Sök i Ratio Lex

Angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret

1946-03-01 · 92 sidor, varav 90 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 90 av 92 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:121, Angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 121.

1

Nr 121.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående vissa

byggnadsarbeten m. m. för försvaret; given Stockholms

slott den 1 mars 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 1 mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen

och, såvitt avser fråga örn förvärv av mark för skjutbanor för Skånska

trängkåren, jämväl med t. f. chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet

Danielson, anmäler statsrådet Sköld i egenskap av särskilt förordnad

föredragande frågor angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret samt

anför därvid följande.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 3, punkterna 1, 8 och 11)

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Vissa byggnadsarbeten m. m.,

avseende investeringar i arméns, marinens och flygvapnets delfonder av försvarets

fastighetsfond, för budgetåret 1946/47 anvisa investeringsanslag av

21 000 000 kronor respektive 950 000 kronor och 28 500 000 kronor.

Vid anmälan av förenämnda anslagsfrågor anförde jag, att i de av förvaltningsmyndigheterna

framlagda anslagsberäkningarna för nästa budgetår inginge

kostnader jämväl för ett mindre antal byggnadsföretag, som ännu icke

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 121.

201: i 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

vore i det utredda skick, att de kunde föreläggas riksdagen. Vissa av dessa

byggnadsföretag syntes vara av den angelägna art, att förslag därom, i den

mån pågående utredningar kunde bliva avslutade, borde föreläggas innevarande

års riksdag. Jag räknade därför med att i en proposition senare under

riksdagen få upptaga till behandling vissa byggnadsföretag, som icke för det

dåvarande vore tillräckligt utredda.

I enlighet med vad sålunda i statsverkspropositionen förutsattes upptager

jag nu vissa ytterligare byggnadsfrågor m. m.

Senare denna dag ämnar jag föreslå, att tilläggsstatsanslag äskas för att

bereda investeringsanslagen till Vissa byggnadsarbeten m. m. ersättning för

vissa medel som från dessa anslag överförts till försvarets fabriksfond.

FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND.

ARMÉNS DELFOND.

[1.] Vissa byggnadsarbeten m. m.

Mobiliseringscentraler för Svea och Göta ingenjörkårer.

1941 års försvarsutredning föreslog upprättande av en mobiliseringscentral

för Göta ingenjörkår inom III. militärområdet samt viss utbyggnad av Svea

och Göta ingenjörkårers mobiliseringscentraler inom II. respektive V. militärområdena.

För att under utbildningstiden underlätta samövningar mellan

ingenjörtrupp och förband ur övriga truppslag inom II., III. och V. militärområdena

samt för att öka mobiliseringsarbetets effektivitet hade det enligt

försvarsutredningens mening varit önskvärt, att mindre detachement ur ingenjörkårerna

kunde permanent förläggas till de olika mobiliseringscentralerna.

Av ekonomiska skäl ansåge sig utredningen icke böra framlägga förslag i

denna riktning. Utredningen beräknade kostnaderna enligt prisläget den 1

juli 1941 för erforderliga byggnadsåtgärder för mobiliseringscentralerna till

960 000 kronor, varjämte för markförvärv beräknades sammanlagt 30 000

kronor.

För tillbyggnad av Svea och Göta ingenjörkårers kaserner beräknade försvarsutredningen

vidare tillhopa 458 000 kronor.

Vid anmälan av propositionen 1942: 210 anförde jag, bland annat, att jag

delade försvarsutredningens uppfattning örn önskvärdheten av att ett ingenjörförband

stöde till förfogande inom varje militärområde. Emellertid fann

jag i likhet med försvarsutredningen det icke möjligt att för det dåvarande

räkna med en så avsevärd utbyggnad av ingenjörtrupperna, vars konsekvenser

i fråga örn kaderökningar framginge av en lämnad redogörelse i ämnet

och som i övrigt måste beräknas draga icke obetydliga byggnads- och andra

kostnader.

Även riksdagen (skrivelse 1942: 374) fann det önskvärt, att ett ingenjörförband

stod till förfogande inom varje militärområde, samt uttalade, att det

endast vore av kostnadsskäl, som riksdagen icke kunde biträda framlagda för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 121.

3

slag i denna riktning. Riksdagen underströk emellertid sin uppfattning om

angelägenheten av att detta problem icke lämnades ur sikte och förutsatte,

att Kungl. Majit alltjämt hade sin uppmärksamhet riktad på detsamma.

I enlighet med försvarsutredningens förslag upptogos i propositionen

1942:270 960 000 kronor för ingenjörkårernas mobiliseringscentraler. Beloppet

beräknades av 1942 års riksdag (skrivelse nr 376) i sin helhet för budgetåren

1941/42 och 1942/43.

Byggnadsprogrammet kom emellertid icke till utförande, då inom arméstaben

förnyad undersökning av ingenjörtruppernas organisation hade igångsatts.

Sedan chefen för armén med skrivelse den 28 december 1942 ingivit ett

på grundval av denna undersökning baserat nytt förslag till ingenjörtrupporganisation,

innebärande bland annat upprättande av särskilda ingenjördetachement

inom vardera II., III. och Y. militärområdena, framlade arméförvaltningen

i skrivelse den 10 februari 1943 nya kostnadsberäkningar för

bland annat ifrågavarande mobiliseringscentraler, vilka grundade sig på från

arméstaben och de lokala förvaltningsmyndigheterna lämnade uppgifter

rörande utrymmesbehov m. m. Dessa beräkningar slutade på ett sammanlagt

belopp av 867 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Vid anmälan av propositionen 1943: 222 anförde jag härom, bland annat,

att jag, enär förslagets konsekvenser bland annat i ekonomiskt avseende icke

på grundval av den föreliggande utredningen kunde helt överblickas, icke

ännu kunnat fatta ståndpunkt till detsamma. Enligt vad jag under hand inhämtat

från arméstaben kunde de av arméförvaltningen i skrivelsen den 10

februari 1943 angivna byggnadsbehoven för mobiliseringscentralerna tillgodoses

utan föregripande av prövningen av nyssnämnda förslag. Jag utgick

emellertid från att vid byggnadsprogrammets fortsatta utarbetande särskild

uppmärksamhet ägnades denna fråga, så att inga byggnader uppfördes,

som vid ett genomförande av förslaget rörande ingenjörtruppernas omorganisation

kunde befaras bliva överflödiga eller olämpligt placerade eller planerade.

Jag beräknade med detta förbehåll tills vidare för femårsperioden

1942/47 för ingenjörkårernas mobiliseringscentraler det av arméförvaltningen

angivna beloppet.

Häremot hade riksdagen (skrivelse nr 335) ingen erinran.

Sedan Kungl. Majit godkänt nya planer för ingenjörtruppernas krigsorganisation,

innebärande bland annat viss utökning av ingenjörtruppernas värnpliktskontingent

i förhållande till vad 1941 års försvarsutredning beräknat,

framlade arméns fortifikationsförvaltning i skrivelse den 17 januari 1944

alternativa förslag till byggnadsarbeten för ingenjörkårerna och ingenjörmobiliseringscentralerna.

Det ena alternativet, betecknat med A, var grundat

på den av 1942 års riksdag beslutade organisationen av ingenjörtrupperna,

varvid utrymme även beräknats för den utökade vämpliktskontingenten. Det

andra alternativet, B, var avpassat efter det av chefen för armén den 28 december

1942 framlagda förslaget, vilket sedermera ytterligare överarbetats.

Kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1941 för alternativet A beräknades till

s. 4 Kontrollera mot PDF

Före
draganden.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

1 063 000 kronor, inklusive visst markförvärv, för mobiliseringscentralerna och

2 238 000 kronor för tillbyggnader å ingenjörkårernas kasernetablissement.

Motsvarande kostnader för alternativ B beräknades till 1 129 000 kronor för

mobiliseringscentralerna och 3 467 000 kronor för ingenjörkårerna. Av sistnämnda

belopp hänfördes dock 1 502 000 kronor till en andra etapp, som icke

omedelbart skulle komma till utförande. De sammanlagda kostnaderna för

mobilisenngscentraler och ingenjörkårer beräknades således för alternativ A

till 3 301 000 kronor och för alternativ B till 4 596 000 kronor, varav 3 094 000

kronor för första etappen. Fortifikationsförvaltningen hemställde, att de i

första etappen ingående byggnadsarbetena enligt alternativet B måtte komma

till utförande.

Enligt beslut den 3 mars 1944 överlämnade Kungl. Majit nämnda förslag

till chefen för armen för att beaktas vid en utredning rörande ingenjörtruppernas

och pionjärförbandens uppgifter, styrka, organisation och utbildning,

som på överbefälhavarens föranstaltande avsågs skola komma att verkställas.

Efter uppdrag av överbefälhavaren tillsatte chefen för armén en utredning

i förevarande hänseende, 1944 års pionjärutredning. Av denna utredning utarbetat

förslag till ny organisation av ingenjörtrupperna överlämnades av

chefen för armén till den kommitté inom arméledningen, som hade att —

enligt överbefälhavarens direktiv — utreda frågan örn arméns organisation

efter nu löpande femårsperiod. Denna kommitté har beträffande ingenjörtrupperna

förordat, att den av 1941 års försvarsutredning föreslagna organisationen

för ingenjörtrupperna borde med den mindre utökning av värnpliktskontingenterna,

som sedermera genomförts, i stort sett bibehållas.

I enlighet härmed har arméns fortifikations!förvaltning i sina medelsäskanden

för nästa budgetår anmält ett medelsbehov av 1 063 000 kronor — motsvarande

kostnaderna enligt alternativ A — för mobiliseringscentraler för

ingen j örkår erna.

Fortifikationsförvaltningen har därefter i skrivelse den 15 november 1945

hemställt, att medel måtte beräknas för budgetåret 1946/47 för en mobiliseringscentral

för Svea ingenjörkår och två mobiliseringscentraler för Göta

ingenjörkår. Förvaltningen har anfört, att detaljplanering och kostnadsberäkning

av mobiliseringscentralerna verkställts med ledning av utav chefen

för armén överlämnade styrkeuppgifter för de förband, vilka avsåges skola

uppsättas vid centralerna. Kostnaderna för de föreslagna byggnadsarbetena

vid de tre mobiliseringscentralerna ha beräknats till sammanlagt (177 000 +

161 000 + 725 000 =) 1 063 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Då

riksdagen anvisat 867 000 kronor för ändamålet, skulle nu ett ytterligare belopp

av (1 063 000 — 867 000 =) 196 000 kronor behöva beräknas.

Som framgår av den lämnade redogörelsen har frågan örn ingenjörtruppernas

organisation varit föremål för ett flertal överväganden alltsedan 1941 års

försvarsutredning avgav förslag i ämnet. Bedan denna utredning ansåg det

önskvärt, att särskilda detachement ur ingenjörkår erna förlädes till II., III.

och V. militärområdena, så att samövningar med förband ur övriga trupp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

slag lättare skulle kunna anordnas inom militärområdena. Av ekonomiska

skäl ansåg sig dock utredningen ej kunna framlägga förslag i denna riktning.

Jag delade denna utredningens uppfattning. I enlighet med utredningens

förslag beräknades kostnaderna för mobiliseringscentralerna till 960 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941. Förnyade och mera detaljerade kostnadsberäkningar

utvisade emellertid, att kostnaden kunde minskas till 867 000

kronor enligt nyssnämnda prisläge. Vid nya utredningar har sedermera detachementsalternativet

ytterligare undersökts. Vid förarbetena till den nya

försvarsorganisationen har det emellertid visat sig, att förslaget att förlägga

detachement till de tre militärområdena skulle medföra så stora löne- och

byggnadskostnader, att planerna härpå funnits böra skrinläggas. 1941 års försvarsutrednings

förslag har därför ansetts böra godtagas.

I detta sammanhang är det icke görligt att upptaga frågan örn ingenjörtruppernas

organisation i dess helhet till behandling. Detta spörsmål lärer

komma under bedömande vid pågående översyn av försvarsorganisationen.

Detta förhållande synes emellertid icke utgöra hinder mot att mobiliseringscentralernas

byggnader komma till utförande. Dessa utgöras nämligen huvudsakligen

av förrådslokaler, vilka synas vara under alla förhållanden erforderliga

och vilkas uppförande icke torde binda frågans fortsatta bedömande.

Under åberopande av det anförda upptager jag sålunda under förevarande

punkt ett belopp av 196 000 kronor, motsvarande det belopp varmed kostnaderna

för mobiliseringscentralerna i deras slutliga utformning överstiga av

riksdagen senast beräknade medel. Ifrågavarande belopp motsvarar alltså de

på grundval av prisläget den 1 juli 1941 beräknade kostnaderna. Även i det

följande baseras i allmänhet kostnadsberäkningarna på samma prisläge.

Tyg- och optisk verkstad för Norrlands trängkår och Västernorrlands

regemente samt Sundsvalls luftvärnskår.

Vid anmälan i propositionen 1943: 302 av vissa byggnadsfrågor berörande

arméns tygverkstäder (s. 36) förordade jag medelsanvisning för uppförande av

en för Norrlands trängkår och Västernorrlands regemente gemensam tygverkstad,

av dåvarande arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse

kostnadsberäknad till — inklusive kostnader å 165 500 kronor för vägar

och planering, stängsel m. m. — 767 300 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941. Riksdagen (skrivelse 412) medgav, att verkstaden finge utföras med anlitande

av vederbörligt inom 1942 års försvarsbesluts kostnadsram anvisat

kvotanslag till Vissa byggnadsarbeten m. m.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen till 1944 års riksdag

(kapitalbudgeten: bil. 2, s. 31) framställda förslag har riksdagen vidare medgivit

(skrivelse nr 107), att vissa optiska verkstäder, kostnadsberäknade till

375 000 kronor enligt nämnda prisläge, finge utföras med anlitande av vederbörligt

kvotanslag till Vissa byggnadsarbeten m. m. Av propositionen inhämtas,

att av berörda optiska verkstäder en, kostnadsberäknad till 230 000

kronor, avsåges skola anordnas insprängd i berg vid Sundsvalls luftvärnskår.

Verkstaden avsågs skola tillgodose såväl arméns som flottans och kustartilleriets

behov i Nedre Norrland.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Före
draganden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 121.

I skrivelse den 13 juni 1945 har arméns ffortifikations!förvaltning framlagt

förslag till utförande av nu nämnda verkstadsanläggningar och därvid anfört

i huvudsak följande. Överbefälhavaren hade meddelat chefen för armén vissa

allmänna direktiv angående truppförbandsverkstäderna, innebärande att verkstadsanläggning

örn möjligt borde placeras så att densamma kunde användas

såväl under freds- som krigsförhållanden, att förläggande av verkstad i berg

ur luftskyddssynpunkt borde eftersträvas samt att förläggande av verkstad

friliggande borde planeras endast i de fall då insprängning i berg med hänsyn

till de lokala förhållandena icke kunde ifrågakomma eller då synnerliga skäl

i övrigt kunde anföras för utförande av friliggande verkstad. Med anledning

härav hade förvaltningen företagit undersökningar rörande möjligheterna att

i berg förlägga den för Norrlands trängkår och Västernorrlands regemente avsedda

verkstaden. Sedan därvid framkommit, att verkstaden lämpligen kunde

insprängas i visst i skrivelsen angivet bergsparti, hade förvaltningen i samråd

med arméförvaltningens tygavdelning utarbetat förslag till kombinerad tygoch

optisk verkstad för såväl Västernorrlands regemente och Norrlands trängkår

som Sundsvalls luftvärnskår. Kostnaderna för förslagets genomförande

hade av fortifikationsförvaltningen beräknats till 1 101 600 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941. Merkostnaderna enligt nämnda prisläge vid en förläggning

i berg av både tygverkstaden och den optiska verkstaden utgjorde således

(1 101 600 767 300 — 230 000=) 104 300 kronor. Denna merkostnad borde

jämföras med minskningen av de årliga underhålls- och driftkostnaderna vid

bergförläggning. Minskningen beräknades under de första tio åren till omkring

7 000 kronor för år och därefter till omkring 9 000 kronor för år. Vidare

borde uppmärksammas, att en i berg anordnad verkstadsanläggning kunde

kombineras med vissa för Norrlands trängkår planerade bergförråd för ammunition,

vilket komme att medföra lägre kostnader för förrådsanläggningen.

Fortifikationsförvaltningen hemställde, att en för Norrlands trängkår och

Västernorrlands regemente samt Sundsvalls luftvärnskår avsedd kombinerad

tyg- och optisk verkstad måtte få anordnas i berg i enlighet med det ingivna

förslaget och att för byggnadsföretaget erforderliga medel — 1 101 600 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941 jämte 165100 kronor till täckande av

merkostnad till följd av prisstegring, eller tillhopa (1 101 600 + 165 100=)

1 266 700 kronor — måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.

Inom försvarsbeslutets kostnadsram för arméns byggnadsarbeten lia beräknats

dels 767 300 kronor för uppförande av en friliggande tygverkstad för

Norrlands trängkår och Västernorrlands regemente, dels 230 000 kronor för

anordnande i berg av en optisk verkstad för bland annat Sundsvalls luftvämskår.

Arméns fortifikationsförvaltning har nu, under hänvisning till av överbefälhavaren

meddelade direktiv, föreslagit att en för nämnda förband avsedd

kombinerad tyg- och optisk verkstad skall anordnas i för ändamålet lämpligt

berg.

Av fortifikationsförvaltningens kostnadsberäkningar framgår, att merkostnaden

vid förläggning i berg av ifrågavarande verkstäder blir förhållandevis

liten, 104 300 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, motsvarande omkring

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 121.

10 % av kostnaderna för en kombination av friliggande tygverkstad och i berg

insprängd optisk verkstad. Härtill kommer, att de årliga underhålls- och

driftkostnaderna för en gemensam bergverkstad bil väsentligt lägre; dessa

kostnader ha av ämbetsverket beräknats motsvara ett kapitalvarde av omkring

200 000 kronor. Utan att därmed vilja taga ställning till de av överbefälhavaren

förordade principerna för anordnande av verkstäder — frågan huruvida verkstad

bör byggas friliggande eller anordnas insprängd i berg bor enligt min

mening avgöras från fall till fall under hänsynstagande till föreliggande särskilda

omständigheter — finner jag skäl tala för att nu ifrågavarande verkstadsanläggning

bör komma till utförande enligt bergalternatiyet. Enligt

vad jag under hand inhämtat avses verkstaden skola förläggas a mark som

nu icke är i kronans ägo. Preliminära köpeavtal ha emellertid traffats med

vederbörande markägare örn förvärv av erforderligt område till ett pris ay omkring

10 000 kronor. Mot de av fortifikationsforvaltnmgen verkställda kostnadsberäkningarna

för byggnadsföretaget, enligt prisläget den 1 juli 1941

uppgående till — inklusive kostnad för markförvärv — 1 101 600 kronor, synes

anledning till erinran icke föreligga, Kiksdagen har tidigare inom försvarsbeslutets

kostnadsram beräknat tillhopa 997 300 kronor för ändamålet. Den

ytterligare kostnaden, (1 101 600-997 300 =) i ruut tal 104 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941, bör givetvis även belasta nämnda kostnadsram. Kiksdagens

medgivande att taga vederbörligt inom kostnadsramen anvisat anslag

i anspråk för merkostnadernas bestridande synes böra inhämtas.

Anordnande av vissa förråd för armén.

1. INLEDANDE ÖVERSIKT.

Arméorganisationens förrådsbehov täckes efter i huvudsak följande principer.

Direkt under de centrala förvaltningarna finnas centralförråd. Anknutna

till de olika förbanden finnas truppförbands förr åd. I och med inrättandet

genom 1942 års försvarsbeslut av en permanent försvarsområdesorganisation

tillkommo för de territoriella förbanden avsedda förråd, territoriella förråd.

Truppförbandsförråden och de territoriella förråden avses för den för trupputbildnings-

och övningsverksamheten avsedda materielen (utbildnings- eller

övningsförråd) samt för materiel som avses för utrustning av fältförband

(mobiliseringsförråd). Centralförråden åteV avses i huvudsak för den ersättningsmateriel,

som skall ersätta avgång hos de mobiliserade fältförbanden.

I truppförbandsförråden och de territoriella förråden förvaras samtliga förekommande

materielslag (ammunition, övrig tygmateriel samt intendentur-,

sjukvårds- och veterinärmateriel). Centralförråd åter är merendels anordnat

för visst slag av materiel (centrala ammunitionsförråd, centrala tyganstalter

eller förråd, centrala intendenturförråd eller centralmagasin, centrala sjukvårdsinaterielförråd

o. s. v.).

I 1942 års försvarsbeslut förutsattes, att medel skulle erfordras för anordnande

av förråd för arméorganisationens utbyggnad (nya förbands tillkomst,

utsträckt tjänstgöringstid, ökning av krigsmaterielen). I de proposi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

tioner som under de gångna åren avlåtits med förslag angående medelsanvismng

inom försvarsbeslutets kostnadsram för arméns byggnadsverksamhet

ha i anslutning härtill i olika sammanhang äskats (beräknats) medel

för förråd. Vid anmälan av medelsbehovet för nytillkommande truppförband

(skolor) ha i allmänhet förrådsfrågorna ingått som en del i det

för förbandet (skolan) uppgjorda byggnadsprogrammet. Beträffande en

del befintliga truppförband ha förrådsfrågor upptagits till behandling i

samband med vissa andra förbandet berörande tillbyggnadsförslag (översynsarbeten).

Som särskilda byggnadsföretag åter ha anmälts åtskilliga förrådsanlaggnmgar,

t. ex. särskilda mobiliseringscentraler för luftvärnet, ingenjörkårerna,

trängkårerna och militärområdenas staber, förråd för cyklar, bromateriel

och ackumulatorer, förråd för de territoriella förbanden ävensom förråd

för vissa arméns truppförband.

Här må emellertid framhållas, att under senare år vissa förrådsanläggningar

utbyggts eller planeras skola utbyggas med anlitande av medel som

icke skola inräknas i försvarsbeslutets kostnadsram. Härvidlag må särskilt

erinras, att 1941 och 1942 års riksdagar anvisade tillhopa (6 960 000 +

1 150 000 =) 8 110 000 kronor till förrådsbyggnader för luftvärnsmateriel och

att 1941 års riksdag jämväl anvisade ett anslag av 1 110 000 kronor till ammunitionsförrådsbyggnader

för armén. Till denna kategori höra vidare de

förråd som ingå i de till Järvafältet utflyttade förbanden ur Stockholms

garnison.

Åtskilliga av de förrådsanläggningar, för vilka medel sålunda anvisats

(beräknats), ha utförts eller planeras skola utföras enligt de för dem ursprungligen

uppgjorda planerna. Beträffande andra anläggningar åter gäller

numera, att uppgjorda beräkningar rörande behovet av förråd och sättet för

behovets tillgodoseende måst revideras. Det synes lämpligt att här lämna en

redogörelse för det aktuella läget och att med utgångspunkt därifrån föreslå

vidtagande av inom den närmaste framtiden erforderliga ytterligare åtgärder.

Territoriella förråd.

Jag vill därvid till en början erinra örn att beträffande den till omfattningen

största förrådstypen av de i femårsplanen ingående byggnadsobjekten,

de territoriella förråden, de ursprungliga planerna voro mycket vaga. För

ändamålet beräknade på sin tid 1941 års försvarsutredning 12 400 000 kronor.

I försvarspropositionen till 1942 års riksdag framhöll jag, att det för utbyggnad

av dessa förrådsanläggningar erforderliga beloppet syntes kunna minskas

till, enligt under hand inhämtade uppgifter, 9 400 000 kronor. I propositionen

1942:270 anmäldes, att säkrare hållpunkter saknades för ett närmare bedömande

av det erforderliga medelsbehovet men att det stöde klart, att betydande

anvisningar erfordrades. Preliminärt uppskattades medelsbehovet

till 9 800 000 kronor. I sistnämnda proposition samt propositionen 1943:222

beräknades i överensstämmelse med förslag av den centrala förvaltningsmyndigheten

tillhopa 9 785 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 för

de territoriella förråden. I sistnämnda proposition framhölls jämväl, att

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Marits proposition nr 121.

ytterligare medelsbehov, omkring 2 500 000 kronor, väntades uppkomma för

anordnande av vissa lokala ammunitionsförråd men att ställning därtill i

brist på utredning icke kunde tagas. Sedan arméns fortifikationsförvaltning

1 sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 föreslagit anvisande av medel,

2 000 000 kronor, för ifrågavarande ammunitionsförråd, framhöll jag vid anmälan

av propositionen 1945: 97 att — med hänsyn till pågående utredning i

förrådsfrågan och då ett ståndpunktstagande i kostnadsfrågan icke kunde ske,

förrän tillräcklig utredning förelåge för bedömande huruvida det bland annat

ur teknisk synpunkt vore lämpligt att ammunitionen i avsedd omfattning förvarades

i bergförråd -—- ett definitivt medelsäskande i ärendet icke kunde

framläggas för riksdagen. Då det emellertid vore uppenbart, att förrådsbehovet

i hög grad påverkades av med den förstärkta försvarsberedskapen sammanhängande

förhållanden och att de stora ammunitionskvantiteter, som

under beredskapstiden framställts, måste beredas en betryggande förvaring,

förutsatte jag att, därest framdeles skulle befinnas att för de territoriella

förråden beräknade medel icke försloge för oundgängligen erforderliga förrådsanläggningar

— friliggande eller i berg — Kungl. Majit skulle äga att

för ändamålet taga vederbörligt inom försvarsbeslutets kostnadsram anvisat

kvotanslag i anspråk intill ett belopp av 2 000 000 kronor utöver tidigare

beräknade 9 785 000 kronor. Riksdagen (skrivelse 1945: 421) fann icke anledning

till erinran mot vad sålunda anförts.

Av det för territoriella förråd inom femårsramen beräknade beloppet,

9 785 000 kronor, har Kungl. Majit i olika sammanhang bemyndigat fortifikationsförvaltningen

att för uppförande av friliggande förråd disponera tillhopa

6 411 800 kronor. Ämbetsverket har emellertid enligt uppgift härav disponerat

eller väntas komma att använda 4 450 500 kronor för de med bemyndigandena

avsedda ändamålen, varför nu skulle för fortsatt utbyggnad inom

ramen finnas disponibla (9 785 000 — 4 450 500=) 5 334 500 kronor. För ett

fortsatt utbyggnadsprogram synes även kunna utnyttjas viss besparing,

294 200 kronor, på medel som inom femårsramen beräknats (propositionen

1943: 1, bil. 2) för bostäder för viss personal för luftvärnsmaterielförråd.

Vidare har fortifikationsförvaltningen anmält, att av förenämnda till förrådsbyggnader

för luftvärnsmateriel anvisade anslag av 1 150 000 kronor —

därav Kungl. Majit ställt 1 007 991 kronor till förfogande — ämbetsverket hittills

använt allenast 257 991 kronor, varför av anslaget funnes disponibelt

för fortsatt utbyggnadsprogram (1 150 000 — 257 991=) 892 009 kronor.

För fortsatt utbyggnad av territoriella förråd skulle alltså finnas disponibelt,

inom femårsramen (5 334 500 + 294 200 =) 5 628 700 kronor (prisläget

1 juli 1941) och av nämnda anslag å 1 150 000 kronor i runt tal 892 000 kronor.

Trupp förbands förråd.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1943/44 anmälde arméförvaltningen

behov av förrådslokaler vid truppförbanden i synnerhet för förvaring av den

materiel, som vid kommande avveckling av den förstärkta försvarsberedskapen

komme att samlas vid regementenas depåer. Ämbetsverket anförde även,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

att utredning påginge rörande omfattningen av förrådsbehovet för de olika

förbanden och att det vore ämbetsverkets avsikt att, sedan denna utredning

slutförts, underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning. I skrivelse den 10

februari 1943 angav arméförvaltningen medelsbehovet till 4 000 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941.

Då utredning sålunda pågick rörande förrådsbehovets omfattning, ansåg

jag mig emellertid icke böra tillstyrka, att medel anvisades för ändamålet.

I sina medelsäskanden för innevarande budgetår anförde arméns fortifikationsförvaltning

bland annat att, då något förslag rörande förrådsfrågan

i dess helhet på grund av utredningens stora omfattning icke ännu kunnat

förebringas, förslag i ärendet syntes böra underställas Kungl. Majit efter

hand som utredningen framskrede. Med hänsyn härtill hemställde fortifikationsförvaltningen,

att av riksdagen måtte utverkas bemyndigande för Kungl.

Maj :t att för ifrågavarande ändamål disponera det belopp av 4 000 000 kronor,

som arméförvaltningen tidigare beräknat för ändamålet. Fortifikationsförvaltningen

framhöll emellertid, att utredningen framskridit så långt, att

förslag förelåge till anordnande av dels förrådslokaler vid vissa truppförband

inom tredje militärområdet, dels signalförråd och signalförrådsverkstäder vid

Västernorrlands regemente samt Södermanlands och Skaraborgs pansarregementen.

Vid anmälan av propositionen 1945: 97 anförde jag, bland annat, att resultatet

av den pågående utredningen i förrådsfrågan borde avvaktas, innan

definitivt förslag i ämnet framlades för riksdagen. Då emellertid behovet av

förrådslokaler otvivelaktigt vid en avveckling av den förstärkta försvarsberedskapen

kunde bliva överhängande, syntes dock för det dåvarande medel böra

äskas för ordnande av förrådsfrågan vid de förband, där behovet kunde tillfredsställande

överblickas. I enlighet därmed beräknade jag sammanlagt

848 000 kronor för anordnande av dels förrådslokaler vid vissa truppförband

inom tredje militärområdet, dels ock signalförråd och signalförrådsverkstäder.

Jag förutsatte därvid att ett belopp av 223 000 kronor, utgörande besparing

på medel som stöde till förvaltningens förfogande för ordnande av Andra

tygkompaniets förläggning, skulle få disponeras för förrådsändamål för tygkompaniet

och Skaraborgs pansarregemente, vilka båda förband i förläggningshänseende

vore att betrakta som en enhet. Jag förutsatte slutligen, att

totalkostnaderna för förrådsfrågans lösande i vad avsåge arméns truppförband

icke skulle överstiga det av arméns fortifikationsförvaltning för ändamålet

beräknade beloppet, 4 000 000 kronor.

Häremot framställde riksdagen (skrivelse nr 421) icke någon erinran.

De sålunda beräknade medlen, (848 000 + 223 000 =) 1 071 000 kronor, ha

ännu icke tagits i anspråk för avsett ändamål.

Här må vidare framhållas, att inom femårsplanens kostnadsram medel,

444 000 kronor, i olika sammanhang beräknats för bergrum och friliggande

ammunitionsförråd för de nya etablissementen för Skånska pansarregementet,

Bergslagens artilleriregemente och Göteborgs luftvärnskår, vilka ännu icke

kommit till utförande. Vidare återstå 48 400 kronor odisponerade av de medel,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

som beräknats för tillgodoseende av förrådsbehovet vid Luleå luftvärnskår.

Till ett fortsatt utbyggnadsprogram för truppförbandens del finnas således

inom försvarsbeslutets kostnadsram av de av riksdagen beräknade beloppen

(1 071 000 + 444 000 + 48 400 =) 1 563 400 kronor odisponerade.

Vid sidan av femårsplanens kostnadsram ha som nämnts anslagsmedel

avsetts för förråd av nu ifrågavarande typ. Av förenämnda anslag å 1 110 000

kronor till ammunitionsförrådsbyggnader för armén, som i sin helhet ställts

till fortifikationsförvaltningens förfogande för avsett ändamål, kvarstå nu,

enligt vad ämbetsverket framhållit, 380 000 kronor odisponerade. Å anvisning

den 9 oktober 1942 för samma ändamål från förskottsanslag under kapitalbudgeten,

515 000 kronor, återstå vidare 505 000 kronor odisponerade. Härjämte

ha medel i olika sammanhang anvisats för bergrum och ammunitionsförråd

för Svea livgardes, Göta pansarlivgardes och Svea artilleriregementes

nya etablissement, tillhopa 1 097 500 kronor, vilka medel ännu icke disponerats.

Av det sagda framgår att för anordande av förråd för truppförbanden

finnas tillgängliga, inom femårsplanen 1 563 400 kronor (prisläget 1 juli 1941)

samt vid sidan av ramen (380 000 + 505 000 + 1 097 500 =) 1 982 500 kronor.

Centralförråd.

Inom försvarsbeslutets kostnadsram ha medel endast i ringa omfattning

beräknats för anordnande av centralförråd. Dessa förrådsanläggningar —

för j ärnvägskrigsbromateriel och tung krigsbromateriel och för vissa intendenturförråd

— beräknas komma att fullföljas enligt för dem ursprungligen

uppgjorda planer. Emellertid må här erinras, att av de medel som inom femårsramen

beräknats för uppförande av nytt etablissement, Bergslagens

artilleriregemente, ett belopp av 184 300 kronor avsetts för friliggande tygmaterielförråd

av karaktären centralförråd.

För centralförråd skulle således inom femårsramen 184 300 kronor (prisläget

1 juli 1941) finnas tillgängliga för fortsatt utbyggnadsprogram. 2

2. FÖRRÅD SFR AGAN S NUVARANDE LÄGE.

Nya behovsberäkningar.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att tidigare till grund för medelsäskandena

liggande planer merendels icke varit genomarbetade utan beräkningsmässigt

motiverade. Hedan på ett tidigt stadium under försvarsorganisationens

utbyggande framstod det som önskvärt att grundligare behovskalkyler

och planläggningar utarbetades. Med anledning härav tillsatte chefen

för armén i början av år 1943 en särskild förrådskommitté, i vilken ingingo

representanter för försvars- och arméstaberna, arméförvaltningens tyg- och

intendenturavdelningar, arméns fortifikationsförvaltning, försvarets sjukvårdsförvaltning,

krigsmaterielverket och (sedan juni 1944) statens sakrevision.

Kommittén — 1943 års förrådskommitté — behandlade till en början endast

frågor rörande truppförbandens förråd och de territoriella förråden. Sedan

det emellertid visat sig omöjligt att lösa förrådsfrågan för truppförbanden

utan att samtidigt beröra centralförråden, upptog kommittén under 1945

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

jämväl centralförrådens förrådsfrågor. Utredningarna lia omfattat samtliga

förrådstyper utom ammunitionsförråd. Kommittén Ilar sökt först fastställa

behovet av förrådsutrymme på grundval av materieltillgång och sättet för

materielens uppläggande. Sedan förrådstillgången utrönts, ha förslag till

bristernas fyllande utarbetets. Därvid har räknats med att under beredskapstiden

anskaffade provisoriska byggnader (baracker, garage, stall, verkstäder

m. m.) i möjligaste mån skola tagas i anspråk samt att övrigt behov skall

tillgodoses genom nybyggnad eller förhyrning.

Av en av kommittén i slutet av år 1945 utarbetad översikt över förrådsfrågans

utveckling inhämtas beträffande de förrådstyper som omfattas av

kommitténs undersökningar, att för truppförbandsförråden av fortifikationsförvaltningen

tidigare beräknat medelsbehov — omkring 4 000 000 kronor —

beräknades förslå för organisationens utbyggnad, att man för de territoriella

förråden måste räkna med ett ökat förrådsbehov och vissa tidigare icke förutsedda

ombyggnadsarbeten, varför kostnaderna för dessa förråd kunde väntas

bliva högre än tidigare beräknats, samt beträffande centralförråden slutligen,

att stora utrymmesbrister förelåge.

I detta sammanhang må även framhållas, att förrådsfrågan varit föremål

för undersökningar av statens organisationsnämnd i samband med pågående

försök till omorganisation av förvaltningstjänsten vid arméns truppförband.

I en den 13 december 1945 avgiven slutrapport angående dessa organisationsundersökningar,

som bedrivits vid Älvsborgs regemente, har nämnden

framhållit, att genom att tillämpa en på grundliga detaljstudier, systematiska

mätningar och praktiska försök fotad förrådsplanering vid regementet, ett

förrådsutrymme på 1 500 m2 syntes kunna inbesparas i jämförelse med det

utrymmesbehov, som beräknats av 1943 års förrådskommitté. Enligt vad jag

under hand inhämtat utgör det inbesparade utrymmet ungefär 10 % av det

av förrådskommittén beräknade förrådsbehovet.

Ändrade planer för förrådens anordnande.

De planer som lågo till grund för 1941 års försvarsutrednings beräkningar

rörande tillgodoseendet av förrådsbehovet för de territoriella förbanden och

på grundval av vilka för ändamålet inom försvarsbeslutets kostnadsram räknats

med ett medelsbehov av, enligt prisläget den 1 juli 1941, 9 785 000 kronor,

avsågo friliggande förråd. Yad nu sagts gäller i stort även truppförbandens

förråd.

Den vid anmälan av propositionen 1945: 97 såsom önskvärd angivna utredningen

rörande lämpligheten att förvara ammunition i bergförråd har

numera verkställts genom försorg av fortifikationsförvaltningen i samråd

med arméförvaltningens tygavdelning och krigsmaterielverket. Resultatet av

utredningen har sammanfattats i en den 25 juni 1945 dagtecknad promemoria

i ämnet, bilagd de handlingar, som i detta ärende komma att överlämnas

till riksdagens vederbörande utskott. Ur promemorian inhämtas följande.

De friliggande ammunitionsförråden (anläggningarna) utfördes av betong

eller i vissa fall av plåt. De försåges i allmänhet ej med värmeisolering eller

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

avfuktningsanläggningar, vilket — enär förrådsanläggningen av olika säkerhetsskäl

måste utföras i ett stort antal smärre enheter — av ekonomiska

skäl vore otänkbart. Såväl temperatur- som fuktförhållanden inom förråden

komme i stort sett att följa ytterluftens variationer. I fråga om bergförråden

— i berg utsprängda utrymmen, i vilka den egentliga förrådslokalen

inbyggdes i form av en fristående, lufttät byggnad — komme den inneslutna

luftvolymen att hållas vid tämligen konstant temperatur (6—10 grader) och

fuktighet. Genom utnyttjande av avfuktningsaggregat kunde jämväl fuktighetshalten

hållas konstant och betydligt lägre (50 60 %) än vid friliggande

förråd (70_90%). — Ammunitionen underginge med tiden förändringar i

kvalitetsförsämrande riktning, därvid de faktorer som inverkade mest ogynnsamt

vore värme och fukt. Ideala förvaringsbetingelser för ammunition vöre

en konstant temperatur av + 6° och en relativ fuktighet av 55—65 %. —

Anläggningskostnaderna för friliggande förråd kunde uppskattas till i medeltal

200 kr/m2 för förrådsanläggning av cirka 1 000 m2. Motsvarande kostnad

för bergförråd av samma storlek vore 325 kr/m2. Merkostnaden för berganläggning

kunde sålunda uppskattas till omkring 125 000 kronor för en anläggning

av cirka 1 000 m2 — den vanligast förekommande. — Medelvärdet

av ammunition, lagrad i ett förråd av angivna storlek, kunde uppskattas till

omkring 9 000 000 kronor. Förrådsinnehållet vore således vid bergförråd

omkring 30 gånger och vid friliggande förråd 45 gånger dyrare än förrådets

anläggningskostnad. — Under inverkan av förut angivna kvalitetsförsämrande

faktorer komme den ammunition som förvarades i friliggande förråd

att draga underhållskostnader som ej alls belastade ammunition förvarad i

bergförråd. Under hänsynstagande till vunna _ erfarenheter beträffande

ammunitionsbeständigheten, medelvärdet av revideringskostnader och omsättningshastigheten

i förrådshållningen kunde revideringskostnaden per år

för ammunitionen i ett friliggande förråd av omkring 1 000 ni“ uppskattas till

cirka 200 000 kronor. Utredningen gåve således vid handen, att den besparing

i anläggningskostnad, som vunnes vid val av friliggande ammunitionsförråd,

komme att ha förbrukats i form av ökade revideringskostnader redan efter

nå^ot mer än ett halvt år. — Förutom angivna tekniska och ekonomiska fördelar

vid bergförråd kunde framhållas dessa förråds ringa sårbarhet genom

bombning eller sabotagehandling. De friliggande förråden kunde beräknas

komma att draga en bevakningskostnad, där bevakning ifrågakomme, som

vore tre gånger större än bergförrådens. Underhålls- och driftskostnaderna

för de båda förrådstyperna företedde endast mindre skillnader.

Efter att ha tagit del av ifrågavarande utredning har överbefälhavaren i

skrivelse till fortifikationsförvaltningen den 12 december 1945 anfört i huvudsak

följande.

Med hänsyn till de erfarenheter, som vunnits under det andra världskriget,

vore det ur militär synpunkt av utomordentlig betydelse att. viktiga anläggningar

tillhörande krigsmakten — uppehållsplatser för militära staber, drivmedelsanläggningar

och förråd av andra slag, verkstäder, industrier m. m.

.— i så stor utsträckning som möjligt bereddes skydd i berg. Av särskild

vikt vore att förråd av ammunition samt spräng- och minmateriel redan i

fredstid kades skyddade, så att allvarliga skador på dessa genom angrepp

från luften i samband med ett strategiskt överfall kunde undvikas. Av företagen

utredning framginge, att ammunitionsförråd i berg, som även ur bevakningssynpunkt

vore att föredraga, ur ekonomisk synpunkt ställde sig avsevärt

fördelaktigare än friliggande förråd, överbefälhavaren ansåge sig linder sådana

förhållanden kunna fastslå, att i princip alla ammunitionsförråd, som

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

korinne att nyanläggas, borde förläggas i berg och att friliggande förråd

endast borde komma till utförande på sådana platser, där frånvaron av berg

gjorde detta nödvändigt.

Fortifikationsförvaltningen har för sin del framhållit, att vad vid utredningen

framkommit i fråga örn ammunitionsförråd i tillämpliga delar gällde

även beträffande förråd för annan tygmateriel.

3. FÖRELIGGANDE FÖRSLAG TILL FÖRRÅDSFRÅGANS ORDNANDE FÖR ARMÉORGANISATIONEN.

De förändringar vad beträffar behovsberäkningar och synpunkter i fråga

örn sättet för förrådens anordnande, för vilka här lämnats en sammanfattande

redogörelse, lia föranlett fortifikationsförvaltningen att framlägga reviderade

beräkningar rörande engångskostnaderna för uppförande av förråd. I det

följande redogöres för nu föreliggande framställningar i ämnet. Med hänsyn till

att förslag i vissa fall föreligga örn gemensamma förrådsanläggningar för

truppförbanden och de territoriella förbanden behandlas dessa kategorier i

ett sammanhang.

Förrådsbyggnader för truppförband och

territoriella förband.

Ammunitionsförråd.

I skrivelse den 22 januari 1945 framlade arméns fortifikationsförvaltning

förslag till anordnande av vissa ammunitionsförråd dels för de territoriella

förbanden och dels för följande truppförband, nämligen Värmlands regemente,

Bohusläns regemente, Livregementets husarer, Skaraborgs pansarregemente,

Göta trängkår och Luleå luftvärnskår. Beträffande de territoriella

förbanden förutsattes att vissa anläggningar skulle utföras insprängda i berg

och vissa friliggande. De för truppförbanden avsedda förråden avsågos skola

anordnas såsom bergförråd. Genom beslut den 1 juni 1945 ställde Kungl.

Majit erforderliga medel till förfogande för utförande av de i skrivelsen avsedda

friliggande förråden. Kostnaderna för bergförråden uppskattades

för de territoriella förbanden till 2 133 600 kronor enligt prisläget den 1

juli 1941, för truppförbanden utom Luleå luftvärnskår till 517 300 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1944, motsvarande 442 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941 och för Luleå luftvärnskår till 122 200 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941, eller tillhopa (2 133 600 + 442 000 + 122 200 =) 2 697 800

kronor, motsvarande 3 156 600 kronor enligt nu aktuellt prisläge. I skrivelse

den 24 oktober 1945 har fortifikationsförvaltningen hemställt, att medel

måtte anvisas för här ifrågavarande bergförråd.

I skrivelse den 28 december 1945 har fortifikationsförvaltningen — under

åberopande av överbefälhavarens uttalande den 12 december 1945 — framlagt

förslag till ytterligare utbyggnad av ammunitionsförråd i berg för de

territoriella förbanden och truppförbanden. Förslaget avser, såvitt angår de

territoriella förbanden, att vissa av de förråd, för vilkas anordnande såsom

friliggande medel anvisats den 1 juni 1945, i stället skola utföras såsom berg
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

förråd. Merkostnaden härför har uppskattats till 295 300 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941 motsvarande enligt nu aktuellt prisläge 339 600 kronor.

I fråga om truppförbandsförråden har föreslagits att vissa i bilaga till skrivelsen

närmare angivna, ännu icke påbörjade ammunitionsförråd — av vilka

flertalet tidigare planerats såsom friliggande — skulle utföras i berg och, på

grund av reviderade behovsuppgifter, göras större än tidigare planerats. Kostnaderna

för dessa förråd ha uppskattats till 8 713 100 kronor enligt nu

aktuellt prisläge, därav för de i Stockholmsgarnisonen ingående utflyttade

truppförbanden — Svea livgarde, Göta pansarlivgarde och Svea artilleriregemente

— 1 735 000 kronor och för övriga ifrågakommande truppförband

6 978 100 kronor, sistnämnda belopp motsvarande 6 067 900 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941. Härjämte har föreslagits uppförande av vissa friliggande

mindre förråd vid de olika truppförbanden, avsedda för det omedelbara

behovet av övningsammunition. Kostnaderna härför ha beräknats till

188 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge, därav för de i Stockholmsgarnisonen

ingående, utflyttade förbanden 82 000 kronor och för övriga förband

106 000 kronor, sistnämnda belopp motsvarande 92 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941.

För ammunitionsförråd för truppförbanden och de territoriella förbanden

utom Svea livgarde, Göta pansarlivgarde och Svea artilleriregemente skulle

sålunda erfordras (3 156 600 + 339 600 + 6 978100 + 106 000=) 10 580 300

kronor enligt nu aktuellt prisläge samt för sistnämnda tre förband (1 735 000

+ 82 000 =) 1 817 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge. Av kostnaderna

beräknas 60 000 kronor belöpa å markförvärv. Efter berörda byggnadsprograms

genomförande skulle nu föreliggande förrådsbehov för truppförbanden

och de territoriella förbanden vara tillgodosedda.

Övriga förråd.

I skrivelse den 15 november 1945 har fortifikationsförvaltningen framlagt

program för utbyggnad för truppförbanden av förråd för annan materiel än

ammunition. Ämbetsverket har därvid anmält, att utbyggnadsprogrammet

bygger på den förutsättningen, att för beredskapsförband tidigare utnyttjade

baracker och fordonsskydd — i förekommande fall efter förflyttning -— tagas

i anspråk. Erfarenhetsmässigt hade nämligen utrönts, att kostnaderna för

nedmontering, transport och återuppförande i genomsnitt ställde sig omkring

25 % lägre än för nybyggnad av likvärdiga lokaler. De sammanlagda kostnaderna

för byggnadsprogrammet — som jämväl omfattar de i propositionen

1945: 97 anmälda, för arméns truppförband avsedda förråden -— ha uppskattats

till 4 276 600 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Av nämnda kostnad

hänförde sig omkring 80 000 kronor till nedmontering och flyttning av

för beredskapsändamål tidigare utnyttjade baracker; fortifikationsförvaltningen

har anmält sin avsikt vara att gälda denna kostnad med anlitande av

till förfogande stående medel för beredskapens avveckling. Kvarstående kostnader

utgöra 4 196 600 kronor.

Sedermera har emellertid fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 31

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj-.ts proposition nr 121.

januari 1946 framlagt förslag till utförande av vissa i de i propositionen

1945: 97 avsedda förrådsanläggningarna och i samband därmed anmält, att

genom vissa begränsningar i tidigare planerat byggnadsprogram och genom

ianspråktagande av visst till ämbetsverkets förfogande stående belopp kostnaderna

för de i nämnda proposition angivna förråden kunde minskas med

243 500 kronor enligt 1941 års prisläge. För det i skrivelsen den 15 november

1945 avsedda utbyggnadsprogrammet erfordras således (4 196 600 —

243 500 =) 3 953 100 kronor, motsvarande enligt nu aktuellt prisläge 4 790 000

kronor.

Vidare har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 4 februari 1946 framlagt

förslag till fortsatt utbyggande av de territoriella förråden för annan

materiel än ammunition. Ämbetsverket har därvid anfört följande. Chefen

för armén hade överlämnat genom arméchefens försorg i samråd med försvarets

sjukvårdsförvaltning samt arméförvaltningens tyg- och intendenturavdelningar

upprättad plan till förrådsorganisation för försvarsområdena,

avseende samtliga icke färdigställda förrådsanläggningar av ifrågavarande

slag. Planen, som innefattade en avsevärd utökning av tidigare anmälda utrymmesbehov,

hade bearbetats inom fortifikationsförvaltningen. Därvid hade

i första hand eftersträvats att utnyttja befintliga, kronan tillhöriga byggnader,

i förekommande fall efter erforderliga omändrings- och förbättringsarbeten. I

de fall, då så befunnits ändamålsenligt och ekonomiskt fördelaktigt, hade

lokalbehovet avsetts skola täckas genom flyttning och inredning av för beredskapsförband

tidigare disponerade baracker (fordonsskydd). Nybyggnader

hade avsetts skola i första hand förläggas på kronan tillhöriga markområden.

I vissa fall hade förhyrning av byggnader och markområden befunnits vara

ekonomiskt fördelaktig. Nybyggnaderna avsåges skola utföras i huvudsaklig

överensstämmelse med 1940 års militära byggnadsutrednings standardritningar,

dock att byggnaderna borde förses med hängrännor och stuprör i

syfte att undvika rötskador i ytterpanelens nedre del. Dylika hängrännor

och rör borde jämväl anbringas å tidigare uppförda förrådsbyggnader.

Kostnaderna för det av fortifikationsförvaltningen nu anmälda fortsatta utbyggnadsprogrammet,

för vilket lämnats en närmare redogörelse i en till

skrivelsen fogad bilaga, ha beräknats till — bortsett från vissa kostnader för

flyttning av baracker, som avsåges skola bestridas ur avvecklingsanslag —

10 910 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge, motsvarande 9 487 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941. Av kostnaderna beräknas omkring 118 000

kronor belöpa å erforderliga markförvärv.

Slutligen har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 14 februari 1946

anmält fråga örn anvisande av medel för utbyggande av förråd för ekoradiomateriel.

Ämbetsverket har erinrat, att 1945 års riksdag på framställning

av Kungl. Majit (proposition 1945: 308, bil. 2, punkt 3) anvisat 12 350 000

kronor för anskaffning av ekoradiomateriel samt att vid beviljande av anslaget

förutsattes, att kostnaderna för anordnande av erforderliga förråd, preliminärt

kostnadsberäknade till 300 000 kronor, skulle tills vidare bestridas

inom ramen av förenämnda för territoriella förråd beräknade belopp av

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

9 785 000 kronor. Eventuellt kunde ifrågakomma att låta en del av kostnaderna

belasta marinens kvotanslag till byggnadsarbeten; frågan härom

borde övervägas i anslutning till medelsäskandena för budgetåret 1946/47.

Eortifikationsförvaltningen hade numera i samråd med arméförvaltningens

tygavdelning utarbetat förslag till utförande av för armén erforderliga

ekoradioförråd. Därvid hade visat sig att med hänsyn till materielens beskaffenhet

nybyggnader av särskild konstruktion måste utföras — tidigare

hade räknats med byggnader av standardtyp — och att kostnaderna för förråden

bomme att bliva något högre än tidigare beräknats, eller för arméns

del 410 000 kronor, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 356 500

kronor. — Beträffande för marinens del erforderliga förrådsbyggnader

bomme, enligt vad fortifikationsförvaltningen inhämtat, särskild framställning

att avgivas av marinförvaltningen.

För övriga förråd skulle alltså erfordra (4 790 000 + 10 910 000 +

410 000 =) 16 110 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge.

Centralförråd.

I sin skrivelse den 28 december 1945 har fortifikationsförvaltningen, under

hänvisning till av överbefälhavaren verkställd behovsberäkning, anmält behov

av centrala bergförråd för de betydande kvantiteter spräng- och minmateriel

som av beredskapsskäl måste hållas lagrade under fred och vars användning

1 krig och vid beredskap vore i detalj förberedd. Kostnaderna för dessa förråd

ha beräknats till 2 945 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge, motsvarande

2 560 900 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Vidare har fortifikationsförvaltningen

i skrivelsen äskat medel, 2 320 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge,

motsvarande 2 017 400 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, för anordnande

i berg av för tygmaterielen ytterligare erforderliga centrala förrådsutrymmen.

Av kostnaderna beräknas sammanlagt omkring 20 000 kronor belöpa

å markförvärv.

Härjämte har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 9 februari 1946 anmält,

att chefen för armén, efter samråd med chefen för försvarsstaben, försvarets

sjukvårdsförvaltning, arméförvaltningens tyg- och intendenturavdelningar

samt fortifikationsförvaltningen, utarbetat fullständiga planer för centralförrådsorganisationen

ävensom att av fortifikationsförvaltningen upprättats

byggnadsprogram för tillgodoseende av det i planerna angivna utrymmesbehovet

i friliggande förråd. Programmet läge sålunda helt vid sidan av det

i skrivelsen den 28 december 1945 anmälda. Vid programmets utformande

hade i första hand eftersträvats att utnyttja befintliga, kronan tillhöriga byggnader,

i förekommande fall efter erforderliga ändrings- och inredningsarbeten.

Vidare hade räknats med att, då så visade sig ändamålsenligt, efter flyttning

utnyttja för beredskapsförband tidigare disponerade fordonsskvdd. Nybyggnader

hade i största möjliga utsträckning förlagts till kronans mark. I ett fall

planerades inköp av viss nu utnyttjad magasinsbyggnad. Kostnaderna för pro

grammets realiserande hade uppskattats till 3 480 000 kronor. Då emellertid

fortifikationsförvaltningen ansåge sig böra bestrida en del av kostnaderna för

flyttning av fordonsskydden, 25 000 kronor, från anslag till avveckling av

Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 121. sou i 40 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Före
draganden.

18 Kungl. Marits ''proposition nr 121.

beredskapen, erfordrades för ändamålet 3 455 000 kronor enligt det nu aktuella

prisläget, motsvarande omkring 3 004 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941. Av kostnaderna belöpte omkring 50 000 kronor å markförvärv.

Slutligen har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 21 februari 1946

hemställt om anvisande av 1 300 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge, motsvarande

1 130 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, för anordnande av

förråd för flygfältsminor.

För centralförråd skulle alltså erfordras (2 945 000 + 2 320 000 + 3 455 000

+ 1 300 000 =) 10 020 000 kronor enligt det nu aktuella prisläget.

4. SAMMANFATTNING.

Av redogörelsen framgår, att av hittills inom femårsplanens kostnadsram

för förradsändamål beräknade medel för ett reviderat, utökat förrådsprogram

finnas disponibla (5 628 700 + 1 563 400 + 184 300 =) 7 376 400 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941, motsvarande enligt nu aktuellt prisläge (prisstegringen

räknad efter 15 %) omkring 8 475 000 kronor.

Utom femårsplanens kostnadsram finnas därjämte disponibla (892 000 +

1 982 500 =) i runt tal 2 875 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge.

Vidare framgår, att fortifikationsförvaltningen för det fortsatta utbyggnadsprogrammet

med avseende å truppförbandsförråd, territoriella förråd och

centralförråd beräknat kostnaderna till (10 580 300 + 1 817 000 + 16 110 000

+ 10 020 000 =) 38 527 300 kronor enligt nu aktuellt prisläge.

Utöver till förfogande stående medel skulle således erfordras (38 527 300 —

8 475 000 — 2 875 000 =) 27 177 300 kronor eller i runt tal 27 200 000 kronor.

De till grund för 1942 års försvarsbeslut liggande kostnadsberäkningarna

innefattade relativt betydande belopp för tillgodoseende av arméns behov av

förrådsutrymmen. Förutom de förrådsanläggningar, som ingingo i föreslagna

nya etablissement, beräknades sålunda inemot 10 000 000 kronor för anordnande

av förråd för de enligt beslutet nyorganiserade territoriella förbanden.

Med hänsyn tagen jämväl till de förrådsutrymmen som bomme att tillhandahållas

genom de i annat sammanhang beslutade nybyggnaderna för centrala

intendenturförråd och för förråd för luftvärnsmateriel samt för centrala ammunitions-

och tygförråd förelåg vid tiden för försvarsbeslutet knappast anledning

misstänka, att med beslutets genomförande sammanhängande förrådsfrågor

icke skulle kunna lösas inom ramen för sålunda beräknade belopp. Av

den lämnade redogörelsen framgår emellertid, att högst avsevärda kostnader

numera beräknats tillkomma.

Härvid må till en början framhållas, att det nu framlagda utbyggnadsprogrammet

i stort avser att tillgodose allenast förrådsbehovet för den materiel,

som enligt 1942 års försvarsbeslut avsetts skola anskaffas — utrustningsbehov

samt ersättningsbehov enligt i beslutet förutsatta grunder. Det nu anmälda

förrådsbehovet är sålunda icke föranlett av att materiel under beredskapen

anskaffats utöver dessa normer. Anledningen till överskridandet av de

tidigare beräknade beloppen måste vara att beräkningen rörande förrådsbehovet

gjorts helt schematisk, utan erforderlig överblick över de förråds
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

utrymmen som stått till buds. En bidragande orsak torde ba varit, att nyanskaffad

materiel, allteftersom den levererades, i stor utsträckning tilldelades

de under beredskapen organiserade fältförbanden och att, i den mån förrådsuppläggning

överhuvudtaget behövde ske, denna av beredskapsskäl skedde

genom fältförbandens försorg, i stor utsträckning genom ianspråktagande av

iokalt förhyrda eller rekvirerade utrymmen.

Så småningom gavs tid för överväganden huru förrådsfrågan vid återgång

till fredsförhållanden skulle ordnas. Utgångspunkten var tämligen given —

mängden av materiel anskaffad med anlitande av medel inom eller vid sidan

av femårsramen. Det andra momentet — omfattningen av tillgängliga förrådsutrymmen

— visade sig icke lika lätt att överblicka. I syfte att kunna begränsa

förrådsbyggnaderna till de oundgängligen nödvändiga igångsattes en utredning

med uppgift bland annat att verkställa en inventering av förefintligt förrådsutrymme,

däri inräknat vad som av under beredskapen anskaffade baracker

kunde utnyttjas för ändamålet. Det ligger i sakens natur, att denna

utredning kom att bliva tämligen tidskrävande; oförutsedda omständigheter

gjorde att den kom att draga längre ut på tiden än ursprungligen beräknats.

Utredningen — 1943 års förrådskommitté — kunde först mot slutet av 1945

framlägga resultatet av sina undersökningar. Det nu av arméns fortifikationsförvaltning

framlagda fortsatta utbyggnadsprogrammet bygger på kommitténs

beräkningar rörande behovet av förrådsutrymmen.

I det föregående angivna kostnader äro emellertid icke endast föranledda

av mera noggranna beräkningar rörande förefintligt behov av förrådslokaler.

Jämsides med förrådskommitténs utredningsarbete ha nämligen bedrivits

undersökningar rörande den lämpligaste formen för förrådens anordnande.

Därvid har befunnits, att skäl föreligga att i större utsträckning än tidigare

avsetts anordna förrådsutrymmen insprängda i berg. Detta gäller framför allt

förråd för ammunition, men i viss utsträckning även förråd för svårersättlig

övrig tygmateriel. Härtill återkommer jag i det följande.

Det väsentligt utökade förrådsprogram, för vilket fortifikationsförvaltningen

nu framlagt kostnadsberäkningar, har redan tidigare till en del varit

förutsett. Redan för ett par år sedan varskodde sålunda ämbetsverket, att

inom försvarsbeslutets kostnadsram beräknade medel för förrådsändamål

kunde väntas icke komma att förslå och att ett ytterligare medelsbehov —- för

det dåvarande angivet till omkring 6 000 000 kronor —• kunde motses. Ämbetsverkets

beräkningar ha i olika sammanhang anmälts för riksdagen. För att

icke föregripa förrådskommitténs arbete har emellertid ansetts böra tills vidare

anstå med framläggande av definitiva anslagsäskanden.

Allteftersom förrådskommitténs undersökningar fortskridit och nya överväganden

verkställts rörande förrådens närmare utformande, har fortifikationsförvaltningen

nödgats frångå tidigare uppgjorda kostnadskalkyler. När detta

blev uppenbart, ansågs nödvändigt att helt revidera de tidigare planerna för

förrådens utbyggnad och att på basis av redan genomfört byggnadsprogram

underställa Kungl. Majit frågan om det fortsatta utbyggnadsprogrammet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har fortifikationsförvaltningen

anmält, att av medel, som i tidigare sammanhang anvisats eller

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

beräknats för förrådsändamål, nu kvarstår outnyttjat ett belopp av tillhopa

11 350 000 kronor. Kostnaderna för det utbyggnadsprogram som anses böra

genomföras ha uppskattas till i runt tal 38 550 000 kronor. Utöver redan anvisade

(inom kvotanslagen för arméns byggnader beräknade) medel erfordras

sålunda i runt tal 27 200 000 kronor. Jag övergår nu till frågan i vad mån

dessa äskanden böra tillgodoses.

Jag vill därvid ånyo bringa i erinran, att de föreslagna förråden avse materiel

svarande mot den gällande försvarsordningens utrustnings- och ersättningsbehov.

Enligt vad jag under hand inhämtat grunda sig beräkningarna

på oundgängligen erforderligt förrådsbehov; reservutrymmen ha således icke

— i vart fall ej i nämnvärd utsträckning — tagits i beräkning.

Här må vidare framhållas, att fortifikationsförvaltningens beräkningar —

utom såvitt avser ammunitionsförråden — bygga på de årslånga utredningar

som förrådskommittén bedrivit och vilka grunda sig på en inventering av nu

förefintliga eller under byggnad varande förråd. Jämväl må erinras, att det

av kommittén konstaterade förrådsbehovet, i fall då så befunnits vara ekonomiskt

försvarbart, i första hand beräknats bliva tillgodosett genom ianspråk

tagande, eventuellt efter flyttning och iordningställande, av under beredskapen

uppförda baracker ävensom i en del fall genom förhyrning.

Mot bakgrunden av dessa förhållanden vill det synas som örn en begränsning

av det av fortifikationsförvaltnigen nu framlagda utbyggnadsprogrammet

kvantitativt icke är möjlig. En dylik begränsning skulle innebära, att förrådsutrymme

skulle komma att saknas för till mycket avsevärda kostnader redan

anskaffad materiel. Då kostnaderna för förråden i förhållande till materielens

värde äro relativt blygsamma —- till belysande härav må nämnas, att värdet

av den ammunition, som avses skola lagras i nu aktuella förråd, uppgår till

inemot 500 000 000 kronor —- finner jag mig icke kunna påtaga mig ansvaret

att förorda en begränsning av medelsanvisningen till förevarande ändamål.

Såsom alternativ till ett utbyggnadsprogram kan enligt mitt förmenande endast

ifrågakomma en förrådshållning i nu för materielen förhyrda eller rekvirerade

utrymmen. En förrådshållning i förhyrda lokaler har av förrådskommittén

förutsatts i de fall då förhyrning ställer sig ekonomiskt fördelaktigare

än nybyggnad och förutsättningar överhuvudtaget funnits föreligga att sluta

hyresavtal på för kronan godtagbara villkor.

Å andra sidan kan givetvis diskuteras, huruvida de av förrådskommittén

(tygavdelningen beträffande ammunitionsförråden) uppställda beräkningarna

rörande förrådsbehovet kunna revideras. Härvidlag bör hänsyn tagas till

resultaten av pågående organisationsundersökningar vid Älvsborgs regemente.

Dessa undersökningar synas visa, att vissa begränsningar i förrådsytorna äro

möjliga ernå i förhållande till förrådskommitténs beräkningar — överslagsvis

med omkring 10 %. Därest man kunde generalisera dessa beräkningar

och göra dem tillämpliga å förrådsfrågorna i stort, skulle detta innebära

ett minskat medelsbehov av omkring 3 500 000 kronor. Jag finner mig

emellertid icke beredd att draga denna slutsats av nämndens undersökningar

utan anser det riktigast att tills vidare lägga fortifikationsförvaltningens beräkningar

till grund för den erforderliga medelsanvisningen. Det är emelle!''-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

tid uppenbart, att de rationaliseringsåtgärder som statens organisationsnämnd

funnit möjliga vid ett normalt infanteriregemente böra beaktas även vid

lösande av övriga förrådsfrågor. Enligt min mening böra därför organisationsnämndens

erfarenheter i möjligaste mån tillgodogöras vid det närmare

utformandet av det fortsatta utbyggnadsprogrammet, och jag förutsätter, att

erforderligt samråd mellan fortifikationsförvaltningen och organisationsnämnden

härvidlag kommer att etableras.

Såsom nämnts inverkar på medelsbehovets storlek icke blott det kvantitativa

behovet av förrådsutrymmen utan även förrådens tekniska utformning.

Under det att man tidigare räknat med att de nu aktuella förråden i allmänhet

skulle utföras såsom friliggande har efter hand krav rests att vissa typer

av förråd anordnas insprängda i berg. Detta gäller först och främst förråd

för lagring av truppförbandens och de territoriella förbandens ammunition.

Även vissa förråd för min- och sprängmateriel ha ur säkerhetssynpunkt ansetts

böra insprängas i berg liksom också förråd för svårersättlig och dyrbar tygmateriel.

Det är uppenbart, att betydande fördelar ur militär synpunkt stå att vinna

genom att inrymma förråden i berg. Såsom överbefälhavaren framhållit måste

det nämligen vara en angelägenhet av vikt att ammunitionen och den svårersättliga

tygmaterielen beredes skydd mot luftangrepp och sabotagehandlingar.

Å andra sidan måste även ekonomiska synpunkter anläggas på ifrågavarande

spörsmål. Av föreliggande utredning härutinnan vill det nu synas,

som örn ett anordnande av bergförråd i föreslagen omfattning ter sig ekonomiskt

försvarbart. Härutinnan må följande framhållas.

I ammunitionen ingående krut samt tänd- och sprängsatser äro icke under

alla förhållanden stabila under lagring. Vissa inverkande faktorer — starkt

solljus, fukt, höga eller mycket låga temperaturer och upprepade temperaturförändringar

— inverka nämligen menligt pa de kemiska satsernas stabilitet.

Förändringarna resultera i att ammunitionseffekterna antingen bliva livsfarliga

att hantera eller också funktionsodugliga.

Enligt vad jag inhämtat har genom årslånga lagringsprov inom landet konstaterats,

att i friliggande förråd, som skötas rationellt, ammunitionen håller

sig funktionsduglig i medeltal omkring 10 å 15 år, varefter en relativt hastig

försämring inträder. En revidering av ammunitionen måste därför så småningom

företagas. Tidpunkten för denna revidering bestämmes med stöd av

med vissa tidsmellanrum utförda besiktningsprov. Av dessa prov erhålles

även vetskap örn omfattningen av den erforderliga revideringen, och med ledning

härav uppgöras kalkyler rörande det för revideringen erforderliga medelsbehovet.

Det har under hand från arméförvaltningens tygavdelning framhållits,

att det ordinarie ammunitionsanslaget ej förslår för bestridandet av kostnaderna

för dessa revideringar; från anslaget bestridas således endast kostnaderna

för det underhåll och den vård, som erfordras för ammunitionens

översyn efter truppens årliga övningar.

Stå bergförråd till förfogande med en under hela året konstant temperatur

och fukthalt förskjutes tidpunkten för förstöringens inträde. Lagringstiden

för nitrocellnlosakrut anses således i bergförråd vara tre gånger

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj-.ts proposition nr 121.

så lång som i friliggande förråd. Motsvarande gäller beträffande ersättningssprängämnen.

Frågan om eventuell revidering blir därför ej aktuell för ammunition

i bergförråd förrän efter 35—40 år. Under denna tidrymd beräknas

ammunitionspartierna hinna omsättas under fredsutbildningen. Detta torde”

under nuvarande förhållanden ha stor betydelse. De synnerligen stora kvantiteter

ammunition, som tillverkats under åren 1940—1944, kunna nämligen ej

i sin helhet omsättas under en 10-årsperiod. Revideringskostnaderna under

1950-talet komma därför att bliva synnerligen stora, örn all ammunition skall

förvaras i friliggande förråd. Stå däremot bergförråd till förfogande torde

det under nämnda tidrymd anskaffade ammunitionslagret hinna omsättas

under fredsutbildning och nyanskaffning kunna äga rum successivt.

Det sagda synes giva vid handen, att den merkostnad som är förenad med

anordnande av bergförråd för ammunition — för en förrådsanläggning av

normal storlek uppskattad till omkring 125 000 kronor — är relativt blygsam i

förhållande till de mycket stora revideringskostnader, vilka inom en snar framtid

bliva ofrånkomliga, örn ammunitionen skall förrådshållas i friliggande

förråd. Då härtill kommer att bergförråden beräknas draga väsentligt mindre

bevakningskostnader, finner jag övertygande skäl tala för att nu aktuella

ammunitionsförråd liksom förråd för spräng- och minmateriel i föreslagen

omfattning anordnas i berg.

^ ad nu sagts torde i viss man även gälla de centrala förråd för svårersättlig

tygmateriel, som föreslagits skola anordnas i berg. Även här torde kunna

räknas med större lagringsbeständighet och lägre kostnader för materielens

underhåll och vård.

Jag finner mig sålunda ur angivna synpunkter beredd tillstyrka det av fortifikationsförvaltningen

nu framlagda pi''ogrammet för det fortsatta utbyggandet

av förråd för armén såväl kvantitativt som med avseende å förrådens anordnande.

Vad härefter angår bestridandet av kostnaderna för det fortsatta utbyggnadsprogrammet

erfordras, såsom förut nämnts, utöver för ändamålet till förfogande

stående medel ytterligare 27 200 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge.

Därvid har emellertid räknats med att utnyttja ett belopp av 505 000

kronor, som genom beslut den 9 oktober 1942 anvisats från förskottsanslag,

men som ännu icke tagits i anspråk för med anvisningen avsett ändamål. Ehuru

denna anvisning sedermera täckts över vederbörligt täckningsanslag å riksstaten,

anser jag, då nu föreliggande förrådsbehov är i sin helhet hänförligt

till fredsorganisationen, riktigare att det outnyttjade beloppet tillföres budgetutjämningsfonden

och att nu såsom erforderligt angivet belopp höjes till

(27 200 000 + 500 000 ==) 27 700 000 kronor.

Till den del merkostnaderna avse förråd för de från Stockholm utflyttade

förbanden ur Stockholms garnison — utgörande (1 817 000 —

1 097 500 =) i runt tal 720 000 kronor — synas enligt tillämpade grunder för

bestridande av med utflyttningen förenade kostnader dessa böra bestridas

från ett vid sidan av försvarsbeslutets kostnadsram anvisat anslag. I det

följande kommer jag att under punkten 2 hemställa att särskilt investeringsanslag

äskas för detta ändamål. Återstående kostnader (27 700 000 — 720 000—)

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj-.ts proposition nr 121.

i avrundat tal 27 000 000 kronor enligt, nu aktuellt prisläge, motsvarande

23 500 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, äro däremot av natur att

böra bestridas inom försvarsbeslutets kostnadsram. Härav belöper, såsom

av det föregående framgår, ett belopp av (60 000 + 118 000 + 20 000 +

50 000 =) omkring 250 000 kronor på markförvärv. Medelsbehovets tillgodoseende

inom nämnda ram kommer att nödvändiggöra en uppräkning av det för

arméns byggnader inom ramen beräknade beloppet, vilket i sin tur för med

sig ett ökat medelsbehov under det under arméns delfond för nästa budgetår

äskade kvotanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m. Härtill återkommer jag

i det följande.

Här må slutligen framhållas, att det är av största vikt, att förrådsbyggnadsprogrammet

skyndsamt genomföres. Förrän erforderliga byggnader färdigställts,

synes en fullständig avveckling av beredskapen icke möjlig, i det att

förhyrda eller rekvirerade förrådslokaler i stor utsträckning måste bibehållas

och personal utöver fredsstaterna bindas för förrådens skötsel. Jag förutsätter

därför, att från fortifikationsförvaltningens sida särskilda åtgärder komma att

vidtagas för programmets realiserande på kort tid. Erforderliga byggnadsåtgärder

torde böra påbörjas redan under innevarande budgetår. Med hänsyn

härtill lärer det bliva ofrånkomligt att, allteftersom definitiva byggnadspro:

gram utarbetats, bemyndiga fortifikationsförvaltningen att igångsätta sådana

i det reviderade programmet ingående byggnadsföretag som kunna bestridas

med till förfogande stående medel inom eller utom försvarsbeslutets kostnadsram.

Het tillgängliga beloppet, (11 350 000 — 505 000=) i runt tal 10 850 000

kronor, torde förslå för bestridandet av kostnaderna under innevarande budgetår,

varför den ytterligare medelsanvisningen synes kunna hänföras till budgetåret

1946/47.

När jag tillstyrker medelsanvisning i nu angiven omfattning, förutsätter jag,

att erforderliga förråd skola kunna anordnas inom ramen för nu beräknade

belopp. Ytterligare medelsanvisning bör alltså icke komma i fråga. Av fortifikationsförvaltningen

i skrivelse den 15 februari 1946 äskat belopp, 35 000

kronor, för anordnande av vissa förråd vid Skånska pansarregementet bör sår

lunda icke föranleda särskild medelsanvisning.

Skolskjutningsbanor för Skånska trängkåren.

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1942: 285 anvisade riksdagen

(skrivelse nr 356) å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond,

arméförvaltningens delfond, å riksstaten för budgetåret 1942/43 till anläggnings-

och utvidgningsarbeten för skjutbanor m. m. ett anslag av 1 205 000

kronor. Genom beslut den 30 juni 1942 fastställde Kungl. Majit stat för anslaget

och upptog därvid ett belopp av 40 000 kronor till utvidgning av

Skånska trängkårens skolskjutningsbana.

Vid anmälan av propositionen 1943: 302 anförde jag bland annat, att det

syntes böra utredas, huruvida icke vissa fördelar stöde att vinna genom

gemensamma skjutbanor i viss utsträckning för Skånska pansarregementet

och Skånska trängkåren. I avbidan på denna utredning syntes böra anstå

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

med tidigare avsedd utvidgning av Skånska trängkårens skolskjutningsbana,

som icke vore val belägen med hänsyn till belysningsförhållanden m. m.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har arméns fortifikations förvaltning

beträffande sålunda förordad utredning anfört i huvudsak följande.

Efter genom arméns fortifikationsförvaltnings försorg verkställd utredning

i ärendet, som givit vid handen att gynnsamma betingelser för gemensamma

skjutbanor för nämnda truppförband ej förefinnas, har föreslagits

dels anläggande för Skånska pansarregementet av kombinerad gevärs- och

kulspruteskjutbana å det s. k. Hovdalafältet samt korthållsbana inom regementets

förläggningsområde, dels utvidgning av Skånska trängkårens nuvarande

skolskjutningsbana till 16-tavelsbana.

I skrivelse till arméns fortifikationsförvaltning den 11 augusti 1944 har

chefen för armén i likhet med vederbörande militärbefälhavare och truppförbandschefer

bland annat tillstyrkt anordnande av separata skjutbaneanläggningar

för förevarande truppförband. Arméchefen Ilar emellertid ansett,

att valet av plats för Skånska trängkårens skolskjutningsbana borde göras

avhängigt av den framtida användningen av kårens nuvarande barackläger

vid Mölleröd, samt framhållit, att undersökning av trängkårens behov av

förläggningsutrymme borde ske.

I sina nyssnämnda medelsäskanden har arméns fortifikationsförvaltning

vidare föreslagit, att såsom handövningsfält för Skånska pansarregementet

skulle tagas i anspråk bland annat ett för Skånska trängkåren upplåtet övningsområde

vid Mölleröds kronopark, inom vilket trängkårens skolskjutningsbana

är belägen.

Med anledning av att trängkåren härigenom går miste örn sin nuvarande

skolskjutningsbana har fortifikationsförvaltningen ånyo undersökt möjligheterna

till lösning av trängkårens skjutbanefråga. Härom har förvaltningen

anfört följande.

Härvid har konstaterats att, då lämplig plats för anläggande av ny skolskjutningsbana

med cirka 16 tavelställ för trängkåren saknas i Hässleholmstrakten,

bör skjutbanefrågan i första hand lösas genom att ifrågavarande

kår kan beredas tillfälle att i större utsträckning än hittills förfoga över

Hässleholms skyttegilles nordväst Röinge hållplats belägna 12-tavelsbana.

En grundlig förbättring av denna bana, företrädesvis ur säkerhetssynpunkt,

är emellertid ofrånkomlig. Med hänsyn till att ett tavelantal av 16 å 18 torde

vara ett såväl nu gällande som framtida krav ur utbildningssynpunkt på en

trängkårs skolskjutningsbana bör sålunda ökning av skyttegillesbanans tavelantal

ske antingen genom nämnda banas utvidgning eller genom anläggande

av 6-tavelsbana å ett härför lämpligt område i anslutning till och omedelbart

öster skyttegillets bana.

Förvaltningen, som förordat anläggande av en ny 6-tavelsbana, har beräknat

kostnaderna för förvärv av skyttegillets skjutbana till 12 000 kronor,

för förbättring av densamma till 24 000 kronor, för förvärv av mark för denna

och för en 6-tavelsskjutbana till sammanlagt 9 000 kronor samt för anläggande

av en 6-tavelsbana till 25 000 kronor. De totala kostnaderna skulle sålunda

uPT''gå. till (12 000 + 24 000 + 9 000 + 25 000=) 70 000 kronor enligt nuvarande

prisläge.

Chefen för armén har tillstyrkt fortifikationsförvaltningens förslag till

ordnande av skjutbaneförhållandena för Skånska trängkåren.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Beträffande de för förslagets genomförande erforderliga markförvärven

har arméns forti fikationsförvaltning i sina medelsäskanden anfört bland

annat följande.

Den Hässleholms skyttegille tillhöriga banan är belägen å dels ett omlade

av fastigheten Röinge 7 13 och dels ett område av fastigheten Röinge 725,

båda i Stoby socken. Ifrågavarande områden äro upplåtna till skyttegillet,

området av Röinge 713 utav Kristianstad—Hässleholms järnvägsaktiebolag

kostnadsfritt på en tid av tio år från den 12 maj 1941 med rätt till förlängning

på ytterligare tio år, samt området av Röinge 725 av enskild person

kostnadsfritt på en tid av 25 år från den 26 maj 1941. Statens Järnvägar

har sedermera övertagit nämnda järnvägsaktiebolag och detta bolag tillhöriga

fastigheter. På ärendets nuvarande stadium har fortfikationsförvaltningen

icke ansett sig böra förhandla med järnvägsstyrelsen örn ett lantförsvarets

övertagande av ifrågavarande upplåtelsekontrakt eller om ett eventuellt överförande

till lantförsvarets förvaltning av berörda område av Röinge 713. Vad

angår det till skyttegillet upplåtna området av Röinge 725 har ägaren till

denna fastighet vägrat medgiva kronans övertagande av kontraktet och icke

heller velat på nya villkor upplåta området till kronan. Däremot har markägaren

avgivit ett för honom till den 1 juli 1946 bindande anbud örn försäljning

av området för en köpeskilling av 3 300 kronor. Området innehaller

i areal cirka 1, i hektar. Det för ses-tavelsbanan, vilken enligt ovan föreslagits

att anläggas i anslutning till skyttegillets bana, erforderliga markområdet,

som innehåller cirka 2 hektar, utgör även del av fastigheten Röinge 725. Sistnämnda

område har vid på fortifikationsförvaltningens föranstaltande verkställd

värdering åsatts ett direkt markvärde av 2 000 kronor, varjämte värderingsmannen

för ett kronans förvärv av området räknat med en mtiangseisättning

av 3 000 kronor, enär hela fastigheten endast omfattar 12 hektai odlad

mark och en markförsäljning därifrån skulle medföra, förutom försvårad

brukning, antingen att kreatursbesättningen finge minskas eller foder behövde

inköpas till djuren. Fastighetsägaren har avgivit ett för honom till

den 1 september 1946 bindande anbud örn försäljning av det för sex-tavelsbanan

erforderliga området för en köpeskilling av 5 500 kronor, vilken torde

anses vara skälig och för kronan godtagbar. Med hänsyn till de av yärderingsmannen

anförda synpunkterna om det intrång, som varje försäljning av

mark från fastigheten åstadkommer, torde ovan omförmälda anbud å 3 300

kronor för försäljning av den till skyttegillet nu upplåtna marken anses vara

godtagbart. De sammanlagda kostnaderna för förvärv av ifrågavarande markområden

av fastigheten Röinge 725 skulle sålunda uppgå till 8 800 kronor,

vartill torde böra läggas ett belopp av 200 kronor för täckande av avstyckuings-

m. fl. kostnader, eller sålunda tillhopa 9 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har fortifikationsförvaltningen

hemställt dels att ett ytterligare belopp av 21 000 kronor enligt nuvarande

prisläge, motsvarande 18 300 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, måtte

beräknas att jämte redan disponibelt belopj) av 40 000 kronor avses för anordnande

av skolskjutningsbana för Skånska trängkåren, dels att ett belopp

av 9 000 kronor måtte ställas till förfogande för erforderliga markförvärv.

Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att med vederbörande

markägare förhandla om och, där för kronan antagbar överens

kommelse kunde träffas, med förbehåll av utav Kungl. Majit lämnat godkännande

sluta avtal rörande förvärv för kronans räkning av mark som avsåges

föi'' ifrågavarande skolskjutningsbana samt att till Kungl. Majit in

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Före
draganden.

Kungl. Marits proposition nr 121.

komma med utredning angående ifrågavarande markförvärv ävensom, i förekommande

fall, upprättade avtalskandlingar, har ämbetsverket med skrivelse

den 15 februari 1945 överlämnat tre i ärendet ingångna avtal. I skrivelsen

har förvaltningen anfört bland annat följande.

Med ägaren av fastigheten Köinge 725 har förvaltningen avslutat preliminärt

kontrakt örn försäljning till kronan av det för sex-tavelsbanan erforderliga

området örn cirka 2 hektar för en köpeskilling örn 5 500 kronor. Såsom ovan

nämnts får köpeskillingen anses vara skälig och för kronan godtagbar. Nämnde

fastighetsägare har emedlertid vägrat att till kronan försälja det område av

fastigheten, varå skyttegillets bana delvis är belägen. För att möjliggöra en

uPPgörelse har saken ordnats så att skyttegillet med honom avslutat ett köpekontrakt

om förvärv för gillet av detta område för en köpeskilling av 3 300

kronor, vilket kontrakt enligt å detsamma av förvaltningen och gillet tecknad

preliminär överenskommelse av skyttegillet på oförändrade villkor överlåtits

å kronan. Det överlåtna området har vid närmare mätning befunnits innehålla

cirka 1,7 hektar. Köpeskillingen synes vara skälig och för kronan godtagbar.

I samband härmed har förvaltningen även ansett sig böra underteckna det

tidigare från gillets sida underskrivna preliminära avtalet örn överlåtelse till

kronan av skjutbanan och till densamma hörande anläggningar för omförmälda,

såsom skälig ansedda köpeskilling av 12 000 kronor. Kostnaderna för

markförvärven enligt de avslutade avtalen uppgå sålunda till (5 500 +

3 300 =) 8 800 kronor, vartill bör läggas ett belopp av 200 kronor för täckande

av avstycknings- med flera kostnader. Kostnaderna för övertagande av skjutbanan

kunna bestridas av ovan omförmälda, till förvaltningens förfogande

stående anslagspost å 40 000 kronor. Samtliga avtal äro avslutade under förbehåll

av Kungl. Maj:ts godkännande. Med hänsyn till från säljarnas sida

därom uttryckt önskemål har senaste tidpunkten för godkännandet fixerats

till den 1 juli 1946.

Vad angår området av den under järnvägsstyrelsens förvaltning stående

fastigheten Röinge 713 har styrelsen, efter därom av fortifikationsförvaltningen

framställd förfrågan, förklarat sig villig att överlåta ifrågavarande fastighet

i dess helhet till lanttorsvaret, enär densamma omfattade endast 2,4 680 hektar

och numera icke vore till någon del erforderlig för järnvägsändamål, samt

föreslagit, att i samband med överförandet statens järnvägars fond skulle nedskrivas

och försvarets fastighetsfond uppskrivas med ett belopp av 1 000 kronor.

Häremot har fortifikationsförvaltningen intet att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts har fortifikationsförvaltningen

hemställt, bland annat, att ifrågavarande avtal måtte godkännas.

För skjutövningar är Skånska trängkåren för närvarande hänvisad till en

skolskjutmngsbana vid Mölleröds kronopark och till en Hässleholms skyttegille

tillhörig skjutbana i närheten av Hässleholm. Skjutbanan vid kronoparken

har emellertid en olämplig sträckning, då skjutning måste äga rum

i rakt sydlig riktning vilket medför olämpliga belysningsförhållanden.

Därtill kommer att skjutbanan är sankt belägen och tidvis till en del står

under vatten samt att den är för liten för trängkårens behov, då den endast

har 12 måltavlor.

I samband med att förslag framlagts örn ianspråktagande av bland annat

det vid Mölleröds kronopark belägna skjutbaneområdet (jfr punkten 4 i det

följande) som handövningsfält för Skånska pansarregementet har arméns

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj-.ts proposition nr 121.

fortifikationsförvaltning även hemställt om medel för en ny skolskjutningsbana

för Skånska trängkåren. En sådan skulle enligt förvaltningens förslag

erhållas genom förvärv av Hässleholms skyttegilles 12-tavelsskjutbana och

anläggande av en ny 6-tavelsbana intill denna. Jag anser mig böra förorda

det framlagda förslaget. Fortifikationsförvaltningens kostnadsberäkningar ha

icke givit mig anledning till erinran. Jag förutsätter, att det av riksdagen beräknade

beloppet av 40 000 kronor till utvidgning av Skånska trängkårens

skolskjutningsbana får användas för här avsett ändamål, och beräknar sålunda

i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag för anläggningsarbetena

ett ytterligare belopp av 18 300 kronor, motsvarande merkostnaderna enligt

prisläget den 1 juli 1941. Under punkt 4 i det följande föreslår jag anvisande

av ett belopp av 9 000 kronor för bestridande av kostnaderna för markförvärven.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles besluta örn överförande

av det under järnvägsstyrelsens förvaltning stående området från

statens järnvägars fond till försvarets fastighetsfond.

Vissa arbeten å Skånska pansarregementets skjutfält.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1945 års riksdag

(kapitalbudgeten: bil. 2, s. 26 o. f.) anvisade riksdagen sammanlagt

64 800 kronor till vissa vägarbeten och elektrifieringsåtgärder vid Skånska

pansarregementets skjutfält vid Brösarp i Ravlunda socken.

Av de anvisade medlen avsågs ett belopp av 40 000 kronor för iordningställande

av viss del av en väg från Brösarps station till förläggningsområdet

på skjutfältet. Kostnaderna för återstående del av vägen beräknades uppgå

till omkring 42 000 kronor och avsågos skola anvisas för budgetåret 1946/47.

Under erinran härom har arméns fortifikationsförvaltning i sina medelsäskanden

för nästa budgetår hemställt, att återstående belopp för ifrågavarande

vägarbeten måtte beräknas för nästa budgetår.

Förevarande medelsäskande förutsattes i föregående års statsverksproposition

och avser färdigställande av den sista etappen i ett vägarbete, för vars

tidigare etapper riksdagen anvisat medel. Genom den föreslagna vägen erhålles

en kortare och av den civila trafiken ostörd förbindelse för stridsvagnar

och andra militära fordon mellan Brösarps station och de centrala delarna

av Skånska pansarregementets skjutfält. Planen och sättet för anläggande

av vägen ha lämnats utan erinran av riksdagen genom fjolårets beslut. Jag

finner mig därför böra tillstyrka, att resterande belopp, 42 000 kronor enligt

nuprisläge, nu beräknas. Motsvarande kostnader enligt prisläget den 1 juli

1941 uppgå till 36 000 kronor.

0m- och tillbyggnad av gymnastikhuset vid arméns underofficersskola.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har arméns fortifikationsförvaltning

hemställt, att medel måtte anvisas för örn- och tillbyggnad av gymnastikhuset

vid arméns underofficersskola. Förvaltningen har härvid anfört, bland

annat, följande.

Före
draganden.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Före
draganden.

Chefen för arméns underofficersskola hade i skrivelse den 1 oktober 1943

anfört, att skolans gymnastikbyggnad befunne sig i ett otillfredsställande

skick. Av skrivelsen samt under hand från skolchefen inhämtade upplysningar

hade framgått, att gymnastiksalen endast kunde utnyttjas av övningsavdelningar

örn högst 50 man. Då underofficersskolan och försvarets läroverk,

vilka gemensamt utnyttjade gymnastiksalen, för närvarande hade ett

elevantal av 900, erfordrades en utbyggnad av salen för möjliggörande av

övningar med avdelningar på upp till 70 man. De sanitära förhållandena vore

ävenledes otillfredsställande. Med hänsyn till angelägenheten av att eleverna

vid underofficersskolan, vilka bland annat skulle utbildas till gymnastikinstruktörer,

ägde tillgång till fullgoda och rymliga övningslokaler funné sig

arméns fortifikationsförvaltning böra föreslå —- såsom ett undantag från den

i 1944 års statsverksproposition angivna principen — örn- och tillbyggnad av

ifrågavarande gymnastikbyggnad.

Kostnaderna ha av fortifikationsförvaltningen beräknats till 105 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941, motsvarande 120 500 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1944.

Vid anmälan av statsverkspropositionen (kapitalbudgeten: bil. 3) till innevarande

års riksdag anförde jag, att jag ansåg mig för närvarande böra räkna

med att de med hänsyn till läget på arbetsmarknaden och tillgången på byggnadsmateriel

m. m. för innevarande och närmast föregående år gällande begränsningarna

i byggnadsprogrammen beträffande gymnastikbyggnader, badanläggningar,

musikbyggnader och idrottsplatser skulle gälla även under

nästa budgetår. Jag finner mig emellertid med hänsyn till de speciella förhållandena

vid arméns underofficersskola, där bland annat utbildning av

instruktörer i gymnastik skall äga rum, böra tillstyrka ett avsteg från den sålunda

tillämpade principen. I likhet med fortifikationsförvaltningen anser

jag det vara angeläget, att vid underofficersskolan finnes tillgång till en

övningslokal som kan inrymma tillräckligt stora övningsavdelningar. Så är

för närvarande icke fallet. Genom den föreslagna ombyggnaden kan för en

begränsad kostnad ernås en avsevärd utökning av gymnastiksalen, varjämte

nuvarande otillfredsställande sanitära förhållanden förbättras. Jag får därför

förorda, att ombyggnaden kommer till stånd, och beräknar 105 000 kronor

för ändamålet.

Matinrättningar.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1943/44 föreslog

arméförvaltningen dels örn- och tillbyggnad av matinrättningarna vid aderton

förband dels ock nybyggnad av matinrättningarna vid fyra förband. Det sammanlagda

medelsbehovet för dessa arbeten beräknades till 8 573 000 kronor.

I skrivelse den 10 februari 1943 hänförde arméförvaltningen arbetena vid

tio av förutnämnda förband till angelägenhetsgrad 1.

I ett den 27 februari 1943 avgivet utlåtande upptog 1940 års militära byggnadsordning

även frågan örn truppförbandens matinrättningar till behandling.

Yid anmälan av propositionen 1943: 222 (s. 87 o. f.) yttrade jag bland annat,

att av arméförvaltningen och 1940 års militära byggnadsordning verkställd

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 121.

29

utredning givit vid handen, att ett stort antal av matinrättningarna vid arméns

truppförband befunne sig i bristfälligt skick, främst ur hygienisk och driftsekonomisk

synpunkt, önskvärt vore därför, örn samtliga de av arméförvaltningen

berörda matinrättningarna kunde ombyggas eller nybyggas. Emellertid

vore det, såsom arméförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari 1943

även framhållit, icke möjligt att inrymma samtliga ifrågasatta byggnadsarbeten

inom den för femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen. En

mycket sträng gallring av byggnadsbehoven vore ofrånkomlig.

Efter förslag av Kungl Majit i nyssnämnda proposition har riksdagen

(skrivelse nr 335) för budgetåret 1943/44 för ombyggnads- och nybyggnadsarbeten

vid matinrättningarna vid arméns truppförband beräknat tillhopa

2 205 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Av beloppet, varav i runt

tal 2 045 000 kronor avsågos böra belasta femårsperiodens kostnadsram, beräknades

1 650 000 kronor för ny- och ombyggnader av matinrättningarna vid

samtliga trängkårer samt 305 000 respektive 250 000 kronor för om- och tillbyggnadsarbeten

vid Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1944/45 hemställde arméförvaltningen,

att medel måtte beräknas för renovering av matinrättningarna vid

Hallands regemente, Norrbottens artillerikår samt Bodens ingenjörkår, varjämte

ämbetsverket föreslog, att ett belopp av 400 000 kronor måtte beräknas

för översyn av ventilationsanordningarna i köken vid vissa äldre matinrättningar.

Kostnaderna för renovering av matinrättningen vid Norrbottens

artillerikår beräknades av förvaltningen till 264 000 kronor enligt prisläget den

1 juli 1941.

Vid anmälan av propositionen 1944:175 fann jag mig icke för det dåvarande

kunna biträda arméförvaltningens förslag beträffande översyn av ventilationsanordningarna.

Däremot beräknade jag för budgetåret 1944/45 ett belopp av

820 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 för örn- och tillbyggnadsarbeten

vid nämnda matinrättningar vid arméns truppförband. Därest matinrättningen

vid Norrbottens artillerikår skulle betjäna jämväl Signalregementets kompani

i Boden, beräknades ytterligare omkring 5 000 kronor bliva erforderliga.

Häremot hade riksdagen (skrivelse nr 322) icke något att erinra.

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1944:281 har å allmän beredskapsstat

lil för budgetåret 1944/45 uppförts ett belopp av 2 100 000 kronor

för örn- och tillbyggnad av matinrättningar vid åtta truppförband.

Sedan arméns fortifikationsförvaltning i sina medelsäskanden för innevarande

budgetår ånyo äskat medel för renovering av ventilationsanordnin

garna vid vissa äldre matinrättningar, beräknade riksdagen (skrivelse nr 154)

efter förslag i 1945 års statsverksproposition ett belopp av 165 000 kronor för

förbättrade ventilationsanordningar vid sju etablissement.

I skrivelse den 24 november 1941 har försvarsverkens civila personals förbund

påtalat vissa sanitära förhållanden bland annat i manskapsköket och

marketenteriet vid Livregementet till häst.

T häröver den 21 december 1945 avgivet yttrande har arméns fortifikationsförvaltning

erinrat örn att matinrättningen vid Livregementet till häst, dock

s. 30 Kontrollera mot PDF

Före
draganden.

30 Kungl. Martts proposition nr 121.

utan att hänföras till angelägenhetsgrad 1, upptagits bland de matinrättningar,

beträffande vilka arméförvaltningen föreslagit örn- och tillbyggnad. Av

det å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptagna anslaget för omoch

tillbyggnad av vissa matinrättningar hade ett belopp av 193 000

kronor avsetts för byggnadsarbeten vid nämnda matinrättning.

Förvaltningen har vidare anfört bland annat följande. I samråd med arméförvaltningens

intendenturavdelning och kommittén för militära matinrättningar

hade numera ett förslag uppgjorts till örn- och tillbyggnad av matinrättningen

vid Livregementet till häst. Dess genomförande beräknades draga en kostnad

av 177 000 kronor enligt nuprisläge. Vid en uppdelning av arbetena på två

etapper beräknades kostnaderna fördela sig med 63 600 kronor på den första

och med 113 400 kronor på den andra etappen. Fortifikationsförvaltningen

har slutligen anmärkt, att arméförvaltningens intendenturavdelning låtit verkställa

en klassificering av arméns matinrättningar i syfte att få fram den angelägenhetsgrad,

efter vilken ombyggnad av matinrättningarna ansåges böra

äga rum. Härvid hade framkommit att matinrättningar vid ytterligare åtta

truppförband vore i minst lika trängande behov av ombyggnad som den vid

Livregementet till häst.

Slutligen torde här böra anmälas, att Kungl. Majit, som den 27 april 1945

fastställt ritningar till örn- och tillbyggnad av matinrättningen vid Norrbottens

artillerikår samt anvisat för byggnadsföretaget erforderliga medel, med

anledning av en av statens organisationsnämnd företagen utredning rörande

frågan örn sammanslagning av matinrättningarna vid Norrbottens regemente

och Norrbottens artillerikår genom beslut den 1 februari 1946 återkallat beslutet

den 27 april 1945 samt förklarat, att med nämnda örn- och tillbyggnad

skulle tills vidare anstå. I ärendet hade souschefen vid försvarsstaben, på

uppdrag av överbefälhavaren, yttrat, att möjligheterna att sammanslå Norrbottens

artillerikår och Bodens artilleriregemente vore föremål för undersökningar

inom högkvarteret samt att med hänsyn härtill frågan örn sammanslagning

av nämnda matinrättningar tills vidare borde få anstå.

Såsom jag anförde vid anmälan av propositionen 1943: 222 vore det önskvärt,

att samtliga de av arméförvaltningen i medelsäskandena för budgetåret

1943/44 berörda matinrättningarna kunde ombyggas eller nybyggas. Då

emellertid kostnaderna härför icke kunde inrymmas inom den för femårsperioden

1942/47 beräknade kostnadsramen, ha medel endast äskats för de

mest angelägna arbetena. Till dessa hör matinrättningen vid Norrbottens

artillerikår. Då nu fråga uppkommit örn sammanslagning av Norrbottens

artillerikår och Bodens artilleriregemente, vilken fråga torde komma under

omprövning vid pågående översyn av försvarsorganisationen, har Kungl.

Majit beslutat att tills vidare uppskjuta ombyggnaden av artillerikårens matinrättning.

De härigenom frigjorda medlen synas mig böra tagas i anspråk för renovering

av de matinrättningar, där de sanitära förhållandena för närvarande

äro mest bristfälliga. Försvarsverkens civila personals förbund har fram
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

ställt erinringar mot matinrättningen vid Livregementet till häst. Av fortifikationsförvaltningens

däröver avgivna yttrande framgår, att förhållandena i

detta avseende äro likvärdiga vid ytterligare åtta förband. De ursprungligen

för ombyggnad av matinrättningen vid Norrbottens artillerikår avsedda medlen

torde, därest riksdagen icke har något att däremot erinra, böra disponeras

för fortsatt översyn av arméns matinrättningar med den fördelning, som på

förslag av arméns fortifikationsförvaltning fastställes av Kungl. Majit.

Sjukhus.

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1943: 222 beräknade riksdagen

(skrivelse nr 335) ett belopp av 230 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941

för ordnandet av de militära sjukhusfrågorna i Linköping.

Med stöd av Kungl. Majits den 15 oktober 1943 givna bemyndigande

erhöll ledamoten av riksdagens andra kammare J. E. G. Fast i uppdrag

att inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande truppförbandssjukvårdens

ordnande vid vissa militära förband. Sedan utredningsmannen

inkommit med förslag i ämnet, har riksdagen (skrivelse 1944: 322) efter förslag

i propositionen 1944: 175 beräknat ett sammanlagt belopp av 1 486 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941 för följande sjukhusbyggnader vid arméns

truppförband, nämligen nybyggnad av sjukhus vid Norrlands trängkår och

Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen samt örn- och tillbyggnad av

sjukhus vid Livgrenadjärregementet, Värmlands regemente och Dalregementet.

Efter förslag i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2) ha medel,

tillhopa 250 000 kronor, beräknats av riksdagen (skrivelse nr 154) för

anordnande av förbättrade sjukvårdslokaler vid ridskolan å Strömsholm samt

för uppförande av vissa sjukhusbyggnader m. m. i Uppsala. På därom av

Kungl. Majit i propositionen 1945:97 framlagt förslag har riksdagen (skrivelse

nr 421) slutligen beräknat 328 000 kronor enligt nyssnämnda prisläge

för ett nytt truppförbandssjukhus vid Bohusläns regemente.

Genom särskilda beslut den 14 juni 1944 samt den 23 februari och den 13

april 1945 har nämnda utredningsuppdrag utsträckts att omfatta dels de sjukhusfrågor

vid arméns, marinens och flygvapnets truppförband, som finnas vara

av sådan angelägenhetsgrad att de böra upptagas till prövning, dels ock prövning

av de frågor, som röra garnisonssjukhusets i Sollefteå framtida ställning.

I skrivelser den 31 januari och den 5 februari 1946 har riksdagsmannen

Fast framlagt förslag till örn- och nybyggnad av sjukhus vid ytterligare några

förband och därvid inledningsvis i förstnämnda skrivelse anfört bland annat

följande. Utredningen hade under sitt fortsatta arbete kunnat konstatera, att

truppförbandssjukhusen i många fall vore i sådant skick, att förbättringsarbeten

eller nybyggnader borde komma till stånd. Arbetet med prövning av

föreliggande behov i detta avseende hade emellertid en sådan omfattning, att

det icke vore möjligt att inom den närmaste tiden avgiva förslag till sjukhusfrågornas

lösande vid samtliga berörda förband. På grund härav hade utredningen

funnit lämpligt att efter samråd med försvarets sjukvårdsförvaltning

och arméns fortifikationsförvaltning framlägga förslag i ämnet i fråga om de

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

förband, som tillhörde den grupp, vars sjukhusförhållanden enligt inkomna

anmälningar och utredningens egna iakttagelser i främsta rummet påkallade

översyn och beträffande vilka utredningen redan slutförts. Dessa förband voro

Hallands regemente, Smålands artilleriregemente, Göta trängkår, Livregementet

till häst och Livregementets grenadjärer. Utredningen hade för avsikt

att, när utredningsresultatet beträffande de övriga förbanden färdigställts, på

en gång till Kungl. Majit inkomma med återstående förslag, vårsäd en gruppering

förbanden emellan efter angelägenhetsgrad konime att göras.

De av utredningen tidigare anlagda allmänna synpunkterna beträffande hithörande

frågor — berörda i propositionerna 1944: 175 och 1945: 97 — hade i

huvudsak varit vägledande vid den fortsatta utredningen. Utredningen hade

endast funnit lämpligt föreslå bland annat den avvikelsen att laboratorierummen

något utökades samt förseddes med örn möjligt direkt belysning, varemot

tidigare medtagna mörkrum ansetts kunna slopas.

Vid beräkning av vårdplatsbehovet vid de olika förbanden hade hänsyn

tagits till åldersklassernas på grund av de låga födelsetalen under åren 1925—

1935 successivt nedgående storlek under den närmaste tioårsperioden. Uppgift

örn styrkeförhållandena hade erhållits från arméstaben och hade i en tablå

fogats till den första av utredningens ovannämnda skrivelser.

Beträffande sjukvårdsförhållandena vid Hallands regemente har utredningen

anfört bland annat följande.

Sjukhusbyggnaden, vilken är uppförd år 1910, är behäftad med flera allvarliga

brister. Sålunda är byggnadens värmesystem (lågtrycksånga) med dess

uttjänta värmepannor föråldrat. Detta medför, att radiatorerna i husets

översta våningar icke kunna uppvärmas tillfredsställande, vilket i sin tur haltin

följd, att rummen bliva kalla och olämpliga för sjukvård. Från början var

avsikten, att ångvärmesystemet skulle kompletteras med inblåsning av varmluft.

Den senare anordningen har emellertid icke varit funktionsduglig, vilket

bidragit till berörda missförhållanden. Ett utbyte av värmepannor och en omläggning

av hela värmesystemet måste därför nu ske. I samband med en nära

förestående allmän omläggning av det elektriska ledningssystemet vid regementet

måste ock sjukhusets elektriska installation omändras. Fönsterkonstruktionerna

äro otidsenliga och olämpliga med starkt drag genom fönstren.

Golven äro i stor utsträckning förslitna och belagda med nu utnötta linoleuinmattor.

Den sanitära utrustningen är otillfredsställande och behöver moderniseras.

Stort behov föreligger av vissa ombyggnadsarbeten, särskilt med avseende

å mottagningsavdelningen, som icke förfogar över tillräckliga och lämpligt

placerade utrymmen. Ombyggnaden föreslås av utredningen ske efter väsentligen

samma principer som tidigare förordats beträffande Upplands regemente.

Behövliga lokaler torde sålunda kunna inrymmas i den nuvarande

byggnadskroppen. Därvid skulle kunna erhållas i bottenvåningen erforderliga

lokaler för mottagningsavdelningen, rum för tandläkarmottagning och bostadsrum

för värnpliktig läkare, i våningen en trappa upp en vårdavdelning med 2H

vårdplatser samt i våningen två trappor upp en vårdavdelning med 12 vårdplatser,

två bostadsrum för sjuksköterskor och ett bostadsrum för sjukvårdsbiträden.

Källar- och vindsvåningarna böra vid ifrågavarande arbete lämnas

i stort sett orörda. I källaren inredes ett omklädnadsrum för personalen vid

sjukhuset.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. ilaj:ts proposition nr 121.

Då regementets personalstyrka enligt tablån uppgår till 1 050 man, kan vårdplatsbehovet

enligt det av utredningen tillämpade beräkningssättet uppskattas

till cirka 42 vårdplatser. Detta antal har beräknats motsvara en genomsnittlig

beläggning och tillgodoser sålunda icke det emellanåt uppkommande behovet

av reservplatser. Med hänsyn till det anförda får sjukhusets möjligheter att

lämna sluten vård anses ligga i underkant. Utredningen finner på grund härav

lämpligt, att i samband med byggnadsarbetena å truppförbandssjukhuset

vissa förbättringsåtgärder vidtagas beträffande en intill detta sjukhus belägen

för närvarande ej användbar sjukbarack, rymmande 10 vårdplatser, varigenom

regementets platsbehov skulle bliva tillgodosett även för tider med viss ökad

beläggning.

Kostnaderna för de av utredningen föreslagna ombyggnads- och förbättringsarbetena

ha enligt nuvarande prisläge beräknats till 223 000 kronor för

sjukhusets del och till 20 000 kronor för sjukbaracken.

Beträffande Smålands artilleriregemente har utredningen anfört i

huvudsak följande.

Den år 1915 uppförda sjukhusbyggnaden uppvisar i huvudsak samma brister

som framhållits beträffande Hallands regementes sjukhus, och dessa brister

äro vid förstnämnda förband, trots byggnadens något senare tillkomst, på

grund av dåligt underhåll i vissa delar om möjligt ännu mera framträdande

än vid sistnämnda regemente. Med särskild styrka framstår kravet på ett utbyte

av värmepannorna, vilka äro förbrukade, och en omläggning av hela

värmesystemet.

Ifrågavarande sjukhusbyggnad är identiskt lika med motsvarande vid Upplands

regemente. Liknande behov av ombyggnads- och förbättringsarbeten,

som ovan nämnts beträffande Hallands regemente, gör sig gällande även med

avseende å nu förevarande truppförband. De behövliga arbetena kunna och

böra enligt utredningens mening utföras på i stort sett samma sätt som ovan

föreslagits rörande Hallands regemente. Med hänsyn till att personalstyrkan,

såsom framgår av tablån, kan beräknas till 650 man, skulle enligt utredningens

beräkningssätt krävas cirka 25 vårdplatser. Ehuru det för tillgodoseende av

förbandets genomsnittliga vårdplatsbehov icke erfordras, att sjukhusbyggnadens

översta våning tages i anspråk för inredande av sjukrum, synes det lämpligt,

att befintliga utrymmen försättas i sådant skick, att de vid uppträdande

sjukvårdsbehov kunna utnyttjas. Sålunda skulle i sjukhusets lokaler kunna

inrymmas 44 vårdplatser, av vilka 18 skulle bliva belägna i översta våningen

och avsedda såsom reservplatser i fall av ökad sjuklighet. Då värmeledning

för bostadsrummens räkning i varje fall måste dragas upp till översta våningen,

bliva kostnaderna för sistnämnda vårdplatsers inrättande blygsamma. Ytterligare

torde böra beaktas, dels att någon särskild reservbyggnad för sjukvårdsändamål

ej finnes vid regementet och genom nu föreslagna åtgärders vidtagande

ej heller torde bliva behövlig, dels ock att sjukhuset är beläget på

förhållandevis stort avstånd från kasernbyggnaderna, varför det ej lämpligen

kan tagas i anspråk för annat ändamål.

Kostnaderna för de av utredningen föreslagna omändringsarbetena lia beläknats

till 178 000 kronor.

Utredningen har beträffande Göta trängkårs sjukhus anfört, bland

annat följande.

Vid Göta trängkår finnes ett gammalt, helt otidsenligt sjukhus med plats

för 19 patienter. Byggnadens beskaffenhet är sådan att om- eller tillbyggnad

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 121. 201:1 40 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl Maj:ts proposition nr 121.

för sjukvårdsändamål enligt utredningens mening icke lämpligen bör komma

i fråga. Sedan det gamla garnisonssjukhusets lokaler i Skövde evakuerats i

samband med uppförandet av ett nytt dylikt sjukhus i staden, ha nämnda

lokaler till viss del provisoriskt tagits i anspråk för truppförbandssjukvården

vid Göta trängkår.

Utredningen har undersökt möjligheterna att på ett stadigvarande sätt utnyttja

det gamla garnisonssjukhuset såsom truppförbandssjukhus. Byggnaden

är visserligen för stor för att i sin helhet tagas i bruk för sådant ändamål men

då den redan existerar och icke lämpar sig bättre för annan användning, anser

utredningen, att densamma bör i erforderlig omfattning kunna inredas till

sjukhus för trängkåren och i övrigt brukas för tillgodoseende av andra trängande

behov enligt av arméns fortifikationsförvaltning uppgjorda planer. Sålunda

skulle i byggnaden inrymmas — förutom kårens sjukhuslokaler — förrådslokaler,

expeditionslokaler för kasern- och tygavdelningarna, lokal för

bataljonsveterinären, telefonväxel och lektionssal. Enligt fortifikationsförvaltningens

planläggning skulle vidare den gamla truppförbandssjukhusbyggnaden

i framtiden innehålla förrådslokaler, vakt- och arrestlokaler samt lektionsrum.

Härvid må erinras, att 1945 års riksdag (riksdagens skrivelse nr

421) anvisat medel, som lämna tillgång till bland annat inredande av förrådslokaler

åt Göta trängkår. En lämplig uppdelning av byggnaden, utan några

större förändringar av byggnadsstommen eller störande inflytelser för sjukhuset,

skulle kunna genomföras, därest den nordöstliga flygeldelen undantages

för att tjäna nyssberörda särskilda behov, medan lokalerna i övrigt inredas tili

truppförbandssjukhus. Utredningen finner sig böra förorda en lösning av

frågan i enlighet härmed. Därvid skulle bottenvåningen rymma lokaler för

mottagning och tandvård, våningen en trappa upp en vårdavdelning med 31

vårdplatser samt våningen två trappor upp en mindre vårdavdelning med 17

vårdplatser samt boningsrum för personal. Utredningen vill vidare framhålla,

att den nu befintliga förhållandevis stora badanläggningen, som finnes inrymd i

källarvåningen, befinner sig i ett sådant gott skick, att det synts utredningen

lämpligt att bibehålla densamma, ehuru den är för stor för tillgodoseende av

enbart sjukhusets behov.

Storleken av den personalstyrka, som för sluten sjukvård skall ha tillgång

till trängkårens sjukhus, växlar ganska mycket under olika tider på året men

torde enligt tablån i genomsnitt kunna beräknas till cirka 1 000 man. Härför

skulle kunna beräknas ett vårdplatsbehov normalt icke överstigande 40 sängplatser

. Med hänsyn till befintliga utrymmen har emellertid utredningen ansett

det ändamålsenligt och fördelaktigt att såsom en reserv på sätt nyss

nämnts inreda en vårdavdelning i översta våningen. Särskild reservbarack för

ökad sjukfrekvens finnes nämligen icke, och sistberörda tillskott av sjukrum

skulle kunna erhållas för mycket rimliga kostnader. Än vidare må härvid

erinras örn att beslut möjligen kommer att fattas om förläggning av del av

ett tygkompani i anslutning till Göta trängkår, varigenom vårdplatsbehovet

skulle ytterligare ökas.

Kostnaderna för erforderliga ombyggnads- och ändringsarbeten för inredande

av truppförbandssjukhus i det gamla garnisonssjukhusets byggnad lia

av utredningen beräknats till 175 000 kronor. Kostnadsberäkningarna ha

granskats av en av försvarsdepartementet anlitad expert, vilken icke funnit

anledning till anmärkning mot desamma.

För Livregementet till häst har utredningen föreslagit uppförande

av ett nytt sjukhus med 21 vårdplatser. Kostnaderna ha beräknats till 333 000

kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 121. 35

Beträffande Livregementets grenadjärer har utredningen anfört

bland annat följande.

Sjukhusbyggnaden vid Livregementets grenadjärer, vilken är uppförd år

1913, är identiskt lika med motsvarande byggnader vid Upplands regemente

och Smålands artilleriregemente. De huvudsakliga brister i plantekniskt hänseende

m. m., för vilka redogörelser tidigare lämnats beträffande sistnämnda

båda förband, förefinnas därför jämväl i fråga örn Livregementets grenadjärer.

Ävenså är sjukhusets värmesystem med dess uttjänta värmepannor föråldrat

och otillräckligt för en tillfredsställande uppvärmning av byggnaden. Vissa

rum i de översta våningarna äro till följd härav kalla, fuktiga och olämpliga för

sjukvård. Behov föreligger sålunda främst av vissa ombyggnadsarbeten samt

av ett utbyte av värmepannor och en omläggning av värmesystemet. Viss

komplettering av den elektriska installationen blir jämväl nödvändig i samband

med ändringsarbetenas utförande.

De erforderliga ombyggnadsarbetena böra enligt utredningens mening utföras

på i stort sett samma sätt som av utredningen föreslagits beträffande

Smålands artilleriregemente, varvid det särskilt gäller att tillgodose behovet

av tillräckliga och lämpligt placerade utrymmen för mottagningsavdelningen

ävensom av lämpliga isoleringsrum. I fråga om den plantekniska lösningen

får utredningen sålunda i likhet med vad som skett med avseende å sistnämnda

regemente anföra följande. Behövliga lokaler torde kunna inrymmas

i den nuvarande byggnadskroppen. Därvid skulle kunna erhållas i bottenvåningen

erforderliga lokaler för mottagningsavdelningen, rum för tandläkarmottagning

och bostadsrum för värnpliktig läkare, i våningen en trappa upp

en vårdavdelning med 26 vårdplatser samt i våningen två trappor upp en

vårdavdelning med 18 vårdplatser, två bostadsrum för sjuksköterskor och ett

bostadsrum för sjukvårdsbiträden. Källar- och vindsvåningarna böra vid

ifrågavarande arbete lämnas i stort sett orörda. Yad angår källaren må

nämnas, att allenast en del av utrymmet under huset är utgrävd. Då grunden

består av berg, är det förenat med svårigheter och stora kostnader att ytterligare

utvidga källaren, varför därstädes befintliga förrådsutrymmen äro

mindre än som varit fallet beträffande tidigare berörda truppförbandssjukhus.

Emellertid torde i källaren kunna utan olägenhet inredas ett omklädnadsrum

för personalen vid sjukhuset.

Enligt tablån uppgår storleken av den personalstyrka vid Livregementets

grenadjärer, som för sluten sjukvård skall ha tillgång till truppförbandssjukhuset,

till 1 050 man. Vårdplatsbehovet kan sålunda enligt det av utredningen

tillämpade beräkningssättet uppskattas till cirka 40 vårdplatser. De vårdmöjligheter,

som enligt utredningens förslag skulle komma att stå till buds,

överstiga något nämnda behov men det överskjutande antalet platser torde,

då de kunna erhållas för en ringa kostnad, böra iordningställas såsom reservplatser,

varpå tillgång i övrigt icke förefinnes vid regementet.

Utredningen har beräknat kostnaderna för de föreslagna ombyggnads- och

förbättringsarbetena till 163 000 kronor enligt nuprisläge. Genom att det ombyggda

sjukhuset bomme att innehålla bland annat tandläkarmottagning,

komme en årlig besparing av 1 800 kronor för hyra av lokaler för regementets

tandläkare att vinnas.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har inom försvarsdepartementet

särskilt tillkallad sakkunnig för fortsatt utredning rörande de sjukhusfrågor

vid truppförbanden, som befinnas vara av sådan angelägenhetsgrad

Föredrag

allden.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 121.

att de nu böra upptagas till prövning, framlagt förslag beträffande sjukhusen

vid Hallands regemente, Smålands artilleriregemente, Göta trängkår,

.Livregementet till häst och Livregementets grenadjärer.

För Livregementet till häst har utredningen föreslagit nybyggnad av ett

sjukhus för en kostnad av 333 000 kronor och för de andra förbanden ombyggnad

av befintliga sjukhus. För egen del finner jag med hänsyn till pågående

överväganden rörande försvarets omorganisation betänkligheter möta mot

uppförande av ifrågavarande nybyggnad. Med prövningen av denna fråga

torde därför böra tills vidare anstå.

Beträffande sjukhusen vid de övriga förbanden har utredningen utvisat, att

de äro behäftade med avsevärda bristfälligheter och icke motsvara de krav,

som numera ur medicinska, hygieniska och byggnadstekniska synpunkter uppställas

på truppförbandssjukhus. Sjukhusen vid Hallands regemente, Smålands

artilleriregemente och Livregementets grenadjärer lia undergått en allmän

förslitning, som inom en nära framtid nödvändiggör omfattande reparationsarbeten.

Detta gäller i synnerhet värmesystemen och de elektriska ledningssystemen.

Av de totala byggnadskostnaderna för dessa förbands sjukhus

— 584 000 kronor enligt nuprisläge -— belöpa icke mindre än sammanlagt

186 000 kronor på rörtekniska arbeten och 50 400 kronor på elektriska

arbeten. De erforderliga reparationsarbetena vid nämnda förband äro av den

omfattning att det ur ekonomisk synpunkt skulle vara ofördelaktigt att avhjälpa

dessa brister för sig för att sedermera genomföra de plantekniska ändringar

m. m. som erfordras för erhållande av behövliga ytterligare utrymmen

och mera ändamålsenligt disponerade lokaler. Jag får därför förorda, att dessa

arbeten utföras i ett sammanhang i enlighet med de framlagda förslagen.

Yad beträffar Göta trängkår har utredningen visat, att det nuvarande sjukhuset

är för litet och att byggnadens beskaffenhet icke medgiver ombyggnad

och erforderlig utökning av antalet vårdplatser. Jag får därför tillstyrka utredningens

förslag att utnyttja det förutvarande garnisonssjukhuset som

truppförbandssjukhus. Det är av vikt att den del av förutvarande garnisonssjukhuset,

som sålunda skall disponeras såsom truppförbandssjukhus, snarast

iordningställes så att övriga delar av byggnaden kunna disponeras för andra

ändamål. Jag får därför förorda, att medel nu beräknas för sjukhusets iordningställande.

Det torde få ankomma på arméns fortifikationsförvaltning att

inkomma med förslag till byggnadens användning i övrigt. Förslaget bör uppgöras

i samråd nied statens organisationsnämnd, vilken för närvarande utför

organisationsundersökningar vid truppförbanden i Skövde.

Utredningen har beträffande Hallands regemente föreslagit, att en sjukbarack

skall renoveras för en kostnad av 20 000 kronor för beredande av

reservvårdplatser. Jag finner mig böra förorda, att härmed tills vidare anstår.

I övrigt anser jag mig kunna godtaga utredningens beräkningar av vårdplatsbehoven.

Jag har icke heller funnit anledning till erinran mot kostnadsberäkningarna

men förutsätter givetvis, att alla möjligheter till besparingar tillvaratagas

vid byggnadsarbetenas utförande.

Med förutnämnda begränsningar uppgå kostnaderna för de föreslagna arbetena

till (223 000 + 178 000 + 175 000 + 163 000 =) 739 000 kronor motsva
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 121. 37

rande enligt prisläget den 1 juli 1941 (194000 + 155000 + 152000 + 142000=)

643 000 kronor.

1 enlighet med det anförda får jag således tillstyrka, att sistnämnda belopp

beräknas för nästa budgetår för om- och tillbyggnadsarbeten vid Hallands

regemente, Smålands artilleriregemente, Göta trängkår och Livregementets

grenadjärer.

Sammanfattning.

I enlighet med vad i det föregående anförts kan det ytterligare medelsbehovet

under budgetåret 1946/47 för byggnadsarbeten, avseende investe
-

ringar i försvarets fastighetsfond, arméns delfond, uppskattas på sätt framgår

av följande sammanställning.

Kronor.

Mobiliseringscentraler för Svea och Göta ingenjörkårer ............ 196 000

Tyg- och optisk verkstad för Norrlands trängkår och Västernorrlands

regemente samt Sundsvalls luftvärnskår ..................... 104 000

Anordnande av vissa förråd för armén .................................... 23 500 000

Skolskjutningsbanor för Skånska trängkåren ........................... 18 300

Vissa arbeten å Skånska pansarregementets skjutfält ............... 36 000

Örn- och tillbyggnad av gymnastikhuset vid arméns underofficers
skola

.............................................................................. 105 000

Sjukhus .............................................................................. 643 000

Summa 24 602 300

Angivna byggnadskostnad^* hänföra sig till prisläget den 1 juli 1941.

Innan jag övergår till frågan örn sättet för dessa kostnaders bestridande,

må beröras den nuvarande belastningen på femårsplanens kostnadsram i vad

avser byggnadsarbeten m. m. för armén.

I brev den 30 juni 1944 har Kungl. Majit anbefallt arméns fortifikationsförvaltning

att till Kungl. Majit anmäla den slutliga kostnaden för vederbörligt

byggnadsföretag så snart denna blivit känd med angivande tillika

av förekommande merkostnader i förhållande till prisläget den 1 juli 1941.

Till åtlydnad härav har arméns fortifikationsförvaltning i skrivelser den

10 augusti 1945 och den 11 februari 1946 framlagt kostnadsredovisningar för

ett antal byggnadsföretag. I nämnda skrivelser har förvaltningen avgivit

definitiv redovisning för 53 byggnadsföretag samt preliminär redovisning

för ytterligare ett antal byggnadsföretag. Av redovisningarna framgår bland

annat, att överskridanden av tidigare, på prisnivån den 1 juli 1941 baserade

kostnadsberäkningar uppstått vid 14 byggnadsföretag till ett sammanlagt

belopp av 816 503 kronor 25 öre. Å andra sidan ha besparingar uppstått vid

35 byggnadsföretag med sammanlagt 1 089 441 kronor 64 öre. För samtliga

här slutligt redovisade byggnadsföretag har sålunda uppstått ett överskott

av (1 089 441:64—-816 503:25=) 272 938 kronor 39 öre. överskridandena

äro med två undantag relativt obetydliga och uppgå i intet fall till 6 av

de beräknade kostnaderna.

Nämnda undantag äro arméns jägarskola i Kiruna och Bodens vattenverk.

Som orsaker till byggnadskostnadernas överskridanden vid dessa byggnads
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

företag har förvaltningen beträffande arméns jägarskola hänvisat till de

speciella förhållandena på platsen. Sålunda funnes inga större byggnadsentreprenörer

i Kiruna och de firmor, som avgivit anbud, hade ansett nödvändigt

att räkna med höga kostnader på grund av de ogynnsamma väderleksförhållandena,

långa transporter för materialier, maskiner m. m., höga

arbetslöner samt nödvändigheten av att till arbetsplatsen föra ett stort antal

specialarbetare av olika slag med därav följande ersättning för traktamenten

m. m. Därtill komme betydande merkostnader för yttre rörarbeten, då det

visat sig, att sprängning i mycket stor utsträckning måste ske för olika ledningars

framdragande.

Förvaltningen har uppgivit, att det sammanlagda kostnadsöverskridandet

för hittills färdigställda byggnadsföretag vid jägarskolan uppgått till 348 224

kronor 95 öre. Med stöd av erfarenheter under byggnadstiden kunde beräknas,

att kostnaderna för återstående byggnadsföretag komme att bliva omkring

400 000 kronor högre än de beräknade och att sålunda det sammanlagda

överskridandet komme att uppgå till högst 750 000 kronor, beräknat

efter prisnivån den 1 juli 1941. Kostnaderna beräknades ursprungligen till

sammanlagt 3 350 000 kronor på grundval av prisläget den 1 juli 1941.

Vid Bodens vattenverk hade sprängningsarbetena på grund av bergets beskaffenhet

måst bliva större än ursprungligen beräknats. Vissa icke förutsedda

förstärkningsarbeten hade vidare måst utföras efter anmodan av vederbörande

yrkesinspektör. Den maskinella utrustningen hade blivit dyrare än

kalkylerna utvisat, och kostnaderna för läggning och tätning av en vattenledning,

för vilken efter hemställan av statens industrikommission på sina

ställen utnyttjats trärör, hade på grund av svåra väderleks- och markförhållanden

blivit större än enligt de ursprungliga beräkningarna. Fortifikationsförvaltningen

har beräknat merkostnaderna för Bodens vattenverk till

omkring 372 000 kronor. Ursprungligen hade kostnaderna beräknats till

975 000 kronor på grundval av prisläget den 1 juli 1941.

1 en sammanställning av byggnadsprogrammet för armén, vilken torde

få såsom Bilaga 2 fogas till statsrådsprotokollet, äro de för de olika byggnadsföretagen

kända kostnaderna justerade på grundval av fortifikationsförvaltningens

definitiva eller — i vad rör arméns jägarskola och Bodens vattenverk

— preliminära kostnadsredovisningar.

I nyssnämnda sammanställning ha utelämnats kostnaderna för vissa

av de kaserner, beträffande vilka Kungl. Maj:t med hänsyn till den beräknade

nedgången i värnpliktskontingenterna genom beslut den 9 februari 1945

föreskrivit, att de icke må komma till utförande utan Kungl. Maj:ts särskilda

medgivande. Vidare ha i sammanställningen utelämnats kostnaderna för

uppförande av tre kaserner vid Wendes artilleriregemente, för tillbyggnad

av kaserner m. m. vid ingenjörkårerna samt Signalregementet och arméns

signalskola, för byggnadsarbeten vid Signalregementets kompani i Boden

och Tredje tygkompaniet, för verkstadsbyggnad vid Andra tygkompaniet samt

för vissa personalbostäder vid garnisonssjukhusen, vilka byggnadsarbeten icke

synas böra komma till utförande under innevarande femårsperiod. De kostnadsminskningar,

som härigenom beräknas komma att uppstå, ha av arméns

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

fortifikationsförvaltning angivits till sammanlagt (1070 000 + 666 500 +

2 238 000 + 475 000 + 1 242 000 + 487 000 + 282 300 =) 6 460 800 kronor.

Dessa byggnadsföretag böra sålunda enligt min mening ställas på framtiden

och fråga örn medelsanvisning för deras igångsättande i vanlig ordning underställas

statsmakternas prövning.

I sammanställningen ha medtagits de byggnadsföretag beträffande vilka

förslag antingen framlagts för riksdagen i årets statsverksproposition eller vilka

nu äro avsedda att framläggas för riksdagen. Därjämte har, med hänsyn till

byggnadsprogrammets storlek och till att vissa kostnader ännu icke kunna

slutligt beräknas, i sammanställningen upptagits en reserv av 358 300 kronor.

Om kostnaderna för nämnda byggnadsföretag och den angivna reserven

läggas till de i överensstämmelse med fortifikationsförvaltningens senaste beräkningar

justerade kostnaderna för av riksdagen redan beslutade byggnadsföretag,

uppkommer — som framgår av sammanställningen en merkostnad

utöver femårsplanens kostnadsram av 11 000 000 kronor, vilken som förut

nämnts förklaras av de avsevärda kostnader för förråd, som tillkommit enligt

numera gjorda beräkningar.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

under arméns delfond av försvarets fastighetsfond till Vissa byggnadsarbeten

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 21 000 000 kronor.

Då nämnda budgetår är det sista inom femårsperioden, utgör anslagsbeloppet

skillnaden mellan den i försvarsbeslutet för arméns byggnadsarbeten

fastställda kostnadsramen och summan av de för budgetåren 1942/46

anvisade investeringsanslagen för ändamål att bestridas inom försvarsbeslutets

kostnadsram för arméns byggnadsarbeten. Då nämnda kostnadsram

nu beräknas komma att överskridas med 11 000 000 kronor, torde sistnämnda

investeringsanslag böra höjas till (21 000 000 + 11 000 000 =) 32 000 000

kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att,

med ändring av i årets statsverksproposition framlagt förslag,

dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1946/47

anvisa ett investeringsanslag av 32 000 000 kronor.

dels och medgiva, att i statsverkspropositionen och i det föregående

angivna byggnadsföretag må komma till utförande med

anlitande av berörda anslag, i den mån kostnaderna icke kunna

bestridas från av riksdagen tidigare anvisade anslag till inom

försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.

[2.] Merkostnader för vissa förråd för Svea livgarde m. fl. förband.

Under hänvisning till vad jag under punkten 1 anfört i fråga örn anordnande

av vissa förråd för armén får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att

till Merkostnader för vissa förråd för Svea livgarde m. fl.

förband för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

720 000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. May.ts proposition nr 121.

[3.] Iståndsättande av kasernbyggnad vid Svea livgarde.

^''°,r ®vea liJSardes förläggning å Järvafältet beräknades ursprungligen

medel för uppförande bland annat av 3 större och 7 mindre logementsbyggnader.

Genom beslut den 12 januari 1945 anvisade Kungl. Majit medel tills

vidare endast for uppförande av 2 större och 7 mindre logementsbyggnader.

Vid anmälan av propositionen 1945:97 anmälde jag detta Kungl. Majlis beslut

samt förordade, att kostnaderna för etablissementet i dess helhet skulle

reduceras bland annat med kostnader för en större logementsbyggnad _

590 200 kronor — jämte därå belöpande administrationskostnader. För ombyggnad

av en befintlig kasern beräknades i nämnda sammanhang ett belopp

av 35 000 kronor.

Kiksdagen (skrivelse nr 421) hade häremot ingen erinran.

I skrivelse den 14 februari 1946 har arméns fortifikationsförvaltning gjort

framställning örn anvisande av medel för iståndsättande av en brandskadad

kasernbyggnad vid Svea livgardes förläggning vid Sörentorp. Av skrivelsen

inhämtas bland annat följande.

Den 3 maj 1945 hemsöktes logementsbyggnaden nr I Träkasernen vid Svea

livgardes etablissement vid Sörentorp å Järvafältet av brand, vilken enligt

vad företagen polisundersoknmg givit vid handen, uppstått innanför ena

vaggen fall korridoren i den närmast under vinden belägna våningen i byggjS-

r!°nra d<d’ varif''rån den sedan genom en i väggen inbyggd lufttrumma

med därtill ansluten sug- och tryckfläkt spritt sig till vinden. Genom branden

förorsakades å byggnaden ej blott omfattande direkta brandskador utan fram®

j ’ betydande vattenskador. Vid av fortifikationsförvaltningen verkställd

utredning rörande skadornas omfattning och byggnadens tillstånd efter

branden har sålunda konstaterats, att yttertaket med takstolar och övriga

sekundärkonstruktioner samt golvet i hanbjälklagsvinden vore helt avbränt

i elen norr om trapphuset belägna delen av byggnaden, varjämte underliggande

bjalklag vöre genomdränkta av vatten, som jämväl nedträngt utmed ytter- och

mellanväggar. Å södra delen av byggnaden vore delar av yttertaket och angränsande

väggar brandskadade, varjämte såväl taklag som närmast underbggande

bjälklag delvis vore vattenskadade.

Fortifikationsförvaltningen har vidare anfört i huvudsak följande. Av

Kungl. Majit beslutade logementsbyggnader vid Sörentorp beräknades kunna

inrymma 1 044 man och 54 furrer. Då emellertid enligt en från arméstaben

erhållen styrkeuppgift förläggningsstyrkan vid Svea livgarde — inberäknat

krigsskolans övningskompani — efter år 1947 komme att uppgå till 1 230 man

och 52 furirer, funnes behov av förläggningsutrymmen för ytterligare 186

man. Da den brandskadade byggnaden beräknades efter omändring och

iståndsättning kunna inrymma 144 man och 6 furirer, komme föreliggande

behov av ytterligare förläggningsutrymme att i det närmaste kunna tillgodoses.

Härigenom syntes den tionde logementsbyggnaden icke bliva erforderlig.

Kostnaderna för omändring och iståndsättning av den brandskadade byggnaden

beräknades uppgå till 133 000 kronor. Då i propositionen 97 beräknat

belopp av 37 000 kronor för ombyggnad av befintlig kasern inklusive kostnader

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

för administration avsåge den brandskadade byggnaden, utgjorde av branden

förorsakade merkostnader 96 000 kronor.

Under framhållande att till fortifikationsförvaltningens förfogande stående

underhållsmedel ej medgåve iståndsättning av så stort omfång och ej vore

beräknade för dylika arbeten har arméns fortifikationsförvaltning hemställt,

att 96 000 kronor måtte anvisas för iståndsättning av ifrågavarande byggnad.

I yttrande i ärendet den 21 februari 1946 har riksräkenskapsverket tillstyrkt,

att medel för ifrågavarande iståndsättningsarbeten anvisas å investeringsanslag

samt ifrågasatt, om icke nämnda medel kunde anvisas från anslaget till

ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet.

Då kostnaderna för återställande av ifrågavarande byggnad betydligt underskrida

kostnaden för en nybyggnad, finner jag mig böra förorda, att byggnaden

iståndsättes och samtidigt i enlighet med det ursprungliga förslaget

inredes som logementsbyggnad. Då de för ordnande av Svea livgardes förläggning

vid Sörentorp anvisade medlen böra kunna lämna tillgång till bestridande

av ifrågavarande kostnader, förordar jag denna form för kostnadernas

bestridande. Härtill torde riksdagens bemyndigande böra inhämtas.

Under åberopande av det anförda får jag sålunda hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att ifrågavarande kostnader för iståndsättande av

kasernbyggnad vid Svea livgarde må bestridas av de för nämnda

förläggnings ordnande anvisade medlen.

[4], Vissa markförvärv för armén.

Utvidgning av Hene skjutfält.

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1942:285 har riksdagen

(skrivelse nr 356) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat

ett reservationsanslag av 5 850 000 kronor till vissa markförvärv. Genom

beslut den 30 juni 1942 har Kungl. Majit fastställt stat för anslaget, enligt

vilken såsom särskild anslagspost upptagits ett belopp av 60 000 kronor för

förvärv av fältskjutningsterräng för Skövde garnison. Av propositionen framgår,

att beloppet avsågs för förvärv — eventuellt genom expropriation —• av

ett område om 98,7 0 hektar av fastigheten Hene 101 i Norra Kyrketorps

socken, vilket område vid verkställd värdering åsatts ett värde av 47 145

kronor.

Genom beslut den 6 november 1942 förordnade Kungl. Majit, att området

skulle avstås till kronan i den ordning lagen den 12 maj 1917 örn expropriation

stadgade, samt föreskrev, att därav föranledda kostnader för marklösen

och för expropriationsförfarandet skulle gäldas av nämnda anslagspost.

Sedan det emellertid under handläggningen av expropriationsmålet visat

sig, att ersättningen för expropriation av ifrågavarande område betydligt

Före
draganden.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

komme att överstiga det för ändamålet avsedda beloppet, uppkom fråga örn

icke kronan borde utvidga expropriationen till att omfatta hela fastigheten

Hene 101. Då Skövde garnisons övningsfält genom ett förvärv av egendomen

komme att erhålla en välbehövlig utvidgning med ytterligare omkring 125

hektar övningsterräng, vilket särskilt för Skaraborgs pansarregementes vidkommande

komme att visa sig värdefullt, och då på grund av särskilda omständigheter

kostnaderna för expropriation av endast det mindre området

bleve oproportionerligt höga, fann jag mig vid anmälan av 1945 års statsverksproposition

(kapitalbudgeten: bil. 2) böra förorda, att egendomen i dess helhet

förvärvades för kronans räkning. Jag beräknade för detta ändamål ett ytterligare

belopp av 105 000 kronor.

Häremot hade riksdagen (skrivelse nr 154) ingen erinran.

Genom beslut den 15 november 1945 förordnade Kungl. Majit, att fastigheten

Hene 101 skulle exproprieras för att nyttjas som fältskjutningsterräng

för Skövde garnison.

I skrivelse den 31 januari 1946 har arméns fortifikationsförvaltning hemställt,

att vissa intill nämnda fastighet belägna skogsområden måtte förvärvas

för att tjänstgöra som skyddsområde vid fältskjutningar. Av fortifikationsförvaltningens

skrivelse framgår bland annat följande.

Fältskjutningarna vid Hene äga rum i övervägande sydvästlig riktning,

varvid Billingen utgör kulfång. Sluttningen från Billingens bergsformation

ned till skjutstationerna är ganska långsträckt. Kisk finnes för att vådaskott

kan träffa personer, som uppehålla sig i skogsområden på Billingens bergsplatå.

Dessa skogsområden tillhöra ett flertal enskilda markägare.

I skrivelse till chefen för armén den 10 november 1945 har militärbefälhavaren

för III. militärområdet anhållit, att åtgärder måtte vidtagas för förvärv

av de närmast ovannämnda kultång belägna skogsområdena. Till stöd för

framställningen har därvid anförts i huvudsak följande: Anmärkningar från

civilbefolkningens sida mot skjutningarna å Hene hade förekommit år 1941,

då skjutningarna skulle ha hindrat skogsavverkning inom de ovanför kulfånget

belägna områdena, samt våren och försommaren 1945, då till länsstyrelsen

i Skaraborgs län ställda klagomål överlämnats till militärbefälhavaren

för yttrande. I anledning av dessa klagomål utarbetades nya säkerhetsbestämmelser

för skjutfältet samt vidtogos även vissa andra åtgärder såsom avskärmning

och uppsättande av varningstavlor. Oaktat dessa säkerhetsanordningar

hade ägarna till de närmast kulfånget belägna områdena i förnyad skrivelse

till länsstyrelsen begärt skjutförbud för fältet och därvid påtalat, att det

vore förenat med livsfara att bedriva arbeten inom områdena, vilket förhållande

omöjliggjorde skogsavverkning och framforsling av virke. Då dessa

områden med nödvändighet krävdes för att skjutsäkerheten skulle kunna sägas

vara tillfredsställande och då någon överenskommelse med markägarna icke

kunde träffas, ansåge militärbefälhavaren, att områdena eller dispositionsrätt

till desamma borde förvärvas.

Chefen för armén har tillstyrkt bifall till militärbefälhavarens framställning.

Av fortifikationsförvaltningens skrivelse framgår vidare bland annat, att

enligt en av fortifikationsförvaltningen verkställd närmare utredning de områden,

som vid verkställd skjutteknisk utredning befunnits oundgängligen

erforderliga för säkerställande av skjutsäkerheten, samtliga vore belägna ovan
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

för nämnda kulfång och i anslutning till egendomen Hene. De innehölle i

areal sammanlagt omkring 15,8 5 hektar. Fortifikationsförvaltningen har

vidare anfört i huvudsak följande.

På fortifikationsförvaltningens föranstaltande har värdering i ärendet verkställts

av stiftsjägmästaren M. W—son Lilliehöök i Skara. Denne har vid

värderingen konstaterat, att marken utgöres av grund morän å Billingens

diabaslager samt att virkesförrådet huvudsakligen utgöres av granskog i

åldern 50—80 år, som är luckig och ojämn med spärrvuxen och kvistig gran.

Boniteten har uppskattats till cirka 3,5 m3 samt ståndskogen till cirka 100 m3

per hektar. Jägmästaren Lilliehöök har värderat skogsmarken till 60 kronor

per hektar samt ståndskogen till 9 kronor per m8. Därutöver har värderingsmannen

ansett värdet böra ökas med 30 % såsom ersättning för minskat

skogsinnehav m. m. Med stöd av dessa värderingsmannens beräkningsgrunder

skulle områdena, vilka såsom nämnts i areal innehålla sammanlagt cirka 15,8 5

hektar och således en kubikmassa av 1 585 m3, lia ett värde av tillhopa (15,8 5 X

60 + 1 585 x 9 + 30 % —) 19 779 kronor eller i runt tal 20 000.

Fortifikationsförvaltningen har låtit föra förhandlingar med ägarna av den

till förvärv erforderliga marken. Dessa ha därvid förklarat sig icke vilja frivilligt

medgiva varken upplåtelse eller försäljning till kronan av ifrågavarande

områden och ha icke heller kunnat förmås nämna något försäljningspris.

Förvaltningen har därför förordat, att områdena förvärvas med äganderätt,

samt beräknat kostnaderna med erforderlig säkerhetsmarginal för täckande

bland annat av expropriationskostnaderna till 28 500 kronor. I detta belopp

ingå kostnader för flyttning av en väg med 2 500 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att terrängen på övningsfältet vid

Hene icke lämnar erforderligt skydd vid fältskjutningar. Sålunda finnes risk

för att personer som uppehålla sig i skogsområden på Billingen intill gränsen

till övningsfältet kunna träffas av skott som riktas för högt. I anledning

härav ha de militära myndigheterna bland annat låtit inhägna ett mindre

skogsbälte på Billingens bergsplatå samt uppsätta varningstavlor. Ägarna

till de närmast övningsfältet på Billingen belägna skogsskiftena ha hos länsstyrelsen

begärt skjutförbud för övningsfältet under motivering att det är

förenat med livsfara att uppehålla sig på skiftena. De äro emellertid icke

villiga att sälja de delar av skogsskiftena som erfordras som skyddsområde.

Enligt vad jag under hand inhämtat har länsstyrelsen icke bifallit framställningen

örn skjutförbud sedan förutnämnda säkerhetsåtgärder vidtagits.

I anledning av dessa förhållanden har arméns fortifikationsförvaltning hemställt,

att erforderliga markområden måtte exproprieras såsom skyddsområde

för övningsfältet. Kostnaderna därför ha efter verkställd värdering beräknats

till 28 500 kronor. Ehuru jag anser, att vederbörande militära myndigheter borde

ha beaktat ifrågavarande behov i samband med utredningen rörande förvärv av

fastigheten Hene 101 såsom övningsterräng för Skövde garnison, finner jag

mig icke böra motsätta mig, att medel nu beräknas för ändamålet. Kostnaderna

torde knappast behöva uppgå till det belopp som av fortifikationsförvaltningen

beräknats. Jag beräknar dock för närvarande ett belopp av 28 500 kronor

för utvidgning av Hene skjutfält.

Föredragaud

en

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Förflyttning av kraftledning från Villingsbergs skjutfält.

Sedan riksdagen i skrivelse den 30 juni 1943, nr 452, i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition nr 250, angående skjutfält för Bergslagens artilleriregemente

m. m., anmält, att riksdagen för budgetåret 1943/44 såsom kapitalinvestering

i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, till

skjutfält för Bergslagens artilleriregemente m. m. anvisat ett investeringsanslag

av 1 160 000 kronor, fastställde Kungl. Maj :t genom beslut den 30 juni

1943 stat för anslaget. I denna upptogs bland annat en delpost å 900 000

kronor till skjutfält för Bergslagens artilleriregemente.

Genom beslut den 12 maj 1944 bemyndigade Kungl. Majit arméns fortifikationsförvaltning

att anlita sistnämnda delpost intill ett belopp av 850 000

kronor för bestridande av kostnaderna för markförvärv m. m. för Villingsbergs

skjut fält.

I sin skrivelse angående medelsäskandena för nästa budgetår har arméns

fortifikations!örvaltning hemställt, att medel måtte anvisas för bestridande

av kostnaderna för borttagande av en elektrisk kraftledning över Villingsbergs

skjutfält. Av förvaltningens utredning framgår bland annat följande.

Skjutfältet passeras av två elektriska högspänningsledningar, den ena å

40 000 volt över områdets mellersta del och den andra å 130 000 volt över

områdets sydligaste del. 130 000-voltsledningen har icke ansetts behöva

flyttas, då den passerar det område av skjutfältet, som avsetts såsom förläggningsplats

för artilleriskjutskolan och Bergslagens artilleriregemente.

Ägaren av 40 000-voltsledningen, Örebro elektriska aktiebolag, har upptagit

frågan örn flyttning av denna ledning. Bolaget har därvid förutsatt att,

därest en flyttning icke vore avsedd att äga rum, ledningens belägenhet inom

skjutfältet icke komme att medföra någon ökad risk för driftsstörningar.

Chefen för Bergslagens artilleriregemente har i skrivelse till arméns fortifikationsförvaltning

anhållit örn vidtagande av åtgärder för möjliggörande av

en flyttning av 40 000-voltslinjen snarast möjligt samt har därvid framhållit

följande synpunkter.

Kraftledningen passerade skjutfältet inom en terräng, som på grund av

sin för skjutningar lämpade allmänna beskaffenhet, dels sin närhet till

förläggningsområdet vore särskilt ägnad att användas såsom skolskjutningsområde.

Inom ett sådant område komme icke blott huvuddelen av den formella

skjututbildningen utan även delar av den tillämpande skjututbildningen

vid såväl regementet som artilleriskjutskolan att bedrivas. Omfattande

anstalter i form av avverkningar och vägbyggen hade redan vidtagits inom

detta skolskjutningsområde för att göra det lämpat för sin blivande uppgift.

Ytterligare områden av likartad karaktär, med samma närbelägenhet till förläggningen

vid Villingsberg och med motsvarande möjlighet att erhålla

batteriplatser längs befintliga vägar funnes icke inom skjutfältet, varför en

flyttning av skolskjutningsområdet till annan del av fältet icke läte sig göra.

Med hänsyn till dessa förhållanden och då kraftledningen obestridligen

komme att vara utsatt för allvarliga risker att skadas vid praktiskt taget de

flesta skjutningar inom skolskjutningsområdet, finge det betecknas såsom

ett viktigt krav att ledningen flyttades. Ett uppskov med denna flyttning i

avvaktan på erfarenheter från skjutningar kunde leda till allvarliga konse
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

kvenser såväl för skjutövningarnas bedrivande som beträffande uppkommande

ekonomiska ersättningskrav för genom skador å ledningen utebliven kraftleverans.

Örebro elektriska aktiebolag hade hos regementschefen förklarat sig räkna

med fortsatt fri och obehindrad tillgång till kraftledningen, vilket krav innebure,

att pågående skjutningar finge avbrytas för att lämna reparationspersonal

tillfälle att avpatrullera ledningen och reparera skador, oavsett om ett avbrott

förorsakats av militära övningar eller av annan orsak. Bolaget hade vidare

anhållit, att kommande skjutningar i fråga örn tidpunkten skulle planläggas

i samförstånd med bolaget, så att dess arbeten icke skulle lida avbräck genom

de militära övningarna. Ur militär synpunkt kunde detta av bolaget framförda

krav icke godtagas, enär militärt övningsprogram icke kunde så till tiden

bindas, som av bolaget förutsatts. Likaledes kunde ur ren övningssynpunkt

icke godtagas, att skjutövningar inom större delen av skolskjutningsområdet

skulle behöva inställas under den tid, som åtginge för lokalisering och reparation

av å ledningen uppkommen skada. Eventuella genom de militära

övningarna förorsakade skador å ledningen kunde även beräknas komma att

medföra ersättningskrav mot kronan, varvid man kunde räkna med att det

tommi- att röra sig om förhållandevis avsevärda belopp.

Militärbefälhavaren för Y. militärområdet har tillstyrkt flyttning av ledningen

under framhållande av att skador å densamma komme att medföra

stora och komplicerade ersättningskrav. Inspektören för artilleriet har förklarat

en förflyttning av kraftledningen vara oavvisligen nödvändig, örn skjutfältet

skulle kunna utnyttjas för effektiv skjututbildning vid regementet och

artilleriskjutskolan.

Rörande ledningens betydelse ur kraftförsörjningssynpunkt har vattenfallsstyrelsen

efter framställning av fortifikationsförvaltningen avgivit yttrande,

varvid styrelsen meddelat, att ledningen dels utgjorde förbindelse

mellan Örebro elektriska aktiebolags kraftstationer vid Skråmforsen och Brattforsen

på sammanlagt 12 000 kilowatt och bolagets huvudsakliga distributionsnät,

därvid, när ledningen vore satt ur funktion, kraften från de nämnda

stationerna icke kunde tillgodogöras vid nuvarande utformning av ledningssystemet,

dels utgjorde en av tillförselvägarna för kraft till Örebro stad, dels

ock överförde kraft till en del direkt till densamma anslutna abonnenter,

bland annat sanatoriet i Garphyttan och Garphyttebruk, vilka båda vore

känsliga för avbrott, särskilt det senare, som hade elektriska ugnar och därför

tillskyndades avsevärda förluster, när krafttillförseln bortfölle. Med hänsyn

härtill ansåge vattenfallsstyrelsen det icke vara rimligt att driva ledningen

med sådan risk för förstörelse, som skjutfältets tillkomst innebure.

En försvårande omständighet vore, att reparationer finge beräknas taga lång

tid, därför att skjutningarna måste inställas innan reparationsmanskap kunde

begiva sig till platsen. Då bolaget vidare icke kunde låta olägenheterna vid

sönderskjutning av ledningen gå ut över sina kraftavnämare utan måste

skydda dessa genom olika tekniska anordningar och ordnande med reservkrafttillförsel,

kunde de ersättningar, som finge utbetalas vid ett bibehållande

av ledningen, i längden komma upp i motsvarighet till den engångsersättning,

som ifrågasatts för krafttransportens ordnande på annat sätt.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har fortifikationsförvaltningen

vidare anfört i huvudsak följande.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Efter av fortifikationsförvaltningen med Örebro elektriska aktiebolag förda

förhandlingar har bolaget avgivit ett den 9 juni 1945 dagtecknat anbud om

borttagande av den del av ledningen, som är belägen mellan Skråmforsen och

nuvarande landsvägen strax väster örn Garphyttan, mot ett ersättningsbelopp

av 198 000 kronor. Enligt anbudet skall ledningen vara ur drift senast den

1 januari 1947 och borttagen före den 1 april 1947. Bolaget har förklarat

anbudet vara bindande till den 1 juli 1946 blott under förutsättning, att de

militära myndigheterna upptoge ifrågavarande kostnader i sina anslagsäskanden

före den 1 september 1945.

Med hänsyn till att krafttransportens ordnande i enlighet med det sålunda

av bolaget avgivna anbudet bomme att medföra, att även den del av ledningen,

som passerade Bofors skjutfält, bomme att borttagas, och skjutningarna

å Bofors skjutfält i vissa fall åstadkommit sådana störningar i iedningens

drift och skador å densamma, att det torde ha ifrågasatts nödvändigheten

av en flyttning av ledningen, har fortifikationsförvaltningen låtit

föra förhandlingar om huruvida aktiebolaget Bofors skulle vara villigt att bidraga

med viss del av kostnaderna för den nu ifrågasatta flyttningen av ledningen.

Därvid har emellertid bolaget meddelat, att under de 32 år, som

Bofors skjutfält varit i användning, skador å ledningen endast uppkommit

två eller högst tre gånger och att nämnvärd ersättning från bolagets sida därvid

endast ifrågakomma vid ett tillfälle. Under sådana förhållanden ansåge

sig bolaget icke ha något sådant intresse för ledningens borttagande, att bolaget

skulle hava anledning att deltaga i kostnaderna härför.

För egen del har fortifikationsförvaltningen anfört bland annat följande.

En flyttning av ifrågavarande 40 000-voltsledning synes vara ofrånkomlig

med hänsyn till att ledningens betydelse ur kraftförsörjningssynpunkt icke

kan anses tillåta den drivas med en sådan risk för förstörelse, som skjutfältets

utnyttjande för skjututbildning innebär, varjämte de framförda militära

kraven på ett planläggande av skjututbildningen och genomförande av

skjutövningarna enbart på ur utbildnings- och övningssynpunkt lämpligaste

sätt torde få anses berättigade. Yad angår kostnaderna för en sådan flyttning

ha desamma i görligaste mån reducerats och torde det av bolaget fordrade

beloppet 198 000 kronor vara för kronan godtagbart. Mot att bolaget

i stället för att flytta ledningen på det sätt, som förutsatts vid beräkning av

det föreslagna ersättningsbeloppet, låter borttaga ledningen och låter dess

uPPgi^er övertagas efter komplettering med transformeringsanläggningar av

den befintliga 130 OOÖ-voltslinjen, vilket kommer att ställa sig dyrare än

en flyttning av ledningen, torde icke vara något att erinra. Kronans kostnader

i ärendet skulle sålunda uppgå till 198 000 kronor. Med hänsyn till

att av den för skjutfältets anskaffning avsedda delposten å 900 000 kronor till

Kungl. Maj:ts disposition kvarstår genom gjorda besparingar ett belopp av

50 000 kronor, synes denna summa, då bortflyttande av kraftledningen torde

få anses utgöra ett led i åstadkommandet av skjutfält för Bergslagens artilleriregemente,

i första hand böra få tagas i anspråk. Därutöver skulle sålunda erfordras

ett belopp av 148 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har arméns fortifikationsförvaltning

med överlämnande av till ärendet hörande handlingar hemställt, att ett

belopp av 148 000 kronor måtte beräknas för flyttning av ifrågavarande kraftledning.

Sedan möjligheterna till en för kronan förmånligare överenskommelse örn

flyttning av kraftledningen undersökts — bland annat genom förhandlingar

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

47

med örebro elektriska aktiebolag — av särskilt tillkallad sakkunnig, överingenjören

F. Jacobsson, har denne i en i januari 1946 dagtecknad promemoria

framlagt resultatet av denna undersökning. Av promemorian framgår

bland annat att den sakkunnige vore av den uppfattningen att bolagets

kostnadsberäkning i själva verket vore låg och att bolaget sökt tillmötesgå

de anspråk, som framförts av vattenfallsstyrelsen och arméns fortifikationsförvaltning.

Den sakkunnige hade emellertid efter förhandlingar med bolaget

slutit ett preliminärt avtal med annan innebörd än bolagets tidigare utfästelse.

Enligt detta skulle 40 000-voltsledningen bibehållas över skjutfältet

men med en annan sträckning. Kronan skulle för flyttning av kraftledningen

betala 159 400 kronor, varjämte en 13,5 kilometers kalgata med 30 meters

bredd skulle iordningställas genom kronans försorg, örn ledningen inom 20

år foges ur bruk, skulle ledningsägaren till kronan återbetala 18 000 kronor,

motsvarande materielvärdet av nytillkommen linje och nytillkommen koppar.

Med anledning härav har arméns fortifikationsförvaltning den 9 februari

1946 avgivit förnyat yttrande i ärendet och därvid hänvisat till ett av chefen

för Bergslagens artilleriregemente avgivet yttrande. Denne, som i ärendet

haft samråd med chefen för artilleriets skjutskola, har bestämt avstyrkt det

nya förslaget, då kraftledningen även med den föreslagna nya sträckningen

skulle bliva till stort hinder för skjutfältets utnyttjande och risk för skador

å kraftledningen fortfarande skulle föreligga.

Även t. f. militärbefälhavaren för Y. militärområdet har avstyrkt detta

förslag.

Fortifikationsförvaltningen har framhållit, att den kostnadsminskning, som

kunde väntas uppstå vid bifall till det senast framlagda förslaget, icke syntes

uppväga de olägenheter, som bleve förbundna med genomförande av förslaget

samt avstyrkt detsamma.

Av den utredning som låg till grund för förslaget örn anordnande av ett

skjutfält vid Villingsberg framgick, att det som skjutfält tilltänkta området

passerades av två kraftledningar, en 40 000-volts- och en 130 000-voltsledning.

Beträffande 40 000-voltsledningen, varom nu är fråga, anfördes då från det

bolag som ägde ledningen, att den i en framtid bomme att bliva av mera

sekundär betydelse, även örn en del ej betydelselösa leveranser bleve beroende

av densamma, samt att den tekniskt sett icke kunde flyttas ur det planerade

skjutfältet. 130 000-voltsledningen hade en sådan sträckning att den

beräknades ej nämnvärt störa skjutverksamheten. I anledning härav beräknades

inga medel för flyttning av ifrågavarande kraftledningar. Sedermera

har emellertid bolaget upptagit frågan om flyttning av kraftledningen samt

förutsatt, att därest en flyttning icke ägde rum, någon risk för driftsstörningar

icke skulle förefinnas. Närmare utredning härutinnan har emellertid

visat, att sådan risk föreligger även med iakttagande av all möjlig försiktighet

vid skjutning. Då kronan vid driftsavbrott på grund av skador på

kraftledningen kan komma att åläggas skadeersättningar och kraftledningens

nuvarande sträckning inskränker skjutfältets användning, har arméns fortifikationsförvaltning

i samråd med vattenfallsstyrelsen upptagit förhandlingar

Före
draganden.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

med bolaget om flyttning av kraftledningen. Härvid har bolaget förbundit

sig att helt taga bort kraftledningen från skjutfältet mot en engångsersättning

av 198 000 kronor.

Särskilt tillkallad sakkunnig, som sedermera prövat skäligheten av bolagets

utfästelse och även upptagit förhandlingar med bolaget, har kommit

till den uppfattningen att överenskommelsen med bolaget i och för sig alfor

kronan rimlig men förordat en annan lösning som skulle medföra ett

mindre kapitalutlägg från kronans sida. Enligt denna lösning skulle kraftledningen

erhålla en annan sträckning inom huvudsakligen skjutfältets område,

varvid en gata i skogen skulle huggas upp genom kronans försorg.

Fortifikationsförvaltningen har i yttrande däröver framhållit, att den avsedda

kapitalbesparingen i viss utsträckning skulle minskas genom utebliven

avkastning från det kalhuggna området, samt hänvisat till yttranden från de

militära myndigheterna, i vilka framhållits att kraftledningen även i sin nya

utsträckning skulle vara till stort hinder för skjutfältets utnyttjande.

Med hänsyn till den risk för skador och därpå grundade ersättningskrav

samt olägenheterna av att icke fritt kunna utnyttja det nya skjutfältet vid

Villingsberg som följa av kraftledningens nuvarande sträckning synes det

lämpligt, att ledningen antingen helt avlägsnas eller ock erhåller annan

sträckning. I valet mellan de båda föreslagna alternativen delar jag fortifikationsförvaltningens

uppfattning och anser sålunda att den besparing, som

skulle uppstå enligt det senaste alternativet, uppväges av fördelarna för kronan

att kraftledningen helt avlägsnas från skjutfältet i enlighet med det

första alternativet. Då genom de företagna undersökningarna ifrågavarande

problem har underkastats en allsidig och ingående prövning och något ytterligare

antagbart alternativ knappast kan uppställas, får jag tillstyrka bifall

till fortifikationsförvaltningens förslag. Då jag förutsätter, att det belopp

av 50 000 kronor, som ännu är outnyttjat av de för markförvärv m. m.

för Villingsbergs skjutfält avsedda medlen, får användas för ifrågavarande

ändamål, beräknar jag sålunda här ett ytterligare belopp av 148 000 kronor

för flyttning av kraftledning från skjutfältet.

Utvidgning av Skånska trängkårens övningsområde.

Som förut anförts vid anmälan av frågan örn skolskjutningsbanor för

Skånska trängkåren har arméns fortifikationsförvaltning i sina medelsäskanden

för nästa budgetår föreslagit bland annat, att Skånska trängkårens övningsområde

vid Mölleröds kronopark skall jämte viss annan mark upplåtas

som handövningsfält för Skånska pansarregementet. Beträffande frågan örn

ersättning till trängkåren för förlusten av övningsterräng har arméns fortifikationsförvaltning

i sina medelsäskanden för nästa budgetår anfört bland

annat, att kårens nuvarande övningsområde vore mycket begränsat och dessutom

icke kunde i sin helhet utnyttjas, då en del av detsamma utgjordes av

sumpmark, som vore svår att utdika. Då vidare kostnaderna för en eventuell

utdikning skulle ställa sig för höga i förhållande till den vinst, som genom

en sådan åtgärd skulle erhållas, och övningsområdet likväl skulle bli för

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

knappt, vore det enligt fortifikationsförvaltningens uppfattning av behovet

påkallat, att trängkåren tillfördes ersättning för den terräng, som kåren genom

avståendet av Möllerödsområdet ginge miste örn.

Med anledning härav och sedan chefen för armén tillstyrkt ett ianspråktagande

av Möllerödsområdet såsom handövningsfält för pansarregementet,

har fortifikationsförvaltning|en verkställt utredning rörande utvidgning av

trängkårens övningsområde med en i anslutning till detta område belägen

egendom, omfattande fastigheterna Vankiva 84 och 85 i Vankiva socken.

Börande denna utredning har fortifikationsförvaltningen i sina förutnämnda

medelsäskanden anfört bland annat följande.

Denna egendom innehåller i areal 13,9 hektar, varav 11,4 hektar åker och

tomt samt 2,5 hektar skogsmark. Markförhållandena äro synnerligen gynnsamma

för övningsändamål. Åkerjorden utgöres av grusmylla på flygsandbotten

och är av dålig beskaffenhet. Den är för närvarande så illa skött, att

det närmar sig vanhävd. Jorden är utarrenderad till en granne och inga kreatur

finnas å egendomen. Egendomen är bebyggd med ett boningshus och en

uthusbyggnad, av vilka boningshuset är av knappast medelgod samt uthusbyggnaden

av dålig beskaffenhet. Vid på fortifikationsförvaltningens föranstaltande

verkställd värdering har egendomen åsatts ett värde av 23 000 kronor.

Förvaltningen har låtit föra vederbörliga förhandlingar med egendomens

ägare, varvid denne —- under framhållande av att han förvärvat egendomen för

att på en strandremsa till Almaån, till vilken å egendomen gränsar, uppföra

sportstugor till försäljning — fordrat en köpeskilling, som förvaltningen icke

funnit vara för kronan godtagbar. I anledning härav torde för förvärvets

genomförande expropriationsförfarande behöva anlitas. Då det icke synes

uteslutet, att vissa tomter på egendomens södra del skulle kunna avyttras,

synes det förvaltningen erforderligt att till omförmälda värderingssumma å

23 000 kronor lägga ett belopp av 5 000 kronor såsom tillägg för egendomens

tomtvärde. Därutöver torde behöva beräknas 20 % eller 5 600 kronor såsom

reserv i händelse av expropriation samt 1 400 kronor för täckande av expropriations-

m. fl. kostnader eller sålunda tillhopa 35 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har fortifikationsförvaltningen

med överlämnande av till ärendet hörande handlingar hemställt, att för utvidgning

av Skånska trängkårens övningsområde måtte för budgetåret 1946/47

beräknas ett belopp av 35 000 kronor.

Genom beslut den 9 november 1945 uppdrog Kungl. Majit åt fortifikationsförvaltningen

att med vederbörande markägare förhandla om och, där

för kronan antagbar överenskommelse kunde träffas, sluta preliminära avtal

rörande förvärv för kronans räkning av den för utvidgning av Skånska trängkårens

område avsedda marken samt till Kungl. Majit inkomma med utredning

angående ifrågavarande markförvärv ävensom i förekommande fall upprättade

avtalshandlingar.

Med anledning härav har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 16

februari 1946 anmält, att fastighetsägaren förklarat sig villig att sälja ifrågavarande

fastigheter med å desamma befintliga byggnader för en sammanlagd

köpeskilling av 35 000 kronor. Enär kostnaderna för förvärv av fastigheterna

medelst expropriationsförfarande knappast kunde komma att understiga 35 000

kronor, hade fortifikationsförvaltningen funnit försäljningsanbudet vara för

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Kr 121. sou i 40 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

Före
draganden.

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

kronan godtagbart samt i anledning därav slutit avtal, under förbehåll av

Kungl. Maj:ts godkännande före den 1 september 1946, om förvärv för kronans

räkning av nämnda fastigheter.

Skånska trängkåren disponerar för närvarande för övningar ett område intill

kårens kasernområde vid Hässleholm samt ett vid Mölleröds kronopark

beläget område, på vilket ett barackläger är uppfört för kårens behov. Sistnämnda

område är beläget omkring 3 å 4 kilometer från kasernområdet och

förstnämnda övningsområde. Under den förstärkta försvarsberedskapen har

personal ur trängkåren varit förlagd till baracklägret. För denna personal har

som övningsområde utnyttjats området vid Mölleröds kronopark. Under

fredstid har trängkåren intet behov av baracklägret vid kronoparken,

då kårens personal inrymmes i de uppförda och planerade kasernerna vid

kårens etablissement. Under dessa förhållanden är det olägligt för kåren att

en del av dess övningsterräng är skild från det övriga övningsområdet och

kasernområdet och belägen på något avstånd därifrån.

Då behov föreligger av ett handövningsfält för Skånska pansarregementet,

beläget i anslutning till regementets kasernområde, har arméns fortifikationsförvaltning

i sina medelsäskanden för nästa budgetår föreslagit, att bland

annat en del av Mölleröds kronopark och det såsom övningsområde för Skånska

trängkåren vid kronoparken upplåtna området skulle avses som handövningsfält

för Skånska pansarregementet samt att ett nytt område i ersättning för

det som vore beläget vid Mölleröds kronopark skulle förvärvas för trängkåren.

Dessa önskemål torde böra vinna beaktande.

Som ersättning för den förlorade övningsterrängen för Skånska trängkåren

har fortifikationsförvaltningen föreslagit inköp av en egendom som

är belägen i anslutning till kårens övningsområde. Denna egendom omfattar

omkring 14 hektar och är mycket lämpad som övningsterräng. Genom dess

förvärvande skulle Skånska trängkåren erhålla ett sammanhängande övningsområde

av tillfredsställande omfattning. Å egendomen uppfört bostadshus

kan efter vissa mindre förbättringsarbeten utnyttjas som uthyrningsfastighet.

Ekonomibyggnaderna kunna användas som förråd. Jag finner mig av dessa

skäl böra förorda förvärv av egendomen.

Ägaren till egendomen har begärt ett pris som med 12 000 kronor överstiger

egendomens vid värdering åsätta värde. Vid värderingen har dock hänsyn

icke tagits till att viss del av egendomen eventuellt skulle kunna exploateras till

tomtmark. Fortifikationsförvaltningen har räknat med ett tillägg av 5 000 kronor

som ersättning för egendomens tomtvärde. Vidare har ägaren till egendomen

vidtagit viss förbättring å en av ekonomibyggnaderna, vilken får anses höja

dess värde. Av dessa anledningar och då jag räknar med att ersättningen vid

eventuell expropriation av egendomen icke kommer att understiga det av

ägaren begärda priset av 35 000 kronor, anser jag mig böra godtaga detta

pris. Träffat preliminärt avtal bör sålunda godkännas. I anslutning till det

anförda får jag tillstyrka, att för utvidgning av Skånska trängkårens övningsområde

beräknas ett belopp av 35 000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

51

Förvärv av mark för skjutbanor för Skånska trängkåren.

Under hänvisning till vad jag under punkten 1 i det föregående anfört

under rubriken Skolskjutningsbanor för Skånska trängkåren beräknar jag i

detta sammanhang till förvärv av mark för skjutbanor för Skånska trängkåren

ett belopp av 9 000 kronor.

Sammanfattning.

I enlighet med vad i det föregående anförts rörande markförvärv m. m.

beräknar jag följande medelsbehov föreligga.

Kronor.

Utvidgning av Hene skjutfält ...........................................f.......... 28 500

Förflyttning av kraftledning från Villingsbergs skjutfält ............... 148 000

Utvidgning av Skånska trängkårens övningsområde ........................ 35 000

Förvärv av mark för skjutbanor för Skånska trängkåren .................. 9 000

Summa 220 500

För mötande av oförutsedda utgifter torde det anslag, som bör anvisas

för förutnämnda ändamål, böra bestämmas till 225 000 kronor. Beloppet bör

lämpligen anvisas såsom icke specificerat investeringsanslag, beträffande vars

disposition Kungl. Majit bör äga meddela föreskrifter.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Vissa markförvärv för armén för budgetåret 1946/47

anvisa ett investeringsanslag av 225 000 kronor.

MARINENS DELFOND.

[5 ] Vissa byggnadsarbeten m. m.

Bostäder för kustartilleriförsvarens regionala uppbördsmän m. fl.

1941 års försvarsutredning framhöll beträffande kustartilleriets förvaltningsorganisation,

bland annat, att den omfattande materiel av olika slag, som

numera inginge i samtliga kustartilleriförsvar och som vid genomförande av den

materielanskaffning, som av utredningen föresloges, än ytterligare komme att

ökas, borde, framför allt å sjöfronterna, fördelas till uppbörder efter territoriella

grunder. Kustartilleriförsvarschefen underställt område borde därför uppdelas

i lämpligt stora delområden — uppbördsområden — för vilka alltefter

materielens omfattning och art borde avses en eller flera tyguppbördsmän.

Utredningen hade vid beräkningarna av byggnadskostnadema för den nya

organisationen tagit hänsyn till behovet av tjänstebostäder för sådana uppbördsmän.

Utredningen hade vidare förutsatt, att tyguppbördsmännen skulle

vara uppbördsmän icke blott för tygmaterielen utan även för annan materiel,

t. ex. intendenturmateriel, som förvarades i anslutning till försvarsanstalterna.

Viss underhållspersonal för materielens skötsel och vård borde jämväl vara

förlagd i anslutning till materielen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 121.

Under erinran härom har marinförvaltningen i sina medelsäskanden för

nästa budgetår beräknat medel för bostäder för kustartilleriets regionala uppbördsmän

och därvid anfört bland annat följande.

Inspektören för kustartilleriet hade med skrivelse den 23 maj 1945 till

marinförvaltningen överlämnat en utredning rörande den regionala uppbördsorganisationen

vid kustartilleriförsvaret samt hemställt, att ämbetsverket

måtte äska medel för tjänstebostäder för regionala uppbördsman. I denna utredning

hade stor vikt lagts vid att nedskära uppbördsorganisationen genom

att exempelvis sammanföra vissa mindre uppbörder under samma uppbördsman

samtidigt som arbetsbördan fördelades i görligaste män likformigt pa

uppbördsmännen inom samma materielområde. Enligt utredningen erfordrades

byggandet av 41 bostäder för de regionala uppbördsmännen. Marinförvaltningen,

som i princip intet hade att erinra mot det framlagda förslaget

funne sig för närvarande föranlåten att föreslå ett reducerat program, enligt

vilket antalet uppbördsmän som beräknades erhålla bostäder genom nybyggnad,

begränsades till det nu oundgängligen nödvändiga. Sedan erfarenheter

vunnits örn systemets praktiska fördelar, borde behovet av ytterligare

nybyggnad av bostäder för uppbördsmän med större säkerhet kunna beräknas.

I enlighet därmed upptog marinförvaltningen i sina medelsäskanden medel

för iordningställande av nio bostäder för uppbördsmän och en bostad för tillsynsman.

Kostnaderna härför beräknades av ämbetsverket till 385 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941. På grund av den i övrigt stora belastningen

av femårsplanens kostnadsram föreslog marinförValtningen, att med uppförandet

av övriga av inspektören för kustartilleriet föreslagna bostäder finge bero

till tiden efter nu löpande femårsplan. Kostnaderna för dessa bostäder beräknades

till omkring 1000 000 kronor.

Med anledning av marinförvaltningens förevarande äskanden uppdrogs åt

konteramiralen M. Giron, som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26

oktober 1945 tillkallats för att biträda försvarets civilförvaltning och marinförvaltningen

vid översyn av personalbehovet vid marinens lokalförvaltningar

med undantag för örlogsvarvens marinverkstäder, att verkställa särskild undersökning,

huruvida uppbördsmännen mäste vara bosatta pa de som regel ensligt

belägna förläggningarna och örn icke bostäder kunde förhyras i de bebyggda

trakter, som lage närmast huvuddelen av vederbörande materieluppbörder,

samt därmed sammanhängande frågor.

Med skrivelse den 24 januari 1946 har utredningsmannen fullgjort nämnda

uppdrag samt överlämnat förslag till anordnande av bostäder för uppbördsmän

i samtliga kustartilleriförsvar med undantag för Hemsö kustartilleriförsvar.

Beträffande nämnda kustartilleriförsvar har utredningsmannen anfört,

att därstädes av inspektören för kustartilleriet föreslagna två tjänstebostäder

redan vore under uppförande med anlitande av för marinförvaltningen disponibla

medel.

Utredningsmannen har vidare anfört bland annat följande.

Vid de övriga kustartilleriförsvaren ha ingående undersökningar i förevarande

avseende gjorts och de aktuella platserna inspekterats tillsammans

med vederbörande kustartilleriförsvarschef, tygmästare, fortifikationsbefälhavare

och stabsintendent. Samråd har även skett med på de olika platserna

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

närvarande uppbördsman. Särskild uppmärksamhet har ägnats svårigheterna

att för längre tid förlägga familjer med barn till avlägset och ensligt belägna

platser. Hänsyn har tagits till — förutom uppbördernas skötsel och vård —

bevakning, beredskap och kostnader. Vad de ekonomiska synpunkterna beträffar

ha kostnaderna för bostadsbygge och underhåll vägts mot eljest i allmänhet

utgående traktamentsersättningar. Eventuellt uppkommande särskilda

kostnader för kommunikationer liksom de olika platsernas gruppering

i dyrortshänseende ha även uppmärksammats.

På grund av att personalen — såväl militär som civil — som för uppbördernas

handhavande och vård samt för tillsyn och bevakning placeras på

kustartilleriförsvarens ytterförläggningar, måste anses ha en tjänstgöring av

särskilt prövande art, dels på grund av ansvaret för den dyrbara materielens

tillstånd och eftersyn, dels ock i betraktande av den isolerade förläggningen

har utredningsmannen funnit angeläget att personalen erbjudas goda och väl

inredda bostäder, tillfredsställande förplägnadsförhållanden samt godtagbar

ekonomisk kompensation.

Utredningsmannen har vidare avgivit förslag beträffande tjänstgöringstraktamente,

kommenderingstillägg m. m.

Utredningen utmynnar i förslag till byggnads- och inredningsarbeten m. m.

vid samtliga kustartilleriförsvar utom Hemsö för en beräknad sammanlagd

kostnad av 415 000 kronor enligt nuprisläge. Programmet omfattar för Stockholms

kustartilleriförsvars del uppförande av en tjänstebostad örn tre lägenheter

örn vardera tre rum och kök och i övrigt inredningsarbeten i befintliga

byggnader. Pör Gotlands kustartilleriförsvar har utredningsmannen föreslagit

uppförande av en tjänstebostad örn 2 rum och kök samt vissa smärre inredningsarbeten.

För Blekinge kustartilleriförsvar har utredningsmannen föreslagit

dels inköp av en mindre egendom, som förhyrts av kronan under beredskapstiden

och vid vilken kronan låtit uppföra en del mindre förråd, samt

inredande av fyra lägenheter i å egendomen befintliga byggnader, dels ock

uppförande av en tjänstebostad, inrymmande tre lägenheter örn vardera tre

rum och kök. För Göteborgs kustartilleriförsvar slutligen har utredningsmannen

föreslagit vissa inredningsarbeten. Utredningsmannen har vidare

föreslagit, att tillsynsmannaarvoden till ett sammanlagt belopp av 5 530 kronor

skola indragas.

Marinförvaltningen har i yttrande över utredningsmannens förslag hänvisat

till ett yttrande av inspektören för kustartilleriet, vari denne anfört bland

annat följande.

Kraven på betryggande krigsberedskap och tillfredsställande materielvård

vid kustartilleriet borde vara utslagsgivande för uppbördsmannaorganisationens

utformning. Hessa krav tillgodosåges bäst, örn bland annat uppbördsmännen

vore ständigt förlagda inom eller i närheten av respektive materielområden.

Vissa synpunkter hade framförts av utredningsmannen beträffande

de sociala olägenheter, som kunde vara förenade med att förlägga uppbördsman

med familjer till ensligt belägna platser. Med beaktande av dessa synpunkter

men med i stort sett fasthållande av kraven på krigsberedskap och

god materielvård syntes vissa modifikationer i av inspektören för kustartilleriet

tidigare ingivna förslag till byggande av tjänstebostäder för regionala

uppbördsman kunna godtagas.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Före
draganden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Marinförvaltningen Ilar vidare anfört, att inspektören för kustartilleriet

under åberopande av vad sålunda anförts ansett sig kunna godtaga utredningsmannens

förslag utom med avseende å vissa angivna förläggningar. Med anledning

av vad inspektören för kustartilleriet sålunda anfört ansåge marinförvaltningen,

att man borde under nästa budgetår genomföra utredningsmannens

förslag men lämna öppet, huruvida man borde utöka detta i

enlighet med kustartilleriinspektörens yttrande. Den i marinförvaltningens

äskanden för budgetåret 1946/47 uppgivna kostnaden av 1 000 000 kronor

för de bostäder, vilkas uppförande föreslagits uppskjutna till tiden efter nu

löpande femårsplan, skulle med hänsyn till inspektörens för kustartilleriet

ovan anförda modifierade förslag kunna reduceras till omkring 200 000 kronor.

Ärendet är av den natur, att en fullständig redogörelse för detsamma icke

bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få inhämtas

genom de handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande

utskott.

I enlighet med 1942 års försvarsorganisation har kustartilleriet utbyggts

avsevärt under de senare åren. Ett flertal batterier och andra försvarsanstalter

ha anlagts i det yttersta havsbandet och en mycket betydande

anskaffning av delvis dyrbar och svårersättlig materiel har ägt rum.

Större delen av denna materiel kan icke förrådstagas i centrala förråd

dels på grund av beredskapsskäl och dels på grund av att materielen är svårtransportabel

eller fast inbyggd. I och med beredskapens avveckling ha därför

problem uppstått rörande materielens tillsyn och vård. I överensstämmelse

med förslag av 1941 års försvarsutredning ha kustartilleriförsvarsomradena

uppdelats i materielområden, för vilka en eller flera uppbördsmäu

avsetts. Inspektören för kustartilleriet har framlagt ett förslag som innebär

bland annat, att bostäder för uppbördsmännen skola iordningställas på de

flesta större försvarsanstalterna. Ett sådant system är ägnat att ingiva betänkligheter

framför allt av ekonomisk och social natur. En avvägning måste

här ske mellan å ena sidan värdet av att uppbördsmännen äro bosatta vid

huvuddelen av sina uppbörder för nedbringande av tidsförluster och kostnader

för resor samt å andra sidan önskvärdheten av att uppbördsmännen

äro förlagda till bebyggda orter med närhet till skolor m. m. Ett fastlåsande

av den relativt nya uppbördsorganisationen genom uppförande av bostadshus

för uppbördsmännen bör vidare undvikas.

Det av inspektören för kustartilleriet framlagda bostadsprogrammet har

ur nu nämnda synpunkter överarbetats av en särskilt tillkallad utredningsman.

Denne har föreslagit, att tre tjänstebostäder, inrymmande sammanlagt sju

lägenheter, skola uppföras, att en mindre egendom skall inköpas och bostäder

inredas i därstädes befintliga byggnader samt att i övrigt inredningsarbeten

skola utföras i kronan tillhöriga byggnader och baracker. De sammanlagda

kostnaderna ha beräknats till 415 000 kronor enligt nuvarande prisläge.

Vid förslagets genomförande kunna tillsynsmannaarvoden till ett sammanlagt

belopp av 5 530 kronor per år inbesparas.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Jag finner mig böra i stort sett förorda utredningsmannens förslag, varvid

jag dock förutsätter, att i förslaget må av Kungl. Majit vidtagas de ändringar

som betingas av pågående undersökningar bland annat inom statens sakrevision.

Redan nu synes kunna konstateras, att den föreslagna tjänstebostaden

örn tre lägenheter vid viss försvarsanläggning i Blekinge kustartilleriförsvar

icke bör komma till utförande. Enligt min uppfattning bör permanent bostad

anordnas för endast en uppbördsman vid ifrågavarande försvarsanläggning.

Denna bostad bör förläggas utom anläggningens område så att den vid behov

kan säljas eller uthyras för privat bruk. Enligt under hand erhållen uppgift

från marinförvaltningen uppkommer en kostnadsbesparing av 35 000 kronor

vid denna begränsning i byggnadsprogrammet.

De totala kostnaderna för anordnande av bostäder för uppbördsmän vid

kustartilleriet skulle härigenom komma att uppgå till högst 380 000 kronor

enligt nuprisläge eller omkring 335 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Av det förstnämnda beloppet belöpa på markinköp omkring 13 000 kronor.

Förråd för ekoradiomateriel.

Vid anmälan i propositionen 1945: 308 av fråga örn anvisande av medel för

anskaffning av ekoradiomateriel anförde jag (s. 21) bland annat beträffande

en av arméns fortifikationsförvaltning i samråd med arméförvaltningens tygavdelning

gjord framställning örn anvisande av 300 000 kronor för anordnande

av förrådslokaler för ekoradiomateriel att, då en uttömmande utredning i

amner, ännu icke förelåge, det borde ankomma på armens fortifikationsförvaltning

att upptaga denna fråga i sina anslagsäskanden för budgetåret

1946/47 liksom även frågan huruvida icke viss del av kostnaderna borde slutligt

bestridas av marinens anslagsmedel. Då förråd för ekoradiomateriel under

alla förhållanden syntes komma att erfordras, borde nu ifrågavarande anslagsmedel

enligt min uppfattning medräknas inom den i 1942 års försvarsbeslut

angivna kostnadsramen för försvarsväsendet.

Sedan ekoradiomaterielen numera fördelats mellan armén och marinen,

har marinförvaltningen i skrivelse den 18 januari 1946 hemställt örn anvisande

av medel för ifrågavarande ändamål för marinens del. Förvaltningen har därvid

anfört, bland annat, att vid beräkningen av medelsbehovet hänsyn tagits

till att befintliga byggnader i görligaste mån skulle utnyttjas som förråd samt

att vid förslagens utarbetande av arméns fortifikationsförvaltning utarbetade

och till marinförvaltningen översända typritningar jämte kostnadsberäkningar

beaktats. Marinförvaltningen har beräknat kostnaderna för förråden, som äro

avsedda att anordnas vid fem olika platser i anslutning till befintliga förråd,

till ett belopp av 44 600 kronor enligt prisläget den 1 juli 1945 och inklusive

kostnader för administration. Motsvarande kostnader enligt pi isläget den 1

juli 1941 utgöra 39 000 kronor.

I detta sammanhang torde böra anmälas, att marinförvaltningen i sin nyssnämnda

skrivelse anfört, att vissa av ekoradiomaterielförråden avsetts att sammanbyggas

med artilleriförråd vid Hemsö och Stockholms kustartilleriförsvar.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Före
draganden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

För dessa ilar ett sammanlagt belopp av 140 000 kronor enligt nuprisläge beräknats

i årets statsverksproposition. Marinförvaltningen har nu anfört, att vid den

slutliga planeringen av sistnämnda förråd kostnaderna visat sig komma att

uppgå till 184 100 kronor beroende på att en större del av förråden än som

förut beräknats måste utföras som varmförråd och att grundläggningskostnadema

för ett förråd visat sig komma att bliva större än man ursprungligen

räknat med. Då emellertid en besparing av omkring 35 000 kronor uppstått

vid uppförandet av motsvarande förråd inom Göteborgs kustartilleriförsvar,

har marinförvaltningen hemställt att i första hand få använda denna besparing

för merkostnadernas bestridande. För bestridande av därefter resterande

merkostnader har marinförvaltningen hemställt att få utnyttja ett anslag å

50 000 kronor, som anvisats för vissa mindre byggnadsarbeten vid Hårsfjärdens

örlogsdepå, vilka av vissa orsaker icke behöva utföras.

Med hänsyn till ekoradiomaterielens ömtåliga natur finner jag det angeläget,

att lämpliga förrådslokaler kunna iordningställas på de skilda platser,

där materielen skall användas. Mot marinförvaltningens förslag i ämnet, som

utarbetats i samråd med arméns fortifikationsförvaltning, har jag ingen erinran.

Då jag ej heller har något att invända mot marinförvaltningens nu

framlagda kostnadsberäkningar, beräknar jag ett belopp av 39 000 kronor för

ändamålet. Härvid förutsätter jag dock, att dispositionsbeslut meddelas först

sedan det klarlagts, att andra förrådsutrymmen icke kunna disponeras för ända

målet.

Jag har icke heller någon erinran mot att merkostnaderna för artilleriförråden

i Hemsö och Stockholms kustartilleriförsvar i enlighet med marinförvaltningens

förslag täckas av besparingar vid uppförandet av motsvarande förråd

inom Göteborgs kustartilleriförsvar och av medel som icke erfordras för

vissa byggnadsarbeten vid Hårsfjärdens örlogsdepå.

Sammanfattning.

I enlighet med vad i det föregående anförts torde det här anmälda medelsbehovet

för byggnadsarbeten för marinen — med utgångspunkt i prisläget den

1 juli 1941 — kunna beräknas enligt följande.

Kronor.

Bostäder för kustartilleriförsvarens regionala uppbördsmän ............ 335 000

Förråd för ekoradiomateriel ......................................................... 39 000

Summa 374 000

I en sammanställning av marinens byggnadsprogram, som torde få såsom

Bilaga 3 fogas till statsrådsprotokollet, äro kostnadsbeloppen för de av riksdagen

beslutade byggnadsföretagen m. m. justerade med hänsyn till av marinförvaltningen

nu kända verkliga eller beräknade kostnader för de olika objekten.

I sammanställningen är även upptagen en reserv för oförutsedda kostnader

av 172 550 kronor. I stort sett ha de för riksdagen framlagda kostnadskalkylerna

kunnat hållas. Här torde endast böra anmälas ett mindre överskridande

beträffande sjukvårdsanläggningen vid Göteborgs kustartilleriförsvar

på grund av vissa standardförbättringar i överensstämmelse med

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

numera uppställda krav. Merkostnaden utgör omkring 33 000 kronor; den

ursprungligen beräknade kostnaden uppgick till 328 000 kronor.

I detta sammanhang torde även böra anmälas, att marinförvaltningen i

skrivelse den 31 januari 1946 preliminärt anmält ökade markkostnader för

Älvsborgs kustartilleriregemente. Då de slutliga kostnaderna ännu icke äro

kända och de beräknade merkostnaderna måhända kunna täckas av besparingar

på byggnadsföretag samt av förutnämnda reserv, har jag emellertid icke

ansett mig i detta sammanhang böra beräkna några medel för ändamålet.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att i det föregående angivna byggnadsföretag må

komma till utförande samt att kostnaderna härför må bestridas

med anlitande av det i årets statsverksproposition under försvarets

fastighetsfond, marinens delfond, för budgetåret 1946/47

äskade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m.

[6 ] Depåförläggning för sjökarteverket på Beckholmen.

Sjökarteverket disponerar för närvarande 7 sjömätnings-och undersökningsfartyg,

37 motorbåtar för mätningsändamål samt 47 mindre skeppsbåtar, johar

och arbetsekor. Under våren 1946 väntas ett under byggnad varande nytt kust

sjömätningsfartyg bliva färdigt. För uppläggning av fartygen disponerar sjokarteverket

å nordvästra delen av Skeppsholmen en kajsträcka örn cirka 50 meters

längd. Båtarna förvaras vintertid å den till Djurgården förlagda delen av

örlogsvarvet dels i ett av flottans båtskjul, dels i det fria. Fartygsuppbörderna,

som till större delen ilandtagas efter mätningssäsongens slut, förvaras på olika

ställen på Skeppsholmen i av marinen upplåtna lokaler, nämligen dels i det

s. k. slupskjulet, dels i det s. k. råseglarhuset, dels ock i skilda lokaler i närheten

av verkets huvudbyggnad. I skyddsrumslokalerna i ämbetsbyggnaden

ha inhysts snickare- och tackelverkstäder, i vilka reparationer a inredningar

och utrustningar kunna företagas.

I den utredning rörande sjökarteverket som utförts genom statens organisationsnämnd

sommaren och hösten 1944 föreslogs bland annat, att den för

det dåvarande under sjömätningsavdelningen anordnade materieldetaljen

skulle utbrytas därur och bilda en direkt under verkschefen lydande teknisk

avdelning, som skulle handhava verkets fartygs-, maskin- och materieluppbörder

samt dessutom svara för verkets byggnader, brand- och luftskydd. I

anslutning härtill anförde organisationsnämnden bland annat följande.

Såvitt nämnden kunde finna, vore förvaringen och skötseln av verkets

fartygs- och annan materiel icke tillfredsställande ordnade. De långa avstånden

mellan verkstäderna och uppläggningsplatserna för fartyg och båtar

samt materiel förorsakade kostsamma och tidsödande transporter. Arbetskrafterna

bleve genom arbetsplatsernas spridda läge svåra att leda och övervaka.

Förrådslokalerna vore icke försedda med moderna transporthjälpmedel,

vore olämpliga som arbetslokaler under vintern, enär de icke vöre försedda

med uppvärmningsanordningar, och vore dessutom eldfarliga (träskjul).

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

En av organisationsnämnden tillkallad sakkunnig hade upprättat ett förslag

till anordnande av lämpliga arbets- och förrådslokaler för sjökarteverket.

Enligt detta skulle det s. k. råseglarhuset på Skeppsholmen ställas till sjökarteverkets

förfogande och inredas till arbets- och förrådslokaler för en

kostnad av 80 000 kronor. I gengäld skulle för marinen på Skeppsholmen

uppföras en ny förrådsbyggnad för en beräknad kostnad av 250 000 kronor.

Vidare hade föreslagits att en båthall skulle uppföras för sjökarteverkets

båtar på Galärvarvet för en ungefärlig kostnad enligt ett av marinförvaltningen

förordat alternativ av 290 000 kronor. I denna båthall skulle även

inredas servicelokaler för motorer.

Organisationsnämnden ansåg sig icke kunna tillstyrka det av den sakkunnige

framlagda förslaget i förefintligt skick med hänsyn bland annat till

de därmed förenade betydande kostnaderna.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1945/46 hemställde styrelsen för

sjökarteverket örn anvisande av medel för påbörjande av det i organisationsnämndens

utredning berörda förslaget till vissa örn- och tillbyggnadsarbeten

å Skeppsholmen och Stockholms örlogsvarv.

Vid anmälan av propositionen 1945: 170 anförde jag, bland annat, att mot

organisationen av den tekniska avdelningen syntes i och för sig intet vara

att erinra. Då emellertid de beräknade kostnaderna, 620 000 kronor exklusive

utgifter för maskinutrustning m. m., syntes alltför höga, kunde jag icke för

det dåvarande tillstyrka att medel beräknades för angivna ändamål. Förslaget

syntes enligt min uppfattning böra överarbetas i syfte att i görligaste

mån nedbringa kostnaderna.

Häremot hade riksdagen (skrivelse nr 353) ingen erinran.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår framlade styrelsen för sjökarteverket

ett av t. f. chefen för sjökarteverket i skrivelse den 18 augusti 1945

upprättat förslag till anordnande på Beckholmen av en depå för uppläggning

av sjökarteverkets fartyg, båtar och därtill hörande uppbörder. Kostnaderna

härför beräknades till 170 000 kronor. Verkschefen har vid avgivandet av

nämnda förslag uppgivit, att den betydande kostnadsminskningen mot det

tidigare utarbetade förslaget berodde i huvudsak dels på att det tidigare förslaget

innebar, att verkets båtar skulle förvaras under tak, medan det nu framlagda

förslaget innebar täckning av båtarna med lämmar, och dels på att det

tidigare ej varit känt att det nu föreslagna området på Beckholmen skulle

kunna disponeras för ifrågavarande ändamål. Därstädes befintliga utrymmen

kunde för en jämförelsevis ringa kostnad iordningställas för den föreslagna

depån.

Styrelsen för sjökarteverket har i sina nyssnämnda medelsäskanden vitsordat,

att det av verkschefen upprättade förslaget till depåförläggning på

Beckholmen skulle medföra betydande fördelar och utgöra en bestämd förutsättning

för att den nybildade tekniska avdelningen skulle komma till sin

rätt. Vad anginge den närmare utformningen av förslaget ville styrelsen

särskilt erinra örn att täckning av båtarna med lämmar visserligen innebure

ett iakttagande av principen örn byggnadskostnaders begränsning, men styrel
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

sen vore i likhet med verkschefen icke helt övertygad om att det framlagda

förslaget på längre sikt innebure den ur ekonomisk synpunkt lyckligaste

lösningen. För närvarande lämnade emellertid styrelsen förslaget utan

erinran.

Sedan verksledningen under hand erhållit uppdrag att underkasta det framlagda

förslaget förnyad prövning, har styrelsen för sjökarteverket i

skrivelse den 23 januari 1946 framlagt ett överarbetat förslag till depåförläggningens

ordnande på Beckholmen på områden som stå under marinförvaltningens

vård och förvaltning. Styrelsen har därvid anfört bland annat

följande.

Verkets fartyg och båtar samt skeppsuppbörder komma, örn detta förslag

genomföres, att kunna förvaras på en och samma plats, varigenom bättre tillsyn

över materielen kan utövas. Ur effektivitetssynpunkt måste en depå i

egen regi innebära påtagliga fördelar. En sådan anordning kommer bland

annat att möjliggöra för verksledningen att i avsevärt större utsträckning än

hittills utnyttja den tekniska avdelningens personal för produktivt arbete,

varjämte transportkostnaderna komma att högst väsentligt nedbringas. Det

förhållandet, att fartyg och uppbörder hittills förvarats på ett 10-tal ställen

å Skeppsholmen och örlogsvarvet samt å privata varv, har nämligen medfört

att personalen i alltför stor utsträckning måst belastas med övervakande uppgifter.

Genom en verkets egen depåförläggning möjliggöres att i egen regi

verkställa av- och inmontering av båtarnas motorer samt isärtagning och rengöring

av dessa ävensom andra arbeten och detta med samma personal,

som under sommarhalvåret handhar materielens skötsel. Denna verksamhet

blir till gagn även för utbildningen av de värnpliktiga motorskötare från

marinen, vilka sommartid skola handhava båtarnas motorer. Härigenom torde

risken för motorhaverier minskas, vilka icke sällan förorsakat stora kostnader

och vållat stor tidspillan vid fältarbetena. En icke oväsentlig del av de arbeten

med översyn av skrov och inventarier, vilka nu måste utlämnas till privata

varv och verkstäder, kommer att kunna utföras med egen personal.

Med tanke på de stora värden — motsvarande omkring 5 000 000 kronor

-— som komma att förvaras inom området, och med hänsyn till att detta tangeras

av en allmänt trafikerad väg samt ur brandsäkerhetssynpunkt är det av

synnerlig vikt, att en tillsyningsman är bosatt å området. Särskilt vid hårt

väder är det av stort värde att där hava en befattningshavare, som kan ägna

uppmärksamhet åt fartygens förtöjningar m. m. Som sådan tillsyningsman

lämpar sig väl en å tekniska avdelningen nu tjänstgörande snickare, varför

någon ökning av verkets personalbestånd icke behöver föranledas av det framlagda

förslaget.

Vid förflyttning från nuvarande områden till Beckholmen frigöres för

marinen en kajsträcka av omkring 50 meters längd samt förrådsutrymmen örn

cirka 3 000 m2 golvyta ävensom i sjökarteverkets huvudfastighet ett utrymme

av omkring 100 m2, vilket utgör en betydande lättnad för den verksamhet,

som bedrives i ämbetsbyggnaden med dess trånga lokaler.

I samband med den anbefallda omprövningen ha förnyade kostnadsberäkningar

även utförts. Härvid har verksledningen ansett lämpligt anlita särskild

expertis i fråga örn vatten- och husbyggnadsteknik och har i sådant

hänseende biträtts av förste fyringenjören hos lotsstyrelsen H. Carlsson,

vilken besitter stor erfarenhet beträffande kostnadsberäkningar för sådana

anläggningar, varom här är fråga. Carlsson, som icke haft något att i och

för sig erinra mot de inom sjökarteverket tidigare gjorda kostnadsberäkningarna,

har emellertid understrukit vikten av att en anläggning av ifraga
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

Före
draganden.

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

varande art utfördes i sådan standard, som i allmänhet ställes på en statlig

anläggning av detta slag. För att kunna hålla de årliga underhållskostnaderna

så låga som möjligt och skänka anläggningen en mot nedlagt kapital svarande

livslängd har Carlsson ansett, att vissa delar av anläggningen (särskilt bryggor)

böra utföras i kraftigare konstruktion.

Med denna utgångspunkt ha kostnaderna för den föreslagna depåförläggningen

beräknats till 209 000 kronor enligt följande sammanställning:

1. Administrationsbyggnad ............................................. kronor 75 000

2. Reparation av befintligt skjul ....................................... » 23 000

3. Täckning av båtar ...................................................... » 8 000

4. Bryggor m. m............................................................. » 50 500

5. Oljekällare och färgförråd ............................................. » 5 500

6. Slipanordning ............................................................ » 30 000

7. Diverse utrustning ...................................................... » 5 900

+ 10 % oförutsett å posterna 2, 3, 4 och 6 ..................... »_11150

Summa kronor 209 050

Kostnaderna äro baserade på nu gällande priser. Omräknad till 1941 års

prisnivå, som enligt från marinförvaltningen erhållen uppgift beräknas ha

legat 14 % lägre än den nuvarande, utgör den sammanlagda kostnaden för

depåanläggningen 183 377 kronor.

Styrelsen för sjökarteverket har beräknat de årliga besparingar, som ernås

örn den föreslagna anläggningen kommer till utförande, till 18 500 kronor

bortsett från värdet av det i ämbetsbyggnaden frigjorda lokalutrymmet. Med

nämnda belopp skulle det för sjökarteverket beräknade reservationsanslaget

till Mätnings- och rekognosceringsverksamhet kunna reduceras. Styrelsen

har beräknat den årliga värdeminskningen å anläggningarna enligt vedertagna

normer till 3 000 kronor. Mot denna utgift har styrelsen beräknat en

inkomst av 1 200 kronor för den i administrationsbyggnaden inrymda bostaden

för tillsynsmannen.

Under åberopande av det anförda har sjökarteverkets styrelse hemställt,

att för ifrågavarande byggnadsarbeten måtte beräknas ett investeringsanslag

av 209 000 kronor.

Som framgår av den lämnade redogörelsen äro de nuvarande möjligheterna

till förvaring och vård av sjökarteverkets materiel icke tillfredsställande. För

närvarande förvaras fartyg, båtar och uppbörder på ett 10-tal ställen på

Skeppsholmen, örlogsvarvet och på privata varv. Detta medför kostsamma och

tidsödande transporter, varjämte personalen i stor utsträckning måste utnyttjas

för övervakande och improduktiva uppgifter. Svårigheter uppstå

även att effektivt utnyttja och leda arbetarpersonalen.

Genom en koncentrering av verksamheten bortfalla dessa olägenheter. En

dylik koncentrering underlättas genom den av föregående års riksdag beslutade

nya avdelningsindelningen av sjökarteverket, varigenom bland annat

den tidigare under sjömätningsavdelningen anordnade materieldetaljen utbrutits

därur och ombildats till en fristående teknisk avdelning.

Det förslag, som i angivet syfte upprättats av en av organisationsnämnden

tillkallad sakkunnig och sedan överarbetats av marinförvaltningen, syntes

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

mig vara alltför kostsamt, då det förutsatte byggnadsarbeten för omkring

620 000 kronor. Sjökarteverket erhöll därför uppdrag att söka reducera kostnaderna.

Det nu föreliggande förslaget har kostnadsberäknats till 209 000

kronor och innebär anordnande av en särskild depåförläggning för sjökarteverket

på Beckholmen på kronan tillhörig mark. Härigenom skulle i stort

sett all sjökarteverkets materielvårdande verksamhet kunna sammanföras till

en plats. Möjligheter skulle även uppstå för översyn och reparationer av

verkets båtmotorer i betydligt större utsträckning än tidigare. Styrelsen för

sjökarteverket har vid en försiktig beräkning uppskattat de årliga besparingarna

genom den föreslagna anläggningen till 18 500 kronor.

Förvaring av båtarna utomhus under skydd av lämmar anser jag icke behöva

ingiva betänkligheter ur materielvårdssynpunkt. Jag finner den föreslagna

anläggningen väl ägnad att fylla sitt ändamål och, då jag icke har

något att erinra mot de senaste kostnadsberäkningarna, anser jag mig bora

förorda, att medel anvisas för den föreslagna depåanläggningen. För ändamålet

torde böra anvisas ett särskilt investeringsanslag. Kostnaderna synas

icke böra belasta den för marinens byggnadsarbeten beräknade kostnadsramen

men böra till den del de motsvara kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1941

inräknas inom den för försvarets femårsplan beräknade allmänna kostnadsramen.

I annat sammanhang föreslår jag den minskning av sjökarteverkets

löpande anslag, som bifall till föreliggande förslag möjliggör.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj.t matte föreslå

riksdagen

att till Depåförläggning för sjökarteverket på Beckholmen for

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 209 000

kronor.

FLYGVAPNETS DELFOND.

[7.] Vissa byggnadsarbeten m. m.

Södertörns flygflottilj (Tullinge).

Vid anmälan i propositionen 1944: 175 av medelsbehovet för iordningställande

av flygfält och förläggning för en sjunde jaktflottilj — Södertörns flygflottilj

— uppskattades kostnaderna för flottiljen till 13 325 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941. Av en vid propositionen fogad bilaga rörande lfrågakommande

byggnadsarbeten m. m. framgår, att för hangarer för tre divisioners

flygplan jämte uppställningsplaner för flygplanen ävensom for flygtjänstbyggnader

för tre divisioner beräknats (1 800 000 + 174 000 =) 1 974 000

kronor. Beräkningarna avsågo friliggande hangarer.

Genom beslut den 12 oktober 1945 bemyndigade Kungl. Majit flygförvaltningen

att med anlitande av vederbörligt kvotanslag till Vissa byggnadsarbeten

m. m. intill ett belopp av, bortsett från administrationskostnader,

500 000 kronor, utföra en hangargrupp, omfattande jämväl flygtjänstlokaler

m. m. för gruppen. I sin till grund för beslutet liggande framställning hade

flygförvaltningen anmält, att utredning rörande återstående två hangargruppers

anordnande ännu icke slutförts.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

I skrivelse den 15 november 1945 har flygförvaltningen framlagt förslag

till utförande av de återstående hangargrupperna. Ämbetsverket har därvid

förordat, att dessa inspängas i berg och att i anslutning till desamma iordningställas

stridsledningscentral, vissa skyddsrum samt utrymmen för reservkraftaggregat

och ställverk. Kostnaderna för dessa byggnadsarbeten ha beräknats

till, oavsett administrationskostnader, 2 165 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941.

Till stöd för förslaget örn anordnande av berghangarer har flygförvaltningen

anfört följande.

Hedan före det nu avslutade krigets början hade för dyrbar eller svårersättlig

materiel kravet på skydd mot angrepp från luften gjort sig starkt

gällande. Krigserfarenheterna ha i full utsträckning bestyrkt det berättigade

i detta krav och krigsteknikens utveckling synes peka på att kravet i framtiden

kommer att ytterligare skärpas. Det bästa passiva skyddet erhålles

genom anordnande av i berg insprängda lokaler, under förutsättning att berget

är homogent, täckningen tillräcklig och dageröppningar (ingångar, ventilationsöppningar

m. m.) kunna anordnas på ett med hänsyn till verkan från splitter

och detonationsvåg ändamålsenligt sätt. Hittills tillgängliga uppgifter giva

vid handen, att ett sådant skydd är det bästa även gentemot den i krigets

sista skede använda s. k. atombomben.

För landets möjlighet att med framgång försvara sig torde det vara ett

förstahandskrav att flygvapnets materiel och förband oberoende av luftangrepp

kunna hållas intakta. Det måste därför framstå som ett starkt önskemål

att alla dess förband men i synnerhet jaktflottiljerna med dess krav på

hög beredskap kunna i största utsträckning förses med i berg insprängda

fullträffsäkra lokaler för stridsledning, hangarer och för flygtjänstens säkerställande

nödvändiga anordningar i övrigt.

För åstadkommande av dylika högvärdiga skyddsanläggningar äger Sverige

särskilt goda förutsättningar genom den rikliga förekomsten av i dagen gående

hållfast urberg med ofta stor mäktighet. Trots detta har det för flertalet flygförband

icke varit möjligt att finna sådana förläggningsplatser, där för flygtjänsten

i övrigt ofrånkomliga krav kunnat tillgodoses samtidigt som möjlighet

att anordna bergrum av tillräcklig storlek varit för handen. För Södertörns

flygflottilj har detta emellertid lyckats, i det att i direkt anslutning till

flygfältet finnas flera tillräckligt stora bergmassiv med över fältytan brant

uppstigande väggar, lämpliga för anordnandet av fullträffsäkra hangar- och

andra utrymmen. I anslutning till vad nu anförts synes det synnerligen angeläget

att utnyttja den förefintliga möjligheten att förbättra denna jaktflottiljs

stridsberedskap och skydd, även örn engångsutgiften för en sådan anläggning

blir högre än vid användning av friliggande hangarbyggnader. Det

torde härvid även böra framhållas, att —■ såvitt nu kan bedömas — denna

ökade engångsutgift kommer att motvägas av minskade underhålls- och uppvärmningskostnader.

Skillnaden i anläggningskostnad mellan bergshangar och friliggande han
farer

har i detta fall —- därvid även hänsyn tagits till sammanslagningen av

ergshangaren med stridsledningscentral och skyddsrum för personalen _

beräknats till 1 110 000 kronor varvid hänsyn icke tagits till kapitalisering av

beräknade årliga besparingar i fråga örn underhåll och uppvärmning. Genom

denna merkostnad vinnes emellertid förutom skydd även vissa andra fördelar

i avseende å utrymme och trafiksäkerhet.

Uppgörandet av situationsplan för flygflottiljen har nämligen på grund av

byggnadsområdets och flygfältets beskaffenhet varit förenat med vissa svång
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

63

heter. Främst gäller detta i fråga om placeringen av friliggande hangarer och

verkstadsbyggnader. För att överhuvudtaget kunna placera friliggande hangargrupper

har sålunda ett särskilt område måst inköpas. Verkstäderna och

de två övriga hangargrupperna ha måst förläggas inom ett område, som i

och för sig är tämligen begränsat och som på grund av befintliga bergshöjder

står i förbindelse med flygfältet blott genom en passage, som på omkring

200 meters längd har en bredd av omkring 110 meter. Denna passage ligger i

förlängningen av ett viktigt inflygningsstråk. Örn hangarbyggnaderna utfördes

friliggande enligt tidigare förslag skulle den trängsta passagen mellan

en hangarplatta och mitt emot liggande berg bliva endast cirka 50 meter. Genom

denna trånga passage skulle trafiken från en divisionshangar, tygverkstad och

instruktionsverkstad passera för att omedelbart därefter sammanföras med

ytterligare en divisions trafik. Detta förhållande bleve ur tjänstesynpunkt

besvärande men kan icke undvikas örn hangarerna förläggas friliggande.

Hangarernas belägenhet i förlängningen av ett flygstråk innebär vid start

från motsatt håll vissa risker ur flygsäkerhetssynpunkt. Genom att förlägga

två divisioners hangarutrymmen i berg skulle olägenheterna med den trånga

passagen betydligt minskas varjämte flygsäkerheten ökar.

Redan i sin skrivelse den 20 augusti 1945 angående flygvapnets medelsbehov

för budgetåret 1946/47 har flygförvaltningen anmält, att kostnaderna

för vissa byggnadsobjekt ingående i Södertörns flygflottiljs etablissement

kunde beräknas minska till följd av värnpliktskontingentens nedgång under

de närmaste åren. Det fortsatta utredningsarbetet rörande de olika byggnadsföretagen

hade vidare utvisat, att vissa besparingar vore möjliga i förhållande

till de i förenämnda proposition angivna kostnaderna. Flygförvaltningen

anförde vidare, att ämbetsverket undersökt möjligheterna att med utnyttjande

av sålunda åstadkomna besparingar täcka merkostnaderna för anordnande i

berg av utrymmen för två divisioners flygplan.

I förenämnda skrivelse den 15 november 1945 har nu flygförvaltningen

anmält, att förutsättningar visat sig föreligga att inom den i propositionen

1944: 175 angivna kostnadsramen, 13 325 000 kronor, inrymma merkostnaderna

för det av flygförvaltningen föreslagna programmet med avseende å bombsäkra

hangarer. Beträffande de reviderade kostnadsberäkningarna torde få

hänvisas till vid detta protokoll fogad tablå (Bilaga 1).

I berörda tablå ha jämväl redovisats kostnader för uppförande av förläggningsbyggnad

för aspiranter och kadetter, 50 000 kronor, samt för anordnande

av tjänstebostäder 600 000 kronor.

Som motivering för behovet av förläggningsbyggnad för kadetter

och aspiranter har flygförvaltningen hänvisat till en skrivelse den 10

april 1945 från överbefälhavaren till chefen för försvarsdepartementet, i vilken

skrivelse resultatet av en utredning örn framtida minskning av flygvapnets

värnpliktskontingent framlägges. I nämnda skrivelse anfördes rörande

Södertörns flygflottilj, bland annat, följande.

En nedskärning av värnpliktskontingenten syntes medföra, att beredskapsbyggnaden

vid flottiljen (med undantag för i denna befintligt garage och

slangtorn) icke komme att helt utnyttjas. De fyra divisionskasernerna komme

däremot att bliva utnyttjade av värnpliktiga i praktiskt taget samma utsträckning

som för närvarande. För furirer, aspiranter och kadetter, som vid övriga.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

flottiljer för närvarande vore förlagda i beredskapsbyggnaden, måste vid

F18 särskilda förläggningsutrymmen ordnas.

Flygförvaltningen har därför föreslagit, att en förläggningsbyggnad för

kadetter och aspiranter skulle uppföras inom den av riksdagen för flottiljen

godkända kostnadsramen av 13 325 000 kronor.

Beträffande behovet av tjänstebostäder har flygförvaltningen hänvisat

till sina medelsäskanden för innevarande budgetår. Flygförvaltningen hade i

detta sammanhang upptagit elva bostäder, varav fyra bostäder örn ett rum,

under gruppen Obligatoriska bostäder, tjugofem bostäder, varav nitton enrumsbostäder,

under gruppen På utredning beroende bostäder samt två tvårumsoch

tio enrumsbostäder under rubriken övriga bostäder. Som närmare motivering

för dessa bostäder hade flygförvaltningen beträffande etablissementets

läge och trafikförhållanden anfört bland annat följande.

Närmaste bostadsområde vore Tullinge, till vars centrum avståndet vore

cirka 3 kilometer. Inom Tullinge syntes enligt verkställd utredning inga

för flygsäkerhets-, köks- och mässpersonalen lämpliga bostäder stå att uppbringa.

Även örn så i en framtid skulle bliva fallet, vore dock avståndet

mellan samhället och etablissementet för stort. Huruvida bussförbindelse i

en framtid bomme att anordnas kunde nu icke sägas. Troligen komme så att

ske i anslutning till den ordinarie tjänstetidens början och slut. Behovet

för flygsäkerhets-, köks- och mässpersonalen komme därför icke att bliva tillgodosett

genom sådan busstrafik, varför bostäder sålunda borde uppföras

inom etablissementet för denna personal.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen anfört, att

bostadsprogrammet i sin helhet med viss mindre avvikelse överensstämde

med det av riksdagen för Hälsinge flygflottilj godkända.

Kostnaderna för gruppen obligatoriska bostäder beräknade flygförvaltningen

till 200 000 kronor, för gruppen på utredning beroende bostäder till

290 000 kronor och för gruppen övriga bostäder till 110 000 kronor.

Flygförvaltningen har vidare i detta sammanhang anfört följande.

Vid förvärv av fastigheten Eklundshof l32 medföljde en bostadsbyggnad

örn 2 rum och kök, vilken icke är försedd med vatten och avlopp. Denna är

emellertid belägen så nära platsen för en planerad hangargrupp att den icke

torde kunna användas för bostadsändamål och i varje fall ej såsom tjänstebostad

med bostadstvång. Det har även övervägts att efter frivillig överenskommelse

med ägarna förvärva övriga delar av Eklundshofsområdet med därtill

hörande villabyggnader i avsikt att därmed delvis tillgodose behovet av tjänstebostäder

vid flygflottiljen. Det torde dock vara vanskligt att räkna med att

flygförvaltningen skulle kunna förvärva och iståndsätta någon eller några

av dessa villabyggnader för kostnader som understiga vad nybyggnader inom

flottilj området betinga.

över flygförvaltningens förslag till tjänstebostäder har försvarets bostadsanskaffningsnämnd

den 3 november 1945 avgivit yttrande och därvid anfört

bland annat följande.

Nämnden, som icke har något att erinra mot flygförvaltningens beräkningar

rörande behovet av obligatoriska bostäder, kan vitsorda, att inga till uthyrning

varande bostäder, som kunna tänkas vara lämpliga för flygsäkerhets-,

köks- och mässpersonal, finnas i Tullinge eller annan flygflottiljens etablisse
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. May.ts proposition nr 121.

merit närliggande ort. Ej heller torde någon bostadsproduktion i allmänna

marknaden, som kan tillfredsställa detta bostadsbehov, vara att påräkna.

Även om lämpliga bostäder funnes i Tullinge, torde kommunikationerna dock

knappast bliva sådana, att ifrågavarande befattningshavare, som böra kunna

träda i tjänstgöring vid oregelbundna tider, kunna vara bosatta där. Staten

torde därför bli nödsakad att anordna även »på utredning beroende bostäder»

ungefärligen i den utsträckning, som flygförvaltningen i skrivelsen föreslagit.

Nämnden har icke heller något att erinra mot att »övriga bostäder» för ogifta

officerare och underofficerare uppföras till det av flygförvaltningen föreslagna

antalet.

Beträffande flygförvaltningens överväganden att förvärva Eklundshofsområdet

med därtill hörande byggnader har nämnden anfört, bland annat,

att nämnden förutsatte, att innan nyproduktion påbörjades, noggrann prövning

skedde örn och i vad mån det skulle visa sig lämpligt och ekonomiskt

fördelaktigt att villafastigheterna i Eklundshofsområdet förvärvades som bostäder

för flottiljens personal i stället för att tjänstebostäder uppfördes.

Härjämte bär flygförvaltningen i sin förenämnda skrivelse rörande medelsbehovet

för nästa budgetår under viss förutsättning föreslagit uppförande av en

gymnastikbyggnad, kostnadsberäknad till 300 000 kronor, samt anordnande av

idrottsplats, kostnadsberäknad till 60 000 kronor.

Vid uppgörandet av sina ursprungliga kostnadsberäkningar för Södertörns

flygflottilj förutsatte flygförvaltningen, att flottiljens tre hangargrupper

skulle utföras friliggande. Numera har emellertid ämbetsverket föreslagit,

att två av de tre hangargrupperna skola anordnas insprängda i berg och

i anslutning därtill iordningställas vissa skyddsrumsutrymmen. Till stöd

härför talar givetvis angelägenheten av att bereda stridsledning, flygplan och

för flygtjänstens säkerställande i övrigt erforderliga anordningar största

möjliga skydd mot anfall från luften. Härtill kommer, att, såsom jag vid

besök på platsen kunnat konstatera, en friliggande förläggning av samtliga

hangargrupper ter sig mindre ändamålsenlig med hänsyn till flottiljomradets

begränsade omfattning. Ur flygtjänst- och flygsäkerhetssynpunkter måste

därför alternativet med anordnande i berg av utrymmen för två divisioners

flygplan vara att förorda.

Skillnaden i anläggningskostnad mellan de olika alternativen utgör enligt

flygförvaltningens beräkningar omkring 1 100 000 kronor. Såsom ämbetsverket

framhållit bör emellertid beaktas, att undeihalls- och uppvärmnings

m. fl. kostnader för berghangarer ställa sig lägre än motsvarande kostnader

för friliggande byggnader. Enligt från flygförvaltningen under hand inhäm

tad uppgift skulle, om hänsyn tages till det kapitaliserade värdet av beräknade

årliga besparingar, kostnadsskillnaden mellan de båda alternativen minska

till omkring 300 000 kronor.

Vid övervägande av de olika alternativen har jag ansett mig i förevarande

fall trots därmed förenade merkostnader böra giva mitt förord för bergalternativet.

Av vad flygförvaltningen anfört framgår, att totalkostnaderna

för flottiljen, sådana de beräknades i propositionen 1944: 175, av denna an
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 121. seni « 5

Före
draganden
-

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

ledning icke komma att överskridas. Då emellertid nu förordade utbyggnadsprogram

får sägas innebära en principiell ändring av det tidigare för riksdagen

anmälda och en besparing skulle varit möjlig ernå, örn alternativet med friliggande

hangarer valts, har jag ansett frågan böra underställas riksdagens

prövning. Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, är det min

avsikt att framdeles föreslå Kungl. Maj :t, att byggnadsprogrammet för Södertörns

flygflottilj fullföljes i enlighet med flygförvaltningens förslag.

Mot flygförvaltningens förslag rörande uppförande av förläggningsbyggnad

för kadetter och aspiranter har jag ingen erinran. Med hänsyn till vad

av mig anförts vid anmälan av försvarets byggnadsfrågor i årets statsverksproposition

anser jag mig däremot icke böra beräkna några medel för gymnastikbyggnad

med bastuavdelning och idrottsplats. Beträffande frågan örn

anordnande av tjänstebostäder torde jag få hänvisa till de allmänna riktlinjer

för anordnande av tjänstebostäder för personal vid flygvapnet, för

vilka närmare redogörelse lämnats i propositionen 1944: 175 och mot vilka

riksdagen (skrivelse nr 322) icke haft något att erinra. I nämnda proposition

kunde emellertid icke framläggas något förslag till tjänstebostäder vid Södertörns

jaktflottilj, då någon utredning i ärendet ännu icke förelåg. På den

nu föreliggande utredningen anser jag mig emellertid böra förorda, att medel

beräknas för bostäder under grupperna obligatoriska bostäder och på utredning

beroende bostäder. Däremot är jag icke övertygad örn behovet av

bostader hänförliga till gruppen övriga bostäder. Då inom förenämnda kostnadsram

av 13 325 000 kronor ett belopp av 100 000 kronor finnes upptaget för

tjänstebostäder, erfordras nu en ytterligare medelsanvisning av (200 000 4- 290 000 — 100 000 =) 390 000 kronor.

I enlighet med det anförda beräknar jag för Södertörns flygflottilj för nästa

budgetår ett belopp av, inklusive kostnader för administration, (390 000 4- 22 500 =) 412 500 kronor.

Administrationsbyggnad vid centralförrådet i Arboga.

I 1942 års försvarsbeslut förutsattes, att vid flygvapnet skulle inrättas en

i anslutning till försvarsutredningens förslag i ämnet utformad centralförrådsorganisation,

innefattande förråd för flyg- och vapenmateriel och för intendenturmateriel.

Försvarsutredningen beräknade medelsbehovet för flyg- och

vapenmaterielförråden till sammanlagt 1 866 000 kronor. Detta belopp har för

ändamålet beräknats av 1942 och 1943 års riksdagar efter förslag i propositionen

1942: 270 respektive 1943 års statsverksproposition. Efter förslag i 1944

års statsverksproposition har riksdagen vidare beräknat ett belopp av 360 000

kronor — jämte 22 000 kronor för administration — för betonginklädnad av

bergförråd för flyg- och vapenmateriel.

Med anlitande av ifrågavarande medel ha förrådslokalerna nu i det närmaste

färdigställts. Centralförrådens huvuddel är förlagd till Arboga, där

den sprängts in i berg. Viss mindre del av förråden är placerad i anslutning

till den centrala flygverkstaden på Malmen.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen upptagit

fråga om administrationsbyggnad för centralförrådet i Arboga och därvid

anfört, bland annat, att förvaltningen övervägt att såsom en provisorisk lösning

av frågan inom ramen för befintliga medel flytta vissa förläggningsbaracker

från Skånska flygflottiljens förläggning vid Bulltofta till Arboga.

Då de beräknade kostnaderna, 120 000 kronor, emellertid syntes alltför höga

i betraktande av att därmed endast provisoriska och ofullständiga lokaler erhölles,

har flygförvaltningen föreslagit, att en permanent administrationsbyggnad

påbörjas under nästa budgetår. Byggnaden, som jämväl avses innehålla

omklädnings- och lunchrum för förrådspersonalen, har kostnadsberäknats

till 320 000 kronor, vartill komma kostnader för administration m. m. med

19 000 kronor.

Av under hand inhämtade uppgifter framgår bland annat följande. Administrationsbyggnaden

skall inrymma huvudkontor, upphandlingssektion, tekniska

sektionens planeringsdetalj samt lokaler för förrådsbokföringen. Byggnaden

avses för omkring 55 befattningshavare. Administrationsbyggnaden för

centrala flygverkstaden i Arboga är icke tillräcklig för förevarande behov.

En utökning av denna byggnad skulle icke heller vara en lämplig lösning på

grund av avståndet mellan flygverkstadens administrationsbyggnad och centralförrådet.

Med den beslutade centraliseringen av flygvapnets förrådshållning av

flyg- och vapenmateriel ha förutsättningar skapats för en effektiv och rationell

förrådsorganisation. Verksamheten avser ett förrådsbestånd av, oberäknat

hela flygplan och flygmotorer, omkring 50 miljoner kronors värde; omsättningen

uppskattas till omkring 10 miljoner kronor per år. Genom centraliseringen

nedbringas det totala behovet av personal för förrådsorganisationen.

Å andra sidan blir det genom centraliseringen nödvändigt anskaffa lokaler

för förrådsorganisationens administrationspersonal. Jag delar flygförvaltningens

uppfattning att en ny administrationsbyggnad bör uppföras i anslutning

till det centrala förrådet. Då jag icke har någon erinran mot de beräknade

kostnaderna, upptager jag ett avrundat belopp av 340 000 kronor för

ändamålet.

Före
draganden.

Bombfällnings- och skjutplatser.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen anmält

behov av vissa bombfällnings- och skjutplatser och därom anfört bland annat

följande.

Om utbildningen i skjutning och bombfällning vid flygvapnets depåer

skulle kunna bedrivas effektivt, erfordrades tillgång till skjut- och bombfällningsplatser

i tillräckligt antal och försedda med lämpliga anordningar. Dessa

skjutplatser vore avsedda för luftskjutning mot mål på marken. Skjutplatser

för luftskjutning mot luftmål anordnades i regel över vatten och medförde

inga kostnader av här ifrågavarande slag. De anordningar som erfordrades

på dessa platser utgjordes av mål och måltavlor av olika slag, skyddsrum för

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

markörpersonal, målstationer för inmätning av bombnedslagens läge, signalförbindelser

m. lii.

Eaketvapen i flygplan vore ännu icke fullt utprövade och utbildning med

dessa vapen hade hittills icke bedrivits i sådan omfattning, att man för närvarande

med säkerhet kunde förutse vilka målanordningar m. m., som kunde

erfordras för övningar med raketvapen. Det vore emellertid sannolikt att

speciella målanordningar erfordrades utöver dem, som användas för vanlig

skjutning och bombfällning, t. ex. större måltavlor, betongfundament för

dessa, särskilt kraftiga markörskydd m. m., vilket allt medförde ytterligare

kostnader.

För att minska kostnaderna för markförvärv och målanordningar skulle

man kunna tänka sig att vissa närbelägna jaktflottiljer, t. ex. Svea flygflottilj

och Södertörns flygflottilj eller Svea flygflottilj och "Upplands flygflottilj

kunde använda en gemensam skjutplats. Det skulle emellertid mota

svårigheter att samordna utbildningen vid dessa flottiljer, särskilt som skjutningarna

måste koncentreras till särskilda tider på året och speciellt då lämpligt

väder råder, vilka tider i regel sammanfalla för närbelägna flottiljer. En

sådan anordning kunde därför icke förordas.

Permanenta bombfällnings- och skjutplatser borde vara belägna på land.

Mål på vattnet (förankrade flottar och dylikt) vore svåra att underhålla och

hade dessutom mycket begränsad användbarhet.

Vid en bombfällningsplats borde finnas ett målområde med omkring

500 meters radie, vartill komme en riskzon därutanför, vars storlek varierade

med bombslaget och fällningshöjden. Det förra området måste vara i huvudsak

fritt från barrskog och lättantändliga ämnen och kunde icke användas

för civilt ändamål varför det borde inköpas. På riskzonen ställdes endast

den fordran att den vore fri från bebyggelse, varför inköp icke erfordrades.

På grund av riskzonens storlek vid skjutplatser anordnades dessa i regel

vid kusten, så att större delar av riskzonen utgjordes av fritt vatten. Det

markförvärv, som erfordrades vid sådana platser, utgjordes endast av ett

mindre område vid kusten, t. ex. en udde eller en mindre ö.

Flygvapnets nuvarande behov av bombfällnings- och skjutplatser vore

endast delvis tillgodosett, bland annat till följd av brist på medel. Härtill''

komme behov av sådana platser för de flottiljer som uppsattes efter den 1

juli 1945, nämligen Hälsinge och Södertörns flygflottiljer, eller förflyttades,

Skånska flygflottiljen. Som ovan nämnts kunde dessutom förutses vissa kostnader

för skjutplatser för raketvapen.

Vid beräkningen av ovanstående behov hade hänsyn tagits till sannolik

ombeväpning av vissa flottiljer från bomb- eller spanings- till jaktflottiljer

under nästa femårsperiod. Däremot hade icke upptagits kombinerad bombfällnings-

och skjutplats för Västmanlands flygflottilj, varav behov förelåge.

Vid nämnda flottilj kunde nämligen någon sådan plats icke anordnas till

rimliga kostnader.

Utöver depåerna erfordrades för flygvapnets utbildningsverksamhet ett

antal övningsplatser för bedrivande av tillämpningsövningar, vinterutbildning

m. m. Väderleksförhållanden och snösmältningsperioder kunde dessutom

under långa perioder förhindra att flygtjänstutbildningen bedreves i erforderlig

omfattning vid depåerna. Ombasering till övningsplatser kunde därvid

bliva nödvändig för att utbildningsprogrammet skulle kunna genomföras.

För Västmanlands flygflottilj fordrades dessutom ständig tillgång till

övningsplats. Härvid måste även bombfällnings- och skjutövningar kunna

bedrivas, vilket krävde tillgång till bombfällnings- och skjutplatser vid

Övningsplatserna. Örn de senares antal begränsades till fyra (Neder-Kalix,

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Fårösund, Kalkaby och Sövdeborg), bedömdes de bliva utnyttjade i sådan

omfattning att bombfällnings- och/eller skjutövningar där komme att bedrivas

under större delen av året. Detta motiverade att även dessa bombfällnings(skjut-)platser

gjordes permanenta.

Flygförvaltningen anmälde i sina anslagsäskanden, att utredningar och

rekognosceringar beträffande bombfällnings- och skjutplatserna ännu påginge

och att förvaltningen avsåge att inkomma med ytterligare framställning

i ämnet.

Till fullföljande härav har flygförvaltningen i skrivelse den 29 september

1945 återkommit till förevarande fråga och därvid anfört följande rörande de

särskilda flottiljernas behov av bombfällnings- och skjutplatser.

Såsom redan anfördes i medelsäskanden för nästa budgetår kan sådan

plats, varom nu är fråga, icke till rimliga kostnader anordnas för Västmanlands

flygflottilj.

Vid Roslagens flygflottilj, krigsflygskolan och flygkadettskolan föreligger

icke behov av bombfällnings- eller skjutplats.

Jämtlands och Södermanlands flygflottiljer disponera redan bombfällningsoch

skjutplats.

För Göta flygflottilj samt Norrbottens flygbaskår ha erforderliga medel

anvisats genom 1942 års försvarsbeslut.

Beträffande Kalmar flygflottilj har 1944 års riksdag (skrivelse nr 322) i

anledning av propositionen nr 175 medgivit, att av riksdagen anvisade medel

för flygvapnets övningsplats på Öland finge tagas i anspråk för anordnande

av bombfällningsplats för nämnda flottilj.

För Östgöta, Bråvalla, Upplands och Blekinge flygflottiljer samt Skånska

flygflottiljen skulle mark arrenderas. Vissa befintliga byggnader måste

inköpas.

För Västgöta, Skaraborgs och Hallands flygflottiljer måste mark förvärvas

genom köp.

Då endast ett för ändamålet lämpligt område kan uppbringas i Stockholms

skärgård måste, oaktat därmed förbundna nackdelar, vilka redan påpekats

i förutnämnda medelsäskanden, gemensam skjut- och bombfällningsplats

anordnas för Svea och Södertörns flygflottiljer. Platsen i fråga är belägen

i anslutning till Södermanlands pansarregementes skjutfält på Utö, varför

några kostnader för markförvärv här icke skulle ifrågakomma. För Hälsinge

flygflottilj beräknas slutligen skjutplats kunna anordnas inom för flottiljen

redan disponibelt område.

Flygförvaltningen har även föreslagit, att bombfällnings- och skjutplatser

skulle anordnas vid flygvapnets övningsplatser i Neder-Kalix, Fårösund,

Rinkaby och Sövdeborg. Det har sedermera visat sig omöjligt att för rimliga

kostnader förvärva erforderlig mark vid Rinkaby. Vid Sövdeborg och NederKalix

skulle däremot mark kunna inköpas. Vid Fårösund kan av marinen

disponerad mark begagnas. Slutligen vill flygförvaltningen nu föreslå, med

hänsyn till vinterutbildningen i Norrland, att även vid övningsplatsen i

Kiruna anordnas en bombfällnings- och skjutplats. Härvid skulle begagnas

mark, som står under domänstyrelsens vård och förvaltning. Enligt vad flygförvaltningen

under hand inhämtat, torde domänstyrelsen icke ha något att

erinra mot att marken i fråga finge disponeras av flygvapnet.

Flygförvaltningen har beräknat de totala kostnaderna enligt nuprisläge för

målanordningar för f jorton olika bombfällnings- och skjutplatser till 600 000

s. 70 Kontrollera mot PDF

Före
draganden.

70 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 121.

kronor, inberäknat ett belopp av 200 000 kronor för anordningar för raketskjutning

och för inskjutningsbanor för raketskjutning, och för markförvärv

till 416 000 kronor eller sammanlagt (600 000 + 416 000 =) 1 016 000 kronor.

Dessutom ha beräknats kostnader för arrendering av mark med 5 050 kronor

per år.

Sedan flygförvaltningen under hand anmodats att begränsa det framlagda

programmet, har chefen för flygvapnet överlämnat en den 7 december 1945

dagtecknad promemoria, däri bland annat betonats vikten främst ur utbildnings-

och övningssynpunkt att bombfällnings- och skjutplatserna komma till

stånd och olägenheterna ur bland annat ekonomisk synpunkt av att icke

flottiljerna ständigt ha tillgång till dylika platser.

Vid promemorian finnes fogad en bilaga upptagande ett alternativ för

anordnande av åtta bombfällnings- och skjutplatser som kostnadsberäknats

enligt nuvarande prisläge till totalt 427 000 kronor, varav 155 000 kronor belöpa

på målanordningar och 272 000 kronor på markförvärv. Enligt detta alternativ

ha arrendekostnaderna beräknats till 4 750 kronor per år. Bombfällnings- och

skjutplatser skulle enligt alternativet anordnas för Östgöta, Västgöta, Svea,

Bråvalla, Hallands, Hälsinge, Upplands, Blekinge och Södertörns flygflottiljer,

varvid räknats med gemensam skjutplats för Svea och Södertörns

flygflottiljer. I promemorian har anförts bland annat beträffande detta

alternativ, att ■—- i den mån bombfällnings- och skjutplatser icke anordnades

— ökade övningskostnader komme att uppstå och att kostnaderna för målanordningar

m. m. reducerats genom minskning av kvaliteten på vissa anordningar,

vilket komme att medföra ökade underhållskostnader.

I den vid promemorian fogade bilagan är bland annat för Västgöta flygflottilj

beräknat ett belopp av 22 780 kronor för målanordningar och 80 000

kronor för markförvärv samt för Hallands flygflottilj upptaget ett belopp

av 190 800 kronor för markförvärv.

I 1942 års försvarsorganisation ha som regel inga medel beräknats för

bombfällnings- och skjutplatser. Sedermera vunna erfarenheter ha utvisat

behovet av dylika särskilt anordnade platser. Under beredskapstiden ha

övningar i bombfällning och här avsedda skjutningar kunnat i viss utsträckning

bedrivas vid vissa platser, där flygförband varit förlagda. I fredstid

är det emellertid av kostnadsskäl erforderligt, att flottiljerna i största möjliga

utsträckning bedriva utbildning och övningar i anslutning till sina förläggningsorter.

Det är även önskvärt, att ifrågavarande övningar kunna förläggas

dit. Som av den lämnade redogörelsen framgår disponera för närvarande

endast Jämtlands och Södermanlands flygflottiljer bombfällningsoch

skjutplatser, varjämte medel för anordnande av dylika platser äro beräknade

för Göta flygflottilj och Norrbottens flygbaskår. För huvudparten

av de återstående flygflottiljerna samt för vissa övningsplatser har nu flygförvaltningen

äskat medel.

Enligt det ursprungliga förslaget ha kostnaderna beräknats till 1 016 000

kronor. Ett sedermera framlagt begränsat förslag har kostnadsberäknats till

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

71

443 000 kronor. Av kostnadsskäl och i avvaktan på närmare erfarenheter av

möjligheterna att för två eller flera flottiljer utnyttja samma bombfällningsoch

skjutplats anser jag mig med viss begränsning böra förorda detta mindre

alternativ. Denna begränsning hänför sig till skjutplatsen för Västgöta flygflottilj,

som jag finner böra utgå med hänsyn till det därmed förenade markförvärvet

och till de relativt korta avstånden till de för Östgöta och Bråvalla

flygflottiljer avsedda skjutplatserna.

För Hallands flygflottilj har föreslagits anordnande av en bombfällningsoch

skjutplats vid de s. k. Tönnersjöhedarna i Veinge och Tönnersjö socknar.

Här förutsättes markförvärv för ett belopp av 190 800 kronor. Det till förvärv

föreslagna området har en areal av omkring 1 250 hektar och utgöres

huvudsakligen av skogsmark och mossar. Inom området ligga två mindre

fastigheter. Under hand har upplysts från flygförvaltningen att viss förskjutning

av området är möjlig, varigenom åtminstone den ena fastigheten skulle

komma utanför området. Härigenom synes viss reducering av kostnaderna

för markförvärvet kunna ske. I avvaktan på närmare utredning synes emellertid

böra räknas med det av flygförvaltningen beräknade beloppet av 190 800

kronor, vilket dock får betraktas som ett maximibelopp.

Med anledning av att det enligt uppgift från flygförvaltningen för närvarande

icke finnes någon bombfällningsplats i mellersta eller södra Sverige

som medgiver fällning av stridsbomber och det föreslagna området är väl

beläget och ej utgöres av någon värdefullare mark anser jag mig böra förorda,

att området förvärvas som bombfällnings- och skjutplats.

Med förutnämnda begränsning beträffande Västgöta flygflottilj skulle

kostnaderna inklusive kostnader för administration enligt det mindre alternativet

uppgå till i runt tal (427 000 — 22 780 — 80 000 =) 324 000 kronor enligt

nuvarande prisläge —- varav omkring 192 000 kronor för markförvärv. För

sistnämnda ändamål torde avses särskilda medel, vartill jag återkommer i det

följande.

Av återstående belopp, (324 000 — 192 000 =) 132 000 kronor, belöpa omkring

93 000 kronor på målanordningar på markområden som äro avsedda att

arrenderas. Dessa kostnader böra icke bestridas av medel från kapitalbudgeten.

Enligt uppgift under hand från flygförvaltningen kunna kostnaderna

bestridas av flygvapnets övningsanslag. Med godtagande härav torde beloppet

132 000 kronor kunna reduceras med 93 000 kronor till 39 000 kronor. Motsvarande

kostnader enligt prisläget den 1 juli 1941 uppgå till omkring 34 000

kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag förorda, att sistnämnda

belopp beräknas för bombfällnings- och skjutplatser vid ifrågavarande flygflottiljer.

Vissa flygfältsarbeten.

1941 års försvarsutredning anförde beträffande flygvapnets flygfält bland

annat följande.

Vid den tidpunkt då de flesta av de nuvarande flygfälten vid flottiljernas

förläggningsplatscr anlades, kunde man icke räkna med den snabba utveck
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

ling på flygteknikens område, som de senaste åren uppvisat. Det pågående

kriget har kraftigt drivit fram denna utveckling. Genom dels de avsevärt

ökade start- och landningshastigheterna hos flygplanen, dels ökningen av

flygplanens lastförmåga uppstå krav på utökade utrymmen på flygfälten för

start och landning. För att under alla förhållanden trygga flygförbandens

operationsfrihet måste man därför räkna med att flygfälten böra äga en storlek

av i regel 1 500 X 1 500 meter. Sannolikheten talar även för att den framtida

utvecklingen av flygmaterielen kan komma att medföra krav på ännu

större start- och landningssträckor. Detta gäller framför allt vid start och

landning i vindstilla och under mörker. Utredningen har därför ansett det

vara framsynt att vid planerandet av nya flygfält räkna med att fälten i en

riktning skola kunna utvidgas till 2 000 meter. I den mån redan befintliga

och till sin storlek otillräckliga flygfält för rimliga kostnader kunna utvidgas,

har utredningen räknat därmed.

Under längre regnperioder samt särskilt under tjällossningen kan det inträffa,

att flygfälten bliva så lösa, att start och landning omöjliggöras eller

försvåras. För att under sådana förhållanden trygga operationsfriheten bladet

nödvändigt att i viss omfattning förse flygfälten med permanentbanor.

Vid de platser, där behov av permanentbanor oundgängligen föreligger och

sådana icke redan finnas, har utredningen räknat med anläggning av sådana

banor.

I skrivelse den 4 december 1945 har flygförvaltningen hemställt örn anvisande

av medel för anläggande av en permanent start- och landningsbana

för Skånska flygflottiljen. Förvaltningen har därom anfört bland annat

följande.

Sedan flygfältet vid Skånska flygflottiljen numera tagits i bruk, har det

visat sig, att gräsfältet särskilt vid regnig väderlek varit otillfredsställande

i högre grad än vad flygförvaltningen tidigare ansett sig böra räkna med.

Den mycket styva leran gör att, trots den rikligt tilltagna dräneringen, dé

översta lerlagren icke tillräckligt hastigt släppa igenom regnvatten, varför

efter nederbördsperioder vattensamlingar uppstå på fältet med härav följande

uppmjukning av ytan. Även örn vallmattan är väl utbildad skäres den

vid sådana tillfällen sönder av flygplanens hjul. Behovet av en permanent

rullbana har därför blivit trängande.

Flygförvaltningen får med anledning härav föreslå, att en sådan bana kommer

till utförande. Längden av en dylik torde tills vidare kunna begränsas

till 1 600 meter. Den bör ges en bredd av 40 meter och utföres lämpligen

av asfaltbetongbeläggning på underbädd av grus och makadam. Med hänsyn

till den snabba utvecklingen på flygvapnets område med sannolikhet för att

reaktionsdrivna flygplan inom några få år komma att användas i stor utsträckning,

bör banan dock i de 100 yttersta meterna i vardera änden utföras

av betong, enär det skulle riskeras, att de reaktionsdrivna flygplanen vid

starten bränna sönder en beläggning av asfaltbetong.

Flygförvaltningen har beräknat kostnaderna för rullbanan inberäknat kostnader

för administration till 1 200 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941.

Sedermera har flygförvaltningen i skrivelse den 15 februari 1946 framlagt

ett program för utbyggnad av vissa flygfält samt hemställt örn anvisande av

medel för genomförande av en del av detta program. Förvaltningen har därvid

inledningsvis anfört bland annat följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Utvecklingen på det flygtekniska området har bestyrkt det riktiga i försvarsutredningens

uppfattning. Flygmaterielens snabba utveckling har sålunda

ställt allt mer ökade krav på flygfältens storlek, beroende dels på de

ökade start- och landningshastigheterna hos flygplanen, dels på ökningen av

flygplanens lastförmåga. För att vidmakthålla flygvapnets operationsfrihet

är det sålunda nödvändigt, att vissa flygfält utvidgas. I detta sammanhang

bör även framhållas, att knappt tilltagna flygfält medföra ökade flygplanförluster

och skador i samband med start och landning. Med de i krig starkt

begränsade möjligheterna att ersätta och reparera förlorade eller skadade

flygplan är det nödvändigt, att flygfälten få en sådan storlek, att dessa förluster

och skador bliva så små som möjligt. Motsvarande synpunkter gälla

även i fred. Flottiljflygfälten, som i fred användas för grundläggande utbildning,

böra vara större än övriga flygfält.

Utgående från dessa synpunkter böra våra flottilj flygfält utvidgas

till 2 000 x 1 500 meter, övningsfly g fälten, på vilka något lägre krav

kunna ställas, till 1 800 X 1 500 meter och krigsflygfälten, vilka skola användas

huvudsakligen av fullt utbildad personal, till 1 500 X 1 500 meter, allt

i den mån de icke redan fylla dessa krav samt under den förutsättningen, att

det låter sig göra att utvidga dem för rimliga kostnader. De längsta stråken

böra härvid örn möjligt givas sådan sträckning, att ytterligare utökning är

genomförbar. Det hade varit önskvärt, att flottilj- och” övningsflygfälten hade

kunnat utvidgas i ytterligare en riktning till 1 500 meter och krigsflygfälten

i ytterligare en riktning till 1 200 meter, men detta har av kostnadsskäl icke

ansetts möjligt.

Under längre regnperioder och under tjällossningen bliva flygfälten i regel

så lösa, att start och landning omöjliggöras eller försvåras. Erfarenheterna

ha visat det vara erforderligt, att i större utsträckning än 1941 års försvarsutredning

räknade med förse flygfälten med permanenta rullbanor för att

under ovan angivna förhållanden i möjligaste mån trygga operationsfriheten

och i fred möjliggöra, att utbildningen kan fortsätta utan avbrott. Med hänsyn

till de i vårt land ofta förekommande kraftiga vindarna av växlande riktning

hade det varit önskvärt, om samtliga användbara »flygstråk» eller i varje

fall två flygstråk på varje fält hade kunnat förses med permanenta rullbanor.

Åv kostnadsskäl torde det emellertid vara nödvändigt att begränsa detta

krav. Tills vidare måste därför — trots de nackdelar ur operativ synpunkt

och nied hänsyn till utbildningskraven, som detta medför — räknas med i

regel endast en permanent rullbana i längsta riktningen med längden 1 800

meter, d. v. s. i den riktning, som företrädesvis användes vid start och landning

under vindstilla eller vid svaga vindstyrkor. Enligt vunna erfarenheter

borde denna bana helst få en bredd av 50 meter, men av ekonomiska skäl

synes det nödvändigt att begränsa bredden till 40 meter. Befintliga rull

banor av mindre bredd böra i den längsta riktningen även breddas till 40

meter. Likaledes av ekonomiska skäl måste det hjultryck, för vilket banorna

beräknas, begränsas till 6 ton, vilket dock är tillräckligt för våra nuvarande

och närmast projekterade krigsflygplan. För flygplanens förflyttning till och

från den permanenta rullbanan erfordras vid flottiljflygfälten hårdgjorda 10

meter breda förbindelsebanor mellan hangarerna och den permanenta rullbanan.

Enligt vad som inhämtats under de studieresor i England och Amerika,

som personal ur flygvapnet företagit hösten 1945, gäller vad ovan anförts i

ännu högre grad för reaktionsdrivna flygplan på grund av de höga land

ningshastigheterna hos dessa flygplan samt på grund av den värme, som ut

strömmar bakom flygplan före och under start, vilket har till följd att gräs

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

växten fördärvas. Likaså fördärvas gräsväxten snabbt av spillt drivmedel

m. m., varför permanenta rullbanor bli erforderliga.

Förutom de från utlandet inköpta reaktionsdrivna flygplanen beräknar

flygledningen nu att redan från och med våren 1948 kunna uppsätta förband

med inom landet tillverkade reaktionsflygplan, d. v. s. avsevärt tidigare än

vad som förut kunnat påräknas. Detta förhållande nödvändiggör att till

denna tidpunkt äga tillgång till ett antal flygfält å vilka dylika förband kunna

uppträda. Härför erfordras, att i vissa fall flygfältsarbetena med schaktning

och bergsprängning med nödvändighet måste påbörjas sommaren 1946 för

att erforderliga beläggningsarbeten (asfaltbeläggning och betonggjutning) skola

kunna bedrivas år 1947 under för dessa slags arbeten lämplig säsong och sålunda

kunna vara avslutade under hösten samma år.

Ursprungligen hade flygförvaltningen räknat med att ifrågavarande flygfältsarbeten

icke skulle behöva igångsättas förrän efter 1 juli 1947 tillsammans

med ytterligare arbeten, som bliva erforderliga inom ramen för de

medel, som beräknas kunna tilldelas flygvapnet under nästkommande organisationsperiod.

Största delen av dessa arbeten beröra flottiljflygfälten och

i praktiskt taget samtliga fall innebär detta stark inskränkning i flygverksamheten

under arbetstiden, därigenom att rullbanearbetena komma att beröra

vitala delar av de nu befintliga fälten, vilket eventuellt skulle medföra, att

förband ur flottiljer måste förläggas till andra härför lämpliga flottiljflygfält

under vissa skeden i flygutbildningen. Härigenom skulle emellertid avsevärda

svårigheter uppstå, då arbeten på ett flertal flottilj flygfält samtidigt

måste utföras. Ur denna synpunkt synes det flygförvaltningen ytterst angeläget

att fördela arbetena på en längre tidsperiod. Vidare synes en sådan

fördelning lämplig med hänsyn till svårigheterna att anskaffa erforderlig personal

för konstruktions- och kontrollantarbete m. m. Även ur arbetsmarknadssynpunkt

samt med hänsyn till möjligheten att få en bättre tidsfördelning på

leveranser av erforderligt material för beläggningar, i första hand asfalt

(cement ingår till endast en mycket obetydlig del och armeringsjärn i ännu

mindre grad), torde man böra undvika en så stark koncentration av arbetena,

som skulle uppstå, därest de ej påbörjades tidigare än vad först varit avsikten.

Flygförvaltningen har vidare anfört, att flygvapnets ledning utifrån dessa

förutsättningar i första hand funnit, att flottilj flygfälten vid Skånska flygflottiljen

samt vid Bråvalla, Svea, Södermanlands och Upplands flygflottiljer

borde förses med en 1 800 meter lång rullbana samt i förekommande fall utvidgas

för att ett flygstråk om 2 000 meter skall erhållas.

Flygförvaltningen har därefter övergått till att redogöra för nämnda flygflottiljers

behov av flygfältsarbeten m. m.

Beträffande Skånska flygflottiljen har flygförvaltningen erinrat örn

att 1945 års riksdag efter förslag i propositionen 1945: 334 beräknat medel

för utökning av flottiljens flygfält samt att flygförvaltningen i förutnämnda

skrivelse den 4 december 1945 hemställt örn anvisande av medel för en 1 600

meter lång rullbana på flygfältet. Då rullbanan avsåges att förläggas över

viss del av den ifrågasatta fältutvidgningen, borde grundförstärkningsarbetena

för rullbanan på utvidgningsområdet utföras samtidigt med övriga fältarbeten.

I annat fall beräknades en kostnadsfördyring av omkring 25 000

kronor uppstå. Kostnaden för erforderliga förbindelsebanor beräknades till

132 000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits proposition nr 121. 75

Beträffande övriga av förutnämnda flygflottiljer har flygförvaltningen anfört

följande.

Vid Bråvalla flygflottilj planeras en rullbana om 1 800 meters längd,

förlagd i huvudsak till utvidgningar av det befintliga fältet samt med ianspråktagande

av cirka 16 hektar privat åkermark. Storleken av schakt- och

fyllnadsarbetena på utvidgningsområdena innebär, att dessa arbeten nödvändigtvis

måste påbörjas redan sommaren 1946 för att rullbanearbetena i sin

helhet skola kunna vara avslutade till oktober månad 1947. Kostnaderna för

erforderligt markförvärv, inklusive skada och intrång, hava av flygförvaltningen

beräknats till högst 120 000 kronor och kostnaderna för utvidgningsarbetena

inklusive erforderliga kompletteringar av flygfältsbelysning, dränering

m. m. till 940 000 kronor. Kostnaden för rullbanan har beräknats till

1 150 000 kronor och kostnaden för erforderliga förbindelsebanor från hangarplattorna

ut till rullbanan har beräknats till 355 000 kronor.

Vid Svea flygflottilj erfordras för att erhålla ett godtagbart flygstråk

1 ost-västlig riktning på flygfältet, vilken riktning med hänsyn till rådande

vindförhållanden är den såväl sommar- som vintertid mest aktuella, bergsprängnings-,

schaktnings- och fyllnadsarbeten samt erforderliga kompletteringar

av dräneringssystemen och flygfältsbelysningen till en kostnad av

2 380 000 kronor. Kostnaden för en 1 600 meter lång och 40 meter bred rullbana

har flygförvaltningen beräknat till 1 020 000 kronor, och erforderliga forbindelsebanor

draga en kostnad av 245 000 kronor. Även här fordras att flygfältsarbetena

påbörjas redan innevarande sommar för att huvuddelen av rullbanearbetena

skola kunna, vara slutförda till hösten 1947. Beträffande medel

för resterande 200 meter av rullbanan avser flygförvaltningen att framdeles

återkomma.

Vid Södermanlands flygflottilj erfordras för att åstadkomma ett

flygstråk örn 2 000 meters längd ett förvärv av privat mark örn cirka 12

hektar, för vilken kostnaden har beräknats till högst 26 000 kronor. Kostnaderna

för erforderliga fältarbeten uppgå inklusive komplettering av flygfältsbelysning

till 485 000 kronor. Kostnaden för förlängning av befintliga banor

intill 1 800 meter har beräknats till 800 000 kronor, vari även ingå kostnader

för breddning av befintlig bana från nuvarande 30 till 40 meter. Enär beläggningsarbeten

icke böra bedrivas under vinterhalvåret, kunna banorna

icke bliva flygbara förrän hösten 1947, även örn de till omfattningen jämförelsevis

obetydliga fältarbetena igångsättas sommaren 1946. Sålunda kan

deras påbörjande utan olägenhet uppskjutas till eftervmtern 1947.

Flygfältet vid Upplands flygflottilj nyttjas av både Upplands flygflottilj

och flygkadettskolan och här erfordras för att motsvara kravet från

den intensiva flygtrafiken i samband med utbildningsverksamheten en rullbana

om 40 meters bredd och 1 200 meters längd utöver den bana 50 X 1 800

meter, som flygförvaltningen år 1945 latit utföra för medel, som av riksdagen

beviljats väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för banor i Norrköping och Uppsala

som komplement till Bromma flygplats i avvaktan på tillkomsten av ett nytt

flygfält för interkontinental flygtrafik i stockholmstrakten. Kostnaderna för

den sålunda föreslagna banan ha beräknats till 760 000 kronor, vari inkluderas

kostnader för erforderlig omläggning av dräneringssystem m. m. Kostnaderna

för erforderliga förbindelsebanor ha beräknats till 265 000 kronor. Angående

tidpunkten för arbetenas igångsättande gäller vad som ovan anförts

beträffande Södermanlands flygflottilj.

Flygförvaltningen har vidare anfört, att för budgetåret 1946/47 erfordras

medel för bestridande av de föreslagna markförvärven för Bråvalla och Söder
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

Före
draganden.

76 Kungl. May.ts proposition nr 121.

manlands flygflottilj samt för flygfältsarbeten till ett belopp av 6 000 000

kronor.

Fördelningen av kostnaderna, i kronor, enligt prisläget den 1 juli 1941 för

de olika ändamålen framgår av nedanstående tabell.

Etablissement

Markförvärv

Kostnad för flygfältsarbeten m. m.

Kostnader j

för llygfälts- arbeten j

intill den

3% 1947 i

Fältarbeten

Rullbanor

och Förbin- delsebanor

Summa

Skånska flygflottiljen . .

Bråvalla flygflottilj .

Svea flygflottilj......

Södermanlands flygflottilj ...

Upplands flygflottilj .......

Summa

120 000

26 000

940 000

2 380 000

485 000

1 332 000

1 505 000

1 265 000

800 000

1 025 000

1 332 000

2 445 000

3 645 000

1 285 000

1025 000

1200 000

1 400 000

2 050 000 1

750 000 1

600 000 i

146 000

3 805 000 | 5 927 000

9 732 000

6 000 000

Merkostnaderna för anläggningsarbetena på grund av prisstegring i förhållande

till prisläget den 1 juli 1941 beräknas genomsnittligt uppgå till 13 %.

Härigenom uppgå de totala kostnaderna för det framlagda programmet till

(146 000 + 9 732 000 + 11.X 9732000 =) . ^ ^ n 140(X)0 kronor

Då flygförvaltningen räknat med att åtminstone de mest angelägna av

vissa i flygförvaltningens medelsäskanden för nästa budgetår upptagna gymnastikbyggnader

med bastuavdelningar skola komma till utförande under

nästa budgetår, har flygförvaltningen beräknat, att av angivna kostnader

endast de som avse markförvärv för Bråvalla flygflottilj, rullbana för

Skånska flygflottiljen och flygfältsarbeten för Bråvalla och Svea flygflottiljer,

vilka arbeten såsom angivits i flygförvaltningens skrivelse

böra påbörjas under sommaren 1946, kunna inrymmas inom femårsplanens

kostnadsram. Förvaltningen har därför begränsat sin framställning till att

avse nämnda kostnader eller sålunda sammanlagt (120 000 + 1 200 000 +

1400000 + 2050000=) 4770000 kronor. Slutlig framställning angående medel

till bestridande av övriga kostnader har förvaltningen uppgivit sig ämna ingiva

till Kungl. Maj :t vid sådan tidpunkt, att därav föranlett förslag kunde

föreläggas innevarande års riksdag vid dess höstsession.

Enligt sedermera under hand erhållen uppgift erfordras icke något ytter

ligare markförvärv för Bråvalla flygflottilj, enär erforderlig utvidgning av

flygfältet vid närmare undersökningar befunnits kunna ske inom det för flygflottiljen

redan inköpta området.

Som framgår av den lämnade redogörelsen har den snabba utvecklingen

på det flygtekniska området i hög grad ökat de krav som måste ställas på

fljgfälten. Flygplanens hastighet och lastförmåga ha ökats, vilket medfört

behov av längre start- och landningsbanor. För de reaktionsdrivna flygplanen

böra vidare av tekniska skäl avses permanentbelagda rullbanor.

Inom flygvapnet finnas redan flygplan med så stora start- och landningshastigheter,

att de fordra flygfält med inemot 2 000 meters stråk. Innevarande

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

år beräknas de första reaktionsdrivna flygplanen kunna levereras till flygvapnet.

Av flygförvaltningens förevarande framställning framgår vidare, att

dylika inom landet tillverkade flygplan beräknas kunna levereras våren 1948.

För att dessa redan befintliga och inom de närmaste åren tillkommande

flygplan skola kunna användas i erforderlig utsträckning är det sålunda nödvändigt

att utöka och med permanentbelagda rullbanor förse vissa flygfält.

Jag finner mig därför böra förorda, att flottiljflygfälten i görligaste mån

utvidgas så att ett stråk av 2 000 meters längd och ett av 1 500 meters längd

erhållas samt att ett antal permanentbelagda rullbanor iordningställas. För

detta ändamål torde — i den mån medel icke erfordras för markförvärv-—inom

féinårsplanens kostnadsram för flygvapnet å kapitalbudgeten återstående

medel böra avsättas, d. v. s. omkring 8 000 000 kronor. Härigenom kan huvudparten

av det av flygförvaltningen i dess skrivelse framlagda programmet för

flygfältsarbeten genomföras. Jag förutsätter emellertid, att det av läget på

arbetsmarknaden får bli beroende när ifrågavarande arbeten skola sättas i

gång. För markförvärv torde böra avses särskilda medel, enligt det föregående

26 000 kronor. Härtill återkommer jag i det följande.

Sammanfattning.

I enlighet med vad i det föregående anförts torde det här anmälda medels
-

behovet för byggnadsarbeten m. m. för flygvapnets räkning — med utgångspunkt

i prisläget den 1 juli 1941 — kunna beräknas enligt följande.

Kronor.

Södertörns flygflottilj ............................................................ 412 500

Administrationsbyggnad vid centralförrådet i Arboga .................. 340 000

Bombfällnings- och skjutplatser................................................ 34 000

Flygfältsarbeten ..................................................................... 8 000 000

Summa 8 786 500

1 den sammanställning av flygvapnets byggnadsprogram, som torde få

fogas som Bilaga 4 till statsrådsprotokollet för denna dag, lämnas uppgifter till

belysande av den slutliga belastningen å femårsplanens kostnadsram för flygvapnets

byggnadsarbeten m. m. I sammanställningen har även upptagits en

reserv för oförutsedda utgifter av 716 000 kronor.

I den kolumn, som upptager kostnaderna enligt flygförvaltningens senaste

beräkningar för byggnadsarbeten m. m. att påbörjas före utgången av budgetåret

1945/46, äro medtagna vissa merkostnader för markförvärv, för vilka flygförvaltningen

lämnat redogörelse i skrivelse den 13 februari 1946. Dessa merkostnader

uppgå för Hallands flygflottilj till omkring 210 000 kronor, för Hälsinge

flygflottilj omkring 300 000 kronor och för centrala flygverkstaden i Arboga

omkring 35 000 kronor. För nämnda flottiljer och flygverkstad ha ursprungligen

beräknats 630 000 respektive 400 000 och 800 000 kronor för markförvärv.

Merkostnaderna lia sin grund i att expropriation måst tillgripas för områdenas

förvärvande och att därvid de slutliga ersättningsbeloppen uppgått till högre

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

belopp än flygförvaltningen räknat med. För att undvika räntekostnader har

förvaltningen förskjutit de utdömda beloppen av omhänderhavda medel.

I sin förutnämnda skrivelse har flygförvaltningen hemställt bland annat,

att administrationskostnader skulle beräknas för ifrågavarande och vissa

andra markförvärv samt beräknat dessa till 4 % av markförvärvens belopp. I

avsaknad av närmare utredning rörande skäligheten av denna beräkning har

jag icke upptagit några kostnader för detta ändamål. Jag förutsätter, att dessa

kostnader kunna bestridas med anlitande antingen av besparingar på anslagsändamål

inom den för flygvapnets byggnadsarbeten m. m. fastställda kostnadsramen

eller av förutnämnda reserv för oförutsedda utgifter.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl.. Majit måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att i det föregående angivna byggnadsföretag

m. m. må komma till utförande samt att kostnaderna härför må

bestridas med anlitande av det i årets statsverksproposition

under försvarets fastighetsfond, flygvapnets delfond, för budgetåret

1946/47 äskade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten

m. m.

[8 ] Vissa merkostnader för byggnadsarbeten vid Norrbottens flygbaskår.

För uppförande av etablissement för basorganisation i övre Norrland —

numera Norrbottens flygbaskår — har 1941 års riksdag (skrivelserna

nr 57 och 80) såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens

delfond, anvisat två reservationsanslag av 2 000 000 respektive

4 200 000 kronor, sålunda tillhopa 6 200 000 kronor. Av detta belopp har Kungl.

Majit genom särskilda beslut under åren 1941—1943 ställt sammanlagt

5 851 900 kronor till flygförvaltningens förfogande, varjämte Kungl. Majit

genom brev den 28 juni 1941 förordnat, att av anslaget av 2 000 000 kronor

ett belopp av 2 000 kronor skulle överföras till fjärde huvudtitelns reservationsanslag

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

I skrivelse den 15 februari 1945 anförde flygförvaltningen i huvudsak följande.

Kostnaderna för de byggnadsarbeten vid Norrbottens flygbaskår, som

avsåges att utföras med anlitande av nämnda reservationsanslag, hade hittills,

inberäknat kostnader för administration m. m., uppgått till 6 243 127 kronor.

Vissa av de byggnader, som ursprungligen avsågos bliva uppförda, hade befunnits

kunna utgå ur byggnadsprogrammet, varför kostnaderna för återstående

arbeten syntes kunna beräknas till 29 000 kronor. Kostnaderna för hela

byggnadsprogrammet skulle härigenom kunna begränsas till 6 272 127 kronor.

Då 5 851900 kronor ställts till flygförvaltningens disposition, hemställde

ämbetsverket, att ett ytterligare erforderligt belopp av 420 200 kronor måtte

anvisas.

I yttrande den 6 april 1945 över flygförvaltningens framställning har försvarsdepartementets

granskningsnämnd för byggnadsarbeten anfört bland

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

annat följande. Fördyringen i förhållande till kostnadsberäkningarna på de

hittills utförda byggnadsarbetena uppginge till 8,1 %. Nämnden uppskattade

den fördyring, som kunde tillskrivas prisstegringen under tiden från beräkningarnas

utförande till arbetenas utförande till omkring 5 %>. Resten av kostnadsökningen

syntes bero på felbedömning antingen av det verkliga prisläget

vid beräkningstillfället eller av arbetenas omfång. Tack vare de sakliga

besparingar i byggnadsprogrammet, som föreslagits av flygförvaltningen, uppginge

den verkliga fördyringen i förhållande till av riksdagen anvisade anslag

till endast 1,2 %.

Genom beslut den 4 maj 1945 har Kungl. Majit bemyndigat flygförvaltningen

att för ifrågavarande ändamål anlita förutnämnda reservationsanslag

av 4 200 000 kronor till ett belopp av högst 346 100 kronor samt det av riksdagen

under försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens delfond,

för budgetåret 1944/45 till Vissa byggnadsarbeten m. m. anvisade investeringsanslaget

av 27 000 000 kronor intill ett belopp av högst 74 100 kronor.

Beräkningen av anslagen till byggnadsarbeten enligt 1942 års försvarsbeslut

har baserats på prisläget den 1 juli 1941. I samband med behandlingen i

1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 8 och 9) av frågor

rörande behovet av medel för dylika arbeten till täckande av merkostnader

på grund av prisstegring anförde jag, att jämväl anslag som anvisats eller

komme att anvisas för byggnadsföretag, vilka icke läge inom ramen för 1942

års försvarsbeslut, i många fall måste komma att visa sig otillräckliga till

följd av inträdda prisstegringar. Jag förutsatte, att påbörjade eller beslutade

företag utan hinder därav skulle få fullföljas, varefter, sedan de slutliga kostnaderna

kunde säkrare överblickas, tilläggsanslag till följd av prisstegringar

borde äskas av riksdagen. I enlighet därmed torde ett särskilt investeringsanslag

nu böra äskas för att täcka förutnämnda merkostnader vid Norrbottens

flygbaskår. Som framgår av den lämnade redogörelsen har den verkliga

prisstegringen å förevarande arbeten kunnat till stor del täckas genom

nedskärningar av byggnadsprogrammet i övrigt. Enligt vad jag inhämtat ha

ytterligare besparingar icke varit möjliga att genomföra. Då ifrågavarande

merkostnader redan bestritts av det för budgetåret 1944/45 upptagna kvotanslaget

till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid flygvapnet, torde motsvarande

belopp nu böra tillgodoföras nämnda kvotanslag.

Åberopande det anförda får jag sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa merkostnader för byggnadsarbeten vid Norrbottens

flygbaskår för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 74 100 kronor.

Före
draganden.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Före
draganden.

[9.] Merkostnader för vissa markförvärv för flygvapnet m. m.

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1941:319 anvisade riksdagen

(skrivelse nr 493) till Markförvärv för flygfält m. m. å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 3 130 000 kronor.

Av detta anslag avsågs ett belopp av 900 000 kronor till markförvärv

för Bråvalla flygflottilj. Genom beslut den 20 mars 1942 föreskrev Kungl.

Majit, att för flygflottiljen avsedda områden skulle avstås till kronan i den

ordning lagen den 12 maj 1917 om expropriation stadgade.

I enlighet med förslag av 1941 års försvarsutredning upptogs vidare i propositionen

1942:270 för Bråvalla flygflottilj ett belopp av 140 000 kronor

under benämningen Bvggnadsförbud mot flyghinder, vilket belopp även beräknats

av riksdagen.

I skrivelse den 29 september 1945 har flygförvaltningen anmält att, sedan

expropriationsförfarandet den 3 september 1945 avslutats, det visat sig, att

kostnaderna för marklösen m. m. kommit att uppgå till 1511 666 kronor,

vilka kostnader i sin helhet bestritts av utav flygförvaltningen omhänderhavda

medel. Då vidare omkring 18 000 kronor borde beräknas för förvärv

av ett mindre område som läge inkilat i det av flygförvaltningen förvärvade

området samt ett belopp av 20 000 kronor erfordrades för avlösning av vissa

avdikningslån och bestridande av en del andra oreglerade utgifter, uppginge

de totala kostnaderna för markförvärv för Bråvalla flygflottilj till i runt tal

(1511666 + 18 000 + 20 000=) 1550 000 kronor. Merkostnaderna för markförvärven

m. m. uppginge sålunda till (1 550 000 — 900 000 =) 650 000 kronor.

I en under hand ingiven promemoria har flygförvaltningen anfört, att merkostnaderna

förorsakats av att förvaltningen i expropriationsdomen av jordbrukstekniska

skäl ålagts att inlösa ett område av omkring 15 hektars ytvidd

med därå belägna byggnader, som ämbetsverket icke räknat med att

förvärva, Av det utdömda beloppet utgjorde bland annat 179 000 kronor

räntekostnader, 65 200 kronor rättegångskostnader och ersättningar till expropriationsnämndens

ledamöter, 59 000 kronor kostnader för omläggning av

en väg samt omkring 25 000 kronor ersättningar för inlösen av avdikningslån,

skatter, ersättningar för lantmäteritekniska utredningar och sakkunnigarvoden.

Flygförvaltningen har i sin förutnämnda skrivelse hemställt, att medel

måtte beräknas för täckande av ifrågavarande merkostnader samt för bestridande

av kostnader för administration. Sistnämnda kostnader har förvaltningen

beräknat till 4 % av kostnaderna för markförvärv. Flygförvaltningen

har vidare föreslagit, att förutnämnda belopp av 140 000 kronor till byggnadsförbud

mot flyghinder jämte därå belöpande prisstegringstillägg och tilllägg

för administrationskostnader skulle utnyttjas för bestridande av nämnda

merkostnader.

På grund av att frivilliga och för kronan antagbara uppgörelser med markägare

och andra rättsinnehavare icke kunnat träffas vid markförvärven för

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Bråvalla flygflottiljs räkning ha erforderliga områden exproprierats. Härvid

kommo ersättningsbeloppen att uppgå till avsevärt högre belopp än som ursprungligen

beräknats beroende bland annat på att kronan i expropriationsdomen

ålades att inlösa ett större område jämte flera byggnader än flygförvaltningen

räknat med. Betydande räntebelopp bidrogo även till att öka ersättningsbeloppen.

De utdömda beloppen ha i räntebesparande syfte redan förskjutits av flygförvaltningen.

Medel torde böra anvisas för att täcka vad sålunda förskjutits.

Härjämte böra medel beräknas för de av flygförvaltningen anmälda ytterligare

erforderliga utgifterna för ifrågavarande markförvärv. I likhet med

förvaltningen anser jag, att förutnämnda belopp av 140 000 kronor för byggnadsförbud

mot flyghinder bör disponeras för merkostnadernas bestridande.

Jag beräknar dock icke något tillägg å detta belopp för prisstegringar. Såsom

jag anfört under punkten 7 vid anmälan av vissa merkostnader för markförvärv

inom försvarsbeslutets kostnadsram beräknar jag ej några medel för

bestridande av kostnader för administration. Då merkostnaderna beräknats

till 650 000 kronor, torde sålunda nu böra anvisas ett belopp av (650 000 —

140 000 =) 510 000 kronor för ändamålet. Beloppet torde såsom hänförande

sig till ett före 1942 års försvarsbeslut beräknat anslagsändamål böra anvisas

såsom särskilt investeringsanslag.

Under hänvisning till vad jag under punkten 7 anfört upptager jag även

här dels ett belopp av 192 000 kronor för markförvärv för bombfällnings- och

skjutplatser, dels ock ett belopp av 26 000 kronor för markförvärv för flygfältsarbeten

vid Södermanlands flygflottilj. Medelsbehovet uppgår härigenom

tillhopa till (510 000 + 192 000 + 26 000=) 728 000 kronor. Jag får sålunda

hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Merkostnader för vissa markförvärv för flygvapnet

rn. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

728 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande statsrådet sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, under

punkterna 1—9 hemställt förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erland Kock.

Bihang till riksdagens protokoll 1246. 1 sami. Nr 121.

Stil: 1 4(1 ti

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Bilaga 1.

Kostnader för erforderliga byggnadsarbeten ra. m. för Södertörns flygflottilj.

Erforderliga byggnadsarbeten m. ra.

I prop

nr 1944:175

beräknade

kostnader

(prisläget

V7 1941)

Ay flyg- fä ryaltningen

nu uppskattade

kostnader

(prisläget

Vt 1941)

1

2

3

Markförvärv, återstående................................

64 000

57 000

Flygfältsarbeten, återstående................................

2 379 000

2 379 000

Kanslibyggnad med kommandoeentral ......................

336 000

350 000

Radiostation (sändarstation) ................................

50 000

43 000

Mässbyggnad för 55 officerare och. vederlikar................

125 000

108 000

Mässbyggnad för 65 underofficerare och vederlikar..........

100 000

103 000

Matsalsbyggnad för manskap ..............................

400 000

375 000

Mässbyggnad för manskap..................................

Förläggningsbyggnader (kaserner för manskapet vid tre divi-

195 000

175 000

sioner och en specialdivision) ............................

Byggnad för vakt- och beredskapspersonalens förläggning jämte

1400 000

1 230 000

garage för brand-, beredskaps- och ambulansbilar ........

300 000

120 000

Skolbyggnad ..........................................

180 000

185 000

Instruktionsverkstad......................

100 000

100 000

Tjänstebostäder........................................

Sjukhusbyggnad, innehållande mottagningsavdelning och 25

100 000

100 000

vårdplatser m. m. samt sjukmaterielförråd i källare........

180 000

168 000

Anordningar för luftskyddets ledning, tillika stridsledningsplats

50 000

50 000

Skyddsrum för flygande personal m. fl.......................

Hangarer för tre divisioners flygplan jämte uppställningsplaner

112 000

112 000

för flygplanen............................

1 800 000

> 2 985 000

Flygtjäustbyggnader för tre divisioner ......................

174 000

Förrådsbyggnader för stationsmateriel ......................

Tygverkstad med monteringshall jämte vapenverkstad samt

23 000

''

kallförråd.............................

545 000

620 000

Tyg- och vapenförråd jämte motorförråd....................

200 000

205 000

Provbocksanläggning för flygmotorer......................

90 000

—

Garage för specialfordon (fordonsförråd) ....................

90 000

90 000

Flj-gplanförråd................

110 000

Förråd för kulsprute- och handvapenammunition ............

Mindre förrådsbyggnader för detonatorer samt

53 000

1 56 000

dagförråd av bomber, kulspruteammunition och

pyroteknisk materiel........

28 000

|

Intendenturförråd och verkstäder

151 000

55 000

Drivmedelsförråd och fatförråd.................

Garage för motorfordon med smörjhall, tvättbox, reservdels-

200 000

200 000

förråd m. m.............

150 000

145 000

Flygfältsbelysningsanläggning.....................

310 000

310 000

Alarmeringsanläggning......

20 000

20 000

Högtalaranläggning ..........

Skjutgård jämte inskjutningsbana för flygplankulsprutor samt

skjutbana för handvapen med anordningar för rörliga skjut-

40 000

40 000

mål................

100 000

100 000

Hundgård för 10 hundar......................

17 000

17 000

Branddammar.........

34 000

20 000

I

Yttre vatten- och avloppsledningar..........................

300 000

Vatten med brunnar, kloakpumpstationer och höggradigt av-

\ 540 000

loppsverk ..................

240 000

1

Värmecentral avsedd jämväl för hangarerna .........

220 000

100 000

Yttre värmeledningar, pannor och apparatur ................

Elektriska ytterledningar och transformatorer................

640 000

530 000

250 000

250 000

Reservkraftanläggning.................

140 000

140 000

Askledaranläggning ..................

30 000

30 000

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 121.

83

Erforderliga byggnadsarbeten m. m.

I prop.

nr 1944:175

beräknade

kostnader

(prisläget

Vt 1941)

Av flyg- förvaltningen

nu uppskattade

kostnader

(prisläget

Vt 1941)

1

2

3

7 000

5 000

Stängsel omkring området..................................

Vägar och planeringsarbeten................................

1(00 000

380 000

78 000

380 000

Förläggningsbyggnad för 16 kadetter och aspiranter ........

Tjänstebostäder ............................................

Administration m. m.......................................

812 000

500 000

784 000

Summa kronor

13 325 000

13 855 000

1 Kostnaden, 50 000 kronor, ingår i det belopp om 1 230 000 kronor, som ovan upptagits för för
1

äggn ingeby ggn ader.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Majlis proposition nr 121.

Bilaga 2.

Sammanställning ar byggnadsprogrammet lör armén. 1 2 3 4

Byggnadsobjekt

Kostnader för

femårsperioden. 1942/47

enligt prisläget */j 1941

Av riksdagen

beslutade

byggnads- företag

För riksdagen

framlagda

byggnads- förslag 1

A. Av försvarsbeslutet föranledda byggnadsarbeten m. m.

Nya etablissement m. m.

Norrbottens regementes jägarbataljon (arméns jägarskola).. . .

4 100 000

Göta pansarlivgardes kompani på Gotland ...........

545 000

Skånska pansarregementet....................

2 10 700 000

Wendes artilleriregemente.......................

6 940 200

Bergslagens artilleriregemente ....................

2 9 554 600

Stockholms luftvärnsregementes batteri på Gotland.......

790 000

Göteborgs luftvärnskår .............................

2 5 009 500

Luleå luftvärnskår............................

5 473 100

i

Signalregementets kompani i Skövde................

8 324 000

Göta trängkårs kompani i Nora .....................

1 590 000

Luftvärnsmobiliseringscentral ......................

168 000

Mobiliseringscentraler för Svea och Göta ingenjörkårer......

867 000

196 000

Mobiliseringscentraler för trängkårerna....................

2 420 800

Stabsmobiliseringscentraler för II.—VII. militärområdena . .

794 900

Förrådsbyggnader för territoriella förband (inklusive mark-

förvärv)....................................

9 785 000

Summa kronor

59 062 100

196 000

Tillbyggnad av kaserner.

Livgrenadjärregementet och Östgöta luftvärnsregemente .

594 100

Södra skånska infanteriregementet ....

—

Gotlands infanteriregemente ..............

451 000

Norrlands dragonregemente .......

—

Göta artilleriregemente.................

965 000

Norrlands artilleriregemente .........

—

Smålands artilleriregemente .............

630 000

Gotlands artillerikår..............

388 100

Bodens artilleriregemente .............

_

Karlsborgs luftvärnsregemente............

550 000

Skånska luftvärnskåren (inklusive verkstad) ....

905 000

Sundsvalls luftvärnskår ..........

861 000

Ingenj örkårema ........................

4 -

Signalregementet och arméns signalskola.......

5 -

Signalregementets kompani i Kristianstad............

_

Svea trängkår......................

Göta trängkår.......................

i

Norrlands trängkår ..............

} 6_

Skånska trängkåren ................

Summa kronor

5344 200

1 I 1946 års statsverksproposition och propositionen 1946:121.

2 Av anslagen är ett sammanlagt belopp av 628 300 kronor avsett att disponeras för förråd.

3 Beloppet inkluderar 51 000 kronor för vissa arbeten för Livregementets husarer.

4 Kostnaderna beräknade till 2 238 000 kronor.

s » » » 475 000 » .

* ” » 270 000 » vartill kommer ett belopp av 418 000 kronor, som

anvisats utom femårsplanens kostnadsram.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

85

Byggnads0 b jckt

Kostnader för

femårsperioden 1942/47

enligt prisläget Vt 1941

Ay riksdagen

beslutade

byggnads- företag

För riksdagen

framlagda

byggnads- förslag

Barackbyggnader............................................

1895000

Garagebyggnader............................................

4631 800

Exercisbyggnader............................................

976 700

—

Särskilda byggnadsbehov.

Förläggning av vissa officersaspirant- m. fl. skolor ..........

3 450000

Infanterist]utskolan ävensom vissa byggnadsarbeten vid Skil-

242 000

380 000

Artilleriskjutskolan ........................................

2 600 000

Luftvämsskjutskolan........................................

1 506 800

Försvarets läroverk ........................................

1 751 100

Gudhems remontdepå ......................................

55 100

Verkstäder vid Södermanlands pansarregemente..............

1 126 400

Summa kronor

11111400

B. övriga i försvarsbeslutets kostnadsram ingående

byggnadsarbeten m. m.

''

Ordnande av förläggningar för truppförband och staber m. m.

Signalregementets kompani i Boden och Tredje tygkompaniet

1 _

Andra tygkompaniet........................................

223 000

Ordnande av förläggningen å Grytans skjutfält..............

191 200

Ordnande av förläggningen å Revingehed....................

680 000

Marketenteribyggnad m. m. å Revingehed ..................

647 100

Provisorisk förläggning för infanteriets officersaspirantskola . .

95 000

Ordnande av förläggningen å Rinkaby ......................

200 400

Expeditionsbyggnad för militära staber i Ostersund..........

465 000

Expeditionsbyggnad för militära staber i Karlstad............

495 000

Expeditionsbyggnad för VII. militärbefälsstaben..............

132 000

Försvarsområdesstaben i Kiruna ............................

49 400

Herrevadsklosters remontdepå ..............................

140 000

, Arméhundgården och arméhundskolan ......................

423 000

Ordnande av förläggningen å pansarskjutfältet på Utö ......

870 000

Summa kronor

4 611100

Verkstäder m. m.

Tygverkstäder vid Skaraborgs pansarregemente..............

Tyganstalt vid Smålands artilleriregemente..................

1 856 000

423 200

Tygverkstad för Jämtlands fältjägarregemente och Norrlands

artilleriregemente ........................................

543 800

Tygverkstad för Jönköpings-Kalmar regemente och Göta ingen- jörkår ....................................................

205 000

Tygverkstad för Västernorrlands regemente och Norrlands

trängkår m. m.............................................

601 800

104 000

Kostnaderna beräknado till 1 242 000 kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Majlis proposition nr 121.

Byggnadsobjekt

Kostnader för

femårsperioden 1942/47

enligt prisläget 1h 1941

Av riksdagen

| beslutade

byggnads- företag

För riksdagen

j framlagda

1 byggnads- förslag

Service verks t ad för Västernorrlands regemente .

37 000

Serviceverkstad för Svea trängkår ....

89 000

Vägar, planering, stängsel, vatten, avlopp, elektriska ledningar

i

och administration för sistnämnda fem verkstäder .

468 400

Tygverkstad för Norra skånska infanteriregementet och Wendes

artilleriregemente, Norra Åsum . .

1 028 000

Tygverkstad för Skånska pansarregementet och Skånska träng-

kåren vid Hässleholm ....

1 690 000

Service verkstad för Skånska trängkåren. .

162 000

Serviceverkstad för Stockholms luftvämsregemente.....

30 900

Optiska verkstäder för armén. .

375 000

Central tygverkstad vid Göteborgs luftvämskår. .

1 470 000

Tygverkstad vid Bodens ingenjörkår m. m. . .

338 000

Tygverkstäder på Gotland...........

1 153 000

Förråd för reservackumulatorer. . .

108 000

Centrala signalverkstäder jämte signalförråd vid truppför-

banden ...........................

173 000

i Översyn av tygstationer och trupp förb and ens tygverkstäder..

715 000

1455 000

J Visst byggnadsföretag i Boden..............................

55 700

Summa kronor

11522 800

1559 000

j Förråd m. m.

Förråd för jämvägskrigsbromateriel och tung krigsbromateriel

1 291 500

Cykelförråd och cykelbodar . . .

149 900

Förråd för arméns intendenturförråd i Boden .

82 500

Garagebyggnader för vissa motorfordon. .

580 000

Förråd för arméns truppförband . .

848 000

Uppförande av viss förrådsbyggnad. . .

6 000

j Förrådsbyggnader för armén................................

23 500 000

Summa kronor

2 957 900

23 600000

| Bostäder.

! Personalbostad för militärfysiska institutet . .

32 300

Vaktmästarbostad vid förs vars väsendets kemiska anstalt m. m.

35 000

Bostäder för viss personal vid vissa luftvämsmaterielförråd

1 645 000

Tjänstebostad å Grytans skjutfält .

30 000

Tjänstebostad på Åstön .........

35 000

Personalbostäder vid gamisonssjukhusen . .

1 732 700

Iståndsättning och modernisering av vissa bostadshus å Re-

vingehed ...................

120 000

Bostäder för armén ........................................

2 _

Summa kronor

2 595 000

35 000

I försvarsbeslutet förutsedda markförvärv ....................j

1628 800

Skjutbanor m.m.

''

Utvidgning och förbättring av korthållsskjutbana vid Livrege-

mentets grenadjärer......................................

27 800

1 Därav 294 200 kronor till förråd.

2 Anslaget överfort till försvarets bostadsanskaffningsnärand.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

87

Kostnader för

femårsperioden 1942/47

enligt prisläget 1/t 1941

Byggnad »objekt

Ay riksdagen

beslutade

byggnads- företag

För riksdagen

framlagda

byggnads- förslag

1 Skolskjutningsbana vid Upplands regemente ................

139 000

! Kulspruteskjutbana vid Dalregementet ......................

93 200

j Utvidgning av Älvsborgs regementes skols kj arnings b an a ....

21 000

Kulsprutepistolbana vid Älvsborgs regemente................

5 000

; Kulspruteskjutbana vid Hallands regemente ................

48 500

i Skjutbana för tunga vapen vid Bohusläns regemente ........

87 600

; Förbättring av korthålls skjutbana för Gotlands infanterirege-

74 700

Anläggning av pansarväms- och luftvärnsskjutbana för Väster- bottens regemente och Norrlands dragonregemente ........

20 000

Kulspruteskjutbana vid Västerbottens regemente ............

65 000

Förbättring av Västerbottens regementes korthållssk.jutbanor

48 000

Skolskjutningsbana vid Livregementets husarer..............

74 000

Korthållsskjutbana vid Norrlands dragonregemente ..........

27 400

j Förbättring av Södermanlands pansarregementes bana vid Löt-

42 000

Anordningar för skjutning med pansarvärns- och stridsvagns- kanon vid pansarregementena ............................

250 000

Utvidgning av skolskjutningsbana vid Norrlands artillerirege-

74 000

Korthållsskjutbana vid Norrlands artilleriregemente..........

33 000

Skolskjutningsbana för Gotlands artillerikår..................

59 000

Iordningställande av övningsfält för Bergslagens artillerirege-

325 000

Skolskjutningsbana vid Hästholmen ........................

25 900

86 000

Skolskjutningsbana för Skånska luftvärnskåren..............

37 000

Utvidgning av Svea trängkårs skolskjutningsbana............

18 300

Skolskjutningsbanor för Skånska trängkåren ................

—

1 Säkerhetsanordningar vid krigsskolans skolskjutningsbana vid

Karlberg ................................................

—

165 000

| Vissa anordningar å skjutfältet vid infanterist utskolan......

50 000

| Pansarvärnsskjutbana för Bodens fästning ..................

25 000

Skolskjutningsbana vid Rödberget i Boden..................

94 200

Skjutplatsanläggningar m. m. för arméförvaltningens tygav- delnings provskjutningscentral............................

650 000

36 000

Vissa arbeten å Skånska pansarregementets skjutfält ........

114 100

Uppförande av förläggningsbBräcker vid Tåme skjutplats ....

35 300

Summa kronor

2 545 700

305 300

I Vissa anili a byggnadsarbeten m. m.

Ordnande av sjukvårdsfrågan vid arméns underofficersskola

och försvarets läroverk....................................

84 000

Örn- och tillbyggnad av gymnastikhuset vid arméns underoffi- cersskola ................................................

_

105 000

Om- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden ........

1 465 000

Vissa sjukhuslokaler på Gotland ............................

281 500

Utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar ..............

Ombyggnad av matinrättningen vid Norrbottens regemente . .

559 000

Ombyggnad av matinrättningen å Marma skjutfält ..........

176 300

Centrala tvätt- och reparationsanstalter......................

Reningsverk vid Södermanlands pansarregemente............

197 000

Reningsverk vid Södra skånska infanteriregementets förlägg- ning å Revingehed........................................

_

112 000

Vattenreningsfilter vid infanteriskjutskolan..................

40 500

1

Anläggningarna överförda till försvarets fabriksfond.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

,

Byggnadsobjekt

Kostnader för

femårsperioden 1942/47

enligt prisläget V? 1941

Av riksdagen

beslutade

byggnads- företag

För riksdagen

framlagda

byggnads- förslag

Iståndsättning av vattenledningsnät m. m. vid Göta artilleri- regemente .....................

108 100

1 572 100

Utbyggnad av vattenverken i Boden och Karlsborg.......

Omläggning av avloppsnätet vid Bodens artilleriregemente .

46 000

Omläggning av avloppsnätet i Karlsborg................

291 000

Anläggande av pumpverk och tryckledning vid Skaraborgs

pansarregemente ..............

80 000

Centraluppvärmningsanläggning vid Svea trängkår ......

11000

Förvärv av viss fastighet ...............

17 000

Iståndsättande av vissa elektriska ledningar.

200 000

Ordnande av kraftförsörjningen vid Hälsinge och Älvsborgs

regementen ........................

45 000

163 000

Förstärkning av körplaner vid Södermanlands och Skaraborgs

pansarregementen ...............

Hundgårdar vid arméns truppförband........

426 000

Byggnader för avståndsmätning vid Karlsborgs luftvämsrege- mente............

34 100

1 520 000

Nybyggnad för krigsarkivet ....................

Iståndsättande av vissa kasemetablissement i Stockholm ....

1015 000

1 235 000

Köldlaboratorium vid kemiska anstalten m. m............

260 000

Förvärv av en Jämtlands fältjägarregementes lägerkassa till- hörig soldathemsbyggnad .......

52 000

Summa kronor

8 643 600

1452000

Matinrättningar................

2 740 800

264 000

Marketenteriet•........

Sjukhus....................

2 186 000

643 000

Musikpaviljonger................

Stallbyggnader.....................

Varmbadhus..............

Expeditionslokaler .....................

Elektriska installationer ..................

235 000

Väg- och planeringsarbeten....................

—

Reserv ........................

358300

28312 600

Totalsumma kronor

122687 400

151 000 000

I 1942 års försvarsbeslut beräknade kostnader för femårsperioden 1942/47: 140 000 000

kronor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 121

89

Bilaga 3.

Sammanställning av bygguadsprogrammet för marinen. 1

B y g g n a il s o b j e k t

Kostnader för

femårsperioden 1942/47

enligt prisläget lh 1941

Av riksdagen

beslutade

byggnads- företag

För riksdagen

framlagda

byggnads- förslag 1

Elektrifieringsåtgärder vid marinens anläggningar............

500 000

—

i Vissa fortifikatoriska arbeten................................

| Vissa sanitära anläggningar vid örlogsvarven och örlogsstatio-

1 359 500

18 000

nema i Stockholm och Karlskrona........................

—

Nybyggnader för sjökrigsskolan m. m.......................

2 094 000

241000

Brännoljecistemer för flottan m. m.........................

2 315 000

—

Bostäder vid brännoljecistemanläggning ....................

_

46 000

Centralförråd för marinens intendenturförråd ................

300 000

165 000

Vissa inbyggnader i artilleri-, min- och torpedförråd ........

i Garagebyggnader m. m. vid kustartilleriförsvaren och vid Vitså

1 200 000

—

brygga ..................................................

415 000

331 000

Vissa byggnadsarbeten vid Berga ..........................

4 335 600

295 000

''Reno ve ring av vissa marinens matinrättningar ..............

118 600

200 000

Modemiseringsarbeten vid sj ökarte verke t....................

7 400

—

Ombyggnadsarbeten i vissa förrådsbyggnader................

66 000

37 000

Vissa anläggningar för utbildningens förbättrande vid marinen

—

Militära skyddstjänstanordningar vid marinen................

—

40 000

Artillerimateriel- och ammunitionsförråd ....................

—

161 400

Bostäder för kustartilleriets regionala uppbördsman m. m.....

—

335 000

Förråd för ekoradiom ate t iel.................................

—

39 000

Summa kronor

12 711 100

1908 400

| Norrlandskustens marindistrikt.

Gustavsviks örlogsdepå ....................................

] Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kustartilleridetaehe-

393 000

—

ment ....................................................

2 587 700

—

Summa kronor

2 980 700

—

Ostkustens marindistrikt.

För marindistriktet gemensamma anläggningar ..............

—

671 000

Stockholms örlogsstation....................................

•414 600

76 000

Stockholms örlogsvarv......................................

1 618 600

439 000

Ilårsfjärdens depå..........................................

Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartillerirege-

1 107 300

mente....................................................

2 952 400

308 000

Summa kronor

C 092 900

1494 000

Gotlands marindistrikt......................................

2 220 800

8000 i

Sydkustens marindistrikt.

i

För marindistrikt gemensamma anläggningar................

331 700

525 000

Sjömanskåren och vissa skolor (utom sjömansskolan) ........

2 280 600

92 OUO

i Flottans sjömansskola ......................................

1 298 200

176 000

1 I 1946 års statsverksproposition och proposition 1946:121.

Bihang till riksdagens protokoll, IDIG. 1 sand. Nr 121. sorn «« 7

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 121

Byggnads© b jekt

Kostnader för

femårsperioden 1942/47

enligt prisläget V7 1941

Av riksdagen

beslutade

byggnads- företag

För riksdagen''

framlagda j

byggnads- förslag

Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona kustartillerirege- mente..................

2 607 750

32 000

i Karlskrona örlogsvarv......................................

2 174 700

705 000

Summa kronor

8 092 950

1530 000

1

1 Västkustens marindistrikt.

Verks tatis anläggningar m. m. . . .

1 245 100

Göteborgs örlogsstation och örlogsvarv. .

906 200

53 000 j

Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartillerirege- mente ....................................................

7 888 300

90 000

Summa kronor

10 089600

143 000

Reserv ....................................................

—

172 550

Totalsumma kronor

42 744 050

5 255950

48 000 000

I 1942 års försvarsbeslut beräknade kostnader för femårsperioden 1942/47 : 48 000 000

kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 121.

91

Bilaga 4.

Sammanställning ar byggnadsprograminet för flygvapnet.

Vid 1945 års

riksdag beräknade

kostnader

för byggnads
Byggnad

sobjekt arbeten lii. m.

att påbörjas

före utgången

av budgetåret

1945/4G

Västmanlands flygflottilj ..........j

Roslagens » ..........

Östgöta » ..........

Jämtlands » ..........

Krigsflygskolan ..................

Västgöta flygflottilj ..............

Skaraborgs » ..............

Svea » ..............

Göta » ..............

Skånska flygflottiljen ..............

Södermanlands flygflottilj..........

Kalmar » ..........

Bråvalla » ..........

Hallands » ..........

Hälsinge » ..........

Upplands » ..........

Blekinge » ..........

Södertörns » ..........

Plygkadettskolan ..................

Norrbottens flygbaskår ............

Centrala flygverkstaden i Arboga . .

Centrala flygverkstaden å Malmen

med försökseentralen ............

Centrala flygverkstaden i Västerås..

Centralförråd......................

Flygvapnets övningsplatser ........I

Flygvapnets underofficers-, signal
och

tekniska skolor..............

Flygeskaderstaber och flygbasområ
desstaber.

.......................

Flygvapnets krigsflygfält ..........

Verkstadsanläggning för flygindustrien

..........................

Bostäder för flygvapnets personal . .

Vissa radioanläggningar............

Bombfällnings- och skjutplatser ....

Vissa flygfältsarbeten..............

Reserv............................

7 061 000

1 775 000

1 503 000

3 828 000

1 469 000

2 034 000

3 259 000

2 479 000

2 306 000

12 051 500

1 120 000

1 563 000

9 118 500

11 847 500

13 392 500

13 255 500

13 692 500

13 325 000

2 194 000

2 660 000

9 631 000

2 696 000

1 976 000

2 328 000

1 549 000

657 000

40 000

7 764 000

7 945 000

3 000 000

90 000

Summa kronor

157 610 000

Flygföryaltningens senaste

förslag till fördelning av

totalkostnaderna

Ay föredra- gande stats-

Sammanlagd

beräknad be-

För bvggnads-

För byggnads-

nade kostnader

för budget- året 1946/47 1

lastning å

femårsplanens

arbeten m. ra.,

arbeten ra. m.,

kostnadsram

som avses i

under budget- året 1946/47

kol. 2

7 495 400

714 000

671 000

8 166 400

1 870 000

159 000

163 000

2 033 000

1 501 000

376 000

164 000

1665000

3 746 000

1 018 000

69 000

3 815 000

1 412 000

191 000

—

1412 000

2 025 000

106 000

106 000

2 131 000

3 206 000

21000

21000

3 227 000

2 447 000

499 000

212 000

2 659 000

2 313 500

292 000

254 000

2 567 500

11 680 300

286 000

—

11 680 300

1 173 000

164 000

—

1 173 000 ;

1 465 000

—

—

1465 000 !

8 921 000

42 000

—

8 921000

11 600 300

307 000

—

11600 300 !

13 384 500

419 000

—

13 384 500

13132 500

—

—

13 132 500

13 436 000

329 000

—

13 436 000

13 325 000

530 000

412 500

13 737 500

2 194 000

74 000

—

2 194 000

2 393 000

302 000

302 000

2 695 000

10 465 000

202 000

540 000

11 005 000

2 781 000

199 000

180 000

2 961 000

2 040 000

32 000

—

2 040 000

2 365 000

339 000

—

2 365 000

1 601 000

66 000

—

1 601 000

657 000

—

—

657 000

40 000

_

_

40 000

7 792 000

105 000

—

7 792 000

7 945 000

—

—

7 945 000 i

19 000

_

_

19 000

—

890 000

34 000

34 000

—

t; ooo ooo

8 000 000

8 000 000

—

—

716 000

716 000

154 425 500

18 662 000

11 844 500

166 270 000

1942 års försvarsbeslut — med därefter gjorda ändringar —- beräknade kostnader för femårsperioden

1942/47: 166 270 000 kronor. 1

1 I 1946 års etatsverksproposition och propositionen 1946: 121.

4 Anslaget överfört till försvaret bostadsanskaffningsfond.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Arméns delfond. Sid

Vissa byggnadsarbeten m. m.

Mobiliseringscentraler för Svea och Göta ingenjörkårer.................... 2

Tyg- och optisk verkstad för Norrlands trängkår och Västernorrlands regemente

samt Sundsvalls luftvärnskår .................................. 5

Anordnande av vissa förråd för armén .................................... 7

Skolskjutningsbanor för Skånska trängkåren .............................. 23

Vissa arbeten å Skånska pansarregementets skjutfält...................... 27

Örn- och tillbyggnad av gymnastikhuset vid arméns underofficersskola .. 27

Matinrättningar ......................................... 28

Sjukhus ............................................. gj

Sammanfattning........................................ 37

Merkostnader för vissa förråd för Svea livgarde m. fl. förband.............. 39

Iståndsättande av kasernbyggnad vid Svea livgarde.......................... 40

Vissa markförvärv för armén

Utvidgning av Hene skjutfält...................................... 4]

Förflyttning av kraftledning från Villingsbergs skjutfält.................. 44

Utvidgning av Skånska trängkårens övningsområde........................ 48

Förvärv av mark för skjutbanor för Skånska trängkåren.................. 51

Sammanfattning................................................... 51

Marinens delfond.

Vissa byggnadsarbeten m. m.

Bostäder för kustartilleriförsvarens regionala uppbördsman m. fl......... 51

Förråd för ekoradiomateriel......................................... 55

Sammanfattning......................................... 5g

Depåförläggning för sjökarteverket på Beckholmen............................ 57

Flygvapnets delfond.

Vissa byggnadsarbeten m. m.

Södertörns flygflottilj .................................... g 7

Administrationsbyggnad vid centralförrådet i Arboga...................... 66

Bombfällnings- och skjutplatser.............................................. 67

Vissa flygfältsarbeten................................................. 7]

Sammanfattning.................................... 77

Vissa merkostnader för byggnadsarbeten vid Norrbottens fiygbaskår........ 78

Merkostnader för vissa markförvärv för flygvapnet m. m..................... 80

Bilagor ...................................* 82

Stockholm 10-10. K. L. Beckmans Boktryckeri,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1946:269 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tillåggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser försvars s. 9 i texten
  2. Rskr. 1946:206 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1946147 till vissa byggnadsarbeten m. in. s. 1 i texten
  3. SU 1946:96 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1946:47 till vissa byggnadsarbeten m. m. s. 1 i texten