Sök i Ratio Lex

Angående anslag till vissa nya kraftstationer m. m

1944-02-11 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:93, Angående anslag till vissa nya kraftstationer m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

1

Nr 93.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till vissa nya kraftstationer m. m.; given Stockholms

slott den 11 februari 1944.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 11 februari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller,

Sköld, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf,

Rubbestad.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen

anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet

Andersson.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 43) har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde bliva riksdagen förelagd, till Vissa nya kraftstationer m. m. för

budgetåret 1944/45 beräkna ett investeringsanslag av 11 000 000 kronor.

Det angivna anslagsbeloppet motsvarar, såsom av statsverkspropositionen

framgår, vad av vattenfallsstyrelsen i dess skrivelse den 30 september 1943

med anslagsäskanden för nästkommande budgetar preliminärt beräknats erforderligt

för påbörjande av nya kraftanläggningar i Nämforsen och Forsmo
Bihang

Ull riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 93.

3SS 14

opaginerad Kontrollera mot PDF

" Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

forsen, för igångsättande av viss ytterligare utbyggnad av kraftstationen i Porjus

samt för påbörjande av regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde.

Sedan nu vattenfallsstyrelsen med skrivelse den 22 januari 1944 framlagt

närmare utredning rörande de ifrågasatta företagen samt hemställt örn anvisande

av medel för nästa budgetår till igångsättande av desamma, anhåller

jag att få upptaga dessa anslagsfrågor till närmare behandling.

Kraftstation i Nämforsen. Vad först beträffar den föreslagna kraftstationen

vid Narn forsen må till en början nämnas, att fråga väckts, huruvida ej staten

med hänsyn till vissa natur- och kulturskyddsintressen borde avstå från en

utbyggnad av vattenkraften i denna fors. Detta spörsmål har berörts dels i

skrift, vari landshövdingen A. Engberg jämte representanter för kulturhistoriska

föreningen Murberget, Ångermanlands hembygdsförening och Ångermanlands

turistförening hemställt, att Nämforsen icke måtte utbyggas utan

att f oi sen med dess närmaste område, inräknat de omgivande strandniporna,

måtte avsättas till nationalpark, dels ock i ett yttrande, som av riksantikvarieämbetet

avgivits över en av vattenfallsstyrelsen gjord framställning örn förvärv

av de till kyrkoherdebostället i Ådalsliden hörande delarna av vattenrätten

i Nämforsen.

Förstnämnda framställning har motiverats bland annat av önskan att bevara

de vid IS ämforsén förefintliga märkliga hällristningarna.

I yttrande den 14 december 1943 över denna framställning har vattenfallsstyrelsen

framhållit bland annat, att styrelsen varit angelägen att örn möjligt

ernå en sådan utformning av utbyggnadsprojektet, att hällristningarna lämnades

orörda och fallen påverkades så litet som möjligt. Styrelsen hade i

dessa hänseenden intimt samarbetat med de fornminnesvårdande myndigheterna.

Enligt styrelsens mening kunde man med hänsyn till landets begränsade

tillgång på vattenkraft näppeligen låta ett så pass välbeläget och gynnsamt

vattenfall som Nämforsen ligga oanvänt.

Yetenskapsakademien, som jämväl utlåtit sig över framställningen, har

åberopat ett av akademiens naturskyddskommitté avgivet yttrande i ärendet. I

detta yttrande anföres, att kommittén med tillfredsställelse bemärkt de strävanden

att taga största möjliga hänsyn till de kulturhistoriska värdena och till en

sådan utformning av den ifrågasatta kraftanläggningen att landskapliga skönhetsvärden

icke i onödan spolierades, som utmärkte det av vattenfallsstyrelsen

utarbetade och till utförande förordade förslaget. Kommittén funne det visserligen

beklagligt, örn det ur kraftförsörjningssynpunkt skulle befinnas oundgängligen

nödvändigt att utbygga Nämforsen, men ville, under förutsättning

att forsens exploatering icke kunde underlåtas, livligt tillstyrka att vattenfallsstyrelsens

förslag komme till utförande.

Riksantikvarieämbetet har i förberörda utlåtande anfört bland annat följande.

Ur alla de synpunkter, som det åligger riksantikvarieämbetet att bevaka,

men också ur naturskyddets synpunkt vore det enligt ämbetets mening utan

varje tvekan lyckligast och riktigast, örn Nämforsen och dess närmaste omgivningar

lämnades helt oberörda av allt industriellt utnyttjande, så att de

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

märkliga mångtusenåriga fornminnena finge behålla sin gamla miljö oförändrad

och samtidigt ett naturskönhetsvärde lämnades orört, som är utan motstycke

i denna ådal.

Vid de förhandlingar, som ämbetet haft tillfälle föra med vattenfallsstyrelsen

i detta ärende, har det emellertid framgått att vattenfallsstyrelsen —

visserligen icke utan en viss tvekan — dock ansett det vara ur synpunkten

av landets kraftförsörjning nödvändigt att utnyttja även Nämforsens vattenkraftstillgång.

Skulle dessa planer på utnyttjande av Nämforsen vinna Kungl.

Maj:ts godkännande, är det av allra största vikt, att kraftstationen planeras

och utföres på sådant sätt, att minsta möjliga skada vållas hällristningarna

och landskapsbilden i dess helhet. Riksantikvarieämbetet har i detta hänseende

haft ingående överläggningar med vattenfallsstyrelsen såväl uppe vid

Nämforsen som å dess konstruktionsbyrå i Stockholm. Tack vare dessa gemensamma

överläggningar och den stora förståelse, som därunder från vattenfallsstyrelsens

sida visats de synpunkter, som riksantikvarieämbetet ansett

sig böra anlägga på frågan om kraftstationens utförande vid Nämforsen, har

det komplicerade problemet blivit bearbetat med hänsyn tagen även till fornminnesvårdens

och naturskyddets berättigade intressen. Resultatet härav

föreligger numera i form av det förslag till kraftstationsbyggnad, som förordats

till utförande i vattenfallsstyrelsens yttrande den 14 december 1943.

Detta förslag går ut på att förlägga kraftverkets dammbyggnad ovanför forsen

i omedelbar närhet av den nuvarande landsvägsbron. Därigenom skulle den

allra största delen av hällristningsområdet bliva oberört av byggnadsarbeten

och själva forsarna få behålla sina urspungliga, förgrenade lopp mellan klipporna

oförändrade. Under Ångermanälvens högvattensperioder, som infalla

under våren och försommaren, skulle så pass stora vattenmassor släppas förbi

kraftverket, att det gamla forsområdet skulle te sig tämligen oförändrat för

åskådaren. Vid lågvattensperioderna, huvudsakligen under höst och vinter,

kommer dock vattnet i forsarna att sina och det naturliga sambandet mellan

hällristningarna och det forsande vattnet att försvinna.

Av de olika förslag till utbyggnad av Nämforsen, som utarbetats inom

vattenfallsstyrelsen, är det här angivna det enda, som riksantikvarieämbetet

anser sig -—- under ovan angivna förutsättning att fallet måste utnyttjas —

kunna förorda till utförande, ehuru även detta kommer att förstöra vissa begränsade

hällristningsgrupper och utsätta andra för intrång och fara. Men

det väsentliga av hällristningsområdet blir dock räddat och det principiellt så

viktiga sambandet mellan hällristningarna och de gamla forsarna blir åtminstone

under vissa tider av året bibehållet. Därtill kommer att detta förslag

mindre än de andra skadar själva landskapets skönhet, detta givetvis under

förutsättning att kraftverksbyggnaderna och de för dessa nödvändiga väganläggningarna

och övriga byggnadsarbeten utföras med det största möjliga

hänsynstagande till den omgivande naturen.

Ämbetet anser sig emellertid böra fästa uppmärksamheten därpå, att vissa

arbeten till hällristningarnas skydd måste under ämbetets ledning utföras

under själva arbetstiden, varjämte andra vetenskapliga undersökningar och

fornvårdsarbeten torde bliva ofrånkomliga i detta sammanhang.

I sin föronämnda skrivelse den 22 januari 1944 meddelar nu vattenfallsstyrelsen

beträffande kraftverksanläggningens verkan ur fornminnesvårdens och

naturskyddets synpunkter, att enligt styrelsens förslag till utbyggnad av

Nämforsen hällristningsfältet bomme att praktiskt taget icke alls beröras av

byggnadsåtgärderna samt att större delen av forssträckan bomme att bliva

orörd. Kraftstationen och dammen skulle förläggas vid forsnacken strax

nedströms cn där nu befintlig landsvägsbro. Dammens krön bomme att bliva

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

lägre än brons körbana, varför dammen borde bliva rätt litet framträdande.

Maskinstationen skulle sprängas ned i berget på södra stranden, och dess tak

bomme att skjuta upp endast obetydligt högre än landsvägsbrons körbana och

landsvägen på södra stranden. Kraftstationen bomme därför att bliva föga

märkbar i terrängen. Från maskinstationen komme vattnet att ledas till lugnvatten

nedanför fallet genom en omkring 500 meter lång bergtunnel jämte en

kort öppen kanal.

Beträffande förutsättningarna för utbyggnaden av Nämforsen meddelar

vattenfallsstyrelsen i sin skrivelse den 22 januari 1944, att den normala medelvattenmängden

i Ångermanälven på denna plats vore 328 kubikmeter per

sekund. Den största högvattenmängden hade varit 2 985 och den normala

högvattenmängden 1496 kubikmeter per sekund. Den normala lågvattenmängden

uppginge för närvarande till endast 60 kubikmeter per sekund men

kunde genom reglering framdeles höjas. Genom uppdämning av vattenytan

uppströms samt rensningar nedströms örn Nämforsen kunde en utbyggbar

bruttofallhöjd av i medeltal omkring 22,5 meter erhållas. Granforsen och

Nämforsen i Ångermanälven samt nedre delen av Åkvissleforsén i Fjällsjöälven

komme därvid att uppdämmas. Dämningen komme att göra sig märkbar

på en sträcka av en mil.

Den fallhöjd, som vore avsedd att tagas i bruk, disponerades av vattenfallsstyrelsen

med undantag dels för omkring en meter enkel strand på dämningsoch

rensningssträckorna, vilken befunne sig i enskild ägo, dels ock för 16,45

meter enkel strand i själva forsen, vilken sistnämnda fallhöjd tillhörde Ådalsliden

kyrkoherdeboställe.

I skrivelse den 20 mars 1943 hade styrelsen underställt Kungl. Maj:ts

prövning fråga örn överlåtandet på styrelsen av nyssnämnda i ecklesiastik ägo

befintliga fallandel.

I fråga örn sättet för den tilltänkta kraftverksanläggningens utförande meddelar

vattenfallsstyrelsen, att avsikten vore att utbygga Nämforsen med två

maskinaggregat med kaplanturbiner, vilka vartdera kunde utnyttja en vattenmängd

av omkring 100 kubikmeter per sekund. Maximieffekten beräknades

till 38 000 kW, och den genomsnittliga energiproduktionen innan Ångermanälven

bleve reglerad skulle uppgå till 215 MkWh per år. Energiproduktionen

kunde beräknas stiga till omkring 250 MkWh per år efter företagande av de

sjöregleringar, som syntes kunna genomföras under de närmaste femton åren.

Anläggningskostnaden för kraftstationen i Nämforsen, oberäknat fallvärden,

har av vattenfallsstyrelsen beräknats till 20 000 000 kronor enligt 1943 års

prisnivå. Enligt styrelsens beräkningar fördela sig dessa kostnader på sätt

framgår av följande uppställning.

Dammbyggnad jämte anordningar för flottning och fiske

samt strandskoning och ledmur ................................. kronor 3 400 000

Maskinstation med intag ............................................. » 3 400 000

Turbiner med hjälpmaskiner.......................................... » 1 950 000

Generatorer, transformator och elektrisk utrustning ......... » 4 000 000

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

Avloppstunnel och avloppskanal samt rensningar i älven

nedanför avloppet ................................................... kronor 2 090 000

Vägomläggningar, järn vägsanslutning och planeringar ...... » 280 000

Permanenta bostäder ................................................... » 380 000

Administration, allmänna kostnader och oförutsett ......... » 4 500 000

Summa kronor 20 000 000

Medelsbehovet för nästa budgetår har av styrelsen beräknats till 7 000 000

kronor. Arbetena vid dammen skulle igångsättas redan under senare delen

av sommaren 1944 och utbyggnaden ske så snabbt, att det första maskinaggregatet

kunde tagas i drift hösten 1946. Vissa förberedande anläggningar

borde igångsättas redan våren 1944, för vilket ändamål anslaget till mindre

utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag

m. m. borde tills vidare utnyttjas.

Kraftstation i Forsmoforsen. Närmast nedströms Nämforsen i Angermanälven

är Moforsens fallkomplex beläget, och nedströms detta fall ligger Forsmoforsen.

Majoriteten i Moforsen äges av Krångede aktiebolag och majoriteten

1 Forsmoforsen av vattenfallsstyrelsen. Vissa andelar i Moforsen ägas av styrelsen

och vissa andelar i Forsmoforsen av Krångedebolaget.

I sin förevarande skrivelse den 22 januari 1944 samt i särskild skrivelse

den 31 januari 1944 har vattenfallsstyrelsen hemställt, dels att ett anslag av

2 000 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår för påbörjande av utbyggnad

av Forsmoforsen, dels ock att riksdagens bemyndigande måtte utverkas

för Kungl. Maj:t att godkänna den överenskommelse, som kunde komma att

träffas mellan styrelsen och Krångedebolaget örn byte av styrelsen tillhöriga

fallandelar i Moforsen mot bolaget tillhörig fallhöjd i Forsmoforsens dämningssträcka

samt örn inköp från bolaget av ytterligare fallhöjd för ett belopp

av högst 150 000 kronor.

Enligt vattenfallsstyrelsens preliminära undersökningar bör skiljevattenytan

mellan Forsmoforsen och Moforsen, sedan även sistnämnda vattenfall utbyggts,

lämpligen förläggas vid en höjd av omkring -f 43 å + 44 meter över

havet. För att möjliggöra detta skulle styrelsen från Krångedebolaget förvärva

den bolaget tillhöriga huvudsakliga delen av fallhöjden i Forsmoforsen från

+ 38 till + 43 å + 44 meter. Enligt vad styrelsen upplyser synes möjlighet

föreligga att träffa överenskommelse med Krångedebolaget örn dels utbyte av

styrelsen tillhörig fallhöjd i Moforskomplexet mot Krångedebolaget tillhörig

fallhöjd i Forsmoforsen upp till höjden + 41,5 å + 42 meter, dels ock inköp

från bolaget av ytterligare erforderliga 3 å 4 meter enkel strand. Det har dock

icke ansetts möjligt att på kort tid definitivt slutföra förhandlingar med Krångedebolaget

i dessa frågor. Priset för den fallhöjd, som skulle inköpas, torde

emellertid, enligt vad styrelsen upplyser, komma att bliva ungefär detsamma

som legat till grund för förslaget örn förvärv av förutnämnda, i ecklesiastik ägo

befintliga fallandelar i Nämforsen. Köpeskillingen skulle sannolikt icke

komma att överstiga nyssnämnda belopp av 150 000 kronor. Oberäknat de

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

fallandelar, som skulle förvärvas från Krångedebolaget, disponerade styrelsen

ungefär 25 meter fallhöjd i Forsmoforsen. Intill dess Moforsen utbyggdes,

vilket styrelsen beräknat kunna ske först örn ett trettiotal år, borde enligt styrelsens

mening Forsmoforsen dämmas till + 45, o meter vid skilje vattenytan

mellan de båda fallen. Bruttofallhöjden skulle då tillsvidare bliva omkring 36

meter.

Beträffande vattenmängderna i Forsmoforsen meddelar vattenfallsstyrelsen,

att dessa praktiskt taget äro desamma som i Nämf orsén.

Enligt av styrelsen utarbetat utbyggnadsförslag beträffande Forsmoforsen

skulle en damm över Ångermanälvens fåra förläggas omkring 180 meter nedströms

statens järnvägars nya järnvägsbro vid Forsmo. Själva kraftstationen

skulle ansluta omedelbart till dammen på vänstra stranden och bliva helt

nedsprängd i berget. Från maskinstationen skulle vattnet avledas genom en

omkring 1 300 meter lång bergtunnel och en omkring 1 000 meter lång öppen

kanal till lugnvattnet nedanför forsen.

Utbyggnaden skulle enligt vattenfallsstyrelsens förslag omfatta två maskinaggregat,

utförda med kaplanturbiner. Vartdera aggregatet beräknas kunna

utnyttja en vattenmängd av 100 kubikmeter per sekund. Den blivande kraftstationens

maximieffekt beräknas till 59 000 kW och den genomsnittliga energiproduktionen,

innan Ångermanälvens avrinning reglerats, till 335 MkWh vid

dämning upp till + 45 meter. Efter den reglering av sjöarna i Ångermanälven,

som beräknas kunna genomföras inom femton år, skulle energimängden stiga

till omkring 390 MkWh per år.

Utbyggnaden av Forsmoforsen har vattenfallsstyrelsen beräknat komma

att taga en tid av omkring tre år. Med hänsyn till den avsedda tidpunkten för

igångsättandet av arbetena med utbyggnad av Nämforsen har styrelsen räknat

med att påbörja anläggningen i Forsmoforsen först i början av år 1945. Det

kunde dock visa sig lämpligt att dessförinnan igångsätta vissa förberedande

arbeten. Anläggningskostnaderna för utbyggnaden av Forsmoforsen hava av

styrelsen, oberäknat värdet av naturkraften, uppskattats till 28 500 000 kronor

vid 1943 års prisläge.

Kostnaderna fördela sig enligt styrelsens beräkningar på följande sätt.

Dammbyggnad jämte anordningar för flottning och fiske

samt skyddsåtgärder för järnvägsbroarna .................. kronor 5 800 000

Maskinstation med intag och tilloppstuber ..................... » 4 000 000

Turbiner med hjälpmaskiner ....................................... » 2 200 000

Generatorer, transformatorer och elektrisk utrustning ...... » 4 550 000

Avloppstunnel och avloppskanal samt rensningar i älven

nedanför avloppet ................................................... » 5 350 000

Vägomläggningar, väganslutning och transportanordningar

samt planeringar ................................................... » 400 000

Permanenta bostäder ................................................... » 400 000

Administration, allmänna omkostnader och oförutsett ...... » 5 800 000

Summa kronor 28 500 000

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts proposition nr 93.

För nästa budgetår har styrelsen beräknat ett medelsbehov av 2 000 000

kronor för påbörjandet av utbyggnaden.

Reglering av sjöar i Ångermanälvens flodområde. I sin skrivelse den 22 januari

1944 framhåller vattenfallsstyrelsen, att frågan om framrinningen i Ångermanälven

borde upptagas till behandling, örn utbyggnad av Nämforsen och

Forsmoforsen beslötes. Preliminära utredningar härom hade, såsom redan

i styrelsens petitaskrivelse den 30 september 1943 angivits, blivit utförda,

men några definitiva projekt hade ännu icke utformats. Såväl planering som

domstolsbehandling krävde lång tid, och det vore ovisst örn några arbeten

kunde hinna igångsättas under budgetåret 1944/45. Styrelsen ansåge det

emellertid önskvärt, att ett anslag av 1 000 000 kronor stöde till förfogande

för ändamålet under nämnda budgetår. Styrelsen hemställer örn anvisande

av nämnda belopp.

Ny tilloppstunnel vid Porjus kraftstation. Porjus kraftstation är nu utbyggd

med två tillopps- och två avloppstunnlar, vardera med 50 kvadratmeters genomskärningsarea.

Kraftverkets kapacitet har successivt ökats dels genom ombyggnad

av två aggregat (nr 2 och 5) och insättning av ett nytt aggregat (nr 8),

dels genom höjning av dämningen ovanför Porjus, dels slutligen genom nya

regleringar i Suorva. Maximieffekten vid kraftverket utgör nu 115 000 kW,

och energiproduktionen uppgår vid normal vattentillgång till 785 MkWh per

år. Vattenförbrukningen utgör vid full effekt 265 kubikmeter per sekund. På

själva kraftstationen har hittills nedlagts ett kapital av 24,4 miljoner kronor.

I sin petitaskrivelse den 30 september 1943 omnämnde vattenfallsstyrelsen

utförandet av en tredje tilloppstunnel i Porjus såsom ett arbete, vilket borde

vara möjligt att tillgripa, därest tillgången på arbetskraft eller de sociala förhållandena

i Porjus samhälle gjorde detta motiverat.

I sin förevarande skrivelse den 22 januari 1944 har vattenfallsstyrelsen förklarat

sig numera anse, att arbetet med den tredje tilloppstunneln borde

komma till utförande, samt hemställt om anvisande för budgetåret 1944/45

av ett anslag av 1 000 000 kronor för ändamålet.

Styrelsen upplyser rörande det planerade arbetet, att tunneln avsages fa

en area av 50 kvadratmeter. Den skulle framdragas från det första intaget

till närmaste punkt på fördelningsbassängen nr 1 vid kraftstationen och få

en längd av 510 meter eller något mindre än de befintliga två tunnlarna,

vilka äro 525 respektive 670 meter långa. Den nya tunneln borde förses med

avstängningslucka vid intaget. I samband med det nya tilloppet till fördelningsbassängen

nr 1 borde förbindelsen mellan de båda fördelningsbassängerna

ökas från 30 till 80 kvadratmeter area.

Styrelsen meddelar vidare, att det nya tilloppet beräknades minska fallförlusten

vid full effekt från 2,20 till 0,95 meter. Fallhöj ds vinsten örn 1,25

meter möjliggjorde en ökning av energiproduktionen med 17 MkWh per år.

Kostnaden för det ifrågasatta arbetet har av styrelsen beräknats till

1 600 000 kronor, av vilket belopp 200 000 kronor avse sådana ändringar av

opaginerad Kontrollera mot PDF

“ Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

äldre anläggningar, som enligt hittills tillämpade grunder borde täckas med

förnyelsefondsmedel. Vid tillämpning av grunderna för den i statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag föreslagna omläggningen av

kapitalbudgeten borde hela beloppet, 1600 000 kronor, anvisas såsom investeringsanslag,

men ett belopp av 200 000 kronor kunde sedermera avskrivas

med anlitande av behållning å värdeminskningskonto.

Styrelsen har beräknat årskostnaden för det genom tunnelarbetet utvunna

energitillskottet till omkring 6,5 % av totalkostnaden eller till omkring 100 000

kronor, vilket motsvarar 0,5 9 öre per KWh. Denna kostnad har styrelsen ansett

vara hög men godtagbar med hänsyn till att all kraft, som nu utbyggdes,

bleve dyr samt till att fallhöj ds vinsten komme att stiga i den mån kraftuttagningen

i Porjus ökades genom framtida utvidgning av det installerade

maskineriet.

Med hänsyn till att arbetsbrist syntes förestå i Norrbotten framhåller

styrelsen såsom önskvärt, att arbetet med den nya tilloppstunneln finge påbörjas

under sensommaren 1944, när vid dammen pågående reparationsarbeten

avslutats. Örn så skedde, kunde anläggningen beräknas bliva färdig

under budgetåret 1945/46.

I detta sammanhang har vattenfallsstyrelsen berört en vid innevarande års

riksdag inom andra kammaren väckt motion (nr 20), däri bland annat hemställts,

att riksdagen måtte för nästa budgetår anvisa ett anslag av 5 000 000

kronor för utvidgning av Porjus kraftstation.

Styrelsen anför härom.

Närmast åsyftas i motionen insättning av ytterligare ett maskinaggregat,

men då ett sådant icke kan nyttiggöras utan förstärkning av tunnelsystemet,

skulle i första hand ifrågakomma, förutom ett nytt aggregat (nr 9), den nyss

avhandlade tredje tilloppstunneln och en tredje avloppstunnel.

Avloppstunnlarna 1 och 2 hava en längd av 1 220 respektive 1140 meter.

Avloppstunnel 3 får enligt hittillsvarande planer en längd av 1100 meter.

Fallförlusten i avloppssystemet är för närvarande vid full effekt 3,3 o meter.

Den skulle efter tillkomsten av tunnel 3 minskas till 1,4 5 meter, motsvarande

en fallhöj ds vinst av 1,85 meter. Därvid blir sughöjden vid aggregaten 1—7

val stor med hänsyn till risken för skadlig kavitation. Vid aggregat 8 är

risken för kavitation^ mindre, eftersom turbinen är placerad i ett lägre plan.

Man skulle därför få i avloppssystemet inbygga en avstängningsanordning,

medelst vilken sughöjden begränsas för aggregaten 1—7. Detta innebär

sannolikt, att man skulle fa avsta från 0,15 meter av fallhöjdsvinsten. Närmare

utredningar härom pågå. Den återstående fallhöjdsvinsten av 1,7o

meter blir emellertid ändå 35 % större än vinsten av den tredje tilloppstunneln.

Som kostnaden för avloppstunneln är av ungefär samma storlek som

för tilloppstunneln, är en ny avloppstunnel ekonomiskt något fördelaktigare

än den tredje tilloppstunneln, och detta företräde blir ännu mera framträdande,

i den mån maskineffekten ökas och den ovannämnda tillstrypningen

i tunnelsystemet därefter kan undvaras. Aid anslutningen av avloppstunnel

3 till det förhandenvarande systemet erfordras dock sannolikt en viss avställning

av aggregat 8. Vattenfallsstyrelsen har därför funnit det bäst att

börja med den nya tilloppstunneln och att utföra den nya avloppstunneln

först därefter, emedan det då finnes större utsikt till att aggregat 8 skall

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

kunna avställas utan menlig energiförlust. Kraftbalansen inom landet i

dess helhet blir nämligen sannolikt mindre ansträngd örn några år än nu

och under den närmaste tiden framåt.

När vattenfallsstyrelsen föreslagit ett omedelbart påbörjande av arbetena

vid tilloppstunnel 3, bär det bland annat varit för att åstadkomma en jämn

arbetstillgång i Porjus. Örn även avloppstunnel 3 samtidigt påbörjas, blir

behovet av arbetare större än som motsvarar bostadstillgången i Porjus. Men

därjämte bereder det med hänsyn till såväl arbetsbefäl som tillgången på

arbetsmaskiner svårigheter att samtidigt driva båda tunnelarbetena vid sidan

av vattenfallsstyrelsens alla övriga arbeten. Styrelsen anser det sålunda lämpligast

att vänta med avloppstunnel 3 till budgetåret 1945/46.

Om ett nionde aggregat färdigställes till samma tidpunkt som det nya

tunnelsystemet och utföres med samma storlek som aggregat 8, ökas stationseffekten

med 23 000 kW. Vid nuvarande reglering finnes det emellertid icke

vatten till det nya aggregatet mer än från mitten av juni till mitten av

oktober, och under denna del av året är kraftbehovet relativt litet och krafttillgången

jämförelsevis riklig. Under resten av året, det vill säga ungefär

8 månader, utnyttjas allt tillgängligt vatten redan med nuvarande maskineri.

Under sistnämnda tid skulle därför nyttan av aggregat 9 begränsas till att

verkningsgraden hos maskinanläggningen blir något förbättrad, emedan

maskinerna icke behöva belastas så hårt. Till följd härav skulle ett effekttillskott

av i genomsnitt cirka 4 000 kW erhållas. Därjämte skulle aggregat

9 tillfälligtvis kunna få användning för något ökad dygnsreglering och som

reserv. Allt som allt skulle emellertid det nya aggregatet bli dåligt utnyttjat,

och det därmed vunna krafttillskottet bleve till följd därav alltför dyrt.

När vattenfallsstyrelsen räknar med en insättning av aggregat 9 först örn

någon tid, så beror det på följande omständigheter.

Framdeles torde vintervattenmängden i Stora Luleälv komma att ökas

genom reglering av älvens norra källflöde, Satisjauregrenen, varefter större

nytta av aggregatet ernås. Nämnda reglering blir emellertid dyrbar i fråga

örn såväl byggnadsarbeten som åtgärder för flottningen. Det har därför hittills

tänkts, att den icke skulle utföras, förrän den kunde utnyttjas jämväl

vid Harsprånget. När även Harsprånget utbyggts, torde Satisjaureregleringen

löna sig.

Det är möjligt, att kraftbehovet utvecklas i sådan riktning, att det blir

motiverat med en något längre gående dygnsreglering vid Porjus. Vidare kan

tänkas, att man bör driva veckoregleringen längre än nu. I den mån dygnsoch

veckoregleringen ökas, skulle bättre utnyttjning av aggregat 9 erhållas.

Krafttillgången i Porjus är mycket riklig i förhållande till förbrukningen

inom Norrbotten, så att ungefär 32 procent därav levereras till områden söder

örn Norrbotten. Överföringen av ett nytt större krafttillskott i Porjus till

sydligare avsättningsområden är förenad med stora ledningsförluster. Förutsättningarna

för aggregat 9 komma att något förbättras vid stigande kraftförbrukning

i Norrbotten.

Aggregat 9 kräver endast relativt små byggnadsarbeten. Insättningen av

detta aggregat inverkar sålunda rätt litet på arbetarantalet och sysselsättningsmöjligheterna

i Porjus. Huvudsakliga kostnaden faller på maskineri

och elektrisk utrustning, det vill säga på leveranser från järnbruk och verkstäder.

Vill man skaffa arbetstillfällen för dessa, är det dock ur kraftförsörjningssynpunkt

bättre att insätta ett tredje aggregat i Stadsforsen, såsom

vattenfallsstyrelsen föreslagit i sina uppgifter till investeringsutredningen,

än att insätta ett nionde aggregat i Porjus.

Vattenfallsstyrelsen anser det sålunda icke lämpligt att omedelbart insätta

aggregat 9 i Porjus.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

Departements
chefen
-

Såsom inledningsvis erinrats Ilar Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag föreslagit riksdagen att, i avbidan på blivande

proposition i ämnet, till vissa nya kraftstationer m. m. för budgetåret 1944/45

beräkna ett investeringsanslag av 11000 000 kronor. Anslagsberäkningen

hade skett på grundval av uppgifter från vattenfallsstyrelsen, som föreslagit

påbörjande av nya kraftanläggningar i Nämforsen oell Forsmoforsen, båda

belägna i Ångermanälven, samt vidare ifrågasatt viss utvidgning av kraftstationen

i Porjus ävensom påbörjande av regleringsåtgärder inom Ångermanälvens

flodområde.

Yattenfallsstyrelsen har nu hemställt örn anvisande för budgetåret 1944/45

av anslag tillhopa motsvarande det preliminärt beräknade beloppet av

11 000 000 kronor, nämligen 7 000 000 kronor till kraftstation vid Nämforsén,

2 000 000 kronor till kraftstation vid Forsmoforsen, 1 000 000 kronor till reglering

av sjöar i Ångermanälvens flodområde samt 1 000 000 kronor till en tredje

tilloppstunnel vid Porjus kraftstation.

De föreslagna åtgärderna stå i överensstämmelse med det program för ökning

av kraftproduktionen, vartill jag vid anmälan av statsverkspropositionen

gav min anslutning och som i huvudsak innebär, att den statliga kraftproduktionen

under de närmaste åren bör ökas med omkring 200 MkWh per år,

därest icke särskilda omständigheter föranleda en snabbare ökning.

Vad först beträffar kraftstationen vid Nämforsen har, såsom av den

lämnade redogörelsen framgår, ifrågasatts att forsen icke skulle utbyggas utan

att densamma jämte dess närmaste område med de nuvarande strandniporna

skulle avsättas till nationalpark. Den härom gjorda framställningen synes

betingad huvudsakligen av en önskan att skydda vissa vid Nämforsen befintliga

kulturhistoriskt märkliga hällristningar samt att bevara den natursköna forsen

orörd. Såvitt jag kan finna innebär vattenfallsstyrelsens utbyggnadsförslag,

att all skälig hänsyn tages till kultur- och naturskyddsintressena. Förslaget

har också utformats i nära samverkan med riksantikvarieämbetet. Att avstå

från utnyttjande av vattenkraften i Nämforsen, för vars förvärvande statsverket

vidkänts avsevärda utgifter, bör enligt min mening icke komma ifråga.

Enligt vad jag inhämtat kommer vederbörande föredragande senare i dag att

föreslå Kungl. Majit att lämna framställningen om avsättande av Nämforsområdet

till nationalpark utan åtgärd.

Mot den av vattenfallsstyrelsen framlagda planen för Nämforsens utbyggnad

har jag intet att erinra. Utbyggnaden beräknas medföra ett krafttillskott

av till en början 215 MkWh per år, vilket efter genomförande av vissa regleringsåtgärder

i Ångermanälven beräknas stiga till 250 MkWh per år.

För påbörjande av utbyggnadsarbetena vid Nämforsen torde för nästa

budgetår i enlighet med styrelsens förslag böra anvisas ett investeringsanslag

av 7 000 000 kronor.

Därest detta förslag vinner riksdagens bifall, torde chefen för ecklesiastikdepartementet

komma att föreslå Kungl. Majit att godkänna preliminärt träffad

överenskommelse örn överlåtande till vattenfallsstyrelsen av i ecklesiastik

ägo befintlig vattenrätt i Nämforsen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

I anslutning till vad riksantikvarieämbetet föreslagit torde Kungl. Maj:t i

samband med beslut örn uppförande av kraftverk vid Nämforsen böra föreskriva,

att vattenfallsstyrelsen i vad som berör behandlingen av de i forsområdet

befintliga hällristningarna skall inhämta ämbetets anvisningar. Jag har

ej heller något att erinra mot att, på sätt riksantikvarien ifrågasatt, av statens

vattenfallsverks medel få bestridas skäliga kostnader för skyddsåtgärder

samt vetenskapliga undersökningar och fornvårdsarbeten, vilka med anledning

av kraftverksbygget kunna finnas påkallade med avseende på hällristningsområdet.

Icke heller mot vattenfallsstyrelsens plan för utbyggnadavForsmofors

en har jag något att invända. Förslaget att vissa kronan tillhöriga fallandelar i

den mellan Nämforsen och Forsmoforsen belägna Moforsen skola utbytas mot

andelar i Forsmoforsens dämningssträcka, vilka tillhöra ägaren av majoriteten

i Moforsen, Krångede aktiebolag, torde vara ägnat att medföra fördel för båda

parterna. Enligt vad vattenfallsstyrelsen upplyst torde utsikter föreligga

att härutinnan ernå godtagbar uppgörelse. Det hade givetvis varit önskvärt,

att avtal härom nu förelegat och kunnat i detta sammanhang upptagas till

prövning. Denna fråga synes dock icke vara av natur att böra föranleda uppskov

med anvisande av anslag till utbyggnad av Forsmoforsen. För att utbyggnaden

skall ekonomiskt komma fullt till sin rätt böra, utöver de andelar

i Forsmoforsens dämningssträcka som kunna förvärvas genom byte, vissa

högre upp belägna andelar inköpas, örn detta kan ske till skäligt pris. Kungl.

Majit torde böra utverka riksdagens bemyndigande att godkänna den överenskommelse,

som sedermera kan träffas mellan vattenfallsstyrelsen och

Krångede aktiebolag örn dels byte av styrelsen tillhöriga andelar i Moforsen

mot bolaget tillhörig fallhöjd i Forsmoforsens dämningssträcka, dels ock inköp

från bolaget av ytterligare fallhöjd för ett belopp av högst 150 000 kronor.

Sistnämnda belopp torde böra utgå ur anslaget till inköp av vattenfall och

fastigheter.

Under förutsättning att sistnämnda båda förvärv genomföras samt att

styrelsen kan träffa överenskommelse örn rätt till dämning tills vidare upp till

höjden + 45 meter, beräknas ur Forsmoforsen kunna utvinnas icke mindre än

335 MkWh per år före och 390 MkWh per år efter en reglering av Ångermanälven.

Utbyggnaden har beräknats taga en tid av tre år och i huvudsak kunna

påbörjas i början av år 1945. Med hänsyn härtill torde begynnelseanslag böra

anvisas för budgetåret 1944/45. Anslaget bör i enlighet med vattenfallsstyrelsens

förslag upptagas till 2 000 000 kronor.

I samband med utbyggandet av Nämforsen och Forsmoforsen torde vissa

förberedelser böra vidtagas för reglering av sjöar i Ångermanälvens

flodområde. Med hänsyn till att planering och domstolsbehandling taga

lång tid i anspråk lärer det vara osäkert, om några regleringsarbeten hinna

igångsättas under nästa budgetår. Jag tillstyrker emellertid vattenfallsstyrelsens

förslag örn anvisande av ett anslag för budgetåret 1944/45 av 1 000 000

kronor för ändamålet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 93.

Vad slutligen beträffar styrelsens hemställan örn anslag för en tredje

tilloppstunnel vid Porjus kraftstation, ingår detta arbete såsom

ett led i den utbyggnad av Polisstationen, vilken -—• då avrinningen i Stora

Luleälv blivit slutligt reglerad genom åtgärder i Satisjauregrenen -—• bör

omfatta såväl tillopps- och. avloppstunnel som ett nionde maskinaggregat.

Av vattenfallsstyrelsens redogörelse lärer framgå, att ett tidigare installerande

av aggregatet näppeligen kan anses ekonomiskt försvarligt samt att regleringen

av Satisjauretillflödet icke bör ske förrän i samband med den utbyggnad av

Harsprånget, som lämpligen torde kunna komma till stånd först då problemet

örn överförande av stora kraftmängder på längre avstånd nått en tekniskt

och ekonomiskt tillfredsställande lösning. Emellertid skulle ett fristående

utförande av till- och avloppstunnel synbarligen medföra icke obetydliga

möjligheter till en ökning av kraftuttagningen i Porjus. Kostnaden härför

blir visserligen så hög, att den knappast i och för sig motiverar arbetets utförande

vid nu rådande höga prisläge. I betraktande av att vinsten av tunnelbyggena

kommer att stiga, då det nionde aggregatet en gång installeras, kan

kostnaden dock anses försvarlig. Det är ur olika synpunkter angeläget, att

arbetstillgången i Porjus samhälle hålles någorlunda jämn. Med hänsyn härtill

torde antingen tillopps- eller avloppstunneln böra påbörjas i samband

med att vissa vid kraftverksdammen nu pågående reparationsarbeten avslutas.

På av vattenfallsstyrelsen anförda skäl har jag funnit lämpligast, att

tilloppstunneln utföres före avloppstunneln, ehuru en motsatt ordning möjligen

vore ekonomiskt fördelaktigare. Efter prövning av olika på frågan inverkande

omständigheter har jag ansett mig böra förorda, att anslag för den

nya tilloppstunneln anvisas redan för nästa budgetår. Vid detta ställningstagande

har jag icke minst beaktat, att ett utförande redan nu av tunnelarbetena

skulle bereda möjlighet att i en framtid relativt snabbt öka kraftuttagningen

från Porjus genom insättande av ett nionde aggregat, för den händelse

kraftförbrukningen i Norrbotten skulle stegras i sådan grad, att en dylik åtgärd

av denna anledning bleve önskvärd. För påbörjande av tilloppstunneln

torde för nästa budgetår böra anvisas ett anslag av 1 000 000 kronor.

Under åberopande av vad jag här i skilda hänseenden anfört hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

. dels för budgetåret 1944/45 å kapitalbudgeten under rubrik

Statens affärsverksfonder, Statens vattenfallsverk, anvisa föl
-

jande investeringsanslag, nämligen till

Kraftstation vid Nämforsén ........................ kronor 7 000 000,

Kraftstation vid Forsmoforsén ..................... » 2 000 000,

Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde

................................................ » 1000 000,

Tilloppstunnel vid Porjus kraftstation ......... » 1 000 000;

dels bemyndiga Kungl. Majit att pröva och godkänna de överenskommelser,

som kunna träffas mellan vattenfallsstyrelsen och

Krångede aktiebolag örn byte av styrelsen tillhöriga andelar i

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj-.ts proposition nr 93.

Moforsen mot andelar till motsvarande värde i Forsmoforsens

dämningssträcka samt örn inköp från bolaget av ytterligare fallliöjd

i sistnämnda sträcka;

dels ock medgiva, att för bestridande av kostnaderna för

nämnda inköp av ytterligare fallhöjd må disponeras högst 150 000

kronor av det å kapitalbudgeten för budgetåret 1943/44 under

förenämnda rubrik uppförda investeringsanslaget till Inköp av

vattenfall och fastigheter.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:369 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa nya kraftstationer m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  2. SU 1944:194 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa nya kraftstationer m. rn. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1944:332 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om medgivande att godkänna avtal mellan vattenfallsstyrelsen och Krångede aktiebolag örn över s. 10 i texten