupp

I men lia icke upptagits i ämbetsverkets anslagsäskanden för budgetåret

1943/44.

I avbidan på närmare utredning rörande utrymmesbehovet inom kansli- Departementshuset

och officersmässen anser jag mig icke kunna bedöma, i vad mån det ekefen.

av marinförvaltningen angivna beloppet kan behöva tagas i anspråk under

femårsperioden.

Kaserner. Försvarsutredningen beräknade för uppförande av två kaserner

vid Gustavsviks örlogsdepå ett belopp av 540,000 kronor.

Marinförvaltningen har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44

upptagit ett belopp av 290,000 kronor, avsett för uppförande av den ena

kasernen, samt anmält behov för budgetåret 1944/45 av ett lika stort belopp.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen angivit kostnaden

för båda kasernerna till 530,000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941, vartill kommer prisstegring fram till den 1 juli 1942 med 43,000 kronor.

Det synes mig för kostnadernas nedbringande böra undersökas, huruvida Departementsicke

för Gustavsviksdepån böra avses byggnader av enklare typ än de före- etie fen.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222. ms 43 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Departements
chefen.

130 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

slagna kasernerna. Enligt under hand inhämtade uppgifter torde kostnaden

för erforderligt antal baracker enligt den typ, som kommit till användning

för fredsförläggningen vid Revingehed, kunna uppskattas till, inklusive

merkostnader betingade av de klimatiska och lokala förhållandena,

omkring 380,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Eventuellt kunna

kostnaderna ytterligare nedbringas genom användande av den baracktyp,

som jag i propositionen 1943: 2 förutsatt skola komma till utförande vid

Hårsfjärdens örlogsdepå. I avvaktan på resultatet av en närmare utredning

härom kan jag icke bedöma i vad mån medel för ändamålet behöva tagas i

anspråk under femårsperioden.

Sjukbarack. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen ett belopp

av 20,000 kronor.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 för ändamålet

enligt prisläget den 1 juli 1941 räknat med en kostnad av 37,000 kronor,

vartill för prisstegringar intill den 1 juli 1942 skulle komma 3,000 kronor.

Ämbetsverket har angivit denna byggnad tillhöra angelägenhetsgrupp I.

Vid jämförelse med det av försvarsutredningen för ändamålet beräknade

beloppet förefaller det som örn kostnaderna av marinförvaltningen beräknats

väl högt. I avsaknad av närmare utredning örn grunderna för marinförvaltningens

beräkningar kan jag icke nu taga slutlig ställning till frågan, i vad

mån det av marinförvaltningen angivna beloppet kan behöva tagas i anspråk

under femårsperioden.

Vakt- och arrestbyggnad. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen

ett belopp av 25,000 kronor.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 angivit denna

byggnad tillhöra angelägenhetsgrupp I och har beräknat kostnaderna för

dess uppförande till 32,500 kronor, därav 2,500 kronor angivits utgöra prisstegring

under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Av skäl, som anförts vid behandlingen av frågan örn uppförande av

kaserner vid depån, är jag icke nu beredd att taga slutlig ställning till det

erforderliga medelsbehovet och kan sålunda icke bedöma, i vad mån det av

marinförvaltningen angivna beloppet kan behöva tagas i anspråk under

femårsperioden.

Matsals- och mässbyggnad. Försvarsutredningen beräknade för detta ändamål

ett belopp av 250,000 kronor.

Marin för vältning en har för ändamålet äskat ett belopp av 275,000 kronor

för budgetåret 1943/44. Av ämbetsverkets skrivelse den 10 februari 1943

framgår att av det äskade beloppet 254,000 kronor hänföra sig till prisläget

den 1 juli 1941 samt 21,000 kronor till prisstegringar intill den 1 juli 1942.

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

I det föregående har jag uttalat, att det icke syntes erforderligt att ordna Departementsörlogsdepåns

förläggning under nästa budgetår. Med hänsyn därtill anser chefen.

jag mig icke böra taga slutlig ställning till marinförvaltningens förevarande

kostnadsberäkningar och kan alltså icke heller bedöma, i vad mån det av

marinförvaltningen angivna beloppet, 254,000 kronor, kan behöva tagas i

anspråk under femårsperioden.

Gymnastikbyggnad med badstubadavdelning. För gymnastikbyggnad med badstubadanläggning

beräknade försvarsutredningen ett belopp av 175,000 kronor.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 kostnadsberäknat

anläggningen till 192,000 kronor, varav 14,000 kronor angivits utgöra

prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942. Ämbetsverket,

som angivit byggnaden tillhöra angelägenhetsgrupp I, har icke äskat medel

för dess uppförande under budgetåret 1943/44.

Ehuru jag skulle anse det önskvärt, örn utrymme för gymnastikbyggnaden DcpaHementskunde

beredas inom femårsplanens ram, finner jag mig för vinnande av chefen.

erforderlig begränsning av femårsperiodens byggnadsprogram nödsakad

räkna med att med ifrågavarande byggnad skall anstå till tid efter periodens

slut.

Värmecentral. Försvarsutredningen beräknade för värmecentral ett belopp

av 130,000 kronor.

Marin förvaltning en har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44

hemställt örn anvisande av ett anslag av 30,000 kronor till värmecentral vid

örlogsdepån, varvid förutsatts att denna skulle förläggas till den först uppförda

av de av ämbetsverket förutsatta kasernerna. I marinförvaltningens

skrivelse den 10 februari 1943 har för värmecentral vid depån upptagits

125,000 kronor, varav 13,000 kronor angivits motsvara prisstegring under

tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Frågan örn värmecentralen vid Gustavsviks örlogsdepå är givetvis av- Dcpartementshängig

av spörsmålet rörande förläggningsförliållandena vid depån. Med chefen.

hänsyn därtill anser jag mig icke kunna för närvarande bedöma, till vilket

belopp kostnaderna för värmecentralen kunna belöpa sig. Enär marinförvaltningen

avsett att inrymma värmecentralen i en av de av försvarsutredningen

föreslagna kaserner, som jag ifrågasatt skulle kunna utbytas mot

baracker, finner jag icke utslutet, att kostnaderna kunna överstiga det av

marinförvaltningen nu angivna beloppet och möjligen uppgå till det av

försvarsutredningen beräknade, 130,000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941.

Förrådsbyggnader. Försvarsutredningen beräknade för detta ändamål ett

belopp av 420,000 kronor.

Marinförvaltningen, som ännu ej slutfört utredning rörande kostnaderna

för erforderliga förråd, har i sin skrivelse den 10 februari 1943 preliminärt

s. 132 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

132 Kungl. May.ts proposition nr 222.

angivit att, med utgångspunkt från prisläget 1 juli 1941, förråd för en kostnad

av 200,000 kronor borde anses tillhöra angelägenhetsgrupp I samt förråd

för en kostnad av 220,000 kronor angelägenhetsgrupp II.

För egen del finner jag mig i brist på närmare utredning rörande utrymmesbehovet

sakna möjlighet att bedöma, i vilken omfattning försvarsplanens

kostnadsram kan komma att belastas av kostnader för förevarande

ändamål. Därest vid ytterligare utredning skulle befinnas, att vissa förrådsutrymmen

oundgängligen måste anordnas redan under nästa budgetår, förutsätter

jag, att erforderliga medel härför skola kunna av Kungl. Maji

ställas till förfogande från förevarande anslag. För närvarande räknar jag

sålunda icke med något anslagsbehov för ändamålet under nästa budgetår.

Fullträffsäkert förråd för torpeder. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen

ett belopp av 185,000 kronor. Även marinförvaltningen har i

sin skrivelse den 10 februari 1943 uppskattat kostnaden enligt prisläget den

1 juli 1941 till nämnda belopp, vartill kommer prisstegring under tiden

den 1 juli 1941 — den 1 juli 1942 med 20,000 kronor. Marinförvaltningen,

som angivit byggnadsföretaget tillhöra angelägenhetsgrupp I, har anmält sig

ha för avsikt att framdeles göra framställning örn anvisande under fjärde

huvudtiteln av ett anslag å 50,000 kronor för kompressoranläggning i förrådet.

Kungl. Majit har denna dag ställt det av marinförvaltningen beräknade

beloppet, 205,000 kronor, till ämbetsverkets förfogande för angivet ändamål.

Detta byggnadsföretag synes böra komma till utförande snarast möjligt.

Arbetena böra anses föranleda en belastning av femårsplanens kostnadsram

med 185,000 kronor.

Båtskjul. Kostnaden för båtskjul, som av försvarsutredningen upptagits

med 20,000 kronor, har ännu icke av marinförvaltningen beräknats. Båtskjulet

avsågs av försvarsutredningen för isbrytarfartygen Atles och Ymers

båtar.

Byggnadsbeliovet har i marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943

hänförts till angelägenhetsgrupp II.

I brist på närmare utredning örn behovet av och kostnaderna för ifrågavarande

byggnad finner jag mig icke kunna bedöma, i vad mån det beräknade

beloppet kan behöva tagas i anspråk under femårsperioden.

Kajer. För nya kajer vid Gustavsviks örlogsdepå beräknade försvarsutredningen

ett belopp av 425,000 kronor. I propositionen 1942: 210 beräknades,

att 300,000 kronor härav skulle kunna stå till förfogande under femårsperioden

1942/47.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen likväl upptagit

kostnaden för erforderliga nya kajer till 460,000 kronor, varav 60,000 kronor

angivits motsvara prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Av eu vid ämbetsverkets medelsäskanden för budgetåret 1943/44 fogad fabia

kan utläsas, att ämbetsverket i augusti 1942 haft för avsikt att under budgetåret

1942/43 disponera ett belopp av 300,000 kronor för nyanläggning

av kajer. Det i skrivelsen den 10 februari 1943 enligt prisläget den 1 juli

1941 för ändamålet beräknade beloppet, 400,000 kronor, bär till lika delar

hänförts till angelägenhetsgrupperna I och II.

Enligt vad jag erfarit lärer tvekan lia uppstått örn lämpligheten av att, Departement*

på sätt försvarsutredningen torde ha avsett, bygga en fast betongkaj, mot chefen''

vilken fartygsdepåns fartyg skulle kunna förtöjas vinkelrätt med ankare ute

i farleden. Skälen till denna tvekan lärer vara de stora vattenståndsvariationerna,

såsom förut nämnts 1.6 meter, och det för sydostliga vindar mycket

utsatta läget. Att utbygga pirar lärer på grund av rådande djupförhållanden

erbjuda stora svårigheter.

Enligt vad jag under hand inhämtat överväges inom marinförvaltningen

en lösning innebärande att betongpontoner med särskilt konstruerade förbindelsebryggor

med land skulle utläggas. Kostnaderna för varje sådan

betongponton med landfästen och förankringsanordningar torde, enligt vad

jag inhämtat, kunna uppskattas till 100,000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941. Antalet pontoner har tills vidare beräknats till tre.

Frågan örn den definitiva utformningen av kajanläggningarna vid Gustavsvik

är naturligtvis i hög grad avhängig av vilka fartyg som avses skola

förläggas i depå därstädes. Jag förutsätter, att vid blivande förslag i ämnet

utredning förebringas härutinnan med särskilt uppmärksammande av frågan,

huruvida med den nuvarande verkstadsutrustningen kunna verkställas erforderliga

reparationer å de fartyg, som avses skola förläggas till depån. Jag

vill anmärka, att i försvarsbeslutet icke förutsatts någon utbyggnad av den

egentliga verkstadsanläggningen. I avvaktan på närmare utredning rörande

de här berörda spörsmålen anser jag mig sakna möjlighet att bedöma, i

vad mån det i försvarsbeslutet för kajer beräknade beloppet skall behöva

tagas i anspråk under femårsperioden. Anledning torde icke föreligga att

för ändamålet beräkna högre belopp än som förutsatts i försvarsbeslutet.

Stängsel jämte vaktstuga. Försvarsutredningen har för detta ändamål beräknat

100,000 kronor.

Enligt marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 motsvarar detta

belopp enligt approximativa beräkningar medelsbehovet för ändamålet enligt

prisläget den 1 juli 1941. Prisstegringen från nämnda dag till den 1 juli

1942 har av ämbetsverket beräknats till 10,000 kronor. Byggnadsbehovet

har av marinförvaltningen angivits tillhöra angelägenhetsgrupp II.

Med hänsyn till vad i det föregående anförts rörande förläggningsfrågorna Departementsvid

Gustavsvik och då kostnaderna ännu blott preliminärt beräknats anser chefen.

jag mig icke kunna nu bedöma, i vad mån det av marinförvaltningen beräknade

behovet kan behöva tagas i anspråk under femårsperioden.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Departements
chefen.

Departements
chefen.

Kungl, Maj:ts proposition nr 222.

Utvändiga ledningar. För utvändiga ledningar beräknade försvarsutredningen

ett belopp av 150,000 kronor.

Marin förvaltning en har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44

hemställt om ett anslag av 130,000 kronor för utvändiga ledningar för en

kasern samt matsals- och mässbyggnad. I sin skrivelse den 10 februari

1943 har marinförvaltningen beräknat det totala medelsbehovet till 200,000

kronor, varav 15,000 kronor angivits motsvara prisstegring under tiden den

1 juli 1941—den 1 juli 1942. Byggnadsbehovet har av marinförvaltningen

hänförts till angelägenlietsgrupp I.

Med hänsyn till vad förut anförts rörande förläggningsfrågorna vid Gustavsvik

torde det icke vara möjligt att nu bedöma, i vad mån det av marinförvaltningen

angivna beloppet kan behöva tagas i anspråk under femårsperioden.

Den av marinförvaltningen angivna kostnaden synes anmärkningsvärt

hög i jämförelse med den av försvarsutredningen beräknade kostnaden

därför. Det bör därför vara marinförvaltningen angeläget att vid det fortsatta

planeringsarbetet söka nedbringa ifrågavarande kostnader.

Elektrisk kraft. Enligt försvarsutredningens beräkningar skulle för elektrisk

kraftanläggning erfordras 525,000 kronor.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 funnit 425,000

kronor vara tillräckliga för ändamålet. Av sistnämnda belopp ha 45,000

kronor angivits utgöra prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Marinförvaltningen har enligt vad som framgår av dess i augusti 1942 avgivna

medelsäskanden beräknat att före utgången av budgetåret 1943/44 för

ifrågavarande ändamål få disponera 145,000 kronor, varav 15,000 kronor

skulle tagas från det för budgetåret 1942/43 beräknade anslaget å 500,000

kronor till vissa arbeten vid Gustavsviks örlogsdepå, 70,000 kronor skulle

anvisas å tilläggsstat för budgetåret 1942/43 samt 60,000 kronor skulle anvisas

för budgetåret 1943/44. Av marinförvaltningens skrivelse den 10

februari 1943 framgår, att ämbetsverket numera, räknat enligt prisläget den

1 juli 1941, hänfört 130,000 kronor till angelägenlietsgrupp I samt 250,000

kronor till angelägenlietsgrupp II.

Med hänsyn till vad i det föregående anförts rörande förläggningsfrågorna

vid Gustavsviks örlogsdepå anser jag mig icke kunna bedöma, i vad mån

det av marinförvaltningen för elektriska kraftanläggningar beräknade beloppet

kan behöva tagas i anspråk under femårsperioden. Jag utgår emellertid

från att Kungl. Majit skall äga att för tiden intill utgången av budgetaret

1943/44 ställa erforderliga belopp till förfogande för tillgodoseende av

de behov, som föranledas av därunder pågående arbeten.

Brandmateriel. För brandmateriel beräknade försvarsutredningen 35,000

kronor.

Marinförvaltningen, som i sina medelsäskanden för budgetåret 1943/44

för ändamalet upptagit ett belopp av 24,000 kronor, har i sin skrivelse den

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

10 februari 1943 beräknat totalkostnaden för depån till 35,000 kronor, varav

3,500 kronor angivits hänföra sig till prisstegring den 1 juli 1941—den 1 juli

1942.

Jag beräknar i enlighet härmed, att för ändamålet under femårsperioden Departement,- komma att erfordras 35,000 kronor, varav 31,500 kronor böra belasta fem- c efen''

årsplanens kostnadsram. Brandmaterielen bör anskaffas i så god tid att

den är tillgänglig och funktionsduglig vid byggnadsarbetenas påbörjande.

Med hänsyn till den begränsning av byggnadsprogrammet för budgetåret

1943/44, som av mig i det föregående förordats, torde intill utgången av

nämnda budgetår böra beräknas allenast 10,000 kronor, vilket belopp torde

kunna utgå av det belopp å 500,000 kronor, som av 1942 års riksdag beräknats

för vissa byggnadsarbeten vid Gustavsviks örlogsdepå. Av angivna

belopp torde 9,000 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Skjutbana, idrottsplats m. m. För dessa ändamål beräknade försvarsutredningen

ett belopp av 55,000 kronor.

Marinförv filtning en har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anmält, att

detta belopp vore otillräckligt och att 100,000 kronor, räknat enligt prisläget

den 1 juli 1941, erfordrades. Prisstegringen har icke ännu av ämbetsverket beräknats,

vilket torde sammanhänga därmed att hithörande arbeten placerats

i angelägenhetsgrupp III.

Jag har intet att erinra mot att ifrågavarande arbeten, på sätt marinför- Departementsvaltningen

föreslagit, uppskjutas till tid efter femårsperiodens slut.. I det chefen.

outredda skick, vari frågan befinner sig, anser jag mig sakna anledning till

annat uttalande i anledning av marinförvaltningens kostnadsberäkningar än

att marinförvaltningens utredningsarbete bör inriktas på att finna en lösning

inom den av försvarsutredningen beräknade kostnadsramen.

Planering och vägar. Härför beräknade försvarsutredningen ett belopp av

160,000 kronor.

Marin förvaltningen har för nästa budgetar äskat 40,000 kronor för dessa

ändamål och därvid grundat sina beräkningar på prisläget den 1 juli 1942.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen uppgivit att

utredning rörande totalkostnaden ännu ej slutförts. Ämbetsverket har emellertid

i angelägenhetsgrad I uppfört arbeten för 40,000 kronor samt i angelägenhetsgrad

II arbeten för 120,000 kronor, allt enligt prisläget den 1 juli

1941. Någon utredning om kostnadsstegring för tiden till den 1 juli 1942

har ej förebragts.

Med hänsyn till den begränsning av byggnadsprogrammet för nästa Departementsbudgetår,

som av mig i det föregående förordats, torde för tiden intill ut- chefen.

gången av nästa budgetår icke böra beräknas högre belopp än 10,000 kronor,

vilket belopp torde kunna utgå av det belopp å 500,000 kronor, som av

1942 års riksdag beräknats för vissa byggnadsarbeten vid depån. I brist

s. 136 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Departements
chefen.

136 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

på utredning om kostnadsstegring torde beloppet i sin helhet böra belasta

femårsplanens kostnadsram. Frågan, i vad mån de av marinförvaltningen i

övrigt angivna kostnaderna komma att erfordras under femårsperioden, är

givetvis delvis beroende av lösningen av förläggningsfrågorna och kan ej

för närvarande bedömas.

Docksätt vid Gustavsviks torrdocka jämte förlängning. Försvarsutredningen

beräknade icke några medel för detta ändamål.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har m arin förval tningen i angelägenhetsgrupp

III upptagit ett approximativt beräknat belopp av 1,350,000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941.

I likhet med marinförvaltningen anser jag, att medel för detta ändamål

icke böra beräknas för femårsperioden 1942/47.

Hemsö kustartilleriförsvar med Härnösands kustartilleridetachement

(Härnösand).

Beträffande frågan örn ordnandet av förläggningen för Hemsö kustartilleriförsvar

med Härnösands kustartilleridetachement torde få hänvisas till vad

inledningsvis anförts.

Ostkustens marindistrikt.

Ändring av sjökrigsskolan nuvarande byggnad till kanslihus för marindistriktschefen.

Försvarsutredningen föreslog, att — sedan sjökrigsskolan avflyttat till

sitt nya etablissement i Näsby — dess lokaler skulle ändras till kanslihus

för chefen för Ostkustens marindistrikt. Denne disponerar för närvarande

lokaler på fyra platser på Skeppsholmen samt tre olika ställen i Stockholm,

därav två förhyrda våningar.

För ombyggnad av sjökrigsskolans lokaler beräknade försvarsutredningen

40,000 kronor, vilket belopp av riksdagen (skrivelse nr 376) beräknats för

budgetåret 1942/43 efter därom av Kungl. Maj:t i propositionen 1942:270

framlagt förslag. Därvid överlämnades åt Kungl. Maj:t att avgöra, örn icke

byggnaden med större fördel kunde användas för annat ändamål.

Sjökrigsskolans förutvarande lokaler disponeras för närvarande enligt

Kungl. Maj:ts beslut den 29 januari 1943 av sjömanskårens skolor. Det för

ändringsarbeten beräknade beloppet torde därför böra under femårsperioden

1942/47 få disponeras för annat ändamål.

I detta sammanhang torde böra för riksdagen anmälas, att Kungl. Majit,

med hänsyn till angelägenheten att vinna en ur beredskapssynpunkt nödvändig

koncentrering av de mera betydelsefulla delarna av marindistriktsstaben

i Ostkustens marindistrikt, genom nyssnämnda beslut å förskottsstat

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

anvisat ett belopp av 48,000 kronor för uppförande av en expeditionsbaraek

i anslutning till chefens för marindistriktet nuvarande ämbetshus. Härigenom

har därjämte vunnits, förutom vissa andra ekonomiska fördelar, inbesparing

av en .avsevärd årlig hyreskostnad.

Värmeledning i chefens för Ostkustens marindistrikt och chefens för Stockholms

örlogsvarv ämbetshus. Försvarsutredningen beräknade icke medel för detta

ändamål. Detta torde sammanhänga nied att endast oundgängliga arbeten

ansetts böra utföras å Skeppsholmen med hänsyn till den utflyttning av

örlogsstationen, som utredningen ansett vara ofrånkomlig.

Icke desto mindre har marinförvaltningen för nästa budgetår för ändamålet

äskat ett belopp av 37,000 kronor.

Emellertid har marinförvaltningen sedermera i sin skrivelse den 10 februari

1943 hänfört ifrågavarande standardförbättring till angelägenhetsgrad III.

Av det beräknade beloppet ha 3,000 kronor angivits motsvara prisstegring

för tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

För egen del kan jag icke förorda, att medel beräknas för ändamålet. Departementschefen.

Stockholms örlogsstation.

Vattenledning m. m. vid Stockholms örlogsbas. Efter därom av Kungl. Majit

i 1942 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 2, punkt 13) framställt

förslag anvisade riksdagen (skrivelse nr 355) till vatten-, avlopps- och

reningsanläggningar vid Stockholms örlogsstation för budgetåret 1942/43 ett

belopp av 123,000 kronor. Ifrågavarande belopp upptogs i försvarsutredningens

kostnadsberäkningar och bör belasta femårsplanens kostnadsram.

Ändamålet har av marinförvaltningen i skrivelsen den 10 februari 1943 hänförts

till angelägenlietsgrupp I.

För nästa bugetår torde böra beräknas ett belopp av 12,500 kronor, mot- Departementssvarande

kostnadsstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942. chefen.

Sistnämnda belopp bör icke belasta kostnadsramen.

Utbyte av högtrycksångpannor m. m. I försvarsutredningens kostnadsberäkningar

finnes intet belopp upptaget för detta ändamål.

Marinförvaltningen har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 för

ifrågavarande ändamål äskat 50,000 kronor. Av det äskade beloppet lia

4,500 kronor angivits hänföra sig till kostnadsstegring under tiden den 1

juli 1941—den 1 juli 1942.

Sedermera har marinförvaltningen i skrivelse den 19 november 1942, med

återkallande av sin tidigare framställning, såvitt nu är i fråga, hemställt att

ett belopp av 57,500 kronor måtte anvisas å förskottsstat för dels utbyte

av en överbelastad panna i torpeddepartementets byggnad jämte vissa

s. 138 Kontrollera mot PDF

Departements''

chefen.

Departements
chefen.

138 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

därmed sammanhängande rörarbeten, dels förlängning av pannorna i hantverkskasernen,

allt för en beräknad kostnad av 7,500 kronor, dels ock utbyte,

för en beräknad kostnad av 50,000 kronor, mot nya pannor av två i

matinrättningens kokhus befintliga icke reparabla och för den nuvarande

belastningen för små högtrycksångpannor. Sistnämnda pannor ha uppgivits

vara utdömda till den 1 september 1943.

Utbytet av ångpannorna i kokhuset har i marinförvaltningens skrivelse

den 10 februari 1943 hänförts till angelägenhetsgrupp I.

Ehuru jag icke funnit mig kunna tillstyrka anvisande av medel för dessa

ändamål å förskottsstat, finner jag det nödvändigt att vissa av dem nu tillgodoses.

Enär liögtrycksångpannorna i kokhuset äro utdömda till den 1

september 1943, torde det sålunda vara erforderligt, att för deras utbyte

erforderliga medel, 50,000 kronor, beräknas för budgetåret 1943/44. Av detta

belopp böra 45,500 kronor belasta femårsplanens kostnadsram.

Innan slutlig ställning tages till marinförvaltningens äskande i övrigt,

torde ämbetsverket böra förebringa utredning örn möjligheten att bestrida

de återstående kostnaderna, 7,500 kronor, med underhållsmedel eller medel

som anvisats för modernisering av Stockholms örlogsvarv.

Ombyggnad av marketenteri. Marinjorvaltwing en har i anledning av en av

chefen för Stockholms örlogsvarv i ämnet gjord framställning i sina medelsäskanden

för budgetåret 1943/44 hemställt örn anvisande av ett anslag av

15.000 kronor för ombyggnad av marketenteriet å Skeppsholmen. Av marinförvaltningens

skrivelse den 10 februari 1943 framgår, att 1,000 kronor härav

hänföra sig till prisstegringar under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Ifrågavarande arbeten lia av marinförvaltningen hänförts till angelägenhetsgrupp

I.

Ehuru örn- och tillbyggnader å Skeppsholmen med hänsyn till örlogsstationens

framtida förflyttning böra i görligaste mån undvikas, anser jag

mig icke kunna underlåta att tillstyrka, att detta medelsbehov, vilket icke

tagits i beräkning av 1941 års försvarsutredning, snarast tillgodoses. Ombyggnaden,

som är avsedd att förbättra de särskilt för underbefälet otillfredsställande

förhållandena och att göra marketenteriet skickat att någorlunda

fylla de behov, som den avsevärt utökade personalen medfört, måste

anses vara av mycket angelägen natur. Jag beräknar därför för detta ändamål

för budgetåret 1943/44 ett belopp av 15,000 kronor, av vilket belopp

14.000 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Manskapsbarack. Sedan 1942 års riksdag (skrivelse nr 447) efter förslag

i propositionen nr 249 till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Stockholms

örlogsstation å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat

ett reservationsanslag av 110,000 kronor, har Kungl. Majit genom beslut

den 30 oktober 1942 ställt det anvisade anslaget till marinförvaltningens

förfogande för uppförande av en manskapsbarack på Skeppsholmen.

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Majda proposition nr 222.

I marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 har för ändamålet

upptagits ett belopp av 110,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte

för prisstegring intill den 1 juli 1942 upptagits 9,000 kronor.

Med hänsyn till förutsättningarna för Kungl. Maj:ts beslut den 30 oktober Departement*

1942 anser jag, att intet prisstegringstillägg bör beräknas å det anvisade chefen.

beloppet, 110,000 kronor. Av sistnämnda belopp torde 100,000 kronor böra

anses motsvara prisläget den 1 juli 1941 och sålunda belasta femårsplanens

kostnadsram.

Tillbyggnad till exercisskolan för riktövningsbatteri. Försvarsutredningen beräknade

icke medel för detta ändamål, och anslag har icke heller av marinförvaltningen

äskats för nästa budgetår.

Emellertid har marinförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari 1943 i

angelägenlietsgrupp I för ändamålet upptagit ett belopp av 20,000 kronor,

varav 1,500 kronor angivits hänföra sig till prisstegring under tiden den

1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Sedermera har marinförvaltningen i skrivelse den 5 mars 1943 inkommit

med närmare utredning rörande ifrågavarande byggnadsbehov, varvid anförts

i huvudsak följande.

I skrivelse till marinchefen den 10 november 1942 hade inspektören för

sjöartilleriet efter företagen inspektion av riktövningsbatteriet å Skeppsholmen

framhållit, att detta befunnits vara i sådant skick, att utbildning av

personal ej kunde ske i den utsträckning, som erfordrades, samt att utbildningen

för närvarande vore allt annat än ändamålsenlig och rationell, enär

i nämnda lokal även inrymdes laddövningsapparater samt snickeri- och

vapensmedsverkstäder.

Laddövningsapparaterna och verkstäderna inverkade i hög grad hindrande

på i batteriet pågående utbildning dels genom att upptaga plats och dels

genom att störa med avsevärt buller.

Under nuvarande förhållanden kunde det utrymme, som batteriet erbjöde

— cirka 12 X 35 meter — icke rationellt och effektivt utnyttjas med mindre

än att de nämnda störningskällorna undanröjdes.

Detta kunde ernås genom att batteriet å sin nordöstra gavel, på sätt

framginge av en skrivelsen bifogad ritning, erhölle en tillbyggnad om 6 X 10

meter, inrymmande ett laddövningsrum (6 X 10 meter), som tillika finge utgöra

vapensal för nytillkommen handvapenmateriel, en vapensmedsverkstad

(3x3 meter) och en snickeriverkstad (3x3 meter).

I anslutning till vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt örn

anvisande av 20,000 kronor för ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1942/43.

Under hänvisning till vad jag i det föregående yttrat angående behovet Departementsav

särskild återhållsamhet i fråga om byggnadsarbeten vid Stockholms ch''fen

örlogsstation och då jag därtill icke är övertygad örn att det av marinförvaltningen

framlagda förslaget innebär den lämpligaste lösningen av ifrågavarande

spörsmål — det synes bland annat kunna ifrågasättas huruvida de

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Departementschefen.

Departements
chefen.

Kungl. May.ts proposition nr 222.

små verkstadsrummen böra komma till utförande — finner jag mig icke för

närvarande böra beräkna medel för ändamålet.

Stockholms örlogsvarv.

Vissa hygieniska anordningar. För detta ändamål, för vilket försvarsutredningen

beräknat 70,000 kronor, har riksdagen (skrivelse 1942:355) efter

därom av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1942 års riksdag framlagt

förslag (kapitalbudgeten, bilaga 2, punkt 14), anvisat nämnda belopp.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 uppgivit, att

för prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 erfordrades

ytterligare 6,000 kronor.

Detta belopp torde böra ställas till förfogande under nästa budgetår men

ej, i motsats till redan anvisade 70,000 kronor, belasta femårsplanens kostnadsram.

Förläggnings- och förplägnadsanstalter å Bergholmen. För detta ändamål,

för vilket försvarsutredningen beräknade 54,000 kronor, har riksdagen (skrivelse

nr 376) efter därom av Kungl. Maj:t i propositionen 1942: 270 framställt

förslag anvisat nämnda belopp. Dispositionsbeslut har av Kungl.

Maj:t meddelats den 30 juni 1942.

Marinförvaltningen har i skrivelsen den 10 februari 1943 angivit kostnaderna

för ifrågavarande arbeten till 54,000 kronor inberäknat prisstegring

örn 4,000 kronor under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Ifrågavarande byggnadsarbeten torde böra belasta femårsplanens kostnadsram

med 50,000 kronor.

Förlängning av Gustaf V:s docka. I yttrande över 1941 års försvarsutrednings

betänkande förklarade sig marinförvaltningen anse att Gustaf Y:s

docka borde förlängas med hänsyn till tillkomsten av de båda av 1940 års

urtima riksdag beslutade kryssarna. Kostnaderna beräknades till 1,000,000

kronor.

I propositionen 1942: 210 anslöt jag mig i princip till marinförvaltningens

ifrågavarande förslag, men framhöll, att arbetena icke behövde utföras tidigare

än att de kunde beräknas bliva fullbordade ungefär samtidigt med

färdigställandet av kryssarna.

I sin skrivelse angående marinens medelsbehov för budgetåret 1943/44

har marinförvaltningen angivit kostnaden enligt prisläget den 1 juli 1941 till

1,000,000 kronor samt därav för nämnda budgetår äskat 400,000 kronor.

Återstoden av det beräknade beloppet borde anvisas med 400,000 kronor

för budgetåret 1944/45 samt 200,000 kronor för budgetåret 1945/46. Marinförvaltningen

avsåge att bedriva arbetena i dockan på sådant sätt att torrsättning

av fartyg kunde ske under de första ombyggnadsåren.

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 bar marinförvaltningen angivit, att

kostnadsberäkningarna ännu ej vore slutförda. Till det preliminärt beräknade

beloppet, 1,000,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, har ansetts

böra läggas kostnadsökning på grund av prisstegring till den 1 juli 1942

med 150,000 kronor. I sistnämnda skrivelse lia arbeten för ett belopp av

200.000 kronor angivits böra hänföras till angelägenhetsgrupp I, under det

att återstoden, eller 800,000 kronor, hänförts till angelägenhetsgrupp II.

Enär Gustaf V:s docka bör kunna mottaga kryssarna, då de blivit färdigställda,

finner jag mig böra förorda, att hela ombyggnaden sker under femårsperioden

1942/47. Med hänsyn till den beräknade tidpunkten för kryssarnas

färdigställande torde enligt numera under hand från marinförvaltningen inhämtade

upplysningar för nästa budgetår erfordras 345,000 kronor, varav

300.000 böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Sopförbränningsanläggning. För detta ändamål har riksdagen (skrivelse

1943: 25, punkt 17:o) efter därom av Kungl. Maj:t i propositionen 1943: 2 å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisat 100,000 kronor.

Enligt uppgift i marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 belöpa

7,000 kronor av det anvisade beloppet å prisstegringar under tiden

den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Ifrågavarande arbeten, vilka Kungl. Majit tidigare bemyndigat marinförvaltningen

att igångsätta, torde få anses belasta femårsplanens kostnadsram

med 93,000 kronor.

Kompletteringsarbeten å artilleriammunitionsverkstad. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen 1943: 2 framställda förslag har riksdagen i skrivelse

1943: 25 (punkt 13:o) till modernisering av vissa marinens verkstäder m. m.,

såsom förstärkning av ett av riksdagen för samma ändamål å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisat reservationsanslag, å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisat ett reservationsanslag av 48,500

kronor. Anslaget avser vissa kompletteringsarbeten å artilleriammunitionsverkstaden

vid Stockholms örlogsvarv.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen för ändamålet

upptagit ett belopp av 58,000 kronor.

Jag finner icke anledning frångå min i propositionen 1943:2 intagna

ståndpunkt, att för ifrågavarande ändamål böra anvisas allenast 48,500 kronor.

Såsom i nämnda proposition anförts, bör anslaget icke belasta femårsplanens

kostnadsram.

Vissa arbeten vid Stockholms öriogsvarv. I sina medelsäskanden för budgetåret

1943/44 har marinförvaltningen upptagit framställningar från chefen för

Stockholms örlogsvarv om anslag med tillhopa 168,000 kronor för anordnande

av värmeledning och varmboning i norra och södra fundamentshusen,

Departements
chefen.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

s. 142 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

Departements
chefen.

142 Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

matrum vid torpedverkstaden och utökning av denna samt tillbyggnad av

västra matsalen jämte inredning av diskrum. Marinförvaltningen bar anfört,

att arbetena åsyftade ökad brandsäkerhet, rationellare utnyttjande av bränsle

för uppvärmning och förbättrade hygieniska förhållanden. Ämbetsverket

hade funnit arbetena av behovet påkallade samt av beskaffenhet att snarast

böra komma till utförande.

Emellertid har marinförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari 1943

hänfört ifrågavarande arbeten till angelägenhetsgrad II. Av den beräknade

kostnaden hänföra sig, enligt ämbetsverkets beräkningar, 13,000 kronor till

prisstegringar under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

1940 års militära byggnadsordning har i utlåtande den 28 december 1942

för angivna ändamål tillstyrkt anvisande av tillhopa 124,000 kronor.

Arbetena i fråga äro i och för sig önskvärda standardförbättringar, i huvudsak

avsedda att bereda personalen bättre arbetsförhållanden. Jag erinrar

emellertid örn att avsevärda belopp nyligen anvisats för varvets modernisering

samt för hygieniska anordningar därstädes och finner det icke möjligt

att nu åter tillstyrka anvisande av betydande belopp för dylika ändamål,

vilka ej av försvarsutredningen beräknats.

Anordnande av omklädnads- och tvättrum å Beckholmen samt värmecentral därstädes.

För detta ändamål har riksdagen (skrivelse 1943: 25, punkten 16:o)

efter därom av Kungl. Majit i proposition 1943:2 (sid. 137) framställt förslag

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisat 200,000 kronor.

Såsom av propositionen framgår har detta arbete ansetts böra snarast

komma till utförande.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen angivit kostnaden

enligt prisläget den 1 juli 1941 till 185,000 kronor samt prisstegringar

intill den 1 juli 1942 till 15,000 kronor. Härjämte har marinförvaltningen

anmält att kostnader för lös inredning, 10,000 kronor, beräknades skola täckas

från i 1943 års statsverksproposition å driftbudgeten äskat anslag.

Marinförvaltningen har numera under hand meddelat att i den å 200,000

kronor slutande kostnadsberäkningen för själva anläggningen kommit att felaktigt

inräknas jämväl nyssnämnda belopp örn 10,000 kronor för lös inredning.

Av anslaget å 200,000 kronor bör förty av Kungl. Majit för nu ifrågavarande

ändamål disponeras allenast 190,000 kronor och återstoden tagas i

anspråk för annat ändamål, som faller inom femårsplanens kostnadsram.

Denna bör för nu ifrågavarande ändamål anses belastad med 176,000 kronor.

Förlängning m. m. av bryggan vid kolupplaget å Furuholmen. För detta ändamål,

vilket icke av försvarsutredningen beräknats, har marinförvaltningen

i sina medelsäskanden för budgetåret 1943/44 upptagit 130,000 kronor. Arbetena

i fråga, som avse förlängning av bryggan, anläggande av bockbana

med decauvillespår samt uppsättande av skyddsplank, åsyfta att möjliggöra

snabbare lossning av kolångare samt att skapa ökat utrymme för uppläg
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222. 143

gande av kol och ha av marinförvaltningen i dess skrivelse den 27 augusti

1942 angivits vara högeligen av behovet påkallade.

Emellertid har marinförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari 1943

hänfört ifrågavarande arbeten till angelägenhetsgrad III. Av det begärda

anslaget ha 10,000 kronor angivits hänföra sig till prisstegring under tiden

den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Jag saknar anledning frångå den bedömning av ifrågavarande arbetens Departementsangelägenhet,

vartill marinförvaltningen numera kommit, och beräknar så- chefen.

lunda icke medel för ändamålet för femårsperioden 1942/47.

Hårsfjärdens depå.

Anordnande av exercisplan vid Vitså. Marinförvaltningen har i sina medelsäskanden

för budgetåret 1943/44 upptagit ett belopp av 21,000 kronor för

anordnande av en exercisplan vid Vitså, som chefen för kustflottan föreslagit

skola snarast komma till utförande. De beräknade kostnaderna hänföra sig

till planering av ett av schaktmassor från byggnadsarbeten belamrat område,

vilket därefter skulle kunna begagnas för handvapenexercis och idrottsutövning.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen hänfört

ifrågavarande arbete till angelägenhetsgrad II. Av de beräknade kostnaderna

ha 1,500 kronor angivits hänföra sig till prisstegring den 1 juli 1941

—den 1 juli 1942.

Med ifrågavarande planeringsarbete torde utan alltför stora olägenheter Departementskunna

anstå till tidpunkt efter utgången av femårsperioden 1942/47. chefen.

Kompletteringsarbeten vid Hårsfjärdens flygstation. Behovet av ifrågavarande

arbeten, som kostnadsberäknats till 40,000 kronor, varav 3,000 kronor angivits

utgöra prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942, har

av marinförvaltningen anmälts först i dess skrivelse den 10 februari 1943

men har av ämbetsverket upptagits i angelägenhetsgrad I.

Sedermera har marinförvaltningen i skrivelse den 13 mars 1943 inkommit

med närmare utredning i ärendet samt hemställt örn anvisande av ett anslag

för ändamålet av 40,000 kronor, varav 16,400 kronor avse kontrakterade

prisstegringstillägg för tidigare beslutade arbeten, 14,200 kronor viss utvidgning

av byggnadsprogrammet, 7,400 kronor brandsäkerhets- och sanitära

anordningar samt 2,000 kronor administrationskostnader och oförutsedda

utgifter.

Ärendet är av den natur, att en fullständig redogörelse för detsamma

icke torde böra lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde

få inhämtas genom de handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens

vederbörande utskott.

s. 144 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Jag finner mig böra för ändamålet beräkna beloppen 16,400 kronor och

14,200 kronor, av vilka belopp det sistnämnda med 13,000 kronor bör anses

belasta femårsplanens kostnadsram. Kostnaden för administration och oförutsedda

utgifter torde få beräknas i annat sammanhang.

Vissa nybyggnadsarbeten vid Hårsfjärdens depå. Försvarsutredningen beräknade

för nybyggnadsarbeten vid Hårsfjärdens depå inklusive administrationskostnader

och oförutsedda utgifter ett belopp av 385,000 kronor, varav för garage

vid Vitsa brygga 70,000 kronor. På sätt utförligt angivits i propositionen

1943: 2 (sid. 118 ff.) har genomförandet av ett av marinförvaltningen framlagt

program för nybyggnadsarbeten m. m. å Märsgarn aktualiserats genom

förlusten av vissa lokalutrymmen vid jagarolyckan därstädes den 17 september

1941. Hela ifrågavarande byggnadsprogram har ansetts böra skyndsamt

genomföras.

Jag tillåter mig att i ämnet hänvisa till vad jag anfört i nyssnämnda

proposition och beräknar i enlighet därmed för budgetåret 1943/44 för vissa

^byggnadsarbeten vid Hårsfjärdens depå ett belopp av 685,000 kronor.

Härav torde 625,000 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Det bör observeras att i beloppet 685,000 kronor ingå kostnader för

administration och oförutsedda utgifter.

Ytterbelysning vid Hårsfjärdens depå. För detta ändamål ha medel icke beräknats

av försvarsutredningen och ej heller av marinförvaltningen i dess

förut omförmälda byggnadsplan för depån. Medel för ändamålet ha ej heller

av ämbetsverket tidigare äskats, men i dess skrivelse den 10 februari 1943

har för ändamålet i angelägenhetsgrad I upptagits ett belopp av 6,000 kronor,

varav 500 kronor angivits motsvara prisstegring under tiden den 1 juli 1941—

den 1 juli 1942.

Jag saknar möjlighet att utan närmare utredning bedöma vare sig angelägenheten

i och för sig av ytterbelysningens anordnande eller medelsbehovets

storlek och beräknar förty icke något belopp för ändamålet för nästa

budgetår.

Hamn- och kajanläggningar vid Vitså brygga. Försvarsutredningen beräknade

icke något belopp för detta ändamål. Marinförvaltningen har härför äskat

295,000 kronor, därav 100,000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 samt 195,000 kronor för budgetåret 1943/44. I angivna belopp

ingå till omkring 20 procent av byggnadskostnaderna beräknade utgifter för

administration och oförutsett. I skrivelsen den 10 februari 1943 har ämbetsverket

beräknat kostnaden till 297,000 kronor, varav 22,000 kronor angivits

motsvara prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

Medelsäskandet kar av marinförvaltningen i dess skrivelse den 27 augusti

1942 angående tilläggsstat för budgetåret 1942/43 motiverats i huvudsak på

följande sätt.

För fartygens betjänande med olja och vatten från oljecisternanläggning

vid Yitså brygga samt vattenledningsanläggning från Västerhaninge till Vitsa

brygga, vilken senare anläggning färdigställts och tagits i bruk, måste en

särskild betongbrygga för vatten-, olje- och elektriska ledningar utföras vid

Vitsa. En dylik brygga hade beställts och vore under utförande. Kostnaderna

därför beräknades skola bestridas med medel, som redan ställts till

ämbetsverkets förfogande.

Under pågående utredning inom marinförvaltningen för denna brygga

hade från chefen för kustflottan och inom ämbetsverket framkommit starka

önskemål örn en utvidgning av byggnadsprogrammet till att omfatta förutom

själva bryggan med olje- och vattenledningar även vissa särskilda

muddringsarbeten samt vissa anläggningsarbeten för kaj, hamnplan med

mera, vilka arbeten närmare angåves i det följande.

Genom utförande av dessa tillkommande arbeten skulle i första hand

vinnas ytterligare tilläggsplatser för lastbåtar, personaltransportfartyg, småbåtar

med mera, vilket vore i hög grad av behovet påkallat, då den befintliga

båtbryggan (permittentbryggan) visat sig hava en synnerligen otillfredsställande

kapacitet. Vidare skulle genom den befintliga, långgrunda strandens

uppfyllande och förseende med kajskoning eller längslöpande brygga

erhållas särdeles erforderliga kajplaner för dels uppläggning av gods, dels

uppställning av fordon samt dels även uppställning av trupp.

Det utrymme, som för närvarande stöde till förfogande mellan själva den

flacka, långgrunda strandlinjen och ovanför liggande angränsande bergpartier,

vore synnerligen begränsat.

I fråga örn de mest angelägna arbetena — utöver den brygganordning,

som redan är under utförande — har marinförvaltningen, med uppgift att de

angivna kostnaderna vore baserade på av marinförvaltningen under hösten

1941 inhämtade anbud å utförandet av respektive arbeten, närmare anfört

följande.

1. Stabilisering av den väster örn den blivande betongbryggan

belägna stentippen, vilken vilar å ett lager av

lera, vars bärighet enligt gjorda geotekniska undersökningar

är sådan, att varken nedan nämnd muddring av

området framför stentippen eller extra belastning ovanpå

stentippen kunna göras med mindre än att risk uppstår

för ras i stentippen. Efter utförd stabilisering av stentippen

kan densamma avjämnas och användas till kajplan.

Kostnaden för stabiliseringen och avjämningen har beräknats

till cirka.............................................. kronor 60,000: —

2. Uppmuddring av området närmast väster örn den

blivande betongbryggan till medelvattendjupet — 5.0 meter.

Denna uppmuddring betingas i särskild grad av det önskemålet,

att betongbryggans västra sida även skall tjäna

såsom tilläggsplats för ubåtar under tiden för uppladdning

av deras batterier från å land belägen transformatorstation.

Kostnaden för detta muddringsarbete har be
-

räknats till cirka.............................................. » 40,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222. 522 43 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Majlis proposition nr 222.

3. Uppfyllning och planering av strandområdet innanför

(norr om) den blivande betongbryggan samt mellan

denna brygga och den befintliga båtbryggan, så att kajplan

på cirka höjden +2.0 meter över medelvattenytan

erhålles. Då uppfyllningen kommer att göras å befintlig

grund av lera måste stabiliseringspålning först verkställas

genom leran. Kostnaden för pålning, uppfyllning av kajområde

samt avjämning och planering har beräknats till

cirka............................................................ kronor 45,000: —

4. Träbryggor för lastbåtar, permittentbåtar m. fl., dels

utefter blivande kajplan mellan befintlig båtbrygga och

blivande betongbrygga, dels utefter den stabiliserade och

till kajplan utbyggda stentippen. Kostnaden för dessa

träbryggor har beräknats till cirka..........................

5. Permanent kulvert för oljeledningar under det en
ligt

ovan utfyllda kajplanet innanför betongbryggan. Kostnaden

härför har beräknats till cirka ......................

6. Elektriska likströmsledningar från liliriktar- och omformarstation

för laddning av ubåtsbatterier samt för förseende

av förtöjda fartyg med elektrisk ström för kraft

och belysning.

Elektriska växelströmsledningar jämte kraftkontakter å

bryggan avsedda för anslutning av svetsningsaggregat för

reparationsarbeten.

Belysning å bryggan samt å kajplaner..................

» 45,000: —

» 30,000: —

» 25,000: —

Summa kostnader enligt ovan kronor 245,000: —

Härtill läggas cirka 20 procent för administration, oförförutsett

och diverse eller.................................... » 50,000: —

Summa kronor 295,000: —

Sedermera har på given anledning under hand överlämnats en inom marinförvaltningen

upprättad, den 10 november 1942 dagtecknad promemoria, vari

arbetena uppdelas i tvenne byggnadsetapper på följande sätt.

Första byggnadsetappen. Kronor

a) Stabilisering och uppfyllning av område bakom och norr örn

den nya betongbryggan samt utförande av permanent betongkulvert

för oljeledningar. (Lika med punkterna 3 och 5 i nyssnämnda skrivelse).

.................... 60,000

b) Arbeten å elektriska ledningar och belysning (lika med punkt 6) 25,000

c) En av de i punkt 4 föreslagna träbryggorna .................... 10,000

d) Den i punkt 2 föreslagna uppmuddringen av området närmast

väster örn den nya betongbryggan. Muddringens omfattning något

utökad...................................................................... 55,000

Summa kronor 150,000

Administration, oförutsett och diverse, 20 procent ................ 30,000

Summa för första etappen kronor 180,000

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222. 147

Andra byggnadsetappen.

e) Kajplan (avsedd i punkt 1) ........................................ 60,000

f) Träbryggor (de i punkt 4 avsedda utom den under c) upptagna) 35,000

Summa kronor 95,000

Administration, oförutsett och diverse, 20 procent, cirka.......... 20,000

Summa för andra etappen kronor 105,000

Summa för första och andra etapperna kronor 295,000

Jag finner mig böra förorda, att av de i promemorian avsedda arbetena Departemenisde

under a), b) och c) angivna skola komma till utförande snarast möjligt. chefen.

Med arbetena under e) och f) synes däremot kunna anstå till tid efter femårsperiodens

slut. Med denna begränsning av byggnadsprogrammet torde

för de under d) anmärkta muddringsarbetena böra beräknas ett belopp av

allenast 40,000 kronor att liksom de under a), b) och c) upptagna beloppen

utgå under nästa budgetår.

I enlighet med det anförda beräknar jag för ifrågavarande ändamål för

femårsperioden 1942/47, enligt prisläget den 1 juli 1942, ett belopp av 135,000

kronor, varav 125,000 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Kostnader för administration och oförutsedda utgifter beräknas i annat

sammanhang.

Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartilleriregemente.

Ombyggnad av f. d. Ing I V:s kasern i Vaxholm, ordonnans- och vaktförläggning

vid samma kasern ävensom brygga i anslutning till nämnda kasern. Försvarsutredningen

föreslog i sitt betänkande att den tidigare för Svea ingenjörkår

använda kasernen i Vaxholm i fortsättningen skall utnyttjas såsom kanslihus

för chefen för Stockholms kustartilleriförsvar. För erforderliga omändringsarbeten

beräknade utredningen ett belopp av 190,000 kronor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts i propositionen 1942:270 framställda förslag bär

riksdagen (skrivelse nr 1942: 376) för budgetåret 1942/43 beräknat sistnämnda

belopp. Till grund för äskandet av anslaget låg ett av marinförvaltningen

med skrivelse den 15 augusti 1941 till 1940 års militära byggnadsutredning

insänt förslag, vilket av ämbetsverket kostnadsberäknats till 225,000 kronor.

Enligt förslaget skulle utrymme beredas för en personal av 96 personer,

varjämte vaktlokal och brygga skulle komma till utförande. I skrivelse till

ämbetsverket den 6 september 1941 yttrade byggnadsutredningen, att kostnaderna

för ombyggnadsföretaget kunde begränsas till 190,000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941. Byggnadsutredningen hade därvid ej räknat med

kostnader för vaktlokal och brygga enär, enligt utredningens mening, vaktstyrka

ej vore erforderlig samt brygga kunde erhållas genom ombyggnad

av äldre sådan med anlitande av underhållsanslac:.

I sin skrivelse den 27 augusti 1942 angående anslag å tilläggsstat för

budgetåret 1942/43 har marinförvaltningen — med förmälan att det visat sig

omöjligt att genomföra den nödvändiga ombyggnaden inom ramen för det

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

av riksdagen anvisade beloppet om 190,000 kronor — dels hemställt att å

tilläggsstat för budgetåret 1942/43 måtte anvisas ej mindre 53,000 kronor

för ombyggnadsarbeten i kasernen än även 12,000 kronor för anordnande i

andra inom området befintliga byggnader av ordonnans- och vaktförläggning,

dels ock anmält att en brygga till en uppskattad kostnad av 20,000 kronor

erfordrades. Marinförvaltningen har tillika uppgivit, att i de angivna beloppen

ej inginge kostnaderna för förflyttning av telefonväxel, samtrafikanläggning

och lokalautomattelefon.

I skrivelse den 14 december 1942 har marinförvaltningen i anslutning till

nyssnämnda anmälan å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 för

anordnande av brygga äskat ett belopp av 25,000 kronor.

Av handlingarna i ärendet framgår, att den ökade kostnaden för ombyggnaden

av kasernen delvis betingas av att lokaler inom byggnaden enligt

marinförvaltningens mening borde beredas för 124 personer mot tidigare

beräknade 96 personer. Utökningen till trots lia, enligt vad ämbetsverket

upplyst, lokaler för vissa uppbördsman avsetts skola anordnas i anslutning

till respektive verkstäder och förråd.

I yttrande den 19 oktober 1942 har 1940 års militära byggnadsutredning

tillstyrkt, att ett belopp av 220,000 kronor i stället för tidigare beräknade

190,000 kronor anvisades för ombyggnadsarbetena inom kasernen. En besparing

i jämförelse med marinförvaltningens förslag av 23,000 kronor kunde

enligt byggnadsutredningens mening erhållas genom följande av byggnadsutredningen

i huvudsak redan tidigare föreslagna åtgärder nämligen: Genombrytningar

av murverk borde icke göras mera omfattande än som vore oundgängligen

nödvändigt. Befintliga golv borde, efter hyvling, eventuellt orning

och fernissning, i möjligaste mån utnyttjas utan beläggning med linoleum

eller parkettstav. I den män befintliga golv icke kunde utnyttjas

borde vanliga furugolv i stället för golv av lamellparkett inläggas. Vissa

föreslagna borthuggningar av utskjutande väggpartier kunde undvikas. Befintliga

murar borde icke utan tvingande skäl genombrytas till större bredd

än 1,6 meter. Föreslagna glaspartier i olika väggar borde i möjligaste män

begränsas. Föreslagen bokhiss borde utgå.

Marinförvaltningen har i skrivelse den 3 december 1942 i anledning av

byggnadsutredningens utlåtande anfört bland annat följande.

Den väsentliga besparingen skulle enligt byggnadsutredningens förslag

erhållas genom att föreslagen bokhiss skulle utgå samt befintliga äldre furugolv

omläggas. Utelämnandet av bokhissen kunde av ämbetsverket godtagas

örn direkta besparingsåtgärder skulle hava företräde framför sparsamhet

som funne uttryck i åtgärder för det dagliga arbetets underlättande.

Med stöd av verkställd förnyad besiktning vidhölle ämbetsverket att befintliga

golv borde omläggas. Ämbetsverket förordade att parkettgolv såsom

mera hygieniska och av större livslängd komme till användning. Ett uteslutande

av bokhissen medförde en kostnadsminskning med 10,000 kronor.

På grund av bristen på lokaler hade det blivit nödvändigt att för försvarsområdesstaben

inom Stockholms skärgårds försvarsområde delvis anordna

utrymmen inom den till ombyggnad föreslagna kasernen. För att

undvika den fördyring av ombyggnadsarbetena det skulle medföra att be
-

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

driva dessa på sådant sätt att nämnda delar av nyssnämnda stab kunde

tvärstanna i kasernen funne marinförvaltningen det nödvändigt och ändamålsenligt

att först iståndsätta byggnaden för vakt- och ordonnansförläggningen

så att dess lokaler under ombyggnadstiden kunde användas av staben.

Beträffande den föreslagna bryggan har marinförvaltningen i sin förenämnda

skrivelse den 14 december 1942 anfört bland annat följande.

Det vore av vitalt intresse för båtförbindelserna inom försvarsområdet

att hava tillgång till en användbar angöringsplats i närheten av chefens för

Stockholms kustartilleriförsvar kansli för bland annat inspektionsbåtar m. fl.

som komme att förläggas till och trafikera kanslibryggan.

Den befintliga bryggan, iståndsatt år 1921, vilade med sin yttre del på

trenne stenkistor, som under årens lopp svårt skadats av röta, varjämte en

av stenkistorna satt sig omkring 20 cm. Bryggan tålde i sitt nuvarande

tillstånd icke normal belastning. Den väntade livliga trafiken krävde med

nödvändighet en kraftig och varaktig konstruktion hos bryggan. Dess

iståndsättning måste därför bliva så grundlig, att den i verkligheten vore

likvärdig med nybyggnad.

Marinförvaltningen finge i motsats till vad militära byggnadsutredningen

anfört uttala, att varken iståndsättning av den gamla bryggan eller ny brygga

kunde bekostas av underhållsanslag.

Arbetena med ny brygga borde genomföras så, att de vore färdiga samtidigt

med att kasernen toges i anspråk som kanslihus av chefen för Stockholms

kustartilleriförsvar.

Marinförvaltningens förslag till ny brygga är åtföljt av ritningar och kostnadsberäkning

slutande å 25,000 kronor, däri inberäknat 1,500 kronor till

administration och oförutsedda utgifter. Motsvarande kostnader, uppskattade

till omkring 6 procent av de egentliga byggnadskostnaderna, ingå icke i

tidigare angivna belopp för ombyggnad av kasernen men däremot med cirka

1.000 kronor i det för vakt- och ordonnansförläggning äskade beloppet om

12.000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen hänfört ifrågavarande

byggnadsarbeten till angelägenhetsgrupp I samt uppgivit kostnaderna

enligt prisläget den 1 juli 1942 för ombyggnaden av kaserner, vaktoch

ordonnansförläggningen samt bryggan till respektive 243,000, 12,000 och

30.000 kronor, varav respektive 18,000, 900 samt 3,000 kronor motsvarade

prisstegringar från den 1 juli 1941.

På given anledning har från vederbörande myndigheter infordrats upplysning,

för vilka befattningar de 124 personer avsåges, som skulle beredas

tjänstelokaler i byggnaden.

Sedan en preliminär granskning av dessa uppgifter givit vid handen, att

personaluppgifterna syntes mycket högt beräknade för särskilt vissa kategorier,

har chefen för Stockholms kustartilleriförsvar i skrivelse till marinförvaltningen

den 2 mars 1943 uppgivit antalot befattningshavare, för vilka

utrymme borde beredas under fredsförhållanden, till 118 personer. Kustartilleriförsvarschefen

har vidare upplyst, att 124 personer vore det antal

som maximalt kunde inrymmas i byggnaden samt att i förslaget avsedda lokaler

för närvarande icke motsvarade behovet och efter övergång till fredsförhållanden

erfordrades för tillfälligt tjänstgörande personal.

s. 150 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Departements
chefen.

150 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Den å 118 personer slutande personaluppgiften skiljer sig beträffande

personalens fördelning på olika befattningar högst väsentligt från den tidigare

erhållna, å 124 personer slutande personaluppgiften.

Ehuru det för närvarande stöter på vissa svårigheter att beräkna vilket

antal personer som vid återgång till fredsförhållanden kommer att ingå i

chefens för Stockholms kustartilleriförsvar stab och förvaltning, finner jag

den utredning som i detta stycke ligger till grund för förevarande medelsäskande

anmärkningsvärt löslig. Emellertid lärer det vara ändamålsenligt

att i samband med ändock erforderlig ombyggnad av f. d. Ing. IV:s kasern

till kanslilokaler disponera denna för maximalt antal tjänstgörande. Härmed

har jag icke tagit någon ställning till stabens och förvaltningsorganens storlek

efter återgång till fredsförhållanden. Beträffande ombyggnadsarbetenas

utförande ansluter jag mig till byggnadsutredningens förslag att den föreslagna

bokhissen bör utgå. Jämväl övriga av byggnadsutredningen föreslagna

besparingsåtgärder böra där så befinnes möjligt iakttagas. Enär

emellertid byggnadsutredningens kostnadsberäkningar synas vara väl lågt

hållna, beräknar jag för kasernens ombyggnad ett belopp av 230,000 kronor.

Den av marinförvaltningen föreslagna ombyggnaden av befintliga byggnader

till vakt- och arrestlokaler, vilka under ombyggnadsarbetena i kasernen

kunna användas till kanslilokaler, finner jag ändamålsenlig och beräknar

härför, exklusive administration och oförutsedda utgifter, 11,000 kronor.

Likaså finner jag den av marinförvaltningen föreslagna nya bryggan böra

komma till utförande, ehuru densamma bör givas ett enklare utförande än

ämbetsverket förutsatt, varför kostnaderna böra kunna begränsas till 15,000

kronor. Arbetet med bryggan bör genomföras med sådan skyndsamhet att

densamma kan komma till användning under ombyggnadstiden. Inklusive

det av riksdagen anvisade beloppet örn 190,000 kronor men exklusive kostnader

för administration och oförutsedda utgifter, för vilka medel beräknas

i annat sammanhang, uppgå sålunda kostnaderna för här avsedda arbeten

enligt prisläget den 1 juli 1942 till (230,000 + 11,000 + 15,000=) 256,000

kronor, vilket belopp torde böra stå till förfogande före utgången av nästa

budgetår. Av beloppet torde 235,000 kronor få anses belasta femårsplanens

kostnadsram.

Värmeledning i tre manskapsbaracker. För ifrågavarande ändamål beräknade

försvarsutredningen 60,000 kronor. Beloppet har av riksdagen (skrivelse

1942: 376) anvisats efter därom av Kungl. Maj:t i propositionen 1942: 270

framställt förslag. Dispositionsbeslut har av Kungl. Maj:t meddelats den

30 juni 1942.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen uppgivit

kostnaden enligt prisläget den 1 juli 1942 till 67,000 kronor, varav 7,000

kronor angivits motsvara prisstegring från den 1 juli 1941.

För täckande av ifrågavarande prisstegring torde för nästa budgetår böra

beräknas ett belopp av 7,000 kronor, vilket ej bör belasta femårsplanens

kostnadsram.

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Tillbyggnad av underofficersmäss. Försvarsutredningen fann en utbyggnad

av underofficersmässen betingad av ökningen av underofficerskåren oell beräknade

för ändamålet 50,000 kronor.

31 ar inf ^vältning en har för nästa budgetår äskat det av försvarsutredningen

beräknade beloppet under framhållande av att byggnaden i sitt nuvarande

skick redan länge varit ur såväl trevnads- som utrymmessynpunkt otillfredsställande.

Lokalbehovet hade befunnits kunna tillgodoses inom ramen för

beräknat belopp genom att ämbetsverkets förslag närmast fått formen av

en genomgripande inre ombyggnad av underofficersmässen.

Av ämbetsverkets skrivelse den 10 februari 1943 framgår, att 4,000 kronor

av det för ändamålet beräknade beloppet hänför sig till prisstegringar under

tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 samt att ämbetsverket hänfört byggnadsföretaget

till angelägenhetsgrupp I.

Jag finner att ett belopp av 50,000 kronor bör beräknas för detta ända- Departement,- mål för budgetåret 1943/44. Av beloppet böra 46,000 kronor anses belasta ciefen''

femårsplanens kostnadsram.

Omläggning av den elektriska distributionen vid Qscar-Fredriksborg från lik- till

växelström: Försvarsutredningen beräknade icke medel för detta ändamål.

Mar in förvaltning en har för ändamålet äskat 144,000 kronor, varav 47,000

kronor å tilläggsstat för budgetåret 1942/43 samt 97,000 kronor å riksstaten

för budgetåret 1943/44.

I ämbetsverkets skrivelse den 10 februari 1943 har ifrågavarande ändamål

hänförts till angelägenhetsgrupp II. Av kostnaden, 144,000 kronor, ha

19,000 kronor angivits hänföra sig till prisstegring under tiden den 1 juli

1941—den 1 juli 1942.

I sin skrivelse den 27 augusti 1942 angående tilläggsstat för budgetåret

1942/43 har marinförvaltningen i ämnet anfört bland annat följande.

Distributionen av elektrisk energi vid Oscar-Fredriksborg skedde efter

omformning från 3000 Y växelström i två roterande omformare på vardera

80 kW, för vilka anordning funnes för helautomatisk drift av en omformare

i taget.’ Distributionen skedde vid 2 X 110 Y likström. Reserv funnes även

i form av blyackumulatorbatteri, vilket vid avbrott i växelströmtillförseln

kunde laddas av dieseldrivna generatorer. Dessa kunde även användas för

utmatning av likström på nätet, men på grund^ av brist på flytande bränslen

kunde sådant utnyttjande för närvarande ej ifrågakomma.

Redan år 1932 hade omläggningen av distributionssystemet till växelström

varit föremål för utredning, varvid framgått, att omformarna borde automatiseras,

varigenom bland annat en maskinistlön skulle kunna inbesparas och

driftskostnaderna nedbringas. Av kostnadsskäl hade endast en omformare

automatiserats och vidare hade ackumulatorbatteriet bibehållits. Efter någon

tids drift hade det visat sig att någon nämnvärd lättnad i stationens skötsel

ej inträtt, varför samtliga tre maskinister hade bibehållits. Därigenom hade

förutsättningarna för en minskning av driftskostnaderna eliminerats.

Senare erfarenheter visade, att en omläggning av distributionen till växelström

vore ekonomiskt motiverad, vilket framginge av följande.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Pä, grundval av driftsstatistiken under aren 1932—42 hade de årliga driftskostnaderna

för nuvarande likströmsanläggning beräknats till

löner, underhåll, uppvärmning och belysning

förlustkostnader i omformarna.................

......... kronor 17,400: —

......... » 3,800: —

Summa kronor 21,200: —

. Några amorteringskostnader för likströmsanläggningen hade ej inräknats

i ovanstående kostnader, då likströmsanläggningen numera kunde antagas

slutamorterad.

Motsvarande årskostnad efter omläggning till växelströmsdistribution hade

beräknats till

kapitalkostnader, löner, underhåll, uppvärmning och belys
“nS

. ......................................................... kronor 14,560: —

Overföringsförlusterna hade ej beräknats i någotdera fallet men vore på

grund av den högre distributionsspänningen vid växelström avsevärt lägre

än vid likströmsdistributionen.

Genom föreslagen övergång till växelström erhölles således en minskning

i de årliga driftskostnaderna för enbart kraftcentralen av i det närmaste

7,000 kronor, vartill komme minskningen i förlustkostnaderna i distributionsnätet.

Förutom de minskade driftskostnaderna erhölles även direkt tekniska

fördelar vid övergång till växelströmsdistribution, såsom möjlighet att genom

lämplig placering av transformatorer inom distributionsnätet erhålla jämnare

spänning och lägre förluster, billigare motorer vid nyanskaffningar samt

lägre underhållskostnader på motorer.

Vidare finge marinförvaltningen framhålla, att den nuvarande omformaranläggningen

för närvarande vore under belastningsspetsarnas inträffande

fullbelastad, varför en ökning av ansluten effekt på nätet för närvarande

måste komma att mötas med restriktioner i förbrukningen. Vid nu pågående

modernisering av byggnaderna inom f. d. I 2 V:s område komme givetvis

viss ökning av den anslutna effekten att uppstå, och samma förhållande

komme den tendens till övergång till elektrisk kokning, som gjort sig märkbar

redan före 1939, med all sannolikhet att åstadkomma så snart gällande

restriktioner för inköp av elektrisk ledningsmateriel upphävdes. I detta

sammanhang önskade marinförvaltningen framhålla, att vid en övergång till

växelström komme genom tillvaratagandet av de mycket grövre likströmsledningarna

en behållning av koppar och bly att uppstå, vilken beräknats

till 4 ton koppar och 2 ton bly. Häri hade ej inräknats blyskrotet från

ackumulatorbatteriet.

Kostnaderna för en total övergång från likströmsdistribution till växelströmsdistribution

hade beräknats till för

a) distributionsnätet för de av nu pågående modernisering

berörda byggnaderna inom f. d. I 2 V:s område kronor 47,000: —

b) distributionsnätet i övrigt omfattande resten av nätet

inom Oscar-Fredriksborgsområdet........................ » 97,000:_

Summa kronor 144,000: —

Vid beräknandet av driftskostnaderna efter omläggning till växelström här

ovan hade en förräntning med 4 procent av 144,000 kronor medtagits jämte

amortering på 20 år av samma belopp såsom kapitalkostnader.

Vid moderniseringen av byggnaderna inom f. d. I 2 V:s område utfördes

erforderliga ändringar av de elektriska installationerna i byggnaderna så att

installationerna kunde anslutas till växelström.

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungl. May.ts proposition nr 222.

Med hänsyn till att ett flertal motorer bomme att ingå i dessa moderniseringsarbeten,

och dessa motorer från början borde beställas för växelström,

vore det synnerligen önskvärt ur besparingssynpunkt, att omläggning av

distributionsnätet för de av moderniseringen berörda byggnaderna snarast

komme till utförande. Då nämnda moderniseringsarbeten vore igångsatta,

vore det, för att de beräknade besparingarna skulle ernås, erforderligt, att

medel snarast ställdes till förfogande för utförandet av under post a) i det

föregående angivna del av distributionsnätets omläggning. Eljest måste provisoriska

anordningar vidtagas, för att leverans av likström till byggnaderna

inom f. d. I 2 V:s område skulle kunna ske, intill dess att växelströmsdistribution

kunde anordnas, varigenom onödiga extra kostnader skulle

uppstå.

Jag finner av utredningen framgå, att den föreslagna omläggningen är

ekonomiskt och ur materielsynpunkt välmotiverad. För att fördelarna av en

omläggning skola kunna till fullo utnyttjas bör omläggningen ske snarast. Jag

förutsätter, att de av marinförvaltningen beräknade besparingsmöjligheterna

i form av minskning av maskinistpersonalen av marinförvaltningen tillvaratagas

så snart ske kan, och förordar, att för budgetåret 1943/44 beräknas

hela det av marinförvaltningen äskade beloppet, 144,000 kronor, varav 125,000

kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Ytterligare iståndsättningsarbeten vid f. d. I 2 V:s kasernetablissement å Rindön.

Under denna rubrik har marinförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari

1943 upptagit ett belopp av 90,000 kronor, vilken kostnad angivits såsom

approximativt bestämd och grundar sig på en ännu ej slutförd utredning.

Marinförvaltningen, som hänfört arbetena till angelägenhetsgrupp III, har

förklarat sig anse att beloppet i fråga ej bör inräknas i femårsplanens kostnadsram.

Jag kan uppenbarligen icke nu taga ställning till det anmälda medelsbehovet,

vilket såsom marinförvaltningen förutsatt icke torde behöva tillgodoses

under femårsperioden 1942/47.

Ordnande av matrum för personalen vid tygverkstäderna. För detta ändamål,

som ej beräknats av försvarsutredningen, har marinförvaltningen i sin skrivelse

den 10 februari 1943 i angelägenhetsgrupp II upptagit ett belopp av

41.000 kronor, varav 3,500 kronor angivits hänföra sig till prisstegring undertiden

den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Det är mig icke möjligt att utan närmare utredning taga ställning till

det sålunda anmälda medelsbehovet.

Ombyggnad av brygga å Grisselmaren. För ombyggnad av brygga å Grisselmaren,

som är belägen vid den s. k. minörliamnen å Hindö östra udde, har

marinförvaltningen för budgetåret 1943/44 iiskat ett belopp av 20,000 kronor.

Marinförvaltningen har upplyst, att ämbetsverket anvisat ett belopp av

5.000 kronor till reparation av bryggan vid Grisselmaren men att, sedan

grundlig undersökning av dykare företagits, befunnits att en grundlig ombyggnad

av bryggan mäste ske för att den skall motsvara de krav pa tra
-

Departementschefen.

Departementschefen.

Departements
chefen.

s. 154 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

Departements
chefen.

154 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

fiksäkerhet som mäste ställas på densamma. De äskade medlen erfordrades

för ändamålet utöver det av marinförvaltningen anvisade beloppet.

Försvarsutredningen beräknade intet belopp för ifrågavarande ändamål.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen hänfört byggnadsföretaget

till angelägenhetsgrupp I samt upplyst, att av det äskade beloppet

1,500 kronor hänför sig till prisstegring under tiden den 1 juli 1941

—den 1 juli 1942.

Enär från marinförvaltningen under hand uppgivits, att ett eftersättande

av ombyggnaden är förenat med avsevärda risker för olyckshändelser, finner

jag mig icke kunna underlåta att tillstyrka, att för budgetåret 1943/44 för

ifrågavarande ändamål beräknas ett belopp av 20,000 kronor. Av beloppet

böra 18,500 kronor anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Förbättring av förläggningsförhållandena å Korsö. För utbyggande av matinrättningi

uppförande av vakt- och arrestlokaler samt omläggning av yttre ledningar

å Korsö har marinförvaltningen hemställt örn ett anslag av 86,000

kronor för budgetåret 1943/44.

Byggnadsbehovet har i marinförvaltningens skrivelse den 10 februari

1943 hänförts till angelägenhetsgrupp I.

Ärendet är av den natur, att en närmare redogörelse för detsamma icke

torde böra lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar därom

torde böra inhämtas genom de handlingar, som komma att överlämnas till

riksdagens vederbörande utskott.

Ehuru de av marinförvaltningen föreslagna arbetena icke tagits i beräkning

i försvarsutredningens betänkande, finner jag mig med hänsyn till i

ärendet åberopade hygieniska skäl böra tillstyrka, att för omläggning av

yttre ledningar beräknas medel för budgetåret 1943/44. Anslagsbehovet torde

i enlighet med ett av 1940 års militära byggnadsutredning framlagt förslag

kunna beräknas till 10,000 kronor exklusive administrationskostnader m. m.

Av ifrågavarande belopp torde 9,000 kronor böra anses belasta femårsplanens

kostnadsram. Jämväl övriga av marinförvaltningen föreslagna åtgärder

synas i och för sig önskvärda. Emellertid finner jag mig av kostnadsskäl

icke för närvarande kunna biträda dem.

Exercishall med mäthus för Vaxholms kustartilleriregemente. Efter därom av

Kungl. Majit i propositionen 1942:270 framställt förslag beräknade riksdagen

(skrivelse nr 376) för budgetåret 1942/43 för detta ändamål i enlighet

med försvarsutredningens förslag 250,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen för ändamålet

upptagit ifrågavarande belopp, 250,000 kronor, samt anmält, att 20,000 kronor

därav hänförde sig till prisstegringar under tiden den 1 juli 1941—den 1

juli 1942.

Sedan marinförvaltningen därefter inkommit med byggnadsprogram för

ifrågavarande byggnad, slutande på ett belopp av 260,000 kronor, har Kungl.

Majit enligt beslut den 2 april 1943 ställt ifrågavarande belopp till marinförvaltningens

disposition att utgå med 250,000 kronor från den för

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222. 155

ändamålet beräknade anslagsposten och med 10,000 kronor från anslagsposten

för administrationskostnader och oförutsedda utgifter.

Enär ifrågavarande byggnad är erforderlig för att utbildningen skall Departementskunna

bedrivas vid kustartilleriregementet även vintertid, har uppskov med chefendensamma

icke ansetts kunna äga rum. Av det i förevarande sammanhang

aktuella beloppet, 250,000 kronor, torde 230,000 kronor böra anses belasta

femårsplanens kostnadsram.

Mässbyggnad för underofficerare å Korsö. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen

35,000 kronor.

Efter därom av Kungl. Majit i propositionen 1942: 270 framställt förslag

beräknade riksdagen (skrivelse 1942:376) för budgetåret 1942/43 för ändamålet

25,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen hänfört detta

byggnadsarbete till angelägenhetsgrupp I samt anmält, att av beloppet örn

25.000 kronor 23,100 kronor motsvarade kostnaden enligt prisläget den 1 juli

1941 samt återstoden, 1,900 kronor, prisstegring till den 1 juli 1942.

Jag finner mässbyggnaden för underofficerare böra komma till utförande Departementsom

möjligt under budgetåret 1943/44 och beräknar för ändamålet det av chefen.

marinförvaltningen angivna beloppet, 25,000 kronor, varav 23,100 kronor

böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

litvändiga ledningar. Eörsvarsutredningen beräknade för detta ändamål

100.000 kronor. Av beloppet har riksdagen (skrivelse 1942:376) efter därom

av Kungl. Majit i propositionen 1942: 270 framlagt förslag för omläggning

av de elektriska ledningarna å Hindö, Yaxön och Värmdö beräknat 40,000

kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen anmält, att

utredning örn det för yttre ledningar erforderliga beloppet ännu icke slutförts.

Emellertid har i angelägenhetsgrad I uppförts det av försvarsutredningen

beräknade beloppet 100,000 kronor. Utredning om prisstegring har

ej av ämbetsverket förebragts.

Med hänsyn till att tjänstebostadsfrågan först i ett senare sammanhang Departementskan

komma under bedömande, saknar jag möjlighet att nu taga ställning till c,tefenföreliggande

medelsäskande.

Planering och vägar. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen

35.000 kronor.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 27 augusti 1942, med förmälan

att beloppet avsetts för arbeten i samband med om- och nybyggnad av

tjänstebostäder, äskat ett belopp av 15,000 kronor för budgetåret 1943/44

men anmält, att det slutliga medelsbehovet för det dåvarande icke kunnat

beräknas.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen, med anmälan

att utredningen fortfarande icke slutförts, i angelägenhetsgrad I upptagit

det av försvarsutredningen beräknade beloppet.

s. 156 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Departements
chefen.

156 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Med hänsyn till vad jag anfört rörande tjänstebostäderna kan jag icke

nu taga ställning till ifrågavarande medelsäskande.

Nybyggnad för intendenturverkstäder vid Vaxholms kustartilleriregemente. För

detta ändamål, som icke av försvarsutredningen beräknats, har marinförvaltningen

i sin skrivelse den 10 februari 1943 i angelägenhetsgrad III upptagit

ett approximativt beräknat belopp av 70,000 kronor.

Till ifrågavarande medelsäskande saknar jag möjlighet att nu taga ställning

i vidare mån än att med dess tillgodoseende bör i enlighet med marinförvaltningens

förslag i allt fall anstå till tidpunkt efter utgången av femårsperioden

1942/47. Vid den fortsatta utredningen bör beaktas möjligheten

att tillgodose behovet av reparationsmöjligheter för intendenturmateriel i

samarbete med arméns vederbörande myndigheter.

Gotlands marindistrikt.

Inom Gotlands marindistrikt skola enligt 1942 års försvarsbeslut finnas

organiserade dels Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår,

dels ock Fårösunds förrådsdepå, den senare i fråga örn förläggning m. m.

hänvisad till kustartilleriets anläggningar.

Försvarsutredningen upptog i sina kostnadsberäkningar för marindistriktet

följande byggnadsarbeten, nämligen dels under rubriken För marinen gemensamma

anläggningar ett belopp av 1,000,000 kronor för nybyggnad av hamnoch

verkstadsanläggning, dels under rubriken Gotlands kustartilleriförsvar

och Gotlands kustartillerikår tillhopa 2,600,000 kronor för ett flertal omoch

nybyggnadsarbeten, därav 1,330,000 kronor, exklusive administrationskostnader,

för bostadslägenheter, dels ock under rubriken Fårösunds förrådsdepå

ett belopp av 300,000 kronor för uppförande av förrådsbyggnader för

artilleri- och torpedammunition.

I propositionen 1942: 210 och riksdagens skrivelse 1942: 374 gjordes ingen

annan erinran mot ifrågavarande beräkningar än att för bostadslägenheter

upptogos allenast 800,000 kronor.

1942 års riksdag har för ifrågavarande ändamål anvisat tillhopa 1,900,000

kronor för budgetåren 1941/42 och 1942/43 på sätt framgår av följande uppställning.

Hamnanläggning m. m. (prop. nr 316 s. 76; riksd. skr.

nr 446 p. 18: o) .............................................. kronor 1,200,000

Sjukhuslokaler (prop. nr 328 p. 3; riksd. skr. nr 410 p. 3) » 290,000

Exercishall med mäthus (prop. nr 270 s. 60; riksd. skr.

nr 376 s. 12) .................................................. » 200,000

Fritidsbyggnad (prop. nr 187 p. 3:o; riksd. skr. nr 202 p. 3:o) » 210,000

Enligt beslut av 1943 års riksdag (skrivelse nr 25 punkt 14:o) har till

garagebyggnader m. m. vid kustartilleriförsvaren och vid Vitså brygga an
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

visats ett reservationsanslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 av 450,000 kronor, av vilket belopp — enligt vad som framgår av

propositionen 1943: 2 sid. 133 — 130,000 kronor avsetts för Gotlands kustartilleriförsvar.

Av marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 framgår, att de för

hamnanläggning m. m. "samt sjukliuslokaler anvisade beloppen motsvara

kostnaden enligt prisläget den 1 juli 1941, att för hamn- och verkstadsanläggningen

ej upptagits något belopp för prisstegring, att prisstegringen till

den 1 juli 1942 för sjukhusbyggnaden angivits till 24,000 kronor, att de för

exercishall med mäthus, fritidsbyggnad samt garage anvisade beloppen motsvara

kostnaden den 1 juli 1942 samt att av ifrågavarande belopp respektive

15,000 kronor, 16,000 kronor och 10,000 kronor angivits utgöra prisstegring

under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Enligt från marinförvaltningen inhämtade upplysningar utgöras förläggningsutrymmena

i Fårösund för närvarande av två kaserner, vilka vid enkelförläggning

enligt militära byggnadsutreduingens standard rymma 330 man.

I befintliga baracker kunna vid enkelförläggning förläggas 132 man. Tillsammans

finnas således utrymmen för 462 man, medan manskapsstyrkan i

fredstid beräknats normalt komma att utgöra 560 man. Vid användning av

s. k. dubbelförläggning är utrymmet mer än tillräckligt. Barackerna sakna

centralvärme och äro endast delvis försedda med vatten, avlopp och sanitära

installationer. En år 1941 uppförd förläggningsbyggnad av trä har omändrats

till skollokaler.

Mässutrymmena för manskap och underofficerare måste anses vara mindre

tillfredsställande ur utrymmessynpunkt och äro inrymda i en gemensam

marketenteribyggnad. Dessutom finnes en barack inrymmande bland annat

manskapsbibliotek.

Kansliutrymmena utgöras av en kanslibyggnad, två baracker för tygförvaltningen

samt lokaler i fortifikationsförrådet för fortifikationsförvaltningen.

Matsalsbyggnad finnes av för fredsförhållanden tillräcklig storlek.

Försvarsutredningen förutsatte icke uppförande av ytterligare kaserner i

Fårösund. I stället föreslogs, att befintliga baracker skulle förses med värme

samt andra installationer för en kostnad av 30,000 kronor. Kanslihuset

skulle enligt utredningens förslag tillbyggas för en kostnad av 280,000 kronor

och där inrymmas bland annat samtliga förvaltningar. Mässutrymmena skulle

utökas genom att en ny underofficersmäss uppfördes samt marketenteribyggnaden,

efter vissa kompletteringar, i sin helhet toges i anspråk för

manskapet. Utredningen beräknade vidare medel för utbyggnad av det elektriska

distributionsnätet jämte ytterbelysning inom kasernområdet, uthändiga

ledningar samt planering och vägar.

Marinförvaltningen har vid avgivandet av sina medelsäskanden samt i sin

skrivelse den 10 februari 1943 i huvudsak följt försvarsutredningens förslag

men därutöver upptagit, förutom vad som redan anvisats för fritidsbyggnad

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

och garage, medel för byggnad inrymmande 1. och 6. kompaniernas tyguppbörd

jämte matsal för civil personal, beklädnads- och persedelförråd,

proviantförråd, motorverkstad samt musikpaviljong. Den sistnämnda har

angivits tillhöra angelägenhetsgrupp III. Kompletteringen av manskapsmässen,

fritidsbyggnaden samt förrådsbyggnaderna för artilleri- och torpedammunition

har ämbetsverket hänfört till angelägenhetsgrupp II, medan

samtliga övriga ändamål angivits tillhöra angelägenhetsgrupp I.

Sedan marinförvaltningen sålunda angivit sin ståndpunkt beträffande

angelägenheten av fritidsbyggnadens uppförande, har Kungl. Majit genom

beslut den 19 februari 1942 lämnat utan åtgärd en framställning från ämbetsverket

örn att medel för dess uppförande måtte ställas till ämbetsverkets

förfogande.

En inom försvarsdepartementet verkställd närmare granskning av det av

marinförvaltningen upprättade byggnadsprogrammet bär givit vid handen,

att detta icke utan ytterligare utredning torde kunna godtagas.

Ordnandet av förläggningen i Fårösund bör därför av marinförvaltningen

i ett sammanhang tagas under förnyat övervägande, därvid ämbetsverket

bör kanna sig obundet av försvarsutredningens förslag i ärendet. Yid utredningen

synes böra övervägas örn, särskilt med hänsyn till de påfrestande

tjänstgöringsförhållandena i Fårösund, anledning finnes att frångå eljest

vedertagen standard i fråga örn förläggningsutrymmen — för personal med

tjänstgöring ett år i sträck enkelförläggning i kaserner. Det kan sålunda

ifrågasättas, örn ej en ny kasernbyggnad borde uppföras och vissa baracker

i stället användas såsom förråd. I samband därmed torde behovet av förråd

böra i ett sammanhang klarläggas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas manskapets

möjligheter till rekreation och sysselsättning på fritiden. Enligt vad

jag inhämtat har marinförvaltningen avsett att en stor del av den för manskapsmäss

avsedda byggnaden skulle utgöra bibliotek och skrivrum. Enär

lokaler för likartat ändamål torde komma att inrymmas i fritidsbyggnaden,

synes, frågan örn mässbyggnadens framtida utnyttjande böra underkastas

ytterligare övervägande. Med hänsyn till de betydande kostnader, som

kunna beräknas uppkomma, örn personalen vid Eårösundsförläggningen skall

erhålla sådana förläggningsförhållanden m.m., som äro önskvärda med hänsyn

till platsens avskilda belägenhet, måste alla möjligheter till kostnadsbesparingar

beträffande byggnadsprogrammet i övrigt iakttagas. Det bör

sålunda övervägas, örn ej tillbyggnaden av kanslihuset kan ersättas med

baracker eller åtminstone minskas genom att fortifikations- och tygförvaltningarna

bibehålla nuvarande lokaler. Befinnes så ej kunna lämpligen ske,

bör förslag framläggas örn de sistnämnda lokalernas lämpliga disponerande!

Det bör vidare undersökas, om ej behovet av motorreparationer kan tillgodoses

med tillgängliga eller planerade resurser på platsen eller genom

samarbete med arméns eller flygvapnets vederbörande myndigheter. Vidare

bör undersökas, örn behovet av övningslokaler för musiken kan tillgodoses

genom flyttning av barack till lämplig plats. Behovet av utvändiga led
-

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

159

ningar och dylikt bör slutligt kostnadsberäknas i anslutning till den efter

utredningen framkomna planen till förläggningens ordnande.

I avvaktan på utredning i här angivna avseenden böra uppenbarligen under

innevarande och nästa budgetår allenast de mest angelägna byggnadsarbetena

komma till utförande eller fullföljas. Jag beräknar i enlighet härmed för

angivna budgetår, att — förutom garage, för vilka medel beräknats under

avsnittet Allmänt — allenast följande byggnadsföretag skola utföras, nämligen

hamn- och verkstadsanläggning, sjukhuslokaler samt exercishall med

mäthus. För dessa ändamål lia anvisats tillhopa 1,690,000 kronor, medan

kostnaderna, inklusive kända prisstegringar, av marinförvaltningen numera

beräknats uppgå till 1,714,000 kronor. Kostnaderna enligt prisläget den 1

juli 1941 torde kunna beräknas utgöra 1,675,000 kronor.

Enligt vad jag'' under hand inhämtat torde för utförande av nu angivna

byggnadsföretag erfordras ytterligare medel under nästa budgetår för följande

ändamål.

Kostnad

7?1941.

Prisstegring

till V? 1942.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Yttre ledningar för sjukhusbyggnad............

41,500

3,500

45,000

Planering och vägar för sjukhusbyggnad......

Planering och vägar för exercishall med mät-

12,050

1,000

13,050

hus..............................................

6,450

500

6,950

Ytterbelysning och elektrisk kraft till befintliga

byggnader......................................

18,000

1,800

19,800

Elektrisk kraft till sjukhusbyggnad............

13,600

1,400

15,000

Elektrisk kraft till exercishall med mäthus ..

1,100

100

1,200

Summa

92,700

8,300

101,000

I enlighet med vad sålunda anförts böra av medel, som hittills under fem - årsperioden 1942/47 anvisats för byggnadsarbeten inom Gotlands marindistrikt,

1,900,000 kronor, intill utgången av budgetåret 1943/44 få tagas i

anspråk (1,714,000 + 101,000 =) 1,815,000 kronor, varav (1,675,000 + 92,700=)

1,767,700 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram. Såsom

inledningsvis anförts förutsätter jag, att för byggnadsarbeten inom marindistriktet

redan anvisade medel, som sålunda icke behöva tagas i anspråk

under innevarande eller nästa budgetår, skola få utnyttjas för tillgodoseende

av andra byggnadsbehov för marinen.

Västkustens marindistrikt.

Göteborgs örlogsdepå.

För vinnande av överskådlighet rörande de för Göteborgs örlogsdepå aktuella

byggnadsbelioven torde redogörelsen därför lämpligen böra uppdelas

i två avsnitt, det ena i huvudsak avseende vissa med varandra sammanhängande

frågor rörande expeditioner, förläggningar m. m. samt det andra

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

avseende vissa andra ifrågasatta byggnadsarbeten, vilka icke äga omedelbart

samband med nyssberörda frågor.

Vissa frågor rörande expeditioner, förläggningar m. m. Vid Göteborgs örlogsdepås

förläggning å Nya varvet i Göteborg äro utrymmena för expeditioner,

manskapsförläggningar oell dylikt för närvarande belt otillräckliga oell tillika

olämpligt disponerade. Erforderliga expeditioner äro inrymda dels i den

s. k. centralbyggnaden (byggnad nr 25), dels ock i byggnaderna nr 24, 26

och 27, vilka jämväl utnyttjas såsom manskapsförläggning, sjukhus m. m.

Försvarsutredningen föreslog, att byggnad nr 25, vilken då utredningen

avgav sitt betänkande användes såsom kanslihus för cheferna för Västkustens

marindistrikt och Göteborgs örlogsdepå samt kommendanten i Alvsborgs

fästning, skulle omändras till kanslihus för enbart marindistriktschefen.

Kommendanten — numera chefen för Göteborgs kustartilleriförsvar — skulle

erhålla lokaler i Alvsborgs kustartilleriregementes av utredningen i annat

sammanhang föreslagna kanslihus, medan lokaler för chefen för örlogsdepån

skulle iordningställas i den s. k. cellbyggnaden (nr 30), vilken för närvarande

användes för åtskilliga förråd, smärre verkstäder m. m. Sedan genom nu

angivna åtgärder alla expeditioner kunnat flyttas från byggnaderna nr 24,

26 och 27 samt genom uppförande av en för örlogsdepån och kustartilleriet

gemensam sjukhusanläggning de i centralbyggnaden och byggnad nr 24 inrymda

sjukhuslokalerna kunnat utrymmas, skulle enligt försvarsutredningens

förslag byggnaderna nr 24, 26 och 27 i sin helhet tagas i anspråk för förläggningsutrymmen

och i samband därmed genomgå en omfattande modernisering.

Enligt försvarsutredningens förslag skulle vidare en å örlogsdepån befintlig

gymnastikbyggnad, vilken ansågs befinna sig i mindre gott skick, ombyggas

till matinrättning, bland annat på den grund, att den nuvarande

matinrättningen vore belägen inom den del av Nya varvet, som av utredningen

avsetts skola tillhöra föreslagen varvssektion. Den gamla matinrättningen

(nr 29) skulle användas såsom förrådsbyggnad för varvssektionen och

såsom lokaler för fartygsdepån. För stationssektionens behov skulle uppföras

en ny gymnastik- och exercisbyggnad, vilken skulle förses med badstubad.

Därjämte skulle för stationssektionen uppföras en skolbyggnad.

Slutligen föreslog försvarsutredningen uppförande av vissa förrådslokaler.

De sammanlagda kostnaderna för här angivna arbeten beräknades av

försvarsutredningen till, oberäknat administrationskostnader, sammanlagt

1,075,000 kronor.

Sedan ordföranden i 194.0 års militära byggnadsutredning jiimte en av utredningens

ledamöter på platsen närmare studerat de ifrågasatta byggnadsåtgärderna,

anförde nämnde ordförande i en den 4 mars 1942 dagtecknad

promemoria, att gymnastikbyggnaden syntes böra omändras till skollokaler

för fartygens manskap ävensom att representanter för de marina myndigheterna

uttalat, att behovet av den nya skolbyggnaden icke vore aktuellt.

Däremot hade behov av en ny gymnastik- och exercisbyggnad synts föreligga.

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 222.

Vid anmälan av förevarande byggnadsfrågor i propositionen 1942: 270 anförde

jag, att jag för egen del vore tveksam, huruvida de föreslagna ändringsarbetena

å den nuvarande gymnastikbyggnaden borde komma till utförande,

i vart fall för det ändamål försvarsutredningen avsett. Jag ansåg mig överhuvudtaget

icke beredd att på grundval av den föreliggande utredningen

taga ställning till de för örlogsdepån förordade ändrings- och nybyggnadsarbetena

i vidare mån än att jag tillstyrkte uppförandet av ett nytt gymnastik-

och exercishus med badstubad, för vilket ändamål jag ansåg en medelsanvisning

av 300,000 kronor tillräcklig.

I enlighet med vad sålunda anförts beräknade 1942 års riksdag (skrivelse

nr 376) för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1942/43 ett belopp av

300,000 kronor.

I sin skrivelse den 27 augusti 1942 angående marinens medelsbehov under

budgetåret 1943/44 föreslog marinförvaltningen — med förmälan att 1940 års

militära byggnadsutredning ifrågasatt lämpligheten av cellbyggnadens ombyggnad

till lokaler för chefen för Göteborgs örlogsdepå — att cellbyggnaden

i stället skulle användas till expedition för sjöinstrument- och sjökarteförråd,

toaletter och omklädnadsrum för civil varvspersonal, vissa verkstäder samt

förråd. Till ämbetshus för marindistriktschefen kunde lämpligen ombyggas

en bostadsbyggnad, den s. k. gamla kanslibyggnaden (nr 7), i vilken för närvarande

funnes bostadslägenheter för chefen för Göteborgs kustartilleriförsvar

och fyra andra officersfamiljer ävensom tre dubletter, tillsammans inbringande

en årlig hyra av omkring 6,000 kronor. Chefen för örlogsdepån

(stationschefen) föreslogs skola övertaga de lokaler i byggnad nr 25, som av

försvarsutredningen avsetts för marindistriktschefen. Kostnaderna för anordnande

av expeditionslokaler för marindistrikts- och depåchef i enlighet

med vad sålunda anförts beräknade marinförvaltningen enligt prisläget den

1 juli 1942 till 162,000 kronor mot av försvarsutredningen beräknade 150,000

kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

För renovering av kaserner, såsom i det föregående anmärkts innebärande

bland annat omändring av expeditionslokaler till logement, beräknade

marinförvaltningen i samma skrivelse 115,000 kronor mot av försvarsutredningen

beräknade 130,000 kronor. Ämbetsverket äskade vidare i samma

skrivelse ett anslag av 170,000 kronor, eller samma belopp som av försvarsutredningen

beräknats, för uppförande av ny skolbyggnad, varvid emellertid

för kostnadernas nedbringande förutsattes, att en kadettförläggning, som försvarsutredningen

avsett skola inrymmas i skolbyggnaden, tills vidare skulle

förläggas till andra lokaler.

Utöver vad nu anförts ha medel för nästa budgetår icke äskats av marinförvaltningen

för ovan berörda ändamål.

1940 års militära byggnadsutredning har i utlåtande den 28 december 1942

avstyrkt ombyggnad av bostadshuset nr 7, vilket befunne sig i gott ständ,

sedan det för kort tid tillbaka genomgått en omfattande restaurering, varför

det borde inbringa icke oväsentligt högre hyresinkomster än för närvarande

vore fallet. I stället för ombyggnad av bostadshuset har utred
Biliang

till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222. 522 43 U

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

ningen föreslagit uppförande av en helt ny stabsbyggnad för marindistriktsc-hefen

för en kostnad av högst 250,000 kronor.

Byggnadsutredningen har tillstyrkt marinförvaltningens förslag av den

27 augusti 1942 till ordnande av lokaler för depåchefens stab, varvid emellertid

uttalats, att kostnaderna, med hänsyn till att en del arbeten redan vore

vidtagna, kunde begränsas till 25,000 kronor mot av marinförvaltningen äskade

46.000 kronor.

För renovering av kaserner, innebärande bland annat återställande av

expeditionslokaler i centralbyggnaden till logement, har byggnadsutredningen

tillstyrkt anvisande av högst 40,000 kronor mot av marinförvaltningen äskade

115.000 kronor. I det tillstyrkta beloppet ingår icke kostnaden för av

byggnadsutredningen ifrågasatt omändring av förutnämnda sjukhuslokaler till

logement. Utredningen har upplyst, att även efter expeditionslokalernas ombyggnad

till logement och med användande av dubbelförläggning utrymme erhölles

för allenast 400 man, medan förläggningsutrymme erfordras för 500 man.

Byggnadsutredningen har vidare föreslagit, att matinrättningsbyggnaden

skulle bibehållas för sitt nuvarande ändamål, ny gymnastik- och exercisbyggnad

uppföras samt den nuvarande gymnastikbyggnaden efter inläggande

av ett mellanbjälklag ombyggas till uppställnings- och rikthallar samt

lektions- och expeditionsrum, vid vilken lösning den föreslagna nya skolbyggnaden

kunde utgå. Kostnaden för ombyggnaden av gymnastikbyggnaden

till skollokaler m. m. har av byggnadsutredningen beräknats till 80,000

kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen för hithörande

ändamål, delvis med beaktande av byggnadsutredningens förslag, i angelägenhetsgrupp

I upptagit medel för lösande av berörda byggnadsfrågor.

Lösningen innebär enligt vad jag inhämtat i huvudsak följande.

Byggnad nr 7 bibehålies såsom bostadshus. För marindistriktschefen uppföres

ett nytt kanslihus för en beräknad kostnad av 175,000 kronor. Depåchefen

(stationschefen) beredes ämbetslokaler genom ombyggnad för en kostnad

av 46,000 kronor av befintliga utrymmen i byggnaden nr 25. I den gamla

gymnastikbyggnaden inlägges ett bjälklag, varefter i nedervåningen inredas

rikthall samt expeditionslokaler för varvschefen. Övervåningen inredes till

lektionsrum. Kostnaden har beräknats till 150,000 kronor. Skolbyggnaden

slopas. Ny gymnastik- och exercishall med badstubad uppföres för en beräknad

kostnad av 300,000 kronor. Sjukhus samt expeditionslokaler i byggnaderna

nr 24, 26 och 27 utrymmas samt iordningställas för 65,000 kronor till logement,

varefter i dessa byggnader enligt uppgift kunna med enkelförläggning inrymmas

457 man. Av matsalsbyggnaden bibehålies den västra flygeln för sitt nuvarande

ändamål, medan den östra flygeln omändras till reservförläggning för en kostnad

av 50,000 kronor. I stället för de utrymda sjukhuslokalerna i centralbyggnaden

anordnas dylika lokaler genom sammanbyggning av tre befintliga

baracker för en beräknad kostnad av 76,000 kronor. Det av försvarsutredningen

avsedda syftet med gymnastikbyggnadens föreslagna ombyggnad till matsal,

nämligen en lämplig uppdelning av stations- och varvssektionernas lokaler,

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

tillgodoses genom ändring oell flyttning av stängsel för en kostnad av 13,000

kronor. Enär östra matsalsflygeln ändras till reservförläggning i stället för

förråd, såsom av försvarsutredningen förutsatts, nybyggas förråd för 96,000

kronor i stället för av försvarsutredningen beräknade 75,000 kronor.

Marinförvaltningens senast framlagda förslag till lösande av här berörda Departementsbyggnadsfrågor

vid Göteborgs örlogsdepå synes mig med i det följande an- chefengivna

reservationer godtagbart, och jag finner mig böra för nästa budgetår

beräkna medel för samtliga nu angivna ändamål med undantag av ny gymnastik-

och exercisbyggnad med badstubad, vilken byggnad med hänsyn till

byggnadsplanens omfattning i övrigt torde böra anstå till tid efter utgången

av femårsperioden 1942/47. Det av riksdagen för sistnämnda ändamål anvisade

beloppet av 300,000 kronor torde vid sådant förhållande få tagas i anspråk

för tillgodoseende av övriga ändamål.

Medelsbehovet för nu omhandlade ändamål har av marinförvaltningen,

med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1942, beräknats till 671,000 kronor,

motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av 622,600 kronor,

enligt följande sammanställning.

Kostnad

V» 1941

Prisstegring

V? 1941—

Vt 1942

Summa

Kanslihus för chefen för Västkustens marin- distrikt ..........................................

162,000

13,000

175,000

Iordningställande av lokaler för stationschefen

42,600

3,400

46,000

Ändringar av gymnastikbyggnad till lektionsrum

samt lokaler för varvschef en m. m...........

140,000

10,000

150,000

Ombyggnad av expeditions- och sjukhuslokaler i

centralbyggnaden till logement................

60,000

5,000

65,000

Ändring av matsalsflygel till reservförläggning

46,000

4,000

50,000

Ändring och tillbyggnad av tre baracker för sjuk- vårdsändamål....................................

70,000

6,000

76,000

Utbyggnad och ändring av stängsel..............

12,000

1,000

13,000

Förrådsbyggnader..................................

90,000

6,000

96,000

Summa kronor

622,600

48,400

671,000

Ifrågavarande belopp torde böra ställas till förfogande före utgången av

budgetåret 1943/44. Enär 1942 års riksdag för byggnadsarbeten vid Göteborgs

örlogsdepå anvisat 300,000 kronor, utgör medelsbehovet för nästa

budgetår (671,000 — 300,000=) 371,000 kronor. Då det emellertid synes

kunna ifrågasättas, huruvida så stora reservutrymmen för förläggning, som av

marinförvaltningen förutsatts, kunna bliva erforderliga, bör, innan dispositionsbeslut

meddelas rörande de för ändring av matsalsflygel till reservförläggning

samt för uppförande av nya förråd beräknade beloppen, utredning

förebringas därutinnan. Vid bedömandet av behovet av förrådsutrymmen

bör beaktas, att cellbyggnaden icke, såsom försvarsutredningen förutsatte,

enligt det nu föreliggande förslaget tages i anspråk såsom expeditionsbyggnad.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Övriga byggnadsarbeten. Utöver de i föregående avsnitt berörda, med varandra

intimt sammanhängande byggnadsfrågor upptog försvarsutredningen

i sina kostnadsberäkningar jämväl vissa andra byggnadsbehov vid örlogsdepån

samt beräknade kostnaderna därför enligt prisläget den 1 juli 1941,

oberäknat administrationskostnader, på sätt framgår av följande uppställning.

Renovering av marketenteri.................................... kronor 50,000

Bergrum för arkiv och militärspecialer........................ » 30,000

Yerkstadsbyggnad och apteringshus .......................... » 200,000

Brandtorn........................................................ » 5,000

Två bryggor...................................................... » 310,000

Planerings- och sprängningsarbeten .......................... » 150,000

Delkostnader för sjukvårdsanläggningar ...................... » 220,000

Värmecentral .................................................... » 100,000

Målslip, smedja, tågvirkesbod och bryggor m. m. vid Kors
vikshamn

...................................................... » 100,000

Markförvärv vid Korsvikshamn ................................ » 10,000

Förvärv av bostadslägenheter m. m........................... » 100,000

Utvändiga ledningar och arbeten.............................. » 70,000

Av ifrågavarande ändamål har jag i propositionen 1942:210 utgått från

att med sjukvårdsanläggningen, förvärv av bostadslägenheter samt bergrummet

skulle anstå till tidpunkt efter utgången av femårsperioden 1942/47.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 27 augusti 1942 äskat 5,000

kronor för brandtorn samt 40,000 kronor för utvändiga ledningar.

Mot dessa båda äskanden har 1940 års militära byggnadsutredning i

yttrande den 28 december 1942 förklarat sig icke lia något att erinra.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen behandlat de

av försvarsutredningen upptagna ändamålen samt senare uppkomna behov

var för sig men angelägenhetsgraderat dessa sinsemellan på sätt framgår

av det följande.

Renovering av marketenteri. Marinförvaltningen har i angelägenhetsgrad I

upptagit 5,000 kronor, varav 500 kronor angivits utgöra prisstegring under

tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942. Försvarsutredningen beräknade för

ändamålet 50,000 kronor enligt prisläget 1 juli 1941.

Byggnad för materiélöversyn (verkstads- och apteringshus). Marinförvaltningen

har i angelägenhetsgrad I uppskattningsvis upptagit samma belopp som

försvarsutredningen eller 200,000 kronor, därav enligt marinförvaltningens

beräkningar 15,000 kronor motsvara prisstegring under tiden den 1 juli

1941—den 1 juli 1942. Att kostnaderna icke kunnat slutligt beräknas har

marinförvaltningen uppgivit sammanhänga med att utredning örn nedbringande

av kostnaderna genom centralisering av tygtjänsten för arméns och

marinens truppförband i Göteborg ännu icke kunnat slutföras.

Sedermera har under hand upplysts, att utsikterna för en sådan centralisering

vore goda men att för marinens del under alla omständigheter erfordrades

en byggnad för materielöversyn huvudsakligen avsedd för minor

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

och torpeder, för vilken materiel reparationer m. m. icke borde centraliseras.

Behovet av en dylik byggnad har angivits vara angeläget. Kostnaderna ha

beräknats till 175,000 kronor, varav 12,500 kronor motsvarande prisstegringen

under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Brandtorn med brandbod och brandmateriel. För brandtorn, avsett för torkning

av slangar, beräknade försvarsutredningen ett belopp av 5,000 kronor.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 uppfört nämnda

belopp i angelägenhetsgrupp I samt härutöver i denna angelägenhetsgrupp

upptagit 7,600 kronor för brandbod, som avsetts skola sammanbyggas med

slangtornet, ävensom för brandmateriel, närmast en motorspruta. För brandbod

och brandmateriel hade försvarsutredningen icke beräknat medel. Av

angivna belopp, 5,000 kronor och 7,600 kronor, ha 400 kronor respektive

600 kronor angivits hänföra sig till prisstegringar under tiden den 1 juli

1941—den 1 juli 1942.

Två bryggor. Detta ändamål, för vars tillgodoseende försvarsutredningen

beräknade 310,000 kronor, har av marinförvaltningen hänförts till angelägenhetsgrupp

II. Ämbetsverket har beräknat kostnaderna till sammanlagt

416,774 kronor, varav 46,774 kronor uppgivits utgöra kostnader för markförvärv,

som icke av försvarsutredningen tagits i beräkning, samt 33,000

kronor kostnadsstegringar under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Enligt vad jag inhämtat överväger marinförvaltningen att föreslå att i

stället för de tidigare avsedda båda bryggorna låta utföra en pir avsedd för

avmagnetisering av fartyg.

Planerings- och sprängningsarbeten. Försvarsutredningen beräknade för

detta ändamål 150,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Beloppet

har av marinförvaltningen oförändrat och utan att utredning om de verkliga

kostnaderna slutförts upptagits i skrivelsen den 10 februari 1943 samt

hänförts till angelägenhetsgrupp III. Utredning om prisstegring har ej

förebragts.

Enligt vad jag inhämtat skulle de planerings- och sprängningsarbeten,

som marinförvaltningen avsett skola komma till utförande, huvudsakligen

hänföra sig till arbeten i samband med nyss berörda båda bryggor eller avmagnetiseringspir.

Emellertid vore, likaledes enligt under hand inhämtad

upplysning, ett belopp av 16,500 kronor erforderligt för planerings- och

sprängningsarbeten i samband med vissa ovan berörda i angelägenhetsgrupp

I uppförda byggnader. Av sistnämnda belopp lia 1,500 kronor uppgivits

belöpa på prisstegringar under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Värmecentral. För denna byggnad, som, enligt vad jag inhämtat, närmast

är avsedd för att tillhandahålla värme å vid depån liggande fartyg, beräknade

försvarsutredningen 100,000 kronor.

Marinförvaltningen, som icke förebragt någon närmare utredning om

medelsbehovet, har i skrivelsen den 10 februari 1943 i angelägenhetsgrupp

III upptagit samma belopp som försvarsutredningen enligt prisläget den 1 juli

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 222.

1941. Utredning om prisstegring Ilar ej av ämbetsverket framlagts. I

skrivelsen bär upplysts, att utrangerade fartyg eventuellt skulle kunna användas

för det med värmecentralen avsedda ändamålet.

Målslip, smedja, tågvirkesbod och tryggor m. m. vid Korsvikshamn samt markförvärv

vid Korsvikshamn. För ifrågavarande ändamål Ilar marinförvaltningen

i sin skrivelse den 10 februari 1943 i angelägenlietsgrupp III upptagit tillhopa

60,000 kronor utan angivande av kostnader för prisstegring. Ämbetsverket

har anmärkt, att anläggningarna troligen komme att förläggas till

annan plats.

Utvändiga ledningar och arbeten. Härför beräknade försvarsutredningen

70.000 kronor. För nästa budgetår har marinförvaltningen i sin skrivelse

den 27 augusti 1942 äskat 40,000 kronor, vilket belopp av 1940 års militära

byggnadsutredning tillstyrkts. I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen,

som icke slutfört kostnadsberäkningarna i detta hänseende, i

angelägenhetsgrupp I uppfört det av försvarsutredningen beräknade beloppet

utan att angiva hur stor prisstegringen under tiden den 1 juli 1941—

den 1 juli 1942 kunde beräknas vara.

Svårigheten att bedöma medelsbehovet har av marinförvaltningen under

hand upplysts vara beroende av ovissheten om den utformning bland annat

brygganläggningarna komma att få. Likaledes har uppgivits, att storleken

av det för nästa budgetår erforderliga beloppet ej påverkades av frågan,

huruvida ny gymnastikbyggnad komme att uppföras eller ej.

Elektrisk kraftförsörjning, utvändiga elektriska ledningar och yttre belysning.

För detta ändamål, för vilket medel icke av försvarsutredningen beräknades,

har marinförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari 1943 i angelägenhetsgrupp

I upptagit 36,000 kronor, varav 4,000 kronor angivits hänföra sig till

prisstegringar under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942. Ehuru beloppet

ej upptagits i marinförvaltningens medelsäskanden för nästa budgetår, har

ämbetsverket under hand meddelat, att det angivna beloppet i detalj kostnadsberäknats

och vore erforderligt redan under nästa budgetår.

Bergrum för- arkiv och militär specialer. Ehuru jag i propositionen 1942: 210

utgått ifrån att medel för detta ändamål icke skulle beräknas under femårsperioden

1942/47, har marinförvaltningen i angelägenhetsgrupp I upptagit

35.000 kronor för ändamålet. Ämbetsverket har upplyst, att 2,500 kronor

av beloppet hänförde sig till prisstegringar under tiden den 1 juli 1941—

den 1 juli 1942.

Förvärv av bostadslägenheter m. m. samt delkostnad för sjukvår ds anläggning.

Båda dessa ändamål, vilka i propositionen 1942: 210 förutsatts skola tillgodoses

först efter utgången av femårsperioden 1942/47, lia av marinförvaltningen

i skrivelsen den 10 februari 1943 upptagits i angelägenhetsgrupp lil.

Toalettbyggnad för civil personal. För detta ändamål har marinförvaltningen

i angelägenhetsgrupp III uppfört ett approximativt beräknat belopp av

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

25,000 kronor, varav 2,000 kronor angivits motsvara prisstegringar under

tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Av de under detta avsnitt behandlade byggnadsföretagen finner jag medel Departements

böra redan för nästa budgetår beräknas enligt följande.

Renovering av marketenteri ..................

Byggnad för materielöversyn..................

Brandtorn med brandbod och brandmateriel

Utvändiga ledningar och arbeten ............

Elektrisk kraftförsörjning, utvändiga elektriska

ledningar och yttre belysning......

Summa kronor

Kostnad

Prisstegring

Vt 1941—

Summa

Vt 1941

‘/t 1942

4,500

500

5,000

162,500

12,500

175,000

11,600

1,000

12,600

36,000

4,000

40,000

32,000

4,000

36,000

246,600

22,000

268,600

Frågorna huruvida medel under femårsperioden 1942/47 böra beräknas för

bryggor, planerings- och sprängningsarbeten, ytterligare utvändiga ledningar

samt värmecentral böra underkastas ytterligare utredning. Därvid bör särskilt

undersökas, huruvida ej anläggning av värmecentral med hänsyn till

driftskostnaderna för användning av fartyg för uppvärmningsändamål är

motiverad. Med tillgodoseende av övriga av marinförvaltningen upptagna

byggnadsändamål bör anstå till tid efter utgången av femårsperioden 1942/47.

Innan äskanden av medel för dessa ändamål ånyo framställas bör.övervägas,

om någon särskild anläggning vid Kovikshamn eller annorstädes i skargården

är erforderlig. Utredning bör jämväl förebringas rörande frågan, huruvida

ej bostadsbehovet kan tillgodoses i öppna marknaden och sålunda förvarv

av bostadslägenheter kan helt uteslutas. Det synes vidare böra utredas, örn

någon toalettbyggnad för civil personal överhuvud är erforderlig, sedan cellbyggnaden

befunnits ej skola användas till kanslilokaler.

I enlighet med vad sålunda anförts beräknar jag för nästa budgetår för

de under förevarande avsnitt behandlade byggnadsbehoven ett belopp av

268,600 kronor, varav 246,600 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemente.

Försvarsutredningen beräknade kostnaderna för iståndsättnings-, omändrings-

och nybyggnadsarbeten för Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs

kustartilleriregemente exklusive markförvärv till 7,875,000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941. Efter därom av Kungl. Maj:t i propositionen 1942: 270

framställt förslag har riksdagen (skrivelse nr 376) för byggnadsarbetenas påbörjande

beräknat 2,000,000 kronor, därav 200,000 kronor å tilläggsstat för

budgetåret 1941/42 samt återstoden för budgetåret 1942/43.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

Innevarande års riksdag bär därjämte enligt skrivelse nr 25 (punkt 14:o)

efter därom av Kungl. Majit i propositionen nr 2 (s. 132) framställt förslag

anvisat 450,000 kronor för garagebyggnader m. m. vid kustartilleriförsvaren

och vid Vitså brygga, av vilket belopp 188,000 kronor avsetts för Göteborgs

kustartilleriförsvar.

Genom beslut den 13 november 1942 har Kungl. Majit meddelat dispositionsbeslut

rörande 1,315,000 kronor, därav 460,000 kronor avser kanslihus samt

855.000 kronor uppförande av tre kaserner, envar till en kostnad av 285,000

kronor. Återstoden av det av 1942 års riksdag anvisade beloppet synes

marinförvaltningen ha tänkt sig skola användas med 460,000 kronor till matinrättning,

10,000 kronor till del av kostnad för värmecentral samt 215,000

kronor till del av kostnad för utvändiga ledningar.

Beträffande de särskilda för kustartilleriförsvaret och regementet aktuella

^y&S^^^^behoven kan ur tillgängliga handlingar och med ledning av från

marinförvaltningen inhämtade uppgifter antecknas följande.

Komplettering av kajer. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen

50.000 kronor. I sin skrivelse den 27 augusti 1942 äskade marinförvaltningen

55.000 kronor för ändamålet. I ämbetsverkets skrivelse den 10 februari 1943

har ändamålet upptagits i angelägenhetsgrupp II, medan kostnaden, som angivits

vara allenast approximativt bestämd, beräknats till 95,000 kronor, varav

10.000 kronor angivits utgöra prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den

1 juli 1942. Enligt uppgift från marinförvaltningen avser det högre beloppet

förstärkning av en pir och ordnande av en hamn för kustartilleriets båtar vid

det nya förläggningsområdet.

Inredning av tjänstebostäder. För detta ändamål, som ej av försvarsutredningen

beräknats, har marinförvaltningen i skrivelse den 27 augusti 1942 uppskattat

medelsbehovet till 150,000 kronor, varav ämbetsverket äskat 85,000

kronor å tilläggsstat för budgetåret 1942/43. I skrivelsen den 10 februari 1943

har medelsbehovet angivits till 180,000 kronor, därav 14,000 kronor motsvarande

prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942. Byggnadsprogrammet

i dess helhet har av marinförvaltningen angivits tillhöra angelägenhetsgrupp

I. De ifrågavarande tjänstebostäderna skulle enligt ämbetsverkets

förslag erhållas genom inredning för ändamålet av ett antal byggnäder, som

tillfallit kronan i samband med förvärv av mark för kustartilleriregementet.

Enligt under hand inhämtad uppgift belöper en icke oansenlig del av det beräknade

beloppet å iståndsättande av en villabyggnad till tjänstebostad för

chefen för kustartilleriförsvaret och regementet.

Markförvärv. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen 1,200,000

kronor. 1942 års riksdag (skrivelse nr 409) har efter i propositionen nr 322

framlagt förslag beräknat ett belopp av 1,580,000 kronor för ändamålet. Den

30 juni och den 11 september 1942 ha dispositionsbeslut meddelats beträffande

tillhopa 875,000 kronor. I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen

för ändamålet upptagit förenämnda belopp 1,580,000 kronor.

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

Kanslihus. Kanslihuset har av marinförvaltningen i dess skrivelse den 10

februari 1943 hänförts till angelägenhetsgrupp I. Av det för ändamålet anvisade

beloppet, 460,000 kronor, ha 34,000 kronor angivits hänföra sig till prisstegringar

under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Kaserner. Eörsvarsutredningen beräknade, att nio kaserner skulle uppföras

för en sammanlagd kostnad av 2,430,000 kronor. Marinförvaltningen har

i sin skrivelse den 10 februari 1943 hänfört samtliga till angelägenhetsgrupp I

samt angivit medelsbehovet till 2,565,000 kronor, därav 185,000 kronor angivits

motsvara prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942. Marinförvaltningen

har i sin skrivelse den 27 augusti 1942 angående medelsbehovet för

budgetåret 1943/44 för nämnda budgetår äskat 570,000 kronor för uppförande

av två kaserner utöver de tre för vilka medel redan ställts till ämbetsverkets

förfogande. Marinförvaltningen har uppgivit, att kostnaden per kasern kunnat

hållas vid 285,000 kronor allenast genom att den inredning av kasernvindarna

till reservförläggning, som militära byggnadsutredningens standardritningar

förutsatte, av ämbetsverket uteslutits.

Matinrättning. Eörsvarsutredningen beräknade för detta ändamål 375,000

kronor. Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 angivit

kostnaden till 570,000 kronor, varav 40,000 kronor angivits motsvara prisstegring

under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942. Matinrättningen har angivits

tillhöra angelägenhetsgrupp I.

Vakt- oell arrestbyggnad. För detta ändamål, för vilket försvarsutredningen

beräknade 50,000 kronor, har marinförvaltningen i sin skrivelse den 27 augusti

1942 äskat 85,000 kronor. Samma belopp har i ämbetsverkets skrivelse upptagits

i angelägenhetsgrupp I. Härav ha 6,000 kronor angivits motsvara prisstegring

under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Officersmäss. Försvarsutredningen beräknade kostnaden för officersmäss till

110.000 kronor. Marinförvaltningen har för ändamålet äskat 95,000 kronor för

budgetåret 1943/44. I sin skrivelse den 10 februari 1943 har ämbetsverket i

angelägenhetsgrad I upptagit det äskade beloppet, varav 7,000 kronor angivits

hänföra sig till prisstegringar under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Under officersmäss. Försvarsutredningen beräknade för detta ändamål

50.000 kronor. Marinförvaltningen har för ändamålet äskat 45,000 kronor för

budgetåret 1943/44, vilket belopp i ämbetsverkets skrivelse den 10 februari

1943 oförändrat upptagits i angelägenhetsgrupp I. Av beloppet ha 3,300 kronor

angivits hänföra sig till prisstegringar under tiden den 1 juli 1941—den

1 juli 1942. Det av marinförvaltningen numera beräknade beloppet avser

iståndsättande av befintlig bostadsbyggnad.

Manskapsmäss. Försvarsutredningen beräknade för ändamålet 140,000 kronor.

Marinförvaltningen har beräknat kostnaden till 165,000 kronor, vilket

belopp av ämbetsverket i dess skrivelse den 10 februari 1943 uppförts i ange
-

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

lägenhetsgrupp I. Härav ha 12,000 kronor angivits belöpa på prisstegring

under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Skolbyggnad. Försvarsutredningen beräknade för skolbyggnad 170,000

kronor, vilket belopp av marinförvaltningen äskats för nästa budgetår samt

i dess skrivelse den 10 februari 1943 uppförts i angelägenhetsgrupp I. Av

beloppet hänför sig enligt marinförvaltningens beräkningar 12,500 kronor till

prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Exercishall med mäthus. Försvarsutredningen beräknade för detta ändamål

250,000 kronor. Marinförvaltningen har icke för nästa budgetår äskat

medel för detta ändamål men har i sin skrivelse den 10 februari 1943 härför

i angelägenhetsgrupp I upptagit 265,000 kronor, varav 20,000 kronor angivits

hänförliga till prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Gymnastikbyggnad. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen

350.000 kronor. Marinförvaltningen har för nästa budgetår äskat 360,000

kronor för ändamålet. Samma belopp har av ämbetsverket i dess skrivelse

den 10 februari 1943 uppförts i angelägenhetsgrupp I. Av det äskade beloppet

ha 27,000 kronor hänförts till prisstegringar under tiden den 1 juli

1941—den 1 juli 1942.

Värmecentral. Försvarsutredningen beräknade för detta ändamål 185,000

kronor. Utredningen tänkte sig att örn möjligt en gemensam central för hela

etablissementet skulle utföras. Marinförvaltningen, som angivit avsikten vara

att till nedbringande av kostnaderna för utvändiga ledningar utföra fem

särskilda värmecentraler i stället för en, har beräknat kostnaderna till 200,000

kronor, vilket belopp i ämbetsverkets skrivelse den 10 februari 1943 uppförts

i angelägenhetsgrupp I. Av det av marinförvaltningen beräknade beloppet

ha 15,000 kronor hänförts till prisstegringar under tiden den 1 juli 1941—

den 1 juli 1942.

Marinförvaltningen har avsett, att beloppet örn 200,000 kronor skulle erhållas

dels genom ianspråktagande av 10,000 kronor av det för budgetåren

1941/42 och 1942/43 anvisade beloppet av 2,000,000 kronor samt dels

genom anvisande av 190,000 kronor för budgetåret 1942/43 och 1943/44.

Förrådsbyggnader. Försvarsutredningen beräknade för förrådsbyggnader

ett belopp av 525,000 kronor. Marinförvaltningen har ännu ej slutfört utredning

örn totalkostnaden men har i sin skrivelse den 10 februari 1943 i

angelägenhetsgrupp I uppfört det av försvarsutredningen beräknade beloppet,

motsvarande kostnaden den 1 juli 1941. Utredning örn prisstegring har ej

förebragts. För nästa budgetår har marinförvaltningen i sin skrivelse den

27 augusti 1942 äskat 190,000 kronor, motsvarande den beräknade kostnaden

enligt prisläget den 1 juli 1942 för två artilleriförråd.

Verkstadslokaler. Försvarsutredningen beräknade för detta ändamål

400.000 kronor. Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 27 augusti 1942

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. Maj:t.s proposition nr 222.

för nästa budgetår äskat 310,000 kronor saint anmält att beloppet örn 400,000

kronor icke syntes tillräckligt. Sistnämnda belopp bär emellertid oförändrat

upptagits i marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943, däri likväl

anmälts att utredning örn totalkostnaden ej slutförts. Utredning om prisstegring

bär ej förebragts. Marinförvaltningen har ansett att 250,000 kronor

borde hänföras till angelägenhetsgrupp I samt 150,000 kronor till angelägenhetsgrupp

II.

Vtsprängning av tunnlar m. m. Försvarsutredningen beräknade härför

100.000 kronor. Marinförvaltningen har icke slutfört utredning om totalkostnaden

men har i sin skrivelse den 10 februari 1943 i angelägenhetsgrupp

III uppfört det av försvarsutredningen beräknade beloppet.

Utvändiga ledningar. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen

550.000 kronor. Marinförvaltningen har approximativt beräknat kostnaden

till 610,000 kronor, därvid ämbetsverket dock förutsatt att fem i stället för,

såsom utredningen avsett, en värmecentral skulle utföras. Örn allenast en

värmecentral utföres beräknas kostnaden för yttre ledningar enligt vad marinförvaltningen

uppgivit komma att stiga med omkring 200,000 kronor. Hela

kostnaden för ledningsnätet har i marinförvaltningens skrivelse den 10

februari 1943 hänförts till angelägenhetsgrupp I. Av samma skrivelse inhämtas

att 55,000 kronor av beloppet örn 610,000 kronor hänförts till prisstegringar

under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Marinförvaltningen har för nästa budgetår äskat 300,000 kronor för utvändiga

ledningar samt har beräknat att för samma ändamål få taga i anspråk

215,000 kronor av det belopp av 2,000,000 kronor som av riksdagen

för budgetåren 1941/42 och 1942/43 anvisats för kustartilleriförsvaret och

kustartilleriregementet.

Idrottsplats. Försvarsutredningen beräknade för detta ändamål 50,000

kronor. Samma belopp har av marinförvaltningen i dess skrivelse den 10

februari 1943 upptagits för ändamålet i angelägenhetsgrupp III. Av beloppet

ha 4,000 kronor hänförts till prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den

1 juli 1942.

Planering, vägar och stängsel. För dessa ändamål beräknade försvarsutredningen

150,000 kronor. Marinförvaltningen har i sina anslagsäskanden

för budgetåret 1943/44 funnit ej mindre än 425,000 kronor erforderliga för

ändamålet. Beloppet, vilket äskats för nästa budgetår, fördelar sig med

50.000 kronor å stängsel, 295,000 å planering och hårdgöring av exercisfältet

för att möjliggöra uppställning av tunga artilleripjäser samt 85,000 kronor

för nyanläggning av vägar. Samma belopp, 425,000 kronor, har upptagits såsom

erforderligt jämväl i marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943,

vari angivits, att 31,000 kronor därav hänförde sig till prisstegringar under

tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942. Av kostnaden enligt prisläget den 1 juli

1941, 394,000 kronor, har marinförvaltningen hänfört 200,000 kronor till angelägenhetsgrupp

I samt återstoden till angelägenhetsgrupp II.

s. 172 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

172 Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

Elektrisk kraftförsörjning, yttre elektriska ledningar och ytterbelysning.

För dessa ändamål ha särskilda medel icke beräknats av försvarsutredningen.

Marinförvaltningen har i skrivelse den 23 november 1942 å tilläggsstat för

budgetåret 1942/43 äskat ett belopp av 90,000 kronor, vilket belopp ämbetsverket

i sin skrivelse den 10 februari 1943 uppfört i angelägenhetsgrupp I.

Av nämnda belopp ha 14,000 kronor angivits hänföra sig till prisstegring

under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Sjukvår ds anläggning. Försvarsutredningen föreslog, såsom förut anmärkts,

att en för örlogsdepån och kustartilleriet gemensam sjukvårdsanläggning

skulle uppföras. Såsom delkostnad för kustartilleriet upptogs ett belopp av

350,000 kronor. I propositionen 1942: 210 förutsattes, att med sjukvårdsanläggningen

skulle anstå till tid efter femårsperiodens slut. Marinförvaltningen

har i enlighet härmed i sin skrivelse den 10 februari 1943 upptagit beloppet

350,000 kronor i angelägenhetsgrupp III men samtidigt, med förmälan att

utredning i ämnet påginge, i angelägenhetsgrupp I upptagit 97,000 kronor

för en sjukvårdsanläggning avsedd för Älvsborgs kustartilleriregemente. Av

sistnämnda belopp ha 7,000 kronor angivits hänföra sig till prisstegring under

tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Brandbod och brandmateriel samt slangtorn. För dessa ändamål har försvarsutredningen

icke beräknat några kostnader. Marinförvaltningen har i

sin skrivelse den 10 februari 1943 i angelägenhetsgrupp I uppfört 31,000 kronor

för ändamålet. Av beloppet lia 2,500 kronor hänförts till prisstegring

under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, befinna sig åtskilliga av hithörande

byggnadsfrågor ännu icke i det utredda skick, att slutlig ställning

till dem kan tagas. Emellertid kari redan nu sägas, att med gymnastikbyggnad,

idrottsplats, utsprängning av tunnlar samt den med örlogsdepån gemensamma

sjukhusanläggningen bör anstå till tid efter femårsperioden 1942/47. Till

frågan örn komplettering av kajer kan jag i avsaknad av närmare utredning

icke för närvarande taga ställning. Det bör ingående undersökas, örn icke de

för detta ändamål beräknade kostnaderna kunna väsentligt reduceras.

Beträffande byggnadsprogrammet i övrigt har inom försvarsdepartementet

i samråd med representanter för marinförvaltningen verkställts undersökning

rörande viss omläggning av programmet för kostnadernas nedbringande.

Därvid har särskild uppmärksamhet ägnats frågan örn det lämpligaste sättet

att utnyttja de på förläggningsområdet befintliga äldre byggnader, som marinförvaltuingen

föreslagit skola ombyggas till tjänstebostäder. En närmare

undersökning rörande sistnämnda förslag har nämligen synts giva vid handen,

att ombyggnadskostnaderna, åtminstone beträffande flertalet byggnader, torde

bliva så avsevärda, att ombyggnadernas räntabilitet kan ifrågasättas. Med

hänsyn till vad som vid den verkställda undersökningen framkommit synes

böra övervägas en utformning av byggnadsprogrammet efter i huvudsak följande

linjer.

Byggandet av kanslihus och kaserner bör planenligt fullföljas, varvid

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

emellertid kasern vindarna torde böra anordnas såsom lektionssalar. De därmed

förenade merkostnaderna torde nämligen vara obetydliga i jämförelse med

de besparingar, som kunna göras i fråga örn uppförandet av särskilda skollokaler.

Därest samtliga kasernvindar kunna användas såsom lektionssalar och därjämte

en av de byggnader, som marinförvaltningen avsett att ombygga till

tjänstebostäder, i stället tages i anspråk för skoländamål, synes nämligen behovet

av skollokaler åtminstone tills vidare kunna tillgodoses utan att en särskild

skolbyggnad uppföres.

Enligt vad jag inhämtat från marinförvaltningen torde kostnaden för en

för matinrättning och marketenteri gemensam byggnad kunna beräknas till

610,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, medan kostnaderna för uppförande

av två fristående byggnader för samma ändamål beräknats bliva icke

obetydligt högre. Jag utgår därför från att en gemensam byggnad uppföres.

De beräknade kostnaderna för vakt- och arrestbyggnad har jag funnit jämförelsevis

höga. Emellertid anser jag mig tills vidare böra räkna med det

av marinförvaltningen angivna beloppet, varvid jag dock förutsätter, att

innan framställning örn dispositionsbeslut göres, marinförvaltningen närmare

undersöker befintliga möjligheter till kostnadsbesparing.

Enligt vad jag inhämtat torde den byggnad, som marinförvaltningen avsett

skola ombyggas till tjänstebostad för chefen för Göteborgs kustartilleriförsvar,

lämpligen kunna inredas till officersmäss. Kostnaderna därför ha beräknats

icke komma att överstiga 35,000 kronor. Med den lösning av byggnadsfrågorna

vid örlogsdepån, som jag i det föregående angivit och som i

denna del innebär, att i enlighet med marinförvaltningens förslag byggnad

nr 7 bibehålies såsom bostadshus, kan chefen för kustartilleriförsvaret kvarbo

i sin tjänstebostad i denna byggnad. Någon ny officersmäss synes vid sådant

förhållande icke böra uppföras.

Av övriga befintliga byggnader torde, enligt vad jag inhämtat, en lämpa sig

för ombyggnad till kadettförläggning. Utredning torde vidare böra verkställas

örn lämpligheten av att i ett annat befintligt hus inreda tjänstebostäder

för maskinist, eldare och husmoder, därest detta kan göras för statsverket

ekonomiskt lönande. Underofficersmässen, vilken marinförvaltningen

avsett att inreda i en av de befintliga byggnaderna, synes böra komma till utförande.

Mot den därför beräknade kostnaden har jag intet att erinra.

I övrigt bör en detaljerad plan upprättas rörande dispositionen av återstående

byggnader på kasernområdet, varvid vissa byggnader, i den män de

icke lämpa sig för uthyrning i befintligt skick, torde kunna utnyttjas såsom

förrådslokaler. I samband med utredning därom torde pågående utredning

örn behovet av och kostnaden för förråd för kustartilleriet slutföras samt definitiva

beräkningar i ämnet framläggas. Aid förrådsfrågans lösning böi särskild

uppmärksamhet ägnas spörsmålet, huruvida icke viss del av åtminstone

den tyngre artillerimaterielen kan förläggas till annan plats än kasernområdet.

Exercishallen med mäthus synes med hänsyn till dess betydelse för utbildningen,

särskilt vintertid, böra uppföras under nästa budgetår. Mot kostnadsberäkningarna

för detta ändamål har jag icke något att erinra.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. May.ts proposition nr 222.

Frågan om värmetillförselns ordnande torde böra underkastas förnyad utredning

och därvid mot varandra vägas merkostnaderna av engångsnatur för

erforderliga yttre ledningar vid alternativet med en central samt de ökade

driftskostnaderna för ett flertal centraler. Vid utredningen synes böra särskilt

undersökas lämpligheten av att vid utförande av allenast en central låta uppvärma

vakt- och arrestbyggnaden med värmepanna, som omhänderhaves av

vaktpersonalen. Med hänsyn till sistnämnda byggnads jämförelsevis avskilda

läge kunna nämligen kostnaderna för yttre ledningar vid en sådan lösning

väsentligt nedbringas. I avvaktan på slutlig utredning i ämnet beräknar jag

för nästa, budgetår för värmecentral och yttre ledningar de belopp, som för

ändamålen upptagits i marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943. Jag

utgår därvid från att kostnader för erforderliga yttre elektriska ledningar samt

ytterbelysning skola bestridas av ifrågavarande medel. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att träffa det avgörande i hithörande frågor, som ur ekonomisk

synpunkt kan befinnas lämpligast.

I enlighet med från försvarsdepartementet under hand meddelade direktiv

pågår för närvarande i samarbete mellan marinförvaltningen och arméförvaltningens

tygdepartement utredningar, som syfta till en lösning i ett sammanhang

av samtliga för armén och marinen aktuella verkstadsfrågor i Göteborg

och dess närhet. Utredningen är ännu icke avslutad. Det är emellertid redan

nu uppenbart, att betydande fördelar ur driftteknisk och ekonomisk synpunkt

stå att vinna genom en centralisering av verkstäderna. I avbidan på utredningens

slutförande anser jag mig icke nu kunna bedöma, i vad mån det av

marinförvaltningen för verkstadslokaler beräknade beloppet kan behöva tagas

i anspråk.

För planering, vägar och stängsel torde i huvudsaklig överensstämmelse

med marinförvaltningens förslag böra upptagas hälften av det äskade beloppet

eller 212,500 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Slutliga beräkningar av

kostnaderna för planering, vägar och stängsel böra av marinförvaltningen

framläggas, sedan ämbetsverket slutligt utrett byggnadsfrågor^.

Till frågorna örn uppförande av en sjukvårdsanläggning för Älvsborgs

kustartilleriregemente samt örn anslag till brandbod och brandmateriel samt

slangtorn är jag icke beredd att taga ställning innan definitiva förslag föreligga.

Vid utarbetandet av förslaget till sjukvårdsanläggning bör beaktas, att

minsta möjliga kostnader böra nedläggas på provisoriska anordningar i avvaktan

på den definitiva lösning sjukvårdsfrågorna kunna erhålla efter utgången

av femårsperioden 1942/47.

Intill utgången av budgetåret 1943/44 torde i enlighet med vad jag anfört

medel få tagas i anspråk — förutom för garage med bensintanksanläggning,

för vilket ändamål medel beräknats under avsnittet Allmänt -— för följande

ändamål.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 222. 175

Prisläge Prisstegring Summa

Vt 1941 Vt 1941—

Vt 1942

Kanslihus ................................

Fem kaserner ..........................

Matinrättning och manskapsmäss

Vakt- och arrestbyggnad ...........

Officersmäss .............................

Underofficersmäss ...................

Exercishall med mäthus .............

Yärmecentral ............................

Utvändiga ledningar .................

Planering, vägar och stängsel ....

426,000

34,000

460,000

1,325,000

100,000

1,425,000

610,000

55,000

665,000

79,000

6,000

85,000

32,000

3,000

35,000

41,700

3,300

45,000

245,000

20,000

265,000

185,000

15,000

200,000

555,000

55,000

610,000

197,000

15,500

212,500

306,800 4,002,500

Summa kronor 3,695,700

Det sammanlagda medelsbehovet för tiden intill utgången av budgetåret

1943/44 kan sålunda beräknas till 4,002,500 kronor. Av detta belopp böra

3,695,700 kronor anses belasta femårsplanens kostnadsram. Enär för byggnadsarbeten

vid kustartilleriförsvaret och kustartilleriregementet redan anvisats

2,000,000 kronor, kan medelsbehovet för budgetåret 1943/44 angivas till

(4,002,500 — 2,000,000 =) 2,002,500 kronor.

Utöver nu angivna belopp bör för tiden intill utgången av budgetåret 1943/44

beräknas det av 1942 års riksdag för markförvärv anvisade beloppet, 1,580,000

kronor, vilket belopp bör anses i sin helhet belasta femårsplanens kostnadsram.

Jag vill slutligen anmärka, att det här skisserade byggnadsprogrammet

givetvis är att betrakta såsom blott preliminärt i avvaktan på de slutliga förslag,

som kunna av marinförvaltningen framläggas. Det bör ankomma på

Kungl. Majit att verkställa de jämkningar däri, som må befinnas lämpliga.

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter.

Efter i propositionen 1942: 270 framlagt förslag har riksdagen (skrivelse

1942:376) för budgetåren 1941/42 och 1942/43 beräknat tillhopa 400,000

kronor för administrationskostnader och oförutsedda utgifter, belöpande på

de i propositionen föreslagna byggnadsföretagen för marinen. Yid anmälan

av förenämnda proposition anförde jag, att vissa i propositionen förordade

medelsäskanden grundade sig på av försvarsutredningen verkställda kostnadsberäkningar,

däri administrationskostnader eller oförutsedda utgifter

icke inräknats. Dylika kostnader hade nämligen av utredningen upptagits

gemensamt för flera olika grupper av byggnadsföretag. Jag ansåg mig därför

böra föreslå, att ett särskilt belopp ställdes till Kungl. Maj:ts förfogande

för att i mån av behov tagas i anspråk i samband med dispositionsbeslut

rörande de för de olika byggnadsföretagen avsedda medlen.

s. 176 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

176 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Såsom i det föregående anförts har Kungl. Majit genom beslut den 2

april 1943 av angivna anslagsmedel ställt 10,000 kronor till marinförvaltningens

förfogande.

I sin skrivelse den 27 augusti 1942 angående anslagsbehovet för budgetåret

1943/44 anförde marinförvaltningen, att ämbetsverket ansåge, att administrationskostnader

och oförutsedda utgifter — med hänsyn till att kostnadsberäkningarna

måst utföras med största skyndsamhet och i vissa fall

endast vore preliminära, att icke obetydliga prisökningar kunde befaras samt

att det betydande byggnadsprogrammet skulle genomföras så snabbt som

möjligt — borde upptagas relativt högt, förslagsvis till 10 procent av ifrågavarande

byggnadskostnader. Marinförvaltningen fann emellertid på grund av

de övriga betydande ofrånkomliga medelsbehoven för budgetåret 1943/44 nödvändigt

att tills vidare begränsa ifrågavarande utgifter till endast 6 procent

av byggnadskostnaderna.

I skrivelsen den 10 februari 1943 har marinförvaltningen därefter anfört,

att administrationskostnader ej medräknats i de i skrivelsen beräknade

byggnadskostnaderna. Så länge den allra största delen av personalen

vid marinförvaltningens fortifikationsavdelning skulle avlönas med anlitande

av byggnadsanslagen samt med den omfattning, som utrednings- och projekteringsarbetet

tagit, syntes försiktigheten bjuda, att man, i enlighet med vad

som angivits i skrivelsen den 27 augusti 1942, räknade med 10 procent i

administrationspålägg.

Jag kan icke biträda marinförvaltningens framställning örn höjning av

administrationskostnaderna till 10 procent av de för byggnadsarbetena beräknade

kostnaderna utan anser, att beräkningsgrunden liksom hittills bör

vara omkring 6 procent. Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 10

februari 1943 anfört, att i de av ämbetsverket för de olika byggnadsföretagen

angivna kostnaderna icke inginge kostnader för administration och oförut.

sedda utgifter. Ehuru en närmare undersökning givit vid handen, att i vissa

fall sådana kostnader inräknats i de angivna byggnadskostnaderna, anser

jag mig, då dessa avvikelser från eljest tillämpade grunder få antagas utgöra

undantagsfall, böra räkna med 6 procent på summan av samtliga byggnadsföretag

som i det föregående förordats. Jag utgår därvid från att vid meddelande

av dispositionsbeslut rörande visst byggnadsföretag de därå belöpande

administrationskostnaderna som regel samtidigt skola ställas till förfogande.

Därvid torde dock böra krävas en förklaring från marinförvaltningens sida,

i vad mån i åberopade kostnadsberäkningar ingå kostnader för administration

och oförutsedda utgifter.

Av bilaga 27 framgår, att kostnaderna under femårsperioden 1942/47,

med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941, för samtliga de i det

föregående förordade byggnadsföretagen kunna beräknas till sammanlagt

16,350,200 kronor. Kostnaderna för administration och oförutsedda utgifter

böra vid sådant förhållande beräknas till f— X

l100

16,350,200 =)

omkring

979,800 kronor.

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

Av nyssnämnda bilaga framgår vidare, att kostnaderna för ifrågavarande

byggnadsföretag, enligt prisläget den 1 juli 1942 eller senare, intill utgången

av budgetåret 1943/44 beräknats till 16,825,200 kronor. De därå belöpande

kostnaderna för administration och oförutsedda utgifter kunna vid sådant förhål
-

lande beräknas till X 16,825,200=) omkring 1,009,800 kronor. Mot
-

svarande kostnader enligt prisläget den 1 juli 1941 kunna uppskattas till

937,300 kronor. Enär 400,000 kronor redan anvisats, kan medelsbehovet

under budgetåret 1943/44 uppskattas till 609,800 kronor.

Sammanfattning.

I bilaga 27 ha sammanställts de i det föregående beräknade kostnaderna

för marinens byggnadsprogram för femårsperioden 1942/47, varvid för överskådlighetens

skull medtagits jämväl de i marinförvaltningens skrivelse den

10 februari 1943 berörda byggnadsföretag, som icke upptagits till behandling

i detta sammanhang. Av sammanfattningen framgår att de sammanlagda

kostnaderna under femårsperioden 1942/47 för de i försvarsbeslutets kostnadsram

ingående byggnadsarbeten, till vilka genom tidigare beslut eller i

denna proposition tagits ställning, kunna beräknas till, enligt prisläget den

1 juli 1941, 17,330,000 kronor. Med utgångspunkt från de i marinförvaltningens

skrivelse den 10 februari 1943 framlagda förslagen skulle motsvarande

kostnader lia uppgått till 18,680,000 kronor. Medelsbehovet för samtliga

dessa byggnadsarbeten har för tiden intill utgången av budgetåret

1943/44, enligt prisläget den 1 juli 1942 eller senare, beräknats till 17,835,000

kronor, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av 16,565,000

kronor. Enär för tiden intill utgången av budgetåret 1942/43 för inom

försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten anvisats 15,497,000

kronor, kan medelsbehovet för budgetåret 1943/44 beräknas till 2,338,000

kronor.

I enlighet med det anförda bör den i försvarsbeslutet fastställda kostnadsramen

för marinens byggnader för tiden intill utgången av budgetåret 1943/44

med anledning av här berörda byggnadsföretag anses belastad med ett belopp

av 16,565,000 kronor. Såsom redan vid behandlingen av arméns byggnadsfrågor

anmärkts, har Kungl. Majit i propositionen nr 179 till innevarande

års riksdag föreslagit, att från förevarande investeringsanslag därutöver skall

utgå ett belopp av 400,000 kronor för bestridande av kostnader för uppförande

av centrala tvätt- och reparationsanstalter i Stockholm och Boden

samt på Gotland. Detta belopp bör jämväl anses belasta femårsplanens

kostnadsram.

FLYGFÖRVALTNINGENS DELFOND.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (kapitalbudgeten,

bil. 2, punkten 7) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att dels till Vissa

byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222. 522 43 12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

av 25,000,000 kronor, dels ock medgiva, att ifrågavarande anslag må överskridas

-— förutom på sätt i propositionen angivits med belopp, som betingas

av prisstegring -— inom ramen av ett belopp av 98,800,000 kronor, i den mån

så erfordras för tillgodoseende av medelsbehovet för de byggnadsföretag

m. m., som enligt riksdagens beslut i anledning av vad i statsverkspropositionen

eller i särskild proposition anföres skola komma till utförande med anlitande

av berörda anslag.

Det i statsverkspropositionen anmälda medelsbehovet för budgetåret

1943/44 för byggnadsarbeten, som förutsatts skola komma till utförande med

anlitande av ifrågavarande anslag, utgör tillhopa 54,756,000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941.

Jag upptager nu till behandling ännu ett byggnadsbehov, som bör tillgodoses

med anlitande av berörda anslag.

Verkstadsanläggning för flygindustrien. Såsom framgår av vad jag anfört i

årets statsverksproposition (bilagan fjärde huvudtiteln, punkten 125) har

Kungl. Majit den 21 augusti 1942 fastställt materielplan för anskaffning av

flygmateriel under flygvapnets uppsättningsperiod enligt försvarsbeslutet.

Ett genomförande av detta anskaffningsprogram nödvändiggör en utvidgning

av verkstäderna vid en av flygindustriema. Denna utvidgning har kostnadsberäknats

till 8,500,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, vilket belopp

inräknats i totalkostnaderna för flygmaterielanskaffningen.

Uti skrivelse den 16 mars 1943 har flygförvaltningen hemställt örn bemyndigande

att vidtaga åtgärder för utförande av ifrågavarande verkstadsanläggning.

Ärendet är av den natur, att en närmare redogörelse för dess innehåll

icke lämpligen bör ske till statsrådsprotokollet. Eiksdagens vederbörande utskott

torde få inhämta erforderliga upplysningar därom genom de handlingar

i ärendet som komma att överlämnas till utskottet. Här torde allenast böra i

korthet nämnas följande.

I sin skrivelse har flygförvaltningen anfört, att kostnaderna för den nya

verkstadsanläggningen enligt det nu planerade utförandet, inberäknat för driften

erforderlig inredning, inventarier och vissa maskiner, uppförande av vissa

för anläggningen erforderliga monteringshallar ävensom marklösen och väganläggningar,

kunde hållas inom det angivna beloppet 8,500,000 kronor med

ett prisstegringstillägg av 15 procent eller totalt 9,775,000 kronor. I detta

belopp ingå även kostnaderna, 300,000 kronor, för vissa flygplanförråd å centrala

flygverkstäderna, beträffande vilka flygförvaltningen emellertid förklarat

sig ha för avsikt att framdeles inkomma med närmare framställning.

Flygförvaltningen har slutit preliminärt avtal med vederbörande flygindustri

angående anläggningens utförande. Enligt detta avtal skall bolaget till flygförvaltningen

sälja det markområde som erfordras för verkstaden. Flygförvaltningen

skall bliva ägare till verkstaden och upplåta densamma till industriföretaget

för flygplantillverkning för statens räkning.

I anledning av denna framställning har Kungl. Majit genom beslut den

19 mars 1943 bemyndigat flygförvaltningen att gå i författning örn utförande

i enlighet med vad flygförvaltningen föreslagit av ifrågavarande verkstads
-

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

anläggning och monteringshallar samt att vidtaga härav betingade åtgärder

i övrigt, allt -— inberäknat förenämnda flygplanförråd — inom en kostnadsram

av 9,775,000 kronor, och därvid tillika föreskrivit, att arbeten med nämnda

flygplanförråd icke finge påbörjas utan särskilt tillstånd av Kungl. Majit. Härjämte

har Kungl. Majit bemyndigat flygförvaltningen att tills vidare bestrida

de på innevarande budgetår belöpande kostnaderna, intill ett belopp av 900,000

kronor, för påbörjande av ifrågavarande byggnadsföretag från innevarande

års anslag till flygmaterielanskaffning.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att kostnaderna för den verkstadsanläggning

varom i detta ärende är fråga avsetts att bestridas av de medel,

som beräknas erforderliga för ett genomförande av flygplananskaffningen

under flygvapnets uppsättningsperiod. Till den del kostnaderna belöpa å

innevarande budgetår hade medel härför kunnat, med stöd av riksdagens bemyndigande

för Kungl. Majit att inom den beräknade totalkostnadsramen

överskrida anvisat anslag till anskaffning av flygmateriel, anvisas från nämnda

anslag. Med hänsyn härtill och till ärendets brådskande natur har Kungl.

Majit bemyndigat flygförvaltningen att omedelbart igångsätta arbetena med

anläggningen i fråga. Sedan överenskommelse träffats mellan flygförvaltningen

och vederbörande flygplanindustri angående verkstadsanläggningens

utförande, har emellertid frågan örn sättet för bestridandet av kostnaderna

för densamma kommit i ett annat läge. Enligt denna överenskommelse skall

såsom av det anförda framgår flygförvaltningen förvärva den mark som

erfordras för anläggningen samt flygförvaltningen stå såsom ägare till anläggningen.

Anläggningen torde därför rätteligen böra redovisas å försvarsväsendets

fastighetsfond, flygförvaltningens delfond, och kostnaderna för

densamma bestridas från investeringsanslag.

Enligt vad jag under hand inhämtat fördela sig de beräknade kostnaderna

9,775,000 kronor på följande sätt (inom parentes angivas motsvarande belopp

enligt prisläget den 1 juli 1941).

Kronor

Markförvärv ......................................................... 80,000 ( 80,000)

Byggnadsarbeten och väganläggningar ..................... 8,915,000 (7,715,000)

Inventarier och vissa maskiner ................................. 630,000 ( 555,000)

Administration och oförutsett ................................. 150,000 ( 150,000)

Summa kronor 9,775,000 (8,500,000)

Av dessa kostnader torde de, som avse inventarier och vissa maskiner,

630,000 kronor, fortfarande böra belasta anslaget till flygmaterielanskaffning.

Då dessa medel icke torde vara erforderliga redan under innevarande budgetår,

lärer något överskridande av nämnda budgetårs anskaffningsanslag icke

vara erforderligt av denna anledning. Jag förutsätter, att flygförvaltningen

skall vid avgivande av förslag till plan för flygmaterielanskaffning under

kommande budgetår taga hänsyn till detta medelsbehov, övriga i sammanställningen

upptagna kostnader, tillhopa 9,145,000 kronor, torde böra bestridas

från kapitalinvesteringsanslag. Av dessa kostnader belöpa 900,000 kronor

Departements
chefen.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

på innevarande budgetår. Till frågan om äskande av härför erforderligt anslag

återkommer jag i annat sammanhang. Enligt vad som inhämtats från

flygförvaltningen kan medelsbehovet för ändamålet för budgetåret 1943/44

beräknas till 5,020,000 kronor.

Den här föreslagna förändringen i sättet för bestridandet av kostnaderna

för denna verkstadsanläggning medför en förskjutning i de beräknade kostnaderna

under uppsättningsperioden för flygmaterielanskaffning och för

flygvapnets byggnader. De totala kostnaderna för anskaffning av flygmateriel

ha beräknats till 507,742,000 kronor (jfr årets statsverksproposition, bilagan

fjärde huvudtiteln, punkten 125). Detta belopp bör minskas med (8,500,000 —

555,000 =) 7,945,000 kronor till 499,797,000 kronor. Å andra sidan bör den

för flygvapnet i 1942 års försvarsbeslut beräknade kostnadsramen för byggnader

m. m., 145,000,000 kronor, ökas med nyssnämnda belopp örn 7,945,000

kronor till 152,945,000 kronor. Med hänsyn till att för avskrivning av de här

ifrågavarande byggnadsföretagen kommer att av medel under driftbudgeten

tagas i anspråk allenast 50 procent av kostnaderna för desamma eller ett be
lopp

av (-^-=) 3,932,o00 kronor har alitsa härigenom upp
kommit

en besparing av (7,945,000 — 3,932,500 =) 4,012,500 kronor.

HEMSTÄLLAN.

Under åberopande av vad under de särskilda avsnitten anförts hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att i det föregående angivna byggnadsföretag

m. m., i den mån riksdagen icke så redan beslutat eller särskilt

anslag för ändamålet anvisats, må komma till utförande med anlitande

av dels de i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten

bil. 2) under försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret

1943/44 äskade investeringsanslagen till Vissa byggnadsarbeten

m. m., dels ock, i den omfattning som i det föregående angivits,

de av riksdagen för budgetåren 1941/42 och 1942/43 anvisade anslagen

till inom försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten

m. m.

III. Vissa andra anslagsfrågor m. m.

Nybyggnad för flygvapnets myndigheter. Till nybyggnad för flygvapnets myndigheter

har riksdagen hittills anvisat tillhopa 4,000,000 kronor, varav 500,000

kronor för budgetåret 1938/39, 2,500,000 kronor för budgetåret 1939/40 samt

1,000,000 kronor för budgetåret 1942/43. Med skrivelse den 6 mars 1942 överlämnade

civila byggnadsutredningen en promemoria beträffande nybygg
-

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

naden för flygvapnets myndigheter samt skissritningar och kostnadsberäkningar.

Totalkostnaden beräknades till 4,560,000 kronor.

Genom beslut den 10 april 1942 anbefallde Kungl. Majit byggnadsstyrelsen

att gå i författning örn uppförande av en ämbetsbyggnad, som kunde utföras

inom ramen av de för ändamålet beräknade kostnaderna, 4,560,000 kronor.

I skrivelse den 24 augusti 1942 hemställde byggnadsstyrelsen, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att för fullbordande av ämbetsbyggnaden för

budgetåret 1943/44 anvisa 560,000 kronor.

Sedermera hemställde byggnadsstyrelsen i skrivelse den 28 december 1942,

vilken för yttrande överlämnades till civila byggnadsutredningen, örn anvisande

av ytterligare 190,000 kronor för täckande av merkostnader vid ifrågavarande

byggnadsföretag. Byggnadsstyrelsen anförde därvid i huvudsak

följande. Sedan kostnaderna för byggnadsföretaget beräknades, hade priserna

å byggnadsmaterialier och arbete icke oväsentligt stegrats. Till följd

härav bomme att för byggnadsföretaget uppstå följande merkostnader, nämligen

för själva byggnadsarbetena 145,000 kronor, motsvarande i medeltal en

prisstegring av omkring 4 procent, för värme-, ventilations- och sanitärtekniska

anläggningar omkring 30,000 kronor samt för elektriska ledningsinstallationer

15,000 kronor eller tillhopa 190,000 kronor.

Vid anmälan av denna anslagsfråga i 1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,

bil. 2, punkt 8) framhöll jag, att jag icke förrän civila byggnadsutredningens

yttrande över byggnadsstyrelsens nyssnämnda framställning

förelåge vore i tillfälle att taga ställning till förevarande anslagsäskande,

varför jag förordade, att anslag borde för ändamålet i riksstatsförslaget upptagas

med allenast beräknat belopp.

I anslutning härtill har Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1943

års riksdag föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

till Nybyggnad för flygvapnets myndigheter för budgetåret 1943/44 beräkna

ett investeringsanslag av 560,000 kronor.

1940 års civila byggnadsutredning har i utlåtande den 10 februari 1943 anfört

följande. Då det icke nu läte sig bedöma, huruvida och i vad mån förenklingsåtgärder

kunde i viss utsträckning motverka de under byggnadstiden

inträdda kostnadsstegringarna, saknade utredningen möjligheter att pröva

storleken av det tilläggsanslag, som för arbetenas avslutande kunde vara

erforderligt. Sålunda syntes tvekan kunna råda, om provisoriska lokaler för

flygkrigshögskolan borde inredas i byggnaden, sedan numera frågan om

särskild byggnad för de militära högskolorna befunne sig inför sin lösning.

För utredningen hade ock uppgivits, att i byggnaden planerade lokaler för

den militära väderlekscentralen icke skulle vara av behovet påkallade. Utredningen

har med hänsyn härtill ifrågasatt, örn icke med utverkande av tillläggsanslag

hos riksdagen kunde anstå tills de slutliga kostnaderna läte sig

fullständigt överblicka.

Två ledamöter av byggnadsutredningen, översten E. Lindh och byggnadselev

S. Markelius, ha i särskilt yttrande tillstyrkt bifall till byggnadsstyrel
-

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

sens framställning. I yttrandet framhålles, att byggnaden uppföres av samma

enkla standard som tillämpats beträffande marinmyndigheternas nyuppförda

ämbetsbyggnad. Då inskränkning av denna standard icke syntes kunna eller

böra ske, kunde härigenom några besparingar icke vinnas. Örn de provisoriska

lokalerna för flygkrigshögskolan icke inreddes och ej heller de planerade

lokalerna för den militära väderleksanstalten anordnades, utan dessa delar av

byggnaden lämnades oinredda utan mellanväggar, målning och ledningsarbeten,

kunde belopp av respektive 12,000 kronor och 4,000 kronor inbesparas.

Då det emellertid kunde förutsättas, att dessa byggnadsdelar icke komme att

lämnas oanvända utan komme att på annat sätt utnyttjas, syntes det icke vara

att tillråda att under sådana förhållanden med 16,000 kronor minska det av

byggnadsstyrelsen begärda tilläggsanslaget.

Statens meteorologisk-hydrografislca cunstalt och cliefen för flygvapnet ha i

utlåtanden den 23 februari respektive den 3 mars 1943 yttrat sig beträffande

behovet av lokaler för förutnämnda väderlekscentral. Härutinnan torde få

hänvisas till handlingarna i ärendet. Beträffande frågan om inredning av provisoriska

lokaler för flygkrigshögskolan har chefen för flygvapnet anfört, att

nu förhyrda lokaler ej vore tillräckliga för det antal elever, som måste kommenderas

till högskolan under vinterhalvåret 1943/44. Inställdes den planerade

provisoriska inredningen inom ämbetsbyggnaden, måste sålunda ytterligare

utrymmen förhyras och provisoriskt inredas. Härigenom torde den

eventuella kostnadsbesparingen bliva obetydlig. En uppdelning av högskolan

på två från varandra åtskilda lokaler medförde dessutom ur militär

synpunkt avsevärda olägenheter och måste bestämt avstyrkas.

Såsom av det anförda framgår föreligger enligt byggnadsstyrelsens beräkningar

på grund av inträffade prisstegringar behov av ytterligare medelsanvisning

för fullbordande av flygvapnets ämbetsbyggnad. 1940 års civila byggnadsutredning

anser, att med frågans prövning bör anstå till dess ställning

tagits till dels frågan om uppförande av särskild byggnad för de militära högskolorna,

i vilken avses skola inrymmas jämväl lokaler för flygkrigshögskolan

till ersättning för de provisoriska lokaler för denna högskola, som avsetts

skola inrymmas i flygvapnets ämbetsbyggnad, dels frågan örn inrättande av

väderlekscentral i anknytning till flygvapnets myndigheter.

Yad först beträffar frågan örn uppförande av byggnad för de militära högskolorna,

vill jag erinra, att medel för detta ändamål finnas disponibla men att

Kungl. Maj:t ännu icke tagit ställning till frågan örn byggnadsföretagets igångsättande.

Det kan ännu icke med säkerhet bedömas, huruvida med hänsyn till

rådande brist på arbetskraft och materiel ett igångsättande redan inom närmaste

framtiden av detta byggnadsföretag är möjligt. Då emellertid under alla förhållanden

tämligen lång tid måste förflyta, innan de nya högskolelokalerna kunna

tagas i anspråk, vill jag icke resa erinran mot att de lokaler, som i flygvapnets

ämbetsbyggnad provisoriskt avsetts för flygkrigshögskolan, iordningställas för

detta ändamål för att i sinom tid, sedan den nya högskolebyggnaden kommit

till stånd, disponeras för tillgodoseende av andra lokalbehov. Den besparing,

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

som skulle vinnas genom ett uppskjutande av lokalernas färdigställande är - -t

såsom framgår av vad två reservanter inom byggnadsutredningen anfört

förhållandevis ringa, särskilt vid jämförelse med de merkostnader som måste

uppkomma, därest lokaler för nämnda högskola måste anskaffas genom förhyrning.

Jämlikt av Kungl. Maj:t den 5 mars 1943 lämnat bemyndigande har jag

tillsatt sakkunniga för utredning rörande försvarets väderlekstjänst. Vid denna

utredning kommer även under bedömande frågan, huruvida till flygvapnets

myndigheter bör anknytas en väderlekscentral. Örn en sådan central finnes

böra upprättas, torde de lokaler, som för ändamalet beräknats i förevarande

ämbetsbyggnad, komma väl till pass. Därest så icke skulle befinnas erforderligt

eller lämpligt, torde ifrågavarande lokaler kunna utan svårighet nyttiggöras

för tillgodoseende av andra trängande lokalbehov. Jag anser därför i

likhet med reservanterna inom byggnadsutredningen, att även dessa lokaler

böra kunna nu iordningställas.

Byggnadsstyrelsens föreliggande anslagskalkyler, vilka utmynna i ett anslagsbehov

av (560,000 + 190,000 =) 750,000 kronor, torde kunna godtagas.

Jag utgår härvid från att byggnadsarbetena skola kunna så bedrivas, att ytterligare

anslag för ifrågavarande ändamål icke skall behöva bliva erforderligt.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,

flygförvaltningens delfond därav, till Nybyggnad för flygvapnets

myndigheter för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 750,000 kronor.

Anläggande av väg m. m. invid bombfällningsbana för Västgöta flygflottilj. Genom

brev den 10 maj 1940 förordnade Kungl. Maj:t, att ett område örn cirka 28

hektar av viss kronopark i Tivedens revir skulle, för att användas som bombfällningsbana

för Västgöta flygflottilj, i förvaltningshänseende omedelbart

överflyttas från domänstyrelsen till flygförvaltningen under villkor, bland

annat, att flygförvaltningen ombesörjde den omläggning av vägar och flyttning

av hägnader m. m. som bleve erforderlig. Tillika medgav Kungl. Maj .t,

att flygförvaltningen finge till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande

områdes iordningställande som bombfällningsbana å det å förskottsstaten for

försvarsväsendet m. m. för budgetaret 1939/40 uppförda förskottsanslaget

Försvarsväsendet i allmänhet: Engångsutgifter (Ga) disponera ett belopp a\

högst 9,000 kronor.

I skrivelse den 25 februari 1943 har flygförvaltningen meddelat, att arbetena

med iordningställande av ifrågavarande område som bombfällningsbana

numera vore utförda, varjämte flygförvaltningen beträffande den ämbetsverket

ålagda skyldigheten att omlägga vägar och flytta hägnader m. m. anfört

i huvudsak följande.

s. 184 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

184

Kungl. Maj:ts -proposition nr 222.

Genom bombfällningsområdet passerade ett flertal vägar, vilka vore avgårdar1Cke

f°r kronoparken lltan även såsom utfartsvägar för närbelägna

I skrivelse den 13 januari 1942 hade domänstyrelsen, efter att i ärendet

hava samratt med ^förvaltningen, till flygförvaltningen överlämnat en av

styrelsen godkänd plan till viss vag, vilken vore avsedd att ersätta de genom

bombfallmngsomradet löpande vägarna. Samtidigt hade domänstyrelsen anhållit,

att- flygforvaltnmgen i samråd med jägmästaren i Tivedens revir ville

föranstalta örn arbetets utförande. Den nya vägen, vilken komme att erhålla

en längd av 3.0 3 4 kilometer och hårdgjord bredd av 3 meter, funnes angiven

a en skrivelsen bifogad karta.

Flygförvaltningen hade — i enlighet med en skrivelsen bifogad specifikar^,

beraknat kostnaderna tor ifrågavarande vägarbeten till sammanlagt

44,0U0 kronor, inklusive kostnaderna för administration och oförutsedda

utgifter.

I samband med anläggande av ifrågavarande väg syntes det bliva erforderhgt

att företaga mindre flyttningar av hägnader m. m. Kostnaderna därför

beräknades emellertid kunna bestridas av förenämnda belopp av 44 000

kronor.

Under åberopande av det anförda hemställde flygförvaltningen örn anvisande

av ett belopp av 44,000 kronor för anläggande av ifrågavarande väg.

Mot det av flygförvaltningen framlagda förslaget, vilket upprättats efter

samråd med domänstyrelsen, har jag intet att erinra. Enär ifrågavarande

bygg^dsarbeten hänföra sig till ett äldre byggnadsföretag, torde kostnaderna

därför icke böra medtagas i den för flygvapnet för femårsperioden

1942/47 fastställda kostnadsramen. Som jag icke funnit anledning till erinran

mot de framlagda kostnadsberäkningarna, beräknar jag för budgetåret 1943/44

för ifrågavarande ändamål ett belopp av 44,000 kronor att utgå av nyssberörda

investeringsanslag.

Ändrad förläggning av sjöflygstation i västra Sverige. Genom brev den 28 juni

1940 ställde Kungl. Majit till flygförvaltningens förfogande, bland annat, ett

belopp av 270,000 kronor för utbyggnad av en sjöflygstation vid Nya varvet,

Göteborg, av det av riksdagen såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets

fastighetsfond, flygförvaltningens delfond, till utbyggnad av sjöflvgstationer

anvisade reservationsanslaget av 310,000 kronor.

Sedermera meddelade flygförvaltningen i skrivelse den 18 juni 1942 att

bland annat på grund av ändrade dispositioner någon sjöflygstation icke vore

avsedd att anläggas vid Nya varvet utan i stället på annan plats, varom

rekognosceringar påginge.

Med förmälan att nämnda utredning numera vore avslutad och att sjöflygstationen

av strategiska och taktiska skäl lämpligen befunnits böra anläggas å

viss annan angiven plats än Nya varvet har flygförvaltningen i skrivelse den

4 mars 194o hemställt, att till bestridande av härav föranledda kostnader,

nämligen 120,000 kronor för anläggning enligt prisläget den 1 juli 1941 och

7,200 kronor för administration och oförutsedda utgifter, tillhopa 127,200

kronor, måtte få disponeras från det genom förutnämnda brev till flygförvaltningens

förfogande ställda beloppet av 270,000 kronor.

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

Kungl. May.ts proposition nr 222.

Jag har intet att erinra mot flygförvaltningens förslag och de till grund Dcpartenientsför

detsamma liggande kostnadsberäkningarna. Med hänsyn till den föreslagna chefcnändrade

förläggningen av ifrågavarande sjöflygstation torde emellertid riksdagens

samtycke böra inhämtas i fråga örn sålunda föranledd ny användning

av de genom förutnämnda brev den 28 juni 1940 anvisade medlen. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att medgiva

att ifrågavarande sjöflygstation må, med ianspråktagande av

tidigare av riksdagen för ändamålet anvisade medel, förläggas

till annan plats än Nya varvet, Göteborg.

Utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar. I det föregående har anmärkts,

att Kungl. Maj :t i propositionen nr 163 till innevarande års riksdag (sid. 45 ff)

föreslagit riksdagen att till Utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor. Såsom av nämnda proposition närmare framgår har

medelsbehovet för samma ändamål för budgetåret 1943/44 beräknats till

14,250,000 kronor. Detta belopp torde böra av riksdagen äskas såsom ett särskilt

investeringsanslag. Jag har redan anfört, att av de för budgetåren 1942/43

och 1943/44 sammanlagt erforderliga beloppen, 16,250,000 kronor, ett belopp

av 275,000 kronor bör anses belasta den i försvarsbeslutet fastställda kostnadsramen

för arméns byggnadsarbeten m. m. under femårsperioden 1942/47.

I enlighet med det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,

arméförvaltningens delfond därav, till Utbyggnad av vissa fabriker

och anläggningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 14,250,000 kronor.

Anskaffning av maskiner och utrustning för vissa fabriker och anläggningar. I den

under föregående punkt berörda propositionen nr 163 till innevarande års

riksdag (sid. 64) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till anskaffning av

maskiner och utrustning för vissa fabriker och anläggningar å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000

kronor. Av propositionen framgår, att motsvarande kostnader för budgetåret

1943/44 beräknats till 1,630,000 kronor, vilket belopp ansetts böra äskas

av riksdagen i detta sammanhang.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att såsom kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket

till Anskaffning av maskiner och utrustning för vissa

fabriker och anläggningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett in

vesteringsanslag av 1,630,000 kronor.

Förläggningsbyggnad vid Väsby. I skrivelse den 29 september 1942 har

arméförvaltningens

kronor för åtskilliga byggnadsändamål på Järvafältet.

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Departements

chefen.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Efter en inom försvarsdepartementet verkställd undersökning har jag

funnit mig böra föreslå, att en förläggningsbyggnad för officerare och underofficerare

uppföres vid Väsby. Byggnaden, som föreslås utförd såsom barack,

är avsedd för fyra officerare och underofficerare, varjämte däri skulle inrymmas

kök, expedition och samlingsrum. Kostnaderna ha av fortifikationsstyrelsen

beräknats till 9,000 kronor, vilket belopp torde böra ställas till förfogande

för budgetåret 1943/44.

Under erinran att avskrivningsbehovet för denna investering skall täckas

av särskilda medel får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,

arméförvaltningens delfond därav, till JFörläggningsbyggnad vid

Väsby för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av

9,000 kronor.

Ordnande av förläggningen för försvarsväsendets radioanstalt. På förslag av

Kungl. Majit (propositionen 1941:305 och 1942 års statsverksproposition)

har riksdagen (skrivelser 1941: 492 och 1942: 355) till ordnande av förläggningen

för försvarsväsendets radioanstalt i huvudsaklig överensstämmelse med

ett av överbefälhavaren den 8 augusti 1941 framlagt förslag anvisat tillhopa

2,760,000 kronor.

I skrivelse den 11 februari 1943 har arméförvaltningens fortifikations styrelse

för viss komplettering med bombsäkra utrymmen av förläggningen hemställt

örn anvisande av ytterligare 401,000 kronor, varav 51,000 kronor angivits

motsvara prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 januari 1943.

Ärendet är av den natur, att en närmare redogörelse för detsamma icke

torde böra lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få

inhämtas genom de handlingar, som i vederbörlig ordning komma att tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

Jag finner fortifikationsstyrelsens förslag ändamålsenligt och av natur

att icke böra uppskjutas. Det för ändamålet erforderliga beloppet, 401,000

kronor, vilket såsom avseende fullföljande av ett äldre byggnadsföretag icke

torde böra anses belasta femårsplanens kostnadsram, bör äskas av riksdagen

såsom ett särskilt investeringsanslag.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,

arméförvaltningens delfond därav, till Ordnande av förläggningen

för försvarsväsendets radioanstalt för budgetåret 1943/44 anvisa

ett investeringsanslag av 401,000 kronor.

Stallbyggnad för Bohusläns regemente. I skrivelse den 29 augusti 1942 till

arméförvaltningens fortifikationsstyrelse anmälde chefen för Bohusläns regemente,

att en av regementets stallbyggnader genom brand blivit oanvändbar,

samt hemställde, att en ny stallbyggnad snarast måtte uppföras.

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

I skrivelse den 23 december 1942 bar fortifikationsstyrelsen, som i äiendet

inbämtat arméchefens direktiv, anfört, att genom styrelsens försorg företagits

undersökning på platsen, varvid konstaterats, att byggnaden blivit

så illa åtgången, att ett iståndsättande av densamma icke lämpligen borde

ske. Arméchefen hade framhållit, att den nya stallbyggnaden borde beräknas

för samma antal hästar som inrymts i den brunna byggnaden, eller 40 stycken,

vartill borde komma skosmedja samt utrymmen för veterinärmaterielförråd,

foderkammare och foderskulle ävensom vattenspilta. Kostnaderna för uppförande

av en stallbyggnad av sålunda angiven storlek hade beräknats till

145,000 kronor. Under åberopande härav hemställde styrelsen örn anvisande

av ett anslag av 145,000 kronor för angivna ändamål.

Enär i enlighet med fortifikationsstyrelsens förslag den nedbrunna stall- DepaHenuntsbyggnaden

torde böra ersättas med en nyuppförd sådan byggnad samt vad

styrelsen anfört rörande kostnaderna för denna icke givit mig anledning till

erinran, synes för budgetåret 1943/44 för ändamålet böra anvisas ett belopp

av 145,000 kronor, vilket belopp icke torde böra anses belasta femårsplanens

kostnadsram.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,

arméförvaltningens delfond därav, till Stallbyggnad vid Bohusläns

regemente för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 145,000 kronor.

Badstuga vid Gotlands kustartilleriförsvar. I skrivelse den 2 mars 1943 har

marinförvaltningen hemställt örn anvisande av ett belopp av 5,000 kronor

för återuppförande av en badstuga vid Gotlands kustartilleriförsvar, vilken

till följd av eldsvåda delvis förstörts. Marinförvaltningen har i skrivelsen

anfört i huvudsak följande.

Av chefen för Gotlands kustartilleriförsvar verkställd utredning Ilar givit

vid handen, att branden icke förorsakats genom vårdslöshet eller bristande

omsorg. På grund av byggnadens alltför ringa kapacitet har eldstaden varit

uppeldad praktiskt taget ständigt, varigenom uttorkning och överhettning

småningom inträffat och givit anledning till branden.

Badstugan är avsedd för samtlig personal vid den spärr, till vilken ifrågavarande

batteri hör.

Badstugan bör snarast återställas, då det är av stor vikt, att spärrens

personal äger tillgång till bad. Därvid bör på grund av vad ovan anförts

utrymmesbehovet i skälig mån beaktas. Kostnaderna för badstugans återställande

samt utvidgning med hänsyn till ovannämnda bemanningsstyrka

hava beräknats till 5,000 kronor.

Med hänsyn till vad marinförvaltningen anfört torde en ny badstuga böra Departement«•

uppföras i stället för den genom eld skadade. Mot marinförvaltningens eh''fcn

kostnadsberiikningar har jag icke funnit anledning till erinran. Det för

ändamålet erforderliga beloppet, vilket icke torde betra belasta femarspla
-

s. 188 Kontrollera mot PDF

188 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

nens kostnadsram, synes böra askas av riksdagen såsom ett särskilt investeringsanslag.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,

marinförvaltningens delfond därav, till Badstuga vid Gotlands

Icustartilleriförsvar för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 5,000 kronor.

Modernisering av vissa marinens verkstäder m. m. På förslag av Kungl. Majit

(propositionen 1941:221, punkten 7) anvisade riksdagen (skrivelse 1941:360)

a tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvestering

i försvarsväsendets fastighetsfond ett reservationsanslag av 1,787,000

kronor till modernisering av vissa marinens verkstäder m. m.

Av anslaget avsags ett belopp av 422,000 kronor för modernisering av

tygverkstäderna i dåvarande Vaxholms fästning, vilket belopp hade beräknats

av försvarsväsendets verkstadsnämnd på basis av preliminära ritningar.

Beloppet örn 422,000 kronor avsågs för följande åtgärder.

Tillbyggnad av mekaniska verkstaden.......................... kronor 65,000

Ombyggnad av äldre mekanisk verkstad ...................... » 35,000

Komplettering av maskinutrustning............................ » 12 000

Kopparslageri och förrådsbyggnad.................... » 40 000

Virkesskjul................................................... » 91)00

►snickeriverkstad, örn- och nybyggnad.......................... » $9 500

Båtskjul, ändring ................................................ » 2 000

Lastpir med kran, elektrisk utrustning samt muddringsarbeten » 1074)00

Rälsbana .......................................................... » 8,000

Flyttning av skjul för tvättkläder .............................. » 5*000

Båtskjul vid Rindö sund........................................ » 12 000

Radioverkstad .................................................... » 17 000

Oförutsedda utgifter.............................................. » 20 500

Summa kronor 422,000

Marinförvaltningen har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 hemställt,

att ett belopp av ytterligare 175,000 kronor måtte anvisas för genomförande

av det sålunda angivna moderniseringsprogrammet, samt i ämnet

anfört bland annat följande.

Sedan programhandlingar färdigställts och anbud infordrats på de viktigaste

byggnadsarbetena, kunde totalkostnaden för byggnadsprogrammets

genomförande överslagsvis beräknas. Det hade därvid visat sig, att totalkostnaden

överstege tillgängligt anslag med cirka 175,000 kronor.

1me<l anledning därav i samråd med representant för försvarsväsendets

verkstadsnämnd verkställda utredningen för beskärning av byggnadsprogrammet

inom ramen av tillgängliga medel och förnyad anbudsinfordran hade ej

givit tillfredsställande resultat, varför ytterligare omläggning och förenkling

av programmet måst verkställas.

. Enligt den sålunda till det yttersta förenklade byggnadsplanen måste

virkesskjul, flyttning av skjul för tvättkläder samt nytt båtskjul vid Rindösund

helt strykas ur programmet. Örn- och nybyggnad av snickeriverkstaden

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

hade måst inskränkas till vissa provisoriska omändringsarbeten för endast

cirka 30 procent av ursprungligen avsedda kostnader. Den föreslagna nya

kopparslageriverkstaden med förrådsbyggnad hade måst ersättas med en

provisorisk verkstad anordnad i en befintlig förrådsbyggnad av plåt. Därutöver

hade väsentliga förenklingar måst vidtagas beträffande detaljutförandet

av mekaniska verkstadens till- och ombyggnad, som dock i huvudsak

följde den ursprungliga planen. Den på anbud grundade kostnadsberäkningen

för den mekaniska verkstadens modernisering slutade på i runt tal

230,000 kronor i stället för ursprungligen beräknade 100,000 kronor.

Det syntes vara uppenbart, att den avsedda moderniseringen av tygverkstäderna,

grundad på verkstadsnämndens preliminära ritningar och överslagsberäkningar,

icke kunde för anvisade medel genomföras i den omfattning

och med den effektivitet, som avsikten varit. På grund av prisstegringar

samt genom de ofrånkomliga tilläggsarbeten, som vid programhandlingarnas

utarbetande klarlagts, tvingades marinförvaltningen att på ett högst

betänkligt sätt beskära verkstadsnämndens moderniseringsprogram och att

tills vidare för betydelsefulla delar av programmet vidtaga provisoriska åtgärder

och att i övrigt utesluta vissa programpunkter.

Den sålunda reducerade byggnadsplanen omfattade följande åtgärder och

kostnader.

Till- och ombyggnad av mekanisk verkstad, inklusive radioverkstad,

enligt anbud...................................—_•

Värme-, sanitets-, ventilations- och elektrisk installation i

mek. verkstaden................................................

Komplettering av maskinutrustning...........................

Kopparslageri och förrådsbyggnad (omändring av befintlig

förrådsbyggnad)................................................

Schaktnings- och planeringsarbeten ............................

Snickeriverkstad, provisoriska omändringsarbeten ............

Snickeriverkstad, ändring av maskinpark......................

Båtskjul, ändring ................................................

Lastpir med kran, elektrisk utrustning samt muddringsarbeten

m. m., delvis enligt anbud....................................

Bälsbana ..........................................................

Oförutsedda utgifter..............................................

kronor 173,250

57.000

12.000

14.000

15.000

26,250

7.000

2.000

87.000

8,000

20,500

Summa kronor 422,000

I detta belopp inginge maskinell verkstadsutrustning, kran för lastpiren

med elektrisk utrustning m. m. med ett sammanlagt belopp av 36,500 kronor;

återstoden, 385,500 kronor, utgjorde byggnadsarbeten och därmed samhörande

åtgärder.

För genomförande av det i propositionen 1941: 221 avsedda moderniseringsprogrammet

erfordrades, såsom ovan nämnts, ytterligare 175,000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1942.

Av marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 inhämtas, att ämbetsverket

har för avsikt att äska ytterligare medel för instrument för radioverkstad

med 10,000 kronor samt för verkstadsutrustning med icke angivet

belopp.

Jag finner det angeläget, att moderniseringen av tygverkstäderna vid Departement*

Stockholms kustartilleriförsvar genomföres i tidigare avsedd utsträckning ch<>fen
-

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. May.ts proposition nr 222.

och förordar därför, att erforderligt förstärkningsanslag, 175,000 kronor, anvisas

för budgetåret 1943/44. Ifrågavarande belopp bör, i anslutning till

vad jag i propositionen 1943:2 (sid. 132) uttalat beträffande motsvarande

tilläggsanslag för Stockholms örlogsvarv, ej belasta femårsplanens kostnadsram.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,

marinförvaltningens delfond därav, till Modernisering av

vissa marinens verkstäder m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa

ett investeringsanslag av 175,000 kronor.

Yad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Johan Treschow.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 222

191

Bilaga 1.

Norrbottens regementes jägarbataljon, Kiruna.

An gelägen hetsgrad

enl. arméförvaltningen

Byggn adsobjekt

Kostnad enl. prisläget

Vt 1941

Prisstegring

Vt 1941 —

Vt 1942

enligt forti- fikations- styrelsen

enligt prop.

1942:210

enligt forti- fikations- styrelsens

senare ut- redningar

i

Expeditionsbyggnad ................

85,000

i

i

Mässbyggnad för officerare ........

15,000

} 123,000

11,000

i

Bostäder för officerare..............

32,000

1

i

Logementsbyggnader, 4 st...........

740,000

904,000

86,000

i

Skolbyggnad .....................

55,000

66,000

7,000

i

Sjukhus............................

50,000

175,000

18,000

i

Mässbyggnad för underofficerare ....

10,000

l fift noo

6,000

i

Bostäder för underofficerare........

20,000

i

Marketenteribyggnad ..............

45,000

124,000

13,000

i

Matinrättningsbvggnad med värme-

central ..........................

160,000

514,000

54,000

i

Brandredskapsbod ..................

5,000

| 42,000

4,000

i

Vakt- och arrestbyggnad............

15,000

i i

Bostäder för förvaltningspersonal . .

20,000

56,000

6,000

i

Vinterstallar........................

13,000

99,000

10,000

! 1

Sjukstall ..........................

5,000

54,000

6,000

1

Hundstall ..........................

2,000

14,000

2,000

1

Garage ............................

8,000

44,000

5,000

1

Intendenturförråd ..................

5,000

]

1 1

Pjäsförråd ........................

30,000

\ 52,000

6,000

1

Fordonsförråd......................

5,000

1

; l

Exercishus ........................

195,000

205,000

22,000

i

Smedja ............................

—

14,000

2,000

l

Ammunitionsförråd ................

10,000

16,000

2,000

1 l

Drivmedelsförråd ..................

—

11,000

1,000

l

Korthållsskjutbana ................

15,000

21,000

2,000

i

Skolskjutningsbana ................

25,000

j. 77,000

6,000

i l

Kulspruteskjutbana ................

20,000

i

Handgranatsbana ..................

2,000

2,000

200

l

Fältskjutningsbana ................

15,000

8,000

1,000

i

Väg- och planeringsarbeten (samt

stängsel) ........................

180,000

204,000

22,000

3

Utvändiga rörtekniska arbeten......

160,000

214,000

23,000

1

Utvändiga elektriska arbeten........

36,000

60,000

6,000

i 1

Administrationskostnader och oförut-

sedda utgifter, cirka 6 % & förestå-

ende beräknade kostnader........

106,980

190,000

j 20,000

Summa kronor

2,084,980

—

—

5 % tillägg för läge i norra Sverige..

89,120

—

Summa kronor

2,174,100

3,349,000

341,200

1

Avrundat belopp

2,175,000

3,350,000

340,000

Fortifikationsstyrelsens

anmärkningar

Officersmäss och ett anta]

bostadsrum för ogifta officerare

är i fortifikationsstyrelsens

förslag tänkt sammanslaget

med expeditionsbyggiiaden.

Bostäder för ett antal ogifta

underofficerare är i fortifikation

sstyrolsens förslag

tänkt inrymda i mässbyggnaden.

{Avsedda för maskinist, eldare

samt husmor.

Inklusive badstuanläggning i

fortifikationsstyrelsens förslag.

I Markörskydd i fältskj utnings\

terrängen.

(Inklusive värmekuIvert med

) rörledningar,transformatorstationer

och matarkablar.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj:ts •proposition nr 222.

Göta pansarliygardes kompani på Gotland, Visby.

Bilaga 2.

2. t»

»tS

3 I

am

o; ®

H B

< Cr

» a>

3 crc;

Byggnadsobjekt

Kostnad enl. prisläget

Vt 1941

Prisstegring

Vt 1941—

Vt 1942

enligt forti- fikations- styrelsen

enligt prop.

1942:210

enligt forti- fikations- styrelsens

senare ut- redningar

Fortifikation sstyrelsens

anmärkningar

242,000

193,000

15,440

3.520

fAvser Vs av byggnadskost- I naderna. 2/s beräknas be- ; löpa på den del av bveg-

100,000

44,000

1 naden, som skall disponeras

100,000

50,000

4,000

1 av I. 18. Se bilaga 17.

j Avser tillbyggnad av I. 18

i matsalsbvggnad och marke-

5,000

5,000

400

1 tenteri.

25,000

25,000

2,000

92,000

222,000

17,760

—

10,500

840

40,000

28,000

2.240

—

900

100

25,000

13,100

1,050

—

10,500

840

15,000

9,000

| 20,200

1,620

| 10,000

10,000

800

160,000

—

—

56,250

42,750

3,420

52,500

47,700

3,820

11,250

2,600

210

56,600

43,600

3,500

999,600

768,850

61,560

47,100

—

—

!

952,500

768,850

61,560

950,000

770,000

62,000

Expeditions- och logementsbyggnad. .

Exercishus ........................

Matinrättningsbyggnad med marke
tenteribyggnad

..............

Brandredskapsbod..............

Bostäder för underofficerare ....

Yarmgarage....................

Utökning av värmecentral i befintligt

garage ........................

Kallgarage ........................

CykelstäU..........................

Bensinstation ......................

Spolplattor ........................

Intendenturförråd ..................

Tygförråd..........................

Ammunitionsförråd ................

Tygverkstad........................

Väg- och planeringsarbeten ........

Utvändiga rörtekniska arbeten......

Utvändiga elektriska arbeten........

Administrationskostnader och oförutsedda

utgifter, cirka 6 % å förestående

beräknade kostnader........

Summa kronor

5 % avdrag för läge i södra Sverige

Summa kronor

Avrundat belopp

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

193

Bilaga 3.

Bergslagens artilleriregemente, Kristinehamn.

o! g

3 &

Et- t»

o cn

<g Cu

B

Byggnadsobjekt

Kostnad enl. prisläget

Vt 1941

Prisstegring

Vt 1941—

l/7 1942

enligt forti- fikations- styrelsen

enligt prop.

1942:210

enligt forti- fikations- styrelsens

senare ut- redningar

348,000

261,000

20,880

2,610,000

2,230,000

178,400

200,100

150.000

300.000

90.000

12.000

215.000

244.000

88,000

358.000

94,000

19,800

333.000

19,520

7,040

28.640

7,520

1,600

26.640

210,000

132,000

10,560

153,000

70,000

5,600

200,000

228,000

18,240

450,000

750,000

60,000

25,000

25,000

4,000

15.000

35.000

2,000

1,200

2,800

160

45,000

72,500

5,800

125,000

75,000

}- 155,000

12,400

145,000

102,600

8,200

936,000

496,000

39,680

489,600

59,000

272,000

4,720

21,760

25,000

37,200

2,980

219,000

173,000

13,840

73,000

522,000

90,000

418,000

7,200

33,440

64,500

56,800

4,550

30,000

228,000

18,240

6,000

63,000

5,040

Fortifikationsstyrelsens

anmärkningar

Kanslibyggnad .....

Logementsbyggnader

Skolbyggnad .....

Pj äsexercishus.....

Gymnastikbyggnad

Idrottsplats.......

Kallbadhus .......

Sjukhus...........

Mässbyggnad för officerare ........

ii » underofficerare....

Marketenteribyggnad ..............

Matinrättningsbyggnad med värme
central

..........................

Intendenturverkstad................

Brandredskapsbod..................

Vattenreservoir ....................

Gaskammare ......................

Vakt- och arrestbyggnad ..........

Bostäder för underofficerare........

» » husmödrar o. eldare m. fl.

Vinterstallar........................

Varm garage........................

Servicestation för smörjning och rengöring

..........................

Kallgarage ........................

Bensinstation ......................

Intendenturförråd

Tygförråd .

Pjäsförråd.

Fordonsförråd

Ammunitionsförråd

Signalmaterielförråd............

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222.

(Enl. mil. byggn.-utr:s ritning

( nr 1.

jEnl. mil. byggn.-utr:s rit

J ningar nr 31 och 77; lektionsrum

å vind.

Enl. mil. byggn.-utr:s ritning

j nr 5; 1.20 m. längre.

(Enl. mil. byggn.-utr:s ritning

\ nr 4, med badstu o. duschar.

/Enl. mil. byggn.-utr:s ritning

\ nr 35; plats för 50 sängar.

(Ombyggnad av Presteruds

| herrgårdsbyggnad.

JEnl. mil. byggn.-utr:s ritning

\ nr 8.

(Enl. mil. byggn.-utr:s ritning

'' nr 10, rum beräknade för

lånbibliotek.

Värmecentral i undervåning.

I samma byggnad som tygförrådet.

(Enl. mil. byggn.-utr:s ritning

( nr 15.

I Ombyggnad av befintligabygg1

nader m. m.

(Enl. mil. byggn.-utr:s ritning

l nr 18; skosmedja inrymd.

(Enl. mil. byggn.-utr:s ritning

\ nr 20.

| Enl. mil. byggn.-utr:s ritning

J nr 21.

Bensin- och gengasstation.

(Delvis efter mil. byggn.-utr:s

ritn. nr 25; mindre skomakeri-

och skräddarverkst

avsedda i bv. beräkn. till

10,000 kr.

V armförråd för gasskyddso.

eldledningsmateriol samt

bilringar och slangar.

I Fordonsförråd utbytt mot

förråd för övningsavdelningar

enl. mil. byggn.-utr:s

ritn. nr 20, kallförråd.

(Bergförråd för amupplag

! 1,000 m*; med avfuktningsanordning.

Varm förråd.

522 18 13

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Majlis proposition nr 222.

®

S.»

S <5

B -

Kostnad enl. prisläget

Vt 1941

Prisstegring

Vt 1941 —

Vt 1942

enligt forti- fikation s- styrelsen

©,

m, ert?

©: cc

►< =3

< tr

o>

®

b cn

M* ^

B to

<3 ^

B

Byggnadsobjekt

enligt prop.

1942:210

enligt forti- fikations- sty reisen s

senare ut- redningar

Fortifikationssty reisen s

anmärkningar

1

Gevärssmedja......................

20,000

65,500

5,240

(Inrymmande jämväl hand- \ vapenförråd samt förråd

1

Tygverkstad ......................

240,000

726,000

74,000

l för pvlv.

(Tillkommer 180,000 kr. för

[ maskiner och övrig utrust-

1

Korthållsskjutbana ................

35,000

33,000

2,640

| ning, jfr bilaga 38.

1

Skolskjutningsbana ................

60,000

65,000

5,200

1

Handgranatsbana ..................

5,000

4,500

360

(Enl. mil. byggn.-utr:s ritning

1

Tyganstaltens centralförråd ........

175,500

14,040

1

» » bergförråd

228,000

18,240

\ nr 25.

(1,000 ms; förses med avfukt

\ ningsanordning.

1

Vapenfettförråd ...................

—

18,800

1,500

1

Spolningsplats för bilar ...........

—

13,700

1,100

1

Cykelparkering ..................

—

3,300

270

1

1

Väg- och planeringsarbeten (samt

stängsel) ........................

Utvändiga rörtekniska arbeten......

652,500

609,000

836.000

649.000

66,880

51,920

1

Utvändiga elektriska arbeten........

130,500

110,000

8,800

l

Administrationskostnader och oförut- sedda utgifter, cirka 6 % å förestå- ende beräknade kostnader........

Summa kronor

Avrundat belopp

575,800

10,075,000

10,075,000

600,700

10,611,900

10,615,000

49,000

865,840

866,000

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 222. 195

Bilaga 4.

Stockholms löftjärn sregementes batteri p& Gotland.

<9

S-k

5 m

§ I

|f

fl

P CD

0“ aa

P trej

P 3

<3 *

p

Byggnadsobjekt

Kostnad enl. prisläget

Vt 1941

Prisstegring

Vt 1941—

Vt 1942

enligt forti- fikations- styrelsen

Forti fikati on 86ty relsens

anmärkningar

enligt prop.

1942:210

enligt forti- fikation s- 8tyrelsens

senare ut- redningar

i

Expeditions- oell logementsbyggnader

289,000

289,000

23,200

i

Pjäsexercishus......................

50,000

88,000

7,040

.

i

Bostäder för förvaltningspersonal....

25,000

22,000

1,760

i

Varmgarage........................

104,000

98,400

7,870

i

Spolplattor ........................

—

2,600

210

i

Kallgarage ........................

24,800

28,100

2,250

—

Bensinstation ......................

10,000

—

—

2

Cykelstall..........................

—

900

70

1

Intendenturförråd ..................

40,000

39,500

3,160

1

Tygförråd..........................

90,000

1

1

Pjäsförråd ..........................

15,000

) 70,500

5,640

1

Fordonsförråd......................

6,000

1

1

Ammunitionsförråd ................

10,000

10,000

800

1

Väg- och planeringsarbeten ........

68,800

72,700

5,820

1

Utvändiga rörtekniska arbeten......

59,600

49,700

4.000

1

Utvändiga elektriska arbeten........

12,800

12,800

1,010

Administrationskostnader och oförut-

sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-

ende beräknade kostnader ........

48,000

47,200

3,770

Summa kronor

848,000

832,400

66,600

5 % avdrag för läge i södra Sverige

40,000

—

—

Summa kronor

808,000

832.400

66,600

Avrundat belopp

800,000

885,000

67,000

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Bilaga 5.

Göteborgs luftviiruskår, Blia, Västra Frölunda.

CD

&>

Kostnad enl. prisläget

g (g

V 7

1941

Prisstegring

Vi 1941—

S-s

3 &

P CD

g crtj

5'' 2

Byggnadsobjekt

enligt prop.

1942:210

enligt forti- fikations- styrelsens

senare ut-

Vt 1942

enligt forti- fikations- styrelsen

Fortifikationsstyrelsens

anmärkningar

‘S *

ö

redningar

i

Kanalbyggnad ....................

204,000

203,800

16300

i

Logementsbyggnader ..............

1,530,000

1,422,000

113,800

i

Skolbyggnad ......................

117,300

139,000

11,100

i

Pjäsexercishus......................

150,000

107,300

8,600

2

Gymnastikbyggnad ................

300,000

310,000

24,800

2

Idrottsplats ........................

90,000

81,800

6,600

—

Kallbadhus ........................

12,000

—

—

1

Sjukhus............................

155,000

221,500

17,700

1

Mässbyggnad för officerare ........

122.500

68,200

5,500

1

Mässbyggnad för underofficerare....

105,000

68,200

5.500

1

Marketenteribyggnad ..............

100,000

197,600

15,800

1

Matiurättningsbyggnad..............

350,000

455,500

36,400

1

Intendenturverkstad................

--

—

—

Endast serviceysrkstad.

1

Intendentur förråd ..................

54,000

1

Brandredskapsbod..................

25,000

1

2

Tygförråd..........................

133,000

4,000

22,000

302,200

24,200

1

Pjäsförråd..........................

1

Fordonsförråd......................

6,500

1

Vinterstall..........................

29,000

47,500

3,800

1

Y armgarage........................

268,000

| 404,100

32,300

1

Kallgarage ........................

24,800

1

Bensinstation ......................

25,000

50,600

4,000

1

Vakt- och arrestbyggnad............

35,000

53,900

4,300

1

Vattenreservoir ....................

25,000

22,400

1,800

1

Bostäder för förvaltningspersonal . .

75,000

58,100

4,600

1

Ammunitionsförråd ................

30,000

62,100

5,000

1

Gevärssmedja ......................

20,000

48,800

3,900

1

Tygverkstad........................

160,000

232,500

18,600

1

Korthållsskjutbana..................

35,000

31,300

2,500

2

Handgranatsbana ..................

5,000

5,000

400

1

Luftvärnsskjutbanor................

—

6,300

500

1

Väg- och planeringsarbeten samt

stängsel..........................

382,500

423,700

33,900

1

Utvändiga rörtekniska arbeten......

357,000

301,900

24,200

1

Utvändiga elektriska arbeten........

76,500

100,900

8,100

1

Administrationskostnader och oförut-

sedda utgifter, cirka 6 % å förestå- ende beräknade kostnader ........

301,680

325,600

26,100

Summa kronor

5,329,780

5,752,200

460,300

5 % avdrag för södra Sverige......

251,165

—

—

Summa kronor

5,078,615

5,752,200

460,300

Avrundat belopp

5,0S0,000

5,755,000

460,000

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 222.

197

Bilaga 6.

Laleå luftvärnskår, Luleå.

Angelägenhetsgrad

enl. arméförvaltningen

Kostnad enl. prisläget

Vj 1941 I

Byggnadsobjekt

enligt prop.

1942: 210

enligt forti- fikations- styrelsens

senare ut- redningar

i

Kanslibyggnad ....................

204,000

223,700

i

Logementsbyggnader ..............

1,530,000

1,556,800

i

Skolbyggnad ......................

117,300

155,000

i

Pjäsexercishus......................

150,000

120,200 !

2

Gymnastikbyggnad ................

300,000

336,100

2

Idrottsplats ........................

90,000

81,800

_

Kallbadhus ........................

12,000

—

1

Sjukhus............................

155,000

241,100

1

Mässbyggnad för officerare ........

122,500

75,500

1

Mässbyggnad för underofficerare ....

105,000

75,500

1

Marketenteribygguad ..............

100,000

215,700

1

Matinrättningsbyggnad..............

350,000

514,900

1

Intendenturverkstad................

—

—

1

Intendenturförråd ..................

36,000

1

Fordonsförråd......................

6,000

1

Brandredskapsbod..................

25,000

329,200

1

Tygförråd..........................

12,000

1

Pjäsförråd..........................

105,000

2

Gaskammare........................

4,000

60,600

1

Vakt- och arrestbyggnad............

35,000

1

Bostäder för förvaltningspersonal.. . .

75,000

02,300

1

Vinterstallar........................

29,000

53,400

1

Varmgarage........................

276,000

345,400

1

Bensinstation ......................

25,000

57,900

1

Vattenreservoir ....................

25,000

26,800

1

Ammunitionsförråd ................

30,000

62,900

1

Gevärssmedja ......................

20,000

55,800

1

Tygverkstad........................

240,000

221,600

1

Korthållsbana......................

35,000

31,300

1

Skolskjutningsbana ................

—

40,200

1

Luftvärnsskjutbanor................

—

6,300

2

Handgranatsbana ..................

5,000

5,000

1

Väg- och planeringsarbeten ........

382,500

312.500

1

Utvändiga rörtekniska arbeten......

357,000

431,300

1

Utvändiga elektriska arbeten........

76,500

103,600

1

Administrationskostnader och oförut- sedda utgifter, cirka 6 % å förestå- ende beräknade kostnader ........

302,100

348,200

Summa kronor

6,336,900

6,160,600

5 % tillägg för läge i norra Sverige

251,500

—

Summa kronor

6,688,400

6,160,600

Avrundat belopp

| 5,600,000

I 6,150,000

V» 1941 —

Vt 1942

enligt fortifikationsstyrelsen
-

17.900

124,500

12,400

9.600

26.900

6.600

19.300

6,000

6,000

17.300

41.200

26,300

4,800

5,000

4.300

27,600

4,600

2,100

5,000

4.500

17,700

2.500

3,200

500

400

25,000

34,500

8.300

27,900

491,900

491,900

495,000

Fortifikationsstyrelsens

anmärkningar

Endast serriceverkstäder.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Majlis proposition nr 222.

Laftrårnsmobiliseringscentral.

Bilaga 7.

®

SL t

2 5

il

3 ^

P CD

ö" ckj

5* 2

GT3

B

Byggnadsobjekt

Kostnad enl. prisläget

l/r 1941

Prisstegring

Vt 1941—

1.7 1942

enligt forti- fikations- styrelsen

Fortifikationsstyrelsens

anmärkningar

enligt prop.

1942:210

enligt forti- fikations- styrelsens

senare ut- redningar

1

Bostad för underofficer .........

20,000

25,900

2,100

1

Kallgarage .............

50,400

35,000

2,800

1

Intendenturförråd.........

24,000

|

1

Tygförråd..............

8,000

} 52,800

4,200

1

Fordonsförråd................

1,500

1

1

Pj äsförråd...............

91,000

23,800

1,900

1

Väg- och planeringsarbeten .. .

19,500

11,800

950

1

Utvändiga rörtekniska arbeten ......

9,700

1,800

150

1

Utvändiga elektriska arbeten......

3,900

7,000

600

1

Administrationskostnader och oförut-

sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-

|Mil.byggn.-utr:s typritningar

ende beräknade kostnader ....

13,700

9,500

800

•j och normer tillämpas i hu-

Summa kronor

241,700

167,600

13,500

l vudsak.

Avrundat belopp

240,000

168,000

13,500

Mobiliseringscentral för Svea ingenjörkår.

Bilaga 8.

E. >

• B

B erci

®:cr5

B cr?

3* 3

crq pu

Kostnad enl. prisläget

Vt 1941

Prisstegring

Vt 1941—

Vt 1942

enligt forti- fikations- styrelsen

Byggnadsobjckt

enligt prop.

1942:210

enligt forti- fikations- styrelsens

senare ut- redningar

Fortifikationsstyrelsens

anmärkningar

Varmgarage, panncentral......

Varmförråd ...............

43,200

36,800

20,600

5.800

8,200

2,600

1.800

7,100

3,450

2,950

1.650

450

650

200

150

550

Beloppet å 255,000 kronor

avser kostnader, beräknade

av 1941 års försvars utred- ning för förrådsbyggnader

m. m. i anslutning till förut

befintliga förråd.

Kallgarage .............

Nya nätväggar i befintligt förråd. . . .

Väg- och planeringsarbeten ....

Utvändiga rörtekniska arbeten......

Utvändiga elektriska arbeten........

Administrationskostnader och oförut- sedda utgifter, cirka 6 % å förestå- ende beräknade kostnader........

255,000

Summa kronor

Avrundat belopp

255.000

250.000

126,100

126,000

10,050

10,000

Mil. byggn.-utr:s typritningar

och normer tillämpas i hu- vudsak vid nybyggnader.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

199

Bilaga 9.

Mobiliseringscentral för Göta ingenjörkår.

CD

£.►

s <s

Kostnad enl. prisläget

V» 1941

Prisstegring

Vt 1941 —

Vt 1942

enligt forti- fikations- styrelsen

SE

g.

■* s

e. a

<-f «

ö cn

0 fo

yq pj

CD

Byggnadsobjekt

enligt prop.

1942:210

enligt forti- likations- styrelsens

senare ut- redningar

Fortifikationsstyrelsens

anmärkningar

1

Varmförråd för tyg- och ingenjörmate-

42,100

3,370

Beloppet, 250,000 kronor, be- räknat ay 1941 års försYars-

1

20,600

1,650

utredning för förrådsbygg-

1

35,000

2,800

nader m. m. i anslutning till

1

Kallförråd för ingenjör- och

inten-

87,600

7,000

förut befintliga förråd.

1

250,000

—

—

Nybyggnaderna avses förlagda

i anslutning till befintligt

barackläger med utnyttjande

av dettas byggnader i viss

utsträckning.

Vid nybyggnader tillämpas

mil. byggn.-utr:s typritningar

och normer i huvudsak.

1

10,000

800

1

1

1

1

Väg- och planeringsarbeten ........

Utvändiga rörtekniska arbeten......

Uthändiga elektriska arbeten........

Administrationskostnader och oförut- sedda utgifter, cirka 6 % å förestå- ende beräknade kostnader........

Summa kronor

Avrundat belopp

250,000

250,000

15,200

3,700

2,600

13,000

229,800

230,000

1,200

300

200

1,040

18,360

18,400

Mobiliseringscentral för Göta ingenjörkår.

Bilaga 10.

o

5. >

3

p cn

Kostnad enl. prisläget

V? 1941

Prisstegring

Vt 1941 —

Vt 1942

enligt forti- fikations

styrelsen

3 Si

jq

o? 2

H ZL

SL %

03

B era

5'' -o

era p-

CD

Byggnadsobjekt

enligt prop.

1942:210

enligt forti- fikations- styrelsens

senare ut- redningar

1

Expeditions- och logementsbyggnad..

—

32,900

2,630

1

Brandredskapsbod..................

10,000

10,000

800

1

Bostad för underofficer ............

25,000

24,600

1,970

1

Varmgarage........................

20,000

20,600

1,650

1

Kallgarage ........................

—

| 87,500

7,000

1

Pordonsförråd......................

25,000

1

Intendenturförråd ..................

68,670

|| 179,100

14,330

1

1

1

Tygförråd..........................

Ingenjörmaterielförråd..............

V erkstad ..........................

22,890

202,450

8,000

|| 68,600

5,500

1

Ammunitionsförråd ................

10,000

10,000

800

1

Väg- och planeringsarbeten ........

39,200

36,500

2,920

1

Utvändiga rörtekniska arbeten......

19,600

6,900

550

1

Utvändiga elektriska arbeten........

7,800

5,300

420

1

Administrationskostnader och oförut- sedda utgifter, cirka 6 % å förestå- ende beräknade kostnader........

27,500

28,900

2,330

Summa kronor

485,810

510.900

40,900

5 % avdrag för läge i södra Sverige

22,910

—

Summa kronor

462,900

510.900

40,900

Avrundat belopp

460.000

511,000

41.000

Fortifikationsstyrelsens

anmärkningar

f Kallförråd för intendentur\

och ingenjörmateriel.

Yarmförr&d för tyg- och

ingenjörmateriel samt verk

stad.

Mil. byggn.-utr:s typritningar

med normer tillämpas i hu

vudsak.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Majlis proposition nr 222.

Göta trängkårs kompani i Nora.

Bilaga 11.

cd

i|

of g

3 &

p CD

C-t- 00

fl

3

Byggnadsobjekt

Kostnad enl. prisläget

Vt 1941

Prisstegring

Vt 1941—

Vt 1942

enligt forti- fikations- styrelsen

Fortifikationsstyrelsens

anmärkningar

enligt prop.

1942:210

enligt forti- fikations- styrelsens

senare ut- redningar

1

Expeditions- och. logementsbyggnader

548,000

304,200

24,350

(Enbart logement: expedition

2

Gymnastikbyggnad .............

90.000

118,000

9,440

\ inrymd i mässbyggnaden.

2

Kallbadhus ...........

12,000

9.400

750

1

Sjukhus....................

100,000

67,000

5,360

1

1

Mässbyggnad för officerare ........

Mässbyggnad för underofficerare . .

30.000

20.000

J- 84,900

6,800

/Inrymmer även expeditions- \ lokaler.

1

Matinrättningsbyggnad.........

150,000

187,700

15,000

Inrymmer även manskapsmäss.

1

Fannhus.............

_

70,800

5,700

1

Brandredskapsbod ...............

10,000

1,400

100

(Iståndsättning av befintlig

1

Vakt- och arrestbyggnad...........

10,000

17,000

1,360

\ byggnad.

1

Bostäder för underofficerare ....

25,000

1

Bostäder för förvaltningspersonal . .

25,000

> 96,600

7,800

\ befintlig byggnad.

1

Vinterstallar................

46,500

27.300

2,200

—

Hundstall...................

2,000

_

1

Varmgarage.................

32,000

59,400

4,760

Med servicestation och smedja.

1

Bensinstation ........

5,000

7,100

560

1

Fordonsförråd............

34,250

1

1

Intendenturförråd .....

116,500

1 231,100

18,500

1

Tygförråd.................

40,000

1

1

Ammunitionsförråd .........

10,000

11,300

900

1

Gevärssmedja ...............

20,000

—

Inrymd i garagebyggnaden.

1

Korthållsskjutbana..............

35,000

33,000

2,640

1

Väg- och planeringsarbeten ........

113,250

100,000

8,000

1

Utvändiga rörtekniska arbeten......

105,700

145,500

11.640

1

Utvändiga elektriska arbeten.......

22,650

21,700

1,740

1

Administrationskostnader och oförut-

sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-

ende beräknade kostnader ...

96,200

95,400

7,500

Summa kronor

1,699,050

1,688,800

135,100

Avrundat belopp |

1,690,000

1,690,000

135,000

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-As proposition nr 222.

201

Bilaga 12.

Två mobiliseringscentraler för Svea trängkår.

ca

5. >

Kostnad enl. prisläget

’» TO

V? 1941

Prisstegring

lh 1941—

sKcr;

enligt forti-

7» 1942

Fortifikationsstyrelsens

é>

Byggnadsobjekt

enligt prop.

1942:210

fikations-

enligt forti-

anmärkningar

to CO

<—> c-t- rt- 0D

1-^

styrelsens

senare ut-

fikations-

styrelsen

1 s.

Ö

redningar

1

Expeditions- oell logementsbyggnader

45,000

64,500

5,160

/Specialtyp med tillämpande

( av mil. byggn.-utr:s normer.

1

Bostäder för underofficerare........

50,000

48,200

3,860

fMil. byggn.-utr:s typritning

\ nr 16.

1

Varmgarage........................

16,000

16,400

1,310

^Specialtyp med tillämpande

\ av mil. byggn.-utris normer.

(Varmförråd, verkstad och

1

Intendenturförråd ..................

220,770

93,300

7,460

< panncentral; typ A 1 enl.

y mil. byggn.-utr:s nr 22.

fKallforråd för intendentur-

1

Tygförråd..........................

73,590

198,900

15,910

och tygmateriel; typ B 1

y enl. mil. byggn.-utr:s nr 24.

(Kallförråd för fordons- och

1

Pordonsförråd......................

117,000

| 124,200

9,940

1 tygmateriel; typ B 1 och

1

Gevärssmedja ......................

40,000

| A 1 enl. mil. byggn.-utr:s

l nr 24 och 27.

1

Väg- och planeringsarbeten ........

56,250

45,800

3,660

1

Ut väll diga rörtekniska arbeten......

28,150

15,500

1,240

1

Utvändiga elektriska arbeten........

11,250

24,100

1,930

1

Administrationskostnader och oförut-

sedda utgifter, cirka 6 % å förestå- ende beräknade kostnader ........

39,490

37,800

3,030

Summa kronor

697,500

668,700

53,500

Avrundat belopp

700,000

669,000

58,500

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

lfobiliseriagscentral för (jota trängkår.

Bilaga 13.

a>

Kostnad enl. prisläget

5 ''S

Vt

1941

Prisstegring

Vt 1941—

m rj ■

2* s

Byggnadsobjekt

enligt forti-

Vt 1942

Fortifikationsstyrelsens

< g-

enligt prop.

1942: 210

fikations-

enligt forti-

anmärkningar

j-j- ST

fl

styrelsen 8

åkations-

senare ut-

styrelsen

''S *

B

redningar

1

Expeditions- och logementsbyggnader

22,500

32,900

2,630

1

Bostad för underofficer ............

25,000

24.600

1,970

1

Varmgarage........................

8.000

8,200

660

1

Pordonsförråd......................

34,250

/Varmförråd för tygmateriel

\ samt verkstad.

1

Intendenturförråd ..................

116,550

\ 48,400

3,870

1

Tygförråd........................

38,850

\ 155,000

12,400

/Kallförråd för tygmatariel

/ och intcndenturmatericl.

1

Grevärssmedja ......................

io,oooJ

1

Väg- och planeringsarbeten ........

26,500

20.200

1,620

1

Utvändiga rörtekniska arbeten......

13,250

6,200

500

1

Utvändiga elektriska arbeten........

5,300

9,600

770

1

Administrationskostnader och oförut-

sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-

[Mil. byggn.-utr:s typritningar:

ende beräknade kostnader ........

18,000

18,200

1,500

{ och normer tillämpas il

Summa kronor

318,200

323,300

25,920

1 huvudsak.

Avrundat belopp

320,000

323,000

26.000

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

203

Bilaga 14.

T rå mobiliseringscentraler för Norrlanda trängkår.

Kostnad enl. prisläget

Vi 1941

Prisstegring

Vi 1941—

i? o''

Byggnadsobjekt

enligt forti-

Vi 1942

Fortifikationsstyrelaens

3 g-

enligt prop.

1942:210

fikations-

enligt forti-

anmärkningar

P ®

ö" 00

fl

S &

styrelsens

senare ut- redningar

fikations-

styrelsen

1

Expeditions- oell logementsbyggnader

45,000

70,600

5,650

/Specialtyp med tillämpande

\ av mil. byggn.-utr:s normer.

1

Bostäder för underofficerare........

50,000

52,700

4,220

^Mil. byggn.-utr:s typritning

\ nr 16.

(Specialtyp med tillämpande

\ av mil. byggn.-utr:s normer.

1

Varmgarage........................

16,000

16,400

1,310

(Varmförråd, verkstad och

1

Intendenturförråd ..................

209,0101

103,200

8,260

< panncentral; typ A 1 enl.

1

Tygförråd..........................

69,670

324,600

25,970

( naii. byggn.-utr:s nr 22.

(Kallförråd för intendentur- \ och tygmateriel.

1

190,750

40,000

j Kallförråd för fordons- och

1

Gevärssmedja ......................

199,500

15,960

1 tygmateriel typ B 1 och

| A 2 enl. mil. byggn.-utr;s

l nr 24 och 28.

1

Väg- och planeringsarbeten ........

62,000

54,200

4,340

1

Utvändiga rörtekniska arbeten......

31,000

15,100

1,210

1

Uthändiga elektriska arbeten........

12.400

21,300

1,700

1

Administrationskostnader och oförut-

sedda utgifter, cirka 6 % & förestå- ende beräknade kostnader........

43,550

51,400

4,120

Summa kronor

769,380

909,000

72,740

5 % tillägg för läge i norra Sverige..

36,320

—

—

Summa kronor

805,700

909,000

72,740

Avrundat belopp

S00,000

909,000

73,000

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Bilaga 15.

Trä mobiliseringscentraler för Skånska trängk&ren.

CD

Kostnad enl. prisläget

S

B 2-

Vt

1941

Prisstegring

Vt 1941—

2; <*3

Ot CD

Byggnadsobjekt

enligt forti-

Vt 1942

Forti fikationsstyrelsen s

< tr

P CD

*——* r-+~

enligt prop.

1942:210

fikations- 8tyrel8en8

senare ut-

enligt forti- fikations- styrelsen

anmärkningar

CFC) o,

CD

ö

redningar

1

Expeditions- och logementsbyggnader

45,000

65,800

5,260

1

Bostäder för underofficerare........

50,000

49,200

3,980

1

Varmgarage........................

16,000

16,400

1,310

135,200

10,800

(Varmförråd för tygmateriel

\ och verkstad.

1

Intendenturförråd ..................

229,080)

(Kallförråd för tyg- och inten-

1

Tygförråd..........................

76,3601

210,000

16,800

J denturmateriel.

1

40.000) ''

90.000)

(Inredning av befintlig verk- l stadsbyggnad till förråd.

1

Fordonsförråd......................

25,600

2,050

/Fordonsskydd för i befintlig

l verkstad nu uppställda bilar.

1

Väg- och planeringsarbeten ........

54,650

28,100

2,250

: 1

Utvändiga rörtekniska arbeten......

27,320

15,200

1,220

1

Utvändiga elektriska arbeten........

10,930

11,000

880

1

Administrationskostnader och oförut-

sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-

(Mil. bvggn.-utr:s tvpritningar

ende beräknade kostnader........

38,360

33,400

2,670

^ och normer tillämpas i hu-

i

Summa kronor

677,700

589,900

47,220

| vudsak vid nybyggnader.

5 % avdrag för läge i södra Sverige..

32,000

—

—

Summa kronor

645,700

589,900

47,220

Avrundat belopp

650,000

590,000

47,200

s. 205 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

Stabsmobiliseringscentral i Östersund.

205

Bilaga 16.

CD

£-!>

1!

sig

3 p-

se cb

Jt 00

fs

- p

''S p-

Kostnad enl. prisläget

Vi 1941

Prisstegring

,Vi 1941—

'' Vi 1942

enligt forti- fikations- styrelsen

Byggnadsobjekt

enligt prop.

1942:210

enligt forti- fikations- styrelsens

senare ut- redningar

1

Bostad för underofficer ............

50,000

26,200

2,100

1

Varmgarage........................

40,000

59,700

4,780

1

Kallgarage ........................

20,000

| 61,800

4,950

1

1

Vordonsförråd......................

Intendenturförråd ..................

17.000

32.000

| 67,200

5,380

1

Tygförråd..........................

10,000

1

Signalmaterielförråd................

63,000

j. 21,500

1,720

1

1

Signalverkstad......................

Bensinstation ......................

5,000

5,000

5,000

400

1

Grundförstärkning av befintliga bygg- nader ............................

_

6,600

530

1

Väg- och planeringsarbeten ........

24,000

14,400

1,150

1

ITtvändiga rörtekniska arbeten......

12,000

2,600

210

1

Utvändiga elektriska arbeten........

5,000

8,600

700

1

Administrationskostnader och oförut- sedda utgifter, cirka 6 % å förestå- ende beräknade kostnader........

16,980

16,400

1,300

Summa kronor

299,980

290,000

23,220

5 % tillägg för läge i norra Sverige..

14,150

—

—

Summa kronor

314,130

290,000

23,220

Avrundat belopp

310,000

290,000

23,200

Fortifikationsstyrelsens

anmärkningar

Inklusive panncentral.

(Typ E enl. mil. byggn.-utr:s

\ ritning nr 21.

{Kallförråd för tyg-o. intmtrl,

typ B 1 enl. mil. byggn.-utr:s

ritning nr 24.

IVarmförråd för signalmateriel

typ A 1 enl. mil. byggn,

utr:s ritn. nr 22; verkstad i

befintlig byggnad.

(Befintliga baracker utnyttjas

1 till förråd m. m.

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Stabsmobiliseringscentral i Skövde.

Bilaga 17.

a>

E.b-

Kostnad enl. prisläget

S5

g. £

Vj

1941

Prisstegring

V? 1941—

OJ O

n ö

Byggnadsobjekt

enligt forti-

V? 1942

Fortifikationsstyrelsens

SJ*

p a

enligt prop.

1942: 210

fikations-

enligt forti-

anmärkningar

» crq

styrelsens

fikations-

5'' 2

senare ut-

styrelsen

o f=u

ö

redningar

l

Kallgarage ...........

52,000

} 70,000

5,600

l

Fordonsförråd..............

1,000

l

Varmgarage...............

16,500

5.000

1,320

400

l

Bensinstation ...............

5,000

l

l

Intendent urförråd ..............

Pjäsförråd....................

39,000

7,000

| 35,600

2,850

1 Kallförråd för intendentur- \ och tygmateriel.

l

Tygförråd.......................

13,000

29,900

2,400

Varmförråd för tygmateriel.

l

Väg- och planeringsarbeten ........

16,700

1,340

l

Utvändiga rörtekniska arbeten.....

—

1,800

150

l

Utvändiga elektriska arbeten........

—

2,600

210

l

Administrationskostnader och oförut-

sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-

(Mil. byggn.-Utr:s tvpritninear

ende beräknade kostnader.......

7,000

10,400

860

< och normer tillämpas i bu-

Summa kronor

124,000

188,500

15,100

[ vudsak.

Avrundat belopp

120,000

188,500

15,100

Stabsmobiliseringscentral i Stockholm.

Bilaga 18.

Angelägenhetsgrad

enl. arméförvaltningen

Kostnad enl. prisläget

Vt 1941

Prisstegring

Vt 1941—

Vt 1942

enligt forti- fikations- styrelsen

Byggnadsobjekt

enligt prop.

1942:210

enligt forti- fikations- styrelsens

senare ut- redningar

F ortifikation sstyrelsen s

anmärkningar

1

Kallgarage ...........

62,600

5,000

36.0001

12.0001

10,000 f

1,500)

7,600

92.800

23.800

5,000

| 57,200

7,400

1,900

400

4,600

|Typ E enl. mil. byggn .-utr:s

1

1

Varmgarage och panncentral........

Bensinstation ...........

| ritning nr 21.

1 Specialtyp med tillämpande

\ av mil. byggn.-utr:s normer.

1

1

Intendenturförråd ................

Tygförråd...............

(Kallförråd; typ Bl enl. mil.

\ byggn.-utr:s ritning nr 24.

(Varmförråd; typ Al

\ byggn.-utr:s ritning nr 22.

1

Pjäsförråd ..................

1 20,500

1

Fordonsförråd............

1,650

1

1

1

1

Väg- och planeringsarbeten .......

Utvändiga elektriska arbeten........

Utvändiga rörtekniska arbeten......

Administrationskostnader och oförut- sedda utgifter, cirka 6 % å förestå- ende kostnader .................

27.500

15.500

1,500

14,600

2,200

1,250

100

1,200

Summa kronor

134,700

258,400

20,700

Avrundat belopp

130,000

258,500

20,700

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

207

Bilaga 19.

Stabsmobiliserings central i Karlstad.

cd

Kostnad enl. prisläget

5

V» 1941

Prisstegring

Vt 1941 —

ot 2

Byggnadsobjekt

enligt forti-

Vt 1942

Fortifikationsstyrelsens

< ty- fö CO

C+ 03

5-3

enligt prop.

1942:210

flkations- styrelsens

senare ut-

enligt forti- fikations- styrelsen

anmärkningar

CJQ Q.

CD

3

redningar

1

Bostäder för underofficerare........

50,000

25,900

2,070

1

Varmgarage........................

40,000

57,600

4,610

1

Kallgarage ........................

20.000

63,000

5,040

1

Bensinstation ......................

5,000

5,000

400

1

1

Intendenturförråd ..................

Tygförråd..........................

31,0001

10,000

| 33,800

2,700

J Varm förr åd för tygmateriel

1

1

1

Fordonsförråd......................

Signalmaterielförråd................

Signalverkstad......................

17,000}

63,000

5,0001

| 60,400

4,830

/ Kallförråd för intendentur- \ och tygmateriel.

1

Väg- och planeringsarbeten ........

24,000

16,800

1,350

1

Utvändiga rörtekniska arbeten......

12,000

4,700

380

1

Utvändiga elektriska arbeten........

5,000

7,900

630

1

Administrationskostnader och oförut-

sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-

[Mil.byggn.-utris typritningar

ende beräknade kostnader........

17,400

16,500

1.300

{ med n oriner tillämpas i hu-

Summa kronor

299,400

291,600

23,310

( Yudsak.

Avrundat belopp

300,000

291,500

23,300

Bilaga 20.

Stabsmobiliseringscentral i TI. militärområdet.

<s>

Kostnad enl. prisläget

3

2 at;

V» 1941

Prisstegring

Vt 1941 —

Byggnadsobjekt

enligt forti-

Vt 1942

F ortifikationsstyrelsens

< ty

enligt prop.

1942:210

fikations-

enligt forti-

anmärkningar

c+ 03

3 0<5

5” a

styrelsens

senare ut-

fikations-

styrelsen

crq o,

CD

3

redningar

1

Kallgarage ........................

20,000

13,800

1,100

(Typ E, enl. mil. byggn.-utr.

\ nr 21.

1

Varmgarage, panncentral............

—

26,800

2,150

jSpecialtyp med tillämpande

\ av mil. byggn.-utr:s normer.

1

1

1

Bensinstation ......................

Intendenturförråd ..........._......

Tygförråd..........................

5.000

18,000

6.000

5,000

| 25,800

400

2,050

(Varm- och kallförråd, typ

! B 1 enl. mil. byggn.-utr.

1

Väg- och planeringsarbeten ........

—

9,600

770

1

Utvändiga rörtekniska arbeten......

—

2,200

180

1

Utvändiga elektriska arbeten........

—

3,400

250

1

Administrationskostnader och oförut-

sedda utgifter, cirka 6 % å förestå- ende beräknade kostnader ........

2,940

5,200

400

Summa kronor

81,940

91,800

7,800

5 % tillägg för läge i norra Sverige. .

2,460

—

—

Summa kronor

64,400

91,800

7,300

Avrundat belopp

50,000

91,600

7,300

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Bilaga 21.

Förrådsbyggnader för territoriella förband.

O

S.O

Kostnad enl. prisläget

B

be

Vt

1941

Prisstegring

Vt 1941—

|1

Byggnadsobjekt

enligt forti-

Vt 1942

Fortifikationsstyrelsens

◄ SJ- ®

«*■ oa

enligt prop.

1942:210

fikations-

styrelsens

enligt forti- fikations-

anmärkningar

B''1

senare ut-

styrelsen

$ *

3

redningar

Markkostnader samt admini-

strationskostnader och oför-

1

Första militärområdet ..............

2,511,000

189,000

utsedda utgifter cirka 6 %

ay byggn.-kostn. ingå i forti- fikationsstyrelsens utred-

1

Andra militärområdet ..............

—

1,055,000

79,400

ningar.

Genom kungl, brev den 3%

1

Tredje militärområdet ..............

—

1,277,400

96,100

42 och den 19/s 42 ha

meddelats dispositionsbeslnt

om 183,000 resp. 700,000

1

Fjärde militärområdet ..............

—

1,798,000

135,300

kr.

Framställning örn disposi-

tionsbeslut å ytterligare

1

Femte militärområdet ..............

—

1,392,000

104,800

4,117,000 kr. har gjorts i

underdånig skrivelse den

M/u 42.

1

Sjätte militärområdet ..............

—

1,689,300

127,100

I fortifikationsstyrelsens se-

nare utredning har med-

1

Sjunde militärområdet..............

—

62,300

4,700

tagits nytillkomna förråds- behov, nämligen ett huvud- förråd för varje försvars-

Kronor

9,400,000

9,785,000

736,400

område.

Mil. byggn.-utr:s typritningar

med normer tillämpas vid

nybyggnader.

1

Markförvärv........................

400,000

—

—

Prop. nr 270/1942.

Summa kronor

9,800,000

9,785,000

736,400

s. 209 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 222.

Barackbyggnader.

209

Bilaga 22.

Angelägenhetsgrad

enl. arméförvaltningen

Byggnadsobjekt

Kostnad enl. prisläget

V? 1941

enligt prop.

1942:210

enligt forti

fikations- styrelsens

senare ut- redningar

i

Värmlands regemente (12)..........

40,000

20,700

i

Livregementets grenadjärer (13) ....

170,000

142,600

i

Jämtlands fältjägarregemente (15) ..

110,300

232,200

i

Norra skånska infanteriregementet (16;

44,700

80,400

—

Södra skånska infanteriregementet (17)

62,700

—

i

Upplands regemente (18)............

47,000

50,700

i

Jönköpings—Kalmar regemente (I 12)

100,000

107,500

—

Dalregementet (I 13)................

271,700

—

i

Hälsinge regemente (I 14) ..........

127,000

244,800

i

Hallands regemente (X 16) ..........

166.300

255,900

i

Bohusläns regemente (I 17)..........

39,000

244,500

i

Gotlands infanteriregemente (I 18) . .

87,800

80,500

i

Västerbottens regemente (I 20)......

126,500

38,300

i

Västernorrlands regemente (I 21) ....

183,300

153,100

—

Göta pansarlivgarde (P 1), ett kompani

på Gotland ......................

19,000

—

—

Wendes artilleriregemente (A 3) ....

209,000

—

i

Norrlands artilleriregemente (A 4) . .

248,300

111,300

i

Gotlands artillerikår (A 7) ..........

25,400

31,200

i

Bodens artilleriregemente (A 8)......

152,800

83,700

—

Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1)

13,000

—

—

Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3),

ett batteri på Gotland............

35,600

—

i

Svea ingenjörkår (Ing 1) ............

—

89,800

i

Göta ingenjörkår (Ing 2)............

_

23,600

i

Signalregementets kompani i Boden

(S1B) ..........................

65,600

27,900

i

Signalregementets kompani i Skövde

(S 1 Sk)..........................

47,500

48,000

i

Göta trängkårs kompani i Nora (T 2 N)

57,500

100,000

i

Norrlands trängkår (T 3)............

57,000

102,700

i

Skånska trängkåren (T 4)............

140,000

288,000

Prisstegring

Vt 1941 —

Vt 1942

enligt fortifikationsstyrelsen
-

Fortifikationsstyrelsens

anmärkningar

1,700

11,400

18,600

l) 6,400

4.100

8,600

19,600

20,500

19,600

6,500

8.100

12,300

8,900

2,500

6,700

8,200

1.900

2,300

3.900

8,000

8,200

23,000

I Istån dsättning av befintliga

\ baracker.

INya expeditionsbaracker och

\ enklare förläggn.-baracker.

INya expeditionsbaracker och

enklare förlägga.-baracker

jämte flyttning och iståndsättning

av belintl. baracker.

I Istån dsättning av befintliga

\ baracker.

(Nya expeditionsbaracker och

\ enklare förlägga.-baracker.

INya expeditionsbaracker och

enklare förlägga.-baracker

jämte flyttning och iståndsätta^

av befintl. baracker.

D:o

D:o

|Nya expeditionsbaracker och

\ enklare förläsrgn.-baracker.

D:o

INya expeditionsbaracker och

enklare förläggn.-baracker

jämte flyttning och iståndsättning

av befintl.baracker.

JNya expeditionsbaracker och

f enklare Toriäggn.-baracker.

D:o

J Flyttning och iståndsättning

av befintliga baracker.

INy expedition sbarack och

enklare förlägga.''-haracker

jämte iståndsättning av befintliga

baracker.

jNy expedition sbarack och

1 enklare förläggn.-baracker,

j Iståndsättning av befintliga

\ baracker.

I Flyttning och iståndsättning

\ av befintliga baracker.

Nya baracker.

(Flyttning och iståndsättnin

\ av befintliga baracker.

INya baracker jämte flyttning

< och iståndsättning av gamla

I baracker.

Av fortifikationsstyrelson angiven kostnad hänför sig till alt. att I 6 förlägges till Hälsingborg o. avser kostn,

för nya oxp.-baracker o. enkl. förläggn.-baracker. Därest I 6 kvarbliver i Kristianstad bortfalla dessa kostnader.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222.

522 43 14

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Majlis proposition nr 222.

O

S.!>

tt&

3 a

Kostnad enl. prisläget

Vt 1941

Prisstegring

V? 1941—

Vt 1942

enligt forti- fikations- styrelsen

S p:

2;

0! M

< S-

te o

<rf- CD

3 crq

M* **

B f°

o ^

a

Byggnadsobjekt

enligt prop.

1942: 410

enligt forti- fikations- styrelsens

senare ut- redningar

Fortifikationsstyrelsens

anmärkningar

i

Administrationskostnader och oförut- sedda utgifter, cirka 6 % å förestå- ende beräknade kostnader ........

159,400

153.400

12,300

De enklare förläggn.-barack- erna avses utförda med så- dan konstruktion, att de

kunna demonteras efter vaije

rep.-övning. De förses så-

Summa kronor

2.806,400

2,710,800

218,300

Avrundat belopp

2,800,000

2,710,800

218,300

lunda icke med permanent

grund el. vatten och avlopp.

Garagebyggnader.

Bilaga 23.

CO

5. >

Kostnad enl. prisläget

si

Vi

1941

Prisstegring

V? 1941 —

co-cn?

?!

◄ &

p CO

II

Byggnadsobjekt

enligt prop.

1942:210

enligt forti- fikations- styrelsens

senare ut-

Vt 1942

enligt forti- fikations- styrelsen

Fortifikationsstyrelsens

anmärkningar

o

a

redningar

Av fortifikationsstyrelsen an-

i

i

Värmlands regemente (12)..........

Livgrenadjärregementet (14)........

179,200

179,000

261,000

195,800

20,900

15,700

given kostn, avser förhål- landena vid reg. förläggande

till Hälsingborg. Därest reg.

i

Norra skånska infanteriregementet (I 6)

179,000

179.000

14,300

i

Södra skånska infanteriregementet (i 7)

95,000

46,300

3,700

stad bliva kostn. 250,000

kr. enl. prisläget den Vt

41 med prisstegring intill

den Vt 42 av 20,000 kr.

i

Hallands regemente (116) ..........

179,000

217,600

17,400

—

Gotlands infanteriregemente (118). . . .

34,000

—

—

i

Skånska pansarregementet (3? 2) ....

2,386,000

3,364,400

J) 269,200

i

Södermanlands pansarregemente (P 3)

(För garagebyggnader vid P 3

1,316,000

1,316,000

105,3001

och P 4 är dispositionsbe-

i

Skaraborgs pansarregemente (P 4). .. .

1,442,000

1,442,000

115,400/

slut å sammanl.(l,316,000 +

i

Göta artilleriregemente (A 2)........

25,100

41,700

3,400

1.442.000 + 179,000 =)

2.937.000 kr. meddelat

—

Smålands artilleriregemente (A 6)....

221,000

—

—

i

Gotlands artillerikår (A 7) ..........

40,000

50,000

4,000

genom kbr den 16/io 42.

—

Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1)

—

—

—

—

Ostgöta luftvärnsregemente (Lv 2) ..

—

—

—

*) Yidstående av fortifikations-

i

Signalregementet (SI)..............

420,000

548,000

43,900

styrelsen angiven kostnad

—

Norrlands trängkår (T 3)............

63,000

—

—

avser förhållandena därest

i

Skånska trängkåren (T 4)............

87,000

91,400

7,300

P 2 skall förläggas till 16

i

Administrationskostnader och oförut-

etablissement. Därest P 2

sedda utgifter, cirka 6 % å förestå-

skall kvarbliva i Hälsing-

ende beräknade kostnader........

411,500

465,200

37,200

borg bliva kostnaderna

Summa kronor

7,256,600

8,218,400

657,700

2,386,000 kr. enl. prisläget

den Vt 41 med prissteg-

Avrundat belopp

7,256,600

8,218,400

657,700

ring intill den */t 42 ay

190,000 kr.

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 222.

211

Bilaga 24.

Exercisbyggnader.

I Angelägcnhetsgrad

1 enl. arméförvaltningen

Byggnadsobjekt

Kostnad enl. prisläget

1/i 1941

Prisstegring

Vt 1941 —

Vt 1942

enligt forti- fikations- styrelsen 7

Fortifikationsstyrelsens

anmärkningar

enligt prop.

1942:210

enligt forti- fikations- styrelsens

senare ut- redningar 7

2

Värmlands regemente (12)..........

175,000

189,000

15,200

7 Inklusive administrations-

2

Livregementets grenadjärer (13) ....

175,000

171,600

13,800

och oförutsedda utgifter c:a

2

Livgrenadjärregementet (I 4)........

175,000

210,300

16,900

G %■

—

Norra skånska infanteriregementet (16)

—

—

—

—

Södra skånska infanteriregementet (17)

—

—

—

T i\q 114 T 18 A 4, A 5.

2

Upplands regemente (18)............

175,000

186,800

15,200

—

Kronobergs regemente (111)........

—

—

—

—

Jönköpings-Kalmar regemente (112)

—

—

—

1

Dalregementet (113)................

184.000

169,700

13,600

1

Hälsinge regemente (114) ..........

184,000

187,500

15,200

—

Älvsborgs regemente (115)..........

—

—

—

—

Hallands regemente (116) ..........

—

—

—

—

Bohusläns regemente (117)..........

—

—

—

i

Gotlands infanteriregemente (118) . .

1(36,000

175,200

14,000

—

Skånska pansarregementet (P 2) ....

—

—

—

2

Södermanlands pansarregemente (P 3)

175,000

195,700

15,700

2

Skaraborgs pansarregemente (P 4) . .

175,000

181,000

14.500

—

Göta artilleriregemente (A 2)........

—

—

—

1

Norrlands artilleriregemente (A 4) ..

184,000

100,100

8,100

1

Norrbottens artillerikår (A 5)........

184,000

104,300

8,400

—

Smålands artilleriregemente (A 6)... .

—

—

—

1

Gotlands artillerikår (A 7) ..........

166,000

92,200

7,400

—

Svea ingenjörkår (Ingi) ............

—

—

—

—

Signalregementet (S 1)..............

—

—

—

1

Norrlands trängkår (T 3)............

184,000

178,700

14,400

Administrationskostnader och oförnt-

sedda utgifter c:a 6 %............

138,000

—

—

Summa kronor

2,440,000

2,142,100

172,400

i

Avrundat belopp

2,440,000

2,142,100

172,400

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Furirbostäder.

Bilaga 25.

Kostnad enl. prisläget

V 7 1941

Prisstegring

Vt 1941 - Vt 1942

enligt forti- fikations- styrelsen

Byggnadsobjekt

enligt prop.

1942:210

enligt forti - fikations- styrelsens

senare ut- redningar

Fortifikationsstyrelsens

anmärkningar

Värmlands regemente (12)............

119,000

119,000

9,500

9,500

9,500

9,500

Livregementets grenadjärer (I 3)..........

_

Livgrenadjärregementet (14)........

_

119.000

Jämtlands fältjägarregemente (IB)...

_

119,000

119,000

119,000

119,000

Norra skånska infanteriregementet (16) ..

Södra skånska infanteriregementet (17)

Upplands regemente (18) ............

9,500

9,500

9,500

9,500

9.500

9.500

Kronobergs regemente (111).......

_

119,000

Jönköpings-Kalmar regemente (112) ..

Dalregementet (113).............

—

119.000

119.000

Hälsinge regemente (I 14)..........

_

119,000

119,000

119,000

119,000

9.500

9.500

Älsborgs regemente (i 15)........

_

Hallands regemente (116)..........

__

9,500

9,500

9,500

9,500

9,500

9,500

6,000

7.800

9,000

9.800

9,800

9,800

9,500

9.500

4.500

9.000

5,600

9.000

Bohusläns regemente (117) ......

Gotlands infanteriregemente (118) . .

_

119,000

Norrbottens regemente (119) ......

119,000

Västerbottens regemente (I 20). .. .

119.000

Västernorrlands regemente (I 21)....

_

119,000

77.000

98.000

Livregementet till häst (Kl).....

Livregementets husarer (K 3) .....

_

Norrlands dragoner (K 4) ...........

112,000

Skånska pansarregementet (P 2) ....

_

122,500

Södermanlands pansarregemente (P 3) ....

Skaraborgs pansarregemente (P 4) ....

—

122,500

122,500

Göta artilleriregemente (A 2) ......

119.000

Norrlands artilleriregemente (A 4) ....

__

119,000

56.000

Norrbottens artillerikår (A 5) .......

_

Smålands artilleriregemente (A 6) . .

_

112,000

Gotlands artillerikår (A 7)............

_

70,000

112,000

Bodens artilleriregemente (A 8) ......

_

Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1)

Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2)......

■—

143.500

143.500

11.500

11.500

Skånska luftvärnskåren (Lv 4)........

_

66,500

66,500

5,300

5,300

8,400

Sundsvalls luftvärns k år (Lv 5)..........

Svea ingenjörkår (Ingi).................

105,000

Göta ingenjörkår (Ing 2) ..............

105,000

70.000

8*400

5,600

6.700

10,600

9,200

10 600

Bodens ingenjörkår (Ing 3)................

Signalregementet (SI).................

84,000

133.000

Svea trängkår (TI)...................

Göta trängkår (T 2).....................

115,500

133.000

Norrlands trängkår (T 3) ................

Skånska trängkåren (T 4) ................

133,000

17,500

299,500

5,000,000

10,600

1,400

24,400

400,000

Furirbostäder föreslås upp- förda (anordnade) under

femårsperioden 1942—

1947 intill ett sammanlagt

belopp av 2,000,000 kr.

hänfört till prisläget den

Vi 41. Pristillägg härpå

41—V* 42 beräknas

till 160,000 kr.

Tredje intendenturkompaniet (Int 3)......

Administrationskostnader och oförutsedda

utgifter, cirka 6 % å förestående beräk- nade kostnader........................

Summa avrundat belopp

5,000,000

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 222. 213

Bilaga 26.

Sammanställning ay byggnad sprogrammet för armén.

Sid.

Byggnadsobjekt

Kostnader för femårsperioden

1942/47 enligt prisläget

Vt 1941

Av departementschefen

beräknade kostnader

intill lh 1944

enligt

arméför-

valtningen

enligt de- partements- chefen

ännu ej

prövade

enligt

prisläget

lh 1941

enligt

prisläget

V? 1942

13

A. Av försvarsbeslutet föranledda

byggnadsarbeten m. m.

Nya etablissement m. m.

Norrbottens regementes jägarbataljon (Ki- runa, Jukkasjärvi)....................

3,350,000

3,350,000

3,350,000

3,690,000

14

Göta pansarlivgardes kompani på Gotland

(Visby) ..............................

723,000

545,000

—

545,000

590,000

—

Wendes artilleriregementes förläggning

vid Norra Asum......................

_

_

9,305,000

—

—

16

Bergslagens artilleriregemente (Kristine- hamn) ................................

10,180,000

10,050,000

_

6,475,000

7,000,000

17

Stockholms luftvärnsregementes batteri

på Gotland (Visby)....................

834,000

834,000

—

834,000

900,000

18

Göteborgs luftvärnskår (Bua, Västra Frö- lunda) ................................

5,240,000

4,970,000

245,000

4,970,000

5.375,000

20

Luleå luftvärnskår (Luleå) ..............

5,700,000

5,400.000

—

5,400,000

5,830,000

21

Luftvärnsmobiliseringscentral ..........

168,000

168,000

—

168,000

181,500

22

Hobiliseringscentraler för Svea och Göta

ingenjörkårer ........................

867,000

867,000

—

867,000

935,000

—

Signalregementets kompani i Skövde ....

—

—

1,015,000

—

1,680,000

24

Göta trängkårs kompani i Nora ........

1,555,000

1,555,000

—

1,555,000

25

Mobiliseringscentraler för trängkårerna. .

52,464,000

2,464,000

—

2,464,000

2,661,000

26

Stabsmobiliseringseentraler i II.—VI. mili- tärområdena ..........................

1,120,000

790,000

_

790.000

850,000

27

Förrådsbyggnader för territoriella förband

9,785,000

9,785,000

—

9,785,000

10,520,000

Summa kronor

41,986,000

40,778,000

10,665,000

87,203,000

40,212,500

32

Tillbyggnad av kaserner.

Livgrenadjärregementet och Östgöta luft- värnsregemente (Linköping) ..........

1,076,000

1,076,000

1,076,000

1,162,000

: 33

1

Södra skånska infanteriregementet (Ystad

och Revingehed, Revinge) ............

291.300

—

—

—

—

35

Gotlands infanteriregemente (Visby) ....

692,000

605,000

—

605,000

655,000

Norrlands dragonregemente (Umeå)......

—

—

1,370,000

—

—

—

Skånska pansarregementet..............

—

965,000

2,600,000

—

—

36

Göta artilleriregemente (Göteborg)......

965,000

—

965,000

1,043,000

38

Smålands artilleriregemente (Jönköping)..

700,000

700,000

—

700,000

756,000

40

Gotlands artillerikår (Visby) ............

640.000

640,000

—

640,000

692,000

41

Karlsborgs luftvärnsregemente (Karlsborg)

550,000

550,000

—

550,000

595.000

42

Skånska luftvärnskåren (Malmö)........

785.500

600,000

—

600,000

650,00* >

42

Sundsvalls luftvärnskår (Sundsvall)......

926,500

700,000

—

700,000

755,000

46

Svea ingenjörkår (Solna)................

—

—

1,090,000

47

Göta ingenjörkår (Eksjö)................

—

—

750,000

—

—

48

Signalregementet och arméns signalskola

(Solna) ..............................

—

826.500

—

—

Signalregementets kompani i Kristianstad

212,000

—

—

50

Svea trängkår (Linköping) ..............

Göta trängkår (Skövde) ................

—

—

472,000

—

50

—

—

600,0i >0

—

50

Norrlands trängkår (Sollefteå) ..........

—

—

545,000

Summa kronor

6,626 300

5,836,000

8,465.500

5,836.000

6 308 000

*) Beloppet ej direkt angivet av arméförvaltningen.

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Sid

Bjgjnidiobjekt

Kostnader för femårsperioden

1942/47 enligt prisläget

Vt 1941

Av departementschefen

beräknade kostnader

intill Vt 1944

enligt

arméför-

valtningen

enligt de- partements

chefen

ännu ej

prövade

enligt

prisläget

V? 1941

enligt

prisläget

Vt 1942

52

Barackbyggnader......................

''2.375,800

''4,368,400

1,010,000

2,000,000

2.375.000

4.365.000

1.010.000

335,000

3,850,000

2.375.000

4.365.000

| 1,010,000

2.565.000

4.715.000

1.100.000

54

Qaragébyqgnader..................

55

Exercisbyggnader...................

57

Furirbostäder .......................

57

Särskilda byggnadsbehof.

Krigsskolan (Solna) ............

58

Infanteristutskolan ..............

850.000

935.000

3,500,000

58

Ridskolan (Strömsholm) ........

59

Artillerist utskol an ..............

60

Luftvärnsskjutskolan (Väddö).........

780,000

780,000

780,000

845,000

61

Infanteriets och kavalleriets officersaspi- rantskola ..................

1,915 000

133,000

63

Gudhems remontdepå ..........

100,000

1.750.000

1.070.000

3.700.000

100,000

1.750.000

1.070.000

3.700.000

100,000

1.750.000

1.070.000

3.700.000

108.000

1.890.000

1.150.000

3.993.000

63

Försvarets läroverk ..........

64

Verkstäder vid Skånska pansarregementet

Verkstäder vid Södermanlands pansarrege- mente (Strängnäs) ............

1,070,000

Summa kronor

8,403,000

65

B Övriga i försvarsbeslutets kostnadsram

ingående byggnadsarbeten m. m.

Byggnadsarbeten, för vilka medel av 1942

års riksdag anvisats eller i 1943 års

staUverksproposition eller propositionen

1943:2 äskats ''..................

1)

13,748,800

465,000

13.748,800

14,750,200

500,000

68

Ordnande av förläggningar för staber, trupp- förband TO. TO.

Expeditionsbyggnad för militära staber i

Östersund ..................

l) 555,000

71

Expeditionsbyggnad för VII. militärstaben

(Visby) ........................

132,000

72

Försvarsområdesstaben i Kiruna . ..

255,000

73

Signalregementets kompani i Boden och

Tredje tygkompaniet............

1.415.000

232.000

710.000

2.489.000

285.000

—

Herrevadskloster remontdepå .

—

Andra tygkompaniet............

78

Summa kronor

Översyn av arméns kasernetdblissement.

Matinrättningar ............

810,000

465,000

2,045,000

465,000

2,045,000

500,000

89

Marketenteriet...........

91

Stallbyggnader ..........

91

Sjukhus......................

230,000

2,275,000

1 1 qp» rinn

nnn

249,000

2,454,000

Summa kronor

Verkstäder m. m..............

6,000,000

1.480.000

10,000,000

4,000,000

1.185.000

5.185.000

2,275,000

100

100

101

Förråd m. m.

Förrådsbyggnader vid truppförband ____

Garagebyggnader för vissa motorfordon..

Förråd för Andra intendenturkompaniet..

Summa kronor

‘) 580,000

580,000

580,000

580,000

580,000

580,000

650,000

650,000

'') Beloppet ej direkt angivet av arméförvaltningen.

s. 215 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 222.

215

Sid.

Byggnadsobjekt

Kostnader för femårsperioden

1942/47 enligt prisläget

1h 1941

Av departementschefen

beräknade kostnader

intill xh 1944

enligt

arméför-

valtningen

enligt de- partements- chefen

ännu ej

prövade

enligt

prisläget

V 7 1941

enligt

prisläget

Vt 1942

101

Skjutbanor m. m.

Kulspruteskjutbana vid Västerbottens re- gemente ..............................

65,000

65,000

65,000

70,000

102

Förbättring av Västerbottens regementes

korthåilsskjutbana....................

46,000

—

—

—

—

102

Skolskjutningsbana för Livregementets

husarer och Göta trängkår............

148,000

74,000

—

74,000

80,000

103

Vissa anordningar för beskjutning av pan- sarmål vid infanteriskjutskolan........

31,000

—

—

—

—

104

Skolskjutningsbana vid Upplands rege- mente ................................

139,000

139,000

_

139,000

150,000

105

Förbättringsarbeten å skolskjutningsbanan

vid Tingstäde ........................

18,500

—

—

—

—

105

Korthåilsskjutbana vid Norrlands dragon- regemente ............................

37,000

37,000

—

37,000

40,000

106

Utvidgning av skolskjutningsbanan vid

Norrlands artilleriregemente..........

74,000

74,000

—

74,000

80,000

107

Anordningar för skjutning med pansar- värns- och stridsvagn skanon ..........

—

—

185,000

—

—

107

Anordningar för skjutning med 8 mm am- munition och pansarvärnskanon för

Stockholms garnison..................

55,000

_

_

107

Utvidgning och förbättring av korthålls- skjutbana vid Livregementets grenad- j ärer ................................

28,000

28,000

28,000

30,000

108

Iordningställande av övningsfält för Berg- slagens artilleriregemente ............

325,000

325,000

—

325,000

350,000

Summa kronor

911,500

742,000

240,000

742,000

800,000

lil

Vissa andra byggnadsarbeten.

Örn- och tillbyggnad av garnisonssjuk- huset i Boden ........................

1,465,000

1.465,000

1,465,000

1,585,000

lil

Centrala tvätt- och reparationsanstalter. .

91,100,000

1,100,000

1,100,000

91,230,000

112

Utbyggnad av vissa fabriker och anlägg- ningar................................

‘) 275,000

275,000

275,000

275,000

112

Reningsverk vid Södermanlands pansar- regemente ............................

!) 165,000

165,000

—

165,000

180,000

Summa kronor

3,005,000

3,005,000

—

3,005,000

3,270,000

Summa summarum kronor

86,121,800

78,879,800

52,142,500

75,304,800

81,317,700

M Beloppet ej direkt angivet av arméförvaltningen.

8) Kostnadsberäkningen hänför sig till senare tidpunkt än den 1 juli 1942.

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Majlis proposition nr 222.

Bilaga 27.

Sammanställning av byggnadsprograinmet för marinen.

Sid

| Byggnadsobjekt

| Kostnader för femårsperioden

1942/47 enligt prisläget

V 7 1941

Ay departementschefen

beräknade kostnader

intill Vt 194 4

enligt

marin för- valtningen

enligt de-

. , ! annu ej

partemcnts-, ..

chefen | proTado

enligt

prisläget

Vv 1941

enligt

prisläget

‘/t 1942

123

Allmänt.

Elektrifierings arbeten vid marinens anlägg- ningar..................

500,000

500,000

—

500.000

550,000

123

Moderniseringsarbeten vid sj ökar teverket

17.000

—

—

—

124

Vissa anläggningar för förbättring av ven- tilationen vid örlogsvarven och örlogs - stationema i Stockholm och Karlskrona

24,000

1^4

Vissa sanitära anläggningar vid örlogs- varven oell örlogsstationerna i Stock- holm och Karlskrona.............

29,000

124

Nybyggnader för sjökrigsskolan ........

2,070,000

2,070,000

2,070,000

2,240,000

125

Brännoljecisterner för flottan......

2) 520,000

520,000

_

520,000

l) 625,000

126

Centralförråd för marinens intendentur- förråd ..............

300,000

300,000

__

300,000

325,000

126

Vissa inbyggnader i artilleri-, min- och

torpedförråd..............

1,200,000

1,200,000

1,200,000

1,300,000

126

Kompletterande anläggningar och arbeten

vid sjökrigsskolan i Näsby............

205,000

23,000

127

Garagebyggnader m. m. vid kustartilleri- försvaren och vid Vitså brygga ......

2) 415,000

415,000

—

415,000

450,000

Summa kronor

5,227,000

5,005,000

76,000

5,005,000

5,490.000

128

Norrlandskustens marindistrikt.

Gustavsviks örlogsdepå .........

839,500

251,500

3,151,000

229,000

250,000

Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands

kustartilleridetachement .............

—

—

2,312,000

Summa kronor

839,500

251,500

5,463,000

229,000

250,000

137

Ostkustens marindistrikt.

Stockholms örlogsstation..........

311,000

282,500

7,500

282.500

310,500

765.0()0j

1140

Stockholms örlogsvarv ..

1,544.000

1,389,000

689,000

■143

Hårsfjärdens depå.......

941,900

763,000

157,500

763,000

. 850,600

147

Stockholms kustartilleriförsvar och Vax- holms kustartilleriregemente..........

845,200

746,600

1,697,500

746,600

822,000

Summa kronor

3,642,100

3,181,100

1,862,500

2,481,100

2,748,100

156

Gotlands marindistrikt.........

1,767,700

1,767,700

2,446,800

1,767,700

1,815,000

159

Västkustens marindistrikt.

Göteborgs örlogsdepå ...

869,200

869,200

1,000,774

869,200

939,600

167

Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvs- borgs kustartilleriregemente ..........

5,275,700

5,275,700

3,420,000

5,275,700

5,582,500

Summa kronor

6,144,900

6,144,900

4,420,774

6,144,900

6,522,100

Summa summarum kronor I

17,621.200

16,350,200

14,268,074-

15,627,700

16,825,200

175

Administrationskostnader och oförutsedda

utgifter (omkring 6 procent) ..........

1,058,800

979,800

856,926

937,300

1,009,800

Totalsumma kronor !

18,680,000

17,330,000

15,125.000

16.565.000

17,835.000

’) Beloppet avser prisläget den lU 1943.

2) Beloppet ej direkt angivet av marinförvaltningen

s. 217 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

217

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Inledning.................................................................. 2

II. Kapitalinvesteringar, som skola bestridas med de i 1943 års stats
verksproposition

upptagna kvotanslagen................................ 3

Arméförvaltningens delfond................................................ 3

A. Av försvarsbeslutet föranledda byggnadsarbeten m. m................... 13

Nya etablissement m. m........................................... 13

Tillbyggnad av kaserner .......................................... 29

Barack byggnader .................................................. 52

Garagebyggnader .................................................. 54

Exercisbyggnader .................................................. 55

Furirbostäder ...................................................... 57

Särskilda byggnadsbehov.......................................... 57

B. Övriga i försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m. 65

Ordnande av förläggningar för staber, truppförband m. m..... 68

Översyn av arméns kasernetablissement.......................... 78

Förråd m. m....................................................... 100

Skjutbanor m. m................................................... 101

Vissa andra byggnadsarbeten .................................... lil

Sammanfattning .......................................................... 113

Marinförvaltningens del fond................................................ 114

Allmänt.................................................................. l2^

Norrlandskustens marindistrikt............................................ 128

Gustavsviks örlogsdepå............................................ 128

Hemsö kustartilleriförsvar med Härnösands kustartilleridetache
ment

............................................................ 136

Ostkustens marindistrikt.................................................. 136

Stockholms örlogsstation .......................................... 137

Stockholms örlogsvarv ............................................ 140

Hårsfjärdens depå.................................................. 143

Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartilleriregemente

............................................................ 147

Gotlands marindistrikt.................................................... 156

Västkustens marindistrikt ................................................ 159

Göteborgs örlogsdepå .............................................. 159

Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemente 167

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter.......................... 175

Sammanfattning.......................................................... ''77

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 222.

522 48 15

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Sid.

Flygförvaltningens delfond ................................................ 177

Verkstadsanläggning för flygindustrien............................ 178

Hemställan ................................................................ ISO

III. Vissa andra anslagsfrågor m. m......................................... iso

Nybyggnad för flygvapnets myndigheter.......................... 180

Anläggande av väg m. m. invid bombfällningsbana för Västgöta

flygflottilj.................*....................................... 183

Ändrad förläggning av sjöflygstation i västra Sverige .......... 184

Utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar.................. 185

Anskaffning av maskiner och utrustning för vissa fabriker och

anläggningar .................................................... 185

Förläggningsbyggnad vid Väsby .................................. 185

Ordnande av förläggningen för försvarsväsendets radioanstalt .. 186

Stallbyggnad för Bohusläns regemente............................ 186

Badstuga vid Gotlands kustartilleriförsvar........................ 187

Modernisering av vissa marinens verkstäder m. m............... 188

Bilagor ........................................................................ 191

1—25. Arméförvaltningens kostnadsberäkningar för vissa byggnadsföretag 191

26. Sammanställning av byggnadsprogrammet för armén............ 213

27. Sammanställning av byggnadsprogrammet för marinen.......... 216

Stockholm 1943. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:335 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1943/44 till vissa byggnadsföretag för armén och marinen m. m. jäm s. 2 i texten
  2. SU 1943:199 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Skånska pansarregementets förläggning m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 23 i texten
  3. SU 1943:169 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1943/44 till vissa byggnadsföretag för armén och marinen m. m. jämte i ämnet väc s. 2 i texten
  4. SU 1943:172 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter för försvarsändamål å tillägg sstat till riksstaten för budgetåret 1942/43. s. 8 i texten