Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition nr 295

1945-04-27 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:295, Kungl. Maj:ts proposition nr 295

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 295.

1

Nr 295.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare kreditgivning

till utlandet m. m.; ginen Stockholms slott

den 27 april 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 april

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, vissa frågor rörande ytterligare

kreditgivning till utlandet m. m.

I propositionen nr 139 angående statens kreditgivning till utlandet har,

bland annat, å tilläggsstat II till årets riksstat äskats dels ett investeringsanslag

till Kreditgivning till utlandet för vissa löpande utgifter i Sverige å 100

miljoner kronor, dels ett investeringsanslag lill Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete

å 500 miljoner kronor. Enligt vad som anföres i propositionen

inrymmer det förra anslaget eli belopp å 85 miljoner kronor, som

är fritt disponibelt för uppkommande behov, oell del senare anslaget ett likaledes

fritt belopp å 70 miljoner kronor. I propositionen förutsättes, att kreBihung

till riksdagens protokoll 1945 1 sami. Nr 295.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 295.

ditbehov utom ramen för de sålunda angivna fria beloppen i varje särskilt

fall skola underställas riksdagens prövning.

Den snabba händelseutvecklingen efter tidpunkten för avlämnandet av

ifrågavarande proposition gör det nödvändigt att redan nu i vissa hänseenden

komplettera denna och modifiera de framlagda förslagen. Nya kreditbehov

ha sålunda aktualiserats bland annat för Norges del. Och med avseende

å andra länder kan det befinnas angeläget att ordna handels- och betalningsförhållandena

inom sådan tid, att frågan om kreditunderlaget för

handelsregleringarna icke — såsom tidigare avsetts — kan skjutas till riksdagens

höstsession utan bör upptagas till behandling före sommaren.

Finansieringen av vissa norska utgifter i Sverige.

När propositionen nr 139 framlades, redovisades i denna krediter till Norge

å sammanlagt 354,5 miljoner kronor. Särskilt omnämndes den s. k. återuppbyggnadskrediten

å 200 miljoner kronor, vilken var avsedd att eventuellt

förstärkas med 35 miljoner kronor för finansiering av vissa fartygsbyggen,

samt den höstriksdagen 1944 underställda krediten å 100 miljoner kronor för

täckning av kostnaderna för dels den egentliga flyktingverksamheten, dels

polislägren och polisutbildningen. Utan specifikation inräknades vidare under

olika huvudrubriker i propositionen dels en kredit å 15 miljoner kronor

för norska legationens löpande utgifter i Sverige, dels en kredit å 4,5 miljoner

kronor för bestridande av kostnader i samband med hemtagning av

norska fångar i utlandet. Vid sidan av de olika, här angivna krediterna hade

riksbanken till Norges banks förfogande ställt en valutakredit å 10 miljoner

kronor. De sammanlagda kreditåtagandena till Norge vid tidpunkten för avlämnandet

av nyssnämnda proposition uppgingo alltså till 364,5 miljoner

kronor. Av det fritt disponibla beloppet å 85 miljoner kronor, som, enligt vad

nyss framhållits, ingick i anslagsäskandet för kreditgivning för löpande utgifter

i Sverige, var en viss del avsedd att användas för förstärkning av

krediterna till Norge för löpande utgifter.

Vid de diskussioner som nyligen i Stockholm förts med norske finansministern

har från norsk sida framställts önskemål örn ytterligare bistånd vid

finansieringen av olika utgifter i Sverige. Efter prövning av de norska behoven

lia nya krediter ansetts böra ställas i utsikt. Därjämte har den svenska

regeringen förklarat sig beredd att för vissa bestämda ändamål och på vissa

villkor godkänna betalning från Norge i pund sterling.

Ifrågavarande nya norska krediter i kronor uppgå till 100 miljoner kronor.

Hälften av detta belopp erfordras för förbättring av den norska försörjningen

och för den egentliga flyktingverksamheten. Den andra hälften har avsetts

för bestridande av kostnaderna för den fortsatta polisutbildningen. Förstnämnda

belopp å 50 miljoner kronor torde böra erhålla karaktären av en

förstärkning av flyktingkrediten å 100 miljoner kronor och täckes av det

förut nämnda, fritt disponibla belopp å 85 miljoner kronor, som omfattas av

s. 3 Kontrollera mot PDF

kanyl. Maj:is proposition nr 295.

3

anslagsäskandel till kreditgivning för löpande utgifter. För de 50 miljoner

kronor som avsetts för finansiering av ytterligare kostnader för polisutbildningen

torde särskilda medel icke för närvarande behöva ställas lill förfogande.

De pundlikvider som ansetts böra godtagas uppgå till ett värde i svenska

kronor av sammanlagt högst 130 miljoner kronor. De avse dels alt ersätta

den tidigare omnämnda krediten på 35 miljoner kronor för vissa fartygsbyggen

samt att täcka jämväl ytterligare kostnader för samma ändamål,

dels att finansiera viss del av polisutgifterna. Hälften av det belopp i pund

sorn överföres för betalning av fartygsbeställningarna skall efter feni år få

konverteras i ett norskt statslån i svenska kronor. Varven skola bära viss del

av risken för ifrågavarande pundbetalning. Med hänsyn till den speciella

konstruktionen av pundlikviderna och de särpräglade sammanhang i vilka

de ingå får betalningssättet icke någon prejudicerande verkan. Från svensk

sida måste det betraktas som en särskild form av kreditgivning till Norge.

Denna kreditgivning täckes av redan äskade finansfullmakter.

Genom de olika transaktioner för vilka nu senast redogjorts skulle kreditåtagandena

till Norge bringas upp till ett sammanlagt belopp av (364,5 — 35

+ 100 +130 =) 559,5 miljoner kronor. När någon särskild medelsanvisning

utöver redan äskade belopp icke för närvarande ansetts påkallad sammanhänger

detta med att ovisshet råder örn den utsträckning, i vilken kreditförstärkningen

kan komma att utnyttjas. Med hänsyn till att kreditåtagandena

sålunda eventuellt senare kunna föranleda behov av anslagsförstärkning

har det ansetts lämpligt att redovisa dem i detta sammanhang.

Finansieringen av kortfristiga betalningsöverskott i förhållande

till vissa länder.

Under de finans- och handelsförhandlingar som pågå med Belgien och

inom en snar framtid skola upptagas med Frankrike måste övervägas att

utjämna betalningarna genom en viss kreditgivning från svensk sida. Uppkommande

kreditbehov äro av övervägande kommersiell natur och en snar

utjämning genom ökad export lill Sverige eller transferering av likvid i guld

respektive fria valutor torde vara att motse. Emellertid synes det lämpligt

att även finansieringen av ifrågavarande krediter sker inom ramen av anslaget

till internationellt återuppbyggnadsarbete.

I propositionen nr 139 har nämnts, att Finland av återuppbyggnadsmedel

erhållit en kredit på 150 miljoner kronor. Denna kredit kan under vissa förutsättningar

komma att utökas med elt mindre belopp. För att utjämna de

betalningsdifferenser under innevarande kalenderår, som äro afl motse på

grund av att de finska leveranserna av till Sverige utlovade varor väntas kunna

komma till stånd först någon tid efter de svenska leveranserna lill Finland,

har vidare riksbanken inom ramen av elt maximibelopp av 31,5 miljoner

kronor ordnat ett särskilt förskottsförfarande. Förskotten skola vid årsskiftet

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

Kungl. Maj:ts proposition nr 295-

vara avvecklade genom att balans nåtts i det varuutbyte, sorn laller utom

ramen för den medgivna krediten å 150 miljoner kronor. I den nian Finlands

handel västeröver kommer i gång, torde Finland i utbyte för sin exporl

erhålla ytterligare varor respektive fria valutor, som möjliggöra inköp i Sverige

utöver vad återuppbyggnadskrediten och sistnämnda förskottsförfarande

tillåta. En viss utvidgning av förskottsförfarandet synes därför möjlig

och lämplig. Då emellertid omedelbar varutäckning icke föreligger för en

sådan utvidgning, torde den förutsätta, att staten av återuppbyggnadsanslaget

ställer för ändamålet erforderliga medel till riksbankens förfogande.

Av det belopp som i propositionen nr 139 äskats för internationellt återuppbyggnadsarbete

äro 70 miljoner kronor enligt vad som tidigare framhållits

fritt disponibla. 75 miljoner kronor reserverades vid anslagsberäkningen

för de belgiska behoven. Genom nyssnämnda pundbetalning för de

norska fartygsbeställningarna frigöras vidare 35 miljoner kronor. För Belgiens

och övriga länders behov stå alltså sammanlagt (70 + 75 + 35=) 180

miljoner kronor till förfogande inom ramen av de redan äskade anslagen.

Detta belopp torde lämna utrymme för den här diskuterade kreditgivningen

till Belgien, Finland och Frankrike. Den lämnar dock ingen marginal tolde

ytterligare behov som torde föreligga för exempelvis Danmarks del eller

för de krediter som kunna bli erforderliga i samband med handelsförhandlingar

med andra länder än de här nämnda.

Ytterligare kreditbehov för återuppbyggnadsändamål m. m.

.lag har redan framhållit, att den snabba händelseutvecklingen gör det sannolikt,

att handels- och betalningsförhållandena gentemot olika länder kunna

komma upp till prövning tidigare än förut beräknats och att vissa kreditfrågor

som i propositionen nr 139 skötos på framtiden därför böra bli föremål

för behandling redan nu.

Givetvis är det mycket svårt att bedöma, hur stora kreditbehov som kunna

aktualiseras vid förhandlingar under den närmaste framtiden, men örn man

anser sig böra bereda utrymme både för rena hjälpleveranser på kreditbasis

och för kommersiella krediter av den typ, som nyss diskuterats, torde försiktigheten

bjuda, att man reserverar åtminstone 450 miljoner kronor för ändamålet;

närmare uppgifter rörande beräkningsgrunderna torde få lämnas vederbörande

riksdagsutskott. Då de medel som redan äskats för återuppbyggnadskrediter

icke lämna någon marginal för här ifrågavarande kreditgivning,

måste därför det tidigare äskandet nu höjas med nämnda belopp.

Såväl de förut behandlade krediterna till Belgien och Frankrike som vissa

av de krediter, som kunna komma att inrymmas inom den förordade anslagsförstärkningen

med 450 miljoner kronor, aktualisera ett principiellt problem,

som i detta sammanhang bör upptagas till diskussion. Krediterna i fråga ingå

såsom led i betalningsöverenskommelser, som i sin tur utgöra den finansiella

förutsättningen för genomförandet av handelsavtal. Oavsett den fullmakt att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 295.

5

lämna vissa krediter, som riksdagens medelsanvisning innebär, och ehuru

dessa handelsöverenskommelser blott lia karaktären av temporära regleringar

av det bilaterala varuutbytet på kontingentbasis, torde de i viss utsträckning

vara av sådan vikt, att § 12 regeringsformen bör vinna tillämpning. Under

rådande extraordinära förhållanden kan det emellertid vara förbundet

med ekonomiska olägenheter av stundom betydande mått att göra överenskommelserna

beroende av riksdagens godkännande. Detta betingas främst av

att en omedelbar uppgörelse kan utgöra förutsättningen för att varuhandeln

skall komma i gång utan dröjsmål. Det kan emellertid även förhandlingstek - niskt vara ogynnsamt att icke kunna träffa uppgörelse utan förbehåll eller

att betinga sig rätt att offentliggöra avtalens detaljinnehåll. Erfarenheterna

under vintern lia varit ägnade att understryka betydelsen av dessa förhållanden.

Vad särskilt de nu aktuella förhandlingarna beträffar, är det sannolikt,

alt dessa i flera fall kunna leda lill resultat under sommaren, då riksdagen

icke sammanträder och kan pröva de träffade överenskommelserna. Genom

dessa kan emellertid omedelbar import av för vår försörjning väsentliga varor

komma att möjliggöras och tillfällen beredas svenska exportindustrier att

ånyo komma in på gamla marknader. Överenskommelserna bilda också underlaget

för Sveriges bidrag till återuppbyggnadsarbetet i olika hjälpbehövande

länder. Särskilda skäl föreligga därför nu för att ifrågavarande överenskommelser

skola få sättas i kraft utan att ett godkännande från riksdagens

sida vid en höstsession avvaktas. Så kan ske med tillämpning av bestämmelserna

i andra stycket av nyssnämnda stadgande i regeringsformen och torde

även böra få ske, för den händelse riksdagen icke riktar erinringar däremot,

i den mån de med överenskommelserna förbundna kreditåtagandena rymmas

inom ramen av anvisade anslag och praktiska skäl av här angiven art tala

för omedelbara uppgörelser. Utnyttjas det här förordade förfaringssättet, bör

redogörelse, så snart ske kan, i lämplig form lämnas riksdagen för de träffade

överenskommelserna.

I propositionen nr 139 beräknades Sveriges sammanlagda internationella

insats i gåvor och krediter intill utgången av nästa budgetår till i runt tal

2 500 miljoner kronor. I det föregående framlagda förslag innebära, att de

lidigare äskade anslagen nu behöva ökas med 450 miljoner kronor. Då den

föregående uppskattningen av den totala insatsen inrymde en marginal på

250 miljoner kronor, medföra de nya förslagen alltså, att insatsens beräknade

omfattning nu bör angivas lill i runt tal 2 700 miljoner kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer chefen för finansdepartementet,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 295.

att, med ändring av vad i proposition nr 139 lill innevarande

års riksdag föreslagits, till Bidrag till internationellt

återuppbyggnadsarbete å tilläggsstat II till riksstalen för budgetåret

1944/45 under Fonden för förlag till statsverket anvisa

ett investeringsanslag av..........kronor 950 000 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Folke Lyberg.

457899. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1945:281 Statsutskottets utlåtande nr 281 s. 1 i texten
  2. Rskr. 1945:431 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående statens kreditgivning till utlandet m. m. s. 8 i texten
  3. SU 1945:165 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående statens kreditgivning till utlandet m. m. s. 14 i texten