Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1946/47 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m

1946-03-01 · 77 sidor, varav 76 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 76 av 77 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:142, Angående anslag för budgetåret 1946/47 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 11$.

1

Nr 142.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1946/47 till avlöningar vid de allmänna läroverken

m. m.; given Stockholms slott den 1 mars

1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om

vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Tage Erlander.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

1 mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,

Vougt, Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander följande.

Under åttonde huvudtiteln, punkterna 129, 137 och 161, har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1946/47

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 34 700 000

kronor;

dels till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

ett anslag av 12 000 kronor;

dels ock till Vissa kostnader för student- och realexamina ett förslagsanslag

av 275 000 kronor.

Sedan dessa ärenden numera färdigberetts, anhåller jag att få ånyo anmäla

desamma.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 142.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr llt2.

I. Fråga om upprättande av nya statliga gymnasier.

Med anledning av ett av 1939 års lagtima riksdag därom uttalat önskemål

tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet den 17 juni 1939 statssekreteraren

Börje Knös såsom sakkunnig för att utreda frågan angående

utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen. Den sakkunnige överlämnade

den 30 april 1940 betänkande och förslag i ämnet. Den sakkunnige

förklarade sig därvid ha utgått från de förutsättningar, som förelegat

vid början av och under hösten 1939, och uttalade, att utredningen byggde

på ett på normala förhållanden baserat läge i såväl statsekonomiska som

andra hänseenden. Med utgångspunkt från nämnda förutsättningar hemställde

den sakkunnige, att, därest en utvidgning av gymnasieorganisationen

ansåges böra komma till stånd, statliga gymnasier skulle i nedanstående

ordning upprättas på följande orter:

1. Ludvika,

2. Örnsköldsvik,

3. Söderhamn,

4. Kiruna, , genom förstatligande av därvarande

5. Hässleholm, kommunala gymnasier.

6. Arvika.

Av dessa 6 orter ha sedermera Hässleholm genom beslut av 1942 års

riksdag samt Ludvika och Örnsköldsvik genom beslut av 1944 års riksdag

erhållit statliga gymnasier. Förutom dessa gymnasier ha sedan år 1939

statliga gymnasier jämväl upprättats i Boden (från och med budgetåret

1942/43) och Sollefteå (från och med innevarande budgetår).

Beträffande Arvika och Söderhamn föreligga sedan flera år tillbaka framställningar

örn upprättande av statliga gymnasier. Liknande framställningar

föreligga även beträffande andra platser, nämligen Alingsås, Avesta, Karlshamn,

Nässjö, Tranås, Varberg, Åmål och Ängelholm. Av ifrågavarande

framställningar synas mig för närvarande de från Arvika, Söderhamn

och Varberg vara mest aktuella.

Arvika. Redan år 1935 gjorde staden framställning örn inrättande av

ett statligt gymnasium. Denna föranledde emellertid i likhet med en förnyad

framställning ett par år senare ingen Kungl. Maj:ts åtgärd.

Däremot erhöll staden genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 maj 1936 tillstånd

att från och med höstterminen 1936 upprätta ett under skolöverstyrelsens

inseende stående kommunalt samgymnasium med 3-årig reallinje.

Frågan örn upprättande av ett statligt gymnasium i staden togs därefter

upp till behandling i samband med förenämnda sakkunnigutredning. Som

förut nämnts föreslog därvid den sakkunnige, att i Arvika skulle inrättas

ett statligt gymnasium, tills vidare dock endast med 3-årig reallinje.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr l.f2

3

I utlåtande den 30 januari 1943 över en förnyad framställning från stadens

sida förklarade skolöverstyrelsen sig anse, att frågan om ett statligt

gymnasium i Arvika borde lösas i ett större sammanhang, nämligen efter

den översyn av gymnasieorganisationen, som 1940 års skolutredning skulle

verkställa. I avvaktan härpå tillstyrkte överstyrelsen anvisande av ett anslag

å 6 000 kronor såsom understöd till det kommunala gymnasiet i staden.

Sådant bidrag har sedan beviljats från och med budgetåret 1944/45.

I skrivelse den 16 juni 1945 ha stadsfullmäktige i Arvika ånyo gjort framställning

örn inrättande av ett statligt gymnasium i staden och därvid

hemställt, att gymnasiet måtte utrustas med både latin- och reallinje.

Av handlingarna i ärendet inhämtas i huvudsak följande.

I staden finnes en samrealskola med såväl 5-årig som 4-årig linje. Skolan,

som för närvarande har närmare 400 elever, hör till landets största samrealskolor.

Elevantalet i det kommunala gymnasiet uppgick höstterminen 1945

till 73. Stadens egna kostnader för ifrågavarande gymnasium uppges för

åren 1936—1944 ha uppgått till 240 800 kronor.

Arvika har en folkmängd av omkring 14 500 invånare och utgör ett centrum

för västra Värmland. Avståndet till närmaste gymnasiestad, Karlstad,

är 68 km. Gymnasiets lärjungeområde innesluter en folkmängd av omkring

60 000 invånare. Underlaget för gymnasiet utgöres främst av stadens samrealskola

och kommunala mellanskolan i Årjäng samt delvis, av samrealskolorna

i Sunne och Torsby. Tillströmningen till första ringen av ett

3-årigt eller 4-årigt gymnasium kan för närvarande beräknas uppgå sammanlagt

till omkring 25 elever.

Läroverkets lokaler äro redan nu otillräckliga och tillbyggnad måste ske.

Härom anföres i stadsfullmäktiges framställning följande.

På grund av det ökade elevantalet i såväl realskolan som gymnasiet har

behovet av utvidgade lokaler under de sista åren blivit allt större. För närvarande

läsa tre klassavdelningar regelbundet i yrkesskolans lokaler, som i

flera avseenden äro synnerligen otillfredsställande. Örn icke hela läroverkets

utveckling skall fördröjas eller omöjliggöras, måste den sedan flera år tillbaka

vilande tillbyggnadsfrågan lösas. Då detta nu tack vare de ändrade

tidsförhållandena synes kunna ske, torde också tidpunkten vara inne att på

nytt föra fram frågan örn gymnasiets förstatligande. Statsmakterna borde

icke kunna fordra, att staden skall ikläda sig nya stora utgifter för ett liiroverksbygge

utan att staten samtidigt övertar det kommunala gymnasiet,

som icke enbart tillgodoser Arvika stad, utan till stor del frekventeras av

elever från kommuner utom Arvika.

Skolöverstyrelsen, som funnit starka skäl tala för ett statligt gymnasium

i staden, har uttalat, att, enär man icke kunde överblicka, när skolutredningen

kunde komma att redovisa resultaten av sina undersökningar rörande

gymnasieorganisationen, och ett antal högre allmänna läroverk de senareåren

successivt inrättats utan avvaktan på niimnda utredning, frågan oiru

förstatligande av det kommunala gymnasiet i Arvika nu borde kunna upptagas

till behandling. Överstyrelsen har därför hemställt, att samrealskolan

i Arvika skall från och med budgetåret 1946/47 eller den senare tidpunkt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majda ''proposition nr 142.

Kungl. Maj:t bestämmer ombildas till högre samläroverk med 4-årigt latinoch

3-årigt realgymnasium. Kostnaderna härför ha beräknats till 15 000 kronor

första året och till 93 000 kronor vid fullt utbyggd organisation.

Söderhamn. Med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 15 augusti 1913

har i Söderhamn upprättats ett kommunalt 3-årigt gymnasium. Till understöd

åt ifrågavarande gymnasium har från och med år 1925 av statsmedel

anvisats ett årligt belopp av 6 000 kronor. År 1935 gjorde staden för första

gången framställning om förstatligande av gymnasiet. I propositionen 1937:

271 förklarade sig emellertid föredragande departementschefen anse, att behovet

av gymnasium i Söderhamn ännu icke påvisats vara av den art, att

skäl förelåge att redan då inrätta statligt gymnasium därstädes.

En förnyad framställning år 1939 om förstatligande av det kommunala

gymnasiet överlämnades till övervägande i samband med nyssnämnda sakkunnigutredning.

Som förut nämnts förordade den sakkunnige inrättande

av statligt gymnasium i staden.

Sedan staden i skrivelse den 16 oktober 1943 åter gjort framställning i

ämnet och skolöverstyrelsen i utlåtande däröver föreslagit upprättande av

ett statligt gymnasium med 3-årig latin- och reallinje, framhöll föredragande

departementschefen i propositionen 1944: 207 — efter att ha förordat inrättandet

av statliga gymnasier i Ludvika och Örnsköldsvik — att starka skäl

talade för att nya gymnasier upprättades även på andra platser i landsorten

än de sålunda föreslagna. På grund av de statsfinansiella förhållandena

ville departementschefen dock icke för det dåvarande, innan ännu en allmän

överblick över landets gymnasieförhållanden och utbildningsmöjligheter

i övrigt vunnits, förorda inrättande av fler nya gymnasier än de båda

föreslagna, vilka syntes vara de mest angelägna.

I skrivelse den 6 september 1945 ha stadsfullmäktige i Söderhamn upprepat

sin framställning. Sedan denna remitterats till skolöverstyrelsen för

yttrande, ha stadsfullmäktige i Bollnäs i skrivelse till överstyrelsen framhållit,

att i första hand såväl Söderhamn som Bollnäs borde erhålla gymnasier,

men att, därest gymnasieorganisationen i Gävleborgs län för närvarande

blott kunde utbyggas med ett gymnasium, Bollnäs i vissa avseenden

hade större förutsättningar att uppbära ett gymnasium än Söderhamn.

Därest statligt gymnasium inrättades i Söderhamn, skulle alltjämt Hälsinglands

inland vara missgynnat.

Skolöverstyrelsen har — efter att ha vägt de skäl, som kunna anses tala

för ett gymnasium i den ena eller andra staden, mot varandra — icke funnit

anledning att frångå sin tillstyrkan av förstatligande av det kommunala

gymnasiet i Söderhamn.

Av handlingarna i ärendet inhämtas därutöver i huvudsak följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 14'',2.

I staden finnas för närvarande — förutom det kommunala gymnasiet med

ett lärjungeantal av omkring 75 elever — en samrealskola med omkring

350 elever samt en kommunal flickskola med omkring 130 elever. Stadens

kostnader för det kommunala gymnasiet uppges för åren 1913—1944 ha

uppgått till omkring 800 000 kronor.

Staden har en folkmängd av omkring 10 000 invånare samt är en centralpunkt

för träindustrien och en betydande handelsort. Avstånden till närmaste

gymnasiestäder, Gävle och Hudiksvall, äro 84 km., respektive 61 km.

Gymnasiets lärjungeområde innesluter en folkmängd av omkring 85 000

invånare. Underlaget för gymnasiet utgöres främst av stadens samrealskola

och kommunala flickskola samt delvis av samrealskolorna i Bollnäs och

Ljusdal samt högre folkskolan i Edsbyn. Tillströmningen till första ringen

av endera gymnasielinjen kan för närvarande beräknas uppgå till 25 å 30

elever. Kostnaderna för gymnasiets upprättande beräknas första året till i

runt tal 29 000 kronor och vid fullt utbyggd organisation till omkring

98 000 kronor.

Varberg. Förenämnde sakkunnige ansåg sig i sitt förslag till utvidgning

av gymnasieorganisationen icke kunna förorda inrättande av statligt

gymnasium i Varberg. Som skäl anfördes därvid, att elevantalet i samrealskolan

under åren 1935/40 visat sjunkande tendens, att avståndet till

närliggande gymnasiestäder icke vore alltför stort samt att Hallands län

i förhållande till andra län vore förmånligt ställt med avseende å gymnasier.

I skrivelse den 5 mars 1945 ha stadsfullmäktige i Varberg gjort framställning

örn upprättande av statligt gymnasium i staden. Av handlingarna

i ärendet inhämtas i huvudsak följande.

Förutom samrealskolan, vilken är organiserad med såväl 5-årig som 4-årig

linje, finnes i staden en kommunal flickskola med omkring 120 elever.

Elevantalet i samrealskolan har stigit från 195 år 1940 till 275 år 1945.

Stadens folkmängd uppgår till omkring 11 500 invånare. Avstånden till

närmaste gymnasiestäder äro följande: Göteborg 77 km., Halmstad 74 km.

och Borås 86 km. Lärjungeområdet för ett eventuellt gymnasium beräknas

innesluta omkring 110 000 invånare. Underlaget för ett gymnasium

skulle främst utgöras av stadens samrealskola och kommunala flickskola

samt samrealskolan i Falkenberg men därutöver även delvis av samrealskolorna

i Kinna och Kungsbacka. Tillströmningen till första ringen av ett

3-årigt eller 4-årigt gymnasium kan för närvarande beräknas till omkring

35 elever.

Samrealskolans lokaler äro icke tillräckliga ens för samrealskolans behov,

varför ett nybygge synes erforderligt, örn realskolan skall kunna ombildas

till högre allmänt läroverk.

Skolöverstyrelsen har i sitt utlåtande över framställningen framhållit, att

de skäl, som i sakkunnigbetänkandet av år 1940 anförts mot upprättandet

av ett statligt gymnasium i Varberg, numera förlorat sin styrka. Då överstyrelsen

icke funnit frågan nödvändigtvis böra lösas i ett större sammanhang,

har överstyrelsen tillstyrkt ombildning från och med budgetåret

1946/47 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit kunde bestämma, av sam
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

6 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 11+2.

realskolan i Varberg till högre allmänt läroverk med 4-årig latin- och 3-årig

reallinje. Kostnaderna ha beräknats till 15 000 kronor första året och 93 000

kronor vid fullt utbyggd organisation.

1940 års skolutredning har tillstyrkt framställningen i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag.

En minoritet inom utredningen har med hänsyn till den pågående utredningen

rörande gymnasiets framtida organisation ansett sig kunna tillstyrka

framställningen endast i vad den avsåge realskolans i Varberg utvidgning

med ett 3-årigt realgymnasium.

1927 års riksdagsbeslut rörande de allmänna läroverkens organisation

innefattade upprätthållande av 49 högre, d. v. s. med gymnasier utrustade

allmänna läroverk. Sedan dess ha 16 nya sådana tillkommit, så att hela

antalet numera uppgår till 65. Av de 16 nytillkomna inrättades 9 under

det första decenniet efter nämnda riksdagsbeslut medan under det senare,

numera snart tilländalupna decenniet hittills inrättats 7 nya gymnasier.

Sistnämnda förhållande förtjänar uppmärksamhet i betraktande av den

på senare tid allt mera målmedvetna strävan att göra gymnasierna tillgängliga

för allt större befolkningsgrupper. Denna återhållsamhet sammanhänger

givetvis till stor del med de statsfinansiella förhållandena under krigsåren

men beror även på en önskan att så litet som möjligt föregripa en allmän

översyn av gymnasieorganisationen i samband med en kommande skolreform.

Nya gymnasier ha därför de senaste åren inrättats endast då särskilt

tungt vägande skäl befunnits föreligga. Sedan krigsutbrottet ha nya

gymnasier sålunda inrättats i Stockholm vid statens normalskola och i

landsorten i Boden, Hässleholm, Ludvika, Örnsköldsvik och Sollefteå.

Emellertid föreligga, såsom av den föregående redogörelsen framgår, åtskilliga

framställningar örn inrättande av nya statliga gymnasier även på

andra platser. Bland dessa framställningar är det särskilt tre, som med hänsyn

till de föreliggande omständigheterna för närvarande påkalla särskild

uppmärksamhet, nämligen de från Arvika, Söderhamn och Varberg. För

samtliga dessa tre städer gäller, att de med hänsyn till sin storlek och egenskap

av industri- eller handelscentra, förefintliga underlag i form av realskolor

och därmed jämförliga läroanstalter samt övriga förhållanden synas

vara väl i stånd att uppbära statliga gymnasier. Beträffande Arvika och

Söderhamn må därtill erinras, att dessa städer — Arvika sedan år 1936 och

Söderhamn sedan år 1913 — upprätthållit kommunala gymnasier; för dessa

städers vidkommande utgör nämnda omständighet ett ytterligare motiv

för inrättande av statliga gymnasier, som icke får förbises.

Därest icke de inom skolans område pågående utredningarna, vilka syfta

till en vittgående omorganisation av hela vårt skolväsen, enligt mitt förmenande

tvingade till skärpt återhållsamhet i fråga om mera betydande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition nr 1/+2.

7

organisatoriska förändringar av läroverksorganisationen, skulle jag med hänsyn

till de skäl, som kunna anföras till stöd för nyssnämnda framställningar

från Arvika, Söderhamn och Varberg, icke tvekat att för egen del förorda

bifall till dessa. I skolfrågans nuvarande läge anser jag mig dock icke böra

medverka till den ifrågasatta utbyggnaden av en organisation, som måhända

står inför en omdaning, vars förverkligande skulle försvåras av en

sådan utbyggnad. Jag ser mig därför icke för närvarande i stånd att tillstyrka

ifrågavarande framställningar. Emellertid vill jag uttala en förhoppning

om att frågan örn en blivande skolreform snart skall ha kommit i ett

sådant läge, att spörsmålet örn fortsatt utbyggande av läroverksorganisationen

med statliga gymnasier på nämnda orter skall kunna upptagas till förnyat

övervägande.

Med hänsyn till de särskilda skäl, som — enligt vad nyss framhållits —

kunna anses tala till förmån för framställningarna från Arvika och Söderhamn

genom förekomsten av kommunala gymnasier därstädes, har jag för

dessa städers vidkommande funnit skäl att, såsom en provisorisk anordning

i avvaktan på en slutlig lösning av gymnasiefrågan, överväga en höjning

av det statsunderstöd, som för närvarande utgår till ifrågavarande

kommunala gymnasier. För närvarande utgör det årliga understödet till

vartdera gymnasiet 6 000 kronor. Med hänsyn till de avsevärda kostnader

dessa städer få vidkännas för gymnasiernas upprätthållande anser jag mig

sålunda böra förorda, att statsunderstödet till vartdera av dem från och

med nästa budgetår höjes till 15 000 kronor. Härigenom skulle omkring

hälften av kommunernas kostnader övertagas av staten. En höjning av anslaget

till Kommunala läroverk: Understöd åt kommunala gymnasier blir

vid bifall härtill erforderlig. Jag återkommer därtill i det följande.

II. Engelska som begynnelsespråk.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet

den 19 november 1937 ledamoten av riksdagens första kammare,

lektorn I. Hj. E. Pauli, ordförande, adjunkten O. I. Björkhagen,

adjunkten K. S. Erlandson, ämneslärarinnan Lily Georgina Fredrika Leffler

och adjunkten S. A. Lide för att inom departementet verkställa utredning

och avgiva förslag angående det främmande språk, som borde vara begynnelsespråk

i realskolan. I sitt den 23 augusti 1938 avgivna betänkande i

ämnet (stat. off. utr. 1938: 32) föreslogo de sakkunniga, att engelskan skulle

bli begynnelsespråk i såväl den 5-åriga som den 4-åriga realskolan.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 10 mars, den 5 maj och den 18 augusti

1939 ha från och med läsåret 1939/40 försök med engelska som begynnelsespråk

vid undervisningen varit anordnade vid 20 allmänna läroverk, 4 kommunala

flickskolor och 3 kommunala mellanskolor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr iA2.

Den 13 april 1945 anbefallde Kungl. Maj:t skolöverstyrelsen att skyndsamt

inkomma med redogörelse för ifrågavarande försöksundervisning samt

— i den mån tillförlitliga uppgifter örn tillräckligt underlag förelåge för ett

bedömande härav — jämväl för resultaten av den vid folkskoleseminarierna

meddelade undervisningen i engelska och tyska.

Med skrivelse den 14 januari 194G har skolöverstyrelsen inkommit med

utlåtande i fråga örn försöksverksamheten med engelska som begynnelsespråk.

Samtidigt har överstyrelsen förklarat sig ämna senare inkomma med

utlåtande över den vid folkskoleseminarierna meddelade undervisningen i

främmande levande språk.

Efter att inledningsvis ha erinrat örn att överstyrelsen i utlåtande den

14 januari 1939 över nyssnämnda sakkunnigbetänkande förordat bibehållande

av den dittillsvarande ordningen med tyska som begynnelsespråk har

överstyrelsen i sitt nu föreliggande utlåtande lämnat en utförlig redogörelse,

grundad på infordrade uppgifter från vederbörande läroanstalter, för resultaten

av den hittills bedrivna försöksverksamheten med engelska som begynnelsespråk.

Beträffande detaljerna i denna redogörelse torde jag få hänvisa

till handlingarna i ärendet. Jag skall här endast återgiva följande av

överstyrelsen gjorda sammanfattning av de intryck och erfarenheter,

som framkommit i de från försöksskolorna avgivna yttrandena.

Försöker man sammanfatta de intryck och erfarenheter, som framkommit

i de från försöksskolorna avgivna utlåtandena örn de engelska linjernas

verksamhet sedan höstterminen 1939, torde man finna, att de pedagogiska

förhoppningar, som av dessa linjers förespråkare knötos till desamma, endast

delvis blivit infriade. De engelska linjerna lia aldrig blivit riktigt populära

— först på de allra sista åren har en förbättring inträtt i detta hänseende

— men deras bristande popularitet förklarar endast delvis, att de icke blivit

en pedagogisk framgång. Ett minst lika stort inflytande på resultatet som

valet av begynnelsespråk torde kunna tillskrivas lärarnas olika skicklighet

och undervisningsmetoder, läroböckernas beskaffenhet o. s. v., allt faktorer,

som man här tvingas bortse från, då man måste räkna med genomsnittsförhållanden.

Ser man saken i stort, visa sig de engelska linjerna ungefär

jämbördiga med de tyska, om man nämligen fasthåller vid att kunskapskraven

böra vara principiellt desamma på båda linjetyperna. Det är omkring

samma procentuella antal elever, som på normal tid genomgår skolan,

och underbetygsfrekvensen och kvarsittningsprocenten äro också i stort sett

likartade på båda linjerna. Eleverna på de engelska linjerna stå i kunskapshänseende

i allmänhet framom lärjungarna på de tyska linjerna i fråga om

ämnet engelska, men i tyska äro de dem underlägsna. Vad de båda språken

vunnit eller förlorat på omläggningen av språkföljden, torde icke för närvarande

med säkerhet kunna i detalj avgöras. Av betygsfördelningen i realexamen

samt av antalet lästa textsidor framgår, att, vad realskolan beträffar,

tyskan på de engelska linjerna förlorat ungefär lika mycket, som engelskan

vunnit. Verkningarna på gymnasiet, vilka i huvudsak falla utanför

ramen av här förevarande undersökning, låta sig ännu knappast tillförlitligt

bedömas. Av de inkomna uttalandena framgår dock, att för de engelska linjernas

elever tyskan under särskilt det första gymnasieåret vållat svång
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr lJp2.

heter och att ifrågavarande lärjungar i nämnda ämne i allmänhet icke hunnit

så långt som de tyska linjernas elever. Arbetsfördelningen inom de olika

klasserna på de engelska linjerna har befunnits mindre ändamålsenlig än

på de tyska, och eleverna på de sistnämnda linjerna ha alltså fått en jämnare

lärogång i sina språkstudier än lärjungarna på de engelska linjerna.

Ett av de värdefullaste dragen i den engelska försöksundervisningen är den

arbetsglädje, som eleverna enligt åtskilliga vittnesbörd erfara under det

första året de studera engelska. Det bar dock visat sig, att denna entusiasm

knappast hjälper dem, när de senare i sina språkstudier skola bemästra större

svårigheter. Slutligen förtjänar det uppmärksammas, att det vid försöksskolorna

framkommit ytterst fåtaliga positiva uttalanden till förmån för

genomförande av engelska som begynnelsespråk i den högre skolan.

Som sin egen uppfattning i frågan har överstyrelsen anfört i

huvudsak följande.

På åtskilliga håll har den tanken kommit till synes, att som en följd av

de ändrade tidsförhållandena det tyska språket borde tilldelas en vida

anspråkslösare plats i våra skolor. Man vill göra gällande, att tyskan genom

kriget mist sin betydelse både på det kulturella och på det ekonomiska området,

att vår kontakt med Tyskland i både andligt och materiellt hänseende

är upphävd, att vi icke längre ha så stort behov att lära oss tyska och

att vi följaktligen kunna låta språket spela en alldeles underordnad roll i

våra läroverk, på samma gång som man understryker de starka sympatier,

som engelskan åtnjuter i vida kretsar i vårt land, varom bland annat engelskans

starka ställning inom den frivilliga bildningsverksamheten vittnar.

Överstyrelsen kan dock för sin del icke oreserverat ansluta sig till en dylik

argumentering. Man kan icke låta valet av begynnelsespråk påverkas av

tillfälliga politiska och kulturella konjunkturer. Våra förbindelser med tyskspråkiga

länder komma givetvis till en tid att förbli svagare, men hur länge

detta kommer att vara, vet ingen för närvarande, och förr eller senare torde

vi svenskar på ett eller annat sätt komma att återknyta våra vetenskapliga,

tekniska, industriella, merkantila och andra förbindelser med tysktalande

folk. Med hänsyn härtill finner överstyrelsen önskvärt, att en viss balans

mellan tyskans och engelskans ställning på skolschemat alltjämt upprätthålles,

att engelskan visserligen träder i förgrunden på ett mera markerat sätt

än förr men att tyskan icke tvingas intaga en alltför undanskymd plats vid

dess sida. Engelskan skulle vid ett tillgodoseende av detta önskemål komma

att bli huvudspråk även inom realskolan, något som överstyrelsen av flera

skill finner befogat.

De engelska försökslinjerna beteckna i pedagogiskt avseende fullt framkomliga

vägar. De invändningar, som riktats mot dem, gälla i huvudsak

icke linjerna i och för sig utan deras avvägning i vissa avseenden i förhållande

till de tyska linjerna. Huvudinvändningen har varit, att resultatet i

tyska på de engelska linjerna visat sig underlägset resultatet i tyska på de

tyska linjerna. Med hänsyn till å ena sidan det av praktiskt-kulturella skäl

i någon mån minskade behovet av kunskaper i tyska, å andra sidan de engelska

linjernas dokumenterade överlägsenhet över de tyska i fråga örn ämnet

engelska kan emellertid det något sämre resultatet i tyska på de engelska

linjerna icke tillmätas avgörande vikt.

Mot sistnämnda linjer har vidare invänts, att timplanerna för desamma

icke vore på alla punkter viii avvägda. Framför allt skulle arbetsbördan i

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

10 Kungl. Maj:ts ''proposition nr Lfé.

klass 2°, engelsk linje, vara för tung, men över huvud vore arbetsfördelningen

på de engelska linjerna alltför ojämn. Överstyrelsen är medveten om det berättigade

i dessa anmärkningar. När de nu tillämpade provisoriska timplanerna

föreslogos av överstyrelsen, saknades på grund av de givna direktivens

avfattning möjlighet att åstadkomma i alla enskildheter fullt tillfredsställande

timplaner. Såsom provisorium äro dock dessa timplaner fullt användbara.

De böra emellertid vid fastställandet av timplanerna för den

nya realskolan självfallet underkastas en revision på samma sätt som timplanerna

för övriga ämnen.

Icke heller det påfallande svala intresset vid försöksläroverken för genomförandet

av engelska som begynnelsespråk behöver slutligen innebära en

allvarligare invändning. Vid de nämnda läroanstalterna har huvudintresset

säkerligen i allmänhet snarare knutits till tyskans framtida öde än till engelskans,

då tyskan är det av de båda språken, som visat sig förlora mest på

omläggningen. Det är av anförda skäl också naturligt, att man vid försöksläroverken

funnit den nuvarande språkföljden med tyska som begynnelsespråk

i det hela fördelaktigare. Engelskan torde icke komma att förlora

något på omläggningen; för detta ämne innebär ställningen som begynnelsespråk

under de givna förutsättningarna i huvudsak en förmån.

Överstyrelsen förordar principiellt genomförandet av engelskan som begynnelsespråk

vid alla högre skolor från och med höstterminen 1946. Omläggningen

bör ske successivt med början i lägsta klassen. De för försökslinjerna

hittills gällande timnlanerna böra tills vidare tillämpas. Man kan

överväga, huruvida tyska linjer även i fortsättningen böra finnas kvar parallellt

med de engelska. Överstyrelsen anser dock en definitiv omläggning

av språkföljden vara att föredraga. Erfarenheten från försöksläroverken

pekar otvetydigt i denna riktning; såväl pedagogiska som organisatoriska

och ekonomiska skäl tala för att genomförandet av engelska som begynnelsespråk

göres generellt. Lärarfrågan kommer säkerligen i regel icke att vålla

oöverstigliga svårigheter. Tyskans timtal är även efter omkastningen av

språkföljden jämförelsevis högt, och det sammanlagda timantalet i modersmålet,

tyska och engelska förblir oförändrat.

I ett och annat fall torde dock omläggningen kunna vålla mera avsevärda,

ehuru vanligen övergående svårigheter vid dispositionen av de tillgängliga

lärarkrafterna. Måhända kan ock här och där antalet kvarsittare från de

tyska linjerna bli så avsevärt, att för deras del någon specialanordning kan

befinnas motiverad. Särskilda bestämmelser för dylika fall äro dock knappast

behövliga. Det torde få ankomma på skolöverstyrelsen att på given

anledning till Kungl. Majit inkomma med erforderliga förslag.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, har överstyrelsen hemställt,

att Kungl. Majit måtte föreskriva, att från och med läsåret 1946/47 engelska

införes som begynnelsespråk vid undervisningen i de under överstyrelsens

inseende stående högre skolorna.

Tanken att göra engelska språket till huvudspråk på det lägre läroverksstadiet

genom att låta detta ersätta tyska språket såsom begynnelsespråk

har länge varit aktuell. Härtill ha många omständigheter bidragit, vilka

ligga i så öppen dag att det torde vara överflödigt att här närmare ingå på

dem. Endast en av dessa må här särskilt framhållas, nämligen den domme
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 1fårande

ställning engelskan intager inom det fria folkbildningsarbetet och i

diskussionen om införande av ett främmande språk såsom ordinarie ämne

på det högre folkskolestadiets schema. Det torde endast vara en tidsfråga,

innan den senare tanken kommer att förverkligas, varvid av såväl praktisktkulturella

som pedagogiska skäl icke gärna kan bli fråga örn annat språk

än engelskan. En naturlig, för att icke säga nödvändig följd härav synes då

bli, att detta språk även får inleda språkundervisningen i realskolan. I

själva verket synas nu antydda skäl för en omkastning av realskolans språkföljd

vara så bärkraftiga, att endast mycket nedslående resultat av den år

1939 påbörjade försöksundervisningen skulle kunna föranleda till tveksamhet

inför en sådan åtgärd. Den av överstyrelsen nu lämnade redogörelsen

för försöksundervisningen synes emellertid icke kunna anföras som skäl emot

en förändring i sådan riktning utan har tvärtom stärkt mig i min uppfattning

örn lämpligheten därav. Av överstyrelsens redogörelse synes sålunda

framgå, att språkföljdens omkastning vid försöksläroverken verkat befrämjande

på studieresultatet i engelska i realskolan, medan tyskan visserligen

i någon mån förlorat på anordningen, men icke mer än att nackdelen härav

får anses kompenserad av fördelen''med det förbättrade resultatet i engelskan.

Ur rent pedagogiska synpunkter synas icke heller några avgörande

invändningar kunna resas mot engelskan som begynnelsespråk, framförallt

icke sedan med ledning av erfarenheterna från försöksundervisningen vissa

justeringar i timplanerna vidtagits.

I likhet med skolöverstyrelsen är jag sålunda av den uppfattningen, att

engelskan bör göras till begynnelsespråk vid undervisningen i de allmänna

läroverken och därmed jämförliga läroanstalter. Omläggningen torde över

hela linjen böra ske från och med nästa läsår. Jag har för avsikt att framdeles

anmäla denna fråga, vilken icke påkallar något beslut av riksdagen, för

Kungl. Majit.

III. Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar,

a) Besparingsåtgärder m. m.

Antalet nybörjaravdelningar utgjorde läsåret 1939/40 533.

För budgetåren 1940/41—1943/44 föreskrevs årligen i besparingssyfte en

begränsning av antalet sådana avdelningar, till följd varav antalet sistnämnda

år icke stigit till mer än 540. Ifrågavarande restriktioner upphävdes

åter från och med budgetåret 1944/45. Nämnda år utgjorde antalet nybörjaravdelningar

589, vilket antal innevarande läsår ökats till 628. Den relativt

stora stegringen dessa år hänför sig i huvudsak till det från och med

budgetåret 1944/45 pågående förstatligandet av kommunala mellanskolor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 14%.

Antalet nybörjaravdelningar på realskole- och gymnasiestadierna har från

och med budgetåret 1939/40 varit följande:

Budgetår

Antal nybörjaravdelningar

På realskole- stadiet

På gymnasie- stadiet

Sunarna

1939/40 .........

345

188

533

1940/41 .........

341

179

520

1941/42 .........

343

181

529

1942/43 .........

354

181

535

1943/44 .........

364

176

540

1944/45 .........

405

184

589

1945/46 .........

439

189

628

Samtidigt har antalet lärjungar undergått följande förändringar:

Budgetår

Totalt antal

lärjungar

Antal lärjungar i nybörjaravdelningar

På realskole- stadiet

På gymnasie- stadiet

Summa

1939/40 .....

51 217

10 349

4 379

14 728

1940/41 .....

51 622

9 971

4 338

14 309

1941/42 .....

52 667

10 429

4 449

14 878

1942/43 .....

53 633

10 886

4 248

15 134

1943/44 .....

54 649

11 416

4 260

15 676

1944/45 .....

56 852 ‘

13 368

4 334

17 702

1945/46 .....

59 966

13 689

4 414

18 103

För nästa läsår beräknar skolöverstyrelsen vid ostörd utveckling och under

hänsynstagande endast till sådana förändrade organisatoriska förhållanden,

som föranledas av förstatligandet av kommunala mellanskolor, antalet lärjungar

och klassavdelningar på följande sätt:

Lärjungar

Klassavdelningar

i nybörjaravdelningar

Totalt

i nybörjaravdelningar

Totalt

realskolan

gymnasiet

antal

realskolan

gymnasiet

antal

Läsåret 1945/46 .......

13 689

4 414

59 966

439

189

2 334

Ökning 1946/47:

a) Läroverk utom de kom- munala mellanskolor, som

beräknas komma under

förstatligande från och

med 1946/47 .......

451

226

3194

11

7

107

b) Kommunala mellanskolor,

som beräknas komma un- der förstatligande från och

med 1946/47 ......

800

800

29

29

Summa

14 940

4 640

63 960

479

196

2 470

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 1J$.

Vid dessa beräkningar har överstyrelsen utgått ifrån, dels att lärjungemaximum

i realskolans avslutningsklass alltjämt sättes till 35, dels ock att

icke heller nästa läsår lärjungeintagning skall äga rum i första kretsen av

lyceilinjen vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö och av de klassiska

försökslinjerna vid Hvitfeldtska högre allmänna läroverket i Göteborg

och vid högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm i Stockholm, i

första ringen av det treåriga latingymnasiet vid högre allmänna läroverken

i Halmstad, Karlskrona, Kristianstad och Västerås samt högre allmänna

läroverket för gossar i Malmö och karolinska högre allmänna läroverket i

Örebro, i första ringen av den fyraåriga latinlinjen vid högre allmänna läroverket

i Vänersborg ävensom i första klassen av den fyraåriga realskollinjen

vid samrealskolan i Trelleborg, samt att intagning i första ringen av det treåriga

latingymnasiet vid högre allmänna läroverket för gossar å Södermalm

i Stockholm skall ske, endast om motsvarande ring vid högre allmänna läroverket

för gossar å Norrmalm visar sig otillräcklig.

Emellertid har överstyrelsen i fortsättningen hemställt, att lärjungemaximum

i realskolans avslutningsklass och flickskolornas

två högsta klasser måtte från och med nästa budgetår

åter sättas till 30. Vidare har överstyrelsen föreslagit, att den för närvarande

gällande begränsningen av rätten till uppdelning av klass

vid nybörj arundervisning i språk måtte upphävas. Därjämte

har överstyrelsen i detta sammanhang förordat ett par andra åtgärder

i syfte att förbättra undervisningen. Vid bifall till vissa av dessa förslag

skulle antalet klassavdelningar komma att ökas utöver vad ovan angivits.

Beträffande dessa förslag må anföras följande.

Enligt § 44 mom. 3 läroverksstadgan må i varje för viss årsklass bestämd

avdelning undervisas å gymnasiet och lyceet samt i realskolans högsta klass

högst 30 och i övriga klasser högst 35 lärjungar, såvida icke skolöverstyrelsen

efter framställning av vederbörande rektor annorlunda bestämmer.

Vidare gäller enligt kungörelsen den 17 mars 1933 angående timplaner för

rikets allmänna läroverk (nr 110), att klassavdelning med mer än 20 lärjungar

må delas i två undervisningsavdelningar under 1 veckotimme i vart

och ett av ämnena modersmålet, tyska, engelska och franska i de klasser

av realskolan, där undervisningen i dessa ämnen tager sin början. Motsvarande

bestämmelser i båda nu nämnda avseenden gälla beträffande de kommunala

flickskolorna och mellanskolorna, de praktiska mellanskolorna och

de högre folkskolorna.

Från och med budgetåret 1940/41 har emellertid av statsfinansiella skäl

genomförts en höjning av elevantalet i realskolans avslutningsklass och därmed

jämförliga klasser vid högre kommunala skolor från 30 till 35, varjämte

föreskrivits, att nyss angiven uppdelning av klassavdelning vid nybörjarundervisning

i språk icke må äga rum, örn särskilda kostnader för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$.

statsverket därav föranledas. Genom dessa åtgärder har ernåtts en årlig

besparing, som år 1940 beräknades till sammanlagt i runt tal 670 000 kronor,

varav 345 000 kronor vid de allmänna läroverken och återstoden vid

de kommunala skolorna. En viss, ehuru relativt obetydlig besparing har ernåtts

genom motsvarande åtgärder vid de statsunderstödda privatläroverken.

I samband med sina anslagsäskanden för nästa budgetår har nu skolöverstyrelsen

föreslagit upphävandet av dessa besparingsåtgärder. Enligt överstyrelsens

beräkningar skulle vid läroverken en sänkning av lärjungemaximum

i realskolans högsta klass medföra en ökning av antalet klassavdelningar

med 12 och av antalet erforderliga lärartimmar med så mycket som

motsvarar 15 lärare med full tjänstgöring samt ett upphävande av restriktionerna

beträffande uppdelning av klassavdelning vid språkundervisning

en ökning av antalet lärartimmar med så mycket som motsvarar 57 lärare

med full tjänstgöring.

Ett upphävande av nu ifrågavarande besparingsåtgärder skulle enligt

överstyrelsens beräkningar för nästa budgetår medföra en kostnadsökning

med följande belopp.

Sänkning av

lärj. max. i real- skolans högsta

klass

Uppdelning av

klassavdelning

vid nybörj ar- undervisning

i språk

Allmänna läroverken..........

..... 82 000

312 000

Kommunala flickskolorna......

..... 31000

51000

» mellanskolorna . . . .

..... 18 000

34 000

Praktiska »

_

27 000

Högre folkskolorna...........

—

2 000

Privatläroverken.............

..... 2 200

7 500

Summa kostnadsökning 133 200

433 500

I anslutning till förslaget om sänkning av lärjungemaximum i realskolans

högsta klass har överstyrelsen jämväl föreslagit en annan åtgärd, avsedd som

ett komplement till nyssnämnda förslag och innebärande, att befintliga parallellavdelningar

skulle under nästa läsår få bibehållas vid flyttning till näst

högsta klassen i realskolan, under förutsättning att minst 30 elever komme

på varje avdelning av klassen, innan ny avdelning inrättades inom densamma.

Ehuru avsevärt mer begränsad till sin pedagogiska betydelse än

den föreslagna sänkningen av lärjungemaximum i realskolans högsta klass,

skulle dock enligt överstyrelsens mening den nu ifrågasatta åtgärden innebära

vissa fördelar för undervisningen. Ett genomförande av densamma

skulle vid de allmänna läroverken medföra en ökning av antalet klassavdelningar

med 2 och av antalet lärare med full tjänstgöring likaledes med 2.

Kostnaderna härför skulle belöpa sig till i runt tal 11 000 kronor. Översty
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr lJfå.

reisen, som föreslagit, att denna åtgärd måtte vidtagas även för de kommunala

och de praktiska mellanskolornas del, har beräknat merkostnaderna

härför till 22 000 kronor respektive 6 000 kronor.

Slutligen har överstyrelsen i detta sammanhang föreslagit, att samläsning

icke vidare skall behöva anordnas mellan realskolans avslutningsklass och

gymnasiets ringar. Den härav föranledda merkostnaden skulle inskränka

sig till i runt tal 6 000 kronor. Överstyrelsen har anfört i huvudsak följande.

Undervisningen i realskolans högsta klass bör i stor utsträckning syfta

till att giva en avslutad och avrundad kurs för lärjungar, som lämna skolan

och på olika levnadsbanor gå ut i livet. Undervisningen i gymnasiets lägre

ringar åter bör lägga en grund för fortsatta studier. Svårigheten markeras

ytterligare därigenom, att i realskolans högsta klass vårterminens sista månad

ägnas åt avläggandet av de skriftliga proven för realexamen och förberedelser

för den muntliga prövningen.

Samläsning mellan dessa klasser behöver lyckligtvis icke tillgripas i alltför

stor utsträckning. Den kan anordnas i fysik mellan realskolans avslutningsklass

och ring LII4 samt i franska och geografi mellan avslutningsklassen

och någon av ringarna RI4 och LI4. I samtliga nämnda ämnen förekommer

den dock mycket sällan. Innevarande år medgiva lärjungesiffrorna

endast på 4 ställen samläsning i franska och geografi och på 2 ställen

samläsning i fysik. Besparingen för statsverket genom samläsningen i dessa

ämnen inskränker sig till sammanlagt 24 veckotimmar, vilket motsvarar

en heltidstjänstgörande lärarkraft för hela läroverksorganisationen. Särskilt

i ämnet franska, vilket i realskolan är frivilligt, är samläsningen olämplig.

Den har ofta lett till klagomål och åtminstone i vissa fall föranlett lärjungar

i realskolan att nedlägga det för dem frivilliga ämnet.

Med hänsyn till de olägenheter, som den här ifrågavarande samläsningen

medför, anser överstyrelsen, att den icke bör anordnas längre än som är

oundgängligen nödvändigt. Att den relativt sällan behöver komma till

stånd, minskar självfallet icke olägenheterna i de fall, då den verkligen tilllämpas.

Finansiellt är dess betydelse högst begränsad.

Vid bifall till överstyrelsens i det föregående framställda förslag skulle

alltså antalet klassavdelningar vid de allmänna läroverken nästa budgetår

uppgå till (2 470 -f- 12 -f- 2 =) 2 484.

Liksom föregående år har överstyrelsen ansett sig även nu böra undersöka,

huruvida icke på något håll inom läroverksorganisationen mindre välbesökta

linjer finnas, vilka utan alltför kännbara olägenheter kunna indragas.

Överstyrelsen har därvid anträffat endast tre fall, där lärjungeantalet

i begynnelseklassen under två på varandra följande år understigit 10

eller eljest lärjungetillströmningen syntes mindre tillfredsställande. En översikt

över dessa linjer lämnas i följande tablå.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition nr 1J$.

Linje

Lärjungeantal

höstterminen 1944

höstterminen 1945

Gymnasielinjer:

Boden: 4-årig latinlinje.......

7 + 10 + 81) =25

0 +7 + 6 + 7 =25

Strängnäs: » » .......

8 + 4 + 8 + 10 = 30

7 + 8 + 2 + 10 = 27

Realskollinje:

Strängnäs: 4-årig............

5+ 8 +9 + 3 =25

9 + 6 + 13 + 8 = 36

Överstyrelsen har emellertid icke velat föreslå någon av dessa linjer till

indragning. Överstyrelsen har anfört:

Såsom av översikten framgår, utgöras de enda gymnasium] er, som äro

fåtaligt besökta, av de fyraåriga latinlinjerna vid högre allmänna läroverken

i Boden och Strängnäs. Dessa linjer äro emellertid de enda vid dessa läroverk

förekommande latinlinjerna, varför överstyrelsen icke är beredd att

föreslå dem till indragning.

Däremot torde man kunna ifrågasätta, örn icke den vid högre allmänna

läroverket i Strängnäs befintliga fyraåriga realskollinjen skulle kunna temporärt

nedläggas. Antalet elever i nybörjarklassen på denna linje har nu fyra

år å rad understigit 10. Med hänsyn till den i största möjliga utsträckning

tillämpade samläsningen mellan den fyraåriga och den femåriga realskollinjen,

varigenom kostnaden för linjens uppehållande avsevärt inskränlces,

samt till den fasta ställning den fyraåriga linjen intager i vårt skolsystem,

vill överstyrelsen dock icke påyrka den här ifrågavarande realskollinjens

avveckling utan tills vidare avvakta linjens framtida utveckling.

I detta sammanhang upptager skolöverstyrelsen vidare till diskussion frågan

om en allmän begränsning av antalet nybörjara vdelningar

och anför i detta hänseende bland annat följande.

Det beräknade antalet nybörjaravdelningar höstterminen 1946 kommer

att överstiga antalet avdelningar av detta slag höstterminen 1939. Såsom

framgår av följande tabell, kommer ökningen dock nästan uteslutande att

falla på realskolans nybörjaravdelningar.

Å r

Antalet nybörj aravdelningar

i realskolan

på gymnasiet

1939 ..............

345

188

1940 .............

341

179

1941..............

348

181

1942 ..............

354

181

1943 ..............

364

176

1944..............

405

184

1945 ..............

439

189

1946 ..............

[479]

[196]

‘) Högsta ringen ej upprättad.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 1^2. 17

Medan år 1939 345 avdelningar funnos av realskolans första klass, har

antalet nu stigit till 439 och kan för 1946 beräknas till 479. För gymnasiet

uppgick däremot antalet ny börj aravdelningar höstterminen 1939 till 188,

belöper sig innevarande hösttermin till 189 och beräknas nästa läsår uppgå

till 196, en relativt obetydlig ökning i förhållande till 1939 års siffra.

De skäl, som föranlett riksdagen att slopa maximeringsbestämmelserna

för antalet nybörjaravdelningar — bland vilka särskilt det förhållandet

torde ha varit av betydelse, att avsevärda svårigheter med hänsyn till ovissheten

om vilket antal kommunala mellanskolor som komme att förstatligas

varje särskilt budgetår förelåge för fastställande av en lämpligt avvägd

maximisiffra beträffande antalet nybörjaravdelningar — kvarstå alltjämt

med oförminskad giltighet. Såsom framgår av den meddelade tabellariska

översikten har tillväxten huvudsakligen skett på realskolestadiet, medan

den inom gymnasiet icke varit större, än att antalet nybörjaravdelningar

här ännu innevarande läsår blott obetydligt överstiger antalet sådana avdelningar

vid stormaktskrigets utbrott. Överstyrelsen vill därför ånyo hemställa,

att intet maximital fixeras för nyborjaravdelningarna under nästkommande

budgetår. Nya avdelningar böra efter Kungl. Maj:ts prövning

i varje särskilt fall kunna upprättas, därest i annat fall ett avsevärt antal

inträdessökande måste avvisas.

Statskontoret har beträffande förslaget örn upphävande av vissa

besparingsåtgärder anfört följande.

Statskontoret inser till fullo, att det ur pedagogisk synpunkt kan vara

önskvärt med en återgång till förkrigsförhållandena på förevarande område.

För att vinna detta önskemål erfordras dock betydande anslagsökningar.

Ämbetsverket föreställer sig, att vid budgetavvägningen medel icke kunna

ställas till förfogande i sådan utsträckning, att redan från och med nästkommande

budgetår en återgång till förkrigsförhållandena på förevarande

område helt möjliggöres. Därest framställningen skulle anses nu kunna i viss

utsträckning vinna tillmötesgående, synes en lämplig uppmjukning av besparingsbestämmelserna

kunna genomföras successivt, förslagsvis genom att

till en början maximiantalet lärjungar i vissa klasser nedsättes från 35 till

det tidigare bestämda antalet, 30, under det att exempelvis med upphävande

av de restriktiva bestämmelserna angående uppdelning av vissa avdelningar

vid nybörjarundervisning i modersmålet m. m. tillsvidare anstår.

Beträffande frågan om indragning av den fyraåriga realskollinjen

vid högre allmänna läroverket i Strängnäs

har statskontoret, med hänsyn till att antalet elever i nybörjarklassen

undergått en viss ökning, i enlighet med överstyrelsens förslag funnit linjen

böra bibehållas tills vidare under nästa läsår. I

I besparingssyfte genomfördes från och med budgetåret 1940/41 en höjning

av lärjungemaximum i realskolans högsta klass och flickskolans två

högsta klasser från 30 till 35, varjämte föreskrevs, att uppdelning av ldassavdelning

vid nybörjarundervisning i modersmålet, tyska, engelska och

franska icke finge äga rum, därest särskilda kostnader för statsverket därav

föranleddes. Frågan örn en uppmjukning eller ett upphävande av dessa re
Bihang

till riksdagens ''protokoll 191^6. 1 sami. Nr 1^2. 2

Departe
mentschefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 1/+2.

striktioner har sedan dess flera gånger varit föremål för statsmakternas

prövning. Senast har 1945 års riksdag i anledning av ett motionsvis gjort

yrkande förklarat sig förutsätta, att förslag om upphävande av ifrågavarande

besparingsåtgärder komme att föreläggas 1946 års riksdag. Som av den

föregående redogörelsen framgår, har skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden

för nästa budgetår gjort framställning i sådant syfte.

Jag vill till en början framhålla, att jag till fullo inser det berättigade i

de klagomål, som från olika håll framförts rörande de olägenheter för undervisningen,

som vållats av ifrågavarande besparingsåtgärder. Beträffande

ökningen av lärjungemaximum syftar jag därvid icke blott på de nackdelar

ur pedagogisk synpunkt, som undervisningen i så stora klassavdelningar på

realskolans och flickskolans avslutningsstadium måste innebära, utan lika

mycket på de olägenheter även ur andra än rent pedagogiska synpunkter,

som otvivelaktigt äro förknippade med de återkommande omgrupperingarna

av eleverna vid sammanslagning till nya klasser. Det skulle med hänsyn

till dessa omständigheter varit befogat med en omedelbar återgång till normala

förhållanden på detta område. Tyvärr synes emellertid detta icke

möjligt. Den sedan mitten av 1930-talet kraftigt ökade nativiteten torde

nämligen med största sannolikhet för läroverkens del komma att för en avsevärd

tid framåt medföra en sådan ansvällning av elevantalet, att alla tillgängliga

organisatoriska resurser måste utnyttjas. Bland annat kan det därvid

måhända visa sig nödvändigt att överväga en allmän höjning av elevantalet

i klassavdelningarna. Med dessa fakta för ögonen anser jag mig icke

nu kunna förorda ett omedelbart slopande av förevarande restriktioner,

vilka kanske redan om få år ånyo måste tillgripas. Av samma skäl kan jag

icke biträda överstyrelsens förslag örn rätt för läroverken att under viss

förutsättning bibehålla förefintliga parallellavdelningar vid elevernas flyttning

till realskolans näst högsta klass.

Vad därefter angår restriktionerna beträffande rätten till uppdelning av

klassavdelning vid nybörjarundervisning i språk, måste dessa självfallet inverka

menligt på möjligheterna att åstadkomma den individualiserade undervisning,

som är en viktig förutsättning för ett gott resultat av språkundervisningen.

Möjligheten att i vissa fall kunna dela en klassavdelning innebär

onekligen en god utväg att motverka de olägenheter, som de stora

klassavdelningarna medföra. Denna utväg synes med hänsyn till vad nyss

anförts för framtiden särskilt värdefull och kan måhända tillgripas i större

utsträckning än hittills ifrågasatts. Jag ställer mig därför i princip välvillig

till ett upphävande av de under kriget införda restriktionerna på detta

område. Med hänsyn emellertid till de många andra trängande önskemål

av kostnadskrävande art, som nu stå inför realiserande, anser jag, att därmed

bör kunna anstå ännu någon tid.

Mitt ställningstagande i det föregående föranleder en minskning av anslagsbehovet

för nästa budgetår i förhållande till överstyrelsens beräkningar

med (312 000 + 82 000 + 11 000 =) 405 000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

Jag vill icke motsätta mig överstyrelsens förslag om slopande av samläsning

mellan realskolans högsta klass och vissa gymnasieringar.

Någon ändring beträffande de omständigheter, som föranlett riksdagen

att för de båda senaste budgetåren icke föreskriva något maximum för antalet

nybörjaravdelningar vid de allmänna läroverken, synes icke ha skett.

Jag vill därför förorda, att icke heller för nästa budgetår någon föreskrift

i sådant hänseende meddelas. Därvid förutsätter jag givetvis alltjämt, att

medgivande från Kungl. Maj:ts sida att upprätta nya parallellavdelningar

inom nybörjaravdelningar skall föregås av en noggrann prövning och att

sådant medgivande icke skall lämnas annat än då särskilda omständigheter

så föranleda.

Jag förutsätter, att nu gällande restriktioner i fråga om intagning av elever

i vissa nybörjaravdelningar skola gälla även nästa läsår. Jag är även

ense med skolöverstyrelsen om att ifrågavarande restriktioner icke för närvarande

böra ytterligare utsträckas.

Mot skolöverstyrelsens beräkningar av antalet klassavdelningar för budgetåret

1946/47 har jag icke funnit anledning till erinran i annan mån än

som framgår av mitt ställningstagande i det föregående. I anslutning till

överstyrelsens beräkningar skulle alltså antalet klassavdelningar nästa budgetår

komma att uppgå till 2 470, varav 675 nybörjaravdelningar.

b) Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Ifrågavarande anslagspost är för innevarande budgetår uppförd med

21 926 000 kronor.

Personalförteckningen för de allmänna läroverken har för innevarande budgetår

följande utseende:

Tjänstemän å ordinarie stat.

Lönegrad.

22 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlöningsgrupp I . . E 13

19 » » » » » » II . . E12

24 » » » » » » III E11

3 » » realskolor, avlöningsgrupp I.............. E9

25 » » » » II.............. E 8

30 » » » » III.............. E 7

39 » » » » IV.............. E 6

460 lektorer........................................ A 27

Anm. Av dessa Iektorstjänster må endast 456 uppehållas.

1 336 adjunkter ............................................. A 23

Anm. Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så många, att antalet uppehållna

adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt

1 316.

277 ämneslärarinnor ........................................ A 21

Anm. Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast så många, att antalet

uppehållna ämneslärarinnetjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger

sammanlagt 277.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr Lj2.

116 lärare i teckning ....................................... A 20

88 » » musik ......................................... A 20

104 » » gymnastik med lek och idrott..................... A 20

4 övningsskollärare ....................................... A 20

31 lärarinnor i kvinnlig slöjd................................. A 16

84 vaktmästare ........................................... A 7

62 » ........................................... A 6

17 » ........................................... A 5

Tjänstemän å övergångsstat.

33 adjunkter.............................................. A 22

Anm. Av dessa adjunktstjänster m& uppehållas endast s& många, att antalet uppehållna

adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt

1 316.

9 ämneslärarinnor ........................................ A 22

Anm. Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast så många, att antalet

uppehållna ämneslärarinnetjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger

sammanlagt 277.

1 lärare i teckning........................................ A 21

1 lärarinna i kvinnlig slöjd................................. A18

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

320 adjunkter ............................................ Eo21.

Ämneslärare.

Skolöverstyrelsen har till en början undersökt behovet av nya tjänster vid

läroverk, som befinna sig under upprättande eller

omorganisation eller vilkas upprättande eller omorganisation nyligen

fullbordats utan att deras behov av nya tjänster hittills blivit till fullo

tillgodosett, samt i anslutning därtill föreslagit inrättandet vid sådana läroverk

av 13 lektorstjänster och 9 adjunktstjänster enligt omstående tablå.

Dessutom har skolöverstyrelsen föreslagit, att av de å personalförteckningen

upptagna, för statens normalskola avsedda lektorsbefattningar, vilka nu icke

må uppehållas, ytterligare en lektorstjänst må besättas från och med nästa

budgetår. Därmed skulle sammanlagt 4 av de å personalförteckningen upptagna

7 lektorstjänsterna komma att uppehållas.

Överstyrelsen har beträffande sina förslag här ovan närmare anfört bland

annat följande.

Överstyrelsen har endast medtagit sådana tjänster, ifråga örn vilka ett avböjande

skulle medföra mera avsevärda olägenheter för de läroverk, för vilka

ändringar i organisationen avsetts.

I sina petita för budgetåret 1941/42 framhöll överstyrelsen, att med besättande

av de behövliga lektorstjänsterna vid högre allmänna läroverket för

flickor i Örebro samt högre allmänna läroverket i Haparanda, trots de därav

följande nackdelarna, kunde anstå på grund av att viss samläsning mellan

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr !Jj2.

21

1

r—< CO

<U ZL

> »O

Beräknat antal

klassavdel- ningar 1946/47

Nuvarande

antal

Föreslagna

nya

Läroverk

Antal klassa

ningar 194

i hela

läroverket

i gymnasiet

lektors-

t jäns t er

adjunkts- och

ämneslärarin-

netjänster

lektors-

t jänster

adjunkts-

t jänster

Högre allmänna läroverket i Boden . . .

18

18

7

4

10

2

—

> > > i Haparanda.

17

17

7

4

11

1

—

> » » i Hässleholm

19

19

6

5

10

1

i

» > »i Ludvika . .

12

14

6

2

7

2

—

> » »för gossar i

Malmö ....

34

35

17

11

23

—

i

» » »i Motala . . .

20

21

10

6

11

—

i

» » »i Sollefteå . .

12

15

4

1

9

2

—

» t> » för flickor å

Södermalm i

Stockholm . .

19

21

8

5

9

1

i

» » »i Västervik

19

21

7

5

10

1

—

» » » för flickor i

Örebro ....

14

14

7

5

7

1

—

» » »i Örnsköldsvik

21

23

6

2

14

2

—

Samrealskolan i Enskede..........

10

14

—

—

6

—

3

» i Ängby ...........

11

15

—

—

7

—

2

latin- och reallinjerna väntades vara genomförbar. För det sista läroverket

tillkom dessutom som ytterligare skäl för uppskov svårigheterna att få de

redan beviljade tjänsterna besatta med ordinarie innehavare. De anförda skälen

för uppskov ha numera förlorat i styrka. Särskilt vill överstyrelsen framhålla,

att samtliga 4 hittills inrättade lektorstjänster vid högre allmänna läroverket

i Haparanda från och med år 1946 torde bli besatta med ordinarie

innehavare.

Högre allmänna läroverket för flickor å Södermalm i Stockholm är med

sina 8 väl besatta gymnasieavdelningar det enda läroverk med ett så omfattande

gymnasium och mindre än 6 lektorer. Överstyrelsen vill därför liksom

föregående år på det livligaste tillstyrka inrättandet av den sjätte lektorstjänsten

från och med budgetåret 1946/47. Då därjämte läroverket för läsåret

1945/46 har ej mindre än 32,3 procent lärare över stat, är behovet av

även en ny adjunktstjänst synnerligen stort.

Vad beträffar de högre allmänna läroverken i Boden och Hässleholm får

överstyrelsen bestämt avråda från uppskov med inrättande av de föreslagna

lektorstjänsterna. Båda läroverken ha nu erhållit fullständiga gymnasier, det

förra från och med läsåret 1945/46, det senare från och med läsåret 1944/45.

Dessutom är behovet av nya ordinarie befattningar mycket stort vid båda

läroverken. Vid högre allmänna läroverket i Boden äro läsåret 1945/46 31,8

procent av samtliga lärare över stat, och vid högre allmänna läroverket i

Hässleholm är motsvarande procenttal 35,4. Överstyrelsen får därför på det

livligaste framhålla det stora behovet även av den föreslagna nya adjunktstjänsten

vid detta senare läroverk.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 14%-

Överstyrelsen vill även på det kraftigaste tillstyrka inrättandet av de föreslagna

nya lektorstjänsterna vid de högre allmänna läroverken i Örnsköldsvik,

Ludvika och Sollefteå. Läroverket i Örnsköldsvik får läsåret 1946/47 6 gymnasieavdelningar

men har endast 2 lektorsbefattningar på stat. Detta läroverk

har redan för budgetåret 1945/46 26,7 procent ämneslärare över stat.

Även med 2 nya lektorstjänster torde detta procenttal sannolikt komma att

stiga till budgetåret 1946/47. Läroverket i Ludvika får läsåret 1946/47 fullständigt

gymnasium på båda linjerna och har endast 2 lektorstjänster. Procenttalet

lärare över stat är innevarande läsår 37,5, varför behovet av nya

lektorstjänster är utomordentligt stort. Läroverket i Sollefteå får läsåret

1946/47 4 gymnasieavdelningar men har endast 1 lektorstjänst. Procenttalet

lärare över stat är läsåret 1945/46 28,8, varför även här ett stort behov av

nya ordinarie befattningar förefinnes.

Vid högre allmänna läroverket i Västervik kommer det nyupprättade realgynmasiet

att vara färdigorganiserat från och med läsåret 1946/47. För

denna nyinrättade gymnasielinje har hittills endast 1 ny lektorstjänst beviljats,

varför behovet av den nu föreslagna lektorstjönsten är synnerligen stort,

särskilt om man tager i betraktande att procenttalet lärare över stat vid

sagda läroverk uppgår till ej mindre än 32.

Till följd av att en treårig gymnasielinje nyinrättats vid högre allmänna

läroverket i Motala har behovet av nya ordinarie tjänster vid detta läroverk

stigit. Då läroverket med budgetåret 1945/46 erhöll en ny lektorstjänst, anser

överstyrelsen, att den nya tjänst, som till följd av omorganisationen blir

erforderlig för budgetåret 1946/47, bör vara en adjunkts/]’anst.

Till följd av att nya årsklasser med nya parallellavdelningar måst inrättas

inom den fyraåriga reallinjen vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö

bli nya lärarkrafter erforderliga. Då läroverket redan har 11 lektorstjänster,

anser överstyrelsen lämpligare att för budgetåret 1946/47 en ny adjunktstjänst

inrättas.

Samrealskolorna i Enskede och Ängby i Stockholm beräknas erhålla vardera

4 nya klassavdelningar för läsåret 1946/47, varför de nya adjunktstjänsterna,

3 vid den förra och 2 vid den senare, äro synnerligen behövliga. I

I sina petita år 1939 framlade skolöverstyrelsen en utredning angående

proportionen mellan ordinarie och icke-ordinarie

lärare vid de allmänna läroverken, vilken anbefallts av Kungl. Maj:t den

9 juni 1939. På grundval av denna utredning föreslog överstyrelsen inrättande

av ett stort antal nya tjänster, fördelade på tre år. Till följd av det

utbrutna kriget och därav föranledda utomordentliga förhållanden kunde

överstyrelsens förslag icke realiseras ens i mindre omfattning.

I anslutning härtill har överstyrelsen nu anfört bland annat följande.

Överstyrelsen vill, i likhet med vad som skett i de närmast föregående

årens petita, framhålla, att den i nyssnämnda utredning påvisade ogynnsamma

proportionen mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare alltjämt finnes

vid många läroverk och ingalunda minskats. Vid ett fåtal av de sämst ställda

läroverken ha förhållandena kunnat förbättras genom att vid uppkomna ledigheter

lärartjänster överflyttats från läroverk med förhållandevis få lärare över

stat. Ifrågavarande olägenheter kvarstå dock alltjämt vid ett alltför stort antal

läroverk och ha endast i ringa grad påverkats av de under senare år företagna

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 11+2.

tillfälliga besparingsåtgärderna: ökning av lärarnas tjänstgöring, inställd delning

av nybörjarklasser i modersmålet och främmande levande språk, indragning

av vissa gymnasie- och realskolelinjer. Den mest ogynnsamma fördelningen

av ordinarie och icke-ordinarie lärare finnes nämligen dels vid vissa

mindre samrealskolor, dels vid vissa högre allmänna läroverk, som snabbt utvecklats

under senare år. Vid den förra kategorien skolor medföra besparingsåtgärderna

endast ganska obetydliga verkningar, vid den senare kategorien

åter, där åtgärderna medföra en större absolut minskning av lärarbehovet,

har detta motverkats av läroverkets fortgående utveckling.

De läroverk, vid vilka proportionen mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare

är mest ogynnsam, återfinnas i en av överstyrelsen upprättad översiktstabell.

1

I tabellen har införts en kolumn, upptagande 93 nya tjänster, som erfordras

utöver förut föreslagna tjänster, om proportionen av lärare över stat skall

nedbringas till 20 procent. De s. k. extralärarsakkunniga räknade med ett

procenttal av 7, överstyrelsen i sina petita till 1940 års riksdag med 10.

Överstyrelsen anser allt fortfarande, att nämnda procenttal icke utan olägenheter

för läroverken kan överstiga 10, men med hänsyn till de direktiv, som

chefen för ecklesiastikdepartementet meddelat i propositionen 1943: 150 (sid.

105), anser sig dock överstyrelsen även detta år böra räkna med det högre

procenttalet, men uttalar den förhoppningen, att krisårens restriktiva politik

vid nyinrättandet av tjänster helt måtte hävas till ett kommande år. För läsåret

1943/44, första gången den höga proportionssiffran 20 procent tillämpades,

visade sig behovet vara 87 tjänster, för läsåret 1944/45 hade det stigit

till 119. Läsåret 1945/46 visar visserligen i förhållande härtill någon minskning,

från 119 till 93. För att åstadkomma denna minskning ha 14 tjänster

överflyttats från läroverk med liten proportion tjänster över stat och riksdagen

har beviljat inrättandet av 34 nya tjänster, vilket borde medfört en

minskning till 71 i händelse av stationärt behov av lärartjänster. Behovet

av nya tjänster har sålunda i själva verket ökats till följd av läroverkens

alltjämt fortgående tillväxt.

Beträffande möjligheterna att genom överflyttning av tjänster utjämna

denna disproportion mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie lärare har

överstyrelsen anfört följande.

Överstyrelsen har i sina petita för 1943/44 och 1944/45 gjort liknande undersökningar

med utgångspunkt från att ordinarie tjänster borde flyttas, så

snart proportionen av lärare över stat är mindre än 15 procent i enlighet med

de direktiv, som anförts här ovan.

Av en av överstyrelsen upprättad tabell (se handlingarna i ärendet), framgår,

att sammanlagt 27 lärartjänster finnas, som med utgångspunkt från nyssnämnda

procentberäkning skulle kunna förflyttas. Av dessa tjänster bli inga

lektorstjänster tillgängliga för flyttning utan endast adjunkts- och ämneslärarinnetjänster,

och av dessa, bli endast ett fåtal tillgängliga under innevarande

och nästa budgetår. Överstyrelsen räknar nämligen med att flyttning

av tjänst från ett läroverk endast bör äga rum efter ordinarie innehavares

avgång. Enligt en utförd överslagsberäkning skulle endast 11 adjunktstjänster

bli lediga för flyttning intill utgången av 1940 genom nuvarande innehavares

avgång med pension. Härtill torde komma ett mindre men oförutsebart antal 1

1 Beträffande denna hänvisas till handlingarna i ärendet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition nr Uf2.

tjänster, som bli lediga genom innehavarens avgång av andra orsaker än avsked

med pension.

Under det att antalet ordinarie tjänster, som kunde överflyttas, i petita

för 1944/45 beräknades till 57 och i petita för 1945/46 till 43, har siffran

nu sjunkit till 27. Möjligheten att besätta nya tjänster genom överflyttning

från andra läroverk är sålunda snart uttömd.

Överstyrelsen konstaterar därefter, att det efter utnyttjande av de för

överflyttning till andra läroverk disponibla 11 tjänsterna således skulle återstå

(93 — 11 =) 82 nya ordinarie tjänster, som borde inrättas utöver de förut

föreslagna tjänsterna vid läroverk under upprättande eller omorganisation.

Beträffande frågan, av vad art dessa tjänster lämpligen böra vara, har överstyrelsen

först framhållit, att några ytterligare ämneslärarinnetjänster icke,

med hänsyn bland annat till vad chefen för ecklesiastikdepartementet uttalat

i propositionen 1939:211, sid. 53, borde inrättas annat än i samband

med förstatligande av kommunal mellanskola. Därefter har överstyrelsen

kommit in på frågan örn lektorsrepresentationen vid läroverken

och därvid anfört bland annat följande.

Behovet av nya lektorstjänster vid vissa läroverk kan för närvarande icke

tillgodoses genom att taga i anspråk lektorstjänster vid andra läroverk. Det

förhåller sig nämligen så, att det antal lektorer, som av extralärarsakkunniga

tilltänkts varje särskilt läroverk, på intet enda ställe blivit genom följande

förskjutningar överflödigt stort. Antalet klassavdelningar på gymnasiet har

ingenstädes nedgått, men i stället på sina håll kraftigt ökat.

Det förhållandet har ofta påtalats, att ett oproportionerligt stort antal

av gymnasiets lärotimmar vid somliga läroverk måste bestridas av andra

lärare än lektorer eller lektorskompetenta. Örn man fasthåller vid de beräkningar,

som skedde i samband med 1927 års riksdagsbeslut och som beträffande

lektorsrepresentationen bland annat inneburo, att läroverk, omfattande

6 ä 7 gymnasieavdelningar, erhölle 6 lektorstjänster, så finnes till att börja

med ingen anledning att nu överflytta någon lektor från något läroverk. Men

däremot synes det rimligt, att en del läroverk få en förstärkt lektorsrepresentation.

I sitt underdåniga utlåtande den 27 maj 1935 angående 1927 års skolsakkunnigas

utredning och förslag rörande praktisk lärokurs för blivande lärare

vid de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter uttalade sig skolöverstyrelsen

för att med vissa undantag varje vid en provårsanstalt förekommande

ämne borde representeras av ett ämneslektorat. I detalj kunna ämneskombinationerna

växla från fall till fall, bland annat med hänsyn till

de växlingar, som ur ämnessynpunkt kunna inträda på rektorstjänsten. Men

i stort sett skulle överstyrelsen anse följande ämnen eller ämneskombinationer

lämpliga, nämligen vid latinläroverk, dit sällan eller aldrig hänvisas lärarkandidater

i ämnena matematik, fysik och kemi: kristendomskunskap och filosofi,

modersmålet, latin och grekiska, tyska, engelska, franska, historia med

samhällslära, geografi, matematik, biologi med hälsolära, fysik och kemi, således

11 lektorstjänster; vid realläroverk: kristendomskunskap och filosofi, modersmålet,

tyska, engelska, franska, historia med samhällslära, geografi, matematik,

biologi med hälsolära, fysik, kemi, således 11 lektorstjänster; vid läroverk

med både latin- och realgymnasium: kristendomskunskap och filosofi,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 1^2.

modersmålet, latin och grekiska, tyska, engelska, franska, historia med samhällslära,

geografi, matematik, biologi med hälsolära, fysik, kemi, således 12

lektorstjänster.

Under hänsynstagande till nu anförda synpunkter har överstyrelsen för

varje högre allmänt läroverk beräknat antalet behövliga lektorstjänster. Sammanfattningsvis

kan resultatet av utredningen, beträffande vars detaljer hänvisas

till handlingarna i ärendet, angivas sålunda, att utöver förut föreslagna

13 nya lektorstjänster ytterligare 38 sådana tjänster skulle behöva inrättas.

Av dessa anser sig emellertid överstyrelsen för nästa budgetår böra föreslå

endast ett ofrånkomligt minimum, nämligen 4 lektorstjänster enligt följande

tablå.

Läroverk

Beräknat

antal gym- nasieav- delningar

194.6/47

Nuvaran- de antal

lektors- tj änster

Antal er- forderliga

lektors- tj änster

1946/47

Föreslagna

nya lek- torstjäns- ter

Anm.

Högre allmänna läroverket i Borås

10

6

8

1

Högre allmänna läroverket i

16

9

12

1

provårs-

läroverk

>

Högre allmänna läroverket för

flickor å Norrmalm i Stockholm

14

10

12

1

Högre allmänna läroverket i Umeå

13

9

12

1

»

Efter frånräknande av de sålunda föreslagna 4 lektorstjänsterna från det i

det föregående angivna totala antalet behövliga lärare, 82, har överstyrelsen

förordat inrättandet av ytterligare 78 ordinarie adjunktstjänster, nämligen

4 vid högre allmänna läroverket i Borås, 3 vid vart och ett av högre allmänna

läroverken i Härnösand och Ludvika, högre allmänna läroverket för

flickor å Södermalm i Stockholm och högre allmänna läroverket i Västervik

samt vid samrealskolan i Tomelilla, 2 vid vart och ett av högre allmänna

läroverken i Hässleholm, Falun, Sollefteå, Uddevalla, Västerås och Örnsköldsvik

samt samrealskolorna i Vara och Varberg, 1 vid vart och ett av högre

allmänna läroverken i Boden, Eslöv och Haparanda, högre allmänna läroverket

för gossar i Hälsingborg, högre allmännefläroverken i Kristianstad,

Motala, Nyköping, Skara, Skellefteå, Skövde, Södertälje, Visby och högre

allmänna läroverket för flickor i Örebro, vid realskolan i Malmö, samt vid

var och en av samrealskolorna i Avesta, Bollnäs, Borlänge, Enköping, Falköping,

Filipstad1, Gudmundrå, Hedemora, Hörby, Karlshamn, Karlskoga,

Kiruna, Köping, Lidköping, Ljusdal, Malmberget, Mora, Nederkalix, Piteå,

Ronneby, Enskede i Stockholm, Ängby i Stockholm, Säffle, Söderhamn, Sölvesborg,

Tranås, Vetlanda, Värnamo och Ängelholm.

Slutligen har överstyrelsen undersökt lärarbehovet vid de kommunala

mellanskolor, som äro eller avses komma under

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 11$.

förstatligande. Från och med! budgetåret 1944/45 äro 20 kommunala

mellanskolor under förstatligande och från och med innevarande budgetår

skola ytterligare 19 sådana skolor förstatligas. För nästa budgetår räknar

överstyrelsen med ett påbörjat förstatligande av 24 nya kommunala mellanskolor.

Under första året av förstatligandet inrättas vid varje skola en rektorsoch

en adjunktstjänst, vilken senare dock tills vidare ej skall uppehållas.

Överstyrelsen räknar med att av de under förstatligande från och med budgetåret

1944/45 varande kommunala mellanskolorna den i Solna bör tillföras

ytterligare två lärartjänster och övriga vardera en lärartjänst, eller sammanlagt

21 nya lärartjänster, varav 16 adjunkts- och 5 ämneslärarinnetjänster.

Vidare bör enligt överstyrelsens beräkningar var och en av de från och med

innevarande budgetår under förstatligande varande mellanskolorna tillföras

en ordinarie lärartjänst, vilket sammanlagt blir 19 nya lärartjänster, varav

13 adjunkts- och 6 ämneslärarinnetjänster. Dessa tjänster skulle besättas genom

överflyttning av lärare från respektive kommunala mellanskolor. Därtill

skulle komma en rektorstjänst vid envar av de 24 kommunala mellanskolor,

vilka avsåges komma under förstatligande från och med budgetåret 1946/47.

Sammanfattningsvis kan alltså skolöverstyrelsens förslag beträffande

de ordinarie ämneslärartjän,sterna angivas sålunda, att nästa budgetår

följande nya tjänster skola inrättas, nämligen 24 rektorstjänst er, (13 + 4 =)

17 lektorstjänster, (9 -j- 78 -f- 16 -f- 13 =) 116 adjunktstjänster och 11

ämneslärarinnetjänster. Därtill kommer, att överstyrelsen föreslagit återbesättande

av en för närvarande på grund av riksdagsbeslut vakant lektorstjänst

vid statens normalskola.

I detta sammanhang må vidare nämnas, att överstyrelsen i samband med

sina framställningar örn inrättande av statliga gymnasier i Arvika, Söderhamn

och Varberg föreslagit dels ombildning av rektorstjänstema vid dåvarande

samrealskolor från lönegraden E 8 till Eli, dels ock inrättande från och med

budgetåret 1946/47 av 2 lektorstjänster vid vart och ett av de föreslagna

nya gymnasierna.

Sveriges yngre läroverkslärares förening har anhållit, att 100 nya ordinarie

lärartjänster måtte inrättas vid läroverken under vart och ett av budgetåren

1946/49 utöver det antal ordinarie tjänster, som erfordrades på grund av

läroverkens utvidgning efter budgetåret 1945/46. Härigenom skulle vinnas,

att antalet lärare över stat kunde nedbringas till omkring 10 procent av samtliga

ämneslärare, vilket syntes föreningen mycket eftersträvansvärt. Föreningen

framhåller, att antalet icke-ordinarie lärare vid läroverken för närvarande utgjorde

i medeltal 21 procent av samtliga lärare, vilket innebure samma ogynnsamma

proportion som år 1935, då riksdagen i anledning därav beslutade

inrättandet av 294 nya ordinarie tjänster. Genomsnittsåldern för utnämning

till ordinarie lärartjänst hade de senaste åren utgjort 39 ä 40 år. Detta finge

anses vara synnerligen otillfredsställande. År 1944 hade antalet adjunktskom
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr lJt2.

peterea icke-ordinarie lärare i ålder över 35 år utgjort 69 procent av samtliga

lärare av ifrågavarande kategori; motsvarande procenttal hade år 1935 utgjort

49.

Skolöverstyrelsen har i anledning av förenämnda framställning framhållit,

att lärarna över stat visserligen under senare år fått en något säkrare ställning

genom inrättandet av ett relativt stort antal extra ordinarie adjunktstjänster,

1 men att denna fördel likväl motverkades av det förhållandet, att

genom sen befordran till ordinarie tjänst de flesta adjunkter numera uppnådde

slutlönen som ordinarie först bortåt femtioårsåldern. Överstyrelsen ansåge

sig icke för närvarande kunna taga ställning till föreningens framställning

i hela dess vidd. Så länge 1940 års skolutredning icke avgivit något betänkande

rörande läroverkens organisation, kunde man ännu icke överblicka

behovet av lärarkrafter så långt fram som till budgetåret 1948/49. Överstyrelsen

ville emellertid erinra, att dess förslag i det föregående i fråga örn nya

ordinarie tjänster ganska långt tillmötesginge föreningens önskemål, i vad desamma

avsåge budgetåret 1946/47.

Statskontoret har beträffande de föreslagna tjänsterna vid läroverk,

som befinna sig under upprättande eller omorganisation

eller vilkas upprättande eller omorganisation nyligen fullbordats

utan att deras behov av nya tjänster hittills blivit tillfullo tillgodosett, endast

tillstyrkt sammanlagt 9 lektors- och 6 adjunktstjänster.

Statskontoret har härom anfört:

Läroverksorganisationens utbyggande och beslutade omfördelningar av utbildningslinjer

vid de särskilda läroverken medföra givetvis växlingar i lärarbehovet.

Under de senare åren har av angiven anledning uppstått ett behov

vid åtskilliga läroverk av nya lärartjänster. Besparingssträvandena under

krisåren ha föranlett, att detta behov i mera begränsad omfattning än tidigare

tillgodosetts genom inrättande av ordinarie tjänster. För att utjämna sålunda

uppkommen eftersläpning men även för att tillgodose nytt lärarbehov föreslår

skolöverstyrelsen inrättande av ett väsentligt antal befattningar, 13 lektorstjänster

och 9 adjunktsbefattningar. Även statskontoret anser, att en förstärkning

av antalet lektorer nu bör komma till stånd. Med hänsyn till det

läge, vari frågan om läroverkens organisation för närvarande befinner sig, bjuder

emellertid enligt ämbetsverkets mening försiktigheten, att endast det

mest trängande behovet av nya befattningar tillgodoses. Statskontoret finner

för sin del gymnasieavdelningarnas antal läsåret 1946/47 i första hand motivera

en ny lektorstjänst vid ett vart av högre allmänna läroverken i Boden,

Haparanda och för flickor å Södermalm i Stockholm samt två befattningar

vid ett vart av läroverken i Ludvika, Sollefteå och Örnsköldsvik. Däremot

anser sig ämbetsverket icke kunna tillstyrka en ytterligare förstärkning av lektorstjänsterna

vid gymnasiet i Boden eller nya sådana befattningar vid läroverken

i Hässleholm,, Västervik och flickläroverket i Örebro. Icke heller förefaller

det motiverat att redan läsåret 1946/47 besätta ännu en lektorstjänst

vid statens normalskola. Vad beträffar adjunktsbefattningar synas tillräckliga

1 Antalet e. o. adjunktstjänster har sedan budgetåret 1940/41 höjts från 205 till 320.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 142.

skäl knappast föreligga att inrätta mer än sex nya tjänster eller en vid högre

allmänna läroverket för flickor å Södermalm i Stockholm samt 3 respektive 2

vid samrealskolorna i Enskede och Ängby. Klassavdelningarnas antal synes i

och för sig icke motivera nya tjänster vid läroverken i Hässleholm, Motala

och för gossar i Malmö. Åtminstone lärer behovet av adjunkter vid samrealskolorna

i Enskede och Ängby i första hand böra kunna tillgodoses genom

förflyttning av tjänster från andra bättre ställda läroverk (jfr statskontorets

utlåtande den 7 oktober 1944 rörande petita för budgetåret 1945/46).

Statskontoret har vidare avstyrkt skolöverstyrelsens förslag om inrättandet

av nya tjänster i syfte att ernå en bättre proportion mellan antalet

ordinarie och icke-ordinarie lärare och en bättre

lektorsrepresentation vid vissa läroverk samt har i dessa hänseenden

anfört följande.

Då frågan örn den högre skolundervisningens organisation för närvarande

är föremål för 1940 års skolutrednings övervägande, förefaller det icke tillrådligt

att av nu angivna orsaker upptaga frågan om inrättande av nya ordinarie

tjänster till övervägande. Beaktas må vidare, att av befintliga 593 ickeordinarie

ämneslärare ej mindre än 356 inneha pensionsberättigande extra

ordinarie befattningar (320 adjunkter och 36 ämneslärarinnor). Återstående

237 icke-ordinarie lärare, vilka icke ha pensionsrätt, utgöra endast 8,4 procent

av hela lärarkåren. Proportionen mellan ordinarie, extra ordinarie och övriga

icke-ordinarie lärare förefaller med hänsyn härtill enligt statskontorets mening

för lärarnas del fullt tillfredsställande. I allt fall torde den vara avsevärt mycket

förmånligare än den, som ifrågakommer för allmänna civilförvaltningens

tjänstemannakategorier i allmänhet. Statskontoret kan vid nu angivna förhållanden

icke tillstyrka några nya tjänster för ernående av ett förmånligare

relationstal mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare vid läroverken. Vid sådant

förhållande saknar ämbetsverket anledning att uttala sig rörande den av

överstyrelsen i samband härmed ställda frågan örn ökad lektorsrepresentation

vid vissa läroverk. Det må endast i detta sammanhang framhållas, att

undervisningen vid de tekniska gymnasierna bestrides i icke oväsentlig utsträckning

av extra ordinarie adjunkter.

I anledning av statskontorets utlåtande har Sveriges yngre läroverkslärares

förening i förnyad skrivelse anfört i huvudsak följande.

Föreningen måste inlägga sin gensaga mot en uppfattning, som utgår från

att pensionsrätten för extra ordinarie adjunkter skulle vara en förmån av en

sådan storleksordning, att den i och för sig skulle kunna kompensera förlusten

av en normal befordran inom rimlig tid. Det har aldrig varit de yngre läroverkslärarnas

mål — lika litet som skolöverstyrelsens — att de extra ordinarie

befattningarna skulle komma att utgöra en sorts »andra klassens adjunkturer»

av mer eller mindre permanent art. I ett flertal skrivelser med underdånig anhållan

om ett utökande av antalet extra ordinarie adjunktstjänster har Sveriges

extralärareförening och senare Sveriges yngre läroverkslärares förening framhållit,

att eventuella nya sådana tjänster borde betraktas såsom ett provisorium,

till dess att fredsförhållanden inträdde och nya ordinarie befattningar

åter kunde inrättas till ett betryggande antal. Det måste framstå som en

uppenbar orättvisa, att möjligheterna till en ordinarie anställning minskas i

samma mån som läroverksorganisationen väsentligt utökas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 14%-

Trots det utökade antalet extra ordinarie adjunkts^''änster, som inrättats

från och med innevarande budgetår, intaga fortfarande de yngre lärarna en i

fråga om pensionsrätt och andra förmåner ogynnsammare ställning än motsvarande

tjänstemannakategorier inom civilförvaltningen, där befordran till extra

ordinarie tjänst sker efter betydligt lägre antal tjänsteår än inom lärarekåren.

De yngre lärarnas önskemål har därför alltid varit, att varje adjunktskompetent

extra adjunkt skulle antagas till extra ordinarie adjunkt. Det för alla

lärarkategorier rimligaste sättet att i någon mån förverkliga ett sådant önskemål

torde under nuvarande förhållanden vara, att antalet ordinarie tjänster

väsentligt utökas, varigenom de extra ordinarie tjänsterna komma den nämnda

kategorien till del i en proportionellt större omfattning, än vad hittills skett.

I detta sammanhang torde jag få anmäla en framställning från skolöverstyrelsen

om rätt att återbesätta en lektorstjänst vid högre allmänna läroverket

i Uppsala, vars innehavare förordnats till universitetslektor. Enahanda

framställning har gjorts beträffande en lektorstjänst vid folkskoleseminariet i

Lund, Ifrågavarande ärenden torde med hänsyn till sitt inbördes samband

lämpligen böra behandlas i ett sammanhang.

Skolöverstyrelsen har anfört i huvudsak följande.

Överstyrelsen vill först omnämna, att lektorn vid högre allmänna läroverket

i Uppsala Olof Gjerdman är född den 29 april 1883 och varit förordnad till

universitetslektor i svenska språket vid Uppsala universitet sedan den 1 juli

1935 och att lektorn vid folkskoleseminariet i Lund Johan Palmér är född

den 3 december 1883 och varit förordnad till universitetslektor i svenska

språket vid Lunds universitet sedan den 1 juli 1935. Enligt uppgift förordnas

båda såsom universitetslektorer för ett år i sänder.

Överstyrelsen kan vitsorda, att för ifrågavarande läroanstalter, högre allmänna

läroverket i Uppsala och folkskoleseminariet i Lund, särskilt i deras

egenskap av lärarutbildningsanstalter, betydande olägenheter förorsakas av

att huvudläraren i modersmålet respektive den ene av lektorerna i modersmålet

år efter år är tjänstledig.

På grund härav finner överstyrelsen mycket starka skäl föreligga att avhjälpa

det kritiska läge, vari modersmålsundervisningen råkat vid dessa båda

läroanstalter. Därvid synes den närmast till hands liggande och samtidigt

effektivaste åtgärden vara den i framställningarna föreslagna, nämligen att

tjänsterna återbesättas i likhet med ämneslärartjänst, som blivit ledig genom

innehavarens förordnande till rektor.

Överstyrelsen vill erinra om bestämmelsen i läroverksstadgan § 174 och i

stadgan för folkskoleseminarierna § 134, att då ordinarie lärare vid allmänt

läroverk respektive folkskoleseminarium förordnas till rektor vid statlig läroanstalt,

hans lärartjänst skall i vanlig ordning tillsättas. Den, som utnämnes

till sistnämnda tjänst, skall, därest den till rektor förordnade läraren övertager

utövningen av densamma, vara skyldig träda i tjänstgöring vid den

läroanstalt, Kungl. Maj:t bestämmer. Genom kungörelsen den 22 juni

1934 (nr 353) infördes enahanda bestämmelse beträffande ordinarie gymnastiklärarbefattning,

vars innehavare av Kungl. Maj:t erhåller förordnande

att under viss tid uppehålla lärarbefattning i gymnastik eller i lek och idrott

vid gymnastiska centralinstitutet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majda ''proposition nr l.j2.

Det synes överstyrelsen föreligga lika starka skäl att utsträcka tillämpningen

av bestämmelsen rörande rektors lärartjänst till här förevarande fall

som till det nyss anförda fallet beträffande gymnastiklärartjänst.

På grund av vad ovan anförts, får överstyrelsen hemställa örn åtgärder,

varigenom den lektorstjänst vid högre allmänna läroverket i Uppsala respektive

folkskoleseminariet i Lund, som innehaves av lektorn Gjerdman respektive

lektorn Palmér, kan ledigförklaras och tillsättas, varvid skyldighet bör

stadgas för den blivande innehavaren att, därest Gjerdman respektive Palmér

övertager utövandet av sin lektorstjänst, träda i tjänstgöring vid den läroanstalt,

Kungl. Majit bestämmer.

Allmänna lönenämnden har icke funnit anledning till erinran mot återbesättande

av ifrågavarande lektorstjänster med ordinarie innehavare på sätt

överstyrelsen föreslagit. Nämnden har emellertid tillika erinrat örn den föreliggande

möjligheten att förordna vikarier å tjänsterna med åtnjutande av

vikaria tslön.

Statskontoret har under vissa förutsättningar ansett sig kunna gå med på

ett återbesättande av ifrågavarande lektorstjänster, dock endast med användande

av principen med vikariatslön. Ämbetsverket har anfört:

För bedömande av det väckta spörsmålet om återbesättande av lektorstjänst,

vars innehavare förordnats som universitetslektor, synes främst av

intresse att klargöra förordnandets varaktighet. I detta avseende må erinras,

att statskontoret i sitt utlåtande den 3 september 1934 angående avlöningsförmåner

åt universitetslektorer i svenska språket uttalade, att dessa uppenbarligen

borde vara män i sin bästa ålder med bibehållen initiativkraft och

oförminskat intresse för sin uppgift. Förmånerna å en dylik tjänst borde därför

knappast tillmätas så, att å ena sidan läraren av ekonomiska skäl önskade

kvarbliva å befattningen och å andra sidan vederbörande myndighet av samma

skäl kunde känna sig mer eller mindre bunden att bibehålla honom å tjänsten,

trots att han på grund av tilltagande ålder eller av annat skäl icke längre kunde

förväntas helt fylla de krav, som borde ställas å honom.

Vid anmälan av frågan örn inrättande av dylika universitetslektorat anförde

föredragande departementschefen bland annat, att då förordnande å tjänsterna

vore avsett att meddelas för en begränsad tid, det icke skäligen kunde påräknas,

att verkligt dugande krafter ville ställa sig till förfogande, därest icke

särskilda förmåner av ekonomisk natur vore förenade med ett sådant förordnande.

Allt sedan ifrågavarande befattningar tillkommo den 1 juli 1935 ha förordnanden

å tjänsterna visserligen meddelats för begränsad tid — ett eller

såsom föreskrivits i de bestämmelser, som meddelats rörande befattningarna,

högst tre år — men under alla 10 åren innehafts av samma personer, vilka

även förutsättas skola erhålla förnyade förordnanden intill dess de under år

1948 uppnå pensionsåldern.

I betraktande härav får statskontoret uttala, att, därest liksom hittills förordnanden

å tjänsterna kunna förutsättas bli av längre varaktighet, bärande

skäl synas föreligga att vidtaga åtgärder för återbesättande av de lärartjänster,

vilkas ordinarie innehavare förordnas som universitetslektorer. I anslutning

till vad allmänna lönenämnden uttalat vill statskontoret emellertid för dylika

fall förorda användande av den inom civilförvaltningen tillämpade principen

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 14%.

med vikariatslön. Skulle däremot de skäl ämbetsverket tidigare anfört i sitt utlåtande

den 3 september 1934 anses motivera en faktisk begränsning av

förordnandena till exempelvis tre år, synes det mera tveksamt, örn åtgärder i

framställningens syfte böra vidtagas.

Skolöverstyrelsen har i anledning av allmänna lönenämndens och statskontorets

utlåtanden vidhållit sitt tidigare förslag, samt anfört:

Förslaget att bestämmelsen örn vikariatslön skulle tillämpas i ifrågavarande

fall, kan överstyrelsen icke finna vara en tillfredsställande lösning av problemet.

Förordnande med vikariatslön kunde ifrågakomma för adjunkt eller ickeordinarie

lärare. Örn den förordnade skall ha möjlighet att på ett i alla avseenden

tillfredsställande sätt kunna fungera som huvudlärare vid ifrågavarande

lärarutbildningsanstalter i universitetsstäder, synes man böra förutsätta,

att han är väl kvalificerad även i vetenskapligt hänseende. Härigenom begränsas

i hög grad antalet lämpliga aspiranter. På grund av förordnandets

karaktär av icke-ordinarie tjänst och den lägre lönen i jämförelse med motsvarande

ordinarie tjänst torde man ej heller kunna påräkna, att en eventuell

välmeriterad aspirant är villig att mottaga dylikt förordnande under längre

tid. En dylik vikarie torde nämligen snart kunna påräkna ordinarie tjänst

vid läroverk på välbelägen ort. De olägenheter, som äro förknippade med nu

rådande förhållanden, torde därför icke effektivt kunna avhjälpas genom den

föreslagna åtgärden.

Överstyrelsen vill vidare framhålla, att svårigheter knappast skulle yppa

sig på grund av att den ordinarie innehavaren kunde komma att återtaga utövandet

av sin tjänst. Även om man skulle antaga, att sannolikheten för den

nämnda eventualitetens inträffande skulle vara större än för motsvarande

situation vid tjänst, vars innehavare förordnats som rektor, så synes man icke

behöva räkna med svårigheter att placera tjänstens andra innehavare på annan

tjänst. Under 1 O-årsperioden 1935—44 har i genomsnitt fem lektorstjänster

per år varit lediga i ämneskombination, som här kan komma ifråga. Det

synes icke föreligga skäl att antaga någon förändring häruti för kommande år,

då modersmålskombinationer äro vanliga i lektorst jänster vid allmänna läroverk

och folkskoleseminarier (ungefär var 5:e tjänst innehåller modersmålet).

1945 års universitetsberedning har tillstyrkt skolöverstyrelsens framställning.

Beredningen har emellertid icke varit beredd att i detta sammanhang

göra något uttalande angående universitetslektorernas ställning i framtiden.

Övningslärare.

Skolöverstyrelsen har föreslagit inrättande av dels fem nya teckningslärartjänster,

nämligen vid högre allmänna läroverken i Borås och Umeå, högre

allmänna läroverket för gossar i Malmö samt samrealskolorna i Kiruna och

Ljusdal, dels 8 nya gymnastiklärartjänster, nämligen vid högre allmänna läroverket

för gossar i Malmö och högre allmänna läroverket i Ludvika samt

samrealskolorna i Hallsberg, Karlskoga, Nederkalix, Sölvesborg, Tranås och

Vara, dels ock 4 nya lärartjänster i kvinnlig slöjd vid högre allmänna läroverket

för flickor å Södermalm i Stockholm, högre allmänna läroverket i

Västerås, statens normalskola samt samrealskolan i Ängby. Överstyrelsen har

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr lJfl.

därvid framhållit, att överstyrelsen endast ansett sig böra föreslå inrättande

av ordinarie Övningslärare änster antingen vid läroverk, där respektive övningsämnen

ha förhållandevis stort antal veckotimmar, minst 19, men ordinarie

lärare saknas, eller vid läroverk, där ordinarie lärare finnes, men antalet

undérvisningstimmar i ämnet, som icke bestridas av den ordinarie läraren,

iippgår till minst 34.

Statskontoret har avstyrkt förslaget örn nya Övningslärare änster, enär

frågan örn övningslärarnas avlönings- och anställningsförhållanden för närvarande

vore föremål för överväganden inom 1941 års lärarlönesakkunniga.. Med

hänsyn till att förslag rörande reglering av övningslärarnas ställning torde

kunna förväntas inom en icke alltför avlägsen framtid, syntes enligt statskontorets

mening några nya ordinarie tjänster icke nu böra inrättas.

Vaktmästarpersonalen.

Skolöverstyrelsen har föreslagit dels att en extra ordinarie vaktmästarbefattning

i lönegraden Eo 5 vid högre allmänna läroverket i Skellefteå måtte

omändras till ordinarie tjänst i lönegraden A 6, dels ock att den nuvarande

vaktmästar jönsten i lönegraden A 5 vid samrealskolan i Filipstad måtte uppflyttas

till lönegraden A 6. Det syntes överstyrelsen lämpligast för arbetets

rätta bedrivande, att vid läroverk av ungefär samma storlek och därför med

i stort sett samma arbetsåligganden för vaktmästarpersonalen denna erholle

likartade anställningsvillkor.

Statskontoret har icke funnit anledning till erinran mot dessa förslag.

Anslagsberäkningen.

Beträffande denna inhämtas av skolöverstyrelsens framställningar bland

annat följande.

Kostnaderna för de nu befintliga ordinarie tjänsterna beräknar överstyrelsen

med utgångspunkt från nu gällande bestämmelser på följande sätt:

nettolön enligt löneplan............................ kronor 21 900 000

kallortstillägg .................................... » 44 000

vikariatsersättningar ........................ »_50 000

Summa kronor 21 994 000.

För budgetåret 1946/47 tillkomma enligt överstyrelsens beräkningar följande

ökningar (+) av utgifterna i avrundade tal (härvid ha borträknats de

kostnader för ombildning av rektorstjänster och inrättande av ytterligare lektorst

jänster, som skulle ha uppstått vid bifall till överstyrelsens förslag örn

upprättande av nya statliga gymnasier):

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 14%. 33

1. Automatisk ökning av kostnaderna för undervisning

i övningsämnen genom ordinarie lärare............ kronor + 132 000

2. Inrättandet av 24 rektors-, 17 lektors-, 116 adjunkts-,

11 ämneslärarinne-, 5 teckningslärar- och 8 gymnastiklärartjänster,

4 lärartjänster i kvinnlig slöjd, 1

vaktmästartjänst i lönegraden A 6 samt uppfinning

av en vaktmästartjänst från lönegraden A 5 till lönegraden

A 6, ävensom besättande av två vakanta lektorstjänster

.................................. » 1 354 000

Summa ökning kronor 1 486 000.

Ifrågavarande anslagspost skulle alltså i anslutning till skolöverstyrelsens

beräkningar böra uppföras med (21 994 000 -j- 1 486 000 =) 23 480 000

kronor.

Vid de kommunala mellanskolor, vilkas förstatligande är avsett att påbörjas

nästa budgetår, böra rektorst jänster inrättas med lönegradsplacering

enligt av 1944 års riksdag fastställda grunder.

Skolöverstyrelsen har föreslagit inrättandet av sammanlagt 17 nya lektorst

jänster jämte återbesättande av en vakant lektorstjänst vid statens

normalskola. Av dessa tjänster äro 13 nya lektorst jänster och tjänsten

vid statens normalskola betingade av organisatoriska skäl. Då jag finner dessa

tjänster ofrånkomliga, vill jag alltså förorda inrättandet av de föreslagna nya

lektorstjänsterna med den av överstyrelsen förordade fördelningen ävensom

tillsättande av ytterligare en lektorstjänst vid statens normalskola. Vid sistnämnda

läroverk skulle således vid bifall till detta förslag under nästa budgetår

3 lektorst jänster ej få uppehållas. Övriga 4 av de av överstyrelsen föreslagna

nya lektorstjänsterna representera endast en mindre del av det relativt stora

antal nya lektorat, som skulle behöva inrättas för ernående av en enligt överstyrelsens

uppfattning tillfredsställande lektorsrepresentation vid de högre

allmänna läroverken. Av de nu ifrågasatta tjänsterna skulle 3 tillfalla provårsläroverk

och 1 läroverket i Borås. Enahanda förslag beträffande sistnämnda

tjänst ansåg sig min företrädare i ämbetet icke kunna biträda föregående år.

Framställningen synes nu icke längre kunna avvisas. Med hänsyn till den

viktiga uppgift, provårsanstalterna ha att fylla i fråga örn lärarutbildningen,

anser jag i likhet med överstyrelsen starka skäl tala för att de utrustas med ett

relativt sett något större antal lektorsbefattningar än övriga läroverk. Dock

synes med hänsyn till svårigheten att besätta den föreslagna lektorstjansten

vid läroverket i Umeå i de ämnen, varom närmast skulle bli fråga, med inrättandet

av ifrågavarande tjänst tills vidare böra anstå. Jag förordar alltså,

att en ny lektorstjänst inrättas vid vart och ett av de högre allmänna läroverken

i Borås och Bromma samt vid flickläroverket å Norrmalm i Stockholm.

Beträffande frågan örn nya adijunktst jänster vill jag till en början

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 3

Departe
mentschefen.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr H2.

biträda överstyrelsens förslag om inrättande av 3 sådana vid samrealskolan i

Enskede, 2 vid samrealskolan i Ängby och 1 vid ett vart av högre allmänna

läroverken i Hässleholm, Motala, för gossar i Malmö och för flickor å Södermalm

i Stockholm, alltså sammanlagt 9 adjunktstjänster. Behovet av dessa

är föranlett av organisatoriska skäl.

Antalet av icke-ordinarie ämneslärare vid de allmänna läroverken bestridda

undervisningstimmar uppgår för närvarande till i genomsnitt 21 procent av

det totala antalet. Därest även av vikarier bestridd undervisning tages med i

beräkningen blir procenttalet 25. Proportionen mellan antalet ordinarie och

icke-ordinarie lärare är alltså ogynnsammare än vad man under senare år av

statsfinansiella skäl ansett sig böra räkna med, nämligen 20 procent ickeordinarie

lärare. Jag vill erinra, att tidigare räknats med 10 procent; extralärarsakkunniiga

räknade till och med på sin tid med högst 7 procent. Även

om man alltjämt tills vidare räknar med ett så högt tal som 20 procent —

vilket jag i och för sig finner motiverat — skulle den fortgående ansvällningen

av läroverken —- för nästa budgetår beräknad till 136 klassavdelningar, motsvarande

ett ytterligare behov av 160 lärare med full tjänstgöring — snart nog

väsentligt försämra balansen mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie ämneslärare,

därest icke samtidigt ett avsevärt antal av de erforderliga nya

tjänsterna inrättades som ordinarie. I det föregående har föreslagits inrättandet

av sammanlagt 25 nya ordinarie lärartjänster. För undvikande av en

ökad disproportion mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie ämneslärare

måste uppenbarligen ytterligare åtskilliga ordinarie tjänster inrättas. Överstyrelsen

har i sådant syfte föreslagit 78 nya adjunktstjänster. Jag anser mig

med hänsyn till vad nyss anförts böra biträda detta förslag, vilket icke synes

innebära något föregripande av resultaten av pågående utredningsarbete på

skolväsendets område. Jag räknar sålunda med att nya adjunktstjänster böra

från och med nästa budgetår inrättas i enlighet med skolöverstyrelsens förslag.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att besluta om den definitiva

placeringen av ifrågavarande tjänster, varvid vissa jämkningar måhända kunna

befinnas påkallade.

Överstyrelsens av mig biträdda förslag innebär beträffande nästa budgetår

ett tillgodoseende i avsevärd grad av de önskemål i fråga om inrättande av

nya ordinarie lärartjänster under de närmaste tre åren, som Sveriges yngre

läroverkslärares förening framställt. I likhet med skolöverstyrelsen är jag emellertid

icke beredd att för närvarande taga ställning till föreningens framställning

i hela dess vidd.

Det fortgående förstatligandet av kommunala mellanskolor kräver vidare

automatiskt inrättande av ytterligare ett antal tjänster. Vid de från och med

budgetåret 1944/45 under förstatligande varande skolorna komma nämligen

nästa budgetår tre klassavdelningar och vid de från och med innevarande budgetår

under förstatligande varande skolorna två klassavdelningar att vara

förstatligade. Vid den förra gruppen av samrealskolor torde i enlighet med

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr HS.

överstyrelsens förslag böra inrättas sammanlagt 16 adjunkts- och 5 ämneslärarinnetjänster

samt vid den senare gruppen sammanlagt 13 adjunkts- och 6

ämneslärarinnetjänster. Ifrågavarande tjänster torde böra besättas genom

överflyttning från vederbörande kommunala mellanskolor. Därest någon av

adjunktstjänsterna skulle bli tillsatt med icke-adjunktskompetent lärare, torde

denne i överensstämmelse med hittills tillämpad praxis — jämför riksdagens

skrivelse 1937:469, sid. 21 — böra placeras i 22 lönegraden. Slutligen torde i

enlighet med tillämpade principer en ordinarie adjunktstjänst böra inrättas

vid var och en av de kommunala mellanskolor, som beräknas komma under förstatligande

från och med nästa budgetår. Dessa tjänster böra avses för rektorerna

vid de nya samrealskolorna, men tillsvidare icke återbesättas. Då förslag

ännu ej föreligger beträffande vilka kommunala mellanskolor som skola

börja förstatligas nästa budgetår, torde dessa adjunktstjänster liksom de ovan

föreslagna rektorstjänsterna vid ifrågavarande skolor tills vidare ej böra uppföras

på personalförteckningen.

Beträffande skolöverstyrelsens förslag örn återbesättande av en lektorstjänst

vid vartdera av högre allmänna läroverket i Uppsala och folkskoleseminariet

i Lund erinrar jag, att innehavarna av dessa tjänster, universitetslektorerna

Gjerdman och Palmér, komma att uppnå pensionsåldern redan år 1948. Med

all sannolikhet komma de att intill dess inneha fortsatta förordnanden som

universitetslektorer. Med hänsyn härtill och till av skolöverstyrelsen framhållna

svårigheter att vid ett återbesättande med vikariatslön få för tjänsterna

välmeriterade sökande anser jag mig kunna tillstyrka ett återbesättande

av nu ifrågavarande båda lektorstjänster med ordinarie innehavare,

dock med skyldighet för dessa att, därest Gjerdman respektive Palmér skulle

återtaga utövandet av sin lektorstjänst, träda i tjänstgöring vid den läroanstalt,

Kungl. Maj:t bestämmer. Kungl. Maj:t torde sålunda böra äga att,

därest så med hänsyn till vad förut anförts skulle erfordras, besluta om en

tillfällig ökning av antalet lektorstjänster vid de allmänna läroverken respektive

folkskoleseminarierna.

Skolöverstyrelsens förslag om inrättande av nya övningslärartjänster

kan jag icke till alla delar biträda. I enlighet med den ståndpunkt jäg

efter samråd med 1941 års lärarlönesakkunniga tidigare intagit vid anmälan

av småskoleseminariernas anslagsbehov för nästa budgetår är jag nämligen

icke beredd att föreslå inrättandet av ordinarie övningslärartjänst i annat fall,

än då innehavaren av densamma avses skola bestrida en undervisning av minst

30 veckotimmar. I enlighet härmed inskränker jag mig till att föreslå dels en

teckningslärartjänst vid vart och ett av högre allmänna läroverken i Borås,

Umeå och för gossar i Malmö, dels en gymnastiklärartjänst vid sistnämnda

liiroverk, dels ock en lärartjänst i kvinnlig slöjd vid statens normalskola.

Jag biträder överstyrelsens förslag om förändring av en extra ordinarie

vaktmästartjänst vid högre allmänna läroverket i Skellefteå till ordinarie

i lönegraden A 6 och örn uppfattning av vaktmästar tjänsten vid samrealskolan

i Filipstad från lönegraden A 5 till A 6.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 142.

I personalförteckningen för de allmänna läroverken böra de

ändringar vidtagas, som föranledas av vad jag i det föregående anfört. Därjämte

böra å denna uppföras de av 1945 års riksdag i princip beslutade rektors-

och adjunktstjänsterna vid de kommunala mellanskolor,som innevarande

budgetår börjat förstatligas. Liksom för närvarande torde Kungl. Maj:t böra

äga att under nästa budgetår, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning

vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen

skall kungöras ledig såsom adjunkts- eller ämneslärarinnebefattning. På

grund av genom Kungl. Maj:ts beslut skedd ombildning av vissa ämneslärarinnetjänster

till adjunkts^änster torde antalet ämneslärarinnor böra

minskas och antalet adjunkter ökas med 5. Med hänsyn till inträffade eller

beräknade förändringar torde vidare dels den å övergångsstat uppförda

tjänsten som lärarinna i kvinnlig slöjd i lönegraden A 18 böra utgå ur personalförteckningen

och i samband därmed antalet lärarinnor i kvinnlig

slöjd i lönegraden A 16 ökas med 1, dels ock antalet adjunktsbefattningar å

övergångsstat, nu 33, böra ökas till 41.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän,

nu upptagen till 21 926 000 kronor, har av skolöverstyrelsen, med borträknande

av kostnaderna för upprättande av nya statliga gymnasier, för nästa

budgetår beräknats till 23 480 000 kronor. Mot överstyrelsens beräkningar finner

jag icke annan anledning till erinran än att det enligt dessa beräkningar

erforderliga beloppet bör minskas med i runt tal 90 000 kronor med hänsyn

till att jag icke tillstyrkt inrättande av samtliga av överstyrelsen föreslagna

ordinarie befattningar. Vidare beräknar jag att flertalet av de nyinrättade ordinarie

befattningarna icke kunna hinna tillsättas förrän i medeltal halva budgetåret

förflutit, varför medelsbehovet under ordinarieposten torde kunna reduceras

med ytterligare i runt tal 600 000 kronor. Anslagsposten torde alltså för

nästa budgetår böra uppföras med (23 480 000 — 90 000 — 600 000 =)

22 790 000 kronor, innebärande en ökning med 864 000 kronor i jämförelse

med innevarande budgetår. Det torde redan här böra framhållas, att denna

väsentliga ökning av ordinarieposten — till huvudsaklig del hänförande sig till

de föreslagna nya ordinarie ämneslärartjänsterna — med hänsyn till det ökade

lärarbehov, som, enligt vad förut angivits, nästa år kommer att föreligga på

grund av läroverkens ansvällning, icke kommer att medföra någon motsvarande

minskning av icke-ordinarieposten.

c) Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Arvoden åt kvinnliga sakkunniga. Arvoden åt tillsynslärare.

Personliga tillägg sarvoden åt första lärarinnor.

Dessa delposter äro nu uppförda med respektive 450 kronor, 9 450 kronor

och 1 200 kronor.

Skolöverstyrelsen har icke föreslagit annan ändring beträffande dessa poster

än att posten till arvoden åt tillsynslärare med hänsyn till det fortsatta

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts ''proposition nr H2.

förstatligandet av kommunala mellanskolor bör höjas med i runt tal 1 250

kronor till 10 700 kronor.

Arvoden åt skolläJcare m. m.

Denna delpost är för närvarande uppförd med förslagsvis 248 000 kronor,

varav 185 000 kronor för arvoden åt skolläkare och 63 000 kronor för arvoden

åt deltidsanställda skolsköterskor. Till de heltidsanställda sköterskorna

utgår lön enligt lönegraden Ex 7. Genom beslut den 15 juli 1944 har Kungl.

Maj:t meddelat bestämmelser rörande arvoden åt läkare och sköterskor vid

de allmänna läroverken (statsliggaren sid. 607). Med hänsyn till ökat lärjungeantal

och fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor beräknar

skolöverstyrelsen anslagsbehovet för nästa budgetår till 264 000 kronor, varav

198 000 kronor skulle belöpa på arvoden åt skolläkare och 66 000 kronor

på arvoden åt deltidsanställda skolsköterskor.

Arvoden åt bibliotekarier.

Delposten är för närvarande uppförd med 96 900 kronor. Skolöverstyrelsen

har hemställt om höjning av posten med 5 900 kronor med hänsyn till

det fortsatta förstatligandet av kommunala mellanskolor.

Arvoden åt biträden på rektorsexpeditionema.

Denna delpost är för innevarande budgetår uppförd med 129 000 kronor och

disponeras på följande sätt:

Arvoden åt biträden med halvtidstjänstgöring å vissa rek
-

torsexpeditioner................................... kronor 30 000

Arvoden åt övriga biträden .......................... » 99 000

Summa kronor 129 000.

Ur det till arvoden åt biträden med halvtidstjänstgöring

anvisade beloppet utgår efter skolöverstyrelsens prövning i varje särskilt

fall till större läroverk, i första hand sådant, där rektorstjänsten tillhör avlöningsgrupp

I, ett belopp av högst 1350 kronor för anställande under en tid av

omkring 9 månader av arvodesavlönat skrivbiträde med halvtidstjänstgöring.

För innevarande budgetår har det beviljade anslagsbeloppet å 30 000 kronor

av överstyrelsen fördelats sålunda, att 21 läroverk, tillhörande avlöningsgrupp

I, erhållit vartdera 1 350 kronor, varjämte 2 läroverk, tillhörande avlöningsgrupp

II, vartdera tilldelats 825 kronor.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en förstärkning av ifrågavarande

arbetskraft, innebärande dels att kanslibiträdets tjänstgöringstid vid

20 av de läroverk, där rektorstjänsten tillhör avlöningsgrupp I, utsträckes att

omfatta 10 månader, i samband varmed maximiarvodet för varje sådant biträde

skulle höjas till 1 500 kronor, dels ock att biträdeshjälp med halvtidstjänstgöring

inrättas jämväl vid 10 läroverk, tillhörande avlöningsgrupp II,

varvid för varje läroverks behov skulle beräknas 1 350 kronor. Överstyrelsen

har till stöd för sin framställning anfört i huvudsak följande.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. May.ts ''proposition nr 1J+2.

Genom cirkulärskrivelse den 10 augusti 1945 till rektorsämbetena vid ovannämnda

läroverk har överstyrelsen infordrat vissa uppgifter rörande de halvtidsanställda

skrivbiträdenas arbetsresultat m. m.

Vid samtliga de läroverk, där halvtidstjänstgörande kanslibiträden varit anställda,

har anordningen visat sig fungera tillfredsställande. Det anses allmänt,

att en avsevärd lättnad i rektors arbete på expeditionen därigenom inträtt och

att rektor som följd därav kunnat ägna mera tid åt ledningen av det egentliga

skolarbetet. Samtidigt har det emellertid även tydligt framgått, att behov av

dylik hjälp i större utsträckning föreligger. Vid vissa läroverk önskar man en

fördubbling av arbetskraften. Framför allt är det av vikt, att förstärkning av

arbetskraften på rektorsexpeditionen inträder vid läsårets början och slut. Vid

tiden omkring vårterminens slut skall en stor mängd student- och realexamensbetyg

utskrivas, handlingar och betyg för inträdessökande till första klassen

skola kontrolleras och ordnas, schema för prövningen utskrivas och delgivas

alla sökande och vårterminens betyg införas på lärjungekorten. Under sommaren

gäller det att utarbeta statistiska bilagor till årsredogörelsen, renskriva

och avskriva läroverkets räkenskaper, uppgöra betygstabeller för flyttningsoch

inträdessökande och utskriva schemat för flyttnings- och inträdesprövningarna.

När höstterminen börjat, skola förändringarna i lärjungebeståndet registreras

i intagnings- och avgångsmatriklarna, kortregistret över lärjungarna

omläggas för det nya läsåret, omsättningstabellen utarbetas och katalogen

redigeras. Härtill komma åtskilliga göromål av annat slag, bland annat arbetet

med fyllnadsprövningarna efter studentexamen, vilka prövningar vid vissa

läroverk börja antaga oroväckande proportioner.

Det kan enligt överstyrelsens mening icke lida något tvivel om att en avsevärd

förstärkning av arbetskraften på rektorsexpeditionerna vid de här avsedda

läroverken vore väl befogad. Överstyrelsen vill dock inskränka sig till att

föreslå, att kanslibiträdets tjänstgöringstid vid 20 av de läroverk, där rektorstjänsten

tillhör avlöningsgrupp I, utsträckes att omfatta 10 månader och att

avlöningen i samband därmed höjes till 1 500 kronor. Den därigenom uppkommande

merkostnaden för statsverket skulle uppgå till (20 X 150 =)

3 000 kronor.

För att utröna, i vilken grad halvtidstjänstgörande kanslibiträden vore önskvärda

även för de läroverk, där rektorstjänsterna tillhöra avlöningsgrupp II,

har överstyrelsen genom cirkulärskrivelse den 10 augusti 1945 av rektorsämbetena

vid nämnda läroverk infordrat uppgift, huruvida vid läroverket förelåge

behov av dylikt skrivbiträde, varvid rektor anmodats att till frågans belysning

avgiva svar på en del frågor rörande det nuvarande skrivbiträdets

arbets- och avlöningsförhållande m. m. Det framgår otvetydigt av de inkomna

yttrandena, att det även vid läroverken tillhörande avlöningsgrupp II föreligger

ett behov av förstärkning av arbetskraften på rektorsexpeditionen. Man

framhåller flerstädes, att uppsikten över läroverket och undervisningen, den

personliga kontakten med lärare och elever måste eftersättas för expeditionsarbetet.

Det understrykes, att ett dylikt biträde skulle kunna göra stort gagn

på expeditionen, icke minst vid handläggningen av de många ärenden av social

natur, som i alltjämt ökad omfattning torde komma att åläggas rektorsämbetet;

ärenden angående fria läroböcker, tandvård, skolbespisning o. s. v.

De skäl, som anförts för anställande av kanslibiträden vid de läroverk, där

rektorstjänsten tillhör avlöningsgrupp I, kunna i själva verket göras gällande

även för läroverk tillhörande avlöningsgrupp II. Tills vidare anser sig dock

överstyrelsen i fråga örn denna grupp av läroverk kunna begränsa framställ
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr Zellingeri

örn kanslibiträdeshjälp till att omfatta 10 läroverk, varvid för vartderas

behov skulle beräknas 1 350 kronor. Den härav föranledda kostnadsökningen

skulle sålunda uppgå till (10 X 1 350 =) 13 500 kronor.

Kostnaderna för arvoden åt kanslibiträden på vissa rektorsexpeditioner skulle

sålunda kunna beräknas till (30 000 -f- 3 000 -j- 13 500 =) 46 500 kronor.

Det torde liksom hittills böra ankomma på överstyrelsen att efter prövning

av omständigheterna i varje särskilt fall bestämma storleken av det till varje

särskilt läroverk för här nämnda ändamål anvisade beloppet.

Överstyrelsen vill även föreslå, att benämningen halvtidstjänstgörande^ utbytes

mot deltidstjänstgörande, enär tjänstgöringens omfattning, vilken mäste

avpassas efter den under olika tider av läsåret växlande omfattningen av göromålen

på rektorsexpeditionen, icke torde böra fastlåsas vid ett bestämt

timtal.

De till arvoden åt övriga biträden erforderliga anslagsmedlen

har skolöverstyrelsen för nästa budgetår beräknat till 102 620 kronor. Ökningen

hänför sig till lärjungeantalets stegring och det fortsatta förstatligandet

av kommunala mellanskolor. Överstyrelsen har därvid även förutsatt,

att högre allmänna läroverket å Kungsholmen i Stockholm i fråga örn arvode

åt rektors biträde likställes med provårsläroverk i Stockholm med

hänsyn till det merarbete för ifrågavarande biträde, som föranledes av

.statens aftonskola.

Statskontoret har avstyrkt överstyrelsens framställning och till stöd därför

anfört följande.

Det må erinras, att arbetsförhållandena på rektorsexpeditionerna från och

med budgetåret 1944/45 undergått en väsentlig förbättring. Sålunda har till

arvoden åt biträden å dessa expeditioner för nämnda budgetår anvisats ett

från tidigare utgående 91 000 kronor till 123 000 kronor förhöjt belopp, avseende

att täcka avlöningskostnader för dels halvtidstjänstgörande biträden å

vissa rektorsexpeditioner (30 000 kronor), dels ock övriga biträden å expeditionerna

(93 000 kronor). Anslagsposten har på grund av ökat lärjungeantal

m. m. för innevarande budgetår uppräknats med ytterligare 6 000 kronor. En

väsentlig arbetsförstärkning på rektorsexpeditionerna har sålunda redan möjliggjorts

och tillräcklig erfarenhet härav torde ännu knappast ha vunnits för

att man med säkerhet redan nu skulle kunna bedöma behovet av ytterligare

anslagsökning för ändamålet. Ämbetsverket kan därför icke tillstyrka framställningen

i denna del. I detta sammanhang bör tillika beaktas överstyrelsens

befogenhet att inom ramen av anvisade medel vidtaga jämkning av det bidragsbelopp,

som med tillämpning av giillande grunder prövas böra utgå till

läroverken flir bestridande av ifrågavarande avlöningskostnader. Härigenom

torde det behov av arbetskraft, som på grund av särskilda förhållanden tillfälligtvis

kan föreligga i något fall, kunna bli tillfredsställande tillgodosett.

Därest emellertid skäl skulle anses föreligga att i någon mån .ställa medel till

förfogande för berörda ändamål, torde böra uppmärksammas, att en utökning

av antalet halvtidstjänstgörande biträden kommer att medföra lägre kostnader

för avlönande av övrig biträdespersonal. Till följd härav bör vid ett tillmötesgående

av framställningen ifråga örn sådan personalutökning anslagsposten,

avseende övriga biträden, samtidigt nedräknas med vederbörligt belopp.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majlis proposition nr 1J$.

Särskilda arvoden vid provår släroverk.

Denna delpost är för innevarande budgetår uppförd med 173 500 kronor.

Provårskurser äro för närvarande anordnade vid 11 allmänna läroverk, varjämte

provårsutbildning även äger rum vid 2 folkskoleseminarier.

I propositionen 1945: 232 framhöll föredragande departementschefen i anslutning

till frågan om beredande av ekonomisk ersättning åt lärarkandidater

under provårstjänstgöring, att en förbättring av lärarkandidaternas ställning i

viss utsträckning torde kunna åvägabringas genom att så långt möjligt undanröja

grunden till rådande missförhållanden i nämnda hänseende. Detta senare

syntes framförallt böra ske genom ökning av provårskapaciteten, bland annat

genom inrättande provisoriskt av nya provårsläroverk. Departementschefen

förutsatte därvid, att överstyrelsen skulle taga denna fråga under övervägande

och i samband med sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 framlägga

förslag i ämnet.

I anledning därav har skolöverstyrelsen undersökt möjligheterna för en u tvidgning

av provårsorganisationen och härutinnan anfört

bland annat följande.

Om det gällt att inrätta nya provårsanstalter på längre sikt, skulle överstyrelsen

ha varit allvarligt betänkt på att förlägga dem till några av våra

större landsortsläroverk. Då de anordningar, som därmed måste vara förenade,

bli alltför omfattande för en varaktighet av endast några få år, anser sig dock

överstyrelsen icke böra förorda nya provårsanstalter på annan ort än sådan,

där lärarkurs redan förut är anordnad och där sålunda gemensamma föreläsningar

och övningar för flera provårsanstalter kunna förekomma. Härigenom

bli även utgifterna för nya provårsanstalter avsevärt lägre än som annars

skulle ha blivit fallet. De orter, som enligt överstyrelsens mening kunna ifrågakomma,

äro alltså Stockholm, Göteborg, Uppsala och Lund eller Malmö.

I Stockholm har den ur det nedlagda högre lärarinneseminariets övningsskola

utvecklade statens normalskola alltifrån begynnelsen varit avsedd som

provårsanstalt. Bland annat uppbär dess rektor personlig lönefyllnad med

visst belopp, intill dess han må komma i åtnjutande av särskilt arvode såsom

provårsföreståndare. Överstyrelsen har emellertid icke hittills ansett sig kunna

föreslå inrättande av provårskurs vid statens normalskola, dels därför att

denna skola först från och med läsåret 1946/47 hunnit utbildas med en högsta

gymnasiering, dels ock därför att skolans lokaler varit mycket dåliga och

splittrade. Enligt vad överstyrelsen inhämtat, torde de planerade nya lokalerna

för skolan icke komma att färdigställas förrän till läsåret 1947/48. Innan nya

lokaler kunna tagas i anspråk, blir också på grund av bristande utrymme

gymnasiets omfattning — där finnes för närvarande endast en enkel gymnasielinje

— så begränsad, att skolans verksamhet som provårsanstalt därav måste

lida allvarligt avbräck. Överstyrelsen anser sig därför icke kunna föreslå någon

provårskurs vid statens normalskola förrän tidigast läsåret 1947/48.

De orter, där efterfrågan på provårsplatser varit särskilt stor i förhållande

till antalet tillgängliga platser, äro Uppsala och Lund. Det framstår bland

annat ur denna synpunkt såsom mycket önskvärt, att ytterligare någon provårsanstalt

skulle kunna förläggas till dessa orter. Möjligheter därtill givas

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr H%-

genom inrättande av provårskurser vid folkskoleseminarierna i Uppsala och

Lund. Visserligen blir kapaciteten hos ett provårsseminarium icke lika stor

som hos ett större provårsläroverk. Å andra sidan bli, till följd av det ringa

antalet ordinarie ämneslärare (lektorer) vid seminarierna, kostnaderna för

varje lärarkandidat i själva verket något mindre vid seminarium än vid läroverk.

Överstyrelsens folkskolavdelning kommer därför att i senare sammanhang

föreslå inrättande av tillfälliga provårskurser vid folkskoleseminarierna i

Uppsala och Lund samt framlägga beräkningar av kostnaderna därför.

Enligt § 55 mom. 9 punkten 17 d) civila avlöningsreglementet och § 52

mom. 4 punkten 13 civila icke-ordinarie reglementet skall ordinarie och extra

ordinarie ämneslärare vid provårsläroverk, därest han icke förordnats att för

minst en termin vara föreståndare för provårskursen, utöver honom eljest

tillkommande avlöningsförmåner åtnjuta särskild ersättning med 360 kronor

för år. Detta belopp sänktes genom Kungl. Maj:ts beslut den 16 maj 1941

till 300 kronor. Samtidigt sänktes ersättningarna för handledning, vilka enligt

Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni 1939 skulle utgå med 180 kronor per termin

för tvåterminskandidat och 300 kronor för enterminskandidat, till 100 kronor

respektive 200 kronor.

Skolöverstyrelsen har nu föreslagit, att ersättningar till ämneslärare

och handledare vid pro vårsanstalterna från

och med budgetåret 1946/47 åter skola utgå enligt i civila avlöningsreglementet

och civila icke-ordinariereglementet samt genom Kungl. Maj:ts beslut

den 9 juni 1939 fastställda grunder. Överstyrelsen har anfört i huvudsak

följande.

Ifrågavarande nedprutningar år 1941 hade givetvis sin grund i den skärpning

av det statsfinansiella läget, som inträtt framför allt till följd av det starkt

stegrade utgiftsbehovet för försvarsändamål. Däremot kunde de tidigare arvodesbeloppen

näppeligen anses för höga i förhållande till det merarbete och

ökade ansvar, som tillkom lärare och handledare vid provårsanstalterna. Redan

i yttrande den 21 oktober 1940 framhöll överstyrelsen, att det arbete,

som åvilade dessa lärare, i vissa avseenden i sig självt vore av så krävande

och ibland även så ömtålig natur, att det särskilda arvode, de åtnjöte, i själva

verket endast vore en mycket blygsam ersättning för deras arbete och ansvar.

Samtidigt framhölls, att det vore av central vikt för arbetet vid provårsläroverken,

att lärarrekryteringen bleve den bästa tänkbara och de ordinarie lärartjänsterna

därför kunde verka lockande.

Att de nya bestämmelserna närmast vore avsedda såsom en tillfällig besparingsåtgärd,

synes vara antytt av det förhållandet, att civila avlöningsreglementet

och civila icke-ordinariereglementet alltjämt upptaga de ursprungliga

ersättningsbeloppen till ordinarie och extra ordinarie lärare. Det synes översty

reisen icke i längden billigt mot provårsanstalternas lärarkrafter, att de, trots

stegrade levnadsomkostnader, skola år efter år få åtnöjas med ersättningar,

som understiga de före det senaste världskriget gällande, i all synnerhet som

beloppen redan från början knappast stodo i jämnhöjd med ökat arbete och

ansvar. Över huvud taget vill överstyrelsen framhålla såsom angeläget, att

någonting för den högre skolundervisningen så väsentligt som den praktiska

lärarutbildningens kvalitet med alla skäliga medel befordras och icke äventyras

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr lJpU.

genom alltför långt gående sparsamhetsåtgärder, som dock i förhållande till

hela läroverksbudgeten ha föga att betyda.

Vid bifall till nyssnämnda förslag har överstyrelsen för nästa budgetår beräknat

anslagsbehovet till 209 900 kronor, innebärande en höjning med 36 400

kronor. Av sistnämnda belopp avse 500 kronor ökning av anslagsmedlen till

ersättningar för föreläsningar och övningar.

Statskontoret har icke velat motsätta sig bifall till överstyrelsens förslag.

Läroverksläramas riksförbund har hemställt, att för de vid provårsläroverken

tjänstgörande lärarna måtte bestämmas sådan ersättning, att de icke

längre behövde vidkännas den år 1941 såsom tillfällig betecknade arvodesminskningen

samt att arvodena, vilka fastställts år 1937, därutöver måtte

höjas med belopp, motsvarande den efter sagda år inträffade prisstegringen.

Jämväl statsläroverkens rektor sförening har hemställt om en återgång till

före år 1941 gällande arvodesgrunder vid provårsläroverken samt ifrågasatt,

om icke med hänsyn till önskvärdheten av att erhålla kvalificerade lärarkrafter

till provårsanstalterna ifrågavarande arvoden rent av borde väsentligt höjas

utöver de tidigare utgående beloppen.

Särskilda arvoden vid statens aftonskola.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att denna delpost, som för innevarande budgetår

är uppförd med 5 600 kronor, måtte för nästa budgetår upptagas till

6 100 kronor. Av höjningen hänföra sig 400 kronor till av överstyrelsen föreslagen

höjning av arvodet till föreståndaren för aftonskolan från 100 till 150

kronor per klassavdelning. Återstoden av ökningen betingas av ökat antal

kombinationer av tillvalsämnen å det differentierade gymnasiet. Beträffande

arvodet till föreståndaren har överstyrelsen anfört i huvudsak följande.

När arvodet till föreståndaren för aftonskolan fastställdes, saknades kännedom

örn hur stor dennes arbetsbörda kunde bli. Erfarenheten har visat, att

denna arbetsbörda i vad avser administrativa göromål är avsevärt större, än

som kunde förutses. Därjämte är föreståndaren genom skolans egenskap av

aftonskola nödsakad att under läsåret förlägga större delen av sitt arbete för

denna skola på kvällstimmarna. Då befattningen som föreståndare för aftonskolan

hittills alltid uppdragits åt rektor vid högre allmänna läroverket å

Kungsholmen och då så även bör vara fallet i fortsättningen, blir följden, att

rektorn vid sagda läroverk får praktiskt taget bela sin dag från tidigt på morgonen

till sent på kvällen upptagen med arbete. Den extra arbetsbörda, som

åvilar föreståndaren vid aftonskolan, torde kvantitativt närma sig den arbetsbörda,

som åvilar föreståndaren för provårskurs.

Därtill kommer, att arvodet åt föreståndaren för statens aftonskola utgår

för budgetår. Till följd härav måste föreståndaren under sin semester som

rektor avstå från cirka en åttondel av sitt föreståndararvode under den tid av

året, då arbetet med aftonskolan är som minst krävande.

Överstyrelsen anser därför synnerligen starka skäl tala för att arvodet till

föreståndaren för statens aftonskola höjes till ett årligt arvode av 150 kronor

för varje klassavdelning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Majlis ''proposition nr 1J+2.

Statskontoret, som avstyrkt förslaget om höjning av föreståndarens arvode,

har därom anfört följande.

Göromålen som föreståndare vid statens aftonskola öka givetvis rektors vid

högre allmänna läroverket å Kungsholmen i Stockholm arbetsbörda i viss utsträckning.

Statskontoret vill emellertid erinra, att rektorsbefattningen vid

läroverket sedan aftonskolans tillkomst uppflyttats till högsta lönegruppen.

En sådan löneökning för rektorn skulle visserligen kommit till stånd även om

icke aftonskolan varit knuten till läroverket. Läroverket är dock icke av den

storleksordning, att antalet klassavdelningar och lärjungar vid aftonskolan i

och för sig numera motivera ett lönetillägg. Anmärkas må jämväl, att rektor

vid tekniska läroverket i Stockholm, vid vilket utbildningen i stor utsträckning

bedrives genom aftonundervisning, härför icke erhåller någon särskild

ersättning. Sistnämnda läroverk har för närvarande 20 klassavdelningar med

tillhopa 524 elever. Härav erhålla 13 avdelningar och 310 lärjungar aftonundervisning.

Vid nu angivna förhållanden kan statskontoret icke tillstyrka

överstyrelsens förslag om höjning av föreståndararvodet vid statens aftonskola.

Snarare kan ifrågasättas, om särskilt arvode vidare bör utgå.

Arvode åt biträdande föreståndarinna. Personlig

lönefyllnad åt vissa rektorer.

Dessa delposter äro nu uppförda med 1 200 kronor respektive 11 500

kronor.

Skolöverstyrelsen har icke ifrågasatt annan ändring beträffande dessa poster

än att posten till personlig lönefyllnad åt vissa rektorer ansetts kunna minskas

till 10 500 kronor.

Jag biträder skolöverstyrelsens förslag om uppförande av delposterna till

arvoden åt kvinnliga sakkunniga, tillsynslärare och personliga tilläggsarvoden

ät första lärarinnor med respektive Jj-50 kronor, 10 700 kronor och 1 200

kronor.

Delposterna till arvoden åt skolläkare m. m. och arvoden åt bibliotekarier

torde i enlighet med skolöverstyrelsens förslag böra höjas med 16 000 kronor

respektive 5 900 kronor till 264 000 kronor respektive 102 800 kronor.

Beträffande posten till arvoden åt biträden på rektorsexpeditionerna har

överstyrelsen förordat en ökad användning av halvtidstjänstgörande skrivbiträden

å vissa rektorsexpeditioner. Då åtgärden är ägnad att befria särskilt arbetstyngda

rektorer från mera rutinmässiga göromål, varigenom de kunna beredas

möjligheter att i större utsträckning ägna sig åt den viktiga pedagogiska

sidan av sin verksamhet, vill jag biträda förslaget. Vid bifall till detsamma

har överstyrelsen räknat med en höjning av de erforderliga anslagsmedlen till

arvoden åt skrivbiträden med halvtidstjänstgöring med 16 500 kronor till

46 500 kronor. Någon däremot svarande minskning av anslagsbeloppet till

arvoden åt övriga biträden har överstyrelsen däremot icke beräknat. Nämnda

belopp har uppskattats till 102 620 kronor, innebärande en ökning med 3 620

kronor, föranledd av läroverksorganisationens tillväxt. Med hänsyn till vad

Depar lemén

teche fen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 142.

statskontoret i ärendet anfört torde ifrågavarande belopp lämpligen kunna

avrundas till 100 000 kronor. Förevarande delpost synes alltså böra uppföras

med (46 500 -{- 100 000 =) 146 500 kronor, eller, för avrundning av anslagspostens

slutsumma, 146 550 kronor.

Med en återgång till förkrigsförhållandena i fråga örn storleken av de särskilda

arvodena vid provårsläroverk synes kunna anstå ännu något år. Vid

oförändrade arvodesgrunder och med utgångspunkt från av överstyrelsen beräknat

antal ämneslärare och handledare vid provårsläroverken kan anslagsbehovet

för nästa budgetår beräknas till 178 300 kronor. Härtill bör läggas

ett belopp av 500 kronor, utgörande erforderlig ökning av anslagsmedlen till

ersättningar för föreläsningar och övningar. Delposten torde alltså böra uppföras

med (178 300 + 500 =) 178 800 kronor.

Arvodet till föreståndaren för statens aftonskola torde i enlighet med överstyrelsens

förslag böra höjas från 100 till 150 kronor per klassavdelning. Då

jag icke heller i övrigt har något att erinra mot överstyrelsens beräkningar

rörande denna delpost, torde densamma böra höjas med 500 kronor till 6 100

kronor.

Jag biträder slutligen överstyrelsens förslag om uppförande av delposten

till arvode åt biträdande föreståndarinna med 1 200 kronor och delposten till

personlig lönefyllnad1 åt vissa rektorer med 10 500 kronor.

Förevarande anslagspost bör alltså vid bifall till vad jag i det föregående

förordat för nästa budgetår uppföras med (450 -{- 10 700 -f- 1 200 +

+ 264 000 + 102 800 + 146 550 + 178 800 + 6 100 + 1 200 + 10 500 =)

722 300 kronor, innebärande en ökning med 45 500 kronor.

d) Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Denna anslagspost är för innevarande budgetår uppförd med förslagsvis

6 461 000 kronor.

Ämneslärare.

Såsom av det föregående framgår, beräknar skolöverstyrelsen antalet

klassavdelningar vid de allmänna läroverken under läsåret 1946/47 under

förutsättning att alltjämt inga spärråtgärder vidtagas till 2 470, vilket innebär

en ökning med 136. Härvid har hänsyn tagits till sådana organisatoriska

förändringar, som sammanhänga med förstatligandet av kommunala mellanskolor.

Höjningen av antalet klassavdelningar beräknas medföra en ökning

av de erforderliga undervisningstimmarna med så mycket som svarar mot

160 ämneslärare med full tjänstgöring. Av dessa beräknas 17 motsvara

den undervisning, som fullgöres av rektorerna vid de under förstatligande

varande kommunala mellanskolorna. Detta antal bör sålunda

frånräknas. Då överstyrelsen förut föreslagit inrättande av 17 nya lektors-,

116 nya adjunkts- och 11 nya ämneslärarinnetjänster samt tillsättande av en

vakant lektorsbefattning vid statens normalskola, skulle antalet icke-ordi
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Marits proposition nr 142.

»arie ämneslärare med full tjänstgöring, för närvarande 591, uppgå till

1591 + 160 — 17 — 17 — 116 — 11 — 1 —) 589. På grund av mitt ställningstagande

i det föregående till förslaget om inrättande av en lektorstjänst

i Umeå torde detta antal böra höjas till 590. Ett fullföljande av den från

och med innevarande budgetår genomförda sänkningen av deltagarminimum

för undervisning i grekiska medför ett behov av ytterligare 2 lärare, varjämte

vid bifall till mitt förslag om slopande av samläsning mellan realskolans

högsta klass och vissa gymnasieringar ytterligare 1 lärare med full

tjänstgöring blir erforderlig. Sammanlagt skulle alltså behövas (590 + 2 -j-f-

1 =) 593 icke-ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring. Härtill kommer

ett visst antal vikarier. Överstyrelsen uppskattar det erforderliga antalet

vikarier till 250, d. v. s. samma antal som faktiskt förefanns den 20

mars 1945.

Kostnaderna för icke-ordinarie ämneslärare kunna med utgångspunkt

från överstyrelsens beräkningar uppskattas sålunda:

Grundavlöningar åt icke-ordinarie lärare............. kronor 5 053 600

Avlöningsförhöjningar till lärare i högre löneklass .... » 170 000

Kallortstillägg .................................... » 15 000

Ersättning åt läraren i ryska vid nya elementarskolan » 8 208

Ersättningar åt extra lärare och timlärare för efter vårterminens

slut förrättade prövningar.............. » 500

Ersättningar för föreläsningar i sexuella frågor........ »_4 200

Summa kronor 5 251 508.

Beloppet föreslås avrundat till 5 251 000 kronor.

I beloppet grundavlöningar åt icke-ordinarie lärare ingår ett belopp av

145 600 kronor till avlöningar till lärare i praktiska läroämnen

vid inbyggda praktiska realskollinjer.

Överstyrelsen anför härom:

De inbyggda praktiska realskollinjerna tillkommo såsom försöksanordning

efter beslut av 1933 års riksdag. Innevarande år ha de med hänsyn

till vunna gynnsamma erfarenheter infogats som en fast beståndsdel i läroverksorganisationen,

genom att i läroverksstadgan införts bestämmelser om

praktiska linjer och praktisk realexamen. Därigenom har de praktiska linjernas

utveckling bragts ett stort steg närmare målet — de praktiska utbildningslinjernas

principiella jämställdhet med de teoretiska på realskolans

stadium.

Av de praktiska linjerna ha särskilt handelslinjerna vunnit snabb spridning.

Senast har Kungl. Maj:t genom beslut den 3 augusti 1945 medgivit,

att vid samrealskolorna i Hörby och Norrtälje må från och med innevarande

läsår successivt anordnas en handelslinje såsom i realskolan inbyggd

praktisk utbildningslinje, omfattande realskolans två högsta klasser. Hela

antalet i allmänna läroverk inbyggda praktiska realskollinjer uppgår nu till

31, nämligen 28 handelslinjer, 2 tekniska linjer och 1 huslig linje. Samtliga

dessa linjer äro med läsåret 1946/47 fullt utbyggda. Sannolikt kommer under

loppet av nästkommande år ytterligare en eller annan linje av detta slag att

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr l/t2.

upprättas med sin första årsklass. Överstyrelsen beräknar, att läroverksorganisationen

under nästa år kommer att tillföras 2 nya handelslinjer.

Genom beslut den 29 juni 1945 har Kungl. Majit medgivit, att högst 15

extra adjunktstjänster i praktiska läroämnen finge under läsåret 1945/46

förekomma vid de allmänna läroverken. Hittills lia 9 sådana extra adjunkter

förordnats av överstyrelsen.

Sedan Kungl. Majit genom kungörelsen 1945: 581 utfärdat bestämmelser

angående adjunktstjänster, i vilka praktiskt läroämne ingår, föreligger

intet hinder för överstyrelsen att, sedan ifrågavarande lärares behörighet

till sådan tjänst blivit vederbörligen styrkt, förordna honom till extra ordinarie

adjunkt i ifrågavarande ämneskombination. Överstyrelsen anser det

betydelsefullt, att anställningsvillkoren för lärarna i praktiska läroämnen

undergå en förbättring, enär konkurrensen med affärslivet eljest torde medföra

en viss risk för att rekryteringen av dessa lärare i fortsättningen kan

komma att utfalla mindre tillfredsställande. Överstyrelsen beräknar sålunda,

att 13 av de i de föregående beräkningarna av lärarkraften i teoretiska läroämnen

upptagna extra ordinarie adjunkterna skola undervisa i såväl teoretiska

som praktiska läroämnen. För sistnämnda undervisning beräknas

även 5 av de i det föregående upptagna extra adjunkterna skola tagas i

anspråk.

Statskontoret, som icke haft något att erinra mot att lärarna vid de inbyggda

praktiska linjerna beredas förbättrade utsikter att erhålla en fastare

anställning, har likväl velat förorda en begränsning tills vidare av antalet

extra ordinarie adjunktsbefattningar i teoretiska och praktiska läroämnen

till 10.

Sveriges yngre läroverkslärares förening har anhållit om inrättande av

ytterligare 80 nya extra ordinarie adjunktstjänster. Föreningen har anfört

bland annat följande.

Då det med säkerhet kan antagas, att även om skolöverstyrelsens förslag

om inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster skulle bifallas, de ickeordinarie

lärarnas antal i icke ringa utsträckning kommer att stiga och deras

befordringsmöjligheter i samma män minskas, är det av så mycket

större vikt, att denna kategori av lärare erhåller sådana anställnings- och

lönevillkor, att de motsvara ett rimligt krav på trygghet och ekonomiskt

vederlag. Detta är emellertid icke fallet beträffande de extra adjunkter, som

genomgått provår. Dessa adjunkter skola enligt gällande föreskrifter beredas

tjänst före andra extra adjunkter och härav följer, att praktiskt taget

alla kunna beredas arbete. De komma på så sätt att tillhöra läroverkens

ständiga lärarkrafter. Då emellertid varken ordinarie eller extra ordinarie

adjunktstjänster inrättats i en omfattning, som tillåter en normal befordringsgång,

ha de extra adjunkterna med provår — trots kontinuerlig tjänst

göring i många år — icke kunnat i tillräcklig omfattning beredas anställning

som extra ordinarie adjunkter, vilket rättvisligen bort ske.

Av föredragande departementschefens uttalanden i propositionen 1937: 271

framgår med all tydlighet, att Kungl. Majit avsett, att adjunktskompetenta

lärare skulle erhålla anställning såsom extra ordinarie tjänstemän, och riksdagen

gjorde ingen ändring i dessa förutsättningar.

Att statsmakternas uppfattning och avsikter ej följts, framgår bland annat

av att hösten 1944 humös 181 adjunktskompetenta extra adjunkter, av

vilka 110 uppnått 35 år eller mera. En viss förbättring i de extra adjunk
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr llf:2.

ternas befordringsförhållanden har dock inträtt i och med att förra årets

riksdag beslöt utöka antalet extra ordinarie adjunktstjänster med 70 från

250 till 320. Tillsättandet av dessa tjänster är ännu icke avslutat men det

kan konstateras, att även efter dessas tillsättande återstår ett stort antal

extra adjunkter med provår i relativt hög ålder, som ej kunnat antagas såsom

extra ordinarie adjunkter. Detta framgår av nedanstående tabell (avseende

förhållandena vid slutet av år 1945).

Födelseår Ålder år 1946 Antal extra adjunkter

med provår

—1905 ....................... 41— 22

1906—1910 ....................... 36—40 60

1911—1915 ....................... 31—35 54

1916—1917 ....................... 28—30 6

Summa 142.

Av tabellen framgår angelägenheten av att extra ordinarie tjänster inrättas

i en sådan omfattning, att flertalet extra adjunkter inom rimlig tid

kan vinna anställning som extra ordinarie och därigenom erhålla tryggare

levnadsvillkor icke blott för sig själva utan även för sina familjer. Det kan

ej heller vara rättvist att extra tjänsteman med sin relativt låga lön skall

år efter år utföra arbete, som åligger ordinarie befattningshavare (adjunkt

eller lektor). Nämnas må här, att medelåldern för de under år 1945 till

extra ordinarie adjunkt antagna lärarna uppgick till cirka 37 år.

Skolöverstyrelsen har med anledning av ifrågavarande framställning anfört

i huvudsak följande.

Sammanlagda antalet av överstyrelsen föreslagna nya ordinarie ämneslärartjänster,

som väsentligen komma att besättas med läroverkens ickeordinarie

befattningshavare, uppgår till 104. Genom på så sätt uppkomna

ledigheter bland extra ordinarie tjänster få de extra adjunkterna i motsvarande

grad möjlighet att vinna fastare anställning.

Överstyrelsen har hittills sökt placera de extra ordinarie lärarna så, att de

blivit fastare knutna till ett bestämt läroverk. Därmed har man dels vunnit

större kontinuitet i undervisningen och dels undvikit kostnadsökning i

form av den flyttningsersättning, vartill de extra ordinarie lärarna men ej

de extra lärarna äro berättigade. Vid en väsentlig utökning av antalet extra

ordinarie lärare komme denna princip beträffande placeringen att kunna

i mindre utsträckning upprätthållas, men denna omständighet utgör i och

för sig ej något hinder för inrättande av nya extra ordinarie tjänster. De

argument för en dylik åtgärd, som Sveriges yngre läroverkslärares förening

anfört i sin framställning, äro värda allt beaktande.

Med stöd av det ovan anförda får överstyrelsen framhålla, att det synes

i första hand angeläget, att överstyrelsens förslag örn nya ordinarie tjiinster

vinner Kungl. Majlis och riksdagens bifall. Överstyrelsen har emellertid

intet att erinra mot en viss utökning av antalet extra ordinarie tjänster för

budgetåret 1946/47. Särskilt därest förslaget örn nya ordinarie tjänster endast

delvis vinner bifall, bör enligt överstyrelsens mening en ökning av de

extra ordinarie tjänsterna komma till stånd.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts ■proposition nr Iföl.

Tecknings-, musik- och gymnastiklärare.

Skolöverstyrelsen har beräknat medelsbehovet till i runt tal 1 091 000

kronor, avseende undervisning i teckning och välskrivning 5 016 veckotimmar,

varav 66 veckotimmar frivillig teckning, i musik 2 578 veckotimmar

samt i gymnastik med lek och idrott 5 103 veckotimmar, varav 200 veckotimmar

hållningsrättande gymnastik. Den ökning av timtalen som överstyrelsen

sålunda beräknat, beror, utom i vad den avser den frivilliga teckningen

och den hållningsrättande gymnastiken, på den motsedda ökningen

av antalet klassavdelningar. Beträffande den frivilliga undervisningen i teckning

och den hållningsrättande gymnastiken har överstyrelsen anfört följande.

Antalet undervisningstimmar för den frivilliga t e c k n i n g e n, för

närvarande 65, har sedan länge visat sig otillräckligt. Överstyrelsen vill dock

tills vidare begränsa sig till att föreslå, att antalet höjes så mycket, att varje

högre allmänt läroverk jämte statens aftonskola kan erhålla 1 veckotimme

för detta ändamål. Nämnda höjning omfattar endast 1 veckotimme.

Förutom den rent automatiska ökningen torde numera en viss mindre

höjning av gymnastikanslaget vara ofrånkomligt. Behovet är störst i

fråga om den hållningsrättande gymnastiken, men även

timmarna i friskgymnastik ha visat sig otillräckliga för behovet. Sålunda förtjänar

nämnas, att för innevarande år icke mindre än 195 veckotimmar

hållningsrättande gymnastik begärts av rektorerna. Resultaten av den sedan

år 1931 bedrivna försöksverksamheten i hållningsrättande gymnastik äro

enligt samstämmiga vittnesbörd så goda och verksamheten omfattas med

så oförtydbart intresse vid läroverken, att en viss höjning av anslaget till

den hållningsrättande gymnastiken vore väl befogad. Vid många läroverk

äro avdelningarna i friskgymnastik ännu alltför stora, varigenom undervisningsarbetet

i hög grad försvåras och resultatet äventyras. På anförda grunder

vill överstyrelsen föreslå en höjning — förutom den ovan angivna automatiska

— av antalet undervisningstimmar i gymnastik med lek och idrott

med sammanlagt 125 veckotimmar, varav 50 skulle tillkomma den hållningsrättande

gymnastiken.

Statskontoret har funnit behovet av en utökning av gymnastikundervisningen

med 125 veckotimmar, varav 50 veckotimmar för hållningsrättande

gymnastik, svårt att bedöma med ledning av den i ärendet föreliggande utredningen.

Statskontoret har erinrat örn den utökning av ifrågavarande undervisning,

som medgivits redan för innevarande budgetår.

Övningsskollärare.

Skolöverstyrelsen har beräknat oförändrat belopp för detta ändamål,

6 000 kronor.

Lärare i manlig slöjd.

Skolöverstyrelsen har beräknat en stegring av antalet undervisningstimmar

under nästa läsår med dels 150 veckotimmar, utgörande automatisk

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts -proposition nr 1J/2.

ökning, dels ock 325 veckotimmar för införande av obligatorisk undervisning

i manlig slöjd även i klass 2i*. Kostnaderna för den sålunda utvidgade

undervisningen Ilar överstyrelsen beräknat till 257 500 kronor. I detta sammanhang

har överstyrelsen vidare föreslagit anställande från och med nästa

läsår av högst 15 extra ordinarie lärare i manlig slöjd i lönegraden Eo 15,

vilket skulle medföra en ytterligare kostnad av i runt tal 1 500 kronor. Överstyrelsen

har beträffande dessa förslag närmare anfört följande.

^Obligatorisk slöjdundervisning i klass 25. Enligt övergångsbestämmelserna

mom. 1 till kungörelsen den 29 juni 1945 angående

ändring i vissa delar av förnyade stadgan den 17 mars 1933 (nr 109) för

rikets allmänna läroverk är ämnet slöjd för gossar från och med läsåret

1945/46 obligatoriskt i första klassen av den femåriga realskolan. Enligt

samma övergångsbestämmelser gäller i övrigt, att 1933 års timplaner för

ämnet slöjd för gossar icke skola följas, förrän särskilda föreskrifter därom

lämnats, samt att intill dess för undervisningen i ifrågavarande ämne skola

i tillämpliga delar följas de före läsåret 1928/29 gällande föreskrifterna. Den

manliga slöjden är därför tills vidare frivilligt ämne i de allmänna läroverken

utom i klass l5. På de praktiska linjerna, där timplan i varje särskilt

fall fastställts av Kungl. Maj:t, intager emellertid ämnet en fastare ställning.

I fjolårets petita hemställde överstyrelsen örn partiellt genomförande av

1933 års tim- och undervisningsplaner för ämnet manlig slöjd från och med

läsåret 1945/46. Överstyrelsen framhöll därvid bland annat, att överstyrelsen

helst skulle velat föreslå ett genomförande av undervisningsplanen i

dess helhet så snabbt som tillgången till kompetenta lärare och lämpliga

lokaler det medgåve, men att det i sakens dåvarande läge knappast vore

möjligt att nå längre än till partiella reformer och provisoriska åtgärder.

Överstyrelsen begränsade i enlighet härmed sitt förslag till införande av

obligatorisk slöjdundervisning till att gälla den femåriga realskolans första

klass. Departementschefen tillstyrkte förslaget, vilket sedermera bifölls av

1945 års riksdag.

De skäl, som åberopats för att göra den manliga slöjden obligatorisk i

klass 1°, kunna med samma styrka anföras för ett genomförande av 1933

års tini- och undervisningsplaner i fråga om klass 2Ö. Lärjungarna i den

femåriga realskolans båda lägsta klasser ha gått miste örn den undervisning

i ämnet, som folkskolans övre klasser erbjuda, och bli diirigenom sämre

ställda i fråga om slöjdundervisning än deras kamrater i den fyraåriga realskolan.

Det synes överstyrelsen angeläget att här åvägabringa jämställdhet

mellan lärjungarna på de olika realskollinjerna. Av detta skäl utsträcker

överstyrelsen icke heller sitt förslag att omfatta klass l4, då ju ifrågavarande

lärjungar vanligen undervisats i slöjd i folkskolans femte och sjätte

klasser. Införande av obligatorisk slöjdundervisning i klasserna l5 och 25

innebär givetvis intet avgörande i fråga om slöjdundervisningens framtida

ställning i realskolans övriga klasser.

Extra ordinarie slöjdlärare. I sina anslagsäskanden den

14 oktober 1942 hemställde överstyrelsen i samband med avgivande av

remissutlåtande över en framställning från slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund

örn inrättande från och med budgetåret 1943/44 av högst 10 extra

ordinarie lärare i manlig slöjd i lönegraden Eo 15. Departementschefen ansåg

sig emellertid för det dåvarande icke kunna tillstyrka detta förslag.

Bihang till riksdagens protokoll IDA G. 1 sami. Nr H%.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Marits proposition nr Hc2.

Enär behovet av ifrågavarande tjänster icke blott kvarstår utan sedan dess

betydligt stegrats, vill överstyrelsen till förnyad prövning upptaga frågan om

inrättande av extra ordinarie lärartjänster i manlig slöjd.

Överstyrelsen finner i själva verket, att goda skäl skulle kunna anföras

för inrättande av ordinarie befattningar i manlig slöjd, men vill, i avvaktan

på 1941 års lärarlönesakkunnigas betänkande, begränsa sitt förslag till

att omfatta endast extra ordinarie tjänster. Överstyrelsen har genomgått

de vid läroverken anställda slöjdlärarnas merithandlingar och bland dessa

lärare funnit åtskilliga, som med goda teoretiska och praktiska meriter

förena tjänstgöring av den längd och omfattning, att de skäligen böra anställas

såsom extra ordinarie lärare från och med budgetåret 1946/47. I

detta sammanhang vill överstyrelsen erinra om att föreskrifterna för anställande

av icke-ordinarie lärare, sådana dessa bestämmelser utformats

genom de ovan åberopade ändringarna av gällande läroverksstadga, medge

antagande av extra ordinarie lärare även i manlig slöjd. Till extra ordinarie

lärare i detta ämne må nämligen antagas den, som av överstyrelsen prövas

äga förutsättningar att på ett tillfredsställande sätt fullgöra de med anställningen

förenade arbetsuppgifterna.

Överstyrelsen har funnit mer än ett tjugotal fall, där dessa villkor otvivelaktigt

äro uppfyllda och där enligt överstyrelsens mening tillräckliga

skäl saknas att förmena lärarna den gynnsammare ställning, som de skulle

ha erhållit, örn de representerat något av de övningsämnen, där extra ordinarie

tjänster äro inrättade. Antalet torde sannolikt komma att stiga inom

de närmaste åren. Tills vidare synes det dock vara tillräckligt, örn förslagsvis

15 extra ordinarie lärartjänster i manlig slöjd inrättas.

Statskontoret, som ställt sig avvisande till båda förslagen, har anfört

följande.

Frågan om omfattningen av läroplanerna för samtliga ämnen vid läroverken

är för närvarande föremål för prövning av 1940 års skolutredning.

Det synes under sådana förhållanden kunna ifrågasättas, huruvida undervisningen

i manlig slöjd i realskolan bör göras obligatorisk i större utsträckning

än för närvarande är fallet. Övervägas bör även, om det icke ur olika

synpunkter kan vara lämpligare, att undervisningen i detta ämne i folkskolan

tager sin början på ett tidigare stadium än vad som nu sker.

Även om det i och för sig icke synes vara något att erinra mot en förbättring

av slöjdlärarnas anställningsvillkor på sätt föreslagits, bör enligt

statskontorets mening med vidtagandet av en sådan åtgärd tills vidare anstå

i avvaktan på resultatet av nu pågående utredning angående övningslärarnas

avlöningsförhållanden.

Lärare i kvinnlig slöjd.

Skolöverstyrelsen har för nästa läsår räknat med ett behov av 118 nya

slöjdavdelningar eller tillhopa 236 veckotimmar. Ökningen är huvudsakligen

framkallad av automatiskt verkande förhållanden, men även till någon

del av att överstyrelsen funnit önskvärt, att i anslutning till kungörelsen

den 17 mars 1933 angående timplaner för rikets allmänna läroverk

(nr 110) ingen slöjdavdelning omfattar mer än 16 lärjungar. Den obligatoriska

undervisningen komme alltså att omfatta 2 025 veckotimmar. Där
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Marits ''proposition nr 14%.

jämte Ilar överstyrelsen hemställt om anvisande av 50 veckotimmar till frivillig

undervisning i kvinnlig slöjd. De sammanlagda kostnaderna har överstyrelsen

beräknat till 214000 kronor. Beträffande den frivilliga slöjden

har överstyrelsen anfört följande.

Det föreligger sedan flera år tillbaka en allmänt utbredd önskan att åter

få till stånd den frivilliga undervisning i ämnet, till vilken anslag utgick

intill läsåret 1936/37, då praktiskt taget all frivillig slöjd på grund av det

beviljade anslagets otillräcklighet måste indragas. Behovet av sådan undervisning

har givetvis med årens lopp ökats, efter hand som antalet flickor

i realskolans lägre klasser tillväxt. Men icke blott i de lägre utan även i de

högre klasserna av läroverken önskar man livligt ett återupptagande av den

frivilliga undervisningen. Överstyrelsen föreslår, att 50 timmar beräknas för

frivillig undervisning i kvinnlig slöjd under instundande läsår.

Statskontoret har icke funnit skäl tillstyrka medelsanvisning till frivillig

undervisning i kvinnlig slöjd.

Lärare i hushållsgöromål.

Skolöverstyrelsen har räknat med ett ökat undervisningsbehov av 86

veckotimmar. De totala kostnaderna för ifrågavarande undervisning ha

beräknats till 92 000 kronor. Överstyrelsen har anfört bland annat följande.

I sin den 30 september 1937 till Kungl. Majit ingivna utredning angående

ikraftträdandet av undervisningsplanen för slöjd för gossar och hushållsgöromål

föreslog överstyrelsen, att undervisningen i hushållsgöromål skulle

göras i full utsträckning obligatorisk från och med läsåret 1941/42. Frågan

om den framtida organisationen av denna undervisning är dock ännu svävande.

Från riksdagens sida föreligger blott ett allmänt uttalande om angelägenheten

av att de praktiska ämnena och särskilt hushållsundervisningen

beredes ökat utrymme i realskolan (riksdagens skrivelse 1939: 355).

Överstyrelsen utgår från att undervisningen i hushållsgöromål även under

läsåret 1946/47 skall vara frivillig på de allmänna linjerna men obligatorisk

på handelslinjerna. Då till nästa läsår nya praktiska linjer sannolikt äro att

emotse, bör en ökning av den obligatoriska undervisningen beräknas med

åtminstone 8 veckotimmar. För de kommunala mellanskolor, som stå under

förstatligande, beräknas 28 veckotimmar. I övrigt torde ämnet befinna sig

på jämn frammarsch vid läroverken och kunna påräkna ökad anslutning

även på orter, där det är helt frivilligt. Överstyrelsen anser sig dock icke böra

för dessa behov begära mer än 50 veckotimmar.

Vaktmästarpersonalen.

Antalet extra ordinarie vaktmästarbefattningar vid de allmänna läroverken

fastställdes av 1939 års lagtima riksdag till 34. Under de tre senaste budgetåren

har antalet å ena sidan ökats med 9 och å andra sidan minskats med

3. Totala antalet är alltså för närvarande 40, varav 1 tillhör lönegraden Eo 7

och de övriga lönegraden Eo 5. Kostnaderna för samtliga dessa tjänster och

för erforderliga vikarier å ordinarie tjänster beräknar skolöverstyrelsen till

154 400 kronor. Vid bifall till överstyrelsens i det föregående berörda förslag

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr Ut2.

om omändring av en extra ordinarie vaktmästar^anst vid högre allmänna

läroverket i Skellefteå till ordinarie kan detta belopp minskas med 2 700 kronor.

Å andra sidan har överstyrelsen förordat inrättandet av en ny extra

ordinarie vaktmästartjänst vid ett vart av högre allmänna läroverken i

Eslöv, Haparanda och å Kungsholmen i Stockholm samt vid samrealskolan

i Mjölby; kostnaderna härför skulle belöpa sig till 10 500 kronor. Delpostens

slutsumma skulle sålunda komma att utgöra (154 400 — 2 700 -f—j—

10 500 =) 162 200 kronor eller i runt tal 162 000 kronor.

Till stöd för förslaget om inrättande av nya extra ordinarie vaktmästartjänster

har överstyrelsen bland annat anfört följande.

En jämförelse mellan högre allmänna läroverket i Eslöv och andra högre

allmänna läroverk med fullständigt gymnasium å såväl latin- som reallinjen

visar, att det visserligen finnes fem högre allmänna läroverk med ungefär

lika stort eller större elevantal än högre allmänna läroverkets i Eslöv, som

endast ha en ordinarie och ingen extra ordinarie vaktmästartjänst. Men å

andra sidan finnas fem högre allmänna läroverk av samma eller mindre

storleksordning, som lia två ordinarie eller en ordinarie och en extra ordinarie

tjänst. Då därjämte en örn- och tillbyggnad av läroverksbyggnaden i

Eslöv blev färdig 1941 med åtföljande ökning i arbetet för vaktmästarpersonalen,

anser överstyrelsen starka skäl föreligga för inrättandet av ännu en

statlig vaktmästarbefattning vid läroverket.

Något ogynnsammare ställer sig jämförelsen för högre allmänna läroverket

i Haparanda på grund av det något mindre elevantalet. Då emellertid en

ny läroverksbyggnad skall tagas i bruk och denna torde medföra avsevärd

ökning i vaktmästarpersonalens göromål, synes överstyrelsen även här skäl

föreligga för upprättandet av en ny statlig vaktmästarbefattning.

En jämförelse med övriga färdigbildade realskolor visar, att 11 realskolor

med mindre eller ungefär lika stort elevantal som samrealskolan i Mjölby

ha en ordinarie eller extra ordinarie vaktmästare. Endast 5 realskolor med

större elevantal sakna statligt anställd vaktmästare. Överstyrelsen anser

starka skäl föreligga för att en statsanställd vaktmästartjänst inrättas vid

samrealskolan i Mjölby.

Överstyrelsen anser emellertid liksom i föregående petita att nyinrättade

vaktmästartjänster icke omedelbart böra göras till ordinarie utan till att

börja med besättas med extra ordinarie innehavare.

Överstyrelsen får anmäla en från högre allmänna läroverket å Kungsholmen

i Stockholm till överstyrelsen inkommen framställning örn förstärkning

av den vid läroverket förefintliga vaktmästarpersonalen. Framställningen

avser nyinrättande vid läroverket av en ordinarie eller eventuellt en extra

ordinarie vaktmästartjänst. Skolan förfogar för närvarande över två ordinarie

vaktmästarbefattningar, en i lönegraden A 7 och en i lönegraden A 6.

Då intet allmänt läroverk överhuvud har tre ordinarie vaktmästartjänster,

torde i detta fall endast inrättande av en extra ordinarie befattning böra

övervägas. Omfattningen av vaktmästarsysslorna vid högre allmänna läroverket

å Kungsholmen är avsevärd, ej minst på grund av den till läroverket

förlagda statens aftonskola, och är fullt jämförbar med omfattningen av

vaktmästarpersonalens göromål vid sådana läroverk, för närvarande 12 till

antalet, som förfoga över två ordinarie och en extra ordinarie heltidstjänst.

Lärjungeantalet vid läroverket uppgår innevarande läsår till 898 och antalet

klassavdelningar, aftonskolans inräknade, till 40.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Martts proposition nr lfp2.

Överstyrelsen finner sålunda behovet av den nya vaktmästartjonsten till

fullo styrkt och hemställer om inrättande vid läroverket av en statlig extra

ordinarie vaktmästarbefattning i lönegraden Eo 5.

Statskontoret, som icke velat motsätta sig bifall till överstyrelsens förslag,

har i detta sammanhang anfört följande.

Vad angår överstyrelsens hemställan örn inrättande av nya extra ordinarie

vaktmästarbefattningar får statskontoret erinra, att ett förslag om indragning

av ljus- och vedkassoma vid läroverken samt överflyttande av kassornas

uppgifter till statsverket från och med budgetåret 1943/44 icke kommit

att genomföras. Såsom framgår av propositionen 1944:207 (sid. 105—

106) ansåg emellertid föredragande departementschefen skäligt, att läroverkens

extra personal, i den mån så vore möjligt, efter någon tid bereddes möjlighet

att erhålla en fastare, med pensionsrätt förenad anställning. Detta uttalande

föranledde icke någon erinran från riksdagens sida. På grund härav

ha i enstaka fall, där särskilda skäl förelegat, inrättats icke-ordinarie vaktmästar^''änster

vid läroverken.

Vid genomförande av löneregleringar för vaktmästarpersonalen i förenämnd

ordning bör uppmärksammas, att i vissa fall den därmed förenade överflyttningen

av avlöningskostnaderna för dylik personal från ljus- och vedkassan

till statsverket kan medföra en icke avsedd förmånsställning i ekonomiskt

avseende för vederbörande läroverk. Härvid kan i allmänhet bortses från de

fall, då kassan på grund av sin svaga ekonomiska ställning erhåller särskilt

bidrag av statsmedel för bestridande av ifrågakommande utgifter. Vad angår

de läroverk, vid vilka nu föreslagits nyinrättande av extra ordinarie vaktmästarbefattningar,

må framhållas, att överstyrelsen beslutat att för höstterminen

1945 tilldela ljus- och vedkassorna vid läroverken i fråga följande

bidrag av statsmedel, nämligen kassan vid högre allmänna läroverket å

Kungsholmen i Stockholm 6 000 kronor och kassorna vid läroverken i Eslöv

och Haparanda 2 000, respektive 2 400 kronor, under det att kassan vid

samrealskolan i Mjölby icke synes hava kommit i åtnjutande av dylikt bidrag.

Storleken av vaktmästarnas löneförmåner framgår icke av handlingarna

i ärendet. Statskontoret vill icke motsätta sig ett tillmötesgående av

framställningen. I anslutning till vad nyss anförts håller ämbetsverket dock

före, att i de fall, då vaktmästarnas nuvarande löneförmåner överstiga

ifrågakommande statsbidrag till ljus- och vedkassan, såsom villkor för löneregleringen

bör uppställas, att till statsverket inlevereras sålunda förekommande

överskott.

Heltidsanställda skolsköterskor.

För närvarande finnas vid de allmänna läroverken 9 heltidsanställda skolsköterskor,

placerade i lönegraden Ex 7. Av dessa äro 5 avsedda för läroverken

i Stockholm och Lidingö, 2 för läroverken i Göteborg, 1 för läroverken

i Hälsingborg och Höganäs och 1 för läroverken i Malmö. Slcolöverstyrelsen

har hemställt, dels att ifrågavarande 9 tjänster måtte uppföras på extra ordinarie

stat i lönegraden Eo 7, dels ock att en ny skolskötersketjänst i lönegraden

Ex 7 måtte inrättas vidi läroverken i Stockholm. Överstyrelsen har härom

anfört huvudsakligen följande.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$.

I framställning den 9 oktober 1943 angående rationalisering och utbyggnad

av skolhälsovården, utförligt refererad i propositionen 1944: 193, föreslog

skolöverstyrelsen i fråga om hälsovården vid de allmänna läroverken bland

annat heltidsanställning av 9 skolsköterskor med placering i lönegraden Ex 7.

För de sålunda ifrågasatta 9 sköterskorna föreslog överstyrelsen vidare,

att de efter två års väl vitsordad tjänstgöring skulle erhålla extra ordinarie

anställning.

I likhet med statsutskottet hade riksdagen intet att erinra mot den av

departementschefen efter överstyrelsens förslag förordade löneställningen,

Ex 7, för de 9 sköterskor, som avsågos skola anställas på heltid. Riksdagen

förutsatte emellertid, i anslutning till vad skolöverstyrelsen därutinnan anfört,

att tjänsterna efter viss kortare tid, exempelvis 2 år, förenades med pensionsrätt.

Riksdagen utgick därvid ifrån att Kungl. Majit skulle finna skäl

att på därom gjord framställning medgiva, att nämnda två år måtte i den

utsträckning, som plägade ske, tillgodoräknas såsom tjänstår för erhållande

av pension.

I skrivelse till överstyrelsen den 21 juni 1945 har svensk sjuksköterskeförening

hemställt, att heltidstjänstgörande skolsköterskor, anställda såsom extra

tjänstemän i lönegraden Ex 7, måtte överföras på extra ordinarie stat samt

att de därvid måtte få tillgodoräkna sig för pension den tidigare anställningen

som extra skolsköterskor.

Vad beträffar denna ansökan, i vad den avser tillgodoräknande av nämnda

två tjänstår för erhållande av pension, torde den icke redan nu böra bli föremål

för Kungl. Maj:ts prövning och avgörande. Däremot får överstyrelsen,

under åberopande av det ovan citerade riksdagsuttalandet, hemställa, att i

stället för nuvarande sköterskebefattningar i Ex 7 nio extra ordinarie befattningar

i lönegraden Eo7 från och med budgetåret 1946/47 måtte inrättas

vid de allmänna läroverken för anställande av 9 skolsköterskor med

heltidstjänstgöring. Kostnaden för dessa befattningar torde, med vederbörliga

pensionsavdrag men bortsett från nu utgående tillägg, uppgå till

(5 X 3 300 + 2 X 3 084 + 2 976 + 2 868 =) 28 512 eller, avrundat till närmaste

hundratal, 28 500 kronor.

Överstyrelsen får även anmäla två till överstyrelsen ingivna framställningar

av rektor vid högre allmänna läroverket för gossar å Södermalm och av rektor

vid högre allmänna läroverket i Bromma i Stockholm angående utökning av

den anställda sköterskepersonalen. För närvarande tjänstgör en heltidsanställd

skolsköterska vid högre allmänna läroverket för gossar och högre allmänna

läroverket för flickor å Södermalm, Katarina realskola och Enskede samrealskola

i Stockholm, vilkas sammanlagda elevantal uppgår till 2 261. En annan

heltidsanställd sköterska tjänstgör vid högre allmänna läroverket i Bromma,

Vasa realskola och samrealskolan i Ängby i Stockholm med tillhopa 2 080

lärjungar. Arbetsbördan för dessa båda skolsköterskor har visat sig för dryg,

icke minst med hänsyn till att tjänstgöringen för var och en är splittrad på

flera skilda läroverk, av vilka vissa äro belägna på stort avstånd från varandra.

Överstyrelsen finner en utökning av skolsköterskepersonalen vid de nämnda

läroverken synnerligen väl motiverad och får därför i princip tillstyrka framställningarna.

Det sammanlagda lärjungeantalet vid de ifrågavarande 7 läroverken,

för närvarande 4 341, ger vid handen, att behov av ytterligare en heltidsanställd

skolsköterska föreligger. Alternativt kan man tänka sig, att dennas

tjänstgöring uppdelades på två deltidsanställda sköterskor. Överstyrelsen

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 11+2.

vill för sin del föreslå, att ytterligare en heltidstjänst i lönegraden Ex 7 inrättas

vid de allmänna läroverken i Stockholm.

Sammanlagda kostnaden för heltidsanställda skolsköterskor har överstyrelsen

vid bifall till sina förslag här ovan beräknat till i runt tal 32 000 kronor.

I detta sammanhang har överstyrelsen gjort följande framställning rörande

handläggningen av ärenden angående återlösning av tid, varunder undervisningen

varit inställd på grund av smittsam sjukdom:

I detta sammanhang får överstyrelsen hemställa, att ärenden angående

återlösning av tid, under vilken undervisningen varit inställd på grund av

smittsam sjukdom, måtte från och med instundande budgetår överlämnas till

överstyrelsen för prövning och avgörande. Enligt de nu gällande bestämmelserna

i detta hänseende, vilka återfinnas i kungörelsen 1918: 1104, och vilka

medgivits av 1918 års urtima riksdag (skrivelse nr 18), äger Kungl. Maj:t

besluta örn återlösning i här ifrågavarande fall. Då dessa fåtaliga ärenden

icke torde vara av sådan vikt, att de böra hänskjutas till Kungl. Maj:t —

överstyrelsen erinrar örn att överstyrelsen under de sistförflutna åren haft att

besluta i återläsningsärenden av betydligt större omfattning — får överstyrelsen

hemställa, att Kungl. Maj:t ville utverka riksdagens medgivande

till att de från och med den 1 juli 1946 överlämnas till överstyrelsen för prövning

och avgörande.

Statskontoret har avstyrkt överstyrelsens förslag beträffande de heltidsanställda

skolsköterskorna samt anfört följande. I

I anledning av den begärda utökningen av antalet heltidstjänstgörande

skolsköterskor vid de allmänna läroverken i Stockholm må beaktas, att den

nuvarande skolhälsovårdens organisation vid de läroanstalter, om vilka i ärendet

är fråga, synes vara mindre tillfredsställande. Sålunda ha i fall, då heltidsanställd

sköterska tjänstgör vid ett flertal läroverk, organisatoriska svårigheter

förekommit vid genomförande av de årliga läkarundersökningarna av

eleverna. Exempelvis ha de undersökningar, vilka enligt gällande bestämmelser

skola äga rum vid höstterminens början, vid några läroanstalter måst uppskjutas

till en senare tidpunkt. Härtill kommer, att vid tjänstgöringens planläggning

hänsyn givetvis måst tågås till de långa avstånden mellan skolorna.

Angivna förhållanden bestyrka enligt statskontorets mening ohållbarheten

hos det nu tillämpade systemet med heltidstjänstgörande sköterskor. I stället

bör — såsom ämbetsverket tidigare hävdat — skolsköterskor med deltidstjänstgöring

tagas i anspråk för den skolhygieniska verksamheten i större

utsträckning än som nu sker med hänsyn till de avsevärda fördelar, vilka

ur såväl organisatorisk som ekonomisk synpunkt äro förbundna med en sådan

anordning. Ämbetsverket finner sig därför böra bestämt motsätta sig en utökning

av antalet heltidsanställda sköterskor vid de allmänna läroverken och

får för sin del i stället förorda, att, därest behov av ytterligare arbetskraft

för ifrågavarande verksamhet skulle befinnas erforderlig, detta behov tillgodoses

genom anställande av deltidstjänstgörande sköterskor. I enlighet härmed

torde med överförandet till extra ordinarie stat av de för närvarande

till lönegraden Ex 7 hänförliga befattningarna såsom skolsköterskor tills vidare

böra anstå.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

56 Kungl. Maj:ts proposition nr lJf.%.

Särskilda, ersättningar för vissa extra arbeten.

Skolöverstyrelsen har beräknat oförändrat belopp, 1 000 kronor, för detta

ändamål.

Sammanfattning.

Skolöverstyrelsens förslag innebär sammanfattningsvis, att till avlöningar

till icke-ordinarie personal för nästa budgetår skulle erfordras följande belopp,

nämligen för

Icke-ordinarie ämneslärare ..........................

» » tecknings-, musik- och gymnastiklärare

» » övningsskollärare......................

» » lärare i manlig slöjd ..................

» » lärare i kvinnlig slöjd..................

» » lärare i hushållsgöromål................

» » vaktmästare .........................

Heltidsanställda skolsköterskor.......................

Särskilda ersättningar för vissa extra arbeten...........

kronor 5 251 000

» 1 091 000

» 6 000

» 259 000

» 214 000

» 92 000

» 162 000

» 32 000

» 1 000

Summa kronor 7 108 000.

Vid anslagsberäkningarna har hänsyn tagits till den ungefärliga inverkan

på läroverkens avlöningsanslag, som det fortsatta förstatligandet av kommunala

mellanskolor under nästa budgetår kan väntas medföra.

Skolöverstyrelsens beräkningar av anslagsbehovet för avlöning av icke-ordinarie

personal utmynna, i den mån de icke hänföra sig till sådana förslag,

som jag redan i det föregående avvisat, i en hemställan om höjning av ifrågavarande

anslagspost med 647 000 kronor till 7 108 000 kronor. Av ökningen

belöper sig ett belopp av i runt tal 400 000 kronor på vikarier. Som av den

föregående redogörelsen framgår, har överstyrelsen ansett sig böra räkna med

250 vikarier eller samma antal som faktiskt förefanns den 20 mars 1945. Med

hänsyn emellertid till den inverkan på vikariebehovet, som den vid nämnda

tidpunkt förefintliga försvarsberedskapen kan antagas ha haft, torde ifrågavarande

belopp kunna sänkas med 150 000 kronor.

I övrigt hänför sig den angivna höjningen av icke-ordinarieposten dels till

automatisk ökning av antalet undervisningstimmar i övningsämnen till följd

av läroverksorganisationens utvidgning och dels till vissa särskilda av överstyrelsen

framlagda förslag, vilka givit mig anledning till följande erinringar

och uttalanden.

I det föregående har jag icke helt biträtt överstyrelsens förslag örn inrättande

av nya ordinarie tjänster, varför anslagsbehovet till avlöningar åt ickeordinarie

tjänstemän i någon mån ökas. Jag uppskattar denna ökning till i runt

tal 50 000 kronor. Å andra sidan medför det föreslagna återbesättandet av en

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 1J+2.

lektoistjänst vid högre allmänna läroverket i Uppsala en minskning av arn

slagsbehovet med omkring 6 000 kronor.

I fråga örn den inverkan på förevarande anslagspost, som det avsedda förstatligandet

av ytterligare ett antal kommunala mellanskolor kommer att

medföra, kunna detaljerade beräkningar icke göras, förrän det fastställts, vilka

läroanstalter, som skola omorganiseras. På grund härav bör såväl antalet ickeordinarie

ämneslärare med full tjänstgöring — utom vikarier — som antalet

veckotimmar i de olika övningsämnena, i den män förstatligandet så kräver,

kunna överskridas.

Vid bifall till mitt förslag i det föregående om inrättande av nya ordinarie

ämneslärartjänster och till mitt ställningstagande i fråga om upphävande av

vissa besparingsåtgärder skulle enligt överstyrelsens beräkningar under nästa

budgetår av icke-ordinarie ämneslärare komma att bestridas en undervisning,

uppgående till ett sådant timantal, att den skulle motsvara 593 lärare med full

tjänstgöring. I själva verket torde emellertid endast omkring 500 lärare erhålla

full tjänstgöring — såsom extra ordinarie adjunkter, extra lärare eller

biträdande lärare — medan den återstående undervisningen skulle bestridas av

timlärare. Det bör framhållas, att av tekniska skäl viss del av undervisningen

alltid måste bestridas på sistnämnda sätt. För lärare med full tjänstgöring

finnas för närvarande 320 extra ordinarie adjunkts- och 36 extra ordinarie

ämneslärarinnetjänster. Som av den föregående redogörelsen framgår, har Sveriges

yngre läroverkslärares förening anhållit om ökning av antalet extra ordinarie

adjunktstjänster till 400. Vad ovan anförts giver vid handen, att en

ökning av dessa tjänsters antal icke är nödvändig för ett bibehållande av den

nuvarande proportionen mellan extra ordinarie och övriga icke-ordinarie lärare.

Däremot synes det befogat, att som ett led i strävandena att förbättra

läroverkslärarnas ställning bereda de icke-ordinarie ämneslärarna utsikter att

i ännu större utsträckning än för närvarande är möjligt erhålla en fastare med

pensionsrätt förenad anställning. Detta torde emellertid icke lämpligen kunna

ske i den utsträckning föreningen föreslagit. Jag förordar, att antalet extra

ordinarie adjunktstjänster ökas med 30 till 350. Merkostnaderna härför kunna

beräknas till i runt tal 25 OOO kronor.

Från och med! innevarande budgetår ha 1933 års tim- och undervisningsplaner

i ämnet manlig slöjd partiellt genomförts, i det att undervisningen i

detta ämne gjorts obligatorisk i första klassen av den 5-åriga realskolan.

Överstyrelsen har nu föreslagit enahanda åtgärd beträffande andra klassen

av samma realskola. Med hänsyn till vad överstyrelsen anfört örn angelägenheten

av att jämställdhet i fråga om slöjdundervisningen åstadkommes mellan

lärjungarna i den 4-åriga och den 5-åriga realskolan biträder jag förslaget.

Överstyrelsen torde alltjämt böra erhålla bemyndigande att i de fall, då hinder

ur lokalsynpunkt möta för förslagets genomförande, medgiva uppskov med

tillämpandet av hithörande bestämmelser. Däremot är jag, efter samråd med

1941 års lärarlönesakkunniga, alltjämt icke beredd att tillstyrka förslaget örn

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 1J+2.

inrättandet av extra ordinarie lärarbefattningar i manlig slöjd. En minskning

av anslagsbehovet med omkring 1 500 kronor uppstår härigenom.

Jag är icke heller beredd att för närvarande tillstyrka ett återupptagande

av medelsanvisningen för frivillig undervisning i kvinnlig slöjd, vilket medför

en ytterligare minskning av anslagsposten med i runt tal 8 000 kronor.

Ja.g biträder förslaget om inrättande av extra ordinarie vaktmästarbefattningar

vid högre allmänna läroverken i Eslöv, Haparanda och å Kungsholmen

i Stockholm samt vid samrealskolan i Mjölby. Statskontorets i detta

sammanhang framförda förslag anser jag mig icke böra biträda med hänsyn

till att ljus- och vedkassornas ställning inom en nära framtid torde komma

att upptagas till övervägande i samband med frågan om bibehållande av

terminsavgifterna vid de allmänna läroverken.

I enlighet med riksdagens uttalande i samband med inrättandet vid de

allmänna läroverken av 9 befattningar som heltidsanställda skolsköterskor förordar

jag, att dessa befattningar, nu i lönegraden Ex 7, uppföras på extra

ordinarie stat i samma lönegrad. Däremot anser jag mig icke för närvarande

böra biträda överstyrelsens till 2 500 kronor kostnadsberäknade förslag om anställande

av ytterligare en heltidsanställd skolsköterska vid Stockholms-läroverken.

Därest de vid dessa läroverk heltidsanställda sköterskornas arbetsbörda

befinnes för stor, synes en omreglering av deras fördelning å olika läroverk

böra vidtagas och deltidsanställda sköterskor i stället anlitas i större

utsträckning. Jag vill i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av ett

ordnat samarbete i fråga om skolhälsovården inom olika slag av skolor å

samma ort i syfte att rationellt utnyttja tillgänglig arbetskraft.

Jämlikt den i enlighet med riksdagens beslut utfärdade kungörelsen

1918: 1104 skola ärenden rörande återlösning av tid, under vilken undervisningen

varit inställd på grund av smittsam sjukdom, avgöras av Kungl. Maj:t.

Jag är ense med överstyrelsen därom, att avgörandet av ifrågavarande ärenden

från och med budgetåret 1946/47 bör uppdragas åt skolöverstyrelsen. Det

torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela i ämnet erforderliga bestämmelser.

Med hänsyn till vad jag i samband med beräkningen av medelsbehovet

under anslagsposten tili avlöningar till ordinarie tjänstemän anfört rörande tillsättandet

av de av mig förordade nya ordinarie tjänsterna torde förevarande

anslagspost böra ökas med ett belopp av 400 000 kronor.

Jag vill i detta sammanhang erinra, att Kungl. Majit genom beslut den 22

februari 1946 anvisat 160 kronor ur åttonde huvudtitelns reservationsanslag

till extra utgifter för anordnande försöksvis av särskild undervisning för ordblinda

vid samrealskolan i Ängby i Stockholm. Jag förutsätter att, därest

det även för framtiden skulle visa sig behövligt att anordna dylik undervisning,

erforderliga kostnader skola få bestridas från förevarande anslagspost.

I övrigt ha överstyrelsens anslagsberäkningar icke givit mig anledning till

erinran. Vid bifall till vad jag sålunda förordat torde anslagsposten för nästa

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 143-

budgetår böra uppföras med (7 108 000 — 150 000 + 50 000 — 6 000 +

+ 25 000 — 1 500 — 8 000 — 2 500 + 400 000 =) 7 415 000 kronor, vilket

innebär en höjning med 954 000 kronor.

e) Rörligt tillägg. Särskilda uppbördsmedel.

Anslagsposten till rörligt tillägg är nu uppförd med 4 184 800 kronor. För

nästa budgetår torde den böra beräknas till 4 534 300 kronor (+ 349 500

kronor).

I avlöningsstaten för de allmänna läroverken äro nu uppförda särskilda uppbördsmedel

till ett belopp av 926 600 kronor. Någon ändring av detta belopp

ifrågasätter jag icke.

f) Sammanfattning.

Vad jag i det föregående föreslagit innebär, att anslaget till Allmänna läroverken:

Avlöningar för nästa budgetår skulle uppföras med (22 790 000 +

-f 722 300 + 7 415 000 + 4 534 300 — 926 600 =) 34 535 000 kronor, vilket

innebär en anslagshöjning med 2 213 000 kronor.

2. Anslaget till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa

kommunala gymnasier.

Detta anslag är för närvarande uppfört med 12 000 kronor, varav 6 000

kronor beräknats för vartdera kommunala gymnasiet i Arvika och Söderhamn.

Skolöverstyrelsen, som hemställt om inrättande av statliga gymnasier i

nämnda städer, har i händelse av bifall till detta förslag icke ifrågasatt någon

medelsanvisning under ovanstående rubrik.

I anslutning till mitt ställningstagande i det föregående till frågan om inrättande

av statliga gymnasier i Arvika och Söderhamn torde förevarande

anslag för nästa budgetår böra uppföras med (15 000 + 15 000 =) 30 000

kronor, innebärande en höjning med 18 000 kronor.

3. Förslagsanslaget till Vissa kostnader för

student- och realexamina.

Dessa kostnader bestredos tidigare medelst inflytande examensavgifter,

vilka icke redovisades över riksstaten. Redovisningen av inkomster och utgifter

såväl i fråga om studentexamens- som realexamensmedlen sker från och

med budgetåret 1942/43 över riksstaten. Utgiftsanslaget är för innevarande

budgetår uppfört med 257 000 kronor och disponeras sålunda:

Departe
mentschefen
-

Departe
mentschefen.

Departe
mentschefen.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr lJt2.

1. Arvoden åt sakkunniga för uppgörande och bearbetning

av förslag till examensarbeten...................... kronor 9 000

2. Arvoden för granskning av examensarbeten i realexamen

och praktisk realexamen .......................... » 16 000

3. Övriga utgifter, förslagsvis ........................ » 232 000

Anni.: Ur förestående anslagspost skola bestridas kostnader för ombud,

som av skolöverstyrelsen förordnas att vid enskild läroanstalt

övervaka och leda realexamen, för censorer samt för gransknings- och

examensnämnder i enlighet med bestämmelser, som äro eller må varda

av Kungl. Majit meddelade.

Summa kronor 257 000.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om höjning av förevarande

anslag med 64 500 kronor. Ökningen hänför sig till av överstyrelsen

framlagda förslag örn höjning av arvodena till censorer i studentexamen

under vårterminen och om utsträckt användning vid realexamen för privatister

av gransknings- och examensnämnder.

Vidare har överstyrelsen i detta sammanhang föreslagit ändrade bestämmelser

rörande erläggande av avgifter vid student- och realexamina.

Beträffande överstyrelsens förslag inhämtas av handlingarna i huvudsak

följande.

Arvodena till censorer i studentexamen.

För närvarande utgår arvode åt av Kungl. Majit förordnad censor vid

studentexamen med 1 400 kronor för tjänstgöring under vårterminens examensperiod

och med 400 kronor för tjänstgöring under höstterminens examensperiod.

Efter framställning i ämnet av 10j5 års censor skollegium har skolöverstyrelsen

föreslagit, att arvodet för vårterminens tjänstgöring måtte höjas till

1 800 kronor. Överstyrelsen har anfört:

Överstyrelsen anser sig kunna vitsorda, att 1933 års läroverksstadgas

bestämmelser för studentexamen, som tillämpats sedan år 1935, gjort censorernas

arbete tyngre och mera tidsödande än vad tidigare varit fallet.

Däremot torde i detta sammanhang ökningen i examinandernas antal ej

kunna anföras som ett särskilt skäl för höjning av arvodet, då samtidigt

antalet censorer ökats. De för censorerna ogynnsamma verkningarna från

och med år 1930 av 1929 års resereglemente kunna ej heller bestridas. Med

hänsyn till ovannämnda omständigheter och framför allt till den starka

sänkning av penningvärdet, som inträtt sedan år 1930, finner överstyrelsen

det nu ofrånkomligt, att arvodet till censor för vårens studentexamina höjes

med det föreslagna beloppet till 1 800 kronor. För studentexamina under

vårterminen 1945 voro 57 censorer förordnade. Den ifrågasatta höjningen

av arvodet till censor för vårterminens studentexamen skulle alltså draga

en kostnad av 57 X 400 kronor =: 22 800 kronor.

Statskontoret har avstyrkt framställningen och anfört:

Skolöverstyrelsen har motiverat sitt förslag till höjning av censorsarvodet

för vårterminens examina från 1 400 kronor till 1 800 kronor främst

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts ''proposition nr linned

den starka sänkning av penningvärdet, som inträtt sedan år 1930. I

anledning härav må erinras, att år 1921, då levnadskostnaderna voro lika

höga som för närvarande, motsvarande arvode utgick med lägre belopp än

nu eller endast 1 200 kronor. Arvodet för höstterminens examina utgjorde

samtidigt 400 kronor. Under hänvisning härtill och under erinran om att

statsmakterna principiellt ställt sig avvisande till frågor om uppräkning av

ersättningar för bisysslor avstyrker statskontoret framställningen i denna

del.

Gransknings- och examensnämnder.

Nuvar ande ordning. Anordningen med granskningsnämnd för

bedömande av de skriftliga proven och examensnämnd för verkställande av

den muntliga prövningen har sedan år 1914 tillämpats beträffande studentexamen

för privatister. Från och med vårterminen 1945 har motsvarande

anordning i viss utsträckning införts jämväl beträffande realexamen för

privatister, i det att i Malmö inrättats en nämnd av vartdera slaget för

sådana elever, som skolöverstyrelsen bestämmer. [Enligt överstyrelsens

bestämmelse skola dessa nämnder avses för de realexamensprivatister, som

utgå från de s. k. Robertsforsskolorna (jfr 1944 års åttonde huvudtitel, sid.

345 ff.).

Överstyrelsens förslag. Överstyrelsen har till en början lämnat

följande allmänna orientering rörande privatistväsendets utveckling i realexamen

m. m.

Antalet privatister i realexamen har under de senaste åren ökat synnerligen

kraftigt, vilket framgår av nedanstående siffror. Till privatisternas

realexamen anmälde sig år 1935 626, år 1940 686, år 1941 814, år 1942 870,

år 1943 1906, år 1944 1 010 och läsåret 1944/45 1 204■ Av de till examen anmälda

bruka cirka 10 procent återtaga sina ansökningar eller utebli från den

skriftliga prövningen. Med dessa siffror för ögonen torde man ej kunna förneka,

att det föreligger ett trängande behov av radikala åtgärder för att bemästra

ett examinationsproblem, som redan blivit många läroverk övermäktigt,

åtminstone om gällande bestämmelser för den muntliga prövningen skola

skrupulöst iakttagas. Än bekymmersammare ter sig läget, om man, såsom

rimligt är, söker ställa en prognos för de närmaste årens utveckling på

detta område. Det är nämligen så långt ifrån, att man kan räkna med

någon stagnation i fråga örn antalet privatister i realexamen, att fastmer

starka skäl tala för en konstant ökning.

Privatisterna i realexamen liksom i studentexamen utgöras i huvudsak

av sådan ungdom, som antingen bedrivit sina studier vid skolor, som sakna

examensrätt, eller begagnat sig av s. k. korrespondensundervisning. Det äldsta

korrespondensinstitutet är Hermods i Malmö, som grundades år 1898.

Läsåret 1942/43 avlade 63 Hermodselever realexamen. Betydligt yngre är

NKI-skolan i Stockholm, som emellertid hastigt förvärvat ett stort klientel,

som förbereder sig för avläggande av real- och studentexamen. Någon

statistik över antalet elever vid skolan, som avlagt real- eller studentexamen,

har dock ej publicerats.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr Jelinder

de senaste åren ha dessa båda korrespondensinstitut vid sidan av

sin ursprungliga verksamhet inrättat skolor med kombinerad korrespondensoch

muntlig undervisning. Hermods startade hösten 1941 ett nytt slag av

realskola i Robertsfors’ municipalsamhälle i Västerbottens län. I denna skoltyp

ombesörjes undervisningen genom korrespondens under personligt

överinseende av en av institutet tillsatt studieledare. De s. k. Robertsforsskolorna

utgjorde hösten 1944 46 med ett sammanlagt lärjungeantal av

829. Institutet har för skolor, anordnade enligt Robertsforssystemet, planerat

lärjungarnas arbete så, att de i gynnsamma fall kunna vara färdiga

att undergå realexamen efter 2V2 år. Det beräknas då, att de under 4 terminer

skola läsa in hela korrespondenskursen under studieledarens överinseende.

Den femte terminen bevistar lärjungen en vid institutet i Malmö

anordnad muntlig preparandkurs, som företrädesvis avser repetition och där

undervisning meddelas av ämneslärare. En realskola av Robertsforstyp

bygger på folkskolans sjätte klass. En av systemets grundidéer är, att man

på detta sätt skall kunna tillvarataga de verkliga studiebegåvningarna i

sådana trakter av vårt land, där möjligheterna till högre utbildning eljest

äro ogynnsamma. Även NKI-skolan startade under läsåret 1941/^ realskolor

med kombinerad korrespondens- och muntlig undervisning. Vårterminen

1944 voro 51 skolor av denna typ i verksamhet med ett sammanlagt

lärjungeantal av 849.

Den ytterligt snabba utveckling, som dessa realskolor med kombinerad

korrespondens- och muntlig undervisning redan från sitt första framträdande

kunnat uppvisa, kan enligt överstyrelsens uppfattning ej förbises,

när det gäller en rationell lösning av de problem, som realexamen med lärjungar

från enskild undervisning för närvarande skapar. Lösningen måste

vara sådan, att den får gynnsamma verkningar såväl för examinanderna

som för vårt undervisningsväsende i dess helhet, enkannerligen det statliga,

som nu handhar privatisternas realexamen.

Överstyrelsen framhåller därefter, att de skäl, varpå överstyrelsen i sina

anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 grundat sin framställning om inrättande

av särskilda examensnämnder för hermodsprivatisternas realexamen,

kunde — örn också ej med samma styrka — anföras för ett utsträckande

av nämndprincipen till samtliga privatisters realexamen. För examinanderna

måste vetskapen, att deras prestationer i såväl den skriftliga

som den muntliga prövningen bedömdes av därtill särskilt utsedda, för

uppgiften lämpade lärare, kännas betryggande. Samtidigt bereddes lärarna

vid de läroverk, som nu hårdast anlitades för privatisternas realexamen,

en välbehövlig lättnad i sina tjänsteåligganden, som måste inverka fördelaktigt

på omvårdnaden av det egna läroverkets alumner vid en tidpunkt

på läsåret, då dessa vore som bäst i behov därav. Slutligen vore det enligt

överstyrelsens uppfattning ett verkligt samhällsintresse, att de i examina

åsätta vitsorden så vitt möjligt gåve ett adekvat uttryck för examinandens

insikter och färdigheter. Erfarenheterna från gransknings- och examensnämnderna

för studentexamen gåve tydligt vid handen, att detta önskemål

komme att befordras genom nämndinstitutionen även i realexamen.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 14$.

I syfte att förenkla proceduren i granskning snämnden har överstyrelsen

föreslagit vissa ändringar i bedömningsförfarandet, varom överstyrelsen närmare

anfört följande.

Om överstyrelsen alltså anser sig böra föreslå, att särskilda nämnder införas

för samtliga privatisters realexamen, följer därav givetvis ej, att dessa

nämnder i allo skola utföra sitt arbete enligt nu gällande bestämmelser för

sådana nämnder. Redan med hänsyn till det stora antalet privatister i realexamen,

som ju, såsom förut påpekats, kan väntas ytterligare öka under de

närmaste åren, krävas sådana former för granskningen av de skriftliga

proven, att bedömningen kan utföras med minsta möjliga tidsutdräkt. Då

examensnämndernas för den muntliga prövningen antal och förläggning är

direkt beroende av resultatet i den skriftliga prövningen, synas åtgärder,

som äro ägnade att påskynda bedömningen av de skriftliga proven i granskningsnämnd,

vara erforderliga.

I de nuvarande granskningsnämnderna bedömas samtliga prov av minst

två lärare. Då de skriftliga proven före sitt insändande till granskningsnämnden

för närvarande blott rättas av en lärare vid läroverken men ej

bedömas av denne, är en 2-mans bedömning i granskningsnämnden givetvis

nödvändig. Överstyrelsen vill emellertid förorda, att den rättande läraren

i fråga om privatisternas skriftliga prov i realexamen får avgiva förslag

till vitsord för detsamma. I granskningsnämnd bör granskning och bedömning

av skriftligt prov i första hand utföras av en lärare. Där denne ej kan

biträda den rättande lärarens bedömning, tillkallar ordföranden ännu en

ledamot av nämnden för att taga del av provet, varefter nämndens vitsord

å provet av dessa ledamöter samfällt bestämmes. Kunna de båda granskningsmännen

icke enas, hänskjutes avgörandet till ordföranden, som därvid

åsätter provet antingen vitsord, som av någon av dessa ledamöter föreslagits,

eller det mellanliggande vitsord, han må bestämma.

För ett förenklande av granskningsproceduren i granskningsnämnd talar

även det förhållandet, att detta komme att nedbringa kostnaderna för sådan

nämnds verksamhet.

Enligt § lil läroverksstadgan i dess nu gällande lydelse äro ej blott de

lärare, som ha att granska och rätta de skriftliga proven i studentexamen

för läroverkets lärjungar, skyldiga att granska och rätta jämväl privatisternas

prov utan även andra lärare, som därtill av rektor förordnas. Då

denna bestämmelse är ägnad att utjämna arbetsbördan mellan lärarna vid

ett läroverk, varigenom rättningsarbetet kan utföras på en gång snabbare

och effektivare, vill överstyrelsen föreslå införande av en motsvarande skyldighet

för lärarna i realexamen för privatister.

Under erinran om att även antalet privatister i studentexamen befunne

sig i oavlåtligt stigande och att i anledning därav en motsvarande förenkling

av granskningsproceduren beträffande de skriftliga proven för dessa

privatister vore önskvärd, har överstyrelsen föreslagit, att de nyss förordade

ändrade grunderna för granskningsnämndernas verksamhet vid realexamen

måtte tillämpas även beträffande granskningsnämnden för studentexamen.

I fråga örn antalet granskningsnämnder i realexamen har överstyrelsen

framhållit följande.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 1^2.

Även om granskningsnämndernas arbete skulle komma att åtskilligt förenklas

genom det förslagsvis åsätta vitsordet å det skriftliga provet av den

rättande läraren, synes man dock redan nu i realexamen ha behov av mer

än en granskningsnämnd. Visserligen går därvid åtminstone teoretiskt något

av den eftersträvade enhetligheten i fråga om bedömningen förlorad.

Men detta får anses åtminstone i någon mån uppvägas av att man med

lokala nämnder snabbare kan slutföra arbetet. För att systemet skall fungera

friktionsfritt är ju också den snabbhet, varmed granskningsnämnd kan

fullgöra sin uppgift, av vital betydelse. Beträffande antalet granskningsnämnder

torde det vara mindre välbetänkt att nu fixera detsamma, då tillströmningen

av examinander kan förete betydande växlingar från år till

år och under de närmaste åren kan väntas väsentligt öka. Överstyrelsen

vill därför förorda, att överstyrelsen med hänsyn till det vid varje examenstillfälle

föreliggande behovet får bestämma granskningsnämndernas såväl

antal som sammanträdesorter.

Beträffande examensnämnder i realexamen har överstyrelsen framhållit,

att ett avsevärt antal sådana nämnder komme att erfordras och att antalet

och förläggningen komme att i stor utsträckning växla år från år. Då

antalet nämnder svårligen kunde bestämmas, förrän resultatet av den skriftliga

prövningen förelåge, hade överstyrelsen funnit lämpligt, att överstyrelsen

liksom beträffande granskningsnämnderna finge bestämma examensnämndernas

antal och sammanträdesorter.

För ernående av likformighet med studentexamen har överstyrelsen slutligen

i detta sammanhang föreslagit, att även privatist i realexamen finge

erhålla vitsord i musik samt gymnastik med lek och idrott.

Kostnadsberäkningar. Överstyrelsen har, vid bifall till sina

förslag, beräknat kostnaderna för granskningsnämnden i studentexamen samt

gransknings- och examensnämnderna i realexamen sålunda [inom parentes

angives ökning (-)-) respektive minskning (—) i förhållande till av överstyrelsen

för innevarande budgetår beräknade kostnader]:

Granskningsnämnden i studentexamen......kronor 9 000

Granskningsnämnderna i realexamen ....... » 11 880

Examensnämnderna i realexamen .......... » 42 600

Sekreterare och vaktmästare i gransknings
och

examensnämnder i realexamen....... » 5 000

Summa kronor 68 480

(_ 4 560)

(+ 9180)

(+ 33 100)

(+ 4 000)

(+ 41 720).

Statskontoret, som endast ansett sig kunna tillstyrka en utvidgning av

granskningsnämndsinstitutionen, har anfört bland annat följande.

Statskontoret vill fästa uppmärksamheten på att — såvitt ämbetsverket

kunnat finna — de huvudsakliga skälen för inrättande av gransknings- och

examensnämnd i Malmö voro, att examination annars svårligen kunde

ske i Malmö, då en väsentlig del av Hermods lärarpersonal rekryterades

från bland annat läroverken i Malmö, att examination i vanlig ordning

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Martts ''proposition nr liLfö.

skulle nödvändiggöra en fördelning av Robertsforsskoleleverna på icke

mindre än 5 examinationsorter samt att det vore av vikt, att erfarenheterna

från denna skolform samlades och tillgodogjordes skolväsendet med så

stor noggrannhet som möjligt. I detta sammanhang framhöll överstyrelsen

också, att den invändningen kunde riktas mot förslaget, att man i likformighetens

intresse borde inrätta examensnämnder för samtliga realexamensprivatister

(VIII ht 1944, s. 347). Den invändningen fann överstyrelsen

emellertid knappast fullt bindande. Det vore, yttrade överstyrelsen,

beträffande brevskoleeleverna ett speciellt klientel av lärjungar,''vilka i motsats

till den stora majoriteten av andra privatister väsentligen läst på egen

hand utan att ha åtnjutit förmånen av en på traditionellt sätt ordnad skolgång.

Andra grupper av privatister, till exempel en kull elever från en viss

högre folkskola etc., finge avlägga sin examen år efter år vid samma läroverk,

i vilket fall således examinatorerna finge en ganska ingående kännedom

om den avlämnade skolans undervisning och examensresultat och examinanderna

inbördes bleve bedömda efter enhetliga bedömningsgrunder.

I betraktande av vad överstyrelsen sålunda tidigare uttalat kan statskontoret

icke finna vad som nu anförts utgöra bärande skäl för helt bifall

till överstyrelsens förslag i detta avseende. Några närmare planer föreligga

icke heller beträffande förslagets realiserande. Det synes emellertid uppenbart,

att, därest önskvärd enhetlighet vid bedömningen av privatisteleverna

skall upprätthållas, antalet nämnder måste avsevärt begränsas. Detta

torde i fråga om granskningsnämnder icke medföra några mera påtagliga

nackdelar, vilket däremot måste bli fallet, därest examensnämnder skulle

inrättas för realexamensprivatister. Härav skulle nämligen sannolikt följa,

att eleverna i stor utsträckning komme att få längre resvägar än för närvarande

och därigenom förorsakas större resekostnader och i betydligt flera

fall än nu få vidkännas kostnader för logi å examinationsorten. Det oaktat

torde icke obetydliga merkostnader drabba statsverket bland annat för

nämndledamöternas resor. Till dessa kostnader ävensom till eventuellt uppkommande

kostnader för ersättningar för mistade löneförmåner har överstyrelsen

icke tagit hänsyn vid sina beräkningar. Under åberopande härav

får statskontoret avstyrka bifall till förslaget örn generellt införande av

examensnämnder för privatisternas realexamen. Däremot vill ämbetsverket

icke motsätta sig en utvidgning av granskningsnämndsinstitutionen.

Riksräkenslmpsverket har icke funnit anledning till erinran beträffande

överstyrelsens förslag.

Avgifter för student- och realexamina.

För närvarande erläggas av samtliga lärjungar en särskild avgift vid anmälan

till student- eller realexamen. Därutöver erläggas av privatister vissa

andra avgifter. Av efterföljande sammanställning framgå dels gällande grunder

för erläggande av avgifter i samband med real- och studentexamen, dels

ock av skolöverstyrelsen och statskontoret föreslagna ändrade grunder.

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr liz.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Nu gällande bestäm- melser

Skolöverstyrelsen

Statskontoret

Studentexamen.

1. Skolans egna elever:

Anmälningsavgift.

30:-

till statsverket

—

—

2. Privatister:

a) anmälningsavgift

30:-

till statsverket

b) skriftligt prov

115:- 115:—

till statsverket

till rektor o. lärare

(15:— till statsverket

( 23:— till rektor o.lärare

j 17:— till statsverket

( 23:— till rektor o. lärare

c) muntlig prövning

60:—

till statsverket

—

30:— till statsverket

i

Summa

120: —

för privatister

38:— för privatister

70:— för privatister

Realexamen.

1. Skolans egna elever:

Anmälningsavgift.

5:-

till statsverket

2. Privatister:

a) anmälningsavgift

5:—

till statsverket

b) skriftligt prov

10:—

till rektor o. lärare

110:— till statsverket

115:— till rektor o. lärare

15:— till rektor o. lärare

c) muntlig prövning

20:—

till rektor o. lärare

20:— till rektor o. lärare

(i Malmö till stats- verket)

Summa

35:-

för privatister

25:— för privatister

35:— för privatister

Skolöverstyrelsen har beträffande sitt förslag anfört bland annat följande.

För den skriftliga prövningen i realexamen för privatister erlägges nu en

avgift av 10 kronor (§ 82 morn. 3). Denna fördelas mellan rektor och de

lärare, som deltagit i bedömningen av de skriftliga proven. Den ersättning,

som härav utgår till den rättande läraren för ett vart skriftligt prov, blir

vid olika läroverk rätt varierande. De faktorer, som påverka ersättningsbeloppet,

äro rektors andel och avvägningen av ersättningen mellan den rättande

läraren och medbedömaren liksom mellan de skriftliga proven inbördes,

då vid många läroverk högre ersättning utgår för den svenska uppsatsen

till såväl den rättande läraren som medbedömaren än för de andra proven.

I det fall examinanden blott deltager i tre prov, blir givetvis det till

fördelning mellan lärarna disponibla beloppet något större. Slutligen kan

rektor i ömmande fall befria examinand från hälften av nämnda1 avgift utan

vederbörande lärares hörande, ehuru dessa få bära de ekonomiska konsekvenserna

härav.

För den skriftliga prövningen i studentexamen för privatister utgår den

till fördelning mellan rektor och de lärare, som rättat de skriftliga proven,

fastställda avgiften med 15 kronor (§ Ilo mom. 4). Här medgives ingen

nedsättning i avgiften på grund av examinandens ekonomiska situation.

Ersättningen kan dock bli rätt varierande för den rättande läraren beroende

på vilket belopp rektor innehåller för egen räkning, antalet ämnen i

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr Ut2. 67

den skriftliga prövningen och ersättningens avvägning mellan de skriftliga

proven inbördes.

Ersättningarna till rektor och examinatorer för den muntliga prövningen

i realexamen behöva icke avhandlas i detta sammanhang.

Det drag av godtycklighet, som onekligen vidlåder de nuvarande bestämmelserna

örn ersättning till rektor och vederbörande lärare i privatisternas

examina, bör enligt överstyrelsens bestämda uppfattning nu undanröjas.

Tydligt är, att ersättningens såväl obetydlighet som ojämnhet på många håll

skapar en lätt förklarlig irritation. Ersättningsbestämmelserna böra därför

så utformas, att ersättningen dels står i rimlig proportion till det arbete,

som påfordras, dels utgår med ett i varje särskilt fall bestämt belopp. I fråga

om bestämmandet av ersättningen till rektor och vederbörande lärare i den

skriftliga prövningen i realexamen och studentexamen synes det överstyrelsen,

som örn man lämpligen kunde utgå från de ersättningar, som utbetalas

för fyllnadsprövningar i real- och studentexamen, då dessa synas väl avvägda

(§§ 90 och 118). I båda dessa examina utgår vid fyllnadsprövning

ersättning till rektor med 5 kronor och till rättande lärare med 5 kronor för

varje skriftligt prov. Härvid må erinras örn att i fyllnadsprövning i realexamen

den rättande läraren jämväl har att sammanställa uppgiften för det

skriftliga provet, vilket ju ej är fallet vid privatisternas realexamen. Vad

beträffar ersättningen för fyllnadsprövning till rektor, avser densamma jämväl

bestyr i samband med den muntliga prövningen, då däremot muntlig

prövning även i privatisternas realexamen nu föreslås förlagd till särskilda

examensnämnder. Då de arbetsuppgifter, som enligt överstyrelsens förevarande

förslag åvila den rättande läraren av ett skriftligt prov i studentexamen,

äro desamma som i fyllnadsprövning till denna examen, anser sig

överstyrelsen också böra föreslå, att ersättningen till den rättande läraren

1 privatisternas studentexamen utgår med 5 kronor för varje skriftligt prov

utan någon differentiering av de olika proven inbördes. Enär omfånget av

de skriftliga proven i realexamen är mindre än i studentexamen, så att

2 studentexamensskripta kunna beräknas ungefär motsvara 3 realexamensskripta,

synes ersättningen till den rättande läraren i privatisternas realexamen

böra utgå med 3 kronor för varje skriftligt prov. Ersättningen till

rektor synes med hänsyn till begränsningen av hans arbetsuppgifter i jämförelse

med vid fyllnadsprövning kunna sättas till 3 kronor för såväl studentsom

realexamen.

De förslag överstyrelsen förut framlagt om inrättande av granskningsoch

examensnämnder även i privatisternas realexamen, ävensom örn förbättrade

grunder för ersättningen till de rättande lärarna i den skriftliga

prövningen i privatisternas real- och studentexamen (ika givetvis kostnaderna

för dessa examina. Enligt hittills vedertagna grunder skola kostnaderna

härför bestridas av examinandernas avgifter. Dessa avgifter, som i

realexamen utgå med inalles 35 kronor och i studentexamen med inalles

120 kronor, få emellertid, åtminstone i fråga örn studentexamen, anses så

betungande, att överstyrelsen ej vill ifrågasätta någon höjning av dessa avgifter.

Tvärtom finner överstyrelsen, att det nu finnes anledning upptaga

frågan örn särskilda examensavgifter rent principiellt böra erläggas. Som

skäl för deras bibehållande kan viii blott anföras, att de av ålder utgått för

alt täcka de utgifter, som det allmänna i kontrollerande syfte får ikläda sig.

Denna form av uttaxering synes dock förlegad för ett modernt betraktelse
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl, Maj:ts ''proposition nr 1/+2.

sätt. I en tid då frågan om slopande av terminsavgifterna till statsverket

för läroverkens lärjungar redan är aktuell, finnes det så mycket mindre anledning

att tveka inför ett slopande av examensavgifterna för dessa lärjungar.

När det gäller privatisterna, är frågan måhända mera komplicerad.

Förbises kan dock ej vid denna frågas bedömande, att privatisterna själva

få i huvudsak bära kostnaderna för sina studier, under det samhället får

draga nytta av deras utbildning. Rent principiellt anser sig därför överstyrelsen

kunna förorda slopande av examensavgifterna även för privatisterna.

Härvid måste emellertid tågås i betraktande, att örn avgifterna slopas

även för den skriftliga prövningen, detta antagligen till ingen nytta ökar

antalet deltagare i de skriftliga proven, då även mycket illa förberedda examinander

under sådana förhållanden kunna tänkas vilja göra ett försök.

Härigenom skulle granskningsnämndernas arbete ökas med ty åtföljande

stegring i kostnaderna för desamma. Av detta skäl vill överstyrelsen förorda,

att privatisternas avgifter för den skriftliga prövningen bibehållas, att

den del av denna avgift, som är avsedd för rektor och vederbörande lärare

avpassas efter de ersättningar, som överstyrelsen härför föreslagit, samt att

avgiften till statsverket för privatisternas skriftliga prövning i realexamen

bestämmes till 10 kronor mot 15 kronor i studentexamen med hänsyn till

realexamensprovens mindre omfattning. Då rektor och vederbörande lärare

böra vara tillförsäkrade full ersättning för de skriftliga proven även i realexamen,

synes någon nedsättning av denna avgift i motsats till vad nu är

fallet ej böra ifrågakomma. Avgiften till statsverket åter är icke av så stor

ekonomisk betydelse för examinanden, att ett administrativt förfarande,

som förutsätter prövning av examinandens ekonomiska ställning, därav kan

motiveras. Överstyrelsen anser sig således icke böra för närvarande förorda

något stadgande örn rätt till befrielse från de föreslagna examensavgifterna.

Avgifterna för privatister i realexamen, som för närvarande normalt utgöra

35 kronor eller i ömmande fall 15 kronor, skulle alltså utgöra 25 kronor,

och avgifterna för privatister i studentexamen, som för närvarande utgöra

respektive 120 kronor och 90 kronor, skulle utgöra 38 kronor, i båda fallen

under förutsättning att examinanden deltager i fyra skriftliga prov.

Inkomstberäkningar. Avgifterna till statsverket för real- och

studentexamen redovisas, såsom förut berörts, från och med budgetåret

1942/43 under uppbörd i statens verksamhet å riksstatstiteln Avgifter

vid läroverken m. m. Förutom nämnda examensavgifter ingå i dessa avgifter

även terminsavgifter till statsverket från de allmänna läroverken, från

statens skolköksseminarium och hushållsskola samt från statens normalskolas

flickskolelinje.

Skolöverstyrelsen har beräknat statens inkomster under budgetåret

1946/47 av avgifter för real- och studentexamina sålunda:

Enligt nu gällande grunder .......................... kronor 238 200

» av överstyrelsen föreslagna grunder............ »_24 200

Beräknad inkomstminskning kronor 214 000.

Statskontoret har i anslutning till sitt i föregående sammanställning åskådliggjorda

förslag anfört följande.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

Beträffande spörsmålet om avgifter för student- och realexamina får statskontoret

erinra, att — såsom överstyrelsen framhållit — frågan om slopande

av terminsavgifterna vid de allmänna läroverken torde vara föremål för överväganden.

Det kan då givetvis ifrågasättas, om icke spörsmålet om studentoch

realexamensavgifterna borde prövas i nämnda sammanhang. Det bör

också hållas i minnet, att förevarande avgifter avsetts att täcka kostnaderna

för examinationerna, ehuru sambandet mellan inkomster och utgifter för

ändamålet icke längre framstår klart. Emellertid torde det knappast kunna

anses motiverat att enbart av detta skäl bibehålla avgifterna. Statskontoret

vill därför icke motsätta sig, att frågan nu upptages till behandling och att i

enlighet med överstyrelsens förslag de allmänna till statsverket utgående avgifterna

ä 30 kronor för studentexamen och 5 kronor för realexamen slopas.

Statskontoret kan också dela den av överstyrelsen hävdade uppfattningen,

att principiellt sett även privatisterna borde kunna erhålla examen utan erläggande

av särskilda avgifter. Det av överstyrelsen anförda skälet mot ett

genomförande härav synes emellertid bärande. Det kan icke vara tillfredsställande

vare sig för eleverna eller för det allmänna, örn varje återhållande

moment skulle saknas för privatisternas deltagande i student- och realexamina.

Ur denna synpunkt måste det vara av vikt, att bibehålla avgiftsplikten

för privatisterna, och avgifterna böra uppenbarligen sättas så höga, att de

verkligen kunna antagas fylla syftet att hindra mindre väl förberedda elever

att deltaga i prövningen. De av överstyrelsen föreslagna avgifterna synas

knappast vara så beskaffade. Enligt statskontorets mening bör en avgift av

35 kronor för realexamen anses som väl avvägd, medan däremot de sammanlagda

studentexamensavgifterna å 120 kronor torde kunna icke obetydligt

reduceras. Statskontoret vill för sin del föreslå en sänkning till 70 kronor,

varigenom avgiften för studentexamen bleve dubbelt så stor som för realexamen.

Enligt överstyrelsens förslag skulle avgifterna icke som nu uppdelas på det

skriftliga och muntliga provet utan avse närmast det skriftliga provet, medan

kostnaderna för examensnämnderna helt skulle falla på statsverket. Statskontoret

har förut avstyrkt överstyrelsens förslag om generellt införande av

examensnämnder för realexamen och kan vid sådant förhållande icke förorda

ett slopande av den avgift å 20 kronor, som nu tillfaller rektor och lärare för

det muntliga provet i denna examen. Det kan emellertid diskuteras, huruvida

avgifterna böra avse examen såsom sådan eller — liksom för närvarande —

uppdelas på det skriftliga och det muntliga provet. För en uppdelning

talar givetvis, att det synes mindre tillfredsställande, att elever, som icke

bli godkända för muntlig prövning, få vidkännas samma kostnader som andra

examinander. Mot en uppdelning av avgifterna talar å andra sidan, att avgiften

för det skriftliga provet kan bli för låg flir att fylla sitt syfte som återhållande

moment. Det torde förtjäna närmare övervägas, vilket alternativ

sorn brrr givas företräde. Statskontoret vill här framhålla, att ämbetsverket

delar överstyrelsens uppfattning, att befrielse från avgifter icke bör förekomma.

Överstyrelsen har i sin föreliggande framställning tagit för givet, att ersättningar

även framdeles skulle tillfalla rektor och de lärare, som sysselsättas

med privatisternas examina. Statskontoret vill i anledning härav framhålla,

att ämbetsverket icke iir främmande för tanken, att i frågakommande arbetsuppgifter

för privatisternas examina böra utföras av lärarna såsom ett tjänsteåliggande.

Vad särskilt den muntliga prövningen beträffar bör den av pink

s. 70 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

70 Kungl. Majlis -proposition nr 142.

tiska skäl kunna förläggas efter läsårets slut, då det egentliga skolarbetet

icke längre tynger vederbörande lärare. Härigenom skulle lärarna visserligen

komma att få vidkännas en viss avkortning av ferietiden, vilket lärarna dock

torde få anses pliktiga underkasta sig utan att särskild kompensation beredes

dem. Denna uppfattning har även riksdagen i princip biträtt (skrivelsen

1944: 341). Den invändningen kan givetvis göras, att det endast blir ett

mindre antal lärare, som år efter år särskilt komma att betungas med realexamina,

medan för andra lärare någon avkortning icke skulle förekomma.

Det kan emellertid enligt statskontorets mening icke längre undvikas, att det

här berörda problemet upptages till prövning i hela dess vid. Det synes icke

lida något tvivel örn att lärarpersonalen efter ett genomförande av den nu

pågående utbyggnaden av socialvården under en del av sin ferietid borde

kunna utnyttjas för uppgifter av skilda slag. Och då den ej obetydliga ferietiden

icke påverkat vare sig lärarnas löneställning eller deras tjänstgöringstid

under terminerna, torde det näppeligen få anses orimligt, att lärarnas arbetskraft

i viss utsträckning tages i anspråk jämväl under ferietid.

I avvaktan på ett närmare klarläggande av den berörda frågan vill statskontoret

icke nu föreslå ett slopande av nämnda ersättningar. En reglering

i enlighet med överstyrelsens förslag synes kunna provisoriskt godtagas. Dock

vill det förefalla statskontoret, som om med hänsyn till de varierande granskningssvårighetema

i de olika ämnena ersättningen för granskningen borde

differentieras. Skulle avgiften icke komma att uppdelas med särskilda belopp

för det skriftliga och det muntliga provet, synes böra föreskrivas, att den del

av avgiften för till muntlig prövning icke godkänd elev, som skulle ha tillfallit

rektor och lärare för den muntliga prövningen, skall inlevereras till

statsverket. För andra fall bör bestämmas, hur fördelning skall ske mellan

rektor och respektive lärare. Har å viss ort examensnämnd inrättats — såsom

fallet är i Malmö — bör denna del av avgiften inlevereras till statsverket.

Riksräkenskapsverket har icke funnit anledning till erinran mot skolöverstyrelsens

förslag.

Då arvodena till censorer vid höstens studentexamina från och med innevarande

budgetår höjdes från 200 till 400 kronor, anfördes från skolöverstyrelsens

sida som huvudsakligt skäl för en sådan åtgärd, att helt ändrade

förutsättningar numera förelåge i fråga om dessa examinas anordnande i förhållande

till den tidpunkt, då arvodesbeloppet senast fastställts. Något motsvarande

skäl kan icke åberopas för den nu ifrågasatta höjningen av enahanda

arvoden vid vårterminens examina. Med hänsyn härtill kan jag i anslutning

till vad statskontoret i ärendet anfört icke för närvarande biträda

överstyrelsens förslag i denna del.

Den sedan länge beträffande studentexamen för privatister tillämpade anordningen

med gransknings- och examensnämnder har, som av den föregående

redogörelsen framgår, sedan vårterminen 1945 kommit till användning

även i fråga om realexamen för vissa privatister, nämligen dem som kommit

från de av Hermodsinstitutet anordnade s. k. Robertsforsskolorna. Förutom

av vissa speciella skäl motiverades denna anordning främst av önskvärdheten

ur rättvisesynpunkt att för denna stora kategori av privatister erhålla en en
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Majlis proposition nr Up2.

hetlig bedömning. Nämnda skäl gör sig med styrka gällande i fråga om alla

privatister. Med den ständigt stegrade tillströmningen av privatister i realexamen,

vilken i särskild grad betungar vissa läroverk, framstår en ändring

av nu gällande ordning såsom behövlig även av rent praktiska skäl. Då dessutom

de hittillsvarande erfarenheterna av nämndinstitutionen vid såväl student-

som realexamen i stort sett torde vara gynnsamma, synes överstyrelsens

förslag om utvidgad användning av densamma välmotiverat. Jag biträder

således detta förslag, liksom även förslaget om vissa ändringar med

avseende å prövningsförfarandet i granskningsnämnd — såväl i studentsom

realexamen — varigenom detta skulle bli enklare och snabbare samt

även mindre kostnadskrävande. Överstyrelsen torde böra äga att vid varje

examenstillfälle bestämma såväl gransknings- som examensnämndernas antal

och sammanträdesorter. För att examinanderna icke skola betungas med

oskäligt höga resekostnader förutsätter jag därvid, att examensnämnder inrättas

i relativt stort antal.

Jag har icke funnit anledning till erinran beträffande överstyrelsens kostnadsberäkningar

och uppskattar alltså merkostnaderna för ett genomförande

av nu förordade åtgärder för nästa budgetår till i runt tal Jj.1 500 kronor.

Anslagsposten 3 torde därför böra ökas med detta belopp.

I detta sammanhang har överstyrelsen upptagit frågan örn ändrade grunder

för erläggande av vissa avgifter vid student- och realexamina. För närvarande

erlägges av alla examinander en anmälningsavgift av 30 kronor till

studentexamen och 5 kronor till realexamen. Därutöver ha privatisterna att

i samband med den skriftliga och muntliga prövningen erlägga vissa avgifter,

sammanlagt 90 kronor för studentexamen och 30 kronor för realexamen. Anmälningsavgifterna

och huvuddelen av sistnämnda avgifter gå till statsverket

för bestridande av kostnaderna för examina. Återstoden av avgifterna vid

den skriftliga och muntliga prövningen utgör ersättning till rektor och lärare

vid vederbörande läroverk för deras merarbete.

Såsom i ärendet erinrats, har frågan örn slopandet av terminsavgifterna

vid de allmänna läroverken blivit alltmera aktuell. Måhända kunde det under

sådana omständigheter synas motiverat att upptaga denna fråga och spörsmålet

örn förevarande examensavgifter i ett sammanhang. Då emellertid såväl

den ena som den andra frågan utgör led i strävandena att göra undervisningen

i våra allmänna skolor avgiftsfri, synes något hinder icke föreligga

för att därvid gå stegvis fram.

Överstyrelsen har i princip anslutit sig till tanken på ett fullständigt slopande

av de nu utgående examensavgifterna, men av praktiska skäl — för

att minska tillströmningen av mindre väl förberedda examinander — ansett

sig böra förorda bibehållandet av en mindre avgift för den skriftliga prövningen

för privatister, nämligen för studentexamen 38 kronor, varav 15 kronor

till statsverket och 23 kronor till rektor och lärare, och för realexamen

25 kronor, varav 10 kronor till statsverket och 15 kronor till rektor och lii
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts ''proposition nr lärare.

De skäl överstyrelsen anfört för bibehållande av dessa relativt obetydliga

avgifter har jag i likhet med statskontoret funnit i och för sig

bärande. Jag vill emellertid ifrågasätta, örn icke samma syfte skulle kunna

vinnas utan att därför samtliga privatister behövde belastas med ifrågavarande

avgifter. Jag avser därmed en sådan anordning, att endast de

examinander, som uppenbarligen alltför oförberedda gått upp i den skriftliga

prövningen, skulle vidkännas avgift, medan övriga icke skulle behöva

erlägga någon sådan. Då det gäller att draga gränsen mellan dessa båda

kategorier, synes mig en lämplig lösning vara, att de, som blivit godkända

i minst två av de skriftliga proven, hänföras till den avgiftsfria gruppen. Ett

sadant resultat av prövningen torde nämligen få anses vara en garanti för

att vederbörande icke alltför lättvindigt anmält sig till examen. Den ifrågasatta

anordningen synes lämpligast kunna genomföras på det sättet, att

skrivningsavgifterna å 38 respektive 25 kronor från början deponeras hos

rektorerna vid de läroverk, där anmälan till examen sker, varefter rektorerna

ha att, när resultatet av den skriftliga prövningen föreligger, återbetala

avgifterna i de fall, då förutsättningarna härför föreligga. För att

rektor och lärare under alla förhallanden skola erhålla dem tillkommande

ersättningar, torde dessa för framtiden böra bestridas av statsmedel, vilka

böra anvisas under förevarande anslag. För att skapa största möjliga enkelhet

i tillämpningen torde så böra ske även i fråga örn motsvarande ersättningar

från de examinander, vilka icke uppfyllt kraven för återbekommande

av sina erlagda avgifter. Dessa avgifter böra alltså i sin helhet av rektor

inlevereras till statsverket.

I anslutning till skolöverstyrelsens förslag och till vad jag för egen del

anfört förordar jag alltså, att tills vidare från och med nästa budgetår avgiftsskyldigheten

i samband med student- och realexamina begränsas i enlighet

med vad sålunda angivits.

Mot de av överstyrelsen förordade principerna för fördelningen mellan

rektor och lärare av för dem avsedda ersättningsbelopp har jag icke funnit

anledning till erinran. Jag finner icke heller anledning att förorda något stadgande

om rätt till befrielse från de relativt små avgifter, som alltjämt skulle

kvarstå.

Vid bifall till vad sålunda förordats torde anslagsposten 3 böra höjas med

ytterligare i runt tal 37 000 kronor, motsvarande ersättningen till rektorer

och lärare för omkring 750 privatister i studentexamen och 1 300 privatister

i realexamen. Anslagsposten i fråga skulle alltså uppföras med (232 000 +

+ 41 500 -f 37 000 =) 310 500 kronor och hela anslaget med (9 000 +

+ 16 000 + 310 500 =) 335 500 kronor.

Överstyrelsen har vid ett genomförande av sitt förslag räknat med en

minskning av statens inkomster under inkomsttiteln Avgifter vid läroverken

m. m. med i runt tal 214 000 kronor. Vid bifall till mitt modifierade förslag

torde dessa inkomster komma att minskas med ytterligare omkring

3 000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr H2.

73

IV. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1. godkänna följande personalförteckning för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

22 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlö
ningsgrupp

I.........................E 13

19 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlö
ningsgrupp

II.......................E 12

24 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlö
ningsgrupp

III.......................E 11

3 rektorer vid realskolor, avlöningsgrupp I... E 9

25 » » » » II... E 8

32 » » » » lil... E 7

56 » » » » IV. . . E 6

476 lektorer.............................A 27

Anm. Av dessa lektorstjänster må endast 473 uppehållas.

1 476 adjunkter...........................A 23

Anm. Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så

många, att antalet uppehållna adjunktstjänster å ordinarie

stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt 1 437.

283 ämneslärarinnor......................A 21

Anni. Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast

så mångå, att antalet uppehållna ämneslärarinnetjänster

å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt

283.

119 lärare i teckning......................A 20

88 » » musik........................A 20

105 » » gymnastik med lek och idrott.....A 20

4 övningsskollärare.....................A 20

33 lärarinnor i kvinnlig slöjd..............A 16

84 vaktmästare.........................A 7

64 » A 6

16 » A 5

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å övergångsstat.

41 adjunkter...........................A 22

Anm. Av desssa adjunktstjänster må uppehållas endast så

många, att antalet uppehållna adjunktstjänster å ordinarie

stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt 1 4(37.

9 ämneslärarinnor......................A 22

Anm. Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast

så många, att antalet ämneslärarinnetjänster å ordinarie

stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt 283.

1 lärare i teckning......................A 21

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20 :e.

350 adjunkter..........................Eo 21;

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av sagda

personalförteckning — tills vidare under budgetåret 1946/47,

då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning

vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen

skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

3. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 22 790 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a) Arvoden åt kvinnliga

sakkunniga. . kronor 450

b) Arvoden åt tillsyns
lärare.

......... » 10 700

c) Personliga tilläggsarvoden

åt första

lärarinnor....... » 1200

d) Arvoden åt skol
kare

m. m., förslagsvis

............ »

264 000

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr lJf2.

e) Arvoden åt bibliotekarier

........kronor 102 800

f) Arvoden åt biträden

på rektorsexpeditio
-

nema..........

T>

146 550

g) Särskilda arvoden

vid provårsläroverk

178 800

h) Särskilda arvoden

vid statens afton- skola ..........

»

6100

i) Arvode åt biträdan- de föreståndarinna

»

1200

j) Personlig lönefyll- nad åt vissa rekto- rer ............

10 500 kronor

722 300

3. Avlöningar till övrig

icke-ordinarie

personal, förslagsvis .

»

7 415 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.

4 534 300

Summa kronor 35 461 600

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms

stad........kronor 15 000

2. Av kommuner och lärare

erlagda hyresersättningar

och hyror

3. Avkastning av dona
tioner

från kronan

m. m............

4. Av vaktmästare er
lagda

hyror samt ersättning

för bränsle

och lyse .........

5. Bidrag ur läroverks

ljus- och vedkassor

till vaktmästarpersonalens

avlöning . . .

274 000

37 600

120 000

480 000 kronor 926 600

Nettoutgift kronor 34 535 000;

4. bemyndiga Kungl. Majit att förordna om de avvikelser

från personalförteckningen och de överskridanden av

maximerade poster i avlöningsstaten, som föranledas av den

fortsatta ombildningen av kommunala mellanskolor till samrealskolor;
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr Lfå.

5. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av ... kronor 34 535 000;

6. till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommu
nala

gymnasier för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag

av ................................... kronor 30 000;

7. besluta, att avgifter i samband med student- och realexamina

skola utgå enligt av mig i det föregående förordade

grunder;

8. till Vissa kostnader för student- och realexamina för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av .................................. kronor 335 500.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Öhr. Gottlieb.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 142. 77

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

I. Fråga om upprättande av nya statliga gymnasier.......... 2

Departementschefen .................................. 6

II. Engelska som begynnelsespråk......................... 7

Departementschefen.................................. 10

III. Anslagsberäkningar.................................. 11

1. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar....... 11

a) Besparingsåtgärder m. m.......................... 11

Departementschefen............................. 17

b) Avlöningar till ordinarie tjänstemän.................. 19

Departementschefen.............................33

c) Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t 36

Departementschefen.............................. 43

d) Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal............ 44

Departementschefen............................. 56

e) Rörligt tillägg. Särskilda uppbördsmedel..............59

f) Sammanfattning................................59

2. Anslaget till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala

gymnasier...................................59

3. Förslagsanslaget till Vissa kostnader för student- och realexamina 59

Departementschefen................................70

IV. Hemställan........................................73

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/4? till avlöningar vid de allmänna läroverken m.m. a1 i texten
  2. SU 1946:110 Utlåtande i anledning av Kungl. Marits ''proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckt s. 1 i texten