Sök i Ratio Lex

Angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1953/H

1943-03-19 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:365, Angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1953/H

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 365.

1

Nr 365.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående allmän beredskapsstat

för budgetåret 1953/H; given Stockholms

slott den 15 oktober 1953.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

■> )?''. fv; . ,-y. • h- ■ . '' ,, "A i

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 oktober

1953.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.

Genom beslut den 19 mars 1943 bemyndigade Kungl. Majit chefen för finansdepartementet

att föranstalta örn vissa utredningar rörande de ekonomiska

problem, som möta vid omställningen efter ett vapenstillestånd. Planläggningen

av dessa utredningar, vilka väsentligen avse att klarlägga utgångspunkterna

för den ekonomiska politiken efter kriget, framgår av det anförande

till statsrådsprotokollet för nämnda dag, vari frågan anmäldes för

Kungl. Majit (bil. A).

Med stöd av Kungl. Majits bemyndigande ha sedermera igångsatts undersökningar

inom olika områden i huvudsaklig överensstämmelse med nyssBihang

till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 365. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 365.

nämnda plan. Utredningsarbetets nuvarande organisation belyses av en schematisk

översikt vilken torde få såsom bilaga fogas vid statsrådsprotokollet i

detta ärende (bil. B). För den närmare utformningen av de utredningsuppdrag,

som meddelats olika myndigheter och sakkunniga, torde jag få hänvisa

till handlingarna i ärendet. Upplysningar rörande utredningsarbetets

organisation i detalj torde, i den mån så anses önskvärt, få lämnas direkt

till vederbörande riksdagsutskott.

Jag får i detta sammanhang även erinra om riksdagens beslut att hos

Kungl. Maj:t hemställa om tillsättande vid lämplig tidpunkt av ett särskilt organ

med uppgift att undersöka hur näringslivets omställning till fredsproduktion

bör ske och vilka praktiska åtgärder, som för detta ändamål kunna vidtagas,

samt hur de sociala efterkrigsproblemen böra lösas, varvid hänsyn till

internationella förhållanden och humanitära hjälpåtgärder borde tagas. När

resultaten av nu pågående utredningar föreligga, är avsikten att sammanställa

dessa och överlämna dem till ett organ av den av riksdagen åsyftade typen

för fortsatt bearbetning och prövning.

Slutligen må nämnas, att Föreningen Norden jämte ett antal andra organisationer

i skrivelse den 15 september 1943 gjort framställning örn planerande

av åtgärder för att efter kriget bereda hjälp åt de nordiska grannländerna.

Utredningsarbetet har numera på ett par punkter fortskridit så långt, att

anledning finnes att vidtaga vissa förberedande praktiska åtgärder. Jag torde

i det följande få framlägga förslag härom. Inledningsvis synes det emellertid

lämpligt, att en kort översikt lämnas rörande fredsutredningarnas nuvarande

läge.

Fredsutredningarnas allmänna läge.

Vid diskussionen av efterkrigsproblemen framstår spörsmålet om inrtidningen

av penningpolitiken såsom grundläggande. En orienterande utredning

har därför ansetts nödvändig rörande den möjliga utvecklingen av dels

den inhemska prisnivån, dels växelkurserna i förhållande till utlandet. En sådan

utredning har under sommaren och hösten bedrivits inom en särskild

kommitté, tillsatt av bankofullmäktige. Kommittén torde inom en nära framtid

kunna avlämna en promemoria, avsedd att, i den mån så låter sig göra,

klarlägga de förutsättningar av penningpolitisk natur, med vilka man har

att räkna vid behandlingen av övriga spörsmål rörande den svenska efterkrigsekonomien.

Såsom en annan central uppgift vid undersökningen av utgångspunkterna

för den ekonomiska politiken efter kriget har framstått att beräkna den

sannolika friställningen av arbetskraft vid ett vapenstillestånd. Grundläggande

undersökningar, åsyftande att giva det nödvändiga materialet för en sådan

beräkning, pågå dels inom statens arbetsmarknadskommission, dels vid

industriens utredningsinstitut.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 365.

3

Kommissionen har i enlighet med sitt uppdrag föranstaltat om en undersökning

av den inom krisförvaltningen anställda personalens sysselsättningsmöjligheter.

Den har vidare igångsatt en utredning rörande möjligheterna för

viss arbetskraft, som under längre tid varit inkallad till militärtjänstgöring,

att vid demobilisering återgå till fredsanställning. Industriens utredningsinstitut

har enligt den för arbetet fastställda planen inriktat sina undersökningar

på den egentliga industriens sysselsättningsproblem. I samverkan mellan

kommissionen och institutet ha uppgifter infordrats från industrien rörande

sysselsättningsförhållanden och produktionsplaner efter ett vapenstillestånd.

Vidare verkställas specialutredningar, åsyftande att belysa riskerna för en

mera betydande lokal arbetslöshet till följd av krigsindustriernas koncentration

till vissa orter.

I nära sammanhang med den senast berörda frågan örn friställningen av

arbetskraft vid ett vapenstillestånd står spörsmålet, vilka sysselsättningsmöjligheter

som i ifrågavarande läge äro att påräkna. Utredningar rörande sistnämnda

spörsmål verkställas för industriens del av utredningsinstitutet i omedelbart

samband med dess förut nämnda undersökning av friställningen av

arbetskraft; uppgifter angående industriens planerade investeringar insamlas

i samarbete med institutet av kommerskollegium. Motsvarande utredningar

verkställas för skogsbrukets del av skogsstyrelsen, beträffande jordbruket av

1942 års jordbrukskommitté samt med avseende å bostadsproduktionen av

den sakkunnige, som tillkallats för utredning av byggnadsindustriens efterkrigsläge.

Den omställningsprocess på arbetsmarknaden, med vilken man har att

räkna under den första fredstiden och vars olika sidor nyss berörts, kommer

att ställa betydande krav på arbetsförmedlingens effektivitet. En undersökning

av arbetsförmedlingens organisation, åsyftande att klarlägga möjligheterna

att öka dess funktionsduglighet, skulle enligt den ursprungliga

planen för fredsutredningarna verkställas inom arbetsmarknadskommissionen.

Under arbetets gång har en förändring skett såtillvida, att det befunnits

lämpligt att tillkalla särskilda sakkunniga för ifrågavarande uppgift.

Dessa sakkunniga arbeta emellertid under ordförandeskap av arbetsmarknadskommissionens

chef.

Även örn det kan förutsättas, att en väsentlig del av den arbetskraft, som

berövas sina arbetstillfällen vid fredsslutet, kan vinna anställning i samband

med den expansion, som då är att emotse inom vissa områden, och även örn

arbetsförmedlingen lyckas att friktionsfritt genomföra omflyttningen av arbetskraft,

föreligger en avsevärd risk för att man under en övergångstid kommer

att möta en icke obetydlig arbetslöshet. För att lindra denna och samtidigt

täcka en del av de brister i landets kapitalutrustning, vilka blivit en följd

av kriget, kan det visa sig nödvändigt att i relativt stor utsträckning igångsätta

allmänna arbeten. Särskilda sakkunniga lia tillkallats för att inventera

och föranstalta örn planläggning av statliga, statsunderstödda och kommunala

investeringar, lämpade att användas i ifrågavarande syfte. De direktiv,

som meddelats för de sakkunnigas arbete, torde få såsom bilaga fogas till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 365.

detta protokoll (bil. C). Från de sakkunnigas arbetsområde ha utbrutits de

delar, vilkas natur medför att de lämpligen böra sammanföras med arbetsuppgifter,

som anförtrotts åt andra med fredsutredningama sysselsatta organ

och institutioner. Sålunda ha frågorna rörande investeringsmöjligheterna

inom skogsbruket uppdragits åt skogsstyrelsen. 1942 års jordbrukskommitté

har verkställt och för någon tid sedan inkommit med en redogörelse för en

första inventering på jordbruksområdet. Från kommerskollegium har överlämnats

en första utredning rörande investeringsproblemen vid handelshamnama.

Vad slutligen den statsunderstödda bostadsbyggnadsverksamheten beträffar,

utredas dess problem av den sakkunnige, som tillkallats för behandling

av byggnadsindustriens läge efter kriget.

I anslutning till de i det föregående berörda spörsmålen har det ansetts motiverat

att underkasta även frågan om utformningen av den allmänna hjälpverksamheten

vid en arbetslöshetskris en översyn, som bör avse jämväl frågan

örn lämpliga hjälpformer för kvinnlig arbetskraft. Uppdraget har anförtrotts

åt arbetsmarknadskommissionen.

De två näringsområden, vilka både ur penningpolitisk synpunkt och med

tanke på utvecklingen av sysselsättningsmöjligheterna efter kriget kunna väntas

komma att träda i förgrunden, äro byggnadsindustrien och exportindustrierna.

Såsom redan antytts, har byggnadsindustriens efterkrigsproblem upptagits

till utredning genom en särskild sakkunnig. Denne, som arbetar med hjälp

av tillkallade experter, har i första hand att undersöka frågan om pris-kostnadsrelationerna

såsom bestämningsgrunder för efterkrigskonjunkturen på

byggnadsmarknaden med beaktande av möjligheten av en kostnadssänkande

rationalisering samt av utvecklingen av materialförsörjningen etc. Såsom

av det föregående framgått, är utredningen ifråga även avsedd att bidraga till

belysningen av sysselsättningsmöjligheterna efter kriget och av tillgången på

investeringsobjekt. Resultaten av byggnadsutredningen bli också av betydelse

för frågan, i vad mån lösningen av sysselsättningsproblemen efter kriget förutsätter

vissa förberedande investeringsåtgärder redan i nuvarande läge.

Möjligheterna att f. n. planlägga eller ens nödtorftigt klarlägga de svenska

exportindustriernas marknadsförhållanden efter kriget äro givetvis mycket

ringa. Utredningsarbetet har därför på ifrågavarande område tillsvidare begränsats

till att avse frågan om exportindustriernas produktionsförutsåttningar.

Av vederbörande exportorganisationer har i samråd med finansdepartementet

igångsatts en undersökning rörande exportindustriernas kapacitet.

Utredningsresultatet kan väntas bli av omedelbart värde icke endast när det

gäller att bedöma sysselsättningsproblemen utan även såsom underlag för bedömningen

av frågan om utrymmet för svenska bidrag till återuppbyggnadsarbetet

efter kriget.

I mycket nära samband med frågan om exportindustriernas framtida leveransförmåga

står spörsmålet örn importutvecklingen och möjligheten att

täcka de materialbehov, som kunna väntas framträda vid en återgång till en

mera normal konjunktur, inriktad bl. a. på återuppbyggnadsverksamheten i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 365.

5

de krigshärjade länderna. Åt statens industrikommission har uppdragits att

i samarbete nied den byggnadssakkunnige och industriens utredningsinstitut

verkställa en första beräkning av de svenska materialbehoven under efterkrigskonjunkturen.

Den fortsatta utredningen i ämnet — som måste avse att

klarlägga bl. a. i vilken utsträckning dessa behov kunna täckas genom inhemsk

produktion, för den händelse importen icke kan återställas — bör givetvis

ske i nära kontakt med, respektive delvis överföras till andra på området

sakkunniga statliga och enskilda organ.

De senast berörda frågorna rörande export- och importutvecklingen samt

utrymmet för svenska bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete stå

givetvis i nära samband med frågan om det svenska transportväsendets kapacitet

och utveckling, närmast i vad avser den transoceana sjöfarten. Genom

kommerskollegii försorg har verkställts en utredning rörande tonnagetillgången.

Undersökningar lia tills vidare icke igångsatts rörande det inhemska

transportväsendet.

På ett allmännare plan än de i det föregående berörda utredningarna ligga

vissa undersökningar som upptagas inom konjunkturinstitutet. Dessa undersökningar

kunna allmänt sett sägas gälla de förhållanden inom det svenska

näringslivet, som kunna väntas förstärka eventuella deflations- resp. inflationstendenser

under tiden för omställningen till fredsproduktion. Till

stöd för undersökningarna av denna allmänna fråga verkställas inom institutet

samt genom industriens utredningsinstitut specialutredningar, avseende

å ena sidan utvecklingen av relationerna mellan pris och kostnader inom

olika näringsområden, å andra sidan relationerna mellan varutillgång och

potentiell varuefterfrågan på konsumtionsvarumarknaden, eller med andra

ord förekomsten av konsumtionsreserver under förutsättning av en ökning

av nationalinkomsten upp mot förkrigsnivån.

Samtliga här berörda undersökningar åsyfta att klarlägga vissa väsentliga

förutsättningar för utformningen av vår ekonomiska politik efter kriget. Såsom

redan anförts, är avsikten att, när resultaten av dessa tekniska utredningar

föreligga, i enlighet med riksdagens tidigare berörda hemställan underkasta

dem en enhetlig bedömning inom en särskild kommission. De igångsatta utredningarna

äro av beredskapsnatur. Kommissionens uppgift blir att insätta

utredningsresultaten i deras sammanhang med statsmakternas allmänna strävanden

och ange riktlinjer för den fortsatta planeringen. En annan och senare

uppgift blir att söka utforma faktiska handlingsplaner. För att en sådan

planering skall kunna anses praktiskt motiverad måste förutsättas, att vissa

utgångspunkter erhållits för en bedömning av det allmänna politiska läget

efter kriget och av de möjligheter som i detta läge kunna komma att föreligga

för vårt land att självständigt inom ramen av ett internationellt samarbete

utforma en efter fredsförhållanden anpassad ekonomisk politik.

De i det föregående berörda punkter, sorn nu synas påkalla närmare uppmärksamhet,

avse dels detaljplaneringen av allmänna arbeten, dels Sveriges

medverkan vid det internationella återuppbyggnadsarbetet. Jag torde nu få

övergå till dessa båda frågor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 365.

Planering av allmänna arbeten.

Den inventering av allmänna arbeten, lämpade att tillgodose behovet av

sysselsättningsmöjligheter och av en förstärkning av landets kapitalutrustning,

som enligt vad som nyss anförts bedrives av olika statliga organ, måste

för att bli av värde fullföljas genom en detaljplanering av arbetena, som

gör det möjligt att sätta igång dessa, örn och när läget så kräver. En svaghet

i den tidigare svenska konjunkturpolitiken har varit, att detaljplaneringen

icke hållit jämna steg med den allmänna inventeringen och uppläggandet

av arbetsprogram. Konsekvensen har blivit, att alltför lång tid — trots de

vidtagna förberedelserna — kommit att förflyta innan arbetena kommit

i gång. Det nu aktuella arbetsprogrammet är avsett att inskränkas till att

avse företag, örn vilkas nödvändighet ingen tvekan räder, även örn delade

meningar kunna göras gällande beträffande den lämpligaste tidpunkten för

deras igångsättande. Det finnes under dessa omständigheter ingen anledning

att underlåta en omedelbar detaljplanering trots de stundom rätt avsevärda

kostnader en sådan planering kräver.

Inventeringen av arbetsobjekt har ännu icke fortskridit så långt, att anledning

till detaljplanering av vissa bestämda inventeringar föreligger mer

än inom ett förhållandevis begränsat område, nämligen det som avses i 1942

års jordbrukskommittés första promemoria i ämnet. Redan för planering av

de där berörda relativt sett mycket begränsade investeringarna beräknas ett

belopp av inemot 1 miljon kronor bliva erforderligt. Det är av förut angivna

skäl önskvärt, att medel stå till förfogande för detta och motsvarande

ändamål. Kostnaderna låta sig ännu icke beräkna, och man torde därför i

detta sammanhang få inskränka sig till att fastställa en första ram, inom

vilket planeringsarbetet tillsvidare bör kunna få fortgå. Förslagsvis synes

denna kunna anges till 10 milj. kronor. Beloppet torde böra ställas till Kungl.

Maj:ts förfogande såsom en särskild finansfullmakt.

Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete.

Den andra fråga som i detta sammanhang synes böra föranleda framställning

till riksdagen avser vissa åtgärder till förberedande av Sveriges medver

kan vid återuppbyggnadsarbetet efter kriget. Jag tror mig därvid kunna utgå

från att det i Sverige föreligger en allmänt omfattad önskan att vårt land,

som hittills lyckligen förskonats från krigets direkta härjningar, skall efter

sin förmåga bidraga vid den återuppbyggnad som blir nödvändig i anledning

av förstörelsen under kriget. Denna vilja att hjälpa avser i första rummet

våra nordiska grannländer. Att så är fallet torde vara naturligt framför allt

med tanke på de band, som föreligga, men även i betraktande av Sveriges

särskilda, av det geografiska läget betingade förutsättningar för hjälpleveranser

till grannländerna. Den här angivna grundinställningen innebär gi
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 365.

7

vetvis icke, att icke ett levande intresse finnes för svensk hjälp även till andra

av kriget drabbade länder i Europa.

Omfattningen av hjälpverksamheten torde böra bedömas i sammanhang

med den ekonomiska politiken under efterkrigsperioden i dess helhet. Hjälpen

måste baseras på export och utförandet av transporter för andra länders

räkning. Våra möjligheter att lämna sådana prestationer komma självfallet

a*t bliva beroende av vår folkhushållnings läge under tiden efter ett vapenstillestånd.

Kriget har orsakat allvarliga förluster av svenskt tonnage, en

snedvridning av den svenska produktionsutrustningen till förmån för ersättningsvaror

och krigsmateriel samt en väsentlig försämring i bostadssituationen.

Den långvariga försvarsberedskapen har vidare betytt ett hårt tryck på

statsfinanserna och en försvagning av vårt penningpolitiska läge som kräver

fortsatt uppmärksamhet.

Av särskild betydelse för vår förmåga att lämna hjälp kommer utan tvivel

att bliva frågan örn våra importmöjligheter under perioden efter ett vapenstillestånd.

Det består givetvis ett nära sammanhang mellan importen å

den ena och exporten å den andra sidan. Det är — för att nämna ett exempel

— sannolikt att behov komma att föreligga av svenska hjälpleveranser

av stål och verktyg och andra järnprodukter. Vår förmåga att erbjuda sådan

export är emellertid i hög grad beroende av våra möjligheter att importera

koks, skrot, handelsjärn, legeringsmetaller m. m. På liknande sätt består ett

sammanhang mellan exporten av trävaruprodukter och importen av kol. En

förutsättning för hjälpverksamheten måste under dessa omständigheter bliva,

att vår import får en tillfredsställande gestaltning under perioden efter ett

vapenstillestånd.

En särställning inlager frågan om export av livsmedel. Importen är för närvarande

underkastad så radikala inskränkningar, att en begränsning av den

svenska konsumtionen av livsmedel genom ransonering blivit nödvändig. Om

importmöjligheterna komma att vara begränsade ännu under åtskillig tid

efter ett vapenstillestånd, lärer det knappast rimligen kunna ifrågakomma,

att Sverige skulle uppehålla en livsmedelsexport av mera omfattande eller

långvarig karaktär; de hjälpbehövande länderna komma för övrigt sannolikt

i här ifrågavarande läge att kunna räkna på tillfredsställande leveranser

av livsmedel från andra håll. Däremot torde redan nu planer böra uppgöras

för engångsleveranser, avsedda att bereda en första hjälp.

Det torde icke vara möjligt att på frågans nuvarande stadium draga upp

närmare riktlinjer beträffande hjälpverksamhetens utformning. Det ligger

i sakens natur, att hjälpprestationernas omfattning och art först kan bestämmas,

sedan överläggningar ägt rum med vederbörliga institutioner och

organisationer i de hjälpbehövande länderna. Det synes även lämpligt att

kontakt såvitt möjligt upprätthålles med de internationella organisationer,

vilka fullfölja samma huvudsyfte, nämligen att lämna hjälp vid återuppbyggnadsarbetet

efter vapenstilleståndet.

Likaledes lärer frågan örn villkoren för de svenska hjälpprestationerna tills

vidare få lämnas öppen. Det torde emellertid redan nu böra konstateras, att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 365.

vi äro beredda att i den utsträckning som kan visa sig påkallad lämna hjälpleveranser

även utan vederlag.

Det finnes å andra sidan skäl att antaga, att åtskilliga av de länder, vilka

i ifrågavarande läge kunna vara i behov av svenska hjälpleveranser, samtidigt

komma att vara intresserade av att snarast möjligt kunna återupptaga

sin export till bl. a. Sverige, detta närmast i syfte att bereda sysselsättning

inom det egna näringslivet. Man har att räkna med att den synpunkten kommer

att göra sig gällande, att ett effektivt återuppbyggnadsarbete måste

förutsätta icke blott ensidiga hjälpprestationer till de krigshärjade länderna

utan även skapande av sunda förutsättningar för ett snabbt återupptagande

av det ömsesidiga och för sysselsättningen i respektive länder nödvändiga

handelsutbytet. Det är under dessa omständigheter tydligt att hjälpverksamhetens

utveckling kan leda över även till frågor av handelspolitisk natur.

Det torde av det sagda framgå, att den närmare utformningen av hjälpverksamheten

förutsätter å ena sidan em fortsatt prövning av vår folkhushållnings

möjligheter samt å den andra överläggningar med de hjälpbehövande

länderna, varjämte den kan komma att röna inflytande av kontakten

med de internationella organisationer, vilka hava till syfte att arbeta för återuppbyggnaden

efter ett vapenstillestånd. Bedömandet av hjälpverksamhetens

omfattning och lämpliga avvägning torde böra infogas inom ramen av

det utredningsarbete rörande den ekonomiska politiken under efterkrigsperioden,

vilket för närvarande bedrives under finansdepartementets ledning.

Undersökningar i syfte att klarlägga vissa ekonomiska förutsättningar

för hjälpverksamheten lia, såsom tidigare omnämnts, redan igångsatts. Prövningen

av de försörjningsmässiga synpunkterna torde i övrigt få i första hand

företagas av vederbörande kommissioner, särskilt statens industri-, livsmedels-,

bränsle- och trafikkommissioner. Vid uppköp av varor liksom vid upprättande

av kontrakt för lämnande av tjänster torde statens reservförrådsnämnd

kunna anlitas, överläggningarna med vederbörande utländska organisationer

torde böra ankomma på utrikesförvaltningen. Emellertid synes

det mig erforderligt att även upprätta en särskild organisation med uppgift

att planlägga och centralt handhava ärendena rörande den svenska hjälpverksamheten.

Denna organisation, som lämpligen kan få ikaraktären av en

särskild statens kommission för återuppbyggnad, torde böra få en sådan

sammansättning, att samarbetet med nyssnämnda andra statsmyndigheter

kan bedrivas på ett så smidigt och effektivt sätt som möjligt.

Den föregående redogörelsen har tagit sikte på det svenska bidraget till

återuppbyggnadsarbetet i egentlig mening. Det bör emellertid framhållas,

att en svensk insats kan ifrågakomma även i andra avseenden, särskilt på det

humanitära området, där det gäller att lämna hjälp till krigsfångar, till

sjuka, till barn m. m. På detta område lämnade Sverige efter förra världskriget

ett effektivt bidrag, särskilt genom Svenska Röda Korsets vittomfattande

verksamhet. Det är mig bekant, att Svenska Röda Korset liksom

även andra svenska organisationer förbereda en liknande svensk insats efter

det nuvarande krigets slut. Det torde ligga i sakens natur, att de svenska

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 365.

bidragen på det humanitära området bäst ombesörjas av vederbörande privata

organisationer. Å andra sidan har det från olika håll framhållits, att

det vore önskvärt att söka koordinera de olika privata initiativen. Det synes

mig vara lämpligt, att Kungl. Maj:t i sådant syfte utser en eller flera personer

med uppgift att planlägga och samordna de svenska insatserna på det

humanitära området.

Inom ramen för den humanitära verksamheten kunna tydligen ifrågakomma

leveranser till krigshärjade länder av medicin, sjukvårdsmateriel,

vissa partier livsmedel m. m. Det förefaller vara naturligt, att sådana leveranser

skola kunna finansieras på samma sätt som de svenska leveranser till

återuppbyggnaden i egentlig mening, varom i det föregående talats. I detta

hänseende torde alltså samarbete böra äga rum mellan å ena sidan de personer,

som hava till uppgift att planlägga insatserna på det humanitära området,

och å den andra kommissionen för återuppbyggnad.

Att redan nu söka slutgiltigt bedöma den kostnadsram, inom vilken den

statliga hjälpverksamheten bör kunna inrymmas, lärer icke vara möjligt.

Den torde komma att påverkas både av hjälpbehovets storlek, som ännu icke

kan beräknas, av den omfattning i vilken en internationell hjälpverksamhet

överhuvud taget kommer till stånd och av de former under vilka återuppbyggnadsarbetet

i övrigt kommer att bedrivas. Det är icke heller möjligt att

nu säga, i vad mån hjälpverksamheten bör taga formen av prestationer utan

varje vederlag eller baseras på krediter med eller utan fullt vederlag i vanlig

kommersiell mening.

Under dessa förhållanden synes det vara riktigast att nu endast hemställa

om bemyndigande för Kungl. Maj:t att inom gränserna för ett preliminärt

beräknat belopp, förslagsvis 100 miljoner kronor, medverka till åtgärder som

syfta till hjälp åt av kriget härjade länder och till återuppbyggnad av deras

näringsliv.

Hemställan.

I det föregående har jag förordat, att Kungl. Maj:t måtte utverka riksdagens

bemyndigande att inom ramen av vissa belopp vidtaga förberedande åtgärder

med avseende å Sveriges ekonomiska politik efter ett vapenstillestånd.

Bemyndigandena borde lämnas såsom särskilda finansfullmakter och alltså

icke genom anslagsanvisning.

Formerna för finansfullmakter vid sidan av budgeten regleras för närvarande

närmast genom bestämmelserna i § 63 regeringsformen. Enligt denna

må riksdagen antaga allmän beredskapsstat, upptagande de anslag, som kunna

erfordras vid ekonomisk kris eller annat nödläge. De här ifrågasatta

finansfullmakterna torde lämpligen böra sammanföras å allmän beredskapsstat.

Jag vill sålunda förorda, att Kungl. Majit förelägger riksdagen förslag örn

antagande av allmän beredskapsstat för innevarande budgetår, omfattande de

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 365.

båda här behandlade finansfullmakterna, nämligen dels ett förskottsanslag

å 10 milj. kronor till planering av allmänna arbeten, dels ett förskottsanslag

å 100 milj. kronor till bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete. Båda

anslagen böra uppföras under sjunde huvudtiteln med förslagsvis angivna belopp.

För disposition av anslagen böra gälla samma regler som beträffande

förskottsanslagen å beredskapsstaten för försvarsväsendet; dispositionsbesluten

böra givetvis ankomma på de departement till vilkas arbetsområde utgifterna

i varje särskilt fall närmast äro att hänföra. Riksdagens bemyndigande

att omedelbart sätta den allmänna beredskapsstaten i kraft torde böra

inhämtas samtidigt med att förslag till stat framlägges.

I anslutning till vad här anförts har upprättats förslag till allmän beredskapsstat

för innevarande budgetår. Förslaget torde få fogas till detta protokoll

såsom bihang.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna det sålunda upprättade förslaget till allmän

beredskapsstat för budgetåret 1943/44,

dels bemyndiga Kungl. Majit att med iakttagande av vad

i det föregående anförts fastställa denna beredskapsstat att

omedelbart lända till efterrättelse såsom allmän förskottsstat

samt att ställa å förskottsstaten uppförda anslag till vederbörande

myndigheters förfogande,

dels ock medgiva, att de i beredskapsstaten angivna anslagsbeloppen

må överskridas, under förutsättning att Konungen

låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen ändock skall

inom tjugo dagar sammanträda.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

W. Dickson.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 365.

11

Bihang.

Förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1943/44.

Driftbudgeten.

Kronor

A. Egentliga statsutgifter:

VII. Finansdepartementet............................

110,000,000

Egentliga statsutgifter.

VII. Finansdepartementet.

Kronor

a

Planering av allmänna arbeten, förslagsvis..............

10,000,000

b

Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete, förslagsvis

100,000,000

Summa

110,000,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 365.

Bilaga A.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 mars

1943.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.

Under krigsåren ha omfattande förskjutningar inträtt i produktionens inriktning

och i fördelningen av arbetskraften mellan olika områden. När den

förstärkta försvarsberedskapen en gång kan upphöra eller väsentligt inskränkas

samt mera normala förhållanden åter komma att råda inom utrikeshandeln,

har man därför att motse en betydande omställning på arbetsmarknaden

och inom näringslivet överhuvud. Det är angeläget, att de problem som

därvid uppkomma i god tid bli föremål för uppmärksamhet, så att en krisartad

utveckling såvitt möjligt undvikes och förutsättningar för full sysselsättning

av produktionsmedlen skapas, så snart förhållandena det tillåta.

En definitiv planläggning av de åtgärder, som bli påkallade under omställningstiden

efter ett vapenstillestånd, är utesluten redan på den grund, att

ovisshet råder om de yttre förutsättningar under vilka omställningen kommer

att genomföras. Men det bör vara möjligt att klarlägga åtskilliga av de

förhållanden inom landet, som komma att bli av betydelse. Jag vill förorda,

att utredningar i detta syfte utan dröjsmål igångsättas. Såvitt möjligt böra

de anförtros åt redan bestående myndigheter och organ. Härigenom undvikas

de kostnader som äro förbundna med utbyggandet av den omfattande utredningsorganisation,

som arbetet eljest skulle kräva, och samtidigt vinnes, att

de myndigheter på vilka en väsentlig del av arbetet under omställningsperioden

måste falla redan från början bli väl insatta i problemställningarna. I viss

utsträckning måste emellertid utredningsarbetet anförtros åt särskilda sakkunniga.

Ehuru ovisshet i väsentliga hänsenden måste råda om de yttre förhållanden,

under vilka omställningen till fredsekonomi kommer att äga rum, kan

man dock icke lämna de internationella förutsättningarna för lösningen av

omställningsfrågorna åsido. Den verksamhet, som genom vår utrikesrepresentation

bedrives i syfte att hålla statsmakterna underrättade om utvecklingstendenser

och strävanden inom den ekonomiska politiken i skilda länder, bör

sålunda samordnas med utredningarna av här ifrågavarande inhemska problem

och i ökad grad inriktas på de spörsmål, som i detta sammanhang särskilt

tilldraga sig intresse. Vid behandlingen av omställningsfrågorna bör

uppmärksamhet ägnas även de anspråk vilka kunna komma att ställas på

vårt näringsliv i det internationella hjälparbete, som blir påkallat efter krigets

slut. Att i sistnämnda hänseende intresset särskilt måste avse möjligheterna

att lämna bidrag till återuppbyggnadsarbetet i de nordiska länderna är

givet.

I nära samband med de senast berörda spörsmålen står frågan örn förutsättningarna

för en reglering av kronans internationella värde. Enligt vad jag

inhämtat ha bankofullmäktige för avsikt att mot bakgrunden av en orientering

rörande de valutapolitiska överväganden som möta i utlandet föranstalta

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 365.

13

om en utredning av denna fråga. Därvid blir det även nödvändigt att diskutera

verkningarna av olika målsättningar för penningpolitiken, närmast med

avseende pa den allmänna prisnivån. Då den genom riksbankens försorg

verkställda undersökningen av sistnämnda spörsmål måste begränsa sig till

ett klargörande av frågeställningen, torde den framdeles böra fullföljas genom

en särskild utredning som tar upp till behandling de konkreta spörsmålen

örn inriktningen av lönepolitiken och den allmänna prispolitiken.

Som bakgrund till de olika specialundersökningar, som i övrigt ifrågakomma,

är det önskvärt att erhålla en utredning rörande det svenska näringslivets

utgångsläge i en fredskris och av de allmänna utvecklingstendenser, till

vilka sannolika förändringar i näringslivets arbetsvillkor efter ett vapenstillestånd

kunna väntas ge upphov. Det gäller här undersökningar som falla inom

konjunkturinstitutets arbetsområde. Redan med hänsyn till angelägenheten

av förbättrad information rörande den fortgående ekonomiska utvecklingen

torde institutet, som varit nedlagt under krigsåren, böra snarast möjligt återupptaga

sin verksamhet. Institutet bör då närmast inrikta sitt arbete på här

angivna problem.

Den första fråga inför vilken näringslivet kommer att ställas efter krigets

slut blir, hur sysselsättning skall beredas den arbetskraft som då omedelbart

kommer att friställas. Av vikt är att man pa förhand söker bilda sig en föreställning

örn storleksordningen av detta problem.

Det gäller i detta sammanhang närmast att utreda betydelsen av en demobilisering

samt av en inskränkning i verksamheten inom skogsbruket och

andra områden till vilka arbetskraft överförts för tillgodoseende av vissa

krisbehov. Statens arbetsmarknadskommission torde lämpligen böra erhålla

i uppdrag att klarlägga dessa förhållanden, varvid det givetvis icke endast blir

fråga om en kvantitativ bedömning utan även örn en undersökning av bl. a.

den utsträckning, i vilken en återgång till tidigare sysselsättning kan väntas

komma till stand automatiskt. Kommissionen bör i samband därmed uppmärksamma

det behov av särskilda förmedlings-, omskolnings- eller hjälpåtgärder,

som i berörda sammanhang kan väntas framträda. En särskild undersökning

kräver därvid den kvinnliga arbetskraftens sysselsättningsproblem.

En motsvarande utredning är behövlig även beträffande de delar av den

fria arbetsmarknaden, där sysselsättningen ökats på grund av avspärrningen

och försvarsorganisationens utbyggnad. Vid överläggningar med representanter

för Sveriges industriförbund ha dessa förklarat, att Industriens utredningsinstitut

är berett att i samarbete med de statliga myndigheterna verkställa

den erforderliga utredningen av rustnings- och ersättningsproduktionens

betydelse ur sysselsättningssynpunkt. Undersökningen bör avse den omfattning,

i vilken ifrågavarande produktion kan väntas fortgå, och den inskränkning

i antalet sysselsatta som är att motse vid cm avveckling. Det är

önskvärt att utredningsinstitutet också söker att, såvitt möjligt, klarlägga i

vilken utsträckning ökade arbetstillfällen äro att påräkna inom den på hemmamarknaden

inriktade industriproduktionen, när tillförseln av utländska

råvaror förbättrats.

Översikten av arbetstillfällena inom industrien måste omfatta även exportföretagen.

Utredningen av utvecklingen på våra exportmarknader torde

tå ankomma på Sveriges allmänna exportförening i samråd med kommerskollegium.

Jag har försäkrat mig örn att föreningen är beredd alt samordna

sina redan fortgående undersökningar på området med övriga här berörda

utredningar. Sysselsättningsmöjligheterna inom exportindustrien under olika

förutsättningar få sedan upptagas till bedömning av utredningsinstitutet i

samarbete med vederbörande statliga organ.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 366.

Det är i förevarande sammanhang nödvändigt att uppmärksamma också

byggnadsindustrien. De problem som där möta äro av särpräglad art. Balansen

mellan avkastning och omkostnader bar under kriget allvarligt rubbats.

Åt särskilda sakkunniga torde böra uppdragas att utreda i första hand

kostnadssituationen och möjligheterna att som ett led i den allmänna omställningspolitiken

skapa förutsättningar för en normal bostadsproduktion.

I nära sammanhang med vissa industriproblem står frågan örn skogsbrukets

ställning och arbetsvillkor under omställningstiden. Det torde böra ankomma

på skogsstyrelsen att i samråd med på området verksamma organisationer

verkställa de specialundersökningar till vilka anledning kan föreligga.

Jordbruksproduktionens läge vid en återgång till mera normala marknadsförhållanden

är redan föremål för utredning inom 1942 års jordbrukskommitté.

De där bedrivna undersökningarna ha ett annat direkt syfte än det

här aktuella men torde utan olägenheter kulma kompletteras och i övrigt

så utformas, att de tillgodose även nu ifrågavarande behov.

Under omställningstiden komma transportproblemen att intaga en nyckelställning.

Särskilt gäller detta frågan örn tillgången på tonnage. Det synes

lämpligt, att kommerskollegium i samråd med Sveriges redareförening sammanställer

de uppgifter som erfordras för att man skall erhålla ett grepp

örn läget i nämnda hänseende. De inhemska transportfragorna torde närmast

böra utredas av statens trafikkommission.

Även om den arbetslöshet som är att motse vid en demobilisering och en

inskränkning av den krisbetingade produktionen i stor utsträckning kan

väntas kompenserad genom ökade sysselsättningsmöjligheter inom expanderande

produktionsområden, måste man räkna med risker för en omfattande

krisarbetslöshet. För att möta denna kan det bli nödvändigt att igångsätta

för ändamålet lämpade anläggningsarbeten. Erfarenheterna visa, att

sådana arbeten måste omsorgsfullt planläggas för att resultatet skall bli

tillfredsställande. Det synes därför önskvärt, att de här förordade utredningarna

rörande vissa efterkrigsproblem kompletteras med en undersökning av

föreliggande investeringsreserver och en förhandsplanering av anläggningsarbeten

vilkas art och angelägenhetsgrad lämpar dem såsom arbetsobjekt,

avsedda att under en övergångstid öka sysselsättningsmöjligheterna. Utredningarna

böra i denna del omfatta icke endast statliga arbeten utan även

kommunala företag och sådana investeringar som kunna påräknas ^ inom

industrien. Jag vill erinra om att de allmänna arbetena under krigsåren i

väsentlig utsträckning inskränkts och att härigenom skapats en betydande

investeringsreserv. Åtgärder ha även vidtagits för att underlätta en förskjutning

av industriella investeringar till en senare, ur sysselsättningssynpunkt

lämplig tidpunkt. För industriens del torde ifrågavarande problem komma

att undersökas av industriens utredningsinstitut. Den statliga och kommunala

investeringsreserven bär delvis undersökts av arbetsmarknadskommissionen.

Inventeringen torde i samråd med kommissionen böra fullföljas genom

sakkunniga, representerande berörda myndigheter och investeringsområden.

.. , , ...

Den omfattande utredningsverksamhet, som här forordats och som enligt

förslaget skulle fördelas på ett stort antal skilda myndigheter och organ,

måste givetvis samordas till ett helt för att åsyftat resultat skall vinnas.

Det kan övervägas att senare tillskapa en särskild beredning för att koordinera

de olika undersökningarna. Till en början torde det emellertid vara

lämpligt att arbetet hålles samman av finansdepartementet. En effektiv ledning

från departementets sida och en rationell samverkan mellan de särskilda

utredningsorganen skulle befrämjas, örn dessa utsåge var sin representant

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 365.

15

med uppgift att vid överläggningar företräda de olika utredningsområdena.

Jag vill förorda, att så sker.

Med åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

bemyndiga chefen för finansdepartementet att föranstalta om utredningar

av här berörda ekonomiska problem i enlighet med den framlagda planen

och sålunda dels meddela olika verk och myndigheter härför erforderliga

uppdrag, dels tillkalla sakkunniga att inom finansdepartementet biträda med

utredningar av vissa specialproblem, dels ock träffa överenskommelse med

vissa enskilda organisationer om dessas medverkan i utredningsarbetet.

Jag får vidare hemställa, att de kostnader som må föranledas av utredningar

anordnade med stöd av nämnda bemyndigande må, där ej för visst

fall annorlunda bestämmes, bestridas av det under sjunde huvudtiteln uppförda

anslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Slutligen hemställer jag, att utdrag av statsrådsprotokollet i detta ärende

måtte få offentliggöras.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lars Gabrielson.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 365.

Bilaga B.

Fredsutredningarnas allmänna organisation.

Finans
departe
mentet
-

Riks
banken
-

Konjunkturinstitutet: Allmänna konjunkturproblem i efterkrigsläget.

Arbetsmarknadskommissionen: Friställning av arbetskraft inom krisförvaltningen,

vid demobilisering resp. inom skogsbruket. Hjälpformerna.

Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation.

Industriens utredningsinstitut: Friställning av arbetskraft inom ersättningsproduktionen.

Sysselsättningsmöjligheter inom industrien vid

fredskonjunktur.

Investeringssakkunniga: Inventering och planläggning av allmänna arbeten

(med vissa undantag).

Sakkunnig rörande bostadsproduktionen: Byggnadsindustriens läge i efterkrigskonjunkturen;

arbetsreserv, sysselsättningsmöjligheter.

1942 års jordbrukskommilté: Inventering och planläggning av arbetsreserv

inom jordbruket. Sysselsättningsmöjligheter inom jordbruket.

Skogsstyrelsen: Inventering och planläggning av arbetsreserv inom skogsbruket.

Sysselsättningsmöjligheter inom skogsbruket.

Kommerskollegium: Investeringsbehov vid handelshamnarna. Tonnageutvecklingen

(tillsammans med Sveriges redareförening). Industriens

investeringsplaner (tillsammans med industriens utredningsinstitut).

Industrikommissionen: Materialbehoven vid återgång till fredskonjunktur.

Exportorganisationerna: Exportindustriens kapacitet (tillsammans med

kommerskollegium och industriens utredningsinstitut).

Valutasakkunniga: Utgångspunkter för regleringen av penningvärdet efter

kriget.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 36ö.

17

Bilaga C.

Utdrag av protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för finansdepartementet

den 21 maj 1943.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Vid anmälan den 19 mars 1943 av förslag om igångsättande av vissa utredningar

rörande de med omställningen efter ett vapenstillestånd förbundna

problemen anförde jag bland annat följande.

»Även örn den arbetslöshet som är att motse vid en demobilisering och en

inskränkning av den krisbetingade produktionen i stor utsträckning kan väntas

kompenserad genom ökade sysselsättningsmöjligheter inom expanderande

produktionsområden, måste man räkna med risker för en omfattande krisarbetslöshet.

För att möta denna kan det bli nödvändigt att igångsätta för

ändamålet lämpade anläggningsarbeten. Erfarenheterna visa, att sådana arbeten

måste omsorgsfullt planläggas för att resultatet skall bli tillfredsställande.

Det synes därför önskvärt, att de här förordade utredningarna rörande

vissa efterkrigsproblem kompletteras med en undersökning av föreliggande

investeringsreserver och en förhandsplanering av anläggningsarbeten vilkas

art och angelägenhetsgrad lämpar dem såsom arbetsobjekt, avsedda att under

en övergångstid öka sysselsättningsmöjligheterna. Utredningarna böra i

demrn del omfatta icke endast statliga arbeten utan även kommunala företag

och sådana investeringar som kunna påräknas inom industrien. Jag vill erinra

om alt de allmänna arbetena under krigsåren i väsentlig utsträckning inskränkts

och att härigenom skapats en betydande investeringsreserv. Åtgärder

ha även vidtagits för att underlätta en förskjutning av industriella investeringar

till en senare, ur sysselsättningssynpunkt lämplig tidpunkt. För industriens

del torde ifrågavarande problem komma att undersökas av industriens

utredningsinstitut. Den statliga och kommunala investeringsreserven

har delvis undersökts av arbetsmarknadskommissionen. Inventeringen torde

i samråd med kommissionen böra fullföljas genom sakkunniga, representerande

berörda myndigheter och investeringsområden.»

Det utredningsarbete, som bör verkställas av de i detta uttalande avsedda

sakkunniga, torde böra utsträckas alt gälla hela den statliga, kommunala

och statsunderstödda anläggningsverksamheten med undantag tills vidare för

vissa delar av denna som lämpligen böra upptagas till behandling av andra

organ. Bostadsproblemen komma enligt den av Kungl. Majit godkända utredningsplanen

att undersökas av särskilda sakkunniga.

Avgränsningen av de sakkunnigas arbetsområde betingas av att den enskilda

investeringsverksamheten och vissa delar av den anläggningsverksamhet,

som eljest i princip faller inom ramen för de sakkunnigas uppdrag, äga sådant

samband med planläggningsfrågor som hänskjutits till utredning i annan

ordning, att de lämpligen böra behandlas i sammanhang med dessa.

Vad den enskilda anläggningsverksamheten beträffar, kommer sålunda denna

att undersökas av industriens utredningsinstitut, som åtagit sig att i samarbete

med de statliga organen insamla de uppgifter som fordras för prövningen av

de olika industriella efterkrigsproblemen. 1942 års jordbrukskommitté, som har

hela frågan örn jordbrukspolitiken under behandling, bör i första hand få ta

ställning till möjligheterna att bereda sysselsättning för arbetslösa inom jordII

i hang till riksdagens p/olokoll 1943. 1 sami. Nr 36.i. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl- Maj:ts proposition nr 36-j.

bruket genom en ökning av investeringsverksamheten inom detta område.

Anläggningsverksamheten inom skogsbruket bör bli föremål för undersökning

inom skogsstyrelsen. Och hamnbyggnadsverksamheten bör, i den mån

fråga är örn liandelshamnarna, upptagas till utredning av kommerskollegium.

Då de allmänna trafikfrågorna äro avsedda att utredas med ledning från statens

trafikkommission, kunde det övervägas att bryta ut även väg- och järnvägsanläggningarna

från de sakkunnigas arbetsområde. Så synes dock ej böra

ske. De sakkunnigas undersökningar i denna del böra emellertid bedrivas i

nära samarbete med trafikkommissionen.

De sakkunnigas arbete bör närmast avse att inregistrera föreliggande investeringskrav

inom de områden, som falla inom ramen för de sakkunnigas

uppdrag. En första avgränsning av behoven torde lämpligen kunna vinnas

därigenom, att uppgifter infordras endast örn sådana investeringskrav, som

enligt vederbörande statliga eller kommunala myndigheters mening böra tillgodoses

under de närmaste två eller tre åren under förutsättning av den för

fredsförhållanden normala angelägenhets- och produktivitetsbedömningen.

Inventeringen av behoven bör följas av en gallring och inbördes avvägning

som åsyftar att få fram de investeringsobjekt, vilka med tillämpning av såvitt

möjligt enhetliga normer enligt de sakkunnigas mening framstå såsom så

motiverade, att fullgod anledning föreligger att omedelbart utarbeta närmare

planer för anläggningarna. De sålunda utvalda arbetsobjekten böra därefter

på de sakkunnigas initiativ i kontakt med vederbörande departement bli föremål

för skyndsam detaljplanering. Målet bör vara att nå fram till en total investeringsreserv

motsvarande ungefär två års normala investeringsbehov, vilken

är så noggrant förberedd, att den. örn så anses önskvärt, kail fullt utnyttjas

redan under ett första år.

De sakkunniga lia. såsom av det anförda framgått, i väsentliga hänseenden

att leda ett utredningsarbete som närmast måste komma till utförande

genom de myndigheter som normalt ansvara för investeringsverksamheten

inom vederbörande områden och som komma att administrera företagens

utförande. De sakkunniga böra därför bemyndigas att från olika verk och

myndigheter infordra för arbetet erforderliga uppgifter samt att föranstalta

om planering av de utvalda företagen, i den män dessa äro statliga eller

statsunderstödda. Vad de kommunala arbetena beträffar, torde de sakkunniga

närmast få falla tillbaka på inom statens arbetsmarknadskommission

redan verkställda inventeringar som böra fullföljas, kompletteras och sovras

efter normer motsvarande dem som tillämpas för de statliga arbetenas

vidkommande. Planeringen blir för dessa företags del beroende på kommunala

initiativ. De sakkunniga böra söka att förhandlingsvägen främja ett

skyndsamt utarbetande av detaljplaner även på ifrågavarande område. Möjligheterna

att underlätta planeringsarbetet genom bidrag för ändamålet till

ekonomiskt svagare kommuner torde böra upptagas till övervägande av de

sakkunniga.

En undersökning av den art som här angivits kan givitvis icke betraktas

som en engångsåtgärd. Den bör avse att bilda grunden för ett fortsatt vidmakthållande

av en detaljplanerad investeringsreserv av offentliga arbeten.

Med hänsyn därtill är det önskvärt, att de sakkunniga försöka vinna en såvitt

möjligt fast organisatorisk ram för utredningsarbetet, som med lämplig

anknytning till statsdepartementen kan äga bestånd, även sedan de sakkunnigas

omedelbara uppgift blivit löst. Det är önskvärt att den grundläggande

utredningen skyndsamt slutföres. De sakkunniga torde böra bedriva arbetet

etappvis, så att delresultat inom varje särskilt område framkomma snarast

möjligt och sålunda eventuellt påkallade praktiska åtgärder kunna komma

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 36ö.

19

till stånd redan innan utredningsarbetet i dess helhet avslutats. I första hand

böra resultat eftersträvas beträffande de rent statliga arbetena.

Vid de sakkunnigas sovring av de arbetsobjekt som framkomma vid den

grundläggande inventeringen synes urvalsgrunden böra vara arbetenas förmåga

att snabbt bidraga till en höjning av nationalinkomsten. Denna rent

ekonomiska bedömningsgrund är motiverad med hänsyn till att det ekonomiska

läget efter ett vapenstillestånd trots en eventuellt omfattande arbetslöshet

likväl sannolikt kommer att framstå såsom en bristsituation, i det att

betydande eftersatta behov föreligga samtidigt som landets produktionsmöjligheter

i varje fall icke förbättrats. Den här angivna bedömningsgrunden

måste tillämpas även när det blir fråga om att i en arbetslöshetssituation med

beaktande av den planerade anläggningsverksamheten i övrigt bestämma, i

vilken utsträckning de allmänna investeringarna böra komma till stånd.

Registreringen och planläggningen av den allmänna och enskilda investeringsverksamheten

för viss tid framåt har givetvis sin motivering i risken för

att arbetstillfällena under omställningstiden visa stig otillräckliga om icke

den — även oavsett sysselsättningsynpunkterna — angelägna investeringsverksamheten

bedrives i ett starkt forcerat tempo. Att denna risk anses vara

så betydande, att den påkallar särskilda beredskapsåtgärder, får icke leda

till att man förbiser den risk som kan finnas för en utveckling i motsatt

riktning; investeringsobjekt på den fria marknaden kunna komma att anmälas

i sådan utsträckning, att arbetskraften icke förslår att fylla behoven.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 mars 1943 uppdrog därefter

chefen för finansdepartementet åt statssekreteraren T. Erlander, förste

byråingenjören E. Sundström, landshövdingen A. Thomson samt statssekreteraren

A. Westling, att såsom sakkunniga inom departementet verkställa inventering

och ombesörja planering av statliga, kommunala och statsunderstödda

investeringar efter de allmänna riktlinjer som departementschefen sålunda

angivit. Departementschefen uppdrog tillika åt Thomson att såsom ordförande

leda de sakkunnigas arbete.

Tillika förklarade departementschefen, att de sakkunniga skulle äga att

från verk och myndigheter infordra de uppgifter som erfordras för uppdragets

fullgörande samt att i kontakt med vederbörande departement föranstalta

örn detaljplanering av olika anläggningsarbeten.

Ur protokollet:

Mats Lanne.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:515 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1943/44. s. 10 i texten
  2. SU 1943:266 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 19A3/U jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten