Sök i Ratio Lex

Med förslag till avlöning sr eglemente för personal vid krigsmakten under krig stjänstgöring (krig savlöning sreglemente)

1945-02-16 · 138 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 18 av 138 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:65, Med förslag till avlöning sr eglemente för personal vid krigsmakten under krig stjänstgöring (krig savlöning sreglemente)

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

t

tfr 65.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

avlöning sr eglemente för personal vid krigsmakten

under krig stjänstgöring (krig savlöning sreglemente);

given Stockholms slott den 16 februari 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

dels att godkänna härvid fogade förslag till avlöningsreglemente för personal

vid krigsmakten under krigstjänstgöring (krigsavlöningsreglemente)

med tillhörande tjänsteförteckning, angivande de särskilda krigslöneklasser,

till vilka personal vid krigsmakten enligt krigsavlöningsreglementet

hänföres,

dels ock att bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

V

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 65.

77 45

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 65.

Förslag

till

AVLÖNINGSREGLEMENTE

för personal vid krigsmakten under krigstjänstgöring

(krigsavlöningsreglemente).

I avd. Allmänna bestämmelser.

1 §■

Reglementeis tillämpning.

1 mom. Detta reglemente skall, i den mån Kungl. Maj:t därom förordnar,

tillämpas under krigstjänstgöring.

Krigstjänstgöring anses vara för handen under tid, då värnpliktiga äro

inkallade i kraft av 28 § värnpliktslagen.

För den, som inrycker till tjänstgöring sedan reglementet satts i tillämpning

eller utrycker innan tillämpningen upphört, skall krigstjänstgöring anses

pågå från och med inryckningsdagen, respektive till och med utryckningsdagen.

Härvid förstås med inryckningsdag den dag, då vederbörande inställer

sig till tjänstgöring, och med utryckningsdag den dag, då tjänstgöringen

upphör.

2 mom. I den mån förmåner utgå enligt detta reglemente, skola för fred

gällande avlönings- och pensionsbestämmelser tillämpas allenast i den utsträckning

reglementet stadgar. Vad nu sagts gäller icke bestämmelser örn

reservpension eller däremot svarande engångsbelopp.

Med för fred gällande avlönings- och pensionsbestämmelser avses i detta

reglemente endast avlöningsbestämmelser samt bestämmelser örn tjänste- och

familjepensionsavdrag och örn tjänste- och familjepensionsförmåner, som äga

tillämpning å vederbörande i den egenskap, vari han hänföres under reglementet.

2 §■

Under reglementet hänförlig personal.

1 mom. Detta reglemente gäller med de undantag, som framgå av 2 mom.

och 3 §, för följande personal:

a) fast anställd personal, varmed i reglementet förstås militär och civilmilitär

personal på aktiv stat, över stat, på civilanställnings stat, avgångsstat,

disponibilitetsstat, övergångsstat och reservstat samt i reserven och i vägoch

vattenbyggnadskåren, ävensom civilmilitär personal med avlöning enligt

militära icke-ordinariereglementet;

b) värnpliktiga, varmed i reglementet förstås värnpliktiga, som icke enligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65. 3

a) äro hänförliga till fast anställd personal eller enligt c) räknas såsom krigsfrivilliga;

samt

c) krigsfrivilliga, varmed i reglementet förstås icke värnpliktiga samt från

värnpliktens fullgörande frikallade och från värnpliktstjänstgöring helt befriade,

vilka såsom frivilliga anställts i befattning, upptagen i gällande sammansättningsplaner

(mobiliseringstabeller) för krigsmakten.

2 mom. Hemvärnskretsbefälhavare, hemvärnsområdesbefälhavare, hemvärnsmän,

driftvärnsdistriktsbefälhavare, driftvärnsförbandschef och driftvärnsmän

ävensom musikelever och indelt manskap hänföras under reglementet

endast örn och i den mån Kungl. Majit så förordnar.

Den som fullgör tjänstgöring enligt lagen om tjänsteplikt hänföres icke

under reglementet.

3 §•

Särskilda föreskrifter för viss personal.

1 mom. För civil anställningshavare i statens tjänst, vilken placeras i befattning

med arbetsuppgifter motsvarande dem, som åligga honom i fredstid,

skola, i den mån Kungl. Majit ej annorlunda förordnar, tillämpas för den

civila befattningen gällande avlöningsbestämmelser.

2 mom. Beordras värnpliktig att fullgöra krigstjänstgöring vid inrättning

eller företag, som underställts krigsmaterielverket, försvarets fabriksstyrelse

eller central militär förvaltningsmyndighet, skall beträffande honom tillämpas

vad i 24 § detta reglemente föreskrives samt i övrigt, där ej Kungl. Majit

eller enligt Kungl. Majits bestämmande särskild myndighet annorlunda förordnar,

vad som gäller i fråga örn avlöning för den vid inrättningen eller företaget

anställda personalen i motsvarande befattning.

Kungl. Majit äger förordna, att vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande

tillämpning beträffande värnpliktig, som beordras fullgöra tjänstgöring

vid annan inrättning eller annat företag än där sägs.

4§-

Avlöningsförmåner m. m.

1 mom. Den personal, å vilken detta reglemente är tillämpligt, äger med

de undantag, som angivas i 19—21 §§, under krigs t jänstgöring uppbära krigslön.

Kungl. Majit bestämmer, örn och i vad mån krigslön skall utgå även för

tid efter tjänstgöringens slut.

Krigslönen utgöres för fast anställd personal av månadslön och terminslön.

För värnpliktiga utgöres krigslönen av terminslön ävensom, i fall som avses

i 12 § 2 morn., av månadslön.

Krigsfrivilliga avlönas såsom värnpliktiga:, där ej Kungl. Majit för viss

personal annorlunda förordnar.

2 mom. I den mån i detta reglemente så medgives, åtnjuter personalen

flygtraktamente, gottgörelse för tjänsteresa och viss tjänstgöring, ersättning

för resa vid inryckning till och utryckning från krigs t jänstgöring, ersätt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 65.

liing för resa i samband med krigsledighet, ersättning för flyttningskostnad,

krigsutrustningsbidrag samt ersättning för dykeriarbete m. m. Till avliden

löntagares dödsbo utgår begravningshjälp m. m.

3 mom. Enligt föreskrifter, som Kungl. Maj:t meddelar, äger personalen

åtnjuta förplägnad, inkvartering, utrustning och sjukvård ävensom viss fribrevsrätt.

4 mom. Envar, för vilken detta reglemente gäller, hänföres till viss mot

hans tjänstegrad eller tjänsteklass svarande krigslöneklass enligt en till reglementet

hörande tjänsteförteckning; Kungl. Majit dock obetaget att hänföra

aspiranter och kadetter till annan krigslöneklass.

2 avd. Krigslön.

I kap. Månadslön.

5 §•

Allmänna föreskrifter om månadslön.

Månadslön utgöres för fast anställd personal av lön, fasta lönetillägg m. m.,

rörligt tillägg och dyrtidstillägg ävensom lönefyllnad, som i 15 § sägs, samt

för värnpliktiga av fasta lönetillägg, varom förmäles i 12 § 2 mom.

Månadslönen utbetalas månadsvis i efterskott.

6 §•

Lönegrader och löneklasser.

1 mom. Lönen utgår för månad räknat med belopp motsvarande en tolftedel

av årslönen enligt militära avlöningsreglementet, manskapsavlöningsreglementet

eller militära icke-ordinariereglementet. Därest icke vad i 2 mom. och

7—9 §§ stadgas till annat föranleder, skall härvid iakttagas följande.

a) Personal på aktiv stat med undantag av sådan, som omförmäles under

b) här nedan, ävensom manskap över stat och på civilanställningsstat samt

civilmilitär icke-ordinarie personal erhålla lön efter den lönegrad och löneklass,

vederbörande enligt för fred gällande avlöningsbestämmelser tillhör.

b) Bataljonsläkare vid fältläkarkåren, marinläkare av 2. graden, marinläkarstipendiater

och flygläkare av 2. graden erhålla lön efter lägsta löneklassen

av den för bataljonsläkare bestämda lönegraden samt bataljonsveterinärer

vid fältveterinärkåren efter lägsta löneklassen av den för bataljonsveterinär

bestämda lönegraden.

c) Innehavare av för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar

erhålla lön efter den löneklass, till vilken arvodesbefattningen är hänförd.

d) Personal på avgångsstat och disponibilitetsstat erhåller, i andra fall

än under c) sägs, lön efter den lönegrad och löneklass, enligt vilka vederbörande

vid tjänstgöring enligt för fred gällande bestämmelser uppbär lön.

e) Personal, som tvångsvis överförts till övergångsstat, ävensom från sådan

stat pensionsavgången, reserven tillhörande personal erhålla, i andra fall än

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

under c) sägs, lön efter lönegrad och löneklass motsvarande dem, enligt vilka

vederbörande uppbär eller omedelbart före inträdet i reserven uppbar lön på

övergångsstat.

f) Personal, som frivilligt överförts till övergångsstat, ävensom från sådan

stat pensionsavgången, reserven tillhörande personal erhålla, i andra fall

än under c) sägs, lön efter lönegrad och löneklass motsvarande dem, enligt

vilka vederbörande uppbär eller omedelbart före inträdet i reserven uppbar

lön på övergångsstat.

g) Officerare, underofficerare och civilmilitär personal på reservstat ävensom

från sådan stat pensionsavgången, reserven tillhörande personal erhålla,

i andra fall än under c) och h) sägs, lön efter lönegrad och löneklass motsvarande

dem, enligt vilka vederbörande uppbär eller omedelbart före inträdet

i reserven uppbar lön på reservstat, varvid generalmajor anses tillhöra

lönegrad och löneklass Ob 2.

h) Från reservstat före den 1 juli 1936 avgången, reserven tillhörande

personal erhåller, i andra fall än under c) sägs, lön efter lönegrad och löneklass

enligt följande:

generalmajor efter lönegrad och löneklass Ob 2,

överste efter lönegrad Oa 6, löneklass 15,

major (kommendörkapten av 2. graden) efter lönegrad Oa 4, löneklass 12,

kompaniofficer, högsta löneklassen, efter lönegrad Oa 3, löneklass 10,

kompaniofficer, mellersta löneklassen, efter lönegrad Oa 3, löneklass 8,

kompaniofficer, lägsta löneklassen, efter lönegrad Oa 2, löneklass 5,

underofficer, högre löneklassen, efter lönegrad UO 2, löneklass 7,

underofficer, lägre löneklassen, efter lönegrad UO 1, löneklass 4,

fältläkare efter lönegrad öa 28, löneklass 30, samt

regementsläkare efter lönegrad Ca 26, löneklass 28.

i) Furirer på reservstat vid Gotlands trupper erhålla lön efter lönegrad

Ma 3, löneklass 9, samt från sådan stat avgångna, reserven tillhörande furirer

lön efter lönegrad Ma 3, löneklass 10.

j) Personal, som efter erhållet avsked såsom lönlös kvarstår i regemente

eller kår, i flottan, i kustartilleriet eller i flygvapnet, erhåller lön efter

den lönegrad och löneklass vederbörande skolat tillhöra, därest han kvarstått

i beställning på aktiv stat, dock att. tid efter erhållet avsked må tagas i beräkning

för löneklassuppflyttning endast i den mån vederbörande därunder fullgjort

tjänstgöring.

k) Reserven tillhörande, från aktiv stat, avgångsstat eller disponibilitetsstat

pensionsavgången personal erhåller, i andra fall än under c) sägs, lön

efter den lönegrad och löneklass eller lönegrad och löneklass motsvarande

dem, vederbörande omedelbart före inträdet i reserven tillhörde eller, såvitt

angår från disponibilitetsstat pensionsavgången personal, omedelbart före

övergången till dylik stat tillhörde eller enligt vilka vederbörande vid tjänstgöring

å disponibilitetsstat senast uppburit lön.

l) Reserven tillhörande förtidsavgången, reservanställd, reservutnämnd,

värnpliktsavgången, aspirantanställd och övergångsanställd personal samt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

annat underbefäl i reserv än sist sagts ävensom officerare i väg- och vattenbyggnadskåren

erhålla, i andra fall än under b) och c) sägs, lön efter den

lönegrad och löneklass, som vederbörande enligt för fred gällande avlöningsbestämmelser

tillhör.

2 mom. I 1 mom. e)—g) omförmäld personal, som tillhör eller omedelbart

före inträdet i reserven tillhörde någon av lönegraderna O 1, O 2, Oa 2, OaRs2,

Uo 1, UO 1, UORs 1 och Uo 2 och som innehar respektive före inträdet

i reserven innehade högre tjänstegrad än som svarar mot lönegraden

i fråga, erhåller lön efter den löneklass inom högst lönegraden Oa 3 eller

UO 2, vartill vederbörande skolat hänföras, därest hans befordran till den

högre tjänstegraden berättigat till lön efter den mot tjänstegraden svarande

lönegraden.

I 1 mom. h) omförmäld kompaniofficer, lägsta löneklassen, och underofficer,

lägre löneklassen, som före avgången från reservstat befordrats till

kapten (ryttmästare), respektive till fanjunkare (motsvarande), erhålla lön

efter lönegrad Oa 3, löneklass 7, respektive efter lönegrad UO 2, löneklass 5.

I 1 mom. j) omförmäld personal, som innehar högre tjänstegrad än

som svarar mot senast innehavd beställning på aktiv stat, erhåller lön efter

den lönegrad och löneklass, vartill vederbörande skolat hänföras, därest hans

befordran till den högre tjänstegraden berättigat till lön efter den mot tjänstegraden

svarande lönegraden.

7 §•

Vissa föreskrifter om löneklassuppflyftning.

I 6 § 1 mom. b) samt f)—i) omförmäld personal må erhålla lön efter högre

löneklass än i nämnda paragraf sägs jämlikt de för motsvarande personal på

aktiv stat gällande bestämmelserna örn rätt till löneklassuppflyttning. Vid

tillämpning härav skall dock iakttagas, att endast tjänstgöring, fullgjord efter

tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes, må tagas i beräkning, att sådan

tjänstgöring, i den mån densamma icke fullgjorts i beställning på aktiv stat,

skall anses motsvara tjänstgöring under dubbelt så lång tid i dylik beställning,

att uppflyttning icke må äga rum, förrän tre år eller, då fråga är örn

uppfattning till löneklass Ma 10, ett år förflutit från det vederbörande placerats

eller beräknas hava placerats i den löneklass, varifrån uppflyttning

skall ske, samt att vad örn hinder mot uppflyttning efter pensionsålders uppnående

är stadgat ej skall äga tillämpning.

Vid tillämpning av föreskrifterna i 6 § 1 mom. 1) skall iakttagas, att efter

tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes, fullgjord tjänstgöring i reserv, på

reservstat eller såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren, marinläkare av 2. graden,

marinläkarstipendiat, flygläkare av 2. graden eller bataljonsveterinär vid

fältveterinärkåren, skall anses motsvara fredstjänstgöring under dubbelt

så lång tid, dock att löneklassuppflyttning icke må äga rum, förrän tre

år eller, då fråga är örn uppflyttning till löneklasserna Ma 2—10, ett år förflutit

från det vederbörande placerats eller beräknas hava placerats i den

löneklass, varifrån uppflyttning skall ske.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majlis proposition nr 65.

8 §•

Löneklassplacering vid konstituering m. m.

1 mom. Fast anställd personal, som konstitueras till högre tjänstegrad eller

tjänsteklass än som svarar mot den lönegrad vederbörande tillhör, erhåller lön

efter den lägsta löneklass inom den mot den högre tjänstegraden eller tjänsteklassen

svarande lönegraden för beställningshavare på aktiv stat, som för

honom medför högre lön än den, vartill han enligt detta reglemente eljest

varit berättigad.

2 mom. Till beställningshavare på aktiv stat utgår vikariatslön med tillämpning

av härom för fred gällande bestämmelser.

9 §•

Uppskov med löneklassuppflyftning.

Kungl. Majit äger föreskriva, att uppfattning till högre löneklass av annan

anledning än befordran icke skall äga rum under krigstjänstgöring.

Har dylik föreskrift meddelats, skall löntagaren, sedan föreskriften upphört

att gälla, gottgöras för den inkomstminskning, som han i följd av föreskriften

vidkänts.

10 §.

Lönens bestämmande med hänsyn till ortsgrupp.

Lönen utgår, där densamma är beroende av löntagarens placering i ortsgrupp,

till personal, som omförmäles i 6 § 1 mom. a) och c), efter den ortsgrupp,

vederbörande löntagares fredsförläggningsort tillhör, samt till övrig

personal efter den ortsgrupp, till vilken den ort, där vederbörande senast

mantalsskrivits, är att hänföra. För personal, som är stationerad eller bosatt

utom riket, utgår lönen efter ortsgrupp I.

Kungl. Majit äger förordna, att ombyte av förläggnings- eller mantalsskrivningsort

under krigstjänstgöring icke skall föranleda ändring beträffande den

ortsgrupp, efter vilken lönen skall beräknas.

11 §.

Förening av reservpension med krigslön.

Har militär eller civilmilitär personal på aktiv stat eller reservstat eller

från sådan stat pensionsavgången, reserven tillhörande personal eller innehavare

av för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning kommit i åtnjutande

av reservpension eller däremot svarande engångsbelopp, beror på

Kungl. Majits prövning, örn och i vad män av sådan anledning avdrag å lönen

skall ske.

12 §.

Fasta lönetillägg m. m. .

1 mom. Kallortstillägg, hyres- och ortstillägg, ersättning för inkvartering,

arvode såsom förhöjning a,v lönen, arvode utöver lön för uppehållande, på

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

grund av förordnande eller kommendering, av vissa befattningar, som ej äro

uppförda såsom särskilda beställningar, arvode för särskilda uppdrag, vilka

äro avsedda att fullgöras vid sidan av egen befattning, felräkningspenningar,

bidrag till representationskostnader, lönetillägg till riktare, plutonbefälhavare

vid luftvärnsartilleri eller avståndsobservatör ävensom barntillägg utgå, i

den mån ej Kungl. Majit annorlunda förordnar, till personal, som enligt för

fred gällande avlöningsbestämmelser är berättigad till dylik förmån, med

tillämpning av samma bestämmelser.

2 mom. Flygtillägg, mekanikertillägg och elevtillägg utgå till personal,

som enligt för fred gällande bestämmelser är berättigad till dylik förmån,

med tillämpning av samma bestämmelser.

13 §.

Rörligt tillägg och dyrtidstillägg.

Körligt tillägg och dyrtidstillägg utgå under samma förutsättningar och

enligt enahanda grunder, som i fredstid gälla för personal på aktiv stat.

14 §.

Pensionsavdrag m. m.

Icke pensionsavgången personal, som är underkastad bestämmelser örn

tjänste- och familjepension, skall, där ej annat följer av bestämmelsen i nästföljande

stycke, å månadslönen vidkännas pensionsavdrag enligt därom för

fred gällande bestämmelser.

Fensionsavgången personal ävensom icke pensionsavgången personal, som

innehar för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning, skola å månadslönen

vidkännas avdrag med belopp, motsvarande summan av de enligt allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementena bestämda tjänste- och familjepensionsavdragen

för beställningshavare på aktiv stat i den lönegrad, efter

vilken vederbörande erhåller lön eller, vad angår innehavare av nyss omförmäld

arvodesbefattning, den lönegrad arvodesbefattningen anses motsvara.

15 §.

Lönefyllnad för personal på avgångs- och disponibi/itetsstat.

Uppgår månadslönebeloppet för beställningshavare på avgångsstat eller

disponibilitetsstat, vilken innehar för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning,

icke till det belopp vederbörande ägt uppbära såsom avlöning på

avgångsstat, respektive såsom disponibilitetsarvode jämte därå belöpande

tilläggsförmåner, skall månadslönebeloppet ökas med skillnaden.

2 kap. Terminslön.

16 §.

• Allmänna föreskrifter om terminslön.

Terminslön utgår för lönetermin. Varje månad uppdelas i tre löneterminer

med början respektive den 1, den 11 och den 21 dagen i månaden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Terminslönen bestämmes med hänsyn till förhållandena å första tjänstgöringsdagen

av löneterminen och röner ej inverkan av förändringar, som inträffa

senare. Även om tjänstgöring fullgjorts endast del av lönetermin, utgår

terminslön för hela terminen, där ej annat följer av bestämmelserna, i 20

och 21 §§ eller Kungl. Majit annorlunda förordnar.

Terminslönen utbetalas, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, i förskott eller

efterskott.

17 §.

Terminslönetariffer.

Med de undantag, som framgå av 18 §, utgår terminslönen till fast anställd

personal enligt den lägre och till värnpliktiga enligt den högre av de i nedanstående

tabell upptagna tarifferna.

Terminslön för lönetermin

Krigslöneklass

Högre tariff

Lägre tariff

kronor

kronor

i

10

10

2

15

10

3

18

n

4

20

12

5

25

13

6

28

14

7

30

15

8

40

20

9

50

25

10

60

30

11

70

35

12

80

40

13

90

45

14

100

50

15

110

55

16

120

60

18 §.

Terminslön under sjötjänstgöring.

1 mom. För personal, som fullgör sjötjänstgöring eller tjänstgöring i

sjöreserv, utgör terminslönen ett belopp, motsvarande summan av vad som

enligt för fred gällande avlöningsbestämmelser skulle hava utgått i form av

sjöt i Hägg, ersättning för uppbörd, sjötjänstbidrag, mässpenningar, servisbidrag

och representationspenningar, allt för tio dagar.

Yid tillämpning härav skall iakttagas följande.

a) I terminslönen må icke inräknas sådan förhöjning av sjötillägget, varom

förmäles i 24 § 5 mom. manskapsavlöningsreglementet, ej heller sjötillägg,

som omförmäles i 24 § 6 mom. sista stycket samma reglemente.

b) För marinläkare av 2. graden och marinläkarstipendiat beräknas sjötillägget

till samma belopp som för officer av motsvarande tjänstegrad.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

c) Rätt till sjötjänstbidrag skall anses föreligga för värnpliktig, som hänförts

till högre krigslöneklass än 1 krigslöneklassen.

d) För personal vid kustartilleriet, vilken för tjänstgöring är inmönstrad

å fartyg, bemannat av kustartilleriet tillhörande eller för dess räkning förhyrd

personal, skall tjänstgöringstraktamente anses utgöra mässpenningar.

e) För personal, som icke åtnjuter mässpenningar, skall i terminslönebeloppet

inräknas ett belopp motsvarande terminslön enligt den i 17 § intagna

lägre tariffen.

f) I den män Kungl. Majit ej annorlunda förordnar, skall från den del av

terminslönebeloppet, som motsvarar mässpenningar, avdragas ett belopp motsvarande

värdet av tillhandahållen förplägnad.

2 mom. Uppgår icke det enligt 1 mom. beräknade terminslönebeloppet för

fast anställd personal vid tjänstgöring med stationär förläggning eller

tjänstgöring i sjöreserv till minst samma belopp som terminslön enligt den i

17 § intagna lägre tariffen samt för fast anställd personal vid tjänstgöring

med rörlig förläggning och för värnpliktiga till minst samma belopp som

terminslön enligt den i nyssnämnda paragraf intagna högre tariffen, skall

terminslönebeloppet ökas med skillnaden.

3 kap. Krigslön under särskilda förhållanden.

19 §.

Krigslön vid krigsledighet.

Under ledighet på grund av sjukdom bibehålies krigslön, i den mån ej

Kungl. Majit annorlunda förordnar.

I fråga örn krigslön under annan krigsledighet gäller vad Kungl. Majit

därom förordnar.

20 §.

Krigslön vid avstängning från tjänstgöring m. m.

1 mom. Den, som undergår arreststraff med förbud att tjänstgöra, äger

icke åtnjuta på strafftiden belöpande terminslön.

Den, som undergår annat frihetsstraff än arrest, är avstängd från tjänstgöring

eller hålles häktad för brott, må icke uppbära å sådan tid belöpande

krigslön, dock att på vederbörande krigsförvaltningsmyndighets prövning

skall bero, huruvida någon del av månadslönen må åtnjutas.

Prövas undergånget arreststraff icke böra räknas vederbörande till last,

finnes avstängningsåtgärd hava varit obefogad eller blir för brott häktad frikänd,

skall vad av krigslönen innehållits till vederbörande utbetalas.

Vad här stadgas i fråga örn den, vilken hålles häktad för brott, skall gälla

jämväl beträffande den, som av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt

för brott, dock att, där häktningsåtgärd ej vidtages eller vederbörande efter

häktning frikännes, han skall äga utfå å tiden för kvarhållandet belöpande

krigslön.

2 mom. Den, som förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittas

spridning, äger därunder uppbära krigslön.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 65.

21 §.

Krig slön vid krigsfångenskap m. m.

1 mom. Under krigsfångenskap så ock under internering hos främmande

makt bibehålies rätt till månadslön.

2 mom. Den, som anmälts såsom saknad, är icke berättigad till krigslön,

som belöper på tiden för frånvaron. Är ej uppenbart att den saknade rymt,

må dock, därest ban har försörjningsplikt mot anhöriga, månadslön enligt

vederbörande krigsförvaltningsmyndighets prövning utgå till och med den

dag, då två månader förflutit från det han anmälts såsom saknad. Yisas förfall,

som av vederbörande krigsförvaltningsmyndighet godkännes, må vederbörande

tillgodonjuta de löneförmåner, vartill han skulle ha.va varit berättigad, örn

anledningen till frånvaron varit känd.

3 avd. Särskilda ersättningar.

22 §.

Flygt rak törnen te.

Kungl. Majit äger förordna, att i flygning deltagande personal må uppbära

flygtraktamente enligt därom för fred gällande bestämmelser.

23 §.

Gottgörelse för tjänsteresa och viss tjänstgöring.

1 mom. Vid tjänsteresa utgår resekostnadsersättning samt ersättning för

inkvarterings- och förplägnadskostnader, i den man icke transportmedel, inkvartering

eller förplägnad tillhandahålles av staten.

Resekostnadsersättning utgår med de verkliga utgifternas belopp. Därest

icke med hänsyn till resans ändamål eller ''andra omständigheter särskilda

skäl prövas föreligga, må dock ersättningen icke uppgå till högre belopp än

som skulle hava utgått vid tillämpning av allmänna resereglemente! med därtill

hörande tilläggsbestämmelser såvitt angår resväg, färdsätt och reseklass.

Personal, för vilken reseklass icke finnes angiven, skall därvid anses tillhöra

den reseklass, till vilken beställningshavare på aktiv stat i motsvarande tjänstegrad

eller tjänsteklass är hänförd.

Ersättning för inkvarterings- och förplägnadskostnader utgår med nedanstående

belopp, dock att ersättning för enstaka måltider under ett dygn må

utgå med sammanlagt högst för helt dygn angivet belopp.

Krigslöncklass

Inkvartering

per dygn

kronor

F ö r p 1 ä g n

a d

för helt dygn

kronor

för enstaka måltider

middag

kronor

annan måltid

kronor

1—6

5: —

8: —

4: —

2: —

7, 8

6: —

9: —

4:50

2: 25

9, 10

7: —

10: —

5:-

2: 50

11

7: —

11: —

5: 50

2: 75

12, 13

8: —

12: —

6: -

3: —

14-16

9: -

13: —

6:50

3: 25

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

2 mom. Vid tjänstgöring utom krigsförläggningsorten under sådana förhållanden

att kvarteret på krigsförläggningsorten eller vederbörandes vanliga

kvarter i fredstid icke kan användas såsom nattkvarter utgår, i den mån

ej inkvartering och förplägnad på tjänstgöringsorten tillhandahållas av staten,

ersättning för sådan förmån enligt i 1 mom. tredje stycket angivna grunder.

Fortgår tjänstgöringen å en och samma ort under längre tid än femton

dygn i en följd, utgår ersättningen från och med sextonde dygnet med hälften

av de i 1 mom. tredje stycket angivna beloppen.

24 §.

Ersättning för resa vid inryckning till och utryckning från krigs tjänstgöring.

1 mom. Vid inställelse till krigstjänstgöring utgår ersättning för färd inom

riket fran vistelseorten till inställelseorten enligt i 23 § 1 mom. angivna

grunder. Där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar, utgår ersättning dock

icke för färd understigande 20 kilometer med annat transportmedel än järnväg,

fartyg eller omnibus.

Till omnibus hänföres automobil i regelbunden persontrafik ( s. k. linjetrafik)

.

Vid färd utom riket äger inkallad, som är boende utrikes eller inmönstrad

å fartyg, med vilket resan till hemlandet icke kan företagas, uppbära dels

ersättning för de verkliga resekostnaderna i den mån dessa icke överstiga

kostnaderna för sådan färd, som närmast motsvarar resa i reseklass III enligt

allmänna resereglementet utan anlitande av sovvagn, dels och ersättning för

inkvartering och förplägnad enligt i 23 § 1 mom. angivna grunder. Till den,

som vid inkallelse till krigstjänstgöring vistas å utrikes ort utan att vara där

bosatt, må, därest försvarets civilförvaltning så prövar skäligt, utgå ersättning

enligt nyss angivna grunder under förutsättning, att vistelsen utrikes

icke föranletts av tjänsteresa i statens ärende.

2 mom. Vid hemförlovning från krigstjänstgöring utgår, med tillämpning

av de grunder som i 1 mom. angivas, ersättning för färd från tjänstgöringsorten

till ort inom eller utom riket, varest den hemförlovade är mantalsskriven

eller före tjänstgöringen haft sin bostad eller huvudsakliga verksamhet.

Utan hinder av vad i första stycket sägs må hemförlovad, som har för

avsikt att efter utryckningen förlägga sin verksamhet till annan ort än före

tjänstgöringens början eller som vid utryckningen saknar bostad, erhålla

ersättning för färd inom riket från tjänstgöringsorten till den nya verksamhetsorten

eller till ort, varest han eljest avser att mera stadigvarande vistas.

25 §.

Ersättning för resa i samband med krigs/edighet.

Vid krigsledighet må ersättning för resa utgå enligt de närmare bestämmelser

Kungl. Majit utfärdar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

13

26 §.

Ersättning för flyttningskostnad.

Ersättning för flyttningskostnad utgår, där ej Kungl. Maj:t annorlunda

förordnar, enligt för fred gällande bestämmelser.

27 §.

Krigsutrustningsbidrag.

För fullständigande av egen personlig krigsutrustning äger personal, som

enligt för fred gällande bestämmelser är skyldig att hålla sig med uniformspersedlar,

utöver i fredstid utgående ekiperingshjälp, åtnjuta krigsutrustningsbidrag

med belopp, som Kungl. Maj :t bestämmer, dock högst 300 kronor.

I den mån förhållandena därtill giva anledning, må Kungl. Majit medgiva

personal som nyss sagts antingen förnyade krigsutrustningsbidrag eller ock

erforderlig komplettering av krigsutrustningen genom statens försorg.

28 §.

Ersättning för dykeriarbete m. m.

Ersättning för utförande av dykeriarbete utgår, där ej Kungl. Majit annorlunda

förordnar, enligt för fred gällande bestämmelser.

I den mån Kungl. Majit så förordnar, utgår ersättning för deltagande i

minsvepningsarbete samt — i vad rör värnpliktiga — ersättning för tjänstgöring

å undervattensbåt enligt av Kungl. Majit och riksdagen fastställda

grunder för sådan ersättning.

29 §.

Begravningshjälp m. m.

Begravningshjälp och ersättning för kostnader för transport av avlidens

stoft till hemorten utgå enligt därom för fred gällande bestämmelser, där ej

Kungl. Majit finner gott förordna örn inskränkning i nämnda förmåner. Personal,

vars efterlevande icke enligt för fred gällande föreskrifter äro berättigade

till begravningshjälp och ersättning för transportkostnader, likställes i

förevarande avseende med motsvarande personal på aktiv stat.

Yad i första stycket sägs skall icke äga tillämpning i avseende å begravningshjälp,

därest sådan utgår på grund av civil statsanställning, som den

avlidne innehaft.

4 avd. Tillämpningsföreskrifter.

30 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpningen av detta reglemente,

meddelas av Kungl. Majit.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj-.ts proposition nr 65.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1945, då krigsavlöningsreglementet

den 15 juni 1939 (nr 278) upphör att gälla. För löneklassplacering

efter detta reglementes ikraftträdande skall så anses som örn reglementets

bestämmelser även dessförinnan ägt tillämpning.

Utan hinder av vad i den till detta reglemente hörande tjänsteförteckningen

angives skall menig värnpliktig, som vid reglementets ikraftträdande

uppbär eller uppburit terminslön enligt andra krigslöneklassen, högre tariffen,

så ock 3. klass sjöman, som före reglementets ikraftträdande uppflyttats till

andra krigslöneklassen, hänföras till samma krigslöneklass. Yad sålunda

stadgats skall dock gälla endast under nu rådande förstärkt försvarsberedskap

ävensom vid krigstillstånd, som i anslutning därtill kan komma att inträda,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

15

Tjänsteförteckning

angivande de särskilda krigslöneklasser, till vilka personal vid krigsmakten

enligt krigsavlöningsreglementet hänföres.

Krigs-

Krigs-

löne-

löne-

klass

klass

i

Menig värnpliktig, född år 1920 eller

8

Musikfanjunkare

senare, som icke fullgjort värn-

Styckjunkare

pliktstjänstgöring under samman-

Musikstyckjunkare

lagt 390 dagar

Kl aggun derofficer

Menig, fast anställd

Regementskassör av 2. klassen

2

Menig värnpliktig, född år 1920 eller

Flottiljkassör av 2. klassen

senare, som fullgjort värnplikts- tjänstgöring under sammanlagt 390

dagar, samt menig värnpliktig född

före år 1920

2. klass sjöman

2. klass kustartillerist

Vicekorpral

9

Löjtnant

Musikdirektör med löjtnants tjänste- grad

Flygstationsmästare

Förvaltare

3

Förrådsförvaltare

Förvaltningsunderofficer

Regementskassör av 1. klassen

Vicekonstapel

Musikvicekorpral

10

Flottiljkassör av 1. klassen

Musikvicekonstapel

Kapten

4

Korpral

Konstapel

Musikkorpral

Ryttmästare

Musikdirektör med kaptens tjänste- grad

Musikkonstapel

11

Major

5

Kurir

Kommendörkapten av 2. graden

Musikfurir

12

Överstelöjtnant

6

Högbåtsman

Overfurir

Sergeant

13

Kommendörkapten av 1. graden

Överste

Kommendör

7

14

Musiksergeant

Generalsperson, flaggman

Underofficer av 2. graden

Underofficer av 3. graden

Plaggkorpral

15

Generalsperson, flaggman, tillika för- svarsgrenschef

Plaggkadett

10

Generalsperson, flaggman, tillika över-

8

Fänrik

Fanjunkare

befälhavare

Anmärkning.

Den, som innehar tjänsteklass motsvarande viss militär tjänstegrad, hänföres till samma

krigslöneklass som innehavaren av t.jänstegraden.

Med värnpliktstjänstgöring likställes militär tjänstgöring, som fullgjorts på grund av

annan fast anställning vid krigsmakten än såsom volontär (motsvarande) över stat, ävensom

av värnpliktig såsom medlem av frivillig försvarsorganisation fullgjord tjänstgöring

vid försvarsväsendet.

Vapenfri värnpliktig, född år 1920 eller senare, må icke hänföras till högre krigslöneklass

än 1. krigslöneklassen, förrän han fullgjort tjänstgöring under sammanlagt 520 dagar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Utdrag av protokollet över försvar sär euderia hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 16 felmari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehbsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Bubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet följande.

De grundläggande bestämmelserna angående avlöning åt personal vid krigsmakten

under krigstjänstgöring återfinnas i krigsavlöningsreglementet den

15 juni 1939 (nr 278) med däri sedermera vidtagna ändringar. Genom kungörelse

den 3 september 1939 (nr 655) med däri sedermera vidtagna ändringar

ha utfärdats vissa tillämpningsföreskrifter till krigsavlöningsreglementet.

Dessa föreskrifter kunna sägas utgöra en motsvarighet till de tilläggsbestämmelser,

vilka reglera tillämpningen av vederbörliga för fred gällande avlöningsreglementen.

Vidare ha genom kungörelse den 19 januari 1940 (nr 51)

— omtryckt den 6 december 1940 (nr 985) — med däri sedermera vidtagna

ändringar utfärdats särskilda bestämmelser angående tillämpningen av krigsavlöningsreglementet.

Sistnämnda bestämmelser avse närmast att klargöra

reglementets tillämplighet under nu rådande förstärkta försvarsberedskap. I

övrigt ha för den närmare tillämpningen av krigsavlöningsreglementet erforderliga

bestämmelser meddelats i olika kungl, brev, genom föreskrifter utfärdade

av vederbörande centrala förvaltningsmyndigheter! samt genom i

orderväg givna föreskrifter.

Krigsavlöningsreglementet den 15 juni 1939 (nr 278) i dess efter vidtagna

ändringar gällande lydelse torde få såsom Bilaga 1 fogas vid statsrådsprotokollet.

De erfarenheter, som under den hittillsvarande beredskapstiden vunnits

rörande tillämpningen av krigsavlöningsreglementet, ha ådagalagt behovet av

en allmän översyn av reglementets bestämmelser. Detta förhållande sammanhänger

icke minst med att reglementet utformats närmast med tanke på verkliga

krigsförhållanden. Med utgångspunkt från förhållandena i krig torde

några mera vägande erinringar knappast vara att framställa mot de allmänna

principer, som varit grundläggande vid reglementets utformning. Vad angår

förhållandena under förstärkt försvarsberedskap och vid mobilisering har

däremot avlöningssystemet visat sig fungera mindre tillfredsställande.

Jag får erinra, att Kungl. Maj:t den 5 juni 1942 beslöt tillkalla särskilda

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

utredningsmän med uppdrag att inom försvarsdepartementet verkställa en allmän

översyn av avlöningsbestämmelsema för personal vid försvarsväsendet

under beredskaps- och krigs!]änstgöring. Utredningsmännen, vilka antogo benämningen

1942 års krigs avlönings saltkunniga, avgåvo den 13 februari 1943

utlåtande med förslag till krigsavlöningsreglemente jämte följ dförfattningar.

Förslaget innebar i vissa avseenden långt gående förändringar och omläggningar

i förhållande till gällande grunder för krigsavlöningens bestämmande.

Den sakligt sett viktigaste ändringen utgjorde förslaget, att viss personal i

försvarsväsendets reserver under krigs tjänstgöring skulle avlönas i likhet med

värnpliktiga. I denna del rönte förslaget allvarliga gensagor från praktiskt

taget samtliga hörda myndigheters och personalsammanslutningars sida. Med

hänsyn till de anmärkningar mot förslaget, som yppats under remissbehandlingen,

ansåg jag detsamma icke böra läggas till grund för en framställning

i ämnet till riksdagen.

På min hemställan beslöt emellertid Kungl. Majit den 12 november 1943,

att frågan örn revision av krigsavlöningsreglementet skulle inom försvarsdepartementet

göras till föremål för fortsatt handläggning genom särskilt tillkallade

sakkunniga. Därvid skulle beaktas såväl 1942 års krigsavlöningssakkunnigas

förslag jämte däröver avgivna yttranden som i övrigt vissa på Kungl.

Maj :ts prövning beroende framställningar med förslag till ändringar på förevarande

område. Att såsom sakkunniga inom departementet biträda med

ifrågavarande utredningsarbete tillkallades sekreteraren i allmänna lönenämnden

H. Edsberg och regementskassören A. Almroos.

Såsom ett första led i utredningsarbetet framlade de sakkunniga — i det

följande benämnda utredningsmännen — i en i februari 1944 dagtecknad promemoria

förslag till vissa ändringar i krigsavlöningsreglementet, huvudsakligen

avseende reglering av avlöningsförmånerna under krigstjänstgöring för

personal på övergångsstat och reservstat samt från nämnda stater avgången,

reserven tillhörande personal ävensom för viss personal i krigsmaktens

reserver. I viss anslutning till de i promemorian avgivna synpunkterna samt

med beaktande av i remissväg framkomna erinringar framlades härefter genom

■proposition till riksdagen den 25 februari 1944, nr 232, förslag i berörda hänseenden.

Förslaget bifölls av riksdagen (skrivelse 426), varefter kungörelse

örn ändring i vissa delar av krigsavlöningsreglementet utfärdades den 30 juni

1944 (nr 446).

Den 29 april 1944 lia utredningsmännen avgivit utlåtande nied förslag till

avlöningsreglemente för personal vid krigsmakten under krigstjänstgöring

(krigsavlöningsreglemente) jämte förslag till förordning om ändring i vissa

delar av krigsfamiljebidragsför ordningen den 30 juni 1942 (nr 521).

Över ifrågavarande förslag lia, till följd av remiss, utlåtanden avgivits av

cheferna för armén, marinen och flygvapnet, chefen för försvarsstaben, chefen

för sjökarteverket, försvarets civilförvaltning, statens arbetsmarknadskommission,

statskontoret samt försvarsväsendets lönenämnd. Vidare ha svenska

officersförbundet, centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden,

svenska under of floer sförbundet, svenska reservunderoffloer sförbundet, för
Bihang

till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 65. n 45 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

svarsväsendets underbefälsförbund, civilmilitära tjänstemannaföreningen, riksförbundet

Sveriges lottakårer samt värnpliktiga officerares riksförbund begagnat

sig av erhållet tillfälle att yttra sig över förslaget.

Härefter ha utredningsmännen den 30 juni 1944, respektive den 31 augusti

1944 avgivit utlåtanden med förslag till chds kungörelse angående tillämpning

av krigsavlöningsreglementet under tid, då riket icke befinner sig i krig, dels

ock kungörelse angående tillämpning av krigsavlöningsreglementet under tid,

då riket befinner sig i krig. Jämväl över ifrågavarande kungörelseförslag ha,

efter remisser, utlåtanden avgivits av vederbörande myndigheter och personalorganisationer.

Efter att ha tagit del av utredningsmännens förslag till nytt krigsavlöningsreglemente

jämte däröver avgivna utlåtanden har jag funnit mig böra förorda,

att detsamma lägges till grund för proposition i ämnet till innevarande

års riksdag. Det är min avsikt att, därest förslaget vinner riksdagens bifall,

i sinom tid underställa Kungl. Maj :ts prövning frågan örn erforderliga tillämpningsföreskrifter

till reglementet på grundval av föreliggande förslag i ämnet.

Spörsmålet örn vissa ändringar i krigsfamiljebidragsförordningen upptages

i annat sammanhang.

Slutligen bör meddelas, att frågan örn en reglering av avlöningsförmånerna

för viss civil personal, vilken utan att krigsavlöningsreglementet vinner tilllämpning

å densamma tages i anspråk för tjänstgöring vid krigsmakten under

förstärkt försvarsberedskap eller i krig, för närvarande är föremål för närmare

utredning inom försvars- och finansdepartementen.

Allmänna synpunkter.

Såsom inledningsvis anförts, har den hittillsvarande tillämpningen av krigsavlöningsreglementet

givit vid handen, att reglementet behöver förtydligas

och kompletteras i vissa hänseenden. Under förstärkt försvarsberedskap och

mobilisering har sålunda avlöningssystemet visat sig vara mindre tillfredsställande.

Tillämpningen av bestämmelserna har varit förenad med svårigheter i

olika hänseenden och givit anledning till anmärkningar på åtskilliga punkter.

De nu antydda förhållandena torde i icke ringa grad få tillskrivas de omständigheter,

under vilka krigsavlöningsreglementet tagits i bruk, samt det

successiva ikraftträdandet av skilda föreskrifter i reglementet. Sålunda

gjordes tillämpningen av reglementet under första tiden efter försvarsberedskapens

intagande beroende av örn krigs tjänstgöringen fullgjordes vid »såsom

neutralitetsvakt organiserat förband», medan man i övrigt rörde sig med begreppen

mobilisering och förstärkt försvarsberedskap. Till följd härav blev

det nödvändigt att meddela särskilda förtydligande bestämmelser örn neutralitetsvaktens

omfattning, vilka i sin tur visade sig svårtillämpliga och föranledde

oformligheter i avlöningshänseende för personal vid ett och samma förband.

Förhållandena ledde efterhand till att krigsavlöningsreglementet gjordes tilllämpligt

å personalen vid krigsmakten i dess helhet.

Med anledning härav har i olika sammanhang ifrågasatts, örn icke krigs
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 65. 19

avlöningsbestämmelserna borde uppdelas på två särskilda reglementen, det

ena avsett att tillämpas under beredskapstjänstgöring och det andra under

krig. Under framhållande av att krigsavlöningsreglementet avfattats närmast

med tanke på krigsförhållanden uttalade jag sålunda i direktiven till 1942 års

krigsavlöningssakkunniga bland annat följande.

Krigsavlöningsreglementets tillämpning under rådande beredskapstillstånd

kan på visst sätt anses såsom en nödfallsutväg. Då förstärkt försvarsberedskap

får betraktas såsom ett mellanläge i förhållande till fredstillstånd och krig,

synes det vara tveksamt om avlöningsbestämmelsema vid beredskapstjänstgöring,

åtminstone örn den äger rum under mer avsevärd tid, i princip böra

ansluta sig till krigsavlöningsbestämmelserna. I vart fall bör övervägas, om

icke i avlöningshänseende särskilda regler böra gälla för beredskapstjänstgöring

och särskilda för krigstjänstgöring. I båda fallen gäller, att bestämmelserna

med hänsyn till de förhållanden, varunder de skola användas, böra

göras enkla och därmed lätta att tillämpa.

Föreliggande utredning.

Under erinran örn nyss återgivna uttalande ha utredningsmännen funnit sig

böra överväga möjligheterna av att utforma krigsavlöningsbestämmelserna på

det sätt, att skilda föreskrifter bliva gällande under å ena sidan beredskapstjänstgöring

och å andra sidan tjänstgöring i krig. Härom anföra utredningsmännen

följande.

För förverkligande av detta syfte äro olika utvägar tänkbara. 1942 års krigsavlöningssakkunnigas

förslag i detta hänseende innebar, att i ett krigsavlöningsreglemente,

avsett att tillämpas både vid beredskap och i krig, intoges

vissa grundläggande bestämmelser, vilka i huvudsaklig överensstämmelse med

vad som gällde i avseende å andra statliga avlöningsreglementen skulle fastställas

av Kungl. Majit och riksdagen, medan erforderliga detaljföreskrifter

borde sammanföras i särskilda av Kungl. Majit meddelade tilläggsbestämmelser.

Ett av de sakkunniga utarbetat förslag till tilläggsbestämmelser avsåg

att jämte krigsavlöningsreglementet reglera förhållandena under en beredskapsperiod

av i huvudsak samma karaktär som den nuvarande. Något förslag

till tilläggsbestämmelser för krig framlades icke av de sakkunniga. Av motiveringen

till de sakkunnigas betänkande framgår emellertid, att vissa särskilda

tilläggsbestämmelser synts de sakkunniga erforderliga vid en skärpning avläget.

Såsom ett alternativ till krigsavlöningssakkunnigas förslag skulle kunna

tänkas, att krigsavlöningsbestämmelserna uppdelades på två särskilda reglementen,

avsedda det ena för beredskaps- och det andra för krigsförhållanden.

Även vid en dylik lösning torde det emellertid bliva ofrånkomligt att i särskilda

kungörelser intaga erforderliga tillämpningsbestämmelser till respektive

reglementen. Ur enkelhetens synpunkt måste det anses vara mindre tilltalande,

att krigsavlöningsbestämmelserna på dylikt sätt uppdelas på icke

mindro än fyra författningar.

Mot bakgrunden av det nu anförda vill det fördenskull synas, att över

vägande skäl tala för den av krigsavlöningssakkunniga föreslagna anordningen

med ett krigsavlöningsreglemente, avsett att tillämpas vid såväl beredskap

som krig. I detta reglemente torde böra uttömmande angivas de olika slag av

förmåner, som kunna tillkomma personalen under beredskap och i krig.

Då emellertid vissa av förmånerna i fråga utgöras av sådana, beträffande

vilkas åtnjutande skilda regler böra gälla vid å ena sidan beredskap och å

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

andra sidan krig, förutsätter nyssnämnda anordning, att åt Kungl. Maj:t nily

mmes befogenhet att avgöra, i vad mån desamma ina åtnjutas i det ena eller

det andra fallet. Även i vissa andra hänseenden torde reglementets tillämplighet

lämpligen böra få bli beroende av Kungl. Maj ris avgörande. De närmare

föreskrifter, som sålunda erfordras för reglementets tillämpning med

hänsyn till förhandenvarande omständigheter, synas böra uppdelas på två särskilda

kungörelser, att tillämpas den ena vid verkliga krigsförhållanden och

den andra vid beredskapstjänstgöring. I dessa kungörelser böra i största möjliga

utsträckning inarbetas av Kungl. Majit vid sidan av nuvarande krigsavlöningsreglemente

och tillämpningsföreskrifter utfärdade särskilda avlöningsföreskrifter,

i den mån dessa anses böra äga tillämpning under förstärkt försvarsberedskap

respektive vid krig.

I enlighet med det anförda ha utredningsmännen utarbetat ett förslag till

avlöningsreglemente för personal vid krigsmakten under krigstjänstgöring

(krigsavlöningsreglemente), vilket, är avsett att tillämpas under såväl krigssom

beredskapsförhållanden. Reglementsförslaget skiljer sig icke blott i fråga

örn uppställningen från nuvarande krigsavlöningsreglemente. Även i sakligt

hänseende innebär förslaget åtskilliga ändringar i förhållande till vad nu

gäller. Den närmare innebörden av reglementsförslaget framgår av den i det

följande lämnade specialmotiveringen.

Såsom inledningsvis omnämnts, ha utredningsmännen numera framlagt förslag

jämväl till särskilda tillämpningskungörelser till krigsavlöningsreglementet,

avsedda att tillämpas den ena vid beredskapstjänstgöring och den

andra under verkliga krigsförhållanden.

Avgivna yttranden.

Såsom vid den i det följande lämnade redogörelsen för den närmare innebörden

av det föreliggande reglementsförslaget kommer att beröras, ha en del

av de över förslaget hörda myndigheterna och personalsammanslutningama

funnit detsamma giva anledning till sakliga erinringar på vissa punkter. Som

allmänt omdöme om förslaget har emellertid från flertalet av de hörda myndigheternas

sida uttalats, att förslaget synts innebära en av behovet påkallad

översyn av gällande krigsavlöningsbestämmelser, varigenom de brister som

vidlåda det nuvarande systemet i huvudsak avhjälpts. Den föreslagna anordningen

med ett krigsavlöningsreglemente avsett att tillämpas under såväl beredskap

som krig samt särskilda tillämpningskungörelser för beredskap

respektive krig har vunnit allmänt gillande från myndigheternas sida.

Vissa av personalsammanslutningarna ha rest invändningar mot tanken på

en mera allmän revision av krigsavlöningsbestämmelserna på nuvarande stadium

av beredskapen samt ifrågasatt, huruvida icke en mera rationell lösning

vore att i första hand vidtaga vissa av utredningen betingade partiella ändringar

i gällande bestämmelser och därefter i samråd med de berörda personalorganisationerna

ånyo utreda det föreliggande problemet i hela dess vidd.

Ur de avgivna yttrandena ina följande mera allmänna omdömen rörande det

föreliggande förslaget här återgivas.

Chefen för armén: I allt väsentligt vore intet att erinra mot det framlagda

förslaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj-.ts proposition nr 65.

Chefen för marinen: Förslaget syntes innebära en av behovet påkallad översyn

och omredigering av nu gällande krigsavlöningsreglemente, varigenom

uppställningen blivit redigare och de liesta brister, som vidlådde det nuvarande

reglementet, avhjälpts. I stort sett kunde därför förslagets genomförande

tillstyrkas.

Chefen för flygvapnet: Den föreslagna anordningen med ett krigsavlöningsreglemente

gällande såväl under förstärkt försvarsberedskap som i krig samt

en tillämpningskungörelse för beredskapstjänstgöring och en för verkliga

krigsförhållanden syntes lämplig.

Chefen för försvarsstaben: lie viktigaste av de ändringar, som överbefälhavaren

föreslagit i yttrande över 1942 års krigsavlöningssakkunnigas förslag,

hade redan genomförts efter beslut av 1944 års riksdag. Det nu framlagda förslaget

innebure därutöver vissa smärre väl motiverade förbättringar i förhållande

till nuvarande bestämmelser. Yad överbefälhavaren anfört i nyss nämnda

yttrande hade därvid i huvudsak beaktats. Det föreslagna krigsavlöningsreglementets

uppställning vore överskådlig och den formella utformningen

god. Förslaget tillstyrktes därför i huvudsak. Under åberopande av vad överbefälhavaren

i sitt yttrande över 1942 års krigsavlöningssakkunnigas förslag

anfört ville försvarsstabschefen framhålla nödvändigheten av att även tillämpningskungörelsen

för krig utfärdades samtidigt som övriga hithörande författningar.

Försvarets civilförvaltning: Den föreslagna anordningen med ett krigsavlöningsreglemente,

avsett att tillämpas vid såväl beredskap som krig, samt två

särskilda kungörelser, att tillämpas den ena vid verkliga krigsförhållanden och

den andra vid beredskapstjänstgöring, funne civilförvaltningen vara ägnad att

göra avlöningsbestämmelserna på hithörande område mera överskådliga och

mera lättillämpliga än för närvarande. Vid genomförande av utredningsmännens

förslag skulle det rådande förhållandet med krigsavlöningsbestämmelserna

utspridda på ett flertal författningar, nådiga brev, generalorder m. m.

komma att försvinna.

Civilförvaltningen ville framhålla angelägenheten av att de för krigstillstånd

avsedda tillämpningsföreskrifterna funnes fastställda redan i fredstid.

Det syntes nämligen såväl med hänsyn till erfarenheterna från nuvarande beredskap

som i betraktande av den snabbhet med vilken krigshändelser numera

utvecklade sig vara oundgängligen nödvändigt, att de avlöningsbestämmelser,

som vore avsedda att gälla för verkliga krigsförhållanden, funnes utarbetade i

fredstid, så att den personal, som skulle handhava tillämpningen av desamma,

redan i förväg kunde taga del av bestämmelserna och sätta sig in i deras till

lämpning.

Yad beträffade det föreliggande förslaget till krigsavlöningsreglemente

funne civilförvaltningen författningsförslagets uppställning ändamålsenlig.

Vidkommande dess sakliga innehåll innebure detsamma i förhållande till nuvarande

krigsavlöningsreglemente i dess vid tidpunkten för förslagets avgivande

gällande lydelse ett flertal väsentliga ändringar. Till en del hade

dessa ändringar redan godkänts av riksdagen (skrivelse 1944: 426) och satts i

kraft från och med den 1 juli 1944. Beträffande de sålunda utfärdade nya bestämmelsernas

tillämpning hade civilförvaltningen självfallet ännu icke hunnit

bilda sig någon uppfattning. Vad författningsförslaget i övrigt beträffade

hade civilförvaltningen i stort sett icke funnit anledning till erinran gentemot

detsamma.

Statskontoret: Ämbetsverket, som ansett sig sakna anledning att ingå på

en närmare detaljgranskning av förslaget, hade emellertid, så långt detsamma

kunnat bliva föremål för bedömande, funnit, det innebära vissa obestridliga

förbättringar samt vara ägnat att — på längre sikt — medföra förenklingar i

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

tillämpningen. Såsom en svaghet i förslaget framstode, att tillämpningen av

de uppställda reglerna i ett stort antal fall icke gjorts ovillkorligt bindande

,.an 1 /runS.'' Maj;ts liand lagts möjlighet att meddela beslut örn avvikelser

eller att utlärda särskilda föreskrifter. Ämbetsverket hade likväl icke något

att i princip erinra mot en revision av krigsavlöningsreglementet i huvudsaklig

överensstämmelse med utredningsmännens förslag.

Förs veu sväs endels lönenämnd: Lönenämnden biträdde förslaget örn krigsavlöningsbestämmelsernas

ujipdelning å ett av Kungl. Majit och riksdagen

gemensamt, fastställt krigsavlöningsreglemente, innefattande vissa grundläggande

bestämmelser, samt tva särskilda av Kungl. Majit utfärdade kungörelser,

avsedda att tillämpas den ena vid verkliga krigsförhållanden och den andra

vid beredskapstjänstgöring.

. Svenska officersförbundet: Förbundet funne, att det föreslagna krigsavlöningsreglementet

givits en överskådlig uppställning, i det att det uppdelats

efter sakinnehåll i allmänna bestämmelser, krigslön, särskilda ersättningar

samt tillämpnings föreskrifter. Ett så avfattat reglemente fyllde bättre de

anspråk på enkelhet och reda, som ställdes på avlöningsföreskrifter, avsedda

att tillämpas oftast av icke ständigt tjänstgörande personal.

Svenska under officers förbundet: Det föreliggande förslaget vore i stort sett

en överarbetning av 1942 års krigsavlöningssakkunnigas förslag. De av myndigheter

och institutioner avgivna yttrandena över detta hade i viss ornfattning

påverkat den nya utformningen, varjämte beredskapstidens erfarenheter

tillåtits att i avsevärd utsträckning bestämma utformningen. Sistnämnda inverkan

syntes i många avseenden vara så kraftig, att det kunde ifrågasättas,

huruvida det nu föreliggande förslaget verkligen tillgodosåge behovet av ett

väl utformat krigsavlöningsreglemente. Utredningsmännen hade funnit det

angeläget att prestera bestämmelser, som i sin utformning nära anslöte sig

till fredslönebestämmelserna. Reglementets fältmässighet syntes dock därigenom

ha gått förlorad. När reglementet såsom nu vore fallet förutsattes i

flertalet avsnitt endast bliva en grund för av Kungl. Majit utfärdade tillämpningsföreskrifter

—- olika under beredskap och krig — bleve de tillsammanstagna

bestämmelserna omfattande och svåra att överblicka. Förbundet ville

för sin del ifrågasätta, örn icke utformandet av ett nytt krigsavlöningsreglemente

lämpligen bolde anstå till dess erfarenheterna på detta område från

pågående krig bleve tillgängliga och uppbyggnaden av ett mera verklighetsbetonat

reglemente kunde genomföras med stöd av dessa,

Svenska reservunder officersförbundet: Förbundet ifrågasatte, huruvida vid

denna tidpunkt av den förstärkta beredskapen det kunde anses nödvändigt att

antaga nya krigsavlöningsbestämmelser, vilka måhända icke komme till tillämpning

under innevarande beredskap. En rationellare lösning syntes vara

att företaga vissa av utredningen betingade ändringar i nu gällande bestämmelser

samt att efter återställande av förhandlingsrätten i samråd med de

berörda personalorganisationerna ånyo utreda frågan örn nya bestämmelser i

hithörande ämne.

Försvarsväsendets underbefälsförbund: Det föreliggande förslaget syntes

närmast ha karaktären av en formell överarbetning och redaktionell omdisponering

av gällande krigslönebestämmelser. Härvid hade dock i betydande omfattning

lagts i Kungl. Majits hand att via tillämpningsbestämmelserna avgöra,

huruvida i olika lägen den ena eller andra förmånen skulle utgå eller

örn vissa inskränkningar skulle äga rum. Även om denna anordning ansåges

medföra praktiska fördelar, medförde den dock osäkerhet för den berörda personalen

i fråga om de ekonomiska villkoren under olika slag av krigstjänstgöring.

Det vore följaktligen också vanskligt att ur personalsynpunkt avgiva

något säkert omdöme örn dylika krigslönebestämmelsers lämplighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Med hänsyn till anförda omständigheter funne förbundet det lämpligare,

att krigsavlöningsbestämmelserna uppdelades på två särskilda reglementen,

avsedda det ena för beredskaps- och det andra för krigsförhållanden. Även

örn detta icke uteslöte behovet av tillämpningsbestämmelser, borde dock härigenom

en säkrare grundval för personalens förmåner under skilda förhållanden

kunna skapas.

Förbundets i yttrande över 1942 års krigsavlöningssakkunnigas förslag anförda

synpunkter syntes icke ha tillmätts betydelse vid utformandet av det

nu föreliggande förslaget. Ej heller hade, såsom förbundet i sitt berörda yttrande

framställt önskemål om, tillfälle beretts personalrepresentanter att medverka

vid utredningen. Förbundet kunde icke finna utfärdandet av helt nya

krigslönebestämmelser vara en så brådskande angelägenhet, att icke eljest

tillämpad ordning vid utredningar av lönefrågor skulle kunnat iakttagas. Vid

detta sitt ställningstagande hade förbundet icke förbisett, att krigsavlöningsbestämmelserna

vore i behov av förenkling och ökad överskådlighet. Arbetet

härmed syntes dock böra förenas med en grundlig realprövning av de ekonomiska

förmånernas storlek, varvid också från personalhåll tillkännagivna

principuppfattningar borde komma under bedömande.

Civilmilitära tjänstemannaföreningen: Föreningen hade icke något att erinra

mot de föreslagna bestämmelserna.

Värnpliktiga officerares riksförbund: Värnpliktiga officerare fullgjorde i

stort sett samma tjänst och utövade enahanda befäl som exempelvis reservofficerare.

Det kunde under sådana omständigheter icke sakligt motiveras,

att de värnpliktiga officerarna skulle avlönas i annan ordning — och därtill

oftast sämre — än övriga officersgrupper. För att motverka minskat försvarsintresse

efter det nu pågående krigets slut och för att stimulera till deltagande

i den förutsatta nödvändiga frivilliga utbildningen, borde man erbjuda de

värnpliktiga officerarna sådana förmåner, som kunde verka lockande och stimulerande

i det frivilliga utbildningsarbetet. Riksförbundet hemställde därför,

att de värnpliktiga officerarna måtte avlönas efter i huvudsak samma grunder

som reservofficerarna och att förslaget på denna punkt bleve föremål för förnyad

utredning, varvid riksförbundet borde beredas tillfälle att göra sin

mening hörd.

Utredningsmännens förslag innebär, att krigsavlöningsbestämmelserna Departements

skola uppdelas på dels ett krigsavlöningsreglemente, upptagande samtliga de chefen.

förmåner, som kunna ifrågakomma under krigstjänstgöring, dels en tillämpningskungörelse

avseende förhållandena under beredskap, dels ock en tilllämpningskungörelse

avseende verkliga krigsförhållanden. Denna indelningsgrund,

som rönt allmän anslutning från de hörda myndigheternas sida, finner

även jag vara ägnad att skapa önskvärd reda och klarhet ur systematisk

synpunkt.

Såsom inledningsvis erinrats, ha efter beslut vid 1944 års riksdag vissa

delvis betydelsefulla ändringar vidtagits i gällande krigsavlöningsreglemente,

huvudsakligen i vad rör grunderna för avlönande av personal på övergångsstat

och reservstat samt från nämnda stater avgången, reserven tillhörande

personal ävensom viss personal i krigsmaktens reserver. Dessa ändringsföreskrifter

lia med i sak oförändrat innehåll intagits i utredningsmännens förslag.

I övrigt innefattar förslaget åtskilliga ändringar av såväl saklig som

formell innebörd i förhållande till nu gällande bestämmelser. Vid dessa örn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

läggningar Ilar behörig hänsyn tagits till de erfarenheter, som vunnits under

den hittillsvarande tillämpningen av krigsavlöningsreglementet. Likaså ha

utredningsmännen i görligaste män skänkt beaktande åt de synpunkter och

erinringar beträffande de nuvarande krigsavlöningsbestämmelserna, som

under den gångna beredskapstiden i skilda sammanhang yppat sig.

I anledning av de från vissa personalsammanslutningar framförda erinringarna

— vilka delvis ytterligare understrukits i yttrandena över förslagen

till tillämpningskungörelser till krigsavlöningsreglementet — vill jag framhålla,

att det är av vikt, att nya bestämmelser på förevarande område utformas

och fastställas, medan erfarenheterna från beredskapstiden ännu äro levande.

Givetvis framstår det även såsom önskvärt, att bestämmelserna bliva enkla

och lätta att tillämpa. Ehuru jag för egen del gärna sett, att de bestämmelser,

om vilkas godkännande jag i det följande gör hemställan, kunnat ytterligare

förenklas, har jag å andra sidan blivit övertygad örn att så icke lämpligen

kan ske utan att andra intressen trädas för nära, I likhet med de i

ärendet hörda myndigheterna finner jag förslaget kunna i princip förordas.

Vissa jämkningar i förslaget ha emellertid befunnits påkallade med hänsyn

till under remissbehandlingen framkomna erinringar. Härtill återkommer jag

i det följande.

Statskontoret, som i princip förordat bifall till föreliggande förslag, har

likväl funnit en svaghet i förslaget vara, att tillämpningen av de uppställda

reglerna i ett stort antal fall icke gjorts ovillkorligt bindande utan i Kungl.

Maj:ts hand lagts möjlighet att meddela beslut örn avvikelser eller a.tt utfärda

särskilda föreskrifter. Vad statskontoret sålunda anfört synes i och för sig

riktigt. En granskning av det föreliggande förslaget giver emellertid vid handen,

att de föreslagna bemyndigandena för Kungl. Majit i stor utsträckning

avse sådana förmåner, beträffande vilka det enligt vederbörliga fredsavlöningsreglementen

lagts i Kungl. Majis hand att utfärda erforderliga föreskrifter.

Bemyndigandena i övrigt böra ses mot bakgrunden av de extraordinära

förhållanden under vilka krigsavlöningsreglementet tillämpas och

torde få anses betingade av att i viss mån skiljaktiga bestämmelser avses skola

gälla vid å ena sidan beredskap och å andra sidan krig. Erfarenheten under

det hittillsvarande beredskapstillståndet har sålunda visat, att det icke är

möjligt att i lika hög grad som under rena fredsförhållanden låsa de olika förmånerna

vid ett av Kungl. Majit och riksdagen fastställt avlöningsreglemente.

För att giva en föreställning örn hur det föreslagna avlöningssystemet avses

skola fungera under å ena sidan beredskapstillstånd och å andra sidan verkliga

krigsförhållanden, lämnas i härvid fogade Bilaga 2 en sammanställningav

huvudinnehållet i de av utredningsmännen framlagda förslagen till tillämpningsföreskrifter

till reglementet, jämförda med gällande bestämmelser

i ämnet. Härvid har befunnits lämpligt att jämväl återgiva under remissbehandlingen

framkomna mera väsentliga ändringsyrkanden beträffande de föreslagna

bestämmelserna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

25

Viss omläggning av värnpliktigas avlöning.

Enligt 4 § 1 mom. första stycket gällande krigsavlöningsreglemente utgår

krigslön till värnpliktiga i form av månadslön och terminslön, dock att för

värnpliktiga tillhörande 1—3 krigslöneklasserna krigslönen utgår endast i

form av terminslön.

Föreliggande utredning.

I sitt förslag till krigsavlöningsreglemente m. m. anförde 1942 års krigsavlöningssakkunniga

i fråga örn månadslön för värnpliktiga i huvudsak

följande.

Såsom framgår av direktiven framhöll föredragande departementschefen

vid anmälan i statsrådet av frågan örn framläggande av proposition med förslag

till krigsfamiljebidragsförordning, att det icke syntes uteslutet, att tillkomsten

av hemortslönen, möjligen efter revision av de belopp, som i propositionen

föresloges, skulle kunna åtminstone i viss mån ersätta månadslönen,

medan denna i övrigt ersattes genom att terminslönebeloppen för de värnpliktigas

del underginge justeringar. I samband med detta spörsmål förtjänade

även övervägas, örn och i så fall på vilket sätt garantier skulle skapas

för att viss del av värnpliktigs krigslön verkligen komme den värnpliktiges

familj till godo. . .

Vid sina överväganden av berörda frågor lia de sakkunniga kommit till

den uppfattningen, att anledning icke föreligger att utbetala någon del av

de värnpliktigas krigslön i den ordning, som hittills gällt i fråga örn

månadslön. Det synes de sakkunniga föga rationellt, att värnpliktigas löneförmåner

i många fall skola utbetalas av icke mindre än frenne skilda myndigheter,

nämligen krigskassaavdelningen, där den värnpliktige vistas, krigskassaavdelningen,

där den värnpliktige är liemortsredovisad, och familjebidragsnämnden

i hemorten. Övervägande skäl torde tala för att den värnpliktige

genom de militära myndigheternas försorg får uppbära allenast så

stor del av löneförmånerna, som kan vara behövlig för hans personliga utgifter

å tjänstgöringsorten, medan återstoden ställes till förfogande för

familjen i hemorten genom familjebidragsnämnden. Härigenom vinnes, förutom

bättre garantier för att erforderliga belopp komma familjen till godo,

att allenast en krigskassaavdelning vid varje tillfälle belastas med löneutbetalningsbestyr

för en och samma värnpliktige. Då den del av krigslönen,

som i enlighet härmed skulle utbetalas av familjebidragsnämnden, alltjämt

torde böra utgå utan behovsprövning, synes det naturligt, att denna del inräknas

i hemortslönen. Visserligen kommer familjebidragsnämndernas arbete

att härigenom i någon mån kompliceras med hänsyn till att en sådan anordning

medför, att hemortslönen måste graderas för olika tjänstegrader. Någon

mera betydande ökning av familjebidragsnämndernas arbetsbörda torde gradersen

av hemortslönen emellertid knappast kunna medföra.

Samtliga över förslaget hörda myndigheter förklarade sig antingen till

styrka förslaget i denna del eller lämna detsamma utan erinran. Statens

arbetsmarknadskommission, som fann de av de sakkunniga anförda skälen fölen

omläggning av systemet för de värnpliktigas avlöning vara ur åtskilliga

synpunkter bärande, förklarade sig under vissa angivna förutsättningar icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

lia något att erinra mot att det skulle ankomma på familjebidragsnämnderna

att utbetala månadslönen (av de sakkunniga benämnd »befälslön»). De av kommissionen

angivna förutsättningarna inneburo i huvudsak, att 7 § krigsfamiljebidragskungörelsen

skulle sättas i kraft, varigenom nämnderna skulle erhålla

underlag för bestämmande av befälslönen, samt att föreskrifter om skyldighet

för truppregistreringsmyndigheterna att hålla familj ebidragsnämnderna

underrättade örn befordringar m. m. skulle intagas i krigsfamiljebidragskungörelsen.

Försvarsväsendets lönenämnd tillstyrkte förslaget under följande

motivering:

Yad de sakkunniga föreslagit i fråga örn sättet för utbetalning av den nuvarande

månadslönen för värnpliktiga synes böra genomföras, även örn nuvarande

bestämmelser i övrigt bibehållas. Genom månadslönens inräknande

i hemortslönen vinnas enligt lönenämndens mening flera fördelar. I första

hand skapas viss garanti för att ifrågavarande del av den nuvarande krigslönen

verkligen kommer den värnpliktiges familj tillgodo. Vidare kommer

utbetalningsförfarandet att betydligt förenklas såväl för krigskassaavdelningarna

som för postverket. Krigskassaavdelningarna skulle sålunda helt befrias

från arbetet med utbetalning av månadslön till värnpliktiga. Vid tillkomsten

av det nuvarande stadgandet, att månadslönen för värnpliktiga skall

insättas å sparkonto i postsparbanken för vederbörande löntagares räkning,

torde tanken ha varit, att de insatta medlen skulle sparas till krigst jänstgöringens

slut eller få disponeras av löntagarens hemmavarande anhöriga.

Enligt vad lönenämnden har sig bekant, lärer emellertid den nuvarande anordningen

väsentligen ha föranlett en onödig omgång vid utbetalningen. Numera

erhåller varje till månadslön berättigad värnpliktig ett anmälningskort,

varå han har att till postgirokontoret meddela, om han önskar få månadslönen

översänd till sig själv eller annan adressat i stället för att lönen insättes

å sparkonto i postsparbanken. För värnpliktiga, som icke insända

dylikt anmälningskort, sker insättning av månadslönen å sparkonto. Enligt

upplysningar från postgirokontoret lära omkring hälften av de månadslöneberättigade

värnpliktiga ha insänt anmälan örn direkt utbetalning. Även om

sålunda hälften av månadslönerna insättas å sparkonto, har det emellertid

visat sig, att det övervägande antalet värnpliktiga uttaga för dem insatta belopp

omedelbart efter det insättningen verkställts. Enligt uppgift från postsparbanken

ha av under år 1942 insatta medel endast omkring 7 % bibehållits

insatta och sålunda utgjort verklig besparing; övriga insatta medel

ha uttagits omedelbart eller kort tid efter insättningen.

Efter tidpunkten för avgivandet av krigsavlöningssakkunnigas förslag har

sättet för utbetalningen av värnpliktigs månadslön ändrats. Månadslönen utbetalas

numera av vederbörande militära myndigheter antingen kontant vid

det förband, där den värnpliktige erhåller terminslön, eller ock genom posten

av krigskassaavdelningen vid den depå, där den värnpliktige är hemortsredovisad.

Utredningsmännen ha såsom sin uppfattning uttalat, att grundtanken i

krigsavlöningssakkunnigas förslag, att den värnpliktiges krigslön — med

undantag av den del därav, som åtgår för täckande av hans personliga utgifter

å tjänstgöringsorten — skulle ställas till förfogande för familjen i hemorten

eller utbetalas till den värnpliktige i samband med tjänstgöringens

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

upphörande syntes ur principiell synpunkt vara bärande, och detta oaktat

den tidigare tillämpade, onödiga omgången vid utbetalningen numera bortfallit

genom ändrat utbetalningsförfarande. Ett inarbetande av de värnpliktigas

månadslön i hemortslönen skulle nämligen vara ägnat att skapa en

viss garanti för att ifrågavarande del av den nuvarande krigslönen verkligen

komme den värnpliktiges familj tillgodo. Stadgandet i 5 § 2 mom. första

stycket gällande krigsavlöningsreglemente har med anledning av det anförda

uteslutits i utredningsmännens förslag.

Avgivna yttranden.

Under erinran örn innehållet i sitt över 1942 års krigsavlöningssakkunnigas

förslag avgivna yttrande har statens arbetsmarknadskommission förklarat

sig fortfarande icke ha något att erinra mot att utbetalningen av de

värnpliktigas månadslöner överflyttades på familjebidragsnämnderna under

förutsättning likväl att nämnderna bereddes erforderligt underlag för lönens

bestämmande och att truppregistreringsmyndigheternas uppgiftsskyldighet utvidgades

att avse jämväl förändringar i fråga örn de värnpliktigas tjänstegrad

eller tjänsteställning. Försvarets civilförvaltning har anslutit sig till utredningsmännens

uppfattning, att ett inarbetande av de värnpliktigas månadslön

i hemortslönen skulle vara ägnat att skapa en viss garanti för att ifrågavarande

del av den nuvarande krigslönen verkligen komme den värnpliktiges

familj till godo. Slopande av månadslönen för de värnpliktiga skulle därjämte

medföra en avsevärd nedgång av antalet månadslönekonton med ty åtföljande

lättnad i arbetsbördan för de utbetalande myndigheterna. Försvarsväsendets

lönenämnd har — under hänvisning till sitt förberörda utlåtande

över 1942 års krigsavlöningssakkunnigas förslag — lämnat utredningsmännens

förslag på förevarande punkt utan erinran.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har den av 1942 års krigsavlöningssakkunniga

framförda tanken på en omläggning av sättet för utbetalande

av de värnpliktigas avlöningsförmåner under krigstjänstgöring

vunnit anslutning från de hörda myndigheternas sida. När nu utredningsmännen

upptagit detta förslag finnes från min sida så mycket mindre anledning

till principiell erinran mot ett genomförande av detsamma som

statens arbetsmarknadskommission vidhållit sin tidigare intagna ståndpunkt

i denna fråga och således anser det vara möjligt att pålägga familjebidragsnämnderna

bestyret med utbetalande av den del av de värnpliktigas avlöning,

som för närvarande utgår i form av månadslön.

Emellertid torde svårigheter föreligga att fullt konsekvent genomföra

principen med ett inarbetande i hemortslönen av månadslönen för de värnpliktiga.

Jag syftar härvid på de under flygtjänstgöring utgående särskilda förmånerna

av flygtillägg, mekanikertillägg och elevtillägg. Såsom i det följande

närmare beröres, har jag icke ansett mig kunna biträda ett av utredningsmännen

framlagt förslag därom, att i tcrminslönen för flygtjänstgörande värnpliktiga

skulle inräknas nämnda förmåner. Att belasta familjebidragsnämn
-

Departementschefen

.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj-.ts proposition nr 65.

denia nied utbetalningen av flygtillägg, mekanikertillägg och elevtillägg till

värnpliktiga torde å andra sidan ställa sig komplicerat med hänsyn till att

åtnjutandet av dessa förmåner är avhängigt av under månaden fullgjord flygtjänstgöring

och att kontrollen härvidlag skulle förutsätta en vidlyftig kontinuerlig

rapportgivning från de militära myndigheterna till familjebidragsnämnderna,

vilket ur olika synpunkter bör undvikas. Såsom vid behandlingen

av 4 § 1 mom. nedan beröres, förordar jag därför, att ifrågavarande

förmåner alltjämt skola utgå i form av månadslön.

Specialmotivering.

Reglementets uppställning.

I överensstämmelse med utredningsmännens förslag har åt reglementet

givits en uppställning, som delvis avviker från det nuvarande reglementets

utformning. Härvid har eftersträvats en ökad anpassning till den systematik,

som kommit till användning i vederbörliga fredsavlöningsreglementen. Keglementsförslaget

har uppdelats på fyra avdelningar: allmänna bestämmelser,

krigslön, särskilda ersättningar och tillämpningsföreskrifter. Med denna indelningsgrund

har åsyftats att göra avlöningsreglerna överskådligare och därmed

mera lättillämpliga än vad fallet är i gällande krigsavlöningsreglemente.

Allmänna bestämmelser.

1 §. Reglementets tillämpning.

1 inom. Det nuvarande krigsavlöningsreglementet träder, enligt föreskrift

i 1 §, i den mån Kungl. Majit icke annorlunda förordnar, automatiskt

i tillämpning första mobiliseringsdagen å under reglementet hänförlig personal,

som tillhör mobiliserad del av försvarsväsendet, och skall fortsätta

att tillämpas å sådan personal till och med tionde dagen efter den, då demobilisering

börjat. Sker annorledes än genom mobilisering inkallelse av personal

för ändamål, som omförmäles i 28 § 1 mom. värnpliktslagen (28 § 1 mom.

och 36 § 2 mom. i 1936 års värnpliktslag), är det förbehållet Kungl. Majit

att pröva, örn och i vad mån stadgandena i reglementet skola gälla i fråga

om tjänstgöring även vid icke mobiliserade delar av krigsmakten.

Såsom en följd av dessa bestämmelser kommo vid början av det nuvarande

beredskapstillståndet, då vissa åtgärder angåvos avse mobilisering,

andra åter förstärkt försvarsberedskap, skilda avlöningsbestämmelser att tilllämpas

vid olika delar av krigsmakten, även om några väsentliga skiljaktigheter

i tjänstgöringsförhållandena för den till respektive delar hörande personalen

icke förelågo. Anförda förhållanden ledde så småningom till att

krigsavlöningsreglementet förklarades tillämpligt för hela krigsmakten.

Utredningsmännen, som funnit det vara otillfredsställande, att krigsavlöningsreglementets

tillämplighet skall kunna bliva beroende av uttryckssätten

vid ordergivning i kommandoväg, ha utgått från att det under alla förhållanden

bör ankomma på Kungl. Majit — i statsrådet — att besluta, örn

opaginerad Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

och i vad mån reglementet skall tillämpas. En förutsättning för ett sådant

beslut är givetvis, framhålla utredningsmännen, att förhållandena föranleda

intagande av en viss grad av försvarsberedskap. Anledning att bringa krigsavlöningsreglementet

i tillämpning kan föreligga först, då inkallelse av värnpliktiga

enligt 28 § värnpliktslagen befunnits påkallad. Därmed är dock icke

sagt, att värnpliktsinkallelser enligt nämnda författningsrum undantagslöst

böra föranleda, att krigsavlöningsreglementet sättes i tillämpning.

För att i fortsättningen undanröja de olägenheter i avlöningshänseende,

vartill avfattningen av 1 § av det nuvarande reglementet givit upphov, bör

enligt utredningsmännens mening Kungl. Maj:ts beslut i fråga örn reglementets

tillämpning principiellt omfatta ali den personal, för vilken reglementet

kan gälla, oavsett var tjänstgöringen äger rum. Möjlighet bör dock hållas

öppen för Kungl. Majit att, då förhållandena därtill föranleda, från reglementets

tillämpning undantaga viss personalkategori, liksom även att besluta,

att tillämpningen skall avse allenast vissa delar av reglementet.

I övrigt ha utredningsmännen i förevarande sammanhang anfört huvudsakligen

följande.

För personal, som befinner sig i tjänstgöring vid de tidpunkter, då reglementet

enligt Kungl. Majits bestämmande skall börja, respektive upphöra

att tillämpas, skall reglementet givetvis automatiskt börja respektive upphöra

att tillämpas vid nämnda tidpunkter. Med tanke på personal, som inrycker

till eller utrycker från tjänstgöring under tid, då reglementet är tillämpligt

—- d. v. s. icke ständigt tjänstgörande personal — torde emellertid, i anslutning

till stadgande i 1 § 1 mom. andra stycket gällande krigsavlöningsreglemente,

böra föreskrivas, att krigstjänstgöringen skall för sådan personal anses

taga sin början inryckningsdagen samt upphöra utryckningsdagen. Någon

föreskrift motsvarande bestämmelsen i nuvarande krigsavlöningsreglemente,

att i krigstjänstgöringen icke i något fall inräknas hemförlovningstid, har icke

intagits i det föreliggande reglementsförslaget. Med den föreslagna lydelsen

av tredje stycket av förevarande moment, enligt vilken krigs tjänstgöring skall

anses pågå endast till och med utryckningsdagen, är en dylik föreskrift icke

erforderlig.

För närvarande saknas definitioner av begreppen in- och utryckningsdagar,

varför sådana definitioner ansetts böra intagas i förevarande moment,

I enlighet med det anförda ha utredningsmännen under förevarande moment

intagit föreskrifter därom, att reglementet skall, i den mån Kungl.

Majit därom förordnar, tillämpas under krigstjänstgöring, att krigstjänstgöring

skall anses vara för handen under tid, då inkallelser ske enligt 28 §

värnpliktslagen, samt att för den, som inrycker till tjänstgöring, sedan reglementet

satts i tillämpning, eller utrycker innan tillämpningen upphört, krigstjänstgöring

skall anses pågå från och med inryckningsdagen eller till och

med utryckningsdagen, varvid med inryckningsdag skall förstås den dag, då

vederbörande inställer sig å tjänstgörings- eller utrustningsorten, och med

utryckningsdag den dag, då hemförlovning sker.

Försvar s-väsendets lönenämnd, som icke funnit anledning till saklig erinran

mot de under förevarande moment intagna bestämmelserna, har emellertid

förordat sådan ändrad avfattning av desamma, att krigstjänstgöring skall an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

ses vara för handen under tid, då värnpliktiga äro inkallade till tjänstgöring

i kraft av 28 § värnpliktslagen, samt att med inryckningsdag skall förstås den

dag, då vederbörande inställer sig till tjänstgöring, och med utryckningsdag

den dag, då tjänstgöringen upphör.

Centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden har funnit det

vara otillfredsställande, att reservofficer, som vid inryckning till krigstjänstgöring

måste lämna hemorten före inställelsedagen eller vid utryckning från

tjänstgöring kan nå hemorten först efter utryckningsdagen, kan komma att

gå förlustig en del av lönen å sin civila tjänst utan att bliva berättigad till

motsvarande förmån i fråga örn krigsavlöning. I anslutning härtill har centralstyrelsen

hemställt, att i krigsavlöningsreglementet måtte intagas föreskrift

därom, att månadslön skall utgå jämväl för dag, varunder inkallad reservofficer

på grund av resa till eller från inställelseorten icke kan upprätthålla

sin civila tjänst. Liknande synpunkter ha anförts av svenska underofficersförbundet

och svenska reservunderofficersförbundet, vilka föreslagit,

att definitionerna av begreppen in- och utryckningsdagar ändras att avse dag

då inryckningsresa påbörjas, respektive dag då utryckningsresa avslutas.

Till utredningsmännens uppfattning, att det bör ankomma på Kungl.

Maj:t -— i statsrådet — att besluta örn och i vad mån krigsavlöningsreglementet

skall tillämpas, finner jag mig böra giva min anslutning. I likhet

med utredningsmännen förutsätter jag vidare, att Kungl. Maj:ts beslut i

fråga om reglementets tillämpning principiellt bör omfatta all den personal,

för vilken reglementet kan gälla, oavsett var tjänstgöringen äger rum. Detta

utesluter emellertid icke, att det kan visa sig lämpligt att med hänsyn till

tjänstgöringsförhållanden eller dylikt från krigsavlöningsreglementets tilllämplighet

undantaga viss personal — exempelvis försvarsattachéer och militärassistenter

— eller att sätta reglementet i tillämpning allenast i vissa

delar. Bestämmelser härom böra emellertid lämpligen utfärdas vid sidan

av krigsavlöningsreglementet. I övrigt anser jag mig böra med av försvarsväsendets

lönenämnd förordade formella jämkningar godtaga de av utredningsmännen

under förevarande moment intagna bestämmelserna. Jag finner

sålunda icke skäl tillstyrka från personalhåll framställda yrkanden, att med

in- och utryckningsdagar må förstås dag då inryckningsresa påbörjas, respektive

dag då utryckningsresa avslutas, eller att månadslön må utgå för dag

före inryckningsdag, respektive för dag efter utryckningsdag, varunder inkallad

på grund av resa till eller från inställelseorten hindras upprätthålla

sin civila tjänst. Med av mig förordade definitioner av begreppen in- och utryckningsdagar

kan visserligen inträffa, att inkallad för dag före inställelsedagen,

som helt åtgår för resa, går förlustig sin civila lön utan att därvid bli

berättigad till månadslön enligt krigsavlöningsreglementet. För det fall att

exempelvis inryckningsresa anträtts vid sådan tidpunkt på dagen, att den inkallade

kunnat fullgöra sin civila tjänst, skulle å andra sidan en lösning i av

personalorganisationerna förordad riktning leda till att den inkallade för en

och samma dag bomme i åtnjutande av såväl civil lön som månadslön en
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

ligt krigsavlöningsreglementet. Vad i övrigt begreppet inryckningsdag beträffar,

torde få förutsättas att, därest inkallad till följd av fientliga operationer

nödgas ansluta sig till annat förband än det, till vilket han inkallats,

inryckningsdagen räknas från och nied den dag, då han inträffar vid förstnämnda

förband. Likaså bör, därest på grund av kommunikationsförhållanden

eller fientliga operationer inställelsen å anbefalld plats avsevärt fördröjts,

såsom inryckningsdag anses den dag, då den inkallade under normala förhållanden

bort inträffa å nämnda plats.

2 mom. Enligt föreskrift i 1 § 3 mom. gällande krigsavlöningsreglemente

skola, i den mån reglementet vinner tillämpning, i fredstid gällande avlönings-

och pensionsbestämmelser för militär och civilmilitär personal tilllämpas

allenast i den utsträckning reglementet stadgar.

Utredningsmännen ha till en början framhållit, att med avseende å rätten

till familjepension ifrågavarande stadgande tillämpats så, att pension medgivits

utgå från och med dagen näst efter den, då vederbörande avlidit, oaktat

jämlikt 9 § 6 mom. krigsavlöningsreglementet dödsboet är berättigat till

månadslön till och med kalendermånaden näst efter den, varunder dödsfallet

inträffat. I motsats till vad fallet är i fredstid utgå sålunda under viss tid

efter dödsfallet såväl lön som familjepension. Då detta enligt utredningsmännens

mening knappast kan anses sakligt befogat, ha utredningsmännen

i första stycket av förevarande moment intagit en föreskrift av innehåll, att

i den mån förmåner utgå enligt krigsavlöningsreglementet, för fred gällande

avlönings- och pensionsbestämmelser skola tillämpas allenast i den utsträckning

reglementet stadgar. I förtydligande syfte har därjämte i andra stycket

av förevarande moment intagits en föreskrift, att med för fred gällande avlönings-

och pensionsbestämmelser i krigsavlöningsreglementet endast avses

bestämmelser, som äga tillämpning å personal i den egenskap denna hänföres

under reglementet. Med en dylik föreskrift ha utredningsmännen icke

funnit erforderligt att i första stycket särskilt angiva, att där omförmälda

avlönings- och pensionsbestämmelser avse militär och civilmilitär personal.

Med av utredningsmännen sålunda föreslagen formulering skulle hinder

icke möta att utbetala pension till familjepensionsberättigad efter avliden

civil befattningshavare, vilken exempelvis såsom reservofficer varit inkallad

till krigstjänstgöring, även för tid, varunder lön utgår enligt krigsavlöningsreglementet.

Huruvida en dylik åtskillnad med avseende å förmånerna olika befattningshavare

emellan är sakligt befogad kan — framhålla utredningsmännen

— givetvis diskuteras. Oavsett huru med vederbörandes förmåner på

grund av civil tjänst bör förhållas för tid, varunder avlöning åtnjutes enligt

krigsavlöningsreglementet, torde emellertid enligt utredningsmännens mening

föreskrifter härom icke ha sin plats i nämnda reglemente utan vara av beskaffenhet

att böra meddelas i särskild ordning.

Enligt för fred gällande bestämmelser utgår reservpension eller däremot

svarande engångsförmån oavkortad, oberoende av annan statlig anställning,

dock att avdrag å lönen av nu nämnd anledning må ske för militär och civil

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

militär beställningshavare på aktiv stat eller reservstat. Motsvarande avdragsskyldighet

finnes icke i fredstid föreskriven för civil befattningshavare

(beställningshavare) i statens tjänst. Med hänsyn härtill och i betraktande

av den s. k. minimiregeln har det synts utredningsmännen skäligt att den,

som vid tjänstgöring å civil befattning i fredstid utöver lönen uppbär reservpension,

medgives bibehålla sistnämnda förmån även vid krigstjänstgöring.

1 anslutning härtill ha utredningsmännen såsom andra punkt i första stycket

av förevarande moment intagit ett stadgande av innebörd, att för fred gällande

bestämmelser angående pensionsförmåner åt personal i krigsmaktens

reserver samt i väg- och vattenbyggnadskåren skola äga tillämpning även för

tid, varunder avlöning åtnjutes enligt krigsavlöningsreglementet. I överensstämmelse

med för fred gällande bestämmelser har emellertid beställningshavare

på aktiv stat eller reservstat, som kommit i åtnjutande av reservpension

eller däremot svarande engångsbelopp, om och i den mån Kungl. Majit

så förordnar, ansetts böra vara skyldig att vidkännas avdrag å krigslönen.

Föreskrift härom har intagits under 11 § av utredningsmännens förslag.

Yad utredningsmännen i förevarande moment föreslagit har icke givit mig

anledning till saklig erinran. Då andra i för fred gällande pensionsreglementen

meddelade föreskrifter än bestämmelser örn pensionsavdrag och pensionsförmåner

böra, utan att föreskrifter härom meddelas i krigsavlöningsreglementet,

tillämpas även för tid, varunder förmåner utgå enligt samma reglemente,

har momentets andra stycke givits en med hänsyn härtill ändrad avfattning.

I anledning av vad utredningsmännen anfört beträffande frågan

örn utbetalande av familjepension till efterlevande efter avliden civil befattningshavare

för tid, varunder avlöning utgår enligt krigsavlöningsreglementet,

finner jag mig böra uttala, att jag i likhet med utredningsmännen

anser, att denna fråga bör lösas utom ramen för krigsavlöningsreglementets

bestämmelser. Utredning beträffande åtnjutande av såväl här

avsedd förmån som tjänstepension för civil statstjänst under tid, då avlöning

uppbäres enligt krigsavlöningsreglementet, pågår för närvarande inom

finansdepartementet.

2 §. Under reglementet hänförlig personal.

1 mom. Enligt 2 § 1 mom. gällande krigsavlöningsreglemente äger reglementet

med vissa i 3 § angivna undantag tillämpning å följande personal,

nämligen militär och civilmilitär personal på aktiv stat, över stat, på civilanställningsstat,

övergångsstat, avgångsstat, disponibilitetsstat och reservstat

samt i reserven, officerare i väg- och vattenbyggnadskåren, värnpliktiga,

varmed i reglementet avses endast värnpliktiga, som icke äro fast anställda

vid krigsmakten, samt annan personal, som utan att på grund av värnpliktslagens

föreskrifter eller eljest vara krigstjänstgöringsskyldig antagits såsom

frivillig eller anställts i särskild befattning.

Utredningsmännen ha under förevarande moment upptagit en motsvarighet

till berörda stadgande i gällande krigsavlöningsreglemente. Momentet har

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

emellertid delvis i förtydligande syfte givits en ändrad avfattning. Den personal,

å vilken krigsavloningsreglementet är avsett att tillämpas, har sålunda

indelats i tre särskilda grupper, nämligen fast anställd personal, värnpliktiga

och krigsfrivilliga.

Den fast anställda personalen har definierats på samma sätt som i gällande

krigsavlöningsreglemente.

Till gruppen värnpliktiga ha utredningsmännen hänfört samtliga värnpliktiga,

vilka icke äro att räkna såsom fast anställd personal eller krigsfrivilliga,

således även värnpliktiga, som efter eget åtagande fullgöra i värnpliktslagen

avsedd tjänstgöring. Enär sistnämnda värnpliktiga för närvarande

erhålla krigsavlöning i likhet med enligt värnpliktslagen inkallade,

innebär den ifrågasatta bestämmelsen icke någon saklig förändring i förhållande

till vad som för närvarande gäller.

I fråga örn kategorien krigsfrivilliga ha utredningsmännen anfört i huvudsak

följande.

Det synes böra föreskrivas, att icke värnpliktiga ävensom från värnpliktens

fullgörande frikallade och från värnpliktstjänstgöring helt befriade skola

för att kunna hänföras under krigsavloningsreglementet vara anställda i befattning,

upptagen i gällande sammansättningsplaner (mobiliseringstabeller)

för krigsmakten. Vidare bör stadgas, att personal tillhörande frivilliga försvarsorganisationer

hänföres under krigsavloningsreglementet endast vid placering

till tjänstgöring i befattning, som enligt vederbörliga sammansättningsplaner

(mobiliseringstabeller) är avsedd att besättas med sådan personal.

Även värnpliktig tillhörande frivillig försvarsorganisation, exempelvis

svenska röda korsets frivilliga sjukvårdstrupper, skall vid placering i

nämnd befattning hänföras till gruppen krigsfrivilliga.

I remissyttrandena ha framställts vissa erinringar beträffande de under

förevarande moment intagna bestämmelserna.

Chefen för försvarsstaben har ansett sig icke kunna godtaga den av utredningsmännen

föreslagna definitionen på krigsfrivilliga, Särskilt otillfredsställande

har synts nämnde chef vara, att vissa värnpliktiga inordnats bland

de krigsfrivilliga.

Försvarets civilförvaltning, som funnit definitionen av begreppet krigsfrivilliga

vara alltför restriktiv, har i sådant hänseende anfört följande.

Med den avfattning bestämmelserna i nu berörda del erhållit skulle ett

stort antal frivilliga, exempelvis s. k. B lottor, vilka tagas i anspråk för krigstjänstgöring

i andra befattningar än sådana som finnas upptagna i sammansättningsplaner,

komma att ställas utanför krigsavlöningsreglementets tilllämplighet.

En utväg vore visserligen att dylik personal genom bestämmelser

vid sidan av krigsavloningsreglementet förklarades skola avlönas i likhet

med övriga krigsfrivilliga, vilka tjänstgöra i mobiliseringsbefattning. En

annan utväg vore, att sammansättningsplanerna omarbetades allteftersom

ytterligare frvillig personal behövde tagas i anspråk. Intetdera alternativet

synes emellertid ändamålsenligt. Civilförvaltningen vill vid angivna förhållanden

föreslå, att nu avhandlade spörsmål regleras i förevarande författningsrum

och att alltså åt de av utredningsmännen föreslagna bestämmelserna i

nu berörda del gives en vidgad innebörd.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 65.

77 45 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

34 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 65.

Försvarsväsendets lönenämnd Ilar beträffande förevarande moment anfört

i huvudsak följande.

Från värnpliktiga i reglementets mening skola enligt utredningsmännens

förslag undantagas till frivilliga försvarsorganisationer hörande värnpliktiga,

vilka placeras till tjänstgöring i befattningar,, som enligt gällande sammansättningsplaner

(mobiliseringstabeller) för krigsmakten äro avsedda att besättas

med personal från vederbörande frivilliga försvarsorganisation. Härmed

torde utredningsmännen ha avsett att hålla möjlighet öppen för avlönande

såsom fast anställda av värnpliktiga medlemmar av sjövärnskåren eller

svenska röda korsets frivilliga sjukvårdstrupper, i den mån dessa medlemmar

i fredstid konstituerats (förordnats) till officers eller underofficers tjänsteställning

(jfr 1 § 2 mom. tillämpningskungörelsen till nu gällande krigsavlöningsreglemente).

Uppmärksammas må emellertid, att med nuvarande bestämmelser

rörande hemortslön stadgandet i den föreslagna lydelsen torde

kunna medföra, att de till nämnda frivilliga försvarsorganisationer hörande

värnpliktigas rätt till hemortslön sättes i fråga även i de fall, då de icke erhålla

lön som fast anställda.

Enligt av utredningsmännen avgivna förslag till tillämpningskungörelser

till krigsavlöningsreglementet skola samtliga manliga medlemmar av frivilliga

försvarsorganisationer avlönas såsom värnpliktiga. Lönenämnden, som är av

den uppfattningen, att anledning icke föreligger att avlöna värnpliktiga medlemmar

av frivilliga försvarsorganisationer annorledes än såsom värnpliktiga,

biträder utredningsmännens förslag i denna del. Lönenämnden vill därför

föreslå, att under c) i förevarande moment såsom krigsfrivilliga endast upptagas

icke värnpliktiga samt från värnpliktens fullgörande frikallade och från

värnpliktstjänstgöring helt befriade, vilka såsom frivilliga anställts i befattning,

upptagen i gällande sammansättningsplaner (mobiliseringstabeller) för

krigsmakten.

Chefen för armén, chefen för marinen och riksförbundet Sveriges lottakårer

ha föreslagit, att jämväl medlemmar av lottaorganisationen, som för mera tillfällig

tjänstgöring tagas i anspråk i befattningar utöver i vederbörliga sammansättningsplaner

(mobiliseringstabeller) upptagna, hänföras till i reglementet

avsedd krigsfrivillig personal.

På av chefen för försvarsstaben och försvarsväsendets lönenämnd anförda

skäl finnér jag mig i likhet med dessa myndigheter icke kunna biträda utredningsmännens

förslag, att till krigsfrivilliga skulle hänföras värnpliktiga

tillhörande frivilliga försvarsorganisationer. Det må även framhållas, att utredningsmännen

i numera framlagda förslag till tillämpningskungörelser till

krigsavlöningsreglementet förutsatt, att samtliga manliga medlemmar av frivilliga

försvarsorganisationer skola avlönas såsom värnpliktiga. Till utredningsmännens

förslag, att frivillig personal för att hänföras under krigsavlöningsreglementet

principiellt bör vara anställd i befattning, upptagen i

gällande sammansättningsplaner (mobiliseringstabeller) för krigsmakten,

finner jag mig kunna giva min anslutning. Pör i annan än nu nämnd befattning

anställd personal torde det lämpligen böra ankomma på Kungl. Majit

eller, efter Kungl. Majits bemyndigande, försvarets civilförvaltning att utfärda

erforderliga bestämmelser rörande avlöningsförmåner. Härvid bör

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65. 35

givetvis hinder icke möta att, därest så befinnes lämpligt, helt eller delvis

tillämpa bestämmelserna i krigsavlöningsreglementet.

Jag förordar således — i likhet med försvarsväsendets lönenämnd — att

såsom krigsfrivilliga i krigsavlöningsreglementets bemärkelse upptagas allenast

icke värnpliktiga samt från värnpliktens fullgörande frikallade och från

värnpliktstjänstgöring helt befriade, vilka såsom frivilliga anställts i befattning,

upptagen i gällande sammansättningsplaner (mobiliseringstabeller) för

krigsmakten.

1 övrigt har jag icke funnit anledning till annan erinran mot utredningsmännens

förslag än att, i enlighet med påpekande av försvarsväsendets lönenämnd,

såsom fast anställd personal ansetts böra redovisas jämväl civilmilitär

personal med avlöning enligt militära icke-ordinariereglementei.

2 mom. För undanröjande av tvekan, huruvida dels under krigsavlöningsreglementet

eljest hänförlig personal vid tjänstgöring såsom hemvärnskretsoch

hemvärnsområdesbefälhavare samt hemvärnsman eller under tjänstgöring

vid driftvärnet, dels ock musikelever och indelt manskap skola vara

underkastade reglementet, ha utredningsmännen i förevarande moment intagit

föreskrift därom, att ifrågavarande personalkategorier hänföras under

reglementet, endast om och i den mån Kungl. Majit så förordnar. Vidare

har utsagts, att den som fullgör tjänstgöring enligt lagen om tjänsteplikt icke

hänföres under reglementet.

Till närmare motivering av ifrågavarande bestämmelser ha utredningsmännen

anfört följande.

Såsom regel torde få förutsättas, att anledning ej föreligger att låta krigsavlöningsreglementet

bliva tillämpligt å personal tillhörande hemvärnet och

driftvärnet. Emellertid torde under krig kunna inträffa, att personalen i fråga

får helt lämna sin civila sysselsättning i den mån dess förband vid inträffande

fientligheter komma att tagas i anspråk för försvarsåtgärder under en längre

tid. För sådana fall kan det förefalla skäligt, att personalen beredes enahanda

förmåner som övriga frivilliga. Möjlighet bör med hänsyn härtill hållas

öppen för Kungl. Majit att förordna om krigsavlöningsreglementets tillämplighet

även å ifrågavarande personal.

Vid försvarsväsendet finnes en personal grupp, vilken icke omnämnes i

nuvarande krigsavlöningsreglemente och som icke lämpligen kan hänföras till

vare sig fast anställd personal, värnpliktiga eller krigsfrivilliga, nämligen

musikelever. Under fredstid åtnjuter musikelev enligt Kungl. Majits brev

den 30 juni 1942 — förutom inkvartering, beklädnad, förplägnad och sjukvård

eller ersättning för dylik förmån på sätt för manskap finnes stadgat — kontant

ersättning, beräknad efter 360 kronor för år. Då tvekan varit rådande,

huruvida musikeleverna under försvarsberedskap må uppbära krigslön, synes

det påkallat, att ett klarläggande härutinnan sker. I betraktande av att ersättning

för musikelever i fred reglerats helt vid sidan av gällande avlöningsreglementen,

synes det icke vara lämpligt, att krigsavlöningsreglementet utan

vidare göres å dem tillämpligt. Endast örn och i den mån Kungl. Majit så

förordnar torde musikelevema böra hänföras under reglementet.

Vidare saknas för närvarande bestämmelser örn avlöning under krigstjänstgöring

beträffande den indelta personalen. Icke heller denna personalkate
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

gori synes därvid utan vidare böra vara underkastad krigsavlöningsreglementet.

Dock synes möjlighet böra hållas öppen för Kungl. Maj:t att förordna,

örn och i vad mån reglementet skall å denna personal tillämpas under

försvarsberedskap eller mobilisering och i krig.

Slutligen torde böra föreskrivas, att den, som fullgör tjänstgöring enligt

lagen örn tjänsteplikt, icke hänföres under reglementet.

Yad utredningsmännen föreslagit i förevarande moment har icke föranlett

något uttalande från de hörda myndigheternas eller personalsammanslutningarnas

sida. För egen del biträder jag förslaget.

3 §. Särskilda föreskrifter för viss personal.

1 mom. Enligt föreskrift i 3 § 1 mom. gällande krigsavlöningsreglemente

skola för civil anställningshavare i statens tjänst, vilken vid mobiliserad del

av försvarsväsendet placeras i befattning med arbetsuppgifter motsvarande

dem, som åligga honom i fredstid, tillämpas i fred gällande avlöningsbestämmelser

jämte de ytterligare föreskrifter, som kunna varda meddelade.

Under förevarande moment ha utredningsmännen upptagit en motsvarighet

till nämnda stadgande. Därvid har emellertid förordats sådan ändrad

avfattning, att för anställningshavare i statens tjänst, vilken placeras i samma

befattning som i fredstid, skola tillämpas för den civila befattningen gällande

avlöningsbestämmelser jämte de ytterligare föreskrifter, som Kungl. Majit

meddelar.

Såsom motivering ha utredningsmännen anfört i huvudsak följande.

I föreliggande reglementsförslag lia föreskrifterna örn den personal, för

vilken reglementet är avsett att gälla, ansetts böra avfattas så, att därav tydligt

framgår, att reglementet icke skall äga tillämpning å civila befattningshavare,

som i för fredstid vanlig ordning vunnit eller vinna anställning vid

försvarsväsendet. Anledning synes även saknas att till tjänstgöring å egen

civil befattning inkalla befattningshavare, som samtidigt innehar militär eller

civilmilitär anställning, exempelvis i reserven, eller som är värnpliktig. Emellertid

har i åtskilliga fall förekommit, att civil anställningshavare, vilken tilllika

innehar anställning i reserven och som inkallats till tjänstgöring i denna

sin egenskap, beordrats utföra de med hans civila befattning förenade åliggandena.

Med hänsyn härtill och då anledning saknas att göra krigsavlöningsreglementet

tillämpligt å den, som inkallas till krigstjänstgöring och

därvid placeras i samma befattning som han innehar i fredstid, synes en*bestämmelse

av i huvudsak nuvarande innebörd lämpligen böra bibehållas i

reglementet. Stadgandet bör emellertid uttryckligen begränsas att avse civil

anställningshavare, vilken vid inkallelse till krigstjänstgöring placeras i samma

befattning, som han innehar i fredstid. Det kan nämligen knappast anses

vara motiverat, att exempelvis en inkallad värnpliktig skulle äga bibehålla

de med hans civila befattning förenade avlöningsförmånerna av den anledningen,

att de arbetsuppgifter han beordras utföra motsvara dem, som åligga

honom i berörda befattning. Det torde för övrigt i många fall vara vanskligt

att avgöra, huruvida de arbetsuppgifter, vilka åläggas exempelvis vid vissa

staber och inrättningar placerad personal, kunna anses motsvara dem, som

ankomma på vederbörande i hans civila befattning. Även örn de nuvarande

bestämmelserna veterligen icke tillagts en dylik vidsträckt innebörd, synes

ett förtydligande på denna punkt vara välmotiverat.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 65.

37

Under remissbehandlingen ha gentemot utredningsmännens förslag på förevarande

punkt vissa erinringar framställts. Ur de avgivna yttrandena må

följande återgivas.

Chefen för flygvapnet: Gentemot utredningsmännens motivering må erinras,

att det vid flygvapnet kan vara både nödvändigt och lämpligt att till

tjänstgöring å egen civil'' befattning inkalla befattningshavare, som samtidigt

innehar militär eller civilmilitär anställning eller som är värnpliktig. Såsom

exempel må anföras trafikledarna, som utgöras av flygförarutbildade reservofficerare

eller värnpliktiga flygförare. Det är ofta lämpligt och på grund

av personalbrist understundom nödvändigt att använda trafikledare även för

rent militära uppgifter, som icke åvila honom i fred, t. ex. i dagbefälstjänsteller

vid försvar av flygplats. I dylikt fall måste vederbörande äga befälsrätt,

vilket han kan erhålla endast därest han inkallas till militärtjänstgöring.

Den i reglementsförslaget intagna bestämmelsen, att för den civila befattningen

gällande avlöningsföreskrifter skola tillämpas i ifrågavarande fall,

skulle för vissa befattningshavare komma att medföra obilliga konsekvenser.

En trafikledare, som tillika är kapten i flygvapnets reserv (flygförarutbildad)

och som av ovan anförda skäl måste inkallas å egen civil befattning, torde

sålunda vara skyldig att bära uniform utan att erhålla krigsutrustningsbidrag

härför. Han kommer också att erhålla en i avlöningshänseende ogynnsammare

ställning än en flygutbildad löjtnant i flygvapnets reserv, som inkallats

och placerats i trafikledarbefattning, för vilken han är kvalificerad t. ex.

genom anställning som flygledare vid civil flygplats. Chefen för flygvapnet

får därför föreslå, att reglementets bestämmelser i fråga örn krigsutrustningsbidrag,

rätt till inkvartering och förplägnad, sjukvård, krigsledighet, flygtraktamente

samt gottgörelse för tjänsteresa göras tillämpliga jämväl på sådan

civil anställningshavare i statens tjänst, som krigsplaceras i samma befattning

som i fredstid.

Chefen för. försvarsstaben: Stadgandet i 3 § 1 mom. krigsavlöningsreglementet

gäller icke endast krigsmaktens civila personal utan även t. ex. värnpliktiga

posttjänstemän, vilka icke placeras i samma befattningar som i fred

utan i krigsbefattningar med motsvarande arbetsuppgifter som fredsbefattningarna.

Det torde icke ha varit utredningsmännens mening, att sådana

värnpliktiga framdeles skola avlönas såsom värnpliktiga och därigenom erhålla

sämre förmåner än för närvarande. Något skäl för en sådan ändring

synes icke heller finnas. Bestämmelsen torde därför böra ändras därhän, att

den omfattar civila befattningshavare i statens tjänst, vilka placeras i samma

befattning som i fred eller i befattning med i stort sett samma arbetsuppgifter

som i fred.

Försvarets civilförvaltning: Stadgandet i 3 § 1 mom. gällande krigsavlöningsreglemente

är icke tillfredsställande. Sålunda har det i många fall

visat sig vara vanskligt att avgöra, huruvida vederbörandes arbetsuppgifter

kunna anses motsvara dem som ankomma på honom i hans civila befattning.

Fall ha även förekommit, där arbetsuppgifterna visserligen motsvarat dem,

som ålegat vederbörande i fredstid, men där övriga med tjänstgöringen förenade

omständigheter talat för att vederbörande rätteligen hade bort uppbära

krigslön. Särskilt gäller detta beträffande kollektivavtalsanställd personal.

Utredningsmännens ändringsförslag synes civilförvaltningen icke undanröja

sistberörda olägenheter. I betraktande härav och då anledning torde saknas

att till tjänstgöring å egen civil befattning inkalla befattningshavare, som

samtidigt innehar militär eller civilmilitär anställning, exempelvis i reserven,

eller som är värnpliktig, vill civilförvaltningen ifrågasätta, huruvida icke förevarande

moment bör utgå.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Försvarsväsendets lönenämnd: Stadgandet i 3 § 1 mom. gällande krigsavlöningsreglemente

har utformats med tanke på de fall, då befattningshavare

i den civila statsförvaltningen inkallas till tjänstgöring vid försvarsväsendet

och där tilldelas arbetsuppgifter motsvarande dem, som åligga

honom i hans civila tjänst. Stadgandet har emellertid vunnit tillämpning

även i fall, då civil befattningshavare inom försvarsväsendet inkallas till

militär tjänstgöring och därvid kommenderas till tjänstgöring å sin vanliga

arbetsplats med samma arbetsuppgifter som eljest. Utredningsmännen torde

vid utformandet av förevarande bestämmelse närmast ha tagit sikte på sist

avsedda befattningshavare. Det synes emellertid lönenämnden, att beträffande

samtliga civila befattningshavare, som inkallas till militärtjänstgöring, någon

ändring icke bör vidtagas i nu gällande bestämmelser.

I detta sammanhang vill lönenämnden framhålla, att värnpliktig, som

under tid, då krigsavlöningsreglementet gäller, inkallas till fullgörande av

honom enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen åliggande tjänstgöring och därvid

kommenderas att fullgöra sitt civila arbete, i princip icke bör få komma i åtnjutande

av full lön å den civila befattningen. För tillämpning av bestämmelserna

i förevarande moment synes därför —- åtminstone beträffande värnpliktiga

födda år 1920 eller senare —- böra fordras, att vederbörande fullgjort

viss tjänstgöring, förslagsvis 390 dagar eller samma antal dagar, som enligt

utredningsmännens förslag fordras för att sådan värnpliktig skall få uppbära

lön enligt 2:a krigslöneklassen. Då emellertid bestämmelser i detta syfte

lämpligen kunna intagas i tillämpningsföreskrifterna till krigsavlöningsreglementet,

synes i här förevarande sammanhang endast böra iakttagas, att förevarande

moment erhåller sådan utformning, att Kungl. Maj:t beredes möjlighet

att i tillämpningsföreskrifterna intaga erforderliga bestämmelser.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, ha olika meningar kommit

till uttryck rörande de förmåner, som böra tillkomma civil personal, vilken

under krigstjänstgöring placeras i befattning med samma ellef motsvarande

arbetsuppgifter som i fredstid. Utredningsmännens förslag till bestämmelser

i ämnet innebär, att såsom villkor för tillgodonjutande av de med vederbörandes

civila befattning förenade avlöningsförmånerna skulle gälla, att

tjänstgöringen fullgöres i samma befattning som i fredstid. Från remissmyndigheternas

sida ha emellertid erinringar i olika riktningar framställts

mot en dylik utformning av bestämmelserna. Under det att försvarets civilförvaltning

ifrågasatt, huruvida icke det nuvarande stadgandet i 3 § 1 mom.

krigsavlöningsreglementet borde kunna utgå, har försvarsväsendets lönenämnd

givit uttryck åt den uppfattningen, att någon saklig ändring i gällande bestämmelser

icke bör vidtagas. Att ett stadgande av i sak samma innebörd

som 3 § 1 mom. krigsavlöningsreglementet knappast kan undvaras synes mig

med tanke särskilt på krigsplacering av viss personal vid kommunikationsverken

stå klart. Däremot kunna delade meningar råda rörande den närmare utformningen

av ett dylikt stadgande. Då den av utredningsmännen förordade avfattningen

synes mig innebära en alltför snäv gränsdragning, har jag i likhet

med försvarsväsendets lönenämnd funnit mig böra stanna vid att tillstyrka,

att gällande bestämmelser på förevarande punkt bibehållas i sak oförändrade.

Såsom allmän regel bör således gälla, att civil anställningshavare i statens

tjänst, vilken placeras i befattning med arbetsuppgifter motsvarande dem,

opaginerad Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

som åligga honom i fredstid, skall äga åtnjuta med den civila befattningen

förenade avlöningsförmåner.

Från ifrågavarande allmänna regel böra emellertid, såsom lönenämnden

framhållit, i princip undantagas värnpliktiga, som inkallas till fullgörande av

vederbörande enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen åliggande tjänstgöring. Bestämmelser

i sådant hänseende — anslutande sig till föreskrifterna i finansdepartementets

ämbetsskrivelse den 26 februari 1943 angående avlöning i

vissa fall till civil icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet under tjänstledighet

för värnpliktstjänstgöring i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap

men avseende samtliga civila anställningshavare i statens

tjänst — torde lämpligen böra intagas i tillämpningsföreskrifterna till krigsavlöningsreglementet.

I fråga örn grunderna för åtnjutande av med den civila

befattningen förenade avlöningsförmåner kan vidare befinnas påkallat att

meddela vissa särskilda föreskrifter, såsom i fråga om ersättning vid tjänsteresa

och tjänstgöring utom den ordinarie stationeringsorten, förplägnad, inkvartering,

utrustning, sjukvård m. m., vilka föreskrifter emellertid icke böra

intagas i krigsavlöningsreglementet. Möjlighet bör således hållas öppen för

Kungl. Majit att förordna örn undantag från eller jämkningar i den allmänna

regeln örn avlönings åtnjutande vid i förevarande moment avsedd tjänstgöring.

Till den av utredningsmännen och försvarets civilförvaltning uttalade uppfattningen,

att anledning saknas att till tjänstgöring å egen civil befattning

inkalla befattningshavare, som samtidigt innehar militär eller civilmilitär anställning,

exempelvis i reserven, eller som är värnpliktig, kan jag ansluta mig.

Detta utesluter icke, att — såsom chefen för flygvapnet påpekat — inkallelse

till krigstjänstgöring kan vara motiverad i sådana fall, då vederbörande

jämte sin civila befattning tages i anspråk för militär tjänstgöring.

Med anledning av vissa under remissbehandlingen gjorda uttalanden rörande

angelägenheten av att — i anslutning till det under förevarande moment

intagna stadgandet — särskilda föreskrifter i fråga om reseersättning, förplägnad

och inkvartering, utrustning, sjukvård m. m. snarast bliva utfärdade,

vill jag framhålla, att utredning i ämnet, avseende såväl till krigstjänstgöring

inkallade civila anställningshavare som vid försvaret anställd civil personal

i övrigt, för närvarande pågår inom försvars- och finansdepartementen.

2 moni. Enligt 3 § 2 morn. gällande krigsavlöningsreglemente skall, därest

värnpliktig beordras att fullgöra honom åliggande krigstjänstgöring vid

någon statens anstalt eller vid industri eller annat företag, som drives för

statens räkning, beträffande honom tillkommande förmåner tillämpas reglementets

bestämmelser om ersättning för inställelse till och hemförlovning

från krigstjänstgöring samt i övrigt, där ej Kungl. Majit eller enligt Kungl.

Majits bestämmande särskild myndighet annorlunda förordnar, vad som

gäder i fråga om avlöning för den vid anstalten eller företaget i övrigt anställda

personalen i motsvarande befattning.

Enär ovisshet varit rådande örn vad som enligt nuvarande krigsavlöningsreglemento

skall avses med »statens anstalt» och »industri eller företag, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 65.

drives för statens räkning», ha utredningsmännen funnit ett förtydligande på

denna punkt vara erforderligt. Härom anföra utredningsmännen följande.

Under förevarande stadgande synes icke böra hänföras varje företag, vid

vilket civil personal är anställd. Sålunda, böra från stadgandet undantagas till

truppförbanden anknutna intendenturverkstäder, tyganstalter, motorverkstäder

och övriga likartade inrättningar. Däremot bör under stadgandet hänföras

försvarsväsendets mera fristående fabriker och anstalter, såsom ammunitionsfabrik,

krutbruk, gevärsfaktori, tygstaten, central mtendenturanstalt, örlogsvarv

och central flygverkstad ävensom till den civila industrien hörande fabrik

eller företag, som tages i anspråk för försvarsändamål. En lämplig avgränsning

av de inrättningar och företag, vilka böra hänföras under stadgandet i

förevarande moment, synes vara, att föreskriften begränsas att avse inrättning

eller företag, som underställts krigsmaterielverket, försvarets fabriksstyrelse

eller central militär förvaltningsmyndighet. Kungl. Maj:t synes emellertid

böra äga möjlighet att förordna, att bestämmelserna i förevarande moment

skola äga tillämpning jämväl i fråga örn annan inrättning eller annat företag

än de nyss nämnda.

Enligt stadgande i 3 § 3 mom. krigsavlöningsreglementet skall i fråga örn

avlöning i andra fall än i 3 § 1 och 2 mom. sägs till personal, som vid mobilisering

eller i krig tages i anspråk för annat försvarsändamål än militär tjänstgöring,

gälla vad därom särskilt stadgas.

Utredningsmännen, som utgått från att personal, som vid försvarsberedskap

eller i krig tages i anspråk för annat försvarsändamål än militär tjänstgöring,

icke inkallas till fullgörande av dylik tjänstgöring och således ej heller

kommer att avlönas enligt krigsavlöningsreglementet, ha icke upptagit någon

motsvarighet till nyssnämnda stadgande i föreliggande reglementsförslag.

Yad utredningsmännen under förevarande moment anfört och föreslagit har

icke föranlett erinran i remissyttrandena. Jag ansluter mig till utrednings

männens synpunkter.

4 §. Avlöningsförmåner m. m.

1 mom. Enligt 4 § 1 mom. första stycket gällande krigsavlöningsreglemente

äger personal, å vilken reglementet är tillämpligt, under krigstjänstgöring

uppbära krigslön. Krigslönen utgår i form av månadslön och terminslön,

dock att för värnpliktiga tillhörande 1—3 krigslöneklasserna krigslönen

utgår allenast i form av terminslön. Till familjeförsörjare utgår därjämte i

vissa fall familjebidrag enligt vad därom särskilt stadgas. Kungl. Majit bestämmer,

i vad mån krigslön skall utgå för viss tid efter tjänstgöringens slut.

I utredningsmännens förslag har under förevarande moment upptagits en

motsvarighet till nämnda stadgande. I anslutning till föreslagen omläggning

av sättet för de värnpliktigas avlönande, innebärande att månadslönen skulle

inarbetas i hemortslönen, har emellertid nuvarande föreskrift örn månadslön

såvitt angår värnpliktiga uteslutits ur förslaget. Hänvisningen till vad som i

fråga om familjebidrag i vissa fall till familjeförsörjare stadgas har vidare

såsom överflödig ansetts kunna slopas. Å andra sidan ha — i viss anslutning

till bestämmelserna i 5 § 2 mom. andra till och med fjärde styckena och 2 a

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

mom. gällande krigsavlöningsreglemente — under förevarande moment intagits

föreskrifter angående sättet för avlönande av vissa aspiranter och kadetter

ävensom krigsfrivilliga.

I enlighet med det anförda ha utredningsmännen föreslagit sådan avfattning

av förevarande moment,

att med vissa i 20—22 §§L angivna undantag krigslön skall utgå under krigstjänstgöring,

samt att Kungl. Majit skall bestämma, örn och i vad mån krigslön

skall utgå även för viss tid efter tjänstgöringens slut;

att krigslönen för fast anställd personal skall utgöras av månadslön och

terminslön samt för värnpliktiga av terminslön;

att aspiranter och kadetter, vilka innehava fast anställning såsom underbefäl

eller underofficerare, skola avlönas såsom värnpliktiga under den del av

utbildningstiden, då vederbörande enligt för fred gällande bestämmelser har

att frånträda med anställningen förenade löneförmåner, så framt ej Kungl.

Majit medgiver, att eljest utgående förmåner må helt eller delvis åtnjutas; samt

att krigsfrivilliga skola avlönas såsom värnpliktiga, där ej Kungl. Majit för

viss personal annorlunda förordnar.

Med det åt Kungl. Majit givna bemyndigandet att bestämma, örn och i vad

mån krigslön skall utgå även för tid efter krigstjänstgöringens slut, ha stadgandena

i 9 § 1 mom. sista stycket och 6 mom. första punkten gällande krigsavlöningsreglemente

örn krigslön till sjuka och sårade samt dödsbo efter avliden

löntagare såsom icke erforderliga uteslutits ur reglementsförslaget. 1

övrigt lia utredningsmännen beträffande föreskrifterna i förevarande moment

anfört i huvudsak följande.

I fråga örn utbetalande av månadslön för tid efter löntagares frånfälle

har riksdagen i skrivelse 1942: 423 uttalat, att den i krigsavlöningsreglementet

medgivna förmånen för avliden löntagares dödsbo att uppbära månadslön

till och med kalendermånaden näst efter den, varunder dödsfallet inträffat,

principiellt icke bör utgå under tid, då krigstillstånd i egentlig mening

icke är rådande.

I utlåtande den 27 november 1942 i förevarande ämne har härefter försvarsväsendets

lönenämnd uttalat, att anledning synts nämnden saknas att under

förhållanden, då krigstillstånd icke är rådande, medgiva avliden, fast anställd

beställningshavares dödsbo rätt att uppbära månadslön till och med kalendermånaden

näst efter den, varunder dödsfallet inträffat, i varje fall såvitt rör

sådan personal, som är författningsenligt tillförsäkrad förmånen av begravningshjälp.

För dylikt fall har lönenämnden ansett månadslön icke böra utgå

längre än till och med dagen för beställningshavarens frånfälle. Huruvida en

begränsning av nuvarande regler örn månadslöns utgående bör införas även

för sådan personal, som icke är berättigad till begravningshjälp, kunde emellertid

enligt nämndens mening förefalla tveksamt.

I anslutning till vad sålunda förekommit torde rätten till månadslön för tid

efter avliden löntagares frånfälle böra begränsas att avse verkliga krigsförhållanden.

Bestämmelser i detta ämne böra intagas i den för krig avsedda

tillämpningskungörelsen till krigsavlöningsreglementet.

Vad angår frågan om den tid, under vilken månadslön efter avliden lön
-

1 19—21 §§ i departementschefens förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

tagare må utgå, måste de nuvarande bestämmelserna anses giva tillfälligheterna

alltför stort spelrum. För den, som avlider någon av de första dagarna

i månaden, utgår nämligen månadslön under nära två månader efter dödsfallet,

under det att för den, som avlider den sista dagen i månaden, månadslön utgår

allenast en månad därefter. Mera rättvist synes vara att — oberoende av

kalendermånad — månadslön medgives utgå under viss bestämd tid, förslagsvis

en månad, räknat från dödsfallet.

Enligt vad ovan anförts, har försvarsväsendets lönenämnd funnit det kunna

vara tveksamt, huruvida en begränsning av nuvarande regler örn månadslöns

utgående bör stadgas även för sådan personal, som icke är berättigad till begravningshjälp.

Därest emellertid, såsom under 30 § av föreliggande reglementsförslag1

förordas, generell rätt till begravningshjälp på grund av krigstjänstgöring

införes, kunna ovan förordade bestämmelser örn månadslön för

avliden löntagare tillämpas å samtliga de personalkategorier, som äro underkastade

bestämmelserna i krigsavlöningsreglementet.

För aspiranter ochkadetter, vilka innehava fast anställning såsom

underbefäl eller underofficerare, gäller i fredstid, att vederbörande under utbildningen

vid krigsskolan samt motsvarande utbildning vid marinen och flygvapnet

beviljas tjänstledighet från innehavande beställning med frånträdande

av samtliga med beställningen förenade löneförmåner och under sagda utbildning

erhålla värnpliktigs avlöningsförmåner i likhet med övriga aspiranter

och kadetter. Nämnda fast anställda kunna dock på grund av försörjningsplikt

mot anhöriga efter Kungl. Maj:ts prövning medgivas att under tiden för

nämnda utbildning bibehålla med beställningen på aktiv stat förenade löneförmåner.

I varje fall under beredskapsförhållanden torde skäl icke förefinnas

att frångå för fred gällande grunder för avlöning till aspiranter och kadetter

vid officersutbildning.

Mot utredningsmännens förslag i fråga örn rätt för dödsbo att uppbära

månadslön för tid efter löntagares frånfälle ha en del erinringar

framkommit under remissbehandlingen.

Chefen för marinen har funnit starka skäl tala för att förmånen i fråga medgives

utgå enligt nu gällande bestämmelser.

Chefen för flygvapnet har ansett det icke vara sakligt befogat att inskränka

nu utgående förmåner. Därest emellertid en bestämd tidrymd från dödsfallet

räknat ansåges böra fastställas, borde väljas den längsta tidrymd, som nuvarande

bestämmelser medgiva, nämligen två månader. Mot utredningsmännens

förslag kunde vidare erinras att det — särskilt i krig —- ofta komme att bliva

svårt eller omöjligt att bestämma dödsdagen, varjämte de utbetalande myndigheterna

skulle få ökad arbetsbörda genom att avlöningsuträkning måste göras

för del av månad.

Försvarets civilförvaltning har ansett nuvarande regler på förevarande område

böra bibehållas under verkliga krigsförhållanden.

Centralstyrelsen för de svenska reservofficersförhunden och svenska reservunderofficersförbundet

ha uttalat, att det icke syntes skäligt att vidtaga en inknappning

av ifrågavarande ekonomiska förmåner under beredskapstjänstgöring.

I fråga örn sättet för beräkning av den tid, varunder månadslön må

utgå efter dödsfallet, ha förbunden funnit den föreslagna bestämmelsen i och

för sig rättvis, dock att tiden borde utsträckas från en till två månader.

1 29 § i departementschefens förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Beträffande spörsmålet, om och i vad män krigslön må utgå för tid efter Dep^l^*nts

krigstjänstgöringens slut, ha utredningsmännen särskilt uppehållit sig vid

frågan örn rätt för avliden löntagares dödsbo att uppbära månadslön för tid

efter löntagarens frånfälle. Härvid ha utredningsmännen i saklig anslutning

till riksdagens i ämnet gjorda uttalande förutsatt, att förmånen i fråga skulle

begränsas att avse verkliga krigsförhållanden. Gentemot en dylik gränsdragning

är från min sida icke något att erinra. I enlighet härmed och då erforderliga

föreskrifter rörande förmånens åtnjutande böra inflyta i den för krig

avsedda tillämpningskungörelsen till krigsavlöningsreglementet, erfordras i

reglementet allenast en grundläggande föreskrift därom, att på Kungl. Maj:ts

prövning skall bero, örn och i vad mån krigslön må utgå för tid efter krigstjänstgöringens

slut. Föreskrift i sådant hänseende har i överensstämmelse

med utredningsmännens förslag intagits under förevarande moment. Framhållas

må, att det liksom hittills bör ankomma på Kungl. Maj:t att jämväl i

andra fall än nu sagts besluta i fråga örn avlöning efter avslutad krigstjänst

göring. Yad angår frågan örn den tid, under vilken månadslön till dödsbo

efter avliden löntagare må utgå, lia utredningsmännen ansett en rättvis lösning

vara, att — oberoende av kalendermånad — månadslön medgives utgå

under viss bestämd tid, förslagsvis en månad, räknat från dödsfallet. Under

remissbehandlingen ha emellertid erinringar framställts mot en jämkning av

nu gällande bestämmelser på förevarande punkt. Jag vill för egen del framhålla,

att jag vid det förhållandet, att förmånen är avsedd att utgå endast

under verkliga krigsförhållanden, finner billighetsskäl tala för att i anslutning

till vad jag nedan vid behandlingen av 21 § 2 mom. föreslår i fråga

örn månadslön till saknad —- nämnda tid utsträckes till tva mannder. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att träffa avgörande härutinnan i samband

med utfärdande av de för krig avsedda tillämpningsföreskrifterna till krigsavlöningsreglementet.

I anslutning till föreslagen omläggning av sättet för den värnpliktiga personalens

avlönande ha utredningsmännen föreslagit, att till värnpliktiga under

flygtjänstgöring utgående förmåner av flygtillägg, mekanikertillägg och elevtillägg

skola hänföras till terminslönen, som för flygtjänstgörande värnpliktiga

skulle utgöras av terminslönebeloppet enligt den lägre tariffen — då flygtjänsten

fullgöres under sjötjänstgöring terminslönebeloppet enligt föreskrifterna

i 18 § krigsavlöningsreglementet — ökat med en tredjedel av flygförmånerna

för en månad. Gentemot detta utredningsmännens förslag ha chefen

för flygvapnet och försvarets civilförvaltning anfört, bland annat, att för lätt

till berörda tilläggsförmåner gäller enligt vederbörliga föreskrifter, att den

flygande personalen minst tre gånger under en och samma flygmånad fullgjort

flygtjänstgöring, att med flygmånad förstås tiden från och med den 21

i en kalendermånad till och med den 20 i närmast därpå följande kalcndeimånad

samt att denna period valts för att möjliggöra utbetalning av förmånerna

i samband med månadslönen. För att den värnpliktige icke skulle ga

miste örn sina flygförmåner, skulle han vara nödsakad att deltaga i flygning

minst en gång under värjo lönetermin. Av olika skäl är detta ofta icke möjligt.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Vidare skulle förslaget medföra, att ersättning för flygtjänstgöring icke konnne

att utgå vid exempelvis undergående av bestraffning, även örn flygtjänstgöring

fullgjorts. Nämnda myndigheter ha vid angivna förhållanden funnit sig icke

kunna tillstyrka utredningsmännens förslag på förevarande punkt utan ha

ansett, att ifrågavarande förmåner liksom hittills böra utgå i form av månadslön.

Såsom tidigare framhållits, har jag funnit mig böra biträda den av remissmyndigheterna

uttalade uppfattningen. Jag förordar därför, att krigslönen

för värnpliktiga bestämmes att utgå i form av terminslön ävensom, i fall som

avses i 12 § 2 morn., i form av månadslön.

I fråga örn aspiranter och kadetter, vilka innehava fast anställning såsom

underbefäl eller underofficerare, har jag för avsikt att i annat sammanhang

föreslå sådana ändrade bestämmelser, att vederbörande i fredstid skall under

hela utbildningstiden äga bibehålla de med den fasta anställningen förenade

löneförmånerna. I anslutning härtill har den av utredningsmännen föreslagna

särskilda bestämmelsen för nämnda aspiranter och kadetter uteslutits ur föreliggande

reglementsförslag.

Vad utredningsmännen i övrigt föreslagit under förevarande moment har

icke givit mig anledning till annan erinran än att jag, i överensstämmelse med

förslag av försvarsväsendets lönenämnd, vidtagit vissa formella ändringar i

författningstexten.

1 detta sammanhang vill jag framhålla, att jag med begreppet månadslön

i samtliga i reglementsförslaget omnämnda fall avser såväl lön som jämlikt

12, 13 och 15 §§ i månadslönen ingående fasta lönetillägg m. m., rörligt tillägg

och dyrtidstillägg samt lönefyllnad för personal på avgångs- och disponibilitetsstat.

I exempelvis efter krigstjänstgöringens slut, under krigsfångenskap

och till saknad utgående månadslön inbegripas sålunda samtliga de förmåner,

som under tjänstgöring senast inräknats i densamma.

2 mom. Enligt 4 § 1 moni. andra stycket gällande krigsavlöningsreglemente

utgår, i den mån sådant i reglementet medgives —- förutom krigslön —

krigsutrustningsbidrag, stabsbidrag, gottgörelse för tjänsteresa m. m., ersättning

för inställelse till och hemförlovning från krigstjänstgöring samt ersättning

för resekostnad i samband med tjänstledighet och permission. I vissa

fall utgår till avliden löntagares dödsbo begravningshjälp.

Dessa bestämmelser ha med i sak oförändrat innehåll av utredningsmännen

intagits under förevarande moment. Bland här avsedda avlöningsförmåner ha

emellertid även medtagits flygtraktamente samt ersättning för flyttningskostnad.

Chefen för marinen och försvarsväsendets lönenämnd ha framhållit, att i

30 § militära avlöningsreglementet samt 26 § 2 mom. manskapsavlöningsreglementet

omförmäld ersättning för dykeriarbete syntes böra åtnjutas jämväl

under krigstjänstgöring och omförmälas i krigsavlöningsreglementet. Enligt

lönenämndens mening syntes härvid bemyndigande för Kungl. Maj:t att meddela

erforderliga föreskrifter i ämnet böra intagas i en särskild paragraf under

»3 avd. Särskilda ersättningar». Ett dylikt bemyndigande borde jämväl örn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

fatta de genom särskilda beslut beviljade ersättningarna för deltagande i minsvepningsarbete

ävensom — till värnpliktiga — för tjänstgöring å ubåt. I

fråga örn stabsbidrag Ilar lönenämnden framhållit, att lönenämnden tidigare

anslutit sig till ett av 1942 års krigsavlöningssakkunniga gjort uttalande, att

stabsbidrag icke hade karaktären av avlöningsförmåner och därför icke hade

sin plats i krigsavlöningsreglementet. Under hänvisning härtill har lönenämnden

föreslagit, att det under 29 § av utredningsmännens förslag intagna stadgandet

om stabsbidrag måtte utgå. Lönenämnden har härvid förutsatt, att

Kungl. Majit i annan väg beredes möjlighet att i särskilda fall bevilja ersättning

för ofrånkomliga representationskostnader.

Yad försvarsväsendets lönenämnd anfört i fråga örn ersättning för dykeri- Departementsarbete,

ersättning för deltagande i minsvepningsarbete ävensom ersättning till chefen.

värnpliktiga för tjänstgöring å ubåt finner jag vara värt beaktande. Bemyndigande

för Kungl. Majit att meddela erforderliga föreskrifter örn rätt att

åtnjuta nämnda förmåner har i enlighet härmed intagits under 28 §. Jag ansluter

mig även till lönenämndens uppfattning, att föreskrifter örn stabsbidrag

icke ha sin plats i krigsavlöningsreglementet utan att Kungl. Majit bör äga

möjlighet att i annan väg, örn så prövas erforderligt och lämpligt, bevilja ersättning

för ofrånkomliga representationskostnader. I övrigt har jag intet att

erinra mot utredningsmännens förslag i förevarande moment.

3 mom. Enligt 4 § 2 mom. gällande krigsavlöningsreglemente äger personalen,

jämlikt föreskrifter som meddelas i särskild ordning, åtnjuta förplägnad,

inkvartering, utrustning och sjukvård ävensom viss fribrevsrätt.

Ifrågavarande föreskrift har med i sak oförändrat innehåll intagits under

förevarande moment.

4 mom. Enligt 2 § 2 mom. gällande krigsavlöningsreglemente hänföres

envar, för vilken reglementet gäller, till viss mot hans tjänsteställning svarande

krigslöneklass enligt en till reglementet hörande tjänsteförteckning;

Kungl. Maj :t dock obetaget att hänföra aspiranter och kadetter till annan krigs- *

löneklass.

Ifrågavarande föreskrift har med i sak oförändrad lydelse intagits under

förevarande moment.

Krigslön.

Månadslön.

5 §. Allmänna föreskrifter om månadslön.

Under denna paragraf har i anslutning till bestämmelserna i 4 § 1 mom.

andra stycket intagits föreskrift örn vilka avlöningsförmåner som skola ingå i

månadslönen. Vidare har här införts en motsvarighet till det i 5 § 10 mom.

gällande krigsavlöningsreglemente upptagna stadgandet, att månadslön utbetalas

i efterskott i den ordning Kungl. Majit bestämmer.

6 §. Lönegrader och löneklasser.

1 mom. 5 § 1 mom. gällande krigsavlöningsreglemente, sådant detta författningsrum

lyder enligt kungörelsen 1944: 446, innehåller för fast anställd

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

personal föreskrifter dels därom att månadslönen utgår med belopp motsvarande

en tolftedel av årslönen enligt vederbörligt för aktiv personal gällande

fredsavlöningsreglemente, dels örn den lönegrad och löneklass, efter vilka

lön regelmässigt utgår, dels örn rätt i vissa fall att åtnjuta lön i mot tjänstegraden

svarande lönegrad och löneklass eller, i mån av fullgjord krigstjänstgöring,

efter högre löneklass än som följer av de allmänna bestämmelserna,

dels ock örn den ortsgrupp, efter vilken lönen i förekommande fall utgår.

Under förevarande moment ha utredningsmännen i saklig överensstämmelse

med gällande bestämmelser upptagit föreskrifter dels örn att lönen för månad

räknat utgår med belopp motsvarande en tolftedel av årslönen enligt vederbörligt

för personal på aktiv stat gällande fredsavlöningsreglemente, dels ock

om den lönegrad och löneklass, efter vilka lönen regelmässigt utgår. Föreskrifterna

örn rätt i vissa fall att åtnjuta lön i mot tjänstegraden svarande lönegrad

och löneklass, respektive efter högre löneklass än som följer av de allmänna

bestämmelserna, ha för vinnande av ökad överskådlighet upptagits under 2

mom. av förevarande paragraf, respektive under 7 §. Under 10 § ha utredningsmännen

upptagit bestämmelser örn den ortsgrupp, efter vilken lönen i

förekommande fall utgår.

Yad utredningsmännen under förevarande moment föreslagit innebär i sak

icke någon ändring i nu gällande bestämmelser. I enlighet med påpekande av

försvarsväsendets lönenämnd har i momentets första stycke intagits en hänvisning

till militära avlöningsreglementet, respektive till manskapsavlöningsreglementet

eller militära icke-ordinariereglementet i stället för, såsom utredningsmännen

föreslagit, till vederbörligt fredsavlöningsreglemente. Vidare

har bland de under a) uppräknade personalkategorierna ansetts böra omnämnas

civilmilitär icke-ordinarie personal.

I 5 § 1 mom. k) gällande krigsavlöningsreglemente föreskrives bland annat,

att reservanställd, reservutnämnd och värnpliktsavgången personal erhåller

lön efter den lönegrad, som vederbörande enligt för fred gällande avlöningsbestämmelser

tillhör. Vidare föreskrives i samma moment 1), att bataljonsläkare

vid fältläkarkåren, marinläkare av 2. graden, marinläkarstipendiater

och flygläkare av 2. graden erhålla lön efter den för bataljonsläkare bestämda

lönegraden, lönegrad Ca 22. Nämnda föreskrifter ha av utredningsmännen upptagits

under 1) respektive b) i förslaget till krigsavlöningsreglemente. I fråga

örn marinläkare av 2. graden och flygläkare av 2. graden i reserven har emellertid

tvekan yppat sig, huruvida föreskrifterna i 5 § 1 mom. k) krigsavlöningsreglementet

eller föreskrifterna i 1) samma moment skola tillämpas å vederbörande.

Enligt 13 § 2 mom. tredje stycket reservbefälskungörelsen för marinen

och 12 § 2 mom. tredje stycket reservbefälskungörelsen för flygvapnet

uppbära marinläkare av 2. graden och flygläkare av 2. graden i reserven

under tjänstgöring enligt nämnda kungörelser arvode motsvarande lön enligt

lönegrad 20 och löneklass 20 av löneplan Ca militära avlöningsreglementet. En

tillämpning av föreskrifterna i 5 § 1 mom. k) krigsavlöningsreglementet skulle

sålunda innebära, att nämnda läkare i reserven komme att under krigst jänstgöring

erhålla lön efter lägre lönegrad än marinläkare av 2. graden vid marin
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

läkarkåren, marinläkarstipendiater och flygläkare av 2. graden vid flygvapnet.

I betraktande av att bataljonsläkare i reserven och bataljonsläkare vid fältläkarkåren

enligt gällande krigsavlöningsreglemente — bataljonsläkare i

reserven även enligt för fred gällande bestämmelser — erhålla lön efter en

och samma lönegrad, Ca 22, anser jag skäl icke föreligga att tillämpa annan

lönegrad för motsvarande läkarpersonal vid marinen och flygvapnet. I förtydligande

syfte har därför under 1) i förevarande moment ansetts böra föreskrivas,

att däri intagna bestämmelser icke ha avseende å i samma moment

b) omförmäld personal.

2 morn. Såsom under 1 moni. anförts ha i förevarande moment utan saklig

ändring sammanförts föreskrifterna i 5 § 1 mom. d)—g) och i) gällande krigsavlöningsreglemente

örn rätt i vissa fall att åtnjuta lön i mot tjänstegraden

svarande lönegrad och löneklass.

7 §. Vissa föreskrifter örn lönek/assupp
ftyttning.

Under denna paragraf ha utredningsmännen, såsom vid behandlingen av 6 §

1 mom. anförts, utan saklig ändring upptagit föreskrifterna i 5 § 1 mom.

e)—h) samt k) och 1) gällande krigsavlöningsreglemente om rätt för vissa

personalgrupper att, i mån av fullgjord krigstjänstgöring, åtnjuta lön efter

högre löneklass än som följer av de allmänna bestämmelserna. Med tjänstgöring

i reserv har jag emellertid i förevarande avseende ansett böra likställas,

förutom tjänstgöring på reservstat, även tjänstgöring, som fullgjorts i anställning

såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren, marinläkare av 2. graden, marinläkarstipendiat,

flygläkare av 2. graden och bataljonsveterinär vid fältveterinärkåren.

8 §. Lönek/assplacering vid konstituering

m. m.

1 mom. Enligt 5 § 7 mom. gällande krigsavlöningsreglemente skall fast

anställd personal, som för krigstjänstgöring placeras i befattning med arbetsuppgifter

motsvarande dem, som regelmässigt ankomma på högre beställningshavare,

och som på grund härav för krigstjänstgöringstiden konstitueras i

högre tjänstegrad (tjänsteklass) än som svarar mot befattningen, hänföras till

den lägsta löneklass inom den mot den högre tjänstegraden (tjänsteklassen)

svarande lönegraden på aktiv stat, som för vederbörande medför högre lön än

den, vartill han enligt reglementet eljest varit berättigad. "Vid tillämpning a\

dessa bestämmelser skall hänsyn ej tagas till naturaförmåner.

Då förutsättningarna för konstituering finnas angivna i gällande konstitueringsbestämmelser,

lia utredningsmännen ansett det i nyssnämnda författningsrum

intagna villkoret, att vederbörande placeras i befattning med arbetsuppgifter

motsvarande dem, som regelmässigt ankomma på högre beställningshavare,

kunna uteslutas ur reglementsförslaget. I övrigt ansluter sig utredningsmännens

förslag på förevarande punkt till nu gällande bestämmelser

Vad utredningsmännen sålunda förordat har icke föranlett särskilt utta

lande vid remissbehandlingen. För egen del biträder jag förslaget.

Departements

chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

2 moni. Utredningsmännen, som funnit det vara sakligt motiverat att den,

som i succession förordnas uppehålla högre beställning, kommer i åtnjutande

av högre lön jämlikt samma bestämmelser som i fredstid, lia under förevarande

moment intagit en föreskrift därom att, därest beställningshavare på aktiv stat

förordnats uppehålla beställning eller befattning, för vilken enligt vederbörlig

personalförteckning för ordinarie tjänstemän utgår arvode motsvarande lönen

i viss lönegrad, skall envar, som i succession efter nämnde beställningshavare

förordnas uppehålla högre beställning, erhålla lön med tillämpning av gällande

föreskrifter örn vikariatslön.

Försvarets civilförvaltning har erinrat, att det enligt de för innevarande

budgetår utfärdade föreskrifterna rörande tillämpning av arméns personalförteckningar

m. m. ankommer på vederbörande truppförbandschef (motsvarande

chef) att, därest successionsförordnande kan väntas bliva av längre varaktighet,

hos Kungl. Majit göra framställning om rätt för den förordnade att uppbära

vikariatslön. Ämbetsverket har funnit en omredigering av förevarande

moment i enlighet med det anförda böra vidtagas, varjämte i momentet borde

utsägas, att vikariatslön enligt Kungl. Maj:ts bestämmande må ifrågakomma

även i andra fall än vid succession. Liknande synpunkter ha anförts av försvar

sväsendets lönenämnd, som förordat sådan avfattning av förevarande

moment, att vikariatslön till beställningshavare på aktiv stat må utgå med tilllämpning

av härom för fred gällande bestämmelser.

I anslutning till vad försvarets civilförvaltning och försvarsväsendets lönenämnd

anfört förordar jag, att vikariatslön under krigstjänstgöring medgives

utgå under i princip samma förutsättningar som i fredstid. Vikariatslön bör

sålunda kunna utgå såväl vid successionsförordnanden som vid andra förordnanden,

kommenderingar eller placeringar, som kunna väntas bliva av längre

varaktighet. I enlighet härmed har jag i förevarande moment intagit föreskrift,

att vikariatslön utgår till beställningshavare på aktiv stat med tillämpning av

härom för fred gällande bestämmelser.

9 §. Uppskov med löneklassuppflyttning.

Enligt 5 § 6 mom. gällande krigsavlöningsreglemente må uppflyttning till

högre löneklass eller tillträde till löneförhöjning, där ej dylik åtgärd sker

i anledning av befordran, äga rum endast i den mån Kungl. Majit sådant föreskriver;

och skall, när sedermera jämlikt dylik föreskrift eller vederbörande

fredsbestämmelser uppflyttning i löneklass eller tillträde till löneförhöjning

äger rum, löntagaren gottgöras för den inkomstminskning, som han i följd

av uppskovet med nämnda åtgärd fått vidkännas. Stadgandet i fråga, vilket

tillkommit i syfte att förenkla avlöningsförfarandet vid mobilisering och i

krig, skall enligt de särskilda tillämpningsföreskrifterna 1940: 985 till krigsavlöningsreglementet

tills vidare icke tillämpas.

Utredningsmännen ha uttalat, att vid tillämpning av krigsavlöningsreglementet

grunderna i de för fred gällande bestämmelserna i förevarande avseende

icke syntes böra frångås utan att särskilda skäl föranledde därtill. Så
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

lunda borde enligt utredningsmännens mening uppfattning till högre löneklass

i varje fall under försvarsberedskap äga rum i vanlig ordning. Däremot

kunde förhållandena under krig påkalla ett uppskov med löneklassuppflyttning.

Förevarande paragraf har av utredningsmännen i enlighet med det anförda

givits sådan avfattning, att uppflyttning till högre löneklass skall äga

rum enligt vanliga grunder, därest icke Kungl. Majit föreskriver, att uppskov

därmed skall ske. I övrigt har paragrafen utformats i saklig överensstämmelse

med nuvarande föreskrift örn gottgörelse för inkomstminskning i följd av uppskov

med löneklassuppflyttning.

Svenska underofficersförbundet har ansett föreskrifterna i förevarande

paragraf lämpligen böra utgå ur reglementet. Alternativt har förbundet hemställt,

att bestämmelserna kompletteras med föreskrift att, örn löntagare avlidit,

hans rättsinnehavare skall äga utfå i paragrafen nämnd gottgörelse. Förslag

i sist angivna hänseende har framställts även av chefen för försvarsstaben.

För egen del biträder jag utredningsmännens förslag på förevarande punkt.

Med anledning av framställda^ yrkanden örn komplettering av bestämmelsen i

andra stycket av förevarande paragraf med föreskrift därom att, örn löntagaren

avlidit, hans rättsinnehavare skall äga utfå där nämnd gottgörelse,

vill jag framhålla, att bestämmelsen i fråga endast innebär ett uppskov med

löneklassuppflyttning till en lämpligare tidpunkt. Löntagaren fråntages sålunda

icke rätten att vinna uppflyttning i högre löneklass från den tidpunkt,

då löneklassuppflyttning under normala förhållanden bort ske. Det torde

därför utan särskild föreskrift därom vara klart, att avliden löntagares rättsinnehavare

äger utfå den avlidnes innestående löneförmåner.

10 §. Lönens bestämmande med hänsyn till

ortsgrupp.

Enligt stadgande i 5 § 1 mom. sista stycket gällande krigsavlöningsreglemente

utgår månadslön, där densamma är beroende av löntagarens placering

i ortsgrupp, till personal på aktiv stat — med undantag av viss läkar- och

veterinärpersonal — samt till manskap över stat och på civilanställningsstat

ävensom till innehavare av för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar

efter den ortsgrupp, vederbörandes förläggningsort vid krigstjänstgöringens

början tillhörde, samt till övrig fast anställd personal efter den ortsgrupp,

till vilken den för vederbörande vid samma tid gällande mantalsskrivningsorten

liänföres. För personal, som efter det krigsavlöningsreglementet

vunnit tillämpning å vederbörande erhållit ny fredsförläggningsort eller ändrad

mantalsskrivningsort, skall månadslönen jämlikt föreskrift i 1 § 8 mom. tilllämpningskungörelsen

1939: 655 till krigsavlöningsreglementet utgå efter den

ortsgrupp, vartill den nya förläggningsorten respektive mantalsskrivningsorten

är att hänföra.

Gentemot den nuvarande regeln, att mantalsskrivningsorten är bestämmande

för den ortsgrupp, efter vilken månadslönen skall beräknas, har

å ena sidan rests den invändningen, att ifrågavarande regel till följd av den

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 65. n 45 4

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majlis proposition nr 65.

bundenhet till viss mantalsskrivningsort, som — alltefter tidpunkten för ombyte

av hemvist — kan föreligga efter det avflyttning från orten ägt rum,

verkar alltför långsamt. Å andra sidan har i olika sammanhang framhållits, att

det i icke ringa omfattning förekommit, att särskilt ogift personal plägat verkställa

ombyte av mantalsskrivningsort enbart i syfte att därigenom bereda sig i

dyrortshänseende ökade krigsavlöningsförmåner. Vidare har framhållits, att de

nuvarande bestämmelserna understundom visat sig leda till mindre tillfredsställande

resultat, sammanhängande med att i vissa fall olika områden av en och

samma kommun hänförts till skilda ortsgrupper. För en löntagare, som är

bosatt inom en till viss lägre ortsgrupp hänförlig del av en kommun, kommer

sålunda lönen att beräknas efter denna ortsgrupp, även örn vederbörande har

sin naturliga anknytning till ett till högre dyrortsgrupp hänförligt område av

kommunen. Enahanda är förhållandet beträffande en löntagare, som är bosatt

i omedelbar närhet av ett till en högre dyrortsgrupp än mantalsskrivningsortens

hörande samhälle. Ytterligare har erinrats, att föreskrifter i angivna

avseenden saknas för den, som är inom riket bosatt men där ej mantalsskriven.

Frågan örn lönens bestämmande för viss personal med hänsyn till vederbörandes

mantalsskrivningsort har varit föremål för behandling av 1944 års

riksdag. I utlåtande nr 72 i anledning av riksdagens revisorers berättelse för

tiden 1 juli 1942—30 juni 1943 uttalade statsutskottet vid nämnda riksdag, att

utskottet funnit vad revisorerna anfört rörande uppkomna svårigheter att tilllämpa

krigsavlöningsbestämmelsernas föreskrift örn att månadslön till fast

anställd, icke ständigt tjänstgörande personal skall utgå efter vederbörandes

mantalsskrivningsort vara förtjänt av beaktande. Då den av revisorerna berörda

frågan syntes komma under övervägande vid pågående översyn av krigsavlöningsreglementet,

fann emellertid utskottet någon åtgärd från riksdagens

sida icke för det dåvarande vara erforderlig, varför utskottet endast för riksdagen

anmälde vad i ärendet förekommit.

Utredningsmännen ha i frågan anfört i huvudsak följande.

De erinringar i olika hänseenden, som framställts mot att mantalsskrivningsorten

är bestämmande för den ortsgrupp, efter vilken lönen skall beräknas,

synas icke kunna tillmätas den vikt, att de böra föranleda ändring i

nuvarande bestämmelser. De synpunkter, som föredragande departementschefen

i samband med framläggande av förslag till nuvarande krigsavlöningsreglemente

(prop. 1939: 246, s. 35) anfört till stöd för bestämmelserna på

förevarande punkt, synas alltjämt motivera, att mantalsskrivningsorten bibehålies

såsom utgångspunkt för bestämmande av ortsgrupperad lön till icke

ständigt tjänstgörande personal. Statsrevisorerna ha icke heller riktat sig

mot det förhållandet, att mantalsskrivningsorten lagts till grund för bestämmande

av den ortsgrupp, efter vilken lönen skall beräknas. Revisorerna ha

endast framhållit den oklarhet, som i vissa fall kan vara rådande om vilken

ort som skall anses vara rätt mantalsskrivningsort.

Då det gäller att finna en enkelt verkande regel för bestämmande av den

ortsgrupp, efter vilken lönen bör beräknas, synas icke heller de i förevarande

sammanhang framförda, erinringarna i övrigt böra föranleda ändring i gällande

bestämmelser. Det torde nämligen ligga i sakens natur, att vilken utgångspunkt

som än väljes vissa gränsfall komma att uppstå, vilka kunna tagas till

intäkt för kravet på särskilda reglerande bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

I enlighet nied det anförda har bestämmelsen i förevarande paragrafs första

stycke, första punkten, av utredningsmännen avfattats så, att lönen utgår, där

densamma är beroende av löntagarens placering i ortsgrupp, till ständigt

tjänstgörande fast anställd personal efter den ortsgrupp vederbörande löntagares

fredsförläggningsort tillhör samt till övrig personal efter den ortsgrupp,

till vilken den ort, där vederbörande senast mantalsskrivits, är att

hänföra.

Enligt 6 § sista stycket militära avlöningsreglementet utgår lön efter ortsgrupp

I för försvarsattaché med stationering utomlands ävensom för

beställningshavare, tjänstgörande såsom biträdande försvarsattaché med

dylik stationering. Vidare har Kungl. Majit genom brev den 30 april 1942

föreskrivit, att befattningshavare å övergångsstat, reservstat eller i reserven,

som bosatt sig å utrikes ort och i anledning därav icke är här i riket mantalsskriven,

skall vid tjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap

eller krigstjänstgöring äga uppbära månadslön efter den dyrortsgrupp, vartill

Stockholm hänföres. I anslutning härtill och då skäl icke synts utredningsmännen

föreligga att för å utrikes ort boende i förevarande avseende göra

åtskillnad mellan i riket mantalsskrivna och i riket icke mantalsskrivna personer,

ha utredningsmännen ansett det böra föreskrivas, att för personal,

som är stationerad eller bosatt utom riket, lön utgår efter ortsgrupp I. Bestämmelse

härom har av utredningsmännen intagits såsom andra punkt av

förevarande paragrafs första stycke.

Från bestämmelsen, att ortsgraderad lön skall utgå efter fredsförläggningsortens

respektive mantalsskrivningsortens ortsgrupp och sålunda vid

ombyte av fredsförläggningsort eller mantalsskrivningsort

utgå efter den nya fredsförläggningsortens eller mantalsskrivningsortens ortsgrupp,

bör — framhålla utredningsmännen — avsteg icke göras under beredskapsförhållanden.

Under krig kunna dock sådana förhållanden tänkas inträda.

, att ombyte av fredsförläggnings- eller mantalsskrivningsort icke bör

inverka på den ortsgrupp, efter vilken lönen skall beräknas. I enlighet härmed

har möjlighet ansetts böra hållas öppen för Kungl. Majit att förordna, att

ombyte av förläggnings- eller mantalsskrivningsort icke skall föranleda ändring

beträffande den ortsgrupp, efter vilken månadslönen skall beräknas.

Bestämmelse härom har av utredningsmännen intagits under andra stycket

av förevarande paragraf.

Försvarets civilförvaltning har framhållit, att de nuvarande bestämmelserna

på förevarande område visat sig leda till mindre tillfredsställande

resultat, beroende bland annat på att i vissa fall olika, områden av samma

kommun hänförts till skilda ortsgrupper. Civilförvaltningen har emellertid

icke ansett sig kunna föreslå någon godtagbar lösning av förevarande spörsmål.

Svenska underofficers]örbundet har med hänsyn till de kännbara återverkningar,

som enligt förbundets mening kunna uppkomma vid en tillämpning

av bestämmelsen i andra stycket av förevarande paragraf, hemställt att bestämmelsen

måtte utgå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

52

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Svenska reservunderofficersförbundet har framhållit, att den för icke ständigt

tjänstgörande fast anställd personal fastslagna principen att lönen skall

utgå efter den ortsgrupp, vartill vederbörandes mantalsskrivningsort är att

hänföra, i vissa fall för reservpersonalen kan leda till att vederbörande

erhåller lägre löneförmåner än under tjänstgöring i fredstid.

Vid bedömandet av frågan efter vilken ortsgrupp månadslönen skall utgå

till icke ständigt tjänstgörande fast anställd personal kunde måhända — särskilt

med tanke på vad i det föregående anförts därom, att ogift personal

plägat verkställa ombyte av mantalsskrivningsort i syfte att därigenom bereda

sig i dyrortshänseende ökade förmåner — tänkas att tillämpa i huvudsak

samma bestämmelser, som enligt reservbefälskungörelserna för armén, marinen

och flygvapnet i förevarande avseende gälla för personal i reserven vid fullgörande

av vederbörande i fredstid åliggande tjänstgöring. Enligt reservbefälskungörelserna

för armén och flygvapnet gäller i fråga om den ortsgrupp

efter vilken lönen utgår, att för personal, som har eget hushåll och fullgör densamma

åliggande tjänstgöring utom bostadsorten under sådana förhållanden,

att det vanliga kvarteret icke kan bibehållas, lönen utgår efter den ortsgrupp,

till vilken vederbörandes mantalsskrivningsort hänföres. Ifrågavarande personal

äger därjämte åtnjuta reservbefälstraktamente med vissa angivna belopp

för dygn. Lönen må dock för nämnda personal utgå efter den ortsgrupp, dit

förläggningsorten för det förband, vid vilket tjänstgöringen äger rum, blivit

hänförd, därest den sålunda beräknade lönen jämte rörligt tillägg överstiger

summan av lönen enligt mantalsskrivningsortens ortsgrupp jämte rörligt tilllägg

och reservbefälstraktamente. Till personal utan eget hushåll samt personal

med eget hushåll, som fullgör tjänstgöring å bostadsorten, utgår lönen

efter den ortsgrupp, dit förläggningsorten för det förband, vid vilket tjänstgöringen

äger rum, blivit hänförd. Enahanda bestämmelser gälla enligt reservbefälskungörelsen

för marinen, dock att, då fråga ej är örn tjänstgöring vid

kustartilleriet, för personal utan eget hushåll och personal med eget hushåll,

som fullgör tjänstgöring å bostadsorten, lönen utgår efter den ortsgrupp; till

vilken tjänstgöringsorten är att hänföra; skolande vid sjötjänstgöring såsom

tjänstgöringsort anses förläggningsorten för vederbörande marindistriktseller

stationschef.

Enär, vid tjänstgöring å bostadsorten, förläggningsorten (tjänstgöringsorten)

och mantalsskrivningsorten i förevarande avseende praktiskt sett sammanfalla,

utgår lönen i fredstid för personal med eget hushåll och personal

utan eget hushåll, som fullgör tjänstgöring vid truppförband å bostadsorten,

regelmässigt efter den ortsgrupp, till vilken vederbörandes mantalsskrivningsort

hänförts. För personal utan eget hushåll, som inkallas till tjänstgöring vid

truppförband utom bostadsorten, innebära fredsbestämmelserna däremot, att

lönen i vissa fall utgår efter högre och i andra fall efter lägre ortsgrupp än

den, till vilken mantalsskrivningsorten hänförts.

Av det anförda framgår att, för åstadkommande av överensstämmelse med

fredsavlöningsbestämmelserna i fråga om den ortsgrupp efter vilken lönen

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

under krigstjänstgöring skall utgå för icke ständigt tjänstgörande personal,

olika bestämmelser skulle erfordras för å ena sidan personal med eget hushåll

och å andra sidan personal utan eget hushåll. Med hänsyn till de förhållanden,

under vilka krigsavlöningsreglementet är avsett att tillämpas, synes emellertid

icke lämpligt, att i fråga örn lönens bestämmande med hänsyn till ortsgrupp

olika grunder bliva gällande för personal med eget hushåll, respektive

för personal utan eget hushåll. Det må vidare framhållas, att krigstjänstgöringen

för flertalet av den icke ständigt tjänstgörande fast anställda personalen

till övervägande del fullgöres utom truppförbandens fredsförläggningsort,

varför anledning synes saknas att för vissa personalgrupper anknyta

lönen till förläggningsorten för det förband, till vilket vederbörande inkallats

till tjänstgöring. Anmärkas må även, att betydelsen av det i olika sammanhang

påtalade förhållandet, att särskilt ogift personal verkställt ombyte av

mantalsskrivningsort i syfte att därigenom bereda sig i dyrortshänseende

ökade förmåner, synes ha överdrivits.

Då det gäller att i förevarande avseende åstadkomma likformiga bestämmelser

för samtlig icke ständigt tjänstgörande fast anställd personal, bör uppmärksammas,

att månadslönen väsentligen är avsedd för familjeförsörjning,

varför i första hand hänsyn bör tagas till familjens behov. Då utgifterna

för familjens försörjning äro beroende av levnadskostnaderna på den ort där

familjen är bosatt, anser jag tvekan icke behöva råda därom, att lönen i princip

bör utgå efter bostadsortens ortsgrupp. Särskilt med hänsyn till lättheten

för ensamstående personer att byta bostad, är det emellertid icke lämpligt

att under alla förhållanden göra, lönens storlek beroende av den faktiska

bostadsorten. Villkoret för att lönen skall utgå efter bostadsortens ortsgrupp

bör nämligen vara, att vederbörande är stadigvarande bosatt å denna ort.

Detta villkor anses för närvarande uppfyllt genom föreskriften att lönen utgår

efter mantalsskrivningsortens ortsgrupp. Såsom i det föregående anförts, ha

emellertid erinringar framställts mot den nuvarande regeln, att mantalsskrivningsorten

är bestämmande för den ortsgrupp, efter vilken månadslönen skall

beräknas för icke ständigt tjänstgörande fast anställd personal. För egen del

förstår jag väl dessa erinringar och skulle föredraga en annan reglering av

detta lönespörsmål, som bättre tillgodosåge de enskilda befattningshavarna

och samtidigt vore ur allmän synpunkt godtagbar. Såsom utredningsmännen

framhållit, kan det emellertid icke undvikas, att vilken regel som än väljes

vissa gränsfall komma att uppstå, som kunna tagas till intäkt för kravet på

särskilda reglerande bestämmelser. Utan individuell prövning i varje särskilt

fall — en utväg som icke gärna kan komma i fråga — synes därför det

föreliggande problemet icke kunna lösas på bättre sätt än utredningsmännen

angivit. Jag nödgas därför förorda bifall till utredningsmännens förslag i

denna del.

Den av utredningsmännen föreslagna bestämmelsen om bemyndigande för

Kungl. Majit att förordna, att ombyte av förläggnings- eller mantalsskrivningsort

under krigstjänstgöring icke skall föranleda ändring beträffande

den ortsgrupp, efter vilken lönen skall beräknas, anser jag mig böra tillstyrka.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Under nu rådande beredskapsförhållanden har det nämligen på grund av

bostadsbrist i åtskilliga fall visat sig omöjligt för personalen att vid omplacering

omedelbart företaga flyttning till den nya förläggningsorten. Vid krigsförliållanden

kunna givetvis även andra förhållanden än bostadsbrist omöjliggöra

flyttning till annan plats. En bestämmelse med av utredningsmännen

föreslagen innebörd anser jag därför erforderlig.

11 §. Förening av reservpension med krigsiön.

Enligt 2 § 2 mom. militära avlöningsreglementet, sådant detta författningsrum

lyder jämlikt kungörelsen 1944: 378, beror på Kungl. Maj:ts prövning, örn

och i vad mån avdrag å lönen för militär och civilmilitär beställningshavare

skall ske av den anledningen, att vederbörande kommit i åtnjutande av reservpension

eller däremot svarande engångsbelopp. Motsvarande stadgande har

jämlikt kungörelsen 1944: 337 intagits i 20 § 2 mom. kungörelsen 1943: 749

angående krigsmaktens reservstater. Enligt 31 § 6 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet,

sådant detta författningsrum lyder jämlikt kungörelsen

1944: 468, skall beträffande den, som samtidigt åtnjuter såväl tjänstepension

eller tjänstelivränta för militär eller civilmilitär beställning på aktiv stat eller

reservstat som reservpension eller däremot svarande engångsbelopp, på

Kungl. Maj:ts prövning bero, örn och i vad mån av sådan anledning avdrag

skall ske å de till tjänstepensionen hörande förmånerna eller å tjänstelivräntan.

I anslutning till innehållet i de till grund för de återgivna bestämmelserna

liggande propositionerna 1944: 203 och 1944: 216 ha utredningsmännen föreslagit

intagande i förevarande paragraf av ett stadgande därom, att för militär

eller civilmilitär personal på aktiv stat eller reservstat eller från sådan stat pensionsavgången,

reserven tillhörande personal, som kommit i åtnjutande av

reservpension eller däremot svarande engångsbelopp, på Kungl. Maj:ts prövning

skall bero, om och i vad mån av sådan anledning avdrag å lönen skall ske.

Försvarsväsendets lönenämnd har föreslagit sådan utformning av förevarande

paragraf, att den kommer att avse jämväl innehavare av för pensionerad

personal avsedd arvodesbefattning.

Med av försvarsväsendets lönenämnd föreslaget tillägg biträder jag utredningsmännens

förslag under förevarande paragraf.

12 §. Fasta lönetillägg m. m.

1 mom. Enligt 5 § 4 mom. gällande krigsavlöningsreglemente skall kallortstillägg,

hyres- och ortstillägg eller ersättning för inkvartering, där ej

Kungl. Maj:t annorlunda föreskriver, inräknas i månadslönen för tid, under

vilken dylik förmån enligt vederbörligt fredsavlöningsreglemente skolat utgå.

Vidare föreskrives i 5 § 5 mom. b) samma reglemente, att — med undantag

för under samma mom. a) omförmälda flygtillägg, mekanikertillägg och elevtillägg

— övriga till beställningshavare å aktiv stat utgående arvoden och

lönetillägg, vilka icke utgöras av traktamenten eller kommenderingstillägg

och som ej ingå i terminslön, skola för den tid vederbörande fullgör tjänst
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 65. 55

göring eller innehar befattning, för vilken här avsedd förmån är avsedd såsom

ersättning, inräknas i månadslönen.

I enlighet med tidigare i skilda sammanhang gjorda påpekanden från vissa

myndigheters sida ha utredningsmännen i förtydligande syfte i förevarande

moment uppräknat de arvoden och lönetillägg, som må utgå under tid då

krigsavlöningsreglementet är tillämpligt. Utredningsmännen ha sålunda föreslagit,

att kallortstillägg, hyres- och ortstillägg, ersättning för inkvartering,

arvode såsom förhöjning av lönen, arvode utöver lön för uppehållande på

grund av förordnande eller kommendering av vissa befattningar, som ej äro

uppförda såsom särskilda beställningar, arvode för särskilda uppdrag, vilka

äro avsedda att fullgöras vid sidan av egen befattning, felräkningspenningar

och bidrag till representationskostnader ävensom barntillägg skola i fråga örn

personal, som enligt för fred gällande bestämmelser är berättigad till dylik

förmån, utgå med tillämpning av samma bestämmelser. Då krigsavlöningsreglementet

är avsett att tillämpas såväl vid försvarsberedskap som i krig,

kunna emellertid — framhålla utredningsmännen — olika bestämmelser visa

sig erforderliga för skilda tjänstgöringsförhållanden. Föreskrift örn bemyndigande

för Kungl. Majit att förordna örn inskränkning i rätten att åtnjuta

här avsedda förmåner har i anslutning härtill av utredningsmännen ansetts

böra intagas i förevarande moment.

Under remissbehandlingen ha framkommit vissa erinringar mot utredningsmännens

förslag i förevarande del.

Chefen för marinen och försvarsväsendets lönenämnd ha ansett, att i 26 §

3 mom. manskapsavlöningsreglementet omförmälda lönetillägg till riktare,

plutonbefälhavare vid luftvärnsartilleri eller avståndsobservatör borde medtagas

bland de i förevarande moment uppräknade förmånerna.

Chefen för flygvapnet har ansett starka skäl tala för att i 33 § 4 mom. militära

avlöningsreglementet omförmält ansvarsarvode må utgå även vid krigstjänstgöring.

I momentet borde vidare utsägas, att vikariatsersättning finge

utgå under förstärkt försvarsberedskap enligt för fred gällande grunder. Föreskrifter

borde även meddelas rörande gratifikation eller belöning.

Svenska under officer sförbundet har hemställt, att vikariatsersättning och

ansvarsarvode måtte medgivas utgå enligt för fred gällande bestämmelser,

såvida ej konstituering till mot befattningen svarande tjänstegrad ägt rum.

Utredningsmännens förslag, att i krigsavlöningsreglementet skulle upp- Departementsräknas

de arvoden och fasta tillägg utöver lön, som må utgå under krigs- chefen.

tjänstgöring, finner jag lämpligt. Utöver av utredningsmännen uppräknade

förmåner böra emellertid, såsom under remissbehandlingen påpekats, även

omnämnas enligt manskapsavlöningsreglementet utgående lönetillägg till

riktare, plutonbefälhavare vid luftvärnsartilleri eller avståndsobservatör. Yad

beträffar vikariatsersättning och ansvarsarvode, utgå icke dessa förmåner

enligt nu gällande krigsavlöningsreglemente. Jag anser mig icke kunna tillstyrka

framställda förslag om införande av rätt till nämnda förmåner under

tid, då krigsavlöningsreglementet är tillämpligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:is proposition nr 65.

2 mom. Enligt 5 § 5 mom. a) gällande krigsavlöningsreglemente skola

till därtill berättigad personal utgående flygtillägg, mekanikertillägg och elevtillägg

för den tid vederbörande fullgör tjänstgöring eller innehar befattning,

för vilken ifrågavarande förmån är avsedd såsom ersättning, inräknas i

månadslönen eller, örn sådan icke eljest uppbäres, anses såsom månadslön.

I förevarande moment har intagits stadgande örn att nämnda förmåner må

utgå enligt för fred gällande bestämmelser. Den nuvarande bestämmelsen,

att förmånerna i fråga skola inräknas i månadslönen har, såsom varande en

utbetalningsföreskrift, ansetts icke ha sin plats i krigsavlöningsreglementet.

13 §. Rörligt tillägg och dyrtidstil/ägg.

Enligt 5 § 3 mom. gällande krigsavlöningsreglemente skall sådant rörligt

tillägg eller dyrtidstillägg, som enligt gällande fredsbestämmelser utgår å

vissa löneförmåner, utgå å motsvarande förmåner enligt krigsavlöningsreglementet

under de förutsättningar och enligt de grunder, som gälla i fredstid,

samt hänföras till månadslönen.

Motsvarande föreskrift har intagits under förevarande paragraf.

14 §. Pensionsavdrag m. m.

Enligt 5 § 9 mom. gällande krigsavlöningsreglemente skall för icke pensionsavgången

personal, som är underkastad bestämmelser örn tjänstepension

eller familjepension, från månadslönebeloppet avdrag ske för pensionsavgifter

enligt därom för fredstid meddelade bestämmelser; dock skall beställningshavare

å reservstat vidkännas enahanda pensionsavdrag som innehavare

av motsvarande beställning å aktiv stat. Vidare föreskrives i 5 §

8 mom. gällande krigsavlöningsreglemente, att för pensionsavgången beställningshavare

månadslönebeloppet skall minskas med lika stort belopp som

summan av tjänste- och familjepensionsavdragen för innehavare av motsvarande

beställning å aktiv stat.

Utredningsmännen ha erinrat örn att föredragande departementschefen i

propositionen 1939: 246 med förslag till krigsavlöningsreglemente i fråga örn

pensionsavdrag anfört bland annat att det icke vore tillfredsställande, örn

reservstatspersonalen, för vilken tjänstepensionsavgifterna vore avsevärt

lägre än för den aktiva personalen, skulle bibehålla en under krigstjänstgöringen

icke motiverad särställning. Sedan numera pensionsavdragen, i förhållande

till pensionernas storlek, avvägts enligt samma grunder för beställningshavare

på reservstat som för statens övriga befattningshavare, ha utredningsmännen

ansett anledning saknas att bibehålla den för beställningshavare

på reservstat nu gällande bestämmelsen, att sådan beställningshavare

skall vidkännas enahanda pensionsavdrag som motsvarande personal å aktiv

stat. Enligt utredningsmännens mening bör sålunda för beställningshavare

på reservstat verkställas pensionsavdrag med belopp, som fastställts för den

beställning vederbörande innehar på reservstat. Enär till innehavare av

arvodesbefattning kan förordnas jämväl icke pensionsavgången personal,

exempelvis i reserven anställd, och även sådan arvodestagare i fredstid har

opaginerad Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj-.ts proposition nr 65.

att å arvodet vidkännas avdrag med belopp motsvarande summan av tjänsteoch

familjepensionsavdragen för beställningshavare på aktiv stat i motsvarande

lönegrad, ha utredningsmännen ansett motiverat, att befattningshavaren

i fråga örn här avsett avdrag å månadslönen likställes med den pensionsavgångna

personalen. — Tvekan har i vissa fall varit rådande, huruvida det

belopp, varmed det för pensionsavgången personal beräknade lönebeloppet

skall minskas, skall utgöra summan av de för vederbörande senast gällande

pensionsavdragen eller örn vid beloppets bestämmande skola tillämpas de pensionsavdrag,

som gälla för personal på aktiv stat vid tiden för krigstjänstgöringen.

Med hänsyn härtill ha utredningsmännen i förtydligande syfte ansett

det böra utsägas, att beloppet skall utgöra summan av de enligt allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementena bestämda tjänste- och familjepensionsavdragen

för beställningshavare på aktiv stat i den lönegrad,

efter vilken vederbörande erhåller lön

Svenska underofficers!örbundet har, under framhållande att i andra stycket

av förevarande paragraf avsedd personal fullgjort stipulerade fordringar i

vad avser såväl tjänstår som pensionsavdrag för utbekommande av fastställd

pension, hemställt, att detta stycke måtte utgå.

Vad utredningsmännen i förevarande hänseenden föreslagit .anser jag mig Departementsi

sak böra biträda. Jag finner sålunda icke skäl tillstyrka den av svenska under- chefen.

officersförbundet gjorda framställningen om ett slopande av föreskriften i

andra stycket av förevarande paragraf örn skyldighet för pensionsavgången

personal samt för icke pensionsavgången innehavare av arvodesbefattning att

å månadslönen vidkännas avdrag med belopp, motsvarande summan av

tjänste- och familjepensionsavdragen för beställningshavare på aktiv stat.

15 §. Lönefyllnad för personal på avgångs
och

disponibilitetsstat.

Enligt 5 § 5 mom. andra stycket gällande krigsavlöningsreglemente skall,

då månadslönen för beställningshavare på avgångsstat eller disponibilitetsstat,

vilken innehar för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning, icke

uppgår till det belopp, vederbörande ägt uppbära såsom avlöning på avgångsstat

respektive disponibilitetsarvode jämte därå belöpande tilläggsförmåner,

månadslönen ökas med skillnaden.

Denna föreskrift har i sak oförändrad intagits i förevarande paragraf. Framhållas

må, att särskilda föreskrifter till förhindrande av löneminskning erfordras

även i full, då exempelvis en till övergångsstat tvångsvis överförd förvaltare

vid intendenturkåren förordnas uppehålla för pensionerad underofficer

avsedd arvodesbefattning. Då dylika förordnanden torde kunna förekomma

endast i något enstaka fall och den personal, för vilken särskilda föreskrifter

erfordras, under de närmaste åren uppnår pensionsåldern, har jag icke ansett

mig böra i reglementet intaga några bestämmelser för personal på övergångsstat.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i dylika fall utfärda särskilda

övergående bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Majlis proposition nr 65.

Terminslön.

16 §. Allmänna föreskrifter om terminslön.

Enligt 6 § 3 mom. gällande krigsavlöningsreglemente utbetalas terminslön

kontant i förskott för lönetermin, därvid varje månad uppdelas i tre löneterminer

med början den 1, den 11 och den 21 dagen i månaden, samt utgår oavkortad

för lönetermin, även örn krigstjänstgöringen pågår endast en del av

terminen. Terminslönen bestämmes jämlikt 6 § 4 mom. samma reglemente

med hänsyn till förhållandena å första tjänstgöringsdagen av löneterminen

och röner ej inverkan av förändringar, som inträffa senare. I 2 § 3 mom. kungörelsen

1940: 985 med särskilda tillämpningsföreskrifter till krigsavlöningsreglementet

stadgas vidare, att därest tjänstgöring, däri inbegripet in- och

utryckningsdag ävensom dag för kommenderings början eller slut, omfattar

allenast del av lönetermin, terminslön för sådan tid skall utgå för dygn med

en tiondel av terminslönebeloppet för hel lönetermin. Är vid lönetermins

början icke bestämt, att då pågående tjänstgöring skall upphöra före terminens

slut, skall full terminslön utgå.

Beträffande frågan örn terminslön för hel lönetermin eller för

del av lönetermin, då tjänstgöring fullgjorts endast del av terminen,

ha utredningsmännen anfört följande.

Under verkliga krigsförhållanden synes skäl icke föreligga att frångå nuvarande

bestämmelser, att terminslön regelmässigt skall utgå för hel lönetermin,

även örn tjänstgöring fullgjorts endast del av terminen. Under beredskapsförhållanden

kan det å andra sidan icke anses vara motiverat, att terminslön

får utgå för större del av löneterminen än tjänstgöringen omfattar.

Då det emellertid synes mindre lämpligt att i själva krigsavlöningsreglementet

närmare angiva, huru terminslönen skall beräknas för det fall, att tjänstgöringen

omfattar endast en del av terminen, har förevarande paragraf givits

sådan avfattning, att avgörandet härutinnan skall ankomma på Kungl. Maj:t.

Erforderliga föreskrifter i ämnet böra lämpligen intagas i tillämpningsföreskrifterna

till krigsavlöningsreglementet. Föreskrifterna i fråga ha vidare

ansetts böra kompletteras med en hänvisning till bestämmelserna i 21 och

22 §§* rörande krigslön vid undergående av bestraffning m. m.

I fråga örn utbetalning av terminslön i förskott eller efterskott

ha utredningsmännen anfört i huvudsak följande.

För närvarande utbetalas terminslönen i förskott för lönetermin. Under

krigsförhållanden synes någon ändring härutinnan icke böra vidtagas. Däremot

kan ifrågasättas, örn icke under försvarsberedskap terminslönen, på

sätt fallet är beträffande värnpliktigas avlöning i fredstid, bör utbetalas i

efterskott för lönetermin. 1942 års krigsavlöningssakkunniga uttalade i sitt

förslag till krigsavlöningsreglemente, att den nuvarande anordningen med

utbetalande av terminslönen i förskott visat sig medföra avsevärda olägenheter

i fall, då terminslön icke skulle utgå för hel lönetermin, t. ex. vid tjänstledighet

eller undergående av frihetsstraff. Härtill komme, att icke obetydliga

kostnader åsamkades staten därigenom, att vid utryckning under en lönetermins

lopp terminslönen ofta komme att utgå för hel lönetermin, enär det

1 20 och 21 §§ departementschefens förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

vid terminens början icke varit bestämt eller för kassamyndigheten känt, att

tjänstgöringen skulle upphöra före löneterminens utgång. De sakkunniga föreslogo

därför, att krigstraktamente och fältlön, vilka förmåner vöre avsedda

att ersätta terminslönen, skulle utbetalas i efterskott för lönetermin.

Med hänsyn till att olika bestämmelser i fråga örn terminslönens utbetalande

kunna visa sig erforderliga för beredskaps-, respektive för krigsförhållanden,

har förevarande paragraf givits sådan avfattning, att åt Kungl.

Ma j-t inrymts befogenhet att bestämma, huruvida terminslön skall utbetalas

i förskott eller i efterskott för lönetermin. Erforderliga föreskrifter härom

torde lämpligen böra intagas i tillämpningsföreskrifterna till krigsavlöningsreglementet.

Chefen för marinen har ansett förskottsutbetalning ej böra förekomma

vare sig under förstärkt försvarsberedskap eller under krigsförhållanden.

Svenska officersförbundet och svenska under officersförbundet ha ansett

skäl icke föreligga att frångå nuvarande bestämmelser om terminslönens utbetalande

i förskott såväl under förstärkt försvarsberedskap som under krigsförhållanden.

För egen del biträder jag den ståndpunkt utredningsmännen intagit till

här föreliggande frågor. Under krigsförhållanden bör sålunda terminslön i

princip utgå för hel lönetermin samt utbetalas i förskott vid löneterminens

början. Under beredskapsförhållanden synes det däremot icke vara motiverat

att låta terminslön utgå för större del av löneterminen än tjänstgöringen

omfattar. Då det i många fall icke är möjligt att vid löneterminens början

avgöra örn tjänstgöringen kommer att fortgå hela terminen, synes det vara

principiellt riktigast, att under beredskapsförhållanden terminslönen utbetalas

i efterskott för lönetermin. Dock anser jag mig icke böra ifrågasätta

en övergång från förskotts- till efterskottsutbetalning av terminslönen under

det nuvarande beredskapstillståndet.

Med hänsyn till att olika bestämmelser i fråga örn terminslönens utbetalande

sålunda kunna visa sig erforderliga för beredskaps-, respektive för

krigsförhållanden, torde bemyndigande böra lämnas Kungl. Majit att besluta

såväl i fråga örn terminslön, då tjänstgöring fullgjorts endast en del av terminen,

som beträffande frågan örn terminslöns utbetalande i förskott eller i

efterskott för lönetermin.

17 §. Terminslönetariffer.

Jämlikt 6 § 1 mom. gällande krigsavlöningsreglemente utgår terminslön

enligt högre eller lägre tariff med belopp, som framgå av en i momentet intagen

tabell, dock att i fråga örn terminslön under sjötjänstgöring och flygtjänstgöring

gälla särskilda föreskrifter. I 6 § 2 mom. krigsavlöningsreglementet

föreskrives vidare, att — med vissa angivna undantag under sjötjänstgöring,

under flygtjänstgöring samt vid tjänstledighet eller permission -—- den högre tariffen skall tillämpas å personal, som befinner sig inom krigsskådeplats

eller inom fästning, vilken förklarats i belägringstillstånd, ävensom

å personal, beträffande vilken Kungl. Majit särskilt förordnat, att nämnda

tariff skall gälla, samt att den lägre tariffen skall tillämpas å övrig personal.

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj-.ts proposition nr 65.

Jämlikt kungörelsen 1940:985 med särskilda bestämmelser angående tillämpning

av krigsavlöningsreglementet skall terminslönen för värnpliktiga

utgå efter den högre tariffen från oell med den lönetermin, som tager sin

början näst efter 42 tjänstgöringsdagen. Värnpliktiga tillhörande årsklass

1939 (årsgrupp 1940) eller yngre årsklass (årsgrupp) skola dock för erhållande

av terminslön enligt den högre tariffen ha fullgjort viss angiven längre tids

tjänstgöring, i vilken emellertid även fredstjänstgöring må inräknas.

Vad angår frågan örn terminslön enligt högre eller lägre tariff

ha utredningsmännen anfört i huvudsak följande.

Då praktiskt taget samtliga värnpliktiga med undantag för de yngsta årsklasserna

numera torde ha fullgjort föreskriven tjänstgöring för erhållande

av terminslön enligt den högre tariffen, kommer den lägre tariffen regelmässigt

till användning endast beträffande de värnpliktiga, vilka fullgöra

föreskriven fredstjänstgöring. Enär vidare terminslönebeloppen i 1 och 2

krigsloneklasserna, lägre tariffen, och 1 krigslöneklassen, högre tariffen, sammaniana,

torde det vara lämpligt, att — genom ändrade grunder i fråga örn

menigs placering i krigslöneklass, för vilket ändringsförslag närmare redogörelse

lamnas i samband med behandlingen nedan av tjänsteförteckningen

— de värnpliktiga generellt hänföras till den högre tariffen. Från denna re^el

bor stadgas undantag endast beträffande vissa värnpliktiga, som fullgöra

sjotjanstgörmg och flygtjänstgöring.

0 •^>en nuvarande differentieringen av terminslönen, enligt vilken denna utgar

efter den högre tariffen till personal, som befinner sig inom krigsskåde?.

. ® morn fästning, vilken förklarats i belägringstillstånd, bygger på

förutsättningen, att den högre lönen bör betraktas såsom kompensation icke

för större Jivsrisk utan för allmänt taget besvärligare tjänstgörings- och

levnadsförhållanden. 1942 års krigsavlöningssakkunniga ha emellertid uttalat,

att det ville förefalla som örn numera vunna erfarenheter av det moderna kriget

skulle giva vid handen, att vid ett krigsfall knappast kan räknas med bestämt

avskilda krigsskådeplatser utan att krigshandlingar kunna förväntas i

stort sett var som helst inom landet. Med hänsyn härtill ha nämnda sakkunniga

funnit betydande svårigheter möta för en differentiering av lönerna

på grundval av tjänstgörings- och levnadsförhållandena. De sakkunniga ha

kommit till den uppfattningen, att tillräckliga skäl icke föreligga att bibehålla

nu gallande regel örn högre krigsavlöning vid tjänstgöring inom krigsskådeplats

eller inom fästning, vilken förklarats i belägringstillstånd.

o synpunkter, som från 1942 års krigsavlöningssakkunnigas sida anlagts

pa förevarande spörsmål, torde icke kunna frånkännas berättigande. Vid

sådant förhållande synas skäl föreligga för en ändring av nuvarande bestämmelser

i så måtto, att den lägre tariffen göres tillämplig å fast anställd personal,

dock att Kungl. Majit bör äga möjlighet att förordna örn tillämpning

av den högre tariffen jämväl beträffande denna personal.

I fråga örn terminslönebeloppen ha utredningsmännen erinrat,

att försvarsväsendets lönenämnd i utlåtande över 1942 års krigsavlöningssakkunnigas

förslag till krigsavlöningsreglemente framhållit bland annat, att,

även om de nuvarande krigsavlöningsbestämmelserna i stort sett bibehölles,

de nuvarande terminslönetarifferna i allt fall syntes böra omarbetas. För

värnpliktiga borde sålunda tillämpas endast en tariff, motsvarande den nuvarande

högre tariffen. För fast anställd personal borde åter den nuvarande

lägre tariffen tagas till utgångspunkt, varvid emellertid beloppen i de högre

opaginerad Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

krigslöneklasserna borde jämkas nedåt. I anslutning till lönenämndens utlåtande

lia utredningsmännen föreslagit den jämkningen av terminslöneskalorna,

att terminslönebeloppen i 14, 15 och 16 krigslöneklasserna bestämmas

till 50, 55 och 60 kronor, respektive till 100, 110 och 120 kronor, varigenom

enhetliga intervaller mellan terminslönebeloppen å 5, respektive 10

kronor skulle uppkomma från och med 7 krigslöneklassen och uppåt.

Beträffande tillämpning av den högre eller lägre tariffen ha vissa

erinringar framställts i remissutlåtandena över utredningsmännens förslag.

Chefen för armén har ansett en differentiering av terminslönen även för

fast anställd personal kunna vara påkallad med hänsyn till skiljaktigheterna

i tjänstgöringsförhållandena vid å ena sidan depå- och utbildningsförband

samt å andra sidan fältförband.

Chefen för marinen har uttalat sig för att terminslön må utgå efter enhetliga

grunder till såväl stam som värnpliktiga, enär behovet av »fickpengar»

i fält för ifrågavarande båda personalkategorier syntes vara lika stort. Härvid

talade starka skäl för att terminslön enligt den lägre tariffen utginge vid

tjänst å hemorten och vid depåer, då det vanliga kvarteret icke kunde bibehållas,

samt enligt den högre tariffen till personal vid mobiliserat förband,

som lämnat fredsförläggningsorten.

Chefen för flygvapnet har framhållit, att stora skiljaktigheter i fråga örn

tjänstgörings- eller levnadsförhållanden bomme att föreligga mellan t. ex.

krigsflygförband och basförband å ena sidan och depåförband å den andra.

Vid de förra förbanden komme nämligen tjänstgöringen och därmed sammanhängande

förhållanden att bliva avsevärt mera betungande än vid depåförbanden,

som huvudsakligen vore avsedda för ersättning av personal och materiel.

Den lägre tariffen borde därför fastställas att gälla för fast anställd personal

vid depå- och utbildningsförband (motsvarande staber etc.) och den högre

tariffen för övrig, icke flygtjänstgörande fast anställd personal. Under beredskapsförhållanden

borde den lägre tariffen tillämpas för ali personal

utom värnpliktiga.

Försvarsväsendets lönenämnd har ansett behov icke föreligga av att bereda

Kungl. Maj:t möjlighet att medgiva undantag från regeln örn tillämpningen

av den lägre tariffen å fast anställd personal och den högre tariffen å värnpliktiga.

Lönenämnden har därför förordat, att den i utredningsmännens förslag

intagna föreskriften härom måtte utgå.

Svenska officersförbundet har — särskilt i betraktande av terminslönen

för värnpliktiga och de vid olika slag av tjänstgöring i fredstid till den fast

anställda personalen utgående tjänstgöringstraktamentena — funnit de föreslagna

bestämmelserna innebära ett åsidosättande av den fast anställda personalens

berättigade intressen. Förbundet har ansett den lägre tariffen böra

komma till användning vid tjänstgöring å hemorten och vid depåer, då det

vanliga kvarteret icke kan bibehållas, medan den högre tariffen borde tilllämpas

för all personal vid mobiliserat förband, som lämnat fredsförläggningsorten.

Centralstyrelsen för de svenska reserv officer sförbunden och svenska

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

reservunderofficersförbundet ha framhållit, att även om man numera vid

krigsfall knappast kunde räkna med bestämt avskilda krigsskådeplatser den

omständigheten likväl kvarstode, att tjänstgörings- och levnadsförhållandena

bleve besvärligare inom områden, där verkliga krigshandlingar utspelades.

Inom dylika områden borde den högre tariffen göras tillämplig å fast anställd

personal enligt i förväg utformade regler. Svenska underofficersförbundet

har hemställt, att nu gällande bestämmelse i förevarande avseende

måtte bibehållas.

Värnpliktiga officerares riksförbund har ifrågasatt, örn icke vissa normer

borde angivas i reglementet för de fall, då terminslön enligt den högre

tariffen borde tillkomma fast anställd personal.

I fråga örn terminslönebeloppen ha cheferna för armén, marinen

och flygvapnet, chefen för försvarsstaben samt svenska officersförbundet ansett

bärande skäl icke föreligga för en sänkning av beloppen i de tre högsta

krigslöneklasserna.

Svenska reservunderofficersförbundet har funnit det vara anmärkningsvärt,

att en markant stegring av terminslönebeloppen inträder först från och

med 8 krigslöneklassen. Med hänsyn till den utpräglade skillnaden i tjänstgöringsuppgifter

för å ena sidan underbefäl av alla kategorier och å andra

sidan underofficerare, borde enligt förbundets mening terminslönebeloppen

i 7 krigslöneklassen höjas till 35 respektive 18 kronor eller ock en ny krigslöneklass

med dessa belopp införas för den lägsta underofficersgraden.

Den nuvarande differentieringen av terminslönen, enligt vilken den högre

tariffen tillämpas å personal, som befinner sig inom krigsskådeplats eller

inom fästning, som förklarats i belägringstillstånd, bygger på förutsättningen,

att den högre lönen bör betraktas såsom kompensation icke för större livsrisk

utan för allmänt taget besvärligare tjänstgörings- och levnadsförhållanden.

Tunna erfarenheter av det moderna kriget giva emellertid vid handen,

att det under krigsförhållanden knappast är möjligt att geografiskt särskilja

vissa områden, inom vilka tjänstgörings- och levnadsförhållandena äro särskilt

besvärliga. En differentiering av terminslönen med hänsyn till tjänstgöringsplatsen

kan sålunda icke lämpligen ske. Icke heller synes det vara

motiverat att differentiera terminslönen med hänsyn till tjänstgöring vid å

ena sidan depåer och utbildningsförband (motsvarande staber etc.) i hemorten

och å andra sidan fältförband utom fredsförläggningsorten. Jag anser

mig därför böra ansluta mig till utredningsmännens förslag örn att den lägre

tariffen skall i princip tillämpas å fast anställd personal och den högre

tariffen å värnpliktiga. Från denna allmänna regel bör undantag göras för

personal, som fullgör sjötjänstgöring, varom föreskrift intagits under 18 §.

I likhet med försvarsväsendets lönenämnd anser jag behov icke föreligga att

bereda Kungl. Majit möjlighet att medgiva undantag från nämnda regel.

Beträffande terminslönebeloppens avvägning ansluter jag mig till utredningsmännens

förslag.

I detta sammanhang anser jag mig böra upptaga frågan örn terminslön

opaginerad Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj.ts proposition nr 65.

till värnpliktiga under flygtjänstgöring. Enligt 8 § gällande krigsavlöningsreglemente

skall personal, som åtnjuter flygtillägg, mekanikertillägg eller

elevtillägg, erhålla terminslön enligt den i 6 § 1 mom. reglementet intagna

lägre tariffen. Utredningsmännen, som icke avsett någon saklig ändring härutinnan,

lia under 19 § av sitt reglementsförslag intagit en föreskrift därom,

att terminslönen för värnpliktig, som fullgör flygtjänstgöring, skall utgöra

ett belopp, motsvarande summan av dels terminslönen enligt den lägre

tariffen — då flygtjänsten fullgöres under sjötjänstgöring terminslönen enligt

18 § krigsavlöningsreglementet — dels ock en tredjedel av vad som enligt

för fred gällande bestämmelser skulle ha utgått i form av flygtillägg,

mekanikertillägg eller elevtillägg under en månad, samt att därest det sålunda

beräknade terminslönebeloppet icke uppgår till samma belopp som

terminslönen enligt den högre tariffen terminslönebeloppet skall ökas med

skillnaden. Chefen för flygvapnet har i anledning av detta utredningsmännens

förslag framhållit, att den nuvarande bestämmelsen örn terminslön enligt

den lägre tariffen för värnpliktiga, som åtnjuta flygtillägg, mekanikertilllägg

eller elevtillägg, innebär ett avsteg från den allmänna principen, att

nämnda förmåner skola utgöra ett tillägg till de löneförmåner, som utgå till

motsvarande, icke flygtjänstgörande personal. Med såväl de nuvarande som

de föreslagna bestämmelserna komma — framhåller chefen för flygvapnet —

i vissa fall avlöningsförmånerna för flygtjänstgörande värnpliktiga icke att

överstiga förmånerna för de värnpliktiga, som icke fullgöra flygtjänstgöring.

Chefen för flygvapnet har därför hemställt, att jämväl för värnpliktiga, som

åtnjuta flygtillägg, mekanikertillägg eller elevtillägg, terminslön måtte utgå

enligt den högre tariffen.

Yad chefen för flygvapnet sålunda anfört kan icke anses sakna fog. Under

det att för den fast anställda personalen flygförmånerna utgå helt vid sidan

av övriga avlöningsförmåner, innebära de nuvarande bestämmelserna, såvitt

angår den värnpliktiga personalen, att flygförmånerna i realiteten icke till

någon eller endast till viss del utgöra tillägg till de förmåner, som tillkomma

värnpliktiga i allmänhet. Såsom exempel härpå kan nämnas att, medan värnpliktiga

furirer i allmänhet åtnjuta terminslön med 75 kronor för månad

(högre tariffen), summan av terminslön och flygförmåner för värnpliktiga

furirer, vilka fullgöra flygtjänstgöring såsom mekaniker, uppgår för månad

räknat till 69 kronor, varav 39 kronor utgöra terminslön enligt lägre tariffen

och 30 kronor mekanikertillägg. Tilldelande av mekanikertillägg i nyssnämnda

fall medför sålunda en löneminskning av 6 kronor för månad. Till

undvikande av sådan löneminskning har emellertid flygförvaltningen i skrivelse

den 6 december 1940 förklarat hinder icke möta att öka terminslönen

med 6 kronor för månad. Det må vidare erinras, att värnpliktiga under tjänstgöring

i fredstid tillkommande penningbidrag icke minskas av den anledningen,

att den värnpliktige under flygtjänstgöring åtnjuter särskilda med

sådana tjänstgöring förenade förmåner. Den nuvarande bestämmelsen om

terminslön under flygtjänstgöring medför sålunda för värnpliktiga en direkt

löneminskning i jämförelse med fredsförmånerna och får anses innebära ett

opaginerad Kontrollera mot PDF

G4

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

frångående av den allmänna principen, att personalen under krigstjänstgöring

bör bibehållas vid de avlöningsförmåner, som i fredstid äro densamma tillförsäkrade.

I detta sammanhang har jag ansett mig böra undersöka, huruvida

en ändring av grunderna för krigslönens bestämmande i vad rör f^tjänstgörande

värnpliktiga kan tänkas medföra konsekvenser beträffande krigsJönen

för värnpliktiga, som fullgöra sjötjänstgöring. Enligt för fred gällande

bestämmelser utgår till värnpliktig vid marinen, som inkallats till tjänstgöring

jämlikt 28 § 1 mom. värnpliktslagen, under sjötjänstgöring eller

tjänstgöring i sjöreserv utöver penningbidraget sjötjänstbidrag enligt samma

grunder och med samma belopp, som tillämpas beträffande sjötillägg till

fast anställd personal av motsvarande tjänstegrad, dock lägst med 1 krona.

Beträffande sjötjänstbidraget är alltså att märka, att detsamma icke utgår

under vanlig fredstjänstgöring och sålunda icke på samma sätt som flygförmånerna

äger karaktär av i fredstid utgående förmåner. Ett tillämpande av

den högre terminslönetariffen å värnpliktiga, som uppbära flygförmåner, kan

således enligt min mening icke tagas till intäkt för kravet på en ändring av

grunderna för den sjötjänstgörande värnpliktiga personalens löneförmåner.

Med hänsyn till det anförda har jag ansett mig böra tillstyrka, att terminslön

enligt den högre tariffen må tillkomma jämväl värnpliktiga, som åtnjuta

flygtillägg, mekanikertillägg eller elevtillägg. I överensstämmelse härmed

och under hänvisning till vad jag under 4 § 1 mom. anfört i fråga örn månadslön

för värnpliktiga, som fullgöra flygtjänstgöring, har jag icke upptagit

någon motsvarighet till den under 19 § av utredningsmännens förslag intagna

föreskriften.

18 §. Terminslön under sjötjänstgöring.

1 mom. Enligt 7 § första stycket gällande krigsavlöningsreglemente äger

personal, som fullgör sjötjänstgöring eller tjänstgöring i sjöreserv, såsom

terminslön uppbära ett belopp motsvarande summan av vad som enligt

gällande fredsbestämmelser skulle ha utgått till vederbörande i sjötillägg,

ersättning för uppbörd, sjötjänstbidrag, mässpenningar, servisbidrag och

representationspenningar för tio dagar, dock att därvid sjötillägget för marinläkare

av 2. graden och marinläkarstipendiat skall beräknas till samma

belopp som för officer i motsvarande tjänstegrad. Härutöver må fast anställd

personal av manskaps tjänstegrad, som icke åtnjuter mässpenningar, ävensom

värnpliktiga åtnjuta terminslön enligt den i 6 § 1 mom. reglementet intagna

lägre tariffen. .

För tillämpning av förenämnda bestämmelser har Kungl. Majit utfärdat

särskilda föreskrifter dels i 2 § 4 mom. särskilda tillämpningskungörelsen

1940: 985 till krigsavlöningsreglementet av innebörd, att sådan förhöjning i

sjötillägget, varom förmäles i 24 § 5 mom. manskapsavlöningsreglementet, i

krigsavlöningshänseende icke skall anses såsom sjötillägg och förty icke må

tagas i betraktande vid bestämmande av terminslönens belopp, dels i brev

den 28 juni 1940, att personal vid kustartilleriet, vilken är inmönstrad å

fartyg eller båt, bemannad av kustartilleriet eller av för kustartilleriets räk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

ning förhyrd personal, vid bestämmande av terminslön under sjötjänstgöring

äger medräkna tjänstgöringstraktamente, som enligt gällande fredsavlöningsbestämmelser

i stället för mässpenningar tillkommer sådan personal, dels ock

i brev den 17 december 1943, att värnpliktig vid flottan, vilken erhållit flaggkorprals

tjänsteställning och enligt fartygschefs order mässar i flaggkorpralseller

underofficersmäss samt på den grund åtnjuter mässpenningar, icke

samtidigt må uppbära terminslön enligt de» lägre tariffen.

I första stycket av förevarande moment ha i saklig överensstämmelse med

gällande föreskrifter angivits de särskilda förmåner, som under sjötjänstgöring

eller tjänstgöring i sjöreserv skola utgöra terminslön.

Föreskrifterna i andra stycket a)—f) innehålla vissa kompletterande bestämmelser

till föreskrifterna i första stycket.

a) Här har införts föreskrift örn att sådan förhöjning av sjötillägget,

varom förmäles i 24 § 5 mom. manskapsavlöningsreglementet, ävensom sjötillägg,

som omförmäles i 24 § 6 mom. sista stycket samma reglemente, icke

må inräknas i terminslönen.

b) Föreskriften i 7 § första stycket gällande krigsavlöningsreglemente

örn beräkning av sjötillägg för marinläkare av 2. graden och marinläkarstipendiat

har i sak oförändrad här intagits.

c) Enligt 2 § 2 mom. tredje stycket särskilda tillämpningskungörelsen

1940: 985 till krigsavlöningsreglementet skall vid bestämmandet av terminslön

enligt 7 § krigsavlöningsreglementet rätt till sjötjänstbidrag anses inträda

för värnpliktig tillhörande årsklass 1939 (årsgrupp 1940) från och med

den lönetermin, som tager sin början näst efter tvåhundrationde tjänstgöringsdagen,

och för värnpliktig av yngre årsklass (årsgrupp) från och med

den lönetermin, som tager sin början näst efter trehundrasextionde tjänstgöringsdagen.

Vid beräknande av denna tjänstgöringstid skall hänsyn tagas

till såväl freds- som krigstjänstgöring. Vidare stadgas i kungörelsen 1942: 867

med bestämmelser örn krigslöneklass och terminslön för vissa efterbesiktigade

värnpliktiga, sådan nämnda författning lyder enligt kungörelsen 1944: 449,

att för värnpliktiga, vilka undergått efterbesiktning jämlikt kungörelsen den

27 mars 1942 (nr 173) angående efterbesiktning av vissa värnpliktiga, vilka

frikallats från värnpliktens fullgörande, och därvid inskrivits för fullgörande

av värnplikt samt sedermera inkallats till tjänstgöring, rätt till sjötjänstbidrag

skall anses inträda vid krigstjänstgöringens början.

I anslutning till anförda bestämmelser ha utredningsmännen i förslag till

tillämpningskungörelser till krigsavlöningsreglementet intagit en föreskrift

av innebörd, att vid bestämmandet av terminslön under sjötjänstgöring och

tjänstgöring i sjöreserv rätt till sjötjänstbidrag skall anses föreligga för värnpliktig,

som hänförts till högre krigslöneklass än 1 krigslöneklassen. Beträffande

den sålunda föreslagna bestämmelsen ha utredningsmännen anfört

i huvudsak följande.

Samma synpunkter som i utlåtandet nied förslag till krigsavlöningsreglemente

anförts i fråga örn menig värnpliktigs hänförande till krigslöneklass

gälla i stort sett för bestämmande av tidpunkt, varom här är fråga. Sålunda

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 65. n « 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

bör regeln för bestämmande av den tidpunkt då rätt till sjötjänstbidrag skall

anses inträda om möjligt vara lättillämplig. Vidare torde man kunna utgå

från att värnpliktiga av yngre årsklass (årsgrupp) än årsklass 1939 (årsgrupp

1940) såsom regel äro födda år 1920 eller senare samt att äldre värnpliktiga

numera fullgjort så lång tjänstgöring, att de enligt gällande bestämmelser

anses berättigade till sjötjänstbidrag. Även örn så icke skulle vara fallet

med vissa värnpliktiga, synes med hänsyn till den opåräknade tjänstgöring

dessa värnpliktiga komma att åläggas och den levnadsålder de i allmänhet

uppnått skäligt, att de i förevarande avseende likställas med övriga värnpliktiga

födda före år 1920. Slutligen torde få förutsättas att värnpliktiga,

vilka innehava befäls grad eller tjänsteställning och på grund därav hänföras

till högre krigslöneklass än lia krigslöneklassen, som regel fullgjort föreskriven

tjänstgöring för att enligt gällande bestämmelser anses vara berättigade

till sjötjänstbidrag. Närmast till hands synes därför vara att rätt

till sjötjänstbidrag anses föreligga för samtliga värnpliktiga, som hänförts

till högre krigslöneklass än l:a krigslöneklassen. Enär menig värnpliktig,

född år 1920 eller senare, för att hänföras till 2:a krigslöneklassen enligt

förslaget till krigsavlöningsreglemente skall ha fullgjort trehundranittio

dagars värnpliktstjänstgöring, innebär visserligen ett dylikt förslag någon

försämring för personalen i förhållande till nuvarande bestämmelser. Då

det emellertid gäller att skapa en lättillämpbar regel, synes emellertid detta

förhållande icke böra tillmätas avgörande betydelse.

Mot den av utredningsmännen föreslagna bestämmelsen har någon saklig

erinran icke framställts i de över förslagen till tillämpningskungörelser till

krigsavlöningsreglementet avgivna remissutlåtandena. Försvarsväsendets lönenämnd

har emellertid ifrågasatt, huruvida icke stadgandet med hänsyn till

sitt innehåll lämpligen bör ingå i krigsavlöningsreglementet.

I sak biträder jag utredningsmännens förslag på förevarande punkt. I

likhet med försvarsväsendets lönenämnd har jag emellertid ansett, att föreskrift

i det hänseende varom här är fråga bör inflyta i krigsavlöningsreglementet.

d) Föreskrifterna i Kungl. Majlis förenämnda brev den 28 juni 1940 ha

här intagits.

e) I utlåtande den 14 april 1944 över en av försvarets civilförvaltning

gjord hemställan örn borttagande av rätten till terminslön enligt den lägre

tariffen jämväl för värnpliktiga officerare och underofficerare, som åtnjuta

mässpenningar, har försvarsväsendets lönenämnd icke funnit anledning till

erinran mot civilförvaltningens framställning, vilken enligt lönenämndens

mening borde vinna beaktande vid pågående revision av krigsavlöningsreglementet.

I anslutning till vad i förevarande fråga sålunda förekommit har

här intagen föreskrift givits sådan avfattning, att endast värnpliktiga, som

icke åtnjuta mässpenningar, erhålla terminslön enligt den lägre tariffen.

f) Jämlikt 4 § 2 mom. gällande krigsavlöningsreglemente äger den personal,

å vilken reglementet är tillämpligt, enligt föreskrifter, som meddelas

i särskild ordning, åtnjuta bland annat förplägnad. Dylika föreskrifter avseende

flottans fartyg och sjöreserver lia meddelats i Kungl. Majlis brev den

3 september 1939, vilka föreskrifter jämlikt kungl, brev den 31 juli 1942

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 65.

67

äga tillämpning för marinens personal under tjänstgöring jämväl å fartyg

tillhörande kustfästningarna. Av de anförda bestämmelserna, jämförda med

7 § första stycket krigsavlöningsreglementet, blir en följd, att sjötjänstgörande

personal, som är berättigad till mässpenningar, kommer i åtnjutande

jämväl av fri portion. Enligt förslag av 1942 års krigsavlöningssakJcunniga

skulle mässpenningar icke utgå under krigstjänstgöring; i stället skulle personalen

erhålla kostnadsfri förplägnad och därutöver krigstraktamente med

samma belopp som föreslagits utgå till arméns personal. I häröver avgivet

utlåtande anförde marinförvaltningen att, därest man förutsatte att inkomstnivån

borde vara densamma vid tillämpning av såväl fredsavlöningsbestämmelserna

som krigsavlöningsbestämmelserna, även den fria förplägnaden

borde inräknas i krigsförmånerna. Med en uppskattning av denna förmån

till 1 krona 50 öre per dag komme för officer och underofficer till och med

kaptens tjänstegrad vad de sakkunniga föreslagit ungefär att motsvara fredsförmånerna.

För regementsofficerare och högre befattningshavare kvarstode

emellertid även enligt denna beräkningsgrund en betydande inkomstminskning.

Marinförvaltningen, som icke kunde finna detta vara rimligt, förordade

såsom ett alternativ, att fredsförmånerna för fast anställd personal finge bibehållas

under sjökommendering, då krigsavlöningsbestämmelserna vore i kraft,

i likhet med vad enligt gällande krigsavlöningsreglemente vore fallet. Dock

skulle personal, vilken enligt fredsbestämmelserna icke ägde åtnjuta förplägnad

genom kronans försorg, av sin terminslön avstå ett belopp motsvarande

kostnaden för genom kronans försorg åtnjuten förplägnad. Vidare

anförde försvarsväsendets lönenämnd i utlåtande över de sakkunnigas förslag,

att för ifrågavarande personal borde stadgas skyldighet att å mässpenningarna

vidkännas avdrag med belopp motsvarande värdet av krigsportion.

I anslutning till sålunda gjorda påpekanden ha utredningsmännen föreslagit

en bestämmelse av innehåll,''att i den mån Kungl. Majit så förordnar,

personalen skall vara pliktig att å den del av terminslönen, som motsvarar

mässpenningar eller tjänstgöringstraktamente, vidkännas avdrag med belopp

motsvarande värdet av tillhandahållen förplägnad.

I remissutlåtandena ha framställts vissa erinringar mot utredningsmännens

förslag på förevarande punkt.

Chefen för marinen har funnit det vara oriktigt att sammankoppla mässpenningarna

med rätten till fri portion. Principen att även befälspersonal i krigstid

skulle åtnjuta fri portion syntes icke ha dikterats av en strävan att öka förmånerna

för denna personal. Den utslagsgivande anledningen härtill syntes i

stället ha varit den förutsedda svårigheten att under krigsförhållanden för krigsmaktens

befälspersonal anskaffa livsmedel annat än genom kronans försorg,

varjämte även den tanken torde lia bidragit i vad avsåge marinen, att av psykologiska

och disciplinära skäl all personal på ett fartyg under de förhållanden, som

rådde då krigsavlöningsreglementet tillämpades, borde vara likställd i fråga

örn förplägnad. Det kunde därför icke endast anses såsom en rättighet utan

ävensom en skyldighet för officerare och underofficerare m. fl. att intaga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

skeppsportion. Under sådana förhållanden kunde det icke vara riktigt att

uttaga ersättning härför.

Försvarsväsendets lönenämnd har erinrat, att nämnden i utlåtande över

1942 års krigsavlöningssakkunnigas förslag till nytt krigsavlöningsreglemente

föreslagit, att sådan personal, som ej i fredstid ägde åtnjuta fri förplägnad,

skulle förpliktigas att å mässpenningarna vidkännas avdrag med belopp, motsvarande

värdet av krigsportion. I anslutning härtill ville lönenämnden ifrågasätta,

huruvida icke i krigsavlöningsreglementet borde uttryckligen stadgas,

att avdrag skulle ske i dylika fall. Möjlighet borde dock lämnas öppen för

Kungl. Majit att annorlunda förordna.

Svenska under officers förbundet har ansett det psykologiskt oriktigt att

reducera här ifrågavarande förmåner i varje fall under nu rådande beredskap.

Svenska reservunder officer sförbundet har bland annat framhållit, att personalen

under sjötjänstgöring åsamkades vissa särskilda utgifter för inkvarteringen

ombord, såsom kostnader för sänglinne, städning, nyanskaffning

och underhåll av duktyger samt handdukar m. m. för mässhållningen ombord,

vilka utgifter icke hade sin motsvarighet för den landtjänstgörande personalen.

Förbundet har med hänsyn härtill icke kunnat biträda utredningsmännens

förslag örn avdrag från terminslönebeloppet av värdet av tillhandahållen

förplägnad.

I betraktande av att avlöningsförmånerna vid annan tjänstgöring än sjötjänstgöring

i stort sett äro desamma vid tillämpningen av såväl freds- som

krigsavlöningsbestämmelserna, anser jag skäl icke föreligga att frångå denna

princip beträffande sjötjänstgörande personal. Det må erinras, att enligt

7 kap. 3 § andra stycket tilläggsbestämmelserna till militära avlöningsreglementet

och 7 kap. 2 § andra stycket tilläggsbestämmelserna till manskapsavlöningsreglementet

mässpenningarna skola, då skeppsportion utspisas,

minskas med beloppet av gällande skeppsportionspris. Jag anser sålunda,

att den personal, varom här är fråga, i princip bör vara skyldig att å den

del av terminslönebeloppet, som motsvarar mässpenningar eller tjänstgöringstraktamente,

vidkännas avdrag med belopp motsvarande värdet av tillhandahållen

förplägnad. I likhet nied försvarsväsendets lönenämnd anser jag detta

böra uttryckligen stadgas i krigsavlöningsreglementet, dock med möjlighet

för Kungl. Maj:t att annorlunda förordna. Med hänsyn till föreslagen avfattning

av föreskriften i 18 § 1 mom. d), enligt vilken tjänstgöringstraktamente

anses utgöra mässpenningar, har icke ansetts erforderligt att i förevarande

punkt särskilt omnämna tjänstgö ringstraktamente.

I utlåtande med förslag till tillämpningskungörelser till krigsavlöningsreglementet

ha utredningsmännen uttalat att, då krigsskeppsportion åtnjutits

ända sedan början av den nuvarande beredskapens intagande utan att mässpenningarna

av sådan anledning minskats, ändring i gällande bestämmelser

på förevarande punkt icke syntes böra vidtagas, så länge nuvarande beredskapstillstånd

varade. I häröver avgivna remissutlåtanden har statskontoret

ifrågasatt, örn det verkligen kunde anses skäligt att låta den sjötjänstgörande

opaginerad Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

personalen bibehålla en förmån, som i och för sig befunnits obefogad och

som personalen av allt att döma kommit i åtnjutande av allenast på grund

av en lucka i gällande bestämmelser. Försvarsväsendets lönenämnd har å

andra sidan uttalat, att lönenämnden, i likhet med utredningsmännen, funnit

övervägande skäl tala för att avdrag icke verkställdes, så länge nuvarande

beredskapstillstånd varade, liksom ej heller under krigstillstånd, som kunde

inträda i anslutning till nu rådande beredskap. För egen del har jag vid

övervägande av föreliggande spörsmål ansett mig böra intaga samma ståndpunkt

som utredningsmännen och lönenämnden.

2 mom. Enligt 7 § andra stycket gällande krigsavlöningsreglemente må

under sjötjänstgöring eller tjänstgöring i sjöreserv terminslönen icke understiga

vid sjötjänstgöring med stationär förläggning eller tjänstgöring i sjöreserv

det belopp, som skulle ha utgått med tillämpning av de i 6 § reglementet

intagna allmänna föreskrifterna om terminslön, och vid sjötjänstgöring

med rörlig förläggning det belopp, som skulle ha utgått enligt den i 6 §

1 mom. reglementet intagna högre tariffen.

På grund av vad under 17 § i det föregående anförts, att den högre tariffen

är avsedd att regelmässigt äga tillämpning å värnpliktiga, under det att den

lägre tariffen skulle tillämpas å fast anställd personal, har förevarande

moment givits en i förhållande till nuvarande bestämmelser ändrad avfattning.

Den föreslagna lydelsen avser även att klargöra, att för personal, som

enligt 1 mom. har att å den del av terminslönen, som motsvarar mässpenningar

eller tjänstgöringstraktamente, vidkännas avdrag för tillhandahållen

förplägnad, den behållna terminslönen icke må understiga terminslönebeloppen

enligt den lägre respektive den högre tariffen.

Krigslön under särskilda förhållanden.

19 §. Krigslön viel krigsledighet.

Enligt 9 § 1 mom. gällande krigsavlöningsreglemente utgår krigslön till

sjuka och sårade efter samma grunder som till annan personal. Dock äger

vederbörande chef efter läkares hörande besluta, att terminslön icke skall

utgå, då skälig anledning finnes till antagande, att sjukdomen är självförvållad.

I 2 mom. samma paragraf föreskrives vidare, att krigslön bibehålies

under tjänstledighet och permission, därest icke Kungl. Majit för visst fall

annorlunda förordnar, och skall därvid terminslönen utgå efter den vid ledighetens

början tillämpade tariffen.

I fråga örn krigslön till sjuka har genom Kungl. Maj:ts brev den 17 december

1943 till överbefälhavaren förordnats om sådan ändring av krigsledighetsbestämmelserna,

att under tjänstledighet på grund av sjukdom terminslön

må bibehållas av fast anställd personal allenast därest vederbörande vårdas

utom fredsförläggningsorten eller, då fråga icke är örn ständigt tjänstgörande

personal, utom den ort, där vederbörande har sin stadigvarande bostad.

I anslutning härtill har föreskriften i förevarande paragraf i överensstämmelse

med vad utredningsmännen föreslagit avfattats så, att krigslön

opaginerad Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 65.

bibehålies under ledighet på grund av sjukdom, i den mån ej Kungl. Maj:t

annorlunda förordnar. Enär den, som under krigstjänstgöring blivit sårad

och på grund härav icke kan deltaga i tjänstgöring, måste betraktas såsom

sjuk, ha några särskilda bestämmelser i fråga örn sårade icke synts erforderliga.

Icke heller har någon särskild föreskrift örn mistning av terminslön,

då anledning finnes till antagande, att sjukdomen är självförvållad, ansetts

påkallad. Såsom utredningsmännen framhållit torde det få förutsättas, att

den, som ådragit sig sjukdom i avsikt att undandraga sig viss tjänstgöring,

under krigstjänstgöring ålägges sådan bestraffning, att vederbörande på grund

härav går förlustig terminslönen.

Föreskrifter angående rätt till krigslön under krigspermission och tjänstledighet

äro för närvarande intagna i krigsledighetsbestämmelserna (1940: 986).

Då här avsedda bestämmelser fortfarande torde böra utfärdas vid sidan av

reglementet, har i andra stycket av förevarande paragraf endast intagits en

hänvisning till att i fråga om krigslön under annan krigsledighet än ledighet

på grund av sjukdom gäller vad Kungl. Maj:t därom förordnar.

20 §. Krigslön vid avstängning från tjänstgöring

m. m.

Enligt 9 § 3 mom. gällande krigsavlöningsreglemente äger den, som

undergår arreststraff med förbud att tjänstgöra, icke uppbära terminslön,

som därunder förfaller till betalning. Den, som undergår annat frihetsstraff

än arrest eller som är avstängd från tjänstgöring eller hålles häktad

för brott, må icke uppbära månadslön för sådan tid eller terminslön, som

därunder förfaller till betalning, så framt ej prövas skäligt att låta honom

åtnjuta någon del av lönen. Prövas undergånget arreststraff böra ej räknas

vederbörande till last, finnes avstängningsåtgärd ha varit obefogad eller blir

för brott häktad frikänd, skall vad av hans avlöning på grund av nämnda

stadgande innehållits utbetalas till honom. Yad som stadgas i fråga örn den,

vilken hålles häktad för brott, skall gälla jämväl beträffande den, som av

polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt för brott, dock att, där häktningsåtgärd

ej vidtages, vederbörande skall äga åtnjuta oavkortad avlöning

under tiden för kvarhållandet.

Utredningsmännen, som i sitt reglementsförslag intagit en motsvarighet

till berörda bestämmelser, ha härom anfört i huvudsak följande.

Från ett flertal myndigheters sida har framhållits, att den nuvarande bestämmelsen

örn att den, som undergår arreststraff med förbud att tjänstgöra,

icke äger uppbära därunder till betalning förfallande terminslön, innebure

en viss orättvisa, enär indragning av terminslönen gjordes beroende av vid

vilken tidpunkt i förhållande till terminslönedagarna (1, 11 och 21) straffet

avtjänades. Myndigheterna ha fördenskull förordat, att den som undergår

bestraffning skall fråntagas terminslön endast för den tid straffet avtjänas.

Enär jämlikt 2 § 3 morn. kungörelsen 1940: 985 med särskilda tillämpningsföreskrifter

till krigsavlöningsreglementet terminslön för närvarande i vissa

fall utgår och jämväl enligt förevarande reglementsförslag förutsättes kunna

utgå för del av lönetermin, synes skäl för bibehållande av nyssnämnda be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj-.ts proposition nr 65.

stämmelse i dess nuvarande lydelse icke föreligga. Första stycket av förevarande

paragraf har därför avfattats så, att den som undergår arreststraff

med förbud att tjänstgöra icke äger åtnjuta på strafftiden belöpande

terminslön.

Stadgandet i gällande krigsavlöningsreglemente, att den, som undergår

annat frihetsstraff än arrest eller som är avstängd från tjänstöring eller

hålles häktad för brott, icke må uppbära månadslön för sådan tid eller terminslön,

som därunder förfaller till betalning, såframt ej prövas skäligt att

låta honom åtnjuta någon del av lönen, har utformats efter förebild av bestämmelsen

i 23 § 1 mom. andra stycket militära avlöningsreglementet. Såsom

villkor för att tjänsteman enligt sistnämnda bestämmelse må bibehållas vid

någon del av lönen gäller i första hand enligt praxis, att vederbörande har

försörjningsplikt mot anhöriga. Mot bakgrunden härav synes det icke böra

ifrågakomma, att till krigstjänstgöring inkallad personal under här avsedda

förhållanden medgives bibehålla någon del av terminslönen. Det i andra

stycket av förevarande paragraf intagna stadgandet har fördenskull utformats

så, att det skall vara beroende på särskild prövning, huruvida någon del av

månadslönen må åtnjutas. Då det vidare synts lämpligt att i reglementet

angiva, vilken myndighet, som har att fatta beslut i förevarande avseende,

har tillika intagits föreskrift örn att dylik prövning skall tillkomma vederbörande

krigsförvaltningsmyndighet.

Föreskriften i tredje stycket överensstämmer i sak med nu gällande bestcinixiiGlsGr
Jämlikt

9 § 3 mom. sista stycket krigsavlöningsreglementet skall — i

likhet med vad som gäller enligt 23 § 1 mom. sista stycket militära avlöningsreglementet

— den, som av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt för

brott, äga att, där häktningsåtgärd ej vidtages, åtnjuta oavkortad avlöning

under tiden för kvarhållandet. Föreskrift saknas emellertid örn hur med

krigslönen skall förhållas under tiden för kvarhållandet för det fall, att häktningsåtgärd

vidtagits och vederbörande efter häktning frikännes. Sista

stycket av förevarande paragraf har med hänsyn härtill kompletterats med

ett stadgande att, om vederbörande efter häktning frikännes, han skall äga

utfå å tiden för kvarhållandet belöpande krigslön.

Försvarsväsendets lönenämnd har i förtydligande syfte förordat, att till

förevarande paragraf måtte fogas en föreskrift — lämpligen betecknad 2 mom.

.— att krigslön skall utgå vid avstängning från tjänstgöring till förekommande

av smittas spridning ävensom att i anslutning härtill den av utredningsmännen

föreslagna rubriken till förevarande paragraf, »Krigslön vid undergående

av bestraffning m. m.», ändras till »Krigslön vid avstängning från tjänstgöring

m. m.»

De av utredningsmännen föreslagna ändringarna i nu gällande bestämmelser

på förevarande område anser jag mig böra tillstyrka. I anledning av

vad försvarsväsendets lönenämnd föreslagit har jag under 2 mom. intagit en

föreskrift därom, att den, som förbjudits att tjänstgöra till förekommande

av smittas spridning, därunder äger uppbära krigslön. Paragrafens rubrik

har i anslutning härtill givits den av lönenämnden föreslagna lydelsen.

21 §. Krigslön vid krigsfångenskap m. m.

t moni. Jämlikt 9 § 4 mom. gällande krigsavlöningsreglemente bibehålies

rätt till månadslön under krigsfångenskap.

Departements

chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

72

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Denna föreskrift har oförändrad intagits i utredningsmännens förslag.

Chefen för flygvapnet, chefen för försvarsstaben och försvarets civilförvaltning

ha ansett ifrågavarande föreskrift böra utsträckas att gälla även

beträffande den, som under krig interneras i neutralt land. Cheferna för

flygvapnet och försvarsstaben ha därjämte funnit det kunna ifrågasättas, om

icke jämväl rätt till terminslön borde bibehållas under krigsfångenskap.

Till vad i remissutlåtandena anförts beträffande den, som internerats, anser

jag mig böra giva min anslutning. Jag föreslår sålunda, att den, som

interneras hos främmande makt, i fråga örn rätt till krigslön likställes med

den, som råkat i krigsfångenskap. Vidkommande frågan örn rätt till terminslön

är jag i sak ense med cheferna för flygvapnet och försvarsstaben, att

denna förmån skäligen bör tillkomma personalen såväl under krigsfångenskap

som vid internering. Emellertid torde föreskrifterna i detta ämne icke

ha sin plats i krigsavlöningsreglementet, Anmärkas må, att frågan är beroende

av internationella överenskommelser och således icke lämpligen kan

lösas i förevarande sammanhang.

Av sist angivna skäl torde icke heller föreskrifter örn avlöning till krigsfångar

från land, med vilket Sverige kan befinna sig i krig, eller åt här

internerad personal tillhörande utländsk krigsmakt ha sin plats i krigsavlöningsreglementet.

Någon motsvarighet till stadgandet i 15 § gällande

krigsavlöningsreglemente har fördenskull icke upptagits i föreliggande reglementsförslag.

2 mom. Enligt 9 § 5 mom. gällande krigsavlöningsreglemente är den, som

utan känd anledning är frånvarande, icke berättigad till terminslön, som under

frånvaron förfaller till betalning, ej heller till annan löneförmån i vidare

mån än att månadslönen till och med kalendermånaden näst efter den, varunder

han anmälts såsom saknad, skall insättas för hans eller hans rättsinnehavares

räkning. Visas förfall, som av vederbörande chef godkännes, må

han tillgodonjuta de löneförmåner, vartill han skulle ha varit berättigad, om

förfallet varit känt.

Beträffande föreskrifterna under förevarande moment ha utredningsmännen

anfört i huvudsak följande.

I vad angår terminslön torde i anslutning till föreslagen lydelse av 21 §*

böra föreskrivas, att terminslön skall innehållas endast under tiden för frånvaron.

Vad åter månadslönen beträffar, synes skäl icke föreligga för bibehållande

av nuvarande bestämmelse, att månadslönen för viss tid skall insättas

för den frånvarandes eller hans rättsinnehavares räkning. Därest förfall

visas, som av vederbörande chef godkännes, äger nämligen vederbörande

efter återinställelse till tjänstgöring utbekomma de löneförmåner, vartill han

skulle ha varit berättigad, örn anledningen till frånvaron varit känd. För

att icke sådana anhöriga till saknad, vilka för sin försörjning äro beroende

av den saknades inkomst, skola ställas utan försörjningsmöjligheter, torde

emellertid månadslönen för saknad, som har försörjningsplikt mot anhörig,

böra efter prövning kunna medgivas utgå under viss tid efter det veder
-

sö § i departementschefens förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

I

börande anmälts såsom saknad. I frågan om den tid, under vilken månadslön

må kunna utgå, måste emellertid de nuvarande bestämmelserna anses

giva tillfälligheterna alltför stort spelrum. För den, som anmälts såsom

saknad den första dagen i månaden, utgår nämligen- månadslön under två

månader efter det frånvaron blivit känd, under det att för den, som anmälts

såsom saknad den sista dagen i månaden, månadslön utgår endast en månad

efter det vederbörande anmälts såsom saknad. Mera rättvist synes vara att

-— oberoende av kalendermånad — månadslönen medgives utgå viss bestämd

tid efter första dagen för frånvaron. I föreliggande reglementsförslag har

denna tid bestämts till en månad.

I anslutning härtill ha utredningsmännen i sitt förslag intagit föreskrift

därom, att den, som utan känd anledning uteblir från tjänstgöring, icke är

berättigad till terminslön, som belöper på tiden för utevaron, ej heller till

månadslön i vidare mån än att densamma, därest den saknade har försörjningsplikt

mot anhörig, enligt vederbörande krigsförvaltningsmyndighets

prövning må utgå till och med den dag, då en månad förflutit fran det han

anmälts såsom saknad, samt att därest förfall visas, som av vederbörande

krigsförvaltningsmyndighet godkännes, vederbörande må tillgodonjuta de

löneförmåner, vartill han skulle ha varit berättigad, örn anledningen till frånvaron

varit känd.

Chefen för armén har framhållit, att det i krig ofta vore svårt att fixera

den dag, då vederbörande stupat eller saknades, ävensom att nuvarande bestämmelse

vore enklare att tillämpa än den av utredningsmännen föreslagna.

Månadslön för saknad borde därför utgå till och med kalendermånaden näst

efter den, varunder vederbörande anmälts såsom saknad.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att uttrycket »den, som utan känd

anledning uteblir från tjänstgöring» i analogi med föreskriften i 13 § 3 mom.

1942 års krigsfamiljebidragsförordning ändras till »den, som anmälts såsom

saknad och örn vilken det ej är uppenbart att han rymt». Nämnde chef framhåller

vidare, att saknad kan antingen vara krigsfånge, ha dödats eller av

annan anledning vara frånvarande. I fråga örn saknad, som varit underkastad

familj epensionsreglementet, syntes därför nödvändigt att föreskriva huru

med familjepension skulle förfaras för det fall, att det ej vore uppenbart

att den saknade rymt.

Chefen för försvarsstaben har erinrat örn 1942 års krigsavlöningssakkunnigas

förslag, enligt vilket månadslön för saknad, där det ej vore uppenbart, att han

rymt, skulle utgå tills vidare, intill dess Kungl. Majit annorlunda förordnade.

Med en dylik bestämmelse skulle den fast anställda personalen, vars huvudsakliga

avlöningsform är månadslön, i detta hänseende bliva lika gynnsamt behandlad

som de värnpliktiga, för vilka familjebidraget måste anses vara den

viktigaste förmånen. Enligt 13§3 mom. och 16§ krigsfamiljebidragsförordningen

gällde nämligen, att familjepenning, bostadsbidrag och näringsbidrag finge

utgå tills vidare, om den värnpliktige anmälts såsom saknad och det ej vore

uppenbart att han rymt. Chefen för försvarsstaben finge fördenskull föreslå,

att frågan örn månadslön till saknade löstes i enlighet med vad 1942 års krigsavlöningssakkunniga

föreslagit, i varje fall beträffande sådana saknade, som

hade försörjningsplikt mot anhöriga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

74

Departements

cliefen.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

För egen del biträder jag vad utredningsmännen föreslagit såväl i fråga

om terminslön till saknad som därom att månadslön bör, efter prövning, utgå

endast till saknad, som har försörjningsplikt mot anhöriga. Jag biträder även

utredningsmännens uppfattning, att månadslönen — oberoende av kalendermånad

— bör utgå under viss bestämd tid efter första dagen för frånvaron.

Denna tid anser jag mig böra föreslå till två månader. Såsom under remissbehandlingen

framhållits, bör föreskriften i fråga i analogi med stadgandet i

13 § 3 mom. 1942 års krigsfamiljebidragsförordning avse envar saknad, örn

vilket det ej är uppenbart, att han rymt. Vad chefen för flygvapnet anfört i

fråga örn familjepension för saknad, som varit underkastad bestämmelser om

familjepensionering, synes värt beaktande. Detta spörsmål bör dock lösas i

annat sammanhang.

Särskilda ersättningar.

22 §. Flygtraktamente.

1942 års krigsavlöningssakkunniga framhöllo i sitt förslag till nytt krigsavlöningsreglemente,

att enligt gällande krigsavlöningsreglemente flygtraktamente

icke utginge under krigstjänstgöring, och anförde därom i huvudsak

följande.

Såsom de sakkunniga i den allmänna motiveringen närmare utvecklat, ha

de sakkunniga beträffande sjö- och flygtillägg funnit förstärkt försvarsberedskaps

intagande knappast föranleda sådana ändrade tjänstgöringsförhållanden,

att ett bibehållande av dessa tillägg icke kunde anses påkallat.

Av samma skäl anse de sakkunniga, att under förstärkt försvarsberedskap

flygtraktamente bör utgå under samma förutsättningar som enligt fredsbestämmelserna.

Under krig däremot lärer i allmänhet tillräckliga skäl enligt

de sakkunnigas mening icke föreligga för flygtraktamentets bibehållande.

Sagda förmån kan nämligen icke, i samma grad som fallet är med sjö- och

flygtillägg, anses vara av betydelse för anställningshavarens ekonomi.

Vad krigsavlöningssakkunniga i förevarande hänseende anfört ha utredningsmännen

funnit vara i princip bärande. I anslutning härtill lia utredningsmännen

föreslagit en bestämmelse av innehåll, att Kungl. Maj:t

skall äga förordna, att i flygning deltagande personal, som icke är berättigad

till flygtillägg, mekanikertillägg eller elevtillägg, må uppbära flygtraktamente

enligt därom för fred gällande bestämmelser. Dylikt förordnande har förutsatts

skola meddelas i den för beredskapsförhållanden avsedda tillämpningskungörelsen.

Chefen för flygvapnet har ansett flygtraktamente böra utgå under såväl

beredskapsförhållanden som krig.

Försvarsväsendets lönenämnd har framhållit, att då redan enligt för fred

gällande bestämmelser flygtraktamente må utgå endast till personal, som

icke är berättigad till flygtillägg, mekanikertillägg eller elevtillägg, denna

begränsning icke syntes behöva här särskilt framhållas.

Vad utredningsmännen i förevarande hänseende anfört och föreslagit

anser jag mig böra i sak biträda. I anslutning till det av försvarsväsendets

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits proposition nr 65. 75

lönenämnd gjorda påpekandet har emellertid vidtagits viss formell jämkning

i avfattningen av det här intagna stadgandet.

23 §. Gottgöre/se för tjänsteresa och viss

tjänstgöring.

Enligt 12 § 1 mom. gällande krigsavlöningsreglemente utgår vid tjänsteresa

eller tjänsteförrättning utom den egentliga krigsförläggningsorten ersättning

enligt räkning, som av vederbörande chef godkännes, för resekostnader med

de verkliga utgifternas belopp samt för inkvarterings- och förplägnadskostnader

med vissa i reglementet angivna belopp, dock att ersättning för enstaka

måltider under ett dygn ej må utgå sammanlagt med mera än för helt dygn

angivet belopp. Vidare gäller enligt 12 § 2 mom. krigsavlöningsreglementet,

att ersättning ej utgår vid färd eller förrättning med trupp, ej heller i den

mån transportmedel, inkvartering eller förplägnad, som tillhandahållits av

staten, kunnat utan men för tjänsten anlitas.

I förtydligande syfte ha de nuvarande bestämmelserna ansetts böra uppdelas

så, att under 1 mom. sammanförts samtliga föreskrifter rörande tjänsteresa,

medan bestämmelserna angående ersättning vid tjänstgöring utom

krigsförläggningsorten intagits i 2 mom. I anledning av förslag av försvarets

civilförvaltning har paragrafens rubrik ändrats från av utredningsmännen föreslagen

lydelse »Gottgörelse för tjänsteresa m. m.» till »Gottgörelse för

tjänsteresa och viss tjänstgöring».

1 moni. Beträffande detta moment ha utrednings männen anfört i huvudsak

följande.

Enär begreppen »resa» och »färd i trupp» finnas definierade i tilläggsbestämmelserna

till militära avlöningsreglementet och förevarande moment

endast innehåller föreskrifter beträffande tjänsteresa, har någon motsvarighet

till bestämmelserna i 12 § 2 mom. krigsavlöningsreglementet, att ersättning

ej utgår vid färd eller förrättning med trupp, icke intagits i föreliggande

reglementsförslag. Likaså har uteslutits den i sistnämnda författningsrum

intagna bestämmelsen, att ersättning ej utgår i den mån transportmedel, inkvartering

eller förplägnad, som tillhandahållits av staten, kunnat utan men

för tjänsten anlitas. Det synes nämligen utan vidare vara klart att, därest

icke särskilda skäl föreligga, vederbörande är skyldig att begagna sig av

transportmedel, inkvartering eller förplägnad, som tillhandahålles av staten.

I reglementsförslaget har icke heller intagits den nuvarande bestämmelsen i

12 § 1 mom. krigsavlöningsreglementet därom, att räkning å här avsedd gottgörelse

skall godkännas av vederbörande chef. Med bestämmelsens nuvarande

formulering har nämligen vederbörande chefs godkännande i vissa

fall ansetts utgöra ett förvaltningsbeslut, mot vilket vederbörande avlöningsgranskare

eller redogörare icke skulle kunna rikta någon anmärkning. Ersättningsfrågor

av förevarande natur måste emellertid anses utgöra kassaärenden,

vilka skola avgöras av den personal, som i vanliga fall handlägger hithörande

ärenden. Vederbörande chefs godkännande bör därför begränsas att

avse attest angående angivna tider, resväg, färdsätt m. m. Bestämmelse härom

bör dock icke inflyta i reglementet utan ingå i av förvaltningsmyndigheterna

utfärdade föreskrifter. I första stycket av förevarande moment har således

endast upptagits en föreskrift om att vid tjänsteresa utgår resekostnadsersätt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

76

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 65.

ning samt ersättning för inkvarterings- och förplägnadskostnader i den mån

icke transportmedel, inkvartering eller förplägnad tillhandahålles av staten.

Från gällande krigsavlöningsreglemente har under andra stycket upptagits

föreskrift örn att resekostnadsersättning utgår med de verkliga utgifternas

belopp. I anslutning till 1942 års krigsavlöningssakkunnigas förslag på förevarande

punkt har emellertid härvid synts böra stadgas sådan begränsning

att, därest icke med hänsyn till resans ändamål eller andra omständigheter

särskilda skäl prövas föreligga, ersättningen icke må utgå med högre belopp

än som skulle ha, utgått vid tillämpning av allmänna resereglementet jämte

därtill hörande tilläggsbestämmelser såvitt angår resväg, färdsätt och reseklass.

Genom en hänvisning till resereglementet vinnes dessutom bland annat,

att nämnda reglementes föreskrifter rörande personalens hänförande till reseklass

bliva tillämpliga, ett förhållande, varom med nuvarande bestämmelser

tveksamhet ratt. Beträffande bland annat värnpliktiga är dock en särskild

bestämmelse i sistnämnda hänseende erforderlig.

Föreskrifterna i tredje stycket ha i tillämpliga delar hämtats från stadgandet

i 12 § 1 mom. nuvarande krigsavlöningsreglemente.

Chefen för flygvapnet har påpekat, att de föreslagna ersättningsbeloppen,

vilka överensstämma med nu utgående, enligt väd erfarenheten utvisat icke

försloge till täckande av de verkliga utgifterna (merkostnaderna) vid tjänsteresa.

Chefen för försvarsstaben har framhållit, att nuvarande bestämmelser lett

till att befälspersonal under tjänsteresor erhållit inkvartering och förplägnad,

som inneburit en många gånger betydande standardsänkning i jämförelse med

förmånerna vid tjänsteresor under vanliga fredsförhållanden. Inkvarteringsoch

förplägnadsförhållandena vore ofta av den beskaffenhet, att det beredde

personalen stort besvär att begagna de tillhandahållna förmånerna. I varje

fall under förstärkt försvarsberedskap borde fördenskull föreskrivas, att ersättning

icke skulle utgå, i den mån inkvartering eller förplägnad, som tillhandahållits

av staten, anlitats.

Svenska under officer sförbundet har framhållit, att beloppen för förplägnadsersättning

vore lägre än i fredstid utgående ersättning enligt resereglementet,

samt hemställt, att ersättningen måtte för underofficerarnas del

höjas för helt dygn räknat till 10 kronor för fanjunkare och sergeant (motsvarande)

och till 12 kronor för förvaltare (motsvarande) ävensom att beloppen

för enstaka måltider måtte höjas i motsvarande mån.

Värnpliktiga officerares riksförbund har funnit beloppen vara alltför låga,

särskilt vid jämförelse med den ersättning, som inom de civila och framför

allt de privata verksamhetsområdena ansåges skäliga.

Det av chefen för försvarsstaben framförda förslaget, att personalen skulle

kunna välja mellan att begagna av staten tillhandahållen inkvartering och

förplägnad eller erhålla kontant ersättning för nämnda förmåner, kan jag icke

biträda. Vid bedömandet av frågan huruvida inkvartering och förplägnad

böra tillhandahållas av staten synes emellertid, särskilt under beredskapsförhållanden,

skälig hänsyn böra tagas till personalens intressen. Denna

fråga anser jag dock böra lösas vid sidan av krigsavlöningsreglementet.

Såsom utredningsmännen föreslagit bör i krigsavlöningsreglementet endast

opaginerad Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

föreskrivas, att ersättning utgår i den män här avsedda förmåner icke tillhandahållas

av staten. Yad ersättningsbeloppens storlek beträffar vill jag

erinra, att utöver inkvarterings- och förplägnadsersättning utgår terminslön,

vilken förmån för den fast anställda personalens del är närmast jämförlig

med i fred utgående traktamentsersättning, ävensom att de sammanlagda

förmånerna vid tjänsteförrättning varom här är fråga för den fast anställda

personalen i samtliga krigslöneklasser för helt dygn något överstiga traktaméntsersättningen

enligt allmänna resereglementet. Jag finner således icke

skäl föreligga till avvikelse från utredningsmännens förslag i förevarande

hänseende.

2 mom. Utredningsmännen ha beträffande förevarande moment anfört i

huvudsak följande.

I en till försvarsväsendets lönenämnd överlämnad promemoria från statens

krisrevision har bland annat framhållits behovet av en klar gränsdragning

mellan å ena sidan bestämmelserna i 12 § krigsavlöningsreglementet

och å andra sidan bestämmelserna i 4 § samma reglemente angående kvarter

och förplägnad vid vistelse å vederbörlig krigstjänstgöringsort. I syfte att

klarlägga, att 12 § krigsavlöningsreglementet icke äger tillämpning vid tjänstgöring

å vederbörlig krigsförläggningsort eller annan ort, där vederbörande

har sin egentliga verksamhet, ha bestämmelserna i första stycket av förevarande

moment begränsats att avse tjänstgöring utom krigsförläggningsorten

under sådana förhållanden, att kvarteret å krigsförläggningsorten eller vederbörandes

vanliga kvarter i fredstid icke kan användas såsom nattkvarter.

I gällande krigsavlöningsreglemente stadgas icke någon begränsning i

fråga örn den tid, under vilken ersättning vid tjänstgöring utom krigsförläggningsorten

må utgå enligt 12 §. I syfte att undvika det i gällande krigsavlöningsbestämmelser

förekommande begreppet »den egentliga krigsförläggningsorten»,

vilken begreppsbestämning givit anledning till skilda tolkningar,

hänförde 1942 års krigsavlöningssakkunniga i sitt förslag till tilläggsbestämmelser

till krigsavlöningsreglementet till tjänsteresa jämväl i samband med

färden företagen förrättning utan trupp, i den mån densamma å en och samma

ort icke överstege femton dagar i följd. Vid längre tids tjänstgöring å en

och samma ort föreslogs ersättning utgå efter i huvudsak samma grunder,

som angivits i Kungl. Maj:ts brev den 23 februari 1940 angående rätt till fri

inkvartering under krigstjänstgöring m. m. och rätt till fri förplägnad i vissa

fall. Praktiskt sett innebar de sakkunnigas förslag, att ersättning vid tjänstgöring

utan trupp utom krigsförläggningsorten skulle vid tjänstgöring i sammanhängande

följd å en och samma ort under de första femton dygnen utgå

med belopp, som angivas i 12 § 1 mom. krigsavlöningsreglementet, och för

tid därefter med reducerade belopp.

I anslutning till såväl krigsavlöningssakkunnigas förslag som de i tillläggsbestämmelserna

till militära avlöningsreglementet och manskapsavlöningsreglementet

intagna föreskrifterna örn tjänstgöringstraktamente har i

andra stycket av förevarande moment införts en föreskrift örn att vid tjänstgöring

å en och samma ort under längre tid än femton dygn i en följd ersättningen

från och med sextonde dygnet utgår med hälften av de i 1 mom. angivna

beloppen.

Yad begreppet »den egentliga krigsförläggningsorten» angår, har i olika

sammanhang framhållits, att detta uttryck vore alltför svävande och att detsamma

gåve utrymme för skilda tolkningar. Enligt uttalande i propositionen

1939: 246, s. 80, skall med uttrycket i fråga förstås för personal, som tillhör

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

78 Kungl. Maj-.ts proposition nr 65.

visst truppförband, den plats, där förbandet uppehåller sig, och detta även

om uppehållet ar tillfälligt. Emellertid är ett förband ofta icke koncentrerat

till en viss ort utan kan omspänna ett större område. För sådana fall har

oklarhet varit rådande rörande innebörden av begreppet krigsförläggningsort.

Tvekan synes icke behöva råda därom, att för i högre förband ingående

personal med krigsförläggningsort skall förstås den ort, där det lägre förband

eller den stab o. s. v. vederbörande tillhör uppehåller sig. Mera ovisst synes

vara vad som skall förstås med krigsförläggningsorten för chefen för förbandet.

Med den i propositionen angivna definitionen synes t, ex. en armékårchef

få anses ha hela kårområdet såsom sin egentliga krigsförläggningsort.

För undanröjande av oklarhet på förevarande punkt har det synts vara lämpligt,

att en såvitt möjligt otvetydig definition å begreppet krigsförläggningsort

införes i själva krigsavlöningsreglementet. I enlighet härmed har i sista

stycket av förevarande moment intagits föreskrift örn vad som skall förstås

med krigsförläggningsort. Härvid har hänsyn även tagits till att vid skolor

och vissa andra inrättningar tjänstgörande personal icke kan sägas tillhöra

visst truppförband.

Chefen för marinen och försvarets civilförvaltning ha uttalat sig för ett

bibehållande av bestämmelsen i 12 § 2 mom. gällande krigsavlöningsreglemente.

Försvarsväsendets lönenämnd har ansett definitionen å begreppet krigsförläggningsort

böra utgå ur reglementet, och i stället intagas i tillämpningskungörelserna

till krigsavlöningsreglementet.

Yad utredningsmännen under ifrågavarande, moment föreslagit har icke

givit mig anledning till saklig erinran. I likhet med försvarsväsendets lönenämnd

anser jag dock definitionen å begreppet krigsförläggningsort böra inflyta

i tillämpningskungörelserna till krigsavlöningsreglementet, varför bestämmelsen

härom uteslutits ur reglementsförslaget. De under remissbehandlingen

framkomna yrkandena om bibehållande av den i 12 § 2 mom. gällande

krigsavlöningsreglemente intagna föreskriften därom, att ersättning ej utgår

vid färd eller förrättning med trupp, ej heller i den mån transportmedel, inkvartering

eller förplägnad, som tillhandahålles av staten, kunnat utan men

för tjänsten anlitas, har jag icke kunnat biträda.

24 §. Ersättning för resa vid inryckning till

och utryckning från krigstjänstgöring.

1 mom. Enligt 13 § 1 mom. gällande krigsavlöningsreglemente utgår vid

inställelse till krigstjänstgöring ersättning för färd inom riket från vistelseorten

till inställelseorten enligt de för tjänsteresa angivna grunderna, dock

icke för färd till anbefalld samlingsplats eller närmaste ort, varest transportmedel

kostnadsfritt tillhandahålles, då våglängden understiger 20 kilometer.

Är den inkallade boende utrikes eller inmönstrad å fartyg, med vilket hemresan

icke kan företagas, utgår ersättning för färd utom riket enligt grunder,

som av Kungl. Majit bestämmas. I 13 § 3 mom. gällande krigsavlöningsreglemente

stadgas vidare, att Kungl. Majit ager meddela föreskrifter örn ersättning

i särskilda fall åt annan i utlandet vistande krigstjänstgöringsskyldig

opaginerad Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

än nyss sagts -för kostnader i anledning av färd utom riket, som han i samband

med inkallelse eller hemförlovning företagit.

I 4 § 1 och 3 mom. tillämpningsföreskrifterna 1939: 655 till krigsavlöningsreglementet

föreskrives, att inkallad, som är boende utrikes eller inmönstrad

å fartyg, med vilket hemresan icke kan företagas, vid inställelse till krigstjänstgöring

må uppbära ersättning för färd utom riket med belopp motsvarande

kostnaderna för färd med färdmedel närmast motsvarande reseklass

III enligt allmänna resereglemente!, dock ej för sovvagn. För inkvarteringsoch

förplägnadskostnader utgår ersättning med 6 kronor respektive 9 kronor

för dygn. För inkvartering och förplägnad, där kostnad därför ingår

i biljettpris, utgår icke ersättning. Till annan än här nämnd krigstjänstgöringsskyldig,

som vid inkallelse till krigstjänstgöring vistas å utrikes ort,

må, därest vederbörande centrala förvaltningsmyndighet så prövar skäligt-,

utgå ersättning enligt förut angivna grunder, under förutsättning att icke

vistelsen utrikes föranletts av tjänsteresa i statens ärende eller av stipendieresa.

Enligt 1942 års krigsavlöningssakkunnigas förslag på förevarande punkt

skulle reseersättning utgå, även då väglängden understege 20 kilometer, örn

färden företoges med järnväg, fartyg eller omnibus. De sakkunniga hade

nämligen funnit det vara i och för sig skäligt, att ersättning örn möjligt bereddes

personalen för resekostnaden i dess helhet. Ur denna synpunkt kunde

visserligen invändningar resas även emot den av de sakkunniga föreslagna

regeln örn resekostnadsersättning, enligt vilken exempelvis en reservofficer

eller värnpliktig, som hade nära 20 kilometers väg till närmaste järnvägseller

busstation, för att undvika kostnader för egen del kunde tvingas tillryggalägga

denna avsevärda sträcka till fots, bärande den utrustning, som

skulle medtagas. Med hänsyn till svårigheten att upprätthålla erforderlig kontroll

å kostnaderna för de fortskaffningsmedel, som i dylika fall kunde ifrågakomma,

hade de sakkunniga emellertid icke ansett sig böra förorda borttagande

av 20-kilometersgränsen även för annat färdmedel än järnväg, fartyg

eller omnibus.

För egen del ha utredningsmännen beträffande föreskrifterna i förevarande

moment anfört följande.

Yad krigsavlöningssakkunniga anfört i fråga örn borttagande av 20-kilometersgränsen

vid här avsedd färd med järnväg, fartyg eller omnibus synes

vara bärande. Såsom de sakkunniga framhållit synes, med hänsyn till svårigheten

att upprätthålla erforderlig kontroll å de kostnader, som i andra

fall kunna ifrågakomma, 20-kilometersgränsen böra bibehållas vid färd med

annat transportmedel än nyss sagts. I vissa fall kan emellertid en dylik bestämmelse

te sig uppenbart obillig, såsom då vederbörande har att medföra

hela eller större delen av den personliga utrustningen. Möjlighet synes fördenskull

böra hållas öppen för Kungl. Majit att bestämma, att ersättning

må kunna utgå vid begagnande av annat transportmedel än järnväg, fartyg

eller omnibus, även örn väglängden understiger 20 kilometer. Till omnibus

bör i enlighet med föreskrifterna i allmänna resereglemente! hänföras jämväl

automobil i regelbunden persontrafik (s. k. linjetrafik).

Föreskrifterna i 4 § 1 mom. tillämpningsföreskrifterna till krigsavlönings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

reglementet synas böra inflyta i ett nytt krigsavlöningsreglemente. I fråga

om ersättningens storlek ställa sig de nuvarande beloppen understundom

något förmånligare, i vissa fall åter mera oförmånliga för den inkallade vid

färd utom än vid färd inom riket. Bärande skäl för bibehållande av en dylik

åtskillnad synas icke föreligga. Föreskrifterna i denna del ha fördenskull

anslutits till de bestämmelser, som skola gälla för färd inom riket.

Liksom för personal, som är bosatt utom riket, torde även bestämmelserna

i 4 § 3 mom. tillämpningsföreskrifterna beträffande personal, som vid inkallelse

till krigstjänstgöring vistas å utrikes ort utan att vara där bosatt,

böra intagas i ett nytt krigsavlöningsreglemente. I fråga örn ersättning till

sist avsedd personal har chefen för armén i yttrande över 1942 års krigsavlöningssakkunnigas

förslag till krigsavlöningsbestämmelser förordat sådan

ändring av nuvarande bestämmelser, att ersättning för inställelsekostnad må

tillkomma även den, vars vistelse utrikes föranletts av stipendieresa. Enahanda

förslag har framförts av styrelsen för Sveriges förenade studentkårer

i skrivelse till överbefälhavaren, vilken skrivelse bifogats dennes yttrande

över sakkunnigförslaget.

Då med nuvarande regler en opåräknad stor del av stipendiet kan komma

att behöva förbrukas för bestridande av resekostnader, har gällande föreskrift

örn undantag från möjligheten att erhålla ersättning för resa vid inkallelse

för den, som på grund av stipendieresa vistas å utrikes ort, icke upptagits

i föreliggande förslag.

I anslutning till det anförda ha utredningsmännen i sitt reglementsförslag

intagit föreskrifter därom, att vid inställelse till krigst jänstgöring ersättning

utgår för färd inom riket från vistelseorten till inställelseorten enligt för

tjänsteresa angivna grunder, att, där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar,

ersättning dock icke utgår för färd till anbefalld samlingsplats eller närmaste

ort, varest transportmedel kostnadsfritt tillhandahålles, i sådana fall

då resan företages med annat transportmedel än järnväg, fartyg eller omnibus

och väglängden understiger 20 kilometer, att till omnibus hänföres automobil

i regelbunden persontrafik (s. k. linjetrafik), att vid färd utom riket

inkallad, som är boende utrikes eller inmönstrad å fartyg, med vilket resan

till hemlandet icke kan företagas, äger uppbära dels ersättning för de verkliga

resekostnaderna i den mån dessa icke överstiga kostnaderna för sådan

färd, som närmast motsvarar resa i reseklass III enligt allmänna resereglementet

utan anlitande av sovvagn, dels ock ersättning för inkvartering och

förplägnad enligt vid tjänsteresa inom riket angivna grunder, samt att till

den, som vid inkallelse till krigstjänstgöring vistas å utrikes ort utan att vara

där bosatt, ersättning må, därest vederbörande centrala förvaltningsmyndighet

så prövar skäligt, utgå enligt nyss angivna grunder under förutsättning,

att vistelsen utrikes icke föranletts av tjänsteresa i statens ärende.

Centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden och svenska reservunderofficersförbundet

ha ansett, att resekostnadsersättning för inkallad, som

är boende utrikes eller inmönstrad å fartyg, med vilket resan till hemlandet

icke kan företagas, bör utgå i den mån densamma motsvarar kostnaderna för

resa i den reseklass, vartill vederbörande är berättigad vid dylik resa inrikes.

Svenska underofficersförbundet har funnit de föreslagna ersättningarna

vara för snävt beräknade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Värnpliktiga officerares riksförbund har ansett skäligt, att ersättning för

resekostnad vid inställelse till och utryckning från krigstjänstgöring må utgå,

då resan företages med annat transportmedel än järnväg, fartyg eller omnibus,

även om våglängden understiger 20 kilometer.

Jag biträder vad utredningsmännen föreslagit under förevarande moment. VcpartementsMed

anledning av påpekanden av försvarets civilförvaltning och försvars- chefen.

väsendets lönenämnd ha dock vissa formella jämkningar vidtagits i förslaget.

2 mom. Enligt 13 § 2 mom. gällande krigsavlöningsreglemente utgår vid

hemförlovning från krigstjänstgöring, med motsvarande tillämpning av de

grunder som gälla vid inställelse till tjänstgöring, ersättning för färd från

tjänstgöringsorten till ort inom eller utom riket, varest den hemförlovade är

mantalsskriven eller före inkallelsen haft sin bostad eller huvudsakliga verksamhet.

Denna föreskrift har i sak oförändrad intagits såsom ett första stycke i

förevarande moment.

Utredningsmännen ha vidare föreslagit intagande av föreskrift därom att,

därest den hemförlovade vid utryckning saknar bostad och icke skall utöva

verksamhet på ort där han före tjänstgöringen haft sin huvudsakliga verksamhet,

ersättning må utgå för färd från tjänstgöringsorten till ort, varest

hans närmaste anhörige är bosatt.

Försvarsväsendets lönenämnd har i anledning av sistberörda föreskrift

framhållit, att den värnpliktige kunde ha ett berättigat intresse att erhålla

ersättning för färd till släkting, som hade större möjlighet att taga hand örn

honom än hans närmaste anhöriga, eller till förutvarande arbetsgivare. Vidare

syntes skäligt, att värnpliktig, som hade för avsikt att efter utryckningen

förlägga sin huvudsakliga verksamhet till annan ort än före tjänstgöringens

början, erhölle ersättning för färd till den nya verksamhetsorten.

Mot den av utredningsmännen under första stycket av förevarande moment Departcmentsintagna

föreskriften har jag icke funnit anledning till erinran. Beträffande Zeferi.

ersättning för resa åt den, som vid utryckning saknar bostad och icke skall

utöva verksamhet på ort där han före tjänstgöringen haft sin huvudsakliga

verksamhet, ansluter jag mig till den av försvarsväsendets lönenämnd uttalade

uppfattningen. Såsom ett andra stycke i förevarande moment har jag

fördenskull intagit en föreskrift därom, att utan hinder av vad i första

stycket sägs hemförlovad, som har för avsikt att efter utryckningen förlägga

sin verksamhet till annan ort än före tjänstgöringens början eller som vid

utryckningen saknar bostad, må erhålla ersättning för färd inom riket från

tjänstgöringsorten till den nya verksamhetsorten eller till ort, varest han

eljest avser att mera stadigvarande vistas.

25 §. Ersättning för resa i samband med

krigstedighet.

Enligt 14 § gällande krigsavlöningsreglemente utgår vid tjänstledighet på

grund av sjukdom, angelägenhet av betydelse för det allmänna eller enskild

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 65. 77 45 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

angelägenhet av vikt samt vid sådan permission, som meddelas personalen

vid visst förband eller annan personalgrupp, ersättning för färd från tjänstgöringsorten

till annan ort inom riket, som vederbörande chef med hänsyn

till ändamålet med ledigheten bestämmer, ävensom för återresa. Vid annan

än nu nämnd tjänstledighet äger vederbörande chef, med iakttagande av de

särskilda föreskrifter, som må ha utfärdats, medgiva, att ersättning må utgå

för resa till viss ort inom riket ävensom för återresa. Beträffande ersättning,

som avses i denna paragraf, skola stadgandena i 12 § örn gottgörelse för

tjänsteresa m. m. äga motsvarande tillämpning.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av bestämmelserna i nämnda

författningsrum finnas intagna i krigsledighetsbestämmelserna 1940: 986. Enligt

sistnämnda bestämmelser utgår ersättning vid här ifrågavarande resor

icke blott för kostnad för vederbörligt färdmedel utan i vissa fall även för

kostnad för förplägnad och inkvartering. Krigsledighetsbestämmelserna innehålla

vidare föreskrifter rörande vad som avses med permission liksom ock

angående de ledigheter, som äro att hänföra till krigspermission.

Föreskrifter örn ersättning för resa m. m., varom här är fråga, synas böra

regleras i tillämpningsföreskrifterna till reglementet. I reglementsförslaget

har därför endast intagits en hänvisning till av Kungl. Majit utfärdade närmare

bestämmelser.

26 §. Ersättning för flyttningskostnad.

Enligt 4 § 3 mom. gällande krigsavlöningsreglemente skola i fråga örn rätt

till flyttningsersättning i fredstid gällande bestämmelser äga tillämpning, i

den mån Kungl. Majit ej annorlunda förordnar. Ändå att enligt nyssnämnda

bestämmelser beställningshavare, som förpliktas tillträda eller frånträda

tjänstebostad, icke är berättigad till ersättning för flyttningskostnad, må han

efter vederbörande förvaltningsmyndighets beprövande kunna erhålla skälig

gottgörelse för kostnader, som förorsakas av sådan flyttning.

Under förevarande paragraf har i enlighet med utredningsmännens förslag

med i sak oförändrat innehåll intagits första punkten av nu gällande bestämmelser.

Föreskriften under andra punkten har däremot uteslutits ur föreliggande

reglementsförslag. Enligt vad som framgår av propositionen 1939:

246 har nuvarande bestämmelse örn flyttningsersättning i samband med tillträdande

eller frånträdande av tjänstebostad varit avsedd såsom ett komplement

till bestämmelserna örn flyttningsersättning i fredsavlöningsreglementet

för det fall, att manskap förpliktas företaga flyttning inom en och samma ort.

Sedan numera föreskrifter härom meddelats i manskapsavlöningsreglementet,

är den nuvarande bestämmelsen i andra punkten icke erforderlig.

27 §. Krigs utrustnings bidrag.

Jämlikt 10 § krigsavlöningsreglementet äger personal, som enligt i

fredstid gällande bestämmelser är skyldig att hålla sig med uniformspersedlar,

för fullständigande av egen personlig krigsutrustning åtnjuta bidrag,

utöver i fredstid utgående ekiperingshjälp, med 250 kronor (krigsutrustnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

83

Kungl. May.ts proposition nr 65.

bidrag). Sådant bidrag utbetalas samtidigt med första terminslönen eller,

örn rätten till bidraget inträder senare, samtidigt med första därefter förfallande

terminslön. Om krigstjänstgöringen blir av längre varaktighet, må

här ifrågavarande personal, i den mån förhållandena därtill giva anledning,

antingen erhålla erforderlig komplettering av krigsutrustningen genom statens

försorg eller ock komma i åtnjutande av förnyade krigsutrustningsbidrag

enligt de grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

Beträffande föreskrifterna örn krigsutrustningsbidrag ha utredningsmännen

erinrat örn, att flera myndigheter och personalorganisationer framställt yrkanden,

att bidraget med hänsyn till den efter år 1939 inträdda prisstegringen

måtte höjas. Yrkandena ha i allmänhet gått ut på att bidraget skulle höjas

till 360 kronor. Utredningsmännen lia vidare anfört:

Med hänsyn till den sedan år 1939 inträdda prisstegringen torde kravet

på en viss förhöjning av krigsutrustningsbidraget i och för sig icke kunna

anses obefogat. Emellertid kan det ur andra synpunkter ifrågasättas, örn en

höjning bör ske. Utan att ställning tages till frågan om skäligheten av krigsutrustningsbidragets

storlek i och för sig, synes det med hänsyn till inträffande

fluktuationer i den allmänna prisnivån vara mindre lämpligt, att krigsutrustningsbidraget

fastlåses vid visst bestämt belopp i krigsavlöningsreglementet.

På sätt skett i reservbefälskungörelserna i fråga örn ekiperingshjälp

synes fördenskull medgivande böra lämnas Kungl. Maj:t att i särskild ordning

bestämma krigsutrustningsbidragets storlek.

Sista punkten i 10 § 1 mom. krigsavlöningsreglementet bör såsom avseende

endast en utbetalningsföreskrift uteslutas. Det torde böra ankomma på

försvarets civilförvaltning att utfärda erforderliga bestämmelser i nu angivet

hänseende.

I anslutning härtill ha utredningsmännen föreslagit, att personal, som enligt

för fred gällande bestämmelser är skyldig att hålla sig med uniformspersedlar,

för fullständigande av egen personlig krigsutrustning må äga att

utöver i fredstid utgående ekiperingshjälp åtnjuta krigsutrustningsbidrag

med belopp, som Kungl. Majit bestämmer, ävensom att om krigstjänstgöringen

blir av längre varaktighet Kungl. Majit må i den mån förhållandena därtill

giva anledning medgiva personal som nyss sagts antingen erforderlig komplettering

av krigsutrustningen genom statens försorg eller ock förnyade

krigsutrustningsbidrag.

Försvarsväsendets lönenämnd har ansett det föreslagna bemyndigandet

för Kungl. Majit att fastställa krigsutrustningsbidragets storlek böra i så

måtto begränsas, att ett visst maximibelopp, förslagsvis 300 kronor, fastställdes

i reglementet. Då behov att ersätta viss del av krigsutrustningen

kunde under verkliga krigsförhållanden inträda kort tid efter krigstjänstgöringens

början, har lönenämnden vidare föreslagit viss ändrad avfattning

av paragrafens andra stycke.

I likhet med utredningsmännen anser jag icke lämpligt att i krigsavlöningsreglementet

fixera något bestämt belopp för krigsutrustningsbidraget. Det

bör ankomma på Kungl. Majit att med den av försvarsväsendets lönenämnd

angivna inskränkningen besluta i fråga örn bidragets storlek. Jag

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

biträder även lönenämndens förslag om viss jämkning av stadgandet i andra

stycket med hänsyn till att under verkliga krigsförhållanden behov att ersätta

viss del av krigsutrustningen kan inträda kort tid efter krigst jänstgöringens

början.

28 §. Ersättning för dykeriarbete m. m.

Såsom under 4 § 2 mom. berörts ha chefen för marinen och försvarsväsendets

lönenämnd fäst uppmärksamheten på att i 30 § militära avlöningsreglementet

och 26 § 2 mom. manskapsavlöningsreglementet omförmäld ersättning

för dykeriarbete icke uppräknats bland de förmåner, som må utgå enligt

utredningsmännens förslag till krigsavlöningsreglemente. Ifrågavarande

ersättning, som må tillkomma personalen enligt gällande krigsavlöningsreglemente,

syntes böra åtnjutas jämväl under krigstjänstgöring och omförmälas i

reglementet. Lönenämnden har härvid förordat intagande av en särskild

paragraf under »3 avd. Särskilda ersättningar» örn bemyndigande för Kungl.

Majit att meddela erforderliga föreskrifter i ämnet. Ett dylikt bemyndigande

borde enligt lönenämndens mening jämväl omfatta de genom särskilda beslut

beviljade ersättningarna för deltagande i minsvepningsarbete ävensom — till

värnpliktiga —- för tjänstgöring å ubåt.

I anslutning till lönenämndens förslag har under förevarande paragraf intagits

föreskrift därom, att ersättning för utförande av dykeriarbete utgår,

där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar, enligt för fred gällande bestämmelser

ävensom att, i den mån Kungl. Majit så förordnar, ersättning må utgå

för deltagande i minsvepningsarbete samt — i vad rör värnpliktiga — för

tjänstgöring å undervattensbåt enligt av Kungl. Majit och riksdagen fastställda

grunder för sådan ersättning.

29 §. Begravningshjälp m. m.

Enligt 9 § 6 mom. sista punkten gällande krigsavlöningsreglemente skola,

därest begravning av avliden löntagare sker genom dödsboets försorg, förefintliga

för fredstid gällande bestämmelser om begravningshjälp äga tilllämpning.

1942 års krigsavlöningssakkunniga anförde i fråga örn begravningshjälp

bland annat:

Den nuvarande bestämmelsen innebär att, i den mån begravningshjälp icke

utgår enligt militärersättningsförordningen, personal på frivillig övergångsstat,

disponibilitetsstat och reservstat samt pensionsavgången personal icke

äger någon rätt till begravningshjälp, ett förhållande, som enligt de sakkunnigas

mening knappast kan anses tillfredsställande. Enligt förevarande reglementsförslag

kommer såväl personalen på aktiv stat som ali annan personal,

som avlönas enligt samma grunder, att erhålla begravningshjälp enligt de bestämmelser,

som gälla för den aktiva personalen i fredstid. De sakkunniga ha

övervägt, huruvida särskilda bestämmelser i förevarande avseende kunna vara

påkallade för det fall, att kostnadskrävande åtgärder för begravning vidtagas

av militär myndighet ävensom då hinder möter för begravnings verkställande

genom dödsboets försorg. Anledning har emellertid icke befunnits föreligga

att föreslå sådana föreskrifter. I förstnämnda fall ha de sakkunniga ansett

opaginerad Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

sig kunna förutsätta, att uppdrag föreligger från dödsboets sida och att myndigheten

sålunda är berättigad till gottgörelse för havda utgifter. I sistnämnda

fall åter har det synts skäligt, att dödsboet under förevarande omständigheter

erhåller begravningshjälpen oavkortad, trots att kostnader för

begravningen icke uppkommit för densamma. Erinras må, att begravningshjälp

i såväl militära som civila avlöningsreglementena hänförts till sådana

avlöningsförmåner, i fråga örn vilka anställningshavare icke är pliktig att

underkasta sig ändrade bestämmelser, samt att civila avlöningsreglementets

giltighet icke begränsats till fredstid.

Enligt krigsavlöningssakkunnigas förslag skulle således begravningshjälp

generellt tillkomma dödsboet efter löntagare, å vilken krigsavlöningsreglementet

varit tillämpligt. Vägande skäl lia synts utredningsmännen tala för

en dylik utvidgning av rätten till begravningshjälp. Vidare skulle begravningshjälp

enligt sakkunnigförslaget utgå, även där begravningen skett annorledes

än genom dödsboets försorg. Jämväl i denna del lia utredningsmännen

ansett förslaget vara välgrundat. Förutom vad de sakkunniga erinrat därom,

att begravningshjälp i militära och civila avlöningsreglementena hänförts till

de avlöningsförmåner, i fråga om vilka anställningshavare icke är pliktig att

underkasta sig ändrade bestämmelser, lia utredningsmännen framhållit, att

enligt krigsfamiljebidragsförordningen begravningsbidrag åtnjutes för avliden

familjemedlem, för vilken familjepenning uppburits, oberoende av örn

begravning ägt rum genom dödsboets försorg eller icke.

Utredningsmännen ha vidare anfört:

För personal, vars efterlevande enligt för fred gällande bestämmelser äro

berättigade till begravningshjälp och ersättning för transportkostnader, böra

förmånerna i fråga utgå med tillämpning av dessa bestämmelser. Personal,

vars efterlevande icke enligt för fred gällande bestämmelser äro berättigade

till sådan förmån, torde i förevarande avseende böra likställas med motsvarande

personal på aktiv stat. För civil befattningshavare i statens tjänst

komma begravningshjälp och ersättning för transportkostnader givetvis att

utgå enligt de för den civila befattningen gällande bestämmelserna. För att

begravningshjälp icke i något fall skall utgå från mera än ett håll bör emellertid,

i anslutning till vad 1942 års krigsavlöningssakkunniga föreslagit i förevarande

avseende, föreskrivas, att begravningshjälp och ersättning för transportkostnad

icke må utgå, i den mån förmånerna i fråga utgå på grund av

civil statsanställning, som den avlidne innehaft.

I anslutning härtill ha utredningsmännen föreslagit, att begravningshjälp

och ersättning för kostnader för transport av avlidens stoft till hemorten må

utgå enligt därom för fred gällande bestämmelser, att personal, vars efterlevande

icke enligt för fred gällande föreskrifter äro berättigade till begravningshjälp

och ersättning för transportkostnader, i förevarande avseende likställes

med motsvarande personal på aktiv stat samt att ifrågavarande bestämmelser

icke skola äga tillämpning i den mån begravningshjälp och ersättning

för transportkostnad utgå på grund av civil statsanställning, som den avlidne

innehaft.

Chefen för försvarsstaben har erinrat örn att enligt för fred gällande bestämmelser

staten endast ersatte kostnaderna för transport av avliden fast anställds

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

stoft till förläggningsorten eller annan ort, dit transporten ej föranledde högre

kostnad. Försvarsstabschefen, som ansett detta icke vara skäligt, har föreslagit,

att staten måtte gälda kostnaden för transport av stoftet till gravsättningsplatsen

oavsett var denna vore belägen.

Försvarsväsendets lönenämnd har ifrågasatt, örn den av utredningsmännen

föreslagna regeln örn begravningshjälp m. m. till ali personal, å vilken krigsavlöningsreglementet

är tillämpligt, undantagslöst borde gälla vid krig. Lönenämnden

har i anslutning härtill föreslagit, att i paragrafens första stycke

måtte inrymmas möjlighet för Kungl. Maj:t att förordna örn undantag från det

däri intagna stadgandet. I fråga örn undantag från bestämmelserna örn begravningshjälp

och ersättning för transportkostnader för den, som på grund av civil

statsanställning är berättigad till begravningshjälp m. m., framhåller lönenämnden,

att ersättning för kostnader för transport av avlidens stoft icke torde

kunna utgå på grund av civil statsanställning, i det fall att vederbörande avlidit

under militärtjänstgöring. Enligt gällande bestämmelser må nämligen

ersättning för transportkostnad endast utgå, därest civil befattningshavare

avlider under tjänstgöring å annan ort än stationeringsorten. Med tjänstgöring

torde därvid endast kunna förstås tjänstgöring i vederbörandes egenskap av

civil befattningshavare. Lönenämnden har med hänsyn härtill föreslagit, att

sistnämnda stadgande begränsas att avse allenast begravningshjälp.

Yad utredningsmännen föreslagit därom, att begravningshjälp och ersättning

för transport av avlidens stoft generellt böra tillkomma dödsboet efter

all personal, å vilken krigsavlöningsreglementet varit tillämpligt, anser jag i

princip riktigt. Likaså bör begravningshjälp principiellt utgå, även örn begravningen

skett annorledes än genom dödsboets försorg. Såsom försvarsväsendets

lönenämnd framhållit, kan det emellertid ifrågasättas, örn detta

undantagslöst bör gälla i krig. Jag biträder därför lönenämndens förslag örn

att Kungl. Maj:t erhåller möjlighet att förordna örn inskränkning i rätten till

här avsedda förmåner. Även i övrigt tillstyrker jag lönenämndens ändringsförslag.

Chefens för försvarsstaben förslag att utsträcka rätten till ersättning

för kostnader för transport av avliden fast anställds stoft till gravsättningsplatsen,

oavsett var denna är belägen, anser jag mig icke kunna biträda.

Tillämpningsföreskrifter.

30 §.

Enligt 16 § gällande krigsavlöningsreglemente skola de närmare föreskrifter,

som finnas erforderliga för tillämpning av reglementet, meddelas av

Kungl. Majit.

Motsvarande föreskrift har intagits under förevarande paragraf.

Reglementets ikraftträdande.

Det föreliggande reglementsförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 1945.

Samtliga i reglementsförslaget intagna bestämmelser böra gälla från och med

dagen för ikraftträdandet, från vilken tidpunkt krigsavlöningsreglementet den

opaginerad Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ls proposition nr 65.

15 juni 1939 (nr 278) bör upphöra att gälla. I fråga om löneklassplacering

efter reglementets ikraftträdande bör så anses, som örn reglementets bestämmelser

ägt tillämpning även före den 1 juli 1945.

Såsom av förslaget till tjänsteförteckning framgår, skall såsom villkor för

att meniga värnpliktiga, födda 1920 eller senare, må hänföras till 2:a krigslöneklassen

gälla, att värnpliktiga i allmänhet fullgjort 390 och vapenfria värnpliktiga

520 dagars värnpliktstjänstgöring. Motsvarande tjänstgöringstid för

erhållande av terminslön enligt 2:a krigslöneklassen, högre tariffen, utgör

enligt gällande krigsavlöningsbestämmelser för värnpliktiga i allmänhet 360

och för vapenfria värnpliktiga 480 dagar. Vid reglementets ikraftträdande

skulle sålunda den, som då fullgjort 360 respektive 480 dagars tjänstgöring

och kommit i åtnjutande av terminslön enligt 2:a krigslöneklassen, högre

tariffen, men ännu icke fullgjort 390 respektive 520 dagars tjänstgöring, komma

att vidkännas löneminskning. Till förhindrande härav föreslår jag i likhet med

utredningsmännen, att menig värnpliktig, som vid reglementets ikraftträdande

uppbär eller uppburit terminslön enligt 2:a krigslöneklassen, högre tariffen,

skall hänföras till 2:a krigslöneklassen. Denna övergångsbestämmelse bör

dock gälla endast under nu rådande förstärkt försvarsberedskap samt vid

krigstillstånd, som i anslutning härtill må komma att inträda.

Chefen för marinen har framhållit, att fast anställd 3. klass sjöman, som

enligt gällande bestämmelser hänförts till 2:a krigslöneklassen, för närvarande

äger under sjötjänstgöring med rörlig förläggning åtnjuta terminslön med 1

krona 50 öre för dag. De föreslagna bestämmelserna innebära sålunda för

denna personal en viss löneminskning under ifrågavarande tjänstgöring. Till

förhindrande härav, såvitt rör den nuvarande personalen, föreslår nämnde

chef, att de 3. klass sjömän, som före reglementets ikraftträdande uppflyttats

till 2:a krigslöneklassen, fortfarande skola hänföras till denna krigslöneklass.

Jag finner mig böra biträda vad chefen för marinen sålunda föreslagit, i vad

avser nu rådande beredskapstillstånd samt krigstillstånd, som i anslutning

härtill må komma att inträda.

De i 2 § 7 mom. kungörelsen 1940: 985, sådant nämnda författningsrum

lyder enligt kungörelsen 1944: 448, intagna övergångsbestämmelserna beträffande

förutvarande landstormsofficerare och förutvarande medlemmar av frivilliga

automobilkåren böra — utsträckta att avse jämväl personal vid sjövärnskåren

och svenska röda korset — gälla även för tid efter ikraftträdandet

av det nya reglementet. Det torde böra få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda

bestämmelser härom ävensom de övergående bestämmelser i övrigt, som

kunna visa sig erforderliga.

Tjänsteförteckningen.

I gällande tjänsteförteckning till krigsavlöningsreglementet äro upptagna

— förutom samtliga militära tjänstegrader — även icke militära befattningar.

Dessa befattningar lia i ett stort antal fall upptagits i alternativa krigslöneklasser

och försetts med asterisk. Under anmärkning till tjänsteförteckningen

har angivits, dels att asterisk framför en befattning innebär, att denna, örn

opaginerad Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

befattningshavarens tjänsteställning därtill föranleder, skall hänföras till

annan krigslöneklass, dels ock att i tjänsteförteckningen ej särskilt nämnd befattning

skall hänföras till den krigslöneklass, som motsvarar hans tjänsteställning.

Från vissa myndigheters sida har framhållits, att befattningarna såsom

eldare av 1. klassen och maskinist borde utgå ur tjänsteförteckningen samt

att — utöver nuvarande i alternativa krigslöneklasser upptagna befattningar

— ytterligare ett antal angivna befattningar borde upptagas i mer än en krigslöneklass

och förses med asterisk. Jämlikt förordnande- och konstitueringsföreskrifterna

tillkomma dessutom ett icke ringa antal befattningar, som, därest

tjänsteförteckningen skall vara uttömmande, böra intagas i densamma under

alternativa krigslöneklasser och förses med asterisk.

Införandet av en och samma befattning i flera krigslöneklasser är emellertid,

framhålla utredningsmännen, ägnat att göra tjänsteförteckningen mindre

överskådlig. Systematiskt sett vore det å andra sidan icke lämpligt att, såsom

för närvarande är fallet, vissa befattningar för icke militär personal redovisades

i tjänsteförteckningen under det att för andra, ej särskilt nämnda

befattningar endast föreskreves, att vederbörande skulle hänföras till den

krigslöneklass, som motsvarar hans tjänsteställning. Enklast och mest praktiskt

har synts utredningsmännen vara., att i tjänsteförteckningen endast upptagas

samtliga militära tjänstegrader — inom 15:e och 16:e krigslöneklassema

tillika befattningen — och att i anmärkning till tjänsteförteckningen föreskrives,

att den, som innehar tjänsteställning motsvarande viss militär tjänstegrad,

hänföres till samma krigslöneklass som innehavaren av tjänstegraden.

En på dylikt sätt förenklad tjänsteförteckning har icke ansetts behöva uppdelas

på skilda kolumner för armén, marinen och flygvapnet.

Enligt gällande krigsavlöningsbestämmelser hänföres menig till l:a krigslöneklassen,

intill dess vederbörande fullgjort sammanlagt 100 dagars tjänstgöring,

och därefter till 2:a krigslöneklassen. Enär beloppen i l:a och 2:a

krigslöneklassema, lägre tariffen, sammanfalla, innebär uppflyttningen till

2:a krigslöneklassen för värnpliktig icke någon ändring i fråga örn terminslön

för tid, varunder han uppbär sådan lön enligt nämnda tariff. För erhållande

av terminslön enligt den högre tariffen skall värnpliktig tillhörande

yngre åldersklass1 än åldersklass 1939 ha fullgjort sammanlagt 360 dagars

tjänstgöring. Jämlikt 17 § av föreliggande reglementsförslag skall den högre

terminslönetariffen regelmässigt tillämpas å värnpliktiga. Enligt denna regel

skulle således, därest nuvarande bestämmelse i fråga örn tidpunkten för

menigs hänförande till 2:a krigslöneklassen bibehölles, terminslönen komme att

utgå med 1 krona 50 öre för dag redan efter 100 dagars tjänstgöring. Utredningsmännen

framhålla, att anledning saknas att i förevarande avseende frångå

den nuvarande principen, enligt vilken menig värnpliktig för erhållande

av terminslön med 1 krona 50 öre för dag skall ha fullgjort tjänstgöring motsvarande

minst den för armén och kustartilleriet enligt vämpliktslagen föreskrivna

första tjänstgöringen. Tidpunkten för menig värnpliktigs hänförande

1 Begreppet åldersklass har numera ersatt begreppen årsklass (årsgrupp).

opaginerad Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

till 2:a krigslöneklassen bör således enligt utredningsmännens mening framflyttas.

I förevarande sammanhang lia utredningsmännen erinrat om följande av

1942 års lcrigsavlöningssaklcunniga gjorda uttalande beträffande terminslön

—- av de sakkunniga benämnd fältlön:

Enligt kungörelsen 1942:527 med provisoriska bestämmelser angående

avlöning åt värnpliktiga m. m. skall menig för att kunna erhålla penningbidrag

med 1 krona 50 öre för dag ha fullgjort tjänstgöring under sammanlagt

390 dagar, motsvarande värnpliktiga i allmänhet jämlikt 27 §

1 mom. A värnpliktslagen åliggande första tjänstgöring och första repetitionsövning.

Samma regel bör enligt de sakkunnigas mening principiellt

gälla i fråga örn fältlön till värnpliktig, vilken är underkastad bestämmelserna

i nämnda författningsrum. Annan värnpliktig bör för att erhålla förhöjning

i fählön ha fullgjort tjänstgöring under ett i förhållande till honom åliggande

fredstjänstgöring jämförligt antal dagar. De sakkunniga, som just i förevarande

hänseende ansett det synnerligen angeläget med en ^tillämplig

regel, ha, med utgångspunkt från att 27 § värnpliktslagen underkastade värnpliktiga

såsom regel äro födda år 1920 eller senare samt att äldre värnpliktiga

utom i undantagsfall numera ha fullgjort dem i fredstid åliggande första

tjänsgöring och därutöver åtminstone 30 dagar, funnit sig böra föreslå, att

menig, född år 1920 eller senare, som icke fullgjort värnpliktstjänstgöring

under sammanlagt 390 dagar, skall åtnjuta fählön med 1 krona örn dagen och

annan värnpliktig med 1 krona 50 öre för dag.

Krigsavlöningssakkunnigas förslag på förevarande punkt föranledde icke

någon erinran från de över förslaget till krigsavlöningsreglemente hörda

myndigheterna.

Utredningsmännen lia framhållit, att vad krigsavlöningssakkunniga uttalat

rörande önskvärdheten av en lättillämplig regel för bestämmande av fählön

i lika hög grad gällde i fråga om personalens hänförande till viss krigslöneklass,

samt ha vidare anfört i huvudsak följande.

Den av de sakkunniga föreslagna bestämmelsen örn en höjning av fältlönen

för menig från 1 krona till 1 krona 50 öre för dag efter en tjänstgöringstid av

390 dagar avviker såtillvida från krigsavlöningsbestämmelserna, att motsvarande

förhöjning av terminslönen inträder efter en tjänstgöringstid av — för

yngre åldersklasser — 360 dagar, varav 42 dagar skola avse beredskapst jänstgöring.

Då emellertid en tjänstgöring örn 390 dagar motsvarar den tjänstgöringstid,

som kräves för att menig skall komma i åtnjutande av föihöjt

penningbidrag jämlikt kungörelsen 1942: 527, 2 §, synes det vara lämpligt att

uppställa fordran på samma tjänstgöringstid för att menig värnpliktig skall

kunna hänföras till högre krigslöneklass. Till förhindrande av att den, som

redan tillträtt terminslön enligt 2:a krigslöneklassen, högre tariffen, genom

de föreslagna bestämmelserna får vidkännas löneminskning, tarvas emellertid

en särskild övergångsbestämmelse. Av praktiska skäl torde vidare, i överensstämmelse

med krigsavlöningssakkunnigas förslag, böra räknas med att

de värnpliktiga, vilka äro underkastade bestämmelserna i 27 § 1 och 2 morn.

1941 års värnpliktslag i fråga om tjänstgöringsskyldighet, regelmässigt äro

födda år 1920 eller senare. I fråga om värnpliktiga födda före år 1920, ha

dessa utan fordran på viss fullgjord tjänstgöring i föreliggande förslag hänförts

till 2:a krigslöneklassen. Sistnämnda värnpliktiga torde nämligen i allmänhet

numera ha fullgjort tjänstgöring under så lång tid, att de enligt gäl
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

lande krigsavlöningsbestämmelser hänförts till 2:a krigslöneklassen och åtnjuta

terminslön enligt den högre tariffen. Även om så icke alltid är fallet,

såsom exempelvis med efterbesiktigade värnpliktiga, synes med hänsyn till

den opåräknade tjänstgöring dessa värnpliktiga skola fullgöra och den levnadsålder

de i allmänhet uppnått skäligt, att samtliga värnpliktiga födda före

år 1920 hänföras till 2:a krigslöneklassen. I fråga örn efterbesiktigade värnpliktiga

må även framhållas, att de enligt kungörelsen 1942: 867 likställts med

värnpliktiga av årsklass 1938 eller äldre årsklass och sålunda efter 42 dagars

tjänstgöring äga uppbära terminslön enligt 2:a krigslöneklassen, högre tariffen.

För en enligt ovan föreslagen generell regel talar särskilt den enkelhet i tilllämpningen,

som detta medför. Fordran på viss för olika åldersklasser fullgjord

tjänstgöring för att hänföras till 2:a krigslöneklassen skulle nämligen

göra bestämmelserna mera invecklade och svårare att tillämpa.

Enligt Kungl. Maj:ts brev elen 17 december 1943 skall med freds- och krigstjänstgöring,

som vid tillämpning av 2 § 2 mom. andra stycket särskilda tilllämpningsbestämmelserna

till krigsavlöningsreglementet må tagas i betraktande

för bestämmandet av tidpunkten för erhållande av terminslön enligt

den högre tariffen, förstås icke blott värnpliktstjänstgöring utan även militär

tjänstgöring, som fullgjorts på grund av annan fast anställnng vid krigsmakten

än såsom volontär över stat. Motsvarande föreskrift har intagits

under anmärkning till tjänsteförteckningen i och för bestämmande av krigslöneklass

för menig värnpliktig.

I fråga örn vapenfria värnpliktiga gäller enligt kungörelsen 1943: 124 med

ändring av särskilda tillämpningsbestämmelserna till krigsavlöningsreglementet,

att sådan värnpliktig tillhörande årsklass 1939 (årsgrupp 1940) eller

yngre årsklass (årsgrupp) för erhållande av terminslön enligt den högre

tariffen skall utöver eljest föreskriven tid hava fullgjort tjänstgöring under

120 dagar. Enligt kungörelsen 1943: 123 med ändring av kungörelsen 1942: 527

med provisoriska bestämmelser angående avlöning åt värnpliktiga m. m. skall

förhöjning av penningbidraget utöver 1 krona om dagen för vapenfri värnpliktig

icke ske, förrän han fullgjort tjänstgöring under sammanlagt 520

dagar eller således 130 dagar mera än övriga värnpliktiga.

För bestämmande av krigslöneklass för vapenfri värnpliktig synes man

kunna utgå från att värnpliktiga tillhörande yngre åldersklass än åldersklass

1939 äro födda år 1920 eller senare. Likaså torde man av praktiska skäl

kunna räkna med att samtliga äldre vapenfria värnpliktiga numera fullgjort

föreskriven tjänstgöring för erhållande av terminslön enligt 2:a krigslöneklassen,

högre tariffen, även örn detta i enstaka fall skulle leda till att den

vapenfrie hänföres till 2:a krigslöneklassen något tidigare än enligt nuvarande

bestämmelser. I anslutning till gällande bestämmelser har fördenskull under

anmärkning till tjänsteförteckningen intagits en föreskrift, att vapenfri värnpliktig,

född år 1920 eller senare, icke må hänföras till högre krigslöneklass

än l:a krigslöneklassen, förrän han fullgjort tjänstgöring under sammanlagt

520 dagar. Antalet tjänstgöringsdagar har således, liksom för övriga värnpliktiga,

ansetts böra fastställas i överensstämmelse med föreskrifterna för

erhållande av förhöjt penningbidrag. Till undvikande av löneminskning för

den, som redan tillträtt terminslön enligt den högre tariffen, erfordras även

för ifrågavarande värnpliktiga en särskild övergångsbestämmelse.

Enligt 5 § 2 mom. sista stycket krigsavlöningsreglementet likställas frivilliga

med värnpliktiga, där ej Kungl. Maj:t för visst fall eller för viss personal

annorlunda förordnar. Motsvarande bestämmelse har intagits i 4 § 1

mom. sista stycket av föreliggande reglementsförslag beträffande krigsfrivillig

personal. I fråga örn krigslöneklass skall enligt den till reglementsför
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65. 91

slaget fogade tjänsteförteckningen gälla, att menig värnpliktig, född år 1920

eller senare, hänföres till l:a krigslöneklassen intill dess vederbörande fullgjort

390 dagars värnpliktstjänstgöring och därefter till 2:a krigslöneklassen,

samt att menig värnpliktig, född före år 1920, hänföres till 2:a krigslöneklassen.

Då krigsfrivilliga till huvudsaklig del utgöras av sådan personal,

som icke fullgjort värnpliktstjänstgöring, följer av de anförda bestämmelserna,

att, därest ej annorlunda stadgas, menig krigsfrivillig, född år 1920

eller senare, kommer att hänföras till l:a och menig krigsfrivillig, född före

år 1920, till 2:a krigslöneklassen. I betraktande av att det övervägande antalet

krigsfrivilliga överhuvud taget icke varit skyldiga att fullgöra värnpliktstjänstgöring,

kan en åtskillnad i förevarande avseende på sätt föreslagits för

värnpliktiga icke anses sakligt befogad för krigsfrivillig personal, varför särskilda

bestämmelser för sistnämnda personal synas erforderliga. Med hänsyn

till att skilda bestämmelser i fråga örn krigslöneklass kunna visa sig erforderliga

för olika grupper av krigsfrivilliga, _ torde bestämmelserna härom

lämpligen böra intagas i tillämpningsföreskrifterna till krigsavlöningsreglementet.

Enär den lägre terminslönetariffen är avsedd att_ regelmässigt tillämpas

för fast anställd personal och terminslönebeloppen i lia och 2:a krigslöneklasserna

av denna tariff sammanfalla, föreligger icke något behov av att

medgiva menig volontär uppflyttning till 2:a krigslöneklassen.

I anslutning till storleken av i propositionen 1944: 149 föreslaget — genom

kungörelsen 1944:498 numera fastställt — penningbidrag för värnpliktig

överfurir ha utredningsmännen vidare föreslagit, att överfurir och högbåtsman,

vilka enligt gällande tjänsteförteckning tillhöra 5:e krigslöneklassen,

skola hänföras till 6:e krigslöneklassen.

Svenska underofficersförbundet har föreslagit, att sergeant, musiksergeant

och underofficer av 2. graden måtte hänföras till krigslöneklass 8, och såsom

skäl härför anfört i huvudsak följande.

Vid deltagande i övningsmarsch och annan till vanliga vapenövningar eller

skolor hänförlig tjänstgöring med trupp utom förläggningsorten äga de

nämnda underofficerarna uppbära tjänstgöringstraktamente med 2 kronor per

dag, d. v. s. 20 kronor per tidsperiod motsvarande en lönetermin. Deltaga de

däremot i armé- och fördelningsfälttjänstövningar, luftförsvarsövningar samt

krigsövningar erhålles kronor 3: 50 per dygn, motsvarande 35 kronor per lönetermin.

Fri förläggning och fri förplägnad utgå såväl då krigs- som fredsavlöningsbestämmelserna

tillämpas.

Därest någon av fredslönebestämmelserna borde vinna tillämpning som

grund för terminslönebeloppets fastställande kan näppeligen annan sådan

komma i fråga än den senast nämnda och terminslönebeloppet sålunda bestämmas

till 35 kronor. Skall emellertid en långt driven besparing göras på

detta eljest riittmätiga belopp, borde den väl icke drivas längre, än att vederbörande

får behålla åtminstone hela den lägsta fredsersättningen, d. v. s. 20

kronor. Det kan enligt förbundets uppfattning icke föreligga någon rättvisa

i att denna personalgrupp såsom här föreslagits skall berövas lU av motsvarande

fredsersättnings minimibelopp. Desto mera anmärkningsvärt är detta

som beställningshavare i vissa högre krigslöneklasser erhålla terminslönebelopp,

som överstiga motsvarande fredsersättning.

Utredningsmännens förslag, att i tjänsteförteckningen skulle redovisas

allenast militär personal och att i anmärkning till tjänsteförteckningen skulle

Departement schefcn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

föreskrivas, att deri sorn innehar tjänsteställning motsvarande viss militär

tjänstegrad skulle hänföras till samma krigslöneklass som innehavaren av

den militära tjänstegraden, finner jag ändamålsenligt. I syfte att i krigsavlöningsreglementet

erhålla samma terminologi sorn i ett blivande nytt tjänstereglemente

för försvarsväsendet har dock ordet tjänsteställning utbytts mot

ordet tjänsteklass.

^ ad utredningsmännen föreslagit i fråga örn menigs hänförande till viss

krigslöneklass anser jag mig böra tillstyrka. I tydlighetens intresse har jag

emellertid ansett mig böra under anmärkning till tjänsteförteckningen även

intaga föreskrift därom, att med värnpliktstjänstgöring skall likställas av

värnpliktig såsom medlem av frivillig försvarsorganisation fullgjord tjänstgöring

vid försvarsväsendet. I anledning av därom av chefen för marinen

framställt förslag förordar jag, att i 3:e krigslöneklassen upptages »2. klass

kustartillerist». Till utredningsmännens förslag att hänföra överfurir och

högbåtsman till 6:e krigslöneklassen giver jag min anslutning.

Enligt kungörelsen 1942:527 erhåller värnpliktig flaggkorpral penningbidrag

med samma belopp som sergeant eller med 3 kronor för dag. I konsekvens

härmed anser jag mig böra föreslå, att flaggkorpral, vilken enligt

gällande bestämmelser tillhör 6:e krigslöneklassen, hänföres till 7:e krigslöneklassen.

Till sistnämnda krigslöneklass böra även hänföras kvarvarande

underofficerare av 3. graden.

Vad svenska underofficersförbundet anfört i fråga örn sergeants, musiksergeants

och underofficers av 2. graden hänförande till 8:e krigslöneklassen

kan synas icke helt sakna fog med hänsyn till de förmåner, som under viss

tjänstgöring utgå enligt för fred gällande bestämmelser. Emellertid är att

märka, att terminslönetabellen konstruerats efter andra grunder än den i

fredsavlöningsbestämmelserna intagna traktamentstabellen. Medan tjänstgöringstraktamente

i regel utgår med ett och samma belopp till beställningshavare

i flera angränsande lönegrader, är terminslönen såsom regel differentierad

med hänsyn till vederbörandes tjänsteställning. De skäl, som förbundet

ansett tala för att sergeant, musiksergeant och underofficer av 2. gra - den skulle hänföras till 8:e krigslöneklassen, kunna även åberopas såsom

stöd för att till samma krigslöneklass hänföra samtliga beställningshavare

med lön enligt löneplan Mb i manskapsavlöningsreglementet. Vid kommendering

utom fredsförläggningsorten av minst 20 dygns varaktighet äger beställningshavare

med lön enligt löneplan Ma i manskapsavlöningsreglementet,

som har eget hushåll samt antingen är gift eller ock varit gift och fortfarande

har minderårigt barn hos sig, enligt för fred gällande bestämmelser

åtnjuta kommenderingstillägg med 1 krona 60 öre för dag. Ett bifall till förbundets

förslag skulle, med hänsyn till utgående fredsförmåner, kunna tänkas

medföra krav från fast anställt manskap av nyssnämnda kategori att —

oberoende av tjänstegrad — under längre tids tjänstgöring utom fredsförläggningsorten

få åtnjuta terminslön efter lägst 7:e krigslöneklassen. Jag anser

mig med hänsyn till det anförda icke böra tillstyrka svenska underofficersförbundets

förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

93

I propositionen 1939: 246 nied förslag till krigsavlöningsreglemente m. m.

förordade jag, att bemyndigande skulle lämnas Kungl. Majit att, sedan riksdagen

godkänt tjänsteförteckningen, däri vidtaga de jämkningar, som kunde

föranledas av ändrade organisatoriska förhållanden. Häremot hade riksdagen

icke något att erinra. Motsvarande bemyndigande, utvidgat till att avse även

beställningarnas benämningar, synes böra inhämtas med avseende å nu föreliggande

förslag till tjänsteförteckning.

Ekonomiska konsekvenser av förslagets genomförande.

Med hänsyn till de olika faktorer, vilka inverka på avlöningskostnaderna

för personal, å vilken krigsavlöningsreglementet är tillämpligt, är det icke

möjligt att siffermässigt uppskatta de kostnader, som kunna föranledas av ett

genomförande av de föreslagna ändringarna i gällande bestämmelser. Jag

nödgas därför inskränka mig till att angiva, vilka av de föreslagna bestämmelserna,

som kunna verka i kostnadsökande, respektive i kostnadsbesparande

riktning. På de punkter, där förslaget innefattar bemyndigande för Kungl.

Maj:t att besluta i fråga örn vissa förmåner, har vederbörlig hänsyn tagits till

de såsom motivering härutinnan anförda synpunkterna.

Till bestämmelser, som kunna verka i kostnadsökande riktning,

äro att hänföra följande föreskrifter i förslaget till krigsavlöningsreglemente:

1 § 2 mom. andra punkten, enligt vilken föreskrift reservpension eller däremot

svarande engångsbelopp må utgå samtidigt som krigslön;

4 § 1 mom. första stycket sista punkten, angående krigslön efter krigstjänstgöringens

slut, i vad avser utsträckande av rätten för avliden löntagares dödsbo

att under krig uppbära månadslön för tid efter dödsfallet;

14 § första stycket, enligt vilken föreskrift personal på reservstat skall

vidkännas pensionsavdrag med belopp, som fastställts för den beställning

vederbörande innehar på reservstat;

17 §, enligt vilken föreskrift terminslön för f ^tjänstgörande värnpliktiga

skall utgå enligt den högre tariffen;

21 § 2 morn., att månadslön för saknad må utgå till och med den dag, då

två månader förflutit från det han anmälts såsom saknad;

22 §, att flygtraktamente till i flygning deltagande personal under beredskapsförhållanden

må utgå enligt för fred gällande bestämmelser;

24 §, att vid resa för inryckning till och utryckning från krigstjänstgöring

ersättning i vissa fall må utgå för färd understigande 20 kilometer även med

annat transportmedel än järnväg, fartyg eller omnibus;

24 § 2 mom. andra stycket, att hemförlovad, som har för avsikt att efter

utryckningen förlägga sin verksamhet till annan ort än före tjänstgöringens

början eller som vid utryckningen saknar bostad, må erhålla ersättning för

färd från tjänstgöringsorten till den nya verksamhetsorten eller till ort, varest

han eljest avser att mera stadigvarande vistas;

27 §, angående fastställande av krigsutrustningsbidrågets storlek;

opaginerad Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

29 §, att begravningshjälp regelmässigt skall tillkomma all personal, å

vilken krigsavlöningsreglementet äger tillämpning; samt

tjänsteförteckningen, i vad avser uppflyttning av flaggkorpraler och underofficerare

av 3. graden från 6:e till 7:e krigslöneklassen.

Följande besämmelser i förslaget till krigsavlöningsreglemente äro att hänföra

till föreskrifter, som kunna verka i kostnadsminskande riktning:

4 § 1 mom. järsta stycket sista punkten, angående krigslön efter krigstjänstgöringens

slut, i vad avser borttagande av rätten för avliden löntagares dödsbo

att under beredskapsförhållanden uppbära månadslön för tid efter dödsfallet;
17

§, att terminslönen för fast anställd personal utgår endast enligt den

lägre terminslönetariffen samt att terminslönebeloppen i 14—16 krigslöneklasserna

sänkas;

16 § 1 mom. a), att i terminslönebeloppet icke må inräknas sjötillägg, som

omförmäles i 24 § 6 mom. sista stycket manskapsavlöningsreglementet;

18 § 1 mom. f), att, i den mån Kungl. Majit ej annorlunda förordnar, från

den del av terminslönebeloppet, som motsvarar mässpenningar, skall avdragas

ett belopp motsvarande värdet av tillhandahållen förplägnad — bestämmelsen

avses dock icke skola tillämpas under nuvarande beredskapsförhållanden eller

vid krig, som kan komma att inträda i anslutning till nuvarande beredskapsförhållanden;
21

§ 2 morn., att månadslön för saknad må utgå endast därest den saknade

har försörjningsplikt mot anhörig; samt

23 § 2 mom. andra stycket, att vid tjänstgöring utom krigsförläggningsorten

av längre varaktighet än 15 dygn i en följd å en och samma ort ersättningsbeloppen

från och med 16:e dygnet skola minskas till hälften av eljest utgående

belopp.

Slutligen må framhållas, att föreskrifterna i tjänsteförteckningen örn menig

värnpliktigs hänförande till viss krigslöneklass komma att verka såväl i

kostnadsbesparande som i kostnadsökande riktning. Under det

att kravet på fullgjord värnpliktstjänstgöring om 390 dagar för att menig

värnpliktig, född år 1920 eller senare, skall uppflyttas till 2:a krigslöneklassen

— enligt nuvarande bestämmelser utgår terminslön med 1 krona 50 öre efter

fullgjorda 360 dagars tjänstgöring — verkar i kostnadsminskande riktning,

kan föreskriften därom, att samtliga värnpliktiga födda före år 1920 skola hänföras

till 2:a krigslöneklassen, komma att medföra någon kostnadsökning.

Departementschefens hemställan.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget

till avlöningsreglemente för personal vid krigsmakten

under krigstjänstgöring (krigsavlöningsreglemente) med tillhörande

tjänsteförteckning, angivande de särskilda krigslöne
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65. 95

klasser, till vilka personal vid krigsmakten enligt krigsavlöningsreglementet

hänföres;

dels bemyndiga Kungl. Majit att i nämnda tjänsteförteckning

framdeles vidtaga de jämkningar, som kunna föranledas av i det

föregående omförmälda ändrade förhållanden;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att utfärda i det föregående

omförmälda övergående bestämmelser.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erland Kock.

opaginerad Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj-.ts proposition nr 65.

Bilaga 1.

Kungl. Maj:ts avlöningsreglemente den 15 juni 1939 för personal vid försvarsväsendet

under krigstjänstgöring (krigsavlöningsregiemente).

(SF nr 278/1939; andr. nr 819/1939, 641/1940, 688/1940, 285/1941,

587/1942 och 446/1944.)

1 §•

Reglementets tillämpning.

1. Detta reglemente skall, i enlighet med vad nedan stadgas och i den mån

Kungl. Majit ej annorlunda förordnar, tillämpas under krigstjänstgöring.

Krigstjänstgöring anses enligt detta reglemente fullgöras av den, som tillhör

mobiliserad del av försvarsväsendet. Krigs tjänstgöringen tager sin början

första mobiliseringsdagen eller, örn inryckning sker senare, inryckningsdagen,

samt pågår till och med tionde dagen efter den, då demobiliseringen börjat,

dock att däri icke i något fall inräknas hemförlovningstid.

2. Sker annorledes än genom mobilisering inkallelse av personal för ändamål,

som omförmäles i § 28 mom. 1 och § 36 mom. 2 värnpliktslagen, äger

Kungl. Majit föreskriva, örn och i vad mån stadgandena i detta reglemente

skola gälla i fråga örn tjänstgöring vid icke mobiliserad del av krigsmakten,

som bero res av inkallelsen; och skall därvid å sådan tjänstgöring tillämpas

vad i reglementet stadgas örn krigstjänstgöring.

3. I den mån detta reglemente vinner tillämpning, skola i fredstid gällande

avlönings- och pensionsbestämmelser för militär och civilmilitär personal tilllämpas

allenast i den utsträckning reglementet stadgar.

2§-

Under reglementet hänförlig personal.

1. Detta reglemente gäller med i 3 § angivna undantag för följande personal:
militär

och civilmilitär personal på aktiv stat, över stat, på civilanställningsstat,

övergångsstat, avgångsstat, disponibilitetsstat och reservstat samt i reserven;
officerare

i väg- och vattenbyggnadskåren;

värnpliktiga, varmed i detta reglemente avses endast värnpliktiga, som icke

äro fast anställda vid krigsmakten; samt

annan personal, som, utan att på grund av värnpliktslagens föreskrifter eller

eljest vara krigstjänstskyldig, antagits såsom frivillig eller anställts i särskild

befattning.

2. Envar, för vilken detta reglemente gäller, hänföres till viss mot hans

tjänsteställning svarande krigslöneklass enligt en till reglementet hörande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 65. 97

tjänsteförteckning; Kungl. Majit dock obetaget att hänföra aspiranter och

kadetter till annan krigslöneklass.

3 §•

Särskilda bestämmelser för viss personal.

1. För civil anställninghavare i statens tjänst, vilken vid mobiliserad del

av försvarsväsendet placeras i befattning med arbetsuppgifter motsvarande

dem, som åligga honom i fredstid, skola tillämpas i fred gällande avlöningsbestämmelser

jämte de ytterligare föreskrifter, som kunna varda meddelade.

2. Beordras värnpliktig att fullgöra honom åliggande krigstjänstgöring vid

någon statens anstalt eller vid industri eller annat företag, som drives för statens

räkning, skall beträffande honom tillkommande förmåner tillämpas 13 §

i detta reglemente samt i övrigt, där ej Kungl. Majit eller, enligt Kungl.

Majits bestämmande, särskild myndighet annorlunda förordnar, vad som gäller

i fråga örn avlöning för den vid anstalten eller företaget i övrigt anställda

personalen i motsvarande befattning.

3. Angående avlöning i andra fall än ovan sägs till personal, som vid mobilisering

eller i krig tages i anspråk för annat försvarsändamål än militär

tjänstgöring, gäller vad därom särskilt stadgas.

4 §.

Avlöningsförmåner m. m.

1. Den personal, å vilken detta reglemente är tillämpligt, äger med i 9 §

stadgade undantag under krigs tjänstgöringen uppbära krigslön. Krigslönen

utgår i form av månadslön och terminslön; dock att för värnpliktiga tillhörande

1—3 krigslöneklasserna krigslönen utgår allenast i form av terminslön.

Till familjeförsörjare utgår därjämte i vissa fall familjebidrag enligt vad

därom särskilt stadgas. Kungl. Majit bestämmer, i vad mån krigslön skall

utgå för viss tid efter tjänstgöringens slut.

I den mån i reglementet sådant medgives, utgå till personalen härjämte

krigsutrustningsbidrag, stabsbidrag, gottgörelse för tjänsteresa m. m., ersättning

för inställelse till och hemförlovning från krigstjänstgöring samt ersättning

för resekostnad i samband med tjänstledighet och permission. I vissa

fall utgår till avliden löntagares dödsbo begravningshjälp.

2. Enligt föreskrifter, som meddelas i särskild ordning, äger personalen

vidare åtnjuta förplägnad, inkvartering, utrustning och sjukvård ävensom viss

fribrevsrätt.

3. I fråga örn rätt till flyttningsersättning skola i fredstid gällande bestämmelser

äga tillämpning, i den mån Kungl. Majit ej annorlunda förordnar.

Ändå att enligt nyssnämnda bestämmelser beställningshavare, som förpliktas

tillträda eller frånträda tjänstebostad, icke är berättigad till ersättning för

flyttningskostnad, må han efter vederbörande förvaltningsmyndighets beprövande

kunna erhålla skälig gottgörelse för kostnader, som förorsakas av sådan

flyttning.

Bihang till riksdagens protokoll 1545. 1 sami. Nr 65.

77 <r. 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

5 §•

Månadslön.

1. Månadslön för den fast anställda personalen utgår, med iakttagande av

vad nedan i denna paragraf föreskrives, med belopp motsvarande en tolftedel

av årslönen enligt vederbörligt för personal på aktiv stat för fred gällande

avlöningsreglemente.

Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall, därest icke vad i

6 och 7 mom. stadgas till annat föranleder, iakttagas följande.

a) Personal på aktiv stat med undantag av sådan, som omförmäles under

1) här nedan, ävensom manskap över stat och på civilanställningsstat erhålla

lön efter den lönegrad och löneklass, vederbörande enligt för fred gällande avlöningsbestämmelser

tillhör.

b) Innehavare av för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar

erhålla lön efter den löneklass, till vilken arvodesbefattningen är hänförd.

c) Personal på avgångsstat och disponibilitetsstat erhåller, i andra fall än

under b) sägs, lön efter den lönegrad och löneklass, enligt vilka vederbörande

vid tjänstgöring enligt för fred gällande bestämmelser uppbär lön.

d) Personal, som tvångsvis överförts till övergångsstat, ävensom från sådan

stat pensionsavgången, reserven tillhörande personal erhålla, i andra fall än

under b) sägs, lön efter lönegrad och löneklass motsvarande dem, enligt vilka

vederbörande uppbär eller omedelbart före inträdet i reserven uppbar lön på

övergångsstat. Den, som tillhör respektive tillhört lönegraden 01, 0 2, Uo 1

eller Uo 2 och som innehar respektive före inträdet i reserven innehade högre

tjänstegrad än som svarar mot lönegraden i fråga, erhåller dock lön efter den

löneklass inom högst lönegraden Oa 3 respektive UO 2, vartill han skolat

hänföras, därest hans befordran till den högre tjänstegraden berättigat till lön

efter den mot tjänstegraden svarande lönegraden.

e) Personal, som frivilligt överförts till övergångsstat, ävensom från sådan

stat pensionsavgången, reserven tillhörande personal erhålla, i andra fall än

under b) sägs, lön efter lönegrad och löneklass motsvarande dem, enligt vilka

vederbörande uppbär eller omedelbart före inträdet i reserven uppbar lön på

övergångsstat. Den, som tillhör respektive tillhört lönegraden O 1, O 2, Uo 1

eller Uo 2 och som innehar respektive före inträdet i reserven innehade högre

tjänstegrad än som svarar mot lönegraden i fråga, erhåller lön efter den löneklass

inom högst lönegraden Oa 3 respektive UO 2, vartill han skolat hänföras,

därest hans befordran till den högre tjänstegraden berättigat till lön efter den

mot tjänstegraden svarande lönegraden.

Lönen må dock utgå efter den högre löneklass vederbörande med tillämpning

av de för motsvarande personal på aktiv stat gällande bestämmelserna

örn löneklassuppflyttning skolat tillhöra, därvid emellertid iakttages, att endast

tjänstgöring, fullgjord efter tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes,

må tagas i beräkning, att sådan tjänstgöring skall anses motsvara tjänstgöring

under dubbelt så lång tid i beställning på aktiv stat, att uppfattning icke må

äga rum, förrän vederbörande tre år beräknas hava tillhört den löneklass,

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

varifrån uppfattning skall ske, samt att vad örn hinder mot uppflyttning efter

pensionsålders uppnående är stadgat ej skall äga tillämpning.

f) Officerare, underofficerare och civilmilitär personal på reservstat ävensom

personal i reserven, som avgått från nämnda stat, erhålla, i andra fall än

under b) och g) sägs, lön efter lönegrad och löneklass motsvarande dem, enligt

vilka vederbörande uppbär eller omedelbart före inträdet i reserven uppbar

lön på reservstat, varvid generalmajor anses tillhöra lönegrad och löneklass

Ob 2. Den, som tillhör lönegraden Oa 2, OaRs 2, UO 1 eller UORs 1 respektive

tillhört lönegraden O 2 eller Uo 2 och som innehar respektive före inträdet

i reserven innehade högre tjänstegrad än som svarar mot lönegraden i fråga,

erhåller lön efter den löneklass inom närmast högre lönegrad, vartill han

skolat hänföras, därest hans befordran till den högre tjänstegraden berättigat

till lön efter den mot tjänstegraden svarande lönegraden.

Lönen må dock utgå efter den högre löneklass vederbörande med tilllämpning

av de för motsvarande personal på aktiv stat gällande bestämmelserna

örn löneklassuppflyttning skolat tillhöra, därvid emellertid iakttages, att

endast tjänstgöring, fullgjord efter tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes,

må tagas i beräkning, att sådan tjänstgöring, i den mån densamma fullgjorts

på reservstat eller i reserv, skall anses motsvara tjänstgöring under

dubbelt så lång tid i beställning på aktiv stat, att uppflyttning icke må äga

rum, förrän vederbörande tre år beräknas hava tillhört den löneklass, varifrån

uppflyttning skall ske, samt att vad örn hinder mot uppflyttning efter

pensionsålders uppnående är stadgat ej skall äga tillämpning.

g) Reserven tillhörande personal, som före den 1 juli 1936 avgått från reservstat,

erhåller, i andra fall än under b) sägs, lön efter lönegrad och löneklass

enligt följande:

generalmajor efter lönegrad och löneklass Ob 2,

överste efter lönegrad Oa 6, löneklass 15,

major (kommendörkapten av 2. graden) efter lönegrad Oa 4, löneklass 12,

kompaniofficer, högsta löneklassen, efter lönegrad Oa 3, löneklass 10,

kompaniofficer, mellersta löneklassen, efter lönegrad Oa 3, löneklass 8,

kompaniofficer, lägsta löneklassen, efter lönegrad Oa 2, löneklass 5, dock

att för den, som före avgången från reservstat befordrats till kapten (ryttmästare),

lönen utgår efter lönegrad Oa 3, löneklass 7,

underofficer, högre löneklassen, efter lönegrad UO 2, löneklass 7,

underofficer, lägre löneklassen, efter lönegrad UO 1, löneklass 4, dock att

för den, som före avgången från reservstat befordrats till fanjunkare (motsvarande),

lönen utgår efter lönegrad UO 2, löneklass 5,

fältläkare efter lönegrad Ca 28, löneklass 30, samt

regementsläkare efter lönegrad Ca 26, löneklass 28.

Lönen må dock utgå efter den högre löneklass vederbörande med tillämpning

av de för motsvarande personal på aktiv stat gällande bestämmelserna örn

löneklassuppflyttning skolat tillhöra, därvid emellertid iakttages, att endast

tjänstgöring, fullgjord efter tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes, må

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. May.ts proposition nr 65.

tagas i beräkning, att sådan tjänstgöring skall anses motsvara tjänstgöring

under dubbelt så lång tid i beställning på aktiv stat, att uppfattning icke må

äga rum, förrän vederbörande tre år beräknas hava tillhört den löneklass, var

ifrån uppflyttning skall ske, samt att vad örn hinder mot uppflyttning efter

pensionsålders uppnående är stadgat ej skall äga tillämpning.

h) Furirer på reservstat vid Gotlands trupper erhålla lön efter lönegrad

Ma 3, löneklass 9, samt furirer i reserven, som avgått från sådan stat, lön efter

lönegrad Ma 3, löneklass 10. Lönen må dock utgå efter den högre löneklass

vederbörande med tillämpning av de för motsvarande personal på aktiv stat

gällande bestämmelserna örn löneklassuppflyttning skolat tillhöra, därvid

emellertid iakttages, att endast tjänstgöring, fullgjord efter tidpunkt, som av

Kungl. Majit bestämmes, må tagas i beräkning, att sådan tjänstgöring skall

anses motsvara tjänstgöring under dubbelt så lång tid i beställning på aktiv

stat samt att uppflyttning icke må äga rum, förrän vederbörande ett år eller,

då fråga är uppflyttning till löneklasserna 11 och 12, tre år beräknas hava

tillhört den löneklass, varifrån uppflyttning skall ske.

i) Personal, som erhållit avsked med tillstånd att lönlös kvarstå i regemente

eller kår, i flottan, i kustartilleriet eller i flygvapnet, erhåller lön efter den

lönegrad och löneklass vederbörande skolat tillhöra, därest han kvarstått i

beställning på aktiv stat, dock att tid efter erhållet avsked må tagas i beräkning

för löneklassuppflyttning endast i mån av därunder fullgjord tjänstgöring.

För den, som innehar högre tjänstegrad än som svarar mot beställningen, utgår

lönen efter den lönegrad och löneklass, vartill han skolat hänföras, därest

hans befordran till den högre tjänstegraden berättigat till lön efter den mot

tjänstegraden svarande lönegraden.

j) Reserven tillhörande, från aktiv stat, avgångsstat eller disponibilitetsstat

pensionsavgången personal erhåller, i andra fall än under b) sägs, lön efter

den lönegrad och löneklass eller lönegrad och löneklass motsvarande dem,

vederbörande omedelbart före inträdet i reserven tillhörde eller, såvitt angår

från disponibilitetsstat pensionsavgången personal, omedelbart före övergången

till dylik stat tillhörde eller enligt vilka vederbörande vid tjänstgöring

å disponibilitetsstat senast uppburit lön.

k) Reserven tillhörande förtidsavgången, reservanställd, reservutnämnd,

värnpliktsavgången, aspirantanställd och övergångsanställd personal samt

annat underbefäl i reserv än sist sagts ävensom officerare i väg- och vattenbyggnadskåren

erhålla, i andra fall än under b) sägs, lön efter den lönegrad

och löneklass, som vederbörande enligt för fred gällande avlöningsbestämmelser

tillhör, med iakttagande därvid, att efter tidpunkt, som av Kungl.

Majit bestämmes, fullgjord tjänstgöring i reserv eller på reservstat skall anses

motsvara fredstjänstgöring under dubbelt så lång tid samt att löneklassuppflyttning

icke må äga rum, förrän vederbörande tre år eller, då fråga är örn

uppflyttning till löneklasserna Ma 2—10, ett år beräknas hava tillhört den

löneklass, varifrån uppflyttning skall ske.

l) Bataljonsläkare vid fältläkarkåren, marinläkare av 2. graden, marin
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

läkarstipendiater och flygläkare av 2. graden erhålla lön efter lägsta löneklassen

av den för bataljonsläkare bestämda lönegraden samt bataljonsveterinärer

vid fältveterinärkåren efter lägsta löneklassen av den för bataljonsveterinär

bestämda lönegraden. Lönen må dock utgå efter den högre löneklass

vederbörande med tillämpning av de för motsvarande personal på aktiv

stat gällande bestämmelserna örn löneklassuppflyttning skolat tillhöra, därvid

emellertid iakttages, att endast tjänstgöring fullgjord efter tidpunkt, som av

Kungl. Maj:t bestämmes, må tagas i beräkning, att sådan tjänstgöring skall

anses motsvara tjänstgöring under dubbelt så lång tid i beställning på aktiv

stat, att uppflyttning icke må äga rum, förrän vderbörande tre år beräknas

hava tillhört den löneklass, varifrån uppflyttning skall ske, samt att vad örn

hinder mot uppflyttning efter pensionsålders uppnående är stadgat ej skall

äga tillämpning.

Månadslön utgår, där densamma är beroende av löntagarens placering i

ortsgrupp, till personal, som omförmäles under a) och b), efter den ortsgrupp,

vederbörandes förläggningsort vid krigstjänstgöringens början tillhörde, samt

till övrig fast anställd personal efter den ortsgrupp, till vilken den för vederbörande

vid samma tid gällande mantalsskrivningsorten hänföres.

2. För värnpliktiga tillhörande nedan angivna krigslöneklasser utgår

månadslön med följande belopp:

4 krigslöneklassen •................................ 15 kronor

5 » 30 »

6 » 35 »

7 » 45 »

8 » ................................. 60 »

9 » 75 • »

10 » 90 »

11 » 105 »

Beträffande värnpliktiga, vilka tillhöra frivilliga försvarsorganisationer,

äger Kungl. Majit meddela särskilda bestämmelser.

Beträffande aspiranter och kadetter skall iakttagas vad enligt 2 a mom.

stadgas.

Frivilliga likställas med värnpliktiga, där ej Kungl. Majit för visst fall eller

för viss personal annorlunda förordnar.

2 a. I fråga örn aspiranter och kadetter äger Kungl. Majit förordna, att

månadslön icke skall utgå eller ock utgå enligt särskilda grunder.

3. Sådant rörligt tillägg eller dyrtidstillägg, som enligt gällande tidsbestämmelse!’

utgår å vissa löneförmåner, skall utgå å motsvarande förmåner

enligt detta reglemente under de förutsättningar och enligt de grunder, som

gälla för fredstid, samt hänföras till månadslönen. Till ledning vid sådant

tilläggs uträknande tjäna de tabeller och anvisningar, som må hava av Kungl.

Majit utfärdats med avseende å fredsavlöningsbestämmelsernas tillämpning.

4. Kallortstillägg, hyres- och ortstillägg eller ersättning för inkvartering

opaginerad Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

skall, där ej Kungl. Majit annorlunda föreskriver, inräknas i månadslönen

för tid, under vilken dylik förmån enligt vederbörligt fredsavlöningsreglemente

skolat utgå.

5. Beträffande andra enligt gällande fredsavlöningsbestämmelser utöver

lön (penningbidrag) eller pension utgående arvoden och tillägg än i 4 mom.

sägs skall gälla följande:

a) till därtill berättigad personal utgående flygtillägg, mekanikertillägg och

elevtillägg skola för den tid vederbörande fullgör tjänstgöring eller innehar

befattning, för vilken ifrågavarande förmån är avsedd såsom ersättning, inräknas

i månadslönen eller, örn sådan icke eljest uppbäres, anses såsom månadslön;
b)

övriga till beställningshavare å aktiv stat utgående arvoden och lönetillägg,

vilka icke utgöras av traktamenten eller kommenderingstillägg och

som ej enligt 7 § ingå i terminslön, skola för tid, som ovan under a) sägs, inräknas

i månadslönen.

Uppgår månadslönen för beställningshavare på avgångsstat eller disponibilitetsstat,

vilken innehar för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning,

icke till det belopp, vederbörande ägt uppbära såsom avlöning på avgångsstat

respektive såsom disponibilitetsarvode jämte därå belöpande tilläggsförmåner,

skall månadslönen ökas med skillnaden.

6. Uppflyttning till högre löneklass eller tillträde till löneförhöjning må,

där ej dylik åtgärd sker i anledning av befordran, äga rum endast i den mån

Kungl. Majit sådant föreskriver; och skall, när sedermera jämlikt dylik föreskrift

eller vederbörliga fredsbestämmelser uppflyttning i löneklass eller tillträde

till löneförhöjning äger rum, löntagare gottgöras för den inkomstminskning,

som han i följd av uppskovet med nämnda åtgärd fått vidkännas.

7. Fast anställd, vilken under krigstjänstgöring placeras i befattning med

arbetsuppgifter motsvarande dem, som regelmässigt ankomma på högre beställningshavare,

och vilken på grund härav för krigstjänstgöringstiden konstitueras

i den högre tjänstegrad (tjänsteklass), som svarar mot befattningen,

skall vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. här ovan hänföras till den

lägsta löneklass inom den mot den högre tjänstegraden (tjänsteklassen) svarande

lönegraden på aktiv stat, som för honom medför högre lön än den,

vartill han enligt detta reglemente eljest varit berättigad. Vid tillämpning

av bestämmelserna i detta moment skall hänsyn ej tagas till naturaförmåner.

8. För pensionsavgången beställningshavare skall det enligt 1 mom. beräknade

lönebeloppet minskas med lika stort belopp som summan av tjänste- och

familjepensionsavdragen för innehavare av motsvarande beställning å aktiv

stat.

9. För icke pensionsavgången personal, som är underkastad bestämmelser

om tjänstepension eller familjepension, skall från det enligt 1 mom. beräknade

lönebeloppet avdrag ske för pensionsavgifter enligt därom för fredstid

meddelade bestämmelser; dock skall beställningshavare å reservstat vidkännas

enahanda pensionsavdrag som innehavare av motsvarande beställning

å aktiv stat.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 65.

103

10. Månadslön utbetalas månadsvis i efterskott i den ordning Kungl. Majit

bestämmer.

6§-

Allmänna föreskrifter beträffande terminslön.

1. Terminslön utgår, i den mån icke nedan annorlunda föreskrives, enligt

högre eller lägre tariff med belopp, som framgår av nedanstående tabell.

Krigslöneklass

Terminslön för lönetermin

Högre tariff

kronor

Lägre tariff

kronor

i

10

1

10

2

15

10

f)

O

18

11

4

20

12

5

25

13

6

28

14

7

30

15

8

40

20

9

50

25

10

60

30

IL

70

35

12

80

40

13

90

45

14

110

55

15

130

65

16

150

75

2. Där ej i 7, 8 eller 9 § annorlunda stadgas, tillämpas den högre tariffen

å personal, som befinner sig inom krigsskådeplats eller inom fästning, vilken

förklarats i belägringstillstånd, ävensom å personal, beträffande vilken Kungl.

Majit särskilt förordnat, att nämnda tariff skall gälla, samt den lägre tariffen

å övrig personal.

3. Terminslön utbetalas kontant i förskott för lönetermin, därvid varje

månad uppdelas i tre löneterminer med början den 1, den 11 och den 21

dagen i månaden, samt utgår oavkortad för lönetermin, även örn krigstjänstgöringen

pågår endast en del av terminen.

4. Terminslönen bestämmes med hänsyn till förhållandena å första tjänstgöringsdagen

av löneterminen och röner ej inverkan av förändringar, som inträffa

senare.

7 §•

Särskilda föreskrifter beträffande terminslön under sjötjänstgöring.

Personal, som fullgör sjötjänstgöring eller tjänstgöring i sjöreserv, äger

såsom terminslön uppbära ett belopp motsvarande summan av vad som enligt

gällande fredsbestämmelser skulle hava utgått till vederbörande i sjötillägg

(ersättning för uppbörd), sjötjänstbidrag, mässpenningar (servisbidrag)

och representationspenningar för tio dagar, dock att därvid sjötillägget för

marinläkare av 2. graden och marinläkarstipendiat skall beräknas till samma

belopp som för officer i motsvarande tjänstegrad. Härutöver må fast anställd

opaginerad Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Marits proposition nr 65

personal av manskaps tjänstegrad, som icke åtnjuter mässpenningar, ävensom

värnpliktiga åtnjuta terminslön enligt den i 6 § 1 mom. intagna lägre

tariffen.

Under tjänstgöring, som i första stycket avses, må terminslön en icke understiga

vid sjötjänstgöring med stationär förläggning eller tjänstgöring i sjöreserv

det belopp, som skulle bava utgått med tillämpning av bestämmelserna

i 6 §, och vid sjötjänstgöring med rörlig förläggning det belopp, som skulle

hava utgått enligt den i 6 § 1 mom. intagna högre tariffen.

8 §■

Särskilda föreskrifter beträffande terminslön under flygtjänstgöring.

Personal, som enligt 5 § 5 mom. a) äger åtnjuta flygtillägg, mekanikertilllägg

eller elevtillägg, skall erhålla terminslön enligt den i 6 § 1 mom. intagna

lägre tariffen.

9§-

Krigslön för sjuka, tjänstlediga, tillfångatagna m. fl. samt begravningshjälp.

1. Krigslön till sjuka och sårade utgår efter samma grunder som till annan

personal; dock äger vederbörande chef efter läkares hörande besluta, att terminslön

icke skall utgå, då skälig anledning finnes till antagande, att sjukdomen

är självförvållad.

Örn ersättning till sjuka och sårade efter krigstjänstgöringens slut gäller

vad därom särskilt stadgas.

2. Under tjänstledighet eller permission bibehålies krigslön, därest icke

Kungl. Majit för visst fall annorlunda förordnar; och skall därvid terminslönen

utgå efter den vid ledighetens början tillämpade tariffen.

3. Den, som undergår arreststraff med förbud att tjänstgöra, äger icke uppbära

terminslön, som därunder förfaller till betalning.

Den, som undergår annat frihetsstraff än arrest eller som är avstängd från

tjänstgöring eller hålles häktad för brott, må icke uppbära månadslön för sådan

tid eller terminslön, som därunder förfaller till betalning, så framt ej

prövas skäligt att låta honom åtnjuta någon del av lönen.

Prövas undergånget arreststraff böra ej räknas vederbörande till last, finnes

avstängningsåtgärd hava varit obefogad eller blir för brott häktad frikänd,

skall vad av hans avlöning på grund av stadgande i detta moment innehållits

utbetalas till honom.

Vad här stadgas i fråga örn den, vilken hålles häktad för brott, skall gälla

jämväl beträffande den, som av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt

för brott; dock att, där häktningsåtgärd ej vidtages, vederbörande skall äga

åtnjuta oavkortad avlöning under tiden för kvarhållandet.

4. Under krigsfångenskap bibehålies rätt till månadslön.

5. Den, som utan känd anledning är frånvarande, är icke berättigad till

terminslön, som under frånvaron förfaller till betalning, ej heller till annan

löneförmån i vidare mån än att månadslönen till och med kalendermånaden

opaginerad Kontrollera mot PDF

105

Kungl. May.ts proposition nr 65.

näst efter den, varunder han anmälts såsom saknad, skall insättas för hans

eller hans rättsinnehavares räkning. Yisas förfall, som av vederbörande chef

godkännes, må han tillgodonjuta de löneförmåner, vartill han skulle hava varit

berättigad, om förfallet varit känt.

6. Avliden löntagares dödsbo är berättigat till månadslön till och med

kalendermånaden näst efter den, varunder dödsfallet inträffat. Sker begravningen

genom dödsboets försorg, skola förefintliga, för fredstid gällande bestämmelser

om begravningshjälp äga tillämpning.

10 §.

Krigsutrustningsbidrag.

1. För fullständigande av egen personlig krigsutrustning äger peronal,

som enligt i fredstid gällande bestämmelser är skyldig att hålla sig med

uniformspersedlar, åtnjuta bidrag, utöver i fredstid utgående ekiperingshjälp,

med 250 kronor (krigsutrustningsbidrag). Sådant bidrag utbetalas samtidigt

med första terminslönen eller, örn rätten till bidraget inträder senare, samtidigt

med första därefter förfallande terminslön.

2. Örn krigstjänstgöringen blir av längre varaktighet, må här ifrågavarande

personal, i den mån förhållandena därtill giva anledning, antingen erhålla

erforderlig komplettering av krigsutrustningen genom statens försorg eller

ock komma i åtnjutande av förnyade krigsutrustningsbidrag enligt de grunder,

som av Kungl. Majit bestämmas.

11 §■

Statsbidrag.

För bestridande av sådana med tjänsten förenade utgifter, vilka icke lämpligen

kunna redovisas i vanlig ordning, såsom kostnader för förplägnad av

tillfälligt besökande, representationskostnader m. m. kunna stabsbidrag med

belopp, som Kungl. Majit för varje särskilt fall bestämmer, utgå till överbefälhavaren,

kommendant i fästning, chef för högre truppförband vid armén,

militärområdesbefälhavare, etappgruppchef, chefen för kustflottan, eskaderchef

och avdelningschef vid flottan, chef för marindistrikt, chefen för Gotlands

kustartilleriförsvar, eskaderchef och flottiljchef vid flygvapnet samt

chef för basgruppsstab.

12 §.

Gottgörelse för tjänsteresa m. m.

1. Vid tjänsteresa eller tjänsteförrättning utom den egentliga krigsförläggningsorten

utgår med nedan i 2 mom. omförmälda undantag ersättning enligt

räkning, som av vederbörande chef godkännes, för resekostnader med de verkliga

utgifternas belopp samt för inkvarterings- och förplägnadskostnader med

nedanstående belopp, därvid dock skall iakttagas, att ersättning för enstaka

måltider under ett dygn ej må utgå sammanlagt med mera än för helt dygn

angivet belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

T .

1 Krigslöne- klass

Inkvartering

per dygn

kronor

Förplägnad

för helt dygn

kronor

för enstaka måltider

middag

kronor

annan måltid

kronor

1-6

5

8

4 —

2: -

7, 8

6

—

9

—

4:50

2: 25

9, 10

7

—

10

—

5:-

2:50

11

7

—

11

—

5: 50

2: 75

12, 13

8

—

12

—

6: —

3:-

14—16

9

—

13

—

6:50

3: 25

2. Ersättning utgår ej vid färd eller förrättning med trupp, ej heller i den

mån transportmedel, inkvartering eller förplägnad, som tillhandahållits av

staten, kunnat utan men för tjänsten anlitas.

13 §.

Ersättning för inställelse till och hemförlovning från krigstjänstgöring.

1. Vid inställelse till krigstjänstgöring utgår ersättning för färd inom riket

från vistelseorten till inställelseorten enligt de i 12 § angivna grunder och

med där stadgade undantag; dock icke för färd till anbefalld samlingsplats

eller närmaste ort, varest transportmedel kostnadsfritt tillhandahålles, då

vägiängden understiger 20 kilometer. Är den inkallade boende utrikes eller

inmönstrad å fartyg, med vilket hemresan icke kan företagas, utgår ersättning

för färd utom riket enligt grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

2. Vid hemförlovning från krigstjänstgöring utgår, med motsvarande tillämpning

av de grunder, som i 1 mom. angivas, ersättning för färd från tjänstgöringsorten

till ort inom eller utom riket, varest den hemförlovade är mantalsskriven

eller före inkallelsen haft sin bostad eller huvudsakliga verksamhet.

3. Kungl. Majit äger meddela föreskrifter örn ersättning i särskilda fall åt

annan i utlandet vistande krigstjänstgöringsskyldig än i 1 mom. sägs för

kostnader i anledning av färd utom riket, som han i samband med inkallelse

eller hemförlovning företagit.

14 §.

Ersättning för resekostnad i samband med tjänstledighet och permission.

1. Vid tjänstledighet på grund av sjukdom, angelägenhet av betydelse för

det allmänna eller enskild angelägenhet av vikt samt vid sådan permission,

som meddelas personalen vid visst förband eller annan personalgrupp, utgår

ersättning för färd från tjänstgöringsorten till annan ort inom riket, som

vederbörande chef med hänsyn till ändamålet med ledigheten bestämmer,

ävensom för återresa.

2. Vid annan tjänstledighet än i 1 mom. sägs äger vederbörande chef, med

opaginerad Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

iakttagande av de särskilda föreskrifter, som må hava utfärdats, medgiva,

att ersättning må utgå för resa till viss ort inom riket ävensom för återresa.

3. Beträffande ersättning, som avses i denna paragraf, skola stadgandena

i 12 § äga motsvarande tillämpning.

15 §.

Avlöning åt krigsfångar. »

Krigsfångar från land, med vilket överenskommelse träffats örn ersättning

för förskjuten avlöning åt krigsfångar, åtnjuta under fångenskap avlöning i

enlighet med vad därom må varda särskilt stadgat.

16 §.

Tillämpningsföreskrifter.

De närmare föreskrifter, som finnas erforderliga för tillämpning av detta

reglemente, meddelas av Kungl. Majit.

opaginerad Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Tjänsteförteckning

angivande de särskilda krigslöneklasser, till vilka försvarsväsendets personal enligt

krigsavlöningsreglementet hänföres.

Krigs-

löne-

klass

Arméa

#

Marinen

Flvgvapnet

1

i

Henig, som icke fullgjort soldat-(rekryt-)utbildning.

2

Menig,

som fullgjort soldat-(rekrvt-)utbildning.

3

\ icekorpral

2. klass sjöman

| Vicekorpral

Vicekonstapel

M a s i k vi cekor pr a 1

Musikvicekonstapel

Vicekorpral

j Musikvicekorpral

4

Korpral

Konstapel

Musikkorpral

Musikkonstapel

Korpral

: Korpral

Musikkorpral

5

Furir

Furir

Furir

Musikfurir

Overfurir

Musikfurir

6

Overfurir

^Förrådsvaktmästare

Högbåtsman

Flaggkorpral

Underofficer av 3. graden

Icke-ordinarie poliskonstapel

Overfurir

^Förrådsvaktmästare

7

Sergeant

Underofficer av 2. graden

Sergeant

Musiksergeant

Flaggkadett

Musiksergeant

* Tygskrivare

^Tyghantverkare av 2. klassen

*V apenhantverkare

^Poliskonstapel

^Förrådsvaktmästare

Poliskonstapel

Verkmästare av 2. klassen

Mästare av 2. klassen

*Förrådsvaktm astar e

8

Underlöjtnant

Underlöjtnant

Underlöjtnant

Fanjunkare

Flaggunderofficer

Fanjunkare

Styckjunkare

Fänrik

Musikfanj unkare

Musikfanjunkare

Regementskassör av 2. klassen

Fänrik

M usiksty ckj un kare

*Marinläkarstipendiat över stat

Flottiljkassör av 2. klassen

Fänrik

Marinläkare av 3. graden

Flygunderingenjör

Regementskassör av 2. klassen

Pol iso verkonstapel

Flygläkare av 3. graden

Tygförvaltare av 2. klassen

Polisöverkonstapel, tillika

Verkmästare av 1. klassen

9

Tygverkmästare av 2. klassen

Tyghantverkare av 1. klassen

Poli söverkonstapel

^Tygskrivare

^Tyghantverkare av 2. klassen

*''V apenhantverkare

^Poliskonstapel

poliskommissarie

Mästare av 1. klassen

Löjtnant

Löjtnant

Löjtnant

^Bataljonsläkare vid fältläkar-

Regementskassör av 1. klassen

Flottilj kas sör av 1. klassen

kåren

F örr åds förvaltare

Förrådsförvaltare

^Bataljonsläkare i reserven

Förvaltningsunderofficer

Flygstationsmästare

•■^Bataljonsveterinär

Mariningenjör av 2. graden

*Flygingenjör av 2. graden

^Bataljonsveterinär vid fält-

Extra mariningenjör

Flygingenjör av 3. graden

veterinärkåren

Specialingenjör av 3. graden

^Flygläkare av 2. graden

^Bataljonsveterinär i reserven

*Tygingenjör av 1. klassen

*Tygingenjör av 2. klassen

^Musikdirektör

Förvaltare

Regementskassör av 1. klassen

Tygförvaltare av 1. klassen

Fortifikationskassör

Marinunderingenjör

^Marinläkare av 2. graden

*Marinläkarstipendiat över stat

Marinläkarstipendiat på stat

■^Musikdirektör

^Musikdirektör

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 65.

109

Krigs-

löne-

klass

Armén

Marinen

Flygvapnet

;

Ingcnjörförrådsförvaltare

Signalförrådsförvaltarc

Dcpartementsskrivare

Tygverkmästare av 1. klassen

Poliskommissarie

10

Kapten

Kapten

Kapten

Ryttmästare

Förste mariningenjör

Flygingenjör av 1. graden

Bataljonsläkare

Mariningenjör av 1. graden

*Flygingenjör av 2. graden

*Bataljonsläkare vid faltläkar-

Specialingenjör av 2. graden

Flygläkare av 1. graden

kåren

Marinläkare av 1. graden

❖Flygläkare av 2. graden

■ ■

^Bataljonsläkare i reserven

^Regera en ts veterinär

•■^Bataljonsveterinär

^Bataljonsveterinär vid falt- veterinärkåren

^Bataljonsveterinär i reserven

^Fyringenjör av 1. klassen

*Tygingenjör av 2. klassen

^Musikdirektör

^Marinläkare av 2. graden

Ögonläkare vid marinläkar- kåren

^Musikdirektör

^Musikdirektör

il

Major

Kommendörkapten av

Major

Regementsläkare

2. graden

Flygdirektör av 2. graden

*Fältveterinär

•^•Regementsveterinär

^Tygingenjör av 1. klassen

Major

Marindirektör av 2. graden

Specialingenjör av 1. graden

Förste marinläkare i marin- läkarkåren eller marinen

^Förste flygläkare

12

Överstelöjtnant

Kommendörkapten av

Överstelöjtnant

Fältläkare

1. graden

Flygdirektör av 1. graden

*Fältveterinär

Överstelöjtnant

Marindirektör av 1. graden

Förste marinläkare vid

marinläkarkåren

^Flygöverläkare

^Förste flygläkare

13

Överste

Kommendör

Överste

Arra éöverl åkare

Överste

Flygöverdirektör

Övcrfältveterinär

Marinöverdirektör

Marinö verintenden t

Marinöverläkare

*Fly gö verläkare

14

Generalsperson

Generalfältläkare

Flaggman

Generalsperson

Generalläkaren

Generalsperson

15

16

Chefen för armén

Chefen för marinen

()verbefälhavaren

Chefen för flygvapnet

A nmärkningar.

Tecknet * framför en befattning angiver, att denna, örn befattningshavarens tjänsteställning därtill

föranleder, skall hänföras till annan krigslönoklass.

Innehavare av här ovan ej särskilt nämnd befattning hänföres till den krigslöneklass, som motsvarar

hans tjänsteställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.

Sammanställning

av huvudinnehållet i inom försvarsdepartementet utarbetade förslag till tillämpningsbestämmelser till krigsavlöningsreglementet, jämförda med gällande be- ££

stämmelser i ämnet, jämte i remissyttranden över förslagen framställda huvudsakliga ändringsyrkanden. *)

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

I avgivna yttranden framställda ändringsyrkanden

beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap

för krig

för beredskap

för krig

UNDER KRIGSAVLÖNINGSREGLEMENTET HÄNFÖRLIG PERSONAL.

(KAR 2 § 2 mom.)

Vad i krigsavlöningsreglementet stadgas i fråga om

manskap på aktiv stat skall i tillämpliga delar gälla

beträffande musikelever, dock att månadslön skall

utgå med Via av den musikelev i fred tillkommande

kontanta ersättningen för år.

SÄRSKILDA FÖRESKRIFTER FÖR VISS PERSONAL.

(KAR 3 § 1 mom.)

Försvarsväsendets lönenämnd föreslår intagande av

särskilda bestämmelser för värnpliktiga, som inkallats

till fullgörande av tjänstgöring enligt 27 § 1 mom.

värnpliktslagen.

KRIGSLÖN EFTER KRIGSTJÄNSTGÖRINGENS SLUT.

(KAR i § 1 mom.)

Efter krigstjänstgöringens slut bibehålies krigslön, så länge sjukvård åtnjutes

enligt krigssjukvårdsreglementet 1939: 757.

Avliden löntagares dödsbo

är berättigat till månadslön

t. o. m. kalendermånaden

näst efter den,

varunder dödsfallet inträffat.

Månadslön utgår endast

t. o. m. dagen för dödsfallet.

Månadslön utgår till avliden

lön.tagares dödsbo

t. o. m. den dag, då en

månad förflutit från dagen

för dödsfallet eller, därest

dagen för dödsfallet ej är

känd, från den dag vederbörande

anmälts såsom

saknad.

Chefen för marinen: Månadslön bör utgå enligt gällande

bestämmelser.

Chefen för flygvapnet: Månadslön bör utgå enligt

gällande bestämmelser eller, alternativt, under 2 månader

efter dödsfallet.

Centralstyrelsen för de svenska reservofficers förhunden

och svenska reservunderofficersforlandet: Månadslön bör

utgå 2 månader efter dödsfallet.

Kungl. Maj:Is proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefen för försvarsstaben:

Månadslön bör utgå 2 månader

efter dödsfallet.

Chefen för armén, försvarets

civilförvaltning, svenska

under oj,''feersförbundet och

riksförbundet Sveriges lottakårer:

Månadslön bör utgå

enligt gällande bestämmelser.

Medlemmar av riksförbundet

Sveriges lottakårer

och av föreningen svenska

blå stjärnan samt krigsfrivilliga

i luftbevakningstjänst

likställas med värnpliktiga

i nedan angivna

krigslöneklasser:

I befattning med- | Krigsförande

tjänsteställ- löne- j

ning såsom klass

officer ............| 8 |

underofficer........j 7 i

underbefäl ........j 5

menig ............! 4 i

Tjänsteförteckning angivande

de särskilda befattningarna

jämte befattningshavarnas

tjänsteställning

fastställes av

Kungl. Maj:ti kommandoväg.

I fredstid till officers

AVLÖNINGSFÖRMÅNER FÖR KRIGS FRIVILLIG A.

(KAR 4 § 1 mom.)

Medlemmar av riksförbundet Sveriges lottakårer och

av föreningen svenska blå stjärnan samt kvinnliga

medlemmar av svenska röda korset ävensom krigsfrivilliga

i luftbevakningstjänst likställas med värnpliktiga

i nedan angivna krigslöneklasser, dock att

terminslön utgår enligt följande tabell:

I befattning medförande

tjänsteställning såsom

Krigslöne-

klass

Terminslön

kronor

officer ........................

8

60

underofficer....................

7

45

underbefäl ....................

5

35

menig ........................

4

25

Tjänsteförteckning angivande de särskilda befattningarna

jämte befattningshavarnas tjänsteställning

fastställes av Kungl. Maj:t.

Här ovan icke avsedd krigsfrivillig personal likställes

med värnpliktiga och hänföres till den krigslöneklass,

som svarar mot vederbörandes tjänstegrad

eller tjänsteställning, varvid iakttages, att menig krigsfrivillig

hänföres till 2. krigslöneklassen.

(Terminslönebeloppen i tabellen motsvara summan

av den nuvarande terminslönen enligt högre tariffen

och V3 av den nuvarande månadslönen i respektive

Statens arbetsmarknadskommission: Beträffande krigsfrivilliga

i luftbevakningstjänst, vilka till icke ringa

del utgöras av familjeförsörjare, bör den nuvarande

månadslönen inräknas i hemortslönen.

Riksförbundet Sveriges lottakåren I stället för befattning

såsom officer i 8 krigslöneklassen bör upptagas

såväl kapten och löjtnant som fänrik i respektive 10,

9 och 8 krigslöneklasserna.

Chefen för sjövärnskåren: Kårens personal i värnpliktsåldern

bör hänföras till kategorien värnpliktiga.

Kårens officerare och underofficerare, som överskridit

värnpliktsåldern, böra erhålla samma löneförmåner

som i reserven anställda värnpliktsavgångna officerare

och underofficerare. Kårens personal av manskaps

grad, som överskridit värnpliktsåldern, bör hänföras

till kategorien krigsfrivilliga.

'') Hänvisningar till mot de föreslagna bestämmelserna korresponderande författningsrum i det vid propositionen fogade förslaget till krigsavlöningsreglemente

lia gjorts under respektive rubriker, varvid såsom förkortning av krigsavlöningsreglementet använts beteckningen KAR.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gällande bestämmelser

“................ ‘ -—''■—''■-——

Föreslagna bestämmelser

1 avgivna yttranden framställda ändring syrkanden

beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap för krig

för beredskap för krig

eller underofficers tjänste- krigslöneklasser. Personal, som avses i första stycket,

ställning konstituerad(för- skall sålunda icke uppbära enligt föreslagen ändring

ordnad) personal vid sjö- i krigsfamiljebidragsförordningen i hemortslönen in
värnskåren

och svenska gående befälslön).

röda korsets frivilliga sjuk
vårdstrupper

äger uppbära

krigslön enligt följande

tabell:

Krigslön

Personal

Månadslön enl.

löneklass i Moll

Terminslön enl.

krigslöneklass

Major..........

Oa 9

n

Kapten ........

Oa 6

10

Löjtnant........

Oa 2

9

Fänrik ........

Oe a

8

Fanjunkare......

UO 2

8

Sergeant ........

UOl

7

Övrig personal tillhörande

ovan angivna organisationer

likställes med

värnpliktiga.

Här ovan icke avsedd

personal, som utan att pä

grund av värnpliktslagens

föreskrifter eller el j est vara

krigstjänstskyldig anställts

uti viss i vederbörlig

sammansättningsplan

(mobiliseringstabell)såsom

civil eller för militärtjäns
-

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 65. 77 «

teman eller f örs värst jänsteman

upptagen befattning,

äger uppbära krigs - lön såsom fast anställd

personal enligt krigslöneklass

motsvarande den

tjänsteställning, till vilken

vederbörande hänförts,

eller den tjänstegrad, med

vars innehavare vederbörande

likställts.

Har någon, som icke på

grund av värnpliktslagens

föreskrifter eller eljest är

krigstjänstskyldig, antagits

såsom krigsfrivillig

samt vid mobilisering och

i krig konstituerats till

officers eller underofficers

tjänstegrad eller till civilmilitär

tjänsteman med

officers eller underofficers

tjänsteställning (tjänsteklass),

äger han uppbära

krigslön såsom fast anställd

personal av motsvarande

tjänstegrad eller

tjänsteställning (tjänsteklass).

Krigsförplägnad (tillagad krigsportion) tillkommer

med nedan angivna undantag envar, å vilken krigsavlöningsreglementet

är tillämpligt.

® Krigsförplägnad tillkommer icke personal, som icke

i fredstid är berättigad till fri förplägnad å tjänstgöringsorten

och som finnes kunna under tjänstgöringen

bibehålla sitt vanliga kvarter. Den, som med

FÖRPLÄGNAD.

(KAR 4 § 3 morn.)

Krigsförplägnad (tilllagad

krigsportion) tillkommer

envar, å vilken

krigsavlöningsreglementet

är tillämpligt.

Centralstyrelsen för de

svenska reservofficersförbunden:

Krigsportion eller kontant

ersättning därför bör,

Statskontoret har ansett

tillräckliga skäl icke föreligga

att göra avsteg från

de för beredskap föreslagna

bestämmelserna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

1 avgivna yttranden framställda ändringsyrkanden

beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap

för krig

för beredskap

för krig

hänsyn till tjänstgöringsförhållandena av vederbörande

chef prövas icke lämpligen kunna ombesörja sin förplägnad

på samma sätt som under vanliga förhållanden,

må dock erhålla den krigsförplägnad, som med

hänsyn därtill kan anses påkallad.

Kan förplägnad in natura icke lämpligen genom

kronans försorg anordnas för därtill berättigad personal

eller anses personalen eljest böra medgivas att

själv sörja härför, må personalen i stället för dylik

förmån in natura uppbära kontant ersättning. Sådan

ersättning utgår med belopp och enligt de närmare

bestämmelser i övrigt, som fastställas av vederbörande

centrala förvaltningsmyndighet.

Kan förplägnad in natura

icke lämpligen genom

kronans försorg anordnas

för därtill berättigad personal,

må personalen i

stället för dylik förmån

in natura uppbära kontant

ersättning. Sådan ersättning

utgår med belopp

och enligt de närmare bestämmelser

i övrigt, som

fastställas av vederbörande

centrala förvaltningsmyndighet.

Manskap, som avlönas enligt löneplan Ma, ävensom värnpliktiga må vid krigspermission

eller tjänstledighet av längre varaktighet än 2 dygn, såframt rätt till

krigslön därunder bibehålies, åtnjuta ersättning för krigsportion (krigsskeppsportion)

enligt därom meddelade föreskrifter.

då ersättning för resekostnad

åtnjutes, utan prövning

utgå för måltid, som

infaller mellan den dagliga

t j änstgöringen s bör j an

och dess slut.

Svenska reservunderofficer

sförbundet: Krigsportion

eller kontant ersättning

därför bör utan prövning

utgå för måltid, som infaller

mellan den dagliga

tjänstgöringens början och

dess slut.

Chefen för mannen: Personalen

bör kunna medgivas

att själv ombesörja

sin förplägnad och därvid

erhålla kontant ersättning

i stället för portion in natura.

Svenska officer sförbundet: Då förplägnad in natura

icke lämpligen kan tillhandahållas genom kronans

försorg, bör ersättningen utgå med de i 23 § 1 mom.

förslaget till krigsavlöningsreglemente angivna ersättningsbeloppen

för förplägnad vid tjänsteresa.

Svenska reservunderofficersförbundet:

Ersättning

för krigsportion (krigsskeppsportion)

bör under

samma förutsättningar

som för manskap utgå

även till reservpersonal.

Chefen för marinen, centralstyrelsen

för de svenska

reservofficersförbunden,

svenska underofficer sförbundet

och svenska reservunderofficersförbundet:

Bestämmelserna

örn ersättning

114 Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

för förplägnad vid

ledighet böra utsträckas

att gälla all personal, å

vilken krigsavlöningsreglementet

är tillämpligt.

INKVARTERING.

(KAR 4 § 3 mom.)

Envar, å vilken krigsavlöningsreglementet är tillämpligt, äger å krigsförläggningsorten

eller vid färd eller förrättning med trupp åtnjuta fri inkvartering

eller förläggning. I stället för sådan förmån utgår dock i vissa fall inkvarteringsersättning

enligt vad nedau sägs.

Vad sålunda är stadgat skall ej äga tillämpning beträffande fast anställd personal,

som under tjänstgöring i fredstid icke åtnjuter fri inkvartering å tjänstgöringsorten

och som finnes kunna under krigstjänstgöringen bibehålla sitt vanliga

kvarter. Fast anställt manskap, som jämlikt 12 § 1 mom. krigsavlöningsreglementet

uppbär hyres- och ortstillägg eller ersättning för inkvartering, likställes

med personal, som under tjänstgöring i fredstid icke åtnjuter fri inkvartering

å tjänstgöringsorten.

Personal, som så önskar, må medgivas att utan

särskild ersättning själv sörja för sin inkvartering

under förutsättning och på villkor, att tjänstens utövande

icke menligt påverkas därav.

Kommer inkvartering icke till stånd på sätt i föregående

stycke sägs, må vederbörande befälhavare, örn

han med hänsyn särskilt till bristande förläggningsutrymme

och uppkommande kostnader för inkvarterings

eller förläggnings ordnande genom kronans försorg

finner, att inkvartering eller ''förläggning icke

bör tillhandahållas in natura, hänvisa personalen att

själv ombesörja sin inkvartering. „ .

Den, som sålunda blivit hänvisad att själv ombesörja sin inkvartering, är berättigad

att erhålla inkvarteringsersättning, som utgår

a) örn vederbörande un- a) örn vederbörande under tjänstgöringen begagnar

der tjänstgöringen begag- egen bostad till inkvartering och enligt krigsfamilje
-

Kan inkvartering in natura

icke lämpligen genom

kronans försorg anordnas

för därtill berättigad personal,

må vederbörande

befälhavare hänvisa personalen

att själv ombesörja

sin inkvartering.

Svenska r eser vunderofficer

sförbundet: Staten bör

tillhandahålla all personal

inkvartering in natura.

Försvarsväsendets lönenämnd och försvar sväsendets underlief

fils jörlund: Orden »eller ersättning för inkvartering»

böra utgå.

Försvarsväsendets underbefälsförbund ifrågasätter intagande

av föreskrift därom, att hyres- och ortstillägg

för därtill berättigat fast anställt manskap skall utgå

med lägst det belopp, vartill inkvarteringsersättningen

enligt krigsavlöningsbestämmelserna föreslås utgå för

tid efter de första 15 dygnen.

Chefen för armén: Endast den, som därtill förklarat

sig villig, bör kunna hänvisas att själv ombesörja

sin inkvartering.

cn

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

1 avgivna yttranden framställda ändringsyrkanden

beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap

för krig

för beredskap

för krig

nar egen bostad till inkvartering

och enligt krigsfamiljebidragsförordningen

erhåller familjepenning för

familjemedlem, med vilken

han sammanbor, bostadsbidrag

eller näringsbidrag,

med V10 av de i 12 § 1

mom. gällande krigsavlöningsreglemente

angivna

ersättningsbeloppen för inkvartering,

samt

b) i annat fall under de

första femton dygnen av

tjänstgöringen å viss ort

med V2 och för tid därefter

med 8/io av nämnda

ersättningsbelopp.

bidragsförordningen erhåller familjepenning för familjemedlem,

med vilken han sammanbor, bostadsbidrag

eller näringsbidrag, med Vio av de i 23 § krigsavlöningsreglementet

angivna ersättningsbeloppen för inkvartering

;

b) örn vederbörande i annat fall än under a) sägs

begagnar egen bostad till inkvartering med 8/io av

nämnda ersättningsbelopp; samt

c) i andra fall än under a) och b) sägs under de

första 15 dygnen av tjänstgöringen å viss ort med

1/2 och för tid därefter med 8/io av förenämnda ersättningsbelopp

.

Under c) omförmäld inkvarteringsersättning bibehålies

vid avbrott i tjänstgöringen å krigsförläggningsorten

under högst 8 dagar i följd på grund av

kommendering till annan ort eller krigsledighet med

bibehållen krigslön.

Därest vederbörande åsamkats hyresutgift för av

honom anskaffat kvarter för längre tid under avbrott

Cheferna för marinen och flygvapnet samt svenska reservunder

of fider sförbundet: Då staten icke lämpligen kan

ordna inkvartering, bör ersättning utgå med belopp

motsvarande de verkliga kostnaderna.

Svenska officer sförbund et: Ersättningen bör utgå under

de första 15 dygnen av tjänstgöringen å viss ort med

hela och för tid därefter med Va av de i 23 § förslaget

till krigsavlöningsreglemente angivna ersättningsbeloppen

för inkvartering.

Svenska underofficersförbundet: Ersättningen bör hela

tiden utgå med V2 av de i 23 § förslaget till krigsavlöningsreglemente

angivna ersättningsbeloppen för

inkvartering, dock lägst med de verkliga kostnaderna.

Försvarsväsendets lönenämnd och försvarsväsendets underbefälsförbund

föreslå intagandet av en föreskrift därom,

att för personal, som enligt 5 kap. 1 § 1 mom. tilläggsbestämmelserna

till manskapsavlöningsreglementet är

berättigad till ersättning för inkvartering, ersättningen

skall utgå enligt för fred gällande grunder, därest för

viss månad sådant är för vederbörande förmånligare.

Chefen för armén och riksförbundet Sveriges lottakårer:

Tidsbegränsningen 8 dagar är alltför snäv och bör

utsträckas till 15 dagar.

Chefen för marinen: Tidsbegränsningen 8 dagar är

alltför snäv och bör höjas till 3 veckor eller helt

slopas.

Che en ör a net: Tids '' '' bör sl as

K''ingi. Maj:ts proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vårdas sjuk hos enskild

person eller i sitt hem och

har denna form av vård

väsentligen föranletts av

hans egen begäran, må ersättning

för inkvartering

utgå allenast i den mån

vederbörande myndighet

så prövar skäligt.

t tjänstgöringen än 8 dagar i följd eller för tid efter

utryckning, må ersättning utgå såsom om tjänstgöringen

fortlöpt under hyrestiden, i den mån omständigheterna

vid hyresavtalets ingående prövas böra

därtill föranleda, dock högst med utgiftens belopp.

Utan hinder av vad ovan

sägs utgår inkvarteringsersättning

vid tjänstledighet

på grund av sjukdom,

så länge sjukvård åtnjutes

enligt krigssjukvårdsreglementet

1939: 757, till personal,

som är berättigad

till fri inkvartering å krigsförläggningsorten,

enligt

följande:

a) därest den sjuke vårdas

hos enskild person

eller i sitt hem och denna

form av vård föranletts

av hans egen önskan, må

ersättning kunna utgå, i

den mån vederbörande

krigsf ör valtningsmyn dighet

så prövar skäligt;

b) därest den sjuke hänvisats

att under ledigheten

själv ombesörja sin inkvartering,

utgår ersättning

enligt bestämmelserna

för övrig personal,

som hänvisats att själv ombesörja

sin inkvartering.

Utan hinder av vad ovan

sägs bibehålies inkvarteringsersättning

vid tjänstledighet

på grund av sjukdom,

så länge sjukvård

åtnjutes enligt krigssjukvårdsreglementet

1939:

757.

och åt vederbörande krigsförvältningsmyndig

befogenhet att pröva örn och i vad mån inkvarteringsersättning

må utgå.

Centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden

och svenska reservunderof''floersförbundet: Inkvarteringsersättning

bör utan tidsbegränsning få bibehållas vid

tjänstledighet för vila och rekreation.

Svenska underofficer sförbundet: Vid tjänstledighet för

vila och rekreation bör inkvarteringsersättningen få

bibehållas utan tidsbegränsning, i övrigt bör den föreslagna

tiden, 8 dagar, utsträckas till 14 dagar.

Försvarsväsendets underbefälsförbund: Den föreslagna

tidsbegränsningen är alltför snäv, särskilt vid krigsledighet

med bibehållen krigslön.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

I avgivna yttranden framställda ändringsyrkanden

beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap

för krig

för beredskap

för krig

cc

Värnpliktig, som medgivits inkvarteringsersättning

med V10 av de i 23 § krigsavlöningsreglementet angivna

ersättningsbeloppen för inkvartering, må därjämte

erhålla gottgörelse för nödig resekostnad för

daglig förflyttning från bostaden till tjänstgöringsorten

och åter i och för intagande av nattkvarter,

dock att sammanlagda beloppet av inkvarterings- och

resekostnadsersättning ej må överstiga 3/io av inkvarteringsersättningen

enligt 23 § krigsavlöningsreglementet.

Fast anställd personal,

som åtnjuter månadslön

efter lägre ortsgrupp än

den, till vilken den för

vederbörande bestämda

tjänstgöringsorten är hänförd

— dock icke beställningshavare

på aktiv stat

eller personal, som å samma

ort som i fredstid bestrider

för pensionerad personal

avsedd arvodesbefattning

— må, därest

tjänstgöringen fullgöres

under sådana förhållanden

att vederbörande prövas

kunna bibehålla det vanliga

kvarteret och till följd

Fast anställd personal — dock icke beställningshavare

på aktiv stat eller personal, som å samma

ort som i fredstid bestrider för pensionerad personal

avsedd arvodesbefattning — må, därest tjänstgöringen

fullgöres under sådana förhållanden att vederbörande

prövas kunna bibehålla det vanliga kvarteret och i

följd härav icke äger uppbära inkvarteringsersättning,

erhålla gottgörelse för nödig resekostnad för daglig

förflyttning från det vanliga kvarteret till tjänstgöringsorten

och åter i och för intagande av nattkvarter,

dock att sådan gottgörelse icke må överstiga

3/io av inkvarteringsersättningen enligt 23 § krigsavlöningsreglementet.

Chefen för marinen och riksförbundet Sveriges lottalcårer:

Personal, som hänvisats att själv ombesörja

sin inkvartering, bör utan undantag och enligt samma

grunder beredas ersättning för daglig färd mellan

bostaden och tjänstgöringsplatsen med de verkliga

utgifternas belopp.

Chefen för försvarsstaben: Resekostnadsersättning bör

alltid utgå till personal, som hänvisats att själv ombesörja

sin inkvartering, med de verkliga utgifternas

belopp. Bestämmelser om resekostnadsersättning erfordras

även för vissa fall, då kronan tillhandahåller

inkvartering.

Svenska underofjicersförbundet:

Bestämmelserna

örn resekostnadsersättning

böra utsträckas att gälla

all krigstjänstgörande personal.

Chefen för marinen: Ersättningens

storlek bör ej

maximeras.

Svenska underofficersförbundet:

Bestämmelserna

örn resekostnadsersättning

böra utsträckas att gälla

all krigstjänstgörande personal.

Chefen för flygvapnet: Bestämmelser böra intagas

därom, att ständigt tjänstgörande personal, som på

grund av bostadsbrist å tjänstgöringsplatsen är nödsakad

att bosätta sig å annan plats, må genom kronans

försorg transporteras från bostads- till tjänstgöringsplatsen

och åter eller, därest detta ställer sig

för kronan förmånligare, att ifrågavarande personal

må erhålla ersättning för erforderliga resor mellan

bostads- och tjänstgöringsplatsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

härav icke äger uppbära

terminslön, kunna erhålla

gottgörelse för nödig resekostnad,

som åsamkas

honom för daglig förflyttning

från hans vanliga

kvarter till tjänstgöringsorten

och åter i och för

intagande av nattkvarter;

dock att sådan gottgörelse

må för månad räknat icke

utgå med högre belopp än

det, vartill på samma tid

belöpande terminslön

skolat uppgå.

UTRUSTNING.

(KAR 4 § 3 mom.)

För personal, som i fred är skyldig att hålla sig med uniformspersedlar och

i följd därav äger åtnjuta krigsutrustningsbidrag, tillhandahåller staten andra i

den personliga utrustningen ingående persedlar än föreskrivna beklädnadspersedlar.

För personal, som icke i fred är skyldig att hålla sig med beklädnadspersedlar,

tillhandahåller staten samtliga i den personliga utrustningen ingående

persedlar.

Personal,

begagnande

som avses i nästföregående stycke, må kunna erhålla ersättning för

av egna beklädnadspersedlar enligt därom meddelade bestämmelser.

VISSA FÖRESKRIFTER OM LÖNEKLASSUPPFLYTTNING.

(KAR 7 §.)

Den tidpunkt, efter vilken tjänstgöring skall vara fullgjord för att tagas i

betraktande för erhållande av lön enligt högre löneklass, bestämmes till den 2

september 1939.

UPPSKOV MED LÖNEKLASSUPPFLYTTNING.

(KAR 9 §.)

Enligt 5 § 6 mom. krigsavlöningsreglementet

må

uppfly ttning till högre löneklass,

där ej sådan åtgärd

sker i anledning av befordran,

äga rum endast

Uppflyttning till högre

löneklass äger rum i vanlig

ordning.

Uppflyttning till högre

löneklass av annan anledning

än befordran skall

ske endast i den mån

Kungl. Maj:t bestämmer.

Chefen för marinen, svenska

officersförbundet och

svenska underofficersförbun- £1

det: Uppflyttning till högre 40

löneklass bör äga rum i

vanlig ordning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

I avgivna yttranden framställda ändring syrkanden

beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap

för krig

för beredskap

för krig

i den män Kungl. Majit

sådant föreskriver. I anslutning

härtill har Kungl.

Majit föreskrivit, att uppskov

med löneklassuppflyttning

tills vidare ej

skall äga rum.

För fastställande av

mantalsskrivningsorten

vid krigstjänstgöringens

början för personal, som ej

är anställd på aktiv stat,

skall vederbörlig uppgift

härom avlämnas till den

myndighet, som har att

ombesörja utbetalandet av

personalens månadslön.

LÖNENS BESTÄMMANDE MED HÄNSYN

(KAR 10 §.)

För bestämmande i förekommande fall av den ortsgrupp,

efter vilken lön skall utgå till annan fast anställd

personal än personal på aktiv stat och innehavare

av för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning

åligger det löntagaren att hålla den krigskassamyndighet,

som har att ombesörja utbetalandet av månadslönen,

underrättad örn senaste mantalsskrivningsorten

ävensom, där inom mantalsskrivningskommunen en

eller flera orter tillhöra annan ortsgrupp än kommunen

i övrigt, den ort inom kommunen, där löntagaren

är bosatt.

TILL ORTSGRUPP.

Svenska under officers förbundet

ifrågasätter, örn icke

löntagare bör förständigas

anmäla även flyttning, som

ägt rum utan att mantalsskrivningsorten

kunnat

ändras.

Centralstyrelsen för de

svenska reservofficersförbunden

och svenska reservunderofficer

sförbundet: I 9 § förslaget

till krigsavlöningsreglemente

omnämnd gottgörelse

för inkomstminskning

på grund av uppskov

med löneklassuppflyttning

bör inbegripa ränta enligt

sedvanliga regler.

Chefen för marinen: Införskaffandet

av här ifrågavarande

uppgifter bör åligga

krigskassamyndigheten.

FÖRENING AY RESERVPENSION MED KRIGSLÖ N.

(KAR 11 §.)

Militär eller civilmilitär personal på aktiv stat eller

reservstat eller från sådan stat pensionsavgången,

reserven tillhörande personal eller innehavare av för

pensionerad personal avsedd arvodesbefattning, som

kommit i åtnjutande av reservpension eller däremot

svarande engångsbelopp och på grund härav i fred

vidkännes avdrag å lön, tjänstepension eller tjänstelivränta,

skall vidkännas enahanda avdrag å månadslönen.

to

o

Kungl. Majlis proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Terminslön till personal,

som avlönas annorledes

än såsom värnpliktiga, utgår

endast vid tjänstgöring

under sådana förhållanden

att det vanliga

kvarteret icke kan bibehållas.

Vid tjänsteresa eller

tjänsteförrättning utom

den egentliga krigsförläggningsorten

och, beträffande

personal å aktiv stat,

vid kommendering utom

fredsförläggningsorten i

fall, då flyttningsersättning

ej erhålles, äger personalen,

oavsett vilket

kvarter som användes,

utöver eljest utgående särskild

ersättning uppbära

terminslön eller ett däremot

svarande belopp för

varje dygn, varav minst

6 timmar tagits i anspråk

för resan, förrättningen eller

kommenderingen. Dygn

räknas från klockan 0.

Försvarets centrala förvaltningsmyndigheter

ha

vidare föreskrivit, att den,

som på grund av kommendering

såsom dagbefäl,

veckohavande eller dylikt

icke kan bibehålla sitt

vanliga kvarter, må uppbära

terminslön eller däremot

svarande belopp för

varje dygn, varav minst

ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER OM TERMINSLÖN.

(KAR 16 §.)

Terminslön till fast anställd

personal utgår icke

vid tjänstgöring under sådana

förhållanden att det

vanliga kvarteret kan bibehållas

såsom nattkvarter,

ej heller vid dagbefälseller

vakttjänstgöring å

fredsförläggnings- eller bostadsorten

under samma

förhållanden som i fredstid.

Där ej Kungl. Maj:t

annorlunda förordnar, utgår

icke terminslön till

fast anställd personal vid

kommendering såsom elev

i skola för fast anställt

manskap eller såsom elev

i för vinnande av befordran

till underofficer eller

officer föreskriven skola

eller utbildningskurs, då

För svar sväsendets lönenämnd

förordar såsom allmänt

villkor för rätten till

terminslön, att minst 6

timmar av dygnet tagits

i anspråk för tjänstgöring

under sådana förhållanden,

att det vanliga kvarteret

kan icke bibehållas.

Chefen för försvarsstaben

anser, att terminslön över

huvud taget icke bör utgå

vid dagbefäls- eller vakttjänstgöring

å fredsförläggnings-

eller bostadsorten.

Cheferna för armén, marinen

och flygvapnet, försvar

sväsendets lönenämnd,

svenska officer sförbundet,

svenska under officer sförbundet

och försvar sväsendets underbefälsförbund

avstyrka

den föreslagna begränsningen

i rätten till terminslön

vid dagbefälseller

vakttjänstgöring.

Försvarets civilförvaltning

och försvarsväsendets lönenämnd:

De vid kommendering

såsom elev i skola

för fast anställt manskap

etc. föreslagna undantagsbestämmelserna

örn terminslön

böra begränsas

att gälla vid kommendering

såsom elev i skola

eller utbildningskurs, som

Statskontoret: Tillräck
liga

skäl saknas att göra

avsteg från de för beredskap

föreslagna bestämmelserna.

Kungl. Majlis proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

I avgivna yttranden framställda ändring syrkanden

beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap

för krig

för beredskap

för krig

6 timmar tagits i anspråk

för sådan tjänstgöring.

Omfattar tjänstgöring,

däri inbegripet in- eller

utryckningsdag ävensom

för kommenderings

tjänstgöringen fullgöres

under sådana förhållanden,

att vid skolan eller

ntbildningskursen tillhandahållen

inkvartering kan

bibehållas såsom nattkvarter.

Vad nyss sagts gäller

icke för det fall, att vederbörande

under utbildning

till officer avlönas

såsom värnpliktig.

Vid tjänsteresa eller

tjänsteförrättning utom

krigsförläggningsorten

och, beträffande personal

på aktiv stat, vid kommendering

utom fredsförläggningsorten

i fall, då

flyttningsersättning ej erhålles,

utgår till fast anställd

personal, oavsett

vilket kvarter som användes,

utöver eljest föreskriven

ersättning, termin

slön för varje dygn,

varav minst 6 timmar tagits

i anspråk för resan,

förrättningen eller kommenderingen.

Dygn räknas

från klockan 0.

Omfattar tjänstgöring

eller kommendering allenast

del av lönetermin,

skall terminslön för sådan

Då krigstjänstgöringen

tager sin början vid annan

tidpunkt än å löneterminens

första dag, ut
-

är föreskriven för vinnande

av befordran till underbefälsgraderna,

till underofficer

eller till officer.

Chefen för marinen, centralstyrelsen

för de svenska

reservofficersförbunden och

svenska reservunderofficersförbundet:

Terminslön bör

utgå för dag, varav minst

3 timmar, och för natt,

varav minst 1 timma tagits

i anspråk för resa,

förrättning eller kommendering.

Kungl. Majlis proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

början eller sint, allenast

del av lönetermin, skall

terminslön för sådan tid

utgå för dygn med 1/io

av terminslönebeloppet för

hel lönetermin. Ar vid

lönetermins början icke

bestämt, att då pågående

tjänstgöring skall upphöra

före terminens slut, skall

full terminslön utgå.

tid utgå för dygn med 1/io

av terminslönebeloppet för

hel lönetermin.

Hava under lönetermin

förändringar i tjänstgöringen

inträffat, som inverka

på rätten till terminslön,

men härpå grund

av att dessa förhållanden

icke voro kända vid löneterminens

början utbetalts

terminslön för hela löneterminen,

skall å terminslönen

för nästföljande lönetermin

eller löneterminer

avdragas vad för mycket

utbetalts. Avdrag må

dock ej ske vid avbrott i

tjänstgöringen på grund

av hemförlovning eller

hempermittering.

går terminslön endast för

den del av löneterminen,

varunder tjänstgöring fullgjorts.

För del av lönetermin

utgår terminslön

för dygn med Vio av terminslönebeloppet

för hel

lönetermin.

Hava under lönetermin

förändringar, som avses

i 20 och 21 §§ krigsavlöningsreglementet

(avstängning

från tjänstgöring,

respektive krigsfångenskap

m. m.) inträffat i

tjänstgöringen, men har

på grund av att dessa förhållanden

icke voro kända

vid löneterminens början

utbetalts terminslön för

hela löneterminen, skall

å terminslön för nästföljande

lönetermin eller löneterminer

avdragas vad

för mycket utbetalts.

Chefen för marinen: Föreskrifter synas önskvärda

även för det fall att vederbörande under löneterminen

rymmer, avpolletteras från fartyg m. m.

Svenska un deroffloer sförb un d e t och svenska reservunderofficersförbundet:

Föreskrifterna om återbetalning av

för mycket utbekommen terminslön torde bliva svåra

att tillämpa och synas böra utgå.

Terminslön utbetalas i

förskott för lönetermin vid

den del av försvarsväsendet,

där löntagaren vid löneterminens

början vistas.

Börjar tjänstgöringen å

annan tid än å löneterminens

första dag, utbetalas

terminslön för hela

löneterminen, där lönta
-

Terminslön, som icke

avser tjänsteresa eller tillfällig

förrättning utom

krigsförläggningsorten, utbetalas

i förskott för lönetermin.

Där icke särskilda

skäl till annat föranleda,

sker utbetalningen vid den

del av försvarsväsendet,

där löntagaren vid utbetalningstillfället

vistas.

som skolat

avser

Terminslön utbetalas i

förskott för lönetermin.

Där icke särskilda skäl

till annat föranleda, sker

utbetalningen vid den del

av försvarsväsendet, där

löntagaren vid utbetalningstillfället

vistas.

utbetalas å tid, varunder

lönetermin, vilken följer

garen vid tjänstgöringens

början vistas.

Värnpliktig tillkommande terminslön

vederbörande åtnjuter krigsledighet, och som

Statskontoret: En övergång till efterskottsutbetalning

skulle ur olika synpunkter vara lämplig.

to

03

Svenska underofficersförbundet:

I anslutning till

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

I avgivna yttranden framställda ändringsyrkanden

beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap för krig

för beredskap

för krig

omedelbart efter den termin, varunder krigsledigheten påbörjats, må — där

ledigheten omfattar minst 3 dagar av den senare infallande löneterminen samt

är. av sådan art, att rätten till terminslön därunder bibehålies — utbetalas vid

kngsledighetens början.

framställt yrkande örn rätt

till terminslön vid krigsledighet

ifrågasättes, huruvida

icke de för värnpliktiga

föreslagna bestämmelserna

böra utsträckas att

gälla all krigstjänstgörande

personal.

KEIGSLEDIÖHET.

(KAR 19 §.)

Krigsledighet beviljas i form av permission, krigspermission, tjänstledighet

eller hempermittering.

Vid annan krigsledighet

än permission skola sönoch

helgdagar inräknas i

krigsledigheten.

Örn permission gäller vad därom

mentén.

i vederbörliga tjänstgöringsregle
-

Med krigspermission avses

sådan permission, som

meddelas personalen vid

visst förband eller annan

personalgrupp. Sådan permission

beviljas vid kortvarigare

uppehåll i tjänstgöringen

samt eljest för

att bereda personalen vila

och rekreation.

Tjänstledighet meddelas

stadgas

Krigspermission meddelas

personalen vid visst

förband eller annan personalgrupp

vid kortvarigare

uppehåll i tjänstgöringen

eller eljest för beredande

av vila och rekreation.

Krigspermission meddelas

personalen vid visst

förband eller annan personalgrupp

för beredande

av vila och rekreation.

a) på grund av sjukdom, angelägenhet av betydelse för det allmänna eller

enskild angelägenhet av vikt;

b) för beredande av vila och rekreation i sådana fall, då ledigheten ej är att

hänföra till krigspermission;

Svenska underofficersförbundet:

Endast sön- och

helgdagar inuti ledighetsperioden

böra inräknas i

krigsledigheten.

InJ

4^

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

c) på grund av enskild angelägenhet i andra fall,

då ledigheten ej är att hänföra till krigspermission

eller hempermittering.

Såsom enskild angelägenhet

av vikt må anses

viktigare familjeangelägenhet,

såsom egna barns

dop, egna barns eller

syskons bröllop eller ock

hustrus, barns, föräldrars

eller syskons begravning,

allvarligt sjukdomsfall

bland nämnda anhöriga,

legal förrättning såsom bouppteckning

eller arvskifte

ävensom annan därmed

jämförbar personlig angelägenhet.

Såsom enskild angelägenhet av vikt må anses viktigare

familjeangelägenhet, såsom eget barns, adoptivbarns,

trolovads, föräldrars, svärföräldrars eller syskons

begravning eller ock allvarligt sjukdomsfall bland

nämnda anhöriga, legal förrättning såsom bouppteckning

eller arvskifte, egen flyttning, tentamen eller

examen ävensom annan därmed jämförlig personlig

angelägenhet.

Hempermittering meddelas vid avbrott under viss tid eller tillsvidare i krigsmän

stgöringen i förening med återgång till civil verksamhet.

Vid beviljande av krigspermission

och av tjänstledighet

för enskild angelägenhet

av vikt eller

för ändamål, som avses

under b) ovan, bör såsom

allmän regel iakttagas, att

av nämnda slag av ledigheter

må för varje tjänstgöringsperiod

örn 2 månader

sammanlagt högst

åtnjutas ledighet under 6

dygn, resdagar oräknade.

Ledigheten må sammanslås

till längre eller uppdelas

på kortare ledighets
-

Vid beviljande av krigspermission

och av tjänstledighet

för enskild angelägenhet

av vikt eller

för ändamål, som avses

under b) ovan, bör såsom

allmän regel iakttagas,

att av nämnda slag av ledigheter

må för varje påbörjad

tjänstgöringsperiod

örn 2 månader åtnjutas

ledighet under sammanlagt

högst 6 dagar, resdagar

oräknade. Ledigheten

må sammanslås till

längre eller uppdelas på

Chefen för försvarsstaben:

Tjänstledighet bör kunna

beviljas även för annan

enskild angelägenhet än

enskild angelägenhet av

vikt.

Chefen för armén: Barns dop bör upptagas såsom

enskild angelägenhet av vikt.

Cheferna för marinen och flygvapnet: Barns födelse

bör upptagas såsom enskild angelägenhet av vikt.

Försvarsväsendets lönenämnd:

Tillräckliga skäl

ha icke förebragts för att

eget barns dop och syskons

bröllop icke skulle

anses såsom enskild angelägenhet

av vikt eller

för att i övrigt vidtaga

ändring i gällande bestämmelser,

vilka endast ha

karaktären av exemplifiering.

Svenska officersförbundet:

Då tjänsten icke lägger

hinder i vägen därför, bör

ledighet kunna få åtnjutas

utöver 36 dagar för kalenderår,

därest vederbörande

i fred är berättigad

till större antal semesterdagar.

Försvarsväsendets lönenämnd:

Bestämmelserna

örn tjänstledighet böra förenklas

genom att icke uppdelas

på a) och b) samt

genom uteslutande av

exemplifieringen å enskild

angelägenhet av vikt.

Kungl. Majlis proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

I avgivna yttranden framställda ändring syrkanden

beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap

för krig

för beredskap

för krig

perioder. I senare fallet

må ledighet icke åtnjutas

under större antal resdagar

än vid sammanhängande

ledighet.

kortare ledighetsperioder.

I senare fallet må ledighet

icke åtnjutas under

större antal resdagar än

vid sammanhängande ledighet.

Det ankommer på överbefälhavaren att meddela närmare bestämmelser om

ledighet under krigstjänstgöring.

KEIGSL Ö_N VID KEIGSLEDIGHET.

(KAB 19 §.)

Under permission bibehålies rätt till krigslön.

Under krigspermission bibehålies rätt till krigslön,

dock att terminslön icke utgår till fast anställd personal.

I fråga örn värnpliktiga

skall därjämte iakttagas,

att i terminslönen under

sjötjänstgöring ingående

förmåner må bibehållas

endast i den mån terminslönen

härigenom icke

överstiger beloppet av terminslönen

enligt högre

tariffen.

Under tjänstledighet på grund av sjukdom, angelägenhet

av betydelse för det allmänna eller enskild

angelägenhet av vikt samt under tjänstledighet för

beredande av vila och rekreation i sådana fall, då

ledigheten ej är att hänföra till krigspermission, skola

bestämmelserna örn krigslön under krigspermission

äga motsvarande tillämpning. Fast anställd personal

må dock bibehålla terminslön under tjänstledighet

på grund av sjukdom, därest vederbörande för vård

vistas utom fredsförl '' rten eller, i fråga örn

Under permission, krigspermission,

tjänstledighet

på grund av sjukdom, angelägenhet

av betydelse

för det allmänna eller för

enskild angelägenhet av

vikt samt under tjänstledighet

för beredande av

vila och rekreation i sådana

fall, då ledigheten

ej är att hänföra till

krigspermission, bibehålies

rätt till krigslön.

Cheferna för armén och

marinen, svenska underofficersforlandet

och svenska

reservunderofficer sförbundet:

Terminslön bör utgå till

fast anställd personal under

krigspermission.

Chefen för marinen: Terminslönen

bör icke maximeras

för sjötjänstgörande

värnpliktiga under

krigspermission.

Försvarets civilförvaltning:

Terminslönen för

sjötjänstgörande fast anställd

personal bör vid

tjänstledighet på grund

av sjukdom ej få överstiga

beloppet av terminslönen

enligt deli lägre

tariffen.

Svenska underofficers,för
-

Kungl. May.ts proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

icke ständigt tjänstgörande personal, utom den ort,

där vederbörande har sin stadigvarande bostad.

Vid tillämpning av bestämmelserna

i föregående

stycke skall utom fredsförläggningsorten

eller bostadsorten

belägen sjukvårdsinrättning,

vilken i

fredstid är avsedd eller

upplåten för truppförband,

stab, anstalt e. dyl. å sådan

ort, jämväl räknas

till fredsförläggningsorten

eller bostadsorten.

Vid tjänstledighet på grund av enskild angelägenhet

i andra fall än ovan sagts utgår icke krigslön.

Under hempermittering åtnjutes ej krigslön, ej heller — där ej annat följer

av bestämmelserna nedan örn ersättning för resa i samband med krigsledighet —

övriga med krigstjänstgöring förenade förmåner.

FLYSTEAKTAMENTE.

(KAR 22 §.)

Personal, som icke är Flygtraktamente utgår

berättigad till flygtillägg, icke.

mekanikertilläggeller elevtillägg,

äger för dag, varunder

vederbörande på

grund av åliggande inspektionsskyldighet

eller meddelat

särskilt uppdrag deltager

i flygning, uppbära

flygtraktamente enligt därom

för fred gällande bestämmelser.

ERSÄTTNING FÖR RESA VID INRYCKNING TILL OCH UTRYCKNING FRÅN KRIGSTJÄNSTGÖRING.

(KAR 24 §.)

Vid inställelse till och utryckning från krigstjänst- Svenska underofficers/örbundet: Lämpligt vore att här

göring må, därest vederbörande har att medföra hela fastslå rätten till snälltågsbiljett och militärbiljett

eller större delen av den personliga utrustningen, för snälltåg.

Flygtraktamente utgår

icke under krigstjänstgöring.

bundet: Fast ans personal

bör under ifrågavarande

ledighet få bibehålla

terminslön efter

samma grunder som värnpliktiga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

I avgivna yttranden framställda ändring syrkanden

beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap

för krig

för beredskap

för krig

enligt vederbörande krigskassamyndighets prövning

utgå skälig ersättning även för färd understigande

20 kilometer med annat transportmedel än järnväg,

fartyg eller omnibus.

Till bestridande av kostnader

för inställelse för

inkallad, som är boende

utrikes eller inmönstrad

å fartyg, med vilket resan

till hemlandet icke

kan företagas, tillhandahåller

vederbörande beskickning

eller konsulat

erforderligt förskott. Sådant

förskott beräknas

för färd med färdmedel

närmast motsvarande reseklass

III enligt allmänna

resereglementet,

dock ej sovvagn, samt

inkvarterings- och förplägnadskostnader,

där

dessa kostnader ej ingå

i biljettpriset, med 6 respektive

9 kronor för

dygn.

Ersättning för utgivet

civilförvaltning.

Utgående rese- och traktamentsersättning,

som

i tillhandahållits för
-

Till bestridande av kostnader för inställelse för

inkallad, som är boende utrikes eller inmönstrad å

fartyg, med vilket resan till hemlandet icke kan företagas,

tillhandahåller vederbörande beskickning eller

konsulat erforderligt förskott, beräknat efter i 24 §

1 mom. sista stycket krigsavlöningsreglementet angivna

grunder.

förskott beredes utrikesdepartementet av försvarets

Ovan avsedd ersättning, som icke tillhandahållits

förskottsvis, utbetalas av vederbörande militära mynet.

Värnpliktiga officerares riksförbund: Här avsedd ersättning

bör utgå under alla förhållanden och utan

särskild prövning.

Centralstyrelsen för de svenska reservofficer sförbunden

och svenska reservunderofficer sförbundet: .Förutom övriga

förmåner bör terminslön utgå för resdag före inryckningsdag,

respektive efter utryckningsdag, varunder

den vanliga civila tjänsten icke kan upprätthållas.

128 Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 65. n <5

skottsvis, utbetalas, där

så kan ske, samtidigt med

första terminslönen.

I fråga örn ersättning

för resekostnad i samband

med annan krigsledigbet

än hempermittering skall

iakttagas följande.

Ersättning för själva

färdkostnaden må utgå

endast vid färd med järnväg,

fartyg eller omnibus.

Ersättning för sovplats utgår

endast vid ledighet

på grund av sjukdom.

Vid tjänstledighet på

grund av sjukdom, angelägenhet

av betydelse för

det allmänna eller enskild

angelägenhet av vikt utgår

ersättning för färd från

tjänstgöringsorten till annan

ort inom riket, som

vederbörande chef med

hänsyn till ändamålet med

ledigheten bestämmer,

ävensom för återresa.

Vid krigspermission och

vid tjänstledighet för beredande

av vila och rekreation

i fall, då ledigheten

ej är att hänföra till krigspermission,

må ersättning

icke utgå för dyrare resa,

räknat efter den för all<c

mänheten gällande tariffen,

än som motsvarar den

efter samma tariff beräknade

kostnaden för resa

ERSÄTTNING FÖR

Vid tjänstledighet på

grund av sjukdom utgår,

därest vederbörande hänvisas

att för vård vistas

å annan ort än tjänstgöringsorten,

ersättning för

resa till och från sådan

ort enligt de för tjänsteresa

gällande grunderna.

ESA I SAMBAND M

(KAR 25 §.)

Vid krigspermission,

tjänstledighet på grund av

sjukdom, angelägenhet av

betydelse för det allmänna

eller enskild angelägenhet

av vikt, samt vid ledighet

för beredande av

vila och rekreation i sådana

fall, då ledigheten

ej är att hänföra till krigspermission,

utgår, i den

mån transportmedel icke

tillhandahålles av staten,

ersättning för resekostnad

från tjänstgöringsorten till

den ort inom riket, som

vederbörande chef med

hänsyn till ändamålet med

ledigheten bestämmer,

ävensom för återresa.

D KRIGSLEDIGHET.

Vid krigsledighet i andra

fall än i föregående

stycke sägs utgår resekostnadsersättning,

i den mån

transportmedel icke tillhandahålles

av staten, enligt

vad nedan stadgas.

a) Vid tjänstledighet på

grund av angelägenhet av

betydelse för det allmänna

eller enskild angelägenhet

av vikt utgår ersättning

Cheferna för armén och

mannell, chefen för försvarsstaben

samt försvarets civilförvaltning:

Ersättning bör

utgå för resa även till annan

ort än bostadsorten

eller den ort, där veder- |_l

börandes närmaste anhörige

är bosatt, i den mån

kostnaden icke överstiger

kostnaden för resa till bostadsorten.

Kungl. Majlis proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

I avgivna yttranden framställda ändring syrkanden

beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap för krig

för beredskap

för krig

till och från ort, varest

den perruitterade är bosatt,

dock att utan hinder härav

ersättning må utgå

för resa till och från ort,

varest den permitterades

närmaste anhörige är bosatt.

för resekostnad från tjänstgöringsorten

till den ort

inom riket, som vederbörande

chef med hänsyn

till ändamålet med ledigheten

bestämmer, ävensom

för återresa.

b) Vid krigspermission

och vid tjänstledighet för

beredande av vila och

rekreation i sådana fall,

då ledigheten ej är att

hänföra till krigspermission,

utgår ersättning för

resekostnad från tjänstgöringsorten

till den ort

inom riket, varest vederbörande

eller hans när
-

Försvarsväsendets lönenämnd:

Ersättning bör under

nuvarande beredskapsförhållanden

utgå för resa

även till annan ort än bostadsorten

eller den ort,

därvederbörandes närmaste

anhörige är bosatt, i

den mån kostnaden icke

överstiger kostnaden för

resa till bostadsorten.

Vid hempermittering utgår

ersättning för resainom

riket med tillämpning av

de för resa vid inryckning

till och utryckning från

krigstjänstgöring gällande

grunderna, dock att vid

hempermittering för skördearbete

eller annat liknande

ändamål ersättningen

må avse färd från

tjänstgöringsorten till annan

ort inom riket, som

vederbörande chef med

hänsyn till ändamålet med

mäste anhörige är bosatt,

ävensom för återresa.

Vid hempermittering för skördearbete eller annat

liknande ändamål utgår ersättning för resekostnad

från tjänstgöringsorten till den ort inom riket, som

vederbörande chef med hänsyn till ändamålet med

ledigheten bestämmer, ävensom för återresa.

Vid hempermittering i andra fall än i föregående

stycke sägs utgår ersättning för resa enligt de för

resa vid inryckning till och utryckning från krigstjänstgöring

gällande grunderna.

Vid i det föregående omförmäld krigsledighet av

annan anledning än på grund av sjukdom eller i

nästföregående stycke avsedd hempermittering utgår

resökostnadsersättning endast för färd med järnväg,

fartyg eller omnibus och omfattar icke ersättning för

sovplats. Ersättning må icke utgå med högre belopp

Chefen för försvarsstaben:

Vid hempermittering för

skördearbete bör ersättning

för resa utgå enligt

samma grunder som vid

in- och utryckning till

krigstjänstgöring.

Svenska underofficer sförbundet: Ersättning bör utgå

även för färd med annat transportmedel än järnväg,

fartyg och omnibus.

co

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ledigheten bestämmer,

ävensom för återresa.

Vid resa i samband med

annan krigsledigbet än

hempermittering må ersättning

för inkvarteringskostnad

icke utgå, därest

den kortaste tid för resan

(återresan) som enligt gällande

tidtabell kan ifrågakomma

icke uppgår till

24 timmar, ej heller för förplägnadskostnad,

därest

nämnda tid icke uppgår

till 8 timmar. Utan hinder

härav må dock militär

myndighet, där så finnes

lämpligt, vid måltidsstation

eller på annat sätt

tillhandahålla förplägnad.

Vid krigspermission och

tjänstledighet för enskild

angelägenhet av vikt samt

för beredande av vila och

rekreation i fall då ledig
-

än som motsvarar kostnaden enligt för allmänheten

gällande tariff i den reseklass, vartill vederbörande

vid tjänsteresa hänföres.

Vid resa i samband med Vid resa i samband med

krigspermission, tjänstle- krigsledighet utgår, i den

dighet på grund av ange- mån icke inkvartering och

lägenhet av betydelse för förplägnad tillhandahållas

det allmänna eller enskild av staten, ersättning härangelägenhet

av vikt, le- för enligt de för tjänste
dighet

för beredande av resa gällande grunderna,

vila och rekreation i sådana

fall, då ledigheten

ej är att hänföra till krigspermission,

samt vid hempermittering

för skördearbete

eller annat liknande

ändamål utgår, i den

mån icke inkvartering och

förplägnad tillhandahållas

av staten, ersättning för

inkvarteringskostnad, därest

den kortaste tid för

resan (återresan), som enligt

gällande tidtabell kan

ifrågakomma, uppgår till

minst 24 timmar, och för

förplägnadskostnad, därest

nämnda tid uppgår till

minst 8 timmar. Vid resa

av kortare varaktighet än

sist sagts må militär myndighet,

där så finnes lämpligt,

vid måltidsstation eller

på annat sätt tillhandahålla

förplägnad.

Vid krigspermission och

tjänstledighet för enskild

angelägenhet av vikt samt

för beredande av vila och

rekreation i fall, då ledig
-

Gheferna för armén och

marinen: Tidsbegränsningen

för rätt till ersättning

för förplägnad bör sättas

till 6 timmar.

Svenska underofficersförbundet:

Inkvarteringsersättning

bör utgå vid uppehåll

i resa av minst 6

timmars varaktighet under

förutsättning, att uppehållet

inträffar mellan kl.

21,00 och 6,00.

Chefm för försvarsstaben: Resekostnadsersättning bör

kunna utgå även vid permission.

Försvarets civilförvaltning:

Uttrycket »ömmande

fall» torde vid tillämp
-

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

I avgivna yttranden framställda ändringsyrkanden

beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap

för krig

för beredskap

för krig

heten ej är att hänföra heten ej är att hänföra

till krigspermission, må, till krigspermission, må

därest ledigheten uppdelas ersättning för resa, utom

på kortare ledighetsperio- i ömmande fall, åtnjutas

der än 6 dygn, ersättning högst en gång för varje

för den egentliga färdkost- påbörjad tjänstgöringspenaden,

räknat efter den riod örn 2 månader,

för allmänheten gällande

tariffen, utom i ömmande

fall, icke utgå med högre

belopp än vid sammanhängande

ledighet.

ningen komma att innebära

en allt för stor inskränkning

i myndigheternas

befogenhet. Föreskriften

i fråga bör avfattas

att gälla såsom allmän

regel.

I anslutning till ett i motiveringen till de föreslagna

bestämmelserna gjort uttalande därom, att det vid avbrytande

av krigsledighet kan synas skäligt att ersättning

må utgå för därav föranledda extra kostnader

men att föreskrift härom icke bör intagas i tillämpningsbestämmelserna

till krigsavlöningsreglementet

utan avgöras i varje särskilt fall, ha i yttrandena framhållits

följande:

Chefen för marinen: Staten bör alltid ersätta dylika

extra kostnader.

Chefen för försvarsstaben: Bestämmelser böra upptagas

med angivande av vilken eller vilka myndigheter,

som äga pröva ersättningsfrågorna.

Statskontoret: En delegering av prövningsrätten till de

militära myndigheterna kan befaras leda till missbruk.

Centralstyrelsen för de svenska reservofficer sförbunden:

Föreskrifter örn ersättning i förevarande fall böra intagas

i tilläm pningsbestämmelserna till krigsavlöningsreglementet.

Svenska reservunderofficer sförbundet: Föreskrifter örn

ersättning efter prövning i varje särskilt fall böra intagas

i tillämpningsbestämmelserna till krigsavlöningsreglementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

R

Enligt 10 § krigsavlöningsreglementet

utgår

krigsutrustningsbidrag

med 250 kronor samt utbetalas

samtidigt med första

terminslönen eller, örn

rätten till bidraget inträder

senare, samtidigt med

första därefter förfallande

terminslön.

KEI

Personal, som enligt särskilt

medgivande äger att

regelmässigt under tjänstgöring

bära civil dräkt,

må åtnjuta krigsutrustningsbidrag

eller förnyat

sådant bidrag endast under

förutsättning, att vederbörande

i fredstid är

berättigad till årligt ekiperingsbidrag.

Krigsutrustningsbidrag

utgår med 250 kronor,

dock att, där sådant bidrag

tillkommer i föregående

stycke omförmäld

personal, detsamma utgår

med det belopp, vartill

ekiperingsbidraget för år

uppgår.

SUTRUSTNING BI

(KAE 27 §.)

Krigsutrustningsbidrag

må åtnjutas endast under

förutsättning att dylikt bidrag

icke uppburits under

tid, då krigsavlöningsreglementet

varit gällande

omedelbart innan de för

krig avsedda bestämmelserna

satts i tillämpning.

Krigsutrustningsbidrag

utgår med 250 kronor samt

utbetalas vid krigstjänstgöringens

början eller den

senare tidpunkt, då vederbörande

enligt'' för fred

gällande bestämmelser blir

skyldig att hålla sig med

uniformspersedlar.

Chefen för försvarsstaben:

Det bör uttryckligen angivas(

att personal, som i

fred är skyldig att hålla

sig med uniform men som

på grund av tjänstens natur

beordras bära civil

dräkt under tjänstgöring,

äger erhålla krigsutrustningsbidrag.

Chefen för flygvapnet anser det icke vara lämpligt,

att storleken av krigsutrustningsbidraget fixeras. Därest

emellertid visst ersättningsbelopp anses böra angivas,

bör beloppet sättas högre än 250 kronor.

Chefen för försvarsstaben förordar skälig höjning av

krigsutrustningsbidraget utan hinder av gällande prisoch

lönestopp.

Chefen för armén och svenska underofficersförbundet

anse, att krigsutrustningsbidraget bör fastställas av

Kungl. Majit med hänsyn tagen till rådande prisläge

vid varje utbetalningstillfälle.

Chefen för marinen finner det vara rimligt, att krigsutrustningsbidraget

höjes med hänsyn till priset å

uniformspersedlar år 1939 respektive år 1944.

Svenska officer sförbundet hemställer, att frågan örn

förhöjning av krigsutrustningsbidraget göres till före- oj

mål för en förutsättningslös utredning.

Centralstyrelsen för de svenska reservofficer sförbunden:

Med hänsyn till inträdd prisstegring är en förhöjning

av krigsutrustningsbidraget ofrånkomlig.

Kungl. Majlis proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

I avgivna yttranden framställda ändring syrkanden

beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap

för krig

för beredskap

för krig

Krigsutrustningsbidrag

utbetalas tidigast efter

sammanlagt 2 månaders

krigstjänstgöring. Bidraget

må dock i intet fall

utbetalas förrän ett år förflutit

från den dag, då

rätt till i fredstid utgående

ekiperingshjälp inträtt.

Å krigsutrustningsbidraget skall avdragas vad som

jämlikt för fred gällande bestämmelser må hava

uppburits i årligt ekiperingsbidrag under de närmast

före den tidpunkt, då krigsutrustningsbidrag tidigast

må utbekommas, förflutna 6 månaderna.

Chefen för försvarsstaben:

Med hänsyn till ändamålet

med krigsutrustningsbidraget

bör detta utbetalas

vid tjänstgöringens början.

Svenska underofflcersför-.

bundet anser det vara nödvändigt,

att i varje fall

den aktiva personalen

erhåller krigsutrustningsbidraget

redan vid tjänstgöringens

början.

Svenska underofficersförbundet

och svenska reservunderofficersförbundet

avstyrka

förslaget, att krigsutrustningsbidrag

icke må

utbetalas förrän ett år

förflutit från den dag, då

rätt till ekiperingshjälp

inträtt.

Svenska officersförbundet:

För att icke personalen

skall berövas densamma

enligt fredsavlöningsreglementet

tillkommande förmån

bör krigsutrustningsbidraget

endast minskas

med 15 kronor för varje

hel månad, som må återstå,

innan det årliga ekiperingsbidraget

enligt för

fred gällande bestämmelser

nästa gång skulle ha

utbetalats.

t—*

SS

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förnyat krigsutrust- ~~ rnya gsutrust
ningsbidrag

utgår med 125 ningsbidrag utgår med 125

kronor. kronor, dock att, där så
dant

bidrag tillkommer

personal, som enligt särskilt

medgivande äger att

regelmässigt under tjänstgöring

bära civil dräkt,

detsamma utgår med Va

av det belopp, vartill ekiperingsbidraget

för år uppgår.

Förnyat krigsutrustningsbidrag må utbetalas första

gången tidigast efter en sammanlagd tjänstgöring örn

12 månader, räknat från den 2 september 1939 eller

från den senare tidpunkt, vid vilken krigsutrustningsbidrag

tidigast må utbekommas, samt därefter vid

utgången av varje ytterligare tjänstgöringsperiod om

6 månader.

Såsom tjänstgöring må i förevarande hänseende

tagas i betraktande jämväl fullgjord fredstjänstgöring.

Därest för sådan tid uppburits ekiperingsbidrag,

skall avdrag ske för det sålunda uppburna beloppet.

I tjänstgöring, som berättigar till förnyat krigsutrnstningsbidrag,

må ej inräknas tid utöver 3 månader

i en följd, varunder vederbörande vid tjänstledighet

eller hinder att tjänstgöra ägt bibehålla avlöning, ej

heller tid, varunder avlöning icke utgått; dock att

utan hinder härav beställningshavare, som vid tillämpning

av militära avlöningsregl emen tet eller manskapsavlöningsreglementet

är berättigad till ekiperingsbidrag,

må åtnjuta förnyat krigsutrustningsbidrag, därest

vederbörande uppfyller förutsättningarna för erhållande

av ekiperingsbidrag enligt för fred gällande

bestämmelser.

(Ovan i denna kolumn

återgivna bestämmelser

om förnyat krigsutrustningsbidrag

ha i huvudsak

tillämpats intill ut
-

orderlig komplettering

av förbrukad krigsutrustning

tillhandahålles

genom statens försorg enligt

därom meddelade föreskrifter.

svenska reservofficersförbunden

och svenska reservunderofficer

sförbundet framhålla

nödvändigheten av en förhöjning

av det förnyade

krigsutrustningsbidraget.

en r försvar

Det synes skäligt, att den

som själv anskaffar erforderlig

komplettering av utrustningen

beredes ersättning

härför i någon form.

M

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

03

Oi

gången av september 1944.

För tid därefter hava

genom ämbetsskrivelse

den 8 september 1944 föreskrifterna

i fråga örn tidpunkten

för utbetalning av

förnyat bidrag i viss mån

jämkats.)

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

I avgivna yttranden framställda andrin g syrkanden

beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap

för krig

för beredskap

för krig

Den, som från anställning

såsom i fredstid konstituerad

landstormskapten,

landstormslöjtnant,

landstormsfänrik eller i

fredstid till officers tjänsteställning

konstituerad (förordnad)

medlem av frivilliga

automobilkåren enligt

därom meddelade föreskrifter

överförts till värnpliktig

officer, äger under

tjänstgöring åtnjuta samma

avlöningsförmåner,

som skulle hava tillkommit

honom örn han alltjämt

innehaft nyssnämnd anställning,

så länge nu rådande

förstärkt försvarsberedskap

varar och under

mobilisering, som i anslutning

därtill må varda anbefalld.

Krigslön utgår

Övergående bestämmelser.

Den, som från anställning såsom i fredstid konstituerad

landstormskapten, landstormslöjtnant, landstörmsfänrik

eller i fredstid till officers tjänsteställning

konstituerad (förordnad) medlem av frivilliga

automobilkåren enligt därom meddelade föreskrifter

överförts till värnpliktig officer, så ock före den 1

juli 1945 i fredstid till officers eller underofficers

tjänsteställning förordnad eller konstituerad personal

vid sjövärnskåren och svenska röda korset, äga under

tjänstgöring, så länge nu rådande förstärkt försvarsberedskap

varar och vid krigstillstånd i anslutning härtill,

åtnjuta krigslön och övriga avlöningsförmåner

såsom i reserven anställd av motsvarande tjänstegrad,

dock att lön utgår enligt följande tabell:

Tjänstegrad

Lön enl. löne- klass i MoR

Major (kommendörkapten ar 2. graden)..........

Oa 9

Kapten ..................

Oa 6

Löjtnant...............................

Fänrik .....................

Fanjunkare.........................

UO 2

Sergeant (underofficer av 2. graden) ............

UO 1

Chefen för försvarsstaben: Bestämmelserna böra utsträckas

att gälla samtliga krigsfrivilliga med officers

eller underofficers tjänstegrad (tjänsteklass).

Försvarsväsendets lönenämnd: I anslutning till av

lönenämnden förordad (i departementschefens förslag

intagen) ändring av 18 § 1 mom. f) förslaget

till krigsavlöningsreglemente bör föreskrivas, att personal,

som fullgör sjötjänstgöring, icke skall vara

skyldig att under nuvarande förstärkta försvarsberedskap

eller under krigstillstånd i anslutning härtill

vidkännas avdrag för tillhandahållen förplägnad.

Likaså bör föreskrivas, att under nuvarande förstärkta

försvarsberedskap eller under krigstillstånd i anslutning

härtill ersättning för resa vid krigsledighet må

utgå även till annan ort än bostadsorten eller den

ort, där vederbörandes närmaste anhörige är bosatt,

i den mån kostnaderna icke överstiga kostnaderna

för resa till bostadsorten.

Kungl. Majlis proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Biliam/ till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 65. 77 45 10

sålunda enligt följande

tabell:

Krigslön

Personal

SS

O 3

E g

9 x

m —

x c:

ä9

C B

3.8

*5 B

x

II

E§:

I|

Major..........

Oa 9

11

Kapten, land-

stormskapten . .

Oa 6

10

Löjtnant, land-

stormslöjtnant

Oa 2

9

Landstorm st anrik

Oc a

8 1

Vad i föregående stycke sägs skall dock jené utgöra

hinder för där avsedd personal att, i stället för

omförmälda avlöningsförmåner, uppbära avlöning och

övriga förmåner såsom värnpliktig under förutsättning

att anmälan i fråga om avlöningsgrunden gjorts

i den ordning och inom den tid, som försvarets civilförvaltning

äger bestämma.

Vad i föregående stycke

sägs skall dock icke utgöra

hinder för där avsedd

värnpliktig officer

att, i stället för omförmälda

avlöningsförmåner,

uppbära avlöning och övriga

förmåner såsom värnpliktig;

skolande anmälan

i fråga örn avlöningsgrunden

göras i den ordning

och inom den tid, som

försvarets civilförvaltning

äger bestämma.

w

—5

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Propositionen .................................................................... 1

Förslag'' till aTlöningsreglemente för personal Tid krigsmakten under krigstjänstgöring

(krigsaTlöningsreglemente).............................................. 2

Utdrag av statsrådsprotokollet .................................................... 16

Allmänna synpunkter........................................................ 18

Viss omläggning av värnpliktigas avlöning ................................ 25

Specialmotivering............................................................ 28

Reglementets ikraftträdande ................................................ 86

Tjänsteförteckningen ........................................................ 87

Ekonomiska konsekvenser av förslagets genomförande .................... 93

Departementschefens hemställan............................................ 94

Bilagor.

Bilaga 1. Krigsavlöningsreglementet den 15 jani 1939 (nr 278)............ 96

Bilaga 2. Sammanställning av huvudinnehållet i inom försvarsdepartementet

utarbetade förslag till tillämpningsbestämmelser till krigsavlöningsreglementet,

jämförda med gällande bestämmelser i ämnet,

jämte i remissyttranden över förslagen framställda huvudsakliga

ändringsyrkanden .......................................... 110

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:518 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående fria resor för värnpliktiga vid tjänstledighet eller permission. a1 i texten
  2. BU 1945:57 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vissa ändringar i allmänna tjånsteoch familjepensionsreglementena, folkskolans tjänsteoch fa s. 29 i texten
  3. SU 1945:227 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar med förslag till vissa ändringar i civila avlöningsreglementet, militära avlöningsreglementet, manskapsav s. 2 i texten
  4. Rskr. 1945:311 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till avlöningsreglemente för personal vid krigsmakten under krig stjänstgöring s. 13 i texten
  5. SU 1945:148 Utlåtande i anledning av riksdagens år 1944- församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tills s. 8 i texten

Visa alla 6