Sök i Ratio Lex

Angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1946 47

1946-03-01 · 305 sidor, varav 298 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 298 av 305 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:120, Angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1946 47

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 120.

1

Nr 120.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde

huvudtitel för budgetåret 1946 47; given Stockholms

slott den 1 mars 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Allan Vougt.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott

den 1 mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet ävensom,

såvitt avser frågor berörande beredskapens avveckling jämväl med statsrådet

Sköld, såvitt avser fråga örn skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl.

även med chefen för socialdepartementet samt, såvitt avser anslag till försvarsstaben,

jämväl med statsrådet Mossberg anför chefen för försvarsdepartementet,

statsrådet Vougt, följande.

Översikt.

I de anslagsäskanden, som framlagts i årets statsverksproposition vid anmälan

av fjärde huvudtiteln, har ett antal anslag upptagits med allenast beräkBihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 120.

273 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

nade belopp. Pågående utredningar möjliggjorde en noggrannare anslagsberäkning

först vid en senare tidpunkt. Jag anmäler i detta sammanhang

flertalet av de äskanden, vilka sålunda tills vidare lämnats öppna,

En översikt av de viktigare punkterna i dessa förslag torde här böra

lämnas.

Yad beträffar försvarets centrala förvaltningsmyndigheter berörde jag i

statsverkspropositionen frågan örn en översyn av dessa myndigheters organisation.

I det följande förutsätter jag, att en särskild utredning i ämnet

skall komma till stånd. I väntan på denna utredning har det synts mig erforderligt,

att vissa åtgärder vidtagas till stärkande av personalorganisationen vid

dessa verk. Sålunda har organisationen av försvarets civilförvaltning gjorts till

föremål för preliminär granskning av särskild utredningsman. Denna granskning

föranleder i det följande förslag till reglering av vissa tjänster vid

verket. Arméns fortifikationsförvaltnings organisation påverkas i hög grad

av ställningstagandet till ett under övervägande varande förslag rörande

ändrad organisation av fortifikations- och byggnadsverksamheten inom försvaret.

Det synes icke uteslutet, att detta förslag kan komma att föranleda

framställning till riksdagen inom en nära framtid. Därför föreslås i det

följande endast vissa smärre ändringar i verkets organisation och en budgetmässigt

mer tillfredsställande reglering av vissa utgifter, som under beredskapstiden

bestritts i särskild ordning. Yad beträffar arméförvaltningen

har jag funnit skäl föreligga att föreslå överflyttning av vissa avlöningskostnader

från s. k. sakanslag till ämbetsverkets avlöningsanslag och i samband

därmed en reglering av vissa tjänster. De förslag som sålunda framläggas

för förvaltningsmyndigheternas del ha synts mig icke föregripa den mer

allsidiga prövning av personalbehovet, som vid förutnämnda utredning

kommer till stånd.

Personalorganisationen vid de nu berörda myndigheterna kan icke sägas

ännu ha helt anpassats efter det nya läge som inträtt genom 1942 års försvarsbeslut.

Så är däremot fallet i stort sett beträffande personalorganisationen vid

armén och marinen samt vid försvarsstaben. De nya beställningar som enligt

1942 års försvarsbeslut skulle tillkomma ha såvitt angår nämnda försvarsgrenar

i praktiskt taget samtliga fall redan inrättats. Skälet härtill är, att det varit

möjligt och av beredskapsskäl önskvärt att genomföra försvarsbeslutet på

kortare tid än vid försvarsbeslutet förutsatts.

Förslag föreligger nu örn inrättande vid försvarsgrenarna av ett antal beställningar

som i försvarsbeslutet förutsatts. Med hänsyn till pågående översyn av

försvarsorganisationen har jag funnit befogat iakttaga stor återhållsamhet vid

prövningen av dessa förslag. Såsom av det följande närmare framgår förordar

jag sålunda, att med inrättandet av vissa tjänster får tills vidare anstå. Undantag

utgöra s. k. långtjänstbeställningar för underbefäl; svårigheterna att rekrytera

kontraktsanställt manskap ha här gjort särskilda åtgärder nödvändiga.

De förslag, som i dessa hänseenden framläggas, medföra en ej oväsentlig

minskning av de löneutgifter, som i 1942 års försvarsbeslut förutsatts.

Redan vid anmälan av statsverkspropositionen förutskickades, att de inom

opaginerad Kontrollera mot PDF

a

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

försvaret pågående organisationsundersökningarna kunde föranleda förslag

av betydelse vid anslagsberäkningarna för nästa budgetår. Förslag föreligger

nu till ändrad organisation av infanteriregementena, vilket utarbetats av

statens organisationsnämnd och dess organ försvarets centrala organisationskommitté.

Den redogörelse som i det följande lämnas utvisar, att förslagets

genomförande icke beräknas nämnvärt påverka anslagsbehovet för nästa

budgetår. På längre sikt kommer emellertid förslaget, örn och i den mån

det finnes kunna godtagas, att leda till en betydande begränsning av försvarsutgifterna,

I det följande lämnas en orientering rörande rationaliseringsåtgärderna vid

truppförbandens matinrättningar, vilka åtgärder beräknas komma att nedbringa

personalkostnaderna.

De minskade värnpliktskontingenterna och den ökade uttagningen av värnpliktiga

till vapentjänst ha medfört stora svårigheter att på tillfredsställande

sätt ordna handräckningstjänsten vid truppförbanden. Jag kommer

därför att förorda anställande i viss utsträckning av civil personal för ändamålet.

Samtidigt framlägger jag förslag om viss utökning av för förrådsverksamheten

erforderlig personal i övrigt. Förslagen, som i vad avser truppförbanden

upprättats med beaktande av erfarenheterna av pågående organisationsundersökningar,

leda till en ökning av vissa avlöningsanslag utöver vad i försvarsbeslutet

förutsatts. I samband härmed förutsättes att även för fredstid skola

— såsom fallet varit under en del av beredskapstiden — finnas anställda civila

eldare vid truppförbanden i stället för värnpliktiga eldare. Denna anordning

har givit goda erfarenheter och medfört förbättrad bränsleekonomi.

översynen av försvarsorganisationen synes mig ej böra förhindra vidtagandet

av även andra ändringar i försvarsorganisationen som kunna leda

till större arbetseffektivitet eller till besparingar. I det följande förordas i

ar slutning härtill en begränsning av antalet försvarsområden. Även föreslås

en provisorisk omorganisation av försvarsstaben. Vidare förutsättas vissa

förenklingar av den ekonomiska organisationen vid marinens lokala myndigheter.

Fortsättningsvis föreslås anvisande av medel -— utöver vad i försvarsbeslutet

förutsatts — för att intensifiera forskningsverksamheten på det militära

området.

Samma skäl som talat för återhållsamhet vid prövningen av behovet av

nya beställningar och befattningar ha föranlett försiktighet vid bedömandet

av förslag örn löneförbättringar. Sådana komma i det följande att av mig

förordas endast i ett fåtal fall, då rekryteringssynpunkter, hänsynen till

en god materielvård eller andra särskilda skäl synts mig tala för löneförbättringar.

Av detta skäl framläggas i det följande förslag till fastare reglering

av anställningsförhållandena för cheferna för arméns tygverkstäder, varjämte

jag förutsätter, att de löneförmåner, som tillkomma truppförbandens husmödrar,

skola göras till föremål för översyn. Vidare framlägges förslag till

lönereglering för befattningshavare vid sjökarteverket.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

i. Vissa särskilda frågor.

I. Vissa frågor beträffande omfattningen av försvarsgrenarnas personalstater

för nästa budgetår.

De resultat, som uppnåtts vid inom högkvarteret utfört utredningsarbete

rörande försvarets organisation efter utgången av löpande femårsperiod, kunna

i viss utsträckning påverka bedömandet av de förslag örn inrättande av nya

beställningar (befattningar) för armén, marinen och flygvapnet från och med

budgetåret 1946/47, som av myndigheterna framlagts i föreliggande petitaskrivelser.

Överbefälhavaren har i yttrande den 15 januari 1946, vilket på

uppdrag av mig avgivits, i huvudsak anslutit sig till vissa av försvarsgrenscheferna

framställda förslag i ämnet. Förslagen innebära, att vid armén och

marinen vissa för nästa budgetår föreslagna statökningar av angivet skäl icke

böra komma till stånd ävensom, såvitt avser armén, att jämväl viss minskning

i förhållande till den nuvarande personalorganisationen bör vidtagas.

På anmodan av mig har vidare från arméstaben överlämnats en inom staben

uppgjord promemoria, enligt vilken vissa officers- och underofficersbeställningar

vid pansartrupperna och trängen, som planenligt skulle tillkomma från

och med nästa budgetår, på grund av befordringsläget icke kunna tillsättas

och därför icke nu böra inrättas.

Dessa förslag medföra en minskning av medelsbehovet med i runda tal

följande belopp, nämligen

för armén .................................... 463 000 kronor

» marinen .................................... 410 000 »

:> kristillägg ................................. 127 000 »

Summa 1 000 000 kronor

Vid behandlingen i det följande av arméns och marinens avlöningsanslag

beaktar jag vad sålunda anförts.

I väntan på resultatet av pågående omprövning av försvarsorganisationen

bör självfallet undvikas — i den mån så låter sig göra — att tillsätta även

andra tjänster som vid en blivande omorganisation kunna bli överflödiga. Jag

förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de tillfälliga

anordningar som till vinnande av detta syfte bli erforderliga. Därvid kan det

i vissa fall befinnas lämpligt att ersätta beställningar eller befattningar i

högre lönegrad med dylika i lägre lönegrad.

2. Ändrad militärterritoriell indelning.

Vid anmälan av försvarspropositionen 1942: 210 förordade min företrädare

i ämbetet vid behandlingen av frågan örn den militärterritoriella indelningen,

att riket borde indelas i 7 militärområden samt i 31 lantmilitära och 4 marina

försvarsområden. Genom viss genomförd sammanslagning skulle emellertid

endast 24 försvarsområdesstaber vara organiserade i fredstid. Av marina

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

skäl skulle mera lokalt betonade stridskrafter, organ och anstalter sammanföras

till 6 marindistrikt. I flygterritoriellt hänseende borde landet indelas i

5 flygbasområden. Det förutsattes att det skulle få ankomma på Kungl.

Majt att fatta beslut angående de olika områdenas och distriktens avgränsning.

Riksdagen fann icke någon anledning till erinran häremot. I anledning härav

har Kungl. Maj:t den 22 januari 1943 utfärdat bestämmelser angående rikets

militärterritoriella indelning (SFS 1943:33).

Överbefälhavaren har nu i skrivelse den 11 januari 1946 framlagt förslag till

reviderad militärterritoriell indelning. Till grund härför ligga följande principer.

Indelningen i krig och fred borde i möjligaste mån överensstämma dels

sinsemellan, dels med den civiladministrativa indelningen, varjämte de olika

militära indelningarna av riket borde bringas till största möjliga överensstämmelse.

Antalet territoriella staber borde nedbringas såväl i fred som krig,

varigenom personal och kostnader kunde sparas.

I anledning härav förordar överbefälhavaren, att gränsdragningen mellan

IV., V. och II. militärområdena ändras så, att till V. militärområdet hänföras

nuvarande IV. militärområdets norr örn Mälaren belägna del jämte södra delen

av Gävle försvarsområde, nu tillhörande II. militärområdet. Beträffande försvarsområdesindelningen

förordas en minskning av antalet försvarsområden

i krig från 35 till 29 och av antalet försvarsområdesstaber i fred från 28 till 21.

Härigenom beräknas uppstå en kostnadsminskning i fredstid av cirka 300 000

kronor per år. Beträffande vissa detaljer har i skrivelsen anförts följande.

Inom I. militärområdet borde nuvarande 5 försvarsområden i Skåne sammanföras

till 2 områden, Malmö försvarsområde och Kristianstads försvarsområde,

varvid gränserna för de nya försvarsområdena borde sammanfalla

med Malmöhus respektive Kristianstads län. Blekinge försvarsområde borde

omfatta Blekinge län, varjämte befattningarna som marindistriktschef och försvarsområdesbefälhavare

borde vara förenade. Såsom biträde beträffande den

Ian (militära verksamheten borde finnas en stabschef ur armén (regementsofficer

på aktiv stat). Kalmar försvarsområde borde sammanslås med Växjö

försvarsområde.

Med hänsyn till den föreslagna ändrade gränsdragningen mellan II. och V.

militärområdena borde Hudiksvallsområdet överföras till Härnösands försvarsområde.

Hemsö försvarsområde borde uppgå i Härnösands försvarsområde.

Inom III. militärområdet borde Halmstads försvarsområde omfatta hela

Hallands län, varjämte försvarsområdet i fred skulle lia gemensam stab med

Göteborgs försvarsområde. I sistnämnda försvarsområde borde därjämte

Göteborgs skärgårds försvarsområde uppgå. Med hänsyn till Göteborgsområdets

betydelse syntes försvarsområdesbefälhavaren böra vara officer på

aktiv stat i lönegraden Ob 1 samt tillika kommendant i Göteborg.

Beträffande IV. militärområdet förordade överbefälhavaren, att Stockholmsområdet

uppdelades på två försvarsområden, Stockholms västra försvarsområde

omfattande Stockholms stad och dess förterräng i norr och sydväst

samt Stockholms östra försvarsområde omfattande i huvudsak Stockholms

skärgård. Försvarsomådesbefälhavaren i förstnämnda försvarsområde

borde liksom för närvarande tillika vara kommendant i Stockholm. Befälhavaren

för det östra området borde vara kustartilleriofficer på aktiv stat och

ha en regementsofficer ur armén till sitt förfogande som stabschef. Vidare

borde Strängnäs och örebro försvarsområden sammanslås samt försvarsom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

rådesstaben flyttas till Nyköping, varför det nybildade försvarsområdet syntes

böra benämnas Nyköpings försvarsområde.

Inom det föreslagna Y. miltärområdet skulle i huvudsak Uppland bilda

Uppsala försvarsområde och Västmanlands län Västerås försvarsområde. I

fredstid skulle de båda försvarsområdena ha genomsam stab i Uppsala.

Bodens och Luleå försvarsområden inom VI. militärområdet borde sammanslås

även i krigstid. Kommendanten i Boden borde ersättas av en försvarsområdesbefälhavare,

som med hänsyn till områdets betydelse borde vara

officer på aktiv stat i lönegraden Ob 1.

Överbefälhavaren tillstyrkte vidare ett av chefen för armén framlagt förslag,

att officerare med regementschefs löneställning skulle kunna ifrågakomma

som försvarsområdesbefälhavare vid tillsättande av viktigare sådana

befattningar. Antalet dylika befattningar kunde, utöver de för Göteborgs,

Stockholms västra och Bodens försvarsområden avsedda befattningarna, för

närvarande beräknas till 7. Vidare borde såsom befälhavare för Morjärvs försvarsområde

placeras överstelöjtnant på aktiv stat.

Vidkommande marindistrikten förordade överbefälhavaren, att Sydkustens

marindistrikt skulle omfatta kustvattnen utanför I. militärområdet och Ostkustens

marindistrikt kustvattnen utanför de föreslagna IV. och V. militärområdena.

Öresunds marindistrikt kunde indragas, dock erfordrades alltjämt

en särskild chef för den marina verksamheten i Öresund. Norrlandskustens

marindistrikt erhölle genom förslaget minskad utsträckning.

De marina försvarsområdena borde utgå ur marindistrikten och tillföras

militärområdena, där de i territoriellt hänseende skulle inordnas i försvarsområdesindelningen.

För att underlätta bestämmelsers utfärdande m. m. förde

områden, där den marinoperativa verksamheten främst måste säkerställas,

nämligen för skärgårdsområdena utanför Göteborg, Karlskrona, Stockholm

och Ångermanälvens mynning, förordades införande av benämningen krigshamn.

Landets indelning i flygbasområden borde jämkas med hänsyn till de föreslagna

ändringarna i den lantmilitära territoriella indelningen.

1945 urs försvarskommitté har anmodats yttra sig rörande i vad mån föreliggande

förslag borde med hänsyn till därigenom uppkommande kostnadsminskningar

genomföras redan från och med budgetåret 1946/4/. Kommittén

har uttalat, att de av överbefälhavaren framlagda förslagen bland annat syftade

till en rationalisering och förenkling av nuvarande befälsförhållanden samt en

minskning av kostnaderna för fredsorganisationen. Såvitt avsåge kostnadsfrågan

vore emellertid endast det förslag, som berörde försvarsområdesindelningen,

av betydelse. Ett genomförande av detta förslag skulle på längre sikt

medföra besparingar, vilka av överbefälhavaren uppskattades till omkring

300 000 kronor örn året, vartill syntes komma vissa ytterligare besparingar i följd

av indragningar inom marinorganisationen samt minskningar i utgifter för

rörligt tillägg och kristillägg m. m. Då ändringarna i försvarsområdesindelningen

enligt förslaget vore avsedda att genomföras successivt, syntes dock

statsverket under nästa budgetår kunna tillgodogöra sig endast en mindre del

av dessa besparingar.

Kommittén hade intet att erinra mot att de besparingsmöjligheter, som

kunde erbjuda sig vid en sammanslagning av vissa lantmilitära försvarsområden

eller en ändrad gränsdragning mellan sådana områden, tillvaratoges.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 130. 7

För övrigt vore kommittén med hänsyn till det samband, som finge anses råda

mellan den militärterritoriella indelningen och försvarsorganisationens utformning

i övrigt, icke beredd att taga ställning till förslaget.

I särskilt yttrande ha två av försvarskommitténs sakkunniga, generalmajoren

Ehrensvärd och översten Backlund, anfört, att överbefälhavarens förslag

i sin helhet redan nu borde genomföras.

Självfallet böra föreliggande möjligheter att effektivisera och förbilliga Departements

den militära organisationen tillvaratagas utan avbidan på försvarskommitténs chefenarbete,

i den mån så kan ske utan att resultatet av detta arbete föregripes.

Den av överbefälhavaren föreslagna omorganisationen och begränsningen av

försvarsområdesindelningen beräknas helt genomförd leda till en årlig kostnadsminskning

av omkring 300 000 kronor och är alltså ur besparingssynpunkt

att förorda. 1945 års försvarskommitté har biträtt förslaget såvitt avser

de lantmilitära försvarsområdena. Vad däremot angår ändrad gränsdragning

för militärområdena och upphävande av de marina försvarsområdenas särställning

har kommittén icke funnit sig beredd att taga ställning.

För egen del anser jag mig böra i huvudsak ansluta mig till försvarskommitténs

uppfattning och utgår alltså från att den lantmilitära försvarsområdesindelningen

och gränsdragningen mellan försvarsområden revideras i huvudsaklig

överensstämmelse med överbefälhavarens förslag. Däremot torde med

ställningstagandet till de övriga frågorna böra anstå, varvid jag dock förutsätter,

att sådana provisoriska jämkningar som kunna vara möjliga att genomföra

utan föregripande av försvarskommitténs utredning kunna vidtagas i den

mån de medföra en effektivisering.

Den förordade sammanslagningen av vissa försvarsområden torde böra

genomföras med beaktande i skälig utsträckning av den redan anställda personalens

intressen. De besparingar som äro möjliga att ernå kunna alltså

först successivt vinnas. Det lärer få ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag

av de militära myndigheterna, meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Yad beträffar begränsningen av försvarsområdesorganisationen lärer erfordras

riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj:t att vidtaga avsedda åtgärder.

Jag hemställer således, att Kungl. Hajd måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att genomföra omorganisation av

den lantmilitära indelningen i försvarsområden.

3. Oe värnpliktigas tjänstgöring linder budgetåret 1946/47.

För värnpliktig som icke uttagits för utbildning till officer eller underofficer

utgör utbildningstiden inom envar av försvarsgrenarna i regel 450

dagar och skall enligt värnpliktslagen i allmänhet fullgöras i följande ordning.

Värnpliktig tilldelad armen eller kustartilleriet skall efter en folsta tjänstgöring

örn 360 dagar fullgöra två repetitionsövningar om vardera 30 dagar,

den första före utgången av tredje året och den andra före utgången av åttonde

året efter inskrivningsåret, samt en efterutbildningsövning örn 30 dagar före

utgången av adertonde året efter inskrivningsåret. Värnpliktig tilldelad

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

flottan skall antingen fullgöra hela tjänstgöringen i en följd eller efter en

första tjänstgöring om 420 dagar fullgöra en efterutbildningsövning örn 30

dagar före utgången av adertonde året efter inskrivningsåret. Yärnpliktig

tilldelad flygvapnet skall efter en första tjänstgöring om 360 dagar fullgöra

en repetitionsövning örn 60 dagar eller två repetitionsövningar örn vardera

30 dagar före utgången av åttonde året efter inskrivningsåret samt en efterutbildningsövning

örn 30 dagar före utgången av adertonde året efter inskrivningsåret.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har vid beräkning

av anslagen för budgetåret 1946/47 till avlöningar m. m. till värnpliktiga

förutsatts, att repetitionsövningar och efterutbildningsövningar skulle

äga rum i den angivna omfattningen. Emellertid har sedermera uppkommit

fråga örn avsteg härifrån med hänsyn till beredskapstjänstgöring. Värnpliktig

som fullgjort sådan tjänstgöring skulle sålunda tillgodoräknas denna

såsom repetitionsövning eller efterutbildningsövning. Ett sådant förfarande

skulle minska antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga under nästa budgetår

och därigenom medföra väsentliga besparingar å ett flertal anslag, främst

anslagen till avlöningar till värnpliktiga och till familjebidrag.

För nästa budgetår beräknas ifrågavarande åtgärder medföra en minskad

belastning å därav berörda anslag med inalles omkring 7 000 000 kronor. Av

tekniska skäl har det varit möjligt att vid framläggandet av anslagsäskanden

för nästa budgetår beakta dessa besparingar endast såvitt angår familjebidrag,

2 000 000 kronor. Jag utgår emellertid från att Kungl. Majit i samband med

dispositionsbeslut beträffande ifrågakommande anslag skall äga förordna —

såvitt angår reservationsanslag — att uppkommande besparingar skola till

godoföras budgetutjämningsfonden.

Jag förutsätter, att här avsedd tillgodoräkning av beredskapstjänstgöring

beaktas vid beräkning av försvarsgrenarnas medelsbehov för senare budgetår.

4. Försvarets manskapsorganisation.

Nuvarande förhållanden.

Antalet fast anställt manskap är bestämt med hänsyn till å ena sidan fredstjänstens

behov av att kunna disponera erforderligt underbefäl såsom instruktörer

under utbildningsarbetet eller såsom yrkes- och förhandsmän och

å andra sidan behovet av personal i krigsorganisationen med gedignare

militär utbildning och större militär rutin än de värnpliktiga erhålla. Enligt

1942 års försvarsbeslut avses värnpliktigt befäl skola i större utsträckning

än tidigare fylla det vid krigsorganisationen utöver fredsorganisationens

kader föreliggande behovet av befälspersonal, ett förhållande som i och för

sig skulle leda till ett minskat behov av kontraktsanställt manskap. Bland

annat på grund av försvarsorganisationens utvidgning innebar det oaktat försvarsbeslutet

en ökning av manskapskadern. Antalet beställningar för kontraktsanställt

manskap uppgår för närvarande till omkring 20 000, vartill kommer

ett antal långtjänstunderbefäl (innehavare av pensionsberättigande manskapsbeställningar).

Det är ett i förhållande till vårt lands befolkningsläge

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

mycket stort antal ynglingar, som årligen måste antagas för att dessa beställningar

skola kunna besättas. Det årliga rekryteringsbehovet kan sålunda beräknas

normalt utgöra omkring 4 000 man. Uppenbart är, att svårigheter föreligga

att genomföra en rekrytering av denna storleksordning, särskilt i tider

med ett gynnsamt läge på den allmänna arbetsmarknaden.

I samband med försvarsbeslutet förbisågs icke, att ökningen av manskapskadern

skulle komma att ställa större anspråk på civilanställningsorganisationen

och medföra rekryteringssvårigheter. Åtgärder befunnos erforderliga i

syfte att minska dessa olägenheter, och utredningar igångsattes i ämnet. En

av dessa inriktades på frågan vilka åtgärder som borde vidtagas för att nedbringa

antalet kontraktsanställda i manskaps grad genom anställande av långtjänstunderbefäl,

genom ianspråktagande av värnpliktiga såsom truppinstruktörer

och genom ökad användning av civil arbetskraft till uppgifter, för vilka

kontraktsanställt manskap dittills tagits i anspråk. På grundval av den härutinnan

verkställda utredningen (SOU 1944: 2) fattade 1944 års riksdag (proposition

nr 143; riksdagens skrivelse nr 273) beslut örn vissa ändringar i

arméns och kustartilleriets manskapsstater, innefattande, bland annat,

att ett antal beställningar för långtjänstunderbefäl — överfurirer, avsedda förvissa

angivna befattningar, företrädesvis inom stabs- och förvaltningstjänsten

— inrättades vid dessa delar av krigsmakten samt att kadern av kontraktsanställt

manskap minskades. I detta beslut har av 1945 års riksdag i vad avser

armén vidtagits viss jämkning, föranledd av beslutad uppsättning av

Skånska kavalleriregementet.

För flottans vidkommande bereddes redan genom 1925 års försvarsbeslut

möjlighet för ett mindre antal underbefäl att genom anställning i en

då nyinrättad underbefälsgrad — högbåtsman — kvarstå i tjänst längre än

som eljest är medgivet för fast anställt manskap. Vid flygvapnet beträddes

samma väg genom 1942 års försvarsbeslut, då även vid denna försvarsgren

en motsvarande underbefälsgrad — överfurir, huvudsakligen avsedd

för viss teknisk personal — inrättades.

Kadern av överfurirer är för närvarande under uppsättning. Vid armén

och kustartilleriet skall den enligt planerna vara färdigrekryterad under budgetåret

1948/49, vid flygvapnet under budgetåret 1950/51.

I samband med 1944 års beslut förutsågs —- under hänsynstagande bland

annat till att numerären hos de åldersgrupper, som vid rekryteringen till

manskapsbeställningarna komma i fråga, avsevärt nedgått och komma att

ytterligare minskas — att en ytterligare nedskärning av antalet kontraktsanställt

manskap skulle bliva nödvändig för att en tillfredsställande rekrytering

skulle bliva möjlig att genomföra. Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 2 november 1944 tillkallade min företrädare i ämbetet fem

sakkunniga att inom försvarsdepartementet biträda med utredning av frågan

örn nedbringande av antalet kontraktsanställda i manskaps grad inom försvaret.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 120.

10

Föreliggande förslag.

De sakkunniga1 — 1944 års manskapsutredning — lia den 29 december

1945 avgivit betänkande (SOU 1946:7) med förslag till åtgärder i berörda syfte,

avsedda att i huvudsak genomföras under en femårig övergångsperiod med

början budgetåret 1946/47. Utredningen har härvid utgått från att det bleve

nödvändigt att nedbringa det årliga rekryteringsbehovet till omkring 2000 man.

Förslaget innebär för armén och marinen dels en betydande, i vissa fall

kompensationslös, reducering av antalet kontraktsanställt manskap, dels ock

utökning av antalet överfurirer (högbåtsmän), till huvudsaklig del avsedda för

trupptjänstbefattningar. För arméns del har därjämte föreslagits inrättande

av ett stort antal civilmilitära beställningar, avsedda för mekaniker, samt

utökning med ett mindre antal för hovslagarbefäl avsedda underofficersbeställningar.

Med den ståndpunkt, som jag i det följande intager till utredningens förslag

beträffande armén och marinen, anser jag icke erforderligt att nu lämna

en mera ingående redogörelse för förslaget i dessa delar.

De mest genomgripande förändringarna föreslår utredningen beträffande

flygvapnet. Även här förordas en betydande reducering av antalet kontraktsanställt

manskap men ej någon utökning av överfurirskadern. Denna

kader föreslås i stället minskad till att omfatta endast ett mindre antal beställningshavare,

avsedda såsom trupputbildare. I stället föreslår utredningen

inrättande av ett stort antal civilmilitära beställningar, avsedda förde

tekniska yrkesgrenarna.

Utredningen har- vidare för flygvapnets del föreslagit införande av en

helt ny yrkesgren för stamflygförare, därvid utredningen i hithörande del berört

ett av flygvapnets ledning utarbetat och av överbefälhavaren biträtt

förslag till plan för flygvapnets krigs- och fredsorganisation efter den nu

löpande femårsperiodens utgång —- i det följande benämnd flygledningens

plan.

Utredningen har erinrat, att bland flygvapnets stammanskap årligen

ett visst antal uttages för utbildning till flygförare. Sådan uttagning ägde

för närvarande rum bland furirskompetent personal tillhörande yrkesgrenarna

flygplan-, vapen-, torped- och signalmekaniker samt trupputbildare.

Någon särskild yrkesgren för flygförare funnes sålunda icke. Den här berörda

uttagningen till flygförarutbildning vore olämplig såtillvida, att i åtskilliga

fall de dugligaste mekanikerna etc. komme i fråga för densamma.

Dessas tidigare yrkesutbildning inom flygvapnet vore alltså i viss utsträckning

bortkastad. En särskild yrkesgren för stamflygförare borde därför inrättas.

I denna fråga har utredningen hänvisat till en i flygledningens plan

lämnad redogörelse för personalorganisationen i dess helhet, i vad densamma

berörde flvgförare. Härom har i planen anförts i huvudsak följande.

1 Konteramiralen M. E. Giron, ordförande, samt majoren vid flygvapnet K. B. G. F.

H: son Falk, ledamoten av riksdagens andra kammare, deputeraden i riksbanken D. E.

Hall, förste byråsekreteraren H. V. Karén och majoren vid generalstabskårcn T. K. E.

Wiklund.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Rosei''vans tällda reservofficerare avsåges för närvarande ingå såsom, flygförare

i flygvapnets krigsorganisation intill en levnadsålder av omkring 38

år. Detta medförde, att reservofficerare måste omskolas till nya flygplantyper

en eller flera gånger under sin anställning i reserven. I fredstid kunde

denna personal dock inte åläggas annan tjänstgöring än författningsenligt

bestämda repetitionsövningar. utvecklingen mot alltmer svårflugen materiel

gjorde det omöjligt att enbart under dessa repetitionsövningar omskola flygförare

för nya flygplantyper. Repetitionsövningar vartannat år vore inte ens

tillfyllest för att vidmakthålla reservpersonalens flygfärdighet på den flygplantyp,

med vilken personalen under sin grundläggande utbildning blivit

förtrogen. Reservanställda reservofficerare vid flygvapnet borde till följd

härav inte längre förekomma som flygande personal.

Av i stort sett samma skäl borde såväl flygande reservunderofficerare som

värnpliktiga flygförare utgå ur organisationen.

Mot kategorierna stamofficerare och stamunderofficerare funnes ur här berörda

synpunkter intet att erinra, enär de kontinuerligt kunde deltaga i flygträning,

respektive genomgå omskolning för nya flygplantyper. Stamofficerare

placerades även vid högre levnadsålder som flygande personal inom

krigsorganisationen. Några motsvarande befattningar för äldre stamunderofficerare

funnes inte och underofficerarna ansåges inte kunna fram till

pensionsåldern krigsplaceras som flygförare i egentliga krigsflygplan. Ett

mindre antal befattningar i krigsorganisationen som flygförare i transporteller

sambandsflygplan skulle visserligen kunna bestridas av äldre flygande

stamunderofficerare, men något behov av sådan personal för dessa uppgifter

förelåge inte i fred. Ett olösligt sysselsättningsproblem skulle sålunda uppkomma

för dessa underofficerare. Krigsbehovet av ifrågavarande personal

kunde dessutom täckas med förutvarande stamflygförare. Flygande stamunderofficerare

överfördes för övrigt redan i nuvarande organisation med

tiden till marktjänst i befattningar som stations-, materiel- eller stabsunderofficerare.

Detta system sjmtes inte vara rationellt. Stamflygförare borde ersätta

alla i krigsorganisationen som flygförare för närvarande placerade reservanställda

reservofficerare, stamunderofficerare, reservunderofficerare och värnpliktiga

flygförare.

I överensstämmelse nied vad sålunda förordats funné utredningen det innebära

en ändamålsenlig lösning att inrätta en särskild yrkesgren för stamflygförare,

även örn det fast anställda manskapet här i mycket ringa utsträckning

kunde påräkna att i flen militära tjänsten vinna befordran till pensionsberättigande

beställning. Utredningen holle emellertid före, att vägen till stamofficer

under alla förhållanden skulle stå öppen för ifrågavarande kategori, vilken därmed

bleve den enda yrkesgren vid flygvapnet, för vilken denna befordringsmöjlighet

bomme att föreligga. Utredningen hade i förevarande sammanhang

räknat med att officersrekryteringen skulle ske via såväl aspirant- som stamflygförarlinjon.

På grund av svårigheten att jämföra elever ur de olika kategorierna

syntes uttagningen till officersutbildning böra ske med hjälp av kvotsystem.

Kvotens storlek kunde dock för närvarande inte fastställas utan borde

bliva beroende av praktiska erfarenheter rörande personalkvaliteten inom

stamflygförarlinjen. I avvaktan på dylika hade utredningen räknat med att

officerskåren till omkring Vs skulle rekryteras från stamflygförare och till omkring

V3 från studenter och likställda.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts proposition nr 120.

I och med atfc utbildningen av flygande reservofficerare upphörde, korinne

tillgången på sådana reservofficerare i marktjänst, som utgjordes av förutvarande

flygande reservofficerare, att successivt försvinna. Markreservoffieerare

kunde dock, enligt vad utredningen erfarit, inte undvaras i krigsorganisationens

basförband. Då det emellertid vore ett önskemål, att reservofficerare

i marktjänst vore väl förtrogna med flygtjänsten och dess krav på basförband,

föresloge utredningen, att jämväl denna kategori rekryterades bland

stamflygförare.

Med hänsyn till dels krigsflygskolans maximala kapacitet i fråga örn utbildning

av flygförare, dels krigsbehovet av flygförare, dels slutligen det ur

•statens synpunkt oekonomiska i att på alltför kort tid omsätta flygförare med

deras mycket dyrbara utbildning, hade utredningen funnit det nödvändigt, att

stamflygförarna bunde sig för en första anställning örn sex år. Med föreliggande

möjligheter till vidarebefordran inom det militära samt till den civilanställningsutbildning,

för vilken i det följande redogjordes, syntes ett dylikt

krav vara godtagbart även ur personalsynpunkt och möjliggöra en fullt tillfredsställande

rekrytering.

Efter den första anställningstiden borde stamflygförare i likhet med övrigt

stammanskap ha möjlighet att rekapitulera för viss tid. För att levnadsåldern

för flygförare i krigsflygförband inte skulle bliva för hög, syntes stamflygförare

dock inte böra medgivas kvarstå längre tid i tjänst än till och med utgången

av det anställningsår, varunder vederbörande uppnådde en levnadsålder

av 28 år.

Enligt flygledningens plan borde en förutvarande stamflygförare för att vid

mobilisering kunna vara användbar som flygförare i krigsflygplan fullgöra

repetitionsövning varje år. Omskolning för ny flygplantyp borde emellertid ske

under vederbörandes aktiva tjänstgöring. En förutvarande stamflygförare

kunde i regel trots repetitionsövningar inte placeras som förare i krigsflygplan

längre tid än omkring tre år efter avskedet. Antalet repetitionsövningar kunde

därför begränsas till två. Att repetitionsövningar till detta antal och med en

längd, som inte överskrede de nuvarande för värnpliktiga flygförare — 45

dagar -— likväl kunde anses vara tillfyllest för att stamflygförarna, även efter

det de lämnat den aktiva tjänsten, skulle vara direkt användbara i krigsflygförband,

ansåges bero därpå, att de — till skillnad från reservanställda reservofficerare,

reservunderofficerare och värnpliktiga flygförare -—■ dels hade fått

en befästad färdighet i flygning under en minst 6-årig aktiv tjänstgöring, dels

därunder hade hunnit i erforderlig grad omskolas för de nya flygplantyper,

som beräknades vara i tjänst under deras fortsatta krigsplacering som flygförare.

Skyldigheten för stamflygförare att fullgöra två repetitionsövningar syntes

antingen böra inskrivas i värnpliktslagen eller — vilket vore fördelaktigast

— föreskrivas i vederbörlig reservbefälskungörelse. Sistnämnda kungörelse

måste då göras tillämplig på förutvarande fast anställt manskap inom nu

ifrågavarande yrkesgren. Avgående stamflygförare skulle i sistnämnda fall

åläggas att i samband med avskedet från aktiv tjänst inträda i flygvapnets

reserv.

Efter två fullgjorda repetitionsövningar som flygförare borde de förutvarande

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

stamflygförarna erhålla en premie om 1 500 kronor, cl. v. s. samma belopp

som för närvarande tilldelades reservofficersaspiranter, värnpliktiga flygförare

och värnpliktiga bombfältare. Eeservpension syntes däremot inte böra

ifrågakomma för denna personal.

Stamflygförare, som under grundläggande flygutbildning och grundläggande

flygslagsutbildning visade sig oförmögen att utbildas till flygförare,

borde vara skyldig avgå från sin anställning.

Förslaget till förlängning av första anställningstiden ävensom rörande skyldigheten

att lämna den fasta anställningen såsom manskap vid viss levnadsålder

eller vid ådagalagd oförmåga att genomgå utbildning som flygförare

förutsatte ändring i gällande antagningskungörelse.

Med utgångspunkt från angivna förutsättningar erfordrades vid stabiliserad

personalorganisation, att antalet inryckande volontärer uppginge till 220 man.

På grund av den kraftiga gallring, som syntes vara nödvändig under flygutbildningen,

kunde antalet volontärer efter omkring ett halvt års tjänst beräknas

ha nedgått till 130 man och efter ytterligare 3/4 år — då den grundläggande

flygutbildningen avslutats och den grundläggande flygslagsutbildningen skulle

börja — till 110 man. Bortsett från det överskott, som erfordrades för den

första gallringen av stamflygförare, bleve således det årliga rekryteringsbehovet

omkring 110 man.

Med hänsyn till utbildningsorganisationen måste — i likhet med vad nu

vore fallet med de värnpliktiga flygförarna — stamflygförarnas inryckning vara

så avpassad, att den huvudsakliga gallringen avslutats, innan officersaspiranternas

utbildning påbörjades i mitten av juni månad. Volontärerna borde

därför börja sin första tjänstgöring omkring den 1 februari. Med hänsyn till

vederbörande volontär allmänbildningsståndpunkt vid antagningen — genomgången

folkskola, respektive avlagd realexamen etc. — kunde det måhända

visa sig lämpligt att för denna yrkesgren ordna två rekryteringsterminer t. ex.

i februari och i juni. I förevarande sammanhang ansåge sig utredningen

emellertid inte böra taga ställning till denna fråga.

Den kraftigaste gallringen bland stamflygförarna kunde, som nyss sagts,

förväntas komma att ske under flygutbildningens första skede. Detta föranledde

utredningen föreslå, att samtliga volontärer tillhörande yrkesgrenen

stamflygförare anställdes över stat under de sex första anställningsmånaderna.

Det erforderliga antalet beställningar för stamflygförare bleve för att fylla

krigsorganisationens behov 350 i lönegrad Ma 3, 80 i lönegrad Ma 2, 180 i lönegrad

Ma 1 samt i medeltal 175 över stat.

Av de stamflygförare, som årligen toge avsked, syntes — vid konsoliderad

organisation — enligt av utredningen företagen undersökning omkring 25 %

kunna beredas fortsatt anställning inom flygvapnet (såsom stamofficer oller

såsom civil tjänsteman) eller anställning inom den civila luftfarten. Återstående

75 % måste omskolas till nytt yrke. Med hänsyn härtill borde stam flygförarna

beredas civilanställningsutbildning. Denna utbildning avsåge utredningen

äga rum under 4:e, 5:e och 6:e vinterhalvåren.

Uppbyggandet av stamflygförarkadern liksom övriga i betänkandet före
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

slagna åtgärder har utredningen avsett skola genomföras under en period av

fem år med början under budgetåret 1946/47, därvid utredningen för detta

budgetår upptagit 75 beställningar i lönegrad Ma 1.

I skrivelse den 18 januari 1946 har jämväl chefen för flygvapnet framlagt

förslag örn införande av stamflygförare, vilket såväl till syftet som till utformningen

i väsentliga delar överensstämmer med det av manskapsutredningen

härutinnan avgivna förslaget. Flygvapenchefen har i sin berörda skrivelse

framhållit, hurusom erfarenheterna under de senaste åren givit vid handen,

att den utbildning, som reserv7- och värnpliktig personal i flygtjänst bibringades

under första tjänstgöringen, icke kunde vidmakthållas genom repetitionsövningar

av nuvarande antal och längd. Då det av flygvapenchefen icke

bedömdes möjligt att öka repetitionsövningarnas antal och längd i tillräcklig

omfattning, syntes det nödvändigt att frångå nuvarande system med reservanställda

officerare, reservunderofficerare och värnpliktiga i flygtjänst samt i

stället införa en kategori korttidsanställda stamflygförare. Därigenom skulle

även ernås en önskvärd föryngring av personalen i flygstyrkorna.

Övergången till det nya systemet har jämväl av flygvapenchefen avsetts

skola påbörjas redan under nästa budgetår, därvid han förutsatt en snabbare

övergång än utredningen räknat med. Omkring 170 man beräknades kunna påbörja

utbildningen den 1 juli 1946, omkring 100 man den 1 februari 1947 samt

ytterligare omkring 100 man den 15 juni 1947. Härför erfordrades för dem,

som avsåges påbörja utbildningen den 1 juli 1946, 135 beställningar över stat

i lönegrad Ma 1 under tiden den 1 juli—den 31 december 1946 samt 92 beställningar

på stat i samma lönegrad under tiden den 1 januari—den 30 juni 1947.

För dem som avsåges påbörja utbildningen den 1 februari 1947 erfordrades

80 beställningar över stat i lönegrad Ma 1 under tiden den 1 februari—den 30

juni 1947. För dem som avsåges påbörja utbildningen den 15 juni 1947

erfordrades slutligen 80 sådana överstatsbeställningar under tiden elen 15

juni—den 30 juni 1947.

Med hänsyn till önskvärdheten av att stimulera stamflygförare till fullgörande

av repetitionsövningar, syntes det jämväl flygvapenchefen böra övervägas,

huruvida icke penningpremie med förslagsvis 1 500 kronor borde utgå

till avgångna stamflygförare. Premien borde därvid utbetalas efter fullgjorda

repetitionsövningar. Stamflygförare borde därjämte åtnjuta — förutom kostnadsfri

omskolning — civilanställningsförmåner enligt de för korttidsanställt

manskap gällande grunder.

I ett över manskapsutredningens betänkande avgivet utlåtande har flygvapenchefen

i fråga örn den ifrågasatta premien för stamflygförare emellertid

föreslagit, att sådan premie i stället måtte — i syfte att stimulera till fullgörande

av frivilliga repetitionsövningar — utbetalas med 1 000 kronor sedan

två obligatoriska repetitionsövningar fullgjorts och med 500 kronor efter var

och en av därefter följande frivilliga repetitionsövningar, högst två.

Chefen för flygvapnet har vidare i sitt berörda utlåtande beträffande utredningens

förslag att officerskåren till omkring Vs skulle rekryteras från stamflygförare

och till omkring 2/s från studenter och likställda anfört, att han intet

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

hade att erinra mot att dessa kvottal användes såsom beräkningsgrund. Det

vore emellertid av vikt, att de angivna proportionerna icke fastlåstes. De

praktiska erfarenheter, som senare komme att vinnas, borde vara normgivande

för kvottalens slutliga fastställande. Det kunde måhända även

visa sig nödvändigt att — beroende på variationer i den årliga rekryteringen —

tillämpa olika kvottal under olika år. I detta sammanhang ville flygvapenchefen

jämväl framhålla, att det syntes bliva nödvändigt att öka antalet platser

för elever ur flygvapnet vid försvarets läroverks studentlinje.

Yttranden.

Förutom av chefen för flygvapnet lia yttranden över manskapsutredningens

betänkande avgivits av ett stort antal andra myndigheter och statliga organ

ävensom av vissa personalsammanslutningar.

De hörda militära myndigheterna ha därvid — under framhållande att

snara åtgärder vore av nöden med hänsyn till det ogynnsamma rekryteringsläget

—- i stort sett biträtt utredningens förslag, därvid emellertid från flera

håll framhållits att man, med hänsyn till pågående utredningar, icke nu borde

binda sig för något slutläge i fråga örn personalorganisationen. Samtliga

militärmyndigheter ha ansett av utredningen för nästa budgetår föreslagna

åtgärder kunna genomföras utan föregripande av det beslut som kunde

komma att fattas rörande försvarets framtida organisation, en uppfattning

vartill jämväl 1945 års försvarskommitté anslutit sig.

Från vissa håll ha emellertid framställts erinringar mot utredningens

förslag, särskilt såvitt avser vissa av utredningen berörda lönefrågor samt

beträffande de föreslagna nya civilmilitära beställningarna. Det har ifrågasatts,

huruvida man icke i stället för att inrätta dylika beställningar borde

anlita kollektivavtalsanställd personal.

Yad beträffar frågan örn införande av stamflygförare vid flygvapnet ha

gjorts följande uttalanden.

1945 års försvarskommitté har understrukit vikten av att de föreslagna

stamflygförarna erbjödes tillfälle till officersutbildning i all den utsträckning

de funnes därtill lämpade.

Beträffande den för stamflygförarna föreslagna premien har försvarskommittén

ansett det böra övervägas, örn icke premien borde sättas i samband även

med de förutsatta frivilliga repetitionsövningarna samt örn och i vad mån en

uppdelning av premien på olika betalningsterminer borde ske, varjämte kommittén

ifrågasatt, om icke med hänsyn till syftet med premien en annan beteckning

å densamma borde väljas.

Försvarskommittén har vidare ifrågasatt, örn icke — i .likhet med vad som

skett beträffande värnpliktiga, vilka på frivillighetens väg uttagits till flygförare,

bombfällare och flygskyttar — stamflygförarnas ställning i olika hänseenden

borde regleras genom utfärdande av särskilda bestämmelser.

Den kaderökning, som vid bifall till chefens för flygvapnet förslag i fråga

örn stamflygförare skulle komma att ske under nästa budgetår, har synts

försvarskommittén icke vara av den storleksordning att den kunde anses

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

vålla betänkligheter med hänsyn till pågående utredning rörande försvarets

organisation efter utgången av nu löpande femårsperiod.

Försvarets civilförvaltning har beträffande förslaget om införande av starnflygförare

anfört att, såvitt ämbetsverket kunde bedöma, ur militära synpunkter

påtagliga fördelar stöde att vinna härmed. Benämningen stamflygförare

syntes dock mindre tillfredsställande. Ämbetsverket ifrågasatte örn

icke den föreslagna yrkesgrenen kunde benämnas »manskap i flygförartjänst».

I avsaknad av närmare erfarenheter syntes det civilförvaltningen vanskligt

att avgöra, huruvida och i vad mån stamflygförarna -— utöver kontraktsanställt

manskap i allmänhet tillkommande avskedspremie och eljest utgående

civilanställningsförmåner — borde åtnjuta särskilt bidrag för underlättande

av övergången till civil yrkesutövning. Måhända kunde den utbildning,

som härför erfordrades, beredas vederbörande inom ramen för den frivilliga

fritidsundervisningen, exempelvis omskolning per korrespondens under

ledning av vid förbanden redan befintlig lärarpersonal.

Den ifrågavarande personalen syntes under repetitionsövningar böra erhålla

avlöning enligt för manskap på aktiv stat gällande grunder, därvid lönen

borde utgå efter den lönegrad och löneklass eller lönegrad och löneklass motsvarande

dem, vederbörande omedelbart före avgången från den aktiva tjänsten

tillhörde. Ifrågavarande spörsmål syntes bliva reglerat, därest personalen

efter avgången ur aktiv tjänst överfördes till reserven och underkastades

reservbefälskungörelsen för flygvapnet. I likhet med utredningen ansåge

civilförvaltningen, att reservpension icke borde ifrågakomma för denna

personalkategori. Därest reservbefälskungörelsen bleve tillämplig å personalen,

syntes såsom utredningen förordat bestämmelser rörande skyldighet

att fullgöra repetitionsövningar böra inflyta i kungörelsen.

Den för stamflygförarna föreslagna premien borde enligt civilförvaltningen

icke ses såsom en anordning för underlättande av övergången till civil

verksamhet utan såsom en premie för fullgjord repetitionsövning. I enlighet

härmed borde premiebeloppet uppdelas att utgå med viss mindre del efter

varje fullgjord repetitionsövning.

Försvarets anställningsbyrå har anfört, att det icke syntes råda något

tvivel örn att flygvapnets behov av flygförare genom införande av yrkesgrenen

stamflygförare kunde tillgodoses på ett mera tillfredsställande sätt än

hittills. Det funnes också enligt anställningsbyrån anledning antaga, såväl

att den föreslagna organisationen komme att ställa sig billigare än den nuvarande

som att möjligheter till rekrytering av denna manskapskategori förelåge,

trots att den första anställningstiden vore avsedd att bestämmas till

sex år. Möjligheter för stamflygförare att erhålla placering i ur deras synpunkt

tillfredsställande civila befattningar syntes förefinnas, örn — såsom

utredningen förutsatte — övergången förbereddes genom civilanställningsutbildning

under anställningstiden. Denna civilanställningsutbildning måste

emellertid särskilt organiseras och inriktas med beaktande av till buds stående

anställningsmöjligheter, de anställdas önskemål m. m. Huru densamma

skulle ordnas måste bliva föremål för närmare övervägande, sedan yrkesgre
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

nen i fråga införts. Arten oell omfattningen av denna civilanställningsutbildning

kunde möjligen också komma att påverka vederbörandes rätt till vanliga

civilanställningsförmåner i form av avskedspremie och övergångsersättning.

Vad särskilt anginge den premie, som vore avsedd skola tillkomma

från aktiv stat avgångna stamflygförare, sedan de fullgjort dem efter inträdet

i reserven åliggande tjänstgöring, ville byrån såsom sin uppfattning uttala,

att dylik premie också borde kunna utbetalas till de efterlevande vid

dödsfall och med halva sitt belopp till den, som fullgjort första repetitionsövningen

och som därefter av giltig orsak erhållit befrielse från fullgörande

av den andra repetitionsövningen.

Statens organisationsnämnd har framhållit, att förslaget örn inrättande av

en särskild yrkesgren för stamflygförare, bland annat innebärande en rekrytering

av officerskåren med omkring V3 från stamflygförare, vore ett steg i

rätt riktning, nämligen mot ett förenhetligande av den ur många synpunkter

allt annat än tillfredsställande indelningen i befälskårer vid försvaret.

Förslaget örn införande av kategorien stamflygförare har biträtts jämväl

av försvarsväsendets underbefälsförbund. Det syntes förbundet emellertid

önskvärt och möjligt att öka den procentuella andelen i officersrekryteringen

för denna personalkategori till 50 %. Vidare ville förbundet understryka

vikten av att stamflygförarna meddelades en gedigen och omfattande undervisning

i ämnen av betydelse i civilanställningsliänseende. Icke minst i de

anställningar inom den civila luftfarten, för vilka avgående stamflygförare

med hänsyn till sin yrkesutbildning bleve väl kvalificerade, uppställdes krav

på en god allmänbildningsstandard samt ganska höga fordringar i fråga örn

språkkunskaper.

Såsom av det sagda framgår har sedan ett par år tillbaka uppmärksamheten

varit riktad på nödvändigheten av att nedbringa det alltför stora antal

beställningar för kontraktsanställt manskap, varmed räknats i 1942 års försvarsbeslut.

Sålunda har 1944 års riksdag godkänt vissa grunder för sammansättningen

av arméns och marinens manskapsstater, vilket beslut innebar,

att ett antal beställningar för långtjänstunderbefäl — företrädesvis avsedda

för s. k. inre tjänst — skulle inrättas inom de angivna försvarsgrenarna,

i samband varmed kadern av kontraktsanställt manskap skulle minskas. Ifrågavarande

beslut är under genomförande och har föranlett inrättande successivt

av nya beställningar för långt jänstunderbefäl och indragning i samband

därmed av beställningar för kontraktsanställt manskap.

Den nu föreliggande utredningen synes giva vid handen, att det blir nödvändigt

att vidtaga betydligt mer långtgående åtgärder i ifrågavarande avseende än

som i 1944 års beslut förutsattes. Det i detta hänseende av 1944 års manskapsutredning

framlagda förslaget innebär, att antalet beställningar för kontraktsanställt

manskap skall nedbringas i sådan omfattning, att det årliga

rekryteringsbehovet minskas från normalt omkring 4 000 till omkring 2 000

man. Sistnämnda antal har beräknats motsvara de nuvarande rekryteringsmöjligheterna.

Förslaget innebär en lösning efter i princip samma riktlinjer

Bihang till riksdagens protokoll 1046. 1 sami. Nr 120.

Departements
chefen.

273 4G 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

som år 1944 godkänts, varvid dock förutsatts, att de nya långtjänstbeställningar

som skola inrättas till huvudsaklig del skola avses för trupptjänst

_ alltså ej blott för inre tjänst — samt att ett betydande antal civilmilitära

mekanikerbeställningar och ett antal för hovslagarbefäl avsedda underofficersbeställningar

skola inrättas. Yad beträffar flygvapnet, som ej berördes

av 1944 års beslut, förutsattes, att antalet överfurirer skall minskas och avses

endast för trupputbildning och expeditionstjänst samt att ett stort antal

civilmilitära beställningar skall inrättas, avsedda för tekniska yrkesgrenar.

Dessutom föreslås för denna försvarsgren, att en ny kategori kontraktsanställtmanskap

—- stamflygförare — skall ersätta underofficerare pa aktiv stat, reservanställda

officerare, reservunderofficerare och värnpliktiga flygförare i flygtjänst.

Även jag finner det tydligt att det, vid bibehållande i princip av de nuvarande

formerna för trupputbildningen, blir nödvändigt att gå vidare på

den väg, som beträddes genom 1944 års riksdagsbeslut. Detta leder såsom

av den föreliggande utredningen framgår — till en betydande minskning

av försvarets årliga kostnader men medför samtidigt, i den mån ordinarie, pensionsreglerade

tjänster inrättas, att försvarsorganisationen i högre grad bmdes

för framtiden. Den föreliggande frågan innefattar åtskilliga problem, som

synas mig erfordra ytterligare övervägande, innan förslag i ämnet kan framläggas

för riksdagen. Sålunda bör övervägas i vad mån civil, kollektivavtalsavlönad

personal bör kunna tagas i anspråk i stället för de civilmilitära beställningshavare,

varmed räknats för armén och flygvapnet. De lönefrågor, i vilka

manskapsutredningen framlagt förslag, synas mig även vara i behov av närmare

övervägande. Föreliggande förslag innefattar dessutom åtskilliga detaljproblem,

som fordra ytterligare omprövning. Jag är därför icke beredd att

nu taga ställning till detsamma men finner det sannolikt, att det skall bliva

möjligt att senare under riksdagen framlägga förslag i ämnet. Åt särskilda

sakkunniga torde efter Kungl. Maj:ts bemyndigande böra uppdragas att skyndsamt

verkställa utredning rörande de i detta sammanhang aktuella lönefrågorna.

Det förutsättes, att denna utredning skall ske i nära samarbete med

1945 års lönekommitté och med försvarets tjänsteförteckningssakkunniga.

Ehuru jag alltså icke är beredd att nu taga ställning till manskapsutredningens

förslag i hela dess vidd, har jag övervägt, huruvida icke vissa åtgärder

i syfte att minska rekryteringsbehovet ändock skulle kunna vidtagas från

och med nästa budgetår, utan att därigenom det slutliga ställningstagandet

till förslaget föregripes.

För arméns del har en framkomlig väg synts mig vara, att det genom

1944 års riksdagsbeslut fastställda slutläget beträffande sammansättningen

av manskapsstaterna intages redan under nästa budgetår. De avsevärda

vakanserna inom de lägre manskapsgraderna möjliggöra de minskningar av

manskapsstaterna, som en dylik åtgärd innebär. Av skäl som anföres vid behandlingen

av arméns avlöningsanslag anser jag mig härvid icke böra taga

hänsyn till den av 1945 års riksdag i anledning av beslutet örn uppsättandet

av Skånska kavalleriregementet förutsatta ökningen av antalet överfurirsbeställningar.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Av följande tablå framgår — utom i vad avser musikmanskap — de för

innevarande budgetår fastställda manskapsstaterna för armén, det ungefärliga

personalläget den 1 november 1945 samt slutläget vad beträffar sammansättningen

av manskapsstaterna enligt 1944 års riksdagsbeslut.

Enligt stat 1945/46

Läget */n 1945

Slutläge enligt 1944 års

riksdagsbeslut

Ma 1

Ma 2

Ma 3

Mb 1

Ma 1

Ma 2

Ma 3

Mb 1

Ma 1

Ma 2

Ma 3

Mb 1

4 368

2 376

3 945

536

1420

1 620

3 450

465

3 735

1937

3 592

925

Jag förordar alltså, att inom armén antalet beställningar i 1Mb 1 ökas med

(925 — 536 =) 389, samtidigt varmed antalet beställningar i Ma 1—3 minskas

med vad beträffar Mal (4 368 — 3 735=) 633, Ma 2 (2 376 — 1 937=) 439

och Ma 3 (3 945 — 3 592 =) 353. Förslaget innebär alltså, att 389 långtjänstbeställningar

tillkomma, medan 1 425 kontraktsbeställningar bortfalla.

För avlöning av volontärer över stat böra beräknas medel efter sedvanliga

grunder.

För marinens del anser jag mig däremot kunna föreslå, att de av manskapsutredningen

för nästa budgetår föreslagna manskapsstaterna godtagas.

Härigenom synes, som jämväl framhållits av bland annat 1945 års försvarskommitté,

något föregripande av pågående utredning angående försvarets

framtida organisation icke behöva befaras.

Av följande tablå framgår marinens för innevarande budgetår fastställda

manskapsstat, personalläget den 1 november 1945 samt utredningens förslag

till manskapsstat för nästa budgetår.

Vapenslag

Enligt stat 1945/46

Läget Vn 1946

Utredningens förslag

för 1946/47

Ma 1

Ma 2

Ma 3

Mb 1

Ma 1

Ma 2

Ma 3

Mb 1

Ma 1

Ma 2

Ma 3

Mb 1

Flottan............

Kustartilleriet2 .. ..

1 800 under del av

2 Utom i vad avser n

8 246 under del av

2 315

620

judgetä

Qusikm

judgeti

‘l 045

s344

ret Mt

anskap

ret Mi

2 010

515

1.

1.

180

38

1878

188

132

219

1 193

301

180

9

1590

298

500

200

1700

412

265

50

Mitt förslag innebär alltså, att 97 långtjänstbeställningar tillkomma, i samband

varmed 2 149 kontraktsbeställningar bortfalla.

För flygvapnets del är jag icke nu beredd taga ställning till manskapsutredningens

förslag i annan mån än vad angår införande av kategorien stamflygförare.

Vad i denna fråga anförts av chefen för flygvapnet och manskapsutredningen

har övertygat mig örn nödvändigheten av att för säkerställande

av tillgången på användbara flygförare i krigsorganisationen inrätta en särskild

yrkesgren för stamflygförare av manskaps grad i lönegraderna Ma 1—

Ma 3. Visserligen kan detta sägas vara en åtgärd rakt motsatt de i det före
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

gående förordade. Då rekryteringssvårigheter emellertid på detta område

icke torde komma att föreligga, finner jag förslagets genomförande icke behöva

framkalla större betänkligheter av praktisk eller principiell innebörd.

Stamflygförare bör, såsom föreslagits, binda sig för en första anställning

av 6 år samt efter avskedet vara skyldig fullgöra två repetitionsövningar i flygtjänst.

Jag har intet att erinra mot att vederbörande jämväl beredes tillfälle

att fullgöra ytterligare högst två frivilliga repetitionsövningar i flygtjänst. Såsom

civilförvaltningen föreslagit synes förutvarande stamflygförare under

repetitionsövning böra erhålla avlöning enligt för manskap på aktiv stat gällande

grunder. Jag anser mig vidare böra förorda, att till förutvarande stamflygförare

får utgå premie för fullgjorda repetitionsövningar. Chefens för flygvapnet

förslag att premien skall utgå med 1 000 kronor efter fullgörandet av

de två obligatoriska repetitionsövningarna och med 500 kronor efter var

och en av därefter följande frivilliga repetitionsövningar kan av mig i princip

tillstyrkas. Dock finner jag det tillräckligt, att det förstnämnda beloppet bestämmes

till 500 kronor. De av försvarskommittén anförda synpunkterna beträffande

premien torde härigenom ha blivit i huvudsak tillgodosedda.

Likaledes biträder jag försvarets anställningsbyrås förslag att premie

vid dödsfall skall'' få utbetalas till efterlevande. Därvid bör med efterlevande

förstås anhörig, gentemot vilken den avlidne vid tiden för dödsfallet

varit försörjningsskyldig.

Det synes enligt min mening icke vara ändamålsenligt att föreskriva skyldighet

för avgången stamflygförare att inträda i flygvapnets reserv och därigenom

göra reservbefälskungörelsen för flygvapnet tillämplig på honom.

Det torde i stället böra ankomma på Kungl. Majit att utfärda reglerande bestämmelser

rörande såväl stamflygförares som förutvarande stamflygförares

ställning i olika hänseenden. Föreliggande civilanställningsfrågor torde böra

göras till föremål för särskild utredning av försvarets anställningsbyrå (socialbyrå)

i samråd med chefen för flygvapnet. Det synes icke behövligt eller möjligt

att i detta sammanhang avgöra i vilken omfattning stamflygförare skola

komma i fråga vid rekrytering av flygvapnets officerskader. Yad utredningen

härutinnan föreslagit synes emellertid i och för sig godtagbart.

De problem, som i övrigt kunna uppkomma beträffande anställnings- och

utbildningsförhållanden för ifrågavarande personalkategori, torde efter närmare

prövning få lösas i anslutning till motsvarande bestämmelser för jämförbara

personalgrupper inom flygvapnet eller försvarsväsendet i övrigt. Även

vissa frågor berörande de personalkategorier inom flygvapnet, som vid genomförande

av nu framlagda förslag komma att erhålla ändrad ställning, kräva

särskild uppmärksamhet. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att efter

förslag av chefen för flygvapnet fatta beslut i här angivna hänseenden.

Med hänsyn till pågående översyn av försvarsorganisationen är det icke

möjligt att bedöma den slutliga storleken av stamflygförarkadern. Manskapsutredningen

har föreslagit, att för nästa budgetår skola såsom ett

första led i organisationens uppbyggande upptagas 75 beställningar för

stamflygförare i lönegrad Ma 1. Flygvapenchefen har, såsom framgår av

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

det föregående, föreslagit en snabbare övergång till den nya organisationen

än den utredningen räknat med, innebärande att för nästa budgetår skola

upptagas 92 beställningar för stamflygförare i lönegrad Ma 1, avsedda att

efter föregången överstatsanställning tillsättas den 1 januari 1947. Då den av

flygvapenchefen sålunda förordade kaderökningen icke kan befaras föregripa

prövningen av frågan om flygvapnets framtida organisation, räknar jag med

inrättande från och med budgetåret 1946/47 av 92 beställningar i lönegrad

Ma 1, avsedda för stamflygförare. Manskapskadrerna i övrigt vid flygvapnet

synas böra utökas i enlighet med 1942 års försvarsbeslut samt 1944 års riksdagsbeslut

angående uppsättandet av Södertörns flygflottilj (F18). En något

snabbare utökning av överfurirskadern synes dock vara möjlig.

Jag föreslår att flygvapnets manskapsstater, musikpersonalen icke inräknad,

för nästa budgetår erhålla den sammansättning, som framgår av följande

tablå, vari jämväl angivits de för innevarande budgetår fastställda staterna.

Budgetåret 1945/46

Budgetåret 1946/47

Ma 1

Ma 2

Ma 3

Mb 1

Ma 1

Ma 2

Ma 3

Mb 1

Summa

därav stam- fly ^förare

1410

1 Fr. o

775

m. dea 1

1750 | 260 |

januari 1947.

932

92 1

850

1750

460

Därutöver beräknar jag, att antalet under budgetåret över stat anställda

stamflygförare kommer att uppgå till i genomsnitt omkring 110. För avlöning

av dessa kommer jag att i det följande vid behandlingen av flygvapnets avlöningsanslag

beräkna medel. Vid beräkningen av personalbehovet har jag

förutsatt, att de kontraktsanställda civila mekaniker, som i enlighet med

1942 års försvarsbeslut finnas anställda vid flygvapnet, må kvarstanna i tjänst

även under nästa budgetår.

Ehuru jag, såsom framgår av det föregående, icke för nästa budgetår föreslår

en så omfattande förändring beträffande flygvapnets manskapsstater,

som av manskapsutredningen förutsatts, bör självfallet årets manskapsrekrytering

till flygvapnet icke givas sådan omfattning, att ett genomförande av utredningens

förslag i fråga om den tekniska personalen därigenom försvåras.

Det synes böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av chefen för flygvapnet

fastställa omfattningen av den manskapsrekrytering, som hösten 1946

skall äga rum vid flygvapnet.

Den omständigheten, att jag icke för närvarande kunnat taga ställning till

manskapsutredningens förslag örn inrättande av civilmilitära beställningar för

de tekniska yrkesgrenarna, synes icke böra utesluta, att under nästa budgetår

enligt Kungl. Maj:ts bestämmande tillfälligt anställes personal i lönegraden

MEx 10 för sådan tjänst.

En förutsättning för att de av mig vad beträffar armén och kustartilleriet

för nästa budgetår föreslagna åtgärderna skola tjäna avsett syfte är, att

överfurirsbeställningarna utnyttjas såväl för trupputbildning som i stabsoch

förvaltningstjänst. Jag förutsätter, att så får ske även beträffande redan

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

befintliga men ännu ej tillsatta beställningar. I de personalförteckningar,

som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, ha beställningarna

i de olika lönegraderna fördelats på truppslag och förband i enlighet

med de beräkningar, som lågo till grund för 1944 års beslut. Då emellertid

med hänsyn till det aktuella personalläget inom ramen för det totala

antalet beställningar vid armén jämkningar härutinnan kunna visa sig erforderliga,

förutsätter jag, att Kungl. Maj:t skall äga medgiva, att gällande personalförteckning

för ordinarie tjänstemän vid armén må, såvitt avser manskapsbeställningarna,

övergångsvis tillämpas jämväl under nästa budgetår. Jag

avser att i det följande under arméns avlöningsanslag hemställa härom.

De förändringar i försvarsgrenarnas manskapsstater, som i det föregående

föreslagits, komma att närmare preciseras i de personalförteckningar, som i

vanlig ordning komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

I detta sammanhang hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att

dels besluta, att en ny yrkesgren för stamflygförare skall inrättas

vid flygvapnet,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av mig i det föregående anförts utfärda

reglerande bestämmelser beträffande stamflygförares och förutvarande

stamflygförares ställning i olika avseenden.

5. Ändrad organisation av infanteriregemente.

Sedan ett par år tillbaka ha bedrivits undersökningar i syfte att effektivisera

organisationen av fredsregementets staber och förvaltningsorgan och

verksamheten vid dessa. Undersökningarna handhades till en början av militära

expeditionstjänstkommittén men ha i och med inrättandet av statens

organisationsnämnd och den till denna nämnd anslutna försvarets centrala

organisationskommitté utförts av de sistnämnda organen. Utbildningsverksamheten

ligger utanför ramen av de ifrågavarande undersökningarna.

Undersökningarna äro även med den senast angivna begränsningen av

tämligen komplicerad beskaffenhet. Det har bland annat av denna anledning

funnits ändamålsenligt att vid ett i verksamhet varande förband försöksvis

genomföra de organisationsändringar som prövats böra ifrågakomma.

För ändamålet har utvalts Älvsborgs regemente (115), vid vilket denna försöksverksamhet

bedrivits sedan våren 1944.

De grundläggande organisationsundersökningarna vid detta regemente avslutades

i juli 1945. Regementet har sedan dess varit partiellt organiserat

efter nya riktlinjer. En preliminär rapport rörande undersökningsresultatet

avgavs av organisationskommittén i september 1945. Slutlig rapport har av

organisationsnämnden avlämnats den 13 december 1945. I denna rapport

har nämnden hemställt, bland annat, att chefen för armén måtte bemyndigas

att i samarbete med försvarets centrala organisationskommitté

snarast möjligt genomföra den föreslagna organisationen vid Älvsborgs regemente,

utom vad angår kassaavdelningen, samt efter hand vid övriga infanteriregementen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120. 23

Nämndens slutrapport jämte organisationsförslag innefattar i kort sammanfattning

följande.

Organisationen avses skola utformas så att fredsregementsstaben vid mobilisering

eller förstärkt beredskap direkt och med minsta möjliga friktioner

kan övergå till och fungera såsom depåstab.

Alla mellaninstanser inom regementsstaben, regementsstabschefen inberäknad,

bortfalla. Yarje avdelningschef blir föredragande direkt för regementschefen.

Denne får sålunda av målsmannen för vederbörlig verksamhetsgren

utan omgång alla de upplysningar i ett ärende, som erfordras för dettas

handläggning. Härigenom uppstår en tidsvinst, som kommer såväl stabsarbetet

som regementet i övrigt till godo.

Genom att sammanföra ärenden, som tidigare handlagts på ett flertal ställen

inom regementsstaben, till en och samma avdelning, har man sökt undvika

onödigt dubbelarbete. Samtidigt har en specialisering av arbetsuppgifterna

till vissa avdelningar genomförts.

På liknade sätt har huvuddelen av allt skrivmaskinsarbete och all budskickning

inom regementet förlagts till regementsexpeditionen samt all förrådsbokföring

överflyttats till ett särskilt förrådsbokföringskontor. Förrådspersonalen

har sammanförts till större arbetsgrupper än hittills och varje

arbetsgrupp svarar för ett flertal förrådsgrupper. Härigenom kan arbetet förläggas

till den förrådsgrupp, som för tillfället är särskilt aktuell. Detta i

sin tur medför jämnare arbetsfördelning samt såsom en följd härav minskat

personalbehov. En genomgående strävan har varit att sätta rätt man på rätt

plats. På grund härav har antalet civila befattningshavare ökats utöver vad

tidigare var fallet.

Ett centralt utrustnings- och bytesförråd för intendenturpersedlar har anordnats.

Vid detta utrustas all inanskapspersonal, och där kan varje man verkställa

tvättbyte. Härigenom har varje slag av förråd av intendenturpersedlar

bortfallit vid kompanierna. Kompaniadjutanternas och dagkorpralernas arbete

minskas i motsvarande grad.

Särskilda arbetsbesparande blanketter ha införts för all den rutinmässiga

skriftväxlingen, där detta varit möjligt. Ett antal expeditionshandlingar, som

saknat betydelse eller som utan olägenhet kunnat inarbetas i andra dylika,

ha avskaffats. Den tidsödande kronologiska diarieföringen och registreringen

av icke hemliga skrivelser har ersatts därmed att handlingarna klassificeras,

ordnas och förvaras efter saknummer.

Alla dessa rationaliseringsåtgärder tillsammantagna ha medfört en sådan

minskning av det rutinmässiga expeditionsarbetet, att personalen vid flertalet

expeditioner kunnat minskas avsevärt. Skrivbiträden i egentlig mening

finnas sålunda endast vid regementsexpeditionen. Antalet underofficerare

i expeditionstjänst har även kunnat nedbringas. De hittillsvarande tre bataljonsexpeditionerna

lia kunnat sammanslås till en enda med en pensionerad

underofficer som ensam expeditionshavande. Denne ombesörjer det rutinmässiga

expeditionsarbetet för samtliga tre bataljonschefer. Slutligen har arbetet

på kompaniexpeditionerna och den därtill anslutna inre tjänsten minskats

så, att en överfurir i egenskap av kompaniadjutant med biträde av en värnpliktig

dagkorpral kan bemästra de arbetsuppgifter, som åligga en kompaniexpedition.

Den egentliga handräckningstjänsten har gjorts till föremål för ingående

undersökningar och därpå grundade försök. Enligt organisationsnämndens

förslag svarar chefen för kasernkompaniet — hittills benämnt yrkeskompaniet

—- för utbildningen och den rationella användningen av regementets samtliga

värnpliktiga i handräckningstjänst. Med anledning härav organiserar han

centralt alla inom regementet förekommande ekonomikörslor och därmed

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

sammanhängande arbeten ävensom alla tillfälliga arbeten, som icke falla inom

ramen för de olika avdelningarnas verksamhetsområden. Sålunda ombesörjer

kasernkompaniet exempelvis alla för tjänsten vid furage- och bränsleförråden

erforderliga transporter och arbeten. Härvid tillämpas betingsprincipen så

långt detta är möjligt, Betingssättningen grundas på verkställda arbetsstudier.

Resultatet har blivit att en värnpliktig i handräckningstjänst i allt väsentligt

fullgör fullgod arbetsprestation samt att på grund därav det sammanlagda

behovet av handräckningspersonal —- både värnpliktig och civil — kunnat

hållas förhållandevis lågt.

Organisationsundersökningarna ha jämväl omfattat förrådsplanering. Denna

har såvitt avser 115 givit till resultat att det tidigare beräknade behovet av

förrådsutrymme kunnat reduceras med lågt räknat 1 500 m2. Detta motsvarar

en ungefärlig kostnadsbesparing om ungefär 100 000 kronor, i de fall där nya

förrådsbyggnader eljest skulle behöva uppföras. En föreslagen byggnad för

personalredovisningsorganen, kostnadsberäknad till 160 000 kronor, har kunnat

inbesparas. Dessa siffror reduceras emellertid med ett sammanlagt belopp

örn ungefär 100 000 kronor, som delvis redan använts för vissa av rationaliseringsåtgärderna

påkallade ändrings- och moderniseringsarbeten inom regementets

expeditions-, förråds-, köks- och stallbyggnader, delvis erfordras för

att nämnda åtgärder med full effekt skola kunna genomföras vid regementet

i dess helhet. En nettobesparing örn 160 000 kronor skulle sålunda kunna

beräknas uppstå i fråga örn byggnadskostnader vid 115.

De vid regementets stabs- och förvaltningsorgan genomförda personalbesparingarna

representera budgettekniskt sett ett belopp om i runt tal

200 000 kronor per år. Medräknas statens utgifter för personalens pensionering

och sociala omvårdnad, uppgår den uppnådda årliga kostnadsbesparingen

till ungefär 230 000 kronor. Viss del av dessa besparingar uppstår

emellertid därigenom att 3 officerare, 11 underofficerare och 3 furirer frigjorts

från stabs- och förvaltningstjänsten, överföras dessa till utbildningsarbetet,

uppstår i denna del ingen reell besparing för staten.

Behovet av biträdes- och handräckningspersonal har kunnat nedbringas så

långt att sammanlagt omkring 35 personer av denna kategori inbesparats.

Enär antalet vid regementet disponibla värnpliktiga i handräckningstjänst

framdeles icke torde komma att överstiga det antal -—• 54 man — som beräknats

för 115, skulle sålunda ovannämnda 35 personer måst civilanställas.

Statens sammanlagda kostnader för dessa — 5 underofficerare i arvodesbefattning

medräknade — kunna beräknas till i runt tal 135 000 kronor.

Genom beslut den 31 december 1945 har Kungl. Majit förordnat, att försöksorganisationen

vid Älvsborgs regemente skall i sin helhet genomföras.

Samtidigt har nämndens förslag remitterats till ett antal myndigheter och

sammanslutningar m. m. Tillika har föreskrivits att dessa remissinstanser

skola erhålla tillfälle att före remissvarets avgivande vid Älvsborgs regemente

studera försöksorganisationen.

Departements- Såsom framgår av den kortfattade redogörelsen för statens organisationsehefen.

nämnds förslag beräknas förslagets genomförande leda till dels besparingar i

form av minskade utgifter för försvaret, dels förbättrad tillgång på befäl för

utbildningsarbete m. m. Förslaget synes även innebära andra fördelar, i form

av effektivisering och förenkling av arbetet vid infanteriregmentena. Det är

självfallet av den största vikt, att dessa fördelar tillvaratagas så snart ske

kan. I syfte att underlätta bedömandet av organisationsnämndens förslag

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

har Kungl. Maj:t, såsom av det föregående framgår, förordnat, att försöksorganisationen

vid Älvsborgs regemente skall i sin helhet genomföras och

möjlighet beredas remissinstanserna att, innan yttranden över förslaget avgivas,

på ort och ställe studera den nya organisationen. Härigenom vinnes,

att förslaget kan allsidigt och grundligt bedömas innan statsmakterna taga

ställning till detsamma.

Förslag i ämnet lärer icke kunna föreläggas riksdagen inom sådan tid,

att omorganisationen slutligt kan genomföras vid andra förband än Älvsborgs

regemente före den 1 januari 1947. Ä andra sidan framgår av den

lämnade redogörelsen, att vissa av de föreslagna åtgärderna äro av natur

att kunna genomföras utan riksdagens medverkan. Jag ämnar framdeles, sedan

remissyttrandena över nämndens förslag föreligga, för Kungl. Maj:t anmäla

hithörande frågor, varvid jag förutsätter, att sådana åtgärder icke vidtagas

som kunna föregripa riksdagens prövning av frågan örn överfurirers

tjänstgöring som kompaniadjutanter ävensom övriga delar av ärendet som

böra hänskjutas till riksdagen. I andra sammanhang upptager jag frågan

örn bestridande äv vissa vid en omorganisation av förbanden uppkommande

engångskostnader.

Självfallet är det icke möjligt att i det följande vid beräkningen av medelsbehovet

för armén under budgetåret 1946/47 taga hänsyn till de förskjutningar

i personalberäkningarna, som föranledas av en ändrad organisation av infanteritruppförbanden.

6. Rationalisering av driften vid matinrättningarna.

Jämlikt beslut den 23 februari 1945 uppdrog Kungl. Majit åt statens organisationsnämnd

att i samråd med arméförvaltningens intendenturavdelning

efter hand vid arméns matinrättningar vidtaga de rationaliseringsåtgärder,

som syntes möjliga med stöd av erfarenheterna från organisationsundersökningarna

vid Älvsborgs regementes (115) matinrättning. Motsvarande uppdrag

lämnades den 15 juni 1945 beträffande flygvapnets matinrättningar.

Med anledning av uppdrag den 28 januari 1944 ha i samråd med marinförvaltningen

bedrivits organisationsundersökningar jämväl vid vissa av marinens

fasta matinrättningar i land.

I skrivelse den 11 januari 1946 har nu statens organisationsnämnd framlagt

de förslag, vartill uppdragen givit anledning. Härvid har nämnden

erinrat, att i samband med organisationsundersökningama vid de olika

förbanden upprättats promemorior dels beträffande föreslagna omläggningar

rörande arbetsfördelning, utportionering, transporter m. m., dels beträffande

bristfälligheter med avseende på lokaliteter, förplägnadsmateriel m. m. Dessa

promemorior hade bland annat delgivits vederbörande förbandschefer.

De företagna rationaliseringsåtgärderna bestyrkte enligt nämndens mening,

att en begränsning av såväl den arbetsledande som den biträdande personalen

kunde göras på sätt skett vid 115.

Antalet husmödrar vid varje förband borde sålunda vid matinrättningar med

ett portionstagarantal överstigande 500 begränsas till högst två. Den ena

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. May.ts proposition nr 120.

husmodern syntes böra vara husmoder av 1. eller 2. klass, beroende på matinrättningens

storlek m. m., och den andra biträdande. För matinrättningar

med portionstagarantal understigande 500 beräknades antingen 1 husmoder

av 2. klass och 1 biträdande husmoder eller 1 husmoder av 2. klass och 1

kokerska. I avvaktan på resultatet av vissa andra organisationsundersökningar

syntes vid flertalet flygflottiljer böra finnas husmödrar av 1. klass, oaktat

dessa matinrättningars storlek enligt förutnämnda grunder endast motiverade

anställande av husmödrar av 2. klass.

I samband med undersökningarna hade spörsmålet angående anställande

av arbetande förmän varit föremål för överväganden. Med hänsyn till att det

vore fördelaktigt att kunna uppdraga åt kvalificerade köks- och servisbiträden

att vid sidan av arbetet även övervaka och leda viss arbetsgrupp, förordade

nämnden anställande av 2 arbetande förmän, benämnda första biträden, i lönegrad

MYc vid varje matinrättning där icke kokerska funnes anställd. Vid

matinrättningar med kokerska borde anställas endast 1 första biträde.

Placering av överfurir till tjänstgöring såsom matsalsfurir vore icke erforderlig.

För detta ändamål avsedda överfurirer kunde utgå ur organisationen.

Efter ingående studier och undersökningar vid ett flertal matinrättningar

med olika portionstagarantal hade nämnden kunnat uppgöra en tabell över

det antal biträden, som erfordrades vid olika portionsstyrkor. Med hänsyn till

mindre god lokalplanering vid vissa matinrättningar vore en jämkning uppåt

av antalet biträden nödvändig vid vissa kök. Organisationsnämnden hade vid

sina beräkningar tagit hänsyn även till denna personalförstärkning. Till skillnad

från nu gällande motsvarande tabell inkluderade den föreslagna tabellen

behovet av såväl manlig som kvinnlig personal men däremot icke behovet av

ersättningspersonal för sjukdom, tjänstledighet och semester m. m.

Den manliga personalen, som huvudsakligen vore avsedd för tyngre arbeten,

borde utgöras av 2 till 4 värnpliktiga, tillhörande besiktningsgrupp 4.

Den kvinnliga personalen borde liksom för närvarande utgöras av extra ordinarie

befattningshavare enligt löneplan MY samt tillfälligt anställd personal.

Beträffande detaljerna i övrigt i organisationsnämndens förslag hänvisar

jag till handlingarna i ärendet.

Nämnden har beräknat, att den årliga kostnadsminskningen vid genomförande

av förslaget för armén skulle belöpa sig till 700 000 kronor, vartill

komme ytterligare 240 000 kronor, därest den såsom matsalsfurir avsedda

överfuriren utginge ur organisationen. Kostnadsminskningen för marinen och

flygvapnet har beräknats till 150 000 kronor respektive 95 000 kronor.

Några särskilda åtgärder för att nedbringa antalet extra ordinarie biträden

enligt förslaget vore icke erforderliga. I övrigt borde tillämpningen av de

nya personalstaterna ske successivt i mån av vakanser samt örn möjligt efter

frivillig överenskommelse. Flyttningsersättning syntes härvid böra utgå.

Arméförvaltningens intendenturavdelning har erinrat örn att avdelningen i

samråd med statens sakrevision redan år 1943 påbörjat vissa undersökningar

i syfte att åstadkomma rationalisering av driften vid arméns matinrättningar.

Sedan statens organisationsnämnd trätt i verksamhet, hade de fortsatta

arbetsstudierna vid matinrättningarna övertagits av nämnden.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

De av organisationsnämnden nu gjorda undersökningarna bestyrkte redan

tidigare vunna erfarenheter, att en fullt rationell drift av matinrättningarna

icke vore möjlig, örn icke ett flertal av dessa bleve föremål för genomgripande

ombyggnadsarbeten, samt att behov förelåge att utöka den maskinella utrustningen

vid ett flertal matinrättningar.

Mot det av nämnden föreslagna antalet husmödrar vid olika förband hade

ämbetsverket intet att erinra, Den föreslagna organisationen medförde emellertid

ett väsentligt ökat krav på dessa befattningshavares kunnande. Med

hänsyn härtill och den ogynnsamma ställning i avlöningshänseende, som husmödrarna

intoge jämfört med motsvarande befattningshavare inom den civila

statsförvaltningen, syntes det icke möjligt genomföra förslaget, som bland

annat innebure nedflyttning av ett antal husmödrar av 1. klass till befattning

av 2. klass, utan att en lönerevision samtidigt företoges. För att bereda dessa

befattningshavare en rättvis löneställning, överensstämmande exempelvis med

den för köksföreståndare vid statens sinnessjukhus gällande, borde husmoder

av 1. klass placeras i lönegraden MEo 11, husmoder av 2. klass i lönegraden

MEo 9 och biträdande husmoder i lönegraden MEo 7. Intendenturavdelningen

hade för avsikt att ingiva särskilt förslag härom. Nuvarande avlöningskostnader

för husmödrar belöpte sig till cirka 682 000 kronor därest samtliga

befattningar vore tillsatta. Organisationsnämndens förslag innebure en kostnad

av cirka 524 000 kronor för år, medan intendenturavdelningens förslag med

avlöningsförbättringar för husmödrarna belöpte sig till cirka 579 000 kronor.

Det antal biträden, som vid olika portionstagarantal skulle få finnas anställt,

syntes vara alltför snävt tilltaget. Ämbetsverket kunde emellertid tillstyrka

förslaget i denna del, därest det skulle tillämpas försöksvis och den

centrala förvaltningsmyndigheten medgåves att vid behov öka biträdespersonalen

med det antal, som bleve oundgängligen erforderligt vid de olika

matinrättningarna. Vidkommande den manliga biträdespersonalen erinrades

örn svårigheterna att för dessa uppgifter avse värnpliktig personal. I flera

fall hade därför redan nu måst anlitas civila manliga handräckningsmän. Med

hänsyn härtill och till vissa fördelar, som kunde ernås, föresloges att 2 av

de manliga biträdena i varje matinrättning skulle anställas i lönegrad MEo 5

och benämnas ekonomibiträden.

I avvaktan på en tids erfarenhet av nuvarande fredsbestiimmelsers verkan

kunde ämbetsverket av flera skäl icke nu tillstyrka slopandet av överfurir som

matsalsfurir. Emellertid syntes det icke uteslutet, att matsalsfuriren skulle

kunna åläggas även andra arbetsuppgifter.

Med hänsyn till det anförda syntes de verkliga årliga besparingarna bliva

väsentligt mycket lägre än vad som beräknats av organisationsnämnden.

Marinförvaltningen har anfört, att mot det för marinen föreslagna antalet

husmödrar intet vore att erinra. Däremot syntes allvarliga erinringar kunna

göras beträffande avvägningen av husmodersbefattningama i de olika lönegraderna.

Ämbetsverket förordade sålunda, att 8 befattningar skulle vara av

1. klass och 5 av 2. klass i stället för av organisationsnämnden föreslagna 5

av 1. klass och 8 av 2. klass. På grund av do krav på husmoderns organisa
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

tions- och planeringsförmåga, som förslaget förutsatte, ävensom med tanke

på de stora ekonomiska värden, som husmodern handhade, syntes löneställningen

för husmödrar mindre väl avvägd.

Att erhålla kvalificerad personal såsom kokerskor syntes vidare uteslutet,

örn avlöning skulle utgå enligt lönegrad MEo 2. Beträffande antalet köksoch

servisbiträden erinrades örn att vid marinens matinrättningar icke regelmässigt

utnyttjades det antal, som enligt nu gällande föreskrifter högst finge

vara anställda. Bet syntes marinförvaltningen av skilda anledningar tveksamt,

örn de utförda arbetsstudierna gåve tillräcklig grund för bestämmandet av

matinrättningamas personalbehov, varför de av nämnden förordade beräkningsgrunderna

endast borde tillämpas på försök med rätt för central förvaltningsmyndighet

att medgiva ökning där så oundgängligen vore nödvändigt.

Slutligen erinrades örn att i förevarande sammanhang endast en av kostnadsfaktorerna,

nämligen arbetsfaktorn, blivit i sin helhet analyserad, medan

övriga faktorer, såsom råvarukostnader och övriga omkostnader, lämnats åsido.

Då det kunde tänkas att minskade kostnader för en faktor medförde ökade

kostnader för andra faktorer, kunde den räknade besparingen lätt förbytas i

sin motsats. Med anledning härav vore en undersökning av samtliga kostnadsfaktorer

påkallad, innan slutlig ställning toges till det av organisationsnämnden

framlagda förslaget.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha i gemensamt yttrande anfört,

att mot förslaget till personalorganisation i stort sett intet vore att erinra.

Däremot syntes organisationsnämndens beräkning av besparingar väl optimistisk.

Med tillämpande av förslagets bestämmelser syntes uppstå en kostnadsökning

i förhållande till gällande tilldelning av personal av cirka 5 000

kronor i stället för av nämnden beräknad kostnadsminskning av 95 000 kronor.

Chefen för armén har uttalat, att viss tveksamhet rådde beträffande lämpligheten

att borttaga matsalsfurirerna samt beträffande antalet husmödrar och

dessas avlöningsvillkor. Med hänsyn härtill förordades, att organisationsnämndens

förslag icke skulle genomföras förrän remissyttranden rörande

organisationen vid 115 hunnit beaktas.

Chefen för marinen har funnit den av organisationsnämnden beräknade

kostnadsminskningen vara för högt tilltagen.

Försvarets civilförvaltning har anfört, att mot av organisationsnämnden

föreslaget antal husmödrar vore i huvudsak intet att erinra. Däremot syntes

det tveksamt, örn tillräckliga skäl kunde anses föreligga för det föreslagna

utbytet av husmoder av 1. klass mot husmoder av 2. klass vid de mindre förbanden.

Beträffande beräkningen av behovet av biträdespersonal ville det

synas, som örn antalet biträden vore beräknat i underkant. Av förslaget framginge

icke i vilken utsträckning de arbetsuppgifter, som för närvarande ankomme

på matsalsfuriren, kunde överflyttas på annan personal eller örn dessa

uppgifter vid genomförandet av organisationen komme att helt bortfalla.

Frågan örn indragning av befattning såsom matsalsfurir syntes i varje fall

böra bedömas i samband med prövningen av 1944 års manskapsutrednings

förslag.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har anfört, att en lönerevision för

husmödrarna måste komma till stånd jämsides med genomförandet av den

föreslagna omorganisationen. Beträffande biträdespersonalen vore den föreslagna

minskningen av antalet biträden alltför stor, i all synnerhet som stora

svårigheter förelåge att anskaffa kompetent ersättningspersonal. Mot anställande

av manlig biträdespersonal hade förbundet intet att invända, men det

syntes böra ifrågasättas, örn icke denna personal och den kvinnliga biträdespersonalen

borde anställas enligt kollektivavtal.

Försvarsverkens civila personals förbund har uttalat, att antalet biträden vid

matinrättningarna över lag syntes ha tillmätts för knappt. Nämndens förslag

förutsatte möjligheter till tillfällig förstärkning av arbetsstyrkan när så erfordrades.

Förbundets erfarenhet vore emellertid den, att det med hänsyn

till läget på arbetsmarknaden vore mycket svårt att erhålla lämplig tillfällig

personal.

De av statens organisationsnämnd nu genomförda undersökningarna beträffande

försvarets matinrättningar ha utmynnat i förslag till minskning av

i gällande personalförteckningar upptagna befattningar för husmödrar och

biträdespersonal. För egen del räknar jag med att en successiv minskning av

ifrågavarande befattningar genomföres i huvudsaklig överensstämmelse med

nämndens förslag. Husmödrarnas nuvarande lönegradsplacering — MEo 8,

MEo 6 respektive MEo 4 — synes böra bli föremål för översyn. I detta sammanhang

torde böra erinras örn att motsvarande personal vid sinnessjukhusen

före den 1 juli 1945 var placerad i lönegraderna A 7, A 6 och A 5. I propositionen

1945: 241 föreslog Kungl. Maj:t, att nämnda befattningshavare skulle

inplaceras i lönegraderna A 10, A 8, A 6 och A 5. Riksdagen hade intet att

erinra häremot (skrivelse 1945:424). Då det vid försvarsväsendet är fråga

örn extra ordinarie personal, lärer det få ankomma på Kungl. Maj:t att härutinnan

träffa avgörande.

Av olika skäl är det icke möjligt att nu slutligt bedöma de kostnadsminskningar,

som organisationsnämndens förslag innebär. Sålunda ha

undersökningarna ägt rum dels under beredskapsförhållanden och dels

under en övergångsperiod från beredskaps- till fredsförhållanden. Vidare

äro vissa befattningar, som återfinnas i personalförteckningarna, av olika

anledningar icke tillsatta. Organisationsnämnd en har, synes det mig, räknat

med väl höga besparingar, under det remissmyndigheterna torde ha

varit väl pessimistiska vid sina beräkningar av kostnadsminskningens storlek.

Det vill emellertid förefalla som örn genomförandet av organisationsnämndens

förslag i enlighet med vad jag tidigare anfört medför vissa icke

obetydliga kostnadsminskningar, även om hänsyn tages till den förutberörda

löneregleringen.

Ehuru det lärer ankomma på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser i

ämnet, har jag dock här velat anmäla föreliggande spörsmål, vilket är av

betydelse vid bedömandet av medelsbehovet för icke-ordinarie personal. För

nästa budgetår synes medelsbehovet icke röna större inverkan av åtgärderna,

då ju genomförandet som nämnts måste ske successivt.

Departements
chefen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

7. Den ekonomiska organisationen vid marinens lokala myndigheter.

Marindistrikten.

De kamerala arbetsuppgifterna inom marindistrikten bortsett från kustartillerimyndigheter

och örlogsvarv skola enligt 1942 års försvarsbeslut fullgöras

av kameralkontor och av örlogsstationernas kompanier. På kameralkontoret

skola handläggas kassaärenden i allmänhet med därtill hörande bokföring

och medelsredovisning samt därjämte i viss utsträckning allmän förvaltningskontroll.

Kompanierna åter skola huvudsakligen handha avlöningsärendena

för det fast anställda manskapet och de värnpliktiga.

I sitt betänkande framhöll 1941 års försvarsutredning, att önskemål sedan

länge förelegat att sammanföra den ekonomiska förvaltningen vid örlogsstationemas

kompanier till ett gemensamt kompaniernas ekonomikontor. Härigenom

skulle kompanicheferna, som i allmänhet saknade lämplig utbildning för

handläggning av kassaärenden, helt kunna ägna sig åt sin huvudsakliga uppgift,

den militära tjänsten. Utredningen anslöt sig till förslaget och ansåg,

att som chef för ekonomikontoret borde avses en intendenturofficer, medan

den övriga personalen borde utgöras av extra ordinarie tjänstemän, lämpligen

rekryterade från ur tjänst avgånget manskap, vilka vore lämpade för ekonomitjänst.

I försvarspropositionen 1942: 210 (s. 450) anförde min företrädare i ämbetet,

att han i likhet med försvarsutredningen funne det erforderligt och

lämpligt att inrätta ett kompaniernas ekonomikontor vid örlogsstationerna.

Kontoren syntes kunna ställas under överinseende av biträdande stationsintendenten.

Personalbehovet i övrigt borde emellertid ytterligare granskas,

innan organisationen slutligen fastställdes.

Vid Stockholms örlogsstation har sedermera från och med den 1 juli 1943

med marinförvaltningens medgivande försöksvis funnits inrättat ett ekonomikontor

med i huvudsak de arbetsuppgifter, som tidigare nämnts. Denna försöksvis

tillämpade organisation har visat sig väl uppfylla förväntningarna och

har därjämte medfört icke oväsentliga personalbesparingar.

Vid Göteborgs örlogsstation har under hösten 1944 under ledning av försvarets

centrala organisationskommitté likaledes försöksvis organiserats ett

ekonomikontor av i huvudsak samma struktur som vid Stockholms örlogsstation.

Marinförvaltningen har vidare efter samråd med försvarets civilförvaltning

anbefallt, att från och med hösten 1945 de arbetsuppgifter, som avse

manskapets avlöning vid Karlskrona örlogsstation, skola överflyttas från kompanierna

till kameralkontoret vid Sydkustens marindistrikt och där fullgöras

av en detalj motsvarande de förut omnämnda ekonomikontoren.

1944 års marinintendenturutredning behandlade i sitt betänkande frågan

örn den kamerala förvaltningens organisation inom marindistrikten. Utredningen

ansåg, att den försöksvis tillämpade nya ordningen för utbetalande av

avlöning m. m. till fast anställt manskap och värnpliktiga medförde så påtagliga

fördelar, att en centralisering av avlöningsväsendet i denna del borde

komma till stånd vid samtliga örlogsstationer. Utredningen ifrågasatte emel
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

lertid, huruvida den kamerala förvaltningsverksamheten vid örlogsstationerna

och marindistrikten i övrigt lämpligen borde handhavas av särskilda i förhållande

till varandra självständiga organ. Naturligare vore att härför avsåges

ett för vederbörande marindistrikt gemensamt förvaltningsorgan, förslagsvis

benämnt kameralförvaltning. Detta skulle enligt utredningens mening vara

ägnat att säkerställa en enhetlig ledning av den kamerala verksamheten inom

marindistriktet och att möjliggöra ett mera rationellt utnyttjande av personalen.

Det sålunda föreslagna förvaltningsorganet skulle handha endast

kassa-, räkenskaps- och avlöningsärenden, medan den tidigare omnämnda förvaltningskontrollen

borde överflyttas till respektive förvaltningsmyndigheter.

Den exakta avgränsningen av den föreslagna kameralförvaltningens arbetsområde

samt kameralförvaltningens interna organisation syntes böra göras till

föremål för ingående organisationsundersökningar av försvarets civilförvaltning.

Till personalbehovet vid kameralförvaltningarna tog marinintendenturutredningen

ställning endast i vad avsåge den ledande personalen. I

princip syntes marinintendenturofficerare icke böra användas för rent kamerala

arbetsuppgifter, utan härför borde avses civila befattningshavare. Såsom

chefer för kameralförvaltningarna i Stockholm och Karlskrona funne utredningen

befogat att avse befattningshavare i lönegrad A 26, förslagsvis benämnda

kamrerare. Härförutom borde vid vardera förvaltningen finnas en

revisor i lönegrad A 21 och en amanuens i Eo 18—15. För kameralförvaltningen

vid Västkustens marindistrikt syntes en kamrerare i lönegrad A 22 och en

amanuens i Eo 18—15 böra avses.

Vid anmälan av propositionen 1945: 170 (s. 163) anförde min företrädare

i ämbetet, att de av marinintendenturutredningen framlagda förslagen rörande

organisationen och ledningen av de kamerala organen syntes i huvudsak lämpliga.

Emellertid syntes fortsatta organisationsundersökningar vara erforderliga,

innan ställning kunde tagas till dessa frågor, varför några civila befattningar

för ändamålet icke borde upptagas för budgetåret 1945/46. I avbidan

på slutligt ställningstagande borde liksom dittills marinintendenturofficerare

bestrida de kamerala befattningarna.

Försvarets civilförvaltning har i skrivelse den 18 juni 1945 anmält, att

ämbetsverket genomfört vissa undersökningar och viss försöksverksamhet vid

marindistrikten och att detta arbete fortskridit så långt, att en redogörelse för

resultatet syntes böra framläggas.

Civilförvaltningen har anfört, att vid Ostkustens och Sydkustens marindistrikt

—- i huvudsaklig överensstämmelse med det av 1944 års marinintendenturutredning

framlagda förslaget — kameral- och ekonomikontoren borde

sammanföras till en för vartdera marindistriktet gemensam kameralförvaltning

under chefskap av en kamrerare i lönegrad A 26 samt med en revisor i lönegrad

A 21 som chefens ställföreträdare. Kameralförvaltningen borde organiseras

på expedition, bokförings- och postgirodetalj, avlöningsdetalj, kassaexpedition,

granskningsdetalj samt blankett- och expensförråd. För kameralförvaltningen

vid Ostkustens marindistrikt räknade civilförvaltningen under

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

.fredsförhållanden med — förutom förutnämnda ledande personal — 1 amanuens

i lönegrad MEo 18, 2 befattningshavare i MEo 15, 1 i MEo 8, 3 i MEo 7

och 10 i MEo 4. För Sydkustens marindistrikt räknade ämbetsverket med

ytterligare 2 befattningshavare i MEo 10, 1 i MEo 7 och 2 i MEo 4. Vid Västkustens

marindistrikt borde en liknande kameralförvaltning med motsvarande

detaljindelning som vid Ost- och Sydkustens marindistrikt ini''ättas. Med hänsyn

till verksamhetens mindre omfattning vid detta marindistrikt, föresloges

som chef en kamrerare i lönegrad A 24. övrig personal borde enligt förslaget

utgöras av 1 amanuens i lönegrad MEo 18—15, 1 befattningshavare i lönegrad

MEo 13, 1 i MEo 10, 2 i MEo 7 och 2 i MEo 4. Beträffande förslagets detaljer

i övrigt torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Marinförvaltningen har tillstyrkt förslaget och därvid bland annat anfört,

att en organisation i huvudsaklig överensstämmelse med civilförvaltningens

nyssnämnda förslag varit föremål för ämbetsverkets övervägande och att

genomförandet därav efter samråd med civilförvaltningen i väsentliga delar

redan anbefallts.

Statens organisationsnämnd har uttalat, att nämnden delade civilförvaltningens

uppfattning örn ändamålsenligheten av att sammanslå kameral- och

ekonomikontoren vid marindistrikten till gemensamma kassaenheter, vilkas

arbetsuppgifter borde begränsas att omfatta allenast kassa-, räkenskaps- och

avlöningsärenden. Ur organisatorisk synpunkt vore det emellertid av betydelse,

att de lokala kameralorganen vid försvaret i möjligaste mån erhölle likartade

arbetsuppgifter och samma struktur. De synpunkter och erfarenheter,

som framkommit vid försöksorganisationen vid Älvsborgs regemente, borde

med de modifikationer i fråga örn biträdespersonalens omfattning m. m., som

kunde betingas av förvaltningarnas omslutning och andra olikartade förhållanden,

vinna beaktande även vid utförandet av organisationen av marinens

lokala kamerala förvaltningar, varigenom bland annat icke oväsentliga besparingar

i personalkostnader syntes stå att vinna. De organisationsundersökningar,

som genom nämndens försorg bedreves vid Västkustens marindistrikt,

hade beträffande kassaverksamheten inriktats på en undersökning, huruvida

den försöksorganisation, som förslagsvis framkommit vid förutnämnda undersökningar

vid Älvsborgs regemente, skulle kunna komma till användning vid

det av civilförvaltningen föreslagna gemensamma organet vid Västkustens

marindistrikt. Preliminärt hade dessa undersökningar givit goda resultat.

Under sådana förhållanden ansåge organisationsnämnden, att ställningstagande

till organisationen av kameralförvaltningarna vid marindistrikten och uppförande

av härför avsedda tjänster enligt civilförvaltningens förslag borde

uppskjutas i avvaktan på slutförandet av nämndens organisationsundersökningar.

Försvarets civilförvaltning har med anledning av organisationsnämndens

yttrande anfört, att ämbetsverkets på erfarenhet grundade uppfattning vore

den, att arméns och marinens kassamyndigheter icke vore jämförbara i fråga

örn behovet av personal. Detta berodde bland annat på den av tjänstgöringen

ombord betingade större rörligheten hos marinens personal samt de i vissa

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 33

hänseenden mera differentierade avlöningsförmånerna vid marinen. Härtill

komme att de föreslagna kameralförvaltningarna vore avsedda att ombesörja

utbetalning av jämväl penningbidrag till värnpliktiga, vilka utbetalningar vid

armén ägde rum vid kompanierna. Ämbetsverket ville icke motsätta sig att i

avvaktan på organisationsnämndens undersökningar tills vidare finge anstå

med utformningen av den kamerala organisationen av Västkustens marindistrikt.

Däremot borde ställningstagande till den kamerala organisationen

vid Ostkustens och Sydkustens marindistrikt icke skjutas på framtiden.

Riksräkenskapsverket, som tidigare i princip uttalat sig för en sammanslagning

av ekonomi- och kameralkontoren, har anfört, att den av civilförvaltningen

verkställda uppdelningen av kameralförvaltningama på underavdelningar

syntes ändamålsenlig. Ämbetsverket hade icke kunnat pröva, huruvida

personaluppsättningen och dennas fördelning på lönegrader till alla delar vore

riktigt avpassad, men då det framlagda förslaget innebure icke oväsentliga

kostnadsminskningar, syntes det böra läggas till grund för kameralförvaltningamas

organisation vid Ostkustens och Sydkustens marindistrikt.

Vidkommande kameralorganisationen vid övriga marindistrikt torde böra

framhållas, att de kamerala arbetsuppgifterna vid Norrlandskustens och

Gotlands marindistrikt äro av så ringa omfattning, att dessa marindistrikt ha

gemensamma kamerala organ med Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands

kustartilleridetachement respektive Gotlands kustartillerikår. Härutinnan har

icke ifrågasatts någon förändring. Vid Öresunds marindistrikt finnes en kassa

inrättad och icke heller här har någon förändring ifrågasatts.

Kustartillerimyndigheter.

Även den kamerala organisationen vid kustartilleriförsvaren och kustartilleriförbanden

har under de senaste åren varit föremål för omorganisation och

försöksverksamhet. 1941 års försvarsutredning förordade inrättande inom

kustartilleriförsvaren av kameralkontor med i stort sett samma uppgifter som

marindistriktens. På initiativ av militära expeditionstjänstkommittén inrättades

också på försök vid Stockholms kustartilleriförsvar ett ekonomikontor.

Kontoret, som i organisatoriskt hänseende är anslutet till kustartilleriregementet,

har vidsträcktare arbetsuppgifter än motsvarande organ vid Stockholms

örlogsstation, enär det även handhar avlöningsväsendet för officerare,

underofficerare och civil personal.

1944 års marinintendenturutredning uttalade, att tillskapandet av ekonomikontor

vid kustartilleriförbanden syntes innebära så stora praktiska fördelar

att det vore i hög grad önskvärt, att dylika organ inrättades permanent. Emellertid

borde övervägas, huruvida icke desamma jämväl borde handhava det

centraliserade kassaväsendet vid kustartilleriförsvaret, varigenom för dessa

myndigheter skulle erhållas en kameralförvaltning, vilken i fråga örn organisation

och arbetsuppgifter komme att nära överensstämma med motsvarande

organ inojn marindistrikten. Såsom chefer för dessa kameralförvaltningar

föreslog utredningen tjänstemän i lönegrad A 22 för Stockholms, Blekinge och

Göteborgs kustartilleriförsvar samt i lönegrad A 21 för Gotlands kustartilleri
Biliang

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 120. 273 4g 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

försvar. Härutöver borde finnas en befattningshavare i lönegrad Eo 18—15.

Även utformningen av kustartilleriets kameralförvaltningar förutsatte emellertid

organisationsundersökningar.

Försvarets civilförvaltning har i sin tidigare omnämnda skrivelse av den

18 juni 1945 även redogjort för sina undersökningar beträffande kustartilleriförsvarens

kameralorganisation, men civilförvaltningen har — i motsats till

vad som skett beträffande marindistrikten — icke framlagt detaljerade förslag

till de kamerala förvaltningarnas organisation vid de olika kustartillerimyndigheterna.

Vid sina undersökningar hade ämbetsverket, enligt vad som i redogörelsen

anförts, kommit till sådana resultat, att det ansett sig böra förorda en ny typ

av förvaltningsorgan, vilken syntes mycket väl lämpad för kustartillerimyndigheterna.

I samråd med regementsintendenten vid Karlskrona kustartilleriregemente

hade nämligen vid detta regementes kassaförvaltning inrättats en

särskild detalj, där all avlöningsuträkning ägde rum. Avlöningsdetaljen utsände

på avlöningsdagar särskilda avlöningsförrättare, som verkställde utbetalningarna

av penningbidrag m. m. till manskapet. Till följd av de goda

resultat, som därvid uppnåtts, förordade civilförvaltningen att inom kustartilleriförsvar

och kustartilleriförband var för sig samtliga kamerala arbetsuppgifter

centraliserades till ett kameralt organ, vilket kunde betecknas såsom

en utvidgad kassaförvaltning av den i Karlskrona försöksvis organiserade

typen.

Marinförvaltningen har i anslutning härtill anfört, att ämbetsverket jämväl

beträffande rationaliseringen av förvaltningen vid kustartillerimyndigheterna

vidtagit åtgärder vilka i huvudsak ginge i samma riktning som civilförvaltningens

förslag.

Statens organisationsnämnd har för sin del uttalat, att kassaorganisationen

vid kustartilleriförsvar med fördel syntes kunna förlänas samma struktur som

vid försöksorganisationen vid Älvsborgs regemente, varigenom icke oväsentliga

besparingar vore att förvänta. Slutlig ställning till detta spörsmål borde därför

icke tagas förrän nämnden framlagt resultatet av sina organisationsundersökningar.

Såsom framgår av det anförda har den ekonomiska organisationen vid

marinens lokala myndigheter sedan länge varit föremål för utredningar och

organisationsundersökningar. Endast beträffande örlogsvarven ha dessa utredningar

lett till definitivt ställningstagande i fråga örn utformningen av

den kamerala organisationen.

Ku föreliggande förslag till ekonomisk organisation vid marindistrikten

med bortseende från kustartillerimyndigheterna — äro i princip överensstämmande

och innebära, att de försöksvis organiserade ekonomikontoren inlemmas

i marindistriktens nuvarande kameralkontor. Häremot förete förslagen icke

oväsentliga skiljaktigheter beträffande utformningen av dessa organ. De framlagda

förslagen beträffande organisationen av de lokala kameralorganen hos

kustartillerimyndigheterna gå emellertid isär även vad beträffar principerna.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 35

Sålunda eftersträvar 1944 års marinintendenturutredning med sitt förslag

skapandet av större likformighet mellan de olika kamerala enheterna inom

marinen, medan civilförvaltningen och organisationsnämnden ha velat konstruera

en kassamyndighet, som med beaktande av marinens speciella förhållanden

i så hög grad som möjligt överensstämmer med de sinsemellan likartade

kassamyndigheterna vid armén och flygvapnet. Härvid ha dock civilförvaltningen

och organisationsnämnden kommit till olika resultat.

Innan jag behandlar de föreliggande förslagen vill jag erinra örn att även

den övriga förvaltningen vid marinen av skilda anledningar företer avsevärda

olikheter gentemot motsvarande förvaltning och förvaltningsorgan inom armén

och flygvapnet. Genom beslut den 12 januari 1946 har Kungl. Maj:t uppdragit

åt statens organisationsnämnd att bedriva organisationsundersökningar vid

marinen. Såvitt nu kan bedömas komma dessa undersökningar att bland annat

föranleda förslag till vissa ändringar även av den icke-kamerala förvaltningen

inom marinen. Henna förvaltning sammanhänger emellertid intimt med den

kamerala.

Med hänsyn härtill och till den nu pågående utredningen angående försvarets

organisation efter utgången av budgetåret 1946/47 ävensom organisationsnämndens

pågående undersökningar beträffande marinens kameralorganisation

anser jag mig för närvarande icke kunna taga slutlig ställning till utformningen

av den ekonomiska organisationen vid marinens lokala myndigheter.

Såsom riksräkenskapsverket framhållit, innebär civilförvaltningens i

detalj utarbetade förslag beträffande kameralförvaltningarna vid Ostkustens

och Sydkustens marindistrikt emellertid viss kostnadsminskning i förhållande

till nuvarande organisation. Jag anser mig därför böra förorda, att den

av civilförvaltningen i samråd med marinförvaltningen planerade och delvis

på försök genomförda sammanslagningen av ekonomi- och kameralkontoren

fullföljes. En sådan anordning utesluter icke framtida ytterligare rationalisering.

Av tidigare anförda skäl finner jag mig emellertid icke böra binda nu pågående

utredningar och organisationsundersökningar genom inrättande av

civila ledande befattningar vid de kamerala organen. I avvaktan på slutligt

ställningstagande torde liksom hittills marinintendenturofficerare få tagas i

anspråk för dessa arbetsuppgifter. Hetta torde förutsätta att i ett par fall

reservofficerare, som äro därtill villiga, måste hållas inkallade till förstärkning

av den aktiva intendenturpersonalen på sätt förutsatts i samband med 1942

års försvarsbeslut. Skulle å andra sidan för ändamålet lämpliga officerare icke

finnas att tillgå, lärer annan utväg icke stå öppen än att med ianspråktagande

av medel för tillfälligt anställande av personal provisoriskt lösa uppkommande

personalfrågor genom anställning av civil personal.

I samband med ärendets beredning inom försvarsdepartementet har civilförvaltningen

under hand anmodats inkomma med nytt förslag till stater för

övrig personal vid dessa kameralkontor. Härvid skulle hänsyn tagas till nu

anställd extra ordinarie personal. Ett i anledning härav framlagt förslag skiljer

sig beträffande befattningarnas lönegradsplaceringicke oväsentligt från civilför
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

valtningens förslag av den 18 juni 1945. Detta beror pa att i sistnämnda förslag

till följd av den planerade omorganisationen och arbetsrationaliseringen

ett flertal befattningar föreslagits inrättade i lägre lönegrader än de nu förekommande.

Enligt inom statsförvaltningen i allmänhet tillämpade principer

bör emellertid den redan anställda extra ordinarie personalen tills vidare övergångsvis

medgivas kvarstå i nu innehavda befattningar, i den mån överflyttning

till andra tjänster ej kan ske. För Ostkustens marindistrikt

innebär civilförvaltningens senaste förslag en minskning av den militära

personalen med 2 flaggunderofficerare, 4 högbåtsman och 5 värnpliktiga,

varjämte en befattningshavare med arvode å 400 kronor per månad icke vidare

anses erforderlig. Av de icke-ordinarie befattningarna föreslås utbyte av 1

befattning i lönegrad MEx 7 mot 1 extra ordinarie befattning i motsvarande

lönegrad samt ökning med 1 befattning för extra kontorsbiträde i lönegrad

MEx 4. De för närvarande vid Stockholms örlogsstation redovisade vid ekonomikontoret

tjänstgörande båda kontorsbiträdena i lönegrad MEo 4 föreslås

överflyttade till kameralkontoret. För Sydkustens marindistrikt innebär civilförvaltningens

förslag en minskning med 2 flaggunderofficerare och 2 lottor.

Beträffande den icke-ordinarie personalen föreslår civilförvaltningen ett utbyte

av 2 befattningar i lönegraden MEo 7 respektive MEx 8 mot 2 befattningar

i MEo 8, av 3 befattningar för extra kontorsbiträden i lönegrad MEx 4

mot motsvarande antal extra ordinarie befattningar samt 2 befattningar för

extra skrivbiträden i MEx 2 mot 2 befattningar i MEo 2. De bada befattningshavarna

i lönegrad MEo 8 avses tjänstgöra vid avlöningsdetaljen. De

skola dessutom handha den kontanta utbetalningen till manskapet.

För egen del anser jag, att i nuvarande läge endast oundgängligen erforderliga

personalförändringar böra vidtagas. Emellertid erbjuder det stora

svårigheter att nu taga ställning till vilka befattningar som i den föreslagna

övergångsorganisationen bliva erforderliga. Då här är fråga örn lägre ickeordinarie

personal lärer det få ankomma på Kungl. Majit att vid organisationens

genomförande vidtaga de personalförändringar, vilka i anslutning till

vad jag anfört kunna bli erforderliga.

Jag utgår från att de föreslagna kameralmyndigheterna fortfarande benämnas

kameralkontor.

Vidkommande den kamerala organisationen vid Västkustens marindistrikt

förutsätter jag, att de av statens organisationsnämnd där bedrivna organisationsundersökningarna

skola fullföljas. Jag ifrågasätter därför icke nu någon

ändring av den vid marindistriktet tjänstgörande kamerala personalen.

Vad beträffar kustartilleriförsvaren och kustartilleriförbanden föreligger,

som jag tidigare nämnt, icke något detaljerat förslag till ny organisation. Nu

bedrivna organisationsundersökningar torde böra skyndsamt fortsättas. Icke

heller för dessa myndigheter ifrågasätter jag nu några personaländringar.

Under relativt lång tid ha olika försöksorganisationer tillämpats vid mannens

lokala kameralmyndigheter. Föreliggande förslag till provisorisk lösning

innebär mot bakgrunden härav vissa olägenheter. Av vad jag tidigare

anfört framgår dock, att en sådan anordning nu torde vara nödvändig. Emel
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

lertid utgår jag från att nuvarande utredningar och organisationsundersökningar

skola kunna bedrivas i sådant tempo, att slutligt förslag till kameralorganisation

vid marinen skall kunna framläggas utan längre dröjsmål. Ur

arbetssynpunkt och med tanke på personalen vore det i hög grad önskvärt,

att så kunde ske.

8. Löneställningen för ingenjörpersonalen vid arméns tygverkstäder.

Genom brev den 29 november 1940 medgav Kungl. Majit, att vid vissa

armén tillhörande tygverkstäder finge finnas anställda bland annat följande

befattningshavare:

2 verkstadsingenjörer med årligt arvode av 12 000 kronor,

2 » » » » » 10 000 »

Till dessa arvoden — motsvarande lön enligt lönegraderna C 4 och C 2_

komma rörliga tilläggsförmåner ävensom vissa andra förmåner enligt de bestämmelser,

som gälla för innehavare av befattning, tillhörande löneplan C.

Ifrågavarande arvoden disponeras för närvarande sålunda:

arvodena å 12 000 kronor för verkstadscheferna vid Stockholms tygstation,

respektive vid signalverkstäderna i Sundbyberg;

arvodena å 10 000 kronor för verkstadscheferna vid Södermanlands pansarregemente,

respektive vid Östgöta luftvärnsregemente.

Sedermera ha vid följande tygverkstäder civila verkstadschef er anställts

medelst kontrakt mot följande årsarvoden i ett för allt:

Kronor

Karlsborgs tygstation.............................................. arvode 10 800

Bodens » .............................................. » 12 000

» tygstations signalverkstad................................ » 12 000

Gotlands tygstation................................................ » QOO

Göta artilleriregemente............................................ » \2 000

Skånska pansarregementet ........................................ » 12 000

Skaraborgs pansarregemente ...................................... » 10 200

Smålands artilleriregemente ...................................... » 10 800

Bergslagens artilleriregemente.................................... » 10 800

Svea ingenjörkår.................................................... » g jqO

Samtliga ifrågavarande befattningshavare avlönas från sakanslag.

I skrivelse den 6 april 1945 med förslag rörande erforderligt antal extra

ordinarie och extra tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e med avlöning av

andra anslag än avlöningsanslag anförde arméförvaltningens tygavdelning,

att avdelningen ansåge, att särskilda verkstadschefer även under fredsförhållanden

borde leda arbetet vid de större tygverkstäderna. I avvaktan

på beslut i anledning av ingenjörsutredningens förslag och däröver

avgivna yttranden syntes den lämpligaste anställningsformen vara extra ordinarie

anställning enligt militära icke-ordinariereglementet. Lönernas storlek

borde avpassas så, att man för dessa befattningar, i konkurrens med vad som

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

för motsvarande arbetsuppgifter inom den civila industrien erbjödes, kunde

förvärva tillräckligt kvalificerade personer. Beträffande kompetensfordringarna

ansåge tygavdelningen, att högskoleutbildning givetvis borde vara meriterande

men att på grund av arbetets speciella art såsom grundläggande faktorer

borde uppställas krav på vitsord örn framstående arbetsledaregenskaper,

ådagalagda under även i övrigt välmeriterad praktisk verksamhet i chefsställning

inom den mekaniska verkstadsbranschen. Med hänsyn till storleken av

den olika verkstadschefer åvilande arbetsbördan förordade tygavdelningen, att

verkstadscheferna vid följande tygverkstäder bereddes extra ordinarie anställning

enligt militära icke-ordinariereglementet sålunda:

Lönegrad

Stockholms tygstation .................................................. MEo 28

Gotlands » .................................................. MEo 28

Signalverkstäderna, Sundbyberg........................................ MEo 28

Göta artilleriregemente.................................................. MEo 28

Skånska pansarregementet.............................................. MEo 28

Södermanlands pansarregemente ...................................... MEo 28

Skaraborgs pansarregemente............................................ MEo 28

Karlsborgs tygstation.................................................... MEo 26

Bodens » MEo 26

Bodens tygstations signalverkstad...................................... MEo 26

Smålands artilleriregemente ............................................ MEo 26

Östgöta luftvärnsregemente.............................................. MEo 26

I en inom försvarsdepartementet hösten 1945 upprättad P. M. angående

arméns ingenjörs per sonat jämte förslag rörande denna personals infogande

i arméorganisationen har uttalats, dels att lämpliga löneställningar för arméingenjörer

syntes vara för motoringenjörer i underordnade befattningar lönegraderna

MEo 20, 22 och 24 samt för signal- och vapeningenjörer ävensom

motoringenjörer i mera kvalificerade befattningar lönegraderna MEo 24, 26,

28 och 30, dels ock att i huvudsak enahanda synpunkter syntes kunna läggas

på löneproblemet för de civila ingenjörernas vidkommande, dock att det icke

syntes möjligt att i befattningar som verkstadschefer erhålla kompetent personal,

därest minimilönen sattes lägre än 24:e lönegraden.

I en vid promemorian fogad bilaga 2 ha verkstadscheferna upptagits sålunda:

Stockholms tygstation.............

Karlsborgs » .............

Bodens » .............

Gotlands » .............

Signalverkstäderna, Sundbyberg .

» , Boden .......

Centrala tygverkstaden, Göteborg

Lönegrad

Eo 30

Eo 24

Eo 26

Eo 26

Eo 26

Eo 26

Eo 261

1 Skall anslutas till Göteborgs luftvärnskår; i tygverkstaden skall uppgå nuvarande

verkstaden vid Göta artilleriregemente.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 39

Lönegrad

Centrala tygverkstaden, Sollefteå........................................ Eo 241

Skånska pansarregementet................................................ Eo 26

Södermanlands pansarregemente ........................................ Eo 24

Göta pansarlivgarde ...................................................... Eo 241 2

Wendes artilleriregemente................................................ Eo 262

Norrlands artilleriregemente ............................................ Eo 242

Smålands artilleriregemente.............................................. Eo 24

Bergslagens artilleriregemente .......................................... Eo 24

Ostgöta luftvärnsregemente .............................................. Eo 24

Skaraborgs pansarregemente ............................................ Eo 26

I över promemorian avgivna yttranden har framhållits dels av allmänna

lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd, att löneställningen för vcrkstadscheferna

borde tagas under omprövning, enär de föreslagna inplaceringarna

i vissa fall syntes för låga för att tillräckligt kvalificerad personal skulle

kunna erhållas för befattningarna i fråga, ävensom att enligt lönenämndernas

mening för övrigt vissa skäl talade för att nuvarande anställningsformer tills

vidare bibehölles för denna personalkategori, dels ock av försvarets sakanslagsutredning,

att utredningen icke kunnat värja sig för det intrycket, att de föreslagna

lönegradsplaceringarna beträffande verkstadschefema närmast framstode

såsom låga samt att det kunde ifrågasättas, huruvida icke även ur rekryteringssynpunkt

skäl talade för att tills vidare bibehålla formen med anställning

enligt kontrakt i hittills förekommande utsträckning för verkstadscheferna

vid truppförband m. m. .

I skrivelse den 23 oktober 1945 har arméförvaltningens tygavdelning anfört,

att efter den förstärkta försvarsberedskapens upphörande den 1 juli 1945 en

viss oro gjort sig gällande hos de vid tygverkstäderna för närvarande kontraktsanställda

verkstadschefema. Enligt vad tygavdelningen erfarit, sammanhängde

detta förhållande i hög grad med den för dessa verkstadschefer

gällande anställningsformen. Sålunda hade verkstadschefema vid Skånska

pansarregementet och Skaraborgs pansarregemente begärt entledigande och

slutat sina anställningar den 19 respektive den 30 september 1945. Vidare

hade verkstadschefen vid Bodens tygstations signalverkstad begärt avsked

från och med den 1 december 1945. Befattningen som verkstadschef vid

Skånska pansarregementet hade tygavdelningen ledigförklarat dels den 14 juli

1945, dels ånyo tillsammans med verkstadschefsbefattningen vid Skaraborgs

pansarregemente den 4 och 8 september 1945. Samtliga sökande med examen

från teknisk högskola och tekniskt gymnasium saknade sådan väl vitsordad

och mångårig verkstadspraktik, som ansetts vara erfoderlig för att kunna fylla

de anspråk, som måste ställas på innehavare av ifrågavarande befattningar.

Sökandena med lägre teknisk utbildning saknade sådan lång och meriterande

praktisk verksamhet, som skulle kunna kompensera den bristande tekniska

1 Skall utbyggas pä basis av nuvarande verkstaden vid Norrlands trängkår.

2 Yerkstadsorganisationen under uppsättning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

skolutbildningen. Därest tygavdelningen med hänsyn till nödvändigheten att

besätta de uppkomna vakanserna bleve nödsakad att välja bland de sökande,

som anmält sig, skulle följden sannolikt bliva, dels att befattningarna besattes

med mindre väl kvalificerad personal, dels ock att denna personal vid framtida

ledigförklarande av de extra ordinarie tjänster, som Kungl. Maj:t kunde komma

att bevilja, förmodligen icke skulle kunna hävda sig i konkurrens med de medsökande,

som då kunde komma att anmäla sig. Enär inrättande av de i framställningen

av den 6 april 1945 föreslagna extra ordinarie befattningarna sannolikt

skulle i hög grad underlätta tillsättandet av de nu vakanta verkstadschefsbefattningarna

och därjämte motverka ytterligare avgång från ifrågavarande,

för arméns tygmaterielreparationstjänst så viktiga poster, hemställde tygavdelningen,

att Kungl. Maj :t måtte upptaga tygavdelningens berörda framställning,

i vad den rörde förslag till extra ordinarie anställningar för angivna verkstadschefer,

till särskild behandling utan avvaktan på prövningen av framställningen

i dess helhet.

I häröver den 7 november 1945 avgivet yttrande har försvarsväsendets lönenämnd

erinrat, att i den inom försvarsdepartementet hösten 1945 upprättade

promemorian angående arméns ingenjörspersonal motsvarande befattningar

föreslagits inplacerade i lönegraderna Eo 30 (Stockholms tygstation) samt

Eo 26 och Eo 24 ävensom att allmänna lönenämnden och försvarsväsendets

lönenämnd i sitt över promemorian avgivna yttrande förordat, att löneställningarna

för ifrågavarande verkstadschefer foges under omprövning, enär

de föreslagna löneställningarna synts lönenämnderna i vissa fall för låga för

att tillräckligt kvalificerad personal skulle kunna erhållas. Av det anförda

framginge, att försvarsväsendets lönenämnd, därest extra ordinarie befattningar

skulle inrättas för verkstadscheferna, ansåge en placering i högre lönegrader

än som föreslagits i promemorian i och för sig motiverad. Härvid

syntes de av tygavdelningen föreslagna lönegraderna MEo 28 och MEo 26

närmast böra ifrågakomma. Varken promemorian eller tygavdelningens framställning

gåve emellertid tillräcklig ledning för en detaljbedömning av de olika

verkstadschefernas löneställning. Lönenämnden funne även vanskligt att i

nuvarande läge, då en särskild tjänsteförteckningsrevision vore igångsatt inom

försvarsväsendet, förorda en inplacering av verkstadscheferna i lönegradssystemet.

En dylik åtgärd syntes endast kunna vidtagas efter särskild utredning

företagen av eller i samråd med försvarets tjänsteförteckningssakkunniga.

Då emellertid en dylik utredning måste taga viss tid i anspråk och

då beträffande vissa verkstadschefer, t. ex. chefen för verkstaden vid Skaraborgs

pansarregemente, nu utgående arvode syntes vara uppenbart för lågt,

ville lönenämnden förorda, att arvodena i förekommande fall jämkades uppåt

i anslutning till de av tygavdelningen i föreliggande framställning föreslagna

löneställningarna för olika verkstadschefer.

I anledning härav har uppdragits åt försvarets tjänsteförteclcningssakkunrdga

att verkställa utredning i ämnet. I skrivelse den 19 januari 1946

ha de sakkunniga anfört följande.

Såsom tygavdelningen förutsatt, syntes för ledningen av de i den remit
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

terade framställningen åsyftade större tygverkstäderna särskilda verkstadschef

er bli erforderliga jämväl efter en återgång till normala fredsförhållanden.

I betraktande härav framstode det som naturligt, att krav rests på tillskapande

av mera tryggade anställningsförhållanden än enligt den hittills tillämpade

kontraktsanställningsformen. Emellertid funnes för närvarande vid tygverkstäderna,

förutom verkstadschefer, ett antal medelst kontrakt anställda verkstadsingenjörer

och arbetsstudieingenjörer, vilka enligt vad de sakkunniga inhämtat

i viss utsträckning beräknades erforderliga jämväl i den blivande

fredsorganisationen. Vid sådant förhållande hade de sakkunniga icke kunnat

undgå att i princip ställa sig tveksamma till en lösning syftande till en reglering

av anställningsvillkoren allenast för verkstadscheferna. Därest det

emellertid ansåges påkallat, att denna fråga nu upptoges till omprövning,

syntes bland annat i avbidan på en definitiv lösning av frågan örn arméingenjörsorganisationen

extra ordinarie anställning tills vidare utgöra en lämplig anställningsform

för verkstadscheferna.

För ett ställningstagande till spörsmålet om inplacering i lönegrader av de

berörda befattningshavarna vore det av grundläggande betydelse att få utrönt

vilka kvalifikationskrav som ansåges böra ställas på innehavarna av befattningarna.

Tygavdelningen hade härutinnan begränsat sig till att allmänt

uttala, att vid befattningarnas tillsättande högskoleutbildning borde vara

meriterande men att på grund av arbetets speciella art såsom grundläggande

faktorer borde uppställas krav på vitsord örn framstående arbetsledaregenskaper,

ådagalagda under även i övrigt välmeriterad praktisk verksamhet i

chefsställning inom den mekaniska verkstadsbranschen. I syfte att örn möjligt

få spörsmålet örn kompetenskraven mera ingående belyst än som sålunda från

tygavdelningens sida skett, hade de sakkunniga trätt i förbindelse med tygavdelningens

verkstadsbyrå med anhållan att få del av byråns uppfattning

angående de minimikrav i fråga örn teoretisk utbildning och praktisk erfarenhet

som, med bortseende från de nuvarande befattningshavarnas kvalifikationer

i dessa hänseenden, borde ställas på verkstadscheferna. Då vidare

en viss överensstämmelse i fråga örn storleksordning och arbetsuppgifter synts

föreligga mellan statens järnvägars verkstäder och tygverkstäderna, hade de

sakkunniga därjämte förhört sig angående järnvägsstyrelsens uppfattning

rörande de minimivillkor i fråga örn teoretisk utbildning och praktisk erfarenhet,

som — oavsett vad som funnes stadgat i vederbörliga instruktioner

och arbetsordningar — borde ställas på verkstadsföreståndare vid statens

järnvägar.

I anledning av de sålunda gjorda förfrågningarna hade tygavdelningen forsin

del allenast hänvisat till sitt tidigare i ämnet gjorda allmänna uttalande.

Järnvägsstyrelsen hade å sin sida anfört följande.

De teoretiska kompetensvillkoren för befordran till verkstadsföreståndare

vid statens järnvägar bestode i avlagd högre teknisk examen vid svenskt eller

främmande läroverk. Från dessa fordringar kunde i vissa fall under nedan

angivna förutsättningar dispens medgivas av styrelsen. Några minimivillkor

i teoretiskt avseende för erhållande av dispens till ifrågavarande tjänster funnes

ej fastställda.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Aspiranter på verkstadsföreståndarbefattningarna vid statens järnvägar

finge i regel under ett flertal år genomgå lägre tjänster i lönegraderna A 20—A 24

och därunder efterhand prövas i allt mera självständiga och krävande uppgifter.

Vid tillsättande av befattning som verkstadsföreståndare, vilken närmast

under verkstadsdirektören i järnvägsstyrelsen vore ansvarig för verkstadens

ledning och skötsel, tillämpades samma befordringsgrunder som beträffande

varje annan tjänst vid verket, nämligen förtjänst och skicklighet. Vid bedömande

av vederbörandes skicklighet fästes särskilt stor vikt vid tidigare

ådagalagd duglighet som arbetsledare och organisatör.

Förutsättningarna för erhållande av dispens vore:

a) sökanden skulle hava ådagalagt särskilt framstående duglighet i tjänsten;

b) sökanden skulle genom sina personliga egenskaper och sitt förhållande i

övrigt hava givit grundad anledning till antagande, att han skulle komma att

på ett förträffligt sätt bestrida befattningen, för vilken erfordrades sådan

formell kompetens som den, från vilken dispens söktes;

c) alltför stora svårigheter skulle föreligga för sökanden att erhålla den

formella kompetensen;

d) sökanden skulle hava innehaft anställning vid statens järnvägar under

minst fem år.

I detta sammanhang kunde anmärkas, att såsom allmänna kvalifikationskrav

för ingenjörspersonal vid statens järnvägar gällde, att vederbörande

skulle ha avlagt examen vid teknisk högskola för erhållande av befattning i

26:e eller 27:e lönegraden, respektive ha genomgått lägst tekniskt gymnasium

(teknisk elementarskola) för erhållande av befattning i 20:e eller 22:a

lönegraden.

Den ståndpunkt, tygavdelningen sålunda intagit till frågan örn kompetenskraven,

syntes enligt vad som bestyrkts vid under hand förda förhandlingar

med verkstadsbyråns ledning få betraktas som ett uttryck för en önskan från

byråns sida att utan strängt fasthållande vid i förväg uppställda kompetensvillkor

verkställa personvalet efter lämplighetssynpunkt i varje särskilt fall.

Detta betraktelsesätt borde delvis ses mot bakgrunden av de extraordinära

förhållanden, under vilka tygverkstadsorganisationen framvuxit och vilka

i personellt hänseende kännetecknats av att såsom verkstadschefer genomgående

fått väljas personer med växlande kvalifikationer från den privata industrien.

Då erfarenheter av tygverkstädernas verksamhet under fredsförhållanden

ännu saknades, kunde det synas förklarligt, att tygavdelningen funnit

svårigheter för närvarande föreligga att närmare än som skett precisera de

kompetenskrav, som borde ställas på verkstadscheferna.

Med hänsyn till att enligt de sakkunnigas uppfattning skilda synpunkter

kunde anläggas på frågan örn arten och omfattningen av de uppgifter, som borde

ankomma på verkstadscheferna, hade de sakkunniga ansett sig böra undersöka

det föreliggande spörsmålet utifrån olika förutsättningar och i sådant

hänseende velat ifrågasätta, att verkstadschefernas löneställning reglerades

efter endera av två alternativa linjer. Enligt det förra alternativet förutsatte

de sakkunniga, att verkstadscheferna hade till uppgift, förutom att leda arbetet

vid verkstäderna, att genom bearbetning av under arbetets gång gjorda rön

och iakttagelser söka verka för eller till förbandschef eller arméförvaltningens

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

tygavdelning lämna impulser till materielens förbättring eller fulländning i tekniskt

avseende liksom till reparationstjänstens och materielvårdens organisatoriska

utveckling. Enligt det senare alternativet förutsattes verkstadschefernas

uppgifter i huvudsak vara begränsade till den praktiska ledningen av det

egentliga verkstadsarbetet.

För en verkstadschef med arbetsuppgifter enligt det förra alternativet erfordrades

givetvis, förutom praktisk erfarenhet av verkstadsdrift i chefsställning,

ett högre mått av teoretisk-teknisk utbildning, under det att på en verkstadschef,

vars åligganden begränsades enligt det senare alternativet, icke

oundgängligen syntes behöva ställas krav på teoretisk-teknisk utbildning men

däremot på en långvarig erfarenhet från verkstadsarbete samt på ingående

kännedom örn den av verksamheten berörda materielen.

Enligt såväl tygavdelningens som den i det föregående berörda departementspromemorians

förslag skulle en viss differentiering av löneställningen

för verkstadscheferna ske med hänsyn till verkstädernas inbördes storleksordning.

Jämväl de sakkunniga holle före, att en viss inbördes gradering av

verkstadschefernas löneställning vore befogad, vilketdera av de utav de sakkunniga

ifrågasatta alternativen som än valdes. Såsom en beräkningsgrund

härvidlag syntes åtskillnad kunna göras mellan å ena sidan de till vederbörande

truppförband anknutna verkstäderna och å andra sidan de självständiga

tygstationerna samt de centrala tygverkstäderna så att för den förra

gruppen av verkstäder avsåges befattningar i en lägre löneställning än för den

senare, varvid dock möjlighet borde hållas öppen att, där förhallandena därtill

gåve anledning, inom ramen av antalet befintliga befattningar verkställa omfördelning

av desamma verkstäderna emellan. De sakkunniga överginge härefter

till att närmare redogöra för de löneställningar, som enligt de ifrågasatta

båda alternativen syntes böra ifrågakomma för verkstadscheferna.

Enligt det av de sakkunniga först angivna alternativet, innebärande att

såsom verkstadschefer skulle avses personer med såväl högre teoretisk utbildning

som praktisk erfarenhet, borde lämpligen 24 :e och 26 :e lönegraderna

komma till användning, varvid cheferna för de till truppförbanden anknutna

verkstäderna borde hänföras till 24:e och cheferna för tygstationerna m. fl. till

26:e lönegraden. Yad beträffade verkstadschefen vid Stockholms tygstation

syntes dock med hänsyn såväl till verksamhetens mångskiftande karaktär som

till att denna tygstation vore den till storleksordningen främsta av tygstationerna

skäl tala för att ifrågavarande befattningshavare tillädes en något

högre löneställning än cheferna för övriga tygstationer, förslagsvis enligt 27:e

lönegraden.

Såsom kompetensvillkor för erhållande av ingenjörsbefattning i 24:e eller

högre lönegrad — i vissa fall även för befordran till ingenjörstjänst i 21:a lönegraden—

erfordrades inom statsförvaltningen för närvarande i regel avgångsexamen

från teknisk högskola eller motsvarande högre teknisk utbildning.

Från dessa teoretiska kompetenskrav syntes emellertid dispens medges i icke

ringa utsträckning, där för befattningen erforderliga teoretiska och praktiska

kvalifikationer förvärvats på annat sätt. I betraktande av de arbetsuppgifter,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

som komme att åvila verkstadscheferna enligt förevarande alternativ syntes —

förutom krav på väl meriterad praktisk verksamhet i chefsställning inom

verkstadsbranschen — böra erfordras högre teknisk utbildning, från vilken

sistnämnda kompetens i förekommande fall dispens dock borde kunna lämnas.

De sakkunniga önskade emellertid understryka, att dispens från det formella

kravet på högre teknisk utbildning borde medgivas endast under förutsättning

att vederbörande på annat sätt styrkt sig äga sådana kvalifikationer, att

desamma kunde anses uppväga den bristande formella kompetensen. De vid

statens järnvägar tillämpade grunderna för meddelande av dispens syntes härvidlag

i stort sett kunna tjäna såsom ledning.

Därest för verkstadscheferna avsåges arbetsuppgifter enligt det av de sakkunniga

angivna senare alternativet, syntes som förut nämnts krav på teoretiskteknisk

utbildning icke oundgängligen böra uppställas. Befattningarna syntes

härvid kunna i stor utsträckning för framtiden rekryteras från sådan arbetsledande

personal (tygverkmästare, verkmästare o. s. v.), som genom långvarig,

väl vitsordad tjänstgöring, kompletterad med genom självstudier eller på

annat sätt förvärvade kunskaper, inom ifrågavarande arbetsområde meriterat

sig för erhållande av befattningarna. De sakkunniga hade funnit, att i detta

alternativ 20:e och 22:a lönegraderna lämpligen borde komma till användning

för verkstadschefer vid truppförbandsverkstäderna, respektive vid tygstationerna

m. fl., dock med möjlighet till omfördelning av befattningarna mellan

de olika verkstäderna på motsvarande sätt som enligt det först omförmälda

alternativet.

Yad slutligen anginge tjänstebenämningsfrågan framhålla de sakkunniga,

att beteckningen verkstadschef i regel förbehölles befattningshavare i högre

löneställning, vilka självständigt utövade ledningen av industriföretag av betydligt

större omfattning än de verkstäder, varom här vore fråga. Ehuru de

sakkunniga ännu icke varit i tillfälle att verkställa en allmän översyn av

tjänstebenämningarna för den civila personalen vid försvaret, ville de sakkunniga

ifrågasätta, örn icke beteckningen verkstadsföreståndare skulle kunna

komma till användning för den i det remitterade ärendet avsedda verkstadspersonalen.

Anmärkas kunde, att i tjänsteförteckningen till militära icke-ordinariereglementet

under rubriken sjöförsvaret funnes upptagen befattning såsom

verkstadsföreståndare i 26:e lönegraden vid artilleridepartementet vid

Karlskrona örlogsvarv.

Arméförvaltningens tygavdelning har i yttrande över de sakkunnigas

förslag erinrat, att enligt Kungl. Maj:ts reglemente den 15 juni 1945 angående

förvaltningen i fred av arméns tygmateriel verkstadschef intoge en synnerligen

självständig ställning. Enligt den instruktion, som tygavdelningen med

stöd av reglementet utfärdat, vore verkstadschefen föredragande inför regementschefen

och skulle självständigt svara för verkstadsdriftens rationella

bedrivande och därmed sammanhängande frågor. Beträffande de krav som

härvidlag och i övrigt ställas på verkstadschef har tygavdelningen anfört

följande.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. May.ts proposition nr 120.

Verkstadschef hade utanordningsrätt med därav följande ekonomiskt ansvar.

Han vore även skyldig att föra lokala förhandlingar i anslutning till

gällande kollektivavtal. Hans arbetsuppgifter sammanfölle närmast med vad

av de sakkunniga angivits i deras första alternativ. Dock måste tygavdelningen

framhålla, att arbetsområdet, ekonomiska ansvaret och kravet på

självständighet vore vida större än vad de sakkunniga torde ha ansett, att

döma av deras förslag till inplacering av verkstadschef erna i löneskala. Således

skulle största vikt läggas vid hans förmåga att på mest ekonomiska

sätt utföra reparationsuppdrag, som av honom ledd verkstad anförtroddes

av beställande truppförband eller motsvarande, vilka rörde sig med till

storleken fixerade underhållsanslag. På grund av den reparabla materielens

mångfald och skiftande art ställdes stora krav på verkstadschefs erfarenhet

av och förmåga att bedöma dylika arbeten. Vid sidan av sin egentliga uppgift

som driftsledare skulle han givetvis, som följd av gjorda iakttagelser, giva

impulser till materielens tekniska förbättring. Han borde dock icke åläggas

att själv bearbeta eller lösa sådana uppgifter, som fordrade specialkunskaper

och militära insikter. Ett sådant åläggande sammanfölle icke heller väl med

det krävande arbete, som en effektiv driftsledning i och för sig innebure, örn

ett i ekonomiskt hänseende fullgott resultat skulle ernås.

Tygavdelningen kunde i sak icke finna någon skillnad mellan de av tygavdelningen

och de av järnvägsstyrelsen angivna kompetensfordringarna, med

undantag för de av järnvägsstyrelsen specificerade dispensbestämmelserna.

Tygavdelningen, som intet hade att erinra mot att i tillämpliga delar godtaga

dessa bestämmelser, ville dock i detta sammanhang framhålla, att dessa för

järnvägsstyrelsens del tydligt framkommit som en följd av den befordringsgång,

sorn" sedan länge förelåge inom statens järnvägar. I och med att organisationen

och uppbyggnaden av verkstäderna hunnit, avslutas, bomme även

inom tygavdelningen och underställda verkstäder en viss befordringsgång att

kunna tillämpas. Enligt tygavdelningens uppfattning bomme det dock att

bli nödvändigt att för ifrågavarande befattningar kunna anställa personer

från annan statlig eller enskild verksamhet.

Tygavdelningen ville i detta sammanhang, utan att bortse från de krav

tygavdelningen angivit i fråga örn teoretisk utbildning, framhålla, att väl

meriterad praktisk verksamhet i ledande ställning från motsvarande arbetsområden

borde tillerkännas stor betydelse.

För rekryteringen av verkstadscheferna vore tygavdelningen för närvarande

i stor utsträckning hänvisad till den civila arbetsmarknaden och ansåge också

att även i framtiden förnyelsen inom verkstadschefernas krets,..med därav

följande möjligheter till fruktbärande impulser, på ett utmärkt sätt tillgodosåges

genom lämpligt växelutbyte mellan statlig och enskild verksamhet.

Detta förhållande, i förening med den omständigheten, att verksamheten

inom tygverkstäderna i relativt stor utsträckning nära anslöte sig till verksamheten

inom privatindustrien, medförde att det såväl för att erhålla kompetenta

personer såsom verkstadschefer som att bibehålla dem i sina befattningar

vore oundgängligen nödvändigt, att dem kunde erbjudas anställningsvillkor i

nära paritet med vad som på lång sikt kunde beräknas förekomma inom privatindustrien.

Nu anförda synpunkter gåve en fullständig motivering för att lönesättningen

icke finge bli så låg, att kompetent personal ej kunde erhållas och

behållas.

Vid inplacering i lönegrader hade de sakkunniga förbisett, att verkstadschefernas

arbetsuppgifter ej kunde sättas i relation till den av de sakkunniga

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

angivna klassificeringen av tygverkstäderna, enär en till ett truppförband knuten

verkstad kunde både vara större och fordra mer kompetens hos verkstadschefen

än vad fallet vore vid en mindre central verkstad. I de sakkunnigas utlåtande

hade icke angivits några bärande skäl för den låga löneställning som

av de sakkunniga förordats.

I skrivelse under hand till tjänsteförteckningssakkunniga hade tygavdelningen

med frångående av sitt tidigare ställningstagande i fråga örn befattningen

såsom verkstadschef vid Stockholms tygstation anslutit sig till den uppfattning,

som kommit till uttryck i departementspromemorian och vari förordats,

att verkstadschefen vid Stockholms tygstation placerades i 30:e lönegraden.

Som motivering härför hade anförts storleken och betydelsen av denna

verkstad och nödvändigheten av att till denna kunna knyta en befattningshavare,

som besutte såväl hög teknisk utbildning som mångårig intim kännedom

örn tygmaterielen. Ytterligare kunde anföras betydelsen av att för befordringsgången

ha en toppbefattning med högre löneställning, vilket givetvis

komme att verka stimulerande på sökande till de befattningar, som vore placerade

i lägre lönegrader.

Vad anginge tjänstebenämningsfrågan ansåge tygavdelningen, att beteckningen

verkstadsföreståndare vore lämplig endast vid de mindre truppförbandsverkstäder,

där verkstadens ledning vore avsedd att utövas av en tygverkmästare

eller verkmästare direkt underställd tygofficeren. Benämningen

verkstadschef borde däremot med hänsyn till vederbörandes självständiga

ställning fastställas för befattningshavare vid verkstäder, där särskild driftsledare

funnes tillsatt.

Försvarets civilförvaltning har yttrat, att löneställningen i 27:e lönegraden

för ingenjörspersonal ursprungligen syntes ha tillkommit med sikte på statens

affärs drivande verk och därutöver förekomme endast undantagsvis, bland

annat för viss civilmilitär ingenjörspersonal. Det syntes tveksamt, örn en utvidgad

användning av ifrågavarande löneställning för ingenjörer borde ifrågakomma,

innan det slutliga resultatet av tjänsteförteckningssakkunnigas uppdrag

förelåge. Civilförvaltningen ville därför ifrågasätta, huruvida icke i avbidan

på nämnda resultat befattningen såsom verkstadschef vid Stockholms

tygstation lämpligen borde hänföras till 26:e lönegraden. Därest det ur skilda

synpunkter skulle finnas erforderligt att bereda innehavare av befattningen i

fråga bättre löneinkomst än som följde av gällande löneklassplaceringsregler,

syntes en utväg vara att efter Kungl. Maj:ts bestämmande vederbörande inplacerades

i högre löneklass.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha med hänsyn

till vad i ärendet förekommit, sedan nämnderna senast yttrade sig, icke velat

framställa någon erinran mot att extra ordinarie befattningar nu inrättades

för ifrågavarande personal. Lönenämnderna ha vidare framhållit, att de

prövat frågan örn verkstadschefernas lönegradsplacering med utgångspunkt

från nu gällande lönenivå. Lönenämnderna funne det för sin del uteslutet,

att det vid en inplacering av ifrågavarande befattningar i 20:e och 22:e lönegraderna

skulle bliva möjligt att för desamma förvärva så kvalificerade personer,

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

att verkstäderna under deras ledning skulle kunna fullgöra sm uppgift i

försvarsorganisationen. Av vad de sakkunniga anfört hade lönenämnderna,

som i detta sammanhang icke inginge på frågan örn löneställningen för chefen

för Stockholms tygstation, ej heller övertygats örn att en placering av verkstadscheferna

i 24:e och 26:e lönegraderna skulle visa sig tillfyllest. Den av

arméförvaltningens tygavdelning föreslagna placeringen av dessa befattningshavare

i 26:e och 28:e lönegraderna funne lönenämnderna bättre motsvara de

krav, som måste ställas å dessa befattningshavare. Lönenämnderna ville dock

framhålla, att för placering i nämnda lönegrader endast borde ifrågakomma

personer, som genom civilingenjörexamen eller på annat sätt förskaffat sig

erforderlig teoretisk utbildning, samtidigt som de hade en på praktisk verksamhet

grundad erfarenhet från verkstadsdrift i större skala. I den mån det

i brist på lämpliga sökande bleve nödvändigt att å befattningarna placera

personer, vilka icke fyllde nämnda förutsättningar, syntes vederbörande böra

placeras i lägre lönegrader. I anslutning till ett vid försvarets fabriksverk

tillämpat system borde därför enligt lönenämndernas mening 26:e och 28.e

lönegraderna fastställas såsom de högsta lönegrader, vilka borde få tagas i

anspråk för respektive verkstadscliefsbefattningar.

Såvitt framginge av de uppgifter lönenämnderna under hand inhämtat angående

de olika verkstädernas beräknade storlek under fredsförhållanden,

förekommande verksamhetsgrenar m. m. syntes någon mera väsentlig erinran

icke vara att göra mot de av tygavdelningen tilltänkta inplaceringarna. Vad

särskilt anginge chefen för Stockholms tygstation syntes dock en placering i

29 :e lönegraden vara tillfyllest.

Lönenämnderna ha förordat, att för cheferna för arméns tygverkstäder

avsåges en befattning i högst Eo 29, 6 befattningar i högst Eo 28 och 10

befattningar i högst Eo 26. I

I proposition den 25 januari 1946 angående arméns ingenjörpersonal, nr 80,

har framlagts förslag rörande en fastare organisation av ingenjörpersonalen vid

armén och rörande personalens löneställning. I propositionen har förutsatts,

att denna personal tills vidare, i väntan på försvarskommitténs förslag, skall

erhålla extra ordinarie anställning. Vid anmälan av propositionen anförde jag,

att särskild utredning påginge rörande frågan örn löneställningen för ingenjörspersonalen

vid arméns tygverkstäder. De för dessa verkstäder avsedda chefstjänsterna,

sammanlagt 17, innefattades därför icke i det förslag som i propositionen

framlades. I det föregående har redogjorts för den utredning som

numera föreligger i denna fråga.

Samtliga de befattningar örn vilka här är fråga bestridas av ingenjörer,

vilka åtnjuta arvoden från s. k. sakanslag. De nuvarande anställningsvillkoren

ha visat sig icke tillräckliga för att trygga en god rekrytering. Vissa av

tjänsterna äro för närvarande vakanta i brist på sökande. I de fall då befattningar

ledigkungjorts lia kompetenta sökande i allmänhet icke anmält

sig. Med hänsyn härtill råder numera enighet örn att anställningsvillkoren

måsto fastare regleras, på sätt förutsatts i den förutnämnda departements
-

Departements
chefen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

promemorian, och att detta bör ske genom inrättande av extra ordinarie

befattningar i avbidan på den översyn, som verkställes av försvai-skommittén.

Såsom av det föregående framgår finnas även vissa andra tjänster för ingenjörer

vid de ifrågavarande verkstäderna. I enlighet med de principer som

angivits i den förutnämnda propositionen angående arméns ingenjörspersonal

böra dessa tjänster icke medtagas i detta sammanhang; det får förutsättas,

att ifrågavarande befattningshavare även i fortsättningen kontraktsanställas

med anlitande av sakanslag intill dess behovet av befattningarna prövats i

samband med pågående översyn av försvarsorganisationen.

Örn sålunda enighet råder rörande behovet av fastare anställningsvillkor

för ifrågavarande chefer för tygverkstäderna, råda olika uppfattningar rörande

de lönegrader, till vilka befattningarna böra hänföras. Den av tjänsteförteckningssakkunniga

verkställda utredningen synes i viss mån ha försvårats

därav, att de sakkunniga icke av arméförvaltningens tygavdelning

erhållit fullständiga upplysningar örn den kompetens som bör fordras av

tjänsternas innehavare. Den utredning som i detta hänseende numera föreligger

synes visa, att det av de sakkunniga angivna senare alternativet för

lönesättningen icke bör komma i fråga.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha föreslagit, att

de ifrågakommande lönegraderna skola fastställas såsom högst-lönegrader, på

sätt tillämpas inom försvarets fabriksverk. Då denna anordning väl lämpar

sig på förevarande område och inom fabriksverket givit gynnsamma erfarenheter,

har jag intet att däremot erinra. Yad benämningen av tjänsterna beträffar

ansluter jag mig till tygavdelningens förslag. Yad angår löneställningen

finner jag det önskvärt, att möjligheter skapas för en viss befordringsgång

inom denna personalkategori, samt förordar med hänsyn härtill och med beaktande

av den i ärendet föreliggande utredningen i övrigt, att för cheferna

för arméns tygverkstäder inrättas

1 befattning i högst Eo 29,

4 befattningar i högst Eo 28,

7 » » högst Eo 26,

5 » » högst Eo 24.

Samtliga befattningar synas böra — i varje fall tills vidare — uppföras på

personalförteckningen för arméförvaltningen. Härutinnan framlägger jag förslag

i det följande.

Bifall till förslaget innebär en överflyttning av kostnader från sakanslag

till avlöningsanslag. Såsom förutsatts i den förutnämnda propositionen bör

på Kungl. Maj:t ankomma att pröva i vad mån en mot den minskade belastningen

svarande del av vederbörande sakanslag bör innehållas i samband

med meddelande av dispositionsbeslut beträffande anslagen.

9. Bibehållen lön vid kompletteringsstudier.

I detta sammanhang torde jag få beröra frågan örn avlöningsförmåner till

officersaspiranter under extra tjänstledighet för kompletteringsstudier. En
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

49

ligt gällande bestämmelser må officersaspirant med otillräckliga kunskapsmått

icke antagas till fänrik, förrän lian genom vederbörlig fyllnadsprövning visat

sig ha förvärvat härför föreskrivna betyg. Detta gäller såväl fast anställda

som värnpliktiga officersaspiranter. Fast anställd officersaspirant, som saknar

föieskrivna kunskapsmått, återgår efter avlagd officersexamen till tjänstgöring

såsom furir vid vederbörligt truppförband, i samband varmed han entledigas

såsom officersaspirant och honom meddelat förordnande såsom sergeant återkallas.

Värnpliktig, icke fast anställd officersaspirant utrycker efter avlagd

officersexamen från tjänstgöring och återinträder icke i tjänst förrän efter

antagning till fänrik. Härav följer att den fast anställde åtnjuter avlöning

under kompletteringstiden, dock endast i den mån han icke begär och får

tjänstledighet för studiers bedrivande utöver honom författningsenligt tillkommande

semester. Den värnpliktige däremot, som icke äger frivilligt kvarbliva

i tjänstgöring under kompletteringstiden, uppbär härunder inga som

helst löneförmåner från försvaret.

I skrivelse den 28 september 1945 har arméinspektören, på uppdrag av

dilefen för armén, föreslagit utfärdande av bestämmelser i syfte att tillförsäkra

officersaspirant avlöning under tid som erfordras för berörda kompletteringsstudier

samt därvid anfört i huvudsak följande.

Det mäste ur rekryteringssynpunkt anses vara av särskild betydelse och

därtill ur social synpunkt skäligt, att en icke fullt studiekompetent yngling

som trots detta antagits till officersaspirant, icke berövades sina existensmöjligheter

under den förhållandevis korta och därtill i regel krävande tid, som

iian etter avlagd officersexamen behöver för sin betygskomplettering Ur

statsnyttans synpunkt vore det dessutom betydelsefullt, att utnämningen till

fänrik icke onödigtvis fördröjdes. Det syntes därför ändamålsenligt och skälgt,

att de icke studiekompetenta officersaspiranterna bereddes tillfälle att

fullgöra sina kompletteringsstudier med bibehållande av de avlöningsförmåner

de åtnjutit under närmast föregående utbildningsskede, nämligen officerskursem

Av rättviseskäl borde detta gälla såväl fast anställda som vämphktiga

officersaspiranter. Någon åtskillnad alltefter vederbörandes civilstånd

borde heller icke göras, enar de personliga ekonomiska förhållandena

kunde vara lika ogynnsamma för den ogifte som för den gifte.

hor de fast anställda officersaspiranterna borde en dylik förmån utgå i

orm av extra tjänstledighet. För den värnpliktige officersaspiranten borde

lämpligen stadgas rättighet till frivilligt kvarblivande i tjänstgöring varunder

likaledes extra tjänstledighet borde kunna erhållas. S’

Emellertid måste naturligen en maximigräns dragas för den tid, under

vi ken vederbörande skulle äga åtnjuta ledighet för studier. Av skolöverstyrelsen^anordnad

särskild prövning för betygskomplettering ägde regelmässigt

rum dels i november, dels i januari. Officersexamen avlades i slutet av

augusti. Erforderliga kompletteringsstudier syntes endast undantagsvis hinna

genomioras före novemberprövningarnas början, utan i regel måste den senare

prövningstiden utnyttjas. Det syntes därför skäligt, att en icke studiekompetent

officersaspirant efter officersexamens avläggande finge disponera

återstående delen av året for kompletteringsstudier, så att själva prövningarna

kunde aga rum i januari. Detta skulle innebära ett behov av rätt till högst

fem månaders extra tjänstledighet, dock att den del härav, som infölle efter

den dl december borde avdragas från sedermera under första fänriksåret författningsenligt

tillkommande semester.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 120.

273 16 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Beslut om rätt till dylik tjänstledighet med bibehållna avlöningsförmåner

syntes vara ägnat såväl att åstadkomma reda och rättvisebefrämjande enhetlighet

i hithörande frågor som att öka de icke studiekompetenta officersaspirantemas

strävan att snabbt fullgöra sina kompletteringsprov.

Försvarets civilförvaltning har uttalat, att det förefölle ämbetsverket som

örn åtgärder i framställningens syfte skulle i sin mån kunna bidraga till att

eliminera rådande svårigheter i fråga om officersrekryteringen vid armén.

Med hänsyn härtill och då de vid bifall till förslaget uppkommande kostnaderna

syntes bliva relativt blygsamma, ansåge civilförvaltningen sig böra förorda

ett tillmötesgående av förslaget. I likhet med arméchefen ansåge ämbetsverket

de ifrågasatta förmånerna böra tillkomma vederbörande oberoende av

civilstånd. Någon differentiering av förmånerna med hänsyn till vederbörandes

ekonomiska förhållanden syntes icke heller böra ske.

För egen del finner jag det skäligt och ur rekryteringssynpunkt lämpligt,

att officersaspirant tillförsäkras de av arméchefen föreslagna förmånerna. Jag

förutsätter därför, att Kungl. Maj:t skall äga medgiva, dels, beträffande fast

anställd officersaspirant, att han efter genomgången krigsskolekurs må, utöver

honom författningsenligt tillkommande semester, med bibehållande av

de avlöningsförmåner som tillkommit honom under krigsskolekursen erhålla

tjänstledighet under högst fem månader för ernående av det för antagning

till fänrik stadgade kunskapsmåttet, dels och, beträffande värnpliktig, icke

fast anställd officersaspirant, att han efter genomgången krigsskolekurs må

frivilligt kvarbliva i tjänstgöring och därvid, med bibehållande av de avlöningsförmåner

som tillkommit honom under krigsskolekursen, och av rätt till

familjebidrag, erhålla tjänstledighet under likaledes högst fem månader för

ernående av berörda kunskapsmått.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att meddela bestämmelser i

huvudsaklig överensstämmelse med vad av mig i det föregående

föreslagits.

II. Vissa anslagsfrågor.

[10.] Försvarets civilförvaltning: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget för innevarande

budgetår, 1 242 000 kronor, disponeras jämlikt fastställd personalförteckning

och avlöningsstat med därtill hörande bestämmelser (se statsliggaren

för budgetåret 1945/46, s. 75 f.).

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,

punkt 3) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1946/47 allenast beräkna ett anslag till civilförvaltningens

avlöningar. Det beräknade anslaget har därvid — liksom i allmänhet

även beträffande övriga beräknade anslag under fjärde huvudtiteln

i statsverkspropositionen — upptagits till samma belopp som för samma ända
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

mål finnes uppfört å riksstaten för innevarande budgetår utan att ställning

därmed tagits till ifrågasatta ändringar i anslagsberäkningarna.

I skrivelse den 31 augusti 1945 har försvarets civilförvaltning framlagt förslag

beträffande ämbetsverkets avlöningsanslag för nästa budgetår, innebärande

en betydande höjning av anslaget. Civilförvaltningen har i skrivelsen

erinrat, att ämbetsverket i sina förslag till anslagsäskanden för innevarande

budgetår förklarat sig icke kunna taga slutlig ståndpunkt till ämbetsverkets

personalbehov i fredstid med hänsyn bland annat till den då icke avgjorda

frågan örn en centralisering enligt hålkortsmetod av försvarets bokföring samt

eventuellt också till den av 1941 års riksdag begärda utredningen angående

det statliga revisionsväsendet. De då framlagda beräkningarna hade därför

icke grundats på någon genomgående omprövning av ämbetsverkets personalbehov.

Civilförvaltningen har vidare anfört, att numera ytterligare ett års

erfarenhet vunnits angående civilförvaltningens arbetsuppgifter. Då vidare

den förstärkta försvarsberedskapen upphört och en återgång till normala fredsförhållanden

efter avvecklingsarbetets slutförande förestode inom en nära tid,

hade civilförvaltningen ansett nödvändigt att verkställa förnyade beräkningar

av personalbehovet. Detta hade varit så mycket mera angeläget som ämbetsverket

med hänsyn till redan vunna erfarenheter icke funne det möjligt att

med allenast den för fredsförhållanden avsedda personalen på vederbörligt

sätt fullgöra sina åligganden. Vid dessa beräkningar hade ämbetsverket strävat

att komma till mera slutgiltiga resultat. Dessa beräkningar måste dock

beträffande delar av ämbetsverket vidlådas av en viss grad av osäkerhet. Detta

gällde särskilt de delar, för vilka arbetsunderlaget huvudsakligen utgjordes av

försvarets lokala myndigheters räkenskaper och verifikationer.

Såsom jag anförde vid anmälan i årets statsverksproposition av förevarande

anslag har uppdragits åt generaldirektören E. R. Stridsberg att inom

försvarsdepartementet biträda med översyn av civilförvaltningens personalorganisation

samt att till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, som av utredningen

kunde påkallas. Med skrivelse den 26 januari 1946 har utredningsmannen

inkommit med utredning och förslag i ärendet.

Utgångspunkter för personalberäkningarna m. m.

Civilförvaltningen har såsom utgångspunkter för sina beräkningar av ämbetsverkets

personalbehov närmare berört vissa arbetsuppgifter och organisationsfrågor,

nämligen den på ämbetsverket ankommande utredningsverksamheten,

byråchefernas ställning, proportionen mellan ordinarie och extra ordinarie

personal samt centraliseringen av bokföringen. Beträffande utredningsverksamheten

har civilförvaltningen anfört i huvudsak följande.

_ En mycket väsentlig och krävande del av civilförvaltningens arbete hänförde

sig till utredningsverksamhet av olika slag. Denna verksamhet, som i

stor utsträckning avsåge planering på längre sikt av ekonomiska och organisatoriska

förhållanden av ofta nog omfattande betydelse, grundade sig såväl

på uppdrag av Kungl. Majit som på ämbetsverkets eget initiativ och hänvändelser

från övriga centrala försvarsförvaltningsmyndigheter. Densamma finge

anses utgöra en naturlig följd av civilförvaltningens ställning såsom centralt

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

civilt organ inom. försvaret. Såvitt civilförvaltningen kunde bedöma borde

denna verksamhets utveckling främjas. Många av civilförvaltningens hittillsvarande

utredningsarbeten i vad avsåge den kamerala förvaltningens område

hade krävt en å två personers arbetstid under flera månader. Liknande vöre

förhållandet beträffande kanslibyrån, där besvarandet ay större remisser,

arbetet å anslagsäskanden för försvaret, remisser å sådana äskanden samt tor

slag till stater och andra förarbeten till regleringsbreven i betydande omfattning

toge personal, och då givetvis kvalificerad sådan, i anspråk, hor a

ämbetsverket skulle kunna rätt fylla sin uppgift vore det ofrånkomligt, att

erforderlig personal funnes tillgänglig for ifrågavarande verksamhet, utan

att det i och för sig omfattande löpande arbetet åsidosattes.

Civilförvaltningens sålunda berörda arbetsuppgifter hade, anför civilförvaltningen

vidare, icke minst medfört en arbetsbelastning för krigsråden.

Dessa hade att taga erforderliga initiativ samt att leda arbetet

efter lämpliga riktlinjer. Då de jämväl måste leda och övervaka det omfattande

och skiftande löpande arbetet hade de fått sig pålagda en arbetsborda

och ett ansvar, som icke stöde i rimlig proportion till deras löneställnmg. Med

stöd av civilförvaltningens instruktion hade i betydande utsträckning uppdrag^

åt krigsråden att besluta i på civilförvaltningen ankommande ärenden,

i anledning varav en föredragning för krigsråden i stor omfattning ägde

rum. Därigenom hade krigsråden kommit att intaga en väsentligt mera

ledande ställning än byråchefer i allmänhet. Ämbetsverkets nuvarande byråer

vore dessutom av helt annan omfattning än vad fallet vore inom övriga statliga

ämbetsverk. Detta borde också enligt civilförvaltningens mening komma till

uttryck i deras benämning. Civilförvaltningen ville därför i likhet med 1941

års förvaltningsutredning föreslå, att benämningen byrå utbyttes mot avdelning.

Civilförvaltningen har vidare erinrat att, då ämbetsverket organiserats

på allenast tre enheter, detta skett för att vinna största möjliga garanti

för enhetlig författningstillämpning och i övrigt erforderlig sammanhållning

och följdriktighet i arbetet, ett på detta område särskilt eftersträvansvärt mal.

Hade organisationen skett efter andra, eljest vedertagna grunder skulle utan

tvivel antalet enheter ha blivit större samt arbetsbörda och ansvar för vederbörande

chefer mera normala. Under dylika förhållanden ansåge civilforvaljungen

icke skäligt att krigsråden bibehölles vid deras nuvarande onestallning.

Civilförvaltningen ville fördenskull föreslå, att krigsråden tilldelades

den av 1941 års förvaltningsutredning föreslagna placeringen i lönegrad C 8.

I fråga örn proportionen mellan den ordinarie och extra ordinarie personalen

har civilförvaltningen anfört, att detta vore ett spörsmål, som enligt

ämbetsverkets mening oavvisligen måste regleras. Härom Ilar civilforva

ningen vidare yttrat:

Det torde få anses ställt utom fråga, att den nuvarande proportionen i

nämnda hänseende icke är lyckligt avvägd. Åt denna uppfattning ha aven

allmänna lönenämnden och försvarsvasendets lonenamnd givit uttryck i sitt

utlåtande över civilförvaltningens förslag till anslagsaskanden för innevarande

budgetår. Särskilt vill civilförvaltningen framhålla det olampliga i att vissa

högre nyckelbefattningar äro av extra ordmarie-natur. Da extra ordinarie befattningshavare

i högre lönegrader samtidigt inneha ordinarie tjänster ag

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

lönegrader medför ovannämnda förhållande — förutom olägenheter för vederbörande

befattningshavare — ett system med vikariatslöner, som sträcker sig

över ett flertal lönegrader. Ämbetsverket har emellertid icke för närvarande

ansett sig böra i hela dess vidd upptaga ifrågavarande spörsmål till behandling,

enär det kan synas befogat att avvakta ytterligare erfarenhet, innan så

sker. Beträffande åter dylika befattningar där underlag för ett tillförlitligt

bedömande nu föreligger, har det emellertid framstått såsom ofrånkomligt

att begära överflyttning till ordinarie stat.

Civilförvaltningen har vidare grundat personalberäkningarna på förutsättningen

att fullständig övergång till central bokföring enligt hålkortssystem

genomföres från och med den 1 juli 1946.

Denna fråga örn centralisering av försvarets bokföring förelädes riksdagen

i propositionen 1945: 170 (s. 190 o. f.). Till den där lämnade redogörelsen för

framlagt förslag i ämnet torde här få hänvisas. Föredragande departementschefen

tillstyrkte i princip förslaget men förutsatte, att övergången till det

nya systemet skulle föregås av mera ingående undersökningar. Departementschefen

förutsatte, att det nya bokföringssystemet icke kunde komma till användning

förrän tidigast från och med ingången av budgetåret 1946/47. Riksdagen

har enligt skrivelse 1945: 353 (s. 10) i princip bifallit förslaget örn införande

av central bokföring inom försvaret samt bemyndigat Kungl. Maj:t

att vidtaga erforderliga förberedande åtgärder för systemets genomförande

ävensom träffa avgörande örn tillämpning försöksvis av systemet i vissa hänseenden

eller beträffande vissa delar av försvarets bokföring.

I skrivelse den 27 september 1945 hemställde civilförvaltningen örn bemyndigande

att från och med den 1 april 1946 förhyra erforderliga bokföringsmaskiner

samt örn anvisande av medel för maskinhyra och personalkostnad.

I skrivelsen anförde civilförvaltningen i huvudsak följande.

För bokföring hade hålkortssystem redan i viss utsträckning tillämpats vid

civilförvaltningen med mycket gott resultat. På grundval av de vunna erfarenheterna

hade civilförvaltningen kommit till den bestämda uppfattningen,

att övergång till central hålkortsbokföring för försvaret i dess helhet snarast

borde ske. De ytterligare undersökningar, som erfordrades för planläggning

av övergången, kunde i stort sett anses avslutade. Det vore önskvärt, att den

fullständiga övergången ägde rum från ingången av budgetåret 1946/47. På

grund därav erfordrades vissa förberedande åtgärder redan under innevarande

budgetår. Sålunda måste erforderliga maskiner finnas installerade och provade

och utbildad personal vara tillgänglig vid nämnda tidpunkt. Vidare

måste viss inredning färdigställas för förvaring av verifikationer och hålkort.

Slutligen vore det önskvärt, att övergången i viss utsträckning skedde successivt.

Civilförvaltningen, som redan från och med den 1 juli centraliserat

redovisningen för flottans fartyg enligt hålkortsmetod, planerade därför att införa

systemet beträffande marinens landmyndigheter och flygvapnet redan

från den 1 april 1946. Med hänsyn därtill samt till utbildningssynpunkterna

borde maskinerna vara installerade redan den 1 april.

Genom beslut den 30 november 1945 har Kungl. Maj:t bemyndigat civilförvaltningen

att förhyra erforderligt antal maskiner av typ Hollerith. Civilförvaltningen

anbefalldes därvid att i god tid samråda med statens organisa
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

tionsnämnd rörande utformningen av titelcod. I fråga om kostnaderna förklarade

Kungl. Majit Sig vilja framdeles efter förnyad framställning meddela

beslut rörande deras bestridande.

Civilförvaltningen bär i förevarande skrivelse redogjort för de personalförändringar

som bleve en följd av det nya bokföringssystemet samt för de

ekonomiska konsekvenserna av omläggningen. Ämbetsverket har anfört bland

annat följande.

Bokföringsverksamheten, vilken avsåges skola förläggas till kameralbyråns

bokföringskontor, förutsatte viss förgranskning, s. k. avprickning, som enligt

nuvarande system ålåge revisionsbyråns biträdespersonal. Vidare erfordrades

före bokföringen en noggrann titelkontroll. Då övergång till hålkortsbokföring

sålunda förutsatte, att en väsentlig del av de revisionsbyråns biträdespersonal

åliggande arbetsuppgifterna överflyttades till kameralbyråns bokföringskontor,

komme det att ställa sig fördelaktigt att samtidigt överflytta jämväl nämnda

personals återstående arbetsuppgifter av löpande art. Först genom en sådan

åtgärd kunde den genom hålkortsbokföringen möjliga personalbesparingen till

fullo utnyttjas.

De sammanlagda årskostnaderna för hålkortsbokföringen komme att uppgå

till 215 100 kronor, varav personalkostnader 151 600 kronor och maskinkostnader

63 500 kronor. Frånsett de väsentliga fördelarna i form av dels möjligheter

att med tillräcklig snabbhet sammanställa kassarapporter, belastningstabeller

m. m., dels avlastning av de lokala kassamyndigheternas arbete, dels

ock möjligheter att genomföra en snabbare och effektivare titelkontroll och

siffergranskning av räkenskaperna, medförde systemet dessutom icke oväsentliga

besparingar för ämbetsverkets del.

Siffergranskningen och »prickningen» å de fem revisionskontor (detaljer),

vilka inom revisionsbyrån fullgjorde allmänna revisionsuppgifter, beräknades

av civilförvaltningen vid ett granskningsunderlag av cirka 2 miljoner verifikationer

örn året kräva en personal av 4 kontorister och 36 kontorsbiträden. Av

denna personal beräknades vid övergång till hålkortsbokföring 4 kontorister

och 29 kontorsbiträden kunna inbesparas. Vidare kunde som besparing räknas

hela den eljest erforderliga biträdande personalen å bokföringskontoret, uppgående

till 1 kanslibiträde samt 9 kontorsbiträden. Slutligen vore hålkortsredovisningen

— i motsats till vad som tidigare förutsatts — avsedd att omfatta

jämväl civilförvaltningens egen kassa, varigenom 4 kontorsbiträdesbefattningar

å kameralbyråns kamrerarkontor inbesparades. De totala avlöningskostnaderna

för den personal, som sålunda kunde inbesparas, uppginge

till omkring 197 400 kronor.

För närvarande bearbetades de lokala kassamyndigheternas kassarapporter

och bokföringsuppgifter m. m. enligt hålkortsmetod. Kostnaderna härför uppginge

till 59 500 kronor och avsåge huvudsakligen service- och kortkostnader

samt löner till ett mindre antal stansoperatriser. Nämnda belopp finge i detta

sammanhang räknas som besparing. Inberäknat en besparing av omkring

20 000 kronor årligen, som uppkomme genom att vissa specialmaskiner för de

lokala kassaförvaltningarna ej behövde anskaffas, skulle sålunda genom hålkortsbokföring

inbesparas omkring 276 900 kronor. Härtill komme värdet av

arbetsbesparingen för lokala kassamyndigheter, vilket värde emellertid för

närvarande ej kunde uppskattas till något visst belopp. Civilförvaltningen

avsåge att undersöka i vad mån denna arbetsbesparing jämväl kunde omsättas

i minskade personalkostnader. Nettobesparingen skulle härigenom uppgå till

omkring 61 800 kronor.

Enligt vad sålunda föreslagits avsåges revisionsverksamhet i vidsträckt

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

mening skola fullgöras icke blott inom revisionsbyrån utan även å kameralbyråns

bokföringskontor, dit alltså skulle förläggas dels viss förgranskande

verksamhet, dels liksom hittills den centrala anslags-, postgiro- och förskottskontrollen,

vilken jämväl till en del utfördes å hålkortsmaskiner. Den räkenskapskontroll,

som sålunda skulle förläggas till bokföringskontoret, måste av

naturliga skäl vara 100-procentig. Beträffande den granskning åter, som ålåge

revisionsbyrån, förutsatte civilförvaltningen i personalbesparande syfte i likhet

med 1941 års förvaltningsutredning, att densamma skulle omfatta endast

viss del av räkenskapsmaterialet, av civilförvaltningen beräknad till 75 %. Såsom

tidigare framhållits, beräknades detta — ehuru säkra hållpunkter för

ett bedömande därav för närvarande saknades — komma att omfatta cirka 2

miljoner verifikationer.

Civilförvaltningen har i en utförlig redogörelse för varje enhet inom ämbetsverket

närmare motiverat sina beräkningar av personalbehovet. Kostnaderna

för den personalorganisation som civilförvaltningen sålunda angivit erforderlig

ha beräknats till 1 622 000 kronor, vilket skulle innebära en anslagshöjning

med 380 000 kronor.

Utredningsmannen har inledningsvis avgivit vissa synpunkter på utredningens

omfattning och därvid anfört följande.

I nuvarande läge, innan man ännu kunnat vinna tillräcklig erfarenhet angående

omfattningen av de arbetsuppgifter, vilka komma att åvila civilförvaltningen

efter den förstärkta försvarsberedskapens upphörande, är det enligt

min mening icke möjligt att avgiva ett detaljerat och mera slutgiltigt förslag

rörande civilförvaltningens personalorganisation. Härmed torde få anstå till

dess den nuvarande försvarsorganisationen vunnit full stadga eller efterträtts

av en nyorganisation av försvarsväsendet, därest en sådan kommer att genomföras

inom de närmaste åren. Vid en sådan tidpunkt synes en fullständig

organisationsundersökning av civilförvaltningen böra företagas. Örn en dylik

allmän undersökning skulle dröja mera avsevärd tid, synes särskild undersökning

beträffande arbetsrutinen böra utföras inom vissa delar av ämbetsverket.

Under nu angivna förhållanden har jag i huvudsak begränsat min

översyn av civilförvaltningens personalorganisation till en granskning av de

förslag rörande personaluppsättningen, som ämbetsverket framfört i sin petitaskrivelse.

Vidare har utredningsmannen till belysning av civilförvaltningens förslag

lämnat vissa uppgifter angående lönekostnader och personaluppsättning. Härav

må återgivas följande.

Utvecklingen av lönekostnaderna för försvarets civilförvaltning från och

med budgetåret 1944/45 framgår av följande siffror: 1944/45 enligt räkenskaperna

2 162 822 kronor, inberäknat avlöning till befattningshavare avlönade

från beredskapsanslag, 1945/46 anvisade anslagsmedel, inberäknat avlöningsmedel

av avvecklingsanslag, 1 957 000 kronor, samt 1946/47 enligt civilförvaltningens

äskande 1 622 000 kronor. Civilförvaltningens petitaskrivelse ger vid

handen, att framställning örn anvisande av avvecklingsmedel för budgetåret

1946/47 förutsatts. Till beloppet för budgetåret 1945/46 bör läggas det belopp,

varmed civilförvaltningen bemyndigats övergångsvis överskrida icke-ordinarieposten

för att bereda högst 11 extra tjänstemän anställning såsom extra

ordinarie, uppskattat till omkring 62 000 kronor. För budgetåret 1946/47 ingår

ifrågavarande amanuenspersonal bland den extra ordinarie personalen i allmänhet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

Från avvecklingsanslaget avlönas civilförvaltningens extra tjänstemän ävensom

tillfälliga befattningshavare. Sammanlagt uppgick antalet av dessa båda

personalgrupper den 1 januari 1946 till 186. Från avvecklingsanslaget utgår

även den löneskillnad, som uppkommer mellan lön såsom extra befattningshavare

i högre lönegrad och vederbörande tillkommande lön såsom extra

ordinarie tjänsteman i lägre lönegrad.

I det av civilförvaltningen nu framlagda förslaget äro inga särskilda medel

beräknade för extra befattningshavare. Enligt vad utredningsmannen inhämtat

förklaras detta förhållande av att under det närmaste budgetåret behovet av

extra ordinarie personal anses komma att omedelbart fyllas från den stora

gruppen från avvecklingsanslag nu avlönad extra personal.

Antalet extra ordinarie befattningshavare den 1 januari 1946 har angivits

till 142. Den för civilförvaltningen gällande personalförteckningen upptager

18 extra ordinarie befattningshavare i högre lönegrad än 20. Härjämte åtnjuta

för närvarande 12 extra ordinarie tjänstemän med stöd av särskilda bemyndiganden

arvoden enligt lägst 21 :a löneklassen. Enligt civilförvaltningens

anslagsäskande för 1946/47 skulle antalet extra ordinarie befattningshavare

uppgå till sammanlagt 198, varav 25 i högre lönegrad än 20.

Antalet ordinarie tjänstemän utgör för närvarande 63, vilket antal enligt

personalstatsförslaget skulle höjas till 70, varav 2 upptagna å övergångsstat.

Antalet befattningshavare tillhörande lönegrader över den 20:e föreslås holt

från 33 till 37.

Enligt civilförvaltningens förslag skulle vidare för budgetåret 1946/47 arvoden

utgå till 9 heltidstjänstgörande befattningshavare.

Till dessa uppgifter har utredningsmannen anfört vissa allmänna synpunkter

och därvid yttrat följande.

.. Av de ovan meddelade sifferuppgifterna framgår, att civilförvaltningen

räknat med att till extra ordinarie tjänstemän överflytta ett avsevärt antal

av de nu med medel å avvecklingsanslag avlönade extra och tillfälliga befattningshavarna

i verket. Dessa befattningshavare kunna ock anses redan fullgöra

åligganden tillhörande civilförvaltningens regelmässiga, av den förstärkta

försvarsberedskapen oavhängiga arbetsuppgifter.---

Av civilförvaltningens personalstatförslag har jag, efter att ha tagit del

av arbetsuppgifterna å ämbetsverkets olika avdelningar, erhållit det intrycket,

att personaluppsättningen i allmänhet icke tilltagits alltför riklig. Den av

mig verkställda undersökningen av ämbetsverkets arbetsförhållanden har

givit vid handen, att civilförvaltningen kräver ett relativt stort personalantal.

Detta sammanhänger med civilförvaltningens allmänna ställning inom försvarsorganisationen,

med en mångfald ärenden av delvis mycket skiftandeoch

långt i detalj gående beskaffenhet. Jag vill i detta sammanhang framhålla,

att det skulle vara önskvärt, örn vissa grupper av ärenden, vilka nu

dragas under Kungl. Majrts prövning utan att deras beskaffenhet oundgängligen

synes så påkalla, kunde slutligt handläggas inom civilförvaltningen.

Det skulle nämligen verka tidsbesparande, örn ämbetsverket i stället för att

avgiva utlåtanden till Kungl. Maj:t kunde fatta direkta beslut, på vilkas utformande

icke skulle behöva nedläggas lika mycket arbete som på remissutlåtandena.

Detta spörsmål — som särskilt har avseende å kanslibyrån —

är av den betydelse, att detsamma synes böra utan dröjsmål tagas under närmare

omprövning.

Utredningsmannen har därefter övergått till de spörsmål av mera allmän

beskaffenhet, som civilförvaltningen tagit upp. I frågan örn krigsrådens löneställning

har utredningsmannen därvid anfört följande.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Martts proposition nr 120.

Det torde vara ganska vanskligt att göra några direkta jämförelser mellan

krigsråden i civilförvaltningen och byråcheferna i andra ämbetsverk. Byråer

med mycket stor personaluppsättning och med omfattande befogenhet för

chefen att själv avgöra ärendesgrupper finnas jämväl inom andra delar av

statsförvaltningen. Även örn krigsrådstjänsterna inom försvarets civilförvaltning.

ur olika synpunkter, torde vara att hänföra till de mera krävande byråchefstjänsterna

inom statsförvaltningen, synes det icke möjligt att i förevarande

sammanhang taga ställning till civilförvaltningens förslag örn krigsråds^''änsternas

placering å löneplan C. Det må erinras att i årets statsverksproposition

(För flera huvudtitlar gemensamma frågor, s. 14) spörsmålet örn

en allmän differentiering i lönehänseende av byråchefs- och rådst jänsterna

icke ansetts böra framläggas för riksdagen.----Vid sådant förhållande

har jag måst lämna civilförvaltningens ifrågavarande förslag åsido.

Beträffande frågan om proportionen mellan ordinarie och extra ordinarie

personal har utredningsmannen ansett det uppenbart att inom civilförvaltningen

antalet ordinarie befattningar är osedvanligt ringa i förhållande till

antalet extra ordinarie tjänster. Enligt det förslag till personalstater som

civilförvaltningen framlägger skulle visserligen — anför utredningsmannen

vidare — proportionen ej komma att förbättras, men detta sammanhängde

med den väsentliga utökning antalet extra ordinarie befattningshavare skulle

undergå på grund av föreslagen överflyttning till sistnämnda kategori av nu

från avvecklingsanslag avlönade extra befattningshavare. Utredningsmannen

anser civilförvaltningens förslag örn uppförande å ordinarie stat av nya tjänster

vara uppgjort med stor försiktighet. Med hänsyn till den berörda missproportionen

mellan ordinarie och icke-ordinarie befattningar har utredningsmannen

ansett det vara fullt motiverat att föreslå, att ytterligare ett antal

tjänster, örn vilkas framtida behövlighet, enligt hans mening, tvekan ej kunde

råda, uppföras å ordinarie stat.

Personalberäkningar.

Kanslibyrån.

Enligt instruktionen för civilförvaltningen handläggas ärendena å kanslibyrån

å ett sekretariat, två sektioner och ett pensionskontor. Till sektion II

är ansluten en detalj för handläggning av ärenden rörande ersättning för

flyttningskostnader och vissa andra ersättningsfrågor. Till följd av de omfattande

arbetsuppgifter som ankommit på byrån, alltsedan ämbetsverkets

tillkomst, har det emellertid befunnits nödvändigt att från de båda sektionerna

bryta ut mål och ärenden angående förmåner under kommenderingar,

ortsgrupplöner, anställande av tillfällig och extra personal m. m., vilka handläggas

å en provisoriskt inrättad tredje sektion.

I fråga örn personalbehovet inom kanslibyrån har civilförvaltningen anfört

i huvudsak följande.

Huvuddelen av de på kanslibyrån ankommande ärendena rörde frågor

örn förmåner av olika slag åt försvarets personal av skilda kategorier. Denna

personal hade uppenbarligen ett befogat krav på att få sina angelägenheter

behandlade utan onödigt dröjsmål. Trots de ansträngningar, som gjorts för

att få arbetet att löpa friktionsfritt, hade emellertid en viss eftersläpning

icke kunnat undvikas. Visserligen syntes någon minskning i arbetet kvantita
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

tivt sett komma att inträda efter den förstärkta försvarsberedskapens avveckling.

Med hänsyn till arten av göromålen syntes dock en dylik minskning ej

kunna beräknas bliva av större omfattning. I kvalitativt avseende kunde man

icke räkna med någon ändring. Med hänsyn till det anförda ansåge civilförvaltningen

det ofrånkomligt, att viss personalförstärkning bereddes kanslibyrån

för att i möjligaste mån avhjälpa de svårigheter, som hittills rått.

Då arbetsbelastningen för sektionerna I och II enligt civilförvaltningens

mening ej möjliggjorde överförande till dessa sektioner av de hittills på den

tredje sektionen handlagda göromålen, syntes den närmast till hands liggande

utvägen vara, att kanslibyråns fredsorganisation utbyggdes med ytterligare

en sektion (III) med i huvudsak samma arbetsuppgifter som den för

beredskapstiden inrättade sektionen. Såsom chef för denna sektion kunde

med hänsyn till arbetsuppgifterna icke rimligen avses befattningshavare i

lägre löneställning än 26:e lönegraden. Befattningen syntes tills vidare få

uppföras såsom extra ordinarie. Då överflyttning av personal från annan avdelning

icke vore möjlig, måste medel för avlöning åt den för sektionen erforderliga

personalen beräknas på avlöningsstaten. Tills vidare syntes man

såsom biträde åt sektionschefen få räkna med en byråsekreterare i lönegrad

Eo 21 samt en amanuens.

Den erfarenhet civilförvaltningen vunnit hade givit vid handen, att kanslibyrån

därutöver vore i behov av förstärkning av arbetskrafterna med en byråsekreterare

i 21 :a lönegraden, närmast avsedd för sektion 1.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 ifrågasatte civilförvaltningen

örn icke befattningarna för chefer för sektionerna I och II vid kanslibyrån, en

byrådirektör i Eo 28 och en förste byråsekreterare i Eo 26, såsom under alla

omständigheter ständigt erforderliga för ämbetsverket, borde uppföras å ordinarie

stat. Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd anförde

härom, att starka skäl syntes tala för att åtminstone byrådirektören snarast

bereddes ordinarie anställning, detta med hänsyn till den betydelse denna

tjänst otvivelaktigt hade. Föredragande departementschefen anförde i denna

fråga (propositionen 1945: 170), att, även örn goda skäl talade för att vissa

av de i samband med 1943 års förvaltningsreform inrättade nyckelbefattningarna

hos civilförvaltningen borde uppföras å ordinarie stat, det syntes

lämpligt avbida ytterligare någon tids erfarenhet, innan en sådan åtgärd

vidtoges.

Civilförvaltningen anför nu, att ämbetsverkets sedermera vunna erfarenhet

till fullo bestyrkt dess tidigare uttalade uppfattning. Utvecklingen hade givit

vid handen, att i varje fall de båda sektionschefsbefattningarna under alla

förhållanden bleve erforderliga för framtiden. Med hänsyn till vikten av kontinuitet

beträffande ärendenas handläggning och det därav betingade intresset

att till befattningar sådana som de ifrågavarande kunna varaktigt knyta

kvalificerade krafter hemställer ämbetsverket, att desamma måtte uppföras

såsom ordinarie.

I fråga örn personal inom kanslibyrån innebär civilförvaltningens förenämnda

förslag i förhållande till antalet nuvarande ordinarie och extra ordinarie

befattningar i högre lönegrad än 20 utbyte av 1 byrådirektörsbefattning

i Eo 28 mot ordinarie befattning i A 28 samt inrättande av 1 förste byråsekreterarbefattning

i A 26 och 2 byråsekreterarbefattningar i Eo 21. I öv
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

rigt har av personal i extra ordinarie befattningar räknats med 10 amanuenser

(Eo 18—15), 2 kontorister (Eo9), 3 kanslibiträden (Eo 7) och 6 kontorsbiträden

(Eo4).

Utredningsmannen har intet haft att erinra mot civilförvaltningens förslag

örn utbyte av extra ordinarie befattningar mot ordinarie. Beträffande byrådirektörstjänsten

har särskilt framhållits önskvärdheten av dels att en av sektionscheferna

erhölle sådan löneställning, att han normalt borde inträda såsom

ersättare för krigsrådet, och dels att upprepade successionsförordnanden

såvitt möjligt undvekes.

Ej heller förslagen örn inrättande av 2 nya tjänster för byråsekreterare i

Eo 21 har föranlett erinran från utredningsmannens sida. Utredningsmannen

föreslår därjämte, att en för sekretariatet avsedd extra ordinarie byråsekreterarbefattning,

med hänsyn till angelägenheten att kanslibyråchefen på sekretariatet

kunde räkna med en mera stadigvarande personaltillgång än hittills,

ersättes med en ordinarie befattning (A 21).

Yad beträffar frågan örn bibehållande av en tredje sektion i fredsorganisationen

har utredningsmannen, med hänsyn till antalet avgjorda ärenden å

byrån, 9171 under 1945 mot 7 405 under 1944, funnit det uppenbart, att

kanslibyråns arbetsbörda avsevärt ökats under det senaste året. Huru utvecklingen

komme att gestalta sig under den närmaste framtiden vore emellertid

svårt att bedöma. En eventuell delegering av beslutanderätten i vissa

grupper av ärenden till civilförvaltningen skulle sannolikt påverka kanslibyrån

i arbetsbesparande riktning. Under nu angivna förhållanden syntes

enligt utredningsmannens mening frågan örn sektion III och dess ställning

1 organisationen böra tills vidare hållas öppen, även örn det finge anses erforderligt

att för den närmaste tiden bibehålla sektionen såsom självständig.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits syntes, i stället för lön till en extra

ordinarie förste byråsekreterare (Eo26), böra utgå vikariatslön i nämnda

lönegrad till den tjänsteman, som erhölle uppdrag att förestå sektionen.

Utredningsmannen har ansett det kunna sättas i fråga, örn anordningen

med ett särskilt pensionskontor i fortsättningen borde bibehållas. Det syntes

emellertid icke finnas anledning att vidtaga ändring i organisationen, så

länge den nuvarande pensionskamreraren (A 24) kvarstode i tjänst. Civilförvaltningen

hade räknat med 1 amanuensbefattning för pensionskontoret.

Enligt utredningsmannens mening borde för kontoret beräknas allenast en

halvtidsamanuens, vilken i övrigt syntes kunna tagas i anspråk för att fylla

det behov av amanuensbiträde hos generaldirektören, varmed civilförvaltningen

räknat, eller utnyttjas på annan avdelning av kanslibyrån.

Beträffande personal i lägre löneställning har utredningsmannen föreslagit

2 ordinarie kontoristbefattningar i A 9 samt, för expeditionen, 1 ordinarie

kanslibiträdesbefattning i A 7 i stället för av civilförvaltningen beräknade motsvarande

extra ordinarie befattningar. Vidare borde man för expeditionen

och skrivcentralen räkna med 2 extra ordinarie skrivbiträden i stället för kontorsbiträden.

I förhållande till nu befintlig ordinarie personal eller extra ordinarie per
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

sonal i högre löneställning än Eo 20 innebär utredningsmannens förslag för

kanslibyråns del således utbyten av 1 befattning för byrådirektör i Eo 28 mot

1 i A 28 och av 1 befattning för förste byråsekreterare i Eo 26 mot 1 i A 26

samt ökning med två byråsekreterarbefattningar, 1 i A 21 och 1 i Eo 21,

samt med 2 kontoristbefattningar i A 9 och 1 kanslibiträdesbefattning i A 7,

Antalet övriga befattningar skulle med utredningsmannens förslag uppgå till

10 amanuenser (Eo 18—15), 2 kanslibiträden (Eo7), 4 kontorsbiträden (Eo 4)

och 2 skrivbiträden (Eo2).

Kameralbyrån.

Enligt gällande organisation omfattar kameralbyrån sekretariat, kamreraroch

bokföringskontor ävensom följande fristående detaljer, nämligen mobiliseringsdetalj,

personaldetalj, blankettdetalj samt läger- och manskapskassedetalj.

Civilförvaltningen har anfört, att benämningen sekretariat ej helt täckte de

arbetsuppgifter, som åvilade denna del av kameralbyrån. Nämnda uppgifter

innefattade nämligen, förutom sekreterargöromål i egentlig mening, utrednings-

och administrativa uppgifter av olika slag. Civilförvaltningen ansåge

lämpligare och mera konsekvent att benämningen sekretariat utbyttes mot

centralkontor. Detta kontor skulle — förutom det nuvarande sekretariatet

— innefatta jämväl mobiliserings- samt läger- och manskapskassedetaljerna.

Bedömandet av centralkontorets personalbehov borde ske under beaktande

av att den inledningsvis berörda utredningsverksamheten till största delen

folie på detta kontor. Vidare hade kontoret att utarbeta de bestämmelser

inom kameralavdelningens arbetsområde, vilkas utfärdande ankomme på civilförvaltningen,

samt att vid behov omarbeta och överse dylika föreskrifter.

Civilförvaltningen föreslår, att den nuvarande förste byråsekreterarbefattningen

i lönegrad Eo 26 utbytes mot en byrådirektörsbefattning i lönegrad

A 28. Nämnde befattningshavare skulle enligt den föreslagna organisationen

dels utgöra krigsrådets närmaste biträde vid ledningen av byrån, dels föreståndare

för centralkontoret. Till stöd för detta förslag har civilförvaltningen

anfört i huvudsak följande.

Förste byråsekreteraren å kameralbyrån hade alltsedan befattningens inrättande

i egenskap av extra föredragande åtnjutit särskild ersättning enligt

Kungl. Maj:ts medgivande med belopp motsvarande vikariatsersättning vid

förordnande att uppehålla befattning i lönegrad A 28. Även efter återgång till

fredsförhållanden bleve det erforderligt att ålägga ifrågavarande befattningshavare

en omfattande föredragningsskyldighet, avseende dels ärenden, som

avgjordes av krigsrådet, dels huvudparten av de löpande ärenden å byrån,

som avgjordes av generaldirektören, vilka senare bland annat omfattade ett

stort antal remisser av olika slag. Nämnde befattningshavare ålåge dessutom

att ombesörja utarbetande av föreskrifter av skilda slag för fred och krig för

försvarsväsendet i dess helhet.

Det borde särskilt framhållas, att befattningen icke vore specialiserad utan

att dess innehavare måste äga ingående kännedom angående byråns övriga

kontor och detaljer. Arbetet med utarbetande av bestämmelser och med större

utredningar vore förenat med en hög grad av självständighet och förutsatte

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts •proposition nr 120.

arundliga insikter i det ämne, föreskrifterna respektive utredningarna avsåge.

Befattningen, vilken förutom föredragning i stor utsträckning avsage arbetsuppgifter

av ledande oda övervakande natur, vore till sm karakter icke en

sekreterarbefattning utan måste anses motsvara en byrådirektorst] anst.densamma

borde — såsom utgörande en nyckelbefattning uppföras a ordinarie

stat. Härför talade vidare önskvärdheten av att till befattningen i fråga kunna

knyta en tillräckligt kvalificerad arbetskraft.

Genom beslut den 22 juni 1945 har Kungl. Majit medgivit, att tills vidare

intill den 1 juli 1946 finge för beredning och föredragning av anslags- och

budgetärenden m. m. anställas en extra tjänsteman med arvode motsvarande

lön enligt 23:e löneklassen i löneplanen Eo civila icke-ordmanereglementet.

Kostnaderna härför bestridas från civilförvaltningens avlöningsanslag. Civilförvaltningen

har anfört, att för beredning och föredragning av budget- och

därmed sammanhängande ärenden erfordrades, enligt vad erfarenheten utvisade,

även för framtiden en särskild befattningshavare. För ifrågavarande,

i huvudsak för ärenden av anslagsteknisk och budgetnatur avsedda befattning

inom centralkontoret syntes en placering i lönegrad Eo 26 få anses motiverad.

Såväl beredningen av dessa ärenden och därmed förenat, ofta mycket omfattande

utredningsarbete, som föredragningen av desamma bomme att åligga

innehavaren av nämnda befattning. Härför erfordrades vidsträckta anslagsoch

budgettekniska insikter, vilka icke finge vara begränsade till enbart

fjärde huvudtiteln. Genom inrättande av ifrågavarande befattning skapades

förutsättningar för en fortlöpande enhetlig kontroll av fjärde huvudtiteln ur

anslagsteknisk och formell synpunkt. För befattningen vore kontinuitet med

därav följande fördjupade insikter och erfarenhet av största betydelse. Denna

kontinuitet äventyrades vid en lägre placering än den föreslagna, varigenom

kunde befaras, att tjänsten i fråga bleve en genomgångsbefattning, som måhända

ej ens alltid kunde besättas med en tjänsteman med erforderlig kompetens

och arbetskapacitet.

Beräkningarna av personalbehovet i övrigt för det föreslagna centralkontoret

upptaga, utöver nu befintliga ordinarie befattningar och extra ordinarie

befattningar i högre lönegrad än 20, 4 amanuenser (Eo 18—15), 1 kanslibiträde

(Eo7) samt 7 kontorsbiträden (Eo4).

Civilförvaltningen har närmare motiverat bibehållande av en befattning

för revisor i A 21 såsom chef för mobiliseringsdetal j en. Det vore av

utomordentlig vikt att en ordinarie befattningshavare med erforderlig erfarenhet

inom detta område placerades såsom föreståndare för ifrågavarande

detalj. Detaljen måste med hänsyn till ämbetsverkets krigsförberedelsearbete

bibehållas även i fred. Till detaljens arbete hörde, bland annat, verkställande

av kostnadsberäkningar av olika slag, registrering av hemliga general-, högkvartersorder

m. m, utrustande av krigskassaavdelningarna i enlighet med

gällande krigskassaplan, ärenden angående placering av personal hos ämbetsverket

under beredskap och i krig m. m. Vidare ålåge mobiliseringsdetaljen

att fortlöpande hålla vederbörliga mobiliseringstabeller i aktuellt skick, vilken

uppgift fordrade mycket stor noggrannhet och krävde ett avsevart arbete.

Därest dessa uppgifter ej skulle under fred bereda vederbörande förestån
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

dare full sysselsättning, kunde han utnyttjas för utrednings- och sekreterargöromål.

Utredningsmannen har ansett de skäl, som av civilförvaltningen anförts

till stöd för placering av den nuvarande förste byråsekreteraren i 28:e lönegraden,

väl vara vägande. Att under nuvarande förhållanden, innan man

kunde bedöma, i vad mån försvarsberedskapens slutliga avveckling kunde

påverka göromålen å kameralbyrån, göra nämnda befattning till ordinarie

i 28:e lönegraden syntes dock knappast tillrådligt. Utredningsmannen har

fördenskull förordat, att förste byråsekreterartjönsten ombildades till ordinarie

i nuvarande lönegrad (A 26) men att medgivande lämnades, att för

budgetåret 1946/47 tjänsteinnehavaren finge uppbära vikariatslön enligt 28:e

lönegraden. Några förordnanden i succession borde givetvis därvid icke meddelas.

För handläggning av budget- och därmed sammanhängande ärenden kunde

enligt utredningsmannens mening — vid jämförelse med motsvarande förhållanden

inom andra ämbetsverk — icke anses vara motiverat att anställa

en befattningshavare i högre lönegrad än den 24:e. Med hänsyn till att de

uppgifter, som bomme att åligga ifrågavarande befattningshavare, vore av

permanent natur, borde dock tjänsten omedelbart uppföras å ordinarie stat.

Det syntes utredningsmannen, att en särskild befattningshavare i 21 :a

lönegraden knappast borde avses för de arbetsuppgifter som ankomme på

mobiliseringsdetaljen. Att pålägga en befattningshavare i nämnda löneställning

registrering av hemliga order och dylikt syntes vara att använda överkvalificerad

arbetskraft. Utredningsmannen har fördenskull föreslagit^ att

mobiliseringsdetaljen — till vilken någon motsvarighet icke funnits före den

förstärkta försvarsberedskapens införande — utginge ur fredsorganisationen

samt att detaljens arbetsuppgifter förlädes direkt under centralkontoret.

Detta borde för ändamålet förses med en ordinarie befattningshavare, förslagsvis

en kontorist i A 9, för registrering och handläggning av fortlöpande

göromål i övrigt, medan övriga uppgifter borde påläggas någon tjänsteman å

centralkontoret i byråsekreterar- eller amanuensgrad. Då för mobiliseringsdetaljen

avsetts en redan förefintlig ordinarie revisor, syntes denne kunna

disponeras för annan tjänst, förslagsvis å kamrerarkontoret.

Beträffande löneställningen för biträdespersonalen å expedition och skrivcentral

har utredningsmannen ansett det befogat, att föreståndaren för

expeditionen (nu kanslibiträde i Eo 7) erhölle ordinarie anställning (A 7).

Av de beräknade 7 kontorsbiträdestjänsterna (Eo 4) syntes 1 böra upptagas

som ordinarie (A4), medan 2 borde utbytas mot skrivbiträdestjänster (Eo2).

Civilförvaltningens beräkningar av personalbehovet för kamrerarkontoret

upptaga — förutom redan befintliga befattningar för 1 kamrerare, 1

kassör, 1 kansliskrivare, 1 kanslibiträde och 2 kontorsbiträden, samtliga ordinarie

— 2 revisorer i Eo 21, 2 amanuenser (Eo 18—15), 1 ordinarie kontorist.

(A 9) och 8 kontorsbiträden. Civilförvaltningen har såsom motivering för;

denna personaluppsättning anfört i huvudsak följande.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

De två revisorerna vore i huvudsak avsedda för förhandsgranskningen, för

vilken uppgift även en amanuens avsåges. Med hänsyn till att den fredsmässiga

omfattningen av förgranskningsarbetet givetvis icke för närvarande

kunde med full säkerhet bedömas, kunde det måhända förefalla naturligare,

att civilförvaltningen inskränkte sig till att begära endast, en revisorsbefattning.

Ämbetsverket hade ingående övervägt denna lösning men därvid

funnit, att en dylik personalbegränsning allvarligt skulle äventyra kamrerarkontorets

funktionsduglighet. Nämnda granskning avsåge i huvudsak kommittékostnader,

ersättningar enligt gällande avlöningsreglementen såsom

sjukvårdskostnader m. m., reseräkningar, expensräkningar samt järnvägstransporträkningar,

beträffande vilka sistnämnda civilförvaltningen i stor utsträckning

utgjorde centralt likvidorgan för de tre försvarsgrenarna..

Arten och omfattningen av berörda förgranskningsarbete, vilket fullgjordes

under redogöraransvar, gjorde enligt civilförvaltningens bestämda mening de

två revisorsbefattningarna erforderliga.

Den andre amanuensen borde i stort sett avses för granskning av militärtransporträkningar,

Denna granskning bleve av stor omfattning, sedan under

beredskapen tillämpad medelprisberäkning upphört.

Övergången till hålkortsbokföring för jämväl civilförvaltningens kassa

bomme att såtillvida skilja sig från motsvarande bokföring för de lokala

myndigheterna, att verifikationerna vid deras överlämnande till bokföringskontoret

skulle vara granskade i avseende å titelsättning och överensstämmelse

med sammandrag. Ifrågavarande granskning vore avsedd att ombesörjas

av kansliskrivaren.

Kontoristen avsåges för uppbördsdetaljen och kanslibiträdet såsom kamrerarens

biträde vid dispositionsbokföringen.

Av kontorsbiträdena avsåges 4 för arbetet med utskrivande medelst specialmaskiner

av postgirokort och postgiroförteckningar. Vidare vöre ett kontorsbiträde

avsett att biträda vid granskningen av järnvägsräkningar, två att

biträda kassören, ett för uppbördsdetaljen, ett för räkningsregistrering m. m.

samt slutligen ett såsom biträde vid det kansliskrivaren åvilande granskningsarbetet.

Utredningsmannen har framhållit, att det icke utan en mycket ingående

granskning läte sig med bestämdhet avgöra, örn hela det begärda antalet biträdespersonal

vore behövligt. I förhållande till det nuvarande personalantalet

innebure visserligen personalstatsförslaget en minskning med 4

biträden, men detta sammanhängde med hålkortsredovisningens utsträckande

till civilförvaltningens egen kassa. Något yrkande örn personalbeskärning

saknade utredningsmannen emellertid anledning att framställa. Beträffande

löneställningen för ifrågavarande biträdespersonal syntes den ändringen böra

vidtagas, att av de 8 extra ordinarie kontorsbiträdena 2 erhölle ordinarie

ställning (A 4), medan 2 utbyttes mot skrivbiträden (Eo2).

Utredningsmannen har vidare anfört, att det föreslagna inrättandet av två

revisorstjänster i Eo 21 icke innebure någon utökning av arbetskrafterna å

kamrerarkontoret utan närmast ett utbyte av amanuenstjänster mot revisorsbefattningar.

Då amanuenserna borde äga samma befogenhet som revisorerna,

vore det i och för sig icke nödvändigt att med hänsyn till arbetseffekten

vidtaga den begärda uppflyttningen. För den ene av de ifrågavarande

befattningshavarna kunde emellertid lämpligen disponeras den ordinarie

revisorstjänst, som bleve överflödig, örn mobiliseringsdetaljen slopades. För

opaginerad Kontrollera mot PDF

€4

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

beredande av önskvärd förbättring i amanuenspersonalens befordringsförbållanden

syntes även kunna tillstyrkas, att en extra ordinarie revisorstjänst

inrättades.

Införandet av bokföring enligt liålkortsmetod förutsätter väsentliga förändringar

i organisationen av bokfö ringskontoret. Kontorets arbetsuppgifter

kunna, enligt civilförvaltningen, i stort sett uppdelas i två grupper,

nämligen dels de administrativt betonade göromålen, vilka för närvarande

åvila detsamma, och dels arbetet med den centrala bokföringen enligt hålkortsmetod

med därtill anslutna granskningsuppgifter i fråga örn lokalmyndigheternas

räkenskaper. För sistnämnda ändamål beräknar civilförvaltningen

personalbehovet enligt följande.

Granskningsdetaljens arbete avsåges skola uppdelas på tre underdetaljer

för arméns, marinens respektive flygvapnets jämte vissa andra försvarsmyndigheters

räkenskaper. Ledningen av var och en av dessa underdetaljer avsåges

skola handhavas av en kontorist i lönegrad Eo 9 med biträde av ett

kanslibiträde i 7:e lönegraden. För sistnämnda ändamål borde, bland

annat, avses ett å bokföringskontoret för närvarande placerat ordinarie kanslibiträde,

under det att de båda övriga kanslibiträdena borde placeras i Eo 7.

På kontoristen komme i första hand ansvaret för den i det föregående berörda

titelkontrollen att vila. Med hänsyn till de ingående kunskaper i fråga

örn titelsystemets uppbyggnad som fördenskull måste krävas av vederbörande

måste en placering i 9:e lönegraden anses väl motiverad. För granskningsarbetet

i övrigt, innefattande i stort sett den på revisionsbyrån för närvarande

ankommande siffergranskningen, erfordrades — såvitt nu kunde bedömas

—• tillhopa 12 kontorsbiträden i 4:e lönegraden. Ett å bokföringskontoret

placerat ordinarie kontorsbiträde borde tagas i anspråk därför "under

det att de övriga borde vara extra ordinarie.

För maskindetaljen erfordrades i första hand tillhopa 11 stansoperatriser,

varav 5 borde placeras i lönegrad Eo 4 och återstoden i lönegrad Eo 2. Förutom

stansoperatriser erfordrades för handhavande av tabulerings-, sorteringsoch

collatormaskinerna två maskinskötare varav den ene borde placeras i

lönegrad Eo 16 och den andre i lönegrad Eo 12. Civilförvaltningen avsåge att

anskaffa allenast en tabuleringsmaskin. Vid sådant förhållande syntes det

bliva erforderligt att utnyttja densamma i skift varför två maskinskötare

bleve erforderliga. Skulle trots detta maskinkapaciteten visa

sig otillräcklig, syntes servicevägen böra anlitas, för vilket ändamål ett

belopp av förslagsvis 5 000 kronor borde beräknas under omkostnadsanslaget.

För ledning av gransknings- och maskindetaljerna erfordrades en föreståndare,

av vilken komme att krävas såväl tekniskt-organisatoriska som

administrativa kvalifikationer. En av hans främsta arbetsuppgifter borde

vara att beträffande den betydande personal, tillhopa 31 personer, vilken han

hade sig underställd, fortlöpande sörja för en ändamålsenlig arbetsrutin.

Därjämte ålåge det honom att svara för alla avstämningar av inkomster, utgifter,

postgirosystem och balanser, vilka vore en grundval för systemets tilllämpning.

Med hänsyn till vad sålunda anförts borde föreståndaren placeras

i lönegrad Eo 22 med benämningen kamrerare.

För den direkta ledningen av gransknings- och stansningspersonalens

arbete avsåges en kansliskrivare, vilken tillsammas med ett kontorsbiträde

utgjorde hålkortsdetaljens expedition. Vederbörande ålåge, bland annat, att

mottaga och registrera inkommande räkenskapsmaterial, fördela detsamma

till handläggning, vederbörligen försett med arbetssedlar, samt slutligen efter

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 65

bokföringen omhändertaga verifikationerna och ordna desamma för bindning.

För sistnämnda uppgifter borde finnas ett bokbinderi.

De administrativt betonade göromålen innefattade ett flertal arbetsuppgifter

av betydande omfattning. Vissa av dessa uppgifter borde fullgöras

av bokföringskamreraren. Självfallet måste emellertid denne ägna huvudparten

av sin tid åt planläggningen och ledningen av hela kontorets fortlöpande

arbete, kontrollen av att vederbörliga kassarapporter, belastningstabeller,

huvudböcker m. m. avlämnades i vederbörlig ordning och på föreskriven

tid o. s. v. Fördenskull kunde härutöver hans tid tagas i anspråk

allenast för vissa särskilt betydande arbetsuppgifter.

Bland kontorets fortlöpande uppgifter kunde i första hand nämnas kontrollen

över titelsystemets ändamålsenliga uppbyggnad och riktiga tillämpning.

Hit hörde, bland annat, planerandet och uppläggandet av redovisningstitlar,

samt den anslagskontroll, som efter återgång till fredsmässig

medelshushållning åter bleve en tvingande nödvändighet. En årligen

återkommande uppgift, som krävde betydande erfarenhet och

avsevärt arbete, vore verkställandet av bokslut och upprättandet av försvarsväsendets

sju huvudböcker. För dessa arbetsuppgifter måste under viss

tid jämväl större delen av revisors- och amanuenspersonalen å kontoret tagas

i anspråk. Kontoret hade vidare att fullgöra ett flertal andra kontrolluppgifter,

såsom kontroll av samtliga ut- och inbetalningar över postgiro, av

samtliga utlämnade förskott och av redovisningen under titlar för fonder

och diverse medel. Bokföringskontorets personal avsåges härjämte att i den

mån övriga arbetsuppgifter sä medgåve tågås i anspråk för inventeringsförrättningar

hos lokalmyndigheterna. Härutöver kunde tilläggas, att lokalmyndigheternas

redogörarpersonal i synnerligen stor omfattning vid personliga

besök begärde handledning av bokföringskontorets personal i redovisningsoch

anslagsfrågor. Den härav föranledda upplysningsverksamheten toge avsevärd

tid i anspråk.

För fullgörande av nu nämnda arbetsuppgifter beräknades två revisorer

i lönegrad Eo 21 och tre amanuenser i lönegrad Eo 18—15 erforderliga. En

av de båda revisorsbefattningarna funnes redan inrättad. På revisorerna

borde i första hand ankomma ansvaret för gransknings- och kontrolluppgifternas

fullgörande, varvid den ene komme att främst tagas i anspråk för anslagskontroll

och åtgärdande av från granskningsavdelningen inkommande rapporter

örn bokföringsfel. Den andre revisorn borde vara kamrerarens närmaste

arbetsbiträde vid fullgörandet av kvalificerade arbetsuppgifter och borde

därvid handhava den löpande översynen över titel- och redovisningssystemet.

De särskilda kontrolluppgifterna borde fördelas på lämpligt sätt mellan de

båda revisorerna, vilka därvid kunde erhålla biträde av amanuenserna.

Chef för bokföringskontoret vore för närvarande en kamrerare i lönegrad

A 24. Bokföringskamrerarens arbete hade under de senaste åren blivit avsevärt

mera komplicerat genom ansvällningen av det centrala bokföringsarbetet

och tillkomsten av nya arbetsuppgifter. Icke minst hade detta varit följden

av att han numera hade att förrätta sju årsbokslut och upprätta lika mångå

huvudböcker ävensom av uppspaltningen av försvarets fastighetsfond på tre

delfonder och tillkomsten av försvarets bostadsanskaffningsfond.

Härutöver komme i och med införandet av central bokföring enligt hålkortsmetod

ytterligare ett betydande ansvar och betungande arbetsuppgifter

att åläggas bokföringskamreraren. Även örn den direkta ledningen av den

nya hålkortsavdelningens löpande arbete omhänderhades av kamreraren i

22:a lönegraden, komme dock i första hand ansvaret för hela försvarets bokföring

att i och med omläggningen främst åvila föreståndaren för bokföringskontoret.

För att å befattningen skulle kunna erhållas en i alla dessa av
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 120. 273 -ig 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

seenden fullt kompetent befattningshavare, ansåge civilförvaltningen ofrånkomligt

att densamma placerades i lönegrad A 26.

Yad civilförvaltningen sålunda föreslagit beträffande bokföringskontoret

innebär i fråga örn å ämbetsverkets personalförteckning upptagna befattningar,

att en kamrerarbefattning i A 24 uppflyttas i lönegrad A 26 samt att en

befattning som kamrerare i lönegrad Eo 22 och en befattning som revisor i

lönegrad Eo 21 tillkomma samt i övrigt att medel borde beräknas för 3

amanuenser (Eo 18—15), 2 maskinskötare, 1 i Eo 16 och 1 i Eo 12, 1 kansliskrivare

(Eoll), 3 kontorister (Eo9), 2 kanslibiträden (Eo7), 12 kontorsbiträden

(Eo 4) samt 11 stansoperatriser, därav 5 i Eo 4 och 6 i Eo 2.

Utredningsmannen har intet haft att erinra mot nyinrättande av 1 befattning

för revisor i Eo 21. Yad åter anginge förslaget att höja kamreraren från

A 24 till A 26, kunde utredningsmannen ej finna tillräckliga skäl föreligga

därför, så länge man ej vunnit närmare erfarenhet örn betydelsen för

kamrerarens arbete och ansvar av hålkortsredovisningens genomförande.

Beträffande personaluppsättningen i övrigt för de administrativa arbetsuppgifterna

har utredningsmannen endast — i viss anslutning till ett uttalande

av civilförvaltningen — velat betona, att personalen å bokföringskontoret

borde i all möjlig utsträckning deltaga i inventeringsförrättningarna vid

lokalmyndigheterna, därvid i erforderlig mån samverkan borde åvägabringas

mellan kameralbyrån och revisionsbyrån. Beträffande löneställningen för

granskningspersonalen syntes för närvarande icke vara skäl att förorda annan

ändring i civilförvaltningens förslag än att 1 extra ordinarie kanslibiträde

samt 3 extra ordinarie kontorsbiträden borde ersättas av motsvarande antal

ordinarie biträden i A 7 respektive A 4.

Den för den egentliga maskindetaljen avsedda kansliskrivartjänsten, vilken

redan funnes inrättad såsom extra ordinarie, syntes böra vid hålkortsredovisningens

utsträckande till att omfatta hela försvarsväsendet omedelbart

ombildas till ordinarie befattning (All).

Med stöd av resultatet av en jämförande undersökning vid bland annat

centrala värnpliktsbyråns statistikdetalj har utredningsmannen föreslagit att,

i stället för den föreslagne maskinskötaren i Eo 16, en såsom maskintekniker

betecknad tjänsteman i lönegrad Eo 15 anställdes hos civilförvaltningen.

Yad åter anginge förslaget örn anställande av ytterligare en maskinskötare,

placerad i lönegrad Eo 12, hade det vid jämförelse med förhållandena vid

centrala värnpliktsbyrån icke synts motiverat att för ändamålet i fråga anställa

en befattningshavare i så hög lönegrad som den föreslagna. Med hänsyn

bland annat till att denne maskinskötare huvudsakligen syntes komma

att arbeta efter den förut berörde maskinteknikerns anvisningar, kunde utredningsmannen

för sin del ej tillstyrka, att befattningen uppföres i högre

lönegrad än Eo 9. Yid sådant förhållande borde benämningen kontorist

lämpligen användas för ifrågavarande befattningshavare.

Beträffande den föreslagne föreståndaren för gransknings- och maskindetaljerna,

kamrerare i Eo 22, har utredningsmannen förordat att benämningen

kamrerare utbyttes mot »biträdande kamrerare».

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Utredningsmannens förslag beträffande bokföringskontoret innebär nyinrättande

av 1 kansliskrivarbefattning i A 11 i utbyte mot 1 i Eo 11, 1

kanslibiträdesbefattning i A 7, 3 kontorsbiträdesbefattningar i A 4, 1 befattning

för biträdande kamrerare i Eo 22 och 1 revisorsbefattning i Eo 21 samt

behov av följande extra ordinarie personal i lägre lönegrader än 21, nämligen

3 amanuenser (Eo 18—15), 1 maskintekniker i Eo 15, 4 kontorister (Eo 9),

1 kanslibiträde (Eo7), 9 kontorsbiträden (Eo 4) samt 11 stansoperatriser,

varav 5 i Eo 4 och 6 i Eo 2.

För kameralavdelningens personaldetalj har civilförvaltningen ansett

erforderlig en förste amanuens i Eo 18, vilken såsom biträde för upprättande

av avlöningslistor, förande av matriklar m. m. borde ha ett kanslibiträde i

lönegrad Eo 7.

För den på civilförvaltningen i enlighet med statsmakternas beslut vid 1945

års riksdag (proposition 1945: 170, riksdagens skrivelse nr 353) ankommande

blankettgranskningen finnes å kameralavdelningen organiserad en blankettdetalj.

Civilförvaltningen har icke ifrågasatt ändring i den för detaljen

beslutade personaluppsättningen, vilken — förutom en detaljchef, revisor

i Eo 21 —- upptager 3 amanuenser (Eo 18—15), 1 assistent i Eo 11, 1 kanslibiträde

(Eo 7) och 2 kontorsbiträden (Eo4). Därjämte bär för tjänstgöring å

detaljen avsetts en pensionerad officer i arvodesbefattning (Oa 10).

Utredningsmannen har ifrågasatt, örn tillräcklig anledning förelåge att för

blankettdetaljen avse även en pensionerad officer. Ännu syntes behov av

sådan befattningshavare icke ha uppstått. Då vidare en officer svårligen

kunde behärska samtliga försvarsgrenars blankettfrågor, syntes befattningen

utan större olägenhet kunna utgå ur organisationen.

Revisionsbyrån.

Revisionsbyrån är enligt civilförvaltningens förslag — i huvudsaklig anslutning

till nuvarande organisation — uppdelad på ett sekretariat med därtill

ansluten expedition och skrivcentral, två revisionskontor (I och II) för arméns

räkenskaper, ett revisionskontor (III) för marinens landräkenskaper samt

den s. k. sjörevisionen för marinens fartygsräkenskaper, ett revisionskontor

(IV) för flygvapnets räkenskaper, ett revisionskontor (V) för avlöningsräkenskaper

ävensom den s. k. undersökningsdetaljen, avsedd för undersökning av

mera allmänna, större delar av försvarsförvaltningen berörande spörsmål.

Civilförvaltningen har i fråga örn personalbehovet för revisionsbyrån anfört

i huvudsak följande.

De av ämbetsverket i det föregående berörda svårigheterna att med säkerhet

bedöma utgångspunkterna för en uppskattning av personalbehovet för

de delar av ämbetsverket, vilkas arbetsunderlag huvudsakligen utgjordes av

försvarets lokala myndigheters räkenskaper och verifikationer, gjorde sig

särskilt gällande i fråga om revisionsbyrån. För att i detta hänseende e£

hålla någon utgångspunkt hade civilförvaltningen beräknat räkenskapsmatenalet

komma att omfatta cirka 2 miljoner verifikationer. Civilförvaltningen

hade vidare i personalbesparande syfte i likhet med 1941 års förvaltningsutredning

förutsatt, att den revisors- och amanuenspersonalen åliggande

granskningen skulle omfatta allenast en viss del av räkenskapsmaterialet, av

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Majrts proposition nr 120.

civilförvaltningen beräknad till 75 %. Även dessa beräkningar vore emellertid

i vissa avseenden osäkert grundade.

övergången till central bokföring enligt hålkortsmetod komme att i avsevärd

grad påverka revisionsbyråns arbete och personalbehov. Detta toge sig

i första hand uttryck däri, att den med siffergranskning sysselsatta personalen

å byrån, innefattande huvudparten av den kvinnliga biträdespersonalen

å de revisionskontor, vilka handhade allmänna revisionsuppgifter, bleve överflödig

i och med att motsvarande arbetsuppgifter förlädes till kameralbyråns

bokföringskontor för att där fullgöras i samband med bokföringen. Då det

icke kunde anses uteslutet, att de avsevärda förändringar i revisionsbyråns

personaluppsättning, som sålunda i första hand bleve följden av hålkortsbokföringens

genomförande, jämväl i andra avseenden borde föranleda vissa

ändringar i byråns organisation för fred, hade civilförvaltningen ansett sig

icke utan en närmare erfarenhet därav kunna framlägga definitiva beräkningar

rörande revisionsbyråns personalbehov.

Med utgångspunkt från vad sålunda anförts hade civilförvaltningen inskränkt

sig till att föreslå allenast vissa förändringar, vilka framstode såsom

under alla omständigheter erforderliga för att revisionsverksamheten skulle

kunna vidmakthållas i förutsatt omfattning.

Sålunda borde med hänsyn till de arbetsuppgifter, som komme att åvila

byråns sekretariat, för detsamma nyinrättas 1 byråsekreterarbefattning i Eo 21

i utbyte mot en befattning såsom förste amanuens.

De för närvarande på tre expeditioner uppdelade registrerings- och espedieringsgöromålen

borde centraliseras till en under byråns sekretariat hörande,

för dess samtliga underavdelningar gemensam expedition. På föreståndaren

för denna expedition komme att vila ett omfattande registreringsarbete

samt därjämte åliggande att föra aktoratsbok m. m. Med hänsyn till

dessa arbetsuppgifter ansåge civilförvaltningen det berättigat, att för föreståndaren

inrättades 1 befattning i lönegrad A 9.

Med införandet av central bokföring enligt hålkortsmetod komme vissa

för närvarande å revisionsbyrån ankommande arbetsuppgifter att överflyttas

å bokföringskontorets granskningsdetalj. Den med dessa arbetsuppgifter sysselsatta

personalen, vilken — såsom civilförvaltningen i det föregående framhållit

—• beräknades i fredstid komma att omfatta 4 kontorister och 36 kontorsbiträde^

bleve därför i princip överflödig. För tillgodoseende av därefter

kvarstående behov av biträdespersonal för mindre kvalificerade uppgifter

å de revisionskontor, som sysslade med allmän revisionsverksamhet, beräknade

civilförvaltningen sammanlagt 7 kontorsbiträden i lönegrad Eo 4. Nettobesparingen

av personal omfattade således 4 kontorister samt 29 kontorsbiträden.

Civilförvaltningens beräkningar av den personal för revisionsbyrån,

som civilförvaltningen anser erforderlig för att byrån skall kunna fullgöra

sina arbetsuppgifter, innefatta, vad beträffar antalet ordinarie befattningar

och befattningar i högre lönegrad än 20, utökning med 3 befattningar i Eo 21,

nämligen, förutom förenämnde byråsekreterare, 2 revisorer avsedda för föreståndare

för revisionslotter och med förenämnda kontoristbefattning i A 9

samt, vad beträffar övrig extra ordinarie personal, 1 revisor i Eo 20, 30 amanuenser

(Eo 18—15), 5 kanslibiträden (Eo 7) och 18 kontorsbiträden (Eo4).

Därutöver har föreslagits inrättande för den på sjörevisionen ankommande

förrådskontrollen av 1 arvodesbefattning i UO 7 för en pensionerad underofficer.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Majlis proposition nr 120.

Utredningsmannen har föreslagit viss omorganisation av revisionsbyrån

samt i anslutning därtill vissa personalbegränsningar i förhållande till civilförvaltningens

förslag. Härom har utredningsmannen anfört i huvudsak

följande.

Het kunde med skäl ifrågasättas, örn det skulle vara nödvändigt att konstant

utföra författnings- och därmed jämförlig granskning till så stor del

av räkenskapsmaterialet som 75 %. Het syntes under normala förhållanden

vara tillräckligt, därest omkring 60 % av verifikationerna underkastades

granskning av nu ifrågavarande slag. Att minska revisionspersonalen i fullt

samma proportion som reduceringen av procenttalet syntes dock ej vara tillrådligt.

Sålunda borde viss personal vara disponibel för tillfälligt uppträdande

behov av mera ingående granskning av särskilda räkenskaper. Någon

generell reduktion av granskningen borde ej ske beträffande undersökningsdetaljen

och för närvarande knappast heller i fråga örn sjörevisionen, på

grand av där rådande speciella förhållanden. Med nu tillämpat system beträffande

granskningen av löneklassuppflyttningar kunde någon inskränkning

av dylikt arbete ej nu genomföras. Tillräcklig personal måste också finnas

å revisionsbyrån för bedrivande i erforderlig omfattning av den viktiga inventeringsverksamheten.

Från nu angivna utgångspunkter borde i förhållande till civilförvaltningens

förslag 4 amanuenstjänster kunna indragas å revisionsbyrån. Med hänsyn

jämväl till den personalminskning i förhållande till personalläget den 1

januari 1946, som enligt civilförvaltningens förslag skulle ske å nämnda byrå,

vore det uppenbart, att en så avsevärd arbetsminskning komme att inträda

för den ledande revisionspersonalen, att frågan örn revisionsbyråns inre organisation

måste upptagas till omprövning.

Att börja med syntes en sammanslagning av de nuvarande I och II revisionskontoren

kunna äga rum. Hessa kontor sysslade båda med samma slag

av räkenskaper, nämligen de regionala och lokala armémyndigheternas. He

räkenskaper, som hänförde sig till lantförsvaret tillhörande skolor och anstalter

av olika slag, kunde utan olägenhet överflyttas till nuvarande IV revisionskontoret,

vilket eljest skulle bliva ett kvantitativt väl litet kontor för

att bibehållas såsom självständigt. Ifrågasättas kunde även att inflytta sjörevisionen

i det med granskning av marinens landräkenskaper sysselsatta

III revisionskontoret. Tiden syntes emellertid icke vara inne att taga ställning

till detta spörsmål, då närmare erfarenhet ännu ej vunnits örn fartygsräkenskapernas

omfattning under fredsförhållanden.

Utöver ovan angiven åtgärd syntes ytterligare en jämkning i avseende å

den ledande revisionspersonalen kunna vidtagas. Såsom föreståndare för revisionsbyråns

sekretariat funnes nu en extra ordinarie förste byråsekreterare

(Eo26). Hennes huvudsakliga uppgifter vore att granska alla anmärkningar,

innan de utställdes till förklaring, att verka för enhetlighet i revisionsbyråns

verksamhet samt att delge föreståndarna för revisionskontoren (motsvarande

detaljer) iakttagelser beträffande anmärkningsanledningar och dylikt, att i

revisionsbyråchefens ställe närvara vid avgörande av besvärsmål samt att föredraga

och avgiva förslag till åtgärd i anledning av inkomna rapporter över

av byrån verkställda inventeringar. Övriga viktigare göromål utgjordes huvudsakligen

av sådana, som grundade sig på förste byråsekreterarens ställning

såsom föreståndare för sekretariatet med därtill ansluten expedition

och skrivcentral.

På grund av den vidtagna respektive förestående avvecklingen av den utav

beredskapen föranledda ökade revisionsverksamheten syntes behovet av en

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

under revisionsbyråchefen ställd särskild förste byråsekreterare med huvudåliggande

att sammanhålla revisionsarbetet i hög grad kunna reduceras. Yad

särskilt anginge uppgiften att verka för enhetlighet de olika revisionskontoren

emellan, minskades denna uppgift i betydelse, då antalet kontorschefer nedginge

med två. Med den löneställning, som tillkomme revisionskommissarierna

— 26:e lönegraden — kunde det krävas av dessa tjänstemän, att

de skulle helt svara för anmärkningarnas såväl form som innehåll. Sjörevisionens

och undersökningsdetaljens uppgifter vore av så särpräglad art, att

en sammanknytning av dessa med revisionen i övrigt genom särskild tjänsteman

icke kunde vara erforderlig. Under förutsättning att, såsom civilförvaltningen

föreslagit, en byråsekreterare i Eo 21 stadigvarande ställdes till

revisionsbyråchefens förfogande, syntes tillräcklig anledning icke längre

finnas att bibehålla den extra ordinarie förste byråsekreterartjänsten å sekretariatet.

Det syntes vara ändamålsenligt, att den enligt civilförvaltningens instruktion

till sekretariatet anslutna undersökningsdetaljen närmare än som

i verkligheten blivit fallet sammanfördes med sekretariatet och ställdes

under revisionsbyråchefens direkta överinseende. Vid ett samordnande av

undersökningsdetaljen med sekretariatet syntes »centralkontor» vara en

lämplig sammanfattande benämning.

Beträffande personaluppsättningen å revisionsbyråns olika underavdelningar

har utredningsmannen anfört i huvudsak följande.

Av fem extra ordinarie kontorsbiträden som civilförvaltningen beräknat

för den expedition med skrivcentral, som skulle anknytas till det av utredningsmannen

föreslagna centralkontoret, syntes 1 biträde böra göras till ordinarie

(A 4) samt 1 uppföras såsom skrivbiträde (Eo 2).

Vid sammanslagning av I och II revisionskontoren bortfölle den extra ordinarie

revisionskommissarietjänst (Eo26), som vore avsedd för II kontoret.

Beträffande personalen å det sammanslagna nya revisionskontoret borde, vid

minskning av granskningens omfattning i enlighet med vad som förordats,

förslagsvis 2 amanuenser kunna utgå. Vidare borde antalet kontorsbiträden

kunna minskas med ett (Eo 4).

Med hänsyn särskilt till den förordade beskärningen av granskningens

omfattning kunde antalet amanuenser vid III revisionskontoret nedsättas

från 7 till 5.

Vad sjörevisionen beträffade syntes antalet rustade fartyg komma att efter

beredskapens upphörande nedgå i högre grad än som komme till uttryck i

den personalreduktion för sjörevisionens del, som civilförvaltningen föreslagit

i förhållande till personalläget den 1 januari 1946. — Utredningsmannen ville

ifrågasätta införande — på sätt tillämpas i riksräkenskapsverket — av en

kategori av revisionsassistenter, placerade i lönegrad A 18 å sjörevisionen,

där arbetsuppgifterna vore av den speciella art, att en dylik personalkategori

skulle vara särskilt lämplig. Den ifrågavarande å sjörevisionen nu tjänstgörande

personalen innehade i regel icke högre formell kompetens, varför det

för dessa befattningshavare syntes komma att möta svårigheter att erhålla

befordran till lönegrad A 21 i konkurrens med högre kvalificerade befattningshavare.

För sjörevisionen borde för den skull i stället för av civilförvaltningen

föreslagna 4 amanuenser (Eo 18—15) beräknas 3 revisionsassistenter i A 18

samt 1 extra ordinarie tjänsteman i Eo 15. — Den för sjörevisionen nu upptagne

pensionerade officeren, Oa 10, borde utgå såsom obehövlig.

Erågan örn omfattningen av och sättet för kontrollen å löneklassplaceringar

borde göras till föremål för ingående undersökning, därvid även syntes böra

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

tagas under övervägande, om ej för vissa arbetsuppgifter, som nu utfördes av

revisors- och amanuenspersonal, skulle huvudsakligen kunna tågås i anspråk

revisionsassistenter, eventuellt även på uppgifterna i fråga specialiserade befattningshavare

i än lägre lönegrad. Den beräknade personalen i övrigt å Y

revisionskontoret syntes i anslutning till den förordade allmänna begränsningen

av räkenskapsgranskningen böra i förhållande till civilförvaltningens

förslag minskas med ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde, båda extra

ordinarie.

I förhållande till civilförvaltningens personalberäkningar innebär utredningsmannens

förslag indragning av 2 befattningar i Eo 26, varav 1 för förste

byråsekreterare och 1 för revisionskommissarie, ökning med 3 revisionsassistenter

i A 18, 1 kontorsbiträde i A 4 och 1 skrivbiträde i Eo 2 samt minskning

med 7 befattningar i Eo 18—15, 1 i Eo 7 och 4 i Eo 4 samt 1 arvodesbefattning

i Oa 10.

Advokatfiskalskon tore t.

I överensstämmelse med den av ämbetsverket hävdade uppfattningen att

befattningar, som ovedersägligen äga karaktär av nyckelbefattningar, böra

vara ordinarie, hemställer civilförvaltningen, att advokatfiskalsbefattningen,

nu i Eo 28, uppföres å ordinarie stat.

Förutom de nuvarande befattningarna såsom advokatfiskal och biträdande

advokatfiskal samt två byråsekreterarbefattningar beräknar civilförvaltningen

för juristgöromål 4 amanuenser i lönegrad Eo 18. Av dessa erfordras en för

bevakningsuppgifter, d. v. s. bevakande och vidmakthållande av kronans rätt

mot personer, som ålagts ersättningsskyldighet. Då den fredsmässiga omfattningen

av bevakningsarbetet för närvarande icke kunde med säkerhet överblickas

och dessutom bleve beroende av de nya bestämmelser angående avskrivning

av kronans fordringar, som syntes vara att förvänta, inskränkte sig

civilförvaltningen till att för ifrågavarande arbete föreslå nämnde amanuens

samt en med årsarvode av 6 000 kronor anställd tjänsteman.

Beträffande den biträdande personalen har civilförvaltningen anfört i

huvudsak följande.

Huvuddiariet fördes för närvarande av ett kanslibiträde i A 7. På grund

av att på innehavaren av ifrågavarande registratorstjänst måste ställas större

krav på självverksamhet och omdöme än vad fallet eljest vore beträffande

byråregistratorer finge det anses befogat, att ifrågavarande befattning placerades

i lönegraden A 11.

För registrering av fatalier m. m. erfordrades en särskild tjänsteman. På

grund av de krav på omdöme och noggrannhet, som måste ställas på ifrågavarande

tjänsteman, borde befattningen placeras lägst i lönegrad Eo 7.

För skrivändamål slutligen erfordrades minst 4 kontorsbiträden i lönegrad

Eo 4.

Utredningsmannen har ifrågasatt, om ej kostnaden för den arvodesbefattning,

som avsetts för biträde med bevakningsuppgifter, borde beräknas å det

avvecklingsanslag, som civilförvaltningen ansett vara erforderligt för, bland

annat, advokatfiskalskontoret under budgetåret 1946/47. Det syntes utredningsmannen

icke föreligga tillräcklig anledning att upptaga befattningen för

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

den tjänsteman som hade att föra huvuddiariet i högre löneställning än såsom

kontorist (A 9).

Gemensam personal.

För registratorskontoret beräknar civilförvaltningen som biträdespersonal

tre kontorsbiträden i lönegrad Eo 4.

Beträffande vaktmästarpersonalen har civilförvaltningen anfört, att

frågan örn behovet av dylik personal helt bleve beroende på utformningen av

de lokaler, i vilka ämbetsverket slutligen komme att inrymmas, varför slutligt

ställningstagande till behovet av vaktmästarpersonal icke kunde tagas i

detta sammanhang. Det på grundval av redan föreliggande erfarenheter beräknade

minimibehovet av expeditionsvakter, som under alla omständigheter

komme att föreligga, uppginge — med bortseende från förste expeditionsvakten

—- till 20 befattningshavare. Av nämnda personal vore för närvarande

å civilförvaltningens personalförteckning uppförda två expeditionsvakter

såsom ordinarie i lönegrad A 5. Detta antal stöde uppenbarligen icke

i rimlig proportion till det betydande antalet expeditionsvakter. Då dessutom

vissa vaktmästarpersonalen åliggande uppgifter, såsom handhavande av värdepost

och andra med kassans verksamhet förbundna göromål, krävde en högre

grad av pålitlighet och omdöme, syntes det vara befogat att bereda ordinarie

ställning åt ytterligare ett antal expeditionsvakter. Civilförvaltningen har fördenskull

föreslagit, att ytterligare 3 expeditionsvakter erhölle ordinarie anställning.

övriga 15 expeditionsvakter borde upptagas såsom extra ordinarie

i Eo 5.

Bindningen av samtliga försvarsväsendets lokala myndigheters räkenskaper

borde enligt civilförvaltningen i fortsättningen fullgöras inom ett i ämbetsverket

ingående bokbinderi. För detta erfordrades två bokbindare, av vilka

den ene borde vara föreståndare och placeras i lönegrad Eo 6 och den andre

lämpligen placeras i lönegrad Eo 5. Härutöver erfordrades tillhopa fyra bokbinderibiträde^

vilka borde erhålla ett månatligt arvode av 225 kronor.

För omhänderhavande av civilförvaltningens inventarieuppsättning, omfattande

bland annat ett betydande antal kontorsmaskiner av skilda slag, har

civilförvaltningen föreslagit inrättande av 1 befattning för pensionerad underofficer

i UO 7.

För betjänande av civilförvaltningens telefonväxel erfordrades tillhopa

3 telefonister, varav 1 borde placeras i lönegrad Eo 4 och de övriga i lönegrad

Eo 2.

Civilförvaltningen har slutligen beräknat 2 000 kronor erforderliga för anlitande

av experter.

Utredningsmannen har ansett det begärda antalet expeditionsvakter vara

väl högt tillmätt. Av en närmare beräkning huru personalbehovet komme

att ställa sig efter inflyttandet i de nya lokaler, som för civilförvaltningen

skulle uppföras i anslutning till övriga militära förvaltningsbyggnader på

Ladugårdsgärde, framginge, att det framtida behovet av expeditionsvaktspersonal

skulle uppgå till 16 personer. För tiden intill inflyttningen i de nya

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

73

Befattningar

Nuvarande

antal

Civilförvalt-

ningens

förslag

Ökning +

Minskning —

Summa

Utrednings-

mannens

förslag

Ökning +

Minskning —

Summa

i

C 12 Generaldirektör..................

i

_

i

_

i

C 8 Krigsråd........................

—

+ 3

3

—

— |

A 30 » ........................

3

— 3

—

—

3

A 28 Byrådirektör ....................

--

+ 2

2

+ i

i

Advokatfiskal....................

—

+ 1

1

+ i

i

Eo 28 Byrådirektör ....................

1

— 1

—

— i

—

Advokatfiskal....................

1

— 1

—

— i

—

A 26 Förste byråsekreterare ..........

1

+ 1

2

+ 2

3

Kamrerare......................

—

+ 1

1

—

- 1

Revisionskommissarie............

4

—

4

—

4

Eo 26 Förste byråsekreterare ..........

3

—

3

— 3

—

Kevisionskommissarie............

1

—

1

— 1

—

A 24 Förste byråsekreterare ..........

1

—

1

4- 1

2

Pensionskamrerare ..............

1

—

1

—

1

Kamrerare......................

2

— 1

1

—

2 :

Eo 24 Förste byråsekreterare ..........

1

—

1

—

1

Förste revisor ..................

2

—

2

—

Biträdande advokatfiskal ........

1

—

i

—

1

Eo 22 Biträdande kamrerare............

—

+ 1

i

+ 1

1 !

A 21 Byråsekreterare..................

4

—

4

+ 1

5 1

Revisor ........................

15

—

15

—

13

Registrator......................

1

—

i

+ 2

i

Eo 21 Byråsekreterare..................

4

+ 3

7

6

Revisor ........................

4

+ 5

9

+ 4

8

Eo 20 » ........................

1

—

1

—

1 1

A 18 Revisionsassistent................

Eo 18-

+ 3

14 Amanuens och motsvarande......

45

+ 13

58

4- 5

50 j

Eo 16 Maskinskötare ..................

—

+ 1

i

—

—

A 15 Kassör..........................

i

—

i

—

1

Eo 15 Maskintekniker..................

—

—

•—

4- 1

1

Eo 12 Maskinskötare ..................

-T"

+ 1

i

—

—

A 11 Kansliskrivare ..................

1

+ 1

2

+ 1

2

Eo 11 » ..................

1

—

1

— 1

—

Assistent........................

1

—

1

+ 6

1

A 9 Kontorist........................

—

+ 2

2

6

Eo 9 » ........................

2

+ 3

5

4- 2

4

A 7 Förste expeditionsvakt ..........

1

—

1

—

1

Förrådsförman ..................

1

—

1

—

1

Kanslibiträde....................

11

— 3

8

—

11

Eo 7 » ....................

12

+ 2

14

— 2

10

Eo 6 Bokbinderiföreståndare ..........

—

+ 1

1

+ 1

1

A 5 Expeditionsvakt..................

2

+ 3

5

+ 3

5

Eo 5 » ..................

8

+ 7

15

+ 2

10

Bokbindare......................

1

—

i

—

1

A 4 Kontorsbiträde ..................

13

—

13

+ 7

20

Eo 4 » ..................

44

+ 16

60

— 1

43

Telefonist ......................

1

—

1

—

1

Stansoperatris ..................

—

+ 5

5

+ 5

5

Eo 2 » ..................

—

+ 6

6

+ 6

6

Skrivbiträde ....................

6

— 6

—

+ 1

7

Telefonist ......................

2

—

2

—

2

Summa

>205

4- 63

268

4- 46

251

1 Utövor denna personal vörö den 1 januari

ställda 186 befattningshavare.

1946 — med avlöning från avvecklingsanslag

— an-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

lokalerna skulle ytterligare 5 expeditionsvakter erfordras. Härtill skulle

komma 2, i civilförvaltningens petitaskrivelse ej berörda expeditionsvakter

för handhavandet av civilförvaltningens blankettförråd, till dess detta efter

inrättandet av försvarets centrala bok- och blankettförråd kunde indragas.

Utredningsmannen, som ej funnit skäl att framställa erinran mot att antalet

ordinarie expeditionsvakter utökades till 5, Ilar därutöver räknat med 10

extra ordinarie expeditionsvakter. För den övergångsvis behövliga personalen

borde avses extra och tillfälliga expeditionsvakter, eventuellt avlönade från

avvecklingsanslag.

Som en sammanfattning av sitt förslag har utredningsmannen anfört i

huvudsak följande.

Med de föreslagna ändringarna i civilförvaltningens förslag skulle antalet

ordinarie tjänster ökas från begärda 70 till 89 samtidigt som antalet extra

ordinarie befattningar skulle reduceras från beräknade 198 till 162. Sammanlagt

skulle ifrågavarande tjänster, som i civilförvaltningens förslag uppf oges

till 268, stanna vid 251. Av dessa siffror framginge, att proportionen mellan

ordinarie och extra ordinarie personal skulle vid bifall till utredningsmannens

förslag ej obetydligt förbättras i förhållande till civilförvaltningens anslagsäskanden.

Civilförvaltningen har beräknat avlöningskostnaderna för den föreslagna

personaluppsättningen till 1 622 000 kronor. Utöver detta medelsbehov beräknar

civilförvaltningen behov av vissa ytterligare medel för anställande

övergångsvis av personal, i första hand för slutförande av siffergranskningen

av de på tiden före den 1 juli 1946 belöpande räkenskaper, vilka då återstå

att granska å revisionsbyrån, men även på den grund att den för hålkortsdetaljen

avsedda personalen till en början icke kan beräknas uppnå det av

civilförvaltningen förutsatta arbetsresultatet. Då säkra hållpunkter för bedömande

av dessa tillfälligt föreliggande medelsbehov för närvarande icke

föreligga, har civilförvaltningen anmält sin avsikt att sedermera hemställa örn

bemyndigande att få överskrida vederbörliga anslagsposter med erforderliga

belopp.

De föreslagna personalförändringarna i förhållande till civilförvaltningens

nuvarande uppsättning av ordinarie och extra ordinarie personal framgå av

en sammanställning, vilken torde få införas i statsrådsprotokollet.

Vid anmälan i årets statsverksproposition (bilagan fjärde huvudtiteln,

punkt 6) av medelsbehovet under anslaget till Krigsmaterielverket: Avlöningar

erinrade jag, att från olika håll framhållits behovet av en omprövning

av försvarets centrala förvaltningsorganisation. För egen del anförde

jag, bland annat, att frågan huruvida en dylik omprövning borde företagas

av 1945 års försvarskommitté då ännu icke kunde bedömas. I vart fall kunde

kommittén först sedan preliminära resultat nåtts i fråga örn försvarets allmänna

organisation upptaga spörsmålet örn erforderliga ändringar i förvaltningsorganisationen.

En annan ordning för frågans behandling skulle — anförde

jag — enligt mitt förmenande kunna avsevärt försena slutförandet av

kommitténs huvuduppdrag. Vid de fortsatta övervägandena av denna fråga

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj: ts proposition nr 120.

har jag funnit en dylik försening vara att befara, därest ifrågavarande omfattande

fråga skulle hänskjutås till den redan mycket betungade försvarskommittén.

Å andra sidan föreligger mellan försvarskommitténs uppdrag och det

nu aktuella ett sådant samband, att det är erforderligt att vid utredningsarbetet

hålles en nära kontakt. En lämplig anordning har synts mig vara, att den

nu föreliggande uppgiften anförtros åt en särskild utredning med sådan sammansättning

att ett nära personligt samband mellan de båda utredningarna

tryggas utan att därför försvarskommittén såsom sådan betungas. Frågan örn

tillsättande av en dylik utredning för översyn av den centrala försvarsförvaltningens

organisation ämnar jag framdeles anmäla för Kungl. Majit.

Såsom jag anfört vid anmälan i årets statsverksproposition av äskandena

under fjärde huvudtiteln är det av där närmare angivna skäl icke möjligt att,

i avbidan på en utredning av nyss angivna art, uppskjuta ett ställningstagande

till föreliggande förslag örn personalökningar vid olika förvaltningsmyndigheter.

Självfallet är det dock, såsom jag också tidigare framhållit,

av den största vikt att den utökning av personalorganisationen som prövas

böra ske icke genomföres på sådant sätt att ett framtida övervägande av

dessa frågor i avgörande grad bindes.

Dessa riktlinjer för bedömandet av frågor örn personalökningar vid de

centrala förvaltningsmyndigheterna äga givetvis sin giltighet även för civilförvaltningen.

I betraktande av verkets centrala ställning inom försvarsorganisationen

med inriktning väsentligen på ekonomiska och administrativa

spörsmål är det uppenbart, att civilförvaltningens personalorganisation bör

beräknas på sådant sätt att personalrekrytcringen kan bli god.

Civilförvaltningens nu framlagda förslag till personalorganisation innebär

betydande personalökningar. Förslaget innebär även, att viss personal,

särskilt i högre befattningar, erhåller ordinarie anställning och, i en del fall,

förbättrad löneställning. I vissa fall grunda sig förslagen på förutsättningen

att smärre ändringar i ämbetsverkets fastställda organisation vidtagas.

Civilförvaltningen har, enligt vad verket angiver, strävat efter att i sina till

grund för förslaget liggande beräkningar komma till mera slutgiltiga resultat

men har framhållit, att vissa osäkerhetsmoment föreligga, särskilt i fråga

örn de delar av verket, för vilka arbetsunderlaget huvudsakligen utgöres av

lokalmyndigheternas räkenskapsmaterial, d. v. s. i första hand de delar, där

revisionsverksamhet förekommer. Detsamma torde väl för övrigt, särskilt

med hänsyn till den beslutade omläggningen av bokföringen, gälla de delar

av verket, som syssla med bokföringsuppgifter.

Med hänsyn till omfattningen av civilförvaltningens förslag och de olika

problem, som uppställa sig vid en bedömning av detsamma, har jag ansett

det tveksamt, örn ett remissförfarande i vanlig ordning skulle kunna ge den

överskådlighet och den belysning av frågorna, som erfordras för en prövning

av förslaget. Större fördelar i angivna hänseenden lia synts mig stå att vinna,

örn förslaget i dess helhet underkastades en enhetlig granskning ur såväl

arbetsorganisatoriska och lönetekniska som allmänt administrativa synpunkter

i övrigt. Den utredning som i dessa hänseenden enligt det föregående

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

verkställts av särskilt tillkallad utredningsman har i väntan på den förutnämnda

översynen av förvaltningsorganisationen inriktats på en undersökning

av vilka ändringar i personalorganisationen som äro närmast erforderliga och

kunna vidtagas utan att hindra en översyn av förvaltningsorganisationen i

dess helhet. Utredningen innefattar förslag örn vissa begränsningar i civilförvaltningens

förslag, särskilt beträffande revisionsbyrån. Vid avvägningen

av proportionen mellan ordinarie och extra ordinarie personal har utredningsmannen

ansett sig böra sträcka sig något längre än civilförvaltningen.

Som ett allmänt omdöme örn civilförvaltningens förslag har utredningsmannen

anfört, att den av verket förordade personaluppsättningen i allmänhet

icke tilltagits alltför riklig. I anledning av den av utredningsmannen ifrågasatta

decentraliseringen av ärenden till civilförvaltningen har jag uppdragit

åt ämbetsverket att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag rörande de

grupper av ärenden i vilka beslutanderätten må kunna överflyttas från

Kungl. Majit till civilförvaltningen. I den mån ett genomförande av dylika

åtgärder erfordrar riksdagens medverkan torde frågan få i annat sammanhang

underställas riksdagen.

Civilförvaltningen har av närmare anförda skäl föreslagit, att ämbetsverkets

tre byrachefsbefattningar, nu placerade i A 30 med benämningen krigsråd,

måtte uppföras i C 8. Ämbetsverket har jämväl ansett, att omfattningen

av dess byråer motiverade benämningen avdelningar å dessa enheter och i

anslutning därtill föreslagit benämningen avdelningschefer å krigsråden.

Frågan örn krigsrådens löneställning berördes av civilförvaltningen jämväl i

dess medelsäskanden för innevarande budgetår. Föredragande departementschefen

anförde härom (prop. 1945: 170, s. 202), att denna fråga uppenbarligen

sammanhängde med spörsmålet om byråchefs- och rådstjänsternas lönegradsplacering

överhuvudtaget, varför han icke funne anledning att ingå på frågan.

För egen del anser jag frågan örn löneställningen för krigsråden i civilförvaltningen

vara väl värd övervägande. Såsom utredningsmannen framhållit är

emellertid frågan om en allmän differentiering i lönehänseende av byråchefsoch

rådstjänsterna föremål för prövning. Jag finner mig icke kunna

förorda, att förevarande spörsmål utbrytes ur det större sammanhanget och

prövas isolerat från detta och kan därför icke nu tillstyrka civilförvaltningens

förslag. Ej heller finner jag anledning upptaga frågan örn ändrad benämning

av de nuvarande byråerna.

Användning av extra ordinarie befattningar i högre lönegrad innebär

otvivelaktigt nackdelar bland annat därigenom att vikariatslöneförordnanden

genom ett flertal lönegrader i regel bliva en följd därav. Jag anser mig med

hänsyn härtill böra tillstyrka, att till ordinarie anställning överföras vissa

högre tjänster som redan nu kunna förutses bliva erforderliga även efter en

omprövning av civilförvaltningens organisation. Jag förordar sålunda, att

bland andra befattningarna för byrådirektör och förste byråsekreterare (sektionschefer

inom kanslibyrån) omändras till ordinarie i lönegrad A 28 respektive

A 26. Av samma skäl tillstyrker jag, att advokatfiskalsbefattningen upptages

i A 28.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Arbetets omfattning inom kanslibyrån torde göra det nödvändigt att

fortfarande avdela särskilda tjänstemän för handläggning av vissa på byrån

ankommande ärenden. Jag är emellertid icke nu beredd att tillstyrka, att

den tredje sektionen inom byrån bibehålies även i fredsorganisationen, och

kan därför icke förorda civilförvaltningens förslag örn inrättande av en befattning

för förste byråsekreterare såsom chef för en dylik sektion. Såsom utredningsmannen

föreslagit torde i stället vikariatslön i 26:e lönegraden få

utgå till tjänsteman, åt vilken uppdrages att förestå handläggningen av ifrågavarande

ärenden.

På de skäl utredningsmannen anfört tillstyrker jag, att en extra ordinarie

byråsekreterarbefattning, avsedd för sekretariatet, ersättes med en''ordinarie

dylik befattning i A 21. Likaledes tillstyrker jag, att 2 nya befattningar för

byråsekreterare i Eo 21 inrättas för kanslibyrån.

Den av utredningsmannen berörda frågan örn pensionskontorets fortsatta

bestånd torde komma under bedömande vid den blivande översynen av civilförvaltningens

organisation.

Förslaget att inrätta en byrådirektörsbefattning för föreståndaren för kameralbyråns

sekretariat kan jag på i huvudsak de skäl utredningsmannen häremot

anfört icke biträda. Yad jag i det föregående yttrat rörande överförande

till ordinarie anställning av vissa högre befattningar gäller även beträffande

den befattning för förste byråsekreterare, varom här är fråga, varför jag i

likhet med utredningsmannen förordar, att befattningen uppföres i lönegrad

A 26. Förslaget om inrättande av en ny befattning för beredning och

föredragning av anslags- och budgetärenden anser jag mig böra tillstyrka. Jag

delar utredningsmannens uppfattning, att befattningen bör upptagas i 24:e

lönegraden, och föreslår, att för ändamålet inrättas en befattning för förste

byråsekreterare i A 24. Särskild lönekompensation åt föreståndaren för sekretariatet

torde böra komma i fråga endast örn så kan anses betingat av arbetets

omfattning under tiden för avvecklandet av beredskapen, varför eventuellt uppkommande

fråga därom torde få prövas i annat sammanhang.

Till frågan örn ändrad benämning av kameralbyråns sekretariat tar jag icke

nu ställning. Det synes ändamålsenligt, att ärenden rörande läger- och manskapskassorna

inordnas under sekretariatet. Skäl torde icke föreligga att för

handläggning under fredsförhållanden av mobiliseringsärenden bibehålla en

särskild detalj. Den revisorsbefattning i A 21 som enligt civilförvaltningens

förslag avses såsom chef för denna detalj kan därför frigöras. Såsom utredningsmannen

föreslagit bör i sådant fall med mobiliseringsärendena sammanhängande

registreringsuppgifter m. m. kunna anförtros åt en lägre befattningshavare.

Jag föreslår i likhet med utredningsmannen, att härför inrättas en

befattning för kontorist i Ä 9.

För granskningsarbete inom kamrerarkontoret har civilförvaltningen föreslagit

inrättande av två extra ordinarie revisorsbefattningar. Såsom utredningsmannen

anfört kan för tillgodoseende av detta personalbehov utnyttjas

den ordinarie revisorsbefattning som frigöres vid indragning av mobiliseringsdetaljen.

Med inrättande av ytterligare en revisorsbefattning torde böra anstå

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

i avvaktan på erfarenheterna av arbetsbelastningen efter återgång till fredsförhållanden.

Inrättandet för kamrerarkontoret av en ny befattning för kontorist

i A 9 finner jag mig kunna tillstyrka.

Mot civilförvaltningens förslag att nu uppflytta kamrerartjänsten å bokföringskontoret

till A 26 talar det skäl utredningsmannen därutinnan anfört,

varför jag icke kan biträda förslaget. Däremot tillstyrker jag förslaget, att för

de administrativt betonade göromålen inom bokföringskontoret inrättas ytterligare

en revisorsbefattning i Eo 21.

Yad civilförvaltningen föreslagit rörande omfattningen av personal

för den del av bokföringskontoret, som skall handhava de med genomförandet

av den centraliserade bokföringen väsentligt utvidgade bokförings- och granskningsuppgifterna,

har icke givit mig anledning till erinran. Jag tillstyrker, att

för föreståndaren för verksamheten i fråga inrättas en befattning i Eo 22,

vilken bör benämnas biträdande kamrerare. I enlighet med utredningsmannens

förslag och på av honom anförda skäl föreslår jag, att den för ledningen

av gransknings- och stansningspersonalens arbete avsedda kansliskrivartjänsten

uppföres i A 11. I likhet med utredningsmannen räknar jag med placering

av de båda för maskinernas skötsel avsedda befattningshavarna i Eo 15 respektive

Eo 9.

Jag vill icke motsätta mig, att den för blankettdetaljen avsedda arvodesbefattningen

i Oa 10 fortfarande må finnas inrättad i avbidan på närmare erfarenheter

av den omläggning av blankettgranskningen, som beslöts av fjolårets

riksdag.

Yad revisionsbyrån beträffar har civilförvaltningen framhållit, att i

fråga örn denna i särskild grad gjorde sig gällande vad ämbetsverket anfört

rörande osäkerheten i beräkningarna av erforderlig personal för sådana delar

av verket, vilkas arbetsunderlag huvudsakligen utgjordes av försvarets lokala

myndigheters räkenskaper och verifikationer. Civilförvaltningen har med hänsyn

härtill och till möjligheten av att byråns fredsorganisation kunde även i

andra avseenden påverkas av de avsevärda förändringar i dess personaluppsättning,

som hålkortsbokföringens genomförande medförde, ansett sig icke kunna

nu framlägga definitiva beräkningar rörande revisionsbyråns personalbehov.

Som utgångspunkt för de nu föreliggande beräkningarna har förutsatts, att den

mera kvalificerade granskningen liksom hittills skulle begränsas till 75 % av

det till 2 miljoner verifikationer per år uppskattade räkenskapsmaterialet.

Utredningsmannen har ansett ifrågavarande granskning under normala förhållanden

kunna begränsas till omkring 60 % av verifikationerna. Med denna

förutsättning har utredningsmannen omräknat den av civilförvaltningen föreslagna

personaluppsättningen för revisionsbyrån. Med hänsyn bland annat

till de personalbegränsningar som därvid ansetts kunna ske har utredningsmannen

jämväl förordat vissa ändringar i revisionsbyråns organisation.

För egen del anser jag den av utredningsmannen valda utgångspunkten nu

kunna läggas till grund vid personalberäkningarna. En ytterligare begränsning

av den kvalificerade räkenskapsgranskningen bör emellertid enligt mitt

förmenande övervägas. Jag betraktar därför den av utredningsmannen angivna

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

granskningsnormen såsom uttryck för granskningens maximala omfattning.

Vad särskilt angår granskningen av räkenskaperna från beredskapstiden finner

jag det kunna starkt ifrågasättas om denna granskning, som medför förhållandevis

stora anspråk på medelsanvisning från avvecklingsanslag, bör ske ens tillnärmelsevis

i den omfattning, som nyss antytts. På i första liand civilförvaltii

ingen synes böra ankomma att pröva örn och i vad mån sådan granskning

fortsättningsvis bör ske.

Utredningsmannens förslag att I och II revisionskontoren sammanslås, att

räkenskaper, som hänföra sig till lantförsvarets skolor och anstalter, i samband

därmed överflyttas till nuvarande IV revisionskontoret samt att undersökningsdetaljen

infogas i sekretariatet kunna av mig förordas. Åt frågan örn inordnande

av sjörevisionen i III revisionskontoret bör ägnas fortsatt uppmärksamhet.

Vad utredningsmannen anfört rörande omfattningen av och sättet för kontrollen

av löneklassplaceringar torde böra beaktas vid de organisationstekniska

undersökningar, som bliva erforderliga i samband med den blivande slutliga

översynen av civilförvaltningens organisation.

Till följd av dessa organisationsförändringar kan en befattning för revisionskommissarie

i Eo 26 indragas. På de skäl utredningsmannen anfört bör

även befattningen såsom föreståndare för sekretariatet, förste byråsekreterare

i Eo 26, kunna utgå ur organisationen. Därvid bör emellertid en byråsekreterarbefattning

i Eo 21 för sekretariatet tillkomma, varför jag tillstyrker civilförvaltningens

av utredningsmannen förordade förslag härom. Civilförvaltningens

personalberäkningar i vad de avse utökning av 2 revisorsbefattningar

vill jag emellertid, i avvaktan å erfarenheter av revisionsverksamhetens omfattning

i fredstid, icke nu tillstyrka.

Förslaget att för vissa revisionsuppgifter inrätta särskilda befattningar i

18:e lönegraden synes i och för sig lämpligt. Med hänsyn till osäkerheten beträffande

revisionsbyråns framtida arbetsomfång vill jag emellertid icke nu

tillstyrka, att ordinarie befattningar inrättas för ändamålet. För föreståndaren

för revisionsbyråns expedition bör i enlighet med civilförvaltningens av utredningsmannen

utan erinran lämnade förslag inrättas en kontoristbefattning

i A 9. Tillika tillstyrker jag, att en arvodesbefatfning för pensionerad underofficer

i UO 7 inrättas för den på sjörevisionen ankommande förrådskontrollen.

En nu befintlig befattning för pensionerad officer i Oa 10 torde, såsom

utredningsmannen funnit, vara obehövlig och kan därför utgå.

I det föregående har jag tillstyrkt förslag om uppförande av advokatfiskalsbefattningen

å ordinarie stat. En förbättring av löneställningen för den befattningshavare,

som har att föra huvuddiariet å advokatfiskalskontoret, synes

skälig. I likhet med utredningsmannen finner jag en placering i 9:e lönegraden

lämpligt avvägd och föreslår sålunda, att för ändamålet uppföres en kontoristbefattning

i A 9. Jag är icke övertygad om behovet efter fullständig återgång

till fredsverksamhet av en särskild tjänsteman utöver den beräknade amanuenspersonalen

å advokatfiskalskontoret för bevakningsuppgifter, varför jag icke

beräknar några medel för sådant ändamål.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Vad beträffar den såsom erforderlig beräknade lägre personal, som

icke i det föregående särskilt behandlats (revisionspersonal och amanuenser,

kontorister samt kansli-, kontors- och skrivbiträden), kan jag i huvudsak godtaga

civilförvaltningens behovsberäkningar, dock med de ändringar av antalet

befattningar i olika grader, huvudsakligen hänförande sig till revisionsbyrån,

som av utredningsmannen föreslagits. Jag har i det föregående avstyrkt vissa

förslag örn inrättande av befattningar för revisionsassistenter samt för revisorer

och byråsekreterare. I stället för dessa befattningar räknar jag här med

amanuens- och motsvarande personal.

Såsom av det föregående framgår har utredningsmannen ansett sig böra

föreslå en gynnsammare proportion mellan ordinarie och extra ordinarie personal

än civilförvaltningen förutsatt. Det kan här framhållas, att de utökningar

av antalet befattningar i lönegraderna All och A 9, som civilförvaltningen

föreslagit, motsvaras av minskningar i antalet ordinarie befattningar i

kanslibiträdesgraden. Förutom det av mig ej biträdda förslaget örn

beredande av ordinarie anställning åt vissa revisions^änstemän samt Arnd

övriga av mig i det föregående behandlade personalfrågor innefatta i förevarande

hänseende har utredningsmannen föreslagit, att följande antal av civilförvaltningen

såsom extra ordinarie föreslagna befattningar skulle uppföras

å ordinaine stat, nämligen 2 kontorister (A 9), 3 kanslibiträden (A 7) och 7

kontorsbiträden (A 4). Då ett tillmötesgående av vad sålunda föreslagits torde

vara ägnat att underlätta civilförvaltningens rekrytering av biträdespersonal

och kvarhålla önskvärd dylik personal i tjänst, vill jag tillstyrka förslaget.

På de skäl civilförvaltningen anfört tillstyrker jag, att ytterligare 3 ordinarie

befattningar för expeditionsvakter (A5) inrättas. Därutöver har

civilförvaltningen angivit behov av 15 extra ordinarie expeditionsvakter, vilket

antal utredningsmannen, utgående från vad som kunde anses erforderligt

sedan civilförvaltningen flyttat till Ladugårdsgärde, föreslagit skulle begränsas

till 10. Härtill vill jag erinra, att jag vid behandlingen i årets statsverksproposition

av anslaget till Marinförvaltningen: Avlöningar (s. 55) ifrågasatt en

undersökning rörande behovet av vakt- och budskickningspersonal Aud de

ämbetsverk, som redan inrymts i ämbetsbyggnaderna på Ladugårdsgärde. Jag

räknar med att resultatet av en dylik undersökning skall giva hållpunkter för

en säkrare bedömning även aAr civilförvaltningens blivande behov av dylik

personal. Med hänsyn härtill anser jag mig icke böra räkna med mera än högst

5 extra ordinarie expeditionsvakter för civilförvaltningen. Därutöver oundgängligt

behov av personal för expeditionsvaktsgöromål torde i mån av tillgång

på medel för ändamålet få tillgodoses genom anställande av extra och tillfällig

personal.

Vad edvilförvaltningen föreslagit rörande telefonistpersonal tillstyrker

jag. Inrättande av en befattning för en pensionerad underofficer i UO 7, avsedd

för omhänderhavande av ämbetsverkets inventarieuppsättning, kan jag

icke tillstyrka. Ej heller finner jag mig böra förorda, att ytterligare bokbinderipersonal

anställes; för bokbindning synes Aud behov böra anlitas det till

försvarets tryckeri anslutna bokbinderiet.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Jag tillstyrker civilförvaltningens förslag örn anvisande av medel till anlitande

av experter och beräknar under icke-ordinarieposten ett belopp av 2 000

kronor för detta ändamål. Därutöver beräknar jag för tillgodoseende av det

behov av medel, som civilförvaltningen angivit övergångsvis föreligga för slutförande

av siffergranskning av räkenskaper och för erhållande av effektivt

resultat av arbetet med hålkortstansning, under samma anslagspost ett belopp

av 15 000 kronor. Sistnämnda belopp utgör alltså en tillfällig ökning av anslaget,

som sedermera kommer att bortfalla.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit skulle för civilförvaltningen erfordras,

för avlöningar till ordinarie tjänstemän förslagsvis 545 000 kronor (nu 440 000

kronor), för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,

16 000 kronor (nu 20 000 kronor), för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

750 000 kronor (nu 630 000 kronor) samt för rörligt tillägg 200 000 kronor

(nu 167 000 kronor). Inkomster av inflytande pensionsmedel uppskattas till

11000 kronor. Anslagsbehovet uppgår således till 1500 000 kronor (nu

1 242 000 kronor).

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för försvarets civilförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

1

3

1

1

3

4

2

2

1

5

15

1

2

6

1

11

5

20

1

1

Befattning

Tjänstemän å ordinarie stat.

Lönegrad

generaldirektör ........................................

........ C12

krigsråd ....................................................

........ A 30

advokatfiskal ...............................................

........ A 28

byrådirektör ...............................................

........ A 28

förste byråsekreterare ..................................

........ A 26

revisionskommissarier...................................

........ A 26

förste byråsekreterare ..................................

........ A 24

kamrerare .................................................

........ A 24

pensionskamrerare .....................................

........ A 24

byråsekreterare ...........................................

........ A 21

revisorer ....................................................

........ A 21

kassör ........................................................

........ A15

kansliskrivare..............................................

........ All

kontorister .................................................

........ A 9

förste expeditionsvakt ................................

....... A 7

kanslibiträden .............................’...............

........ A 7

expeditionsvakter........................................

........ A 5

kontorsbiträden............................................

........ A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

registrator ..................................................

....... A 21

förrådsförman ............................................

....... A 7

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 120.

273 4U 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 biträdande advokatfiskal .................................... Eo 24

1 förste byråsekreterare .......................................... Eo 24

2 förste revisorer ................................................... Eo 24

1 biträdande kamrerare .......................................... Eo 22

6 byråsekreterare ............................*...................... Eo 21

5 revisorer............................................................ Eo 21

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Ut gifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................ kronor 545 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ......... » 16 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 750 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 200 000

Summa kronor 1 511 000

S är skilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 11 000

Nettoutgift kronor 1 500 000

dels ock till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

[11.] Försvarets civilförvaltning: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget för

innevarande budgetår, 315 000 kronor, disponeras enligt en i statsliggaren för

samma budgetår, s. 76, intagen stat.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,

punkt 3) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna oförändrat anslag. Beträffande

beräkningsgrunden får jag hänvisa till vad jag därom anfört under nästföregående

punkt.

I sin skrivelse den 31 augusti 1945 angående medelsäskandena för civilförvaltningens

verksamhet under budgetåret 1946/47 har civilförvaltningen

beräknat omkostnadsanslaget enligt följande.

Med hänsyn till under innevarande budgetår vidtagna och nu föreslagna

personalökningar borde anslagsposten till sjukvård, nu 6 000 kronor, beräknas

till 8 000 kronor.

I fråga örn anslagsposten till reseersättningar ifrågasätter civilförvaltningen

ingen ändring.

Under delposten bränsle, lyse och vatten ha bränslekostnadema för innevarande

budgetår beräknats till 14 000 kronor. Detta belopp har beräknats

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

med utgångspunkt från att efter beredskapens upphörande uppvärmningen

kunde komma att ske med användande av koks i stället för ved, vilket skulle ha

inneburit en minskning av bränslekostnaderna med cirka 50 %. Med hänsyn

till ovissheten på bränslemarknaden anser sig civilförvaltningen för nästkommande

budgetår böra räkna med vedeldning, varför bränsleposten borde ökas

med 14 000 kronor.

Under delposten övriga expenser tillkomma från och med den 1 juli 1946

i främsta rummet de med hålkortsbokföringen förenade årskostnaderna, innefattande

dels hyra för hålkortsmaskiner m. m., dels kortkostnader. Beträffande

dessa kostnader och övriga kostnader under delposten expenser för eget behov

har civilförvaltningen anfört i huvudsak följande.

Kostnaderna för förhyrning av erforderliga hålkortsmaskiner uppginge enligt

inkommet anbud till sammanlagt omkring 40 000 kronor. Maskinuppsättningen

hade därvid i kostnadsbesparande syfte beräknats så knapp som

möjligt. Med hänsyn därtill bleve det nödvändigt att använda maskinerna

i skift. Vid särskilt stor arbetsbelastning bleve det därjämte erforderligt att

kompensera den eventuellt bristande maskinkapaciteten genom service från

leverantören. Detta ställde sig billigare än att hyra maskiner särskilt för

ändamålet. För servicekostnaderna beräknade civilförvaltningen 5 000 kronor.

Årskostnaderna för hålkort kunde beräknas till 20 000 kronor. De under förevarande

anslag redovisade totalkostnaderna för hålkortsredovisningen uppginge

således till (40 000 4- 5 000 + 20 000 =) 65 000 kronor. Med avdrag av

det för försöksvis tillämpning av hålkortsredovisning i innevarande budgetårs

anslag inberäknade beloppet av 15 000 kronor utgjorde sålunda kostnadsökningen

50 000 kronor, med vilket belopp delposten expenser för eget behov

borde uppräknas.

Även vissa andra i sistnämnda delpost ingående delbelopp borde med hänsyn

till föreslagen personalökning eller vunna erfarenheter ökas utöver vad

tidigare förutsatts. För skrivmaterialier, papper, blankettryck och dylikt hade

civilförvaltningen tidigare beräknat 6 000 kronor. Kostnaderna därför hade

stigit avsevärt, framför allt på grund av förbrukningen av stenciler. Försiktigheten

syntes bjuda att för framtiden beräkna åtminstone 20 000 kronor för

detta ändamål.

Kostnaderna för abonnemang å ämbetsverkets telefonväxel hade stigit

något i och med att civilförvaltningen övertagit jämväl arméförvaltningens

intendenturavdelnings lokaler inom ämbetshuset och uppginge för närvarande

till cirka 24 000 kronor för år. Med hänsyn till kostnader för interurbansamtal

o. s. v. syntes för telefon, telegram och annonsering böra beräknas 30 000 kronor

(tidigare 26 000 kronor).

För bokinköp, bindning av böcker och handlingar m. fl. ändamål hade under

sistlidna budgetår avförts betydande kostnader. Största delen därav belöpte

sig å sådana bindningskostnader, som kunde förväntas i stor utsträckning bort

falla, varför bindningskostnaderna icke syntes behöva överstiga det å anslaget

beräknade beloppet. Däremot syntes det bliva erforderligt att höja de för bokinköp

och tidningsprenumerationer avsedda medlen från 2 000 kronor till 4 000

kronor.

Tillhopa borde således delposten till övriga expenser för eget behov höjas

med (50 000 + 14 000 + 4 000 + 2 000 =) 70 000 kronor.

Från delposten övriga expenser för annat än eget behov bestridas dels kostnader

för postverkets bestyr med försvarets löneutbetalningar, dels ock kost
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

84 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 120.

naclér för blanketter, som skola tillhandahållas andra myndigheter än civilförvaltningen.

Beträffande förstnämnda post ifrågasätter civilförvaltningen ingen

ändring. Kostnaderna för blanketter, vilka tillhandahållas lokalmyndigheterna,

lia enligt vad civilförvaltningen anfört på senaste tid kraftigt ökats

på grund av den centralisering av anskaffningen, som den redan igångsatta

rationaliseringen av blankettväsendet innebure. En ökning av det under omkostnadsanslaget

därför beräknade beloppet, 35 000 kronor, syntes fördenskull

bliva ofrånkomlig. I avsaknad av närmare beräkningsgrunder beräknade civilförvaltningen

tills vidare för ändamålet ett belopp av 100 000 kronor.

Anslagsposten till publikationstryck har civilförvaltningen upptagit till

oförändrat 7 000 kronor.

Medelsbehovet under civilförvaltningens omkostnadsanslag skulle enligt

dessa beräkningar bliva 466 000 kronor. Med hänsyn till den ovisshet, som i

vissa delar måste vidlåda dessa beräkningar, har civilförvaltningen ansett beloppet

kunna avrundas till 450 000 kronor.

Civilförvaltningens medelsäskanden för nästa budgetår under omkostnadsanslaget

innebära en anslagshöjning med 135 000 kronor. Till 50 000 kronor

belöper denna höjning på omkostnader för hålkortsbokföringen. Såsom framgår

av vad därom anförts under nästföregående punkt motsvaras dessa kostnader

helt av de besparingar i personal som vinnas med övergången till det

nya bokföringssystemet. Jämväl centraliseringen av viss blankettanskaffning

och rationaliseringen av blankettväsendet måste taga sig uttryck i ökad belastning

av civilförvaltningens omkostnadsanslag. I övrigt hänför sig anslagshöjningen

huvudsakligen till sådana merkostnader som bliva en följd av personalorganisationens

utökning. I likhet med civilförvaltningen har jag vid

beräkningen av omkostnader utgått från att uppvärmning under hela nästa

budgetår måste ske med vedeldning.

Mot civilförvaltningens beräkning av omkostnadsanslaget, slutande å

450 000 kronor, har jag med hänsyn till vad sålunda anförts och med beaktande

av den reduktion av de beräknade kostnaderna civilförvaltningen själv vidtagit

icke ansett mig böra framställa någon erinran. Jag vill dock framhålla

vikten av att alla möjligheter till besparingar tillvaratagas.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

[12.] Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget

för innevarande budgetår, 299 000 kronor, disponeras enligt i statsliggaren

för detta budgetår, s. 80, intagen personalförteckning och avlöningsstat ävensom

vissa därtill anslutande bestämmelser.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,

punkt 11) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna nu ifrågavarande anslag till

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

299 000 kronor. Beträffande beräkningsgrunden hänvisas till vad i det föregående

anförts vid anmälan av fråga om anslag till avlöningar till försvarets

civilförvaltning.

Arméns fortifikationsförvaltning Ilar i sin skrivelse den 18 augusti 1945

angående förvaltningens medelsäskanden för budgetåret 1946/47 framlagt förslag

till utökningar av den för fred hittills beräknade personalorganisationen,

medförande en anslagshöjning med omkring 370 000 kronor.

Enligt fastställd instruktion handläggas ärendena inom fortifikationsförvaltningen

å en befästningsbyrå, en kasernbyrå och en civilbyrå. Till förvaltningen

höra ytterligare en chefsexpedition samt ett värmekontor, ett elektrokontor

och ett förrådskontrollkontor. Tills vidare äro även inom ämbetsverket

inrättade ett byggnadskontor och ett organisationskontor. I instruktionen

förutsatt indelning av byråerna i sektioner har ännu icke fastställts.

Beträffande civilbyrån har fortifikationsförvaltningen anfört i huvudsak

följande.

Antalet ordinarie tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 20 vid byrån hade sedan budgetåret 1939/40 ökats med en tjänst såsom

byråsekreterare i Eo 21, varjämte jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande från

och med den 1 januari 1941 uppdragits åt en tjänsteman hos ämbetsverket att

fullgöra förste byråsekreterareuppdrag med vikariatsersättning för uppehållande

av befattning i A 24. Fortifikationsförvaltningens arbetsuppgifter hade

emellertid ökat högst väsentligt sedan den 1 juli 1939 på grund av genomförandet

av försvarets femårsplan. Yärdet av mark och byggnader, som redovisades

å arméns delfond av försvarets fastighetsfond, hade den 30 juni 1939

uppgått till omkring 360 miljoner kronor och beräknades komma att efter genomförandet

av försvarets femårsplan uppgå till omkring 725 miljoner kronor.

Underhållet och skötseln av mark och byggnader komme att medföra en betydande

ökning av förvaltningens arbetsuppgifter även i fredstid. Huvuddelen

av de under beredskapstiden uppförda permanenta befästningsanläggningama

syntes komma att underhållas i fredstid. Ökningen av ämbetsverkets arbetsuppgifter

medförde ett oundgängligt behov av utökning av antalet tjänster

och höjning i lönegrad av vissa tjänster. Förvaltningen ansåge det icke möjligt

att på ett tillfredsställande och för statsverket förmånligt sätt handlägga verket

åvilande arbetsuppgifter, därest icke ett mot arbetsuppgifternas omfattning

svarande antal tjänster funnes tillgängliga. Det under beredskapstiden till

lämpade systemet med viktiga arbetsuppgifters bestridande genom tillfälligt

anställd personal syntes icke längre kunna ifrågakomma. Det kunde icke

heller vara rimligt att under fredsförhållanden låta underordnad personal

handha så betydelsefulla uppgifter som under beredskapstidens särskilda förhållanden

måst anförtros denna personal. Förvaltningen hade därför —

oaktat utredning påginge rörande den framtida organisationen av byggnadsoch

fortifikationsförvaltningen vid försvaret —- ansett sig nu böra framlägga

förslag till sådan ökning av antalet befattningar, som med hänsyn till förvaltningens

fredsmässiga uppgifter ansåges oundgängligen erforderlig.

För verksamheten inom ämbetsverket har fortifikationsförvaltningen för

civilbyråns del tillämpat en indelning i fem sektioner, nämligen en domänsektion,

en administrativ sektion, en marksektion, en kanslisektion och en

bokföringssektion.

Fortifikationsförvaltningen föreslår förbättrad löneställning för cheferna för

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

vissa av dessa sektioner. För chefen för domänsektionen — nu förste byråsekreterare

i A 24 —- föreslås inrättande av en befattning i A 26. Chefen för

administrativa sektionen —■ för närvarande en såsom extra förste byråsekreterare

med vikariatsersättning för uppehållande av befattning i lönegrad A 24

förordnad byråsekreterare i lönegrad A 21 — skulle placeras i A 24 och

chefen för kanslisektionen — nu amanuens i Eo 18 -—- skulle erhålla ordinarie

anställning i A 21. För chefen för marksektionen — nu byråsekreterare i Eo 21

— borde inrättas en befattning i Eo 24. Som skäl för de föreslagna lönegradsplaceringarna

ha i huvudsak anförts, att arbetsuppgifternas art krävde ifrågavarande

löneställningar.

Fortifikationsförvaltningen föreslår vidare inrättande å domänsektionen,

där för närvarande förutom chefen tjänstgör en domänofficer i Oa 15, av en

befattning för jägmästare i Eo 26 för handhavandet av vården av lantförsvarets

skogar samt en befattning för byråsekreterare i Eo 21, vilken det skulle åligga

att uppsätta expeditioner, föra statistik m. m. Vid bifall till förslaget om inrättandet

av befattningen såsom jägmästare kunde en för en pensionerad

officer avsedd arvodesbefattning i Oa 10 utgå.

Å administrativa sektionen tjänstgöra för närvarande förutom chefen 2

amanuenser i Eo 18, 3 amanuenser i Ex 17 samt ett kontorsbiträde i Eo 4.

Härutinnan föreslås icke annan ändring än att kontorsbiträdestjänsten uppföres

å ordinarie stat.

Fortifikationsförvaltningen har ansett det nödvändigt att för uppläggande

av ett fullständigt fastighetsarkiv och detsammas fortsatta underhållande å

marksektionen inrättas en tjänst i Eo 21. Dessutom erfordrades för arkivet

en kartriterska i Eo 7. Förvaltningen har även funnit det nödvändigt att

kunna påkalla biträde av lämplig arvodesavlönad lantmätare, för vilket ändamål

förvaltningen räknat med att ett belopp av omkring 3 000 kronor per år

skulle bliva erforderligt. I övrigt räknar förvaltningen med behov av 3 amanuenser

för marksektionen.

För kanslisektionen beräknar fortifikationsförvaltningen förutom chefen

3 amanuenser, en i Eo 18 och 2 i Ex 17, och en byråregistrator, för vilken föreslås

inrättande av en befattning i A 7, samt för skrivcentral, förutom ett redan

befintligt kontorsbiträde i A 4, 1 kontorsbiträde i Eo 4 och 2 skrivbiträden i

Eo 2. I stället för en nu befintlig arvodestjänst såsom expeditionsvakt borde

å civilbyrån inrättas en tjänst såsom expeditionsvakt i lönegrad A 5.

Bokföringssektionens behov av biträdande personal beräknar fortifikationsförvaltningen

till 2 amanuenser i Eo 18, varav en med halvtidstjänstgöring, 1

kanslibiträde i Eo 7 och 3 kontorsbiträden, 1 i Eo 4 och 2 i Ex 4.

För fortifikationsförvaltningens telefonväxel beräknas oförändrat 3 kontorsbiträden,

1 i Eo 4 och 2 i Ex 4.

Kostnaderna för avlöning av den civila personalen å befästningsbyrån och

befästningsinspektionen ha under beredskapstiden avförts å de anslag för

befästningsändamål, som anvisats å förskottsstat.

Befästningsbyrån har organiserats på en utredningssektion — uppdelad

på en konstruktionsdetalj, en planeringsdetalj, en luftvärnsdetalj samt

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Mcij:ts proposition nr 120

en arkiv- och kopieringsdetalj —• en forskningssektion, en luftskyddssektion,

en underhållssektion för bergrumsanläggningar samt en expedition (allmän

sektion). På de olika sektionerna avses skola handläggas följande ärenden:

på utredningssektionens konstruktionsdetalj konstruktionsdetaljer för befästningsanläggningar,

uppgörande av rekognosceringshäften, detaljer för rustningsplaner,

försök samt bearbetning och sammanställning av de erfarenheter,

som erhållas från utlandet och som erhållits under beredskapstiden; på planeringsdetaljen

planering för befästningsanläggningar och bergrum, rustningsplaner;

på luftvärnsdetaljen planering av konstruktioner för luftvärns- och

luftbevakningsanläggningar, rustningsplaner; och på arkiv- och kopieringsdetaljen

skötsel av byråns låtarkiv, kopiering, skrivgöromål, stencilering samt

modellsnickeri;

på forskningssektionen litteratur- och studieforskning, forskningsverksamhet,

försöksverksamhet samt konstruktioner för statliga och kommunala myndigheter;
på

luftskyddssektionen planläggning av militärt luftskydd och maskering;

på underhållssektionen för bergrumsanläggningar drift och underhåll av

oljelagringsanläggningar, inspektion samt underhåll av bergrumsanläggningar;

samt

på expeditionen personalärenden, registrering av handlingar, förande av

kortregister och diarier, dispositionsbokföring samt skrivgöromål för byrån i

dess helhet.

Det enligt fortifikationsförvaltningens mening i fredstid oundgängligen

erforderliga minimibehovet för att byrån på ett tillfredsställande sätt skall

kunna lösa densamma åvilande arbetsuppgifter har ämbetsverket beräknat

enligt följande.

Såsom chef för utredningssektionen fungerar en vid ämbetsverket tjänstgörande

officer ur fortifikationskåren. På forskningssektionen och underhållssektionen

för bergrumsanläggningar avses skola -—- liksom för närvarande -—

såsom chefer tjänstgöra högskolebildade ingenjörer med god praktisk erfarenhet

för att kunna leda de arbeten av mångskiftande slag, som handläggas

inom sektionerna. För att tillräckligt kvalificerad teknisk personal skall

kunna erhållas räknar förvaltningen för dessa sektionschefer kontraktsanstä.11- ning med ett månatligt arvode av i ett för allt 1100 kronor. Såsom ende civile

befattningshavare på luftskyddssektionen avses skola tjänstgöra innehavaren

av en befattning såsom konstruktör av 3. klass i lönegrad MEo 18, vilken

föreslås skola överföras till Eo 18.

Jämväl cheferna för konstruktions- och planeringsdetaljerna inom utredningssektionen,

vilka redan äro anställda hos förvaltningen, borde bibehållas

vid nuvarande löneförmåner, arvode i ett för allt av 1 050 kronor för månad.

Utöver nu nämnda befattningshavare beräknas under budgetåret 1946/47

behov av följande personal inom befästningsbyrån:

Befattning

Lönegrad

1 byråingenjör

....................... Ex 26

3 byråingenjörer ..

....................... Ex 24

2 konstruktörer av

1. klass .......................

....................... Ex 24

1 konstruktör »

2. » .......................

....................... Ex 21

3 konstruktörer »

3. » .......................

........................ Ex 18

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Befattning Lönegrad

1 ingenjör.................................................................. Ex 18

4 ritare av 1. klass........................................................ Ex 15

1 kontorsskrivare av 1. klass ............................................ Ex 15

1 kontorsskrivare » 2. » Ex 13

1 registrator................................................................ Ex 11

1 förste kontorist.......................................................... Ex 11

1 kontorist ................................................................ Ex 8

2 kanslibiträden .......................................................... Ex 6

1 expeditionsvakt.......................................................... Ex 5

3 kontorsbiträdet!.......................................................... Ex 4

Byråingenjören i Ex 26 avses för underhållssektionen för bergrumsanläggningar.

Med hänsyn till dessa anläggningars betydelse och stora värde erfordras

enligt fortifikationsförvaltningens mening såsom byråingenjör på

denna sektion en väl kvalificerad bergsingenjör.

För befästningsinspektionen beräknas endast två tjänstemän bliva erforderliga,

nämligen en kartriterska i Ex 11 samt en befattningshavare för registrering

av befästningsanläggningar och handlingar m. m., liksom för närvä

rande i Ex 20.

Kostnaderna för avlöning åt sålunda beräknad personal vid befästningsbyrån

och befästningsinspektionen skulle uppgå till omkring 222 000 kronor,

varav rörligt tillägg 22 000 kronor.

Huvuddelen av den civila personalen vid kasernbyrån, värmekon

t or et och elektro kontoret avlönas från sakanslag. Med hänsyn till att

särskild utredning pågår rörande frågan i vilken utsträckning avlöning från

sakanslag skall ersättas med avlöning från avlöningsanslag har fortifikations

förvaltningen ansett sig icke böra föreslå någon ändring härutinnan. Med avlöning

från avlöningsanslag borde utöver befintliga befattningar tillkomma 2

amanuenser i Ex 17, en för kasernbyrån och en för värmekontoret. För förrådskontrollkontoret

har förvaltningen föreslagit utökning av befintlig

personal med 1 tekniskt biträde i Ex 15.

Under beredskapstiden ha expeditions v aktsgöromål inom förvalt

ningen i stor utsträckning utförts av värnpliktig personal. Med hänsyn till

att möjligheten att erhålla sådan personal för framtiden beräknas helt upphöra,

föreslår fortifikationsförvaltningen inrättande av en befattning såsom expeditionsvakt

i Eo 5. På grund av förläggningen av ämbetsverkets lokaler på ett

stort antal platser i staden räknar förvaltningen med att 3 expeditionsbud för

budskickning kunna bli erforderliga, ettvart med ett arvode av 235 kronor i

månaden. Förvaltningen föreslår vidare, att i stället för den nuvarande befattningen

för expeditionsvakt i A 6 inrättas en tjänst såsom förste expeditionsvakt

i A 7. För bevakningen av fortifikationsförvaltningens och vissa

försvarets civilförvaltning tillhörande ämbetslokaler i Centralpalatset föreslår

fortifikationsförvaltningen bibehållande av 3 ordningsvakter, varav två nattvakter

samt en portvakt och hissförare, envar med arvode av 325 kronor för

månad, vilka kostnader borde från och med nästa budgetår bestridas från

fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag.

För det för byggnads- och reparationsberedskapens centrala ledning inrät
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

tade organisationskontoret lia avlöningskostnader för innevarande budgetår

beräknats nied 85 000 kronor. Den för denna verksamhet erforderliga

personalen, vilken förutsatts tills vidare skola i största möjliga omfattning

vara deltidsanställd, avlönas med arvoden enligt fastställt lönegruppssystem.

Kostnaderna för arvoden till den personal vid organisationskontoret som

fortifikationsförvaltningen beräknar oundgängligen erforderlig för budgetåret

1946/47 uppgå till 79 200 kronor.

Utlåtanden över fortifikationsförvaltningens förevarande förslag lia avgivits

av försvarets civilförvaltning, allmänna lönenämnden, försvarets sakanslagsutredning

samt fortifikations- och byggnadsförvaltningsutredningen.

Försvarets civilförvaltning har anfört i huvudsak följande.

Civilförvaltningen ifrågasatte lämpligheten av att, innan resultatet av utredningen

rörande den framtida organisationen av byggnads- och fortifikationsförvaltningen

framkommit, närmare ställning foges till det föreliggande

förslaget helst som ett sådant ställningstagande lätt skulle kunna leda till att

de mera ingående undersökningar rörande personalbehovet, som nämnda sakkunniga

företoge, därigenom föregrepes. Vad särskilt beträffade inrättandet

av nya tjänster vore det sålunda icke nu möjligt att bedöma, örn dessa läte

sig inpassas i den blivande organisationen. Örn alltså med prövning av de

framställda förslagen därför borde tills vidare anstå, vore civilförvaltningen

av den uppfattningen, att det knappast vore möjligt för fortifikationsförvaltningen

att i avbidan på förenämnda utredning med den fåtaliga personal, som

vore upptagen å förvaltningens stat, kunna medhinna sina göromål. I syfte

att möjliggöra för förvaltningen att utan ökning av antalet ordinarie befattningshavare

kunna tillgodose det oavvisliga behovet av arbetskraft, syntes

alltså erforderliga medel böra beräknas å icke-ordinarieposten. Inom ramen

för de medel, som å nämnda anslagspost kunde komma att stå till förfogande,

syntes fortifikationsförvaltningen böra bemyndigas att efter Kungl. Maj:ts

medgivande bereda befattningshavare i 18:e och högre lönegrader avlöning

såsom extra tjänstemän i högre löneklass än som normalt skulle tillkomma

dem.

Civilförvaltningen ansåge organisationsuppdelningen på civilbyrån vara

alltför långtgående och ägnad att föranleda tillskapandet av ett knappast önskvärt

antal chefsbefattningar. Det kunde ifrågasättas, om det icke vore naturligare,

att de nuvarande domän- och marksektionerna bildade en enhet samt

administrativa sektionen och kanslisektionen en enhet.

Inrättandet av den föreslagna jägmästarbefattningen å civilbyrån kunde

i och för sig vara befogat, men civilförvaltningen ställde sig dock tveksam till

förslaget med hänsyn till utredningen rörande den framtida organisationen

av byggnads- och fortifikationsförvaltningen. Förslagen om anställande av en

kartriterska i lönegrad Eo 7 och av en lantmätare kunde i avsaknad av motivering

icke bedömas. Civilförvaltningen ansåge sig icke böra tillstyrka höjd

löneställning för den i lönegrad A 6 placerade expeditionsvakten, då denne så

sent som genom beslut av 1945 års riksdag uppflyttats till innehavande lönegrad.

Civilförvaltningen biträdde förslaget örn inrättande av en befattning

såsom expeditionsvakt i lönegrad Eo 5 och örn anställande av tre arvodesav

lönade expeditionsbud samt hade intet att erinra mot det för nattvakterna

föreslagna månatliga arvodet av 1525 kronor.

Löneställningarna för de för befästningsbyrån föreslagna befattningarna

syntes civilförvaltningen vara normala och gåve icke anledning till erinran.

Civilförvaltningen ansåge sig dock icke kunna bedöma, huruvida samtliga i

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Marits proposition nr 120.

framställningen upptagna befattningar bleve behövliga vid återgång till fredsförhållanden

med den ändring av arbetsbelastning och arbetsuppgifter, som

därav följde. Civilförvaltningen utginge emellertid från att i fråga örn byråns

personalbehov samma förfaringssätt skulle tillämpas som ämbetsverket föreslagit

för civilbyråns vidkommande. Civilförvaltningen ifrågasatte, örn ej de

ovissa och svårbedömliga förhållanden, som förelåge beträffande den icke-ordinarie

personalen i 20:e och lägre lönegrader gjorde det angeläget att särskild

personalförteckning fastställdes för dylik personal eller att medelsförbrukningen

eljest reglerades genom bestämmande av antalet befattningshavare och

deras avlöning. Eventuellt borde särskild delpost under icke-ordinarieposten

avses för bestridande av avlöning åt personal å befästningsbyrån, vilken delpost

skulle få disponeras endast efter Kungl. Majrts bestämmande.

Med avseende å det för byggnads- och reparationsberedskapens centrala

ledning inrättade organisationskontoret saknade civilförvaltningen möjlighet

att bedöma, huruvida den för kontoret beräknade personalen vore oundgängligen

behövlig under de ändrade förhållanden som inträtt. Ej heller ansåge

civilförvaltningen sig kunna göra något uttalande rörande storleken av de

för personalen i fråga föreslagna arvodesbeloppen. Civilförvaltningen ifrågasatte,

om icke kontorets avlöningskostnader rätteligen borde i likhet med vad

som ifrågasatts beträffande personal å befästningsbyrån avföras från en i av

löningsstaten upptagen särskild delpost.

Allmänna lönenämnden har ansett att, med hänsyn till den pågående utredningen,

för närvarande borde anstå med inrättande av nya ordinarie befattningar

eller uppflyttning av redan befintliga sådana befattningar i högre

lönegrad. Å andra sidan borde enligt lönenämndens mening nämnda omständighet

icke utgöra hinder för att å civilbyrån vissa extra befattningshavare

med långvarig anställning bereddes extra ordinarie anställning i något större

utsträckning än fortifikationsförvaltningen förutsatt. För amanuenserna syntes

därvid böra utnyttjas jämväl lönegraden Eo 15.

Därest fortifikationsförvaltningen även i fortsättningen skulle omhänderhava

vården av försvarsväsendets skogsdomäner, syntes det lönenämnden i

och för sig icke vara något att erinra mot att vid förvaltningen anställdes en

jägmästare med lön efter 26:e lönegraden.

I stället för av fortifikationsförvaltningen föreslagen befattning i A 24 har

lönenämnden förordat inrättande av en befattning i Eo 24 för den byråsekreterare

i A 21 å administrativa sektionen, som nu uppbär vikariatsersättning

såsom vid vikariat å tjänst i A 24.

Uppflyttningen av chefen för marksektionen från byråsekreterare i Eo 21

till förste byråsekreterare i Eo 24 har lönenämnden ansett sig böra tillstyrka.

Däremot finner lönenämnden tveksamt, örn för uppläggandet av sektionens

fastighetsarkiv och detsammas underhållande borde inrättas en extra ordinarie

byråsekreterarbefattning.

Mot de föreslagna lönegradsplaceringarna för två extra byråingenjörer på

underhållssektionen för bergrumsanläggningar, Ex 26 respektive Ex 24, har

lönenämnden icke funnit anledning till erinran, enär för envar av dessa befattningar

syntes erfordras civilingenjör eller person med motsvarande utbildning.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Försvarets sakanslagsutredning bär understrukit nödvändigheten av att

med hänsyn till utredningen rörande den framtida organisationen av försvarets

byggnads- och fortifikationsförvaltning största försiktighet iakttoges med

inrättande av nya ordinarie eller extra ordinarie befattningar. Detta gällde

även expeditionsvaktsbefattningarna. Sakanslagsutredningen bär ansett sig

härutöver endast böra ingå på frågan örn bestridande från arméns fortifikationsförvaltnings

avlöningsanslag av kostnader för avlöning av den civila personalen

å befästningsbyrån och hos befästningsinspektionen och tillstyrkt, att

medel för avlönande av nämnda personal under nästkommande budgetår beräknades

å fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag.

Fortifikations- och byggnadsförvaltningsutredningen har, med hänsyn till

att omorganisationen av förvaltningsverksamheten på här ifrågavarande område

beräknades skola genomföras senast vid ingången av budgetåret 1947/48,

funnit sig icke kunna i vidare mån tillstyrka uppflyttning eller nyinrättande av

ordinarie eller extra ordinarie befattningar än då fråga vore om normal befordran

av den extra ordinarie amanuenspersonalen.

Förevarande anslag upptogs i statsverkspropositionen med allenast beräknat

belopp, enär den slutliga beräkningen gjordes beroende av prövningen

av det betänkande med förslag angående omorganisation av fortifikations- och

byggnadsförvaltningen inom försvaret m. m., som den 27 december 1945 avgivits

av fortifikations- och byggnadsförvaltningsutredningen. Betänkandet är

för närvarande föremål för remissbehandling. Med hänsyn till omfattningen

av de av utredningen framlagda förslagen torde det icke bliva möjligt att

framlägga förslag i ämnet för riksdagen under pågående session. För att

underlätta genomförandet av en ny försvarsorganisation är det av stor betydelse

att ställning utan längre dröjsmål kan tagas till denna organisationsfråga, som

avser en rationalisering och effektivisering av försvarets mark- och byggnadsförvaltning

m. m. Det är därför min förhoppning att förslag i förevarande

ämne skall kunna föreläggas årets riksdag under en eventuell höstsession.

Härvid torde få förutsättas, att den nya organisation, som kan bliva beslutad,

kan träda i funktion den 1 juli 1947.

Då en omorganisation av arméns fortifikationsförvaltning alltså icke lärer

komma att genomföras under nästa budgetår, blir det nödvändigt att pröva

fortifikationsförvaltningens medelsbehov på grundval av ämbetsverkets nuvarande

organisation.

Föreliggande förslag beträffande ämbetsverkets avlöningsanslag innebär

en avsevärd anslagshöjning. Till största delen, omkring 200 000 kronor, betingas

denna höjning därav att avlöningskostnaderna för den civila personalen

å befästningsbyrån förutsättas skola överföras till förevarande anslag från

medel, som anvisats för utförande av befästningsanläggningar.

Liksom vad beträffar personal i lägre tjänsteställning i viss utsträckning

varit fallet med övriga centrala försvarsförvaltningsmyndigheter — utom krigsmaterielverkct

— och på samma grund har för fortifikations förvaltningen

under tiden för den förstärkta försvarsberedskapon icke räknats med

Dcpartementa
chefen.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

den ökning av ämbetsverkets fredsorganisation, som betingats av genomförandet

av 1942 års försvarsbeslut. En förstärkning av den för fredsförhållanden

beräknade personaluppsättningen synes numera oundviklig. Forti

fikationsförvaltningens förslag innebär att, bortsett från befästningsbyrån,

följande befattningar skulle tillkomma, nämligen 9 amanuenser, 1 tekniskt

biträde i 15 :e lönegraden, 3 kanslibiträden, 1 expeditionsvakt och 8

kontorsbiträden samt tillhopa 7 expeditionsbud och ordningsvakter. Samt

liga dessa befattningshavare motsvaras av hos förvaltningen nu befintlig av

avvecklingsanslag avlönad personal i extra anställning eller arvodesanställd

personal. En personalökning av angiven omfattning synes mig rimlig och

synes kunna ske utan att prövningen av fortifikations- och byggnadsförv&lt

ningsutredningens förslag därigenom föregripes. Jag tillstyrker därför den

samma.

Jag anser det även i och för sig fullt berättigat, att personalen vid forti - fikationsförvaltningen beredes skälig kompensation för den ökning i arbets

omfånget som inträtt samt att befattningar tillskapas, som bättre än de nuvarande

svara mot de arbetsuppgifter som åligga befattningshavarna. Därest

en på det nu föreliggande sakkunnigförslaget grundad ny organisation kom

mer till stånd, torde dessa önskemål komma att bliva tillgodosedda. Utred

ningen räknar också med att den från avlöningsanslag avlönade civila personalen

vid de organisationsenheter, som skulle komma att ingå i centralorganet enligt

det alternativ utredningen förordat, utan svårighet skall kunna inpassas i detta

organs personalorganisation. Att nu inrätta nya högre ordinarie befattningar

vid fortifikationsförvaltningen kan emellertid, med hänsyn till att det nya

organet kan komma att tillföras befattningshavare även från de övriga försvarsgrenarnas

motsvarande organ, försvåra ett fritt personalval vid tillsättandet

av befattningar i denna nya centralorganisation. Med hänsyn härtill

och till den korta tid som nu kan förutses återstå till dess löneställningsfrågorna

komma under ny omprövning anser jag mig icke nu böra tillstyrka fortifikationsförvaltningens

förslag örn inrättande av nya ordinarie eller högre extra

ordinarie tjänster. Däremot anser jag mig kunna för detta speciella fall i anslutning

till vad civilförvaltningen föreslagit förorda, att vissa befattningshavare

under nästa budgetår erhålla lönefyllnad till den högre befattning som

kan anses motsvara deras arbetsuppgifter. Jag räknar med att möjligheter

böra föreligga för en befattningshavare i 21 :a och en i 18:e lönegraden, närmast

de av fortifikationsförvaltningen angivna cheferna för administrativa

sektionen och kanslisektionen inom civilbyrån, att erhålla lönefyllnad till 24:e

respektive 21 :a lönegraden och beräknar därför medel för detta ändamål.

Behovet av en komplettering och omläggning av fortifikationsförvaltningens

fastighetsarkiv har understrukits av byggnads- och fortifikationsförvaltningsutredningen,

som för genomförandet av detta arbete i’äknat med samma personal

som fortifikationsförvaltningen. Då detta arbete är under alla förhållanden

erforderligt och av stor vikt, torde det böra igångsättas så snart som

möjligt. Jag föreslår därför, att medel beräknas för anställande för ändamålet

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

av en extra befattningshavare med lön enligt 20:e löneklassen och ett extra

ordinarie kanslibiträde med kunnighet i kartritning ävensom för anlitande av

sakkunnig biträdeshjälp, för vilket sistnämnda ändamål bör avses ett belopp

av 3 000 kronor.

Med hänsyn till angelägenheten för fortifikationsförvaltningen att kunna

av befattningshavare i lägre tjänsteställning behålla i tjänst personal, som

är förtrogen med arbetsuppgifterna, torde det vara erforderligt att för dylik

personal öka möjligheterna till extra ordinarie anställning. I anslutning till

vad fortifikationsförvaltningen föreslagit i fråga om förbättrade löneställningar

för lägre extra ordinarie och extra personal räknar jag därför, fortfarande

med bortseende från befästningsbyrån, med medel för följande nytillkommande

befattningar, nämligen 2 förste amanuenser i Bo 18, 2 kanslibiträden

i Eo 7, 2 expeditionsvakter i Eo 5 och 2 skrivbiträden i Eo 2.

Kostnaderna för avlönande av civil personal å befästningsbyrån och befästningsinspektionen

torde, såsom jag redan antytt, böra från och med nästa

budgetår överföras till avlöningsanslaget. Någon försvagning av denna organisation

är ej tillrådlig så länge arbetet med beredskapens avveckling pågår.

Med hänsyn härtill och i avbidan på prövningen av frågan örn fortifikationsförvaltningens

slutliga organisation synas mig ämbetsverkets beräkningar

av dessa kostnader kunna godtagas liksom i huvudsak även den

personaluppsättning och de löneställningar, som innefattas i dessa beräkningar.

Såsom civilförvaltningen anfört bör medelsförbrukningen för detta

ändamål närmare regleras. Jag förutsätter därför, att särskild personalförteckning

av Kungl. Majit fastställes för den civila personalen vid befästningsbyrån

och befästningsinspektionen. Därest så sker synes avdelande för ändamålet

av särskild delpost under icke-ordinarieposten icke erforderlig.

Beräkningen av kostnaderna för arvoden åt personal å organisationskontoret,

vilka med 5 800 kronor understiga de nuvarande, ha icke givit mig anledning

till erinran.

Brån nu angivna utgångspunkter skulle för bestridande av fortifikationsförvaltningens

avlöningskostnader erfordras, för avlöningar till ordinarie tjänstemän

och för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,

oförändrat 61 000 kronor respektive 84 500 kronor, för avlöningar till ickeordinarie

personal 490 000 kronor (nu 170 000 kronor) samt för rörligt tillägg

förslagsvis 71300 kronor (nu 34 300 kronor), eller tillhopa 706 800 kronor.

Inkomsterna av inflytande pensionsmedel uppskattas till förslagsvis 50 800

kronor (oförändrat belopp). Medelsbehovet under förevarande anslag skulle

.således kunna uppskattas till 656 000 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 357 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för arméns fortifikationsförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................... kronor 61 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ..................... » 84 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 490 000

4. Hövligt tillägg, förslagsvis ........................ » 71 300

Summa kronor 706 800

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................... kronor 50 800

Nettoutgift kronor 656 000

dels ock till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 656 000 kronor.

[13.] Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget

för innevarande budgetår, 85 000 kronor, disponeras enligt en i statsliggaren

för samma budgetår, s. 80 f., intagen stat.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,

punkt 11) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna oförändrat anslag. Beträffande

beräkningsgrunden får jag hänvisa till vad jag anfört vid anmälan

av anslaget till civilförvaltningens avlöningar.

I sin skrivelse den 18 augusti 1945 angående anslagsäskanden för budgetåret

1946/47 har arméns fortifikationsförvaltning räknat med att föreslagen

överföring till ämbetsverkets avlöningsanslag av personal å befästningsbyrån

m. m. skall medföra, att omkostnader för motsvarande verksamhetsområden

skola bestridas från förvaltningens omkostnadsanslag, vilket komme att medföra

väsentligt ökat medelsbehov under nämnda anslag.

För anslagsposten sjukvård beräknar fortifikationsförvaltningen ökning

från 1 000 kronor till 3 700 kronor. Anslagsposten till reseersättningar, nu

upptagen till 10 000 kronor, anses böra ökas till 51 000 kronor. Av ökningen

hänföra sig 18 000 kronor till befästningsbyråns verksamhet.

Anslagsposten expenser föreslår fortifikationsförvaltningen ökad från

73 000 kronor till 134 700 kronor. Av ökningen ha tillhopa 54 500 kronor angivits

hänföra sig till verksamhetsområden, för vilka omkostnaderna nu skulle

överföras till omkostnadsanslaget. Detta belopp fördelar sig med 5 000 kronor

på bränsle, lyse och vatten, 7 000 kronor på renhållning och städning, 15 000

kronor på skrivmateriel m. m., 20 000 kronor på telegram m. m., 4 000 kronor

på inköp och underhåll av möbler m. m. samt 3 500 kronor på bokinköp m. m.

Återstoden av ökningen, 7 200 kronor, hänför sig till förvaltningens verksamhet

i den omfattning densamma hittills bekostats av omkostnadsanslaget.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 95

För publikationstryck har fortifikationsförvaltningen upptagit oförändrat

1 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag beräknar fortifikationsförvaltningen

således till (3 700 + 51 000 + 134 700 + 1 000=) 190 400

kronor.

Såsom fortifikationsförvaltningen förutsatt böra, i samband med att vissa Departement»- lönekostnader överflyttas från sakanslag till avlöningsanslag, omkostnaderna chefenför

motsvarande verksamhetsområden även överflyttas till att utgå av omkostnadsanslaget.

Vissa utgifter å omkostnadsanslaget äro direkt beroende av

personaluppsättningens storlek. Så är särskilt förhållandet med kostnaderna

för sjukvård. Mot fortifikationsförvaltningens beräkning av den därför avsedda

anslagsposten, 3 700 kronor, har jag icke funnit anledning till erinran.

För reseersättningar har fortifikationsförvaltningen beräknat 51 000 kronor.

Det är givet, att så högt belopp icke kan erfordras under normala förhållanden.

Att kostnaderna för reseersättningar nu beräknas till så högt belopp torde sammanhänga

med att genomförandet av försvarsbeslutets byggnadsprogram samt

regleringen av markfrågor för befästningsanordningar kräva en mångfald

resor. Resor av denna art få emellertid till största delen anses vara att hänföra

till resor för besiktningar och därmed jämförliga förrättningar, vilka, såsom

försvarets civilförvaltning framhöll i utlåtande över fortifikationsförvaltningens

medelsäskanden för innevarande budgetår, jämlikt kungörelsen angående

bestridande av kostnader för avlöning enligt de militära avlöningsreglementena

m. m. (SFS 1945: 383) skola bestridas av sakanslag. Jag anser mig

med hänsyn härtill böra förorda, att anslagsposten till reseersättningar begränsas

till 20 000 kronor.

Enligt vad som under hand upplysts av fortifikationsförvaltningen ha särskilda

kostnader för bränsle hittills icke beräknats under ämbetsverkets omkostnadsanslag.

Från och med nästa budgetår torde så böra ske. Bränslekostnaderna

beräknas för nämnda budgetår till 27 200 kronor. Fortifikationsförvaltningens

uppskattning av medelsbehovet för expenser, slutande å 134 700

kronor, har icke givit mig anledning till erinran. Jag beräknar därför expensposten

till (27 200 + 134 700 =) 161 900 kronor.

Medelsbehovet under omkostnadsanslaget skulle härigenom uppgå till

(3 700 + 20 000 + 161 900 + 1 000 =) i nedåt avrundat tal 185 000 kronor,

innebärande en anslagshöjning med 100 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Arméns f ortif ikationsf örvaltning: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 185 000 kronor.

[14.] Arméförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget för innevarande

budgetår, 447 000 kronor, disponeras enligt i statsliggaren för detta budgetår,

s. 81 f., införd personalförteckning och avlöningsstat med därtill anslutande

bestämmelser.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,

punkt 13) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, beräkna oförändrat anslag för budgetåret 1946/47. Beträffande

beräkningsgrunden hänvisas till vad i det föregående anförts vid

anmälan av fråga örn anslag till avlöningar för försvarets civilförvaltning.

I skrivelse den 18 augusti 1945 med medelsäskanden för budgetåret

1946/47 har arméförvaltningen framlagt förslag rörande medelsbehovet under

arméförvaltningens avlöningsanslag. Arméförvaltningen har framhållit, att

ämbetsverkets personalbehov för nämnda budgetår icke kunde i erforderlig

utsträckning tillgodoses med anlitande av avlöningsanslag av samma storlek

som innevarande budgetårs.

Vad beträffar tygavdelningen har den civila personal, som erfordras

för handläggning av på denna avdelning ankommande ärenden, med få undantag

avlönats från sakanslag. Med hänsyn till föredragande departementschefens

uttalande i propositionen 1945: 170 (s. 235), att den av försvarets sakanslagsutredning

bedrivna utredningen icke borde föregripas genom en omfattande

överflyttning av personal från sakanslag till avlöningsanslag, har

arméförvaltningen utgått från att, i avvaktan på utredningens slutförande,

för tygavdelningens räkning — såsom hittills — sakanslag i erforderlig utsträckning

finge tagas i anspråk för avlönande under budgetåret 1946/47 av

personal, för vilken kostnaderna icke kunde bestridas av vederbörliga avlöningsanslag.

Arméförvaltningen har föreslagit ändrad löneställning för chefen för den

till tygavdelningens chefsexpedition hörande ekonomisektionen, där å tygavdelningen

förekommande kamerala ärenden handläggas. För nämnde chef

hade avsetts en befattning såsom revisor i lönegrad A 21. Av särskilda skäl

hade emellertid nuvarande innehavaren av denna befattning överflyttats till

tjänstgöring å ämbetsverkets civilbyrå och uppdraget att fullgöra de med

befattningen förenade göromålen hade anförtrotts annan inom tygavdelningen

tjänstgörande befattningshavare med ekonomisk utbildning (byråsekreterare

i Eo 21).

Med hänsyn till de kvalificerade och ansvarsfulla uppgifter, som komme

att åvila chefen för ekonomisektionen, syntes det arméförvaltningen vara

ofrånkomligt, att en för sektionen avsedd särskild befattning såsom kamrer

inrättades. Arméförvaltningen har erinrat, att vid övriga, försvaret tillhörande

centrala förvaltningsmyndigheter cheferna för respektive ekonomisektioner

eller kameralkontor undantagslöst vore placerade i lägst 24:e lönegraden. Då

de å tygavdelningens ekonomisektion ankommande arbetsuppgifterna syntes

vara fullt jämförbara med dem, som åvilade motsvarande sektioner (kontor)

inom nämnda förvaltningsmyndigheter, syntes den föreslagna kamrersbefattningen

böra placeras i lägst lönegrad A 24. Vid bifall därtill syntes den å

arméförvaltningens personalförteckning upptagna befattningen såsom revisor

i lönegrad A 21 böra överföras å övergångsstat, varvid innehavaren av befattningen

även i fortsättningen borde tagas i anspråk för tjänstgöring å civilbyrån.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Bland övriga förslag till personalökningar å avlöningsanslaget har arméförvaltningen

upptagit inrättande av en befattning såsom byråsekreterare i

Eo 21 för chefen för kameraldetaljen inom den för ämbetsverket gemensamma

civilbyrån.

Försvarets civilförvaltning har på i huvudsak samma skäl som arméförvaltningen

anfört biträtt förslaget örn kamrerarbefattningens inplacering i lönegrad

A 24. Civilförvaltningen har ansett det tveksamt, örn revisorsbefattningen

i A 21 fördenskull borde indragas, och i stället föreslagit, att en av

arméförvaltningen för sektionen beräknad amanuensbefattning utbyttes mot

nämnda revisorsbefattning. Civilförvaltningen har vidare ansett, att civilbyråns

kameraldetalj lämpligen kunde inordnas i den förenämnda ekonomisektionen,

vilken i så fall syntes böra utbrytas ur tygavdelningens chefsexpedition

och anslutas till civilbyrån. Därest såsom civilförvaltningen föreslagit

den å arméförvaltningens stat uppförda revisorsbefattningen bibehölles,

syntes det icke erforderligt att för de kamerala ärendena inrätta ytterligare

en revisorsbefattning.

Allmänna lönenämnden har, med hänsyn till att ännu icke föreligger någon

tillförlitlig grund för ett bedömande av arten och omfattningen av ekonomisektionens

arbetsuppgifter under fredsförhållanden, särskilt som frågan örn

försvarets organisation är under utredning, ansett sig icke nu kunna tillstyrka

någon förändring av befattningen såsom chef för ekonomisektionen.

Beträffande förslaget örn inrättande av en byråsekreterarbefattning i Eo 21

för chefen för civilbyråns kameraldetalj syntes enligt lönenämndens mening

resultatet av 1945 års försvarskommittés arbete böra avvaktas, innan ett avgörande

träffades. Därest emellertid jämväl under nästkommande budgetår

arbetsuppgifterna för kameraldetaljen komme att ha sådan omfattning, att

detaljen ansåges böra bibehålla sin nuvarande självständiga ställning, syntes

skäligt, att chefen för detaljen tills vidare finge åtnjuta högre ersättning än

den lön, som tillkomme honom i egenskap av förste amanuens. Lönenämnden

ville därför förorda, att han i sådant fall tills vidare bibehölles vid nuvarande

kontraktsanställning med ett arvode av 840 kronor för månad.

Försvarets sakanslagsutredning har anfört, att med inrättande av en extra

ordinäre befattning i 21 :a lönegraden för chefen för civilbyråns kameraldetalj

syntes böra anstå. Utredningen vore i varje fall för sin del icke beredd att

nu taga ställning till frågan örn behovet av en befattning i nämnda lönegrad

under normala fredsförhållanden. Någon förändring syntes därför icke böra

vidtagas i hans nuvarande avlöning, vilken enligt uppgift utginge från sakanslag.

I anledning av remiss å en framställning den 6 april 1945 av arméförvaltningens

tygavdelning rörande behovet av extra ordinarie och vissa extra

tjänstemän med avlöning från sakanslag har försvarets sakanslagsutredning

i skrivelse den 26 januari 1946 föreslagit, att medel för avlönande av personalen

å tygavdelningens chefsexpedition från och med budgetåret 1946/47

beräknades under arméförvaltningens avlöningsanslag. Som skäl härför har

utredningen anfört, att donna personal fullgjorde administrativa göromål av

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 120. 273 4c 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

sådan natur, att de icke kunde sättas i direkt samband med den verksamhet,

för vilken visst eller vissa sakanslag anvisats, varför det icke syntes behöva

råda tvekan örn att kostnaderna för personalen borde bestridas från avlöningsanslag.

I sin framställning den 6 april 1945 hade tygavdelningen föreslagit, att

av den såsom extra tjänstemän eller medelst kontrakt anställda personalen

å chefsexpeditionens ekonomi-(bokförings-) sektion skulle inrättas extra ordinarie

befattningar för 1 förste amanuens, MEo 18, 2 amanuenser, MEo 15,

2 kanslibiträden, MEo 7, 1 kontorsbiträde, MEo 4, och 1 skrivbiträde,

MEo 2. Sakanslagsutredningen har av de sålunda föreslagna befattningarna

tillstyrkt inrättande och överförande till avlönande från avlöningsanslag

av 1 befattning i Eo 18 — under förutsättning att vid bifall

till arméförvaltningens i det föregående omnämnda förslag till uppfattning

av befattningen såsom chef för ekonomisektionen i A 24 den då ledigblivande

befattningen i Eo 21 indroges — och 2 befattningar i Eo 15 samt 2 extra

ordinarie kontorsbiträdesbefattningar och 1 extra ordinarie skrivbiträdesbefattning.

Beträffande befattningarna i 18:e och 15:e lönegraderna har utredningen

framhållit, att med dessa icke syntes avses sådana befattningar för

rekryteringspersonal, för vilka amanuensbenämning eljest brukades.

Vidare har sakanslagsutredningen föreslagit, att medel skulle beräknas

under arméförvaltningens avlöningsanslag för följande fyra redan befintliga

extra ordinarie befattningar inom övriga delar av chefsexpeditionen, nämligen

1 kontorist, 8:e lönegraden, 1 kanslibiträde, 7:e lönegraden, 1 kontorsbiträde,

4:e lönegraden, och 1 skrivbiträde, 2:a lönegraden.

Av den civila personalen å intendenturavdelningen avlönas allenast

ett fåtal från sakanslag, nämligen viss teknisk personal för den bränslekontrollerande

verksamheten vid försvarets fasta anläggningar samt inköpschef,

livsmedelsingenjör och förplägnadsassistent vid underhållsbyrån. övrig personal

har under beredskapen avlönats från å riksstaten anvisade avlöningsanslag

eller från förskottsstat.

Arméförvaltningen har verkställt en närmare beräkning av behovet av den

civila personal som skulle vara erforderlig för intendenturavdelningens och

civilbyråns del under budgetåret 1946/47. Arméförvaltningen har därvid framhållit,

att ämbetsverkets verksamhet, från att under tidigare rådande fredsförhållanden

ha haft sin tyngdpunkt i funktionen såsom övervakande och ledande

organ över den till truppförbanden i stor utsträckning decentraliserade

verksamheten, för framtiden komme att i stället präglas av en delvis utav

krisförhållandena föranledd centralisering av förvaltningsarbetet, vilken befunnits

medföra så betydande fördelar att densamma vore avsedd att bibehållas

vid en återgång till normala förhållanden.

Arméförvaltningens förenämnda beräkningar utvisa, att för intendenturavdelningen

och civilbyrån skulle, såvitt avser befattningar i 7:e och lägre

lönegrader, utöver nu befintliga 3 i 7:e, 13 i 4:e och 1 i 2:a lönegraden erfordras

7 i 7:e, 1 i 5:e, 13 i 4:e och 17 i 2:a lönegraden. Samtliga de befattningar

som sålunda föreslås nyinrättade ha ansetts böra upptagas såsom

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

extra ordinarie. Härjämte har arméförvaltningen, utgående från att även i

fredstid komme att inom intendenturavdelningen finnas en särskild byrå för

handläggning av drivmedelsärenden, föreslagit inrättande av en befattning

såsom drivmedelsassistent i lönegraden Eo 24. Till stöd för sistnämnda förslag

har ämbetsverket anfört följande.

Arbetet med kontroll av driften vid de fasta bergrumsanläggningarna, kontroll

av uppbörden, redovisning av olika drivmedelspartier, som skola utlastas

och intagas, avtalsuppgörelser och kontroll av partier, som skola intagas

i bergrummen, kräva anställandet av en civil fackman, drivmedelsassistent,

vid drivmedelsbyrån. Denne befattningshavare bör förutom för

arbetsuppgifterna beträffande bergrummen även tågås i anspråk vid drivmedelsbyråns

upphandlingar samt för redovisning därstädes av de drivmedel,

som i övrigt i beredskapssyfte lagras för såväl arméförvaltningens intendenturavdelnings

som truppförbandens räkning. Befattningshavaren skall dessutom

såsom fackman deltaga vid av byråchef förrättad inspektion av drivmedelstjänsten

vid truppförbanden.

För att till befattningen må kunna förvärvas en kvalificerad person bör

befattningen inplaceras i lägst lönegrad Eo 24. Det må omnämnas, att vid

flygförvaltningen anställd drivmedelsassistent för närvarande åtnjuter avlöningsförmåner,

som motsvara Eo 24.

Beträffande frågan örn drivmedelsbyråns fortsatta bestånd har arméförvaltningens

intendenturavdelning inkommit med särskild skrivelse den 29

december 1945, därtill föranledd av en av Kungl. Majit i anledning av den

förstärkta försvarsberedskapens avveckling meddelad föreskrift rörande avveckling

av sådana särskilda organisatoriska anordningar, som enligt beslut

av Kungl. Majit vidtagits för beredskapsändamål. I denna skrivelse har

intendenturavdelningen, främst med hänsyn till att det med drivmedelstjänsten

förenade avvecklingsarbetet kunde beräknas fortgå under en stor del av

år 1946, hemställt, att drivmedelsbyrån måtte få äga bestånd även under budgetåret

1946/47. Intendenturavdelningen har emellertid till stöd för framställningen

därjämte anfört, att i de utredningar, som skulle tjäna till grundval

för 1945 års försvarskommittés arbete, övervägdes en förläggning av

drivmedelstjänstens ledning till annan byrå inom arméförvaltningen än underhållsbyrån,

som enligt arméförvaltningens instruktion hade att handlägga

drivmedelsärenden, samt att de pågående stora utredningarna beträffande

landets drivmedelsförsörjning eventuellt kunde medföra en sådan omläggning

av hela drivmedelsproblemet, att dess verkningar även sträckte sig in

på den militära förvaltningen. Ett återförande av drivmedelsärendena till

underhållsbyrån skulle icke heller medföra någon kostnadsbesparing, då den

personal som beräknats för drivmedelsbyrån även i sådant fall skulle vara

erforderlig.

För civilbyrån har arméförvaltningen ytterligare föreslagit inrättande

av tre nya amanuensbefattningar, nämligen 1 i Eo 18 och 2 i Eo 16, ävensom

överförande till ordinarie stat av den extra ordinarie byråsekreterarbefattning,

vars innehavare hade att handlägga ärenden av juridisk och allmänt

administrativ natur. Som skäl för sistnämnda förslag har anförts, att med ett

dylikt överförande möjligheten att bibehålla lämplig arbetskraft ökas och

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Kungl. May.ts proposition nr 120.

risken av för kontinuiteten i arbetet olägligt ombyte av innehavare av befattningen

undgås. Det syntes enligt arméförvaltningens åsikt icke kunna råda

någon tvekan örn att befattningen bomme att bliva erforderlig i framtiden.

Civilförvaltningen har i sitt utlåtande över arméförvaltningens skrivelse

den 18 augusti 1945 funnit vad arméförvaltningen anfört rörande personalbehovet

å intendenturavdelningens byråer i stort sett icke föranleda erinran från

civilförvaltningens sida. Därest arbetsuppgifterna för den föreslagne drivmedelsassistenten

vore likvärdiga med motsvarande befattningshavares vid

flygförvaltningen, syntes han liksom den sistnämnde böra placeras i lönegrad

Eo 24.

Allmänna lönenämnden har anfört, att det av arméförvaltningen redovisade

behovet av biträdes- och amanuenspersonal å intendenturavdelningen och

civilbyrån undandroge sig lönenämndens bedömande. De ifrågasatta lönegradsplaceringarna

ha i och för sig icke föranlett någon erinran från lönenämndens

sida. Därest en särskild befattning för drivmedelsassistent vore erforderlig

jämväl i fredstid, funne ''lönenämnden icke anledning till erinran

mot att befattningen placerades i Eo 24. Lönenämnden har av vad arméförvaltningen

anfört funnit framgå, att ännu icke tillräcklig erfarenhet förelåge

rörande arbetsuppgifternas omfattning i fredstid för ett bedömande av huru

civilbyråns intendentur- och tygärenden skulle fördelas å redan befintliga befattningar

å denna byrå. Redan med hänsyn därtill syntes det böra anstå

med förändring av den nuvarande för intendenturärenden avsedda extra

ordinarie byråsekreterarbefattningen till ordinarie tjänst. Lönenämnden har

vidare ansett, att beträffande här berörda spörsmål resultatet av 1945 års försvarskommittés

arbete borde avvaktas, innan ett avgörande träffades.

Sakanslagsutredningen har funnit sig böra behandla arméförvaltningens

förslag i fråga om personal, som tidigare avlönats från förskottsstat och vars

avlöning under innevarande budgetår bestrides från avvecklingsanslag. Utredningen

ville erinra, att utredningen i utlåtande över arméförvaltningens

anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 framhållit, att enligt utredningens

mening verksamheten vid arméförvaltningen borde göras till föremål för

organisationsundersökningar, innan ställning toges till frågan örn då ifrågasatt

utökning av den ordinarie biträdespersonalen vid verket. Eftersom utredningen

icke heller vore beredd att, innan dylika undersökningar företagits,

ingå på en närmare prövning av frågan, i vilken utsträckning ett överförande

av personal från sakanslag till avlöningsanslag borde äga rum, hade utredningen

— med hänsyn jämväl till den korta tid, som stått till dess förfogande

för ärendets handläggning — måst inskränka sig till en summarisk behandling

av denna del av arméförvaltningens då föreliggande anslagsäskanden.

Utredningen har enligt förevarande utlåtande funnit vad sålunda anförts

i tillämpliga delar äga giltighet jämväl beträffande arméförvaltningens nu

framlagda förslag örn biträdespersonalen å intendenturavdelningen och civilbyrån.

Utredningen hade sålunda icke ansett sig böra ingå på en detaljgranskning

rörande behovet av sådan personal. Å andra sidan vore det uppenbart, att

under nästkommande budgetår, då avvecklingsanslag icke syntes komma att

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

stå till förfogande, arméförvaltningen i annan ordning borde erhålla medel

för avlönande av den biträdespersonal, som vore erforderlig för verksamheten.

Utredningen delade ämbetsverkets uppfattning, att detta borde ske genom

ökning av den i arméförvaltningens avlöningsstat upptagna anslagsposten avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal. Då här vore fråga örn stadigvarande

personal vid central förvaltningsmyndighet, funne nämligen utredningen —

ehuru utredningen icke nu vore beredd att göra något principuttalande i

frågan — övervägande skäl tala för att medel från sakanslag icke foges i

anspråk för ändamålet. Enligt utredningens mening borde emellertid i nuvarande

läge extra ordinarie befattningar inrättas i betydligt mindre utsträckning

än arméförvaltningen föreslagit. Utredningen ville för sin del förorda,

att förslagsvis ytterligare 1 kansli-, 3 kontors- och 4 skrivbiträdesbefattningar

inrättades såsom extra ordinarie, övrig personal syntes böra bibehållas vid

extra anställning.

Förslaget örn inrättande av en befattning i Eo 24 för en drivmedelsassistent

föranledde sakanslagsutredningen att erinra, att sedan den 1 juli 1945 en

drivmedelsassistentbefattning i Eo 24 funnes inrättad vid flygförvaltningen

samt att motsvarande befattningshavare vid marinförvaltningen vore placerad

i MEx 22 och avlönad av medel från sakanslag. Utredningen, som under hand

erfarit, ätt frågan örn en gemensam intendenturförvaltning för de tre försvarsgrenarna

vore under övervägande, ansåge sig i nuvarande läge endast

kunna tillstyrka, att drivmedelsassistenten i arméförvaltningen anställdes

såsom extra tjänsteman.

Arméförvaltningen har vidare beräknat erforderlig personal för betjänande

av ämbetsverkets telefonväxel i ämbetsbyggnaden, sedan automatisk

växel iordningställts, till 6 telefonister. Samtliga ha föreslagits erhålla

extra ordinarie anställning, 1 såsom kontorsbiträde och de övriga tills vidare

såsom skrivbiträden. Några befattningar för detta ändamål ha icke beräknats

i ämbetsverkets avlöningsanslag för innevarande budgetår.

I fråga om expeditionsvaktspersonal erfordras enligt arméförvaltningens

beräkningar för ämbetshuset å Gärdet för närvarande 17 expeditionsvakter,

varav 11 för tygavdelningen och 6 för intendenturavdelningen. Av

dessa äro 2 uppförda på ordinarie stat och 4 avlönas från tygavdelningens sakanslag.

Härtill kommer ytterligare 1 expeditionsvakt å ordinarie stat, vilken

för närvarande tjänstgör i Artillerigården och som vid utbyggandet av ämbetshuset

på Gärdet kommer att överflyttas dit. Arméförvaltningen, som utgått

från att personal, som avlönas från tygavdelningens sakanslag, tills vidare

borde bibehållas vid denna anställningsform, har i sina beräkningar upptagit,

utöver de 3 å ordinarie stat, 11 expeditionsvakter med avlöning från arméförvaltningens

avlöningsanslag. Av dessa inneha redan nu 2 extra ordinarie

anställning.

Allmänna lönenämnden har beträffande den föreslagna utökningen av antalet

expeditionsvakter framhållit, att behovet av vakt- och budskickningspersonal

hittills tillgodosetts på olika sätt vid de i ämbetsbyggnaderna på Ladugårdsgärde

placerade försvarsgrensförvaltningarna. Detta syntes enligt löne
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

nämnden tala för att denna fråga borde göras till föremål för en organisationsundersökning.

I avbidan därpå syntes försiktigheten bjuda, att nya extra ordinarie

expeditionsvaktsbefattningar icke nu inrättades vid arméförvaltningen,

i varje fall icke i den omfattning ämbetsverket ifrågasatt.

Sakanslagsutredningen har av samma skäl som lönenämnden ansett, att

arméförvaltningens behov av expeditionsvaktspersonal -— utöver nu förefintliga

3 ordinarie och 2 extra ordinarie expeditionsvakter — tills vidare borde

tillgodoses med extra och tillfällig personal.

Slutligen har arméförvaltningen i fråga örn anslagsposten Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, på i huvudsak samma skäl som

tidigare anförts ånyo framlagt förslag örn höjning av arvodet till ordföranden

i remonteringsnämnden från Oa 10 till Oa 12.

Civilförvaltningen har liksom tidigare tillstyrkt förslaget.

Allmänna lönenämnden har i anledning av förslaget allenast erinrat, att

denna lönenämnd och försvarsväsendets lönenämnd avstyrkt tidigare förslag i

ämnet.

Såsom i bilagan fjärde huvudtiteln till årets statsverksproposition (punkt

13) anförts finnes för handhavande inom arméförvaltningens tygavdelning av

på avdelningen såsom biluttagningsmyndighet ankommande frågor rörande

uttagning för militära — och vissa civila — ändamål av motorfordon m. m. inrättad

en särskild biluttagningssektion (militärregistret). I sitt

under samma punkt omnämnda, den 13 oktober 1945 avgivna förslag har den

för utredning rörande militärregistrets organisation särskilt tillkallade utredningsmannen,

byråchefen i riksräkenskapsverket C. A. Murray, föreslagit, att

det hos statistiska centralbyrån förda centrala automobilregistret, som i stort

sett omfattar landets samtliga registrerade civila motorfordon, samt expeditionen

och statistikdetaljen inom biluttagningssektionen skulle sammanslås

till en ny avdelning inom statistiska centralbyrån samt att till denna avdelning

skulle lokalt anknytas övriga delar av biluttagningssektionen, militärdetaljen

och uttagningsdetaljen. Genom en dylik anordning skulle vinnas,

bland annat, att vissa besparingar kunde göras i löner och omkostnader, av utredningsmannen

beräknade till 22 300 kronor, samt att de maskinanläggningar,

som de båda registreringsmyndigheterna var för sig disponera, skulle kunna

vid sammanslagning utnyttjas mera rationellt.

I skrivelse den 14 juli 1944 framlade arméförvaltningens tygavdelning förslag

rörande överflyttning av det centrala automobilregistret från statistiska

centralbyrån till biluttagningsmvndigheten. I anledning av denna framställning

och av vad i avgivna utlåtanden över densamma anförts har Kungl.

Majit den 23 november 1945 genom utfärdade författningar (SFS nr 722—724)

från och med den 1 december 1945 upphävt dittills gällande bestämmelser angående

utfärdande genom besiktningsmännens försorg av särskilda militära

besiktningsinstrument beträffande civila fordon som lämpa sig för krigsbruk.

Genom beslut den 23 november 1945 har Kungl. Majit därjämte anbefallt

statistiska centralbyrån att av hos byrån tillgängligt material tillhandahålla

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

biluttagningsmyndigheten vad som erfordras för dess uttagningsverksamhet.

Därjämte har Kungl. Maj:t genom samma beslut anbefallt statistiska centralbyrån

och biluttagningsmyndigheten att i samråd organisera på dem ankommande

registerföring av motorfordon m. m. på sådant sätt, att kostnad och

arbete för statsverket i största möjliga utsträckning besparas.

I utlåtanden över byråchefen Murrays förslag ha överbefälhavaren, försvarets

civilförvaltning och riksräkenskapsverket tillstyrkt förslaget, under det att

statskontoret har ifrågasatt behovet och önskvärdheten av en sammanslagning

i den föreslagna omfattningen.

Arméförvaltningens tygavdelning har ansett några besparingar icke stå att

vinna genom den föreslagna sammanslagningen utöver dem som redan uppkomma

genom att militära besiktningsinstrument icke längre utskrivas av besiktningsmännen.

Tygavdelningen har vidhållit sitt förslag, att det centrala

automobilregistret borde förläggas till biluttagningsmyndigheten. Först sedan

praktiska erfarenheter vunnits av den anordning beträffande registerföringen,

som skapats genom Kungl. Maj :ts beslut den 23 november 1945, borde avgöras

örn denna anordning skulle bibehållas eller endast finge betraktas såsom en

övergångsform till dess en sammanslagning på ett eller annat sätt komme till

stånd. Tygavdelningen har med hänsyn därtill och till att såväl den militära

uttagningsverksamheten som den civila registerföringen komme att under en

tid framåt vara onormalt belastad till följd av försäljningen av kronans bilar

m. m. ansett, att frågan örn en sammanslagning lämpligen borde uppskjutas,

samt föreslagit, att åt statistiska centralbyrån och tygavdelningen

gemensamt måtte uppdragas att till den 1 oktober 1946 inkomma med slutligt

förslag angående biluttagningssektionens och det centrala automobilregistrets

organisation från och med budgetåret 1947/48.

Statistiska centralbyrån har ansett sig icke böra motsätta sig, att frågan

örn centrala automobilregistret och militärregistrets förläggning och organisation

i princip finge sin lösning efter de riktlinjer, som utredningsmannen föreslagit,

därest biluttagningen alltjämt skulle ske efter oförändrade grunder och

lokalfrågorna kunde ordnas på ett tillfredsställande sätt. Centralbyrån har

ansett en förläggning såsom utredningsmannen förordat av den föreslagna

nya avdelningen och övriga delar av biluttagningssektionen till centralbyråns

lokaler vara den avgjort lämpligaste lösningen. Med hänsyn till lokalsvårigheter

syntes dock i nuvarande läge enda utvägen vara att i avvaktan å lokalfrågans

ordnande söka genom tillfälliga anordningar nå fram till en provisorisk

lösning.

Med hänsyn till vad sålunda i detta ärende förekommit har Kungl.

Majit genom beslut den 1 februari 1946 uppdragit åt arméförvaltningen

och statistiska centralbyrån att gemensamt ytterligare pröva och utreda

frågan örn organisationsformen för den uttagningsverksamhet beträffande

motorfordon som ankommer på tygavdelningen i egenskap av biluttagningsmyndighet

och för den civila motorfordonsregistreringen med beaktande

av att kostnaderna för den militära och den civila motorfordonsregistreringen

böra i möjligaste mån begränsas. Därjämte har Kungl. Majit anbefallt myn
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

digheterna att före den 1 oktober 1946 inkomma med det förslag i ämnet, vartill

utredningen kan föranleda.

Jämlikt sitt uppdrag har utredningsmannen jämväl framlagt förslag örn anvisande

av medel för täckning av biluttagningsmyndighetens kostnader under

innevarande budgetår samt -—- därest den föreslagna sammanslagningen icke

skulle komma till stånd under år 1946 — under budgetåret 1946/47.

Kostnaderna för militärregistret ha intill innevarande budgetår behandlats

såsom löpande beredskapskostnader och täckts från förskottsanslag. Under

budgetåret 1945/46 ha dessa kostnader tills vidare balanserats å förskottstitel.

Sina beräkningar av militärregistrets fredskostnader vid nuvarande organisation

har utredningsmannen grundat på av arméförvaltningens tygavdelning

utarbetade nya organisationsplaner för den nu pågående försvarsutredningen,

vilka i vad avser militärregistret innebära en betydande nedskärning av de kostnader,

med vilka tidigare räknats.

Biluttagningsmyndigheten förutsättes organiserad på tre detaljer, militärdetalj,

uttagningsdetalj och statistikdetalj, samt en expedition. Personalbehovet

har utredningsmannen beräknat till 1 ingenjör i 24:e lönegraden, chef

för uttagningsdetaljen, 1 assistent (statistiker) i 18:e lönegraden, 3 kontorister

i 8:e lönegraden, 2 kanslibiträden, 4 kontorsbiträden, 6 skrivbiträden och 1

expeditionsvakt (5:e lönegraden), samtliga i extra ordinarie anställning, samt 4

extra skrivbiträden. Som chef för militärdetaljen föreslås en kompaniofficer i

arvodesbefattning. Lönekostnaderna för den icke-ordinarie personalen har utredningsmannen

beräknat till omkring 76 500 kronor.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1946/47 har försvarets civilförvaltning

under anslaget till Armén: Avlöningar återgivit ett av chefen för armén tillstyrkt

förslag av generalfälttygmästaren att för befattningen såsom chef för

biluttagningssektionen skulle nyinrättas en regementsofficersbeställning å

fälttygkårens stat. Civilförvaltningen har under hänvisning till den då pågående

utredningen rörande biluttagningssektionens organisation ansett sig

icke böra upptaga förslaget.

Utredningsmannen har beträffande denna chefsfråga anfört, att det syntes

vara klart, att chefen för biluttagningssektionen borde erhålla regementsofficers

tjänsteställning, samt därom vidare anfört i huvudsak följande.

Under de sistförflutna åren hade det visat sig vara förmånligt att såsom

chef för sektionen kunna disponera en reservofficer med bilteknisk sakkunskap

och erfarenhet från civil verksamhet. Även i fortsättningen måste dylika

meriter för denna befattning tillmätas betydelse. Därest chefsskapet knötes

till en regementsofficersbeställning på fälttygkåren minskades den krets, inom

vilken befattningen kunde rekryteras. Fråga vore också örn de höga tekniska

krav som ställdes på officer vid fälttygkåren vore erforderliga för denna befattning.

Örn i stället på arméförvaltningens avlöningsstat uppfördes en befattning

såsom chef för biluttagningssektionen, ökades den krets, inom vilken

befattningen kunde rekryteras. Befattningen syntes böra tillsättas på viss tid

och i lönehänseende jämställas med regementsofficer. Örn nuvarande organisation

skulle bibehållas, borde för ändamålet på arméförvaltningens avlöningsstat

inrättas en befattning i lönegraden C 4, benämnd byrådirektör. Om regementsofficer

förordnades på denna befattning kunde han kvarstå över stat

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

samt bibehålla sin militära tjänsteställning och när förordnandet upphörde

återgå i sin militära tur, därest han icke ansåges böra kvarstå i befattningen

till uppnådd pensionsålder.

Arméförvaltningens tygavdelning har ansett det av utredningsmannen angivna

behovet av biträdespersonal för lågt beräknat. Tygavdelningens egen

beräkning av erforderligt antal biträdesbefattningar upptager 1 i 7:e, 13 i 4:e

och 5 i 2:a lönegraden. Av de för biluttagningssektionen föreslagna befattningarna

finnas redan nu i extra ordinariebefattning 1 amanuens i 18:e och 1

kontorist i 8:e lönegraden samt kanslibiträdet. Kostnaderna för lön till den

civila personalen enligt tygavdelningens förslag ha beräknats till omkring

85 000 kronor. Som chef för militärdetaljen har tygavdelningen föreslagit kompaniofficer,

kommenderad eller i arvodesbefattning. Tygavdelningen har

understrukit behovet av att sektionens chefsfråga ordnas, särskilt som den

reservofficer som tidigare innehaft befattningen lämnat densamma med utgången

av år 1945.

Civilförvaltningen, som i fråga örn befattningen som sektionschef yttrat sig

över vad utredningsmannen därutinnan föreslagit för det fall att en sammanslagning

komme till stånd, nämligen inrättande av en beställning för regementsofficer

å fälttygkårens stat, har ifrågasatt, örn icke befattningen även

för sådant fall kunde besättas med civil befattningshavare med lön enligt lönegrad

C 4. Om militär befattning ansåges böra inrättas för ändamålet, syntes

befogad anledning icke föreligga att uppföra densamma å fälttygkårens stat.

Måhända kunde även en arvodesbefattning i Oa 12 vara tillfyllest.

Statskontoret har beträffande biträdespersonalen anfört, att några kontoristbefattningar

i 8:e lönegraden icke borde inrättas. Ansåges de med dessa

befattningar förenade göromålen icke tillräckligt motivera befattningarnas hänförande

till den gängse kontoristlönegraden (9:e lönegraden), borde tjänsterna

placeras i 7:e lönegraden. I

I fråga om arméförvaltningens personalorganisation föreligga i huvudsak Dr.partcmentssamma

förhållanden, som framhållits vid behandlingen i årets statsverkspro- chefenposition

av krigsmaterielverkets avlöningsanslag och i det föregående beträffande

avlöningsanslaget för försvarets civilförvaltning. Fortfarande saknas

sålunda i stort sett säkra hållpunkter för ett tillförlitligt bedömande av ämbetsverkets

personalbehov under normala fredsförhållanden. Först efter slutförandet

av den granskning av försvarets centrala förvaltningsmyndigheters

organisation, som enligt vad i det föregående anförts förutsättes skola ske,

och av de organisationstekniska undersökningar, som i samband därmed avses

skola komma till stånd, torde dylika hållpunkter komma att föreligga.

Ej heller för arméförvaltningens del är det möjligt att i väntan på dessa

undersökningar undanskjuta trängande frågor om ändring av personalorganisationen.

Det torde därför bliva nödvändigt att räkna med en icke

oväsentlig ökning av förevarande anslag för inrymmande däri av avlöningskostnader

för icke-ordinarie personal i lägre tjänsteställning, som — ehuru

nödvändig för fredsorganisationen såvitt nu kan bedömas — under innevarande

budgetår avlönats med anlitande av avvecklingsanslag.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

Frågan örn överflyttning av personalkostnader från sakanslag till avlöningsanslag

har i avbidan på den av försvarets sakanslagsutredning bedrivna

utredningen ännu icke kunnat lösas. Endast i obetydlig omfattning har en

dylik överföring hittills kunnat ske. Jag finner det ej heller lämpligt att nu

föregripa utredningens arbete genom någon mera omfattande kostnadsöverflyttning.

Jag godtager därför den till grund för arméförvaltningens medelsäskanden

liggande förutsättningen att en stor del av den civila personalen

vid tygavdelningen samt viss för speciella arbetsuppgifter anställd personal

vid intendenturavdelningen fortfarande avlönas från sakanslag. Yad beträffar

personalen vid tygavdelningens chefsexpedition torde dock i enlighet

med sakanslagsutredningens förslag kostnaderna för denna personal böra

redan nu överflyttas till avlöningsanslaget. Därjämte kommer bifall till

Kungl. Maj:ts i propositionen 1946: 80 framlagda förslag angående arméns

ingenjörpersonal liksom till det i det föregående framlagda förslaget örn beredande

av fastare anställning åt cheferna för arméns tygverkstäder att medföra

en icke obetydlig överflyttning av lönekostnader från sakanslag till arméförvaltningens

avlöningsanslag. Vid anmälan av dessa frågor har jag förutsatt,

att det skall få ankomma på Kungl. Majit att pröva i vad mån av vederbörliga

sakanslag skall vid meddelande av dispositionsbeslut innehållas belopp,

som svara mot den genom överflyttningen minskade belastningen å

dessa anslag. Enahanda prövning torde böra ske med avseende å den ytterligare

överflyttning av personalkostnader, som vid bifall till vad jag här föreslagit

kommer att ske.

Såsom jag anförde vid behandlingen i statsverkspropositionen av krigsmaterielverkets

avlöningsanslag är det självfallet av den största vikt, att den

utökning av personalorganisationen vid förvaltningarna, som prövas böra ske,

icke genomföres på sådant sätt att ett framtida övervägande av dessa frågor

i avgörande grad bindes.

Yad därefter angår de särskilda befattningarna inom ämbetsverket anser

jag skäl tala för att den befattningshavare som förestår handläggningen av

de kamerala ärendena vid tygavdelningens chefsexpedition erhåller förbättrad

löneställning. Med hänsyn till vad nyss anförts kan jag emellertid endast

förorda extra ordinarie anställningsform. Jag föreslår därför, att å personalförteckningen

för arméförvaltningen uppföres en befattning för kamrerare i

Eo 24. Samtidigt härmed bör en befattning för byråsekreterare i Eo 21 indragas.

Jag förutsätter, att den av civilförvaltningen väckta frågan örn ett sammanförande

organisatoriskt av de kamerala uppgifterna vid nämnda expedition

och vid civilbyrån skall upptagas till prövning vid övervägandena örn

arméförvaltningens blivande organisation. Jag kan därför icke tillstyrka, att

för chefen för civilbyråns kameraldetalj nu inrättas en extra ordinarie byråsekreterarbefattning.

Mot att såsom lönenämnden och sakanslagsutredningen

förordat den befattningshavare, som för närvarande bestrider de på nämnda

chefsbefattning ankommande göromålen, jämväl under nästkommande budgetår

bibehålies vid sin nuvarande kontraktsanställning har jag intet att erinra,

och jag beräknar därför medel för ändamålet under icke-ordinarieposten.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

Såsom av det föregående framgår Ilar det befunnits erforderligt att underkasta

frågan örn militärregistrets organisation ytterligare prövning. Det blir

därför nödvändigt att i detta sammanhang beräkna medel för dess verksamhet

under nästa budgetår. I det förslag till personalorganisation för biluttagningssektionen

för det fall att ifrågasatt sammanslagning med vissa organ

för den civila motorfordonsregistreringen icke kommer till stånd, som framlagts

av den särskilt tillkallade utredningsmannen, ingår en extra ordinarie

befattning för detaljchef i 24:e lönegraden. I avbidan på resultatet av den

ytterligare prövningen av hela denna fråga anser jag icke lämpligt, att en

dylik befattning nu inrättas. Befattningen torde liksom hittills tills vidare

få uppehållas av kontraktsanställd tjänsteman. Inberäknat lön till nämnde

detaljchef uppgå kostnaderna för löner för den av utredningsmannen föreslagna

personalorganisationen till 76 500 kronor. Tygavdelningen, som föreslagit

vissa utökningar av biträdespersonalen i förhållande till utredningsmannens

förslag, har beräknat samma kostnader till 85 000 kronor. För egen del

räknar jag med att biluttagningssektionens personalbehov skall kunna för

nästa budgetår tillgodoses inom en kostnadsram av 80 000 kronor. Därvid

förutsätter jag, att extra ordinarie anställning icke skall förekomma i större

utsträckning än som av rekryteringsskäl oundgängligen påfordras. I beloppen

ingå icke kostnader för militär personal.

I avvaktan å slutlig prövning av frågan örn biluttagningsverksamhetens

organisation bör särskild befattning såsom chef för biluttagningssektionen

icke nu inrättas. Chefsfrågan torde tills vidare böra lösas genom kommendering,

eventuellt med anlitande av de nya regementsofficersbeställningar,

som jag i det följande vid behandlingen av arméns avlöningsanslag föreslår

skola inrättas å fälttygkårens stat.

Kostnaderna för biluttagningssektionen ha under innevarande budgetår

balanserats å förskottstitel. Dessa kostnader måste därför regleras. För egen

del anser jag, att kostnaderna böra till den del de belöpa på en organisation

av den omfattning, som av mig här godtagits, täckas medelst särskilt för ändamålet

anvisat anslag å tilläggsstat för innevarande budgetår och i övrigt avföras

å vederbörligt avvecklingsanslag. Jag har för avsikt att i annat sammanhang

förelägga Kungl. Majit förslag i ämnet.

Sakanslagsutredningens förslag rörande löneställning för den personal vid

tygavdelningens chefsexpedition, vars löner överflyttas till avlöningsanslaget,

anser jag mig kunna biträda, varför jag här räknar med avlöningskostnader

för följande befattningar, nämligen 1 i Eo 18, 2 i Eo 15, 1 i Eo 8, 1 i Eo 7,

3 i Eo 4 och 2 i Eo 2. Sedan sålunda den civila personalen vid tygavdelningens

chefsexpedition överförts till att avlönas från avlöningsanslaget, böra

sakanslag i fortsättningen icke tagas i anspråk för avlönande av sådan personal

i annan mån än som kan övergångsvis oundgängligen erfordras för ett

slutförande av de i 1942 års försvarsbeslut ingående materielanskaffningsprogrammen.

Vad härefter beträffar personal vid intendenturavdelningen och vid civilbyrån

finner jag behovet av en särskild befattningshavare såsom drivmedels
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

assistent vara styrkt. I avbidan på lösningen av föreliggande organisationsspörsmål

anser jag mig emellertid tills vidare icke kunna förorda annan anställningsform

för en dylik befattningshavare än såsom extra tjänsteman.

Jag räknar därför i det följande med medel för avlönande av en extra tjänsteman

i 24:e lönegraden.

Med det föreslagna utbytet av en befattning för extra ordinarie byråsekreterare

mot en ordinarie dylik befattning synes böra tills vidare anstå.

Arméförvaltningens förslag i övrigt beträffande intendenturavdelningen

och civilbyrån innebär, inberäknat den föreslagna telefonvaktpersonalen, inrättande

av extra ordinarie befattningar för 1 förste amanuens, 2 amanuenser,

Eo 16, 7 kanslibiträden, 1 expeditionsvakt, 14 kontorsbiträden och 22 skrivbiträden.

Jag anser mig icke kunna tillstyrka en så väsentlig utökning av den

extra ordinarie personalen. I det följande räknar jag därför med avlöningskostnader

för följande extra ordinarie befattningar nämligen 1 i 18:e, 1 i 16:e,

4 i 7:e, 7 i 4:e och 12 i 2:a lönegraden.

Såsom jag anfört vid behandlingen i årets statsverksproposition av marinförvaltningens

avlöningsanslag torde det böra övervägas, huruvida, såsom

lönenämnden — och i detta ärende jämväl sakanslagsutredningen — förordat,

behovet av vakt- och budskickningspersonal vid de i ämbetsbyggnaderna å

Ladugårdsgärde placerade försvarsgrensförvaltningarna borde göras till föremål

för utredning genom organisationsundersökningar. Med hänsyn härtill

räknar jag icke nu med inrättande av ytterligare extra ordinarie expeditionsvaktsbefattningar

vid arméförvaltningen. Det oundgängligen erforderliga behovet

av expeditionsvaktspersonal torde tills vidare få tillgodoses med tillfällig

eller extra personal. Jag räknar med ett belopp av 25 000 kronor för

detta ändamål.

I propositionen 1945: 80 har förutsatts, att den civila ingenjörspersonalen,

personal vid arméförvaltningens tygavdelning och verkstadscheferna, skulle

uppföras på arméförvaltningens personalförteckning. Utöver där angiven personal

beräknar jag i enlighet med ett av särskilda sakkunniga för utredning

rörande viss min- och sprängmateriel vid armén i skrivelse den 5 februari

1946 framlagt och av arméförvaltningens tygavdelning tillstyrkt förslag 1

ingenjör i Eo 21 för min- och sprängämnesdetaljen inom tygavdelningen. I

enlighet härmed och med beaktande av vad i det föregående (punkten 8) anförts

rörande löneställningen för verkstadscheferna böra här beräknas avlöningskostnader

för — utöver de två i personalförteckningen redan nu upptagna

ingenjörbefattningama med lön enligt C-planen — följande antal extra ordinarie

ingenjörbefattningar, nämligen 1 i Eo 29, 7 i Eo 28, 9 i Eo 26, 10 i

Eo 24, 1 i Eo 22 och 1 i Eo 21.

Till stöd för det förnyade förslaget örn höjning av arvodet till ordföranden

i remonteringsnämnden ha icke anförts några nya skäl, som kunna föranleda

ändrat ståndpunktstagande till denna fråga. Jag finner mig därför

icke kunna biträda förslaget.

Med hänsyn till vad jag sålunda föreslagit beräknar jag arméförvaltningens

avlöningsanslag på följande sätt. Anslagsposterna till avlöningar till ordinarie

tjänstemän och till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Kungl. Maj :t, upptagas med oförändrade belopp, 142 000 och 286 000 kronor.

För löner m. m. till nytillkommande icke-ordinarie personal beräknar jag en

höjning av anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med

520 000 kronor erforderlig. Häri ingå beräknade kostnader för anställande av

extra personal och för särskilda förmåner utöver lön som skola bestridas från

icke-ordinarieposten med omkring 140 000 kronor. Anslagsposten upptager jag

därför till (130 000 + 520 000 —) 650 000 kronor. Posten rörligt tillägg kan

uppskattas till 175 000 kronor. Inkomstposten bör oförändrat upptagas till

193 000 kronor. Anslagets slutsumma ökas härigenom från 447 000 kronor till

1 060 000 kronor, vilken anslagshöjning till övervägande del hänför sig till

överflyttning av lönekostnader från andra anslag.

Under åberopande av vad sålunda och i det föregående under punkt 8

anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att personalförteckningen för arméförvaltningen

skall tills vidare från och med budgetåret 1946/47 under rubriken

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 upptaga

följande befattningar i nedan angivna lönegrader:

1 verkstadschef ............................................. högst

3 ingenjörer ............................................................

4 verkstadschefer .......................................... högst

2 ingenjörer ............................................................

7 verkstadschefer .......................................... högst

5 ingenjörer ............................................................

1 kamrerare ............................................................

5 verkstadschefer .......................................... högst

1 ingenjör...............................................................

1 byråsekreterare

1 ingenjör.........

Eo 29

Eo 28

Eo 28

Eo 26

Eo 26

Eo 24

Eo 24

Eo 24

Eo 22

Eo 21

Eo 21

dels godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................ kronor 142 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ......... » 286 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 650 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... » 175 000

Summa kronor 1 253 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 193 000

Nettoutgift kronor 1 060 000;

dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 060 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

[15.] Arméförvaltningen: Omkostnader,förslagsanslag. Anslaget för innevarande

budgetår, 310 000 kronor, disponeras på sätt framgår av en i statsliggaren

för nämnda budgetår, s. 82, intagen stat,

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvud

titeln, punkt 13) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna oförändrat anslag.

Beträffande beräkningsgrunden hänvisas till vad i det föregående anförts

vid anmälan av frågan örn anslag till avlöningar för försvarets civilförvaltning.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 18 augusti 1945 med medelsäskandena

för budgetåret 1946/47 i beräkningen av detta anslag upptagit

anslagsposterna till sjukvård, reseersättningar och publikationstryck med

oförändrade belopp, eller 2 500 kronor, 6 000 kronor och 1 000 kronor.

Under anslagsposten till expenser har arméförvaltningen för bränsle, lyse

och vatten beräknat samma medelsbehov som för innevarande budgetår, eller

tillhopa 110 000 kronor.

Genom beslut den 15 juni 1945 har Kungl. Majit anbefallt arméförvaltningen

att i sina medelsäskanden för budgetåret 1946/47 särskilt angiva de

medelsbehov, som övergångsvis oundgängligen kunde erfordras för bestridande

av vissa med genomförandet av materielanskaffningen enligt 1942 års

försvarsbeslut sammanhängande expenser. I anledning därav har arméförvaltningen

i förevarande sammanhang — utöver medelsbehovet för ämbetsverkets

normala verksamhet — beräknat medel jämväl för nämnda övergångsvis

utgående omkostnader. Yad beträffar medelsbehovet för bestridande av

utgifter hänförliga till delposten övriga expenser under normal verksamhet

har arméförvaltningen anfört i huvudsak följande.

Utgifterna för renhållning och städning hade under budgetåret 1944/45 uppgått

till omkring 60 000 kronor, varav cirka 15 000 kronor avseende lokaler

utanför det nuvarande ämbetshuset. På grund därav och med hänsyn till att

lönerna till städning ökats genom tillämpning av nytt kollektivavtal syntes

kostnaderna för renhållning och städning icke kunna upptagas till lägre belopp

än 45 000 kronor.

För skrivmaterialier och blankettryck m. m. beräknade arméförvaltningen

— med hänsyn till att utgifter för blanketter, som erfordrades för redovisningsväsendet

inom samtliga försvarsgrenar, skulle bestridas från civilförvaltningens

omkostnadsanslag — att för fredsorganisationen komme att erfordras

ett belopp av omkring 80 000 kronor. Kostnaderna för telefonabonnemang

beräknades utgöra per år i runt tal 56 000 kronor, vartill komme kostnaderna

för samtalsavgifter och annonser, vilka — även örn den strängaste sparsamhet

iakttoges — icke syntes kunna sättas lägre än 24 000 kronor. De sammanlagda

telefon- och annonskostnaderna beräknades således uppgå till

80 000 kronor. För bindning av handlingar samt facklitteratur erfordrades

omkring 15 000 kronor, för inventarier och kontorsmaskiner omkring 10 000

kronor samt för hyra av hålkortsmaskiner för militärregistret 13 000 kronor.

Delposten till övriga expenser skulle sålunda uppgå till (45 000 + 80 000 +

80 000 + 15 000 -f 10 000 + 13 000 =) 243 000 kronor och anslagsposten till

expenser till sammanlagt 353 000 kronor mot för innevarande budgetår 300 500

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

lil

Anslaget till arméförvaltningens normala omkostnader skulle på grund av

det anförda böra upptagas till i runt tal 363 000 kronor, vilket i förhållande

till medelsanvisningen för innevarande budgetår skulle innebära en anslagsökning

med 53 000 kronor.

De delposter, som berördes av verksamheten för femårsplanens genomförande,

vore renhållning och städning, skrivmaterialier, papper och blanketttryck,

telefon-, telegram- och annonskostnader samt facklitteratur och bindning

av handlingar och böcker. Härom har arméförvaltningen yttrat:

Så länge tygavdelningen behövde taga i anspråk förhyrda lokaler utanför

ämbetshuset, erfordrades för renhållning och städning av dessa lokaler under

budgetåret 1946/47 övergångsvis 15 000 kronor. Med ledning av under budgetåret

1944/45 bestridda kostnader, vederbörligen reducerade med hänsyn till

beräknad minskning i verksamhetens omfattning, kunde de till skrivmaterialier

och expenser samt blankettryck för budgetåret 1946/47 övergångsvis erforderliga

medlen beräknas till 80 000 kronor. Även för telefonabonnemangs- och

samtalsavgifter komme betydande kostnader att kvarstå, så länge tygavdelningen

förfogade över lokaler utanför ämbetsbyggnaden. Sålunda erfordrades

bland annat särskild telefonväxel i Historiska museet och Storgatan 13. Med

ledning av under budgetåret bestridda kostnader, vederbörligen reducerade

med hänsyn till att interurbana telefonsamtal endast borde komma till användning,

då så vore oundgängligen nödvändigt, hade till telefon- och telegramkostnader

samt annonser för budgetåret 1946/47 beräknats ett övergångsvis

erforderligt belopp av 50 000 kronor. För bindning av handlingar och böcker

samt facklitteratur hade på liknande sätt beräknats erforderligt ett belopp

av 15 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehov, som — på grund av att femårsplanen

icke komme att vara fullt genomförd förrän vid utgången av budgetåret

1946/47 — beräknades övergångsvis oundgängligen erforderligt under nämnda

budgetår, uppginge således till 160 000 kronor.

I den utredning rörande militärregistrets organisation, som enligt vad

under nästföregående punkt anförts verkställts av särskild utredningsman,

ha de årliga omkostnaderna för biluttagningssektionen (militärregistret) vid

bibehållande av den nuvarande organisationen upptagits med 20 500 kronor.

I detta belopp ingå för reseersättningar 2 000 kronor, för hyra för hålkortsmaskiner

7 000 kronor, för blankettryck 5 000 kronor samt för övriga utgifter,

hänförliga under delposten övriga expenser, 6 500 kronor.

Genom beslut den 18 januari 1946 har Kungl. Maj:t medgivit, att bevakningen

av försvarets ämbetsbyggnader på Gärdet tills vidare finge ordnas i

huvudsaklig överensstämmelse med ett av chefen för marinen framlagt förslag,

samt föreskrivit, att kostnaderna för bevakningen skulle bestridas från respektive

armé-, marin- och flygförvaltningarnas omkostnadsanslag, anslagsposten

expenser. Marinchefens ifrågavarande framställning avsåg såväl inner- som

ytterbevakning nattetid av ämbetsbyggnaden. För bevakningen skulle enligt

förslaget anlitas enskilt nattvaktsbolag. Ytterbevakningen skulle centralt ombesörjas

av marinen och kostnaderna därför påföras marinförvaltningens omkostnadsanslag.

Dessa kostnader beräknades enligt infordrade anbud till

6 500 kronor för år. De årliga kostnaderna för innerbevakningen skulle belöpa

sig till för arméförvaltningen 10 800 kronor, för marinen 6 000 kronor

och för flygvapnet 6 000 kronor.

s. 112 Kontrollera mot PDF

Departementselie

fen.

112 Kungl. Marits proposition nr 120.

Såsom framgår av vad min företrädare i ämbetet anförde vid anmälan av

motsvarande anslagsäskande för innevarande budgetår (1945 års statsverksproposition,

bilagan fjärde huvudtiteln, punkt 12) ha av där angivna skäl

stora svårigheter förelegat att tillförlitligt beräkna arméförvaltningens omkostnadsanslag.

Först belastningen av innevarande budgetårs anslag kan ge

säkrare hållpunkter för en dylik beräkning. Arméförvaltningen har grundat

sina nu framlagda beräkningar på utgifterna å anslaget för budgetåret 1944/45,

reducerade till vad som kan anses ha belöpt å fredsorganisationen.

De överföringar till arméförvaltningens avlöningsanslag av lönerna för viss

personal, som jag under föregående punkt förordat, komma att medföra ökat

medelsbehov utöver vad av arméförvaltningen förutsatts å sådana anslagsposter

under omkostnadsanslaget vilka mera direkt påverkas av antalet anställda

befattningshavare. Sålunda torde för sjukvård m. m. böra beräknas

7 000 kronor. Även posten till reseersättningar torde böra förstärkas. Jag

anser dock höjningen av denna post böra begränsas till 2 000 kronor och

räknar därför för ändamålet med 8 000 kronor.

Delposten till bränsle, lyse och vatten torde kunna upptagas till av arméförvaltningen

beräknat belopp, 110 000 kronor. Beräkningen har skett från

förutsättningen att eldning med ved kommer att äga rum.

Enligt givet uppdrag har arméförvaltningen i detta sammanhang verkställt

beräkning av vissa särskilda merkostnader, som föranledas av anskaffningen

av tygmateriel enligt försvarsbeslutet. Dessa kostnader, som hänföra sig till

delposten övriga expenser, ha uppskattats till tillhopa 160 000 kronor. Jag

anser, att även dylika kostnader böra under nästa budgetår bestridas från

arméförvaltningens omkostnadsanslag. Utgifterna under ifrågavarande delpost

för arméförvaltningens fredsverksamhet i övrigt har förvaltningen beräknat

till 243 000 kronor. Därutöver ha särskilt för biluttagningssektionens

behov beräknats 18 500 kronor, i vilket belopp dock ingå sådana kostnader för

maskinhyra, som arméförvaltningen räknat med i sina anslagsäskanden. Under

denna delpost torde jämväl böra upptagas medel för ombesörjande av den

inre bevakningen av arméförvaltningens lokaler i ämbetsbyggnaden, vilka

enligt vad i det föregående angivits beräknats till 10 800 kronor. Sammanlagt

skulle alltså medelsbehovet under denna anslagspost uppgå till 432 300 kronor.

Då beräkningarna för medelsbehovet alltjämt få anses osäkra och alla möjligheter

till begränsningar i utgifterna böra tillvaratagas, räknar jag med att

ett belopp av 400 000 kronor skall vara tillräckligt för ifrågavarande ändamål.

Anslagsposten till publikationstryck torde i enlighet med arméförvaltningens

förslag kunna upptagas till oförändrat 1 000 kronor.

Jag beräknar således kostnaderna under detta anslag till (7 000 + 8 000 +

110 000 + 400 000 + 1 000 =) i runt tal 525 000 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 215 000 kronor. Av anslagsbeloppet kunna omkring 150 000

kronor anses hänförliga till utgifter, som komma att endast övergångsvis

utgå under nästa budgetår.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 113

att till Arméförvaltningen: Omkostnader för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor.

[16.] Anskaffning av inventarier m. m. för tillbyggnad till ämbetshusen å Ladugårdsgärde,

reservationsanslag. Med bifall till förslag av Kungl. Majit i proposition

1945: 334 (bil. 13, punkt 2) bär riksdagen i skrivelse 1945: 545 anvisat

3 100 000 kronor för uppförande av ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde för försvarets

civil- och sjukvårdsförvaltningar samt för vissa delar av arméförvaltningens

tygavdelning. Genom denna tillbyggnad av försvarets ämbetsbyggnader

å Gärdet erhållas 619 rumsenheter, varav 371 beräknats för civilförvaltningen,

93 för sjukvårdsförvaltningen, 70 för tygavdelningen och återstoden för

andra behov.

Nämnda myndigheter ha anmodats att efter samråd med byggnadsstyrelsen

inkomma med uppgifter örn den inventarieanskaffning m. m., som komme att

erfordras vid inflyttningen i de nya lokalerna. Härvid skulle hänsyn tagas

till att redan befintliga inventarier i största möjliga utsträckning utnyttjades.

Försvarets civilförvaltning har med anledning härav hemställt örn ett anslag

av 270 000 kronor. Härvid har ämbetsverket beräknat kostnaderna för

flyttning av inventarier m. m. till 35 000 kronor, för flyttning av telefonväxel

till 49 270 kronor, för installation av snabbtelefonanläggningar och vissa

alarmanordningar för kassakontoret till 6 775 kronor, för anskaffning av

möbler till 15 000 kronor, för anskaffning av gardiner, mattor, armatur,

skyltar, speglar m. m. till 35 000 kronor, för hyllinredning m. m. till 65 000

kronor, för inredning av lunchlokal till 55 000 kronor och för oförutsedda

behov till 8 955 kronor.

Medelsbehovet för lunchlokalen har ämbetsverket beräknat efter enahanda

grunder som tillämpats för arméförvaltningens lunchlokal. Beträffande anslagsposten

å 65 000 kronor till hyllinredning m. m. har anförts, att sådan inredning

erfordrades dels på revisionsbyrån i den granskande personalens rum

och dels i ämbetsverkets arkiv, där 6 000 hyllmeter vore behövliga för bland

annat 12 års räkenskaper med tillhörande verifikationer. Beloppet avsåges

även för täckande av kostnaderna för inredning av ett bibliotek.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har beräknat ifrågavarande kostnader till

55 000 kronor, varav 10 000 kronor för flyttning av inventarier m. m., 21 500

kronor för anskaffning av möbler, 10 000 kronor för anskaffning av gardiner,

armatur, skyltar m. m., 10 000 kronor för personalsökaranläggning samt 3 500

kronor för anordnande av sjukrum och för oförutsedda behov. Därest nu

pågående sakkunnigutredning angående militärsjukvårdens organisation skulle

medföra, att inspektionsorganen förenades med förvaltningsmyndigheten, erfordrades

ytterligare utrymmen i nybyggnaden på Gärdet, överslagsvis beräknades

härför ett ytterligare medelsbehov för inventarier m. m. av 20 000

kronor.

Arméförvaltningens intendenturavdelningh.ox anmält, att för den del av arméförvaltningens

tygavdelning, som skall inrymmas i den planerade tillbyggnaden,

intet behov av medel för inventarieanskaffning förolåge. Seder
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 120.

273 46 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Departements
chefen.

mera har emellertid under hand meddelats, att för flyttning av inventarier

m. m. beräknades 10 000 kronor och för flyttning av telefoner 23 000 kronor.

Kungl. Majit har den 25 januari 1946 uppdragit åt krigsmaterielverket att

i samråd med generalpoststyrelsen, riksräkenskapsverket och försvarets

civilförvaltning skyndsamt utarbeta och till Kungl. Majit inkomma med förslag

till bestämmelser för omhändertagande av krisförvaltningens och försvarets

övertaliga bestånd av kontorsinventarier. Jag förutsätter, att större

delen av det behov av kontorsinventarier, som enligt det föregående uppkommer

vid ianspråktagande av de nya lokalerna, skall kunna täckas genom

överflyttning av sålunda överblivna inventarier. Även i övrigt synas vissa

möjligheter föreligga att begränsa de förutnämnda medelsäskandena å sammanlagt

(270 000 + 55 000 + 33 000 =) 358 000 kronor. Jag förordar, att

ett reservationsanslag av sammanlagt 260 000 kronor ställes till förfogande

för ändamålet. Fördelningen av beloppet synes böra ankomma på byggnadsstyrelsen.

Åberopande det anförda får jag hemställa att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Anskaffning av inventarier m. m. för tillbyggnad till

ämbetshusen å Ladugårdsgärde för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 260 000 kronor.

[17.] Försvarsstaben: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget för innevarande

budgetår — 2 965 000 kronor — från vilket även bestridas avlöningskostnader

för försvarsväsendets radioanstalt, disponeras enligt i statsliggaren för detta

budgetår, s. 86 och 87, intagen avlöningsstat jämte personalförteckning med

därtill anslutande särskilda bestämmelser.

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 18) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag

av 2 965 000 kronor. Denna anslagsfråga synes nu böra upptagas till behandling.

I skrivelse den 31 augusti 1945 har chefen för försvarsstaben framlagt försvarsstabens

anslagsäskanden för budgetåret 1946/47. Häröver har försvarets

civilförvaltning den 29 september 1945 avgivit utlåtande.

Vidare har chefen för försvarsväsendets radioanstalt i skrivelse den 5

september 1945, vilken överlämnats av chefen för försvarsstaben den 16 november

1945, framlagt anstaltens anslagsäskanden för samma budgetår.

Sedermera har överbefälhavaren i skrivelse den 10 januari 1946 framlagt

förslag angående organisation av försvarets högsta ledning m. m. Förslaget

har grundats på en under ledning av framlidne generalmajoren, friherre A. O.

Kappe verkställd utredning och har närmast avsetts att utgöra underlag för

den inom 1945 års försvarskommitté pågående utredningen rörande försvarets

organisation efter utgången av femårsperioden 1942/47. Förslaget

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

avser organisationen av överbefälhavarens personliga stab, försvarsstaben, försvarsväsendets

radioanstalt, centrala värnpliktsbyrån och krigsarkivet. Såvitt

avser försvarsstaben har förslaget, vilket i denna del beräknats medföra en

sammanlagd kostnadsminskning å avlöningsanslag av omkring 85 000 kronor,

med hänsyn såväl härtill som till önskvärdheten av en rationalisering av

stabens organisation ansetts böra genomföras redan från och med budgetåret

1946/47.

Överbefälhavarens förslag har den 25 januari 1946 överlämnats till 1945

års försvarskommitté för övervägande i samband med utredningsarbetets fullgörande,

dock med åliggande för kommittén att avgiva särskilt yttrande i vad

mån förslaget kunde böra genomföras från och med budgetåret 1946/47 eller

vid annan lämplig tidpunkt.

I utlåtande den 7 februari 1946 har 1945 års försvarskommitté såvitt avser

försvarsstaben anfört, att förslagets genomförande, såsom av överbefälhavarens

skrivelse framginge, skulle medföra en ökning av medelsbelastningen å försvarsstabens

stat, medan den av överbefälhavaren angivna kostnadsminskningen

skulle ernås genom indragning av beställningar å andra stater. Enligt

av kommittén verkställda beräkningar skulle kostnadsökningen å försvarsstabens

stat komma att uppgå till 108 400 kronor. De indragningar, som

enligt överbefälhavarens förslag skulle kunna vidtagas å andra stater, avsåge

sammanlagt 21 beställningar i lönegrad Oa 3 eller Oa 2. Då å andra sidan en

regementsofficersbeställning skulle tillkomma å generalstabskårens stat,

skulle vid löneberäkning efter I-ort kostnadsminskningen å andra stater

än försvarsstabens uppgå till omkring 189 800 kronor. Nettobesparingen

för statsverket skulle härvid bliva omkring 81400 kronor. Med

hänsyn till det stora antalet vakanta officersbeställningar — enbart

vid armén omkring 300 — syntes emellertid indragningen av det relativa

fåtal beställningar, varom här vore fråga, knappast komma att i nuvarande

läge leda till någon reell besparing i vidare mån än som motsvarade

skillnaden mellan löner å l ort och å andra tjänstgöringsorter. Örn därvid

schematiskt räknades med F-ort, skulle nämnda skillnad bli omkring 16 900

kronor. Även om försvarsgrenarnas avlöningsanslag i samband med förslagets

genomförande skulle nedräknas med sammanlagt 189 800 kronor, syntes således

någon kostnadsminskning i realiteten icke för närvarande kunna påräknas

utan fastmera en fördyring med omkring 91 500 kronor komma att inträda.

Örn således besparingsskäl knappast kunde med fog åberopas till stöd

för förslagets genomförande redan från och med nästa budgetår, återstode att

bedöma, huruvida en sådan åtgärd kunde anses påkallad ur rationaliseringssynpunkt.

Ehuru kommittén icke ännu vore beredd att taga slutlig ställning

till frågan örn försvarsstabens organisation och därav betingade kostnader,

borde enligt kommitténs mening hinder icke möta att i anslutning till förslaget

såsom ett provisorium vidtaga de rationaliseringar inom försvarsstaben,

som kundo befinnas lämpliga och möjliga att genomföra utan överskridande

av den nuvarande kostnadsramen för densamma. Där särskilda skäl vore för

handen, syntes därvid jämväl ett utbyte av vissa i den nuvarande personal
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

organisationen ingående befattningar mot andra, i förslaget upptagna sådana

kunna äga rum. Vad i det föregående sagts örn försvarsstaben borde i tilllämpliga

delar gälla även överbefälhavarens personliga stab. Det syntes icke

uteslutet, att genom rationaliseringsåtgärder i angiven omfattning kunde

vinnas erfarenheter av värde vid kommitténs slutliga ställningstagande till

hithörande spörsmål.

Med beaktande av vad försvarskommittén sålunda anfört har jag, med ledning

av en av chefen för försvarsstaben den 16 februari 1946 avgiven promemoria

i ämnet, ansett mig böra föreslå, att redan från och med nästa budgetår

vidtagas vissa, huvudsakligen provisoriska, förändringar i organisationen av

försvarsstaben. Beträffande de ändringsförslag, som jag sålunda ansett mig

kunna upptaga till behandling, torde följande redogörelse få lämnas, varvid i

fråga örn motiveringen för förslagen i huvudsak torde få hänvisas till handlingarna

i ärendet.

Ändrad sektions- och avdelningsindelning m. m.

Enligt försvarsstabens i enlighet med 1942 års försvarsbeslut avfattade

instruktion (SFS 1942: 800) bedrives verksamheten inom försvarsstaben pia

tolv avdelningar, varje avdelning med en regementsofficer som avdelningschef.

Till försvarsstaben höra jämväl en expedition med kommendantur, med

en regementsofficer som chef, samt en fotoanstalt. Två eller flera avdelningar

må enligt försvarsstabschefens bestämmande sammanföras till två eller, vid

krigsorganisation, flera sektioner, envar under en sektionschef. I sektion kan

även fotoanstalten ingå. Två av avdelningarna — marin- och flygavdelningarna

— må däremot ingå i sektion allenast vid krigsorganisation.

I gällande fredsorganisation har försvarsstaben organiserats på det sätt,

att till sektion I hänförts fem avdelningar, nämligen armé-, kvartermästar-,

luftförsvars-, kommunikations- och signaltjänstavdelningarna, ävensom fotoanstalten,

medan sektion II omfattar utrikes- och inrikesavdelningarna samt

krigshistoriska avdelningen. Direkt under försvarsstabschefen lyda marinoch

flygavdelningarna, press- och filmavdelningen samt personalvårdsavdelningen,

vidare en regementsofficer till förfogande jämte personaldetalj samt

slutligen chefsexpedition med kommendantur och en detalj för förvaltningsärenden

(förvaltningsbyrå).

Under beredskapstiden ha press- och filmavdelningen samt personalvårdsavdelningen

sammanförts till en sektion III med den förras avdelningschef

såsom sektionschef.

Överbefälhavarens förslag, vilket uppgjorts av chefen för försvarsstaben,

innebär i huvudsak följande.

Sektion III organiseras även i fredstid.

Till sektion I sammanföras de avdelningar, som företrädesvis handlägga

operativa och därmed sammanhängande ärenden, nämligen arméavdelning,

marinavdelning, flyg- och luftförsvarsavdelning (för närvarande två avdelningar)

samt kvartermästar-, kommunikations- och signaltjänstavdelningar.

Sektion II, inom vilken handläggas ärenden rörande inhämtande, bearbe
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

tande och. delgivning av underrättelser samt motverkande av främmande makters

underrättelsetjänst, sammansättes av underrättelseavdelning (bildad

genom sammanslagning av en för närvarande direkt under sektionschefen

organiserad underrättelsedetalj med huvuddelen av utrikesavdelningen),

attachébyrå (utgörande återstoden av utrikesavdelningen och avsedd för handläggning

av ärenden rörande försvarsattachéer) samt inrikesavdelning. Till

sektionen anknytes även fotoanstalten, vilken erhåller en mera fristående ställning

än för närvarande.

Till sektion III hänföras, i huvudsaklig överensstämmelse med försvarets

upplysningsutrednings förslag (SOU 1945:21; jfr 1946 års statsverksproposition,

fjärde huvudtiteln, punkt 188), pressavdelning, upplysningsbyrå, personalvårdsavdelning

och krigshistorisk avdelning.

En för närvarande i överbefälhavarens personliga stab ingående regementsofficer

för forskningsärenden har föreslagits skola inordnas i försvarsstaben

såsom chef för en direkt under försvarsstabschefen lydande forskningsbyrå,

i vilken även skulle ingå en tekniskt utbildad officer i lönegrad Oa 3.

Beträffande övriga delar av försvarsstaben ha föreslagits vissa förenklingar

i organisationen.

Det har förutsatts, att det liksom nu skall ankomma på försvarsstabschefen

att besluta örn avdelningarnas sammanförande i sektioner.

Chefen för försvarsstaben har till stöd för förslagen bland annat anfört

följande.

Sektionsindelningen, som tillkom i 1942 års organisation, har visat sig

medföra, att försvarsstabschefen i stor utsträckning kunnat befrias från

rutinärenden, vilket varit till fördel vid hans handläggning av större uppgifter.

Indelningen har vidare underlättat ett närmare samarbete mellan avdelningar,

vilkas verksamhet hör nära samman. Det är med hänsyn till vad

som sålunda anförts önskvärt att försvarsstabschefen, även då staben icke

är krigsorganiserad, kan bilda en tredje sektion.

Viktiga operativa ärenden äro i allmänhet samrådsärenden, vilka skola

handläggas i nära samarbete mellan de tre egentliga operativa avdelningarna,

armé-, marin- och flygavdelningarna, samt mellan dem och övriga avdelningar,

som ingå i sektion I (kvartermästar-, luftförsvars-, kommunikations- och signaltjänstavdelningarna).

Örn marin- och flygavdelningarna inordnas i sektion I,

kunna förberedande operativa planläggningsarbeten utföras under sektionschefens

ledning. Därigenom vinnes, att dessa ärenden komma mera allsidigt

förberedda och bearbetade inför försvarsstabschefen än vad som nu är fallet.

En sådan ordning kommer även att medföra tidsvinst och arbetsbesparing.

Även vid lösandet av vissa andra uppgifter torde med säkerhet tidsvinst och

arbetsbesparing kunna åstadkommas, om det förberedande arbetet före föredragning

för försvarsstabschefen kan ledas av chefen för den operativa sektionen.

Vissa olägenheter ha befarats kunna bli en följd av att marin- och flygavdelningarna

förlora sin fristående ställning direkt under försvarsstabschefen,

främst att den omedelbara kontakten mellan denne och berörda avdelningschefer

skulle kunna gå förlorad ävensom att dessa avdelningschefers

ställning såsom kontaktmän mellan å ena sidan överbefälhavaren (försvarsstabschefen)

och å den andra respektive försvarsgrenschef (försvarsgrensstabschef)

kunde tänkas bliva rubbad.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

I gällande arbetsordning för försvarsstaben fastställes beträffande föredragning

inför försvarsstabschefen numera, att föredragande inför försvarsstabschefen

i ärenden, som skola föreläggas honom, i regel äro vederbörande

avdelningschefer. Före föredragning för försvarsstabschefen sker föredragning

inför vederbörande sektionschef. Denne är, när han så prövar erforderligt,

närvarande vid föredragning för försvarsstabschefen. Där så finnes lämpligt

med hänsyn till ärendets natur eller för tids vinnande, må föredragning verkställas

av annan officer än av avdelningschef eller sektionschef. Föredragande

skall, örn omständigheterna så fordra, före föredragning ha verkställt samråd

med av ärendet berörd sektionschef (avdelningschef). Ofta sker föredragning

inför överbefälhavaren på motsvarande sätt direkt av avdelningschef eller

med denne närvarande. Beslut av större räckvidd eller principiell innebörd

föregås dessutom undantagslöst av beredning inför försvarsstabschefen, i

vilken berörda sektions- och avdelningschefer deltaga. Beträffande särskilt

betydelsefulla frågor äger beredning enligt samma grunder rum inför överbefälhavaren.

Som framgår av det anförda ha de befarade olägenheterna eliminerats.

Förslagets genomförande har ansetts kunna möjliggöra indragning av ett

flertal beställningar och befattningar. De framlagda beräkningarna förutsätta

i sådant hänseende — med den begränsning av omorganisationsförslaget,

som i anledning av försvarskommitténs uttalande föreslagits i försvarsstabschefens

den 16 februari 1946 avgivna promemoria — indragning av en

beställning å försvarsstabens stat i lönegrad Oa 5/4 (med hänsyn till beräknad

pensionsavgång först från och med den 1 oktober 1947), 3 arvoden för pensionerade

officerare, varav 1 enligt löneklass Oa 11 och 2 enligt Oa 10, samt

1 arvode för pensionerad underofficer i UO 7. Vidare ha 16 för försvarsstaben

beräknade, å försvarsgrenarnas personalförteckning uppförda beställningar

för kompaniofficerare ansetts obehövliga.

Å andra sidan förutsätter förslaget viss utökning och lönereglering av den

civila personalen, främst vid fotoanstalten och den föreslagna upplysningsbyrån.

Till frågan örn den inre organisationen av dessa ävensom vissa andra

organ inom försvarstaben återkommer jag i det följande.

Utrikes- och inrikesavdelningarnas

organisation.

Såsom av det föregående framgår har överbefälhavaren på förslag av chefen

för försvarsstaben förordat, att den nuvarande direkt under chefen för sektion

II lydande underrättelsedetaljen sammanslås med huvuddelen av den

nuvarande utrikesavdelningen till en underrättelseavdelning samt att av återstoden

av utrikesavdelningen bildas en attachébyrå. Inrikesavdelningen skulle

kvarstå, dock med något begränsad organisation. Till stöd för förslaget har

anförts i huvudsak följande.

Erfarenheter i vad rör underrättelsetjänsten understryka vikten av att

ett organ planlägger och inriktar underrättelsetjänstens olika grenar, sammanställer,

systematiserar och bearbetar inkomna underrättelser samt slutligen

ombesörjer att det bearbetade materialet delgives därav berörda. I

nuvarande organisation kommer detta icke i önskvärd utsträckning till ut
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

119

tryck. De olika uppgifterna äro nu fördelade på den direkt under sektionschefen

lydande underrättelsedetaljen och på utrikesavdelningen, under det

att denna avdelnings personal, främst avdelningschefen, dessutom belastas med

en mångfald uppgifter, som icke direkt höra samman med underrättelsetjänsten.

För att eliminera dessa olägenheter bör en organisationsändring genomföras,

som medger en lämplig fördelning av uppgifter på sektionens olika

underavdelningar. Främst bör en underrättelseavdelning skapas, som helt kan

ägna sig åt underrättelsetjänsten utan att tyngas av ovidkommande ärenden.

Detta kan vinnas genom sammanslagning av underrättelsedetaljen och huvuddelen

av utrikesavdelningen. Återstoden av utrikesavdelningen bör bilda en

attachébyrå för handläggning av ärenden rörande försvarsattachéer.

Chefen för sektion II har förutsatts samtidigt vara chef för underrättelseavdelningen.

Vid denna skulle tillkomma en civil befattning för språkexpert

i lönegrad MEo 28. Även för inrikesavdelningen har föreslagits viss förstärkning

av den civila personalen, i det att två tjänstemän i lönegrad MEo 22

skulle tillkomma. För närvarande uppehållas två motsvarande befattningar av

viss inkallad militär personal, som avlönas med anlitande av avvecklingsanslag.

Vid bifall till det framlagda organisationsförslaget skulle nio militära

befattningshavare kunna utgå ur organisationen.

Chefen för försvarsstaben har framhållit, att det för vinnande av ett gott

arbetsresultat i underrättelsetjänsten, vilken i förhållande till annan militär

verksamhet vore säregen, för vissa av underrättelseavdelningens befattningshavare

erfordrades under lång tjänstgöringstid vunna erfarenheter. Det vore

därför önskvärt, att särskilt lämplig personal länge kvarbleve i tjänst. Detta

kunde åstadkommas genom att försvarsstabschefen erhölle bemyndigande att

vid vakans, som uppkomme vid befattningshavares avgång med pension, bibehålla

denne i sin gamla tjänst men i arvodesbefattning (Oa 10). En sådan

anordning borde kunna vidtagas med tills vidare högst tre befattningar.

I förenämnda av försvarsstabschefen den 16 februari 1946 avgivna organisationsförslag

har den föreslagna befattningen i lönegrad MEo 28 icke

medtagits.

Chefen för försvarsstaben har vidare i sina anslagsäskanden för nästa budgetår

under försvarsstabens omkostnadsanslag äskat ett belopp av 10 000

kronor för översättningsarbeten samt härom närmare anfört följande.

Vid försvarsstabens utrikesavdelning råder ett starkt behov av kvalificerade

översättare, särskilt beträffande ryska och finska språken. Från försvarsattachéerna

erhållas nämligen mycket ofta reglementen, lagar och förordningar

samt facktidskrifter och tidningar m. m. på originalspråken. Även

från andra källor inkommer material på originalspråket. Allt detta material

måste, för att rätt kunna utnyttjas, översättas inom rimlig tid till svenska

språket. Detta kan ej göras av avdelningens ordinarie personal, såvida arbetet

i övrigt på avdelningen ej skall bliva lidande.

Under tiden för den förstärkta försvarsberedskapens upprätthållande har

värnpliktig personal kunnat inbeordras för ändamålet. Genom de anslag, som

ställts tili försvarsstabens utrikesavdelnings förfogande för avvecklingen av

den förstärkta försvarsberedskapcn, kan dylik personal även beräknas kunna

inkallas under återstoden av budgetåret 1945/46.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Då det kan förutses, att även under budgetåret 1946/47 behovet av översättare

skall förefinnas i samma omfattning, erfordras ett belopp av 10 000

kronor för täckande av i samband därmed stående utgifter.

Försvarets civilförvaltning har framhållit, att de för översättningsarbeten

äskade medlen rätteligen borde, i likhet med medel för annat tillfälligt arbetsbiträde,

anvisas under avlöningsanslaget. Det syntes böra undersökas, huruvida

icke till nedbringande av kostnaderna ifrågavarande översättningsverksamhet

skulle kunna samordnas med en av arméchefen planerad dylik verksamhet,

för vilken äskats särskilda medel.

Omorganisation av försvarsstabens fotoanstalt.

Fotoanstaltens personal utgöres för närvarande av 1 på försvarsstabens

personalförteckning upptagen beställningshavare i lönegraden Oa 4 eller

Oa 3, 1 föreståndare för fotografiska centrallaboratoriet i lönegrad A 30, numera

upptagen å övergångsstat, 1 ingenjör i lönegrad MEo 21, 1 arbetsförman

av 1. klass i lönegrad MEo 12, 1 arbetsförman av 2. klass i lönegrad

MEo 10, 1 fotograf i lönegrad MEo 8 samt 2 kopister i lönegrad MEo 4. För

budgetåret 1945/46 har därjämte medgivits anställande av ytterligare en

ingenjör mot ersättning i ett för allt av 750 kronor för månad. Å anstalten

tjänstgöra vidare 1 kompaniofficer på aktiv stat ur armén, marinen eller flygvapnet

samt 1 pensionerad underofficer i arvodesbefattning. Ytterligare 1

kompaniofficer på aktiv stat kommenderas därjämte till fotoanstalten, när

möjlighet därtill föreligger utan kaderökning. Den till övergångsstat överförde

föreståndaren för fotografiska centrallaboratoriet beräknas den 1 oktober

1946 avgå med pension.

I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår framlade chefen för försvarsstaben

förslag till en fastare organisation av fotoanstalten. Förslaget

innebar, att anstalten såsom en avdelning inom försvarsstaben under den

militäre chefen såsom avdelningschef skulle organiseras på fem detaljer •—- varav en tryckeridetalj — jämte laboratorier, expedition m. m. I anslutning

därtill föreslogs viss lönereglering för anstaltens personal.

Vid anmälan av denna fråga i propositionen 1945: 170 (s. 256) anförde min

företrädare i ämbetet, bland annat, att han funne åtskilliga skäl tala för en

fastare reglering av personalorganisationen vid anstalten. Såsom av en i

propositionen lämnad redogörelse framginge kunde emellertid en klar avgränsning

av fotoanstaltens uppgifter i fråga örn kartframställning gentemot

motsvarande på rikets allmänna kartverk ankommande arbetsuppgifter icke

anses vara för handen. Innan slutlig ståndpunkt toges till förevarande organisationsfråga,

syntes antydda spörsmål böra närmare klarläggas.

Yad sålunda anförts föranledde icke erinran från riksdagens sida.

I anslagsäskandena för nästa budgetår har nu chefen för försvarsstaben

återkommit till denna fråga och därvid anfört, att frågan örn en avgränsning

mellan rikets allmänna kartverk och försvarsstabens fotoanstalt i vad avsåge

de fotogrammetriska arbetena för militära ändamål sedermera varit föremål

för behandling av försvarsstaben och kartverket gemensamt. Full klarhet hade

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

därvid vunnits i alla hithörande spörsmål, vilket tornine till synes i en skrivelsen

bifogad instruktion för försvarsstabens fotoanstalt, mot vilken rikets

allmänna kartverk förklarat sig intet ha att erinra.

Beträffande fotoanstaltens uppgifter och organisation enligt denna instruktion

har försvarsstaben anfört i huvudsak följande.

Fotoanstalten har enligt denna instruktion i fred till främsta uppgift att

såsom en central läroanstalt handhava utbildningen av personal ur samtliga

försvarsgrenar i militär fototjänst samt undervisningen vid vissa militära

utbildningsanstalter i fototjänstens praktiska tillämpning. Utbildningsverksamheten

omfattar ett betydande antal kurser årligen, bland annat i bildtolkning,

fotografiskt och fotogrammetriskt laboratoriearbete samt bildspaning.

Sammanlagda antalet elever beräknas under normala förhållanden uppgå till

omkring 100 per år. Ett 50-tal av dessa äro officerare med krigsplacering vid

olika operativa enheter, högre staber och förband, där vissa befattningshavare

jämväl skola vara utbildade i fotografisk spanings- och underrättelsetjänst,

särskilt i fråga örn spaningsbilders tydande och bearbetning ur arméoperativ

respektive marin- och flygoperativ synpunkt (bildtolkning).

Av övriga arbetsuppgifter må särskilt nämnas fotoanstaltens åliggande att

ombesörja utarbetandet av krigsmässiga metoder för den militära fototjänsten,

avseende bland annat bearbetning av bildmaterial för fotografisk underrättelsetjänst

och laboratoriearbete samt snabbframställning av underrättelsekartor

och fotogrammetriska kartor av icke permanent natur.

Personalbehovet för fotoanstalten med sålunda angivna uppgifter har beräknats

på följande sätt.

Såsom chef för fotoanstalten bör beräknas en beställningshavare på försvarsstabens

stat i lönegraden Oa 5 eller Oa 4, överstelöjtnant (kommendörkapten

av 1. graden) eller major (kommendörkapten av 2. graden). Såsom

detaljchefer avses dels tvenne vid försvarsstaben tjänstgörande respektive dit

kommenderade kompaniofficerare, dels ock en fototeknisk ingenjör i lönegrad

MEo 26 (nu i MEo 21) och en fotokemisk ingenjör i lönegrad MEo 24

(nu med arvode å 750 kronor per månad). För expedition, materieluppbörd

och materialförråd bör även i fortsättningen avses en pensionerad underofficer

i löneklass UO 7. Vid fotogrammetriska laboratoriet erfordras en laborant,

tillika flygfotograf, i lönegraden MEo 15 samt vid fotoanstaltens fotografiska

laboratorium och optiska verksamhet liksom hittills en arbetsförman

av 1. klass i lönegraden MEo 12, en arbetsförman av 2. klass i lönegraden

MEo 10 och två kopister i lönegraden MEo 4. Vid försvarets centrala flygbildregister

bör fortsättningsvis placeras 1 kontorsbiträde (registrator) på

försvarsstabens stat i lönegraden A 4. De båda föreslagna ingen jörsbefattningarna

äro avsedda att ersätta de för närvarande på försvarsstabens personalförteckning

upptagna, för anstalten avsedda befattningarna i lönegraderna

A 30, vars nuvarande innehavare under år 1946 avgår med pension,

och MEo 21.

Den sålunda föreslagna personalorganisationen överensstämmer i huvudsak

med den i anslagsäskandena för innevarande budgetår föreslagna.

Försvarets civilförvaltning har tillstyrkt försvarsstabschefens förslag.

Såsom framgår av propositionen 1945: 170 anförde allmänna lönenämnden

och försvarsväsendets lönenämnd i utlåtande över försvarsstabens anslagsäskanden

för innevarande budgetår, att nämnderna i avsaknad av erfarenhet

rörande omfattningen av fotoanstaltens verksamhet under fredstid ansåge an
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

ledning knappast föreligga att nu företaga en höjning av löneställningen för

anstaltens chef. Med hänsyn till den utveckling, som på senare tid skett i

fråga om fototeknikens användning för olika krigsändamål, hade lönenämnderna

ej något att erinra mot förslaget att inrätta två särskilda ingenjörsbefattningar

vid anstalten. För dessa båda ingenjörer syntes dock befattningar

i lönegraden MEo 24 kunna vara tillfyllest. Slutligen ha lönenämnderna,

under erinran att befattningarna som flygfotograf vid rikets allmänna kartverk

samt såsom stabsfotograf vid försvarsstaben hänförts till 15:e lönegraden,

tillstyrkt den föreslagna lönegradsplaceringen av laboranten, tillika flygfotografen.

I sitt den 10 januari 1946 avgivna förslag rörande högkvartersorganisationen

har överbefälhavaren biträtt det av försvarsstabschefen framlagda

organisationsförslaget. Fotoanstalten har emellertid förutsatts skola erhålla

en mera fristående ställning och lyda direkt under försvarsstabschefen med

benämningen Försvarets fotoanstalt.

Försvarsstabschefen har i förenämnda den 16 februari 1946 avgivna promemoria

anfört, att med höjning av löneställningen för den nuvarande ingenjören

i lönegrad MEo 21 kunde tills vidare anstå.

Organ för upplysningsverksamheten.

I sitt den 1 maj 1945 avgivna betänkande med förslag rörande upplysningsverksamhet

örn och inom försvaret framlade försvarets upplysning sutredning

bland annat förslag rörande inrättande av en tredje sektion inom

försvarsstaben, bestående av sektionschef och tre avdelningar, en press-, en

upplysnings- och en personalvårdsavdelning. Pressavdelningen, som till chef

borde ha sektionschefen, skulle bestå — förutom av chefen — av bland annat

en officer till förfogande, två stabsredaktörer samt en armé-, en marin- och

en flygdetalj. Upplysningsavdelningen borde bestå av en detalj för inåtriktad

upplysning, vars chef skulle vara civil, en detalj för utåtriktad upplysning

samt en filmdetalj. En av detaljcheferna skulle vara avdelningschef. Även

den civile detalj chefen borde därvid kunna ifrågakomma,

Såsom närmare framgår av årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln,

punkt 188) gingo remissmyndigheternas meningar starkt i sär rörande

detta förslag. Särskilt kom detta till uttryck i av försvarsgrenscheferna till

överbefälhavaren avgivna yttranden. Chefen för armén anslöt sig till förslaget

att inrätta en särskild detalj för utåtriktad upplysning och även till

de uppdragna riktlinjerna för dess verksamhet. Cheferna för marinen och

flygvapnet hyste däremot farhågor för att den upplysningsverksamhet, som

skulle komma att utgå från en till försvarsstaben förlagd detalj för utåtriktad

upplysning, bland annat skulle leda till en skadlig likriktning av åsiktsbildningen

i för försvaret viktiga frågor. De avstyrkte huvudsakligen av detta

skäl utredningens förslag på denna punkt. Chefen för marinen förordade,

att frågan upptoges till förnyad prövning »utefter den linjen, att de tre försvarsgrenarna

under sina ansvariga ledningar ombesörjde ifrågakommande

upplysningsverksamhet, örn behövligt efter direktiv av överbefälhavaren».

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

För egen del yttrade överbefälhavaren i anslutning härtill följande.

Den av chefen för marinen förordade tredelade ledningen av upplysningsverksamheten

kan enligt tidigare vunna erfarenheter lätt komma att urarta

till ensidig försvarsgrensvis bedriven propaganda. Yad utredningen anfört

härom är värt allvarligt beaktande. Det står fast, att all utåtriktad försva.rsupplysning

först och sist skall tjäna det samlade riksförsvaret, vars olika

beståndsdelar skola ses icke som isolerade företeelser utan som länkar i den

större gemenskapen. Det är med hänsyn härtill nödvändigt, att överbefälhavaren

tillförsäkras ledningen av denna verksamhet, och naturligt att detta

ernås genom att infoga ett organ härför i försvarsstaben.

Även i fråga örn organisationen av den militära pressverksamheten voro

meningarna delade.

I sitt förslag rörande högkvarterets framtida organisation har överbefälhavaren

som förut nämnts föreslagit, att sektion III skall bestå av pressavdelning,

upplysningsbyrå, personalvårdsavdelning och krigshistorisk avdelning.

Den nuvarande filmdetaljen skulle utbrytas ur försvarsstaben och ingå

i en till sektionen anknuten försvarets filmanstalt, bildad genom förstatligande

av föreningen Armé-, Marin- och Flygfilms verksamhet.

Enär jag icke för närvarande förutsätter någon väsentligare ändring i den

nuvarande press- och filmavdelningens samt krigshistoriska avdelningens organisation,

torde överbefälhavarens förslag beträffande dessa avdelningars framtida

organisation icke behöva här närmare beröras.

Upplysningsbyrån har föreslagits skola bestå av två detaljer, den ena för

inåtriktad och den andra för utåtriktad upplysningsverksamhet. Såsom detaljchef

för den förra har föreslagits en civil tjänsteman i lönegrad A 27,

medan för den senare detaljen avses en militär detalj chef, kapten vid försvarsstaben

i lönegrad Oa 3. Den civile detaljchefen har förutsatts skola utan

tilläggsarvode vara chef för upplysningsbyrån.

I förenämnda av försvarsstabschefen den 16 februari 1946 avgivna promemoria

har föreslagits, att den civila detaljchefsbefattningen tills vidare placeras

i lönegrad MEo 23.

Bibliotekarie vid personalvardsavdelningen.

I skrivelse den 13 juli 1945 har chefen för försvarsstaben hemställt, att vid

försvarsstabens personalvårdsavdelning måtte inrättas en befattning såsom

bibliotekarie i lönegrad MEo 23. Till stöd för framställningen har anförts

bland annat följande.

För det militära likaväl som för det civila bildningsarbetet äro böcker och

bibliotek grundläggande. Efter avvecklingen av den nuvarande fältbiblioteksverksamheten

måste försvarsstabens bildningsdetalj alltjämt ägna omsorg åt

de fredsmässiga truppförbandsbiblioteken med särskilt beaktande av att dessa

framdeles skola uppsätta en första omgång fältbibliotek för vid vederbörlig

mobiliseringsdepå organiserade och utrustade fältförband (motsvarande).

Förbundsbibliotekens skötsel och förvaltning handhas av bildningsråden

såsom biblioteksstyrelser. Dessa militära folkbibliotek äro föremål för övervakning

från skolöverstyrelsen, som även fördelar tillgängliga statsbidrag efter

förslag av försvarsstabschefen. Skolöverstyrelsens representanter i biblioteksstyrelserna

ha mångenstädes gjort värdefulla insatser.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Antalet truppförbandsbibliotek är 79, vilket under budgetåret 1945/46

torde ökas till 83.

Truppförbandsbibliotekens sammanlagda bokbestånd är för närvarande

omkring 100 000 band. Vid avvecklingen av försvarsstabens fältbibliotek beräknas

truppförbandsbiblioteken erhålla minst 80 000 band till. Det sammanlagda

bokbeståndet blir då i runt tal 180 000 band.

För närvarande brister det på många håll betänkligt i bibliotekens

skötsel. Särskilt äro bibliotekslokalerna på många håll icke lämpliga för sitt

ändamål. För att biblioteken skola kunna fylla sin uppgift fordras, att ett

energiskt och omfattande arbete nedlägges på att driva fram lämpliga lokaler

och förse dessa med en ändamålsenlig inredning.

Vidare fordras en ständig tillsyn av den bibliotekstekniska skötseln av

boksamlingarna.

Genom besök vid truppförbandsbiblioteken har chefen för fältbiblioteket

sökt stimulera intresset för biblioteksverksamheten samt biträtt med råd i

biblioteksfrågor. Ett upphörande av denna konsulentverksamhet, som givetvis

på grund av fältbiblioteksverksamhetens stora omfattning ej • kunnat

genomföras i tillräcklig utsträckning, skulle säkerligen medföra ett kännbart

avbräck i truppförbandsbibliotekens utveckling.

Främst med hänsyn till vikten av att truppförbandsbiblioteken verkligen

kunna fylla sitt ändamål liksom också till den oundgängliga omsorgen örn

det mobiliseringsbehov, som förbandsbiblioteken för framtiden skola tillgodose,

är det av stor betydelse, att skolöverstyrelsens övervakning av truppförbandsbiblioteken

kompletteras med en fortlöpande kontroll och rådgivning

från försvarsstabens sida. För att folkbiblioteksverksamheten inom krigsmakten

skaili kunna fungera tillfredsställande och ge resultat i förhållande

till de statsmedel, som ställas till förfogande, torde en bibliotekariebefattning

böra inrättas i försvarsstabens personalvårdsavdelning. Bildningsdetaljens

chef kan nämligen icke effektivt fylla även bibliotekariens uppgift av

hänsyn dels till övriga tidskrävande åligganden, dels därtill, att bibliotekarieverksamheten

kräver en full insats av en fackutbildad person.

Den föreslagna befattningen synes böra tillsättas av chefen för försvarsstaben

efter ansökan och sedan försvarsväsendets personalvårdsnämnds och

skolöverstyrelsens yttranden inhämtats. Med hänsyn till den kompetens, som

erfordras, bör lönen utgå efter MEo 23. Det bör uppställas som ett önskemål,

att sökanden förutom väl vitsordad kompetens i folkbiblioteksarbete även

äger god kännedom örn svenskt bildningsarbete i allmänhet. Bibliotekarien

skall nämligen vid behov kunna tjänstgöra som ersättare för detaljchefen.

Vid försvarsstabschefens skrivelse ha fogats utlåtanden av skolöverstyrelsen

och försvarsväsendets personalvårdsnämnd.

Skolöverstyrelsen har — med erinran att ämbetsverket år 1941 avstyrkt

ett av 1940 års militära soldatvårdskommitté framlagt förslag örn inrättande

av en bibliotekariebefattning vid försvarsstaben — i sitt nu avgivna utlåtande

tillstyrkt förslaget och därom närmare anfört följande.

Läget är såtillvida nu förändrat som den biblioteksverksamhet, som ombesörjes

av truppförbandsbiblioteken, erhållit en högst betydande omfattning.

Från och med budgetåret 1945/46 ha truppförbandsbiblioteken vidare erhållit

möjlighet till ökade statsunderstöd. Under sådana omständigheter måste det

givetvis i högre grad än förut framstå som ett intresse för staten att tillse

att de medel, som ställas till truppförbandsbibliotekens förfogande, erhålla

bästa möjliga användning. Överstyrelsen är visserligen alltjämt av den uppfattningen,

att denna kontroll principiellt lämpligast omhänderhaves av över
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

styrelsens bibliotekskonsulenter och de av överstyrelsen förordnade bibliotekssakkunniga

ledamöterna i bildningsråden, men är å andra sidan medveten

örn att det icke är möjligt för överstyrelsen att utan förstärkning av arbetskrafterna

inom överstyrelsens biblioteksavdelnmg ägna truppförbandsbiblioteken

en så detaljerad uppmärksamhet som önskligt vore. Vad lönen beträffar,

har överstyrelsen intet att erinra mot den föreslagna placeringen i lönegraden

MEo 23.

Försvarsväsendets personalvårdsnämnd har ansett, att en biblioteksutbildad

och heltidsanställd befattningshavare borde ställas till försvarsstabens

förfogande för en tid av högst två år samt att frågan därefter borde upptagas

till förnyad prövning. Nämnden har i ämnet närmare anfört följande.

Truppförbandsbiblioteken ha otvivelaktigt en mycket viktig uppgift att

fylla inom personalvården. Biblioteken befinna sig i allmänhet i sådant skick,

att ett omedelbart behov finnes av sakkunnig översyn och hjälp med en ändamålsenlig

organisering. Då dessutom mobiliseringsorganisationen av fältbiblioteken

i varje fall inom den närmaste framtiden torde kräva speciell

kontroll och rådgivning, synes ett akut behov finnas vid bildningsdetaljen av

en biblioteksutbildad och heltidsanställd befattningshavare, vars uppgift

skulle vara att i första hand ägna uppmärksamhet åt biblioteksverksamheten.

Personalvårdsnämnden anser sig emellertid i nuvarande läge icke i ständ till

att uttala sig örn behovet av en bibliotekariebefattning med heltidstjänst, sedan

förbandsbiblioteken givits en första grundlig översyn och på ett tillfredsställande

sätt iståndsatts samt fältbibliotekens mobiliseringsorganisation förberetts

och trimmats. Att behovet av fortlöpande kontroll och stöd från försvarsstabens

sida i fråga örn förbandsbiblioteken även i fortsättningen kvarstår

torde dock vara klart. Det bör förutsättas, att befattningshavaren i mån

av tid och behov i viss utsträckning skall biträda även med annat arbete inom

bildningsdetaljen, varför han bör vara väl orienterad i folkbildningsverksamhet

i allmänhet.

Försvarets civilförvaltning har i utlåtande över försvarsstabschefens framställning,

i anslutning till vad personalvårdsnämnden anfört, framhållit, att

det enligt civilförvaltningens mening icke syntes böra nu ifrågakomma att

inrätta en mera fast befattning såsom bibliotekarie. Denna fråga syntes böra

bliva föremål för ytterligare överväganden. Det föreliggande behovet av sakkunnigt

biträde för översyn och organisering av biblioteken syntes tills vidare

böra tillgodoses genom att anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal för ändamålet uppräknades med lämpligt belopp, förslagsvis

10 000 kronor.

Även i överbefälhavarens förslag till högkvartersorganisation har en bibliotekariebefattning

i lönegrad MEo 23 ansetts erforderlig.

I försvarsstabschefens den 16 februari 1946 avgivna promemoria har emellertid

föreslagits, att, intill dess statsmakterna fattat slutgiltig ståndpunkt till

överbefälhavarens organisationsförslag, lön i lönegrad MEx 23 måtte få utgå

till bibliotekarien vid försvarsstabens personalvårdsavdelning.

Militärassistenter vid länsstyrelserna.

k försvarsstabens för budgetåret 1944/45 gällande personalförteckning uppfördes

i enlighet med 1944 års riksdags beslut angående civilförsvarets orga
-

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

nisation (riksdagens skrivelse nr 472) 6 för militärassistenter vid länsstyrelser

avsedda beställningar förenade nied arvode motsvarande lön i lönegrad

Oa 3. För motsvarande ändamål ha enligt beslut av 1945 års riksdag

7 ytterligare beställningar i samma lönegrad uppförts å försvarsstabens personalförteckning,

varför sammanlagda antalet för länsstyrelserna avsedda beställningar,

inberäknat en tidigare för luftskyddsinspektionen avsedd beställning,

är 14.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har chefen för försvarsstaben

anfort, att i enlighet med tidigare uppgjord plan en kaderökning med 7 kaptensbeställningar

erfordrades för att den av riksdagen beslutade civilförsvarsorganisationen

skulle kunna genomföras.

1945 års för svar skommitté har erinrat örn att, sedan berörda förslag avgivits,

1945 års civilförsvarsutredning i ett den 14 januari 1946 avgivet preliminärt

betänkande angående civilförsvarets verksamhet under den närmaste

tiden anfört, att några utökningar av organisationen på civilförsvarets område

genom tillskapande av nya befattningar inom administrationen icke

borde ifrågakomma. Med beaktande härav syntes det ligga närmast till hands

att låta med den nu ifrågasatta kaderökningen anstå i avbidan på ett slutligt

ställningstagande från nämnda utrednings sida till spörsmålet örn civilförsvarets

framtida organisation. Försvarskommittén kunde således icke för närvarande

tillstyrka förslaget i denna del.

Kon tågpersonal.

Vid försvarsstaben finnas för närvarande följande ordinarie och extra ordinarie

befattningar för kontorspersonal, nämligen 3 kanslibiträden i lönegrad

A 7, 5 kanslibiträden i MEo 7, 8 kontorsbiträden i A 4, 11 kontorsbiträden i

MEo 4 samt 5 skrivbiträden i MEo 2. Vidare finnes vid försvarsstaben anställt

ett antal expeditionsofficerare och expeditionsunderofficerare.

I 1944 års statsverksproposition anmäldes, att verkställda organisationsundersökningar

givit vid handen, att genom omläggning av expeditions- och

ordonnanstjänsten vid försvarsstaben kunde indragas 3 arvodesbefattningar

för pensionerade officerare — löneklass Oa 10 — och vinnas en minskning

av den värnpliktiga personalen med omkring 25 expeditionsbiträden och

ordonnanser. Det framhölls vidare, att dessa undersökningar utvisat möjligheten

av att ernå en årlig besparing av icke mindre än omkring 115 000 kronor,

vilken dock till övervägande delen icke påverkade beräkningen av förevarande

anslag och vid övergång till fredsförhållanden komme att delvis bortfalla.

I sin skrivelse med anslagsäskanden för innevarande budgetår framhöll

chefen för försvarsstaben, att lösningen av de väsentliga delarna av det inom

försvarsstaben uppgjorda organisationsförslaget vore beroende av möjligheterna

att centralisera stabens verksamhet till militärstabsbyggnaden. I full

utsträckning bleve denna centralisering möjlig först efter krigsarkivets och

de militära högskolornas utflyttning ur nämnda byggnad. Rationaliseringsarbetet

innebure bland annat viss omläggning av kontorspersonalens placering,

utnyttjande och ansvar. Vid genomförande av planerade omflyttningar

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

inom byggnaden bleve det möjligt att bättre utnyttja arbetskraften hos befintliga

expeditionsofficerare. Tjänsten såsom expeditionsofficer kunde nämligen

efter omflyttningen i vissa fall upprätthållas av en och samme befattningshavare

för två avdelningar, under förutsättning att vissa arbetsuppgifter

överfördes på vid avdelningarna placerade kvinnliga sekreterare. Organisationsundersökningarna

i vad avsåge kontorspersonalen vid försvarsstaben

hade utmynnat i att varje avdelning borde fast tilldelas endast oundgängligen

erforderlig kontorspersonal för brådskande utskrifter m. m., medan

återstående skrivgöromål borde utföras vid en särskild skrivcentral. De föreslagna

kvinnliga sekreterarna skulle ha följande arbetsuppgifter, nämligen

att utföra vederbörande avdelnings skrivarbete i den utsträckning arbetstiden

medgåve, upptaga stenogram, taga emot besökande, svara i telefon,

vidarebefordra meddelanden, lämna uppgift örn avdelningens personal m. m.,

taga emot och avsända avdelningens skrivelser, vid behov rekvirera skrivhjälp

och stenograf i skrivcentralen samt lämna rapport till personaldetaljen

över personalens sjukdom, semester och övrig tjänstledighet enligt arbetsordningens

bestämmelser. Under åberopande av vad sålunda anförts föreslog

försvarsstabschefen sådan utökning av stabens kontorspersonal, att

denna skulle komma att utgöras av sammanlagt 21 kanslibiträden i lönegrad

A 7 och 12 kontorsbiträden i lönegrad A 4. Härutöver räknades med

anställande av extra personal enligt tidigare tillämpade grunder, medan däremot

någon extra ordinarie kontorspersonal icke avsågs skola finnas anställd

i staben. Ifrågavarande personal vore enligt försvarsstabschefens mening

oavsett beredskapsförhållandena oundgängligen erforderlig.

Vid anmälan av denna fråga i propositionen 1945:170 (s. 255) anförde min

företrädare i ämbetet, att det av försvarsstabschefen framlagda förslaget att

för rationalisering av expeditionstjänsten överflytta vissa arbetsuppgifter

från militär personal till kvinnliga befattningshavare syntes i och för sig

vara ett steg i rätt riktning. Såsom försvarets civilförvaltning framhållitskilde

sig emellertid den föreslagna personalorganisationen i fråga örn personalens

fördelning å såväl lönegrader som anställningsformer avsevärt från

vad som eljest vore brukligt inom statsförvaltningen. Till en del sammanhängde

detta med arten av de arbetsuppgifter, som avsetts skola anförtros åt

mera kvalificerade kvinnliga befattningshavare. Personalförslaget borde dock

kunna underkastas vissa beskärningar. Hithörande spörsmål berörde nära

de uppdrag, som anförtrotts åt två på föredragning av chefen för finansdepartementet

tillsatta utredningar, nämligen 1944 års personalutredning och

försvarets tjänsteförteckningssakkunniga. Ett genomförande av det framlagda

förslaget i huvudsakliga delar skulle kunna komma att föregripa de

resultat, till vilka berörda utredningar kunde leda. Utan att så behövde ske

syntes det dock möjligt att tillstyrka en mera begränsad förstärkning av

ifrågavarande kontorspersonal. Därest personalökningen skedde successivt,

vunnes även ökad möjlighet att rekrytera de nya befattningarna med kvalificerade

krafter inom eller utom staben.

I anslutning till vad sålunda anförts föreslogs, att vid försvarsstaben skulle

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Majlis proposition nr 120.

Departementschefen.

inrättas ytterligare 4 kanslibiträdesbefattningar, av vilka 2 i lönegrad A 7

och 2 i lönegrad MEo 7, samt att i samband därmed antalet kontorsbiträden

i MEo 4 skulle minskas med 2 och antalet skrivbiträden i MEo 2 likaledes

minskas med 2.

Yad sålunda anförts föranledde icke erinran från riksdagens sida.

I anslagsäskandena för nästa budgetår har chefen för försvarsstaben anfört,

att han icke hade något att erinra mot den sålunda anvisade vägen för

rationalisering. Det vore önskvärt att genomföra rationaliseringsarbetet på

detta område inom loppet av tre budgetår. Med hänsyn bland annat därtill

syntes det lämpligt, att från och med nästa budgetår inrättades 4 nya kanslibiträdesbefattningar

i 7:e lönegraden, varav 2 ordinarie och 2 extra ordinarie.

I samband därmed kunde antalet kontorsbiträden i lönegrad MEo 4

minskas med 2 och antalet skrivbiträden i MEo 2 likaledes minskas med 2.

I avvaktan på de utredningar, som för närvarande påginge rörande bland

annat försvarsstabens organisation, ansåge sig försvarsstabschefen icke nu

böra förorda någon mera genomgripande förändring i fråga örn antalet arvodesbefattningar.

Emellertid kunde vissa åtgärder vidtagas för minskning

av sådan personal utan att därigenom en eventuell omorganisation föregrepes.

Genom dessa åtgärder kunde arvodesbefattningar för 1 officer i löneklass

Oa 10 och 1 underofficer i löneklass UO 7 indragas.

Försvarets civilförvaltning har förklarat sig sakna anledning motsätta sig

försvarsstabschefens förslag, enär detta icke innebure utökning av kontorspersonalen

i dess helhet och dessutom möjliggjorde indragning av två militära

arvodestjänster.

Sedan i överbefälhavarens förenämnda skrivelse den 10 januari 1946 föreslagits

vissa ytterligare jämkningar beträffande kontorspersonalen, har chefen

för försvarsstaben i sin den 16 februari 1946 avgivna promemoria förutsatt,

att vid bifall till de i promemorian framlagda förslagen 4 arvodesbefattningar

för pensionerad personal, varav 1 i löneklass Oa 11, 2 i Oa 10 och 1 i UO 7,

skulle kunna indragas, en av befattningarna i Oa 10 dock först från och med

den 1 oktober 1946. Med hänsyn till den indragning av arvodespersonal,

som förutsatts vid chefsexpeditionen med kommendantur,'' och med hänsyn

till att där kvarvarande underofficer i stor utsträckning beräknats komma att

tagas i anspråk såsom uppbördsman vid försvarsstaben, erfordrades vid chefsexpeditionen

en viss förstärkning av civil personal med högre kvalifikationer

än vad nuvarande personalstat medgåve. På grund därav föresloges med

ändring av anslagsäskandena, att en befattning som kansliskrivare i lönegrad

All nyinrättades i stället för en av de föreslagna ordinarie kanslibiträdesbefattningarna.

Antalet kontorsbiträden i lönegrad MEo 4 borde

icke minskas, enär behov även under nästa budgetår förelåge av dessa befattningar,

vilka motsvarade två befattningar i lönegrad MEx 4 som enligt

särskilt beslut av Kungl. Majit med anlitande av avvecklingsanslag finge finnas

inrättade vid försvarsstaben under innevarande budgetår.

Det förslag till organisation av högkvarteret, som överbefälhavaren framlagt

i sin skrivelse den 10 januari 1946, innefattar i vissa avseenden väsent
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 129

liga avvikelser från den nu gällande organisationen. Förslaget avses skola

utgöra underlag för den inom 1945 års försvarskommitté pågående utredningen

rörande försvarets organisation efter utgången av femårsperioden

1942/47. Emellertid Ilar överbefälhavaren ansett vissa delar av förslaget vara

av den betydelse ur rationaliserings- och besparingssynpunkt, att de böra

genomföras redan fran och med nästa budgetår. I likhet med försvarskommittén

anser jag hinder icke böra möta att i anslutning till förslaget såsom

ett provisorium vidtaga de rationaliseringar, som kunna anses lämpliga och

möjliga att genomföra utan överskridande av försvarsstabens nuvarande kostnadsram.

Då emellertid, såsom försvarskommittén framhållit, vissa av de i

överbefälhavarens förslag förutsatta besparingarna med hänsyn till rådande

vakanser inom försvarsgrenarnas befälskårer äro endast av formell natur, kan

förslaget icke utan ökning av de nuvarande kostnaderna genomföras i obeskuret

skick.

Det begränsade förslag, som chefen för försvarsstaben i promemoria den

16 februari 1946 föreslagit, synes mig i huvudsak godtagbart ur här angivna

synpunkter, och jag kan i stort sett biträda detsamma såsom ett provisorium.

Kostnaderna under försvarsstabens avlöningsanslag beräknas vid bifall

till detsamma kunna ungefärligen inrymmas inom det för innevarande

budgetår anvisade anslagsbeloppet. Att försvarsstabens anslag för nästa

budgetår det oaktat komma att avsevärt överstiga de för innevarande budgetår

anvisade anslagen sammanhänger med att vissa kostnader av extraordinär

natur, vilka under beredskapstiden bestritts från förskottsanslag och innevarande

år utgå från avvecklingsanslag, ansetts böra under nästa budgetår

bestridas från försvarsstabens ordinarie anslag. Jag vill framhålla, att den

omständigheten, att här avsedda kostnader föreslås skola utgå från ordinarie

fredsanslag, icke innebär, att de under alla omständigheter bliva ofrånkomliga

under normala fredsförhållanden.

Den nu föreslagna sektions- och avdelningsindelningen innebär

bland annat den avvikelsen från den i 1942 års försvarsbeslut angivna organisationen

av försvarsstaben, att marin- och flygavdelningarna, den senare

sammanslagen med luftförsvarsavdelningen, skulle ingå i den för handläggning

av främst operativa frågor organiserade sektion I. Tidigare ha betänkligheter

uttalats mot att marin- och flygavdelningarna på detta sätt skulle

inordnas i sektion. Med hänsyn bland annat till vad i överbefälhavarens skrivelse

anförts rörande föredragningsordningen inom försvarsstaben vill jag

emellertid icke motsätta mig, att den sålunda föreslagna organisationen försöksvis

tillämpas under nästa budgetår. Härvid bör klarhet kunna vinnas,

huruvida de befarade olägenheterna äro av den art, att en återgång till tidigare

organisation kan anses motiverad. Med hänsyn till den minskning av

antalet regementsofficerare, som förslaget innebär, förutsätter jag, att åtgärder

tills vidare icke vidtagas för återbesättande av den regementsofficersbeställning

i lönegrad Oa 5/4, som genom pensionsavgång beräknas bliva

ledig den 1 oktober 1947. Härom torde anmärkning böra göras i försvarsstabens

personalförteckning.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. Kr 120.

278 ic 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Under beredskapstiden bär, i enlighet med vad som medgivits i försvarsstabens

instruktion, en tredje sektion varit organiserad. Då ett bibehållande

av denna organisation under nästa budgetår icke medför extra kostnader,

har jag intet att däremot erinra.

Till frågan örn inordnande i försvarsstaben av den i överbefälhavarens

personliga stab ingående regementsofficersbeställningen för forskningsärenden

anser jag mig icke kunna nu taga ställning.

Enligt förslaget skulle huvuddelen av den nuvarande utrikesavdelmngen

jämte en direkt under sektionschefen lydande underrättelsedetalj sammanslås

till en underrättelseavdelning med sektionschefen som avdelningschef,

varjämte återstoden av utrikesavdelningen skulle bilda en attachébyrå för

handläggning av ärenden rörande försvarsattachéerna. Då såväl den nuvarande

som den föreslagna organisationen i denna del torde kunna rymmas

inom den personalorganisation, som jag räknar med för nästa budgetår, synes

det icke erforderligt att i detta sammanhang taga slutlig ställning till denna

fråga. Jag utgår från att Kungl. Majit efter ytterligare utredning skall äga

fatta beslut i ämnet.

Såsom försvarsstabschefen framhållit kan det i vissa fall befinnas lämpligt

att låta personal som sysselsättes i underrättelsetjänst tvärstanna i tjänst

efter uppnådd pensionsålder. Därest riksdagen icke har något att däremot

erinra, torde därför Kungl. Majit böra äga att vid sådan beställningshavare®

pensionsavgång medgiva en tillfällig utökning av antalet för pensionerad personal

avsedda befattningar med arvode enligt löneklass Oa 10, under förutsättning

dock att den genom pensionsavgången ledigblivande beställnrngen

hålles vakant.

På sätt civilförvaltningen föreslagit torde ett belopp av 10 000 kronor bora

beräknas för tillfälligt anställande av personal för översättningsarbeten. Jagförutsätter,

att vid behov även andra myndigheter skola äga anlita den personal,

som sålunda anställes.

Den föreslagna förstärkningen av inrikesavdelningen med två civila

befattningar i lönegrad MEo 22 kan jag i princip förorda. Det synes mig

lämpligt, att försvarsstaben på detta sätt beredes möjlighet att till försvaret

fastare knyta två med avdelningens verksamhet väl förtrogna befattningshavare.

Tills vidare torde dock dessa befattningshavare böra avlönas medelst

arvoden motsvarande lön i lönegraden MEx 22.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen i fråga örn försvarsstabens

fotoanstalt föreligger numera enighet mellan fotoanstalten och

rikets allmänna kartverk rörande avgränsningen av fotoanstaltens uppgifter

i förhållande till kartverket. Det hinder, som föregående år förelåg för framläggande

av förslag till en fastare personalorganisation inom fotoanstalten,

föreligger därför icke längre. Då därtill kommer, att den till övergångsstat

överförde föreståndaren för fotografiska centrallaboratoriet beräknas avgå

med pension under nästa budgetår, synes tiden nu vara inne att till förnyad

prövning upptaga frågan örn anstaltens personalorganisation. I avvaktan på

resultatet av 1945 års försvarskommittés utredning torde emellertid föränd
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 131

ringar i organisationer! böra vidtagas allenast i den män så kan anses erforderligt

för säkerställande av anstaltens verksamhet i fredstid. Med angivna

utgångspunkter har jag ansett mig kunna tillstyrka, att för befattning såsom

detaljchef vid fotoanstalten inrättas ytterligare en extra ordinarie ingenjörsbefattning,

vilken i enlighet nied försvarsstabschefens av lönenämnden tillstyrkta

förslag synes böra hänföras till lönegrad MEo 24. I samband därmea.

böi det för innevarande budgetar utgående arvodet å 750 kronor per

månad indragas. Med omreglering av löneställningen för fotoanstaltens chef

och för ingenjören i lönegrad MEo 21 samt utbyte av en befattning i MEo 8

mot en befattning i MEo 15 synes däremot böra anstå.

Vid anmälan av försvarets upplysningsutrednings betänkande i årets statsi

erksproposition anförde jag beträffande den av utredningen föreslagna organisationen

av sektion lil — i vilken föreslagits skola ingå organ för upplysningsverksamheten

— att jag icke då ansåge mig kunna taga ställning

till utiedningens förslag, vilka i första hand borde prövas av försvarskommittén.

Med den ståndpunkt jag numera, efter försvarskommitténs

höi ande, anser mig kunna taga till föreliggande organisationsförslag har jag

emellertid intet att erinra mot att inom den nya sektion lil försöksvis bildas

ett organ för ledningen av upplysningsverksamheten, därest så kan ske inom

den nuvarande personalorganisationens ram. Jag kan nämligen icke tillstyrka,

att för ändamålet inrättas en ny extra ordinarie befattning. Örn däremot

någon av de nuvarande stabsredaktörerna anses kunna befrias från sina

uppgifter å press- och filmavdelningen, synes hinder icke böra möta för att

han utnyttjas för här avsedd verksamhet. Jag förutsätter, att i så fall vid

behov ytterligare en officer ur någon av försvarsgrenarna må kommenderas

till tjänstgöring vid press- och filmavdelningen. Såsom av det föregående

framgår har jag ansett mig icke böra för nästa budgetår ifrågasätta ändring

i press- och filmavdelningens organisation i övrigt.

Av den föreliggande utredningen synes mig framgå, att inom försvarsstaben

för närvarande föreligger behov av sakkunnigt biträde i biblioteksfrågor.

Behovet torde delvis sammanhänga med avvecklingen av beredskapen och

det i samband därmed pågående inordnandet av vissa fältbiblioteken tillhörande

böcker i de även under fredstid befintliga truppförbandsbiblioteken.

Emellertid synes, åtminstone till dess biblioteksorganisationen stabiliserats,

en bibliotekariebefattning vara motiverad även med hänsyn till det mera

fredsmässiga ordnandet av biblioteksverksamheten vid truppförbanden och

eventuellt även vissa skolor ävensom till utarbetandet av vissa mobiliseringsföreskrifter.

Jag har därför intet att erinra mot att försvarsstaben beredes

förstärkning i angivet hänseende. Jag beräknar i det följande medel för anställande

av en bibliotekarie mot arvode motsvarande avlöning i lönegrad

MEx 23.

Med beaktande av vad försvarskommittén anfört anser jag mig icke kunna

tillstyrka, att för nästa budgetår inrättas ytterligare beställningar för militär

as si st en t er vid län ss ty leisenia. Det för närvarande tillämpade

systemet med arvodesavlönade militärassistenter vid ett antal länsstyrelser

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Ma jäs proposition nr 120.

torde få bibehållas även under nästa budgetår med möjlighet att, därest i

visst fall tillräckligt kvalificerad sådan militärassistent icke kan erhållas, kommendera

lämplig officer ur någon av försvarsgrenarna för befattningens uppe

hållande.

Försvarsstabschefens i anslagsäskandena avgivna förslag örn inrättande av

ytterligare ett antal kanslibiträdesbefattningar för kontorspersonal innebär

ett fullföljande av den redan inledda rationaliseringen av expeditionstjänsten

inom staben och föranleder ingen annan erinran från min sida än att

jag icke för närvarande kan tillstyrka inrättande av ordinarie befattningar för

ändamålet. Jag kan icke heller biträda försvarsstabschefens sedermera framlagda

förslag, att en av kanslibiträdesbefattningarna skulle utbytas mot en

befattning för kontorsskrivare. Jag räknar således för nästa budgetår med 4

nya kanslibiträdesbefattningar i lönegrad MEo 7. Häremot bör svara indragning

av 2 befattningar i MEo 4 och 2 befattningar i MEo 2. Då även under

nästa budgetår torde komma att föreligga behov av de två extra kontorsbiträden,

som enligt särskilt medgivande för innevarande budgetår avlönas

med anlitande av avvecklingsanslag, beräknar jag vidare medel för fortsatt

anställande av dessa biträden.

I enlighet med försvarsstabschefens beräkningar förutsätter jag, att 4 arvodesbefattningar

för pensionerad personal, varav 1 i löneklass Oa 11, 2 i Oa 10 (den

ena först från och med den 1 oktober 1946) och 1 i UO 7 skola kunna indragas.

Vidare räknar jag med att minst 15 kompaniofficerare ur försvarsgrenarna

skola kunna återgå till tjänstgöring därstädes. Med hänsyn till befintliga

vakanser är det ej erforderligt att redan från och med nästa budgetår verkställa

den minskning av försvarsgrenarnas personalstater, som borde föranledas

härav. Jag förutsätter emellertid, att denna fråga beaktas vid myndigheternas

anslagsäskanden för budgetåret 1947/48.

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits bör den i avlöningsstaten för

försvarsstaben uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän,

nu förslagsvis 675 000 kronor, minskas till 665 000 kronor. Posten till

arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning bör minskas från 293 000

kronor till 260 000 kronor. Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, bör upptagas med oförändrat belopp, 27 000 kronor.

Posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, nu 161 000 kronor, bör

med hänsyn till vad i det föregående anförts ökas med 54 000 kronor till

215 000 kronor. För rörligt tillägg torde böra beräknas 174 000 kronor (nu

172 000 kronor). övriga utgiftsposter i avlöningsstaten torde böra upptagas

med oförändrade belopp. Inkomstposten beräknar jag till 180 000 kronor (nu

202 000 kronor). För försvarsstabens del inträder genom dessa ändringar en

anslagshöjning med 35 000 kronor till 1 575 000 kronor.

Kostnaderna för för svar sväs en dets radioanstalt lia för innevarande

budgetår beräknats till 1 425 000 kronor, såvitt avser under förevarande anslag

redovisade kostnader. Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt från

normal fredsorganisation. Emellertid har verksamheten under beredskapsaren

utövats i betydligt större omfattning, varvid överskjutande kostnader bestritts

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

från förskottsanslag. För innevarande budgetår utgå dessa kostnader från avvecklingsanslag.

Då avvecklingsanslag icke torde böra komina till användning

för detta ändamål under nästa budgetår, böra samtliga erforderliga medel be

räknas under försvarsstabens ordinarie anslag. Med denna utgångspunkt uppskattar

jag —- på sätt framgår av en inom försvarsdepartementet upprättad

promemoria, som kommer att överlämnas till riksdagens statsutskott — medelsbehovet

för nästa budgetår, inberäknat medel för viss ytterligare verksamhet,

till 2 625 000 kronor. Härav är ett belopp av 1 225 000 kronor att betrakta

som tillfällig förstärkning av anslaget i avbidan på slutligt ställningstagande

till frågan om verksamhetens omfattning. Sistnämnda belopp torde med hänsyn

till ändamålet icke böra inräknas i den i 1942 års försvarsbeslut fastställda

kostnadsramen.

Förevarande anslag bör alltså uppföras med (1575 000 + 2 625 000—)

4 200 000 kronor.

Såsom närmare framgår av propositionen 1942: 266 (s. 35 f.) ha befattningshavare

vid radioanstalten, å vilka löneplan A i civila avlöningsreglementet

gjorts tillämplig, tillförsäkrats i stort samma trygghet i anställningen som örn

de direkt inordnats under civila avlöningsreglementet. Skyldighet att avgå

från tjänsten föreligger allenast i de fall, som för andra fullmaktstjänstemän

än domare stadgas i allmänna tjänstepensionsreglementet, eller då Kungl. Majit

prövar statens intresse så påfordra, I sistnämnda fall har förutsatts, att befattningshavaren

skall försättas i disponibilitet och vara berättigad till disponibilitetsarvode

enligt av Kungl. Majit fastställda grunder. Den sålunda beslutade

anordningen för försättande av tjänstemän i disponibilitet har hittills

icke behövt tillämpas.

Den undantagsställning, som radioanstaltens personal i detta hänseende

intager i förhållande till andra civila tjänstemän, synes bland annat med hänsyn

till föreliggande förflyttningsskyldighet och med ledning av numera vunnen

erfarenhet icke erforderlig, i varje fall icke såvitt avser lägre tjänstemän.

Jag förutsätter därför, att Kungl. Majit skall äga meddela de begränsningar

med avseende å disponibilitetsinstitutets tillämpning, som må befinnas påkallade.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att

dels besluta, att i försvarsstabens personalförteckning ej

mindre skall intagas föreskrift därom, att en av beställningarna

såsom regementsofficer i lönegrad Oa 5 eller Oa 4 vid uppkommande

ledighet skall tills vidare vakantsättas än även under

rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 skall

uppföras en ingenjör vid fotoanstalten i lönegrad MEo 24,

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarsstaben, med

undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1946/47:

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Majlis proposition nr 120.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattning,

förslagsvis ........................ »

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........ »

4. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer

och biträdande försvarsattachéer:

a) Ortstillägg, förslagsvis .. kronor 290 000

b) Barnbidrag, förslagsvis .. » 33 000

c) Utomeuropeiskt tillägg,

förslagsvis ................ » 25 000

d) Bidrag till automobilresor,

förslagsvis ................ » 17 000

e) Förflyttningsbidrag, förslagsvis

.................... » 30 000

f) Prisutjämningstillägg — » 19 000 »

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal »

6. Rörligt tillägg, förslagsvis......... »

Summa kronor

665 000

260 000

27 000

414 000

215 000

174 000

1 755 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 180 000

Nettoutgift kronor 1575 000

dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 4 200 000 kronor.

[18.] Försvarsstaben: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget för innevarande

budgetår, 645 000 kronor, disponeras på sätt framgår av statsliggaren för

detta budgetår, s. 88. I anslaget ha inräknats medel för bestridande av omkostnaderna

vid försvarsväsendets radioanstalt.

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 18) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Försvarsstaben: Omkostnader för budgetaret 1946/4 i beräkna ett förslagsanslag

av 645 000 kronor. Denna anslagsfråga torde nu böra upptagas till

behandling.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har chefen för försvarsstaben

beräknat medelsbehovet för sjukvård, reseersättningar m. m., expenser, anskaffning,

underhåll och drift av motorfordon, fotoanstaltens verksamhet samt

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 120. 135

inköp av åskådningsmateriel rn. m. för identifiering av flygplan till samma

belopp som för innevarande budgetår, tillhopa 287 000 kronor.

För underhåll av chiffreringsapparater m. m. samt för anskaffning av reservdelslager

för sådana apparater lia för innevarande budgetår anvisats 15 000

kronor respektive 5 000 kronor.

Försvarsstabschefen har beräknat medelsbehovet för nästa budgetår för

ifrågavarande två ändamål till 15 000 kronor respektive 1 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för här avsedda ändamål skulle således

utgöra (287 000 + 15 000 + 1 000 =) 303 000 kronor.

Till försvarsväsendets radioanstalts omkostnader ha för innevarande budgetår

beräknats 338 000 kronor. Emellertid ha, såsom anförts under föregående

punkt, avsevärda kostnader för anstaltens verksamhet de senaste åren

bestritts från förskottsanslag och, innevarande budgetår, avvecklingsanslag.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår för radioanstalten m. m.

har beräknats till 950 000 kronor.

I detta sammanhang torde böra anmälas, att fråga uppkommit, att åt i

Moskva stationerade försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer skulle

inrymmas rätt till fri tjänstebostad, uppvärmning och belysning i likhet med vad

som tillkommer samtliga civila befattningshavare vid beskickningen därstädes.

Denna fråga torde komma att föreläggas riksdagen av chefen för finansdepartementet.

Enligt § 5 kungörelsen den 27 juni 1929 (SFS nr 252) angående

ersättning för flyttnings- och resekostnader åt diplomatiska och konsulära

tjänstemän kan, därest vid dylik tjänstemans förflyttning kostnaderna för

flyttning av bohaget icke skulle stå i rimligt förhållande till bohagets värde

eller till dess behövlighet för ägaren, tjänstemannen i stället för gottgörelse

för flyttningskostnad erhålla ersättning för anskaffande av nya möbler. I

analogi härmed har Kungl. Maj:t genom beslut den 22 februari 1946 medgivit,

att kostnaderna för möblering av militär- och marinattachéernas i Moskva bostäder

må bestridas av statsmedel och avföras å förevarande anslag.

Mot de föreliggande beräkningarna av medelsbehovet under förevarande Departements

anslag har jag i huvudsak intet att erinra. Såsom närmare framgår av förut- chefen.

nämnda, promemoria i ämnet, förordar jag dock vissa mindre avvikelser från

de framlagda beräkningarna, och uppskattar i enlighet därmed medelsbehovet

till 1 250 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 605 000 kronor. Anslagshöjningen

beror i huvudsak på överflyttning av vissa kostnader från

avvecklingsanslag till förevarande anslag och är av skäl som under närmast

föregående punkt antytts att betrakta som tillfällig vad beträffar ett belopp

av i runt tal 500 000 kronor. Sistnämnda belopp bör icke inräknas inom försvarsbeslutets

kostnadsram.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 1250 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lik)

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

[19.] Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.

1942 års försvarsbeslut:

under uppsättningsperioden .............................. kronor 62 020 800

vid genomförd organisation................................ » 66 779 000

Budgetåren 1942/47 (beräknad medelbelastning per år å

kostnadsramen)1 ............................................ » 67 912 000

Anslaget för innevarande budgetår, 70 700 000 kronor, disponeras enligt en

av Kungl. Majit den 15 juni 1945 fastställd avlöningsstat (se statsliggaren

för detta budgetår, s. 90). Samma dag har Kungl. Majit fastställt särskilda

personalförteckningar beträffande från anslaget avlönad personal ävensom

meddelat vissa därtill anslutande tillämpningsföreskrifter, vilka föreskrifter

finnas intagna i statsliggaren, s. 90 o. f.

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 22) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1946/47 beräkna

ett förslagsanslag av 72 500 000 kronor. Denna anslagsfråga upptager jag nu

till behandling.

Förslag till personalförteckningar för budgetåret 1946/47, upptagande

flertalet av de beställningar och befattningar, som böra avses för olika

staber, truppförband m. m., bör i vanlig ordning överlämnas till riksdagens

vederbörande utskott. I likhet med vad som skett för innevarande budgetår

böra i nämnda personalförteckningar upptagas alla de beställningar och befattningar,

vilka beräknas skola tillsättas under budgetåret, även örn viss beställning

eller befattning planenligt icke skall tillsättas redan från och med

budgetårets ingång. Det bör få ankomma på Kungl. Majit att i samband med

personalförteckningarnas fastställande eller i annat sammanhang meddela beslut

örn tidpunkten för nya beställningars eller befattningars tillsättande.

Riksdagens bemyndigande härtill torde böra inhämtas.

Under de senaste åren ha förelegat vissa svårigheter att besätta samtliga

de å personalförteckning uppförda kaptensbeställningarna. Med hänsyn härtill

har inhämtats riksdagens medgivande att, därest ledig kaptensbeställning

icke kunnat besättas med därtill kompetent beställningshavare, ett mot uppkommande

vakanser svarande antal löjtnantsbeställningar i stället får tillsättas.

Samma anordning torde erfordras jämväl för nästa budgetår. Medgivande

av denna innebörd synes böra intagas i form av anmärkning i vederbörlig

personalförteckning.

Såsom redan anmälts för riksdagen i propositionen 1945: 341 har Kungl.

Majit för tiden intill den 1 april 1946 meddelat föreskrifter beträffande avlöning

m. m. åt icke ständigt tjänstgörande fast anställd personal vid frivillig

tjänstgöring efter den förstärkta försvarsberedskapens upphörande å vakanta

officers-, underofficers- eller manskapsbeställningar, innebärande i huvudsak

att krigsavlöningsreglementet skulle, med visst undantag i fråga örn krigsutrustningsbidrag,

tillämpas å personalen. Jämväl i fortsättningen torde det

1 Vissa kostnader överförda från andra anslag.

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

bliva nödvändigt att i viss utsträckning taga i anspråk personal som här avses

för frivillig tjänstgöring å vakanta beställningar. Därvid synes emellertid å

personalen i princip böra tillämpas för fred gällande avlöningsbestämmelser.

Föreskrifter i sådant syfte torde böra utfärdas av Kungl. Maj :t. Jag förutsätter

att, därest härvid skulle uppkomma frågor av beskaffenhet att böra underställas

riksdagens prövning, dessa frågor —- innan bestämmelser i ämnet erhålla

definitiv giltighet — underställas riksdagens prövning.

I propositionen 1945: 170 (s. 266 o. f.) behandlade min företrädare i ämbetet

frågan örn personalbehovet för Skånska kavalleriregementet, vilket jämlikt

beslut av 1943 års riksdag skulle uppsättas i samband med att Skånska pansarregementet

överflyttades till Hässleholm. Det i propositionen framlagda förslaget

till personalförändringar, vilket riksdagen bifallit (skrivelse 1945:353),

innebar i huvudsak allenast en omfördelning av redan befintliga beställningar

och befattningar; dock skulle för det nya regementet inrättas — förutom en

regementschefsbeställning — vissa beställningar och befattningar för förvaltningspersonal.

De personalförändringar som föranleddes av förslaget ha

kommit till uttryck i personalförteckningarna för innevarande budgetår. Jämlikt

föreskrift skola dock, intill dess omorganisationen av kavalleriet kan

genomföras, de för budgetåret 1944/45 fastställda personalförteckningarna

fortfarande gälla i de delar som beröras av densamma.

Genom beslut den 27 september 1945 har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser

rörande organiserandet av Skånska kavalleriregementet, vilket skulle

ske i omgångar med början den 1 oktober 1945. Chef för 1''egementet har tillsatts,

varjämte med stöd av nämnda beslut den 27 september 1945 vidtagits

vissa personalplaceringar.

I särskild skrivelse har överbefälhavaren föreslagit, att med uppsättandet

av Skånska kavalleriregementet skulle av anförda skäl tills vidare anstå. Framställningen

är föremål för remissbehandling. Jag förutsätter, att det skall ankomma

på Kungl. Maj:t att meddela de föreskrifter rörande berörda personalstater

som må kunna föranledas av ett ställningstagande till överbefälhavarens

förslag.

Beträffande för nästa budgetår föreslagna ändringar med avseende å manskapsstaterna

för armén får jag, under åberopande av vad jag under punkt 4

anfört, hänvisa till det upprättade förslaget till personalförteckningar.

Jag övergår härefter till behandlingen av de olika anslagsposter, som böra

ingå i avlöningsstäten, och föreslår i anslutning därtill erforderliga ändringar

i de för innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Generalstabskåren.

Under hänvisning till vad jag i det föregående under punkt 1 anfört angående

vissa minskningar av personalstaterna, vilka vid inom högkvarteret

utfört utredningsarbete rörande försvarets organisation efter utgången av

löpande femårsperiod visat sig möjliga att genomföra redan från och med

s. 138 Kontrollera mot PDF

138 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

nästa budgetår, föreslår jag, att antalet beställningar för kaptener vid generalstabskåren

minskas med 3.

Arméstaben.

Under denna rubrik äro för innevarande budgetår upptagna 9 befattningar

för kaptener med arvoden enligt lönegrad Oa 3. Då det visat sig svårt att

med nuvarande befälstillgång besätta dessa befattningar med enbart kaptener,

Ilar chefen för armén hemställt, att befattningarna för möjliggörande av

ökad frihet vid personvalet måtte utbytas mot befattningar för kaptener eller

löjtnanter i lönegrad Oa 3 eller Oa 2.

För egen del har jag, i likhet med civilförvaltningen, icke funnit något att

erinra mot vad arméchefen sålunda hemställt.

De för närvarande i personalförteckningen upptagna befattningarna för 10

kaptener eller löjtnanter i flygtjänst med arvoden enligt, lönegrad Oa 3 eller

Oa 2 samt för 10 löjtnanter i flygtjänst med arvoden enligt lönegrad Oa 2 böra

av skäl som i det föregående under punkt 1 anförts Utgå ur förteckningen.

De å vederbörliga personalförteckningar under rubriken Arméstaben uppförda

civila ordinarie och extra ordinarie befattningarna skola enligt till personalförteckningarna

hörande noter fördelas på arméstaben, centrala värnpliktsbyrån,

arméinspektionen och hemvärns staben enligt arméchefens bestämmande.

Av den ordinarie personalen har hittills icke någon befattningshavare

tilldelats centrala värnpliktsbyrån. Arméchefen har nu föreslagit, att

den extra ordinarie personalen i fortsättningen i personalförteckningen uppdelas

å rubrikerna Arméstaben och Centrala värnpliktsbyrån.

Civilförvaltningen har funnit det angeläget att, i avvaktan på ett utbrytande

från arméns avlöningsanslag av kostnaderna för centrala värnpliktsbyrån,

den för värnpliktsbyrån avsedda personalen örn möjligt redovisades

för sig samt har biträtt arméchefens förslag härutinnan.

I anledning av förslaget lia i förslagen till personalförteckningar samtliga

för centrala värnpliktsbyrån avsedda befattningar upptagits under särskild

rubrik.

Arméchefen har erinrat, att inom arméstaben under år 1945 utförts vissa

organisationsundersökningar, och föreslagit inrättande av befattningar för en

kontorsskrivare av 2. klass i lönegrad A 13, två kansliskrivare i lönegrad A 11,

ett kanslibiträde i lönegrad A 7, fem kanslibiträden i lönegrad MEo 7 och ett

skrivbiträde i lönegrad MEo 2, varvid en kontorsbiträdesbefattning i lönegrad

A 4, en kansliskrivarbefattning i lönegrad MEo 11 och två lrontorsbiträdesbefattningar

i lönegrad MEo 4 kunde utgå ur vederbörliga personalförteckningar.

Arméchefen har till stöd för förslaget anfört i huvudsak

följande.

För att kunna erhålla tillräckligt kvalificerad personal och bibehålla, den

välmeriterade och rutinerade arbetskraft, som under ett avsevärt antal år

tjänstgjort vid arméledningen, vore det nödvändigt att vid arméstaben löneskalan

hölles vid samma nivå som vid försvarsstaben och vissa civila statliga

verk. Påpekas borde att vid försvarsstaben redan inrättats ett antal befatt
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

ningar i lönegraderna A 7 celi Milo 7 för kvinnlig personal med arbetsuppgifter

liknande dem, som åvilade motsvarande personal vid arméstaben.

För arméledningens expedition erfordrades en ordinarie kontorsskrivarbefattning

i lönegrad A 13 i utbyte mot en extra ordinarie kansliskrivarbefattning

i lönegrad .Milo 11. Vidare erfordrades två ordinarie kansliskrivarefattningar

i lönegrad All, avsedda för arméstabens organisations- och utrustnings

avdelningar. Fe göromål, som skulle ankomma pa dessa, ombesörjdes

för''närvarande av ett kanslibiträde i lönegrad A 7 respektive en extra tjänsteman

i lönegrad MEx 13, vilken jämlikt beslut av Kungl. Majit funnes anställd

vid utrustningsavdelningen. _ o

För arméinspektionens centralavdelning erfordrades (säsong armeinspektörens

respektive chefens för centralavdelningen sekreterare) två kanslibiträden

i lönegrad A 7 i utbyte mot två kontorsbiträde!! i lönegrad A 4. ^ Vidare

erfordrades för arméstabens organisations- och personalavdelningar två kanslibiträden

i lönegrad MEo 7 i utbyte mot iva kontorsbiträdet! i lönegiad

MEo 4. Av de återstående tre begärda kanslibiträdena i lönegrad MEo 7

vöre en avsedd såsom arméchefens sekreterare, en för arméinspektionens centralavdelning,

reglementsdetaljen, och en för samma avdelnings trupputbildningsdetalj.

Såsom arméchefens sekreterare tjänstgjorde för närvarande ett

kvinnligt kontorsbiträde, vilket anställts mot särskilt arvode jämlikt försvarets

civilförvaltnings beslut.

Befattningen vid reglementsdetaljen inom armeinspektionens centraiavdelning,

vilken för närvarande uppehölles av en extra tjänsteman i lönegrad

MEx 7 enligt av försvarets civilförvaltning lämnat medgivande, vore

avsedd för manuskript- och korrekturgranskning. Fetta arbete, som under

de senaste åren varit omfattande, hade hittills åvilat en kommenderad

officer, vilken till sitt förfogande haft en inkallad reservofficer och ett

expeditionsbiträde. Fen kommenderade officeren hade tjänstgjort huvudsakligen

såsom expeditionsofficer vid detaljen, under det att manuskript- och

korrekturgranskning åvilat de båda övriga. Efter beredskapens avveckling

kunde den inkallade reservofficeren icke längre paräknas. Att utföra arbetet

i fråga enbart med korttidsinkallade expeditionsbiträden vore icke möjligt,

helst som under de närmaste åren arbetets omfattning endast i ringa grad

bomme att begränsas. Till den kommenderade officerens förfogande borde

därför ställas en civil befattningshavare nied god allmänbildning (studentexamen

eller motsvarande), stilistisk förmåga och ordningssinne. Fet syntes

med angivna kvalifikationer icke vara möjligt att härför avse en befattningshavare

nied lägre lönegradsplacering än MEo 7. I samband härmed kunde ett

expeditionsbiträde frigöras.

Befattningen vid trupputbildningsdetaljen inom arméinspektionens centralavdelning

upprätthölles för närvarande såsom expeditionsofficersbefattning

av en inkallad reservofficer. Benne hade hittills handlagt vissa rutinärenden

och granskat alla ammunitionsbeställningar för armén. Han hade

— då övriga ''officerare vid detaljen ofta avlöstes —. i viss mån svarat för

kontinuiteten i arbetet. Efter återgången till fredsförhå-llanden syntes befattningen

i fråga kunna upprätthållas av en val kvalificerad kvinnlig befattningshavare,

lämpligen i lönegrad MEo 7.

Hittills hade vid arméinspektionens sjukvårdsavdelning varit anställda

förutom ett kontorsbiträde i lönegrad MEo 4 — två extra kontors- och sex

extra skrivbiträden. Vid återgång till fredsförhållandcn kunde denna per

sonat begränsas till sammanlagt två kontors- och tre skrivbiträden. Av dessa

föresloges det nuvarande kontorsbiträdet i lönegrad MEo 4 bibehållas for

expeditionen. Vid arméöverläkarens expedition vore ordnad en särskild per

sonal-(rull-)detalj, där specialregistrering skedde av värnpliktiga läkare, tand
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Majlis proposition nr 120.

läkare och apotekare samt därjämte av viss personal, som av arméchefen ställ - des till arméöverläkarens förfogande för krigsplacering. Nämnda registrering

vöre förenad med ett betydande arbete; förutom skrivarbete även tekniskt

arbete i samband med krigsplacering av medicinalpersonal och uttagande av

densamma till fackutbildning och facktjänstgöring. Då arbetet i fråga dels

krävde stor noggrannhet och oavbruten kontinuitet, dels komme att allt framgent

fortsätta borde den härför avsedda personalen under lång tid bibehållas

vid samma tjänst. För berörda detalj borde därför inrättas en ordinarie

kontorsbiträdesbefattning i lönegrad A 4. Vid detaljen erfordrades härutöver

ett skrivbiträde, som tills vidare syntes kunna upptagas såsom extra ordinarie

i lönegrad MEo 2. Övrig erforderlig kontorspersonal vid sjukvårdsavdelningen

börtie tills vidare anställas såsom extra tjänstemän.

Såsom framgår av propositionen 1945: 170 (s. 280) upptog arméchefen redan

i sina äskanden för innevarande budgetår vissa av de nu framförda förslagen.

Civilförvaltningen ansåg sig emellertid med hänsyn till pågående utredningar

angående behovet av icke-ordinarie personal samt angående löneklassplacering

m. m. för befattningshavare inom försvaret icke böra för detta budgetår framlägga

något förslag i ämnet. Min företrädare i ämbetet uttalade för sin del,

att skäl syntes föreligga att låta med ställningstagande till arméchefens förslag

i berörda delar anstå i avbidan pa genomförandet av sådana organi sationsundersökningar,

som i viss utsträckning skett vid försvarsstaben.

Civilförvaltningen har nu, då viss utredning i angivna hänseenden numera

förebragts, ansett sig böra, oaktat förenämnda sakkunnigutredningar ännu icke

slutförts, föreslå vissa löneförändringar, vilka befunnits oundgängliga och

synts ämbetsverket kunna genomföras utan föregripande av utredningarnas

resultat. Civilförvaltningen har i denna fråga anfört följande.

Vad först angår frågan om uppflyttande av befattningarna i lönegrad

MEo 11 vid arméstabens expedition och A 7 vid organisationsavdelningen till

befattningar i lönegrad A 13 respektive All anser ämbetsverket spörsmålet

härom så intimt beröras av förutnämnda utredningar, att ämbetsverket funnit

sig icke böra framlägga något förslag i ämnet.

Då den för utrustningsavdelningen begärda befattningen torde få anses

erforderlig under alla förhållanden, synes den böra uppföras i vederbörlig

personalförteckning. Mot löneställningen har ämbetsverket icke funnit anledning

till erinran. Befattningen torde emellertid tills vidare böra uppföras såsom

extra ordinarie. Ämbetsverket har förty under icke-ordinarieposten för

ändamålet beräknat medel för avlönande av en befattningshavare i lönegrad

MEo 11. 6 °

A idkommande de begärda befattningarna i lönegrad A 7 och MEo 7 avses

dessa för kvinnliga befattningshavare med mera självständigt och kvalificerat

arbete än det som regelmässigt utföres av kontors- och skrivbiträdespersonal

i allmänhet. Ehuru sålunda i och för sig goda skäl synas tala för arméchefens

förslag, torde likväl med hänsyn till pågående utredningar återhållsamhet böra

iakttagas vid inrättande av nya befattningar i nyssnämnda lönegrader. För

att personal med erforderliga kvalifikationer skall kunna erhållas och det skall

bliva möjligt att för längre tid bibehålla vederbörande i tjänst synes det emellertid

nödvändigt, att arméstabens uppsättning av civil personal avpassas efter

i huvudsak samma normer som tillämpas vid liknande institutioner, exempelvis

försvarsstaben. Ur angivna synpunkter har civilförvaltningen funnit sig

böra beräkna medel under förevarande anslagspost för två nytillkomna be
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Majlis proposition nr 120.

fattningar i lönegrad A 7 och under icke-ordinarieposten för tre nytillkomna

befattningar i lönegrad MEo 7.

För arméinspektionens sjukvårdsavdelning torde, på sätt föreslagits, böra

räknas med en befattning i lönegrad A 4 och en befattning i lönegrad MEo 2.

I enlighet med det anförda torde en befattning i lönegrad A 4 böra utgå ur

personalförteckningen för ordinarie tjänstemän.

Allmänna lönenämnden och förs vars väsendets lönenämnd, som funnit skäl

tala för att biträdespersonalen vid arméstaben i åtminstone begränsad omfattning

bereddes fastare anställning, lia ansett sig böra i huvudsak biträda civilförvaltningens

förslag, särskilt som 1945 års riksdag i viss utsträckning medgivit

inrättande av ordinarie och extra ordinarie biträdesbefattningar vid försvarsstaben.

I stället för den föreslagna ordinarie kontorsbiträdesbefattningen

i lönegrad A 4 syntes dock tills vidare böra inrättas en extra ordinarie tjänst.

Vad anginge uppf lysningen av två kontorsbiträdet! i lönegrad A 4 till kanslibiträden

i lönegrad A 7 syntes icke samma skäl tala för vidtagandet av denna,

åtgärd som för inrättandet av ett antal extra ordinarie biträdesbefattningar.

Då arméstaben emellertid för närvarande disponerade endast en ordinarie

kanslibiträdesbefattning, hade lönenämnderna icke heller i denna del velat

motsätta sig civilförvaltningens förslag.

För egen del kan jag ansluta mig till civilförvaltningens förslag, dock med

den jämkningen att jag, i likhet med lönenämnderna, i stället för den föreslagna

kontorsbiträdesbefattningen i A 4 föreslår inrättande av en extra ordinarie

tjänst i motsvarande lönegrad, samt att jag icke föreslår inrättande av

den föreslagna skrivbiträdesbefattningen i MEo 2. Härigenom torde icke föregripas

de resultat, till vilka pågående utredningar kunna leda. Jag anser mig

således kunna förorda, att från och med budgetåret 1946/47 inom arméstaben

inrättas ytterligare 1 kansliskrivarbefattning i lönegrad MEo 11, 5 kanslibiträdesbefattningar,

varav 2 i lönegrad A 7, i utbyte mot 2 befattningar i A 4,

och 3 i lönegrad i lönegrad MEo 7, samt 1 kontorsbiträdesbefattning i lönegrad

MEo 4. Antalet kontorsbiträden i A 4 minskas alltså med 2.

Arméinspektionen.

Arméchefen har föreslagit, att en av de fyra i vederbörlig personalförteckning

för arméinspektionen uppförda beställningarna för alternativt överstelöjtnant

eller major överföres till hemvärnsstaben och avses för stabscliefen

vid nämnda stab. I samband därmed borde den nu för hemvärnsstaben uppförda

beställningen för alternativt major eller kapten överföras till arméin

spektionen. Till stöd för förslaget har arméchefen anfört, att stabschefsbefattningen

vid hemvärnsstaben under relativt lång tid borde upprätthållas av

en och samme beställningshavare, vilken borde kunna befordras i innehavande

befattning. Ett utbyte av beställningshavare mellan arméstaben och hemvärnsstaben

på sätt föreslagits hade under de gångna åren skett kommandovägen.

Civilförvaltningen har funnit sig böra biträda arméchefens förslag.

För egen del anser jag mig böra tillstyrka förevarande förslag och räknar

därför för budgetåret 1940/47 för arméinspektionen med 3 beställningar för

s. 142 Kontrollera mot PDF

142 Kungl. Majlis proposition nr 120.

överstelöjtnanter eller majorer och med 2 beställningar för majorer eller

kaptener.

Hemvärnssiaben.

Den för hemvärnet erforderliga ordinarie militära personalen redovisas för

närvarande å vederbörlig personalförteckning under rubriken Hemvärnsstaben.

I anledning av återgång till fredsorganisation har hemvärnschefen i

skrivelse till chefen för armén framlagt förslag örn bland annat viss omorganisation

av hemvärnets stridsskola. I fråga örn ordinarie tjänstemän innebär

förslaget, att såsom chef för stridsskolan skulle tillkomma en befattning för

alternativt major eller kapten. Härutöver har bland annat hemställts örn inrättande

av en befattning för pensionerad underofficer, adjutant, i löneklass

UO 7. Förslaget har biträtts av chefen för armén, som i samband därmed föreslagit,

att rubriken Hemvärnsstaben måtte ändras till Hemvämsstaben med

hemvärnets stridsskola. Såsom redan anförts under rubriken Arméinspektionen

har arméchefen tillika hemställt, att den för stabschefen vid hemvärnsstaben

uppförda beställningen i lönegrad Oa 4 eller Oa 3 måtte utbytas mot

en beställning i lönegrad Oa 5 eller Oa 4.

Civilförvaltningen har erinrat, att min företrädare i ämbetet med stöd av

Kungl. Majda bemyndigande den 2 februari 1945 tillkallat särskilda sakkunniga,

1945 års hemvärnskommitté, för att inom försvarsdepartementet biträda

med utredning rörande hemvärnets organisation m. m. samt anfört att, i avvaktan

på resultatet av utredningen, det syntes vanskligt att taga ställning

tili de av arméchefen framförda förslagen. Med hänsyn emellertid till betydelsen

av de arbetsuppgifter, som anförtrotts hemvärnet, och angelägenheten

av att en effektiv utbildning av hemvärnsmännen kommer till stånd har civilförvaltningen

likväl funnit sig böra räkna med ett genomförande av förslaget

i vad det avser ordinarie tjänstemän.

Hemvärnskommittén har i utlåtande över civilförvaltningens anslagsäskanden,

såvitt avsåge de av arméchefen föreslagna befattningarna såsom chef för

respektive adjutant vid hemvärnets stridsskola, anfört i huvudsak följande.

Det vore kommitténs bestämda åsikt, att hemvärnets stridsskola borde bestå

i en framtida hemvärnsorganisation och att verksamheten där efter hand

hele borde bekostas av statsmedel. Trots att kommittén icke tagit ställning till

alla detaljer i fråga örn personalorganisationen vid stridsskolan, tvekade den

icke att tillstyrka inrättandet av en beställning i alternativt Oa 4 eller Oa 3

som chef för stridsskolan. Under de mer än två år skolan varit i verksamhet

hade instruktionsofficeren vid hemvärnsstaben så gott som oavbrutet varit

beordrad såsom skolchef. Med den omfattning kursverksamheten hade och

alltjämt vore avsedd att få kunde nämnde officer ej i fortsättningen beräknas

kunna tagas i anspråk såsom skolchef. Det vore ej heller lämpligt att för

kortare tid beordra annan officer såsom skolchef, då detta skulle medföra

bristande kontinuitet i verksamheten vid stridsskolan. Skolchefen måste dessutom

vara väl insatt i hemvärnets speciella taktik. Han borde vidare vara den,

som i första hand prövade hemvärnets utbildningsföreskrifter och gåve uppslag

till ändringar i föreskrifterna.

I motsats till civilförvaltningen tillstyrkte kommittén även inrättandet av

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

en arvodesbefattning i löneklass 5J0 7 för en adjutant vid stridsskolan. Såsom

adjutant vid skolan hade under heredskapstiden varit beordrade underofficerare,

inkallade till tjänstgöring i perioder om två å tre månader. Det ofta

återkommande ombytet av adjutant hade visat sig vara i hög grad olämpligt,

då kontinuiteten i arbetet blivit lidande härav. Kommittén hade övervägt

möjligheten av att helt indraga adjutantbefattningen och på förvaltaren överflytta

de uppgifter, som hittills ankommit på adjutanten, men kommittén hade

icke funnit sig kunna tillstyrka en sådan lösning. Visserligen vore antalet

elever i varje särskild kurs icke över 100, men på grund av de ofta återkommande

kurserna fordrade expeditionsarbetet i samband med kursdeltagarnas

in- och utryckning mycken tid och god rutin. Erfarenheten hade visat, att

eleverna i allmänhet saknade kännedom örn militära förvaltningsformer och

därför behövde biträde i flera, frågor. Förvaltarens arbetsbörda vore dessutom

så stor, att någon ökning därav icke vore tänkbar. Snarare borde, enligt

kommitténs mening, förvaltaren befrias från vissa av sina nuvarande åligganden.

Med hänsyn härtill och då det syntes angeläget att skolchefen så mycket som

möjligt befriades från att taga befattning med expeditionsgöromålen, ansåge

kommittén det fullt motiverat, att en adjutantbefattning uppfördes för stridsskolans

räkning. Adjutantens uppgift borde vara icke blott att handha expeditionen

utan även att svara för viss del av uppbörden, exempelvis uppbörden av

tyg- och sjukvårdsmateriel, som nu åvilade förvaltaren.

Såsom framgår av vad jag anfört under rubriken Arméinspektionen har jag

ansett mig böra tillstyrka förslaget örn utbyte av nu för hemvärnsstaben uppförd

beställning i lönegrad Oa 4 eller Oa 3 mot en beställning i lönegrad Oa 5

eller Oa 4. Vidare anser jag mig kunna förorda inrättande av en befattning

för pensionerad underofficer med arvode enligt löneklass UO 7, avsedd för

adjutant vid stridsskolan. Då hemvärnskommittén ännu icke slutfört sitt utredningsuppdrag

såvitt avser vissa organisatoriska frågor m. m. samt 1945 års försvarskommitté

torde komma att till behandling upptaga jämväl hemvärnets

organisation, är jag icke nu beredd taga ställning till förslaget örn inrättande

av en beställning, avsedd för chefen för stridsskolan. Jag förutsätter att chefsfrågan

tills vidare skall kunna lösas genom kommendering av lämplig officer.

Trupp förbanden.

Under hänvisning till vad i elef föregående under avsnitt 1 anförts böra icke

nu inrättas följande beställningar, vilka eljest jämlikt 1942 års försvarsbeslut

skulle ha tillkommit, nämligen vid pansartrupperna 1 major, 5 kaptener och

G sergeanter, vid artilleriet 3 kaptener och 4 löjtnanter, vid luftvärnet 2 majorer

och 6 kaptener samt vid trängen 9 kaptener och 8 sergeanter.

Vid infanteriet skulle planenligt- tillkomma 1 kapten för Svea livgarde,

varigenom antalet kaptensbeställningar uppbringades till det i försvarsbeslutet

för genomförd organisation beräknade. Då emellertid den omläggning av infanteriets

regementsorganisation, som av statens organisationsnämnd enligt

det föregående föreslagits, medför minskat behov av bland annat kaptensbeställningar

vid infanteriet, torde med inrättandet av berörd kaptensbeställning

böra anstå i nvbidan på ställningstagande till organisationsnämndens

förslag.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

För paus ar t rupp erna böra tillkomma beställningar för 2 fanjunkare.

1 staterna för artilleriets truppförband böra utökningar ske med

2 styckjunkare och 4 sergeanter. Av dessa beställningar äro 1 styckjunkare och

2 sergeanter avsedda för Gotlands artillerikår samt de övriga för Bergslagens

artilleriregemente.

Trängen lior för nästa budgetår tillföras beställningar för 5 fanjunkare.

Fälttygkåren.

I en till arméchefen ingiven promemoria har generalfälttygmästaren föreslagit

inrättande å fälttygkårens stat av två nya regemensofficersbeställningar

samt till stöd för förslaget anfört i huvudsak följande.

Även om en slutlig behandling av frågan örn fälttygkårens personalfråga

icke kunde komma till stånd förrän i samband med utredningen rörande försvarets

organisation efter utgången av femårsperioden 1942/47, syntes dock

nödvändigheten bjuda att fälttygkåren så snart som möjligt tillfördes de be

ställningar, som vöre oundgängligen erforderliga för att den av 1943 års riksdag

beslutade förvaltningsorganisationen skulle kunna tillfredsställande fungera

under normala fredsförhållanden.

Vid den i arméförvaltningens tygavdelnings fordonsbyrå ingående biluttagningssektionen

— militärregistret — handlades de ärenden, som avsåge dels

registrering m. m. av krigsmakten tillhöriga motorfordon, dels registrering

m. m. av de civila motorfordon, som vid mobilisering skulle tagas i anspråk av

krigsmakten, dels slutligen motsvarande ärenden rörande ianspråktagande av

civila motorfordon för civilförsvaret och vissa övriga samhälleliga uppgifter.

Verksamheten vid militärregistret vore av synnerlig betydelse för mobiliseringsberedskapen

och måste ständigt pågå.

Vid en materielvårdssektion i tygavdelningens kontrollbyrå handlades de

ärenden som rörde kontroll över vården av arméns vapenmateriel, motor- och

anspannsfordon, signal- och ingenjörteknisk materiel m. m. ävensom de ärenden,

som åvilade generalfälttygmästaren i hans egenskap av inspektör för tygmaterielvårdstjönsten

vid armén. Verksamheten vore av stor betydelse såväl

ur ekonomisk som beredskapssynpunkt och måste ständigt fortgå.

Som chefer för dessa båda under beredskapstiden tillskapade men enligt

1943 års förvaltningsbeslut även för normala fredsförhållanden inrättade sektioner

hade hittills tjänstgjort till beredskapstjänst inkallade regementsofficerare

i reserven, då erforderliga beställningar på aktiv stat vid fälttygkåren

icke inrättats. Sektionschefsbefattningarna uppehölles även efter den förstärkta

försvarsberedskapens upphörande den 1 juli 1945 av förenämnda officerare

i reserven, vilka under vissa betingelser förklarat sig villiga att kvarstanna

i tjänst åtminstone under en kortare tidsperiod. Även örn frågan örn

upprätthållandet av befattningarna genom provisoriska åtgärder skulle kunna

nödtorftigt lösas till innevarande budgetårs utgång, finge en dylik anordning

dock anses vara utesluten efter den 1 juli 1946. Det syntes även vara principiellt

oriktigt, att icke dylika permanenta befattningar inom den centrala försvarsförvaltningen

bekläddes av beställningshavare å ordinarie lönestat. I anslutning

till det anförda borde sålunda från och med nyssnämnda budgetår

fälttygkåren utökas med två regementsofficersbeställningar.

I detta sammanhang syntes ett annat betydelsefullt spörsmål böra framhållas.

Det rådde intet tvivel om att en av det andra världskrigets främsta

nyheter på det vapen- och ammunitionstekniska området utgjordes av raketvapnet.

Den mycket stora användning, som detta vapen redan fått och den uppmärksamhet,

som ägnats detsamma hos de segrande stormakterna, varslade örn

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

att nya vägar här beträtts, vilka kunde leda fram till högst avsevärda förändringar

på det tekniska och därmed på det taktiska och organisatoriska området.

Det syntes därför vara ytterligt betydelsefullt, att armén berörande frågor på

raketvapnets område bleve handlagda på ett effektivt och betryggande sätt.

Härför krävdes emellertid att erforderliga organisatoriska och personella förutsättningar

skapades. Omfattningen och den mycket skiftande arten av de

ärenden, som redan nu handlades vid vapenbyråns olika sektioner, syntes utesluta

en betryggande handläggning av raketärendena inom någon av de nuvarande

sektionerna. För ändamålet borde därför en särskild raketsektion

inom vapenbyrån inrättas under chefskap av därför kvalificerad tekniskt högskoleutbildad

regementsofficer.

Av de tre regementsofficersbeställningar, som i enlighet med det anförda

snarast skulle erfordras vid fälttygkåren, behövde emellertid icke mer än två

nu tillskapas. Å fälttygkårens personalförteckning funnes nämligen redan nu

upptagen en regementsofficersbeställning i lönegrad Oa 4, vilken dock enligt

särskilt utfärdad föreskrift tills vidare icke finge besättas. Därest medgivande

till återbesättande av denna beställning lämnades, skulle sålunda från och

med budgetåret 1946/47 endast två nya regementsofficersbeställningar behöva

tillkomma, avsedda för cheferna för militärregistret och materielvårdssektionen.

Befordringsförhållandena vid fälttygkåren hade på grund av uppskovet med

personalfrågans lösning samt därigenom att beställningar i lägre lönegrader

tillkommit samtidigt som beställningar i överstegraden bortfallit blivit mycket

ogynnsamma, vilket även framhållits i proposition 1944: 185 (s. 152). För att

i någon mån råda bot på detta missförhållande syntes av de båda föreslagna

nya regementsofficersbeställningania den ena böra upptagas i Oa 6 eller Oa 5

och den andra i Oa 5. Medgivande att från och med budetåret 1946/47 återbesätta

en nu befintlig beställning i lönegrad Oa 4 borde därjämte lämnas.

Berörda förslag till utökning av fälttygkårens personalstat har tillstyrkts

av chefen för armén, som därvid betonat, att militärregistret och materielvårdssektionen

måste äga bestånd jämväl i fred. Vidare har arméchefen vitsordat

behovet inom tygavdelningen av en särskild målsman för raketvapnet samt

biträtt förslaget örn inrättande av en särskild raketsektion under chefskap av

en högskoleutbildad regementsofficer. Mot den ifrågasatta lönegradsplaceringen

för de föreslagna nya beställningarna har arméchefen icke haft något

att erinra.

Civilförvaltningen har — under erinran örn den vid tiden för anslagsäskandenas

avgivande pågående utredningen rörande militärregistrets organisation

— ansett sig icke böra föreslå att å fälttygkårens personalstat uppfördes

någon ny beställning för regementsofficer, avsedd såsom chef för militärregistret.

Vidkommande förslaget i övrigt har civilförvaltningen uttalat

att, i avbidan på resultatet av den pågående utredningen rörande försvarets

framtida organisation, stor försiktighet borde iakttagas, när det gällde att

tillskapa nya beställningar. Med hänsyn till fälttygkårens för närvarande otillräckliga

numerär och nödvändigheten av att den av 1943 års riksdag beslutade

nya förvaltningsorganisationen fungerade på ett tillfredsställande sätt hade

civilförvaltningen -— under beaktande jämväl av de ogynnsamma befordringsförhållandena

vid kåren — funnit sig böra tillstyrka, att kåren tillfördes ytterligare

en regementsofficersbeställning samt att medgivande lämnades att åter
Bihang

till riksdagens protokoll IDIG. 1 sami. Nr 120. sus 46 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

besätta en nu vakantsatt dylik beställning. I och för sig syntes skäl kunna

tala för att åtminstone den ena beställningen upptoges såsom alternativt

Oa 5 eller Oa 4. Med hänsyn till den nyssnämnda utredningen syntes man

dock för närvarande böra stanna vid att hänföra båda beställningarna till

lönegrad Oa 4.

Försvarsväsendets lönenämnd har, under hänvisning till i det föregående

berörda utredningar beträffande militärregistret och arméns ingenjörpersonal,

avstyrkt förslaget örn inrättande av de två för militärregistret och materielvårdssektionen

avsedda beställningarna. Däremot har lönenämnden icke haft

något att erinra mot att den nu vakanthållna regementsofficersbeställningen

i lönegrad Oa 4 återbesättes.

Vid bifall till det förslag angående arméns ingenjörpersonal, som genom

särskild proposition förelagts riksdagen, skall tygavdelningens materielvårdssektion

omorganiseras till materielvårdsbyrå, vars chef skall anställas i särskild

ordning. Under denna förutsättning kan icke ifrågakomma att inrätta

den regementsofficersbeställning, vars innehavare enligt det föregående

förutsatts skola vara chef för materielvårdssektionen. Däremot har

jag intet att erinra mot att fälttygkåren tillföres en för annat ändamål avsedd

regementsofficersbeställning samt att en för närvarande vakantsatt sådan beställning

i lönegrad Oa 4 återbesättes. Den av mig föreslagna nya regementsofficersbeställningen

synes böra uppföras i alternativt Oa 5 eller Oa 4. Yad

i det föregående anförts ger vid handen, att dessa båda beställningshavare

erhålla viktiga arbetsuppgifter inom tygavdelningen.

I personalförteckningen för innevarande budgetår har, med hänsyn till vissa

förhållanden, för vilka närmare redogjorts i propositionen 1944: 185, föreskrivits

att, därest överste vid fälttygkåren åtnjuter tjänstledighet i anledning

av förordande å överingenjörsbefattning vid försvarets fabriksverk samt

annan beställningshavare vid kåren förordnas å beställningen, å en av beställningarna

i lägre lönegrad vid kåren icke må meddelas successionsförordnande.

Denna föreskrift bör fortfarande gälla.

Tygstaten.

Tygstatens personalstat torde planenligt böra utökas med 2 tygförvaltare

av 2. klassen, 4 tygverkmästare av 2. klassen och 2 tyghantverkare av 2.

klassen. Av tygförvaltarna är den ene avsedd för tygförvaltningsskolan och

den andre för centralförråd, medan de båda tyghantverkarna avses för

Skånska kavalleriregementet.

På grund av avgång bland den personal vid krigsmaterielverket och försvarets

fabriksverk, som för innevarande budgetår redovisas å tygstaten, kunna

dessa beställningar minskas, såvitt avser krigsmaterielverket, med 1 tygförvaltare

av 1. klassen och 4 tygskrivare samt, såvitt avser fabriksverket, med 2

tygförvaltare av 1. klassen.

Intendenturkåren.

Under hänvisning till vad jag i det föregående under punkt 1 anfört föreslår

jag, att antalet kaptensbeställningar från och med nästa budgetår minskas

med 2.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 120.

147

Fältläkarkåren.

Arméöverläkaren har till behandling upptagit frågan rörande läkarvården

vid arméns jägarskola, Göta trängkårs kompani i Nora samt arméns intendenturförråd

i Stockholm och Första intendenturkompaniet och därvid föreslagit

inrättande av särskilda bataljonsläkarbeställningar för ändamålet.

Läkarvården är för närvarande vid ifrågavarande förband och anstalter ordnad

på följande sätt.

I samband med 1942 års riksdags beslut att året runt förlägga en jägarbataljon

ur Norrbottens regemente till Kiruna förutsattes, att läkarvården

vid bataljonen skulle bestridas av bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt att

sammanlagt 12 extra tjänstgöringsmånader måste uttagas, motsvarande 5

bataljonsläkare vid fältläkarkåren. Samma anordning tillämpas jämväl sedan

jägarbataljonen från och med den 1 juli 1945 omorganiserats till arméns

jägarskola.

Yad angår läkarvården vid Göta trängkårs kompani i Nora förutsattes i

samband med 1942 års riksdagsbeslut, att förbandet icke skulle ha egen

läkare; civila läkare i orten skulle anställas för den egentliga sjukvården mot

arvode enligt avtal. Sjukvårdsutbildningen skulle ledas av bataljonsläkaren

vid Livregementets grenadjärer, som förutsattes skola företaga resor till

Nora, när utbildningsarbetet så erfordrade. För beredande av ersättning till

denne för resor till och från Nora har å vederbörlig arvodesförteckning uppförts

ett arvode å 1 500 kronor.

Beträffande slutligen arméns intendenturförråd i Stockholm och Första

intendenturkompaniet har Kungl. Majit genom beslut den 18 januari 1946

bemyndigat arméöverläkaren att, i den mån honom underställd tjänstgöringsskyldig

läkare icke står till förfogande, träffa avtal med icke tjänstgöringsskyldig

militärläkare eller civil läkare att tills vidare intill den 1 juli 1946

bestrida läkarvården därstädes mot en ersättning av högst 18 kronor för

dag i ett för allt.

Chefen för armén och försvarets sjukvårdsförvaltning ha tillstyrkt arméöverläkarens

förenämnda förslag, därvid sjukvårdsförvaltningen uttalat, att

ämbetsverket funnit det synnerligen angeläget, att för läkarvårdens behöriga

bedrivande särskilda läkarbefattningar inrättades vid de ifrågavarande förbanden

och anstalterna.

Civilförvaltningen har erinrat att, enligt Kungl. Majlis bemyndigande, min

företrädare i ämbetet den 14 januari 1944 tillkallat särskilda utredningsmän

för att inom försvarsdepartementet verkställa utredning rörande militärsjukvårdens

organisation och därmed sammanhängande spörsmål. Civilförvaltningen

ifrågasatte, örn, i avbidan på resultatet av denna utredning, de föreslagna

läkarbeställningarna borde inrättas och örn ej den hittillsvarande anordningen

borde tills vidare bibehållas. Med hänsyn emellertid till de framträdande

bristerna i den nuvarande organisationen, vilka syntes böra snarast

möjligt elimineras, hade civilförvaltningen ansett sig böra tillstyrka arméöverläkarens

förslag. De nya läkarbeställningarna syntes dock icke böra tillsättas

med ordinarie innehavare utan endast intill dess Kungl. Majit annorlunda

bestämde uppehållas på förordnande tills vidare.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

För egen del är jag icke beredd att, innan ställning tagits till det förslag

angående militärsjukvårdens framtida organisation, som förenämnda utredningsmän

ha att avgiva, förorda att ordinarie bataljonsläkarbeställning inrättas

vid annat förband än Göta trängkårs kompani i Nora. Det torde böra ankomma

på Kungl. Majit att pröva, huruvida den nya beställningen skall uppehållas på

förordnande eller tillsättas med ordinarie innehavare. Anmärkning härom

har intagits i förslaget till personalförteckning. Jag förutsätter, att de för

närvarande tillämpade anordningarna för tillgodoseende av läkarvården vid

övriga här ifrågavarande förband och anstalter få bestå jämväl under nästa

budgetår.

Till löner för den å personalförteckningen för ordinarie tjänstemän upptagna

personalen — med undantag av den personal vid försvarets fabriksverk,

som redovisats under tygstaten — skulle för nästkommande budgetår

erfordras ett belopp av i runt tal 47 900 000 kronor. Denna beräkning förutsätter,

att samtliga beställningar komma att vara besatta under hela budgetåret.

Emellertid torde åtskilliga nytillkommande beställningar icke komma

att tillsättas redan från och med budgetårets början. Vidare kan man räkna

med att en del beställningar med hänsyn till rekryteringssvårigheter komma att

under hela eller någon del av året vara vakanta. Med hänsyn till vad sålunda

anförts kan anslagsbelastningen för löner till ordinarie tjänstemän beräknas

komma att icke oväsentligt understiga det enligt förutnämnda grunder beräknade

beloppet. Jag uppskattar de verkliga lönekostnaderna till ett belopp av

46 500 000 kronor.

För avlöningar till personal å avgångsstat har för innevarande budgetår

beräknats ett belopp örn 33 000 kronor. Enär det icke är möjligt att

nu beräkna i vilken omfattning personal kan komma att vara överförd

till avgångsstat under nästa budgetår, synes såsom utgångspunkt vid beräkningen

av medelsbehovet för avlöningar till sådan personal böra

tagas de beräknade kostnaderna för avlöningar till de beställningshavare,

som enligt hittills meddelade beslut överförts å avgångsstat och kunna

beräknas där kvarbliva under nästa budgetår. Enligt civilförvaltningens

beräkning kunna ifrågavarande kostnader — örn hänsyn tages till att

en av dessa beställningshavare förordnats å för pensionerad personal

avsedd arvodesbefattning och hans avlöning alltså skall belasta förevarande

anslagspost endast i den mån den överstiger arvodesbeloppet — uppskattas

till i runt tal 39 000 kronor. Denna beräkning synes böra godtagas.

Hittills har endast en beställningshavare, i lönegrad Oa 6, överförts till

disponibilitetsstat. För arvode till personal å dylik stat beräknar jag därför

för nästa budgetår ett belopp av 10 000 kronor.

För avlöningar till volontärer över stat beräknades för innevarande budgetår

500 000 kronor med utgångspunkt från ett antal volontärer av 1 900 och

med hänsyn tagen jämväl till att på grund av rekryteringssvårigheter vakans

komme att föreligga å åtskilliga beställningar. Medelsbehovet för ändamålet

synes för nästa budgetår kunna upptagas till 400 000 kronor.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 149

Med hänsyn till minskat antal kvarstående indelta kan medelsbehovet för

dagavlöning och dagavlöningstillagg åt indelt manskap, för innevarande budgetår

beräknat till 78 000 kronor, för budgetåret 1946/47 i enlighet med civilförvaltningens

kalkyler uppskattas till omkring 73 000 kronor.

Från anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän utgå, förutom

lön enligt löneplan, vissa i avlöningsreglementena angivna fasta lönetillägg

och flygtillägg. Dessa förmåner kunna liksom för innevarande budgetår beräknas

draga en kostnad av omkring 950 000 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts kan alltså förevarande anslagspost

för budgetåret 1946/47 beräknas till (46 500 000 + 39 000 + 10 000 +

400 000 + 73 000 + 950 000 =) 47 972 000 kronor eller i avrundat tal 48 000 000

kronor. Motsvarande kostnader uppskattades för innevarande budgetår till

48 500 000 kronor.

Av riksdagen tidigare givna bemyndiganden för Kungl. Majit att vidtaga

särskilda åtgärder för fyllande av personalkadrerna samt att meddela bestämmelser

örn placering i löneklass m. m. för personal, som överförts till aktiv

stat, torde icke erfordras för nästa budgetår.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

Arméstaben m. m.

Chefen för armén har föreslagit, att en befattning såsom expeditionsunderofficer

i löneklass UO 7, avsedd för centrala värnpliktsbyrån, måtte inrättas.

Alltsedan värnpliktsbyråns tillkomst hade en inkallad pensionerad underofficer

varit i tjänstgöring vid värnpliktsbyråns truppregistreringsdetalj och

därvid tjänstgjort i sin mobiliseringsbefattning. Behovet av denne expeditionsunderofficer

kvarstode även efter övergång till fredsförhållanden. Då

värnpliktsbyrån organiserades hade omfattningen av det arbete, som bomme

att på vila berörda detalj, icke kunnat överblickas. Omfattningen av arbetsuppgifterna

hade successivt ökats, bland annat hade värnpliktsbyrån blivit

truppregistreringsmyndighet för allt flera myndigheter (krigsmaterielverket,

försvarets fabriksstyrelse m. fl.). Då truppregistreringsdetaljen vid värnpliktsbyrån

hade samma funktioner, som fullgjordes av truppförbandens personal-

och mobiliseringsavdelningar, bleve det löpande expeditionsarbetet så

omfattande, att det icke medhunnes av vederbörande expeditionsofficer.

Civilförvaltningen, som funnit vad arméchefen anfört bärande, har tillstyrkt

bifall till förevarande förslag.

För egen del anser jag mig böra biträda förslaget och räknar därför med

ytterligare en arvodesbefattning för expeditionsunderofficer i löneklass UO 7.

Hemvärnsstaben med hemvärnets stridssko/a.

I det föregående har jag förordat inrättande från och med budgetåret

1946/47 av en befattning för pensionerad underofficer med arvode enligt löneklass

UO 7, avsedd för adjutant vid hemvärnets stridsskola. Jag föreslår i

enlighet med förslag av arméchefen att berörda befattning tillika med de för

närvarande i arvodesförteckningen under rubriken Hemvärnsstaben upptagna

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

befattningarna i förteckningen för nästa budgetår upptagas under rubriken

Hemvärnsstaben nied hemvärnets stridsskola.

Militärområdena m. m.

Chefen för armén har anmält, att inom Blekinge försvarsområde, infanteribefälhavarstaben

i Karlskrona, förelåge ett stort behov av en

hemvämsofficer. Antalet hemvärnsmän vore betydande och för närvarande

dubbelt så stort som inom Stockholms skärgårds försvarsområde, där företrädare

för hemvärnsärenden funnes. I avvaktan på närmare erfarenheter

ville emellertid arméchefen icke nu föreslå någon utökning av det totala

antalet hemvärnsofficerare vid försvarsområdesstaberna. Det syntes möjligt

att tills vidare överflytta en biträdande hemvämsofficer från Uppsala till

Blekinge försvarsområde.

Den av arméchefen föreslagna anordningen, som av civilförvaltningen lämnats

utan erinran, anser jag mig kunna förorda. För infanteribefälhavarstaben

i Karlskrona bör alltså för nästa budgetår tillkomma en befattning för

hemvämsofficer i löneklass Oa 10, varvid en befattning för biträdande hemvärnsofficer

i samma löneklass, avsedd för Uppsala försvarsområde, bör utgå

ur vederbörlig personalförteckning. Då sistnämnda befattning kommer att

bliva vakant från och med den 1 april 1946, har Kungl. Maj :t medgivit, att befattningen

från och med nämnda dag intill utgången av innevarande budgetår

må utnyttjas för anställande av en hemvämsofficer vid infanteribefälhavarstaben.

Med hänsyn till pågående utredning örn försvarets organisation efter utgången

av nu löpande femårsperiod böra de i förteckningen för pensionerad

personal i arvodesbefattning under I.—Yl. militärbefälen upptagna befattningarna

för inspektörer för lokalförsvaret icke återbesättas i den mån de

bliva lediga. Anmärkning härom synes böra intagas i berörda förteckning.

Med hänsyn till vad jag anfört under punkt 2 bör vidare i personalförteckningen

intagas en föreskrift därom, att vid uppkommande ledighet å befattning

såsom försvarsområdesbefälhavare frågan örn dess återbesättande skall

underställas Kungl. Maj:ts prövning. Yad nu sagts bör — i den mån så befinnes

erforderligt — gälla även övrig personal vid försvarsområdesstaber.

Truppförbanden m. m.

Vad beträffar infanteriets truppförband hemställde chefen för armén

i skrivelse den 18 november 1944 örn inrättande vid vartdera av Jämtlands

fältjägarregemente och Norrbottens regemente av en befattning för

pensionerad underofficer, tillsynsman vid stabsmobiliseringscentral. överbefälhavaren

och civilförvaltningen förklarade sig i yttrande över framställningen

icke ha något att erinra mot förslaget, vilket även syntes försvarsväsendets

lönenämnd kunna godtagas. Med hänsyn till den osäkerhet, som

rådde örn möjligheterna att besätta arvodesbefattningar med därför avsedd

personal, ställde sig emellertid min företrädare i ämbetet vid anmälan av

propositionen 1945:170 tveksam till lämpligheten av förslaget. Då han räk
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 151

nade med att möjligheter ändock skulle föreligga att under innevarande budgetår

tillgodose ifrågavarande personalbehov, ansåg han sig tills vidare icke

böra tillstyrka förslaget.

På framställning av arméchefen har civilförvaltningen nu ånyo upptagit

denna fråga. Enligt ämbetsverkets uppfattning vore de föreslagna tillsynsmannabefattningarna

oundgängligen erforderliga. Möjligheter att för tillgodoseende

av personalbehovet taga i anspråk icke ständigt tjänstgörande

fast anställd personal eller värnpliktiga förelåge icke efter den förstärkta försvarsberedskapens

upphörande. Med hänsyn härtill och då ökade utsikter

att besätta arvodesbefattningar med därför avsedd personal syntes kunna

förutses efter återgång till fredsorganisation, funne civilförvaltningen sig böra

förorda, att arméchefens förenämnda förslag nu genomfördes.

Da de förhållanden, som för ett år sedan inverkat bestämmande för

Kungl. Majda ståndpunktstagande till berörda förslag, numera få anses ha

väsentligen förändrats, anser jag mig kunna tillstyrka, att de ifrågavarande

arvodesbefattningama inrättas från och med nästa budgetår. Jag räknar därför

med två nya arvodesbefattningar i löneklass UO 7, tillsynsmän vid stabsmobiliseringscentraler,

avsedda den ena för Jämtlands fältjägarregemente och

den andra för Norrbottens regemente.

Yad angår luftvärnets truppförband har numera i enlighet med 1942

års försvarsbeslut en mobiliseringscentral för Karlsborgs luftvärnsregemente

färdigställts.

Chefen för armén har nu, under hänvisning till nödvändigheten av att berörda

mobiliseringscentral i likhet med övriga mobiliseringscentraler tillfördes

personal för förvaltning och förrådsvård, föreslagit, att såsom föreståndare

för centralen skulle avses en pensionerad underofficer i löneklass

UO 7, för vilken personalbostad funnes uppförd.

Annéchefens förevarande förslag, mot vilket civilförvaltningen icke funnit

något att erinra, anser jag mig böra biträda och räknar därför för nästa budgetår

med en arvodesbefattning för förrådsunderofficer i löneklass UO 7 vid

Karlsborgs luftvärnsregementes mobiliseringscentral.

Jämlikt beslut av 1945 års riksdag (propositionen nr 189; riksdagens skrivelse

nr 460) skall Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3) förläggas till Norrtälje.

Det har härvid förutsatts, att vissa åtgärder måste vidtagas för att

säkerställa mobiliseringen av de för Stockholms försvar avsedda luftvärnsförbanden.

Chefen för armén har nu föreslagit, att en mobiliseringscentral för Lv 3 inrättas

i Stockholm och därvid anfört i huvudsak följande.

Undersökningar rörande lämpligaste grupperingen av Lv 3 mobiliseringsförråd

m. m. hade givit vid handen att regementet borde organisera samtliga

luftvärnsförband inom försvarsområdena nr 44 och 45. De för Stockholms

försvar avsedda luftvärnslokalförsvarsförbanden borde ha sin materiel förrådsförvarad

i Stockholm eller dess närhet.

För vård m. m. av den i Stockholm förrådsförvarade materielen samt för

taktisk planläggning av huvudstadens luftvärn krävdes en till Stockholm förlagd

personalorganisation, vilken med underställda förråd borde utgöra Lv 3

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

mobiliseringscentral i Stockholm. Såsom chef för denna borde avses en

regementsofficer ur regementet. Chefens huvuduppgift bleve den taktiska

planläggningen och handläggningen av därmed sammanhängande mark- och

byggnadsfrågor, överinseendet över vård och redovisning av den mycket omfattande

materielen borde handhavas av en pensionerad officer, förvaltningsofficer,

med arvode enligt löneklass Oa 10. Till dennes förfogande borde stå

en pensionerad underofficer, tygunderofficer, med arvode enligt löneklass

UO 7, tre förrådsvaktmästare, skrivpersonal samt ett antal förrådsmän och

civila handräckningsmän. Av den sålunda erforderliga personalen kunde

chefen, tygunderofficeren, förrådsvaktmästarna, ett skrivbiträde, två förrådsmän

och ett antal civila handräckningsmän ställas till förfogande ur regementet.

Härutöver erfordrades således en förvaltningsofficer ävensom — beroende

på resultatet av pågående utredning rörande skriv- och förrådspersonalen

vid truppförbanden — eventuellt ytterligare sådan personal.

Civilförvaltningen har beträffande kostnaderna för avlöning till den för

mobiliseringscentralen erforderliga personalen anfört, att vid bifall till arméchefens

förslag särskilda dylika kostnader för närvarande allenast uppkomma

i form av arvode enligt löneklass Oa 10 till en pensionerad officer.

Då den föreslagna organisationen synes erforderlig för att säkerställa

mobiliseringen av de för Stockholms försvar avsedda luftvärnsförbanden,

föreslår jag i enlighet med arméchefens förslag, att en mobiliseringscentral

för regementet upprättas i Stockholm. Fortifikationsförvaltningen har framhållit,

att detta icke kommer att medföra några särskilda byggnadskostnader.

Med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifter som kunna beräknas komma

att åvila mobiliseringscentralen anser jag mig kunna i huvudsak godtaga den

av arméchefen föreslagna personaluppsättningen. Jag föreslår därför att å

vederbörlig personalförteckning för nästa budgetår uppföres en arvodesbefattning

i löneklass Oa 10, avsedd för förvaltningsofficer vid berörda mobiliseringscentral.

Vissa utbildningsanstalter.

Genom beslut av 1944 års riksdag skall infanteriets och kavalleriets

kadettskola förläggas till Rådan å Järvafältet. Skolan avses i förvaltningshänseende

skola underställas sekundchefen för Svea livgarde och förläggas

i ett friliggande kasernetablissement intill regementets kaserner i Sörentorp.

Förläggningen beräknas kunna tagas i bruk den 1 oktober 1946. Under

hänvisning härtill har chefen för armén till behandling upptagit frågan örn

personalbehovet vid skolan. Personalen har synts arméchefen böra redovisas

under Svea livgarde. Civilförvaltningen däremot har ansett det lämpligare ur

redovisningssynpunkt, att den för kadettskolan erforderliga personalen upptages

för sig under särskild rubrik och i vederbörliga personalförteckningar

redovisas under samlingsrubriken Vissa utbildningsanstalter.

För egen del ansluter jag mig till civilförvaltningens förslag beträffande

redovisningen av personalen vid skolan.

Behovet av pensionerad personal i arvodesbefattning vid kadettskolan har

arméchefen angivit till två befattningar i löneklass UO 7, den ena för ex
-

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

peditionsunderofficer och den andra för väbel. Civilförvaltningen har tillstyrkt

inrättande av dessa befattningar.

Såsom av det efterföljande framgår har föreslagits att, utöver de nu

nämnda befattningarna, skulle vid skolan tillkomma även ett betydande antal

extra ordinarie tjänster. Då det synts mig vanskligt att bedöma personalbehovet

vid denna anstalt, har jag den 4 februari 1946 åt statens organisationsnämnd

uppdragit att verkställa närmare utredning i ämnet. I väntan på

denna utredning kan jag, vad de ifrågavarande båda tjänsterna beträffar, endast

förorda, att tjänsten för expeditionsunderofficer inrättas.

Avlöningskostnaderna för helt budgetår för den i förslaget till personalförteckning

upptagna personalen i arvodesbefattning beräknas uppgå till i

runt tal 5 900 000 kronor, med vilket belopp ifrågavarande anslagspost synes

böra upptagas för nästa budgetår (nu 5 850 000 kronor).

De pensionsmedel, som arvodesinnehavarna ha att avstå och som skola

upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, kunna, under

förutsättning att alla arvodesbefattningarna vore besatta med från aktiv stat

pensionsavgången personal, uppskattas till omkring 5 000 000 kronor. Emellertid

skola befattningarna i första band uppehållas av personal, som tvångsvis

överförts på övergångsstat, varjämte i åtskilliga fall, då det visat sig omöjligt

att besätta befattningarna med dylik personal eller från aktiv stat pensionsavgången,

Kungl. Majit medgivit, ätt jämväl andra personalkategorier

— såsom personal å frivillig övergångsstat eller på reservstat eller i reserven

utnämnd personal eller ock från nämnda stater pensionsavgångna beställningsbavare

ävensom värnpliktiga officerare och underofficerare och i vissa

fall civil personal — finge förordnas att uppehålla befattningarna. Detta

förhållande medför, att pensionsmedlen minskas. Minskningen för nästa budgetår

synes i enlighet med av civilförvaltningen verkställd beräkning kunna

uppskattas till samma belopp som för innevarande budgetår, eller 600 000

kronor. Med utgångspunkt från detta belopp kunna de pensionsmedel, vilka

såsom särskilda uppbördsmedel böra upptagas i avlöningsstaten för nästa

budgetår, beräknas till (5 000 000 — 600 000=) 4 400 000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kung!. Majit.

Från ifrågavarande anslagspost skola enligt de av 1945 års riksdag beslutade

ändrade grunderna för uppställningen av fjärde huvudtitelns anslag

bestridas kostnaderna för dels arvoden och övriga ersättningar utöver lön

till ordinarie tjänstemän, dels ock vissa andra arvoden och särskilda ersättningar.

Arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal.

De arvoden, som för innevarande budgetår må utgå till ordinarie tjänstemän,

äro uppförda i en till Kungl. Majits brev den 15 juni 1945 angående

vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret

1945/46 fogad bilaga (införd i statsliggaren för detta budgetår, s. 185 o.f.).

Härjämte må enligt i brevet meddelade föreskrifter övergångsvis utgå vissa

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts •proposition nr 120.

arvoden. För innevarande budgetår har i propositionen 1945:170, i vad avser

armén, för ändamålet beräknats 220 000 kronor.

Civilförvaltningen har beträffande ifrågavarande arvoden icke ifrågasatt

någon ändring för budgetåret 1946/47. Emellertid har civilförvaltningen, då

enbart de i förenämnda bilaga upptagna utbildningsarvodena för arméns del

uppgå till sammanlagt 224 360 kronor, vartill komma stabsarvoden å tillhopa

30 960 kronor och övriga arvoden å 5 735 kronor, ansett sig för nämnda

budgetår böra räkna med ökade medel för ändamålet. I betraktande jämväl

av de kostnadsökningar, som föranledas av de övergångsvis utgående arvodena,

har civilförvaltningen uppskattat medelsbehovet till i runt tal 275 000 kronor.

Mot den av civilförvaltningen verkställda beräkningen av medelsbehovet

för ifrågavarande arvoden har jag icke funnit anledning till erinran. Jag

räknar därför för ändamålet med ett belopp av 275 000 kronor.

Vissa andra arvoden och särskilda ersättningar.

Arméstaben m. m.

Under rubriken Arméstaben äro för innevarande budgetår upptagna, bland

annat, dels ett belopp å 1 000 kronor för sakkunnig i psykologiska frågor,

dels ock ett belopp å 6 400 kronor till sakkunniga vid centrala värnpliktsbyråns

personalprövningsdetalj.

Sedan en befattning för militärpsykolog i lönegrad MEo 27 numera inrättats

vid arméstaben, bör förstnämnda arvode å 1 000 kronor såsom icke

längre erforderligt utgå ur förteckningen.

Chefen för armén har föreslagit, att medel till centrala värnpliktsbyråns

personalprövningsdetalj skulle anvisas å ett särskilt anslag under samlingsrubriken

Vissa för försvaret gemensamma ändamål, varför jämväl förutnämnda

belopp å 6 400 kronor borde utgå ur förteckningen å vissa arvoden

och särskilda ersättningar. Såsom skäl för en utbrytning av kostnaderna för

personalprövningsdetaljens verksamhet har arméchefen anfört, att, då denna

verksamhet omfattade samtliga försvarsgrenar, kostnaderna icke syntes böra

belasta enbart arméns anslag.

Civilförvaltningen, som funnit det böra anstå med en utbrytning av kostnaderna

för centrala värnpliktsbyrån till budgetåret 1947/48, har icke ansett

sig böra föreslå, att kostnaderna för personalprövningsdetalj en för nästa

budgetår redovisas under särskilt anslag, i synnerhet som detaljens verksamhet

icke skulle omfatta all personalprövning vid försvarsväsendet utan främst

personalprövningen vid armén och flygvapnet. Viss specialprövningsverksamhet

vid marinen förutsattes alltjämt skola handhavas av marinchefen. Kostnaderna

för personalprövningsdetaljens verksamhet syntes i stället, oavsett

att denna utom armén berörde jämväl de övriga försvarsgrenarna, få, i likhet

med vad fallet vore beträffande övriga kostnader för centrala värnpliktsbyrån,

intill dess förenämnd utbrytning i dess helhet kunde komma till stånd bestridas

av arméns vederbörande anslag. Civilförvaltningen räknade, i enlighet

med av arméchefen gjorda beräkningar, för personalprövningsdetaljens

del med ett belopp av 16 800 kronor för arvoden till sakkunniga m. fl. vid

armén och flygvapnet.

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Med biträdande av civilförvaltningens förslag räknar jag för nästa budgetår

med ett belopp av 16 800 kronor till arvoden åt sakkunniga m. fl. vid centrala

värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj.

Militärområdena m. m.

Kommendantsstaben i Boden. Kommendanten i Bodens fästning har

föreslagit, att ett arvode å 720 kronor måtte uppföras för tillsynsman och

gårdskarl vid radiovillan i Boden. Förslaget har tillstyrkts av arméchefen och

civilförvaltningen.

Då jag icke har något att erinra mot förslaget, räknar jag för nästa budgetår

med en höjning av det för innevarande budgetår under kommendantsstaben

uppförda beloppet å 1 290 kronor till vissa arvoden att utbetalas från staben

med 720 kronor till 2 010 kronor.

Arvoden, som utbetalas vid truppförband eller försvarsområdesstaber.

För innevarande budgetår är upptaget ett arvode å 300

kronor till skogvaktare vid övningsfältet i Skövde. Förutom nämnda arvode,

varå dyrtidstillägg utgår enligt sedvanliga grunder, för närvarande 78 kronor

för år, har vederbörande varit tillförsäkrad rätt att fritt disponera ett visst

jordområde för odling och bete. Efter övningsfältets ianspråktagande för

bland annat övningskörning med stridsvagnar och sedan visst område försålts

till Skövde stad, ha dessa naturaförmåner icke vidare kunnat utgå till

skogvaktaren. Såsom kompensation härför har denne för budgetåret 1944/45

av civilförvaltningen tillerkänts ett extra arvode av, vederbörliga tillägg inräknade,

tillhopa 315 kronor. Yederbörandes sammanlagda kontanta förmåner

ha sålunda uppgått till (378 + 315 =) 693 kronor, motsvarande ett

arvodesbelopp av 550 kronor jämte därå utgående dyrtidstillägg. Civilförvaltningen

har föreslagit, att, då nämnda naturaförmåner i framtiden icke

kunde beredas skogvaktaren, det honom tillkommande arvodet såsom kompensation

härför höjdes till ett såsom skäligt befunnet belopp av 700 kronor

i ett för allt.

Jag anser mig böra tillstyrka civilförvaltningens förslag.

Civilförvaltningen har anmält, att ämbetsverket, efter samråd med arméns

fortifikationsförvaltning, medgivit, att vid Skånska pansarregementets övningsfält

i Hovdala finge för tiden den 1 juli 1945—den 30 juni 1946 finnas anställd

en tillsynsman mot åtnjutande av ett arvode av 1 080 kronor för år i

ett för allt. Då behovet av tillsynsman komme att bliva permanent, har civilförvaltningen

föreslagit, att ifrågavarande arvode uppfördes å förteckningen

å vissa arvoden och särskilda ersättningar.

Då det synes mig böra övervägas, örn icke de arbetsuppgifter, som ankomma

på denne tillsynsman, kunna utan särskild ersättning utföras av befattningshavare

vid regementet, anser jag mig icke böra i detta sammanhang

upptaga nämnda- arvode.

För VII. militärområdet torde i enlighet med militärbefälhavarens av

arméchefen och civilförvaltningen tillstyrkta förslag böra uppföras ett arvode

å 900 kronor för en tillsynsman vid bergskyddsrum. För innevarande budget
-

s. 156 Kontrollera mot PDF

156 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

år har, efter medgivande av civilförvaltningen, en tillsynsman anställts mot

nämnda arvode.

Det i gällande arvo desförteckning uppförda arvodet å 200 kronor till tillsynsman

vid Bredåkra f. d. mötesplats kan såsom icke längre behövligt utgå

ur förteckningen. j

Vid behandlingen i det följande av medelsbehovet under icke-ordinarieposten

förordar jag inrättande av 51 arvoden, ettvart å 1 260 kronor, för förrådsredogörare

vid vissa försvarsområden och för ersättning åt civil pesonal

för biträde åt förrådsredogörare med förrådsvården. Dessa arvoden torde böra

redovisas under förevarande rubrik i arvodesförteckningen, fördelade i enlighet

med förslag av arméchefen med 9 på I., 8 på II., 10 på lil., 12 på IV.,

9 på V. och 3 på VI. militärområdet. Härvid kan motsvarande antal nu upptagna

arvoden å 150 kronor till vakter vid förråd utgå. Skillnaden i kostnader

utgör 56 610 kronor.

Sjukvårds väsendet.

I det föregående har jag föreslagit inrättande av en bataljonsläkarbeställning,

avsedd för Göta trängkårs kompani i Nora. Vid bifall härtill bör det för

närvarande upptagna arvodet å 1 500 kronor för läkarvården vid kompaniet

utgå ur förteckningen.

Arméförvaltningens tygavdelnings anstalter.

Under denna rubrik finnes för innevarande budgetår uppfört ett belopp å

582 kronor såsom ersättning till väktaren vid kruthuset på Ridön. Sedan

förvaltningen av kruthuset numera övertagits av krigsmaterielverket, har jag

i årets statsverksproposition vid behandlingen av krigsmaterielverkets avlöningsanslag

förklarat mig intet ha att erinra mot ett av verket angivet förslag

örn överflyttande av berörda arvode till nämnda anslag. Vid sådant förhållande

bör arvodet från och med nästa budgetår utgå ur förevarande förteckning.

Vissa utbildningsansta/ter.

Det för krigsskolan uppförda arvodesbeloppet, 4 000 kronor, torde i

enlighet med arméchefens av civilförvaltningen tillstyrkta förslag böra minskas

med 1 400 kronor till 2 600 kronor, då undervisning i finska och ryska

förutsättes icke längre skola ske vid skolan.

Arméchefen har föreslagit, att för arméns signalskola uppföres ett

belopp å 16 400 kronor för arvoden till civila lärare vid skolan. För sådana

lärare ha tidigare icke beräknats särskilda medel. Utbildningen vid skolan

avses i enlighet med reglementet för skolan under budgetåret 1946/47 bedrivas

vid, bland andra, följande kurser, nämligen signaltruppskola, förberedande

kurs i beställningsmannautbildning för signalmekaniker, furirskola för signalmekaniker,

signalmekanikerkurs för värnpliktiga signalmekaniker samt radiocertifikatkurs

i olika ämnen.

Civilförvaltningen, som under hand inhämtat att kostnaderna för erforder
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

liga civila lärare vid signalskolan hittills i huvudsak bestritts av besparingar

å till skolan anvisade medel för praktiska övningar samt i övrigt av besparade

medel till arvoden åt militära lärare och särskilda föreläsare, har,

då dylika medel icke kunde beräknas i fortsättningen stå till förfogande,

förordat, att å förevarande förteckning upptages ett särskilt belopp för arvoden

till civila lärare vid signalskolan. Civilförvaltningen finge härvid erinra,

att för signalskolan funnes en befattning för signalingenjör, vilken förutsattes

skola utan särskild ersättning handha undervisningen i elektroteknik vid den

förberedande beställningsmannautbildningen för signalmekaniker och vid

furirskolan för signalmekaniker. Med hänsyn därtill syntes för anställande av

civila lärare vid ifrågavarande kurser beräknat belopp, 5 000 kronor, icke

erfordras. Civilförvaltningen räknade därför med att ett belopp av (16 400 —

5 000 =) 11 400 kronor skulle vara tillfyllest för beredande av arvoden till

civila lärare vid signalskolan.

Jag har ansett mig kunna tillstyrka att för signalskolans del i förteckningen

å vissa andra arvoden och särskilda ersättningar för budgetåret 1946/47 upptages

ett särskilt belopp till arvoden åt civila lärare. Mot civilförvaltningens

beräkning av beloppet till 11 400 kronor har jag icke funnit anledning till

erinran.

Kungl. Maj:t har den 16 maj 1945 medgivit, att för anordnande av civil

vakthållning vid tygförvaltningsskolans tillfälliga lokaler, Götgatan 66

i Stockholm, finge under budgetåret 1945/46 disponeras ett belopp av högst

14 500 kronor från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter. Motsvarande

medgivanden ha tidigare lämnats för de två närmast föregående budgetåren.

Såvitt nu kan bedömas torde den hittillsvarande provisoriska förläggningen

behöva tagas i anspråk under åtminstone ett par år framåt. Planer föreligga

visserligen att uppföra särskilda lokaler i anslutning till Svea artilleriregementes

förläggning å Järvafältet men med realiserandet härav har tills vidare

ansetts böra anstå i avvaktan på ställningstagande till frågan rörande den

framtida organisationen av underhållstrupperna.

Civilförvaltningen har uttalat att, då ifrågavarande medelsbehov vore betingat

av en anordning som kunde beräknas bliva erforderlig under åtskilliga

år, i fortsättningen icke borde för ändamålet tagas i anspråk anslaget till

extra utgifter. Medelsbehovet syntes i stället böra tillgodoses genom anlitande

av medel under arméns avlöningsanslag. Härvidlag kunde övervägas antingen

att beräkna erforderliga medel under icke-ordinarieposten eller att

uppföra ett särskilt belopp å förteckningen å vissa arvoden och särskilda ersättningar.

Civilförvaltningen hade för sin del funnit den sistnämnda anordningen

vara att föredraga och räknade för ändamålet, i enlighet med hittills

tillämpade beräkningsgrunder, med ett belopp av högst 14 500 kronor.

För egen del anser jag mig böra förorda, att intill dess tygförvaltningsskolans

lokalfråga blir slutligt ordnad det nu å förevarande förteckning uppförda

beloppet 8 000 kronor till civil personal vid skolan för ändamålet höjes

med 14 500 kronor till 22 500 kronor.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Civila timlärare vid truppförbanden.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår i arvodesförteckningen

upptaget ett belopp av 525 000 kronor. Arvoden utgå enligt av Kungl.

Majit den 3 augusti 1945 meddelade bestämmelser, graderade efter ortsgrupper

och. med olika belopp allt efter läroämnets art och lärarnas utbildningsgrad.

I propositionen 1945: 170 (s. 309) har Kungl. Majit underställt riksdagens

prövning fråga örn ersättning till civila lärare vid försvarsväsendets stamskolor

under tjänstledighet på grund av sjukdom. Enligt skrivelse 1945: 353

har riksdagen icke haft något att erinra mot vad i sådant hänseende föreslagits.

Kungl. Majit har sedermera den 3 augusti 1945 föreskrivit, att civil

lärare vid truppförband (motsvarande), som anställts för hel kurs och för

vilken denna anställning utgjorde den huvudsakliga sysselsättningen samt

vars undervisning omfattade minst 20 veckotimmar, finge under honom beviljad

tjänstledighet för styrkt sjukdom, dock högst en månad för läsår, uppbära

hälften av vad han, därest sjukdomen icke mellankommit, skulle ägt

uppbära i arvode för ifrågavarande tid; och skulle härvid iakttagas, att

sålunda bestämd sjukavlöning finge utgå endast under förutsättning att den

genom sjukdomsfallet eftersatta undervisningen icke kunde av vederbörande

fullgöras å annan tid under läsåret.

Civilförvaltningen har anmält, att ämbetsverket vid prövning av frågan örn

semesterersättning enligt 1938 års semesterlag åt timlärare vid truppförbanden

funnit dylik ersättning skola utgå till lärare, vars lärarverksamhet vid

vederbörligt förband ansetts utgöra vederbörandes huvudsakliga sysselsättning

och förvärvskälla. Storleken av de kostnader, som härav kunde föranledas,

läte sig svårligen bedömas, och civilförvaltningen hade icke heller ansett

sig böra föreslå någon uppräkning av arvodesposten till civila timlärare.

I medelsbehovet för här ifrågavarande ändamål har chefen för armén för

nästa budgetår icke förutsatt någon ändring. I enlighet härmed beräknar jag

här oförändrat 525 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att

medgiva det överskridande av nämnda belopp, som kan komma att erfordras

för utgivande av ersättning under tjänstledighet för sjukdom eller semesterersättning

till lärare som här avses.

Hemvärnet.

I förevarande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar är

för innevarande budgetår under rubriken Hemvärnet uppfört ett belopp å

70 000 kronor, avsett för arvoden till hemvärnskrets- och hemvärnsområdesbefälhavare.

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, p. 62) har jag

under anslaget till Armén: Hemvärnets avlöningar beräknat erforderliga

medel för dylika arvoden under budgetåret 1946/47. På grund härav bör

förenämnda belopp å 70 000 kronor utgå ur förteckningen.

Arméchefen har tillstyrkt en av hemvärnschefen gjord framställning örn

äskande för nästa budgetår av medel till avlönande av kvinnliga köks- och

servisbiträden vid hemvärnets stridsskola. Hemvärnschefen har erinrat, att

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

såsom biträde i kök och servering hittills anlitats medlemmar av lottaorganisationen,

vilka därvid avlönats enligt krigsavlöningsreglementet, samt anfört

i huvudsak följande.

Det nuvarande systemet hav visat sig synnerligen lämpligt och med hänsyn

till dels önskvärdheten av största möjliga fortsatta samarbete mellan

hemvärns- och lottaorganisationerna och dels till lottakårmedlemmarnas egen

utbildning anser jag mig böra framhålla vikten av att någon ändring härutinnan

icke kommer till stånd, detta av så mycket större skäl, som hemvärnsbefälsutbildningen

vid skolan under vissa perioder av året kommer att upphöra

och skolan ställas till bland annat lottaorganisationens förfogande för

dess egna utbildningskurser. Någon svårighet att på frivillighetens väg kunna

tillfälligt anställa det erforderliga antalet lottor torde icke förefinnas, förutsatt

att tjänstgöringsperioderna begränsas till högst fjorton dagar. Enär det

övervägande antalet lottor, som kunna ifrågakomma, äro ekonomiskt mindre

gynnsamt situerade, erfordras emellertid att. vissa ekonomiska förmåner tillerkännas

dem, nämligen fria resor till och från skolan, fri förplägnad och förläggning

samt ett mindre dagarvode. Genom det avsedda ombytet av lottor

tid efter annan ökas visserligen resekostnaderna i viss män, vilket emellertid

icke kommer att innebära någon ökad kostnad för statsverket jämfört

med anställande av motsvarande antal köks- och servisbiträden.

Civilförvaltningen har i ämnet samrått med arméförvaltningens intendenturavdelning,

som funnit behovet av köks- och servisbiträden böra uppskattas

till nio biträden under åtta månader av året. Det syntes civilförvaltningen ur

skilda synpunkter lämpligt och ändamålsenligt, att utspisningen vid skolan i

likhet med vad hittills varit fallet ombesörjdes av lottor. Såsom hemvärnschefen

framhållit vore det nödvändigt att lottorna för ifrågavarande tjänstgöring

erhölle viss ekonomisk kompensation. Då bidrag härtill icke kunde

påräknas från hemvärnsfonden, syntes kostnaderna böra bestridas av statsmedel.

Med hänsyn till de förhållanden, under vilka tjänstgöringen vid stridsskolan

förutsattes skola fullgöras, ansåge emellertid civilförvaltningen att

några särskilda befattningar för köks- och servisbiträden icke lämpligen borde

inrättas vid skolan. Den ändamålsenligaste lösningen syntes ämbetsverket

vara, att visst belopp ställdes till hemvärnschefens förfogande för bestridande

av de med anlitande av lottor förenade kostnaderna, däri inräknat resekostnader.

Beloppet borde uppföras å förteckningen å vissa arvoden och särskilda

ersättningar under rubriken Hemvärnet samt beräknas till högst 12 700

kronor, motsvarande lön jämte rörliga tilläggsförmåner under åtta månader

för nio köks- och servisbiträden i lönegrad MVd löneklass e och ortsgrupp C,

vartill skolorten Vällinge, Salems socken, vore att hänföra. Med hänsyn till

vikten av att utbildningen vid stridsskolan löpte friktionsfritt och då lösningen

av ifrågavarande spörsmål i enlighet med civilförvaltningens förslag

syntes kunna ske utan att härigenom resultatet av den pågående hemvärnsutredningen

föregrepes, hade ämbetsverket vid sina kostnadsberäkningar medtagit

förenämnda belopp.

För egen del finner jag det ofrånkomligt för utbildningsverksamhetens

behöriga bedrivande vid stridsskolan att nödiga medel för avlönande av ett

erforderligt antal biträden i kök och servering ställas till hemvärnschefens

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Marits proposition nr 120.

förfogande. Förslaget att för ändamålet, liksom hittills, använda lottor anser

jag vara förenat med fördelar, varför det kan av mig biträdas. Vidare kan jag ansluta

mig till civilförvaltningens förslag beträffande de grunder enligt vilka

ersättning bör utgå till sålunda anlitade lottor. Mot ämbetsverkets beräkningar

av kostnaderna härför, 12 700 kronor, har jag intet att erinra liksom

ej heller mot förslaget att beloppet uppföres å förteckningen å vissa andra

arvoden och särskilda ersättningar.

Luftberakningsofficerare m. m.

För handhavande av viss utbildning av frivillig luftbevakningspersonal

samt för övervakning av byggnader och förbindelser m. m. för luftbevakningen

föreslog 1941 års försvarsutredning, att för varje försvarsområde skulle finnas

en luftbevakningsofficer (reservofficer eller värnpliktig officer). Tjänstgöringen

beräknades till omkring 4 veckor per år. Som ersättning härför föreslogs

skola utgå årsarvode örn 400 kronor.

I skrivelse den 18 november 1944 hemställde chefen för armén — med

förmälan att vid en återgång till fredsförhållanden omedelbart behov uppkomme

av dylika luftbevakningsofficerare — att arvoden för luftbevakningsofficerare

måtte beräknas från och med budgetåret 1945/46. I samma

skrivelse föreslog arméchefen vidare, att till lottor, som i fredstid erfordrades

för biträde inom försvarsområdesstaber vid handläggning av ärenden rörande

lottaorganisationen, s. k. fomoblottor, måtte utgå arvoden, samt att medel

för ändamålet måtte beräknas för nämnda budgetår, överbefälhavaren, som

efter förslag av chefen för marinen anmält behov av medel för samma ändamål

för marinens del, tillstyrkte arvodet till ifrågavarande personal. Civilförvaltningen

tillstyrkte jämväl vad i förevarande hänseenden föreslagits.

Försvarsväsendets lönenämnd ansåg förslaget örn arvoden för luftbevakningsofficerare

kunna godtagas men ställde sig tveksam till förslaget örn arvoden

till fomoblottor, särskilt med hänsyn till lottarörelsens karaktär av helt frivillig

försvarsorganisation. Med hänsyn till vad myndigheterna anfört, ansåg

sig lönenämnden dock icke böra motsätta sig förslaget. Min företrädare

i ämbetet fann för sin del icke anledning föreligga att i vart fall för budgetåret

1945/46 räkna med medel för de angivna ändamålen.

Sedermera har emellertid Kungl. Majit på framställningar av armé- och

marincheferna den 13 juli 1945 medgivit, att för biträde vid handläggningen

av ärenden rörande lottafrågor vid armé- och marinledningarna samt vederbörande

försvarsområdesstaber finge under visst angivet högsta antal månader

av budgetåret 1945/46 finnas anställda lottor mot ett månatligt arvode

av 250 kronor; och skulle härav föranledda kostnader bestridas av vederbörligt

avvecklingsanslag.

Arméchefen har återkommit till de ifrågavarande personalfrågorna samt

hemställt, att för budgetåret 1946/47 medel för angivna ändamål måtte uppföras

å förteckningen å vissa andra arvoden och särskilda ersättningar. I

fråga om luftbevakningsofficerare har arméchefen därvid anfört bland annat

följande.

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Vid en återgång till fredsförhållanden erfordras omedelbart dessa luftbevakningsofficerare,

då för närvarande inkallade luftbevakningskompanicbefer

med flera icke längre kunna hållas i tjänst. I avvaktan på närmare

erfarenheter beträffande dessa luftbevakningsofficerares arbetsbörda böra

arvoden tills vidare beräknas enligt försvarsutredningens förslag, det vill

säga 400 kronor per år. Det synes dock icke osannolikt, att arbetsbelastningen

blir olika inom olika försvarsområden, varför en viss differentiering

av arvodenas storlek sedermera torde erfordras.

Med hänsyn till arvodets storlek och den arbetsbörda, som åvilar luftbevakningsofficeren,

bör dylik avses för varje lantmilitärt försvarsområde, såväl

fredsförsvarsområde som krigsförsvarsområde. Huruvida luftbevakningsofficer

erfordras även för de marina försvarsområdena undandrager sig

chefens för armén bedömande.

Åberopande det anförda har arméchefen hemställt, att för arvoden till

luftbevakningsofficerare måtte i enlighet med en av honom uppgjord tablå

upptagas ett belopp av 12 400 kronor.

Beträffande frågan örn arvoden till representanter ur lottaöverstyrelsen i

arméledningen och till fomoblottor har arméchefen hemställt, att för ändamålet

måtte beräknas ett belopp av 20 000 kronor. De ersättningsgrunder,

från vilka arméchefen härvid utgått, överensstämma med de i Kungl. Maj:ts

förenämnda beslut den 13 juli 1945 tillämpade.

För egen del anser jag resultatet av pågående utredning angående försvarets

framtida organisation böra avvaktas, innan medel för dessa ändamål

upptagas å arvodesförteckningen. Skulle det befinnas oomtvistligt, att arbetet

är ur krigsberedskapssynpunkt ofrånkomligt och att det icke kan utföras på

annat sätt, exempelvis genom ianspråktagande av befintlig personal, torde

fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter få anlitas för ändamålet.

Förrådscentralerna för läkemedel.

I proposition nr 11 till innevarande års riksdag har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att godkänna vissa av mig förordade grunder för förrådsorganisationen

för vård och omsättning av försvarets läkemedel. Enligt dessa

grunder skulle inrättas nio regionala förrådscentraler, fyra större och fem

mindre, av vilka de större avsetts förläggas till Linköping, Skövde, Sollefteå

och Hässleholm och de mindre till Boden, Visby, Göteborg, Karlskrona och

örebro. Såsom föreståndare för envar av förrådscentralerna skulle finnas en

apotekare med arvode örn 3 000 kronor vid de större och 2 400 kronor vid

de mindre förrådscentralerna, med möjlighet för Kungl. Majit att, om så

skulle finnas påkallat, fastställa högre ersättning. Därjämte skulle vid envar

av förrådscentralerna tjänstgöra en förrådsman i 5:e lönegraden. Kostnaderna

för arvoden till föreståndarna, tillhopa 24 000 kronor, och löner till förrådsmännen

ha i propositionen förutsatts skola bestridas från försvarsgrenarnas

avlöningsanslag. Med hänsyn till de avsedda förläggningsorterna böra kostnaderna

beräknas allenast under arméns och marinens anslag. Av arvodesbeloppet

synas 19 200 kronor böra belasta arméns och 4 800 kronor marinens

avlöningsanslag samt såsom särskilda poster upptagas å dessa försvarsgrenars

förteckningar å vissa andra arvoden och särskilda ersättningar. Då det förut
Bihang

till riksdagens protokoll IDIG. 1 sami. Nr 120. m 4 o H

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

satts, att Kungl. Majit skulle äga fastställa högre ersättning till föreståndarna

än som räknats med vid uppskattningen av medelsbehovet, böra, därest riksdagen

icke har något att däremot erinra, berörda belopp få av Kungl. Majit

överskridas för ändamålet. De erforderliga nio förrådsmännen böra upptagas

å vederbörliga förteckningar för extra ordinarie tjänstemän såsom förrådsman

i lönegrad MEo 5, därvid 7 böra upptagas å arméns och 2 å marinens

förteckning.

Personalvårdsassis ten ter.

I enlighet med 1942 års försvarsbeslut (propositionen nr 210; riksdagens

skrivelse nr 374) meddelade Kungl. Majit i brev den 30 juni samma år vissa

bestämmelser rörande personalvården inom försvarsväsendet. Enligt dessa

bestämmelser handhar vederbörande chef personalvården vid sitt förband.

Förbandschefen biträdes härvid av särskild tjänstegrenschef, personalvårdsofficer,

såsom föredragande i personalvårdsärenden samt militärpastor (motsvarande)

ävensom av bildningsråd. Till personalvårdsofficer skall utses

officer, som fört eller för kompani (motsvarande). Befattningen skall skötas

vid sidan av andra åligganden. I bildningsrådet är personalvårdsofficeren

ordförande och militärpastorn (motsvarande) självskriven ledamot. Därjämte

skola såsom ledamöter i bildningsrådet ingå en representant för det fast anställda

manskapet, en representant för det värnpliktiga manskapet och två

civila, helst i orten bosatta ledamöter, vilka såvitt möjligt böra vara företrädare

för folkbildningsarbete, socialvårdande verksamhet och nykterhetsrörelsen.

Bildningsrådet är avsett att utgöra ett samlande, rådgivande och

inspirerande organ för den fria och frivilliga bildningsverksamheten och för

det socialvårdande arbetet vid förbandet.

I skrivelse den 26 juli 1945 har tjf. chefen för försvarsstaben, för överbefälhavaren,

anfört att bestämda erfarenheter av hur berörda organisation

arbetade och verkade ännu icke kunnat vinnas. Under den förstärkta försvarsberedskapen

hade nämligen särskilda värnpliktiga assistenter — depåassistenter

och motsvarande — tjänstgjort vid förbanden för att biträda

cheferna i personalvårdsverksamheten, och dessa assistenter hade i stor utsträckning

kommit, att Wiva förbandschefernas egentliga organ för personalvården.

Detta förhållande hade bland annat berott på att täta ombyten av

personalvårdsofficerare måste göras på grund av tjänstgöringsförhållandena

samt att personalvårdsofficerarna haft så många arbetsuppgifter, att de icke

hunnit att i erforderlig utsträckning ägna sig åt personalvården. Någon

olägenhet ur personalvårdssynpunkt av att assistenterna på detta sätt kommit

att i stor utsträckning övertaga personalvårdsofficerarnas och även bildningsrådens

uppgifter hade icke visat sig, utan assistentorganisationen hade i stort

sett fungerat väl.

Tjf. chefen för försvarsstaben har i sin förenämnda skrivelse, efter hörande

av vederbörande militärmyndigheter samt försvarets civilförvaltning och försvarsväsendets

personalvårdsnämnd, föreslagit, att anordningen med assistenter

måtte, i avvaktan på beslut örn krigsmaktens framtida organisation,

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 163

såsom ett provisorium bibehållas även i fredstid och därvid anfört i huvudsak

följande.

I samband med den förstärkta försvarsberedskapens avveckling hade från

flera håll gjorts gällande, att den praxis, som sålunda utvecklats och visat

sig ändamålsenlig, även under normala fredsförhållanden skulle innebära

väsentliga fördelar, och det hade därför framhållits såsom önskvärt, att depåassistenterna

och motsvarande assistenter i någon form borde bibehållas

även efter den förstärkta försvarsberedskapens avveckling. Det hade ansetts

tveksamt, örn personalvårdsofficeren vid sidan av annan tjänst själv skulle

medhinna de betydande uppgifter, som framförallt fritidsverksamheten

komme att ställa på honom. Det kunde härvid anmärkas, att denna sida av

personalvården under normala fredsförhållanden ingalunda bleve av mindre

betydelse än under den förstärkta försvarsberedskapen. Bland uppgifterna

kunde omnämnas planering, ledning och kontroll av den frivilliga fritidsundervisningen

samt av föreläsnings-, biblioteks- och förströelseverksamheten.

Även den sociala upplysningsverksamheten kunde komma att ställa vissa krav

på personalvårdsofficeren.

Av de inom försvarsstaben gjorda övervägandena samt av de militära

chefernas yttranden framginge, att en assistentorganisation vore nödvändig

även i fredstid. Frågan syntes böra upptagas till definitivt avgörande i samband

med det kommande avgörandet av frågan örn hela krigsmaktens framtida

organisation. I avvaktan härpå borde frågan lösas provisoriskt enligt

olika alternativ, varigenom bland annat erfarenheter för den framtida organisationen

kunde vinnas. Bland annat ur kostnadssynpunkt syntes vid de flesta

förbanden böra prövas en organisation med deltidsanställd assistent. Något

hinder mot att samma person anställdes vid flera förband inom samma garnison

borde icke föreligga, men arvodet måste i så fall utgöra summan av de

för de särskilda befattningarna bestämda arvodena. Assistenterna borde på

förslag av förbandscheferna och efter personalvårdsnämndens hörande tillsättas

av chefen för försvarsstaben för ett år i sänder. Största möjliga frihet

borde lämnas chefen för försvarsstaben vid personvalet. Icke endast krigsplacerade

assistenter, civila ledamöter och suppleanter i bildningsråden samt

civila lärare i stamskolorna utan även underofficerare och underbefäl, vilka

ville åtaga sig sysslan huvudsakligen på fritid, borde kunna ifrågakomma.

Därest lämplig person tillhörande ovannämnda kategorier icke stöde till förfogande,

borde annan person kunna utses, därest han hade de kvalifikationer,

som erfordrades för krigsplacering i befattning såsom assistent, likställd med

officer. Bland annat för att bereda chefen för försvarsstaben möjlighet att

med hänsyn till de olika kategorier, som kunde komma i fråga, variera personvalet,

borde förbandschef örn möjligt alternativt föreslå personer tillhörande

två eller flera av ovannämnda kategorier.

Med hänsyn till kravet på en god rekrytering syntes arvodena för de

deltidstjänstgörande assistenterna icke kunna sättas lägre än till 1 200 kronor

om året för infanteriregementen, pansarregementen, artilleriregementen,

luftvärnsregementen, trängkårer, örlogsstationer, kustartilleriregementen och

kustartillerikår samt icke lägre än till 900 kronor örn året för övriga förband.

Alternativet med heltidsanställda assistenter syntes av kostnadsskäl icke

böra prövas vid enskilda förband utan sådana assistentbefattningar borde

tills vidare endast införas gemensamt för flera förband inom samma garnison.

Även de heltidsanställda assistenterna borde för ett år i sänder anställas

av chefen för försvarsstaben efter personalvårdsnämndens hörande. Förslag

borde ingivas av vederbörande militärbefälhavare respektive marindistriktschef.

Endast personer kvalificerade att krigsplaccras såsom assistenter

likställda med officer borde ifrågakomma. De heltidsanställda assistenterna

borde erhålla lön enligt lönegrad MEo 20 i militära icke-ordinariercglementet.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

En särskild fråga uppstode, hur kustflottans behov av assistent skulle

kunna fyllas. Såsom av chefen för kustflottan framhållits, syntes det icke

vara erforderligt med assistent för fritidsverksamheten vid kustflottan. För

erforderlig social rådgivning för kustflottans personal syntes lämpligen assistenten

vid Stockholms örlogsstation böra stå till förfogande. Detta kunde

ske desto lättare som denne assistent sannolikt i alla fall tid efter annan

måste resa till Hårsfjärden för personalvård åt örlogsstationens där förlagda

personal. Denne assistents arvode borde på grund härav bestämmas till 1 500

kronor örn året.

Civilförvaltningen har i infordrat utlåtande anfört, att, därest de erfarenheter,

som under beredskapsåren vunnits av de i krigsorganisationen ingående

assistenternas verksamhet, utvisade, att den lösning av spörsmålet,

krigsorganisationen i förevarande hänseende inneburit, kunde medföra avgjorda

fördelar i jämförelse med den av 1942 års riksdag beslutade personalvårdsorganisationen

vid truppförbanden i fredstid, civilförvaltningen saknade

anledning motsätta sig att möjlighet bereddes att ur skilda synpunkter ytterligare

undersöka och pröva vilken form för ifrågavarande personalvårdsverksamhet

som slutligen borde komma till användning under fredstid. Därvid

borde givetvis särskild uppmärksamhet ägnas däråt att för uppgiften med

avseende å kunskaper och personlig läggning särskilt ägnade personer toges

i anspråk. Civilförvaltningen förutsatte, att med prövning av frågan örn heltidsanställda

tjänstemän i viss lönegrad för ifrågavarande ändamål borde

anstå, till dess tillräcklig erfarenhet under fredsförhållanden vunnits rörande

den föreslagna organisationen. I det preliminära läge, vari frågan för närvarande

befunne sig, ifrågasatte ämbetsverket i allt fall, örn tillräckliga skäl

förelåge att redan nu binda assistentbefattning vid viss lönegrad för eventuell

slutlig inplacering i löneplanen. Civilförvaltningen föreställde sig, att

arvode motsvarande lönen i 17 :e löneklassen och förmåner i övrigt, som tillkomme

extra ordinarie tjänsteman i 18:e lönegraden, innebure en nöjaktig

lösning. Mot de föreslagna arvodena till deltidstjänstgörande assistenter

syntes, med hänsyn till kravet på en god rekrytering och att vederbörande

bereddes fullt skälig ersättning för arbetet, anledning till erinran icke föreligga
Allmänna

lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha framhållit,

att viss tvekan syntes kunna råda rörande lämpligheten av att i nuvarande

läge, då försvarsväsendet i sin helhet är föremål för utredning av 1945 års

försvarskommitté, utbygga den personalvårdsorganisation, som enligt 1942

års försvarsbeslut skulle finnas i fredstid. Med hänsyn härtill kunde lönenämnderna

icke tillstyrka, att extra ordinarie befattningar för assistenter inrättades,

innan erfarenhet vunnits rörande behovet av en dylik organisation

under fredsförhållanden. Lönenämnderna anslöte sig därför till civilförvaltningens

förslag, att heltidstjänstgörande assistenter, därest sådana ansåges

böra anställas, tills vidare skulle avlönas med arvoden. På sätt civilförvaltningen

jämväl föreslagit syntes arvodena böra motsvara lönen i 17:e löneklassen

jämte rörligt tillägg och kristillägg. Vidare syntes 10—15 §§, 19 §

samt 20 § 1 mom. första stycket militära icke-ordinariereglementet i till
-

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

lämpliga delar böra gälla för ifrågavarande befattningshavare, därvid de

borde anses tillhöra 17:e löneklassen, lönegraden MEo 18. För deltidstjänstgörande

assistenter föreslagna arvoden föranledde i och för sig icke någon

erinran från lönenämndernas sida. Med anledning av att det föreslagna

arvodet å 1 500 kronor till assistenten vid Stockholms örlogsstation avvägts

med hänsyn till att denne jämväl skulle omhänderhava den socialvårdande

verksamheten vid kustflottan, ville lönenämnderna emellertid, då större delen

av kustflottan under vinterhalvåret vore förlagd till Karlskrona, ifrågasätta

lämpligheten av denna anordning.

Genom brev den 21 december 1945 har Kungl. Majit på grundval av den föreliggande

utredningen meddelat provisoriska bestämmelser med avseende å

personalvårdsverksamheten att gälla för tiden den 1 januari—den 30 juni 1946.

Enligt dessa bestämmelser må såsom biträde vid utövande av den å vederbörande

förbandschef ankommande personalvårdsverksamheten finnas anställd

en personalvårdsassistent. Anställningen skall avse deltidstjänst, dock

att, där assistentens verksamhet omfattar flera å samma ort förlagda förband,

anställningen må avse heltidstjänst. Assistenten anställes av förbandschefen

efter av chefen för försvarsstaben lämnat tillstånd. Finner försvarsstabschefen

att för flera å samma ort förlagda förband gemensam assistent

bör anställas, sker anställandet enligt av nämnde chef meddelade direktiv.

Förbandschef skall vid anställande av assistent ägna särskild uppmärksamhet

åt att härför ifrågakommer personal, som med avseende å kunskaper och

personlig läggning är väl ägnad för uppgiften.

Beträffande ersättningen till personalvårdsassistenterna har Kungl. Majit

i berörda brev bestämt, att densamma skall utgå i form av arvode och bestämmas

av civilförvaltningen efter förslag av försvarsstabschefen. Härvid skall

iakttagas att ersättningen vid deltidstjänstgöring icke må för år överstiga;

beträffande assistent vid större förband, 1 200 kronor och, i fråga örn assistent

vid mindre förband, 900 kronor, samt att ersättningen vid heltidstjänstgöring

icke må överstiga lön enligt 17:e löneklassen militära icke-ordinariereglementet

jämte utgående rörligt tillägg och kristillägg. Kungl. Majit

har vidare föreskrivit, att uppkommande avlöningskostnader skola enligt av

civilförvaltningen meddelade direktiv bestridas av lägerkassemedel.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har den under beredskapstiden

tillämpade anordningen med särskilda assistenter såsom vederbörande

förbandschefs egentliga organ för personalvårdsverksamheten visat sig vara

i stort sett lämplig. Assistentorganisationen synes under de gångna beredskapsåren

ha i avgörande grad bidragit till att personalvårdsverksamheten

vid truppförbanden kunnat bedrivas på ett planmässigt sätt. Åtskilliga skäl

tala enligt min mening för att personalvårdsassistenter i viss utsträckning

bibehållas jämväl i fredstid. För innevarande budgetår gälla, såsom av det

föregående framgår, provisoriska bestämmelser i ämnet, vilka bland annat

föranletts av önskvärdheten av att under övergången till fredsorganisation vid

truppförbanden vidmakthålla en fastare personalvårdsorganisation. Då 1945

års försvarskommitté torde komma att till behandling upptaga jämväl per
-

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

sonalvårdsorganisationen vid försvarsväsendet efter utgången av löpande

femårsperiod, synes, såsom försvarsstabschefen också förutsatt, slutlig ställning

till frågan örn personalvårdsassistenter i fredstid icke böra tagas redan

nu. Med hänsyn bland annat till vikten av att innan den framtida personalvårdsorganisationen

fastställes erhålla ytterligare erfarenheter beträffande

assistenternas arbete under normala fredsförhållanden, synes emellertid

lämpligt att den av Kungl. Majit för sista hälften av innevarande budgetår

beslutade provisoriska assistentorganisationen får bestå även under budgetåret

1946/47. Härvid blir det emellertid erforderligt att för bestridande av

kostnaderna för avlöning till assistenterna anvisa särskilda medel å riksstaten.

Att jämväl under nästa budgetår för ändamålet taga i anspråk lägerkassemedel

är nämligen icke möjligt. Enligt av civilförvaltningen verkställda

beräkningar skulle berörda avlöningskostnader för budgetåret uppgå till

110 000 kronor, därav för armén 80 000 kronor, för marinen 14 000 kronor och

för flygvapnet 16 000 kronor. Mot dessa beräkningar har jag intet att

erinra. Jag föreslår därför att dessa belopp för budgetåret 1946/47 anvisas

under de olika försvarsgrenarnas avlöningsanslag samt såsom särskilda poster

upptagas i vederbörliga förteckningar över vissa andra arvoden och särskilda

ersättningar.

Summan av de för innevarande budgetår å förteckningen å vissa andra

arvoden och särskilda ersättningar uppförda beloppen utgör 853 155 kronor.

Med beaktande av i det föregående föreslagna ändringar kan beloppet för

nästa budgetår beräknas till (853 155 + 132 148 =) i avrundat tal 980 000

kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, bör enligt vad sålunda anförts för budgetåret 1946/47 uppföras med ett

belopp av (275 000 + 980 000 =) i avrundat, tal 1 250 000 kronor.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

I personalförteckning redovisade extra ordinarie tjänstemän.

Personalförteckning för extra ordinarie tjänstemän vid armén för budgetåret

1945/46 har av Kungl. Majit fastställts den 15 juni 1945. Förteckningen

överensstämmer i allt väsentligt med det förslag, som i anslutning till propositionen

1945: 170 tillhandahållits vederbörligt utskott vid 1945 års riksdag.

Kostnaderna för avlöningar till den extra ordinarie personal, som uppförts

å personalförteckning för innevarande budgetår, ha beräknats till 7 352 000

kronor. För nästa budgetår beräknar jag motsvarande kostnader till förslagsvis

9 500 000 kronor. Körande beräkningsgrunderna må följande framhållas.

I skrivelse den 28 november 1945 har försvarets civilförvaltning inkommit

med särskild utredning beträffande medelsbehovet under försvarsgrenarnas

avlöningsanslag för anställande av kontors- och skrivbiträdespersonal

m. m. vid försvarskrafterna under budgetåret 1946/47 och därvid anfört i

huvudsak följande.

Genom 1942 års försvarsbeslut hade försvarets fredsorganisation väsentligt

utbyggts. På grund av beredskapsförhållandena hade emellertid på åt
-

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

skilliga områden någon exakt beräkning av personalbehovet icke kunnat vidtagas

utan grundade sig beräkningarna på organisationen, sådan den förelegat

före krigsutbrottet 1939, och med uppskattning av personalbehovet för

de utvidgningar, som sedermera beslutats. Vad anginge den civila biträdespersonalen

vid staber och truppförband hade allenast obetydlig utökning av

densamma kommit till stånd i anledning av försvarsbeslutet. Den utökade

organisationen föranledde emellertid behov av civil biträdespersonal i helt

annan omfattning än vad tidigare varit fallet. Ett ökat behov av civil biträdespersonal

gjorde sig gällande icke blott på grund av utvidgning i organisationen

utan jämväl —- och kanske framför allt — på grund av den minskade

tillgång på värnpliktig expeditions- och handräckningspersonal, som vore

en följd av 1941 års värnpliktslag.

Den verkställda utredningen grundade sig på uppgifter angående behovet

av biträdespersonal, som av civilförvaltningen infordrats från vederbörande

underlydande myndigheter. Utredningsmaterialet hade därefter bearbetats i

samråd med försvarsgrensstaberna. I vad utredningen avser marinen och flygvapnet

torde densamma få upptagas till behandling i det följande under vederbörligt

avlöningsanslag.

Av arméchefen framlagda beräkningar rörande behovet av biträdespersonal

för armén upptaga för arméledningens del ett större antal befattningar än

som förutsatts i det i det föregående återgivna förslag, vilket legat till grund

för civilförvaltningens medelsäskanden i ämbetsverkets skrivelse den 31

augusti 1945. Civilförvaltningen har ansett sig icke kunna, utöver vad förvaltningen

i nämnda sammanhang föreslagit, tillstyrka uppförande av nya

ordinarie eller extra ordinarie befattningar för arméledningen.

Å den för innevarande budgetår fastställa personalförteckningen för extra

ordinarie tjänstemän för armén finnas för staber och truppförband upptagna

113 kontorsbiträdesbefattningar i MEo 4 och 313 skrivbiträdesbefattningar i

MEo 2. Angående fördelningen av dessa befattningar på militärbefäls- och

försvarsområdesstaber samt truppförband torde få hänvisas till personalförteckningen.

Arméchefens förslag rörande ifrågavarande personal, inberäknat

ett i ett tidigare sammanhang framlagt förslag rörande personal för inskrivnings-

och personalredovisningsväsendet, innebär inrättande av 1 befattning

i MEo 8, 7 kanslibiträdesbefattningar i A 7 och 59 kontorsbiträdesbefattningar

i A 4 samt utökning av den extra ordinarie kontors- och skrivbiträdespersonalen

med 235 befattningar i MEo 4 och 214 i MEo 2, varjämte såsom personalreserv

beräknats behov av 115 extra skrivbiträden (MEx2).

Beträffande arméchefens förslag i denna del har civilförvaltningen anfört

i huvudsak följande.

Hittills hade endast ett relativt fåtal av de för varje militär enhet (stab,

truppförband etc.) erforderliga kontors- och skrivbiträdesbefattningarna uppförts

å personalförteckning, medan den i övrigt behövliga personalen anställts

såsom extra med anlitande av medel å förskottsstat (avvecklingsstat).

Att beträffande ifrågavarande personal någon bestämd gräns icke dragits

mellan fredsbehov å ena sidan och beredskapsbehov (avvecklingsbehov) å den

andra hade sammanhängt med svårigheterna att i de låga befattningar, varom

här vore fråga, avgöra örn behovet föranletts av den ena eller andra anledningen.

Numera syntes emellertid möjligheter föreligga att jämväl för be
-

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

rörda personalkategori i fortsättningen avgränsa de olika behovsanledningarna.

För den personal, som prövades erforderlig under fredsförhållanden, syntes

därför särskilda medel böra beräknas under vederbörliga fredsanslag.

De hittillsvarande osäkra anställningsförhållandena för biträdespersonalen

hade medfört betydande svårigheter att erhålla och behålla dugande arbetskraft.

För att råda bot därå syntes nödvändigt, att möjligheter bereddes personalen

att inom rimlig tid erhålla fastare anknytning till försvaret än anställning

såsom extra tjänsteman medförde, och det framstode såsom angeläget,

att åtgärder i förevarande syfte med det snaraste vidtoges. Med hänsyn

till pågående utredningar syntes emellertid försiktighet böra iakttagas vid

uppförande i personalförteckning av nya befattningar, och förslag därom alltså

böra godtagas allenast i den mån dessa kunde genomföras utan föregripande

av utredningarnas resultat.

Med utgångspunkt däri ansåge civilförvaltningen sig icke kunna för närvarande

tillstyrka inrättande av några ordinarie befattningar vid staber och

truppförband. Ej heller ansåge ämbetsverket sig böra föreslå inrättande därstädes

av extra ordinarie befattningar i högre lönegrad än den 4:e.

Civilförvaltningen har ansett en utökning av antalet extra ordinarie kontors-

och skrivbiträdesbefattningar med 161 respektive 81 kunna genomföras

oberoende av de nämnda utredningarna. Vid avvägningen av antalet befattningar

i berörda lönegrader hade civilförvaltningen eftersträvat en skälig befordringsgång.

Den utöver denna extra ordinarie personal för fredstid erforderliga

biträdespersonalen syntes böra upptagas såsom extra i lönegraderna

MEx 4 och MEx 2. Beträffande det sammanlagda behovet av extra ordinarie

och extra personal hade civilförvaltningen ansett sig i huvudsak kunna följa

arméchefens beräkningar och därför beräknat sammanlagt 405 extra befattningshavare.

Kostnaderna för de till nyinrättande föreslagna extra ordinarie befattningarna

har civilförvaltningen uppskattat till i runt tal 700 000 kronor. Kostnaderna

för den extra personalen beräknar civilförvaltningen till 910 000

kronor.

överbefälhavaren har i utlåtande i ärendet anfört, att det å ena sidan vore

ofrånkomligt, att stabs- och förbandsexpeditioner tilldelades arbetskraft,

varom nu vore fråga, i sådan omfattning, att de fortlöpande arbetsuppgifterna

icke försvårades och fördröjdes, medan det å andra sidan vore angeläget, att

kostnaderna för detta ur vidare synvinkel ganska improduktiva arbete så

långt möjligt hölles nere. Med hänsyn till de avsevärda kostnader, som vore

förenade med genomförande av civilförvaltningens förslag, har överbefälhavaren

ansett för sin del uteslutet att utan vidare godtaga de beräkningar

angående personalbehovet, varpå förslaget vilade. Behovet syntes i åtskilliga

fall vara tilltaget i överkant.

överbefälhavaren har vidare anfört, att ifrågavarande spörsmål intimt sammanhängde

nied pågående organisationsundersökningar vid försvaret och

lämpligen icke borde bedömas fristående från dessa. Resultatet av undersökningarna,

som i viss mån syntes kunna läggas till grund för bedömande av

personalbehovet jämväl vid andra förband än de undersökningarna närmast

avsett, syntes böra avvaktas, och försvarets centrala organisationskommitté

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

borde erhålla uppdrag att på grundval av vunna erfarenheter verkställa skyndsam

behovsprövning beträffande samtliga stabs- och förbandsexpeditioner.

I fråga om anställningsformen för ifrågavarande personal har överbefälhavaren

anfört i huvudsak följande.

Med hänsyn till att det nu ifrågavarande personalbehovet ävenledes måste

påverkas av de beslut rörande försvarets framtida organisation, som bleve en

följd av 1945 års försvarskommittés arbete, syntes det ofrånkomligt, att personalen

till övervägande del anställdes som extra befattningshavare. Det finge

emellertid icke fördöljas att denna anställningsform, som redan nu komme

till användning i alltför stor omfattning som följd av sedan länge pågående

utredningar rörande anställningsförhållandena för den civila personalen vid

försvaret, medförde avgjorda nackdelar. Sålunda hade det visat sig, att stora

svårigheter förelåge att till försvarets expeditioner knyta dugande arbetskraft

och att bättre avlönade platser med säkrare framtidsutsikter på den

civila arbetsmarknaden utövade en ständig lockelse, som hade till följd att

den verkligt dugande arbetskraften snart lämnade anställningen vid försvaret.

Numera förhölle det sig dock så, att en stor del av de tjänster, som inom försvaret

bestredes av kvinnlig arbetskraft, innefattade högt kvalificerat arbete,

vilket för ett tillfredsställande resultat förutsatte duglighet, rutin och kontinuitet.

Det vore därför i hög grad önskvärt, att de utredningar, som sedan

år tillbaka ansetts utgöra hinder för fastare anställning av nu ifrågavarande

arbetskraft, kunde i görligaste mån påskyndas.

Statens organisationsnämnd har anfört, att det sammanlagda behovet av

kansli-, kontors- och skrivbiträden vid ett rationaliserat infanteriregemente

under fullt normala fredsförhållanden enligt det av nämnden rörande I 15

framlagda förslaget till fredsstat utgjorde 22 personer. Den ökning av biträdespersonalen

som detta utgjorde i förhållande till nu gällande personaltilldelning

för normalinfanteriregemente utjämnades av betydande besparingar

i fråga om andra personalkategorier. Sålunda inginge exempelvis icke

några värnpliktiga skrivbiträden i stabs- och förvaltningsorganen vid ett

rationaliserat infanteriregemente. Samtidigt hade såväl biträdes- som den

övriga personalen vid flertalet expeditioner kunnat minskas i avsevärd grad.

En förutsättning för att det vid 115 beräknade antalet kontors-, kansli- och

skrivbiträden skulle kunna läggas till grund för beräkningarna av motsvarande

personalbehov i fråga örn stabs- och förvaltningstjänsten även vid övriga infanteriregementen

vore, anför organisationsnämnden vidare, att denna tjänst

rationaliserats på sätt skett vid 115. Intill dess så bleve fallet, undandroge

sig här ifrågavarande personalbehov vid icke rationaliserat regemente nämndens

bedömande. Icke heller ansåge sig nämnden kunna uttala sig örn motsvarande

personalbehov vid militärbefälsstaber samt vid truppförband tillhörande

arméns specialtruppslag, vid vilka några organisationsundersökningar

ännu icke hunnit genomföras.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönonämnd ha, med hänsyn

till de stora svårigheter som för närvarande syntes möta att beräkna det

stadigvarande behovet av biträdespersonal vid stabs- och truppförbandsexpeditioner

m. m., funnit det i och för sig ofrånkomligt, att — på sätt föreslagits

—- ett jämförelsevis stort antal av de biträdesbefattningar, som be
-

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

räknats vara erforderliga under nästkommande budgetår, upptoges såsom

extra, Lönenämndema ville emellertid framhålla att, så snart det framtida

personalbehovet bättre kunde överblickas, tillräckligt antal ordinarie eller

extra ordinarie befattningar borde inrättas. Anställning såsom extra befattningshavare

borde endast avses för rekryteringspersonal.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har civilförvaltningen föreslagit

att — utöver det belopp örn 20 000 kronor under delposten till avlöningar

till viss extra personal m. m., som för innevarande budgetår avsetts för anställande

såsom extra tjänstemän av telefonister vid vissa växelbordsanläggningar

vid arméns truppförband, staber m. m. -— medel skulle

beräknas under avlöningsanslaget för avlönande av ytterligare ett antal växeltelefonister

vid staber och truppförband m. m., för vilka kostnaderna under

innevarande budgetår bestritts av avvecklingsanslag.

Från förenämnda belopp örn 20 000 kronor avlönas enligt medgivande av

civilförvaltningen nio extra växeltelefonister vid följande staber, förband och

anstalter, nämligen 1 vid I. militärbefälsstaben jämte Signalregementets kompani

i Kristianstad och vissa mobiliseringscentraler, 1 vid Jönköpings-Kalmar

regemente och garnisonssjukhuset i Eksjö, 1 vid III. militärbefälsstaben och

Signalregementets kompani i Skövde, 1 vid Skaraborgs pansarregemente, 1

vid arméns intendenturförråd i Karlsborg och garnisonssjukhuset i Karlsborg

m.m., 1 vid Livgrenadjärregementet och Östgöta luftvärnsregemente, 1 vid

Södermanlands pansarregemente och 2 vid Yl. militärbefälsstaben. En av de

båda vid sistnämnda stab anställda telefonisterna har anställts i lönegrad

MEx 4, samtliga övriga i lönegrad MEx 2. Civilförvaltningen har föreslagit,

att för såväl dessa nio telefonister som för ett ytterligare antal telefonister vid

andra truppförband och staber än de nu nämnda skulle inrättas extra ordinarie

befattningar i MEo 4 och MEo 2.

Såsom civilförvaltningen framhållit kan den biträdespersonal, till vars avlönande

medel under innevarande budgetår beräknats under avlöningsanslaget,

icke fylla det behov av dylik personal som betingas av försvarsorganisationens

utvidgning och som föranledes av att värnpliktig personal numera

icke i samma utsträckning som tidigare kan tagas i anspråk för expeditionstjaust.

Svårigheten att under beredskapstiden, liksom under större delen av

avvecklingstiden, överblicka de förhållanden under vilka försvaret i dess under

samma tid väsentligt vidgade omfattning skulle komma att arbeta efter återgång

till fredsfot har gjort att de här förevarande liksom vissa andra personalfrågor

hittills fått lämnas olösta. Här föreliggande spörsmål har emellertid

tagits upp redan för innevarande budgetår. I propositionen 1945:344

(punkt 1) förelädes riksdagen fråga örn sättet för bestridande av kostnaderna

för i första hand handräckningspersonal men även biträdespersonal, som utan

att medel för densammas avlönande beräknats under de för försvarets fredsorganisation

anvisade anslagen dock visat sig oundgängligen nödvändig jämväl

under normala fredsförhållanden. I anslutning till vad jag vid anmälan

av denna fråga anförde till statsrådsprotokollet för försvarsärenden för den

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. Majlis proposition nr 120.

19 oktober 1945 bar riksdagen (skrivelse nr 545) förklarat sig intet ha att

erinra mot att vederbörliga förslagsanslag överskredes för tillgodoseende av

personalbehovet i fråga.

I detta sammanhang måste ställning tagas till frågan örn biträdespersonalens

omfattning under nästa budgetår. I likhet med överbefälhavaren anser

jag, att det skulle varit synnerligen önskvärt, att behovsberäkningarna kunnat

grundas på verkställda organisationsundersökningar vid berörda staber och

förband. De beräkningar av behovet av biträdespersonal för ett rationaliserat

infanteriregemente som organisationsnämnden framlagt kunna dock i viss

mån tjäna som ledning för det bedömande som nu måste göras.

Till frågan örn biträdespersonal vid arméledningen har jag redan i det

föregående tagit ställning. Yad beträffar staber och truppförband kan jag i

likhet med överbefälhavaren icke undgå att finna det för dessa enheter beräknade

personalbehovet för högt. Jag räknar med att det skall vara möjligt

att utan att viktiga arbetsuppgifter bli lidande därpå begränsa personalökningen

till 550 befattningshavare. Av skäl som civilförvaltningen anfört och

vilka understrukits av överbefälhavaren och lönenämnderna bör extra ordinarie

anställning beredas en del av den sålunda nytillkommande personalen.

Yad civilförvaltningen i sådant hänseende föreslagit anser jag mig böra tillstyrka

och räknar därför med —- utöver i personalförteckningen nu upptagna

—- 161 befattningar i Milo 4 och 81 i MEo 2, fördelade på staber och truppförband

på sätt framgår av det förslag till personalförteckning för nästa budgetår

beträffande arméns extra ordinarie personal, som kommer att i vanlig

ordning tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. För avlönande av

den av mig förordade ytterligare personalen, för vilken alltså bör avses

extra anställningsform, beräknar jag i det följande — vid beräkning av

medelsbehovet för viss extra personal m. m. — 675 000 kronor.

Vad beträffar telefonistpersonalen hyser jag, i likhet med civilförvaltningen,

den uppfattningen, att de nu såsom extra tjänstemän anställda telefonister,

vilka kunna beräknas bliva även för framtiden behövliga, redan från

och med nästa budgetår böra erhålla extra ordinarie anställning. Yad antalet

dylika befattningar beträffar kan jag dock icke ansluta mig till civilförvaltningens

uppfattning. För 1942 års riksdag framlades förslag örn anvisande

av medel till modernisering av arméns telefonanläggningar (bilagan fjärde

huvudtiteln, s. 46 o. f.), vilket förslag bifölls av riksdagen. Enligt av arméförvaltningens

intendenturdepartement framlagda kostnadsberäkningar beräknades

förslagets genomförande medföra en minskning av kvartalsavgifterna

till telegrafverket med 6 000 kronor, trots en betydande ökning av antalet

telefonapparater. Härvid förutsattes att för hela armén erfordrades högst

förutnämnda nio telefonister, huvudsakligen för betjänandet av anläggningar,

gemensamma för flera truppförband m. m. Vid bifall till civilförvaltningens

föreliggande förslag skulle telefonister beräknas även för övriga staber och

förband m. m. i stället för annan personal som kan användas för dessa arbetsuppgifter.

Ehuru jag väl inser, att telefonanläggningarna skulle komma att i

allmänhet bättre betjänas av för ändamålet särskild anställd personal, kan jag

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

icke för närvarande biträda en dylik avsevärd utökning av den icke-ordinarie

personalen. Jag förutsätter därför, att den extra personal, som under beredskapen

och någon tid därefter måst anställas för telefonanläggningamas

skötsel, icke längre tages i anspråk efter utgången av innevarande budgetår

och att telefonanläggningarna därefter betjänas på sätt arméförvaltningens

intendenturdepartement förutsatt vid framläggande av förut berörda beräkning

av kostnaderna för dessa anläggningar. Detta utesluter således icke,

att växlarna betjänas av kvinnlig personal, som anställts för skrivgöromål eller

liknande uppgifter. Den biträdespersonal, varmed jag i det föregående räknat,

torde vara tillfyllest jämväl för bestridande av telefonisttjänstgöring.

Jag räknar således för nästa budgetår med tillkomsten av 1 befattning för

telefonvakt av 1. klass i lönegrad MEo 4 och 8 befattningar för telefonvakt av

2. klass i lönegrad MEo 2 med den fördelning som framgår av förslaget till

personalförteckning.

I övrigt föreslår jag för budgetåret 1946/47 följande ändringar i förhållande

till innevarande budgetår beträffande den extra ordinarie personalen vid

armén.

Arméstaben m. m.

Under denna rubrik redovisas den personal, som avses för arméstaben, centrala

värnpliktsbyrån, arméinspektionen och hemvärnsstaben. Personalen

fördelas enligt arméchefens bestämmande.

Här räknar jag med den utökning med 1 kansliskrivarbefattning i lönegrad

MEo 11, 3 kanslibiträdesbefattningar i lönegrad MEo 7 och 1 kontorsbiträdesbefattning

i lönegrad MEo 4, vilkas inrättande jag i det föregående förordat

under motsvarande rubrik under anslagsposten till ordinarie tjänstemän.

Vid centrala värnpliktsbyrån är alltsedan hösten 1943 enligt särskilda medgivanden

av Kungl. Majit anställd en verkmästare för vård och underhåll av

adresseringsmaskiner mot en kontant lön av, i ett för allt, 500 kronor för

månad och med rätt till semester, sjukledighet och reseersättning i likhet med

extra tjänsteman i 12:e löneklassen lönegraden MEx 15. Härav föranledda

kostnader bestridas av reservationsanslaget till Vård och underhåll av adresseringsmaskiner

m. m.

Chefen för armén har på anförda skäl, efter framställning av chefen för

värnpliktsbyrån, föreslagit, att för ifrågavarande verkmästare måtte inrättas

en befattning i lönegrad MEo 16.

Vidare har chefen för värnpliktsbyrån hemställt, att den vid byrån

anställde maskinoperatören i lönegrad MEo 7 måtte uppflyttas till lönegrad

MEo 15 samt till stöd för förslaget anfört i huvudsak följande.

Det ålåge maskinoperatören att som föreståndare leda avdelningens arbete,

utarbeta arbetsplaner för olika bearbetningar av hålkortsmassan, beräkna nödvändiga

maskintider för planerade större arbeten samt att i övrigt handhava

skötseln av maskinerna. Maskinernas rätta handhavande krävde fullständig

kännedom om ett synnerligen komplicerat kopplingsförfarande. Månadslönen

för en föreståndare för en avdelning med en maskinpark av värnpliktsbyråns

omfattning utgjorde i öppna marknaden för närvarande 550 å 700 kronor, och

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

så snart import av nya maskiner ånyo bleve möjlig bomme dessa månadslöner

med all sannolikhet att ytterligare stiga. Arméförvaltningens tygavdelning

hade som föreståndare för en statistisk detalj anställt en assistent i lönegrad

Eo 18 med i stort sett samma arbetsuppgifter, som ankomme på den vid värnpliktsbyrån

anställde maskinoperatören. Försvarsväsendets radioanstalt hade

anställt en föreståndare (tekniker) för en maskinavdelning av ungefär värnpliktsbyråns

omfattning i lönegrad MEx 15. Svårigheten att vid värnpliktsbyrån

anställa kompetent föreståndare för maskinavdelningen vore påtaglig då

högre löneförmåner erbjödes på den civila arbetsmarknaden.

Då den nuvarande maskinoperatören väl fyllde på honom ställda krav och

det vore önskvärt att få behålla honom, borde befattningen maskinoperatör i

lönegrad MEo 7 utgå och ersättas med en befattning för tekniker i lönegrad

MEo 15.

Årméchefen har biträtt förevarande förslag.

Civilförvaltningen har med hänsyn till vad arméchefen anfört funnit det

önskvärt, att verkmästaren vid värnpliktsbyrån fastare knötes till försvarsväsendet

än vad för närvarande vore fallet. I betraktande av arten och omfattningen

av de arbetsuppgifter, som ålåge verkmästaren, syntes den av arméchefen

föreslagna löneställningen riktigt avvägd. Då det framstode som en

angelägenhet av betydelse, att verkmästaren snarast erhölle extra ordinarie

anställning, ansåge sig civilförvaltningen böra, oaktat försvarets tjänsteförteckningssakkunnigas

utredning ännu icke slutförts, tillstyrka, att från och med

budgetåret 1946/47 för värnpliktsbyrån inrättades en verkmästarbefattning av

2. klass i lönegrad MEo 16.

Civilförvaltningen har vidare beträffande maskinoperatören föreslagit, att

denne erhölle förbättrad löneställning och uppflyttades till lönegrad MEo 12

under tjänstebenämningen förste montör.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha i infordrat utlåtande

uttalat, att nämnderna för närvarande endast kunde biträda civilförvaltningens

förslag örn inrättande å centrala värnpliktsbyrån av en extra ordinarie

befattning såsom förste montör i lönegrad MEo 12.

För egen del får jag erinra, att Kungl. Maj:t genom beslut den 13 juli 1945

medgivit, att vid centrala värnpliktsbyrån finge, räknat från och med den 1

juli 1945, tills vidare för tiden intill den 1 juli 1946 finnas anställd — i stället

för förutberörda extra ordinarie maskinoperatör — en extra tekniker, i lönegrad

MEx 12. Däremot har Kungl. Majit, såvitt avser den extra verkmästarbefattningen,

icke medgivit någon förbättrad löneställning.

I likhet med lönenämnderna anser jag resultatet av försvarets tjänsteförteckningssakkunnigas

arbete böra avvaktas, innan ställning tages till frågan

örn verkmästarens löneställning. Jag förutsätter, att till denna befattningshavare

får utgå arvode jämväl under nästa budgetår. Vid behandlingen i

årets statsverksproposition av anslaget till Vård och underhåll av adresseringsmaskiner

m. m. har jag förordat, att kostnaderna för avlöning till

verkmästaren skola överföras från nämnda anslag till arméns avlöningsanslag.

Kostnaderna böra därvid bestridas från delposten till tillfälligt anställande av

tjänstemän m. m. Yad åter angår maskinoperatören anser jag — med stöd

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

av en undersökning, som efter det remissmyndigheterna avgivit sina yttranden

företagits i samband med den förut berörda granskningen av civilförvaltningens

personalorganisation —- fullgoda skäl tala för att ifrågavarande befattningshavare,

i enlighet med chefens för värnpliktsbyrån förslag, placeras i

lönegraden MEo 15, lämpligen under benämningen maskintekniker.

Militärområdena m. m.

Chefen för armén har föreslagit, att vid varje militärbefälsstab skulle inrättas

en överfurirbeställning för bilförare vid staben, samt därvid framhållit

lämpligheten av att befattningarna såsom bilförare upprätthölles av militär

personal. Erfarenheterna hade bestyrkt nödvändigheten av att en fast anställd,

van bilförare skötte militärbefälsstabernas bilar. Härigenom kunde

avsevärda besparingar göras i fråga örn materielvården. Dessa besparingar

kunde beräknas uppgå till väsentligt högre belopp per år än skillnaden i kostnad

för en överfurir och en värnpliktig bilförare.

Arméchefen har emellertid tillika framhållit, att anställande av berörda bilförare

icke komme att minska behovet av särskilda vaktmästare vid militärstabsbyggnaderna

för portvakts-, eldare- och expeditionsvaktsgöromål. Då

vaktmästarbefattningar för närvarande funnes upptagna allenast för II. och Y.

militärbefälsstaberna, har arméchefen föreslagit inrättande av dylika befattningar

jämväl vid övriga militärbefälsstaber.

Civilförvaltningen har erinrat, att vid marinstaben samt staberna vid Ostkustens

och Sydkustens marindistrikt vore uppförda särskilda befattningar

för automobilförare i lönegrad MEo 5 men att några motsvarande befattningar

icke funnes upptagna för armén tillhörande staber m. m. De för II. och Y.

militärbefälsstaberna uppförda vaktmästarna avsåges emellertid skola kunna

tagas i anspråk — förutom för göromål såsom portvakt och gårdskarl vid

stabsetablissementet samt skötseln av värmeanläggningarna — jämväl för

tjänstgöring såsom förare av militärbefälhavarens bil. Civilförvaltningen

kunde för sin del icke finna det ådagalagt, att bilförarna vid militärbefälsstaberna

med nödvändighet borde vara militära beställningshavare. Då ifrågavarande

göromål vid andra inrättningar ombesörjdes av civila befattningshavare

med extra ordinarie anställning, syntes det ämbetsverket ligga närmast

till hands att för ändamålet inrättades särskilda extra ordinarie befattningar.

Ämbetsverket hade ansett sig böra förorda, att särskilda vaktmästarbefattningar

i lönegrad MEo 5 inrättades vid I., lil., IV., VI. och VII. militärbefälsstaberna

i likhet med vad som redan skett vid II. och V. militärbefälsstaberna.

Örn för dessa befattningar utvaldes personer med för ändamålet erforderliga

kvalifikationer, syntes de åtminstone tills vidare, i den mån övriga

göromål icke lade hinder i vägen därför, i förekommande fall kunna tagas

i anspråk såsom bilförare.

För egen del ansluter jag mig till civilförvaltningens uppfattning och förordar

sålunda, att för envar av ifrågavarande militärbefälsstaber inrättas en

extra ordinarie vaktmästarbefattning i lönegrad MEo 5. Dessa befattningshavare

böra alltså, såsom nu sker vid II. och V. militärbefälsstaberna, jämväl tagas

s. 175 Kontrollera mot PDF

175

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

i anspråk såsom förare av militärbefälhavarens bil. I anslutning till det anförda

räknar jag alltså för nästa budgetår med tillkomsten av 5 befattningar

för vaktmästare i lönegrad MEo 5, av vilka 4 böra uppföras under I.—VI.

militärbefälsstaberna och 1 under VII. militärbefälsstaben.

Jag föreslår vidare, att under I.—VI. militärbefälsstaberna uppföres

den för närvarande under Göta pansarlivgarde upptagna skogvaktaren av

2. klass i lönegrad MEo 8. Denne befattningshavare är nämligen avsedd för

pansarskjutfältet å Utö, vilket förvaltas av IV. militärområdet och icke av

regementet.

I skrivelse den 15 februari 1946 med tilläggsäskanden till medelsäskandena

för budgetåret 1946/47 har chefen för armén efter samråd med arméns fortifikationsförvaltning,

arméförvaltningen, försvarets sjukvårdsförvaltning och statens

organisationsnämnd avgivit förslag till anställande av förrådspereonal

och civil handräckningspersonal vid truppförband och försvarsområden

samt arméförvaltningens och sjukvårdsförvaltningens centrala anstalter. Arméchefen

har anfört, att den omfattande materielanskaffning som ägt rum under

de senare åren nödvändiggjort en betydande utökning av den fasta förrådspersonalen.

Vid förslagets uppgörande hade eftersträvats att i möjligaste mån

överföra personal från sakanslag till avlöningsanslag.

Vad försvarsområdena beträffar innebär förslaget utökning av den i personalförteckningarna

för innevarande budgetår upptagna ordinarie och extra

ordinarie förrådspersonalen med 32 förrådsvaktmästare i Ca 7 (nu 59) och 276

förrådsmän i MEo 5 (nu 147) samt utbyte av en förrådsvaktmästare i MEo 7

mot en motsvarande ordinarie befattning. Av de föreslagna förrådsmännen

motsvaras 76 av nu sakanslagsanställda vapenmekaniker och ackumulatorskötare.

Av de för närvarande för försvarsområdena beräknade 130 civila

handräckningsmännen skulle enligt förslaget 124 utgå och ersättas av de föreslagna

förrådsmännen. Som skäl härför har anförts, att förrådspersonalen vid

försvarsområde vid behov måste kunna användas även till visst yrkesarbete

och att densamma med hänsyn till det relativt konstanta arbetsbehovet vid

försvarsområdena borde erhålla en fastare anställningsform.

Arméchefen föreslår vidare i enlighet med förslag av fortifikations- och

byggnadsförvaltningsutredningen inrättande vid försvarsområdena av 30 befattningar

för uppbördsmän för fortifikatoriska anläggningar i lönegrad

MEo 12. Befattningarna borde även kunna besättas med pensionerade underofficerare

i löneklass UO 7.

De i det föregående angivna beräkningarna rörande behovet av förrådspersonal

bygga på förutsättningen, att en ny grupp befattningshavare, benämnda

förrådsredogörare, tillkommer för intendenturmaterielförråd. Arméförvaltningens

intendenturavdelning, som framlagt förslag i ämnet, har anfört, att

med den förenkling som numera genomförts på området, materielvården vid

flertalet förrådsorter, med undantag av orter, där försvarsområdets huvudförråd

vore belägna, icke bleve av sådan omfattning att, såsom eljest förutsatts

för större förrådsorter, stadigvarande placering å sådan ort av för intendenturtjänst

avsedda förrådsmän erfordrades. Ett förbilligande av förrådstjänsten

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

beträffande intendenturmateriel skulle därför vinnas genom att endast vid

större förrådsorter, belägna i närheten av platsen för huvudförrådet, samt vid

mindre förrådsorter, materieltjänsten bedreves genom utsändande från huvudförrådet

av förrådsmän och civil handräckning, medan för nämnda tjänst vid

större förrådsorter, belägna på längre avstånd från huvudförrådet, tillsattes

inom orten bosatta särskilda befattningshavare, förrådsredogörare, vilka skulle

ansvara för vården och redovisningen av den inom förrådsorten upplagda

intendenturmaterielen och utöva tillsyn över förrådsbyggnaderna. Dessa

tjänster skulle vara bisyssletjänster och avlönas medelst arvode. Ersättning

skulle utgå för telefon, såväl årliga abonnemangsavgifter som i förekommande

fall kostnader för inledande av telefon, samt för resor i tjänsten. Med detta

system skulle vissa besparingar vinnas genom minskning av antalet erforderliga

förrådsmän och civila handräckningsmän samt förrådsvakter m. m. Chefen

för armén har räknat med 51 dylika förrådsredogörare med arvoden å 1 000

kronor för år, ersättning för civil biträdeshjälp — 600 kronor per förrådsort —

och förmåner i övrigt som intendenturavdelningen föreslagit. De besparingar

som skulle vinnas genom en dylik omläggning av intendenturmaterielvården

har arméchefen uppskattat till omkring 100 000 kronor för år.

Försvarets centrala organisationskommitté hade förklarat sig för närvarande

sakna underlag för granskning av den för försvarsområdena sålunda föreslagna

personaluppsättningen.

För truppförbanden har föreslagits en utökning av förrådspersonalen med

90 förrådsvaktmästare i Ca 7 (nu 159) och 353 förrådsmän i MEo 5 (nu 342).

Vidare har räknats med behov av 899 civila handräckningsmän mot för innevarande

budgetår 550, eller en ökning med 349.

Arméchefen har anfört, att förslaget i förevarande del uppgjorts i samråd

med försvarets centrala organisationskommitté och med hänsyn tagen till

resultatet av de organisationsundersökningar, som bedrivits vid 115. Med

den för 115 föreslagna personaltilldelningen som grund hade förbanden

erhållit ett i förhållande till uppbörd och förrådsgruppering avpassat antal förrådsvaktmästare,

förrådsmän och civila handräckningsmän. Förslaget vore att

anse som preliminärt och avsett att gälla tills erforderliga organisationsundersökningar

ägt rum vid respektive förband. Förrådspersonalen vore i den omfattning,

som angåves i statens organisationsnämnds slutrapport den 13

december 1945, avsedd att kompletteras med värnpliktig handräckningspersonal.

Särskilda åtgärder komme att vidtagas för central utjämning av denna

tillgång. Då antalet värnpliktiga i handräckningstjänst för framtiden icke med

säkerhet komme att motsvara behovet (40—60 man per förband), borde anslagsposten

för avlöning till civil handräckningspersonal beräknas med erforderlig

reserv.

"Vad slutligen de centrala anstalterna beträffar har arméchefen tillstyrkt förslag

till personaluppsättning för dessa anstalter, som avgivits av arméförvaltningens

tyg- och intendenturavdelningar samt sjukvårdsförvaltningen. Förslagen,

som huvudsakligen omfatta personal, som nu avlönas från sakanslag,

gå i korthet ut på att i vederbörliga personalförteckningar skulle uppföras,

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

för tygavdelningens anstalter nya befattningar för 32 förrådsvaktmästare i

Ca 7 och 51 förrådsman i MEo 5, för intendenturavdelningens anstalter 3 nya

maskinistbefattningar i Ca 12 och sammanlagt 70 nya extra ordinarie befattningar

i lönegraderna MEo 22—MEo 2 vid centralförråd och centralmagasin,

omfattande förutom egentlig förråd spersonal även yrkes- och kontorspersonal,

samt för sjukvårdsförvaltningens här ifrågavarande verksamhetsområde nya

befattningar för 1 förrådsvaktmästare i Ca 7 och 2 förrådsmän i MEo 5 samt

därutöver 1 skrivbiträde i MEo 2, varjämte sjukvårdsförvaltningen i detta

sammanhang föreslagit utbyte av en förrådsunderofficer i UO 7 mot en motsvarande

befattning i UO 8.

Försvarets centrala organisationskommitté har förklarat sig för närvarande

sakna underlag för granskning av förevarande förslag till personaluppsättning

för de centrala anstalterna.

Arméchefen har beträffande det sålunda framlagda förslaget till tilldelning

av förrådspersonal för försvarsområden, truppförband och centrala anstalter

anfört, att detsamma kunde i full utsträckning tillämpas först sedan inflyttning

i planlagda fredsförråd ägt rum och truppförbanden rationaliserats. Den ytterligare

personal, som vore erforderlig intill dess så skett, har arméchefen förutsatt

skola bekostas av avvecklingsanslag. Kostnaderna för de föreslagna personalökningarna

ha beräknats till 4,6 miljoner kronor. Ett genomförande av

förslagen skulle emellertid medföra en minskad belastning av vederbörliga

sakanslag med tillhopa 3 miljoner kronor, varför den reella kostnadsökningen

skulle stanna vid 1,6 miljoner kronor.

För egen del får jag beträffande här förevarande spörsmål framhålla följande.

Vid de beräkningar angående behovet av förrådspersonal, som ligga

till grund för försvarsbeslutets stater för dylik personal, har givetvis

hänsyn tagits till den materielökning som försvarsbeslutets genomförande

medfört. Naturligt är emellertid också, att behovet vid dessa beräkningar

endast kunde ungefärligen uppskattas med ledning av då föreliggande erfarenheter.

Icke minst frågan örn förrådslokalernas anordnande påverkar personalbehovet.

Denna fråga har varit föremål för särskild utredning av en för

ändamålet tillsatt förrådskommitté inom arméstaben. Kesultatet av denna

kommittés arbete, på vilket arméchefens personalberäkningar grunda sig,

framlägges i annat sammanhang för den nu samlade riksdagen.

Det är först nu, när lokalfrågan kan överblickas och avgränsning ske av de

blivande fredsuppgifterna på detta område från de arbetsuppgifter, vilka varit

direkt betingade av beredskaps- och avvecklingsförhållandena, som i förevarande

avseende säkrare hållpunkter föreligga för ett bedömande av det för

fredstid föreliggande personalbehovet.

Arméchefens förslag till personaluppsättning för förrådstjänsten vid försvarsområden

och truppförband innebär väsentliga utökningar i förhållande

till den nu för fred avsedda personalen. Förslaget i vad avser de centrala

anstalterna avser huvudsakligen, att nu sakanslagsavlönad personal överföres

till att avlönas av avlöningsanslag. Dessa förslag böra ses mot bakgrunden

Bihang till riksdagens protokoll IDIG. 1 sami. Nr 120. 27346 12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts •proposition nr 120.

av den nyss antydda osäkerheten i försvarsbeslutets beräkningar men även —

och närmast kommer detta till uttryck i beräkningen av civila handräckningsmän

-—- av att, till följd av de ändrade bestämmelserna rörande uttagning av

värnpliktiga i vapentjänst, den militära personal som står till förfogande för

handräckningstjänst väsentligt minskat i antal. Det synes mig med hänsyn

därtill ofrånkomligt att under arméns avlöningsanslag beräkna medel för en

utökning av förrådspersonalen. Jag är dock icke beredd att helt tillstyrka

arméchefens förslag i detta hänseende.

Vad försvarsområdena beträffar förefaller det mig som örn personalbehovet

vore alltför högt beräknat. Jag vill som exempel nämna, att i det förslag till

organisation av den för Kiruna—Jokkmokks försvarsområde och arméns jägarskola

gemensamma förvaltningstjänsten, som i fjol framlades av ordföranden

i försvarets centrala organisationskommitté (jfr propositionen 1945: 170, s.

274), räknades med 2 förrådsvaktmästare och 6 förrådsmän, avsedda för tygoch

intendenturförråd. Arméchefen räknar i förevarande förslag med ett ytterligare

behov av förrådspersonal för tyg-, intendentur- och sjukvårdsmateriel

inom nämnda försvarsområde av 3 förrådsvaktmästare och — bortsett från 4,

som skulle överföras från sakanslag — 13 förrådsmän samt med att därjämte

de 5 civila handräckningsmän som nu tilldelats försvarsområdet skulle bibehållas.

Jag har vidare svårt att föreställa mig, att för handhavande av sjukvårdsmateriel

skall, såsom förutsatts, erfordras en förrådsvaktmästare vid ettvart

av 20 försvarsområden, i vissa fall dessutom vid sidan av för samma förrådstjänst

avsedda förrådsmän. Det synes mig nödvändigt, att förrådstjänsten

vid försvarsområdesstaberna göres till förmål för särskild översyn. Jag har

därför för avsikt att uppdraga åt statens organisationsnämnd att skyndsamt

verkställa en dylik översyn. Innan resultatet därav föreligger, kan jag icke

förorda några ändringar i antalet å personalförteckning nu för försvarsområdena

uppförda förrådsvaktmästare och förrådsmän. Även det för försvarsområdena

nu beräknade antalet civila handräckningsmän torde vid sådant förhållande

tills vidare böra bibehållas. Jag räknar vidare med att de 76 befattningarna

för vapenmekaniker och ackumulatorskötare fortfarande tills vidare

skola bestridas av sakanslagsavlönad personal. Beträffande möjligheterna att

efter hand överföra dylika avlöningskostnader till avlöningsanslag återkommer

jag i det följande.

Arméchefen har föreslagit, att särskilda förrådsredogörare skulle anställas

å vissa förrådsorter i stället för förrådsmän. Detta förslag synes medföra betydande

besparingar. Jag vill därför förorda, att systemet tills vidare prövas

i avvaktan å förenämnda översyn av förrådsverksamheten och att för nästa

budgetår beräknas 51 arvoden till dylika förrådsredogörare. Arvodet anser

jag i enlighet med ett från intendenturavdelningen framfört förslag böra fastställas

till 660 kronor, inkluderande abonnemangsavgift för telefon. Med hänsyn

till anordningens provisoriska karaktär torde ifrågasatt engångsersättning

för inledande av telefon icke böra ifrågakomma. För ersättningar åt civil personal

för biträde åt förrådsredogöraren med förrådsvården torde böra räknas

med högst 600 kronor för varje ifrågakommande förrådsort. Besekostnads
-

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

och traktamentsersättningar enligt sedvanliga grunder till förrådsredogörare

torde böra bestridas av anslaget Armén: Reseersättningar m. m. I det föregående

vid behandlingen av medelsbehovet för vissa andra arvoden och särskilda

ersättningar har jag räknat med de förändringar i kostnadsberäkningarna,

som föranledas av vad jag här föreslagit.

Övrig erforderlig personal vid försvarsområdena, utöver den som finnes

upptagen å gällande personalförteckningar eller tilldelats områdena, torde tills

vidare fa anställas såsom extra. I anslutning till arméchefens beräkningar

skulle här ifrågakomma 32 förrådsvaktmästare och [276 — (124 + 76) =] 76

förradsmän. X den mån den fortsatta prövningen av ärendet ger vid handen,

att så lämpligen bör ske, lärer det vara Kungl. Maj:t obetaget att för här

ifrågavarande personal inrätta extra ordinarie befattningar. Såsom jag nyss

anfört bör personalbehovet kunna begränsas. Jag beräknar i det följande

under rubriken Viss extra personal m. m. 200 000 kronor för anställande tills

vidare av extra förrådsvaktmästare och förrådsmän vid försvarsområdena.

Genom särskilda beslut, senast den 3 augusti 1945 med giltighet för budgetåret

1945/46, har Kungl. Majit medgivit anställande av högst 31 extra tjänstemän

i lönegraden MEx 12 såsom uppbördsman för forti fikatoriska anläggningar.

Byggnads- och fortifikationsförvaltningsutredningen har föreslagit

bibehållande av dylika uppbördsman till ett antal av 30. Enligt utredningens

mening borde såsom uppbördsman helst komma i fråga pensionerade underofficerare,

men utredningen har, i likhet med arméchefen i förevarande ärende,

alternativt räknat med civil personal, extra ordinarie befattningshavare i lönegrad

MEo 12. I avvaktan å prövningen av utredningens förslag anser jag, att

extra anställningsform bör bibehållas för dessa tjänstemän. Jag räknar därför

i det följande under rubriken Viss extra personal m. m. med 115 000 kronor

för ifrågavarande ändamål.

Arméchefens förslag beträffande förrådspersonal vid truppförbanden har

uPPgjorte me(l resultatet av organisationsundersökningarna vid 115 såsom

beräkningsgrund. Antalet befattningar av olika kategorier har avpassats

i förhållande till uppbörd och förrådsredovisning. Eörrådspersonalens

storlek anser jag mig med hänsyn därtill i stort sett kunna godtaga.

Då fördelningen pa olika förband och på skilda personalkategorier bör

slutligt bestämmas först efter genomförda organisationsundersökningar, kan

jag emellertid icke nu tillstyrka inrättande av ordinarie befattningar för

förrådsvaktmästare eller av extra ordinarie befattningar i den omfattning

som förslaget innefattar. Tiden har icke medgivit, att arméchefens här förevarande

förslag ännu underkastats remissbehandling i vanlig ordning. Så

torde dock böra sko, innan ställning tages till frågan i vilken omfattning

extra ordinarie beställningar böra inrättas redan från och med ingången av

nästa budgetar. Endast i vad förslaget avser planenlig utökning av nu befintliga

befattningar för förrådsmän i MEo 5 med 4 vid Svea trängkår, 2 vid

Göta trängkår samt 4 vid vardera av Norrlands trängkår och Skånska trängkåren,

samtliga avsedda för trängmobiliseringscentraler, samt med 1 vid

signalregementets kompani i Boden, avsedd för fästningens signalmaterielför
-

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

råd, kan jag redan nu tillstyrka detsamma, Förslag beträffande nämnda befattningar

har försvarets civilförvaltning med tillstyrkande upptagit i sina

medelsäskanden för nästa budgetår. I övrigt torde jag få först i samband med

hemställan örn fastställande av personalförteckning för extra ordinarie tjänstemän

för armén för nästa budgetår avgiva förslag beträffande inrättande av

nya extra ordinarie befattningar för förrådspersonal vid truppförbanden och

fördelningen av dessa befattningar. Här beräknar jag därför endast medel

för avlönande av dylik ytterligare personal och upptager därvid, med någon

avrundning nedåt, ett belopp som svarar mot vad som enligt arméchefens

beräkningar belöper på den föreslagna personalökningen, eller — inberäknat

kostnaderna för den personal som jag föreslagit skulle redan nu beredas extra

ordinarie anställning — 1 200 000 kronor.

Den av arméchefen föreslagna ökningen av antalet civila handräckningsmän

vid truppförbanden med (899 — 550 =) 349 anser jag mig böra i princip

godtaga. Till beräkningen av kostnaderna härför återkommer jag i det följande

vid behandlingen av för avlönande av dylik personal avsett anslag.

Det här behandlade förslaget till anställande av förrådspersonal för försvarsområden

och truppförband är avpassat efter normala fredsförhållanden.

Såsom arméchefen framhållit torde det vara nödvändigt att övergångsvis, intill

dess utflyttning i planlagda fredsförråd ägt rum och förbanden efter

genomförda organisationsundersökningar rationaliserats, räkna med behov av

ytterligare förrådspersonal. Arméchefen har tänkt sig, att kostnaderna för

dylik personal skulle bestridas från avvecklingsanslag. Så bör även enligt

min mening ske, såvitt merbehovet av personal föranledes av att indragning

av fältförråd icke kunnat ske till följd av att förrådslokaler ej hunnit iordningställas.

I den mån däremot ett förband nu kräver mera förrådspersonal

än som beräknas bli fallet, sedan dess förrådsverksamhet rationaliserats, få

de merkostnader som härröra därav anses vara betingade av förbandens nuvarande

fredsorganisation. För bestridande av dylika merkostnader böra

därför medel beräknas under anslag, avsedda för försvarets fredsmässiga

verksamhet. Då jag förutsätter, att föreliggande behov av extra förrådspersonal

kan komma att behöva tillgodoses genom anställande av civil handräckningspersonal,

beräknar jag under förutberörda anslag till avlönande av dylik

personal medel för ändamålet.

Yad slutligen beträffar de centrala anstalterna är jag icke beredd att nu taga

ställning till förslaget i denna del. Förslaget omfattar, förutom förrådspersonal,

jämväl yrkes- och kontorspersonal och innebär i vissa fall icke obetydliga

löneförhöjningar ävensom att personal som nu är extraanställd skulle

erhålla ordinarie anställning. Det synes mig nödvändigt, att detsamma ur

skilda synpunkter belyses genom remissförfarande i vanlig ordning. Jag förutsätter

därför, att här ifrågavarande personal tills vidare fortfarande får avlönas

från sakanslag. Emellertid finnas bland de föreslagna befattningarna

sådana som lämpligen böra avlönas från avlöningsanslag i stället för sakanslag.

Då det får anses angeläget, att dylik personal snarast möjligt inordnas

under den strängare kontroll, som kan utövas beträffande personal, avlönad

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

från avlöningsanslag, vore det enligt min mening lämpligt, att ett dylikt

överförande kunde ske även under löpande budgetår. I samma mån som avlöningsanslag

därigenom merbelastas bör givetvis dispositionsrätten till vederbörligt

sakanslag begränsas. Jag förutsätter därför att, därest riksdagen icke

har något att däremot erinra, Kungl. Majit skall äga att, såvitt avser förrådspersonal

vid försvarsområdena samt vid de under arméförvaltningen och

sjukvårdsförvaltningen lydande centrala anstalterna ävensom den i arméchefens

förslag upptagna yrkes- och kontorspersonalen vid dessa anstalter, för

överförande av avlöningskostnader till arméns avlöningsanslag överskrida

de under icke-ordinarieposten beräknade kostnaderna under förutsättning att

dispositionsrätten till vederbörligt sakanslag begränsas med ett mot de överförda

kostnaderna svarande belopp. På sakanslag av reservationsanslags natur

härigenom uppkommande besparingar böra vid regleringsårets slut överföras

till budgetutjämningsfonden.

Truppförbanden m. m.

Kavalleriets truppförband. Vid anmälan av propositionen 1945: 170

(s. 271) uttalade min företrädare i ämbetet, att han förutsatte, att den minskning

av stamhästantalet, som föreslogs i 1945 års statsverksproposition (fjärde

huvudtiteln, punkt 44), skulle föranleda en minskning i det av 1942 års underbefälsutredning

beräknade totala antalet remontryttare (lönegrad MEo 6). Det

borde ankomma på arméchefen att taga denna fråga under övervägande och

framlägga förslag i ämnet i samband med medelsäskandena för budgetåret

1940/47.

Arméchefen, som i anledning av detta uttalande verkställt undersökning beträffande

ifrågavarande spörsmål, har framhållit, att utbildningen av de under

våren 1945 inköpta remonterna komme att påbörjas hösten 1946, sedan dessa

under ett år varit uppställda vid remontdepåerna. Minskningen av stamhästantalet

komme således icke att påverka antalet remonter som borde utbildas

under budgetåret 1946/47. Först under det därpå följande budgetåret, då antalet

remonter under utbildning komme att minskas med 20, kunde en begränsning

av antalet remontryttare ske i förhållande till underbefälsutredningens

förslag.

Med hänsyn till vad arméchefen framhållit synes någon minskning av antalet

remontryttare i förhållande till det av 1942 års underbefälsutredning beräknade

antalet icke kunna genomföras redan från och med nästa budgetår.

Jag räknar därför för detta budgetår med planenlig utökning av antalet remontryttare

vid kavalleriet med 20 till 90.

Pansartruppförbanden. I det föregående har jag föreslagit, att den

för Göta pansarlivgarde för närvarande uppförda befattningen för skogvaktare

av 2. klass i lönegrad MEo 8 redovisas under I.—Yl. militärbefälsstabema.

Beträffande artilleriets truppförband får jag under hänvisning till

vad jag i det föregående anfört i fråga örn kavalleriets truppförband föreslå,

att vid ettvart av Svea, Göta och Norrlands artilleriregementen antalet remontryttare

planenligt utökas med 2 till 10.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Vissa utbildningsansta/ter.

Jämlikt reglementet för försvarets läroverk (SFS 1944: 497) förestås läroverkets

internat av chefen för arméns underofficersskola. Civil personal för

internatet, som icke skall tillsättas av Kungl. Maj:t eller skolöverstyrelsen, anställes

av chefen för underofficersskolan. På grund av detta förhållande har

jag vid anmälan av årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 160)

förordat ett av civilförvaltningen framställt förslag att för närvarande under

anslaget till Försvarets läroverk: Avlöningar beräknade medel för avlöning av

3 tillsynsman i lönegrad Eo 6, 15 vaktmästare i lönegrad Eo 5 och 2 skrivbiträden

i lönegrad Eo 2, vilka samtliga avsetts för internatet, skulle överföras

till arméns avlöningsanslag. Den nuvarande rubriken Arméns underofficersskola

bör i samband härmed ändras till Arméns underofficersskola

jämte försvarets läroverks internat, under vilken rubrik böra

uppföras motsvarande befattningar enligt löneplanen MEo.

I gällande personalförteckning finnas för krigsskolan upptagna 23 vaktmästare

i lönegrad MEo 5. Genom särskilda beslut, senast den 22 juni 1945,

har Kungl. Maj:t härjämte medgivit, att vid krigsskolan finge under ettvart

av budgetåren 1943/46 finnas anställda extra vaktmästare under sammanlagt

högst 528 tjänstgöringsmånader, eller sålunda 44 extra vaktmästare. Ifrågavarande

extra vaktmästare, vilka i huvudsak anställts för att frigöra värnpliktig

handräckningspersonal, ha tagits i anspråk icke blott för krigsskolans

egen räkning utan även för den till skolan förlagda kadettskolan (tidigare benämnd

officersaspirantskolan) ur infanteriet.

Chefen för armén har, under hänvisning till den bristande tillgången på

värnpliktig handräckningspersonal, framhållit, att jämväl efter utflyttningen

av infanteriets och kavalleriets kadettskola till Kådan, vilken beräknats kunna

ske omkring den 1 oktober 1946, det vore nödvändigt att visst antal av ifrågavarande

extra vaktmästare kvarbleve i tjänstgöring vid krigsskolan. Nämnda

antal beräknades av arméchefen till 17. Då här vore fråga om ett stadigvarande

behov, föresloge arméchefen, att för ifrågavarande vaktmästare inrättades

extra ordinarie befattningar i lönegrad MEo 5.

Civilförvaltningen har i denna fråga anfört följande.

Den för krigsskolan upptagna extra ordinarie vaktmästarpersonalen är

uppenbarligen icke tillfyllest för handhavande av de olika vid skolan förekommande

arbetsuppgifterna. Detta torde jämväl komma att bliva fallet efter utflyttning

av kadettskolan till Rådan. I vilken utsträckning ett permanent

behov av ytterligare arbetskraft kan komma att göra sig gällande efter nämnda

utflyttning synes dock vanskligt att bedöma. För att det skall bliva möjligt

att bibehålla personalen i tjänst under längre tid och på detta sätt ernå erforderlig

kontinuitet i arbetet, synes det emellertid nödvändigt att bereda åtminstone

det antal, som redan nu med säkerhet kan beräknas bliva under alla förhållanden

behövligt, extra ordinarie anställning.

På grund av de särpräglade lokalförhållandena vid krigsskolan blir personalbehovet

förhållandevis större än vid en modern anläggning av motsvarande

omfattning. Chefen för krigsskolan har till civilförvaltningen inkommit med

en tablå, utvisande det beräknade behovet av extra ordinarie personal för

budgetåret 1946/47. Av nämnda tablå, vilken bilagts handlingarna i ärendet,

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

framgår, att antalet vaktmästare beräknats sålunda: 3 för slottstjänst, 4 för

tygtjänst jämte sprängämnes^änst, 5 för motortjänst, 3 för huvudförrådet, 1

för proviantmagasinet, 7 för stalltjänst, 1 för sjukvårdstjänst, 9 för kasernvård

jämte eldning, 1 för gymnastikhuset, 1 för badhuset, 2 för vakttjänst och

4 för logements- och förrådstjänst, tillhopa 41. Antalet för närvarande för hithörande

göromål ianspråktagna vaktmästare utgör (23 + 44=) 67. Såsom redan

uttalats finner civilförvaltningen för sin del befogat, att antalet extra ordinarie

vaktmästare utökas. Därest en dylik utökning för närvarande begränsas till

12 synes något föregripande av resultatet av pågående utredningar icke vara

att befara. Uppkommande personalbehov härutöver torde få tillgodoses genom

anställande av extra tjänstemän.

För egen del kan jag icke med ledning av nu föreliggande utredning bilda

mig en uppfattning örn behovet av den föreslagna personalen. Av denna anledning

har jag den 4 februari 1946 uppdragit åt statens organisationsnämnd

att verkställa utredning i ämnet. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att

efter utredningens slutförande meddela beslut i denna fråga, avseende jämväl

de jämkningar i övrigt i krigsskolans icke-ordinarie personalorganisation, som

kunna befinnas erforderliga.

Arméchefen har i enlighet med framställning av chefen för tygförvaltningsskolan

föreslagit, att för skolan måtte uppföras tre befattningar för

mästare i lönegrad MEo 14 och tre befattningar för arbetsförmän av 1. klass

i lönegrad MEo 12, avsedda för lärare vid skolans undervisningsverkstäder.

Härom har skolchefen anfört bland annat följande.

Yid tygförvaltningsskolans undervisningsverkstäder tjänstgjorde för närvarande

sex förmän, anställda enligt kollektivavtal och avlönade dels av undervisningsanslaget,

dels av verkstädernas omkostnadsmedel. Då det vore ett

önskemål att denna personal, som tjänstgjorde såsom lärare i verkstadstjänst

m. m. vid till tygförvaltningsskolan förlagda beställningsmannakurser, fastare

knötes till skolan, varigenom bättre stadga och homogenitet i utbildningen

vunnes, syntes denna personal böra beredas extra ordinarie anställning. Anställande

av ifrågavarande lärare såsom extra ordinarie tjänstemän med avlöning

från medel under avlöningsanslaget komme jämväl att medföra, att det

nuvarande mindre tillfredsställande sättet för kostnadernas bestridande icke

längre skulle behöva tillgripas. Föredragande departementschefen hade vid

anmälan av propositionen 1944: 185 (s. 150) i anledning av ett tidigare förslag

i ämnet uttalat, att frågan borde vila i avvaktan på ingenjörutredningens betänkande.

Då nämnda betänkande nu förelåge, syntes hinder icke föreligga,

att frågan upptoges till förnyad behandling.

Civilförvaltningen har framhållit det angelägna i att frågan om anställningsförhållandena

för ifrågavarande lärarpersonal snarast erhölle sin lösning.

Detta syntes ämbetsverket kunna ske utan att därigenom prövningen av ingenjörutredningens

förslag behövde föregripas. Civilförvaltningen tillstyrkte därför,

att de föreslagna extra ordinarie befattningarna inrättades.

Då de föreslagna lärarbefattningarna synas vara för framtiden behövliga

för verksamheten vid tygförvaltningsskolan, vill jag icke motsätta mig att befattningarna

från och med nästa budgetår inrättas såsom extra ordinarie. Jag

räknar därför med tillkomsten vid skolan av befattningar för 3 mästare i lönegrad

MEo 14 och 3 arbetsförmän av 1. klass i lönegrad MEo 12.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Såsom jag i det föregående anfört bör den för infanteriets och kavalleriets

kadettskola erforderliga personalen från och med budgetåret 1946/47

upptagas för sig under särskild rubrik och redovisas under samlingsrubriken

Vissa utbildningsanstalter.

Beträffande behovet av extra ordinarie personal vid skolan har arméchefen

framhållit, att behovet av dylik personal icke kunde med full säkerhet beräknas

förrän erfarenhet på platsen vunnits. Viss personal kunde emellertid

redan nu på grund av erfarenheter dels från nuvarande organisation och

dels från andra skolor av liknande art förutses vara erforderlig. Följande personal

ansåge sålunda arméchefen vara oundgängligen erforderlig för budgetåret

1946/47, nämligen 1 förste vaktmästare, 1 förrådsvaktmästare och 1 stallföreståndare

i lönegrad MEo 7, 8 tillsynsmän, 1 garageförman, 1 eldare av

1. klass och 1 husmoder av 2. klass i lönegrad MEo 6, 1 eldare av 2. klass, 18

vaktmästare och 5 förrådsmän i lönegrad MEo 5, 1 biträdande husmoder och

1 kontorsbiträde i lönegrad MEo 4, 3 skrivbiträden och 1 telefonvakt av 2.

klass i lönegrad MEo 2 samt 6 köks- och servisbiträden i lönegrad Mvd. Därutöver

erforderlig personal syntes arméchefen kunna tills vidare anställas såsom

extra tjänstemän.

Civilförvaltningen har framhållit, att stor försiktighet borde iakttagas, då

det gällde att nu inrätta extra ordinarie befattningar vid kadettskolan. Innan

erforderliga byggnader hunnit iordningställas och skolans verksamhet kunnat

igångsättas på platsen, vore det nämligen svårt att erhålla en närmare uppfattning

av personalbehovet. För att en tillfredsställande rekrytering skulle

kunna uppnås, syntes det emellertid nödvändigt att vissa befattningar, som

under alla förhållanden måste anses erforderliga, upptoges såsom extra ordinarie.

Personalbehovet i övrigt syntes, såsom arméchefen förutsatt, få tillgodoses

genom anställande av extra tjänstemän. Civilförvaltningen har från

dessa utgångspunkter föreslagit en ej oväsentlig minskning av den personal,

som arméchefen funnit erforderlig.

Jag finner det uppenbart, att extra ordinarie personal bör i viss utsträckning

beräknas för ifrågavarande skola. Emellertid har jag, såsom redan anförts,

funnit det erforderligt, att statens organisationsnämnd verkställer ytterligare

utredning rörande detta spörsmål. Det har nämligen synts mig troligt,

att åtskilliga av de arbetsuppgifter, för vilka beräknats särskild personal vid

kadettskolan, borde kunna utföras av Svea livgardes personal. Det lärer få

ankomma på Kungl. Majit att efter utredningens slutförande meddela, bestämmelser

rörande den extra ordinarie personal, som må finnas anställd vid skolan.

Sjukvårds väsendet.

Chefen för armén har hemställt örn inrättande av ytterligare två sjuksköterskebefattningar

i lönegrad MEo 7, avsedda för arméns intendenturförråd

i Stockholm och första intendenturkompaniet respektive infanteriets och

kavalleriets kadettskola. Vidare har försvarets sjukvårdsförvaltning förklarat

behov föreligga av ambulerande sjuksköterskor vid Livgrenadjärregementet

för tjänstgöring inom Linköpings garnison, vid Norra skånska infanterirege
-

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

mentet för tjänstgöring vid sjukhusen i Kristianstad och Hässleholm, vid

Gotlands infanteriregemente för tjänstgöring vid sjukhusen på Gotland, inberäknat

det vid Gotlands kustartillerikår i Fårösund, samt vid Göta artilleriregemente

för tjänstgöring vid sjukhusen inom Göteborgs garnison.

I enlighet med förslag av civilförvaltningen har jag ansett mig kunna tillstyrka

inrättande av de av arméchefen begärda sjuksköterskebefattningarna

ävensom de av sjukvårdsförvaltningen förordade sjuksköterskebefattningarna

vid Livgrenadjärregementet och Göta artilleriregemente. Däremot har jag

icke ansett mig kunna biträda sjukvårdsförvaltningens förslag i övrigt. Jag

räknar således för budgetåret 1946/47 med tillkomsten av ytterligare 4 befattningar

för sjuksköterskor i lönegrad MEo 7, varför det sammanlagda antalet

sjuksköterskor skulle komma att uppgå till 97.

Sjukvårdsförvaltningen har även framlagt ett av civilförvaltningen tillstyrkt

förslag örn utökning av antalet sjukvårdsbiträden med 57 samt till

stöd för förslaget anfört i huvudsak följande.

Vid arméns truppförbands sjukhus hade från och med budgetåret 1944/45

funnits anställda 115 sjukvårdsbiträden. Arméförvaltningens dåvarande sjukvårdsstyrelse

hade beräknat behovet av sjukvårdsbiträden vida högre, men

Kungl. Maj :t hade icke funnit anledning att föreslå mer än det angivna antalet

innan närmare erfarenheter vunnits. Med utgångspunkt från numera vunnen erfarenhet

funnes anledning att utöka denna kvinnliga personal, som enligt

uppgift från olika håll i landet visat sig vara till synnerligen god nytta på

sjukhusen. Efter en överarbetning av den av sjukvårdsförvaltningen i samråd

med försvarets civilförvaltning gjorda fördelningsplanen över dessa sjukvårdsbiträden

funne sjukvårdsförvaltningen sig böra förorda inrättandet av

ytterligare 57 befattningar för sjukvårdsbiträden. Därvid förutsattes, att

sjukvårdare och sjukvårdsunderbefäl tillhandahölles i samma utsträckning

som hittills men att handräckningsmännen minskades till det minsta möjliga,

d. v. s. 2 för huvudparten av sjukhusen samt 3 för sjukhusen vid de

större infanteriregementena och trängkårerna.

För egen del finner jag mig böra biträda sjukvårdsförvaltningens förevarande

förslag. Då antalet sjukvårdsbiträden för innevarande budgetår

utgör 116, skulle således det sammanlagda antalet sådana biträden komma

att uppgå till 173.

Förrådscentralerna för läkemedel.

Under hänvisning till vad jag i det föregående anfört vid behandlingen

av anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, räknar jag här med tillkomsten av 7 befattningar för förrådsmän i lönegrad

MEo 5, avsedda för de i propositionen nr 11 till innevarande års riksdag

föreslagna förrådscentralerna för läkemedel i Linköping, Skövde, Sollefteå,

Hässleholm, Boden, Visby och Örebro.

Viss ingenjörpersonal.

I den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen finnas

under denna rubrik upptagna tillhopa 68 befattningar för ingenjörer, därav

14 i lönegrad MEo 26, 25 i lönegrad MEo 24, 20 i lönegrad MEo 21 och 9 i

lönegrad MEo 18.

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

I proposition 1946: 80 Ilar Kungl. Majit föreslagit riksdagen att godkänna

vissa av mig förordade grunder för arméns ingenjörorganisation, innebärande,

bland annat, att vid armén skulle finnas inrättade sammanlagt 60 extra

ordinarie ingenjörbefattningar, nämligen 6 i lönegrad MEo 28, 25 i lönegrad

MEo 26, 18 i lönegrad MEo 24, 5 i lönegrad MEo 22 och 6 i lönegrad

MEo 20.

De nya befattningarna ha upptagits i förslaget till personalförteckning.

Viss extra personal m. m.

Kostnaderna för avlönande av sådana extra tjänstemän, som anställas

såsom vikarier för i personalförteckningen uppförda extra

ordinarie befattningshavare ha för innevarande budgetår upptagits

till förslagsvis 79 000 kronor, i vilket belopp kostnaderna för vikarier för den

extra ordinarie sjukvårdspersonalen ingå med ett till 27 000 kronor beräknat

belopp. Civilförvaltningen har anfört, att, oaktat inrättande av förenämnda

båda extra ordinarie befattningar för ambulerande sjuksköterskor vid Livgrenad

j ärr egementet och Göta artilleriregemente i och för sig måhända borde

föranleda minskning av sistnämnda belopp, ämbetsverket med hänsyn till

bland annat en förutsedd höjning av dagarvodet till tillfälligt tjänstgörande

sjuksköterskor ansåge sig böra räkna med oförändrat belopp. Civilförvaltningen

har ej heller i övrigt ifrågasatt ändrad beräkning av medelsbehovet

under ifrågavarande delpost.

För egen del räknar jag i likhet med civilförvaltningen för nästa budgetår

med oförändrat medelsbehov eller 79 000 kronor.

För innevarande budgetår har för anställande såsom extra tjänstemän av

telefonister vid vissa växelbordsanläggningar vid arméns truppförband,

staber m. m. beräknats ett belopp av 20 000 kronor. I det föregående

har jag föreslagit inrättande av ett antal befattningar för extra ordinarie

telefonvakter i lönegrad MEo 4 och MEo 2. Vid bifall till detta förslag bortfaller

beloppet å 20 000 kronor.

Den för innevarande budgetår med förslagsvis 46 000 kronor upptagna

delposten betjäningspersonal m. fl. må jämlikt föreskrift i Kungl.

Maj:ts brev den 15 juni 1945 disponeras för bestridande av avlöningskostnaderna

för betjäningspersonal — kokerskor vid vissa truppförband och

skolor, viss personal vid fortifikationsförvaltningen i Boden samt viss

ekonomipersonal vid krigsskolan — till högst det antal, som angivas i för

budgetåret 1941/42 gällande personalförteckning, till vilken personal må, där

ej civilförvaltningen annat medgiver, utgå i nämnda förteckning upptagna

kontanta arvoden. Därvid skall iakttagas, att nyanställning i kokerskebefattning

icke må ske, utan skall vid avgång i sådan befattning dittills utgående

arvode inbesparas. Vidare skall enligt föreskrift i samma brev så länge före

den 1 juli 1936 anställd kokerska, avlönad efter lönegrad MEo 2, kvarstår i

dessförinnan innehavd befattning såsom icke-ordinarie befattningshavare,

avlöning till dylik befattningshavare utgå från berörda delpost.

För nästa budgetår räknar jag med oförändrat medelsbehov eller 46 000

kronor.

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

187

Då anledning icke yppats att räkna nied ändrat medelsbehov för anställande

av extra sjuksköterskor, upptager jag för nästa budgetår

medelsbehovet för ändamålet till oförändrat högst 5 000 kronor.

Under denna rubrik upptager jag vidare de i det föregående vid behandlingen

av medelsbehovet under rubriken »I personalförteckning redovisade

extra ordinarie tjänstemän» av mig föreslagna beloppen 675 000 kronor, 200 000

kronor och 115 000 kronor för anställande av extra kontors- och skrivbiträden,

förrådsvaktmästare och förrådsmän samt uppbördsmän

för fortifikatoriska anläggningar.

För tillfälligt anställande av tjänstemän m. m. är i gällande

avlöningsstat uppförd en post å 1 250 000 kronor. Därav avses för tillfälligt

anställande av vård- och ekonomipersonal 1100 000 kronor. För detta ändamål

beräknar jag oförändrat belopp. För anställande av annan tillfällig personal

än i det föregående omnämnda har civilförvaltningen föreslagit, att

250 000 kronor skulle anvisas. Med tillstyrkande av detta förslag beräknar jag

här ifrågavarande post till (1 100 000 + 250 000 =) 1 350 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för anställande av viss extra personal

m. m. beräknar jag således till (79 000 + 46 000 + 5 000 + 675 000 + 200 000

+ 115 000 + 1 350 000 =) 2 470 000 kronor.

Fänrikar.

För avlöningar till fänrikar är för innevarande budgetår beräknat ett belopp

av förslagsvis 1 280 000 kronor, varvid antalet fänrikar beräknats till

omkring 410.

Chefen för armén har anmält, att nämnda antal för nästa budgetår beräknades

nedgå till omkring 370. Civilförvaltningen har på grundval härav

räknat med ett medelsbehov av 1 154 000 kronor för nästa budgetår.

Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden ha för innevarande

budgetår upptagits med ett belopp av 16 000 kronor, beräknat efter

8 fänrikar. Enligt uppgift av chefen för armén har antalet nytillkommande

fänrikar vid Bodenförbanden under nästa budgetår beräknats till 7. Civilförvaltningen

har därför räknat med att för stipendier erfordras ett belopp

av 14 000 kronor.

Med godtagande av dessa beräkningsgrunder räknar jag med ett medelsbehov

för nästa budgetår för här ifrågavarande ändamål av förslagsvis

(1 154 000 + 14 000=) 1 168 000 kronor (nu 1 296 000 kronor).

Viss icke-ordinarie personal vid fältläkarkåren.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av 120 000 kronor för

arvoden m. m. till 39 bataljonsläkare vid fältläkarkåren. Tjänstgöringsskyldigheten

för dessa läkare är fastställd till 75 dagar per år. Arvoden till

dem utgå med 2 400 kronor för år jämte två ålderstillägg å 300 kronor, det

ena efter 3 års och det andra efter 6 års väl vitsordad tjänstgöring. Under

tjänstgöring äga de därjämte uppbära dagarvode med 6 kronor vid tjänstgöring

inom och 12 kronor vid tjänstgöring utom egen bostadsort.

1941 års försvarsutredning föreslog, att antalet bataljonsläkare vid fält
-

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

läkarkåren skulle bestämmas till 35 mot förut 30. Gentemot detta förslag

anförde 1942 års försvarsberedning, att denna ökning syntes beredningen

vara alltför ringa, såvida man icke ville vidtaga avsevärd utökning av reservstaten

för fältläkarkåren. Genom försvarsbeslutet fastställdes antalet bataljonsläkare

vid kåren till 38, därvid hänsyn togs tili ett beräknat behov av

7 extra tjänstgöringsmånader för bestridande av läkarvården vid Norrbottens

regementes jägarbataljon i Kiruna, numera arméns jägarskola. Sedermera

har genom beslut av 1944 års riksdag antalet bataljonsläkare vid kåren utökats

med ytterligare en till 39.

I skrivelse den 27 oktober 1945 har chefen för armén — under erinran örn

förenämnda uttalande av försvarsberedningen ■—- framhållit, att den av beredningen

uttalade uppfattningen kraftigt bestyrkts, framför allt sedan den

förstärkta försvarsberedskapen upphört. Bristen på läkare för arméns sjukvård

hade därvid framträtt på ett högst allvarligt sätt och hotade att äventyra

de medicinska åtgärder, som under de gångna beredskapsåren vidtagits

för att skydda de värnpliktigas liv och hälsa. Arméchefen hänvisade vidare

till en genom arméöverläkarens försorg upprättad promemoria i ämnet och

hemställde, att behovet av extra läkarkrafter vid armén måtte tillgodoses

enligt vissa i promemorian angivna riktlinjer.

I berörda promemoria har anförts i huvudsak följande.

Sedan den förstärkta försvarsberedskapen upphört den 1 juli 1945 hade

frågan örn behovet av extra läkare vid armésjukvården aktualiserats.

De gångna beredskapsåren hade kännetecknats av ett intensivt arbete på

armésjukvårdens område, syftande till att höja denna till samma nivå som

landets civila sjukvård. Den moderna medicinens utveckling hade nödvändiggjort

ett intensifierande av undersökningsförfarandet i samband med de värnpliktigas

inryckning till första tjänstgöring, i syfte att på ett rationellt sätt

snabbt gallra ut alla som på grund av sjukdom vore olämpliga för militärtjänst.

Hit hörde bland annat såväl den skärpta tuberkuloskampen vid truppförbanden

med tuberkulinprövning och skärmbildsundersökning etc. som den

psykologiska och psykiatriska prövningen. Den sjunkande värnpliktskontingenten

hade nödvändiggjort en synnerligen noggrann prövning av värnpliktiga

tillhörande besiktningsgrupp 3 och 4 för att infoga dessa i krigsorganisationen.

Detta medförde ökat arbete för truppförbandsläkarna, såväl i fråga

örn undersökning som fortlöpande hälsokontroll och sjukvård.

Jämväl _ övrigt sjukvårdsarbete vid truppförbanden hade undergått en

intensifiering. Den allmänna höjningen av sjukvårdens och sjukhusens standard

i riket medförde, att den värnpliktige ställde krav på att bliva noggrant

undersökt med utnyttjande av alla de resurser, som den medicinska vetenskapen

ställt till läkarnas förfogande.

Alla dessa förhållanden innebure givetvis en högst avsevärd ökning av

truppförbandsläkarnas arbetsbörda.

Sedan armén under beredskapsåren tillförts en modern och synnerligen

dyrbar sjukvårdsmaterielutrustning, hade ett betydande arbete pålagts truppförbandens

läkare såsom ansvariga för denna materiels vård och redovisning.

Denna arbetsuppgift, som tidigare varit relativt obetydlig, toge numera icke

ringa tid i anspråk.

Utbildningen av sjukvårdsmanskap och sjukvårdsunderbefäl hade numera

i större utsträckning centraliserats till trängen. Ehuruväl vissa läkare vid

övriga förband därigenom beretts en avlastning, hade givetvis arbetsbördan

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

Kungl. Majlis proposition nr 120.

för trängens läkare ökat i avsevärd grad. Visserligen stöde på varje trängkår

två instruktionssköterskor till förfogande för ifrågavarande undervisning.

Denna måste dock ledas av läkare. Detta arbete, som måste utföras

vid sidan av allt övrigt sjukvårdsarbete, materiel tjänst etc., vore av avsevärd

storleksordning, vilket framginge av det förhållandet, att antalet utbildningsenheter

örn plutons storlek per trängkår under vissa utbildningsperioder

visat sig uppgå ända till 17. Räknade man med att varje enhet leddes av

läkare 2 timmar i veckan, måste var och en av trängkårens båda läkare sätta

till 17 timmar per vecka enbart för undervisning, vilket med 5 dagars undervisnings

vecka utgjorde mer än 3 timmar per läkare och dag.

Den fältmässiga prägel, som mer och mer kommit att känneteckna förbandens

verksamhet, hade medfört, att ett stort antal förband tidvis förläde

skjutningar eller tillämpningsövningar till övningsfält och liknande, belägna

långt från förläggningsorten. Så vore förhållandet vid de flesta artilleriförbanden

och luftvärnsförbanden. Även vid infanteriet funnes en tendens i

samma riktning. Yid dylik förläggning fordrade förbandscheferna att läkare

skulle medfölja.

Dessa förhållanden, vilka vid tidpunkten för försvarsutredningens arbete

knappast låtit sig överblickas, hade i grund ändrat de förutsättningar efter

vilka behovet av extra läkare inom armésjukvården beräknats. Det vore sålunda

icke möjligt, med hänsyn till arbetsbördan, att vid förfall för den ene

läkaren på grund av semester, sjukdom eller dylikt, låta den andre läkaren

vid ett tvåläkarregemente sköta två tjänster. Därest denne skulle kunna finna

någon tid på dagen över för privatpraktik — vilket vore nödvändigt, ej blott

för att säkerställa en god rekrytering av militärläkarna utan även för att upprätthålla

deras yrkesskicklighet — måste ersättare på den vakanta befattningen

kommenderas. Ej heller vore det möjligt att under inskrivningarna,

då förbandets ene läkare vore bortkommenderad, låta den återstående bestrida

två tjänster.

Yid tre förband förefunnes för närvarande vakanser i militärläkarbeställningar

på grund av sjukdom. Yid två av dessa hade vakans funnits sedan 1

respektive 2 år. De sjuka läkarna hade ingivit framställning örn avsked med

sjukpension, men statskontoret hade icke ansett dem otjänstbara och avstyrkt

framställningarna. Enligt intyg från psykiatrisk expertis vore emellertid

vederbörande icke användbara i militär sjukvård. Det vore givetvis orimligt,

örn respektive förbands återstående läkare skulle under så lång tid —

vilken för övrigt icke för närvarande kunde överblickas — bestrida två tjänster.

Dylika förhållanden kunde givetvis uppstå även i framtiden. Behovet

av ersättare i dylika fall hade icke beräknats av försvarsutredningen.

Med utgångspunkt från att det i staten för fältläkarkåren upptagna antalet

läkare på truppförbanden vore att betrakta som ett minimiantal och att

de krav, som numera ställdes på arméns sjukvård, icke möjliggjorde för en

truppförbandsläkare att bestrida två militär läkartjänster utan att sjukvårdens

kvalitet äventyrades, kunde det årliga behovet av extra tjänstgöringsdagar

för läkare uppskattas till sammanlagt 17 412 dagar, därav 2 016 dagar

vid ordinarie läkares tjänstgöring i inskrivningsnämnder, 3 880 dagar vid

semesterledighet, 1 000 dagar vid sjukledighet, 2 910 dagar vid kommenderingar

av ordinarie läkare till tjänstgöring utom förläggningsorten, 450 dagar

vid vissa skolor, såsom artilleri- och inlänteriskjutskolorna, vilka vore sammandragna

viss tid av året och saknade egna läkare, 1 080 dagar vid Göta

trängkårs kompani i Nora, arméns intendenturförråd i Stockholm jämte

Första intendenturkompaniet samt arméns jägarskola, vilka förband och anstalter

likaledes saknade egna läkare, 2 500 dagar för bestridande av vakanser

å ordinarie militär läkartjänster, 966 dagar för förstärkning av den ordi
-

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Harie läkarpersonalen vid epidemier eller ökad sjuklighet överhuvud, 720

dagar för förstärkning av läkarpersonalen vid trängen under de tider på året

utbildningsarbetet därstädes vore mest intensifierat samt 1 890 dagar för

förstärkning av läkarpersonalen vid infanteri- och pansarregementena under

tid de ordinarie läkarna vid dessa förband jämväl vore sysselsatta med krigsplanläggning

av försvarsområdenas sjukvård samt handläggning av inskrivningsärenden.

Till förfogande för att täcka det förevarande behovet av extra läkarpersonal

stöde följande personalkategorier, nämligen läkare på reservstat, läkare

i fältläkarkårens reserv, bataljonsläkare vid fältläkarkåren och värnpliktiga,

icke fast anställda läkare med fackt jänstgöringsskyldighht. Genom utnyttjande

av de tre första personalkategorierna erhölles 4 033 tjänstgöringsdagar.

Den facktjänstgöringsskyldighet, 30 dagar per år, som ålåge värnpliktiga

läkare å vilka 1941 års värnpliktslag icke vore tillämplig, vore numera

i de flesta fall fullgjord. Med beaktande av att den motsvarande tjänstgöringsskyldighet,

180 dagar per år, som ålåge värnpliktiga läkare å vilka

.nämnda lag vore tillämplig, kunde i omgångar fördelas på hela värnpliktstiden

från och med sjunde värnpliktsåret, beräknades antalet genom facktjänstgöring

disponibla tjänstgöringsdagar till omkring 840 under år 1947 för

att först år 1970 uppgå till ett beräknat maximiantal av omkring 15 340. Härvid

förutsattes emellertid att huvuddelen av de värnpliktiga läkarna komme

att under 30 dagar av facktjänstgöringstiden beordras till särskild kurs för

utbildning till militärläkare med kaptens tjänsteställning.

Det anförda gåve vid handen, att ett avsevärt underskott på tjänstgöringsskyldiga

läkare för närvarande förelåge. Intill dess detta underskott kunde

täckas genom de värnpliktiga läkarnas facktjänstgöring stöde annan möjlighet

att tillgodose behovet av läkarförstärkning icke till arméöverläkarens förfogande

än att söka träffa avtal örn tjänstgöring med civila, icke tjänstgöringsskyldiga

läkare enligt av Kungl. Majit alltsedan år 1919 för ett budgetår i

sänder meddelade bestämmelser. Det vore uppenbart, att när det gällde att

täcka behovet av extra läkare avtal med civila läkare icke vore tillfredsställande.

Dessa läkare kunde i regel icke påräknas för annat arbete än ren sjukvård.

Truppförbandsläkarens övriga omfattande arbetsuppgifter såsom expeditionellt

och hygieniskt arbete, undervisning m. m. linge, som erfarenheten

visat, helt fullgöras av förbandets ordinarie läkare eller ligga nere när

sådan läkare icke tjänstgjorde vid förbandet. Därjämte vore det i regel så,

att det endast i vissa orter med relativt god läkartillgång vore möjligt att

finna civila läkare, som vore villiga att åtaga sig sjukvård vid förbanden.

Vid fältmässiga förläggningar utom hemorten, skjutfält etc. samt under

fälttjänstövningar kunde behovet av extra läkarkrafter endast undantagsvis

täckas genom avtal med civil läkare.

Berörda förhållanden vore av den art, att de allvarligt äventyrade de åtgärder

till förbättrad sjukvård, vilka karakteriserat de senare årens arbete

inom armésjukvården. För att erforderlig tillgång på läkare vid truppförbanden

skulle kunna tillgodoses, vilket icke kunde göras beroende av huruvida

civila läkare befunnes villiga att under viss tid åtaga sig sjukvårdsuppgifter

vid armén eller av den på grund av många faktorer oberäkneliga tillgången på

fackt jänstgö ringsskyldiga värnpliktiga läkare, måste den till arméöverläkarens

förfogande stående läkarpersonalen med årlig tjänstgöringsskyldighet ökas.

Flera skäl talade nämligen för att antalet truppförbandsläkare i stort sett icke

borde utökas utöver nu gällande stater. Såsom av det föregående framginge

vore behovet av läkarförstärkning vid ett och samma förband icke konstant

året runt utan berodde i hög grad på tillfälliga vakanser, bortkommenderingar

av ordinarie läkarpersonal, ökad sjuklighet m. m. Därtill komme, att det med

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

all sannolikhet syntes bliva förenat med stora svårigheter att rekrytera ett ökat

antal truppförbandsläkartjänster. Erfarenheten visade, att truppförbandsläkartjänster

i orter med riklig tillgång på läkare — där sålunda möjligheterna

till privatpraktik bedömdes dåliga — vanligen icke förmådde locka mer än enstaka

sökande, i vissa fall inga alls. I många garnisonsorter funnes redan nu

ett i förhållande till ortens storlek stort antal militärläkare. En ytterligare

utökning skulle troligen medföra att många tjänster finge stå obesatta av brist

på sökande.

För tillgodoseende av behovet av estra läkarkrafter kunde man antingen

tänka sig en utökning av redan förefintliga personalkategorier med begränsad

årlig tjänstgöringsskyldighet eller tillkomsten av en ny liknande personalkategori.

En granskning av de kostnader per tjänstgöringsdag, som de olika

militärläkarkategorierna åsamkade statsverket, gåve vid handen att de ordinarie

truppförbandsläkarna vore de minst kostnadskrävande. Närmast efter dessa

komme i detta hänseende bataljonsläkare vid fältläkarkåren under det att batalj

onsläkarna i reserven och i ännu högre grad reservstatspersonalen ställde

sig betydligt dyrare. Med hänsyn härtill skulle en utökning av antalet bataljonsläkare

vid fältläkarkåren närmast kunna ifrågasättas. Då det syntes

erforderligt att inemot hälften, eller omkring 6 000, av det behövliga antalet

extra tjänstgöringsdagar täcktes genom arvodesanställd personal skulle härför

krävas minst 75 bataljonsläkare vid kåren. Läget inom civilsjukvården karakteriserades

emellertid för närvarande av en påtaglig brist på läkare i just de

åldersklasser och i det utbildningsstadium, som erfarenhetsmässigt i stor utsträckning

rekryterade nämnda bataljonsläkartjänster. Tendenser i riktning

mot en ökad avgång samt minskat antal sökande till dylika tjänster hade därjämte

visat sig under sista året. Även örn dessa förhållanden måhända vore av

tillfällig art och förorsakade av ökat personalbehov inom civilsjukvården på

grund av beredskapsförhållanden, flyktingvård etc., vore det dock troligt att

det skulle möta stora svårigheter att rekrytera ett så stort antal nya tjänster

med lämplig personal.

Vid prövandet av olika möjligheter att lösa armésjukvårdens behov av extra

läkare stannade man inför ett återupplivande i moderniserad form av den

genom 1925 års riksdagsbeslut avvecklade fältläkarstipendiatinstitutionen. Enligt

en uppfattning, som syntes vara tämligen enhällig såväl bland de militärläkare,

som ägde erfarenhet av nämnda institution, som bland militära chefer,

hade fältläkarstipendiaterna varit synnerligen användbara vid förfall för ordinarie

truppförbandsläkare. De hade tillfört armésjukvården ungdomligt intresse

och från de akademiska studierna nyförvärvade medicinska impulser

och bildat en synnerligen lämplig rekryteringskälla för batalj onsläkartjänsterna

vid truppförbanden. Då de icke erhållit fasta civila tjänster, hade de i regel med

mycket kort tidsfrist kunnat ställa sig till förfogande för tjänstgöring vid

hastigt uppkomna vakanser etc. Under studietiden hade det ofta visat sig förmånligt

för stipendiaterna att under några månaders tid åtaga sig militärtjänstgöring,

utöver ordinarie tjänstgöringsskyldighet, exempelvis vid sommar

förläggningar, skjutskolor eller dylikt. Samtidigt med den militära tjänsten

hade då ofta tentamensläsning kunnat äga rum. För fältläkarstipendiaterna

på stat, vilka med liknande anställningsformer som bataljonsläkare vid fältläkarkåren

erhållit ett årsarvode av 1 410 kronor, hade denna fasta inkomst

spelat en stor roll och möjliggjort för många att under do sista studieåren undgå

nämnvärd skuldsättning.

Fältläkarstipendiaterna hade i regel hunnit förvärva god rutin i truppförbandsläkartjänst.

Under det att den nyutnäinnde bataljonsläkaren vid ett

truppförband ofta inträdde i sin tjänst med bristfällig kunskap om de krav,

denna ställde på honom, hade de många fältläkarstipendiater, som sedermera

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. May.ts proposition nr 120.

blivit militärläkare på stat, genom tidigare tjänstgöring vid förband i regel

varit väl förberedda för sin uppgift. Genom årligt deltagande i fälttjänstövningar

hade stipendiaterna också erhållit en god träning för krigsbefattning

såsom bataljonsläkare vid fältförband.

Då det gällde att tillgodose behovet av extra läkare vid armén, syntes alltså

en anordning liknande den tidigare fältläkarstipendiatinstitutionen vara. den

ändamålsenligaste. Såsom kompetensfordran för de ifrågavarande befattningshavarna,

som borde benämnas extra bataljonsläkare vid fältläkarkåren, föresloges

genomgången fackutbildningskurs och kirurgitjänstgöring samt fullgod

fältduglighet. Årsarvodet borde bestämmas till 1 800 kronor samt tjänstgöringsskyldigheten,

liksom för bataljonsläkare vid fältläkarkåren, till

^5 dagar per år. Dagtraktamente syntes böra utgå med 12 kronor per tjänstgöringsdag,

oavsett örn tjänstgöringen fullgjordes i eller utom hemorten.

Vidare borde, under förutsättning att vederbörande förbunde sig att kvarstå

i befattningen tre år, utgå ekiperingsbidrag med 500 kronor vid första anställning.

Liksom bataljonsläkare vid fältläkarkåren och extra bataljonsläkare vid

garnisonssjukhus syntes befattningshavaren vid avgång från tjänsten på ansökan

böra medgivas inträde i fältläkarkårens reserv, dock tidigast efter att

ha innehaft sin befattning i tre år.

För att emellertid bereda de extra bataljonsläkarna möjlighet att efter avlagd

medicine licentiatexamen erhålla anställning såsom bataljonsläkare vid

fältläkarkåren och sålunda tillgodose ett naturligt behov av befordringsmöjligheter,

borde emellertid inrättas allenast 50 extra bataljonsläkarbefattningar,

under det att härutöver erforderligt antal läkarbefattningar syntes böra täckas

genom inrättande av 25 nya befattningar för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har uttalat, att ämbetsverket beträffande

sättet för tillgodoseende av arméns behov av extra läkare ansåge att ett återupplivande

av stipendiatinstitutionen skulle innebära en lämplig lösning såväl

ur kostnadssynpunkt som med hänsyn till rekryteringen av de ordinarie förbandsläkartjänsterna,

därvid ämbetsverket emellertid förutsatte, att det föreslagna

utökade antalet arvodesanställda läkare minskades allteftersom tillgången

på värnpliktiga läkare med facktjänstgöringsskyldighet ökade.

1944 års militärsjukvårdskommitté har i infordrat utlåtande anfört i huvudsak

följande.

Kommittén hade i samband med utarbetandet av de principiella riktlinjer

för den militära sjukvårdens framtida organisation, vilka sedermera framlagts

i kommitténs redan avgivna betänkande del I, uppmärksammat det extraordinära

behov av läkarkrafter, som kunde förutses för de närmaste åren. Under

kommitténs fortsatta arbete hade denna fråga varit föremål för ytterligare

överväganden. Vid den granskning kommittén underkastat det i förenämnda

promemoria angivna behovet av extra tjänstgöringsdagar för läkare hade befunnits,

att dessa på flertalet punkter syntes vara för högt beräknade. Kommittén

beräknade för sin del behovet av extra tjänstgöringsdagar till sammanlagt

9 720. Härvid hade kommittén icke medräknat något behov av extra tjänstgöringsdagar

på grund av förfall för läkare, vilka trots styrkt oförmåga att

uppehålla militärläkarbefattning likväl av formella skäl icke kunnat beredas

avsked med pension. Därutinnan hade det nämligen synts kommittén oegentligt

att räkna med något särskilt behov av tjänstgöringsdagar. Kommittén förutsatte

i stället att statsmakternas uppmärksamhet riktades på nödvändigheten

av att kunna utan onödig omgång från militärläkarbefattning skilja på grund

av fysisk eller psykisk sjukdom icke tjänstdugliga personer. Beträffande an
-

s. 193 Kontrollera mot PDF

193

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

taxet till förfogande stående tjänstgöringsdagar för mötande av det föreliggande

behovet av extra tjänstgöringsdagar beräknade kommittén, i likhet med

arméöverläkaren, det tillgängliga antalet tjänstgöringsdagar för reserv- och

reservstatsanställda läkare samt bataljonsläkare vid fältläkarkåren till 4 055.

Antalet till förfogande stående tjänstgöringsdagar för värnpliktiga läkare beräknade

kommittén för budgetåren 1946/49"till "respektive 840, 973 och 2 499,

eller i medeltal för de tre budgetåren 1 437. Det behov, som det sålunda gällde

att täcka, skulle enligt de anförda beräkningarna uppgå till 4 228 tjänstgöringsdagar.

Därest för täckande av detta behov skulle anlitas läkare med en partiell

tjänstgöringsskyldighet av 75 dagar örn året skulle antalet erforderliga

läkare uppgå till 56. Emellertid vore att märka, att detta antal kunde minskas

i relativt betydande omfattning, örn hänsyn toges till vissa behov av läkare,

vilka borde tillgodoses i annan ordning. Kommittén åsyftade härvid behovet

av läkare vid arméns jägarskola i Kiruna, Göta trängkårs kompani i Nora och

Första intendenturkompaniet, vilka förband saknade egna läkare. För tillgodoseende

av detta behov syntes i första hand böra övervägas att anlita civila

läkare inom respektive förbands förläggningsorter. Kommittén ansåge sig böra

räkna med, att en sådan anordning efterhand skulle kunna vidtagas, medförande

att i en framtid behov av tre helårstjänstgörande läkare eller 15 läkare

med 75 dagars årlig tjänstgöringsskyldighet bortfölle. Detta skulle medföra,

att behovet. av extra läkare bleve 41. Då emellertid den nyss antydda ordningen

för tillgodoseende av läkarbehovet vid berörda förband måhända icke

omedelbart kunde tillämpas, syntes försiktigheten bjuda att räkna med någon

reserv. För detta ändamål och för att möta andra behov, som kunde uppkomma,

exempelvis i de tidigare berörda fall, där vederbörande läkare trots

sjukdom icke kunnat beredas avsked, syntes 9 arvodesanställda läkare böra

beräknas. I enlighet härmed skulle i nuvarande läge -— intill dess efter budgetåret

1948/49 erforderligt antal facktjänstgöringsmånader av värnpliktiga läkare

komme att stå till förfogande — erfordras 50 läkartjänster med en årlig

tjänstgöringsskyldighet av 75 dagar. Kommittén hade intet att erinra mot att

åtgärder vidtoges för anställande av sistnämnda antal läkare vid armén. Dessa

befattningar syntes samtliga böra inrättas såsom extra bataljonsläkare enligt

riktlinjerna i den remitterade promemorian. För att undvika förväxling med

de nu befintliga befattningarna för extra bataljonsläkare vid garnisonssjukhusen

— vilkas arbetsförhållanden och löneställning reglerats efter helt

andra normer — och för att vinna anknytning till såväl den tidigare fältläkarstipendiatinstitutionen

vid armén som marinläkarstipendiaterna vid marinläkarkåren

syntes dock de nu föreslagna extra bataljonsläkarna vid fältläkarkåren

böra benämnas fältläkarstipendiater.

Försvarets civilförvaltning har framhållit angelägenheten av att provisoriska

åtgärder vidtoges för tillgodoseende av det extra läkarbehovet vid armén.

Förslaget örn inrättande av befattningar för fältläkarstipendiater syntes härvidlag

utgöra en godtagbar lösning av frågan. Civilförvaltningen ansåge sig

svårligen kunna göra något uttalande om i vilken omfattning läkarkrafterna

vid armén borde förstärkas men ville dock understryka det angelägna i att

åtgärder vidtoges för att möjliggöra pensionering i de av 1944 års militärsjukvårdskommitté

angivna fallen. Då frågan om försvarets framtida organisation

för närvarande vore under omprövning, ville det emellertid förefalla

som om skäl talade för att föreliggande förslag med hiinsyn till sin omfattning

borde komma under bedömande i nämnda sammanhang. I avbidan härpå

syntes det oundgängliga behovet av ytterligare läkarkrafter böra tillgodoses

Bihang till riksdagens protokoll IVdC). 1 sami. Nr 120. 273 46 1,1

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

genom anlitande av civila läkare eller icke tjänstgöringsskyldiga läkare i reserven

och på reservstat samt bataljonsläkare vid fältläkarkåren, en anordning

som tillämpats alltsedan år 1919. Skulle denna utväg prövas icke vara framkomlig,

syntes i förhandenvarande läge vid avvägningen av antalet befattningar

för fältläkarstipendiater såsom utgångspunkt böra tagas det av militärsjukvårdskommittén

beräknade erforderliga antalet tjänstgöringsdagar för

extra läkare.

Beträffande tjänstgöringsskyldighet och ekonomiska förmåner för de föreslagna

fältläkarstipendiaterna har civilförvaltningen anfört i huvudsak följande.

Jämlikt reglementet för marinen vore marinläkarstipendiat skyldig tjänstgöra

i medeltal minst 90 dagar för år. Tjänstgöringsskyldighet av samma omfattning

hade jämväl ålegat de tidigare fältläkarstipendiaterna vid armén. Civilförvaltningen

ville därför ifrågasätta, huruvida icke även av förevarande beställningshavare

borde utkrävas tjänstgöringsskyldighet i sist angiven utsträckning.

Härigenom skulle med utgångspunkt från militärsjukvårdskommitténs

beräkningar antalet fältläkarstipendiater kunna begränsas till 42.

Marinläkarstipendiat åtnjöte ett årligt arvode av 1 410 kronor jämte d.agarvode

med 12 kronor under tjänstgöring i land och sjötillägg med 17 kronor

50 öre under tjänstgöring till sjöss. Å årsarvodet utginge dyrtidstillägg med

för närvarande 26 %. Då det syntes kunna befaras att rekryteringen av läkare

till marinen skulle komma att ogynnsamt påverkas, därest årsarvodet till fältläkar-

respektive marinläkarstipendiat skulle komma att utgå efter olika grunder,

syntes det vara erforderligt att årsarvodena bestämdes till ensartade belopp.

Civilförvaltningen ville ifrågasätta, örn icke årsarvodet till fältläkarstipendiat

borde kunna fastställas till det för marinläkarstipendiat nu bestämda

beloppet 1 410 kronor. Härvid förutsattes att å arvodet finge utgå dyrtidstillägg.

Med utgångspunkt härifrån syntes anledning knappast föreligga att gradera

dagarvodet på sätt som gällde för bataljonsläkare vid fältläkarkåren utan borde

dylikt arvode få utgå såsom föreslagits, eller med 12 kronor vare sig tjänstgöringen

fullgjordes inom eller utom bostadsorten.

Gentemot förslaget örn ekiperingshjälp och möjlighet för personalen att

vinna inträde i reserven syntes i och för sig intet vara att erinra. Då emellertid

■—- till undvikande av att den föreslagna organisationen i avbidan på resultatet

av pågående utredning örn försvarets framtida gestaltning fastlåstes —

personalen syntes böra tills vidare anställas medelst kontrakt med förslagsvis

6 månaders ömsesidig uppsägningstid, ville det förefalla ämbetsverket tveksamt,

huruvida ekiperingshjälp borde utgå. Civilförvaltningen ifrågasatte,

huruvida icke lämpligen under tjänstgöring erforderlig beklädnad i stället

kunde såsom lån tillhandahållas av kronan.

För egen del anser jag det oundvikligt, att åtgärder redan nu vidtagas för

att i möjligaste mån avhjälpa den föreliggande bristen på läkare inom armén.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen kommer denna brist allteftersom

facktjänstgöringsskyldiga läkare kunna ställas till förfogande att nedgå för att

slutligen helt täckas. Under sådana förhållanden synas de åtgärder, som nu

böra vidtagas för avhjälpande av läkarbristen, böra erhålla provisorisk karaktär.

Att, såsom föreslagits, för ändamålet återuppliva fältläkarstipendiatinstitutionen

har därvid synts mig vara en framkomlig och ändamålsenlig utväg.

s. 195 Kontrollera mot PDF

195

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Däremot är jag icke för närvarande beredd förorda inrättande av ytterligare

befattningar för bataljonsläkare vid fältläkarkåren, särskilt som sådana befattningar

för närvarande i viss utsträckning äro vakanta. Av fältläkarstipendiat

synes böra fordras en tjänstgöringsskyldighet av 75 dagar per år. Årsarvode

synes i enlighet med arméöverläkarens förslag böra utgå med 1 800 kronor för

år, därvid jag förutsätter, att dyrtidstillägg icke skall utgå. Vidare synes i enlighet

med förslaget till fältläkarstipendiat böra utgå traktamente med 12

kronor per tjänstgöringsdag, oavsett örn vederbörande tjänstgör inom eller

utom egen bostadsort. Såsom civilförvaltningen föreslagit bör vederbörande

anställas medelst kontrakt med 6 månaders ömsesidig uppsägningstid. Ekiperingshjälp

torde icke böra utgå, då jag förutsätter, att erforderlig beklädnad

såsom lån kostnadsfritt tillhandahålles av kronan. Jag har icke funnit anledning

till erinran mot att fältläkarstipendiat, efter att ha innehaft sin befattning

minst 3 år, erhåller möjlighet till inträde i fältläkarkårens reserv.

Det erforderliga antalet fältläkarstipendiater uppskattar jag för nästa budgetår

till 60. Kostnaderna för arvoden m. m. till stipendiaterna beräknar jag till

omkring 160 000 kronor. Jag förutsätter, att detta belopp för de efterföljande

budgetåren minskas i samma mån som antalet genom värnpliktiga läkares facktjänstgöring

disponibla dagar ökas.

Då jag icke ifrågasatt någon ändring beträffande antalet bataljonsläkare vid

fältläkarkåren, skulle det sammanlagda medelsbehovet för arvoden m. m. till

dylika läkare samt fältläkarstipendiater för nästa budgetår uppgå till (120 000

+ 160 000 —) 280 000 kronor.

Bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.

För innevarande budgetår ha under särskild delpost beräknats medel för

arvoden m. m. till 10 bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren. För nästa

budgetår förutsättes ingen ändring i antalet dylika beställningar. Jag räknar

därför för ändamålet med oförändrat belopp, 25 000 kronor.

Musikelever.

För innevarande budgetår har under särskild delpost beräknats medel för

kontant ersättning till 157 musikelever med 360 kronor för år och elev. Någon

höjning härutinnan förutsättes icke, varför jag för budgetåret 1946/47 upptager

oförändrat belopp, 57 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal för nästa budgetår skulle sålunda utgöra

(9 500 000 + 2 470 000 + 1 168 000 + 280 000 + 25 000 + 57 000 =) 13 500 000

kronor.

5. Rörligt tillägg.

Med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder erfordras för rörligt

tillägg för budgetåret 1946/47 ett belopp av i runt tal 9 950 000 kronor (nu

9 425 000 kronor).

Det sålunda beräknade medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1946/47 uppgår således till 74 200 000

kronor, innebärande en anslagshöjning med 3 500 000 kronor.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels för budgetåret 1946/47 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning

vid armén, vilka komma att till riksdagen i särskild

ordning överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å de av riksdagen

fastställda personalförteckningarna meddela särskilda

föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas

i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl. Maj:ts

beslut den 30 juni 1942, den 30 juni 1943, den 2 juni 1944 och

den 15 juni 1945 fastställts att lända till efterrättelse för tilllämpningen

av arméns personalförteckningar budgetåren 1942/43

—1945/46, samt de särskilda föreskrifter, som kunna visa sig

erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års

riksdag godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation

av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/47, ävensom

bestämmelser örn fortsatt giltighet av den för budgetåret

1945/46 fastställda personalförteckningen för ordinarie tjänstemän,

såvitt avser manskapsbeställningarna;

dels godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl. att tillämpas under budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 48 000 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo
desbefattning,

förslagsvis .................... » 5 900 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........ » 1250000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ » 13 500 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 9 950 000

Summa kronor 78 600 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 4 400 000

Nettoutgift kronor 74 200 000

dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 74 200 000 kronor.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 197

[20.] Armén: Avlöningar till civil handräckningspersonal, förslagsanslag.

1942 års försvarsbeslut:

under uppsättningsperioden ................................ kronor 2 590 000

vid genomförd organisation ................................ » 2 650 000

Budgetåren 1942/47 (beräknad medelbelastning per år å

kostnadsramen) .............................................. » 3 550 000

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 070 000 kronor och

har beräknats efter ett antal av 790 handräckningsmän. I årets statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, punkt 28) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avbidan å särskild proposition i ämnet, för nästa budgetår för

ändamålet beräkna ett anslag av 3 070 000 kronor. Beträffande beräkningsgrunden

hänvisas till vad i det föregående anförts vid anmälan av anslaget

till försvarets civilförvaltnings avlöningar.

Nämnda 790 handräckningsmän ha fördelats med 550 på truppförbanden

och 130 på försvarsområdena, 60 ha tilldelats vissa skolor och anstalter och

50 avses såsom remontskötare. De handräckningsmän som tjänstgöra å truppförband

och försvarsområden äro avsedda för förrådsarbete. Såsom framgår

av vad jag anfört vid behandlingen under anslaget till Armén: Avlöningar i

det föregående av frågan örn förrådspersonal vid armén har arméchefen föreslagit

en utökning för truppförbanden av antalet handräckningsmän med

349 till 899. För försvarsområdena innebär förslaget örn anställande av förrådspersonal,

att kategorien civila handräckningsmän så gott som helt ersättes

av förrådsmän, varigenom antalet handräckningsmän vid försvarsområdena ansetts

kunna minskas med 124 till 6. Försvarets civilförvaltning har i sina

medeisäskanden för nästa budgetår räknat med en planenlig utökning av antalet

remontskötare till 57. Antalet civila handräckningsmän för nästa budgetår

skulle härigenom uppgå till (60 + 899 + 6 + 57 =) 1 022.

Genom beslut den 25 augusti 1944 uppdrogs åt statens organisationsnämnd

att i samråd med armé-, marin- och flygförvaltningarna samt arméns fortifikationsförvaltning

verkställa utredning angående eldnings-, underhålls- och

reparationstjänsten vid försvarsväsendets äng- och värmecentraler.

I skrivelse den 1 februari 1946 har statens organisationsnämnd framlagt

resultatet av den verkställda utredningen, såvitt avser behovet av viss personal

för eldningstjänst vid försvaret. Beträffande de synpunkter, som

varit vägledande för organisationsnämnden vid beräkningen av behovet av

civil eldarpersonal, har nämnden anfört i huvudsak följande.

Brist på värnpliktig handräckningspersonal vore att förutse under närmaste

decennium. Redan innevarande eldningssäsong, då endast omkring 20 % av

det maximala eldarbehovet skulle tillgodoses med värnpliktig handräckningspersonal,

hade det vid flertalet förband stött på stora svårigheter att avse

värnpliktiga för ändamålet i fråga. Därtill komme att eldningsarbetet enligt

vad erfarenheten visade bleve mera ekonomiskt, när för ändamålet kunde

avses ständigt tilldelad personal. Med anledning därav förutsattes, att hela

eldarbehovet skulle täckas med civil personal.

Det egentliga eldningsarbetets kvantitet vore beroende av årstid och väderlek.

Verkställda organisationsundersökningar av eldnings- och reparations
-

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

arbetet visade emellertid, att huvuddelen av eldarpersonalen kunde erhålla

full sysselsättning året ruut dels med eldningsarbete, dels med den grundliga

rengöring och översyn av värmeanläggning med tillhörande ledningar,

som alltid erfordrades efter avslutad eldningssiisong, dels slutligen med de

mer eller mindre omfattande reparationer, som bleve en följd av denna översyn.

Därtill bomme, att maskinist- och eldarpersonalens semester i regel infälle

under sommaren. Lämpliga ersättare för den lediga personalen måste

därför finnas vid förbandet. Den del av den civila eldarpersonalen, som sommartid

kunde frigöras från värmeanläggningarna, komme i enstaka fall att

uppgå till högst 2—3 man. Någon svårighet att sysselsätta dessa med nyttigt

arbete vid truppförbanden syntes icke föreligga, då antalet handräckningsvärnpliktiga

vid de enskilda förbanden av allt att döma komme att bliva

knappt tillmätt. Möjligheten att årsanställa huvuddelen av eldarpersonalen

borde också inverka fördelaktigt på denna personals rekrytering. Detta i sin

tur kunde medföra, att personalens yrkesskicklighet, lokalkännedom m. m.

stegrades, vilket allt komme eldnings- och reparationsarbetets kvalitet tillgodo.

Bränslelaget under de senaste åren hade nödvändiggjort, att ersättningsbränslen

i stor utsträckning måst tillgripas. Enär dessas bränslevärde per

volymenhet vore lägre än motsvarande värde för fossila bränslen, hade behovet

av eldarpersonal under nämnda tid varit större än vid normalt bränsleläge.

Mycket tydde på att ersättningsbränslen i stor utsträckning måste användas

även under de närmaste åren, framför allt under nästkommande eldningsår.

Med anledning därav hade beräkningen av eldarbehovet utförts så,

att den utvisade dels behovet av arbetskraft vid normalt bränsleläge, dels det

behov därutöver som erfordrades, då ersättningsbränslen måste användas.

Endast det antal eldare borde givetvis årsanställas, som erfordrades vid normalt

bränsleläge. Den arbetskraft, som användningen av ersättningsbränsle

därutöver krävde, borde endast säsonganställas under den egentliga eldningsperioden.

Sistnämnda synpunkt gjorde sig särskilt gällande vid beräkning

av behov av eldarpersonal under budgetåret 194G/47. I det förslag, som här

framlades, vore därför antalet eldare uppdelat i årsanställda och säsonganställda

dylika.

Därest oljeeldning helt eller delvis kunde införas vid vissa av försvarsväsendets

värmeanläggningar, komme detta givetvis att i någon mån inverka

på behovet av eldare. Med hänsyn till att övergång till oljeeldning kunde

väntas komma att ske endast vid vissa, för ändamålet välbelägna eller särskilt

lämpade anläggningar, syntes antalet oljeeldade anläggningar bliva

mycket begränsat. Någon svårighet att anpassa antalet erforderliga eldare

efter det sålunda minskade behovet syntes därför icke uppstå, därest central

myndighet bemyndigades att efter samråd med försvarets centrala organisationskommitté

göra de jämkningar i eldarbehovet, som införandet av oljeeldning

vid vissa anläggningar kunde medföra. Under avvaktan på avsedd centralisering

av försvarets fortifikations- och byggnadsförvaltning borde bemyndigandet

att reglera eldarbehovet lämpligen givas försvarets civilförvaltning.

Samråd beträffande här avsedda ändringar i eldarbehovet borde äga rum med

berörda förvaltningsmyndigheter vid försvarsgrenarna.

Försvarets utbyggande under innevarande femårsperiod hade ännu icke

helt genomförts, varför vissa förband och anstalter stöde inför omorganisation

eller komme att erhålla nya kasernetablissement. På grund därav kunde

eldarbehovet icke exakt beräknas. En reserv måste därför allt fortfarande medräknas

i fråga örn detta behov. Hittills hade denna reserv varit uppdelad på

de tre försvarsgrenarna. På grund av erfarenheterna från innevarande eldningsår

syntes denna reserv hädanefter böra vara gemensam för hela försvarsväsendet.

Den kunde därigenom göras mindre. Denna centrala reserv borde

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

199

på tidigare angivet skäl lämpligen ställas till försvarets civilförvaltnings förfogande

att användas efter samråd med berörda förvaltningsmyndigheter vid

försvarsgrenarna samt med försvarets centrala organisationskommitté.

På grundval av särskilda undersökningar och under hänsynstagande till

nu angivna synpunkter har organisationsnämnden beräknat behovet av eldarpersonal

vid de tre försvarsgrenarna under budgetåret 1946/47 enligt följande.

Helårsanställd personal

Säsonganställd »

Armén

..................... 376

..................... 72

Marinen

71

17

Flygvapnet

107

51

Summa 448

88

158

Sammanlagt ...........

Reserv...................

694

26

Summa summarum

720

Nämnden har anfört, att i gällande personalförteckningar upptagna eldare

av 1. och 2. klass icke inräknats i det angivna behovet. Personal för skötsel av

eldningen vid kustartilleriförsvarens ytterförläggningar vore i regel icke heller

medräknad i behovssiffrorna. Enligt undersökningarna på de olika platserna,

vilka skett i samråd med berörda lokalmyndigheter, hade det nämligen visat

sig, att här avsett eldningsarbete vore av mycket ringa omfattning i jämförelse

med övriga förekommande arbetsuppgifter. Eldningstjänsten vore därför endast

en bisyssla för här avsedd personal, som huvudsakligen sysselsattes med

ren förrådstjänst. Organisationsnämnden vore därför av den åsikten, att personalen

i fråga i avvaktan på resultatet av de vid kustartilleriet pågående organisationsundersökningarna

borde anställas såsom förrådsarbetare, men med

erforderliga kunskaper i eldningstjänst. Marinförvaltningen hade vid samråd

i ärendet förklarat, att den för närvarande icke kunde överblicka effekten av

här föreslagen omgruppering av personalen vid kustartilleriförsvarens ytterförläggningar.

Organisationsnämnden har även avgivit förslag till personalens fördelning

på olika förband inom de tre försvarsgrenarna. Denna fördelning, som på

grund av oförutsedda omständigheter kunde behöva göras till föremål för

mindre jämkningar, borde verkställas av försvarets civilförvaltning på förslag

av försvarets centrala organisationskommitté efter samråd med berörda

centrala förvaltningsmyndigheter. Organisationsnämnden har förutsatt, att den

säsonganställda personalen anställdes tidigast från och med 15 oktober 1946

högst intill 1 maj 1947. Vidare har nämnden framhållit, att för eldarpersonalen

gällde ett specialavtal, avpassat efter de särskilda förhållanden, som vore

förenade med eldnings t jänsten.

Organisationsnämnden har erinrat, att jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den

22 juni 1945 angående anställande av extra eldarpersonal vid försvaret under

eldningsåret 1945/46 för nämnda tidsperiod medgivits anställning av högst

följande antal extra eldare, nämligen vid armén 375, vid marinen 105 och för

flygvapnet 160 eller sammanlagt 640 man. Därutöver hade sammanlagt 26

s. 200 Kontrollera mot PDF

Departement schefen.

200 Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

eldare funnits anställda med avlöning enligt löneplan MEx. Summa under

året anställda civila eldare uppginge sålunda till 666 man. Lädes därtill det

eldarbehov, som beräknats för de under budgetåret 1946/47 nytillkommande

förbanden K 2, SIK och F 18, infanteriets och kavalleriets kadettskola samt

marinens underofficersskola, Berga, eller sammanlagt 19 man, ökades nämnda

eldarantal till 685 man. Då organisationsnämnden föreslagit, att sammanlagt

720 civila eldare — reserven inräknad — skulle få anställas under budgetåret

1946/47, innebure detta salunda en ökning med 35 man. Därvid borde emellertid

hänsyn tagas till att det för innevarande eldningsår medgivna antalet

eldare endast vore avsett att täcka omkring 80 % av det maximala behovet,

att återstoden av detta behov skulle täckas med värnpliktig arbetskraft samt

att i verkligheten ett hundratal värnpliktiga hittills använts för eldningsändamål.

Samtliga dessa värnpliktiga kunde frigöras för andra arbetsuppgifter.

En reell ökning på omkring 35 civila eldare uppvägdes sålunda av en

minskning med omkring 100 värnpliktiga.

Arméchefens förslag beträffande förrådspersonal vid armén innebär, att

antalet handräckningsmän ökas från 790 till 1 015. Med planenlig utökning

av antalet remontskötare skulle antalet uppgå till 1 022. Med hänsyn till vad

jag föreslagit beträffande förrådspersonal vid försvarsområdena räknar jag

här med bibehållande av 124 handräckningsmän för dessa områden. Antalet

skulle härigenom uppgå till 1 146. Jag förutsätter, att det skall vara

möjligt att efter ytterligare prövning av behovet begränsa det sålunda

beräknade antalet handräckningsmän. Vid behandlingen av frågan örn

behovet av förrådspersonal har jag förordat, att det ytterligare behov av

dylik personal, som övergångsvis förelåge av den anledningen att truppförbanden

icke komme att vara rationaliserade under nästa budgetår, skall tillgodoses

genom anställande av civila handräckningsmän. Jag utgår från att

det oundgängligen erforderliga behovet av handräckningsmän för här avsedda

arbetsuppgifter, inberäknat förenämnda övergångsvis föreliggande behov,

skall kunna tillgodoses inom ramen för ett belopp, som jag, beräknat efter nu

gällande avtal, upptager till 5 000 000 kronor. Det bör framhållas, att jämlikt

nytt specialavtal, som slutits under år 1945, numera utgå högre löneförmåner

till den civila handräckningspersonalen än som förutsattes vid kostnadsberäkningama

för innevarande budgetår samt att nu gällande avtal uppsagts med

krav på ytterligare höjda löneförmåner. Det bör ankomma på Kungl. Majit

att meddela närmare bestämmelser till reglering av kostnaderna för här avsedd

personal.

Såsom av redogörelsen framgår har Kungl. Majit tidigare medgivit anställande

av extra civila eldare vid försvarets värmeanläggningar. Då dessa åtgärder

under beredskapstiden närmast varit föranledda av önskemålet att icke

halla värnpliktiga inkallade i tjänst i större utsträckning än som varit strängt

nödvändig, har det synts riktigast, att kostnaderna för denna civila extra personal

bestritts från förskottsanslag. För innevarande budgetår utgå motsvarande

kostnader från avvecklingsanslag.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition nr 120.

201

Minskningen av antalet värnpliktiga, som avdelas till handräcknings tjänst,

har emellertid beräknats komma att även efter återgång till fredsförhållanden

nödvändiggöra anlitande av civil personal i större omfattning för skötseln av

försvarets värmeanläggningar. Det organisationsnämnden meddelade utredningsuppdraget

har haft till syfte, bland annat, att klarlägga i vad mån så

skulle bli nödvändigt.

Organisationsnämnden har förutsatt, att värnpliktiga icke alls skulle tagas

i anspråk för här ifrågavarande arbetsuppgifter. Detta står även i överensstämmelse

med den disposition av tillgänglig handräckningspersonal, som

nämnden avsett för infanteriregemente i sin försöksorganisation vid Älvsborgs

regemente. Med hänsyn därtill och då, såsom nämnden framhållit, det

ur ekonomisk synpunkt är fördelaktigt, att för eldningsarbetet avses ständigt

tilldelad personal, har jag ansett mig böra godtaga denna förutsättning för

nämndens beräkningar av personalbehovet. I likhet med nämnden anser jag

också, att här ifrågavarande personal bör vara kollektivavtalsanställd. Kostnaderna

för avlönande av den civila eldarpersonalen böra beräknas under här

förevarande anslag.

Nämndens beräkningar av personalbehovet ha grundats på verkställda

undersökningar och framlagts i samråd med berörda centrala förvaltningsmyndigheter.

Efter återgång till normalt bränsleläge skulle enligt dessa beräkningar

erfordras, för armén 376, för marinen 71 och för flygvapnet 107 eldar©

samt grov- och diversearbetare. Vid behandlingen i årets statsverksproposition

av arméns bränsleanslag har jag anfört som min åsikt, att uppvärmningskostnaderna

skulle kunna högst avsevärt nedbringas genom modernisering av

vissa äldre värmeanläggningar. Organisationsnämnden har framhållit, att personalbegränsningar

kunna göras genom övergång till oljeeldning. Enligt vad

som framkommit vid undersökningar, som sedermera verkställts på området,

skulle installation av oljeeldning i anläggningar, som därför lämpa sig, medföra

så stora besparingar att kostnaderna för anskaffning av erforderlig utrustning

för oljeeldning skulle inbesparas på kortare tid än ett halvt år. De kostnadsbegränsningar

som sålunda stå att vinna på detta område böra enligt

min mening snarast tillvaratagas. Engångskostnader för anskaffning av utrustningen

samt för arbeten som kunna ifrågakomma, dock ej byggnadsarbeten,

böra kunna bestridas från de anslag, å vilka besparingar uppkomma genom

de bränslebesparande åtgärderna. Jag har för avsikt att framdeles förelägga

Kungl. Majit förslag i ämnet.

Tills vidare anser jag mig böra godtaga nämndens beräkningar av personalbehovet

vid normalt bränsleläge. Jag räknar därför med att nyss angivna antal

civila eldare m. m. vid de olika försvarsgrenarna skola finnas anställda under

nästa budgetår. I olika sammanhang i det föregående har jag, liksom organisationsnämnden

i detta ärende, räknat med att vedeldning måste äga rum även

under nästa budgetår. Den ytterligare personal, grov- och diversearbetare,

som på grund härav erfordras under nämnda budgetår och som ansetts böra

anställas endast för eldningssäsongen har av nämnden beräknats till 72, 17

och 51 för respektive armén, marinen och flygvapnet. Härutöver har nämnden

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

räknat med ytterligare en reserv av 26 man gemensam för hela försvaret och föranledd

av att alla på grund av försvarsbeslutet tillkommande anläggningar

ännu icke färdigställts. Även dessa beräkningar finner jag mig kunna godtaga.

För marinen och flygvapnet upptager jag erforderliga medel för anställande

av ifrågavarande personal under motsvarande anslag för nämnda, försvarsgrenar.

I detta sammanhang beräknar jag medel för armén. Här bör också lämpligen

tagas i beräkning den för försvaret gemensamma reserven av 26 man. I den

mån denna reservpersonal tages i anspråk för de övriga försvarsgrenarna böra

kostnaderna belasta dessa försvarsgrenars anslag. Yad nämnden anfört

rörande formerna för ställande av denna reserv till förfogande liksom sättet

för fördelningen av övrig personal på skilda förband har icke givit mig anledning

till erinran.

Årskostnaderna för den för armén beräknade civila eldarpersonalen kunna

uppskattas till 1 950 000 kronor på grundval av gällande avtal. De övergångsvis

för nästa budgetår erforderliga medlen för reservpersonal beräknar jag till

125 000 kronor.

Med hänsjm till vad sålunda anförts skulle medelsbehovet under detta anslag

för nästa budgetår uppgå till (5 000 000 + 1 950 000 + 125 000 =) i runt

tal 7 000 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 3 930 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Armén: Avlöningar till eimi handräckningspersonal för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kronor.

|21.] Armén: Familjebidrag, förslagsanslag. I årets statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, punkterna 30, 82 och 118) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47

beräkna följande förslagsanslag, nämligen till Armén: Familjebidrag 690 000

kronor, till Marinen: Familjebidrag 155 000 kronor och till Flygvapnet: Familjebidrag

57 000 kronor. De beräknade anslagen ha enligt vedertagna grunder

uppförts med samma belopp som för innevarande budgetår, varför det

sammanlagda medelsbehovet för familjebidrag för detta budgetår uppskattats

till 902 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i proposition den 15 februari 1946, nr 73, föreslagit

riksdagen att godkänna förslag till ny familjebidragsförordning, avsedd

■att ersätta de nu gällande krigs- och fredsfamiljebidragsförordningarna. I

anslutning till propositionen ha berörts vissa av statens arbetsmarknadskommission

i skrivelse den 18 januari 1946 framlagda kostnadsberäkningar, slutande

på en kostnad för budgetåret 1946/47 av i runt tal 7 700 000 kronor för

samtliga försvarsgrenar.

Vid anmälan av nyssnämnda proposition anförde jag, bland annat, att

familjebidragskostnaderna, såsom av arbetsmarknadskommissionens kostnadsberäkningar

framginge, komme att högst avsevärt överstiga vad man tidigare

räknat med. Att kostnadsberäkningarna tidigare varit så otillförlitliga sammanhängde,

såsom arbetsmarknadskommissionen framhållit, med att samtliga

familjebidrag under beredskapstiden redovisats gemensamt. Man hade således

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 120.

203

icke ur anslagsredovisningarna kunnat särskilt utläsa kostnaderna för de

värnpliktiga, som fullgjort normal fredstjänstgöring. Självfallet vore även de

beräkningar, som nu framlagts, tämligen osäkra, då de i huvudsak grundats

på förhållanden vid ett enda förband, Södermanlands pansarregmente, och

detta, såsom kommissionen framhållit, icke kunde betraktas såsom representativt

för förhållandena vid övriga delar av krigsmakten. Vad särskilt anginge

giftermålsfrekvensen bland de värnpliktiga hade kommissionen ansett en kraftig

reduktion av det procenttal, som framkommit vid Södermanlands pansarregemente,

motiverad. Till komplettering av den av kommissionen verkställda

utredningen hade jag låtit infordra uppgifter från ett antal förband i olika

delar av landet rörande giftermålsfrekvensen bland de värnpliktiga, som för

närvarande fullgjorde sin första tjänstgöring. Utredningen i ärendet vöre

emellertid ännu icke slutförd. Det av arbetsmarknadskommissionen tillämpade

procenttalet beträffande giftermålsfrekvensen bland dessa yngre värnpliktiga

syntes därför i brist på säkrare utgångspunkter få tills vidare godtagas.

Emellertid hade, enligt vad jag vidare anförde, arbetsmarknadskommissionen

grundat sina beräkningar på det antal tjänstgöringsdagar för värnpliktiga,

som tidigare angivits av de militära myndigheterna och legat till

grund för anslagsberäkningarna i årets statsverksproposition. Då ett stort

antal värnpliktiga, som enligt dessa beräkningar skulle fullgöra repetitionseller

efterutbildningsövning under nästa budgetår, med hänsyn till fullgjord

beredskapstjänstgöring syntes komma att befrias från sådana övningar, hade

jag låtit verkställa en förnyad kostnadsberäkning, i vilken detta förhållande

beaktats. Enligt denna beräkning, vilken då icke helt slutförts, uppskattades

statens kostnader för familjebidragen under nästa budgetår till omkring

5 200 000 kronor.

Sedan nyssberörda undersökning rörande giftermålsfrekvensen bland de

värnpliktiga vid vissa förband numera slufförts, upptager jag till behandling

frågan örn anvisande av medel för bestridande av familj ebidragskostnaderna

under nästa budgetår.

Innan jag närmare ingår på anslagsberäkningarna, torde emellertid böra

upptagas till behandling ett av arbetsmarknadskommissionen framlagt förslag

örn anvisande av ett för försvarsgrenarna gemensamt anslag

till familjebidrag.

I sin förenämnda skrivelse den 18 januari 1946 har statens arbetsmarknads

kommission till stöd för förslaget framhållit, att det skulle vålla familj ebidragsnämnderna

en betydligt ökad arbetsbörda, därest de skulle nödgas redovisa

utgivna familjebidrag med hänsyn till vid vilken försvarsgren de värnpliktiga

fullgjorde sin tjänstgöring.

Riksräkenskapsverket har i avgivet utlåtande anfört, att mot kommissionens

förslag talade önskvärdheten av att de tre försvarsgrenarnas kostnader kunde

särskiljas. Riksräkenskapsverket ville emellertid särskilt framhålla, att svårigheterna

att åstadkomma en sådan uppdelning av kostnaderna vore uppenbara.

Utöver den arbetsbörda, som för möjliggörande av en sådan uppdelning

skulle komma att åvila familjebidragsnämnderna, uppkomme andra svårigheter

vid kostnadernas redovisning hos länsstyrelserna. Särskilt med hän
-

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

syn till att familjebidragsnämnderna för finansiering av familjebidragen

erbölle förskott från länsstyrelserna, vilka förskott i budgetredovisningem

påfördes anslagen, samt att den slutliga avräkningen skedde först i efterhand,

syntes möjligheterna att uppdela dessa kostnader på anslag för de tre försvarsgrenarna

vara mycket små, i varje fall så länge redovisningen av anslagen omhänderhades

av länsstyrelserna. Hur familjebidragen fördelades å värnpliktiga

vid olika försvarsgrenar kunde inte i förväg beräknas, enär fördelningen

vore i huvudsak beroende av sociala och icke av militära förhållandena. Därtill

komme, att även andra anslag avseende löneförmåner — dyrtidstillägg, barntillägg,

kristillägg och provisoriskt lönetillägg -—- vore upplagda såsom för försvarsgrenarna

gemensamma anslag, trots att för dessa anslags uppdelning på

försvarsgrenar kunde åberopas betydligt starkare skäl. Med hänsyn till vad nu

sagts ansåge sig riksräkenskapsverket böra förorda, att familjebidragen redovisades

å fjärde huvudtiteln under ett för försvarsgrenarna gemensamt anslag.

Vidkommande beräkningarna rörande medelsbehovet för familjebidrag

för nästa budgetår framgår av det föregående, att arbetsmarknadskommissionen

grundat sina beräkningar på en undersökning rörande

familjebidragskostnaderna vid Södermanlands pansarregemente. Undersökningen

har avsett kostnaderna för familjebidrag för de värnpliktiga, som för

närvarande fullgöra första tjänstgöring vid regementet. Beträffande undersökningens

detaljer torde få hänvisas till förenämnda proposition samt handlingarna

i ärendet. Här må blott erinras om följande.

Enligt undersökningen vid Södermanlands pansarregemente äro icke

mindre än 8 % av ifrågavararande värnpliktiga gifta, medan enligt befolkningsstatistiken

antalet gifta i åldern 20—21 år vid utgången av år 1942 motsvarade

1,3 %. Med beaktande av vissa i kommissionens skrivelse närmare angivna

omständigheter har kommissionen emellertid funnit befogat att räkna med

att 2,2 % av de värnpliktiga äro gifta under första tjänstgöring och under första

repetitionsövning.

På grundval av dessa beräkningar har kommissionen kommit tili det resultatet,

att familj ebidragskostnaden per tjänstgöringsdag för värnpliktiga i allmänhet

bör beräknas efter ett belopp av 24,5 öre, varav 22,44 öre beräknats

falla å staten och återstoden 2, o 6 öre, å kommunerna.

För officersaspiranter (motsvarande) och värnpliktiga, som uttagits till fortsatt

tjänstgöring, har kommissionen räknat med en dagskostnad av 10 öre.

Vad slutligen angår kostnaderna för familjebidrag till äldre värnpliktiga

har kommissionen ansett sig kunna räkna med en dagskostnad av 2 kronor,

varav 1 krona 83,2 öre beräknats falla å staten och återstoden, 16,8 öre, å

kommunerna.

Sedan den på min anmodan verkställda undersökningen rörande giftermålsfrekvensen

bland värnpliktiga vid ett flertal andra förband än Södermanlands

pansarregemete (samtliga infanteriregementen, två artilleriregementen,

en örlogsstation, ett kustartilleriregemente och fyra flygflottiljer) visat, att

de värnpliktiga äro gifta i avsevärt större omfattning än arbetsmarknadskommissionen

haft anledning räkna med, ha inom kommissionen verkställts förnyade

kostnadsberäkningar. Därvid ha jämväl beaktats de minskningar i

tidigare beräknat antal tjänstgörings dagar, som med hänsyn till vad under

punkt 3 i det föregående anförts beräknas uppstå på den grund, att värnplik
-

s. 205 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ris proposition nr 120.

205

tiga, som fullgjort viss tids beredskapstjänstgöring, avses skola bliva befriade

från fullgörande av repetitions- eller efterutbildningsövning. Hänsyn har

även tagits till vissa andra jämkningar i tidigare angivet antal tjänstgöringsdagar.

Med dessa utgångspunkter ha de å staten belöpande familj ebidragskostnaderna

för nästa budgetår för de olika försvarsgrenarna beräknats på

följande sätt.

Giftermål 8- frekvens

bland yngre

värnpliktiga

%

Dagskostnad

för yngre

värnpliktiga

öre

Totalkostnad

för samtliga

värnpliktiga

kronor

6,5

4,0

3,2

42,94

30,40

26,so

6 056 000

952 000

890 000

Summa

— —

7 898 000

I det i propositionen nr 73 framlagda förslaget till ny familjebidragsförordning

förutsättes, att familjebidragen till de värnpliktigas familjer skola

utbetalas av kommunala familjebidragsnämnder. Såsom arbetsmarknadskommissionen

och riksräkenskapsverket framhållit skulle det utan tvivel vara

förenat med svårigheter för dessa nämnder att redovisa utgivna familjebidrag

på sådant sätt, att av redovisningen framgår, vilken försvarsgrens anslag

respektive familjebidrag böra belasta. Detta förhållande talar uppenbarligen

för den av myndigheterna förordade anordningen med ett för försvarsgrenarna

gemensamt anslag till familjebidrag. Emellertid synes det mig vara i hög grad

önskvärt, att respektive försvarsgrenars kostnader i görligaste mån redovisas

var för sig. Jämförelser mellan kostnaderna för de olika försvarsgrenarna

försvåras nämligen i den mån med försvarsgrenarnas verksamhet omedelbart

sammanhängande kostnader bestridas med anlitande av anslag av gemensam

natur. Den omständigheten, att vissa sådana kostnader — såsom kristillägg,

ersättningar till försvarets fastighetsfonds delfonder m. m. — redan nu upptagas

under gemensamma anslag, synes mig icke böra utgöra skäl för att så

bör ske även beträffande kostnader, för vilka särskilda anslag för närvarande

finnas uppförda å riksstaten.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har jag ansett mig böra ytterligare

undersöka, huruvida icke — med skäligt beaktande av familjebidragsnämndernas

svårigheter att redovisa de olika försvarsgrenarnas kostnader var för

sig — de nuvarande särskilda familjebidragsanslagen skola kunna bibehållas.

En framkomlig väg har därvid synts mig vara, att samtliga familjebidragskostnader

i första hand få belasta ett enda anslag — lämpligen arméns —

men att sedermera en avräkning äger rum i syfte att åvägabringa en fördelning

av kostnaderna på de olika försvarsgrenarna. Till grund för avräkningsförfarandet

torde kunna läggas uppgifter rörande antalet tjänstgöringsdagar inom

de olika försvarsgrenarna, giftermålsfrekvens bland i tjänst varande värnpliktiga

och andra omständigheter, som kunna anses vara av betydelse för

kostnadernas fördelning. Utredning rörande kostnadsfördelningen synes böra

Departements
chefen.

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

verkställas varje år genom tillsynsmyndighetens försorg. Självfallet böra

endast mycket approximativa beräkningar verkställas i detta hänseende. I

enlighet med det anförda förordar jag alltså, att även i fortsättningen särskilda

anslag anvisas för de olika försvarsgrenarnas familjebidragskostnader.

De föreliggande kostnadsberäkningarna för nästa budgetår sluta, såsom av

det föregående framgår, på ett totalbelopp för samtliga försvarsgrenar på i

runt tal 7 900 000 kronor. Till jämförelse må erinras örn att kostnaderna för

innevarande budgetår beräknats till 900 000 kronor och att desamma- i propositionen

nr 73 — innan utredningen örn giftermålsfrekvensen bland de värnpliktiga

förelåg — uppskattades till omkring 5 000 000 kronor. Den avsevärda

höjningen föranledes, såsom av nyssberörda proposition framgår, endast

till en mindre del av de nya familjebidragsbestämmelser, varom förslag framlagts

i propositionen. I huvudsak är ökningen att hänföra till den omständigheten,

att kostnadsberäkningarna tidigare, med hänsyn till de under beredskapstiden

rådande förhållandena, varit bristfälliga. Anledningen härtill är

i främsta rummet, att samtliga familjebidrag under berörda tid redovisats

gemensamt och att man således ur anslagsredovisningarna icke kunnat särskilt

utläsa kostnaderna för de värnpliktiga, som fullgjort normal fredstjänstgöring.

Ehuru de nu verkställda kostnadsberäkningarna torde vara mera rättvisande

än de tidigare framlagda, måste de alltjämt betraktas såsom i hög

grad ungefärliga, då de beträffande vissa i beräkningarna ingående faktorer

grunda sig på erfarenheterna från ett enda truppförband. Jag anser det

därför befogat att icke i nuvarande läge föreslå en så avsevärd höjning av

familjebidragsanslagen, som en tillämpning av de nya beräkningarna borde

föranleda. Därvid har jag även beaktat, att den för närvarande redovisade

höga giftermålsfrekvensen bland de värnpliktiga delvis kan vara av övergående

natur. Även den förbättring av folkpensionerna, som i en nära framtid

torde vara att förvänta, bör föranleda en minskad belastning å familjebidragsanslagen.

Å andra sidan tillkomma portokostnaderna för familjebidragens

utbetalning, vilka torde böra bestridas från familj ebidragsanslagen.

Med beaktande av vad sålunda anförts föreslår jag, att anslagen till familjebidrag

för nästa budgetår bestämmas till följande belopp, nämligen för armén

4 900 000 kronor, för marinen 800 000 kronor och för flygvapnet 750 000

kronor, eller således tillhopa 6 450 000 kronor.

Vid anslagsberäkningen har jag i likhet med arbetsmarknadskommissionen

förutsatt, att kostnaden för familjebidrag till värnpliktiga m. fl., som drabbats

av kroppsskada, icke skola bestridas från försvarsgrenarnas familj ebidragsanslag.

Frågan örn bestridande av dessa kostnader torde få upptagas till behandling

i annat sammanhang.

I det följande återkommer jag till frågan om anvisande av anslag till

familjebidrag för marinen och flygvapnet. I detta sammanhang hemställer

jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Familjebidrag för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 4 900 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20T

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

[22.] Armén: Uttagning av motorfordon och motorredskap,förslagsanslag. Anslaget

är för innevarande budgetår upptaget med 50 000 kronor och disponeras

för bestridande av dels avgifter till besiktningsmän för motorfordon för

utfärdande av militärt besiktningsinstrument och dels ersättning för inställelse

av uttagna motorfondon till besiktning.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,

punkt 55) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, beräkna förevarande anslag till 50 000 kronor för budgetåret

1946/47.

Såsom framgår av vad jag i det föregående under punkt 14 anfört har Kungl.

Majit från och med den 1 december 1945 upphävt bestämmelserna angående

utfärdande genom besiktningsmännens försorg av särskilda militära besiktningsinstrument.

Medel för bestridande av avgifter för dylika instrument

behöva därför icke vidare beräknas. Av innevarande budgetårs anslag belöpa

35 000 kronor på dylika avgifter. För bestridande av återstående utgifter

för nästa budgetår torde böra upptagas oförändrat belopp, 15 000 kronor.

Närmare föreskrifter till reglering av medelsförbrukningen under anslaget

torde böra meddelas av Kungl. Majit.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Armén: Uttagning av motorfordon och motorredskap

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

[23.] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.

1942 års försvarsbeslut:

under uppsättningsperioden .............................. kronor 32 220 000

vid genomförd organisation................................ » 36 487 000

Budgetåren 1942/47 (beräknad medelbelastning per år å

kostnadsramen).............................................. » ^9 847 000

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 75) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1946/47 beräkna

ett förslagsanslag av 33 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 31 400 000 kronor. Kungl.

Majit har den 15 juni 1945 fastställt dels avlöningsstat för anslaget för nämnda

budgetår (se statsliggaren, s. 122 f.), dels ock särskilda personalförteckningar

beträffande den från anslaget avlönade personalen.

Under hänvisning till vad jag tidigare anfört i vissa frågor, som beröra

flera försvarsgrenar, övergår jag härefter till behandlingen av de

olika anslagsposterna samt lämnar i anslutning därtill en redogörelse för de

huvudsakliga ändringar i de för innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna

som böra vidtagas.

s. 208 Kontrollera mot PDF

208 Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Flottan.

Tid anmälan av propositionen 1944: 185 (s. 197) framhöll min företrädare

i ämbetet vid behandlingen av frågan angående flottans personalstater, att

efter 1942 års försvarsbeslut vissa jämkningar vidtagits i det av 1941 års

försvarsutredning framlagda fartygsbyggnadsprogrammet samt att vissa andra

omständigheter tillkommit av beskaffenhet att kunna påverka flottans personalbehov.

Med hänsyn därtill hade en översyn av de i försvarsbeslutet

framlagda personalberäkningarna för flottan ansetts erforderlig. Med ledning

av en inom marinstaben upprättad, den 28 januari 1944 dagtecknad promemoria

beräknades personalstaterna för budgetåret 1946/47 komma att understiga

de i försvarsbeslutet beräknade med — förutom 3 fänrikar, från vilka i

detta sammanhang kunde bortses — 1 kommendörkapten av 2. graden, 5 kaptener,

6 löjtnanter, 26 flaggunderofficerare, 62 underofficerare av 2. graden,

3 högbåtsmän, 32 furirer och 145 meniga.

De framlagda statberäkningarna föranledde icke erinran från riksdagens

sida (skrivelse 1944:321).

För nästkommande budgetår har nu marinchefen hemställt, att, i enlighet

med förutnämnda plan för personalbehovets täckande vid flottan under

femårsperioden, antalet beställningshavare i sjöofficerskåren finge utökas

med 1 kommendör i lönegrad Oa 6, 1 kommendörkapten av 1. graden, 3 kommendörkaptener

av 2. graden, 6 kaptener och 7 löjtnanter. Härutöver har

chefen för marinen föreslagit inrättandet av en beställning som kommendör

i lönegrad Oa 6, avsedd för en inspektör för flottans manskapsskolor.

Vad först beträffar kommendörsbeställningen för en inspektör för flottans

manskapsskolor vill jag erinra örn att marinchefen tidigare framlagt förslag

i denna riktning. Överbefälhavaren har härvid ansett sig icke kunna biträda

förslaget. I propositionen 1944:185 (s. 37) anförde min företrädare i ämbetet,

att, ehuru vissa skäl talade för förslaget, med prövningen av detsamma dock

borde anstå tills vidare. Icke heller vid anmälan av proposition 1945: 170

(s. 322 f.) har förslaget för det dåvarande ansetts kunna biträdas.

Vidkommande den nu gjorda framställningen har överbefälhavaren uttalat,

att han fortfarande ansåge sig icke kunna biträda förslaget, och härtill anfört,

att det syntes olämpligt att inför den förestående utredningen rörande

försvarets framtida organisation vidtaga en kostnadskrävande organisationsändring,

som det syntes böra ankomma på nämnda utredning att pröva.

Civilförvaltningen har i anslutning härtill icke ansett sig böra räkna med

någon ny kommendörsbeställning för här avsedd befattning.

Jag delar överbefälhavarens och civilförvaltningens uppfattning och anser

mig sålunda för närvarande icke böra tillstyrka förslaget om inrättandet av en

kommendörsbeställning för en inspektör för flottans manskapsskolor.

Den ytterligare kommendörsbeställning i lönegrad Oa 6, som enligt myndigheternas

förslag skulle upptagas, är avsedd för den tredje av de utav 1941

års försvarsutredning föreslagna högre förbandscheferna inom kustflottan.

Då till följd av den långvariga verkstadskonflikten 1945 krvssarbyggena blivit

fördröjda, anser jag att med inrättandet av denna beställning bör kunna anstå.

s. 209 Kontrollera mot PDF

209

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Däremot har jag icke funnit anledning till erinran mot att i personalförteckningen

för flottan för nästkommande budgetår planenligt upptagas följande

nya beställningar, nämligen 1 för kommendörkapten av 1. graden och 3 för

kommendörkaptener av 2. graden. I avvaktan på resultatet av utredningen

angående organisationen av landets försvarskrafter efter utgången av budgetåret

1946/47 anser jag mig icke böra föreslå någon utökning av antalet kaptener

och löjtnanter vid flottan.

För underofficerare lia i civilförvaltningens medelsäskanden planenligt upptagits

54 nya beställningar, varav 11 i lönegrad UO 3, 20 i UO 2 och 23 i UO 1.

Häremot synes intet annat vara att erinra än att antalet nytillkommande beställningar

i lönegrad UO 1 bör begränsas till 22. I likhet med vad som gällt

för innevarande budgetår bör det ankomma på Kungl. Majit att närmare

pröva behovet av beställningarna i lönegrad UO 3, varför föreskrift bör meddelas,

att beställningarna icke må tillsättas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat

särskilt medgivande.

Flaggkorpralsgraden har i försvarsbeslutet förutsatts skola successivt avvecklas

och har i gällande personalförteckning nedbringats att omfatta 10

beställningar. Såsom civilförvaltningen i enlighet med marinchefens förslag

förordat kan antalet flaggkorpralsbeställningar för nästa budgetår begränsas

till 5. I likhet med vad som gällt för innevarande budgetår bör, så länge

flaggkorpralsbeställningar finnas tillsatta, ett motsvarande antal beställningar

för underofficerare av 2. graden hållas vakant.

Beträffande staterna för det fast anställda manskapet i övrigt för budgetåret

1946/47 får jag hänvisa till vad jag tidigare anfört under punkten 4.

Kustartilleriet.

I sina medelsäskanden för nästkommande budgetår har inspektören för

kustartilleriet hemställt, att för befattningen som chef för utbildningsavdelningen

i kustartilleriinspektionen måtte avses officer i lönegrad Oa 4 samt

att befattningen icke måtte kombineras med tjänsten såsom stabschef inom

inspektionen. Kustartilleriinspektören har framhållit, bland annat, att sjöförsvarets

utbildningskommission i sitt i november 1943 avgivna betänkande

angående utbildningen av värnpliktiga och fast anställt manskap vid marinen

framlagt förslag av denna innebörd. Erfarenheten hade, framhåller kustartilleriinspektören,

till fullo bestyrkt det av sjöförsvarets utbildningskommission

framförda kravet. Det omfattande och för kustartilleriets utbildningsverksamhet

betydelsefulla arbete, som utfördes inom kustartiileriinspektionens

utbildningsavdelning, borde utan tvekan ledas av en regementsofficer,

vilken icke såsom nu vore fallet tillika tjänstgjorde såsom stabschef

i inspektionen.

Chefen för marinen har tillstyrkt framställningen, varvid framhållits vikten

av att med hänsyn till den pågående minskningen av antalet värnpliktiga all

tänkbar omsorg ägnades utbildningsarbetet.

Försvarets civilförvaltning har likaledes ansett sig böra biträda förslaget.

Då jag icke funnit anledning till erinran mot förslaget, förordar jag, att

Bihang till riksdagens protokoll WIG. 1 sami. Nr 120. 278 4G 14

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

för befattningen som chef för utbildningsavdelningen vid kustartilleriinspektionen

avses 1 beställning i lönegrad Oa 4. Enär den nuvarande för VII. militärbefälsstaben

avsedda regementsofficersbeställningen ansetts kunna utbytas

mot beställning för kompaniofficer, medför bifall till förslaget endast

utökning med en beställning för kapten. Däremot anser jag mig, i av

vaktan på resultatet av pågående utredning örn försvarets framtida organisation,

icke böra förorda den utökning av antalet kompaniofficerare vid kustartilleriet,

som marinchefen och civilförvaltningen — såsom av handlingarna

i ärendet framgår — föreslagit.

Civilförvaltningen har föreslagit att planenligt skulle tillkomma följande

beställningar för underofficerare vid kustartilleriet, nämligen 2 i lönegrad

UO 3, 13 i UO 2 och 27 i UO 1. I avvaktan på resultatet av nyssnämnda utredning

anser jag mig icke böra biträda förslaget i annan mån än att 2 beställningar

i lönegrad UO 2 utbytas mot 2 beställningar i lönegrad UO 3. I

likhet med vad som föreslagits för flottan och gällt för innevarande budgetår

bör föreskrivas, att sålunda nytillkommande beställningar i lönegraden UO 3

icke må tillsättas utan Kungl. Maj:ts särskilda medgivande.

Beträffande manskapsstatema för nästkommande budgetår vill jag hänvisa

till vad jag tidigare anfört under punkten 4.

Mariningenjörkåren.

Eörsvarsutredningen föreslog i sitt betänkande, att den nuvarande uppdelningen

av mariningenjörkåren i två grupper, egentliga mariningenjörer

och specialingenjörer, av rekryteringshänsyn skulle upphöra och att ett enhetligt

system för antagning och utbildning av all personal vid kåren skulle

tillämpas. I anslutning härtill föreslogs bland annat, att huvuddelen av de

nuvarande specialingenjörerna skulle överföras till att bliva egentliga mariningenjörer

med inplacering i de tjänstegrader, som motsvarade specialingenjörernas

nuvarande lönegradsplacering, och att återstoden •—- verkstadsingenjörerna,

stationsingenjörerna och en kemist — skulle överflyttas å övergångsstat

och efter hand avföras från kåren för att ersättas med civil personal,

avlönad från sakanslag.

I försvarspropositionen 1942: 210 anförde min företrädare, att han, i avvaktan

på resultatet av den sedermera igångsatta utredningen av frågan örn

utnyttjande inom den militära organisationen av ingenjörtekniskt utbildad

personal och av 1941 års militära förvaltningsutredning, ansåge sig icke böra

taga slutlig ståndpunkt till frågan örn mariningenjörkårens organisation.

Försvarsväsendets ingenjörutredning har sedermera den 6 oktober 1944

avgivit betänkande med förslag rörande utnyttjandet av ingenjörtekniskt utbildad

personal inom försvarsväsendet och därmed sammanhängande frågor.

I betänkandet har frågan örn mariningenjörkårens organisation icke upptagits

till närmare behandling.

Yid anmälan av propositionen 1945: 170 (s. 329) anförde min företrädare i

ämbetet, att det syntes angeläget, att den svävande frågan örn mariningenjörkårens

organisation och omfattning bragtes till sådan lösning, att kåren nöj

s. 211 Kontrollera mot PDF

211

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

aktigt kunde betjäna marinen i tekniskt avseende, samt att utredning härom

syntes böra igångsättas utan uppskov.

Jämlikt beslut den 29 juni 1945 Ilar Kungl. Majit uppdragit åt chefen för

marinen att i samråd med marinförvaltningen utreda frågan angående utnyttjandet

av ingenjörtekniskt utbildad personal inom marinen.

Av skäl som framgår av vad jag nyss anfört har mariningenjörkåren under

budgetåren 1942/43—1945/46 utökats i allenast begränsad omfattning. Vidare

har, i anslutning till min företrädares uttalande vid anmälan av propositionen

1943:235 (s. 105), gällt den bestämmelsen, att sedan den 1 juli 1943 nytillkomna

beställningar vid mariningenjörkåren icke fått tillsättas med ordinarie

innehavare utan allenast fått uppehållas på förordnande tills vidare intill

dess Kungl. Majit annorlunda bestämmer.

Av i personalförteckningen för innevarande budgetår upptagna beställningar

få sålunda följande endast tillsättas medelst förordnande tills vidare, nämligen

beställningar för 1 marindirektör av 1. graden, 1 förste mariningenjör, 2 mariningenjörer

av 1. graden, 4 mariningenjörer av 2. graden, 1 specialingenjör av

1. graden, 3 specialingenjörer av 2. graden samt 9 specialingenjörer av 3.

graden.

I skrivelse den 17 april 1945 har chefen för marinen — med överlämnande

dels av en av försvarsväsendets civilmilitära ingenjörers förbund till marinchefen

ingiven skrivelse, dels av marinöverdirektörens yttrande häröver —

föreslagit, att å mariningenjörkårens stat upptagna beställningar, vilka finge

tillsättas allenast medelst förordnande tills vidare, måtte få tillsättas med

ordinarie innehavare.

Såsom framgår av det anförda, berör marinchefens framställning de beställningar,

som för att täcka det mest angelägna behovet av personal vid

mariningenjörkåren tillkommit från och med budgetåret 1943/44. Det förhållandet

att nytillkomna beställningar icke få besättas med ordinarie befattningshavare

har visat sig medföra olägenheter vid personalrekryteringen.

Med hänsyn härtill och då behovet av tekniskt utbildad personal inom

marinen torde vara av den omfattningen, att bifall till marinchefens framställning

icke kommer att föregripa nu pågående utredning angående mariningenjörkårens

framtida omfattning och organisation, anser jag mig böra förorda,

att de i personalförteckningen här avsedda befattningarna få från och

med budgetåret 1946/47 besättas med ordinarie innehavare.

För innevarande budgetår hade chefen för mariningenjörkåren hemställt

örn inrättande av 5 nya beställningar såsom specialingenjörer, av vilka 2

för spccialingenjörer av 2. graden och 3 för specialingenjörer av 3. graden.

Av de nya beställningarna hade 2 avsetts för torpedingenjörer, 1 för radioingenjör,

1 för elektroingenjör vid Göteborgs örlogsvarv samt 1 för artilleriingenjör.

I propositionen 1945: 170 uttalade min företrädare i ämbetet härutinnan,

att en fortsatt ökning av antalet specialingenjörer syntes böra komma

till stånd men att det samtidigt i väntan på definitivt ställningstagande till

mariningenjörkårens organisation vore önskvärt, att viss återhållsamhet

iakttoges i Iråga örn inrättandet av nya tjänster. Endast 3 nya beställningar

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

borde därför inrättas: 1 för specialingenjör av 2. graden och 2 för specialingenjörer

av 3. graden. Riksdagen beslöt i enlighet härmed (skrivelse

1945:353).

För budgetåret 1946/47 har marinöverdirektören funnit det ofrånkomligt

att, då behovet av samtliga de beställningar för specialingenjörer, som begärts

för budgetåret 1945/46, alltjämt kvarstode och gjorde sig alltmera

kännbart, föreslå en utökning med de 2 beställningar, som, i enlighet med

vad tidigare anförts, icke upptagits i personalförteckningen för innevarande

budgetår.

Chefen för marinen och försvarets civilförvaltning ha tillstyrkt marinöverdirektörens

förslag.

För egen del anser jag mig, på de av marinöverdirektören anförda skälen,

böra räkna med inrättande av ytterligare 2 specialingenjörbeställningar, nämligen

1 för specialingenjör av 2. graden och 1 för specialingenjör av 3. graden.

Marinläkarkåren.

Försvarets civilförvaltning har i sina medelsäskanden för nästkommande

budgetår hemställt örn inrättande av en beställning såsom marinläkare

av 1. graden, avsedd för marinens underofficersskola å Berga. Civilförvaltningen

har härvid åberopat följande av marinchefen i skrivelse till ämbetsverket

gjorda uttalande.

Marinens underofficersskola på Bergaområdet vid Hårsfjärden — vilken

skola icke ingick i femårsplanen — beräknas träda i verksamhet under budgetåret

1946/47, medan verksamheten vid dit förlagd värnpliktsskola avses

— örn byggnaderna äro färdiga i beräknad tid — taga sin början redan under

budgetåret 1945/46. För sistnämnda budgetår har i propositionen 1945: 170,

s. 343, upptagits befattningar för 1 sjuksköterska och 2 sjuksköterskebiträden.

Från och med budgetåret 1946/47 bör en tjänst som marinläkare av 1. graden

inrättas för marinens underofficersskola i likhet med vad fallet är vid exempelvis

sjökrigsskolan.

Marinöverläkaren har på anmodan verkställt utredning angående möjligheterna

att på annat sätt än det sålunda föreslagna tillgodose underofficersskolans

behov av läkare. Av utredningen framgår emellertid, att varken anlitande

av civil läkare i orten eller beordrande av marinläkare av 2. graden

till tjänstgöring vid skolan synes kunna komma i fråga.

Med hänsyn härtill finner jag mig — oaktat resultatet av utredningen

angående militärsjukvårdens organisation icke föreligger — böra förorda, att

för nämnda skola uppföres en beställning såsom; marinläkare av 1. graden i

lönegrad Ca 22.

Då en av de beställningar för marinläkare av 1. graden, som i enlighet

med 1942 års försvarsbeslut avsågs skola inrättas, till följd av berörda utredning

rörande mili tär sjukvårdens organisation icke för närvarande ansetts

böra uppföras i personalförteckningen, kommer härigenom antalet marinläkare

av 1. graden att överensstämma med det enligt försvarspropositionen

1942: 210 beräknade slutläget.

Sedan marinens sjukhus i Karlskrona numera nedlagts och den för sjuk
-

s. 213 Kontrollera mot PDF

213

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

huset avsedde marinläkaren av 1. graden i lönegrad Ca 24 överförts till övergångsstat,

torde antalet beställningar i sistnämnda lönegrad planenligt böra

minskas från 8 till 7.

Marinens poliskår.

Genom beslut den 3 juli 1942 anmodade Kungl. Maj:t 1939 års polisutredning

att i samband med sitt utredningsuppdrag upptaga till behandling

frågan örn ersättande av marinens poliskår med särskilda statspolisavdelningar.

På förslag av polisutredningen förordnade därefter Kungl. Majit genom

beslut den 19 mars 1943, att lediga eller ledigblivna ordinarie beställningar

vid marinens poliskår tills vidare icke finge återbesättas utan allenast uppehållas

på förordnande.

1939 års polisutredning avgav den 5 februari 1944 utlåtande rörande frågan

örn en omorganisation av marinens poliskår. I utlåtandet föreslogs bibehållande

i huvudsak av nuvarande organisation.

Vid anmälan av propositionen 1945:170 (s. 331) framhöll min företrädare

i ämbetet, att åt marinförvaltningen uppdragits att undersöka möjligheterna

till minskning av den för Stockholms och Karlskrona örlogsvarv avsedda

marinpolispersonalen, samt att marinförvaltningen i skrivelse den 30 januari

1945 inkommit med utredning i ämnet. Av utredningen framginge, att ifrågavarande

personal syntes kunna minskas något, därest vissa mindre ombyggnadsåtgärder

vidtoges. Då marinförvaltningen ansåge ytterligare utredning

erforderlig, innan slutligt förslag kunde framläggas, förordade min företrädare,

att förutnämnda bestämmelse att lediga beställningar icke finge återbesättas

med ordinarie innehavare skulle gälla även under budgetåret 1945/46.

Svenska polisförbundet har nu i skrivelse den 19 november 1945 hemställt,

att de vakanta ordinarie polismannabefattningarna — 1 polisöverkonstapel-

och 5 poliskonstapelstjänster —■ vid marinens poliskår i Karlskrona

måtte få återbesättas.

Marinförvaltningen har i infordrat yttrande anfört, att det, ehuru vissa av

ämbetsverket i förutnämnda skrivelse den 30 januari 1945 föreslagna åtgärder

för underlättande av bevakningstjänsten kommit till utförande eller vore

under utförande, syntes av olika skäl ogörligt att minska polispersonalen, varför

marinförvaltningen tillstyrkte framställningen. Chefen för marinen och

försvarets civilförvaltning ha likaledes tillstyrkt bifall till framställningen.

Med hänsyn till att någon minskning av personalen vid marinens poliskår

sålunda icke synes vara möjlig att genomföra anser jag mig böra förorda, att

i personalförteckningen upptagna ordinarie beställningar för nämnda kår få

från och med budgetåret 1946/47 besättas med ordinarie innehavare.

Hissa utbi/dningsansta/ter.

För innevarande budgetår har under denna rubrik uppförts en särskild

beställning för chefen för marinens underofficersskola. Under erinran att

denna skola avses skola organiseras från och med ingången av budgetåret

1946/47 har marinchefen hemställt, att i personalförteckningen för nästa

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

budgetår planenligt måtte uppföras 2 nya beställningar, nämligen 1 för

souschef i lönegrad Oa 3 samt 1 för lärare i gymnastik och idrott i lönegrad

Oa 3 eller Oa 2. Jag har intet att erinra häremot.

Likaledes biträder jag civilförvaltningens förslag, att, då marinens sjukhus

i Karlskrona numera nedlagts, den för sjukhuset avsedda civila personalen

— 1 maskinist i lönegrad Ca 12 och 1 eldare i lönegrad Ca 7 •—

överföres till flottans sjömansskola och upptages under rubriken Vissa utbildningsanstalter.

Löneutgifterna enligt vederbörliga löneplaner för de ordinarie tjänstemän,

som enligt vad jag sålunda föreslagit böra finnas upptagna i personalförteckningen

för nästa budgetår, beräknas för helt budgetår utgöra 22 100 000

kronor. Från anslagsposten till avlöningar till nämnda personalkategori böra

emellertid i enlighet med gällande grunder för statuppställningen utgå jämväl

dels avlöningar till personal å avgångs- och disponibilitetsstat samt till

meniga anställda över stat vid flottan och kustartilleriet, dels ock vissa i

lönereglementena omförmälda fasta, lönetillägg och särskilda ersättningar.

Medel för anställande av meniga över stat ha inräknats i nyssnämnda belopp.

Kostnaderna för avlöningar till personal å avgångs- och disponibilitetsstat,

som för innevarande budgetår beräknats till 11 300 kronor, torde böra för

nästkommande budgetår beräknas till oförändrat belopp.

Kostnaderna för sjötillägg m. fl. lönetillägg torde kunna beräknas till

1300 000 kronor. Slutsumman under anslagsposten skulle sålunda utgöra

(22 100 000 -f 11 300 + 1 300 000 =) 23 411 300 kronor. Detta belopp lärer

emellertid kunna minskas med förslagsvis 600 000 kronor på grund därav,

att belastningen å posten under nästkommande budgetår kan beräknas

komma att understiga det belopp, som vid de föregående beräkningarna

framkommit. Härutinnan torde få hänvisas till vad i motsvarande hänseende

yttrats beträffande arméns avlöningsanslag. Posten synes alltså böra upptagas

med i avrundat tal 22 800 000 kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

Utöver de i personalförteckningen för budgetåret 1945/46 för pensionerad

personal i arvodesbefattning upptagna befattningarna har försvarets civilförvaltning

på förslag av marinchefen hemställt örn inrättande av 2 nya befattningar,

nämligen dels en för pensionerad underofficer vid marinens underofficersskola

och dels en för pensionerad officer vid Norrlandskustens marindistrikt.

Marinens underofficersskola.

Såsom framgår av propositionen 1945: 170 (s. 333) hade marinchefen gjort

framställning örn att redan för innevarande budgetår skulle inrättas en befattning

såsom expeditionsunderofficer, tillika uppbördsman, vid marinens underofficersskola.

Föredragande departementschefen ansåg sig för det dåvarande

icke kunna biträda förslaget, enär skolan skulle börja sin verksamhet först

under budgetåret 1946/47 och skolchefen för förberedelsearbetet syntes kunna

disponera annan personal.

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

Marinchefen har nu ånyo föreslagit, att ifrågavarande befattning måtte inrättas.

Jag har intet att erinra mot att planenligt under denna rubrik för nästa

budgetår uppföres en för pensionerad underofficer avsedd befattning i löneklass

UO 7.

Norrlandskustens marindistrikt.

I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår hade civilförvaltningen

föreslagit en ny befattning som expeditionsofficer i löneklass Oa 10 vid marindistriktsstaben.

Till stöd för förslaget hade chefen för marinen -— med erinran

att i 1942 års försvarsbeslut räknats med en sådan befattning för Gustavsviks

örlogsdepå men att denna depå enligt 1944 års riksdags beslut icke skulle

organiseras i tidigare avsedd omfattning — anfört, att enligt den nya organisationen

förvaltningen av depån skulle skötas vid marindistriktsstaben,

varför ifrågavarande befattning borde avses för denna stab, där den under

alla förhållanden vore nödvändig.

Min företrädare ansåg sig för det dåvarande icke kunna tillstyrka förslaget,

enär han funne det tveksamt, örn den beslutade omorganisationen av örlogsdepån

komme att medföra sådan ökning av arbetet i fredstid vid marindistriktsstaben,

att en ny expeditionsofficersbefattning vore erforderlig.

Marinchefen har för nästkommande budgetår gjort förnyad framställning

örn inrättande av förberörda befattning. Härvid har bland annat framhållits,

att verksamheten vid en marindistriktsstab krävde kontinuitet och omsorg i

expeditionsföringen och att med hänsyn härtill och ifrågavarande marindistriktsstabs

fåtaliga numerär i fredstid befattningen vore erforderlig.

För egen del finner jag det tveksamt, huruvida omorganisationen av Gustavsviks

örlogsdepå kommer att medföra sådan ökning i arbetet för staben vid

Norrlandskustens marindistrikt, att den motiverar inrättandet av en expeditionsofficersbefattning

i löneklass Oa 10 vid marindistriktsstaben. Vid sådant

förhållande och med hänsyn till nu pågående utredning angående försvarets

framtida organisationen anser jag mig icke böra nu biträda förslaget.

Avlöningskostnaderna för den personal i arvodesbefattning, som uppförts

i personalförteckningen för innevarande budgetår, ha beräknats uppgå till i

runt tal 925 000 kronor, med vilket belopp ifrågavarande anslagspost synes

kunna upptagas jämväl för budgetåret 1946/47.

De pensionsmedel, som arvodesinnehavarna ha att avstå och som skola

upptagas som särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, skulle under förutsättning

att alla arvodesbefattningar vore besatta med från aktiv stat pensionsavgången

personal kunna uppskattas till cirka 685 000 kronor. Emellertid

måste man, av skäl som jag anfört vid behandlingen av motsvarande anslagspost

under arméns avlöningsanslag, räkna med en minskning av pensionsmedlen.

Denna minskning anser jag mig i likhet med civilförvaltningen böra

uppskatta till i runt tal 85 000 kronor. De pensionsmedel, vilka i avlöningsstaten

böra upptagas såsom särskilda uppbördsmedel för nästa budgetår,

kunna således här beräknas till (685 000 — 85 000 =) 600 000 kronor.

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:!

Arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal.

I anslutning till beslut av 1945 års riksdag (proposition 170, riksdagens

skrivelse 353) har Kungl. Maj:t den 15 juni 1945 utfärdat föreskrifter angående

arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal m. m.

Dessa arvoden utöver lön för viss ordinarie personal äro i enlighet med

vad som förordades i förutnämnda proposition uppdelade i fyra huvudgrupper,

nämligen stabsarvoden, förvaltningsarvoden, utbildningsarvoden och övriga

arvoden. För nästkommande budgetår ifrågasätter jag endast vissa mindre

jämkningar i vad avser anslagsbeloppen för utbildningsarvoden för marinen,

föranledda av omläggningar av undervisningen vid vissa av marinens utbildningsanstalter.

Jag vill i detta sammanhang även erinra därom, att utgifterna, för arvoden

till ledare för och lärare vid fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater

över stat och värnpliktiga läkare vid marinen, vilka utgifter tidigare bestritts

av medel från förevarande anslagspost, vid anmälan av årets statsverksproposition

förutsatts skola överflyttas till anslaget Vissa kostnader för marinens

utbildningsanstalter, särskilda utbildningskurser m. m. (fjärde huvudtiteln

s. 188).

Jag övergår nu till att behandla förutnämnda spörsmål rörande utbildningsarvoden

vid marinens utbildningsanstalter.

Sjökrigshögskolan.

Försvarets civilförvaltning har i sina medelsäskanden godtagit chefens för

sjökrigshögskolan förslag, att den under förevarande rubrik upptagna anslagsposten

för deltidstjänstgörande lärare upptages med ett från 24 400 till 25 800

kronor förhöjt belopp. Jag har icke funnit anledning till erinran häremot.

Sjökrigsskolan.

Jag anser mig böra godtaga chefens för sjökrigsskolan av marinchefen och

civilförvaltningen biträdda förslag, att arvodesbeloppet för deltidstjänstgörande

lärare vid sjökrigsskolan upptages till ett beräknat belopp av 30 300

kronor. Motsvarande anslagspost har för detta budgetår beräknats till 31 300

kronor.

Flottans underofficersskolor och kustartilleriets

underofficerssko/a.

Med hänsyn till att verksamheten vid ifrågavarande skolor avses upphöra

från och med nästkommande budgetår, torde under förevarande rubriker uppförda

arvoden böra utgå ur förteckningen.

Marinens underofficersskola.

För nämnda skola har skolchefen föreslagit inrättande av 18 arvoden å 1 440

kronor och 12 arvoden å 720 kronor för heltidstjänstgörande ämneslärare samt

7 arvoden å 360 kronor för heltidstjänstgörande lärare i övningsämnen även
-

s. 217 Kontrollera mot PDF

217

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

som 2 800 kronor för arvoden åt deltidstjänstgörande lärare. Härjämte har

föreslagits, att souschefen vid skolan i likhet med motsvarande befattningshavare

vid sjökrigsskolan skulle tillerkännas ett arvode å 1 440 kronor.

Civilförvaltningen har i anslutning härtill uttalat, dels att i innevarande

budgetårs förteckning för flottans och kustartilleriets underofficersskolor uppförts

allenast 4 arvoden för heltidstjänstgörande lärare i navigation m. m. samt

i maskintekniska ämnen, varjämte för deltidstjänstgörande lärare upptagits

sammanlagt 12 440 kronor, dels att av propositionen 1945: 170 framginge, att

utbildningsarvode endast avsetts för sådan beställningshavare, som meddelade

huvudsakligen teoretisk undervisning av mera kvalificerad natur. Civilförvaltningen,

som under hand från marinstaben erfarit, att fyllnadsarvoden beräknats

för samtliga lärare vid marinens underofficersskola, hade endast ansett

sig kunna tillstyrka dylika arvoden för 2 heltidstjänstgörande lärare i navigation

m. m. samt för 2 likaledes heltidstjänstgörande lärare i maskintekniska

ämnen. Under erinran att utbildningsarvode tillerkänts såväl souschefen vid

sjökrigsskolan som en kompanichef vid arméns underofficersskola, hade civilförvaltningen

vidare ansett, att ytterligare ett arvode å 1 440 kronor borde

utgå till souschefen eller annan militär lärare, som toges i anspråk för kvalificerad

undervisning i teoretiska ämnen. Slutligen hade civilförvaltningen till

följd av den föreslagna minskningen av antalet arvoden för heltidstjänstgörande

lärare ansett sig böra förorda, att för deltidstjänstgörande lärare beräknades

enahanda belopp, som för innevarande budgetår upptagits för flottans

och kustartilleriets underofficersskolor, eller 12 440 kronor.

Undervisningsplanerna för marinens nya underofficersskola ha av skilda

anledningar ännu icke kunnat utformas i detalj. Under sådana omständigheter

erbjuder det vissa svårigheter att nu beräkna de anslagsposter, som — med

utgångspunkt från de av min företrädare i ämbetet i propositionen 1945: 170

uppdragna riktlinjerna — böra upptagas i arvodesförteckningen för lärarpersonalen

vid skolan. Med hänsyn till de upplysningar angående detaljplanläggningen

av undervisningen vid skolan, som jag under hand erhållit från

marinstaben, anser jag mig böra förorda, att 4 arvoden å 1 440 kronor beräknas

för heltidstjänstgörande lärare ävensom att ett belopp av 12 440 kronor upptages

för arvoden till deltidstjänstgörande lärare. För souschefen vid skolan

förordar jag såsom civilförvaltningen föreslagit ett arvode å 1 440 kronor.

Slutligen vill jag i likhet med marinchefen föreslå, att ett i vederbörlig förteckning

å vissa övergångsvis utgående arvoden för närvarande upptaget

arvode å 900 kronor för en uppbördsman vid Karlskrona örlogsvarvs skjutbana

skall utgå ur förteckningen från och med nästa budgetår.

För innevarande budgetår ha för stabs-, utbildnings- och övriga arvoden i

arvodesförteckningen för marinen upptagits tillhopa lil 455 kronor. Härtill

komma vissa kostnader för övergångsvis utgående arvoden.

I anslutning till vad jag i det föregående anfört och i betraktande av de

extra kostnader, som föranledas av de övergångsvis utgående arvodena, torde

medelsbehovet för arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal i en

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. May.ts proposition nr 120.

lighet med civilförvaltningens förslag för nästa budgetår böra uppskattas till

i runt tal 130 000 kronor.

Vissa andra arvoden och särskilda ersättningar.

En inom försvarsdepartementet tillkallad utredningsman, med uppdrag att

inkomma med förslag rörande bostäder m. m. för kustartilleriförsvarens regionala

uppbördsorganisation, har bland annat föreslagit indragning av vissa

under förevarande rubrik utgående arvoden, därest i utredningen föreslagna

byggnadsarbeten bomme till utförande. Då dessa arbeten icke torde kunna

vara genomförda nästa budgetår, anser jag mig för närvarande icke böra

ifrågasätta minskning av ifrågavarande arvoden.

I övrigt torde under innevarande budgetår utgående arvoden och särskilda

ersättningar, med följande jämkningar, böra uppföras med oförändrade belopp

i förteckningen för budgetåret 1946/47.

Stockholms kus tartilloriförs var.

I enlighet med civilförvaltningens förslag anser jag mig böra förorda, att,

med hänsyn till vissa nytillkomna anläggningar, anslagsposten för tillsynsman

vid befästningar och kruthus m. m. upptages till 18 890 kronor, vilket innebär

en höjning av nuvarande belopp med 560 kronor.

Sydkustens marindistrikt.

Sedan marinens sjukhus i Karlskrona numera nedlagts, torde för sjukhuspersonalen

beräknade arvoden örn sammanlagt 11140 kronor böra utgå ur förteckningen.

Vidare bör i enlighet med civilförvaltningens och marinchefens förslag

arvodesbeloppet till uppbördsmän vid marinens kustbevakning minskas från

6 000 till 3 000 kronor.

Civilförvaltningen har jämväl erinrat örn att Kungl. Maj:t alltsedan 1929

årligen genom särskilda brev medgivit, att till föreståndaren för Sydkustens

marindistrikts arkiv finge utgå särskild ersättning med 400 kronor för år. I

anslutning härtill hemställde civilförvaltningen, att detta arvodesbelopp

måtte uppföras å arvodesförteckningen under Sydkustens marindistrikt.

För egen del vill jag erinra örn att jämväl till motsvarande befattningshavare

vid Ostkustens marindistrikt utgått ersättning, dock med 500 kronor

för år. Civilförvaltningens förslag anser jag mig icke kunna biträda, enär de

arbetsuppgifter, som honoreras med berörda ersättningar, torde komma att

bortfalla i och med den omläggning av krigsarkivets verksamhet, som förutsattes

skola ske i samband med uppförandet av särskild byggnad för nämnda

institution på Ladugårdsgärde.

Blekinge kus tartilleriförs var.

Arvodet å 150 kronor för år för tillsynsman för övningsbatteriet å Hasslö

bör i enlighet med marinchefens förslag utgå ur förteckningen.

s. 219 Kontrollera mot PDF

219

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Wästkustens marindistrikt.

På sätt chefen för Göteborgs kustartilleriförsvar föreslagit förordar jag, att

arvodesbeloppet för tillsynsman vid befästningar, kruthus m. m. tillhörande

kustartilleriförsvaret minskas från 10 920 kronor till 10 320 kronor.

Vissa utbildningsanstalter.

För innevarande budgetår har för sjökrigsskolan beräknats en minskning

av arvodesbeloppet under denna rubrik med 13 300 kronor till 32 500

kronor. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 3 augusti 1945 angående disposition

av poster i försvarsgrenarnas förteckningar å vissa andra arvoden och

särskilda ersättningar vid vissa utbildningsanstalter m. m. anvisades sedermera

för sjökrigsskolan endast 20 550 kronor. Chefen för sjökrigsskolan hainri

med tillstyrkan av marinchefen och civilförvaltningen hemställt, att

för ändamålet måtte beräknas 24 450 kronor. Förhöjningen hänför sig till

marinintendentslinjen, där undervisningen under innevarande budgetår

bedrivits vid allenast en kurs men under nästkommande budgetår avses planenligt

skola uppdelas i två kurser.

Jag har intet att erinra häremot och anser mig således i förteckningen å

vissa andra arvoden och särskilda ersättningar för sjökrigsskolan för budgetåret

1946/47 under denna rubrik böra räkna med ett från 32 500 kronor till

24 450 kronor minskat belopp.

Under rubriken Marinens underofficersskolor uppförda arvodesbelopp

å totalt 16 725 kronor torde, på grund av nedläggandet av verksamheten

vid dessa skolor, böra utgå ur förteckningen.

I stället bör för budgetåret 1946/47 under en ny rubrik Marinens underofficersslrola

i enlighet med civilförvaltningens äskanden uppföras ett belopp

av 2 400 kronor avsett till arvoden för civila lärare i författningskunskap.

För lärararvoden vid flottans underbefälsskolor har marinchefen

hemställt, att 90 000 kronor måtte anvisas. Motsvarande belopp för innevarande

budgetår utgör 109 000 kronor. Jag har intet att erinra mot förslaget.

I förteckningen för innevarande budgetår har ett belopp av 253 800 kronor

upptagits för flottans sjömansskola. I berörda brev den 3 augusti 1945

anvisades av nämnda belopp bland annat 25 710 kronor att enligt anvisning av

chefen för marinen utgå såsom arvoden till lärare m. m. vid sjömansskolan

eller kurs i samband med utbildningen vid sjömansskolan. Civilförvaltningen

har nu anmält, att sistnämnda belopp ej syntes erforderligt för nästa budgetår.

Vid sådant förhållande anser jag mig för flottans sjömansskola böra räkna

med ett belopp av 228 100 kronor.

För särskilda kurser m. m. torde på sätt civilförvaltningen föreslagit

få beräknas arvoden och ersättningar med totalt 28 740 kronor enligt följande

specifikation.

Kronor

Furirskurser för radiomatroser och certifikatkurser vid radioskola ... 2 240

Undervisning för radiomän vid kustartilleriet ................................. 1 700

Särskilda kompletteringskurser ................................................... 24 500

Till försvarets civilförvaltnings disposition för ytterligare arvoden...... 300

Summa 28 740

s. 220 Kontrollera mot PDF

220 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Förslaget innebär en minskning i förhållande till budgetåret 1945/46 av

14 785 kronor.

Arvoden till mobiliseringslottor m. fl.

Under åberopande av vad jag anfört vid behandlingen av motsvarande anslagspost

för armén, anser jag mig icke kunna biträda civilförvaltningens förslag

att i förevarande förteckning uppföra arvoden till mobiliseringslottor vid

marinlottakårer och representanter för lottaöverstyrelsen i marinledningen.

Förrådscentralerna för läkemedel.

Under åberopande av vad jag anfört vid behandlingen av motsvarande fråga

under arméns avlöningsanslag, förordar jag att å marinens förteckning å vissa

andra arvoden och särskilda ersättningar för detta ändamål uppföres ett belopp

å 4 800 kronor.

Personal vårdsassistenter.

I anslutning till vad jag vid behandlingen av arméns avlöningsanslag anfört

angående behovet av personalvårdsassistenter förordar jag, att för nämnda

ändamål beräknas ett belopp av 14 000 kronor för marinen.

Arvodessumman för innevarande budgetår utgör 753 064 kronor. Med beaktande

av de av mig i det föregående föreslagna ändringarna bör beloppet

för nästkommande budgetår beräknas till i avrundat tal 675 000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, torde sålunda för budgetåret 1946/47 böra uppföras med ett belopp av

(130 000 + 675 000 =) i avrundat tal 800 000 kronor.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

I personalförteckning redovisade extra ordinarie tjänstemän.

Personalförteckning för de extra ordinarie tjänstemännen vid marinen för

innevarande budgetår har av Kungl. Majit fastställts den 15 juni 1945. Beträffande

personalförteckningen för nästa budgetår må anföras följande.

Jag vill först erinra örn att jag tidigare under punkten 7 behandlat den

ekonomiska organisationen vid de lokala myndigheterna, varför jag beträffande

den extra ordinarie personalen vid kameral- och ekonomikontoren får hänvisa

till vad jag därvid anfört,.

Marinstaben.

Marinchefen har för marinstabens skrivbyrå föreslagit inrättande av 1

befattning i lönegrad MEo 4 och 2 befattningar i lönegrad MEo 2. Vid

staben vore för närvarande av kvinnlig ordinarie och extra ordinarie kontorspersonal

anställda 2 kanslibiträden och 5 kontorsbiträden, medan samtidigt

icke mindre än 8 extra befattningshavare vöre anställda. Vid vissa tillfällen

måste värnpliktiga tagas i anspråk för skrivgöromål. Skrivbyrån vore numera

gemensam för marinstaben och de olika inspektionerna inom marinledningen.

s. 221 Kontrollera mot PDF

221

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Behovet av kontors- och skrivbiträdespersonal i fredstid kunde icke exakt beräknas,

men endast obetydlig minskning av ifrågavarande personal syntes

kunna ifrågakomma.

Civilförvaltningen har, då behovet av de föreslagna befattningarna finge

anses styrkt, och då därjämte en utjämning av den i viss mån rådande disproportionen

mellan den mera fast anställda och extra biträdespersonalen syntes

påkallad, funnit sig böra tillstyrka, att ifrågavarande befattningar uppfördes å

extra ordinarie stat. Däremot hade det synts ämbetsverket tillfyllest att samtliga

befattningar hänfördes till 2:a lönegraden.

Jag har icke funnit anledning till erinran mot marinchefens förslag och

anser mig sålunda för marinstaben böra räkna med 3 nya biträdesbefattningar,

av vilka 1 i lönegrad MEo 4 och 2 i lönegrad MEo 2.

Beträffande personalbehovet för marinledningens pannanläggning har

marinchefen anfört följande.

För tjänstgöring inom marinledningens pannanläggning finnas för närvarande

anställda 1 maskinist av 2. klass och 2 eldare av 2. klass som extra ordinarie

samt 1 maskinist av 2. klass och 4 eldare av 2. klass som extra befattningshavare,

utgörande sammanlagt således 2 maskinister av 2. klass och 6

eldare av 2. klass. Dessutom har byggnadsstyrelsen ställt en eller flera eldare

till förfogande.

Pannanläggningen skall förse marinledningens, flygledningens, arméförvaltningens

och det under byggnad varande krigsarkivets ämbetslokaler, lunchrestauranter,

motionshall samt skyddsrum med värme och varmvatten. I den

mån som flera byggnader tillkomma, vilket lär bliva fallet för försvarets sjukvårds-

och civilförvaltningar, skola även dessa erhålla värme från den centrala

pannanläggningen. Inom anläggningen finnas för närvarande installerade sex

pannor med en eldyta av vardera 100 kvadratmeter. Anläggningen har beräknats

för ytterligare tre pannor av nämnda storlek. Redan med nuvarande sex

pannor torde anläggningen vara den största inom försvarsväsendet.

Den för anläggningens skötsel anställda personalen utför även ofta förekommande

ändrings- och reparationsarbeten av elektriskt och mekaniskt slag

m. m. jämte enklare snickeriarbeten inom ämbetsbyggnaderna, något som

medfört betydande kostnadsbesparingar. Tillstånd har nu även erhållits från

Överståthållarämbetet att sota pannor och tuber genom försorg av anläggningens

egen personal. Kostnaderna för denna sotning, som hittills utförts

av civil entreprenör, uppgår till belopp, som överstiga avlöningskostnaden för

en eldare, och skulle ha stigit i den mån som flera pannor tillkomma.

Den personal vid pannanläggningen, som skulle kunna erhålla extra ordinarie

anställning, bör självfallet beräknas efter den omfattning som verksamheten

därstädes har, då den är minst, d. v. s. sommartid. Det må framhållas,

att eldning måste äga rum även sommartid, nämligen för att uppvärma skyddsrummen,

så att därstädes befintlig materiel icke täger skada av fukt, samt för

att förse lunchrestauranterna och flygvapnets motionshall med ånga och varmvatten.

Den personal, som därutöver behövs under den egentliga eldningssäsongen,

bör således anställas som extra. Den extra ordinarie personalen bör

tills vidare utgöras av 2 maskinister i MEo 12, 2 montörer (reparatörer och

snickare) i MEo 7 (vid behov jämväl tjänstgörande som eldare) samt 4 eldare

av 2. klass i MEo 5.

Ovan nämnt personalbehov för pannanläggningen får betraktas som ett

minimum såväl med hänsyn till tjänstens omfattning som till att personalen

skall kunna beredas författningsenlig ledighet. Behovet röner ingen inverkan

av försvarsorganisationens omfattning.

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Försvarets civilförvaltning har, oaktat att resultatet av pågående utredningar

rörande behovet av icke-ordinarie personal inom försvarsväsendet ännu

icke förelåge, funnit sig böra i huvudsak biträda förslaget om förbättrad löneställning

för ifrågavarande personal. Sålunda borde den av maskinisterna,

som hade närmaste överinseendet över pannanläggningen, placeras i lönegrad

MEo 12. Däremot ville ämbetsverket icke förorda någon ändring i löneställningen

för den andre maskinisten. I övrigt biträddes marinchefens förslag helt.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha anfört, att de

föreslagna montörsbefattningarna i MEo 7 syntes böra benämnas reparatörer.

För egen del vill jag först anmäla, att Kungl. Majit på framställning av

chefen för marinen jämlikt beslut den 15 november 1945, med hänsyn till örn

fattningen av verksamheten vid marinstabens pannanläggning, medgivit, att

den maskinist, som har närmaste överinseendet över här avsedd anläggning,

finge från och med den 1 juli 1945 till och med den 30 juni 1946 hänföras

till lönegraden MEx 12. Jag förordar nu, att en ny befattning för maskinist i

lönegraden MEo 12 inrättas.

I avbidan på resultatet av pågående organisationsundersökningar beträffande

underhålls- och reparations^ änsten vid försvarets värmeanläggningar

anser jag mig för närvarande endast böra biträda det framlagda förslaget i

övrigt i så måtto, att jag för nästa budgetår räknar med inrättande av en ny

befattning för reparatör i lönegrad MEo 7.

Under erinran att inom flygledningens ämbetsbyggnad tjänstgjorde 3 portvakter,

varav 2 i lönegrad MEo 5 och 1 i lönegrad MEx 5, medan inom marinledningens

byggnad motsvarande tjänster bestredes av värnpliktig personal,

har marinchefen — då värnpliktig personal för ändamålet icke längre kunde

påräknas och under framhållande tillika av lämpligheten av att civil personal

avsåges för dessa tjänster — föreslagit inrättande av 2 befattningar för

portvakter i lönegrad MEo 5. Portvakterna avsåges skola tjänstgöra vid marinstabens

och marinförvaltningens portar samt dessutom bestrida tjänst som

expeditionsvakter i bottenvåningen i respektive flygelbyggnader. En tredje

portvakt föresloges skola anställas som extra befattningshavare.

Civilförvaltningen, som sedermera för innevarande budgetår medgivit anställande

av 3 extra portvakter med lön enligt lönegrad MEx 5, har tillstyrkt

förslaget.

Även jag förordar detsamma.

Ostkustens marindistrikt.

Mot ett av civilförvaltningen framlagt förslag om anställande av ytterligare

1 sjukvårdsbiträde vid Stockholms örlogsstation har jag ingen erinran.

Marinchefen har upprepat sitt i anslagsäskandena för innevarande budgetår

framlagda förslag örn beredande av extra ordinarie anställning i lönegrad

MEo 8 åt en såsom biträde åt depåintendenten vid Hårsfjärdens örlogsdepå

nu anställd extra tjänsteman i lönegrad MEx 10. Föredragande departementschefen

fann sig för det dåvarande på grund av pågående och planerade organisationsundersökningar

icke kunna tillstyrka förslaget. Försvarets civilför
-

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

223

vältning har numera ansett sig böra tillstyrka marinchefens förslag. Allmänna

lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha endast anfört, att ifrågavarande

befattningshavare syntes böra benämnas kontorist.

För egen del kan jag i likhet med min företrädare och av samma skäl icke

förorda bifall till föreliggande förslag.

Chefen för Stockholms kustartilleriförsvar har likaledes upprepat ett för

innevarande budgetår framlagt förslag, innebärande att en kontoristbefattning

1 lönegrad MEo 8 vid kustartilleriförsvarets intendenturförvaltning skulle utbytas

mot en befattning som förste kontorist i lönegrad MEo 10 samt att nya

extra ordinarie befattningar skulle inrättas därstädes för 1 kontorsbiträde och

2 skrivbiträden.

Av samma skäl som förut angivits beträffande befattningen vid Hårsfjärdens

örlogsdepå ansåg sig min företrädare för det dåvarande icke kunna tillstyrka

förslaget.

Kustartilleriförsvarschefen har nu bland annat anfört, att försöken med ny

förvaltningsorganisation i förevarande avseende numera kunde anses avslutade.

Marinchefen har tillstyrkt förslaget och framhållit svårigheten att i Vaxholm

förvärva och bibehålla befattningshavare med anställning allenast som extra

tjänstemän. r

Civilförvaltningen har, i avvaktan på resultatet av den utredning, som försvarets

tjänsteförteckningssakkunniga bedriva, ansett sig icke böra förorda

ändrad löneställning för extra ordinarie personal. Däremot har ämbetsverket

ansett sig böra biträda framställningen örn inrättandet av 3 nya biträdesbefattningar,

ehuru endast på det sättet att samtliga befattningar hänfördes till

lönegrad MEo 2.

Enligt vad jag under hand inhämtat äro organisationsundersökningarna vid

Stockholms kustartilleriförsvar ännu icke avslutade. Med hänsyn härtill och

med beaktande av vad civilförvaltningen anfört anser jag mig böra tillstyrka

allenast 2 nya biträdesbefattningar i lönegrad MEo 2.

Likaledes godtager jag av civilförvaltningen framlagt förslag örn inrättande

av ytterligare 1 befattning såsom sjukvårdsbiträde vid Vaxholms kustartilleriregemente.

Gotlands marindistrikt.

Med biträdande av försvarets sjukvårdsförvaltnings av civilförvaltningen

tillstyrkta förslag räknar jag med ytterligare 1 befattning som sjukvårdsbiträde

vid Gotlands kustartillerikår.

Sydkustens marindistrikt.

Marindistriktschefen har bland annat föreslagit uppförande av 2 nya befattningar

som telefonvakter vid marindistriktsstaben, varav 1 befattning i

MEo 4 och 1 befattning i MEo 2. För närvarande finnas vid marindistriktsstaben

1 telefonvakt i lönegrad MEo 4 och 2 befattningar i lönegrad MEo 2.

Civilförvaltningen har räknat med ytterligare en befattning som telefonvakt

av 2. klass i lönegrad MEo 2. För egen del kan jag med hänsyn till pågående

utredningar rörande personalorganisationen ej förorda bifall till detta förslag.

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

I enlighet nied förslag av sjukvårdsförvaltningen och civilförvaltningen

förordar jag uppförande av 1 ny befattning för sjukvårdsbiträde vid Karlskrona

örlogsstation.

Marinens sjukhus i Karlskrona har nedlagts från och nied den 5 juli 1945.

1 gällande personalförteckning upptagen personal för sjukhuset bör utgå ur

förteckningen. I stället torde under ny rubrik Sjukvårdsförvaltningen böra

upptagas de för denna förvaltning för närvarande avsedda befattningarna,

nämligen 1 förrådsman i lönegrad MEo 5 och 2 kontorsbiträden i lönegrad

ME o 4.

Jag förordar i likhet med civilförvaltningen, att under rubriken Karlskrona

kustartilleriregemente upptages ytterligare 1 befattning som sjukvårdsbiträde.

Wästkustens marindistrikt.

Marinchefen har för marindistriktsstabens nya telefonväxel, som beräknades

kunna tagas i bruk i början av år 1946, föreslagit inrättande av extra

ordinarie befattningar för 1 telefonvakt av 1. klass och 2 telefonvakter av

2. klass.

För egen del finner jag antalet extra ordinarie befattningshavare böra begränsas

till 2, nämligen 1 telefonvakt av 1. klass och 1 telefonvakt av 2. klass.

För Göteborgs örlogsstation förordar jag i enlighet med försvarets sjukvårds-

och civilförvaltningars förslag uppförande av ytterligare 1 befattning

som sjukvårdsbiträde.

Chefen för Älvsborgs kustartilleriregemente har hemställt örn inrättande

av 1 ordinarie maskinistbefattning i lönegrad Ca 12 och 2 extra ordinarie

befattningar för eldare av 2. klass i lönegrad MEo 5. Beträffande maskinistbefattningen

har regementschefen anfört bland annat följande.

Regementets olika etablissement, omfattande kanslihus, 5 kaserner, matinrättning,

mässar, pjäshall, vissa varmgarage och verkstadsbyggnader samt

vakt- och arrestbyggnad, hade numera färdigställts. För uppvärmningen av

kasernetablissementet funnes sammanlagt 4 värmeanläggningar. Disproportionen

mellan arbetsuppgift och arbetsinkomst för maskinisten, som åtnjöte

lön enligt lönegrad MEo 8, syntes uppenbar. Försvarsväsendets bränslekontrollant

hade också vitsordat det berättigade i en högre löneställning för

maskinisten och därvid erinrat örn att motsvarande befattningshavare vid

arméns truppförband vore hänförda till lönegrad Ca 12.

Regementschefen har vidare anfört, att anledningen till att överhuvudtaget

kompetent innehavare av befattningen kunnat erhållas med nu utgående löneförmåner,

vore den, att vid beställningens ledigförklarande ett flertal fartygsmaskinister

på grund av då rådande sjöfartsförhållanden sökt anställning

i land. Sedan sjöfarten numera åter öppnats, vore det troligen omöjligt

att bibehålla kompetent befattningshavare med nuvarande lön.

Chefen för marinen och civilförvaltningen ha tillstyrkt, att maskinistbefattningen

hänföres till lönegrad MEo 12. Civilförvaltningen har bland annat

uttalat, att värmeanläggningarnas storlek syntes vara sådan, att maskinistens

arbetsuppgifter, såväl kvalitativt som kvantitativt, vore fullt jämförbara med

de uppgifter som ålåge maskinisterna vid arméns truppförband.

s. 225 Kontrollera mot PDF

225

Kungl. Marits proposition nr 120.

För egen del tillstyrker jag, att befattningen som maskinist vid Älvsborgs

kustartilleriregemente hänföres till lönegrad MEo 12.

Vidkommande de föreslagna befattningarna som eldare av 2. klass ha

marinchefen och civilförvaltningen tillstyrkt inrättande av 1 ny sådan befattning.

Behovet av eldarepersonal har jag i annat sammanhang (punkt 20) upptagit

till behandling på grundval av ett av organisationsnämnden framlagt förslag,

varför jag icke här tillstyrker någon utökning av den extra ordinarie

eldarepersonalen.

I likhet med marinchefen samt försvarets sjukvårds- och civilförvaltningar

förordar jag, att 1 ny befattning som sjukvårdsbiträde vid kustartilleriregementet

inrättas.

Vissa utbildningsanstalter.

I skrivelse den 12 oktober 1943 hemställde försvarets civila tjänstemannar

förbund örn ändrad lönegradsplacering för viss extra ordinarie personal vid

sjökrigsskolan. I anledning härav föreslog försvarets civilförvaltning i skrivelse

den 15 september 1944 ett flertal ändringar i då gällande personalförteckning.

Sedan yttranden avgivits av försvarsväsendets lönenämnd och försvarets

tjänsteförteckningssakkunniga, förordade min företrädare i ämbetet vid anmälan

av propositionen 1945: 170 (s. 341), i huvudsaklig överensstämmelse

med vad lönenämnden föreslagit, förbättrad löneställning för viss extra ordinarie

personal vid skolan.

I skrivelse den 12 januari 1946 hav försvarets civila tjänstemannaförbund

hemställt örn förnyad omvärdering av vissa befattningar vid sjökrigsskolan.

Härvid har föreslagits utbyte av befattningar för 1 kontorist i MEo 8 och 1

kanslibiträde i MEo 7 mot befattningar i MEo 10, för sammanlagt 5 manliga

tjänstemän i MEo 5—7 mot befattningar som arbetsförmän av 2. klass i

MEo 10, för 1 vaktmästare i MEo 5 mot befattning i MEo 7 samt för 1 kontorsbiträde

i MEo 4 likaledes mot befattning i MEo 7.

Försvarsväsendets lönenämnd har anfört, att nämnden för att erhålla närmare

kännedom örn de arbetsuppgifter, som åvilade dessa befattningshavare,

hade avlagt besök vid sjökrigsskolan. Med stöd av därvid gjorda iakttagelser

tillstyrkte nämnden i likhet med föregående år, att 1 kanslibiträde vid intendenturavdelningen

placerades i lönegrad MEo 8 under benämningen kontorist.

Med hänsyn till att idrottsvaktmästaren, för närvarande placerad i lönegrad

MEo 5, syntes väl lågt lönegradsplacerad i förhållande till arbetsuppgifterna

förordades, att han placerades i lönegrad MEo 6 intill dess en vid sjökrigsskolan

planerad simhall färdigställts, varvid frågan om hans löneställning

borde upptagas till förnyad prövning. Nämnden ville icke motsätta sig, att en

förman av 1. klass i lönegrad MEo 7, tjänstgörande som vapenhantverkare,

numera placerades i lönegrad MEo 10. Beträffande övriga befattningar funne

lönenämnden icke sådana omständigheter föreligga, att de motiverade en

ändrad löneställning.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sami. Nr 120.

Ä73 40 15

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

För egen del Ilar jag ingen erinran mot lönenämndens förslag, varför jag

förordar, att befattningar för 1 kanslibiträde i MEo 7, 1 förman av 1. klass i

MEo 7 och 1 vaktmästare i MEo 5 utbytas mot befattningar för 1 kontorist i

MEo 8 respektive 1 arbetsförman av 2. klass i MEo 10 och 1 vaktmästare i

MEo 6.

I enlighet med ett av sjukvårdsförvaltningen avgivet, av civilförvaltningen

biträtt förslag räknar jag vidare med 1 sjukvårdsbiträde vid sjökrigsskolan.

För marinens underof ficersskola i Berga ha för innevarande budgetår

upptagits extra ordinarie befattningar endast för driften av matinrättningen

och för sjukvården, nämligen för 1 husmoder av 1. klass i lönegrad MEo 8, 1

husmoder av 2. klass i lönegrad MEo 6, 1 sjuksköterska i lönegrad MEo 7

samt 14 köks- och servisbiträden och 2 sjukvårdsbiträden i lönegrad MVd.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 har marinchefen hemställt,

att ett flertal nya extra ordinarie befattningar måtte uppföras i personalförteckningen.

Försvarets civilförvaltning har anfört, att i förevarande fall samma synpunkter

syntes böra anläggas som framförts vid behandlingen av förslaget

att inrätta motsvarande befattningar vid infanteriets och kavalleriets kadettskola.

Sålunda borde endast de befattningar, som under alla förhållanden

måste anses erforderliga, besättas med extra ordinarie personal, medan personalbehovet

i övrigt borde tillgodoses genom anställande av extra tjänstemän.

Civilförvaltningen har räknat med följande extra ordinarie befattningshavare,

nämligen 1 maskinist i MEo 12, 1 kontorist i MEo 8, 1 husmoder

av 1. klass i MEo 8, 1 trädgårdsmästare i MEo 8, 1 förste vaktmästare i

MEo 7, 1 sjuksköterska i MEo 7, 1 eldare av 1. klass i MEo 6, 1 husmoder

av 2. klass i MEo 6, 4 vaktmästare i MEo 5, 2 förrådsman i

MEo 5, 1 automobilförare i MEo 5, 1 kontorsbiträde i MEo 4, 3 skrivbiträden

i MEo 2, 1 telefonvakt av 2. klass i MEo 2, 14 köks- och servisbiträden

i MVd samt 4 sjukvårdsbiträden i MVd.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha i anslutning

till civilförvaltningens förevarande medelsäskanden uttalat, att lönenämnderna

knappast kunde finna det påkallat att redan från ingången av nästa budgetår

inrätta 1 maskinistbefattning vid skolan i lönegrad MEo 12. En placering i

lönegrad MEo 10 syntes tills vidare vara tillfyllest.

För egen del finner jag det erforderligt, att föreliggande förslag till personalorganisation

överses av statens organisationsnämnd, innan ställning

till detsamma tages. Åt nämnden har jag den 4 februari 1946 uppdragit att

verkställa dylik översyn. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, på

grundval av den utredning som genom nämndens försorg verkställes, meddela

föreskrifter rörande anställande av extra ordinarie personal vid denna

läroanstalt. Härvidlag bör eftersträvas en reduktion av det antal befattningar,

varmed civilförvaltningen räknat.

För flottans sjömansskola har chefen för Sydkustens marindistrikt

föreslagit dels utbyte av 2 vaktmästarbefattningar i lönegrad MEo 5 mot 2 be
-

s. 227 Kontrollera mot PDF

227

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

fattningar för förmän av 1. klass i lönegrad MEo 7 och 1 kontorsbiträdesbefattning

i lönegrad MEo 4 mot 1 kanslibiträdesbefattning i lönegrad MEo 7,

dels inrättande av nya extra ordinarie befattningar för 1 skrivbiträde i lönegrad

MEo 2 och 2 sjukvårdsbiträden i lönegrad MVd. Marindistriktschefen

har bland annat anfört, att förutnämnda kontorsbiträde tjänstgjorde såsom

biträde åt intendenten och härvid hade att handlägga upphandlingsärenden,

granska räkningar, ombesörja dispositionsbokföring m. m. samt att arbetsuppgifterna

syntes väl motivera uppflyttning av befattningen till 7:e lönegraden.

Vid skolan funnes ett extra ordinarie och ett extra skrivbiträde, medan

försvarsutredningen utgått från att båda befattningarna skulle vara extra

ordinarie. Arbetets omfattning vore sådan, att den föreslagna befattningen

under alla omständigheter vore erforderlig.

Civilförvaltningen har beträffande utbytet av de båda vaktmästarbefattningarna

mot befattningar för förmän av 1. klass erinrat, att i personalförteckningen

för innevarande år redan uppförts 1 sådan befattning för förman

i lönegrad MEo 7. Med hänsyn härtill och då båda ifrågavarande befattningshavares

arbetsuppgifter vore dels sinsemellan likartade, dels av samma

natur som de uppgifter, vilka ålåge 2 förmän av 1. klass i lönegrad MEo 7

vid Karlskrona örlogsstation, tillstyrkte civilförvaltningen, att för nästa år

för sjömansskolan uppfördes sammanlagt 2 befattningar som förmän av 1.

klass i lönegrad MEo 7. Likaledes har ämbetsverket på de av marindistriktschefen

anförda skälen tillstyrkt utbyte av 1 kontorsbiträdesbefattning mot

1 kanslibiträdesbefattning i lönegrad MEo 7 samt inrättande av 1 ny extra

ordinarie skrivbiträdesbefattning i MEo 2. Däremot har civilförvaltningen i

likhet med försvarets sjukvårdsförvaltning förordat inrättande av endast 1

ny sjukvårdsbiträdesbefattning. Civilförvaltningen har vidare förordat, att en

köksmästare och en skolkökslärarinna, anställda vid sjömansskolans förplägnadsskola

och nu åtnjutande arvoden motsvarande lön enligt lönegrad MEx 15

måtte erhålla extra ordinarie anställning i lönegrad MEo 15.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha i gemensamt

yttrande anfört, att det på grund av de sistnämnda befattningarnas speciella

art förelåge särskilda svårigheter att pröva löneställningen, varför lönenämnderna

funne det önskvärt, att detta spörsmål hänskötes till försvarets tjänsteförteckningssakkunniga.

För egen del finner jag mig böra biträda civilförvaltningens berörda

äskanden utom i vad avser beredande av extra ordinarie anställning för vid

sjömansskolans förplägnadsskola tjänstgörande köksmästare och skolkökslärarinna

samt inrättande av en befattning för skrivbiträde i lönegrad

MEo 2.

Marinens poliskår.

I sina anslagsäskanden för nästkommande budgetår har marinchefen framlagt

förslag till omorganisation av bevakningen av Göteborgs örlogsstation

och örlogsvarv samt i anslutning härtill bland annat anfört följande.

I samråd med statens organisationsnämnd har nedanstående förslag till

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

gemensam bevakning av Göteborgs örlogsstation och Göteborgs örlogsvarv

framlagts. Förslaget synes ur alla synpunkter lämpligt.

Enligt nuvarande organisation ombesörjes bevakningen av stationen av

den s. k. högvakten, bestående av tre underofficerare såsom vaktchefer, tre

furirer såsom avlösningsfurirer samt 24 meniga och en hornblåsare. För bevakning

av varvet har anställts extra polispersonal — en överkonstapel och

fyra konstaplar.

Undersökningar, som företagits, lia givit vid handen, att åtskilligt skulle

kunna vinnas ur såväl besparings- som effektivitetssynpunkt, örn kontrollen

av in- och utpassering till stationen och varvet förlädes till en för stationen

och varvet gemensam vaktcentral. Nämnda kontroll sker för närvarande av

högvakten för stationen och av varvspolisen för varvet. Möjlighet att anordna

sådan gemensam vaktcentral förefinnes i den lokal, där varvspolisen för närvarande

tjänstgör. Under förutsättning att staketet utanför stationsbyggnaden

flyttas ett 100-tal meter söderut kan ifrågavarande lokal efter vissa

smärre omändringar utnyttjas för kontroll av in- och utpasseringen jämväl

till stationen.

Marinchefen har vidare anfört, att det med hänsyn till de nya uppgifterna

vore nödvändigt att förstärka poliskåren. Kåren borde utgöras av 1 kommissarie

i lönegrad Ca 14, 1 överkonstapel i lönegrad Ca 12, 7 konstaplar i lönegrad

Ca 10 jämte 2 extra ordinarie konstaplar i lönegrad MEo 9. Förslaget

beräknades under då rådande förhållanden medföra en årlig besparing av i

runt tal 45 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning har biträtt förslaget utom i vad avser anställningsform

och löneställning för de nya befattningshavarna, Under åberopande

av att lediga eller ledigblivna befattningar vid marinens poliskår icke utan

Kungl. Maj:ts tillstånd finge återbesättas med ordinarie innehavare har

civilförvaltningen föreslagit, att de nya befattningarna tills vidare skulle uppföras

såsom extra ordinarie med placering polisöverkonstapeln, tillika poliskommissarie,

i lönegrad MEo 14, polisöverkonstapeln i lönegrad MEo 12 och

poliskonstaplarna i lönegrad MEo 9.

Statens organisationsnämnd har anfört, att de hittills vunna erfarenheterna

av de i Göteborg bedrivna organisationsundersökningarna beträffande bevakningens

ordnande givit tillförlitliga resultat och att det med hänsyn till de

besparingar, som syntes kunna ernås, vore önskvärt, att erfarenheterna snarast

kunde tillgodogöras vid Göteborgs örlogsstation.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha i gemensamt

yttrande velat ifrågasätta, örn icke åtminstone viss del av de avsedda befattningarna

tills vidare borde inrättas såsom extra.

För egen del anser jag mig böra tillstyrka, att bevakningen av Göteborgs

örlogsstation och Göteborgs örlogsvarv organiseras på sätt marinchefen föreslagit.

Jag anser mig dock icke för närvarande kunna förorda, att den erforderliga

personalen uppföres på ordinarie stat. Ej heller kan jag förorda, att en

befattning som kommissarie inrättas. De åligganden som skulle ankomma på

denne befattningshavare synas kunna utföras av en överkonstapel. Jag föreslår,

att i personalförteckningen för nästkommande budgetår för poliskåren

i Göteborg upptagas — förutom i personalförteckningen uppförd personal,

s. 229 Kontrollera mot PDF

229

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

nämligen 1 överkonstapel i lönegrad MEo 12 och 2 konstaplar i lönegrad

MEo 9 — 4 poliskonstaplar i lönegrad MEo 9. Dessutom förordar jag inrättande

av — förutom nuvarande 2 befattningar — ytterligare 1 befattning

som extra poliskonstapel.

Marinens väderlekstjänst.

1 1943 års riksdags beslut rörande den militära väderlekstjänstens organisation

(propositionen nr 354, riksdagens skrivelse nr 510) förutsattes, att av personalen

i det inom flygledningen anordnade centralorganet för väderlekstjänsten

1 förste militärmeteorolog, 1 militärmeteorolog av 2. graden och 1

militärmeteorolog av 3. graden skulle uppföras på marinens personalförteckning.

Därjämte avsågs för lokala väderleksorgan vid marinen 1 militärmeteorolog

av 1. graden och 4 militärmeteorologer av 3. graden. I enlighet

med förslag i proposition 1945:170 (s. 344) ha av dessa befattningar i innevarande

budgetårs personalförteckning under rubriken Marinens lokala

väderlekstjänst uppförts 2 befattningar som militärmeteorolog av 3. graden

i lönegrad MEo 13.

Eör nästa budgetår har marinchefen efter samråd med chefen för flygvapnet

föreslagit inrättande av 1 befattning''sorn militärmeteorolog av 2. graden

i lönegrad MEo 15, avsedd för den militära väderlekscentralen, samt 1

befattning som militärmeteorolog av 3. graden i lönegrad MEo 13, avsedd för

marinens lokala väderlekstjänst.

I likhet med civilförvaltningen har jag intet att erinra häremot. Den nuvarande

rubriken i personalförteckning torde i samband härmed böra ändras till

Marinens väderlekstjänst.

Förrådscentralerna för läkemedel.

Under hänvisning till vad jag vid behandlingen av arméns avlöningsanslag

anfört under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, räknar jag här med 2 befattningar för förrådsmän i lönegrad

MEo 5, avsedda för förrådscentralerna för läkemedel i Göteborg och Karlskrona.

Kostnaderna för avlöningar till den extra ordinarie personal, som sålunda

bör uppföras å personalförteckningen för nästkommande budgetår,

torde kunna beräknas uppgå till omkring 1 450 000 kronor.

Viss extra personal m. m.

Eör avlöningar åt vikarier för i personalförteckningen uppförda

extra ordinarie ''tjänstemän beräknar jag i likhet med försvarets

civilförvaltning totalt 10 000 kronor.

För avlöningar åt betjäningspersonal ha för innevarande budgetår

anvisats medel för 1 kokerska å Kungsholmen invid Karlskrona och 6 sjukvakter

vid marinens sjukhus i Karlskrona. Sedan nämnda sjukhus numera

avvecklats, torde några medel för avlönande av sjukvakter icke böra beräknas

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

för nästa budgetår. Däremot beräknar jag under förevarande post ett belopp

å 900 kronor för avlönande av kokerskan, vilken befattning alltjämt torde vara

erforderlig.

Såsom framgår av vad jag anfört vid behandlingen i det föregående under

arméns avlöningsanslag av medelsbehovet för icke-ordinarie personal vid

armén har försvarets civilförvaltning i skrivelse den 28 november 1945 inkommit

med utredning beträffande medelsbehovet under försvarsgrenarnas avlöningsanslag

för anställande av kontors- och skrivbiträdespersonal

m. m. vid försvarskrafterna under budgetåret 1946/47. Jag upptager här förevarande

fråga för marinens del.

De uppgifter angående behovet av extra biträdespersonal, som infordrats

från marinens myndigheter, utvisa ett behov av 80 extra kontorsbiträden och

170 extra skrivbiträden. Marinchefen har beträffande dessa uppgifter

anfört, att personalbehovet icke kunde till alla delar exakt angivas, enär detsamma

exempelvis i fråga örn örlogsstationerna och kustartilleriet vore beroende

av pågående organisationsundersökningar.

Civilförvaltningen har ansett sig i avvaktan på resultatet av de av marinchefen

omförmälda organisationsundersökningama böra räkna med att för

marinens vidkommande för budgetåret 1946/47 erfordrades civil extra biträdespersonal

i huvudsaklig Överensstämmelse med de av myndigheterna framförda

och av marinchefen biträdda förslagen. Kostnaderna för ifrågavarande personal

har civilförvaltningen beräknat till 580 000 kronor.

I sitt i nyssberörda sammanhang återgivna utlåtande över civilförvaltningens

utredning har överbefälhavaren särskilt beträffande marinen anfört,

att det personalbehov som beräknats för vissa marindistrikt, örlogsstationer

och kustartilleriregementen syntes vara tilltaget i överkant.

Statens organisationsnämnd har anfört, att organisationsundersökningar utförts

vid Göteborgs örlogsstation beträffande dess militära ledningssida men

att personalbehovet vid stationens förvaltningsavdelningar samt vid marinens

staber och övriga truppförband tills vidare undandroge sig nämndens bedömande.

Yad jag anfört beträffande motsvarande personalfråga vid armén gäller i

tillämpliga delar även här förevarande spörsmål örn biträdespersonalen vid

marinen. Även för marinens del synes således en ökning av denna personal

vara ofrånkomlig. Jag anser dock, att personalbehovet bör begränsas i förhållande

till vad som här beräknats. Jag räknar med att det skall vara möjligt att

tillgodose det oundgängliga behovet av extra biträdespersonal vid marinen

inom ett belopp av 450 000 kronor, vilket belopp jag alltså upptager för här

ifrågavarande ändamål.

För tillfälligt anställande av tjänstemän m. m. beräknar jag

liksom för innevarande budgetår 150 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för viss extra personal m. m. uppgår således

till (10 000 + 900 + 450 000 + 150 000=) 610 900 kronor eller i avrundat

tal 610 000 kronor.

s. 231 Kontrollera mot PDF

231

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Fänrikar.

För avlöningar till fänrikar är för innevarande budgetår beräknat ett belopp

av förslagsvis 365 000 kronor, varvid antalet fänrikslöner, fördelat över

liela budgetåret, beräknats till 117. Enligt marinchefens beräkningar kan antalet

fänrikslöner för nästa budgetår uppskattas till 105. Medelsbehovet för

avlöningar till fänrikar kan därför nästa budgetår beräknas till i runt tal

330 000 kronor.

Viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren.

För innevarande budgetår bestridas från förevarande delpost arvoden åt

37 marinläkare av 2. graden samt 12 marinläkarstipendiater.

I sina medelsäskanden för nästkommande budgetår har marinchefen hemställt,

att antalet marinläkare av 2. graden måtte i enlighet med 1942 års försvarsbeslut

utökas med en. För att täcka beräknad brist i antalet tjänstgöringsmånader

för marinläkare har marinöverläkaren hemställt, att antalet

marinläkarstipendiater måtte utökas till 30. Chefen för marinen har i avvaktan

på resultatet av pågående utredning rörande militärsjukvårdens organisation

för sin del icke velat framlägga förslag i ämnet. Därest ifrågavarande

utredning icke bleve i tid slutförd, borde i stället enligt marinchefens mening

bristen i antalet tjänstgöringsmånader till största delen kunna täckas genom

disposition av medel under anslaget till avlöningar till personal i marinens

reserver, i vilket anslag beräknats 45 000 kronor för avlönande av frivilligt

inkallade marinläkare.

Försvarets civilförvaltning har biträtt marinchefens förslag och sålunda

tillstyrkt inrättande av en ny befattning för marinläkare av 2. graden.

Häremot synes intet vara att invända. För avlöningar till här avsedd personal

torde därför böra beräknas ett från 165 000 kronor till 168 000 kronor

förhöjt belopp.

Musikelever.

Till kontant ersättning åt musikelever — 25 vid flottan och 15 vid kustartilleriet

— bör, liksom för innevarande budgetår, för budgetåret 1946/47

beräknas ett belopp av 15 120 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal utgör enligt det anförda (1 450 000 + 610 000 +

330 000 + 168 000 + 15 120 =) i avrundat tal 2 575 000 kronor.

5. Rörligt tillägg.

För tillgodoseende av medelsbehovet under denna anslagspost har för

innevarande budgetår beräknats ett belopp av 3 910 000 kronor. Med hänsyn

till i det föregående framlagda förslag synes anslagsposten för budgetåret

1946/47 böra upptagas med förslagsvis 3 700 000 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts kommer det sammanlagda

medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till aktiv personal

s. 232 Kontrollera mot PDF

232 Kungl. Maj:ts -proposition m 120.

m. fl. att uppgå till 30 200 000 kronor, innebärande en anslagsminskning med

1 200 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels för budgetåret 1946/47 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal

i arvodesbefattning vid marinen, vilka komma att till riksdagen

i särskild ordning överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen

fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda

föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med

genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen för

fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

dels godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl. att tillämpas under budget
-

året 1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... kronor 22 800 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis .................. » 925 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ...... » 800000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................ » 2 575 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. » 3 700 000

Summa kronor 30 800 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 600 000

Nettoutgift kronor 30 200000

dels och till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m fl.

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 30 200 000

kronor.

[24.] Marinen: Avlöningar till civil handräckningspersonal,ybrs/a^sa«s%. För

marinen har hittills icke varit uppfört något anslag å riksstaten för avlöningar

till kollektivavtalsanställd personal.

I det föregående under punkten 20 har jag upptagit till behandling ett av

statens organisationsnämnd framlagt förslag rörande anställande av civil

eldarpersonal vid försvarsväsendet. Jag har därvid tillstyrkt, att för marinen

skulle för nästa budgetår beräknas 71 helårsanställda eldare och grov- och

s. 233 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

233

diversearbetare samt 17 säsonganställda grov- och diversearbetare. Lönekostnaderna

för denna personal kunna uppskattas till 375 000 kronor.

Medel för dessa lönekostnader torde böra anvisas under ett särskilt förslagsanslag,

benämnt Marinen: Avlöningar till civil handräckningspersonal. Jag

erinrar, att detta anslag kan komma att belastas med kostnader för personal

utöver den här angivna, i den mån nämligen för marinen tages i anspråk den

reservpersonal för eldningstjänst, för vilken medel preliminärt beräknats under

arméns motsvarande anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Avlöningar till civil handräckningspersonal

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 375 000 kronor.

[25.] Marinen: Familjebidrag, förslagsanslag. Under åberopande av vad jag

i det föregående under punkten 21 anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Familjebidrag för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

[26 ] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.

1942 års försvarsbeslut:

under uppsättningsperioden .............................. kronor 21 360 400

vid genomförd organisation................................ » 31450 000

Budgetåren 1942/47 (beräknad medelbelastning per år å

kostnadsramen).............................................. » 21 070 000

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 112) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1946/47 beräkna

ett förslagsanslag av 26 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 23 400 000 kronor.

Kungl. Majit har den 15 juni 1945 fastställt dels avlöningsstat för anslaget

för nämnda budgetår (se statsliggaren s. 139), dels ock särskilda personalförteckningar

beträffande den från anslaget avlönade personalen.

Under hänvisning till vad jag förut anfört i vissa frågor, som beröra flera

försvarsgrenar, övergår jag nu till behandlingen av de olika anslagsposterna

samt lämnar i anslutning därtill en redogörelse för de huvudsakliga ändringar

i de för innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna som böra

vidtagas.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Fly g staben.

Chefen för flygvapnet har ånyo framlagt förslag om beredande av ordinarie

anställning för ett kanslibiträde och en telefonvakt av 1. klass samt utbyte av

en befattning för extra ordinarie skrivbiträde mot en befattning för extra ordinarie

kanslibiträde.

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Försvarets civilförvaltning har härtill anfört att, innan tjänsteförteckningssakkunnigas

utredning förelåge, ändringar i nuvarande löneställningar endast

syntes böra vidtagas, därest tvingande skäl förfunnes. I förevarande fall ansåge

sig ämbetsverket, för att kvalificerad personal skulle kunna bibehållas

vid flygstaben, böra godtaga flygvapenchefens förslag i så måtto, att en kanslibiträdesbefattning

uppfördes i lönegrad A 7 under förutsättning att en extra

ordinarie befattning för skrivbiträde i lönegrad MEo 2 utginge ur personalförteckningen

för extra ordinarie personal.

För egen del tillstyrker jag, att en befattning i lönegrad MEo 7 inrättas i

utbyte mot en befattning i MEo 2.

Enär en av militärmeteorologerna på övergångsstat i lönegrad A 18 numera

erhållit befattning som militärmeteorolog i lönegrad Ca 22, kan en av de i

personalförteckningen å övergångsstat upptagna befattningarna som militärmeteorolog

i lönegrad A 18 utgå.

Personal vid flygvapnet.

Jämlikt 1942 års försvarsbeslut skall chefen för flygkadettskolan vara regementsofficer.

Chefen för flygvapnet har nu erinrat, att för cheferna för krigsskolan

och sjökrigsskolan upptagits särskilda beställningar i lönegrad Oa 6,

samt föreslagit, att för chefen för flygkadettskolan måtte i personalförteckningen

uppföras en särskild beställning i lönegrad Oa 5.

Försvarets civilförvaltning har icke funnit anledning till erinran mot förslaget,

därest det i försvarsbeslutet fastställda antalet beställningar i lönegrad

Oa 5 icke överskredes.

I avvaktan på resultatet av pågående utredning angående försvarets framtida

organisation anser jag mig icke böra förorda, att befattningen i personalförteckningen

uppföres som särskild beställning i lönegrad Oa 5.

För nästa budgetår har — med undantag för det fast anställda manskapet

— upptagits i stort sett den ordinarie personal vid flygvapnet, som för

budgetåret 1946/47 angivits i den preliminära plan för personalökning under

femårsperioden, vilken i anslutning till framläggandet av propositionen

1942: 210 överlämnades till riksdagens vederbörande utskott, dock med de avvikelser,

som betingas av 1943 års riksdags beslut rörande omorganisation av

flygförvaltningen samt beslutet örn Södertörns flygflottilj.

Antalet officerare motsvarar med nyss angiven reservation i huvudsak

det antal, som upptagits i nämnda plan. Med hänsyn till befordringsläget har

dock ökningen av antalet löjtnantsbeställningar begränsats. I enlighet härmed

förordar jag, att följande nya beställningar planenligt upptagas för nästkommande

budgetår, nämligen 1 för flottiljchef, avsedd för Södertörns flygflottilj,

5 för majorer, 5 för kaptener och 25 för löjtnanter.

Beträffande underofficerare har på grund av befordringsläget antalet

sergeanter måst upptagas lägre än enligt förutnämnda plan. Chefen för flygvapnet

har erinrat örn att Kungl. Majit genom beslut den 12 november 1943

medgivit, att, intill dess ny befordringskungörelse fastställdes för flygvapnet,

sergeant finge efter fyra års tjänstetid i denna beställning befordras till fanjun
-

s. 235 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

235

kare oaktat att nu gällande befordringskungörelse (SFS 1938: 544) föreskreve

5 års tjänstetid. Därest ifrågavarande medgivande icke komme att gälla för

budgetåret 1946/47, ifrågasatte flygvapenchefen införande av en not till personalförteckningen

med innehåll att, om ledig beställning i lönegrad UO 2 icke

kunde besättas med därtill kompetent bestäliningshavare, beställningen finge

tills vidare ersättas med beställning i lönegrad UO 1. I likhet med civilförvaltningen

har jag intet att häremot erinra.

I årets personalförteckning äro underofficerarna i lönegrad UO 3 upptagna

under benämningarna förvaltare och förvaltare (i kassörsbefattning). Till den

första kategorien hänföras de underofficerare, vilka tidigare benämndes förrådsförvaltare

och flygstationsmästare. Chefen för flygvapnet har anfört, att

det ur redovisningstekniska m. fl. synpunkter vore önskvärt, att sistnämnda

båda kategorier redovisades var för sig i personalförteckningen, förslagsvis

såsom förvaltare (i förrådsbefattning) och förvaltare (i flygstationsbefattning).

Civilförvaltningen har tillstyrkt förslaget i princip men ansett, att särskiljandet

av förvaltarna lämpligen borde ske genom noter i personalförteckningen.

För egen del anser jag mig böra biträda flygvapenchefens förslag.

Jag förordar, att i enlighet nied chefens för flygvapnet förslag för nästkommande

budgetår följande antal underofficersbeställningar skola planenligt tillkomma,

nämligen 2 förvaltare (i förrådsbefattning), 10 förvaltare (i flygstationsbefattning),

23 fanjunkare, 1 fanjunkare (i kassörsbefattning) och 25 sergeanter.

Samtidigt böra såsom tidigare förutsatts 2 beställningar för förvaltare

(i förrådsbefattning) vid centrala verkstäder utgå ur förteckningen.

Beträffande manskap får jag hänvisa till vad jag anfört under punkten 4.

I fråga örn flygvapnets civilmilitära personal har flygvapenchefen

föreslagit en ökning av ingenjörspersonalen med 1 flygdirektör av 1. graden,

1 flygdirektör av 2. graden, 13 flygingenjörer av 1. graden och 3 flygingenjörer

av 3. graden. Samtidigt har föreslagits en minskning av fly gingen jörsbeställningarna

av 2. graden med 3, varigenom sammanlagda antalet beställningar

för ingenjörspersonalen komme att överensstämma med det antal, som

enligt 1942 och 1944 års riksdagsbeslut förutsatts vid fullt uppsatt flygvapen.

Med hänsyn till befordringsläget har föreslagits 1 flygdirektör av vardera 1.

och 2. graden i stället för 2 flygdirektörer av 1. graden enligt förutnämnda

plan. För att motverka att ett flertal flygingenjörer överginge till annan

verksamhet, har antalet beställningar inom de högre lönegraderna föreslagits

ökat i något snabbare takt än vad som förutsatts i försvarsbeslutet. Försvarets

civilförvaltning har icke funnit anledning till erinran mot vad chefen för flygvapnet

sålunda föreslagit.

För egen del anser jag mig böra biträda det framlagda förslaget utom vad

avser inrättande av 1 ny beställning för flygdirektör av 2. graden.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1945/46 upptog flygförvaltningen

frågan om beredande av arvode utöver lön åt styresmännen för de centrala

flygverkstäderna vid Malmen, Västerås och Arboga. Efter att ha erinrat, att

styresmännen för närvarande voro flygdirektörer av 1. graden i lönegraden

Ca 30 och att spörsmålet örn beredande av löneförbättring alltsedan 1929

varit föremål för prövning, har flygförvaltningen anfört i huvudsak följande.

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Frågan om en löneförbättring för styresmännen kunde enligt ämbetsverkets

mening icke anstå längre. Personalen vid vardera verkstaden hade utökats

från omkring 150 man år 1929 till mer än 1 000 man för närvarande.

Praktiskt taget alla anställda voro civila. Verkstäderna ombesörjde reparations-

och översynsarbeten berörande en avsevärd del av den synnerligen

dyrbara och tekniskt komplicerade materiel, som flygvapnet förfogade över.

Driftsförhållandena överensstämde i stort sett med vad som tillämpades vid

jämförbar enskild industri. Det syntes då uppenbart, att en alltför stor disproportion

förefunnes mellan de löneförmåner, som för närvarande utginge

till dessa styresmän och till cheferna för enskilda industrier av motsvarande

storleksordning. Även en jämförelse med löneställningen för cheferna vid

vissa andra av försvarets verkstäder gåve vid handen, att ifrågavarande styresmän

vore missgynnade i lönehänseende.

Försvarets civilförvaltning fann starka skäl tala för en reglering av styresmännens

avlöningsförmåner och tillstyrkte flygförvaltningens förslag.

Vid anmälan av propositionen 1945: 170 (s. 350) anförde min företrädare

i ämbetet, att han, då denna fråga borde komma under bedömande av försvarets

tjänsteförteckningssakkunniga, icke ansåge sig för det dåvarande böra

taga ställning till densamma.

Försvarets tjänsteförteckningssakkunniga ha i infordrat yttrande anfört,

att bärande skäl syntes föreligga att bereda styresmännen en löneställning,

som bättre än den hittillsvarande svarade mot de med befattningarna förenade

arbetsuppgifterna och ansvaret. Efter att ha jämfört arbetsuppgifter

och avlöningsförmåner för olika statliga chefstjänstemän förordade de sakkunniga,

att löneförmånerna för ifrågavarande styresmän borde motsvara avlöning

enligt lönegraden C 7. De sakkunniga ville ifrågasätta, om icke dessa

styresmannabefattningar borde konstrueras som civila förordnandetjänster,

tillsatta för viss tid. Härför erfordrades emellertid ytterligare utredning och

då styresmännen snarast borde erhålla löneförbättring tillstyrkte de sakkunniga,

att fyllnadsarvode utginge från och med budgetåret 1946/47. Av flygförvaltningen

föreslaget arvode å 2 400 kronor för år syntes böra begränsas

till 2 100 kronor för att närmast motsvara avlöning enligt lönegrad C 7.

Civilförvaltningen, chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha i infordrade

yttranden tillstyrkt tjänsteförteckningssakkunnigas förslag.

Även jag anser en förbättring av styresmännens avlöningsförmåner skälig.

Frågan är av natur att böra slutligt prövas först sedan pågående revision av

statstjänstemannens löner slutförts. I anslutning till förslaget vill jag emellertid

förorda, att till envar av styresmännen för de centrala tygverkstäderna

vid Malmen, Västerås och Arboga må under nästa budgetår utgå ett lönefyllnadsarvode

av 2 100 kronor för år.

Antalet flygläkarebeställningar har för nästa budgetår föreslagits ökat med

en beställning såsom flygläkare av 1. graden, avsedd för Södertörns flygflottilj.

Häremot har jag intet att erinra.

Beträffande meteorologpersonalen ha på grund av bristande tillgång på

kompetent personal i innevarande budgetårs personalförteckning endast upp
-

s. 237 Kontrollera mot PDF

237

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

förts 3 beställningar för militärmeteorolog i lönegrad Ca 22, medan enligt

1943 års riksdagsbeslut det centrala väderleksorganet i flygstaben skulle utgöras

av 1 stabsmeteorolog, 2 förste militärmeteorologer, 3 militärmeteorologer

samt 5 militärmeteorologer av 2. graden. Chefen för flygvapnet har beräknat

viss förbättring i personalläget under nästkommande budgetår, varför

beställningen som stabsmeteorolog samt en av beställningarna såsom förste

militärmeteorolog borde uppföras i förteckningen. I samband härmed kunde

antalet beställningar för militärmeteorolog i lönegrad Ca 22 minskas till 2.

I likhet med civilförvaltningen förordar jag, att för nästkommande budgetår

uppföras beställningar för 1 stabsmeteorolog i lönegrad Ca 30, 1 förste militärmeteorolog

i lönegrad Ca 26 och 2 militärmeteorologer i lönegrad Ca 22.

Av beställningar för verkmästare har föreslagits planenlig ökning med 4

för verkmästare av 1. klassen. Jag har intet att erinra häremot.

Antalet mästare har liksom föregående år med hänsyn till förbättrade rekryteringsmöjligheter

befunnits kunna ökas något hastigare än som beräknades

i försvarsbeslutet. Med anledning härav förordar jag, att för nästa budgetår

i förteckningen upptagas 50 mästare av 1. klassen och 120 av 2. klassen eller

tillhopa 170 mot i försvarsbeslutet för nämnda budgetår beräknade 147 och

vid slutligt genomförd organisation 265.

Personal vid flygförbanden.

Beträffande denna personal föreslår jag för Södertörns flygflottilj utökning

med 1 maskinist i lönegrad Ca 12 samt 1 eldare av 1. klassen och 2 förrådsvaktmästare,

samtliga i lönegraden Ca 7.

Kostnaderna för löner åt ordinarie tjänstemän enligt det här framlagda

förslaget till personalförteckning beräknas till 14 000 000 kronor. För avlöningar

till personal å avgångsstat och disponibilitetsstat synas i likhet med

för innevarande budgetår icke böra beräknas särskilda medel.

I det föregående har jag under punkt 4 beräknat antalet volontärer över

stat, avsedda för stamflygförare, till i genomsnitt 110 för nästa budgetår. För

avlöning till dessa beräknar jag ett belopp av 75 000 kronor.

Till bestridande av kostnader för de övriga förmåner, som skola bestridas

från förevarande anslagspost, beräknar jag i enlighet med civilförvaltningens

förslag i runt tal sammanlagt 3 920 000 kronor. Anslagsposten skulle sålunda

kunna beräknas till (14 000 000 + 75 000 + 3 920 000 =) 17 995 000 kronor. Av

i huvudsak samma skäl, som jag anfört vid behandlingen av arméns motsvarande

anslagspost, torde emellertid detta belopp för nästa budgetår böra

minskas med 295 000 kronor till 17 700 000 kronor. Motsvarande belopp för

innevarande budgetår har upptagits till 16 100 000 kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

Å den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för pensionerad

personal i arvodesbefattning ha upptagits befattningar för tillhopa

51 officerare och 81 underofficerare.

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Chefen för flygvapnet har för budgetåret 1946/47 föreslagit uppförande

i personalförteckningen av befattningar för ytterligare 1 officer, avsedd

som mobiliseringsofficer vid Södertörns flygflottilj, samt 3 underofficerare,

avsedda som expeditionsunderofficerare vid samma flygflottilj. Antalet expeditionsunderofficerare

har — liksom för innevarande budgetår — föreslagits

skola beräknas till fyra vid flygbaskåren och tre vid varje flottilj, enär

en minskning till det i propositionen 1942: 210 förutsatta antalet icke kunde

genomföras, förrän behovet av stamunderofficerare fyllts.

Vad chefen för flygvapnet sålunda föreslagit, vilket av försvarets civilförvaltning

biträtts, finner jag mig böra tillstyrka.

Kostnaderna för arvoden motsvarande nettolön i respektive löneklasser

beräknar jag i enlighet med civilförvaltningens förslag till ett belopp av i

runt tal 900 000 kronor (nu 875 000 kronor). Å avlöningsstatens inkomsttitel

inflytande pensionsmedel skulle, under förutsättning att alla arvodesbefattningar

vore besatta med från aktiv stat pensionsavgången personal, kunna

uppskattas till 770 000 kronor. Av skäl som jag anfört vid behandlingen av

arméns motsvarande anslag torde inflytande pensionsmedel böra beräknas

till 700 000 kronor (nu 675 000 kronor).

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Från och med innevarande budgetår ha de tidigare anslagsposterna Arvoden

och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän samt Arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, sammanförts till en ny

anslagspost Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Av praktiska skäl bär emellertid den dittillsvarande uppdelningen i två särskilda

arvodesförteckningar bibehållits.

Chefen för flygvapnet har i skrivelse den 17 oktober 1945 anfört, att det

under de närmaste åren till följd av den snabba tekniska utvecklingen och

därmed förknippad omläggning av flygvapnets undervisning komme att bliva

svårt att så relativt lång tid före en skolas början som nu vore erforderligt

fördela utbildningsarvodena på militär och civilmilitär personal å ena sidan

och civil personal å andra sidan. Flygvapenchefen hemställde till följd härav

bland annat, att en sammanslagning av nyssnämnda arvoden måtte upptagas

till prövning. Försvarets civilförvaltning har i infordrat yttrande erinrat om

skälet till den nuvarande uppdelningen av arvodena på två förteckningar.

Jag anser mig icke böra förorda den ifrågasatta sammanslagningen.

Under de senaste åren bär undervisningen inom flygvapnet successivt omlagts

i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förutsatts i 1942 års försvarsbeslut.

Vid omdaningen av undervisningen ha dock självfallet beaktats

de erfarenheter som vunnits sedan beslutet fattades. För nästa budgetår har

man att räkna med en fortsatt utveckling på detta område. Därtill kommer, att

inrättandet av en ny yrkesgren för stammanskap, stamflygförare (jfr punkt 4),

kommer att i olika hänseenden påverka utbildningsorganisationen. Då slutliga

utbildningsplaner ännu ej kunnat uppgöras, föreligga för närvarande

svårigheter att i detalj beräkna medelsbehovet för olika utbildningsanstalter.

s. 239 Kontrollera mot PDF

239

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Emellertid har jag i nuvarande läge ansett mig böra i stort godtaga de förslag,

som myndigheterna härutinnan framlagt. Uteslutet är dock icke, att det vid

den slutliga utformningen av utbildningsorganisationen under nästa budgetår

kan visa sig erforderligt att inom den totala anslagsramen vidtaga jämkningar

i föreliggande beräkningar.

Arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal.

Såsom jag tidigare anfört har Kungl. Majit i enlighet med beslut av 1945

års riksdag den 15 juni 1945 utfärdat föreskrifter angående arvoden utöver

lön till här avsedd personal. För nästkommande budgetår upptagas till behandling

endast vissa jämkningar i för detta ändamål uppförda anslagsposter,

vilka jämkningar huvudsakligen föranletts av viss omläggning av undervisningen

vid flygvapnet.

För arvoden till lärare i militära ämnen vid flygvapnets utbildningsanstalter

ha för innevarande budgetår beräknats sammanlagt 62 600 kronor.

För budgetåret 1946/47 har civilförvaltningen i enlighet med chefens för flygvapnet

förslag ansett sig böra räkna med ett sammanlagt belopp av 91 800

kronor. Förslaget är grundat på den av flygvapenchefen förutsedda omfattningen

av utbildningsverksamheten samt en beräkning av kostnaderna för de

enligt äldre bestämmelser övergångsvis utgående arvodena.

De övergångsvis utgående arvodena torde enligt under hand inhämtade uppgifter

kunna beräknas till cirka 8 000 kronor. Vid sådant förhållande skulle

den reella ökningen av kostnaderna bli (91 800 — 8 000 — 62 600 =) 21 200

kronor. I sina anvisningar till civilförvaltningen angående medelsbehovet

för budgetåret 1946/47 har flygvapenchefen anfört, att det för det dåvarande

erbjöde stora svårigheter att bedöma kursverksamhetens omfattning

vid flygvapnets utbildningsanstalter. På grund härav föresloges att

under förevarande anslag endast skulle uppföras ett maximerat belopp och

att det sedermera skulle få ankomma på Kungl. Majit att fördela beloppet.

Med hänsyn till vad i det föregående anförts rörande svårigheterna att nu

beräkna för de olika utbildningsanstalterna specificerade anslagsbelopp anser

jag mig för nästa budgetår i detta avseende böra godtaga flygvapenchefens förslag.

Jag förutsätter härvid, att det skall ankomma på Kungl. Majit att i

detalj pröva vilka arvodesbelopp, som äro erforderliga för de olika skolorna.

Medelsbehovet anser jag mig böra beräkna till 81 000 kronor, varav cirka

8 000 kronor för övergångsvis utgående arvoden. Härvid har jag räknat med

enahanda belopp som för innevarande år för bomb- och skjutskolan, tekniska

skolan och krigsflygskolan. ökningen i förhållande till motsvarande anslagsbelopp

för innevarande budgetår utgör, inberäknat det för övergångsarvoden

beräknade beloppet, 18 400 kronor.

I den för budgetåret 1945/46 fastställda förteckningen å arvoden utöver

lön till militär och civilmilitär personal finnes under rubriken Övriga arvoden

upptaget ett belopp av 1 800 kronor, avsett för militärmeteorolog, som uppehåller

befattningen såsom chef för flygstabens väderleksavdelning. Vid bifall

till det av mig förut framförda förslaget om uppförande av en beställning

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

för stabsmeteorolog å personalförteckningen för ordinarie tjänstemän torde

nyssnämnda arvode å 1 800 kronor böra utgå ur arvodesförteckningen.

I enlighet med vad i det föregående anförts böra å arvodesförteckningen

uppföras 3 arvoden å 2 100 kronor för styresmännen vid de centrala flygverkstäderna

å Malmen samt i Västerås och Arboga.

För innevarande budgetår fastställda arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, uppgå till, oberäknat övergångsarvodena, sammanlagt

71 335 kronor. Med beaktande av vad här anförts uppskattar jag motsvarande

kostnader för nästa budgetår, inklusive övergångsarvodena, till

(71 335 + 18 400 — 1 800 + 3 X 2 100 =) 94 235 kronor.

Vissa andra arvoden och särskilda ersättningar.

Flygstaben.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att nu utgående arvode å 5 000 kronor

till sekreteraren vid flygstabens flygsäkerhets- och haveriavdelning, tillika

juridiskt biträde åt flygstabschefen, måtte från och med nästkommande budgetår

höjas till 7 000 kronor samt att till sekreteraren jämväl måtte utgå ålderstillägg

med 500 kronor för år efter 3 och 6 års tjänstgöring. Någon ändring beträffande

den ersättning å 2 000 kronor, som enligt civilförvaltningens bestämmande

utginge till annat biträde åt flygvapnets haverikommission än nyssnämnde

sekreterare, ifrågasattes härvid icke.

Försvarets civilförvaltning har intet att erinra mot att sekreterarens arvode

höjes från 5 000 kronor till 7 000 kronor men avstyrker, att ålderstillägg medgives.

Vidare ifrågasättes, örn icke det särskilda ersättningsbeloppet å 2 000

kronor till annan biträdeshjälp kan utgå ur förteckningen. Anses detta

arvode dock böra bibehållas, bör enligt civilförvaltningens mening fördelningen

av beloppet ske enligt chefens för flygvapnet bestämmande.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha anfört, att

ersättningsbeloppet å 2 000 kronor upptagits i arvodesförteckningen från och

med budgetåret 1943/44, sedan flygförvaltningen bland annat framhållit, att

haverier inträffat med så korta mellanrum att sekreteraren icke alltid kunde

tjänstgöra i samtliga beordrade kommissioner. Då dessa skäl alltjämt syntes

äga giltighet, vore det knappast lämpligt att indraga detta belopp. Emellertid

ansåge sig lönenämnderna icke kunna tillstyrka höjning av nu utgående arvode

till ordinarie sekreteraren. Erfarenhet rörande haveriernas omfattning och

behovet av juridiskt biträde under normala fredsförhållanden borde nämligen

först avvaktas.

Av skäl som lönenämnderna anfört föreslår jag icke nu någon ändring i

arvodet till sekreteraren, varför jag upptager arvodessumman under denna

rubrik med oförändrat belopp, 7 000 kronor. Intet synes vara att erinra mot

att fördelningen av arvodet å 2 000 kronor sker av chefen för flygvapnet i

stället för såsom nu, av försvarets civilförvaltning.

Flygbasområdesstaberna.

Civilförvaltningen har hemställt, att i arvodesförteckningen för 1945/46 upptaget

belopp av sammanlagt 37 800 kronor för arvoden till tillsynsmän vid

s. 241 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 241

krigsflygfält och övningsplatser måtte med hänsyn till nytillkomna flygfält

m. m. höjas till 39 900 kronor. Häremot synes intet vara att erinra.

Flygförbanden.

For arvoden till civila lärare vid flygvapnets manskapsskolor har för innevarande

budgetår upptagits ett belopp av 189 000 kronor. Chefen för flygvapnet

har i sina anslagsberäkningar för budgetåret 1946/47 anfort, att undervisningen

i allmänbildande ämnen vid korprals- och furirsskolorna till följd av

elevantalets storlek måste uppdelas på två eller flera undervisningsavdelnmgar.

För nästkommande budgetår beräknades 118 sådana undervisningsavdelnmgar

erforderliga. Undervisningen avsåges skola omhänderhavas av

timavlonade lärare utom vid 4 flygflottiljer, där heltidsanställda civila lärare

med en månadslön av 650 kronor syntes erforderliga. För arvoden till timlärare

beräknades 198 100 kronor och för avlöning till de heltidsanställda

järäma 46 800 kronor. Därjämte hemställdes, att 19 studieledare vid flottiljer

liksom hittills skulle tillerkännas årsarvoden av 300 kronor. Sammanlagt

erfordrades sålunda 250 600 kronor eller i avrundat tal 250 000 kronor. Försvarets

civilförvaltning har icke funnit anledning till erinran mot flygvapenchefens

förslag. ‘ ''

Den av flygvapenchefen begärda anslagsökningen står icke i direkt proportion

till den beraknade ökningen av elevantalet i korprals- och furirsskolorna

Enligt vad jag under hand erfarit har chefen för flygvapnet av olika anledningar

ansett sig böra räkna med minskning av antalet elever i vissa undervisnmgsavdfdnmgar.

Enligt de framlagda beräkningarna lia vidare de heltidsanställda

lärarna icke förutsatts skola för den undervisning, varom här är

fråga, utnyttjas det antal undervisningstimmar som Kungl. Majit föreskrivit.

För egen del anser jag att undervisningen bör kunna bedrivas på sådant

satt att anslagsbehovet kan begränsas till 215 000 kronor.

Flygkrigshögskolan.

För arvoden till civila lärare vid denna skola har i arvodesförteckningen

uppförts ett belopp av 11 500 kronor. I enlighet med Kungl. Majits beslut den

3 augusti 1945 angående disposition av posterna i förevarande förteckning har

härav anvisats endast 6 300 kronor. Flygvapenchefen har uppgivit, att sistnämnda

belopp torde vara tillfyllest för nästa budgetår. I likhet med civilförvaltningen

anser jag mig böra räkna med 6 300 kronor för detta ändamål.

Aspirantskolan.

Jag anser mig böra biträda ett av flygvapenchefen framlagt och av civilförvaltningen

tillstyrkt förslag, att arvodesbeloppet för civila lärare vid

aspirantskolan höjes från 23 560 kronor till 23 800 kronor.

Flygkadettskolan och signalskolan.

För dessa skolor beräknar jag oförändrade belopp, 9 350 kronor respektive

7 640 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sami. Nr 120.

873 46 16

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. Majlis proposition nr 120.

Tekniska skolan.

Försvarets civilförvaltning har i sina medelsäskanden för nästkommande

budgetår anfort, att civila lärare tidigare anlitats för undervisning i yrkesmatematik

m. m. i utbildningskurserna för överfurirer (mästarkurserna) vid tekniska

skolan, vilket enligt flygvapenchefens mening varit ändamålsenligt. I

Kungl. Maj :ts brev av den 24 november 1944 angående disposition av poster

i arvodesförteckningen m. m. hade för budgetåret 1944/45 medgivits, att ett

belopp av 7 500 kronor finge disponeras jämväl för arvoden åt civila lärare.

För innevarande budgetår saknades motsvarande medgivande och icke heller

hade i förteckningen å vissa andra arvoden och särskilda ersättningar upptagits

något belopp för civila lärare vid tekniska skolan. Undervisningen hade

därför för innevarande år avsetts omhänderhavas av militär personal.

I sina anvisningar till civilförvaltningen hade chefen för flygvapnet anmält,

att tekniska skolan under budgetåret 1946/47 bomme att vara fullt utbyggd,

vilket krävde ökad tillgång på såväl militära som civila lärare. Arvodesposten

till militära lärare försloge därvid icke till bestridande av jämväl arvoden för

civila lärare. Härför borde uppföras särskild post a 5 000 kronor. Hetta belopp

beräknades kunna minskas med cirka 1 700 kronor för år, när eleverna i dessa

kurser komme att utgöras av underbefäl, vilka genomgått manskapsskola enligt

1942 års utbildningsbestämmelser. Detta beräknades bliva fallet vid påbörjandet

av 1949 eller 1950 års mästarkurser. Civilförvaltningen har för egen

del icke framställt erinran häremot.

Såsom jag tidigare anfört, föreligga stora svårigheter att nu bedöma omfattningen

av undervisningen vid flygvapnets olika utbildningsanstalter. Vid

sådant förhållande och då jag icke nu funnit anledning till erinran mot vad

chefen för flygvapnet föreslagit, anser jag mig böra förorda, att ett belopp av

5 000 kronor beräknas för detta ändamål och att det skall ankomma på Kungl.

Majit att närmare pröva medelsbehovet, när undervisningens omfattning

bättre kan överblickas.

Personalvårds assistenter.

I anslutning till vad jag tidigare anfört vid behandlingen av personalvårdsverksamheten

vid armén förordar jag, att under en ny rubrik Personalvårdsassistenter

uppföres ett arvodesbelopp å 16 000 kronor.

Kostnaderna för vissa andra arvoden och särskilda ersättningar i enlighet

med det anförda uppgå till (7 000 +'' 39 900 + 215 000 + 6 300 + 23 800

+ 9 350 + 7 640 + 5 000 + 16 000 =) 329 990 kronor.

Sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, utgör sålunda (94 235 + 329 990 )

i avrundat tal 425 000 kronor (nu 400 000 kronor).

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

I personalförteckningen redovisade extra ordinarie tjänstemän.

Personalförteckningen för extra ordinarie tjänstemän torde, såvitt nu kan

bedömas, med följande ändringar böra fastställas att gälla även för nästa

budgetår.

s. 243 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

243

Flygstaben.

I avbidan pa omorganisation av statens meteorologisk-hydrografiska anstalt

har för innevarande budgetår uppförts en befattning såsom byrådirektör

i lönegrad Eo 28. Sedan denna omorganisation numera kommit till stånd,

kan befattningen utgå ur personalförteckningen.

I skrivelse den 21 juli 1945 hemställde chefen för flygvapnet, att under

innevarande budgetår måtte få anställas 4 civila stabstrafikledare i lönegrad

MEo 22. I anslutning härtill anförde flygvapenchefen, att vid flygstaben

sedan två år tillbaka funnits en central flygsäkerhetsledning. Erfarenheterna

visade, att inom flygsäkerhetsledningen borde handläggas

ärenden angående flygförbud samt flygvarning, betingad av andra skäl

än vädret, mörkerflygning, beställning av extra radiosändningar, tändning av

viss flygbelysning samt vid behov ledningen av efterforskning av försvunna

flygplan. Denna flygsäkerhetsledning måste kunna fungera dygnet

runt. För det dåvarande hade en reservofficer varit inkallad, varjämte vid

flygstaben och flygförvaltningen tjänstgörande flygutbildade officerare beordrats

till sådan tjänstgöring i perioder örn en vecka. Emellertid erfordrades

för denna viktiga verksamhet kontinuitet, och med hänsyn härtill och då

reservpersonal för framtiden icke kunde disponeras för detta ändamål, vore

4 civila stabstrafikledare erforderliga.

Genom beslut den 21 december 1945 medgav Kungl. Majit, att intill

den 1 juli 1946 finge vid flygstaben för ifrågavarande ändamål vara anställda

högst 4 extra tjänstemän i lönegrad MEx 22.

Chefen för flygvapnet har nu hemställt, att från och med nästa budgetår

måtte inrättas 4 befattningar för stabstrafikledare i lönegrad MEo 22.

Det må erinras, att chefen för flygvapnet och flygförvaltningen i yttrande

över 1941 års försvarsutrednings förslag bland annat anförde, att det syntes

nödvändigt tillföra flygstabens flygsäkerhets- och haveriavdelning 2 civila

stabstrafikledare i lönegrad MEo 18. Min företrädare i ämbetet ansåg sig i

avvaktan på närmare erfarenheter för det dåvarande icke böra tillstyrka förslaget.

Försvarets civilförvaltning har intet haft att erinra mot att 4 befattningar

såsom stabstrafikledare uppföras såsom extra ordinarie befattningar i personalförteckningen,

men ämbetsverket har ansett sig icke kunna förorda inplacering

av dessa tjänster i högre än 18:e lönegraden.

Försvarsväsendets lönenämnd har ifrågasatt, örn icke officerare vid flygvapnet,

vilka av en eller annan anledning icke längre kunde tagas i anspråk

för aktiv flygtjänst, borde utnyttjas för dessa arbetsuppgifter. Skulle

så icke kunna ske, ansåge sig nämnden för civila befattningar kunna tillstyrka

inplacering i högst 20 :e lönegraden.

Försvarets tjänsteförteckningssakkunniga ha i likhet med övriga hörda

myndigheter ansett sig icke kunna ingå på prövning av behovet av stabstrafikledare.

De sakkunniga, som gjort jämförelser med löneställningen för

motsvarande befattningshavare inom den civila luftfarten, ha ansett sig icke

kunna förorda högre löneställning för de föreslagna stabstrafikledarna än

lönegrad MEo 20.

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Kungl. May.ts proposition nr 120.

För egen del anser jag mig nu böra förorda, att för ifrågavarande uppgifter

inrättas 4 extra ordinarie befattningar i 20:e lönegraden.

I det föregående har jag räknat med inrättande av en ny befattning för

kanslibiträde i lönegrad MEo 7 i utbyte mot en befattning i MEo 2.

Civilförvaltningen har med hänsyn till telefonväxelns storlek vid flygvapnets

ämbetsbyggnad i Stockholm ansett sig böra förorda, att ytterligare en

telefonvakt erhåller extra ordinarie anställning i lönegrad MEo 2. Jag har

intet att erinra häremot.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att de för närvarande under rubriken

Flygstaben redovisade befattningshavarna -—- 6 tekniska biträden, 6 kontorsbiträden

och 4 skrivbiträden — vilka tjänstgöra vid den militära väderlekscentralen,

i likhet med övrig personal vid nämnda central i personalförteckningen

skola uppföras under rubriken Väderlekstjänsten. I likhet med civilförvaltningen

biträder jag förslaget.

Flygförbanden.

För nästa budgetår har chefen för flygvapnet ånyo upptagit de tidigare vid

olika tillfällen och senast i medelsäskandena för innevarande budgetår (se

propositionen 1945:170) framlagda förslagen örn löneregleringar för signalister,

sjukvårdsförmån och garageförmän.

Vidkommande signalisterna har flygvapenchefen framhållit nödvändigheten

av att denna personal erhölle sådana avlöningsförmåner att återgång

till fredsförhållanden icke medförde, att personalen åter sökte sin utkomst på

den civila arbetsmarknaden, främst inom sjöfarten.

Civilförvaltningen har anfört, att flygvapnets signalister till övervägande

antal utgjordes av personal ur handelsflottan. Erfarenheterna hade visat, att

icke oväsentliga svårigheter förelåge att med nuvarande löneställning för

andre signalister rekrytera och bibehålla dylik personal i tjänst. Då arbetsuppgifterna

för förste och andre signalisterna i stort sett vore desamma, föresloge

civilförvaltningen, att samtliga flygvapnets signalister upptoges i lönegrad

MEo 12 under tjänstebenämningen signalister.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha ansett, att

med prövning av frågan örn uppfattning av andre signalisterna till MEo 12

borde anstå i avbidan på resultatet av tjänsteförteckningssakkunnigas

arbete.

För egen del anser jag, att förevarande spörsmål bör bli föremål för ytterligare

överväganden. Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att taga ställning

till frågan örn signalisternas lönegradsplacering.

Försvarsverkens civila personals förbund har i skrivelse den 10 november

1945 hemställt, att, i enlighet med vad chefen för flygvapnet föreslagit,

garageförmännen måtte upptagas i lönegrad MEo 10.

I likhet med civilförvaltningen anser jag, att några nya omständigheter

icke föreligga, som motivera att löneregleringsfrågan för sjukvårdsförmännen

och garageförmännen vid flygvapnet prövas innan tjänsteförteckningssakkunnigas

utredning föreligger.

s. 245 Kontrollera mot PDF

245

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 120.

Vid anmälan av propositionen 1945:170 ansåg min företrädare sig, i avbidan

pa resultatet av vissa genom försvarets centrala organisationskommittés

försorg pågående undersökningar beträffande försvarets matinrättningar,

böra förorda, att endast 1 befattning för husmoder upptoges för den då under

uppsättning varande Hälsinge flygflottilj. I anslutning till vad jag tidigare

anfört vid behandlingen av organisationsnämndens förslag angående personaluppsättningen

vid de militära matinrättningarna anser jag mig nu böra

förorda chefens för flygvapnet av civilförvaltningen biträdda förslag örn inrättande

av en befattning såsom biträdande husmoder i lönegrad MEo 4 vid

nämnda flottilj ävensom befattningar för 1 husmoder av 1. klass och 1 biträdande

husmoder vid Södertörns flygflottilj, vilken flottilj avses skola uppsättas

under nästa budgetår. Jag förordar likaledes, i anslutning till vad

organisationsnämnden anfört, inrättande av ny befattning för ytterligare 1

biträdande husmoder vid Upplands flygflottilj.

Chefen för flygvapnet har beträffande köks- och servisbiträdespersonalen

erinrat örn att i enlighet med propositionen 1945: 170 (s. 358) i avvaktan på

resultatet av pågående organisationsundersökningar icke uppförts några extra

ordinarie befattningar för sådan biträdespersonal vid Hälsinge flygflottilj.

Extra ordinarie befattningar för biträdespersonal vore emellertid av rekryteringsskäl

erforderliga. På grund härav och med hänsyn till vissa jämkningar

beträffande antalet biträden vid övriga uppsatta flottiljer föresloges en ökning

av denna personal från 293 till 306. För Södertörns flygflottilj beräknades

därutöver 12 biträden.

I organisationsnämndens förutnämnda förslag angående rationalisering av

driften vid försvarets matinrättningar ha för flygförbanden utom Södertörns

flygflottilj beräknats 265 extra ordinarie biträden, varav 36 första biträden.

För egen del anser jag mig böra biträda flygvapenchefens förslag i vad avser

inrättande av extra ordinarie befattningar för biträdespersonal vid de

båda nämnda förbanden. Antalet befattningar lärer dock liksom för övriga

flygflottiljer få bestämmas av Kungl. Maj:t i enlighet med vad jag tidigare

anfört i samband med behandlingen av organisationsnämndens förslag.

Såsom av det föregående framgår böra 18 befattningar som skrivbiträden tilllika

kartritare i lönegrad MEo 4 från och med nästa budgetår överflyttas till

rubriken Väderlekstjänsten.

För nästkommande budgetår förordar jag att planenligt, och i anslutning

till vad jag tidigare anfört, för Södertörns flygflottilj uppföras följande befattningar

i personalförteckningen för extra ordinarie personal, nämligen 1

förste trafikledare i MEo 18, 1 andre trafikledare i MEo 15, 1 förste signalist

i MEo 12, 2 andre signalister i MEo 10, 1 elektriker i MEo 10, 1 husmoder

av 1. klass i MEo 8, 1 sjukvårdsförman i MEo 7, 1 sjuksköterska i MEo 7,

1 garageförman i MEo 7, 6 förrådsmän i MEo 5, 1 biträdande husmoder i

MEo 4, 1 kontorsbiträde i MEo 4, 1 sjukvårdsbiträde i MEo 3, 4 skrivbiträden

i MEo 2 samt 1 telefonvakt av 2. klass i MEo 2. Härtill komma köks- och servisbiträden

i enlighet med vad i det föregående anförts.

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kungl. Majlis proposition nr 120.

Häder leks t jäns ten.

I personalförteckningen för innevarande budgetår finnas upptagna 2

militärmeteorologer av 1. graden i lönegraden MEo 20, 24 militärmeteorologer

av 2. graden i lönegraden MEo 15 och 40 militärmeteorologer av 3. graden

i lönegraden MEo 13. Chefen för flygvapnet har hemställt, att för nästa

budgetår måtte, med hänsyn dels till den avsedda slutliga personalsammansättningen,

dels till tillgången på nu anställd personal med kompetens för

uppflyttning till högre befattningar, upptagas följande antal befattningar,

nämligen 17 för militärmeteorologer av 1. graden, 35 för militärmeteorologer

av 2. graden samt 28 för militärmeteorologer av 3. graden. I likhet med

civilförvaltningen har jag intet att erinra häremot.

I propositionen 1944:185 (s. 47) uttalade min företrädare i ämbetet, att det

borde utredas örn kostnaderna för distrikts- och observationscentralstationerna

skulle överföras från flygvapnets övningsanslag till avlönings- och omkostnadsanslagen.

I flygförvaltningens anslagsäskanden för innevarande budgetår

framhöll chefen för flygvapnet, att den nya värderleksorganisationen endast

fungerat några månader, varför de dittills vunna erfarenheterna vore otillräckliga

för att på riktigt sätt kunna bedöma organisationen. Emellertid

hade svårigheter förefunnits att rekrytera personalen, sannolikt beroende på

för låg löneställning. Det kunde således bli fråga örn ändrad löneställning

för dessa befattningshavare. Yid sådant förhållande syntes det icke lämpligt

att för det dåvarande överföra avlöningskostnaderna till avlöningsanslaget

och fastlåsa befattningarna i personalförteckning, utan borde kostnaderna

även för budgetåret 1945/46 bestridas från flygvapnets övningsanslag. Yid

anmälan av 1945 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, s. 240) anslöt

sig min företrädare till detta förslag.

Chefen för flygvapnet har nu återkommit till förevarande spörsmål och

därvid anfört i huvudsak följande.

Sedan observationscentralstationerna (OC) varit i bruk under mer än

ett års tid ha erforderliga erfarenheter vunnits. Denna organisation _ har

fungerat utomordentligt väl. Då emellertid föreståndarna för observationscentralstationerna

erhållit vetskap örn att någon avlöningsförbättring icke

är att förvänta för budgetåret 1945/46 ha två av dem under hand anmält, att

de överväga att begära avsked. Till detta steg bidrager även det i flera fall

isolerade läge, som dessa orter ha, och därmed svårigheterna för personalen

att skaffa sig extra inkomster. Befattningen såsom föreståndare måste betraktas

såsom sluttjänst.

Det åligger föreståndarna för dessa obeservationscentralstationer att ansvara

för såväl mark- som höjdvindobservationer, att leda och övervaka

tjänsten vid egen station samt i möjligaste mån även vid inom OC väderleksdistrikt

befintliga civila och militära observationsstationer, att insamla och

kontrollera rapporterna från distriktets stationer, att medelst teleprintersignalering

överbringa såväl dessa rapporter i samlat skick som övriga erforderliga

meddelanden samt att på sätt nu sker vid flottiljerna handha

väderleksunderrättelsetjänsten. Skillnaden mellan arbetsuppgifterna _ för de

nuvarande andre väderleksassistenterna i lönegraden MEo 12 vid flottiljernas

väderleksstationer och för föreståndarna vid dessa observationscentralstationer,

med arvoden motsvarande lönegraden MEx 7, är sålunda rätt obetydlig

s. 247 Kontrollera mot PDF

247

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

och i huvudsak bestående i mindre belastning av det mera kvalificerade arbetet

samt frånvaron av skyldighet att undervisa flygande personal. Å andra

sidan förekommer till följd av den ringa personaltillgången mera nattjänstgöring

per individ. Skillnaden i yrkesutbildning mellan dessa båda kategorier

är likaledes obetydlig.

Med hänsyn härtill böra föreståndarna för OC från och med budgetåret

1946/47 vara extra ordinarie tjänstemän i lönegrad MEo 10.

Vid varje OC tjänstgöra för närvarande 2—3 biträden med arvoden motsvarande

lönegraden MEx 2. Antalet är icke fastställt i avvaktan på närmare

erfarenheter. De arbetsuppgifter, som måste åläggas biträdena, äro av stor

omfattning och fordra stor noggrannhet och ansvarskänsla. Med det låga

arvode, som för närvarande utgår, har det visat sig svårt att få behålla biträdena

under längre tid. Alltför täta ombyten av biträdespersonalen försvårar

och försenar arbetet, vilket kan bidraga till, att väderleksrapporter etc. bliva

försenade. För att få bibehålla personalen bör därför jämväl denna överföras

till extra-ordinarie tjänstemän, varvid löneställningen bör vara densamma,

som under budgetåret 1944/45 gällde för de tekniska biträdena i flygstaben,

nämligen lönegraden MEo 4.

Vid de OC, där antalet biträden endast varit 2, har detta visat sig vara

otillräckligt, varför utfyllnad måst ske med värnpliktiga väderleksbiträden.

Detta är med hänsyn till önskvärd kontinuitet i tjänstgöringen mindre lämpligt.

Antalet biträden vid varje OC bör därför tills vidare fastställas till 3.

För närvarande finnas vid 5 OC och den särskilda under F 2 lydande

distriktsväderleksstationen vid Fårösund, vilken samtidigt fungerar som

OC, anställda sammanlagt 5 föreståndare samt 15 biträden. I Fårösund

tjänstgör med hänsyn till stationens särskilda vikt en militärmeteorolog av

3. graden (motsvarande) såsom föreståndare.

I anslutning härtill har flygvapenchefen föreslagit, att i personalförteckningen

för extra ordinarie personal skulle tillkomma befattningar för 5 föreståndare

i lönegrad MEo 10 och 18 kontorsbiträden i lönegrad MEo 4.

Försvarets civilförvaltning har tillstyrkt överförande av ifrågavarande lönekostnader

till förevarande anslagspost. Starka skäl syntes tala för att denna

personal bereddes extra ordinarie anställning. De föreslagna löneställningarna

syntes ämbetsverket väl avvägda med hänsyn till arbetsuppgifternas art och

omfattning samt de speciella förhållanden, varunder personalen tjänstgjorde.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ville ifrågasätta,

örn icke biträdena på observationscentralstationerna lämpligen borde uppdelas

på lönegraderna MEo 2 och MEo 4 med förslagsvis 6 respektive 12 i

vardera lönegraden.

Vid anmälan i årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, s. 251) av

medelsbehovet under flygvapnets övningsanslag har jag förordat, att kostnaderna

för avlöning av väderleksobservationscentralernas personal skola utgå

från avlöningsanslaget. Jag anser mig nu böra biträda chefens för flygvapnet

förslag att uppföra 5 föreståndare för här avsedda stationer på extra

ordinarie stat med placering i lönegraden MEo 10. I likhet med lönenämnderna

anser jag emellertid, att biträdespersonalen bör uppdelas på två grupper.

En grupp synes böra omfatta 12 biträden i lönegrad MEo 4. övrig personal

synes böra vara extra och hänföras till lönegrad MEx 4.

Jag har i det föregående anslutit mig till förslaget, att all personal

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

i väderlekstjänst skall i personalförteckningen upptagas under rubriken

Väderlekstjänsten. Med beaktande av att en befattning som skrivbiträde,

tillika kartritare, bör tillkomma för tjänstgöring vid Södertörns flygflottilj,

förordar jag således, att i personalförteckningen för nästkommande

budgetår under förevarande rubrik upptagas befattningar för 17 militärmeteorologer

av 1. graden i lönegraden MEo 20, 35 militärmeteorologer av

2. graden i lönegraden MEo 15, 28 militärmeteorologer av 3. graden i lönegraden

MEo 13, 5 föreståndare för observationscentralstation i lönegraden

MEo 10, 6 tekniska biträden i lönegraden MEo 7, 18 kontorsbiträden i lönegraden

MEo 4, 19 skrivbiträden, tillika kartritare, i lönegraden MEo 4 och

4 skrivbiträden i lönegraden MEo 2.

Underofficers-, signal- och tekniska skolorna.

I förvaltnings- och kassahänseende ha skolorna tidigare sorterat under

chefen för Västmanlands flygflottilj. I och med denna flottiljs utflyttning till

Hässiö och skolornas fortgående utbyggnad har det visat sig nödvändigt att

inrätta en särskild kassaförvaltning för skolorna. Civilförvaltningen har medgivit,

att vid denna kassaförvaltning högst intill 1 juli 1946 finge vara anställd

en kontorist i lönegrad MEx 8. Chefen för flygvapnet har nu föreslagit,

att befattningen skulle inrättas som extra ordinarie i lönegraden MEo 8.

Civilförvaltningen har, då behovet av den föreslagna befattningen syntes bli

bestående och då motsvarande befattning funnes inrättad vid arméns underofficersskola,

ansett sig böra tillstyrka flygvapenchefens förslag. Eör egen

del har jag intet att erinra häremot.

Kostnaderna för avlöningar m. m. till den extra ordinarie personal, som

sålunda bör uppföras å personalförteckningen för nästa budgetår, kunna beräknas

till 2 900 000 kronor.

Viss extra personal m. m.

Kostnaderna för avlönande av sådana extra tjänstemän, som anställas

såsom vikarier för i personalförteckningen uppförda extra

ordinarie befattningshavare i anledning av dessas semester eller

tjänstledighet, torde i enlighet med civilförvaltningens förslag böra beräknas

till 25 000 kronor (nu 20 000 kronor).

Vid anmälan i det föregående av medelsbehovet under arméns avlöningsanslag,

anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal, har jag upptagit till

behandling av civilförvaltningen framlagt förslag angående kontors- och

skrivbiträdespersonal vid stabs- och truppförbandsexpeditioner m. m.

budgetåret 1946/47. Såvitt förslaget rör flygvapnet behandlar jag detsamma

här.

I vad angår behovet av kontors- och skrivbiträden vid flygvapnet har

civilförvaltningen hänvisat till dels en skrivelse den 29 september 1945 av

chefen för flygvapnet och flygförvaltningen angående behov av viss extra

personal vid flygvapnet och dels i samband med den av civilförvaltningen

verkställda utredningen i ärendet infordrade uppgifter angående personalbehovet.

I nämnda skrivelse har anmälts behov av 18 extra skrivbiträden, ett

s. 249 Kontrollera mot PDF

249

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

för varje flottilj (motsvarande), avsedda såsom biträden till förrådsförvaltama,

och 1 extra kontorsbiträde vid flygvapnets intendenturförråd i Västerås.

Uppgifterna upptaga behov av sammanlagt 20 extra kontorsbiträden och 24

extra skrivbiträden vid flygförbanden och flygvapnets centrala skolor. Civilförvaltningen

har beräknat lönekostnaderna för denna personal till i runt tal

100 000 kronor.

Även för flygvapnet torde, av i huvudsak samma skäl som anförts beträffande

motsvarande personalbehov vid armén och flygvapnet, medel böra beräknas

för kontors- och skrivbiträdespersonal utöver vad som för innevarande

budgetår finnes redovisat i personalförteckningarna. Detta behov bör såsom

av de förslagsställande myndigheterna förutsatts tills vidare tillgodoses medelst

extra personal. Jag anser dock, att personalbehovet bör kunna betydligt

begränsas i förhållande till vad som föreslagits och beräknar därför

60 000 kronor för här ifrågavarande ändamål.

För tillfälligt anställande av tjänstemän ha för innevarande

budgetår anvisats 146 000 kronor, varav 100 000 kronor för avlönande av tillfälliga

köks- och servisbiträden, 12 000 kronor för uppehållande av läkarvården

under semester m. m. samt 34 000 kronor för tillfälligt anställande av

tjänstemän i övrigt.

För köks- och servisbiträden beräknar jag oförändrat belopp, 100 000

kronor.

Kostnaderna för uppehållande av läkarvården under semester m. m. beräknar

jag likaledes i enlighet med civilförvaltningens förslag till oförändrat belopp

12 000 kronor.

I nyssberörda skrivelse den 29 september 1945 ha chefen för flygvapnet

och flygförvaltningen gjort framställning örn överförande till avlöningsanslaget

av lönekostnaderna för viss extra personal, huvudsakligen förrådspersonal,

som enligt flygförvaltningens medgivande funnits anställd under beredskapstiden

och som nu bedömdes erforderlig även efter återgång till

fredsförhållanden. Dessa lönekostnader hade tidigare bestritts från förskottsanslag

men avfördes under innevarande budgetår från sakanslag i brist på

andra medel.

Civilförvaltningen har ansett, att kostnaderna för ifrågavarande personal

i princip borde belasta avlöningsanslag. I avvaktan å resultatet av pågående

utredningar borde personalen upptagas såsom extra. Kostnaderna för

densamma har civilförvaltningen beräknat till 161 000 kronor. Medelsbehovet

för tillfälligt anställande av personal i övrigt har civilförvaltningen upptagit

till 46 500 kronor.

I likhet med de förslagsställande myndigheterna anser jag, att lönekostnader

för den personal, varom här är fråga, böra bestridas från avlöningsanslag.

Då jag icke blivit övertygad örn att extra personal skall bliva oundgängligen

behövlig i den utsträckning som flygmyndigheterna beräknat, anser

jag att medelsbehovet för ändamålet kan begränsas. Det återstående

medelsbehovet under förevarande delpost uppskattar jag till 140 000 kronor.

För tillfälligt anställande av tjänstemän m. m. beräknar jag således tillhopa

(100 000 + 12 000 + 140 000 =) 252 000 kronor.

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kungl. Majits proposition nr 120.

Det sammanlagda medelsbehovet för avlöningar till viss extra personal

m. m. uppgår sålunda till (25 000 + 60 000 + 252 000 =) 337 000 kronor.

Fänrikar.

Medel böra för nästa budgetår beräknas för avlönande av dels de fänrikar,

som antagits år 1945, dels ock för dem, som beräknas komma att bli antagna

våren 1946 och våren 1947. För de år 1945 antagna, 60, liksom för de våren

1946 antagna, likaledes 60, bör lön beräknas för hela budgetåret, medan för

de våren 1947 antagna, 49, bör räknas med lön endast för två och en halv

månader.

Kostnaderna för löner till nu nämnd personal beräknas för nästa budgetår

till i runt tal 405 000 kronor (nu 460 000 kronor). Flygtillägg och andra

särskilda avlöningsförmåner beräknas draga en kostnad av i runt tal 335 000

kronor. Sammanlagda medelsbehovet utgör sålunda för budgetåret 1946/47

(405 000 + 335 000=) 740 000 kronor (nu 840 000 kronor).

Viss icke-ordinarie läkarpersonal.

För innevarande budgetår ha beräknats medel för 5 arvoden till flygläkare

av 2. graden. För nästa budgetår bör planenligt ytterligare ett dylikt arvode

tillkomma.

Arvodeskostnaderna beräknas för nästa budgetår till i runt tal 24 000

kronor (nu 20 000 kronor).

Musikelever.

Medelsbehovet för detta ändamål beräknas för nästkommande budgetår

till oförändrat belopp, 14 600 kronor.

Viss kontraktsanställd civil personal.

För budgetåren 1940/46 ha under flygvapnets avlöningsanslag funnits upptagna

särskilda anslagsposter för bestridande av avlöningskostnaderna för

viss kontraktsanställd civil personal. Syftet med anställandet av denna personal

har varit att med hänsyn till rådande knapphet på militärt utbildad

personal under den pågående utbyggnaden av flygvapenorganisationen frigöra

dylik personal från sådana sysslor och befattningar, som icke nödvändigt

kräva militära kvalifikationer hos sina innehavare. För budgetåret 1945/46

har för ändamålet beräknats ett belopp av 550 000 kronor, avsett för högst

157 befattningshavare i expeditionstjänst.

Chefen för flygvapnet har uppgivit, att personalläget icke möjliggör en

avveckling av den kontraktsanställda personalen under nästa budgetår.

Civilförvaltningen har med anledning härav beräknat behovet av dylik personal

för budgetåret 1946/47 till 166. ökningen har föranletts av tillkomsten

av Södertörns flygflottilj. Medelsbehovet för avlönande av ifrågavarande

personal beräknar jag i enlighet med civilförvaltningens förslag till i avrundat

tal 580 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal utgör enligt det förut anförda (2 900 000 +

337 000 + 740 000 + 24 000 + 14 600 + 580 000 =) i avrundat tal 4 600 000

kronor.

s. 251 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 120.

251

5. Rörligt tillägg.

Medelsbehovet under förevarande anslagspost, som under innevarande

budgetår upptagits med 2 480 000 kronor, torde med hänsyn till det ökade

antalet beställnings- och befattningshavare, som under nästa budgetår kommer

att avlönas från anslaget, böra beräknas till 2 725 000 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts kommer det sammanlagda

medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal

m. fl. att uppgå till 25 650 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med

2 250 000 kronor.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels för budgetåret 1946/47 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning

vid flygvapnet, vilka komma att till riksdagen i särskild

ordning överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen

fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda

föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med

genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen för

fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter

under budgetåren 1942/47;

dels godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... kronor 17 700 000

2. Arvoden till pensionerad personal i ar
vodesbefattning,

förslagsvis ................ » 900 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ...... » 425 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................ » 4 600 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. » 2 725 000

Summa kronor 26 350 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ....... kronor 700 000

Nettoutgift kronor 25 650 000

dels och till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 25 650 000

kronor.

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

Departements
chefen.

[27.] Flygvapnet; Avlöningar till civi! handräckningspersonal, förslagsanslag.

Chefen för flygvapnet Ilar föreslagit, att den yttre renhållningen vid flygvapnets

förband måtte ombesörjas av civil handräckningspersonal, sedan på

grund av minskad tilldelning av till fredstjänstgöring inkallade värnpliktiga

dylik värnpliktig personal icke i tillräcklig omfattning stöde till buds för ändamålet.

Härav föranledda kostnader hade flygvapenchefen för nästa budgetår

uppskattat till 400 000 kronor. Försvarets civilförvaltning har ansett kostnaderna

för här avsedda utgiftsändamål vara av natur att — i likhet med vad

fallet vore beträffande motsvarande kostnader vid armén -— böra redovisas

under ett särskilt anslag, förslagsvis benämnt »Avlöningar till civil handräckningspersonal».

Efter närmare utredning i ärendet har civilförvaltningen

föreslagit, att anslaget skulle upptagas med 400 000 kronor.

Även för flygvapnet torde det vara lämpligt att, i likhet med vad som sedan

några år tillämpats för armén och enligt mitt förslag från och med nästa

budgetår skulle bli fallet beträffande marinen, uppföra ett särskilt anslag för

lönekostnader för kollektivavtalsanställd personal.

Såsom framgår av vad jag anfört vid behandlingen i årets statsverksproposition

(bilagan fjärde huvudtiteln, punkten 123) av anslaget till Flygvapnet:

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt hade flygförvaltningen under

nämnda anslag äskat 200 000 kronor för anställande av civil personal för den

inre renhållningen. Jag upptog icke detta äskande i nämnda sammanhang

utan förklarade mig vilja först i samband med behandlingen av motsvarande

spörsmål för de övriga försvarsgrenarna taga ställning till frågan. I detta

sammanhang ha nu därutöver begärts 400 000 kronor för anställande av civil

personal för den yttre renhållningen.

Enligt vad jag inhämtat avses den civila personalen för den inre renhållningen

skola ombesörja städning och renhållning av logement och i anslutning

därtill belägna dagrum och dylikt. Jag vill i anledning härav framhålla,

att statens organisationsnämnd i sina personalberäkningar för rationaliserat

normalinfanteriregemente icke räknat med särskild personal för städning

av kompanilokaler. För dylikt arbete har avsetts sjukredovisad delvis

tjänstbar värnpliktig personal. Jag anser, att det skall vara möjligt att i

större utsträckning än flygförvaltningen räknat med taga i anspråk tillgänglig

personal för såväl den yttre som den inre renhållningen. Örn alla möjligheter

därtill utnyttjas och arbetet rationaliseras, borde enligt min mening ett

starkt reducerat belopp, högst 200 000 kronor, kunna förslå för anställande

under nästa budgetår av oundgängligen erforderlig civil personal för renhållningsuppgifter.

I det föregående vid behandlingen av motsvarande anslagsfråga för armén

har jag i likhet med statens organisationsnämnd förordat, att för vård och

skötsel av värmeanläggningar vid flygvapnet beräknas 107 helårsanställda

eldare samt grov- och diversearbetare och 51 säsonganställda grov- och diversearbetare.

Lönekostnaderna för denna eldarpersonal böra beräknas under

detta anslag. Kostnaderna uppskattas till i runt tal 625 000 kronor med nu

gällande löneavtal såsom grund.

s. 253 Kontrollera mot PDF

253

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Det sammanlagda medelsbeliovet under förevarande anslag skulle härigenom

uppgå till (200 000 + 625 000 =) 825 000 kronor. Det bör ankomma

på Kungl. Majit att meddela närmare föreskrifter för reglering av medelsförbrukningen

under anslaget.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Avlöningar till civil handräckningspersonal

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 825 000

kronor.

[28.] Flygvapnet: Familjebidrag, förslagsanslag. Under åberopande av vad

jag i det föregående under punkten 21 anfört får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

[29.] Sjökarteverket: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget för innevarande

budgetår, 511 000 kronor, disponeras enligt i statsliggaren för detta budgetår,

s. 157, intagen avlöningsstat jämte personalförteckning.

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 146) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag

av 511000 kronor. Denna anslagsfråga synes nu böra upptagas till behandling.

Inledning.

Sedan 1944 års riksdag vid behandlingen av Kungl. Majits i statsverkspropositionen

till samma riksdag gjorda framställning rörande anslag för sjökarteverket

för budgetåret 1944/45 anfört, bland annat, att det syntes riksdagen

lämpligt, att vissa personalfrågor inom verket, som icke vore tillfredsställande

ordnade, gjordes till föremål för översyn av statens organisationsnämnd,

anbefallde Kungl. Majit organisationsnämnden att snarast igångsätta

organisationsundersökningar vid verket i den omfattning, som föranleddes

av riksdagens berörda uttalande.

I skrivelse den 30 oktober 1944 överlämnade organisationsnämnden resultatet

av sitt arbete. Sedan utredningen varit föremål för remissbehandling, i

vilket sammanhang styrelsen och chefen för verket framlade förslag örn lönejäm

ku ingar för ett stort antal befattningshavare vid verket, upptogs frågan

till behandling i propositionen 1945: 170 (s. 364 o. f.). Vid anmälan av denna

proposition anförde min företrädare i ämbetet, att han icke då vore beredd tillstyrka

den mera allmänna lönereglering, som verkets styrelse föreslagit. Med

hänsyn till omfattningen av dessa lönefrågor syntes det önskvärt, att, innan

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

förnyat förslag i ämnet framlades, samtliga för verket aktuella lönefrågor

gjordes till föremål för en närmare undersökning i ett sammanhang De av

organisationsnämnden föreslagna organisationsändringarna, bland annat innebärande

ändrad avdelningsindelning, kunde däremot i huvudsak tillstyrkas.

Vad sålunda anförts föranledde icke erinran från riksdagens sida (skrivelse

1945:353, s. 30).

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 oktober 1945 tillkallades

därefter t. f. statskommissarien K. A. Lindbergson att såsom sakkunnig inom

försvarsdepartementet biträda med i nyssnämnda proposition omförmälda utredning

av vissa vid sjökarteverket aktuella lönefrågor.

I skrivelse den 14 januari 1946 har Lindbergson framlagt utredning rörande

löneställningen för sjökarteverkets personal.

Beträffande sättet för utredningens bedrivande har utredningsmannen inledningsvis

anfört följande.

På grund av de vitt skilda synpunkter, som vid olika tillfällen under de

senaste åren framförts rörande sjökarteverkets lönefrågor har utredningsmannen

ansett det angeläget att bilda sig en personlig uppfattning örn förhållandena

inom verket. Utredningsmannen har därför under tre veckor följt befattningshavarnas

arbete därstädes, därvid tillfälle beretts dessa att personligen

elier genom respektive organisationer framlägga sina synpunkter. För att få

de föreliggande spörsmålen på ett tidigt stadium så allsidigt belysta som

möjligt har även under arbetets gång dåvarande t. f. kartverkschefen samt i

viss utsträckning de olika avdelningarnas chefer och personalrepresentanter

informerats örn de successivt framkomna utredningsresultaten. De i samband

härmed förda diskussionerna ha enligt utredningsmannens mening visat sig

fruktbärande för arbetet. För en värdesättning i kvalitativt hänseende av vissa

befattningshavares arbetsuppgifter ha experter utanför verket anlitats. Sålunda

har utredningsmannen rådfört sig med byrådirektören hos telegrafstyrelsen

A. S. Litström i fråga örn radiotelegrafistens löneställning, tryckerikonsulenten

hos statskontoret G. Lindholm rörande löneförhållandena för

verkets tryckeripersonal samt dåvarande byråingenjören hos lantmäteristyrelsen,

numera distriktslantmätaren i Kristianstads norra distrikt O. A. Enflo

angående ritarpersonalens arbetsuppgifter.

Utredningsmannen och sekreteraren ha med vederbörligt tillstånd företagit

en studieresa till verkets kontrollstation i Sundsvall. Vidare har utredningsmannen

vid ett sammanträde med verkets styrelse den 14 december 1945

lämnat en preliminär redogörelse för utredningsarbetet, därvid utredningsmannen

även erhöll del av styrelsens syn på vissa lönefrågor.

Över utredningen ha utlåtanden efter remiss avgivits av försvarets civilförvaltning,

styrelsen för sjökarteverket, statskontoret, riksräkenskapsverket,

allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd gemensamt, civilförvaltningens

personalförbund samt civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund.

Vid utlåtandet från styrelsen för sjökarteverket finnes fogat ett yttrande

av sjökarteverkets civila personalförening.

Utredningsmannens förslag torde nu böra upptagas till behandling. Dessförinnan

vill jag emellertid lämna en kortfattad redogörelse för sjökarteverkets

organisation, sådan denna utformats efter 1945 års riksdags beslut.

s. 255 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

255

Sjökarteverkets organisation.

Verksamheten inom sjökarteverket ledes, under överinseende av en styrelse,

av en överdirektör i lönegrad C 6. Verket är uppdelat å följande avdelningar,

nämligen sjökortsavdelningen, sjömätningsavdelningen, nautiska avdelningen,

jordmagnetiska avdelningen och tekniska avdelningen. Därjämte finnes en

expedition.

Av verkets olika avdelningar, vilka till sin struktur äro väsentligt ärtskida,

är sjökortsavdelningen den ojämförligt största. Avdelningen har, bland annat,

att planlägga och utarbeta nya allmänna sjökort, att framställa allmänna sjökortsplåtar,

att rätta och komplettera allmänna sjökort och sjökortsplåtar, att

ombesörja reproduktion av de allmänna sjökorten, att utföra geodetiska arbeten

samt att omhänderha och vårda bibliotek och arkiv. För närvarande tjänstgöra

å denna avdelning ett 40-tal befattningshavare. Avdelningen — under

chefskap av en förste aktuarie i lönegraden A 26 — avses skola vara organiserad

å tre detaljer, nämligen geodetiska detaljen, originalritningsdetaljen

samt rättelse- och reproduktionsdetaljen.

Sjömätningsavdelningen — som, bland annat, handhar sjömätningsarbetenas

utförande, planlägger och förbereder sjömätningarna, utarbetar för

marinen erforderliga nya militärsjökort och framställer därtill hörande sjökortsplåtar

— förestås av en från flottan kommenderad officer i lönegraden

Oa 4 och är för närvarande uppdelad i tre detaljer, allmänna sjömätningsdetaljen,

militära sjömätningsdetaljen och militärkartografiska detaljen.

Under somrarna, då sjömätningar pågå, tillföres avdelningen för sjömätningsarbetets

utförande erforderlig personal från flottan.

Nautiska avdelningen skall, bland annat, till sjöfartens gagn följa utvecklingen

inom navigationsväsendet och utgiva tidskriften »Underrättelser för

sjöfarande», handha undersökningar av fartygslanternor, kompasser och andra

nautiska instrument, studera de magnetiska företeelserna å järn- och andra

fartyg och metoderna för undersökning av fartygskompassernas egenskaper

samt utgiva seglingsbeskrivningen »Svensk Lots». Avdelningen, som står

under chefskap av en förste aktuarie i lönegraden A 26, är indelad i tre

detaljer, nämligen detaljen för Underrättelser för sjöfarande, detaljen för

Svensk Lots och instrumentkontrolldetaljen.

Jordmagnetiska avdelningen under chefskap av förste aktuarie i lönegrad

A 26 har att, bland annat, utföra magnetisk kartläggning av rikets kuster

och omgivande farvatten, att undersöka den magnetiska sekulärvariationen i

riket samt att omhänderha verkets magnetiska observatorium.

Tekniska avdelningen under chefskap av en ingenjör i lönegraden A 21

handhar vården och underhållet av kartverkets fartygs- och båtmateriel med

samtliga uppbörder ävensom för sjömätningsarbeten erforderlig materiel och

»utredning» med undantag för instrument samt utövar den närmaste tillsynen

över verkets fastigheter.

Å expeditionen slutligen ombesörjes förekommande kansli- och kontorsgöromål

samt kassa- och räkenskapsärenden ävensom bokföring av kartverkets

inventarier och sjökortslager. Såsom föreståndare för expeditionen tjänstgör

redogöraren (lönegraden A 18).

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Allmänna synpunkter på personalens

löneställning m. m.

Utredningsmannen har inledningsvis framhållit, att personalen vore uppdelad

å ett flertal mindre grupper med sinsemellan mycket olikartade arbetsuppgifter.

För åtskilliga befattningar krävdes specialutbildning, som hittills

praktiskt taget endast ansetts kunna förvärvas och utnyttjas i verket. Då därtill

komme, att åldersfördelningen inom vissa personalgrupper icke vore alltför

markerad, hade en viss stagnation inträtt i personalens befordringsmöjligheter,

vilket i sin mån återverkat på arbetsron inom verket.

Som en allmän iakttagelse beträffande tjänstemännens löneställning ansåge

sig utredningsmannen kunna konstatera, att vid en jämförelse med andra befattningshavargrupper

med likartade arbetsuppgifter inom statsförvaltningen

löneläget i allmänhet icke vore ogynnsamt. Detta uttalande gällde särskilt

befattningshavare i lönegraderna under den 20:e. Måhända hade just detta

förhållande bidragit till att sjökarteverket kunnat förvärva en stab välutbildade

och ansvarskännande yrkesmän.

Vid en omprövning av löneställningen för sjökarteverkets befattningshavare

syntes ligga närmast till hands att anställa jämförelser med förhållandena vid

rikets allmänna kartverk. Emellertid finge erinras, att kartverket i sina anslagsäskanden

för nästkommande budgetår påkallat avsevärda jämkningar i

löneställningen för ett flertal befattningshavare. Dessa lönefrågor syntes icke

bliva lösta inom sådan tid, att utredningsmannen kunde inhämta ledning

därav. Därtill komme, att de båda kartverken sinsemellan företedde sådana

olikheter ur organisatorisk synpunkt, att endast i vissa hänseenden jämförelser

vore bärande.

Utredningsmannen hade vid den föreliggande undersökningen icke ansett

sig böra ingå på en omprövning av löneavvägningen för den personal å

flottans stat, som kommenderades till tjänstgöring vid verket. För den befattningshavare,

som handhade däcksuppbörden, komme dock att föreslås en

överföring å verkets stat.

Vid sjökarteverket funnes vidare anställd, förutom ordinarie, extra ordinarie

och extra tjänstemän, personal med avlöning enligt kollektivavtal.

Denna personal utgjordes av bland annat tryckeribiträden och arbetare inom

tekniska avdelningen. Det mellan verket och personalen i fråga upprättade

kollektivavtalet hade uppsagts men givits provisorisk förlängning i avvaktan

på lösningen av det av styrelsen för verket i dess medelsäskanden för nästkommande

budgetår framställda yrkandet örn överförande av personalen till

tjänstemannaställning.

I denna fråga har utredningsmannen anfört i huvudsak följande.

Utredningsmannen är av den meningen, att viss försiktighet bör iakttagas

då det gäller att överföra kollektivavtalsanställd personal till tjänstemannaställning.

Erfarenheten har nämligen visat, att tidigare kollektivanställd personal

vid övergång till tjänstemannaställning gärna vill med den större fasthet

i anställningen, som därigenom vinnes, bibehålla den rörlighet i lönesättningen,

som karakteriserar den avtalsanställda personalen. I den mån inom

statsförvaltningen för personal med likartade arbetsuppgifter avtalsformen

s. 257 Kontrollera mot PDF

257

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

vunnit mera allmän tillämpning synes i princip anledning icke föreligga att

inom något mindre förvaltningsområde övergå till annan anställningsform.

Däremot lärer vissa skäl tala för att vid avtalsförhandlingar för mindre

grupper arbetstagare, såsom exempelvis vid sjökarteverket, anknytning sökes

till de förvaltningar, som sysselsätta ett större antal arbetare med" närliggande

arbetsuppgifter. För sjökarteverket torde sålunda den i tryckeriet anställda

personalens löneförhållanden böra tagas upp till behandling jämsides med

motsvarande spörsmål vid andra statliga tryckeriföretag, exempelvis statens

reproduktionsanstalt, och i fråga örn arbetarna vid tekniska avdelningen viss

anknytning ske till exempelvis örlogsvarvet i Stockholm.

Utredningsmannen är således icke beredd förorda någon ändring av anställningsformen

för denna personal, detta så mycket mindre som dessa arbetare

icke regelmässigt tilldelas arbetsledande uppgifter. Vid utredningsarbetet

har emellertid uppmärksammats vissa spörsmål rörande anställningsförhållandena,

som enligt utredningsmannen erhållit en mindre tillfredsställande reglering

och därför orsakat visst berättigat missnöje hos arbetarparten.

För, bland annat, personalen å tryckeriet — även tjänstemännen därstädes

— är föreskrivet en tjänstgöring av 48 timmar i veckan, vilken dock, då arbetsförhållandena

så medgiva, för tjänstemännen kan nedsättas till 42 timmar i

veckan (jfr statsliggaren s. 158). Denna förmån att i undantagsfall kunna

få tjänstgöringstiden nedsatt har icke ansetts kunna medgivas arbetarna, ehuru

dessa enligt avtalet uppbära månadsavlöning. Enligt utredningsmannen bör

denna fråga kunna lösas på ett för arbetarparten tillfredsställande sätt vid

kommande avtalsunderhandlingar.

En annan fråga, som synes böra uppmärksammas vid kommande underhandlingar,

är arbetstiden för den tekniska avdelningens arbetare under tjänstgöring

å sjömätningsexpedition. För utredningsmannen har uppgivits, att

arbetstiden därunder regelmässigt uppgår till 12 timmar om dygnet utan att

arbetarna bliva berättigade till någon övertidsersättning. I vad mån denna

långa arbetstid effektivt utnyttjas äger utredningsmannen icke möjlighet bedöma.

Vid utredningsarbetet har emellertid framkommit, att en reglering av

arbetstiden torde kunna genomföras utan större olägenhet för verket. Måste

på grund av haverier eller av liknande orsaker övertidsarbete utföras, synes

särskild ersättning böra utgå.

Styrelsen för sjökarteverket har ansett sig kunna konstatera, att den ledande

personalen intoge en otillfredsställande lönegradsställning. Såväl av rekryterings-

som allmänna rättviseskäl ansåge styrelsen, att en förhöjd löneställning

beträffande ifrågavarande kategori vore ofrånkomlig. Emellertid ansåge styrelsen,

att även personalen i mellangraderna — styrelsen åsyftade därvid befattningshavare,

vilka för närvarande vore hänförda till lönegraderna 15—23

—- icke innehade en mot ansvar och utbildning svarande löneställning. Ettgenomförande

av det. av utredningsmannen framförda förslaget skulle visserligen

innebära en mindre förbättring av personalens lönestatus men dock

icke utgöra en sådan förbättring, som styrelsen förväntat skola komma den

vid sjökarteverket tjänstgörande personalen till del.

I fråga örn den kollektivanställda personalen har styrelsen hänvisat till

sina anslag.säskanden för budgetåret 1946/47, vari framförts förslag örn anställande

såsom tjänstemän av följande kollektivavtalsanställda personal, nämligen

4 arbetsförmän i lönegrad Eo 8, 3 tekniska biträden i Eo G, 3 tryckeribiträden

i Eo 6 samt 1 tryckeribiträde i Eo 2.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 120.

273 46 17

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund har fäst uppmärksamheten

på att arbetsron inom verket endast i mycket ringa män påverkats av den

stagnation i personalens befordringsmöjligheter, som föranletts av åldersfördelningen

inom vissa personalgrupper. Enligt förbundets mycket bestämda

uppfattning hade nu kvarvarande orosmoment sin bakgrund dels i vissa personalgruppers

nuvarande mindre tillfredsställande löneläge dels ock i spänningar,

som ytterst härledde sig från hittills icke lösta organisationsproblem.

Civilförvaltningens personalförbund har — med erinran örn att enligt utredningsmannen

en viss stagnation i personalens befordringsmöjligheter återverkat

på arbetsron inom verket — anfört, att man på denna grund kunnat

förvänta sig förslag från utredningsmannens sida örn åtgärder i syfte att

borteliminera dylika missförhållanden. Så hade emellertid icke varit fallet. Örn

man bortsåge från att utredningsmannen till uppflyttning i högre lönegrad

föreslagit en del befattningshavare, som redan nu vore placerade i högre löne

ställning, syntes det som örn utredningsmannen icke ansett nödvändigt framkomma

med förslag i riktning att återställa arbetsron inom verket. Förbundet

ansåge den av utredningsmannen verkställda jämförelsen med förhållandena

vid rikets allmänna kartverk helt utesluten såvitt avsåge den personal,

som förbundet representerade. Det hade också inför utredningsmannen framhållits,

att beträffande tryckeripersonalen jämförelseobjekt vore så gott som

uteslutna. Sjökar te verkets tryckeri vore nämligen det enda i sin bransch

inom landet. I motsats till utredningsmannen hade förbundet den uppfattningen,

vilken bibringats förbundet vid arbetstidsförhandlingar för den

tjänstemannaanställda personalen, att arbetstiden för den kollektivavtalsanställda

personalen skulle regleras av sig självt, därest sagda personal överfördes

till tjänstemannaanställning.

Förbundet har sålunda föreslagit inrättande av ett antal befattningar å

verkets personalförteckning för personal, som för närvarande avlönas enligt

kollektivavtal. Beträffande den närmare innebörden av förslaget torde få

hänvisas till handlingarna.

Två reservanter i lönenämnderna, herr Joel Andersson och fru Jane Broström,

ha uttalat sig i samma riktning.

Statskontoret har däremot delat utredningsmannens uppfattning, att denna

fråga icke borde bedömas isolerat för sj ökarte verket utan måste prövas i ett

större sammanhang. Vidkommande den i tryckeriet anställda personalens anställnings-

och löneförhållanden finge särskilt erinras, att en kommitté nyligen

tillsatts med uppgift att undersöka den statliga tryckeriverksamhetens

framtida organisation, vilket syntes utgöra ett ytterligare skäl att icke nu

föregripa resultatet av sistnämnda organisationsundersökning genom ändring

av anställningsformen för sjökarteverkets tryckeripersonal.

Kartverkschefens föreställning.

Såsom tidigare angivits är befattningen såsom chef för sj ökarte verket uppförd

i lönegraden C 6. I sina medelsäskanden för innevarande budgetår hax

verket yrkat på en uppflyttning av befattningen till lönegraden C 8.

s. 259 Kontrollera mot PDF

259

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Med hänsyn till de mångskiftande arbetsuppgifter, som åvila verkschefen,

samt de höga kvalifikationskrav, som måste ställas å denne, har det synts

utredningsmannen ofrånkomligt, att innehavaren av befattningen bereddes en

förbättrad löneställning. En placering i lönegraden C 8 syntes icke föregripa

den mera allmänna omprövning av verkschefernas löneställning, som framdeles

kunde komma till stånd.

I remissutlåtandena har icke gjorts erinran mot det sålunda framlagda förslaget.

Avdelnings föreståndarnas tjänstebenämning

och löneställning.

Föreståndarna för verkets olika avdelningar äro enligt gällande personalförteckning

inplacerade i följande lönegrader, nämligen föreståndarna för sjökorts-,

nautiska och jordmagnetiska avdelningarna i lönegraden A 26 med

tjänstebenämningen förste aktuarie, föreståndaren för sjömätningsavdelningen

som skall vara regementsofficer vid flottan med tjänstebenäm

ningen förste aktuarie samt föreståndaren för tekniska avdelningen i lönegraden

A 21 med tjänstebenämningen ingenjör, varjämte kassören i lönegraden

A 17 fungerar såsom chef för expeditionen. Sistnämnda befattning uppehälles

dock för närvarande av en å övergångsstat uppförd redogörare i lönegraden

A 18.

I anslutning till det yttrande, som chefen för sjökarteverket avgav den 27

november 1944 över organisationsnämndens tidigare omförmälda utredning,

upptog sjökarteverket i sina medelsäskanden för budgetåret 1945/46 frågan

örn personalens avlöningsförhållanden. Verket fann därvid, att den ledande

personalens löneställning var otillfredsställande i jämförelse med läget i närmast

motsvarande verk, ett förhållande som måste utöva ett oförmånligt inflytande

på rekryteringen till verket. Föreståndarna för sjökorts-, nautiska och

jordmagnetiska avdelningarna borde enligt verkets förslag uppflyttas till 28:e

lönegraden med tjänstebenämningen byrådirektör.

V trädning smannen har till en början upptagit till behandling frågan örn

tjänstebenämningen för de avdelningschefer, som enligt nuvarande organisation

benämnas förste aktuarier, samt därvid erinrat örn att 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga

i betänkande den 21 november 1942 (SOU 1942: 46)

föreslagit utbyte av benämningen förste aktuarie mot förste statshydrograf.

Verket självt hade vid upprepade tillfällen förordat titeln byrådirektör. Då

av skäl, som närmare komme att utvecklas i det följande, det inom en snar

framtid syntes böra övervägas, örn icke å viss avdelning inom verket en befattning

i mellanställning mellan avdelningsföreståndare och statshydrograf borde

inrättas, samt för denna befattning benämningen förste statshydrograf borde

reserveras, hade utredningsmannen stannat för att beträffande förste aktuarierna,

vilka fungerade som chefer för organisatoriska enheter inom verket,

föreslå benämningen byrådirektör.

Av tidigare anförda skäl har utredningsmannen ansett en omprövning av

löneställningen för chefen för sjömätningsavdelningen — aktiv officer vid

t

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

flottan —- falla utanför utredningsuppdraget. De tre återstående i detta sammanhang

aktuella avdelningarna företedde, enligt vad utredningsmannen

vidare anfört, sinsemellan stora olikheter i organisatoriskt hänseende. Å föreståndaren

för sjökortsavdelningen med dess 40-tal befattningshavare ankomme

organisatoriska uppgifter av en helt annan storleksordning än å cheferna för

nautiska och jordmagnetiska avdelningarna. Med hänsyn därtill hade utredningsmannen

— oaktat de teoretiska kompetenskraven å innehavarna av sistnämnda

befattningar vore högre — vid sina överväganden stannat för att föreslå

en placering i lönegraden A 28 av föreståndaren för sjökortsavdelningen,

medan tillräckliga motiv icke ansetts föreligga för en motsvarande uppfattning

av de båda övriga avdelningscheferna.

Vad därefter angår tekniska avdelningen, förestås denna för närvarande av

en ingenjör i lönegraden Ä 21. Denna avdelning är nyorganiserad och ingick

tidigare såsom en materieldetalj i sjömätningsavdelningen. Organisationsnä.

mnden fann i sitt förslag, att föreståndaren för denna avdelning med hänsyn

till det ansvar, som avsåges åvila honom, borde placeras i lönegraden A 24.

I avbidan på närmare erfarenhet borde dock en uppflyttning tills vidare anstå.

Utredningsmannen har framhållit, att stora krav måste ställas å denne befattningshavare,

örn den nya organisationen skulle tillföra sj ökarte verket de

fördelar, som organisationsnämnden avsett. Dessa krav gjorde sig med särskild

skärpa gällande under upporganisationstiden. Med hänsyn därtill förordade

utredningsmannen en placering i 24:e lönegraden. Då den kommande

utvecklingen emellertid icke med visshet nu kunde förutses, syntes befattningen

tills vidare endast böra uppföras som extra ordinarie i lönegraden Eo 24 med

tjänstebenämningen förste byråingenjör. I samband därmed syntes den å

gällande personalförteckning för verket uppförda befattningen som ingenjör i

lönegraden A 21 böra överflyttas å övergångsstat. Då utredningsmannen förutsatte,

att den nuvarande innehavaren av denna befattning komme att förordnas

som avdelningschef, syntes medel icke böra beräknas för befattningen

å övergångsstat.

Vidkommande slutligen föreståndaren för expeditionen fungerar såsom

sådan och såsom arbetsledare för personalen därstädes den å övergångsstat

uppförde redogöraren i lönegraden A 18. Eedogöraren åligger att bereda och

inför verkschefen föredraga ärenden av kameral natur, vissa personalärenden

m. m. Han skall granska inom verket förekommande inventarie- och förrådsredovisningar.

Han förgranskar verkets och sjömätningsfartygens medelsräkenskaper.

Eedogöraren svarar för huvud- och dispositionsbokföring samt

registrerar hemliga handlingar. Under de senaste åren ha ett flertal framställningar

gjorts örn en ombildning av denna redogörarbefattning till en kamrerstjänst.

I detta sammanhang må erinras örn följande.

Vid riksdagsbehandlingen av sjökarteverkets anslagsäskanden för nu

löpande budgetår hemställdes motionsvis, att riksdagen måtte besluta, att redogörarbefattningen

vid sjökarteverket förändrades till en kamrerarbefattning

i lönegraden A 20. I anledning härav framhöll statsutskottet (utskottets utlåtande

1945: 178 s. 117), att det ville förefalla utskottet, som om det ansvar

s. 261 Kontrollera mot PDF

261

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

och de arbetsuppgifter, som även efter omorganisationen komme att åvila innehavaren

av befattningen, borde taga sig uttryck i förhöjd löneställning. Denna

uppfattning hade också delats av statens organisationsnämnd och allmänna

lönenämnden i dess utlåtande över organisationsnämndens förslag liksom av

motionärerna. Utskottet fann i anledning härav befogat, att denna lönegrads

placeringsfråga bleve föremål för ny prövning i samband med anslagsäskandena

för budgetåret 1946/47. På grund härav avstyrkte utskottet för det dåvarande

de i ämnet väckta motionerna. I anslutning härtill har styrelsen för verket

i sina medelsäskanden för budgetåret 1946/47 ånyo tagit upp frågan örn förbättrad

löneställning för denne tjänsteman.

Utredningsmannen har erinrat örn att från och med den 1 juli 1945 till kart/

verkschefens förfogande ställts en juridiskt-administrativt skolad kraft med

deltidsanställning. Tillkomsten av denna befattning hade givetvis avlastat

redogöraren vissa arbetsuppgifter. Å andra sidan hade nya tillkommit, såsom

överförandet till expeditionen av viss lager- och försäljningsbokföring. Enligt

utredningsmannens uppfattning motiverade redogörarens kamerala och arbetsledande

uppgifter en ombildning av tjänsten till en kamrerarbefattning i lönegraden

A 20, vilket därför förordades. Då den nuvarande kassören syntes

kompetent att bestrida sistnämnda befattning, borde kassörstjänsten å ordinarie

stat och redogörarbefattningen å övergångsstat avföras från personalförteckningen.

Utredningsmannens förslag i dessa delar har föranlett erinringar i vissa utlåtanden.

Sålunda har försvarets civilförvaltning ansett, att man borde undvika

att göra avsteg från den, låt vara med vissa undantag, vedertagna principen,

att befattning för byrådirektör icke borde hänföras till lägre löneställning

än 28:e lönegraden. Civilförvaltningen förordade i stället, att föreståndarna

för nautiska och jordmagnetiska avdelningarna erhölle benämningen

förste statshydrograf. Yad beträffade föreståndaren för tekniska avdelningen

hade civilförvaltningen icke funnit sig övertygad att med hänsyn till arbetets art

och omfattning en inplacering i 24:e lönegraden vore motiverad. Skulle emellertid

en löneförbättring för denne befattningshavare böra åvägabringas, syntes

i vart fall icke högre lönegrad än 22:a lönegraden böra ifrågakomma. Ämbetsverket

ville emellertid erinra, att löneställningen i 22:a lönegraden för

ingen jörper sonal ursprungligen tillkommit med sikte på statens af färsdrivande

verk och att den därutöver förekomme endast undantagsvis, bland annat för

viss civilmilitär ingenjörpersonal. Vid det förhållandet, att de tidigare å redogöra.

ren ankommande juridiskt-administrativa göromålen numera anförtrotts

en särskild för ändamålet deltidsanställd tjänsteman, föreställde sig civilförvaltningen,

att den för kassörstjänsten fastställda lönegradsplaceringen finge

anses lämpligt avvägd. Skulle det likväl prövas befogat att höja löneställningen

för befattningshavaren i fråga, ville det förefalla mera ändamålsenligt

att förena de kamerala och de juridiskt-administrativa arbetsuppgifterna och

för desammas bestridande inrätta en kamrerarbefattning i lönegrad A 22. Därvid

skulle alltså det nuvarande årsarvodet av 6 000 kronor till deltidstjänstgörande

juridiskt-administrativt biträde bortfalla.

Styrelsen för sjökarteverlcet har ansett, att föreståndarna för nautiska och

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

jordmagnetiska avdelningarna borde hänföras till samma lönegrad som av utredningsmannen

föreslagits beträffande chefen för sjökortsavdelningen. Styrelsen

har därvid bland annat framhållit följande.

Med hänsyn till mångfalden och artskillnaden av inom verket förekommande

ärenden har det sedan lång tid tillbaka visat sig nödvändigt, att

varje ärende beredes och föredrages inför verkschefen av vederbörande

avdelningsföreståndare. Även örn instruktionen icke uttryckligen ålägger

avdelningsföreståndare föredragningsskyldighet, torde sådan skyldighet likväl

enligt hävdvunnen praxis åligga sjökarteverkets avdelningsföreståndare.

De åligganden, som ankomma på avdelningsföreståndarna, anser

styrelsen följaktligen nära överensstämma med dem, som åvila ledamot

av centralt ämbetsverk. Styrelsen föreslår därför, att avdelningsföreståndarna

— med undantag för föreståndaren för den tekniska avdelningen, varom mera

nedan — i lönehänseende behandlas som örn de vore ledamöter av verket.

Då sjökarteverket icke är indelat i byråer —- spörsmålet örn lämplig byråindelning

torde få upptagas i annat sammanhang — anser styrelsen, att avdelningsföreståndarna

böra erhålla den löneställning, som normalt tillkommer

byrådirektör. Utredningsmannen synes ha tillmätt sjökortsavdelningens omfattning

avgörande vikt. Styrelsen anser sig för sin del icke tillmäta denna

omständighet avgörande betydelse vid löneplaceringen, helst som de teoretiska

kompetenskraven, såsom ock av utredningsmannen framhållits, äro högre å

cheferna för nautiska och jordmagnetiska avdelningarna.

I fråga om befattningen som föreståndare för tekniska avdelningen Ilar styrelsen

ansett att — även om en placering i 28:e lönegraden skulle kunna ifrågasättas

— med hänsyn till de för befattningen stadgade kompetenskraven högre

löneställning än enligt 24:e lönegraden icke borde ifrågakomma. På av utredningsmannen

angivna skäl ville styrelsen icke motsätta sig förslaget, att befattningen

uppfördes som förste byråingenjör i lönegraden Eo 24.

Styrelsen har — med erinran att organisationsnämnden på sin tid föreslagit

uppflyttning av redogörarebefattningen i 22:a lönegraden — anfört, att tillkomsten

av ett juridiskt-administrativt biträde icke nämnvärt avlastat redogöraren

från honom åvilande göromål. Styrelsen ansåge, att organisationsnämndens

förslag ej borde frångås.

Statskontoret har icke ansett sig kunna tillstyrka högre löneställning än

26:e lönegraden för någon av avdelningsföreståndarna. Den omständigheten,

att sjökortsavdelningen vore större än övriga avdelningar, kunde enligt statskontorets

mening knappast motivera, att avdelningsföreståndaren skulle placeras

två lönegrader högre än föreståndarna för nautiska och jordmagnetiska

avdelningarna, å vilka dessutom ställdes högre teoretiska kompetenskrav.

Tjänstebenämningen förste statshydrograf vore att föredraga framför byrådirektör,

vilken titel som regel borde förbehållas tjänster i lägst 28:e lönegraden.

För föreståndaren för tekniska avdelningen har statskontoret, med hänsyn

till de kompetenskrav, som skulle gälla för befattningen, ansett sig icke kunna

tillstyrka högre löneställning än lönegrad A 22.

Statskontoret har däremot icke haft något att erinra mot kassörstjänstens

uppflyttning i lönegrad A 20.

s. 263 Kontrollera mot PDF

263

Kungl. Majlis proposition nr 120.

Riksräkenskapsverket har beträffande sistnämnda befattning intagit samma

ståndpunkt. Med hänsyn till att titeln kamrerare icke borde användas på

personal i lägre lönegrad än den 22:a borde befattningshavaren emellertid

benämnas kassör.

A llmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha icke haft något

att invända mot utredningsmannens förslag beträffande byrådirektörstjänsterna

och kassörstjänsten. Däremot ha lönenämnderna ansett sig icke böra frångå

allmänna lönenämndens redan föregående år uttalade uppfattning, att föreståndaren

för tekniska avdelningen icke borde hänföras till högre lönegrad än

den 22:a.

Ijänstemannaförbundet har anslutit sig till verksstyrelsens förslag beträffande

byrådirektörst jänsterna samt därjämte hemställt, att befattningen såsom

föreståndare för tekniska avdelningen måtte uppföras på ordinarie stat.

Tjänstebenämningar och löneställning för

aktuarie, kartografer och assistenter.

Å gällande personalförteckning för verket finnas uppförda, bland andra,

följande befattningar, nämligen dels å sjökortsavdelningen 1 aktuarie i iönegrad

A 22, chef för geodetiska detaljen, 1 kartograf i samma lönegrad, chef för

rättelse- och reproduktionsdetaljen, samt 1 kartograf i lönegrad Eo 21, assistent

åt avdelningsföreståndaren med självständiga arbetsuppgifter, dels å sjömätningsavdelningen,

militärkartografiska detaljen, 1 militärkartograf i lönegrad

A 21, dels å nautiska avdelningen 1 assistent i sistnämnda lönegrad, redaktör

för publikationen Underrättelser för sjöfarande och 1 assistent i lönegrad

Eo 21, redaktör för publikationen Svensk Lots, dels ock å jordmagnetiska avdelningen

1 assistent i lönegrad A 21, föreståndare för verkets magnetiska

observatorium.

Utredningsmannen har funnit ifrågavarande tjänster i viss mån kunna likställas

med befattningarna såsom statsgeodet och statskartograf vid rikets

allmänna kartverk samt vidare anfört i huvudsak följande.

Befattningarna vid allmänna kartverket äro för närvarande hänförda till 21 :a

lönegraden. Emellertid har rikets allmänna kartverk i sina medelsäskanden

för budgetåret 1946/47 yrkat på uppflyttning av statsgeodeter, statskartografer

och siatstopografer från 21:a till 23:e lönegraden, bland annat under åberopande

av löneställningen för statshydrologer och statsmeteorologer (22:a lönegraden)

samt för arkivarier m. fl. vid de lärda verken (23:e lönegraden). Då

emellertid kompetenskraven för statsgeodet (lantmäteriexamen, filosofie kandidat-

eiler filosofisk ämbetsexamen) och statskartograf (lantmäteri-, civilingenjörs-

eller jägmästarexamen) vid allmänna kartverket äro lägre än fordringarna

för arkivarierna m. fl. (normalt filosofisk eller annan licentiatexamen) samt

jämställda med kompetensvillkoren för statsmeteorolog och statshydrolog (filosofie

kandidat- eller filosofisk ämbetsexamen eller civilingenjörsexamen), har

utredningsmannen måst utgå ifrån, att ovan angivna befattningshavare vid

allmänna kartverket i vart fall icke böra beredas högre löneställning än statshydrologer

och statsmeteorologer vid meteorologiska och hydrologiska institutet

eller 22:a lönegraden. Bland annat med utgångspunkt härifrån kommer

i det följande att föreslås vissa jämkningar i löneställningen för aktuarie,

kartograf, militärkartograf och assistent vid sjökarteverket.

s. 264 Kontrollera mot PDF

264 Kungl. Marits proposition nr 120.

De för sistnämnda befattningar fastställda kompetensfordringarna äro, för

aktuarie filosofisk ämbetsexamen eller filosofie kandidatexamen, för kartograf

lantmäteriexamen eller filosofisk ämbetsexamen eller filosofie kandidatexamen,

för militär kartograf sjöofficersexamen eller examen såsom officer i

flottans reserv, för assistent å nautiska avdelningen sjöofficers- eller sjökaptensexamen

samt för assistent å jordmagnetiska avdelningen filosofisk ämbets-

eller filosofie kandidatexamen. Örn tills vidare bortses från militärkartografen

och assistentbefattningarna å nautiska avdelningen, kunna de angivna

kompetenskraven anses likvärdiga med vad som gäller för statsgeodet och

statskartograf vid allmänna kartverket.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har utredningsmannen ansett sig kunna

i princip förorda en placering i 22 :a lönegraden av befattningarna såsom

aktuarie, kartograf och assistent å jordmagnetiska avdelningen. Utredningsmannen

har emellertid funnit skäl tala för en viss differentiering av befattningarna.

Sålunda har utredningsmannen ansett, att aktuariebefattningen

borde, med tjänstebenämningen statsgeodet, placeras i lönegrad A 23, samt

härom närmare anfört följande.

Innehavaren av aktuariebefattningen är instruktionsenligt anförtrodd självständiga

arbetsuppgifter inom det geodetiska området. På grund av den mångfald

uppgifter av organisatorisk art, som åvila chefen för sjökortsavdelningen,

torde denne endast i mycket begränsad omfattning kunna deltaga i det geodetiska

arbetet. Inom rikets allmänna kartverk åter, där dessa arbetsuppgifter

ha en annan karaktär och äro av annan storleksordning, är en särskild geodetisk

byrå inrättad. Med hänsyn till den förhållandevis självständiga ställning,

som geodeten vid sjökarteverket intager, synes det motiverat, att denne gives

en något förmånligare löneställning än statsgeodeterna hos rikets allmänna

kartverk.

För kartografen i lönegraden A 22 har utredningsmannen — i anslutning

till vad han anfört rörande lönegradsplaceringen av motsvarande personal hos

allmänna kartverket — ansett sig böra föreslå oförändrad löneställning.

Tjänstebenämningen har dock föreslagits skola ändras till statshydrograf.

Även kartografen i lönegraden Eo 21 har föreslagits skola, med tjänstebenämningen

statshydrograf, placeras i 22 :a lönegraden, fortfarande såsom extra

ordinarie, med benämningen statshydrograf. Härom har utredningsmannen

anfört.

Innehavaren av denna tjänst har ålagts självständiga utredningsuppgifter

inom kartografiens och fotogrammetriens område. Utredningsmannen har

bibringats den uppfattningen, att innehavaren av denna befattning kan och bör

anförtros att under avdelningschefens tillsyn tillföra verket tekniska nyheter

i fråga örn kartkonstruktion samt att avlasta denne vissa organisatoriska uppgifter.

Med hänsyn härtill har övervägts, örn icke nu ifrågavarande befattning

bör med tjänstebenämningen förste statshydrograf inlemmas såsom en tjänst

mellan föreståndaren för sjökortsavdelningen och övriga tjänstemän å originalritnings-

samt rättelse- och reproduktionsdetaljerna. Då emellertid befattningen

som sådan inrättades så sent som den 1 juli 1945, synes den tills vidare

i avvaktan på närmare erfarenhet rörande den kommande utvecklingen böra

hänföras till 22:a lönegraden. En omprövning rörande den definitiva lönegradsplaceringen

synes böra verkställas efter förslagsvis två år.

s. 265 Kontrollera mot PDF

265

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

I överensstämmelse med den principiella ståndpunkt, som utredningsmannen

intagit, har han funnit assistenten å jordmagnetiska avdelningen (lönegraden

A 21) böra uppflyttas till lönegraden A 22, därvid tjänstebenämningen borde

ändras till statshydrograf.

Beträffande militärkartografen, vilken såsom av det föregående framgår

skall ha avlagt sjöofficersexamen eller examen såsom officer i flottans reserv,

har utredningsmannen anfört, att han, då den militära sakkunskapen funnes

företrädd av andra befattningshavare, icke vore övertygad örn lämpligheten att

för denna befattning uppställa andra kompetensfordringar än för övriga vid

verket med kartografarbete sysselsatta personer. Frågan syntes vara förtjänt

att övervägas av styrelsen för verket. I vart fall syntes denne befattningshavare

icke intaga sådan särställning, att den motiverade annan lönegradsplacering

eller tjänstebenämning än motsvarande tjänsteinnehavare å sjökortsavdelningen.

Utredningsmannen föresloge därför, att tjänsten ombildades

till en statshydrografbefattning i lönegraden A 22.

Av assistenterna å nautiska avdelningen är såsom förut nämnts den ene

hänförd till lönegraden A 21. Utredningsmannen har beträffande denna befattning

anfört i huvudsak följande.

Innehavaren ålåge att svara för redigering och utgivningen av veckotidskriften

»Underrättelser för sjöfarande». Såvitt utredningsmannen kunnat

finna, måste innehavaren av befattningen vara en väl förfaren nautiker. Vidare

krävdes mycket stor noggrannhet i arbetet, enär en felaktig notis kunde medföra

katastrofala följder för sjöfarten. Redigeringen av tidskriften syntes

emellertid i och för sig icke vara av alltför kvalificerad natur. Materialet till

notiserna hämtades dels från lotsstyrelsen, marinstaben, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, sjökarteverket

m. fl. myndigheter, dels ock från utländska jämförbara publikationer.

Härigenom erfordrades språkkunskaper och omdömesgillhet vid bedömandet

av de uppgifter rörande främmande farvatten, som borde inflyta i tidskriften.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1946/47 hade styrelsen för sjökarteverket

framfört önskemålet örn en uppfattning av befattningen till lönegraden

A 24 med tjänstebenämningen redaktör. Utredningsmannen kunde för sin del

icke finna, att de med tjänsten förenade göromålen och kvalifikationerna för

befattningen vore av sådan art, att de motsvarade den av styrelsen förordade

lönegradsplaceringen (jfr löneavvägningen för andre fartygsinspektör med

nautisk utbildning). Det kunde vidare framhållas, att avdelningschefen under

överinseende av verkschefen, som vore nautiker, borde så följa publikationen,

att han kunde giva vederbörande allmänna anvisningar rörande principerna för

publikationens uppställning och sovringen av det inkomna materialet.

Under åberopande av det anförda har utredningsmannen föreslagit en placering

av befattningen i lönegraden A 22. Tjänstebenämningen syntes i viss

överensstämmelse med tjänsteförteckningssakkunnigas förslag böra vara stats

hydrograf.

Den andra assistentbefattningen, nu i lönegrad Eo 21, har föreslagits skola

bibehållas i denna lönegrad.

Försvarets civilförvaltning har icke haft något att erinra mot att aktuarie-,

kartograf- och assistentbefattningarna i princip inplaceras i 22:a lönegraden.

Däremot har civilförvaltningen icke kunnat finna att kartografens arbetsupp
-

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Kungl. Marits proposition nr 120.

gifter äro av den art och omfattning att de motivera en i förhållande till

övriga, i fråga örn kompetensvillkor likvärdiga befattningshavare förmånligare

löneställning.

Verlis styr elsen har däremot förordat vissa löneförhöjningar utöver vad utredningsmannen

föreslagit. Sålunda ha befattningarna såsom aktuarie och

kartograf å sjökortsavdelningen samt såsom militärkartograf föreslagits skola

hänföras till lönegraden A 24. Även befattningen såsom redaktör för Underrättelser

för sjöfarande har föreslagits uppflyttad till nämnda lönegrad.

Statskontoret har däremot i huvudsak biträtt utredningsmannens förslag.

Ämbetsverket har dock icke kunnat tillstyrka, att den nuvarande aktuarien

uppflyttas i högre lönegrad än övriga här berörda befattningshavare, eller

den 22:a.

I huvudsak samma ståndpunkt har intagits av lönenämnderna, vilka emellertid

ansett, att ställning till militärkartografens lönegradsplacering icke kunde

tagas förrän frågan örn kompetensvillkoren för befattningen blivit avgjord.

Icke heller kartografen i lönegrad Eo 21, som tjänstgjorde såsom närmaste

man till föreståndaren för sjökortsavdelningen, borde för närvarande uppflyttas

i högre lönegrad, enär hans arbetsuppgifter och ställning i organisationen

ännu icke blivit klart utformade. Benämningen syntes dock lämpligen

böra ändras till assistent. Redaktören för Underrättelser för sjöfarande borde

fortfarande benämnas assistent.

Tjänstemannaförbundet har anfört, att aktuariebefattningen borde uppflyttas

i lönegraden A 24 under beteckningen förste statsgeodet. Även assistentbefattningen

å jordmagnetiska avdelningen borde hänföras till samma

lönegrad. Utredningsmannen hade nämligen icke tagit skälig hänsyn till befattningens

speciella natur. Frågan örn lönegradsplaceringen för den nuvarande

assistenten i lönegrad A 21 på nautiska avdelningen borde enligt förbundets

mening lämnas öppen till dess verkets nye chef blivit i tillfälle att

närmare överväga befattningens framtida ställning. Även den andra assistenten

å nautiska avdelningen borde erhålla ordinarie anställning med tjänstebenämningen

statshydrograf.

Löneställningen för en amanuens.

Hos verket finnes för det vetenskapliga arbetet sedan den 25 juli 1945

anställd en amanuens i lönegraden Ex 16 med filosofie magisterexamen. Befattningshavaren

delar sin tjänstgöring mellan sjökortsavdelningen och jordmagnetiska

avdelningen.

I anslutning till den befordringsgång, som fastställts för amanuenspersonal

vid riksarkivet m. fl. lärda verk (jfr statsliggaren s. 465), har utredningsmannen

vid anslagsberäkningarna utgått ifrån, att från och med den 1

januari 1947 nämnde befattningshavare, som icke kan åberopa sig å tidigare

statsanställning, skall avlönas som förste amanuens i lönegraden Eo 18.

Utredningsmannens förslag i denna del har icke föranlett erinran i något

av remissutlåtandena.

s. 267 Kontrollera mot PDF

267

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Ritarpersona/ens löneställning.

Den med ritningsarbete sysselsatta personalen är fördelad till tjänstgöring

å olika detaljer inom verket enligt följande sammanställning.

Å rättelse- och reproduktionsdetaljen:

1 förste ritare i lönegraden A 17, 1 ritare i lönegraden A 15, 1 ritare i lönegraden

Eo 15, 1 ritare i lönegraden Eo 11, 1 ritbiträde i lönegraden A 7, 1 ritbiträde

i lönegraden Eo 7, 1 ritbiträde i lönegraden Eo 4 och 1 ritbiträde i

lönegraden Ex 4.

Å originalritningsdetaljen:

1 förste ritare i lönegraden A 17, 4 ritare i lönegraden A 15, 1 yngre ritare

i lönegraden Eo 7 och 1 ritarelev.

Å geodetiska detaljen:

1 ritare i lönegraden Eo 15 och 1 ritbiträde i lönegraden A 7.

Å militärkartograf iska detaljen:

2 ritare i lönegraden A 15 och 1 ritbiträde i lönegraden A 7.

Utredningsmannen har erinrat örn att löneställningen för sjökarteverkets

ritare överensstämde med den som plägade användas för ritarpersonal med kvalificerat

arbete inom statsförvaltningen i övrigt, bland annat vid rikets allmänna

kartverk, ehuru där befattningshavare med närmast motsvarande arbetsuppgifter

benämndes gravörer. Då under utredningsarbetets gång viss tvekan från

personalhåll yppat sig, om en sådan jämförelse vore rättvisande för sjökarteverket,

hade en speciell undersökning ansetts önskvärd. Denna hade utförts

av distriktslantmätaren Enflo, som efter att ha närmare studerat de båda ritargruppernas

arbete sammanfattat sina synpunkter på frågan i en vid utredningen

fogad promemoria.

I anslutning till promemorian har utredningsmannen anfört i huvudsak

följande.

Sammanfattningsvis har i promemorian uttalats, att de större kraven

på ritarna i sjökarteverket i fråga örn självständigt omdöme motsvarades

av större krav på yrkesskicklighet hos gravörerna i rikets

allmänna kartverk. Utredningsmannen, som även följt ritarbetet i de

båda verken, biträder denna uppfattning. I anledning av vad i promemorian

i övrigt anförts rörande en önskvärd differentiering av ritarnas

arbete må framhållas, att enligt utredningsmannens mening sjökarteverket i

vidgad omfattning för enklare arbetsuppgifter såsom renritning och pantografering

bör kunna utnyttja ritbiträden i 4:e och 7:e lönegraderna. Lämpligheten

att av denna anledning sätta någon eller några ordinarie ritarbefattningar

å övergångsstat har övervägts. Av hänsyn till den nuvarande rekryteringspersonalen

är utredningsmannen dock icke nu beredd förorda en sådan

åtgärd. Härvid förutses emellertid, att sjökarteverkets styrelse vid kommande

nyrekrytering har sin uppmärksamhet riktad å berörda förhållande.

Måhända bör ordinarie ritarbefattning icke få återbesättas utan Kungl. Maj :ts

medgivande.

Vid sina undersökningar har utredningsmannen uppmärksammat, att de

ordinarie ritarna under de senaste åren i mycket begränsad omfattning deltagit

i sjömätningsarbetet. Ganska enstämmigt har emellertid vid utredningsarbetet

understrukits angelägenheten av att ritarna beredas vidgade möjligheter

att deltaga i sjökarteverkets »fältarbeten». Då enligt utredningsman
-

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Kungl. Majlis proposition nr 120.

nens uppfattning ett rätt fullgörande av ritarnas arbetsuppgifter kräver ingående

kännedom om sjömätningsarbetet, samt de kunskaper härom, vilka

tidigare kunnat förvärvas, böra underhållas och utvidgas, måste med skärpa

understrykas vikten av att en ändring kommer till stånd.

Utredningsmannen har i anslutning till vissa i promemorian anförda synpunkter

närmare ingått på frågan örn ansvarsfördelningen beträffande införande

av rättelser m. m. samt härom yttrat:

I promemorian har framhållits, att såsom originalritnings- och rättelsedetaljerna

faktiskt fungerat ansvaret för de utförda arbetena, som i likets allmänna

kartverk vilade på statstopografer och topografofficerare, torde ha legat

på ritarna, än den ene och än den andre. Denna anordning, vilken även stöde

i samklang med den obetydliga specialiseringen mellan ritarna inbördes, kunde

ej vara rationell. Möjligheter borde enligt promemorieförfattaren finnas att

dela upp ritarnas arbete efter dess art och de olika kvalifikationer, som krävdes

för de olika arbetsmomenten, varvid även ansvaret för de utförda arbetena

borde överföras till någon eller några befattningshavare, som överordnats

ritarna.

I det föregående har framhållits önskvärdheten av att ritarna avlastas

vissa enklare göromål. Yacl angår den av promemorieförfattaren berörda ansvarsfrågan

för sjökorten, vilkens betydelse med skärpa understrukits av personalen,

må erinras, att enligt § 11 i av dåvarande verkschefen den 30

december 1938 fastställda, ännu gällande arbetsföreskrifter det åligger föreståndaren

för sjökortsavdelningen särskilt »att med stöd av vederbörlig handling

granska de i rättelsekorten inlagda rättelserna och att ansvara för att

de äro rätt inlagda i sjökort av största skala». Sedan enligt den år 1945 beslutade

organisationen en kartograf avdelats som chef för rättelse- och

reproduktionsdetaljen torde denne närmast under avdelningschefen ansvara

för rättelsearbetet. Genom denna fördelning av ansvaret böra de praktiska

möjligheterna att giva granskningsarbetet ett mera reellt innehåll avsevärt öka.

Utredningsmannen har med beaktande av vad sålunda anförts uttalat, att

ansvarsfrågan å rättelse- och reproduktionsdetaljen under alla förhållanden

syntes vara reglerad på sådant sätt, att denna reglering icke med fog kunde

åberopas som motiv för en förbättrad löneställning för å denna detalj tjänstgörande

ritare.

Mindre tillfredsställande har utredningsmannen funnit ansvarsfrågans

reglering å originali-itningsdetaljen, å vilken nya sjökort utarbetas. Härom

ha anförts följande synpunkter.

Enligt § 10 i arbetsföreskrifterna utövas ledningen vid utarbetandet avallmänna

sjökort av föreståndaren för sjökortsavdelningen »med biträde av

förste ritaren». Vilken eller vilka som formellt bära ansvaret för sjökortets

framställning å originalritningsdetaljen framgår icke av gällande föreskrifter.

Från ritarhåll har med skärpa framhållits, att hela ansvaret åvilar de ritare,

som utarbetat och korrekturläst kortet, varför en högre löneställning synes

motiverad för flertalet å originalritningsdetaljen tjänstgörande ritare. Enligt

utredningsmannens uppfattning åvilar detta ansvar i sista hand avdelningschefen,

ehuru denne hittills i praktiken haft små möjligheter att kontrollera

ritarnas arbete i detalj.

För utredningsmannen framstår det som angeläget, att vid en kommande

revidering av verkets arbetsordning och de i anslutning därtill meddelade

arbetsföreskrifterna även ansvarsfrågan för de nya sjökorten klarlägges. Detta

s. 269 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

269

ansvar synes närmast falla på avdelningschefen. Emellertid kan icke förbises,

att denne med hänsyn till arbetsbelastningen måste äga mycket begränsade

möjligheter att företaga en mera ingående granskning. Utredningsmannen

anser sig därför böra föreslå, att som biträde åt avdelningschefen för dessa

arbetsuppgifter inrättas en extra ordinarie hydrografbefattning i 20:e lönegraden.

Det må erinras, att vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

inrättats hydrolog- och meteorologbefattningar i högst lönegraden

Eo 20,

Beträffande den sålunda föreslagna nya befattningen har utredningsmannen

anfört i huvudsak följande.

Innehavaren av denna befattning bör enligt utredningsmannen äga ingående

kännedom örn arbetet å originalritningsdetaljen, vara erfaren sjömätare

samt besitta mycket gott omdöme. Givetvis är önskvärt, örn med dessa

egenskaper kan förenas viss teoretisk utbildning. Den nuvarande förste

ritaren å originalritningsdetaljen torde äga erforderliga kvalifikationer för

tjänsten. Utredningsmannen föreslår därför, att denne tjänsteman förordnas

till innehavare av hydrografbefattningen, att i succession efter honom förordnande

med vikariatslön meddelas å förste ritarbefattningen samt att en

ritarbefattning föres å övergångsstat. Då utredningsmannen utgår ifrån, att

vikariatslöneförordnandet kommer att tilldelas en ordinarie ritare inom verket

samt dennes befattning bör placeras å övergångsstat, ha i avlöningsstaten

medel icke beräknats för övergångsstatslönen.

För ritarpersonalen å den geodetiska detaljen har icke föreslagits någon

ändring i löneställningen. För militärkartografiska detaljen ha, enligt vad utredningsmannen

anfört, önskemål framställts örn ombildning av en ritarbefattning

till en tjänst som förste ritare i 17:e lönegraden. Utredningsmannen, som

förutsatt, att denne befattningshavare skall fungera som förman både för

ritare och gravörer å detaljen, har biträtt detta förslag.

Slutligen har utredningsmannen vid anslagsberäkningarna räknat med

utbyte av en extra ordinarie ritarbefattning i Ilie lönegraden mot en i 15:e

lönegraden.

Bitarpersonalens lönefråga har liksom föregående år ingående behandlats

i flera av remissutlåtandena.

Sålunda har verksstyrelsen — med erinran örn sitt förut återgivna uttalande,

att personalen i mellangraderna icke innehade en mot ansvar och utbildning

svarande löneställning -— anfört, att detta uttalande vore särskilt

tillämpligt på ritarpersonalen. I fråga om dennas utbildning borde erinras

örn att under de senaste 30 åren för anställning som ritare fordrats realexamen

eller därmed jämförliga kunskaper. Två ritare hade därutöver avlagt studentexamen.

Avsaknaden inom landet av utbildningsanstalter för ifrågavarande

personal hade medfört, att utbildningen förlagts till sjökarteverket. Efter

antagandet som elev åtnjöte vederbörande under första året ett jämförelsevis

blygsamt arvode (100—150 kronor i månaden). Därefter höjdes avlöningen

successivt i förhållande till tillgodogjord utbildning. I allmänhet åtnjötes

under andra året lön enligt lönegrad Ex 2, under tredje och f järde åren lön

enligt lönegrad Ex 4, under femte, sjätte och sjunde åren lön enligt lönegrad

Eo 7 och under åttonde, nionde och tionde åren lön enligt lönegrad Eo 11.

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Kungl. Marits proposition nr 120.

Tidigast efter en tioårig tjänstgöring, varunder vederbörande jämväl deltagit

i flera sjömätningsexpeditioner och utbildats till mätningsförrättare, ansåges

den grundläggande utbildningen vara avslutad och lön böra utgå enligt lön*

lönegraden.

Under antagande att ansvaret för ett sjökorts riktighet i sista hand åvilade

avdelningsföreståndaren, vilken dock hittills haft små möjligheter att kontrollera

ritarnas arbete i detalj, hade utredningsmannen föreslagit, att som

biträde åt avdelningsföreståndaren för dessa arbetsuppgifter skulle inrättas

en extra ordinarie hydrografbefattning i 20:e lönegraden. Behovet av denna

befattning ansåge styrelsen knappast styrkt. Det syntes här böra erinras örn

att statens organisationsnämnd vid sina undersökningar av verkets organisation

icke ansett behov föreligga av en sådan »granskningsman» som den av

utredningsmannen nu föreslagna. Såvitt styrelsen kunde finna, måste förslaget

grunda sig på en missuppfattning av rådande ansvarsfördelning som

ock på en undervärdering av det arbete, som utfördes av ritarna.

Härom har styrelsen närmare anfört följande.

Enligt § 8 instruktionen för sjökarteverket åligger det föreståndaren för

sjökortsavdelningen att i redaktionellt avseende handhava de allmänna sjökortens

planläggning och utarbetande. Det orimliga i att å föreståndaren

lägga ansvaret för en felaktighet beträffande någon av de otaliga detaljer,

som ingå i varje sjökort, ligger i öppen dag. Något avlastande av avdelningsföreståndarens

ansvar för kortets detaljer skulle näppeligen komma till stånd

genom tillkomsten av den föreslagna hydrografbefattningen. Styrelsen anser

därför att det närmaste ansvaret för sjökortens riktighet måste såsom hittills

åvila ritarna och då närmast dem som handhava utarbetandet av korten.

Då ansvaret härför, såsom av utredningsmannen ock framhållits, är av

väsentlig betydelse för lönesättningen, har det synts styrelsen angeläget att

i detta sammanhang något närmare redogöra för de kvalificerade momenten

vid utarbetandet, nämligen korrekturläsningen och granskningen.

Korrekturläsningen av ett sjökortsoriginal är helt anförtrodd ritarna.

Denna verksamhet innebär icke någon mer eller mindre rutinmässig kollationering

utan innefattar granskning och kritik av det primärmaterial, varav den

som utarbetat kortet begagnat sig. Korrekturläsaren ansvarar för att detta

material fullt utnyttjats och rätt bedömts med hänsyn till dess tillförlitlighet.

Vidare har han att granska djupsiffroma i de mätningskartor, som ligga till

grund för sjökortet, och göra ett med hänsyn till kortskalan lämpligt urval.

Härtill kommer kontroll av att djupkurvor utformats med hänsyn till de krav,

som sjöfartens säkerhet ställer. I korrekturläsningen ingår även ett nautiskt

granskningsmoment, i det att korrekturläsaren har att tillse, att säkerhetsanstalter

för de sjöfarande, såsom sjömärken och fyrar med sektorer, kommit

med och blivit rätt inlagda.

Sedan den nautiska granskningen utförts i samband med korrekturläsningen

återstår endast en slutlig granskning av det färdiga sjökortsoriginalet.

Denna granskning, som innebär en sista översyn, verkställes av avdelnings

föreståndaren.

Styrelsen anser följaktligen, att den av utredningsmannen föreslagna åtgärden

skulle innebära, att ritarna berövades en del av det kvalificerade an

svar, som de visat sig väl vuxna, och att detta ansvar överflyttades å befattningshavare,

som svårligen skulle kunna medhinna de arbetsuppgifter, för

vilka i det föregående redogjorts.

s. 271 Kontrollera mot PDF

271

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

Styrelsen Ilar med åberopande av vad sålunda anförts tillstyrkt ett av sjökarteverkets

civila personalförening framlagt förslag rörande ritarpersonalens

sammansättning och löneställning. Förslaget innebär följande.

Originalritningsdetaljen tilldelas en befattningshavare i lönegrad A18,

vilken bör leda arbetet samt därjämte ägna sig åt de problem, som sammanhänga

med detaljplanläggningen för utgivandet av nya sjökort. Av övriga å

detaljen för närvarande placerade ritare uppflyttas tre till lönegrad A 17.

Rättelsedetaljen tilldelas en befattningshavare i lönegrad A 18, vilken skall

leda arbetet å detaljen och deltaga i kontrollen av å jourhållningen av sjökorten.

Å militärkartografdetaljen placeras under detaljföreståndaren — militärkartografen

-— en befattningshavare i lönegrad A 17 med uppgift att leda det

med planering och detaljutformning av militära sjökort förknippade ritarbetet.

Styrelsen har med hänsyn till de kvalificerade uppgifter, som avsetts skola

tilldelas befattningshavare i lönegraderna A 17 och A 18, föreslagit att dessa

erhålla tjänstebenämningen hydrograf. Ritarna i lönegrad A15 ha ansetts

böra bibehålla hittillsvarande tjänstebenämning.

Liknande synpunkter ha anförts av tjänstemannaförbundet och sjökarteverkets

civila per sonal för euin g.

Däremot har statskontoret icke haft något att erinra mot utredningsmannens

förslag.

Även lönenämnderna ha funnit sig kunna i huvudsak godtaga förslaget,

därest den av utredningsmannen angivna ansvarsfördelningen vore riktig.

Lönenämnderna ifrågasatte dock, huruvida icke den föreslagna hydrografbefattningen

i lönegrad Eo 20 lämpligen kunde utbytas mot en ordinarie befattning

i A 19, förslagsvis under benämningen förste ritare eller kartograf.

Vid bifall härtill skulle den ritarbefattning i A 15, som enligt utredningsmannens

förslag skulle överföras å övergångsstat, kunna indragas.

Försvarets civilförvaltning har sagt sig icke kunna bedöma, huruvida de

med den nya befattningen förenade arbetsuppgifterna vore av den art och

omfattning, att de borde föranleda förhöjd lönegradsplacering. I varje fall

borde befattningshavaren i fråga icke erhålla tjänstebenämningen hydrograf,

enär denna benämning som regel syntes avsedd för befattningshavare med helt

andra arbetsuppgifter. För befattningen borde hellre väljas benämningen

ingenjör.

Anställningsvillkor för materialförvaltare m. fl.

k tekniska avdelningen tjänstgör en från flottan kommenderad flaggunderofficer

å tvångsvis övergångsstat. Till honom utgår från sjökarteverkets avIöningsanslag

ett arvode av 300 kronor för handhavande av däcksuppbörden

å verkets fartyg under den tid dessa icke äro på expedition. Ifrågavarande

befattningshavare har alltsedan år 1929 varit inkallad till ständig tjänstgöring

vid sjökarte verket. Under sommarmånaderna tjänstgör han såsom mätningsförrättare

och i övrigt såsom materialförvaltare och arbetsledare för de

till avdelningen hörande arbetarna. Organisationsnämnden föreslog, att denne

befattningshavare skulle placeras som extra ordinarie i 15:e lönegraden,

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

medan verksstyrelsen i petita lör budgetåret 1946/47 upptagit befattningen

som ordinarie i samma lönegrad.

Utredningsmannen har funnit goda skäl föreligga för ett överförande av

denna befattning å sjökarteverkets stat. Med hänsyn till arten av arbetsuppgifterna

vore utredningsmannen även beredd förorda en placering i 15:e

lönegraden. En förutsättning för ombildningen av ifrågavarande tjänst till

en befattning å sjökarteverkets stat vore dock, att detta skedde i sådan ordning,

att den av omregleringen berörda befattningshavaren icke komme att

vid sidan av den nya lönen uppbära någon del av övergångsstatslönen. I

samband med regleringen av tjänsten borde det särskilda arvodet å 300 kronor

indragas.

Vid verket finnes vidare anställd en radiotelegrafist i lönegrad Eo 12,

vilken jämväl uppbär ett arvode å 200 kronor såsom ersättning för handhavande

av sjökarteverkets instrumentuppbörd. Tidigare har förslag framlagts

örn denna befattnings placering i lönegraden Eo 15. Vederbörande personalorganisation

har hos utredningsmannen framställt önskemål örn en ombildning

av befattningen till en materialförvaltartjänst i lönegraden A 15.

Utredningsmannen har på anförda skäl föreslagit, att befattningen uppflyttas

till lönegrad Eo 13, varvid tjänstebenämningen med hänsyn till de

med befattningen förenade arbetsuppgifterna syntes böra ändras till instrumentuppbördsman.

I samband därmed syntes det hittillsvarande arvodet ar

200 kronor böra indragas.

Enligt vederbörliga för dispositionen av sjökarteverkets anslag till mätnings-

och rekognosceringsverksamhet för innevarande budgetår fastställda

bestämmelser må från den under anslaget uppförda anslagsposten till driftkostnader

vid det magnetiska laboratoriet å Lovö bestridas kostnaderna för

avlönande av ett observatoriebiträde.

Utredningsmannen har anfört, att denne befattningshavare, som genom

verkets försorg beretts bostad i en intill observatoriet belägen byggnad, tillhörig

domänverket, för närvarande åtnjöte avlöning enligt kontrakt med 330

kronor för månad. I sina anslagsäskanden för nästkommande budgetår hade

verket hemställt, att observatoriebiträdet uppfördes å verkets personalförteckning

i lönegraden A 6 med tjänstebenämningen tekniskt biträde. Mot

den föreslagna placeringen i 6:e lönegraden syntes icke något vara att erinra.

Försiktigheten syntes dock bjuda, att befattningen tills vidare uppfördes

som extra ordinarie.

Försvarets civilförvaltning har ansett, att definitiv ställning till frågan örn

en befattning på sjökarteverkets stat för en materialförvaltare icke borde

tagas, förrän den nuvarande befattningshavaren avginge från tjänsten. Befattningarna

såsom telegrafist vid telegrafverket samt förste signalist vid

flygvapnet vore hänförda till 12:e lönegraden. Mot bakgrunden härav kunde

civilförvaltningen icke finna det tillrådligt, att sjökarteverkets radiotelegrafist

— såsom utredningsmannen föreslagit — inplacerades i 13:e lönegraden. Befattningshavaren

syntes sålunda böra bibehållas vid honom nu tillkommande

löneförmåner.

s. 273 Kontrollera mot PDF

273

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

Utredningsmannens förslag beträffande biträdet vid det magnetiska laboratoriet

å Lovön har icke föranlett annan erinran från civilförvaltningens sida

än att befattningshavaren lämpligen syntes böra benämnas tillsyningsman i

stället för tekniskt biträde.

Statskontoret har icke haft något att erinra mot att en befattning å sjökarteverkets

stat inrättades för materialförvaltaren. Den föreslagna placeringen

i lönegrad A 15 förefölle emellertid väl hög. Lönegrad A 14 skulle

närmast motsvara de löneförmåner, som nu tillkomme befattningens innehavare.

Av den utredning, som förebragts rörande radiotelegrafistens arbetsuppgifter,

kunde statskontoret icke finna motiverat att uppflytta befattningen

till högre lönegrad. Däremot syntes hinder icke föreligga att överföra

den till ordinarie stat med placering i lönegrad A 12. I samband därmed

borde det hittillsvarande särskilda arvodet av 200 kronor indragas.

Lönenämndema ha anfört, att materialförvaltaren icke borde placeras i

högre lönegrad än A 13. Då emellertid den flaggunderofficer, som nu fullgjorde

de å befattningen ankommande göromålen, redan uppbure en avlöning,

som — bortsett från det årliga arvodet å 300 kronor — närmast motsvarade

lönen i högsta löneklassen av lönegrad A 13, syntes det lämpligast,

att denne bibehölles vid sina nuvarande avlöningsförmåner. Materialförvaltarbefattningen

syntes emellertid böra upptagas i sjökar te verkets personalförteckning

från och med nästkommande budgetår och föreskrift samtidigt

meddelas, att befattningen skulle hållas vakant, så länge ovannämnda flaggunderofficer

vore i tjänst vid verket. Lönenämndema hade intet att erinra

mot att radiotelegrafisten uppfördes i lönegrad A 13. Även en hos verket

anställd uppbördsmaskinist i Eo 12 syntes kunna få ordinarie anställning i

motsvarande lönegrad.

Civilförvaltningens personalförbund har hemställt, att radiotelegrafistbefattningen

måtte hänföras till lönegrad A 15 med titeln materialförvaltare.

En dylik placering syntes motiverad bland annat av det servicearbete å radiooch

ekolodsanläggningar, som utfördes av honom men tidigare överlämnats

till privata företagare. Även befattningen som uppbördsmaskinist borde göras

ordinarie. Biträdet å Lovöobservatoriet borde erhålla ordinarie anställning i

lönegrad A 6.

Verksstyrelsen har uttalat samma uppfattning beträffande sistnämnda befattning.

Tjänstemannaförbundet har föreslagit, att ifrågavarande biträde skall hänföras

till lönegraden Eo 7.

Löneställning för viss övrig personal.

Förutom i det föregående omförmäld personal tjänstgöra inom sjökarteverket

— förutom gravör- och tryckeripersonal, beträffande vilken utredningsmannen

ej föreslagit ändrad löneställning — viss expeditionspersonal.

Sålunda tjänstgöra å expeditionen, förutom redogöraren, 1 kontorist i lönegraden

A 9, 2 kanslibiträden i lönegraden A 7, 2 kontorsbiträden, varav ett

i lönegraden A 4 och ett i lönegraden Eo 4, samt 2 expeditionsvakter, varav

Bihang till riksdagens protokoll IDIG. 1 sami. Nr 120. 27340 18

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

en i lönegraden A 6 och en i lönegraden Eo 5. Tillika tjänstgöra a andra avdelningar

inom verket 2 extra ordinarie kanslibiträden.

I sina medelsäskanden för innevarande år har styrelsen för sjökarteverket

föreslagit uppflyttning av kontoristbefattningen i lönegraden A 9 till kansliskrivare

i lönegraden Eo 11. Från personalhåll har framställts önskemål örn

uppflyttning av den ordinarie expeditionsvakten till 7:e lönegraden.

Utredningsmannen har icke funnit kontoristens arbetsuppgifter vara av

sådan natur, att en uppflyttning till lönegraden Eo 11 syntes motiverad. Då

vidare allenast en av expeditionsvakterna för närvarande hade ordinarie anställning

samt utredningsmannen icke vore beredd föreslå ordinarieanställning

för den extra ordinarie expeditionsvakten, syntes med hänsyn till inom

allmänna civilförvaltningen tillämpade principer den ordinarie expeditionsvaktstjänsten

böra bibehållas i lönegraden A 6. Det kunde anmärkas, att

denne befattningshavare för eldning och tillsyn av städning uppbure särskild

ersättning med något över 1 000 kronor för år.

I detta sammanhang har utredningsmannen framställt vissa erinringar mot

de av verket tillämpade anställningsvillkoren vid nyrekrytering av den lägre

personalen. Härutinnan torde få hänvisas till handlingarna.

Verks styr elsen har icke kunnat biträda förslaget, att befattningen såsom

förste expeditionsvakt skulle Bibehållas i lönegrad A 6. Det ifrågavarande

befattningshavare åvilande ansvaret vore betydande -— sjökarteverkets personal

uppginge till inemot 100 befattningshavare — och den omständigheten

att verket, som tidigare ägt disponera värnpliktig handräckningspersonal,

icke haft annan ordinarie expeditionsvakt, syntes icke vara av beskaffenhet

att böra inverka på förste expeditionsvaktens löneställning. Styrelsen föresloge,

att befattningen som förste expeditionsvakt hänfördes till lönegrad A 7.

Den hittillsvarande i lönegrad Eo 5 uppförda befattningen som expeditionsvakt

ansåge styrelsen böra uppföras å ordinarie stat, enär behov av ytterligare

en expeditionsvakt (eventuellt ett yngre biträde mot arvode) syntes

uppkomma inom en snar framtid.

Samma mening har uttalats av civilförvaltningens personalförbund.

Lönenämnderna ha anfört, att —- då det stadigvarande behovet av expeditionsvakter

vid verket icke syntes understiga två — den extra ordinarie expeditionsvaktsbefattningen

borde inrättas såsom ordinarie i lönegrad A 5 och

i samband därmed den nuvarande ordinarie expeditionsvaktsbefattningen i

A 6 utbytas mot en förste expeditionsvakt i A 7.

Tjänstemannaförbundet har anfört, att kontoristbefattningen borde uppflyttas

i lönegrad Eo 11. Befattningen ställde förhållandevis höga krav på

innehavaren. Med hänsyn till den intima kontakt, som måste hållas med marinen,

måste kontoristen besitta en ingående kännedom även om militära författningar

och reglementen, vilket fört med sig att befattningen hittills endast

kunnat rekryteras med personal med kompetens som underofficer viel

flottan. Kontoristen skulle vidare vid förfall för redogöraren uppehålla dennes

befattning. Enligt förbundets uppfattning borde vidare kanslibiträdesbefattningen

å jordmagnetiska avdelningen nu uppföras å ordinarie stat.

s. 275 Kontrollera mot PDF

275

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Anställningsvillkor för kontroll stationsföreståndare

m. fl.

Sjökarteverkets kontrollstationer äro fem till antalet och belägna i Stockholm,

Göteborg, Malmö, Sundsvall och Kalmar. Personalen utgöres av en

föreståndare för varje station, varjämte föreståndaren i Göteborg har ett tekniskt

biträde till hjälp. Till Stockholmsstationens förfogande står även viss

biträdeshjälp. Föreståndarna i Stockholm, Göteborg och Malmö äro inplacerade

i lönegraden Eo 21, under det att föreståndarna i Sundsvall och Kalmar

åtnjuta arvoden å 2 400 respektive 720 kronor för år, å vilka arvodesbelopp

26 % dyrtidstillägg utbetalas.

Kontrollstationsföreståndarna lia till uppgift att undersöka fartygskompasser

och fartygslanternor samt kontrollera, att dessa äro funktionsdugliga

och uppfylla av fartygsinspektionen givna föreskrifter. På grundval av undersökningarna

utfärda föreståndarna certifikat för de av dem undersökta instrumenten.

Utredningsmannen har anfört, att vederbörande personalförening framställt

önskemål örn en placering i lönegraden Eo 23 av kontrollstationsföreståndarna

i Stockholm, Göteborg och Malmö samt i Eo 17 av motsvarande befattning

i Sundsvall. Utredningsmannen ville erinra, att vissa av kontrollstationsföreståndarna

vid sidan av den statliga anställningen mottoge uppdrag

som kompassjusterare å fartyg, därvid de syntes bereda sig icke oväsentliga

extrainkomster. Dessa uppdrag måste till stor del fullgöras å tid, då

övriga statstjänstemän vore bundna till tjänsterummet. Med hänsyn härtill

och under erinran örn att andre fartygsinspektör vore placerad i 18:e lönegraden

avstyrkte utredningsmannen den begärda uppflyttningen från 21 :a till

23:e lönegraden.

Vid ett besök å kontrollstationen i Sundsvall hade utredningsmannen ansett

sig kunna konstatera, att arbetsuppgifterna därstädes icke kunde tillnärmelsevis

giva föreståndaren full sysselsättning. Någon anledning att överföra

befattningen å löneplan syntes icke föreligga. Utredningsmannen föresloge

endast, att det nu utgående dyrtidstillägget inarbetades i arvodet, vilket

därefter borde bestämmas till 3 000 kronor för år. Av samma skäl syntes arvodet

till kontrollstationsföreståndaren i Kalmar, vilken endast hade att verkställa

lanternkontroll, böra uppräknas från 720 kronor till 900 kronor för år.

Å Göteborgsstationen vore sedan år 1940 anställt ett tekniskt biträde med

heltidstjänstgöring mot månadsarvode av för närvarande 355 kronor. Utredningsmannen

biträdde ett av sjökarteverket i dess medelsäskanden för budgetåret

1946/47 framfört förslag örn inplacering av nämnde befattningshavare

som tekniskt biträde i lönegraden Eo 6.

I övrigt har utredningsmannen ansett sig icke kunna tillstyrka ändrad löneställning

för personalen vid sjökarteverket.

V erics styr elsen har vidhållit ett tidigare framlagt förslag, att befattningarna

såsom kontrollstationsföreståndare i Stockholm, Göteborg och Malmö skulle

uppföras å ordinarie stat.

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Departements
chefen.

Kostnadsberäkningar.

Utredningsmannen har beräknat medelsbehovet för nästa budgetår under

sjökarteverkets avlöningsanslag- vid bifall till utredningsmannens förslag till

536 000 kronor, innebärande en ökning i förhållande till innevarande års anslag

med 25 000 kronor. Enär emellertid 11 800 kronor av denna ökning belöper

på överflyttning av vissa avlöningskostnader från andra anslag, skulle

den verkliga utgiftsökningen utgöra allenast 13 200 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, beslöt 1945 års riksdag på

grundval av ett av statens organisationsnämnd framlagt förslag vissa ändringar

i sjökarteverkets organisation. I samband med utarbetandet av förslaget,

vilket närmast föranletts av ett uttalande av 1944 års riksdag, aktualiserades

vissa löneregleringsfrågor inom verket. Den nu föreliggande utredningen

har verkställts i syfte att få samtliga sådana frågor mera ingående

belysta i ett sammanhang. Med hänsyn till de vitt skilda synpunkter, som

under de senaste åren från olika håll framförts rörande sjökarteverkets lönefrågor,

har utredningsmannen under några veckors tid följt de olika befattningshavarnas

arbete inom verket, varjämte särskilda experter anlitats för

utredning av vissa spörsmål av speciell natur. Utredningsmannen har således

kunnat bilda sig en ingående kännedom örn de olika befattningshavarnas ansvar

och arbetsuppgifter.

Vid min prövning av utredningsmannens förslag har jag ansett mig i stort

sett kunna godtaga detsamma. Med beaktande av vissa i remissutlåtandena

anförda synpunkter förordar jag dock, såsom av det följande framgår, vissa

avvikelser från förslaget.

I enlighet med utredningsmannens förslag, vilket i denna del lämnats utan

erinran i remissutlåtandena, tillstyrker jag, att verkschefen i lönehänseende

uppflyttas från lönegrad C 6 till C 8. Såsom utredningsmannen framhållit

torde denna lönegradsplacering icke föregripa den mera allmänna omprövning

av verkschefernas löneställning, som framdeles torde komma till stånd.

I fråga örn löneställningen för avdelnings!öreståndarna ha i remissutlåtandena

skilda uppfattningar kommit till uttryck. Medan verkets styrelse och

civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund ansett, att föreståndarna för

sjökortsavdelningen samt nautiska och jordmagnetiska avdelningarna borde

placeras i lönegrad A 28, har statskontoret för dessa befattningshavare avstyrkt

högre löneställning än den nuvarande, A 26. Försvarets civilförvaltning

och lönenämnderna ha däremot icke haft något att erinra mot utredningsmannens

förslag, enligt vilket föreståndaren för sjökortsavdelningen skulle

placeras i 28:e lönegraden, medan de övriga två avdelningsföreståndarnas löneställning

skulle vara oförändrad. För egen del tillstyrker jag, att föreståndaren

för sjökortsavdelningen uppflyttas i 28:e lönegraden. Då av de båda

andra avdelningsföreståndarna fordras högre teoretiska kvalifikationer än av

föreståndaren för sjökortsavdelningen, har jag -— ehuru dessa avdelningar

äro till omfattningen mindre — funnit det i viss mån tveksamt örn den nuvarande

löneställningen är tillräcklig. För närvarande har jag emellertid an
-

s. 277 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 120. 277

sett mig böra biträda utredningsmannens förslag även i dessa hänseenden.

I enlighet med utredningsmannens förslag torde här avsedda tre befattningshavare

samtliga böra erhålla tjänstebenämningen byrådirektör. Jag vill erinra

örn att exempelvis i kommerskollegium finnas byrådirektörer i såväl

28:e som 26:e lönegraden.

Den tekniska avdelningen, med en ingenjör i lönegraden Å 21 såsom chef,

har genom 1945 års riksdagsbeslut organiserats genom utbrytning av den dåvarande

materieldetaljen ur sjömätningsavdelningen. Den nyorganiserade avdelningen

har i samband med viss omläggning av serviceorganisationen för

fartygsmaterielen avsetts skola erhålla ökade arbetsuppgifter. I särskild proposition

framlägges för riksdagen av omorganisationen betingat förslag om

anvisande av medel för anordnande av lämpliga servicelokaler m. m. å Beckholmen

i Stockholm. Enligt utredningsmannens förslag skulle avdelningsföreståndaren

uppflyttas i lönegraden Eo 24. Civilförvaltningen, statskontoret

och lönenämnderna ha emellertid med hänsyn till de kompetenskrav, som

avsetts skola gälla för befattningen, ansett sig icke kunna tillstyrka högre

löneställning än 22:a lönegraden. Ehuru vissa skäl tala för den av utredningsmannen

föreslagna lönegradsplaceringen, anser jag mig böra för närvarande

föreslå, att befattningen uppföres i lönegraden A 22.

Föreståndaren för expeditionen, för närvarande redogörare i lönegrad A 18,

synes med hänsyn till numera föreliggande erfarenheter böra på sätt utredningsmannen

föreslagit inplaceras i 20 :e lönegraden med benämningen kamrerare.

I anledning av vad riksräkenskapsverket anfört beträffande tjänstebenämningen

vill jag erinra örn att redan i annat centralt ämbetsverk finnes

kamrerare i denna lönegrad. I samband med löneregleringen böra de å personalförteckningen

uppförda befattningarna såsom kassör och redogörare utgå.

Anledning saknas att nu vidtaga ändring i den av föregående års riksdag beslutade

anordningen med en deltidsanställd befattningshavare för handläggning

av juridiskt-administrativa uppgifter.

Utredningsmannen, vilken funnit befattningarna såsom aktuarie, kartografer

och assistenter i viss män kunna likställas med befattningarna såsom statsgeodet

och statskartograf i rikets allmänna kartverk, har i princip föreslagit

samma lönegradsplacering för sjökarteverkets som för rikets allmänna kartverks

här avsedda befattningar. Därvid har utredningsmannen utgått från

en placering i 22:a lönegraden för båda grupperna. I proposition till innevarande

års riksdag angående anslag till rikets allmänna kartverk har emellertid

framlagts förslag om uppfattning av befattningarna i allmänna kartverket

i 23:e lönegraden. Med hänsyn härtill torde även sjökarteverkets här

avsedda befattningar böra i princip uppföras i nämnda lönegrad. Emellertid

böra vissa befattningar placeras i lägre lönegrad. Sålunda kan jag icke för

närvarande tillstyrka, att militärkartografen uppflyttas i högre lönegrad

än A 22. Tjänstebenämningen torde böra ändras till militärhydrograf.

Samma lönegradsplacering torde böra tillämpas för den å nautiska avdelningen

tjänstgörande assistent, som handhar redigeringen av Underrättelser

för sjöfarande. Såsom tjänstebenämning för denne befattningshavare

föreslår jag redaktör. Den andre assistenten å nautiska avdelningen bör på

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

sätt utredningsmannen föreslagit bibehållas i nuvarande lönegrad, Eo 21.

övriga till denna grupp hänförliga befattningshavare synas böra placeras i

23:e lönegraden. Den å sjökortsavdelningen tjänstgörande aktuarien torde

böra erhålla tjänstetiteln statsgeodet, medan de övrigas tjänstebenämning

bör vara statshydrograf.

Mot utredningsmannens förslag beträffande amanuensens löneställning hav

jag intet att erinra.

Frågan örn löneställningen för ritar per sonalen har, såsom av det föregående

framgår, blivit ingående behandlad såväl av utredningsmannen som i

vissa remissutlåtanden. I samband därmed ha anförts olika synpunkter på

vissa frågor beträffande ansvarsfördelning m. m. Enär dessa frågor huvudsakligen

synas vara av natur att böra avgöras av verksledningen, anser jag

mig icke här böra taga ställning till desamma. Jag förutsätter, att de närmare

övervägas i samband med den revidering av verkets arbetsordning och

de i anslutning därtill utfärdade arbetsföreskrifterna, som synes erforderlig.

Av utredningen synes mig framgå, att inom originalritningsdetaljen bör inrättas

en befattning för en i förhållande till övriga ritare överordnad befattningshavare.

Befattningen synes i enlighet med lönenämndens förslag

böra placeras i lönegraden A 19. Jag utgår från att befattningens innehavare

tilldelas kvalificerade arbetsuppgifter, som svara mot den högre löneställningen.

Han bör således icke belastas med mera rutinmässigt kollationeringsarbete.

Med biträdande i viss utsträckning av verksstyrelsens förslag förordar

jag, att för samma detalj inrättas ytterligare en befattning i lönegraden

A17. Även för militärkartografiska detaljen torde, i enlighet med utredningsmannens

förslag, böra tillkomma en befattning i A 17. På sätt utredningsmannen

anfört torde vidare böra beräknas medel för utbyte av en befattning

såsom ritare i lönegrad Eo 11 mot en befattning i Eo 15. Någon

förändring beträffande rättelse- och reproduktionsdetaljens ordinarie rifyrpersonal

kan jag däremot icke tillstyrka. Genom de föreslagna lönegradsuppflyttningarna

kunna tre ritarbefattningar i lönegrad A 15 utgå. För den

nya befattningen i lönegrad A 19 samt ritarbefattningarna i 17:e och löre lönegraderna

förordar jag tjänstebenämningen kartograf.

De av utredningsmannen anförda synpunkterna beträffande ritarpersonalens

sjötjänstgöring synas böra närmare övervägas av verksledningen, vilken även

bör beakta vad utredningsmannen anfört rörande möjligheterna att i ökad

utsträckning utnyttja ritbiträden i stället för ritare.

Förslaget örn inrättande av en befattning för materialförvaltare kan jag

icke för närvarande biträda. Med hänsyn härtill böra medel fortfarande beräknas

för arvode till den underofficer, som nu fullgör här ifrågavarande

arbetsuppgifter.

Även radiotelegrafistens löneställning torde böra regleras på sätt utredningsmannen

föreslagit. Enär befattningen bör bibehållas såsom extra ordinarie,

beräknar jag i det följande under anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal medel för avlöning av en instrumentuppbördsman i

lönegrad Eo 13, varvid jag förutsätter, att det nuvarande tilläggsarvodet

icke vidare skall utgå. Under samma anslagspost böra även beräknas

s. 279 Kontrollera mot PDF

279

Kungl. May.ts proposition nr 120.

medel för avlöning av ett tekniskt biträde i lönegrad Eo 6 vid sjökarteverkets

magnetiska laboratorium å Lovö. Kostnaderna för denna befattningshavares

avlöning bestridas för närvarande från sjökarteverkets anslag

till mätnings- och rekognosceringsverksamhet. En hos verket anställd i lönegraden

Eo 12 placerad uppbördsmaskinist, vilken lönenämnden föreslagit till

ordinarie anställning, torde ytterligare någon tid böra bibehållas vid extra

ordinarie anställning, då han innehaft befattningen allenast sedan den 1 juli

1945.

Enär sjökarteverket synes ha stadigvarande behov av två expeditionsvakter,

tillstyrker jag det av bland andra verkets styrelse och lönenämnderna framlagda

förslaget örn uppförande å personalförteckningen av två ordinarie expeditionsvaktsbefattningar,

den ena i lönegraden A 7 och den andra i A 5. Jag

kan däremot icke tillstyrka tjänstemannaförbundets förslag örn uppflyttning

av kontoristbefattningen i högre lönegrad.

Kontrollstations föreståndarna i Stockholm, Göteborg och Malmö synas

böra bibehållas vid extra ordinarie anställning med oförändrad lön. På sätt

utredningsmannen föreslagit torde arvodena till motsvarande befattningshavare

i Sundsvall och Kalmar böra uppräknas med belopp, ungefär motsvarande

nu utgående dyrtidstillägg, eller till 3 000 kronor respektive 900 kronor.

Jag har icke heller något att erinra mot att ett å Göteborgsstationen anställt

tekniskt biträde beredes extra ordinarie anställning i lönegraden Eo 6.

Till frågan, huruvida viss kollektivavtalsanställd personal bör erhålla

tjänstemannaställning, är jag icke beredd att nu taga ställning. Jag förutsätter,

att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att i denna fråga fatta beslut.

Personalen torde även fortsättningsvis böra tills vidare avlönas av medel å

sakanslag.

I övrigt finner jag icke anledning till ändring i den för sjökarteverket gällande

personalorganisationen. Verksledningen torde emellertid böra uppmärksamma

vissa av utredningsmannen anförda synpunkter beträffande löneställningen

för biträdespersonal vid nyrekrytering.

Den å sjökarteverkets avlöningsstat uppförda anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän kan med hänsyn till vad i det föregående anförts

beräknas till 265 000 kronor (nu 250 000 kronor). Till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, beräknar jag 18 490 kronor (nu 17 910

kronor).

Medelsbehovet till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal kan uppskattas

till oförändrat belopp, 146 000 kronor. Till särskilda löneförmåner

till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän beräknar jag oförändrat 37 800

kronor. Då medelsbehovet till rörligt tillägg kan uppskattas till 62 710 kronor,

skulle det sammanlagda medelsbehovet under anslaget utgöra (265 000

+ 18 490 + 146 000 + 37 800 + 62 710 =) 530 000 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 19 000 kronor. Av anslagshöjningen belöpa omkring 7 000

kronor på överflyttning av vissa avlöningskostnader från andra anslag, varför

den verkliga anslagshöjningen utgör 12 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Kungl. Maj:ts •proposition nr 120.

dels fastställa följande personalförteckning för sjökar te verket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör .............................................. C 8

1 byrådirektör.............................................. Å 28

2 byrådirektörer............................................ A 26

1 statsgeodet................................................ A 23

2 statshydrografer.......................................... A 23

1 ingenjör .................................................. A 22

1 militärhydrograf.......................................... A 22

1 redaktör .................................................. A 22

1 kamrerare ................................................ A 20

1 kartograf.................................................. A 19

1 förste gravör.............................................. A17

4 kartografer................................................ A 17

5 gravörer .................................................. A 15

4 kartografer................................................ A 15

1 laborant .................................................. A 15

1 tryckeriförman............................................ A 15

1 koppartryckare .......................................... A 10

1 kontorist.................................................. A 9

1 förste expeditionsvakt .................................. A 7

2 kanslibiträden............................................ A 7

3 ritbiträden................................................ A 7

1 expeditionsvakt .......................................... A 5

1 kontorsbiträde............................................ A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 statskydrograf............................................ Eo 23

1 assistent.................................................. Eo 21

3 kontrollstationsföreståndare (i Stockholm, Göteborg

och Malmo).............................................. Eo 21

dels godkänna följande avlöningsstat, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................................ kronor 265 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t...................... » 18 490

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.......................................... » 146 000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... » 37 800

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_62 710

Summa kronor 530 000

s. 281 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 281

dels ock till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 530 000 kronor.

[30.] Sjökarteverket: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget för innevarande

budgetår, 245 000 kronor, disponeras enligt en i statsliggaren för detta budgetår,

s. 158, intagen omkostnadsstat.

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 146) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag

av 245 000 kronor. Jag upptager nu denna anslagsfråga till behandling.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har styrelsen för sjökarteverket

biträtt en av verkets chef framlagd anslagsberäkning, vari föreslagits följande

avvikelser från den för innevarande budgetår fastställda omkostnadsstaten.

Den under anslagsposten Expenser m. m. uppförda delposten Övriga

expenser, nu 26 500 kronor, har föreslagits sänkt med 6 500 kronor till

20 000 kronor.

Verkschefen har erinrat örn att av det för innevarande budgetår anvisade

beloppet 7 000 kronor avsetts för anskaffning av lokaltelefonanläggning (omkring

6 200 kronor) och viss av statens organisationsnämnd förordad anskaffning

av kontorsinventarier, ökade löner till städningspersonalen på

grund av nytt kollektivavtal beräknades emellertid medföra en icke förutsedd

merbelastning med omkring 700 kronor. Därigenom syntes det icke

bliva möjligt att under innevarande budgetår i nämnvärd omfattning anskaffa

nyssberörda kontorsutrustning. Det tidigare för ordinarie medelsbehov

beräknade beloppet, 19 500 kronor, borde därför uppräknas. En höjning med

500 kronor beräknades tills vidare vara tillfyllest.

Under anslagsposten Publikationstryck finnes i gällande omkostnadsstat

uppförd en delpost å 56 000 kronor till sjökort och andra publikationer.

Verkschefen, som förutsatt överflyttning av vissa avlöningskostnader från

denna delpost till verkets avlöningsanslag, har av denna anledning räknat

med en minskning av delposten med 17 000 kronor.

Enligt styrelsens förslag skulle således omkostnadsanslaget för nästa budgetår

uppföras med ett belopp av (245 000 — 6 500 — 17 000=) 221500 kronor,

eller i avrundat tal 222 000 kronor.

Under nästföregående punkt har jag förklarat mig icke kunna tillstyrka Departementsett

av sjökarteverkets styrelse framlagt förslag örn överflyttande av vissa chefen.

avlöningskostnader från detta anslag till sjökarteverkets avlöningsanslag.

Den av styrelsen förutsatta minskningen av förevarande anslag med 17 000

kronor bortfaller därför. Då jag icke i övrigt funnit anledning till erinran

mot anslagsberäkningarna, föreslår jag, att anslaget för nästa budgetår uppföres

med ett belopp av (222 000 + 17 000=) 239 000 kronor, innebärande en

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Kungl. Majus proposition nr 120.

anslagsminskning med 6 000 kronor. Stat för anslaget bör i vanlig ordning

fastställas av Kungl. Majit.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 239 000 kronor.

[31.] Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet, reservationsanslag.

Anslaget för innevarande budgetår, 465 000 kronor, disponeras enligt

en i statsliggaren för detta budgetår, s. 159, intagen plan.

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 146) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet för budgetåret

1946/47 beräkna ett reservationsanslag av 465 000 kronor. Denna anslagsfråga

synes nu böra upptagas till behandling.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har styrelsen för sjökarteverket

biträtt en av verkets chef upprättad skrivelse, vari medelsbehovet under förevarande

anslag beräknats på följande sätt.

Till fältarbeten till sjöss har upptagits ett belopp av 125 000 kronor, eller

5 000 kronor mera än för innevarande budgetår. Verkschefen har rörande

denna post anfört i huvudsak följande.

Med anledning av de omkring årsskiftet 1944/45 gällande oljepriserna hade

medelsbehovet för innevarande budgetår beräknats till 125 000 kronor, från

vilket belopp avdragits 5 000 kronor i beräknad behållning den 30 juni 1945

på grund av sänkta oljepriser. Beräkningen av anslagsposten för innevarande

budgetår grundade sig på ett tonpris av 250 kronor för motorbrännolja. Priset

vore numera sänkt till 135 kronor per ton. Emellertid hade tonpriset å kol

höjts från 54 till 73 kronor. I enlighet med vid tiden för anslagsäskandenas

avgivande gällande priser å.de olika förnödenheter, som bekostades av ifrågavarande

anslagspost, hade en fullständig omräkning av medelsbehovet verkställts.

Enligt den sålunda verkställda beräkningen skulle medelsbehovet under

posten liksom för innevarande budgetår uppgå till 125 000 kronor. Av detta

belopp avse 17 000 kronor kostnader för ökade fältarbeten genom tillkomsten

av det under byggnad varande sjömätningsfartyget Kail.

Till fältarbeten på land har upptagits samma belopp som för innevarande

budgetår, 3 000 kronor.

Anslagsposten till driftkostnader vid det magnetiska observatoriet å Lovö

har beräknats till 3 500 kronor, eller 2 000 kronor lägre än för innevarande

budgetår. Därvid har förutsatts överflyttning till avlöningsanslaget av kostnaderna

för avlöning av ett tekniskt biträde, vars avlöning för närvarande

uppgår till omkring 4 000 kronor per år.

Yerkschefen har framhållit, att den minskning av nu förevarande anslagspost,

som skulle bliva en följd härav, emellertid motverkades av ett ökat

medelsbehov för övriga driftkostnader, vilket i sin tur vore en följd av att

s. 283 Kontrollera mot PDF

283

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

observator^ väsentligt utökats under de sista åren och att den jordmagnetiska

avdelningen vid verket tillförts ytterligare personal (en amanuens).

Sålunda hade det visat sig att de för resorna till Lovö beräknade utgifterna

måste fördubblas, och jämväl i andra hänseenden — verkschefen erinrade

särskilt örn de kontinuerliga kostnader, som ett avfuktningsaggregat medförde

— syntes en höjning av anslaget för driftkostnaderna nödvändig.

För rustning och underhåll har beräknats ett belopp av 249 000 kronor,

innebärande en minskning i förhållande till kostnaderna för innevarande budgetår

med 24 500 kronor, motsvarande kostnaderna för avlöningar till viss

kollektivanställd personal, som föreslagits skola erhålla tjänstemannaställning.

Tillkommande kostnader för rustning och underhåll av det under byggnad

varande sjömätningsfartyget Rån, cirka 13 000 kronor, ha beräknats kunna inrymmas

i det angivna beloppet genom den större arbetseffektivitet m. m.,

som beräknats kunna utvinnas genom den nyorganiserade tekniska avdelningen.

Till komplettering av båtmateriel har beräknats ett oförändrat belopp av

37 000 kronor.

I den för innevarande budgetår fastställda planen för anslaget har upptagits

ett belopp av 26 000 kronor för anskaffning av viss utrustning för

radiopejling. För motsvarande ändamål lia tidigare anvisats tillhopa 45 000

kronor. De anvisade beloppen lia avsetts för anskaffning av radioanläggningar,

med vilkas tillhjälp man ansett sig kunna genom radiopejling ernå

en noggrannare ortbestämning vid utsjömätningar.

För nästa budgetår har intet belopp beräknats för detta ändamål. Verkschefen

har härom anfört i huvudsak följande.

Det hade under det sista året visat sig, att en annan metod än den vid

sjökarteverket prövade radiopejlmetoden hade stora utsikter att föra till ett

väsentligt bättre resultat, nämligen den s. k. radioekometoden. Denna metod

hade i olika former använts av båda de krigförande parterna. I och med krigsslutet

hade sekretessen omkring de apparater, som därvid använts, alltmera

lättat. Metoden kunde med mycket stor sannolikhet utvecklas så, att den

bleve av synnerligt värde för sjökarteverket och skulle kunna möjliggöra

ytterst noggranna ortbestämningar med en felmarginal på endast cirka 100 m.

Härför krävdes emellertid ytterligare experimentell verksamhet. Försvarets

forskningsanstalt komme därvid att vara verket behjälpligt.

Av de för radiopejlutrustning anvisade medlen, tillhopa 71 000 kronor,

hade dittills disponerats 42 000 kronor, varför 29 000 kronor återstode odis

ponerade. Detta belopp hade avsetts för anskaffning av två pejlstationer för

tillhopa 24 000 kronor och en telefonisändare för 5 000 kronor.

Med anledning av det ändrade utgångsläget komme de båda pejlstationerna

ej att inköpas. Telefonisändaren syntes däremot fortfarande komma att be

hövas, övergången till radioekometoden påkallade omdisponering av sistnämnda

för två pejlstationer upptagna summa 24 000 kronor, varom verksledningen

i särskild ordning avsåge att göra underdånig framställning. Medels

anvisning för anskaffande av apparatur, som komme att påfordras för utnyttjande

av de vunna resultaten, syntes bliva erforderlig. Enligt verkets 10- årsplan skulle utsjölodning bedrivas redan under budgetåret 1946/47, men

på grund av sannolikt ännu bestående minrisk, mäste sistnämnda verksamhet

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Departements
chefen.

begränsas, övergången till ekoradiometoden komme därför ej att nämnvärt

påverka mätningsverksamheten under ifrågavarande budgetår.

Redan havda kostnader för sändarestationen syntes i viss mån kunna tillgodogöras,

medan det däremot syntes bliva svårt att få ut något värde för

pejlstationen. Alla möjligheter att härvidlag tillgodose .statens ekonomiska

intressen komme givetvis att tillvaratagas.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget har i enlighet med det

anförda beräknats till (125 000 -f 3 000 + 3 500 + 249 000 + 37 000 =)

417 500 kronor, eller i avrundat tal 418 000 kronor.

Medelsbehovet för fältarbeten till sjöss är i väsentlig mån avhängigt av

drivmedelspriserna. Verksledningen har i sina anslagsäskanden för nästa

budgetår räknat med följande priser, nämligen för motorbrännolja 135 kronor

per ton och för stenkol 73 kronor per ton. Emellertid torde dessa priser vara

något för högt beräknade. Vad angår motorbrännoljan synes anledning saknas

att räkna med högre pris än det som lagts till grund för marinförvaltningens

anslagsäskanden för nästa budgetår, eller 125 kronor per ton. Kolpriset uppgår

enligt från sjökarteverket inhämtade uppgifter i öppna marknaden för

närvarande till omkring 65 kronor per ton. örn de sålunda angivna drivmedelspriserna

läggas till grund för anslagsberäkningen, torde medelsbehovet

för fältarbeten kunna uppskattas till omkring 120 000 kronor. Enär med

hänsyn till sänkta drivmedelspriser en reservation å innevarande års anslag

örn åtminstone 5 000 kronor kan beräknas kvarstå vid ingången av nästa budgetår,

uppskattar jag medelsbehovet för fältarbeten till sjöss till (120 000 —- 5 000 =) 115 000 kronor. I likhet med vad som gällt för innevarande budgetår

bör beloppet ställas till förfogande allenast i den omfattning, som svarar

mot de under nästa budgetår rådande priserna.

Vid behandlingen av sjökarteverkets avlöningsanslag har jag beräknat

medel för avlöning till det vid det jordmagnetiska observatoriet å Lovö anställda

tekniska biträdet. Med hänsyn härtill borde medelsbehovet för driftkostnader

vid observatoriet kunna nedräknas med 4 000 kronor, motsvarande

de nuvarande avlöningskostnaderna för denna befattningshavare. Med hänsyn

till vad verksledningen anfört beträffande driftkostnadernas ökning i övrigt,

torde emellertid för ändamålet böra beräknas ett belopp av 3 500 kronor,

innebärande en minskning i förhållande till innevarande budgetår med allenast

2 000 kronor.

Det av verksledningen framlagda förslaget om överflyttning till avlöningsanslaget

av kostnaderna för avlöningar till viss kollektivavtalsanställd personal

— beräknade till 24 500 kronor — har jag, såsom av det föregående framgår,

ansett mig icke kunna biträda. Med tillämpning av de i sjökarteverkets

anslagsäskanden angivna grunderna borde därför medelsbehovet för rustning

och underhåll uppskattas till (249 000 + 24 500 =) 273 500 kronor. Emellertid

har verkets styrelse i skrivelse den 23 januari 1946, i samband med avgivande

av förslag rörande anordnande av servicelokaler å Beckholmen, uppgivit, att

vid bifall till detta förslag det för rustning och underhåll avsedda beloppet

med hänsyn till beräknad rationalisering av verksamheten kunde nedräknas

s. 285 Kontrollera mot PDF

285

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

med — förutom i anslagsäskandena angivet belopp, 13 000 kronor — ytterligare

5 500 kronor. Medelsbehovet för här avsett ändamål torde således

kunna uppskattas till (273 500 — 5 500 =) 268 000 kronor.

Till fältarbeten på land och till komplettering av båtmateriel beräknar jag

i enlighet med verkets förslag samma belopp som för innevarande budgetår,

3 000 kronor respektive 37 000 kronor.

Den av sjökarteverkets ledning omnämnda radioekometoden för ortbestämning

ur sikte av land synes ha vissa företräden framför den radiopejlmetod,

som de senaste åren försöksvis använts vid verket. Det synes mig därför

välbetänkt att, såsom styrelsen förutsatt, anskaffningen av radiopejlmateriel

tills vidare icke äger rum och att för sådan anskaffning anvisade medel vid

behov disponeras för anskaffning av och försök med ekoradiomateriel. Jag

förutsätter, att redan anskaffad radiopejlmateriel i görligaste män utnyttjas.

I enlighet med det anförda uppskattar jag medelsbehovet för nästa budgetår

under anslaget till (115 000 + 3 500 + 268 000 + 3 000 + 37 000 =) i

uppåt avrundat tal 430 000 kronor, innebärande en anslagsminskning med

35 000 kronor. Plan för anslaget torde få fastställas av Kungl. Majit.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

430 000 kronor.

(32.] Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag.

Anslaget har i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med 470 000 kronor.

Därjämte har, efter i propositionen 1945: 334 (s. 23 o. f.) framlagt förslag,

å tilläggsstat I till riksstaten för samma budgetår för ändamålet anvisats

ett reservationsanslag av 1 625 000 kronor. Medelsanvisningen för innevarande

budgetår utgör sålunda tillhopa 2 095 000 kronor.

I årets statsverksproposition (bilagan fjärde huvudtiteln, s. 300 f.) har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret

1946/47 beräkna ett reservationsanslag av 470 000 kronor. Vid anmälan

av denna anslagsfråga anförde jag, att beräkningen av anslaget finge framdeles

upptagas till bedömande efter förslag av överbefälhavaren och forskningsanstalten.

Liksom övriga anslag som uppfördes med beräknade belopp

borde även detta anslag upptagas med beloj)p som funnes uppfört i riksstaten

för löpande budgetår.

Vid anmälan av förutberörda äskande av medel å tilläggsstat erinrade jag,

att överbefälhavaren, efter samråd med armé-, marin- och flygförvaltningarna,

krigsmaterielverket samt försvarets forskningsanstalt, gjort framställning örn

anvisande av medel till särskild forsknings-, konstruktions- och försöksverksamhet.

Framställningen grundade sig på utlåtanden i fråga om inriktningen

av forsknings- och försöksverksamhet beträffande ny försvarsmateriel, vilka

i samband med utredningsarbetet rörande en ny försvarsorganisation avgivits

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

av vissa av överbefälhavaren och krigsrnaterielverket tillsatta organ för arbetet

med försvarsmaterielens utveckling, överbefälhavaren hade, erinrade jag

vidare, i sin skrivelse framhållit angelägenheten av att ifrågakommande nya

tekniska försvarsmedel i så avancerad form som möjligt på lämpligt sätt inordnades

i den nya försvarsorganisationen, vilken måste i hög grad bli beroende

av huru försvarsmedlen kunde komma att utvecklas. Beträffande kostnaderna

för den ifrågasatta verksamheten hade förutsatts, att i första hand

skulle tagas i anspråk medel, som för forskningsverksamhet disponerades av

forskningsanstalten eller för likartade ändamål ställts till förvaltningsmyndigheternas

förfogande. För att önskade resultat skulle kunna föreligga vid försvarsordningsförslagets

utarbetande måste emellertid, enligt vad i skrivelsen

anfördes, därutöver en tillfällig ekonomisk förstärkning lämnas under närmaste

tvåårsperiod. På grund av frågornas komplicerade natur och inbördes

sammanhang hade överbefälhavaren icke ansett det lämpligt och möjligt att

redan nu precisera kostnaderna och låsa fast dem till vissa problem eller vissa

förväntade resultat.

1945 års försvarskommitté anförde i utlåtande över framställningen, att

det med hänsyn till det åt kommittén lämnade utredningsuppdraget givetvis

framstode såsom i hög grad önskvärt, att erforderliga anslagsmedel funnes

tillgängliga för sådan forsknings-, konstruktions- och försöksverksamhet,

vars resultat kunde tillvaratagas vid övervägandena rörande utformningen av

försvarsorganisationen för tiden efter den löpande femårsperiodens utgång.

Kommittén ville därför — utan att kunna taga ställning till frågan örn anslagens

storlek — tillstyrka, att den remitterade framställningen lades till

grund för proposition till riksdagen i ämnet. Då det emellertid syntes

önskvärt att kunna utnyttja ifrågakommande anslag för de forskningsuppgifter,

som i belysning av de senaste krigserfarenheterna överhuvud taget

tedde sig mest angelägna, ville kommittén för sin del ifrågasätta, huruvida

anslagsäskandet borde bindas vid de i framställningen särskilt angivna ändamålen.

Det syntes i stället böra få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare

bestämma över användningen av de medel, som kunde komma att anvisas.

För egen del anförde jag i huvudsak följande.

I de riktlinjer för utredningen om en ny försvarsordning som i propositionen

nr 45 förelädes innevarande års riksdag framhöll föredragande departementschefen,

att en viktig uppgift vid utredningen vore att söka anpassa

försvarets organisation och inriktning efter erfarenheterna från kriget. Dessa

synpunkter underströkos av riksdagen i dess skrivelse nr 368 och ha även

framhållits i direktiven för den nya försvarsutredningen — 1945 års försvarskommitté.

En av de svåraste uppgifterna för försvarskommittén blir utan tvivel att

bedöma på vad sätt nya försvarsmedel som framkommit eller beräknas framkomma

kunna inverka på försvarsorganisationens framtida utformning. Vissa

av dessa försvarsmedel äro redan framställda i vårt land. Andra äro för oss

kända och befinna sig under vidareutveckling eller projektering. Beträffande

åter andra är ett ofta omfattande forsknings- och försöksarbete erforderligt.

Det synes mig uppenbart, att forskningen på ifrågakommande områden

måste inom en godtagbar kostnadsram forceras under den närmaste tiden så

s. 287 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

287

att resultaten kunna i största möjliga utsträckning beaktas vid ställningstagandet

till frågan örn försvarsorganisationens utformning. Jag delar därför

överbefälhavarens och försvarskommitténs uppfattning om att medel för

ändamålet böra ställas till förfogande utöver dem som nu stå till buds.

De kostnadsberäkningar, som överbefälhavaren framlagt, täcka de möjligheter,

som nu bedömas föreligga för forskning, konstruktion och försök beträffande

vissa speciella områden. Överbefälhavaren har ansett det icke

lämpligt eller möjligt att låsa medelsanvisningen att avse vissa problem eller

vissa förväntade resultat. Samma uppfattning har uttalats av försvarskommittén.

Även enligt min mening skulle det vara mindre ändamålsenligt att i

detta sammanhang binda medelsanvisningen till bestämda forskningsobjekt.

Det synes böra ankomma på Kungl. Maj:t att med ledning av de erfarenheter,

som vunnits och successivt vinnas, träffa avgörande rörande anslagsanvändningen

så att verksamheten kan inriktas på sådant sätt och på sådana arbetsområden

att bästa möjliga resultat kunna uppnås. För innevarande budgetår

torde det av överbefälhavaren äskade beloppet, 1 625 000 kronor, få anses

tillräckligt. Vid beräkningen av detta belopp har förutsatts, att för ändamålet

kunna disponeras, förutom anslag till förfogande för forskningsanstalten och

andra myndigheter, vissa medel som för ändamål, vilka här äro i fråga, under

beredskapstiden anvisats från förskottsanslag till engångsutgifter. Frågan

örn fortsatt disposition av dessa senare medel, nu redovisade å vederbörligt

täckningsanslag, torde i annat sammanhang få upptagas.

Det forskningsarbete som med anlitande av ifrågavarande medel bedrives

bör givetvis utföras under ledning av eller i direkt samarbete med det för

dylik verksamhet inrättade organet —• försvarets forskningsanstalt. Ehuru

en del av nämnda medel avses för konstruktionsarbete och andra uppgifter,

som jämlikt gällande arbetsfördelning ankomma på försvarsgrensförvaltningarna,

finner jag det ändamålsenligt, att det av mig förordade beloppet

anvisas såsom förstärkning av det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget

till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet. De

sålunda anvisade medlen böra tagas i beräkning vid bestämmandet av belastningen

å försvarets kostnadsram jämlikt 1942 års försvarsbeslut.

Frågan örn anvisande av medel fortsättningsvis för samma ändamål torde

få framdeles upptagas till bedömande efter förslag av överbefälhavaren och

forskningsanstalten.

Riksdagen (skrivelse 1945: 545) framhöll angelägenheten av att forskningsverksamheten

på det militära området påskyndades så att resultaten så långt

möjligt vore kunde utnyttjas vid ställningstagande till fråga örn försvarsorganisationens

utformning för tiden efter den löpande femårsperiodens utgång.

Riksdagen anvisade med anledning härav det äskade anslaget.

I skrivelse den 13 februari 1946 har forskningsanstaltens styrelse, efter samråd

med bland andra överbefälhavaren, framlagt beräkningar rörande behovet

av medel för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1946/47. Då ärendet är

av den natur att närmare redogörelse för detsamma icke kan lämnas till statsrådsprotokollet,

får jag beträffande detaljerna i medelsberäkningen hänvisa

till handlingarna i ärendet, vilka komma att ställas till riksdagens statsutskotts

förfogande. Av beräkningarna inhämtas, att kostnaderna för forskningsverksamheten

för nifsta budgetår uppskattats till 4 039 000 kronor. På anförda

skäl föreslår emellertid anstalten, att anslaget för nästa budgetår begränsas

till 3 500 000 kronor.

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Kungl. Majlis proposition nr 120.

Departements- Ifrågavarande forskningsverksamhet har nu kommit tämligen väl i gång och

chefen. ar av ,jen största betydelse vid planläggandet av försvarets organisation och

behov av utrustning under de närmaste åren. Det är därför angeläget att, såsom

jämväl förutsattes i fjol, fortsatt anslag anvisas för ändamålet. Mot de

föreliggande kostnadsberäkningarna, i vilka hänsyn tagits till tillgången på

forskarpersonal och möjligheterna till materielanskaffning för forskningsverksamheten,

synes i huvudsak intet vara att erinra. Jag förordar, att för

ändamålet anvisas ett reservationsanslag av 3 500 000 kronor för nästa budgetår.

I likhet med det för innevarande budgetår anvisade anslaget bör det

sålunda förordade anslaget fördelas efter bestämmande av Kungl. Majit.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

3 500 000 kronor.

[33.] Försvarets socialbyrå: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget — nu

benämnt Försvarets anställningsbyrå: Avlöningar och för innevarande budgetår

uppfört med 67 000 kronor — disponeras enligt personalförteckning och

avlöningsstat, införda å s. 163 i statsliggaren för budgetåret 1945/46.

Från en i avlöningsstaten uppförd anslagspost å 9 400 kronor till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, utgå dels till ordföranden

i byråns styrelse arvode av 1 200 kronor, för år räknat, dels till anställningsbyråns

styrelses ledamöter och suppleanter —- med undantag för ordföranden

och befattningshavare vid byrån — sammanträdesarvoden å 20 kronor

för dag, dels ock, med iakttagande av gällande bestämmelser rörande

arvodesbefattningar för pensionerad personal vid försvarsväsendet m. m., till

en pensionerad underofficer arvode, motsvarande nettolönen i löneklassen

UO 7.

Personalförteckningen upptager, såsom tjänsteman å ordinarie stat, en

chef i lönegraden C 6 och, såsom extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad

än 20, en förste byråsekreterare i lönegraden Eo 24. Genom en till avlöningsstaten

fogad föreskrift har Kungl. Majit förklarat, att det, intill dess Kungl.

Majit annorlunda bestämmer, skall åligga chefen för anställningsbyrån att,

utan rätt till särskild ersättning, jämväl vara chef för statens arbetsmarknadskommissions

värnpliktshjälpsbyrå samt övrig personal vid anställnings

byrån att enligt föreskrifter, som meddelas av byråns styrelse i samråd med

arbetsmarknadskommissionen, fullgöra arbetsuppgifter, vilka ankomma på

värnpliktsh jälpsbyrån.

Utöver de i personalförteckningen uppförda befattningarna finnas följande

befattningar inrättade vid byrån, nämligen en amanuens i högst lönegraden

Eo 18, en assistent i lönegraden Eo 15, en kansliskrivare i lönegraden

Eo 11, en expeditionsvakt i lönegraden Eo 6 samt två kontorsbiträden i lönegraden

Eo 4 och ett kontorsbiträde i lönegraden Ex 4. Av de extra ordinarie

befattningarna vid byrån är befattningen för expeditionsvakt ännu icke till
-

s. 289 Kontrollera mot PDF

289

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

satt, enär expeditionsvaktsgöromålen ombesörjas av hos statens arbetsmarknadskommission

anställd expeditionsvaktspersonal. Å andra sidan uppehåller

kansliskrivaren hos anställningsbyrån befattningen såsom registrator hos

värnpliktshjälpsbyrån och tages enligt uppgift praktiskt taget helt i anspråk

härför.

I årets statsverksproposition (bilagan fjärde huvudtiteln, s. 302) har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, för budgetåret 1946/47 till Försvarets anställningsbyrå: Avlöningar

beräkna ett förslagsanslag av 67 000 kronor. Vid anmälan av denna anslagsfråga

anförde jag, att statens arbetsmarknadskommission avgivit förslag till

ändring av gällande bestämmelser örn familjebidrag, varvid förutsatts att

anställningsbyrån skulle i stället för kommissionen förordnas såsom tillsynsmyndighet

för familjebidragsärenden m. m. Då ifrågavarande förslag

kunde först framdeles prövas och förslagets genomförande påverkade beräkningen

av förevarande anslag, fann jag det lämpligt, att anslaget i statsverkspropositionen

uppfördes med beräknat belopp. Beträffande anslagets beräkning

hänvisar jag till vad i det föregående anförts vid anmälan av fråga örn

anslag till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar.

Genom propositionen 1946: 73 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

godkänna förslag till förordning örn familjebidrag åt värnpliktiga m. m.

(familj ebidragsförordning). Förslaget bygger på förutnämnda av arbetsmarknadskommissionen

framlagda förslag. Vid anmälan av propositionen fann

jag mig i likhet med kommissionen böra förorda, att försvarets anställningsbyrå

skulle bliva tillsynsmyndighet för familj ebidragsverksamheten och erhålla

vissa därmed jämförliga uppgifter i fråga örn värnpliktslån m. m. Jag

förutskickade, att jag i annat sammanhang finge återkomma till frågan örn

vilka ändringar i byråns organisation som borde föranledas härav.

Jag upptager nu denna fråga till behandling och anmäler samtidigt frågan

örn byråns medelsbehov för nästa budgetår.

I skrivelse den 19 december 1945 har försvarets anställningsbyrå äskat

ett avlöningsanslag av 114 000 kronor för budgetåret 1946/47. Av framställningen

inhämtas följande.

Erfarenheterna av anställningsbyråns hittillsvarande verksamhet hade givit

vid handen, att personalen vore väl knapp trots att antalet avgående underbefäl

hösten 1945 varit avsevärt lägre än som normalt räknats med i 1942

års försvarsorganisation. Främst ärenden angående övergångsersättningar

till därtill berättigat manskap hade visat sig arbetskrävande. — Vidare hade

erfarenheten givit vid handen, att avsevärd tid måste ägnas åt upplysningsverksamhet

rörande civilanställningsförhållandena. Avgående manskap hade

visat sig äga mycket ringa kännedom örn arbetsmarknadsförhållandena och

om yrkesutbildningsmöjligheterna. Det hade framför allt visat sig, att avgående

manskap i mycket stor utsträckning sökte inträde i privata skolor

och utbildningsanstalter, som uttoge avsevärda kursavgifter och icke vore

underställda statlig kontroll, och detta oaktat statliga eller statsunderstödda

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 120. *7j 46 19

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Kungl. Majds proposition nr 120.

anstalter på området funnes. Vidare förekomme att f. d. anställda träffade

överenskommelser med arbetsgivare om oavlönad provtjänstgöring även i fall,

där någon ersättning från arbetgivaren skäligen borde utgå till den provtjänstgörande.

I dylika fall borde byrån givetvis åstadkomma rättelse. För

framtiden vore det önskvärt, att orienteringar lämnades den berörda personalen

genom bland annat föredrag vid förbanden, varigenom kunde förhindras,

att vederbörande komme att utnyttja sina civilanställningsförmåner

på icke avsett sätt. — Härtill komme att byrån i betydande utsträckning tagits

i anspråk såsom rådgivare åt förbands- och högre chefer vid handläggning av

anställnings- och liknande ärenden för fast anställt manskap.

Även örn en minskning av manskapskadern bleve resultatet av pågående

utredning örn manskapskaderns sammansättning m. m., syntes anställningsbyråns

personal bli i behov av ökning, örn byrån på avsett sätt skulle kunna

fylla sina arbetsuppgifter.

Statens arbetsmarknadskommission hade vid beräkningen av medelsbehovet

för budgetåret 1946/47 utgått från att de värnpliktshjälpsbyrån inom

kommissionen åliggande arbetsuppgifterna från och med ingången av nästa

budgetår skulle överflyttas på anställningsbyrån, varför kommissionen icke

räknat med något medelsbehov för kommissionens del för nu ifrågavarande

arbetsuppgifter i vad avsåge tiden efter den 1 juli 1946. Styrelsen för försvarets

anställningsbyrå hade för egen del intet att erinra mot det av arbetsmarknadskommissionen

framlagda förslaget. Anställningsbyrån borde emellertid

utbyggas och delvis omorganiseras i samband med att dessa nya uppgifter

tillkomme.

Vad först anginge byråns benämning, kunde det ifrågasättas, huruvida

denna icke borde ändras för att angiva även dess nya uppgift. »Försvarets

anställningsbyrå och socialvårdsmyndighet» syntes kunna ifrågakomma såsom

benämning. Byråns styrelse ansåge sig dock icke böra taga bestämd ståndpunkt

till denna fråga.

Vidkommande sättet för de militära socialvårdsärendenas handläggning,

i den mån denna icke skulle ankomma på byråns chef eller övriga befattningshavare

vid byrån, borde — liksom i arbetsmarknadskommissionen —

inom byrån finnas inrättad en särskild delegation, som skulle lia till uppgift

att i styrelsens ställe till behandling och avgörande upptaga ärenden

rörande beviljande av värnpliktslån, ändring i tidigare meddelade beslut

rörande återbetalning av dylika lån m. m., framställningar rörande ändringar

i gällande författningar rörande familjebidrag och värnpliktslån m. m., remisser

från Kungl. Majit, kammarrätten eller andra myndigheter i ärenden av

principiell natur, som rörde värnpliktslåne- och familj ebidragsverksamheten

samt dithörande områden, ävensom andra viktigare ärenden, som vore av

natur att böra avgöras i annan ordning än av byråns ordförande eller chef

men icke funnes böra hänskjutas till anställningsbyråns styrelses handläggning.

Det syntes nämligen icke erforderligt, att styrelsen i sin helhet skulle

sammanträda för handläggning av dylika ärenden. Denna vore heller icke

sammansatt så, att densamma i allmänhet kunde anses vara lämplig för hand
-

s. 291 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 291

läggning av dessa slag av ärenden. Den inom kommissionen befintliga delegationen

utgjordes av arbetsmarknadskommissionens ordförande och chef, som

tillika vore ordförande i delegationen, samt tre andra av Kungl. Majit särskilt

utsedda ledamöter, av vilka en tillika vore vice ordförande i delegationen.

Styrelsen holle före, att den föreslagna delegationen inom anställningsbyrån

borde utgöras av styrelsens ordförande, tillika ordförande i delegationen,

anställningsbyråns chef, som samtidigt borde vara vice ordförande i

delegationen, två representanter för det allmänna samt chefen för försvarsstabens

personalvårdsavdelning, varigenom önskvärd anknytning skedde till

den militära personalvårdens ledning inom försvaret, ävensom den ledamot av

anställningsbyråns styrelse, som representerade det fast anställda manskapet,

vilken styrelseledamot borde ingå i delegationen med hänsyn till att f. d.

underbefäl visat sig i förhållandevis stor utsträckning söka värnpliktslån för

studier och etablerande av rörelse.

Ersättning till delegationens ledamöter borde utgå efter samma grunder

som de, vilka gällt och alltjämt gällde för ledamöterna av arbetsmarknadskommissionens

motsvarande delegation och även gällde för ledamöterna av

byråns styrelse. Ledamot av delegationen — med undantag för dess ordförande

och vice ordförande — borde alltså äga åtnjuta arvode med 20 kronor

för varje dag han deltoge i delegationens sammanträden eller eljest utförde

arbete för delegationens räkning. Vid resor, som företoges i anledning

av uppdraget, borde resekostnads- och traktamentsersättning utgå enligt

klass IB i allmänna resereglementet.

Kostnaderna för delegationens sammanträden kunde för nästa budgetår

beiäknas till 3 200 kronor. Då anställningsbyråns styrelse visat sig böra sammanträda

förhållandevis ofta, syntes det nu beräknade beloppet för sammanträdesarvoden

till styrelsens ledamöter böra uppräknas med 400 kronor. Anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,

som i avlöningsstaten för innevarande budgetår vore uppförd med ett belopp

av 9 400 kronor, borde alltså för budgetåret 1946/47 upptagas med ett belopp

av 13 000 kronor.

Vid bedömande av personalbehovet vid anställningsbyrån från och med

nästa budgetår borde man utgå från att den nuvarande personaluppsättningen

vore fullt sysselsatt med de arbetsuppgifter, som för närvarande ålåge byrån,

och att denna personaluppsättning till och med vore väl knapp. De nytillkommande

arbetsuppgifterna medförde alltså behov av ny personal

vid byrån. Dessa nya uppgifter innefattade, att byrån skulle

1) vara tillsynsmyndighet i fråga om tillämpningen av författningarna

rörande familjebidrag åt i tjänst varande värnpliktiga (för närvarande såväl

krigs- som fredsfamiljebidragsförfattningarna, vilka författningar av arbetsmarknadskommissionen

föreslagits skola ersättas med en för såväl krigs- som

fredsförhållanden gällande familjebidragsförordning jämte tillhörande familjebidragskungörelse),

2) vara tillsynsmyndighet i fråga om tillämpningen av författningarna

rörande familjebidrag åt värnpliktiga m. fl., vilka drabbats av kroppsskada

(SFS 1941:591 med ändringar samt 1944:457),

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

3) vara långivande myndighet i fråga om värnpliktslån från värnpliktslånefonden

(SFS 1945:494),

4) handhava värnpliktslåneverksamheten, i den mån den icke ankomme

på värnpliktslånenämnderna eller avsåge förvaltningen av lån, enligt värnpliktslåneförordningen

(SFS 1940:824 med ändring 1942:522), kungörelsen

angående värnpliktslån till viss långtidsinkallad militär personal (SFS

1945: 195) och kungörelsen angående värnpliktslån till vissa under militärtjänstgöring

skadade (SFS 1945:495),

5) vara centralt organ för handläggning av ärenden rörande övergångsförmåner

till viss långtidsinkallad militär personal (SFS 1945: 194),

6) taga viss befattning med tillämpningen av förordningen angående indrivning

av utskylder hos värnpliktiga m. fl. (SFS 1944:283), samt

7) handlägga och besluta i ärenden rörande ersättning (till kommuner)

för oriktigt utbetalade familjebidrag m. m. (kungl, brev den 22 juni 1944).

Ärenden, som gällde omskolning av i beredskapstjänst skadade, avsåges

icke skola överflyttas till anställningsbyrån, enär dessa ärenden ansetts vara

av karaktär att fortfarande böra handläggas av arbetsmarknadskommissionen.

Vissa av de nämnda uppgifterna för anställningsbyrån kunde dock beräknas

komma att bortfalla efter viss tid, nämligen uppgifter som avsåge

förmåner åt långtidsinkallade, oriktigt utbetalade familjebidrag och värnpliktslån

i annan ordning än från värnpliktslånefonden. För övriga arbetsuppgifter,

som avsåges skola överflyttas på byrån, borde beräknas nya befattningshavare.

Styrelsen för anställningsbyrån hade, efter samråd i ärendet

med arbetsmarknadskommissionen, kommit till följande resultat beträffande

beräkningen av det ökade personalbehovet.

För handläggning av ärenden rörande familjebidrag till i tjänst varande

värnpliktiga samt i militärtjänst skadade och till deras efterlevande beräknades,

efter återgång till fredsförhållanden, erfordras mer än en befattningshavare.

Man måste nämligen räkna med att tillsynsmyndighetens arbete med dessa

ärenden bomme att — i förhållande till antalet inkallade värnpliktiga — bliva

mera omfattande efter återgång till fredsförhållanden än under krigsåren,

ty familj ebidragsnämndernas ledamöter och befattningshavare komme att få

mindre erfarenhet på sitt verksamhetsområde än under krigsåren, och redan

nu hade det visat sig, att man i kommunerna vore benägen att avskaffa de

särskilda familj ebidragsnämnderna och överflytta deras uppgifter på annat

kommunalt organ, vilket alltså jämväl skulle fungera som familjebidragsnämnd.

Detta innebure, att familjebidragsärendena komme att handläggas av personer,

som besutte mindre kunskap på området än som varit tillfinnandes

hos de särskilda familj ebidragsnämnderna, och detta komme utan tvivel att

föranleda förhållandevis många förfrågningar hos tillsynsmyndigheten. Denna

myndighets rådgivande verksamhet lomme också att ökas i samband med

att de särskilda heltidsanställda revisorerna, vilka funnits anställda i praktiskt

taget samtliga län, komme att entledigas senast med utgången av innevarande

budgetår. Dessa revisorer hade nämligen i stor utsträckning fungerat såsom

konsulenter åt familjebidragsnämnderna, och deras uppgift härutinnan komme

i stället att ankomma på tillsynsmyndigheten. Det borde också bemärkas,

att vissa familjebidragsärenden vore av karaktär att skola underställas tillsynsmyndigheten

och att icke minst dessa ärenden vore arbetskrävande. Vid

bifall till kommissionens förslag i fråga örn ny familjebidragsförordning

s. 293 Kontrollera mot PDF

293

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

skulle sålunda ärenden rörande utgivande i vissa fall av familjepenning till

värnpliktigs moder med samma belopp, som vore föreskrivet för värnpliktigs

hustru (husföreståndarinna), rörande beviljande av flyttningsbidrag eller

näringsbidrag till värnpliktig, som fullgjorde första tjänstgöring (tjänstgöring

i en följd) och rörande bostadsbidrag till ensamstående värnpliktig, som fullgjorde

tjänstgöring av nyss nämnd art, ävensom rörande utgivande av familjebidrag

till anhörig eller närstående, som icke utan vidare räknades såsom

familjemedlem, underställas tillsynsmyndighetens prövning i varje särskilt

fall. Dessa ärenden måste kunna snabbt avgöras av tillsynsmyndigheten.

Styrelsen hade funnit, att för handläggningen av dessa ärenden fordrades en

befattningshavare med ställning såsom byråsekreterare och att denne därjämte

måste erhålla visst biträde av annan befattningshavare för att hinna

fullgöra sina arbetsuppgifter. Ehuru skäl kunde anföras för denne byråsekreterares

placering i högre lönegrad, funne sig styrelsen dock böra nu begränsa

sitt förslag till att gälla en placering i lönegraden Eo 21.

Ytterligare en byråsekreterare i lönegraden Eo 21 erfordrades för handläggningen

av värnpliktslåneärendena. Dessa ärenden, som i fredstid skulle

direkt avgöras av tillsynsmyndigheten för fredsfamiljebidragsförfattningarna,

hade enligt redan vunnen erfarenhet visat sfg vara mycket arbetskrävande.

Tills vidare finge byrån också att handlägga ärenden rörande värnpliktslån

till långtidsinkallade och beredskapsinvalider och under viss tid även till

värnpliktiga, vilka vore hänförliga under 1940 års värnpliktslåneförordning.

Även dessa ärendens handläggning toge sin tid och fordrade arbetskraft. Den

omständigheten att 1940 års värnpliktslåneförordning och kungörelsen om

värnpliktslån till långtidsinkallade kunde komma att upphöra att gälla under

nästa budgetår, innebure heller icke, att byrån bleve helt befriad från att taga

befattning nied dylika värnpliktslåneärenden. I fråga örn enligt dessa författningar

beviljade lån bomme nämligen jämväl därefter att kvarstå vissa

arbetsuppgifter, som sammanhängde med de beviljade lånens återbetalning

eller avskrivning.

Styrelsen räknade sålunda nied att vid byrån skulle inrättas en befattning

för byråsekreterare i lönegraden Eo 21, avsedd för handläggning av värnpliktslåneärenden.

I det föregående hade framhållits, att man måste räkna med att byråsekreteraren

för ärenden rörande familjebidrag måste ha tillgång till en medhjälpare,

då byråsekreteraren icke kunde beräknas hinna ensam handlägga alla

på honom ankommande ärenden. Denne medhjälpare beräknades emellertid också

kunna biträda med handläggningen av andra ärenden, såsom rörande skatteanstånd,

utredningar i ärenden rörande bidrag från Stiftelsen Kungafonden

och från anslag till särskilda bidrag åt inkallades familjer, därest medel —

motsvarande dem, som under krigsåren stått till landshövdingarnas förfogande

— även i fredstid bomme att kunna disponeras. Därjämte beräknades denne

befattningshavare jämväl skola biträda vid handläggning av vissa civilanställningsärenden.

Härigenom kunde alltså anställningsbyråns redan nu ådagalagda

behov av ytterligare personal för civilanställningsverksamhetcn åtminstone

tills vidare tillgodoses, utan att arbetskrafterna för denna verksamhet

ökades mod särskild befattningshavare. Befattningen beräknades för

amanuens, högst lönegraden Eo 18.

Utöver det sålunda anmälda behovet av nya, kvalificerade befattningshavare

vid anställningsbyrån för bestridande av de nytillkommande arbetsuppgifterna

syntes emellertid antalet dylika befattningshavare böra ökas med

ytterligare en. Det borde nämligen icke förbises, att byrån i egenskap av

tillsynsmyndighet för familjebidragsförfattningarna borde genom befattningshavare

vid byrån avlägga besök hos familjebidragsnämnderna och därvid

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

Kungl. Mcij:ts proposition nr 120.

granska av nämnderna fattade beslut och även kontrollera deras medelsförvaltning.

Under krigsåren hade särskilda revisorer varit heltidsanställda hos

praktiskt taget samtliga länsstyrelser, och dessa revisorer hade tid efter annan

besökt familjebidragsnämnderna. Kostnaderna för dessa revisorer hade täckts

av till arbetsmarknadskommissionens förfogande ställda medel. Erfarenheten

hade givit vid handen, att deras verksamhet medfört sådana besparingar

för statsverket genom att de förhindrat utbetalning av för höga bidragsbelopp,

att kostnaderna för deras avlöning och resor m. m. väl täckts. Visserligen

vore det förutsatt, att revisionen av familjebidragsnämndernas verksamhet

från och nied den 1 juli 1946 skulle direkt åvila länsstyrelserna, men detta

uteslöte icke, att även tillsynsmyndigheten borde verkställa granskning av

familjebidragsnämndernas sätt att handhava sina åligganden. För att tillsynsmyndigheten

skulle kunna rätt fylla sin uppgift måste det till och med

anses, ofrånkomligt, att befattningshavare hos denna genom besök hos

familjebidragsnämnder och länsstyrelser förvissade sig örn att författningsbestämmelserna

tillämpades på avsett sätt av nämnderna. Det kunde heller

knappast råda något tvivel örn att kostnaderna för en för detta ändamål särskilt

beräknad befattningshavare hos tillsynsmyndigheten komme att uppvägas

av de besparingar, som utvunnes genom att nämnderna föranleddes

i vissa fall nedsätta bidragsbelopp, som beviljats. Styrelsen funne sig

därför böra föreslå inrättande av ytterligare en befattning för byråsekreterare

i lönegraden Eo 21, d. v. s. i den vanliga lönegraden för revisorer. Med hänsyn

till önskvärdheten att befattningshavarna tid efter annan omplacerades,

syntes benämningen byråsekreterare böra komma i fråga i stället för revisor.

I. sammanhanget finge framhållas, att styrelsen förutsatte, att jämväl befattningshavare

hos byrån, vilka företrädesvis skulle handlägga civilanställningsarenden,

i samband med andra tjänsteresor skulle åläggas att besöka

familjebidragsnämnder och granska deras verksamhet.

Yad därefter anginge biträdespersonalen vid byrån, måste antalet biträden

för skrivgöromål ökas med tre till sex. För att byrån skulle erhålla en

föreståndarinna för skrivbyrån, borde en av de nya befattningarna uppföras

såsom kanslibiträde i lönegraden Eo 7, medan av de båda andra befattningarna

en borde uppföras såsom kontorsbiträde i lönegraden Eo 4 och en

såsom skrivbiträde i lönegraden Eo 2.

Enligt vad som sålunda föreslagits skulle byråns personal komma att

ökas med tre byråsekreterare i lönegraden Eo 21, en amanuens i högst lönegraden

Eo 18, ett kanslibiträde i lönegraden Eo 7, ett kontorsbiträde i lönegraden

Eo 4 och ett skrivbiträde i lönegraden Eo 2. Till jämförelse kunde

nämnas, att vid värnpliktshjälpsbyrån i statens arbetsmarknadskommission

för närvarande — förutom byråchefen — funnes sammanlagt 10 befattningshavare,

vilka uteslutande ägnade sig åt handläggningen av på byrån ankommande

ärenden, och att vissa av anställningsbvråns befattningshavare därjämte

biträdde vid handläggningen av ärenden inom värnpliktshjälpsbyrån.

Kostnaderna för löner till de nya befattningshavarna vid byrån uppginge,

efter vanliga beräkningsgrunder, till i runt tal 38 000 kronor. Anslagsposten

behövde emellertid icke med hänsyn till dessa lönekostnader ökas med mera

än 35 000 kronor, enär i dess för innevarande budgetår fastställda belopp

inginge 4 000 kronor för tillgodoseende av tillfälligt behov av arbetskraft för

civilanställningsverksamheten och detta belopp i förevarande sammanhang

kunde minskas med 3 000 kronor,

s. 295 Kontrollera mot PDF

295

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Av det sagda framginge, att byrån icke räknat med några befattningshavare

för handläggning av ärenden rörande övergångsförmåner till viss långtidsinkallad

militär personal och icke heller för handläggning av ärenden

rörande felaktigt utbetalade familjebidrag. Av sistnämnda slag av ärenden

hade omkring 15 000 förberedande behandlats inom arbetsmarknadskommissionen,

men besluts fattande i dessa ärenden hade måst anstå med hänsyn

till nödvändigheten att i första hand handlägga ärenden rörande övergångsförmåner.

I den mån anställningsbyrån kunde komma att behöva särskilda

arbetskrafter för handläggning av nyssnämnda slag av ärenden, förutsatte

styrelsen, att extra befattningshavare skulle få anställas och att kostnaderna

för deras avlönande skulle få bestridas med anlitande av anslaget

till försvarsberedskapens avveckling.

Med hänsyn till att byråns arbetsuppgifter bomme att ökas och omfatta

familjebidrags- och värnpliktslåneverksamheten m. m. och till att dessa arbetsuppgifter

komme att bliva bestående syntes det byråns styrelse, att chefens

för byrån ställning borde bli föremål för reglering. Dennes nuvarande lönesfållning

vöre bestämd med hänsyn till de anställningsbyrån nu åvilande

arbetsuppgifterna men chefens arbetsuppgifter och ansvar komme att bliva

betydligt ökade efter byråns omorganisation. Med hänsyn härtill syntes det

styrelsen, att befattningen borde uppflyttas från nuvarande lönegrad C 6 till

lönegraden C 8. Detta innebure en kostnadsökning av 2 000 kronor för år.

Vidare syntes det styrelsen erforderligt att uppflytta befattningen såsom

förste byråsekreterare hos byrån från lönegraden Eo 24 till Eo 26. Denne

befattningshavare vore nämligen ställföreträdare för byråns chef, och med

hänsyn till dennes ökade arbetsuppgifter måste förste byråsekreteraren få

sig ålagt att i större utsträckning än för närvarande på eget ansvar besluta i

på anställningsbyråns handläggning ankommande rekryterings- och civilanställningsärenden.

Han måste också i sin egenskap av ställföreträdare för

chefen deltaga i handläggningen av familjebidrags- och värnpliktslåneärenden,

för att han vid förfall för chefen skulle kunna fatta beslut i chefsärenden, som

avsåge sistnämnda verksamhetsområden. Av lönegradsuppflyttningen föranledd

kostnadsökning uppginge till, i avrundat belopp, 900 kronor för år.

Anslagsposten till rörligt tillägg borde i anslutning till den höjda anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal uppräknas med 5 400

kronor till 13 800 kronor.

överbefälhavaren har tillstyrkt bifall till anställningsbyråns förslag.

Benämningen Försvarets anställningsbyrå och socialvårdsmyndighet syntes

överbefälhavaren väl tung och dessutom missvisande, eftersom tillsyn över

socialvård i vanlig mening icke tillhörde byråns arbetsuppgifter. Benämningen

»Försvarets anställnings- och familjebidragsbyrå» syntes bättre motsvara

byråns arbetsuppgifter. Det borde med hänsyn till försvarets kostnads

ram uppmärksammas, att den föreslagna omorganisationen medförde, att icke

obetydliga årskostnader — omkring 60 000 kronor — överfördes till fjärde

huvudtiteln.

Försvarets civilförvaltning har funnit överflyttningen av de nya arbetsupp
-

s. 296 Kontrollera mot PDF

296

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

gifterna till anställningsbyrån uppenbarligen nödvändiggöra en förstärkning

av arbetskrafterna inom byrån. Civilförvaltningen ansåge sig sakna säkra hållpunkter

för att kunna bedöma, i vilken utsträckning ytterligare personal

erfordrades. Av vad anställningsbyrån anfört förefölle det dock som örn förslaget

i nu berört avseende finge anses motiverat. Mot vad i lönehänseende

föreslagits syntes i betraktande av arbetsuppgifternas art och omfattning intet

vara att erinra. Möjligen kunde det ifrågasättas, örn icke den ene av de föreslagna

byråsekreterarbefattningarna i lönegrad Eo 21 kunde utbytas mot en

befattning för en amanuens i lönegrad Eo 18. Inrättande av en särskild delegation

inom byrån för handläggning av vissa ärenden rörande familjebidrag

och värnpliktslån syntes ämbetsverket lämpligt. Yad i framställningen anförts

rörande delegationens sammansättning och arbetsformer samt ersättning till

delegationens ledamöter hade icke givit anledning till erinran. Mot kostnadsberäkningarna

syntes intet vara att invända.

Statskontoret har yttrat följande.

Under förutsättning att den föreslagna överflyttningen av arbetsuppgifter

från arbetsmarknadskommissionen till anställningsbyrån skedde komme å ena

sidan, bland annat, arbetsmarknadskommissionens värnpliktshjälpsbyrå med

omkring tio befattningshavare att kunna indragas och å andra sidan en viss

utökning av personalen hos anställningsbyrån bliva av behovet påkallad. Yid

bedömande av behovet av den oundgängligen erforderliga arbetsförstärkningen

för anställningsbyråns vidkommande borde enligt statskontorets mening

främst beaktas, att de arbetsuppgifter, vilka åvilat vederbörande tillsynsmyndighet

för familjebidrags- och värnpliktslåneverksamheten, i samband

med den förstärkta försvarsberedskapens avveckling otvivelaktigt måste successivt

undergå en väsentlig minskning. Vid sådant förhållande syntes stor

försiktighet böra iakttagas vid inrättandet av nya extra ordinarie befattningar

hos anställningsbyrån och — i avvaktan å närmare erfarenhet av verksamhetens

omfattning under åren närmast efter beredskapens upphörande — behovet

av ytterligare arbetskraft i största möjliga utsträckning tillgodoses

genom anställande av arvodesavlönade befattningshavare. Ämbetsverket finge

fördenskull föreslå, att utökningen av anställningsbyråns extra ordinarie personal

begränsades till allenast en befattningshavare i var och en av lönegraderna

21, 18, 4 och 2. För anställande av tillfällig, arvodesavlönad personal,

för vilket ändamål byrån för innevarande budgetår disponerade ett belopp

av 4 000 kronor, syntes i stället för föreslagna 1 000 kronor böra beräknas ett

till förslagsvis 8 000 kronor förhöjt belopp.

Yad särskilt anginge familjebidragsverksamheten hade revisionen därav

efter entledigande av de särskilda heltidsanställda revisorerna avsetts att från

och med den 1 juli 1946 direkt åvila länsstyrelserna. Enligt statskontorets mening

syntes behov icke föreligga att såsom en komplettering av länsstyrelsernas

reviderande verksamhet hos anställningsbyrån anställa en särskild befattningshavare

med uppgift att granska familjebidragsnämndernas och länsstyrelsernas

verksamhet. Ämbetsverket finge fördenskull avstyrka bifall till framställningen

örn inrättande av en särskild byråsekreterarbefattning för ändamålet.

Beträffande frågan om ändrad löneställning för chefen för anställningsbyrån

erinrade statskontoret, att befattningen genom beslut av 1945 års riksdag

i samband med utbrytningen av byråns verksamhet från arbetsmarknadskommissionen

hänfördes till lönegrad C 6. Det hade emellertid därvid förut
-

s. 297 Kontrollera mot PDF

297

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 120.

satts, att så länge vissa uppgifter avseende familjebidrags- och värnpliktslåneverksamheten

åvilade arbetsmarknadskommissionen, chefen för anställningsbyrån

utan särskild ersättning tillika skulle vara chef för kommissionens värnpliktshjälpsbyrå.

Med hänsyn härtill kunde statskontoret icke tillstyrka någon

uppf lynning av befattningen till högre lönegrad till följd av att berörda arbetsuppgifter

helt överflyttades till anställningsbyrån. Ej heller syntes skäl

föreligga för ändrad lönegradsplacering för den från och med innevarande

budgetår till lönegrad Eo 24 hänförda befattningen såsom förste byråsekreterare.

Inom anställningsbyrån borde — liksom nu vore fallet inom arbetsmarknadskommissionen

— vara inrättad en särskild delegation för handläggning

av vissa ärenden angående värnpliktslån. Med hänsyn till den minskning,

som kunde beräknas inträda i verksamhetens omfattning, kunde statskontoret

dock icke tillstyrka den föreslagna utökningen av delegationen.

Vidare syntes — med ändring av nu gällande bestämmelser — böra föreskrivas,

att ledamöterna skulle äga uppbära ersättning i enlighet med kommittékungörelsens

föreskrifter.

Allmänna lönenämnden och för svar sväsendets lönenämnd ha icke funnit

anledning till erinran mot de löneställningar, som föreslagits för den nytillkommande

personalen. Lönenämnderna funne motiverat, att vid ett genomförande

av den ifrågasatta utvidgningen av byråns verksamhet chefen för

byrån erhölle en förbättrad löneställning. Härvid syntes — förutom den av

styrelsen föreslagna placeringen i C 8 — en placering i C 7 kunna övervägas.

Vid ett ställningstagande till detta spörsmål borde enligt lönenämndernas

mening särskilt avseende fästas vid det förhållandet, att innehavaren av

chefsbefattningen bleve ansvarig för en omfattande verksamhet med en betydande

årsomslutning. Het syntes i hög grad bliva beroende av chefen, örn

familjebidragsverksamheten komme att bedrivas efter enhetliga linjer och på

sätt, som avsetts med gällande bestämmelser. Om också icke formellt komme

sålunda i realiteten att å chefen vila ett betydande ekonomiskt ansvar. Lönenämnderna

hade därför funnit övervägande skäl tala för att chefsbefattningen

placerades i C 8. Förste byråsekreteraren syntes, på sätt föreslagits, böra

uppflyttas från Eo 24 till Eo 26. I övrigt föranledde framställningen icke

något uttalande av lönenämnderna.

I särskilt yttrande har ledamoten i nämnden Joel Andersson framhållit att

visserligen, sedan riksdagen förelagts förslag örn inrättande av en befattning

såsom kanslichef hos statens organisationsnämnd med placering i lönegrad

C 8, vissa skäl talade för en förhöjd lönegradsplacering åt chefen för försvarets

anställningsbyrå liksom även för andra liknande tjänster. Dock ansåg

reservanten, att man borde låta med denna åtgärd anstå till dess erfarenhet

vunnits rörande arten och omfattningen av med befattningen enligt den förändrade

organisationen förenade göromål.

Såsom redan nämnts har jag i annat sammanhang förordat, att till anställningsbyrån

från arbetsmarknadskommissionen överflyttas de i det föregående

angivna arbetsuppgifterna. Vissa av dessa uppgifter äro, såsom av byrån

framhållits, betingade av den förstärkta försvarsberedskapen, och de kost
-

Departements
chefen.

s. 298 Kontrollera mot PDF

298

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 120.

nader, som därigenom uppkomma, böra bestridas från anslag till avveckling av

beredskapen. I detta sammanhang bör således prövas endast byråns behov

av arbetskraft för fullgörande av de arbetsuppgifter som i fredstid normalt

ankomma på byrån.

Från denna förutsättning har byrån beräknat behov föreligga av ytterligare

7 befattningshavare, nämligen 3 byråsekreterare i Eo 21, 1 amanuens i högst

Eo 18, 1 kanslibiträde i Eo 7, 1 kontorsbiträde i Eo 4 och 1 skrivbiträde i

Eo 2. Samtidigt skulle arbetsmarknadskommissionens personal minskas med

10 befattningshavare. För egen del finner jag byråns beräkningar i och för

sig godtagbara. Jag vill härvid fästa uppmärksamheten på att tillämpningen

av den familjebidragsförordning, varom förslag enligt det föregående framlagts,

torde ställa helt andra och större krav på tillsynsmyndigheten än som

varit fallet vid tillämpningen av motsvarande nu gällande bestämmelser. Å

andra sidan finner jag i likhet med statskontoret anledning föreligga att iakttaga

viss försiktighet vid utökningen av byråns personal. Det bör sålunda

framhållas, att den minskning av försvarets manskapskadrer, som framtvingas

av läget på arbetsmarknaden, kan komma att i varje fall på längre sikt leda

till en minskning rent kvantitativt av byråns befattning med civilanställnings- ■

frågor. Med hänsyn härtill och i väntan på närmare erfarenheter rörande arbetsomfattningen

förordar jag, att antalet byråsekreterare ökas med två. I

övrigt förordar jag bifall till byråns ifrågavarande förslag.

Jag finner det lämpligt att inom byrån finnes inrättad en särskild delegation

för behandling av viktigare familjebidrags- och värnpliktslåneärenden

m. m. Erfarenheterna av motsvarande anordning inom arbetsmarknadskommissionen

torde vara enbart gynnsamma. På Kungl. Majit lärer få ankomma

att meddela bestämmelser rörande delegationens sammansättning och arbetsuppgifter.

Anställningsbyråns beräkningar av kostnaderna för delegationens

verksamhet giva mig icke anledning till erinran. Statskontoret har ansett,

att kommittékungörelsens arvodesgrunder böra tillämpas vid bestämmandet

av arvoden åt delegationens ledamöter. Med anledning härav vill jag framhålla,

att anställningsbyråns förslag ansluter sig till de bestämmelser som

nu tillämpas beträffande byråns styrelse. Att fixera andra arvoden för delegationsledamöterna

lärer icke vara motiverat.

Vid löneregleringen i fjol för byråns chef förutsattes, att denne, så länge

vissa uppgifter avseende familjebidrags- och värnpliktslåneverksamheten

åvilade arbetsmarknadskommissionen, tillika skulle utan särskild ersättning

vara chef för kommissionens värnpliktshjälpsbyrå. Då dessa arbetsuppgifter

nu överflyttas till anställningsbyrån, kan det synas naturligt, att byråns chef

bör hava att även i fortsättningen fullgöra dessa arbetsuppgifter utan särskild

ersättning. Med hänsyn till nu rådande onormal arbetsbelastning synes dock

ett tilläggsarvode böra utgå. Ifrågavarande arvode torde böra bestridas från

fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Byråns förslag till ändrad löneställning för förste byråsekreteraren kan

jag icke nu biträda.

Vid bifall till vad sålunda av mig förordats bör förevarande anslag höjas

med 37 000 kronor till 104 000 kronor. Häremot svarande minskning av ar
-

s. 299 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 120. 299

betsmarknadskommissionens anslag torde komma att föreslås av chefen för

socialdepartementet.

Med hänsyn till byråns ändrade arbetsuppgifter synes densamma böra benämnas

Försvarets socialbyrå.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för Försvarets

socialbyrå, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänsteman å ordinarie stat.

1 chef ...................................................... C 6

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 förste byråsekreterare .................................. Eo 24

2 byråsekreterare..................................... Eo 21

dels godkänna följande avlöningsstat för Försvarets socialbyrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 14 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis.................. » 13 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 68 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... »_12 800

Rumma kronor 108 300

Särskilda uppl ör ds medel:

Pensionsmedel, förslagsvis........... kronor 4 300

Nettoutgift kronor 104 000

dels och till Försvarets socialbyrå: Avlöningar för budget
året

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 104000 kronor.

[34.] Försvarets socialbyrå: Omkostnader, förslagsanslag. Motsvarande anslag

är nu uppfört med 64 000 kronor och disponeras enligt följande av Kungl.

Maj:t fastställda omkostnadsstat:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.................................... kronor 300

2. Reseersättningar, förslagsvis .................................. » 2 000

3. Expenser m. m., förslagsvis .......... » 5 000

4. Publikationstryck, förslagsvis.....:............................ •» 4 700

5. Övriga utgifter:

a) Annonsering och annan upplysningsverksamhet för

manskapsrekryteringen, förslagsvis ...... kronor 50 000

b) Blankettryck för manskapsrekryteringen,

förslagsvis .................................. » 2 000 » 52 000

Summa kronor 64 000

s. 300 Kontrollera mot PDF

300

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, för ändamålet för budgetåret 1946/47

beräkna ett förslagsanslag av 64 000 kronor.

I sin förutnämnda skrivelse har försvarets anställningsbyrå hemställt, att

anslaget måtte för nästa budgetår höjas till 75 000 kronor. Till stöd härför har

anförts följande.

Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår påverkades givetvis av

den föreslagna utvidgningen av byråns arbetsuppgifter.

Anslagsposten till sjukvård m. m. borde sålunda med hänsyn till den ökade

personalen höjas med 300 kronor till 600 kronor.

Kostnaderna för reseersättningar — nu beräknade till 2 000 kronor —

komme att bliva avsevärt större dels med hänsyn till att resekostnader uppkomme

för vissa ledamöters deltagande i delegationens sammanträden dels

ock på grund av behovet att företaga resor för granskning av familj ebidragsnämndernas

verksamhet. Till följd härav borde anslagsposten höjas med 3 000

kronor till 5 000 kronor.

Anslagsposten till expenser m. m. måste likaledes höjas med ett avsevärt

belopp med hänsyn till familjebidrags- och värnpliktslåneverksamheten m. m.

och syntes icke kunna sättas till lägre belopp än 9 000 kronor. Vid angivande

av detta medelsbehov för expenser m. m. förutsatte styrelsen, att anställningsbyrån

skulle kunna få övertaga kontorsmaskiner och möbler m. m., som erfordrades

för den utbyggda byrån, av annan statlig myndighet, och att alltså

nyinköp skulle kunna undvikas, och vidare att kostnaderna för blankettryck

för familjebidrags- och värnpliktslåneverksamheten m. m. komme att bestridas

av försvarets civilförvaltning. Dessa kostnader kunde i fredstid beräknas

komma att uppgå till minst 10 000 kronor för år, enär samtliga för familjebidragsnämndernas

verksamhet erforderliga blanketter skulle tillhandahållas

av staten.

Anslagsposten till publikationstryck vore för innevarande budgetår upptagen

med ett belopp av 4 700 kronor och avsåges främst för bestridande av

kostnaderna för framställning av broschyr med upplysningar rörande antagning

av fast anställt manskap vid försvaret. Med hänsyn till nödvändigheten

att sprida denna broschyr i största möjliga utsträckning för att kunna tillgodose

försvarets behov av nyanställt manskap, hade beloppet visat sig vara

väl knappt beräknat. Innan ytterligare erfarenhet vunnits, syntes dock icke

skäl vara för handen att höja beloppet. Kostnader måste emellertid från och

med nästa budgetår beräknas jämväl för publikationstryck rörande familjebidrag

och värnpliktslån m. m. (anvisningar rörande författningarnas tillämpning,

cirkulär m. m.). Kostnaderna härför syntes icke kunna beräknas till

lägre belopp än 2 700 kronor. Anslagsposten syntes sålunda böra beräknas

till ett belopp av 7 400 kronor.

Vad slutligen anginge anslagsposten till övriga utgifter, d. v. s. till rekrvteringsverksamheten,

syntes, innan ytterligare erfarenhet vunnits, densamma

böra upptagas med oförändrat belopp. Visserligen hade under innevarande

budgetår förbandens chefer och rekryteringsofficerare gjort anspråk på annonsering

för manskapsrekrytering i väsentligt större utsträckning än byrån kunnat

tillgodose, men detta förhållande ägde samband med de för närvarande

rådande stora rekryteringssvårigheterna. I den mån dessa komme att bestå

även under nästa budgetår, syntes det ökade medelsbehovet för annonsering

kunna tillgodoses på det sättet, att Kungl. Maj:t medgåve byrån att överskrida

delposten till annonsering med visst belopp, under förutsättning att

förbanden tilldelade rekryteringsmedel i stället i motsvarande omfattning in
-

s. 301 Kontrollera mot PDF

301

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

besparades. Detta borde låta sig göra, enär såväl rekryteringsanslagen som

nu förevarande anslagspost vore beräknade med hänsyn till normala förhållanden.

Då rekryteringssvårigheter förelåge, uppkomme givetvis behov av

ökad upplysningsverksamhet och därmed av ökade medel för denna verksamhet,

men samtidigt finge förbanden mindre behov av rekryteringsmedel, varför

besparingar kunde göras å dem tilldelade medel.

Förslaget har icke givit försvarets civilförvaltning anledning till särskilt

uttalande.

Statskontoret har förordat en medelsanvisning av 71 000 kronor. Begränsningen

i förhållande till byråns förslag föranledes av att statskontoret räknat

med färre befattningshavare.

Mot anställningsbyråns anslagsberäkningar har jag intet att erinra. Den Departement*- av mig förordade minskningen av antalet befattningshavare i förhållande till chefen.

byråns förslag torde icke nämnvärt påverka medelsbehovet. Jag hemställer

således, under hänvisning till vad under föregående punkt anförts rörande

byråns benämning, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets socialbyrå: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

[35.] Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl., förslagsanslag. Efter

förslag i 1945 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 187) har

riksdagen (skrivelse nr 4, punkt 179) för innevarande budgetår anvisat ett

anslag av 61 000 kronor till Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl.

och ett reservationsanslag av 104 000 kronor till Engångsanskaffning av skärmbildsutrustningar

m. m. Anslagen disponeras på sätt framgår av statsliggaren

för detta budgetår, s. 183.

Vid anmälan av årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 4)

anförde jag, att förslag framlagts örn utförande under medicinalstyrelsens ledning

av en allmän skärmbildsundersökning i Sverige. Under tiden för inskrivning

av värnpliktiga och under tiden för deras inryckning till första

tjänstgöring vore avsikten att avbryta den allmänna skärmbildsundersökningen

samt i stället utnyttja personal och apparatur för undersökning av de värnpliktiga.

Kostnaderna för denna undersökning syntes böra belasta försvarets

anslag, varför särskilt anslag under fjärde huvudtiteln borde anvisas för ändamålet.

Då utredning angående kostnaderna härför påginge, hemställde jag,

under punkt 202, att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för här avsett

ändamål skulle beräknas ett anslag av 61 000 kronor.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har nu i skrivelse den 31 januari 1946 anfört,

att ämbetsverket efter samråd med medicinalstyrelsen och med beaktande

av vad chefen för socialdepartementet anfört vid anmälan av statsverkspropositionen

(femte huvudtiteln s. 330 f.) beräknat kostnaderna för skärmbildsundersökning

av värnpliktiga till 195 000 kronor. Kostnaderna hade beräknats

med utgångspunkt från att 100 000 värnpliktiga skulle undersökas och att

kostnaderna per man belöpte sig till 1 krona 95 öre, varav 1 krona 23 öre för

s. 302 Kontrollera mot PDF

Departements

thefen.

302 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

materielkostnader och 72 öre för personalkostnader. I sistnämnda belopp

inginge kostnader för röntgentekniker beräknade efter en månadslön av 500

kronor, vilket belopp med hänsyn till nuvarande läge på arbetsmarknaden

vore höjt med 50 kronor i förhållande till vad chefen för socialdepartementet

förordat i statsverkspropositionen vid anmälan av förslaget angående allmän

skärmbildsundersökning.

Försvarets civilförvaltning har anfört, att sjukvårdsförvaltningen beräknat

materielkostnaderna till 1 krona 23 öre per undersökning, medan chefen för

socialdepartementet vid anmälan av statsverkspropositionen utgått från en

kostnad av 1 krona för undersökning. Vidare erinrades örn förutnämnda höjning

av månadslönen för röntgentekniker. Kostnaderna för all av staten bedriven

skärmbildsundersökning syntes emellertid böra beräknas efter enhetliga

grunder. Med tillämpande av de i statsverkspropositionen angivna beräkningsgrunderna

uppskattades ifrågavarande kostnader till i runt tal 171 000

kronor.

Ifrågavarande kostnader synas böra beräknas på sätt av civilförvaltningen

anförts. Då emellertid vissa merkostnader synas komma att uppstå vid skärmbildsundersökningarna

för försvaret på grund av högre transportkostnader,

anser jag mig böra förorda, att förevarande anslag beräknas till 180 000 kronor.

Anslagshöjningen utgör 119 000 kronor. Då omfattningen av verksamheten

är beroende av de värnpliktigas antal, synes anslaget böra betecknas

såsom förslagsanslag. Jag förutsätter, att anslaget skall disponeras enligt av

Kungl. Majit meddelade bestämmelser och icke må utan Kungl. Majlis medgivande

överskridas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl. för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 180 000 kronor.

[36.] Kristillägg, förslagsanslag. I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln,

punkt 207) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Kristillägg för budgetåret 1946/47 beräkna ett

förslagsanslag av 20 500 000 kronor.

I statsverkspropositionen (bilagan Utgifter å driftbudgeten: För flera

huvudtitlar gemensamma frågor) har förutsatts, att kristillägg under nästa

budgetår skola utgå efter oförändrade grunder. Enligt numera verkställda

beräkningar kan medelsbehovet för detta ändamål uppskattas till i runt tal

20 000 000 kronor, med vilket belopp anslaget bör upptagas för nästa budgetår.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 20 000 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. .303

[37.] Provisoriskt lönetillägg, förslagsanslag. I årets statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, punkt 208) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret

1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 24 000 000 kronor.

Enligt de av innevarande års riksdag i anledning av propositionen nr 3 beslutade

grunderna skall provisoriskt lönetillägg för budgetåret 1946/47 utgå

meu vissa i propositionen angivna belopp till statliga befattningshavare med

lön enligt vissa löneplaner, varjämte förutsatts, att även andra befattningshavare

skola kunna efter särskild prövning komma i åtnjutande av löneförbättring.

Ett stort antal icke-ordinarie civila befattningshavare inom försvaret avlönas

från sakanslag — i flertalet fall anslag av reservationsanslags natur för anskaffning

eller underhåll av materiel. I likhet med vad som i propositionen nr 3 förutsatts

beträffande vissa befattningshavare, som icke åtnjuta lön enligt i det

föregående avsedda löneplaner, torde provisoriskt lönetillägg för den från

sakanslag avlönade personalen böra utgå från samma anslag, varifrån avlöningen

i övrigt bestrides. Detta torde böra komma till uttryck på det sätt,

att anslagen förklaras vara avsedda jämväl för provisoriskt lönetillägg. Då

vid beräkningen av ifrågavarande anslag icke kunnat tagas hänsyn till de

merkostnader för provisoriskt lönetillägg, som sålunda uppkomma, kunna an

slagen i vissa fall komma att visa sig otillräckliga. Kungl. Majit torde därför

böra utverka riksdagens bemyndigande att för här avsett ändamål överskrida

respektive anslag med högst belopp motsvarande det provisoriska lönetillägget.

Jag vill erinra örn att ett motsvarande bemyndigande för likartade fall utverkats

genom propositionen nr 3.

Det särskilda anslag till provisoriskt lönetillägg, som bör uppföras under

Ijärde huvudtiteln för nästa budgetår, bör i enlighet med vad här anförts

avses för bestridande av provisoriskt lönetillägg till befattningshavare med

avlöning från avlöningsanslag. Enligt verkställda beräkningar uppskattas

medelsbehovet under anslaget med dessa utgångspunkter till 24 000 000 kronor,

med vilket belopp anslaget således bör uppföras för nästa budgetår. Jag

förutsätter härvid, att kostnaderna för provisorisk löneförbättring till personal,

som avlönas med anlitande av avvecklingsanslag, liksom hittills skola

bestridas från sistnämnda anslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att

dels till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 24 000 000 kronor.

dels besluta, att under riksstatens fjärde huvudtitel uppförda

anslag till anskaffning eller underhåll av materiel m. m., från

vilka avlöningskostnader utgå till befattningshavare, som äro berättigade

till provisoriskt lönetillägg, skola vara avsedda jämväl

för dylikt tillägg,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i det

föregående förordats medgiva överskridande under budgetåret

s. 304 Kontrollera mot PDF

304

Kungl. Majda proposition nr 120.

1946/47 av genom riksdagens beslut maximerade anslag, som nyss

sagts.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erland Kock.

s. 305 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 120. 305

INNEHÅLLSEÖKTECKNING.

l Sid.

Översikt.................................................................... 1

I. Vissa särskilda frågor.

1. Vissa frågor beträffande omfattningen av försvarsgrenarnas personalstater

för nästa budgetår.............................................. 4

2. Andrad militärterritoriell indelning .................................. 4

3. De värnpliktigas tjänstgöring under budgetåret 1946/47 ............ 7

4. Försvarets manskapsorganisation...................................... 8

5. Andrad organisation av infanteriregemente.......................... 22

6. Rationalisering av driften vid matinrättningarna.................... 25

7. Den ekonomiska organisationen vid marinens lokala myndigheter.. 30

8. Löneställningen för ingenjörpersonalen vid arméns tygverkstäder .. 37

9. Bibehållen lön vid kompletteringsstndier ............................ 48

II. Vissa anslagsfrågor.

10. Försvarets civilförvaltning: Avlöningar .............................. 50

11. * » : Omkostnader ............................ 82

12. Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar ........................ 84

13. » » : Omkostnader ...................... 94

14. Arméförvaltningen: Avlöningar ...................................... 95

15. » : Omkostnader .................................... 110

16. Anskaffning av inventarier m. m. för tillbyggnad till ämbetshusen

å Ladugårdsgärde...................................................... 113

17. Försvarsstaben: Avlöningar .......................................... 114

18. » : Omkostnader ........................................ 134

19. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl......................... 136

20. » : Avlöningar till civil handräckningspersonal ................ 197

21. » : Familjebidrag ................................................ 202

22. » : Uttagning av motorfordon och motorredskap .............. 207

23. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl....................... 207

24. » : Avlöningar till civil handräckningspersonal .............. 232

25. » : Familjebidrag .............................................. 233

26. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl..................... 233

27. » : Avlöningar till civil handräckningspersonal ............ 252

28. » : Familjebidrag ............................................ 253

29. Sjökarteverket: Avlöningar............................................ 253

30. » : Omkostnader.......................................... 281

31. » : Mätnings- och rekognosceringsverksamhet .......... 282

32. Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet............ 285

33. Försvarets socialbyrå: Avlöningar .................................... 288

34. » » : Omkostnader.................................. 299

35. Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl..................... 301

36. Kristillägg.............................................................. 302

37. Provisoriskt lönetillägg................................................ 303

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 120. 273 46 20

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:365 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsrn. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 19461 a1 i texten
  2. Rskr. 1946:363 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning örn anslag för budgetåret 1946/47 till Krigsmaterielverket: Avlöningar. s. 10 i texten
  3. SU 1946:192 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under rilcsstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1946 47 jämte i ämn s. 1 i texten
  4. SU 1946:103 Statsutskottets utlåtande nr 103 s. 4 i texten