Sök i Ratio Lex

Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

1944-03-10 · 53 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 48 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:195, Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

1

Nr 195.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

sockernäringen i riket m. m.; given Stockholms slott

den 10 mars 1944.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10

mars 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp.

Sockernäringen i Sverige har under en följd av år åtnjutit statsmakternas

stöd genom särskilda åtgärder vid sidan av tullskyddet. Från och med år 1932

lia dessa åtgärder inneburit, att den inhemska sockerindustrien tillförsäkrats

ensamrätt i fråga örn införsel av socker mot skyldighet att vid inköp

av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa angivna priser och

bestämmelser. Sedan år 1940 garanterar staten därjämte industrien täckning

av de med sockertillverkningen förbundna kostnaderna, mot det att

sockerindustrien är redovisningsskyldig för sina på grund av sockertillverkningen

erhållna inkomster. Sockerindustrien i landet har tidigare varit representerad

av två bolag, Svenska sockerfabriksaktiebolaget och Mellersta SveriBihang

till riksdagens protokoll 1941. I sand. Nr V.)''>.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

ges sockerfabriksaktiebolag. Under år 1936 inträdde en förändring såtillvida,

att Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag uppgick i Svenska socker - fabriksaktiebolaget. De nuvarande bestämmelserna, grundade å ett kontrakt

mellan sistnämnda bolag och staten, ha tillkommit i överensstämmelse med

beslut av 1943 års riksdag (prop. nr 188; r. skr. nr 187) och gälla för tiden

till och nied den 31 juli 1944.

De allmänna grunderna beträffande nu tillämpade åtgärder till

sockerbetsodlingens stödjande m. m.

Genom förordning den 16 april 1943 (nr 197) har förordningen den 22

februari 1932 (nr 30) angående reglering av införseln av socker, vilken förordning

trädde i kraft den 23 februari 1932 och enligt särskilda förordningar

skulle gälla till och med den 31 juli 1943, givits förlängd giltighet för

tiden till och med den 31 juli 1944. Enligt förordningen nr 30/1932 får socker

(tulltaxenummer 119 och 120) icke till riket införas av annan än staten

eller den, åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt. Detta stadgande har

dock ej avseende å transitering, uppläggning å tullager och under visst villkor

provianteringsfrilager, egentlig gränstrafik samt viss tullfri införsel. Jämlikt

1 § förordningen den 16 maj 1924 (nr 119) angående transitering av införselförbjudna

varor, sådan denna paragraf lyder enligt förordningen nr

252/1935, har stadgandet ej heller avseende å uppläggning i frihamn. Den,

åt vilken Kungl. Majit överlåter införselrätt av vara, som avses i förordningen

nr 30/1932, äger att lämna annan tillstånd till införsel därav. Vara, som

på grund av bestämmelserna i denna förordning icke får införas, må, därest

densamma icke är enligt lagen om straff för olovlig varuinförsel att anse såsom

olovligen införd, åter utföras, under de villkor och i den ordning, som

tullstadgan föreskriver.

Gällande kontrakt med Svenska soekerfabriksaktiebolaget innehåller följande.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 10 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager

upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lilJ.

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

sockel*, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid

förutsattes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande

av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom en

från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse

investerat kapital), lagring, försäljning m. m., skola alltså icke ingå under

statens garanti enligt 5 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter liksom

rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna

vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och

bolaget.

2 §•

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1943 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares

centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande tillika,

att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt skall

utgöra 4 kronor 50 öre.

I betodlingskontrakten skall intagas en erinran örn den mellan Kungl. Maj:t

och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på

hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning

ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn till

sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär att

förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande mån förändrats.

Bolaget åtager sig alt iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Lidköpings, Linköpings

eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga örn täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder,

som härom tidigare tillämpats.

3 §.

Bolaget förbinder sig att ej låta någon betodlare ingå eller övertaga belodlingskontrakt

för 1943 med mindre betodlaren avlämnar en vederbörligen underskriven

förbindelse, enligt bilagda formulär, angående betarbetarlönerna

1943 och bestridande av vissa kostnader. Samtliga sådana underskrivna förbindelser

skola av bolaget, på anfordran, överlämnas till den i 7 § omförmälda

nämnden.

Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall

bolaget innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna

belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §•

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkning

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som av Kungl. Maj :t fastställas.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har bolaget

att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom hos

Kungl. Maj:!.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

5 §.

För räkenskapsåret 1 augusti 1943—31 juli 1944 är bolaget gentemot

staten redovisningsskyldig! för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter, och åtager sig staten alt — med den inskränkning,

som följer av bestämmelserna i 1 mom. bär nedan — svara för täckning

av bolagets för samma tillverkning och försäljning liavda kostnader.

Därvid skola särskilt nedan angivna grunder iakttagas.

1 morn. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke

kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,

skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria disposition

stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader,

körsel, vagnshyra, betfrö och försäkringar samt ej heller förräntning av bolagets

eget kapital (vinst), utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader

mot det att bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 17,22 öre för varje

under räkenskapsåret i fråga tillverkat kilogram råsocker. Sagda öretal blir

bestående oavsett produktionens storlek.

Samtliga i närmast föregående stycke omförmälda poster skola omfatta

enahanda utgifter som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive

kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under statsgarantien,

överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i detta

moments första stycke avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens

nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt slag. Under

avskrivningar skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar, som beröra

sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkningen,

kolkranen, cisternvagnarna m. m. och vilka tidigare avförts före bokslutet

å respektive konton.

Skulle under tiden 10 mars 1943—31 juli 1944 sådana förändringar beträffande

en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda i priseller

lönehänseende, som i fråga örn höjning ej kunnat av bolaget rimligen

undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller nedgång i

summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera parten

förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav föranledd

skälig jämkning av förenämnda belopp av 17,22 öre. Såsom exempel på sådan

stegring eller nedgång, som nu avses, må nämnas, att därest socialstyrelsens

allmänna levnadskostnadsindex ändras i sådan män, att därigenom, jämlikt

uppgörelse den 19 december 1942 mellan svenska arbetsgivareföreningen och

landsorganisationen eller i övrigt jämlikt gällande ramavtal, ändringar i rörliga

lönetillägg skola vidtagas eller i sagda uppgörelse avsedda åtgärder eljest

vidtagas, så bör härav betingad skälig jämkning företagas i förenämnda

summa av 17,22 öre.

I den mån sockertillverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ

ej erliålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan vara

av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning verkställas

för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle hava framkommit

vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.

1 den mån under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma på grund av

beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få dessa

kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna och

alltså omfattas av statsgarantien.

Det förutsättes, att den under 1940 tillämpade utdelningen lill bolagets aktieägare

ej får höjas.

2 mom. Beträffande de värden, vårtid lager av bränsle och andra förnödenheter

må upptagas i bokslutet den 31 juli 1944, skall gälla, att raken
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 19Ö.

5

skapsårets drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att

bolaget kan — med antagande av att den utgående lagerbehållningen av

varan till storleken sammanfaller nied den ingående — åsätta ett dylikt normallager

samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager och

lagervärden förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939. Vid sockerfabrikationen

använd torv från av bolaget ägd mosse lår debiteras sockerrörelsen

med högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar

kan anses motsvara billigaste inköpspris för maskintorv.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1944 lill

kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den överskjutande

delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga inköpskostnaden.

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1944 understiger

det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande

underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta

innebär i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten

skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt,

genom belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med utgångspunkt

från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å

varan och å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —

förslår för lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda

avsatts, här benämnt förnödenhetens rekonstruktions!ond, får bolaget varken

under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som

motsvarar det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 — med utgångspunkt

från å ena sidan det sist sagda dag gällande dagsvärdet å varan och å andra

sidan det ingående bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i

normallagret för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får,

under iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom till statsregleringens

gottskrivande under avtalstiden för det fall, alt rekonstruktionsfonden

vid prisfall å varan nedgår under året — allenast för återställning av

lagret. I syfte att återanskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är,

skall bolaget rörande återanskaffningen samråda med statens sockernämnd

eller annat av Kungl. Majit utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran,

till staten överlämna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbörlig

återställning av lagret. — Därest enighet ej ernås mellan statens sockernämnd

och bolaget rörande de i detta stycke omförmälda dagsnoteringarna

å förnödenheter eller mellan det statliga organet och bolaget rörande villkoren

i övrigt för ett verkställande efter kontraktstidens utgång av lageråterställningen,

skall dylik tvistefråga avgöras av skiljemän enligt lag.

3 morn. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad

skall — oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall under

räkenskapsåret 1943/44 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten

är redovisningsskyldig!, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets

utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till vid

sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels eventuellt

förekommande sockerskall och dels försäljningskostnader och beträffande

kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader. Ä andra sidan

skal! under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten gentemot

bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret vid

räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avset t för åtel - nedskrivning av del på ovan angivet siitt beräknade värdet å utgående soc
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 1U5.

kerlager, vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv, som bolaget

den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker och raffinad.

Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å

sockerlagret, skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten

få framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att beträffande utförsäljning

av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret få tillämpa samma pris

som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset å socker.

4 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer genom

återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda

icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de sockerrörelsens

biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen; dock att den betmassa,

som frigöres vid saftstationen i Ängelholm, därigenom att vissa betodlare

i Halland erhålla torrsnitsel från Hasslarp, fortfarande skall redovisas i sockerrörelsen.

5 mom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,

dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet

den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp ej ingår

bland de i 1 mom. ovan avsedda kostnaderna.

Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl

då fråga är örn ränteinkomst till sock er rör el sens förmån som till dess belastning.

6 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande, iakttaga

ali nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet överhuvud taget.

7 morn. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget

erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse örn

beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång

utgiva vad sålunda återstår. Örn å andra sidan det belopp, som bolaget erhållit

i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång överstiga

vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att, därest annan

uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda

överskjutande beloppet.

8 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Majit

alt med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser

om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

G §•

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

7 §•

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det

material, som den anser erforderligt för tillsynens utövande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

7

Vad i detta kontrakt sägs om nämnden skall, därest Kungl. Maj :t uppdragit

åt annan statlig myndighet att ombesörja här avsedda uppgifter, gälla sagda

myndighet.

8 §■

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden och

bolaget, skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan Kungl.

Maj:t. Innan Kungl. Majit fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen tvistefråga,

åligger det Kungl. Majit att inhämta utlåtande i frågan hos en särskild

delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska och sakkunniga

personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs. Att vissa tvistefrågor

kunna hänskjutas till avgörande genom skiljemän, därom är bestämt

i 5 § 2 mom. tredje stycket.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Majit närmare

föreskrifter.

9 §.

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Majit i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

10 §.

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1943 till och

med den 31 juli 1944 eller, i den mån av vissa av bestämmelsernas avfattning

uttryckligen det framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

I brev till generaltullstyrelsen den 16 april 1943 angående åtgärder till

sockerbetsodlingens uppehållande (SFS nr 198) har Kungl. Majit tillkännagivit,

att Kungl. Majit a Svenska sockerfabriksaktiebolaget föi tiden

från och med den 1 augusti 1943 till och med den 31 juli 1944 överlåtit rätt

att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120).

Vissa bestämmelser rörande betarbetarlöner för år 1943 m. m.

Enligt den förbindelse (jfr SFS nr 198/1943), som jämlikt förenämnda

kontrakts 3 § skall avfordras betodlare, åligger det sådan odlare dels

att vid användning under 1943 av lejd arbetskraft för sockerbetors skötsel

eller upptagning, där ej gällande kollektivavtal örn dylikt arbete är tillämpligt

eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller ersättning enligt de i kollektivavtalet

stadgade bestämmelser, betala vissa i förbindelsen angivna arbetslöner,

dels ock alt till täckande av kostnader, som sockernämnden bar att

bestrida, under 1943 till nämnden erlägga en avgift av — enligt Kungl.

Majits bestämmande — intill 3 kronor 50 öre för varje uppmätt hektar av

odlarens sockerbetsodling sagda år. Nyssnämnda arbetslöner lia i förbindelsen

bestämis sålunda, att lör sommarskötseln skall utgå ei sättning enligt följande

grundpris: för första hackningen 25 öre per 100 sträckfamnar, för gall
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

ringen 79 öre per 100 sträckfamnar, för häcklingen närmast efter gallringen

42 öre per 100 sträckfamnar och för varje av arbetsgivaren påfordrad annan

hackning 23 öre per 100 sträckfamnar, dock att, därest ingen hackning sker

före gallringen, priset för den senare höjes till 96 öre per 100 sträckfamnar.

Arbetarna garanteras utförande av minst tre arbetsmoment vid sommarskötseln

av sockerbetor. Därest allenast gallring utan föregående hackning och

hackning närmast efter gallring förekomma, räknas det förra arbetsmomentet

som två och betalas med 101 öre per 100 sträckfamnar. Nu nämnda siffror

äro grundpris, vartill på grund av plantantalet tillägg eller avdrag utgår

enligt vissa bestämmelser. För upptagningen skall utgå ackord per 400

sträckfamnar med minst: för arbete verkställt före den 25 oktober 6 kronor

80 öre, för arbete verkställt från och med den 25 oktober till och med den

9 november 7 kronor 35 öre, för arbete verkställt från och med den 10 november

8 kronor 40 öre, dock att beträffande arbetare, som fullgjort åtaget

arbete, totalersättningen alltid skall utgöra minst 7 kronor 35 öre per 400

sträckfamnar. Härutöver skall för upptagningen betalas ett kvantitetstilllägg

av 6 öre per 400 sträckfamnar för varje 1 000-tal kilogram per hektar,

varmed skörden å egendomen överstiger 280 decilon avräknade sockerbetor

per hektar.

Beträffande vissa betodlare gälla andra bestämmelser. Sålunda skall för

betodlare a Gotland och för de betodlare, som teckna betodlingskontrakt

med Mörbylånga råsockerfabrik, ackordet utgöra för sommarskötsel minst

102 kronor respektive 109 kronor per tunnland och för upptagningen 112

kronor respektive 105 kronor per tunnland. Härutöver skall för upptagningen

i bada fallen betalas ett kvantitetstillägg av 4 öre per 400 sträckfamnar för

varje 1 000-tal kilogram per hektar, varmed skörden å egendomen överstiger

250 deciton hetor per hektar Helackordet för dessa betodlare skall alltså i

båda fallen vara minst 214 kronor jämte kvantitetstillägg i förekommande

lall. Avdragen för icke fullgjord första hackning skall i dessa fall vara 4

kronor respektive 5 kronor och för icke fullgjord sista hackning 14 kronor

respektive 15 kronor, allt per tunnland.

bör samtliga betodlare gäller, att kvantitetstillägg skall utbetalas senast

tre veckor efter kampanjens slut vid vederbörande fabrik. Om arbetare genom

styrkt sjukdom eller annat laga förfall är förhindrad slutföra åtaget

arbete om minst 3 200 sträckfamnar skall kvantitetstillägg utgå till respektive

arbetare i proportion till upptagen areal. Betodlare skall, sedan leveransen

av sockerbetor för året avslutats, för betarbetare som så påfordrar förete

skriftlig, av Svenska sockerfabriksaktiebolaget tillhandahållen uppgift å sin

medelskörd av sockerbetor under året.

Bestämmelse örn skyldighet för sockerindustrien att avfordra betodlarna

sådan förbindelse, varom nyss nämnts, infördes första gången 1934. Stadgandet

tillkom för att hindra underbetalning av arbetskraften samtidigt med

att betodlarna genom det statliga ingripandet erhöllo viss prisgaranti. De

betarbetarna i förbindelsen tillförsäkrade lönerna ha årligen undergått vissa

förhöjningar, svarande mot bestämmelserna i gällande kollektivavtal.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19ö.

9

Under tiden 1934—1940 gällde även ett åtagande för sockerindustrien att

bestrida 50 procent av kostnaderna för statens sockernämnd. Från och med

budgetåret 1940/41 bekostas sockernämndens verksamhet helt av statsmedel.

För ändamålet har riksdagen anvisat för budgetåret 1941/42 under elfte

huvudtiteln ett förslagsanslag av 50 000 kronor samt för vartdera av budgetåren

1942/43 och 1943/44 under nionde huvudtiteln ett förslagsanslag av

45 000 kronor. För budgetåret 1944/45 har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

äskat ett belopp av likaledes 45 000 kronor.

Löneförhållandena inom sockerbetsodlingen 1944.

Rörande sommarskötsel och upptagning av sockerbetor m. m. under 1944

gäller en efter förhandlingar mellan vederbörande lantarbetsgivarorganisationer

och lantarbetarorganisationer i januari 1944 träffad överenskommelse

rörande nytt kollektivavtal. Enligt detta skall i huvudsak tillämpas följande.

För sommarskötseln är bestämt ett grundpris av 25 öre för första hackningen,

79 öre för gallringen, 42 öre för hackningen närmast efter gallringen

och 23 öre för varje av arbetsgivaren påfordrad annan hackning, allt

per 100 sträckfamnar, dock att, därest ingen hackning sker före gallringen,

priset för den senare höjes till 96 öre per 100 sträckfamnar. Motsvarande ersättningar

för 1 000 meter utgöra 1 krona 40 öre, 4 kronor 43 öre, 2 kronor 36

öre, 1 krona 29 öre och 5 kronor 39 öre. För 1944 års sockerbetskampanj garanteras

arbetarna utförande av minst tre arbetsmoment vid sommarskötseln av

sockerbetor. Därest allenast gallring utan föregående hackning och hackning

närmast efter gallring förekomma, räknas det förra arbetsmomentet som

två och betalas med 101 öre per 100 sträckfamnar eller 5 kronor 67 öre per

1 000 meter. Förenämnda grundpris är vid ett avstånd av 25 cm mellan plantorna

i raden beräknat efter 38 000 plantor per 6 400 sträckfamnar eller

3 300 plantor för 1 000 meter. Tillägg till eller avdrag från grundpriset skall

göras med hänsyn till det plantantal, som gallringsarbetet givit till resultat.

Sålunda utgår tillägg, som ökar med 1 krona 50 öre för varje tusental plantor

utöver 38 000 plantor per 6 400 sträckfamnar upp till ett antal av 46 000

plantor men över detta antal återigen minskar med 1 krona 50 öre per 1 000

plantor. Avdrag sker för plantantal understigande 38 000 med 1 krona 50

öre för vartdera av de tre första tusentalen plantor och därefter med 3 kronor

för tusental, allt per 6 400 sträckfamnar. — För upptagning av sockerbetor

utgår ersättning per 400 sträckfamnar med 6 kronor 80 öre för arbete

verkställt före den 25 oktober, med 7 kronor 35 öre för tiden därefter till och

med den 9 november samt med 8 kronor 65 öre för tiden därefter, dock

att beträffande arbetare, som fullgjort åtaget arbete, totalersättningen alltid

skall utgöra minst 7 kronor 35 öre per 400 sträckfamnar. Motsvarande ersättningar

lier t 000 meter skola utgöra 9 kronor 54 öre, 10 kronor 31 öre och

12 kronor 14 öre.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 19J.

Till arbetare, som utfört åtaget arbete med upptagningen av sockerbetor å

överenskommen areal, dock minst 3 200 sträckfamnar eller 5 500 meter, eller

— där uppgörelse örn viss areal ej föreligger — upptagit minst samma

areal, utgår för verkställt upptagningsarbete s. k. kvantitetstillägg med 8

öre per 400 sträckfamnar eller 11,2 öre per 1 000 meter för varje fullt 1 000- tal kilogram per hektar, varmed skörden å egendomen överstiger 28 000 kilogram

betor per hektar. Därest arbetare genom styrkt sjukdom eller annat

laga förfall är förhindrad fullgöra åtaget arbete, skall kvantitetstillägget utgå

i proportion till upptagen areal. För den areal, där plantantalet enligt gårdens

före upptagningen verkställda uppmätning överstiger 46 000 per 6 400 sträckfamnar

eller 4 030 per 1 000 meter, skall upptagare —- därest arbetsgivare

påfordrat större plantantal än det nämnda — vara berättigad till en extra

ersättning av 50 öre per 400 sträckfamnar eller 70,2 öre per 1 000 meter.

Kvinnliga arbetare, som å egendomen utföra annat fortlöpande arbete, lia

rätt till eventuellt kvantitetstillägg oavsett omfånget av upptagningsarbetet.

Örn den s. k. »smutsprocentens» inverkan på kvantitetstillägget gälla särskilda

bestämmelser.

I år gälla kollektivavtalets bestämmelser jämväl betodlare på Gotland och

odlare på Öland anslutna till Mörbylånga råsockerfabrik.

Sockerbetsodlingen och sockertillverkningen 1932—1943.

Såsom förut nämnts lia statsmakterna för odlingsåren 1932—1943 lämnat

sockerbetsodlingen särskilt stöd i den form, att den inhemska sockerindustrien

tillerkänts ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att

vid inköp av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa angivna

priser och bestämmelser.

Vad särskilt angår betpriset har under tiden 1932—1939 enligt överenskommelser

mellan sockerbolaget och betodlarna i huvudsak gällt den regel,

att till grund för beräkning av betpriset för visst år .skulle läggas medelpriset

å 1 kilogram krossad melis (K 5) enligt Svenska sockerfabriksaktiebolagets

priskurant vid försäljning till engrossister under tiden den 1 mars det

år, betorna odlats, till den 28 februari nästföljande år, sedan därifrån dragits

den i noteringen ingående engrosrabatten, utgörande 4 procent av bruttopriset.

Det sålunda framräknade effektiva krossmelispriset skulle utgöra

grundtalet för betprisberäkningen. För 100 kilogram sockerbetor med 16 procent

sockerhalt skulle priset utgöra 7 gånger nämnda grundtal (grundpriset).

För varje Vio procent ökning eller minskning i medelsockerhalten skulle betpriset

röna ett tillägg eller avdrag med Vibo av grundpriset. Till följd av statsmakternas

åtgärder bade för 1932—1939 års betodling denna regel örn betprisets

fastställande kompletterats med ett stadgande av innebörd, att odlaren

— oberoende av sockerprisets eventuella växlingar — garanterades ett

visst lägsta pris för betorna, under förutsättning att han avlämnade sådan

förbindelse rörande betarbetarlöner som förut omnämnts. Ifrågavarande minimipris,

som för 1932 års odling sattes till 2 kronor 30 öre för 100 kilogram

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

betor med 16 procent sockerlialt, undergick senare höjning och utgjorde för

1938 och 1939 års odlingar 2 kronor 70 öre. För 1940 års odling tillämpades

en ny beräkningsgrund av innebörd att priset på sockerbetor skulle bestämmas

med hänsyn till variationerna i medelheklarskörden. För 1941 års odling

bestämdes grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt

till 4 kronor 10 öre, därest den totala uppmätta hetarealen uppgick till

eller översteg 85 procent av 1940 års odling, och till 3 kronor 80 öre vid en

uppmätt areal understigande 85 procent av samma odling. Beträffande 1942

och 1943 års odling bestämdes grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med

16 procent sockerhalt till 4 kronor 50 öre.

Rörande betareal, betskörd och betpris m. m. under den tid, införselmonopol

å socker varit gällande, torde följande uppgifter få meddelas.

1

! Kampanjår

|

Betareal

för hela

riket

Skörderesultat

Betpris, öre

per deciton

Betskörd, inköpt

vikt

Hela | Deciton

riket, per

ton j hektar

Socker-

halt

%

Grund- pris för

16 %

betor

Tillägg

för

socker-

halt

Extra

tillägg

Tillhopa

'' 1932/33 ....

''40 681

1549 398

380

16-95

230-00

13-66

243-66

1933/34 ....

50 574

1839 914

364

18-16

225-00

30-38

—

255-38

1934/35 ....

50 572

1861939

368

16-39

225-00

5-48

—

23048

1935/36 ....

50 640

1865 930

369

17-52

225-00

21-38

4-00

250-38

1936/37 ....

51368

1799 565

350

18-19

225-00

30-80

12-00

267-80

1937/38 ....

55 241

2 076 740

376

18-11

255-00

33-00

—

288-63

1938/39 ....

50 760

1 834 081

361

17-58

270-00

26-66

—

296-66

1939/40 ....

50 750

1902 212

375

17-69

270-00

28-52

298-52

1940/41 ....

54 439

1859 635

341

17-82

310-00

35-26

345-26

1941/42 ....

53 403

1 843 680

345

18-07

410-00

53-04

463-04

1942/43 ....

53 255

1733 660

325

16-89

450-00

25-03

475-03

! 1943/44 ....

50 335

1868 260

371

17-10

450-00

30-80

_

480-80

Tillverkningen i riket av råsocker och raffinad har under de senaste åren

uppgått till de myckenheter, som redovisas i följande tablå.

Tillverkat Tillverkad

Kainpanjar råsocker, ton raffinad, ton

1932/33 .................... 233 593 228 398

1933/34 .................... 304 310 250 738

1934/35 .................... 270 063 251 488

1935/36 .................... 293 053 262 659

1936/37 .................... 298 278 258 093

1937/38 .................... 345 428 292 127

1938/39 .................... 292 359 272 764

1939/40 .................... 308 411 343 727

1940/41 .................... 300 263 263 782

1941/42 .................... 308 162 262 650

1942/43 .................... 263 996 237 237

1943/44 .................... 290 880 269 700

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

Försäljningen av socker inom riket m. m.

Under tiden 1932—1939 gällde i avseende å sockerindustriens prissättning

å socker i huvudsak följande bestämmelser. Sockerbolagets priskurantpris

å krossmelis (K 5) skulle vara normerande för priskurantprisema å övriga

sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å K 5 åtföljdes

av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter. Priset

å K 5 bestämdes enligt samma grunder som dittills efter världsmarknaden,

varvid dock skulle gälla, att lägre pris för sagda sockersort ej behövde tilllämpas

än ett visst bestämt pris, vilket på sätt framgår av följande tablå

varierat under de olika monopolåren.

Monopolåret Fastställda mlnimipriset å K 5

7* 1932—28/2 1933 .................. 31 öre per kg

i u 1933—28/, 1934 (31 öre per kg för tiden 7s—:3l/b 1933

|30 öre per kg därefter

1 3 1934—2S/2 1935 .................. 30 öre per kg

V» 1935—29/''a 1936.................. 30 öre per kg

i/3 i936—28/2 1937 (31 öre per kg för tiden »/s—20/n 1936

^30 öre per kg därefter

»/s 1937—28/''a 1938 .................. 32 öre per kg

7s 1938—29/s 1940 .................. 32 öre per kg

Med hänsyn till läget utomlands kunde detta system ej tillämpas på sockerproduktionen

under monopolåret 1940/41. På sätt framgår av vad förut

anförts har under denna tid och därefter ett sådant system tillämpats, att

staten garanterat bolaget täckning för de med sockertillverkningen förbundna

kostnaderna — viss förräntning av bolagets eget kapital däri inräknad

— mot det att bolaget varit redovisningsskyldigt för sina på grund av sockertillverkningen

erhållna inkomster. Det har förutsatts, att priserna skola

av Kungl. Maj:t så avvägas, att den staten åvilande garantien principiellt

och i stort sett infrias genom bolagets sockerförsäljningar, en princip som

emellertid under det senaste året, i syfte att förebygga höjd prisnivå, icke

ansetts böra följas.

Rörande de under monopoltiden faktiskt tillämpade priserna å socker av

de viktigaste märkena må anföras följande uppgifter.

Priskurantprisema i öre per kg enligt

Tidsperiod sockerbolagets noteringar

Krossmelis Bitsocker Toppsocker

28/2

1932-

,28/g

1932 ..............

.............. 31

37

38

29/s

1932—

•13/9

1932 ...............

.............. 32

38

39

14/9

1932—

■s73

1933 ...............

.............. 31

37

38

76

1933-

■76

1933 ...............

.............. 30

36

37

8 6

1933-

• 8/9

1933 ...............

37

38

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mctj.ts proposition nr 195.

13

Tidsperiod

9ja

1933—ia/9

1933

20/o

1933—22/n

1933

2S/ll

1933—22/i

1934

28/l

1934— G/s

1934

7*

1934—99 a

1936

73

1936—19/n

1936

20/n 1936—27i

1937

28/j,

1937—21/4

1939

82/4

1939— 3/b

1939

7»

1939—23/t

1939

24/,

1939—30/7

1939

Sl/7

1939— 6/i2

1939

7/l2

1939—Si/s

1940

7*

1940—28/3

1941

73

1941— 4/n 1941

5/n 1941—12/7

1942

13/7

1942—

Priskurantpriserna i öre per kg enligt

sockerbolagets noteringar

Krossmelis Bitsocker Toppsocker

.. 32 38 39

38

31

30

31

30

31

30

32

33

34

33

32

34

38

41

45

49

37

36

37

36

37

36

38

39

40

39

38

40

44

47

51

55

37

38

37

38

37

39

40

41

40

39

41

45

48

52

56

Sockerbolagets försäljningar av raffinerat socker lia under de senaste räkenskapsåren,

ett vart omfattande tiden från och med 1 augusti ena året till

och med 31 juli nästa år, uppgått till följande myckenheter.

1935/36 .............................. 273.835 ton

1936/37 .............................. 270 106 »

1937/38 .............................. 271 812 »

1938/39 .............................. 293 221 »

1939/40 .............................. 326 387 »

1940/41 .............................. 252 023 »

1941/42 .............................. 245 954 »

1942/43 .............................. 264 555. »

Den sammanlagda förbrukningen i Sverige av socker kan uppskattas till

normalt ungefär 270 000 ton per år. Den för året 1938/39 angivna siffran

innebär en ökad expedition av drygt 20 000 ton, till stor del förorsakad av

vissa av kristidsomständigheter föranledda lagringsköp. Dylika förekommo

i än större omfattning under hösten 1939, i det sockerbolagets försäljning avsocker

under femmånadersperioden augusti—december 1939 med icke mindre

än cirka 40 000 ton översteg den för samma månader normala försäljningen.

Lagringsköpen fortforo in på året 1940, till dess ransonering infördes

den 10 april sistnämnda år. Sedan den 3 november 1940 ingår även sirap i

ransoneringen. Vid ransoneringen har man utgått ifrån en beräknad raffinadförbrukning

av omkring 250 000 lon per år.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr lito.

Statens sockernämnds verksamhet m. m.

Sedan Kungl. Majit den 19 april 1940 i enlighet med riksdagens beslut

godkänt det i propositionen nr 189/1940 L intagna kontraktet mellan staten

och Svenska sockerfabriksaktiebolaget, utfärdade Kungl. Majit den 10 maj

1940 (SFS nr 377) ny instruktion för statens sockernämnd att lända till

efterrättelse från oell med den 1 juni 1940. I samband därmed erhöll statens

sockernämnd från sistnämnda dag ändrad sammansättning. Enligt den

nya ordningen är sockernämndens viktigaste uppgift att granska sockerbolagets

verksamhet, vartill komma vissa andra uppdrag såsom att behandla

lönetvister mellan betodlare och betarbetare m. m. ävensom, enligt särskild

författning, att fördela statsanslag och statslån till enskilda järnvägar för

utförande av lastningsanordningar för sockerbetor.

I skrivelse den 1 mars 1944 har statens sockernämnd lämnat en redogörelse

för sin verksamhet under det senaste året.

I skrivelsen har nämnden till en början upptagit en redogörelse för

sin granskning av socker b olagets verksamhet för verksamhetsåren

1941/42 och 1942/43. Härutinnan anlöres följande.

Sockerbolagets verksamhet i vad den avser sockerrörelsen och dess biprodukter

samt statens förhållande därtill regleras för åren 1939/40—1943/44

genom av riksdagen årligen godkända kontrakt mellan .staten och bolaget,

innebärande bland annat, att staten svarar för täckning av bolagets kostnader

för sockrets och dess biprodukters tillverkning och försäljning inklusive

— frånsett det sist angivna året — visst vinstbelopp (kapitalränta), mot det

att bolaget är redovisningsskyldigt för sina inkomster å samma rörelse, allt

enligt vissa i kontrakten närmare angivna bestämmelser. Frånsett de två

första åren lia avtalens giltighet begränsats till ett år, men ha efter förhandlingar

årligen förnyats, varje gång med vissa ändringar, som förestavats

av det senast gångna kontraktsårets erfarenheter. De ursprungliga bestämmelserna

ändrades sålunda i 1941 års kontrakt bland annat så, att

vissa fasta kostnadsposter utbrötos ur statsgarantien och fastlåstes vid ett

visst fixerat belopp per kilogram tillverkat råsocker oavsett tillverkningens

storlek. I 1942 års kontrakt medgavs en viss höjning i den sålunda låsta

kostnadsposten, beroende på den genom krisen förorsakade kostnadsstegringen

å löner och material. 1942 års bestämmelser ändrades ytterligare i

1943 års kontrakt, huvudsakligen innebärande att i den låsta posten inkluderades

förutom de tidigare däri ingående kostnadsposterna flertalet av bolagets

övriga kostnader ävensom förräntning av bolagets eget kapital (vinst).

I samband härmed höjdes den låsta kostnadsposten från 5,22 till 17,22 öre

per kilogram tillverkat råsocker, siffran kaserad dels på en råsockertillverkning

av 272 000 ton eller samma som i 1941 och 1942 års avtal, dels på

löne- och kostnadsnivån per den 1 november 1942, alltså före prisstoppet.

Utanför den låsta posten kommo huvudsakligen alt ligga sådana på förhand

mera svårfixerbara kostnader såsom betkostnader, bränsleutgifter, emballage,

räntor och frakter. Det för närvarande gällande kontraktet, avseende

verksamhetsåret 1943/44, upphör att gälla den 31 juli 1944, dock med vissa

övergångsstadganden rörande lagerdispositioner och lagervärderingar samt

rörande salupriset å utgående sockerlager.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kunyl. May.ts proposition nr J9ö.

15

Nämndens enligt dess instruktion viktigaste uppgift — den att utöva fortlöpande

tillsyn över sockerbolagets verksamhet i vad denna beröres av gällande

kontrakt — har av nämnden utförts efter enahanda grunder, som omnämnts

i nämndens tidigare verksamhetsberättelser. Nämnden har sålunda

ägnat särskild uppmärksamhet åt frågor rörande tillämpningen av bestämmelsenia

i 5 i; i kontraktet, avseende bolagets redovisningsskyldighet för

sina inkomster samt statens åtagande att svara för täckning av bolagets

kostnader. I sådant syfte har nämnden tagit del av styrelsens protokoll

samt genom auktoriserad revisor och en biträdande revisor fortlöpande genomgått

och granskat såväl huvudkontorets som fabrikernas räkenskaper,

varvid tillsetts, att de olika kostnadsposterna påförts riktiga konti, så alt ej

sockerrörelsen kommit att påföras kostnader, vilka rätteligen bort drabba bolagets

utanför sockerrörelsen liggande verksamhet. Resultatet av granskningsarbetet

har framlagts för nämnden i form av rapporter och ingående analyser

av bolagets balans- samt vinst- och förlusträkningar. Härigenom ävensom

ur handlingar i övrigt berörande sockerrörelsen och dess biprodukter,

genom fortlöpande överläggningar med bolagets ledning, genom förhandsinformationer

samt genom inspektion av fabriker har nämnden följt och bildat

sig en uppfattning örn de viktigare affärshändelserna. Slutligen har

nämnden för fullgörande av sitt åliggande jämlikt S 5 e i instruktionen liksom

de föregående åren genom periodvis upprättade räkenskapssammandrag

för huvudkontor och fabriker ävensom genom kalkyler och kostnadsberäkningar

för den ej tilländalupna tiden av kontraktsåret följt tillverkningskostnaderna

och dessas förändringar i fråga om socker och dess biprodukter.

Då bolagets senast föreliggande bokslut och verksamhetsberättelse avser tiden

V» 1942—:;1/t 1943, har nämndens granskningsarbete under det gångna

kalenderåret huvudsakligen kommit att omfatta denna tidsperiod.

De allmänna betingelserna för bedrivandet av bolagets verksamhet under

här ifrågavarande verksamhetsår lia i vad först angår betkampanjen på

grund av otjänliga väderleksförhållanden varit ogynnsamma. Betarealen 1942

var visserligen i det närmaste lika stor som närmast föregående år eller

53 255 hektar. Skörden per hektar blev däremot väsentligt sämre eller 32 538

kg mot 34 524 kg föregående år. Den inköpta och den avverkade betkvantiteten

utgjorde resp. 1 733 660 och 1 707 170 ton. Sockerhalten blev den lägsta

under de senaste åtta åren eller endast 16,89 procent och smutsprocenten

ovanligt hög eller 1,53 procent, innebärande ökade frakter och försvårat

fabrikationsarbete. Den erhållna råsockerkvantiteten utgjorde endast 263 996

ton mot 308 162 lon föregående år, innebärande således en minskning under

året med cirka 15 procent vid endast oväsentligt minskade betkvantiteter.

Den tillverkade råsockermängden motsvarade en raffinadkvantitet å endast

cirka 244 900 ton. Det för året gällandet betpriset för 16-procentiga betor utgjorde

4 kronor 50 öre per deciton, inkluderande en höjning under året med

40 öre per deciton.

Beträffande själva sockertillverkningen har i likhet med vad fallet var

verksamhetsåret 1941/42 statens garanti icke omfattat kostnadsposterna underhåll,

avskrivningar, skatter till stat och kommun och lill bolagets fria

disposition stående medel, vilka kostnadsposter bolaget självt haft alt täcka

mot det att bolaget oavselt produktionens storlek fått tillgodoräkna sig 5,22

öre för värjo under räkenskapsåret tillverkat kilogram råsocker. Beträffande

hithörande poster har därför nämndens granskningsverksamhet kunnat inskränka

sig lill all tillse, alt icke kostnadsposter av denna ari kommit att

påföras andra konti inom sockerrörelsen. Beträffande övriga icke låsta kostnadsposter

liksom beträffande bolagets verksamhet i övrigt har nämndens

opaginerad Kontrollera mot PDF

lö

Kungl. Maj:ts proposition nr 1UÖ.

granskningsarbete lortgått efter samma linjer, sorn angivits i tidigare berättelser.

Nämnden har sålunda i görligaste mån sökt hålla de statsgaranterade

kostnaderna nere, tillsett alt icke sammanblandning ägt runi mellan sockerrörelsens

kostnader och kostnader, hänförande sig till andra bolagets rörelser,

liggande utanför sockerregleringen, varjämte nämnden föranstaltat om

utredningar och undersökningar rörande olika sidor i bolagets ekonomiska

och industriella verksamhet. Dylika undersökningar och utredningar ha sålunda

på nämndens initiativ verkställts rörande priset å betfrö, rörande omkostnaderna,

reklamkostnader, influtna hyror och vägavgifter m. m. Härjämte

lia utredningar verkställts rörande över- och undervikter vid fabrikerna

och dessas orsaker ävensom rörande frågan i dess helhet, huru viktsmängden

å råsocker skall bestämmas, rörande normallagrens dagsvärden vid

ingången i statsreglering^! den 1 augusti 1939, rörande råsockervolvmens bestämmande

i 1941/42 och 1942/43 års bokslut, rörande paketemballagets ersättande

nied billigare förpackningar ävensom rörande de ekonomiska konsekvenserna

av sockerförsäljning netto i stället för brutto för netto, m. fl.

De sålunda verkställda undersökningarna och utredningarna ävensom granskningen

i övrigt av bolagets räkenskaper och verksamhet lia föranlett, att icke

obetydliga belopp kunnat gottskrivas statsregleringen.

Såsom resultat av den ovan berörda utredningen rörande över- och undervikter

vid fabrikerna har nämnden och bolaget enat sig örn vissa principer

för bestämmandet av den råsockerkvantitet, som skall ligga lill grund för

beräkningen av det belopp, bolaget enligt avtalets 5 § 1 mom. äger tillgodoräkna

sig för täckandet av vissa fasta kostnader. Med tillämpandet av dessa

principer och med användandet av de i föregående verksamhetsberättelse

angivna grunderna för kristidskvaliteternas omräknande i råsocker i avtalets

mening har nämnden medgivit, att de under verksamhetsåren 1941/42 och

1942/43 tillverkade råsockerkvantiteterna finge beräknas utgöra respektive

3 081 623 och 2 639 964 deciton. Vissa smärre belopp ha härigenom kunnat

gottskrivas statsregleringen.

Under året har reglerats ett vid ett av bruken framkommet betydande underskott

i råsockerlagret. Efter ingående undersökningar och efter besök vid

bruket har så långt görligt ådagalagts, att den övervägande delen av underskottet.

som enligt all sannolikhet uppkommit till följd av vissa fel å den

använda vågen, hänför sig till tiden före statsregleringen. Härigenom har

denna kunnat gottskrivas ett belopp å 260 180 kronor.

Den under de båda första statsreglerade åren 1939/40 och 1940/41 gällande

statliga skattegarantien har vidare under verksamhetsåret definitivt avvecklats.

Vid den slutliga avräkningen av skattekostnaderna i enlighet med den

mellan nämnden och bolaget träffade och av Kungl. Majit den 17 juli 1942

godkända överenskommelsen har statsregleringen härvid kunnat gottskrivas

med 250 706 kronor.

Beträffande bolagets under året havda kostnader lia materialier och förnödenheter

underlegat granskning beträffande inköp, förbrukning och lagerhållning.

Av de olika förnödenheterna har nämnden givetvis ägnat särskild

uppmärksamhet åt de större och betydelsefullare såsom bränsle, kalksten,

betfrö och emballage. Beträffande bränslet har bolaget i stor utsträckning

nödgats övergå från kol till det betydligt dyrare ved- och torvbränslet, vilket

härjämte medfört betydande extra kostnader för dessa bränslesorters transport,

lagring och hantering. — Kalkstenen, vilken nästan uteslutande inköpes

från närstående företag, företer under året en mindre prisstegring men har

icke debiterats sockerrörelsen till högre pris än som betalas av andra utomstående

större köpare. — Beträffande slutligen emballagekostnaderna lia

dessa under krisåren företett en fortgående och betydande kostnadsstegring,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 195.

17

beroende dels på den ökade övergången till paketemballage, dels på att förkrigstidens

bomulls- och jutesäckar på grund av krisutvecklingen måst ersättas

med papperssäckar, för vilka någon debitering icke kunnat påföras

kunderna. På nämndens initiativ och i prisförbilligande syfte ha undersökningar

verkställts för paketemballagets ersättande med påsar och införandet

av andra förpackningsenheter än de nuvarande. Samtidigt har undersökning

verkställts rörande de ekonomiska konsekvenserna av försäljning netto i stället

för såsom hittills brutto för netto. Frågorna äro alltjämt föremål för överväganden

mellan nämnden och bolaget.

Lönekostnaderna ha granskats vid såväl huvudkontor som fabriker och

har därvid tillsetts, att sådana löneutgifter icke påförts lönekontot, vilka rätteligen

bort påföras låsta konti eller konti, liggande utanför sockerrörelsen.

Ingående har vidare granskats bolagets havda allmänna omkostnader vid

såväl huvudkontor som fabriker. Utredningar ha verkställts rörande kontot

påförda gåvor, bidrag, understöd, kostnader för kontorsmaskiner och kontorsinventarier

samt reklamkostnader, och har härefter efter överenskommelse

med bolagets ledning vissa återföringar kunnat ske, vilka gottskrivits

statsregleringen.

Bolagets sjötransporter av kalksten samt av råsocker och raffinad lia huvudsakligen

ägt rum medelst egna eller dotterbolags båtar. Vid granskning

av fraktsatserna bär nämnden kunnat konstatera, att de egna fraktdebiteringarna

i regel varit lägre än de, som påförts sockerrörelsen av främmande

båtar. Fraktkostnaderna ha under året väsentligt ökats, men är kostnadsstegringen

huvudsakligen att hänföra till förskjutningen i syltningsperioderna,

den ökade raffinadförsäljningen och ökningen under året av den ciflevererade

raffinadkvantiteten.

Nämnden har med uppmärksamhet följt den fortgående nyinvesteringen

av kapital i nya rörelsegrenar, liggande utanför sockerrörelsen, varigenom

ökade räntekostnader kunna komma att påvila statsregleringen. Den ökade

kapitalinvesteringen under året har likväl i det väsentliga föranletts av dels

nödvändigheten av att trygga bränsleanskaffningen, dels bolagets åtgärder

för ett mera fullständigt utnyttjande av sockernäringens avfalls- och biprodukter.

A andra sidan har likviden för de av bolaget till statens järnvägar

försålda järnvägarna medfört ett minskat kapitalbehov för sidorörelse.

Av de utanför sockerrörelsen liggande rörelsegrenarna har tillverkningen

av fodercellulosa under året nedlagts, varemot vid ett antal bruk tillkommit

betydande torkanläggningar ävensom anläggningar för ensilering av betmassa.

Vid bolagets omfattande anläggningar vid Flås myr för tillverkning av

frästorv från egen mosse har under året tillverkningen kommit i gång och

leveranser till bruken ägt rum. Enligt 1942 års avtal finge dylik vid sockerfabrikationen

använd torv debiteras sockerrörelsen med högst eli pris, som

efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar kunde anses motsvara billigaste

inköpspris för annat inhemskt bränsle än kol. Då i 1943 års avtal

jämförelsepriset ändrats till att avse maskintorv, hade bolaget hemställt, att

samma beräkningsgrund finge användas jämväl beträffande leveranserna

året 1942/43. Sedan bränslekommissionen och priskontrollnämnden häröver

avgivit yttrande, har Kungl. Majit på nämndens hemställan förklarat hinder

ej möta för nämnden att beträffande vid sockerfabrikationen under närmaste

verksamhetsår använd torv från av bolaget ägd mosse tillämpa enahanda

prisberäkningsgrunder, sorn medgivits i 1943 års avtal.

Den av livsmedelskommissionen anbefallda bcredskapslagringen av socker

har under året föranlett en kostnad av 181 653 kronor och 15 öre. Samma kostnader

de tre närmast föregående åren lia utgjort respektive 218 096, 243 244

och 189 808 kronor och lia påförts sockerrörelsens fraktkoslnadskonto.

Ililianq lill riksdagens protokoll 19-tt. 1 sami. Nr U)ö. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

Importen av socker från Danmark, de ökade produktionskostnaderna och

det i förhållande till dessa senare låga sockerpriset hade under året föranlett

en stark ansvällning av bolagets bankskulder med ty åtföljande kraftigt ökade

räntekostnader. För nedbringande av dessa senare, vilka i sin helhet påvila

statsregleringen, har, efter det nämnden anmält kreditfrågan för Kungl.

Majit, under det gångna verksamhetsåret en överenskommelse träffats mellan

riksbanken och bolaget, innebärande att riksbanken skall tillhandahålla

bolaget den kredit å för närvarande intill 75 miljoner kronor, som av nämnda

orsaker vore erforderlig och som täckes av statens garanti enligt statsavtalen.

Bolaget äger för detta ändamål hos riksbanken diskontera växlar till

ett diskonto av 1 procent p. a. och till belopp, som vid varje tid kunna anses

erforderliga för täckande av det närmaste halvårets förutsebara behov. Då

det totala beloppet av den vid varje tillfälle diskonterade växeln ej behöver

tagas i anspråk, innestå!- överskottet å särskild räkning hos riksbanken mot

samma ränta, som bolaget har att erlägga för växelkrediten. Vid bokslutstillfället

den 31 juli 1943 hade bolaget hos riksbanken en växelskuld å

75 376 884 kronor, k särskild räkning hade bolaget jämlikt ovan innestående

ett tillgodohavande av storlek, att bolagets saldoskuld till riksbanken enligt

balansräkningen utgjorde 34 774 921 kronor. Genom den träffade överenskommelsen

har en räntebesparing ernåtts med 2 procent.

Beträffande lagerrekonstruktionen har nämnden och bolaget enat sig örn

att rekonstruktionsprincipen ej vore tillämplig i fråga om materialier och

förnödenheter, vilka efter utrangering försålts såsom skrot, ty dylika försäljningar

torde icke ha något samband med sockerrörelsen. Förefintliga dylika

rekonstruktionsfonder komma därför att krediteras statsregleringen. Beträffande

lagerrekonstruktionen i övrigt har från bolagets sida framhållits, att

det anser bestämmelserna i avtalets 5 § 2 mom. ej längre odelat tillämpliga

beträffande redovisningen av årskostnaderna för sådana materialier och förnödenheter,

vilka innefattas i den enligt avtalets 5 § 1 mom. låsta kostnadsposten.

Bolaget anser sig därför äga full frihet att i sin balans värdesätta

dessa materialier och förnödenheter så, som det finner för bolaget lämpligt

och önskvärt. Förutsättningen härför är likväl, att de per den 31 juli 1943

förefintliga varukvantiteterna låsas. Bolaget har därför hemställt, att nämnden

och bolaget måtte enas om att per nyssnämnda dag till kvantiteten fastställa

de materialier och förnödenheter, som sockerrörelsen skall återställa

för att fylla ut förefintliga brister i normallagret av här ifrågavarande förnödenheter.

Frågan förutsätter omfattande utredningar och har därför tillsvidare

lämnats öppen.

Sockerbolagets bokslut för verksamhetsåret 1 augusti 1942—31 juli 1943

företer, sedan det av riksdagen för kostnader i samband med sockerregleringen

anvisade anslaget å 19 500 000 kronor tagits i anspråk och sedan bolagets

kostnader för sockerrörelsen blivit täckta och den bolaget enligt kontraktet

tillerkända vinsten å sockerrörelsen blivit redovisad, en förlust å statsregleringens

konto å 2 093 449 kronor 72 öre. Beloppet utgör sålunda en bolagets

fordran å staten per den 31 juli 1943. Samma fordran vid verksamhetsårets

början den 1 augusti 1942 utgjorde 2 412 004 kronor 96 öre. Då kontot under

året krediterats för den av statskontoret gjorda inbetalningen 19 500 000

kronor ävensom för ovan omnämnda korrigeringar för diverse kostnadsposter,

undervikt å råsockerlager och regleringen av skatteutgifterna m. m. med

sammanlagt 779 763 kronor 18 öre, bär alltså å sockerrörelsen under året

uppkommit en förlust å 19 961 207 kronor 94 öre, utgörande det kostnadsbelopp,

vilket icke kunnat täckas av årets inkomster å försäljningen av

socker och dess biprodukter. Orsaken härtill är givetvis densamma, som

angavs i föregående årsberättelse, nämligen att sockerpriset icke fått höjas i

samma mån, som priserna för betornas inköp och förädling stigit. Det balan
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

19

serade skuldbeloppet 2 093 449 kronor 72 öre kommer likväl att minskas

med visst belopp, representerande återförda kostnader, vilka kunnat gottskrivas

statsregleringen först i innevarande års räkenskaper. Nämndens

granskning av sockerbolagets verksamhet och räkenskaper bär vidare ännu ej

slutförts för det år, som bokförings m ä s s i g t avslutas den 31 juli 1943, varför

här kunna framkomma poster, som kunna komma att ytterligare nedbringa

det ovan angivna underskottet.

Beträffande verksamhetsåret den 1 augusti 1943—31 juli 1944 har nämnden

anfört följande.

Betodlingen har i motsats till vad fallet var föregående år utvecklat sig

övervägande gynnsamt. Arealen blev visserligen på grund av vissa nied betteckningen

sammanhängande förhållanden icke oväsentligt mindre än föregående

år eller 50 335 hektar, men skörden per hektar väsentligt bättre eller

37 117 kilogram. Den inköpta och den avverkade betkvantiteten utgjorde

resp. 1 868 260 och 1 842 080 ton. Sockerhalten var förhållandevis låg 17,10 %>

och smutsprocenten hög eller 1,40 procent. Råsockermängden blev trots den

minskade arealen 290 880 ton mot 263 996 ton föregående år, alltså en

ökning med cirka 26 900 ton trots en med cirka 2 900 hektar eller 5,5 procent

minskad betareal, en följd av det ökade arealutbytet och den förbättrade

sockerhalten. Den tillverkade råsockermängden motsvarar en raffinadkvantitet

å cirka 269 700 ton.

Resultatet av 1943 års betodling måste alltså anses såsom tillfredsställande.

Svårare är givetvis att redan nu göra bestämda uttalanden rörande årets

sockertillverkning och dess ekonomiska slutresultat. Råsockerkampanjen är

emellertid numera avlutad och bokslut föreligger per den 31 december 1943.

Nämnden har härjämte genom förhandskalkyler och kostnadssammanställningar

sökt bilda sig en uppfattning örn det sannolika utfallet av årets sockerrörelse.

Beträffande raffinadtillverkningens omfattning torde den, som

nämnts, vid raffinering av hela årsproduktionen av råsocker komma att utgöra

cirka 270 000 ton, vilket vid nuvarande ransonering innebär en något

ökad lagerhållning. Av tillverkningskostnaderna torde betutgiften komma

att förete viss stegring på grund av betornas högre sockerhalt. Enligt gällande

av statsmakterna godkända regler utgjorde betpriset under år 1943

oförändrat 4 kronor 50 öre per deciton 16-procentiga betor, vartill för den högre

sockerhalten kom 30,94 öre mot 25,03 öre föregående år. Betpriset har således

under året visserligen ökats med 5,91 öre per deciton eller med cirka

1 121 000 kronor. Betkostnaden i öre per kilogram råsocker räknat torde däremot

på grund av att inga ändringar företagits i grundpriset bliva praktiskt

taget oförändrad. Motsvarande stegring föregående år utgjorde på grund av

det då med 40 öre per deciton stegrade grundpriset cirka 2 172 000 kronor

eller 0,81 öre per kg tillverkat råsockel och 0,88 öre per kg framställd raffinad.

Genom 1943 års avtal har vidare den låsta posten utvidgats att avse flertalet

av sockerrörelsens tillverknings- och försäljningskostnader. 1 samband härmed

höjdes den låsta posten från 5.92 till 17,22 öre flir varje under räkenskapsåret

tillverkat kilogram råsocker. Sockerrörelsen kommer sålunda icke att

kunna tillgodogöra sig den genom den ökade sockerproduktionen föranledda

nedgången i de under den låsta posten ingående fasta kostnaderna, vilket

givetvis innebär en fördyring ehuru för närvarande svår att angiva i absoluta

tal. Av övriga icke låsta kostnadsposter torde huvudsakligen bränslekostnaderna

komma att förete stegringar, beroende på sämre kolkvaliteter och ökad

övergång lill ved- och torveldning.

Gestaltningen av sockerindustriens tillverkningskostnader under stnlsregleringsperioden

räknat lier kilogram tillverkad vara, framgår av sammanställning

här nedan, där det första statsregleringsårcls kostnader satts =

100. Siffrorna belysa kostnadsutvecklingen lier deciton tillverkad raffinad.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

Betkostnad ..........................

100

117-5

149-3

168-0

Materialier ..........................

100

124-6

152-8

168-3

Direkta arbetslöner ..................

100

117-8

Illo

125-7

Löner till funktionärer och anställda ..

100

121-7

134-9

162-1

Bränsle..............................

100

143-0

127-2

159-2

Underhåll............................

100

148-4

123-4

144-3

Avskrivningar........................

100

122-7

150-3

158-3

Pensioner och pensionsavgifter........

100

123-3

130-2

155''8

Frakter och försäkr. för socker........

100

144-3

153-4

164-8

Skatter..............................

100

65-7

78-3

87-4

Räntor..............................

100

—

633-3

967-7

Försäljningskostnader ................

100

125''7

132-8

138-9

Kapitalränta ........................

100

130-3

1311

145''4

Övriga ..............................

100

116-7

131-4

182-3

Disponerade medel enligt avtalet......

100

133-3

183-3

216-7

Summa kostnader

Härav:

100

121-2

139-8

159-5

Betkostnad ........................

100

117-5

149-3

168-0

Övriga kostnader ..................

Tillverkning =

100

125-3

129-0

1500

Råsocker ton......................

308 411

300 263

308 162

263 996

Raffinad ton ......................

343 727

263 782

262 650

237 237

Kostnadssammanställningen ovan är densamma, som lämnades i föregående

verksamhetsberättelse, givetvis kompletterad med senaste årets siffror, och

de där lämnade kommentarerna till kostnadsförändringarna äro i huvudsak

tillämpliga även för 1942/43 års siffror. Betkostnaden har under perioden

ökats med 68 procent, kostnaderna i övrigt med 50 procent. Totalt ha sockrets

tillverkningskostnader ökats med 59,5 procent. Vid kostnadsbedömandet

bör emellertid, som även framhölls i föregående berättelse, icke bortses

från, att det i tabellen ovan valda basåret representerar en ovanligt stor raffinadproduktion,

343 727 ton, varför alla fasta kostnader detta år jämväl

voro osedvanligt låga. Verksamhetsåret 1942/43 företer åter exceptionellt låga

siffror för tillverkningsmängden för såväl råsocker som raffinad, respektive

263 996 och 237 237 ton, vilken låga tillverkning givetvis påverkat de fasta

kostnaderna i stigande riktning.

Differensen mellan tillverkningskostnaderna och bolagets medelförsäljningspris

belyses av nedanstående siffror, även här med året 1939/40 såsom

basår.

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

Betkostnad ..........................

100

117-5

149-3

168-0

övriga tillverkningskostnader..........

100

125-3

129-0

150-0

Summa tillverkningskostnad..........

100

121-2

139-8

159-5

Medelförsäljningspris

100

113-4

125-9

139-6

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 195.

21

Försäljningsprisen ha som synes icke följt kostnadsstegringen, och differensen

mellan dem har för varje år ökats. Även för innevarande verksamhetsår

1943/44 synes denna tendens komma att fortgå, då tillverkningskostnaderna

även detta år synas komma att ökas, ehuru icke så markerat som

tidigare år, medan försäljningspriset förblivit oförändrat alltsedan den 13

juli 1942.

Rörande nämndens befattning med frågor angående

tvister mellan odlare och arbetare om löner samt

rörande den s. k. betavgiften har nämnden yttrat.

Enligt såväl nu gällande som tidigare kontrakt mellan staten och sockerbolaget

har det ålegat varje betodlare att till statens sockernämnd avgiva

förbindelse, enligt vilken betodlaren åtog sig dels att erlägga viss lägsta betalning

för betornas skötsel och upptagning, dels ock att för täckande av

vissa kostnader erlägga en avgift för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling.

De genom avgifterna erhållna medlen, vilka genom sockerbolagets

försorg skulle innehållas å odlarens betlikvider samt redovisas till

sockernämnden, skulle enligt bestämmande av Kungl. Majit användas till

vissa kostnader, som betodlingen i gemen kunde ha gagn av såsom kontroll

vid betleveranser, försöksverksamhet på sockerbetsodlingens område e. d.

Den för 1942 års betodling ifrågakommande betavgiften blev av Kungl.

Majit den 28 augusti 1942 fastställd till 3 kronor för varje uppmätt hektar

av varje betodlares odling 1942. Sockerbolaget inlevererade den 10 mars

1943 till sockernämnden avgiftsmedel för år 1942 med tillhopa 159 986 kronor

7 öre. Då av 1941 års betavgiftsmedel resterade 8 155 kronor 87 öre, stod

för fördelning under år 1943 tillgängligt ett belopp av 168 141 kronor 94 öre.

Av sistnämnda belopp bemyndigade Kungl. Majit den 30 juni 1943 statens

sockernämnd att till bestridande av utgifter till betodlingens gagn till följande

föreningar utbetala nedan angivna belopp:

Sveriges betodlares centralförening .................. kronor 142 890: 51

Gotlands betodlareförening u. p. a................... » 9 880:28

Västergötlands betodlareförening u. p. a............. » 1321:98

Östergötlands betodlareförening .................... » 5 249: 17

Ölands betodlareförening .................... »______8 800: —

Summa kronor 168 141:94.

Sedan sistnämnda belopp utanordnats till respektive sammanslutningar,

ha 1942 års betavgiftsmedel helt disponerats.

Enligt § 3 i nu gällande kontrakt mellan staten och sockerbolaget åligger

det betodlare att förbinda sig att till sockernämnden erlägga en avgift av intill

3 kronor 50 öre för varje uppmätt hektar av odlingen. Den 20 augusti

1943 fastställde Kungl. Majit betavgiften till sist sagda belopp. Avgifterna

lia i vanlig ordning inkasserats av sockerbolaget, som kommer att vid utgången

av innevarande månad lill sockernämnden inleverera de influtna avgiftsmedlen.

Enligt från bolaget under hand erhållen preliminär uppgift

komma dessa medel att uppgå till cirka 176 000 kronor, vilket belopp sålunda

kommer att stå tillgängligt till fördelning innevarande år.

Såsom nyss erinrats, åligger det värjo betodlare, som (inskar erhålla det

bestämda betpriset, alt i lill sockernämnden avgiven förbindelse åtaga sig att

för betornas skötsel och upptagning till den lejda arbetskraften utgiva ersättning

enligt i förbindelsen närmare angivna grunder. Erhåller betarbetaren

icke ersättning enligt berörda bestämmelser, är betodlaren enligt ifrågavarande

förbindelse pliktig alf, där lian ej inom viss av statens sockernämnd

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

förelagd tid styrker sig ha till betarbetaren betalt vad som felas, efter anmodan

av nämnden utgiva ett belopp, motsvarande den felande ersättningen

jämte ränta.

Liksom under åren 1941 och 1942 vidtog sockernämnden till 1943 års betkampanj

åtgärder (bland annat annonsering i ett stort antal ortstidningar)

för att bland den inom betodlingen sysselsatta lejda arbetskraften sprida

ökad kännedom örn förefintliga möjligheter att hos nämnden inhämta upplysningar

angående den ersättning, som enligt odlarnas förbindelse till nämnden

skall utgå för utfört betarbete, ävensom att påkalla nämndens bistånd

för utfående av utebliven ersättning för dylikt arbete. Från betarbetarhåll

har man också i icke ringa utsträckning begagnat sig av dessa möjligheter.

Antalet hos nämnden under året gjorda förfrågningar i ämnet, övervägande

flertalet gällande kvantitetslillägg för betupptagning, har uppgått till cirka

600. Under odlingsåret har ett antal tvistefrågor rörande betarbetarlöner

hänskjutits till nämnden. Under tiden 1 mars—31 juli 1943 uppgingo tvisterna

till 6 och för tiden därefter, d. v. s. huvudsakligen beträffande tiden

för arbetet med betornas upptagning 1943, har antalet dylika till nämnden

hänskjutna lönetvister varit ett sextiotal. Av ifrågavarande ärenden har övervägande

antalet blivit av nämnden slutligt prövat. Ett mindre antal ärenden

är beroende på utredning. Till jämförelse må nämnas, att under åren 1941

och 1942 antalet dylika lönetvister inför nämnden uppgingo till ett hundratal

respektive ett sjuttiotal.

Beträffande utlämnande av bidrag och lån till lastnings-

och lossningsanordningar för sockerbetor vid

enskilda järnvägar har sockernämnden anfört följande.

Såsom framgår av sockernämndens skrivelse till statsrådet och chefen

för jordbruksdepartementet den 18 februari 1943 med berättelse över nämndens

verksamhet under det den 31 juli 1942 tilländalupna verksamhetsåret,

hade nämnden till sitt förfogande för statsbidrag år 1942 till betlastningsanordningar

ett belopp av 231 530 kronor. Summan av de för nämnda år

slutligt utanordnade statsbidragen uppgick till 140 775 kronor, varjämte

35 000 kronor enligt Kungl. Maj:ts brev den 10 juli 1942 anvisades till betlastningsanordning

vid den av statens järnvägar trafikerade Lunds östra

station. Den till år 1943 kvarstående behållningen uppgick alltså till 55 755

kronor. Vidare anvisade 1943 års riksdag för ifrågavarande ändamål å driftbudgeten

under nionde huvudtiteln ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

Sockernämnden har alltså till bidrag till lastnings- och lossningsanordningar

för sockerbetor år 1943 haft till förfogande anslagsmedel till ett sammanlagt

belopp av 205 755 kronor.

I skrivelser den 15 januari 1943 anmodade nämnden vederbörande enskilda

järnvägar att inkomma med ansökan örn bidrag och eventuellt även

lån av statsmedel till betlastningsanordningar för 1943 års betkampanj. Efter

prövning av de med anledning härav inkomna ansökningarna från 7 enskilda

järnvägsföretag beviljade nämnden genom beslut den 5 april, 20 maj och

5 augusti 1943 bidrag till lastningsanordningar och kompletteringsarbeten

med tillhopa 124 600 kronor. Bidragen utgingo med 87 995 kronor till nyanläggningar

vid 16 stationer och med 36 605 kronor till kompletteringsarbeten

vid 19 stationer.

Någon ansökan örn lån av statsmedel till 1943 års arbeten har icke ingivits

till sockernämnden.

Arbetena med betlastningsanordningar ha besiktigats såväl av nämnden

som av dess kontrollant, f. d. distriktschefen E. von Friesen. På grund av

brist på arbetskraft har en del av de tillämnade arbetena vid Ölands och

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kunni. Maj:ts proposition nr 19ö.

Gotlands järnvägar icke kunnat utföras till 1943 ars betkampanj. Emellertid

ha ansökningar ingivits och bidrag av nämnden beviljats till dessa arbeten

att utföras under innevarande är. 1943 års arbeten och anläggningar slutbesiktigades

under tiden 14 oktober—16 november av distriktschef^» von

Friesen, som härom avgav redogörelse till nämnden den 17 februari 1944.

Redogörelsen, som utmynnade i ett tillstyrkande av anläggningarnas godkännande,

behandlades och godkändes av nämnden vid sammanträde den 1

mars 1944. .. , ... .

För att få kännedom om de båda parternas erfarenheter rörande betlastningsanordningarna

under 1943 års kampanj anmodade nämnden i likhet

med föregående år såväl vederbörande järnvägar som Sveriges betodlares

centralförening att till nämnden inkomma med yttrande häröver. Av yttrandena

framgår, att erfarenheterna varit övervägande gynnsamma och alt de

erinringar, som framförts från betodlarhåll, äro mindre väsentliga. Av intresse

är Kristianstadbanomas yttrande, av vilket framgår, att järnvägarnas

12 elevatorer, samtliga levererade av Hässleholms verkstäder, arbeta pa

det hela taget tillfredsställande med sina ursprungliga 4 hästkrafters motorer

och att inga gummitransportband behövt utbytas, trots att elevatorerna nu

varit i bruk under fyra betkampanjer. Järnvägarnas största betstation, Rödaled,

lastade över 9 000 ton betor år 1943.

Statsbidragen till 1943 års betlastningsanordningar ha ännu icke kunnat i

sin helhet slutligt fastställas, emedan ett pär järnvägsförvaltningar först i

dagarna inkommit med redovisning av verkliga kostnaderna. Emellertid har

den redan verkställda granskningen givit vid handen, att summan av de

slutliga statsbidragen icke kommer att överstiga 110 000 kronor. Då de preliminärt

beviljade statsbidragen uppgingo till sammanlagt 124 600 kronor,

utgör alltså minskningen omkring 15 000 kronor, i huvudsak beroende pa,

såsom ovan framhållits, att vissa arbeten icke kunnat utföras på grund av

brist på arbetskraft. Då disponibla medel för år 1943 utgjorde 205 75o kronor,

kommer alltså att till år 1944 återstå ett belopp av omkring 95 000

kronor.

Förslag till avtal med Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Genom beslut den 19 november 1943 uppdrog Kungl. Majit åt statens

sockernämnd att i samråd med statens livsmedelskommission och statens

priskonlrollnämnd vidtaga de förberedande åtgärder med avseende å sockerbetsodling

och sockertillverkning samt därmed sammanhängande frågor, som

ansågos påkallade för möjliggörande av att avtal i god tid skulle kunna träffas

rörande 1944 års sockerproduktion m. m. Med anledning därav ha förenämnda

myndigheter dels verkställt erforderliga utredningar i ämnet, dels

ock förhandlat med Svenska sockerfabriksaktiebolaget och Sveriges betodlares

centralförening rörande villkoren för 1944 års sockerproduktion och

betodling. 1 gemensam skrivelse den 1 mars 1944 lia statens livsmedelskommission,

statens priskontrollnämnd och statens sockernämnd redogjort

för det bedrivna arbetet samt vid förhandlingarna erhållna resultat ävensom

framlagt vissa förslag rörande sockerproduktionen under år 1944. Vid skrivelsen

fanns fogat förslag lill nytt avtal mellan staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget

rörande sockertillverkningen m.m. under tiden 1 augusti

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kunni. Maj.ts proposition nr 195.

1944—31 juli 1945, vilket kontraktsförslag torde såsom bilaga 1 få fogas till

detta protokoll.

I skrivelsen har angående sockerbets priset och odlingsarealen

under 1944 anförts följande.

Såväl för 1942 som 1943 års odling har grundpriset för betor med 16 procent

sockerhalt varit 4 kronor 50 öre för 100 kilogram med sedvanlig reglering

för högre sockerhalt. De antagliga produktionskostnaderna för 1944

ars betodling, sådana de kunna bedömas enligt inom statens livsmedelskommissron

nyligen verkställda beräkningar, förete inga nämnvärda avvikelser

fran fjolårets förhållanden. Då dessa kostnader praktiskt taget alltså torde

vara oförändrade samt inga omständigheter i övrigt åberopats för en ändring

av fjolårets betpris, har vid förhandlingarna i år frågan örn betpriset

icke behövt vålla^ svårigheter eller motsättningar. Betodlarnas representanter

ha icke begärt någon prishöjning, och nämnderna lia ansett sig kunna förorda

ett oförändrat betpris, under förutsättning att betodlarna voro villiga

att, i syfte att ernå en betryggande betodling, låta de enskilda odlarna fritt

bestämma odlingsarealen.

Vid årets förhandlingar har sistnämnda fråga om odlingsarealen kommit

att intaga en central plats, varjämte odlarnas representanter upptagit ett

antal krav rörande detaljändringar i betodlingskontrakten eller vidtagande

av andra åtgärder till odlarnas förmån.

„ Väd angar betarealen har man vid förhandlingarna under de senaste

aren, i syfte huvudsakligen att ernå en för folkförsörjningen tillräckligt stor

sockerproduktion, utgått från att ingen begränsning härtinnan skulle påbjudas.

Medan landets totala betareal åren 1940, 1941 och 1942 uppgick till

respektive 54 439, 53 403 och 53 288 hektar, sjönk den i fjol till 50 335 hektar.

Förklaringen härtill torde vara den, att Sveriges betodlares centralförening

— utan att denna angelägenhet förts på tal vid de mellan staten och

föreningen förda förhandlingarna — uppmanat de odlare, som använde

lejd arbetskraft för betornas upptagning, att minska 1942 års areal med

10 procent. Anledningen till denna betodlareföreningens åtgärd har uppgivits

huvudsakligen vara rädsla för att vid större odling alltför stora svårigheter

skulle uppstå att kunna erhålla för upptagningen tillräcklig och kunnig

arbetskraft.

Emellertid lia nämnderna vid årets förhandlingar med betodlarna med

styrka understrukit vikten av att någon sådan aktion som fjolårets ej i år

förekomme. I nuvarande försörjningsläge är det högst angeläget, att sockerproduktionen

kan uppehållas i åtminstone samma omfattning som åren

1941 och 1942. Principiellt sett bör det erbjudna priset få avgöra odlingens

omfattning; om odlarnas förhandlingsorganisation anser risk föreligga fölen

ur deras synpunkt för stor odlingsareal, vore det mera naturligt att företaga

någon sänkning av priset än att med konstlade medel beskära den

areal, som de enskilda odlarna själva önska teckna. Nämnderna ha vid föreslåendet

av ett oförändrat betpris alltså förutsatt, att från Sveriges betodlares

centralförenings eller de lokala betodlareföreningarnas sida åtgärder

icke i någon form vidtagas för begränsning av betarealen. Denna regel uppställde

nämnderna i ett förslag i pris-, areal- och övriga frågor, som nämnderna

den 25 januari 1944 efter förhandlingar med dels odlarna dels sockerbolaget

skriftligen framlade för Sveriges betodlares centralförening. Denna

bestämmelse intogs under mom. 2 i sagda förslag.

Sedan förslaget behandlats och diskuterats å Sveriges betodlares centralforenmgs

ordinarie föreningsstämma den 2 februari 1944. meddelade föreningen

i skrivelse den 3 samma månad i huvudsak följande. Vid stämman

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195. -5

framhölls, att då sockerbetsodlingen krävde, att betydande kostnader under

växtperioden nedlades för konstgödsel och arbetskraft, det vid denna

odling vore betydelsefullare än vid andra, att förutsättningar förelåge att få

skörden upptagen och levererad. Tidigare års erfarenhet hade givit tydligt

vid handen, att så snart odlingen dreves i större omfattning än tillgången

på någorlunda skolad arbetskraft medgåve, de största svårigheter uppstode

vid upptagningen. Med hänsyn härtill ansåge stämman det icke försvarligt

att medverka till någon avsevärdare förhöjning av fjolårets odlingsareal,

och uppdrog åt styrelsen att söka genom fortsatta förhandlingar uppnå särskilt

i detta avseende förbättrade villkor.

Efter ytterligare förhandlingar, särskilt i denna fråga, framlade nämnderna

den 11 februari 1944 ett slutligt förslag rörande betodlingsvillkoren

för 1944, innebärande ett vidhållande av förslaget av den 26 januari med

vissa ändringar och tillägg och betonande av att förslaget vore ett sammanhängande

helt. I detta slutliga förslag (under mom. 1) erhöll den centrala

bestämmelsen om betteckningen, i syfte att skapa möjligheter för en uppgörelse

i enighetens tecken utan eftersättande av nämndernas önskan örn

viss arealökning följande lydelse. Odlingen i Västergötland och Östergötland

ävensom nytillkommande odlingar samt odlingar, där teckningen år 1944

ej överstiger 2 hektar, lämnas helt fri. Sammanlagda teckningen år 1944

från andra odlare än nyss nämnts får ej överstiga den areal, som denna

grupp odlare sammanlagt odlat år 1942.

Efter det betodlarna vid förnyad föreningsstämma den 22 februari 1944

behandlat frågan örn betodlingsvillkoren för innevarande år, har föreningen

i skrivelse sist sagda dag meddelat nämnderna vad som förekommit vid

stämman, innebärande att föreningen godkänt nämndernas förslag till betodlingsvillkor

1944, men till detta godkännande knutit ett uttalande på sätt

framgår av följande:

»Med anledning av skrivelse den 11 februari 1944 med slutliga förslag

rörande betodlingsvillkoren för 1944 får Sveriges betodlares centralförening

enligt beslut å extra föreningsstämma denna dag meddela följande.

Föreningen godtar förslaget av den 26 januari 1944 kompletterat enligt

skrivelsen den 11 februari 1944. Bestämmelserna angående betteckningen

godkännas enligt sistnämnda skrivelse mom. 1. I skrivelserna ej berörda villkor

förutsättas bliva desamma som under år 1943.

Det förutsättes att varje odlare, som ej tecknar högre areal än han under

år 1942 odlade, tilldelas denna areal.

Föreningen kan dock icke medgiva, att i förslaget den 26 januari 1944

mom. 2 gjord förutsättning, att från Sveriges betodlares centralförenings eller

de lokala betodlarföreningarnas sida åtgärder icke i någon form vidtagas

för begränsning av betarealen, gives sådan tolkning, att dessa föreningars

styrelseledamöter, tjänstemän eller enskilda medlemmar skulle vara betagna

rätt och frihet att framföra sakliga synpunkter och därpå grundade

åsikter rörande för årets sockerbetsodling betydelsefulla frågor såsom tillgången

på arbetskraft etc. Givetvis kommer envar odlare att lämnas full frihet

alt själv avgöra vilken areal är för honom lämpligast.

I detta sammanhang understrykes, att föreningen anser en odling i samma

omfattning som år 1942 i rådande situation önskvärd.

Beträffande frågan örn rätt att vulkanisera hästvagnsdäck och -slangar

kan uttalandet i statens industrikommissions skrivelse den 17 februari 1944

icke anses betryggande, då reparationsbehovet knappast på anvisat sätt blir

täckt. Då användandet av bilvagnar under betkampanjen är nödvändigt uttalas

den förhoppningen, ali det från statsmakternas sida tillses, att betodlarnas

hästbilvagnar såväl i detta avseende som i övrigt icke bliva åsidosatta.»

s. 26 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

26

Till klarläggande av innebörden och tillämpningen av det i föreningens

skrivelse i fjärde stycket intagna förbehållet om rätt för styrelseledamöter

m. fl. enskilda att framföra sakliga synpunkter etc. och i syfte att förebygga

agitation för arealbegränsning, har styrelsen för Sveriges betodlareförening,

efter överläggningar med nämnderna, den 1 mars 1944 avgivit följande förklaring.

»Det av styrelsen föreslagna och av stämman beslutade förbehållet örn

''anförande av sakliga synpunkter etc.’ avser icke att öppna en dörr för bedrivande

inom betodlarorganisationen av en agitation mot uppnående av

den odlingsareal, som den av statsdelegationen uppställda regeln angiver.

Centralstyrelsen, dess enskilda ledamöter och tjänstemän komma ej heller

att bedriva propaganda för lillbakahållande av arealteckningen. Under framhållande

tillika av att centralföreningens stämma den 22 februari dels godkänt

statsdelegerades förslag, dels framhållit önskvärdheten av att under rådande

förhållanden 1942 års areal uppnås, dels ock beslutat lämna full frihet

åt en var odlare att själv bestämma vilken areal han 1944 vill odla, anser

sig centralstyrelsen böra uppmana alla till organisationen anslutna odlare

att avstå från propaganda för arealbegränsning samt ej motverka att den

areal uppnås, som avses i den av statsdelegationen uppställda av stämman

godkända regeln för arealens övre gräns.

Denna förklaring offentliggöres i samband med offentliggörandet av stämmans

beslut.»

Härmed ha nämnderna ansett, att en godtagbar uppgörelse erhållits med

betodlarna i arealfrågan, varjämte på sätt i det följande närmare skall utvecklas,

enighet även slutligen uppnåtts i övriga vid förhandlingarna behandlade

frågor.

Tilläggas må dels att bestämmelsen i tredje stycket av odlarnas skrivelse

den 22 februari givetvis endast gäller odlare, som anmält sin areal vid den

för teckningen utsatta tidens utgång.

Beträffande övriga vid förhandlingarna med betodlarna

avhandlade frågor har i förenämnda skrivelse yttrats följande.

Liksom vid tidigare års förhandlingar ha betodlarna även i år framställt

önskan om viss tilldelning av melass till nedsatt pris. I anledning härav

förorda nämnderna bibehållande av vad som medgivits för år 1943, innebärande

att betodlarna tilldelas antingen ett fat melass örn cirka 250 kilogram

per hektar odlade sockerbetor med dubbel rabatt (d. v. s. med nedsättning

med 7 öre per kilogram beträffande före den 1 december uttagen kvantitet

och med 5 ör per kilogram för därefter uttagen kvantitet) eller om tillgången

det medgiver, två fat melass per hektar med enkel rabatt å varje fat. Vidare

vilja nämnderna tillstyrka, att för kampanjen 1944—45 priset å melass sänkes

med 2 öre per kilogram med oförändrad rabatt (i ören) för den melass

betodlarna erhålla. Det synes nämnderna vara möjligt och sannolikt, att odlarna

1944 kunna tilldelas två fat melass per hektar.

I avseende å tilldelningen av kvävegödselmedel till betodlarna vilja nämnderna

tillstyrka, att fjolårets kvantiteter bibehållas, dock att i år torde kunna

lämnas endast 150 kilogram chilesalpeter, medan i stället tilldelningen av

kalksalpeter i motsvarande grad ökas, alltså till likaledes 150 kilogram, allt

per hektar.

Vidare ha odlarerepresentanterna liksom i fjol framställt kravet, att järnvägsfrakterna

för sockerbetor och betmassa icke höjas vare sig å statens eller

enskilda järnvägar samt att någon minskning ej vidtages i de fraktrabatter,

som utgå vid vissa enskilda järnvägar. Nämnderna, som finna det

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195

angeläget, att stegring i kostnaderna för betodlingen och sockertillverkningen

icke sker, finna sagda krav befogat samt ha framfört detsamma till järnvägarna,

som ställt sig förstående. Nämnderna hemställa, att Kungl. Maj:t

och vederbörande myndigheter i övrigt måtte tillse, alt någon fraktfördyring

i berörda hänseenden icke företages under 1944.

1 den särskilda förbindelse rörande betarbetarlönerna, som varje betodlare

har att avgiva, är bland annat intaget ett stadgande, att odlare skall

till statens sockernämnd inbetala ett visst belopp, högst 3 kronor 50 öre, per

hektar odlade sockerbetor (betodlingsavgiften). vilken enligt beslut av Kungl.

Maj:! användes för ändamål, som äro för betodlarna gemensamma, såsom

kostnader vid vågstationer och provtvättinrättningar, andra undersökningar

m. m. Under hänvisning till att hithörande medel under senaste år varit

knappa samt kontrollens utvidgning, ha odlarnas representanter vid förhandlingarna

hemställt om avgiftens höjande till 4 kronor per hektar. Nämnderna

lia intet att häremot erinra. — I anslutning härtill lia odlare vidare hemställt

om utverkande av medgivande från sockerbolaget, att bolaget skulle

lämna belodlareföreningen uppgift örn den av varje odlare odlade betarealen.

vilket sockerbolaget vid förhandlingarna medgivit, under förutsättning att

betodlingen lämnas fri och föreningen alltså icke vidtager åtgärder för arealens

nedbringande.

I anledning av betodlarnas vid förhandlingarna framförda önskan i avseende

å rätten att köra traktortåg antecknades vid förhandlingarna, att från

statens trafikkommission erfarits, att, örn ej något alldeles särskilt inträffade,

smörjolja liksom i fjol torde komma att lämnas för traktortåg för bettransporter.

Vid förhandlingarna lia betodlarna med styrka framhållit nödvändigheten

av att odlarnas bettransporter å hästfordon i möjligaste mån säkerställdes,

särskilt i avseende å frågan örn gummidäck för dessa transporter. Det anmärktes

från odlarna, att statens industrikommission anmodat ägare till

hästfordon med gummidäck att inleverera vissa av dem innehavda gummidäck.

I anledning härav ha nämnderna hos industrikommissionen förhört sig

i denna angelägenhet, varav framgått, att endast vissa grupper av däck inkallas

(nämligen av vissa dimensioner och viss god beskaffenhet) samt att i

utbyte skulle lämnas andra gummidäck av samma dimensioner, vilka däck

av industrikommissionens representant utlovades vara fullt användbara för

bettransporterna å förekommande hästfordon. Beträffande traktortåg skulle

i de fall, då smörjoljetilldelmng lämnats för landsvägstransporter, lämplig

gummiutrustning ställas till förfogande. Vidare anmärkte odlarna, att statens

industrikommission i cirkulär den 24 januari 1944 erinrat örn att det

material, som kommissionen ställde lil! verkstädernas förfogande, finge användas

endast för reparation av bildäck, vilka tillhörde ringutrustningen på

registrerade bilar i tillåten trafik, ävensom för reparationer av däck till traktorer,

vilka nyttjades som dragare till släpvagnar, men däremot icke för reparationer

av hästvagnsdäck. Då det för bettransporternas fullgörande vore

nödvändigt att hålla däcken å vagnarna i användbart skick, erfordrades understundom

vulkanisering av dylika däck, vadan odlarna krävde åtgärder för

möjliggörande av detta. I anledning av framställning i saken, som nämnderna

funno sig föranlåtna göra bos industrikommissionen, har den i cirkulär

den 17 februari 1944 till samtliga gummireparationsverkstäder meddelat, att

förbud mot reparation av hästvagnsdäck och -slangar endast föreligger för

arbeten utförda med av -staten (för motorfordonstrafiken) tillhandahållet

reparationsmaterial, och att reparation av hästvagnsdäck och häslvagnsslangar

med s. k. fritt material allt jämt är tillåten. I sitt svar den 22 februari

på nämndernas förslag örn betodlingsvillkoren 1914 har betodlarföreningen

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

emellertid anfört, att uttalandet i industrikommissionens nyssnämnda skrivelse

den 17 samma månad icke ansåges betryggande, då reparationsbehovet

knappast på anvisat sätt bleve täckt. Enär användandet av bilvagnar under

betkampanjen vore nödvändigt, uttalade föreningen därför den förhoppningen,

att det från statsmakternas sida tillsåges, att betodlarnas hästbilvagnar

såväl i detta avseende som i övrigt icke bleve åsidosatta. Nämnderna anhålla,

att åtgärder vidtagas i delta syfte.

Ytterligare må nämnas, att vid förhandlingarna även behandlats ett par

spörsmål, som beröra specialbestämmelserna i odlingskontrakten och rörande

vilka betodlarna vid föregående års förhandlingar framfört krav samt beträffande

vilka enighet ej uppnåtts vid de tidigare förda direkta förhandlingarna

mellan styrelsen för Sveriges betodlares centralförening och Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Betodlarna lia påyrkat viss ändring av bestämmelsen i § 7 i odlingskontraktet

i syfte, att odlare som på grund av force majeure icke kunde leverera

sina betor, innan kampanjen vid det kontraherande sockerbruket avslutats,

utan nödgades leverera dem till annat sockerbruk, icke vid den ändrade leveransen

skulle få vidkännas högre fraktkostnader för betor och betmassa

än vad fallet skulle varit, om leveransen skett till det kontraherande bruket.

Efter ingående förhandlingar om denna fråga har slutligen enighet uppnåtts

mellan bolaget och odlarna örn följande ändrade lydelse av § 7 tredje stycket

i odlingskontraktet: »Uppstår av enahanda anledning för odlaren omöjlighet

att, innan kampanjen vid fabriken avslutas, leverera betorna enligt

uppgjord leveransplan, är odlaren, örn bolaget så påfordrar, pliktig leverera

betorna samt bolaget, örn odlaren så påfordrar, skyldigt mottaga deni, allt

vid närmaste i gång varande fabrik, och skall i sådant fall merkostnaden för

frakt bestridas av den part, som påfordrat leveransen.»

Ett av betodlarna framfört krav örn borttagande eller uppmjukning av de

i § 5 i odlingskontraktet intagna bestämmelserna om fraktbetalningen beträffande

den vid betleveransen medföljande jorden har bolaget bestämt motsatt

sig, varför denna fråga slutligen avskrivits från årets förhandlingar.

Vid förhandlingarna ha betodlarna framställt den anmärkningen, att vid

några sockerbruk betorna i fabrikstvätten icke städse undergått tillfredsställande

tvättning, vilket medfört att det framräknade procenttalet för sockerhalten

blivit för lågt. Då detta enligt odlarnas bestämda uttalande icke vore

rätt och kunde medföra, att berörda odlare finge för lågt tillägg för sockerhalten,

ha odlarna vid förhandlingarna med styrka krävt att få utföra viss

kontroll i fabrikstvätten. Efter ingående och upprepade förhandlingar har

bolaget i denna angelägenhet lämnat följande förklaring och medgivande:

»I anledning av under kampanjen 1943 framförda anmärkningar mot arbetet

i vissa fabrikstvättar förklarar sig bolagsledningen beredd att vidtaga

åtgärder för uppnående av ett tillfredsställande tvättarbete i dessa bruk och att

även i övrigt ägna särskild uppmärksamhet åt brukens tvätlarbete, vilket icke

kunnat undgå att röna påverkan av den under senare år starkt ökade smutshallen

hos betorna.

Betodlarnas kontrollant äger tillträde till den lokal, där betorna lämna

fabrikstvätten, och hans rapporter om vad där iakttagits komma alf allvarligen

beaktas.

Där så av kontrollanten begäres, skola tre prov varje dygn tagas av de

från tvätten kommande betorna för fastställande av mängden vidhängande

jord. Vardera parten berättigas att därutöver begära två kontrollprov. Proven

skola tagas på slumpmässigt bestämd tid av ombud för såväl odlarna som

bruket. Instruktion, som skall tillse, att provtagningen icke kan påverkas av

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 195.

29

parternas representanter, skall utarbetas av bolaget och Sveriges betodlares

centralförening gemensamt.»

Betodlarna ha förklarat sig kunna för sin del godtaga vad bolaget sålunda

utlovat.

I övrigt och alltså beträffande här ej särskilt nämnda frågor förutsättes,

att de år 1943 gällande betodlingsvillkoren bibehållas oförändrade.

Slutligen må nämnas, att under tiden för pågående förhandlingar har från

Gotland framförts frågan örn särskilda åtgärder för uppehållande av den

gotländska sockerbetsodlingen. Sålunda har Gotlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott i skrivelse den 21 januari 1944 till statens livsmedelskommission

(produktionsavdelningen) — med överlämnande av en framställning

i ämnet från Gotlands betodlareförening u. p. a. — fäst uppmärksamheten

på nedgången i betarealen å Gotland samt hemställt, att kommissionen

ville vidtaga åtgärder i och för underlättande av den för Gotland

och folkförsörjningen betydelsefulla sockerbetsodlingen. Avskrifter av dessa

inlagor ha överlämnats till nämnderna, varjämte representanter för Gotlands

läns hushållningssällskap och Gotlands betodlareförening inför nämnderna

närmare utvecklat frågan samt därvid ifrågasatt, att särskilda pristillägg

skulle vid vissa låga hektarskördar utgå till betodlare på Gotland. Ytterligare

ha ombud för såväl Gotlands som Ölands betodlare inför nämnderna betonat,

att, sedan kollektivavtalet om betarbetet från och med i år även skall

omfatta dessa öar, driftskostnaderna för den gotländska och öländska betodlingen

därigenom fördyrades, i de fall där lejd arbetskraft användes, vilket

enligt dessa ombud motiverade, att någon kompensation härför gåves dessa

odlare. Vid förhandlingarna med styrelsen för Sveriges betodlares centralförening

har denna styrelse ansett, att med hänsyn till odlare inom vissa

andra distrikt varken någon särskild prisgaranti vid låga hektarskördar eller

annan differentiering av betpriset kunde tillrådas. Även nämnderna anse, att

man med hänsyn bland annat till konsekvenserna och svårigheten att avgöra

vilka odlare eller grupper av odlare, som skulle tilldelas dylik förmån,

måste ställa sig avvisande till ifrågavarande tanke. Däremot vilja nämnderna

i så måtto beakta läget å Gotland och Öland, att nämnderna tillstyrka, att

till odlare på dessa öar lämnas den särskilda förmånen av en extra tilldelning

av 200 kilogram superfosfat per hektar innevarande år odlade betor,

varjämte antecknades, att livsmedelskommissionen nu medgivit, att till de

odlare på Gotland (och i nordvästra Skåne), vilka till följd av otjänlig väderlek

och brist på arbetskraft hösten 1942 icke voro i tillfälle leverera sina

hetor till i gång varande fabrik, nu finge utgivas tillägg för högre sockerhalt

än 16 procent jämte fraktbidrag enligt kontrakten. I detta sammanhang

vilja nämnderna vidare överlämna ifrågavarande inlagor, för den händelse

Kungl. Majit med hänsyn till de på ön Gotland rådande särskilda förhållandena

eller där under senare år förekommande missväxt skulle finna anledning

att i särskild ordning lämna det gotländska jordbruket något extra

stöd.

I f r å ga om den hittillsvarande statsregleri n gens bi b eh

ål lan de samt beträffande förhandlingarna med Svenska sockerfabriksaktiebolaget

har i skrivelsen anförts följande.

Sockerbolagets verksamhet i vad avser tillverkning och försäljning av socker

och vissa dess biprodukter samt statens förhållande härtill har för de

fem verksamhetsåren 1939/40—1943/44 reglerats genom av riksdagen godkända

kontrakt mellan staten och bolaget, innebärande bland annat, ali staten

enligt vissa regler svarar för täckning av bolagets kostnader för sockrets och

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Alaj.ts proposition nr 195.

vissa dess biprodukters tillverkning och försäljning inklusive visst vinstbelopp

(kapitalränta), mot det att bolaget är redovisningsskyldig! för sina inkomster

å samma rörelse. Det för närvarande gällande kontraktet, avseende

verksamhetsåret 1943/44 och med giltighet t. o. m. den 31 juli 1944, innebär

i förhållande till tidigare kontrakt den skillnaden, att bolaget, i stället för

direkt kostnadsgaranti, för en serie av utgiftsposter (skatter, underhåll, avskrivningar,

löner, omkostnader, förbrukningsartiklar, försäkringar m. m.

samt kapitalräntor — tillsammans benämnda »den låsta kostnadsposten»)

i stället tillerkännes ett fixerat belopp per kilogram framställt råsocker, varigenom

bland annat kontrollarbetet minskats. Viss regel finnes given i syfte

att vid väsentligt ändrade förhållanden jämkning skall få ske av den låsta

postens belopp.

Vid förhandlingarna förra året liksom tidigare har särskild uppmärksamhet

ägnats den principiella frågan, om det gällande systemet borde i huvudsak

bibehållas, eller örn detta system borde ersättas med annan anordning.

Efter ingående överväganden i denna fråga uttalade nämnderna i fjol i sin

skrivelse i ämnet den 17 mars 1943, att det dittills tillämpade regleringssystemet

borde med vissa särskilt angivna jämkningar bibehållas även för året

1943/44.

Under åberopande av vad till stöd för denna ståndpunkt i fjol anfördes

samt då ingen anledning framkommit att nu övergå till annat system, vilja

nämnderna nu förorda, att det hittills gällande regleringssystemet i allt väsentligt

bibehålies även för året 1944/45.

Beträffande den s. k. låsta kostnadsposten för avskrivningar

m. m. har i skrivelsen yttrats.

Vid årets förhandlingar med sockerbolaget har särskilt ingående behandlats

den s. k. låsta kostnadsposten. Man har därvid enat sig om, att denna liksom

i fjol skall omfatta: avskrivningar, underhåll, skatter, visst mindre belopp

till bolagsstyrelsens fria disposition, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar,

omkostnader, körsel, vagnshyra, betfrö, försäkringar samt förräntning

av bolagets eget kapital (vinst). Utanför den låsta posten skall alltså

liksom i år ligga sådana, på förhand mera svårfixerade poster som betkostnader,

bränsleutgifter, emballage, frakter m. m.

Beträffande det belopp, som bolaget skulle få tillgodoräkna sig för täckande

av de i den låsta posten ingående olika utgifterna, fastställdes detta

för nu löpande verksamhetsår till 17,22 öre per kilogram råsocker. I nämndernas

fjolårsskrivelse (se prop. nr 188/1943, s. 31—33) har ingående redogjorts

för de beräkningar och förhandlingar, som lågo till grund för bestämmandet

av sagda belopp. För att få möjligast säkra underlag för bedömande

av skäligheten och riktigheten av motsvarande belopp för året 1944/45 begärde

nämnderna, omedelbart sedan de erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag rörande

nu förevarande utredning, att sockerbolaget måtte upprätta dels på basis

av 1943 års råsockerkampanj och i övrigt kända eller antagliga omständigheter

grundade bokslutsberäkningar och kalkyler för verksamhetsåret 1943/

44, innehållande jämväl post för post jämförelser med bokslutet för 1942/43

och med siffrorna i vissa tidigare uppgjorda kalkyler, dels även möjligast

säkra detaljberäkningar rörande det antagliga belopp, vartill en var i den

låsta kostnadsposten ingående särpost kan tänkas komma att uppgå under

verksamhetsåret 1944/45. Nämnderna ha tagit del av ifrågavarande utredningar

samt jämväl av åtskilliga inom statens sockernämnd verkställda utredningar

rörande sockerbolagets tillverkningskostnader och andra ekonomiska

förhållanden.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

31

Rörande innebörden av den av bolaget för verksamhetsåret 1944/45 gjorda

kalkylen i vad den avser den s. k. låsta posten hänvisas till följande tablå,

däri till jämförelse även intagits vissa uppgifter, som legat till grund för i

ämnet nu gällande uppgörelse.

I slutupp-

Enligt sockerbolagets |

bokslutet Sörlen»fjo!

kalkyl i januari 1944

1942/43

UC111K1UU iUl

1943/44

för 1943/44

för 1944/45

Underhåll............................

4 778 000

5 800 000

5 600 000

Avskrivningar........................

5 540 000

>11 7öo 000

7 107 000

6 600 000

Skatter..............................

3 000 000

3 000 000

3 540 000

3 000 000

Till fri disposition....................

300 000

300 000

300 000

300 000

Avlöningar ..........................

18 679 000

18 348 000

19 456 000

18 546 000

Pensioner............................

1 250 000

1 260 000

1 242 000

1 242 000

Förbrukningsartiklar..................

2 115 000

2 235 000

2 330 000

2 266 000

Omkostnader ........................

2 565 000

1 917 000

2199 000

2 100 000

Körsel ..............................

686 000

480 000

485 000

450 000

Vagnshyra ..........................

58 000

65 000

65 000

65 000

Betfrö ..............................

2 029 000

2 064 000

2 174 000

2 230 000

Försäkringar ........................

1 271 000

1286 000

1 291 000

1 260 000

Bolagets kapitalränta ................

4 100 000

4100 000

4 100 000

4 100 000

Tillhopa

46 371000

46 838 000

50 089 000

47 759 000

Kvantitet tillverkat råsocker (ton) ....

264 057

272 000

290 880

272 000

Öre per kg råsocker..................

17-56

17-22

17-22

17-66

Vad angår förestående uppställning må först observeras, att till följd av

god hektarskörd råsockertillverkningen 1943 rätt väsentligt översteg den vid

uppgörelsen såsom normal och sannolik uppskattade mängden av 272 000

ton råsocker. Genom att råsockermängden i stället steg till i runt tal 291 000

ton erhöll bolaget lill följd av regeln örn den s. k. låsta posten för alla de

hithörande posterna i runt tal 50 100 000 kronor i stället för beräknade cirka

46 800 000 kronor. Visserligen medförde den högre tillverkningsmängden

ökade kostnader, bland annat drygt 1 000 000 kronor i ökade löneomkostnader,

men tack vare den större råsockermängden beräknar bolaget få möjlighet

att till underhåll av fabriker och maskiner samt till avskrivningar å fabriker

och maskiner (särskilt till bortskrivande av krigsmerkostnader å nyanläggningar)

använda ungefär 1 100 000 kronor mer än som beräknades vid

uppgörelsen samt till erläggande av skatter cirka 500 000 kronor utöver den

beräknade posten å 3 000 000 kronor.

I avseende å bolagets ovan i tablåns sista kolumn intagna kalkyl rörande

de för 1944/45 antagliga kostnaderna har bolaget anfört bland annat följande.

Underhållet har beräknats på sätt tidigare skett, och beloppet härför vore

nödvändigt för hållande av fabriker och maskiner i erforderligt och gott

skick. Beträffande avskrivningar kunde de tabellenliga dylika för nästa år

uppskattas till 5 300 000 kronor, inklusive utrangeringar. Nyanskaffningarna

för 1944/45 beräknades till i runt tal 5 000 000 kronor, av vilket belopp

ungefär 35 procent kunna anses innebära av krigstiden föranledda fördyrade

kostnader. Bolaget bär hemställt, att 75 procent av sagda krigsmerkostnad

(1 750 000 kronor) å nyanläggningar eller alltså i runt tal 1 300 000 kronor

finge medgivas såsom av krigsförhållandena och dyrtiden påkallade extra

avskrivningar. Beträffande avlöningar bar bolaget, under förmälan att löne
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. ftlaj:ts proposition nr 19ö.

förhandlingar med arbetarna komme att upptagas innevarande vår, meddelat,

att bolaget i kalkylen räknat med oförändrade arbetslöner och nu gällande

indexlillägg. Bolaget har vidare upplyst, bland annat, att frågan örn viss

förbättrad pensionering av tjänstemän, förmän m. fl. vore aktuell, medförande

en antaglig ytterligare kostnadsstegring av cirka 150 000 kronor per år.

Av olika anledningar hade det varit ogörligt för bolaget att kunna hålla omkostnadsposten

inom förut beräknad ram, varför bolaget uppräknat denna

post från i fjol beräknade cirka 1 900 000 till nu 2 100 000 kronor. Utgifterna

för betfröet hade uppräknats med hänsyn till, att fröodlarna numera

tillerkänts högre pris än tidigare. Beträffande den antagliga råsockermängden

hade bolaget använt den vid samtliga uppgörelser åren 1941, 1942 och

1943 angivna eller 272 000 ton, ehuru denna myckenhet under rådande osäkra

förhållanden såväl beträffande betareal som hektarutbyte och sockerhalt

syntes bolaget vara väl hög att godtaga såsom antagligt medeltal. Med utgångspunkt

från de sålunda nu gjorda beräkningarna, har bolaget framräkna!

talet 17,56 öre per kilogram råsocker såsom skäligt belopp för den s. k.

låsta posten i avtalet för året 1944/45, därvid bolaget dock ej tagit hänsyn till

den väntade kostnadsstegringen till följd av eventuellt ändrade pensionsbestämmelser

m. m.

Från nämndernas sida ha vissa erinringar framställts mot bolagets ifrågavarande

beräkningar. I de senaste uppgörelserna mellan staten och bolaget

har man ej medgivit extra avskrivningar till följd av krigsmerkostnader till

större andel än 50 procent av dessa kostnader, till följd varav det av bolaget

äskade avskrivningsbeloppet borde sänkas med cirka 400 000 kronor. Någon

förhöjning av omkostnadsbeloppet borde ej medgivas, vilket skulle innebära

en ytterligare besparing av cirka 200 000 kronor. Härigenom skulle de kalkylerade

kostnaderna nedgå med cirka 600 000 kronor eller —- om hänsyn

å andra sidan foges till frågan om ändrade pensionsbestämmelser — åtminstone

med cirka 450 000 kronor. Dessutom hade från nämndernas sida understrukits,

att 272 000 ton visst icke syntes vara en hög siffra för den antagliga

råsockerkvantiteten, tvärtom kunde flera omständigheter anföras, som

talade för att denna siffra borde något höjas. Sålunda hade råsockerkvantiteten

de tre senaste åren uppgått tili respektive 308 000 ton, 264 000 ton och

291 000 ton eller i medeltal ungefär 287 000 ton, låt vara att betarealen såväl

1941 som 1942 varit så hög som 53 400 respektive 53 300 hektar. Även om

bolaget kunnat med fog anföra omständigheter, som pekade i riktning mot

viss stegring i summan för de i den låsta posten ingående kostnaderna, ha

nämnderna ansett det vara uteslutet att under rådande förhållanden tillstyrka

höjning av det nu gällande beloppet av 17,22 öre per kilogram råsocker.

Sockerbolaget har efter ytterligare förhandlingar förklarat sig kunna uppgörelsevis

godtaga ett bibehållande av sagda belopp, under förutsättning att

uppgörelse i övrigt ernåddes samt under den bestämda förutsättningen att en

tillräcklig betodling kunde påräknas. Bolaget har därvid med styrka betonat,

att bolaget beträffande råsockerkvantiteten — vilken ju vore av avgörande

betydelse för att regeln örn den låsta posten skulle giva bolaget erforderligt

belopp — löpte dubbla risker, ty dels kunde utbytet till följd av låg

hektarskörd och låg sockerhalt bliva nedsatt per hektar och dels stöde det

ju ännu i vida fältet, vilken areal som bleve tecknad och odlad. I sistnämnda

hänseende ansåge sig bolaget behöva erhålla vissa garantier för att betarealen

åtminstone icke begränsades nedåt genom direkta åtgärder från odlarorganisationens

sida.

Sedan förhandlingarna med betodlarna om betarealen och övriga betodlingsvillkor

avslutats på sätt förut angivits, har sockerbolaget funnit för sin

del förutsättningar vara för handen för bibehållande av ovan angivna belopp

av 17,22 öre per kilogram råsocker för den s. k. låsta posten.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

33

Liksom i fjol har bestämmelsen om den låsta posten, då det här gäller ingående

av ett avtal med avslutning först örn cirka IV2 år framåt i tiden, kompletterats

med ett stadgande örn möjlighet för vardera parten att vid väsentligt

ändrade förhållanden påkalla förhandlingar örn jämkning av den låsta

isostens belopp.

Angående vissa andra i kontraktet med sockerbolaget

ingående, nu avhandlade frågor har i skrivelsen anförts

följande.

Vid förhandlingarna med sockerbolaget har givetvis de spörsmål även behandlats,

som på grund av krav från odlarna förevarit i avseende å betodlingskontrakten,

och har bolaget därvid i bolaget berörande angelägenhet biträtt

de träffade uppgörelserna, därvid bolaget dock förutsatt, att en tillräcklig

betareal erhölles.

I övrigt har vid förhandlingarna med bolaget allenast ytterligare två spörsmål

av betydelse tilldragit sig större uppmärksamhet nämligen frågorna örn

utgående melasslager och om de s. k. rekonstruktionsfonderna för vissa förnödenheter.

Beträffande melassfrågan har sockerbolaget redan tidigare hos statens sockernämnd

gjort framställning om rätt att till betryggande lagervärden få i

avtalsförhållanden mellan staten och bolaget nedskriva utgående lager av

melass. Därvid har bolaget framhållit, att bolagets lager av melass

vid årsslutet den 31 juli 1943 på grund av folkhushållningsmyndigheternas

åtgärder vore ovanligt stort. Medan bolaget tidigare vid bokslutstillfällen

plägat innehava allenast ett obetydligt melasslager, hade bolaget vid

nyss sagda tidpunkt ett mycket stort melasslager, och örn enahanda förhållande

skulle råda vid utgången av avtalet med staten, riskerade bolaget att

åsamkas betydande förluster, örn icke överskottslagret vöre nedskrivet til!

betryggande värden. På begäran av sockernämnden hade bolaget i bokslutet

1942/43 med staten transitoriskt upptagit sagda överskottslager till det

för året gällande försäljningspriset — 16 öre per kilogram — men påyrkade,

att nämnden måtte hos Kungl. Majit utverka rätt för bolaget att få nedskriva

det vid avtalstidens slut förefintliga melasslagret till samma värde, vartill

bolaget tidigare haft eventuellt förekommande utgående melasslager bokförda.

Med hänsyn till att annan avsättning för dylika överskott kanske icke

lunnes än export, har bolaget ansett, att lagervärdet ej borde sättas högre än

1,5 öre per kilogram.

Nämnderna lia funnit, att bolagets ifrågavarande krav hade visst sakligt

fog för sig. Anledningen till att visst lager upplagts av melass hade varit

en önskan från livsmedelskommissionen att äga en foderreserv för det fall.

att knapphet skulle uppstå å andra fodermedel och till följd därav fodercellulosa

måste tillgripas, därvid melass behövde användas såsom tillsats till

fodercellulosan. Sannolikt vore, att mera avsevärda melasslager icke funnes

vid den tidpunkt, kontraktet mellan staten och bolaget utlöpte. Skulle emellertid

till äventyrs så bliva fallet, har det synts nämnderna motiverat, att

sockerbolaget tillförsäkras viss garanti för sådan avsättning av sagda överskottslager,

att förlust ej till följd av lageröverskottet tillskyndas bolaget. I

detta syfte ha nämnderna framlagt och bolaget godtagit följande förslag. Vid

kontraktsårets utgång förefintligt lager av melass skall upptagas i mellanhavandet

mellan staten och bolaget till det för kontraktsåret av Kungl. Majit

fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att lill sagda

pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktsårets utgång överstiger

ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes, att avsättningen

av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas, att den ej

lii hani/ till riksdagens protokoll t''.t’i''i. 1 sami. Nr 105. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majlis proposition nr 195.

intränger på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska marknaden. - I praktiken torde, om dylikt överskottslager uppstår, detta kunna övertagas

t. ex. av Svenska spannmålsaktiebolaget.

Vad angår frågan om de s. k. rekonstruktionsfonderna för olika förnödenheter

må erinras, att i gällande kontrakt mellan staten och bolaget fin

nas i 5 § 2 mom. intagna bestämmelser, huru i mellanhavandet mellan staten

och bolaget skall förfaras beträffande värderingar å de utgående lagren

av förnödenheter, särskilt för de fall att dessa lager överstiga eller understiga

den lagermängd, som bolaget för värjo förnödenhet ägde vid början

av avtalstiden, d. v. s. den 1 augusti 1939. Hithörande bestämmelser äro på

grund av sin natur invecklade och svårkontrollerbara. De lia nödvändiggjort,

att i bolagets bokföring för varje förnödenhet — t. o. m. varje enskild grupp

av skruvar, remmar, maskindelar av olika slag m. m. — för var och en

av bolagets 25 fabriker måst uppläggas specificerade rekonstruktionsf onder,

baserade på en i samförstånd mellan bolaget och sockernämnden upprättad

detaljerad förråds- och lagerbokföring. Det rör sig här för samtliga

fabriker tillhopaslagna örn ungefär 50 000 konti, vartill kommer

behövligheten att för alla dessa varor bedöma och pröva de riktiga

värdena dels vid tidpunkten för det första avtalets ingående, dels

vid vart bokslutstillfälle. I syfte att ernå förenkling och besparing i

bokförings- och kontrollarbetet har därför vid förhandlingarna diskuterats,

huruvida ej en avveckling av hithörande bestämmelser kunde

ske. Givetvis böra de behållas för de viktigaste och största förnödenheterna

såsom bränsle, emballage och kalksten. Men för olika utensilier och

övriga förnödenheter skulle det vara önskvärt, att genom en skäligt avvägd

uppgörelse få systemet avvecklat beträffande bestämmelserna såväl i avseende

å underskott som överskott i lagren. Det väsentliga synes vara, att

driften och statsregleringen vart år får för använda dylika förnödenheter

vidkännas en kostnad — varken mer eller mindre — än som motsvarar det

för förbrukningsåret gällande dagspriset å den använda förnödenheten. Fölen

avveckling av här åsyftade regler, vilka återfinnas i 5 § 2 mom. andra

och tredje styckena i kontraktet mellan staten och bolaget, erfordras emellertid

ganska ingående sifferutredningar, vilka icke kunna medhinnas inom

den tid, då uppgörelse örn nytt kontrakt bör träffas. Därför har vid förhandlingarna

förutsatts, att dylika utredningar snarast skola igångsättas, varefter

statens sockernämnd torde böra söka träffa en preliminär överenskommelse

i ämnet med sockerbolaget. Överenskommelsen torde för statens vidkommande

böra slutligt prövas av Kungl. Majit.

I enlighet med förestående har inom nämnderna utarbetats ett förslag till

kontrakt mellan svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande

sockertillverkningen m. m. under tiden den 1 augusti 1944—31 juli 1945

med därtill fogade allmänna uttalanden från förhandlingarna. Bolaget har

förklarat sig berett att ingå avtal nied staten enligt nämnda kontraktsförslag.

Liksom tidigare är till kontraktet fogat formulär till den förbindelse, en

var betodlare har att avgiva angående betarbetarnas löner m. m. I avseende

härå må framhållas, att, sedan gällande kollektivavtal nu utsträckts att gälla

för hela landet, ej erfordras mera än ett formulär. I detta har införts de

ersättningar för sommarskötseln och upptagningen, varom enighet uppnåtts

vid årets förhandlingar örn nytt kollektivavtal i ämnet. En nyhet är vidare, att

i förbindelsen (liksom i kollektivavtalet) ersättningarna hänförts icke blott

till sträckfamnar utan även till metersystemet.

Nyssnämnda kontraktsförslags godkännande torde erfordra beslut avriksdagen,

som jämväl torde medgiva förlängning, förslagsvis till den 31 ja

nuari 1946, av gällande införselmonopol å socker.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

35

Anslag för infriande av statens garanti till Svenska socker
fabriksaktiebolaget.

Som förut framhållits är Svenska sockerfabriksaktiebolaget enligt avtal med

svenska staten tillförsäkrat ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet

att vid inköp av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa

angivna priser och bestämmelser. I avtalet stadgas tillika, att bolaget gentemot

staten är redovisningsskyldig! för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter. Å andra sidan har staten enligt avtalet åtagit sig

att, med viss inskränkning, svara för täckning av bolagets för samma tillverkning

och försäljning havda kostnader. Därest vid avtalstidens utgång

skulle kvarstå något under statens garanti ingående kostnadsbelopp, varför

täckning ej under avtalstiden av bolaget erhållits, skall staten — om annan

uppgörelse ej träffas — till bolaget omedelbart vid avtalets utgång utgiva vad

sålunda återstår.

I skrivelse den 1 mars 1944 har statens sockernämnd anmält, att, såvitt nu

kunde bedömas och därest någon ändring icke skedde i sockerpriset, ett belopp

av 25 000 000 kronor syntes erforderligt för infriande av statens garanti

till Svenska sockerfabriksaktiebolaget för verksamhetsåret den 1 augusti

1943—31 juli 1944. Nämnden har i skrivelsen anfört i huvudsak följande.

Vid införandet enligt beslut av 1940 års riksdag av gällande system för reglering

av priser och kostnader för sockertillverkningen förutsattes (prop. nr

189/1940, s. 19), att priserna å socker och sirap borde i princip så avvägas

under avtalstiden, att täckning därigenom erhölles för de kostnader för sockrets

tillverkning, inklusive viss förräntning av bolagets kapital, som staten i

enlighet med gällande avtal med bolaget garanterade. Under de två första

avtalsåren, d. v. s. för tiden till och med den 31 juli 1941, tillämpades denna

princip i full utsträckning. Under de senaste avtalsåren — från 1941 företogs

en ganska avsevärd stegring i avseende å betprisef och vissa andra tillverkningskostnader

ha även stigit — har Kungl. Maj :t emellertid —■ helt visst

i syfte att uppskjuta eller förhindra den fördyring av livsmedelskostnadema,

sorn förhöjda sockerpris skulle innebära — låtit anstå med erforderliga prishöjningar

å socker och sirap. Sockernämnden har, i enlighet med sin instruktion,

vid upprepade tillfällen och med överlämnande av utredningar i

ämnet för Kungl. Maj:t anmält frågan örn sockerprisets höjning samt tidigare

därvid även framhållit, att ju längre man uppsköte prishöjningen desto större

bleve belastningen på statsregleringen. Under det allra senaste året, då prisstopp

gällt, har nämnden utgått från, att Kungl. Majit icke önskade någon

höjning av priserna å socker och sirap. Nämnden har i stället hos Kungl.

Maj:t anmält frågan om anvisande av erforderliga anslag för infriandet av

statens garanti.

Sålunda ifrågasatte sockernämnden i utlåtande den 3 december 1942, alt,

därest Kungl. Majit i dåvarande situation ej ville höja sockerpriset, särskilt

anslag måtte anvisas för ändamålet. Nämnden beräknade det erforderliga anslaget

till 19 500 000 kronor, därav i runt tal 2 500 000 kronor utgörande

statens skuld till bolaget vid utgången av avtalsåret 1941/42 samt cirka

17 000 000 kronor utgörande det enligt upprättade kalkyler approximativt

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

beräknade underskottet för avtalsåret 1942/43. Nämnden betonade i sitt yttrande

den 3 december 1942, att kalkylen vore approximativ, och att med

säkerhet ej då kunde angivas, huru utgifter och inkomster komme att gestalta

sig under det räkenskapsår, som utginge den 31 juli 1943.

På grundval av nämndens nyssnämnda utlåtande föreslog Kungl. Maj:t i

propositionen 163 bil. 5, att 1943 års riksdag måtte till kostnader i samband

med sockerregleringen å tilläggsstat för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 19 500 000 kronor. I skrivelse nr 244 biföll riksdagen propositionen.

Med anledning av vad i ärendet uttalades av jordbruksutskottet (utlåtande

1943: nr 31 punkt 1), framlade sockernämnden i skrivelse den 8 juni 1943

till chefen för jordbruksdepartementet uträkningar i avseende å effekten för

statsregleringen av vissa ändringar i priserna å socker och sirap. Vidare gjorde

nämnden i skrivelse den 12 augusti 1943 hemställan, att Kungl. Maj:t, i

avbidan på senare närmare utländning, måtte i budgetberäkningen preliminärt

uppföra å tilläggsstat för 1943/44 eller å riksstaten för 1944/45 ett anslag,

som, såvitt då kunde bedömas och därest ingen ändring skedde i sockerpriset,

syntes kunna uppskattas till 21 000 000 kronor för infriande den 31 juli

1944 av statens garanti till sockerbolaget.

Sedan det numera föreligger något större möjligheter att uppskatta den

antagliga ställningen i förhållandet mellan staten och sockerbolaget den 31

juli 1944 får sockernämnden härmed framlägga närmare och ny beräkning

av det erforderliga anslagsbeloppet.

Sockerbolagets bokslut för verksamhetsåret 1 augusti 1942—31 juli 1943

utvisar en bolagets fordran på staten å 2 093 449 kronor 72 öre per den 31

juli 1943. Detta innebär, att det av sockernämnden i december 1942 uppskattade

underskottet för året 1942/43 i verkligheten blivit cirka 2 000 000 kronor

större eller i runt tal 19 000 000 i stället för 17 000 000 kronor. Orsaken

härtill är, att följande kostnadsposter tidigare beräknats något för lågt,

nämligen löner, bränslekostnader — vilka stegrats på grund av de importerade

kolens lägre bränslevärde och genom ökad användning av ved och

torv —, frakterna, vilka starkt ökat genom en förskjutning i transporter för

syltningsperioden, omkostnader, vilka ökat på grund av omläggningar i lagerbokföringen,

ianspråktagande av tidigare beviljat anslag för jordundersökningar

m. m., varjämte inkomsterna av inom sockerregleringen fallande

biprodukter blivit lägre än tidigare beräknats. Å andra sidan bär raffinadförsäljningen

under året ökats, varigenom det slutliga underskottet nedbringats.

Förut angivna belopp för statens återstående skuld till sockerbolaget

den 31 juli 1943 — 2 093 449 kronor 72 öre — har emellertid i så måtto

minskat, att nämndens granskning av bolagets kostnader föranlett återföring

staten till godo av vissa belopp, vilket, sedan granskningen slutförts

torde leda till, att sagda underskott den 31 juli 1943 kan angivas till högst

2 000 000 kronor.

Vad angår det nu löpande avtalsåret, alltså tiden 1 augusti 1943—31 juli

1944, har underskottet såsom förut nämnts tidigare beräknats komma att

utgöra cirka 20 000 000 kronor. Givetvis var denna uppskattning ytterst

approximativ, baserad som den var på en kalkyl, uppgjord i maj 1943, alltså

innan ännu betproduktion och sockertillverkning kunde bedömas. Sedan

betkampanjen avslutats, betredovisning föreligger och årets råsockertillverkning

kan överblickas, har inom sockerbolaget en ny kalkyl upprättats, vilken

utvisar delvis andra siffror än den i maj 1943 uppgjorda. De .största skiljaktigheterna

företer utfallet av årets betproduktion. Till grund för den tidigare

kalkylen låg en betareal å cirka 48 500 har, skörd per hektar 34 000 kg,

inköpt betmängd 1 650 000 ton och en sockerhalt å 18 procent. De faktiska

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

37

siffrorna blevo resp. 50 335 — 37 117 — 1 868 260 -— 17,10. Betkostnaderna

frånsett täckningskostnader ökades härigenom med cirka 6 300 000 kronor.

Genom den ökade betskörden stegrades råsockertillverkningen från beräknade

272 000 ton till cirka 291 000 lon, vilket, då det bolaget i gällande avtal

tillerkända beloppet för täckande av vissa kostnader utgår med 17,22 öre

per kg tillverkat råsocker, innebär en fördyring med cirka 3 250 000 kronor.

Vidare synas tillverkningskostnaderna i övrigt under året komma att ökas

med cirka 1 400 000 kronor, huvudsakligen beroende på ökade kostnader

för bränsle, emballage, frakter och räntor. Ä andra sidan beräknas resultatet

av sockerrörelsen på grund av ökad raffinadförsäljning och lagerrörelser

komma att förbättras under året med cirka 9 200 000 kronor. Såsom resultat

av de här angivna förändringarna i sockerrörelsens kostnader och intäkter

under verksamhetsåret 1943/44 skulle, såvitt nu kan bedömas, framkomma

ett totalt underskott, för innevarande verksamhetsår å 22 600 000 kronor

mot tidigare beräknade cirka 20 000 000 kronor. Med inräknande av det

från verksamhetsåret 1942/43 kvarstående skuldbeloppet cirka 2 000 000 kronor

skulle sålunda statens skuld till sockerbolaget den 31 juli 1944 sammanlagt

kunna uppskattas till 24 600 000 kronor eller avrundat 25 000 000 kronor.

Under en följd av år ha statsmakterna genom avtal med såväl sockerindustrien

som betodlarna reglerat sockernäringen i landet. Huvudprincipen

för regleringen har varit, att staten enligt vissa bestämmelser tillförsäkrat

Svenska sockerfabriksaktiebolaget ensamrätt till import av socker mot det att

bolaget åtagit sig att inbjuda till teckning av kontrakt örn sockerbetsodling

i enlighet med av staten godkända grunder samt att bolaget förbundit sig

att ej låta odlare ingå betodlingskontrakt med det bestämda bctpriset med

mindre odlaren avlämnat förbindelse angående betarbetarlönerna. Sedan fyra

år tillbaka garanterar staten därjämte bolaget täckning av de med sockertillverkningen

förbundna kostnaderna, viss förräntning av bolagets eget kapital

däri inberäknad, mot det att bolaget är redovisningsskyldig! för sina på grund

av sockertillverkningen erhållna inkomster. I huvudsak synas även för nästa

tillverkningsår samma principer som hittills tillämpats böra gälla för sockernäringens

reglering. Ett avtal mellan staten och sockerbolaget rörande sockerproduktionen

bör alltså även i år genomföras. Det härutinnan framlagda

förslaget (bilaga 1) torde kunna godtagas.

Efter förhandlingar angående sockerbetsodlingen har uppgörelse rörande

betpriset kommit till stånd av det innehåll, alt grundpriset för 1944 års odling

skall bliva detsamma som för 1943 års odling eller 4 kronor 50 öre för

100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt. Reglering av priset efter

sockerhalt skall ske enligt tidigare tillämpade grunder. På hemställan av

betodlarnas centralförening kan — liksom bestämdes i fjol — framdeles omprövning

genom skiljemannaförfarande få ske, huruvida höjning av belpriset

kan anses motiverad med hänsyn till sådan stegring av kostnaderna

för produktionen av betor, som innebär att förutsättningarna för det avtalade

priset i någon mera betydande mån förändrats. Skulle svårigheter uppkomma

för betodlarna att få arbetare för skötseln av betodlingarna, böra

statsmakterna vidtaga åtgärder för anskaffande av erforderlig arbetskraft.

Bestämmelserna rörande betarbetarlönerna i den förbindelse, som bet
-

Departements
chefen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kunni. Maj:ts proposition nr 195.

odlarna skola avlämna till sockernämnden, böra ansluta sig till motsvarande

bestämmelser i det för året gällande kollektivavtalet. Enligt förbindelsen, som

skall gälla för landet i dess helhet, bör för sommarskötseln utgå ersättning enligt

följande grundpris: för första hackningen 25 öre, för gallringen 79 öre,

för hackningen närmast efter gallringen 42 öre samt för varje av arbetsgivaren

påfordrad annan hackning 23 öre, allt för 100 sträckfamnar; dock att,

därest ingen hackning sker före gallringen, priset för den senare höjes till 96

öre för 100 sträckfamnar. Motsvarande ersättningar per 1 000 meter skola

utgöra 1 krona 40 öre, 4 kronor 43 öre, 2 kronor 36 öre, 1 krona 29 öre och

5 kronor 39 öre. Arbetarna skola garanteras utförande av minst tre arbetsmoment

vid sommarskötseln av sockerbetor. Därest allenast gallring utan föregående

hackning och hackning närmast efter gallring förekomma, räknas det

förra arbetsmomentet som två och betalas med 101 öre för 100 sträckfamnar

eller 5 kronor 67 öre per 1 000 meter. Nu nämnda siffror äro grundpris, vartill

på grund av plantantalet tillägg eller avdrag utgår enligt vissa bestämmelser.

Om jorden — å fältet i sin helhet eller delar därav — är avsevärt bemängd

med svårare ogräs, kan grundpriset höjas med 30 procent. För upptagning,

innefattande att betorna skola omsorgsfullt avblastas, väl rengöras

från jord och smårötter och samlas i högar på förut väl rengjord plats samt

högarnas täckande med blast, skall utgå ackord per 400 sträckfamnar med

minst: för arbete verkställt före den 25 oktober 6 kronor 80 öre, för arbete

verkställt fr. o. m. den 25 oktober t. o. m. den 9 november 7 kronor 35 öre

samt för arbete verkställt fr. o. m. den 10 november 8 kronor 65 öre. Motsvarande

ersättningar per 1 000 meter skola utgöra 9 kronor 54 öre, 10 kronor

31 öre och 12 kronor 14 öre. Beträffande arbetare, som fullgjort åtaget

arbete, skall dock totalersättningen alltid utgöra minst 7 kronor 35 öre per

400 sträckfamnar eller 10 kronor 31 öre per 1 000 meter. Till arbetare, som

i enlighet med förenämnda föreskrifter antingen utfört åtaget arbete med upptagning

av sockerbetor å överenskommen areal, dock minst 3 200 sträckfamnar

(5 500 meter), eller — där uppgörelse om viss areal ej föreligger -—

upptagit minst samma areal, skall för verkställt upptagningsarbete, utöver

ackordet, utgå en särskild ersättning (kvantitetstillägg). För varje fullt 1 000- tal kilogram per hektar, varmed skörden å egendomen överstiger 28 000

kilogram avräknade sockerbetor per hektar, utgår kvantitetstillägget med

8 öre per 400 sträckfamnar eller 11,2 öre per 1 000 meter. Stadgandet örn

kvantitetstillägg får ej utgöra hinder för att, där så tidigare plägat ske, en

sådan bestämmelse upptages, att en förutsättning för dylikt tillägg skall vara,

att betorna icke hålla mer än viss angiven smutsprocent.

Liksom tidigare torde böra uttagas en betodlaravgift. Med hänsyn till betodlarnas

framställning därom synes avgiften böra höjas från 3 kronor 50

öre till 4 kronor för varje uppmätt hektar av odlarnas sockerbetsodling. Avgiften

torde böra användas för i huvudsak samma ändamål som för närvarande.

Beträffande det närmare innehållet i förbindelsen utöver vad nu berörts

får jag hänvisa till vid statsrådsprotokollet fogad bilaga 2.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

39

Enligt tillämpad praxis ha sockerbetsodlare ägt att till nedsatt pris uttaga

viss kvantitet melass från sockerbolaget för utfodring å egna brukningsdelar.

Före 1941 uppgick den mängd melass, som betodlarna lingö uttaga, till

två fat eller omkring 500 kilogram per hektar odlade sockerbetor. Med hänsyn

lill behovet av melass vid foderförsörjningen inom landet i dess helhet

tiar kvantiteten de senare åren bestämts till ett fat motsvarande cirka 250

kilogram per hektar odlade sockerbetor. Ä denna kvantitet erhöllo betodlarna

en rabatt, som kompenserade dem för den minskning i tilldelning av

melass, som skett efter 1940. För år 1944 böra betodlarna tilldelas antingen

ett fat melass örn cirka 250 kilogram per hektar odlade sockerbetor med

dubbel rabatt — d. v. s. nedsättning med 7 öre per kilogram beträffande före

den 1 december uttagen kvantitet och med 5 öre per kilogram för därefter

uttagen kvantitet — eller, örn tillgången del medgiver, två fat melass per

hektar med enkel rabatt å varje fat.

Såsom i nämndernas och kommissionens skrivelse framhållits torde, under

förutsättning alt odling på de av myndigheterna erbjudna villkoren kommer

lill stånd, fjolårets kvantiteter kvävegödselmedel böra bibehållas, dock att

under år 1944 synes kunna lämnas endast 150 kilogram chilesalpeter, medan

i stället tilldelningen av kalksalpeter i motsvarande grad ökas till likaledes

150 kilogram, allt per hektar.

Vad i nämndernas och kommissionens skrivelse anförts rörande vissa specialbestämmelser

i odlingskontrakten ävensom rörande andra förutsättningar

för uppgörelsen örn betpriset föranleder ej erinran från min sida.

Härefter torde jag få till behandling upptaga frågan örn nytt avtal mellan

staten och sockerbolaget. Enligt det gällande avtalet omfattar statens kostuadsgaranti

ej avskrivningar, underhåll, skatter, visst mindre belopp till bolagsstyrelsens

fria disposition, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar,

omkostnader, körsel, vagnshyra, betfrö, försäkringar samt förräntning av bolagets

eget kapital (vinst), utan bolaget får för täckande av dessa poster tillgodoräkna

sig ett belopp av 17,22 öre per kilogram tillverkat råsocker. I

myndigheternas skrivelse har föreslagits att den s. k. låsta kostnadsposten

skulle bibehållas vid 17,22 öre, som bolaget godtagit. Även jag finner mig

kunna godtaga detta belopp såsom skäligt. Rörande de olika omständigheter,

som kommit i betraktande vid bestämmande av beloppet, tillåter jag mig

hänvisa lill vad i nämndernas och kommissionens skrivelse härutinnan antoris.

Med hänsyn till ovissheten i det nuvarande läget synes emellertid såsom

i skrivelsen föreslagits böra i avtalet mellan staten och bolaget, liksom i nu

gällande avtal, intagas en bestämmelse, som möjliggör ändringar i fråga

örn nyssberörda belopp av 17,22 öre. Sålunda torde böra stadgas alt — därest

under tiden den 1 augusti 1944—31 juli 1945 sådan ändring inträder i priscller

lönehänseende, att en mera väsentlig stegring eller nedgång inträder i

summan av de i den låsta posten ingående kostnaderna — förhandlingar eller

anfordran av någondera parten skola upptagas mellan dem i syfte att

åstadkomma skälig jämkning i nyssnämnda belopp. Det har förutsatts, att

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

vid förhandlingar rörande jämkning, som här avses, staten skall företräda.-,

av sitt kontrollorgan. Dock skall fråga om fastställande av ändring i beloppet

17,22 öre underställas Kungl. Majit, som bör äga att utan riksdagens höljande

fatta beslut i frågan.

De av livsmedelskommissionen och nämnderna föreslagna ändringarna i

avtalet anser jag mig kunna tillstyrka. Vid kontraktsårets utgång befintligt

lager av melass skall sålunda upptagas i mellanhavandet mellan staten och

bolaget till det för kontraktsåret av Kungl. Majit fastställda försäljningspriset

å melass. Staten bör därvid garantera bolaget att till sagda pris få avyttra

det lager av melass, som vid kontraktsårets utgång överstiger ett till

2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes, att avsättningen av sagda

överskottslager genom statens försorg så ordnas, att den ej intränger på bolagets

regelmässiga avsättning å den svenska marknaden. Vidare bör på sätt

myndigheterna yttrat om de s. k. rekonstruktionsfonderna i avtalet angivas,

att efter erforderliga utredningar överenskommelse må kunna träffas mellan

parterna om viss avveckling redan under kontraktstiden om bestämmelserna

rörande nämnda fonder.

I anslutning till det anförda har utarbetats ett förslag till kontrakt mellan

staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

m. m. under tiden den 1 augusti 1944—31 juli 1945 med därtill fogade allmänna

uttalanden från förhandlingarna. Förslaget ansluter sig i det väsentliga

till nu gällande kontrakt. I enlighet med det förut anförda ha ändringar

vidtagits, som avse 5 § i gällande kontrakt. I övrigt tillåter jag mig hänvisa

till kontraktsförslagets lydelse, som ej synes tarva ytterligare motivering.

Det nu ifrågasatta avtalet synes lämpligen i huvudsak böra gälla under tiden

den 1 augusti 1944—31 juli 1945. Såsom framgår av avtalets innehåll

komma emellertid vissa av bestämmelserna även att få giltighet efter sistnämnda

tid.

Grunderna för avtalet böra underställas riksdagen. Med hänsyn till rådande

ovissa förhållanden kan den situationen möjligen inträffa, att under avtalstiden

vissa ändringar i de avtalade bestämmelserna kunna bliva nödvändiga.

Jag förutsätter, att den omständigheten att avtalsgrunderna prövats av

riksdagen ej skall utgöra hinder för Kungl. Majit att, därest så av väsentligt

ändrade förhållanden påkallas, med berörda parter överenskomma om av

dylika omständigheter motiverade jämkningar i kontraktet ävensom eljest

företaga de mindre jämkningar, som kunna finnas påkallade.

Vidare förutsättes, att riksdagen fattar beslut, att för tiden från den 31

januari 1945, då nu gällande importmonopol utgår, till och med viss framlida

tidpunkt rätt att till riket införa socker icke skall tillkomma annan än

staten eller den, åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt. Meddelande av

erforderliga närmare föreskrifter torde få ankomma på Kungl. Majit. Det

bör givetvis iakttagas, att importrätten lämnas fri beträffande de i 1 § andra

och tredje styckena av kontraktet avsedda fall. Beträffande den tidpunkt, då

införselmonopolet skall utlöpa, är att märka, att, ehuru avtalet med bolaget

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

41

är avsett att utgå den 31 juli 1945, det med hänsyn till statens garanti rörande

bolagets vid sagda dag förefintliga sockerlager synes nödvändigt, att riksdagens

beslut om införselmonopolet får den innebörd, att Kungl. Majit har

möjlighet att utsträcka giltighetstiden för detsamma intill dess garantien

infriats genom lagrets försäljning, vilket kan antagas ha skett vid ingången

av februari månad 1946.

Såsom framgår av vad sockernämnden uppgivit har för sockerbolaget i

anledning av sockerregleringen uppstått en förlust, som för tiden intill utgången

av löpande avtalsår beräknats komma att uppgå till omkring

25 000 000 kronor. Enligt avtalet med bolaget är staten skyldig att täcka denna

förlust. Då en höjning av sockerpriset för närvarande med hänsyn till

den tillämpade prispolitiken torde böra undvikas och då anledning saknas

att uppskjuta regleringen av förlusten, synes såsom sockernämnden ifrågasatt

medel böra anvisas för täckande av denna. För ändamålet bör därför

å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår äskas ett reservationsanslag

av 25 000 000 kronor.

Storleken av den slutliga förlusten på sockerprisregleringen under krigsåren

blir tydligen beroende på örn man framdeles vid nedgång i betpriset

och andra tillverkningskostnader låter sockerpriset sjunka i samma takt

eller i långsammare tempo än som skulle motiveras av kostnadsminskningen

För utnyttjande av möjligheten till utjämning av vinster och förluster över

en längre period saknar det uppenbarligen betydelse, örn en partiell reglering

sker nu eller örn förlusten tills vidare balanseras i bolagets räkenskaper.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1945

till och med dag, som Kungl. Majit bestämmer, dock senast

den 31 januari 1946, rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120) med av Kungl. Majit stadgade undantag

icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt vilken

Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter,

som må erfordras för upprätthållande av nu angivna

ensamrätt;

3) medgiva, ali avtal må träffas mellan staten och Svenska

sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen m.

m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förut anfört:

samt

4) till Kostnader i samband med sockerregleringen å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 under nionde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 25 000 000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sune Wisén.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

43

Bilaga 1.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget

angående sockertillverkningen m. m. under tiden 1 augusti

1944—31 juli 1945.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 10 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller proviantei

ingsfrilager av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd

sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhallanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulitaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid

förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande

av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom en

från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta a i denna rörelse

investerat kapital), lagring, försäljning m. m., skola alltså icke ingå under

statens garanti enligt 5 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter liksom

rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna

vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och

bolaget.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

2 §.

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under ar 1944 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares

centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande tillika,

att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhall

skall utgöra 4 kronor 50 öre.

I betodlingskontrakten skall intagas en erinran om den mellan Kungl. Maj:t

och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på

hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning

ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn tili

sådan stegring av kostnaderna för produktionen av hetor, som innebär att

förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande mån förändrats.

Bolaget atager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Lidköpings, Linköpings

eller Mörbylånga rasockerfabrik, skola dock i fråga örn täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder,

som härom tidigare tillämpats.

3 §.

Bolaget förbinder sig att ej låta någon betodlare ingå eller övertaga betodlingskontrakt

för 1944 med mindre betodlaren avlämnar en vederbörligen underskriven

förbindelse, enligt bilagda formulär, angående betarbetarlönerna

1944 och bestridande av vissa kostnader. Samtliga sådana underskrivna förbindelser

skola av bolaget, på anfordran, överlämnas till den i 7 § omförmälda

nämnden.

Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall bolaget

innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna

belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §•

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkning

erhallna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som av Kungl. Maj :t fastställas.

Finner bolaget att pa grund av ändrade förhallanden eller eljest ändring

bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har bolaget

att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom hos

Kungl. Maj:t.

5 §.

För räkenskapsåret 1 augusti 1944—31 juli 1945 är bolaget gentemot staten

redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

45

som följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning

av bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid

skola särskilt följande grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke

kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,

skatter till stat och kommun, lill bolagsstyrelsens fria disposition

stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader, körsel,

vagnshyra, betfrö och försäkringar samt ej heller förräntning av bolagets

eget kapital (vinst), utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader mot det

att bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 17,22 öre för varje under räkenskapsåret

i fråga tillverkat kilogram råsocker. Sagda öretal blir bestående

oavsett produktionens storlek.

Samtliga i närmast föregående stycke omförmälda poster skola omfatta

enahanda utgifter som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive

kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under statsgarantien,

överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i detta

moments första slycke avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens

nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt slag. Under avskrivningar

skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar, som beröra

sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkningen, kolkranen,

cisternvagnarna m. m. och vilka tidigare avförts före bokslutet å

respektive konton.

Skulle under tiden 1 augusti 1944—31 juli 1945 sådana förändringar beträffande

en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda

i pris- eller lönehänseende, som i fråga örn höjning ej kunnat av bolaget rimligen

undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller nedgång

i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera parten

förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav föranledd

skälig jämkning av förenämnda belopp av 17,22 öre. Såsom exempel

på sådan stegring eller nedgång, som nu avses, må nämnas, att därest socialstyrelsens

allmänna levnadskostnadsindex ändras i sådan mån, att därigenom,

jämlikt uppgörelse mellan svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen

eller i övrigt jämlikt gällande ramavtal, ändringar i rörliga

lönetillägg skola vidtagas eller i sagda uppgörelse avsedda åtgärder eljest vidtagas,

så bör härav betingad skälig jämkning företagas i förenämnda summa

av 17,22 öre.

I den mån socker tillverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ

ej erliålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan vara

av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning verkställas

för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle hava framkommit

vid tillverkning enligt tidigare .sedvanlig framställningsmetod.

I den mån under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma på grund av

beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få dessa

kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna och

alltså omfattas av statsgarantien.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

Det förutsättes, att den under 1940 tillämpade utdelningen till bolagets aktieägare

ej får höjas.

2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter

må upptagas i bokslutet den 31 juli 1945, skall gälla, att räkenskapsårets

drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att

bolaget kan — med antagande av att den utgående lagerbehållningen av

varan till storleken sammanfaller med den ingående — åsätta ett dylikt normallager

samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager oell

lagervärden förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939. Vid sockerfabrikationen

använd torv från av bolaget ägd mosse får debiteras socker - rörelsen med högst gällande normalpris för varan eller, därest normalpris ej

fastställts, nied högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar

kan anses motsvara billigaste inköpspris för maskintorv.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1945 till

kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den överskjutande

delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga inköpskostnaden.

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1945 understiger

det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande

underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta

innebär i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerk vand teten

skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt,

genom belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med utgångspunkt

från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å

varan och å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —

förslår för lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda

avsatts, här benämnt förnödenhetens rekonstruktionsfond, får bolaget varken

under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som

motsvarar det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 — med utgångspunkt

från å ena sidan det sist sagda dag gällande dagsvärdet å varan och å andra

sidan det ingående bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i

normallagret för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får.

under iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom till statsregleringens

gottskrivande under avtalstiden för det fall, att rekonstruktionsfonden

vid prisfall å varan nedgår under året — allenast för återställning av

lagret. I syfte att återanskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är.

skall bolaget rörande återanskaffningen samråda med statens sockernämnd

eller annat av Kungl. Majit utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran,

till staten överlämna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbörlig

återställning av lagret. — Därest enighet ej ernås mellan statens sockernämnd

och bolaget rörande de i detta stycke omförmälda dagsnoteringarna

å förnödenheter eller mellan det statliga organet och bolaget rörande villkoren

i övrigt för ett verkställande efter kontraktstidens utgång av lageråterställningen,

skall dylik tvistefråga avgöras av skiljemän enligt lag.

Det förutsättes, att efter erforderliga utredningar överenskommelse må

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

47

kunna träffas mellan parterna om viss avveckling redan under kontraktstiden

av de i detta moment andra och tredje styckena intagna bestämmelser

(jämför efterföljande allmänna uttalanden från förhandlingarna punkt 4).

3 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad

skall — oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall under

räkenskapsåret 1944/45 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten

är redovisningsskyldig!, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets

utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till vid

sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels eventuellt

förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och beträffande

kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader. Ä andra sidan

skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten gentemot

bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret vid

räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett för åternedskrivning

av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående sockerlager,

vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv, som bolaget

den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker och raffinad.

Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å

sockerlagret, skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten

få framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att beträffande utförsäljning

av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret få tillämpa samma

pris, som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset å socker.

Vid kontraktsårels utgång förefintligt lager av melass upptages i mcllanhavandet

mellan staten oell bolaget till det för kontraktsåret av Kungl. Maj :t

fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att till sagda

pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktsårets utgång överstiger

ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes, att avsättningen

av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas, att den ej intränger

på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska marknaden.

4 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer genom

återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda

icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de sockerrörelsens

biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen; dock att den betmassa,

som frigöres vid saftstationen i Ängelholm, därigenom att vissa betodlare

i Halland erhålla iorrsnilsel från Hasslarp, fortfarande skall redovisas i sockerrörelsen.

5 morn. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande

neltoräniebeloppct, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,

dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet

den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp ej

ingår bland de i 1 mom. ovan avsedda kostnaderna.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Internräntor inom bolaget beräknas elter en räntesats av 4 procent såväl

då fråga är om ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.

6 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande, iakttaga

all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet överhuvud taget.

7 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget

erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse örn

beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång

utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget erhållit

i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång överstiga

vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att, därest annan

uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda

överskjutande beloppet.

8 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Maj:t

att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser

om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

6 §•

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

7 §•

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt slår under tillsyn

av en utav Kungl. Maj:t tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,

som den anser erforderligt för tillsynens utövande.

Vad i detta kontrakt sägs örn nämnden skall, därest Kungl. Maj:t uppdrager

åt annan statlig myndighet att ombesörja här avsedda uppgifter, gälla

sagda myndighet.

8 §•

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

49

Kungl. Majit. Innan Kungl. Majit fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Majit att inhämta utlåtande i frågan hos en

särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska

och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs. Att

vissa tvistefrågor kunna hänskjutas till avgörande genom skiljemän, därom

är bestämt i 5 § 2 mom. tredje stycket.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Majit närmare

föreskrifter.

9§.

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Majit i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

10 §.

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1944 till och

med den 31 juli 1945 eller, i den mån av vissa av bestämmelsernas avfattning

uttryckligen det framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

Allmänna uttalanden från förhandlingarna.

1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941

skall gälla även beträffande nya avtalstiden.

2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under

1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Majit och bolaget härom

ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola

gälla.

3. Det har vid beräknandet av det i 5 § 1 mom. avsedda beloppet av 17,22

öre förutsatts, att nuvarande kvaliteter å socker i huvudsak bibehållas oförändrade.

4. För ernående av förenkling samt besparing i bokförings- och kontrollkostnader

är det önskvärt, om redan under kontraktstiden en avveckling

kunde ske av de i 5 § 2 mom. intagna bestämmelserna örn rekonstruktionsfonder

och andra lagervärdeberäkningar i vad bestämmelserna hänföra sig

till mindre betydande förnödenheter, såsom annat än bränsle, emballage och

kalksten. En bestämmelse härom har intagits i sagda moment sista stycket.

Då emellertid de för en dylik avveckling erforderliga sifferutredningarna icke

kunna medhinnas inom den tid, då uppgörelse rörande förevarande kontrakt

bör träffas, förutsättes, att efter förhandlingar mellan statens sockernämnd

och Svenska sockerfabriksaktiebolaget särskild överenskommelse örn

här avsedd avveckling senare ingås mellan parterna, därvid för statens vidkommande

överenskommelsens giltighet förutsätter Kungl. Majits godkännande.

Bihang till riksdagens protokoll lOii. 1 sami. Nr 195.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Bilaga 2.

Förbindelse

till

statens sockernämnd

angående betarbetarlönerna 1944 samt bestridande av vissa p&

statens sockernämnd ankommande kostnader.

§ 1.

Undertecknad, här nedan kallad betodlaren, förbinder sig gentemot statens

sockemämnd att vid användning under 1944 av lejd arbetskraft för

sockerbetors skötsel eller upptagning — där ej gällande kollektivavtal om

dylikt arbete är tillämpligt eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller ersättning

enligt de i kollektivavtalet stadgade bestämmelserna — iakttaga följande:
1)

I fråga örn sommarskötseln skall för omsorgsfullt och enligt givna föreskrifter

utfört arbete utgå ersättning enligt följande grundpris:

Per 100 sträck- Per 1 000

famnar meter

För första hackningen.............................. 25 öre 140 öre

» gallringen .................................... 79 , 443 »

» hackningen närmast efter gallringen ............ 42 » 236 >

» varje av arbetsgivaren påfordrad annan hackning 23 » 129 »

dock att, därest ingen hackning sker före gallringen, priset för den senare

höjes till 96 öre per 100 sträckfamnar (539 öre per 1 000 meter).

Arbetaren garanteras utförande av minst tre arbetsmoment vid sommarskötseln

av sockerbetor. Därest allenast gallring utan föregående hackning

och hackning närmast efter gallring förekomma, räknas det förra arbetsmomentet

som två och betalas med 101 öre per 100 sträckfamnar (567 öre per

1 000 meter).

Därest tidsperioden mellan avslutandet av hackning närmast efter gallring

och påbörjandet av nästföljande hackning utsträckes längre än tre veckor,

utgår för den senare hackningen ett tillägg av 2 öre per 100 sträckfamnar

(11,2 öre per 1 000 meter).

2) Ovanstående är ett grundpris, vartill på grund av plantan talet tillägg

eller avdrag utgår enligt följande tabell.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

51

a) Tillägg:

Vid plantantal Utgår Vid plantantal iM1Ptgår .

per 6 400 sträck- tillägg med per 1000 meter tillagg med

r - i_______ /ira

famnar örn

kronor

om

öre

39 000 ................

1,50

3 420 ..........

...... 13,2

40 000 ................

3,00

3 510..........

...... 26,3

41 000 ................

4,50

3 600 ..........

...... 39,5

42 000 ................

6,00

3 680 ..........

...... 52,6

43 000 ................

7,50

3 770 ..........

...... 65,8

44 000 ................

9,00

3 860 ..........

...... 78,9

45 000 ................

10,50

3 950 ..........

...... 92,1

46 000 ................

12,00

4 030 ..........

...... 105,3

47 000 (12,00 — 1,50 =)

10,50

4 120..........

...... 92,1

48000 (12,00—3,00 =)

9,00

4 210..........

...... 78,9

o. s. v.

o. s. V.

b) Avdrag:

Vid plantantal

Utgår

Vid plantantal

Utgår

per 6 400 sträck-

avdrag med

per 1 000 meter

avdrag med

famnar örn

kronor

om

öre

37 000 ................

1,50

3 250 .........

....... 13,2

36 000 ...............

3,00

3 160.........

....... 26,3

35 000 ...............

4,50

3 070 .........

....... 39,5

34 000 (4,50 + 3,00 =).

7,50

2 980 .........

33 000 (4,50 4- 6,00 =).,

. 10,50

2 890 .........

....... 92,1

O. S. V.

O. S. V.

För 38 000 plantor per 6 400 sträckfamnar (= 3 330 plantor per 1 000

meter), vilket erhålles vid ett avstånd mellan plantorna i raden på 25 cm, utgår

ej tillägg eller avdrag.

Därest stark torka eller andra ogynnsamma betingelser för fröets groning

förelegat, hästhackningen blivit mindre omsorgsfullt utförd, plantbeståndet

genom oväder blivit decimerat, eller om jorden är avsevärt bemängd med

svårare ogräs, framförallt kvickrot, skall avdrag fran likviden enligt grundprisberäkningen

ej förekomma.

Tillägg till, respektive avdrag från grundpriset, beroende av plantantalet,

göres vid slutlikviden för sommarskötseln.

Som underlag för eventuellt avdrag innestår utav ersättningen för gallringen

15 procent tills slutlikvid skor.

Räkning av plantantal utföres för varje arbetare för sig och efter dennes

sista hackning och skall ske å 4 sträckor per gallrade 6 400 sträckfamnar örn

vardera 40 sträckfamnar (respektive å 4 sträckor per gallrade 11 000 meter

om vardera 100 meter). Denna räkning, som utföres å sträckor repesenterande

det genomsnittliga gallringsresultatet, lägges till grund för uträkningen av

tillägg, respektive avdrag.

Vid beräknande av plantantal skola dubbelplantor ej medräknas.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

3) Om jorden å fältet i sin helhet eller delar därav — är avsevärt bemängd

med svårare ogräs, speciellt kvickrot, höjes grundpriset allt efter graden

av därav följande svårigheter vid gallrings- och hackningsarbetet från

5 till 30 procent.

Tillägg till grundpriset skall icke utgå vid allmänneligen förekommande

ogräsbestånd.

4) För upptagning, innefattande att betorna skola omsorgsfullt avblastas,

val rengöras från jord och smårötter och samlas i högar på förut väl rengjord

plats samt högarnas täckande med blast, skall utgå ackord med minst

följande belopp:

Per 400 sträck- Per 1 000

famnar med meter med

kronor kronor

1) För arbete verkställt före den 25 oktober ...... 6,80 9 54

2) För arbete verkställt under tiden 25 oktober—9

november .................................. 7,35 10f31

3) For arbete verkställt fr. o. m. den 10 november 8,65 12,14

Arbete under ovan angivna tidsperioder betalas således med de för var

och en av dem fastställda priserna, dock med iakttagande av att — därest

för arbetare, som fullgjort åtaget arbete eller, där icke överenskommelse om

viss areal träffats, kvarstannat tills skörden på egendomen är slut samt för

arbetare, som efter avtalsenlig uppsägning avflyttat från egendomen den 1

november, den genomsnittliga ersättningen för hela upptagningstiden understiger

kr. 7: 35 per 400 sträckfamnar (respektive kr. 10: 31 per 1 000 meter)

utfyllnad skall ske till sist nämnda belopp.

Därest levnadskostnadsindex under år 1944 uppgår till minst 249, skall

fran samma tid, som motsvarande indextillägg utgår enligt gällande kollektivavtal

mellan Svenska lantarbetsgivareföreningen och Svenska lantarbetarf

orlandet (riksavtalet för jordbruket), ett tillägg till upptagningspriserna

utgå med 25 öre per ruta örn 400 sträckfamnar (respektive 35,1 öre per 1 000

meter).

5) Till arbetare, som i enlighet med föreskrifterna under 4) här ovan

antingen utfört åtaget arbete med upptagningen av sockerbetor å överenskommen

areal, dock minst 3 200 sträckfamnar (5 500 meter), eller — där

uppgörelse om viss areal ej föreligger — upptagit minst samma areal, skall

för verkställt upptagningsarbete — utöver ackordet — utgå en särskild ersättning

(kvantitetstillägg). För varje fullt 1 000-tal kg per hektar, varmed

skörden å egendomen överstiger 28 000 kg avräknade sockerbetor per hektar,

utgör kvantitetstillägget 8 öre per 400 sträckfamnar (11,2 öre per 1 000 meter).

Därest arbetare genom styrkt sjukdom eller annat laga förfall är förhindrad

att slutföra åtaget upptagningsarbete, skall kvantitetstillägget utgå

i proportion till upptagen areal.

För den areal, där plantantalet enligt gårdens före upptagningen verkställda

uppmätning överstiger 46 000 per 6 400 sträckfamnar (4 030 per 1 000

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma]:ts proposition nr 195.

53

meter), skall upptagare — därest arbetsgivaren påfordrat större plantantal än

det nämnda — vara berättigad till en extra ersättning av 50 öre per 400

sträckfamnar (70,2 öre per 1000 meter).

Anm. Kvinnliga arbetare, som å egendomen utföra annat fortlöpande arbete, hava rätt till

eventuellt kvantitetstillägg oavsett omfånget av upptagningsarbetet.

6) Betodlaren skall senast inom tre veckor, sedan kampanjen avslutats vid

vederbörande fabrik, per post översända kvantitetstillägget till arbetare, som

är bosatt å annan ort, därest arbetaren framställer begäran härom och uppgiver

fullständig adress.

Betodlaren förbinder sig att, sedan leveransen av sockerbetor för året avslutats,

för betarbetare, som så påfordrar, förete skriftlig, av svenska sockerfabriksaktiebolaget

tillhandahållen uppgift å sin medelskörd av sockerbetor

under året.

7) Erhåller betarbetaren icke ersättning enligt bestämmelserna här ovan

under 1)—6), är betpdlaren pliktig att, där han ej inom viss av statens sockemämnd

förelagd tid styrker sig hava till betarbetaren betalat vad som

felas, efter anmodan av nämnden utgiva ett belopp, motsvarande den felande

ersättningen jämte 5 °/o årlig ränta därå, att av nämnden disponeras enligt

av Kungl. Majit meddelade föreskrifter.

§ 2.

Tillika förbinder sig betodlaren att till täckande av kostnader, som statens

sockemämnd har att bestrida, under 1944 till nämnden erlägga en avgift

av intill 4 kronor för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling

sagda år. Avgiften, vilkens närmare belopp fastställes av Kungl. Majit, skall

innehållas å betodlaren tillkommande betlikvid. För del av hektar reduceras

avgiften i proportion till arealen.

§ 3.

Tvister örn tolkningen och tillämpningen av denna förbindelse — däri

inbegripet avgörande, huruvida och i vad mån ersättningsskyldighet enligt

§ 1 mom. 7 föreligger — skola avgöras enligt gällande lag om skiljemän, med

iakttagande att skiljemännen skola vara tre, varav en utses av styrelsen för

Sveriges betodlares centralförening och en av styrelsen för Svenska lantarbetarförbundet

samt den tredje (ordföranden) av Kungl. Majit.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:146 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om avdrag vid taxering av inkomst för flyttningskostnader vid tillträdande av annan anställning. a1 i texten
  2. Rskr. 1944:172 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av sockernäringen i riket m. m., såvitt angår ansiag sanvisning. a1 i texten
  3. JoU 1944:23 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av sockernäringen i riket m. m., såvitt angår anslag sanvisning. s. 19 i texten
  4. BevU 1944:21 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition, nr 195, angående reglering av sockernäringen i riket m. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillnings s. 1 i texten