Sök i Ratio Lex

Angående reglering av vissa familjepensioner m. m

1946-04-05 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:226, Angående reglering av vissa familjepensioner m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

1

Nr 226.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående reglering av

vissa familjepensioner m. m.; given Stockholms slott

den 5 april 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga örn reglering av vissa

familjepensioner m. m. samt aniför därvid.

1. Pensionsbestämmelser och pensionsnivå för nu utgående

familjepensioner.

För flertalet befattningshavare och arbetare i statens tjänst ävensom för

lärare vid folk- och småskolor m. m. samt högre kommunala skolor ha

tjänste- och familjepensionsregleringar beslutats vid 1941—43 års riksdagar.

De med anledning härav utfärdade nya familjepensionsreglementena äro 1941

års allmänna familjepensionsreglemente (nr 1009), 1942 års familjepensionsBihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 226. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

reglemente för arbetare (nr 453), folkskolans familjepensionsreglemente

(1942: 700) saint familjepensionsreglementet för de högre kommunala skolorna

(1943: 511). Av dessa reglementen trädde de tre förstnämnda i kraft

den 1 juli 1942 — dock med retroaktiv verkan å befattningshavare, som

avgått ur tjänst efter den 30 juni 1939 och alltjämt levde den 1 juli 1942.

Reglementet för de högre kommunala skolorna erhöll tillämpning från och

med den 1 juli 1943 med motsvarande retroaktiv verkan. Å familjepensioner,

som beviljats enligt nu nämnda reglementen — i det följande benämnda

nyaste pensioner — utgå tilläggsförmåner i form av rörligt tillägg och kristillägg,

liksom fallet är med motsvarande nyaste tjänstepensioner.

Familjepensioneringen var för samma anställningshavare i tiden närmast

före nämnda reglementens tillämpning reglerad genom följande bestämmelser,

nämligen 1936 års allmänna familjepensionsreglemente (nr 542), 1936 års

familjepensionsreglemente för arbetare (nr 543), 1938 års familjepensionsreglemente

för folkskollärare m. fl. (nr 424) samt 1939 års familjepensionsreglemente

för lärare vid högre kommunala skolor (nr 378). 1936 års allmänna

familjepensionsreglemente erhöll tillämpning å befattningshavare inom

statsförvaltningen, i den mån staten övertog den av särskilda kassor för

olika befattningshavargrupper bedrivna verksamheten. Sålunda övertogos:

den 1 juli 1937 civilstatens änke- och pupillkassa, arméns och marinens

familjepensionskassor samt telegrafverkets och statens järnvägars änke- och

pupillkassor;

den 1 januari 1938 tullstatens enskilda pensionsinrättning;

den 1 juli 1939 pensionsinrättningama vid universiteten samt

den 1 juli 1940 viss del av lotsverkets enskilda pensionskassa.

I fråga om läroverkslärama, vilka i familjepensionshänseende voro anslutna

till statens pensionsanstalt på grund av tidigare inordnande av lärarnas vid

elementarläroverken nya änke- och pupillkassa under anstalten, blev 1936 års

allmänna familjepensionsreglemente tillämpligt från och med den 1 juli 1938

med viss retroaktivitet från årets början. I övrigt trädde de i detta sammanhang

berörda reglementena i tillämpning å respektive anslällningshavargrupper

från och med den 1 juli det år de utfärdades. 1 anslutning till den terminologi,

som tillämpas i fråga örn tjänstepensioner, benämnas de familjepensioner,

som utgå enligt ifrågavarande reglementen, nyare pensioner.

Åt efterlevande till befattningshavare, vilka avgått ur tjänst före sistberörda

reglementens ikraftträdande, äro pensionerna -— i det följande benämnda

äldre pensioner -— bestämda i första hand med tillämpning av i

huvudsak följande reglementen, nämligen

reglementet den 9 juni 1899 (nr 50 s. 1), den 21 december 1907 (nr 136

s. 1) eller den 15 december 1916 (nr 582) för civilstatens änke- och pupillkassa;
reglementet

den 30 maj 1884 (nr 30) eller den 28 september 1934 (nr 491)

för tullstatens enskilda pensionsinrättning;

reglementet den 21 februari 1849, den 11 mars 1910 eller den 22 november

1935 för universitetets i Uppsala pensionsinrättning för tjänstemäns änkor

och barn;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

3

reglementet den 29 maj 1863 för pensionsimättningen för änkor och barn

efter ämbets- och tjänstemän vid Lunds universitet;

reglementet den 26 november 1926 för pensionsinrättningen för änkor och

barn efter befattningshavare vid universitetet i Lund;

reglementet den 13 februari 1885 (nr 9 s. 1), den 28 september 1895 (nr 84)

eller den 25 november 1927 (nr 444) för lotsverkets enskilda pensionskassa;

reglementet den 10 november 1876 (nr 52) för arméns gamla änke- och

pupillkassa;

reglementet den 14 december 1883 (nr 65), den 23 november 1888 (nr 69),

den 15 december 1893 (nr 109) eller den 30 december 1905 (nr 83) för

arméns nya änke- och pupillkassa; i

reglementet den 22 januari 1892 (nr 32) eller den 17 november 1899 (nr 92)

för flottans pensionskassa;

reglementet den 17 december 1866 (nr 108 s. 1), den 17 juni 1908 (nr 61

s. 17) eller den 10 december 1920 (nr 906) för telegrafverkets änke- och

pupillkassa;

reglementet den 30 december 1910 (nr 162 s. 5) för statens järnvägars änkeoch

pupillkassa;

reglementet den 11 oktober 1878 (nr 32) för lärarnas vid elementarläroverken

änke- och pupillkassa;

reglementet den 8 december 1911 (nr 155) för lärarnas vid elementarläroverken

nya änke- och pupillkassa; >

reglementet den 15 oktober 1875 (nr 81) för folkskollärarnas änke- och

pupillkassa; samt

reglementet för statens pensionsanstalt den 31 december 1919 (nr 878).

I fråga om efterlevande barn till kvinnliga befattningshavare i statens tjänst

utgå äldre familjepensioner, vilka jämlikt kungörelsen 1925: 279 äro fast-1

ställda med tillämpning av de familjepensionsbestämmelser, som gällt för

motsvarande manlig befattningshavare vid samma verk.

I samband med statens övertagande av vissa av förenämnda kassor ha ifrågavarande

pensionstagare — utöver reglementsenliga pensioner — tillförsäkrats,

förutom i förekommande fall viss förbättring av pensionen, motsvarande

från kassorna tidigare medgiven förmån, viss procentuell förhöjning av grundpensionerna.

Dessa förhöjningar, som i de särskilda fallen lill storleken bestämts

med hänsyn till vederbörande kassas ekonomiska ställning, påvisad genom

försäkringstekniskt framräknade överskottsmedel, beräknas i allmänhet

efter följande procentsatser:

för pension, grundad på delaktighet i civilstatens änke- och pu- ''

pillkassa ............................................. 20 procent,1

för pension, grundad på delaktighet i telegrafverkets änke- och

pupillkassa ............................................ 22 » *

för pension, grundad på delaktighet i statens järnvägars änke
och

pupillkassa ........................................ 22 »

för pension, grundad på delaktighet i arméns familjepensions
kassa

..................................... 25 » ,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

för pension, grundad på delaktighet i marinens familjepensions
-

kassa.................................................. 14 procent,

för pension, grundad på delaktighet i tullstatens enskilda pen
sionsinrättning

.........................................20 » ,

samt för pension, grundad på delaktighet i universitetets i Uppsala

pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och barn .... 13 »

Bestämmelser angående dessa förhöjningar, å vilka icke beräknas rörliga

tilläggsförmåner, äro meddelade i särskilda kungörelser.

Någon motsvarande procentuell förbättring har icke kommit de familjepensionärer

till del, som uppbära pensioner, grundade på delaktighet i pensionsinrättningen

för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän vid universitetet

i Lund samt lotsverkets enskilda pensionskassa, liksom ej heller

de pensionsberättigade efterlevande efter läroverkslärare, vilka uppbära pension

enligt reglementet för statens pensionsanstalt.

Vid en år 1939 verkställd utredning, avsedd att bland annat klarlägga

storleksförhållandet mellan äldre och nyare familjepensioner, har lämnats

en ingående redogörelse för pensionsnivån för de äldre pensionerna. Utredningen

är intagen såsom bilaga till proposition nr 296 till 1939 års lagtima

riksdag angående förbättring av vissa äldre tjänste- och familjepensioner

m. m. Den företagna undersökningen ådagalade, att de äldre familjepensionemas

nivå var i hög grad ojämn icke endast vid jämförelse mellan pensioner,

som ursprungligen utgått från olika familjepensionskassor, utan även

vid jämförelse mellan de förmåner, som vid olika tidpunkter eller eljest efter

olika grunder beviljats inom en och samma kassa. I fråga örn relationen till

nyare pensioner påvisades, att de äldre familjepensioner, som utgingo efter

befattningshavare vid telegrafverket eller statens järnvägar, i allmänhet till

beloppet svarade mot minst 80 procent av jämförlig nyare pension. Av 3 480

enligt reglementet för statens järnvägars änke- och pupillkassa bestämda familjepensioner

utgingo 3 187 med belopp, som lägst svarade mot 90 procent

av nyare pension. Beträffande övriga pensionstagargrupper var relationstalet

vida ogynnsammare och för samtliga 11 945 undersökta familjepensioner

nådde relationstalet i 5 367 fall icke upp till 70 procent.

På grundval av det i utredningen framlagda statistiska materialet föreslogs

i förenämnda proposition en provisorisk pensionsförbättring av sådana

äldre familjepensioner, beträffande vilka summan av pensionsförmånerna

för ensam änka med rätt till hel pension understeg 70 procent av jämförlig

nyare pension. Förbättringen skulle i princip motsvara den vid jämförelsen

konstaterade skillnaden, därest fråga vore örn hel änkepension, och i andra

fall ett mot nämnda skillnad svarande proportionellt belopp. Beträffande den

närmare avgränsningen av pensionsförbättringens tillämplighetsområde föreslogs,

att bland andra följande pensioner icke skulle omfattas av den förordade

regleringen, nämligen

s. k. riksdagspensioner;

från statens pensionsanstalt utgående familjepensioner, som grundats i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 226.

5

andra befattningar än sådana, som då antingen voro statliga eller i vart fall

inordnade eller bestämda att inordnas i det statliga systemet;

familjepensioner efter befattningshavare, som varit anställda vid enskild

järnväg eller annat företag, som övertagits av statens järnvägar;

familjepensioner, som voro grundade på delägarskap i telegrafverkets änkeoch

pupillkassa;

familjepensioner till överåriga döttrar eller eljest överåriga arbetsoförmögna

barn.

Den provisoriska förbättringen skulle till storleken begränsas så att förbättringen

i intet fall bomme att avvägas med hänsyn till högre lönegrad

än B 30 för civila befattningshavare och O 6 för försvarsväsendets beställningshavare.

Såsom lägsta belopp för förbättrad pension skulle gälla det belopp,

som svarade mot 70 procent av nyare pension i femte lönegraden.

Då å äldre familjepensioner beräknades dyrtidstillägg och det i förevarande

sammanhang vore av betydelse att dyrtidskompensationen å dessa pensioner

beräknades efter samma grunder som dyrtidskompensationen å nyare

pensioner, förordades i propositionen, att de äldre familjepensionerna — även

om förbättring icke ifrågakomme —- skulle utbytas mot ny familjepension,

så avpassad att densamma jämte ett procentuellt tillägg, beräknat huvudsakligen

enligt de grunder, som gällde för rörlig del enligt 1936 års allmänna

familjepensionsreglemente, gåve samma eller praktiskt taget samma förmåner,

som skulle ha utgått enligt då gällande regler angående fasta pensionsförmåner

och dyrtidstillägg.

Den 1939 års lagtima riksdag sålunda förelagda propositionen godkändes

utan några jämkningar i nu förevarande delar. I anslutning till riksdagsbeslutet

meddelade Kungl. Majit i kungörelse den 22 juni 1939 (nr 508) angående

ny familjepension erforderliga bestämmelser i ämnet. Genom nämnda

kungörelse har, frånsett pensioner som grundats i befattning vid telegrafverket

eller statens järnvägar och vilka uteslutits från kungörelsens tillämpning,

erhållits en i stort sett jämn pensionsnivå, i det att pensionerna såvitt

angår lönegraderna 5—30 i allmänhet utgöra 70 procent av pensioner i motsvarande

lönegrader enligt 1936 års allmänna familjepensionsreglemente. I

icke obetydlig omfattning finnas dock jämväl inom hithörande pensionstagargrupper

pensioner, som utgå med högre belopp.

Vid den överarbetning av 1936 års allmänna familjepensionsreglemente,

som resulterade i 1941 års reglemente, ansågs någon reell höjning av familjepensionsförmånerna

icke böra komma lill stånd. Härvid erinrades särskilt,

att familjepensionskostnaderna av gammalt bestritts och alltjämt till övervägande

del bestredes genom befattningshavarnas egna avgifter. Med hänsyn

till den grundsats, som sålunda tillämpats för finansieringen av familjepensionskostnaderna,

finge en förhöjning av familjepensionsunderlagen förknippas

med en sådan höjning av familjepensionsavdragen, att därigenom bestredes

den huvudsakligaste delen av kostnadsökningen. Vissa olägenheter

vore emellertid förenade med en mera väsentlig rubbning av gällande familjepensionsavdrag.

Därtill kom, att tillkomsten av 1936 års familjepen
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

sionsreglemente för de flesta förvaltningsområden medfört en betydande

förbättring av familjepensionsförmånerna samt att en reglering uppåt av

dessa förmåner därför inte kunde anses oundgängligen nödvändig.

För vissa militära beställningshavare, för vilka löneregleringen inneburit

en ändring i tidigare lönerelation mellan civila och militära befattningar, genomfördes

emellertid en höjning av pensionsunderlagen, varav vissa smärre

jämkningar i pensionsnivån blevo följden. På grund av likartade åtgärder beträffande

vissa förordnandetjänster kommo jämväl i fråga örn dessa vissa

jämkningar i pensionsnivån till stånd.

Då det ansågs önskvärt, att familjepensionsunderlagen så avvägdes, att å

pensionsbeloppen kunde tillämpas samma system för rörligt tillägg som beträffande

de nyaste tjänstepensionerna, vidtogs emellertid en sådan allmän

höjning av pensionsunderlagen, att dessa jämte rörligt tillägg i stort sett

gåvo samma totalförmåner som de äldre pensionsunderlagen jämte rörlig

pensionsdel, beträffande vissa militära beställningar och förordnandetjänster

dock efter nyssnämnda jämkningar.

2. Omfattningen av en ny familjepensionsreglering m. m.

1945 års riksdag har i skrivelse nr 464 under åberopande av bankoutskottets

utlåtande nr 50 hemställt, att Kungl. M''aj:t ville, i anslutning till vad

utskottet i nämnda utlåtande anfört, låta verkställa skyndsam utredning angående

allmän reglering av familjepensioner, som utgå enligt äldre grunder

än de vid 1941—1943 års riksdagar fastställda. Med anledning härav har

inom finansdepartementet verkställts utredning angående förbättring av vissa

äldre familjepensioner. I sammanhang härmed har särskild uppmärksamhet

ägnats åt spörsmålet om ändrad dyrtidskompensation. Resultaten av utredningen

ha redovisats i en i mars 1946 upprättad departementspromemoria.

Den föreslagna pensionsregleringens omfattning. Utredningen har omfattat

dels sådana författnings- eller eljest reglementsenligt grundade pensioner,

vilka i det föregående betecknats såsom äldre familjepensioner, dels familjepensioner

efter befattningshavare, som varit anställda vid enskild järnväg

eller annat företag, men övertagits av statens järnvägar, dels ock av riksdagen

eller av Kungl. Majit med stöd av riksdagens bemyndigande beviljade familjepensioner,

vilka pensioner!det följande enhetligt benämnas riksdagspensioner.

Den nu avsedda pensionsförbättringen skulle allmänt taget komma att gälla

alla enligt äldre familjepensionsbestämmelser pensionsberättigade efterlevande

till statliga befattningshavare eller till befattningshavare, som i stort sett

äro att likställa med dessa, nämligen f. d. folk- och småskollärare samt f. d.

ämneslärare vid högre kommunala skolor. Familjepensionsregleringens omfattning

skulle i enlighet härmed — bortsett från att den begränsats till äldre

familjepensioner — helt svara mot den tjänstepensionsreglering, som föreslagits

i proposition nr 5 till årets riksdag. I promemorian har förordats att i

likhet med vad som skedde vid 1939 års reglering från den nu ifrågakom
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

7

mande pensionsförbättringen undantagas familjepensioner till överåriga

döttrar eller eljest överåriga barn. Då såsom angivits pensionsnivån är enhetlig

för nyare och nyaste familjepensioner, kan till skillnad mot vad

fallet var i fråga örn tjänstepensionerna fråga icke uppkomma om förbättring

av nyare pensioner.

Teknisk uppräkning av vissa familjepensioner. Vid bedömandet av frågan

om en allmän förbättring av pensionerna har, såsom angivits, uppmärksamheten

fästs vid de nu gällande olika reglerna för dyrtidskompensation åt pensionstagare.

Härom anföres i promemorian.

Å familjepensioner, som icke blivit föremål för omräkning med tillämpning

av kungörelsen 1939: 508, utgå dyrtidstiliägg — för närvarande 31 procent

å s. k. reglerad och 44 procent å oreglerad familjepension — och kristillägg,

16 procent. Kristillägget beräknas, vad angår reglerad pension på

pensionen jämte 15 procent dyrtidstiliägg och vad angår oreglerad pension på

pensionen jämte 28 procent dyrtidstiliägg. Dyrtidstillägget skall å pensioner,

vilkas månadsbelopp understiga 125 kronor beräknas på förhöjt underlag.

Bortsett härifrån och från vissa smärre jämkningar, som föranledas av sättet

för dyrtids tilläggets beräknande, utgå tilläggsförmånerna å här nämnda pensioner

vid nuvarande indexläge sålunda sammanlagt med respektive 49,4 och

64,48 procent. A pensioner, som avses i kungörelsen 1939: 508, utgår procentuellt

tillägg — för närvarande 26 procent. Vad angår nyare pensioner beräknas

den rörliga delen enligt samma grunder som det procentuella tillägget.

Kristillägg, 16 procent, beräknas beträffande sistberörda båda slag av

pensioner å ett tilläggsunderlag, motsvarande 110 procent av den fasta pensionen.

På grund härav uppgå de sammanlagda tilläggsförmånerna i dessa

fall, förenämnda jämkningar härvid obeaktade, till 43,6 procent. Ä nyaste

pensioner utgå rörligt tillägg, 15 procent, och kristillägg, 16 procent, beräknat

å den fasta pensionen, eller sammanlagt 31 procent.

I propositionen 1946:5 har förordats, att i samband med den föreslagna

generella förbättringen av äldre och nyare tjänstepensioner dessa i samtliga

fall uppräknas till sådan nivå, att å desamma i fortsättningen beräknas rörligt

tillägg och kristillägg. Jämväl de äldre familjepensioner, vilka skulle omfattas

av den nu ifrågasatta pensionsförbättringen, torde böra bliva föremål

för en motsvarande teknisk uppräkning. Detta torde även böra gälla

nyare familjepensioner. Genom en sådan uppräkning av dessa senare komma

— frånsett vissa i det föregående omnämnda militära familjepensioner och

familjepensioner åt efterlevande till förordnandetjänstemän —- dessa pensioner

att till grundbeloppen helt överensstämma med de grundbelopp, som

skulle ifrågakommit vid en tillämpning av 1941 års allmänna familjepensionsreglemente,

därest lika betingelser föreligga i fråga örn lönegrad, tjänstetid

och efterlevande m. m.

3. Förbättring av reglements- eller författningsenligt bestämda

familjepensioner.

Pensionsförbättringens storlek. Vid övervägandet av nu

ifrågakommande förbättring ha i departementspromemorian följande fyra alternativ

tagits i betraktande.

Alternativ t. Samtliga äldre pensioner uppräknas lill 90 procent av nivån

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Ataj.ts proposition nr 226.

för motsvarande nyaste pensioner. Beträffande familjepensioner åt efterlevande

till militära beställningshavare och vissa förordnandetjänstemän sker

uppräkningen —- med hänsyn till förhållanden varom inledningsvis erinrats

— till nivån för nyare pensioner. Genom en sådan uppräkning komma samtliga

äldre pensioner i ett jämförelsevis enhetligt läge i förhållande till de

nyaste.

Alternativ 2. Samtliga äldre pensioner uppräknas till nivån för mo!svarande

nyaste pensioner, med iakttagande dock av under alternativ 1 angivna modifikation.

Alternativ 3. Samtliga pensioner till och med lönegrad A 12 eller motsvarande

löneställning uppräknas till nivån för motsvarande nyaste pensioner,

med iakttagande dock av under alternativ 1 angivna modifikation. Härigenom

vinnes motsvarighet till den i propositionen 1946: 5 förordade regleringen av

äldre tjänstepensioner. Familjepensioner i högre löneställning omräknas efter

pensionsbelopp, som i varje fall med 525 kronor — förbättringen i 12 lönegraden

— överskjuter minimipensionen enligt kungörelsen 1939:508 i motsvarande

lönegrad.

Alternativ 4. Samtliga pensioner regleras med tillämpning av alternativ 3,

dock att de lägst, på sätt under alternativ 1 förordats, skola uppräknas till

90 procent av nivån för motsvarande nyaste pensioner.

I fråga örn verkningarna av de olika alternativen anföres i departementspromemorian

följande.

Alternativ 1. En reglering av pensionerna enligt detta alternativ skulle, såvitt

angår de enligt kungörelsen 1939: 508 uppräknade pensionerna, medföra

en förbättring, som varierar mellan 206 kronor (lönegrad A 4, vilket är den

lägsta lönegrad, efter vilken äldre familjepension torde uppbäras) och 810

kronor (lönegrad O 6). I mellanlägena stiger förbättringen successivt.

Kostnaderna för en förbättring enligt detta alternativ hava beräknats till

2,7 milj. kronor.

Alternativ 2. Vid en reglering enligt detta alternativ skulle förbättringarna

för de i alternativ 1 angivna pensionerna utgöra 332 kronor i lönegrad A 4

och 1 203 kronor i lönegrad O 6.

Alternativet har kostnadsberäknats till 4,7 milj. kronor.

Alternativ 3. Verkningarna av alternativet framgå av dess utformning.

Kostnaderna för en reglering enligt detta alternativ hava beräknats till 3,1

milj. kronor.

Alternativ 4. Såvitt angår pensioner, som förbättras enligt kungörelsen

1939:508, skulle en reglering enligt detta alternativ överensstämma med alternativ

3 upp till och med 21 lönegraden. I fråga om pensioner, som avvägts

efter högre löneställning, skulle reglering ske till samma nivå, som förordats

i alternativ 1.

Ett genomförande av detta alternativ har beräknats medföra en årlig kostnad

av 3,5 milj. kronor.

Vid övervägandet av de olika alternativen har i departementspromemorian

alternativ 4 ansetts vara att föredraga, då detsamma utan alltför betydande

kostnadsökning innebär en reglering av äldre familjepensioner enligt de olika

grunder, som var för sig föranlett upprättandet av alternativen 1 och 3. Härom

anföres i promemorian följande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

Såsom i det föregående framhållits, konstaterades vid den år 1939 verkställda

översynen av familjepensionema, att en betydande ojämnhet var utmärkande

för de pensioner, som vid olika tidpunkter beviljats med tillämpning

av bestämmelser, utfärdade för de av staten övertagna pensionskassorna.

Denna ojämnhet framkom vid jämförelse icke blott mellan pensioner, som

ursprungligen utgått från olika kassor, utan även mellan pensioner, som beviljats

inom en och samma kassa. Det sålunda påvisade läget för de äldre

familjepensionema har givetvis i första hand föranletts av att pensionerna

inom de skilda kassorna bestämts efter olika grunder. Avgörande för pensionernas

storlek har emellertid även varit vederbörande kassas ekonomiska

ställning. . .

I allmänhet torde verksamheten vid kassorna hava varit försäkringsmässigt

så organiserad att delägarna själva genom sin avgiftsbetalning svarade

för kostnaderna för grundpensionema. Statsbidrag hade dock pa ett tidigt

stadium ställts till kassornas förfogande. Dessa statsbidrag hava för de olika

kassorna varit av växlande storlek och även haft olika innebörd. Vissa kassor

erhöllo betydande statsbidrag icke blott för administrationen utan även

för pensioneringen, medan för andra kassor bidraget begränsades till att avse

endast administrationen. Utan tvekan har statsbidragens storlek i vissa fäll i

väsentlig grad medverkat till att redan under kassans verksamhetstid förbättringar

av äldre pensioner kunnat genomföras. Statsbidraget torde även hava

påverkat storleken av den procentuella förbättring av kassapensionerna, som

enligt vad förut angivits utverkades i samband med statens övertagande av

de olika kassorna. 1939 års statistiska utredning torde få anses hava givit ett

klart belägg för att den allmänna pensionsnivån för kassapensionerna varit

gynnsammare i de fall kassorna i större omfattning erhållit statligt understöd.

Det har vid en nu ifrågakommande reglering av de äldre familjepensionema

ansetts naturligt, att de sålunda påvisade verkningarna av statens tidigare

bidragsverksamhet på hithörande område utjämnas och detta torde endast

kunna i stort sett vinnas genom att pensionsnivån, på sätt i alternativ 1 föreslagits,

höjes till en nivå, motsvarande lägst 90 procent av nyaste pensioner. Da

emellertid härigenom icke skulle ernås en tillfredsställande höjning av miniminivån

för de lägsta pensionerna, har det i anslutning till vad som föreslagits i

fråga om reglering av äldre tjänstepensioner ansetts lämpligt, att, såsom enligt

alternativ 3 förordats, därjämte de lägre pensionerna höjas till nivån för de

nyaste pensionerna, dock högst med 525 kronor. Enligt det salunda uppbyggda,

såsom alternativ 4 betecknade förslaget till pensionsreglering skulle

en tillfredsställande förbättring av såväl lägre som högre pensioner erhållas.

Beträffande sättet för pensionsförbätt ringens genomförand

e anföres i promemorian.

Den nu ifrågakommande pensionsregleringen, innefattande såväl den egentliga

pensionslörbälIringen som den föreslagna tekniska uppräkningen, synes

böra genomföras på sådant sätt, alt de nya pensionsbeloppen i en särskild

tabell angivas lönegrad för lönegrad. För den tekniska uppräkningen av nyare

familjepensioner torde en på liknande sätt uppställd tabell böra utarbetas.

Vad angar avkortade äldre pensioner torde förbättringen för hel pension

nedsättas i relation lill avkortningen. Avkortade nyare pensioner torde höra

omräknas med ledning av särskild tabell, i vilken angivas nuvarande pensionsbelopp

i intervaller om 12 kronor samt häremot svarande reglerade pensioner.

Samma eller pä liknande sätt beträffande dyrtidstilläggsreglerad pension utarbetad

tabell torde höra komma till användning för uppräkning av pension,

vilken utgår med sä högt belopp, alt förbättring icke skall utgå. Fannljepen
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Mai.ts proposition nr

sioner åt efterlevande till befattningshavare, som tillhört enskilt, av statens

järnvägar sedermera övertaget eller nedlagt företag, torde böra omregleras

eller i förekommande fall blott uppräknas nied beaktande av nu angivna allmänna

grunder för pensionsreglering.

Vid ett genomförande av nu ifrågasatt förbättring blir det beträffande

varje pension erforderligt att fastställa, efter vilken lönegrad den omreglerade

familjepensionen skall beräknas. I allmänhet torde detta icke erbjuda några

svårigheter och prövningen härutinnan synes för den skull böra ankomma

på vederbörande pensionsntbetalande myndighet. Där tveksamhet rörande

lönegradsplaceringen skulle föreligga i något fall, torde myndigheten böra

underställa frågan Kungl. Maj:ts prövning.

4. Förbättring av riksdagspensioner m. m.

Riksdagen har i viss omfattning beviljat pensioner åt sådana efterlevande

till befattningshavare eller arbetare i statens tjänst, vilka icke kunnat komma

i åtnjutande av författnings- eller eljest reglementsenlig pension eller för

vilka en förbättring av sådan pension ansetts böra ifrågakomma. Därjämte

har riksdagen i vissa fall beviljat pension eller understöd av familjepensions

karaktär utan att statsanställning förelegat. Härutinnan må i detta sammanhang

allenast erinras, att fall förekomma, där sådan pension har karaktär av

honnörspension, samt att ett flertal understöd beviljats efterlevande till personer,

vilka dödats eller avlidit till följd av olycksfall m. m. under sådana

förhållanden, att ersättning författningsenligt icke kunnat ifrågakomma men

likväl ansetts böra utgå av statsmedel. I departementspromemorian har i anslutning

till vad som förordats i propositionen 1946: 5 frågan om en reglering

av honnörspensionerna och olycksfallsunderstöden ansetts icke böra upptagas

till prövning i förevarande sammanhang.

Under här behandlade grupp av pensioner ha även upptagits de pensioner,

som Kungl. Maj:t årligen i viss omfattning beviljat åt i regel efterlevande till

sådana arbetare i statens tjänst, vilka icke ägt familjepensionsrätt. Kungl.

Maj:ts ifrågavarande beslut grunda sig på särskilt bemyndigande, meddelat

av 1930 års riksdag (jfr bankoutskottets utlåtande 1930: 14). Dessa och liknande

pensioner ha vid nu ifrågasatt pensionsreglering jämställts med av

riksdagen beviljade pensioner.

Bland riksdagspensionerna förekomma ett mindre antal, som fastställts att

utgå med belopp, motsvarande författningsenlig pension. Vidare har riksdagen

i en del fall beviljat enligt författningsenliga grunder fastställd pension

(fyllnadspension) att utgå utöver författningsenligt beviljad pension. I promemorian

föreslås, att dessa pensioner vid en omreglering behandlas såsom

författningsenliga pensioner och att, vad angår fyllnadspensionerna, grundpensionen

och fyllnadspensionen omregleras såsom en enhet. Vid tveksamhet

beträffande regleringen i dylikt fall skulle frågan underställas Kungl. Maj:ts

prövning.

I fråga om förbättring av riksdagspensioner i övrigt anföres i promemorian.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

11

Vad angår den stora gruppen av de genom beslut av riksdagen eller av

Kungl. Majit enligt bemyndigande beviljade pensionerna hade det varit önskvärt,

att —• i likhet med vad som föreslagits beträffande motsvarande tjänstepensioner

i propositionen 1946: 5 — förbättringen kunnat avvägas i överensstämmelse

med de grunder, som föreslagits i fråga om motsvarande författningsenliga

pensioner d. v. s. med beaktande av vederbörande befattningshavares

löneställning och tjänstetid. Ifrågavarande familjepensioner hava

emellertid bestämts relativt schablonmässigt och vid den skälighetsprövning,

som i regel föregått beviljandet av dessa pensioner, har hänsyn till löneställning

och tjänstetid tagits endast i viss begränsad omfattning, överhuvud taget

har familjepension såsom regel beviljats endast i sådana fall, där anställningshavaren

haft en anställningstid av minst 15 år och där samtidigt för de

efterlevande förelegat ett verkligt behov av understöd.

För att icke åstadkomma rubbning i relationen mellan de olika, med beaktande

av individuella förhållanden avvägda pensionsförmånerna, torde det

bliva nödvändigt att giva ifrågakommande reglering i dessa fall formen av en

procentuell förbättring. Bestämmandet av det procenttal, efter vilket förbättringen

bör avvägas, synes kunna ske med beaktande av den nyss förordade

procentuella förbättringen av lägre författningsenliga familjepensioner. Ifrågavarande

procenttal utgör exempelvis 30,1 i lönegrad 5, 30,3 i lönegrad 10

och 29,4 i lönegrad 15. Med hänsyn till dessa procenttal torde förbättringen

av riksdagspensionerna lämpligen böra fastställas att utgöra 30 procent av den

äldre pensionen, tilläggsförmåner däri inberäknade. Då de av riksdagen eller

av Kungl. Majit med riksdagens bemyndigande beslutade pensionerna i stort

sett utgå med lägst omkring 636 och högst omkring 1 876 kronor, skulle förbättringen

komma att utgöra lägst 190 och högst 563 kronor.

De årliga kostnaderna för en reglering i enlighet med det förestående förslaget

av de genom beslut av riksdagen eller av Kungl. Maj :t enligt bemyndigande

beviljade pensionerna ha uppskattats till omkring 230 000 kronor.

Utöver de i förevarande sammanhang berörda pensionerna förekomma

vissa understöd, som utgå av statsmedel och lia karaktären av familjepensioner.

Beträffande dylika understöd har i promemorian anförts, att Kungl.

Majit torde böra inhämta riksdagens bemyndigande att besluta om pensionsförhöjning

i huvudsaklig överensstämmelse med de allmänna grunderna för

förevarande pensionsreglering.

5. Sammanträffande av familjepension och folkpension.

I departementspromemorian har även berörts frågan örn sammanträffande

av familjepension och folkpension. Härom anföres följande.

Enligt det av socialvårdskommittén framlagda såsom alternativ III betecknade

förslaget till reglering av folkpensionerna skulle varje svensk medborgare

efter fyllda 67 år utan behovsprövning komma i åtnjutande av ålderspension,

som skulle utgå med 1 000 kronor för ensamstående pensionär och

1 600 kronor för äkta makar. Därest såväl detta socialvårdskommitténs förslag

som den i det föregående förordade pensionsregleringen komme att genomföras,

skulle efterlevande till statlig anställningshavare, vilken uppbär nu

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 226.

avsedd pension, komma att av statsmedel erhålla en betydande förbättring. De

spörsmål avseende sammanträffande av folkpension oell familjepension, som

sålunda uppkomma i händelse av ett genomförande av berörda folkpensionsalternativ,

torde böra särskilt övervägas.

Yttrandena.

Över promemorian ha infordrade utlåtanden avgivits av järnvägsstyrelsen,

statskontoret och statens pensionsanstalt.

Järnvägsstyrelsen har framhållit, att åtskilliga av de från statens järnvägar

utgående äldre familjepensionerna överstege de pensioner, som skulle komma

att utgå enligt det föreliggande förslaget. På grund härav syntes det böra

föreskrivas, att ingen skulle lida minskning i sina tidigare pensionsförmåner.

Vad anginge spörsmålet angående sammanträffande av familjepension och

den folkpension, som i anledning av socialvårdskommitténs förslag kunde

komma att utgå utan behovspröviring, ansåge järnvägsstyrelsen skäl knappast

föreligga att minska familjepensionen för dem, som i regel först vid en

ålder av 67 år skulle erhålla dylik folkpension.

Statskontoret har yttrat i huvudsak följande.

1 anslutning till den i proposition nr 5 till innevarande års riksdag föreslagna

regleringen av äldre tjänstepensioner torde det vara påkallat att genomföra

en förbättring även av de äldre familjepensionerna. 1 fråga örn pensionsförbättringens

storlek finner sig statskontoret kunna ge sin anslutning

till det alternativ, som förordats i promemorian. Enligt detta alternativ skulle

sålunda förbättringen vad gäller de lägre pensionerna medföra en fullständig

utjämning i förhållande till nivån för pensionerna enligt de nyaste familjepensionsreglementena.

Även i fråga om de familjepensioner, som svara mot

högre lönelägen, får pensionsförbättringen särskilt i betraktande av att familjepensioneringen

i princip ansetts böra bekostas genom befattningshavarnas

egna avgifter anses vara förmånlig.

Likaledes anser sig statskontoret böra biträda det förslag, som framlagts

om förbättring av förekommande av riksdagen beviljade familjepensioner

ävensom med dessa jämförliga efterlevandepensioner.

I sitt utlåtande över förenämnda förslag till reglering av vissa tjänstepensioner

hänvisade statskontoret till att för det framtida ordnandet av all tjänste-

och familjepensionering de avgöranden, som bomme att träffas rörande

folkpensioneringen, torde bliva av väsentlig betydelse. Med hänsyn bl. a. härtill

ansåg sig ämbetsverket för närvarande böra förorda endast en provisorisk

reglering av tjänstepensionerna. Av samma skäl torde det vara påkallat

att i avvaktan på att spörsmålet örn en reglering av sammanträffande familjepension

och folkpension vinner sin lösning, även giva den nu förordade

familjepensionsregleringen provisorisk karaktär.

Statens pensionsanstalt har förklarat sig icke ha något att erinra mot den

föreslagna pensionsregleringens omfattning. I fråga om regleringens genomförande

har pensionsans tallen anfört, att de i departementspromemorian angivna

principerna, sammanställda med vad som i proposition nr 5 till årets

riksdag föreslagits i fråga örn reglering av vissa tjänstepensioner, ledde till

en i stort sett skälig förbättring av äldre familjepensioner. Pensionsanstalten

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

förutsatte, att vid den nu föreslagna regleringen av äldre lamiljepensioner

åt efterlevande till ordinarie folkskollärare vederbörande befattningshavare,

i likhet med vad fallet varit vid 1939 års reglering, skulle anses lia innehaft

befattning motsvarande lönegrad A 15.

I fråga örn sammanträffande av familjepension och folkpension har pensionsanstalten

anfört följande.

I promemorian har anförts, att särskilt övervägande torde böra ägnas de

spörsmål om sammanträffande av folkpension och familjepension som uppkomma

i händelse av ett genomförande av socialvårdskommitténs såsom alternativ

lil betecknade förslag till reglering av folkpensionerna.

Enligt pensionsanstaltens mening lärer man icke kunna underlåta att vid

en folkpensionsreform enligt nämnda alternativ låta avvägningen av de med

tjänst förenade framtida pensionsförmånerna röna visst inflytande av folkpensionen.

Örn så kommer att ske förefaller det naturligt att låta jämväl den

nu ifrågavarande förbättringen av fannljepensioner påverkas av folkpensionen,

enär eljest denna av skälighetshänsyn föranledda förbättring skulle kunna

bringa familjepensionstagare enligt äldre bestämmelser i ett väsentligt bättre

läge än motsvarande pensionstagare enligt nyaste bestämmelser. Innan

ställning tagits till den närmare utformningen av föreskrifterna om folkpensionens

eventuella inverkan på framtida pensioner, är det emellertid vanskligt

att skapa regler för hänsynstagande till folkpensionen vid utmatande av

förbättringen av äldre pensioner. Pensionsanstalten får därför föreslå, att man

i nuvarande läge allenast vidtager den åtgärden att förbättringen gives giltighet

blott tills vidare, eventuellt för viss begränsad tid, och alt spörsmålet om

den blivande folkpensionsreformens inverkan på förbättringens^ belopp upptages

till behandling i samband med den av nämnda reform påkallade revisionen

av gällande statliga tjånste- och familjepensionsreglementen.

Departementschefen.

I anledning av en av 1945 års riksdag gjord hemställan har inom finansdepartementet

utredning verkställts angående förbättring av vissa äldre familjepensioner.

Resultatet av utredningen har sammanfattats i den i det föregående

omförmälda departementspromemorian.

Vad angår reglements- eller författningsenligt bestämda familjepensioner

lia i promemorian framlagts fyra alternativa förslag till reglering a\ äldre

familjepensioner. Någon reglering av nyare familjepensioner, d. v. s. pensioner

som bestämts med tillämpning av 1936 års allmänna familjepensionsreglemente

eller därmed jämställda pensionsbestämmelser, har däremot icke

ifrågasatts, då pensionsnivån för dessa pensioner i princip motsvarar nivån

för de nyaste, enligt nu gällande bestämmelser utgående familjepensionerna.

Enligt alternativ 1, vilket kostnadsberäknats till 2,7 miljoner kronor för år,

skulle de äldre pensionerna uppräknas till 90 procent av nivån för motsvarande

nyaste pensioner. En dylik reglering har, såsom i promemorian anförts,

ansetts naturlig, då nuvarande ojämnheter i nivån för äldre familjepensioner,

vilka i viss omfattning sammanhänga med statens tidigare

bidragsverksamhet på hithörande område, härigenom i huvudsak skulle

undanröjas. Förbättringen skulle emellertid i de lägre lönegraderna icke

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

bliva tillfledsställande. En uppräkning efter de nyaste pensionerna enligt

alternativ 2 skulle åter medföra en godtagbar reglering av de lägsta

pensionerna. I de högre lönegraderna skulle emellertid förbättringen bliva

oproportionerligt stor. Alternativet har beräknats medföra en årlig merkostnad

av 4,7 miljoner kronor. Enligt alternativ 3 skulle pensioner till och med

lönegrad A 12 eller motsvarande löneställning uppräknas till nyaste pensioner.

Familjepensioner motsvarande högre lönelägen skulle förbättras med samma

belopp som förbättringen i lönegrad A 12 eller med i runt tal 525 kronor

för år. Kostnaderna för en förbättring enligt detta alternativ lia beräknats

till 3,1 miljoner kronor för ar. Alternativ 4 slutligen innebär i princip,

att de enligt äldre bestämmelser utgående familjepensionerna efter befattningshavare

inom lönegrader, som motsvara A 12 eller lägre, uppräknas till

nivån för nyaste pensioner (uppräkning till 100 procent), att för högre lönegrader

än A 20 uppräkning sker till 90 procent av nivån för nyaste pensioner

samt att för ett mellanskikt, motsvarande lönegraderna A 13—A 20.

uppräkning sker till ett från 100 till 90 fallande procenttal. Såsom förslaget

är upplagt, kommer pensionsförbättringen inom lönegraderna under A 13

och över A 20 att stiga med lönegraden, under det förbättringen inom lönegraderna

A 13—A 20 kommer att hålla sig konstant vid omkring 525 kronor.

Alternativet har beräknats medföra en årlig kostnad av 3,5 miljoner

kronor.

I såväl departementspromemorian som de avgivna yttrandena har alternativ

4 förordats. Jämväl för egen del anser jag på de i promemorian angivna

skälen, att en reglering enligt alternativ 4 bör givas företräde. Jag

tillstyrker sålunda, att de äldre reglements- eller författningsenligt bestämda

pensionerna omregleras i enlighet härmed. Härvid torde böra iakttagas vad

i promemorian anförts angående vissa jämkningar beträffande uppräkningen

till nivån för nyaste pensioner.

Beträffande de genom beslut av riksdagen eller av Kungl. Majit enligt

bemyndigande beviljade pensionerna har i promemorian föreslagits, att omregleringen

erhåller formen av procentuell förbättring. Härigenom skulle

rubbning icke ske i relationen mellan de olika, med beaktande av individuella

förhållanden avvägda pensionsförmånerna. Med ledning av den föreslagna

procentuella förbättringen av lägre författningsenliga pensioner har

förbättringen av riksdagspensionerna föreslagits skola genomgående fastställas

till 30 procent av den äldre famil jepensionen, tilläggsförmånerna däri

inberäknade. Mot regleringen i denna del, vilken beräknats medföra en

ärlig utgiftsökning av omkring 230 000 kronor, har icke någon erinran riktats

i de avgivna yttrandena. Det i departementspromemorian i förevarande

hänseende framlagda förslaget finner jag mig böra biträda.

I departementspromemorian har föreslagits, att i samband med förbättringen

teknisk uppräkning skall ske av vissa familjepensioner till sådan

nivå, att å desamma i fortsättningen skola beräknas rörligt tillägg och kristillägg

i stället för såsom nu är fallet dyrtidstillägg eller procentuellt tillägg

och kristillägg. Jag anser mig böra tillstyrka den föreslagna uppräkningen,.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

15

vilken torde böra omfatta såväl av regleringen berörda reglements- eller

författningsenligt bestämda äldre familjepensioner som riksdagspensioner

och därmed jämförliga pensioner. Såsom i promemorian angivits bör teknisk

uppräkning även ske av de nyare pensionerna, vilka icke eljest beröras

av regleringen.

Även i fråga örn sättet för genomförande av pensionsförbättringen och

dennas omfattning biträder jag i huvudsak de i promemorian framlagda

förslagen.

Det torde böra få ankomma på Kungl. Maj:! att efter riksdagens prövning

av förslagets huvudgrunder meddela erforderliga bestämmelser angående

pensionsförbättringens genomförande och därvid besluta örn de jämkningar

beträffande pensionsförbättringens omfattning och storlek för vissa

pensionstagare eller grupper av pensionstagare, som kunna finnas påkallade

och förenliga med berörda huvudgrunder. Jämväl i fråga om den tekniska

uppräkningen torde Kungl. Maj:t böra erhålla riksdagens bemyndigande att

vidtaga erforderliga författningsändringar och de åtgärder i övrigt, som

kunna befinnas erforderliga.

I departementspromemorian har framhållits, att i det föregående avsedd

pensionstagare skulle komma i åtnjutande av en betydande förbättring, därest

jämväl socialvårdskommitténs såsom alternativ III betecknade förslag

till reglering av folkpensionerna komme att genomföras. I vissa av de avgivna

yttrandena har i anledning härav förordats, att den föreslagna pensionsregleringen

skulle erhålla allenast provisorisk karaktär.

För egen del finner jag mig i anslutning till de i bankoutskottets utlåtande

nr 19 till årets riksdag angående reglering av vissa tjänstepensioner m. m.

gjorda uttalandena i motsvarande fråga böra utgå ifrån, att en eventuell reduktion

av nu omreglerad familjepension med hänsyn till samtidigt utgående

folkpension skall kunna inskränkas till en jämkning av kristillägget.

Den nu förordade pensionsregleringen torde böra genomföras från och

med den 1 juli 1946.

Kostnadsberäkningar m. m.

Kostnaderna för genomförande av pensionsförbättring i enlighet med vad

i det föregående förordats ha, såsom angivits, beräknats till omkring 3,5

miljoner kronor, såvitt angår reglements- eller författningsenligt bestämda

pensioner. Kostnaderna för regleringen skulle huvudsakligen eller till omkring

3,1 miljoner kronor komma att bestridas av anslag under tolfte huvudtiteln.

Antalet nu avsedda pensioner, som omfattas av regleringen, utgör

12 057, därav 4 990 pensioner, som utbetalas från de affärs drivande verken.

Årskostnaderna för reglering av riksdagspensionerna oell därmed jämförliga

pensioner lia uppskattats till 230 000 kronor. Av detta belopp torde

omkring 135 000 kronor komma att belasta riksstaten.

Den föreslagna pensionsregleringen bör medföra en omräkning av åtskilliga

av de anslag, som äskats under tolfte huvudtiteln i årets statsverksproposition.

Sålunda torde vissa anslag böra uppräknas på sätt framgår av följande sammanställning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 226.

A. Statliga pensionsväsendet.

I statsverksproposi- Belopp, som nu

tionen äskat belopp, bör äskas,

kronor kronor

7. Pensioner åt efterlevande till befattningshavare

i statens tjänst.................. 9 700 000

10. Diverse pensioner och understöd m. m. . . 2 600 000

12. Kristillägg å pensioner vid det statliga pensionsväsendet

........................ 8 600 000

13 000 000

2 800 000

8 800 000

B. Statsunderstödda pensionsväsendet.

1. Bidrag till pensioneringskostnadema för

statens pensionsanstalt .............. 11 500 000 13 400 000

8. Kristillägg å pensioner vid det statsunderstödda

pensionsväsendet .............. 5 900 000 6 000 000

Å andra sidan bör anslaget till Dyrtidstillägg m. m. å äldre pensioner vid

det statliga pensionsväsendet, vilket i statsverkspropositionen beräknats till

1 500 000 kronor, bortfalla, varjämte anslaget till Dyrtidstillägg m. m. å pensioner

vid det statsunderstödda pensionsväsendet bör nedsättas från det i

statsverkspropositionen äskade beloppet 2 150 000 kronor till 1 200 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

dels föreslå riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att i

huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående förordats

meddela bestämmelser angående omreglering av vissa

familjepensioner;

dels återkalla det i årets statsverksproposition framlagda

förslaget örn anvisande å driftbudgeten under tolfte huvudtiteln

för budgetåret 1946/47 av anslag till Dyrtidstillägg m. m.

å äldre pensioner vid det statliga pensionsväsendet;

dels ock, med ändring av i statsverkspropositionen framlagda

förslag, föreslå riksdagen att å driftbudgeten under

tolfte huvudtiteln för budgetåret 1946/47 såsom förslagsanslag

anvisa:

till Pensioner dt efterlevande till befattningshavare

i statens tjänst............ kronor 13 000 000;

till Diverse pensioner och understöd

m. m.

2 800 000;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 226. 17

till Kristillägg å pensioner vid det statliga

pensionsväsendet ................ kronor 8 800 000;

till Bidrag till pensioneringskostnaderna

för statens pensionsanstalt ........ » 13 400 000;

till Dyrtidstillägg m. m. å pensioner vid

det statsunderstödda pensionsväsendet .. » 1 200 000;

till Kristillägg å pensioner vid det statsunderstödda

pensionsväsendet.......... » 6 000 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Bjured.

Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 226.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:303 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av vissa familjepensioner m. m. a1 i texten
  2. BU 1946:54 Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk framställning i fråga om reglering av vissa familjepensioner vid riksdagens verk. s. 1 i texten
  3. BU 1946:12 Bankoutskottets utlåtande nr 12 s. 2 i texten
  4. BU 1946:50 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av vissa familjepensioner m. m. s. 1 i texten