Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av en statens organisationsnämnd, m. m

1943-10-08 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:366, Angående inrättande av en statens organisationsnämnd, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 366.

1

Nr 366.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av

en statens organisationsnämnd, m. m.; given Stockholms

slott den 8 oktober 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 oktober

1943.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anför

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.

På förslag av Kungl Majit i propositionen nr 305 till årets riksdag anvisades

(r. d. skr. nr 420) till Organisationsundersökningar m. m. under sjunde

huvudtiteln för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

I fråga örn huvudinnehållet i omförmälda proposition må här anföras

följande.

Besparingsberedningen lämnade i en bilaga till sitt slututlåtande (SOU

1943i 13) en redogörelse för av beredningen igångsatta organisationsundersokningar

inom statsförvaltningen. Undersökningarna hade inletts efter förebild

från det enskilda näringslivet och inneburit en systematisk genomRihang

till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 366. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 366.

gång av de undersökta myndigheternas kontorsorganisation och arbetsprocedurer.

Undersökningsarbetet hade bedrivits nied anlitande av såväl statstjänstemän

som experter från det enskilda näringslivet. För tjänstemännen

hade, innan arbetet påbörjats inom vederbörande verk, anordnats utbildningskurser

i kontorsorganisation. Fyra kurser hade hållits, envar omfattande

cirka två veckor. I kurserna hade deltagit närmare sextio tjänstemän från

fjorton civila verk ävensom viss personal från försvarsväsendet.

Undersökningarna hade Pedrivits i nära samråd med vederbörande verksledningar.

Vunna arbetsresultat hade sammanfattats i rapporter. I viss utsträckning

hade framkomna förslag under hand bragts lill omedelbart genomförande.

..... .

Undersökningar hade genomförts eller påbörjats i socialstyrelsen, rikslörsäkringsanstalten,

tullverket, telegrafverket, kommerskollegium, pensionsstyrelsen,

medicinalstyrelsen, patentverket, skolöverstyrelsen, lantmäteristyrelsen,

statens reproduktionsanstalt, lotsverket, statens järnvägar och domänverket.

Bland de oftast förekommande rationaliseringsmöjligheterna i kontorsorganisationen

inom statsförvaltningen hade vid undersökningarna observerats

bland annat följande.

1. Personalen vore stundom överkvalificerad och ansvarsfördelningen mellan

de olika instanserna i ett verk olämpligt avvägd.

2. Arbetsgrupperna vöre ofta för små*, lokaltörhallaiidcna oell möbelut
rustningen

vore ofta mindre lämpliga; det mera rutinmässiga arbetet kunde

med fördel mekaniseras mer än som skett. . .

3. Vissa arbetsuppgifter, som nu utfördes på olika avdelningar inom

ett verk, borde ofta kunna centraliseras till särskilda servicegrupper.

4. Onödigt arbete och dubbelarbete förekomme i viss utsträckning ävensom

alltför omständliga och tidskrävande metoder, särskilt ifråga örn revi
-

sions-, gransknings- och kontrollarbeten. ...

5. Beträffande diarieföringen och registreringen av handlingar hade i nästan

alla verk, där organisationsutredningar pågått, förenklingsförslag ansetts

böra framföras. ..... . ,

6 Bokföring av olika slag hade i åtskilliga fall ansetts kunna forenklas.

1 Blankettrevision hade utförts i flertalet verk, där utredningar pågått,

varigenom besparingar ernlius icke blott i trycknings- och papperskostnader

utan jämväl i tid och lönekostnader för den personal som skulle arbeta

med blanketterna. . . , , .....

8 Formulärskrivelser kunde användas i vidgad omfattning, varigenom

uppsättningen av koncept lii. lii. kunde förenklas och avsevärd tid spåras,

oftast för mera kvalificerade tjänstemän. ,

9 ökad användning av tids- och arbetsbesparande maskiner och andia

kontorstekniska hjälpmedel hade föreslagits i sådana fall där bättre arbets
ekonomi

därigenom kunde uppnås. .....

10. Budsändningsarbetet bade i en del lall befunnits icke vara rationellt

01 Vilket resultat som kunde vinnas genom organisationsundersökmngar vöre

enligt vad besparingsberedningen vidare anförde, i hög grad beroende på

samarbetet nied driftsledningen och det stöd som lämnades tran dennas sida

Det borde framhållas, att undersökningarna icke syltade tilll en kondon och

korrigering av driftsledningen utan till att forse denna med hjälpmedel a

åvägabringa effektivast möjliga planläggning av verksamheten och tillsy!

å denna. Inom näringslivet hörde undersökningar av Uragavarandp slag ti

en efter tidsenliga principer arbetande driitslednmg och detta boldt \ara toihållandet

även beträffande den statliga förvaltningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 366.

3

De hittills utförda undersökningarna hade varit av den omfattningen, att

det sammanlagda årliga besparingsresultatet av vid undersökningarna framlagda

förslag kunde beräknas till över 2 miljoner kronor, oberäknat besparingar

i form av minskade byggnadskostnader.

Besparingsberedningen uttalade, att det vore utomordentligt angeläget, att

det sålunda påbörjade rationaliseringsarbetet fullföljdes med all kraft och

i vidaste omfattning, varvid särskilt underströks vikten av att arbetet utsträcktes

även till det militära området, där betydande resultat syntes kunna

uppnås. Undersökningarna inom förvaltningen hade tills vidare i huvudsak

begränsats till kontorsarbete. Erfarenheterna från enskild industriell

drift talade för en utsträckning av undersökningarna även till statlig industriell

verksamhet och lill arbete av annat slag, som förekomme på olika håll

inom förvaltningen.

För rationaliseringsarbetets fullföljande erfordrades enligt vad besparingsberedningen

framhöll ett gemensamt organ, en organisations nämnd,

med uppdrag att i rationaliseringssyfte successivt genomarbeta samtliga civila

och militära områden och att öva tillsyn över det rationaliseringsarbete som

bedreves inom statens verksamhet. Nämnden borde arbeta i fria icke ärnbetsmässiga

former och hålla fortlöpande kontakt med rationaliseringen inom

näringslivet. För att det fortlöpande rationaliseringsarbetet skulle erhålla

önskvärd stadga borde nämnden, även sedan den slutfört sin engångsundersökning

av ett verk fortfara att fungera som rådgivande i organisationsfrågor.

När medel äskades till ökade personal- eller andra driftkostnader borde

nämnden kunna anlitas för att undersöka anledningen till det stegrade medelsbehovet

och bedöma örn detta ej kunde begränsas genom organisationsåtgärder.

Vid byggnadsplanering för statliga förvaltningsorgan kunde nämnden

konsulteras i syfte att lokalerna utformades på ett ur driftkostnadssynpunkt

lämpligt sätt. Vidare kunde nämnden tänkas anlitad som rådgivningsorgan

ål kommuner, särskilt större städer och landsting.

1 yttrande den 7 april 1943 över besparingsberedningens slututlåtande lillst

yrkte statskontoret förslaget örn att organisationsundersökningarna skulle

fullföljas genom en organisationsnämnd. Statskontoret uttalade vidare, att

undersökningarna på det militära området borde bedrivas i samarbete med

krisrevisionen.

1911 års revisionsutredning berörde i sitt betänkande angående inrättande

av statens sakrevision (SOU 1942: 57) rationaliseringsfrågorna inom statsförvaltningen.

Utredningen framhöll i detta hänseende, att det läge i sakens

natur att inom den offentliga förvaltningen, där det privata intresset att reducera

omkostnaderna i ett företag saknades, lätt kunde utbilda sig en viss benägenhet

att låta organisationen stelna i gamla former. En allmän sakrevision

borde därför särskilt beakta behovet av rationalisering inom olika förvaltningsgrenar.

Större speciella undersökningar och utredningar med förslag

lill mera vittgående organisatoriska förändringar beträffande ett visst ämbetsverk

eller förvaltningsområde borde emellertid icke åläggas sakrevisionen

utan liksom tidigare anförtros åt särskilda utredningsorgan. I samband med

sakrevisionen borde dock kunna utrönas, varest och i vilket avseende en

större specialutredning i syfte ali rationalisera förvaltningsorganisationen

hurde igångsättas. Besparingsberedningens organisationsundersökningar borde

fullföljas i den mån de ej hunne avslutas av beredningen. Det kunde visserligen

il rågasättas att utan vidare överflytta desamma på statens sakrevision, men

om så skedde komme sakrevisionens arbete alt vid starten förryckas till nackdel

för andra viktiga uppgifter. Utredningen, sorn i denna fråga samrått med

ordföranden i besparingsberedningens delegation för organisationsundersökningar,

hade funnit lämpligast, alt dessa undersökningar fullföljdes i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 366.

särskild ordning, eventuellt genom en särskild utredningsnämnd. Samarbete

borde emellertid härvidlag ske med sakrevisionen. Att verkställa detaljutredningar

av ifrågavarande art syntes knappast tillhöra det allmänna sakrevisionsorganets

uppgifter.

I skrivelse den 20 maj 1943 hemställde överbefälhavaren örn bemyndigande

att inkomma med förslag till åtgärder för organisationsundersökningar inom

försvarsväsendet. Till stöd härför åberopades, att åtskilligt säkerligen kunde

vinnas genom en rationell granskning av försvarsväsendets många organisationer

oell där rådande arbetsförhållanden. En särskild kommitté borde inrättas

för ändamålet. Årskostnaden beräknades till 108,000 kronor.

Departementschefen framhöll bland annat, att erfarenheten från de av besparingsberedningen

bedrivna organisationsundersökningarna syntes Ira visat,

att undersökningarna varit av icke ringa värde för rationaliseringsarbetet inom

förvaltningen. Den för ändamålet uppbyggda organisationen borde bibehållas

för fullföljande av de av beredningen igångsatta men ännu ej avslutade undersökningarna,

inbegripet planerade men ännu ej påbörjade undersökningar

inom postverket. Starka skäl talade för att undersökningarna utsträcktes

även till andra verk, där kontorsarbete i någon mera betydande omfattning

förekomme. Ett utvidgande av undersökningarna även till annan verksamhet

än kontorsarbete syntes kunna leda till ökad effektivitet och på lång

sikt till betydande besparingar. Inom sakrevisionens kompetensområde folie

otvivelaktigt även undersökningar av här berörda slag. Sakrevisionens organisation

hade emellertid icke utformats med tanke på sådana undersökningar.

I den mån revisionen funne anledning till dylika utredningar torde den för

ändamålet få anlita särskild sakkunskap. Det syntes därför icke osannolikt,

att den av besparingsberedningen för ändamålet uppbyggda expertorganisationen

kunde bibehållas utan att någon dubblering uppkomme; den för rationaliseringsundersökningarna

avsedda organisationen skulle i så fall bedriva

särskilt utredningsarbete inom sitt arbetsområde med de speciella tekniska

utgångspunkter som utmärkte sådana undersökningar men jämväl stå

till sakrevisionens tjänst, i den mån revisionen funne anledning förorda rationaliseringsundersökningar

på visst område. Den här berörda organisationsfrågan

syntes emellertid kräva ytterligare övervägande, innan förslag i ämnet

kunde föreläggas riksdagen och det förstärkningsanslag anvisas som kunde

erfordras vid en utvidgning av undersökningarna utöver de verk inom vilka

de redan upptagits. Den syntes få upptagas till prövning i ett senare sammanhang,

sedan sakrevisionen kommit till stånd och en närmare avgränsning av

dess arbetsuppgifter hunnit verkställas. Vid det fortsatta övervägandet av formerna

för rationaliseringsarbetets bedrivande borde med anledning av överbefälhavarens

skrivelse även prövas, i vad mån detta borde utsträckas till försvarsväsendet.

Starka skäl syntes tala för att så borde ske. Örn organisationsarbetet

komme att omfatta icke endast den civila förvaltningen utan även försvarsväsendet,

förstärktes skälen att för ändamålet bibehålla ett särskilt organ.

Härvid lämnade dock departementschefen öppet huruvida det icke med

hänsyn lill försvarsväsendets speciella förhållanden kunde vara lämpligt att

inom detta bedriva undersökningarna i viss mån fristående H ån undersökningarna

i övrigt. Departementschefen ingick härefter på frågan örn formerna

för fullföljandet av de av besparingsberedningen igångsatta, ännu ej avslutade

organisationsundersökningarna samt förordade för ändamålet anvisande

av ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Vad departementschefen anfört lämnades av riksdagen utan erinran.

Med en till försvarsdepartementet ingiven den 28 juni 1943 dagtecknad

skrivelse har militära expeditionstjänstkommittén avgivit rapport över kom
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 366.

5

mittens verksamhet under tiden 1 januari—30 juni 1943. Av rapporten framgår

bland annat, att kommittén verkställt utredning och igångsatt en del försök

angående möjligheterna till förenkling av den militära expeditionstjänsten.

Utredningen hade bland annat resulterat i en omläggning av sjukredovisningen

inom armén. Vidare hade framlagts förslag lill viss ändrad redovisning av

uppbördsmateriel och livsmedel. Organisationsundersökningar hade bedrivits

vid olika truppförband. Kommittén har i rapporten framhållit önskvärdheten

av att, sedan kommittén slutfört sitt arbete, en permanent organisationsövervakning

ordnades inom försvaret för utnyttjande av de besparings- och rationaliseringsmöjligheter

som förhållandena sedermera kunde erbjuda.

Såsom av det föregående framgår anförde jag vid anmälan av propositio- Departementsnen

nr 305 till årets riksdag, att starka skäl talade för att de av besparings- chefen.

beredningen bedrivna organisationsundersökningarna fullföljdes icke blott

inom de verk, där sådana undersökningar redan påginge, utan även inom

andra verk, där kontorsarbete i någon mera betydande omfattning förekomme.

I likhet med besparingsberedningen ansåg jag även sannolikt, att ett utvidgande

av undersökningarna till att omfatta jämväl annat arbete än kontorsarbete

såväl inom den civila förvaltningen som inom försvarsväsendet

skulle på lång sikt medföra betydande besparingar. Frågan om ål vilket

organ sammanhållandet och ledningen av undersökningarna skulle anförtros,

därest dessa komme att vidgas utöver sin nuvarande ram, ansåg jag böra bli

föremål för ytterligare övervägande.

Hithörande frågor ha alltmer aktualiserats av önskemålet att snarast möjligt

utvidga rationaliseringsarbetet till att omfatta även försvarsväsendet. Det

är sålunda angeläget, att man vid det organisationsarbete som försiggår inom

olika grenar av försvarsväsendet får tillgång till teknisk expertis som kan

stå till tjänst med råd och upplysningar i syfte att främja en god driftsorganisation.

Jämväl föreligger behov av att vid försvarets förvaltningsmyndigheter,

förband, anstalter m. m. kunna anordna fristående organisationsundersökningar

av den art som numera förekomma på olika områden inom näringslivet.

Den erfarenhet som vunnits vid besparingsheredningens hittillsvarande undersökningar

i fråga örn kontorsarbetet har visat, alt det icke blott för utförandet

av själva undersökningarna utan även för utnyttjandet av undersökningsresultaten

är av vikt att lia tillgång till ett centralt sammanhållande organ

med erforderlig kompetens och sakkunskap. Sedan organisationsundersökningarna

inom ett verk slutförts, kan det vid sedermera inträdande förskjutningar

i organisationen lätt inträffa, alt nytillkommande arbetsuppgifter

inpassas i vederbörande institutions verksamhet på ett sätt som väsentligt

minskar resultaten av de gjorda undersökningarna. En kontinuerlig tillsyn

och övervakning är med hänsyn härtill nödvändig för alt organisationsundersökningarna

skola erhålla full effekt. Inom det enskilda näringslivets

driftsledningar har man numera i stor utsträckning uppmärksammat angelägenheten

av att genom fortlöpande organisationsundersökningar arbetsme
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 360.

toder och tekniska hjälpmedel vid varje tidpunkt hållas på en nivå, som ger

bästa möjliga arbetsresultat.

Det torde icke vara lämpligt att anförtro den omfattande verksamhet, varom

här är fråga, åt något redan inrättat organ. Visserligen ingår det i sakrevisionens

uppgifter att verka för en rationalisering inom statsverksamheten,

men det torde vara olämpligt att tynga revisionen med del vidlyftiga och utpräglat

tekniska detaljarbetet med utförande och fullföljande av organisationsundersökningar

inom hela förvaltningen. Vad särskilt försvaret beträffar,

är det tills vidare icke heller avsett, att detsamma skall falla inom sakrevisionens

verksamhetsområde. En uppdelning av organisationsundersökningarna

mellan sakrevisionen och krisrevisionen, så att krisrevisionen finge

åtaga sig undersökningarna inom försvarsväsendet, synes icke heller tillråd

lig. Under sådana förhållanden anser jag mig böra förorda, att för organisationsundersökningarna

inom såväl civilförvaltningen som försvarsväsendet

inrättas ett särskilt organ, förslagsvis benämnt statens organisationsnamnet.

Nämnden torde böra inrättas från och med den 1 januari 1944.

På nämnden bör ankomma att planera orgamisationsundersökningarna,

anordna erforderliga utbildningskurser för organisatörer, följa de olika undersökningarna

samt förmedla erfarenheter örn lämpliga undersökningsmetoder,

tekniska hjälpmedel m. m. från ett verk till ett annat. Vad särskilt

undersökningarna inom försvarsväsendet angår torde dessa vara av den art

och omfattning att det kan befinnas lämpligt att låta samarbetet mellan organisationsnämndesi

och försvarsmyndigheterna anknytas till en särskild organisationtsavdelning,

som får sig anförtrodd den närmaste ledningen av

undersökningarna och till sitt förfogande får expertis från organisationsnämnden.

Hur arbetsformerna härvid i detalj böra gestaltas torde få bli

föremål för överväganden sedan organisationsnämnden kommit till stånd.

Därvid bör även övervägas huru de av militära expeditionstjänstkommittén

vunna erfarenheterna på lämpligt sätt skola kunna utnyttjas inom organisationsnämnden

och dess organ samt i vilka former utredningsarbetet rörande

den militära expeditionstjänsten skall bedrivas i fortsättningen.

Genom ett nära samråd mellan organisationsnämnden och sakrevisionen

ävensom krisrevisionen kan ett utbyte av erfarenheter åstadkommas som

bör bli av stort värde för erhållande av en allsidig belysning av rationaliseringsmöjligheterna

inom förvaltningen.

För att bestående resultat skola kunna vinnas genom ett arbete av den art

varom här är fråga måste undersökningarna bedrivas systematiskt så att

materialet fullständigt genomarbetas. Det är givet, att ett dylikt arbete över

hela statsförvaltningen kommer att taga lång tid i anspråk. En genomgång av

samtliga förvaltningsgrenar, där sådant arbete förekommer att organisationsundersökningar

böra företagas, torde sålunda komma att sträcka sig över

åtskilliga år. Av skäl som i det föregående åberopats torde det även efter

undersökningarnas avslutande vara nödvändigt att bibehålla ett organ som

permanent övervakar, att statsförvaltningen hålles på en organisationstekniskt

tidsenlig nivå.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 366.

7

Qrganisationsnämndens arbetsresultat bli i hög grad beroende av att nämnden

får tillräcklig auktoritet och kompetens. För uppnående av detta syfte

bör till ordförande i nämnden och ledare av undersökningarna utses en person

med framstående sakkunskap och erfarenhet. Denne bör ägna sig åt

nämndens arbetsuppgifter i samma utsträckning som brukar krävas av en

verkschef inom statsförvaltningen. Med hänsyn till de krav som böra ställas

på ordföranden synes denne böra tillsättas på förordnande för viss tid,

högst sex år, med placering i hög löneställning, förslagsvis lönegraden C 15

civila avlöningsreglementet. I denna lönegrad är befattningen såsom generaldirektör

och chef för telegrafverket placerad. Antalet ledamöter i nämnden,

ordföranden inberäknad, synes böra utgöra högst sju. En ledamot bör vara

en administrativt kunnig tjänsteman med uppdrag att såsom kanslichef helt

ägna sig åt nämnden åvilande arbetsuppgifter mot ett arvode av högst 18,000

kronor för år. Till andra ledamöter än ordföranden och kanslichefen bör

ersättning utgå med dagarvode enligt kommittékungörelsen, där ej särskilda

uppgifter anförtros vederbörande och högre ersättning därför finnes böra

ifrågakomma.

Besparingsberedningen har vid undersökningar i olika verk anlitat icke

blott befattningshavare från det verk som varit föremål för granskning utan

även tjänstemän, som deltagit i undersökningar i ett flertal verk, ävensom

organisatörer från det enskilda näringslivet, de sistnämnda i regel ingenjörsutbildade.

Det synes ur olika synpunkter lämpligt, att för undersökningarna

i största möjliga utsträckning anlita vederbörande institutioners egna befattningshavare,

bland annat med hänsyn till det ansvar för uppnående av bästa

möjliga resultat av undersökningarna, som bör åvila även institutionsledningarna.

Kostnader för skrivhjälp, expenser m. m. böra bestridas av vederbörande

verk. För ledningen av undersökningarna inom olika förvaltningsgrenar

torde det vara erforderligt att hos organisationsnämnden ha tillgång

till ett antal sakkunniga organisatörer, som icke lia sin verksamhet helt anknuten

till något bestämt verk. Antalet torde emellertid böra i möjligaste mån

begränsas för undvikande av alltför stora kostnader och svåröverskådlighet

i organisationen.

Hos nämnden anställd personal bör åtminstone tills vidare avlönas medelst

arvode. Arvodena till personal med mera kvalificerat arbete än biträdesgöromål

torde böra fastställas av Kungl. Majli. De avlöningsbestämmelser

som enligt kungörelsen den 18 april 1941, nr 215. gälla för befattningshavare

vid statens krisorgan böra i tillämpliga delar gälla även för hos

nämnden anställd personal.

Vall angår de årliga kostnaderna äro dessa givetvis främst beroende av

omfattningen av nämndens verksamhet. Preliminärt torde emellertid för ersättning

åt nämndens ledamöter böra beräknas 50,000 kronor, för organisatörer

och biträdeshjälp 100,000 kronor samt för omkostnader 30,000 kronor

eller sammanlagt 180.000 kronor. Härvid har förutsatts, att eventuellt erforderliga

särskilda arvoden till befattningshavare i de verk eller institutioner,

som beröras av undersökningarna, skola bestridas från vederbörande verks

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 366.

eller institutions avlöningsanslag. Därest nämnden inrättas från och med

den 1 januari 1944, torde medelsanvisningen å tilläggsstat för budgetåret

1943/44 kunna begränsas till 50,000 kronor med hänsyn till att för nämndens

verksamhet även bör kunna användas återstående del av det belopp av

100,000 kronor, som anvisats till organisationsundersökningar m. m. å riksstaten

för budgetåret 1943/44. Medelsanvisningen å tilläggsstat torde böra ske

under nyssnämnda anslagsrubrik, dock att kristillägg till nämndens ordförande

torde få bestridas från sjunde huvudtitelns anslag till kristillägg.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att för ledning av organisationsundersökningar

inom statsförvaltningen skall upprättas ett särskilt organ, benämnt

statens organisationsnämnd, med i huvudsak den organisation

och de uppgifter som framgå av det anförda,

dels godkänna följande personalförteckning för statens organisationsnämnd,

att gälla tills vidare från och med den

1 januari 1944:

dels ock till Organisationsundersökningar m. m. å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reserva
-

Personalf inteckning.

Befattning

Tjänsteman å ordinarie stat

1 ordförande och chef .....................

Lönegrad

C 15

tionsanslag av

kronor 50,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Gabrielson.

438857. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:514 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en statens organisationsnämnd, m. m. s. 5 i texten
  2. SU 1943:265 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en statens organisationsnämnd, m. m. s. 10 i texten