Sök i Ratio Lex

Angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret

1944-03-03 · 256 sidor, varav 249 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 249 av 256 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:175, Angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

1

tfr 175.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

byggnadsarbeten m. m. för försvaret; given Stockholms

slott den 3 mars 1944.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 mars 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson,

Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, såvitt

angår frågor örn expeditionsbyggnad för sjunde militärbefälsstaben, örn inrättande

av försvarets bostadsanskaffningsfond och örn avloppssystemet vid Upplands

regemente, jämväl med chefen för socialdepartementet samt, såvitt angår

sistnämnda fråga och frågor om förvärv av mark för Marma skjutfält och

för Skånska pansarregementet m. m. jämväl med t. f. chefen för jordbruksdepartementet,

statsrådet Domö, ävensom, såvitt angår fråga örn nybyggnad

för krigsarkivet, jämväl med chefen för ecklesiastikdepartementet, och, såvitt

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 175.

17 14

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

angår fråga om inrättande av köldlaboratorium vid kemiska anstalten m. m.,

jämväl med chefen för handelsdepartementet, anmäler chefen för försvarsdepartementet,

statsrådet Sköld, frågor angående vissa byggnadsarbeten m. m. för

försvaret samt anför därvid följande.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, punkterna 1, 4 och

5) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Vissa byggnadsarbeten m. m.,

avseende investeringar i arméförvaltningens, marinförvaltningens och flygförvaltningens

delfonder av försvarsväsendets fastighetsfond, för budgetåret

1944/45 anvisa tre investeringsanslag av 24 miljoner kronor respektive 10 miljoner

kronor och 27 miljoner kronor.

Vid anmälan i statsrådet av förenämnda anslagsfrågor anförde jag, att i av

förvaltningsmyndigheterna angivna totalkostnadsbelopp inginge kostnader för

ett flertal byggnadsföretag, som då ännu icke vore i det utredda skick, att de

kunde föreläggas riksdagen. Vissa av dessa byggnadsföretag syntes vara av den

angelägna art, att förslag därom, i den mån pågående utredningar hunne bliva

avslutade, borde föreläggas innevarande års riksdag. Jag räknade därför med

att i en proposition senare under riksdagen få upptaga till behandling vissa

byggnadsföretag, som icke för det dåvarande vore tillräckligt utredda. Då

det syntes vara för riksdagen önskvärt att i ett sammanhang vinna en överblick

över belastningen av försvarsbeslutets kostnadsram i anledning av försvarets

byggnadsarbeten, avsåge jag att först vid anmälan av sistnämnda proposition

framlägga tablåer till belysning härav.

Bland de frågor, som jag vid nyssnämnda tidpunkt icke ansåg mig kunna

upptaga till behandling, angåvos till en början frågor örn uppförande av bostäder

för försvarets personal. Bland övriga frågor, som syntes böra upptagas

till behandling senare under riksdagen nämndes, för armén frågor rörande

markförvärv samt vissa sjukhus- och förläggningsfrågor, för marinen förslag

rörande byggnadsarbeten för Gustavsviks örlogsdepå och Sydkustens marindistrikt

ävensom vissa verkstadsfrågor samt för flygvapnet frågan örn förläggningen

av flygvapnets underofficers-, signal- och tekniska skolor.

I enlighet med vad sålunda i statsverkspropositionen förutsattes anhåller

jag att nu få upptaga dessa frågor till behandling. Samtidigt torde få anmälas

vissa andra medelsbehov avseende investeringar i försvarsväsendets fastighetsfond

samt med dylika investeringar sammanhängande spörsmål. I avsikt

att underlätta överblicken över belastningen av försvarsbeslutets kostnadsram

i anledning av försvarets byggnadsarbeten framlägges för varje försvarsgren

en sammanställning, upptagande de olika byggnadsobjekten.

Tidigare denna dag har jag upptagit till behandling föreliggande förslag

rörande beredande av lokaler för Stockholms luftvärnsregemente, militärbefälsstaben

i IY. militärområdet, försvarsstabens fotoanstalt m. fl. militära

organ, rörande anordnande av centralt bok- och blankettförråd för försvarsväsendet

ävensom rörande skjutplatsanläggningar m. m. för arméförvaltningens

tygavdelnings provskjutningscentral. I förenämnda sammanställningar

ha inräknats de belopp som beräknats för sistberörda ändamål.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition nr 175.

3

I. Försvarsväsendets fastighetsfond.

A. Kapitalinvesteringar, som skola bestridas med de i 1944 års

statsverksproposition upptagna kvotanslagen.

Arméförvaltningens delfond.

NYA ETABLISSEMENT M. M.

Signalregementets kompani i Skövde och Livregementets husarer. Enligt 1942 års

försvarsbeslut skall ett kompani ur Signalregementet detacheras till Skövde,

sedan lokaler för ändamålet blivit disponibla. Försvarsutredningen förutsatte,

att ett nytt etablissement skulle uppföras för kompaniet, samt beräknade för

ändamålet ett belopp av 1 100 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

För kavalleriets vidkommande innebar försvarsbeslutet ombildning av förutvarande

Skånska kavalleriregementet i Hälsingborg till pansarregemente,

Skånska pansarregementet, varefter kavalleriet skulle bestå av tre regementen,

nämligen Livregementet till häst i Stockholm, Livregementets husarer i

Skövde samt Norrlands dragonregemente i Umeå. Utbildningsorganisationen

skulle vid varje regemente omfatta en tung skvadron, en remontskvadron och

en efterutbildningsskvadron samt två ryttarskvadroner och en stabsskvadron

vid Livregementet till häst, tre ryttarskvadroner vid Livregementets husarer

och fyra vid Norrlands dragonregemente.

Vid anmälan av propositionen 1943: 302 angående Skånska pansarregementets

förläggning m. m. framhölls emellertid bland annat, att vid beredning

inom försvarsdepartementet av frågan örn pansarregementets förläggning och

därmed sammanhängande spörsmål det befunnits sannolikt, att med försvarsbeslutet

sammanhängande byggnadskostnader skulle kunna minskas, örn

genom omorganisation av kavalleriet skapades förutsättningar för effektivare

utnyttjande av befintliga kasernetablissement. I en inom försvarsdepartementet

upprättad promemoria angåvos såsom en tänkbar lösning — såvitt här är

fråga — följande riktlinjer för den fortsatta utredningen, nämligen uppförande

av nytt etablissement för Skånska pansarregementet, ianspråktagande av

etablissementet i Hälsingborg för kavalleriets räkning, antingen för central

remontutbildning eller för ett kavalleriförband, som borde bildas genom

minskning av Norrlands dragonregemente och Livregementets husarer i sådan

omfattning att för Norrlands dragonregementes del ifrågasatt nybyggnad

av stallar, kaserner, matsal och ridhus onödiggjordes samt för Livregementets

husarers del så att Signalregementets kompani i Skövde kunde inrymmas i

regementets lokaler.

Arméchefen, som i anledning av promemorian företog utredning i ärendet,

förordade bland annat förflyttning av Skånska pansarregementet till Hässleholm,

återuppsättande av Skånska kavalleriregementet genom utbrytning av

två skvadroner ur Norrlands dragonregemente och en skvadron ur Livrege

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 175.

mentets husarer samt viss inskränkning av byggnadsprogrammet för Signalregementets

kompani i Skövde.

Överbefälhavaren förordade vad arméchefen sålunda föreslagit.

För egen del fann jag mig efter att ha berört olika framlagda alternativ

böra föreslå, att för Skånska pansarregementet skulle uppföras nytt etablissement

samt att de ledigblivande förläggningslokalerna i Hälsingborg skulle liksom

tidigare disponeras av ett kavalleriförband, vilket utan utvidgning i övrigt

av arméorganisationen borde skapas genom utbrytande av vissa enheter ur

Livregementets husarer och Norrlands dragonregemente. Med hänsyn till förläggningsförhållandena

syntes Norrlands dragonregemente böra minskas med

en och Livregementets husarer med två skvadroner samt Skånska kavalleriregementet

organiseras på två ryttar-, en special-, en remont- och en efterutbildningsskvadron.

I propositionen benämndes det nya kavalleriförbandet

Skånska kavalleriregementet utan att därmed slutlig ställning togs till denna

benämningsfråga.

Vidare anförde jag beträffande signalkompaniet i Skövde, att genom den

ifrågasatta omorganisationen av kavalleriet förläggningsutrymme för två skvadroner

bleve tillgängligt inom Livregementets husarers kasernetablissement i

Skövde ävensom däremot svarande förrådsutrymmen av olika slag. Genom att

utnyttja dessa utrymmen borde byggnadsprogrammet för signalkompaniets vidkommande

kunna högst väsentligt inskränkas. Signalkompaniet syntes på

grund av arten av sin utbildning bliva i behov av särskilda lokaler för undervisning.

Utredning örn det mest ändamålsenliga sättet att tillgodose behovet

härav syntes böra verkställas av fortifikationsstyrelsen. Jag förutsatte, att

signalkompaniets behov av lokaler i övrigt skulle kunna tillgodoses inom

kavalleriregementets nuvarande lokaler i sådan utsträckning att byggnadskostnaderna

för signalkompaniet enligt prisläget den 1 juli 1941, oberäknat kostnader

för förläggningsbaracker, icke skulle behöva överstiga 250 000 kronor.

Enär de för signalkompaniet avsedda lokalerna icke syntes kunna frigöras

under budgetåret 1943/44 beräknade jag, i avbidan på närmare utredning

angående byggnadsbehovet, icke något belopp för nämnda budgetår.

I skrivelse den 30 juni 1943 (nr 412) meddelade riksdagen bland annat sitt

beslut, att kavalleriet från och med tidpunkt, som framdeles skulle bestämmas,

skulle omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

i yttrande till statsrådsprotokollet i ämnet föreslagits.

I sin skrivelse angående medelsbehoven för lantförsvaret för budgetåret

1944/45 har arméförvaltningen anmält, att ämbetsverkets fortifikationsstyrelse

i samråd med arméinspektionens signalavdelning verkställt utredning rörande

nybyggnadsbehovet för signalkompaniet. Därvid hade bland annat utrönts,

att kompaniets behov av kasernförläggningsutrymme bleve tillgodosett genom

ianspråktagande av ledigblivande utrymmen inom kavalleriregementets etablissement.

Kostnaderna för vissa expeditions- och lektionslokaler samt för förråd

beräknades till 273 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Detta belopp

syntes böra ställas till förfogande under budgetåret 1944/45.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 175.

Sedan på given anledning förnyad utredning verkställts för att undersöka

möjligheterna att ytterligare nedbringa dessa kostnader, har arméchefen i

skrivelse den 22 januari 1944 angående förläggningsförhållandena vid Livregementets

husarers etablissement i Skövde och vissa därmed sammanhängande

frågor anfört bland annat följande.

Såsom av propositionen 1943: 302 framginge hade arméchefen — då fråga

väckts om återuppsättande av Skånska kavalleriregementet — tillstyrkt, att

kavalleriet organiserades på fyra ungefär lika stora regementen. Med hänsyn

till förläggningsförhållandena hade emellertid föredragande departementschefen

föreslagit en organisation, varigenom Livregementet till häst och

Skånska kavalleriregementet erhölle vardera två ryttarskvadroner, medan Livregementets

husarer erhölle en och Norrlands dragonregemente tre ryttarskvadroner.

Vid samtliga förband tillkomme därjämte en special-, en remontoch

en efterutbildningsskvadron. Enär en dylik fredsorganisation såväl ur

utbildningssynpunkt som av mobiliseringsskäl syntes mindre tillfredsställande,

hade arméchefen anmodat arméns fortifikationsförvaltning att närmare

utreda möjligheterna i förläggningshänseende att — utan inskränkning i för

signalkompaniet avsedda lokaler — till Livregementets husarer förlägga ytterligare

en ryttarskvadron. En dylik omorganisation skulle förutsätta en motsvarande

minskning av Norrlands dragonregemente.

Fortifikationsförvaltningen hade sedermera till arméchefen inkommit med

utredning i ärendet, varav framginge, att förläggningsutrymme för ytterligare

en skvadron skulle kunna erhållas genom att härför inreda bottenvåningen i

kasernbyggnadens ena flygel, i vilken funnes inrymda lektionssalar och expeditionslokaler,

men som ursprungligen varit avsedd för förläggning. Behovet

av lektionssalar kunde tillgodoses genom att sådana inreddes på kasernvinden.

Vissa expeditionsutrymmen syntes kunna bibehållas i logementsvåningen.

Det behov av ytterligare förrådsutrymmen vid regementet, som

skulle uppstå bland annat genom ianspråktagandet av vissa vindsförråd för

lektionssalar, föresloges skola tillgodoses genom att för ändamålet inreda ett

redan befintligt kallgarage. De sammanlagda kostnaderna för här nämnda

omändringar skulle uppgå till 51 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Någon nedskärning av de i arméförvaltningens medelsäskanden för budgetåret

1944/45 beräknade byggnadskostnaderna för signalkompaniet hade icke

kunnat göras. Ehuru beräkningarna skett med andra utgångspunkter än tidigare

syntes likväl kostnaderna kunna hållas inom det tidigare beräknade beloppet

273 000 kronor.

En omorganisation av kavalleriet på sätt föreslagits skulle sålunda enligt

arméchefen icke medföra större ökning av byggnadskostnaderna jämfört med

det ursprungligen tänkta byggnadsprogrammet än 51 000 kronor, en ökning

som i förhållande till de betydande fördelar, som vore att vinna därest omorganisationen

kunde genomföras, icke syntes orimlig. Förslaget innebure

ingen annan ökning av driftskostnaderna än den som vore att hänföra till uppvärmningen

av de nya lektionssalarna på kasernvinden, där tidigare kallförråd

varit inredda.

I skrivelse den 31 januari 1944 har vidare arméns fortifikationsförvaltning

framlagt ett från förenämnda i arméförvaltningens medelsäskanden för budgetåret

1944/45 angivna byggnadsprogram i viss mån skiljaktigt program för

ordnandet av förläggningen för Signalregementets kompani i Skövde. Förslaget,

som icke påverkas av den ifrågasatta omorganisationen av Livregementets

husarer, har kostnadsberäknats till sammanlagt 273 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen

6 Kungl. Maj.ts ''proposition nr 175.

De uppgifter, som förelågo vid tidpunkten för avlämnandet av propositionen

1943:302, gåvo vid handen, att signalkompaniet i Skövde

icke kunde rymmas inom Livregementets husarers kasernetablissement

med mindre regementets fredsorganisation reducerades med två skvadronen

Jag fann mig därför böra tillstyrka, att från Livregementets husarer två

och från Norrlands dragonregemente en skvadron överfördes till det blivande

kavalleriförbandet i Hälsingborg. En förnyad utredning har emellertid givit

vid handen, att signalkompaniet kan inom husarkasernen i Skövde för en

jämförelsevis låg kostnad erhålla erforderligt förläggningsutrymme, även örn

från husarregementet bortflyttas endast en skvadron. Då detta regemente

därigenom skulle få en i olika hänseenden ändamålsenligare organisation —

härutinnan hänvisar jag till handlingarna i ärendet, vilka delvis äro av den

natur, att en närmare redogörelse icke kan lämnas till statsrådsprotokollet,

men vilka komma att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott — finner

jag mig böra förorda en dylik lösning av organisationsfrågan. En förutsättning

för mitt ställningstagande är dock, att den härav betingade kostnadsökningen

kan hållas inom det av arméchefen beräknade beloppet, 51000

kronor enligt prisnivån den 1 juli 1941, motsvarande enligt nuvarande prisläge

omkring 59 000 kronor. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att det

nyupprättade regementets fredsorganisation icke påverkas av förslaget att

från Livregementets husarer endast en skvadron skall överföras, enär vid

bifall till förslaget i stället två skvadroner avses att överföras från Norrlands

dragonregemente.

Kostnaderna för ordnandet av signalkompaniets förläggning i Skövde

torde —- med hänsyn till det oundgängliga behovet av expeditions- och undervisningslokaler

samt förråd av olika slag —- icke utan alltför stor sänkning

av standarden kunna nedbringas under det av arméns fortifikationsförvaltning

föreslagna beloppet 273 000 kronor. Med biträdande av ämbetsverkets förslag

beräknar jag således kostnaderna för signalkompaniets i Skövde förläggning

till 273 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Prisstegringen kan

beräknas till omkring 41 000 kronor.

I anslutning till det anförda torde sålunda för nästa budgetår ett belopp

av tillhopa (51 000 + 273 000 =) 324 000 kronor böra beräknas för ordnande

av förläggningen för Livregementets husarer och Signalregementets kompani

i Skövde.

TILLBYGGNAD AV KASERNER.

Signalregementet och arméns signalskola (Solna). I enlighet med av för
svarsutredningen

framlagt förslag förutsattes i 1942 års försvarsbeslut, att

för utbildning i signaltjänst skulle inrättas en till Signalregementet förlagd

signalskola.

Försvarsutredningen framhöll i anslutning till förslaget örn skolans inrättande,

att detta krävde uppförande av en särskild byggnad vid Signalregementet,

inrymmande lektionssalar och andra övningslokaler med för ändamålet

lämpad inredning. I försvarsutredningens kostnadsberäkningar upptogs

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 7

för tillbyggnad av kaserner vid Signalregementet ett belopp av 255 000 kronor

eller, inberäknat administrationskostnader m. m., i runt tal 270 000 kronor.

Enär intet särskilt belopp upptagits för den för signalskolan avsedda lektionsbyggnaden,

torde försvarsutredningen lia avsett att kostnaderna därför skulle

rymmas inom förenämnda för Signalregementets kaserner upptagna belopp.

I yttrande över försvarsutredningens förslag uttalade arméchefen önskvärdheten

av att signalskolan, därest beredskapsläget det medgåve, komme

till stånd redan hösten 1942, varvid för skolan kunde tagas i anspråk vissa

äldre lokaler. I enlighet härmed har signalskolan under åren 1942 och 1943

organiserats provisoriskt med utnyttjande av vissa utrymmen inom Signalregementets

kasernetablissement.

Sedan arméförvaltningen i skrivelse den 10 februari 1943 för tillbyggnad

av en av Signalregementets äldre logementsbyggnader upptagit ett belopp av

104 000 kronor samt för förläggning m. m. av arméns signalskola ett belopp av

722 500 kronor — vari bland annat inginge kostnader för skolbyggnad med

508 500 kronor och kostnader för förläggningsbyggnad med 173 000 kronor —

anförde jag vid anmälan av propositionen 1943: 222, bland annat, att ett så

kostnadskrävande förslag som det av arméförvaltningen framlagda icke på den

föreliggande utredningen kunde biträdas, varför ytterligare prövning inom

fortifikationsstyrelsen i syfte att nedbringa kostnaderna borde ske. Verksamheten

vid signalskolan syntes tills vidare kunna bedrivas med anlitande av tillgängliga

lokaler.

I sin skrivelse angående medelsbehoven för budgetåret 1944/45 har arméförvaltningen

anmält, att inom fortifikationsstyrelsen företagen förnyad utredning

i förevarande fråga givit vid handen, att i befintliga kaserner förläggningsutrymme

kunde beredas för 364 man och 78 furirer. Då den helårstjänstgörande

personalstyrkan vid regementet utgjorde 469 man och 50 furirer samt

vid arméns signalskola 50 man, huvudsakligen furirer, förelåge sålunda en

brist på förläggningsutrymme för (469 — 364=) 105 man och (100 — 78=)

22 furirer. Regementets nuvarande lektionssalar syntes vara tillräckliga för

regementets eget behov, medan för signalskolan behov förelåge av åtta lektionssalar.

För skolan förelåge jämväl behov av förrådsrum, lärarrum och expeditionslokaler

samt verkstadslokaler. Då mässarna vid regementet icke vore

tillräckliga, syntes dessutom möjligheter till utspisning böra beredas eleverna

vid skolan, varför kökslokaler och lunchrum syntes böra anordnas.

Inom fortifikationsstyrelsen påginge beräkning av kostnaderna för de byggnadsåtgärder,

som i enlighet med vad sålunda anförts bleve erforderliga.

Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har sedermera i skrivelse den 29

november 1943 anfört i huvudsak följande.

Vidtagen närmare utredning rörande föreliggande behov av förläggningsutrymme

för Signalregementet och arméns signalskola hade visat, att detsamma

vore större än vad tidigare beräknats. Avgörande för förläggningsbehovet hade

nämligen — i vad anginge Signalregementet — visat sig vara storleken av inneliggande

styrka under den tid, de till vidare befälsutbildning uttagna värnpliktiga

av tidigare årsklass lcvarlåge vid regementet för genomgång av plutonchefs

skola samtidigt med att löpande årets värnpliktskontingent, fullgjorde sin första

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

ö Kungl. Maj-.ts proposition nr 175.

tjänstgöring. Under denna tid uppginge personalstyrkan vid regementet —

förutom vid signalskolan tjänstgörande 50 man, huvudsakligen furirer — till

523 man och 50 furirer. Då förläggningsutrymme i befintliga kaserner kunde

beredas för 364 man och 78 furirer, erfordrades sålunda ett ytterligare förlaggnmgsutrymme

för (523 — 364 =) 159 man och (50 + 50 — 78 =) 22 furirer.

Detta behov av ökat förläggningsutrymme syntes lämpligen böra tillgodoses

genom uppförande av två kaserner i enlighet med 1940 års militära

hyggpadsutrednings standardritning nr 31, inrymmande vardera 84 man och

8 furirer. Erforderlig tillbyggnad av en av regementets äldre logementsbyggnader

hade därigenom befunnits kunna minskas till att omfatta allenast inrymmande

av lokaler för en kompaniexpedition, för vilken utrymme för närvarande

helt saknades, samt av ett dagrum. Genom sålunda planerad ny- och

tillbyggnad bomme förläggningsutrymme i kasern att kunna beredas för

(364 + 168 =) 532 man och (78 + 16 + 2 =) 96 furirer, varigenom såväl regementets

som signalskolans behov i förevarande hänseende bleve i det närmaste

tillgodosett.

I enlighet med därom av chefen för armén lämnade direktiv hade vid planerandet

av den för arméns signalskola erforderliga skolbyggnaden beräknats

att densamma skulle inrymma 8 lektionssalar jämte förråds- och lärarrum

samt expeditionslokaler. Därjämte hade i byggnaden inrymts ett krigsspelrum,

avsett att jämväl tjänstgöra som lunchrum för de till skolan kommenderade

officerarna, varför ävenledes ett mindre kök planerats.

Kostnaderna för sålunda erforderliga byggnadsåtgärder hade enligt prisläget

den 1 juli 1941 beräknats till 1 055 000 kronor, motsvarande enligt prisläget

den 1 juli 1943 omkring 1 113 000 kronor.

Emellertid förelåge enligt vad fortifikationsstyreisen under hand erfarit

inom försvarets forskningsnämnd vissa planer på ett sammanförande av såväl

nämndens som vissa andra till försvarsväsendet hörande institutioners

verksamhet, för vilket ändamål särskilda lokaler avsåges skola uppföras.

Vid ett realiserande av dessa forskningsnämndens planer skulle en på

Signalregementets kasernområde liggande byggnad, i vilken för närvarande

ett av arméförvaltningens tygdepartement för arméns räkning drivet elektroteknisk

laboratorium vore inrymt, kunna frigöras och efter mindre ombyggnad

utnyttjas såsom skolbyggnad för signalskolan.

Kostnaderna enligt detta alternativ för erforderliga byggnadsarbeten för

Signalregementet och arméns signalskola hade beräknats till 735 000 kronor

motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1943 845 000 kronor.

I yttrande den 13 december 1943 har chefen för armén anslutit sig till

fortifikationsstyrelsens uppfattning.

Den av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse företagna förnyade utredningen

i detta ärende har visat ett större behov av förläggningsutrymme

än man tidigare räknat med. Anledningen härtill torde vara att med 1942 års

försvarsbeslut sammanhängande organisationsarbete numera fortskridit så

långt, att från arméstaben mera definitiva styrkeuppgifter kunnat lämnas.

Med utgångspunkt från vad fortifikationsstyrelsen i ämnet anfört synes det

ur förläggningssynpunkt önskvärt, att två nya kaserner nu uppföras. Under

åberopande av vad av mig i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten:

bil. 2. anförts rörande förläggningsfrågorna vid trängkårerna får jag emel

lertid jämväl i detta fall — och särskilt med tanke på att Signalregementets

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

9

kompani i Kristianstad kommer att disponera betydande utrymmen, vilkas

utnyttjande torde få bliva beroende av erfarenheterna framdeles rörande utrymmesbehovet

vid regementet i Stockholm — föreslå ett i viss utsträckning

reducerat byggnadsprogram. Sålunda anser jag mig böra tillstyrka uppförande

av allenast en ny kasern, varjämte tillbyggnad av en av regementets äldre

logementsbyggnader torde böra ske i den tidigare planerade omfattningen,

d. v. s. till en kostnad av — enligt prisläget den 1 juli 1941 — 104 000 kronor.

Då jag icke funnit mig kunna utan ytterligare överväganden förorda, att

för årets riksdag framlägges förslag rörande organisationen av försvarsväsendets

forskningsverksamhet, kan jag icke biträda fortifikationsstyrelsens alternativt

framställda förslag att den nuvarande laboratoriebyggnaden vid Signalregeinentet

tages i anspråk såsom skolbyggnad för signalskolan. Enligt vad

jag inhämtat förefinnas möjligheter att provisoriskt för nästa budgetår tillgodose

behovet av skollokaler vid förbandet, varför jag icke i detta sammanhang

beräknar medel för ändamålet.

Med godtagande i tillämpliga delar av fortifikationsstyrelsens kostnadskalkyler

beräknar jag det för Signalregementet och arméns signalskola för

budgetåret 1944/45 erforderliga medelsbehovet till i runt tal 415 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941.

Skånska träng kåren (Hässleholm). I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten:

bil. 2, s. 26) har jag i fråga örn byggnadsbehof^ vid trängkårerna föreslagit,

att vid vardera av Göta trängkår och Norrlands trängkår uppföres em kasern

för 120 man samt att vid Skånska trängkåren uppföres en kasern för 96

man. Kostnaderna för de båda förstnämnda kasernerna beräknade jag till cirka

(330 000 + 358 000 =) 688 000 kronor. Beträffande byggnadsarbetena vid

Skånska trängkåren anförde jag, att fråga uppkommit, huruvida icke medel,

förutom för av mig tillstyrkta byggnadsarbeten vid kåren, jämväl borde ställas

till förfogande för en omläggning av värmesystemet vid etablissementet. I

avvaktan på slutförandet av en inom arméns fortifikationsförvaltning pågående

utredning rörande det ur driftsekonomisk synpunkt lämpligaste sättet

för värmeförsörjningens ordnande ansåg jag mig icke kunna slutligt bedöma

medelsbehovet för kasernbyggnaden i fråga.

Sedan förenämnda utredning beträffande värmetillförselns ordnande vid

Skånska trängkåren numera avslutats, har fortifikationsförvaltningens värmekontor

på basis av utredningens resultat och särskilt med tanke på framtida

utvecklingsmöjligheter i fråga om bebyggelsen vid kåren tillstyrkt uppförandet

av en gemensam värmecentral. Enligt från ämbetsverket inhämtade uppgifter

kunde anläggningskostnaderna för en dylik central av erforderlig storlek beräknas

till i runt tal 165 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Enär viss

del därav syntes böra bestridas av redan beviljade medel för garagebyggnader

m. m., beräknades det återstående medelsbehovet för ny panncentral till

117 000 kronor enligt nyssnämnda prisläge.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

Departements
chefen.

Av den i ärendet föreliggande utredningen rörande det lämpligaste sättet

för värmeförsörjningens ordnande vid Skånska trängkåren framgår, att av de

båda alternativen — gemensam värmecentral eller lokala pannanläggningar

— det förra ställer sig icke oväsentligt dyrare i fråga örn anläggningskostnaderna,

medan däremot årskostnaderna kunna beräknas bliva praktiskt taget

desamma i båda fallen. Med hänsyn till vad sålunda framkommit finner jag

icke tillräcklig anledning föreligga att välja alternativet med gemensam

värmecentral, särskilt som byggnadsbehovet i framtiden vid kåren icke för

närvarande kan överblickas.

Jag föreslår således, att tills vidare vid Skånska trängkåren uppföres allenast

en ny kasern för 96 man, samt beräknar, med tillämpning av samma grunder

som kommit till användning vid beräkning av kostnaderna för nya kasernbyggnader

vid Göta och Norrlands trängkårer, föreliggande medelsbehov

till i runt tal 290 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

SÄRSKILDA BYGGNADSBEHOF.

Förläggning av vissa officersaspirant- m. fl. skolor. Under förevarande punkt

upptagas spörsmålen örn den definitiva förläggningen av följande skolor,

nämligen:

gemensam infanteri- och kavalleriofficersaspirantskola,

artilleriets officersaspirantskola samt

gymnastik- och idrottsskolan.

I samband härmed kommer även att beröras frågan örn förläggningen av

krigsskolans övningskompani.

Infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola.

I enlighet med försvarsutredningens förslag har i 1942 års försvarsbeslut

förutsatts, att en gemensam officersaspirantskola för infanteriet och kavalleriet

skall organiseras. Försvarsutredningen räknade med att skolan skulle förläggas

till Karlstad i anslutning till Värmlands regementes kasernetablissement men

fann vissa skäl tala för en förläggning till annan ort. Kostnaderna för skolans

förläggning till Karlstad — uppförande av logementsbyggnader för 400 man

samt 9 lektionssalar — beräknades till 1 420 000 kronor.

Vid anmälan av propositionen 1942: 210 (s. 218) framhöll jag att, var skolan

än komme att förläggas, ett nytt etablissement för densamma måste uppföras.

Ett slutligt ståndpunktstagande syntes emellertid icke kunna ske, förrän en

på arméchefens föranstaltande igångsatt utredning rörande skolans förläggning

förelåge. Jag förutsatte därför med avseende å valet av förläggningsort,

att Kungl. Maj:t skulle äga att, därest riksdagen ej hade något att däremot

erinra, träffa avgörande i ärendet, sedan erforderlig utredning förebragts,

samt med avseende å kostnaderna, att valet av förläggningsplats örn möjligt

skulle ske på sådant sätt, att byggnadskostnaderna i görligaste mån nedbringades.

Vad sålunda anförts föranledde icke erinran från riksdagens sida.

Vid anmälan av propositionen 1942: 270 anförde jag därefter, att man i

enlighet med försvarsutredningens förslag tills vidare syntes böra räkna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

med att ett nytt etablissement uppfördes. Jag utgick från att ett sådant etablissement

skulle kunna uppföras inom en kostnadsram av 1 420 000 kronor,

eventuella markförvärv däri icke inräknade, varvid dock förutsattes, att en

del av skolans lokalbehov skulle tillgodoses genom anlitande av redan befintliga

lokaler. Vad sålunda anförts föranledde icke erinran från riksdagen,

som i enlighet med i propositionen framlagt förslag för budgetåret 1942/43

beräknade ett belopp av 600 000 kronor för ändamålet.

Såsom närmare framgår av statsverkspropositionen till 1943 års riksdag

(kapitalbudgeten: bil. 2, s. 21) har Kungl. Majit genom beslut den 31 juli

1942 bemyndigat fortifikationsstyrelsen att för en kostnad av högst 95 000

kronor vidtaga vissa provisoriska anordningar för förläggning av infanteriets

officersaspirantskola till krigsskolan å Karlberg.

Sedan arméförvaltningen i skrivelse den 10 februari 1943 anfört, att arméchefen

funnit den lämpligaste och i ekonomiskt avseende mest fördelaktiga

lösningen vara en förläggning av aspirantskolan i anslutning till krigsskolan

å Karlberg, äskade arméförvaltningen medel för ändamålet.

Vid anmälan av propositionen 1943: 222 (s. 63) framhöll jag, att jag fortfarande

icke vore beredd att taga ställning till frågan örn den definitiva förläggningsorten

för den gemensamma skolan och att med hänsyn härtill det

rådande provisoriet borde tills vidare få äga bestånd.

I skrivelse den 23 oktober 1943 har nu arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

på grundval av utav chefen för armén företagna ytterligare undersökningar

anfört, att de under den provisoriska förläggningen av skolan vunna

erfarenheterna givit vid handen, att Karlberg icke vore den lämpligaste förläggningsorten

för skolan. Detta berodde främst därpå, att skolan beräknades

omfatta — förutom förvaltnings- och ekonomipersonal — 20 officerare, över

300 elever samt omkring 100 man handräckningsmanskap. Skolan skulle därför

taga i anspråk så stort utrymme, att det innebure en alltför hård beskärning

av Karlbergs övningsområde. Området vore också mindre lämpligt för

övningar, och handövningsfältet vore så trångt, att de skilda avdelningarna

störde varandra. Avståndet till lämpligare övningsterräng vore stort, vilket

medförde tidsödande och dyrbara transporter. Med hänsyn till kursernas

kortvarighet måste krav uppställas på lämplig övningsterräng i skolans

närhet. Bland ytterligare faktorer, som borde beaktas för erhållande av lämplig

förläggning, vore att övningstrupp borde finnas att tillgå ävensom möjlighet

till samövningar med andra truppslag, samt att svårigheter icke uppstode

för erhållande av kompetent lärarpersonal.

Med beaktande av dessa synpunkter hade befunnits lämpligast att förlägga

skolan till Stockholm eller dess närhet. Sedan fortifikationsstyrelsen avvisat

tanken på en förläggning av skolan till Rosersberg, vilket skulle medföra

byggnadskostnad^- — förutom för förläggning av övningstrupp — med i

runt tal 3 100 000 kronor, varav 900 000 kronor för bostäder, hade styrelsen

undersökt möjligheterna av en förläggning till Järvafältet. Härvid hade prövats

tre olika alternativ för förläggning, nämligen till ettdera av de utefter landsvägen

Stockholm—Uppsala i Järvafältets östra del belägna områdena Sören
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

torp, Rådan och Tegelhagen. Av dessa tillhörde Sörentorp och Tegelhagen

kronan, medan den mellan nämnda båda fastigheter belägna egendomen Rådan

ägdes av Axel och Sofia Alms stiftelse.

Sörentorpsområdet hade vid byggnadsteknisk utredning funnits icke vara

tillräckligt för ytterligare bebyggelse utöver den därstädes för Svea livgarde

planerade. Då vidare vid en förläggning av skolan till Tegelhagen anslutning

icke kunde ske till Svea livgarde med därav följande kostnadsbesparingar

genom sambruk av personal och lokaler, förordade fortifikationsstyrelsen en

förläggning till Rådan. Härom har styrelsen vidare anfört.

Såsom förläggningsplats för skolan synes Rådan vara lämplig samt det

bästa av nu ifrågasatta alternativ. Förläggning kan där ske i anslutning till

Svea livgardes etablissement vid Sörentorp, varvid vinnes möjlighet till visst

sambruk med regementet beträffande bland annat officers- och underofficersmäss,

sjukhus, matsalsbyggnad i vad avser tillagning av mat, idrottsplats,

vapensmedja, friluftsbad, arrestbyggnad och sjukstall, varjämte viss förvaltnings-

och ekonomipersonal kan göras gemensam. Vid en förläggning till

Rådan torde icke heller uppförande av familjebostäder för personalen bliva

erforderligt, utan torde denna böra hänvisas till den allmänna hyresmarknaden

i kringliggande samhällen eller Stockholm. Ett mindre antal enkelrum

eller dubbletter för ogift officerspersonal torde dock böra anordnas. En förläggning

av skolan till Rådan blir lämplig därigenom att anslutning till ett

infanteriregemente med de ekonomiska inbesparingar och militära fördelar,

varom tidigare förmälts, vinnes men samtidigt, oaktat den nära kontakten

med Svea livgarde, skolan i viss mån kommer att ligga för sig själv. Ur övningssynpunkt

synes Rådanalternativet fullgott. Rådan- och Tegelhagsterrängen

kan av skolan utnyttjas såsom handövningsfält. Närbelägenheten till

större övningsterräng å Järvafältet med därigenom inbesparad utbildningstid

och transportkostnader torde vara en synnerligen stor fördel. Vidare skulle

skolans avstånd till erforderliga skjutbanor bliva kort. Övningstrupp för

skolan torde från regementet kunna och böra vid behov ställas till förfogande.

För skolans del värdefulla samövningar med och förevisningar av Stockholms

garnisons olika truppslag synas lätt kunna ordnas. Närheten till Stockholm

torde öka skolans möjligheter att erhålla fullgoda lärarkrafter. Ur fritidssynpunkt

torde Rådanområdet jämväl få anses äga vissa fördelar.

Beträffande möjligheterna för kronan att förvärva Rådanområdet har fortifikationsstyrelsen

verkställt undersökningar, som lett därtill, att styrelsen för

Axel och Sofia Alms stiftelse förklarat sig vilja förorda en försäljning av

egendomen för ett belopp av 875 000 kronor, vilket tillstyrkts av särskilda av

fortifikationsstyrelsen och stiftelsen anlitade värderingsmän. Härtill skulle

komma 15 000 kronor för ersättning till arrendator för förtidigt upphörande

av arrendekontrakt, 5 000 kronor för ersättning åt stiftelsen för upphörande

av leveranser av jordbruksprodukter och av prestationer samt 15 000 kronor

för inlösen av andelar i elektrisk förening, oförutsedda utgifter och lagfartskos

tua der m. m. Örn förvärvet har vidare anförts följande.

Området, som i areal innehåller sammanlagt ungefär 62,5 hektar, består av

cirka 4,13 hektar tomtmark, 27,15 hektar åkermark, 0,40 hektar ängsmark, 29,23

hektar skogsmark och 1,51 hektar impediment. Området är till sin östra del

bebyggt med 29 byggnader av skilda slag. Den befintliga bebyggelsen har av

arkitekt i fortifikationsstyrelsen, med hänsyn till de möjligheter, som synas

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majlis proposition nr 175.

föreligga för aspirantskolans del att utnyttja byggnaderna, uppskattats till

ett värde av omkring 570 000 kronor.

Såsom villkor för försäljningen har uppställts, att köpeavtal slutes och

köpeskillingen erlägges senast den 1 augusti 1944, att stiftelsen under inga

omständigheter kan avflytta från de för stiftelsens verksamhet erforderliga,

av stiftelsen själv nu disponerade byggnaderna och det i anslutning till desamma

liggande markområdet förrän den 1 oktober 1946, att kronan emellertid

kan få tillträda övriga byggnader och återstoden av markområdet redan

den 1 mars 1944, att det skall åligga kronan att med egendomens arrendator,

med vilken stiftelsen har ett till den 14 mars 1945 gällande arrendekontrakt,

träffa erforderlig uppgörelse örn förtidigt upphörande av arrendet samt att

stiftelsen, för den förlust stiftelsen kommer att vidkännas därigenom att arrendatorn,

vilken enligt arrendekontraktet till visst för stiftelsen förmånligt pris

ievererar all stiftelsens mjölk samt fullgör andra prestationer, i och med

arrendekontraktets förtidiga upphörande icke kan fullfölja dessa leveranser

och prestationer, fordrar ersättning, som för närvarande kalkyleras till cirka

2 000 kronor per år från dagen för arrendets förtidiga upphörande till den 1

oktober 1946.

Eortifikationsstyrelsen har slutligen framhållit, att kostnaderna för de för

skolan erforderliga byggnadsarbetena å området enligt en preliminär beräkning

uppskattats till 3 035 000 kronor, varav 395 000 kronor kunde anses hänförliga

till prisstegring efter den 1 juli 1941. Med hänsyn till att skolan skulle förläggas

i anslutning till Svea livgarde har styrelsen funnit, att kostnaderna

för såväl markförvärvet som erforderliga byggnadsarbeten borde bestridas av

medel, avsedda för Stockholms garnisons utflyttande till Järvafältet.

Artilleriets officersaspirantskola.

Sedan försvarsutredningen i sitt betänkande uttalat, att förevarande skola

borde förläggas till något av artilleriregementena, förslagsvis Norrlands artilleriregemente,

har skolan alltsedan år 1942 varit förlagd till detta regemente.

Vid anmälan av propositionen 1943: 222 (s. 106) anförde jag i fråga örn

utvidgning av skolskjutningsbanan vid Norrlands artilleriregemente, att spörsmålet

örn förläggningen av skolan ännu icke vore slutligt avgjort. Med hänsyn

till förhållandena vid de övriga artilleriregementena borde man emellertid

räkna med att skolan under de närmaste åren måste kvarbliva vid regementet.

I föreliggande skrivelse den 23 oktober 1943 har arméförvaltningens fortifilcationsstyrelse

framhållit, att vid en på arméchefens föranstaltande igångsatt

utredning angående skolans förläggning framkommit följande.

Därest den nuvarande provisoriska förläggningen skall fortsätta, torde det

bliva oundgängligen erforderligt med dels tillbyggnad av matinrättningen och

uppförande av ny lektionssalsbyggnad för en kostnad av 215 000 kronor, dels ock

uppförande av en kasern för cirka 360 000 kronor, beräknad för förläggning av

sex man i varje rum, vilket innebär sämre standard än som föreslagits för infanteriets

och kavalleriets aspirantskolor. Oaktat denna planerade bebyggelse

skulle skolan för regementets del medföra viss icke önskvärd trångboddhet

samt i så hög grad inkräkta på övningsterrängen i regementets närhet, att

nödvändigheten av att utöka regementets övningsområde kunde ifrågasättas.

Den provisoriska förläggningen i Östersund har även givit vid handen de stora

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

svårigheter, som i landsorten föreligga att anskaffa lärarkrafter av tillräckligt

hög kvalitet. I anledning av vad sålunda framkommit har en fortsatt förläggning

av skolan till Östersund befunnits icke lämplig.

I stället ha undersökts möjligheterna att förlägga skolan i anslutning till

Svea artilleriregemente å Järvafältet. Stora fördelar synas därvid otvivelaktigt

kunna vinnas. Genom förläggning till Stockholms närhet kunna svårigheterna

att anskaffa kompetent lärarkraft beräknas bortfalla. Där skulle

även beredas skolan tillfälle till samövningar icke blott med infanteri utan

även med pansar- samt ingenjör- och signaltrupp. Därutöver torde man kunna

räkna med att närheten till Stockholm skulle i olika avseenden verka stimulerande

på rekryteringen. På grund härav har en förläggning i anslutning till

Svea artilleriregemente å Järvafältet ansetts böra förordas.

Förutom utnyttjande av den för Svea artilleriregemente planerade bebyggelsen

skulle för skolans del erfordras uppförande av tvenne förläggningsbyggnader,

vardera för 50 man och med ett standardutförande överensstämmande

med vad som föreslagits för infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola

samt dessutom innehållande lokaler för skolexpedition och erforderligt

antal lektionsrum, en kombinerad matsals- och mässbyggnad — dock

utan köksavdelning, då regementets egen beräknas bliva tillräcklig även för

aspirantskolans behov — samt en gymnastikbyggnad.

Kostnaderna lia av styrelsen angivits till 975 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941, motsvarande per den 1 juli 1943 ett belopp av 1 120 000

kronor.

Även för detta ändamål ha ansetts böra anlitas de för Stockholms garnisons

utflyttande till Järvafältet avsedda medlen.

Gymnastik- och idrottsskolan.

I sin förenämnda skrivelse den 10 februari 1943 berörde arméförvaltningen

jämväl frågan örn förläggningen av gymnastik- och idrottsskolan samt anförde

därvid i huvudsak följande.

Denna skola är provisoriskt ordnad vid signalregementets förutvarande

kasern å Marieberg. I och med Mariebergsområdets exploatering kommer

emellertid ändrad förläggning för denna skola att bliva aktuell. Skolan skulle

med fördel, såsom försvarsutredningen också förutsatt, kunna förläggas till

Karlberg och där utnyttja vissa av arméns tvättanstalt disponerade lokaler,

sedan denna anstalt efter genomförande av föreslagen centralisering av tvättförfarandet

vid försvarsväsendet beretts lokaler å annan plats, varom numera

riksdagen fattat beslut. Förslagets genomförande förutsätter en utökning av

gymnastikbyggnaden med anordningar för bedrivande av undervisning i simning

m. m. Då i sistnämnda hänseende sedan lång tid tillbaka ett stort behov

även föreligger för krigsskolans egen del, skulle genom uppförande av en

särskild idrottsbyggnad, inrymmande bland annat idrottshall med läktare,

fäktsal samt simhall med bastu, i anslutning till nuvarande gymnastikbyggnad

samtliga tre skolors behov av sådana lokaler bliva tillgodosedda.

Vid anmälan av propositionen 1943: 222 (s. 63) framhöll jag, att jag icke

då kunde taga ställning till spörsmålet örn byggnadsarbeten för gymnastikoch

idrottsskolan.

I skrivelse den 23 oktober 1943 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

framlagt beräkning över de kostnader för byggnadsarbeten, vilka

skulle erfordras på Karlberg, därest dit skulle förläggas förevarande skola

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

15

ävensom infanteri-, kavalleri- och pansarofficersskolorna. Dessa kostnadsberäkningar

sluta på ett belopp av 675 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941. För prisstegringar från nämnda tidpunkt till den 1 juli 1943 ha beräknats

101 000 kronor.

Krigsskolans övningskompani.

För vissa mindre tillbyggnader vid krigsskolan, i främsta rummet betingade

av övningskompaniets förläggning till Karlberg och avseende utökning

av matsalsbyggnad m. m., anordnande av förråd och lektionsrum samt planerings-

och installationsarbeten, beräknade 1941 års försvarsutredning ett belopp

av 90 000 kronor.

Efter förslag i propositionen 1942: 270 beräknade 1942 års riksdag för budgetåret

1942/43 90 000 kronor för ändamålet.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 upptog arméförvaltningen icke något

belopp för angivna arbeten samt anförde, att övningskompaniets förläggning

lämpligen syntes böra ordnas i anslutning till Svea livgardes nya etablissement

och kostnaderna därför bestridas av medel, avsedda för Stockholms

garnisons utflyttande till Järvafältet.

För egen del framhöll jag, att Kungl. Majit med hänsyn till rådande brist

på arbetskraft och materiel beslutat, att med den fortsatta utbyggnaden av

Svea livgardes etablissement å Järvafältet skulle tills vidare anstå och att

för närvarande allenast skulle uppföras en med hänsyn till föreliggande förhållanden

oundgängligen nödvändig matinrättning. Emellertid kunde, trots

denna begränsning av byggnadsprogrammet för Svea livgardes nya kasernetablissement,

krigsskolans övningskompani, vilket vore förlagt till Svea livgardes

förläggningsområde å Järvafältet, tills vidare där kvarligga. I likhet

med arméförvaltningen beräknade jag alltså icke särskilda medel för ordnande

av övningskompaniets förläggningsfråga.

I föreliggande framställning har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

föreslagit en definitiv förläggning av övningskompaniet till Svea livgardes

nya etablissement å Järvafältet. Förut omförmälda av riksdagen beräknade

90 000 kronor kunde härvid disponeras för andra ändamål.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har spörsmålet örn officers Departementsaspirantskolornas

framtida förläggning varit föremål för ingående undersök chefen.

ningar under tiden efter 1942 års försvarsbeslut, och olika lösningar lia härvid

varit under övervägande. Det har stått klart, att den nuvarande provisoriska

förläggningen å Karlberg av den för infanteriets och kavalleriets officer

saspiranter gemensamma skolan är ur flera synpunkter otillfredsställande.

Det övningsområde, som finnes tillgängligt i skolans närhet, är sålunda så

begränsat, att utbildningen icke funnits kunna på ändamålsenligt sätt bedrivas.

En ytterligare beskärning av området genom uppförande av byggnader

för en mera permanent förläggning skulle än mera försvåra utbildningen.

Visserligen kan såsom övningsterräng begagnas Järvafältet. Transporterna

äro emellertid kostsamma och även tidsödande, vilket med hän
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

syn till kursernas kortvarighet är en bestämd nackdel. Förläggningslokalerna

äro vidare otillräckliga. I lokaler, avsedda för sex man, ha sålunda tidvis

förlagts upp till elva man. Jag har därför i likhet med chefen för armén

funnit starka skäl tala mot en förläggning av den gemensamma infanteri- och

kavalleriofficersaspirantskolan till Karlberg.

Såsom i utredningen framhållits, bör skolan förläggas på sådant sätt, att utbildningstiden

kan effektivt utnyttjas, övningstrupp tillhandahållas och

möjlighet till samövningar med andra truppslag erbjudas samt kompetenta

lärarkrafter utan svårighet ställas till förfogande. Dessa önskemål ha funnits

kunna tillgodoses vid en förläggning av skolan till Stockholm eller dess

närhet.

Av de olika alternativ, som härvid prövats, synas två kunna ifrågakomma,

nämligen förläggning till de å Järvafältet belägna båda områdena Tegelhagen

och Kådan.

Till förmån för Tegelhagen såsom förläggningsplats talar främst, att området

äges av kronan, vilket icke är fallet med den söder därom belägna egendomen

Kådan. Förlägges emellertid skolan till Tegelhagen kan anslutning icke

ske till Svea livgardes etablissement å det omedelbart söder örn nämnda egendom

liggande Sörentorpsområdet. En sådan anslutning, som är av betydelse

för nedbringande av såväl byggnadskostnaderna som de löpande utgifterna,

kan däremot erhållas vid förläggning av skolan till egendomen Kådan, som är

belägen mellan de kronan redan tillhöriga Sörentorps- och Tegelhagsområdena.

Ett förvärv av denna egendom synes med hänsyn till dess läge i och

för sig önskvärt även på grund av att därigenom kan förebyggas en ur statens

synpunkt icke önskvärd bostadsbebyggelse å egendomen i de blivande

militära etablissementens omedelbara närhet. I detta sammanhang bör framhållas,

att egendomens nuvarande ägare, Axel och Sofia Alms stiftelse för

kristlig uppfostran åt flickor, förklarat det förenat med sådana olägenheter av

pedagogisk och annan art att driva stiftelsens verksamhet i omedelbart grannskap

av militära förläggningar, att stiftelsen inom några år såge sig nödsakad

att överflytta verksamheten till annan ort.

Ehuru jag skulle ha funnit det vara att föredraga, örn denna förläggningsfråga

kunnat lösas med ianspråktagande av kronan redan tillhörig mark, har

jag efter övervägande av de i ärendet anförda synpunkterna funnit mig böra

biträda det i framställningen framlagda förslaget, att Kådanområdet förvärvas

av kronan samt avses för förläggning av infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola.

Det för egendomen preliminärt angivna försäljningspriset synes

mig icke vara för kronan oförmånligt. Överenskommelse med arrendatorn å

fastigheten örn ersättning för förtidigt upphörande av arrendekontraktet synes

emellertid böra träffas på en för statsverket ekonomiskt mera tillfredsställande

grund. Preliminärt finner jag mig emellertid böra i enlighet med fortifikationsstyrelsens

förslag för markförvärvets genomförande räkna med ett belopp av

högst 910 000 kronor. I detta sammanhang bör erinras, att den å egendomen

befintliga bebyggelsen, med hänsyn till föreliggande möjligheter att utnyttja

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 17

densamma för aspirantskolan, uppskattats till ett värde av omkring 570 000

kronor.

Kostnaderna för de ändringsarbeten i nu befintliga byggnader och de

nybyggnadsarbeten, som vid skolans förläggande på angivet sätt erfordras, ha

enligt det föregående beräknats till 2 640 000 kronor på grundval av det den

1 juli 1941 rådande prisläget. Ehuru dessa kostnader synts mig höga, har jag,

efter prövning av de till grund för anslagsberäkningen liggande kalkylerna

funnit mig kunna i huvudsak godtaga beräkningarna. En minskning av kostnaderna

till 2 550 000 kronor synes mig dock vara möjlig att ernå genom utökning

av det antal aspiranter, som vid bifall till fortifikationsstyrelsens förslag

skulle förläggas i varje rum, och genom andra lämpliga besparingsåtgärder.

På Kungl. Majit bör ankomma att i vanlig ordning taga ställning

härtill.

Eörläggningen av artilleriets officersaspirantskola erbjuder såtillvida ett

enklare problem som denna skola är av betydligt mindre omfattning än den

gemensamma aspirantskolan för infanteriet och kavalleriet. Skolan har i överensstämmelse

med försvarsutredningens förslag sedan år 1942 varit provisoriskt

förlagd till Norrlands artilleriregemente i Östersund. Arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse har emellertid på anförda skäl föreslagit, att även denna

skola skall förläggas till Järvafältet i anslutning till Svea artilleriregemente.

Vid definitiv förläggning av skolan till Norrlands artilleriregemente i

Östersund blir det enligt föreliggande utredning erforderligt att tillbygga

regementets matinrättning samt att uppföra en ny kasern och en ny lektionssalsbyggnad,

den senare avsedd att ersätta de för regementets manskapsskolor

disponerade lektionssalarna, till vilka officersaspirantskolan avses skola förläggas.

Kostnaderna härför ha, såsom av handlingarna i ärendet närmare framgår,

approximativt beräknats till i runt tal 560 000 kronor, enligt prisläget den 1

juli 1941. Kostnaderna vid en förläggning till Järvafältet ha enligt det föregående

beräknats till 975 000 kronor vid samma prisläge. Genom utförande av planerad

matsalsbyggnad såsom tillbyggnad till Svea artilleriregementes matinrättning,

anslutning av planerat marketenteri till nämnda regementes marketenteri

och utökning av logementen kan emellertid enligt lämnad uppgift sistnämnda

kostnad minskas med 143 000 kronor. En ytterligare besparing med

232 000 kronor anses kunna ernås därigenom, att ett planerat gymnastikhus

tills vidare icke uppföres. Kostnaderna skulle sålunda nedbringas till (975 000

— 143 000 — 232 000 =) 600 000 kronor.

Även örn den sistnämnda besparingen — som torde innebära endast ett

uppskjutande tills vidare av vissa byggnadsarbeten — frånräknas de av fortifikationsstyrelsen

beräknade kostnaderna vid skolans förläggning till Järvafältet,

uppgå dessa kostnader till högre belopp än vid förläggning till Östersund.

Med hänsyn härtill och då de skäl, som anförts till förmån för en förflyttning

av skolan, icke synts mig övertygande, anser jag mig böra förorda,

att artilleriets officersaspirantskola definitivt förlägges till Östersund i anslutning

till Norrlands artilleriregemente. De byggnadsarbeten, som vid bifall

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 175. 27 u 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

härtill äro erforderliga, kostnadsberäknar jag med godtagande av föreliggande

kalkyler till omkring 560 000 kronor på grundval av prisläget den 1 juli 1941.

Sedan infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola förlagts till Järvafältet,

bliva å Karlberg utrymmen disponibla för andra ändamål. Jag finner

det lämpligt, att dessa utrymmen i första hand anlitas för gymnastik- och

idrottsskolan. Denna skola, som omfattar ett åttiotal elever, officerare, underofficerare

och furirer, är för närvarande provisoriskt förlagd till Signalregementets

förutvarande kasern å Marieberg i Stockholm. Vid fullföljande av den

genom djurgårdskommissionens försorg påbörjade exploateringen av Mariebergsområdet

måste således skolan förflyttas. En överflyttning till Karlberg

av skolan har enligt den föreliggande utredningen funnits nödvändiggöra tämligen

omfattande ändrings- och förbättringsarbeten därstädes. I en särskild

nybyggnad skulle således inredas badhus med simhall samt fäktsal för en

kostnad av i runt tal 300 000 kronor. För sanitära anläggningar ha vidare beräknats

166 500 kronor, varjämte för ytterligare standardförbättringar avsetts

ett belopp av omkring 75 000 kronor. Jag kan med hänsyn till föreliggande

svårigheter att anskaffa material för de arbeten, som nu angivits, icke för

närvarande förorda anvisande av medel för de ifrågasatta förbättringsåtgärderna.

Icke heller kan jag nu biträda förslaget örn anvisande av medel

för uppförande av nytt badhus med simhall. För de med gymnastik- och

idrottsskolans förläggning till Karlberg förenade ofrånkomliga utgifterna för

byggnadsarbeten beräknar jag på grundval av prisläget den 1 juli 1941 ett

belopp av 40 000 kronor. Beträffande kostnadsberäkningarna får jag hänvisa

till handlingarna i ärendet.

I anslutning härtill vill jag framhålla, att jag i annat sammanhang upptagit

frågan örn förläggning av de genom försvarsbeslutet nytillkomna infanteri-,

kavalleri- och pansarofficersskolorna.

Såsom i ärendet föreslagits, bör krigsskolans övningskompani definitivt

förläggas till Svea livgardes etablissement å Järvafältet. Jag vill i anslutning

till vad fortifikationsstyrelsen härom yttrat anmärka, att de medel, som av 1942

års riksdag beräknats för såväl förläggning av sagda kompani till Karlberg som

för uppförande av etablissement för infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola,

redan tagits i anspråk för andra ändamål. Vid anmälan av propositionen

1943: 222 (s. 11 och 63) framhöll jag nämligen, att jag ansåge mig böra utgå

ifrån att de av riksdagen redan anvisade anslagsbelopp, som vid förnyad

prövning befunnes kunna frigöras, skulle kunna användas för utförande av

andra byggnadsarbeten under femårsperioden. Detsamma borde gälla i de

fall, då ställning icke kunde tagas till byggnadsbehov, för vilka anslagsmedel

redan beräknats.

De byggnadsarbeten, vilka av mig i det föregående förordats, draga en

kostnad som på grundval av prisläget den 1 juli 1941 kan beräknas till sammanlagt

(2 550 000 + 560 000 + 40 000 =) 3 150 000 kronor.

Enligt tillämpade principer skola de investeringar, som icke avse markförvärv,

omedelbart avskrivas med 50 %. Till det vid 1943 års statsverksproposi
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

tion fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden (kapitalbudgeten:

bil. 2, s. 13) framhöll jag, att 1941 års försvarsutredning utgått från att samtliga

med Stockholms garnisons utflyttning till Järvafältet förenade kostnader,

liksom, även kostnaderna för ammunitionsfabrikens förflyttning från Marieberg,

skulle till den del de icke belöpte på markförvärv till 50 % avskrivas

med särskilda medel (d. v. s. nettoinkomsterna från den av djurgårdskommissionen

bedrivna exploateringen av Ladugårdsgärde, Johanneshov — Kvarnängen

samt försvarets andel i Marieberg — Konradsbergsområdet) och att

riksdagen icke haft något att häremot erinra. Vidare anförde jag, att det avsteg

från numera eljest tillämpade budgetprinciper, som berörda avskrivningssystem

utgjorde, skulle upphöra, då Stockholms garnisons och ammunitionsfabrikens

nya etablissement vore färdigställda. Till dess borde emellertid

den hittills icke fullt konsekvent tillämpade ordningen bibehållas, att för

ifrågavarande ändamål avskrivningsanslag icke skulle beräknas å riksstaten

utan härför tillgripas nyssnämnda särskilda medel.

I den nu föreliggande framställningen har föreslagits, att nämnda särskilda

medel skulle tagas i anspråk för avskrivning av de investeringar, som sammanhänga

med den av fortifikationsstyrelsen förordade förflyttningen till Järvafältet

av officersaspirantskolorna. Då här icke är fråga örn byggnadsarbeten,

som föranledas av Stockholms garnisons utflyttande till Järvafältet, skulle

ett biträdande av detta förslag rubba hittills följda principer i fråga örn berörda

särskilda medelsdisposition. Med hänsyn härtill kan jag icke förorda detsamma

utan utgår från att grundavskrivning av omförmälda kapitalinvestering

av 3 150 000 kronor ävensom den del av köpeskillingen för egendomen

Rådan, som belöper på byggnader -—■ uppskattningsvis 300 000 kronor —

skall belasta förevarande kvotanslag och därmed även den av 1942 års riksdag

angivna kostnadsramen för byggnadsföretag för armén.

I det följande hemställer jag örn anvisande av medel, (910 000 — 300 000 =)

610 000 kronor, för bestridande av den del av köpeskillingen för Rådan, som

förutsättes belöpa på markvärde och därför enligt gällande grunder icke skall

belasta nämnda kostnadsram.

Infanteriskjutskolan (Rosersberg) ävensom vissa byggnadsarbeten vid Skillingaryd.

Enligt 1942 års försvarsbeslut skola till infanteriskjutskolan förläggas

a) infanteri-, kavalleri-, pansar- och trängofficersskolornas praktiska tilllämpningsperiod,

b) kurs för äldre subalternofficerare och kaptener, c) kurs

för underofficerare, d) gasskyddsskolans verksamhet samt e) försöksverksamhet.

För utbyggnad av inf ante riskjutskolans etablissement i Rosersberg beräknade

försvarsutredningen 850 000 kronor, av vilket belopp 1942 års riksdag

(skrivelse nr 376) i anledning av förslag i propositionen nr 270 beräknat ett

belopp av 400 000 kronor för budgetåret 1942/43.

I skrivelse den 10 februari 1943 anförde arméförvaltningen, att genom fortifikationsstyrelsens

försorg verkställts närmare utredning rörande behovet av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

ökat förläggningsutrymme m. m. för skolan. Utredningen hade givit vid

handen, att kostnaderna för ifrågavarande behovs tillgodoseende, beräknade

enligt prisläget den 1 juli 1941, icke syntes komma att överstiga förutnämnda

anslagsbelopp. En viss förskjutning i det av försvarsutredningen uppgjorda

byggnadsprogrammet hade emellertid visat sig erforderlig.

Vid anmälan av propositionen 1943: 222 framhöll jag i denna fråga, att jag

i avsaknad av närmare utredning rörande det för skolan planerade byggnadsprogrammet

icke ansåge mig kunna bedöma, i vad mån det för ändamålet

beräknade beloppet behövde tagas i anspråk under femårsperioden. Till följd

härav skulle det av riksdagen tidigare beräknade beloppet disponeras för andra

ändamål.

I skrivelse den 14 april 1943 hemställde arméförvaltningens fortifikationsstyrelse,

att Kungl. Maj:t vid äskande av reservationsanslag till markförvärv

för lantförsvaret för budgetåret 1943/44 måtte beräkna ett belopp av 435 000

kronor för utvidgning av infanteriskjutskolans övningsområde. Denna framställning

har hittills icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I skrivelse den 22 december 1943 har nu chefen för armén erinrat, att enligt

den i 1942 års försvarsbeslut fastställda planen för infanteriskjutskolans

verksamhet vid densamma skulle anordnas kurs bland annat för subalternofficerare

ur infanteriet, kavalleriet och pansartruppema samt för kaptener

ur samma truppslag. Erfarenheterna från de gångna krigsåren hade visat

önskvärdheten av att en dylik kurs utformades såsom en stridsskola, där huvudvikten

lades vid stridsmässiga övningar i bataljon under samverkan med artilleri,

pansartrupper och flyg. En dylik kurs bedriven i allt för små förhållanden

samt med skjutmöjligheterna ofältmässigt begränsade genom säkerhetsbestämmelser

gåve icke tillräckligt utbyte. Då i olika sammanhang framhållits,

att övningsterrängen vid Rosersberg icke vore tillräcklig för stridsmässiga

skjutningar av den omfattning som erfordrades, och då icke ens den

av arméförvaltningen föreslagna utvidgningen komme att medföra, att övningsområdet

bleve användbart för en modern stridsskola, hade arméchefen låtit

verkställa utredning angående möjligheterna att till annat skjutfält förlägga

förenämnda stridsskola,

Utredningens förslag innebär i korthet

att, sedan den till Skillingaryds skjutfält förlagda artilleriskjutskolan i enlighet

nied av riksdagen fattat beslut förflyttats till Villingsberg, nyssnämnda

stridsskola kunde förläggas till Skillingaryd under den period, då skjutfältet

icke erfordrades för Smålands artilleriregemente,

att erforderlig utbildad övningstrupp för skolan borde tillhandahållas,

att bebyggelsen vid Skillingaryd borde i vissa hänseenden upprustas,

att det i försvarsbeslutet beräknade byggnadsprogrammet vid Rosersberg

kunde vid en förläggning av stridsskolan till Skillingaryd avsevärt begränsas,

samt att den förut omförmälda markutvidgningen kunde av samma skäl

reduceras.

Av utredningen framgår vidare i huvudsak följande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Förslaget innebär smärre ändringar i tiderna för kurserna oell

annan verksamhet, innebärande att gasunderbefälsskolan börjar den 1

juni i stället för den 1 maj, att specialkursen för officerare och underofficerare

slutar den 31 mars i stället för den 30 april samt att stridsskolan i

Skillingaryd pågår mellan den 5 juni och den 10 augusti i stället för mellan

den 26 juni och den 1 september.

För tillgodoseende av behovet av övningstrupp erfordras ett skyttekompani

i Rosersberg för tiden den 1 april—den 1 juni och under september månad,

medan för stridsskolan i Skillingaryd erfordras en infanteribataljon och stab

med stabskompani, tre skyttekompanier jämte nyssnämnda kompani från

Rosersberg samt ett tungt kompani.

Med här föreslagen uppdelning av kursverksamheten på Rosersberg och

Skillingaryd och med föreslagna justeringar av kursperioderna kunna betydande

besparingar göras i det av försvarsutredningen beräknade byggnadsprogrammet.

Sålunda kan bland annat förläggning av 40 elever erhållas be

tydligt billigare, förläggningslokaler och lektionssalar för gasskyddsskolan

uteslutas samt exercishuset slopas, då övningskompaniet endast kortare

perioder kommer att ligga på Rosersberg.

Vissa byggnadsarbeten måste dock med nödvändighet utföras. Vid

mycket trång förläggning kunna högst 119 officerare inkvarteras. Normal förläggning

är omkring 80 officerare. Under tiden april—maj äro 100 elever samt

dessutom lärare och övningskompaniets befäl förlagda vid skolan. Härför

erfordras utökning av antalet förläggningsrum för officerare. Dessa rum kunna

erhållas dels genom ombyggnad av södra flygeln i slottsstallet, dels genom

inredande av 8 rum i slottets bottenvåning.

Den del av slottsstallet, som föreslås till ombyggnad, inrymmer för närvarande

tygförråd och en mindre vapensmedja. Tygförrådet är för trångt samt

ur uppbördssynpunkt icke godtagbart, enär daglig ut- och inlämning samt

rengöring av materiel måste ske i själva förrådslokalerna, där samtidigt förrådsförvarad

materiel är upplagd. Vapensmedjan är otillräcklig och ligger

vägg i vägg med vapenförrådet, vilket ur brandsynpunkt icke anses försvarligt.

Behövlig utökning av tyguppbörden kan icke inrymmas i nuvarande förråd.

Erforderliga vapenreparationer kunna icke ske i vapensmedjan. Med hänsyn

härtill och på grund av det ökade behov av förråds- och verkstadsutrymmen

som försöksavdelningens och gasskyddsskolans verksamhet kommer att med

föra avses ett nytt tygförråd och en ny verkstad böra uppföras. De därigenom

frigjorda lokalerna skulle omändras till elevförläggning.

Kostnaderna för nytt förråd typ B I och ny verkstad typ D II ha beräknats

till 46 500 kronor. Kostnaderna för omändringsarbeten i slottsstallet jämte

toalettavdelning ha beräknats till 35 000 kronor samt för inredande av 8 rum

i slottets bottenvåning till 10 000 kronor.

En ny manskapsmatsal är upptagen i försvarsutredningens beräkningar till

110 000 kronor. En ny matsal dimensionerad enligt behovet på grund av det

nya förslaget har beräknats kosta 97 500 kronor. Behovet av en dylik anses

uppenbart. Det synes dock möjligt att under femårsperioden 1942/47 begränsa

kostnaderna till vissa upprustningsarbeten av nuvarande matsal (nytt golv

m. m.). Såsom officersmatsal användes den s. k. teater flygeln. Denna rymmer

högst 80 personer. Serveringslokalerna äro dock icke dimensionerade ens för

detta antal. Ökat utspisningsutrymme erfordras. Detta kan ordnas genom att

den nuvarande matsalen genom insättande av nytt bjälklag jämte trappa delas

i två våningar. Kostnaderna härför ha beräknats till 25 000 kronor. De sammanlagda

kostnaderna uppgå således till 121 BOO kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

Vid Rosersberg föreligga dessutom följande aktuella byggnads- och upp

rustningsbehov:

Centraluppvärmning av slottet .......................................... kronor 16 000

Toalettavdelning med wc och dusch ................................. » 4 000

Förbättringsarbeten i sommarförläggningen i Kungsgården... » 10 000

D:o i officerspaviljongen ................................................... 10 000

Ny lektionssal i östra stallflygeln .................................... » 18 000

Ny manskapsmatsal ......................................................... 97 500

Inrednings- och upprustningsarbeten i vissa byggnader, som

i samband med markförvärv avses införlivas med Rosersberg » 20 000

Summa kronor 175 500

Även här uppräknade arbeten anses angelägna. Bland annat torde införande

av centralvärme komma att avsevärt nedbringa eldnings- och underhållskostnaderna.

Med arbetena torde dock kunna anstå till efter femårs

perioden.

Örn skjutskoleverksamheten vid Rosersberg reduceras genom att stridsskolan

förläggas till Skillingaryd, påverkar detta i viss män tidigare förslag till

utvidgningar av övningsområdet. För gasskyddsskolan, försöksverksamheten

och underofficerskursen erfordras ingen utökning av övningsområdet.

Däremot måste en effektiv utbildning kunna bedrivas under infanteri-,

kavalleri-, pansar- och trängofficersskolornas praktiska tillämpningsperiod''

Kursen måste — i enlighet med försvarsutredningens förslag — uppdelas på

6 övningsavdelningar vid stridsutbildningen. Dessa avdelningar böra kunna

oberoende av varandra samtidigt bedriva i kursplanen förekommande strids

mässiga övningar (skjutningar) i grupp och pluton. Enär skjutningar med

stridsvagnsförband och med luftvärn icke kunna utföras vid Rosersberg och

då fältmässiga artilleriskjutningar icke kunna ske i tillräcklig omfattning,

måste man räkna med att för dylika övningar förflytta kursen till närbelägna

områden, som medge dylika övningar, t. ex. luftvärnsskjutning vid Väddö

eller på Utö, stridsvagnskjutningar på Utö samt artilleriskjutningar vid

Hägerstalund. Till dylika övningar utom Rosersberg kunna avses högst 8

dagar. För enskild utbildning samt skjutningar i grupp kunna avses högst

20 dagar, medan återstående tid — 30 dagar -—• måste reserveras för stridsutbildning

m. m.

I tidigare framställning ha äskats medel för förvärv dels av de norr örn

Rosersberg belägna fastigheterna Skeppartorp nr 1, Granskogen nr 2, Skarbacka

nr 1, Hummelbo nr 1 samt Krogsta l1, 21, 31, 42 och 43, dels ock de i

ostlig och sydostlig riktning belägna fastigheterna Vallstanäs 23, 28, 210, 2U, 213

och 217.

Med anledning av föreslagen omläggning av kursverksamheten vid skolan

har verkställts en ingående undersökning angående möjligheterna att reducera

tidigare föreslaget markförvärv. De synpunkter, som därvid varit vägledande,

äro följande:

1) Under officersskolornas praktiska tillämpningsperiod måste skjutning

kunna bedrivas vid sex av varandra beroende övningsavdelningar.

2) De för skjutning lämpligaste områdena måste kunna utnyttjas samtidigt

som säkerhetsbestämmelserna iakttagas.

3) Skjutning måste kunna ske i full utsträckning med infanteriets gevärskalibriga

vapen.

4) Skjutning med grövre infanterivapen och artilleri måste av säkerhetsskäl

begränsas till vissa smärre skjutområden och huvudsakligen äga rum i annan

övningsterräng.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

För närvarande kan samtidig skjutning äga rum på högst fyra av varandra

oberoende områden. Inom de nuvarande fastighetsgränserna ligga ytterligare

tre lämpliga skjutområden med nordlig skjutriktning, men dessa kunna enligt

gällande säkerhetsbestämmelser icke utnyttjas för stridsskjutning i pluton,

vilket är erforderligt för en effektiv utbildning. Av tidigare föreslagen markutvidgning

i nordlig riktning kan emellertid egendomen Hummelbo nr 1 uteslutas.

Med hänsyn till begränsningen av verksamheten vid skolan synas beträffande

fastigheterna öster örn Bosenberg endast behövas Vallstanäs 28 och 213.

Härigenom skulle, samtidigt som ett ur skjutsynpunkt värdefullt markområde

förvärvas, erhållas de ytterligare tjänstebostäder för två officerare och en

underofficer, vilka i överensstämmelse med försvarsbeslutet erfordras och

för vilka beräknats ett belopp av 80 000 kronor.

Enligt de i fortifikationsstyrelsens förenämnda skrivelse angivna beräkningsgrunder

kunna de nu föreslagna fastighetsförvärven kostnadsberäknas

till — inklusive ersättning för intrång samt expropriations- m. fl. kostnader —

i runt tal 240 000 kronor.

Örn stridsskolan i Skillingaryd blir en permanent institution, är

det nödvändigt, att lokalerna därstädes upprustas. Kostnaderna härför ha

beräknats på följande sätt:

Byggm]dsobjekt Beräknad kostnad

Vid Jönköpings-Kalmar regementes gamla läger.

Manskapsförläggning.

Upprustning av 2 förläggningsbaracker (nr 16 och 20) för

sammanlagt 550 man ................................................... kronor 20 000

Inredande av lägerhydda (nr 19) för 200 man; nytt golv samt

skärmväggar ............................................................... » 20 000

Officersförläggning.

Upprustning av expeditionsbarack (nr 17) ........................ » 18 500

Upprustning av officerspaviljongen (nr 15) för officersförläggning

..................................................................... » 16 200

Ombyggnad av gamla officersmässen (nr 8) för officersförläggning

..................................................................... » 17 000

Marketenteri.

Ombyggnad och utökning av marketenteriets (nr 7) köksavdelning

samt uppförande av skyddstak för uteservering

(cirka 360 kvm); underbefälsmäss i byggnaden ............... » 35 000

Nytt badhus med bastu ................................................... » 26 800

Vid Smålands artilleriregementes läger.

Upprustning av förvaltarbostad (nr 53) .............................. kronor 7 600

Upprustning av expeditionsbyggnad (nr 51) ........................ » 17 500

Upprustning och utökning av officersmäss (nr 49) ............... » 12 500

Ombyggnad av lägerbarack (nr 44) till lektionssalsbyggnad » 11 000

Upprustning av underofficersmäss (nr 45) ............. »_13 200

Summa kronor 215 300

För en förläggning av stridsskolan till Skillingaryd erfordras vissa av

dessa arbeten omedelbart. Ombyggnad av gamla officersmässen för officersförläggning

måste ske, örn erforderligt antal förläggningsplatser skola

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

erhållas. Den nuvarande officersmatsalen vid Smålands artilleriregementes

läger rymmer högst 110 officerare och måste utvidgas genom att de s. k.

klubbrummen på nedre botten införlivas med matsalen. Vidare erfordras

omedelbart en tillräckligt stor lektionssal, vilken kan ordnas i lägerbarack 44.

De arbeten, som sålunda omedelbart skulle behöva utföras, belöpa sig till

40 500 kronor. Övriga i tablån upptagna arbeten äro dock synnerligen angelägna

för att bebyggelsen vid Skillingaryd icke skall förfalla,

Å skjutfältet erfordras vissa röjnings- och dräneringsarbeten samt uppförande

av ytterligare markörskydd. Kostnaderna för dessa arbeten, vilka

torde få tillkomma successivt och i stor utsträckning kunna utföras av krup

pen, kunna icke för närvarande fastställas.

Beträffande omorganisationens genomförande framhålles, att infanteri-,

kavalleri-, pansar- och trängofficersskolorna beräknas taga sin början

hösten 1944. Tillämpningsperioden för dessa skolor vid Kosersberg kommer sålunda

att äga rum första gången den 1 april—den 1 juni 1945. Eleverna komma

därvid att utgöras av 1941 års officerskurs, vilken i de angivna truppslagen omfattar

131 elever. År 1946 kommer 1942 års officerskurs till Rosersberg.

Denna omfattar 141 elever ur nämnda truppslag. Först så småningom komma

kursernas storlek att nedgå till det antal, som beräknats i det föregående,

vilket avser genomförd organisation (officerskurs örn 150 elever på Karlberg).

Rosersberg kan vid normal beläggning för närvarande förlägga 74 officerare

och vid maximal beläggning 119. Genom de föreslagna byggnadsarbetena tillskapas

rum för 30 elever i stallflygeln samt 8 rum i slottets bottenvåning. Vid

normal respektive maximal beläggning motsvarar detta 38 respektive 46

platser. Skjutskolans officersförläggningsmöjligheter vid normal och maximal

beläggning skulle därvid bliva 104 respektive 165. Under de första åren

kan det därför bliva nödvändigt att uppdela kursen på två omgångar.

De föreslagna ombyggnadsarbetena böra vara färdiga i god tid före dén

1 april 1945.

Enligt vad som nu kan förutses, torde det med hänsyn till befäl för strids

skoleverksamheten, övningstrupper m. m. medföra vissa svårigheter att hinna

påbörja stridsskolan i avsedd omfattning år 1945. De föreslagna byggnadsarbetena

vid Skillingaryd böra dock vara färdiga före den 1 juni 1945.

Enligt utredningens förslag skulle således kostnaderna uppgå till

före den 1 juni 1945 efter den 1 juli 1947 ,Summa

a) för byggnader kronor kronor kronor

i Rosersberg ...................... 121500 175 500 297 000

i Skillingaryd .................... 40 500_174 800 215 300

162 000 350 300 512 300

b) för mark

i Rosersberg .......................................................... 240 000

Till jämförelse må erinras, att försvarsbeslutet beräknats medföra byggnadskostnad

i Rosersberg till ett sammanlagt belopp av 850 000 kronor.

Under åberopande av berörda utredning har arméchefen hemställt, att

Kungl. Majit ville förelägga 1944 års riksdag förslag till omorganisation i

enlighet med utredningens förslag.

På arméchefens anmodan har arméns fortifikationsförvaltning granskat

kostnadskalkylerna och medelsäskandena och i anledning härav i skrivelse den

18 januari 1944 framhållit, att de gjorda beräkningarna av kostnaderna icke

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

föranledde erinran samt att några mera detaljerade beräkningar icke syntes

erforderliga på ärendets nuvarande stadium. Byggnadskostnaderna kunde

således uppskattas till 512 300 kronor, varav 162 000 kronor borde belasta femårsplanens

kostnadsram. Då beloppen hänförde sig till prisläget den 1 juli

1941, motsvarade sistnämnda belopp enligt prisläget den 1 juli 1943 186 000

kronor. Fortifikationsförvaltningen hemställde således, att Kungl. Majit vid

äskanden av investeringsanslag till markförvärv för lantförsvaret för budgetåret

1944/45 måtte beräkna ett belopp av 240 000 kronor för utvidgning av

infanteriskjutskolans övningsområde ävensom föreslå riksdagen medgiva, att

ifrågasatta byggnadsarbeten finge komma till utförande med anlitande av investeringsanslaget

till byggnadsarbeten.

Efter under hand lämnat uppdrag har fortifikationsförvaltningen låtit föra

erforderliga förhandlingar för förvärv av de till inköp föreslagna norr örn

Rosersberg belägna fastigheterna. I skrivelse den 23 februari 1944 har förvaltningen

med anledning härav anfört följande.

Med ägarna av fastigheterna Skeppartorp ll och Granskogen 21 hav förvaltningen

avslutat preliminära avtal örn förvärv av fastigheterna mot köpeskillingar

av respektive 10 000 och 30 000 kronor. Då dessa fastigheter vid en

av jägmästaren Bertil von Krusenstjerna den 2 november 1942 verkställd

värdering åsatts värden av respektive 11 000 och 31 000 kronor, synas nämnda

köpeskillingar vara för kronan förmånliga.

Fastigheten Skarbacka l1, vilken vid samma värdering uppskattats till i

runt tal 18 000 kronor, äges av föreningen Högalidskyrkans Sommargård, som

å den därintill belägna, föreningen likaledes tillhöriga fastigheten Tegelugnen

l1 anordnat ett hem, där fattiga och klena mödrar från Högalids församling

kunna beredas rekreation. Samtliga av föreningen för verksamheten

disponerade byggnader äro belägna å fastigheten Tegelugnen. Byggnaderna

å Skarbacka l1 nyttjas icke av föreningen utan, i enlighet med vid föreningens

förvärv av fastigheten gjort förbehåll, av föregående ägaren.

Efter förhandlingar mellan representanter för fortifikationsförvaltningen

och för föreningens styrelse rörande förvärv för kronan av fastigheten Skarbacka

har föreningen i skrivelse till förvaltningen den 16 innevarande februari

anhållit, att även fastigheten Tegelugnen måtte inköpas för övningsområdets

utvidgning. I annat fall ansåge sig föreningen för en försäljning av Skarbacka

böra uppställa som villkor, att å Skarbacka icke vidtoges anordningar eller be

dreves övningar som kunde verka störande för de å hemmet vistande patienterna,

Med hänsyn till att Skarbacka skall ingå i övningsområdet för infanteriskjutskolan,

torde ett sådant villkor vara omöjligt att uppfylla, därest

fastigheten skall användas för det med det ifrågasatta förvärvet avsedda ändamålet.

Föreningen har vidare för Skarbacka fordrat en köpeskilling av 35 000

kronor, vilken summa i jämförelse med det fastigheten åsätta värdet, 18 000

kronor, knappast synes vara skälig. Dessutom har föreningen begärt, att kronan

skall träffa erforderlig uppgörelse med föregående ägare rörande dennes nyttjanderätt

till byggnaderna å fastigheten. Föreningen har slutligen föreslagit,

att kronan skulle förvärva de båda föreningen tillhöriga fastigheterna genom

byte med lämplig bebyggd eller obebyggd kronomark, som icke vöre alltför

avlägset belägen från Stockholm och som skulle kunna användas för föreningens

sylten. Då svårigheterna att finna sådan kronomark synas uppenbara,

har förvaltningen icke låtit verkställa någon närmare utredning örn möjligheterna

att få till stånd ett dylikt byte, vilket för övrigt knappast låtit sig

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Departements
chefen.

Kungl. Marits proposition nr 175.

göra under den korta tid som stått till förfogande. — Med hänsyn till den av

föreningen fordrade köpeskillingen för Skarbacka och till det för en försäljning

av enbart denna fastighet uppställda villkoret synes kronan för förvärv

av fastigheten böra anlita expropriåtionsförfarande. Därvid torde medelsbehovet

för förvärvet kunna beräknas uppgå till i runt tal (18 000 + säkerhetsmarginal

20 % + expropriationskostnader 1 400 =) 23 000 kronor, vartill torde

böra läggas ett belopp av 3 000 kronor såsom beräknad ersättning åt den föregående

fastighetsägaren, i anledning varav de sammanlagda kostnaderna

torde kunna uppskattas till 26 000 kronor.

Förhandlingar ha vidare förts örn förvärvande av vissa skogsskiften hörande

till fastigheterna Krogsta l1, 21 och 31, vilka samtliga äro i en ägares hand,

samt Krogsta 42 och 43.

Med hänsyn till att den tidigare i ärendet företagna värderingen grundats

på från lantmäterikontoret erhållna, såsom felaktiga senare befunna äganderättsuppgifter,

har ny värdering måst företagas. Härvid ha de ifrågavarande

till Krogsta l1—31 hörande skogsskiftena åsatts ett sammanlagt värde av i

runt tal 80 000 kronor samt de till Krogsta 42 och 48 hörande skiftena ett värde

av respektive 8 500 och 6 500 kronor.

Yid de nu förda förhandlingarna har ägaren till Krogsta l1—31 fordrat en

köpeskilling av 115 000 kronor för de honom tillhöriga skiftena och avgivit

ett till den 14 mars 1945 bindande försäljningsanbud. Med hänsyn till det

skiftena åsätta värdet synes det avgivna anbudet icke böra av kronan godtagas,

utan torde för ett förvärv böra anlitas expropriåtionsförfarande, därvid

kostnaderna kunna beräknas uppgå till i runt tal (80 000 + 20 % säkerhetsmarginal

+ 4 000 expropriationskostnader =) 100 000 kronor.

Med ägarna till Krogsta 42 och 43 har fortifikationsförvaltningen avslutat

preliminära avtal örn förvärv av de till fastigheterna hörande skogsskiftena

5 och 6 mot köpeskillingar om respektive 8 500 och 7 500 kronor. Köpesumman

8 500 kronor sammanfaller med det skiftet 5 åsätta värdet och synes för

kronan förmånlig. Köpesumman 7 500 kronor överstiger däremot med 1 000

kronor det skiftet 6 åsätta värdet. Vid ett eventuellt expropriåtionsförfarande

torde dock kostnaderna bliva än högre. Ett frivilligt förvärv mot den överenskomna

köpeskillingen torde därför vara att föredraga.

Samtliga preliminära kontrakt äro avslutade under förbehåll örn Kungl.

Maj:ts godkännande före den 1 augusti 1944.

De sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande markförvärv kunna alltså

beräknas till i runt tal (10 000 -f 30 000 + 26 000 + 100 000 + 8 500 + 7 500=)

182 000 kronor.

Det nuvarande övningsområdet vid Rosersberg synes icke vara tillräckligt

omfattande för att där skola kunna bedrivas stridsmässiga övningar i bataljon

under samverkan med artilleri, pansartrupper och flyg. Sådana övningar äro

av väsentlig betydelse för en tillfredsställande utbildning under kursen för

äldre subalternofficerare och kaptener. En utvidgning av Rosersbergsområdet,

som medger dylika övningar, kommer emellertid att draga avsevärda

kostnader.

Den utredning, för vilken i det föregående redogjorts, har emellertid givit

vid handen, att berörda officerskurs kan förläggas till Skillingaryd, där tillräcklig

övningsterräng finnes att tillgå, sedan artilleriskjutskolan i överensstämmelse

med beslut av fjolårets riksdag förlagts till Villingsberg. Härigenom

vinnas även fördelar i förläggningshänseende vid Rosersberg, och avsevärda

besparingar kunna åstadkommas i de i försvarsbeslutet beräknade byggnads
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

kostnaderna. Visserligen komma de årliga kostnaderna för infanteriskjutskolan

att undergå någon ökning i form av reseersättningar m. in. för den

personal vid skolan, som skall tjänstgöra vid kursen i Skillingaryd, men denna

kostnadsökning synes vara förhållandevis obetydlig i jämförelse med de minskningar

i engångsutgifterna som ernås. Jag finner mig alltså kunna biträda

det av arméchefen framlagda förslaget till omorganisation av infanteriskjutskolans

verksamhet.

Till Rosersberg skulle således framdeles komma att förläggas infanteri-,

kavalleri-, pansar- och trängofficersskolornas praktiska tillämpningsperiod,

kurs för underofficerare, gasskyddsskolan samt försöksverksamhet. Även

med denna mera begränsade verksamhet vid Rosersberg måste särskilda åtgärder

vidtagas för att förbättra utbildnings- och förläggningsmöjligheterna.

Dessa åtgärder äro betingade främst av den väsentliga ökningen av elevantalet

i officersskolorna och avse dels utvidgning av övningsområdet för att

göra detta användbart för skjutning med infanterivapen för erforderligt antal

övningsavdelningar, dels ock vissa byggnadsarbeten.

I utredningen har berörts frågan örn en uppdelning av infanteri-, kavalleri-,

pansar- och trängoffieersskolorna på två omgångar, förlagda till olika tidsperioder.

Jag har låtit föranstalta örn närmare undersökning av möjligheterna

att på denna väg ytterligare nedbringa engångskostnaderna. En dylik uppdelning

har emellertid, såsom av handlingarna i ärendet närmare framgår, funnits

medföra betydande olägenheter vid truppförbanden i form av tätare

befälsbyten och brist på befälspersonal vid kritiska tidpunkter. Jag har därför

icke ansett mig böra räkna med denna utväg.

De föreslagna markförvärven, beträffande vilka torde få hänvisas till

handlingarna i ärendet, synas mig erforderliga såvitt de avse do norr om

Rosersbergs slott belägna fastigheterna Skeppartorp l1, Granskogen 21, Skarbacka

l1 samt delar av Krogsta l1,21,31,42 och 43. Däremot finner jag mera tveksamt,

om förvärv bör ske jämväl av de öster örn slottet liggande fastigheterna

Vallstanäs 28 och 213 örn tillhopa omkring 13 hektar, vilka kostnadsberäknats till

i runt tal 85 000 kronor. Ett förvärv av dessa båda fastigheter synes betingat av

önskemålet dels att erhålla ytterligare övningsterräng dels ock att kunna disponera

åbyggnader såsom tjänstebostäder åt två officerare och en underofficer,

för vilka bostäder eljest behöva uppföras för en av 1941 års försvarsutredning

beräknad kostnad av 80 000 kronor. Vid en jämförelse av kostnaderna bör hänsyn

tagas till att priset synes vara relativt högt och att åbyggnaderna torde

erfordra ej obetydliga inrednings- och upprustningsarbeten. I betraktande

härav och då fastigheternas ringa omfattning icke göra dem särskilt betydelsefulla

ur övningssynpunkt har jag funnit mig icke böra förorda förvärv av

fastigheterna A^allstaniis 28 och 213. Mot de angivna kostnaderna för förvärv

av övriga fastigheter har jag icke funnit anledning till erinran. Jag beräknar

således preliminärt ett belopp av i avrundat tal 185 000 kronor för ändamålet.

Av den utökade verksamheten vid Rosersberg föranledda byggnadsarbeten

ha i den föreliggande utredningen uppdelats i dels sådana, som äro oundgängligen

erforderliga och böra omedelbart komma till stånd, och dels sådana,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

med vilkas utförande kan anstå till efter femårsperiodens slut. För de omedelbart

erforderliga arbetena torde medel böra anvisas i enlighet med myndigheternas

förslag. Jag beräknar således för detta ändamål 121 500 kronor. Vid

en förläggning av inf an terisk jutskolans kurs för äldre subalternofficerare och

kaptener till Skillingaryd uppkommer behov av vissa byggnadsarbeten, vilka

icke synas kunna uppskjutas. Härför torde i överensstämmelse med föreliggande

förslag böra avses ett belopp av 40 500 kronor. Sammanlagt skulle

alltså för omedelbart nödvändiga byggnadsarbeten för infanteriskjutskolan

erfordras (121 500 + 40 500=) 162 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Härtill torde böra i överensstämmelse med av 1941 års försvarsutredning

framlagt förslag böra läggas 80 000 kronor för uppförande av tjänstebostäder

för två officerare (chefen för försöksavdelningen och tygofficeren) och en

underofficer (expeditionsunderofficeren vid gasskyddsskolan), vilka året

örn måste vistas i Rosersberg. Berörda belopp, tillhopa (162 000 + 80 000 =)

242 000 kronor, motsvara enligt prisläget den 1 juli 1943 i runt tal 280 000

kronor.

De för markförvärvets genomförande erforderliga medlen, 185 000 kronor,

torde böra upptagas under särskilt anslag. Härtill återkommer jag i det

följande.

Luftvärnsskjutskolan (Väddö). I skrivelse den 14 mars 1942 hemställde arméförvaltningens

f orti fikationsstyrelse örn anvisande av 1 760 000 kronor för ordnande

av förläggningen å Väddö skjutplats.

I propositionen 1942: 270 beräknades emellertid för ordnande av förläggning

för luftvärnsskjutskolan å Väddö i enlighet med försvarsutredningens

förslag allenast 780 000 kronor, varemot fortifikationsstyrelsens äskande örn

ytterligare 980 000 kronor icke biträddes. I enlighet med i propositionen

framlagt förslag beräknade riksdagen (skrivelse 1942: 376) för budgetåret

1942/43 ett belopp av 300 000 kronor.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 anförde arméförvaltningen,

att de för luftvärnsskjutskolan avsedda byggnaderna endast till en del täckte

behovet av förläggningsutrymme och att, därest utbyggnaden av fältet icke

skedde till den utsträckning, som fortifikationsstyrelsen föreslagit i sin

skrivelse den 14 mars 1942, Stockholms luftvärnsregemente icke skulle kunna

till fullo utnyttja sitt skjutfält. Arméförvaltningen hemställde därför om

ett med hänsyn till inträffad prisstegring till 1 000 000 kronor förhöjt anslag

för ändamålet.

Vid anmälan av statsverkspropositionen till 1943 års riksdag (kapitalbudgeten:

bil. 2) fann jag mig fortfarande icke kunna biträda arméförvaltningens

förslag.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 anförde arméförvaltningen, att vid

genom fortifikationsstyrelsens försorg föranstaltad närmare utredning i ärendet

vissa förskjutningar i det av försvarsutredningen uppgjorda byggnadsprogrammet

visat sig nödvändiga, sedan Kungl. Maj:t icke ansett sig böra

upptaga av arméförvaltningen i dess medelsäskanden för budgetåret 1943/44

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

anmält behov angående ordnande av förläggningen å Väddö skjutfält. Kostnaderna,

baserade på prisläget den 1 juli 1941, för erforderliga byggnadsarbeten

syntes dock icke komma att överstiga 780 000 kronor, vartill komme

kostnader för prisstegring intill den 1 juli 1942, beräknade till 65 000 kronor.

Med hänsyn till vad sålunda anförts beräknade jag i propositionen 1943: 222

totalkostnaderna för ordnandet av förläggningen vid luftvärnsskjutskolan till

högst 845 000 kronor, varav i enlighet med arméförvaltningens beräkningar

ett belopp av 780 000 kronor syntes böra belasta femårsplanens kostnadsram.

Enär för ändamålet redan anvisats 300 000 kronor samt återstående

belopp syntes böra stå till förfogande under budgetåret 1943/44, beräknade

jag för nämnda budgetår ett belopp av 545 000 kronor.

Mot vad sålunda anförts har riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Genom beslut den 17 juni 1943 har Kungl. Maj:!, med godkännande av

ingivna ritningar, ställt medel till arméförvaltningens fortifikationsstyrelses

förfogande bland annat för uppförande av ny matsalsbyggnad å skjutfältet.

I skrivelse den 10 februari 1944 har sedermera arméns fortifikationsförvaltning

anfört, att riksdagens militieombudsman med anledning av företagen

inspektion av förläggningen å Väddö bland annat framhållit, att matsalsutrymmet

för officerare vore otillräckligt samt att bostadsfrågan för officerare

och underofficerare snarast borde lösas, särskilt med hänsyn till det stora

antal dylika beställningshavare, som även vintertid beräknades vara förlagda

till skjutfältet. Sedan dåvarande arméförvaltningens fortifikationsstyrelse i

anledning därav hemställt om utredning i ärendet genom arméchefens försorg,

hade arméchefen med skrivelse den 1 februari 1944 inkommit med

dylik utredning. Av skrivelsen samt av en vid densamma fogad tablå rörande

personalbeläggningen på skjutfältet framginge, att verksamheten därstädes

komme att fortgå i huvudsak året runt, varför förläggningen borde givas en

permanent karaktär. Utöver nu befintliga eller beslutade byggnader borde

ytterligare uppföras följande, nämligen

en officersbyggnad med rum och matsal för 50 officerare,

en underofficersbyggnad med rum för 8 och matsal för 40 underofficerare,

ett marketenteri,

en skolbyggnad med två mindre lektionssalar, vardera rymmande 50 man,

samt en större sal, rymmande omkring 150 man, samt

tjänstebostäder för en pensionerad underofficer, två eldare, en förrådsman,

en husmoder, en biträdande husmoder och 16 köksbiträden.

Förläggningsutrymmen i vinterbonade baracker borde beredas för en

manskapsstyrka, uppgående till 650 man. Under vissa tider av året, nämligen

juli månad och senare delen av september månad, komme emellertid

manskapsstyrkan att uppgå till omkring 1 050 man. Den personal, som icke

kunde rymmas i vinterbonade baracker, borde beredas plats i baracker av

enklare typ.

Med utgångspunkt från av arméchefen anförda synpunkter har arméns

fortifikationsförvaltning upprättat ett program för förläggningens ordnande

till en beräknad kostnad av 867 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Alternativt har föreslagits ett till 545 000 kronor kostnadsberäknat program,

vilket emellertid endast innebure ett uppskjutande tills vidare av vissa i

det förra förslaget upptagna åtgärder. I båda alternativen har ämbetsverket

räknat med bostäder för en husmoder, en biträdande husmoder samt 10

köksbiträden. Kostnaderna för nämnda bostäder ha av fortifikationsförvaltningen

enligt prisläget den 1 juli 1941 beräknats till 101 500 kronor.

| jj Fortifikationsförvaltningens föreliggande förslag rörande förläggningens

ordnande å Väddö skjutfält skiljer sig i kostnadsavseende föga från arméförvaltningens

i anslagsäskandena för innevarande budgetår framlagda förslag

i ämnet, vilket förslag arméförvaltningen senare, i sin förberörda skrivelse

den 10 februari 1943, emellertid ansett sig kunna frångå. Emellertid torde

framför allt den omständigheten, att skjutfältet enligt arméchefens senaste

utredning i ämnet avses att tagas i anspråk för utbildning i betydande utsträckning,

nödvändiggöra, att frågan om förläggningens ordnande upptages

till förnyad prövning.

De nu föreliggande förslagen synas emellertid medföra större kostnader

än vad som enligt min mening är oundgängligen erforderligt. Den disposition

av utrymmena, som ämbetsverket förutsatt — strängt åtskilda förläggningar

och mässar för officerare och underofficerare m. m. — torde ej heller

medgiva ett rationellt utnyttjande av de till uppförande föreslagna byggnaderna.

Vidare synes det icke uteslutet, att genom en mindre omläggning

av programmet för skjutplatsens utnyttjande en jämnare fördelning av

personalstyrkorna under olika perioder kan åstadkommas. Med hänsyn till

vad sålunda anförts finner jag mig för närvarande icke beredd att taga ställning

till frågan örn förläggningens ordnande i dess helhet. <\Ät arméns

fortifikationsförvaltning har uppdragits att ytterligare utreda detta spörsmål.

Frågan örn uppförande av bostäder för den kvinnliga personalen vid skjutfältets

matinrättning, för vilket ändamål arméförvaltningen i sina medelsäskanden

för nästa budgetår hemställt örn medel, anser jag mig emellertid,

utan föregripande av förläggningsfrågorna i övrigt, nu kunna upptaga till avgörande

och tillstyrker, att medel beräknas för uppförande av en nybyggnad

för ändamålet. I enlighet med fortifikationsförvaltningens senaste kalkyler

räknar jag med utrymmen för två husmödrar och sexton köksbiträden och

beräknar kostnaderna härför — enligt prisläget den 1 juli 1941 — till i

runt tal 100000 kronor.

ORDNANDE AV FÖRLÄGGNINGAR FÖR TRUPPFÖRBAND OCH STABER M M.

Expeditionsbyggnad för militära staber i Karlstad. I sina medelsäskanden

för budgetåret 1943/44 hemställde arméförvaltningen örn anvisande av ett

anslag, exklusive beräknade kostnader för markförvärv, av 410 000 kronor

för uppförande av en för V. militärbefälsstaben och Karlstads försvarsområdesstab

gemensam expeditionsbyggnad. Ämbetsverket anförde, att genom

fortifikationsstyrelsen vidtagen utredning visat, att någon för ändamålet lämplig

byggnad icke syntes stå att förvärva, varför nybyggnad bleve erforderlig.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Vid anmälan av 1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2,

s. 29) tillstyrkte jag, att medel beräknades för ändamålet för budgetåret

1943/44 under det för sagda budgetår äskade investeringsanslaget å 24 000 000

kronor till Vissa byggnadsarbeten m. m. Med hänsyn till att försvarsutredningen

på sin tid beräknat kostnaderna för stabsbyggnad för militärbefälsstaben

till 310 000 kronor borde eftersträvas att hålla kostnaderna inom en

ram av 350 000 kronor. Jag ansåg mig därför böra för budgetåret 1943/44

preliminärt för ändamålet beräkna nyssnämnda belopp men förutsatte, att

Kungl. Majit skulle äga att med anlitande av nämnda investeringsanslag anvisa

det ytterligare belopp, som prövades oundgängligen erforderligt. I beloppet

inginge icke eventuellt uppkommande kostnader för markförvärv.

Riksdagen (skrivelse 1943: 335) framställde icke erinran mot vad sålunda

föreslagits.

I anledning härav har Kungl. Majit genom brev den 30 juni 1943 bland

annat uppdragit åt fortifikationsstyrelsen att med noggrant iakttagande av

vad i statsverkspropositionen till 1943 års riksdag ävensom ovannämnda

skrivelse anförts till Kungl. Majit inkomma med av fullständiga behovsberäkningar,

ritningar och kostnadskalkyler åtföljt förslag rörande bland

annat uppförande av stabsbyggnad för V. militärbefälsstaben. I sagda brev

har Kungl. Majit jämväl föreskrivit, att förslaget till stabsbyggnad borde

avse förläggning till mark, som disponerades av Värmlands regemente.

Med anledning härav har arméns fortifikations förvaltning i skrivelse den

22 januari 1944 med överlämnande av vederbörliga ritningar m. m. samt med

förmälan att kostnaderna numera beräknades uppgå till 570 000 kronor hemställt,

att nämnda belopp måtte ställas till förfogande för byggnadsföretaget,

I anslutning härtill har förvaltningen framhållit följande.

Stabsbyggnaden vore avsedd att förläggas till ett område cirka 200 meter

öster örn den nuvarande huvudinfarten till Värmlands regementes kasernetablissement.

Genom fortifikationsstyrelsens försorg hade uppgjorts förslagsritningar

till byggnaden, varvid av civila och militära byggnadsutredningarna för

expeditionslokaler uppställda normalmått blivit beaktade med i vissa fall

företagna mindre jämkningar orsakade av förekommande behov av, bland

annat, skåpinredningar för förvaring av handlingar, kartor med mera, och

hade beträffande byggnadstyp i huvudsak tillämpats 1940 års militära byggnadsutrednings

standardritning nr 1, avseende kanslihus för regemente.

Ritningarna hade varit underställda chefen för armén och vederbörande

militärbefälhavare samt därefter varit föremål för överarbetning, varvid framförda

önskemål så långt möjligt beaktats.

Vid förslagets uppgörande hade styrelsen låtit sig angeläget vara att —

så långt visat sig möjligt utan eftersättande av ändamålsenligheten — genom

förenklingar i byggnadssätt och genom inskränkningar i utrymmen i möjligaste

mån beglänsa kostnaderna för byggnadens uppförande. Därvid hade visat

sig att det. icke varit möjligt att hålla kostnaderna inom den ovan angivna

kostnadsramen. Förvaltningen finge även i detta sammanhang erinra örn att

fortifikationsstyrelsen med skrivelse den 15 november 1943 framlagt förslag

till stabsbyggnad för II. militärbefälsstaben och Östersunds försvarsområdesatab,

vilken byggnad vore av ungefärligen samma storleksordning som den

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

nu ifrågavarande. Kostnaderna för denna byggnad beräknades enligt prisläget

den 1 juli 1941 till 465 000 kronor.

Enligt samma prisläge beräknade förvaltningen kostnaderna för förevarande

byggnads uppförande till 495 000 kronor med nedanstående fördelning:

Kronor

Byggnadskostnader .................................................................. 361 000

Rörtekniska arbeten .................................................................. 46 000

Elektriska arbeten .................................................................. 45 700

Yttre ledningsarbeten ............................................................... 11000

Väg- och planeringsarbeten ...................................................... 4 500

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter, cirka 6 procent av
ovanstående

beräknade kostnader ............................................. 26 800

Summa kronor 495 000

Den sedan den 1 juli 1941 intill den 1 juli 1943 inträffade prisstegringen

uppginge till 15 % motsvarande för förevarande arbeten 75 000 kronor, varför

det totala anslagsbehovet uppginge till (495 000 + 75 000 =) 570 000 kronor.

Såsom ovan anförts beräknades kostnaderna för motsvarande byggnad i

Östersund till 465 000 kronor, varför sålunda nu ifrågavarande byggnad beräknats

draga en ökad kostnad av 30 000 kronor, och därest jämväl de i Östersund

rådande högre byggnadskostnaderna toges i betraktande av omkring

75 000 kronor. Detta sammanhängde dels med att i stabsbyggnaden för

V. militärbefälsstaben och Karlstads försvarsområdesstab måst inrymmas

vissa utrymmen, vilka i Östersund beräknats bliva tillgodosedda inom andra

lokaler, dels med förhållanden i avseende på byggnadsplatsen. Sålunda hade

i nu ifrågavarande byggnad inrymts panncentral med bränslerum samt bostad

för vaktmästare, då det ur säkerhetssynpunkt och för tillsyn av byggnaden

ansetts nödvändigt att denne befattningshavare hade sin bostad inom byggnaden.

I Östersund hade nämnda utrymmen avsetts förläggas inom den för

generalpoststyrelsen uppförda till stabsbyggnaden gränsande nya posthusbyggnaden.

I stabsbyggnaden i Karlstad vore jämväl inrymd viss radioanläggning,

vilken i Östersund beräknats skola förläggas till annan plats. Sålunda

erforderliga ytterligare utrymmen hade medfört att ifrågavarande byggnad

erhållit en större volym än motsvarande byggnad i Östersund. Utförda

grundundersökningar å olika inom Värmlands regementes område belägna

lämpliga byggnadsplatser hade visat, att rådande grundförhållanden nödvändiggjorde

pålning, varigenom kostnaderna för grunder komme att bli

högre än motsvarande kostnader i Östersund. Slutligen bleve kostnaderna

för yttre vattenledningar och avlopp samt övriga yttre arbeten högre i Karlstad

än i Östersund.

Med hänsyn till att den byggnad, vari staben för närvarande vore provisoriskt

inrymd, icke kunde disponeras längre än till den 1 oktober 1944,

vore det oundgängligen nödvändigt, att arbetena igångsattes senast den 1

instundande april och bedreves så att byggnaden stöde färdig för inflyttning

den 1 oktober.

Departements- Av det anförda framgår att kostnaderna för ifrågavarande stabsbyggnad,

chefen. vilka i 1943 års statsverksproposition uppskattats till 350 000 kronor, av fortifikationsförvaltningen

numera beräknats till 495 000 kronor enligt prisläget den

1 juli 1941, motsvarande 570 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1943.

Kostnaderna ha beräknats till något högre belopp än för motsvarande bygg
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

nåd i Östersund, vilket sammanhänger med att i nu ifrågavarande byggnad

ansetts böra inrymmas även panncentral och bostadsrum för vaktmästare

samt viss radioanläggning. Vidare uppkomma till följd av grundförhållandena

utgifter för pålningsarbeten m. m., varjämte kostnaderna för yttre vattenledningar

och avlopp på grund av belägenheten bli förhållandevis stora.

Ehuru sålunda kostnaderna numera beräknats till avsevärt större belopp

än jag tidigare funnit erforderligt, vill jag med hänsyn till den ståndpunkt jag

i propositionen 1943: 222 intagit till frågan om expeditionsbyggnad för militära

staber i Östersund icke motsätta mig, att nu förevarande byggnad utföres i

anslutning till det föreliggande förslaget. Jag förutsätter dock, att kostnaderna

såvitt möjligt nedbringas, i vilket hänseende vissa möjligheter synas föreligga.

Då medel sålunda erfordras i större utsträckning än vad tidigare angivits

torde ärendet böra ånyo underställas riksdagens prövning.

Expeditionsbyggnad för VH. militärbefä/sstaben (Visby). I sina medelsäskanden

för budgetåret 1942/43 anmälde arméförvaltningen, att behov av expeditionsbyggnad

för militärbefälhavarens på Gotland stab förelåge. Ämbetsverkets

fortifikationsstyrelse gjorde därefter i skrivelse den 18 mars 1942 framställning

örn anvisande av 395 000 kronor för ändamålet. I sina medelsäskanden

för budgetåret 1943/44 anförde arméförvaltningen emellertid, att sedermera

fråga uppkommit örn byggnadens uppförande å annan plats än förut avsetts.

I samband därmed stående behov av eventuellt markförvärv hade ännu icke

hunnit slutgiltigt prövas. Sedan denna fråga lösts, avsåge arméförvaltningen

att ånyo underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning.

Sedan arméförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari 1943 för ändamålet

upptagit ett belopp av 132 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941,

anförde jag vid anmälan av propositionen 1943: 222, att jag i avsaknad av

närmare utredning rörande förevarande byggnadsfråga icke kunde bedöma

i vad mån det av arméförvaltningen beräknade beloppet kunde behöva tagas

i anspråk under femårsperioden 1942/47. I enlighet därmed beräknades icke

medel för ändamålet för innevarande budgetår.

I skrivelse den 26 maj 1943 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse i

ämnet anfört i huvudsak följande.

Det i arméförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 för ifrågavarande

ändamål upptagna beloppet 132 000 kronor avsåge erforderliga ändrings- och

iståndsättningsarbeten för anordnande av expeditionslokaler för VII. militärbefälsstaben

i ett kronan tillhörigt etablissement i Visby, gamla S:t Olofs

sjukhus, vilket för närvarande, sedan nytt sjukhus uppförts, stöde utan

permanent användning.

Sedan förevarande fråga närmare utretts finge arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

i ämnet anföra följande.

Av de till sjukhuset hörande byggnaderna avsåges sjukhusbyggnaden och

en intill densamma liggande före detta portvaktsbyggnad att tågås i anspråk,

varvid sjukhuset beräknades inrymma erforderliga expeditionslokaler för

militärbefälsstaben och för hemvärnet, medan portvaktsbyggnaden erfordrades

för beredande av bostad för eldare och gårdskarl.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 175.

27 44 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. May.ts proposition nr 175.

Genom fortifikationsstyrelsens försorg hade förslag uppgjorts till erforderliga

omändringsarbeten i ovannämnda tvenne byggnader, vilket förslag

för granskning underställts medicinalstyrelsen, under vars förvaltning etablissementet

stöde. Medicinalstyrelsen hade förklarat, att styrelsen icke ville

motsätta sig ett överförande av ifrågavarande byggnader till arméförvaltningens

vård och förvaltning, men då sjukhusbyggnaden i händelse av krig

avsåges att tagas i bruk för evakuering av ett visst antal patienter från nya

S:t Olofs sjukhus, vilket vore avsett att användas såsom beredskapssjukhus,

måste lokaler anskaffas för beredande av plats för de evakuerade patienterna,

omkring 100. Med hänsyn till att såväl manliga som kvinnliga patienter

måste förflyttas bleve det därför enligt medicinalstyrelsens åsikt nödvändigt

att för detta ändamål uppföra tvenne baracker och beräknade styrelsen kostnaderna

härför till omkring 130 000 kronor.

Med anledning av vad medicinalstyrelsen sålunda anfört komme kostnaderna

för lösande av frågan örn stabens expeditionslokaler genom övertagande

av sjukhuset att stiga utöver vad arméförvaltningen i sin skrivelse

den 10 februari 1943 för ändamålet beräknat, och uppginge de, då de av

medicinalstyrelsen angivna kostnaderna, enligt vad styrelsen under hand

meddelat, beräknats enligt prisläget omkring den 1 januari 1943, enligt

prisläget den 1 juli 1941 till (132 000 + 115 000=) 247 000 kronor. En ursprungligen

planerad nybyggnad hade enligt samma prisläge kostnadsberäknats

till 367 000 kronor, varför en lösning enligt nu föreslaget alternativ

ur ekonomisk synpunkt vore fördelaktigare än nybyggnad.

Då de av medicinalstyrelsen föreslagna barackerna av styrelsen bedömts

nödvändiga endast under nu rådande beredskapsförhållanden, kunde de i en

framtid flyttas och utnyttjas för truppförbanden på Gotland. Med hänsyn

till vad sålunda anförts och då gamla S:t Olofs sjukhus viii lämpade sig

för expeditionsändamål, ansåge sig fortifikationsstyrelsen böra förorda, att

sjukhuset övertoges för militärbefälsstabens räkning.

Förevarande byggnader vore att betrakta såsom byggnadsminnesmärken.

De ändringsarbeten, som enligt föreliggande förslag avsåges skola komma

till utförande, innefattade emellertid icke något ingrepp i byggnadernas

yttre utseende annat än viss iståndsättning av fasader, där så på grund av

konstaterad fuktbildning visat sig erforderligt.

I remissyttrande den 29 juli 1943 har byggnadsstyrelsen anfört, att styrelsen,

som jämväl inhämtat utlåtande i ämnet från riksantikvarieämbetet, icke hade

något att erinra mot att ifrågavarande byggnader foges i anspråk för militärt

ändamål. Icke heller de föreslagna ändringsarbetena eller de för desammas

genomförande angivna kostnaderna föranledde någon erinran från byggnadsstyrelsens

sida. Arbetena borde i kulturhistoriskt avseende ställas under

kontroll av vederbörande länsantikvarie eller annan av denne utsedd lämplig

person.

Bland sina medelsäskanden för budgetåret 1944/45 har arméförvaltningen —

under åberopande av vad fortifikationsstyrelsen i sin förenämnda skrivelse

den 26 maj 1943 anfört — för ändamålet upptagit enahanda belopp som av

fortifikationsstyrelsen beräknats.

Sedermera har medicinalstyrelsen i skrivelse den 1 oktober 1943 anfört i

huvudsak följande.

Gotlands läns landstings hälsovårdsberedning hade till medicinalstyrelsen

ingivit en skrivelse, vari hemställts att — enär ifrågavarande lokaler dispo
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj-.ts proposition nr 175.

nerades dels av länets fristående centraldispensär dels ock såsom reservepidemisjukhus

— arméförvaltningens övertagande av lokalerna måtte uppskjutas

till den 1 januari 1946.

Med överlämnade av sagda framställning finge medicinalstyrelsen anföra

följande.

Under sommaren 1943 hade på Gotland utförts den mest omfattande

röntgenundersökning på förekomsten av tuberkulos, som hittills verkställts

inom en avgränsad del av vårt land. Då vid nämnda undersökning upptäcktes

ett stort antal fall som på grund av pågående sjukdomsprocesser

varit i omedelbart behov av vård på tuberkulossjukvårdsanstalt och antalet

vårdplatser för tuberkulossjukvård icke räckt till för denna tillströmning av

vårdbehövande, hade sjukhusbyggnaden vid gamla S:t Olofs sjukhus måst

tagas i anspråk såsom provisorisk tnberkulossjukstuga. Det skulle på grund

härav medföra oöverkomliga svårigheter för sjukvården inom länet, därest

fortifikationsstyrelsen .finge övertaga ifrågavarande byggnad innan andra

tuberkulossjukvårdsplatser inom länet färdigställts.

Emellertid påginge örn- och tillbyggnadsarbeten vid såväl länslasarettet

i Visby som tuberkulossjukstugan i Follingbo. Sedan dessa arbeten avslutats,

vilket enligt vad medicinalstyrelsen under hand inhämtat kunde antagas

ske den 1 juli 1944, syntes erforderligt antal platser för tuberkulossjukvård

komma att stå till förfogande.

På grund av bristen på bostadsutrymmen på Gotland vore det sannolikt,

att lokaler icke skulle kunna anskaffas i den öppna marknaden för centraldispensären,

därest densamma nödgades flytta från S:t Olofs sjukhus. Då

centraldispensären redan under normala förhållanden vore oumbärlig och

för närvarande hade att fullgöra väsentligt större arbetsuppgifter än eljest,

ville medicinalstyrelsen bestämt motsätta sig att dispensären utan kompensation

berövades sina nuvarande lokaler. Det ville emellertid synas, som

örn möjlighet skulle finnas att bereda centraldispensären erforderliga utrymmen

i de lokaler, som bleve lediga, därest de militära myndigheterna

inflyttade i gamla S:t Olofs sjukhus.

Under åberopande av det anförda finge medicinalstyrelsen hemställa, att

hälsovårdsberedningens framställning måtte bifallas på det sätt, att såsom

villkor för överförande från medicinalstyrelsens till fortifikationsstyrelsens

vård och förvaltning av sjukhusbyggnaden och en portvaktsbyggnad av

gamla S:t Olofs sjukhus föreskreves, dels att överförandet icke finge äga

rum före den 1 juli 1944, dels ock att fortifikationsstyrelsen vid överförandet

skulle bereda centraldispensären erforderliga utrymmen i de hittills av militära

myndigheter disponerade lokaler, som till följd av överförandet bleve

lediga.

Militärbefälsstaben i Visby arbetar för närvarande under synnerligen Departementsogynnsamma

lokalförhållanden. Stabens olika avdelningar äro sålunda in- chefen.

rymda i förhyrda bostadslägenheter på ett stort antal platser i staden. I

första hand med hänsyn till tjänstgöringsförhållandena men även med tanke

på önskemålet att för bostadsändamål frigöra de lägenheter, som nu disponeras

av staben, synes det angeläget, att snarast möjligt åtgärder vidtagas

för lokalfrågans lösande. Det nu föreliggande förslaget att såsom expeditionsbygguad

taga i anspråk ett staten tillhörigt, numera nedlagt sjukhus

— gamla S:t Olofs sjukhus — vilket enligt uppgift med hänsyn till plan
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

lösning tämligen väl lämpar sig för ändamålet, synes icke minst ur ekonomiska

synpunkter lämpligt. Saken kompliceras emellertid av det förhållandet,

att viss del av byggnaden upplåtits för användning såsom centraldispensär

samt — i avvaktan på färdigställande av vissa örn- och tillbyggnadsarbeten

vid länslasarettet i Visby och tuberkulossjukstugan i Follingbo — såsom

provisorisk tuberkulossjukstuga. Nyssnämnda arbeten beräknas dock bliva

avslutade under sommaren 1944. Vidare tillkommer den omständigheten,

att sjukhuset i händelse av krig avses att tagas i anspråk såsom evakueringssjukhus

för omkring 100 patienter från nya S:t Olofs sjukhus.

Därest militärbefälsstaben inrymmes i det gamla sjukhuset, torde därför,

såsom medicinalstyrelsen föreslagit, baracker böra iordningställas för tillgodoseende

av evakueringsbehovet.- Härvid måste emellertid tillses, att

dessa baracker under fred kunna användas för något lämpligt ändamål.

Efter beredning inom försvars- och socialdepartementen och sedan inhämtats,

att visst krigssjukhus kan ställas till förfogande för mottagande av

tuberkulospatienter, därest det visar sig att utrymmena inom länslasarettet

och sjukstugan i Follingbo icke förslå, finner jag mig böra tillstyrka, att

gamla S:t Olofs sjukhus överföres från medicinalstyrelsens till lantförsvarets

förvaltning samt — i huvudsaklig överensstämmelse med vad arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse föreslagit — inredes till expeditionslokaler för

VII. militärbefälsstaben. Jag utgår från att därvid centraldispensären beredes

plats i förutnämnda baracker. Då någon tid torde förflyta, innan dessa

baracker iordningställts, men centraldispensären måste utrymma sina nuvarande

lokaler så snart byggnadsarbetena igångsättas i gamla S:t Olofs

sjukhus, kan det möjligen bliva erforderligt att under en kortare övergångstid

bereda dispensären provisoriska lokaler. Enligt vad från försvarets

sjukvårdsförvaltning upplysts kan detta ske i en barack, avsedd för Gotlands

artillerikår. De ändringsarbeten, som kunna bliva erforderliga i denna

barack, böra med hänsyn till den korta tid, under vilken baracken skall utnyttjas

för ifrågavarande ändamål, begränsas till det oundgängligen nödvändiga.

Kostnaderna härför torde få bestridas från den å staten för arméförvaltningens

delfond av försvarsväsendets fastighetsfond upptagna posten

till reparations- och underhållskostnader m. m.

Föreliggande kostnadsberäkningar med avseende å erforderliga ändringsoch

iståndsättningsarbeten i sjukhusbyggnaden ha icke givit mig anledning

till erinran. För ändamålet torde sålunda ett belopp av 132000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941 böra beräknas för nästa budgetår.

Förutnämnda baracker böra placeras på sådant sätt, att lämplig användning

under fred möjliggöres. Från Gotlands läns landstings sida har uttalats

ett önskemål, att barackerna måtte placeras på en landstinget tillhörig

tomt nära nya S:t Olofs sjukhus för användning för sjukhusändamål.

Häremot synes ur ekonomisk synpunkt intet vara att från kronans sida erinra.

Frågan örn den ersättning, som härför finnes böra erläggas av landstinget,

lärer få av Kungl. Majk upptagas till prövning. Därest barackerna förläggas

och utnyttjas på avsett sätt, torde de icke böra upptagas till redovisning

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Majlis ‘proposition nr 175.

under försvarsväsendets fastighetsfond utan medel för ändamålet anvisas å

riksstaten. Ehuru dessa medel närmast äro att hänföra till femte huvudtiteln,

har jag intet att erinra mot att anslag för ändamålet upptages under

fjärde huvudtiteln och äskar i annat sammanhang — på grundval av genom

arméns fortifikationsförvaltning verkställd kostnadskalkyl ett reservationsanslag

av 132 000 kronor för ändamålet för budgetåret 1944/45. Den för femårsperioden

1942/47 för försvarsväsendet gällande ekonomiska ramen bör dock belastas

endast med så stor del av kostnaderna, som skulle lia belastat nämnda

ram, örn medlen anvisats å kapitalbudgeten, d. v. s. hälften av de på grundval

av prisläget den 1 juli 1941 beräknade kostnaderna, eller 57 500 kronor.

På Kungl. Majit torde ankomma att i samband med blivande dispositionsbeslut

utfärda de närmare bestämmelser, som betingas av överförande

från medicinalstyrelsens till lantförsvarets förvaltning av gamla S:t Olofs

sjukhus samt rörande förläggningen av evakueringsbarackerna. I fråga örn

ändringsarbetenas utförande bör särskilt uppmärksammas vad byggnadsstyrelsen

och riksantikvarieämbetet anfört beträffande dessa arbetens ställande

under kontroll av vederbörande länsantikvarie. Evakueringsbarackerna böra

lämpligen stå under medicinalstyrelsens tillsyn och uppföras genom denna

myndighets försorg.

Ordnande av förläggningen å pansarskjutfältet på Utö. Sedan riksdagen på

förslag av Kungl. Majit i propositionen 1943:318 anvisat medel (riksdagens

skrivelse nr 406) för förvärv av mark för skjutfält för Göta pansarlivgarde

och Södermanlands pansarregemente å Utö i Stockholms skärgård, Ilar arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse i skrivelse den 15 november 1943 inkommit

med förslag till vissa byggnadsarbeten å skjutfältet.

Av ski-ivelsen inhämtas i huvudsak följande.

Enligt av styrelsen uppgjort program för de för förläggningen å skjutfältet

erforderliga byggnadsåtgärderna hade utrymme beräknats för 120 värnpliktiga

jämte befäl. Därjämte hade bostäder planerats för viss fast anställd tillsynspersonal

samt för husmoder och köksbiträden. I byggnadsprogrammet hade

vidare inrymts marketenteri, sjukstuga, expeditionsbyggnad, varmgarage- och

förrådsutrymmen samt verkstadsbyggnad m. m. Ytterligare hade ansetts

erforderligt, att en skolskjutningsbana samt en luftvärnsskjutbana anlades å

skjutfältet. Genom på platsen företagen utredning hade utrönts, att å skjutfältet

befintliga byggnader icke kunde tillgodogöras vid ordnandet av ifrågavarande

förläggning. Vid utformningen av programmet för erforderliga nybyggnader

hade två förslag uppgjorts — alternativ X och alternativ II.

för vilka kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1941 beräknats till respektive

1 299 000 kronor och 1 130 000 kronor. Enligt alternativ I skulle byggnaderna

givas en mera permanent prägel och förläggningsbyggnaderna utrustas

med centralvärme, medan enligt alternativ II byggnaderna skulle uppföras

såsom baracker ställda på plintar och med kaminuppvärmning. Enär Utö

ej vore elektrifierat, inginge i båda alternativen en post å, 97 000 kronor för

elektriska ledningar, av vilket belopp större delen eller cirka 70 000 kronor

belöpte å en högspänningsledning från närmast belägna uttagspunkt samt återstoden

på transformatorsstation och serviceledningar. Med hänsyn till förläggningens

permanenta karaktär hade styrelsen ansett sig böra förorda, att alternativ

I bomme till utförande trots de därmed förenade högre anlägguingskost
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

naderna, helst som dessa enligt styrelsens mening komme att uppvägas av att

de årliga kostnaderna för såväl underhåll som bränsleförsörjning bleve icke

oväsentligt lägre. — I detta sammanhang har fortifikationsstyrelsen jämväl

äskat ett belopp av 68 000 kronor för anskaffande av maskinell utrustning

till den föreslagna verkstadsbyggnaden.

I utlåtande den 8 december 1943 har arméchef en, under åberopande av att

trupp beräknades bliva förlagd till Utö i det närmaste året runt, tillstyrkt

alternativ I.

Yid ärendets beredning inom försvarsdepartementet befanns anledning

föreligga att undersöka möjligheterna att, bland annat genom ianspråktagande

av statens arbetsmarknadskommission tillhöriga baracker, ordna en för sitt

ändamål fullt användbar förläggning till avsevärt reducerad kostnad. Sedan

en i anslutning härtill inom försvarsdepartementet upprättad promemoria remitterats

till arméns fortifikationsförvaltning, har ämbetsverket med skrivelse

den 25 januari 1944, efter förnyad utredning i ämnet, ingivit ytterligare två förslag

rörande förläggningens ordnande. Enligt det ena förslaget, benämnt alternativ

III, skulle tolv av arbetsmarknadskommissionens 12-mannabaracker

komma till användning — för vilka kommissionen emellertid betingat sig en

hyresersättning av 4 000 kronor per barack — medan det andra förslaget, alternativ

IY, utformats enligt i stort sett samma principer som det förut framlagda

billigaste alternativet. I båda förslagen hade emellertid vissa förenklingar

vidtagits. Sålunda hade fortifikationsförvaltningen utgått från att med uppförande

av särskild verkstadsbyggnad tills vidare kunde anstå, i samband

varmed vissa verkstadsutrymmen föreslagits bliva anordnade i anslutning till

varmgaraget. Ridare hade särskild byggnad för handräckningspersonal ansetts

kunna utgå ur byggnadsprogrammet, enär dylik personal funnits böra

rekryteras från orten. Slutligen hade vissa förenklingar i fråga örn avloppssystemet

samt väg- och planeringsarbeten m. m. ansetts möjliga. Kostnaderna

hade därigenom kunnat nedbringas till — enligt prisläget den 1 juli 1941

— 965 000 kronor enligt alternativ III och 910 000 kronor enligt alternativ

IV. Att sistnämnda alternativ ställde sig mindre kostsamt än alternativ III

sammanhängde dels med den av arbetsmarknadskommissionen begärda ersättningen

för barackerna, dels ock med att kostnaderna för vissa inredningsarbeten

samt för transport och uppmontering av barackerna av fortifikationsförvaltningen

beräknats till i runt tal 5 700 kronor per barack eller således till

sammanlagt 68 400 kronor. Härtill komme även att kostnaderna för underhåll

och uppvärmning av tolv baracker bleve högre än motsvarande kostnader

för ett färre antal större baracker.

Förslaget att för kronans räkning förvärva vissa delar av Utö i Stockholms

skärgård för anläggande av pansarskjutfält framlades för riksdagen först

sedan en noggrann utredning givit vid handen, att ett för ändamålet lämpligt

område icke för rimliga kostnader stöde att uppbringa på fastlandet inom

sådant avstånd från respektive förläggningsorter att det kunde utnyttjas av

såväl Göta pansarlivgarde som Södermanlands pansarregemente. Yid tidpunkten

för framläggandet av proposition i ämnet förelåg ännu icke tillfreds
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

ställande utredning rörande erforderlig beb}''ggelse å skjutfältet. Det stod

emellertid klart, att viss bebyggelse — barackförläggning, varmgarage m. m.

kunde bliva ofrånkomlig. Vederbörande militära myndigheter räknade emellertid

med användning av skjutfältet huvudsakligen under tiden juli december,

varför någon mera permanent förläggning icke ansågs bliva nödvändig.

Sedermera har frågan örn Utöförläggningens ordnande kommit i ett nytt läge

såtillvida som man inom arméledningen numera räknar med en intensivare

användning av skjutfältet än tidigare. Sålunda beräknas olika utbildningskontingenter

från Gröta pansarlivgarde och Södermanlands pansarregemente

avlösa varandra under tiden juli—mars, varjämte viss pansarvärns- och luftvärnsutbildning

för Stockholms garnison i dess helhet avses att förläggas

till detta skjutfält. Som en följd härav har räknats med att trupp kommer

att bliva förlagd till Utö i det närmaste året runt.

Då ifrågavarande förslag innebär en rationellare användning av skjutfältet

och medför fördelar ur utbildningssynpunkt, torde i och för sig intet vara

att erinra mot att bebyggelsen på skjutfältet anordnas från dessa utgångspunkter.

En förutsättning måste dock vara, att kostnaderna kunna hållas

inom skäliga gränser.

Bebyggelsen bör sålunda anordnas så, att den även under vintermånaderna

erbjuder en ändamålsenlig förläggning för utbildningstrupp och för erforderligt

befäl m. m. Å andra sidan har jag icke ansett mig kunna godtaga något

av de först framlagda förslagen till förläggningens ordnande, vilka förslag enligt

min mening erhållit en onödigt kostnadskrävande utformning. Sedan fortifikation

sförvaltningen på mitt uppdrag i olika repriser vidtagit nedskärningar

och inskränkningar i de ursprungliga förslagen, kan jag — ehuru kostnaderna

alltjämt synas höga — i stort sett godtaga det såsom alternativ IY framlagda

förslaget. Vissa avvikelser synas emellertid motiverade. Sålunda torde, i

avvaktan på erfarenheter rörande den lämpligaste lösningen av frågan örn

liandräckningspersonal för matinrättningen, ifrågasatt byggnad för kvinnlig

kökspersonal icke nu böra uppföras. Om det visar sig att dylik personal

icke kan erhållas från orten, bör tills vidare värnpliktig liandräckningspersonal

tagas i anspråk för ändamålet. För husmoder torde utrymme provisoriskt

kunna beredas i någon av de övriga byggnaderna.

Då särskild verkstadsbyggnad icke avses bliva uppförd, böra medel för verkstadsutrustning

icke anvisas. På sådan anskaffning belöpande kostnader torde

få bestridas från till arméns förfogande för materielanskaffning stående anslag.

Utö har icke tillgång till elektrisk kraft. Frågan örn framdragande av

elektrisk serviceledning till Utö har varit föremål för särskild utredning.

Vissa svårigheter, bland annat för reparationsverksamheten, torde bliva

ofrånkomliga, om elektrisk kraft från fastlandet icke kan tillhandahållas förläggningen.

Anskaffnings-, montage- och driftkostnader för därvid erforderligt

generatoraggregat skulle vidare enligt vad den verkställda utredningen givit

vid handen uppgå till så höga belopp, att en dylik lösning icke på längre

sikt blir ekonomiskt fördelaktig. Då det även ur allmännare synpunkter

iir önskvärt, att Utö elektrifieras, och då under hand erfarits, att vattenfallsstyrelsen

torde vara villig att bidraga med upp till hälften av kost
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

naderna för en kögspänningsledning, vill jag för egen del tillstyrka, att

medel i detta sammanhang i enlighet med myndigheternas förslag beräknas

för elektrifieringen. Fördelarna härav för bygden äro uppenbara, då jagförutsätter

att privata företagare på Utö skola beredas tillfälle att på vanligt

sätt mot deltagande i kostnaderna — få tillgodogöra sig den elektriska

kraften. Möjligheter torde sålunda förefinnas, att kronans kostnader för

elektrifieringen framdeles kunna nedbringas.

Genom beslut den 12 november 1943 medgav Kungl. Majit, att tills vidare

en skogvaktare finge vara anställd för pansarskjutfältet på Utö. Denne

befattningshavare avses komma att användas även för andra arbetsuppgifter,

såsom tillsyn av förråd o. dyl. Da någon lämplig bostad för befattningshavaren

icke kunnat uppbringas på ön, torde i detta sammanhang medel böra beräknas

för en ny bostadsbyggnad. Kostnaderna härför lia upptagits till

18 000 kronor. Såsom av handlingarna i ärendet framgår, ingår i det av fortifikationsförvaltningen

förordade byggnadsprogrammet dessutom ytterligare

en bostadsbyggnad, för en skjutfältsunderofficer. Kostnaderna härför ha

beräknats till 33 000 kronor. Då sådan befattningshavare med hänsyn till

den avsedda användningen av skjutfältet måste finnas anställd och bör året

om vara bosatt pa Utö, har jag intet att erinra mot förslaget i denna del.

Under åberopande av det anförda och med godtagande i huvudsak av

arméns fortifikationsförvaltnings kostnadskalkyler beräknar jag kostnaderna

för ordnande av förläggningen å pansarskjutfältet på Utö till i runt tal

870 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

VERKSTÄDER M. M.

Översyn av tygstationer och truppförbandens tygverkstäder. I sin skrivelse

angående medelsbehoven för budgetåret 1944/45 har arméförvaltningen bland

annat framhållit behovet av översyn av tygstationer och truppförbandens

tygverkstäder samt i detta sammanhang anfört, att vissa utredningar i ämnet

för det dåvarande påginge.

I skrivelse den 3 februari 1944 ha sedermera arméförvaltningens tygavdelning

och arméns fortifikation sjur vältning till behandling upptagit frågan om

reparationsverksamhetens bedrivande vid Älvsborgs regemente och därom

anfört i huvudsak följande.

Lokaler för förbandets motorfordonsservice hade förhyrts i gamla brandstationen

i Borås. Då planer förelåge att på brandstationstomten uppföra

ny posthusbyggnad, vartill 1942 års riksdag anvisat medel, hade kontraktet

rörande servicelokalerna löpt med endast en veckas uppsägningstid. Sedan

Kungl. Majit den 5 november 1943 lämnat tillstånd till igångsättande av

arbetena med den nya posthusbyggnadens uppförande, hade hyreskontraktet

uppsagts till den 1 februari 1944, varför omedelbara åtgärder för ett provisoriskt

lösande av verkstadsfrågan för förevarande förband måst vidtagas.

Sålunda hade en del av regementets varmgarage måst tagas i anspråk såsom

motorfordonsverkstad och lokaler för batteriladdningar samt för reparation

av kärror m. fl. hästfordon förhyras inom skilda delar av staden.

Dessa åtgärder kunde emellertid allenast på ett mycket ofullständigt sätt

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

41

lösa förbandets verkstadsfråga, varför, såsom förhållandena numera utvecklat

sig, uppförandet av ny serviceverkstad för regementet enligt arméförvaltningens

tygavdelnings mening framstode såsom ett nödvändigt krav.

Arméförvaltningens tygavdelning hade emellertid numera påbörjat arbetet

med översyn av reparationsverksamheten i dess helhet vid infanteriregementena,

i vad densamma avsåge tygmateriel, och därvid i första hand ägnat

sin uppmärksamhet åt reparationsverksamheten vid Alvsborgs regemente.

Därvid hade tygavdelningen funnit, att denna verksamhet icke kunde betecknas

såsom tillfredsställande ordnad. Sålunda saknades vid förbandet

varje möjlighet till smidesarbeten i samband med reparation av vagnar,

kärror och slädfordon m. m. Sadelmakeriet vore provisoriskt inrymt i en

barack och förråd för bilackumulatorer med anordningar för underhållsladdning

av desamma saknades helt. Beträffande den snickerirörelse, som

i skilda lokaler bedreves av intendentur- och kasernvårdsavdelningarna vid

regementet, syntes det lämpligt att i samband med uppförande av ny serviceverkstad

vid regementet åstadkomma den centralisering, som vore avsedd

att förr eller senare komma till stånd. Vapenverkstaden, som lämpligast

bedreve sin verksamhet i anslutning till vapenförrådet, syntes däremot böra

kvarbliva i sin nuvarande lokal.

Med hänsyn till sålunda föreliggande förhållanden hade arméförvaltningens

tygavdelning funnit, att frågan örn ny serviceverkstad vid Alvsborgs regemente

borde lösas i samband med frågan örn koncentrering av tygverkstadsdriften

vid förbandet och därför uppgjort förslag till en ny tygverkstad för

regementet i enlighet med en skrivelsen bifogad ritning. Verkstadsbyggnaden

omfattade reparationshall med smedja, målarverkstad med sprutmålningsbox,

snickarverkstad, sadelmakarverkstad, laddningsrum för bilackumulatorer, reservdels-

och verktygsförråd, verkstadsexpedition samt mat- och klädrum

för personalen jämte erforderliga tvätt- och toalettanordningar.

Kostnaderna för den nya tygverkstaden hade av arméns fortifikationsförvaltning

enligt prisläget den 1 juli 1941 beräknats till 265 000 kronor,

motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1943 304 000 kronor.

Av årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 2, framgår, att arméförvaltningen

— som i sin skrivelse den 10 februari 1943 för femårsperioden

1942/47 beräknat ett belopp av 10 000 000 kronor enligt prisläget den

1 juli 1941 för uppförande av verkstäder — i sina medelsäskanden för nästa budgetår

till närmare behandling upptagit vissa verkstadsfrågor till en sammanlagd

kostnad av 4 0G7 000 kronor, varav 450 000 kronor för översyn av tygverkstäderna

vid vissa närmare angivna förband. I samband därmed anmälde

arméförvaltningen, att inom ämbetsverkets tygavdelning ytterligare utredningar

påginge rörande denna fråga. Efter hand som utredningarna slutfördes hade

ämbetsverket för avsikt att till Kungl. Majit inkomma med därav föranledda

förslag.

Det nu framlagda förslaget rörande anordnande av tygverkstad vid Alvsborgs

regemente har närmast aktualiserats på grund av det överhängande

behovet av ny serviceverkstad för motorfordon vid förbandet. Då enligt den

företagna utredningen tygreparationstjänsten i dess helhet vid förbandet

synes vara i stort behov av rationalisering, finner jag det välbetänkt, att i

detta sammanhang medel beräknas för helt ny tygverkstad. Verkstaden avses

bliva förlagd å regementets mark och omfatta i princip all erforderlig verk
-

Departements
chefen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

stadsrörelse med undantag för vapenverkstaden. I enlighet med ämbetsverkens

kalkyler synes medelsbehovet kunna beräknas till 265 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941.

Jag tillstyrker sålunda, att ett belopp av 265 000 kronor beräknas för

ändamålet för budgetåret 1944/45. Beloppet bör givetvis belasta den ram

av 10 000 000 kronor, som enligt vad i det föregående anförts beräknats för

verkstadsändamål under femårsperioden 1942/47.

BOSTÄDER.

Personalbostäder vid garnisonssjukhusen. För vård av försvarsväsendet tillhörande

personal, som är i behov av sjukhusvård och icke lämpligen kan vårdas

vid eget truppförband eller å specialsjukhus, finnas inrättade statliga garnisonssjukhus

å de större garnisonsorterna, nämligen i Karlsborg, Skövde, Eksjö,

Linköping, Sollefteå och Boden.

Dessutom finnas i Stockholm särskilda avdelningar för meddelande av

sjukvård åt personal, tillhörande Stockholms garnison m. m.

Enligt därom träffade överenskommelser mellan kronan och vederbörande

landsting mottagas vid förstnämnda sex sjukhus till vård och för poliklinisk

undersökning och behandling även civila sjuka, som tillhöra respektive landstingsområden.

Härför erlägga landstingen enligt nämnda överenskommelser

viss ersättning per underhållsdag. I denna ersättning ingår icke gottgörelse

för ny-, örn-och tillbyggnader samt större reparationer. Sådana byggnadsföretag

skola bliva föremål för gemensamma beslut av kronan och landstinget.

Såsom närmare framgår av propositionen 1943: 64 angående örn- och tillbyggnad

av garnisonssjukhuset i Boden har fråga uppkommit örn revision i

enhetliggörande riktning av nämnda överenskommelser. I detta hänseende

pågå för närvarande underhandlingar med vederbörande landsting.

Till grund för den utökning av garnisonssjukhuset i Boden, varom förslag

framlades i den nyssnämnda proposition, ligger en utredning, som verkställts

under ledning av ledamoten av riksdagens andra kammare J. E. G. Fast

såsom med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 5 december 1941 särskilt tillkallad

sakkunnig. — Utökningen av sjukhuset har påkallats av att vissa

mottagnings- och arbetsavdelningar varit otillräckliga för det militära sjukvårdsbehovet.

Även med hänsyn till det växande civila vårdbehovet har en utvidgning

funnits önskvärd. Genomförandet av det i propositionen framlagda

förslaget möjliggör för Norrbottens läns landsting att få till stånd ett

centrallasarett för länet. Byggnadskostnaderna skola enligt vissa grunder fördelas

mellan kronan och landstinget.

Som framgår av riksdagens skrivelse 1943: 337 har riksdagen i anledning

av nämnda proposition dels beslutat att garnisonssjukhuset i Boden skall

utbyggas inom vissa angivna riktlinjer inom ramen för en kostnad, såvitt

angår statsverket, av 1585 000 kronor, dels ock bemyndigat Kungl. Maj :t

att med landstinget träffa härav erforderligt avtal rörande de ekonomiska

och rättsliga frågorna.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

I den förutnämnda utredningen rörande om- oell tillbyggnad av garnisonssjukhuset

i Boden framhölls bland annat, att anordnande av erforderliga

personalbostäder för befattningshavarna vid sjukhuset utgjorde en ovillkorlig

förutsättning för den av utredningen förordade örn- och tillbyggnaden.

Utredningen erinrade, att denna bostadsfråga vore föremål för särskild utredning

inom arméförvaltningens fortifikations- och sjukvårdsstyrelser.

Sedan emellertid arméförvaltningens fortifikations- och sjukvårdsstyrelser

i skrivelse den 15 september 1942 hemställt, att denna utredning måtte

anförtros åt förenämnde sakkunnige, som jämväl borde överväga frågan örn

uppförande av personalbostadsbyggnader vid övriga garnisonssjukhus, fann

Kungl. Majit genom beslut den 25 september 1942 gott uppdraga åt Fast,

att skyndsamt företaga utredning i de avseenden som av styrelserna angivits.

Utredningsmannen skulle äga att hos fortifikations- och sjukvårdsstyrelserna,

egnahemsstyrelsen och vederbörande landstings förvaltningsutskott göra framställning

örn utseende av vardera en representant att deltaga i utredningen.

I överensstämmelse härmed har utredningen under ledning av Fast utförts

av följande personer, nämligen översten i fortifikationskårens reserv,

friherre C. A. G. Fock (representant för arméförvaltningens fortifikationsstyrelse),

regementsläkaren vid garnisonssjukhuset i Boden A. G. W. Engel

(representant för sjukvårdsstyrelsen), direktören T. Y. Delin (representant

för egnahemsstyrelsen), ledamoten av riksdagens första kammare E. A. Hage

och landstingsdirektören H. Nycander (representant för Norrbottens läns

landsting), kommunalnämndsordföranden J. F. Strandlund (representant

för Västernorrlands läns landsting) samt landstingsdirektören S. E. C. von

Hofsten (representant för Skaraborgs läns landsting).

I utredningens överläggningar har vidare deltagit landstingsdirektören

H. Molander, Härnösand.

Med skrivelse den 30 november 1943 har den sakkunnige med bifogande

av ritningar m. m. överlämnat betänkande rörande anordnande av personalbostäder

vid garnisonssjukhusen.

Över betänkandet ha utlåtanden avgivits av arméförvaltningens intendentur-

och civila departement samt fortifikations- och sjukvårdsstyrelser, 1940

års militära byggnadsutredning, försvarets bo.stadsanskaffningsnämnd,

medicinalstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen. Härjämte ha yttranden

avgivits av förvaltningsutskotten i Norrbottens läns och Skaraborgs

läns landsting, Sveriges läkarförbund, Svensk sjuksköterskeförening, Svenska

lasarettsläkareföreningen och Försvarsverkens civila personals förbund.

Föreliggande utredning.

ALLMÄNNA SYNPUNKTER.

I omförmälda betänkande har anförts i huvudsak följande.

a. Personal för vilken bostäder böra beredas. Den vid garnisonssjukhusen

tjänstgörande personalen vore till större delen redovisad under sjukhusens

avlöningsanslag. Till en mindre del, nämligen såvitt avsåge vissa läkare,

vore personalen uppförd å personalförteckningen för fältläkarkåren, nämligen

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 17o.

trupp fö rbandsläkare, vilka vid sidan av denna tjänst uppeliölle befattning

såsom läkare vid garnisonssjukhus. Sistnämnda personalkategori hade icke

ansetts böra komma i fråga till erhållande av bostäder. Utredningen hade

således räknat med att endast den personal, som åtnjöte avlöning från

garnisonssjukhusens avlöningsanslag, borde tagas i beaktande vid bostadsbehovets

bedömande. Beträffande garnisonssjukhuset i Boden hade utredningen

räknat med den personaluppsättning, som angivits i bilaga till arméförvaltningens

civila departements samt fortifikations- och sjukvårdsstyrelsers

utlåtande över det till grund för propositionen 1943: 64 liggande sakkunnigförslaget.

b. Formen för bostadsbehovets tillgodoseende. Då utredningen med ledning

av i propositionen 1943: 70 uppdragna riktlinjer haft att bedöma utvägarna

för bostadsbehovets tillgodoseende, hade i första hand undersökts, huruvida

förhållandena på respektive tjänstgöringsorter varit sådana, att de av

departementschefen i nämnda proposition angivna förutsättningarna för

ett statligt initiativ i bostadsfrågan kunnat anses föreligga. Härvid hade

utredningen, vars representant för egnahemsstyrelsen inginge i bostadsanskaffningsnämnden,

efter delfående av de undersökningar som nämnden

verkställt och på grundval av egna iakttagelser ansett sig kunna konstatera,

att å de orter, varest garnisonssjukhusen förlagts, såsom regel sådana

förhållanden vore rådande, som enligt de av departementschefen anförda riktlinjerna

lämnade rum för statligt stöd i en eller annan form för den ifrågasatta

bostadsbebyggelsen.

Yad beträffade valet mellan olika sådana former vore att märka, att

garnisonssjukhusen ur allmän sjukvårdssynpunkt intoge i stort sett samma

ställning som de av kommuner och landsting ägda civila sjukvårdsinrättningarna.

Patientbeståndet och kraven på sjukvårdspersonalen vore väsentligen

desamma beträffande båda typerna av sjukhus. Detta förhållande talade

för att personalen vid de militära sjukvårdsinrättningarna i avseende å

bostäder behandlades på samma sätt som personalen vid landstingssjukhusen.

Landstingens normer för beredande av bostäder åt sjukhuspersonal innebure

såsom regel, att större delen av personalen erhölle tjänstebostäder i

egentlig mening, medan allenast ett mindre antal befattningshavare hänvisades

att söka bostäder å den allmänna hyresmarknaden på orten. En differentiering

av tjänstebostäderna eftersträvades såtillvida, att bostäder inom

själva sjukhuskroppen ansåges böra ifrågakomma endast för operations- och

viss annan personal, medan för huvuddelen av personalen avsåges bostäder

i personalbostadsbyggnader inom eller i närheten av sjukhusområdet. Efter

dessa riktlinjer hade bostadsbehovet ansetts böra tillgodoses vid exempelvis

det blivande samarbetssjukhuset i Karlskrona (jfr propositionen 1943:207).

Undersökning hade givit vid handen, att någon egnahemsbebyggelse i föreliggande

fall icke kunde genomföras, väsentligen på grund av att huvuddelen av den

personal, varom här vore fråga, med hänsyn till sjukhusdriftens behöriga

gång måste beredas bostad inom eller i omedelbar närhet av respektive sjuk
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 45

hus. Här berörda befattningshavare kunde icke intresseras för någon ekonomisk

insats för anskaffande av egen bostad.

I anslutning till det anförda och med beaktande av de av departementschefen

i propositionen 1943: 70 angivna riktlinjerna hade utredningen räknat

med att tjänstebostäder i egentlig mening skulle komma till användning för

mötande av det i förevarande sammanhang aktuella bostadsbehovet.

Beträffande frågan vilka befattningshavare, som borde beredas tjänstebostäder,

finge utredningen framhålla följande. För operations- och

viss annan jourpliktig personal vid sjukhusen förefunnes i viss utsträckning

bostäder inom vederbörlig sjukhusbyggnad eller ock hade dylika

projekterats i föreliggande förslag till ny- eller ombyggnad. Övrig sjukhuspersonal

borde i princip beredas tjänstebostäder, dock att en mindre del av

sjukhuspersonalen torde böra hänvisas till att anskaffa bostad i den allmänna

hyresmarknaden å orten. Vid beräknandet av denna sistnämnda personals

storlek hade hänsyn tagits till förhållandena å hyresmarknaden på respektive

tjänstgöringsort.

c. Bostadsstandard m. m. Vid bedömandet av denna fråga hade utredningen

uppdelat personalen i tre kategorier, nämligen läkarpersonal, övriga

manliga befattningshavare samt kvinnlig personal.

Vad först beträffade bostadsstandarden för läkare hade utredningen räknat

med två skilda grupper, nämligen chefläkare, närmast motsvarande lasarettsläkare

vid civila sjukvårdsinrättningar, och underläkare. Chefläkarepersonalen

vore i löneavseende hänförd till lönegrad Ca 26 i militära avlöningsreglementet.

Enligt de normer, som gällde för bedömandet av bostadsstandard

för militära och civilmilitära beställningshavare, skulle för dessa läkare ifrågakomma

en bostadsstandard av 5 rum, kök och hembiträdesrum. Utredningen

ansåge sig emellertid böra förorda en något högre standard, innebärande

6 rum, kök och hembiträdesrum. Då läkarna i fråga med avseende å arbetsuppgifter

och ansvar intoge samma ställning som lasarettsläkare vid civila

sjukhus hade utredningen funnit det påkallat att i någon mån jämka den för

garnisonssjukhusens läkare i chefsställning ifrågakommande bostadsstandarden

i riktning mot den i och för sig mycket höga standard, som förekomme

vid av landsting ägda sjukhus. Utredningen hade särskilt ansett sig böra

beakta ett från läkarhåll framfört önskemål att vederbörande befattningshavare

bereddes tillgång till ett rum, som bland annat kunde användas för

studier, forskningsarbeten och övrigt i samband med tjänsten förekommande

hemarbete.

Ehuru den sålunda för läkare i chefsställning vid garnisonssjukhusen ifrågasatta

bostadsstandarden vore något högre än den som av 1940 års civila byggnadsutredning

tillämpats vid på senaste tid uppförda statliga sinnessjukhus,

ville dock utredningen framhålla, att ytinnehållet i de förordade läkarbostäderna

endast i ringa mån avveke från vad som medgivits av byggnadsutredningen

och vore väsentligt lägre än vad fallet vore vid landstingssjukhusen.

För nu ifrågavarande bostäder hade utredningen sålunda räknat med

en golvyta av 178 kvadratmeter.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. May.ts proposition nr 175.

Vad härefter anginge underläkarna finge utredningen till en början framhålla,

att den underläkarpersonal, för vilken bostäder ansåges böra ifrågakomma,

innehade anställning såsom extra bataljonsläkare med avlöning enligt

lönegraden MEx 22 i militära icke-ordinariereglementet och närmast motsvarade

andre underläkare vid civila sjukhus. Beträffande hithörande

personals bostadsstandard hade utredningen sökt anslutning till de normer,

som på senare år tillämpats vid uppförande av personalbostäder för landstingslasaretten,

samt till de synpunkter, som anförts i betänkande rörande

de yngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbets- och bostadsförhållanden (SOU

1942:4). På grundval härav hade utredningen stannat vid att föreslå, att

bostäderna för ifrågavarande underläkare skulle omfatta 3 rum, kök och hembiträdesrum

med en golvyta av 100 kvadratmeter.

För övrig manlig personal, nämligen maskinister och eldare, hade utredningen

räknat med en standard, omfattande 2 rum och kök med en golvyta

av 52 kvadratmeter.

Den kvinnliga personalen hade ur den synpunkt, varom här vore fråga,

uppdelats på sköterskepersonal och övrig kvinnlig personal (biträden av olika

slag).

Av sköterskepersonalen hade husmödrar ansetts böra beredas dubblett

med en golvyta av omkring 41 kvadratmeter. För avdelningssköterskor och

motsvarande befattningshavare beräknades enkelrum med en golvyta av 20

kvadratmeter.

För assistentsköterskor hade beräknats enkelrum med en golvyta av 15,3

kvadratmeter.

I avseende å bostadsstandarden för sjukhusbiträden och med dem likställda

befattningshavare vore att märka följande. Denna personalkategori

hade vid landstingssjukhusen såsom regel hittills beretts endast delat rum.

Från vederbörande personalorganisationer hade dock krav framförts på att

dessa anställningshavare skulle erhålla eget rum och dessa krav hade i

princip biträtts av sjukhusens huvudmän i den mån nya bostäder komme

till uppförande. För en sådan ståndpunkt talade ock önskvärdheten av att sjukhusbiträden

och med dem likställda kvarstannade i sina anställningar under

längre tid än som nu vore fallet. På grund av bland annat den nuvarande låga

bostadsstandarden vore nämligen omsättningen av denna personal mycket

stor, vilket vore till förfång för sjukhusarbetets kontinuitet och effektivitet.

På senare tid påtalade svårigheter att erhålla och i tjänst bibehålla biträdespersonal

vid landets sjukvårdsinrättningar torde i ganska avsevärd utsträckning

vara att hänföra till den låga bostadsstandard som hittills ifrågakommit

för denna personal. Med hänsyn till de anförda synpunkterna hade utredningen

ansett sig böra räkna med att även sjukhusbiträdena och med dem

i löneställning likställda befattningshavare skulle erhålla eget mindre rum.

I anslutning härtill hade utredningen för dessa bostäder beräknat en golvyta

av 9,2 kvadratmeter. För att bereda äldre biträden en uppmuntran och

ökad trevnad vore det lämpligt att ett mindre antal biträdesrum gjordes

något större och erhölle en golvyta av 11,4 kvadratmeter.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 17o.

Den enda kategori anställningshavare, som borde erhålla allenast delat rum,

vore sjukvårdseleverna, vilka till visst mindre antal förekomme vid varje

garnisonssjukhus. Elevrummen upptoge en golvyta av 15,3 kvadratmeter.

Bostadshusens källarvåningar upptoge bland annat erforderliga skyddsrum,

förråd, badrum och samlingssal. Familjebostäderna ägde tillgång till

gemensam tvättstuga.

UTREDNINGENS FÖRSLAG TILL UPPFÖRANDE AV PERSONALBOSTÄDER.

1. Garnisonssjukhuset i Eksjö.

Chefläkaren hade upplyst, att några personalbostäder icke nu erfordrades

vid detta sjukhus, varför utredningen icke räknat med uppförande av några

bostäder därstädes.

2. Garnisonssjukhuset i Linköping.

Vid besök i Linköping hade utrönts att sjukhuset vore i trängande behov

av förbättrade mottagningslokaler, efter vilkas tillkomst en genomgripande

omdisposition av inom själva sjukhuskroppen belägna personalbostäder skulle

kunna genomföras. Detta kunde i avsevärd mån beräknas påverka bedömandet

av bostadsbehovet vid detta sjukhus. Med hänsyn härtill hade utredningen

ansett det icke för närvarande vara lämpligt att planera uppförandet av särskilda

personalbostäder vid detta sjukhus. Utredningen ansåge sig dock med

anledning av gjorda iakttagelser böra framhålla betydelsen av att den ifrågasatta

förbättringen av garnisonssjukhusets mottagningsavdelning med det

snaraste bomme till stånd, i samband varmed frågan örn anordnande av personalbostäder

vid detta sjukhus borde upptagas till prövning.

3. Garnisonssjukhuset i Sollefteå.

I Sollefteå förefunnes två sjukvårdsinrättningar, nämligen det till Västernorrlands

regemente anslutna garnisonssjukhuset, avsett för medicinska sjukdomsfall

och länslasarettet för kirurgiska sjukdomsfall. Genom samarbetsavtal

mellan kronan och landstinget vårdades även civila patienter å garnisonssjukhuset

efter vissa i avtalet angivna ersättningsgrunder, medan militärpatienter

vårdades å länslasarettet enligt landstingets legosängstaxa.

Nackdelarna av en dylik uppdelning av den medicinska och kirurgiska sjukvården

på två olika institutioner läge i öppen dag. Än allvarligare framstode

dessa nackdelar, då sjukvårdsinrättningarna vore belägna på avsevärt avstånd

från varandra. Redan vid utredningens preliminära förhandlingar med representanterna

för Västernorrlands läns landsting påtalades dessa olägenheter.

Dessa representanter hade sedermera för utredningen framhållit, att med hänsyn

bland annat till anförda omständigheter landstinget övervägde en omorganisation

av sjukvården i Sollefteå i riktning mot ett utvidgat samarbete

mellan de militära och civila sjukvårdsintressena och en fullständig sammanslagning

av de nuvarande skilda sjukvårdsinrättningarna i staden. Med förmälan

att landstinget avsåge att hos huvudmannen för garnisonssjukhuset göra

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

framställning om en utredning i angivna hänseenden hade landstingets förvaltningsutskott

förklarat, att utskottet med hänsyn till det läge, vari frågan

örn garnisonssjukhusets framtida ställning sålunda kommit, icke för närvarande

vore berett att biträda vid uppförandet av personalbostäder vid sjukhuset

i fråga.

Då det först under utredningens senare skede blivit fullt klart, att bostäder

icke för närvarande borde komma till utförande vid detta sjukhus, hade utredningen

uppgjort förslag till anordnande av bostäder vid sjukhuset, beräknat

efter det bostadsbehov, som förefunnes med hänsyn till vid sjukhuset nu anställd

personal. Detta förslag, som sålunda icke för närvarande borde komma

till utförande, torde böra beaktas i samband med en eventuell utredning örn

utvidgat samarbete mellan staten och landstinget rörande sjukvården i

Sollefteå.

4. Garnisonssjukhuset i Karlshor g.

Utredningen hade vid besök i Karlsborg fått den uppfattningen att garnisonssjukhuset

inom en snar framtid borde underkastas en genomgripande

ombyggnad. Då detta spörsmål helt naturligt på ett avgörande sätt påverkade

frågan örn anordnande av personalbostäder vid sjukhuset, hade utredningen

vid sammanträde med representanter för Skaraborgs läns landsting, vilket vore

ekonomiskt intresserat i sjukhuset, sökt utröna efter vilka riktlinjer sjukhusets

byggnadsfråga borde bedömas. Härvid hade framkommit, att befolkningen

i Karlsborg och närliggande kommuner fortfarande önskade äga tillgång

till en sjukvårdsinrättning i Karlsborg.

Med hänsyn till de anförda förhållandena hade utredningen ansett sig icke

kunna för statsmakterna utan vidare förorda, att personalbostäder nu komme

till utförande vid garnisonssjukhuset. Utredningen hade emellertid låtit utarbeta

skisser samt kostnadsförslag till anordnande av en personalbostadsbyggnad,

vilken dimensionerats med tanke på de förhållanden, som nu rådde.

Detta förslag torde i fråga örn bostadsbehovet rätt väl överensstämma med

vad som kunde erfordras efter sjukhusets omändring och modernisering. Frågan

örn ordnandet av personalbostäder vid garnisonssjukhuset i Karlsborg

borde sålunda upptagas till slutlig prövning i samband med utredning rörande

sjukhusets modernisering.

5. Garnisonssjukhuset i Boden.

a. Antal befattningshavare för vilka bostäder borde beredas. Såsom förut

anförts hade utredningen beträffande antalet befattningshavare räknat med

det personalbehov som uppskattats av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse

efter genomförandet av sjukhusets vid 1943 års riksdag beslutade utbyggnad.

Detta antal framginge av följande sammanställning (inom parentes angives

nuvarande antal):

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

49

Personalkategori

Antal

!

I Läkare i chefsställning ..............................................

Underläkare..................................-.......................

Tandläkare ...........................................................

7 ( 5)

11 ( 8)

1 —

1 —

1 —

1 ( 1)

40 ( 20)

29 ( 17)

3 ( 2)

20 ( 20)

119 ( 60)

23 ( 17)

— ( 6)

6 ( 5)

» (fotografi)....................................................

Tvättförestånderska ..................................................

-1<1)

1 ( 1)

1 ( 1)

4 ( 2)

5 ( 4)

- ( 2)

Telefonister..........................................................

Syssloman............................................................

Bokhållare............................................................

Kameralbiträde ......................................................

4 ( 2)

1 ( 1)

1 ( 1)

1 ( 1)

1 ( 1)

3 ( 2)

5 ( 3)

2 ( 2)

1 ( 1)

1 ( 1)

- ( 1)

1 ( 1)

1 ( 1)

2 ( 2)

Summa

299 (192) 1

Med beaktande av de tidigare anförda synpunkterna hade utredningen

räknat nied att bostäder skulle uppföras för följande befattningshavare, nämligen

3 överläkare, 6 underläkare, 2 eldare, 1 husmoder, 26 sjuksköterskor, 20

assistentsköterskor, 20 elever, 82 biträden, 2 kokerskor, 1 biträdande köksförestånderska

samt 1 reservsköterska. Följande personal beräknades erhålla

bostad i redan befintliga bostäder vid sjukhuset, nämligen 1 maskinist, 4 sjuksköterskor,

8 assistentsköterskor, 11 biträden, 2 kokerskor samt 1 köksförestånderska,

medan 9 sjuksköterskor beräknades erhålla bostäder i en projekterad

personalvåning inom det ombyggda sjukhuset. Genom denna anordning

bereddes all jourtjänstpliktig personal bostad inom sjukhuskroppen. Återstående

personal beräknades erhålla bostäder i den allmänna hyresmarknaden.

b. Erforderliga byggnader m. m. För det angivna antalet befattningshavare,

vilka ansåges böra beredas bostäder i särskilt för ändamålet uppförda bostäder,

beräknade utredningen följande bostadshus, nämligen 1 för överläkare,

1 för underläkare, 1 för sjuksköterskor, 1 för assistentsköterskor, 2 för biträden

samt 1 för eldare, eller sålunda sammanlagt 7.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 175.

27 44 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Dessa bostadshus föresloges sammanförda till ett tidigare för övningsändamål

använt, kronan tillhörigt område omedelbart nordost örn garnisonssjukhusets

område. Enligt av de militära myndigheterna inhämtade upplysningar

mötte icke hinder mot att området toges i anspråk för det nu ifrågasatta ändamålet.

Beträffande den närmare utformningen av bostadsbyggnaderna hänvisades

till bilagda, av arkitekten N. Grep upprättade skissritningar jämte situationsplan.

Byggnaderna avsåges skola uppföras med lVs-stens tegel jämte isoleringsplattor.

Kostnaderna enligt nuvarande prisnivå beräknade utredningen på grundval

av Greps kalkyler till 1 919 300 kronor. Efter 1939 års prisnivå beräknades

samma kostnader till 1 476 400 kronor.

6. Garnisonssjukhuset i Skövde.

a. Antal befattningshavare för vilka bostäder borde beredas. Enligt statsmakternas

beslut vid 1941 års riksdag skulle i Skövde uppföras ett nytt garnisonssjukhus.

Sedan den ursprungliga planen för sjukhusets uppförande undergått

vissa jämkningar beräknades sjukhuset vara färdigt att tagas i bruk från

och med den 1 april 1944.

Det nya garnisonssjukhusets personaluppsättning framginge av följande

sammanställning:

A. Ordinarie tjänstemän.

1 regementsläkare .............................................. lönegrad Ca 26

3 sjuksköterskor ................................................ » A 7

B. Personal med arvode.

1 sjukhusväbel.................................................... arvode U07

1 sjukgymnast .................................................... kronor 1050

G. Vård- och ekonomipersonal.

2 kokerskor...................................................... lönegrad MV 3

1 första biträde (i sömnad) .................................... » MV c

1 baderska ...................................................... » MV c

1 fotografibiträde................................................ » MV c

4 biträden (i kök) .............................................. » MV d

6 biträden (i städning)........................................... » MV d

1 biträde (i matsalar) .......................................... » MV d

15 biträden (i sjukvård).......................................... » MV d

1 biträde (telefonist)............................................. » MV d

JD. Övrig icke-ordinarie personal
2

extra bataljonsläkare ...................................... lönegrad MEx 22

1 maskinist.................................................... » MEo 10

1 husmoder.................................................... » MEo 9

1 köksförestånderska av 1. klass............................ » MEo 8

4 sjuksköterskor.............................................. » MEo 7

4 assistentsköterskor ........................................ » MEo 5

1 eldare av 2. klass.......................................... » MEo

2 skrivbiträden................................................ » MEo 2

8 sjukvårdselever ............................................

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

Med beaktande av de förut angivna principerna saint det prekära bostadsläget

i Skövde ävensom i det nybyggda sjukhuset befintliga bostäder hade utredningen

efter studier på platsen och konferenser med chefläkaren vid. sjukhuset

uppgjort följande byggnadsprogram. Bostäder uppfördes för sjukhusets

regementsläkare och 2 extra bataljonsläkare. Vidare uppfördes bostäder för

7 sjuksköterskor, 3 assistentsköterskor, 11 biträden, 8 elever, 1 husmoder,

1 köksförestånderska, 2 kokerskor, 1 maskinist samt 1 eldare. För 1 assistentsköterska

beräknades bostad skola beredas inom sjukhuset liksom för 2 barnmorskor,

2 biträden och 2 elever. Återstående personal beräknades skola

beredas bostad å den privata hyresmarknaden. Ytterligare beräknade utredningen

ett reservrum samt tvenne samlingsrum, det ena för sjuksköterskor

och det andra för biträden och elever.

b. Erforderliga byggnader m. m. För de ovan förtecknade befattningshavare,

vilka utredningen ansåge böra erhålla bostäder i särskilt för ändamålet

uppförda bostadshus, beräknade utredningen följande byggnader, nämligen

1 för överläkare, 1 för underläkare, 1 för sjuksköterskor m. fl. samt 1 för

biträden m. fl. eller sålunda 4 byggnader. Byggnaderna föresloges förlagda

till det nya garnisonssjukhusets område, vilket ställdes till kronans disposition

av Skövde stad och å vilket de förordade byggnaderna väl kunde rymmas.

Ett av chefläkaren framställt önskemål, att dennes bostad skulle förläggas

till plats utanför sjukhusområdet, hade utredningen icke ansett sig kunna

biträda med hänsyn bland annat till önskvärdheten av att denne befattningshavare,

i likhet med vad fallet vore vid så gott som samtliga civila sjukhus i

riket, hade sin bostad i omedelbar närhet av sjukhuset. Härtill komme önskvärdheten

av att bostadens uppvärmning kunde ske genom den gemensamma

värmecentralen. Byggnadernas förläggning å garnisonssjukhusets område

hade uppgjorts under hänsynstagande till att vissa baracker för sjukvårdsändamål

planerades skola komma till utförande å sjukhusområdet.

Beträffande den närmare utformningen av byggnadsprogrammet hänvisade

utredningen till av Grep uppgjord situationsplan och skissritningar.

Utredningen hade räknat med att byggnaderna med hänsyn till grundförhållandena

på platsen och av sparsamhetsskäl skulle utföras i trä. Kostnaderna

beräknades enligt nuvarande prisnivå till 560 000 kronor samt efter 1939 års

prisnivå till 430 800 kronor.

FÖRSLAG TILL FÖRDELNING AV KOSTNADERNA FÖR

UPPFÖRANDE AV PERSONALBOSTÄDER VID GARNISONSSJUKHUSEN

I BODEN OCH SKÖVDE.

1. Allmänna synpunkter.

Utredningen hade haft att pröva huruvida och i vad mån i garnisonssjukhusen

i Boden och Skövde ekonomiskt intresserade landsting borde bidraga

till finansieringen av de ifrågavarande bostadsbyggnaderna. Innan utredningen

närmare inginge på de förhandlingar, som härutinnan förts med nämnda

landsting, ville utredningen framhålla följande allmänna sypunkter.

Den personal, för vilken enligt de förordade riktlinjerna bostäder borde

beredas, avlönades av medel under garnisonssjukhusens avlöningsanslag enligt

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Marits proposition nr 17ö.

gällande statliga avlöningsreglementen och vore i allo likställd med statliga

befattningshavare i allmänhet. Vid sådant förhållande syntes det ligga nära

tili hands att staten jämväl skulle helt sörja för befattningshavarnas bostadsbehov

i den mån detta behov ansåges böra tillgodoses genom uppförande a\

tjänstebostäder. Härav framginge, att den uppfattning, enligt vilken vederbörande

i sjukhusdriften intresserade landsting principiellt icke borde deltaga

i finansieringen av ifrågavarande byggnadskostnader, hade vissa skäl för sig.

Härjämte måste erinras örn att enligt den princip, som läge till grund för

beräkningen av Norrbottens läns landstings ersättningsskyldighet för vård

av civila patienter å garnisonssjukhuset i Boden, inginge lönerna för de å

sjukhusets stat upptagna befattningshavarna i det s. k. vårdkostnadsunderlag,

vilket utgjorde den grundläggande faktorn för ersättningsskyldighetens bestämmande.

Då tjänstebostadssystemet för vederbörande befattningshavare

innebure, att denne å sin avlöning hade att vidkännas särskilt avdrag för bostadsförmånen,

bleve resultatet att landstinget genom sitt deltagande i bestridandet

av lönekostnaderna för befattningshavarna bidroge till statens inkomster

av de ifrågakommande tjänstebostäderna. Då staten ensam ägde bestämma

normerna för tjänstebostadsavdragen kunde det synas som om staten

ensam kunde bestämma räntabiliteten å det i tjänstebostäderna investerade

kapitalet. Ur nu anförda synpunkter torde det vara förklarligt att landsting,

vilkas ersättningsskyldighet för vård av civila patienter å garnisonssjukhus

normerats efter det system som kommit till uttryck i samarbetsavtalet mellan

kronan och Norrbottens läns landsting, icke varit villiga att i någon större

omfattning bidraga till finansieringen av uppförandet av tjänstebostäder av

den art, varom här vore fråga. Av dessa skäl hade utredningen ej heller ansett

sig kunna påyrka, att bidrag till finansieringen i fråga skulle utgå efter en

sådan norm, att landstingen finge erlägga någon större del av byggnadskostnaderna.

Den av utredningen nu hävdade uppfattningen vunne jämväl stöd av följande

förhållanden. Normerna för avdragen för tjänstebostäder inom försvars

väsendet, vilka tid efter annan varit föremål för statsmakternas uppmärksam

het, vore av relativt gammalt datum och motsvarade icke en på räntabilitets

kalkyler grundad uträkning av kostnaden för bostadsförmånens tillhandahållande,

utan hade mera fått karaktären av ett efter skälighetsgrunder fixerat

belopp. Till följd härav rådde stor ojämnhet i hyressättningen. Utredningen

hade efter en genomgång av avdragsnormerna för sin del kommit till den

uppfattningen, att en grundlig översyn av dessa inom en snar framtid måste

anses påkallad. En dylik översyn hade emellertid utredningen icke ansett sig

befogad eller kompetent att vidtaga, varför utredningen allenast velat framhålla

detta förhållande. Nuvarande normer för tjänstebostadsavdragen vore

icke tjänliga såsom en norm för beräkningen av räntabiliteten å det i bostäderna

investerade kapitalet.

På grundval av överväganden av antydd art hade utredningen funnit, att

något landstingens deltagande i kostnaderna för uppförande av här avsedda

byggnader ur principiell synpunkt knappast kunde ifrågasättas. Mot denna

slutsats borde emellertid göras den invändningen, att investeringsbehovet

under rådande förhållanden framstode såsom särskilt betungande för statsverket

i betraktande av de exceptionellt höga kostnaderna för byggnadsmaterialier

och arbetslöner m. m. Ur denna synpunkt och då de byggnadsbehof-,

varom i denna utredning vore fråga, aktualiserats av sjukhusbyggnader, i

vilka vederbörande landsting vore ekonomiskt intresserade, kunde skälighets
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Marits proposition nr 175.

hänsyn anföras till stöd för att de i nuvarande läge exceptionella investeringsanspråken

på statsverket i någon mån lättades genom att landstingen påtoge

sig en del av den kostnad för genomförandet av respektive byggnadsprogram,

som kunde anses liänförlig till rådande krisförhållanden. Sett ur denna synpunkt

förenklades det föreliggande problemet till en fråga om landstingens

deltagande i finansieringen av de beräkneliga »kristidskostnaderna» för byggnadernas

uppförande. Detta syntes berättigat örn hänsyn toges till att huvudmannen,

som uppförde bostäderna, knappast kunde förväntas erhålla en skälig

förräntning av byggnadskapitalet, även örn hyressättningen framdeles komme

att ske efter rationellare grunder än de som nu gällde.

Enligt det anförda vore grunden till landstingens ifrågasatta delaktighet i

de kostnader, som överstege 1939 års byggnadskostnadcr, att söka i den omständigheten

att byggnadernas huvudman, statsverket, icke kunde erhålla

skälig förräntning av det i byggnaderna nedlagda kapitalet. Härav följde å

andra sidan, att därest i en framtid staten skulle kunna erhålla en skälig förräntning

å byggnadskapitalet, grunden för landstingens delaktighet i byggnadskostnaderna

i viss mån rubbades. Utredningens representanter för statliga

myndigheter hade därför enats örn följande särskilda villkor:

Därest förrän tn in gen —- d. v. s. hyresinkomsten minskad med kostnaderna

för administration, underhåll, reparationer, avskrivningar, bränsle, vatten,

elektrisk ström, renhållning och sotning samt förekommande försäkringsavgifter

och skatter — av det i personalbostäderna nedlagda kapitalet enligt

1939 års prisnivå under en tioårsperiod skulle komma att uppgå till högre

belopp än 3V2 %, skulle landstinget kunna erhålla en återbetalning av

dess andel i skillnadsbeloppet. Till förhindrande av att landstinget skulle

erlägga dubbelbetalning för personalbostädernas underhåll torde föreskrift

böra meddelas, att kostnaderna för administration, underhåll, reparationer,

bränsle, vatten, elektrisk ström, renhållning och sotning samt förekommande

försäkringsavgifter och skatter, å ena sidan, samt inkomsterna i form av hyror

och eventuella bränsletillägg för de planerade personalbostadshusen, å andra

sidan, i bokförings- och redovisningshänseende skulle hållas helt skilda från

motsvarande kostnader för själva sjukhusbyggnaderna vid respektive garnisonssjukhus.

Vidkommande detta spörsmål finge utredningen erinra, att det

s. k. vårdkostnadsunderlaget för bestämmandet av landstingets ersättningsskyldighet

till statsverket för meddelad vård av civila patienter erhölles med

utgångspunkt från bilagan B till medicinalstyrelsens formulär till årsberättelse

för lasarett. I nämnda bilaga vore samtliga kostnader för fastigheters

underhåll sammanförda till en post. Enligt utredningens mening torde

hinder icke böra möta mot att dessa kostnader så vitt fråga vore örn personalbostadsbyggnader

utbrötes till en särskild post, varom föreskrift syntes böra

inflyta i vederbörligt samarbetsavtal.

Utredningens statliga representanter hade vidare enats om följande särskilda

villkor för landstingens deltagande i finansieringen av bostadsbyggnaderna.

Landstingens ifrågasatta bidragsbelopp skulle vara av engångsnatur

och begränsade sålunda, att, därest det slutliga utfallet av byggnadskostnaderna

skulle giva vid handen, att de totala byggnadskostnad^-^ bleve

lägre än vad som angivits i den uppgjorda kostnadsberäkningen, en motsvarande

jämkning nedåt skulle ske av landstingens bidragsbelopp, medan i

motsatt fall någon jämkning uppåt av landstingens bidragsbelopp icke skulle

ifrågakomma.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. May.ts proposition nr 175.

Landstingen skulle i avseende å rättigheter beträffande deras investeringar

i personalbostadsbyggnaderna erhålla samma ställning som tillkomme dem

i avseende å deras i själva sjukhusbyggnaderna investerade kapital.

Slutligen skulle landstingen icke deltaga i kostnaderna för anskaffning

av nödiga inventarier till personalbostäderna.

Efter ovan antydda riktlinjer, örn vilka de i utredningen ingående representanterna

för statliga myndigheter enats, hade förhandlingarna med respektive

landsting bedrivits. Till utgångspunkt för förhandlingarna hade sålunda

tagits skillnaden i kostnader för bostadsbyggnaderna enligt 1939 års prisnivå

och enligt nuvarande prisnivå, vilken kostnadsskillnad ifrågasatts skola fördelas

mellan respektive landsting och statsverket.

Utredningens förslag hade i princip biträtts av representanten för Norrbottens

läns landsting, medan representanten för Skaraborgs läns landsting

framhållit det trängande behovet av bostäder, framför allt vid garnisonssjukhuset

i Skövde, men bestritt rättmätigheten av de krav, som utredningen

framställt.

2. Garnisonssjukhuset i Boden.

Kostnaderna för personalbostäder vid garnisonssjukhuset Boden beräknades

enligt det föregående till 1 476 400 kronor enligt 1939 års prisnivå och

till 1 919 300 kronor enligt nuvarande prisnivå. Det skillnadsbelopp, som i

enlighet med förut anförda allmänna synpunkter skulle fördelas mellan landstinget

och staten, uppginge i enlighet härmed till (1 919 300 — 1 476 400 —)

442 900 kronor.

Utredningens statliga representanter hade vid förhandlingarna med Norrbottens

läns landsting ansett sig böra utgå från att det nämnda skillnadsbeloppet

skulle fördelas i huvudsaklig överensstämmelse med de normer, som

tillämpats vid fördelningen av kostnaderna för örn- och tillbyggnaden av

garnisonssjukhuset Boden, för vilka normer närmare redogjorts uti propositionen

1943: 64 och vilka godtagits av statsmakterna. Dessa normer innebure,

att huvuddelen av kostnaderna för garnisonssjukhusets om- och tillbyggnad

skulle fördelas med 60 % på landstinget och 40 % på statsverket. Då det

emellertid visat sig omöjligt att uppnå överenskommelse enligt dessa grunder

hade på förslag av representanterna för Norrbottens läns landsting och med

hänvisning till att bidraget måste betraktas såsom varande av extra ordinär

natur sådan jämkning företagits av ersättningsnormerna, att nämnda kostnader

skulle fördelas med lika belopp mellan parterna.

I enlighet härmed skulle skillnadsbeloppet, 442 900 kronor delas med

221 450 kronor på vardera parten och kostnaderna för byggnadsföretaget i

dess helhet beräknas på följande sätt:

Beräknad totalkostnad enligt 1939 år prisnivå ............... kronor 1 476 400

Beräknad totalkostnad enligt nuvarande prisnivå ............ » 1 919 300

Skillnadsbelopp att fördelas mellan parterna .................. » 442 900

Landstingets andel efter ''50 % ............. » 221 450

Landstingets hela delaktighet enligt ovan ........................ » 221 450

Statsverkets hela delaktighet ....................................... » 1 697 850

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

3. Garnisonssjukhuset i Skövde.

Enär kostnaderna för programmets genomförande för detta sjukhus beräknats

till 430 800 kronor enligt 1939 års prisnivå och 560 000 kronor enligt nuvarande

prisnivå, bleve således skillnadsbeloppet (560 000—430 800=) 129 200

kronor. I likhet med vad som skett beträffande kostnaderna för uppförandet

av personalbostäder vid garnisonssjukhuset i Boden hade utredningens

statliga representanter vid förhandlingarna med Skaraborgs läns landstings

representant funnit sig böra räkna med att skillnadsbeloppet skulle fördelas

med lika belopp på landstinget och staten, eller sålunda med 64 600 kronor

på vardera parten. Kostnaderna för byggnadsföretaget i dess helhet skulle

alltså beräknas på följande sätt:

Beräknad totalkostnad enligt 1939 års prisnivå .................. kronor 430 800

Beräknad totalkostnad enligt nuvarande prisnivå ............... » 560 000

Skillnadsbelopp att fördelas mellan parterna ..................... 129 200

Landstingets andel efter 50 % .......................................... » 64 600

Landstingets hela delaktighet enligt ovan .......................’. » 64 600

Statsverkets hela delaktighet .......................................... » 495 400

På sätt i det föregående antytts hade emellertid såväl landstingets representant

i utredningen som landstingets förvaltningsutskott ställt sig på den

principiella ståndpunkten att varken ur juridisk eller allmän billighetssynpunkt

fog funnes för att landstinget skulle bestrida någon del av de ifrågavarande

byggnadskostnaderna. Samtidigt hade emellertid från landstingets

sida understrukits nödvändigheten av att bostadsbyggnaderna snarast komme

till utförande.

De av utredningen förda förhandlingarna hade sålunda i denna del icke

lett till positivt resultat. Då utredningen nu underställde ärendet statsmakternas

prövning, finge utredningen framhålla, att ett biträdande av landstingets

ståndpunkt från statsmakternas sida knappast syntes kunna äga rum

utan att de väsentligaste förutsättningarna för uppgörelsen med Norrbottens

läns landsting samtidigt rubbades. Vid sådant förhållande ansåge sig utredningen

böra fasthålla vid kravet på att Skaraborgs läns landsting skulle biträda

vid finansieringen av byggnaderna med det av utredningen förordade

beloppet, 64 600 kronor.

I särskilt yttrande av representanten för Skaraborgs läns landstings förvaltningsutskott,

landstingsdirektör von Hofsten har anförts i huvudsak följande.

Utan att i övrigt ha någonting att erinra mot vad utredningen i det föreliggande

betänkandet anfört och förordat hade reservanten icke kunnat undgå

att inom utredningen bland annat hävda, att utredningens statliga representanter

vid sitt ställningstagande fäst för litet avseende vid den ståndpunkt,

statsmakterna för bibehållande å allmänna hyresmarknaden av i stort sett

1939 års hyresnivå redan intagit, då det gällt att genom statliga tertiär- och

tilläggslån stödja kommuners, bolags och stiftelsers bostadsbyggnadsföretag.

Dylika lån av statsmedel, vilka för övrigt jämväl beviljats landsting för

bostadshus, inrymmande såväl familjebostäder som enkelrum vid eget lasarett,

förutsatte numera i allmänhet, att vederbörande kommun, inom vilken

byggnadsföretaget vore beläget, skulle inklusive tomtkostnaden bidraga till

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

företaget med belopp, som motsvarade en femtedel eller 20 % av skillnaden

mellan anskaffningskostnaden och avkastningsvärdet. Staten hade med andra

ord här i princip åtagit sig att på vissa villkor svara för cirka 80 % av kristidskostnaden.

På skäl i övrigt, som anförts i det till betänkandet fogade yttrandet

från Skaraborgs läns landstings förvaltningsutskott, kunde det vid sådant

förhållande näppeligen anses skäligt eller rimligt, att staten, då staten själv

hade att bygga egna bostäder vid statligt sjukhus, ifrågasatte, att den landstingskommun,

som ägde för vård av civila patienter inackordera sig å sjukhuset,

skulle bidraga med större del av kristidskostnaden än som fordrats,

därest kommunen själv låtit uppföra motsvarande bostäder vid eget sjukhus.

Utan att därmed frångå den principiella uppfattningen, att staten borde

på åberopade skäl ensam svara för jämväl de på personalbostadshus vid garnisonssjukhusen

belöpande kristidskostnaderna, hade reservanten inom utredningen

ändock, för att därmed understryka det oavvisliga behovet av att

planerade personalbostäder i första hand för sköterskor, sjukvårdsbiträden

och viss manlig ekonomipersonal, förklarat sig beredd inför sin huvudman

förorda, att landstinget på av utredningen angivna villkor skulle påtaga sig

ett bidrag, motsvarande 20 % av den på de förslagna personalbostäderna vid

garnisonssjukhuset i Skövde belöpande till 129 200 kronor beräknade kristidskostnaden

eller sålunda ett bidrag örn högst 25 840 kronor.

UTREDNINGENS HEMSTÄLLAN.

Under åberopande av vad sålunda anförts har utredningen hemställt, att

Kungl. Majit ville

dels föreslå riksdagen att för uppförande av erforderliga personalbostadsbyggnader

vid garnisonssjukhusen i Boden och Skövde enligt de av utredningen

i det föregående angivna riktlinjerna och bifogade skissritningar och

på de av utredningen förordade villkoren såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets

fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, anvisa ett sammanlagt

belopp av (1 697 850 + 495 400=) 2 193 250 kronor eller i avrundat tal

2 200 000 kronor,

dels hemställa att till Norrbottens läns landsting att såsom bidrag till uppförandet

i enlighet med det anförda av personalbostadsbyggnader vid garnisonssjukhuset

i Boden anvisa ett belopp av 221 450 kronor,

dels ock hemställa till Skaraborgs läns landsting att såsom bidrag till uppförandet

i enlighet med det anförda av personalbostadsbyggnader vid garnisonssjukhuset

i Skövde anvisa ett belopp av 64 600 kronor.

Utlåtanden m. m.

Arméförvaltningens intendentur- och civila departement ha anfört följande.

Mot förslaget till fördelning av byggnadskostnaderna mellan statsverket

och landstingen hade departementen intet att erinra.

Ersättning till fastighetsfonden (delpost 4 g under omkostnadsanslaget

till garnisonssjukhusen) borde beräknas med hänsyn till för tjänstebostäderna

inflytande hyresmedel, som direkt tillgodofördes fastighetsfondens inkomstsida.

I anslutning härtill borde vårdkostnadsunderlaget omräknas.

Härigenom skulle den påtalade dubbelbetalningen kunna undvikas.

Vidkommande utredningens förslag örn kapitalinvesteringsanslag under

försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, för täckande

av statsverkets andel av byggnadskostnaderna vore från departementens sida

intet att häremot erinra.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Medel för nya inventarier till personalbostäderna syntes böra äskas som

särskilt anslag.

Sjukvårdsstyrelsen för sin del ansåge, att betalningsgrunderna for båda

landstingen borde vara enthetliga, och att dessa borde bidraga med 50 % av

den beräknade kristidskostnaden.

Enligt inom intendenturdepartementet och sjukvårdsstyrelsen utarbetade

sammandrag rörande behovet dels av möbler och inredning, dels och av sängkläder

och linnepersedlar m. m. vid garnisonssjukhusen i Skövde och Boden

beräknades kostnaderna uppgå till

vid garnisonssjukhuset i; Skövde 46 162 kronor samt

vid garnisonssjukhuset i Boden 268 279 kronor.

Fortifikationsstyrelsen har i en promemoria för sin del anfört följande.

Därest de på statsverket belöpande kostnaderna för den erforderliga bostadsproduktionen

— reducerad till prisläget den 1 juli 1941 - skulle belasta

femårsperiodens kostnadsram, torde detta icke kunna ske utan ett åsidosättande

av vissa andra under perioden förutsedda byggnadsbehov,^ vilket

emellertid torde möta stora svårigheter då ramen vore synnerligen hart belastad.

Det syntes därför angeläget att söka finna annan möjlighet för finansiering

av föreliggande behov av bostäder vid ovannämnda garnisonssjukhus.

Därvid torde närmare böra undersökas möjligheterna att genom överenskommelse

med de stora sammanslutningar inom byggnadsfacket, som numera

funnes, få bostäderna uppförda genom deras försorg, varigenom erforderlig

kapitalinvestering från staten och landstingen högst väsentligt skulle kunna

minskas. Förutsättningar härför torde ävenledes finnas, då möjligheter —

särskilt vad beträffade Boden — torde föreligga att avgränsa de planerade

bostadsområdena från de egentliga sjukhusområdena, varvid bostadsområdena

på gynnsamma villkor kunde ställas till vederbörande byggherres

förfogande. Härigenom syntes även för sjukhusens del kunna vinnas en

minskning av såväl kostnader som erforderlig personal för förvaltningen

av bostäderna.

Därest ett tillgodoseende av det föreliggande byggnadsbehof icke skulle

anses kunna ske i enlighet med vad ovan anförts, syntes det i allt fall motiverat,

att de på bostäderna vid garnisonssjukhuset i Skövde belöpande kostnaderna

icke ansåges belasta kostnadsramen nied hänsyn till att beslutet örn

uppförande av sjukhuset fattats före 1942 års försvarsbeslut.

Beträffande normerna för hyressättning för tjänstebostäder ville styrelsen

framhålla följande.

I gällande avlöningsreglementen vore stadgat, att ersättning för tjänstebostad,

däri inbegripen, i förekommande fall, gottgörelse för centraluppvärmning

eller för tillhandahållande av möbler ävensom för planteringsland eller

annan förmån, som följde med bostaden, skulle bestämmas med hänsyn till

det pris, som å orten i allmänhet gällde för lägenhet, vilken beträffande storlek

och bekvämlighet samt beskaffenhet i övrigt kunde anses likvärdig med

tjänstebostaden. Vore tjänstebostaden belägen å ort, där hyresmarknad, som

kunde tjäna till ledning vid ersättningens bestämmande, saknades, finge i

stället skälig hänsyn tagas till det hyrestal, som för orten beräknats i samband

med dyrortsgrupperingen.

Vid beräknandet av ersättning för tjänstebostad hade styrelsen att utgå

från medelhyrorna i respektive orter enligt socialstyrelsens statistik rörande

verkställda hyresräkningar. Härvid hade givetvis de särskilda omständigheter

— belägenhet inom kaserner och liknande byggnader, skyldighet att

bebo anvisad bostad m. m. — som förefunnes beträffande försvarets bostäder

måst beaktas.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

I syfte att eliminera eventuellt befintlig ojämnhet i hyressättningen hade

styrelsen samt marin- och flygförvaltningarna i samråd med representant för

besparingsberedningen utarbetat ändrade bestämmelser, vilkas ikraftträdande

dock ställts på framtiden, sedan besparingsberedningens representant under

hand meddelat, att beslut, innefattande ökning av hyror, för närvarande icke

borde fattas.

Beträffande förslaget till bostadsstandard för chefläkarna, 7 rum och kök.

ville styrelsen framhålla, att arméns fortifikationsförvaltning gemensamt med

försvarets civilförvaltning samt marinförvaltningen och flygförvaltningen

inom nära framtid avsåge att framlägga förslag till bostadsstandard, enligt

vilket motsvarande befattningshavare skulle ha bostad örn 5 rum och kök.

Med hänsyn härtill syntes — på av utredningen anförda skäl för utökning av

rumsantalet — detta böra begränsas till att omfatta 6 rum och kök.

Rörande bostadsritningarna har fortifikationsstyrelsen framställt vissa

detalj erinringar. Bland annat har framhållits, att i underläkarbostäderna torde

inom den förutsatta våningsytan vissa fördelar kunna vinnas genom en omdisponering

av planen, såsom klarare kommunikationer mellan de olika

våningsutrymmena och dagsljusbelysning i hall och serveringsrum. Badrummen

i dessa bostäder syntes väl små i betraktande av bostadens storlek.

I en inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse upprättad promemoria har

anförts bland annat följande.

_ Det måste anses önskvärt, att ytterligare fyra underläkare bereddes bostäder

vid garnisonssjukhuset i Boden. Rör förste underläkaren på kirurgiska

avdelningen borde enligt chefsläkarens förslag bostad iordningställas i nuvarande

intendentbostaden. Med hänsyn till det tryckta bostadsläget och

därav medföljande svårigheter att bereda underläkarna bostäder i officershusen

torde det snart bli nödvändigt att upptaga frågan om uppförandet av

ytterligare bostadshus för underläkare.

Vad anginge personalbostäderna i Skövde ville sjukvårdsstyrelsen särskilt

understryka den av direktionen betonade nödvändigheten av att arbetet på

personalbostäderna igångsattes så snart tjällossningen det tilläte, så att icke

den situationen uppkomme, att sjukhuset vore färdigt men ej kunde börja

sin verksamhet därför, att personalen saknade bostäder. Det torde dock vara

möjligt att under provisoriet bereda viss personal bostad i förutvarande garnisonssjukhuset.

Vidare ansåge sjukvårdsstyrelsen det lämpligt, att direktionens

anhållan örn att chef läkarens bostad uppfördes på den av staden upplåtna

större och lämpligare tomten, bifölles.

I princip hade sjukvårdsstyrelsen intet att erinra mot de planerade bostäderna,

dock syntes i vissa fall den lägre personalens bostäder vara väl små

och vissa erinringar torde kunna göras mot anordningen med duschar och

dylikt, Sjukvårdsstyrelsen ville därför förbehålla sig rätten att tillsammans

med fortifikationsstyrelsen ytterligare få underkasta planerna en detaljgranskning.

Av handlingarna framgår, att direktionen för garnisonssjukhuset i Boden

uttalat, att förutom i utredningens förslag planerade bostäder ytterligare två

regementsläkare och fyra underläkare borde beredas bostad vid sjukhuset.

I fråga om kostnadsfördelningen enligt 1939 års prisläge hade direktionen ingen

erinran. Beträffande de extra kostnadernas fördelning mellan staten och

Norrbottens läns landsting anslöte sig direktionen till det av representanten

för Skaraborgs läns landsting, landstingsdirektör von Hofsten, väckta för
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 179. 59

slaget, att landstinget skulle påtaga sig ett bidrag motsvarande 20 % av den

beräknade kristidskostnaden, 442 900 kronor.

Direktionen förutsatte slutligen, att bostadstvång — med hänsyn till byggnadernas

förräntning — ålades vederbörande läkare.

1940 års militära byggnadsutredning har anfört följande.

Enligt förslaget borde sjukhuspersonalen i princip beredas tjänstebostäder.

En mindre del avsåges dock kunna hänvisas att anskaffa bostad i den allmänna

hyresmarknaden. Vid beräknandet av sistnämnda personalkategoris

storlek hade hänsyn tagits till förhållandena på respektive tjänstgöringsorter.

Militära byggnadsutredningen hade visserligen intet i princip att erinra

mot dessa synpunkter och ville heller icke motsätta sig, att den i förslaget angivna

beräkningsgrunden för bestämning av lägenhetsbehovet tillämpades för

att bedöma det anslagsbelopp, som skäligen borde ställas till förfogande för

ändamålet, men holle före att behovet av bostadsbyggande från statsverkets

sida borde ytterligare prövas för att i möjligaste mån begränsas. En närmare

undersökning syntes vidare böra företagas rörande möjligheterna att genom

överenskommelser med de stora sammanslutningar, som numera funnes inom

byggnadsfacket, få åtminstone vässa byggnader uppförda såsom icke statliga

företag.

Beträffande bostadsstandarden hade byggnadsutredningen bemärkt att

standarden i fråga örn chefsläkarbostäderna betydligt avveke från vad som

fastställts genom Kungl. Maj:ts beslut den 26 maj 1933 rörande tjänstebostäder

för bland andra befattningshavare i nuvarande lönegrad Ca 26. Med

hänsyn till vad i förslaget anförts hade utredningen likväl icke något att

erinra emot att bostäderna för chefsläkarna, såvida dessa vore att anse som

sjukhuschefer, erhölle den storlek av 178 kvm golvyta, som å ritningarna

angivits. Utredningen holle före att ur ekonomisk synpunkt antalet rum

— i detta fall sju rum och kök — vore av mindre betydelse än lägenheternas

ytinnehåll. Ytan understege väsentligt det ytmått, som givits chefsläkarbostaden

vid det nyligen uppförda statliga sinnessjukhuset i Sundsvall.

Därest dessa läkarbefattningar vore jämförliga med överläkartjänster vid

de statliga sinnessjukhusen, syntes däremot minskning av lägenheterna böra

ske till en storlek, som motsvarade av Kungl. Maj:t fastställda normer för

nyssberörda sinnessjukhus och sålunda icke göras större än 170 kvm och

rumsantalet som följd härav begränsas till sex rum och kök.

Beträffande storleken av övriga bostäder hade byggnadsutredningen med

hänsyn till vad i förslaget framhållits intet att erinra.

Beträffande byggnaderna vid garnisonssjukhuset i Boden, vilka föreslagits

utförda av tegel, syntes böra övervägas, att i besparingssyfte uppföra desamma

av trä, såvida detta ur militär synpunkt ansåges möjligt. Bostadsbyggnader

av trä syntes i allmänhet lämpa sig väl för norrlandsförhållanden. Alternativt

syntes likaledes i besparingssyfte böra undersökas möjligheten att uppföra

byggnaderna av lättbetongsten, ett material som använts bland annat vid det

för postverket nyuppförda bostadshuset på platsen. Vidare borde övervägas

att uppföra bostadshusen för gift personal såsom friliggande bostadsvillor

eller som radhus. Vid dylik bebyggelse utginge å ritningarna antydda balkonger

och burspråk. I förbilligande syfte kunde därvid de större lägenheterna

uppföras i två plan, vilket ävenledes medförde att mörka passager

kunde väsentligt minskas. Rumshöjderna kunde vid öppet byggnadssätt bo

gränsas till 2,6 m i bottenvåningen och 2,4 m i våningen en trappa upp.

Kostnaderna för de i Boden föreslagna sju byggnaderna hade upptagits

till 1 919 300 kronor motsvarande en summa av 1 476 400 kronor enligt 1939

års prisnivå. Vid jämförelse med de kostnader, som under senare tid be
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

tingats av andra byggnader av motsvarande slag, syntes emellertid dessa

belopp för högt beräknade och kunde begränsas till högst 1 700 000 kronor

motsvarande omkring 1 260 000 kronor enligt 1939 års prisnivå. I beloppet

1 700 000 kronor hade inräknats 125 000 kronor för utvändiga ledningar samt

vägar och planering. Därest ovan föreslagna åtgärder till förbilligande beaktades,

borde kostnaderna för byggnadsföretagen enligt dagspriser kunna nedbringas

med ytterligare 100 000 kronor.

Beträffande bostadshusen i Skövde hade utredningen intet annat att erinra

än att ovan anförda synpunkter rörande byggnaderna i Boden i tillämpliga

delar syntes böra beaktas även i fråga örn Skövde.

Kostnaderna för dessa byggnader som i förslaget beräknats till 560 000

kronor vid nuvarande prisnivå, motsvarande 430 000 kronor enligt prisläget

1939, borde kunna begränsas till 450 000 kronor vid nuvarande prisforhållanden,

motsvarande omkring 330 000 kronor enligt 1939 års prisläge.

Beträffande de föreslagna planlösningarna av byggnaderna i Boden och

Skövde syntes vissa detaljanmärkningar kunna framställas, men dessa vore

icke av beskaffenhet att inverka på anslagsfrågans prövning, varför utredningen

icke funnit sig böra i detta sammanhang ingå på desamma.

Ordföranden i militära byggnadsutredningen har beträffande storleken av

bostadsrum för assistentsköterskor och biträden i anslutning till av 1940 års

civila byggnadsutredning framlagda och av Kungl. Maj :t sedermera godtagna

förslag samt med hänsyn till härigenom uppkommen icke oväsentlig kostnadsbesparing

förordat, att rum för assistentsköterskor gåves en storlek av högst

12 kvm i stället för av bostadsutredningen föreslagna 15,3 kvm och enkelrum

för biträden, för det fall dylika enkelrum ansåges böra ifrågakomma, högst

8 kvm i stället för föreslagna 9,2 kvm.

Försvarets bostadsanskaffningsnämnd, som i huvudsak tillstyrkt bifall till

föreliggande förslag, har framställt vissa erinringar mot utredningens förslag

till planlösning för byggnaderna och i övrigt framhållit följande.

Nämnden delade utredningens uppfattning, att det redovisade bostadsbehovet

icke kunde fyllas utan statligt ingripande.

Nämnden anslöte sig vidare till utredningens förslag i fråga örn den personal,

som borde beredas tjänstebostäder. Överläkarna (i Boden 3, vilka vore

chefer för kirurgiska avdelningen, medicinska avdelningen respektive röntgenavdelningen),

borde sålunda i och för sin tjänst vara bosatta inom sjukhusområdet.

Av läkarpersonalen i övrigt avsåges tjänstebostäder blott skola anordnas

för andre underläkare, vilka stannade relativt kort tid på samma plats.

Beträffande övervägande antalet sjuksköterskor och assistentsköterskor torde

tjänstebostäder med bostadstvång vara nödvändiga med hänsyn till tjänstens

krav. Att biträdena ansetts böra beredas tjänstebostäder torde bero på hänsynen

till rekryteringssvårigheterna. Samtliga elever slutligen torde på grund

av tjänstens krav böra erhålla tjänstebostäder.

I fråga örn de utrymmesnormer, som utredningen föreslagit, hade nämnden

icke något att erinra. Nämnden anslöte sig sålunda till utredningens förslag

örn något större bostäder för chefsläkarpersonalen än som tjänstebostadsstandarden

utvisade; önskemålet att i konkurrens med de civila sjukhusen för

ifrågavarande chefsläkarposter kunna förvärva högt kvalificerade personer

torde härvid vara av betydelse.

När det gällt uppförande av tjänstebostäder för militär personal överhuvudtaget

inom respektive kasernetablissement hade nämnden ansett lämpligt att

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maurts proposition nr 175.

vederbörande militära förvaltning handhade byggandet och fastighetsförvaltningen.

Även i fråga örn dessa bostäder, som avsåges förlagda inom sjukhusområdet,

ansåge nämnden att den icke borde uppföra desamma. Det syntes

även lämpligt, att vederbörande sjukhusförvaltningar själva ombesörjde uthyrning,

hyresuppbörd och fastighetsförvaltning i övrigt beträffande bostäderna.

De många enkelrummen torde i stor utsträckning böra uthyras i möblerat

skick; i samband härmed torde åtskilliga frågor uppstå, vilka lämpligen

borde omhänderhavas av en förvaltningsmyndighet på platsen.

Kostnadsberäkningarna för Boden och Skövde ansåge nämnden fullt betryggande

även örn byggnadskostnaderna med hänsyn till bland annat markförhållandena

torde bli relativt höga. Under förutsättning av mera normala

markförhållanden torde kostnaden för bostäderna i Skövde kunna beräknas

till 400 000 kronor och för bostäderna i Boden till 1 680 000 kronor eller sammanlagt

i runt tal 400 000 kronor lägre än de av utredningen beräknade kostnaderna.

Medicinalstyrelsen har likaledes tillstyrkt bifall till förslaget samt anfört

vissa erinringar beträffande den för byggnaderna förordade planlösningen.

I likhet med utredningen ansåge styrelsen skäligt att landstingen på anförda

grunder bidroge till kostnaderna. Styrelsen, som även funne den föreslagna

beräkningsgrunden för dessa bidrag godtagbar, ansåge det emellertid

böra övervägas, huruvida icke landstingens ifrågavarande bidrag av praktiska

skäl borde givas en annan form än den av utredningen föreslagna. Styrelsen

ville i detta avseende alternativt ifrågasätta, huruvida icke åtgärder borde

vidtagas i syfte att uppnå överenskommelse med landstingen att dessa — i

stället för det föreslagna engångsbidraget — under viss tid lämnade bidrag

till staten, motsvarande utgifter för förräntning och avskrivning av de kapitalbelopp,

som enligt utredningens förslag skulle ställas till förfogande av landstingen.

Styrelsen hade givetvis icke ansett sig böra ingå på någon närmare

prövning av de grunder, enligt vilka storleken av ett djdikt bidrag borde beräknas.

Enligt styrelsens mening skulle bland annat det av utredningen —

genom eventuella återbetalningar av erhållet statsbidrag —- avsedda syftet,

att grunden för landstingens delaktighet i byggnadskostnaderna icke skulle

rubbas örn staten på grund av höjning av hyresbeloppen eller andra omständigheter

erhölle skälig förräntning å byggnadskapitalet, vid den av styrelsen

ifrågasatta bidragsformen kunna tillgodoses på ett smidigare sätt genom

vederbörlig anpassning av bidragsbeloppen.

Centrala sjukvårdsberedningen har funnit de föreslagna bostäderna lämpliga

till såväl storlek som utformning. Beträffande vissa underläkarbostäder

har en mindre jämkning i planlösningen förordats.

Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott har uttalat, att utskottet,

ehuru utskottet vid flera tillfällen framfört, att staten bort påtaga sig hela

eller större delen av kostnaden för personalbostadshusen enligt föreliggande

handlingar, likväl ville godtaga förslaget och vore berett att enligt detsamma

medverka till att dessa personalbostadshus snarast komme att uppföras, helst

så, att de bleve till inflyttning färdiga, då garnisonssjukhusets om- och tillbyggnad

slutförts.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Skaraborgs läns landstings förvaltningsutskott har under åberopande av de

skäl och synpunkter, som anförts i det till betänkandet fogade, av utskottet

tidigare avgivna utlåtandet ävensom i det av utskottets representant inom

utredningen avgivna särskilda yttrandet, till vilket utskottet helt anslöte sig,

meddelat, att utskottet vore berett förorda att landstinget påtoge sig en kostnad,

motsvarande 20 % av den på de av utredningen föreslagna personalbostäderna

i Skövde belöpande, till 129 200 kronor beräknade kristidskostnaden eller

sålunda ett bidrag örn 25 840 kronor, vilket bidrag dock skulle jämkas nedåt,

för den händelse den verkliga kostnaden för bostäderna icke komme att uppgå

till av utredningen beräknat belopp 560 000 kronor.

Sveriges läkarförbund har med bifogande av yttrande från Sveriges yngre

läkares förening uttalat, att den föreslagna standarden i fråga örn överläkarbostäderna

innebure en avsevärd avvikelse från den standard, som förekomme

vid landstingens sjukhus. Förbundet kunde icke finna detta motiverat och

ansåge följaktligen, att ytinnehållet borde ökas så att det närmade sig ytinnehållet

i landstingssjukhusens överläkarbostäder. Beträffande planlösningen

av överläkarbostäderna ville förbundet däremot uttala sitt gillande.

Sveriges yngre läkares förening har i fråga örn underläkarbostäderna uttalat,

att enligt av föreningen uppställda normer en underläkarbostad borde omfatta

115 kvm. Under sådana omständigheter vore det uppenbart, att föreningen

icke kunde godkänna nu föreslagna underläkarbostäder omfattande endast

100 kvm. Vad beträffade själva planlösningen av underläkarbostäderna syntes

den bostadstyp som föreslagits beträffande Skövde vida överlägsen den i

Boden. Med hänsyn till sålunda framställda anmärkningar mot underläkarbostäderna

kunde föreningen under inga förhållanden godkänna, att vederbörande

befattningshavare ålades skyldighet att bebo bostäderna. I övrigt

hade föreningen med tillfredsställelse konstaterat, att utredningen beaktat

önskemålet att vederbörande bereddes tillgång till ett rum, som bland annat

kunde användas för studier, forskningsarbeten och i övrigt i samband med

tjänsten förekommande hemarbete.

Svensk sjuksköterskeförening har i yttrande den 22 december 1943 — med

bifogande av utredning rörande genomsnittsstorleken av sjuksköterskerum

vid 51 läns- och stadslasarett — anfört, att av denna utredning framginge, att

genomsnittsstorleken för ett sjuksköterskerum vore 22,4 5 kvm och för ett

assistentsköterskerum 16,6 7 kvm. Föreningen har hemställt, att rummen för

avdelningssköterskor m. fl. måtte erhålla en golvyta av 24 kvm, och för assistentsköterska

en golvyta av 16 kvm. I samtliga bostadshus borde bad eller

dusch inredas med en dylik möjlighet per fem befattningshavare.

Svenska lasarettsläkareföreningen har anfört, att föreningen i likhet med

utredningen ansåge, att i enlighet med de av landstingen följda normerna

för beredande av bostäder åt sjukhuspersonal större delen av personalen

borde beredas tjänstebostäder i egentlig mening och endast ett mindre antal

befattningshavare hänvisas till att söka sig bostäder å den allmänna hyresmarknaden

i orten. I likhet med utredningen ansåge föreningen vidare, att

en differentiering av tjänstebostäder borde ifrågakomma såtillvida som bo
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

städer inom själva sjukhuskroppen borde förbehållas operations- och viss

annan jourpliktig personal, medan för huvuddelen av personalen borde avses

bostäder i särskilda personalbostadsbyggnader inom eller i närheten av sjukhusområdet.

Beträffande detaljerna i förslaget har föreningen anfört:

För chefsläkaren avsåge utredningen en bostadsstandard örn 6 rum, kembiträdesrum

och kök. Ehuru för flertalet civila lasarettsläkare bostadsstandarden

läge väsentligt högre, ansåge sig styrelsen dock icke kunna resa någon

invändning mot utredningens förslag på denna punkt. Bostadens golvyta, 178

kvm, funne dock styrelsen alltför knappt tilltagen och endast godtagbar med

hänsyn till för närvarande nödtvungna restriktioner inom bostadsproduktionen.

Av sistnämnda skäl och då lasarettsläkarnas bostadsstandard icke

tidigare varit föremål för föreningens uppmärksamhet, avstode styrelsen i detta

sammanhang från ett preciserande av storleken av den tjänstebostad som

enligt dess mening borde tilldelas lasarettsläkare.

Även i fråga örn bostäder för sköterskor och assistentsköterskor funne

styrelsen golvytan understiga den önskvärda och av Svensk sjuksköterskeförening

hävdade.

Med tillfredsställelse hade styrelsen konstaterat, att utredningen genomgående

förordat enkelrum för sjukhusbiträde!!. Ehuru för flertalet dylika rum

golvytan (9,2 kvm) måste betecknas såsom för liten, innebure beredandet av

enkelrum för denna personalkategori ett väsentligt framsteg. För äldre biträden

räknade utredningen emellertid med en golvyta örn 11,4 kvm, vilken

syntes tillfredsställande och eftersträvansvärd för samtliga av denna personalkategori.

Försvarsverkens civila personals förhund har uttalat sin tillfredsställelse

över att för biträdespersonalen eftersträvats bostäder med ett biträde i varje

rum. Ett utrymme av 9,2 kvm vore emellertid väl litet. Det vore självfallet

en kostnadsfråga, men förbundet ansåge att det vore väl använda medel, örn

ett något större utrymme beräknades. Ett 2 kvm större utrymme innebure

redan en avsevärd förbättring. Bland annat skulle ett något större garderobsutrymme

därigenom kunna åstadkommas, vilket syntes särskilt behövligt för

personalen vid garnisonssjukhusen i Norrland.

Genom den beslutade utbyggnaden av garnisonssjukhuset i Boden har Departementsaktualiserats

frågan örn uppförande av bostäder för vid sjukhuset tjänstgö- chefen.

rande personal. I samband med den utredning, som i detta hänseende verkställts,

har det befunnits erforderligt att till bedömande upptaga motsvarande

spörsmål även vid de övriga garnisonssjukhusen. Utredningen har givit

vid handen, att vid garnisonssjukhuset i Eksjö icke föreligger behov av

personalbostäder. Vid garnisonssjukhuset i Linköping är frågan sammankopplad

med spörsmålet om förbättring av sjukhusets mottagningsavdelning.

Vid garnisonssjukhuset i Sollefteå kan frågan icke nu upptagas till bedömande

med hänsyn till vissa överväganden rörande utvidgat samarbete mellan de

militära och civila sjukvårdsintressena. Frågan örn ordnandet av personalbostäder

vid garnisonssjukhuset i Karlsborg äger sådant samband med spörsmålet

örn ifrågasatt modernisering av sjukhuset, att frågan ansetts icke kunna

för närvarande upptagas till prövning.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Med hänsyn härtill begränsar jag mig, liksom utredningsmännen, i detta

sammanhang till frågan örn ordnandet av bostadsförhållandena vid garnisonssjukhusen

i Boden och Skövde. Det är min avsikt att föreslå Kungl. Majit att

till fortsatt utredning hänskjuta motsvarande vid garnisonssjukhusen i Linköping

och Karlsborg föreliggande spörsmål.

I den föreliggande utredningen har räknats med att endast sådan personal,

som åtnjuter avlöning från garnisonssjukhusens avlöningsanslag, skall tagas

i betraktande viel bostadsbehovets bedömande. Utredningen har sålunda förutsatt,

att truppförbandsläkare, vilka vid sidan av sådan tjänst uppehålla befattning

vid garnisonssjukhus, icke skola komma i fråga. Mot denna avgränsning

har jag i princip intet att erinra. Jag vill emellertid framhålla, att även

truppförbandsläkare, som tjänstgör vid garnisonssjukhus, bör — örn så med

hänsyn till hans tjänstgöring m. m. prövas ändamålsenligt och möjligt— få disponera

de bostäder, som kunna komma till stånd. Vidare bör påpekas, att ställning

ännu icke tagits till personalorganisationen vid garnisonssjukhuset i Boden

efter den beslutade utbyggnadens genomförande. Den föreliggande utredningen,

har grundat sina beräkningar rörande behovet av bostäder vid detta sjukhus pa

de kalkyler rörande personalbehovet, som i samband med ställningstagandet

till frågan örn örn- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset framlades av sjukhuschefen.

Enligt dessa kalkyler skulle, såsom av handlingarna i ärendet inhämtas,

antalet vid sjukhuset anställda komma att utgöra omkring 63 % av

patientantalet. Motsvarande kvot utgjorde vid garnisonssjukhuset under

budgetåret 1942/43 omkring 59 % och vid länslasarettet i Umeå omkring 74 %.

I sistnämnda kvot innefattas dock, i motsats till vad fallet är beträffande garnisonssjukhuset,

jämväl tvättpersonal. Även örn de anförda siffrorna i och

föi- sig icke giva anledning till farhågor, att en för omfattande personal beräknats

för garnisonssjukhuset i Boden, är det dock naturligt, att vid avvägningen

av behovet av bostäder för de olika personalgrupperna försiktighet

måste iakttagas. Härtill återkommer jag närmare i det följande.

Utredningen har valt att förorda, att de nya bostäderna anordnas såsom

tjänstebostäder. I princip har denna uppfattning delats även av de hörda

mvndigheterna och sammanslutningarna. Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

liksom även 1940 års militära byggnadsordning har dock varit inne

på tanken att bostadsbebyggelsen skulle utföras i enskild regi, i vilket fall

— såvitt av yttrandena framgår — de nyuppförda lägenheterna skulle visserligen

reserveras för sjukhusens behov men till vanlig marknadshyra uthyras

eller på annat sätt överlåtas till vederbörande befattningshavare. För egen

del skulle jag finna en lösning i anslutning till dessa linjer vara ur många

synpunkter att förorda. På de skäl som utredningen anfört och med beaktande

särskilt av att bostadsbebyggelsen måste utföras på sådant sätt, att bostadstvång

kan åläggas befattningshavarna, finner jag mig i detta fall nödsakad

förorda, att bebyggelsen anordnas i form av tjänstebostäder. Jag delar även

utredningens uppfattning, att jourpliktig personal bör erhålla tjänstebostäder,

och har heller intet att erinra mot att sådana bostäder upplåtas även åt annan

sjukhuspersonal. Dock finner jag det angeläget, att tjänstebostäder reserveras

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

endast för så stor del av sistnämnda personal, som icke utan olägenhet för sjukhusdriften

kan hänvisas till att i allmänna hyresmarknaden anskaffa bostad.

De nuvarande svårigheterna i bostadshänseenden böra icke i och för sig få

vålla en överdimensionering av tjänstebostadsbeståndet vid garnisonssjukhusen.

Vad bostadsstandarden beträffar har utredningen för chefläkarna räknat

med 6 rum, kök och hembiträdesrum, d. v. s. ett rum mer än som skulle

komma i fråga vid tillämpning av gällande normer för militära och civilmilitära

beställningshavare. Å andra sidan avviker enligt utredningens uppgift

ytinnehållet i de förordade läkarbostäderna endast i ringa mån från vad som

av 1940 års civila byggnadsutredning medgivits för de statliga sinnessjukhusen

och är väsentligt lägre än vad fallet är vid landstingssjukhusen. Arméns

fortifikationsförvaltning har förordat en begränsning av rumsantalet till 6

rum och kök. Motsvarande förslag har från den förutsättningen, att ifrågavarande

läkarbefattningar vore jämförliga med överläkartjänster vid de statliga

sinnessjukhusen, framförts av 1940 års militära byggnadsutredning. Å

andra sidan har Sveriges läkarförbund ansett, att ytinnehållet borde ökas så

att det närmade sig ytinnehållet i landstingssjukhusens överläkarbostäder.

Svenska lasarettsläkarföreningen har funnit utredningens förslag godtagbart

med hänsyn till nuvarande nödtvungna restriktioner på bostadsmarknaden.

För egen del finner jag den höga standard, som vid landstingssjukhusen i

förevarande avseende på sina håll tillämpas, icke böra vara för statsverket

förebildlig. Då jag i likhet med militära byggnadsutredningen finner

antalet rum ur ekonomisk synpunkt vara av mindre betydelse än lägenheternas

ytinnehåll och förslaget i sistnämnda hänseende icke synes mera avsevärt

avvika från vanliga normer, vill jag icke motsätta mig utredningens förslag

men anser mig böra framhålla, att ett biträdande av detsamma icke innebär

ett ställningstagande i fråga örn bostadsstandarden för civilmilitära beställningshavare

av motsvarande lönegrad eller för militära beställningshavare

eller överhuvud bör tillmätas prejudicerande innebörd för andra områden.

För underläkarna har utredningen räknat med tre rum, kök samt hembiträdesrum

och en golvyta av 100 kvm. Förslaget i denna del har i huvudsak

biträtts av de hörda myndigheterna. Sveriges yngre läkares förening har dock

med hänsyn därtill, att enligt de av föreningen uppställda normerna en underläkarbostad

bör omfatta 115 kvm, förklarat sig under inga förhållanden kunna

godkänna, att vederbörande befattningshavare ålades skyldighet att bebo bostäderna.

För egen del finner jag utredningens förslag med hänsyn till de

förordade lägenheternas standard icke kunna göras till föremål för vägande

erinringar. Yid det fortsatta utredningsarbetet böra de av fortifikationsstyrelsen

framställda erinringarna närmare övervägas.

Den för den övriga manliga personalen och för sköterskor av utredningen

förordade bostadsstandarden har i huvudsak icke föranlett erinringar bland

de hörda myndigheterna. Svensk sjuksköterskeförening Ilar dock med stöd av

statistiska uppgifter förordat en ökning av ytinnehållet i sköterskelägen
Bihang

till riksdagens protokoll 1914. 1 sami. Nr 175.

27 44 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

heterna. Samma mening har framförts av Svenska lasarettsläkareföreningen.

Med hänsyn till lägenheternas ändamålsenliga planlösning finner jag utredningens

förslag i denna del kunna läggas till grund för det fortsatta utredningsarbetet.

Jag delar utredningens uppfattning, att sjukhusbiträden och med dem

likställda befattningshavare böra erhålla eget rum och icke, såsom nu i regel

är fallet, delat rum. I anledning av vad Svenska lasarettsläkareföreningen och

Försvarsverkens civila personals förbund samt å andra sidan reservanten i

1940 års militära byggnadsutredning anfört torde frågan örn den lämpliga

rumsstorleken få bli föremål för ytterligare övervägande.

Utredningens förslag vad beträffar bostadsstandarden för sjukvårdseleverna

synes kunna i huvudsak biträdas.

Yad angår de vid garnisonssjukhuset i Boden enligt utredningens förslag

erforderliga personalbostäderna vill jag erinra örn vad av mig i det föregående

yttrats därom, att ställning ännu icke tagits till frågan örn personalens storlek

efter sjukhusets beslutade utvidgning. Med hänsyn härtill synes mig viss

försiktighet böra vidtagas vid bostadsprogrammets genomförande. En begränsning

av antalet biträdesrum bör sålunda övervägas, något som synes

motiverat även med hänsyn till önskvärdheten av att — såsom i det föregående

yttrats — biträdena böra i den mån så med hänsyn till sjukhusdriften

utan olägenhet kan ske hänvisas att i öppna marknaden anskaffa bostäder.

Utredningens förslag i fråga örn antalet bostadsbyggnader och byggnadernas

planlösning har, såsom av det föregående framgår, framkallat vissa erinringar

från olika håll. I huvudsak synes mig utredningens förslag kunna biträdas.

Jag förutsätter dock, att de av remissinstanserna framförda synpunkterna

vinna vederbörligt beaktande vid det fortsatta utredningsarbetet i den

mån så av ekonomiska och andra skäl finnes välbetänkt. Möjligheterna att i

kostnadsbesparande syfte uppföra bostäderna i trä eller lättbetongsten torde

sålunda, såsom militära byggnadsutredningen påpekat, böra undersökas.

Jag finner det i likhet med sistnämnda utredning även vara att föredraga, om

bostadshusen för gift personal uppföras såsom friliggande bostadsvillor eller

såsom radhus i den män så kan ske utan avsevärdare merkostnad. Med anledning

av vad militära byggnadsutredningen vidare anfört vill jag framhålla,

att medel böra av Kungl. Maj :t ställas till förfogande endast i den mån så efter

ytterligare utredning finnes oundgängligen erforderligt. Tills vidare beräknar

jag för ändamålet vid nuvarande prisnivå ett belopp av i avrundat tal 1 920 000

kronor, motsvarande efter prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av 1670 000

kronor.

Utredningens förslag till byggnadsprogram vid garnisonssjukhuset i

Skövde finner jag mig kunna i huvudsak tillstyrka. Då bostad för chef läkaren

uppföres av den anledningen, att han skall stå i möjligast nära kontakt med

sjukhuset, kan jag icke biträda det av chefläkaren vid sjukhuset framställda

förslaget örn bostadens förläggande utanför sjukhusområdet. Vad jag anfört

beträffande garnisonssjukhuset i Boden äger i övrigt vad avser byggnadernas

planlösning m. m. motsvarande tillämpning beträffande nu förevarande sjuk
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

hus. Byggnadskostnaderna beräknar jag till omkring 560 000 kronor vid nuvarande

pritenivå, motsvarande 487 000 kronor enligt prisnivån den 1 juli 1941.

Såsom av det föregående framgår har arméförvaltningens intendenturdepartement

och sjukvårdsstyrelse beräknat kostnaderna för tjänstebostädernas

inredning och utrustning till sammanlagt omkring 315 000 kronor. Härvid

har — såsom av handlingarna i ärendet framgår — förutsatts, att vid

garnisonssjukhuset i Boden skola möbleras arbets- och vardagsrum samt sovrum

för underläkare samt vidare de för husmoder, sköterskor, biträden,

elever m. fl. avsedda rummen och samlingssalarna. Vid garnisonssjukhuset

i Skövde har räknats med möbelutrustning för underläkare, köksföreståndarinna,

kokerskor, biträden och vissa samlingsrum men däremot endast med

viss mindre utrustning för husmor, sköterskor och elever. För egen del finner

jag det erforderligt, att utredning verkställes i syfte att nedbringa dessa avsevärda

kostnader. Härvid bör övervägas, huruvida överhuvudtaget underläkarrummen

böra utrustas på statens bekostnad och örn icke ett visst antal

rum, förslagsvis hälften av sköterske- och biträdesrummen samt eventuellt

samtliga elevrum, böra utrustas på statens bekostnad, medan övriga rum böra

utrustas av bostadsinnehavarna själva. En dylik lösning skulle lämna större

rörelsefrihet åt de befattningshavare, som ha möjlighet och intresse att individuellt

möblera lägenheterna, och dessutom högst väsentligt reducera kostnaderna.

Vid bestämmande av ersättning för tjänstebostad komma i så fall olika

normer att i vanlig ordning tillämpas för möblerade och för omöblerade rum.

Sedan ytterligare utredning i denna fråga verkställts, torde det få ankomma

på Kungl. Majit att besluta i ärendet med ianspråktagande av arméns anslag

för engångsanskaffning av intendenturmateriel, vilket — enligt vad jag från

arméförvaltningens intendenturavdelning inhämtat — såvitt nu kan bedömas

därtill lämnar tillgång.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår har Norrbottens läns landstings

förvaltningsutskott förklarat sig icke ha något att erinra mot det av utredningen

framställda förslaget rörande landstingets bidrag till bestridande av

byggnadskostnaderna. Detta förslag innebär att skillnaden mellan kostnaderna

för bostadsbyggnaderna enligt 1939 års prisnivå och enligt nuvarande prisnivå

skall lika fördelas mellan statsverket och landstinget. Från denna utgångspunkt

har landstingets bidrag uppskattats till 221 450 kronor. För garnisonssjukhuset

i Skövde har utredningen förordat samma fördelningsgrund, innebärande

ett bidrag från Skaraborgs läns landsting av 64 600 kronor. Sistnämnda

landstings förvaltningsutskott har dock icke förklarat sig villigt att förorda

högre bidrag än 20 % av nämnda skillnadsbelopp, innebärande ett bidrag av

25 840 kronor. Detta bidrag borde enligt utskottets mening jämkas nedåt för den

händelse den verkliga kostnaden för bostäderna icke komme att uppgå till

560 000 kronor.

För egen del har jag i likhet med flertalet myndigheter icke något att i

princip erinra mot utredningens förslag i denna del. Jag förutsätter således,

att byggnaderna skola komma till stånd under villkor, att från landstingens

sida för ändamålet tillskjutes 50 % av skillnaden mellan de faktiska kosina
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

derna för byggnaderna och motsvarande kostnader enligt 1939 års prisnivå.

De av utredningen i detta hänseende i övrigt framställda förslagen torde kunna

godtagas. Yad av arméförvaltningens intendentur- och civila departement

anförts rörande formerna för undvikande av den av utredningen påtalade

dubbelräkningen torde få av Kungl. Majit närmare övervägas.

Då frågan om tjänstebostadsavdragens storlek för närvarande, enligt vad jag

inhämtat, är föremål för övervägande inom finansdepartementet, saknar jag

anledning att ingå på denna i ett par remissyttranden berörda fråga.

Jag beräknar sålunda för ifrågavarande ändamål, vilka icke förutsetts i

samband med 1942 års försvarsbeslut, ett belopp av sammanlagt 2 194 000

kronor enligt nuprisläget. Av berörda belopp torde 2 015 000 kronor få anses

belasta försvarsbeslutets kostnadsram.

SKJUTBANOR M. lovissa

anordningar å skjutfältet vid infanteriskjutskolan. Sedan arméförvaltningen

i sin skrivelse den 10 februari 1943 upptagit ett belopp av 31 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941 för vissa anordningar för beskjutning av pansarmål

vid infanteriskjutskolan, anförde jag vid anmälan av propositionen

1943:222 (s. 104), att vissa undersökningar rörande lämplig plats för skjutning

med pansarvapen påginge, varför jag för det dåvarande icke ansåg mig

kunna biträda arméförvaltningens ifrågavarande förslag.

I sin skrivelse angående medelsbehovet för budgetåret 1944/45 har arméförvaltningen,

under framhållande av att inom arméstaben utredning påginge

rörande bland annat förläggningsort för infanteriskjutskolan, anmält att

ämbetsverkets fortifikationsstyrelse avsåge att, sedan förenämnda utredningslutförts,

till Kungl. Majit inkomma med därav föranledd framställning rörande

medel till markörvärn, signalanordningar och anordningar för beskjutning av

pansarmål vid infanteriskjutskolan. I skrivelse den 15 november 1943 har

arméförvaltningens fortifikationsstyrelse hemställt, att ett belopp av 49 700

kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 måtte för budgetåret 1944/45 beräknas

för nyssnämnda ändamål. Styrelsen Ilar härom anfört i huvudsak följande.

Sedan fortifikationsstyrelsen i enlighet med av chefen för armén lämnade

direktiv i skrivelse den 23 oktober 1943 bland annat föreslagit, att infanteriskjutskolan

skulle kvarbliva å Rosersberg, hade styrelsens skjutbaneofficer

verkställt utredning på platsen i anledning av att chefen för skjutskolan gjort

framställning rörande behovet av vissa anordningar å skolans skjutfält, nämligen

förbättring av befintliga markörskydd samt uppförande av nya sådana,

anordningar för skjutning mot rörliga mål samt permanenta signalförbindelser

m. m. Enligt skjutbaneofficerens mening vore ur såväl utbildnings- som säkerhetssynpunkt

följande åtgärder erforderliga, nämligen förstärkning av befintliga

samt uppförande av nya markörskydd med hänsyn till skydd mot skjutning

med 12 cm och 8 cm granatkastare, eldledningsvärn, målanordningar, målbod

samt signal- (telefon-) förbindelser.

Kostnaderna för dessa arbeten beräknades till 49 700 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941. Prisstegringen härå kunde beräknas uppgå till cirka 7 400 kronor.

Kostnadsökningen i förhållande till det av arméförvaltningen i skrivelsen

den 10 februari 1943 angivna beloppet sammanhängde med den alltmer ökade

omfattningen av skjutningar i allmänhet, speciellt med granatkastare av alla

kalibrar.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 69

I en särskild den 13 januari 1944 dagtecknad promemoria Ilar skjutbaneofficeren

vid arméns fortifikationsförvaltning bland annat anfört, att samtliga

nu föreslagna anordningar avsåges att förläggas till mark, som skjutskolan för

närvarande disponerade såsom övningsterräng.

Fortifikationsstyrelsens tidigare framlagda förslag, avseende vissa anordningar

för beskjutning av pansarmal vid infanteriskjutskolan, bär i styrelsens

senaste framställning utökats att omfatta ett antal 113m markörskydd m. m.

Detta har funnits påkallat med hänsyn till den vidgade omfattningen av skjutning

med granatkastare. För anordnande av pansarskjutningar bär ett iörhållandevis

lägre belopp nu beräknats, sammanhängande med att terrängen

vid Rosersberg enligt uppgift mindre väl lämpar sig för dylika skjutningar.

Då ur såväl utbildnings- som säkerhetssynpunkt de nu föreslagna åtgärderna

synas angelägna, vill jag förorda, att medel beräknas för ändamålet.

Av utredningen framgår, att samtliga nya anläggningar skola förläggas till

skjutskolans nuvarande område, varför ärendet icke beröres av en samtidigt

föreliggande framställning rörande markförvärv för skolan (jfr det föregående).

Ämbetsverkets kostnadskalkyler synas godtagbara, och jag beräknar alltså

för vissa anordningar å skjutfältet vid infanteriskjutskolan för budgetåret

1944/45 ett belopp av i avrundat tal 50 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941.

Vissa arbeten å Skånska pansarrege/nentets skjutfält. I skrivelse den 12 februari

1944 har arméns fortifikationsförvaltning, med överlämnande av skrivelser till

förvaltningen från chefen för Skånska pansarregementet jämte bilagor och

vissa andra handlingar, hemställt, att medel måtte ställas till förfogande för

bestridande av kostnaderna för vissa anordningar vid Skånska pansarregementets

skjutfält i Ravlunda socken. Av skrivelsen och handlingarna i

övrigt framgår i huvudsak följande.

För iordningställande av skjutfältet erfordrades inalles omkring 260 000

kronor. Av detta belopp behövde 25 545 kronor ställas till förfogande redan

under instundande vår, under det att återstående belopp lämpligen syntes

böra fördelas på ett vart av budgetåren 1944/45, 1945/46 och 1946/47.

Under våren 1944 erfordrades omkring 3 950 kronor för kostnader för isåning

av fältet, inköp av redskap, upprättande av vägförslag samt skatter. Därjämte

erfordrades 4600 kronor för reparation och iordningställande av bostad

för vaktmästare, 1 000 kronor för anordnande av stängsel till skyddsområdet

i södra delen av fältet samt 16 000 kronor för flyttning av gård.

Denna senare hade ansetts vara den mest typiska och värdefulla och

bäst bibehållna av de gårdar inom skjutfältet, som på grund av sitt läge

måste rivas. Den ansåges lia en ålder av bortåt hundra år och hade en

karakteristisk uppbyggnad och planlösning. Gården hade avsetts att flyttas

intill gränsen för skyddsområdet, varigenom uthusen i gården skulle kunna

disponeras av den som arrenderade fårbetet inom skjutfältet. Huvudbyggnaden

vore avsedd att inredas på ursprungligt sätt och användas som hembygdsgård.

Flyttningsförslaget hade tillstyrkts av intendenterna G. Aberg

och T. Andersson, vilka enligt överenskommelse mellan chefen för försvars
-

''rpartemenischefen.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

departementet oell riksantikvarien utfört en undersökning rörande kulturminnesmärken

inom skjutfältet. I kostnaderna för flyttning av gården hade

även medräknats kostnaden för kulturhistorisk kontroll och övervakning

av arbetet.

För budgetåret 1944/45 har fortifikationsförvaltningen äskat medel enligt

följande uppställning:

Reparation av byggnader.......................................... kronor 40 000

Lastkaj vid Brösarps station .................................... » 13 000

Vägarbeten.......................................................... » 20 000

Stenkross och sorterings verk .................................... » 9 765

Skogshushållningsplan ............................................ » 500

Summa kronor 83 265

Därjämte har förvaltningen i detta sammanhang även beräknat medel för

utgifter enligt förslag till stat för budgetåret 1944/45 för jordbruks- och skogsfastigheterna

inom skjutfältet.

De byggnader — till ett antal av omkring 20 — som skulle repareras,

vore avsedda dels för arrendatorer, dels såsom förläggningsutrymmen samt

material- och målbodar.

Den nuvarande lastkajen vid Brösarps station vore för liten och av sådan

konstruktion att den i längden ej medgåve lastning och lossning av stridsvagnar.

Förslag till ny lastkaj örn 50 meters längd hade därför utarbetats.

Av de medel, som beräknats för vägarbeten, vore 5 000 kronor avsedda

för en mindre (gång- och) körväg för civilbefolkningen längs gränsen till

skjutfältet. Tidigare hade den befolkning, som bodde närmast norr örn

fältet, vid färd från och till kyrka och skola använt en mindre väg tvärs

över skjutfältet. Då denna väg måste avstängas under skjutningar, hade

det ansetts skäligt att en väg av ungefär samma beskaffenhet anordnades i

stället för den avstängda.

För anläggande av en väg från Brösarps station till förläggningsområdet

på skjutfältet hade fortifikationsförvaltningen beräknat ett belopp av omkring

123 225 kronor. Under budgetåret 1944/45 skulle som en början på

denna väg en utfartsväg från Brösarps station samt en anknytningsväg till

stora landsvägen byggas för en kostnad av 15 000 kronor. Resterande belopp

skulle delas upp med 50 000 kronor på budgetåret 1945/46 och omkring

58 225 kronor på budgetåret 1946/47. Vägen skulle få en längd av 3 640 m

och en bredd av 6 m och avsåges för trafik med stridsvagnar och kronans

bilar. Nuvarande vägar vore alltför smala och primitiva och kunde icke

utan betydande förbättringsarbeten befaras av stridsvagnar. De vore därjämte

betydligt längre än den planerade vägen.

Anskaffandet av stenkross och sorteringsverk hade föreslagits, emedan det

beräknats, att vägförbättringar och vägunderhåll inom skjutfältets område

komme att bli mycket omfattande. Då det inom skjutfältet funnes riklig

tillgång på sten, hade det ansetts vara ekonomiskt fördelaktigt att anskaffa

en stenkross för att med tillhjälp av militär personal krossa sten till behov.

Upprättandet av en skogshushållningsplan hade ansetts nödvändig för den

avverkning och gallring av skogen å skjutfältet, som dels erfordrades med

hänsyn till skogsvården och dels för eventuella kompletterande röjningar.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

För anordnande av ledningar för elektriskt ljus till bostäderna oell elektrisk

kraft till maskiner för bogserande av rörliga mål lia medel beräknats med

21 750 kronor för budgetåret 1945/46 oell med 15 000 kronor för budgetåret

1946/47.

Slutligen Ilar arméns fortifikationsförvaltning i skrivelse den 19 februari

1944 hemställt, att ett jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 5 november 1943 av

omhänderhavande medel förskjutet belopp av 2 500 kronor måtte anvisas för

gäldande av kostnader för inventering, kartering, fotografering och uppmätning

av fornminnen inom skjutfältet.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 46 f.) har ett be- Departementslopp

av 83 000 kronor under förevarande kvotanslag beräknats för anord- chefen.

nande av betongskydd för målbogseringsanordning samt av markörvärn,

signalförbindelser m. m. vid Skånska pansarregementets ifrågavarande skjutfält.

Dessa anordningar åsyfta att göra fältet användbart för skjutningar.

I förevarande framställning har arméns fortifikationsförvaltning hemställt

om medel för bestridande av vissa engångskostnader i övrigt, vilka uppkomma

i samband med fältets ianspråktagande för sitt ändamål. Vissa av

dessa kostnader synas emellertid icke böra föranleda särskild medelsanvisning

av riksdagen. För isåning av fältet, inköp av redskap, skatter samt

upprättande av vägförslag och skogshushållningsplan liksom för de utgifter,

som beräknats under staten för nästa budgetår för skjutfältets jordbrukson

skogsfastiglieter, anser jag mig icke böra i detta sammanhang beräkna

medel.

Då jämväl en del av kostnaderna för reparation och iordningställande

av vaktmästarbostaden jämte övriga byggnader torde vara av karaktär att

böra bestridas av underhållsmedel, anser jag mig böra i detta sammanhang,

med godtagande av ämbetsverkets anslagskalkyler, för dessa ändamål beräkna

endast ett belopp av 20 000 kronor. Mot anvisande av 1 000 kronor

för anordnande av stängsel kring det område utmed Verkeåns dalgång, som

reserverats som skyddsområde, har jag intet att erinra. Då det är av allmänt

intresse, att förutnämnda ur kulturhistorisk synpunkt värdefulla gård

bevaras, förordar jag vidare, att 16 000 kronor beräknas för flyttning av

densamma. Av detta belopp torde dock av nyss antytt skäl endast 10 000

kronor böra ställas till förfogande genom särskild medelsanvisning, medan

återstoden av kostnaderna böra bestridas från förutnämnda post.

En ny lastkaj vid Brösarps station lärer av skäl, som fortifikationsförvaltningen

anfört, böra anordnas. Däremot har jag icke ansett mig kunna

på grundval av nu föreliggande utredning taga ställning till förslaget örn

anläggande av väg från nämnda station till förliiggningsområdet på skjutfältet.

Ehuru den planerade vägen torde medföra vissa fördelar, vill jag

ifrågasätta, huruvida icke en av de befintliga vägarna med samma resultat

skulle kunna breddas och iståndsättas för mindre kostnad än den för ny

väg beräknade. Örn emellertid den nya vägen finnes böra komma till stånd,

bör undersökas, om den icke utan olägenhet kan göras smalare och erhålla ett

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

förenklat utförande. Jag förutsätter, att närmare utredning i dessa hänseenden

förebringas. Utan hinder därav synes en utfartsväg från Brösarps station

och en anknytningsvag till stora landsvägen kunna redan nu komma till

stånd. Den nya lastkajen kan då läggas öster örn järnvägsspåren, varigenom

kontakt med övrig trafik från stationen och den trånga viadukt, som är belägen

strax norr örn stationen, kan undvikas vid framförandet av stridsvagnarna.

Likaledes förordar jag, att förutnämnda för befolkningen i trakten

avsedda mindre väg utföres. För ifrågavarande lastkaj och vägarbeten beräknar

jag ett belopp av (13 000 + 20 000=) 33 000 kronor.

Då stenkross och sorteringsverk böra kunna förhyras och kostnaderna i

vart fall böra bestridas från förutnämnda post, beräknar jag icke i detta

sammanhang medel för ändamålet. På frågan örn framdragande av elektriska

kraftledningar har jag, i avvaktan på slutligt förslag härutinnan, ej anledning

att nu ingå.

Förutnämnda kostnad av 2 500 kronor för inventering m. m. av bebyggelse

och fornlämningar på skjutfältet föranledes av skjutfältets ianspråktagande,

varför jag icke har något att erinra mot att denna kostnad i detta

sammanhang tages i beräkning.

De kostnader, vilka enligt det föregående böra bestridas från förevarande

kvotanslag, uppgå sålunda till (20 000 + 1 000 + 10 000 + 33 000 + 2 500=)

66 500 kronor enligt nuvarande prisläge. Omräknade till prisläget den 1 juli

1941 uppgå kostnaderna till omkring 56 000 kronor.

VISSA ANDRA BYGGNADSARBETEN M. M.

Omläggning av avloppsnätet i Karlsborg. Under åberopande av en skrivelse

den 9 juli 1943 från riksda gens militieombudsman till arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse angående önskvärdheten av en omläggning av avloppsnätet

i Karlsborg har arméförvaltningen i sin skrivelse angående medelsbehoven

för nästkommande budgetår i ämnet anfört bland annat följande.

Det nuvarande ledningssystemet i Karlsborg är upp till 60 år gammalt

samt delvis i mycket dåligt skick. Ledningarna ligga mestadels så grunt, att

ny bebyggelse ej kan anslutas till nätet. Ledningarna mynna på ett 30-tal

ställen runt udden, i de flesta fall endast ett fåtal meter från stranden. Det

största utloppet mynnar i slutvärnets östra förlängning och upptager avloppsvattnet

från slutvärnet samt närliggande byggnader.

Avloppsvattnet från den nya förläggningen för Andra intendenturkompaniet

sammanföres till en mindre pumpanläggning, varifrån vattnet tryckes

upp till ledningsnätet innanför vallarna för vidare befordran österut.

Genom avloppen västerut uppkomma föroreningar i Rödesundsviken, som

hindra strändernas utnyttjande för badning. På halvöns östra sida är vattenomsättningen

större. Olägenheterna här uppstå huvudsakligen av att föroreningar

i form av fasta partiklar spolas upp på stranden.

Genom försorg av ämbetsverkets fortifikationsstyrelse har uppgjorts förslag

till nytt avloppsnät i Karlsborg, avseende att i första hand bereda möjlighet

till ny bebyggelse inom vallarna, bland annat för planerad matinrättningsbyggnad

för Karlsborgs luftvärnsregemente samt bostäder. I en andra och

tredje utbyggnad föreslås åtgärder för sanering av stränderna.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Enligt förslaget sammanföras vattnet från de skilda utloppsledningarna i

avskärande huvudledningar. Vid västra stranden sammanföras dessa till ett

pumpverk, från vilket vattnet tryckes upp i den del av ledningssystemet, som

har avrinning åt öster. För uppsamling av de befintliga avloppen åt öster utföres

en avskärande ledning utmed östra vallens insida med utlopp genom

porten VI. Inom försvarets fabriksstyrelses område utföras två separata avskärande

ledningar, vilka mynna i en pumpstation. Från denna tryckes vattnet

upp till nyss nämnda avskärande ledning innanför östra vallen. Till ledningsnätet

inom fabriksstyrelsens område anslutas även garnisonssjukhuset

med flera byggnader på uddens norra del.

Inom området innanför vallarna kompletteras ledningsnätet med ledningar

utefter Östra och Västra Paradplatserna samt i Norra och Södra Tyghusgatorna.

Dessa ledningar nödvändiggöras genom den påbörjade bostadsbebyggelsen

inom området samt för, som ovan nämnts, beredande av avlopp

från den nya matinrättningen vid Karlsborgs luftvärnsregemente. Vissa äldre

ledningar böra upprensas och delvis omläggas.

De nya ledningarna sammanföras till ett reningsverk vid stranden ungefär

i östra förlängningen av slutvärnet. Med hänsyn till Vätterns stora vattenomsättning

samt självreningsfönnåga synes låggradig rening genom slarnavskiljning

vara tillfyllest. Utloppsledningen bör givas tillfredsställande

längd och mynna på tillräckligt djupt vatten.

Kostnaderna för sålunda angivna åtgärder lia av fortifikationsstyrelsen

beräknats till nedan angivna belopp:

avskärande ledning med tilloppsledningar inom vallarna ...... kronor 110 000

övriga självfallsledningar ................................................ » 51000

pumpverk med tryckledning ............................................. » 24 500

reningsverk nied utloppsledning ....................................... » 105 500

Summa kronor 291 000

Häri ha icke inräknats ledningar samt pumpverk inom försvarets fabriksstyrelses

område (ledning från garnisonssjukhuset fram till gränsen för området

är dock medräknad). Kostnaderna ha för erforderliga arbeten inom

fabriksstyrelsens område beräknats till

självfallsledningar ............................................................ kronor 29 000

pumpverk med tryckledning ............................................. »_25 500

Summa kronor 54 500

Den totala kostnaden skulle sålunda uppgå till (291000 + 54 500 =)

345 500 kronor, varav emellertid endast 291 000 kronor synas böra belasta

arméförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond.

Med hänsyn till den pågående bostadsbebyggelsen innanför vallarna samt

fabriksstyrelsens byggnadsprogram böra avskärande ledningar innanför

östra vallen jämte anslutande ledningar innanför vallarna utföras som en

första etapp. Därjämte böra de avskärande ledningarna inom fabriksstyrelsens

område med provisorisk utloppsledning likaså utföras i första etappen.

Som en andra etapp bör komma avskärande ledning vid västra stranden

nied tillhörande pumpverk och tryckledning.

Som en tredje och sista etapp böra utföras återstående ledningar samt

reningsverket.

Kostnaderna för de olika åtgärderna beräknas, i den mån de enligt vad

ovan anförts böra belasta arméförvaltningens delfond, i anslutning till ovan

anförda siffror bliva följande:

s. 74 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Etapp 1 ................................................... 110 000

» 2 51 000

» 3 130 000

Summa kronor 291 000.

Arméförvaltningen har tillstyrkt en omläggning av avloppsnätet enligt det

framlagda förslaget samt hemställt, att till bestridande av kostnaderna för en

första etapp av ifrågavarande arbeten ett belopp av 110 000 kronor för ämbetsverkets

vidkommande måtte beräknas för nästkommande budgetår.

Försvarets fabriksstyrelse, som beretts tillfälle att taga del av vad arméförvaltningen

i ämnet yttrat, har i skrivelse den 14 januari 1944 bland annat

anfört, att det syntes böra ankomma på fabriksstyrelsen att göra framställning

örn anvisande av medel för de kostnader -— av arméförvaltningen enligt

prisläget den 1 juli 1941 beräknade till 54 500 kronor, motsvarande enligt prisläget

den 1 juli 1943 63 000 kronor — vilka hänförde sig till fabriksområdet.

Av arméförvaltningens framställning framginge, att dessa arbeten avsåges

bliva utförda i en första etapp. Under åberopande av det anförda och med

biträdande av arméförvaltningens kostnadsberäkningar hemställde styrelsen,

att för budgetåret 1944/45 medel måtte beräknas under försvarets fabriksfond

för här ifrågavarande ändamål.

Ehuru kostnaderna för omläggning av avloppsnätet i Karlsborg icke förutsetts

av 1941 års försvarsutredning och erforderliga medel sålunda icke beräknats

inom den för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen,

torde, med hänsyn till rådande hygieniska missförhållanden i Karlsborg, den

föreslagna anläggningen böra så snart ske kan komma till utförande. Erforderliga

arbeten böra lämpligen utföras i etapper och kostnaderna för

första etappen — tillhopa 164 500 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 —- i enlighet med vad de av frågan berörda myndigheterna anfört, fördelas med

110 000 kronor på arméförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond

och med 54 500 kronor på försvarets fabriksfond.

Beträffande medelsäskandet under försvarets fabriksfond — 63 000 kronor

jämlikt prisläget den 1 juli 1943 — torde jag få återkomma i det följande.

Under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, beräknar

jag i enlighet med det anförda för nästkommande budgetår för omläggning av

avloppsnätet i Karlsborg ett belopp av 110 000 kronor enligt prisläget den 1

juli 1941.

Nybyggnad för krigsarkivet. Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen

1942: 270 (s. 44—49) beräknade riksdagen (skrivelse nr 376) för budgetåret

1942/43 ett belopp av 500 000 kronor till påbörjande av nybyggnad för krigsarkivet.

I yttrande till statsrådsprotokollet för den 24 april 1942 lämnade jag i

samband med anmälan av nyssnämnda proposition bland annat en redogörelse

för krigsarkivets behov av lokaler samt byggnadsstyrelsens förslag till lokalfrågans

lösning ävensom för i ärendet inkomna remissyttranden m. m. Beträffande

detaljerna härutinnan torde jag få hänvisa till statsrådsprotokollet. I

detta sammanhang vill jag endast erinra, att jag förordade uppförande av en ny
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 75

byggnad för krigsarkivet för en beräknad kostnad av 1 350 000 kronor å en

av byggnadsstyrelsen föreslagen, kronan tillhörig tomt i hörnet av Valhallavägen

och Värtavägen i Stockholm. Jag föreslog, att anslagsmedlen skulle

uppdelas på budgetåren 1942/43 och 1943/44.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 11 september 1942 uppdragit åt

byggnadsstyrelsen att, under iakttagande av vad i förenämnda statsrådsprotokoll

i ämnet anförts, inkomma med av fullständiga kostnadsberäkningar

åtföljt slutligt förslag till nybyggnad för krigsarkivet, ställde Kungl. Majit

genom beslut den 9 oktober 1942 av det av riksdagen sålunda anvisade anslaget

ett belopp av 50 000 kronor till byggnadsstyrelsens förfogande för

bestridande av kostnaderna för upprättande av ifrågavarande förslag m. m.

Vid anmälan av propositionen 1943: 222 (s. 66 och 67) anförde jag bland

annat att — ehuru krigsarkivets nybyggnad med tanke på nuvarande lokalförhållanden

syntes vara i hög grad angelägen och det sålunda vore önskvärt,

att även detta byggnadsbehov kunde tillgodoses inom femårsperioden

1942/47 — frågan tarvade ytterligare överväganden med hänsyn till andra

angelägna medelsbehov. I samband därmed fann jag det böra för riksdagen

anmälas, att byggnadsstyrelsen i en av överbefälhavaren den 2 mars 1943 överlämnad

skrivelse på vissa närmare angivna skäl hemställt örn godkännande

av ett förslag till ändrad förläggning av krigsarkivets nybyggnad. Styrelsen

hade nämligen funnit den ur alla synpunkter lämpligaste platsen för byggnaden

i fråga vara ett område å Fågelbacken på Ladugårdsgärde mellan de

militära administrationsbyggnadema och Värtavägen i direkt anslutning till

nämnda byggnader. För egen del ville jag icke motsätta mig, att det fortsatta

planeringsarbetet, därest riksdagen icke hade något att däremot erinra,

skedde med utgångspunkt från arkivets förläggning till den sålunda förordade

platsen.

riksdagen har icke funnit anledning till erinran häremot.

I skrivelse den 26 november 1943 har byggnadsstyrelsen anfört, att styrelsen

i anledning av Kungl. Majits förenämnda beslut den 11 september

1942 uppdragit åt arkitekten Cyrillus Johansson att biträda styrelsen vid

uppgörandet av förslag till nybyggnad för krigsarkivet. Dylikt förslag hade

utarbetats under förutsättning av byggnadens förläggning till den i propositionen

1943: 222 angivna platsen. Vid skrivelsen hade fogats tolv ritningar

avseende den föreslagna nybyggnaden ävensom en promemoria av krigsarkivarien

Steckzén rörande ifrågavarande ritningar.

Av skrivelsen inhämtas i huvudsak följande.

I samråd med krigsarkivarien Steckzén hade styrelsen undersökt möjligheterna

att ytterligare begränsa den tidigare föreslagna nybyggnadens storlek.

Därvid hade en reducering av hyllutrymmet visat sig möjlig, enär inom de

i Fågelbacken utsprängda såsom skyddsrum avsedda tunnlarna framdeles

syntes kunna beredas utrymme för 3 300 hyllmeter arkivalier. Hyllutrymmet

i nybyggnaden hade därför minskats till omkring 18 500 hyllmeter.

Med den ändrade förläggningen av nybyggnaden kunde denna anslutas

till värmecentralen för det militära byggnadskomplexet å Fågelbacken, vilket

alltså medfört att något utrymme för värmeledningsanläggning inom krigsår
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

kivbyggnaden icke behövde reserveras. I samband härmed hade den tidigare

föreslagna, för värmeledningsskötaren avsedda bostaden inom byggnaden uteslutits.

Enligt vad krigsarkivarien meddelat hade han av ekonomiska skäl

icke velat framställa krav på att inom byggnaden tjänstebostad för någon av

krigsarkivets expeditionsvakter anordnades.

Beträffande storleken av tjänsterummen hade krigsarkivarien under åberopande

av uttalande från 1940 års arkivssakkunniga framhållit, att de i styrelsens

tidigare förslag avsedda tjänsterummen vore så små, att de ej motsvarade

det föreliggande behovet. En av byggnadsstyrelsen föranstaltad närmare

utredning av denna fråga, i samband varmed provmöbleringar utförts,

hade givit vid handen, att de sålunda framförda erinringarna icke saknade

fog. Med hänsyn härtill hade rumsstorleken enligt det nu föreliggande förslaget

ökats från tidigare föreslagna 12,5 kvadratmeter till 16 kvadratmeter.

Samtidigt hade emellertid antalet tjänsterum minskats från 11 till 9, varför

den totala för tjänsterum avsedda golvytan i stort sett vore oförändrad. Härvid

förutsattes dock, att arbetsplatser anordnades dels i ordnarerum, dels i

vissa arkiv samt ett förrådsrum.

Såsom närmare framginge av skrivelsen bifogade ritningar tänktes nybyggnaden

för krigsarkivet förlagd väster örn militärförvaltningsbyggnaderna, med

vilka den avsåges skola förbindas genom ett lägre byggnadsparti. Härvid

uppkomme mot Värtavägen söder örn arkivbyggnaden en platsbildning, som

utgjorde en avslutning av Banérgatan. Anläggningen bestode av dels en tre

våningar hög administrationsbyggnad, som delvis begränsade ovannämnda

öppna plats samt inrymde tjänste- och expeditionslokaler, dels ett därmed

sammanbyggt, mot norr förlagt arkivtorn örn 16 våningars höjd. Arkivtornet

vore så placerat, att det komme att bilda fond mot Banérgatan. Huvudentrén

till byggnaden anordnades från ovannämnda öppna plats, varjämte en för

tjänstemän avsedd ingång anordnades från Värtavägen mellan administrationsbyggnaden

och arkivtornet.

Administrationsbyggnaden inrymde i östra delen av bottenvåningen lokaler

för försvarsstabens krigshistoriska avdelning, medan den västra delen av denna

våning upptoges av ett lunchrum samt konserveringsverkstad, arkivrum med

arbetsplatser, ett förrådsrum, som samtidigt vore avsett till ordnarerum, ett

mörkrum och ett tjänsterum.

Inom våningen 1 trappa upp i administrationsbyggnaden upptoges den

östra delen av en mot norr förlagd forskaresal, till vilken anslutits två små

rum för enskilda forskare samt ett skrivrum ävensom biblioteksrum och rum

för fotografisamling. Till mittpartiet av denna våning vore expeditionen förlagd,

från vilken uppsikt kunde hållas såväl över entrén till forskaresalen som

över biblioteket. I övrigt upptoges denna våning av tjänste- och därmed

likvärdiga arkiv- eller arbetsrum.

Yåningen 2 trappor upp, dit den för allmänheten tillgängliga huvudtrappan

icke skulle uppdragas, inrymde en del av krigsarkivets kartsamlingar, varjämte

här funnes ett par tjänste- och arbetsrum.

Tjänstelokalerna inom administrationsbyggnaden stöde i samtliga våningar

i förbindelse med arkivtornet genom passager som icke vore åtkomliga för

den besökande allmänheten.

Arkivtornets södra del upptoges av en trappa samt två hissar, nämligen en

större varuhiss samt en mindre kombinerad person- och varuhiss. I tornets

bottenvåning funnes ett uppackningsrum med en utanför liggande lastbrygga

och i våningen 1 trappa upp vore inrymt ett mindre katalogrum. I övrigt upptoges

allt utrymme i tornet av arkivlokaler.

Krigsarkivarien Steckzén hade under hand meddelat, att han icke hade

något att erinra beträffande det sålunda föreliggande förslaget. För egen del

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

finge byggnadsstyrelsen framhålla, att styrelsen förutsatte, att vid entreprenadhandlingarnas

upprättande byggnadens yttre utformning, särskilt vad beträffade

arkivtornet, bleve föremål för ytterligare studium.

Kostnaderna för genomförande av ifrågavarande förslag ha inom byggnads
-

styrelsen beräknats på följande sätt.

Byggnadsarbeten ......................................................... kronor 1 150 000

Värme-, ventilations- och sanitetsteknisk anläggning ......... » 113 000

Elektriska kraft-, belysnings- och svagströmsledningar ...... » 80 000

Elektriska hissar ......................................................... » 35 000

Yttre arbeten ............................................................... » 60 000

Ritningar, kontroll och oförutsett ....................... »_112 000

Summa kronor 1 550 000

Såsom förut erinrats beräknades kostnaderna för genomförandet av det

av byggnadsstyrelsen i januari 1941 framlagda byggnadsförslaget vid samma

tidpunkt till 1 350 000 kronor. Med hänsyn till därefter inträffade prisstegringar

kunde emellertid, erinrar styrelsen, kostnaderna numera beräknas till

1 590 000 kronor eller 40 000 kronor mer än kostnaderna för genomförandet

av det nu föreliggande byggnadsförslaget. I förutnämnda kostnader hade

icke medräknats kostnaderna för nya arkivhyllor och annan inredning, vilka

syntes kunna beräknas till omkring 200 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen önskade slutligen framhålla, att en lösning av krigsarkivets

lokalfråga blivit alltmer trängande. Sålunda vore de lokaler, som

arkivet för närvarande disponerade i militärstabsbyggnaden, erforderliga för

tillgodoseende av rent militära lokalbehov, varjämte det utrymme i nationalmusei

byggnad, som tills vidare upplåtits till arkivet, vore behövligt för

museets egen räkning. Det vore därför enligt byggnadsstyrelsens mening påkallat,

att nybyggnadsföretaget med det snaraste igångsattes. Under förutsättning

att företaget kunde påbörjas under senare delen av innevarande budgetår

skulle för budgetåret 1944/45, utöver redan för ifrågavarande ändamål anvisade

medel, erfordras ett belopp av 500 000 kronor.

Ililcs arkiv et, som beretts tillfälle att i ärendet avgiva utlåtande rörande byggnadsprogrammets

utformande i arkivtekniskt hänseende m. m., har i skrivelse

den 15 januari 1944 uttalat, att det föreliggande förslaget icke på ett i allo tillfredsställande

sätt löste krigsarkivets byggnadsfråga. Den huvudsakliga anledningen

härtill vore, att den föreslagna byggnadens utrymmen vore för knappt

tillmätta med hänsyn till det antal hyllmeter som enligt riksarkivets beräkningar

vore nödvändigt. Härtill komme, att även det bombskyddade utrymmet

för de viktigaste arkivalierna i de i berget insprängda tunnelgallerierna icke

kunde anses tillräckligt. Ehuru ämbetsverket jämväl i övrigt hade vissa erinringar

att framföra —- huvudsakligen i anslutning till den föreslagna dispositionen

av byggnadens lokaler och därmed sammanhängande utrymmesfrågor

— ville riksarkivet understryka nödvändigheten av att krigsarkivets trängande

behov av nybyggnad snarast ordnades på ett tillfredsställande sätt.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

I anledning av riksarkivets yttrande har byggnadsstyrelsen, efter )krigsarkivarie1)^

hörande, den 28 januari 1944 avgivit förnyat utlåtande i ärendet

och därvid uttalat den bestämda uppfattningen, att den föreslagna byggnaden

i avseende å planerade utrymmen vore fullt tillräcklig för sitt ändamål.

Beträffande detaljerna i de sålunda avgivna utlåtandena torde få hänvisas

till handlingarna i ärendet.

Den föreslagna nybyggnaden för krigsarkivet har kostnadsberäknats till

— frånsett kostnader, omkring 200 000 kronor, för nya arkivhyllor och annan

inredning — 1 550 000 kronor, motsvarande efter prisläget den 1 juli 1941 ett

belopp av omkring 1 300 000 kronor. I förhållande till tidigare framlagt förslag

innebär detta en kostnadsminskning med omkring 50 000 kronor. Minskningen

har möjliggjorts dels därigenom att värmecentralen kunnat slopas vid

en förläggning av nybyggnaden i anslutning till det militära byggnadskomplexet

å Fågelbacken, dels ock genom att för lagring av arkivalier påräknas

kunna utnyttjas till skyddsrum avsedda bergstunnlar, vilka i mån av behov

successivt skulle inredas för att tagas i anspråk såsom arkivutrymmen.

För egen del finner jag det föreliggande förslaget kunna i huvudsak biträdas.

Med hänsyn till krigsarkivets egen trångboddhet, som allvarligt hämmar

den arkivvårdande verksamheten inom försvarsväsendet, samt med tanke

på utrymmessvårigheterna i militärstabsbyggnaden, i vilken krigsarkivet nu

delvis är inrymt, och angelägenheten av att de i nationalmuseibyggnaden för

krigsarkivets räkning upplåtna lokalerna kunna frigöras, är det önskvärt, att

byggnadsföretaget då tillgången på byggnadsmaterial det tillåter kommer till

utförande.

Med anledning av de av riksarkivet framförda erinringarna angående behov

av utrymmen för krigsarkivets arkivalier utöver de i föreliggande förslag beräknade,

må framhållas, att möjlighet torde föreligga att vid inträdande normala

förhållanden erhålla vissa ytterligare arkivutrymmen icke endast i de till

de militära administrationsbyggnaderna å Fågelbacken hörande skyddsrumsanläggningarna

utan även i en del andra dylika anläggningar, som under de

senaste åren utförts i Stockholm.

Med anledning av vad riksarkivet anfört rörande önskemålet att erhålla

ytterligare fullträffsäkra magasinsutrymmen har utredning verkställts angående

möjligheterna av att reducera arkivlokalerna ovan jord och ersätta

dessa med i berggrunden nedsprängda utrymmen. Enligt ett av byggnadsstyrelsen

under hand ingivet förslag skulle under markytan anordnas fyra

arkivvåningar och tornets höjd ovan jord minskas med motsvarande antal

våningar. Härigenom skulle vinnas omkring 4 000 hyllmeter bombsäkra arkivutrymmen.

Kostnadsökningen härför har beräknats till 160 000 kronor, inberäkna!

kostnaderna för full träffsäkert bjälklag samt ventilations- och luftkonditioneringsanordningar.

Ehuru ur arkitektonisk synpunkt en reducering av

tornets höjd av byggnadsstyrelsen ansetts icke tillrådlig, synas de praktiska

synpunkterna få vara avgörande, varför jag trots kostnadsökningen anser mig

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

böra förorda en lösning efter denna linje. Härigenom bortfalla även vissa av de

vid ärendets tidigare behandling framförda betänkligheterna mot att förlägga

denna byggnad i grannskapet av militärförvaltningsbyggnaderna. Ytterligare

torde härigenom kunna vinnas fördelen av en bekväm och praktisk förbindelse

mellan arkivtornets underjordiska våningar och de i berget utsprängda tunnelgallerierna.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att möjlighet finnes att

framdeles mot norr utbygga den föreslagna arkivbyggnaden.

Jag anser mig av dessa skäl böra räkna med att angivna ändringar i byggnadsstyrelsens

förslag vidtagas. Vissa av de i riksarkivets yttrande framförda

erinringarna torde böra påkalla andra, smärre modifikationer i byggnadsprogrammet.

Av denna anledning torde det vara välbetänkt att räkna med

en ytterligare höjning av den beräknade byggnadskostnaden, förslagsvis med

40 000 kronor på grundval av nuvarande prisläge.

Åberopande det anförda beräknar jag sålunda totalkostnaden för krigsarkivbyggnaden

till (1550 000 + 100 000 + 40 000=) 1 750 000 kronor enligt

nuvarande prisläge, varav ett belopp av omkring 1 520 000 kronor — motsvarande

kostnaderna enligt prisnivån den 1 juli 1941—bör belasta femårsplanens

kostnadsram.

Köldlaboratorium vid kemiska anstalten m. m. I skrivelse den 20 februari

1943 har dåvarande försvarsväsendets verkstadsnämnd hemställt örn anvisande

av medel för anläggning av ett köldlaboratorium för försvarsväsendets räkning

samt till stöd härför framhållit i huvudsak följande.

Inom riket funnes för närvarande icke något laboratorium, där krigsmateriel

av olika slag kunde funktion sprovas vid djup kyla. Behovet av ett dylikt

köldlaboratorium vore för försvarsväsendets del ytterst trängande. Det vore

av väsentlig betydelse, att funktionsdugligheten hos materiel, som kunde

komma att användas vid låga temperaturer, bleve föremål för undersökningar

och provningar vid dylika temperaturer. Köldprovningar kunde visserligen i

någon mån verkställas utomhus vintertid men de möjligheter, vilka sålunda

erbjödes, vore icke tillfyllest. Sådana provningar kunde endast ske i de nordligaste

delarna av landet. De låga temperaturer, varmed man måste räkna

vid ett vinterkrig, förekomme dessutom ytterst sällan inom landet och provning

av flygmateriel vid sådana temperaturer, varför dessa utsattes på större

höjder, kunde överhuvud icke äga rum utan laboratorium. En rationell försöksverksamhet

kunde vidare icke inskränkas till vintermånaderna utan måste

äga rum fortlöpande under hela året för att resultatet skulle kunna bliva

tillfredsställande. Hastiga temperaturväxlingars inverkan på materielen kunde

slutligen icke undersökas annat än i särskilt för ändamålet anordnat laboratorium.

Verkstadsnämnden hade i samråd med de militära förvaltningsmyndigheterna,

tekniska högskolan i Stockholm, statens bränslekommission, ingenjörvetenskapsakademien,

Sveriges industriförbund och Kungl, automobilklubben

funnit sig böra framlägga förslag om inrättandet av ett köldlaboratorium.

Enligt vad som framkommit vid de förhandlingar, vilka förts emellan representanter

för de berörda myndigheterna och sammanslutningarna, borde den ifrågasatta

anläggningen lämpligen anknytas till den militära forskningsverksamhet,

som bedreves vid kemiska anstalten. Yisserligen läge ifrågavarande upp
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

gifter vid sidan av anstaltens egentliga arbetsuppgifter men då till anstalten

redan tidigare knutits vissa från sistnämnda uppgifter ärtskida uppgifter

hade nämnden icke något att erinra emot den föreslagna förläggningen av

laboratoriet. Detta borde i så fall under nämndens överinseende underställas

styresmannen för anstalten.

Inom verkstadsnämnden hade kostnadsberäkningar uppgjorts för anläggande

av ett köldlaboratorium av den storleksordning, som erfordrades med hänsyn

till arten av de arbeten, vilka avsåges skola utföras vid detsamma. Enligt

det föreliggande förslaget skulle stridsvagnar nied vikt upp till 22 ton kunna

införas i laboratoriet för prövning av den mekaniska och elektriska utrustningens

funktion ävensom startprovning. För provning av flygplansutrustnings

funktion vid låg temperatur skulle flygplan med avmonterade vingar

och propellrar kunna införas i lokalen.

Enligt efterföljande uppställning ha kostnaderna för uppförande av erforderliga

byggnader jämte kylanläggning beräknats till 270 000 kronor samt

kostnaderna för anskaffning av inredning och instrument till 30 000 kronor.

Byggnader och kylanläggning m. m.

Kronor Kronor

Laboratoriebyggnad:

Byggnadsarbeten ............................................ 97 500

Installationer, kylaggregat m. m........................... 119 500 217 000

Förrådsbyggnad.......................................................... 5 000

Transformatorbyggnad .................................................. 3 000

Utvändiga arbeten, vägar, planer, stängsel m. m..................... 19 000

Administration och oförutsedda utgifter ..... 26 000

Summa kronor 270 000

Utrustning.

Lös inredning och instrumentutrustning................................ 28 000

Diverse oförutsedda utgifter ............................................ 2 000

Summa kronor 30 000

I anslutning härtill har verkstadsnämnden framhållit följande.

Enligt nämndens förmenande borde anläggningens skötsel och drift handhavas

av personalen vid kemiska anstalten. För provningarnas utförande

skulle dock biträde lämnas av den på vars beställning åtgärden ägde rum.

I första hand borde naturligen militära myndigheter äga anlita laboratoriet.

I den mån anläggningens hela kapacitet icke härigenom toges i anspråk

syntes emellertid även andra statliga myndigheter samt privata institutioner

och företag böra få utnyttja densamma.

Driften av laboratoriet har beräknats draga en årlig kostnad av 14500

kronor, varav för avlönande av en biträdande ingenjör i lönegrad MEx 15

omkring 6 000 kronor. Kostnaderna för driften borde täckas genom avgifter,

upptagna för verkställda undersökningar och provningar. Nämnden har

dock med hänsyn till ovissheten örn verksamhetens omfattning föreslagit

anvisande av ett särskilt anslag för driften, vilket borde tillföras avgifter för

utförda arbeten och för det första budgetåret kunde beräknas till 8 000 kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj-.ts proposition nr 175.

Försvarets forskningsnämnd har i utlåtande den 30 mars 1943 tillstyrkt

verkstadsnämndens förslag och därvid framhållit önskvärdheten av att de

slutliga detaljerna för laboratoriets inredning och utrustning i sinom tid

underställdes forskningsnämndens prövning.

Vidare har försvarets fabriks styr el se i skrivelse den 30 augusti 1943 framhållit

att, därest i anledning av nämndens framställning medel till köldlaboratorium

icke komme att anvisas under innevarande budgetår, anslag i

varje fall borde uppföras för budgetåret 1944/45. De kostnadsberäkningar,

som tidigare framlagts, syntes alltjämt bärande.

Härjämte har fabriksstyrelsen i samma skrivelse anmält vissa ytterligare

byggnadsbehov vid kemiska anstalten enligt följande.

Frågan om en mera allmän utbyggnad av anstalten i samband med en

kommande omorganisation av den militära naturvetenskapliga forskningen

kunde komma att bringas under Kungl. Majlis prövning. I avbidan härpå

ansåge anstalten, att några mindre förändringar borde komma till utförande

snarast möjligt för att lösa det omedelbara lokalbehovet. Inom anstalten

funnes för närvarande ett lunchrum, som lämpligen borde avdelas och utnyttjas

såsom arbetslokaler. Lunchrum kunde i stället utan större kostnader

beredas genom att en terrass överbyggdes till lunchrum och kök.

Anläggningskostnaden härför beräknades till 18 500 kronor. Dessutom kunde

inom anstalten föreliggande behov av utökade verkstadslokaler tillgodoses

genom överbyggnad av en befintlig lastbrygga. Kostnaderna härför beräknades

till 12 500 kronor. Nu angivna mindre byggnadsarbeten vore icke av

beskaffenhet att på något sätt föregripa en eventuell större utbyggnad av anstalten

framdeles. Samråd hade förekommit med försvarets forskningsnämnd.

I anslutning till det anförda har fabriksstyrelsen anmält, att för anläggning

av ett köldlaboratorium och för utförande av angivna ändringsarbeten

för nästa budgetår förelåge ett medelsbehov av (270 000 + 18 500 + 12 500=)

301 000 kronor.

Utredningen rörande frågan om ordnande av vetenskaplig försöksverksamhet med

flygmotorer och propellrar har i utlåtande den 22 februari 1944 anfört följande.

Under det fortsatta utredningsarbetet hade utredningen ytterligare styrkts

i sin uppfattning att ett forskningslaboratorium för flygmotorer behövde

vara utrustat med omfattande kylanläggningar. Dessa måste emellertid vara

av speciellt slag, och de flesta av de vid motorprovningen föreliggande nedkylningskraven

kunde icke tillfredsställas vid det av verkstadsnämnden föreslagna

köldlaboratoriet. Ä andra sidan komme motorlaboratoriets kylanläggningar

ej att motsvara de .uppgifter i övrigt, för vilka det föreslagna köldlaboratoriet

vore avsett. Aven örn köldlaboratoriet och motorlaboratoriet

skulle förläggas intill varandra och betjänas av samma kylanläggning syntes

ingen vinst kunna påräknas i fråga om sammanlagt laboratorieutrymme och

den för motorprovningen avsedda kylanläggningen skulle för samtidig betjäning

av köldlaboratoriet behöva väsentligt utökas. Någon ekonomisk fördel

av en sammankoppling av de två anläggningarna torde därför knappast

kunna påräknas.

Utredningen har med hänvisning härtill föreslagit, att frågan örn inrättandet

av ett köldlaboratorium enligt verkstadsnämndens förslag måtte lösas

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 175.

27 u 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

oberoende av frågan om inrättandet av ett forskningslaboratorium för flygmotorer

och propellrar.

Av det anförda framgår att inom riket icke finnes något laboratorium, där

krigsmateriel av olika slag kan funktionsprovas vid djup kyla. Behovet av

en dylikt laboratorium är trängande, särskilt med tanke på utomlands vunna

erfarenheter under de senaste årens vinterkrig. De på området sakkunniga

myndigheterna m. fl. ha jämväl förordat inrättande av ett dylikt laboratorium.

Någon fördel av att sammanslå detta laboratorium med det forskningslaboratorium

för flygmotorer, som enligt det föregående kan komma att

föreslås, synes icke vara att ernå. Då anledning icke torde vara att antaga,

att ett köldlaboratorium på enskilt initiativ kommer till stånd, förordar jag,

att staten inrättar ett sådant.

Det föreliggande förslaget innebär, att laboratoriet skall anläggas vid kemiska

anstalten för att anknytas till den militära forskning, som bedrives därstädes.

Laboratoriet beräknas bli av den omfattning, att tyngre stridsvagnar

samt flygplan med avmonterade vingar och propellrar skola kunna provas.

Kostnaderna för byggnadsarbeten och kylanläggning m.m. beräknas till

270 000 kronor samt inredningskostnaderna till 30 000 kronor. Driften avses

skola ombesörjas av personal tillhörande kemiska anstalten. I första hand

skola militära myndigheter äga anlita laboratoriet, men även andra statliga

myndigheter samt privata institutioner och företag avses mot avgift få utnyttja

anstalten.

Då jag icke har något att erinra mot detaljerna i föreliggande förslag,

finner jag mig böra tillstyrka, att ett belopp av 270 000 kronor beräknas för

ifrågavarande ändamål.

Vidare har verkstadsnämnden avgivit förslag till vissa ändringsarbeten

vid kemiska anstalten, varigenom åsyftas utvidgning av nuvarande arbetsoch

verkstadslokaler. Kostnaderna härför beräknas till (18 500+ 12 500—)

31 000 kronor. Med vitsordande av behovet av dessa ändringsarbeten, vilka

icke synas föregripa bedömandet av de med spörsmålet örn ett utbyggande

av den militära forskningsverksamheten sammanhängande lokalfrågorna, anser

jag mig böra tillstyrka anvisande av medel härför.

Nu angivna kostnader örn tillhopa (270 000 + 31 000 =) 301 000 kronor,

motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 i runt tal 260 000 kronor, torde

böra bestridas från förevarande kvotanslag.

Till frågan örn bestridande av inredningskostnader återkommer jag i

annat sammanhang.

De avgifter, som enligt det föregående skola uttagas, torde böra avvägas

så, att de täcka de årliga driftkostnaderna. Aven till denna fråga återkommer

jag i annat sammanhang.

MATINRÄTTNINGAR.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1943/44 anförde arméförvaltningen

i fråga örn matinrättningarna vid arméns truppförband, att

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

verkställda utredningar, som dittills omfattat, i stort sett, de äldsta kasernetablissementen,

där bristerna vore mest kännbara, hade visat, att beträffande

vissa truppförbands matinrättningar hel nybyggnad erfordrades, medan för

andra genomgående om- och tillbyggnader vore tillfyllest för att åvägabringa

en acceptabel lösning av ifrågavarande spörsmål.

Arméförvaltningen föreslog i skrivelsen dels örn- och tillbyggnad av matinrättningarna

vid aderton förband, nämligen Livregementets grenadjärer,

Jämtlands fältjägarregemente, Södra skånska infanteriregementet (kasemetablissementet

i Ystad), Dalregementet, Hälsinge regemente, Hallands regemente,

Bohusläns regemente, Gotlands infanteriregemente, Västerbottens regemente,

Västernorrlands regemente, Livregementet till häst, Norrbottens artillerikår,

Svea ingenjörkår, Göta ingenjörkår (kasernetablissementet i Eksjö),

Bodens ingenjörkår, Svea trängkår, Göta trängkår och Skånska trängkåren,

dels och nybyggnad av matinrättningarna vid fyra förband, nämligen Norrlands

dragonregemente, Gotlands artillerikår, Göta ingenjörkår (förläggningen

vid Ränneslätt) och Norrlands trängkår. Det sammanlagda medelsbehovet för

dessa arbeten beräknades till 8 573 000 kronor.

I skrivelsen den 10 februari 1943 hänförde arméförvaltningen arbetena

vid Södra skånska infanteriregementet, Hallands regemente, Gotlands infanteriregemente,

Gotlands artillerikår, Norrbottens artillerikår, Bodens ingenjörkår

samt de fyra trängkårerna till angelägenhetsgrad 1. Ämbetsverket fann

emellertid, att icke samtliga de till angelägenhetsgrad 1 hänförda arbetena

kunde rymmas inom den för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen,

ehuru verkställande av örn- och tillbyggnader vid de äldsta kasern

etablissementen bland annat beträffande matinrättningarna vid trängkårerna

och vissa andra truppförband, som enligt 1942 års försvarsbeslut erhålla betydligt

utökade manskapsstyrkor, syntes ämbetsverket ofrånkomligt.

I ett den 27 februari 1943 avgivet utlåtande upptog 1940 års militära byggnadsntredning

frågan örn truppförbandens matinrättningar till behandling.

Vid anmälan av propositionen 1943: 222 (s. 87—89) yttrade jag bland annat,

att av arméförvaltningen och 1940 års militära byggnadsutredning verkställd

utredning givit vid handen, att ett stort antal av matinrättningarna vid arméns

truppförband befunne sig i bristfälligt skick, främst ur hygienisk och driftsekonomisk

synpunkt. Önskvärt vore därför, örn samtliga de av arméförvalt

ningen berörda matinrättningarna kunde ombyggas eller nybyggas. Emellertid

vore det, såsom arméförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari 1943

även framhållit, icke möjligt att inrymma samtliga ifrågasatta byggnadsarbeten

inom den för femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen. En mycket

sträng gallring av byggnadsbehoven vore ofrånkomlig. I likhet med arméförvaltningen

och militära byggnadsutredningen hade jag därvid funnit, att mat

inrättningarna vid trängkårerna i första hand borde bliva föremål för örn- eller

nybyggnad. Av övriga ifrågasatta byggnadsarbeten med avseende å matinrätt

ningarna syntes medel böra beräknas för allenast sådana äldre anläggningar,

som avsåges skola betjäna flera förband med en sammanlagd personalstyrka,

som avsevärt överstege den för vilken vederbörande anläggning avsetts. Mili

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

tära byggnadsutredningen hade till denna grupp hänfört bland andra Norrbottens

artillerikår, varvid förutsatts, att Signalregementets kompani i Boden

skulle vara förlagt i anslutning till denna kår. Enär jag emellertid icke kunnat

taga slutlig ställning till denna föiiäggningsfråga, ansåg jag mig icke för det

dåvarande böra förorda, att medel beräknades för tillbyggnad av matinrättningen

vid Norrbottens artillerikår.

Efter förslag av Kungl. Majit i nyssnämnda proposition har riksdagen

(skrivelse nr 335) för budgetåret 1943/44 för ombyggnads- och nybyggnadsarbeten

vid matinrättningarna vid arméns truppförband beräknat tillhopa

2 205 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Av beloppet, varav i runt

tal 2 045 000 kronor ansågs böra belasta femårsperiodens kostnadsram, beräknades

1 650 000 kronor för ny- och ombyggnader av matinrättningarna vid

samtliga trängkårer samt 305 000 respektive 250 000 kronor för örn- och tillbyggnadsarbeten

vid Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår.

I sin skrivelse den 26 augusti 1943 med anslagsäskanden för budgetåret

1944/45 har arméförvaltningen — under åberopande av 1940 års militära byggnadsutrednings

förenämnda utlåtande den 27 februari 1943 — hemställt, att

medel nu måtte beräknas för renovering av matinrättningarna vid följande

förband, nämligen Hallands regemente, Norrbottens artillerikår samt Bodens

ingenjörkår. Ämbetsverket har härom anfört följande.

Bland de av byggnadsutredningen angivna förstahandsarbetena ingick även

örn- och tillbyggnad av matinrättningen vid Norrbottens artillerikår, till vilket

förband Signalregementets kompani i Boden förutsatts skola anslutas. Enär

nämnda kompanis förläggningsfråga icke vore slutligt utredd, beräknades

emellertid i propositionen 1943: 222 icke medel för tillbyggnad av förevarande

matinrättning. Då emellertid det slutliga förslaget rörande signalkompaniets

förläggning torde komma att innebära en förläggning av kompaniet

i anslutning till Norrbottens artillerikår, synes en utökning av kårens matinrättning

bliva oundgängligen erforderlig. Kostnaderna för åtgärder härut

innan beräknas, i överensstämmelse med vad byggnadsutredningen i sitt

ovan nämnda utlåtande angivit, till 285 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1942, motsvarande enligt 1941 års prisläge 264 000 kronor.

Med hänsyn till de allvarliga olägenheter, som ur olika synpunkter vidlåda

matinrättningarna vid Hallands regemente och Bodens ingenjörkår, synes en

örn- och tillbyggnad av dessa snarast böra ske, ehuru de icke tillhöra den

grupp av anläggningar, som enligt i propositionen 1943: 222 angivna principer

i första hand böra örn- eller tillbyggas. Kostnaderna för erforderliga åtgärder

beräknas, i överensstämmelse med vad byggnadsutredningen i sitt ovannämnda

utlåtande angivit, till 315 000 kronor respektive 285 000 kronor, motsvarande

enligt prisläget den 1 juli 1941 292 000 kronor respektive 264 000 kronor.

Beträffande 1940 års militära byggnadsutrednings av arméförvaltningen

åberopade utlåtande torde få hänvisas till propositionen 1943: 222 (s. 84—86),

där utlåtandet, såvitt detsamma avser Hallands regemente och Norrbottens

artillerikår, finnes intaget. I fråga, om ombyggnaden av matinrättningen vid

Bodens ingenjörkår har utredningen anfört, att densamma borde verkställas

i huvudsak på samma sätt som av utredningen föreslagits med avseende på

matinrättningen vid Norrbottens artillerikår, således för en kostnad av 285 000

kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 175.

85

Utöver sålunda föreslagna om- och tillbyggnadsarbeten har arméförvaltningen

i sin förenämnda skrivelse den 26 augusti 1943 anfort, att ventilationsanordningarna

i köken vid de flesta äldre matinrättningama syntes vara i

sådant skick, att åtgärder för avhjälpande av de allvarligaste bristfälligheterna

snarast borde vidtagas. Dylika åtgärder hade jämväl i vissa fall påkallats av

vederbörande yrkesinspektör. Genom fortifikationsstyrelsens försorg hade

verkställts en utredning rörande de med förevarande åtgärder förenade kostnaderna,

därvid dessa överslagsvis kunnat uppskattas till omkring 1 200 000

kronor. En dylik kostnadskrävande översyn syntes emellertid icke vara möjlig

att inrymma inom den för femårsperioden 1942/47 angivna kostnadsramen.

Då emellertid vid vissa matinrättningar åtgärder finge anses vara oundgängligen

nödvändiga, syntes för budgetåret 1944/45 likväl böra beräknas ett belopp

av 400 000 kronor. Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse hade för

avsikt att efter hand till Kungl. Majit inkomma med förslag till disposition

av sålunda beräknade medel.

Enligt vad i det föregående anförts ha medel redan beräknats för utökning

och renovering av matinrättningarna vid de förband, som i samband med 1942

års försvarsbeslut erhållit väsentligt utökade personalstyrkor och som sålunda

i första hand ansetts böra tillgodoses i förevarande avseende. Arméförvaltningen

har nu framlagt förslag till renovering av ytterligare tre matinrättningar,

vid Hallands regemente, Norrbottens artillerikår och Bodens

ingenjörkår, samt rörande översyn av ventilationsanordningarna vid ett flertal

andra matinrättningar. Jag finner mig icke för närvarande kunna biträda

förslaget i sistnämnda hänseende. Däremot torde de tre matinrättningar, som

föreslagits till mera genomgripande ombyggnad, vara bland annat ur hygienisk

synpunkt så bristfälliga, att en ombyggnad och modernisering av dem synes

vara i hög grad angelägen. Anmärkas må, att arméförvaltningen i sin förenämnda

skrivelse den 10 februari 1943 hänförde ifrågavarande arbeten till

angelägenhetsgrad I. Jag anser mig därför nu böra beräkna medel för matinrättningarnas

ombyggnad men förutsätter, att det skall ankomma på Kungl.

Majit att besluta, huruvida arbetena böra komma till utförande redan under

nästa budgetår. Vid denna frågas bedömande lärer böra beaktas, förutom

förhålladena på byggnadsmarknaden, jämväl den definitiva lösningen av frågan

örn förläggningen av Signalregementets kompani i Boden, vilken fråga

i avvaktan på vissa inom fortifikationsförvaltningen pågående utredningar icke

ännu kunnat slutligt avgöras.

Av arméförvaltningen framlagda kostnadsberäkningar beträffande matinrättningarna

vid nyssnämnda tre förband, vilka beräkningar överensstämma

med 1940 års militära byggnadsutrednings förslag, giva icke anledning till

erinran.

I enlighet med det anförda beräknar jag således för nästa budgetår ett

belopp av (264 000 + 292 000 -f 264 000 =) 820 000 kronor enligt prisläget den

1 juli 1941 för örn- och tillbyggnadsarbeten vid matinrättningar vid arméns

truppförband. Därest matinrättningen vid Norrbottens artillerikår skall betjäna

jämväl Signalregementets kompani i Boden, beräknas ytterligare omkring

5 000 kronor bliva erforderliga.

Departements

chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

$6 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

SJUKHUS.

Tidigare framställningar.

I sin skrivelse angående medelsbehovet för budgetåret 1942/43 anförde

arméförvaltningen, att sjukhusen vid truppförbanden tarvade snar översyn.

Endast ett fåtal förband ägde tillgång till garnisonssjukhus. Vid flera

regementen funnes endast sjukstugor, otidsenliga och med ytterst begränsat

utrymme så väl beträffande mottagning som för inläggning. Det hade tilllika

som regel varit förenat med stora svårigheter att anskaffa lämpliga lo

kaler för tandpoliklinik.

I sin framställning den 31 augusti 1942 med anslagsäskanden för budgetåret

1943/44 beräknade arméförvaltningen kostnaderna för erforderliga ombyggnads-

och nybyggnadsarbeten beträffande sjukhusen vid ett flertal

särskilt angivna truppförband till 6 281 000 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t anmodat arméförvaltningen att inkomma med såvitt

möjligt fullständiga kostnadsberäkningar rörande samtliga de byggnadsföretag

för armén som enligt ämbetsverkets mening borde komma till utförande

under femårsperioden 1942/47, med angivande tillika av de olika arbetenas

angelägenhetsgrad, avgav arméförvaltningen sådan utredning med skrivelse

den 10 februari 1943. Ämbetsverket anförde därvid, att inom den för översyn

av arméns kasernetablissement för femårsperioden angivna kostnadsramen,

5 000 000 kronor, avsåges att kunna bestridas kostnader för avhjälpande

av de allvarligaste bristerna vid truppförbandssjukhusen, främst

vid Livgrenadjärregementet, Dalregementet, Norrbottens regemente, Karlsborgs

och Östgöta luftvärnsregementen samt Svea och Norrlands trängkårer.

I skrivelse samma dag framhöll ämbetsverkets sjukvårdsstyrelse,

bland annat, att för Norrlands trängkår samt för Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen

borde uppföras nya sjukhus för en kostnad av respektive

438 000 kronor, 346 000 kronor och 301000 kronor, medan Livgrenadjärregementets

och Svea trängkårs samt Dalregementets sjukhus borde

undergå örn- och tillbyggnad för en kostnad av 106 000 kronor respektive

249 000 kronor och 242 000 kronor, allt beräknat enligt prisläget den 1 juli

1942.

Det av sjukvårdsstyrelsen för de olika truppförbanden angivna vårdplatsbehovet

var beräknat till 5 % av den manskapsstyrka, som truppförbanden

enligt försvarsstabens uppgifter skulle komma att erhålla år 1946.

I utlåtande den 27 februari 1943 i fråga örn de i sjukvårdsstyrelsens

skrivelse angivna sjukhusen ifrågasatte 1940 års militära byggnadsordning

avsevärda nedskärningar och förenklingar av sjukvårdsstyrelsens förslag i

syfte att i möjligaste mån nedbringa kostnaderna. Utredningen, som ansåg

ordnandet av sjukhusfrågorna för Norrlands trängkår, Karlsborgs luftvärnsregemente,

Livgrenadjärregementet och Östgöta luftvärnsregemente, Svea

trängkår samt Dalregementet vara mest angeläget, beräknade kostnaderna

härför enligt nedanstående tablå, där för ernående av större överskådlighet

jämväl av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse för motsvarande ändamål

beräknade belopp medtagits.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 175. 87

Byggnadsändamul

.

Av arméförvalt- ningens sjukvårds- styrelse beräknad

kostnad, enligt

prisläget den

V: 1942

Kronor

Av byggnadsut- 1

redningen beräknad

kostnad enligt

prisläget den

lh 1942

Kronor

Nybygget! av sjukhus:

vid Norrlands trängkår ............................

■

438 000

250 000

vid Karlsborgs luftväi ^regemente.................

346 000

350 000

vid Ostgöta luftvärnsregemente ....................

Om- och tillbyggnad av sjukhus:

301 000 j

106 000 )

249 000

>180 000

vid Livgrenadjärregementet .....................; . .

vid Svea trängkår..................................

249 000

!'' vid Dalregementet..................................

242 000

175 000

1 Endast om- oell tillbyggnadsarbeten.

En av arméförvaltningen i dess förenämnda medelsframställning den 31

augusti 1942 ifrågasatt om- och tillbyggnad av truppförbandssjukhuset vid

Värmlands regemente till en kostnad av 242 000 kronor syntes enligt utredningens

mening kunna begränsas till arbeten för 165 000 kronor. Denna sjukhusfråga

upptogs emellertid icke bland de enligt utredningens mening mest

angelägna byggnadsarbetena,

1943 års riksdagsbeslut.

Vid anmälan av propositionen 1943: 222 (sid. 91—99) anförde jag bland

annat, att utredningen i förevarande ärende otvetydigt gåve vid handen, att ett

flertal av arméns truppförbandssjukhus vore i sådan skick, att snara förbättringsarbeten,

i vissa fall nybyggnader, skulle vara önskvärda. Av ekonomiska

skäl syntes det emellertid icke vara möjligt att i annat än mycket ringa omfattning

tillgodose de önskemål som i arméförvaltningens anslagsäskanden

för budgetåret 1943/44 framkommit. Jag fann mig sålunda för det dåvarande

icke kunna förorda vare sig uppförande av nytt sjukhus för Norrbottens

regemente eller örn- och tillbyggnad av Dalregementets sjukhus.

Däremot fann jag de av sjukvårdsstyrelsen anförda skälen för uppförande

av nytt sjukhus vid Norrlands trängkår i Sollefteå bärande. Trängkårerna

hade ju bland annat till uppgift att utbilda arméns sjukvårdspersonal, och

deras sjukvårdsinrättningar måste därför vara ur utbildningssynpunkt tillfredsställande.

Militära byggnadsutredningen hade föreslagit, att antalet

vårdplatser vid sjukhuset begränsades till 40. Utan ytterligare utredning

fann jag det icke möjligt att bedöma, örn en sådan begränsning vore genomförbar,

och jag kunde vid sådant förhållande icke heller bedöma, i vad mån

det av sjukvårdsstyrelsen för ändamålet beräknade beloppet kunde behöva

tagas i anspråk.

Jämväl sjukhusfrågorna i Karlsborg och Linköping syntes böra snarast

erhålla sin lösning. Vad Karlsborg beträffade hade jag redan vid behandlingen

av frågan om tillbyggnad av Karlsborgs luftvärnsregementes kasern

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

etablissement framhållit, att de nuvarande lokalerna för regementets sjukavdelning

vore olämpliga ur hygienisk synpunkt, vartill komme att behov

förelåge av lokalernas utnyttjande till förläggning. Enligt det av militära

byggnadsutredningen framlagda förslaget skulle för regementet ävensom

Andra intendenturkompaniet uppföras ett nytt sjukhus för omkring 70 vårdplatser.

Emellertid funnes redan i Karlsborg ett garnisonssjukhus med 75

vårdplatser. Innan slutlig ställning foges till frågan örn nybyggnad av truppförbandssjuhlius,

syntes böra undersökas möjligheterna av att anknyta truppförbandssjukvården

till garnisonssjukhuset, varigenom möjligen skulle kunna

vinnas ett bättre utnyttjande av befintliga vårdplatser samt möjlighet att

begränsa undersökningslokalerna och dessas utrustning. Vid bedömandet

av frågan rörande antalet vårdplatser för de militära förbanden i Karlsborg

borde jämväl beaktas den inverkan, som en inom arméledningen ifrågasatt

förflyttning av Andra intendenturkompaniet och arméns intendenturförråd i

Karlsborg till Nässjö kunde ha. I avbidan på närmare utredning i dessa

frågor ansåge jag mig icke kunna för det dåvarande bedöma, i vad mån det

av militära byggnadsutredningen för uppförande av nytt truppförbandssjukhus

i Karlsborg beräknade beloppet kunde behöva tagas i anspråk under

femårsperioden. Det syntes böra ankomma på Kungl. Majit att träffa avgörande

i frågan samt, i den mån så befunnes påkallat, redan under budgetåret

1943/44 ställa medel till förfogande för erforderliga arbeten inom den

av militära byggnadsutredningen angivna kostnadsramen, 350 000 kronor.

Den vid tidpunkten för propositionens avgivande föreliggande utredningen

syntes tydligt giva vid handen, att antalet vårdplatser vid de militära sjuk

husen i Linköping vore alltför litet för de personalstyrkor, som numera berak

nades komma att vara där förlagda. En utbyggnad av sjukvårdsinrättningarna

vore alltså ofrånkomlig. Vid min granskning av de av sjukvårdsstyrelsen och

militära byggnadsutredningen härutinnan framlagda förslagen hade jag

funnit vissa skäl tala för utredningens förslag. En ytterligare undersökning

rörande möjligheterna att i enlighet med sistnämnda förslag tillbygga det

nuvarande för Livgrenadjärregementet och Östgöta luftvärnsregemente avsedda

sjukhuset syntes emellertid erforderlig, och jag kunde därför icke

bedöma, till vilket belopp kostnaderna för ordnandet av dessa regementens''

sjukhusfrågor kunde belöpa sig. Däremot fann jag mig böra förorda örn

byggnad av Svea trängkårs sjukhus enligt byggnadsutredningens förslag.

Vad anginge den föreslagna ombyggnaden av garnisonssjukhuset i Linköping

hade jag på den föreliggande utredningen icke kunnat bedöma, i

vad mån den av byggnadsutredningen förutsatta kostnadsbegränsningen

vore möjlig att genomföra. Enär emellertid nämnda ombyggnadsarbeten

icke syntes kunna komma till utförande under budgetåret 1943/44, saknade

jag anledning att taga ställning till denna fråga. I enlighet med det an

förda beräknade jag tills vidare för ordnandet av de militära sjukhusfrågorna

i Linköping ett belopp av 249 000 kronor, av vilket belopp 230 000 kronor

syntes böra belasta försvarsplanens kostnadsram.

Mot vad sålunda anförts har riksdagen icke funnit anledning till erinran.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

89

Nu föreliggande utredning.

Med stöd av Kungl. Maj:ts den 15 oktober 1943 givna bemyndigande bär

samma dag ledamoten av riksdagens andra kammare J. E. G. Fast erhållit

i uppdrag att med beaktande av vad i propositionen 1943: 222 i ämnet anförts

och med utnyttjande av det utredningsmaterial, som kunde föreligga

inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, inom försvarsdepartementet

biträda med utredning rörande sjukhusfrågornas lösande vid Norrlands

trängkår och Karlsborgs luftvärnsregemente samt vid de i Linköping förlagda

truppförbanden ävensom — efter beslut av departementschefen — vid

de ytterligare truppförband inom armén, vilkas sjukhusfrågor funnes böra

i detta sammanhang utredas, samt att, efter samråd med sjukvårdsstyrelsen,

till Kungl. Majit inkomma med av kostnadsberäkningar åtföljda förslag i

ämnet. Med stöd av bemyndigandet ha experter och sekreterare ställts till

utredningsmannens förfogande. Sedermera har uppdragits åt utredningen

att jämväl till närmare prövning upptaga frågan angående truppförbandssjukvårdens

ordnande vid Värmlands regemente och Dalregementet.

I anledning av de sålunda givna uppdragen har utredningen med särskilda

skrivelser — dagtecknade den 14 december 1943 såvitt avser Livgrenadjärregementet,

Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen och Norrlands trängkår

samt den 31 januari 1944 såvitt avser Värmlands regemente och Dalregementet

— inkommit med av kostnadsberäkningar och ritningar åtföljda förslag

rörande truppförbandssjukvårdens ordnande vid angivna truppförband.

Allmänna synpunkter. I sin skrivelse den 14 december 1943 har utredningen

inledningsvis berört vissa allmänna synpunkter på hithörande frågor och i

sådant avseende anfört följande.

Den företagna utredningen har givit vid handen, att som av vederbörande

myndigheter tidigare framhållits de truppförbandssjukhus utredningsuppdraget

omfattar äro i sådant skick, att snara förbättringsarbeten, i vissa fall nybyggnader,

böra komma till stånd.

Beträffande de skilda truppförbandens vårdplatsbehov ha, såsom av

det ovanstående framgår, sjukvårdsstyrelsen beräknat detta till fem procent

av den manskapsstyrka, som truppförbanden skulle erhålla vid fullt genom

förd fredsorganisation, ett beräkningssätt, som även godtagits av 1940 års

militära byggnadsutredning. Av sjukvårdsstyrelsen har emellertid sedermera

med ledning av från samtliga truppförband utom luftvärnsregementena införskaffade

uppgifter verkställts en närmare undersökning beträffande antalet

vid sagda förband inneliggande patienter för dag, avseende tiden den 1 oktober

1942—den 30 juni 1943. Den härvid utarbetade statistiken, av vilken utredningen

tagit del, visar att frånsett vissa ganska avsevärda stegringar under

vissa av årets månader (i några fall uppgående till mellan tio och tjugo procent)

antalet inneliggande sjuka i regel hållit sig icke oväsentligt under fem

procent av den vid varje tillfälle i tjänst varande styrkan. Vidare framgår av

undersökningen, att hälsotillståndet vid spccialvapnen (utom trängen) varit

bättre än inom infanteriet.

Enligt utredningens mening synes, med hänsyn till vad vid sjukvårdssty

rolsens berörda undersökning framkommit, vårdplatsbehovet vid å ena sidan

infanteriets och trängens förband och å andra sidan övriga undersökta special

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

vapens förband icke böra uppskattas till högre tal än fyra respektive tre

procent av manskapsstyrkan. Förhållandena vid luftvärnet synas kunna jämställas

med dem som råda vid övriga specialvapen, varför procenttalet torde

kunna beräknas till tre procent även för luftvärnsförbandens elei. Det bör

emellertid framhållas, att nu angivna beräkningsgrunder icke kunna med hänsyn

till elen förhållandevis korta tid, varå undersökningen byggt, med full

säkerhet betecknas såsom rättvisande. Utredningen har dock vid sina bedömanden

av storleken av ifrågakommande sjukvårdsavdelningar ansett sig ha

goda skäl att med de jämkningar en ekonomisk planlösning kräver räkna med

ett vårdplatsantal, som motsvarar på nu angivet sätt beräknat vårdplatsbehov.

I fråga örn nybyggnad av truppförbandssjukhus ha svårigheter härvid icke

behövt uppstå, medan vid örn- och tillbyggnad vissa avvikelser från den grundläggande

principen måst av byggnadstekniska eller andra skäl företagas.

Skulle erfarenheten i framtiden visa, att antalet inrättade vårdplatser icke

under alla förhållanden är tillräckligt, torde ytterligare vårdmöjligheter böra

beredas genom anlitande av s. k. sjukbaracker. Härigenom blir det möjligt

att för en väsentligt lägre kostnad åstadkomma ett betydligt större antal vårdplatser

än som skulle erhållas, örn truppförbandssjukhusen uppfördes enligt

sjukvårdsstyrelsens platsberäkningar. Dylika sjukbaracker skulle komma till

användning vid truppsammandragningar (repetitionsövningar) och för mötande

av ökad sjuklighet under viss tid på året. De böra givas ett mera värdebeständigt

utförande än vad fallet varit med nuvarande provisoriska baracker.

Anledningen till att utredningen icke nu framlägger något förslag om uppförande

av sjukbaracker eller om inredande av andra för tillfällig sjukvård

avsedda lokaler är att provisoriska baracker finnas vid vissa truppförband

samt att erfarenhet bör vinnas angående det ytterligare platsbehov, som kan

förefinnas under viss kortare tid på året.

Med hänsyn till att erfarenheten tydligt utvisat behovet och värdet av att

varje truppförband förfogar över egen tandpoliklinik bör, där möjlighet

därtill finnes, lokal för en dylik inredas i truppförbandssjukhuset. Cheferna

för de truppförband utredningen besökt ha alla — under erinran örn den avsevärda

övningstid, som går till spillo genom att personalen för tandvårds

erhållande måste hänvisas till utanför regementets (kårens) område belägen

tandläkarmottagning — framhållit angelägenheten av denna frågas ordnande.

I arméförvaltningens förslag till sjukhusbyggnader medtogos även utrymmen

för ifrågavarande ändamål utom beträffande de i Linköping förlagda förbanden.

För dessa föreslogs, att en gemensam tandläkarmottagning skulle inrättas

vid därvarande garnisonssjukhus i samband med vissa andra planerade omändringar

av sagda sjukhus. Dylika omändringar ha emellertid ännu icke

kommit till stånd. Vid sådant förhållande torde få uttalas önskvärdheten av

att tandvårdsfrågan även vid sistberörda truppförband erhölle den lösningen,

att varje förband erhåller sin egen lokal för tandläkarmottagning. Till behandlingen

av denna frågas ordnande vid Livgrena djärregementet får utredningen

återkomma i det följande, då redogörelse lämnas angående de förslag,

som ha avseende å nämnda regemente. I detta sammanhang torde böra framhållas

lämpligheten av att det för tandläkarmottagningen avsedda rummet erhåller

sådan storlek, att detsamma giver utrymme för två arbetsplatser. Detta

är nödvändigt, därest i framtiden, liksom nu i regel är fallet, två tandläkare

samtidigt skola vara i arbete. Utrymmet är fördelaktigt, även om det blott

finnes en tandläkare, då denne därigenom får bättre möjlighet att samordna

behandlingen av på varandra följande patienter.

Med hänsyn till det under senare år väsentligt utökade antalet kvinnlig

personal vid truppförbanden har utredningen funnit skäl föreligga för

frambringande av ett mindre utrymme såsom väntrum för denna personal.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175. 91

Mottagningen av ifrågavarande personal torde lämpligen kunna ske i regementsläkarens

rum.

Då det visat sig möjligt att för en ringa kostnad inrätta bostadsrum

inom sjukhusens byggnadskropp, har utredningen, utöver vad i tidigare förslag

beräknats, föreslagit inredande av rum för två sköterskor och två sjukvårdsbiträden.

På längre sikt torde en sådan åtgärd visa sig vara lämplig

och ekonomiskt fördelaktig för statsverket.

Den omständigheten att sjukvisitationer, för att inom skälig tid kunna

medhinnas, under vissa delar av året måste ombesörjas av två läkare samtidigt

bör enligt utredningens mening föranleda, att mot t agningsa^''delning

en vid varje truppförbandssjukhus förses med tvenne mottagningsrum.

För att på ett ändamålsenligt sätt kunna fylla sin uppgift hava väntrummen

måst göras ganska rymliga. Utredningen har emellertid förutsatt, att

med hänsyn till det stora antal sjukanmälningar, som dagligen förekomma vid

truppförbanden, personalen på lämpligt sätt indelas i grupper, som ha att i tur

och ordning inställa sig till sjukvisitationen.

Det har av utredningen ansetts ändamålsenligt, att vid truppförbandssjukhusen

inrättas ett röntgenrum. Örn så sker underlättas läkarnas verksamhet

och onödiggöres ett tidsödande remissförfarande vid behandling av småskador.

Inrättandet av röntgenrum vid truppförbandssjukhusen har sedan

länge valdt ett krav från militärläkarnas sida. Kostnaderna bliva synnerligen

måttliga, eftersom i arméns förråd finnes ett antal röntgenapparater, som

skulle kunna utlämnas för uppmontering vid sjukhusen. Härutöver bör för

trängförbandens del beaktas den nytta i utbildningshänseende, som innehav

av viss röntgenutrustning måste medföra.

Bland andra utrymmen, som av utredningen föreslagits vid truppförbandssjukhusen,

äro tillräckligt stora och ändamålsenligt anordnade skyddsrum,

vilka enligt gällande bestämmelser skola finnas för sådana byggnader.

Ur besparingssynpunkt lia i vissa avseenden inskränkningar och nedskärningar

ansetts kunna vidtagas beträffande de normer, som hittills tilllämpats

vid uppförandet av truppförbandssjukhus. Sålunda upptager utredningens

förslag ett för personalen gemensamt badrum och likaså en gemensam

kokvrå. Vidare har på grund av vid andra sjukvårdsinrättningar vunna

erfarenheter de för sex sängar avsedda sjukrummens golvyta ansetts kunna

något minskas. Rumshöjden i såväl mottagnings- som vårdavdelningarna har

slutligen ansetts kunna sänkas till 2,7 5 meter.

I fråga örn de truppförbandssjukhus, som skola örn- och tillbyggas, har utredningen

sökt undvika allt för stora omändringar i befintliga utrymmen.

Av en jämförelse mellan de kostnader, som beträffande hithörande trupp

förbandssjukhus beräknats för genomförandet av å ena sidan sjukvårdsstyrelsens

och å andra sidan den nu verkställda utredningens program framgår,

att kostnaderna för det senare — oaktat antalet vårdplatser beräknats lägre

än vad sjukvårdsstyrelsen förutsatt — endast i mindre grad understiga de av

sjukvårdsstyrelsen uppskattade. Förklaringen härtill är huvudsakligen - - yttrar utredningen — att söka däri, att de tidigare förslagen icke varit så

utarbetade, att därå kunnat grundas en i detalj gående prisberäkning. Hänsyn

måste jämväl tagas till den kostnadsstegring, som ägt rum, sedan sjukvårdsstyrelsens

förslag kostnadsberäknades.

Av uppdraget berörda truppförband m. m. Norrlands trängkår (Sollefteå).

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, föreslog sjukvårdsstyrelsen

uppförande av ett nytt sjukhus för kåren med 60 vårdplatser.

Kostnaden härför enligt prisläget den 1 juli 1942 beräknades till 438 000

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Marits proposition nr 175.

kronor, d. v. s. enligt nuvarande prisläge omkring 467 000 kronor. Militära

byggnadsutredningen ansåg för sin del, att vårdplatsantalet vid det nya sjukhuset

skulle kunna begränsas till 40, varvid byggnadskostnaden skulle kunna

beräknas till 250 000 kronor (enligt nuvarande prisläge 267 000 kronor). Bygg

nadsutredningen förutsatte härvid möjlighet för kåren att repliera på garnisonssjukhuset

i Sollefteå samt att utnyttja den äldre sjukhusbyggnaden som

reservsjukhus.

I den föreliggande utredningen har härom anförts i huvudsak följande.

Manskapsstyrkan vid kåren kommer vid genomförd fredsorganisation att

uppgå till 1 250 man, vartill komma cirka 60 vid förbandet arbetande tygarbetare.

För denna personal skulle enligt det av utredningen ovan angivna

beräkningssättet erfordras 52 vårdplatser.

Att på sätt militära byggnadsutredningen förutsatt till garnisonssjukhuset

överflytta patienter, som icke kunna beredas plats vid truppförbandssjukhuset,

kan icke lämpligen komma i fråga. Härvid må erinras örn den olägenhet,

som består däri, att garnisonssjukhuset är beläget på omkring tre kilometers

avstånd från kårens kaserner. Detta omöjliggör ett förläggande av

truppförbandssjukvården till garnisonssjukhuset. Mot ett dylikt förfarande

talar vidare den omständigheten, att vårdkostnaden vid garnisonssjukhuset

betydligt överstiger den vid truppförbandssjukhusen. Ytterligare må erinras

därom, att flertalet av de patienter, som bruka finnas intagna å truppförbandssjukhusen,

vårdas för infektionssjukdomar av olika slag. Ett överförande av

sådana sjuka till ett för A-sjukvård avsett garnisonssjukhus torde icke kunna

ske, utan att kvaliteten av sistnämnda vård försämras. Till garnisonssjukhuset

böra med hänsyn härtill såvida ej särskilda skäl föreligga endast överföras

sådana sjuka, vilka äro i behov av A-sjukvård.

Efter verkställda ekonomiska undersökningar har utredningen, som sålunda

icke kunnat ansluta sig till militära byggnadsutredningens förslag i

denna del, funnit det ofrånkomligt, att vid kåren uppföres ett nytt sjukhus,

vilket på ovan angivet sätt beräknats inrymma 52 vårdplatser. För mottagande

av eventuellt överskjutande antal patienter får en av de båda vid kåren redan

befintliga provisoriska sjukbarackerna med 30 sängar utnyttjas.

Enligt lämnade uppgifter föreligger behov av att speciellt för undervisningsändamål

utnyttja den nuvarande sjukhusbyggnaden, vilken icke kan ombyggas

till truppförbandssjukhus. Då i övrigt finnes en provisorisk sjukbarack,

är det ej erforderligt att använda det gamla sjukhuset som reservsjukhus.

Det torde böra nämnas, att ett bifall till utredningens förslag förutsätter

förflyttning av en av de provisoriska sjukbarackerna, vilken förflyttning emellertid

enligt upplysning av kårchefen kan utföras genom kårens försorg.

Kostnaderna för uppförande av ifrågavarande nya sjukhus ha enligt nuvarande

prisläge beräknats icke överstiga 430 000 kronor.

I detta sammanhang har jämväl framhållits, att truppförbandssjukvården

vid Norrlands trängkår bör finna sin lösning oberoende av de beslut, som

kunna komma att fattas beträffande garnisonssjukhuset i Sollefteå.

Karlsborgs luf t värnsregemente (Karlsborg). För detta regemente

föreslog sjukvårdsstyrelsen, såsom redan nämnts, att ett nytt truppförbandssjukhus

rymmande 56 vårdplatser skulle uppföras. Kostnaderna härför

uppskattades med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1942 till 346 000

kronor (enligt nuvarande prisläge 368 000 kronor). Militära byggnadsutred
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

ningen, som beräknade vårdplatsbehovet för regementets personal m. fl. något

högre, uttalade sig för en nybyggnad med omkring 70 platser och ansåg, att

kostnaderna kunde upptagas till 350 000 kronor (enligt nuvarande prisläge

373 000 kronor).

I den föreliggande utredningen, som särskilt beaktat vad i propositionen

1943: 222 yttrats angående möjligheten av att anknyta truppförbandssjukvården

vid regementet till garnisonssjukhuset i Karlsborg, har i ämnet anförts

följande.

Garnisonssjukhuset i Karlsborg är beläget omkring 1 200 meter från luftvärnsregementets

kaserner. Ett förläggande av förbandets sjukvård till detta

sjukhus skulle sålunda medföra en ganska långväga förflyttning av den personal

som för sjukvisitation eller eljest måste uppsöka sjukhuset. Från regementschefens

sida har påtalats de härmed förbundna olägenheterna, främst

den tidsspillan som skulle förorsakas härav för såväl den vårdsökande militärpersonalen

som det underbefäl, vars medföljande till och från sjukhuset ur

kontrollsynpunkt syntes nödvändigt. Regementschefens framförda synpunkter

ha av utredningen ansetts vara värda beaktande.

Även andra omständigheter böra i detta sammanhang tagas i betraktande.

Av största vikt är att äga kännedom örn vilken inställning Skaraborgs läns

landsting intager till frågan om behovet av ett A-sjukhus i Karlsborg och

örn lämpligheten av fortsatt samarbete mellan landstinget och kronan. Det

torde icke råda något tvivel örn att landstinget har behov av att en för civila

sjuka tillgänglig sjukvårdsanstalt alltjämt finnes i orten. Garnisonssjukhuset

tarvar en grundlig modernisering för att kunna fylla sin uppgift som A-sjukhus

och detsamma kräves för att nedbringa sjukhusets driftskostnader. Landstinget

synes ha intresse av att förhandlingar snarast komma till stånd mellan

kronan och landstinget angående detta spörsmål. Även för kronans del torde

det anses önskvärt, att avtal träffas örn fortsatt samarbete.

Vid nu angivna förhållande synes det icke lämpligt att till garnisonssjukhuset

ansluta truppförbandssjukvården. För ett sådant ståndpunktstagande

tala även de ekonomiska och andra skäl, för vilka ovan redogjorts vid behandlingen

av likartat spörsmål vid Norrlands trängkår och vartill här må hänvisas.

Den personal, som för sitt sjukvårdsbehov skall hava tillgång till regementets

sjukhus, kan beräknas till omkring 1 450 man. Härav tillhöra närmare

200 andra intendenturkompaniet och omkring 100 ammunitionsfabriken

i Karlsborg. Det sistnämnda talet har i stort ansetts motsvara antalet

ogifta arbetare vid fabriken, vilka sakna hem, där de kunna erhålla vård. För

hela ifrågavarande personalstyrka skulle enligt ovan av utredningen godtagna

principer krävas 43 vårdplatser.

Vid uppförandet av det nya sjukhus vid Karlsborgs luftvärnsregemente,

som enligt utredningens mening snarast bör komma till stånd, synes emellertid

nied hänsyn till den ovisshet, som råder beträffande den fortsatta förläggningen

av andra intendenturkompaniet till Karlsborg, icke böra räknas

med ett högre vårdplatsantal än 38.

Enligt nuvarande prisläge har utredningen beräknat kostnaderna för ett

nybyggt sjukhus av nu angiven storlek till 320 000 kronor.

Livgrenadjär regementet och Östgöta luftvärnsregemente

(Linköping). Lösandet av sjukhusfrågan vid Livgrenadjärregementet och

Östgöta luftvärnsregemente borde enligt sjukvårdsstyrelsens förslag ske på

så sätt, att den nuvarande för regementena gemensamma sjukpaviljongen örn
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

byggdes till truppförbandssjukhus för Livgrenadjärregementet och ett nytt

truppförbandssjukhus, omfattande 44 platser, uppfördes för Östgöta luftvärnsregemente.

Beräknade enligt prisläget den 1 juli 1942 skulle kostnaderna

för ombyggnaden uppgå till 106 000 kronor och för nybyggnaden till 301 000

kronor (enligt nuvarande prisläge 113 000 kronor respektive 321 000 kronor).

Militära byggnadsutredningen fann sig däremot i besparingssyfte böra föreslå

ett bibehållande av det gemensamma sjukhuset för båda truppförbanden,

varför emellertid erfordrades komplettering av sjukhusets mottagnings- och

undersökningsavdelningar samt tillbyggnad av byggnaden i båda ändar med

omkring åtta meter till två våningars höjd. Kostnaderna för dessa om- och

tillbyggnadsarbeten, genom vilka 100 vårdplatser skulle erhållas, beräknades

enligt prisläget den 1 juli 1942 till 180 000 kronor (enligt nuvarande prisläge

192 000 kronor).

I denna fråga har i den föreliggande utredningen framhållits, att en vid

besök på platsen företagen besiktning av sjukhusets yttre lokala förhållanden

klart givit vid handen, att ett genomförande av militära byggnadsutredningens

förslag icke läte sig göra. Härutinnan har följande anförts:

Bebyggelsen och vägförhållandena kring sjukhuset äro sådana, att en utsträckning

av sjukhusbyggnaden åtta meter åt varje håll skulle innebära ett

trafikhindrande intrång på de flitigt brukade vägar, som förmedla samfärdseln

bland annat mellan kaserngårdarna och stallbyggnaderna, detta även örn vägsystemet

i vissa delar omlägges. Cheferna för Livgrenadjärregementet och

Östgöta luftvärnsregemente lia för utredningen framhållit, att de icke kunde

godkänna en dylik anordning.

Oavsett vad nu sagts har utredningen vid sin granskning av militära byggnadsutredningens

förslag i denna del funnit planlösningen enligt detsamma

icke vara godtagbar. Härutinnan kan t. ex. framhållas, att mottagningsavdelningarnas

väntrum skulle komma att helt sakna direkt ljus samt att vårdavdelningarna

skulle bliva utan såväl tvättrum som sköljrum.

Utredningen har undersökt lämpligheten av att uppföra ett gemensamt

truppförbandssjukhus för Livgrenadjärregementet och Östgöta luftvämsregemente.

Vid denna undersökning har det visat sig, att några nämnvärda besparingar

icke uppnås vid en dylik lösning. Varje regemente har behov av

egna mottagnings- och behandlingslokaler, och några organisatoriska fördelar

stå knappast att vinna genom att göra vårdavdelningarna gemensamma för

de båda regementena. Från såväl regementschefernas som vederbörande

läkares sida har framhållits önskvärdheten av att varje regemente erhåller

sitt truppförbandssjukhus. De fördelar, som stå att vinna vid en koncentrering

av A-sjukvården, kunna icke erhållas, när det gäller truppförbandssjukvården.

Att tillbygga det nuvarande truppförbandssjukhuset till ett sjukhus

för de båda regementena är, såsom ovan berörts, med hänsyn till tomtoch

vägförhållandena icke möjligt eller lämpligt. Därest ett nytt gemensamt

truppförbandssjukhus skulle uppföras på annan plats, komma kostnaderna

härför att bliva väsentligt högre än dem, som skulle föranledas av modernisering

av det gamla sjukhuset för det ena förbandets och uppförande av nytt

sjukhus för det andra förbandets räkning. Ännu en tänkbar lösning skulle

vara, att truppförbandssj ukvården i förevarande fall så ordnades, att den nuvarande

gemensamma sjukhusbyggnaden omändrades till att rymma mottagnings-

och behandlingsavdelningar för båda regementena samt att en gemensam

ny byggnad uppfördes för regementenas vårdavdelningar. En dylik

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

anordning kail emellertid icke anses lämplig med hänsyn till de dubbleringar

av vissa lokaler, den splittring av personalens arbete m. fl. olägenheter, som

därav skulle följa. Ej heller ur kostnadssynpunkt skulle genomförandet av

ett sådant förslag vara fördelaktigt.

Efter övervägande av de på frågans bedömande inverkande omständigheterna

har utredningen ansett sig böra i likhet med sjukvårdsstyrelsen förorda

en lösning, enligt vilken det nuvarande sjukhuset ombygges för att

sedan tjäna endast Livgrenadjärregementets behov och ett nytt sjukhus uppföres

för Östgöta luftvärnsregementes räkning.

Då manskapsstyrkorna vid Livgrenadjärregementet och Östgöta luftvärnsregemente

i detta sammanhang kunna uppskattas till 1 200 respektive 1100

man (i det senare talet inräknad personal tillhörande den vid luftvärnsregementet

liggande tyganstalten) skulle enligt det av utredningen tillämpade

beiäkningssättet vårdplatsbehovet vid de båda truppförbandssjukhusen bliva

48 respektive 33 platser.

Med hänsyn till att en stor del av byggnadskostnadema faller på upp

förandet av mottagningsavdelningen kan det icke anses ur ekonomisk synpunkt

välbetänkt att till nämnda avdelning ansluta vårdplatser under ett visst

minimiantal. Med beaktande härav och då det förslag till nytt sjukhus med

38 vårdplatser som ovan framlagts för Karlsborgs luftvärnsregementes del

enligt utredningens förmenande innebär en fördelaktig planlösning lämpad

även för Östgöta luftvärnsregemente, föreslår utredningen, att det nya sjukhus,

som bör uppföras vid sistnämnda regemente, göres fullt lika med det som

föreslagits för Karlsborgs luftvärnsregemente.

På grund av vissa sprängnings- och utvändiga arbeten, som ej äro nödvändiga

vid Karlsborgs luftvärnsregemente men som måste tillkomma vid

Östgöta luftvärnsregemente, skulle enligt utförda beräkningar byggnadskostnaderna

för sistnämnda regementes truppförbandssjukhus uppgå till 340 000

kronor med nuvarande priser.

Yad beträffar föreslagen ombyggnad av det nuvarande sjukhuset till truppförbandssjukhus

för Livgrenadjärregementet syntes, yttrar utredningen,

tvenne lösningar vara möjliga. Härom har anförts följande.

Enligt det första alternativet, som skulle draga en beräknad kostnad av

204 000 kronor, skulle byggnadens nuvarande vindsvåning rivas och en ny full

våning uppföras, mottagningslokaler och bostäder för personalen skulle inredas

i bottenvåningen samt en vårdavdelning, omfattande 52 platser, förläggas

till den övre våningen. Det andra alternativet, som i huvudsak överensstämmer

med det av sjukvårdsstyrelsen tidigare avgivna förslaget, medför

även det vissa större ändringsarbeten i den övre våningen, varvid dock byggnadens

nuvarande takkonstruktion i vissa delar kunde bibehållas. Enligt

detta förslag skulle mottagningsavdelningen förläggas till nedre våningen

och vårdavdelningen uppdelas med 20 platser inrymda i den nedre och 27

platser i den övre våningen. Till den sistnämnda skulle jämväl sköterskebostäder

förläggas. Kostnaderna för det senare alternativets genomförande

ha med nuvarande priser beräknats till 115 000 kronor.

Ehuruväl en lösning enligt det första alternativet skulle medföra bättre

och mera rationellt planerade utrymmen för såväl mottagnings- som vårdavdelningen,

har utredningen dock med hänsyn till den stora kostnadsskillnaden

ansett sig böra förorda de mindre långt gående åtgärder, som skulle

behöva vidtagas enligt det andra alternativet. Utredningen får emellertid

framhålla, att —■ trots att vissa utrymmen skulle saknas — sjukhuset efter

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

en sålunda företagen ombyggnad likväl finge anses rätt väl fylla de anspråk,

som böra ställas på ett truppförbandssjukhus.

Under det att beträffande de övriga truppförband, utredningsuppdraget

omfattat, möjlighet funnits att i det av utredningen föreslagna nya eller omändrade

truppförbandssjukhuset upptaga rum för tandläkarmottagning, har

det i fråga örn Livgrenadjärregementet icke varit görligt att med den föreslagna

planlösningen tillgodose behovet av dylikt utrymme. Med hänsyn

till den redan i det föregående påtalade vikten av att vid truppförbanden

finnes en tandläkarmottagning, bör denna fråga bringas till lösning även för

Livgrenadjärregementets del. Utredningen är härvid icke beredd avgiva något

förslag. Inom kasernområdet torde dock enligt uppgift finnas utrymme, som

kan inredas för tandläkarmottagning. Enligt utredningens mening bör därför

visst belopp beräknas för iordningställande av lokal för sagda ändamål. Storleken

av detta belopp kan ej nu exakt angivas men har av utredningen preliminärt

uppskattats till 5 000 kronor.

För genomförande av de utav utredningen föreslagna åtgärderna beträffande

Livgrenadjärregementet beräknas sålunda en kostnad av sammanlagt

(115 000 + 5 000 =) 120 000 kronor.

Värmlands regemente (Karlstad). Såsom av det föregående fram

går upptog arméförvaltningen i sin medelsframställning för budgetåret 1943/44

frågan örn förbättring av sjukvårdsförhållandena vid Värmlands regemente

och beräknade kostnaderna för erforderliga örn- och tillbyggnadsarbeten å

truppförbandssjukhuset till 242 000 kronor. Militära byggnadsutredningen

upptog för ändamålet ett belopp av 165 000 kronor.

I den föreliggande utredningen har i denna fråga anförts i huvudsak

följande.

Sjukhuset vid Värmlands regementes kasernetablissement utgöres av en år

1913 i två våningar uppförd byggnad, rymmande 45 vårdplatser. Mottagningsavdelningen,

som upptager större delen av bottenvåningen, är trång, bristfällig

och ur byggnads- och vårdsynpunkt synnerligen illa planerad. Den i övre

våningen belägna vårdavdelningen är icke heller tillfyllest. Utöver platsbrist

gör sig behovet av mindre vårdrum för isolering gällande. Från regementets

sida har bland annat framhållits, att medicinska avdelningen vid lasarettet i

Karlstad på grund av ständig och höggradig överbeläggning ej annat än mera

tillfälligtvis kunnat mottaga sjuka från regementet, varför man vid detta

sjukhus måste vara i stånd att utreda och sköta även mera komplicerade sjukdomsfall,

som tidigare kunnat avpolletteras till lasarettet. Tandläkarmottagningen

är belägen mitt bland sjuksalarna och utan annat väntrum än korridoren,

som samtidigt skall tjänstgöra såsom dagrum för de sjuka.

För vård av sjuka disponerar sjukhuset utöver ovan nämnda utrymmen tills

vidare en för depågarnisonskompaniets räkning anskaffad enkel manskapsbarack,

liggande omkring 300 meter från sjukhusbyggnaden. Ifrågavarande barack,

som rymmer 24 vårdplatser, saknar sanitär utrustning och motsvarar ej tillnärmelsevis

de krav, som rimligen måste ställas på sjukvårdslokaler.

På grund av de lokala förhållandena kan den kvinnliga personalen vid regementet

ej beredas vård å truppförbandssjukhuset utan måste hänvisas till

truppförbandsläkarens privata mottagning.

Den företagna utredningen har givit vid handen, att erforderliga förbättringar

beträffande förevarande truppförbandssjukhus icke kunna vinnas enbart

genom ombyggnadsarbeten inom den nuvarande byggnadskroppen. Jämte

dylika arbeten bör därför enligt utredningens mening en tillbyggnad till sjuk
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 175.

97

huset ske, vilken skulle inrymma lokaler för mottagning och tandvård samt

bostadsrum tor personal. Den nuvarande sjukhusbyggnaden bör ombyggas till

vardavdeliung, varvid utrymme skulle kunna vinnas för 60 vårdplatser, lika

iordelade på bottenvåningen oell den övre våningen.

Enligt utredningens tidigare motiverade beräkningssätt skulle vårdplats“h“vne*’

med liksyn till att personalstyrkan vid regementet kan uppskattas

till 1 200 man, bliva 48 platser. I betraktande av vad ovan anförts angående

dels svårigheten att till lasarettet på platsen avpollettera de sjuka, som äro

i behov av A-sjukvård — vilket förhållande kan förväntas bliva bestående

aven under kommande fredstid — dels ock den för sjukvården för närvarande

brukade icke godtagbara baracken, synes det emellertid utredningen motiverat

och ändamålsenligt att vid ifrågavarande truppförbandssjukhus anordna

det ytterligare antal vårdplatser, som enligt utredningens ombyggnadsförslag

skulle komma till stånd. Då en ny mottagningsavdelning måste tillbyggas

till sjukhuset och utrymmet i den gamla byggnaden ger möjlighet till en anordning,

enligt vilken tolv vårdplatser kunna erhållas inom byggnaden såsom

en reserv, synes i förevarande fall såväl ur driftsynpunkt som med hänsyn till

engångskostnaderna denna möjlighet böra utnyttjas i stället för att för tillgodoseende

av under vissa tider av året uppkommande platsbehov iordningställa

en sjukbarack, som kan vara användbar för ändamålet.

Kostnaderna för de av utredningen föreslagna om- och tillbyggnadsarbetena

ha enligt nuvarande prisläge beräknats till 287 000 kronor. Härvid torde

emellertid böra bemärkas, att en icke obetydlig del av sagda kostnader belöpa

på åtgärder, förorsakade av uppskjutet underhåll.

Kostnaderna för genomförande av de av utredningen föreslagna åtgärderna

beträffande Värmlands regemente uppgå således till 287 000 kronor enligt

nuvarande prisläge.

Dalregementet (Falun). Av tablån i det föregående framgår, att arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse för om- och tillbyggnad av sjukhuset vid Dalregementet

beräknade 242 000 kronor, för vilket ändamål militära byggnadsutredningen

i sin förenämnda skrivelse den 27 februari 1943 upptog ett till

175 000 kronor reducerat belopp.

I den föreliggande utredningen har inledningsvis framhållits, att sjukhuset

vöre otidsenligt och icke motsvarade de krav, som ur medicinsk, hygienisk och

byggnadsteknisk synpunkt numera måste ställas på ett truppförbandssjukhus.

Mottagningsavdelningen vore sålunda otillfredsställande och sjukhusets sanitära

anläggningar otillräckliga. Med hänsyn till ständigt uppträdande infektionssjukdomar

förelåge behov av särskilda isoleringsrum. Intill sjukhuset

vore en sjukbarack med 24 vårdplatser belägen, vilken för att kunna utnyttjas

under den kalla årstiden borde varmbonas samt förses med centralvärme och

erforderliga sanitära anordningar.

Beträffande själva truppförbandssjukhuset förelåge enligt utredningens

mening två olika alternativ för avhjälpande av förefintliga brister. Härom har

utredningen anfört följande.

Enligt det första alternativet skulle ändringsarbeten utföras inom den nuvarande

byggnadskroppen med utbyggnad därjämte av utrymmet mellan byggnadens

båda flyglar. Därvid skulle kunna erhållas i bottenvåningen lokaler

för mottagning och tandvård, i våningen en trappa upp en vårdavdelning med

Bihang till riksdagens protokoll 1914. 1 sami. Nr 175.

27 u 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl Maj:ts proposition nr 175.

34 vårdplatser samt i vindsvåningen en isoleringsavdelning med 8 vårdplatser

och boningsrum för personal.

Nu angivna sätt att lösa frågan är emellertid behäftat med vissa olägenheter.

Främst kan härvid pekas på den försvåring i sjukvårdspersonalens

arbete, som uppstår genom det avskilda förläggandet av en mindre vårdavdelning

till vindsvåningen, ävensom på den olämpliga inbördes belägenheten

av isolerings- och bostadsutrymmena. Vidare må nämnas, att korridorerna

till följd av detta byggnadssätt icke skulle erhålla erforderligt dagsljus. Ytterligare

kan framhållas, att denna lösning ej helt tillgodoser de krav, som normalt

böra ställas på vissa till mottagningsavdelningen hörande lokalers storlek

och inbördes belägenhet.

Det andra alternativet innebär, att sjukhusets bottenvåning skulle utbyggas

med en envåningsflygel, som skulle innehålla utrymme för två mottagningsrum,

behandlingsrum och väntrum. Den nuvarande byggnadens bottenvåning

skulle inrymma övriga för mottagningsavdelningen nödvändiga lokaler, rum

för tandläkarmottagning, bostadsrum för värnpliktig läkare samt isoleringsavdelning

med 8 vårdplatser. Våningen en trappa upp skulle inredas till vårdavdelning

med 28 vårdplatser, och vindsvåningen slutligen skulle innehålla

bostadsrum för personal och ett större utrymme, användbart såsom förråd eller

reservsjuksal.

Enligt dessa båda alternativ skulle antalet vårdplatser bliva 42 respektive

36 plus reservsjuksal. Då regementets personalstyrka vid genomförd fredsorganisation

kommer att uppgå till 1 200 man, kan vårdplatsbehovet vid truppförbandet

enligt det av utredningen tillämpade beräkningssättet uppskattas

till 48 vårdplatser. Enligt utredningens mening bör emellertid i samband med

byggnadsarbetena å sjukhuset erforderliga iståndsättningsarbeten vidtagas

jämväl beträffande ovannämnda sjukbarack, bland annat omfattande förbättrande

av byggnadens värmeisolering samt inledande av värmeledning. Härigenom

skulle regementet erhålla ytterligare 24 vårdplatser och sålunda i båda

fallen få sitt vårdplatsbehov väl tillgodosett.

Kostnaderna för berörda örn- och tillbyggnadsarbeten, inklusive arbetena

å sjukbaracken, kunde med utgångspunkt från nuvarande prisläge beräknas,

enligt det första alternativet till 203 000 kronor och enligt det andra alternativet

till 213 000 kronor. Med hänsyn till de uppenbara fördelar, som en lösning

enligt det senare alternativet ur skilda synpunkter skulle medföra, har

utredningen förordat detta, särskilt nied hänsyn till att kostnaderna enligt

detsamma endast obetydligt överstege kostnaderna enligt det förstnämnda

alternativet.

Övriga frågor. Under erinran örn vad som förevarit beträffande Svea trängkårs

sjukhusfråga har utredningsmannen, med bifogande av ritningar och beskrivningar,

anfört, att samråd ägt rum med arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

rörande det närmare utformandet av ifrågavarande byggnadsarbete.

I enlighet nied viel utredningen tillämpade grunder rörande beräknandet av

vårdplatsantalet hade det för kårens sjukhus förut uppskattade platsantalet

64 ansetts kunna minskas till 52. Härigenom skulle möjliggöras att — utan

överskridande av den uppställda kostnadsramen — förverkliga vissa enligt

föregående förslag icke tillgodosedda krav på önskvärda utrymmen för tandläkarmottagning

och skyddsrum m. m. Beträffande de om- och tillbyggnadsarbeten,

som sålunda erfordrades och beträffande vilka fortifikationsstyrelsen

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175. 99

framdeles tomine att ingiva slutligt förslag, rådde enighet mellan styrelsen

och utredningen.

I samband med behandlingen av sjukhusfrågan vid Dalregementet har utredningen

jämväl berört frågan om regementets sjukhus å Rommehed, vilket

enligt utredningens mening i sitt nuvarande skick vore synnerligen bristfälligt

ur såväl planteknisk som hygienisk synpunkt. Med hänsyn till att Rommehed

vid återgång till normala förhållanden komme att få karaktär av mera tillfällig

förläggningsplats syntes större byggnadsarbeten beträffande sjukhuset icke

böra utföras utan blott sådana mindre förbättringsarbeten, som vore nödvändiga

för sjukhusets försättande i godtagbart skick. Enär enligt vad utredningen

erfarit arméns fortifikationsförvaltning hade för avsikt att i en nära framtid

vidtaga de underhålls- och förbättringsarbeten, som av utredningen ansetts

erforderliga, hade utredningen icke funnit anledning föreligga att i denna fråga

framlägga något förslag.

Utlåtande av försvarets sjukvårdsförvaltning.

T ett den 18 januari 1944 avgivet remissyttrande i anledning av förenämnda

skrivelse den 14 december 1943 har försvarets sjukvårdsförvaltning anfört,

att förvaltningen anslöte sig till det remitterade förslaget utom i vad detsamma

avsåge ombyggnad av truppförbandssjukhuset vid Livgrenadjärregementet

i Linköping. I fråga örn detta sjukhus innebure enligt sjukvårdsförvaltningens

bestämda mening alternativ 1 med den bättre organiserade och

samlade vårdavdelningen och det större och tillgängligare väntrummet väsentliga

fördelar. Då detta alternativ emellertid medförde avsevärt större kostnader

ville sjukvårdsförvaltningen dock icke motsätta sig att alternativ 2

komme till utförande.

Vid anmälan i fjol av dessa byggnadsfrågor framhöll jag, att den då föreliggande

utredningen otvetydigt gåve vid handen, att ett flertal av arméns

truppförbandssjukhus vore i sådant skick, att snara förbättringsarbeten, i

vissa fall nybyggnader, skulle vara önskvärda. Betydande skiljaktigheter i

uppfattningen förelågo emellertid mellan arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse

respektive militära byggnadsutredningen rörande vilka åtgärder som

erfordrades för att avhjälpa bristfälligheterna vid vissa av dessa sjukhus.

Ehuru jag icke bortsåg från att ett uppskov vore olägligt, fann jag mig —

såsom av det föregående framgår -—- icke utan ytterligare utredning kunna

taga ställning till de frågor, beträffande vilka de olika förslagsställande organen

hade skiljaktiga meningar. I anslutning härtill beräknade riksdagen

i enlighet med mitt förslag medel endast för iordningställande av ett av

sjukhusen — för Svea trängkår i Linköping -—- och bemyndigade dessutom

Kungl. Majit att, i den mån så befunnes påkallat, under innevarande budgetår

ställa medel till förfogande för ordnande av sjukhusvården vid Karlsborgs

luftvärnsregemente. I syfte att få en allsidig undersökning till stånd rörande

de övriga aktuella sjukhusfrågorna liksom beträffande sjukhuset i Karlsborg

föranstaltade jag, efter bemyndigande av Kungl. Majit, om den särskilda utredning,

för vilken i det föregående redogjorts. Den sålunda företagna utred
-

Departements
chefen.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

ningen, som utmynnat i förslag till revision jämväl av programmet för den

redan beslutade sjukhusbyggnaden för Svea trängkår, har visat sig vara av

behovet påkallad och i hög grad ägnad att underlätta ett ställningstagande i

av utredningen berörda frågor och till motsvarande sjukhusfrågor i övrigt.

Mot de av utredningsmannen framlagda allmänna synpunkterna finner jag

i stort sett icke anledning till erinran. Sålunda synas grunderna för beräkningen

av vårdplatsbehovet, ehuru icke baserade på ett så omfattande materiel

som önskvärt varit, kunna godtagas som underlag för byggnadsprogrammets

utformande. Av stort värde synes vara, att lokaler för tandpoliklinik

och röntgen anordnas i sjukhuslokalerna och att hänsyn tages även till den

kvinnliga personalens behov av läkarkonsultation. Förslaget örn inredande

av bostäder i sjukhuslokalerna för sköterskor synes ändamålsenligt. Då jag

i annat sammanhang denna dag kommer att tillstyrka ett av arméförvaltningen

framlagt förslag rörande anställande av sjukvårdsbiträden vid arméns

truppförbandssjukhus, finner jag mig kunna biträda utredningsmannens

förslag jämväl i fråga örn inredande av rum i sjukhuslokalerna för dylika

biträden. Även i övrigt torde de av utredningsmannen angivna normerna

för de olika lokalerna kunna accepteras. Förslaget att indela den sjukanmälda

personalen i omgångar, bland annat för att minska behovet av utrymme för

väntrum, synes lämpligt och bör bliva föremål för praktisk prövning. Därigenom

kan även vinnas, att onödiga tidsförluster i viss utsträckning undvikas.

Yad de särskilda b v ggn a d sb e h ove n beträffar torde sjukhusfrågan vid Norrlands

trängkår böra lösas i enlighet med det nu framlagda förslaget, innebärande

att ett nytt sjukhus för en beräknad kostnad av 430 000 kronor enligt

nuvarande prisläge uppföres. Såsom jag vid behandlingen i årets statsverksproposition,

kapitalbudgeten: bil. 2, av byggnadsfrågor^ vid trängkårema

anfört, har jag icke ansett mig kunna i full utsträckning biträda ett av arméförvaltningen

framlagt program för förläggningsfrågornas ordnande vid ifrågavarande

kårer. Vid Norrlands trängkår har jag sålunda tillstyrkt uppförande

av allenast en ny kasern för 120 man, medan arméförvaltningen föreslagit jämväl

en kasern för 96 man. Därest nytt sjukhus uppföres, torde böra övervägas,

örn icke även den gamla sjukhusbyggnaden kan tagas i anspråk för förläggning

eller örn denna byggnad, såsom i utredningen förutskickats, bör utnyttjas för

undervisningsändamål.

Beträffande Karlsborgs luftvärnsregemente synes, bland annat med hänsyn

till vad utredningsmannen anfört rörande landstingets behov av en sjukvårdsanstalt

i orten, truppförbandssjukvården ej böra anknytas till garnisonssjukhuset

i Karlsborg. I stället bör nytt sjukhus uppföras för luftvärnsregementet.

Helst borde lösningen av Andra intendenturkompaniets förläggningsfråga

avvaktas före det slutliga utformandet av ritningar m. m. för det nya sjukhuset.

Med hänsyn till vad av utredningsmannen anförts förordar jag emellertid

bifall till det av honom framlagda förslaget och beräknar enligt nuvarande

prisläge kostnaderna till 320 000 kronor. Såsom av redogörelsen i propositionen

1943:222 (s. 42) för förläggningsförhållandena vid Karlsborgs

luftvärnsregemente framgår, komma de i samband med sjukhusfrågans lösning

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

101

ledigblivande utrymmena att erfordras för förläggning av regementets personal.

Det torde böra ankomma på arméns fortifikationsförvaltning att vidtaga

härav betingade åtgärder.

Vidkommande sjukhusfrågorna vid Livgrenadjärregementet och Östgöta

luftvärnsregemente torde efter den utredning som numera ägt rum förslaget att

— efter vissa örn- och tillbyggnader ■—- bibehålla det nuvarande gemensamma

sjukhuset för båda truppförbanden böra lämnas helt åsido. På av utredningsmannen

anförda skäl torde i stället nytt sjukhus för en kostnad av 340 000

kronor böra uppföras för luftvärnsregementet och det nuvarande sjukhuset

iordningställas för Livgrenadjärregementets räkning. Av de två alternativ,

som i sistberörda avseende framlagts, anser jag mig böra biträda det jämväl

av utredningsmannen förordade, minst kostsamma förslaget. För ändamålet

beräknar jag således 115 000 kronor jämte 5 000 kronor för anordnande av

separat tandläkarmottagning. På frågan rörande ombyggnad av garnisonssjukhuset

i Linköping, i vilket hänseende något utformat förslag icke föreligger,

har jag icke i detta sammanhang anledning ingå.

Sjukhusfrågan vid Värmlands regemente upptogs visserligen av arméförvaltningen

till behandling i samband med ämbetsverkets medelsframställning

för budgetåret 1943/44 men har sedermera varken av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse

eller av militära byggnadsutredningen medtagits bland de mest

angelägna byggnadsbehoven på truppförbandssjukvårdens område. Efter den

utredning i ämnet som numera ägt rum synes det emellertid uppenbart, att

åtgärder måste vidtagas för att förbättra sjukvårdsförhållandena vid Värmlands

regemente, icke minst med hänsyn till de olägenheter för truppförbandssjukvården,

som sammanhänga med att medicinska avdelningen vid lasarettet

i Karlstad enligt uppgift ständigt är överbelagd. Av utredningsmannen

framlagda förslag rörande örn- och tillbyggnadsarbeten å truppförbandssjuk

huset synas lämpliga och kunna av mig biträdas. Mot kostnadsberäkningarna

har jag intet att erinra men vill icke underlåta att framhålla, att de jämförelsevis

höga byggnadskostnaderna, 287 000 kronor, enligt vad utredningen

utvisar, delvis sammanhänga med bristande underhåll å sjukhusbyggnaden

och med den otillräckliga omfattningen av lasarettet i Karlstad.

Beträffande slutligen sjukhusfrågan vid Dalregementet framgår av den nu

verkställda utredningen — liksom av vad tidigare i ärendet förekommit — att

det nuvarande truppförbandssjukhuset icke tillnärmelsevis motsvarar de anspråk,

som numera ställas på en dylik byggnad. Utredningsmannen har ansett

vissa om- och tillbyggnadsåtgärder oundvikliga och därvid anvisat två olika

alternativ, av vilka det ena kostnadsberäknats till 203 000 kronor och det

andra till 213 000 kronor. Det senare alternativet medför enligt utredningsmannens

mening avsevärda fördelar i jämförelse med det förra och har därför

förordats trots de därmed förenade något högre kostnaderna. På av utredningsmannen

anförda skäl kan jag för egen del biträda det sistnämnda alternativet

och beräknar således för örn- och tillbyggnadsarbeten å Dalregementets

sjukhus samt för vissa arbeten å en i anslutning till sjukhuset belägen sjukbarack

ett belopp av tillhopa 213 000 kronor enligt nuvarande prisläge.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Vad utredningsmannen anfört beträffande den om- och tillbyggnad av Svea

trängkårs sjukhus, för vilken som nämnts riksdagen redan beräknat medel,

finner jag vara av beskaffenhet att böra bringas till riksdagens kännedom.

Jag förutsätter, att det må ankomma på Kungl. Majit att vid blivande dispositionsbeslut

taga ställning till de ändringar i tidigare för detta sjukhus framlagt

byggnadsprogram, som arméns fortifikationsförvaltning kan med anledning

av nu föreliggande utredning komma att föreslå.

Sammanfattningsvis torde sålunda för närvarande medel för sjukhusbyggnader

vid truppförbanden m. m. — utöver förut nämnda för Svea trängkår

redan avsedda medel — böra räknas med följande belopp:

Nybyggnad av sjukhus:

Nuvarande

prisläge

Kronor

Prisläget

den 1 juli 1941

Kronor

vid Norrlands trängkår .................................

430 000

374 000

» Karlsborgs luftvärnsregemente ..................

320 000

278 000

» Östgöta luftvärnsregemente ........................

340 000

296 000

Örn- och tillbyggnad av sjukhus:

vid Livgrenadjärregementet ...........................

120 000

104 000

» Värmlands regemente ..............................

287 000

249 000

» Dalregementet ..........................................

213 000

185 000

Summa

1 710 000

1 486 000

Marinförvaltningens delfond.

Såsom närmare framgår av statsverkspropositionen till innevarande års

riksdag (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 53—56) har marinförvaltningen i sina

anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 ur angelägenhetssynpunkt uppdelat

de för marinen aktuella byggnads- och anläggningsarbetena i fyra olika

grupper, I, II A, II B och III. Beträffande de olika grupperna har marinförvaltningen

anfört bland annat följande.

Grupp I omfattade byggnadsarbeten, som med hänsyn till försvarsbeslutets

genomförande eller av andra skäl oavvisligen måste komma till utförande

under femårsperioden.

Grupp II A omfattade byggnadsarbeten, för vilkas utförande under femårsperioden

visserligen starka skäl kunde anföras, men vilka, därest andra viktigare

byggnadsbehov framträdde, i nödfall kunde uppskjutas till tid efter

femårsperiodens slut.

Grupp II B omfattade byggnadsarbeten, beträffande vilka den förebragta utredningen

ännu icke vore av den natur, att slutlig ställning kunde tagas

till frågan, om de borde komma till utförande under fem-årsperioden.

Grupp 111 omfattade byggnadsarbeten, beträffande vilka man redan med

den nu verkställda prövningen kunde bedöma, att de icke borde komma till

utförande under femårsperioden.

Samtliga arbeten i grupperna I, IIA och IIB hade ansetts böra belasta

försvarsbeslutets kostnadsram. Arbeten tillhörande angelägenhetsgrupp III

hade ansetts definitivt böra uppskjutas till tidpunkt efter femårsperiodens

slut.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition ni 175.

I den tablå rörande marinens byggnadsarbeten under femårsperioden

1942/47, som enligt vad inledningsvis anförts bifogas detta protokoll, ha byggnadsföretagen

uppdelats i tre grupper, nämligen dels av riksdagen beslutade

eller för riksdagen framlagda byggnadsförslag, dels de byggnadsförslag som

av marinförvaltningen hänförts till angelägenhetsgrad II A, dels och — under

beteckningen II B —-de byggnadsförslag som av marinförvaltningen hänförts

till angelägenhetsgrad II B ävensom de av marinförvaltningen till angelägenhetsgrad

I hänförda byggnadsarbeten, till vilka jag ännu icke ansett mig

kunna taga slutlig ställning.

ALLMÄNT.

Hissa fortifikatoriska arbeten. I skrivelse den 23 augusti 1943 har marinförvaltningen

gjort framställning örn anvisande av medel -—- tillhopa 12 374 800

kronor enligt prisläget den 1 juli 1943 — för vissa fortifikatoriska beredskapsåtgärder

och därvid framhållit, att de i skrivelsen omnämnda åtgärderna

syntes vara av sådan vikt för riksförsvaret eller för beredskapens upprätthållande,

att desamma borde påbörjas utan dröjsmål. På grund därav och

då medel för ifrågavarande ändamål syntes böra utgå från förskottsstaten för

försvarsväsendet, hade ämbetsverket ansett sig böra äska erforderliga medel

i särskild ordning utan samband med sin skrivelse rörande medelsbehoven

för budgetåret 1944/45.

Ärendet är av den natur, att en närmare redogörelse för detsamma icke

lämpligen bör lämnas till statsrådsprotokollet utan ytterligare upplysningar

därom böra meddelas riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar,

som komma att till utskottet överlämnas.

Överbefälhavaren och marinchefen ha i anledning av skrivelsen avgivit särskilda

yttranden, varjämte överbefälhavaren i sitt yttrande jämväl hemställt,

att vissa i marinförvaltningens skrivelse rörande medelsbehoven för nästa

budgetår upptagna, till angelägenhetsgrad III hänförda arbeten ävensom vissa

av marinförvaltningen i sistnämnda skrivelse omförmälda arbeten, rörande

vilka ämbetsverket på grund av svårigheten att kunna rymma kostnaderna för

desamma inom femårsplanens kostnadsram icke ansett sig böra begära medel,

måtte tillgodoses över förskottsstat. De ytterligare kostnader, som sålunda

föresloges bliva överförda till förskottsstat, hade beräknats till — enligt, förutnämnda

prisläge — 4 010 000 kronor.

Sedan Kungl. Majit uppdragit åt överbefälhavaren att i ärendet avgiva förnyat

utlåtande med angivande i vad mån ifrågavarande till 4 010 000 kronor

kostnadsberäknade arbeten — därest Kungl. Majit funne, att desamma icke

kunde bestridas med anlitande av förskottsstat och sålunda vore att inrymma

inom femårsplanens kostnadsram — borde komma till utförande samt vilka

av de i marinförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 med

angelägenhetsgrad I betecknade arbeten, som i så fall i första hand kunde

uppskjutas, har överbefälhavaren bland annat framhållit, att för närvarande

möjlighet till besparingar inom femårsplanens kostnadsram för här ifrågavarande

ändamål icke syntes föreligga. Enligt överbefälhavarens mening syntes

det emellertid riktigt att anse arbetena vara av beredskapsnatur, varför

desamma borde tillgodoses utanför femårsplanens kostnadsram.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Departements«

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

I sin förenämnda skrivelse den 23 augusti 1943 har marinförvaltningen

bland annat upptagit medel för maskeringsåtgärder och iordningställande av

krigsankarplats, för vissa befästningsanläggningar vid Norrlandskusten samt

för vissa bastubyggnader. För dessa ändamål har Kungl. Majit genom beslut

den 20 augusti, den 2G november och den 31 december 1943 anvisat tillhopa

högst 2 992 500 kronor att bestridas av vederbörligt förskottsanslag. — Beträffande

en av marinförvaltningen i samma skrivelse gjord framställning avseende

medel för vissa byggnadsarbeten m. m. å Stockholms örlogsvarv har

enkl arbetet ansetts vara av beskaffenhet att böra tillgodoses över riksstat

samt av brådskande natur — Kungl. Majit i propositionen nr 2 (s. 119) till

årets liksdag hemställt örn anvisande av erforderliga medel å tilläggsstat till

riksstaten för innevarande budgetår.

I anslutning till den praxis, som numera utbildats i fråga örn bestridande

av föi sval skostnader, anser jag mig icke kunna föreslå att — utöver de byggnadsbehov,

för vilka Kungl. Majit i enlighet med vad i det föregående anförts

redan anvisat medel över förskottsstat — ytterligare förskottsmedel tagas i

anspråk för här ifrågavarande arbeten. Därest medelsbehoven skola tillgodoses,

synes femårsplanens kostnadsram böra belastas. Då denna ram -—- såsom

även framhållits vid anmälan av årets statsverksproposition — är hårt ansträngd,

är det uppenbart att den största återhållsamhet måste iakttagas vid

upptagande av nya medelsäskanden.

Likväl torde i detta sammanhang frågan örn vissa fortifikatoriska arbeten

föi flottan och kustartilleriet, för vilka ändamål marinförvaltningen i sin

förestående skrivelse äskat tillhopa 3 040 000 kronor enligt prisläget den 1

juli 1943, böra underställas riksdagens prövning. Överbefälhavaren och chefen

för marinen lia i sina yttranden i ärendet tillstyrkt, att de av marinförvaltningen

föreslagna arbetena i viss utsträckning skola komma till utförande.

Sedan ärendet underkastats ytterligare beredning inom försvarsdepartementet,

vill jag för egen del förorda, att medel nu anvisas för tillgodoseende av vissa

av de av marinförvaltningen sålunda föreslagna arbetena. För flottans vidkommande

torde böra beräknas 28 000 kronor för anordnande av kabelskydd

och fullträffsäker radiostation samt för kustartilleriets del 1470 000 kronor

för anordnande av vissa batteri- och kommandoplatser, eller tillhopa

i runt tal 1 500 000 kronor, varav ett belopp av 1 290 000 kronor — motsvarande

kostnaderna för arbetena i fråga enligt prisnivån den 1 juli 1941 — bör belasta

femårsplanens kostnadsram.

I övrigt anser jag framställningen för närvarande icke böra påkalla

ytterligare åtgärd.

Brännoljecisterner för flottan. Efter därom av Kungl. Majit i propositionerna

1942:270 och 1943:222 framställt förslag beräknade 1942 och 1943 års

riksdagar medel å tillhopa 625 000 kronor för utförande av vissa anläggningsarbeten

för brännoljecisterner vid flottan.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 175.

105

I skrivelse elen 19 januari 1944 har marinförvaltningen anfört, att det förslag,

som legat till grund för medelsanvisningen, av angivna skäl icke lämpligen

borde komma till stånd på tidigare avsett sätt samt att ämbetsverket

undersökte möjligheterna för viss annan lösning av frågan. Marinförvaltningen

förutsatte, att de anvisade medlen måtte efter undersökningarnas

slutförande få disponeras på sätt Kungl. Majit ägde bestämma.

Överbefälhavaren har, under uttalande av visst önskemål, tillstyrkt bifall

till framställningen.

Ärendet är av den natur, att en fullständig redogörelse för detsamma

icke bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få

inhämtas genom de handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens

vederbörande utskott.

Jag är icke beredd att utan ytterligare övervägande godtaga de riktlinjer Departementsför

programmets genomförande, som marinförvaltningen i sin skrivelse skis- chefmserat,

men vill framhålla, att med slutligt ställningstagande bör anstå till

dess ämbetsverket slutfört sina undersökningar.

Då det emellertid icke synes vara möjligt att inom av riksdagen beräknat

belopp utföra ifrågavarande arbeten på sätt ursprungligen avsetts och då

det är av största vikt, att arbetena utan tidsspillan kunna igångsättas

efter det godtagbart förslag framlagts, torde riksdagens bemyndigande

böra utverkas för Kungl. Majit att inom angiven kostnadsram besluta i

ärendet.

Vissa byggnadsarbeten å Berga.

Inledning.

I skrivelse den 20 maj 1943 föreslog chefen för marinen, bland annat, att

Berga strandområde invid Hårsfjärden skulle förvärvas för marinens räkning

samt att marinens underofficersskola skulle förläggas till detta område.

Genom beslut den 4 juni 1943 anmodade jag chefen för marinen respektive

marinförvaltningen att dels verkställa ytterligare utredning rörande det oundgängligen

erforderliga behovet av ytterligare förläggningsutrymmen m. m. för

Stockholms örlogsstation, dels verkställa uttömmande utredning rörande

föreliggande möjligheter att på ändamålsenligaste och minst kostnadskrävande

sätt tillgodose detta behov genom effektivare ianspråktagande av redan förefintliga

utrymmen eller genom uppförande av nya förläggningslokaler m. m.

i Stockholm eller invid Hårsfjärden.

I sin skrivelse den 23 augusti 1943 angående medelsbehoven för nästa

budgetår har marinförvaltningen beträffande nybyggnad för marinens

underofficersskola anfört i huvudsak följande.

Försvarsutredningen hade beräknat, att lokalbehovet för en för marinen

och kustartilleriet gemensam underofficersskola skulle kunna tillgodoses

genom ianspråktagande av byggnader och lokaler för marinens sjukhus i

Karlskrona, vilka skulle bliva lediga vid den av utredningen förutsatta sammanslagningen

av marinens sjukhus med länslasarettet i Karlskrona. Med

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

hänsyn till sedermera framkomna önskemål beträffande sjukhusets användande

för andra ändamål (flottans sjömansskola m. m.) förordade chefen

för försvarsdepartementet i propositionen 1942: 210, att frågan örn underofficersskolans

förläggning skulle upptagas till särskild utredning i samband

med frågan örn förflyttningen av Stockholms örlogsbas. Genom en förläggning

av underofficersskolan till Stockholms örlogsstation skulle nyanläggningsbehovet

för skolan inskränkas till vad som erfordrades för lektions- och

expeditionslokaler jämte förläggningsutrymme för eleverna, under det att

övriga erforderliga anläggningar skulle bliva gemensamma med örlogsstationens.

Kostnaderna för underofficersskolans nybyggnader, under förutsättning

att skolan förlädes till Stockholms örlogsstation, uppskattades av 1940

års militära byggnadsutredning till omkring 1 160 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 hade marinförvaltningen anfört, att

denna summa ej vore tillräcklig för uppförande av helt nya lokaler samt att

tomtfrågan ej vore slutgiltigt utredd.

Marinförvaltningen hade sedermera på chefens för marinen direktiv verkställt

undersökningar angående möjlig förläggningsplats för marinens underofficersskola

inom Stockholm eller i dess omedelbara närhet. Dessa undersökningar

hade givit till resultat, att något område, som bättre lämpade sig för förläggning

av skolan än det av chefen för marinen föreslagna Bergaområdet invid

Hårsfjärden icke stöde till buds.

Utredningen angående förläggning av marinens underofficersskola till sistnämnda

område vore icke slutförd, och avsåge marinförvaltningen att sedermera

återkomma i ärendet.

Kostnaderna för underofficersskolan hade uppskattats till cirka 3 000 000

kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 under förutsättning att ett helt nytt

etablissement uppfördes invid Berga och att markkostnaderna uppginge till

cirka 150 000 kronor.

Prisstegringen fram till den 1 juli 1943 utgjorde 500 000 kronor. Kostnadsramen

beräknades bliva belastad med 3 000 000 kronor. Arbetet, som

måste utföras under budgetåret 1945/46 enär underofficersskolan enligt chefen

för marinen borde vara färdig att tagas i bruk den 1 juli 1946, hade tilldelats

angelägenhetsgrad I.

I skrivelse den 11 september 1943 har marinförvaltningen i anledning av

förenan-mda den 4 juni 1943 givna uppdrag inkommit med utredning rörande

olika möjligheter att tillgodose förläggningsbehovet för Stockholms örlogsstation.

Av skrivelsen inhämtas bland annat följande.

På Skeppsholmen funnes för närvarande förläggningsutrymmen i kaserner

samt ombord på logementsfartyget af Chapman för 920 man vid normal beläggning

och för 1 230 man vid maximal beläggning. Med stöd av verkställd

utredning kunde fastställas, att under fredsförhållanden minst 1 350 förläggningsplatser

erfordrades, varför sålunda ytterligare 430 förläggningsplatser

borde anordnas. Detta kunde enligt marinförvaltningen ske antingen genom

ett effektivare ianspråktagande av på Skeppsholmen redan förefintliga utrymmen

eller genom uppförande av nya förläggningslokaler.

Enligt det förra alternativet skulle sjökrigsskolans gamla lokaler samt

sjökarteverket omändras till förläggningslokaler, därvid ny byggnad borde

uppföras för sjökarteverket på annan plats, lämpligen på Gärdet. Kostnaderna

för detta alternativ hade av marinförvaltningen beräknats till i runt

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

tal 1 240 000 kronor enligt nuvarande prisläge, av vilket belopp 175 000 kronor

belöpte på ombyggnad av sjökrigsskolebyggnaden, 156 000 kronor på anordnande

av skol- och expeditionslokaler på vissa kasernvindar, 134 000 kronor

på ombyggnad av sjökarteverkets ämbetsbyggnad samt 775 000 kronor på nybyggnad

för sjökarteverket. Alternativt kunde tänkas en förhyrning av för

sjökarteverket erforderliga lokaler till en beräknad årskostnad av 65 000

kronor.

Beträffande frågan örn uppförande av nya förläggningslokaler m. m. kunde

till en början fastslås, att Skeppsholmen icke utan avsevärda olägenheter

ur brandskydds- och kulturella synpunkter erbjöde möjligheter till placering

av någon ny byggnad av permanent natur. Kvar stöde då möjligheten att

uppföra en helt ny anläggning å lämplig plats utanför Stockholm för den

del av örlogsstationens personal, som lättast kunde förläggas skild från

stationen i övrigt, nämligen värnpliktsskolan. Vid förläggande av såväl den

för marinen planerade underofficersskolan som en separat värnpliktsskola

för Stockholms örlogsstation till Berga kunde kostnaderna för dessa båda

anläggningar nedbringas genom att vissa byggnader m. m. gjordes gemensamma.

Oavsett detta bleve dock kostnaderna för anordnande av erforderliga

förläggningsutrymmen för en separat värnpliktsskola avsevärt högre

än kostnaderna för utökning av förläggningsutrymmena på Skeppsholmen.

Bergaalternativet innebure dock den avsevärda fördelen, att lämplig övningsterräng

erhölles. Av kostnadsskäl ansåge sig emellertid marinförvaltningen

böra tillstyrka förslaget att tillgodose örlogsstationens behov av ytterligare

förläggningsutrymmen genom i anspråktagande av sjökrigsskolebyggnaden och

sjökarte verkets ämbetshus — sedan nya tjänstelokaler för sjökarteverket

anordnats — samt vissa vindsutrymmen m. m.

Chefen för marmén, som i skrivelse den 15 september 1943 avgivit utlåtande

i anslutning till marinförvaltningens förslag i ämnet, har framhållit,

att enligt förslaget Skeppsholmen ur utbildnings-, motions-, fritids- och

trevnadssynpunkt komme att bliva alltför tätt belagd, även örn erforderligt

förläggningsutrymme kunde ordnas, övningsförhållandena bleve även ojämförligt

mycket sämre än örn värnpliktsskolan förlädes till Bergaområdet.

Även borde framhållas, att förläggningsförhållandena på Skeppsholmen på

nytt komme att bliva otillräckliga, då logementsfartyget af Chapman — där

tills vidare förläggningsutrymmen för 200 man erhölles -—- måste utrangeras.

På grund av vad sålunda anförts ansåge sig marinchefen böra förorda

genomförandet av Bergaalternativet trots därmed förenade högre kostnader.

I ärendet har sjökarteverket den 30 september 1943 avgivit utlåtande.

I skrivelse den 8 december 1943 har chefen för marinförvaltningens fortifikationsavdelning

på given anledning framlagt en beräkning av kostnaderna

för uppförande av erforderliga provisoriska baracker å Skeppsholmen för det

fall att sjökrigsskolebyggnaden —- eventuellt med undantag för honnörssalen

— men icke sjökarte verkets ämbetsbyggnad toges i anspråk för förläggning.

Kostnaderna ha därvid vid förläggning av 204 man (motsvarande förlägg
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

ningsutrymmet i sjökarteverkets ämbetsbyggnad) beräknats till 315 000 kronor

om tre och 250 000 kronor om två baracker uppfördes samt vid förläggning

av 238 man (motsvarande förläggningsutrymmet i sjökarteverkets ämbetsbyggnad

och sjökrigsskolans honnörssal) till 340 000 kronor.

Propositionen 1943:344.

I propositionen 1943: 344 angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1943/44 upptogs bland annat ett belopp av 1 285 000 kronor

för bestridande av på marinen belöpande kostnader för inköp av Berga egendom

invid Hårsfjärden. Vid anmälan av propositionen anförde jag bland

annat följande.

Berga egendom avgränsar hela nordvästra delen av de partier av Hårsfjärden,

som huvudsakligen användas av kustflottan. En tomtförsäljning på

denna plats skulle därför vara i hög grad betänklig ur försvarsväsendets

synpunkt. Såsom handlingarna i ärendet närmare utvisa, skulle kustflottan

därigenom vållas svårigheter av olika slag utöver dem som redan nu föreligga

genom exploateringen av Årsta gård till havsbad. Ett förvärv för kronans

räkning av de delar av fastigheten, som i berörda hänseenden äro av

den största betydelsen, framstår därför såsom lämpligt. Ett sådant förvärv

synes även ur andra synpunkter vara motiverat, icke minst kustflottans

behov av ytterligare utrymmen för sin verksamhet. En olägenhet härvidlag

är att den på strandområdet uppförda huvudbyggnaden, Berga slott, är av

sådant utförande, att den icke utan vidare lämpar sig för statliga ändamål.

Då emellertid värdet av denna byggnad representerar en förhållandevis liten

del av egendomens sammanlagda värde, synes denna olägenhet icke böra tillmätas

avgörande betydelse.

Ehuru ett förvärv av enbart strandområdena skulle vara tillräckligt för

att trygga kronans omedelbara intressen, ansluter jag mig till domänstyrelsens

uppfattning att en delning av egendomen bör undvikas och att ett

förvärv för statens räkning bör avse hela egendomen. Härigenom erhåller

kronan rörelsefrihet för framtiden, varförutom möjligheter föreligga att på

ett ekonomiskt tillfredställande sätt bedriva det till egendomen hörande

jordbruket och skogshanteringen.

Såsom av det föregående framgår, har preliminärt avtal slutits örn försäljning

av egendomen till statsverket. Den avtalade köpeskillingen — 2 635 000

kronor, innefattande jämväl i köpet ingående lösegendom —• avser hela egendomen

med undantag i huvudsak för inventarierna i slottsbyggnaden jämte

vissa andra inventarier ävensom ett markområde örn 2 676 kvadratmeter, som

avstyckats till särskild fastighet. Köpeskillingen synes med hänsyn till egendomens

beskaffenhet och läge ej vara oskälig. Till de med köpet förenade

villkoren i övrigt torde Kungl. Maj:t framdeles få taga ställning. Domänstyrelsen

har förklarat sig icke ha något att erinra mot att domänverkets

markinköpsfond anlitas för gäldande av köpeskillingen till den del denna

belöper på skog och jordbruk men anser, att återstoden — i huvudsak belöpande

på tomtvärde å strandområdet samt å slottsbyggnaden — skall

gäldas av särskilt för ändamålet anvisat anslag. Egendomens förvaltning

kommer för sådant fall att åvila domänverket till den del ej vissa områden,

av vilka försvarsväsendet har särskilt intresse, avskiljas till förvaltning

genom marinförvaltningen, och avkastningen av jordbruket och skogen

kommer att tillföras domänfonden. Detta förslag, som bereder säkerhet för

en betryggande skötsel av egendomen, synes mig utgöra en lämplig lösning

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

av den föreliggande frågan. Jag har därför funnit mig böra förorda, att Berga

egendom inköpes för statsverkets räkning och att köpeskillingen fördelas

enligt de grunder som i det föregående angivits. Anmärkas må, att köpeskillingen

kommer att jämlikt testamentariska föreskrifter tillföras särskild

understödsfond för allmännyttiga ändamål.

Såsom av utredningen framgår, föreligga vissa förslag rörande utnyttjande

för marinens räkning av huvudbyggnaden och det till egendomen

hörande strandområdet. Sålunda har marinförvaltningen i skrivelse den 11

september 1943 angående förläggningsutrymmen m. m. för Stockholms

örlogsstation framlagt olika alternativ i fråga örn förläggningen av örlogsstationens

värnpliktsskola och därvid såsom ett alternativ upptagit förläggning

till Berga. Härjämte har marinförvaltningen i sina anslagsäskanden för

marinen för budgetåret 1944/45 förklarat, att för förläggning av marinens

underofficersskola något område som bättre lämpade sig än Bergaområdet

icke stöde till buds. I detta sammanhang torde det icke vara erforderligt att

fatta ståndpunkt till dessa frågor, som tarva ytterligare övervägande och icke

äro i sak avgörande vid ställningstagandet till huvudfrågan örn inköp av

Berga egendom. Jag ber att framdeles få återkomma till dessa byggnadsfrågor.

o

Riksdagen (skrivelse nr 509) anförde i anledning av propositionen bland

annat följande.

Riksdagen vore ense med departementschefen örn att tomtförsäljning från

Berga egendom skulle vara i hög grad betänklig för försvarsväsendet, särskilt

med hänsyn till den insyn över övningsbasen och ankringsplatsen, som egendomen

erbjöde. Härtill komma att, då de av kronan ägda öarna omkring Hårsfjärden

praktiskt taget icke erbjöde några möjligheter för ytterligare bebyggelse,

Berga egendom skulle för en eventuell framtida utvidgning av övningsbasen

vara i hög grad värdefull.

Enligt departementschefens mening syntes, även örn ett förvärv av strandområdet

vore tillräckligt för att trygga kronans omedelbara intressen, en delning

av egendomen böra undvikas. Även domänstyrelsen hade givit uttryck åt

samma uppfattning. De skäl, som anförts för ett förvärv av egendomen i dess

helhet, hade riksdagen funnit bärande, och riksdagen hade därför medgivit

att det föreslagna köpet komme till stånd.

Departementschefen hade i propositionen icke närmare ingått på frågan

rörande utnyttjandet för marinens räkning av slottsbyggnaden och det till

egendomen hörande strandområdet. Det hade för riksdagen varit önskvärt

och icke utan betydelse för behandlingen av ärendet örn i förevarande sammanhang

även framlagts utredning och förslag beträffande denna fråga. Riksdagen

ville emellertid framhålla, att riksdagen förutsatte, att några ekonomiska

krav på mera vidlyftiga ombyggnadsarbeten av slottsbyggnaden icke komme

att framställas. Riksdagen vore nämligen av den uppfattningen, att byggnaden

i fråga borde kunna användas i det skick, vari den nu befunne sig, och

ansåge att så även borde ske med hänsyn till det kulturhistoriska intresse, som

densamma kunde komma att erbjuda.

Marinförvaltningens föreliggande förslag.

Sedan riksdagen sålunda godtagit förslaget örn förvärv för kronans räkning

av Berga egendom, har egendomen numera förvärvats av statsverket. Undertiden

har inom marinstaben och marinförvaltningen pågått utredning rörande

lämpligaste sättet för utnyttjande av egendomen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

I skrivelse den 25 januari 1944 har marinförvaltningen framlagt definitivt

förslag om förläggning av marinens underofficersskola och Stockholms örlogsstations

värnpliktsskola till Bergaområdet. Av skrivelsen i fråga, vid

vilken fogats dels en preliminär dispositionsplan för Bergaområdet, dels ock

en preliminär plan över undersökta byggnadsplatser, inhämtas bland annat

följande.

Efter vidlyftiga undersökningar angående lämplig plats för marinens underofficersskola,

har Bergaområdet befunnits lämpligast såväl ur utbildningssynpunkt

— kontakt med kustflottan och dess moderna materiel för materielstudier

samt närhet till moderna kustartillerianläggningar — som ur den synpunkten,

att platsen är lämplig för en internatskola och har ändamålsenlig övningsterräng

för såväl flottans som kustartilleriets elever. En del av kustflottans

anläggningar vid Hårsfjärden kunna även disponeras av eleverna.

Vid uppgörande av plan till underofficersskolans förläggande till Bergaområdet

har förslag väckts att även dit förlägga Stockholms örlogsstations

värnpliktsskola, varför marinförvaltningen i detta sammanhang även upptager

denna fråga till behandling.

Den förlängda värnpliktstiden och den ökade värnpliktsutbildningen, som

blivit en följd därav, samt behovet att utbilda värnpliktiga till att ersätta

stammanskap (2:a klass sjömän) har medfört, att det redan förut genom ökning

av stamkadern alltför ringa kasernutrymmet och antalet skollokaler

måste kompletteras genom nybyggnader. Å Stockholms örlogsstation erfordras

sålunda förläggning och skollokaler för 500—600 värnpliktiga under tiden

slutet av september till slutet av april. En utbildning av ett så stort antal

värnpliktiga under samma tid som underbefälsskolan pågår är icke möjlig på

Skeppsholmen. Modern handvapenutbildning erfordrar övningsterräng, vilket

medför att dessa 500—600 värnpliktiga vid förläggning till Skeppsholmen ett

flertal dagar i veckan måste per buss föras ut till sådan terräng, t. ex. Järvafältet.

Sjöförsvarets utbildningskommission har framhållit nödvändigheten

av att de värnpliktigas skjututbildning ökas, vilket även skulle medföra talrika

transporter till skjutbanan vid Kaknäs. Förutom de kostnader, som dessa

transporter komma att medföra, bliva bussresorna ett slöseri med den för

utbildningen knappt tilltagna utbildningstiden. Även örn det sålunda är möjligt

att å Skeppsholmen genom örn- och nj-byggnader erhålla kasern- och skollokaler,

kan — alldeles frånsett den ur andra synpunkter icke önskvärda överbefolkningen

på holmen —• en ens tillnärmelsevis nöjaktig utbildning icke

meddelas de värnpliktiga vid en sådan förläggning. Med hänsyn till den stora

brandrisk, som en ytterligare barackbebyggelse å Skeppsholmen skulle medföra

liksom till önskemålet, att bevara Skeppsholmens för en storstads centrum

enastående miljö värden framstår värnpliktsskolans förläggande utanför

Skeppsholmen än mera önskvärd. Ävenledes må uppmärksammas, att det

icke torde dröja länge, förrän logementsfartyget af Chapman måste utdömas,

enär detsamma icke kan anses fylla de krav, som numera ställes på en permanent

förläggning. När nämnda fartyg icke längre anses lämpligt för förläggning,

torde av kostnadshänsyn — såväl engångskostnader som driftskostnader

— ersättning icke böra ske genom utnyttjande av annat fartyg för förläggning

utan torde då erfordras ytterligare bebyggelse å Skeppsholmen med

därav följande ofrånkomliga olägenheter. En ytterligare förläggning till

Skeppsholmen torde medföra, att exercisplanen och gymnastikhuset bliva

otillräckliga, att mässar och marketenterier måste ökas, även örn hänsyn tagits

till ifrågavarande förläggnings belägenhet mitt i en storstad, att förrådsutrymmena

bliva väl knappa även med hänsyn till det utrymme, som kan komma

opaginerad Kontrollera mot PDF

lil

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

att få disponeras i arméns intendenturförråd efter detsammas överlämnande

till marinen, samt att arfestlokalerna bliva för fåtaliga.

Närmare undersökningar lia givit vid handen, att lämplig plats för Stockholms

örlogsstations värnpliktsskola erbjudes i anslutning till den inom Bergaområdet

planerade underofficersskolan, där lämplig övningsterräng finnes att

tillgå. Av utbildningskommissionen framhållet önskemål, att de värnpliktiga

under första utbildningstiden skola få komma ombord på fartygen för att

bättre förstå vad som i den teoretiska undervisningen skall inläras, kan här

för den kategori värnpliktiga, som efter första utbildning avses tjänstgöra å

kustflottan, i viss utsträckning uppfyllas genom besök å kustflottans fartyg.

En stor fördel med denna utflyttning är dessutom, att värnpliktsskolans

lokaler på Berga kunna utnyttjas för kustflottans yrkesskolor under tiden

1 maj—15 juli. I försvarsutredningen har för dessa yrkesskolor avsetts rustande

av särskilda skolfartyg, för artilleriskolan icke mindre än två pansarskepp

och två jagare. Dessa skolfartyg bliva i väsentlig grad enbart logementsfartyg

för skolornas personal, då man eftersträvar, att eleverna skola utföra

sina skjutningar på kustflottans fartyg för att dessa mobiliseringsbemannade

fartygs besättningar skola för övning samtidigt som skolornas elever utföra

sina skolskjutningar.

Vid en landförläggning av yrkesskolorna (utbildningskommissionen föreslår

även detta i sitt betänkande) i för värnpliktsskolan planerade lokaler vinner

man den fördelen, att skolfartyg i eljest erforderlig utsträckning icke

behöva rustas för att tjänstgöra som logementsfartyg, vilket årligen kommer

att medföra stora besparingar. Ur beredskapssynpunkt vinner man med en

landförläggning av yrkesskolorna även den utomordentliga fördelen, att de

fartyg, som annars skulle avsetts som skolfartyg, vid skärpt läge kunna mobiliseringsbemannas

och man slipper ifrån det oegentliga och för beredskapen

synnerligen ofördelaktiga förhållande, som varit rådande under nuvarande

försvarsberedskap, att mobiliseringsbemannade fartyg nödgas bryta sönder

sina övade besättningar, för att yrkesskolornas elever skulle kunna kommenderas

ombord. Dessa fördelar stå icke att vinna om värnpliktsskolan förlägges

till Skeppsholmen, i vilket fall dess lokaler skulle komma att stå outnyttjade

från slutet av april till mitten av september, alltså i 4Va månader.

En förläggning av värnpliktsskolan till Berga är icke liktydig med att en

helt ny kasern- och skolorganisation där behöver upprättas för denna skola,

örn densamma samordnas med den dit förlagda underofficersskolan. Såväl

personal som lokaler kunna i viss utsträckning vara gemensamma för dessa

båda skolor, medförande ekonomiska fördelar. Som värnpliktsskolans elever

endast kortare tid bliva förlagda till här ifrågasatt etablissement, torde detta

kunna utföras i lägre standard än vad som gäller för vanliga kasernförläggningar.

I samband med utredningen rörande underofficersskolans och värnpliktsskolans

förläggning till Bergaområdet har marinförvaltningen även undersökt

möjligheten för områdets utnyttjande för andra ändamål. Marinförvaltningen

har därvid funnit lämpligt att reservera ett område närmast Yitså för eventuella

framtida behov av reparationsverkstäder för fartyg och ett område,

sydligaste strandområdet, för sjövärnskårens framtida behov. Inom det reserverade

verkstadsområdet finnas möjligheter att utföra fullträffsäkra verkstäder.

Efter en utredning rörande personal- och lokalbehovet för de båda skolorna

har ämbetsverket beräknat antalet elever vid underofficersskolan till

182 och vid värnpliktsskolan til] högst 550. Enligt den preliminära utred
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Majlis proposition nr 175.

ningen borde nian vidare räkna med behov av 28 officerare, 40 underofficerare,

36 underbefäl och 60 meniga (handräckning, vakt m. m.) samt viss civil personal,

nämligen maskinist, eldare, sjuksköterska, 2 husmödrar, husföreståndarinna

på slottet samt 20 köksbiträden och 3 städerskor.

I fråga om lokalbehovet har marinförvaltningen föreslagit följande.

Underofficersskolans elever borde förläggas i en eller flera kaserner av

god standard, stenhus i två våningar, med förslagsvis två-mannarum, ett dagrum

per 40—50 man, ett eller två smärre rum för dagbefäl, källare med förråd

och normalskyddsrum.

Värnpliktsskolans elever och underbefäl samt för båda skolorna gemensamt

underbefäl och handräckningsmanskap borde förläggas i kasernbaracker

av trä förslagsvis i två våningar med dubbelsidigt belysta logement utan

korridorer och med de byggnadsdelar, som innehölle trappor, tvättrum o. dyl.

förslagsvis uppförda i sten. Eventuellt kunde dagrum anordnas på vindarna.

Källare anordnades med förråd och normalskyddsrum. Det vore möjligt, att

envåningsbaracker, eventuellt sammanbyggda till större längor, kunde visa

sig mer ekonomiska, men hade de merkostnader för ledningar och skyddsrum,

som härvid uppstode, ännu icke kunnat närmare beräknas. Marinförvaltningen

ville fästa uppmärksamheten på att — med hänsyn till den relativt korta tid

värnpliktsskolans olika kontingenter avsåges bliva förlagda till Berga — det

syntes möjligt att räkna med dubbelförläggning, varvid luftkuben per man

bomme att uppgå till omkring 7 kbm.

Vidare erfordrades en för båda skolorna gemensam lektionsbyggnad, gymnastik-

och exercishus, matinrättning, marketenteri och sjukstuga, vakt- och

arrestbyggnad, idrottsplats, skjut- och närstridsbanor samt båtbrygga m. m.

Mässar för officerare och underofficerare syntes däremot icke behöva byggas,

enär slottets nuvarande köks- och matsalsavdelning syntes kunna disponeras

såsom mässlokaler. En simhall vore av den största betydelse, men med hänsyn

till det ekonomiska läget funne sig marinförvaltningen nödsakad att ställa

simhallens utförande på framtiden.

För vissa officerare och underofficerare hade fasta förläggningsrum beräknats

å Berga slott, medan övriga vid behov och i män av utrymme syntes böra

disponera rum inom slottet. Skolchefen samt två uppbördsmän borde beredas

möjlighet att såsom familjebostäder förhyra vissa inom området belägna

byggnader, som väl lämpade sig för ändamålet. För den civila personalen

borde bostäder anskaffas inom området, varvid i stor utsträckning befintliga

byggnader syntes kunna tagas i anspråk.

Något ritningsförslag till ifrågavarande byggnadskomplex vore på detta

förberedande stadium icke uppgjort. Man måste därför räkna med att vid ett

fortsatt studium vissa omläggningar av i skrivelsen föreslagna dispositioner

och kombinationer av byggnader och lokaler kunde bliva önskvärda. Den preliminära

planen över rekognoscerade byggnadsplatser vore uppgjord utan nivåkarta

som underlag, varför byggnadernas gruppering icke finge betraktas som

definitiv.

I detta sammanhang ville marinförvaltningen även meddela, att förslag

framförts från Stockholm—Nynäs Järnvägsaktiebolag att anlägga ett stickspår

mellan Västerhaninge station och Vitsa. Underhandlingar mellan Stockholm—Nynäs

Järnvägsaktiebolag och Västerhaninge kommun påginge i

denna angelägenhet och hemställde ämbetsverket, örn det vid en eventuell utbyggnad

av Bergaområdet skulle visa sig vara ett allmänt intresse att anlägga

ett dylikt stickspår, att senare få återkomma i detta ärende.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 175.

113

Kostnaderna för samtliga föreslagna byggnadsarbeten ha enligt

prisläget den 1 juli 1941 beräknats till 4 700 000 kronor, vartill kommer

administrationskostnad med 300 000 kronor, utgörande omkring 6 % å 4 700 000

kronor. Sommanlagda kostnaden har sålunda beräknats till (4 700 000 +

300 000 =) 5 000 000 kronor enligt en skrivelsen bifogad kostnadsberäkning.

Marinförvaltningen, som i syfte att inrymma här ifrågavarande kostnader

inom den för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen för marinen

i annat sammanhang föreslagit en avsevärd reducering av det tidigare planerade

byggnadsprogrammet vid Gustavsviks örlogsdepå, har i anslutning till vad

i föreliggande skrivelse anförts hemställt, att marinens underofficersskola samt

Stockholms örlogsstations värnpliktsskola måtte förläggas till Bergaområdet

samt att för i samband därmed erforderliga byggnadsarbeten ett belopp av

5 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 måtte beräknas.

I särskild skrivelse den 9 februari 1944 har marinförvaltningen jämväl

framlagt utredning rörande sådana i samband med de föreslagna anläggningarna

å Berga uppkommande kostnader, som äro av beskaffenhet att

böra bestridas över driftbudgeten. I sådant avseende har marinförvaltningen

anfört i huvudsak följande.

De kostnader, varom här är fråga, äro dels engångskostnader för anskaffning

av olika slag av materiel m. m., dels årliga underhålls- m. fl. kostnader.

Av de senare har marinförvaltningen ansett sig endast böra upptaga sådana,

som kunna anses såsom merkostnader i förhållande till anslagsbehovet, därest

förenämnda skolor förlagts till Karlskrona respektive kvarstannat inom örlogsstationens

område å Skeppsholmen. För ett bedömande av frågan, i vilken

mån den föreslagna förläggningen av Stockholms örlogsstations värnpliktsskola

till Bergaområdet inverkar på kostnaderna, har marinförvaltningen under

varje anslag särskilt angivit de beräknade kostnaderna för det fall, att enbart

underofficersskolan förlägges till Bergaområdet. Då, såsom framgår av marinförvaltningens

förutnämnda skrivelse angående kostnader å kapitalbudgeten,

förutsättningen för förläggningen till Bergaområdet är att utbyggnaden av

Gustavsviks örlogsdepå inskränkes, har marinförvaltningen därjämte ansett

sig böra redogöra för i vilken mån för sistnämnda örlogsdepås utbyggande

avsedda medel å driftbudgeten kunna tagas i anspråk för Bergaområdets utbyggnad.

Härvid har marinförvaltningen utgått från att vad som härigenom

inbesparas i första hand skall frånräknas de kostnader, som äro att hänföra till

värnpliktsskolans vid Stockholms örlogsstation förläggning till Bergaområdet.

Det torde nämligen få förutsättas, att en internatförläggning av marinens

underofficersskola i varje fall måst komma till stånd med hänsyn till att nu

icke stå till buds de möjligheter för skolans förläggning till marinens sjukhus

i Karlskrona eller till Stockholms örlogsstation i samband med stationens

eventuella utflyttning, varmed räknats av 1941 års försvarsutredning respektive

Kungl. Majit i propositionen 1942: 210.

De engångskostnader, som komma i fråga, avse anskaffning av sjukvårdsinventarier

m. m., intendenturmateriel (kasernutredning och inventarier för

expeditioner, skolor, mässar m. m. samt förplägnadsutredning), undervisningsmateriel

och telefonanläggning. Kostnaderna ha av marinförvaltningen beräknats

enligt följande tablå.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 175.

27 44 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Engångskostnader

Kostnad

för enbart

undero fficers- skola

Tilläggs- kostnad för

vilm plikts - skola

Summa

kostnad

För

Gustavsviks

örlogsdepå

beräknade

kostnader

Anslagsbehov

Sj uk vårdsm ate riel......

10 000

31 000

41 000

8 000

33 000

Intendenturmateriel:

kasernutredning m. m.

förplägnadsutredning

130 000

25 000

110 000

30 000

240 000

55 000

100 000

30 000

.

} 165 000 ,

Undervisningsmateriel. .

Telefon anläggning ....

60 000

23 000

17 000

60 000

40 000

1 16 000

60 000

40 000 1

Summa

218 000

188 000

436 000

154 000

298 000

I marin förvaltningens skrivelse den 23 augusti 1943 begärt belopp, som erfordras vid utbyggnad

av Gustavsviks örlogsdepå enligt ursprunglig plan; ej upptaget i årets statsverksproposition.

Av tablån framgår, att engångskostnaderna för värnpliktsskolans utflyttning

till Bergaområdet i samband med underofficersskolans förläggning dit

beräknats uppgå till 34 000 kronor, sedan de medel, som inbesparas vid ifrågasatt

begränsat utbyggande av Gustavsviks örlogsdepå, tagits i anspråk för

ändamålet.

De löpande anslag, som i första hand komma att påverkas av skolornas

ifrågasatta förläggning till Bergaområdet, äro anslagen till avlöningar m. m.

till fast anställd personal, till reseersättningar m. m. och till mathållning.

Beträffande ökningen av årskostnaderna inhämtas av marinförvaltningens utredning

följande.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal. Därest marinens underofficersskola

och Stockholms örlogsstations värnpliktsskola förläggas till Bergaområdet,

medför detta enligt vad chefen för marinen meddelat icke något behov

av ändring i personalförteckningen för ordinarie tjänstemän.

Avlöningskostnaden för den civila icke-ordinarie personal, som av chefen

för marinen anses erforderlig för skolorna vid förläggning till Bergaområdet,

beräknas till 83 000 kronor årligen.

Av försvarsutredningen beräknad dylik kostnad för underofficersskolan vid

dennas planerade förläggning till Karlskrona belöper sig till omkring 15 000

kronor.

Merkostnaden, därest jämväl värnpliktsskolan förlägges till Bergaområdet,

uppgår sålunda till (83 000 — 15 000 =) 68 000 kronor.

Örn från detta belopp dragés avlöningskostnaden för den av försvarsutredningen

för Gustavsviks örlogsdepå beräknade icke-ordinarie civila personalen,

39 000 kronor, skulle sålunda det ökade behovet av medel för avlöning m. m.

till fast anställd personal uppgå till (68 000 — 39 000 =) 29 000 kronor. Härifrån

böra emellertid dragas avlöningskostnaderna, kronor 14 000, för de köksoch

servisbiträden, varmed personalen vid Stockholms örlogsstation kan minskas

vid värnpliktsskolans utflyttning till Berga, vadan den återstående merkostnaden

uppgår till (29 000 — 14 000 =) 15 000 kronor.

Personalen för skolorna vid dessas förläggning till Bergaområdet erfordras

först under budgetåret 1945/46.

Reseersättningar m. m. Genom skolornas förläggning till Bergaområdet

och då all den dit kommenderade personalen icke kan beredas förläggningsmöjligheter

på orten, måste viss personal företaga resor till och från tjänstgörings
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

platsen. De härigenom uppstående kostnaderna ävensom utgifter för av chefen

för marinen förutsatta permissionsresor i viss utsträckning torde höra bekostas

av kronan och beräknas årligen uppgå till omkring 63 000 kronor.

Enbart för underofficersskolan uppskattas ifrågavarande kostnader till 40 000

kronor, varför merkostnaden för värnpliktsskolan kan beräknas till 23 000

kronor.

Icke heller dessa kostnader uppstå förrän under budgetåret 1945/46 och

torde komma att beräknas av försvarets civilförvaltning.

Mathållning. Vid uppskattningen av kostnaderna under anslaget till reseersättningar

m. m. har ämbetsverket utgått från att personalen vid skolorna

jämställes med befattningshavarna vid sjökrigsskolan och vissa förläggningar

vid flygvapnet, d. v. s. att den personal, som ej erhåller tjänstebostad å tjänstgöringsorten,

skall äga uppbära lön enligt bostadsortens dyrortsgrupp samt

att fria resor medgivas mellan bostads- och tjänstgöringsorten. Med hänsyn

till det avsevärda avståndet mellan tjänstgöringsorten och huvudstaden, där

flertalet befattningshavare, som bär avses, torde komma att välja sin bostad,

och den härigenom av resorna förorsakade långa frånvaron från hemmet, anser

ämbetsverket det skäligt, att personalen jämväl beredes förmånen av fri

portion för de mål, som enligt skolchefens bedömande icke kunna intagas i

hemmet, dock endast därest frånvaron beräknas uppgå till minst 8 timmar.

De förmåner, som genom ett sådant medgivande skulle komma att utgå, kunna

beräknas bliva lunchmåltid för huvudparten av den personal, som företager

regelbundna resor och icke enligt gällande bestämmelser är berättigad till

portion in natura, samt middags- och frukostmåltid för dylika befattningshavare,

då de på grund av jourtjänst eller kvällsövningar o. d. nödgas övernatta

vid skolorna. Det erbjuder givetvis vissa svårigheter att nu angiva de

kostnader, som dessa förmåner skulle medföra för mathållningsanslaget, men

de beräknas icke komma att överskrida 10 000 kronor.

Här beräknad kostnadsökning under mathållningsanslaget inträder först

under budgetåret 1945/46.

I yttrande över marinförvaltningens förenämnda skrivelser den 25 januari

och den 9 februari 1944 har överbefälhavaren förklarat sig icke ha något att

erinra mot förslaget att förlägga marinens underofficersskola till Bergaområdet.

Med hänsyn till de betydande nackdelar, som en förläggning av värnpliktsskolan

till Skeppsholmen skulle innebära, har överbefälhavaren ej

heller framställt erinran mot förslaget att förlägga jämväl denna skola till

nämnda område. Denna lösning av de båda förläggningsproblemen syntes

väl tillgodose kraven på gynnsamma betingelser för utbildningen vid angivna

skolor och innebure dessutom, att den redan för närvarande, icke minst ur

luftskyddssynpunkt, ogynnsamma anhopningen på Skeppsholmen icke behövde

ytterligare ökas.

Underofficersutbildningen bedrives för närvarande åtskild för flottan

och kustartilleriet och, beträffande flottan, fördelad på örlogsstationerna i

Karlskrona och Stockholm. På båda håll måste provisoriska lokaler förhyras

för ändamålet, enär övriga tillgängliga utrymmen icke äro tillräckliga. 1939 års

rekryteringsutredning föreslog, att en för marinen gemensam underofficersskola

skulle förläggas till Karlskrona. På grund av inträffande omständigheter

har detta förslag icke kunnat genomföras men upptogs på nytt av 1941

års försvarsutredning, vilken förutsatte, att en för marinen gemensam under
-

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lia

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 175.

officersskola, efter sammanslagning av marinens sjukhus i Karlskrona med

länslasarettet därstädes, skulle förläggas till de förutvarande sjukhuslokalema.

Såsom av behandlingen i det följande av vissa byggnadsfrågor vid

Sydkustens marindistrikt kommer att framgå, har numera en från försvarsutredningens

förslag avvikande plan för dispositionen av de militära etablissementen

i Karlskrona fastställts, enligt vilken plan marinens sjukhus

avses skola tagas i anspråk för flottans sjömansskola. Vid sådant förhållande

måste tydligen förläggningsfrågan för marinens underofficersskola lösas

på annat sätt än försvarsutredningen föreslagit. Vissa riktlinjer för skolans

organisation kunna anses givna; sålunda torde skolan böra anordnas såsom

internat samt ha tillgång till lämplig övningsterräng för såväl flottans som

kustartilleriets elever. Vidare bör möjlighet till kontakt med marina anläggningar

av olika slag förefinnas.

Sedan tanke uppkommit att för marinens räkning förvärva den i omedelbar

närhet av Hårsfjärden belägna Berga egendom, ha såväl marinchefen

som marinförvaltningen tillstyrkt förläggning av underofficersskolan till detta

omiåde, vilket ansetts väl lämpa sig för ändamålet. Då förslag framlades för

riksdagen rörande inköp av Bergaområdet, förelåg emellertid ännu icke fullständig

utredning rörande kostnader m. m. för en förläggning till Berga av

underofficersskolan. Såsom av det föregående framgår har numera dylik

utredning förebragts.

Emellertid har sedermera fråga uppkommit örn förläggning jämväl av

Stockholms örlogsstations värnpliktsskola till Bergaområdet. Grunden härtill

har varit, att utrymmena på Skeppsholmen — som under nuvarande

krisförhållanden äro helt otillräckliga, vilket bland annat nödvändiggjort

ianspråktagande av Lilje valdis konsthall för marinens räkning — enligt

verkställd utredning ej heller under fredstid motsvara utrymmesbehovet.

Sålunda erfordras ytterligare permanenta förläggningsutrymmen för omkring

400 man. Utredningen utvisar, att förläggningsfrågan på Skeppsholmen kan

lösas huvudsakligen efter två linjer, antingen genom ianspråktagande av

sjökrigsskolebyggnaden och sjökarteverkets ämbetsbyggnad för förläggningsändamål

—■ eventuellt endast den förstnämnda byggnaden, i vilket fall baracker

jämväl måste uppföras — eller genom utflyttning av viss del av örlogsstationen

till annan plats.

Ett utnyttjande av sjökarteverkets byggnad å Skeppsholmen för förläggning

med därav följande nybyggnad eller förhyrning av lokaler för verket

synes av ekonomiska och praktiska skäl icke kunna förordas. Däremot lämpar

sig den gamla sjökrigsskolebyggnaden väl för förläggning men kan icke rymma

mera än omkring 200, eller — örn även honnörssalen utnyttjas — 230 man,

varför baracker likväl måste uppföras för omkring 200 man. Frånsett det

intrång på kulturella och estetiska värden, som en ytterligare barackbebyggelse

på Skeppsholmen otvivelaktigt skulle medföra, synes det såväl ur

brandskydds- och luftvärnssynpunkt som icke minst med tanke på det långa

avståndet till lämplig övningsterräng knappast tillrådligt att på sätt ifrågasatts

utöka bebyggelsen på Skeppsholmen. Jag tänker därvid även på att den

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

utrangering av logementsfartyget af Chapman, som inom en icke alltför avlägsen

framtid torde bliva nödvändig, kan medföra ytterligare behov av förläggningsutrymme

för omkring 200 man.

Om sålunda en utökning av bebyggelsen på Skeppsholmen ej heller enligt

min mening kan anses önskvärd, återstår utvägen att bereda plats för viss

del av örlogsstationens personal på annat håll. Såsom en lämplig lösning har

föreslagits att förlägga örlogsstationens värnpliktsskola till Bergaområdet i

anslutning till marinens underofficersskola, därvid såväl personal som lokaler

i viss utsträckning kunde göras gemensamma för båda skolorna.

För egen del har jag trots de avsevärda engångskostnaderna funnit mig

kunna förorda ett genomförande av det sålunda framlagda förslaget med hänsyn

till de fördelar i olika hänseenden, som detta erbjuder, och i betraktande

av önskvärdheten att ytterligare bebyggelse på Skeppsholmen undvikes.

Värnpliktsskolans elever, vilka inrycka i olika omgångar, skola efter en

första utbildning tjänstgöra i kustflottan, varför varje kontingent endast

kortare tid avses bliva förlagd till det ifrågasatta etablissementet. I följd

därav bör detta kunna utföras i en lägre standard än vad som vanligen gäller

för kasernförläggningar. Etablissementet avses under sommarmånaderna skola

tagas i anspråk för kustflottans yrkesskolor, för vilka i annat fall särskilda

skolfartyg måste rustas.

De i det föregående berörda kostnadsberäkningarna, vilka i avvaktan på

slutförandet av vissa pågående avvägningar och markundersökningar måste

betraktas såsom preliminära, utvisa en total byggnadskostnad enligt prisläget

den 1 juli 1941 av i runt tal 5 000 000 kronor inklusive administrationskostnader.

Av beloppet belöpa 650 000 kronor å förläggningsbyggnader för underofficersskolan

och 700 000 kronor å sådana byggnader för värnpliktsskolan. Beträffande

kostnadsberäkningarna finner jag på utredningens nuvarande stadium

icke anledning till annan erinran an att den för underofficersskolan beräknade

standarden med 2-mannalogement synes onödigt hög. Dock måste viel

bedömandet härav beaktas att, därest eleverna förläggas i 4-mannalogement, i

stället särskilda överläsningsrum kunna bliva erforderliga. Om emellertid en

något lägre standard än den av marinförvaltningen avsedda tillämpas och vissa

förenklingar i övrigt genomföras, torde kostnaderna för själva förläggningslokalerna

kunna nedbringas med i runt tal 100 000 kronor. I likhet med marinförvaltningen

anser jag frågan örn uppförande av en simhall tills vidare böra

ställas på framtiden. Mot förslaget till disposition av Berga slott, vilket innebär,

att ombyggnadsarbeten icke skola företagas, har jag intet att erinra.

Yad övriga föreslagna byggnadsarbeten beträffar finner jag det icke möjligt

att på nuvarande stadium taga slutlig ställning till marinförvaltningens

framställning. Den i det föregående omnämnda, av marinförvaltningen upprättade

approximativa kostnadssammanställningen torde få fogas såsom bilaga

till detta protokoll (bilaga 1). Det torde få i vanlig ordning ankomma

på Kungl. Majit att pröva detaljerna i byggnadsprogrammet, varvid jag förutsätter,

att kostnaderna skola i görligaste mån begränsas. Med uppförande av

gymnastikbyggnad och anläggande av idrottsplats torde sålunda tills vidare

s. 118 Kontrollera mot PDF

118 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

få anstå. De av marinförvaltningen uppskattade kostnaderna, 5 000 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941, betraktar jag såsom ett maximibelopp. Detta

belopp synes, såsom marinförvaltningen anfört — därest den av marinförvaltningen

föreslagna begränsningen av byggnadsprogranrmet vid Gustavsviks

örlogsdepå genomföres (jfr det följande) — kunna inrymmas inom den av 1942

års riksdag för marinens byggnader angivna kostnadsramen.

Vad marinförvaltningen anfört rörande engångskostnader för sjukvårds-,

intendentur- och undervisningsmateriel samt telefonanläggning har icke i

och för sig givit mig anledning till erinran. Från marinförvaltningen har

emellertid inhämtats, att medel för ifrågavarande ändamål icke erfordras

förrän under budgetåret 1945/46, varför jag icke för närvarande anser

mig böra närmare ingå på denna fråga. Jag vill i detta sammanhang

framhålla, att förhandlingar pågå örn övertagande för marinens räkning

av vissa å slottet befintliga inventarier. I samband därmed uppkommande

kostnader torde kunna bestridas av till marinförvaltningens förfogande

stående medel. Den höjning av de årliga kostnaderna för reseersättningar,

mathållning m. m., som enligt marinförvaltningens beräkningar är att emotse

vid genomförande av förslaget, synes mig icke bliva av den storleksordning,

att frågans bedömande härigenom påverkas. Dock vill jag framhålla, att vissa

detaljer i dessa beräkningar —- särskilt de förmåner, som avses skola utgå till

den vid anläggningen sysselsatta men där icke boende personalen — fordra

ytterligare övervägande.

Vid bifall till förslaget torde ett frigörande av Liljevalchs konsthall möjliggöras

inom en nära framtid. Det är min förhoppning att det genom vissa

rent provisoriska åtgärder, som för närvarande äro under övervägande, skall

bliva möjligt att försommaren 1944 utrymma konsthallen.

NORRLANDSKUSTENS MARINDISTRIKT.

Gustavsviks örlogsdepå m. m. 1941 års försvarsutredning ansåg en

effektivisering av den marina verksamheten och de marina organen på Norrlandskusten

erforderlig. Sålunda borde vissa fartyg med personal förläggas till

marindistriktet, varjämte Gustavsviks örlogsdepå, vilken tidigare avsetts skola

vara i verksamhet allenast vid krigsorganisation, borde tagas i bruk i fredstid

och utvecklas. Depån avsåges bliva förläggnings- och utrustningsort för vissa

örlogs- och hjälpfartyg samt skulle vid försvarsberedskap och krig tjänstgöra

såsom basorgan i olika avseenden för i Bottenhavet opererande sjöstridskrafter.

Depån borde erhålla sin bemanning från Stockholms örlogsstation.

Till depån skulle i fredstid förläggas ett antal örlogsfartyg samt isbrytarfartygen

Atle och Ymer.

Den erforderliga utbyggnaden av anstalterna vid Gustavsvik skulle i

huvudsak omfatta utökning av förefintliga kajer, byggande av förrådslokaler

— delvis fullträffsäkra —- samt uppförande av kanslibyggnad, kasernoch

ekonomibyggnader, gymnastik- och exercishus samt vissa bostadslägenheter.

Därjämte borde för depån anskaffas en isbrytande bogserbåt. Försvarsutredningen

beräknade kostnaderna under femårsperioden för örlogsdepåns

utbyggande till 4 655 000 kronor, varav 150 000 kronor belöpte å markförvärv.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Beträffande kustartilleriförsvaret borde åtgärder vidtagas för höjande av

beredskapen genom upprättandet av ett till Härnösand förlagt kustartilleridetachement.

I propositionen 1942:210 föreslog jag, att Gustavsviks örlogsdepå

skulle organiseras redan i fredstid, varjämte jag även i övrigt anslöt mig till

försvarsutredningens förslag beträffande effektivisering av depån. Huruvida

varvsanläggningen — såsom dittills skett —- borde i fredstid utarrenderas

eller drivas i marinens regi ansåg jag tveksamt. Vissa skäl talade enligt

min mening för att anläggningarna icke borde disponeras av privat företag.

Vidare föreslog jag, att till Härnösand skulle förläggas ett särskilt kustartilleridetachement.

Riksdagen fann icke anledning till erinran mot vad sålunda föreslagits.

I anslutning till försvarsbeslutet beräknade riksdagen, efter förslag av

Kungl. Majit i propositionen 1943:302, ett belopp av, inklusive administrationskostnader,

2 450 000 kronor — enligt prisläget den 1 juli 1941 — för

nytt etablissement för Härnösands kustartilleridetachement å Norra

Brännan i Härnösand.

Beträffande Gustavsviks örlogsdepå har riksdagen anvisat 25 000

kronor för markförvärv (proposition 1942: 322, riksdagens skrivelse 1942: 409),

varjämte riksdagen, efter förslag i propositionen 1943: 222, för innevarande

budgetår beräknat 185 000 kronor för fullträffsäkert förråd för torpeder,

9 000 kronor för brandmateriel och 10 000 kronor för planering och vägar.

I sin skrivelse angående medelsbehoven för budgetåret 1944/45 har marinförvaltningen,

i huvudsaklig överensstämmelse med vad som enligt försvarsbeslutet

förutsatts rörande utbyggnad av Gustavsviks örlogsdepå, äskat tillhopa

1 379 700 kronor jämte administrationskostnader för byggnadsarbeten

vid depån. Vid anmälan av årets statsverksproposition, kapitalbudgeten:

bil. 2, anförde jag emellertid, såsom tidigare nämnts, att bland annat här

ifrågavarande byggnadsarbeten på grund av pågående utredningar borde få

upptagas till behandling senare under riksdagen. Jag anhåller nu att få återkomma

till denna fråga.

I skrivelse den 9 februari 1944 rörande utbyggnad av Gustavsviks örlogsdepå

har marinförvaltningen, under hänvisning till sin i det föregående berörda

skrivelse den 25 januari 1944 angående vissa byggnadsarbeten vid Berga,

framlagt förslag örn vissa besparingar i byggnadsprogrammet för Gustavsvik.

Med hänsyn till ärendets natur torde redogörelse för skrivelsen i dess helhet

icke böra lämnas till statsrådsprotokollet utan ytterligare upplysningar därom

böra meddelas riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar, som

komma att till utskottet överlämnas. Ämbetsverket har emellertid bland annat

anfört följande.

Försvarsutredningens förslag innebure, att Gustavsviks örlogsdepå skulle

avsevärt utbyggas och hållas bemannad såväl sommar som vinter även i fred,

att vissa fartyg skulle överföras dit och depåförläggas med reducerade besättningar

(i likhet med andra lokalstyrkor), att varvsanläggningen skulle

drivas av marinen och nyssnämnda fartyg underhållas av varvet m. m.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Den sålunda planerade utsvällningen av Gustavs viks örlogsdepå innebure

i stort sett följande anläggningar: kanslihus, mässar, kaserner, sjukbarack,

vakt- och arrestbyggnad, matsal, gymnastikbyggnad och bastuanläggning,

värmecentral, bostadslägenheter, förrådsbyggnader, torpedförråd, kajer, förbättrade

dockningsmöjligheter, båtskjul, vägar, skjutbana, idrottsplats m. m.

I marinförvaltningens skrivelse angående medelsbehoven för budgetåret

1944/45 hade viss del av byggnadsarbetena upptagits, under det att" andra

av kostnadsskäl måst skjutas utanför femårsperioden (betecknade med

angelägenhetsgrad III). Emellertid hade vissa åtgärder redan vidtagits

för iordningställande av Härnösandsområdet med Gustavsvik såsom operationsbas.

Basen kunde användas även om kaserner, matsalar, bostadslägenheter

och andra förläggningsutrymmen i land icke komme till utförande,

därför att stridsfartyg, som förlädes till detta område för att använda

det som utgångspunkt för operationer, hade sin personal ombord och

kunde från befintliga ammunitions-, bränsle- och livsmedelsförråd fylla sina

behov. Personal i basen måste finnas för skötsel av dessa förråd. Skadades

fartygen så att de behövde repareras vid Gustavsviks varv och besättningen

härunder icke kunde bo ombord, kunde den utan störe svårigheter förläggas i

Härnösand. Örn varvet dreves i fullgod privat regi eller av marinen, komme i

sådant fall på ett ut. R iktigt kunde emellertid vara att den befintliga dockan

bleve förlängd, så att möjlighet förelåge att där docka även de nya kryssarna.

Eredsbasen Gustavsvik kunde däremot icke fylla den ursprungligen tänkta

uppgiften att härbärgera besättningarna för dit permanent förlagda fartyg

eller att giva dem erforderliga gymnastik- och utbildningslokaler m. m. Detta

gjorde, att den lokalstyrka, som vid mobilisering avsåges för områdets eget

försvar, måste fredsbaseras på Stockholm och ingå i där redan befintlig

fartygsdepå. Intet hinder förelåge dock att låta dessa fartyg sommartid bedriva

sina övningar inom Härnösandsområdet.

Såsom utrustningsbas kunde Gustavsvik utan större kostnader iordningställas.

Marinförvaltningen, som nödgats väga påbörjandet av Gustavsviksanläggningama

mot det nödvändiga reglerandet av förläggningsfrågorna på Skeppsholmen,

föresloge beträffande Gustavsvik en lösning enligt följande linjer.

Gustavsvik (Härnösand) skulle anordnas såsom en operations- och utrustningsbas.

Härför erfordrades nu blott vissa kompletteringar av redan utförda

anläggningar, såsom ny brygga vid vissa förråd, förrådslokaler för hjälpfartygs

utrustning vid Gustavsvik, mobiliseringsdepå för personal i Härnösand

m. m. Härjämte syntes en förlängning av torrdockan i Gustavsvik framdeles

böra övervägas. Någon utvidgad depåorganisation skulle icke anordnas vid

Gustavsvik. Förläggningsmöjligheter i land behövde därför endast ordnas för

den personal, som erfordrades för bevakning och skötsel av förråden. Ifrågavarande

personal kunde förläggas i tre frigjorda baracker. På grund av omdispositionen

i utbyggnaden av Gustavsviks örlogsdepå kunde en kronan

tillhörig bostad vid Gustavsvik disponeras som tillsynsmannabostad, varför

ett bland medelsäskandena för budgetåret 1944/45 upptaget belopp av 32 000

kronor för detta ändamål kunde inbesparas. Härvid avsåges dock att förrådsanläggningama

å Halvarson skulle inhägnas.

Några kostnader för förläggningsutrymmen syntes sålunda nu icke behöva

upptagas, och med hänsyn till att endast tillfällig förläggning av fartvg

avsåges skola ske vid Gustavsviks örlogsdepå syntes någon nybyggnad av

kajer icke böra komma till stånd.

Beträffande varvet syntes en förnyad utarrendering av varvs- och verkstadsanläggningen

till ett civilt skeppsvarv vara en godtagbar lösning, därest

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

örlogsdepån icke organiserades såsom fredsbas. Under sådana förhållanden

syntes medel icke behöva reserveras inom femårsplanens kostnadsram för

varvets iståndsättning.

De vid bifall till marinförvaltningens förslag erforderliga kostnaderna -—

beräknade enligt prisläget den 1 juli 1941 — inskränkte sig till följande

belopp, nämligen för utvidgning av befintlig brygga 60 000 kronor, stängsel

omkring vissa förrådsanläggningar 10 000 kronor samt en mindre måldepå

med målslip 10 000 kronor. För den elektriska distributionen erfordrades

vidare vid nu ifrågasatt utbyggnad av örlogsdepån ett belopp av 54 600 kronor.

Av för förråd beräknade kostnader erfordrades slutligen enligt föreliggande

förslag endast ett beklädnadsförråd, vilket lämpligen syntes böra förläggas i

anslutning till kustartilleridetachementets förråd i Härnösand. Kostnaderna

kunde beräknas till 115 000 kronor.

Härtill komme administrationskostnader, cirka 6 %, ävensom ett redan disponerat

belopp av 13 000 kronor för verkställda utredningar m. m.

Under åberopande av det anförda hemställde marinförvaltningen, att för

nästkommande budgetår ett belopp av 147 600 kronor jämte administrationskostnader

måtte beräknas för byggnadsarbeten inom Gustavsviks örlogsdepå

samt att ett belopp av 115 000 kronor jämte administrationskostnader måtte

beräknas för dylika arbeten vid Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands

kustartilleridetachement.

I ärendet har överbefälhavaren den 14 februari 1944 avgivit yttrande.

1942 års försvarsbeslut innebar bland annat, att örlogsdepån vid Gustavsvik

skulle utbyggas till förläggnings- och utrustningscentral för vissa örlogsoch

lijälpfartyg, vilken under försvarsberedskap och krig skulle kunna tjänstgöra

som basorgan i olika avseenden för i Bottenhavet opererande sjöstridskrafter.

För genomförande av försvarsbeslutets ifrågavarande program erfordras

omfattande byggnadsarbeten, av vilka endast de angelägnaste kunna rymmas

inom den för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen. Sedan 1943

års riksdag anvisat medel för i Härnösand erforderliga byggnadsarbeten för

kustartilleridetachementet ävensom för vissa förrådsändamål vid Gustavsviks

örlogsdepå, upptog marinförvaltningen bland sina medelsäskanden för nästa

budgetår medel för fullföljande av de planerade arbetena i Gustavsvik. Sedermera

har emellertid marinförvaltningen, bland annat med tanke på att kunna

inrymma de i det föregående berörda byggnadsarbetena vid Berga inom

femårsplanens kostnadsram, föreslagit, att byggnadsprogrammet för Gustavsvik

skall inskränkas till att omfatta endast de ytterligare byggnadsarbeten,

som äro oundgängligen erforderliga för att iordningställa Gustavsvik såsom

en operations- och utrustningsbas för beredskaps- och krigsförhållanden. Med

hänsyn till redan vidtagna åtgärder erfordras härför enligt marinförvaltningens

beräkningar vissa ytterligare anläggningar till en kostnad av i runt

tal 265 000 kronor förutom administrationskostnader.

Ehuru marinförvaltningen sålunda sammankopplat frågorna om utbyggnad

av Gustavsviks örlogsdepå med vissa förläggningsfrågor vid Berga, anser jag

för egen del, att dessa frågor kunna och böra bedömas och avgöras var för sig.

Departementschefen.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Yad Gustavs vikman läggningen beträffar är det med hänsyn till ärendets natur

icke möjligt att i detta sammanhang ingå på alla de synpunkter, som kunna

anläggas på denna fråga. Jag vill emellertid framhålla, att de ytterligare överväganden,

som efter försvarsbeslutet skett, givit vid handen, att svårigheter

föreligga att utan avsevärda kostnader av örlogsdepån utvinna i alla hänseenden

tillräcklig kapacitet. Såsom operationsbas för sjöstridskrafter av

större omfattning än den egna lokalstyrkan och för utrustning av lijälpfartyg

kan Gustavsvik, såsom av marinförvaltningens utredning framgår, användas

utan att därför permanent förläggning anordnas därstädes. Med hänsyn till

kostnaderna för anordnandet av en dylik förläggning, vilka kostnader bliva

avsevärda i förhållande till den effektivitet och säkerhet vid krigsfall, som

står att ernå, har jag efter övervägande av de på frågan inverkande omständigheterna

funnit mig böra biträda det av marinförvaltningen framlagda förslaget.

Vid bifall till detta förslag, som alltså innebär i huvudsak den modifikationen

i tidigare framlagt förslag, att depån icke skall inrymma lokaler för

permanent förläggning av militär trupp, ernås en väsentlig begränsning av det

för femårsperioden 1942/47 beräknade byggnadsprogrammet för denna depå.

Jag vill erinra, att detta program hittills endast i obetydlig omfattning genomförts

och att de kostnader, bland annat för markförvärv, som redan nedlagts,

icke behöva påverka bedömandet av den föreliggande frågan utan huvudsakligen

hänföra sig till sådana ändamål, som komma i fråga vid genomförande

av det av mig nu förordade förslaget.

Därest en utbyggnad av örlogsdepån i avsedd omfattning icke kommer till

stånd, har jag intet att erinra mot att — såsom tidigare skett och av marinförvaltningen

nu förelagits — varvs- och verkstadsanläggningen utarrenderas

till civilt skeppsvarv. En dylik lösning synes godtagbar under förutsättning

att överenskommelse härom inrymmer garantier för anläggningarnas

hållande i fullgott skick. Till frågan örn utvidgning av dockanläggningen

i Gustavsvik anser jag mig icke böra nu taga ställning.

Åberopande vad sålunda och i övrigt i ämnet anförts anser jag mig böra

biträda marinförvaltningens föreliggande förslag rörande byggnadsarbeten för

nästa budgetår inom Norrlandskustens marindistrikt. Jag föreslår således,

att för ändamålet beräknas ett belopp av — enligt prisläget den 1 juli 1941

— i runt tal 265 000 kronor förutom administrationskostnader, att i huvudsak

disponeras på sätt av det föregående framgår. Av detta belopp avse 150 000

kronor byggnadsarbeten vid Gustavsvik, medan återstoden avsetts för uppförande

av vissa förrådslokaler i anslutning till Härnösands kustartilleridetachement.

OSTKUSTENS MARINDISTRIKT.

Modernisering av vissa marinens verkstäder m. m. På förslag av Kungl. Majit

(propositionen 1941: 221, punkten 7) anvisade riksdagen (skrivelse 1941: 360)

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvestering

i försvarsväsendets fastighetsfond ett reservationsanslag av 1 787 000

kronor till modernisering av vissa marinens verkstäder m. m.

Av anslaget avsågs ett belopp av 422 000 kronor för modernisering av

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 175. 123

tygverkstäderna i dåvarande Vaxholms fästning, vilket belopp hade beräknats

av försvarsväsendets verkstadsnämnd på basis av preliminära ritningar.

Beloppet avsågs för följande ändamål.

Tillbyggnad av mekaniska verkstaden.......................... kronor 65 000

Ombyggnad av äldre mekanisk verkstad ...................... » 35 000

Komplettering av maskinutrustning............................ » 12 000

Kopparslageri och förrådsbyggnad.............................. » 40 000

Virkesskjul ........................................................ » 9 000

Snickeriverkstad, örn- och nybyggnad.......................... » 89 500

Båtskjul, ändring.................................................. » 2 000

Lastpir med kran, elektrisk utrustning samt muddrings
arbeten.

......................................................... » 107 000

Rälsbana .......................................................... » 8 000

Flyttning av skjul för tvättkläder .............................. » 5 000

Båtskjul vid Rindö sund ........................................ » 12 000

Radio verkstad .................................................... » 17 000

Oförutsedda utgifter.............................................. » 20 500

Summa kronor 422 000

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 hemställde marinförvaltningen,

att ett ytterligare belopp av 175 000 kronor måtte anvisas för genomförandet

av moderniseringsprogrammet. I samband härmed meddelade ämbetsverket,

att den ursprungliga byggnadsplanen måste i angiven omfattning

reduceras örn den skulle kunna genomföras inom en kostnadsram av 422 000

kronor.

Såsom framgår av propositionen 1943: 222 (s. 189) fann jag det angeläget,

att moderniseringen av tygverkstäderna vid Stockholms kustartilleriförsvar

genomfördes i tidigare avsedd utsträckning. Jag förordade därför, att erforderligt

förstärkningsanslag, 175 000 kronor, anvisades för budgetåret 1943/44.

Efter förslag av Kungl. Majit i nyssnämnda proposition har riksdagen genom

skrivelse 1943: 335, punkt 15, till modernisering av vissa marinens verkstäder

m. m. för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under försvarsväsendets

fastighetsfond, marinförvaltningens delfond, anvisat ett investeringsanslag

av 175 000 kronor.

Med erinran örn anvisandet av förenämnda anslag å 422 000 kronor samt

fyllnadsanslaget å 175 000 kronor har marinförvaltningen i sin skrivelse

rörande medelsbehovet under kapitalbudgeten för nästa budgetår anfört i

huvudsak följande.

Under senaste året hade marinförvaltningen genomfört undersökning av

driftsförhållandena inom olika marina verkstäder. Härvid hade generalplaner

utarbetats, syftande till åvägabringande av planmässighet i verkstädernas

utbyggnad och nedbringande av driftskostnaderna. För Stockholms kustartilleriförsvars

vidkommande funnes ett flertal smärre verkstäder förlagda

till olika platser inom försvarsområdet. Ämbetsverket hade vid uppgörandet

av generalplanen funnit det angeläget att koncentrera verkstadsdriften inom

nämnda område och avsåge därvid att repliera på det verkstadsområde å

Rindön, dit tygverkstäderna vore förlagda. Härutöver skulle vissa smärre

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

verkstäder, som av beredskapsskäl funnes inom Stockkolms kustartilleriförsvars

vidsträckta kustområde, fortfarande bibehållas. Det framlagda förslaget

överensstämde härutinnan med vad militära expeditionstjänstkommittén

i skrivelse den 8 juli 1943 till chefen för försvarsdepartementet anfört.

Enligt generalplanen skulle de nuvarande tygverkstäderna å Eindön sålunda

komma att utbyggas till en central huvudverkstad för Stockholms

kustartilleriförsvar. Härvid hade marinförvaltningen förutsatt, att befintlig

byggnad för nuvarande tvättinrättning, vilken vore belägen inom verkstadsområdet,

toges i anspråk för verkstadsdriften, sedan byggnaden efter centralisering

av underhållstjänsten för intendenturmateriel m. m. ej längre erfordrades

för sitt nuvarande ändamål.

Med hänvisning till en skrivelsen närsluten ritning har generalplanen

karakteriserats på följande sätt.

Förutom den modernisering av tygverkstäderna, som av försvarsväsendets

verkstadsnämnd på sin tid förutsattes, avsåges vissa verkstadsenheter bliva

utökade, varjämte planerad motorverkstad, som ursprungligen tänkts bliva

förlagd till annat område inom kustartilleriförsvaret, förlädes till Eindön.

I en framtid borde båthallar komma till utförande. De byggnader, som

inom det fullt utbyggda verkstadsområdet skulle förefinnas, hade tänkts erhålla

följande funktioner.

1. Kontorsbyggnad.

Genom förslaget till centralisering av underhållstjänsten av intendenturmateriel

m. m. beräknades en tvättbyggnad inom området bli disponibel,

och skulle i densamma inredas lokaler för:

a. matrum för verkstadspersonalen,

b. kontor för verkstadsdriften,

c. förråd för förbrukningsmateriel (färg, olja, gummi m. lii.) samt

d. garage för verkstädernas transportbil.

a. Matrum för verkstadspersonalen.

Det hade på senare tid blivit uppenbart, att anordningar måste vidtagas

för att bereda den vid tygverkstaden anställda personalen och vissa fortifikationsarbetare

möjlighet att intaga sina måltider därstädes. Behovet av

matrum hade icke tidigare varit så framträdande, emedan personalen då

varit mindre och till avsevärd del utgjorts av värnpliktiga. Dessa, som

vore bundna till den militära dagordningen, kunde intaga sina måltider i

matsalen å Vaxholms kastell. Effekten med värnpliktig arbetskraft vore

emellertid av flera skäl otillfredsställande, och med undantag av ett fåtal

värnpliktiga och stamanställda, vilka tjänstgjorde på verkstaden för utbildning

m. m., utgjordes arbetsstyrkan numera av civila arbetare. Härigenom

hade matrumsfrågan kommit i ett nytt läge.

Vid inspektion av tygverkstaden i oktober 1942 framförde arbetarepartens

skyddsombud till yrkesinspektören sitt missnöje över att arbetarna saknade

matrum. Inspektören biträdde arbetarnas synpunkter så tillvida, att han

tillstyrkte en från verkstadsingenjören gjord framställning örn ordnande av

personalrum. Förslag till ordnande av matrum hade upptagits i marinförvaltningens

skrivelse den 10 februari 1943 och enligt prisläget den 1 juli

1941 kostnadsberäknats till 37 500 kronor. Projektet hade därvid tilldelats

angelägenhetsgrad II. Departementschefen hade i proposition 1943: 222,

s. 153, icke närmare tagit ställning till det sålunda anmälda medelsbehovet.

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

Vid framläggande av förslaget den 10 februari 1943 hade marinförvaltningen

förutsatt, att ny byggnad skulle uppföras för ändamålet i anslutning

till verkstadsområdet. Enligt generalplanen borde emellertid måltidslokaler

för arbetarna inredas i ovannämnda tvättinrättning.

b. Kontor för verkstadsdriften.

I det förslag till omorganisation av Stockholms kustartilleriförsvar, som

avgivits av militära expeditionstjänstkommittén, hade förutsatts, att verkstadsrörelsen

skulle bilda en fristående organisation. Detta medförde, att

erforderliga kontorslokaler måste iordningställas i nära anslutning till verkstadsområdet.

Enligt generalplanen avsåges erforderliga lokaler bliva inredda

i förutnämnd tvättinrättning, nämligen kontor för verkstadschef, planeringskontor,

. ritkontor, kontor för utbetalande av avlöning, för bokföring

och för expedition. Dessa lokalutrymmen beräknades kunna erhållas i byggnadens

övervåning.

c. Förråd för förbrukningsmateriel.

Inom verkstadsområdet erfordrades vissa brandsäkra förråd för oljor,

färger, gummivaror m. m., vilka lämpligen kunde erhållas i tvättbyggnadens

källarvåning.

d. Garage för verkstädernas transportbil.

För transporter till och från verkstadsområdet funnes för närvarande en

lastbil, vilken även komme till användning vid eldsvådor utanför verkstadsområdet

å Rindom För bilen erforderligt garage kunde erhållas genom att

utnyttja ett garage i tvättbyggnadens källarvåning.

Kostnaderna för nu föreslagna utnyttjande av tvättinrättningen beräknades

enligt prisläget den 1 juli 1941 till 35 000 kronor.

2. Mekanisk verkstad.

Mekaniska verkstaden hade under åren 1942 och 1943 varit föremål för

om- och tillbyggnad med anlitande av medel, som ställts till marinförvaltningens

förfogande genom brev den 28 juni 1941. Verkstaden inneliölle för

närvarande maskinverkstad, verktygsverkstad, plåtslageri, målarverkstad, monteringshall,

verktygsförråd, elektro-, radio- och instrumentverkstad jämte

tvätt- och omklädnadsrum för personalen samt skyddsrum.

I det skick verkstaden efter företagna ombyggnader befunne sig, beräknades

densamma enligt generalplanen kunna fullgöra de ökade funktioner, som

sammanhängde med verkstadsdriftens koncentrering till området å Rindö.

3. Snickeri- och håtverkstad.

Ursprungligen hade i verkstadsnämndens förslag avsetts, att en snickeriverkstad

skulle uppföras i anslutning till befintliga förrådsbyggnader, vilka

därvid behövde undergå viss ombyggnad. Sedan på sätt framginge av propositionen

1943: 222, s. 188—190, för tygverkstädernas modernisering ursprungligen

anvisade medel visat sig otillräckliga, hade arbetena med den föreslagna

snickeri- oell båtverkstaden måst inskränkas till allenast provisoriska omändringsarbeten

i befintligt förrådsskjul. Sedan ytterligare medel enligt

propositionen beräknats bliva disponibla för arbetenas genomförande i ursprungligen

tänkt omfattning, hade emellertid framkommit, att den av verkstadsnämnden

projekterade snickeriverkstaden icke helt vore ägnad att

motsvara de krav, som en rationell verkstadsdrift medförde. Byggnaden

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

skulle nämligen enligt verkstadsnämndens förslag uppföras allenast i en

våning och inrymma en avdelning för snickerireparationer och en för båtreparationer.

Förslagsställaren torde härvid lia utgått från, att de till båtarna

hörande inventarierna, på sätt som tidigare skett, under vintersäsongen

skulle förvaras vid respektive förband och förvaltningar, medan båtarna

förvarades och utrustades vid verkstäderna. Tidigare erfarenheter av ett

sådant arrangemang hade ådagalagt, att detsamma medförde avsevärda och

onödiga transportkostnader.

För att ernå en rationell drift av reparationsarbetet borde inventarierna

förvaras i anslutning till båtmaterielen i övrigt och erforderliga reparationer

av inventarierna utföras vid verkstäderna och icke för detta ändamål transporteras

dit. Tidigare hade tillsyn av båtar och inventarier vintertid utförts

av olika myndigheter med ty åtföljande svårighet att samordna arbetena.

Det måste sålunda anses klarlagt, att utrymme borde beredas inom verkstadsområdet

för båtarnas inventarier, och förslag hade uppgjorts att för

ändamålet utöka planerad snickeriverkstad med en övre våning, som härjämte

skulle inrymma sadelmakeri jämte ett mindre virkesförråd för ädlare träslag.

En sålunda utökad snickeriverkstad skulle enligt prisläget den 1 juli 1941

medföra en kostnad av 200 000 kronor.

4. Båthall.

För närvarande funnes inom verkstadsområdet ett antal äldre förråd av

korrugerad plåt, avsedda för vinterförvaring av mindre båtar. Förråden, som

befunne sig i ett dåligt skick, vore utförda som kallförråd och medgåve icke,

att utrustningsarbetena i dem utfördes under vintersäsongen. Arbetena med

båtarnas iståndsättning måste därför utföras under mycket kort tid på våren,

medförande avsevärt övertidsarbete samt periodisk intagning av extra arbetskraft.

Arbetena finge därigenom sämre kvalitet. De nuvarande s. k. båtskjulen

vore dessutom otillräckliga för vinterförvaring av fartygsbeståndet,

vilket medförde, att en stor del av båtarna måste placeras ute och förses

med individuell täckning av lösa lämmar. Detta innebure, att batmaterielen

utsattes för onödig påfrestning, enär läckage ofta uppstode å trätäckningen,

varigenom vatten runne ned i båtarna och förorsakade skada a batvirket

genom isbildning och röta. Endast genom kostsam tillsyn kunde skador av

detta slag undvikas. Icke obetydliga kostnader åtginge även för täckmaterialet.

I den förut omnämnda snickeri- och båtverkstaden beräknades två båtar

på en gång kunna erhålla utrymme, och erfordrades detta utrymme jämväl

vid reparation av större skador.

Ett uppförande av båthallar skulle eliminera större delen av de olägenheter,

som ovan berörts, varjämte den rutinmässiga översynen där kunde

utföras. Hallarna föresloges utförda i ungefärlig överensstämmelse med dem,

vilka uppförts vid Stockholms örlogsvarv.

Båthallarna hade enligt prisläget den 1 juli 1941 preliminärt kostnadsberäknats

till 315 000 kronor.

5. Materielförråd m. m.

Denna förrådsbyggnad motsvarade vad som i verkstadsnämndens förslag

funnes upptaget under rubriken »Kopparslageri och förrådsbyggnad» för en

beräknad kostnad av 40 000 kronor.

Den föreslagna centraliseringen av verkstadsdriften medförde emellertid

stora krav på utrymme för förbrukningsmateriel, varjämte behov av rörverkstad

och smedja samt en öppen lokal för större plåtslageriarbeten behövde

tillgodoses. Enligt föreliggande generalplan borde byggnaden även

inrymma kompressor för tryckluft jämte gascentral.

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Om materielförrådet Huge denna utformning, kunde det ävenledes fullgöra

de funktioner, som av verkstadsniimnden tilldelats den föreslagna

byggnaden för kopparslageri och förråd.

Materielförrådet hade enligt prisläget den 1 juli 1941 kostnadsberäknats

till 65 000 kronor.

6. MotorverJcstad.

Ursprungligen hade avsikten varit att förlägga den planerade motorverkstaden

i anslutning till å Värmdön befintligt garage. Härför hade genom

brev den 28 juli 1941 anvisats 83 000 kronor, varav för utrustning 13 000

kronor. Vid utarbetandet av generalplanen hade marinförvaltningen i samråd

med försvarets fabriksstyrelse beslutat föreslå motorverkstadens förläggning

till området för den centrala huvudverkstaden å Hindö. Härigenom nedbringades

kostnaderna för arbetsledning och anskaffning av maskinell utrustning.

Marinförvaltningen hade för att icke föregripa den utredning, som pågått

beträffande verkstadsorganisationen inom Stockholms kustartilleriförsvar,

icke igångsatt arbetena med verkstadens uppförande, oaktat medel för motorverkstad

redan anvisats. Detta beräknades dock ske inom den närmaste

framtiden, sedan föreliggande generalplan tagits under omprövning.

Förutom de byggnadsprojekt, för vilka nu redogjorts, har marinförvaltningen

lämnat följande kortfattade beskrivning över de byggnader och anordningar,

som för framtiden beräknades kvarstå inom verkstadsområdet.

7. Optiskt förråd.

Byggnaden hade nyuppförts under år 1942 för medel, som ställts till

marinförvaltningens förfogande för ändamålet. Förrådet vore avsett för

optisk materiel samt hade utformats i avsikt att även kunna användas som

kollimatorbana.

8. Portvaktslokal.

Byggnaden vore uppförd under år 1942 och avsedd som vaktlokal för

verkstadsområdets port- och nattvakter.

9. Byggnad för ankommande och avgående gods.

En år 1910 uppförd byggnad av korrugerad plåt beräknade marinförvaltningen

för framtiden använda som central för ankommande och avgående

gods vid verkstadsområdet. Byggnaden medgåve även förrådsförvaring av

transport- och lyftmateriel, varjämte visst förrådsutrymme erhölles i reserv

(för båtinventarier).

10. Portvalctsbostad.

Inom verkstadsområdet funnes en för portvakten avsedd bostadsbyggnad.

11. Båtskjul.

Inom verkstadsområdet funnes ett äldre båtskjul, vilket tidigare använts

som förvaringsskjul för fortifikationsförvaltningens båtar. Genom föreslagen

omorganisation bomme nämnda båtmateriel att tillhöra transportförvaltningen

och sålunda ingå i den övriga båtmaterielen inom kustartilleriförsvaret.

Skjulet borde dock tills vidare kvarstå för att användas vid vinterförvaring

av båtar, som eventuellt icke inrymdes i under punkt 4 föreslagen båthall.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

12. Spr u thod, 13. ölcrotförråd, 14. Kolgård och 15. Utrustning spir vore avsedda

att bibehållas.

16. Lastkran.

Medel till uppförande av en dylik syntes böra anvisas å driftbudgeten.

17. Bryggor och strandsiconingar.

Såsom tilläggsplatser för småbåtar samt för de båtar, som skulle sliptagas,

funnes för närvarande endast ett pär äldre träbryggor, av vilka en

vore i så bristfälligt skick, att något iståndsättningsarbete ej lämpligen borde

komma till utförande. Själva strandlinjen vore härjämte i så oplanerat

skick, att båtar ej direkt kunde angöra stranden. _ .

I anledning härav hade förslag uppgjorts, innebärande att strandlinjen

justerades, strandområdet uppfylldes och planerades samt stranden försåges

med sådan strandskoning, att småbåtar direkt kunde förtöjas mot stranden

med akterförtöjning i bojar. Härjämte ämnade man riva en av de nuvarande

småbåtsbryggorna och uppföra en ny brygga längs fartygslipen, vilken brygga

dels avsåges som tillfällig förtöjningsplats för fartyg, som skulle sliptagas,

dels vore erforderlig som hjälpbrygga under själva sliptagningsarbetet, enär

det visat sig tidsödande och förenat med riskmoment att vid nuvarande

förhållanden utan dylik brygga sliptaga större båtar (upp mot 100 ton).

Genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg hade här omnämnda

arbeten kostnadsberäknats varvid även upptagits kostnad för utbyte av den

nuvarande icke ändamålsenliga rälsslipen för småbatar mot ett upphalningsplan

av trä- och betongkonstruktion. Kostnaderna, beräknade enligt prisläget

den 1 juli 1941, vore följande:

a. Ordnande av stranden väster örn befintlig utrustningspir

b. Strandskoning mellan utrustningspiren och den större

slipen....................................._•......................

c. Brygga utmed och öster örn större slipen..................

d. Strandskoning öster örn kaj, öster örn förenämnda brygga

e. Strandskoning öster härom .............•••..................

f. Anordnande av upphalningsplan för småbåtar............

g. Utfyllning, planering och hårdgöring av strandplan, framför

båtskjul och öster örn större slip ............................

h. lii vllin g av den västra av de befintliga bryggorna..........

kronor 13 000

» 17 600

V 26 000

» 14 000

» 1 700

» 4 400

» 19 000

» 300

Summa kronor 96 000

Då behovet av en del av de föreslagna åtgärderna vore trängande för

erhållande av rationell och ekonomisk drift, borde arbetena uppdelas i tvenne

etapper, varav den första, omfattande arbetena under b., f. och g. till en

sammanlagd kostnad av 41 000 kronor snarast borde komma till utförande.

18. Planering av vägar samt yttre vatten och avloppsledningar.

I samband med utförandet av de projekterade nybyggnaderna på verkstadsområdet

erfordrades, utöver den planering av själva strandområdet,

varom ovan nämnts, även vissa andra planerings- oph vägarbeten.

Sålunda måste i anslutning till avsedd omläggning och sänkning av allmänna

landsvägen utanför den övre entrén (huvudentrén) även infartsvägen

till verkstadsområdet sänkas, i vilket sammanhang denna väg även i fortsättningen

in på området och ned mot utrustningspiren måste justeras och

givas en ändamålsenlig profil. Området framför motorverkstaden borde ut
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

129

bildas såsom en uppställningsplan för fordon och såsom arbetsplan i samband

med verkstadsdriften. Härjämte måste vissa andra justerings- och

kompletteringsarbeten å vägar, planer och slänter m. m. utföras, så att området

bringades i ordnat skick.

Kostnaderna för dessa arbeten beräknades enligt prisläget den 1 juli 1941

till 109 000 kronor.

19. Utvändiga ledningar för vatten och anlopp.''

För närvarande funnes en del äldre, i dåligt skick befintliga yttre vattenledningar,

som anslöte till brunnar. Då dessa äldre ledningar i förhållande

till de nya byggnaderna hade en icke ändamålsenlig sträckning, föresloges,

att nytt yttre vattenledningssystem komme till utförande inom området, och

borde härvid hänsyn tagas till att lämplig anslutning kunde erhållas till

planerad allmän vattenledning från Värmdön.

För vissa av de äldre byggnaderna funnes separata yttre avloppsledningar

ut i sjön. I samband med uppförandet av de nya byggnaderna avsåge man

att komplettera och utvidga avloppsledningarna, delvis i direkt anslutning

till ovannämnda nya vattenledningar, varjämte reningsbrunn skulle anordnas.

Kostnaderna för berörda arbeten med utvändiga ledningar för vatten och

avlopp hade enligt prisläget den 1 juli 1941 beräknats till 20 500 kronor.

I anslutning till det anförda har marinförvaltningen framlagt följande

tablå avsedd att klarlägga de merkostnader, som vore förenade med genomförandet

av generalplanen.

i 1. Kontorsbyggnad............................

Medelsbehov

enligt

ursprungligt

förslag;

prisläget den

1 juli 1941

kronor

Medelsbehoret enligt general- plan; prisläget den

1 juli 1941

Totalt

kronor

Forsta etapp

kronor

222 000

110 000

13 000

44 000

70 000

128 000

23 000

35 000

222 000

200 (100

315 000

65 000

70 000

128 000

96 000

109 000

20 000

35 000

222 000

200 000

65 000

70 000

128 000

41000

109 000 :

20 000

2. Mekanisk verkstad..........................

! 3. Snickeri- och båtverkstad ..................

6. Motorverkstad..............................

15. Utrustningspir..............................

17. Bryggor och strandskoningar................

18. Planering och vägar........................

19. Utvändiga ledningar för vatten och avlopp . .

Summa kronor

610 000

1 260 000

890 000 i

Beträffande sambandet mellan de sålunda återgivna beräkningarna och

de tidigare kalkylerna har marinförvaltningen lämnat en ingående redogörelse,

i fråga örn vilken torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.,

En driftsekonomisk kalkyl över den genom ett eventuellt genomförande

av generalplanens program uppkommande vinsten hade ännu ej genomförts.

Marinförvaltningen ansåge emellertid ådagalagt, att de större anläggningskostnader,

(890 000 — 010 000=) 280 000 kronor, som ett genomförande av

generalplanens första etapp skulle medföra, mer än motsvarades av minskade

driftskostnader. Med nuvarande decentraliserade verkstadsordning bleve

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 175. 27 44 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

arbetena så svåra att övervaka oell förlusterna på grund av dåligt utnyttjad

maskinpark så stora, att en centralisering vore ekonomiskt motiverad.

Det ytterligare medelsbehovet enligt prisläget den 1 juli 1941 beräknade

marinförvaltningen bliva erforderligt med olika delbelopp under olika budgetår

enligt följande tablå.

Byggn ad sobjekt enligt generalplanens första etapp

Medelsbehov

enligt prisläget

l/i 1941

kronor

Prisstegring

V? 1941 —

xh 1943

kronor

Föreslås till |

utförande i

budgetåret j

1. Kontorsbyggnad............................

35 000

4 900

1945/46

3. Snickeri- och båtverkstad (merkostn.)........

90 000

19 200

1944/45 i

5. Materielförråd (merkostn.) ..................

21000

5 600

1944/45

17. Bryggor och strandskoning ................

41000

5 700

1944/45 i

18. Planering och vägar (merkostn.) ............

80 000

12 000

1944/45

19. Utvändiga ledningar för vatten och avlopp . .

20 000

2 800

1944/45 |

Summa kronor

293 000

50 200

För täckande av ovanstående medelsbehov 293 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941 kunde i ursprungligt förslag beräknade 13 000 kronor för

båtskjul, vilket icke tänktes komma till utförande under femårsperioden,

anlitas, varför det ytterligare medelsbehovet, såsom tidigare anförts, uppginge

till (293 000 —13 000=) 280 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Med resterande arbeten för generalplanens genomförande borde få anstå

till tid efter femårsperiodens slut.

Försvarets fabriksstyreise har den 21 december 1943 efter besök å platsen

och samråd med marinförvaltningen avgivit utlåtande i ärendet och därvid

framhållit i huvudsak följande.

Fabriksstyrelsen anslöte sig till marinförvaltningens förslag att de nuvarande

tygverkstäderna å Kindön utbyggdes till en central huvudverkstad

för Stockholms kustartilleriförsvar med slopande av så gott som samtliga

mindre verkstäder, med undantag av vissa i ytterområdena befintliga, vilka

erfordrades av beredskapsskäl. Då även starka skäl talade för en sammanslagning

för Stockholms kustartilleri försvars del av sådan förrådsverksamhet,

som vore likartad med den för verkstaden erforderliga, föresloges, att även

denna centrala förrådsverksamhet förlädes inom verkstadsområdet.

De i förslaget till byggnad 1 förlagda lokalerna för verkstadspersonalens

matrum och verkstadskontor borde flyttas till byggnad 7. Genom att i

denna byggnad slopa kollimatorbanan och genom lämplig uppläggning och

fördelning av den optiska förrådsmaterielen kunde nämligen erforderliga utrymmen

erhållas för matsal och verkstadskontor. Kostnaderna för ändring

av nämnda byggnad beräknades enligt prisnivån den 1 juli 1941 till 39 000

kronor. Härtill komme kostnader för utvändiga ledningar, vilka hänförde

sig till samma byggnad, å 3 000 kronor.

Den mekaniska verkstaden syntes i det skick den för närvarande befunne

sig vara ändamålsenligt disponerad och väl ägnad att fylla de uppgifter,

som komme att åvila densamma.

I marinförvaltningens förslag hade snickeri- och båtverkstaden givits vidgade

uppgifter i förhållande till verkstadsnämndens tidigare förslag. På

grund därav skulle denna verkstad erhålla större omfattning och kräva större

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

anläggningskostnader än enligt verkstadsnämndens förslag. Fabriksstyrelsen

funne detta nya förslag vad beträffade snickeriverkstaden vara så ändamålsenligt

som de lokala förhållandena medgåve. Avenså anslöte sig fabriksstyrelsen

till den i förslaget anförda motiveringen för att båtmaterielen skall

förvaras i anslutning till båtarnas uppläggningsplats. Den föreslagna anordningen

med övervåning å snickarverkstaden vore med hänsyn till de lokala

förhållandena synnerligen lämplig.

Då båthallen ej avsetts komma till utförande under nästa budgetår hade

fabriksstyrelsen ej ansett sig böra taga ställning till dess utförande.

Enligt förslaget skulle i bottenvåningen till byggnad 5 inrymmas smedja,

kopparslageri och rörverkstad samt en öppen iokal för grövre plåtslageriarbeten

och i en övre våning till samma byggnad skulle finnas ett materialförråd.

Om förrådsverksamheten på sätt styrelsen i det föregående föreslagit

centraliserades och förlädes till byggnad 1, skulle behovet av en övervåning

i byggnad 5 bortfalla. Bottenvåningen syntes däremot kunna disponeras

i enlighet med marinförvaltningens förslag. I marinförvaltningens

förslag hade merkostnaden beräknats till 21 000 kronor. Enligt nu föreliggande

förslag bleve denna kostnad 6 000 kronor.

Vad marinförvaltningen föreslagit i fråga örn planering av området, utfyllande

av kajområdet och byggande av strandskoning funne fabriksstyrelsen

motiverat och nödvändigt. Eabriksstyrelsen hade emellertid ej tagit ställning

till kostnaderna härför.

Beträffande övriga i marinförvaltningens generalplan upptagna ändringar

hade fabriksstyrelsen inga erinringar.

I en den 21 december 1943 dagtecknad promemoria har marinförvaltningen

framhållit, att ämbetsverket vid uppgörandet av generalplanen utgått från

att å verkstadsområdet beläget optiskt förråd helt vore erforderligt för sitt

avsedda ändamål. I förrådet skulle bland annat inrymmas en kollimator,

för vilket ändamål byggnaden måst utföras större än som betingats enbart

ur förrådssynpunkt. Då det numera befunnits icke oundgängligen nödvändigt

att på denna plats så nära intill de i Stockholm planerade optiska

verkstäderna uppställa en kollimator och då därjämte ur beredskapssynpunkt

befunnits lämpligt, att viss del av artillerimaterielens optiska utrustning

förvarades i närheten av den artillerimateriel, av vilken den optiska

utrustningen utgjorde en del, hade frågan örn detta förråd kommit i ett

annat läge. Det hade sålunda befunnits, att endast cirka tredjedelen av

byggnaden erfordrades för sitt ursprungliga ändamål. Under dessa förhållanden

hade det befunnits möjligt att utnyttja större delen av byggnaden

för andra ändamål. Där skulle sålunda kunna inrymmas kontorslokaler och

matsal för arbetarna. Den å området befintliga tvättinrättningen, som i

tidigare förslag avsetts komma till användning som kontorsbyggnad och

matsal, kunde i så fall utnyttjas såsom centralt materialförråd för Stockholms

kustartilleriförsvar, varigenom behovet av materialförråd för verkstäderna

i huvudsak skulle bortfalla. Med anledning härav kunde, såsom

av promemorian närmare framgår, äskandena nedbringas från 293 000 kronor

till 285 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Genom det föreslagna

arrangemanget minskades även den årliga kostnaden, som hållande

av ett särskilt materialförråd för verkstäderna eljest skolat innebära. Någon

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Majlis proposition nr 175.

Departementschef

cn.

utredning beträffande ändring av tvättinrättningen till centralt] materialförråd

oell kostnaderna härför förelåge dock ej.

Fördelade på budgetår skulle kostnaderna efter bär föreslagna ändringar

men exklusive utrustning bliva följande:

Medelsbehov

enligt pris- läget 1 juli

1941

Prisstegring

1 juli 1941

— 1 juli 1943

Under budgetåret 1944/45.

Snickeri- och båtverkstad (merkostnad) —

. . 90 000

19 200

Materielförråd (merkostnad)..................

........ 6 000

7 000

Bryggor och strandskoningar................

........ 41000

5 700

Planering och vägar (merkostnad) ..........

........ 86 000

12 000

Utvändiga ledningar för vatten och avlopp

........ 23 000

3 300

Kronor 246 000

47 200

Under budgetåret 1945/46.

Kontorsbyggnad ..............................

........ 39 000

5 200

Summa

kronor 285 000

52 400

I kostnaderna inginge dock icke någon utgiftspost för administration.

Av det anförda framgår att för modernisering av tygverkstäderna vid

Stockholms kustartilleriförsvar (tygverkstäderna i Vaxholms fästning) för

budgetåret 1940/41 anvisats ett anslag av 422 000 kronor och för budgetåret

1943/44 ett förstärkningsanslag av 175000 kronor eller sålunda tillhopa

597 000 kronor. Till grund för det avsedda moderniseringsarbetet ligger ett

av dåvarande förs var sväsendets verkstadsnämnd upprättat förslag.

En av marinförvaltningen verkställd undersökning av driftsförhållandena

vid marinens verkstäder har utmynnat i förslag till åtskilliga ändringar i

den sålunda beslutade planen i syfte att rationalisera verkstadsrörelsen och

nedbringa driftskostnaderna. Den generalplan, som i anledning härav upprättats,

innebär, att vissa smärre verkstäder, förlagda på olika platser, skola

slopas och verkstadsdriften koncentreras till det område på Hinden, där

tygverkstäderna äro förlagda. I samband härmed skulle även en motorverkstad,

som tidigare avsetts skola förläggas annorstädes, anordnas på Eindön,

varjämte för tygverkstäderna erforderlig central förråds verksamhet skulle

förläggas till verkstadsområdet. Generalplanens genomförande i denna del

innebär sålunda utbyggande av en central huvudverkstad för Stockholms

kustartilleriförsvar. Vissa smärre verkstäder skola dock av beredskapsskäl

bibehållas inom kustområdet.

Det sålunda framlagda förslaget ansluter sig till de åtgärder att effektivisera

verkstadsrörelsen inom försvarsväsendet, som för närvarande vidtagas

eller planläggas. I betraktande av de fördelar, som genom förslagets genomförande

torde ernås, finner jag mig — under hänvisning till vad jag i ämnet

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

inledningsvis anfört vid anmälan av äskandena i årets fjärde huvudtitel —

böra i princip förorda detsamma. Jag framhåller emellertid vikten av att

denna rationalisering, som redan år 1941 var föremål för riksdagens prövning,

nu utan ytterligare dröjsmål genomföres.

[Såsom av redogörelsen i det föregående framgår, innebär marinförvaltningens

nu föreliggande förslag, att under femårsperioden 1942/47 medel

skola anvisas endast för genomförande av en del av programmet, medan

med återstoden skulle anstå till tid efter utgången av nämnda period. Detta

förslag föranleder ingen annan erinran från min sida än att även de återstående

delarna av programmet böra realiseras i den mån härigenom driftsekonomiska

fördelar kunna uppkomma. Såsom jag vid anmälan av äskandena

i årets fjärde huvudtitel (s. 14 f.) anförde, finner jag det uppenbart, att

rationaliseringsåtgärder, även med risk för ett ytterligare överskridande av

femårsperiodens kostnadsram, böra vidtagas i den mån de medföra ekonomiska

fördelar.

Yad detaljerna i nu föreliggande förslag beträffar anser jag mig kunna i

huvudsak biträda det av marinförvaltningen i omförmälda promemoria framlagda,

av försvarets fabriksstyrelse tillstyrkta förslaget. De för nästa budgetår

beräknade kostnaderna vid prisläget den 1 juli 1941, 246 000 kronor,

torde dock böra minskas med det av marinförvaltningen angivna beloppet

av 13 000 kronor, belöpande å ett båtskjul. Till frågan örn ändring av den

nuvarande tvättinrättningen till centralt materialförråd torde framdeles få

tagas ställning.

I enlighet med det anförda beräknar jag sålunda för nästa budgetår

medelsbehovet för modernisering m. m. av tygverkstäderna vid Stockholms

kustartilleriförsvar till (246 000—13 000=) 233 000 kronor vid prisläget den

1 juli 1941. I detta belopp äro administrationskostnader icke inräknade.

Till frågan örn anvisande av medel för maskinell utrustning återkommer

jag i annat sammanhang.

SYDKUSTENS MARINDISTRIKT.

Inledning.

De militära etablissementen i Karlskrona kunna med hänsyn till sin användning

schematiskt uppdelas i följande grupper, nämligen

örlogsstationens kaserner — benämnda kasern Sparre och kasern Ankarstierna

— jämte ämbetslokaler för flottan tillhörande stabs- och förvaltningspersonal

m. m.;

Karlskrona örlogsvarv;

den ursprungligen för kustartilleriet uppförda s. k. stadskasernen vid

Vallgatan i Karlskrona med tillhörande byggnader, bland andra den s. k.

underof f icersbyggnaden;

förutvarande grenadjärkasernen vid Gräsvik jämte förläggningsutrymmen

vid Oscarsvärn och Rosenholm utanför staden;

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

förutvarande ingenjörkasernen samt

marinens sjukhus med den s. k. ekonomibyggnaden, bastionen Aurora samt

läkarbostället.

I 1941 års försvarsutrednings betänkande liksom i propositionen 1942: 210

räknades med att de för militära ändamål avsedda statliga byggnaderna i

Karlskrona skulle disponeras från den förutsättningen, att den nyinrättade

flottans sjömansskola skulle förläggas till förutvarande Karlskrona grenadjärregementes

kasernetablissement vid Gräsvik samt att Karlskrona kustartilleriregemente

skulle beredas förläggningsutrymmen dels i stadskasernen,

dels ock vid Oscarsväm. För möjliggörande av kustartilleriregementets förläggning

på detta sätt erfordrades utvidgning och modernisering av stadskasernen

samt uppförande av vissa lokaler vid Oscarsvärn.

Vissa i propositionen 1942: 270 framlagda medelsäskanden för byggnadsarbeten

vid Karlskrona örlogsstation, Sydkustens marindistrikt och Blekinge

kustartilleriförsvar byggde på den nu angivna förutsättningen. Inom riksdagen

ifrågasattes emellertid (motion I: 253) en annan disposition av de till

militära ändamål upplåtna statliga byggnaderna i Karlskrona, innebärande

i huvudsak sjömansskolans förläggning till kustartilleriets stadskasern och

kustartilleriregementets utflyttning till grenadjärkasernen vid Gräsvik.

1942 års riksdag (skrivelse nr 376, s. 13) anvisade medel i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag men fann sig i anslutning därtill böra förorda, att

vid byggnadsprogrammets mera detaljerade utformning fortsatt uppmärksamhet

ägnades frågan örn den lämpligaste dispositionen av de statliga byggnaderna

i Karlskrona. Under erinran örn vad riksdagen i annat sammanhang

uttalat rörande anslagsmedlens disposition ville riksdagen uttala, att det icke

torde böra föreligga hinder för Kungl. Maj:t att vid dispositionen av för

byggnadsarbeten i Karlskrona beräknade anslagsmedel vidtaga de ändringar

i byggnadsprogrammet, som kunde befinnas lämpliga. I samband med meddelande

av dispositionsbeslut den 30 juni 1942 rörande bland annat förutnämnda,

för byggnadsarbeten inom Sydkustens marindistrikt avsedda anslagsmedel

föreskrev Kungl. Maj:t, att det skulle åligga marinförvaltningen

att, i enlighet med vad av riksdagen i skrivelse nr 376 anförts, taga under

omprövning frågan örn den lämpligaste dispositionen för avsedda ändamål

av ifrågakommande statliga byggnader i Karlskrona.

Till åtlydnad av detta uppdrag överlämnade marinförvaltningen med skrivelse

den 30 november 1942 en inom ämbetsverket utförd utredning rörande

förläggningsförhållandena i Karlskrona, Utredningen byggde på två olika

huvudalternativ, det ena innebärande nedläggande av marinens sjukhus och

det andra sjukhusets bibehållande såsom sådant. Vid båda alternativen hade

övervägts att förlägga flottans sjömansskola antingen till grenadjärkasernen

eller till stadskasernen. För egen del hemställde marinförvaltningen — som

dock icke framlade ett definitivt utformat förslag i ämnet — att Kungl.

Maj:t måtte meddela ämbetsverket sådana direktiv för den fortsatta utredningen

av föreliggande frågor, att marinens sjukhus skulle bibehållas, flottans

sjömansskola förläggas till grenadjärkasernen å Gräsvik samt kustartilleri
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 135

regementet beredas förläggningsutrymmen i stadskasernen och vid Oscarsvärn.

Propositionen 1943:207 angående vissa sjukvårds
och

förläggningsfrågor i Karlskrona.

Vid anmälan av denna proposition anförde jag i förläggningsfrågan bland

annat följande.

Bedömandet av den föreliggande frågan örn en ändamålsenlig fördelning

av marinens byggnader i Karlskrona mellan olika militära institutioner erbjuder

vissa svårigheter. Efter vägande mot varandra av de synpunkter,

som tala till förmån för den ena och den andra lösningen, har jag kommit

till den uppfattningen att de starkaste skälen, icke minst de ekonomiska,

motivera att kustartilleriregementet förlägges till grenadjärkasernen och

sjömansskolan till stadskasernen samt marinens nuvarande sjukhus.

I enlighet med anförda överväganden har ock Kungl. Majit efter därom

av mig gjord hemställan den 5 mars 1943 uppdragit åt marinförvaltningen att

skyndsammast verkställa och till Kungl. Majit inkomma med utredning

rörande utformningen av och kostnaderna för de i propositionen 1942: 210

förutsedda byggnadsarbetena för marinen i Karlskrona från förutsättningen,

att sjömansskolan och kustartilleriregementet förläggas på nyss angivet sätt.

De av mig i det föregående angivna riktlinjerna för ordnandet av förläggningsfrågorna

i Karlskrona överensstämma med det av marinförvaltningen

framlagda, såsom alternativ I Ba betecknade förslaget. Detta förslag belyses

närmare av efterföljande tabell, vari jämväl angivits de av marinförvaltningen

beräknade kostnaderna för de olika på grund av förslagets genomförande erforderliga

byggnadsföretagen. Kostnadsberäkningarna hänföra sig till prisläget

den 1 juli 1942.

Institution

Etablissement

Manskaps-

styrka

Beräknad

kostnad

kronor

Sjömanskåren i Karlskrona

samt radioskola och. övriga

skolor.

kasern Sparre ..............

» Ankarstiern a ........

nybyggd kasern vid Ankar- stierna ....................

nybyggda skollokaler vid d:o

1100 man

600 »

300 »

660 000

337 800

850 000

435 000

Chefens för Karlskrona örlogs- station kansli.

underofficersbyggnaden......

—

194 400

Flottans sjuman sskola.

kustartilleriets stadskasern . .

nuv. marinens sjukhus ......

1 000 man

1 100 000

Karlskrona kustartilleri rege- mente.

f. d. grenadjärkasernen vid

Gräsvik ..................

Oscarsvärn..................

1 150 man

150 y

]• 1740 000

Kameral- och sjukvårdsför- valtningen.

nuvarande läkarbostället ....

—

48 600

Marinens sjukvård.

länslasarettet ................

....

4 000 000

Summa kronor

9 365 800

Beträffande de av marinförvaltningen sålunda framlagda kostnadsberäkningarna

yttrade jag bland annat att, då kostnaderna för utbyggande av länslasarettet

i Karlskrona till samarbetssjukhus, enligt vad jag tidigare i samma

opaginerad Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Magnis proposition nr 175

proposition anfört, föreslagits skola finansieras över driftbudgeten, jag borö

såge från dessa kostnader vid bedömandet av investeringsbehovet under

kapitalbudgeten för förläggningsförhållandenas ordnande i Karlskrona.

Vidare anförde jag följande.

Till det av marinförvaltningen med angivna utgångspunkter beräknade

beloppet, 5 365 800 kronor, torde emellertid böra läggas följande kostnader.

För beredande av förläggningsutrymme för den infanteristyrka, som under

nuvarande förhållanden är förlagd till grenadjärkasernen, erfordras anordnande

av vissa barackutrymmen å Rosenholm. Kostnaderna för dessa

baracker kunna enligt särskild av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

med skrivelse den 8 april 1943 överlämnad utredning, beträffande vilken torde

få hänvisas till handlingarna, beräknas till i runt tal 260 000 kronor, av vilket

belopp emellertid huvuddelen, eller 205 000 kronor, såsom sammanhängande

med försvarsberedskapens upprätthållande, torde böra finansieras över förskottsstaten

för försvarsväsendet. Härvid har jag, med godtagande av

vissa utav chefen för kustartilleriregementet lämnade uppgifter, utgått från

att åtminstone 200 man av infanteribesättningen skola kunna även i fortsättningen

förläggas till grenadjärkasernen och att vissa förrådslokaler örn tillsammans

2 400 kvadratmeters golvyta, som äro under uppförande å Rosenholm,

skola tagas i anspråk för infanteribesättningens räkning. Återstoden

av nämnda belopp, eller (260 000 — 205 000 =) 55 000 kronor, torde böra

gäldas i enahanda ordning som i det föregående berörda kostnader för

ordnandet av förläggningsförhållandena i Karlskrona, d. v. s. över kapitalbudgeten.

Det sammanlagda kapitalinvesteringsbehovet för nämnda ändamål

skulle sålunda, inberäknat kostnader för administration och oförutsedda

utgifter med omkring 325 000 kronor, komma att uppgå till (5 365 800 + 55 000

+ 325 000 =) i avrundat tal 5 745 000 kronor, beräknat enligt prisläget den

1 juli 1942. Motsvarande kostnader enligt prisläget den 1 juli 1941 kunna

uppskattas till i runt tal 5 320 000 kronor.

I det föregående har anförts, att vissa medel redan anvisats för ordnande

av förläggningsförhållandena i Karlskrona. Dessa medel, vilka med olika belopp

bundits till särskilda specificerade byggnadsändamål, torde jämlikt av

riksdagen i förutnämnda skrivelse 1942:376 lämnat medgivande kunna av

Kungl. Majit användas i överensstämmelse med den ändrade plan för ordnandet

av förläggningsförhållandena i Karlskrona, som av mig i det föregående

förordats. I detta sammanhang vill jag nämna att jag helst sett, att de

närmare kostnadskalkyler, som marinförvaltningen i enlighet med Kungl.

Marits beslut den 5 mars 1943 har att verkställa, kunnat föreligga innan dessa

lokalfrågor underställas riksdagens förnyade bedömande. Tiden medgiver

emellertid icke ett uppskov med frågans avgörande i avbidan på ifrågavarande

kostnadskalkylers färdigställande. Från marinförvaltningen har jag under

hand inhämtat, att de definitiva kostnadsberäkningarnas slutbelopp synes

kunna begränsas till den förut angivna summan av 5 745 000 kronor men att

det är tänkbart att vissa förskjutningar kunna bliva påkallade vad beträffar

kostnadernas fördelning mellan de särskilda byggnadsföretagen. Med hänsyn

härtill finner jag mig kunna redan nu föreslå Kungl. Majit att för riksdagen

framlägga förslag i ämnet, varvid jag förutsätter, att Kungl. Majit skall äga

att inom ramen för nämnda belopp av 5 745 000 kronor meddela föreskrifter

rörande byggnadskostnadernas fördelning mellan de särskilda byggnadsföretagen.

I planen för sjömansskolans förläggning till stadskasernen och marinens

sjukhus ingår — såsom av det föregående framgår -— även anordnande av

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

en verkstadsskola i bland annat en av marinsjukhuset nu disponerad lokal

inom sjukhusområdet, den s. k. bastionen Aurora. Närmare utredning rörande

utformningen av för denna verkstadsskola erforderliga lokaler samt de härmed

förbundna kostnaderna föreligger icke. Ej heller föreligga beräkningar

rörande erforderliga kostnader för anordnande av båthamn vid marins jukhuset

för sjömansskolans behov. Då emellertid med hänsyn till tidpunkten

för marinsjukhusets nedläggande arbetena med iordningställande av skollokaler

och båthamnen icke torde kunna igångsättas förrän omkring den 1

juli 1944, tarvas icke någon medelsanvisning för ändamålen under nästa

budgetår. Det torde emellertid böra ankomma på marinförvaltningen att i

samråd med marinstaben uppgöra definitiva förslag och kostnadsberäkningar.

Kostnaderna för ordnandet av förläggningsfrågorna i Karlskrona -—- i den

mån de innefattades i den av marinförvaltningen med skrivelsen den 30

november 1942 framlagda utredningen med tillägg för de av infanteriförläggningens

förflyttning föranledda kostnaderna -— beräknades sålunda av mig

till sammanlagt 5 745 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942.

Detta belopp omfattade emellertid icke de medelsbehov som avsågo byggnadsarbeten

vid Karlskrona örlogsvarv. För dessa ändamål beräknade jag

— såsom av förberörda proposition, s. 52 och 53, framgår — 105 000 kronor

för färdigställande av artilleriskjutbanan, 125 000 kronor för förlängning av

Oscarsdockan m. m. (delkostnad) samt 128 500 kronor för olika bränslebesparande

åtgärder (installerande av economiser m. m.), i följd varav det

sammanlagda här behandlade medelsbehovet skulle komma att uppgå till

(5 745 000 + 105 000 + 125 000 + 128 500 =) i avrundat tal 6 100 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1942. Dessa kostnader, vilka — nedräknade till

prisnivån den 1 juli 1941 — vore av natur att böra bestridas inom den för

försvarsväsendets femårsplan angivna kostnadsramen, borde — i den mån

av riksdagen för ordnandet av förläggningsfrågorna i Karlskrona tidigare anvisade

medel icke försloge — gäldas från det anslag å 10 000 000 kronor, som

jämlikt i statsverkspropositionen till 1943 års riksdag framställt förslag borde

under marinförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastiglietsfond anvisas

till Vissa byggnadsarbeten m. m.

I detta sammanhang yttrade jag vidare följande.

Såsom av det sagda framgår innefatta marinförvaltningens anslagsäskanden

ett stort antal förslag till medelsanvisning för byggnadsarbeten i Karlskrona

utöver de nu berörda. Ett bidragande skäl till att jag icke nu ansett

mig böra i vidare mån än i det föregående skett tillmötesgå dessa anslagsäskanden

är, att marinförvaltningen ännu icke varit i tillfälle att slutligt

undersöka i vad mån de återstående anslagsändamålen och de, som ytterligare

kunna tillkomma, kunna bestridas inom den ekonomiska ram, som 1942 års

försvarsbeslut innebär. Marinens kostnadsram är, vad avser anslag till

byggnadsföretag, tämligen ansträngd, vilket nödvändiggör en sträng gallring

bland nu aktuella förslag till ytterligare kapitalinvesteringar för byggnadsändamål.

Icke minst gäller detta Sydkustens marindistrikt och inom detta

speciellt Karlskrona örlogsvarv. Inom marinförvaltningon pågår en närmare

undersökning av byggnadsbehovet inom detta marindistrikt, vilket kommer

att utmynna i förslag till gradering ur angelägenhetssynpunkt av samtliga

de förslag till byggnadsföretag, som inom varvet och marindistriktet i övrigt

föreligga eller kunna tänkas under de närmaste åren framkomma. Först

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

sedan denna avvägning skett är jag i tillfälle att bedöma de anslagsäskanden,

vilka enligt det föregående icke nu upptagits. Jag förutsätter, att detta

skall kunna ske i samband med behandlingen av marinförvaltningens anslagsäskanden

för budgetåret 1944/45.

I anledning av vad i propositionen 1943: 207 anförts rörande ordnandet

av vissa förläggningsfrågor i Karlskrona m. m. har riksdagen (skrivelse nr

336) dels godkänt den plan för ordnande av de militära förläggningsförhållandena

i Karlskrona, som av mig förordats, dels och medgivit, att kostnaderna

för erforderliga byggnadsarbeten enligt nämnda plan ävensom för övriga

i berörda statsrådsprotokoll angivna byggnadsarbeten inom en kostnadsram

av tillhopa 6 100 000 kronor finge, i den mån av riksdagen för ändamålet

tidigare anvisade medel icke försloge, bestridas från det under försvarsväsendets

fastighetsfond, marinförvaltningens delfond, för budgetåret 1943/44

anvisade investeringsanslaget å 10 000 000 kronor till Vissa byggnadsarbeten

m. m.

Genom brev den 30 juni 1943 har Kungl. Majit fastställt, dels den av riksdagen

godkända planen för ordnandet av de militära förläggningsförhållandena

i Karlskrona att i huvudsak lända till efterrättelse, dels ock en i brevet

närmare angiven plan att i huvudsak lända till efterrättelse vid uppgörande

av förslag rörande i planen angivna byggnadsföretag m. m., örn vilkas utförande

Kungl. Majit icke tidigare meddelat eller samma dag meddelade

dispositionsbeslut.

Medelsbehov för budgetåret 1944/45.

I sin skrivelse den 23 augusti 1943 angående medelsbehoven för budgetåret

1944/45 har marinförvaltningen i fråga om byggnadsarbeten vid Sydkustens

marindistrikt inledningsvis anfört bland annat följande.

Utredningar angående organisationen av flottans sjömansskola ha pågått

även efter den tidpunkt (den 30 november 1942), då marinförvaltningen överlämnade

berörda utredning. Sålunda ha — vilket även berörts i propositionen

1943: 207 —- väckts anspråk på lokaler för verkstadsskola inom sjömansskolan

samt anordnande av båthamn för till denna skola hörande småbåtar. Därjämte

ha av chefen för marinen lämnats sådana direktiv beträffande marinens

radioskola i Karlskrona, att denna skall utbyggas även för 75 elever från sjömansskolan,

varigenom visserligen radioskolans lokalbehov betydligt ökats

men varigenom också vinnes, att anskaffning av radioövningsmateriel m. m.

kan begränsas och denna materiel koncentreras till en plats. Marinöverläkaren

har därjämte krävt vissa ytterligare lokaler för sjukvården utöver de av

marinförvaltningen tidigare beräknade i enlighet med utredningen den 30

november 1942. Samtliga dessa omständigheter medföra, att den i nådigt

brev den 30 juni 1943 fastställda planen för ordnandet av de militära förläggningsförhållandena

i Karlskrona, vilken visserligen i huvudsak kommer

att gälla, fordrar smärre justeringar.

Med hänsyn till att tidigare icke framlagts fullständig plan över byggnadsarbetena

inom Sydkustens marindistrikt får marinförvaltningen här i samband

med förslag för budgetåret 1944/45 framlägga en dylik plan. Samtliga angivna

kostnader liro beräknade enligt prisläget den 1 juli 1941.

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. May.ts proposition nr 175.

I den av marinförvaltningen framlagda planen över byggnadsarbeten inom

Sydkustens marindistrikt lia byggnadsobjekten med hänsyn till deras angelägenhetsgrad

fördelats i grupper på sätt inledningsvis anförts. Av planen

framgår, att sammanlagda kostnaden för samtliga i angelägenhetsgrad I upptagna

byggnadsarbeten med undantag för Karlskrona örlogsvarv enligt marinförvaltningens

föreliggande beräkningar uppgår till — enligt prisläget den 1

juli 1941 — 6 245 800 kronor. För varvet uppgå de beräknade kostnaderna för

arbeten i motsvarande angelägenhetsgrad till sammanlagt 1451000 kronor

enligt nyssnämnda prisläge.

Av det anförda framgår bland annat, att en av riksdagen godkänd plan för

ordnande av de militära förläggriingsförhållandena i Karlskrona numera fastställts

att i huvudsak lända till efterrättelse. Denna plan skiljer sig i väsentliga

delar från 1941 års försvarsutrednings förslag i ämnet. Riksdagen har

vidare medgivit, att kostnaderna för erforderliga byggnadsarbeten enligt sistnämnda

plan ävensom för vissa andra i propositionen 1943: 207 särskilt angivna

arbeten, inom en kostnadsram av tillhopa 6 100 000 kronor, må, i den

mån av riksdagen för ändamålet tidigare anvisade medel icke förslå, bestridas

från förenämnda investeringsanslag av 10 000 000 kronor. Det torde emellertid

böra framhållas, att de närmare kostnadskalkyler, som marinförvaltningen

i enlighet med Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 5 mars 1943 hade att

verkställa, icke förelågo vid tiden för framläggandet av propositionen 1943: 207,

varför kostnaderna där upptogos i enlighet med tidigare beräknade belopp.

Från marinförvaltningen hade emellertid under hand inhämtats, att de definitiva

kostnadsberäkningarnas slutbelopp syntes kunna begränsas till den enligt

de föreliggande beräkningarna angivna summan men att det vore tänkbart

att vissa förskjutningar kunde bliva påkallade vid kostnadernas fördelning

mellan de särskilda byggnadsföretagen. Vidare må framhållas, att i nämnda

beräkningar endast ingå sådana byggnadsobjekt, som direkt beröras av den

verkställda omprövningen av lokaldispositionen i Karlskrona. Ytterligare byggnadskostnader

äro emellertid erforderliga i samband med genomförandet av

1942 års försvarsorganisation såvitt avser de marina formationerna i Karlskrona.

Vad slutligen Karlskrona örlogsvarv beträffar torde böra erinras om

att 1940 års riksdag för vissa moderniseringsarbeten vid varvet anvisade tillhopa

2 000 000 kronor att disponeras enligt en av marinförvaltningen i skrivelse

den 22 februari 1940 framlagd plan. I propositionen 1943: 207 beräknades för

arbeten å varvet allenast 358 500 kronor, medan marinförvaltningen i sin skrivelse

rörande medelsbehovet för innevarande budgetår räknat med ett avsevärt

antal olika byggnadsföretag, vilka icke förutsatts i nyssnämnda plan. Det

kan sålunda bliva erforderligt att beräkna betydande ytterligare kostnader för

arbeten å Karlskrona örlogsvarv. Med hänsyn till att frågan örn örlogsvarvens

organisation för närvarande är under omprövning torde emellertid för närvarande

medel böra beräknas allenast för sådana byggnadsarbeten, som icke

äro av beskaffenhet att föregripa denna omprövning.

Departements
chefen
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

I sin skrivelse angående sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har

nu marinförvaltningen såsom nämnts framlagt en fullständig plan över byggnadsbehoven

— fördelade i angelägenhetsgrupper — vid Sydkustens marindistrikt.

För arbeten i angelägenhetsgrupp I, avsedda att komma till utförande

under budgetåren 1943/45, har ämbetsverket beräknat tillhopa 6 245 800 kronor,

i vilket belopp dock icke ingå kostnader för arbeten å örlogsvarvet. Då däremot

vissa kostnader, som icke sammanhänga med den förändrade lokaldispositionen,

ingå i beloppet, är det tydligt att — såvitt nu kan bedömas — den

av riksdagen fastställda kostnadsramen i stort sett kan hållas. Av naturliga

skäl låter sig icke göra att vid behandlingen i det följande av byggnadsbehoven

inom Sydkustens marindistrikt särskilja arbeten, som sammanhänga med omdispositionen

av lokalerna, och övriga arbeten, varför det av marinförvaltningen

för budgetåret 1944/45 beräknade medelsbehovet torde i ett sammanhang

böra underställas riksdagens prövning.

Innan redogörelse lämnas för de av marinförvaltningen för nästa budgetår

upptagna särskilda byggnadsbehoven torde böra anmärkas att, sedan marinförvaltningen

i skrivelse den 7 september 1943 ingivit förslag rörande sådana

byggnadsföretag inom Sydkustens marindistrikt, som avsåges komma till utförande

under budgetåret 1943/44, Kungl. Majit genom brev den 31 december

1943 uppdragit åt ämbetsverket att gå i författning örn utförande av i brevet

närmare angivna arbeten till en kostnad av — inklusive administration och

oförutsedda utgifter — högst 4 575 900 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Med hänsyn till vad i det följande kommer att anföras må här antecknas, att

av den sålunda angivna totalkostnaden ett belopp av 110 000 kronor ävensom

visst belopp för provisoriska åtgärder beräknades för anordnande av skollokaler

för radioskolan genom ombyggnad av underofficersbyggnaden i enlighet

med ett av marinförvaltningen i promemoria den 15 november 1943 närmare

angivet förslag.

Jag övergår nu till behandling av de särskilda medelsbehoven för nästa

budgetår och följer då i huvudsak den disposition, som marinförvaltningen i

sin skrivelse i ämnet tillämpat, nämligen

A. För marindistriktet gemensamma anläggningar;

B. Sjömanskåren och vissa skolor (utom sjömansskolan);

C. Flottans sjömansskola;

D. Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona kustartilleriregemente; samt

E. Karlskrona örlogsvarv.

A. För marindistriktet gemensamma anläggningar.

För omändring av läkarbostället vid nuvarande marinens sjukhus till

lokaler för marindistriktets kameral- och sjukvårdsförvaltningar beräknade

1941 års försvarsutredning 45 000 kronor. Enligt den genom beslut den 30

juni 1943 fastställda planen för utnyttjande av de olika marina byggnaderna

i Karlskrona skulle, såsom i det föregående omnämnts, läkarbostället utnyttjas

på sätt försvarsutredningen föreslagit. I sin skrivelse angående medelsbehoven

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

för nästa budgetår har emellertid marinförvaltningen framhållit, att marinens

apotek i Karlskrona, som för närvarande tillika med vissa förråd är inrymt i

bastionen Aurora, i fortsättningen måste erhålla annan lokal då den nuvarande

lokalen erfordras för flottans sjömansskola. Därjämte förelåge enligt marinförvaltningen

behov av lokaler för gemensam tandvårdscentral för flottan i

Karlskrona. Marinförvaltningen föresloge med hänsyn till dessa ökade lokalbehov,

att läkarbostället skulle avses endast för marindistriktets sjukvårdsbehov

— sjukvårdsförvaltningen, apoteket med vissa förråd samt tandvårdscentralen

— samt att kameralförvaltningen skulle förläggas till underofficersbyggnaden

i anslutning till chefens för Karlskrona örlogsstation kansli och

till det planerade ekonomikontoret. Kostnaderna härför hade enligt prisläget

den 1 juli 1941 beräknats till sammanlagt 86 000 kronor.

Marinförvaltningen har vidare föreslagit komplettering och renovering av

marindistriktschefens i anslutning till kasern Sparre belägna kanslibyggnad

för en kostnad av 9 600 kronor samt uppförande av ett garage för av

intendenturförvaltningen disponerade fyra lastbilar och en motorspruta för

en kostnad av 24 000 kronor.

De skäl marinförvaltningen anfört för inrymmande av lokaler för apotek och

tandvårdscentral m. m. i läkarbostället finner jag bärande, varför jag biträder

den av ämbetsverket föreslagna fördelningen av lokalerna, innebärande jämväl

att kameralförvaltningen förläggas till underofficersbyggnaden. Kostnaderna

för erforderliga arbeten i läkarbostället —- av ämbetsverket uppskattade till

86 000 kronor — synas höga i jämförelse med 1941 års försvarsutrednings beräkningar.

Verkställd utredning har emellertid givit vid handen, att den bristande

överensstämmelsen icke hänför sig till större skiljaktigheter i byggnadsprogrammet

utan beror på att de tidigare beräkningarna varit schematiska.

Efter granskning av uppgjorda ritningar rörande de ifrågasatta ändringsarbetena

får jag tillstyrka, att ett belopp av högst 86 000 kronor beräknas för här

ifrågavarande ändamål. Jag utgår från att alla möjligheter till besparingar

viii tillvaratagas i syfte att nedbringa kostnaderna under det sålunda beräknade

beloppet. Marinförvaltningens övriga i det föregående återgivna yrkanden

anser jag mig kunna biträda, varför jag under detta avsnitt utöver redan

anvisade belopp för nästa budgetår beräknar tillhopa — bortsett från kostnader

för administration och oförutsedda utgifter — i runt tal 120 000 kronor.

Prisstegringen intill den 1 juli 1943 kan beräknas till omkring 18 000 kronor.

B. Sjömanskåren och vissa skolor (utom

sjömansskolanj.

För ombyggnad av matinrättningen vid kasern Ankarstierna beräknade

1941 års försvarsutredning 45 000 kronor.

Under framhållande av att den föreslagna ombyggnaden huvudsakligen

omfattade omläggning av värmesystemet samt anslutning till ny panncentral

samt att denna omläggning innebure viss driftsekonomisk vinst, har marinförvaltningen,

efter förnyade kostnadsberäkningar, hemställt, att 53 000 kronor

måtte upptagas för ändamålet.

Departements
chefen.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

För ombyggnad av underofficersbyggnaden vid kustartilleriets

stadskasörn till kansli för chefen för Karlskrona örlogsstation m. m. berak

nade 1941 års försvarsutredning 180 000 kronor. Radioskolans lokalbehov —

uppskattat till åtta lektionssalar — beräknades av utredningen bliva tillgodosett

inom kasern Sparre, varför kostnaderna härför icke ingingo i förenämnda

belopp.

I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästkommande budgetår har

emellertid marinförvaltningen framhållit, att marinchefen med skrivelse den

18 juni 1943 överlämnat utredning angående radioskolans organisation, därvid

hänsyn även tagits till att denna skola borde kunna utnyttjas av flottans sjömansskola,

varigenom behov av anskaffning av övningsmateriel i detta hän

seende i stort sett bortfölle. Denna av marinchefen överlämnade utredning

upptoge ett lokalbehov för skolan av inalles aderton rum. Med hänsyn till dels

att stora svårigheter skulle uppstå genom att inom den relativt fullbelagda

kasernen Sparre söka anordna lokaler för en skola av denna storlek, dels att

det ur kommunikationssynpunkt syntes lämpligt, att radioskolan förlädes i närheten

av sjömansskolans lokaler vid stadskasemen, föresloge marinförvaltningen,

att ifrågavarande radioskola måtte inrymmas i underofficersbyggnadens

ena flygel. Beträffande byggnaden i övrigt avsåges densamma att efter

genomförd omorganisation utnyttjas för chefens för Karlskrona örlogsstation

kansli samt för det planerade ekonomikontoret och kameralförvaltningen. Därjämte

avsåges ett rum för utökning av nuvarande pastorsexpeditionen vid

amiralitetskyrkan. Totalkostnaderna för byggnadens fullständiga iordningställande

enligt den nu framlagda planen hade enligt prisläget den 1 juli 1941

beräknats till 323 000 kronor. Arbetet hade tilldelats angelägenhetsgrad I och

beräknades bliva utfört under budgetåren 1943/44 och 1944/45.

Sedermera har, på given anledning, i en den 15 november 1943 dagtecknad

promemoria från marinförvaltningens fortifikationsavdelning rörande möjligheterna

att minska kostnaderna för ombyggnaden av underofficersbyggnaden

framhållits, att ombyggnaden skulle med vissa begränsningar i programmet

—■ avseende upptagande av korridor genom byggnaden och installation av

toilettanordningar m. m. — kunna genomföras inom en kostnadsram, enligt prisläget

den 1 juli 1941, av 220 000 kronor, därav omkring hälften belöpte å den

del av ombyggnaden, som avsåge beredande av lokaler för radioskolan.

Departements- Ombyggnaden av matinrättningen vid kasern Ankarstierna finner jag, i lik

chefen. pet me(j marinförvaltningen, nu böra komma till utförande och har intet att

erinra mot de beräknade kostnaderna, 53 000 kronor. Beträffande underoffi

cersbyggnaden har Kungl. Majit, som förut nämnts, med godtagande av marinförvaltningens

förslag rörande dispositionen i stort av utrymmena i byggna

den och sedan ämbetsverket efter förnyad undersökning kunnat avsevärt reducera

sina tidigare kostnadsberäkningar anvisat ett belopp av 110 000 kronor

för anordnande av lokaler för radioskolan varjämte för vissa provisoriska ombyggnadsarbeten

— vilka förutsatts skola utföras så att de komma att utgöra

en förberedelse för de fortsatta ombyggnadsarbetena —- anvisats 36 500 kro
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

nor jämte medel för bestridande av administrationskostnader. Medel böra

nu beräknas jämväl för övriga av ämbetsverket föreslagna ombyggnadsarbeten

m. m Det återstående medelsbehovet uppskattar jag till (220 000 — 110 000 —

36 500 =) 73 500 kronor.

Sammanlagt beräknar jag således kostnaderna för byggnadsarbeten för sjö

manskåren och vissa skolor (utom sjömansskolan) för nästa budgetår till

126 500 kronor.

C. Flottans sjömansskola.

Beträffande verkstadslokaler för flottans sjömansskola har

marinförvaltningen i sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår

anfört, att lokaler för smedja och svetsningsverkstad ävensom för elektrisk

verkstad planerades i bastionen Aurora. Dessa lokaler vore för närvarande

icke försedda med centralvärmesystem. Centralvärmeanläggning

borde emellertid nu installeras och anslutas till befintlig panncentral

inom örlogsvarvets område. Kostnaderna för anordnande av ifrågavarande

verkstadslokaler beräknades av marinförvaltningen till 74 000 kronor, varav

för egentliga byggnadskostnader 18 000 kronor, för värme och sanitet 46 000

kronor samt för elektrisk installation 10 000 kronor.

Marinens nuvarande sjukhusbyggnad avses att efter ombyggnad tagas i

anspråk för skollokaler och vissa verkstäder för sjömansskolan. Erforderliga

byggnadsarbeten ha kostnadsberäknats till sammanlagt 235 000 kronor,

varav belöpa 75 000 kronor å egentliga byggnadskostnader, 138 000 kronor å

värme och sanitet samt 22 000 kronor å elektrisk installation.

I den till marinens nuvarande sjukhus hörande ekonomibyggnadens souterrainvåning

planeras anordnande av lokaler för kockskola. Vid denna

skola beräknas enligt marinförvaltningen undervisning för ungefär 45 elever

skola äga rum. Övrig del av ekonomibyggnaden avsåges att tagas i anspråk

såsom serveringslokaler och fritidslokaler för sj ömansskolans

elever. Iordningställandet av denna byggnad hade enligt prisläget den 1

juli 1941 kostnadsberäknats till sammanlagt 110000 kronor.

Mellan stadskasernen och marinens sjukhus leder en för allmän trafik upplåten

väg fram till amiralitetskyrkan. Då enligt den nuvarande planläggningen

såväl kasernen som sjukhusbyggnaden skola utnyttjas av flottans sjömansskola

har marinförvaltningen ansett, att en tunnelförbindelse borde etableras

mellan de båda etablissementen. Kostnaderna härför ha beräknats till 52 000

kronor.

Marinförvaltningen har vidare framhållit behovet av en skyddad hamn

för sjömansskolans småbåtar. En dylik hamn borde enligt ämbetsverket

anläggas vid kajen invid nuvarande marinens sjukhus och utgöras av

fyra betongpontoner med vardera en längd av 40 meter och en bredd av 4,2

meter. Kostnaderna för denna anläggning hade enligt prisläget den 1 juli

1941 beräknats till 166 000 kronor.

Slutligen har marinförvaltningen föreslagit anordnande av gåshus —

till en kostnad av 7 000 kronor — i en vid marinens sjukhus befintlig mindre

byggnad.

s. 144 Kontrollera mot PDF

Departement schefen.

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Vid anmälan senare denna dag av en proposition angående vissa avlöningsm.

fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1944/45 avser

jag att till närmare behandling upptaga frågan örn inrättande av en verkstadsskola

och en förplägnadsskola (kockskola) i anslutning till sjömansskolan. Såsom

av den därvid lämnade redogörelsen kommer att framgå har marinförvaltningen

— i anledning av vissa av sjöförsvarets utbildningskommission gjorda

uttalanden —- i skrivelse den 4 februari 1944 föreslagit verkstadsskolans förläggning

i anslutning till Karlskrona örlogsvarv. Av skäl som närmare framgå

av berörda proposition anser jag mig emellertid icke kunna biträda detta förslag

utan förordar verkstadsskolans anknytning till sjömansskolan. Enär jämväl

förslaget örn inrättande av en förplägnadsskola synes lämpligt, finner jag

de av marinförvaltningen i dess medelsäskanden för nästa budgetår föreslagna

byggnadsarbeten, som äga samband med flottans sjömansskola, i stort sett

godtagbara i avseende å utnyttjandet av till förfogande stående lokaler.

Jag har icke heller något att erinra mot marinförvaltningens kostnadsberäkningar.

Av praktiska skäl synes den föreslagna tunnelförbindelsen mellan

sjukhusbyggnaden och stadskasernen redan nu böra komma till utförande.

Beträffande hamn för sjömansskolans småbåtar vill jag dock förorda, att

innan ställning tages till denna fråga ytterligare utredning kommer till stånd

rörande sättet för hamnens anläggande och möjligheterna till ett mindre

kostsamt utförande. Därvid synes böra undersökas möjligheten att för ändamålet

utnyttja viss för beredskapsändamål anskaffad materiel, vilken måhända

eljest icke kommer till användning under fredsförhållanden.

För under detta avsnitt behandlade byggnadsarbeten beräknar jag således

tillhopa 478 000 kronor. Prisstegringen intill den 1 juli 1943 kan beräknas

till 68 000 kronor.

D. Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona

kustartilleriregemente.

Arbeten utom etablissementet vid Gräsvik. Vid Oscarsvärn omedelbart

nordost örn Karlskrona, där enligt den fastställda planen för utnyttjande

av de militära etablissementen i Karlskrona viss personal från kustartilleriregementet

avses bliva förlagd, finnas för närvarande vissa äldre

militära byggnader, bland annat en manskapsbarack och en matsalsbyggnad.

Med hänsyn till den planerade permanenta förläggningen därstädes

erfordras enligt marinförvaltningen vissa reparationsarbeten å dessa byggnader.

Sålunda har ämbetsverket i sin skrivelse angående medelsbehoven för

nästkommande budgetår hemställt, att för renovering av manskapsbaracken

samt för renovering och modernisering av matsalsbyggnaden måtte beräknas

18 000 kronor respektive 30 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

För iordningställande av befintliga baracker å kustartilleriets övningsplatser

på Almö och Aspö mad har marinförvaltningen äskat tillhopa 14 000 kronor.

För förvärv av viss fastighet och inredande därstädes av tjänstebostäder för

vissa uppbördsmän ävensom för inrättande av fullträffsäkert artilleriammuni
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

145

tionsförråd inom Blekinge kustartilleriförsvar har marinförvaltningen vidare

äskat 92 000 kronor respektive 101 200 kronor, allt enligt 1941 års prisläge.

Arbeten inom etablissementet vid Gräsvik. Härför har marinförvaltningen

upptagit följande medelsbehov, varvid kostnaderna beräknats enligt

prisläget den 1 juli 1941 (siffrorna inom parentes angiva av 1941 års försvarsutredning

beräknade belopp):

renovering av badinrättning.............................. kronor 15 000 (25 000)

nybyggnad av exercishall................................. » 114 000 i ,99f. AAA.

» » mätlokal ................................. » 50 000 J 1 W 1

Tenovering av musikpaviljong ........................ » 8 000 —

» » gåshus .................................... » 2 000 (25 000)1

förrådsinredningar .......................................... » 60 000 (35 000)

Beträffande kostnaderna för förrådsinredningar har marinförvaltningen anfört

i huvudsak följande.

För att kunna effektivt utnyttja de inom etablissementet befintliga förrådsbyggnaderna

till förvaring och vård samt utlämning m. m. av erforderlig intendenturmateriel

m. m. är det nödvändigt, att de till viss del förses med ny

inredning samt att de förses med utlämningslokaler och dylikt. Kostnaderna

härför ha enligt prisläget den 1 juli 1941 beräknats till:

Egentliga byggnadskostnader

Värme och sanitet ..............

Elektrisk installation ........

kronor 42 000

» 14 000

» 4 000

Summa kronor 60 000

Marinförvaltningen har ansett att dessa ombyggnadsarbeten nödvändigt

måste utföras omedelbart i samband med genomförd inflyttning av Karlskrona

kustartilleriregemente till f. d. grenadjärkasernen och därför anvisat

chefen för Blekinge kustartilleriförsvar 46 500 kronor för deras igångsättande

på förskottstitel, vilket marinförvaltningen härmed får anmäla.

Marinförvaltningen beräknade i sin skrivelse den 25 maj 1943 härför

20 000 kronor. Kostnadsökningen förklaras därigenom, att sedermera ytterligare

krav på nödvändiga nyinredningar framkommit.

De föreslagna arbetena för iordningställande av Oscarsvärnsförläggningen

torde böra komma till utförande under nästa budgetår. Mot marinförvaltningens

kostnadsberäkningar finner jag icke anledning till erinran. Däremot

kan jag icke tillstyrka, att medel nu anvisas för iordningställande av baracker

å Almö och Aspö mad.

Marinförvaltningens övriga medelsäskanden med avseende å arbeten utom

etablissementet vid Gräsvik äro av den natur att en närmare redogörelse för

desamma icke lämpligen bör lämnas till detta protokoll utan ytterligare upplysningar

därom böra meddelas riksdagens vederbörande utskott genom de

handlingar, som komma att till utskottet överlämnas. Jag anser mig böra

tillstyrka, att medel beräknas för det föreslagna ammunitionsförrådet men

finner beträffande det ifrågasatta fastighetsförvärvet ytterligare överväganden

erforderliga.

1 Beloppet avser nybyggnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 175. 27 44 10

Departements
chefen.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Majlis ''proposition nr 175.

Samtliga för Gräsviksetablissementet angivna medelsbehov nied undantag

för renovering av musikpaviljong torde kunna godtagas. I den mån det bedömes

oundgängligen erforderligt att iordningställa musikpaviljongen torde

arbetena härå vara av natur att böra hänföras till löpande underhåll och kostnaderna

bestridas från vederbörligt underhållsanslag.

I enlighet med det anförda beräknar jag således under detta avsnitt tillhopa

i avrundat tal 390 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Prisstegringen

intill den 1 juli 1943 kan beräknas till 57 000 kronor.

E. Karlskrona örlogsvarv.

Såsom inledningsvis anförts upptogos i propositionen 1943: 207 för Karlskrona

örlogsvarv för utförande under budgetåret 1943/44 endast vissa särskilt

angelägna byggnadsarbeten till en beräknad kostnad av 358 500 kronor,

medan beträffande byggnadsverksamheten i övrigt vid varvet en komplett

plan för femårsperioden i dess helhet ansågs böra avvaktas.

I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår har nu marinförvaltningen

jämväl för varvets vidkommande framlagt en dylik plan, upptagande

ett stort antal byggnadsobjekt som på vedertaget sätt indelats i

angelägenhetsgrupper.

Till utförande under budgetåret 1944/45 föreslagna byggnadsarbeten äro

följande.

Förlängning av samt nya länspumpar för Oscarsdockan. För

detta ändamål upptog 1941 års försvarsutredning 460 000 kronor. Efter förslag

av Kungl. Majit i propositionerna 1942:270 och 1943:207 har riksdagen

för ändamålet beräknat sammanlagt (50 000 + 125 000 =) 175 000

kronor, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 omkring 160 000 kronor.

Under framhållande av att ett i detalj utarbetat förslag numera kunnat erhållas,

varav framginge, att arbetena å förlängning av Oscarsdockan och installerandet

av nya länspumpar kunde utföras inom det belopp av 460 000

kronor enligt prisläget 1 juli 1941, som försvarsutredningen förutsatt, har

marinförvaltningen hemställt, att resterande medel, (460 000 — 160 000 =)

300 000 kronor, måtte beräknas för budgetåret 1944/45.

För fortsatt modernisering av verkstäder vid ingenjördepartementet

har marinförvaltningen för nästa budgetår på grundval av

prisläget den 1 juli 1942 beräknat 187 100 kronor, fördelade med 70 000 kronor

på inredande av tvättrum m. m. för plåtslageriverkstäderna samt tillhopa

117 100 kronor för diverse utökningar och förbättringar av elektriska kraftnätet.

Vid tillämpning av prisläget den 1 juli 1941 utgjorde motsvarande

belopp 175 000 kronor.

Komplettering av tunnelsystemet å Kålsholmen. Detta arbete,

som med hänsyn till sin natur icke torde böra här närmare beröras, har kostnadsberäknats

till 91 600 kronor.

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kungl. May.ts proposition nr 175.

Marinförvaltningen har vidare hemställt örn medel för anordnande av en

särskild slip för underhåll och skötsel av målmateriel. Kostnaderna

härför ha av ämbetsverket beräknats till 12 000 kronor.

Slutligen har marinförvaltningen föreslagit fortsatt utökning och förbättring

av elektriska kraftnätet vid varvet. Av totalkostnaden, som

i enlighet med en i marinförvaltningens ifrågavarande skrivelse närmare angiven

specifikation beräknats till 175 000 kronor, har ett belopp av 56 000

kronor ansetts erforderligt under nästa budgetår.

I avvaktan på ett ställningstagande till frågan örn örlogsvarvens organisation

böra, såsom redan framhållits, endast sådana arbeten, som icke kunna

föregripa en omorganisation, komma till utförande. De medelsbehov som av

marinförvaltningen anmälts för nästa budgetår, synas emellertid samtliga vara

av den natur, att med deras tillgodoseende icke behöver av denna anledning

anstå. Med hänsyn till pågående fartygsbyggnader synes det sålunda önskvärt,

att medel nu beräknas för fullföljande av arbetena med Oscarsdockans

förlängning m. m. Frågan i vilken takt dessa arbeten böra med hänsyn till

tillgång på arbetskraft och materiel utföras torde på vanligt sätt få prövas

av Kungl. Majit i samband med blivande dispositionsbeslut. Då jag jämväl

i övrigt anser mig kunna biträda marinförvaltningens förslag i avseende å

byggnadsarbeten vid Karlskrona örlogsvarv för nästa budgetår beräknar jag

— i enlighet med ämbetsverkets förslag — kostnaderna enligt prisläget den

1 juli 1941 till sammanlagt i runt tal 634 000 kronor. Prisstegringen fram

till den 1 juli 1943 kan beräknas till omkring 94 000 kronor.

Sammanfattning.

Det nu aktuella medelsbehovet för byggnadsarbeten inom Sydkustens

marindistrikt torde i enlighet med det anförda kunna beräknas enligt följande.

För marindistriktet gemensamma anläggningar .................. kronor 120 000

Sjömanskåren och vissa skolor (utom sjömansskolan) ......... » 126 500

Flottans sjömansskola ................................................... » 478 000

Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona kustartilleriregemente

.................................................................. » 390 000

Karlskrona örlogsvarv ....................................... »_634 000

Summa kronor 1 748 500

WÄSTKUSTENS MARINDISTRIKT.

Verkstadsanläggningar m. m. vid Västkustens marindistrikt. Med anledning av

1942 års försvarsbeslut har förutvarande Göteborgs örlogsdepå uppdelats i

en örlogsstation och ett örlogsvarv. Ifrågavarande beslut innebär vidare,

att Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemente skola

uppsättas. För byggnadsåtgärder, som i samband härmed blivit erforderliga,

Departements

chefen

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

har redogjorts i proposition 1943:222 (s. 159 ff.) och i 1944 års statsverksproposition

(kapitalbudgeten: bil. 2, s. 77 ff.).

Sedan från arméförvaltningens sida framlagts förslag örn anvisande av

medel i betydande omfattning för iordningställande av serviceverkstäder för

tygmateriel m. m. vid armén, påkallades i en inom försvarsdepartementet

upprättad promemoria utredning i syfte att utröna, huruvida icke driftstekniska

och andra fördelar stöde att vinna genom en gemensam verkstad

i Göteborg för arméns och marinens förband.

I gemensam skrivelse den 21 april 1943 framlade med anledning härav

arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse samt marinförvaltningen

förslag till centralisering av reparationstjänsten för nämnda

förband. Förslaget innebar följande.

1. Reparation av optisk materiel centraliseras för samtliga försvarsgrenar

till en i berg insprängd verkstad antingen vid Nya Varvet eller Alvsborgs

kustartilleriregemente.

2. Reparation av signalmateriel (huvudsakligen radio-, telefon- och kabelmateriel)

centraliseras för samtliga försvarsgrenar till en verkstad, förlagd

till Nya Varvet eller Älvsborgs kustartilleriregemente.

3. Reparation av motorfordon och luftvärnsmateriel centraliseras till en

verkstad förlagd till Göteborgs luftvärnskår.

4. Sadelmakerireparationer centraliseras till Göta artilleriregemente.

5. Snickerireparationer, utom beträffande fartyg och båtar, centraliseras

till Göta artilleriregemente.

I propositionen 1943: 302 (s. 45) anslöt jag mig till de synpunkter, som i

skrivelsen den 21 april 1943 framförts, men uttalade, att beträffande dessa

verkstadsanläggningar ytterligare utredningar borde företagas i avsikt att

utröna, huruvida icke centraliseringen kunde drivas längre.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1944/45 har arméförvaltningen respektive

marinförvaltningen anfört, att med anledning av mitt uttalande i propositionen

1943:302 arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse

samt marinförvaltningen verkställt förnyad utredning och därvid

funnit, att reparationstjänsten i Göteborg borde kunna ytterligare centraliseras.

Denna ytterligare centralisering ginge i huvudsak ut på att de angivna

verkstadsanläggningarna vid Göta artilleriregemente och Göteborgs luftvärnskår

skulle sammanslås till en gemensam centralverkstad i anslutning

till sistnämnda förband. Vid artilleriregementet skulle behållas så stor

del av nuvarande verkstäder, som kunde anses oundgängligen erforderlig

för servicearbetet på regementets egen materiel. Till varvet eller Älvsborgs

kustartilleriregemente skulle förläggas återstående verkstäder.

Medel för den centrala tygverkstaden vid Göteborgs luftvärnskår ha efter

förslag av arméförvaltningen äskats i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten:

bil. 2, s. 33 f.).

Medel för byggnadsprogrammet i övrigt ha äskats av marinförvaltningen,

av vars framställning i ämnet inhämtas följande.

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kungl. May.ts proposition nr 175.

Det vore under alla omständigheter uppenbart, att vissa verkstäder, som

betjänade marinens båtar med till dessa hörande materiel (signal- och optik-),

samt översynsverkstäder för viss kustartilleriets materiel på grund av arbetsobjektens,

art borde förläggas i anslutning till anläggningarna vid Nya Varvet

och vid Älvsborgs kustartilleriregemente. Sålunda måste bland annat vissa

arbeten utföras på å fartyg fastmonterad materiel. Ett förläggande av här

ifrågavarande verkstäder till annan plats skulle medföra så väsentliga kostnader

för landtransporter av personal och materiel, att driften bleve oekonomisk.

Av analoga skäl borde verkstäder för reparationer av motorfordon

och luftvärnsmateriel förläggas i anslutning till Göteborgs luftvärnskårs förläggningsområde.

Marinförvaltningen hade utgått ifrån, att ämbetsverket skulle göra framställningar

örn medel för samt i övrigt administrera byggnadsarbetena för

de verkstadskomplex, som enligt dessa principer borde uppföras inom marinens

områden i Göteborg.

Frågan huru kostnaderna för samtliga byggnadsobjekt skulle fördelas

mellan de olika försvarsgrenarna vore icke lätt att besvara men saknade

betydelse för finansieringen av försvarets femårsplan i dess helhet. Uppdelningen

av kostnaderna hade emellertid en viss betydelse för jämvikten

i byggnadsprogrammen i övrigt, alldenstund dessa vore knutna till för femårsperioden

fastställda kostnadsramar. Marinförvaltningen föresloge emellertid,

att nedan nämnda byggnadsobjekt (a—h) tills vidare skulle belasta

marinens kostnadsram, men förutsatte att, örn så bleve erforderligt, medel

överfördes från en försvarsgren till annan.

a. Byggnad för materielöversyn (Göteborgs örlogsdepå),

b. Servicelokal för artillerimateriel (Älvsborgs kustartilleriregemente),

c. Servicelokal för motorfordon (Älvsborgs kustartilleriregemente),

d. Apteringsverkstad (Älvsborgs kustartilleriregemente),

e. Snickeri och båtverkstad (Göteborgs örlogsdepå),

f. Signalverkstad (Göteborgs örlogsdepå),

g. Optisk verkstad (Göteborgs örlogsdepå),

li. Omändring av befintliga verkstäder (Göteborgs örlogsdepå),

i. Utvändiga ledningar för verkstäder rinder e, f och g.

Enär även den i propositionen 1943: 222 (s. 167) omnämnda byggnaden

för materielöversyn, för vilken riksdagen beviljat medel enligt skrivelse nr

335, medtagits, upptoge ovanstående förteckning hela byggnadsprogrammet

för verkstadstjänsten till de delar, detta medförde byggnader å Västkustens

marindistrikt tillhöriga markområden.

Beträffande de olika byggnadsarbetena har marinförvaltningen anfört

bland annat följande.

a. Byggnad för materielöversyn. Kostnaderna för nämnda byggnad,

vartill medel redan beviljats av riksdagen, hade enligt prisläget den 1 juli

1941 beräknats till 162 500 kronor. Prisstegringen fram till den 1 juli 1943

utgjorde 23 000 kronor. Kostnadsramen belastades med 162 500 kronor.

Arbetena hade tilldelats angelägenhetsgrad I samt beräknades bliva utförda

under budgetåret 1943/44.

b. Servicelokal för artillerimateriel. I anslutning till kustartilleriförråden

vid Älvsborgs kustartilleriregemente hade planerats en mindre

serviceverkstad. För att erhålla en ekonomisk utformning av byggnadsprogrammet

hade verkstaden tänkts komma till utförande som en förlängning

av inom samma område och i omedelbar närhet av artilleriförråden projekterat

varmgarage. Kostnaderna för värmeförsörjningen nedbringades här
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

igenom till ett minimum. Hänsyn till denna utbyggnad hade tagits vid

garagets planering.

I verkstaden skulle utföras smärre översynsarbeten och hade densamma

dimensionerats för vissa Älvsborgs kustartilleriregementes flyttbara batterier,

varjämte till verkstaden hörande anordningar för snickeri- och måleriarbeten

även beräknats kunna tjäna kasernunderhållet vid regementets nya etablissement.

Större reparationsarbeten å luftvärnsmateriel skulle verkställas vid Göteborgs

luftvärnskår. För övrig artillerimateriel avsåges motsvarande arbeten

bli utförda å Nya Varvet i den mån de ej måste utföras av fabrikanten.

Kostnaderna för nämnda byggnad hade enligt prisläget den 1 juli 1941

beräknats till 108 750 kronor. Prisstegringen fram till den 1 juli 1943 utgjorde

15 250 kronor. Kostnadsramen belastades med 108 750 kronor. Arbetet

hade tilldelats angelägenhetsgrad I och föresloges komma till utförande

under budgetåret 1944/45.

c. Servicelokal för motorfordon. För tvättning, smörjning och tillsyn

av motorfordon hade planerats lokaler i anslutning till varmgarage inom

Älvsborgs kustartilleriregementes område. Detta skulle förlängas, så att

servicelokalerna för motorfordon och för artillerimateriel bleve förlagda å

ömse sidor örn garageutrymmena. Varmgaragets planering vore utförd med

tanke härpå och förslaget vore lämpligt av såväl anläggnings- som driftsekonomiska

skäl.

Större reparationsarbeten och renoveringar avsåges utförda i den med

hänsyn därtill dimensionerade verkstaden för motorfordon vid Göteborgs

luftvärnskår eller, då så ansåges förmånligt, i civila verkstäder.

Kostnaderna för nämnda byggnad hade enligt prisläget den 1 juli 1941

beräknats till 14 000 kronor. /Prisstegringen fram till den 1 juli 1943 utgjorde

2,000 kronor. Kostnadsramen belastades med 14,000 kronor. Arbetet

hade tilldelats angelägenhetsgrad I och föresloges komma till utförande under

budgetåret 1944/45.

Ovan under a—c behandlade byggnader avsåge sådan serviceverksamhet,

som erfordrades för materielens skötsel och vård samt för utbildning av

förbandens personal i rutinmässig reparationstjänst. Denna serviceverksamhet

skulle bedrivas under förbandens ledning och med användande av

huvudsakligen militär personal. Härutöver erfordrades verkstäder av speciell

karaktär för mera omfattande reparationer och arbeten.

Dessa senare verkstäder, som samtliga med undantag av apteringsverkstaden

vore belägna inom Nya Varvets område, vore avsedda att drivas med

civil arbetarpersonal och, med undantag av apteringsverkstaden, under civil

ledning.

d. Åp terings verkstad. Kostnaden för en dylik lokal, insprängd i berg

vid Oscar Ilis fort, beräknades till 121 500 kronor, och prisstegringen fram

till den 1 juli 1943 till 17 000 kronor. Kostnadsramen belastades med

121 500 kronor. Arbetet hade tilldelats angelägenhetsgrad I och föresloges

komma till utförande under budgetåret 1945/46.

e. Snickar- och båtverkstad. Kostnaden för en byggnad för dessa

ändamål beräknades till 130 000 kronor samt prisstegringen till den 1 juli

1943 till 19 000 kronor. Kostnadsramen ltomme att belastas med 130 000

kronor. Arbetet hade tilldelats angelägenhetsgrad I och föresloges komma

till utförande under budgetåret 1945/46.

f. Signalverkstad. Denna verkstadsbyggnad hade projekterats kunna

tillgodose såväl arméns som marinens behov och torde ävenledes kunna

betjäna flygvapnets förband i förekommande fall. Den materiel, som här

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

avsåges bliva tagen under vård, utgjordes av radio-, telefon-, elektro-, akustisk-

och kabelmateriel.

Byggnaden inrymde sålunda finmekanisk verkstad, radioverkstad med

provrum, anordningar för kabelimpregnering, vissa förråds- oell expeditionsutrymmen

samt dessutom bilhall för två radiobussar och en radiobil. Verkstaden

hade tänkts förlagd i anslutning till de övriga verkstäderna inom

Nya Varvet. För nedbringande av anläggningskostnaderna men för att likväl

tillmötesgå de krav på anläggningens driftsäkerhet vid krigstillfälle, som

framställts i överbefälhavarens skrivelse den 15 mars 1943, hade åtgärder,

för vilka medel här ej beräknats, projekterats för verksamhetens överförande

till ett befintligt i berg insprängt minförråd, sedan minmaterielen i detta

förråd utlagts.

Kostnaderna för nämnda byggnad hade enligt prisläget den 1 juli 1941

beräknats till 265 100 kronor. Prisstegringen fram till den 1 juli 1943 utgjorde

37 500 kronor. Kostnadsramen belastades med 265 100 kronor. Arbetet

hade tilldelats angelägenhetsgrad I och föresloges komma till utförande

under budgetåret 1944/45.

g. Optisk verkstad. För reparation av optisk materiel för armén och

marinen hade verkställda utredningar utmynnat i bland annat ett förslag

att låta uppföra en i berg insprängd verkstad inom Nya Varvets område.

Anläggningen skulle inrymma ett kollimatorrum, en verkstad för övrig

optik samt toiletter och omklädnadsrum. Verkstaden skulle utrustas med

avstånds- och innerrörskollimatorer, injusteringsinstrument av olika slag

samt en mindre maskinpark bestående av precisionssvarv, fräs och borrmaskiner

m. m. Den slutgiltiga utformningen av byggnaden hade ännu icke

hunnit genomföras på sådant sätt att kostnaderna med önskvärd noggrannhet

kunnat fastställas. Kostnaderna för detta projekt hade enligt prisläget

den 1 juli 1941 beräknats till approximativt 250 000 kronor. Prisstegringen

fram till den 1 juli 1943 uppskattades till 35 000 kronor. Kostnadsramen

torde för närvarande belastas med 250 000 kronor. Arbetet hade tilldelats

angelägenhetsgrad II A och föresloges komma till utförande budgetåret

1946/47. . , , ,

h. Omändring av befintliga verkstäder. Enär en snickarverkstad

vid Nya Varvet avsåges att tagas i anspråk som verkstadskontor och administrationsbyggnad

för verkstadsdriften inom varvet, erfordrades vissa ändringsarbeten

i byggnaden, som kostnadsberäknades till 31 000 kronor. Prisstegringen

fram till den 1 juli 1943 utgjorde 4 500 kronor. Kostnadsramen

belastades med 31 000 kronor.

Arbetet hade tilldelats angelägenhetsgrad I och föresloges komma till

utförande under budgetåret 1945/46.

Härutöver märktes vissa av driftsekonomiska skäl motiverade kompletterings-

och ändringsarbeten inom den mekaniska verkstaden samt i propositionen

1940 II: 38, punkt 9, förutsedd ändrad användning av Henne ursprungligen

för minsvepare uppförda förvaringshallar. Två av dessa avsåges komma

till användning som förvaringshallar för motortorpedbåtar. Den tredje förvaringshallen

föresloges komma till användning som arbetshall för reparation av

större objekt, bland annat även minsvepare. I samband härmed skulle i

hallens inre elei, genom uppförande av en tvärgående vägg samt inläggande

av ett mellanbjälklag, inrättas erforderligt förråd för till motortorpedbåtarnas

maskinutrustning hörande reservdelar m. m.

För det sålunda projekterade verkstadsområdets värmeförsörjning måste

särskilda åtgärder vidtagas. Härvid hade övervägts, huruvida separata

värmecentraler skulle komma till utförande i anslutning till de olika verk
-

s. 152 Kontrollera mot PDF

152 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

städerna, eller om en för hela verkstadskomplexet gemensam värmecentral

borde projekteras.

I den västliga delen av den inom komplexet centralt belägna mekaniska

verkstaden funnes för närvarande värmecentral inrymd. Dennas kapacitet

vore emellertid för liten för betjänande av samtliga föreslagna verkstadslokaler.

Det hade emellertid befunnits ekonomiskt att utvidga denna värmecentral

i erforderlig utsträckning, varefter de olika byggnaderna skulle erhålla

sitt värmebehov genom kulvertledningar från centralen. Erforderliga

medel för härav föranledda arbeten utom för kulvertledningar, ävensom för

övriga härovan nämnda arbeten hade enligt prisläget den 1 juli 1941 beräknats

till 70 200 kronor. Prisstegringen fram till den 1 juli 1943 utgjorde

10 200 kronor. Kostnadsramen belastades med 70 200 kronor.

Arbetena hade tilldelats angelägenhetsgrad I och föresloges komma till

utförande under budgetåret 1944/45.

i. Utvändiga ledningar för verkstäder under e, f och g. För de

nytillkommande verkstäderna erfordrades utvändiga ledningar och kulvertar,

vilka enligt prisläget den 1 juli 1941 kostnadsberäknats för snickar- och

båtverkstaden till 5 600 kronor, för signalverkstaden till 24 750 kronor och

för optisk verkstad till 11 200 kronor.

Prisstegringarna å nämnda belopp örn tillhopa 41550 kronor till den

1 juli 1943 utgjorde 5 800 kronor. Kostnadsramen belastades med 41 550

kronor.

Av ifrågavarande arbeten beräknades allenast de för signalverkstaden

avsedda bliva utförda under budgetåret 1944/45.

Såsom sammanfattning av vad sålunda anförts har marinförvaltningen

funnit, att följande arbeten borde komma till utförande under budgetåret

1944/45.

b. Servicelokal för artillerimateriel ............................. kronor 108 750

c. » » motorfordon................................ » 14 000

f. Signalverkstad ................................................ » 265100

h. Omändring av befintliga verkstäder (delvis)................ » 70 200

i. Utvändiga ledningar (delvis).................................. » 24 750

Summa kronor 482 800

I anslutning till det anförda har marinförvaltningen angivit totala medelsbeliovet

för nämnda arbeten enligt prisläget den l juli 1941 till 482 800

kronor.

Enligt vad ovan angivits ha de arbeten, som avsetts komma till utförande

under budgetåret 1945/46, kostnadsberäknats till (121500 + 130 000 + 31000

+ 5 600=) 288 100 kronor.

Sedermera har marinförvaltningen i en den 21 december 1943 dagtecknad

promemoria anfört, att det befunnits erforderligt att ytterligare beakta överbefälhavarens

direktiv, att verkstäder skulle förläggas i bergrum. I enlighet

härmed hade uppgjorts ett förslag att den för speciellt svåranskaffbar materiel

avsedda signalverkstaden skulle utföras såsom bergverkstad. Av promemorian

inhämtas vidare följande.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 175. 153

Då anläggande av apteringsverkstaden numera ansetts kunna uppskjutas,

borde genom verkstadens förskjutning på framtiden uppkomna

disponibla medel utnyttjas för att inlägga den planerade signalverkstaden i

full träffsäkert berg.

Framförallt därför att medel erfordrades för signalverkstadens förläggning

i berg och på grund av att man tills vidare torde kunna lösa reparationsbehovet

av båtar genom att utnyttja den nuvarande båthallen samt med

anlitande av privata varv och verkstäder syntes med uppförande av snickaroch

båtverkstad kunna anstå till efter femårsplanen i vad berörde de

delar, som avsåge snickeri- och båtarbeten. Beträffande i denna verkstad

förutsett utrymme för segelsömmeri och måleriarbeten måste dock ersättning

ordnas genom nybyggnad. Härför erforderliga utrymmen kunde lämpligen

anslutas till nedan omnämnd kontorsbyggnad.

Kostnaderna vid ett förläggande av den för samtliga försvarsgrenar avsedda

signalverkstaden insprängd i berg hade beräknats uppgå till 457 500

kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 (inklusive kostnader för reservkraftstation

cirka 48 500 kronor), varvid reservkraftanläggningen skulle dimensioneras

så, att den förutom signalverkstaden kunde betjäna samtliga i berget

inrymda lokaler jämte den ifrågasatta optiska verkstaden. Om reservkraftanläggningen

dimensionerades enbart med hänsyn till signalverkstadens

behov, minskades kostnaderna för densamma med 8 500 kronor.

I samband med reservkraftstationen skulle rxtföras en uppvärmnings- och

avfuktningsanläggning.

Kostnaden för signalverkstadens förläggning i berg ställde sig relativt

hög på grund av det ofrånkomliga kravet på att de stora höga radiobussarna

måste kunna införas i verkstaden och att för infarten fordrades en relativt

långsprängd ort. Vid bedömning av kostnaderna finge emellertid beaktas,

att de för signalverkstaden erforderliga sprängningarna jämte övriga anordningar

kunde utnyttjas så, att kostnaden för planerad optisk verkstad

sjönke från tidigare angiven kostnad av 250 000 kronor till 140 000 kronor,

allt enligt prisnivån den 1 juli 1941. För att ej onödigtvis utöka kostnaderna

hade vissa kontorsutrymmen, som ursprungligen avsetts bliva inrymda

i signalverkstaden, avskilts och föresloges nu inlagda i nedan omnämnd

kontorsbyggnad.

I det föregående hade föreslagits, att den planerade snickar- och båtverkstaden

icke skulle uppföras, vilket medförde, att snickarverkstaden komme

att kvarbli på sin nuvarande plats. På grund härav måste frågan örn verkstadskontor

och administrationsbyggnad lösas på annat sätt. Detta

torde lämpligast ske medelst uppförandet av en särskild byggnad, till vilken

även anslötes utrymmen för segelsömmeri- och målarverkstad. En dylik

kombinerad verkstad kunde uppföras för en kostnad av 89 000 kronor (prisläget

den 1 juli 1941).

För budgetåret 1944/45 hade erforderliga medel för utvändiga ledningar

för de i det föregående under e., f. och g. omnämnda verkstäderna

beräknats till 24 750 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Motsvarande

kostnader för budgetåren 1945/46 och 1946/47 hade beräknats till respektive

5 600 och 11200 kronor. Genom de ovan föreslagna förändringarna skulle

kostnaderna i stället bli för 1944/45 26 000 kronor och för 1945/46 2 000

kronor.

Kostnaderna för ovannämnda anläggningar kunde enligt marinförvaltningen

inrymmas i femårsplanen. Härvid vore dock att märka att den inbesparing

av 121 200 kronor, som erhölles genom att den planerade optiska

verkstaden anslötes till signalverkstaden, räckte till utförande av den på

framtiden ställda apteringsverkstaden. Slutresultatet skulle alltså bli att

s. 154 Kontrollera mot PDF

Departements’

chefen.

154 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

hela den i marinförvaltningens medelsäskanden angivna generalplanen för

verkstadsdriften inom Västkustens marindistrikt inklusive i berg inlagd

signalverkstad kunde genomföras för ursprungligen beräknat belopp genom

inskränkt möjlighet till reparation av träbåtar.

Fördelade på budgetår skulle kostnaderna för anläggningarna i sin helhet,

efter här föreslagna ändringar, men exklusive utrustning, bliva följande:

Under budgetåret 1944145.

Servicelokal för artillerimateriel ................................ kronor 108 750

» » motorfordon .................................... » 14 000

Signalverkstad .................................................... » 457 500

Omändring av befintliga verkstäder ............................ » 70 200

Utvändiga ledningar.............................................. » 26 000

Summa kronor 676 450

Under budgetåret 1945/4(1.

Verkstadskontor samt segelsömmeri- och målarverkstad...... kronor 89 000

Utvändiga ledningar.............................................. » 2 000

Summa kronor 91 000

Årskvoten skulle sålunda för budgetåret 1944/45 ökas från 482 800 kronor

till 676 450 kronor och för budgetåret 1945/46 minskas från 288 100 kronor

till 91 000 kronor

Kostnaderna hänförde sig till prisläget den 1 juli 1941. I kostnaderna

inginge dock icke någon utgiftspost för administration.

Såsom av det föregående framgår ha de utredningar, som verkställts rörande

reparationstjänsten inom Göteborgs garnison, åsyftat att effektivisera

denna och anpassa den efter de ökade krav, som genomförandet av 1942 års

försvarsbeslut kommer att medföra. Vid de ytterligare utredningar, örn vilka

av mig föranstaltats, har tillika eftersträvats att genom sammanförande av

reparationstjänsten för försvarsgrenarna till gemensamma verkstäder vinna

besparingar och ökad driftsekonomi.

Av redogörelsen framgår vidare, att för årets riksdag redan framlagts den

del av det efter dessa riktlinjer numera utarbetade byggnadsprogrammet,

som genom arméns fortifikationsförvaltnings försorg skall komma till utförande,

nämligen frågan örn uppförande av en central tygverkstad vid

Göteborgs luftvärnskår. I nu förevarande sammanhang bör ställning tagas

till den del av programmet, som genom marinförvaltningens försorg bör

genomföras.

Såsom jag vid anmälan av årets statsverksproposition anförde torde med

den nu föreslagna organisationen av reparationstjänsten inom Göteborgsgarnisonen

de av mig tidigare anlagda synpunkterna på rationalisering och

driftsekonomi bliva väl tillgodosedda. Jag anser mig därför kunna i princip

förorda det av marinförvaltningen framlagda förslaget. Med hänsyn till krigserfarenheterna

finner jag det välbetänkt, att den för försvarsgrenarna gemen
-

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

samma signalverkstad, som vid bifall till ämbetsverkets förslag skall förläggas

till Nya Varvet, inspränges i berg. Jag har intet att erinra mot

att i samband därmed apteringsverkstaden samt snickar- oell båtverkstaden

ställas på framtiden. Även i övrigt synes byggnadsprogrammet kunna utformas

i huvudsaklig överensstämmelse med de av marinförvaltningen i dess

anslagsäskanden och förutnämnda promemoria angivna riktlinjerna.

I enlighet härmed erfordras för budgetåret 1944/45 medel enligt följande

beräkning.

Servicelokal för artilleri- och luftvärnsmateriel................ kronor 109 000

Servicelokal för motorfordon.................................... > 14 000

Signalverkstad .................................................... > 457 000

Omändring av befintliga verkstäder ............................ » 70 000

Utvändiga ledningar.............................................. » 26 000

Summa kronor 676 000

De angivna kostnaderna grunda sig på prisläget den 1 juli 1941. Prisstegringen

för tiden intill den 1 juli 1943 torde för närvarande icke kunna

tillförlitligt beräknas.

I anslutning till det anförda torde för verkstadsanläggningar m. m. vid

Västkustens marindistrikt böra beräknas ett belopp av i avrundat tal 675 000

kronor för budgetåret 1944/45.

Till frågan örn anskaffning av maskinutrustning m. m. för de nya verkstäderna

återkommer jag i annat sammanhang.

ADMINISTRATIONSKOSTNADER OCH OFÖRUTSEDDA UTGIFTER.

I överensstämmelse med tidigare tillämpade grunder (jfr 1944 års statsverksproposition,

kapitalbudgeten: bil. 2, s. 90) torde för marinens vidkommande

för administrationskostnader och oförutsedda utgifter böra beräknas ett

särskilt belopp, motsvarande omkring 6 % av kostnaderna för föreslagna byggnadsarbeten

m. m. De sammanlagda kostnaderna för de i det föregående föreslagna

byggnadsföretagen kunna beräknas till 9 211 500 kronor. Enär emellertid

kostnader för administration m. m. inräknats i det för vissa byggnadsarbeten

å Berga beräknade beloppet, 5 000 000 kronor, torde i detta sammanhang ett

0

belopp av (jqq X 4 211500=) i runt tal 250 000 kronor böra beräknas för

ändamålet.

Flygförvaltningens delfond.

Flygvapnets underofficers-, signal- och tekniska skolor. För dessa skolor,

som förutsatts skola förläggas till Västmanlands flygflottiljs nuvarande

etablissement i Västerås, upptog försvarsutredningen 646 000 kronor i byggnadskostnader.

I en av ordföranden i 1940 års militära byggnadsutredning

efter verkställd utredning upprättad promemoria framhölls, att de av

försvarsutredningen beräknade kostnaderna för renovering av underofficers
-

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

och manskapsmässarna, matinrättning samt gymnastiksal och badinrättning

borde gäldas av underhållsmedel, enär byggnaderna vore i relativt gott stånd.

Slutbeloppet för etablissementets omändring till skollokaler borde emellertid

kvarstå oförändrat, enär vissa övriga poster förefölle att vara relativt lågt

beräknade.

Vid anmälan av detta ärende i propositionen 1942: 270 anförde jag, att

frågan örn det lämpligaste sättet för utnyttjande för skolornas del av det nuvarande

kasernetablissementet för Västmanlands flygflottilj efter flottiljens

utflyttning till Hässiö syntes tarva ytterligare överväganden. Jag förutsatte,

att flygförvaltningen vid avgivande av förslag till de omändringsarbeten, som

erfordrades för skolornas del, särskilt beaktade den möjlighet till kostnadsbesparing,

som kunde stå att vinna. För här ifrågavarande omändringsarbeten

beräknade jag icke några medel i nämnda sammanhang.

Vid anmälan av 1943 års statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 2,

fann jag mig, i avsaknad av närmare utredning rörande de spörsmål, som i

propositionen 1942: 270 berörts, förhindrad tillstyrka en av flygförvaltningen

gjord framställning örn medelsanvisning för detta ändamål för budgetåret

1943/44.

Sedan flygförvaltningen i sin skrivelse den 31 augusti 1943 angående flygvapnets

medelsbehov under kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 anmält,

att utredning i förevarande ärende påginge, samt att kostnaderna preliminärt

beräknades till 766 000 kronor, har ämbetsverket den 9 oktober 1943 inkommit

med skrivelse i ämnet, av vilken i huvudsak följande inhämtas.

Den till skolorna hörande ordinarie personalen utgöres enligt försvarsutredningens

beräkningar av 11 officerare och vederlikar, 8 underofficerare och

vederlikar samt 12 överfurirer, varjämte tillkomma dels kommenderad personal

(officerare och underofficerare med vederlikar och underbefäl) såsom

lärare, dels 20 värnpliktiga såsom ordonnanser, kökshandräckning och bilförare.

Antalet elever vid skolorna kan under vinterhalvåret — såsom framgår av

den bilagda utredningen — i regel beräknas uppgå till cirka 22 officerare, 11

underofficerare, 27 överfurirer, 60 furirer, 270 övrigt manskap och 60 lärlingar.

Av här nämnd personal erfordras förläggningsutrymmen inom kasernområdet

för 24 officerare, 12 underofficerare, 30 överfurirer, 60 furirer, 290 övrigt

manskap och 60 lärlingar.

Skolornas gemensamma lokaler såsom chefsrum, kollegierum, adjutantrum,

expeditioner av olika slag samt vaktrum, arkiv, bibliotek och officersmäss

föreslås förlagda till kanslihuset, byggnad nr 1.

Som undervisningslokaler och förläggningsutrymmen beräknas, i enlighet

med 1942 års försvarsutredning, tre kasernbyggnader bliva använda sålunda

att underofficersskolan förlägges till byggnad nr 10 (kasern I), signalskolan

till byggnad nr 21 (kasern II) och tekniska skolan med förläggningslokaler

för lärlingsskolan till byggnad nr 18 (kasern III). Härvid har dock förutsatts,

att förläggnings- och undervisningslokaler för respektive skolor inrymmas

i samma byggnad.

För att nedbringa kostnaderna har endast i enstaka fall förändring av befintlig

lokalindelning föreslagits, även örn detta i flera avseenden skulle

varit önskvärt för att vinna en mera ändamålsenlig planlösning.

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Marits proposition nr 175.

Sålunda lia allmänt gällande normer för manskapsförläggning i vissa fall

måst frångås. Furirer (elever i underofficersskolan), som enligt försvarsutredningen

beräknats förläggas 2 i varje rum, lia enligt föreliggande förslag

tänkts förlagda 6 i samma lokal.

Utrymmet Ilar vidare icke medgivit enkelförläggning för vicekorpralselever

och värnpliktiga.

De för respektive skolor avsedda extra utrymmena (chef, expeditionsofficer

m. m.) lia av samma anledning inskränkts.

Kasernernas underhåll har av brist på medel och i avvaktan på flottiljens

utflyttning under en följd av år eftersatts, varför avsevärda reparationer erfordras.

En kasern har först under senare år provisoriskt tagits i anspråk

som förläggning efter att tidigare lia använts som förrådslokal för de centrala

verkstäderna i Västerås. Underhållet av denna har inskränkt sig till det härför

oundgängligen nödvändiga, Restaureringsarbeten av betydande omfattning

måste vidtagas, därest kasernen skall bliva beboelig. Allvarliga skador

på vatten- och avloppsledningar samt på byggnadsdelar i närheten av sådana

ledningar måste även i andra kaserner avhjälpas. Sålunda äro t. ex. större

delen av toaletterna i största behov av en genomgripande renovering och nyinstallation.

Samtliga fönster och ett stort antal dörrar äro nied hänsyn till

värmeisoleringen i sådant skick, att de icke kunna repareras, utan måste ersättas

med nya. Lokaler för skolornas gemensamma bruk, såsom mässar, matsal,

gymnastiksal, sjukhus och garage, kunna inrymmas i motsvarande, befintliga

byggnader, sedan dessa undergått erforderlig renovering. Därjämte

föreslås, att en del förråds- och verkstadsbyggnader efter ombyggnad tagas

i anspråk såsom samlingssal, instruktionsverkstad m. fl. uppgifter i samband

med undervisningen.

Behovet av en gemensam samlingssal (för skriftliga prov av större omfattning,

föreläsningar med filmförevisning m. m.), för de tre skolornas gemensamma

bruk har ansetts så starkt betingat, att det icke kunnat frångås.

Med hänsyn till de olikartade tjänstgöringsförhållandena samt den hårda

beläggningen inom kasernbyggnaderna lia bilförare, ordonnanser samt kasernoch

kökshandräckningspersonalen måst beredas en från övriga skild förläggning

i en för övrigt icke disponerad byggnad.

Det elektriska ledningsnätet, som utfördes omkring år 1906, befinner sig

i ett otidsenligt och icke författningsenligt skick och tarvar en genomgripande

översyn och modernisering, varom upprepade olyckstillbud vittna. Bland annat

måste trots medelsbristen luftledningar av otillräcklig kapacitet ersättas med

jordkablar samt genomföringar och stigarsystem nyinstalleras.

För de i flygvapnets tekniska skola ingående mästarkurserna, framst flygplanmästarkurserna,

erfordras en verkstadslokal, tillika demonstrationssal.

Denna lokal har föreslagits som en utbyggnad av bottenvåningen mellan flyglarna

på byggnad nr 18 (kasern lil), som disponeras av tekniska skolan och

lärlingsskolan. ...

Försvarsutredningen hade ifrågasatt att anordna montenngshall tor mastarkurserna

genom att taga i anspråk befintliga förrådsbyggnader. Detta bär

icke varit möjligt, enär dessa byggnader måste disponeras för vissa förråd.

Behovet av monteringshall har emellertid med den utbildning, som nu föreslagits,

inskränkts till att omfatta den verkstadslokal (tillika demonstrationsrum),

som i det föregående föreslagits inrymd i tillbyggnad på nedre botten

av byggnad nr 18.

Den lärlingsskola för civila arbetare, som skall anslutas till flygvapnets

tekniska skola, disponerar för närvarande som verkstadsskola en lokal i sjöhangaren

vid centrala verkstäderna i Västerås. I samband med lärlingsskolans

utökning till ett elevantal av 60 mot nuvarande 40 lärlingar, tarvas en

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

mindre ombyggnad av denna verkstadslokal genom uppförande av en läktarvåning

i verkstadshallen samt utökning av den sanitära anläggningen. Den

teoretiska undervisningen förlägges till den i övrigt av flygvapnets tekniska

skola disponerade byggnad nr 18 (kasern lil), där även lärlingsskolans förläggnings-

och dagrum tänkas inrymda i de två översta våningarna.

Enär vid flottiljens förläggning vid Hässiö endast en mindre sjukvisitationslokal

uppföres, måste nuvarande sjukhusbyggnad, innehållande cirka 25

vårdplatser, stå till förfogande för både flottiljen och skolan. Även örn för

det ordinära behovet detta torde vara tillräckligt, måste åtgärder vidtagas för

att fylla den brist på vårdplatser, som under vissa årstider och epidemier

kommer att uppstå. En inom kasernområdet befintlig byggnad, vilken ursprungligen

avsetts som epidemisjukhus, men av brist på medel icke underhållits

och fått förfalla, skulle genom iståndsättning, varmboning, inledning

av värme, vatten och avlopp m. m. bliva användbar för ändamålet.

Etablissementets bevakning har förutsatts ske medelst anställda portvakter.

Huvudinfartens läge gör det icke möjligt att effektivt övervaka denna

från i kanslihuset befintlig lokal, varför här föreslagits ett mindre vaktrums

anordnande i anslutning till huvudgrinden.

I en av ordföranden i 1940 års militära byggnadsutredning upprättad promemoria

framhölls, att de av försvarsutredningen beräknade kostnaderna för

renovering av underofficers- och manskapsmässarna, matinrättning samt gymnastiksal

och badinrättning borde gäldas av underhållsmedel, enär byggnaderna

vore i relativt gott skick. Slutbeloppet för etablissementets omändring

borde emellertid kvarstå oförändrat, enär vissa övriga poster förefölle att

vara relativt lågt beräknade. Den närmare utredningen, som här förebringas,

har också givit vid handen, att så var förhållandet.

I anslutning till vad som föreslagits i ovannämnda promemoria beräknar

flygförvaltningen, att kostnaderna för renovering av underofficers- och manskapsmässar,

gymnastiksal, matinrättning och badinrättning skola gäldas av

underhållsmedel. Därjämte torde sjukhusbyggnaden tarva en genomgripande

restaurering. Iståndsättande av nuvarande, provisoriskt anordnade idrottsplats

har — trots behovet —• icke nu ifrågasatts.

Följande byggnadsåtgärder beräknas kunna utföras inom ramen för enligt

försvarsbeslutet beräknade kostnader, 64G 000 kronor.

Ombyggnad och renovering av kanslihus för förläggning av chefsrum,

kollegierum, adjutantrum, expeditioner, vaktrum, arkiv och bibliotek samt

officersmäss.

Ombyggnad och renovering av en kasern för inrättande av förläggningsutrymmen

och undervisningslokaler för teknisk skola och lärlingsskola.

Ombyggnad och renovering av övriga två kaserner för inrättande av förläggningsutrymmen

och undervisningslokaler för underofficersskola och

signalskola.

Ändring av förrådsbyggnad till samlingssal.

Ändring av förrådsbyggnad till vapenverkstad.

Ändring av vapensmedja till förläggningsbyggnad för värnpliktiga.

Omläggning och renovering av elektriska luftledningar, stigarledningar

m. m.

Följande härförutom anmälda byggnadsbehov kunna ej inrymmas inom

försvarsbeslutets kostnadsram. Härför kräves ytterligare 120 000 kronor.

Tillbyggnad av verkstad och demonstrationssal m. m. för tekniska skolans

mästarkurser.

Ombyggnad av lärlingsskolans nuvarande lokaler vid centrala verkstäderna.

Iståndsättning av befintligt epidemisjukhus för ökning av skolornas och

Västmanlands flygflottiljs vårdplatser.

Vaktstuga.

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kungl. Marits proposition nr 175.

1940 års militära byggnadsutredning har i remissyttrande den 2 december

1943 — sedan utredningens ordförande samt tre ledamöter avlagt besök på

platsen — anfört bland annat följande.

Beloppet 646 000 kronor skulle enligt flygförvaltningens förslag motsvara

ett belopp av 739 600 kronor enligt 1943 års prisläge. Sistnämnda belopp

skulle disponeras sålunda:

1) ombyggnad och renovering av kanslihus för förläggning

till byggnaden av chefsrum, kollegierum, adjutantrum,

expeditioner, vaktrum, arkiv och bibliotek samt offi
cersmäss

.................................................................. kronor 18 000

2) ombyggnad och renovering av kasern nr III för förlägg
nings-

och undervisningslokaler för teknisk skola och

lärlingsskola ............................................................ » 183 000

3) ombyggnad och renovering av kasern I för förläggnings
och

undervisningslokaler för underofficersskola ............ » 151 000

4) ombyggnad och renovering av kasern II för förläggnings
och

undervisningslokaler för signalskola ..................... » 180 000

51 ändring av intendenturbyggnad till samlingssal ............ » 39 000

6) ändring av vapenförrådsbyggnad till vapenverkstad ...... » 17 000

7) ändring av vapensmedja till förläggningsbyggnad för värnpliktiga

.................................................................. » 30 000

8) omläggning och renovering av elektriska luftledningar,

stigarledningar m. m................................................. » 80 600

9) administration och oförutsedda utgifter (cirka 6 %) ...... » 41 000

Summa kronor 739 600

Flygförvaltningen begär därjämte att för en kostnad av ytterligare 138 000

kronor enligt 1943 års prisläge få verkställa

10) tillbyggnad av verkstad och demonstrationssal m. m. för

tekniska skolans mästarkurser .................................... kronor 47 000

11) ombyggnad av lärlingsskolans nuvarande lokaler vid centrala

verkstäderna ...................................................... » 37 000''

12) iståndsättning av ett invid förbandssjukhuset beläget epi
demisjukhus

för ökning av skolornas och Västmanlands

flygflottiljs vårdplatser ............................................. » 44 000

13) uppförande av en mindre vaktstuga ........................... » 3 000

14) administration och oförutsedda utgifter (cirka 6 %) ...... » 7 000

Summa kronor 138 000

Byggnadsutredningen har för sin del intet att erinra mot flygförvaltningens

förslag, i vad detsamma avser byggnadernas disponering för olika ändamål

och ej heller mot de föreslagna ombyggnadsarbetena.

Vad angår de föreslagna renoveringsåtgärderna må till en början framhållas,

att flygförvaltningen räknat med att byta ut ett stort antal fönster och

dörrar i de tre kasernhusen mot nya. Fönstren, vilka ha utåt- och inåtgående

fönsterbågar, skola förses med kopplade utåtgående bågar och dörrarna, som

äro utförda med ramstycken och fyllningar i kälad stenfason, ersättas med

släta dörrar. Befintliga ekgolv skola i stor utsträckning slipas, oljas och

fernissas. Befintliga furugolv inom ett flertal lokaler skola ersättas med

parkettgolv, som avses att oljas och fernissas. Vatten- och avloppsledningar

angivas förete allvarliga skador och större delen av toaletterna vara i största

behov av en genomgripande renovering och nyinstallation. Skador på byggnadsdelar

i närheten av skadade ledningar skola repareras.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

De ledamöter, som besökt etablissementet, kunna vitsorda, att fönsterpartierna

i kasernerna i stor utsträckning äro otäta. Särskilt de fönsterbågar,

som hållits öppna för ventilationsändamål, äro i behov av reparation och åtskilliga

av dem böra ersättas med nja. Fönsterbågar, som genom röta eller

på annat sätt allvarligt skadats böra helt eller delvis utbytas. I andra fall

bör nöjaktig tätning kunna vinnas genom justering av bågarna. Ett utbyte av

dörrar mot sådana av slät typ anser utredningen icke böra ifrågakomma, enär

de befintliga dörrarna måste anses vara fullt användbara. Reparation avskadade

dörrar, gångjärn och övriga beslag bör dock ske.

Ekgolven förefalla vara i så gott skick, att någon slipning av desamma

icke erfordras. I vissa fall, där utbyte av nuvarande furugolv mot golv av ek

föreslagits, torde det vara tillräckligt att endast hyvla och fernissa golven.

Endast i ett par kasernvåningar anser utredningen erforderligt att belägga de

slitna furugolven med tunn ekstav.

Vissa skador å murverk m. m., som av allt att döma härröra från otätheter

vid golvbrunnar eller ledningar, kunna iakttagas. De förefalla emellertid att

vara lokala, varför åtgärderna torde kunna begränsas till reparation av otätheterna

och därav förorsakade skador. Utbyte av rörledningar synes obehövligt.

Enligt vid utredningens besök gjorda iakttagelser böra vissa av de föreslagna

målningsarbetena utan olägenhet kunna anstå tills vidare. Utredningen

har emellertid icke föreslagit någon minskning av de för målning upptagna

kostnaderna, enär utredningen ansett, att de besparingar, som kunna göras

i detta avseende böra användas till att utöka posten för oförutsedda utgifter.

Härefter övergår utredningen till en detaljgranskning av förslagen.

Kostnaderna för de arbeten, som enligt flygförvaltningens framställning

böra bekostas av medel, upptagna i försvarsutredningens beräkningar av kostnaderna

för ifrågavarande skolor, böra följaktligen enligt utredningens me
-

ning upptagas till för

kanslihus ........................................................................ kronor 18 000

kasernhus III.................................................................. » 136 000

» I.................................................................. » 98 000

» II.................................................................. » 112 000

samlingssalen .................................................................. » 39 000

vapenverkstad.................................................................. » 17 000

förläggningsbyggnad......................................................... » 30 000

utvändiga elektriska ledningar m. m......... »_66 000

eller sammanlagt kronor 516 000

Härtill komma kostnader för administration och oförutsedda utgifter, cirka

6 %, 31 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna skulle alltså vid prisläget

den 1 juli 1943 utgöra 547 000 kronor, varför en besparing å 192 600 kronor, i

förhållande till vad flygförvaltningen föreslagit, uppkommit.

Flygförvaltningens förslag till tillbyggnad av kasern med verkstad och

demonstrationsrum m. m. för tekniska skolans mästarkurser ävensom ombyggnad

av lärlingsskolans nuvarande lokaler föranleda ingen erinran från

utredningens sida.

Därest behov föreligger att helt disponera epidemisjukhuset för sjukvårdsändamål,

har byggnadsutredningen intet att erinra mot de för iståndsättningsarbetena

upptagna kostnaderna, 44 000 kronor.

Vaktstugan, för vilken upptagits en kostnad av 3 000 kronor, är avsedd att

uppvärmas medelst elektrisk kamin. Utredningen har intet att erinra mot att

byggnaden kommer till stånd.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 161

Kostnaderna för samtliga de i flygförvaltningens framställning avsedda

arbetena med av byggnadsutredningen föreslagna ändringar skulle alltså utgöra

(o47 000 + 138 000=) 685 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1943.

Omräknat till prisläget den 1 juli 1941 motsvarade detta belopp omkring

595 600 kronor. &

En reservant inom byggnadsutredningen har beräknat kostnaderna för erforliga

iståndsättningsarbeten i kasernerna högre än utredningens majoritet och

därjämte ansett, att en större marginal borde beräknas för oförutsedda kostnader.

Reservanten har i anslutning till det anförda beräknat besparingen

i förhållande till flygförvaltningens förslag till 139 000 kronor, motsvarande

enligt prisläget den 1 juli 1941 omkring 121 000 kronor. Därest av statsfinansiella

skäl en nedskärning av de av ftygförvaltningen beräknade kostnaderna

ansåges ofrånkomlig, borde den enligt reservantens mening begränsas till

högst 121 000 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt flygförvaltningen att i ärendet avgiva förnya*

yttrande med angivande vilka begränsningar i byggnadsprogrammet,

som kunde vidtagas, därest ställning icke för närvarande foges till frågan örn

flygvapnets lärlingsskolas framtida ställning, har ämbetsverket anfört bland

annat följande.

Genom att lärlingsskolan enligt flygförvaltningens förslag förlagts i anslutning

till flygvapnets centrala skolor hade för signalskolans elever på

grund av den begränsade lokaltillgången, måst räknas med dubbelbeläggning.

Örn lärlingsskolan icke inrymdes inom etablissementet, borde huvuddelen av

de för lärlingsskolan avsedda lokalerna i första hand tagas i anspråk för att

förbättra den otillfredsställande lösningen av signalskolans förläggning. De

®®sparingar, som därvid kunde beräknas, uppginge enligt flygförvaltningen

till 37.350 kronor, varav belöpte 1 500 kronor å renoveringsarbeten i lägenheter

för elevhemsföreståndare och två arbetsförman, 1.750 kronor å vissa

inredningsarbeten samt 32 000 kronor å ombyggnad av lärlmgsskolans verkstadslokaler,

vartill komme 2 100 kronor för administration och oförutsedda

utgifter. Den av flygförvaltningen beräknade totalkostnaden 766 000 kronor

syntes salunda kunna reduceras till (28 650 kronor, om hänsyn icke foges till

lärlingsskolan Flygförvaltningen ville dock framhålla, att medan driftskostnaderna

for lärlmgsskolans elevhem med nuvarande organisation och elevia1.

(40 st.) uppginge till 87 000 kronor per år, motsvarande kostnader för

60 larlmgar, förlagda och utspisade enligt förslaget, endast beräknades belöpa

sig till 59 000 kronor per år.

Flygvapnets underofficersskola omfattar en allmän kurs nied 55—60 elever Departements

med en utbildningstid vid skolan av omkring åtta månader. Härtill komma ,hrftnen

kurs för värnpliktiga underofficerare med 25—30 elever under vinterhalvåret

samt en reservunderofficerskurs med 10 elever under omkring tre

månader av sommarhalvåret. Vid signalskolan anordnas två kurser, en för

volontärer (vicekorpralskola med omkring 130 elever) och en för korpraler

(furirskola med omkring 100 elever). Den förra pågår under nio och den

senare under sex månader. Till flygvapnets tekniska skolor slutligen förlägges

utbildningen av bland annat vapen-, signal- och fotografiofficerare, förrådsförvaltare,

^stationsmästare, flygplan-, signal- och vapenmästare, biträdande

ingenjörer och vapeningenjörer, fotografitekniker samt vapenmekaniker.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 175.

27 14 ] |

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

1941 års försvarsutredning föreslog, att för Västmanlands flygflottilj skulle

anordnas ett nytt etablissement vid Hässiö samt att det gamla kasernetablissementet

skulle till större delen tagas i anspråk för flygvapnets underofficers-,

signal- och tekniska skolor (med gemensamt namn benämnda flygvapnets

centrala skolor), för vilka i annat fall nya byggnader måste uppföras.

Arbetet med uppförandet av ett nytt kasernetablissement vid Hässiö pågår

och flottiljens utflyttning avses skola äga rum omkring den 1 juli 1944.

Flygförvaltningen har nu framlagt en plan för disposition av det gamla

kasernetablissementet i Västerås för flygvapnets centrala skolor och i samband

därmed gjort framställning örn medel för ändamålet. Kostnaderna —

som enligt 1941 års försvarsutredning upptogos till 646 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941 — ha numera av ämbetsverket beräknats till sammanlagt

766 000 kronor enligt nyssnämnda prisläge. Majoriteten av 1940 års militära

byggnadsutredning, som föreslagit vissa förenklingar i byggnadsprogrammet,

har ansett beloppet kunna reduceras till omkring 595 000 kronor vid samma

prisläge. En reservant inom utredningen har ansett kostnaderna böra beräknas

till i det närmaste samma belopp som enligt försvarsutredningens förslag.

För egen del finner jag den av flygförvaltningen angivna dispositionen av

tillgängliga lokaler kunna i huvudsak förordas. Beträffande den av flygvapnets

myndigheter inrättade lärlingsskolan får jag emellertid erinra örn mitt

yttrande till statsrådsprotokollet vid anmälan av årets statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, s. 230 och 231). Därav framgår bland annat, att jag

icke ansett mig kunna för närvarande bedöma, huruvida skolan borde

göras permanent eller ej. Det oaktat synes med hänsyn till vad flygförvaltningen

anfört rörande utnyttjandet av de för lärlingsskolan avsedda lokalerna

böra övervägas, huruvida icke ifrågavarande lokaler böra iordningställas samtidigt

med övriga delar av etablissementet. Det torde böra ankomma på Kungl.

Majit att besluta därutinnan. Flygförvaltningen har anfört, att förläggningsutrymmen

inom kasernområdet erfordras för bland annat 24 officerare, 12 underofficerare

och 30 överfurirer. I vad mån förläggningsutrymmen för dessa

personalkategorier skola anordnas torde böra ytterligare övervägas.

Vad kostnaderna för förläggningens ordnande beträffar torde —- oavsett de

jämkningar, som kunna föranledas av vad nu anförts — vissa inskränkningar i

det av flygförvaltningen framlagda programmet kunna genomföras. Enligt min

mening böra erforderliga arbeten kunna utföras inom ramen av det för ändamålet

av 1941 års försvarsutredning beräknade beloppet, 646 000 kronor.

I anslutning till det anförda beräknar jag således för budgetåret 1944/45

för anordnande av lokaler för flygvapnets underofficers-, signal- och tekniska

skolor i Västerås ett belopp av — enligt prisläget den 1 juli 1941 - högst

610 000 kronor.

Visset radioanläggningar. Efter därom av Kungl. Majit i propositionen

1942:2 (bil. 8, punkt 14) framlagt förslag anvisade riksdagen (skrivelse

nr 23, punkt 31) till radiosändarstationer m. m. vid vissa flygvapnets

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

etablissement å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag

av 216 000 kronor. Av den till statsrådsprotokollet i ärendet lämnade

redogörelsen framgår, att flygförvaltningen i skrivelse den 30 augusti

1941, såvitt här är fråga, äskat anslag med 107 000 kronor för en radiosändarstation

vid flygvapnets huvudstation i Stockholm. Jag anförde emellertid, att

frågan örn beredande av utrymme för denna station lämpligen borde lösas i

samband med spörsmålet örn uppförande av ämbetsbyggnad för flygvapnets

myndigheter i Stockholm. Vid anmälan av anslagsbehovet för ifrågavarande

nybyggnad (1942 års statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 2, s. 30) anförde

jag bland annat följande.

Jag förutsätter att, därest stationen finnes böra förläggas till denna byggnad,

erforderligt utrymme skall kunna beredas inom densamma utan mera

genomgripande revidering av byggnadsplanen och att beräkningen av medelsbehovet

för budgetåret 1942/43 icke kommer att påverkas av ett beslut i denna

riktning.

I skrivelse den 11 januari 1944 har flygförvaltningen framhållit att, sedan

såväl flygvapnets som marinens radiomottagningscentraler förlagts till respektive

ämbetsbyggnader, det icke vore radiotekniskt möjligt att dit förlägga en

sändarstation. Företagen utredning hade därefter givit vid handen, att den

lämpligaste platsen för förläggning av sändarstationen vore visst område, där en

av IV. militärbefälsstaben disponerad radiosändarstation vore belägen. Efter

förhandlingar med såväl arméförvaltningens fortifikationsstyrelse som nyssnämnda

stab hade överenskommits, att flygförvaltningen finge övertaga

ovannämnde sändarstations utrymmen under förutsättning att för IV. militärbefälsstaben

iordningställdes ett motsvarande bergsutrymme på kronan

tillhörig mark å annan plats av medel, som skulle kunna komma att ställas till

flygförvaltningens förfogande. De beräknade kostnaderna för den nya radiosändarstationen

uppginge enligt nu rådande prisläge till 80 000 kronor, vartill

komme kostnader för vissa ändringar och byggnadsarbeten som erfordrades

i den redan förefintliga stationen, tillhopa 20 000 kronor. Härtill borde läggas

6 000 kronor för administration m. m. — I anslutning till vad sålunda och i

övrigt anförts hemställde flygförvaltningen, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att för ändamålet anvisa ett belopp av 106 000 kronor.

Av flygförvaltningens skrivelse framgår, att den med framställningen avsedda

radiosändarstationen av tekniska skäl ej kan förläggas till flygvapnets

huvudstation. Enligt uppgift från förvaltningen kan den för IV.

militärbefälsstaben anlagda sändarstationen icke gemensamt utnyttjas av

staben och flygvapnet. Under sådana omständigheter anser jag mig böra

tillstyrka flygförvaltningens förslag örn övertagande av den av armén nu

disponerade stationen, i samband varmed en liknande anläggning för IV. militärbefälsstaben

bör uppföras å annan plats. Kostnaderna för den nya anläggningen

liksom för ändringsarbetena i den redan befintliga torde böra falla

inom den i försvarsbeslutet fastställda kostnadsramen för flygvapnets bygg
-

Departements

chefen.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj-.ts proposition nr 175.

nader. Mot kostnadsberäkningarna synes intet vara att erinra. I enlighet med

det anförde beräknar jag således kostnaderna till 106 000 kronor enligt nu

rådande prisläge, vilket belopp på grundval av prisläget den 1 juli 1941 kan

beräknas motsvara 90 000 kronor.

Tjänstebostäder för personal vid flygvapnet.

Inledning.

1941 års försvar sutredning anförde, att stora svårigheter förelåge att vid

vissa flygflottiljer (motsvarande förband), särskilt sådana som vore förlagda

relativt avlägset ifrån större samhälle, erhålla bostäder för personalen genom

privat byggnadsverksamhet. Detsamma gällde för den utökade arbetarpersonalen

vid de centrala flygverkstäderna. Utredningen hade därför sett sig

nödsakad att i viss utsträckning beräkna medel för uppförandet av tjänstebostäder

för personalen. Beträffande sådana bostäder, som avsåges skola uppföras

utanför det inhägnade, militära området, förutsatte utredningen emellertid,

att ansträngningar komme att vidtagas för att dessa i första hand skulle

tillkomma genom privat eller halvstatlig byggnadsverksamhet.

På i propositionen 1943: 70 framlagt förslag beslöt 1943 års riksdag (skrivelse

nr 129), att- de med bostadsanskaffningen för personal vid försvaret sammanhängande

frågorna ävensom förvaltningen av de bostadsfastigheter, som

uppföras genom statens försorg, skola handhavas av ett särskilt organ, försvarets

b ostadsanskaf f ningsnämnd.

De av mig vid anmälan av berörda proposition angivna och av riksdagen

godkända riktlinjerna för bostadsanskaffningen innebära i huvudsak, att bostadsbehovet

på de olika förläggningsorterna främst skall tillgodoses genom

kommunal eller enskild byggnadsverksamhet. Vid uppkommande svårigheter

på en viss ort beträffande bostadsförsörjningen böra därför åtgärder i första

hand vidtagas i syfte att uppmuntra kommunal och enskild företagsamhet på

orten. Endast för det fall att sådana åtgärder visa sig resultatlösa bör staten

mera direkt engagera sig i bostadsbyggande. Därvid böra tjänstebostäder i

egentlig mening, med bostadstvång för vederbörande befattningshavare, uppföras

allenast för personal, som med hänsyn till tjänstens krav eller kommunikationernas

beskaffenhet oundgängligen måste bo inom vederbörligt förläggningsområde

eller dess omedelbara närhet. För övrig personal bör icke gälla

något bostadstvång, och bostadsbyggandet för denna personal bör alltså i

princip taga sikte på uppförande av bostäder av de typer som förekomma på

den allmänna bostadsmarknaden. Dessa riktlinjer för nämndens arbete finnas

angivna i den av Kungl. Majit för nämnden den 7 maj 1943 (nr 230) fastställda

instruktionen.

Vid anmälan av propositionen 1943: 287 angående uppförande av bostäder

för försvarets personal m. m. yttrade jag beträffande personalen vid flygvapnet

bland annat följande.

Vid övervägande av vilka personalkategorier som med hänsyn till tjänstens

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

oavvisliga klav borde beredas bostäder inom eller i omedelbar närhet av respektive

kasernetablissement borde i första hand beaktas flygsäkerhetskraven. Sålunda

borde trafikledarna beredas sådana bostäder. Yad däremot väderlekspersonal

och signalister anginge, hade upplysts, att dessa arbetade i skift

dygnet runt. Med hänsyn därtill syntes det icke ur flygsäkerhetssynpunkt

vara ett oavvisligt behov, att denna personals bostäder lage i vederbörande

etablissements omedelbara närhet. Örn det emellertid med hänsyn till kommunikationernas

beskaffenhet förelåge svårigheter att ordna avlösning av

ifrågavarande personal å tider, då detta ur tjänstesynpunkt ansåges lämpligt,

kunde tydligen bostäder i etablissementets närhet visa sig erforderliga. Självklart

vore, att bostadsfrågorna måste ses på så lång sikt, att vid desammas

bedömande toges hänsyn till de mera normala förhållandena på kommunikationsväsendets

område och icke till nuvarande av kriget föranledda exceptionella

förhållanden.

De skäl, som från flygvapnets sida anförts för att maskinist, eldare, elektriker,

husmödrar och sjukvårdspersonal borde beredas bostäder i anslutning

till etablissementen, syntes mig kunna godtagas. Vad anginge köks- och mässpersonalen

borde vad nyss anförts ifråga örn väderleks- och signalpersonalens

bostäder vara i viss mån tillämpligt. Behovet av bostäder för sådan personal

i närheten av respektive etablissement vore sålunda beroende av kommunikationernas

beskaffenhet.

Flygförvaltningen hade vidare framhållit, att bostäder i andra hand syntes

böra uppföras för kasernunderofficer, köksföreståndare samt chef för vaktoch

beredskapspluton. Ehuru det givetvis ur vissa tjänstesynpunkter vöre

förmånligt, örn bostäder för dessa befattningshavare kunde anordnas i anslutning

till etablissementen, ansåg jag mig icke böra tillstyrka det därutinnan

framlagda förslaget. Vad särskilt anginge chefen för vakt- och beredskapsplutonen

syntes närmare erfarenheter först böra avvaktas rörande lämpligheten

att, på sätt förutsatts, låta denne befattningshavare i viktiga avseenden svara

för uppgifter, som normalt åvilade dagbefälet.

Flygvapnets myndigheter hade, närmast av beredskaps- och disciplinära

skäl, ansett, att bostäder borde uppföras i anslutning till flottiljernas etablissement

för ytterligare personalkategorier, såsom flottiljchefer, divisionschefer,

stabsunderofficerare, flygstationsmästare, verkstadsingenjörer, förrådspersonal,

vissa arbetare m. m. Icke heller dessa önskemål fann jag mig kunna för det

dåvarande biträda.

Givetvis kunde mindre jämkningar i de här angivna grunderna för bostadsbebyggelsen

i anslutning till flottiljetablissementen visa sig erforderliga

med hänsyn till vid respektive flottiljer rådande speciella förhållanden. Jag

utgick emellertid från att vad sålunda anförts skulle kunna i stort sett läggas

till grund för byggnadsprogrammets närmare utformning.

Den statliga byggnadsverksamheten för här avsedd bostadsproduktion

borde, enligt vad flygförvaltningen vidare anfört, som regel handhavas av försvarets

bostadsanskaffningsnämnd. Å orter, där behov av tjänstebostäder i

egentlig mening ansåges föreligga, vore det i många fall lämpligt, att nämnden

uppförde samtliga bostadslägenheter och att sedermera en prövning verkställdes

i vad mån lägenheterna borde upplåtas med bostadstvång. Detta uteslöte

icke att i de fall, då bostäder måste uppföras inom militära kasemetablissement

eller andra militära anläggningar, bostadsproduktionen då så prövades

lämpligt utfördes av vederbörande militära förvaltningsorgan.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166 Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

Beträffande kostnaderna för ifrågavarande bostadsproduktion uttalade jag

följande.

Kostnaderna — reducerade till prisläget den 1 juli 1941 ■—■ borde, i den

mån de avsåge uppförande av bostäder inom militära kasernetablissement eller

anläggningar eller eljest avsåge tjänstebostäder, belasta den i 1942 års försvarsbeslut

fastställda kostnadsramen. I den mån bostäder uppfördes av de

typer, som förekomme på den allmänna bostadsmarknaden, borde emellertid

kostnaderna, såsom i samband med försvarsbeslutet förutsatts, icke inräknas

i nyssnämnda kostnadsram. Frågan örn sistnämnda anläggningars slutliga

finansiering borde upptagas till omprövning, sedan utgångspunkt vunnits fölen

beräkning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål. Det syntes då

lämpligt att anvisa särskilda anslag till anläggningarna. Av dessa anslag borde

utgå ersättning till de nyssnämnda investeringsanslagen för de utgifter för

ändamålet, som bestritts från dessa men ej borde slutligt inräknas i den för

1942 års försvarsbeslut angivna kostnadsramen.

I utlåtande den 30 juni 1943 har försvarets bostadsanskaffningsnämnd framlagt

vissa synpunkter rörande bostadsfrågornas lösande på de olika förläggningsorterna.

Flygförvaltningens föreliggande förslag.

I sin skrivelse angående medelsbehoven för innevarande budgetår upptog

flygförvaltningen för flertalet förband medel för bostäder i enlighet med vad

1941 års försvarsutredning föreslagit. Jämväl för nästa budgetår ha i överensstämmelse

med försvai-sutredningens beräkningar medel äskats för bostäder

vid vissa förband utan att de av utredningen beräknade beloppen omprövats

med hänsyn till förberörda i propositionen 1943: 287 framlagda principer för

bostadsanskaffningen vid flygvapnet. I yttrande till statsrådsprotokollet i

samband med anmälan av årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil.

2, anförde jag emellertid, att utredning påginge i fråga om lämpligaste sättet

för redovisningen av försvarsväsendets personalbostäder. I avvaktan på resultatet

av denna utredning ansåg jag mig icke kunna taga ställning till de fram

lagda beräkningarna rörande medelsbehovet för uppförande av bostäder för

försvarets personal. Vid beräkningen av flygvapnets medelsbehov för nästa

budgetår hade jag därför frånräknat kostnaderna för bostäder, varjämte i de

till upplysning örn kostnadsberäkningarna för de olika etablissementen upprättade

tablåer, vilka såsom bilagor fogats till ifrågavarande protokoll, icke

medtagits andra kostnader för uppförande av bostäder än sådana som redan

bundits genom av Kungl. Maj:t meddelade dispositionsbeslut.

I det följande kommer att framläggas förslag rörande inrättande av en särskild

kapitalfond, benämnd försvarets bostadsanskaffningsfond, för redovisning

av de av bostadsanskaffningsnämnden förvaltade byggnaderna. I anslutning därtill

har det synts lämpligt att — med beaktande av numera godtagna principer

rörande uppförande av tjänstebostäder — taga under förnyad prövning

i vilken utsträckning av 1941 års försvarsutredning föreslagna bostadsbyggnader

vid flygvapnet böra komma till utförande. I en den 22 januari 1944

dagtecknad promemoria har flygförvaltningen på mitt uppdrag inkommit med

uppgifter i form av tabeller över befintliga och erforderliga tjänstebostäder

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

vid samtliga förband vid flygvapnet ävensom kostnadsberäkningar rörande

föreslagna nybyggnader. Beträffande kostnaderna har flygförvaltningen i promemorian

bland annat anfört, att det med hänsyn till den tid som stått till

buds icke varit möjligt att fixera kostnaderna för varje bostad. I stället hade

valts att huvudsakligen på grundval av efter olika dyrorter varierande eldstadspriser

angiva den beräknade kostnaden för varje grupp. Ämbetsverket

vore medvetet örn att detta vore mindre exakt än önskvärt, enär eldstadspriset

även varierade för olika bostadstyper. Som överslagsberäkning syntes det

emellertid kunna godtagas, så mycket mer som varje byggnadsföretag förutsattes

bliva prövat av Kungl. Majit i samband med medelsdispositionen.

Vid vissa äldre flottiljer, där anslagen för yttre ledningar m. m. vore hårt

anlitade, hade särskilda poster för yttre ledningar och i ett fall jämväl för utökning

av en redan hårt belastad värmecentral upptagits. Vid övriga flottiljer

förutsattes kostnaderna för ytterledningar liksom för vägar kunna gäldas av

vad flygförvaltningen tidigare beräknat för ändamålet.

I tabellerna ha befintliga och erforderliga tjänstebostäder redovisats under

följande rubriker:

I. Bostäder för flygsäkerhets-, ekonomi- och sjukvårdspersonal, för vilka

enligt propositionen 1943: 287

a) särskild utredning icke erfordras,

b) särskild utredning erfordras.

II. Övriga bostäder, som finnas eller föreslås bliva byggda av staten.

Av flygförvaltningens förenämnda promemoria inhämtas, att flygstaben

beträffande till I b) och II hänförliga bostäder gjort följande uttalanden.

Militärmeteorologer och signalister. Ur flygsäkerhetssynpunkt

kräves ständig passning dygnet runt vid flygvapnets väderleks- och markradiostationer.

Militärmeteorologer och signalister arbeta därför i skift

dygnet runt. Tid för avlösning av skiftena blir helt beroende av tjänstens krav

och kan därför komma att ske tidigt på morgonen eller sent på kvällen.

För att undvika dyrbara extra transporter med kronans fordon, böra därför

bostäder uppföras av staten vid sådana etablissement, där icke genom

privat eller kommunal bebyggelse bostäder kunna erhållas i omedelbar närhet

av etablissementet eller inom närbeläget samhälle, som har för avlösningarna

erforderliga kommunikationer med etablissementet i fråga.

Köks- och mässpersonalen. I köket börjar arbetet redan omkring

kl. 4—4.3 0 samt slutar omkring kl. 19—19.3 0 (vid nattflygning först omkring

kl. 24—1). Arbetet sker i skift. För att erhålla rättvisa sker byte av personal

i de olika skiftena, så att samtliga under en viss tidsperiod skola ha lika

många arbetsdagar, då tjänsten börjar tidigt på morgonen etc.

Mässpersonalen arbetar ävenså i skift. Första skiftet börjar omkring kl.

6.3 0 och det sista skiftet slutar i allmänhet 1 å IV2 timme efter tapto.

Mässföreståndarinnorna skola kunna övervaka arbetet i mässarna från

tidigt på morgonen till sent på kvällen och skola vara närvarande vid

mässarnas öppnande och stängande.

För att icke kostsamma extra transporter skola behöva utföras med

kronans fordon, böra därför bostäder uppföras av staten för köks- och mässpersonalen

i första hand vid sådana etablissement, där icke privata bostäder

kunna erhållas i omedelbar närhet av etablissementet.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

Erfarenheterna ha emellertid visat, att svårigheter föreligga att anställa

köks- och mässpersonal jämväl vid etablissement, som ligga i omedelbar närhet

av samhälle, därest bostad icke kan anvisas personalen på arbetsplatsen.

Med anledning härav böra bostäder för köks- och mässpersonal uppföras jämväl

vid sådana etablissement, som ligga i omedelbar närhet av samhälle.

Behovet av bostäder för biträden å manskapsmässar har ökat i förhållande

till tidigare beräkningar, sedan efter framställan från statens krisrevision

den värnpliktiga handräckningspersonalen vid manskapsmässarna ersatts med

kvinnlig personal. Vid vissa förband (F 2, F 4, F 9) har chefen för flygvapnet

dock måst medgiva tillstånd att tills vidare använda värnpliktig handräckningspersonal,

enär kvinnlig personal på grund av rådande bostadsbrist icke

stått att uppbringa.

Ogifta officerare och underofficerare. Av chefen för flygvapnet

har tidigare framförts krav på bostäder inom eller i omedelbar närhet av

etablissementen för bland annat följande i allmänhet gift personal vid förbanden:
divisionschefer

med stabsunderofficerare och flygstationsinästare — med

hänsyn till övervakning av divisionernas personal under icke övningstid

(divisionschefer och stabsunderofficerare), tidigt begynnande tjänstgöring på

morgonen (flygstationsmästare) samt flygningar under mörker;

kasernofficer och kasernunderofficer — med hänsyn till brandskyddet av

den dyrbara och svårersättliga flygmaterielen;

chefen för vakt- och beredskapsplutonen, vilken närmast är ansvarig för

etablissementets bevakning samt beredskap för eldsläckning, ambulanstjänst

och allmän ordning; samt

verkstadsingenjören — med hänsyn till arbetets början tidigt på morgonen

och verkstadens övervakning under icke arbetstid.

Ingen av dessa bostäder bär kunnat erhållas. Behovet av bostäder inom

etablissementet för ogifta officerare och underofficerare framstår därför ännu

kraftigare än tidigare, för att ogifta officerare och underofficerare boende inom

etablissementet under icke tjänstetid skola kunna övertaga vissa av de funktioner,

som egentligen borde åligga ovannämnda befattningshavare.

Under beredskapsförhållanden (t. ex. under nuvarande förhållanden) erfordras

att vissa flygförband innehava så hög beredskap, att förbanden med

kort varsel kunna insättas i tjänst. Personalen till dessa beredskapsförband

kommenderas i avlösningar av i allmänhet en veckas omfattning och skall

dygnet runt uppehålla sig inom etablissementet. Förläggningsmöjligheter

måste därför finnas för officerare och underofficerare inom etablissementet.

Mellan de olika flygförbanden sker ofta samövningar, varvid förband under

kortare tid brukar förläggas till annat än eget etablissement. Kostnaderna

för inkvartering av personalen minskas avsevärt, örn vissa bostäder finnas

för förläggning av officerare och underofficerare.

I praktiken har det därjämte visat sig att tjänsten utan tvekan vinner, örn

vid dylika samövningar den flygande personalen kan förläggas i nära anslutning

till flygfältet.

Vid tillfälliga kommenderingar av officerare och underofficerare till tjänstgöring

vid andra flottiljer för genomgående av viss utbildning etc. minskas

inkvarteringskostnaderna, om personalen kan förläggas genom kronans försorg

i kronan tillhöriga bostäder.

I detta sammanhang torde böra erinras örn att genom 1943 års beslut

rörande organisationen av den militära väderlekstjänsten vid flygvapnet

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

meteorologpersonalen vid varje förband förutsatts skola utgöras av en militärmeteorolog

av 1. graden, två militärmeteorologer av 2. graden och en militärmeteorolog

av 3. graden. Beträffande militärmeteorologer av 1. graden har

flygförvaltningen räknat med en bostadsstandard av fyra rum och kök.

Bostadsfrågornas lösande vid de särskilda förbanden.

Vid samtliga flottiljer och motsvarande förband ha bostadsbehov av beskaffenhet

att i enlighet med i det föregående berörda principer böra tillgodoses

genom flygförvaltningens försorg i detta sammanhang anmälts, däremot

icke i fråga om flygvapnets centrala verkstäder, centrala skolor eller

centralförråd, där föreliggande bostadsbehov ansetts böra tillgodoses genom

försvarets bostadsanskaffningsnämnd. Jämväl vid ett antal flottiljer ha vissa

bostadsbehov ansetts vara av beskaffenhet att böra tillgodoses genom nämnden.

Jag återkommer därtill i ett senare avsnitt av denna proposition.

Vid behandlingen i det följande av föreliggande bostadsfrågor kommer i

stort sett dispositionen i flygförvaltningens promemoria den 22 januari 1944

att följas. I stället för därstädes använda beteckningar komma de olika bostadsbehoven

i det följande, för undvikande av upprepningar, att behandlas

under benämningarna obligatoriska bostäder, motsvarande av flygförvaltningen

under Ia) upptagna bostadsbehov, på utredning beroende

bostäder, motsvarande av flygförvaltningen under Ib) upptagna bostadsbehov,

samt övriga bostäder, motsvarande av flygförvaltningen under II

upptagna bostadsbehov. Kostnaderna hänföra sig, såsom förut nämnts, till

prisläget den 1 juli 1941. I flygförvaltningens nyssnämnda promemoria finnas

intagna vissa av flygstaben lämnade motiveringar beträffande de föreslagna

bostäderna, vilka motiveringar flygförvaltningen förklarat sig biträda. Yad

flygstaben sålunda i ämnet anfört kommer att i huvudsak återgivas i samband

med redogörelsen för de olika medelsbehoven.

Västmanlands flygflottilj (Hässiö). Bör obligatoriska bostäder

vid denna flottilj har flygförvaltningen upptagit ett belopp av 198 000 kronor.

För på utredning beroende bostäder har ämbetsverket beräknat tillhopa

275 000 kronor, varav dock ett belopp av 34 000 kronor — hänförande sig till

bostad för en militärmeteorolog av 1. graden — ansetts erforderligt först efter

utgången av budgetåret 1944/45. I övrigt hänföra sig kostnaderna i fråga till

bostäder för två meteorologer av 2. och en meteorolog av 3. graden, tre bostäder

för signalister samt bostäder för en mässföreståndarinna och ett antal

köks- och servisbiträden. Till motivering för sålunda föreslagna bostäder har

flygstaben anfört, att etablissementet vid Hässiö vore beläget cirka 5—7 km

från närmaste bostadsområde, Västerås. Järnvägs- eller spårvägsförbindelse

saknades. Troligen komme i fredstid civila bussar att insättas för transporter

i samband med den ordinarie tjänstens början och avslutande ävensom

för permittenter. Bussfrekvensen beräknades icke bliva av sådan omfattning,

att den kunde tillgodose behovet vid avlösning av flygsäkerhetspersonalen

eller för köks- och mässpersonalen vid arbete tidigt på morgonen eller sent på

kvällen.

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 175.

Slutligen har flygförvaltningen för övriga bostäder upptagit ett belopp

av 114 000 kronor, avseende bostäder för ogifta officerare, underofficerare och

vederlikar.

Roslagens flygflottilj (Hägernäs). Flygförvaltningen har för

obligatoriska bostäder beräknat 117 000 kronor samt för på utredning beroende

bostäder — avseende köks- och mässpersonal — 37 000 kronor. Flygstaben

har härom anfört, att det framlagda behovet av bostäder för köks- och mässpersonalen

vore föranlett av att bostäder för denna personal saknades i

•närmaste bostadsområde, Viggbyholm, och att svårigheter därför förelegat vid

anställning av köks- och mässpersonalen. Av statens krisrevision gjord hemställan

att ersätta den värnpliktiga handräckningspersonalen med civil arbetskraft

hade tills vidare icke kunnat effektueras vid denna flottilj på grund av

bristen på bostäder för kvinnlig personal.

För övriga bostäder ha medel icke beräknats.

Östgöta flygflottilj (Malmen). För obligatoriska bostäder har flygförvaltningen

beräknat 154 000 kronor samt för på utredning beroende bostäder

67 000 kronor. Sistnämnda belopp hänförde sig till bostäder för köksoch

mässpersonal, vilken personal på grund av bostadsbrist i Malmslätt enligt

flygstaben icke kunde erhålla bostäder på närmare håll än i Linköping, dit

avståndet vore sju kilometer. På grund av transportkostnaderna hade det i

praktiken visat sig omöjligt att rekrytera personalen från Linköping, därest

bostad icke kunnat beredas på arbetsplatsen. Det föreliggande ytterligare

behovet av bostäder för köks- och mässpersonalen borde därför enligt ämbetsverkets

mening täckas genom statlig bebyggelse inom etablissementet.

För övriga bostäder lia medel i detta sammanhang icke beräknats.

Jämtlands flygflottilj (Frösön). För obligatoriska bostäder har

flygförvaltningen upptagit 145 000 kronor samt för på utredning beroende

bostäder 205 000 kronor, varav dock 35 000 kronor erfordrades först efter

budgetåret 1944/45. Såsom motivering för behovet av ifrågavarande på utredning

beroende bostäder har flygstaben framhållit, att etablissementet vore

beläget 8 km från närmaste bostadsområde (Hornsberg) samt 10 km från

Östersund. Järnvägs- eller spårvägsförbindelse saknades. Buss avginge

vardagar från Östersund över Hornsberg till flottiljen kl. 07.25, 08.30, 15.io

och 18.00 samt från flottiljen kl. O8.oo, 13.15 och 17.15 Bussfrekvensen

vore icke av sådan omfattning, att den tillgodosåge behovet för flygsäkerhets-

samt köks- och mässpersonalen, varför bostäder för denna personal

borde uppföras inom etablissementet genom statens försorg.

För övriga bostäder ha medel i detta sammanhang icke beräknats.

Krigsf lygskolan (Ljungbyhed). Av obligatoriska bostäder erfordrades

enligt flygförvaltningen endast bostäder för sjukvårdsförman och

sjukvårdsbiträde, för vilka ändamål flygförvaltningen beräknat ett belopp

av 26 000 kronor. För på utredning beroende bostäder lia medel icke beräknats,

medan flygförvaltningen för övriga bostäder upptagit ett belopp av

208 000 kronor, nämligen två bostäder för löjtnanter, två för fanjunkare, fyra

för sergeanter och fyra för överfurirer.

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Västgöta flygflottilj (Karlsborg). För obligatoriska och på utredning

beroende bostäder har flygförvaltningen i detta sammanhang icke

upptagit några medel. För övriga bostäder har däremot ett belopp av 600 000

kronor upptagits, av vilket belopp dock endast 170 000 kronor erfordrades

för nästa budgetår. Flygstaben har härom anfört, att i Karlsborg rådande

bostadsbrist icke kunde täckas genom enskild bostadsproduktion, varför erforderliga

bostäder syntes böra uppföras av staten.

För utökning av värmecentral samt för yttre ledningar för tjänstebostadsområdet

vid denna flottilj har flygförvaltningen upptagit ett särskilt belopp

av 185 000 kronor, varav för tiden intill utgången av budgetåret 1944/45

147 000 kronor.

Skaraborgs flygflottilj (Såtenäs). Ej heller beträffande denna

flottilj ha medel för obligatoriska eller på utredning beroende bostäder ansetts

erforderliga för nästa budgetår. För bostad av sist angivet slag (för

1 militärmeteorolog av 1. graden) har för budgetåren 1945/47 beräknats ett

belopp av 37 000 kronor. För övriga bostäder har för budgetåret 1944/45

beräknats ett belopp av 284 000 kronor och för senare budgetår ytterligare

487 000 kronor. Flygstaben har framhållit, att någon privat bostadsbebyggelse

icke syntes vara att förutse vid Såtenäs. För utökning av yttre ledningar

m. m. för bostadsområdena vid Skaraborgs flygflottilj har flygförvaltningen

beräknat ett särskilt belopp av 160 000 kronor, varav för tiden intill utgången

av budgetåret 1944/45 90 000 kronor.

Svea flygflottilj (Barkarby). Flygförvaltningen har vid denna flottilj

beräknat ett belopp av 98 000 kronor för obligatoriska bostäder samt ett

belopp av 250 000 kronor — varav 37 000 kronor efter utgången av nästa budgetår

— för på utredning beroende bostäder. Såsom motivering härför har

flygstaben anfört följande.

Närmaste bostadsområden äro Barkarby och Jakobsberg, belägna cirka

2_3 km från etablissementet. Verkställda undersökningar hava visat att

inga möjligheter finnas att här erhålla bostäder för personalen.

Avståndet till Stockholm är cirka 18 km. Med Stockholm finnes bussförbindelse

(Stockholm—Barkarby—etablissementet—Jakobsberg). Bussförbindelserna

upprätthållas mellan omkring kl 06.oo—23.3 0 med cirka en tur i vardera

riktningen i timmen (restid omkring 40—45 minuter). Bussförbindelserna

täcka sålunda icke helt behovet på morgonen och kvällen för flygsäkerhets-,

köks- och mässpersonalen. Kostnaderna för dagliga busstransporter

mellan Stockholm och arbetsplatsen bliva även väsentliga för den enskilde,

kronor 1: 60 per tur och retur eller kronor 24 för månadsbiljett. Åtminstone

vad beträffar köks- och mässpersonalen blir därför bostad i Stockholm icke

ekonomiskt möjlig. På grund av det stora avståndet till det bostadsområde,

där bostäder kunna erhållas, böra bostäder för flygsäkerhets-, köks- och mässpersonalen

uppföras av staten inom etablissementet.

För övriga bostäder ha medel i detta sammanhang icke beräknats.

Göta flygflottilj (Säve). Flygförvaltningen har beräknat 170 000

kronor för obligatoriska bostäder och 235 000 kronor — varav för nästa budgetår

199 000 kronor — för på utredning beroende bostäder. Såsom motivering

för behovet av sistnämnda bostäder bär flygstabon anfört följande.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

Närmaste bostadsområde är Säve, dit avståndet är 3,8 lein. Vid Säve

finnas inga möjligheter att erhålla bostäder, ej heller står Säve i bussförbindelse

med etablissementet.

Därnäst närmaste bostadsområde är Göteborg, avstånd 14 km. Mellan

Göteborg och Säve finnes tågförbindelse, som dock icke kan utnyttjas, enär

bussförbindelse saknas mellan Säve och etablissementet. Mellan Göteborg

och etablissementet finnes bussförbindelse med avgångstider från Göteborg

kl. 06.25, 08.35, 13.oo, 16.00, 17.15 och 21.15 samt från etablissementet kl. 07.00,

IO.40, 13.40, 16.40, 19.05 och 22.00. Under sön- och helgdagar äro turerna färre.

Bussförbindelsema täcka sålunda icke behovet för flygsäkerhets-, köksoch

mässpersonalen.

Härtill kommer att kostnaderna för dagliga busstransporter mellan Göteborg

och arbetsplatsen, kronor 1: 60 tur och retur eller kronor 25 för månadsbiljett,

bli betungande för personalen.

För övriga bostäder ha medel i detta sammanhang icke beräknats.

Skånska flygflottiljen (Barkåkra). För obligatoriska bostäder har

flygförvaltningen beräknat 185 000 kronor samt för på utredning beroende bostäder

106 000 kronor. Såsom motivering för sistnämnda belopp, vilket avsåge

bostäder för köks- och mässpersonal, har flygstaben framhållit, att närmaste

bostadsområde vore Skälderviken, dit avståndet vore 1,5 km. Inom

Skälderviken kunde man icke påräkna enkelrum för köks- och mässpersonalen.

Därnäst närmaste bostadsområde vore Ängelholm, dit avståndet vore 6,5 km.

Sannolikt komme vid flottiljens förläggning till Barkåkra bussförbindelse

att öppnas mellan Ängelholm och etablissementet med bussturer vid tjänstens

början och slut samt för permittenter. Däremot vore det icke troligt att

turer komme att anordnas så tidigt på morgonen och sent på kvällen, som

erfordrades för köks- och mässpersonalen, varför bostäder för denna personal

borde uppföras inom etablissementet.

För övriga bostäder har ett belopp av 93 000 kronor upptagits, avseende

bostäder för ogifta officerare, underofficerare och vederlikar.

Södermanlands flygflottilj (Skavsta). För denna flottilj har upptagits

ett belopp av 67 000 kronor för bostäder för köks- och mässpersonal. Avståndet

till närmaste bostadsområde (Nyköping) vore 6 km. Järnvägsförbindelse

funnes icke. Civil bussförbindelse funnes endast på eftermiddagen för

permittenter och kunde sålunda icke tillgodose behovet för köks- och mässpersonalen.

Denna personal borde därför erhålla bostäder inom etablissementet.

Kalmar flygflottilj (Kalmar). Ej heller vid denna flottilj ha andra

bostadsbehov anmälts än bostäder för viss mässpersonal, kostnadsberäknade

till 40 000 kronor. Detta behov har motiverats med att närmaste bostadsområde

vore Kalmar, dit avståndet vore 4,5 kilometer. Möjligheter funnes att

erhålla bostäder därstädes, men de anställningssökande uppsatte i regel som

villkor att erhålla bostad inom etablissementet. Järnvägsförbindelse funnes

icke. Civil busstrafik funnes endast vissa dagar i veckan på eftermiddagen

för permittenter. På grund av de dåliga förbindelserna med Kalmar samt

den svårighet, som yppat sig vid anställning av personal, borde enligt flyg
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr, 175. 173

stabens mening för mässpersonal erforderliga bostäder uppföras inom etablissementet.

Bråvalla flygflottilj (Norrköping). För obligatoriska bostäder har

beräknats ett belopp av 27 000 kronor samt för på utredning beroende bostäder

ett belopp av 54 000 kronor, avseende åtta enkelrum för köks- och mässpersonal.

För övriga bostäder ha medel icke beräknats. Beträffande flottiljens

belägenhet har flygstaben framhållit följande.

Etablissementet gränsar till samhälle (ö. Eneby) samt ligger på ett avstånd

av cirka 4 kilometer från Norrköping. Från Norrköping finnes spårvägsförbindelse

till plats belägen cirka 700 meter från etablissementet. På grund

av närbelägenhet till samhälle har bostadsbehovet för köks- och mässpersonalen

ansetts kunna minskas från det totala behovet av 18 enkelrum till 10,

av vilka 2 redan äro anslagsbeviljade (bostäder för föreståndarinna å underofficersmäss

samt biträden å officersmäss). Av resterande 8 bostäder äro 2

avsedda för föreståndarinnorna vid manskapsmäss och officersmäss. Återstående

6 bostäder erfordras för sådan köks- och mässpersonal, som har sina

familjebostäder på större avstånd från etablissementet. På grund av textilindustriens

behov av arbetskraft i Norrköping får man räkna med att det

blir erforderligt att rekrytera en del köks- och mässpersonal från andra platser

än ö. Eneby och Norrköping. Jämväl vid denna flottilj ha från anställningssökande

krav framförts örn bostad på arbetsplatsen.

Hallands flygflottilj (Mickedala). Flygförvaltningen har beräknat

185 000 kronor för obligatoriska bostäder, 105 000 kronor för på utredning

beroende bostäder — för köks- och mässpersonal — samt 99 000 kronor för

bostäder åt ogifta officerare och underofficerare samt vederlikar.

Beträffande etablissementets belägenhet har framhållits, att avståndet till

Halmstad vore omkring 1—IV2 kilometer samt att för närvarande icke kunde

bedömas, huruvida bussförbindelse mellan staden och etablissementet framdeles

bomme att anordnas.

Hälsinge flygflottilj (Östansjö). För denna flottilj har flygförvaltningen

beräknat 196 000 kronor för obligatoriska bostäder, 266 000 kronor —

varav för nästa budgetår 231 000 kronor — för på utredningen beroende bostäder

samt 168 000 kronor för övriga bostäder.

Såsom motivering har flygstaben framhållit följande.

Avståndet från etablissementet till närmaste bostadsområde (Söderhamn)

är 5 kilometer. Järnvägsförbindelse finnes icke. Huruvida bussförbindelse i

en framtid kommer att anordnas mellan Söderhamn och etablissementet kan

nu icke sägas. Troligen kommer så att ske i anslutning till den ordinarie

tjänstetidens början och slut ävensom på eftermiddagen för permittenter.

Behovet för flygsäkerhets-, köks- och mässpersonalen kommer därför med all

sannolikhet icke att bliva tillgodosett genom denna busstrafik, varför bostäder

böra uppföras inom etablissementet för denna personal.

Upplands flygflottilj (Gamla Uppsala). Flygförvaltningen har

beräknat 186 000 kronor för obligatoriska bostäder, 110 000 kronor för på

utredning beroende bostäder — för köks- och mässpersonal — samt 90 000

kronor för övriga bostäder. I sistnämnda belopp ingå även medel för bostäder

för till flygkadettskolan tillfälligt kommenderade lärare.

Beträffande bostadsbehovet har flygstaben anfört följande.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 175.

Avståndet till närmaste bostadsområde (Uppsala) är cirka 2,5 kilometer.

År 1939 trafikerades vägen från Uppsala förbi etablissementet av 9 olika busslinjer

med 14 turer i vardera riktningen mellan kl. 08.oo—18.30. Av dessa

äro för närvarande 2 linjer indragna och antalet turer i vardera riktningen

är 11. Därutöver har från och med den 22 november 1943 tillkommit en

busslinje Uppsala—F 16 med avgång från Uppsala vardagar kl. 06.35 och

från F16 vardagar kl. 16.50 (lördagar kl. 13.25). De busslinjer, vilka endast

passera etablissementet, ha sin hållplats på ett avstånd av 1,2 kilometer

från köks- och mässpersonalens arbetsplats, varför det i praktiken icke

blir stor vinst att utnyttja dessa linjer. Huruvida linjen till F 16 kommer att

givas tätare turer senare är icke möjligt att säga, men sannolikheten talar

för att så kommer att bliva fallet under eftermiddagen för permittenter. I

varje fall kan man icke räkna med att bussturerna komma att tillgodose det

erforderliga kravet på transporttider för köks- och mässpersonalen, varför

bostäder böra uppföras för denna personal inom etablissementet.

Blekinge flygflottilj (Kallinge). För obligatoriska bostäder har

flygförvaltningen upptagit 185 000 kronor, för på utredning beroende bostäder

— för köks- och mässpersonal — 106 000 kronor samt för övriga bostäder

198 000 kronor.

Beträffande belägenheten har flygstaben anfört följande.

Närmaste bostadsområde är Kallinge dit avståndet är 0,8—1,5 kilometer.

Bostäder för köks- och mässpersonalen kunna icke erhållas i Kallinge och ej

heller kan någon nämnvärd enskild bostadsproduktion påräknas inom Kallinge,

varför vid etablissementet nödvändiga bostäder böra byggas av staten.

Vid Ronneby, dit avståndet är 6 kilometer, finnas inga bostäder för köksoch

mässpersonalen. Sådana bostäder ha icke heller medräknats i det underlag,

som legat till grund för det mellan flygförvaltningen och Ronneby stad

uppgjorda avtalet örn bostadsproduktion för flottiljens personal.

Mellan Ronneby och Kallinge finnes bussförbindelse. Huruvida denna

kommer att förlängas till etablissementet är för närvarande icke känt. I varje

fall torde man icke kunna räkna med bussturer så tidigt på morgonen och

sent på kvällen, som erfordras för köks- och mässpersonalens transporter. På

grund av de i längden dyrbara resekostnaderna är det antagligt, att köks- och

mässpersonalen, vilken icke skulle kunna beredas annan bostad än i Ronneby,

skulle söka sig annan utkomst där.

Med anledning härav böra bostäder uppföras inom etablissementet för

köks- och mässpersonalen.

Flygkadettskolan (Gamla Uppsala). För flygkadettskolan har flygförvaltningen

upptagit följande bostadsbehov, nämligen bostäder för en mässföreståndarinna

och fyra biträden till kadettmässen — vilka bostäder kostnadsberäknats

till sammanlagt 20 000 kronor — samt bostäder för två kaderofficerare

till en kostnad av sammanlagt 70 000 kronor. Härjämte har flygförvaltningen

— utan att beräkna medel för ändamålet — bland bostadsbehoven

upptagit kostnad för en vaktmästare.

Flygstaben har i ämnet anfört följande.

Bostäderna för kadettofficerarna erfordras för att vissa officerare — förutom

dagofficeren — skola kunna övervaka kadetterna under icke tjänstetid.

Bostaden för vaktmästare har tillkommit utöver förut anmälda behov. Vid

F 20 finnas anställda 6 vaktmästare, vilkas uppgift är att ombesörja städning

m. m. av kadettskolans lokaler. Det är lämpligt att en av dessa beredes bostad

s. 175 Kontrollera mot PDF

175

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

inom etablissementet. Denna bostad kan lämpligen ingå i under planering

varande arrestbyggnad för F 20. Någon särskild militär vakt skulle i så fall

icke beböva utsättas vid byggnaden, då arrest är belagd. I vaktmästarens uppgift

ingår även att avbämta mat till arrestanter och övervaka dessas utspisning.

Arrestbyggnaden med bostad för en vaktmästare kan uppföras på uppkomna

besparingar vid byggnadsarbetena för F 16 och flygkadettskolan.

Norrbottens flygbaskår (Kallax). Flygförvaltningen har för obligatoriska

bostäder vid Norrbottens flygbaskår beräknat 15 000 kronor samt för

på utredning beroende bostäder -— för köks- och mässpersonal — 44 000

kronor.

Beträffande belägenheten har flygstaben anfört följande.

Närmaste bostadsområde är Luleå, dit avståndet är cirka 7 kilometer.

Transporter mellan Luleå och etablissementet passera färjan över Lule-fjärden

vid Bergnäset. Färjan avgår från Luleå under tiden 06.oo—24.oo varje heloch

halvtimme samt från Bergnäset 15 minuter före respektive efter varje heltimme.

Under tiden 24.oo:—06. o o går färjan endast en tur i vardera riktningen

i timmen.

Ingen civil busstrafik finnes mellan Luleå och etablissementet, varför samtliga

transporter måste ske med kronans fordon.

Stor bostadsbrist råder i Luleå, varför stora svårigheter förelegat att anställa

köks- och mässpersonal, om bostad icke kunnat anvisas inom etablissementet.

Det föreliggande ytterligare behovet av bostäder för köks- och mässpersonalen

bör därför täckas genom statlig bebyggelse inom etablissementet.

Såsom i det föregående anförts upptog flygförvaltningen bland medelsäskandena

för innevarande budgetår för flertalet förband vissa belopp för

bostäder, vilka belopp beräknats med utgångspunkt från 1941 års försvarsutrednings

förslag i ämnet. På grundval av flygförvaltningens äskanden har

riksdagen sedermera, efter förslag av Kungl. Majit i 1943 års statsverksproposition,

kapitalbudgeten: bil. 2, anvisat medel för byggnadsarbeten vid de olika

förbanden, i vilka medel sålunda vanligen även ingå för tjänstebostäder avsedda

belopp. I vad mån så varit fallet framgår bland annat av de tablåer,

som fogats vid flygförvaltningens skrivelse angående medelsbehoven för nästa

budgetår. Beräkningen av förenämnda för tjänstebostäder avsedda belopp

har emellertid skett med utgångspunkt från andra grunder beträffande behovet

av tjänstebostäder än som fastställts av 1943 års riksdag. Sedan omfattningen

av tjänstebostadsbebyggelsen för flygvapnet enligt numera tillämpade grunder

fastställts och kostnaderna härför i möjligaste mån fixerats, erfordras sålunda

en utredning, i vad mån av riksdagen för tjänstebostäder anvisade medel förslå

för behovets fyllande eller i vilken utsträckning ytterligare medel erfordras.

Såsom inledningsvis nämnts anförde jag vid anmälan av propositionen

1943: 287 bland annat, att å orter, där behov av tjänstebostäder i egentlig

mening ansåges föreligga, det i många fall syntes vara lämpligt, att bostadsanskaffningsnämnden

uppförde samtliga bostadslägenheter och att sedermera

en prövning verkställdes i vad mån lägenheterna borde upplåtas med bostadstvång.

Detta uteslöte icke — anförde jag vidare — att i de fall, då bostäder

måste uppföras inom militära kasernetablissement eller andra militära anlägg
-

Departements
chefen.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

ningar, bostadsproduktionen då så prövades lämpligt utfördes av vederbörande

militära förvaltningsorgan. Med hänsyn till vad sålunda anförts synes i detta

sammanhang jämväl böra prövas, huruvida de föreslagna byggnadsföretagen

lämpligen skola utföras i flygförvaltningens eller i bostadsanskaffningsnämndens

regi. I senare fallet torde medel böra beräknas i annat sammanhang, vartill

jag återkommer i det följande.

Beträffande behovet av tjänstebostäder har från flygstabens sida uttalats

önskemål örn en relativt omfattande tjänstebostadsbebyggelse. Sålunda har

hemställts, att för militärmeteorologer och signalister bostäder skola uppföras

genom statens försorg vid alla etablissement, där icke genom privat

eller kommunal bebyggelse bostäder kunna erhållas i omedelbar närhet av

etablissementet eller inom närbeläget samhälle, som har gynnsamma kommunikationer

med etablissementet i fråga. För köks- och mässpersonal har det med

hänsyn till föreliggande personalrekryteringssvårigheter ansetts vara av behovet

påkallat, att bostäder uppföras jämväl vid sådana etablissement, som

ligga i omedelbar närhet av ett samhälle. Det har vidare ansetts vara önskvärt,

att några ogifta officerare och underofficerare erhålla bostäder inom

etablissementen för att under icke-tjänstetid kunna övertaga vissa av de funktioner,

som eljest bort åligga divisionschefer, kasernofficerare och kasernunderofficerare

m. fl. Vidare borde med hänsyn till beredskapsförhållanden

samt av övningsskäl m. m. vissa förläggningsmöjligheter förefinnas inom etablissementen

för andra officerare och underofficerare. Flygförvaltningens i

förenämnda skrivelse den 22 januari 1944 framlagda utredning har utformats

i enlighet med dessa grunder.

På grund av flygförbandens i många fall avskilda läge, som även påvisats

i den nu framlagda utredningen, torde -—- även örn de i förenämnda proposition

angivna principerna tagas till utgångspunkt vid bedömandet av dessa frågor

— en tjänstebostadsbebyggelse av i huvudsak den omfattning, som flygförvaltningen

nu föreslagit, vara motiverad. Vad flygförvaltningen anfört rörande

behovet av de bostäder, som i det föregående sammanfattats under beteckningen

obligatoriska bostäder, ger mig sålunda icke anledning till erinran,

och jag finner mig även kunna — under hänvisning till vad i ämnet anförts

av försvarets bostadsanskaffningsnämnd (jfr det följande) — i stort sett vitsorda

vad flygförvaltningen anfört rörande behovet av på utredning beroende

bostäder vid de olika förbanden. Dock torde bostäder av senast angivet

slag, i avvaktan på erfarenheter rörande den kommande utvecklingen, icke

böra uppföras vid Skånska flygflottiljen och Hallands flygflottilj. I fråga

örn Bråvalla, Hälsinge och Upplands flygflottiljer samt flygkadettskolan finner

jag föreliggande utredning icke klart ådagalägga, att medel för närvarande böra

beräknas för ifrågavarande bostäder. I enlighet med flygförvaltningens förslag

beräknar jag emellertid tillhopa 415 000 kronor — förutom administrationskostnader

— för på utredning beroende bostäder vid sistberörda fyra förband

och förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Majit att i varje särskilt

fall, efter framställning från flygförvaltningen, pröva behovet av de föreslagna

bostadsbyggnaderna. Den av mig förordade bostadsanskaffningen bör i sin

helhet ske genom flygförvaltningens försorg.

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Beträffande kategorien övriga bostäder synes det vara lämpligt, att bostäder

i viss utsträckning anordnas för bland andra ogifta officerare och underofficerare

m. fl. Då bostäder av detta slag i allmänhet torde komma att anordnas

i omedelbar anslutning till de militära etablissementen, synes av praktiska

skäl även denna bostadsanskaffning böra ombesörjas av flygförvaltningen.

Bostadsanskaffning i större skala och omfattande jämväl familjebostäder

bör emellertid omhänderhavas av bostadsanskaffningsnämnden. I

anslutning därtill finner jag mig icke beredd att för nu berörda ändamål tillstyrka

uppförande av bostäder i flygförvaltningens regi för nästa budgetår vid

krigsflygskolan och Västgöta flygflottilj. För Skaraborgs flygflottilj synes

emellertid, med hänsyn till bostadsområdets belägenhet m. m., den ifrågasatta

bostadsanskaffningen i dess helhet böra komma till stånd på sätt flygförvaltningen

föreslagit. Såsom inledningsvis nämnts har flygförvaltningen på anförda

skäl upptagit särskilda medel för yttre ledningar m. m. vid sistnämnda

båda flottiljer. I den mån dessa kostnader belöpa på redan beslutade eller i

detta sammanhang tillstyrkta byggnadsföretag torde medel för ändamålet böra

ställas till flygförvaltningens förfogande. Jag beräknar sålunda för sådant

ändamål för Västgöta flygflottilj ett belopp av 58 000 kronor samt för Skaraborgs

flygflottilj ett belopp av 90 000 kronor. Beträffande Västmanlands flygflottilj,

Skånska flygflottiljen, Hallands, Hälsinge och Blekinge flygflottiljer

anser jag mig icke böra räkna med anskaffning av bostäder för ogifta officerare

och underofficerare i den utsträckning flygförvaltningen föreslagit. I övrigt

har jag intet annat att erinra mot de av flygförvaltningen framställda förslagen

än att bostäder för kadettofficerare vid flygkadettskolan tills vidare icke torde

böra anordnas.

I proposition senare denna dag kommer jag att framlägga förslag om uppsättande

av en ny jaktflottilj med förläggning å Södertörn. Någon utredning

i vad mån behov av tjänstebostäder vid denna flottilj erfordras föreligger

emellertid ännu icke, varför jag icke anser mig kunna nu upptaga denna fråga

till behandling.

Vad kostnaderna för av mig föreslagna bostäder beträffar kunna de gjorda

beräkningarna -— såsom flygförvaltningen även framhållit — icke göra anspråk

på att vara exakta men torde dock kunna läggas till grund för en beräkning

i stort av medelsbehovet. Administrationskostnader ingå icke i de

sålunda beräknade beloppen.

Av en särskild sammanställning, vilken såsom bilaga torde böra fogas vid

detta protokoll (bilaga 2), framgår bland annat dels kostnaderna för av mig

i förevarande sammanhang tillstyrkta tjänstebostäder, dels ock av riksdagen

för ändamålet redan anvisade belopp. Sammanställningen utvisar, att intill

utgången av budgetåret 1944/45 enligt de nu framlagda beräkningarna ett belopp

av 4 789 000 kronor erfordras för tjänstebostäder ävensom att flygförvaltningen

räknat med tillhopa 5 003 000 kronor att bestridas av redan av

riksdagen anvisade anslag. I en särskild kolumn i sammanställningen ha

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Ar 175.

27 44 12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

under rubriken Ej prövade upptagits vissa av flygförvaltningen i förenämnda

promemoria den 22 januari 1944 upptagna ytterligare medelsbehov, vilka enligt

flygförvaltningen erfordras först efter utgången av nästkommande budgetår.

Enär riksdagen sålunda anvisat större belopp än som enligt vad nu kan

bedömas behöver tagas i anspråk för ändamålet, torde överskjutande medel

få utnyttjas för andra av riksdagen godkända byggnadsarbeten inom femårsplanens

kostnadsram.

Vissa byggnadsarbeten m. m. för sjunde jaktflottiljen. I proposition senare

denna dag, angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde

huvudtitel för budgetåret 1944/45, avser jag att framlägga förslag örn att i

flygvapnets organisation skall ingå ytterligare en jaktflottilj, Södertörns

flygflottilj (F 18), med uppsättning från och med tidpunkt som av Kungl.

Maj:t bestämmes. Flottiljen avses skola förläggas till det under anläggning

varande krigsflygfältet å Södertörn. För anläggande av detta flygfält har

Kungl. Hajd genom beslut den 8 juli och den 5 november 1943, inklusive

administrationskostnader, anvisat tillhopa 2 850 000 kronor, varav 714 000

kronor för markförvärv och 2 136 000 kronor för flygfältsarbeten. Elygförvaltningen

har i skrivelse den 27 augusti 1943 beräknat de med flottiljens

uppsättande förenade markinköps-, flygfälts- och byggnadskostnaderna till

följande belopp, nämligen för återstående markförvärv 186 000 kronor, för

flygfältsarbeten 2 555 000 kronor och för byggnadsarbeten 11 559 000 kronor,

d. v. s. sammanlagt 14 300 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Beträffande

flygförvaltningens kostnadsberäkningar torde få hänvisas till en

vid detta protokoll fogad tablå (bilaga 3).

I skrivelse den 9 februari 1944 har fly g förvalt ning en, med överlämnande

av vederbörlig karta, framlagt förslag till byggnadsarbeten m. m. vid flottiljen

för nästa budgetår i enlighet med en skrivelsen bilagd tablå.

Med förmälan att flygförvaltningen underkastat de i skrivelsen den 27

augusti 1943 framlagda kostnadsberäkningarna förnyad omprövning med

hänsyn till dels vissa inbördes justeringar mellan posterna för återstående

markförvärv och flygfältsarbeten, dels kostnadernas fördelning på skilda

budgetår samt att de tidigare beräknade kostnaderna 14 300 000 kronor, såvitt

för närvarande kunde bedömas, icke behövde överskridas, har ämbetsverket

anfört i huvudsak följande.

Kostnaden för markförvärv i samband med utbyggnaden till flygflottilj

hade i skrivelsen den 27 augusti 1943 upptagits till 186 000 kronor. På den

bifogade kartan hade med grön färgstreckning markerats det område, inom

vilket förläggningsbyggnader m. m. huvudsakligen skulle anordnas. Området,

vilket tillhörde Hamra gård, utgjordes av cirka 24 hektar skogsmark,

delvis med tomtvärde. Kostnaderna för förvärv av detsamma hade av de

av flygförvaltningen tillkallade sakkunniga, stadsjägmästaren G. Olin och

tomtförsäljningschefen hos Tullinge aktiebolag, civilingenjören S. Hiärne,

beräknats till 64 000 kronor.

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

Kungl. Majlis proposition nr 175.

Av det med röd färgstreekning markerade området, det s. k. Eklundshofsområdet,

erfordrades vissa delar för planerade hangarer, vägförbindelser och

uppställningsplaner samt för friläggning av den nord-sydliga startbanans

närmaste förlängning. Det vore emellertid ur flera synpunkter — såväl

ekonomiskt som flygtekniskt — välbetänkt att utsträcka detta markförvärv

till hela det med röd färgstreekning markerade området. De på detsamma

befintliga bostadslägenheterna bomme till följd av flygverksamheten och

deras belägenhet i ovannämnda startbanas närmaste förlängning att utsättas

för omfattande och påfrestande störningar. Det torde kunna befaras, att

ersättningsanspråk, eventuellt krav på inlösen av berörda fastigheter, bomme

att resas.

Ur flygteknisk synpunkt vore det dessutom erforderligt, att en del byggnader

på områdets södra del reves eller flyttades samt viss trädfällning utfördes

å villatomterna och områdets norra skogklädda del.

Flertalet av de på området förefintliga villafastigheterna skulle med fördel

kunna användas såsom tjänstebostäder, varvid emellertid avlopp m. m.

borde anordnas.

Kostnaderna för förvärv av sistnämnda område, vilket till större delen

exploaterats såsom tomtområde, hade av de sakkunniga beräknats till

448 000 kronor, däri inräknat köpeskilling för inom området befintliga byggnader

jämte ersättning för avflyttning m. m.

Kostnaderna för förvärv av de båda av flygförvaltningen till inköp nu

föreslagna områdena., motsvarande återstående markförvärv, uppainge således

till 512 000 kronor.

Av detta belopp borde 150 000 kronor ogäldas av tidigare för personalbostäder

avsedda medel, 250 000 kronor. Återstående (512 000—150 000=)

362 000 kronor upptoges i tablån såsom kostnader för markförvärv. Den

återstående ökningen i markförvärvskostnaderna, (512000 — 150000 — 186000=)

176 000 kronor, kunde täckas genom motsvarande minskning av kostnaderna

för flygfältsarbetena, vilket med hänsyn till resultatet av redan utförda flygfältsarbeten

läte sig göra. Dessa kostnader hade sålunda i tablån beräknats

till (2 555 000 — 176 000 =) 2 379 000 kronor.

De av nämnda sakkunniga på grundval av rådande prisläge beräknade

kostnaderna för markförvärv borde med hänsyn till vanskligheten att bedöma

ersättningskrav vid eventuell expropriering i likhet med övriga kostnader

anses hänförda till prisläget den 1 juli 1941.

De för utbyggnaden till flottilj erforderliga markförvärven och flygfältsarbetena

borde igångsättas snarast efter ingången av budgetåret 1944/45.

Under första delen av år 1945 borde vidare byggnadsarbeten för hangarer,

kaserner, kanslibyggnad, matinrättning, värmecentral m. m. ävensom vägar

samt yttre ledningar av olika slag påbörjas.

Övriga byggnadsarbeten inom etablissementet borde påbörjas under

budgetåret 1945/46 och i huvudsak avslutas under senare delen av år 1946.

Beträffande bostadskostnaderna saknade ämbetsverket för närvarande

säker bedömningsgrund.

I övriga hänseenden hade flygförvaltningen icke funnit anledning till

ändring i de i skrivelsen den 27 augusti 1943 framlagda kostnadsberäkningarna.

I anslutning till vad sålunda anförts har flygförvaltningen anmält, att

totalkostnaden för flygetablissementet enligt prisläget den 1 juli 1941 inklusive

kostnaderna för återstående markförvärv och byggnadsarbeten beräknades

uppgå till 14 300 000 kronor samt att under budgetåret 1944/45

s. 180 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

180 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

borde i den utsträckning den framställningen bilagda tablån utvisade fastställas

ritningar och meddelas dispositionsbeslut för byggnadsföretag oell

markförvärv m. m. till en kostnadssumma av i avrundat tal 10 200 000

kronor.

Vid förläggning av denna jaktflottilj till krigsflygfältet å Södertörn blir

det, såsom flygförvaltningens framställning utvisar, erforderligt att något utvidga

det redan av statsverket förvärvade markområdet. Jag bär intet att

erinra mot att för detta ändamål förvärvas det å förutnämnda karta med

grön färgstreckning markerade området, utgörande omkring 24 hektar skogsmark.

Det med röd färgstreckning markerade området synes icke i sin helhet

vara oavvisligen erforderligt för byggnadsprogrammets genomförande. Jag

delar emellertid flygförvaltningens uppfattning att det vid en förläggning av

flottiljen till förevarande flygfält kan vara på längre sikt välbetänkt att förvärva

även detta markområde. Emellertid utvisar utredningen, att på området

äro belägna vissa villabyggnader, en cementvarufabrik, en snickerifabrik,

en växthusanläggning och ett stall, vilka byggnader beräknats kunna

till större delen nyttiggöras för flottiljens räkning. Utredningen innefattar

icke en på direkta förhandlingar grundad beräkning av kostnaderna för förvärv

av dessa byggnader med tillhörande markområden. Da sadant förvärv

torde föranleda nedläggande av rörelse och kan framkalla anspråk på särskilda

ersättningar och det även är önskvärt att erhålla närmare uppgifter

rörande möjligheterna att använda byggnaderna för flottiljens räkning och

rörande de härmed förenade kostnaderna, anser jag mig icke kunna taga

ställning till frågan örn förvärv av detta område förrän sådan utredning

föreligger. Jag beräknar alltså för närvarande, att endast förstnämnda med

grön färgstreckning markerade område skall inköpas. Yid godtagande av

flygförvaltningens kostnadsberäkningar uppkommer härigenom ett med

(512 000 — 64 000=) 448 000 kronor minskat medelsbehov i förhållande till

det av ämbetsverket uppskattade.

De av ämbetsverket framlagda beräkningarna rörande kostnaderna för

erforderliga flygfälts- och byggnadsarbeten torde kunna i huvudsak godtagas.

Dock torde, i överensstämmelse med de grunder som tillämpats vid bedömandet

av byggnadsbeliovet vid övriga flygflottiljer, för närvarande icke

böra komma till utförande förläggningsbyggnad för kadetter och aspiranter,

gymnastiksalsbyggnad och bastuavdelning samt idrottsplats. Med hänsyn

härtill torde förevarande engångskostnader, efter avdrag jämväl av på sistnämnda

anläggningar belöpande kostnader för administration m. m., kunna

beräknas till 13 325 000 kronor på grundval av prisläget den 1 juli 1941. A

andra sidan torde det icke vara uteslutet, att kostnaderna för uppförande

av bostäder vid flottiljen komma att överstiga vad flygförvaltningen för sådant

ändamål beräknat. I avsaknad av närmare utredning härutinnan och

med beaktande jämväl av att ställning ännu icke tagits till frågan örn inköp

av förutnämnda villabyggnader, anser jag mig icke kunna bedöma, i vad

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

mån sådana merkostnader kunna uppkomma. Det torde få i vanlig ordning

ankomma på Kungl. Maj:t att besluta rörande de olika delarna av anläggningsprogrammet.

Hemställan.

Såsom närmare framgår av den i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten:

bil. 2, s. 1—-2) lämnade redogörelsen för gällande anslagstekniska principer

i fråga örn kapitalinvesteringar, som skola bestridas med de för försvarets

byggnadsarbeten m. m. avsedda kvotanslagen, bör riksdagens beslut

beträffande de här anmälda byggnadsfrågor^ givas formen av medgivande

att för utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten m. m. taga anslagen i

anspråk.

Under åberopande av vad i det föregående under de särskilda avsnitten

anförts får jag alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att i det föregående angivna byggnadsföretag m. m.

må komma till utförande med anlitande av de i årets statsverksproposition

(kapitalbudgeten: bil. 2) under försvarsväsendets

fastighetsfond för budgetåret 1944/45 äskade investeringsanslagen

till Vissa byggnadsarbeten m. m., i den mån kostnaderna icke

kunna bestridas från av riksdagen tidigare anvisade anslag till

inom försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten

m. m.

B. Kapitalinvesteringar för markförvärv.

Under denna rubrik upptager jag till behandling vissa frågor rörande

markförvärv för försvaret.

Arméförvaltningens delfond.

Vissa markförvärv för armén.

Utvidgning av Skånska trängkårens kasernområde. Sedan arméförvaltningen

i sin medelsframställning för budgetåret 1944/45 anmält, att behov förelåge

av utvidgning av Skånska trängkårens kasernområde, har dåvarande arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse i skrivelse den 13 november 1943 framlagt

förslag örn förvärv för en beräknad kostnad av 26 500 kronor av vissa fastigheter

inom Hässleholms stad. Styrelsen har i anslutning härtill anfört i

huvudsak följande.

I skrivelser den 16 augusti och den 18 oktober 1943 till fortifikationsstyrelsen

hade chefen för Skånska trängkåren anmält, att två väster om järnvägslinjen

Hässleholm—Markaryd belägna markområden syntes böra införlivas med

regementets kasernområde, varigenom bland annat skulle erhållas en lämplig

upplagsplats för ved, bilkol, stråfoder och andra skrymmande förnödenheter

som för närvarande upptoge värdefulla utrymmen i kasernernas närhet

och därjämte innebure viss brandrisk.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Majlis proposition nr 175.

De i kårchefens förenämnda skrivelser berörda områdena hade värderats

av riksdagsmannen A. Karlsson, Vittsjö, samt nämndemannen K. Pehrsson,

Visseltofta, vilka anfört i huvudsak följande.

Värderingen hade omfattat dels tvenne områden om tillhopa cirka 2,0160

hektar av fastigheten Kärråkra 33, dels ock ett område om cirka 2,4 3 2 o

hektar av fastigheten Kärråkra 37. Sistnämnda område, som utgjordes av

odlad mark, tillhörde Hässleholms stad och kunde övertagas omedelbart,

om förvärv bomme till stånd. De förstnämnda områdena utgjordes likaledes

av odlad mark och vore utarrenderade enligt nyttjanderättskontrakt, som

utlöpte den 14 mars 1948. Arrendeavgiften utgjorde cirka 80 kronor per

hektar odlad mark. Värderingsmännen uppskattade värdet å fastighetsdelarna

efter 40 öre per kvadratmeter till 9 728 kronor för området av

Kärråkra 37 och till 8 064 kronor för områdena av Kärråkra 33. Därest sistnämnda

områden skulle omedelbart disponeras, tillkomme ersättning till

arrendatorn för förlust av dispositionsrätten till områdena, vilket belopp uppskattades

till 640 kronor.

Vidare hade fortifikationsstyrelsens domänofficer efter i ärendet verkställd

utredning anfört, att de till förvärv föreslagna områdena utgjordes av

följande inom Hässleholms stad belägna fastigheter och fastighetsdelar,

nämligen dels cirka 1,92 hektar av fastigheten Kärråkra 33, dels cirka 2,88

hektar av fastigheten Kärråkra 37, dels ock fastigheterna Kärråkra 328 och

329, vilka i areal innehölle respektive 0,1030 hektar och 0,229o hektar. Över

sistnämnda fastigheter hade tidigare varit anlagt ett stickspår från järnvägslinjen

Hässleholm—Markaryd. Rälsen vore numera borttagen, men banken

funnes kvar. Samtliga de av kårchefen till inköp föreslagna områdena läge

synnerligen väl till för den utvidgning av kasernområdet, som kårens trångboddhet

gjorde nödvändig. Av stort intresse vore även att fastigheterna

Kärråkra 328 och 329 lämpligen kunde disponeras för anläggande av ett stickspår

till kårens område.

Vidkommande villkoren för förvärv av ifrågakomna markområden hade

domänofficeren anfört i huvudsak följande.

Området av Kärråkra 37, vilket tillhörde Hässleholms stad, kunde förvärvas

för en till 9 500 kronor fixerad köpesumma, motsvarande cirka 39,9

öre per kvadratmeter, vilket måste anses vara för kronan fördelaktigt. Detta

pris syntes emellertid icke böra läggas till grund för bedömandet av markområdenas

värden. För samtliga till förvärv ifrågasatta områden syntes ett

medelpris av 60 öre per kvadratmeter få anses motsvara saluvärdet. Ägaren

av Kärråkra 33 hade vid förfrågan förklarat, att han icke vore villig att försälja

de ifrågasatta områdena för lägre pris än en krona per kvadratmeter.

Beträffande fastigheterna Kärråkra 328 och 329 hade någon undersökning rörande

försäljningsvillkoren icke verkställts, men för den händelse ägarna

icke ville medgiva försäljning av dessa föresloge domänofficeren, att kronan

förvärvade servitutsrätt att å fastigheterna anlägga och nyttja ett järnvägsspår.

Kostnaderna för förvärvets genomförande beräknade domänofficeren sålunda:
-

cirka 23 800 kvm av Kärråkra 37 (ä 39,9 öre) .................. kronor 9 500

» 19 200 » » » 33 (ä 60 öre) .................... » 11520

fastigheten Kärråkra 328, 1 030 kvm (ä 60 öre).................. » 618

» » 320, 2 290 » (ä 60 öre).................. » 1374

ersättning till arrendatorn av Kärråkra 33 ...................... » 640

avstycknings-, expropriations- m. fl. kostnader.................. »_2 500

Stimma kronor 26 152

eller i runt tal 26 500 kronor.

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

För egen del har fortifikationsstyrelsen anfört, att ett förvärv av samtliga

de till inköp föreslagna områdena skulle giva en fullt tillfredsställande lösning

av det genom utredningen ådagalagda behovet av utvidgning av Skånska

trängkårens kasernområde. De särskilt ur brandskyddssynpunkt framträdande

olägenheterna av den nuvarande trångboddheten vore av den art, att

de borde med det snaraste avhjälpas. Med anledning av vad sålunda och

i övrigt anförts och då styrelsen beträffande kostnaderna för de föreslagna

markförvärven anslöte sig till vad domänofficeren anfört, ansåge styrelsen,

att områdena borde av kronan förvärvas på de sålunda föreslagna villkoren.

Framställningen har tillstyrkts av chefen för armén, varjämte 1942 års

militära repa ra ti onstjänstu ti-edum g i remissyttrande den 1 december 1943

förklarat sig icke lia något att erinra mot att de föreslagna områdena av

Kärråkra 33 och 37 samt eventuellt Kärråkra 328 och 329 förvärvades för

Skånska trängkårens räkning. Då utredningen hade för avsikt att föreslå

förläggande av en central tvätt- och reparationsanstalt till Hässleholm och

stadsfullmäktige i Hässleholm beslutat för sådant ändamål kostnadsfritt upplåta

fastigheten Kärråkra 327 ävensom utfartsväg å stadens mark, borde vid

områdenas planering tillses, att bekväm vägförbindelse kunde anordnas till

den centrala anstalten, varför i sinom tid samråd i berörda fråga borde äga

rum med försvarets fabriksstyrelse.

Sedan Kungl. Maj:t i anledning av vad sålunda förekommit den 10 december

1943 uppdragit åt arméförvaltningens fortifikationsstyrelse att med

vederbörande markägare förhandla örn och, därest för kronan antagbar överenskommelse

kunde träffas, med förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande

träffa avtal rörande förvärv av ifrågavarande områden, har arméns fortifikationsför

vältning den 18 januari 1944 inkommit med skrivelse i ärendet jämte

två preliminära köpekontrakt samt ett preliminärt servitutsavtal.

Av skrivelsen inhämtas, att ägaren av Kärråkra 33 förklarat sig beredd

att till kronan försälja de för utvidgning av kasernområdet föreslagna delarna

av denna fastighet, vilka vid nu pågående nymätning befunnits i areal

innehålla 1,9 4 6 1 hektar, mot en köpeskilling av 10 700 kronor, motsvarande

ett ä-pris av ungefärligen 55 öre per kvadratmeter. Som marken i fråga

tidigare av fortifikationsstyrelsens domänofficer ansetts äga ett saluvärde av

upp till 60 öre per kvadratmeter, hade fortifikationsförvaltningen funnit det

nu av ägaren godtagna priset vara även för kronan antagbart och, under

förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande före den 1 augusti 1944, ingått avtal

örn inköp av markområdena till angivet pris.

Mellan fortifikationsförvaltningen och Hässleholms stad såsom ägare av

Kärråkra 37 hade preliminärt avtal träffats örn överlåtelse till kronan av

ifrågakomna område av denna fastighet, vilket område vid företagen nymätning

befunnits omfatta 2,392 5 hektar, till det tidigare av staden erbjudna

priset 9 500 kronor, vilket pris ämbetsverket ansett vara för kronan fördelaktigt.

Kärråkra 328 och 329 utgjorde delar av ett markområde, vars enda användning

vore att möjliggöra framdragande av ett stickspår från järnvägslinjen

Hässleholm—Markaryd till en å fastigheten Kärråkra 319 befintlig, för närvarande

nedlagd fabrik. Stickspår hade tidigare varit framdraget över markområdet

till fabriken, men själva spåranläggningen vore numera borttagen

s. 184 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

184 Kungl. Maj-.ts proposition nr 115.

så att endast banken för stickspåret funnes kvar. Ägaren till Kärråkra 328 och

329, Aktiebolaget Laxå Pappersbruk, hade förklarat, att bolaget icke ville frivilligt

avhända sig någon del av den för stickspår avsedda marken. Däremot

hade bolaget förklarat sig vilja medgiva kronan kostnadsfri servitutsrätt

å Kärråkra 328 och 329, innefattande rätt att dels å dessa fastigheter anlägga

samt för all framtid bibehålla och nyttja ett stickspår till järnvägslinjen

Hässleholm—Markaryd, dels och över fastigheterna i erforderlig utsträckning

taga och anlägga väg, allt under förbehåll, att bolaget även skulle

äga rätt att vid behov nyttja av kronan anlagt stickspår. Fortifikationsförvaltningen

hade funnit för kronan fördelaktigast att antaga bolagets erbjudande

och därför med bolaget, under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande

före den 1 augusti 1944, träffat avtal örn upplåtande till kronan av

angiven servitutsrätt.

I detta sammanhang hade fortifikationsförvaltningen även ansett sig böra

upptaga förhandlingar med arrendatorn till Kärråkra 33 örn upphörande av

hans arrenderätt till de delar av denna fastighet vilka föreslagits skola inköpas

av kronan. Förhandlingarna hade emellertid icke medfört, att för

kronan antagbart anbud kunnat erhållas, varför ämbetsverket räknade med

att expropriation måste tillgripas, örn arrenderätten skulle bringas att upphöra

före löpande arrendeperiods utgång.

För genomförande av ifrågavarande markförvärv syntes det av fortifikationsförvaltningen

tidigare angivna beloppet kunna i viss mån nedbringas.

Ämbetsverket beräknade nu kostnaderna till i runt tal 22 500 kronor med

följande fördelning.

Köpeskilling för områden av Kärråkra 3S och 37, enligt ingångna

avtal.............................................................. kronor 20 200

Ersättning till arrendatorn av Kärråkra 33...................... » 640

Avstycknings-, expropriations- och dylika kostnader .......... » 1 700

Summa kronor 22 540

Med hänsyn till vad vederbörande myndigheter anfört rörande behovet

av utvidgning av Skånska trängkårens kasernområde förordar jag efter besök

på ort och ställe förvärv för kronans räkning av de markområden, rörande

vilka preliminära köpeavtal nu träffats. Avtalen torde sålunda böra godkännas.

Därest frivillig uppgörelse på för kronan godtagbara villkor icke

kan träffas med arrendatorn av Kärråkra 33 rörande arrendets upphörande

före den avtalade arrendetidens utgång, lärer emellertid, örn så utan större

olägenhet kan ske, för undvikande av expropriation, kronan böra övertaga

dispositionsrätten till området först i samband med arrendeavtalets utlöpande

den 14 mars 1948.

Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag i fråga örn träffande av

servitutsavtal med ägarna av järnvägsbanken.

Såsom framgår av den till årets riksdag avlåtna propositionen nr 112 har

den centrala tvätt- och reparationsanstalt, som enligt det föregående föreslagits

skola förläggas till Hässleholm, icke funnits böra nu komma till utförande.

Bedömandet av föreliggande fråga örn markförvärv för Skånska

trängkårens räkning synes icke härigenom påverkas.

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

Kungl. Majlis proposition nr 175.

I anslutning till fortifikation sförvaltningens förslag — med den inskränkning

som följer av vad av mig anförts — beräknar jag medelsbebovet för

den föreslagna utökningen av Skånska trängkårens kasernområde till sammanlagt

21 500 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Förvärv av mark för Marma skjutfält. I skrivelse den 29 januari 1942 till

arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har chefen för Svea artilleriregemente

gjort framställning örn utökning av regementets område vid Marma

skjutfält med viss mark, tillhörig Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag,

samt därvid anfört i huvudsak följande.

Artilleriförläggningen i Marma läge i en vinkel av skjutfältet, där marken

åt väster och söder ägdes av bolaget. Åt väster vore gränsen den gamla landsvägen,

förr en naturlig gräns som numera syntes bättre kunna utgöras av

järnvägen och den nya landsvägen. Åt söder hade den utökade bebyggelsen

gjort, att byggnaderna kommit att ligga alldeles intill gränsen. Då terrängen

söder örn förläggningen vore ett av de få något kuperade områdena, som

funnes i trakten, och även i övrigt vöre lämpligare än andra närbelägna områden

för ett flertal slag av övningar, hade givetvis detta område blivit mycket

utnyttjat och borde förvärvas av kronan. Därjämte hemställdes, att ett område

örn cirka 33 hektar öster örn skjutfältet måtte tilläggas detsamma. Fältet

skulle härigenom komma att breddas något, just i höjd med det mest använda

målområdet. Säkerhetsgränserna i sida, som nu vore mycket trånga, skulle

då komma att förbättras.

Såsom vederlag åt bolaget för nämnda två områden ville regementschefen

föreslå fyra kronan tillhöriga, under domänstyrelsens förvaltning stående isolerade

skogsmarksskiften under kronoparken Älvkarleby, vilka därvid skulle

gå i utbyte mot förstnämnda områden.

På av fortifikationsstyrelsen gjord framställning har domänstyrelsen låtit

verkställa utredning angående det föreslagna markbytet. Därvid ha medtagits

förutom berörda områden ytterligare fyra under domänverkets förvaltning

stående ävenledes av bolags jord helt eller delvis avgränsade mindre

kronoskiften samt ett bolagsskifte. Det sistnämnda skulle efter markbytet

kvarstå under domänverkets förvaltning, medan övriga kronan tillbyta områden

skulle överföras till lantförsvarets förvaltning. Den sammanlagda arealen

av bytesmarkerna har i ett den 22 januari 1943 av skogstaxator A. Hellström

upprättat uppskattnings- och värderingsinstrument angivits till 118.4 5

hektar kronoegendom och 67.15 hektar bolagsjord, varav 58.17 respektive

59.5 5 hektar skogsmark. Saluvärdena å ifrågavarande områden lia upptagits

till 51,500 kronor för kronofastigheterna och 70,800 kronor för bolagsmarken.

Enligt vad överlantmätaren i Uppsala län i skrivelse den 21 januari 1943

meddelat, torde hinder icke möta jämlikt bestämmelserna i jorddelningslagen

mot att de olika markområdena avstyckades på föreslaget sätt.

Av handlingarna framgår, att domänstyrelsen förklarat sig villig medverka

till lämnande av bytesobjekt under förutsättning, att domänfonden erhölle

kontant gottgörelso till områdenas fulla värde. Då värdet av det område,

sorn skulle kvarstå under domänstyrelsens förvaltning, uppskattats till 2,300

kronor och då värderingskostnaderna uppginge till 1,150 kronor, skulle

s. 186 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

186 Kungl. May.ts proposition nr 175.

domänfonden tillgodoföras (70,800 — 2,300 + 1,150=) 69,650 kronor jämte

kostnaderna för avstyckningar m. m.

Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag har meddelat, att bolaget kunde

godtaga förslaget till ägoutbyte i huvudsaklig överensstämmelse med de särskilda

villkor, som angivits i förenämnda värderingsinstrument.

I skrivelse till fortifikationsstyrelsen den 9 juni 1943 bar chefen för armén

uttalat, att Marma skjutfält efter införandet av den ettåriga utbildningen

komme att utnyttjas i större utsträckning än tidigare och att fördenskull förbättrade

utbildningsförbållanden borde skapas. Styrelsen bär därför anmodats

vidtaga åtgärder för utvidgning av skjutfältet i huvudsak på det sätt

regementschefen föreslagit.

Under åberopande av vad sålunda förekommit har arméförvaltningen, som

funnit den föreslagna utvidgningen av Marma skjutfält behövlig, ansett de

härför erforderliga områdena böra förvärvas av kronan. Mot det föreslagna

sättet för förvärvet har arméförvaltningen icke haft något att erinra. Kostnaderna

för förvärvet inklusive avstycknings- och lagfartskostnader ha beräknats

till i runt tal 72,000 kronor.

Jag finner icke anledning till erinran mot det föreslagna ägoutbytet mellan

kronan och Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag. Fastigheterna böra

överlåtas i befintligt skick och tillträdas samt likvideras så snart bolaget erhållit

tillstånd att förvärva de av bolaget tillbytta fastigheterna. Det bör således

ankomma på bolaget att i vanlig ordning söka tillstånd till förvärvet.

Såsom arméförvaltningen föreslagit bör större delen av de kronan tillbytta

områdena överföras till lantförsvarets förvaltning. Det synes emellertid icke

erforderligt, att ersättning till domänfonden härför utgår. I stället bör

domänfonden nedskrivas med ett belopp, motsvarande skillnaden mellan

värdet av den avstådda kronomarken, 51,500 kronor, och ett belopp av 2,300

kronor, utgörande värdet å den del av de tillbytta områdena som skall stanna

under domänstyrelsens förvaltning. Domänfonden bör alltså nedskrivas med

(51,500—-2,300=) 49,200 kronor. För markbytets genomförande erfordras

följaktligen medel för bestridande av dels skillnaden mellan värdena å bytesfastigheterna

(70,800 — 51,500=) 19,300 kronor, dels ock kostnaderna för

värdering, avstyckning och lagfart, uppskattade till (1,150 + 2,000=) 3,150

kronor, eller således sammanlagt i runt tal 22,500 kronor. Till det föreslagna

markbytet torde riksdagens medgivande böra inhämtas.

Förvärv av mark för infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola. I det

föregående har jag upptagit spörsmålen örn den definitiva förläggningen av

vissa officersaspirant- m. fl. skolor, däribland även en gemensam skola för

infanteriets och kavalleriets officersaspiranter. Jag förordade därvid, att

denna skola skulle förläggas å Järvafältet till ett kronan icke förut tillhörigt

område, benämnt Rådan, och beläget mellan de i kronans ägo förut befintliga

s. k. Sörentorps- och Tegelhagsområdena. Av vad i ärendet anförts framgår

vidare, att förhandlingar förts med ägaren till Rådanområdet örn försäljning

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. May.ts proposition nr 175.

av området till kronan samt att efter därvid förekommande värdering det för

fastighetens förvärvande erforderliga medelsbehovet ansetts kunna preliminärt

angivas till 910 000 kronor. Av detta belopp ha 300 000 kronor, motsvarande

de på byggnaderna belöpande kostnaderna, avsetts skola utgå av det

till vissa byggnadsarbeten m. m. under arméförvaltningens delfond för budgetåret

1944/45 äskade anslaget. Återstoden, 610 000 kronor, lärer böra beräknas

under förevarande anslag.

Förvärv av mark för infanteriskjutskolan. I det föregående har jag aumält

fråga örn viss omorganisation av verksamheten vid infanteriskjutskolan å

Rosersberg. I berörda sammanhang framhöll jag, att särskilda åtgärder måste

vidtagas för att förbättra utbildningsmöjligheterna genom utvidgning av övningsområdet

för att göra detta användbart för skjutning med infanterivapen

för erforderligt antal övningsavdelningar. I detta hänseende föreslog jag,

att för kronans räkning skulle förvärvas de norr örn Rosersbergs slott belägna

fastigheterna Skeppartorp l1, Skarbacka l1, Granskogen 21 samt delar av

Krogsta l1, 21, 31, 42 och 43. Det beräknade medelsbehovet angavs preliminärt

till 185 000 kronor.

Under hänvisning i övrigt till vad i nyssnämnda sammanhang förekommit

beräknar jag för detta ändamål ett belopp av 185 000 kronor.

Sammanfattning. I enlighet med vad sålunda anförts beräknar jag före
-

liggande medelsbehov enligt följande.

Utvidgning av Skånska trängkårens kasernområde ............... kronor 21 500

Förvärv av mark för Marma skjutfält ................................. » 22 500

Förvärv av mark för infanteriets och kavalleriets officers
aspirantskola

............................................................... » 610 000

Förvärv av mark för infanteriskjutskolan ................. » 185 000

Summa kronor 839 000

För mötande av oförutsedda utgifter torde det anslag, som bör anvisas för

ovannämnda ändamål, böra bestämmas till i avrundat tal 860 000 kronor. Beloppet

torde lämpligen böra anvisas såsom icke specificerat investeringsanslag,

beträffande vars disposition Kungl. Majit bör äga meddela föreskrifter.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels medgiva att såsom likvid för förvärv från Stora Kopparbergs

Bergslags Aktiebolag av vissa fastigheter i Marma örn

sammanlagt 67,15 hektar må lämnas ■—- förutom kontant 19 300

kronor —- vissa under domänverkets förvaltning stående fastigheter,

omfattande en areal av tillhopa 118,45 hektar och saluvärderade

till 51 500 kronor,

dels ock till Vissa markförvärv för armén för budgetåret

1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 860 000 kronor.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Mark för Skånska pansarregementet m. m. Frågorna rörande förläggningsplats

och övningsfält för Skånska pansarregementet förelädes riksdagen i

propositionen 1943: 302. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag beslöt riksdagen

(skrivelse 1943:412), att regementet skulle förläggas invid Hässleholm, varjämte

riksdagen till Mark för Skånska pansarregementet m. m. för budgetåret

1943/44 å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens

delfond, anvisade ett investeringsanslag av 2 800 000 kronor. Enligt

av Kungl. Maj:t för nämnda anslag fastställd dispositionsplan avses för

övningsfältet ett belopp av 1 250 000 kronor.

Såsom framgår av vad jag anförde vid anmälan av nämnda proposition

(s. 12 ff.) var ett av skälen till förslaget att förlägga regementet till Hässleholm

eller trakten därav närbelägenheten till de båda områden, Risebergafältet

och Hörj afältet, vilka syntes böra komma i fråga som övningsterräng.

Beroende av vilketdera av dessa två områden som kunde komma att tagas

i anspråk såsom övningsfält angav jag olika platser såsom lämpliga förläggningsområden,

Mölleröds kronopark, Tyringe eller Perstorp vid Risebergaalternativet,

förstnämnda båda platser eller Svärtingstorps kronopark vid

Hörja-alternativet. Avgörande för mitt ställningstagande för Hässleholm var

att därstädes kunde ordnas en sådan förläggning av förbandet, att det icke

skulle bliva nödvändigt att uppföra bostäder för personalen genom statens

försorg eller barackförläggning för övningsändamål å det övningsfält, som

foges i anspråk. I fråga örn övningsfältet anförde jag, att jag funnit, att flertalet

skäl talade för Hörjafältet. Jag erinrade tillika, att enligt beslut av

Kungl. Maj:t den 21 maj 1943 särskild undersökning skulle verkställas rörande

vissa sociala olägenheter, som kunde vara förenade med ett ianspråktagande

av detta fält. Jag förutsatte, att det skulle få ankomma på Kungl.

Maj:t att efter ytterligare undersökning träffa slutligt avgörande rörande

regementets förläggningsplats och att föranstalta örn genomförande av erforderligt

markförvärv ävensom att på grundval av resultatet av pågående utredning

genomföra markförvärv för övningsfält. Hetta mitt uttalande gav

icke riksdagen anledning till erinran. Emellertid framhöll riksdagen, att det

hade varit önskvärt, att frågan örn bostäder för personalen vid regementet

förelegat i utrett skick vid ställningstagandet till spörsmålet rörande regementets

förläggningsplats.

Genom beslut den 30 juni 1943 uppdrog Kungl. Maj:t åt arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse, bland annat, att, sedan den genom beslutet den 21 maj

1943 anbefallda utredningen rörande övningsfältet slutförts, inkomma med

förslag rörande regementets förläggningsplats.

Föreliggande utredning rörande övningsfältet.

I skrivelse den 13 augusti 1943 har fortifiicationsstyrelsen framlagt resultatet

av utredningen i anledning av uppdraget den 21 maj 1943. Med anledning

av uppdraget hade styrelsen för handhavande av utredningen tillsatt en

kommission bestående av riksdagsmannen L. A. Björklund i Hässleholm,

ordförande, översten N. Wikander, Stockholm, riksdagsmannen Alfr. Nilsson

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

i Steneberg, landstingsmannen K. Andreasson i Emmaljunga oell agronomen

A. Örbom, Alnarp. Kommissionen hade med överlämnande av värderingsinstrumentet

över det planerade Hörjafältet till fortifikationsstyrelsen avgivit

redogörelse för utredningens resultat, av vilken redogörelse fortifikationsstyrelsen

i sin skrivelse återgivit i huvudsak följande.

Såsom av värderingsinstrumentet framginge omfattade Hörjafältet cirka

1 485 hektar mark inklusive inom området belägna kronoparken Av marken

utgjorde cirka 448 hektar åker, cirka 852 hektar skogsmark, varav cirka 130

hektar utgjordes av kronoparkerna, samt cirka 185 hektar annan mark. Inom

området funnes 71 enskilda fastighetsägare samt 3 arrendatorer å kronoparken

Svälingstorp. Fastigheterna utgjordes till allra största delen av mindie jordbruk,

vilka dock finge anses vara jämförelsevis bärkraftiga. Kommissionen

hade’ sålunda, i motsats till vad tidigare preliminära undersökningar givit

vid handen, funnit, att åkerjorden vore av jämförelsevis god beskaffenhet och

i allmänhet i god hävd. Mycket omfattande stenröjningar å åkrarna hade verkställts

av de olika jordägarna. Byggnadsbeståndet å de olika fastigheterna vore

i allmänhet jämförelsevis gott. Såväl boningshus som ekonomibyggnader vöre

sålunda i allmänhet väl underhållna. Enstaka fastigheter med bristfälliga

byggnader funnes dock. — Sammanlagda värdet av inom området befintliga

fastigheter och fastighetsdelar hade av kommissionen enligt värderingsinstrumentet

uppskattats till 1 583 500 kronor, vartill komme värdet av kronoparkerna,

cirka 200 000 kronor. Vid de preliminära förhandlingarna med markägarna

hade dessa fordrat sammanlagt 1 893 890 kronor för överlåtelse av i

området ingående fastigheter och fastighetsdelar till kronan, vilket belopp

således med 310 390 kronor överstege sammanlagda värderingssumman.

Under utredningens gång hade kommissionen allt bestämdare kommit till

den uppfattningen, att de sociala olägenheterna med ifrågavarande områdes

ianspråktagande som militärt övningsfält vore mycket väsentliga. Ay de cirka

70 familjer, som bodde inom området, hade de ojämförligt flesta sin huvudsakliga

utkomst av jordbruket och måste alltså, örn området toges i anspråk

för övningsfält, söka sin utkomst på annat håll. Endast ett fåtal markägare

hade sålunda förklarat sig villiga att stanna kvar på sina fastigheter under

de betingelser, som skulle kunna gälla efter det kronan tagit marken i anspråk,

d v. s. rätt för den enskilde till bostad, potatistäppa och i vissa fall betesgång.

Att avflytta från sina fastigheter syntes de flesta så mycket bittrare som

de i allmänhet själva genom omfattande och slitsamma stenröjningar brmgat

jordbruken i deras jämförelsevis goda hävd. .....

På grund av vad vid utredningen förekommit hade kommissionen sökt

finna ett annat område i närheten av Hässleholm, som kunde lämpa sig till

övningsfält och vars ianspråktagande för ändamålet skulle medföra mindre

sociala olägenheter. Efter preliminära undersökningar av ett område inom

Brönnestads och Matteröds socknar omedelbart söder om Finjasjön, benämnt

Hovdalafältet, vilket område befunnits vara betydligt glesare bebyggt och

ur jordbrukssynpunkt sämre än Hörjafältet, hade kommissionen föreslagit

chefen för Skånska pansarregementet att låta företaga undersökningar ur

militär synpunkt rörande detta områdes lämplighet som övningsfält för

regementet.

Efter verkställd undersökning hade chefen för Skånska pansarregementet

avgivit en till kommissionen ställd skrivelse den 18 juli 1943. Regementschefen,

som funnit sig med hänsyn till markbeskaffenheten böra föreslå

annan omfattning av området än kommissionen angivit, hade därvid, under

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj-.ts proposition nr 175.

hänvisning till en skrivelsen bifogad karta, varå Hovdalafältet angivits (indelat

i mindre områden efter markens beskaffenhet, betecknade I—X), beträffande

resultatet av gjorda rekognosceringar anfört i huvudsak följande.

Av det område, kommissionen ursprungligen föreslagit (I—VIII), kunde

de sydligaste delarna, VI och VII, på grund av markens beskaffenhet icke

godtagas. Som ersättning härför borde ingå två områden i nordväst, IX och X.

Av det sålunda föreslagna området vore östra delen väl lämpad för formella

övningar i större förband och för tillämpningsövningar i öppen terräng

motsvarande skånsk slätterräng. — Området i övrigt vore till större delen

skogbetäckt med för övningar — även fältskjutningar — lämpliga terrängformationer.

— Förekomsten av stridsvagnshindrande terräng — blockterräng

och sumpmark — vore enligt regementschefens mening icke av större

omfattning än vad som vore lämpligt med hänsyn till behovet att under

övningarna lära befäl och trupp att undvika dylik mark. Vägnätet vore för

svagt för att terrängområdena skulle kunna effektivt utnyttjas ur övningssynpunkt.

Nytillkommande vägar kunde emellertid lia kolonnvägs karaktär

och syntes vara lätta att utbygga, då ytlagret i regel — med undantag för

strandremsan vid Finjasjön — bestode av stark morän med av allt att döma

stor bärkraft. Det genom Hovdala flytande vattendraget med tillhörande

småsjöar erbjöde goda möjligheter för övning i övergång av vattendrag.

För förbindelse med Möllerödsområdet — vilket av regementschefen förutsattes

skola bliva förläggningsplats för regementet — med dess kaserner

och handexercisfält borde en regementets egen vägförbindelse anordnas

utefter Finjasjöns strand. Det vore ur regementets synpunkt synnerligen fördelaktigt,

örn den planerade riksvägen finge sin sträckning i huvudsak

utefter järnvägen —- sålunda utanför eller i utkanten av regementets övningsfält

— och icke som nu vore planerat över Hovdala—Brönnestad. —

På grund av de anförda omständigheterna förklarade regementschefen, att

en förläggning av regementet med kaserner och handexercisfält å Möllerödsområdet

— utvidgat på sätt Hässleholms stad enligt uppgift komme att

erbjuda — och övningsfält å Hovdalaområdet, bestående av områdena I—V

och VIII—X, vöre ur regementets synpunkt minst likställt med en förläggning

vid Mölleröd och med Hörjafältet såsom övningsfält samt överlägset

en förläggning enbart på Hörjafältet. Härvid förutsattes, att väg anordnades

Mölleröd—Hovdalaområdet samt att erforderliga skogsröjningar och

förstärkningar av vägnätet gjordes å Hovdalafältet.

Efter besök å platsen hade inspektören för pansartrupperna förklarat sig

instämma i regementschefens uttalande.

I sin skrivelse har fortifikationsstyrelsen vidare anfört, att militärbefälhavaren

för I. militärområdet beträffande Hovdalafältets lämplighet som

övningsfält för Skånska pansarregementet i skrivelse till styrelsen den 29

juli 1943 framhållit följande.

Av kommissionen och regementschefen framförda synpunkter talade för

att Hovdalafältet borde väljas, trots att Hörjafältet genom sin figuration och

beskaffenhet rent militärt vore gynnsammare. Hörjafältet kunde nämligen

överallt användas; taktisk verksamhet även i regements- och högre förband

kunde äga rum i ett stort antal olika riktningar. Hovdalafältets användbarhet

inskränktes däremot genom myr- och blockterräng. Härigenom bleve de riktningar

avsevärt inskränkta, vari taktisk verksamhet kunde genomföras till

och med i så begränsat förband som högst regemente; särskilt inskränktes

möjligheterna till övningar i försvar på djupet mot stridsvagnsförband i

ytterligt betänklig grad, därest fältet icke utsträcktes i nordväst enligt rege
-

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175. 191

mentschefens förslag, d. v. s. om områdena IX och X icke skulle komma att

ingå i fältet.

Sedan fortifikationsstyrelsen av de verkställda undersökningarna funnit

framgå, att Hovdalafältet uppfyllde de militära betingelserna för ett övningsfält

för Skånska pansarregementet, hade styrelsen under hand anmanat

kommissionen att verkställa utredning och värdering jämväl av detta fält.

Beträffande nämnda utrednings resultat hade kommissionen, med överlämnande

av värderingsinstrument, i jämförelse med utredningen rörande

Hörjafältet framhållit i huvudsak följande.

Hovdalafältet omfattade sammanlagt cirka 2 048 hektar mark, fördelat på

följande ägoslag: cirka 536 hektar åker, cirka 1 266 hektar skog och cirka

246 hektar annan mark. Inom området funnes 51 enskilda fastighetsägare

samt 8 arrendatorer under Hovdala fideikommiss. I jämförelse med Hörjafältet

vore sålunda Hovdalafältet betydligt glesare bebyggt. Åkerjorden å

Hovdalafältet bedömde kommissionen vara av sämre beskaffenhet än å

Hörjafältet. Byggnaderna å de mindre jordbruksfastigheterna å Hovdalafältet

vore i allmänhet avsevärt sämre än motsvarande å Hörjafältet. Däremot

funnes å de större egendomarna å Hovdalafältet en del större byggnader

i gott stånd, vilka, så vitt kommissionen kunde bedöma, jämförelsevis

lätt kunde omändras för militära ändamål. Motsvarande byggnader funnes

icke å Hörjafältet. — Sammanlagda värdet av inom Hovdalafältet befintliga

fastigheter hade av kommissionen enligt värderingsinstrumentet uppskattats

till 1 855 500 kronor. Vid kommissionens preliminära förhandlingar med

markägarna örn överlåtelse av fastigheter inom området till kronan hade

dessa fordrat sammanlagt 2 222 500 kronor, vilket belopp sålunda med

367 000 kronor överstege sammanlagda värderingssumman. Därvid vore dock

att märka att ett par markägare, varibland innehavaren av Hovdala fideikommiss,

förklarat sig icke vilja nämna något pris för överlåtelse av fastigheterna

till kronan, varför i värderingsinstrumentet i dessa fall såsom begärt

pris endast upptagits ungefärliga belopp.

Det vore uppenbart, att jämväl ett ianspråktagande av Hovdalafältet som

militärt övningsfält vore förenat med vissa sociala olägenheter. Enligt kommissionens

uppfattning skulle dessa sociala olägenheter dock bliva avsevärt

mindre än om Hörjafältet toges till övningsfält. Trots Hovdalafältets större

ytvidd berördes sålunda totalt ett betydligt mindre antal familjer av detta

fälts ianspråktagande som övningsfält än örn så skedde med Hörjafältet.

Vidare vore en jämförelsevis icke ringa del av de berörda egendomarna å

Hovdalafältet relativt stora, varför man kunde räkna med att ägarna av

dessa genom den ekonomiska ersättningen för egendomarna förhållandevis

lätt skulle kunna skaffa sig motsvarande utkomst å annan plats, vilket

däremot säkerligen skulle visa sig vara förenat med svårigheter, då det

gällde ägare av mindre jordbruksfastigheter.

Kommissionen funne jämväl rent ekonomiska synpunkter tala för att

Hovdalafältet borde väljas framför Hörjafältet. Totalt skulle visserligen ett

förvärv av Hovdalafältet komma att draga större kostnad än förvärv av

Hörjafältet men enligt kommissionens förmenande skulle kronan jämförelsevis

erhålla betydligt större realvärden i utbyte mot kostnaden för Hovdalafältet

än för kostnaden för Hörjafältet. Till följd av do många bebyggda

småegendomar, som funnes å Hörjafältet, måste priset där per hektar mark,

genom den mängd av byggnader som måste förvärvas men vilka dock i allmänhet

icke kunde nyttiggöras för kronans ändamål, bliva högt. Å Hovdalafältet

läge däremot det ojämförligt största värdet i skogsmarken, som upptoge

cirka 2/3 av hela arealen och som vore bevuxen med i allmänhet vacker

tillväxande skog.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. May.ts proposition nr 175.

Med stöd av vad sålunda anförts funne kommissionen sig böra förorda,

att Hovdalafältet foges i anspråk som övningsfält för Skånska pansarregementet

i stället för det tidigare föreslagna Hörjafältet.

För egen del bar fortifikationsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Av de verkställda utredningarna syntes framgå, att ett ianspråktagande

av Hovdalafältet som övningsfält för Skånska pansarregementet vore att

föredraga framför Hörjafältet. En jämförelse mellan de båda fälten visade

sålunda att Hovdalafältet dels ur militär synpunkt vore likvärdigt med

Hörjafältet —- militärbefälhavaren för I. militärområdet hade dock erinrat,

att å Hovdalafältet de riktningar, vari taktisk verksamhet i större förband

kunde genomföras, vore avsevärt inskränkta i förhållande till möjligheterna

å Hörjafältet — dels ock ur social och ekonomisk synpunkt befunnits fördelaktigare

än Hörjafältet.

Beträffande kostnaderna för förvärv av ettdera av de båda fälten hade

de verkställda värderingarna visat, att den av Kungl. Majit för ändamålet

fastställda anslagsposten örn 1 250 000 kronor syntes bliva otillräcklig. Kostnaderna

för förvärv syntes komma att belöpa sig till i runda tal 1 700 000

kronor för Hörjafältet och 2 000 000 kronor för Hovdalafältet. Hovdalafältet

skulle alltså enligt dessa beräkningar bliva cirka 300 000 kronor dyrare än

Hörjafältet. Därvid borde emellertid framhållas, att Hovdalafältet vore omkring

563 hektar större än Hörjafältet inklusive kronoparker samt att en

begränsning av Hovdalafältet till ungefär samma areal som Hörjafältet icke

läte sig göra utan att därigenom dess användbarhet som övningsfält för

pansarregementet minskades i mycket väsentlig grad och fältet i så fall ur

militär synpunkt bleve underlägset Hörjafältet.

Fortifikationsstyrelsen har tillika anmält, att utredningen angående förläggningsplats

för Skånska pansarregementet syntes komma att utvisa, att

oberoende av örn Hörjafältet eller Hovdalafältet bomme att tagas i anspråk

som övningsfält för regementet lämpligaste förläggningsplatsen för regementet

syntes vara till av Hässleholm stad åt kronan erbjudet markområde

i anslutning till Mölleröds kronopark.

På grund av vad sålunda anförts har fortifikationsstyrelsen hemställt, att

Kungl. Majit måtte dels föreslå riksdagen att som övningsfält för Skånska

pansarregementet finge, i stället för det tidigare ifrågasatta Hörjafältet, tagas

i anspråk Hovdalafältet samt att för förvärv av Hovdalafältet anvisa ytterligare

750 000 kronor, dels ock uppdraga åt fortifikationsstyrelsen att, under

förutsättning av Kungl. Majits godkännande, träffa avtal örn förvärv för

kronans räkning av inom Hovdalafältet belägna fastigheter och fastighetsdelar.

Chefen för armén har i yttrande den 31 augusti 1943 tillstyrkt förvärv av

Hovdalafältet som övningsfält för Skånska pansarregementet men föreslagit

en begränsning av området i förhållande till styrelsens förslag. Arméchefen

har ansett, att viss beskärning av den nordvästra delen av det föreslagna fältet

kunde ske utan olägenheter ur övningssynpunkt. Genom en dylik beskärning

skulle en sammanlagd besparing av omkring 475 000 kronor erhållas och Hovdalafältet

alltså bliva 175 000 kronor billigare än Hörjafältet. Den terräng,

som sålunda skulle frånskiljas, vore enligt arméchefens mening mindre värdefull

ur övningssynpunkt men ur social synpunkt betydelsefull på grund av

talrik bebyggelse.

s. 193 Kontrollera mot PDF

193

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

I en i augusti 1943 dagtecknad skrift lia 26 ägare till fastigheter inom Brönnestads

och Matteröds socknar, som skulle komma att beröras av ett ianspråktagande

av Hovdalafältet såsom övningsfält, uttalat sig mot övningsfältets

förläggande till nämnda socknar. I skrivelsen bär anförts i huvudsak följande.

Ifrågavarande område, som i stor utsträckning bestode av smärre hemman,

vore ur många synpunkter synnerligen värdefullt med sedan urminnes tider

odlad jord av god beskaffenhet. Det vore därför icke ekonomiskt försvarbart,

att detsamma toges i anspråk för militära ändamål, särskilt som andra områden

av mindre värden vore lämpliga härför. De jordägare som kunde beröras

av den ifrågasatta åtgärden hade nödgats nedlägga avsevärda ytterligt betungande

kostnader för sänkningen av Finjasjön, vilka kostnader först för något

år sedan slutbetalats. För den händelse området toges i anspråk såsom militärt

övningsfält skulle Brönnestads och Matteröds kommuner gå miste örn avsevärda

skatteobjekt. Ur rättvisesynpunkt borde regementets kasern och övningsfält

förläggas till samma kommun, som då skulle få såväl den ökade

skattekraften som nackdelarna av övningsfältet.

I skrivelsen har även hänvisats till ett annat område som ur skilda synpunkter

lämpligare plats för övningsfält, nämligen Göingeåsen.

Sistnämnda område har också i en till chefen för försvarsdepartementet

ställd, den 28 september 1943 dagtecknad skrift av fil. d:r Axel Andersson,

ägare till delar av fastigheten Tåstarp i Matteröds socken, angivits såsom

lämpligt övningsområde. Sedan fortifikationsstyrelsens yttrande inhämtats

över sistnämnda skrift, har styrelsen överlämnat rapport över en av chefen

för Skånska pansarregementet på uppdrag av arméchefen verkställd rekognoscering

av Göingeåsen. Av nämnda rapport framgår, att Göingeåsen till stor

del utgöres av stridsvagnshindranae terräng eller av terräng, som i andra

avseenden skulle försvåra eller omöjliggöra övningar med stridsvagnsförband.

Arméchefen har förklarat, att med hänsyn därtill Göingeåsen icke borde

ifrågakomma som övningsfält för Skånska pansarregementet.

Över fortifikationsstyrelsens förslag till övningsfält har utlåtande avgivits

av länsstyrelsen i Kristianstads län den 16 oktober 1943. Länsstyrelsen har

framhållit, att det icke varit möjligt för länsstyrelsen att föranstalta om någon

mera ingående utredning, något som i olika avseenden eljest varit starkt påkallat.

Länsstyrelsen hade hållit sammanträde med kommunala representanter

från Brönnestads och Matteröds socknar. Protokoll över detta sammanträde

finnes fogat vid länsstyrelsens utlåtande.

Länsstyrelsen har i sitt utlåtande vidare anfört i huvudsak följande.

När det gällde att ur de synpunkter, länsstyrelsen hade att bedöma frågan,

avgöra vilketdera av de militärt likvärdiga Hörja- och Hovdalafälten, som

borde givas företräde, måste länsstyrelsen framhålla, att det material, som

därvid stöde till länsstyrelsens förfogande, vore så ofullständigt, att länsstyrelsen

ingalunda tilltrodde sig att på grundval av detta material kunna bilda

sig en uppfattning i frågan, som gjorde anspråk på tillförlitlighet. Mot kommissionens

påståenden om den sämre beskaffenheten ur jordbrukssynpunkt av

Hovdalafältet i förhållande till Hörjafältet hade vägande invändningar framställts

vid det av länsstyrelsen hållna sammanträdet. Det hade även varit av värde

att få utrönt, huruvida do små jordbruken å Hörjafältet i allmänhet vore bärkraftiga.

Kommissionen hade visserligen uppgivit, att de mindre jordbruken

Bihang lill riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 175. J7 44 13

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Majlis proposition nr 175.

därstädes »finge anses vara jämförelsevis bärkraftiga», men det förefölle

uppenbart, att man för möjliggörande av ett säkrare bedömande härvidlag

icke kunde lita till mer eller mindre hastigt gjorda okulärbesiktningar och

därpå stödda antaganden. Därest de mindre jordbruken å Hör jafältet i verkligheten

icke vore bärkraftiga ur de synpunkter, som statsmakterna numera anlade,

kunde det tänkas, att ett ianspråktagande av Hörjafältet ur jordbrukssynpunkt

tedde sig som det mindre onda.

En annan på bedömandet av frågan örn företrädet mellan Hörja- och Hördal

afälten inverkande omständighet vore i vad mån markägarna inom Hörjafältet

vore villiga att till kronan avstå sin mark.

Även vägfrågan syntes vara av betydelse vid en jämförelse ur lämplighetssynpunkt

mellan olika områden. I detta avseende vore den föreliggande utredningen

ytterst knapphändig. Det förefölle som örn olägenheterna ur militär

synpunkt av civil trafik bleve väsentligt större, örn man förläde övningsfältet

tili Hovdalaområdet. Det syntes länsstyrelsen mycket anmärkningsvärt,

att den gjorda utredningen endast flyktigt omnämnde vägfrågorna, som dock

även ur ren kostnadssynpunkt kunde komma att spela en stor roll för valet

av övningsfält. Enbart en omläggning av länshuvudvägens sträckning, varom

önskemål uttalats av regementschefen, innebure uppenbarligen en kostnad av

betydande storleksordning.

Vad slutligen anginge de sociala olägenheterna, som av kommissionen förmenades

bliva av betydligt större omfattning, därest Hörjafältet valdes, vore

länsstyrelsen för sin del ingalunda övertygad örn att kommissionens uppfattning

härom vore riktig. Det kunde nämligen med fog påstås, att spolierandet

av större bärkraftiga jordbruk, vilka delvis i hög grad förbättrats

genom kostbara utdikningsföretag, medförde större sociala nackdelar än vad

fallet bleve, därest mindre värdefull, i små styckningslotter uppdelad jord

foges i anspråk. Ur denna synpunkt syntes det antagligt, att Hovdalaområdet

vore det ur folknäringens synpunkt betydelsefullare området. För att vinna

klarhet härutinnan vore emellertid ytterligare utredning av behovet påkallad.

Kommissionen hade alldeles förbigått de kommunal-ekonomiska verkningarna

av övningsfältets förläggning till ettdera området. Vid det av länsstyrelsen

hållna sammanträdet med kommunala representanter för Brönnestads

och Matteröds socknar framlades uppgifter i sådant hänseende. Uppgifterna

syntes utvisa, att ett ianspråktagande av Hovdalaområdet för kommunerna

medförde en allvarlig nedgång i skattekronor och invånarantal, särskilt vad

anginge Brönnestads kommun.

Avslutningsvis har länsstyrelsen framhållit, att länsstyrelsen på grundval

av enbart den föreliggande utredningen icke ansåge sig kunna taga

ställning till frågan, vilketdera av de ifrågasatta områdena, som borde

givas företräde. Det syntes länsstyrelsen ofrånkomligt, att en fullständig

utredning i samtliga de hänseenden, som av länsstyrelsen berörts,

komme till stånd. Jämväl beträffande frågan örn de ekonomiska verkningarna

för de berörda kommunerna syntes närmare utredning påkallad, därvid det

syntes böra tagas i övervägande att bereda kommunerna skälig ersättning för

de minskade skatteintäkter som skulle komma att åsamkas dem.

Till närmare belysning av de sociala och lantbruksekonomiska synpunkter

som borde anläggas i ärendet har utlåtande inhämtats av lantbruksstyrelsen.

Sedan styrelsens chef och byråchefen hos styrelsen E. A. Granström verkställt

besiktning av ifrågavarande områden, har lantbruksstyrelsen den 6 november

1943 avgivit infordrat utlåtande.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 195

Angående de iakttagelse!- som gjorts vid besiktningen har lantbruksstyrelsen

anfört följande.

Hörj afältet omfattar ett 70-tal fastigheter, därav 5 utan åker samt 10

med 0,2 6—2 hektar, 44 med 2—10 hektar och 11 med 10—30 hektar åker.

Skogsmark finnes till 57 av ifrågavarande fastigheter. Jordmånen inom området

utgöres huvudsakligen av stenig moränjord med till synes relativt god

vattenhållande förmåga. Å flertalet fastigheter har nedlagts ett stort arbete

för åkerjordens stenröjning. Arronderingen är merendels tillfredsställande.

Brukningsförhållandena synas därför vara relativt goda. Byggnadsbeståndet

inom området är påfallande väl underhållet och delvis nybyggt, varför fastigheterna

ur jordbrukssynpunkt synas ha värde för framtiden, i den mån de

kunna giva utkomst för sina brukare. Halva antalet berörda fastigheter torde

kunna betraktas som familjejordbruk, under det att återstoden närmast motsvarar

begreppet stödjordbruk. Jordens skötsel föreföll att vara relativt tillfredsställande.

Hovdalafältet omfattar ett 60-tal fastigheter, därav 10 utan åker samt

8 med 0,2 6—2 hektar, 28 med 2—10 hektar, 9 med 10—30 hektar, 1 med 30—50

hektar och 1 över 100 hektar åker. Därjämte finnas 2 arrendefastigheter, som

ej äro närmare beskrivna. Ej mindre än 8 av fastigheterna äro arrendegårdar

under Hovdala fideikommiss, vars huvudgård också brukas av arrendator.

Skogsmark finnes till 42 fastigheter. Jordmånen inom området utgöres invid

Finjasjön huvudsakligen av kärr- eller mulljordar men i övrigt merendels

av stenig moränjord, som till största delen är av samma karaktär som inom

Hörjafältet. Understundom förefaller jorden dock att vara mera grusig och

ha sämre vattenhållande förmåga än jorden inom Hörjafältet. Arronderingen

är vid de större gårdarna mindre tillfredsställande, enär ekonomibyggnaderna

ligga vid ena sidan av åkerfälten. Byggnadsbeståndet är flerstädes mindre

gott samt illa underhållet. Anmärkningsvärt dåligt underhållna äro byggnaderna

å fideikommissegendomen. Flera ekonomibyggnader äro uppmurade

av gråsten. Hela byggnadsbeståndet inom området är i stort sett avsevärt

sämre än inom Hörjafältet. Skötseln av jorden visade på en del gårdar påfallande

brister. Av fastigheterna är en att räkna till storjordbruk (arrendegård),

en tredjedel kan betraktas som bonde- eller familjejordbruk och en

tredjedel som stödjordbruk samt resten som bostadslägenheter.

Vad beträffar den till nämnda båda områden hörande skogsmarken var denna

ungefär av likartat slag. Skogsskötsel föreföll att överlag vara dålig.

I utlåtandet har lantbruksstyrelsen vidare anfört i huvudsak följande.

Av handlingarna i ärendet framginge, att fastighetsägare inom Hovdalafältet

haft tillfälle att vid sammanträde inför länsstyrelsen framföra sina synpunkter

beträffande ett eventuellt avstående av sina respektive fastigheter.

Någon motsvarande möjlighet syntes icke hava beretts fastighetsägarna inom

Hörjafältet. Den framförda meningen, att ett ianspråktagande av Hovdalafältet

för ifrågavarande ändamål skulle ur såväl jordbrukssynpunkt som social

synpunkt medföra större olägenheter än örn Hörjafältet utlades till övningsfält,

syntes därför icke lia blivit prövad med hänsyn tagen till jämväl de synpunkter,

som kunnat framföras från fastighetsägarna inom sistnämnda område.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Majlis proposition nr 175.

Enligt lantbruksstyrelsen förmenande vore det icke möjligt att med ledning

av föreliggande material avgöra vilketdera området, som vore bäst lämpat för

ifrågavarande ändamål.

Yid besiktningen hade det emellertid visat sig, att jordbruken inom Hörjafältet

med avseende å storleksordning, byggnadsbestånd och skötsel vore

lämpliga att bibehålla såsom självständiga jordbruksenheter. Ett nedläggande

av jordbruksdriften inom detta område syntes därför medföra större olägenheter

än en sådan åtgärd inom Hovdalafältet. Ur befolkningssynpunkt syntes

även starka skäl tala för jordbruksdriftens bibehållande inom Hör jafältet.

Ett större antal personer skulle nämligen där bliva hemlösa örn jordbruken

nedlades. Flertalet av de självägande jordbrukarna vore också bosatta inom

Hörjaområdet. Inom Hovdalafältet däremot vore flera av jordbrukarna arrendatorer.

Jordmån och byggnadstillstånd vore därjämte, såsom framginge av

besiktningen, sämre inom Hovdalafältet än inom Hör jafältet. Såväl ur jordbruksekonomiska

som ur sociala synpunkter funne lantbruksstyrelsen sålunda,

att mindre skada uppstode, därest övningsfältet förlädes till Hovdalafältet

i stället för till Hörjafältet.

Den för undersökning och förhandsvärdering av område för övningsfält

tillsatta kommissionen syntes ha avgränsat de båda föreslagna fälten på ett

ändamålsenligt sätt. Beträffande Hovdalafältet hade det emellertid sedermera

ifrågasatts att minska det där föreslagna området med några fastigheter

inom Matteröds socken. Berörda fastigheter syntes emellertid icke vara särskilt

värdefulla som jordbruk betraktade. Sålunda vore byggnadsbeståndet

å fastigheterna antingen dåligt eller för stort i förhållande till jordbrukets

behov. Även skötseln av dessa jordbruk vore i vissa fall mindre tillfredsställande.

Något särskilt skäl att utesluta ifrågavarande jordbruk framför andra

förelåge således ej.

Övningsfältets slutliga omfattning inom ramen för av kommissionen föreslaget

område kunde därför avgöras uteslutande med hänsyn till föreliggande

militära behov.

Jordbrukskonsulenten hos Kristianstads läns hushållningssällskap C. P.

Broddesson, vilken deltagit i besiktningen såsom särskild sakkunnig beträffande

jordbruksförhållandena inom såväl här berörda områden som länet i

övrigt, hade i princip delat lantbruksstyrelsens uppfattning.

Med anledning av vad sålunda anförts har lantbruksstyrelsen för sin del

förordat, att Hovdalafältet tages i anspråk såsom övningsfält för Skånska

pansarregementet.

I två särskilda, den 11 och den 12 oktober 1943 dagtecknade skrifter ha

vissa ägare till inom det till övningsfält föreslagna området belägna fastigheter

inom Matteröds socken hemställt, att deras fastigheter måtte undantagas

från förvärv för kronans räkning.

Föreliggande utredning rörande för/äggningsplats för regementet.

Beträffande förläggningsplats för Skånska pansarregementet har arméförvaltningens

fortifihationsstyrelse i en av cliefen för armén med eget yttrande

insänd skrivelse den 16 oktober 1943 framlagt utredning och förslag.

Fortifikationsstyrelsen har låtit undersöka fem möjligheter att förlägga

regementet, nämligen å Hörjafältet vid Smedstorp eller Svärtingstorp, å Hovdalafältet

samt inom eller i omedelbar anslutning till Mölleröds kronopark.

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Kungl. Maj-.ts proposition nr 175.

I samband med utredningen hade Hässleholms stad i skrivelse till fortifikationsstyrelsen

gjort vissa åtaganden med avseende å regementets förläggning,

innebärande i huvudsak att staden, därest regementet förlädes till angiven

mark inom stadens gräns i omedelbar anslutning till Mölleröds kronopark,

dels utan ersättning ställde området till kronans förfogande för ändamalet,

dels garanterade, att för regementets icke kasernerade personal erforderliga

bostäder funnes att tillgå i staden till där gängse hyrespriser, dels ock bidroge

med halva kostnaden för anordnande av avloppsledningar för regementet

från områdets gräns samt för framdragande av elektriska ledningar och vattenledningar

från stadens nät till kasernområdets gräns ävensom förbunde sig

att tillhandahålla kronan vatten och elektrisk ström till lägsta för motsvarande

förbrukare och ändamål gällande taxa. Jämförande kostnadsberäkningar ha

givit vid handen, att en förläggning till stadens område skulle medföra högre

byggnadskostnad^- än om regementet förlädes enligt något av de övriga alternativen.

Sedan styrelsen inhämtat yttrande i ärendet av regementschefen

och militärbefälhavaren för I. militärområdet, har styrelsen, med hänsyn främst

till stadens erbjudande att garantera att bostadsbehovet för regementets befattningshavare

bleve tillgodosett, förordat förläggning till förenämnda område

inom Hässleholms stad.

Beträffande utredningens detaljer torde få hänvisas till handlingarna i

ärendet.

Träffade överenskommelser örn förvärv av mark m. m.

I anledning av de sålunda avgivna förslagen till övningsfält och förläggningsplats

för Skånska pansarregementet har Kungl. Majit genom beslut den

19 november 1943 uppdragit åt fortifikationsstyrelsen att dels med vederbörande

fastighetsägare förhandla örn och, därest för kronan antagbara överenskommelser

kunde träffas, sluta preliminära avtal rörande förvärv för kronans

räkning av den del av Hovdalafältet, som är belägen inom Brönnestads

socken, såsom övningsfält för Skånska pansarregementet, dels ock

sluta preliminärt avtal med Hässleholms stad om reglering av vissa med en

förläggning av regementet till stadens område sammanhängande frågor.

Med skrivelse den 3 februari 1944 har arméns fortifikationsförvaltning

överlämnat ett mellan förvaltningen och Hässleholms stad den 13 januari och

den 2 februari 1944 upprättat avtal angående pansarregementets förläggning

till det av staden tidigare erbjudna området invid Mölleröds kronopark. Avtalet,

vari staden åtagit sig de av staden tidigare erbjudna prestationerna, blir

för staden bindande, örn det av Kungl. Majit godkännes före den 1 augusti

1944.

För fullgörande av uppdraget den 19 november 1943 såvitt rör övningsfältet

uppdrog fortifikationsstyrelsen åt en särskild kommission, bestående

av riksdagsmännen L. A. Björklund i Hässleholm och Alfr. ^Nilsson i Steneborg

samt översten N. Wikander, att förhandla med vederbörande fastighetsägare

örn förvärv av mark. Sedan kommissionen till fortifikationsförvaltningen

avgivit redogörelse för uppdragets utförande, har förvaltningen med skrivelse

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

den 10 februari 1944 överlämnat nämnda redogörelse jämte därtill hörande

förteckning över inköpta fastigheter m. m. samt karta över det föreslagna övningsfältet.

Av redogörelsen jämte därtill hörande handlingar inhämtas bland

annat följande.

Preliminära köpeavtal hade slutits med 32 fastighetsägare och fem ägare

av hus å ofri grund, varjämte avtal slutits med samtliga arrendatorer inom

området örn frånträde i förtid av arrenden. Med två ägare av fastigheter har

kommissionen ansett sig icke kunna sluta avtal, enär för kronan antagbara

villkor icke bjudits. Området, som utgör omkring 1 400 hektar, är beläget helt

inom Brönnestads socken med undantag för ett mindre område örn 2,5 hektar,

tillhörigt Stora Oberöd i Matteröds socken. Den del av området, beträffande

vilket överenskommelse örn förvärv kunnat träffas, utgör omkring 800

hektar.

Beträffande de i avtalen överenskomna villkoren har kommissionen framhållit

i huvudsak följande.

Kronans tillträde av marken hade efter samråd med regementschefen bestämts

till den 1 november 1944, då innevarande års skörd kunde beräknas

vara slutförd, med rätt dock för ägarna respektive arrendatorerna att därefter

nyttja till fastigheterna hörande byggnader till den 14 mars 1945. Vidare

hade i en del fall, då säljarna utgjorts av äldre personer, överenskommits

att säljarna under sin återstående livstid skulle få nyttja hus, trädgård och

nödigt potatisland mot endast underhållsskyldighet av husen. Vidare hade,

då avsikten vore att all öppen jord inom övningsfältet skulle läggas i gräsvall,

sådan överenskommelse träffats att säljarna respektive arrendatorerna

förbundit sig att icke upplöja befintliga betesvallar, att i såväl höst- som

vårsäd så ut gräsfrö, som kostnadsfritt tillhandahölles av kronan samt att

höstplöja sådan mark, varå de under innevarande år ämnade odla potatis

och andra rotfrukter. Kommissionen funne det mest ändamålsenligt och för

kronan ojämförligt mycket billigare, örn de nuvarande brukarna av jorden

ombesörjde utsåningen av gräsfrö ävensom att gräsfröet, då åtgärden helt

skedde i kronans intresse, borde bekostas av kronan. Sammanlagda frökostnaden

beräknade kommissionen till 13 000 kronor. — Vad anginge överenskomna

köpeskillingar och ersättningar åt arrendatorer ansåge kommissionen

desamma på i redogörelsen närmare angivna skäl i samtliga fall vara för

kronan antagbara. — De två markägare, med vilka köpavtal icke kunnat upprättas,

vore ägaren av Dalleröd l2 och förenämnda område örn cirka 2,5 hektar

av Stora Oberöd l6 samt innehavaren av Hovdala fideikomiss. Den förre

hade fordrat sammanlagt 52 500 kronor för de båda markområdena, under

det att kommissionen uppskattat områdenas sammanlagda värden till endast

27 000 kronor. Den senare hade preliminärt fordrat 1 625 000 kronor för de

i fideikomissegendomen ingående fastigheterna, vilka av kommissionen

åsatts ett värde av 500 000 kronor. För dessa två fall föresloge kommissionen

expropriationsförfarande. —- Kostnaderna för förvärvade fastigheter och hus

samt ersättningar åt arrendatorer utgjorde: för fastigheter 715100 kronor

(sammanlagd värderingssumma 655 300 kronor), för hus å ofri grund 29 700

kronor (lika med värderingen) och för ersättningar åt arrendatorer 27 950

kronor (värderat till 24 950 kronor) eller sammanlagt 772 750 kronor. Sammanlagda

värdet av de två egendomar, beträffande vilka expropriationsförfarande

föresloges, uppskattades av kommissionen till (27 000 + 500 000 =) 527 000

kronor. Då det vore fråga örn stora och svårbedömda värden, ansåge kommissionen

att en jämförelsevis stor reserv, inkluderande kostnaderna för

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

expropriationsförfarandet, borde beräknas, förslagsvis 30 % av värderingssumman

eller 158 100 kronor, i vilket fall medelsbehovet för expropriationen

skulle utgöra (527 000 + 158 100 =) G85 100 kronor. För frökostnader beräknades

13 000 kronor samt för avstjcknings- med flera kostnader 5 000

kronor. Totalkostnaden för genomförande av ifrågavarande markförvärv skulle

sålunda enligt kommissionen bliva (772 750 + 685 100 + 13 000 + 5 000 =)

1 475 850 kronor eller i runt tal 1 475 000 kronor.

För egen del har fortifikationsförvaltningen anfört i huvudsak följande.

Ämbetsverket ansåge de överenskomna köpeskillingarna och ersättningarna

åt arrendatorer vara för kronan antagbara. Bestämmelsen att vederbörande

markägare och arrendator skulle ombesörja att öppen jord bleve utsådd med

gräsfrö, som kostnadsfritt tillhandahölles av kronan, vore för kronan förmånlig.

Som gräsfröet borde vara vederbörande jordbrukare tillhanda senast

omkring den 1 april 1944, syntes det ämbetsverket erforderligt att ämbetsverket,

i avvaktan på Kungl. Maj:ts beslut i övrigt i ärendet, erhölle bemyndigande

att tills vidare förskjuta elen härför beräknade kostnaden, 13 000 kronor,

av omhänderhavande medel. I likhet med kommissionen ansåge ämbetsverket

det erforderligt, att expropriationsförfarande anlitades för förvärv av

fastigheten Dalleröd l2 och området örn cirka 2,5 hektar av Stora Oberöd l6

samt de till Hovdala fideikomissegendom hörande fastigheterna, enär de

fordrade köpeskillingarna syntes alltför höga för att en överenskommelse på

för kronan godtagbara villkor skulle vara möjlig. Mot den av kommissionen

gjorda medelsberäkningen för ifrågavarande markförvärv, slutande å 1 475 000

kronor, funne ämbetsverket icke anledning till erinran. Enär av medel som

anvisats av riksdagen endast 1 250 000 kronor avsetts till övningsfält för regementet,

vilket belopp approximativt beräknats utan g»it avse visst övningsfält,

syntes sålunda erfordras, att ytterligare 225 000 kronor äskades för

ändamålet.

Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att Kungl. Majit måtte dels av

innevarande års riksdag äska ett belopp av ytterligare 225 000 kronor för genomförande

av markförvärv för övningsfält för Skånska pansarregementet, dels

godkänna de slutna avtalen och i samband därmed ställa för gäldande av överenskomna

köpeskillingar och ersättningar åt arrendatorer samt av kostnaden för

tillhandahållande av gräsfrö ävensom avstycknings- m. fl. kostnader erforderliga

medel till förfogande från förenämnda anslagspost örn 1 250 000 kronor dels

uppdraga åt ämbetsverket att inkomma med förslag till genomförande av ifrågavarande

fastighetsförvärv i övrigt, dels ock genom särskilt beslut bemyndiga

ämbetsverket att, i avvaktan på Kungl. Majlis beslut i övrigt i föreliggande

ärende, av omhänderhavande medel förskjuta medel för inköp före den 1 april

1944 av det gräsfrö, som erfordras för igensådd av öppen mark inom det föreslagna

övningsfältet.

Jämlikt av riksdagen redan fattat beslut skall Skånska pansarregementet Departementsförläggas

invid Hässleholm. Platsen kunde vid tidpunkten för riksdagens chefenprövning

av frågan icke närmare bestämmas, då den måste bliva beroende av

slutligt ställningstagande till frågan örn övningsfält för regementet. Vid

nämnda tidpunkt förutsattes närmast, att det s. k. Hörjafältet skulle komma

att tagas i anspråk. Utredning pågick emellertid rörande vissa sociala olägen
-

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

heter, sorn kunde anses vara förenade med ett ianspråktagande av detta fält.

Denna utredning har nu slutförts genom försorg av en av dåvarande fortifikationsstyrelsen

tillsatt särskild kommission. Vid utredningen har kommissionen

funnit, att de nämnda olägenheterna äro så stora, att kommissionen ansett

sig böra undersöka möjligheterna att förlägga övningsfältet till annan plats.

För ändamålet har kommissionen, ur de synpunkter kommissionen haft att

anlägga på frågan, funnit sig kunna förorda ett område inom Matteröds och

Brönnestads socknar, benämnt Hovdalafältet. Sedan detta område efter

verkställda rekognosceringar prövats vara ur militär synpunkt lämpligt och

kommissionen värderat området, har fortifikationsstyrelsen funnit sig böra

föreslå Plovdalafältet såsom övningsfält för pansarregementet.

Emot detta förslag ha invändningar rests från enskilda fastighetsägares

sida under framhållande bland annat av områdets betydelse ur jordbruksekonomisk

synpunkt. Länsstyrelsen i Kristianstads län har funnit den i

ärendet förebragta utredningen icke vara tillfyllest för att styrka markkommissionens

uppfattning, att ett ianspråktagande av Hovdalafältet skulle medföra

mindre sociala och näringsekonomiska nackdelar än en förläggning av

övningsområdet till Hörjafältet. Förenämnda enskilda markägare ha hänvisat

till den öster örn Hovdalaområdet liggande Göingeåsen som lämpligare plats

för övningsfältet. En på uppdrag av chefen för armén verkställd rekognoscering

av detta område har dock givit vid handen, att detsamma på grund av

markens beskaffenhet icke lämpar sig såsom övningsfält.

En närmare utredning rörande de sociala och lantbruksekonomiska frågor

som uppkommit i ärendet bär verkställts av lantbruksstyrelsen, vars chef jämte

styrelsens föredragande i lantbruksärenden företagit besiktning av de två ifrågavarande

områdena. Lantbruksstyrelsen har med ledning av vad vid denna

besiktning framkommit i likhet med markkommissionen funnit, att mindre

skada ur såväl jordbruksekonomiska som sociala synpunkter skulle uppstå,

därest övningsfältet förlädes till Hovdalafältet i stället för till Hörjafältet.

För egen del har jag funnit av utredningen i ärendet framgå, att de olägenheter

av social och näringsekonomisk art, som vid lösandet av markfrågor av

detta slag oftast äro oundvikliga, bliva mindre vid ett ianspråktagande av

det nu föreslagna området inom Brönnestads och Matteröds socknar såsom

övningsfält än örn det tidigare planerade Hörjafältet toges i anspråk för ändamålet.

Då de båda områdena bedömts vara ur militär synpunkt i huvudsak

likvärdiga, har jag därför funnit mig böra förorda, att övningsfältet förlägges

till Hovdalaområdet. För att emellertid nedbringa kostnaderna för förvärv av

mark för övningsfältet har jag ansett mig kunna föreslå en begränsning av detav

fortifikationsstyrelsen föreslagna området därhän, att endast den mark inom

det föreslagna området, som är belägen inom Brönnestads socken, förvärvas för

ändamålet. Även detta mindre område, som i areal utgör något över 1 400

hektar, torde vara tillräckligt för att medgiva tillfredsställande utbildningsmöjligheter.

I överensstämmelse härmed har genom Kungl. Maj:ts förenämnda

beslut den 19 november 1943 åt fortifikationsstyrelsen uppdragits att förhandla

örn inköp av mark för övningsfältet.

s. 201 Kontrollera mot PDF

201

Kungl. Majlis proposition nr 175.

Vid detta ställningstagande till frågan om övningsfält för pansarregementet

kommer frågan örn förläggningsplats för regementet i viss mån i annat läge.

Ett förläggande av regementets kasernetablissement till Hovdalafältet torde

icke böra komma i fråga, då detta skulle alltför mycket inkräkta på fältet,

särskilt efter den begränsning av detsamma som jag ansett mig böra förorda.

Av de olika platser som angåvos i propositionen 1943: 302 torde endast

Mölleröds kronopark lämpligen böra komma i fråga. Fortifikationsstyrelsen

har emellertid föreslagit, att ett inom Hässleholms stad beläget område intill

kronoparken skulle avses såsom förläggningsplats. De åtaganden som staden

ikläder sig vid förläggning av regementet till detta område synas mig erbjuda

så stora fördelar för statsverket, att jag finner mig kunna tillstyrka

bifall till fortifikationsstyrelsens förslag. Då det är av största vikt med hänsyn

till regementets planenliga uppsättning, att förläggningsfrågan snarast löses,

är det min avsikt att föreslå Kungl. Majit att, med godkännande av det med

staden slutna avtalet, besluta örn regementets förläggning till ifrågavarande

plats inom Hässleholms stad.

De förhandlingar som förts angående inköp av mark för övningsfältet ha

resulterat i att preliminära avtal kunnat slutas med samtliga fastighetsägare

inom området utom två. De avtalade köpeskillingarna synas mig kunna godtagas,

liksom ock de villkor i övrigt som föreslagits beträffande tillträdesdag

och rätt för föregående ägare att bruka fastigheterna, i vissa fall under deras

återstående livstid. Jag finner mig därför kunna tillstyrka, att de slutna avtalen

av Kungl. Maj:t godkännas. Kostnadsberäkningarna rörande de fastigheter,

beträffande vilka uppgörelser icke kunnat träffas, och beträffande övriga

åtgärder för genomförande av förvärven, lia icke givit mig anledning till

erinran. Beräkningarna sluta å ett belopp av 1475 000 kronor. Då av

tidigare anvisade medel 1 250 000 kronor avsetts för övningsfältet i fråga,

torde ytterligare erforderliga medel, 225 000 kronor, böra äskas av riksdagen.

Beloppet lärer böra anvisas för nästa budgetår såsom särskilt anslag med

samma beteckning som det anslag för innevarande budgetår, i vilket medel

beräknats för här ifrågavarande ändamål.

I beloppet 1 475 000 kronor ingår ett belopp örn 13 000 kronor, avsett för

anskaffning av gräsfrö för igensåning av öppen mark inom det föreslagna

övningsfältet. Fortifikationsförvaltningen har hemställt om bemyndigande att,

i avvaktan å Kungl. Maj:ts beslut i övrigt i förevarande ärende, av omhänderhavande

medel bestrida dessa kostnader, enär gräsfrö måste anskaffas redan

före den 1 april 1944. Då frågan huruvida Hovdalafältet kommer att tagas i

anspråk såsom övningsfält är beroende av riksdagens ställningstagande, finnerjag

mig dock icke kunna nu tillstyrka denna framställning. Enär emellertid

förslaget synes mig ändamålsenligt och kostnadsbesparande för statsverket,

vill jag framhålla önskvärdheten av att här förevarande fråga bliver föremål

för snar behandling inom riksdagen.

Såsom av det föregående framgår har länsstyrelsen funnit det böra tagas i

övervägande att bereda vederbörande kommuner skälig ersättning för de

minskade skatteintäkter som vid ett genomförande av föreliggande förslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘202

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

kunna komina att åsamkas dem. Vid bifall till det av mig framställda förslaget

äro i detta avseende endast de ekonomiska förhållandena inom Brönnestads

kommun aktuella. Huruvida bestämda olägenheter komma att tillskyndas

kommunen genom övningsfältets utläggande kan icke avgöras utan kännedom

örn de fördelar, som denna åtgärd kan komma att för kommunen innebära. I

avbidan på närmare erfarenheter härutinnan torde den av länsstyrelsen berörda

frågan icke kunna nu upptagas till bedömande.

Åberopande vad jag i det föregående anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Mark för Skånska pansarregementet m. m. för budgetåret

1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 225 000 kronor.

C. Andra kapitalinvesteringar.

Arméförvaltningens delfond.

Vissa kostnader för anslutning av avloppssystemet vid Upplands regemente till

Uppsala stads reningsverk. Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen

1941: 216 bemyndigade riksdagen (skrivelse nr 276) Kungl. Majit att godkänna

ett mellan drätselkammaren i Uppsala, å ena, samt chefen för Upplands

regemente, medicinalstyrelsen och lantbrukshögskolan, å andra sidan, träffat

avtal, varigenom staden förband sig att till sitt planerade reningsverk för avloppsvatten

mottaga spillvatten och dräneringsvatten från förenämnda institutioner

samt att vidtaga för avloppsvattnets rening erforderliga åtgärder. Såsom

ersättning härför skulle dels erläggas anslutningsavgift, dels ock drifts- och

underhållskostnadsersättning. Genom beslut den 28 juni 1941 godkände

Kungl. Majit förenämnda avtal.

I skrivelse den 19 januari 1944 har arméns fortifikationsförvaltning anfört

bland annat följande.

För regementets anslutning till den gemensamma samlingsledningen

erfordrades omläggning av ledningar inom kasernområdet till separata system

för spill- och regnvatten samt anslutning av det nya spillvattenrörnätet till

den gemensamma samlingsledningen (dykarledningen). Härtill komme en avtalad

anslutningsavgift av 10 000 kronor.

Enligt en av Bergströms Ingenjörsbyrå & C:o i Stockholm upprättad kostnadskalkyl

beräknades kostnaderna för ifrågavarande arbeten i vad de belöpte

sig på Upplands regemente till följande belopp (inklusive kostnader för

administration).

Separata system ............................................................... kronor 72 000

Egen anslutningsledning med erforderliga pumpverk ............ » 8 000

Hel av gemensam ledning och pumpverk ........................... » 14 600

Summa kronor 94 600

Avtalad anslutningsavgift ................................................ kronor 10 000

Prisstegringen sedan den 1 juli 1941 uppginge för närvarande till omkring

15 %, motsvarande för berörda arbeten 14 200 kronor, varför det totala an
-

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 175. 203

slagsbehovet beräknades uppgå till (94 600 + 14 200 + 10 000=) 118 800 eller

i runt tal 119 000 kronor.

Arméns fortifikationsförvaltning funne det vara synnerligen angeläget, att

här föreslagna arbeten komme till utförande, då desamma utgjorde förutsättning

för avloppsfrågans lösning vid regementet. Arbetena voro avsedda att

komma till utförande under tiden den 1 juni—den 1 november 1944.

Då principbeslut rörande ifrågavarande arbeten träffats före 1942 års försvarsbeslut,

syntes de av arbetena föranledda kostnaderna icke böra belasta

femårsplanens kostnadsram.

Under åberopande av vad sålunda och i övrigt i ämnet anförts hemställde

ämbetsverket — såvitt här är fråga — att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Upplands regementes anslutning till Uppsala stads reningsverk

för avloppsvatten anvisa ett investeringsanslag av 119 000 kronor.

Enär de nu ifrågasatta åtgärderna för ordnande av den sedan länge aktuella Departemmhavloppsfrågan

vid Upplands regemente synas ändamålsenliga och ur kostnads- chefen.

synpunkt godtagbara, anser jag mig böra biträda det av arméns fortifikationsförvaltning

framlagda förslaget. På av ämbetsverket anfört skäl torde kostnaderna

härför icke böra inräknas inom den kostnadsram, som av 1942 års

riksdag angivits för försvarsväsendets utbyggande under femårsperioden

1942/47.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa kostnader för anslutning av avloppssystemet vid

Upplands regemente till Uppsala stads reningsverk för budgetåret

1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 119 000 kronor.

Marinförvaltningens delfond.

Ytterligare medel för ordnande av vattenförsörjningen i Fårösund. På därom

av Kungl. Majit i propositionen 1941: 221 gjord hemställan anvisade riksdagen

(skrivelse 360) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

dels under marinförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond

ett reservationsanslag av 240 000 kronor för ordnande av vattenförsörjningen

i Fårösund, dels ock under flygförvaltningens delfond av samma fond ett

reservationsanslag av 15 000 kronor för omläggning av vattenledningssystemet

vid flygvapnets förläggning i Fårösund.

Enligt det förslag, som låg till grund för Kungl. Majits hemställan och

som upprättats av aktiebolaget Yattenbyggnadsbyrån och värmeingenjören

vid marinförvaltningens fortifikationsstyrelse, skulle fyra nya borrbrunnar

upptagas och en central vattenledning dragas från dessa in på kasernområdet

för Gotlands kustartillerikår. Här skulle en samlings- och utjämningsreservoar

samt tre eldsläckningsreservoarer anläggas, varjämte till huvudledningen

skulle anslutas en grenledning till en reservoar vid marinens hamnanläggning.

Även flygvapnets anläggningar i Fårösund skulle anslutas till den

planerade vattenledningen. Kostnaderna härför skulle bestridas från anslaget

å 15 000 kronor.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

I sin skrivelse angående medelsbehoven för marinen under kapitalbudgeten

för budgetåret 1944/45 har marinförvaltningen anfort, att vattenfrågan

vid Fårösund åter blivit aktuell. Företagen provpumpning under olika perioder

i de nyupptagna borrbrunnarna hade visat, att tillgången på grundvatten

vore mycket begränsad, speciellt under tiden juli—oktober. Vid provpumpningar

av en del borrhål sänktes grundvattennivån så mycket, att vissa

brunnar inom Fårösunds samhälle bleve utan vatten. Ämbetsverket hade

igångsatt en utredning örn vattenförsörjningen vid Fårösund och avsåge att

efter dennas avslutande inkomma med sådan framställning, vartill utredningen

kunde giva anledning.

Sedan utredningen slutförts har marinförvaltningen med överlämnande av

resultatet av densamma i skrivelse den 9 februari 1944 hemställt, att medel

måtte anvisas för ytterligare utbyggande i enlighet med utredningens förslag

av centralvattenledningen vid Gotlands kustartillerikår. Utredningen,

som utförts av kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren E. G. W. Lindquist,

omfattar utförliga undersökningar och beräkningar dels av den nuvarande

vattentäkten, dels av vattenbehovet och dels av andra möjligheter till vattentäkt

i trakten av Fårösund.

Av utredningen framgår, att vattenbehovet vid kustartillerikåren för när

varande nödtorftigt täckes genom uppfordrande av vatten dels ur enstaka

brunnar, dels ur ett system av brunnar, vilka äro förbundna med varandra

och tappställena av ett centralt vattenledningsnät, som anlagts med anlitande

av en del av de medel, som 1941 års riksdag anvisat. Vattnet i de brunnar,

som ej äro anslutna till vattenledningsnätet, är salthaltigt och i ett fall bakteriellt

förorenat. Vad beträffar ledningsvattnet ha intill vintern 1943 inga

mer vägande erinringar kunna göras mot vattnets bakteriehalt. Prov ha dock

visat, att grundvattnet är uppblandat med ytvatten, varför vattnet desinfekterats.

Då enstaka fall av dysenteri inträffat, har det ansetts nödvändigt att

tillsätta något mer desinfektionsmedel än vad som eljest är nödvändigt med

påföljd att vattnet fått en föga angenäm smak. Vid vattenkontroll, som företagits

i december 1943, har det emellertid visat sig, att vattentäkten blivit

förorenad. Statens institut för folkhälsan, som verkställt den bakteriologiska

undersökningen, har i utlåtande den 18 december 1943 anfört, att fekalbak

teriehalten vore tämligen hög och att vattnet på grund därav vore mindre

tjänligt som dricks- och hushållsvatten samt att det ej borde användas för

detta ändamål utan föregående rening, exempelvis kokning. Orsaken till föroreningen

är, att infekterat regnvatten tämligen snabbt sipprat ned i berggrunden

utan att därvid ha genomgått rening.

På grund av knappheten i vattentillgången ha flygvapnets anläggningar

icke kunnat förses med vatten. Ej heller lia flottans eller kustartilleriets fartyg

kunnat hämta vatten vid Fårösund. Vid pannrengöring m. m. har som

regel vatten fått tagas från fastlandet, vilket varit förenat med vissa olägenheter.

Därjämte har viss ransonering av vatten även fått vidtagas vid kust

artillerikårens vattenförbrukning.

I enlighet med förslaget till vattenförsörjningens ordnande ha nya borr

brunnar upptagits. Provpumpningar av dessa brunnar ha givit till resultat,

att två brunnar givit användbart vatten, under det vattnet i de andra brun

narna antingen varit salthaltigt, förorenat eller otillräckligt.

Under utredningen har man även undersökt möjligheterna att upptaga nya

brunnar som komplement till de två, som visat sig giva lämpligt vatten.

s. 205 Kontrollera mot PDF

205

Kungl. Majds proposition nr 175.

Därvid har det visat sig, att ett markområde, beläget omkring 3 kilometer

väster örn Fårösund, skulle kunna utnyttjas som grundvattentäkt. För fastställande

av detta områdes kapacitet torde emellertid erfordras provpumpningar

under minst ett år samt ingående undersökningar av jordlagrens och

berggrundens beskaffenhet samt grundvattnets huvudströmriktning. Kostnaden

för ordnande av vattenförsörjningen enligt detta alternativ har beräknats

till 310 000 kronor.

Då emellertid många osäkra och svårbedömbara faktorer, vilka kunna

väsentligt höja kostnaderna, äro förenade med detta förslag, har i utredningen

föreslagits att en mindre insjö, Hau träsk, belägen 4 kilometer från

Fårösund, skulle utnyttjas som ytvattentäkt och att sjövattnet skulle renas

medelst långsam sandfiltrering. Kostnaden för genomförande av detta projekt

beräknas till 377 000 kronor, vartill komma kostnader för inköp av mark

för vattenverk och ersättning för skada genom höjning av insjöns högvattenstånd,

vilka kostnader beräknats till 5 å 6 000 kronor.

Båda anläggningarna äro beräknade att kunna förse kustartillerietablissernentet,

flygvapnets anläggningar och kronans båtar med vatten. Även den

i Fårösund boende civila befolkningens behov av vatten skulle kunna tillgodoses

genom de båda anläggningarna. Önskemål ha framförts från Fårösunds

samhälle att kronan vid planerandet av vattenförsörjningen skulle taga

hänsyn även till samhällets behov av vatten. Då det visat sig, att detta kunde

ske utan större kostnadsökning, ha anläggningarna planerats så, att de kunna

förse även Fårösund med vatten. Samhället skulle mot viss avgift per kubikmeter

få täcka sitt vattenbehov från kronans vattenledningsnät.

Marinförvaltningen har för egen del anfört, att vattenförsörjningen i Fårösund

borde ordnas genom att Hau träsk nyttjades som ytvattentäkt och att

sjövattnet renades medelst långsam sandfiltrering samt att det filtrerade vattnet

vidarebefordrades till Fårösund medelst en rörledning av galvaniserade

stålrör. Kostnaden beräknades enligt prisläget den 1 juli 1941 till 330 000

kronor. För mark förvärv för vattenverk och spärrdamm vid Hau träsk hade

en kostnad av 3 000 kronor beräknats erforderlig. Utöver dessa kostnader

tillkomme vissa skadeersättningar till följd av höjning av högvattenståndet i

Hau träsk samt intrång m. m. vid framdragande av ledningar. Dessa kostnader

kunde för närvarande icke beräknas, då de syntes komma att fastställas

av Söderbygdens vattendomstol, till vilken frågan örn utnyttjande av Hau

träsk som vattentäkt bomme att hänskjutas sedan Kungl. Majit givit tillstånd

till utnyttjande av träsket för ifrågavarande ändamål. Sammanlagda kostnaderna

(utom vissa skadeersättningar m. m.) bomme sålunda att enligt prisläget

den 1 juli 1941 belöpa sig till 333 000 kronor, vartill bomme kostnader

för administration m. m. med 20 000 kronor. Prisstegringen fram till den 1

juli 1943 utgjorde omkring 50 000 kronor.

Då Kungl. Majit i propositionen 1941:221 föreslog riksdagen att anvisa Departementtmedel

för ordnande av vattenförsörjningen vid Gotlands kustartillerikår be- chefen.

räknades, med ledning av den utredning som då förelåg, att de medel som

äskades skulle vara tillfyllest för ändamålet. Provpumpningar och undersökningar

ha emellertid visat, att grundvattensförhållandena i trakten av

Fårösund äro synnerligen besvärliga och att ytterligare anordningar erfordras

för en tryggad vattenförsörjning.

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. May.ts proposition nr 175.

Erforderlig kvantitet vatten kan enligt utredningen erhållas antingen

genom upptagande av ytterligare borrbrunnar eller genom att rena vattnet

från en insjö. Det första alternativet beräknas bliva omkring 70 000 kronor

billigare än det andra. Med det första alternativet äro förenade vissa osäkra

faktorer, vilka avsevärt kunna fördyra detta företag. Erfarenheterna ha visat,

att kostnaderna för grundvattentäkt svårligen låta sig beräkna på förhand.

Därtill kommer att en anläggning enligt detta alternativ icke kan påbörjas,

förrän undersökningar under en period av ett år visat var brunnarna skola

läggas. Då den nuvarande vattenförsörjningen är behäftad med bland annat

stora hygieniska brister, anser jag ett så långt dröjsmål med vattenfrågans

lösning icke vara tillrådligt. Enligt det andra alternativet erhålles en säker

vattentillgång till kostnader som kunna redan nu beräknas. Utbyggandet av

en vattenanläggning enligt detta förslag kan omedelbart igångsättas. Jag

finner mig under dessa förhållanden böra förorda sistnämnda förslag, vars

genomförande dock blir beroende av prövning i vanlig ordning av frågan örn

utnyttjande av Hau träsk för vattentäkt. Av de av 1941 års riksdag anvisade

medlen ha större delen eller omkring 190 000 kronor disponerats för byggande

av ledningsnät och samlingsreservoar med pumphus. Dessa anläggningar

komma att anslutas till det planerade nya vattenledningssystemet. I övrigt

ha enligt lämnad uppgift medlen disponerats för utredningskostnader, provborrningar,

administrationskostnader m. m.

De föreliggande kostnadsberäkningarna synas godtagbara. Jag beräknar

sålunda kostnaderna på grundval av prisläget den 1 juli 1943 till (333 000 +

20 000 + 50 000 =) 403 000 kronor förutom de medel för täckande av skadeoch

intrångsersättningar som framdeles kunna behöva anvisas. Utredningen

utvisar, att dessa ytterligare kostnader icke torde bliva nämnvärda. Sistnämnda

kostnader torde få förskjutas av marinförvaltningen och framdeles ersättas

genom anvisande av ytterligare anslag efter framställning av ämbetsverket.

Nu erfordras sålunda en medelsanvisning av i runt tal 400 000 kronor.

Anläggningen utgör ett fullföljande av ett äldre byggnadsföretag, som icke

utan fortsatt medelsanvisning kan bliva till avsedd nytta, varför merkostnaderna

icke böra medräknas i den för marinen för femårsperioden 1942/47

fastställda kostnadsramen. För ändamålet torde böra under marinförvaltningens

delfond äskas särskilt investeringsanslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Ytterligare medel tor ordnande av vattenförsörjningen

i Fårösund för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av 400 000 kronor.

s. 207 Kontrollera mot PDF

207

Kungl. Maj.ts •proposition nr 175.

Flygförvaltningens delfond.

Bombfällningsplats för Kalmar flygflottilj. I det av riksdagen såsom kapitalinvestering

i försvarsväsendets fastighetsfond till Vissa byggnadsarbeten m. m.

för budgetaret 1942/43 under flygförvaltningens delfond anvisade reservationsanslag

av 40 700 000 kronor ingingo jämväl medel för flygvapnets övningsplatser.

För övningsplatsen å Öland avsågs härvid ett belopp av 75 000 kronor

jämte administrationskostnader.

Genom beslut den 7 augusti 1942 anvisade Kungl. Maj:t ett belopp av

75 000 för flygvapnets övningsplats å Öland att jämte därå belöpande tillägg

för administrationskostnader av 6 % avföras å delposten Flygvapnets övningsplat&er

av reservationsanslaget å 40 700 000 kronor.

Beträffande denna övningsplats hade 1941 års försvarsutredning i sitt betänkande

(s. 667) uttalat, att densamma närmast skulle få karaktären av nödlandningsplats,

avsedd att främst kunna användas av flygplan tillhörande

Kalmar flygflottilj i samband med bombfällnings- och skjutövningar ävensom

vid övriga tillfällen, då av olika skäl landning i Kalmar icke vore möjlig.

Med erinran härom samt under framhållande att medel icke funnes anvisade

eller beräknade för inköp och anordnande av bombfällningsplats för

Kalmar flygflottilj samt att det vore av fundamental betydelse för utbildningen

vid flottiljen att äga tillgång till fullgoda bombfällningsplatser har

flyg förvaltningen i skrivelse den 18 februari 1944 hemställt, att angivna medel

måtte helt eller delvis få användas till markförvärv för och iordningställande

av bombfällningsplats för Kalmar flygflottilj. Ämbetsverket har därvid

framhållit följande.

Det relativt ringa belopp, som upptagits av försvarsutredningen, grundades

på preliminära beräkningar rörande kostnaderna för att endast jämna

till markytan på för flygfältet avsett område på Alvaret. Senare utförda noggranna

rekognosceringar och kostnadsberäkningar hade emellertid visat, att

ett för krigsflygplan under alla årstider fullt användbart flygfält icke kunde

anläggas på Öland för den av försvarsutredningen beräknade kostnaden.

Bombfällningar och skjutningar från flygplankulspruta mot markmål hade

hittills utförts över på Öland tillfälligt förhyrda områden. Erfarenheterna

hade emellertid visat, att ett flertal nackdelar varit förbundna med bombfäl

1 ningsövningama över Öland. Transporter av målmateriel och målpersonal

hade sålunda ställt sig kostsamma och tidsödande (biltransport flygflottiljen—Kalmar

hamn, sjötransport hamnen—Färjestaden och biltransport Färjestaden—målområdet).

Härtill bomme att upprepade klagomål framförts av

den närboende befolkningen ävensom av turister över att bombfällningarna

vore störande och förlagts inom ett av turister tidigare ofta frekventerat

område.

Med anledning härav hade rekognosceringar gjorts över möjligheterna att

förlägga bombfällningsplatsen på Björnön och på fastlandet'' (skjutplatsen

måste med hänsyn till fordran på en större fri riskzon alltjämt kvarligga på

östra kusten av Öland). Länsstyrelsen i Kalmar län hade emellertid meddelat,

att den icke ansett sig ur ordnings- och säkerhetssynpunkt kunna tillstyrka

att Björnön användes som bombfällningsplats.

s. 208 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

208 Kungl. Ivlaj-.ts ''proposition nr Ilo.

På fastlandet hade tre för ändamålet lämpliga områden rekognoscerats,

vilkas läge framginge av skrivelsen bifogad karta, nämligen dels vid Kärrtorp

(område I) 7,5 km nordväst flottiljetablissementet, dels vid Ebbegärde

(område II) 19 km norr etablissementet, dels vid Vångerslät (område III)

17,5 km norr etablissementet.

Områdenas beskaffenhet, ägoförhållanden, förbindelser m. m. framginge

av skrivelsen bifogade beskrivningar och fotokartor.

En bombfällningsplats av här avsedd typ utgjordes i princip av ett cirkelrunt

målområde med en radie av 250 m, omslutet av en riskzon, allt med en

radie av 400 m. Målområdet skulle kalhuggas, röjas och inhägnas samt förses

med målanordningar, telefonförbindelser m. m. Riskzonen syntes icke nödvändigtvis

behöva förvärvas.

Kostnaderna på grundval av prisläget den 1 juli 1941 för anordnande av

bombfällningsplatser inklusive markförvärv — då så erfordrades — skogsavverkning,

röjning, stängsel, målanordningar, mättorn, vägförbättringar och

telefonledningar samt för intrång, hyra eller annan ersättning för riskzoner

etc. beräknades till för område I 25 000 kronor, område II 28 000 kronor och

område III 50 000 kronor.

För närvarande bedömdes endast en bombfällningsplats (område I) vara

erforderlig för Kalmar flygflottilj. Erfarenheterna finge utvisa, huruvida

ytterligare en bombfällningsplats (område II eller område III) borde utföras.

Örn bombfällningsövningarna förlädes till fastlandet, förelåge icke behov

av ett flygfält på Öland av samma kvalitet och omfattning, som tidigare beräknats.

Behovet torde inskränka sig till ett provisoriskt landningsfält — eventuellt

endast ett stråk i den förhärskande vindriktningen — vilket medgåve

nödlandning ävensom landning av ett mindre flygplan (skolflygplan eller

dylikt) för målpersonal och inspekterande. Iordningställande av landningsplatsen

eller landningsstråket borde dock i likhet med en andra bombfällningsplats

ställas på framtiden och bliva beroende av ytterligare prövningar av

behovet. Kostnaderna för landningsplatsen (landningsstråket) komme att

uppgå till endast en ringa del av vad tidigare beräknats för övningsplatsen.

I anslutning till vad sålunda anförts har flygförvaltningen hemställt, att

Kungl. Majit måtte utverka riksdagens medgivande till att angivna medel

finge tagas i anspråk för anordnande av bombfällningsplats å avsedda

områden.

Flygförvaltningens förslag ger mig icke anledning till erinran. Då den avsedda

ändrade användningen av förenämnda medel innebär en avvikelse från av

riksdagen fastställda grunder för medelsdispositionen, torde frågan böra anmälas

för riksdagen. På spörsmålet örn anordnande av ytterligare bombfällningsplats

och av flygfält på Öland anser jag mig, med hänsyn till vad flygförvaltningen

anfört, icke böra här närmare ingå. De besparingar, som vid bifall till

det av mig förordade förslaget uppkomma i jämförelse med tidigare beräknat

medelsbehov, torde efter Kungl. Maj :ts beprövande få disponeras för genomförande

av flygförvaltningens förslag i övrigt, i den mån så befinnes erforderligt.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva

att av riksdagen anvisade medel för flygvapnets övningsplats å

Öland må användas på sätt i det föregående angivits.

s. 209 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

209

II. Försvarets bostadsanskaffningsfond.

Fråga om inrättande av försvarets bostadsanskaffningsfond.

INLEDNING.

De senaste årens snabba utbyggnad av försvarsorganisationen har medfört,

att behovet av bostadslägenheter å vissa orter med militära förläggningar

eller verkstäder ökats i sådan grad, att det visat sig nödvändigt att i viss omfattning

uppföra bostäder genom statens försorg. Och den fortsatta utbyggnaden

av försvarskrafterna enligt 1942 års riksdags beslut har beräknats

komma att kräva ytterligare omfattande åtgärder från statens sida för åstadkommande

av erforderligt antal bostäder för personalen vid försvarsväsendets

olika förband och anläggningar.

Ifrågavarande statliga bostadsproduktion har skett både genom uppförande

av tjänstebostäder, med bostadstvång, och genom anordnande av bostäder av de

typer, som förekomma i den allmänna marknaden.

Medel till uppförande av tjänstebostäder ha härvid i regel anvisats i nära

anslutning till fattade beslut örn uppsättande av nya förband eller andra militära

anläggningar. Bland förband, för vilka i anledning av försvarsorganisationens

utbyggnad tjänstebostadsbebyggelse av större omfattning ägt

rum, må nämnas Skaraborgs flygflottilj i Såtenäs, där sådana bostäder uppförts

med anlitande av anslag örn tillhopa 1 699 750 kronor, samt Gotlands

kustartillerikår i Fårösund, för vilket förbands tjänstebostäder anvisats sammanlagt

1 292 000 kronor. Även vid Norrbottens flygbaskår i Luleå har

erfordrats statlig bostadsbyggnadsverksamhet av större omfattning. Å riksstaten

för budgetåret 1941/42 har sålunda för uppförande av bostadsbyggnader

för personal vid sistnämnda förband anvisats ett anslag å 1 095 000

kronor, varvid emellertid icke tagits slutlig ställning till frågan, huruvida

byggnaderna skola utnyttjas såsom tjänstebostäder i egentlig mening, med

bostadstvång, eller örn de skola på vanligt sätt uthyras till personalen. Uppförandet

av nu nämnda bostäder ävensom den tjänstebostadsbebyggelse i

övrigt, som hittills förekommit, har handhafts av de militära förvaltningsorganen,

och dessa organ svara även för förvaltningen av byggnaderna, vilka

redovisas å försvarsväsendets fastighetsfond. I detta sammanhang må även

påpekas, att i det bostadsbestånd, som förvaltas av de militära förvaltningsmyndigheterna

samt redovisas å försvarsväsendets fastighetsfond, också ingår

en dol rena uthyrningsfastigheter.

Såsom redan framhållits, har den anskaffning genom statens försorg av

bostäder för försvarets personal, som hittills ägt rum i anledning av försvarsorganisationens

utbyggnad, även skett i annan form än genom uppförande

av tjänstebostäder. Frånsett de sju bostadshus med sammanlagt 136 lägenheter,

som med anlitande av ett härför under fonden för förlag till statsverket

för budgetåret 1940/41 beviljat anslag för en kostnad av omkring

1 625 000 kronor uppförts av verkstadsnämnden för tillgodoseende av bo
Bihang

till riksdagens protokoll 1914. 1 sami. Nr 175. >n u 14

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

stadsbehovet för personalen vid den nya centrala torpedverkstaden i Motala

samt numera överlåtits till en för ändamålet bildad bostadsrättsförening, kar

kärvid bostadsbebyggelsen intill senaste tid givits karaktären av egnahemsbebyggelse.

Till komplettering av det förutnämnda tjänstebostadsbeståndet vid

Skaraborgs flygflottilj i Såtenäs ävensom för tillgodoseende av bostadsbehovet

i Karlsborg för Västgöta flygflottilj samt ammunitionsfabrikens avdelning och

tygstationen därstädes ha sålunda för budgetåren 1940/41 och 1941/42 under

fonden för förlag till statsverket anvisats tre anslag örn tillhopa 4 300 000

kronor för uppförande av sammanlagt 86 lägenheter I Såtenäs och 107 lägenheter

i Karlsborg, samtliga av enfamiljstyp. Vidare har för budgetåret

1941/42 under fonden för förlag till statsverket anvisats ett anslag å 370 000

kronor för uppförande av 19 bostadslägenheter av liknande typ för personal

vid flottans skifferotjeverk å Kinnekulle. Den nu nämnda egnahemsbebyggelsen

har ägt rum i egnahemsstyrelsens regi, och styrelsen har även handhaft

förvaltningen av lägenheterna till och med utgången av budgetåret

1942/43. De å Kinnekulle uppförda lägenheterna ha numera övergått i Svenska

skifferoljeaktiebolagets ägo.

1943 ÅRS RIKSDAGSBESLUT.

Vid 1943 års riksdag fattades beslut örn inrättande av ett särskilt organ,

försvarets bostadsanskaffningsnämnd, för handhavande av vissa bostadsanskaffningsfrågor

inom försvaret, och i samband härmed fastställdes även

riktlinjer för den. statliga produktionen av bostäder för försvarets personal

och rörande bestridande av kostnaderna härför. Härutinnan hänvisas till den

redogörelse, som i det föregående lämnats vid behandlingen av frågan om anvisande

av medel för tjänstebostäder vid flygvapnet.

I enlighet med de i nämnda sammanhang angivna riktlinjerna har bostadsanskaffningsnämnden

från den 1 juli 1943 övertagit förvaltningen av egnahemsbebyggelsen

i Såtenäs och Karlsborg.

Vid 1943 års riksdag utverkades beträffande de investeringsanslag å

24 000 000 kronor, 10 000 000 kronor och 25 000 000 kronor, som för budgetåret

1943/44 beviljats till vissa byggnadsarbeten m. m. för respektive arméförvaltningens,

marinförvaltningens och flygförvaltningens delfonder av försvarsväsendets

fastighetsfond, bemyndigande för Kungl. Maj:t att med anlitande

av vart och ett av dessa tre anslag intill ett belopp av 3 000 000 kronor ställa

erforderliga medel till förfogande för uppförande av bostäder för försvarets

personal enligt de av statsmakterna fastslagna riktlinjerna ävensom för anskaffande

av för ändamålet erforderlig mark (proposition nr 287 och riksdagens

skrivelse nr 411).

Av angivna tre investeringsanslag har Kungl. Maj:t hittills ställt medel

till förfogande för fyra särskilda byggnadsföretag, vilka alla skola utföras i bostadsanskaffningsnämndens

regi. Sålunda har nämnden genom beslut den

20 augusti 1943 bemryndigats att med anlitande av investeringsanslaget för

flygförvaltningens delfond intill ett belopp av 577 500 kronor uppföra bostäder

i Bergnäset inom Nederluleå kommun för personal vid Norrbottens

s. 211 Kontrollera mot PDF

211

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

flygbaskår. För denna bebyggelse, vilken omfattar 19 enfamiljshus, har

tomtmark kostnadsfritt ställts till förfogande av Nederluleå kommun. Bostadsanskaffningsnämnden

har vidare genom beslut den 29 oktober 1943 bemyndigats

att med anlitande av investeringsanslaget för arméförvaltningens

delfond intill ett belopp av 1673 000 kronor och investeringsanslaget för

flygförvaltningens delfond intill ett belopp av 159 000 kronor gå i författning

örn uppförande av bostäder för personal vid de militära förbanden och anläggningarna

i Karlsborg. Byggnadsprogrammet omfattar i detta fall 14 flerfamiljshus

med tillhopa 84 lägenheter. Den för ändamålet erforderliga tomtmarken

har till en del kostnadsfritt ställts till förfogande av Karlsborgs kommun

och utgöres till en del av kronan tillhörig mark under statens järnvägars

förvaltning. Slutligen har bostadsanskaffningsnämnden genom särskilda beslut

den 19 november och 17 december 1943 bemyndigats att med anlitande av

investeringsanslaget för marinförvaltningens delfond intill belopp örn 140 000

kronor och 835 000 kronor uppföra bostäder i Vitså för personal vid Hårsfjärdens

depå respektive bostäder i Fårösund för personal vid Gotlands kustartilleriförsvar

och Gotlands kustartillerikår. För ifrågavarande personal i

Vitså har nämnden ansett behov av tjänstebostäder i egentlig mening föreligga,

och detta behov skall enligt byggnadsplanen tillgodoses å tomtmark,

som för ändamålet inköpts för 6 000 kronor. För bebyggelsen i Fårösund

avses skola tagas i anspråk dels ett kronan tillhörigt område, dels ock mark,

som inköpts för ändamålet för en kostnad av omkring 35 000 kronor.

I propositionen 1943: 287 berördes även frågan om förvaltningen och redovisningen

av försvarets bostadsbestånd. Härvid erinrades, att förvaltningen

av de av bostadsanskaffningsnämnden uppförda bostäderna — liksom de av

egnahemsstyrelsen uppförda bostäderna i Såtenäs och Karlsborg — enligt

den för nämnden utfärdade instruktionen skulle handhavas av nämnden. I

anslutning härtill uttalades, att det syntes böra övervägas, örn icke nämnden

borde övertaga förvaltningen jämväl av vissa bostadsbyggnader, som förvaltades

av de militära förvaltningsorganen men som enligt de uppdragna riktlinjerna

för statens bostadspolitik inom försvaret icke borde utnyttjas såsom

tjänstebostäder med bostadstvång. Vidare framhölls, att det för ernående av

en klarare överblick över försvarets bostadsbestånd och avkastningen därav

måhända kunde befinnas lämpligt, att de av nämnden förvaltade byggnaderna

överfördes till en särskild delfond av försvarsväsendets fastighetsfond.

I anslutning till vad sålunda anförts har Kungl. Majit uppdragit åt riks

räkenskapsverket att i samråd med försvarets bostadsanskaffningsnämnd,

arméförvaltningens fortifikatiomsstyrelse (arméns fortifikationsförvaltning),

marinförvaltningen, flygförvaltningen och försvarets fabriksstyrelse verk

ställa utredning av frågan örn redovisningen av försvarets personalbostäder,

därvid särskilt skulle övervägas lämpligheten av att för ändamålet inrätta en

särskild fond.

Sådant förslag har av riksräkenskapsverket avgivits i skrivelse den 3

februari 1944.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

FÖRELIGGANDE FÖRSLAG.

Inrättande av en särskild bostadsanskaffningsfond. I nyssnämnda skrivelse

den 3 februari 1944 bär riksräkenskapsverket erinrat, att ämbetsverket i ett

den 8 december 1942 avgivet yttrande angående inrättandet av försvarets bostadsanskaffningsnämnd

framhållit, att, örn ett särskilt organ skulle tillsättas

för förvaltningen av militära bostadslägenheter, organet borde övertaga förvaltningen

av alla militära bostadsbyggnader, vilket bland annat skulle förutsätta,

att en särskild kapitalfond inrättades för ändamålet. Riksräkenskapsverket

har, i anslutning till vad ämbetsverket sålunda uttalat, funnit sig

nu böra förorda, att en särskild fond inrättas för redovisning av de bostäder

för försvarets personal, som förvaltas av bostadsanskaffningsnämnden. Fonden,

som icke lämpligen borde inrättas såsom en delfond av försvarsväsendets

fastighetsfond utan i stället tills vidare borde utgöra en självständig kapitalfond,

kunde förslagsvis benämnas försvarets bostadsanskaffningsfond.

Fonden borde förvaltas av bostadsanskaffningsnämnden men redovisas

gentemot rikshuvudboken av försvarets civilförvaltning, under vilken myndighet

nämnden i kassa- och redovisningshänseende i fortsättningen borde

vara inordnad på samma sätt som för närvarande. I överensstämmelse med

vad som gäller beträffande fastighetsfonderna samt regelmässigt tillämpas

även i fråga örn övriga av administrativa myndigheter förvaltade kapitalfonder

borde enligt riksräkenskapsverkets mening bostadsanskaffningsnämndens

kostnader för fondens förvaltning i sin helhet anvisas att utgå från de anslag,

som uppfördes för nämnden under riksstatens fjärde huvudtitel. Bostadsanskaffningsnämnden

hade däremot för sin del funnit angivna förvaltningskostnader

böra bestridas från den post till reparations- och underhållskostnader

m. m., som i det följande föresloges skola uppföras å fondens stat.

Enligt nämndens uppfattning skulle genom en sådan anordning vinnas en

klarare överblick över bostadsbeståndets verkliga avkastning och det huvudsakliga

syftet med fondens inrättande sålunda bliva bättre tillgodosett.

Fondens omfattning. Såsom ifrågasatts i propositionen 1943: 287 borde

— förutom de av bostadsanskaffningsnämnden nu förvaltade bostäderna —

enligt riksräkenskapsverkets mening även vissa bostadsbyggnader, som för

närvarande förvaltades av de militära förvaltningsorganen och redovisades

å försvarsväsendets fastighetsfond, ställas under bostadsanskaffningsnämndens

förvaltning samt alltså överföras till den till inrättande föreslagna fonden.

Det hade emellertid icke varit möjligt för riksräkenskapsverket att inom

den korta tid, som stått till buds, utarbeta och framlägga förslag härom. Det

syntes lämpligen kunna uppdragas åt bostadsanskaffningsnämnden att verkställa

i detta avseende erforderlig detaljutredning samt att därefter i samråd

med riksräkenskapsverket och vederbörande militära myndigheter framlägga

de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

I enlighet med vad nu sagts skulle den nya fonden till en början endast

komma att omfatta de av egnahemsstyrelsen uppförda bostäderna i Såtenäs

och Karlsborg samt de bostäder av på den allmänna bostadsmarknaden före
-

s. 213 Kontrollera mot PDF

213

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 175.

kommande typer, som jämlikt 1943 års riksdags i det föregående berörda

bemyndigande uppfördes av bostadsanskaffningsnämnden med anlitande av

investeringsanslag under försvarsväsendets fastighetsfond.

I de fall, där för ifrågavarande bostadsbebyggelse i bostadsanskaffningsnämndens

regi toges i anspråk kronan förut tillhörig mark eller mark, som

för ändamålet kostnadsfritt överlåtits till kronan, finge beslut i vanlig ordning

meddelas örn att marken skulle ställas under nämndens förvaltning samt örn

att värdet å marken skulle överföras till den av nämnden förvaltade fonden

eller — där fråga vore örn till kronan kostnadsfritt upplåten mark eller mark,

som redan tillhörde kronan men icke funnes bokförd bland statens i rikshuvudboken

redovisade kapitaltillgångar — upptagas till redovisning å denna

fond.

För den av egnahemsstyrelsen påbörjade bostadsbebyggelsen i Såtenäs

och Karlsborg, vilken bekostats med anlitande av för ändamålet under fonden

för förlag till statsverket anvisade anslag å tillhopa 4 300 000 kronor beräknades

— frånsett vissa från anslagen bestridda, i det följande närmare

berörda underhållskostnader — komma att tagas i anspråk sammanlagt

3 690 000 kronor. I den mån angivna anslag befunnes böra få disponeras

även efter ingången av budgetåret 1944/45, borde föreskrift meddelas örn

att anslagen från och med detta budgetår i budgetredovisningen skulle redovisas

under den nya fonden. Genom denna anordning vunnes, att de anläggningskostnader,

som efter utgången av nu löpande budgetår bestredes från

anslagen, komme att direkt bokföras såsom tillgångsvärden å fonden. Däremot

måste särskilt beslut meddelas om överföring från fonden för förlag till statsverket

till den nya fonden av de tillgångsvärden, som svarade mot dessförinnan

från anslagen bestridda anläggningskostnader.

I detta sammanhang har beträffande egnahemsbebyggelsen i Karlsborg

framhållits, att till anordnande av bostäder därstädes för budgetåret 1942/43

under fonden för förlag till statsverket anvisats ytterligare ett anslag å

540 000 kronor, avsett för uppförande av 27 enfamiljshus för verkstadsnämndens

(fabriksstyrelsens) personal. Ifrågavarande bostadsbehov skulle emellertid

enligt Kungl. Maj:ts i det föregående berörda beslut den 29 oktober 1943

tillgodoses genom uppförande av hyreshus med anlitande av medel, som

ställts till förfogande i annan ordning. Därest nyssnämnda anslag likväl skulle

tagas i anspråk för anordnande av bostäder för försvarets personal, syntes

beslut erfordras av riksdagen örn ändrade grunder för anslagets användning.

I samband nied sådant beslut borde även medel anvisas till erforderlig omedelbar

avskrivning, varjämte borde föreskrivas, att anslaget i budgetredovisningen

skulle redovisas under den nya fonden, därest anslaget skulle användas

för uppförande av bostäder av på den allmänna bostadsmarknaden

förekommande typer.

Grunderna för avskrivning. I framställning till riksdagen örn anslag till

egnahemsbebyggelse i Såtenäs (proposition 1940 U: 49) räknades med att det

nedlagda kapitalet ej skulle komma att kunna i sin helhet förräntas. I an
-

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj-.ls proposition nr 175.

slutning härtill uttalade chefen för försvarsdepartementet att, sedan företaget

färdigställts och kostnaderna för detsamma kunde med säkerhet överblickas,

frågan örn den framtida finansieringen av företaget borde få underställas

statsmakternas prövning, därvid ståndpunkt borde tagas, bland annat, dels

till frågan örn den slutliga redovisningen och förvaltningen av ifrågavarande

fastigheter, dels till spörsmålet i vilken mån avskrivning av anläggningskapitalet

redan från början borde äga rum. Samma uttalande gjordes av

departementschefen i framställningen örn anslag till motsvarande bebyggelse

i Karlsborg (proposition 1941:267).

Med hänsyn till att fastigheterna numera praktiskt taget vore färdigställda,

hade riksräkenskapsverket funnit sig böra framlägga förslag i ämnet i samband

med förslaget örn inrättande av den fond, å vilken fastigheterna skulle

redovisas, särskilt som grunderna för den årliga avskrivningen av fastigheterna

icke kunde fastställas utan att ståndpunkt samtidigt toges till storleken av

den omedelbara avskrivningen. Härom har anförts följande.

Vid bedömandet av behovet av omedelbar avskrivning hade förutsatts,

att den räntefot, vid vilken full förräntning skulle anses vara för handen,

borde i överensstämmelse med vad i allmänhet tillämpades beträffande statens

kapitalinvesteringar sättas till 4 %. Vidare hade antagits, att någon avskrivning

icke skulle ske å marken samt att kostnaderna för byggnaderna med

tillhörande anläggningar skulle helt avskrivas under loppet av 60 år. Beträffande

försvarsväsendets fastighetsfond tillämpades visserligen en avskrivningstid

av 40 år. En avskrivningstid av 60 år för nu ifrågavarande byggnader

hade emellertid ansetts försvarbar med hänsyn därtill, att byggnaderna, även

om de omedelbara skälen för deras uppförande bortfölle på grund av organisatoriska

omläggningar, fortfarande kunde utnyttjas utan att först behöva

underkastas kostnadskrävande ändringar, vilket däremot icke kunde sägas

vara förhållandet med kaserner med flera å försvarsväsendets fastighetsfond

redovisade anläggningar. Det hade slutligen befunnits lämpligt, att avskrivningen

av det i byggnaderna investerade nettokapitalet — d. v. s. vad som

återstode av anläggningskostnaderna, sedan erforderlig omedelbar avskrivning

verkställts — reglerades sålunda, att för förräntning och avskrivning av detta

kapital fastställdes en årlig, fast annuitet. Härigenom ernåddes, att den

procentuella avkastningen av det i ifrågavarande fastigheter investerade nettokapitalet

under hela avskrivningstiden icke komme att förändras i annan mån

än som betingades av ändrade hyresinkomster eller ändrade driftkostnader.

Såväl grundavskrivningen som den årliga avskrivningen hade förutsatts skola

ske med anlitande av indirekt avskrivningsmetod, d. v. s. genom avsättning

till ett värdeminskningskonto.

Vid den antagna förräntningen av 4 % samt den föreslagna avskrivningstiden

på 60 år bleve den årliga annuiteten 4,4 2 %. För att erhålla det nettovärde,

varmed byggnaderna å ifrågavarande fastigheter från början borde upptagas

å den nya fonden, finge den påräkneliga årliga hyresinkomsten från

fastigheterna minskas med dels 4 % ränta å värdet av den till fastigheterna

hörande marken och dels de för fastigheterna beräknade årliga driftkostnaderna

samt återstoden av hyresinkomsten därefter divideras med angivna annuitet

(0,0442). Denna beräkning — vilken verkställts inom bostadsanskaffningsnämnden

samt skett på grundval av de fastställda, nu utgående hyrorna och

med utgångspunkt från driftkostnader, som beräknats med ledning av från

statens byggnadslånebyrå på grundval av därstädes förd statistik lämnade uppgifter

— hade givit vid handen, att anläggningskostnaderna borde omedel
-

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

bart avskrivas med följande belopp, nämligen anläggningskostnaderna för

första byggnadsetappen i Såtenäs, 947 500 kronor, med 526 000 kronor eller

med 55,5 %, anläggningskostnaderna för första byggnadsetappen i Karlsborg

exklusive skyddsrum, 1414 000 kronor, med 338 000 kronor eller med 24%,

anläggningskostnaderna för andra byggnadsetappen i Såtenäs, 790 000 kronor,

med 439 000 kronor eller med 55,5 % och anläggningskostnaderna för andra

byggnadsetappen i Karlsborg, 470 000 kronor, med 148 000 kronor eller med

31,5 %. Härtill komme 26 000 kronor för omedelbar avskrivning i sin helhet

av vad som av kostnaderna för första byggnadsetappen i Karlsborg beräknades

komma att belöpa på skyddsrumsanläggningar.

Enligt den inom bostadsanskaffningsnämnden sålunda verkställda beräkningen

— vars riktighet självfallet förutsatte, att nettoavkastningen från

fastigheterna icke ändrades på grund av förändrad hyresnivå, förändrade driftkostnader

eller andra omständigheter, som nu icke kunde förutses — skulle

alltså frånsett avskrivning av skyddsrumsanläggningar erfordras en omedelbar

avskrivning av sammanlagt 1 451 000 kronor, vilket motsvarade en genomsnittlig

avskrivning av i avjämnat tal 40 %. Denna jämförelsevis höga grundavskrivning

borde, i betraktande av att beträffande försvarsväsendets fastighetsfond

tillämpades 50-procentig grundavskrivning, icke kunna anses omotiverad,

eftersom avskrivningen av ifrågavarande för försvarets personal avsedda

byggnader och av de å försvarsväsendets fastighetsfond redovisade anläggningarna

ändock i viss utsträckning måste bedömas från samma synpunkter.

Riksräkenskapsverket ville emellertid å andra sidan understryka, att

den ifrågasatta kraftiga nedskrivningen av fastighetsvärdena icke borde få ha

någon inverkan vare sig på en eventuell reglering framdeles av de för fastigheterna

nu gällande hyrorna eller på fastställandet av försäljningspriset för

fastigheterna.

Avskrivningen av anläggningskostnaderna för de bostäder av på den allmänna

marknaden förekommande typer, som jämlikt riksdagens bemyndigande

uppfördes med anlitande preliminärt av investeringsanslag för försvarsväsendets

fastighetsfond, borde ske med tillämpning av samma principer, som avsåges

skola komma till användning för egnahemsbebyggelsen i Såtenäs och

Karlsborg.

Riksräkenskapsverket hade icke förbisett, att en beräkning av den omedelbara

avskrivningen på grundval av nu gällande hyror och i nuvarande läge

uppskattade driftkostnader vore förenad med vissa osäkerhetsmoment. Det

kunde därför ifrågasättas, huruvida icke tills vidare borde anstå med beslut

rörande grunderna för avskrivning av de fastigheter, som enligt riksräkenskapsverkets

förslag skulle redovisas å den nya fonden. Avgörandet av denna

fråga kunde utan olägenhet skjutas till 194o års riksdag, eftersom det vore tillräckligt,

att medel till årsavskrivning för budgetåret 1944/45 anvisades å

fonden under senare hälften av detta budgetår. Genom ett sådant uppskov

kunde också vinnas, att före avgörandet av frågan örn avskrivningen erhölles

en bättre överblick över det totala behovet av omedelbar avskrivning i fråga

om den statliga produktionen av bostäder utan tjänstebostadskaraktär för

försvarets personal. Vidare bereddes genom uppskovet möjlighet till ytterligare

övervägande av frågan om utformningen av reglerna för själva avskrivningsförfarandet.

I detta avseende kunde andra lösningar tänkas än den i

det föregående angivna.

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Medel för täckande av avskrivningsbehovet. Det kunde ifrågasättas, huruvida

icke för den omedelbara avskrivningen å anläggningskostnaderna för de av

egnahemsstyrelsen uppförda bostäderna i Såtenäs och Karlsborg borde anvisas

ett särskilt anslag under huvudtiteln för avskrivning av oreglerade

kapitalmedelsförluster. Avskrivningsbeloppet syntes emellertid kunna anses

icke vara större än att det utan anvisande av ett sådant anslag kunde täckas

från fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Till ytterligare stöd för

det senare förfarandet kunde framhållas, att å nämnda fond vid utgången av

budgetåret 1942/43 redovisades en behållning å 1 957 506 kronor 32 öre av

för avskrivning av smärre oreglerade kapitalmedelsförluster anvisade medel

samt att till avskrivning av sådana förluster för nu löpande och nästkommande

budgetår anvisats respektive äskats 1500 000 kronor eller samma belopp,

som tidigare för varje budgetår beviljats för detta ändamål. Därest den

omedelbara avskrivningen föreskreves skola direkt täckas från fonden för

oreglerade kapitalmedelsförluster, borde detta självfallet äga tillämpning även

beträffande anläggningskostnader för ifrågavarande bostäder, som utbetalades

efter utgången av löpande budgetår.

Beträffande avskrivningen av anläggningskostnaderna för de bostäder av

på den allmänna bostadsmarknaden förekommande typer, som jämlikt riksdagens

bemyndigande uppfördes med anlitande preliminärt av investeringsanslag

för försvarsväsendets fastighetsfond vore önskvärt, att för varje budgetår

å tilläggsstat anvisades ett investeringsanslag för den tillämnade fonden

för täckande av de belopp, som Kungl. Majit under budgetåret för uppförande

av sådana bostäder ställt till nämndens förfogande från investeringsanslag under

fastighetsfonden. Härigenom vunnes, att anskaffningskostnaderna för ifrågavarande

bostäder — till den del de icke vore att hänföra till kronan förut tillhörig

mark eller till mark, som för ändamålet kostnadsfritt överlåtits till kronan

—■ automatiskt komme att direkt redovisas såsom tillgångsvärden å den nya

fonden, vilket medförde en avsevärd förenkling av bokföringen. Riksräkenskapsverket

föresloge, att den sålunda förordade anordningen komme till användning

redan under löpande budgetår samt att fonden för möjliggörande

härav inrättades per den 30 juni 1944. I den mån tilläggsstatsanslag anvisades,

borde samtidigt medel anvisas för erforderlig omedelbar avskrivning av de

investeringar, varom vore fråga.

Särskilda frågor. Förslag till överföring av tillgångarna från fonden

för förlag till statsverket till den av riksräkenskapsverket till inrättande

föreslagna fonden borde framläggas av bostadsanskaffningsnämnden i samråd

med riksräkenskapsverket och försvarets civilförvaltning. I samband

med beslutet om denna överföring, vilken lämpligen syntes kunna ske per

den 1 juli 1944 och alltså behövde genomföras först i bokslutet för budgetåret

1944/45, borde även meddelas föreskrift örn överflyttning till bostadsanskaffningsnämnden

av förvaltningen av den kronan tillhöriga mark, som tagits i

anspråk för ifrågavarande bebyggelse, samt örn överförande till den nya

fonden av värdet å denna mark. I detta hänseende har riksräkenskapsverket

anfört följande.

s. 217 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 217

Tomtmark för bebyggelsen i Såtenäs hade — förutom genom inköp av

tvenne områden för en kostnad av 27 500 kronor, respektive 15 000 kronor —

beretts genom ianspråktagande av viss å flygförvaltningens delfond redovisad

mark. Denna mark hade bostadsanskaffningsnämnden redan i skrivelse den

28 september 1943 föreslagit skola överföras till nämndens förvaltning. Flygförvaltningen

hade i utlåtande den 14 oktober 1943 biträtt detta förslag men

samtidigt uttalat, att vid bifall till förslaget ett av flygförvaltningen till

arrendatorn av marken utgivet ersättningsbelopp å 2 743 kronor 77 öre borde

ersättas flygförvaltningen från anslag under bostadsanskaffningsnämndens

förvaltning. Riksräkenskapsverket, som utginge från att värdet å de två inköpta

områdena skulle upptagas till belopp motsvarande köpeskillingarna

samt att för vart och ett av dessa områden till förutvarande arrendator utgivna

ersättningar örn respektive 16 100 kronor och 6 000 kronor alltså skulle

redovisas såsom anläggningskostnader, funne det ligga närmast till hands,

att värdet å den från flygförvaltningen övertagna marken bestämdes i anslutning

till priset för den inköpta marken. I den mån kronan fått eller finge

vidkännas kostnader i form av ersättningar till arrendatorn av den från flygförvaltningen

övertagna marken, borde dessa kostnader enligt riksräkenskapsverkets

mening slutligt redovisas såsom utgifter å staten för försvarsväsendets

fastighetsfond.

För egnahemsbebyggelsen i Karlsborg erforderlig tomtmark hade uteslutande

beretts genom ianspråktagande av å arméförvaltningens delfond redovisad

mark. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1943 hade en del av

denna tomtmark överförts till den av egnahemsstyrelsen förvaltade jordfonden

samt denna fond uppskrivits och arméföiumltningens delfond nedskrivits med

ett belopp av 1100 kronor. I fråga örn den med angivna beslut avsedda marken

borde föreskrivas den ändringen, att marken skulle ställas under bostadsanskaffningsnämndens

förvaltning samt med nyssnämnda värde överföras till

den nya fonden. Beträffande redovisningen av övrig för egnahemsbebyggelsen

i Karlsborg i anspråk tagen mark hade ännu ej meddelats något beslut. Det

värde, som skulle fastställas för denna mark vid dess överföring från arméförvaltningens

delfond, syntes kunna bestämmas med ledning av det värde,

som åsatts det till jordfonden överförda området. Även beträffande tomtmarken

i Karlsborg borde, i den mån kronan i fråga örn denna sin mark fått

eller finge vidkännas kostnader i form av ersättning till vederbörande arrendator

gälla, att dessa kostnader slutligt borde redovisas såsom utgifter å försvarsväsendets

fastighetsfonds stat.

Under förutsättning att den i det föregående angivna omedelbara avskrivningen

komme till stånd, komme inkomsterna för den till inrättande

föreslagna fonden att icke blott täcka driftkostnader och årliga avskrivningar

utan dessutom lämna ett överskott, som motsvarade full förräntning

av det i fonden investerade kapitalet. Fonden komme således att bli

»självförsörjande», och några anslag till densamma motsvarande ersättningsanslagen

till fastighetsfonderna behövde vid sådant förhållande icke anvisas

å riksstaten. Med hänsyn härtill borde, sedan riksdagen godkänt grunderna

för redovisningen å fonden, den stat, som för varje budgetår borde upprättas

för fonden, kunna fastställas av Kungl. Majit utan riksdagens hörande.

Fondens inkomster komme självfallet praktiskt taget uteslutande att utgöras

av hyresinkomster. Å inkomstsidan av fondens stat borde dock förutom

en post för hyresinkomster även upptagas en post för diverse inkomster. Å

statens utgiftssida bolde upptagas en post för reparations- och underhålls
-

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Majlis proposition nr 175.

kostnader m. m., en post för avsättning till värdeminskningskonto och en post

för fondens överskott. I överensstämmelse med vad som gällde beträffande

allmänna fastighetsfonden och försvarsväsendets fastighetsfond borde besparing,

som under ett budgetår uppkomme å posten för reparations- och underhållskostnader

m. m., få reserveras till följande budgetår.

I samband med att beslut fattades om inrättande av den av riksräkenskapsverket

föreslagna fonden, borde föreskrift även meddelas örn slutlig reglering

av de underhållskostnader för de av egnahemsstyrelsen uppförda bostäderna

i Såtenäs och Karlsborg, som bestritts från de för denna bebyggelse anvisade

investeringsanslagen. Från dessa anslag hade till och med utgången av budgetåret

1942/43 utbetalats underhållskostnader om tillhopa 22 130 kronor 30

öre, och från anslagen bestridda underhållskostnader beräknades vid utgången

av nu löpande budgetår komma att uppgå till sammanlagt 52 000 kronor. Riksräkenskapsverket

finge föreslå, att samtliga intill sistnämnda tidpunkt utbetalade

underhållskostnader för ifrågavarande bostäder föreskreves skola täckas

från de från bostäderna under nu löpande budgetår inflytande hyresinkomsterna,

vilka beräknades till 140 000 kronor. I detta sammanhang ville

ämbetsverket framhålla, att hyresinkomsterna från ifrågavarande bostäder för

tiden till och med utgången av budgetåret 1942/43 uppgått till sammanlagt

164 597 kronor 89 öre, vilket belopp inbetalats till riksgäldskontoret och tillgodoförts

den å riksstaten uppförda inkomsttiteln för diverse kapitalfonder.

Yad som efter täckning av angivna underhållskostnader komme att återstå av

nu löpande budgetårs hyresinkomster borde redovisas i enahanda ordning.

Förslag till stat för den nya fonden för budgetåret 1944/45 borde framläggas

av bostadsanskaffningsnämnden i samråd med riksräkenskapsverket.

För den händelse avgörandet av frågan örn avskrivningen av de å fonden

redovisade fastigheterna uppskötes till 1945 års riksdag, kunde från början icke

å staten upptagas någon post för avsättning till värdeminskningskonto. Denna

post och posten för fondens överskott finge då tilläggas, sedan statsmakterna

fattat beslut rörande avskrivningsgrunderna.

FÖRSÄLJNING AV FASTIGHETER.

I skrivelse den 15 februari 1944 har bostadsanskaffningsnämnden framlagt

förslag till de grunder, som borde tillämpas vid försäljning av bostäder, förvaltade

av nämnden.

Därvid har nämnden, som i ärendet samrått med statens byggnadslånebyrå,

erinrat, att det vore av stor vikt att nämnden hade möjligheter att redan från

början kunna med äganderätt upplåta bostäder, som uppförts av nämnden.

I detta hänseende har framhållits bland annat följande.

Det synes vara synnerligen önskvärt, att försäljningen främst i fråga örn

flerfamiljshus kan ske i samband med husens färdigställande eller redan dessförinnan,

då det icke torde vara lämpligt eller ens möjligt att först uthyra lägenheterna

och därefter, sedan de någon tid varit uthyrda, försälja fastigheterna.

Tillfälle torde därför böra beredas Kungl. Majit att snabbt kunna

fatta beslut örn försäljning vid lämplig tidpunkt, då å ena sidan kostnaderna

för byggnadsföretaget kunna överblickas och å andra sidan lägenheterna ännu

icke upplåtits.

s. 219 Kontrollera mot PDF

219

Kungl. Maj:Is proposition nr 175.

Fall kunna även tänkas, då det kan vara av vikt att snabbt kunna försälja

obebyggd mark. Bostadsproduktion genom kommunala myndigheters försorg

eller enskild företagsamhet kan tänkas underlättad, därest råmark i kronans

ägo kan säljas för ändamålet. Enligt riksdagens skrivelse 1943: 411, i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 287, får det ankomma på Kungl. Maj:t

att taga ställning till förslag från nämnden örn utlämnande av lån med anlitande

av i skrivelsen anvisade investeringsanslag till bostadssökande i flerfamiljshus

eller till egnahemsspekulanter ävensom att i övrigt vidtaga erforderliga åtgärder

med avseende å tomtexploatering och förmedling av primär- och sekundärlån,

varvid, därest Kungl. Majit skulle finna övertygande skäl tala för ett anordnande

av bostadsbyggande i enlighet med antydda principer, de av Kungl.

Majit i skrivelsen begärda bemyndigande^ skulle anses innefatta möjlighet

att träffa avgörande i ämnet.

Vad ovan sagts örn försäljning av fast egendom bör även gälla beträffande

upplåtelse med tomträtt av sådan egendom.

Genom riksdagens skrivelse 1943:248, på grund av Kungl. Maj:ts proposition

nr 165, har Kungl. Majit erhållit bemyndigande att under budgetåret

1943/44 utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta örn försäljning

av kronan tillhörig fast egendom, såframt taxeringsvärdet å egendomen uppgår

till högst 25 000 kronor. Därjämte har Kungl. Majit bemyndigats att tills

vidare utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall försälja vissa för industriella

anläggningar avsedda fastigheter från under vattenfallsstyrelsens förvaltning

ställda industriområden vid Göta älv, oavsett att sådan fastighets taxeringsvärde

uppskattningsvis överstiger 25 000 kronor. Det synes lämpligt, att

ett bemyndigande av samma slag som det, som sålunda lämnats beträffande

vattenfallsstyrelsens industrifastigheter, lämnas beträffande de under nämndens

förvaltning stående fastigheterna, vilket bemyndigande även bör innefatta

rätt att upplåta fastigheter med tomträtt.

Beträffande finansieringsfrågan har nämnden framhållit, att köparna

till ifrågavarande fastigheter i regel vore i besittning av endast en mindre del

av för fastighetsköp erforderligt kapital och att det därför, därest försäljning

skulle komma till stånd, vore erforderligt med verksamt stöd genom långivning

från statens sida. I detta hänseende har erinrats örn den statliga subvention,

som lämnats vid överlåtelse till bostadsrättsförening av vissa fastigheter

i Motala (propositionen 1941: 181 och 1941: 297). Vidare har anförts:

Belåningen av de fastigheter, som kunna komma att försäljas av nämnden,

synes i största möjliga utsträckning böra ske på samma sätt som fastigheter,

vilka uppföras av enskilda företagare. Finansieringen av fastighetsköpen bör

alltså ske antingen med bottenlån och sekundärlån genom lämpliga kreditinstitut

jämte tertiärlån genom statens byggnadslånebyrå eller också med egnahemslån

genom den statliga egnahemsorganisationens medverkan. Det förra

finansieringssättet torde i allmänhet mera lämpa sig för den belåning, varom

här är fråga, än det senare. De av egnahemsorganen utlämnade egnahemslånen

till förvärv av bostadsegnahem kunna icke beviljas till förvärv av fastighet,

vars värde överstiger 15 000 kronor, och beträffande flerfamiljshusen kan denna

långivning icke komma i fråga. För dessa senare torde tertiärlån få sökas hos

byggnads! aneby rån av respektive bostadsrättsföreningar, till vilka fastigheterna

torde böra överlåtas innan bebyggelsen färdigställts eller i samband med

färdigställandet. Byggnadslåncbyrån torde enligt nu gällande bestämmelser

icke kunna utlämna tertiärlån för förvärv av färdigställda fastigheter.

Tertiärlån torde därför icke kunna beviljas för de enfamiljshus, som av egnahemsstyrelsen

uppförts i Såtenäs och Karlsborg eller för av bostadsanskaffningsnämndon

uppförda hus, som försäljas efter färdigställandet.

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

I den män mindre bemedlade, barnrika familjer komma att inflytta i av

nämnden försålda enfamiljshus, synas dessa familjer böra beredas möjlighet

att erhålla lån och bidrag enligt kungörelsen den 27 maj 1938 (nr 247) örn

lån och bidrag för beredande av bostäder i egnahem åt mindre bemedlade, barnrika

familjer. Då man kan förvänta, att mindre bemedlade, barnrika familjer

komma att inflytta även i av nämnden försålda flerfamiljshus, synes, i den

mån fastigheterna upplåtas med bostadsrätt, bostadsrättsföreningens stadgar

böra givas sådan utformning, att föreningen kan godkännas som sådant allmän

nyttigt bostadsföretag, som avses i kungörelsen den 4 september 1935 (nr 512)

örn lån och bidrag av statsmedel för beredande av hyresbostäder åt mindre

bemedlade, barnrika familjer, och att där omförmält familjebidrag kan utgå.

Utöver ovannämnda lån erfordras viss egen insats av köparen. Då spekulanterna

på nämndens fastigheter ofta endast kunna prestera en del av den erforderliga

egna insatsen, torde det vara nödvändigt, att lån utlämnas till återstående

del av densamma. Dessa fyllnadslån torde böra utlämnas av bostads

anskaffningsnämnden av medel, som ställts till nämndens förfogande och mot

inteckningssäkerhet. De torde böra löpa med 4 % ränta och amorteras på kort

tid. Den del av den egna insatsen, som skall betalas kontant, torde icke

kunna sättas högre än 2—5 % av fastighetsvärdet.

För att täcka den skillnad, som på grund av byggnadskostnadernas ökning

sedan krigsutbrottet m. m. uppkommer mellan anskaffningskostnaden och det

avkastningsvärde, som förräntas av hyresinkomsterna, utlämnas såväl av egnahemsorganen

som av statens byggnadslånebyrå tilläggslån, som tills vidare äro

ränte- och amorteringsfria. Även i fråga örn ole av nämnden försålda fastigheterna

synas motsvarande tilläggslån böra utlämnas till så stort belopp, att

övriga lån, den kontanta insatsen och tilläggslånet tillhopa motsvara anskaffningskostnaden.

Denna kostnad bör alltså i princip utgöra köpeskillingens

belopp. Vid bestämmandet av den del av köpeskillingen, som icke skall täckas

av tilläggslån, bör man vid försäljningen givetvis icke vara bunden av nuvarande

avkastningsvärde eller av det värde, varmed fastigheterna skola ingå i

den blivande fonden. Det saluvärde, som fastigheten kan anses ha, torde få

avgöra storleken av denna del av köpeskillingen. Saluvärdet föreslås beräknat

så att ägarens verkliga årskostnader för fastigheten sammanfalla med eller obetydligt

överstiga hyran. Tilläggslånen torde böra utlämnas av nämnden; den

subvention, som tilläggslånen innebär, torde böra belasta den blivande fondens

avskrivningskonto. Villkoren för de av nämnden utlämnade tilläggslånen synas

böra i huvudsak överensstämma med byggnadslånebyråns villkor för motsvarande

lån. Emellertid böra beträffande de av nämnden utlämnade tilläggslånen

dessutom gälla, att de efter nämndens bestämmande skola förfalla till betalning

eller löpa med ränta och amortering, därest fastigheterna användas för

annat än avsett ändamål d. v. s. såsom bostäder för försvarets personal. Då

därigenom det syftemål, som man velat uppnå genom att förbehålla kronan

återköpsrätt, torde kunna anses tillgodosett på ett tillfredsställande sätt, torde

det vara obehövligt att dessutom förbehålla kronan sådan rätt. Förbehåll örn

en dylik rätt torde icke uppmuntra till inköp av fastigheterna, Återköpsförfarandet

är dessutom omständligt och kostsamt. Vad beträffar de lägenheter,

som skola upplåtas med bostadsrätt, torde dessa kunna förbehållas försvarets

personal genom att denna personal enligt bestämmelser i föreningens stadgar

i första hand intages såsom medlemmar i bostadsrättsföreningen. Därest låntagaren

försäljer fastigheten bör säljaren vara skyldig att å tilläggslånet, intill

hela dess belopp, inbetala det belopp, varmed den av honom erhållna försäljningssumman

överskjuter den del av den ursprungliga köpeskillingen, sorn

icke täckes av tilläggslånet, i den mån fastighetens värde icke kan anses ha

ökat genom av låntagaren vidtagen åtgärd. En dylik bestämmelse torde böra

införas för att förhindra spekulation med fastigheterna. Så länge bostadstill
-

s. 221 Kontrollera mot PDF

221

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

gången inom respektive orter förblir så knapp, att de fastigheter, för vilka

nämnden beviljat tilläggslån, äro erforderliga för täckande av bostadsbehovet

för försvarets personal, böra tilläggslånen stå kvar i fastigheten, dock under

högst 60 år (amorteringstiden); de böra alltså icke — såsom de av byggnadslånebyrån

utlämnade tilläggslånen — automatiskt avskrivas efter 10 år, därest

särskilt beslut icke meddelats att de skola löpa med ränta och amortering.

Genom en dylik avskrivning skulle staten redan efter 10 år förlora kontrollen

över fastigheternas användning. Frågor örn avskrivning av tilläggslånen torde

böra underställas Kungl. Majit.

I vissa fall kan skillnaden mellan anskaffningskostnaden och saluvärdet

— och därmed tilläggslånesumman — bli så liten, att intresset att bibehålla

fastigheten som bostad för försvarets personal icke kan anses tillgodosett

genom möjligheten att uppsäga tilläggslånet. I dylika fall torde en särskild

inteckning böra uttagas och deponeras hos nämnden såsom säkerhet för att

fastigheten utnyttjas för avsett ändamål. Köpeskillingen jämte den sålunda

uttagna särskilda inteckningen bör överstiga saluvärdet med förslagsvis 25 %

av detsamma. Nämnden bör därefter kunna uppsäga den förbindelse, för vilken

inteckningen utgör säkerhet till betalning, örn fastigheten skulle användas

för annat än avsett ändamål. Alternativt kan — därest en dylik konstruktion,

som i realiteten blir en vitesklausul, icke skulle anses juridiskt betryggande

— köpeskillingens nominella belopp ökas med den sålunda uttagna inteckningens

belopp. Nämnden anser emellertid önskvärt, att köpeskillingens belopp

icke sättes högre än nödvändigt, då detta möjligen kan verka avskräckande

på en icke initierad spekulant på fastigheterna.

Till den bostadsrättsförening, som bildades för de ovannämnda bostadsbyggnaderna

för centrala torpedverkstaden i Motala, utlämnades ett ränte- och

amorteringsfritt lån för erläggande av lagfartsstämpeln. Nämnden anser det

skäligt, att kostnaden för lagfartsstämpeln göres till föremål för subvention

även beträffande de av nämnden förvaltade fastigheterna, så mycket mera som

ifrågavarande kostnad i vissa fall blir oproportionerligt hög i förhållande till

saluvärdet med tillämpning av ovan föreslagna grunder för beräkningen av

köpeskillingen. För att undvika alltför många låneformer föreslår nämnden, att

i samtliga köpekontrakt, varigenom nämnden tillhöriga fastigheter försäljas,

bestämmelser intagas därom, att lagfartsstämpeln betalas av kronan men att

det tilläggslån, som beviljas, ökas med beloppet därav.

Förvaltningen av de av nämnden utlämnade lånen borde uppdragas åt statskontoret.

På grund av vad sålunda anförts har bostadsanskaffningsnämnden hemställt,

att Kungl. Majit måtte dels utverka riksdagens bemyndigande att tills vidare

utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall försälja eller med tomträtt upplåta

den fasta egendom, som förvaltas av nämnden, dels, efter inhämtande av

eventuellt erforderligt samtycke från riksdagen, medgiva, att statens byggnadslånebyrå

finge — utan hinder av att byrån enligt gällande bestämmelser icke

kunde utlämna tertiärlån till förvärv av färdigställd fastighet — utlämna dylikt

lån till förvärv av färdigställd fastighet, som förvaltas av nämnden, dels ock

godkänna de grunder för belåning av fastigheterna efter försäljningen, som

nämnden angivit, samt föreslagna grunder för förvaltningen av de utlämnade

lånen.

Över framställningen ha yttranden inhämtats från försvarets civilförvaltning,

statens byggnadslånebyrå, statskontoret, riksräkenskapsverket samt egnahemsstyrelsen.

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Statens byggnadslånebyrå och egnahemsstyrelsen ha tillstyrkt bifall till

framställningen.

Försvarets civilförvaltning har huvudsakligen anfört att, därest av försvarets

bostadsanskaffningsnämnd förvaltade eller genom nämndens försorg under

uppförande varande byggnader ansåges böra frånhändas staten och överlåtas

å bostadsrättsföreningar eller enskilda, förevarande förslag angående överlåtelsens

form, fastigheternas belåning m. m. i stort sett kunde godtagas. Nämndens

hemställan i fråga örn försäljning utan riksdagens hörande av fast egendom,

som förvaltas av nämnden, samt örn utvidgad rätt till kreditgivning för

statens byggnadslånebyrå föranledde ingen erinran från civilförvaltningens

sida. Vidare har förvaltningen uttalat, att det, såvitt ämbetsverket kunde finna,

måste ställa sig svårt att på längre sikt överblicka konsekvenserna av överlåtelse

till enskilda av personalbostäder. Särskilt finge detta anses gälla för de

fall, att täta ombyten av befattningshavare förekomme. Med hänsyn härtill

ansåge civilförvaltningen det angeläget, att hela frågan underkastades en synnerligen

noggrann prövning, innan åtgärder i föreslagen riktning vidtoges. Det

syntes icke uteslutet, att fastigheternas bibehållande i kronans ägo och deras

redovisning å en särskild fastighetsfond enligt vedertagna grundsatser i längden

kunde komma att visa sig mera ändamålsenligt.

Statskontoret har framhållit, att, därest en försäljning ansåges böra komma

till stånd, köparen icke borde erhålla förmånligare villkor än dem, som stöde

honom till buds vid bostadsanskaffning i allmänhet med anlitande av redan befintliga

statliga lånefonder. Några nya lånefÖrmer med ytterligare subventionsmoment

borde därför ej tillskapas. I motsats till byggnadslånebyråns tilläggslån,

som automatiskt avskreves efter 10 år, skulle nämndens tilläggslån kvarstå

i fastigheten så länge bostadstillgången i orten vore så knapp, att fastigheten

erfordrades för att täcka bostadsbehovet för försvarets personal, dock under

högst 60 år. Den på detta sätt vunna kontrollen över fastigheternas rätta användning

på lång sikt skulle icke erhållas vid ett biträdande av statskontorets

uppfattning rörande formerna för långivningen. Härigenom skulle nämligen

garanti för fastighetens användning endast kunna erhållas för en tid av 10 år.

Därest längre tid ansåges erforderlig, borde kontroll över fastighetens användning

kunna vinnas genom att vid försäljningen förbehålla kronan återköpsrätt.

Statskontoret ansåge sig dock böra ifrågasätta, huruvida kontrollen över fastigheternas

användning borde utsträckas längre tid än tio år, varigenom ifrågavarande

fastighetsköpare skulle komma i sämre ställning än andra låntagare.

Skulle längre tids kontroll anses erforderlig, syntes tvekan kunna råda, huruvida

fastigheterna över huvud taget borde försäljas. För undvikande av sammanblandning

med byggnadslånebyråns tilläggslån borde de av nämnden föreslagna

tilläggslånen givas en annan benämning.

Rilcsräkenslcapsverket har tillstyrkt nämndens förslag, att — i likhet med

vad som skett beträffande vissa under vattenfallsstyrelsens förvaltning stående

industriområden vid Göta älv — bemyndigande utverkades av riksdagen för

Kungl. Majit att tills vidare utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall försälja

fastigheter, som förvaltades av nämnden, oavsett att sådan fastighets

s. 223 Kontrollera mot PDF

223

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

taxerings- eller uppskattningsvärde överstege 25 000 kronor. Riksräkenskaps

verket hade icke heller något att erinra mot att i detta bemyndigande även innefattades

rätt att upplåta fastigheter med tomträtt. — Därest subvention skulle

lämnas till kostnad för lagfartsstämpel, syntes ■— i syfte att förenkla redovisningen

å den nya fonden samt renodla karaktären av de föreslagna tilläggslånen

— böra vidtagas den jämkningen, att den del av köpeskillingen, som icke skulle

täckas av tilläggslån, fastställdes till belopp, som understege egendomens saluvärde

med kostnaden för lagfartsstämpel, samt att tilläggslån beviljades för

återstoden av köpeskillingen men icke för lagfartsstämpel. Riksräkenskapsverket

har vidare ställt sig mycket tveksamt till förslaget att införa en ny låneform.

Örn de av nämnden föreslagna villkoren för tilläggslånen ändrades i enlighet

med vad riksräkenskapsverket i det följande förordade syntes några

bärande skäl för anordningen med fyllnadslån icke kunna anses föreligga.

Därest emellertid fyllnadslån befunnes böra utgå, borde inteckning, som lämnades

såsom säkerhet för sådant lån, lia bättre rätt än inteckning för tilläggslån

samt självfallet även utgöra säkerhet för sistnämnda lån, i den mån fyllnadslånet

amorterades.

Beträffande villkoren för medgivande av tilläggslån har riksräkenskapsverket

anfört följande.

Såväl billighetsskäl som önskvärdheten av att icke erhålla alltför många

olika låneformer tala enligt riksräkenskapsverkets mening för att det beträffande

tilläggslån, som utlämnas av bostadsanskaffningsnämnden, bör — i överensstämmelse

med vad som tillämpas i fråga örn motsvarande lån till bostadsproduktion

i icke-statlig regi — föreskrivas, att beslut rörande återbetalning

eller avskrivning av lån skall meddelas senast vid utgången av tionde året efter

lånets utlämnande. Örn och i den mån härigenom fastigheternas användning för

avsett ändamål anses icke bliva tillräckligt tryggad, torde återköpsrätt böra

förbehållas kronan.

Även i de fall, där skillnaden mellan anskaffningskostnad och fastställt

saluvärde blir så liten, att bibehållandet av fastigheterna såsom bostäder

för försvarets personal befinnes icke kunna tryggas genom möjligheten att

uppsäga tilläggslånen, bör enligt riksräkenskapsverkets mening — i stället

för den av bostadsanskaffningsnämnden för sådana fall föreslagna anordningen

— återköpsrättsinstitutet i män av behov komma till användning

för att tillförsäkra staten erforderlig kontroll över fastigheternas utnyttjande.

Den av bostadsanskaffningsnämnden föreslagna bestämmelsen, att låntagare,

som försäljer sin fastighet, skall vara skyldig att å tilläggslånet intill

hela dess belopp inbetala det belopp, varmed den av honom erhållna köpesumman

överskjuter den del av den ursprungliga köpeskillingen, som icke

täckes av tilläggslånet, synes med hänsyn till innebörden av de föreslagna

föreskrifterna örn återbetalning och avskrivning av tilläggslån både vara obehövlig

samt strida mot dessa föreskrifter. Då bestämmelsen dessutom förefaller

obillig, får riksräkenskapsverket avstyrka, att en sådan bestämmelse

medtages vid fastställandet av villkoren för tilläggslånen.

Riksräkenskapsverket vill slutligen beträffande villkoren för tilläggslånen

ifrågasätta, huruvida möjlighet verkligen bör föreligga att uppsäga ett för

förvärv av enfamiljslägenhet utlämnat tilläggslån i anledning därav att låntagaren

avgår med pension och fastigheten i hans hand alltså icke längre kan

sagås användas såsom bostad för en vid försvaret anställd befattningshavare.

För fastigheter med bostäder för upplåtelse med bostadsrätt torde motsva
-

s. 224 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

224 Kungl. Maj-.ts proposition nr 175.

rande spörsmål få upptagas till bedömande närmast i samband med fastställandet

av riktlinjerna för utformningen av stadgarna för de bostadsrättsföreningar,

som skola stå såsom köpare av dessa fastigheter. Utformningen

av angivna stadgar i övrigt torde böra ske med ledning av den erfarenhet

som vunnits i fråga örn stadgarna för den bostadsrättsförening, som övertagit

vissa av verkstadsnämnden uppförda bostadsbyggnader för centrala

torpedverkstaden i Motala,

Under förutsättning att de belopp, som avsattes till värdeminskningskonto

för fastigheter, vilka bleve försålda, bomme att vid tidpunkten för försäljningen

förslå till att åtminstone genomsnittligt sett täcka de tilläggslån, som

utlämnades för dessa fastigheter, borde, därest subvention till kostnad för

lagfartsstämpel lämnades i den form riksräkenskapsverket förordat, de

belopp, varmed tilläggslånen i de särskilda fallen kunde komma att undereller

överstiga beloppen av verkställda avskrivningar å fastigheterna, kunna

såsom vinster respektive förluster å försäljningarna gottskrivas respektive

belastas den titel för diverse inkomster, som borde upptagas å inkomstsidan

av staten för den nya fonden. Genom att mot uppstående förluster svarande

belopp samtidigt gottskreves fondens värdeminskningskonto, bomme utlämnade

tilläggslån genomgående att i sin helhet redovisas såsom indirekt

avskrivna.

I anslutning till bostadsanskaffningsnämndens förslag borde det uppdragas

åt statskontoret att i fortsättningen förvalta av nämnden utlämnade

tilläggslån i de avseenden, som statskontoret handhade förvaltningen av de

olika lån, vilka beviljades av statens byggnadslånebyrå. Det kunde därjämte

ifrågasättas, huruvida icke statskontoret även borde förvara lånehandlingarna.

Vad nu sagts borde, därest fyllnadslån i enlighet med nämndens förslag skulle

utlämnas, äga tillämpning även å dessa lån.

I och med att statskontoret i enlighet med vad nu föreslagits övertoge

förvaltningen av lån, som utlämnats av bostadsanskaffningsnämnden, borde

lånet överföras från den nya fonden till statskontorets delfond av fonden

för låneunderstöd. I fråga örn tilläggslån borde samtidigt ett mot lånets

summa svarande belopp belastas den förra fondens värdeminskningskonto

samt uppföras å värdeminskningskonto å den senare fonden.

Den för försvarets personal påkallade och i statlig regi genomförda bostadsproduktionen

är av väsentligen två slag, nämligen å ena sidan tjänstebostadsbebyggelse

i egentlig mening, som avser att frambringa bostäder, upplåtna

med bostadstvång, och å andra sidan anskaffning av egnahem eller

hyreshus. Enligt de riktlinjer, som i samband med bostadsanskaffningsnämndens

inrättande godtagits av statsmakterna, skall i princip uppförande av

tjänstebostäder i egentlig mening ske genom försorg av vederbörande militära

förvaltningsorgan, medan övriga för försvarets personal avsedda bostäder skola

ombesörjas genom bostadsanskaffningsnämndens försorg. Där så befinnes

lämpligt skola emellertid jämväl bostäder av förstnämnda kategori kunna uppföras

av nämnden, varvid i efterhand skall prövas i vad mån bostäderna skola

upplåtas med bostadstvång eller ej. Beträffande förvaltningen har förutsatts,

s. 225 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 225

att den skall omhänderkavas i fråga om tjänstebostäder i egentlig mening för

varje försvarsgren av respektive militära förvaltningsorgan samt i övrigt av

bostadsanskaffningsnämnden. Härigenom erhålles en klar avgränsning mellan

å ena sidan bostäder, som allt framgent beräknas komma att förbliva i kronans

ägo, samt å andra sidan egnahem och hyreshus, vilka böra avyttras i den mån

så är möjligt och ur statens synpunkt ändamålsenligt.

Tjänstebostäder, avsedda att upplåtas med bostadstvång, ha hittills redovisats

såsom kapitaltillgång å försvarsväsendets fastighetsfond. Någon anledning

till avvikelse härifrån synes för närvarande icke föreligga. Däremot

tala vissa skäl för att man även i redovisningshänseende från denna kategori

bostäder särskiljer sådana i statlig regi för försvarets personal uppförda

bostäder, som icke äro förenade med bostadstvång, d. v. s. de bostäder, vilka

enligt det sagda skola förvaltas av bostadsanskaffningsnämnden. Redan i

samband med äskandet av medel för uppförande under löpande budgetår av

bostäder för försvarets personal framförde jag tanken att skapa en särskild

delfond av försvarsväsendets fastighetsfond för redovisning av de av bostadsanskaffningsnämnden

förvaltade fastigheterna. Såsom motiv härför framhöll

jag, att man därigenom skulle vinna en klarare överblick över bostadsbeståndet

och avkastningen därav.

Den nu förebragta utredningen har övertygat mig örn nödvändigheten av

att särskilt för sig redovisa samtliga de fastigheter, vilka böra förvaltas av

bostadsanskaffningsnämnden. Det synes emellertid icke lämpligt, att för detta

ändamål inrättas en ny delfond av försvarsväsendets fastighetsfond, varigenom

man skulle binda sig för de grunder i fråga om redovisningen av inkomster

och utgifter, som gälla för fastighetsfonden. Det byggnadsbestånd, varom här

är fråga, skiljer sig bland annat i avkastningshänseende principiellt från det

i nämnda fastighetsfond ingående. Det torde med hänsyn härtill, såsom riksräkenskapsverket

föreslagit, vara mer ändamålsenligt att för ändamålet tillskapa

en ny kapitalfond, förslagsvis benämnd försvarets bostadsanskaffningsfond.

Denna fond bör tills vidare förvaltas av bostadsanskaffningsnämnden

och av försvarets civilförvaltning redovisas mot rikshuvudboken.

De fastigheter, som enligt det föregående skola redovisas å fonden, äro

för närvarande upptagna dels å försvarsväsendets fastighetsfond, dels å den

av egnahemsstyrelsen förvaltade jordfonden, dels ock under fonden för förlag

till statsverket. Underhållskostnaderna för de av egnahemsstyrelsen uppförda

fastigheterna, vilka ingå bland de å fonden för förlag till statsverket redovisade

kapital tillgångerna, lia förskottsvis bestritts från de för dessa fastigheter anvisade

investeringsanslagen, medan hyresinkomster tillgodoförts inkomsttiteln

för diverse kapitalfonder. Det ligger i sakens natur, att en sådan ordning medför

olägenheter i olika avseenden och att det därför måste framstå såsom

angeläget, att åtgärder snarast vidtagas för åstadkommande av en enhetlig

redovisning av fastigheterna i fråga. Jag har därför ansett mig böra förorda,

att den föreslagna nya fonden inrättas redan från och med den 30 juni 1944, trots

att det viktiga spörsmålet om principerna för avskrivningen av fondens kapitaltillgångar

icke synes mig så utrett, att jag funnit mig kunna nu framlägga

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 175. S7 u 15

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Majlis proposition nr 175.

förslag i ämnet. Jag förutsätter således, att ■— såsom riksräkenskapsverket

föreslagit — denna fråga får senare upptagas till behandling, lämpligen i

samband med att anslag äskas under förevarande fond å tilläggsstat till riksstaten

till ersättning för de medel, som med riksdagens bemyndigande tagits

i anspråk av de för budgetåret 1943/44 under respektive arméförvaltningens,

marinförvaltningens och flygförvaltningens delfonder av försvarsväsendets

fastighetsfond anvisade investeringsanslagen.

Frågan, i vilken utsträckning fastigheter, som för närvarande förvaltas av

de militära förvaltningsorganen och redovisas å försvarsväsendets fastighetsfond,

böra ställas under bostadsanskaffningsnämndens förvaltning och överföras

till den nya fonden, torde, sedan härutinnan erforderlig detaljutredning

verkställts av nämnden i samråd med riksräkenskapsverket och respektive

militära förvaltningsmyndigheter, få avgöras av Kungl. Maj:t. Det torde vidare

få ankomma på nämnden att i samråd med riksräkenskapsverket och vederbörande

förvaltningsmyndigheter avgiva förslag rörande överföring av övriga

kapitaltillgångar till den nya fonden. Sådan överföring torde kunna ske per

den 30 juni 1944. Då investeringsanslag å den nya fonden anvisas för täckande

av de medel, som förskotterats från de under försvarsväsendets fastighetsfond

uppförda investeringsanslagen, komma de med sagda medel anskaffade kapitaltillgångarna

att omedelbart kunna upptagas till redovisning å fonden. De

medel, vilka erfordras för nästkommande budgetår för finansiering av den i

nämndens regi bedrivna byggnadsverksamhet, som icke avser tjänstebostäder

i egentlig mening, torde böra anvisas såsom investeringsanslag under fonden.

Vid fastigheternas redovisning å den nya fonden torde, såsom riksräkenskapsverket

föreslagit, marken, därest inköp förekommit, böra upptagas till

sitt inköpspris samt kostnaderna för ersättningar till arrendatorer redovisas

som anläggningskostnader. Dylika ersättningar, avseende kronan förut tillhöriga

områden, böra däremot slutligt redovisas såsom utgift å staten för försvarsväsendets

fastighetsfond.

I detta sammanhang vill jag även beröra spörsmålet örn försäljning av

de genom egnahemsstyrelsens eller nämndens försorg i statlig regi uppförda

bostäderna för försvarets personal.

Redan från början har det varit statsmakternas avsikt, att bostadsbehovet

på de olika militära förläggningsorterna i första hand skulle tillgodoses

genom kommunal eller enskild byggnadsverksamhet, givetvis i erforderliga

fall med statligt stöd enligt de grunder, som gälla för bostadsbyggnadsverksamheten

i övrigt. Det har därför förutsatts, att, vid uppkommande svårigheter

på en viss ort att tillgodose bostadsförsörjningen, åtgärder i första

hand borde vidtagas i syfte att uppmuntra kommunal och enskild företagsamhet

på orten. Endast för det fall att sådana åtgärder visade sig resultatlösa,

borde staten mera direkt engagera sig i bostadsbyggandet, och bostadslägenheterna

borde därvid snarast möjligt överlåtas till befattningshavarna.

Av den för nämnden fastställda instruktionen framgår ock, att det åligger

nämnden att vidtaga åtgärder för överförande i enskild ägo av ifrågavarande

fastigheter, i den mån så ur statens synpunkt finnes ändamålsenligt. Hit
-

s. 227 Kontrollera mot PDF

227

Kungl. Maj-.ts proposition nr 175.

tills ha icke några av de av nämnden förvaltade fastigheterna försålts, men

ett visst intresse för friköp av lägenheter har förmärkts.

Nämnden har nu efter samråd med statens byggnadslånebyrå hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte utverka riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit

att tills vidare utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall försälja eller

med tomträtt upplåta den fasta egendom, som förvaltas av nämnden. Som

motiv har anförts, att möjlighet borde föreligga för Kungl. Maj:t att snabbt

kunna fatta beslut örn försäljning vid lämplig tidpunkt, då å ena sidan kostnaderna

för byggnadsföretaget kunde överblickas och å andra sidan lägenheterna

ännu icke upplåtits.

Jag delar nämndens uppfattning i denna fråga och finner det fördenskull

lämpligt, att Kungl. Majit erhåller bemyndigande att efter prövning i varje

särskilt fall medgiva försäljning eller upplåtelse med tomträtt av den fasta

egendom, som förvaltas av nämnden. Erinran häremot har icke framställts

av de myndigheter, vilka yttrat sig i ärendet. Då Kungl. Majit i annat sammanhang

för nästa budgetår hemställt örn riksdagens bemyndigande att försälja

kronan tillhörig fast egendom, vars taxerings- eller uppskattningsvärde

uppgår till högst 25 000 kronor, torde ifrågavarande bemyndigande kunna

begränsas till att avse försäljning eller upplåtelse med tomträtt av fastighet,

vars taxerings- eller uppskattningsvärde överstiger sagda belopp.

Finansieringen av berörda fastighetsköp har av bostadsanskaffningsnämnden

föreslagits skola ske på samma sätt som beträffande fastigheter, vilka

uppföras av enskilda företagare, eller således med bottenlån och sekundäriån

genom kreditinstitut, med tertiärlån genom statens byggnadslånebyrå samt

med viss egen insats av köparen. Det har beräknats, att den kontanta delen

av den egna insatsen icke kunde bestämmas till mer än 2—5 % av fastighetens

saluvärde och att fördenskull särskilda fyllnadslån kunde bli erforderliga.

Dessa borde löpa med 4 % ränta och amorteras på kort tid. För att täcka

den skillnad, som bland annat huvudsakligen på grund av byggnadskostnadernas

ökning sedan krigsutbrottet uppkommit mellan anskaffningskostnad

och avkastningsvärde, borde nämnden utlämna tilläggslån, vilka —- liksom motsvarande lån från egnahemsorganen och statens byggnadslånebyrå

— tills vidare borde vara ränte- och amorteringsfria. Vidare har

nämnden ansett skäligt, att kostnader för lagfartsstämpel gjordes till föremål

för subvention såsom skett beträffande de fastigheter, vilka uppförts

för centrala torpedverkstaden i Motala och vilka med riksdagens samtycke

överlåtits till en för ändamålet bildad bostadsrättsförening. Slutligen

har i framställningen hemställts, att Kungl. Majit skulle utverka riksdagens

samtycke till att tertiärlån finge utlämnas även till förvärv av färdigställd

fastighet, som förvaltas av nämnden.

Beträffande de sålunda föreslagna låneformerna ha riksräkenskapsverket

och statskontoret framhållit, att köparen icke borde erhålla förmånligare

villkor än dem, som stöde honom till buds vid bostadsanskaffning i allmänhet

med anlitande av redan befintliga lånefonder. I fråga om här avsedd

egnahemsbebyggelse skulle ett biträdande av denna ståndpunkt innebära,

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Majlis proposition nr 175.

att den egna insatsen skulle uppgå till 15 % av det av statens byggnadslånebyrå

fastställda fastighetsvärdet. En insats av denna storlek torde regelmässigt

icke kunna presteras av den personal, varom här är fråga. Då det

synes vara med statens intresse ur skilda synpunkter förenligt att underlätta

en försäljning av förevarande fastigheter, synes den utvägen leda till

bästa resultat, att eventuella köpare på lämpliga villkor medgivas kredit å

köpeskillingen.

Bostadsanskaffningsnämndens ifrågavarande förslag föranleder med hänsyn

härtill i princip icke någon erinran från min sida. Dock anser jag den

kontanta delen av den egna insatsen böra utgöra lägst 3 % av fastighetens

saluvärde. Det bör i detta sammanhang uppmärksammas, att bostadsbebyggelsens

syfte är att anskaffa bostäder åt i statens tjänst anställd personal och

att ett biträdande av förslaget till den del det innefattar förmånligare villkor

än dem som stå till buds vid bostadsanskaffning i allmänhet därför icke kan

påverka bedömandet av bostadsanskaffningsfrågorna i stort. Även bör erinras,

att vid överlåtelse av omförmälda fastigheter i Motala statliga botten-, sekundär-

och tertiärlån lämnats å ett belopp motsvarande 97,5 % av fastighetsvärdena.

I fråga örn tilläggslånen har föreslagits, att såsom villkor skulle gälla —

förutom de villkor, som fastställts för byggnadslånebyråns motsvarande lån

— att lånen skulle förfalla till betalning eller löpa med ränta, därest fastigheterna

icke användes för avsett ändamål. Vidare har föreslagits, att lånen

under vissa förutsättningar vid försäljning av fastighet skulle inbetalas

samt att lånens löptid skulle vara 60 år. xkterköpsrätt har under sådana förhållanden

ansetts obehövlig.

Såväl riksräkenskapsverket som statskontoret ha ansett berörda villkor

alltför restriktiva och i stället förordat en uppmjukning av villkoren kombinerad

i erforderlig utsträckning med förbehåll om rätt för kronan att återköpa

fastigheten. Jag delar i princip sistnämnda myndigheters uppfattning i denna

fråga men vill lämna öppet, huruvida icke lånevillkor i anslutning till de av

bostadsanskaffningsnämnden angivna böra kunna i vissa fall komma till användning.

Spörsmålet huruvida tilläggslån böra utlämnas av nämnden eller

annat statligt organ, exempelvis byggnadslånebyrån, lärer få närmare övervägas

av Kungl. Maj:t.

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde frågor örn försäljning av

ifrågavarande fastigheter samt örn belåning böra prövas och avgöras i huvudsaklig

överensstämmelse med nämndens förslag. Därav påkallade föreskrifter

— även i fråga om beviljande av tertiärlån för färdigställda fastigheter

— torde få meddelas av Kungl. Majit, som jämväl bör äga meddela

bestämmelser rörande redovisning av de vid överlåtelse av ifrågavarande fastigheter

inflytande medlen.

Beträffande det av riksräkenskapsverket berörda spörsmålet örn disposition

av det av 1943 års riksdag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 under fonden för förlag till statsverket anvisade reservationsanslaget

av 540 000 kronor till viss bostadsbebyggelse i Karlsborg, vill jag erinra att

s. 229 Kontrollera mot PDF

229

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Kungl. Majit icke ansett Sig böra utnyttja anslaget, då detsamma icke kunnat

disponeras för den egnahemsbebyggelse, för vilken det anvisats. Jag förutsätter,

att anslaget i fråga må användas för andra bostadsändamål och med

hänsyn härtill tillgodoföras det investeringsanslag under den nya fonden,

varom jag i det följande gör framställning. Därest riksdagen ej framställer

erinran häremot, torde det få ankomma på Kungl. Majit att i detta hänseende

meddela föreskrift.

Såsom riksräkenskapsverket anfört, torde det böra ankomma på Kungl.

Majit att fastställa stat för fonden, å vilken såsom inkomst böra redovisas inflytande

hyror och övriga inkomster samt såsom utgift bland annat reparations-

och underhållskostnader m. m. Kostnaderna för fondens förvaltning

synas däremot i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag böra bestridas

från bostadsanskaffningsnämndens anslag å riksstaten. I samband med fondens

inrättande bör beslut fattas örn gäldande av å tiden före den 1 juli 1944

belöpande kostnader för fastigheternas underhåll m. m. samt örn redovisning

av löpande budgetårs hyresinkomster. Yad i dessa avseenden föreslagits av

riksräkenskapsverket synes kunna biträdas.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att de fastigheter, som förvaltas av försvarets

bostadsanskaffningsnämnd, skola från och med den 30 juni 1944

upptagas till redovisning å en särskild i rikshuvudboken uppförd

kapitalfond, betecknad försvarets bostadsanskaffningsfond;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit

att i huvudsaklig överensstämmelse med vad av mig i det

föregående anförts meddela närmare förskrifter rörande försvarets

bostadsanskaffningsfond och örn gäldande av å tiden före

den 1 juli 1944 belöpande kostnader för underhåll av till fonden

hänförliga fastigheter m. m.;

att i huvudsaklig överensstämmelse med vad av mig i det föregående

anförts medgiva försäljning eller upplåtelse med tomträtt

och i samband därmed belåning av de fastigheter, som förvaltas

av försvarets bostadsanskaffningsnämnd; samt

att medgiva, att tertiärlån av statens byggnadslånebyrå må

utlämnas jämväl för av försvarets bostadsanskaffningsnämnd förvaltade

fastigheter, som försäljas först sedan de färdigställts.

Viss bostadsanskaffning för försvarets personal.

I samband med Kungl. Majits beslut den 7 maj 1943 örn inrättandet av

försvarets bostadsanskaffningsnämnd förklarade Kungl. Majit bland annat,

att det skulle åligga nämnden att övertaga och fullfölja det 1942 års militära

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

bostadsutredning lämnade uppdraget att utreda möjligheterna att tillgodose

det inom försvarsväsendet föreliggande behovet av tjänstebostäder för de

olika försvarsgrenarna genom egnahemsbebyggelse. På grund härav har

nämnden med skrivelse den 30 juni 1943 överlämnat redogörelse för den beräknade

ökningen av försvarets bostadsbehov under åren 1944—1947.

Över redogörelsen ha avgivits yttranden av överbefälhavaren, chefen för

armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, arméförvaltningens fortifikationsstyrelse,

marinförvaltningen, flygförvaltningen, försvarets fabriksstyrelse,

statens byggnadslånebyrå, statens arbetsmarknadskommission, statens industrikommission,

egnahemsstyrelsen samt 1940 års militära byggnadsutredning.

Av utredningen framgår i huvudsak följande.

ALLMÄNNA SYNPUNKTER.

Utredningen.

Begränsning av utredningens omfattning. Det hade visat sig

nödvändigt att i redogörelsen utelämna ett antal förband och försvarsanläggningar,

för vilka ännu icke kunnat preciseras vare sig blivande bostadsbehov

eller behovet av statlig bostadsanskaffning. Efterhand som dessa förhållanden

framdeles kunde överblickas, borde det få ankomma på bostadsanskaffningsnämnden

att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag och framställningar,

till vilka kunde givas anledning.

Riktlinjer för utredningsarbetet. Yad som i 1942 års militära

bostadsutrednings tidigare redogörelse den 17 mars 1943 anförts rörande utredningsförfarande

och bedömningsgrunder (se propositionen 1943: 287) ägde

även tillämpning i den nu föreliggande sammanställningen. Bostadsanskaffningsnämnden

finge hänvisa till nyssnämnda redogörelse.

Nämnden vore helt på det klara med, att det statliga bostadsbyggandet för

försvarsväsendets personal borde präglas av försiktighet. Särskilt gällde

detta de större lägenhetstyperna. Yid en hyressättning motsvarande den i

öppna marknaden borde man nämligen räkna med frivillig utrymmesbegränsning

i vissa fall. Den ur anläggningssynpunkt ekonomiska betydelsen härav

finge emellertid icke överskattas.

Vissa underofficersbostäder och furirrum. Av bostadsutredningen

och bostadsanskaffningsnämnden hade även behandlats frågan örn utrymning

av vissa underofficersbostäder och furirrum m. m. inom de till armén

hörande förläggningarna, vilken åtgärd ifrågasatts för erhållande av bättre

tillgång till bland annat lektions- och dagrum. Likaså hade beräkningar

gjorts rörande behovet av förläggningsutrymmen för ogifta furirer överhuvudtaget.

För att erhålla bedömningsgrunder rörande dessa frågors inverkan på

det statliga bostadsbyggandet hade bostadsutredningen begärt utlåtande av

chefen för armén, vilken i en den 6 maj 1943 dagtecknad promemoria anfört

i huvudsak följande.

Yid varje truppförband borde tjänstebostäder inom eller i kasernernas omedelbara

närhet finnas för följande personal, nämligen regementsväbel, mashinist,

samtliga, eldare, husmödrar samt biträdande husmödrar.

s. 231 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175. 231

Furirer borde förläggas i särskilda furirrum, eventuellt inredda i nuvarande

underofficerslägenheter, eljest om möjligt i särskilda bostadshus.

övrig personal hänvisades till den öppna bostadsmarknaden. På förläggningsorter,

där möjligheterna i öppna marknaden vore så begränsade, att bostadsbehovet

där icke kunde beräknas bliva tillgodosett, måste dock genom

kronans försorg särskilda åtgärder vidtagas för behovets tillgodoseende.

Ett villkor för att här skisserat system skulle kunna tillämpas vöre, att

förläggningsutrymmen funnes för erforderligt antal dagbefäl. I varje truppförbandskasern

borde utrymmen beräknas för följande personal, nämligen

en dagkapten, en daglöjtnant, en regementsdagunderofficer samt en dagunderofficer

per kompaniförläggning (motsvarande).

Mot de här relaterade synpunkterna hade bostadsanskaffningsnämnden

icke haft något att erinra, och nämnden hade därför lagt dem till grund för

sina fortsatta beräkningar. Därvid hade tagits fasta på att det invid flertalet

förläggningar funnes sådana av staten ägda bostäder, som för närvarande

beboddes av personal vid krigsmakten. Yid en eventuell utrymning av de

inom etablissementen befintliga bostäderna borde givetvis nyssnämnda lägenheter

i första hand anvisas sådan personal, som ovillkorligen borde vara bosatt

i förbandets närhet. Övriga befattningshavare finge då söka sig bostad

i öppna marknaden.

Detta oaktat skulle vid en utrymning av inom etablissementen befintliga lägenheter

viss nyanskaffning av närbelägna bostäder bli erforderlig, uppgående

vid utrymning av underofficersbostäder inom kasernbyggnaderna till 65 eldstäder

samt vid utrymning jämväl av dylika bostäder inom kasernområdet till

ytterligare 54 eldstäder.

Det framginge alltså, att en utrymning av ifrågavarande underofficersbostäder

skulle, evad det gällde nyanskaffningen, kunna ske med relativt ringa

kostnad för staten. Å andra sidan skulle åtgärden innebära en ganska stark

påfrestning för den allmänna bostadsmarknaden. Det sistnämnda förhållandet

borde i nuvarande läge tillmätas allra största betydelse. Då det därjämte

icke finge anses uteslutet, att behovet av lektionsrum m. m. skulle kunna

i vissa fall tillgodoses på mera praktiskt och billigt sätt än genom ombyggnad

av ofta moderna bostadslägenheter, borde frågan enligt bostadsanskaffningsnämndens

mening få anstå åtminstone så länge, som nuvarande onormala

bostadsknapphet rådde.

Beträffande furirrummen hade nämnden funnit att, därest nuvarande rum

bibeliölles för sitt ändamål, skulle vid fullt uppsatta förband erfordras ett

tillskott av 593 nya furirrum. En utrymning av de nuvarande rummen skulle

medföra behov av ytterligare 572 nya furirrum. Med hänsyn till de betydande

kostnader, som en utrymning av de nuvarande rummen sålunda skulle föra

med sig, förordade nämnden, att därmed finge anstå, intill dess normalare tider

inträtt.

Hyressättning och förräntning. Den bostadsanskaffning, som i

samband med försvarets utbyggnad måste bedrivas av staten själv, avsåge,

om man bortsåge från lägenheter med bostadstvång, att utgöra ett tillskott

till den allmänna bostadsmarknadens resurser i de fall, dessa icke på annat

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

sätt kunde bringas upp till att motsvara det ökade bostadsbehovet. Detta

borde leda till en hyressättning, som anslöte sig till den allmänna marknadens

priser och en förräntning efter samma grunder, som där tillämpades.

Härvidlag borde bemärkas, att huvuddelen av all enskild eller kommunal

bostadsproduktion i nuvarande läge bedreves med hjälp av subventioner.

Dels utlämnade staten räntefria tilläggslån, vilka helt eller delvis kunde

väntas bli avskrivna, dels ställde ofta kommunerna tomtmark till förfogande

för lågt pris samt utgåve kontanta bidrag. Dylika subventioner vore helt

enkelt nödvändiga för att möjliggöra bostadsbyggande, eftersom med nuvarande

höga byggnadskostnader och reglerade hyror en normal förräntning av

hela det erforderliga anläggningskapitalet icke kunde ske.

Uppenbart vore, att staten vid bostadsproduktion för försvarsväsendets

personal borde tillämpa liknande förräntningsgrunder som de i den allmänna

marknaden och sålunda icke fordra normal förräntning på hela det i bostäderna

investerade kapitalet. Det syntes lämpligt, att hyrorna i de bostäder,

som av staten uppfördes för försvarets personal, fastställdes i samråd med

statens byggnadslånebyrå.

Jämväl för de fastigheter, som förvaltades av respektive försvarsgrenars

förvaltningar, borde hyrorna fastställas enligt enahanda grunder, varvid dock

hänsyn måste tagas till dels tjänstebostädernas belägenhet i kasernbyggnader

eller inom etablissementens inhägnade område, dels lägenheternas storlek

i förhållande till fastställd bostadsstandard, lägenheternas beskaffenhet m. m.

Kostnader. Bostadsanskaffningsnämnden hade sökt överslagsvis åstadkomma

en viss vägledning för bedömande av kostnaderna och därmed anslagsbehovet

för det aktuella bostadsbyggnadsprogrammets genomförande.

Härvid hade nämnden icke medräknat kostnader för eventuella skyddsrum,

överslagsberäkningarna anslöte sig till prisnivån under första halvåret 1943

och grundade sig på en kostnad av 7 500 kronor för eldstad. De beräknade

kostnaderna uppginge till följande belopp.

1

i r

1

Armén

Marinen

| Flygvapnet

Totalt

Tusenta

1 kronor

1914 ......

333

356

2 620

3 300

1945 ......

75

1349

1 537.5

2 961.5

1946 ......

135

1097

^62.5

1 894.5

1947 ......

—

484

941

1 425

543

3 286

5 761

9 590 |

Nämnden hade jämväl överslagsberäknat kostnaderna för dels de tjänstebostäder,

som ansåges erforderliga i de inhägnade kasernområdenas omedelbara

närhet, därest utrymning av nuvarande underofficersbostäder inom

etablissementet beslötes, dels de furirrum, som nu erfordrades och som ytterligare

erfordrades, därest utrymning av befintliga furirrum i kasernbyggnaderna

beslötes. Kostnaderna härför hade uppskattats till (565 000 kronor för

65 eldstäder + 468 000 kronor för 54 eldstäder =) 1 033 000 kronor, respektive

4150 000 kronor för furirrum vid fullt uppsatta förband och ytterligare

s. 233 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 233

4 000 000 kronor vid utrymning av inom kasernbyggnader nu befintliga sådana

rum.

Bostadsanskaffningsnämndens anslagsäskanden för budgetåret

1944/45 i vad rör bostadsanskaffning. I skrivelse den 30 augusti

1943 har bostadsanskaffningsnämnden framlagt sina anslagsäskanden för budgetåret

1944/45 och därvid föreslagit, att kostnaderna för bostadsbyggandet

skulle bestridas från respektive delfonder av försvarsväsendets fastighetsfond,

intill dess frågan om anläggningarnas slutliga finansiering blivit avgjord. I

enlighet härmed har nämnden hemställt att för bostadsbyggnadsverksamhet i

nämndens regi få för nämnda budgetår anlita blivande investeringsanslag till

byggnadsarbeten under delfondema till belopp av för armén 270 000 kronor,

för marinen 324 000 kronor och för flygvapnet 1 025 000 kronor.

Yttranden.

Överbefälhavaren har förklarat sig dela bostadsanskaffningsnämndens uppfattning,

att med frågorna örn underofficersbostädemas och furirrummens utrymmande

borde få anstå.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha biträtt bostadsanskaffningsnämndens

allmänna synpunkter och vidare anfört.

Det i betänkandet framlagda bostadsbehovet för flygvapnet grundade sig

på inom flygledningen utförda teoretiska beräkningar av tillkomsten av personal

under femårsperioden 1942/47 samt personalens planlagda fördelning

på staber, förband och anstalter ävensom sannolik fördelning på civilstånd.

Arméförvaltningens fortifikaiionsstyrelse har icke funnit anledning till

erinran mot nämndens förslag örn anstånd tills vidare under nuvarande bostadsknapphet

med utrymning av underofficersbostäder. Jämväl med spörsmålet

örn beredande av behövligt förläggningsutrymme för furirer borde

anstå till tidpunkt efter utgången av budgetåret 1946/47 trots de olägenheter,

som därmed vore förenade.

Statens byggnadslånebyrå har anfört följande.

Beräkningarna rörande erforderligt bostadstillskott för försvarsväsendets

personal under åren 1944—1947 föranledde inga erinringar från byggnadslånebyråns

sida. Under den fyraårsperiod, varom vore fråga, kunde det allmänna

bostadsmarknadsläget hinna avsevärt förändras, vilket kunde komma

att inverka på storleken av den andel av bostadstillskottet, för vilket staten

måste direkt sörja. Då den produktion, som beräknades utförd i statlig regi,

till övervägande del skulle lokaliseras till orter, som saknade och icke

inom de närmaste åren kunde väntas få någon egentlig bostadsmarknad,

borde dock detta osäkerhetsmoment vara av relativt ringa betydelse.

I fråga örn hyressättning och förräntning av de genom statens försorg

byggda bostäderna funnes i princip intet att erinra mot nämndens förslag.

I praktiken kunde dock fastställandet av hyrorna bereda avsevärda svårigheter,

och man syntes få söka att på rimligt sätt sammanjämka olika var för

sig försvarliga bedömningsgrunder.

Man måste hålla för sannolikt, att den del av anläggningskapitalet, som

icke kunde förräntas, komme att för ifrågavarande bebyggelse vara större

än som motsvarade genomsnittet av den statliga och kommunala subventionen

för bostadsbebyggelsen i allmänhet.

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj-.ts proposition nr 175.

Statens arbetsmarknadskommission har uttalat önskvärdheten av att i nuvarande

läge samråd upptoges på ett så tidigt stadium som möjligt med socialdepartementets

byggnadsberedning rörande tidpunkten för de särskilda arbetenas

påbörjande samt takten för deras bedrivande.

Egnahemsstyrelsen har hänvisat till de allmänna synpunkter, som styrelsen

framhållit i sitt utlåtande den 26 mars 1943 över militära bostadsutredningens

förslag och vilka framginge av propositionen 1943:287 (s. 14).

Statens industrikommission har framhållit, att det behov av byggnadsmaterial,

som den ifrågavarande bebyggelsen kunde väntas medföra, icke

vore av den storleksordning, att några svårigheter att tillgodose behovet

kunde befaras uppstå. Mot de angivna kostnadsberäkningarna vore intet att

erinra.

1940 års militära byggnadsutredning har erinrat örn de principiella synpunkter,

utredningen anfört i utlåtande den 3 april 1943 över militära bostadsutredningens

förslag (jfr propositionen 1943:287, s. 10, 12), samt därutöver

framhållit.

Bostadsanskaffningsnämndens redogörelse avsåge till största delen ett

bostadsbehov, som bleve aktuellt först örn ett eller flera år. Att döma av den

för närvarande livliga byggnadsverksamheten på bostadsmarknaden, stödd

genom betydelsefulla statliga åtgärder och utövad av stora sammanslutningar

och enskilda företagare, borde det finnas anledning förmoda, att en väsentlig

förbättring på bostadsmarknaden inom kort kunde inträda. På grund härav

vore det vanskligt att för närvarande bedöma nödvändigheten av att genom

statens försorg uppföra de föreslagna bostäderna. Utredningen ansåge därför,

att ståndpunkt nu borde tagas endast till omfattningen av den nybyggnadsverksamhet,

som planlades intill den 1 oktober 1944.

Vidare finge utredningen framhålla, att i försvars utredningens tablåer över

utgifter för nybyggnadsarbeten vid olika flottiljer upptagits kostnader för bostäder

inom etablissementen för dels personal vid officers- och underofficersmässar

och dels ogifta officerare och underofficerare. Då nämnda tablåer legat

till grund för Kungl. Maj:ts anslagsäskanden rörande engångskostnader för

försvarsväsendet, vore medel för uppförande av ifrågavarande bostäder redan

reserverade.

I fråga örn hyressättning och förräntning hade utredningen anslutit sig

till vad nämnden anfört.

BOSTADSFRÅGORNAS LÖSANDE Å DE SÄRSKILDA ORTERNA.

Jag övergår härefter till den del av nämndens redogörelse, som avser förhållandena

vid de olika förbanden. Härvid beaktas endast det bostadsbehov,

som angivits för år 1944, och som icke förut blivit föremål för behandling.

Karlsborg.

Det genom förbandens och institutionernas beräknade tillväxt uppkommande

behovet av bostadstillskott under år 1944 har uppskattats för armén till

2 fyra-, 2 tre- och 6 tvårumslägenheter samt för flygvapnet till 2 tre- och 4

tvårumslägenheter samt 3 enkelrum.

s. 235 Kontrollera mot PDF

235

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bostadsanskaffningsnämnden har därjämte framhållit följande.

Möjligen bomme bostadsbehovet i Karlsborg delvis att kunna täckas medelst

bostadsrätts- eller bostadsföreningshus. I förevarande utredning hade dock

nämnden icke ansett sig böra räkna med annat än att hela behovet måste täckas

medelst av staten uppförda bostäder.

För bebyggelsens ordnande syntes böra gälla vad som beträffande Karlsborg

anförts i bostadsutredningens skrivelse den 17 mars 1943. De bostäder,

som bleve oundgängligen nödvändiga och som icke visade sig kunna erhållas

på annat sätt, borde i vad det gällde familjebostäder, uppföras av nämnden

i hyreshus, avsedda för personal från samtliga i Karlsborg förlagda förband

och institutioner, under det att dubbletter och enkelrum, som ur förvaltningsoch

ordningssynpunkt borde förläggas inom etablissementet, lämpligast borde

byggas av flygförvaltningen.

1940 års militära byggnadsutredning har framhållit att, då av försvarets

bostadsanskaffningsnämnd ett betydande antal bostäder inom kort komme att

uppföras med anlitande av det av 1943 års riksdag anvisade anslaget och

enskild byggnadsverksamhet på platsen icke kunde anses helt utesluten, uppförande

av ytterligare bostäder borde i möjligaste mån begränsas.

Försvarets bostadsanskaffningsnämnd har med anledning av byggnadsutredningens

yttrande anfört.

Visserligen avsåge nämnden att inom kort uppföra ett antal bostäder i

Karlsborg och visserligen hade Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening

ett bostadshus under uppförande i Karlsborg men de bostäder, som

härigenom beräknades tillkomma, utgjorde dock endast en mindre del av det

beräknade behovet. Att, såsom 1940 års militära byggnadsutredning, räkna

med någon nämnvärd enskild byggnadsverksamhet i Karlsborg måste bero

på bristande kännedom örn ortsförhållandena. Tillgången på lämplig tomtmark

därstädes vore nämligen så knapp, att någon bostadsproduktion, vare sig

statlig eller enskild, utöver den nu planerade svårligen kunde komma till

stånd annat än inom själva fästningsområdet, där enskild produktion dock

knappast vore önskvärd. Uppförandet av ytterligare bostäder för försvarets

personal borde mycket riktigt i möjligaste mån begränsas. Nämnden vore

också själv väl medveten örn sitt ansvar, då det gällde att vidhålla möjligast

återhållsamma produktion och att avgöra, när behovet blivit i huvudsak täckt,

så att denna gräns icke överskredes.

Fårösund.

Det på grund av kadrarnas beräknade tillväxt uppkommande bostadsbehovet

för år 1944 har uppskattats till 6 tre- och 5 tvårumslägenheter samt 4

enkelrum. Härom har bostadsanskaffningsnämnden anfört följande.

I Fårösund kunde med säkerhet icke påräknas vare sig enskild byggnadsverksamhet

eller produktion av bostadsrätts- eller bostadsföreningshus, varför

hela behovet inräknats i den kategori, som borde täckas av staten. Emellertid

vore ovisst, i vilken omfattning familjerna önskade bosätta sig i

Fårösund, i Visby eller på fastlandet. Nybyggande av hyreslägenheter i Fårösund

borde därför ske endast i den mån det kunde bedömas, att kontinuerlig

uthyrning av dessa lägenheter kunde ske.

Marinförvaltningen har anfört följande.

Beträffande tillgången på tjänstebostäder den 1 oktober 1943 hade räknats

med den nuvarande, ökad med det antal lägenheter, som inginge i bostads
-

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

anskaffningsnämndens reducerade byggnadsprogram för budgetåret 1943/44

och till vilka medel beviljats. Dessa lägenheter vore 8 om 3 rum och kök, 26

om 2 rum och kök samt 6 örn 1 rum och kokvrå.

En jämförelse mellan omfattningen av erforderliga bostäder för personalen

under uppsättningsperioden och nuvarande tillgång på bostäder (den

1 oktober 1943) hade visat, att behovet av nybyggnad av bostäder vore följande.

5 runi o.

4 rum o.

3 rum o.

2 rum o.

1 runi o.

1

1 runi |

kök

kök

kök

kök

kokvrå

Till den Vio 1944......

2

2

ii

10

7

25 |

» » Vio 1945......

2

5

2

_ 1

» » Vid 1946......

2

2

3

—

1

» » V io 1947......

-

1

-

1

- j

2

7

18

16

7

25 1

Enligt marinförvaltningens mening borde dels de sju lägenheterna örn 1

rum och kokvrå samt dels ett ytterligare antal enkelrum komma till utförande.

Med hänsyn till att behovet av enkelrum i viss utsträckning syntes kunna

tillgodoses i den allmänna hyresmarknaden, borde dock nvbyggnadsbehovet

tills vidare kunna begränsas till 15 enkelrum.

1940 års militära byggnadsutredning har erinrat, att de byggnadsarbeten,

som inginge i bostadsbyggnadsprogrammet för 1943, ännu icke syntes ha

igångsatts. Med hänsyn härtill och då det vore ovisst, i vilken omfattning

familjerna önskade bosätta sig i Fårösund, i Visby eller på fastlandet, syntes

föreligga skäl att ställa sig avvaktande och i första hand genomföra 1943 års

byggnadsprogram.

Försvarets bostadsanskaffningsnämnd har framhållit, att det icke vore

möjligt för vare sig 1940 års militära byggnadsutredning eller nämnden att

redan nu fastställa, huruvida någon bostadsproduktion under år 1944 bleve

erforderlig utöver den, som nu planerades av nämnden och som utgjorde

allenast en del av det redovisade behovet år 1943. Nämnden vidhölle sitt

förslag men förutsatte, att de härför äskade medlen, 356 000 kronor, helt

eller delvis kunde komma att visa sig obehövliga.

Kallinge.

Den personal, som enligt chefen för flygvapnet borde erhålla bostad inom

förläggningen, utgjordes av 1 förste och 1 andre trafikledare, 1 maskinist, 1

eldare av första klass, 1 elektriker, 1 sjukvårdsförman, 1 eldare av andra klass,

1 husmor av första klass, 1 sjuksköterska, 1 biträdande husmor, 1 sjukvårdsbiträde,

1 föreståndarinna och 2 biträden i officersmässen, 1 föreståndarinna

och 2 biträden i underofficersmässen, 18 köksbiträden samt 15 ogifta officerare

(3 löjtnanter, 12 fänrikar) och 12 ogifta sergeanter, alltså sammanlagt 62 personer.

Enligt erhållna uppgifter erfordrades för dessa befattningshavare för

år 1944 2 tre- och 5 tvårumslägenheter samt 6 dubbletter och 38 enkelrum.

Bostadsanskaffningsnämnden har framhållit följande.

På grund av dels avståndet till Ronneby och ifrågavarande personals tjänstgöringsförhållanden,

dels det beräknade stora antalet tillfälligt kommenderade

s. 237 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

237

officerare och underofficerare från såväl flygvapnet som marinen, dels slutligen

svårigheten att få dubbletter och enkelrum producerade i allmänna marknaden

har utredningen tillstyrkt, att ifrågavarande bostäder uppfördes av

flygförvaltningen inom etablissementet.

Invid förläggningen i Bredåkra, Kallinge, borde enligt chefen för flygvapnet

dessutom följande personal erhålla bostäder för år 1944, nämligen 2

förrådsförvaltare, 3 flygstationsmästare, 1 köksföreståndare, 1 kasernunderofficer,

1 meteorolog, 1 förste och 1 andre väderleksassistent, 2 gifta signalister,

2 förrådsvaktmästare, 1 garageförman, 1 gift överfurir, 11 gifta furirer,

1 ogift signalist, 1 marketenteriföreståndarinna samt 54 gifta och 27 ogifta

arbetare, sammanlagt 110 personer.

Det uppgivna bostadsbehovet för dessa skulle vara 9 tre- och 72 tvårumslägenheter

samt 29 enkelrum, alltså sammanlagt 110 lägenheter. Härom har

anförts.

Enär de bostäder, som uppfördes utanför etablissementet, icke skulle ha

tjänstebostadskaraktär, måste möjligheterna till uthyrning eller försäljning

bliva helt utslagsgivande vid bedömande av, huru många lägenheter som

borde uppföras. Det vore mycket ovisst, huruvida militär eller civilmilitär

Sersonal vore villig att frivilligt bosätta sig i Ronneby landskommun eller

ballinge, då Ronneby stad läge i närheten. Beträffande de kollektivanställda

hade dyrortsgrupperingen ingen betydelse, och denna personalgrupp syntes

i allmänhet önska erhålla bostad så nära arbetsplatsen som möjligt.

Bostadsutredningen hade förhört sig hos Ronneby landskommun angående

möjligheterna att där genom kommunalt eller enskilt initiativ driva fram bostadsproduktion.

Kallinge kommunala vatten- och avloppsverk hade därvidlag

för kommunens räkning i skrivelse den 26 maj 1943 framhållit, att kommunal

byggnadsverksamhet för närvarande ej borde ifrågasättas, men att kommunen

vore villig att upplåta erforderlig mark för bebyggelse till ett pris av högst

60 öre per kvm.

Bostadsanskaffningsnämnden ansåge sig icke kunna vänta, att någon nämnvärd

enskild bostadsproduktion inom Ronneby landskommun eller Bredåkra—Kallinge

kunde påräknas, varför de bostäder, som ansåges nödvändiga,

borde byggas av staten. Som en följd av vad som ovan anförts, ansåge sig

nämnden dock icke kunna förorda, att staten uppförde hyresbostäder invid

etablissementet för andra än dem, som i förväg förklarade sig villiga att köpa

eller förhyra dessa lägenheter. Uppskattningsvis kunde detta gälla för år

1944 6 gifta överfurirer eller furirer och 30 gifta kollektivanställda, för vilka

skulle erfordras 36 tvårumslägenheter.

Emellertid kunde det komma att visa sig nödvändigt att därutöver uppföra

dels bostäder med bostadstvång för köksföreståndare och kasernunderofficer

samt för personal tillhörande flygsäkerhetstjänsten, eventuellt även för förrådspersonal,

dels hyreslägenheter för ytterligare ett antal kollektivanställda.

Dc bostäder, som beräknats bli erforderliga för gifta överfurirer och furirer

samt för kollektivanställda, borde uppföras såsom enfamiljshus om tre rum

och kök eller såsom två å fyrafamilj shus eller radhus för uthyrning. Lämplig

tomtmark kunde erhållas av Ronneby landskommun till ett pris av 60 öre per

kvm. För att säkerställa ytterligare bostadsbehov invid etablissementet syntes

mark böra inköpas för cirka 100 000 kronor.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen lia föreslagit uppförande av

ytterligare sex enkelrum, avsedda för marketenteripersonal.

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

1940 års militära b yggnadsu t r ejin ing har framhållit, att det vore naturligt

och riktigt att uppföra huvudparten av bostäder för kollektivanställd personal

under år 1944. Enligt vad som framkommit vid nyligen hållet sammanträde

med representanter för Ronneby stad och landskommun, kunde bostäder genom

privat byggnadsverksamhet icke beräknas tillkomma i större utsträckning

än nämnden räknat med.

Här må erinras, att Kungl. Majit i propositionen 1944: 77 hemställt örn godkännande

av avtal med Ronneby stad rörande stadens medverkan vid anskaffandet

av bostäder för personal vid Blekinge flygflottilj. Enligt ifrågavarande

avtal ikläder sig staden garanti för att lägenheter till ett antal, som framgår

av en i avtalet intagen sammanställning (tillhopa 189 eldstäder), skola finnas

tillgängliga vid i sammanställningen angivna tidpunkter (tidigast den 1 oktober

1944) för tillgodoseende av bostadsbehovet för personalen vid flottiljen.

Därjämte förbinder sig staden att, därest behov av ytterligare bostäder för

personalen skulle uppkomma, medverka till fyllande av detta behov.

I skrivelse till flygförvaltningen den 6 december 1943 har bostadsanskaffninysnämnden

framhållit bland annat, att antalet lägenheter, som skulle anskaffas

av staden, i huvudsak överensstämde med det bostadsbehov, som i

nämndens skrivelse den 30 juni 1943 angående av försvarets utbyggnad föranlett

bostadsbehov angivits för Ronneby (Bredåkra—Kallinge) och som beräknats

kunna fyllas genom bostadsproduktion av andra än staten.

Arboga.

Den personal, som enligt chefen för flygvapnet borde erhålla bostad inom

etablissementen, utgjordes vid centrala flygverkstaden av 1 styresman, 1 biträdande

styresman, 1 biträdande verkstadsingenjör, 1 kontrollingenjör, 1

vapeningenjör, 1 motoringenjör, 2 verkmästare samt 3 mästare, sammanlagt

11 personer, samt vid centrala materialförrådet 1 chef, 1 ställföreträdande

chef samt 1 förvaltare, sammanlagt 3 personer. Enligt erhållna uppgifter

skulle för dessa befattningshavare erfordras för år 1944 2 sex-, 1 fem-, 6 fyraoch

5 trerumslägenheter.

Bostadsanshaffningsnämnden har framhållit följande.

Nämnden hade icke kunnat bedöma, huruvida samtliga befattningshavare

på grund av tjänstens krav oundgängligen måste bo inpå respektive etablissement.

Emellertid syntes Arboga stad ha svårigheter att fylla sitt åtagande

gentemot flygförvaltningen, enligt vilket staden skulle svara för, att erforderliga

bostäder anskaffades för personalen. Då nu dels chefen för flygvapnet

förklarat ovannämnda lägenheter erforderliga invid etablissementen, dels

Arboga stad förklarat sig knappast kunna anskaffa lägenheter av större typ

än tre rum och kök och då slutligen trerumslägenheter knappast kunde tillfredsställa

behovet för flertalet av de befattningshavare, som här avsåges,

hade nämnden funnit lämpligt räkna med att produktionen av ifrågavarande

lägenheter icke åstadkommes av andra än av staten.

Därest bostäderna komme att uppföras av staten, borde de beläggas med

bostadstvång, i vilket fall de antagligen borde uppföras av flygförvaltningen.

1940 års militära byggnadsutredning har ansett av bostadsanskaffningsnämnden

upptagna fyra-, fem- och sexrumslägenheter böra uppföras av sta
-

s. 239 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 175.

239

ten. Samtliga trerumslägenheter skulle i så fall uppföras genom stadens försorg,

med undantag för bostäder, avsedda för befattningshavare, som med

hänsyn till bevaknings- och brandskyddst jönsten vid de viktiga anläggningarna

och svårersättliga materialupplagen måste bo inom etablissementen.

Försvarets b o stads anskaffning snämnd har erinrat, att Arboga stad knappast

kunde tvingas uppföra lägenheter örn fem å sex rum och kök. Staden

kunde med visst berättigande göra gällande, att befattningshavarna finge

nöja sig med lägenheter örn tre eller högst fyra rum och kök. Fråga vore då,

örn man i konkurrens med den civila industrien kunde erhålla personal av

önskvärd kvalitet, som nöjde sig med tre- eller fyrarumslägenheter.

Av 1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 66) framgår,

att Kungl. Majit genom beslut den 7 augusti 1942 godkänt ett mellan

Arboga stad och flygförvaltningen träffat, den 10 juli 1942 dagtecknat avtal

rörande stadens åtaganden i samband med den nya centrala flygverkstadens

förläggning dit. Enligt § 13 i nämnda avtal har staden åtagit sig att i närheten

av verkstadsområdet till den 1 juli 1943 eller den senare tidpunkt,

varom överenskommelse kunde träffas, ha uppfört bostadshus, inrymmande

30 lägenheter, varav cirka 25 skulle innehålla 2 rum och kök och återstoden

3 rum och kök. Härutöver har staden åtagit sig att stimulera enskild byggnadsverksamhet

och verka som förmedlingsorgan och garant för de olika

former av statssubventionerad bostadsproduktion, som förefinnas, samt att i

andra hand vidtaga de ytterligare anstalter, som erfordras för anskaffande av

det antal bostäder, varav kronan vid varje särskild tidpunkt angiver behov.

Vid anmälan av propositionen 1943: 287 (s. 69) framhöll jag, att det icke

vore möjligt att uppskatta det medelsbehov, som för innevarande budgetår

borde beräknas för tillgodoseende av erforderlig bostadsbyggnadsverksamhet

för försvarets personal, innan närmare undersökningar ägt rum på grundval

av vissa i propositionen uppdragna riktlinjer. Jag förordade fördenskull, att

Kungl. Majit skulle utverka riksdagens bemyndigande att, med anlitande av

de i 1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2) under försvars

väsendets fastighetsfond för budgetåret 1943/44 äskade investeringsanslagen

till vissa byggnadsarbeten m. m., inom vissa av riksdagen för de särskilda

försvarsgrenarna fastställda belopp, ställa erforderliga medel till förfogande

för uppförande av bostäder enligt de av statsmakterna fastslagna riktlinjerna

ävensom för anskaffande av för ändamålet erforderlig mark. Efter av Kungl.

Majit i överensstämmelse härmed gjord hemställan lämnade riksdagen det

begärda bemyndigandet, avseende för envar av försvarsgrenarna ett belopp

av 3 miljoner kronor.

Såsom i det föregående förutsatts vid anmälan av fråga örn inrättande av

försvarets bostadsanskaffningsfond böra under fonden äskas anslag för beredande

av ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond för de medel, som

med stöd av nyssnämnda bemyndigande disponerats för uppförande av bosta
-

Departements
chefen.

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

der, vilka skola redovisas å bostadsanskaffningsfonden. Jag förutsätter att

tills vidare även under nästkommande budgetår medel för bostadsanskaffningsnämndens

byggnadsverksamhet må på angivet sätt inom ramen för av 1943 års

riksdag enligt det föregående beräknade belopp förskotteras, i den mån så

skulle visa sig erforderligt.

Bostadsanskaffningsnämndens förevarande redogörelse beträffande bostadsbehovet

för försvarets personal under de närmaste fyra åren utgör en fortsättning

på det av 1942 års militära bostadsutredning den 17 mars 1943 avgivna

betänkandet rörande bostadsbehovet den 1 oktober 1943. Beträffande

de principiella synpunkter, som av mig anförts vid anmälan av det sistnämnda

betänkandet och av riksdagen godtagits, får jag hänvisa till det föregående

ävensom till propositionen 1943: 287. Dessa synpunkter, som kommit till uttryck

i den för bostadsanskaffningsnämnden fastställda instruktionen, äga

fortfarande giltighet och ha enligt det föregående legat till grund för nämndens

betänkande rörande det fortsatta behovet av bostadsbebyggelse för. försvarets

personal.

I likhet med 1940 års militära byggnadsordning och på av denna utredning

anförda skäl anser jag, att ståndpunkt nu bör tagas allenast till den nybyggnadsverksamhet,

som planlägges intill den 1 oktober 1944. De medel,

som erfordras för denna verksamhet, torde, i den mån verksamheten avser

uppförande av bostäder för försvarets pei-sonal av annat slag än tjänstebostäder

i egentlig mening, böra i överensstämmelse med vad som förut anförts

i samband med framläggande av förslag örn inrättandet av försvarets bostadsanskaffningsfond

för nästa budgetår anvisas såsom investeringsanslag under

denna fond. Någon uppdelning av anslagsbehovet försvarsgrensvis bör därvid

icke förekomma. För bostäder, som böra uppföras av respektive förvaltningsmyndigheter,

ha medelsäskanden framlagts i det föregående.

I likhet med bostadsanskaffningsnämnden och i ärendet hörda militära

myndigheter finner jag mig icke för närvarande böra till prövning upptaga

frågorna örn utrymning av underofficersbostäder och furirrum för att bereda

tillgång till lektions- och dagrum.

Yad nämnden anfört i fråga örn grunderna för hyressättning och örn förräntning

av det i bostäderna nedlagda kapitalet synes mig kunna i huvudsak

godtagas. Till det sistnämnda spörsmålet torde jag få återkomma i samband

med den förutberörda frågan örn principerna för avskrivning av bostadsanskaffningsfondens

kapitaltillgångar.

Beträffande bostadsfrågornas lösande på de olika orterna är det tydligt, att

svårigheter av olika slag måste föreligga att nu göra några bestämda uttalanden

eller framlägga definitiva kostnadsberäkningar. Här må allenast nämnas

följande.

Av de vid Karlsborg beräknade kostnaderna, tillhopa 447 500 kronor,

belöpa 22 500 kronor på enkelrum, vilka borde utföras av flygförvaltningen.

Då behovet av dessa enkelrum synes mig tveksamt, anser jag mig för närvarande

icke böra beräkna medel härför.

s. 241 Kontrollera mot PDF

241

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

I fråga om Fårösund finner jag i likhet med 1940 års militära byggnadsutredning

med fortsatt medelsanvisning böra tills vidare anstå. Skulle förhållandena

så påkalla, förutsätter jag, såsom av det föregående framgår, att

erforderliga medel få ställas till förfogande med ianspråktagande av tillgängliga

anslag, i den mån dessa därtill lämna tillgång.

För de bostäder, som i Kallinge böra uppföras inom Blekinge flygflottiljs

etablissement, har jag i annat sammanhang beräknat medel. Huruvida i

övrigt statlig bostadsbebyggelse kan bli erforderlig, synes mig icke nu kunna

bestämt avgöras. Därest så skulle bli förhållandet, förutsätter jag i likhet med

bostadsanskaffningsnämnden, att bostäder icke komma att uppföras till större

antal än att de med säkerhet kunna försäljas eller kontinuerligt uthyras.

Yad angår centrala flygverkstaden och centrala materialförrådet i Arboga

är likaledes tveksamt, örn bostäder skola behöva uppföras av staten och i

vad mån de böra givas karaktär av tjänstebostäder. I varje fall synes behovet

av lägenheter örn 3 rum och kök böra tillgodoses av Arboga stad. Någon bostadsbebyggelse

inom etablissementet torde nämligen knappast kunna ifrågakomma.

Dessa spörsmål böra emellertid närmare få övervägas av Kungl. Maj :t.

Med hänsyn till det anförda synes det tillräckligt, örn medelsanvisningen

för nästa budgetår begränsas till 800 000 kronor. Jag förutsätter emellertid,

att det får ankomma på Kungl. Majit att underkasta uppkommande frågor

örn bostadsbebyggelse å de särskilda orterna ytterligare överväganden och

disponera de beräknade medlen för de bostadsbyggnadsändamål för försvarets

personal, vilkas tillgodoseende befinnes mest angeläget. Jag vill i detta

sammanhang erinra, att jag i det föregående (s. 177) förutsatt, att erforderlig

bostadsbebyggelse för nästa budgetår vid krigsflygskolan och Västgöta flygflottilj

skall utföras i bostadsanskaffningsnämndens regi.

Berörda belopp bör i överensstämmelse med vad jag i det föregående föreslagit

(jfr s. 228 f.) minskas med ett belopp av 540 000 kronor, som 1943 års riksdag

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisat under fonden

för förlag till statsverket. Medelsbehovet skulle således uppgå till (800 000 —- 540 000 =) i avrundat tal 250 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Anordnande av bostäder å kapitalbudgeten under försvarets

bostadsanskaffningsfond för budgetåret 1944/45 anvisa

ett investeringsanslag av 250 000 kronor.

III. Försvarets fabriksfond.

Omläggning av avloppsnätet i Karlsborg. Under åberopade av vad av mig i

det föregående (s. 74) vid behandlingen av medelsäskanden under försvarsväsendets

fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, anförts rörande omläggning

av avloppsnätet i Karlsborg får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 175.

27 14 lii

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

att till Omläggning av avloppsnätet i Karlsborg å kapitalbudgeten

under försvarets fabriksfond för budgetåret 1944/45 anvisa

ett investeringsanslag av 63 000 kronor.

Uppförande av vissa skyddsrum. Efter framställning av försvarets fabriksstyrelse

har Kungl. Majit genom beslut den 21 januari 1944 bemyndigat styrelsen

att inom en kostnadsram av 120 000 kronor låta utföra splitterskyddsrum

för Karl Gustavs stads gevärsfaktori samt att för bestridande av kostnaderna

härför anlita för byggnadsarbeten och fast inredning högst 98 000 kronor

av det för budgetåret 1943/44 under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens

delfond, anvisade investeringsanslaget av 14 250 000 kronor till

Utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar samt för utrustning högst

22 000 kronor av det för samma budgetår under fonden för förlag till statsverket

anvisade investeringsanslaget av 1 630 000 kronor till Anskaffning av

maskiner och utrustning för vissa fabriker och anläggningar. I samband därmed

har fabriksstyrelsen ålagts att, därest så för inrymmande av nämnda kostnader

i de angivna anslagen befunnes nödvändigt, vidtaga motsvarande begränsningar

i övriga med dessa anslag avsedda ändamål.

Yad sålunda förekommit torde i detta sammanhang böra för riksdagen anmälas.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

s. 243 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 175.

243

Bilaga 1.

Approximativ kostnadssammanställning för byggnader m.

underofficersskolor vid Berga.

m. för värnplikts-

och

Vissa arbeten i slottet ...................... .........

........ kronor

20 000

Förläggning för underofficersskolan ..................

........ X>

650 000

» » värnpliktsskolan......................

........ »

700 000

F amiljebostäder..........................................

. ....... »

20 000

Ny personalbarack för kvinnlig personal ............

»

30000

Expeditioner ...........................................

........ »

20 000

Skolbyggnad ............................................

........ >»

500000

Gymnastikbyggnad......................................

»

200 000

Exercishus ..............................................

»

225 000

Gasövningshus ..........................................

»

5 000

Exercisplan..............................................

... »

40 000

Skjutbanor ..............................................

»

125 000

Närstridsbana m. m.....................................

»

10000

Idrottsplats..............................................

........ »

100 000

Matinrättning och värmecentral ......................

»

850 000

Marketenteri ............................................

........ »

200 000

Sjukstuga ................................................

........ »

100000

Förråd....................................................

........ »

30 000

Ammunitionskällare ....................................

........ »

5 000

Vakt- och arrestbyggnad ..............................

........ »

60 000

Båtbrygga................................................

»

10 000

Brand- och luftskyddsåtgärder ........................

»

50000

Vägar ....................................................

........ »

160 000

Stängsel..................................................

........ »

50 000

Yttre ledningar för vatten, värme och avlopp ......

........ »

480 000

Yttre ledningar för elektricitet etc...................

........ > 60000

Kronor 4 700 000

Administration cirka 6 % ..............................

........ » 300 000

Kronor 5 000 000

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Kungl. Majlis proposition nr 175.

Bilaga 2.

Sammanställning över medclsbehovet för tjänstebostäder vid flygvapnet under

femårsperioden 1942/47.

Av flygför- valtningen

tidigare för

femårsperi- oden beräk- nade belopp

(eski. av

Kungl. Majit

disponerade

belopp)

Enligt flyg- förvalt- ningens

Enligt departementschefen intill utgången

av budgetåret 1944/45

erforderliga medel

Ay flygför- valtningen i

medelsäskande

för budget-

Förband

senaste be- räkningar

(för fem- årsperioden

erforderligt

belopp)

Obliga-

toriska

bostäder

Få

utredning

beroende

bostäder

Övriga

bostäder

Summa

Ej

prövade

året 1944/45

beräknade

belopp, att

utgå av redan

av riksdagen

anvisade

anslag.

Västmanlands flyg- flottilj ............

865 000

587 000

198 000

241 000

80 000

519 000

34 OOOii 345 000

Boslagens flygflottilj

64 000

154 000

117 000

37 000

—

154 000

—

60 000

Ostgöta »

64 000

221 000

154 000

67 000

—

221 000

—

60 000

Jämtlands »

3 000

350 000

145 000

170 000

—

315 000

35 000 3 000

Krigsflygskolan......

323 000

234 000

26 000

—

—

26 000

—

220 000

Västgöta flygflottilj

740 000

1 785 000

—

—

2 58 000

58 000

—

378 000

Skaraborgs »

809 000

3 968 000

—

—

4 374 000

374 000

594 000

398 000

Svea »

—

348 000

98 000

213 000

—

311 000

37 000

—

Göta »

165 000

405 000

170 000

199 000

—

369 000

36 000

155 000

Skånska flygflottiljen

323 000

384 000

185 000

—

66 000

251 000

_

210 000

Södermanlands flyg- flottilj ............

64 000

67 000

67 000

_

67 000

_

60 000

Kalmar flygflottilj

—

40 000

—

40 000

—

40 000

—

—

Bråvalla »

144 000

81 000

27 000

54 000

—

81000

—

136 000

Hallands »

223 000

389 000

185 000

—

66 000

251 000

—

—

Hälsinge »

1 333 000

630 000

196 000

231 000

133 000

560 000

35 000

210 000

Upplands »

323 000

386 000

186 000

110 000

90 000

386 000

—

305 000

Blekinge »

1 075 000

489 000

185 000

106 000

165 000

456 000

210 000

Flygkadettskolan ....

250 000

90 000

—

20 000

—

20 000

—

151 000

Norrbottens flygbas- kår................

59 000

15 000

44 000

59 000

_

_

Centrala flygverksta- den i Arboga......

_

_

_

_

_

_

_

_

Centrala flygverksta- den å Malmen jämte

förrådscentralen ..

953 000

798 500

Centrala flygverksta- den i Västerås ....

1 081 000

_

_

_

_

_

1 020 000

Administration m. m.

eirka 6 % ........

—

402 000

113 000

96 000

62 000

271 000

46 000

283500

Summa

8 302 000

7 069 000

2 000 00011695 000

1 094 000

4 789 000

817 000

5 003 000

1 Inklusive kostnad för yttre ledningar m. m., 185 000 kronor.

2 Beloppet avser kostnader för yttre ledningar m. m. för redan beslutade bostadsbyggnader.

3 Inklusive kostnad för yttre ledningar m. m., 160 000 kronor.

4 I beloppet ingå 90 000 kronor för yttre ledningar m. m. för redan beslutade eller nu föreslagna

bostadsbyggnader.

s. 245 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 175.

245

Bilaga 3.

Kostnader för erforderliga byggnadsarbeten m. m. för den sjunde jaktflottiljen.

Erforderliga byggnadsarbeten m. m.

Av flygforvalt- ningen beräk- nade kostnader

(prisläget

V» 1941)

kronor

Avskrivnings-

behov

(prisläget

Vi 1941)

kronor

Markförvärv, återstående ..................................

,1 186 000

Flygfältsarbeten » ..................................

) 2 555 000

1 277 500

Kanslibyggnad med kommandocentral ......................

336 000

168 000

Anordningar för luftskyddets ledning, tillika stridslednings- plats ....................................................

50 000

25 000

Radiostation (sändarstation) ................................

50 000

25 000

Mässbyggnad för 50 officerare och vederlikar ..............

125 000

62 500

Mässbyggnad för 60 underofficerare och vederlikar..........

100 000

50 000

Matsalsbyggnad för manskap ..............................

400 000

200 000

Mässbyggnad för manskap..................................

195 000

97 500

Förläggningsbyggnader (kaserner för manskapet vid tre divi- sioner och en specialdivision) ............................

1400 000

700 000

Förläggningsbyggnad för 16 kadetter och aspiranter........

75 000

37 500

Byggnad för vakt- och beredskapspersonalens förläggning

jämte garage för brand-, beredskaps- och ambulansbilar.. ..

300 000

150 000

i Gymnastiksalsbyggnad och bastuavdelning..................

320 000

160 000

Skolbyggnad ..............................................

180 000

90 000

Instruktionsverkstad........................................

100 000

50 000

Bostäder enligt särskilt program............................

2 250 000

125 000

Sjukhusbyggnad, innehållande mottagningsavdelning och 25

vårdplatser m. m. samt sjukmaterielförråd i källare........

180 000

90 000

Hangarer för tro divisioners flygplan jämte uppställnings- planer för flygplanen ....................................

1800 000

900 000

Flygtjänstbyggnader för tre divisioner......................

Provbocksanläggning för flygmotorer........................

174 000

90 000

87 000

45 000

Tygverkstad med monteringshall jämte vapenverkstad ......

545 000

272 500

Garage för specialfordon (fordonsförråd) ....................

90 000

45 000

Tyg- och vapenförråd ......................................

200 000

100 000

Flygplanförråd (för flygplan i centralförråd) ................

110 000

55 000

1 Förråd för kulsprute- och handvapenammunition ............

53 000

26 500

! Förrådsbyggnader för stationsmateriel ......................

23 000

11500

j Mindre förrådsbyggnader för detonatorer samt dagförråd av

1 bomber, kulspruteammunition och pyroteknisk materiel i

| anslutning till divisionernas hangargrupp (för tre divisioner)

28 000

14 000

Intendenturförråd och verkstäder............................

151 000

75 500

Drivmedelsförråd och fatförråd..............................

200 000

100 000

Garage för motorfordon med smörjhall, tvättbox, reservdels-

150 000

75 000

Skyddsrum för flygande personal m. fl.......................

112 000

56 000

Flygplatsbolysningsanläggning..............................

310 000

155 000

Alarmeringsanläggning......................................

20 000

10 000

Högtalaranläggning ........................................

40 000

20 000

Idrottsplats ................................................

70 000

35 000

Skjutgård jämte inskjutningsbana för flygplankulspruta samt

skjutbana för handvapen ................................

100 000

50 000

Hundgård för 10 hundar....................................

17 000

8 500

Branddammar..............................................

34 000

17 000

1 Beloppen av flygförvaltningen i skrivelse den 9 februari 1944 angivna till 512 000

kronor respektive 2 379 000 kronor. I förstnämnda belopp ingå kostnader för förvärv av

vissa bostadslägenheter.

2 Enligt flygförvaltningens skrivelse den 9 februari 1944 kan detta belopp minskas med

150 000 kronor.

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Erforderliga byggnadsarbeten m. m.

Av flygförvalt- ningen beräk- nade kostnader

(prisläget

Vt 1941)

kronor

Avskrivnings-

behov

(prisläget

V 7 1941)

kronor

Yttre vatten- oell avloppsledningar..........................

300 000

150,000 1

Vattenverk med brunnar, kloakpumpstationer och höggradigt

avloppsreningsverk ......................................

240 000

120 000

Värmecentraler avsedda jämväl för hangarerna..............

220 000

110 000

Yttre värmeledningar, pannor och apparatur................

640 000

320 000

Elektriska ytterledningar och transformatorer................

250 000

125 000

Reservkraftanläggning för elektrisk energi ..................

140 000

70 000

Askledaranläggning ........................................

30 000

15 000

Devieringsbana ............................................

7 000

3500

Stängsel omkring området..................................

100 000

50 000

Vägar och planeringsarbeten................................

380 000

190 000

Administration och oförutsedda utgifter ....................

874 000

437 000

Summa

14 300 000

7 057 000

s. 247 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 175.

247

Bilaga 4.

Sammanställning ar byggnadsprogrammet för armén.

1

Kostnader för femårsperioden

1942/47 enligt prisläget

V 7 1941

i

B y g g n a d s o b j e k t

Av riksdagen

beslutade eller

för riksdagen

framlagda

byggnads- förslag

Ännu ej

prövade

byggnads- förslag

A. Av försvarsbeslutet föranledda byggnadsarbeten m. m.

Nya etablissement m. rn.

Norrbottens regementes jägarbataljon ......................

3 350 000

Göta pansarlivgardes kompani på Gotland ..................

545 000

3 805 000

Skånska pansarregementet..................................

6 475 00O

Wendes artilleriregemente ..................................

7 900 000

Bergslagens artilleriregemente ..............................

9 985 000

Stockholms luftvärnsregementes batteri på Gotland..........

* 790 000

Göteborgs luftvttrnskår ....................................

4 935 000

Luleå luftvärnskår..........................................

5 450 000

Signalregementets kompani i Skövde........................

1324 000

Göta trängkårs kompani i Nora ............................

1 590 000

Luftvärnsmobiliseringscentral ..............................

Mobiliseringscentraler för Svea och Göta ingenjörkårer......

168 000

867 000

196 000

Mobiliseringscentraler för trängkårerna......................

2 464 000

Stabsmobiliseringscentraler i II.—Yl. militärområdena........

790 000

Förrådsbyggnader för territoriella förband (inklusive markför-

9 785 000

2 000 000

Summa kronor

55 418 000

6 001 000

Tillbyggnad av kaserner.

Livgrenadjärregementet och Östgöta luftvärnsregemente......

*580 000

Södra skånska infanteriregementet...........................

—

Gotlands infanteriregemente ................................

* 451 000

Norrlands dragonregemente ................................

965 000

Göta artilleriregemente ....................................

Norrlands artilleriregemente ................................

—

Smålands artilleriregemente ................................

* 630 000

Gotlands artillerikår........................................

* 449 000

Bodens artilleriregemente ..................................

—

Karlsborgs luftvärnsregemente..............................

550 000

Skånska luftvärnskåren (inkl. verkstad)......................

905 000

i

Sundsvalls luftvärnskår ....................................

861 000

2 238 000

Ingenjörkårerna ............................................

415 000

Signalregementet och arméns signalskola....................

60 000

Signalregementets kompani i Kristianstad ..................

212 000 i

—

Göta trängkår..............................................

1 3 270 000

Norrlands trängkår ........................................

1

290 000

Skånska trängkåren ........................................

Summa kronor

6 366 000

2 510 000

* Beloppet understiger i proposition till riksdagen angiven kostnad.

1 Beloppet inkluderar 51 000 kronor för vissa arbeten för Livregementets husarer.

2 Härjämte tillkommer ett belopp av 418 000 kronor, som anvisats utom femårsplanens

kostnadsram.

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Kostnader för femårsperioden

1942/47 enligt prisläget

Vt 1941

Byggn adsobjekt

:

Ay riksdagen

i beslutade eller

för riksdagen

framlagda

byggnads- förslag

Ännu ej 1

prövade

byggnads- förslag

Barackbyggnader...............

1 1 895 000

Garaqebyggnader................

4 650 000

Exercisbyggnader...................

1010 000

Furirbostäder ................

Särskilda byggnadsbolag.

Förläggning av vissa officersaspirant- m. fl. skolor

3 450 000

j

Infanteriskjutskolan ävensom vissa byggnadsarbeten vid

Skillingaryd................

242 000

Ridskolan.................

fwv> ''

| Artilleriskjutskolan ..........

2 600 000

| Buftvärnsskjutskolan......

880 000

867 000 i

i Försvarets läroverk ..........

1 750 000

J Gudhems remontdepå ...........

100 000

1

j Verkstäder vid Södermanlands pansarregemente..

1070 000

Summa kronor

10 092 000

1 367 000

B. Övriga 1 försvarsbeslutets kostnadsram Ingående

byggnadsarbeten m. m.

Ordnande av förläggningar för truppförband och staber m. m.

1 Signalregementets kompani i Boden och Tredje tygkompaniet

1 242 000

Andra tygkompaniet.....

710 000

Ordnande av förläggningen å Grytans skjutfält............

200 000

Ordnande av förläggningen å Revingehed .

* 680 000

Marketentenbyggnad m. m. å Revingehed . .

730 000

1

Provisorisk förläggning för infanteriets officersaspirantskola. .

95 000

Ordnande av förläggningen å Rinkaby .

* 261 000

Expeditionsbyggnad för militära staber i Östersund. .

465 000

Expeditionsbyggnad för militära staber i Karlstad .

495 000

Expeditionsbyggnad för VII. militärbefälsstaben ....

132 000

j Försvarsområdesstaben i Kiruna .

136 000

i Herrevadskloster remontdepå

| Arméhundgården och armé hundskolan ....

423 000

| Ordnande av förläggningen å pansarskj utfältet på Utö .

870 000

Summa kronor

6 489 000

_ ''

Verkstäder m. m.

Tygverkstäder vid Skaraborgs pansarregemente......

Tyganstalt vid Smålands artilleriregemente.....

1856 000

500 000

Tygverkstad för Jämtlands fältjägarregemente och Norrlands

artilleriregemente ...

543 800

!

Tygverkstad för Jönköpings-Kalmar regemente och Göta ingen-

jörkår.................

205 000

Tygverkstad för Västernorrlands regemente och Norrlands

1

trängkår ...........

601800

37 000 1

.

Serviceverkstad för Västernorrlands regemente .

■

* Beloppet understiger i proposition till riksdagen angiven kostnad.

'' Av arméförvaltningen i medelsäskandena för budgetåret 1944/45 angivet belopp.

s. 249 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

249

Kostnader för femårsperioden

1942/47 enligt prisläget

V? 1941

Byggnadsobjekt

Av riksdagen

beslutade eller

för riksdagen

framlagda

byggnads- förslag

Ännu ej

prövade

byggnads- förslag

Serviceverkstad för Svea trängkår .............

89 000

Yägar, planering, stängsel, vatten, avlopp, elektriska ledningar

och administration för sistnämnda fem verkstäder

468 400

Tygverkstad för Norra skånska infanteriregementet och Wen- des artilleriregemente, Norra Åsum..............

1 028 000

Tygverkstad för Skånska pansarregementet och Skånska träng- kåren vid Hässleholm .......................

1 690 000

Serviceverkstad för Skånska trängkåren ...

207 000

Serviceverkstad för Stockholms luftvärnsregemente . .

31000

Optiska verkstäder för armén ..........

376 000

Central tygverkstad vid Göteborgs luftvärnskår.. .

l 470 000

Tygverkstad vid Bodens ingenjörkår m. m......

338 000

Tygverkstäder på Gotland.........................

1 153 000

Förråd för reservackumulatorer ...............

108 000

Centrala signalverkstäder jämte signalförrådsverkstäder vid

truppförbanden .............................

173 000

Översyn av tygstationer och truppförbandens tygverkstäder. .

715 000

Visst byggnadsföretag i Boden............

55 700

Vissa hittills icke utredda verkstadsfrågor .....

—

1868000

Summa kronor

11 644 700

1 868 000

Förråd m. m.

Förråd för jämvägskrigsbromateriel och tung krigsbroma- teriel .........................

1289 000

245 000

Cykelförråd och cykelbodar .................

Förråd för arméns intendenturförråd i Boden......

82 500

Garagebyggnader för vissa motorfordon ....................

580 000

Förråd för arméns truppförband.......

—

4 000 000

Förråd för Andra intendenturkompaniet ....

—

1185 000

Uppförande av viss förrådsbyggnad .........

7 800

Summa kronor

2 204 300

5 185 000

Bostäder.

Personalbostad för militärfysiska institutet........

32 500

Vaktmästarbostad vid försvarsväsendets kemiska anstalt m. m.

35 000

Bostäder för viss personal vid vissa luftvärnsmaterielförråd..

645 000

Vissa tjänstebostäder å Grytans skjutfält....................

—

55 000

Personalbostäder vid garnisonssjukhusen..................

2 015 000

Bostäder för armén ...................

1 _

Summa kronor

2 727 500

55 000

I försvarsbeslutet förutsedda markförvärv ....................

1 628 300

—

Skjutbanor nu m.

Utvidgning och förbättring av korthållsskjutbana vid Livrege- mentets grenadjärer.....................

28 000

Skolskjutningsbana vid Upplands regemente ................

139 000

Kulspruteskjutbana vid Dalregementet..............

87 000

Utvidgning av Älvsborgs regementes skolskjutningsbana . . . .

21 000

1 Anslaget överfört till försvarets bostads anskaffnings fond.

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

Byggnad sobjekt

Kostnader för femårsperioden

1942/47 enligt prisläget

Vt 1941

Av riksdagen

beslutade eller

för riksdagen

framlagda

byggnads- förslag

Ännu ej

prövade

byggnads- förslag

Kulsprutepistolbana vid Älvsborgs regemente................

5 000

Kulspruteskjutbana vid Hallands regemente .................

50 O00

Skjutbana för tunga vapen vid Bohusläns regemente ........

95 000

Förbättring av korthållsskjutbana för Gotlands infanterirege-

75 000

Anläggning av pansarvärns- och luftvärnsskjutbana för Väster-

bottens regemente och Norrlands dragonregemente........

20 000

Kulspruteskjutbana vid Västerbottens regemente ........... .

65 000

Förbättring av Västerbottens regementes korthållsskjutbanor

46 000

i Skolskjutningsbana vid Livregementets husarer..............

74 000

’ Korthållsskjutbana vid Norrlands dragonregemente..........

37 000

I Förbättring av Södermanlands pansarregementes bana vid

40 000

| Anordningar för skjutning med pansarvärns- och stridsvagns-

kanon vid pansarregementena ............................

250 000

1 Utvidgning av skolskjutningsbana vid Norrlands artillerirege-

74 000

| Korthållsskjutbana vid Norrlands artilleriregemente..........

33 000

Iordningställande av övningsfält för Bergslagens artillerirege-

325 000

Skolskjutningsbana vid Hästholmen ........................

22 000

Utvidgning av Svea trängkårs skolskjutningsbana............

35 000

Utvidgning av Göta trängkårs skolskjutningsbana............

—

Säkerhetsanordningar å krigsskolans skolskjutningsbana vid

—

Vissa anordningar å skjutfältet vid infanteriskjutsskolan ....

50 000

Pansarvärnsskjutbana för Bodens fästning ..................

25 000

Skolskjutningsbana vid Rödberget i Boden..................

130 000

Skjutplatsanläggningar m. m. för arméförvaltningens tygavdel-

nings provskjutningscentral ..............................

650 000

Vissa arbeten å Skånska pansarregementets skjutfält........

56 000

125000

Summa kronor

2 432 000

125 000

Vissa andra byggnadsarbeten m. m.

Ordnande av sjukvårdsfrågan vid arméns

och försvarets läroverk ..................................

—

84 000

Om- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden ........

1 465 000

Vissa sjukhuslokaler på Gotland............................

* 275 100

Utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar..............

Ombyggnad av matinrättningen vid Norrbottens regemente..

600 000

Ombyggnad av matinrättningen å Marma skjutfält..........

190 000

Centrala tvätt- och reparationsanstalter......................

1 -

Reningsverk vid Södermanlands pansarregemente............

165 000

Vattenreningsfilter vid infanteriskjutskolan..................

45 000

Iståndsättning av vattenledningsnät m. m. vid Göta artilleri-

110 000

Utbyggnad av vattenverken i Boden och Karlsborg..........

1 200 000

Omläggning av avloppsnätet vid Bodens artilleriregemente ..

46 000

Omläggning av avloppsnätet i Karlsborg....................

110 000

181000

Ordnande av vattenförsörjningen vid luftvärnsartilleriets be-

redskapsdivision i Sundsvall..............................

30 000 1

* Beloppet understiger i proposition till riksdagen angiven kostnad.

1 Anläggningarna överförda till försvarets fabriksfond.

s. 251 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

251

Kostnader för femårsperioden

1942/47 enligt prisläget

V? 1941

Byggnad sobjekt

Av riksdagen

beslutade eller

för riksdagen

framlagda

byggnads- förslag

Ännu ej

prövade

byggnads- förslag

Anläggande av pumpverk och tryckledning vid Skaraborgs

80 000

pansarregemente..........................................

Centraluppvärmningsanläggning vid Svea trängkår ..........

11000

Förvärv av viss fastighet....................................

17 000

Iståndsåttande av vissa elektriska ledningar ................

200 000

Ordnande av kraftförsörjningen vid Hälsinge och Älvsborgs

regementen ..............................................

45 000

Förstärkning av körplaner vid Södermanlands och Skaraborgs

pansarregementen ........................................

190 000

181000

Hundgårdar vid arméns truppförband........................

174 000

Byggnader för avståndsmätning vid Karlsborgs luftvärnsrege-

40 000

Nybyggnad för krigsarkivet ................................

Iståndsättande av vissa kasernetablissement i Stockholm ....

1 520 000

1015 000

1 400 000

260 000

Summa kronor

7 788 100

1 846 000

Matinrättningar ...................................i........

2 865 000

400 000

Marketenteriet•..............................................

—

Sjukhus....................................................

1 716 000

142 000

Musikpaviljonger............................................

—

_

Expeditionslokaler ..........................................

Väg- och planeringsarbeten ..................................

—

160 000

Summa summarum kronor

118 875 900

*20 649 000

Beräknade kostnader för femårsperioden 1942/47 140 000 000 kronor.

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bilaga 5.

Sammanställning av byggnadsprogrammet för marinen. 1 2

Kostnader för femårsperioden 1942/47

enligt prisläget xh 1941

Ryggnadsobjekt

Av riksdagen

beslutade eller

för riksdagen

framlagda

byggnads- förslag

Till

grupp II A

hänförda bygg- nadsobjekt

Till

grupp II B

hänförda bygg- nadsobjekt

Allmänt.

Elektriiieringsarbeten vid marinens anläggningar

Vissa fortifikatoriska arbeten....................

Vissa anläggningar för förbättring av ventilatio- nen vid örlogsvarven och örlogsstationema i

Stockholm och Karlskrona....................

500 000

1 290 000

7 700

Vissa sanitära anläggningar v>d örlogsvarven och

örlogsstationema i Stockholm och Karlskrona. .

21900

Nybyggnader för sjökrigsskolan ................

Brännoljecisterner för flottan ...................

2 070 000

1386 000

_

200 000

Centralförråd för marinens intendenturförråd....

Vissa inbyggnader i artilleri-, min- och torped-

förråd ........................................

Vissa förråd för minor m. m.....................

300 000

1 200 000

300 000

Kompletterande anläggningar och arbeten vid sjö- krigsskolan i Näsby..........................

Garagebyggnader m. m. vid kustartilleriförsvaren

och vid Vitså brygga ........................

Vissa byggnadsarbeten vid Berga ..............

Bostäder ......................................

Summa kronor

23 000

415 000

1 5000 000

a _

12 184 000

329 600

200 000

Norrlandskustens marindistrikt.

Gustavsviks örlogsdepå ........................

Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kust- artilleridetachement ..........................

379 000

2 445 000

56 500

Summa kronor

2 824 000

56 500

Ostkustens marindistrikt.

För marindistriktet gemensamma anläggningar ..

25 000

Stockholms örlogsstation........................

Stockholms örlogsvarv..........................

434 500

1 485 000

39 000

Hårsfjärdens depå..............................

893 500

26 500

Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kust- artilleriregemente ............................

2 208 700

545000

299000

Summa kronor

5 021 700

635 500

299 000

Gotlands marindistrikt..................

2 162 700

673 100

243 600

1 Inklusive administrationskostnader.

2 Anslaget överfört till försvarets bostadsanskaffningsfond.

s. 253 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

253

Kostnader för femårsporioden 1942/47

enligt prisläget lh 1941

Byggnadsobjekt

Av riksdagen

beslutade eller

för riksdagen

framlagda

byggnads- förslag

Till

grupp II A

hänförda bygg- nadsobjekt

Till

grupp 11 B

hänförda bygg- nadsobjekt

Sydkustens marindistrikt.

För marindistriktet gemensamma anläggningar ..

236 500

481 000

128 000

Sjömanskåren och vissa skolor (utom sjömans-

skolan) ......................................

2 044 500

407 000

Flottans sjömansskola ..........................

1 010 000

20 000

166 000

Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona kust-

artilleriregemente ............................

2 181 000

252 000

92 000

Karlskrona örlogsvarv..........................

1 495 900

1 033 000

Summa kronor

1 6 717 900

2 193 000

386 000

Västkustens marindistrikt.

Verkstadsanläggningar m. m...................

766 000

140 000

121500

Göteborgs örlogsstation och örlogsvarv..........

955 500

—

278 000

Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kust-

artilleriregemente ............................

7 575 700

100 000

370 000

Summa kronor

9 297 200

240 000

769 600

Summa summarum kronor

38 207 500

4 071200

1954 600

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter

(omkring 6 %)................................

1 992 500

243 800

115 400

Totalsumma kronor

40 200 000

4315 000

2 070000

1 Efter frånräknande av 250 000 kronor, som skola utgå av äldre anslag.

Beräknade kostnader för femårsperioden 1942/47 48 000 000 kronor.

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Kungl. Majlis proposition nr 175.

Bilaga G.

Sammanställning av byggnadsprogrammet för flygvapnet. 1

Kostnader (med undantag av

kostnader för tjänstebostäder)

Av departe-

Av flygför-

Etablissement m. m.

att enligt flyg- förvaltningen

bestridas inom

belopp, som

beräknats för

tiden intill den

1 juli 1944

att enligt

departements- chefen

beräknas för

budgetåret

1944/45

beräknade

kostnader för

;jänstebostäder

intill utgången

av budgetåret

1944/45 2

valtningen

anmälda, ej i

slutligt

prövade !

medels- äskanden |

Västmanlands flygflottilj ..........

6 196 000

188 000

550 000

481000

Koslagens » ..........

1 269 000

263000

163 000

222 000

Östgöta » ..........

1 004 000

188 000

234 000

338 000

Jämtlands » ..........

1 446 000

675 000

334 000

1 632 000

Krigsflygskolan....................

1 379 000

62 000

28 000

297 000 |

Västgöta flygflottilj................

1 709 000

153 000

61000

37 000 i

Skaraborgs » ................

2157 000

15 000

397 000

630 000

Svea » ................

1 442 000

144 000

330 000

802 000

Göta » ................

1 685 000

140 000

391000

38 000 !

Skånska flygflottiljen..............

9 365 0o0

2 116 000

266 000

228 000

Södermanlands flygflottilj..........

906 000

109 000

71000

42 000

Kalmar » ..........

1 256 000

200 000

42 000

—

Bråvalla » ..........

8 959 000

105 000

86 000

148 000 ''

Hallands » ..........

11134 000

482 000

266 000

610 000

Hälsinge » ..........

11 232 000

2 050 000

594 000

312 000

Upplands >> ..........

12 815 000

172 000

409 000

159 000

Blekinge » ..........

13 338 000

895 000

484 000

591 000

Flygkadettskolan..................

2173 000

—

21000

—

Norrbottens flygbaskår ............

2 482 000

44 000

62 000

122 000

Centrala flygverkstaden i Arboga ..

9 450 000

922 000

—

—

Centrala flygverkstaden å Malmen

jämte försöksceutral ............

2 444 OGO

248 000

_

_

Centrala flygverkstaden i Västerås

1 391 000

510 000

~

27 000

Centralförråd för flyg- och vapen- materiel ........................

1866000

382 000

_

_

Centralförråd för intendenturmateriel

—

80 000

—

27 000

Flygvapnets övningsplatser........

1469 000

53 000

—

Flygvapnets underofficers-, signal- och tekniska skolor..............

_

646 000

__

—

Flygeskaderstaber och flygbasområ- desstaber........................

_

190 000

_

_

Vissa radioanläggningar............

—

90 000

—

—

Centrala tvätt- och reparationsan- stalter ..........................

3 _

_

_

—

Reserverat för oförutsedda utgifter

för i försvarsbeslutet förutsatta

markförvärv ....................

80 000

Verkstadsanläggning för flygindu- strien ..........................

5 920 000

2 025 000

_

—

Flygvapnets krigsflygfält ..........

7 764 000

—

—

—

Bostäder..........................

—

—

—

Summa kronor

122 301 000

13 147 000

4 789 000

6 743 000

1 Kostnaderna för sjunde jaktflottiljen ej inräknade.

2 Exklusive genom Kungl. Maj:ts beslut redan disponerade belopp.

3 Anläggoingarna överförda till försvarets fabriksfond.

4 Anslaget överfört till försvarets bostadsanskaffningsfond.

Beräknade kostnader för femårsperioden 1942/47 152 945 000 kronor.

s. 255 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 175. 255

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. För svar sväsen dets fastighetsfond.............................................. 3

A. Kapitalinvesteringar, som skola bestridas med de i 1944 års stats
verksproposition

upptagna kvotanslagen ............................. 3

Arméförvaltningens delfond................................................ 3

Signalregementets kompani i Skövde och Livregementets husarer .. 3

Signalregementet och arméns signalskola ............................ 6

Skånska trängkåren .................................................... 9

Förläggning av vissa officersaspirant- m. fl. skolor .................. 10

Infanteriskjutskolan ävensom vissa byggnadsarbeten vid Skillingaryd 19

Luftvärnsskjutskolan .................................................. 28

Expeditionsbyggnad för militära staber i Karlstad .................. 30

Expeditionsbyggnad för VII. militärbefälsstaben...................... 33

Ordnande av förläggningen å pansarskjutfältet på Utö.............. 37

Översyn av tygstationer och truppförbandens tygverkstäder ........ 40

Personalbostäder vid garnisonssjukhusen.............................. 42

Vissa anordningar å skjutfältet vid infanteriskjutskolan ............ 68

Vissa arbeten å Skånska pansarregementets skjutfält................ -69

Omläggning av avloppsnätet i Karlsborg.............................. 72

Nybyggnad för krigsarkivet............................................ 74

Köldlaboratorium vid kemiska anstalten m. m....................... 79

Matinrättningar ........................................................ 82

Sjukhus ................................................................ 86

Marinförvaltningens delfond .............................................. 102

Vissa fortifikatoriska arbeten .......................................... 103

Brännoljecisterner för flottan .......................................... 104

Vissa byggnadsarbeten å Berga........................................ 105

Gustavsviks örlogsdepå m. m......................................... 118

Modernisering av vissa marinens verkstäder m. m................... 122

Sydkustens marindistrikt .............................................. 133

Verkstadsanläggningar m. m. vid Västkustens marindistrikt ........ 147

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter .................. 155

Flygförvaltningens delfond ................................................ 155

Flygvapnets underofficers-, signal- och tekniska skolor .............. 155

Vissa radioanläggningar................................................ 162

Tjänstebostäder för personal vid flygvapnet.......................... 164

Vissa byggnadsarbeten m. m. för sjunde jaktflottiljen .............. 178

B. Kapitalinvesteringar för markförvärv.................................. 181

Arméförvaltningens delfond................................................ 181

Utvidgning av Skånska trängkårens kasernområde .................. 181

Förvärv av mark för Marma skjutfält ................................ 185

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Sid.

Förvärv av mark för infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola 186

Förvärv av mark för infanteriskjutskolan ............................ 187

Förvärv av mark för Skånska pansarregementet...................... 188

C. Andra kapitalinvesteringar ............................................ 202

Vissa kostnader för anslutning av avloppssystemet vid Upplands

regemente till Uppsala stads reningsverk.......................... 202

Ytterligare medel för ordnande av vattenförsörjningen i Fårösund 203

Bombfällningsplats för Kalmar flygflottilj ............................ 207

II. Försvarets bostadsanskaffningsfond .......................................... 209

Fråga örn inrättande av försvarets bostadsanskaffningsfond.......... 209

Viss bostadsanskaffning för försvarets personal ...................... 229

III. Försvarets fabriksfond ...................................................... 241

Omläggning av avloppsnätet i Karlsborg.............................. 241

Uppförande av vissa skyddsrum ...................................... 242

Bilagor .......................................................................... 243

Stockholm 1044. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. SU 1944:187 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1943144 in. m.} i vad propositionen avser försvarsdep s. 11 i texten
  2. Rskr. 1944:322 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret. s. 1 i texten
  3. SU 1944:133 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1944145 under fjärde huvudtiteln jämte i ämnet väckta mo s. 106 i texten
  4. SU 1944:134 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  5. Rskr. 1944:153 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret, i vad propositionen avser uppförande av exp s. 11 i texten

Visa alla 6