Sök i Ratio Lex

Angående vissa byggnadsfrågor berörande staden mellan broarna samt Riddarholmen i Stockholm m. m

1944-03-03 · 37 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 36 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:220, Angående vissa byggnadsfrågor berörande staden mellan broarna samt Riddarholmen i Stockholm m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 220.

1

Nr 220.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa byggnadsfrågor

berörande staden mellan broarna samt

Riddarholmen i Stockholm m. m.; given Stockholms

slott den 3 mars 1944.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 3 mars 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.

Mellan Kungl. Majit och kronan samt Stockholms stad träffades den 8 november

1940 ett avtal rörande vissa markfrågor i Stockholm m. m. (1940 års

markavtal). Avtalet reglerar — jämte annat, varom nu ej är fråga — vissa

fastighetsöverlåtelser mellan kronan och staden dels å västra delen av Riddarholmen,

dels ock i staden mellan broarna och å Kungsholmen.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 220.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 220-

Avtalet är i här avsedda delar — med iakttagande av de jämkningar beträffande

tidpunkter för vissa överlåtelser m. m., om vilka överenskommelse

efter avtalets ingående träffats mellan parterna och som angivits i Kungl.

Maj:ts beslut den 19 december 1941 — av i huvudsak följande innebörd (jfr

proposition 1940:234 med därvid fogade bilagor Pl. IV och VI).

Staden har å västra delen av Riddarholmen till kronan överlåtit

äganderätten till tomten nr 2 i kvarteret Västertorn (stadens auktionsverk och

arkiv) och tomten nr 2 i kvarteret Kidskär (det s. k. västra gymnasiehuset)

samt till kronan avstått den rätt staden kunde äga till tomten nr 1 i kvarteret

Kidskär (det s. k. östra gymnasiehuset). Fastigheterna i kvarteret Kidskär

hava av kronan tillträtts den 1 januari 1943. Fastigheten i kvarteret Västertorn

skall tillträdas samtidigt med att kronan, enligt vad i det följande sägs,

lämnar staden tillträde till fastigheterna nr 3 och 4 i kvarteret Glasbruket.

I anledning av uppgörelsen i förevarande del har i mellanvarandet mellan

kontrahenterna tillgodoräknats staden en mellangift av 1 445 000 kronor.

I staden mellan broarna har staden med äganderätt till kronan

överlåtit dels ett mellan Myntgatan, Salviigränd, Västerlånggatan, Storkyrkobrinken

och Riddarhustorget beläget område, bestående av följande fastigheter,

nämligen tomterna nr 1, 2, 4 och 5 samt del av tomten nr 6 i kvarteret

Minotaurus, tomterna nr 2, 3, 4, 5.6, 7 och 8 samt del av tomten nr 1.9

i kvarteret Nessus, tomterna nr 4, 5, 6, 7, 8 och 9 samt delar av tomterna nr 3

och 11 i kvarteren Lychaon, tomten nr 4 samt del av tomten nr 2.7 i kvarteret

Cephalus ävensom delar av de mellanliggande gränderna Stenbastugränden,

Kolmätargränden och Klockgjutargränden, dels ock tomten nr 1 i kvarteret

Nemesis (Gamla rådhuset).

Kronan har å sin sida på Kungsholmen överlåtit till staden äganderätten

till fastigheterna nr 3 och 4 i kvarteret Glasbruket (karolinska institutet).

Fastigheterna i kvarteret Glasbruket skola av staden tillträdas den 1 juli

1946, där ej kronan före den 1 juli 1944 givit staden besked att kronan

önskar viss senare dag för avträdandet, dock att staden i varje fall äger tillträda

fastigheterna senast den 1 juli 1948. Fastigheten i kvarteret Nemesis

tillträdes av kronan ett år efter det fastigheterna i kvarteret Glasbruket blivit

av kronan till staden avträdda, alltså senast den 1 juli 1949. Fastigheterna i

kvarteren Minotaurus, Nessus, Lychaon och Cephalus jämte mellanliggande

ga tumark hava av kronan tillträtts den 1 oktober 1942.

I anledning av den här berörda uppgörelsen beträffande fastigheter i staden

mellan broarna och å Kungsholmen har enligt avtalet i mellanvarandet

mellan kontrahenterna tillgodoräknats staden ett belopp av 2 650 000 kronor,

varav 900 000 kronor såsom köpeskilling för fastigheten i kvarteret Nemesis

samt 1 750 000 kronor såsom vederlag för övriga nyssnämnda överlåtelser i

staden mellan broarna. Å andra sidan har ett belopp av 4 503 820 kronor

tillgodoförts kronan såsom köpeskilling för fastigheterna i kvarteret Glasbruket.

Vid avtalets ingående har förutsatts, att följande byggnader skulle såsom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 220-

3

kulturhistoriskt värdefulla för framtiden bibehållas, nämligen arkivbyggnaden

och tornbyggnaden å tomten nr 2 i kvarteret Västertorn, gymnasiehuset

å tomten nr 1 i kvarteret Kidskär samt gamla rådhuset å tomten nr 1 i kvarteret

Nemesis.

Enligt bestämmelse i avtalet skulle detsamma icke vara för kontrahenterna

bindande förrän stadsplaneändring beträffande kvarteren Aglaurus, Minotaurus,

Nessus, Lychaon och Cephalus av Kungl. Majit fastställts i huvudsaklig

överensstämmelse med vid avtalet fogad karta (Pl. VI). Beslut örn

fastställelse av dylik stadsplan har av Kungl. Majit meddelats den 30 juni

1942.

Till grund för det träffade markavtalet låg ett förslag till uppgörelse, som

upprättats av en enligt Kungl. Majits beslut den 31 mars 1939 tillsatt, för

staten och Stockholms stad gemensam kommission (den s. k. 1939 års markkömmission)

och av kommissionen framlagts i betänkande den 16 mars 1940.1

Till stöd för uppgörelsen i här förevarande delar åberopades av markkommissionen

å ena sidan kronans intresse att för statliga byggnadsändamål förvärva

mark i kanslihusets omedelbara närhet och å andra sidan stadens intresse

att förvärva fastigheterna i kvarteret Glasbruket, vilkas närhet till stadshuset

gjorde dem lämpliga till plats för en kommunal byggnad.

I fråga om sättet för utnyttjande i kronans hand av markområdet mellan

Myntgatan, Salviigränd, Västerlånggatan, Storkyrkobrinken och Riddarhustorget

byggde markkommissionen på det förslag till stadsplanereglering, som

enligt vad förut nämnts fanns fogat vid kommissionens avtalsförslag och som

sedermera i huvudsak antagits och fastställts. Detta förslag innebar, att

Myntgatans bredd skulle ökas till omkring 33 meter samt att kvarteret Aglaurus

(brandkontorets byggnad) skulle delvis avskäras och delvis utvidgas, varigenom

kvarteret skulle få formen av en långsträckt rektangel, bildande en

trafikdelare i Myntgatan. Genom Myntgatans breddning skulle tomtmarken

i kvarteren Minotaurus, Nessus, Lychaon och Cephalus till omfattningen avsevärt

minskas. Å den nya triangulära tomt, som enligt förslaget skulle bildas,

skulle enligt ett uppgjort skissförslag kunna uppföras en byggnad till en

höjd av i stort sett fyra våningar jämte en indragen våning. Det förutsattes

i markkommissionens betänkande, att befintliga byggnader å området skalle

rivas och ersättas av en dylik nybyggnad.

Genom beslut vid skilda tillfällen har Kungl. Majit meddelat byggnadsstyrelsen

uppdrag att verkställa utredning bland annat rörande användningen

av de markområden och byggnader, som genom 1940 års markavtal kommit

i kronans ägo. Sålunda har Kungl. Majit den 21 november 1941 bemyndigat

styrelsen att av sjätte huvudtitelns reservationsanslag till utredningar rörande

tillämnade byggnadsföretag taga i anspråk visst belopp för utredning rörande

den framlida användningen av området mellan Myntgatan, Salviigränd, Väs
1

Kommissionen bestod av överståthållaren T. Nothin, ordförande, samt generaldirektören H.

Leo och riksgäldsfullmäktigen A. Råstock såsom representanter för staten ävensom stadsfullmäktiges

dåvarande ordförande redaktören F. Ström och förste vice ordförande överdirektören V.

Hernlund såsom delegerade förstaden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

terlånggatan, Storkyrkobrinken och Riddarhustorget. Den 10 juli 1942 har

Kungl. Majit uppdragit åt styrelsen att verkställa en allsidig utredning angående

<^en framtida användningen av kronans fastigheter å Riddarholmen och

angränsande delar av stadsdelen staden mellan broarna i Stockholm. I nära

samband härmed stå en del andra av Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen vid

skilda tidpunkter meddelade utredningsuppdrag, nämligen ett den 27 februari

1942 givet uppdrag beträffande förnyad utredning örn beredande av nya

lokaler åt domänstyrelsen jämte därmed sammanhängande frågor samt vissa

i det följande omförmälda utredningsuppdrag beträffande lokaler för högsta

domstolen.

I en till Kungl. Majit ställd skrift den 6 december 1943 har föreningen

Kolmåtargrånd — vilken utgör en år 1942 bildad sammanslutning av invånare

i kvarteren Minotaurus, Nessus, Lychaon och Cephalus — anhållit, att

i avvaktan på slutförandet av den utredning, varmed byggnadsstyrelsen vore

sysselsatt, en undersökning måtte igångsättas rörande möjligheterna att åt

Kungl. Maj :ts kansli bereda plats för erforderliga nybyggnader å det område

vid Myntgatan mitt emot kanslihuset, som redan frilagts genom tidigare

skedd rivning av byggnaderna därstädes. Föreningen anför, att möjligheter därigenom

skulle skapas att bibehålla den del av gamla staden, bestående av

de ännu icke nedrivna delarna av ifrågavarande kvarter, som varit avsedd

till plats för nybyggnad för statliga ämbetslokaler, i den form den nu hade,

varigenom ett kulturellt och historiskt värdefullt parti av gamla Stockholm

skulle kunna bibehållas och genom en framtida sanering återupprättas ur det

nuvarande förfallet. Vid föreningens framställning har fogats ett uttalande,

beslutat vid ett av föreningen anordnat opinionsmöte.

Genom remissbeslut den 9 december 1943 har föreningens skrift överlämnats

till byggnadsstyrelsen för att tagas i övervägande vid fullgörande av det

uppdrag, som genom förenämnda beslut den 10 juli 1942 lämnats styrelsen i

fråga om utredning rörande den framtida användningen av kronans fastigheter

å Riddarholmen och angränsande delar av staden mellan broarna.

Till fullgörande av de lämnade uppdragen har byggnadsstyrelsen i tre särskilda

skrivelser den 19 februari 1944 framlagt utredning och förslag i vissa

här förevarande byggnadsfrågor. En av skrivelserna innefattar förslag rörande

den framtida användningen av området inom kvarteren Minotaurus,

Nessus, Lychaon och Cephalus och går ut på, att å detta område skulle, med

utnyttjande i stor utsträckning av befintliga äldre byggnader, anordnas ett

byggnadskomplex avsett att användas såsom annex till det nuvarande kanslihuset

och disponeras bland annat för försvars- och finansdepartementen. I

en annan skrivelse framlägges förslag örn anordnande av lokaler för socialstyrelsen

i de byggnader inom kvarteret Mercurius, som för närvarande disponeras

av försvarsdepartementet men vilka skulle frigöras genom departementets

inflyttning i kanslihusannexet. Den tredje skrivelsen slutligen innehåller

förslag om anordnande av lokaler för högsta domstolen, Svea hovrätt

och kammarkollegiet jämte därmed sammanhängande spörsmål.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 220-

5

Jag anhåller nu att till behandling få upptaga de av byggnadsstyrelsen sålunda

framlagda förslagen och redogör därvid till en början för förslaget

beträffande användningen av området i kvarteren Minotaurus, Nessus,

Lychaon och Cephalus.

Anordnande å området mellan Myntgatan, Salviigränd, Yästerlånggatan

Storkyrkobrinken och Riddarhustorget av en annexbyggnad till

kanslihuset.

Stadsplan ock markfrågor m. m.

Det område inom förevarande kvarter, som kronan genom 1940 års markavtal

förvärvat, har en areal av omkring 2 360 kvadratmeter och har vid av

1939 års markkommission föranstaltad värdering åsatts ett värde av 1 750 000

kronor. I kalkylerna till värderingen togs hänsyn till uppskattade kostnader

för rivning av befintliga byggnader och för uppförande av ny byggnad.

Det till grund för markavtalet liggande stadsplaneförslaget innebär, såsom

förut nämnts, att Myntgatans bredd skulle ökas till omkring 33 meter samt

att kvarteret Aglaurus skulle få formen av en långsträckt rektangel, bildande

en trafikdelare i Myntgatan. Byggnadsstyrelsen förklarar sig nu hava

under den verkställda utredningen funnit, att en förändring av denna stadsplan

i syfte att väsentligt utöka kvartersmarkens yta och i stället minska

Myntgatans bredd skulle innebära avsevärt förbättrade möjligheter för områdets

utnyttjande, utan att trafikens krav på nödig gatubredd därför behövde

åsidosättas. Härom anför styrelsen.

Med skrivelse den 3 september 1943 till Stockholms stadskollegium har

styrelsen efter tidigare förda förhandlingar med representanter för staden

översänt inom styrelsen upprättade preliminära förslag till områdets bebyggande

och därvid hemställt, att kollegiet ville snarast möjligt låta i samråd

med styrelsen utarbeta förslag till ändrad stadsplan för ifrågavarande område

i huvudsaklig överensstämmelse med av styrelsen angivna riktlinjer.

Dessa inneburo, att Myntgatan skulle givas en bredd av 17,5 meter, varigenom

kvartersmarken skulle väsentligt utökas, samt att kvarteret Aglaurus

skulle bibehållas oförändrat enligt tidigare stadsplan. Förslag till ändrad

stadsplan har sedermera upprättats i huvudsaklig anslutning till vad styrelsen

sålunda föreslagit men har ännu icke blivit föremål för behandling i

Stockholms stadsfullmäktige. Byggnadsnämnden har emellertid för sin del

tillstyrkt förslaget allenast med den ändring att Myntgatan skulle givas en

bredd av 18,5 meter, och enligt vad byggnadsstyrelsen erfarit torde utsikt

förefinnas att förslaget kommer att av fullmäktige antagas.

Med hänsyn till de förändrade markförhållanden, som förevarande stadsplaneändring

skulle medföra, kunde, fortsätter byggnadsstyrelsen, en revidering

av markavtalet i denna del möjligen sedermera bliva erforderlig, i det

att en del av den enligt gällande stadsplan i Myntgatan ingående gatumarken

skulle förändras till kvartersmark. Ytinnehållet av den sålunda avsedda

marken, som i enlighet med 1940 års markavtal äges av staden, utgör omkring

950 kvadratmeter. En mindre del av den i gällande stadsplan ingåen
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 220-

de, kronan tillhöriga kvartersmarken utefter Storkyrkobrinken och Riddarhustorget

skulle i stället förvandlas till gatumark och införlivas med nyssnämnda

gatuområden. Denna senare markareal utgör omkring 50 kvadratmeter.

Den mark, som sålunda skulle av staden avstås och överföras i kronans

ägo, utgör därför omkring 900 kvadratmeter.

Genom den förändrade stadsplanen skulle emellertid i det nya kvarterets

inre bildas en öppen gård, vars yta ävenledes skulle utgöra omkring 900 kvadratmeter.

Byggnadsstyrelsen anser det av skäl, som i det följande närmare

utvecklas, lämpligt att åt denna gård gives karaktären av en under vissa förutsättningar

för allmänheten tillgänglig plats. Dess värde för denna del av

Gamla staden torde under sådana förhållanden enligt styrelsens mening få anses

väl uppväga värdet av den areal, varmed Myntgatan enligt vad nyss framhållits

skulle minskas. Förutsättningar hava sålunda synts styrelsen föreligga

för underhandlingar med staden i syfte att någon särskild kostnad för

kronan i detta sammanhang icke skulle behöva uppstå.

Nu föreliggande förslag till ändrad stadsplan ansluter sig till ett förslag

till nybyggnad inom området, vilket på styrelsens uppdrag utarbetats av arkitekten

A. von Schmalensee och vilket närmare åskådliggjorts å 14 ritningar,

vilka bilagts styrelsens förslag. Stadsplaneförslaget samt vissa av ritningarna

torde få i avtryck fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Beträffande frågan om förvärv av vissa inom förevarande område belägna

fastigheter, vilka icke äro i kronans ägo, anför byggnadsstyrelsen följande.

Inom det nya kvarter, som enligt stadsplaneförslaget skulle bildas, äger

kronan genom 1940 års markavtal all mark med undantag av fastigheterna

nr 3 och 6 samt 5 inom kvarteret Cephalus ävensom fastigheten nr 3 inom

kvarteret Minotaurus, vilka ägas av enskilda personer. Byggnadsstyrelsen anser

det med hänsyn till den föreslagna nybyggnadens ändamålsenliga utformning

nödvändigt, att staten kan förfoga över fastigheterna nr 3 och 6

inom kvarteret Cephalus samt fastigheten nr 3 inom kvarteret Minotaurus.

Fastigheten nr 5 inom kvarteret Cephalus beröres icke på sådant sätt av nybyggnadsförslaget,

att ett förvärv av densamma kan anses erforderligt.

Vid de förhandlingar, som från byggnadsstyrelsens sida förts med ägarna

till fastigheten Cephalus nr 3 och 6, har någon överenskommelse ej kunnat

nås. Enligt gällande stadsplan utgöres emellertid en stor del av fastighetens

tomtareal av gatumark, varför Stockholms stad enligt 21 § i stadsplanelagen

äger rätt att inlösa densamma. Styrelsen har på grund härav hos Stockholms

stad anhållit om meddelande beträffande stadens inställning till frågan örn

fastighetens överförande genom expropriation i kronans ägo. Då det kan

förutsättas, att något hinder mot ett expropriationsförfarande icke kommer

att föreligga, torde byggnadsstyrelsen få anledning att sedermera göra framställning

om rätt att expropriera fastigheten ifråga. Det värde, som kan komma

att vid expropriation åsättas fastigheten, kan icke nu närmare angivas.

Man torde emellertid böra räkna med att detsamma icke kan komma att

understiga taxeringsvärdet, 250 000 kronor.

Beträffande fastigheten Minotaurus nr 3 har byggnadsstyrelsen fört förhandlingar

rörande ett förvärv av densamma, men dessa förhandlingar hava

icke lett till resultat, varför även denna fastighet förutsättes bliva föremål för

expropriation. Fastighetens taxeringsvärde är 110 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 220- <

Principerna för byggnadsförslag^* utformning.

Bevarande av äldre bebyggelse.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att det nu till bebyggelse föreslagna området

ur kulturhistorisk synpunkt erbjuder stort intresse. Stadsplanen, som torde

hava fått sin karakteristiska utformning redan under 1300-talet, innebär

ett typiskt exempel på stadens utveckling utanför den äldsta stadskärnan ( inom

Väster- och österlånggatorna). Sedan stora delar av kvartersbebvggelsen

närmast Myntgatan under åren 1930—1932 nedrivits, har emellertid, yttrar

styrelsen, området förlorat mycket av sin egenart. Återstående delar av Stenbastugränd,

Kolmätargränd och Klockgjutargränd giva dock ännu ett gott

begrepp om den karakteristiska stadsbildningen.

Husen utmed Västerlånggatan, Storkyrkobrinken och Salviigränd hava under

tidernas lopp undergått upprepade förändringar och återspegla därigenom

stadens olika byggnadsskeden. Ur arkitektonisk synpunkt är hörnhuset

mot Storkyrkobrinken och Västerlånggatan (kvarteret Minotaurus nr 1 >

det märkligaste med ett vackert trapphus från omkring 1670, rikt dekorerade

tak från slutet av 1600-talet och förra hälften av 1700-talet samt panelverk

och dörrar från 1700-talets slut. Hotell Östergötland, kvarteret Cephalus nr 5,

är känt för sin av Louis Masreliez 1793 inredda rumssvit. Byggnaderna mot

gränderna hava i långt mindre grad än de förutnämnda undergått förändringar.

Underhållet har här i hög grad eftersatts, och bebyggelsen är starkt

förfallen. Inom denna del av området finnas medeltida lämningar av historiskt

värde.

Det nu framlagda förslaget till bebyggelse av ifrågavarande område innebär,

fortsätter byggnadsstyrelsen, ett försök att i viss utsträckning bevara

såväl nu nämnda som övriga befintliga byggnader utmed Storkyrkobrinken.

Västerlånggatan och Salviigränd, vilka skulle anslutas till nybyggnader utefter

Riddarhustorget och Myntgatan. Komplexets inre har utformats i anslutning

till en cirkelrund huvudgård och en mindre fyrsidig gård inom den

närmast Riddarhustorget belägna byggnadsdelen.

Ur rent praktisk synpunkt innebär, framhåller styrelsen, den valda planlösningen

beaktansvärda fördelar. Gården giver med sin storlek och form

en god och jämn belysning åt kring densamma grupperade lokaler. Den ringformade

huvudkorridoren möjliggör en smidig anpassning till de varierande

golvhöjderna i de befintliga husen. Huvudentrén till komplexet föreslås förlagd

mot Riddarhustorget. I samband med denna entré anordnas på vardera

sidan en huvudtrappa med hiss. över den mindre gården vid huvudentrén

får man dessutom förbindelse med den mot stora gården löpande portiken.

Det torde enligt byggnadsstyrelsen kunna förutsättas, att byggnadskomplexets

användning för olika ändamål kommer att medföra en sådan uppdelning av

våningsplanerna, att förutom huvudentrén även andra entréer komma att

erfordras. Dessa böra enligt styrelsen lämpligen förläggas till gårdsportiken.

som därigenom kommer att utgöra en täckt förbindelse från huvudentrén.

För avgörande av frågan, i vilken utsträckning de gamla husen inom området

lämpligen böra bibehållas, tarvas enligt byggnadsstyrelsen en närmare

teknisk undersökning, som styrelsen avsett att företaga i samband med ut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 220-

arbetande av de slutgiltiga ritningarna till komplexet. Av kulturhistoriska

skäl böra, yttrar styrelsen, självfallet husen å tomterna nr 5 i kvarteret Cephalus

och nr 1 i kvarteret Minotaurus bibehållas. Även bevarandet av övriga

äldre byggnader utefter de omgivande gatorna måste emellertid betraktas

såsom ett önskemål såväl ur kulturhistorisk synpunkt som med hänsyn

till stadsbilden, som är i hög grad beroende av den nuvarande uppdelningen

i mindre husenheter och dessas goda skala. I den mån de gamla

husen bibehållas, anser styrelsen dessas bottenvåningar böra, såsom nu är

fallet, användas för butiksändamål. Dels sakna dessa lågt liggande lokaler

tillräcklig belysning för att med fördel kunna användas till tjänsterum, dels

fylla butikslokalerna otvivelaktigt ett behov. Ej heller bör man, framhåller

styrelsen, förbise den ökade trevnad, som ett bibehållande av butikerna med

deras inslag av liv och rörelse innebär. De befintliga husens övre våningar

äro däremot tänkta att utnyttjas såsom tjänsterum.

I samband med att de befintliga husen utefter Västerlånggatan bevaras,

komma också enligt styrelsens förslag vissa delar av de tre gränderna med

dessas välvda portaler att kunna bibehållas.

Genom gränderna och genom portöppningarna mot Riddarhustorget och

Myntgatan skulle den runda gården få sammanhang med omgivande gatuleder.

En viss gångtrafik komme att söka sig fram över gården, som i viss

mån finge karaktären av en allmän plats, ett torg eller en plantering. Dess

uppgift blir härigenom, framhåller byggnadsstyrelsen, icke enbart att utgöra

en ljusgård för ämbetsbyggnaden — såsom fallet är med gårdarna i det nuvarande

kanslihuset — utan den får dessutom en naturlig funktion i stadslivet

till fördel för trevnaden inom stadsområdet.

I arkitektoniskt avseende kommer, yttrar byggnadsstyrelsen, byggnadskomplexet

att inordna sig i den gamla stadsmiljön. Härtill bidrager givetvis,

att befintliga äldre byggnader kunnat i stor utsträckning utnyttjas och bevaras.

Även åt de utmed Riddarhustorget och Myntgatan tillkommande nybyggnaderna

skall enligt förslaget givas en så vitt möjligt till de lokala förhållandena

anpassad skala och utformning. Arkitektonisk monumentalitet,

som måhända eljest skulle ansetts böra krävas av en alltigenom ny byggnad

för ifrågavarande ändamål, har sålunda icke eftersträvats. Det har däremot

synts styrelsen naturligt att i stället giva åt byggnadens »inre fasad» den

arkitektoniska bredd och värdighet, som en rymlig, regelbundet utformad

gård eller torgplats medgiver. Denna synpunkt har vid sidan av nyss anförda

praktiska hänsyn enligt styrelsens mening kraftigt talat för tillämpningen

av den föreslagna runda gårdsformen.

Byggnadsstyrelsen omnämner i detta sammanhang, att styrelsen från riksantikvarieämbetet

inhämtat yttrande över det uppgjorda byggnadsförsiaget.

Vid avgivande av detta yttrande har riksantikvarien jämväl haft tillgänglig

den av föreningen Kolmätargränd gjorda framställningen ävensom ett av föreningen

sedermera ingivet ritningsförslag, avseende uppförande av en ämbetsbyggnad

enbart å de frilagda delarna av de ifrågavarande kvarteren samt

bibehållande och sanering av återstående kvartersdelar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 220-

9

Riksantikvarieämbetets yttrande är av följande innehåll.

Ifrågavarande kvarter i Gamla staden rymma byggnader av mycket

stort intresse, bl. a. flera boningshus från 1600-talet med värdefull arkitektur

och inredning, såsom trapphus med valv och smidesräcken, rumsinredningar

med panelverk och rikt skulpterade tak. Kanske än märkligare är den svit

av medeltidshus, som omger de olika gränderna från Västerlånggatan ned

mot Myntgatan. Det är emellertid icke här fråga örn boningshus utan om

magasinsbyggnader av samma art som de berömda trappgavelshusen i Visby,

ehuru här byggda av tegel i stället för av kalksten. På flera ställen äro

trappgavlar bevarade, vilka med lätthet skulle kunna helt återställas. Fasaderna

mot gränderna ha i senare tid, då bostäder inreddes i dessa hus, genombrutits

med fönsterhål. Ursprungligen torde endast ha funnits gluggar

och hissportar i dessa grändfasader. Så gott som allt det, som är bevarat av

dessa medeltidshus, skulle vid ett genomförande av nu föreliggande förslag

rivas och förintas.

Den förlust, som härigenom skulle åsamkas det gamla Stockholm, ligger

dock ej blott, och ej ens främst, i försvinnandet av några enskilda enheter

av medeltida byggnader utan framför allt i spolierandet av den stadsbild,

som här genom restaurering skulle hava kunnat återställas. Dessa gränder

skulle nämligen i restaurerat skick ha erbjudit en sällsam helhetsbild med

släta murytor i rött, fogstruket tegel, här och där med en elegant utkragning

i fasadlivet, med krönande trappgavlar över de smala grändperspektiven och

med svarttjärade magasinsluckor, hissportar och hissbommar. Här ha en

gång från boningshusen utmed Västerlånggatan storborgarna byggt magasinslänga

efter magasinslänga ned mot den dåvarande strandlinjen med dess

bryggor och pålningar. Kvarteret har erbjudit en pittoreskt oregelbunden

bebyggelse, som nyckfullt ryckt ut mot strandlinjen. Denna bebyggelse skulle

kunnat återställas och hade varit väl värd uppoffringar, ty av allt att döma

gives icke på någon annan punkt av grändkvarteren mellan långgatorna och

den forna stranden en lika samlad och relativt väl bevarad medeltida byggnadssvit.

Vissa betydande svårigheter framträda dock vid ett mera ingående studium.

En god del av byggnaderna å nu ifrågavarande område hava tyvärr

för relativt kort tid sedan blivit bortrivna utan att de kulturhistoriska myndigheterna

haft möjlighet att inskrida häremot, och ett nybebyggande av de

gamla, ytterligt smala kvarteren kan knappast föreslås. Den redan företagna

rivningen har alltså här ur kulturhistorisk synpunkt på ett betänkligt sätt

skapat en falt accompli, som komplicerat problemet. Det torde icke heller på

detta område inom Gamla stadens bebyggelse vara tillfyllest med blott och

bart en sanering genom idrivande av vissa enstaka husenheter såsom varit

fallet i andra delar av staden mellan broarna. Stadsbildens krav bleve, såsom

framgår av till ämbetet från föreningen Kolmätargränd inlämnade förslagsritningar

i denna riktning, utan tvivel lidande på en dylik sanering, då en

tillfredsställande övergång mellan en rationell nybebyggelse utefter Myntgatan

och mot Riddarhustorget å de utrivna tomterna och de bevarade äldre,

oregelbundna och smala kvartersändarna erbjuder elt problem, som icke

torde vara lätt att tillfredsställande bemästra.

Därtill kommer, att 1600-talets magnifika bebyggelse och regelbundna

stadsplan kring Riddarhustorget ställa vissa krav på avslutningen av ifrågavarande

byggnadsområde mot denna sida. Det är emellertid icke en monumentalfasad,

som här kräves, utan en lagom stor byggnadsvolym, som bildar

en lämplig och vacker övergång mellan kvarlersbebyggelsen med dess smärre

husenheter å den ena sidan oell palatsen kring Riddarhustorget å den andra.

Denna nya byggnadsvolym skall samspela med kanslihusets enhetligt kvar
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 220-

tersmässigt danade byggnadsblock men även bilda en tillräckligt stadig flank

och utgångspunkt för det djupa perspektiv, som Storkyrkobrinken ger i form

av ett snitt in i den täta bebyggelsen.

Här erbjuda sig utan tvekan stora möjligheter för en utformning av ett

stycke stadsbild, vilken på samma gång som hänsyn och respekt visas de

gamla skönhetsvärdena fogar in nya, dock utan att allt för starkt hävda dessa

sistnämnda. Enligt ämbetets mening är det i högsta grad önskvärt, att ett ingående

studium ägnas detta viktiga och känsliga parti av staden, varvid särskild

uppmärksamhet bör ägnas möjligheterna att bevara såväl den gamla

bebyggelsen i allmänhet som den egenartade medellida delen därav.

Därest en sådan prövning på grund av omständigheter, vilkas vikt det

icke tillkommer ämbetet att bedöma, icke numera skulle vara möjlig, på

grund av att principbeslut redan vore fattat om ett stort byggnadsprojekts

omedelbara genomförande på detta område, måste ämbetet finna detta i hög

grad beklagligt. Fallets synnerliga vikt ur stadsbildens och ur kulturhistorisk

synpunkt borde vara tillräcklig för att motivera ett mindre summariskt förfarande.

Efter att här ovan hava framlagt och motiverat sin principiella inställning

till den här föreliggande, för huvudstaden synnerligen viktiga bebyggelsefrågan

är det emellertid ämbetets plikt att här nedan framlägga sina synpunkter

på det förslag, som nu är utarbetat och remitterat till ämbetet för

yttrande.

Till en början kan då konstateras, att den särskilt värdefulla medeltida

bebyggelsen inom området är så gott som helt offrad. Den kommer, därest

förslaget förverkligas, att praktiskt taget förintas. Det är på denna punkt

ämbetet finner anledning till bestämd gensaga. Med uttrycklig reservation

på denna viktiga punkt finner ämbetet emellertid förslaget i övrigt, sett från

de utgångspunkter, som uppställts för detsamma, i åtskilliga avseenden förtjänstfullt.

Detta gäller icke minst det synnerligen smidiga och skickliga sätt, varpå

äldre partier, som i förslaget verkligen bevarats, ha infogats i den nya helheten,

både i fråga örn byggnadens inre och beträffande dess fasader. Förslagsställarens

grepp att i stor utsträckning bevara de gamla gatufasaderna

har sin måhända största betydelse däri, att på delta sätt den gamla kvartersbebyggelsens

skala bevaras. Den nya byggnaden framträder icke utåt

såsom en jättevolym, vilken tränger sig in mellan radhusen å ena sidan och

palatsen vid torget med deras detaljrika modellering å den andra. Utformningen

mot Riddarhustorget innebär enligt ämbetets mening ett lyckligt

grepp, även om den definitiva fasadbildningen ännu ej föreligger, över vilken

ämbetet önskar få tillfälle yttra sig, när den föreligger utarbetad. Greppet

att icke placera en monumental och central ingång i denna fasad är enligt

ämbetets uppfattning väl motiverat. Det är icke önskvärt att här utbilda

en betonad mittpunkt och en stram axel. Förslaget tillvaratager på ett utmärkt

sätt de synpunkter, som ovan anlagts på byggnadsblockets förhållande

till Storkyrkobrinken och palatsen vid Riddarhustorget.

En vägande förtjänst hos förslaget är också den minskning av Myntgatans

bredd, som däri projekteras med ändring av nu gällande stadsplan. Beträffande

förslagets utformning må i övrigt framhållas den stora runda gården,

vilken i och för sig synes väl ansluta sig till de stadsplane- och byggnadsidéer,

vilka under 1600- och 1700-talet gjort sig gällande vid nydaningar i

Stockholm. Det synes emellertid ämbetet vid eventuellt utförande av förslaget

vara angeläget, att denna gård i möjligaste mån erhåller karaktären av

ett allmänt torg samt att passagerna in till detsamma åtminstone under dagen

hållas öppna för gångtrafik. Därigenom skulle den blockmässiga sluten
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 220-

11

het i den nya bebyggelsen, vilken så illa passar Gamla stadens stadsplan,

minskas och förslagets goda grepp att i bottenvåningen åtminstone delvis

behålla den gamla stadsplanen komma mera till sin rätt, med de smala grändbildningarna

bevarade närmast Västerlånggatan. Gränderna böra här bibehållas

med gatläggning på gammalt sätt samt med restaurerade fasadstycken.

Förlusten av medeltidshusen skulle på detta sätt bliva något mindre smärtsam.

I Västerlånggatan skulle grändbildningen med dess överbyggda slutpartier

göra sig gällande på samma sätt som nu, och det stora öppna rundtorget

skulle skymta som en ljus fond igenom grändportarna vid passage

Västerlånggatan framåt.

Riksantikvarieämbetets yttrande utmynnar i det omdömet, att förslaget sålunda

i flera avseenden äger mycket stora förtjänster just ur de synpunkter,

som enligt ämbetets mening oundgängligen måste läggas på bebyggelsen av

detta ovanligt känsliga stadsparti. Väsentliga punkter i förslaget äro ur ämbetets

synpunkt framför allt den vackra torggårdsbildningen och dess utmärkt

väl funna anslutning till det gamla stadsplanesystemet, räddandet av

Myntgatan såsom stadsbild, utformningen av avslutningen av kvarteret mot

Rådhustorget, behandlingen av fasaderna överhuvud taget samt icke minst

det sätt, varpå värdefulla interiörer bevarats och infogats i det nya byggnadskomplexet.

Mot förslaget anses däremot starkt tala spolierandet av den

medeltida stadsplanen med dess bebyggelse utefter gränderna och den egenartade

medeltida stadsbild, som här enligt ämbetets mening skulle kunna återuppstå.

Slutligen har riksantikvarieämbetet framhållit, hurusom det måste anses

vara ett oeftergivligt krav att, om Kungl. Majit skulle till utförande anbefalla

det föreliggande byggnadsförslaget, de kulturhistoriska synpunkterna därvid

bliva tillgodosedda genom ingående undersöknings- och avbildningsarbeten

inom området, innan byggnadsarbetet påbörjas. Även vid eventuella rivningsarbeten

och under sådana byggnadsetapper, som beröra gamla hus, bör enligt

ämbetets mening kulturhistorisk dagkontrollant närvara samt erhålla

tillfälle till ingående undersökningar och uppmätningar. Kostnaden för den

kulturhistoriska kontrollen föreslås inräknad i byggnadskostnaderna.

Disposition av lokalutrymmena.

Kostnadsberäkning.

Det totala ytinnehållet i den föreslagna annexbyggnaden till kanslihuset

utgör enligt vad byggnadsstyrelsen upplyser 6 243 kvadratmeter enligt följande

tablå. 9

Bottenvåningen .........

1 trappa ...............

2 trappor...............

3 » ...............

Tjänsterums- yta netto

ms

........... 304

........... 1400

........... 1400

........... 1335

Bruttoyta exkl.

murverk och

trapphus

m2

444

2 050

2 050

1 985

4 » ...............

........... 525

782

Bruttoyta inkl.

murverk och

trapphus

m2

646

2 480

2 480

2 413

1093

Summa 4 964

7 311

9 112

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 220-

Rums- yta netto

m2

Bruttoyta exkl.

murverk och

Bruttoyta inkl.

murverk och

trapphus

m2

trapphus

m2

Butiksytor m. m...................

599

621

838

Lunchrestaurang 4 trappor..........

210

210

240

Arkivvåning 4 trappor..............

470

470

492

Sammanlagt

6 243

8 612

10 682

Hörnhuset Västerlånggalan—Salviigränd med en rumsyta av cirka 620

kvadratmeter har härvid ej medräknats.

Härtill komma i de befintliga husen vissa källarlokaler. Dylika böra enligt

byggnadsstyrelsen anordnas även under de nya byggnaderna. Med hänsyn

till den rådande bristen på parkeringsplatser i trakten anser styrelsen ett

parkeringsgarage eventuellt böra anordnas i form av källare under den

runda gården, därest detta visar sig möjligt att genomföra.

Byggnadsstyrelsen berör i detta sammanhang det av föreningen Kolmätargränd

i förenämnda skrift framförda uppslaget om att åt Kungl. Maj:ts

kansli bereda lokaler genom en nybyggnad enbart å det mitt emot kanslihuset

belägna, redan frilagda området. Styrelsen omnämner, att föreningen efter

framställningens ingivande till styrelsen under hand överlämnat ett av

arkitekten A. Stark utarbetat förslag i sådant syfte, åskådliggjort å två ritningar

jämte beskrivning. Enligt detta förslag, som upptager en bredd av

endast 15 meter på Myntgatan, skulle de återstående delarna av de ifrågavarande

kvarteren saneras och i huvudsak bibehållas för sina nuvarande ändamål

— affärslokaler och bostäder — medan en föreslagen nybyggnad mot

Myntgatan och de befintliga byggnaderna mot Storkyrkobrinken skulle inredas

till ämbetslokaler för statens räkning.

En inom byggnadsstyrelsen verkställd undersökning har, fortsätter styrelsen,

givit vid handen att enligt det av föreningen förordade förslaget en sammanlagd

nettogolvyta tjänstelokaler av endast 2 930 kvadratmeter skulle erhållas.

Även örn härtill läggas de befintliga lokalutrymmena mot Västerlånggatan

och Salviigränd, som enligt byggnadsstyrelsens förslag skulle utnyttjas

såsom tjänsterum, utgörande en nettoyta av 920 kvadratmeter, så skulle de

utrymmen, som på detta sätt kunna erhållas för statliga ändamål, vara alltför

begränsade för att de sedan länge inom statsförvaltningen diskuterade

och av styrelsen i det följande närmare belysta utrymmesbehoven skulle kunna

tillgodoses enligt föreningens förslag. Genom en breddning av Myntgatan

till det mått, 18,5 meter, som från stadens sida ansetts vara minimum, skulle

dessa utrymmen ytterligare reduceras. Med hänsyn till de av kronan i samband

med markavtalet havda kostnaderna för området finner styrelsen ett så

begränsat utnyttjande vara ur ekonomisk synpunkt mycket oförmånligt, varjämte

tjänsterummen i flera fall bleve av mindre god beskaffenhet. Förslaget

kan därför enligt byggnadsstyrelsen icke anses innebära någon godtagbar

lösning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 220-

13

Beträffande det iokalbehov, som byggnadsstyrelsen vid förslagets uppgörande

ansett böra tillgodoses inom annexbyggnaden, anför styrelsen följande.

Sedan byggnadsstyrelsen hos kommunikationsdepartementet framställt förfrågan

rörande de olika departementens eventuella behov av utökade lokaler,

har styrelsen erhållit uppgifter, enligt vilka betydande sådana behov föreligga

särskilt för justitie-, social- och finansdepartementen. För vart och

ett av dessa departement beräknar styrelsen ett utrymmestillskott av omkring

300 kvadratmeter vara erforderligt. Även ecklesiastik-, jordbruks-, handelsort!

folkhushållningsdeparlementen hava emellertid framställt anspråk på

ökat utrymme. Det erforderliga utrymmestillskottet för vart och ett av dessa

senare departement beräknar styrelsen till omkring 100 kvadratmeter.

Vid övervägande av olika möjligheter att tillgodose förefintliga lokalbehov

i samband med ett bebyggande av ifrågavarande kvartersområden, har byggnadsstyrelsen

stannat för en lösning, som innebär, att ett av de mera utrymmeskrävande

departementen, exempelvis finansdepartementet, helt

överflyttas till nybyggnaden. Härigenom och i samband med en viss omgruppering

av lokalerna inom kanslihuset skulle de där kvarblivande departementen

få sina utrymmesanspråk tillgodosedda. Skulle ytterligare lokalutrymme

erfordras, kan övervägas, om icke i kanslihuset inrymda kommittélokaler

kunde överflyttas till nybyggnaden.

I anslutning till vad sålunda anförts hava enligt det framlagda förslaget

till nybyggnad tjänsterum med en sammanlagd nettogolvyta av 1 220 kvadratmeter

med tillhörande korridor, kapprum, toaletter m. m. reserverats för finansdepartementet

inom våningen 3 trappor upp.

Från försvarsdepartementets sida har särskilt understrukits

önskvärdheten av att departementets lokaler bleve sammanförda med de

till kanslihuset förlagda departementen, och försvarsdepartementet har förordat

en överflyttning av departementet till den nu ifrågasatta nybyggnaden,

varvid förutsättes att direkt kommunikation med kanslihuset kan anordnas

över eller under Myntgatan.

Med hänsyn till det nu anförda föreslår byggnadsstyrelsen, att tjänsterum

med en sammanlagd nettogolvyta av cirka 1 940 kvadratmeter jämte tillhörande

korridorer, kapprum m. m. ställas till försvarsdepartementets disposition

inom nybyggnaden. Lokalerna, vilka erhållit egen ingång från Riddarhustorget,

upptaga större delen av våningen 2 trappor samt mindre delar av

bottenvåningen och våningen 1 trappa upp.

A de vid styrelsens skrivelse fogade planritningarna har i allmänhet endast

det för departementens olika avdelningar och byråer beräknade totalutrymmet

angivits, medan den detaljerade rumsindelningen ansetts böra anstå

till ett senare stadium av ritningarnas utarbetande. Vid disponerandet av

försvarsdepartementets lokaler har förutsatts, att de tre nuvarande kommandoexpeditionerna

enligt 1942 års riksdagsbeslut sammanslås till en samt att

bok- och blankettförråd inrymmas på annat håll, förslagsvis inom nybyggnad

å Järvafältet.

Återstående utrymmen böra reserveras bland annat för en lösning av

nedre jnsliticrevisione n s lokalfråga. På sätt nedan närmare angles

föreslår styrelsen, att inom det s. k. Gamla rådhuset, kvarteret Nemesis,

skulle iordningställas lokaler för högsta domstolen. Därest detta förslag

skulle vinna statsmakternas gillande, blir det nödvändigt, att nedre justitierevisionen

erhåller lokaler i omedelbar närhet av sagda byggnad. De

sakkunniga, med vilka styrelsen haft ali samråda vid uppgörande av förslag

beträffande högsta domstolens lokalfråga, hava även ansett nödvändigt att

inomhusförbindelse anordnas mellan domstolens och revisionens lokaler.

Sådan förbindelse kan lämpligast komma till stånd mellan kanslihuset och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 220-

kvarteret Nemesis. Styrelsen har hos Stockholms stads gatukontor inhämtat,

att förbindelse kan anordnas mellan kanslihuset och nybyggnaden i form av

en gångtunnel under Myntgatan för en kostnad av i runt tal 80 000 kronor,

samt från kanslihuset under Rådhusgränd till kvarteret Nemesis för en kostnad

av i runt tal 50 000 kronor.

För nedre justitierevisionen skulle då antingen på sätt närmare framgår

av ritningarna reserveras ett utrymme av 760 kvadratmeter i våningen 1

trappa i nybyggnaden eller motsvarande utrymme i kanslihuset. I senare

fallet skulle det till kanslihusets västra hörnparti förlagda socialdepartementet

överflyttas till det nya komplexet och de härvid ledigblivna lokalerna

inom kanslihuset ställas till revisionens förfogande. Vilketdera alternativ,

som skall givas företräde, torde lämpligen först efter ytterligare studium avlokalfrågan

böra avgöras.

Sedan nu angivna lokalbehov för försvars- och finansdepartementen samt

nedre justitierevisionen blivit tillgodosedda, återstår inom komplexet en nettogolvyta

tjänsterum på 1 044 kvadratmeter, vartill kommer ett arkivutrymme

i våningen 4 trappor om 470 kvadratmeter. Med ett utnyttjande av dessa

utrymmen för olika trängande statliga behov måste måhända, med hänsyn

till vad i det följande framhålles i samband med frågan örn anskaffandet avlokaler

för högsta domstolen, tills vidare anstå.

Kostnaderna för byggnadsföretaget hava av byggnadsstyrelsen

beräknats till 4 300 000 kronor. I detta belopp ingår kostnaden för

rivning av befintliga byggnader och för grundpålning med 375 000 kronor.

Därest källarvåning anordnas under portiken och gården, tillkommer en

kostnad av 400 000 kronor.

Av ifrågavarande kostnadssumma har styrelsen förklarat sig anse, att för

ritningars utarbetande och byggnadsarbetenas igångsättande ett belopp av

1 000 000 kronor bör vara tillgängligt under budgetåret 1944/45.

Med annexbyggnaden sammanhängande

andra lokalfrågor.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen, skulle till den föreslagna

nya annexbyggnaden överflyttas bl. a. försvarsdepartementet. Detta departements

hittillsvarande lokalutrymmen inom kvarteret Mercurius vid Storkyrkobrinken

komma därigenom att frigöras för andra ändamål. Lokalerna

hava en nettogolvyta tjänsterum av omkring 2 900 kvadratmeter, däri inräknade

vissa utrymmen, som upptagas av kommandoexpeditionernas bok- och

blankettförråd.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att tillkomsten av det föreslagna nya byggnadskomplexet

på grund av de lokalreserver, som därigenom tillskapas, blir

av stor betydelse för lösandet av ett flertal andra statliga lokalfrågor än de

i det föregående berörda. Såsom förut nämnts, har Kungl. Majit i olika

sammanhang lämnat byggnadsstyrelsen uppdrag att utreda dylika frågor.

I sin förevarande skrivelse har styrelsen lämnat en översikt i ett sammanhang

över dessa frågor och det sätt, varpå en lösning av desamma enligt

styrelsens uppfattning bör sökas. Jag anser mig här böra i dess huvuddrag

återgiva styrelsens redogörelse i dessa avseenden.

Domänstyrelsens byggnadsfråga har, framhåller styrelsen, länge hört till

de mest angelägna. 1 skrivelse den 8 mars 1938 föreslog byggnadsstyrelsen,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 220•

15

att en nybyggnad för domänstyrelsen skulle uppföras på Käkberget vid

Ladugårdsgärdet. Kostnaden härför beräknades till 3 750 0000 kronor. Framställningen

föranledde då icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Behovet av en

nybyggnad för domänstyrelsen framstår enligt byggnadsstyrelsen särskilt

starkt mot bakgrunden av den trångboddhet, som sedan länge överhuvud

taget varit rådande inom fastigheten Birger Jarls torg 3—5, det s. k. Gamla

riksdagshuset. Kungl. Maj:ts förenämnda uppdrag att verkställa förnyad utredning

rörande beredande av nya lokaler åt domänstyrelsen och därmed

sammanhängande frågor hade föranletts av en av socialstyrelsen i skrivelse

den 21 juli 1941 gjord framställning örn åtgärder för en såvitt möjligt ändamålsenlig

lösning av detta ämbetsverks lokalfråga.

De till fastigheten Birger Jarls torg nr 3—5 förlagda ämbetsverken

äro domänstyrelsen, kommerskollegium, socialstyrelsen samt statistiska

centralbyrån. Samtliga dessa verk disponera emellertid i stor utsträckning

även andra, huvudsakligen tillfälligt förhyrda lokaler. De nuvarande lokalinnehaven

framgå av följande av byggnadsstyrelsen meddelade tablå.

I. Domänstyrelsen.

1. I kronans fastighet Birger Jarls torg 3—5 ......................2 236 m2 netto

Förhyrda lokaler:

2. Kungsgatan 37...................................................... 650 » >

3. Sveavägen 34—36 .................................................. 56 * »

II. Kommerskollegium, sprängämnesinspektionen, statens

elektriska inspektion, fartygsinspektionen.

A. Kommerskollegium.

I kronans fastighet Birger Jarls torg 3—5 ..............cirka 2 910 m2 netto

B. Sprängämnesinspektionen.

Förhyrda lokaler Drottninggatan 89 8 rum.............. > 170 » »

C. Statens elektriska inspektion.

I kronans fastighet Storkyrkobrinken 9 .................. » 233 » »

D. Fartygsinspektionen.

Förhyrda lokaler Slussplan 9 7 rum ...................... » 110 » >

III. Socialstyrelsen.

I kronans fastigheter:

1. Birger Jarls torg 3—5 ............................................1180 » »

2. Hessensteinska huset ..............................................1170 » »

Förhyrda lokaler:

3. Medborgarhuset 40 rum ....................................cirka 950 » »

4. Munkbron 11 ........................................................ 200 » »

5. Torsgatan 4—6......................................................160 » »

För utlänningsförläggningsavdelningen förhyras

6. Munkbron 9..........................................................145 » »

7. Stora Nygatan 1...................................................... 80 » »

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 220-

IV. Statistiska centralbyrån.

I kronans fastigheter:

1. Birger Jarls torg 3—5 ............................................1 Ö74 m2 netto

2. Västra Trädgårdsgatan 4.......................................... 100 » »

g. Svartmangatan 9 .................................................. 860 » »

Därest domänstyrelsen överflyttades från fastigheten Birger Jarlstorg 3—

5 till lokal på annat håll — vilket såvitt byggnadsstyrelsen alltjämt kan bedöma,

måste ske genom nybyggnad — skulle enligt byggnadsstyrelsen, samtidigt

som domänstyrelsens lokalfråga erhölle en definitiv lösning, förbättrade

förhållanden kunna åstadkommas inom Gamla riksdagshuset för kommerskollegium,

socialstyrelsen och statistiska centralbyrån. En fullt tillfredsställande

lösning på längre sikt för dessa ämbetsverks lokalfrågor skulle dock

icke på detta sätt kunna åstadkommas.

Genom utnyttjande jämväl av det genom försvarsdepartementets utflyttning

ledigblivna lokalutrymmet inom kvarteret Mercurius skulle emellertid

åt hela detta komplex av lokalfrågor kunna givas en lösning, som fullt tillfredsställer

föreliggande anspråk.

Byggnadsstyrelsen föreslår i enlighet härmed ett successivt genomförande

av följande åtgärder.

l:o Socialstyrelsen förflyttas till kvarteret Mercurius.

2:o Domänstyrelsens samtliga avdelningar beredas nya lokaler i en nybyggnad.

3:o Kommerskollegium med elektriska inspektionen, sprängämnesinspektionen

och fartygsinspektionen i Stockholm erhåller i fastigheten Birger

Jarls torg nr 3—5 lokaler med en nettogolvyta av omkring 3 600 kvadratmeter,

samt

Statistiska centralbyrån (samtliga avdelningar) erhåller likaledes i denna

fastighet lokaler med en nettogolvyta av omkring 3 000 kvadratmeter.

Resterande utrymmen i sistnämnda fastighet med en nettogolvyta av

omkring 1 300 kvadratmeter torde böra reserveras för något eller några

ämbetsverk, vilkas lokalisering till denna trakt kan anses särskilt motiverad.

Styrelsen återkommer i det följande till en av statens organisationsnämnd

förordad anordning, varigenom socialstyrelsens statistiska byrå skulle förläggas

till ifrågavarande fastighet. Andra ämbetsverk, som enligt byggnadsstyrelsen

lämpligen kunde förläggas hit, äro statens organisationsnämnd, försvarets

centrala organisationskommitté och statens sakrevision.

Inom kvarteret Mercurius äger kronan för närvarande två fastigheter.

En inom byggnadsstyrelsen verkställd utredning — till vilken jag i

det följande återkommer — har givit vid handen, att socialstyrelsens samtliga

avdelningar med undantag av utlänningsförläggningsavdelningen skulle

kunna inrymmas inom dessa fastigheter. Enär sistnämnda avdelning i sin

nuvarande omfattning är utpräglat krisbetonad, har byggnadsstyrelsen ej

ansett nödvändigt att bereda densamma utrymme inom kvarteret Mercurius.

Domänstyrelsens lokalfråga är, upplyser byggnadsstyrelsen, beroende av

vissa för närvarande pågående organisationsundersökningar rörande verket.

Enligt vad statens organisationsnämnd meddelat, kan det förväntas att dessa

undersökningar vid slutet av år 1944 fortskridit så långt, att ett lokal
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 220.

17

program kan utarbetas. Så snart detta föreligger, ämnar byggnadsstyrelsen

fullfölja och avsluta den av Kungl. Majit anbefallda utredningen rörande

lokaler åt domänstyrelsen. Av allt att döma måste lokalfrågan lösas genom

nybyggnad. Tidigast år 1945 kan enligt byggnadsstyrelsen en framställning

härom föreligga. Man bör därför enligt byggnadsstyrelsen utgå från att denna

fråga icke kan bliva slutgiltigt löst till den tidpunkt, då en överflyttning

av socialstyrelsen till kvarteret Mercurius skulle kunna äga rum.

Med hänsyn härtill har byggnadsstyrelsen ansett sig böra räkna med en

övergångsperiod, varunder domänstyrelsen kvarbliver inom fastigheten Birger

Jarls torg nr 3—5 tillsammans med kommerskollegium och statistiska

centralbyrån. Sedan socialstyrelsen utflyttats, kan plats beredas kommerskollegii

samtliga lokalförvaltningar i Stockholm (enligt nuvarande anspråk

motsvarande en nettoyta av 690 kvadratmeter), varigenom detta ämbetsverk

skulle erhålla en lämplig och från nuvarande utgångspunkter slutgiltig

lösning av sin lokalfråga.

Även statistiska centralbyrån skulle under denna övergångsperiod få sin

lokalfråga tillfredsställande ordnad, i det att de för närvarande till fastigheten

Västra Trädgårdsgatan 4 förlagda lokalerna med en nettogolvyta av

omkring 100 kvadratmeter kunna överflyttas till Birger Jarls torg nr 3—-5

och samtidigt en nödvändig utökning av lokalutrymmet av 390 kvadratmeter

beredas.

Härmed skulle de genom socialstyrelsens utflyttning ledigblivande utrymmena

inom fastigheten Birger Jarls torg 3—5 vara tagna i anspråk.

Lokalfördelningen i fastigheten skulle därvid bliva följande.

I Domänstyrelsen .................................. Nettoyta 2 236 mä

II Kommerskollegium med sprängämnesinspektionen, elek
triska

inspektionen samt fartygsinspektionen ...... » 3 600 »

III Statistiska centralbyrån............................ » 2 064 »

Statistiska centralbyråns till fastigheten Svartmangatan 9 förlagda lokaler,

vilka disponeras av 1940 års folkräkning, centrala automobilregistret,

1943 års arealinventering med flera avdelningar, skulle tills vidare disponeras

för samma ändamål.

Fastigheten nr 1 i kvarteret Nemesis, Gamla rådhuset, skall enligt

1940 års markavtal tillträdas av kronan ett år efter det fastigheterna

nr 3 och 4 i kvarteret Glasbruket blivit av kronan till staden avträdda. Då

det förutsalls, att kronan skulle begagna sig av sin rätt att framflytta dagen

för avträdandet av sistnämnda fastigheter till den 1 juli 1948, skulle

enligt avtalet kvarteret Nemesis först den 1 juli 1949 kunna disponeras av

kronan. På sätt redan antytls och i särskild skrivelse närmare utvecklas,

föreslår byggnadsstyrelsen, att fastigheten ifråga skall iordningställas för

beredande av lokaler för högsta domstolen och lagrådet. Styrelsen förutsätter,

att överenskommelse med Stockholms stad skall kunna träffas om

tidigare tillträdesdag under förutsättning att lokaler för stadens gatukontor

m. fl., som nu disponera fastigheten i kvarteret Nemesis, kunna beredas på

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 220.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majlis proposition nr 220.

annat håll, exempelvis genom temporärt utnyttjande av den lokalreserv, som

enligt vad förut omnämnts kan påräknas inom den föreslagna nybyggnaden

i kvarteret Minotaurus m. fl. kvarter.

Fastigheten nr 1 i kvarteret Västertorn å Riddarholmen, det

s. k. Gamla kungshuset, disponeras för närvarande gemensamt av Svea hovrätt

och kammarkollegiet. I särskild skrivelse, till vilken jag i det följande

återkommer, föreslår byggnadsstyrelsen, att fastigheten skall i sin helhet

upplåtas till hovrätten.

Förslagets genomförande förutsätter, att lokaler beredas kammarkollegiet

på annat håll. Styrelsen föreslår, att kollegiet — på sätt närmare belyses i

nyssnämnda särskilda skrivelse — får sina lokaler förlagda till fastigheten

kvarteret Gråmunkeholmen nr 1, det s. k. Hessensteinska huset, vilket

skulle bliva disponibelt, sedan socialstyrelsen på sätt förut anförts överflyttats

till kvarteret Mercurius.

Beträffande utnyttjandet av den genom 1940 års markavtal till kronan överlämnade

fastigheten nr 2 i kvarteret Västertorn (stadens förutvarande

auktionsverk och arkiv) har byggnadsstyrelsen förklarat sig i detta

sammanhang icke kunna framlägga förslag. Ett förslag att hit förlägga kammarkollegiet

vid dess föreslagna utflyttning från Gamla kungshuset har av

skäl, som närmare anföras i styrelsens särskilda framställning angående bl. a.

Svea hovrätts lokalfråga, måst förfalla.

Byggnadsstyrelsen har slutligen i detta sammanhang erinrat örn att Kungl.

Majit genom beslut den 27 februari 1942 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att

för en kostnad av högst 550 000 kronor utföra arbeten för beredande av

ökade lokaler för riksräkenskapsverket genom ombyggnad av de enligt 1940

års markavtal till kronan avträdda fastigheterna kvarteret Kidskär

nr 1 och 2. Genom ombyggnaden skulle även kammarrättens behov av ökat

lokalutrymme bliva tillgodosett. Tillstånd till igångsättande av ifrågavarande

byggnadsarbete har emellertid ännu ej beviljats. Enligt Kungl. Majits medgivande

genom beslut den 18 december 1942 och den 17 december 1943 disponeras

ifrågavarande fastigheter alltjämt tills vidare kostnadsfritt av Stockholms

stad för fastigheternas tidigare ändamål, nämligen såsom lokal för

stadens yrkesskolors handelsavdelningar.

Anslag för budgetåret 1944/45.

I anslutning till vad byggnadsstyrelsen i förevarande skrivelse anfört beträffande

en nybyggnad inom kvarteren Minotaurus, Nessus, Lychaon och

Cephalus hemställer styrelsen i denna skrivelse, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att för uppförande av en sådan nybyggnad för budgetåret

1944/45 anvisa ett anslag av 1 000 000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 220-

Anordnande av lokaler för socialstyrelsen i kvarteret Mercurius.

19

I särskild skrivelse den 19 februari 1944 har byggnadsstyrelsen, såsom

förut nämnts, framlagt förslag om anordnande av lokaler för socialstyrelsen

i de fastigheter i kvarteret Mercurius, som för närvarande disponeras av försvarsdepartementet

men vilka skulle frigöras genom departementets inflyttning

i den föreslagna annexbyggnaden till kanslihuset.

Förslaget åskådliggöres å sex inom styrelsens utredningsbyrå upprättade

skissritningar.

Såsom framgår av den under föregående avsnitt lämnade översikten, disponerar

socialstyrelsen i Gamla riksdagshuset omkring 1 180 kvadratmeter och

i Hessensteinska huset, kvarteret Gråmunkeholmen nr 1, omkring 1 170

kvadratmeter. Dessutom förhyras i Medborgarhuset, i fastigheten Munkbron

11 samt i fastigheten Torsgatan 4—6 sammanlagt omkring 1 300 kvadratmeter.

För utlänningsförläggningsavdelningen förhyras för närvarande i

fastigheterna Munkbron 9 och Stora Nygatan 1 sammanlagt 225 kvadratmeter,

allt räknat i nettogolvyta tjänsterum.

Kronans två fastigheter inom kvarteret Mercurius — tomtnummer 1, 2, 10

och 11, respektive 3 och 9 — upptaga en nettogolvyta av sammanlagt 3 350

kvadratmeter.

Det förslag till förläggning av socialstyrelsens olika avdelningar och byråer

inom detta utrymme, som framlagts av byggnadsstyrelsen, har uppgjorts

i samråd med representanter för socialstyrelsen. Det har ansetts lämpligt

att till bottenvåningen och våningen 1 trappa upp förlägga utlänningsbyrån,

vilken är den av allmänheten mest besökta delen av ämbetsverket.

Generaldirektörens avdelning och lagbyrån hava sammanförts i våningen 1

trappa upp, där även 2:a byråns avdelning för alkoholistvård inrymts. Vissa

av 2:a byråns övriga avdelningar hava förlagts till våningen 2 trappor upp,

som i övrigt inrymmer arbetsmarknadsbyrån och förlikningsmannaexpeditionen.

I våningen 3 trappor upp inrymmas 2:a byråns skyddshemsavdelning,

statistiska byrån, en del av utredningsbyrån och bokmagasin i direkt förbindelse

med i våningen 4 trappor upp (vindsvåningen) anordnade biblioteksutrymmen.

I denna våning inrymmes dessutom ett antal biträdesrum till utredningsbyrån.

Lokalernas iordningställande för socialstyrelsens räkning förutsätter, att

vissa på ritningarna angivna ändringsarbeten komma till utförande. Då lokalerna

delvis befinna sig i mindre tillfredsställande skick, måste man enligt

byggnadsstyrelsen räkna med att vissa reparationsarbeten m. m. komma att

erfordras.

Socialstyrelsen har i en lill byggnadsstyrelsens utredning fogad skrivelse den

31 januari 1944 förklarat sig godtaga det av byggnadsstyrelsen upprättade

förslaget, dock under framhållande bland annat av nödvändigheten att reservutrymmen

kunna beredas med hänsyn till de ytterligare lokalbehov, som

kunde väntas uppstå exempelvis såsom en följd av nya uppgifter på socialvårdens

område. Socialstyrelsens anspråk i detta avseende har byggnadsstyrelsen

ansett möjligen kunna tillgodoses genom att kronan framdeles för
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 220-

värvade någon eller några av övriga inom kvarteret befintliga fastigheter, av

vilka Stockholms stad äger tre — med tomtnummer 4, 5, 6 och 7, taxerade

till 100 000, 100 000 respektive 475 000 kronor — samt Allmänna änke- och

pupillkassan en (nr 8), taxerad till 300 000 kronor.

Även på annat sätt kan emellertid, anför byggnadsstyrelsen, behovet av lokalreserver

för socialstyrelsen tänkas bliva tillgodosett. Byggnadsstyrelsen

framhåller i detta hänseende, hurusom styrelsen genom statens'' organisationsnämnd

inhämtat, att det med hänsyn till ordnandet av den statliga statistiken

är önskvärt, att de tre större statistikverkens — socialstyrelsen, statistiska

centralbyrån och kommerskollegium — statistikavdelningar sammanföras till

ett ställe. Genom inrättande av ett statistikkollegium, som skulle hava tillsynen

över den statliga statistiken, skulle denna kunna utföras under mera

rationella och ekonomiska former än för närvarande. Av denna orsak skulle

det enligt organisationsnämndens mening vara lämpligt, att de tre nämnda

verken eller åtminstone statistiska centralbyrån och kommerskollegium samt

socialstyrelsens statistiska avdelningar sammanfördes till lokaler inom samma

fastighet, lämpligen till Birger Jarls torg nr 3—5.

Därest, på sätt organisationsnämnden förordat, en förläggning av socialstyrelsens

statistiska byrå till Gamla riksdagshuset skulle komma till stånd,

vilket enligt byggnadsstyrelsen kan ske i samband med ett utflyttande av do •

mänstyrelsen, skulle de utrymmen i våningen 3 trappor upp i kvarteret Mercurius,

vilka nu föreslås till lokal för nämnda byrå och som upptaga sammanlagt

omkring 300 kvadratmeters nettogolvyta, kunna tagas i anspråk för

annat socialstyrelsens lokalbehov.

De med förslaget till socialstyrelsens förläggning till kvarteret Mercurius

förenade byggnadskostnad erna belöpa sig enligt en inom byggnadsstyrelsen

verkställd kostnadsberäkning till 300 000 kronor. I detta belopp ingår

en beräknad kostnad av 100 000 kronor för reparations- och underhållsarbeten.

Byggnadsstyrelsen anför slutligen att, därest av innevarande års riksdag

beslut komme att fattas om uppförande av den föreslagna nybyggnaden inom

kvarteret Minotaurus m. fl., en överflyttning av försvarsdepartementet till de

nya lokalerna möjligen kunde ske redan den 1 juli 1946. Vid denna tidpunkt

borde ritningar för ombyggnaden av kvarteret Mercurius föreligga. Då för

dessas utarbetande borde beräknas en tid av 8 månader, syntes erforderliga

medel, 15 000 kronor, för fortsatta utredningar och därpå grundade ritningar

böra ställas till förfogande under budgetåret 1944/45.

Anordnande av lokaler för högsta domstolen, Svea hovrätt och

kammarkollegiet m. m.

Kungl. Majit har den 23 maj 1935 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att verkställa

utredning av frågan, huruvida lämpliga lokaler för högsta domstolen

och Svea hovrätt kunde beredas i det nuvarande garnisonssjukhuset i Stock
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj-.ts proposition nr 220-

holm jämte eventuell nybyggnad å det till sjukhuset hörande tomtområdet,

sedan sjukhuset efter fullbordandet av karolinska sjukhuset ej längre erfordrades

för sitt nuvarande ändamål. Genom beslut den 4 juli 1936 har

Kungl. Majit förordnat, att utredningen jämväl skulle avse frågan huruvida,

även efter en förändrad rättegångsordning, lämpliga lokaler kunde beredas

Svea hovrätt i fastigheten Birger Jarls torg 16 (Gamla kungshuset).

Sedermera har Kungl. Majit den 5 december 1941 förordnat, att den ifrågavarande

utredningen rörande anskaffande av lämpliga lokaler för högsta

domstolen och Svea hovrätt skulle fullföljas under beaktande av de särskilda

krav, som ställdes efter en reform av rättegångsväsendet, samt att vid

utredningen jämväl skulle undersökas, huruvida och på vad sätt lokaler

kunde beredas högsta domstolen och nedre justitierevisionen annorstädes

än i nuvarande garnisonssjukhuset. Härvid borde särskilt övervägas möjligheten

att för högsta domstolens och nedre justitierevisionens behov disponera

fastigheter, vilka komme att övergå i kronans ägo på grund av 1940 års

markavtal.

Med stöd av Kungl. Majits bemyndigande den 23 maj 1935 har chefen för

justitiedepartementet samma dag såsom sakkunniga, med vilka byggnadsstyrelsen

under utredningen skulle samråda, tillkallat presidenten B. Ekeberg,

f. d. justitierådet N. Gärde och justitierådet N. Vult von Steyern. Enligt departementschefens

beslut skulle jämväl statssekreteraren i justitiedepartementet

deltaga i överläggningarna.

Vidare har chefen för justitiedepartementet den 5 december 1941 utsett

dåvarande ordföranden i nedre justitierevisionen, revisionssekreteraren O.

Hesselgren att jämte nämnda sakkunniga deltaga i överläggningar med byggnadsstyrelsen

rörande ifrågavarande uppdrag. Sedan Hesselgren på därom

gjord framställning entledigats från omförmälda sakkunniguppdrag, har

chefen för justitiedepartementet den 1 oktober 1943 i hans ställe utsett nuvarande

ordföranden i nedre justitierevisionen, revisionssekreteraren C. M.

E. Wijnbladh.

Sedan byggnadsstyrelsen i samråd med de sakkunniga verkställt den anbefallda

utredningen, har styrelsen i särskild skrivelse den 19 februari 1944

framlagt resultatet av densamma.

Högsta domstolen och lagrådet.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att det vid utredningen visat sig, att garnisonssjukhuset

icke inom bestämbar tid kunde bliva tillgängligt för här ifrågakomna

institutioner. I likhet med de sakkunniga har styrelsen därför funnit,

att tanken på en förläggning av institutionerna till denna faslighet måste

förfalla. Vad högsta domstolen beträffar, har den verkställda utredningen

givit vid handen, att dess lokalfråga lämpligen skulle kunna lösas genom att

för ändamålet taga i anspråk fastigheten nr 1 i kvarteret Nemesis, det s. k.

Gamla rådhuset eller »Bondeska palatset», som enligt 1940 års markavtal

skall övergå i kronans ägo.

Styrelsen har genom professorn Ivar Tengbom låtit på grundval av ett av

nyssnämnda sakkunniga lämnat lokalprogram uppgöra ett förslag till bygg
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Mnj:ts proposition nr 220-

nådens iordningställande för ifrågavarande ändamål. Förslaget har åskådliggjorts

å åtta ritningar, vilka fogats vid styrelsens förevarande skrivelse.

Beträffande byggnadens historia och nuvarande skick m. m. anför byggnadsstyrelsen.

Byggnaden, som hör till Stockholms ur kulturhistorisk och arkitektonisk

synpunkt märkligare äldre byggnader, uppfördes under senare hälften av

1600-talet av riksskattmästaren Gustaf Bonde efter ritningar, som ursprungligen,

under medverkan av Jean de la Vallée, uppgjorts av Nicodemus Tessin

d. ä. Huset har genomgått växlande öden och har senast i Stockholms

stads ägo utnyttjats till lokal för stadens gatukontor m. m. Byggnaden har

under tidernas lopp starkt förvanskats, bland annat genom att många av

rummen uppdelats med mellanväggar och glaspartier eller försetts med provisoriska

anordningar av olika slag. Underhållet har blivit i hög grad eftersatt,

och värdefull dekorativ utsmyckning har borttagits och bland annat

överflyttats till Stockholms nya rådhus.

Fastigheten, som omfattar en areal av 2 560 kvadratmeter, har i samband

med 1940 års markavtal värderats till 900 000 kronor. Vid fastställandet

av detta förhållandevis låga värde har förutsatts, att byggnaden av

kulturhistoriska skäl måste bevaras samt underkastas omfattande iståndsättningsarbeten,

varför köpeskillingen icke bestämts högre än till, i stort sett,

det kap i tali se ra de bruksvärdet.

Byggnadens allmänna anordning och storlek gör den, framhåller byggnadsstyrelsen,

lämpad för nu avsedda ändamål. Byggnadsstyrelsen förutsätter

emellertid, att vid byggnadens iordningställande för ändamålet de större

rummen återställas i huvudsakligen ursprungligt skick. Byggnadens användning

såsom lokal för högsta domstolen låter sig enligt styrelsen väl förena

med dessa önskemål, enär här föreligger ett praktiskt behov av stora

och representativa lokaler, särskilt för de offentliga domstolsförhandlingarna.

Sålunda erfordras tre sessionssalar, vilka enligt förslaget förläggas till ursprungligen

befintliga huvudrum, två större i våningen 1 trappa upp och ett

mindre i bottenvåningen. I anslutning till sessionssalarna gruppera sig enligt

förslaget överläggningsrum, rum för ordförande, vittnesmål samt åklagai*rum

m. m.

I enlighet med av de sakkunniga framställda önskemål hava särskilda

tjänsterum anordnats för samtliga justitieråd, vilka rum förlagts dels till

bottenvåningen och dels till våningen 2 trappor upp. I siistnämnda våning

hava dessutom inrymts bibliotek, skrivrum, studierum och samtalsrum. Burn

för dispensföredragningar hava förlagts dels till våningen 1 trappa upp och

dels till bottenvåningen, som även inrymmer tre rum, avsedda såsom tillfälliga

arbets- och uppehållsplatser för revisionssekreterare.

Till bottenvåningen och entresolvåningen 1 trappa upp hava förlagts rum

för advokater och åklagare. I souterrängvåningen finnas rum för protokollssekreterare,

skrivrum, rum för häktade — vilka sistnämnda lokaler försetts

med egen ingång från den norra gården och hiss till den största sessionssalen

— vidare arkivutrymmen, lunchrum med kök, bostäder för vaktmästare

och maskinist samt lokaler för värme- och ventilationsanläggning.

I flygeln mot Riddarhusgränd och Riddarhustorget hava i bottenvåningen

och souterrängvåningen erforderliga utrymmen kunnat reserveras för lag
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

rådet, som för närvarande har sina lokaler förlagda till den kronan tillhöriga

fastigheten Västra Trädgårdsgatan 4, vilka lokaler alltså skulle kunna

tagas i anspråk för annat ändamål.

Kostnaderna för förslagets genomförande hava av byggnadsstyrelsen

beräknats till 1 750 000 kronor. I denna summa ingå kostnader

för nödvändiga grundförstärkningsarbeten med 525 000 kronor, övriga byggnadskostnader,

vilka i stor utsträckning betingas av andra för byggnadens

framtida bestånd nödvändiga åtgärder samt av ur kulturhistorisk synpunkt

erforderliga arbeten för byggnadens återställande i möjligaste mån i dess ursprungliga

skick, uppgå till 790 000 kronor. För värmeledning och ventilation,

gas-, vatten- och avloppsledningar, elektriska ledningar och hissar m. m.

beräknas en sammanlagd kostnad av 275 000 kronor. Slutligen hava kostnader

för ritningar, kontroll och administration samt oförutsedda utgifter beräknats

till 160 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen framhåller i anslutning till dessa beräkningar, att den

jämförelsevis höga kostnaden bör ses mot bakgrunden av den erlagda köpeskillingen,

vilken såsom nyss framhållits just med hänsyn bland annat till de

kostnader, som en erforderlig restaurering skulle betinga, satts till ett belopp,

som kan sägas med omkring 800 000 kronor understiga fastighetens markvärde.

Med hänsyn till rättegångsreformens genomförande torde, anför byggnadsstyrelsen,

högsta domstolens nya lokaler böra vara disponibla senast den 1

januari 1948. Med utgångspunkt från en beräknad byggnadstid av 1 V2 år

och med hänsyn till den tid utarbetandet av fullständiga ritningar och i

samband därmed erforderliga kulturhistoriska undersökningar kräva, är det

enligt byggnadsstyrelsens mening önskvärt, att frågan örn byggnadens iordningställande

för här avsedda ändamål underställes 1944 års riksdag samt att

erforderliga medel, 250 000 kronor, för utarbetande av ritningar samt för påbörjande

av grundförstärkningar m. m. anvisas för budgetåret 1944/45.

Såsom förut nämnts, skall fastigheten nr 1 i kvarteret Nemesis enligt 1940

års markavtal tillträdas av kronan ett år efter det fastigheterna nr 3 och 4 i

kvarteret Glasbruket blivit av kronan till staden avträdda. Då kronan emellertid

förutsatts komma att begagna sig av sin rätt att framflytta dagen för

avträdandet av sistnämnda fastigheter till den 1 juli 1948, skulle enligt avtalet

fastigheten i kvarteret Nemesis först den 1 juli 1949 kunna disponeras

av kronan. Byggnadsstyrelsen förutsätter dock, såsom förut nämnts, att

överenskommelse med Stockholms stad skall kunna träffas om tidigare tillträdesdag

under förutsättning att lokaler för stadens gatukontor m. fl., som

nu disponera fastigheten i kvarteret Nemesis, kunna beredas på annat hålt,

delvis genom temporärt utnyttjande av den förut omnämnda lokalreserven

inom nybyggnaden i kvarteret Minotaurus m. fl. kvarter.

Byggnadsstyrelsen omnämner i delta sammanhang, att styrelsen undersökt

möjligheten att inom fastigheten nr 1 i kvarteret Nemesis inrymma jämväl

lokaler för nedre justitierevisionen i dess helhet och i detta hän
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 220-

seende utarbetat preliminära förslag. Med de anspråk på lokalutrymmen, som

från de sakkunnigas sida framställts, har emellertid det disponibla utrymmet

visat sig otillräckligt och olämpligt. I byggnaden kunna i stället i viss

utsträckning anordnas arkivlokaler, som även skulle kunna tagas i anspråk

av verk i angränsande byggnader, varigenom lokalutrymmet skulle bliva väl

utnyttjat.

För de alternativa förslag, som av byggnadsstyrelsen framställts för lösande

av nedre justitierevisionens lokalfråga, har jag i det föregående redogjort.

Svea hovrätt.

Vad beträffar Svea hovrätts lokalfråga har byggnadsstyrelsen låtit på

grundval av ett av förenämnda sakkunniga angivet lokalprogram genom

arkitekten C.-O. Hallström utarbeta ett förslag till anordnande av lokaler för

hovrätten inom fastigheten nr 1 i kvarteret Västertorn, det s. k. Gamla kungshuset.

Förslaget finnes utformat å fem ritningar, vilka bilagts styrelsens skrivelse.

Fastigheten nr 1 i kvarteret Västertorn disponeras, såsom förut nämnts,

för närvarande av Svea hovrätt samt kammarkollegiet gemensamt. Hovrätten

förfogar över hela norra flygeln och norra tornet, mittpartiets och södra tornets

bottenvåning samt delar av våningarna 1 och 2 trappor upp i mittpartiet.

Kammarkollegiets lokaler omfatta återstoden av byggnaden, d. v. s. hela den

södra flygeln samt delar av våningarna 1 och 2 trappor upp i mittpartiet

jämte motsvarande våningar i södra tornet. Dessutom disponerar kollegiet

såsom arkivlokaler utrymmen i övre källaren inom södra flygeln.

Enligt det upprättade förslaget till lösning av Svea hovrätts lokalfråga

skall Gamla kungshuset i dess helhet tagas i anspråk av hovrätten. Var och

en av hovrättens åtta divisioner samt krigshovrätten skola hava sina egna

sessionsrum, av vilka ett även skulle utgöra hovrättens gemensamma plenisal.

Omedelbart intill varje sessionsrum hava enligt förslaget lagts rum för

divisionens ordförande och vice ordförande och i så nära anslutning som möjligt

till sessionsrummet även rum för vittnen. Till våningen 2 trappor upp i

mittpartiet hava förlagts presidentens rum, tjänsterum och expedition för

sekreteraren samt den kamerala avdelningen. Fiskalernas rum hava samlats

i norra flygeln, där de komma så nära som möjligt intill bibliotek och arkiv.

I södra flygeln ligga divisionernas kanslier och 9 rum för ledamöter. Å mittpartiets

vind nyinredas ytterligare 16 rum för ledamöter. Dessa vindsrum

kunna anordnas utan att några förändringar av yttertakets form eller konstruktion

behöva vidtagas. I norra flygelns bottenvåning ligga aktuarie- och

arkivexpeditionerna med rum för pressen, medan vinden i norra flygeln upptages

av lokaler för biblioteket. Slutligen hava i södra flygeln anordnats

lunchrum och pentry, varjämte i denna flygels s. k. övre källarvåning inretts

två bostadslägenheter med särskild ingång från den där belägna terrassen, av

vilka bostäder en är avsedd för expeditionsvakt och en för maskinist.

Med hänsyn till de nya arbetsformer med muntligt rättegångsförfarande,

under vilka hovrättens verksamhet efter genomförandet av den avsedda pro
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 220-

25

cessreformen kommer att bedrivas, har det ansetts nödvändigt att ordna den

stora byggnadens entréförhållanden på ett för allmänheten mera överskådligt

sätt. De hittillsvarande bägge ingångarna hava därför slopats och en ny

upptagits i borggårdens fond, varvid husets gamla portalomfattning åter

kommit till användning. 1 anslutning till denna ingång har i bottenvåningen

utbildats en entréhall i galleriform, som förbinder de bägge trapphusen. Vidare

äro hit förlagda lokaler för allmänhet, parter och advokater.

Kostnaden för förslagets genomförande har av byggnadsstyrelsen

beräknats till 525 000 kronor.

Kammarkollegiet.

Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget till lösande av Svea hovrätts

lokalfråga förutsätter, att lokaler beredas kammarkollegiet på annat

håll. Byggnadsstyrelsen säger sig i detta avseende hava undersökt olika möjligheter

och därvid bland annat tagit under omprövning en förläggning av

kammarkollegiet till fastigheten nr 2 i kvarteret Västertorn, vilken enligt

1940 års markavtal skall av staden avträdas till kronan. Enligt avtalet äger

kronan tillträda fastigheten samtidigt med att staden avträder fastigheterna

nr 3 och 4 i kvarteret Glasbruket. Vid en förutsatt framflyttning av dagen

för avträdandet av nämnda fastigheter till den 1 juli 1948 skulle fastigheten

nr 2 i kvarteret Västertorn avträdas till kronan tidigast samma dag. För

kammarkollegiet skulle således i sistnämnda fastighet kunna utnyttjas endast

sådana delar — förutvarande stadsarkivbyggnaden, tornet och en del

av auktionsverkets byggnad —■ vilka redan nu utrymts av staden och därför

skulle kunna ställas till kronans förfogande vid lämplig tidpunkt, oberoende

av den avtalsenliga tillträdesdagen beträffande fastigheten i dess helhet. Möjligheten

att redan under den närmaste tiden kunna påbörja förberedelser för

en överflyttning av kammarkollegiet till sagda fastighet skulle, anför byggnadsstyrelsen,

medföra den fördelen, att iordningställandet av utvidgade lokaler

för Svea hovrätt inom Gamla kungshuset skulle kunna ske etappvis

med utnyttjande av de efter kammarkollegiets avflyttning frigjorda delarna

av denna fastighet.

Byggnadsstyrelsen upplyser, alt kammarkollegiet vid de förhandlingar

byggnadsstyrelsen fört med kollegiet rörande frågan örn en förläggning av

kollegiet till fastigheten nr 2 i kvarteret Västertorn för sin del motsatt sig

en utflyttning från Gamla kungshuset och i varje fall funnit de avsedda

lokalerna i fastigheten nr 2 i kvarteret Västertorn otillfredsställande. Även

byggnadsstyrelsen förklarar sig finna det beklagligt, att kammarkollegiet

skall behöva avstå från sina nuvarande, sedan så lång tid tillbaka innehavda

lokaler, men framhåller, att detta visat sig ofrånkomligt, därest Svea hovrätts

lokalfråga skall kunna lösas inom Gamla kungshuset och stora kostnader

för en nybyggnad undvikas. Emellertid måste enligt byggnadsstyrelsens

mening de lokaler, sorn skulle kunna ställas till kollegiets förfogande i fastigheten

nr 2 i kvarteret Västertorn, anses bland annat vara så knappa, att

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 220-

styrelsen funnit det tveksamt, om de kunde komma i fråga annat än såsom

ett provisorium. På grund härav och då det visat sig, att lokalernas iordningställande

för kammarkollegiet skulle medföra en så avsevärd kostnad som

omkring 375 000 kronor, har byggnadsstyrelsen funnit, att tanken på en

förläggning av kollegiet till sistnämnda fastighet icke bör fullföljas.

I stället föreslår byggnadsstyrelsen, att fastigheten nr 1 i kvarteret Gråmunkeholmen,

det så kallade Hessensteinska huset, iordningställes för kammarkollegiet

under förutsättning att socialstyrelsen, som för närvarande

disponerar sagda fastighet, överflyttas till försvarsdepartementets nuvarande

lokaler inom kvarteret Mercurius. Detta kan ske tidigast två år efter det

medel anvisats till den av byggnadsstyrelsen föreslagna nybyggnaden inom

kvarteret Minotaurus m. fl. kvarter. Ehuru den föreslagna ombyggnaden av

Gamla kungshuset för Svea hovrätts räkning genom en förläggning av kammarkollegiet

till Hessensteinska huset kommer att försvåras och eventuellt

försenas, anser sig byggnadsstyrelsen dock böra förorda denna förläggning,

då härigenom en mera definitiv och ur kollegiets synpunkt tillfredsställande

lösning av dess lokalfråga skulle kunna ernås. Självklart är, tillägger

byggnadsstyrelsen, att kollegiet kan, med hänsyn till byggnadsarbetenas

igångsättande, bliva nödsakat att väsentligen inskränka sitt lokalinnehav i

Gamla kungshuset, så länge det kvarligger där.

Byggnadsstyrelsen har låtit uppgöra ett förslag till anordnande av lokaler

för kammarkollegiet inom Hessensteinska huset, vilket förslag kollegiet förklarat

sig kunna i princip godtaga. Förslaget är åskådliggjort å tre vid styrelsens

skrivelse fogade, å styrelsens utredningsbyrå upprättade skissritningar.

Enligt inom byggnadsstyrelsen verkställda beräkningar skulle förslagets

genomförande draga en kostnad av 175 000 kronor, i vilket belopp ingår en

kostnad av 50 000 kronor för arbeten, som enligt byggnadsstyrelsen äro att

betrakta såsom under alla förhållanden erforderliga reparations- och underhållsarbeten.

Anslag för budgetåret 1944/45.

Med hänsyn till att ett genomförande av de föreslagna ändringsarbetena

inom Gamla kungshuset skulle med den nu föreslagna lösningen av kammarkollegiets

lokalfråga kräva avsevärd tid samt i betraktande av den tid utarbetandet

av fullständiga ritningar skulle taga, har byggnadsstyrelsen förklarat

sig finna önskvärt, att frågan om denna byggnads iordningställande

för Svea hovrätt underställes innevarande års riksdag samt att erforderliga

medel, 100 000 kronor, för utarbetande av ritningar och utförande av vissa

andra förberedande arbeten anvisas för budgetåret 1944/45. I

I anslutning till vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen i förevarande

skrivelse hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för året

1944/45 anvisa dels ett anslag å 250 000 kronor för beredande av lokaler

för högsta domstolen och lagrådet m. m. inom fastigheten nr 1 i kvarteret

Nemesis, dels ock ett anslag å 100 000 kronor för beredande av ökade lokaler

för Svea hovrätt inom fastigheten nr 1 i kvarteret Västertorn.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 220.

27

Sedan gammalt har deli centrala statsförvaltningen i stor utsträckning varit

förlagd till fastigheter å Riddarholmen och i de delar av staden mellan

broarna, som ligga närmast kungl, slottet. Kungl. Maj:ts kansli — med undantag

av utrikesdepartementet och nedre justitierevisionen — samt överrätterna

och de flesta äldre förvaltningsverken hava alltjämt sina lokaler i dessa

stadsdelar. Nya ämbetsverk, som tillkommit under senare hälften av 1800- talet och under 1900-talet, hava däremot merendels måst förläggas på andra

håll i staden, och en utflyttning från de äldre stadsdelarna har jämväl, särskilt

under de senaste årtiondena, i viss omfattning fått ske i den mån förvaltningsapparatens

tillväxt föranlett behov av ökade lokalutrymmen.

Trots de utflyttningar, som sålunda successivt ägt rum, har knappheten

på lokaler för de myndigheter, som äro förlagda till de äldre stadsdelarna,

länge varit besvärande. För ett flertal av dessa myndigheter har oundgänglig

ökning av lokaltillgången måst sökas genom förhyrningar på andra håll för

vissa avdelningar av verken. Följden härav har i många fall blivit en för arbetet

menlig splittring av personalorganisationen. De förhyrda lokalerna hava

ej heller alltid varit tillräckliga eller ens för sitt ändamål lämpliga.

Behovet av utökade lokaler i här avsedda stadsdelar för de förvaltningsorgan

som äro och, i den mån så kan ske, alltjämt lämpligen böra vara förlagda

i närheten av den statliga administrationens centrum — slottet, riksdagshuset

och kanslihuset — har därför under senare år varit starkt framträdande.

Att skapa möjligheter för tillgodoseende av detta behov var ett av syftena

med den uppgörelse, som genom 1940 års markavtal träffades mellan kronan

och Stockholms stad. I här förevarande delar innebar uppgörelsen, att till

kronan skulle överlåtas vissa i stadens ägo befintliga fastigheter, vilka genom

sin belägenhet i kanslihusets närhet särskilt lämpade sig till ämbetsbyggnader

för den centrala statsadministrationen, medan staden skulle erhålla äganderätten

till vissa slaten tillhöriga fastigheter i närheten av stadshuset, vilka

lämpligen kunde användas till kommunala förvaltningsbyggnader.

Enligt Kungl. Maj:ts uppdrag har byggnadsstyrelsen verkställt utredning

rörande sättet för utnyttjande av de fastigheter å Riddarholmen och i staden

mellan broarna, som genom markavtalet kommit i kronans hand, och såsom

resultat av utredningen föreligger från styrelsen ett i huvuddrag utformat

förslag beträffande lösningen av de viktigaste bland de statliga lokalfrågor,

vilka äga samband med detta fastighetsförvärv. Förslaget innebär, i stort sett,

att å det mitt emot kanslihuset belägna området mellan Myntgatan, Salviigränd,

Västerlånggatan, Storkyrkobrinken oell Riddarhustorget (kvarteren

Minotaurus, Nessus, Lychaon och Cephalus) skulle uppföras en annexbyggnad

till kanslihuset, avsedd närmast för finans- och försvarsdepartementen, att

försvarsdepartementets hittillsvarande utrymmen i kvarteret Mercurius skulle

iordningställas för socialstyrelsen, att för högsta domstolen och Svea hovrätt

skulle beredas efter processreformens krav lämpade lokaler i Gamla rådhuset

(kvarteret Nemesis), respektive Gamla kungshuset (kvarteret Västertorn nr 1),

att kammarkollegiet skulle flyttas från Gamla kungshuset till det av social
-

Departe
ments
chefen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

styrelsen hittills disponerade Hessensteinska huset (kvarteret Gråmunkeholmen

nr 1), samt att såsom följd av vissa nu angivna omflyttningar ökade

och till samma fastighet koncentrerade lokaler skulle kunna beredas dels

kommerskollegium m. fl. till Gamla riksdagshuset vid Birger Jarls torg förlagda

ämbetsverk, dels ock de i kanslihuset kvarvarande departementen i

detta hus.

Under slutskedet av ifrågavarande utredningsarbete har av föreningen Kolmätargränd

ifrågasatts, att den avsedda utbyggnadsplanen skulle övergivas

och kronan i stället åtnöjas med ett utnyttjande av de delar av området mitt

emot kanslihuset, vilka redan frilagts genom husrivning, varvid kvarterens

bebyggelse i övrigt ansetts kunna saneras och bibehållas för bostadsändamål.

I det yttrande i ärendet, som avgivits av riksantikvarieämbetet, har vidare

den tanken framkastats, att kronan överhuvud taget skulle avstå från ett utnyttjande

av sin mark å området för att den medeltida stadsplanen i dessa

kvarter skulle kunna bevaras samt den därstädes befintliga äldre bebyggelsen,

i främsta rummet de medeltida byggnaderna, i möjligaste mån återställas till

sitt ursprungliga skick.

Enligt min mening kan en sådan rubbning i förutsättningarna för markavtalet

och statsmakternas syften med detta avtals godkännande icke komma

i fråga. Såsom framgår av vad förut anförts är kronans behov av ytterligare

ämbetslokaler i kanslihusets närhet omfattande och trängande. Någon

möjlighet att inom överskådlig tid på ett ur kronans synpunkt godtagbart

sätt tillgodose detta behov annorledes än genom det ifrågavarande områdets

utnyttjande torde icke föreligga. Att, såsom föreningen Kolmätargränd

föreslagit, begränsa lokaltillskottet genom bebyggande enbart av det

redan frilagda området vid Myntgatan skulle icke innebära någon lösning

av frågan. Det synes för övrigt tvivelaktigt, huruvida det förslag till partiell

nybygget i kombination med kvarterssanering, som framlagts av föreningen,

skulle anses tillfredsställande ens med hänsyn till de krav, som av den

kulturhistoriska sakkunskapen ansetts böra uppställas. Jag hänvisar i detta

avseende till vad riksantikvarien i sitt yttrande anfört beträffande förslaget.

På grunder som nu antytts kan jag för min del icke tillstyrka åtgärder,

vilka skulle leda till att kronan icke genom utnyttjande av kvarteren mitt

emot kanslihuset erhölle det omfattande lokaltillskott, som är behövligt och

för vilket kronan i samband med markavtalets ingående iklätt sig betydande

kostnader.

Däremot synas mig goda skäl föreligga för vissa modifikationer i den

stadsplan för området ifråga och i det sätt för områdets tillgodogörande för

kronans behov, som vid markavtalets ingående förutsattes. Såsom framgår

av den föregående redogörelsen, innebär den stadsplan, som i anslutning

till markavtalet fastställts, bland annat att kvarteret Aglaurus (brandkontorets

byggnad) skulle avskäras och förlängas till en rektangelformad trafikdelare,

att Myntgatan skulle ökas till samma bredd som Riddarhustorget

samt att i följd därav kvarlersmarken i området mellan Myntgatan, Salviigränd,

Västerlånggatan, Storkyrkobrinken och Puddarhustorget skulle väsentligt

minskas. Det har förutsatts, att befintliga byggnader skulle rivas

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

29

och ersättas med nybyggnader å det minskade kvartersområdet. Ett oförändrat

fullföljande av dessa planer skulle uppenbarligen innebära ett mycket

hårt ingrepp och medföra en total förändring av stadsbilden beträffande förevarande

områden. Det vore helt visst till fördel för områdets arkitektoniska

karaktär och för hela stadsbilden, örn nuvarande bebyggelse kunde

med lämplig komplettering bibehållas i sådan utsträckning, alt anblicken mot

det blivande byggnadskomplexet från omgivande gator och öppna platser

icke i mera väsentlig mån förändrades i jämförelse med det tidigare utseendet.

Byggnadsstyrelsens förslag bygger på denna grundtanke. Enligt förslaget

skulle befintlig bebyggelse utmed Salviigränd, Västerlånggatan och Storkyrkobrinken

bevaras, såvitt angår de kulturhistoriskt värdefullaste byggnaderna

och jämväl i övrigt, i den mån detta vid en fortsatt teknisk undersökning

visar sig möjligt. Till den befintliga bebyggelsen i områdets yttergränser

skulle anslutas nybyggnader utefter Myntgatan och Riddarhustorget.

I områdets inre skulle uppföras en nybyggnad, utformad i anslutning till en

cirkelrund huvudgård, vilken skulle tjäna såsom ljusgård för ämbetslokalerna

men jämväl få karaktären av en allmän plats med förbindelse till de omgivande

trafiklederna dels genom portöppningar till ämbetsbyggnaden och

dels genom de delar av de tre gränderna, som jämte dessas välvda portaler

mot Västerlånggatan skulle bibehållas.

Efter mitt förmenande utgör det förslag, som byggnadsstyrelsen sålunda

framlagt, en lycklig avvägning mellan de estetiskt och kulturhistoriskt grundade

önskemålen å ena sidan samt kronans intresse av ett tillfredsställande

utnyttjande av markområdet å den andra. Förslagets förtjänster ur stadsbildens

synpunkt hava starkt understrukits av riksantikvarien, vars yttrande

torde få uppfattas såsom ett förord för förslaget, för den händelse ett bibehållande

av den medeltida stadsplanen med dess bebyggelse utefter gränderna

icke kan komma i fråga. Även ur rent praktisk synpunkt måste förslaget

anses innebära beaktansvärda fördelar. Bland annat medför infogandet i

byggnadskomplexet av den runda nybyggnaden kring en stor huvudgård

goda belysningsförhållanden, och därigenom skapas också en smidig förbindelse

mellan den inre nybyggnaden och de utanför denna liggande äldre husen

med deras skilda våningsnivåer. Utan denna förbindelse skulle de äldre

husen näppeligen kunna lagas i anspråk såsom tjänstelokaler, ingående i ett

och samma byggnadskomplex. Förslagets utformning i denna del möjliggör

också områdets utnyttjande utan att hörnhuset mellan Salviigränd och Västerlånggatan

med dess kända, av Louis Masreliez inredda rumssvit behöver

beröras av några byggnadsåtgärder.

Med hänsyn till de förtjänster, som byggnadsstyrelsens förslag sålunda

äger, är jag beredd att tillstyrka, att detta förslag lägges till grund för utformningen

av ett statligt byggnadskomplex i kvarteren Minotaurus, Nessus,

Lychaon och Cephalus, även örn ett oförändrat fullföljande av de vid markavtalets

ingående antagna förutsättningarna för områdets bebyggelse, vilka

icke i nämnvärd män taga hänsyn till befintliga förhållanden, mahända

skulle möjliggöra eli i sin helhet mera ekonomiskt och rationellt utnyttjande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

Ett genomförande av byggnadsstyrelsens förslag förutsätter emellertid ändring

i stadsplanen samt överenskommelse med Stockholms stad beträffande

förändring av gatumark till kvartersman m. m. Enligt vad byggnadsstyrelsen

upplyst har frågan örn stadsplaneändring ännu icke varit föremål för

ställningstagande från stadens sida, men styrelsen har ansett utsikt förefinnas

att det i anslutning till styrelsens byggnadsförslag utarbetade stadsplaneförslaget

kommer att av stadsfullmäktige antagas. Det hade givetvis varit

önskvärt, örn klarhet i denna fråga förelegat före en prövning från statsmakternas

sida av byggnadsärendet. Enär det ur skilda synpunkter är angeläget,

att anslag till förberedande och påbörjande av byggnadsåtgärderna

beviljas av innevarande års riksdag, har jag dock icke ansett mig böra före

framläggande av förslag i ämnet avvakta beslut från stadens sida. Då sakliga

grunder starkt tala till förmån för den ändring i stadsplanen, som erfordras

för genomförande av byggnadsstyrelsens förslag, har jag ansett mig

kunna räkna med, att beslut från stadens sida kommer att fattas i huvudsak •

lig överensstämmelse med föreliggande stadsplaneförslag. Därest den av mig

sålunda antagna förutsättningen skulle visa sig icke bliva för handen och

en acceptabel uppgörelse i övrigt i nyssberörda hänseenden mellan kronan

och staden ej skulle stå att vinna, finnes enligt min mening för kronan icke

annan utväg för byggnadsfrågans lösning än att falla tillbaka på de grundlinjer

för områdets utnyttjande, som förelågo vid tidpunkten för markavtalets

ingående. Nytt byggnadsförslag torde i sådant fall få av byggnadsstyrelsen

skyndsamt upprättas enligt dessa grundlinjer.

Åt byggnadsstyrelsen torde böra uppdragas att å kronans vägnar föra förhandlingar

rörande de uppgörelser, som erfordras för genomförande av byggnadsstyrelsens

av mig här tillstyrkta förslag.

Vad härefter angår frågan om lokaldispositionen i kanslihusannexet, delar

jag byggnadsstyrelsens mening, att en överflyttning till detta byggnadskomplex

av försvars- och finansdepartementen i första hand bör äga rum. Styrelsen

har ifrågasatt, att därjämte nedre justitierevisionen skulle placeras i

byggnaden eller, alternativt, att dit skulle överflyttas ännu ett departement,

förslagsvis socialdepartementet, i vilket senare fall lokaler för nedre justitierevisionen

ansetts böra beredas i det nuvarande kanslihuset. Dessa frågor

torde böra göras till föremål för ytterligare överväganden, innan avgörande

träffas. Det förefaller icke osannolikt, att för finansdepartementets räkning

måste redan från början reserveras större utrymmen än i byggnadsstyrelsens

förslag avsetts, särskilt som det synes önskvärt att i direkt anslutning till departementet

förlägga vissa till departementet hörande avdelningar och eventuellt

även ett par med departementet intimt sammanhörande institutioner,

vilka nu disponera lokaler i kronans fastigheter Storkyrkobrinken nr 2 och

4. Vid en mera avsevärd ökning av utrymmena inom kanslihusannexet för

finansdepartementet med närstående institutioner lärer plats få beredas nedre

justitierevisionen på annat håll.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår, hava byggnadsstyrelsens

beräkningar rörande försvarsdepartementets lokalbehov verkställts med ut
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 220.

31

gångspunkt från att de till kommandoexpeditionerna knutna bok- och blankettförråden

skulle förläggas till andra lokaler. Jag hänvisar i detta avseende

till det förslag, som chefen för försvarsdepartementet denna dag i annat sammanhang

framlägger örn förrådens placering i Svea livgardes hittillsvarande

kasernetablissement.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att för utarbetande av ritningar till och

igångsättande av arbetena med annexhyggnaden till kanslihuset måtte för

nästkommande budgetår anvisas ett anslag av 1 000 000 kronor. Häremot har

jag intet att erinra. Anslagsbeloppet bör få tagas i anspråk för förberedande

åtgärder överhuvud taget beträffande den avsedda byggnaden. Därest under

nästkommande budgetår skulle erfordras medel för förvärv genom expropriation

eller eljest av fastigheter inom ifrågavarande kvarter, torde sålunda detta

anslag böra komma till användning. I anslutning till vad riksantikvarien

påyrkat bör anslaget jämväl få disponeras för de undersökningar och avbildningar

m. m., som ur kulturhistorisk synpunkt kunna befinnas påkallade.

Om i enlighet med vad jag förordat försvarsdepartementet överflyttas till

den nya annexbyggnaden, torde såsom byggnadsstyrelsen föreslagit departementets

nuvarande utrymmen i kvarteret Mercurius böra iordningställas för

socialstyrelsen. Byggnadsstyrelsens utredning visar, att tillfredsställande lokaler

i förevarande fastigheter kunna anordnas för socialstyrelsens samtliga

avdelningar med undantag av utlänningsförläggningsavdelningen, vilken är

av krisbetonad karaktär. Socialstyrelsen har understrukit angelägenheten av

att reservutrymmen beredas med tanke på väntade nya arbetsuppgifter för

styrelsen. Jag vill i anledning härav framhålla, att socialstyrelsens lokalbehov

torde kunna i avsevärd mån komma att påverkas av aktuella organisatoriska

omläggningar. Jag erinrar i detta avseende om föreliggande förslag rörande

ändrad ordning för utlänningsärendenas handläggning samt om de av byggnadsstyrelsen

berörda undersökningarna i fråga örn det statliga slatistikväsendets

organisation. Vid den tidpunkt, då slutligt förslag beträffande omändrings-

och reparationsarbetena i förevarande fastigheter behöver föreligga,

torde möjlighet finnas att säkrare än nu bedöma omfattningen av socialstyrelsens

framtida lokalbehov.

Såsom förut erinrats, erfordras vid genomförande av den beslutade processreformen

väsentligt utökade utrymmen för högsta domstolen, som nu

för sin verksamhet disponerar vissa rum i kungl, slottet. Tidigare har ifrågasatts,

att ämbetslokaler för domstolen skulle anordnas inom garnisonssjukhusets

byggnad å Kungsholmen. Sedan härutinnan verkställd utredning visat,

att gamisonssjukhusets byggnad icke inom bestämbar tid kan bliva tillgänglig

för här avsett ändamål, har byggnadsstyrelsen i samråd med utsedda sakkunniga

föreslagit, att högsta domstolen skulle inrymmas inom Gamla rådhuset

i kvarteret Nemesis. Även enligt min mening är denna lösning av domstolens

lokalfråga att förorda. Gamla rådhusbyggnaden är med hänsyn till

sin allmänna anordning och de krav, som föranledas av husets karaktär av

byggnadsminnesmärke, icke lätt att tillfredsställande utnyttja för vanliga förvaltningsändamål

men skulle uppenbarligen lämpa sig väl för högsta dom
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 220.

stolen med hänsyn till dess behov av stora och representativa lokaler för de

offentliga domstolsförhandlingarna. Mot vad byggnadsstyrelsen föreslagit beträffande

byggnadens iståndsättande genom grundförstärkning och andra för

byggnadens bestånd nödvändiga arbeten samt ur kulturhistorisk synpunkt

önskvärda åtgärder för byggnadens återställande i viss mån i ursprungligt

skick har jag intet att erinra. Beträffande det sätt, varpå byggnaden för ifrågavarande

ändamål bör i detalj utnyttjas, lärer ståndpunkt icke nu behöva

lägås. Enligt min mening torde ett förnyat övervägande böra ske beträffande

möjligheterna att genom en mera ekonomisk disposition av rumsfördelningen

bereda utrymme inom byggnaden även för någon annan institution, vars

förläggning till samma fastighet som domstolen lämpligen kan komma

ifråga.

Jag vill i detta sammanhang framhålla att, på sätt framgår av vad chefen

för ecklesiastikdepartementet denna dag anför i fråga om nybyggnad för

karolinska institutet, möjlighet icke torde föreligga för kronan att till Stockholms

stad avträda fastigheterna i kvarteret Glasbruket förrän den 1 juli

1948, i följd varav kronan — såsom byggnadsstyrelsen förutsatt — torde

böra begagna sig av sin rätt att framflytta den i markavtalet primärt stadgade

dagen för avträdandet av dessa fastigheter. Fastigheten i kvarteret Nemesis

skulle vid sådant förhållande enligt markavtalet kunna disponeras av

kronan först den 1 juli 1949. Då det med hänsyn till processreformens

ikraftträdande synes bliva erforderligt att dessförinnan taga fastigheten i

anspråk för högsta domstolen, torde i enlighet med vad byggnadsstyrelsen

ifrågasatt böra upptagas förhandlingar med staden i syfte att träffa uppgörelse

örn tidigare tillträdesdag mot tillhandahållande temporärt av lokaler

för de kommunala organ, vilka nu äro förlagda till byggnaden.

Genom förflyttning av socialstyrelsen till försvarsdepartementets nuvarande

fastigheter i kvarteret Mercurius skulle frigöras de betydande lokalutrymmen

i kronans fastigheter på Riddarholmen, som nu disponeras av socialstyrelsen

dels i Hessensteinska huset och dels i Gamla riksdagshuset vid Birger

Jarls torg. Även beträffande dispositionen av dessa utrymmen bär byggnadsstyrelsen

i sina förevarande skrivelser framlagt förslag. Med hänsyn till

den tidpunkt, då de nämnda utrymmena kunna bliva tillgängliga för nya ändamål,

har jag ansett mig icke nu behöva ingå på en granskning av ifrågavarande

förslag till utnyttjande av kronans fastigheter på Riddarholmen i

vidare mån än att jag förutsätter, att Svea hovrätt även efter processreformens

genomförande bör kvarstanna i Gamla kungshuset, för vilket ändamål

denna byggnad torde böra undergå vissa inre omändringar i huvudsaklig

överensstämmelse med den av byggnadsstyrelsen framlagda utredningen.

Enligt vad jag i det föregående anfört skulle sålunda statsmakterna nu

endast i mera väsentliga huvuddrag behöva taga ståndpunkt till de av byggnadsstyrelsen

framlagda förslagen. Olika med förslagen sammanhängande

detaljfrågor kunna uppskjutas till nästkommande års riksdag, då ytterligare

utredning samt längre framförda förslag torde kunna föreligga. Därvid lärer

ock en närmare granskning av upprättade kostnadsberäkningar kunna äga

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 220.

33

rum. Angelägnast är nu, att avgörande träffas om plan för användning av

området i kvarteren Minotaurus, Nessus, Lychaon och Cephalus, varav samtliga

övriga föreliggande förslag äro direkt eller indirekt beroende, samt att

medel anvisas till påbörjande av de arbeten, som erfordras för ianspråktagande

av detta område.

Till vissa förberedande åtgärder — i främsta rummet utarbetande av ritningar

m. m. — beträffande de planerade övriga byggnadsföretagen böra

emellertid vissa medel beviljas för nästkommande budgetår. Byggnadsstyrelsen

har i sådant avseende äskat följande belopp, nämligen för fastigheterna

i kvarteret Mercurius 15 000 kronor, för Gamla rådhuset 250 000 kronor

och för Gamla kungshuset 100 000 kronor. Enligt min mening kan lämpligen

för erforderliga förberedande åtgärder beträffande samtliga nu avsedda

byggnader upptagas ett gemensamt anslag, förslagsvis bestämt till 350 000

kronor. Såväl detta anslag som det av mig förordade anslagsbeloppet å

1 000 000 kronor för påbörjande av arbeten med annexbyggnaden till kanslihuset

böra uppföras såsom investeringsanslag under statens allmänna fastighetsfond.

På grund av vad jag här anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 å kapitalbudgeten under rubrik

Statens allmänna fastighetsfond anvisa

dels till Annexbyggnad tilt kanslihuset ett investeringsanslag

av .............................. kronor 1 000 000;

dels ock till Förberedande åtgärder beträffande vissa

byggnadsföretag i staden .ntellan broarna och å Riddarholmen

i Stockholm ett investeringsanslag av . . kronor 350 000.

Tili denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga til!

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

tiilwtig tilt riksdagens protokoll 1944. I sami. Nr 220.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

"FOR^IiAä TEL ÄNDE3NÖ MT ^TÄD^PIiÄNEN FÖR

KVÄRTERETN CEPHALUS OCH AGLAURUS

INOM: SHAD^DELEtST ^ffiDEN ‘MELLAN'' BROARNA I

istockholm:

f ]____f -c if ''Q *q fp to ''Q so so njo

Stala-.ilOOO AUlT $\rcrm. \<r

urrf

Kans/Jkc.

J7ynllor<ye/

Mars och Va/c

lillio

/S xu

~up

/(.inus

(ju*''. !u AU

irma.

StorUyr-^ir,^

4_ /no

L??..-f R 22 4.

BIr/Jrjr/j

////jpo ■

f 95 X.

.v /. 2 io.jj

un L! 5

•J.lorn ena

B e/c c kn.

''mejar

CL

3ef/nfh<y Itycyyn o c/

(jaffandc a (jery runs.

(jd//<7tK/<2 ej rans får - L y<J<yn t/Js /eva r/er.

Qa//anc/e ya/u/tu/ch.

(ja/u/u Jn/ney.

It ny c he/c/ycn /rtr JJ/ rn/r u/<jn/<jr

c/c-/ område rör v//kel andr/ny

av .5 huchsydanén set key.

C''^Af?0

b&j£..:3

fo re storf e n {frans tor byrfrfnoctsbvorter

förest trej m yrans m*//or> a/nea den

med altita sfac/s/ohqnehes/dmme/s^rr.

Qo/hande ytans Jorn färe Jas a/h

u/ya ■

(ja/um&rk.

3e/eckntntyar vt/ire^hanforu i/y ht//

ZesfurnmJsatr atiyueiiJe Lyyynads - kvartw/o användande.

Jp/jnha/ a J/och ho/ms s/acJs sfxadsp/onckontor t hahr. /9h/j-,

Kanslihusannexet.

Förslag1 till stadsplancändring.

(För vinnande av bättre överblick har det område, som skulle täckas av annexbyggnaden,

genom kommunikationsdepartementets försorg å avtrycket betecknats med rutstreckning.)

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

35

'' ''"''i

si,.''»''; i lisi Etssam

os Gmo

■ ‘

Kanslihusannexet.

Situationsplan.

(Å planen betecknas nuvarande kanslihuset med siffran 1 och den föreslagna annexbyggnaden

med siffran 2.)

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 220.

''fiSÉwiiipijl

I ......a

Kanslihusaunexet.

Fasad mot Riddarhustorget.

Kanslihusannexet.

Perspektiv av den inre gården.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

*

»oa

lllllPPt

Kanslihusannexet.

Bottenplan.

» S

Kanslihnsannexet.

Plan 1 o. 2 tr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:287 Skrivelse till Konungen, med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande nr 36 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med försl s. 4 i texten
  2. SU 1944:131 Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående vissa byggnadsfrågor berörande staden mellan broarna samt Riddarholmen i Stockholm m. m. jämte i ämne s. 14 i texten