Sök i Ratio Lex

Angående anslag till vägoch vattenbyggnadsstyrelsen samt vägförvaltningarna

1946-05-10 · 145 sidor, varav 141 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 141 av 145 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:286, Angående anslag till vägoch vattenbyggnadsstyrelsen samt vägförvaltningarna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

1

Nr 286.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen samt vägförvaltningarna;

given Stockholms slott den 10 maj 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 10 maj 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen

samt statsrådet Mossberg anför chefen för kommunikationsdepartementet,

statsrådet Nilsson.

Inledning.

I årets statsverksproposition lia anslagen till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt vägförvaltningarna upptagits med allenast preliminärt beräknade

belopp. Anledningen härtill var, att de förslag, som kunde komma att avBihang

till riksdagens protokoll 19iG. 1 sami. Nr 286. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

givas av särskilda inom kommunikationsdepartementet tillkallade sakkunniga

för utredning rörande organisation och personalbehov för vissa avdelningar

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m. — i det följande kallade

de sakkunniga — ansågos böra avvaktas.

Nämnda sakkunniga, vilka, med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den

15 juni 1944, tillkallades av dåvarande departementschefen den 27 juni 1944,

ha varit direktören O. E. Sahlin, tillika ordförande, byråchefen E. G. Braune,

avdelningschefen E. V. Sundström samt förste byrådirektören K. J. P. Wittrock.

De sakkunniga ha den 3 januari 1946 framlagt betänkande med förslag

till omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m. (SOU 1946:

10).

över betänkandet ha till följd av remisser eller därförutan yttranden avgivits

av chefen för försvarsstaben, väg- och vattenbyggnadsslyrelsen, statskontoret,

riksräkenskapsverket, allmänna lönenämnden, statens organisationsnämnd,

luftfartsstyrelsen, statens arbetsmarknadskommission, länsstyrelserna

i samtliga län, 1944 års hamnutredning, svenska teknologföreningen,

svenska vägföreningen, landsorganisationen i Sverige, svenska byggnadsentreprenörföreningen

m. fl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande är

åtföljt av yttranden från samtliga vägdirektörer, väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

tjänstemannaförening, civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund,

statsverkens ingenjörsförbund, Sveriges arbetsledareförbund, civilförvaltningens

personalförbund och Sveriges högskoleutbildade väg- och vattenbyggares

riksförbund.

I skrivelse den 15 mars 1946 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i samband

med sitt utlåtande över de sakkunnigas organisationsförslag framlagt

anslagsäskanden beträffande de delar av styrelsens och vägförvaltningarnas

personalorganisation, som icke direkt beröras av de sakkunnigas förslag,

ävensom beträffande omkostnadsanslagen, vilka ej behandlats av de sakkunniga.

Med anledning härav har väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänstemannaförening

inkommit med en den 18 mars 1946 dagtecknad skrivelse,

över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag beträffande personalorganisationen

för förråds-, kansli- och kameralbyråerna inom styrelsen har allmänna

lönenämnden avgivit utlåtande den 28 mars 1946.

I förevarande sammanhang får jag erinra om att jag vid anmälan av de i

årets statsverksproposition under sjätte huvudtiteln upptagna anslagen till

väg- och vattenbyggnadsväsendet föreslagit, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och dess lokala förvaltningar från och med nästa budgetår skola

erhålla den gemensamma benämningen Väg- och vattenbyggnadsverket.

Beträffande såväl de i betänkandet förekommande redogörelserna för nuvarande

organisation som de sakkunnigas motiveringar till av dem framlagda

förslag får jag i huvudsak hänvisa till betänkandet. I det följande kommer

jag sålunda under de olika punkterna i allmänhet endast att lämna en

summarisk redogörelse för innebörden av de sakkunnigas förslag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj.ts proposition nr 286.

3

Organisati on sfrågor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen är från och med den t juli 1945 organiserad

på följande sex byråer, nämligen vägbyrån, brobyrån, hamnbyrån,

kanslibyrån, karoeralbyrån och förrådsbyrån. Härtill komma tre fristående

avdelningar, nämligen järnvägsavdelningen, militäravdelningen och

den våren 1945 inrättade provisoriska avdelningen för ärenden rörande

vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar.

I samband med det beslut örn vägväsendets förstatligande, som fattades

år 1943, vidtogos åtskilliga förändringar i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

personalorganisation. Dessa förändringar begränsades emellertid till att avse

de delar av styrelsen, vilka närmast berördes av förstatligandet. Organisationsändringarna

inneburo bland annat en väsentlig utvidgning av styrelsens

vägbyrå, som ställdes under chefskap av en överdirektör och uppdelades på

ett flertal avdelningar, vidare förändring av den tidigare vägtrafikbyrån lill

en avdelning inom vägbyrån, ombildning av den förutvarande kameralbyrån

samt dennas uppdelning på en kameral- och en kanslibyrå ävensom inrättande

av en förrådsbyrå.

Däremot lämnades brobyrån, hamnbyrån och den dåvarande järnvägsoch

luftfartsbyrån ävensom militäravdelningen helt utanför omorganisationen,

De sakkunniga, vilkas huvuduppgift har varit att verkställa en översyn

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personalorganisation i dessa delar, ha i

sitt den 24 januari 1945 dagtecknade betänkande med förslag till organisation

av en luftfartsstyrelse m. m. (SOU 1945: 2) behandla! järnvägs- och luftfartsbyråns

organisation. I anslutning till detta förslag har den 1 juli 1945 inrättats

ett särskilt ämbetsverk för luftfartsärendena, luftfartsstyrelsen, i samband

varmed luftfartsavdelningen inom nyssnämnda byrå upphört. Järnvägsavdelningen,

som utgjorde ett med luftfartsavdelningen sidoordnat organ inom

ifrågavarande byrå, kvarblev däremot inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

med avdelningens chef, järnvägsinspektören, såsom självständig föredragande

för de ärenden, vilka ankomma på avdelningen. Därjämte har föreskrivits

att flygplatsbyggandet fortfarande skall ankomma på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Samtidigt med bedömandet av de speciella organisationsfrågor, som beröra

här avsedda byråer och avdelningar var för sig, lia de sakkunniga haft att

taga ställning till ett spörsmål av vidare syftning. 1 det anförande till statsrådsprotokollet

(iver kommunikationsärenden för den 15 juni 1944 som innefattar

direktiv för de sakkunnigas utredning, framhöll dåvarande departementschefen,

att det kunde ifrågasättas huruvida ej all anläggningsverksamhet

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbetsområde — vägbyggnad,

hamnbyggnad, vatten- och avloppsledningsanläggningar, brobyggnad, flygfältsbyggnad

— borde sammanföras under eli gemensamt ledande organ inom

s. 4 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 286.

4

styrelsen, vilket skulle innebära att inom styrelsen inrättades en särskild, för

de olika verksamhetsgrenarna gemensam byggnadsavdelning under en byggnadschef,

som skulle handhava ledningen av all byggnadsverksamhet inom

verket. De sakkunnigas uppdrag har därför kommit att beröra även sådana

delar av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisation, vilka erhöllo sin nuvarande

utformning i samband med vägväsendets förstatligande.

Innan de olika detaljspörsmålen rörande personalorganisationen för vägoch

vattenbyggnadsverket upptagas till behandling, torde jag först i korthet

få redogöra för de sakkunnigas ställningstagande till frågan om inrättande av

en gemensam byggnadsavdelning. De sakkunnigas förslag härutinnan innebär

en genomgripande förändring av byråindelningen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Byråindelningen. De tekniska byråernas arbetsuppgifter.

De sakkunniga.

Byråindelningen.

De sakkunniga framhålla, att byråindelningen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

vore grundad på två olika huvudprinciper. Den ena av dessa

principer innebure, att arbetet fördelades mellan skilda byråer efter de olika

slag av arbetsobjekt, styrelsens verksamhet omfattade, såsom vägar, broar,

hamnar etc. Enligt denna princip komme varje ärende att i huvudsak från början

till slut handläggas på en och samma byrå (vertikal organisation). Ifrågavarande

organisationstyp representerades inom styrelsen av de byråer, vilkas

arbetsuppgifter vore av huvudsakligen teknisk natur, nämligen vägbyrån,

brobyrån och hamnbyrån. Enligt den andra huvudprincipen skedde fördelningen

av arbetet efter arten av de problem, som förekomme (horisontal

organisation). Till denna organisationstyp hörde kanslibyrån, kameralbyrån

och förrådsbyrån.

Om på sätt antytts i utredningsdirektiven all anläggningsverksamhet inom

styrelsens arbetsområde sammanfördes under ett gemensamt ledande organ

inom styrelsen (byggnadsavdelning eller byggnadsbyrå), innebure detta, förklara

de sakkunniga, att den horisontala organisationsformen finge sin tilllämpning

även på det tekniska verksamhetsområdet. Vid en horisontal uppdelning

av arbetet på detta område kunde väsentligen tre huvudgrupper av

uppgifter särskiljas, nämligen

1. tekniskt-administrativa utredningsuppgifter, där huvudvikten läge på

ett bedömande ur samhällsekonomiska, kommunikations- och driftstekniska,

sociala och militära synpunkter av behovet av olika tekniska åtgärder;

2. konstruktiva uppgifter, nämligen upprättande eller granskning av ritningar

till konstarbeten, såsom broar, hamnar och dylikt; samt

3. ledning och kontroll av anläggningsverksamhet och underhållsarbeten.

Beträffande de fördelar, som en horisontal uppdelning av

arbetet kunde erbjuda i jämförelse med den nuvarande, huvudsakligen

vertikala organisationen, lia de sakkunniga anfört bland annat följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

5

Den nuvarande ordningen, enligt vilken varje ärende i tekniskt hänseende i

regel genomgående behandlades på en och samma byrå, innebure en fara för

att, särskilt när det gällde principiella frågor, ärendena bleve mer eller mindre

ensidigt bedömda, sålunda att vissa synpunkter — praktiska, teoretiska eller

administrativa — bleve dominerande på bekostnad av andra. Med en horisontal

organisation minskades risken för en dylik utveckling, då ärendena i detta

fall bleve föremål för självständig prövning av skilda personer i ledande ställning

med olika utgångspunkter för bedömandet. Samtidigt vunnes med ifrågavarande

organisationsform att de olika byråernas arbetsuppgifter sammanknötes

med varandra på ett sätt, som medförde en mera allmän samverkan

mellan byråerna.

De sakkunniga anse vidare, att ökade möjligheter skulle erhållas till en enhetlig

bedömning av behovet av arbetsmaskiner, materialier, arbetare och

tjänstemannapersonal inom styrelsens verksamhetsområde. Samtidigt underlättades

övervakningen av att organisationen i sin helhet effektivt utnyttjades.

Den horisontala organisationsformen bomme sålunda enligt de sakkunnigas

mening att möjliggöra en mera samlad överblick över arbetsorganisationen

och ett fastare grepp örn densamma samt gåve därigenom ökade möjligheter

att inom organisationens ram tillgodose växlande behov inom styrelsens mångskiftande

verksamhet. Härigenom borde besparingar kunna åstadkommas såväl

i fråga om arbetsledning och annan personal som beträffande maskiner

och redskap.

Därjämte framhålla de sakkunniga, att ansvaret för arbetaravtalsfrågorna

vid en horisontal organisation lättare kunde samlas på en hand. Härigenom

komme förutsättningar att skapas för en mera enhetlig behandling av

dessa frågor.

Den horisontala organisationsformen gåve, fortsätta de sakkunnigav sålunda

genom sina verkningar inom den centrala och den lokala organisationen

ökade förutsättningar för att skapa och vidmakthålla en byggnadsorganisation,

som ehuru den dimensionerats för normala förhållanden vid behov

kunde i större utsträckning utnyttjas även för andra arbetsuppgifter

inom väg- och vattenbyggnadsfacket än dem, som ankomme på styrelsen i

dess egenskap av kommunikationstekniskt verk. Med en dylik byggnadsorganisation,

i erforderlig mån tillfälligt förstärkt, borde styrelsen därjämte

bliva bättre rustad att bemästra de omfattande uppgifter i fråga örn anläggningsarbeten,

som kunde komma att åvila styrelsen vid en mera allmän arbetsmarknadskris.

En byråindelning enligt horisontalprincipen skulle, framhålla de sakkunniga,

således komma att medföra åtskilliga fördelar av betydelse. De sakkunniga

lia emellertid också till övervägande upptagit vissa invändningar

mot ifrågavarande organisationsprincip.

1 anslutning till sitt uttalande att anläggningsfrågorna vid en horisontal

organisation skulle bliva ur olika synpunkter ingående prövade av flera personer

i ledande ställning påpeka sålunda de sakkunniga, att det möjligen

kunde göras gällande, ali en ökad arbetsbelastning i vissa fall härvid skulle

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

uppkomma för vederbörande byråchefer och att detta vore en omständighet,

som talade emot nämnda organisationsprincip. Häremot kunde emellertid

invändas, att denna belastning, i den mån den förekomme, långt ifrån

vore onyttig, eftersom den innefattade den synnerligen viktiga ökade expertprövning,

som vore ett av de främsta målen vid eli organisationsändring enligt

horisontalprincipen. För övrigt torde dylika befarade olägenheter komma

att begränsas eller helt elimineras därigenom att de ledande tjänstemännen

på grund av sin specialisering borde kunna med särskild snabbhet och säkerhet

lösa på dem ankommande frågor.

Det kanske vidare, yttra de sakkunniga, skulle kunna göras gällande, att

ärendena skulle fördröjas genom att de i olika stadier skulle handläggas avskilda

organ. Härvid finge erinras örn att de olika åtgärderna i samband

med tillkomsten av en anläggning av andra skäl oftast fördelade sig på en

tidrymd av flera år; sedan utredningsstadiet avslutats, följde vanligen med

hänsyn till medelstillgång eller dylikt ett ganska avsevärt uppehåll, innan

utförandet av anläggningen bleve aktuellt. Den omständigheten, att ett ärende

enlig horisontalprincipen skulle på utredningsstadiet handläggas av en

byrå och på ett senare stadium av en annan, torde därför icke kunna verka

fördröjande.

De sakkunniga lia slutligen också diskuterat den eventuella invändningen

mot en horisontal organisation, att personalen på utrednings- och konstruktionsbyråema

skulle komma att förlora kontakten med det praktiska arbetet

i sådan utsträckning, att det bleve till men för arbetsresultatet. Härvid

framhålla de sakkunniga bland annat följande.

Personalen på väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tekniska byråer är redan

nu specialiserad på olika arbetsuppgifter, såsom upprättande eller granskning

av arbetsplaner och av arbetsritningar samt ledning och kontroll av

utförandet av arbeten. Även de privata entreprenadföretagen skilja mellan

konstruktions- och byggnadspersonal och ha i vissa fall särskilda huvudavdelningar

för dessa slag av arbetsuppgifter. Det berättigade kravet på

praktisk utbildning för här ifrågavarande personal inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

synes i allmänhet kunna tillgodoses genom att personalen

före befordran till de högre byråtjänsterna får fullgöra tjänstgöring vid styrelsens

lokala organ. Tillfälle bör därjämte beredas befattningshavarna att

följa arbetet vid arbetsplatserna.

Den nu återgivna redogörelsen för de fördelar och olägenheter, som äro

eller kunna vara förknippade med en horisontal organisation för de tekniska

arbetsuppgifterna inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, ger enligt de sakkunnigas

mening vid handen, att avgörande skäl tala för en omorganisation

av styrelsen i denna riktning. En dylik organisation med dess ökade möjligheter

till samordning och central övervakning av de olika verksamhetsgrenarna

synes, framhålla de sakkunniga, i särskilt hög grad påkallad med

hänsyn till den avsevärda utvidgning av styrelsens arbetsuppgifter, som framför

allt till följd av vägförstatligandet ägt rum på senare år.

De sakkunniga ha i förevarande sammanhang även behandlat frågan,

huruvida det tekniska arbetet vid en horisontal organisation borde fördelas

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286,

7

på flera utrednings-, konstruktions- och byggnadsbyråer. Beträffande de

sakkunnigas uttalanden härutinnan tillåter jag mig att hänvisa till betänkandet

(s. 30—32).

De sakkunnigas förslag i fråga om byråindelningen innebär, att i stället

för de nuvarande tekniska byråerna inom styrelsen, nämligen vägbyrån,

brobyrån och hamnbyrån, samt avdelningen för vattenförsörjning och avlopp

skulle inrättas tre utredningsbyråer, benämnda första, andra och tredje

utredningsbyrån, samt en konstruktionsbyrå och en byggnadsbyrå. På de

båda senare byråerna skulle även ankomma flygplatsbyggandet och den husbyggnadsverksamhet,

som bedrives av förrådsbyrån.

Av de tre utredningsbyråerna, vilka skulle svara för de tekniskt-administrativa

utredningsuppgifterna (planläggning m. m.) inom styrelsen, avses

första utredningsbyrån för ärenden rörande väg-, gatu- och vägtrafikväsendet,

andra utredningsbyrån för ärenden rörande hamnar och farleder ävensom

för vissa andra vattenbyggnadstekniska uppgifter samt tredje utredningsbyrån

för ärenden rörande anläggningar för vattenförsörjning och avlopp.

De tekniska byråernas arbetsuppgifter.

Första utredningsbyrån.

Till första utredningsbyrån skulle enligt de sakkunnigas förslag överflyttas

i huvudsak de arbetsuppgifter, som för närvarande ankomma på utredningsavdelningen,

avdelningen för rikets städer och vägtrafikavdelningen inom

vägbyrån. De principer, som ligga till grund för organisationsförslaget,

anses emellertid härvid påkalla vissa smärre jämkningar i arbetsuppgifterna.

Beträffande dessa jämkninger får jag hänvisa till betänkandet (s. 33

och 34).

Andra utredningsbyrån.

Andra utredningsbyrån skulle i första hand svara för behovsutredning

och planläggning beträffande statliga åtgärder i fråga örn hamn- och farledsbyggandet.

De sakkunniga ha härutinnan lämnat följande närmare redogörelse.

I byråns allmänna uppgifter bör därvid ingå att följa utvecklingen på sjöfartens

och fiskerinäringens område med avseende på behovet av hamnar

och farleder. Byrån bör äga en tillräckligt ingående och allsidig kännedom

örn förhållandena på dessa områden för att kunna på ett sakligt sätt bedöma

såväl behovet i allmänhet som ock det relativa behovet på olika platser

i landet. Med stöd av denna kännedom örn anläggningsbehovet bör byrån

upprätta och vidmakthålla erforderliga behovsplaner för hamnbyggnadsväsendet.

Beträffande byggnadsföretag, vilka avses skola komma till utförande,

skall byrån pröva frågan örn anläggningens läge, storlek, djup samt allmänna

standard i fråga örn utförandet ävensom frågor rörande inseglings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

rännor, kajanordningar av olika slag m. m. Byrån skall vidare i samråd

med konstruktionsbyrån granska arbetsplaner för hamn- och farledsbyggnader.

Därjämte skall andra utredningsbyrån utarbeta anslagsäskanden samt

framställningar eller utlåtanden till Kungl. Maj:t angående statsbidrag till

ifrågasatta byggnadsföretag ävensom upprätta kontrakt med vederbörande

intressenter.

På andra utredningsbyrån bör vidare ankomma att handlägga frågor rörande

statsbidrag till underhåll av icke statliga hamnar och farleder samt

att med hjälp av styrelsens lokala organ utöva uppsikt över deras underhåll,

i den mån underhållsarbetet icke utföres av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Enligt organisationsförslaget skulle byrån därjämte handlägga teknisktadministrativa

ärenden rörande drift och förvaltning av hamnar och farleder.

Slutligen skulle till byråns arbetsuppgifter hänföras de speciella vattenbyggnadstekniska

utredningsuppgifter, som nu ankomma på hamnbyrån.

De sakkunniga anföra härom bland annat följande.

Till dessa uppgifter hör bl. a. handläggningen av frågor rörande sjöars

och vattendrags tillgodogörande för sjöfart, flottning, vattenkraft eller andra

liknande behov samt skyddsåtgärder mot skärningar och översvämningar av

sådan omfattning och beskaffenhet, att åtgärderna med hänsyn till det allmännas

intressen anses böra vidtagas å statens bekostnad. Dessa ärenden

förekomma sporadiskt, i regel i form av remisser från Kungl. Maj:t eller

från myndigheter. Vidare bör byrån handhava den väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

åliggande uppgiften att öva tillsyn å allmänna flotlleders underhåll

och nyttjande.

Tredje utredningsbyrån.

Tredje utredningsbyrån skulle enligt de sakkunnigas förslag svara för den

tekniskt-administrativa behandlingen av ärenden rörande anläggningar för

vattenförsörjning och avlopp. De sakkunniga lia lämnat följande sammanfattande

redogörelse för byråns olika arbetsuppgifter.

På byrån böra ankomma i huvudsak följande uppgifter, nämligen behovsutredning

rörande ifrågasatta anläggningsföretag, handläggning av frågor

rörande general- och regionplaner, upprättande och vidmakthållande av investeringsplan,

utredningar och forskning rörande olika reningsmetoder för

råvatten och avloppsvatten, uppgörande (i förekommande fall i samverkan

med konstruktionsbyrån) av normalritningar, fastställande av arbetsplaner,

utarbetande av anslagsäskanden, beräkning av statsbidrag samt upprättande

av kontrakt med intressenter. På byrån bör vidare ankomma att genom styrelsens

lokala organ övervaka, att de anläggningar, till vilka statsbidrag utgått,

för framtiden drivas och underhållas på ett tillfredsställande sätt. Därjämte

skall byrån liksom övriga byråer i styrelsen för sitt verksamhetsområde

utarbeta erforderliga anvisningar och normer.

Konstruktionsbyrån.

Konstruktionsbyråns verksamhet skulle, förklara de sakkunniga, komma

att beröra en mängd olika arbetsobjekt inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde, såsom broar, stödmurar, färjlägen och färjor, bryggor,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

9

hamnar, farleder, i vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar ingående

speciella anordningar (intag, pumpstationer, reningsverk och reservoarer),

husbyggnader m. m.

Beträffande hithörande arbeten skulle byrån närmast svara för att de

konstruktiva arbetsuppgifterna erhölle en med hänsyn till av vederbörande

utredande organ angivna förutsättningar lämplig lösning ur bl. a. hållfasthets-

och kostnadssynpunkter. I sådant hänseende skulle byrån utarbeta

eller granska förslag till konstarbeten samt upprätta eller granska arbetsritningar

till dylika arbeten. Därjämte avses byrån skola handhava arbetet

med broliggaren och det militära broregistret samt biträda första ulredningsbyrån

vid utredningar rörande brobyggnadsbehovet.

I fråga örn gränsdragningen mellan konstruktionsbgrdn och byggnadsbyrån

ha de sakkunniga anfört följande.

Frånsett arbetet med upprättande eller granskning av arbetsritningar till

konstarbeten böra de verkställande åtgärderna beträffande dylika arbeten,

i den mån dessa åtgärder skola tillhöra den centrala myndighetens uppgifter,

i princip ankomma på byggnadsbvrån. Vid styrelsens prövning av entreprenadanbud

och antagande av entreprenör skall dock konstruktionsbyrån

deltaga i beslutet. Vid avgörandet av dylika frågor skall byggnadsbyrån,

som bl. a. genom sin erfarenhet från byggnadsverksamheten i egen regi bör

äga särskild sakkunskap i kostnadsfrågor, närmast svara för prövningen av

anbudens skälighet ur kostnadssynpunkt samt i samband därmed beakta,

örn arbetet i stället bör utföras i egen regi. Denna byrå skall jämväl pröva

de föreslagna konstruktionernas lämplighet med hänsyn till drifts- och underhållskostnaderna.

Konstruktionsbyråns uppgift skall främst vara att svara

för bedömningen av anbuden ur konstruktiv synpunkt.

Kontrollen över utförandet av konstarbeten bör, när det gäller arbeten,

som icke utföras i egen regi, i huvudsak ankomma på styrelsens lokala organ

under överinseende av byggnadsbyrån, och i vad avser arbeten i egen

regi på byggnadsbyrån. Konstruktiva frågor i samband med utförandet,

t. ex. frågor rörande avvikelser från de fastställda arbetsritningarna, skola

dock givetvis hänskjutas till konstruktionsbyrån. Denna byrå bör därjämte

ombesörja verkstadskontroll och all röntgenkontroll beträffande stålkonstruktioner

ävensom utföra spännings- och deformationsmätningar.

De sakkunniga lia vidare till behandling upptagit frågan örn avgränsningen

av konstruktionsbyråns arbetsuppgifter i förhållande till styrelsens lokala

organ. I detta sammanhang uppkomme, framhålla de sakkunniga, spörsmålet,

huruvida en ökad decentralisering av de tekniska arbetsuppgifterna

borde genomföras. Särskilt i fråga örn de uppgifter, som hade

direkt med utförandet av anläggningsarbeten att göra och som sålunda huvudsakligen

hörde till byggnadsbyråns kompetensområde, skulle, örn beslutanderätten

i ökad utsträckning överflyttades till de lokala organen, väsentliga

förenklingar i handläggningen kunna åstadkommas utan att därigenom

de lokala organens arbetsbörda ökades i större omfattning. Beträffande konstruktionsuppgifterna

vore förutsättningarna för att genomföra en mera vittgående

decentralisering icke lika stora, enär dessa uppgifter i många fall

krävde speciell expertis, som för vinnande av enhetlighet och .större effektivitet

borde sammanhållas centralt. Enligt de sakkunnigas mening borde

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

emellertid vägförvaltningarna i viss ökad utsträckning få ombesörja upprättande

av förslag till broar. En närmare motivering härför återfinnes å s. 39

och 40 i betänkandet.

Beträffande de sakkunnigas förslag rörande arbetsfördelningen i övrigt

mellan å ena sidan konstruktionsbyrån samt å andia sidan de övriga tekniska

byråerna och de lokala organen torde jag få hänvisa till betänkandet

(s. 40 och 41).

Med avseende på detaljkonstruktionsarbetet beträffande broar lia de sakkunniga

föreslagit en utvidgning av styrelsens arbetsuppgifter. Under erinran

örn att brobyggnadsarbetena på landsbygden för närvarande utföras

på entreprenad med undantag för en del av de allra enklaste broarna och att

arbetsritningarna därvid i allmänhet upprättas genom entreprenörernas försorg,

förorda de sakkunniga, att konstruktionsbyråns organisation utbygges

så, att byrån i lämplig utsträckning skall kunna själv ombesörja upprättandet

av dylika ritningar. Ett flertal skäl för en dylik ordning anföres i betänkandet

(s. 41 och 42). Det är emellertid härvid av vikt, framhålla de

sakkunniga, att man icke binder den tekniska utvecklingen på brobyggnadsområdet

genom att sätta det enskilda initiativet ur spel. Med hänsyn härtill

bör enligt de sakkunnigas mening i programhandlingama normalt föreskrivas,

att anbudsgivaren äger att, örn han därtill finner skäl, bjuda även på

eget konstruktionsförslag. Vidare anses att konstruktionsbyrån i allmänhet

— frånsett de broar, som beräknas skola utföras i egen regi — icke bör upprätta

arbetsritningar till andra broar än sådana, beträffande vilka den ur tekniskt-ekonomisk

synpunkt bästa lösningen är tämligen given.

I fråga örn upprättandet av arbetsritningar till småbroar m. m. ha de sakkunniga

framfört följande synpunkter.

För närvarande upprättas arbetsritningar till broar med mindre sammanmanlagd

fri ispännvidd än 3 meter i allmänhet av vägförvaltningarna. Enligt

de sakkunnigas mening bör det beträffande dessa småbroar vara möjligt

att för de flesta förekommande fall utarbeta standardritningar, vilket bör ankomma

på konstruktionsbyrån. 1 den mån individuella arbetsritningar erfordras,

bör arbetet härmed lämpligen koncentreras till konstruktionsbyrån,

eftersom denna byrå med sin mera rutinerade personal lättare än vägförvaltningama

kan utföra dylikt arbete. På samma sätt bör förfaras med större

vägtrummor av armerad betong, stödmurar m. m.

De sakkunniga framhålla slutligen, att konstruktionsbyrån med den angivna

omfattningen av arbetsuppgifterna komme att bliva det statliga organ,

som hade det mångsidigaste verksamhetsfältet för konstruktionsarbeten inom

väg- och vattenbyggnadsfacket, och att byråns organisation därför borde utformas

så, att byrån verksamt kunde bidraga till den tekniska utvecklingen.

Byggnadsbyrån.

Byggnadsbyrån skall enligt de sakkunnigas organisationsförslag med biträde

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens lokala organ dels utöva ledningen

av alla anläggningsarbeten, som utföras genom styrelsens försorg, samt

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj-.ts proposition nr 286.

av vägunderhållet på landet och i den mån sådant arbete ombesörjes

av styrelsen — underhållet av hamnar och farleder, dels ock utöva tillsyn

och kontroll över sådana anläggningsarbeten, vilka under styrelsens överinseende

skola utföras genom försorg av kommuner eller enskilda. Den på

styrelsen ankommande övervakningen av underhållsarbeten, vilka icke utföras

genom styrelsens försorg — d. v. s. underhållet i städer och stadsliknande

samhällen, som äro väghållare, av allmänna vägar och för biltrafiken

viktiga gator, ävensom underhållet av statsunderstödda hamnar och farleder,

allmänna flottleder samt med statsbidrag utförda vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar

— avses däremot skola utövas av styrelsens lokala organ

under överinseende av respektive utredningsbyråer.

Även beträffande de arbetsuppgifter, vilka äro hänförliga till den föreslagna

byggnadsbyråns kompetensområde, lia de sakkunniga övervägt, örn

och i vad mån en decentralisering bör ske. De sakkunniga ha därvid

funnit, att särskilt i vad avser utförandet av byggnadsarbeten på entreprenad

vissa uppgifter lämpligen borde överflyttas från styrelsen till vägförvaltningarna.

Sålunda förorda de sakkunniga, att vägförvaltningarna i allmänhet

få sköta arbetet med upprättande av programhandlingar och infordrande

av anbud ävensom antaga entreprenör. Därjämte avses att förvaltningarna

skulle få ökade befogenheter att avgöra, huruvida åt dem anförtrodda

byggnadsföretag skulle utföras på entreprenad eller i egen regi. Det

nu tillämpade systemet med central granskning av renstakningshandlingar

till vägföretag bör enligt de sakkunnigas mening upphöra. Godkännandet av

entreprenör för sådana vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar, vilka

utföras genom intressenternas försorg, anses när det gäller smärre anläggningar

lämpligen kunna överlåtas till vägförvaltningarna. Slutligen uttala de

sakkunniga i förevarande sammanhang, att den löpande kontrollen av byggnadsarbeten,

vilka icke utföras i styrelsens regi, genomgående bör ankomma

på vägförvaltningarna.

De sakkunniga ha på s. 46 och 47 i betänkandet gjort en sammanfattningav

byggnadsbyråns arbetsuppgifter, till vilken jag här torde få hänvisa.

I samband med behandlingen av byggnadsbyråns arbetsuppgifter ha de

sakkunniga även ingått på frågan om fördelningen au vissa anläggningsarbeten

mellan egen regi och entreprenad. De sakkunniga förorda härvid, att

brobyggnadsarbeten i viss omfattning skulle utföras av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i egen regi — vilket för närvarande praktiskt taget icke alls

förekomme — dock tills vidare endast i den utsträckning som erfordrades

för att styrelsen .skulle få möjlighet att kontrollera prisbildningen beträffande

entreprenadarbetena. De sakkunniga ha härvid räknat med en egen-regiverksamhet,

uppskattningsvis motsvarande cirka 15 % av kostnaderna för

den normala brobyggnadsverksamheten på landsbygden.

Å andra sidan föreslå de sakkunniga, under erinran om att de av styrelsen

bedrivna hamnarbetenu samt vatten- och avloppsledningsföretagen för närvarande

uteslutande utföras i egen regi, att för dessa arbeten även entrepre
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

nadsystemet skulle komma till användning. Den byggnadspersonal, som

därvid frigjordes, beräknas kunna tagas i anspråk vid utförandet av broar

och andra arbeten i egen regi.

Yttranden.

Byråindelningen m. m.

De sakkunnigas förslag angående byråindelningen och arbetsfördelningen

mellan de tekniska byråerna inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i de

inkomna yttrandena blivit föremål för ganska skiljaktiga uttalanden. Vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, statens arbetsmarknadskommission, chefen för

försvarsstaben, länsstyrelserna i Uppsala, Hallands och Värmlands län samt

landsorganisationen i Sverige ha biträtt förslaget, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

dock med vissa ändringsyrkanden. Statens organisationsnämnd.

svenska teknologföreningen, svenska vägföreningen, Sveriges högskoleutbildade

väg- och vattenbyggares riksförbund och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

tjänstemannaförening ha ställt sig tveksamma rörande den föreslagna

organisationsformens lämplighet. Statskontoret, allmänna lönenämnden,

riksräkenskapsverket, flertalet länsstyrelser m. fl. förklara sig sakna

möjlighet eller icke ha anledning att göra något uttalande i principfrågan.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har ansett sig böra i princip förorda en

organisatorisk indelning av styrelsen enligt de sakkunnigas förslag under förutsättning

att vissa jämkningar i den föreslagna organisationen redan från

början göras och möjlighet hålles öppen för styrelsen att, om så befinnes

påkallat, vidtaga ytterligare smärre ändringar i arbetsfördelningen mellan

byråerna.

Beträffande fördelarna med den föreslagna horisontala organisationen

säger sig styrelsen vilja särskilt framhålla värdet av att den inom verket förekommande

byggnads- och underhållsverksamheten bomme att sammanhållas

inom styrelsen under den planerade byggnadsbolag Bland annat därigenom

ökades möjligheten att samordna utnyttjandet på olika arbetsområden

av arbetsledare och maskiner. Det bleve lättare att eliminera olägenheterna

av variationer i arbetets omfattning inom olika områden och att i verksamheten

inordna arbeten av skilda slag, som framdeles liksom hittills kunde

komma att uppdragas åt styrelsen. Styrelsens möjligheter att på ett tillfredsställande

sätt ombestyra utförandet av beredskapsarbeten ökades även.

Styrelsen framhåller vidare, att erfarenheten visat att den nuvarande vägbyrån

vore för stor och av alltför skiftande sammansättning för att med fördel

sammanhallas som en byrå. Visserligen hade det varit av värde att, som

vägförstatligandekommittén förutsatte, vägärendena under tiden för förstatligandets

genomförande sammanhållits på en byrå. Redan nu hade

emellertid ärendena ökat i sådan omfattning, att arbetet i stort måst självständigt

handläggas av avdelningarna inom byrån, vilket i organisatoriskt

hänseende vore en olägenhet. Det vore av vikt, att den nya organisationen

icke erhölle någon så stor byrå och med så skiftande arbetsuppgifter som den

nuvarande vägbyrån.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

13

Med anledning av ett från vägdirektörshåll framfört förslag, att andra och

tredje utredningsbyråerna skulle sammanslås til'' en byrå, har styrelsen förklarat

sig vilja bestämt motsätta sig en sådan lösning. De två byråernas arbetsuppgifter

vore så artskilda, att en sammanslagning huvudsakligen endast

skulle bliva formell; arbetsuppgifterna vore därjämte tillräckligt stora

för att motivera organiserandet av två skilda byråer.

Vad angår de jämkningar i den av de sakkunniga föreslagna arbetsfördelningen

mellan de tekniska byråerna, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

funnit erforderliga, yttrar styrelsen inledningsvis följande.

I denna principfråga vill styrelsen till en början framhålla, att organiserandet

av en så mångskiftande verksamhet som väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

icke lämpligen torde kunna ske genom en strikt tillämpning av

enbart endera av den horisontala och den vertikala organisationsprincipen.

I många fall torde en kombination av båda utgöra den bästa lösningen. Ehuru

de sakkunniga för vissa delar föreslagit sådan kombination, ha de enligt

styrelsens mening i sin strävan att erhålla en logiskt uppbyggd organisation

enligt horisontalprincipen tagit för liten hänsyn till sådana fall, där en avvikelse

från denna princip och en övergång i begränsad omfattning till vertikal

organisation ur praktiska synpunkter vore att föredraga, överhuvudtaget

synes de sakkunnigas organisationsförslag vara väl kategoriskt utformat

och skulle, därest det genomfördes utan modifikationer, innebära ett

alltför starkt fastlåsande av de olika arbetsuppgifterna inom organisationens

olika delar. Styrelsen utgår emellertid från såsom något självfallet, att styrelsen

skall äga frihet att med stöd av vunna erfarenheter angående arbetets

förlopp överflytta arbetsuppgifter såväl mellan styrelsen och de lokala förvaltningarna

som mellan de olika byråerna och avdelningarna inom styrelsen

och mellan avdelningarna inom förvaltningarna. Redan nu vill styrelsen

emellertid erinra örn att särskilda svårigheter synas möta att uppdela arbetsuppgifterna

mellan konstruktions- och bvggnadsbyråerna, vilkas uppgifter

i vissa delar äga ett så nära sammanhang med varandra, att med den föreslagna

arbetsfördelningen risk för dubbelarbete och fördröjning av ärendenas

handläggning föreligger.

Styrelsens jämkningsförslag avser följande fall.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle vid inordnande av avdelningen för

rikets städer i första utredningsbyrån vissa på nämnda avdelning ankommande

uppgifter, nämligen granskning av renstaknings- och programhandlingar,

anbudsprövningar samt viss kontroll över utförandet av anläggningsarbeten,

överflyttas till byggnadsbyrån. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har med anledning härav framhållit, att granskningen av renstakningshandlingar

samt den tekniska kontrollen å anläggningsarbeten huvudsakligen

komme att åvila vägförvaltningarna och att dessa arbetsuppgifter centralt

borde .sortera under första utredningsbyrån. Praktiskt taget samtliga ärenden

rörande granskning av programhandlingar och prövning av anbud avsåge

konstarbeten oell borde därför i första band ankomma på konstruktionsbyrån.

Beträffande gränsdragningen mellan konstruktions- och byggnadsbyråernas

arbetsuppgifter framhåller .styrelsen lill en början följande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Alaj.ts proposition nr 286.

Därest broärendena skola handläggas både på konstruktions- och byggnadsbyråema

på sätt förslaget förutsätter, kommer detta att bliva till olägenhet

särskilt under byggnadsverkens utförande. Så till exempel äro vid större

entreprenadarbeten i de flesta fall endast ett fåtal arbetsritningar färdiga,

då arbetena igångsättas. Konstruktions- och granskningsarbetet kommer vid

sådant förhållande att hänga intimt samman med utförandet på arbetsplatsen,

och det .skulle vara olyckligt örn härvid en mellaninstans skötes in mellan

konstruktionsbyrån och vägförvaltningama.

I fråga örn handläggningen av sådana broentreprenadärenden, vilka av de

sakkunniga beräknats kunna komma att avgöras av styrelsen, hävdar styrelsen,

att konstruktionsbyråns prövning av anbuden ur konstruktiv synpunkt

även måste innefatta ett bedömande av konstruktionernas lämplighet

ur såväl underhålls- och driftsynpunkt som ekonomisk synpunkt. Anbudsprövningen

folie därför så gott som uteslutande inom konstruktionsbyråns

verksamhetsområde.

Styrelsen anser vidare, att programhandlingar till rörliga broar och mycket

stora fasta broar måste uppgöras av konstruktionsbyrån, för att omfattande

omarbetningar och onödigt dubbelarbete skulle kunna undvikas.

Beträffande kontrollen över utförandet av konstruktionsarbeten uttalar

styrelsen, att huvudparten av de frågor i samband med utförandet, vilka icke

kunde avgöras av vägförvaltningama, vöre av mer eller mindre hållfasthetsteknisk

natur och därför måste avgöras av konstruktionsbyrån. Med

hänsyn härtill borde det centrala överinseendet över kontrollen ankomma

på nämnda byrå. Konstruktionsbyråns medverkan erfordrades också direkt

vid utförandet av vissa broar, bl. a. i samband med spänningsregleringar.

1 fråga örn brobyggnader i städer, som äro väghållare, bör enligt styrelsens

mening ärenden angående upphandling och kontroll liksom granskning

av arbetsritningar handläggas på konstruktionsbyrån för undvikade av dröjsmål

och dubbelarbete samt för att minska antalet instanser inom styrelsen,

med vilka vederbörande städer lia att samarbeta. Av samma skäl anses också

kontrollen av broarbeten på enskilda järnvägar och koncessionerade spårvägar

böra ankomma på konstruktionsbyrån.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande även berört en annan

fråga rörande gränsdragningen mellan byråerna, nämligen mellan andra utredningsbyrån

och konstruktionsbyrån. Frågor rörande planläggning och planlösning

beträffande hamnar böra enligt styrelsens mening ankomma på andra

utredningsbyrån. Ehuru de sakkunniga gjort vissa uttalanden i denna

riktning, anser styrelsen, att de sakkunniga verkställt beräkningen av personalbehovet

för andra utredningsbyrån och konstruktionsbyrån, som örn

planläggnings- och planlösningsarbetet skulle ankomma på sistnämnda byrå.

Beträffande frågan örn avdelningens för arbetsorganisation plats i organisationen

framhåller väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att med hänsyn till

de stora uppgifter, som förelåge på byggnads- och underhållsverksamhetens

områden, avdelningen borde under en lång följd av år ägna sig uteslutande

åt uppgifter inom dessa områden. Enligt styrelsens mening vore det därför

olämpligt, om avdelningen splittrade sitt arbete genom att jämväl ägna sig

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 286.

15

åt kontorsorganisation och dylikt. Med anledning härav tillstyrker styrelsen

de sakkunnigas förslag, att avdelningen inordnas under byggnadsbyrån, där

den av chefen för byrån kunde utnyttjas för de mest aktuella frågorna.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har slutligen ifrågasatt ändrad benämning

på vissa av de föreslagna byråerna. Under framhållande att

byråernas benämningar böra giva klarare uttryck åt byråernas huvudsakliga

arbetsuppgifter föreslår styrelsen sålunda, att första, andra och tredje utredningsbyråerna

erhålla benämningarna vägbyrån, hamnbyrån respektive byrån

för vattenförsörjning och avlopp samt att byggnadsbyråns namn ändras

till byggnads- och underhållsbyrån.

I ett till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande fogat särskilt yttrande

har chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå förordat bibehållande

av den vertikala organisationsformen för hamn- och farledsarbetena

samt har i anslutning därtill framlagt förslag till organisation av

en särskild hamnbyrå med till denna byrå anknutna särskilda distriktsorgan.

Reservanten har i fråga om byråindelningen framhållit huvudsakligen

följande.

De sakkunniga hade i huvudsak bedömt organisationsfrågan ur synpunkten

av det till sitt omfång dominerande vägväsendet och för detsamma gällande

förhållanden, medan övriga fackgrenar ej nöjaktigt beaktats med hänsyn

till deras i sina huvuddrag från såväl väg- som brobyggnadsverksamheten

helt ärtskida uppgifter och yttre betingelser. Den föreslagna organisationsformen

komme att medföra allvarliga olägenheter på grund av svårigheterna

att göra en naturlig och ändamålsenlig gränsdragning mellan till

skilda organ hänförda arbetsuppgifter och komme att framkalla tungroddhet,

dubbelarbete och tidsspillan. Beträffande utformningen av ett hamnprojekt

rådde ett sådant intimt samband mellan den allmänna utformningen

av projektet i dess helhet och däri ingående konstruktiva delar, att däremot

svarande arbetsuppgifter ej lämpligen kunde fördelas på skilda organ. I likhet

med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sitt utlåtande framhållit beträffande

brobyggnadsverksamheten hängde även i fråga om hamnbyggnadsverksamheten

planläggnings- och konstruktionsarbetet intimt samman

med vederbörande arbetens utförande på arbetsplatsen. I motsats till vad

de sakkunniga därom anfört syntes den vertikala organisationsformen i

större utsträckning än den horisontala medföra personalbesparing och bättre

utnyttjande av personalen.

Enligt det av reservanten framlagda organisationsförslaget skulle den av

honom förordade hamnbyrån förestås av en överingenjör i C 8 sami organiseras

horisontalt på tre avdelningar (utredningsavdelning, konstruktionsavdelning

och byggnadsavdelning), var och en under ledning av en byrådirektör

i C 5.

Statens arbetsmarknadskommission har anfört bl. a. följande.

Byråindelningen i enlighet med den föreslagna horisontala organisationen

synes vara ägnad alt underlätta uppehållandet av en välplanerad investeringsreserv

leir mötande av eventuella arbetslöshetssituationer. Pa de föreslagna

planeringsbyråema synas nämligen arbetsuppgifterna kunna samord
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

nas och dirigeras på ett mera ändamålsenligt sätt än som är möjligt med

den nuvarande organisationen.

Samordningen av de byggande organen i en byrå synes också vara ägnad

att underlätta bemästrandet av de omfattande uppgifter, som kunna komma

att åvila styrelsen såsom byggande organ vid en arbetsmarknadskris.

Även under normala förhållanden är sammanförandet av samtliga byggnadsoch

underhållsuppgifter centralt inom en byrå och länsvis inom en enda

distriktsorganisation ändamålsenligt ur arbetsmarknadssynpunkt. Härigenom

underlättas nämligen en sådan arbetsplanläggning att arbetsledare och arbetare

kunna beredas jämnast möjliga sysselsättning.

Landsorganisationen i Sverige uttalar, att väsentliga fördelar syntes kunna

vinnas, om all anläggningsverksamhet inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

sammanfördes under ett gemensamt ledande organ inom styrelsen

samt de lokala hamnarbetsorganen och distriktsorganisationen för vattenförsörjnings-

och avloppsanläggningar inordnades i vägförvaltningama. Den

större enhetlighet vid planläggningen av arbeten inom styrelsens skilda områden,

som vunnes genom den föreslagna omorganisationen, komme otvivelaktigt

att underlätta en jämnare fördelning av sysselsättningen över hela

året och en smidigare anpassning av sysselsättningen till det aktuella läget

på arbetsmarknaden. Landsorganisationen framhåller emellertid, att dessa

sysselsättningspolitiska fördelar troligen icke kunde uppnås med mindre två

förutsättningar vore uppfyllda. Dels borde vägförvaltningama utrustas med

sådana personella resurser, att de bleve vuxna den ökade arbetsbelastning,

som följde med den föreslagna organisationen, och dels borde arbetena i

statlig regi utgöra en så stor del av den totala arbetsvolymen, att den sysselsättningspolitiska

planläggningen även ur arbetspersonalens synpunkt kunde

nå full effekt.

I ett i landsorganisationens skrivelse återgivet yttrande av svenska vägoch

vattenbyggnadsarbetareförbundet har — närmast med anledning av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens sysselsättningspolitiska uppgifter — förslag

väckts örn att en representant från personalhåll skulle få möjlighet att deltaga

vid beslutanderättens utövande inom styrelsen. Förbundet anser, att

detta spörsmål bör upptagas till allvarligt övervägande i samband med den

ifrågasatta omorganisationen av styrelsen. Förslaget har icke närmare berörts

av landsorganisationen.

Länsstyrelsen i Uppsala län anser den föreslagna organisationen rationell

särskilt därigenom att på detta sätt kunde anordnas en byrå med teknisktadministrativa

arbetsuppgifter. Härigenom kunde beräknas större överblick

över olika åtgärders behövlighet. Även örn en dylik organisation skulle visa

sig kräva mera vittomfattande sakkunskap på skilda områden inom varje

byrå och möjligen därigenom kräva ökade resurser i teknisk arbetskraft än

med nuvarande system, syntes förändringen så värdefull med hänsyn till utvecklingen

av ämbetsverkets uppgifter, att vissa betänkligheter ur kostnadssynpunkt

måste vika.

Länsstyrelsen i Malmöhus län ifrågasätter, huruvida icke de arbetsuppgifter,

som avsetts för de tre utredningsbyråerna, kunde sammanhållas inom en

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286. 17

eller i varje fall två byråer och personaluppsättningen i samband därmed

minskas.

Länsstyrelsen i Hallands län anser, att de sakkunnigas förslag rörande byråindelningen

innebär övervägande fördelar, och tillstyrker detsamma.

Länsstyrelsen i Värmlands län har i princip intet att erinra mot förslaget

lill personalorganisation och byråindelning inom väg- och vattenhyggnadsstyrelsen

ur synpunkten av en tillfredsställande prövning av ärendena inom

styrelsen och ett ändamålsenligt samspel mellan centrala och lokala beslutsorgan.

Statens organisationsnämnd har ställt sig tveksam till, huruvida de med

den föreslagna horisontella organisationsformen förknippade fördelarna

skulle komma att överväga de därmed följande olägenheterna och örn följaktligen

en så genomgripande förändring som föreslagits nu borde ske.

Nämnden har härutinnan anfört bland annat följande.

Vad den nyligen skapade organisationen för vägärenden — vägbyrån och

vägförvaltningarna — beträffar, har densamma hittills till huvudsaklig del

bedrivit vägunderhållsverksamhet, och man torde icke av erfarenheterna

från denna verksamhetsgren nu kunna tillförlitligt bedöma organisationens

lämplighet, personalbehov m. m., när i fortsättningen vägbyggnadsverksamhet

i större utsträckning kommer att äga rum.

Olägenheterna med den horisontella uppbyggnaden av det centrala organet

framträda särskilt i dettas förhållande till de regionala och lokala organen.

Å ena sidan komme vägförvaltningarna att allt efter arten av arbetsuppgifterna

vara underställda olika byråer inom styrelsen. Å andra sidan

åter komme vissa av styrelsens byråer att vid sidan av sin ställning som

funktionella organ jämväl fungera som chefsmyndigheter för lokala enheter.

Sålunda skulle första utredningsbyrån (väg- och broärenden) utöva ledningen

av bilbesiktningsväsendet med de till omkring ett 60-tal uppgående

bilbesiktningsmännen, och under andra utredningsbyrån (hamn- och farledsärenden)

skulle inordnas förvaltningarna vid Södertälje- och Falsterbokanalerna,

brovakterna vid Sotenkanalen samt Väddö och Strömma kanaler

ävensom hamnmästarna vid statens 33 fiskehamnar.

En av fördelarna med den föreslagna organisationsformen har av de sakkunniga

angivits vara, att byråernas arbetsuppgifter skulle sammanknytas

med varandra på ett sätt, som medförde en mera allmän samverkan mellan

byråerna. En sådan samverkan torde visserligen vara mycket önskvärd men

borde vara möjlig att ordna även utan den omorganisation, som nu föreslagits.

Bland annat skulle således väg- och brofrågor kunna förenas inom en

gemensam byrå. Dessutom må framhållas, att samverkan är nödvändig icke

blott vid horisontell utan även vid vertikal organisation. Således bör en intim

kontakt äga rum mellan konstruerande och byggande organ. Denna

kontakt torde sannolikt lättare kunna uppehållas vid vertikal organisation

än vid horisontell.

Vad beträffar hamn- och farledsärenden samt vattenförsörjnings- och avloppsfrågor,

synes kunna ifrågasättas, örn de icke var för sig äro till övervägande

del av så speciell natur, att de erfordra sina särskilda företrädare

inom styrelsen icke blott i utredningshänseende ulan även på konstruktionsoch

utförandestadiema. Den nuvarande hamnbyråns kamerala verksamhet

synes oavsett organisationsformen i övrigt utan avsevärda svårigheter kunna

inordnas under kameralbyrån.

Bihang till riksdagens protokoll 1046. t sami. Nr 280.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Ovan anförda omständigheter göra, att organisationsnämnden icke känner

sig så övertygad om den föreslagna organisationens lämplighet, att den är

beredd att förorda de sakkunnigas förslag till byråindelning.

Under alla omständigheter anser nämnden, att avdelningen för arbetsorganisation

bör givas ändrad ställning i organisationen. Avdelningens arbete

berör visserligen för närvarande till huvudsaklig del byggnadsbyråns arbetsområde

—- arbetsstudier och ackordsättning på byggnads- och underhållsarbeten

m. m. — men dess uppgifter torde i framtiden böra utvidgas även

till andra områden. Förstärkt med kompetent personal bör den sålunda

kunna utföra undersökningar rörande arbetsorganisationen överhuvud taget

inom verket samt även utöva teknisk revision i fråga örn verksamheten. Den

bör därför givas en fristående ställning under generaldirektören eller, därest

souschefsbefattning inrättas hos styrelsen, under denna.

I fråga om teknisk verksamhet, särskilt örn denna omfattar till sin natur

olikartade uppgifter eller består av i tiden varandra närliggande konstruktions-

och utförandearbeten, är enligt svenska teknologföreningens uppfattning

den vertikala arbetsformen med hänsyn till effektivitet, smidig anpassning

och snabbhet i arbetet att föredraga.

På grund av vägfrågornas i anslagshänseende dominerande ställning inom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser teknologföreningen, att styrelsens organisation

bör uppbyggas med den nuvarande vägbyrån som kärna och övriga

uppgifter anknytas till denna endast örn så med hänsyn till arbetets art

lämpligen kan ske och i den mån de icke inkräkta på huvuduppgiften.

Beträffande de större broarna är det föreningens åsikt, alt den nuvarande

ordningen med en central brobyrå är att föredraga framför en horisontal

organisation. Därest ärenden rörande mindre broar överlämnas till handläggning

av vägförvaltningarna direkt, skulle enligt föreningens uppfattning

en önskvärd lättnad kunna ske i den nuvarande brobyråns hittills mycket omfattande

arbetsbörda. En sådan anordning borde först prövas, innan man läte

brobvrån helt försvinna. På brobyrån borde, uttalar föreningen, »även granskning

och rådgivning kunna ske beträffande konstruktion och detaljfrågor rörande

styrelsens övriga verksamhetsområden».

I likhet med flera andra av de myndigheter och organisationer, som avgivit

yttrande över sakkunnigbetänkandet, anser teknologföreningen, att handläggningen

av ärenden rörande hamnar och farleder är en från vägväsendet

så artskild uppgift, att den icke bör direkt sammankopplas med

vägorganisationen utan i stället fortfarande ankomma på en självständig

hamnbyrå. Om 1944 års hamnutredning, som ännu icke avlämnat slutbetänkande,

skulle finna, att en central statlig hamnförvaltning vore erforderlig,

skulle, framhåller föreningen, en vertikalt organiserad hamnbyrå lättare

kunna brytas ut och inpassas i en sådan förvaltning. Föreningen anser, att

hamnbyråns distriktsorganisation borde kunna väsentligt minskas. En byggande

verksamhet på endast något fåtal miljoner kronor årligen syntes utan

eftersättande av effektiviteten kunna skötas med centralt dirigerad och inspekterande

personal. Så skedde t. ex. i de flesta entreprenadfirmor.

Utförandet av vattenförsörjnings- och a v loppsan lägg
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 286.

19

ningar kan enligt föreningens mening möjligen tills vidare anknytas till

styrelsen och vägförvaltningama i enlighet med de sakkunnigas förslag.

Svenska vägföreningen har funnit det tveksamt, huruvida det kan vara

lämpligt att slopa den nuvarande vertikala byråindelningen för de tekniska

arbetsuppgifterna. Föreningens tveksamhet gäller särskilt hamnbyråns hamnoch

farledsbyggnader samt till viss del brobyrån, däremot icke vatten- och

avloppsledningsarbeten, i den mån dessa vore av den mera enkla beskaffenhet,

som hittills varit den vanliga, och deras omfattning icke vore för stor.

Till jämförelse framhåller vägföreningen, att vattenfallsstyrelsens byggnadsorganisation

vore vertikalt uppdelad på tre avdelningar, nämligen en

byggnadsteknisk byrå och en elektrisk byggnadsbyrå med elt husbyggnadskontor

och en linjebyggnadsavdelning. Det borde i detta sammanhang erinras

om, yttrar föreningen, att man genom den vid vattenfallsstyrelsen använda

organisationen vunne möjligheten av att varje byrå- respektive

avdelningschef verkligen kunde ta ansvar för de olika arbetenas genomförande

och följa de olika faserna därav. Detta resulterade i en effektivitet

i arbetet, som ej på annat sätt torde kunna nås.

Vägföreningen hävdar vidare, att en långt driven horisontal uppdelning lätt

hade till följd, att det bleve en icke alltid nyttig, skarp gräns mellan utrednångsingenjörer

och konstruktörer å ena sidan och »byggare» å den andra.

Vid den vertikala uppdelningen bleve denna gräns ej så skarp, och chefen

kunde disponera sitt folk med större frihet inom avdelningens ram.

Hamnbyggnader äro enligt väg! öreningens mening av så speciell natur,

att för dem erfordras specialutbildat folk både för konstruktioner och

för utförande. Föreningen anser, att frågan om styrelsens organisation för

hamnärenden skulle kunna lösas på ett enklare sätt än vad de sakkunniga

föreslagit, örn man överginge till att alltid bygga hamnar på entreprenad. Örn

det emellertid skulle anses motiverat att alltjämt bygga en del hamnar i egen

regi, borde en särskild hamnbyrå bibehållas.

Vägföreningen framhåller i detta sammanhang, att om styrelsens hamnbyggnadsorganisation

frigjordes från arbetet med vatten- och avloppsanläggningar

samt oljelagringsanläggningar och örn hamnbyggnadsverksamheten i

egen regi begränsades till mindre arbeten, kunde den lokala hamnbyggnadsorgamisationen

utbytas mot inspekterande och kontrollerande personal hos

styrelsen. En samordning i fråga örn det kamerala arbetet borde kunna genomföras

tiven med bibehållande av en hamnbyrå.

Beträffande de större brobyggnadsföretagen ifrågasätter vägföreningen,

örn icke den nuvarande anordningen gåve större trygghet för

effektivare, snabbare och sakkunnigare behandling av brofrågorna med ansvaret

koncentrerat till brobyråns ledning.

Därest flygfältsbyggandet skulle bliva av stor omfattning, borde

det enligt föreningens mening övervägas att inrätta en fristående avdelning

härför, så ali styrelsens huvuduppgift, nämligen vägbyggande och vägunderhåll,

icke bleve lidande.

Även med den av vägföreningen sålunda föreslagna reduceringen komme

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

enligt föreningens uppfattning den planerade byggnadsbyråns uppgift att bliva

ofantligt stor och svårbemästrad. Desto större skäl syntes därför föreligga att

följa de sakkunnigas anvisningar att decentralisera till vägförvaltningarna

vad som lämpligen kunde ske.

Slutligen framhåller föreningen i detta sammanhang, att man ej borde

binda väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för hårt i organisatoriskt avseende

utan giva styrelsen rätt att lämpa efter läglighet.

Statskontoret uttalar till en början, att ämbetsverket funnit den ifrågasatta

expansionen synnerligen anmärkningsvärd, icke minst i betraktande av

att 1943 års organisation endast prövats i två år och det fredsmässiga vägbyggandet

ännu icke på allvar kommit i gång. Innan förslag till en omorganisation

av så betydande ekonomisk räckvidd förelädes riksdagen, borde detsamma

först underkastas ingående granskning av statens organisations•nämnd.

Statskontoret förklarar sig ej kunna bedöma vilkendera organisationsprincipen

— den horisontala eller den vertikala — som kan vara att föredraga

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vidkommande, men ifrågasätter örn

det kan vara lämpligt att organisera ämbetsverket på icke mindre än nio

generaldirektören direkt underställda byråer. En mer ändamålsenlig organisation

skulle enligt statskontorets uppfattning erhållas, om de tekniska arbetsuppgifterna

fördelades på två avdelningar, nämligen en utredningsavdelning,

omfattande de föreslagna tre utredningsbyråerna, och en konstruktionsoch

byggnadsavdelning, omfattande likaledes tre byråer, nämligen en konstruktionsbyrå,

en byggnads- och underhållsbyrå samt en förrådsbvrå. Härtill

skulle så komma kanslibyrå och kameralbyrå. Utanför byråerna men anknutna

till utredningsavdelningen skulle finnas ett militärkontor och en

jämvägstrafiksektion.

Allmänna lönenämnden ifrågasätter, huruvida icke de tre utredningsbyråerna

lämpligen kunde sammanföras till en byrå.

Luft fartsstyrelsen anser, att flygplatsbyggandet — med undantag för arbeten,

som skola utföras i statlig regi — bör överflyttas till luftfartsstyrelsen.

Flera skäl härför åberopas i yttrandet. Styrelsen framhåller till en början

följande.

Den färdiga anläggningens driftsäkerhet, ändamålsenlighet och underhåll

— för vilket allt luftfartsst yreisen bär ansvaret —

avhänger bland annat av utformningen av konstruktionerna och utförandet

av byggnadsarbetet. Det borde därför ur ansvarssynpunkt icke överlåtas till

annan myndighet att göra konstruktionerna och att kontrollera byggnadsarbetet.

De sakkunnigas förslag skulle innebära, att luftfartsstyrelsen — för att i

alla stadier få sina intressen bevakade — måste hålla en intim och kontinuerlig

kontakt med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen åliggande arbeten.

Härigenom måste dubbelarbete i viss omfattning uppkomma, varjämte upprepade

tidskrävande och försenande samråd torde bliva erforderliga. Systemet

synes vidare kunna giva anledning lill onödiga friktioner.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

21

Vidare anför luftfartsslyrelsen, att de problem, .sorn mötte vid konstruktion

av flygfält, i stor omfattning vore artskilda från sådana, som berörde

konstruktion av vägar. Konstruktionsarbetet på flygfältsområdet fordrade

med hänsyn lill den snabba utvecklingen personal, som kunde ägna särskild

och ingående uppmärksamhet åt just denna speciella verksamhetsgren. Ett

åtskiljande av planering och konstruktion kunde därjämte medföra ett betydande

merarbete för den planerande avdelningen av den anledningen, att

man i många fall icke kunde avgöra, huruvida ett fält vore ekonomiskt att

bygga eller ens möjligt att bygga, om man ej hade klart för sig konstruktionens

utformning i stora drag. På samma sätt försvårades kostnads- och

anslagsberäkningarna.

Luftfartsstyrelsen yttrar slutligen bland annat följande.

De sakkunniga lia framhållit, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

maskinpark och arbetsledarpersonal borde kunna utnyttjas bättre, om all

byggande verksamhet sammanfördes till en enhet. De flesta flygfält byggas

emellertid på entreprenad, varvid för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens del

endast den relativt fåtaliga kontrollantpersonalen blir sysselsatt. Olägenheten

ur utjämningssynpunkt med att en del kontrollantpersonal anställes vid luftfartsstyrelsen

i stället för vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen torde vara

ringa och bör icke överskattas. Utlåning av dylik personal mellan verken bör

för övrigt kunna tillgripas. Inom luftfartsstyrelsen torde en viss utjämning

av personalbehovet kunna ske genom flyttning mellan projekterings- och

kontrollarbete.

I de fall åter då utförandet bör drivas i statlig regi, synes det lämpligt —

med hänsyn till maskinparkens rationella användning — att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

eller statens arbetsmarknadskommission utför arbetena

på sätt de sakkunniga föreslagit.

Slutligen bör framhållas, att det ur redovisningssynpunkt synes önskvärt

att alla med luftfarten — således även flygplatsbyggandet — sammanhängande

personalkostnader redovisas över luftfartsfonden, vilket ju icke blir fallet,

därest konstruktion och byggande uppdrages åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och där omhänderhaves av personal som jämväl utför vägarbeten

m. m.

Riksräkenskapsverket har anslutit sig till luftfartsstyrelsens förslag angående

flygplatsbyggandet.

194-4- års hautnutredning förklarar sig icke hava något att erinra i och

för sig mot den uppdelning på olika byråer av hamnärendena, med hänsyn

lill deras olika art, som förslaget innebure. I synnerhet ansåge utredningen

den strävan, som syntes genomgå förslaget, att ge behovsutredningen och

planläggningen beträffande åtgärder i fråga om hamnar och farlcdsbyggnader

ökad vikt och betydelse, vara värdefull.

Hamnutredningen har funnit det vara ganska vanligt, att hamnmyndigheterna

vid framläggandet av hamnbyggnadsprojekt icke verkställt någon

egentlig behovsprövning och ej heller utfört några mera ingående beräkningar

över hur hamnarna kunna komma att förränta del kapital, som avses

att investeras. Med hänsyn härtill anser utredningen angeläget, att statsmyndigheterna

vid sin granskning av projekten se till alt dessa svara mot

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

ett förefintligt behov. Denna beliovsutredning, som vore av närings- och

trafikekonomisk och icke av teknisk art, vore den viktigaste uppgiften vid

granskningsarbetet. Med den personalutrustning, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ägde och enligt förslaget vore avsedd att få, syntes styrelsen sakna

resurser för en sådan uppgift. I anslutning härtill hävdar utredningen, att

det måste anses olämpligt att det organ, som utförde den tekniska granskningen

av hamnbyggnadsprojekt, föresloge belopp för statsbidrags utgående.

Förslag härutinnan syntes böra framläggas av den myndighet, som utövade

den ekonomiska granskningen och behovsutredningen, d. v. s. för närvarande

kommerskollegium.

Under framhållande av att de sakkunniga syntes avse, att hela eller åtminstone

det huvudsakliga bedömandet av behovet av handelshamnarnas

utvidgning skulle ligga hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och där på

den föreslagna andra utredningsbyrån, ifrågasätter utredningen, om icke de

sakkunnigas förslag skulle medföra dubbelarbete och överorganisation med

hänsyn till den funktion, kommerskollegium såsom företrädare för handel,

sjöfart och industri hade att fylla på detta område.

Hamnutredningen vore icke beredd att intaga en bestämd ställning i nu

förevarande spörsmål, och i vad han delshamnarna anginge syntes det uppenbarligen

för tidigt att — såsom de sakkunniga gjort — förutsätta, att på

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle ankomma att på grundval av hamnutredningens

utredningsresultat fortsättningsvis fullfölja arbetet på ökad

planmässighet i den svenska hamnbyggnadspolitiken. Att organisera den föreslagna

andra utredningsbyrån under angivna förutsättning syntes icke för

närvarande böra förekomma. Utredningen föreslår därför, att de sakkunnigas

förslag angående väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omorganisation, i vad

gällde frågan om andra utredningsbyråns uppgifter, tills vidare mätte få anstå
Decentraliserings!

rågan.

I en stor del av de inkomna yttrandena har framhållits behovet av en

ökad decentralisering av arbetsuppgifter från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

till dess lokala organ. De förslag, som de sakkunniga därutinnan framlagt,

lia i allmänhet livligt tillstyrkts. Flera myndigheter och organisationer

lia ifrågasatt ytterligare decentraliseringsåtgärder. På vissa håll — särskilt

bland länsstyrelserna och vägdirektörerna — har uttalats, att den av de sakkunniga

beräknade centrala organisationen vore alltför stor i jämförelse

med den lokala, och man har på grund härav och med hänsyn till vissa

av de sakkunniga i annat sammanhang gjorda uttalanden trott sig ha anledning

befara, att omorganisationen, i motsats lill vad de sakkunniga syntes

lia åsyftat, skulle komma alt leda till en ökad centralisering av arbetet.

I vägdirektörernas yttranden anföres härom:

Trots det allmänt framhållna önskemålet om minsta möjliga centralisering

isynes av de uttalanden att döma, som de sakkunniga gjort i samband

med angivandet av de olika byråernas arbetsuppgifter, nämligen att dessa

skola genomföras med »biträde av» eller »hjälp av» styrelsens lokala organ,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

23

det nu framlagda förslaget kunna leda till att styrelsen i fråga om den

synnerligen omfattande och mångskiftande verksamhet, som lyder under

densamma, kommer att bliva ett centralt verkstållighetsorgan med visst biträde

av vägförvaltningarna. Förslaget ger sålunda intryck av att •— i motsats

till vad de sakkunniga själva uttalat — kunna medföra en stark centralisering.

Nämnda intryck stärkes vid en jämförelse mellan den föreslagna, mycket

omfattande personaluppsättningen å styrelsens tekniska byråer, å ena sidan,

och den ifrågasatta, oansenliga förstärkningen av vägförvaltningamas tekniska

personal, å andra sidan. Mest framträdande blir skillnaden härvidlag,

örn man betänker, dels att vägförvaltningarna numera skola övergå från

hittillsvarande av krisförhållandena starkt nedskurna verksamhet å väghållningens

område med öppet erkänd för knapp personalstyrka till arbetsuppgifter

av fredsmässig karaktär och omfattning, dels ock att vägförvaltningama

avses att tilldelas helt nya verksamhetsgrenar av ej ringa omfattning,

nämligen ärenden rörande hamnar och farleder samt vattenförsörjnings- och

avloppsanläggningar. Det synes, som örn de sakkunniga vid organisationens

utformning icke tillräckligt beaktat det behov av kvalificerad arbetskraft,

som — särskilt med hänsyn till den föreslagna avsevärt vidgade verksamheten

— erfordras för vägförvaltningarna. De sakkunniga hava i stället lagt

så mycket större vikt vid styrelsens personalorganisation, vilken i vissa fall

synes hava fått en avsevärd omfattning. En utjämning i förevarande avseende

torde därför vara oundgängligen nödvändig, därest ändamålet nied

den föreslagna organisationen skall uppnäs.

Länsstyrelsen i Jönköpings län yttrar bland annat:

Ett fastlåsande av den nuvarande ordningen, som karakteriseras av höggradig

byråkratisering, torde vid en utökning av arbetet på vägområdet till

normal omfattning leda till en ohållbar situation. Räddningen ur ett sådant

läge torde böra sökas i bestämda direktiv örn decentralisation av verkställighetsåtgärder

och jämväl i anlitande i större utsträckning av entreprenadförfarande

i fråga örn byggnadsarbeten.

Länsstyrelsen i Kalmar län har uttalat bland annat följande.

För en centralisering av förvaltningen åberopas ofta den större enhetlighet

i tillämpningen av gällande författningar, som därigenom kan vinnas.

Gentemot ett sådant argument vill länsstyrelsen framhålla, att enhetlighet i

tillämpningen, i synnerhet då det gäller praktisk verksamhet, varom här är

fråga, icke är ett av de önskemål, som det är angelägnast att tillgodose. Förhållandena

inom skilda län och till och med inom samma län kunna vara

så olikartade, att någon enhetlig grund för bedömande av de skilda fallen

icke står att vinna. —--Noggrann kännedom örn dessa varierande för
hållanden

kan helt visst förutsättas i högre grad vara tillfinnandes hos respektive

vägförvaltningar än hos det centrala verket.

Därest behov likväl kan anses vara för handen att åstadkomma enhetlighet

i behandlingen av frågor, med avseende å vilka en dylik enhetlighet överhuvud

taget är möjlig att uppnå, torde det vara tillfyllest, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

eller kommunikationsdepartementet utfärdar anvisningar

att tjäna till ledning för vägförvallningarna.

Länsstyrelsen i Malmöhus län ifrågasätter, huruvida det icke genom instruktions!:^

tämmelser eller på annat sätt borde verkställas en mera bestämd

gränsdragning mellan å ena sidan de arbetsuppgifter, som skulle an
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

komma på de lokala organen, och å andra sidan de, som skalle förbehållas

den centrala myndigheten. I princip syntes böra gälla, att åt de lokala organen

överlämnades icke endast verkställighetsfrågor utan även planläggningsfrågor

i största möjliga omfattning, medan den centrala organisationen

förbehölles ledningen av verksamheten samt kontrollen över vägförvaltningarna.

Avsteg från denna princip borde givetvis ske i den utsträckning,

som av praktiska skäl funnes påkallad. Den centrala myndighetens huvuduppgifter

borde vara forsknings- och utredningsarbete på det vägtekniska

området, ledning och övervakning av de lokala organen samt normgivande

verksamhet.

Länsstyrelsen har vidare anfört bland annat följande.

Örn broärendena i huvudsak överflyttas på de lokala organen och deras

handläggning förenklas, exempelvis genom fastställande av normalritningar

till vissa broar, synes arbetsbelastningen på konstruktionsbyrån kunna nedbringas

och till följd därav personalbehovet minskas. Även byggnadsbyråns

föreslagna organisation torde böra jämkas på liknande sätt. I stället borde

enligt länsstyrelsens mening vägförvaltningarna i större utsträckning än

som i förslaget skett tilldelas kvalificerade arbetskrafter för fullgörande av

uppgifter, som övertagas från centralförvaltningen.

Enligt av länsstyrelsen i Värmlands län uttalad mening påkallade förhållandena

en ganska omfattande decentralisering, som gåve de lokala vägförvaltningama,

i vissa fall eventuellt länsstyrelserna, befogenhet att i större

omfattning självständigt handlägga vissa grupper av ärenden, såväl byggnads-

och projekteringsfrågor som även administrativa ärenden av olika slag,

i syfte att minska omgången i ärendenas handläggning. Länsstyrelsen hemställer

att, sedan beslut av statsmakterna meddelats rörande de i betänkandet

framlagda organisationsförslagen, decentraliseringsfrågan underkastas en

prövning i detalj och göres till föremål för en på sådan prövning grundad

reglering.

Länsstyrelsen i Örebro län anser önskvärt, att de föreslagna decentraliseringsåtgärderna

örn möjligt utsträckas även till andra uppgifter, exempelvis

reparation och förstärkning av broar.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bar i den här berörda frågan anfört:

Vad först beträffar uttalandet från vägdirektörshåll att den föreslagna

organisationen synes böra genomföras under förutsättning att den upplägges

på sådant sätt att en decentralisation icke direkt förhindras, må blott

anföras att organisationsprincipen, horisontal eller vertikal organisation, intet

har med centralisering eller decentralisering av ärendenas handläggning

att göra. Den inverkar på byråindelningen och ärendenas fördelning mellan

byråerna men icke på fördelningen av ärendena mellan styrelsen och förvaltningarna.

I övrigt anser styrelsen i likhet med såväl vägdirektörerna som

statsverkens ingenjörsförbund och Sveriges högskoleutbildade väg- och vattenbyggares

riksförbund, att en decentralisering bör komma till stånd så långt

én sådan är möjlig och lämplig att genomföra. Styrelsen anser emellertid

de sakkunnigas förslag i väsentliga avseenden innebära eller möjliggöra en

sådan decentralisering av arbetsuppgifterna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

25

Orsakerna lill att icke hitintills decentralisering kunnat genomföras i den

utsträckning, som styrelsen ansett önskvärt, ha huvudsakligen varit svårigheterna

att erhålla enhetlig bedömning av olika frågor från de hittillsvarande

24 vägförvaltningarna. Exempelvis må nämnas bedömandet av vägarnas

standard i förhållande till trafikbehovet, bedömandet av meriter och för

tjänster i personalärenden, bedömandet av marklösenfrågor m. m. En fortlöpande

utökning av de lokala förvaltningarnas beslutanderätt i olika frågor

har emellertid redan ägt rum. Allteftersom andra frågor bliva ytterligare

klarlagda är det icke blott lämpligt utan även med hänsyn till arbetsbelastningen

inom styrelsen oundgängligen nödvändigt, att avgörandet av ärenden

i än vidsträcktare omfattning överlämnas till vägförvaltningarna. Av

det tidigare anförda framgår, att styrelsen velat förbehålla sig rätten att överflytta

arbetsuppgifter till de lokala förvaltningarna. Vid bedömandet av det

nu föreliggande förslaget till styrelsens personaluppsättning kommer styrelsen

att taga vederbörlig hänsyn till den överflyttning av ärenden till förvaltningarna,

som kan komma att ske.

De sakkunnigas förslag, alt beslutanderätten i frågor rörande valet mellan

entreprenadförfarande och arbete i egen regi i allmänhet skulle delegeras till

vägförvaltningarna, har mött invändningar från svenska väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet,

som härutinnan anför:

Det kan starkt ifrågasättas örn det är lyckligt att vägförvaltningarna själva

skola antaga entreprenör, ty detta skulle enligt vår mening medföra att vägnell

vattenbyggnadsstyrelsen frånhändes garantin för enhetliga principer vid

entreprenadförfarandet; en vägförvaltning kan följa en princip och en annan

vägförvaltning en annan. Det synes oss därför nödvändigt, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har att avgöra i vilken omfattning och i vilka fall entreprenadsystemet

skall tillämpas.

Därest vägförvaltningarna skola handlägga de arbetsuppgifter, som de

sakkunniga föreslagit och vi i det förestående berört, ligger det en fara i att

vägförvaltningarna på grund av arbetsbelastningen i stället för att utföra

arbetena i egen regi med åtföljande arbetsuppgifter i form av arbetets ledning,

avlöning m. m. finner en lättnad i att bortsätta arbetena på entreprenad.

Även av denna anledning bör väg- och vattenbyggnadsstyrelsen själv

avgöra frågorna örn arbetets bedrivande på entreprenad eller i egen regi.

Frågan om anläggningsarbetenas utförande på entreprenad eller i egen

regi.

Svenska byggnadsentreprenörföreningen framhåller, att den föreslagna

organisationen syntes vara uppbyggd med tanke på att en mycket stor del

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens byggnadsarbeten skulle utföras i egen

regi. Föreningen erinrar i detta sammanhang örn att f. generaldirektören A.

Granholm, som på uppdrag av statens sakrevision år 1945 verkställt en undersökning

av organisationen för och det praktiska bedrivandet av anläggnings-

och underhållsverksamheten inom det statliga vägväsendet, i sitt därvid

avgivna betänkande uttalat, att enligt hans mening praktiskt taget endast

entreprenadförfarande holde förekomma vid styrelsens väg- och luobygg

nadsverksamhet. Under åberopande av detta uttalande hävdar föreningen,

att frågan örn valet mellan egen regi och entreprenad borde ytterligare utredas,

innan definitiv .ställning loges till del föreliggande organisationsförslaget.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S6.

I anslutning till de sakkunnigas uttalande, att vid styrelsens hamnbyggnads-

samt vatten- och avloppsledningsarbeten även entreprenadssystemet

borde kunna användas, yttrar byggnadsentreprenörföreningen följande.

Även föreningen vill för sin del livligt förorda, att entreprenadsystemet i

så stor utsträckning som möjligt tillämpas även för hamnbyggnadsarbeten.

Föreningen vill dock icke bestrida, att det vid mindre hamnar stundom kan

vara svårt att i ett fast anbud ^kalkylera de risker, som kunna vara förenade

med sådana arbeten, särskilt till följd av stormskador. I vissa fall kan därför

utförande i egen regi eller på löpande räkning vara ekonomiskt motiverat.

Beträffande vatten- och avloppsanläggningar vill föreningen instämma

med de sakkunniga däri, att även sådana arbeten, i motsats till vad hittills

varit fallet, böra utlämnas på entreprenad. Ett flertal väg- och vattenbyggnadsfirmor

utföra sedan länge vatten- och avloppsarbeten för enskild och

kommunal räkning och äro numera i besittning av för dessa speciella arbeten

särskilt lämpad maskinell utrustning.

Svenska vägföreningen bar framställt erinran mot de sakkunnigas förslag,

att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle i viss utsträckning utföra

brobyggnadsarbeten i egen regi för att kunna kontrollera prisbildningen på

detta område. Föreningen säger sig lia svårt att förstå, att styrelsen, även

utan att bygga själv, ej skulle genom sina kontrollanter och sin statistik

kunna få den nödiga kunskapen örn brokostnaden. Under framhållande att

konkurrensen vore mycket hård beträffande brobyggnadsentreprenaderna

förmenar vägföreningen, att det skulle bliva en onödig belastning, om vägnell

vattenbyggnadsstyrelsen började bygga broar i egen regi.

En från de nyss återgivna uttalandena belt avvikande mening hävdas av

landsorganisationen oell svenska väg- och vattenbyggnadsarbetare förbundet.

Sistnämnda organisation framhåller, att man av de sakkunnigas uttalanden

kunde draga den slutsatsen, att entreprenadsyslemct enligt de sakkunnigas

mening borde tillförsäkras en viss volym av statens arbeten, samt anför

med anledning härav bland annat följande.

Vi anse emellertid alt ett statligt organ icke bör underkänna sin förmåga

att i egen regi utföra arbetet på ett för staten själv tillfredsställande sätt. Vi

kunna därför icke alls dela uppfattningen i denna del av de sakkunnigas utlåtande.

De sakkunniga lia av allt att döma velat åstadkomma, att genom att

bygga dels i egen regi, dels på entreprenad .skulle staten med ledning av den

konkurrens som därigenom uppkommer söka få fram de billigaste sätten

för arbetenas utförande. Att staten har en arbetarkår, som den borde anse

sig ha skyldighet att bålla i arbete men som genom enlreprenadsystemet fålen

osäkrare anställning, synes de sakkunniga i detta sammanhang helt ha

förbisett. Visserligen bar man i annat sammanhang framhållit, att genom att

vägförvaltningarna skola utföra exempelvis valten- och avloppsledningsarbeten

samtidigt nied vägbyggnader och vägunderhåll så kunde vid en minskad

arbetstillgång på ett arbetsområde de hos vägförvaltningarna anställda

överföras till ett annat för att på så sätt beredas sysselsättning i största möjliga

utsträckning året runt. Denna tankegång håller emellertid streck endast

örn det rör sig om arbeten i statens egen regi. Vägförvaltningarna torde nämligen

icke ha några större möjligheter att vid bortsättande av arbetena på entreprenad

tillförsäkra de anställda sysselsättning hos en entreprenör. Ur de

anställdas synpunkt blir det i förevarande fall ingen garanti för en fastare

sysselsättning.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

27

Landsorganisationen anför:

Beträffande frågan om proportionen mellan arbeten i egen regi och arbeten

på entreprenad vill landsorganisationen starkt understryka vad i dessa

stycken anförts i det nyss återgivna förbundsyttrandet. Att begränsa omfattningen

av brobyggnadsarbeten i styrelsens egen regi till den andel som kan

anses erforderlig ur kontrollsynpunkt finner landsorganisationen i likhet med

förbundet icke tillräckligt motiverat. Landsorganisationen är medveten örn

att en mera avsevärd minskning av entreprenadarbetenas andel skulle medföra

en motsvarande ökning av vägförvaltningarnas fasta organisation.

Landsorganisationen vill dock uttala, att den icke ser någon fara häri, såvida

denna ökning inte överstiger den gräns, som kan vara motiverad av allmänt

arbetsmarknadspolitiska skäl. Ett visst, icke alltför snävt tillmätt utrymme

bör givetvis alltid finnas för igångsättande av arbeten i lågkonjunktnrperioder.

Väg- och vattenbgggiiudsstgrclsen har förklarat sig i väsentliga delar ansluta

sig till vad de sakkunniga anfört i frågan rörande anläggningsarbetenas

utförande på entreprenad eller i egen regi. Byggnadsarbetena borde sålunda

enligt styrelsens mening i största möjliga utsträckning utföras på entreprenad.

i den mån detta lämpligen läte sig göra.

Den omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som genomför- Dc partement»- des i samband med vägväsendets förstatligande, byggde i princip väsentligen chefenpå

den tidigare för styrelsen gällande organisationsformen. Huruvida någon

annan organisatorisk indelning lämpligen borde ifrågakomma för styrelsen

i dess helhet övervägdes ej närmare i detta sammanhang, beroende bland annat

på att betydande delar av styrelsen i personalorganisatoriskt hänseende

icke berördes av vägförstatligandereformen samt ali de jämförelsevis begränsade

arbetsuppgifter på vägväsendets område, varmed man under då

rådande krisförhållanden hade att räkna, i och för sig icke påkallade någon

mera vittgående omläggning av den centrala organisationen.

Det nu av de sakkunniga framlagda och av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i princip tillstyrkta förslaget innebär däremot en genomgripande förändring

av styrelsens inre organisation icke blott beträffande de delar, vilka

de sakkunniga i första hand haft att behandla, nämligen brobyrån, hamnbyrån

samt avdelningen för vattenförsörjning och avlopp, utan även i fråga

örn vägbyrån. Betänkligheter kunna måhända anföras mot att redan ef feiden

korta tid, som hittills förflutit efter vägförstatligandereformens genomförande,

företaga en organisationsändring av denna räckvidd, och det kan

kanske göras gällande, att den nuvarande centrala organisationen på vägväsendets

område i varje fall först borde prövas under fredsmässiga förhållanden,

innan man ändrar densamma. Avgörande skäl synas emellertid tala för

att, trots dessa betänkligheter, styrelsens organisationsfråga nu underkastas

en mera allmän prövning. Härvid må framhållas att de detaljändringar i

personalorganisationen, som nu under alla förhållanden torde vara erforderliga

med hänsyn såväl till den förestående ökningen av styrelsens arbetsuppgifter

på grund av återgången lill fredsförhållandcn som lill behovet av

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

en reglering av anställningsförhållandena för styrelsens mycket omfattande

arvodesavlönade personal, icke lämpligen böra genomföras utan att först

frågan örn huvudprinciperna för styrelsens framtida organisatoriska utformning

klarlagts. Med hänsyn till styrelsens betydelsefulla och på senare tid

väsentligt vidgade uppgifter på det arbetsmarknadspolitiska området synes

det vidare angeläget, att de organisationsåtgärder, som kunna befinnas påkallade

för att öka styrelsens effektivitet i detta hänseende, så snart som

möjligt vidtagas. Slutligen må nämnas, att den nuvarande vägbyrån redan

vid den omfattning, byråns verksamhet hittills haft, enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

erfarenhet visat sig vara för stor och av alltför skiftande

sammansättning för att med fördel kunna sammanhållas som en byrå.

Vid valet mellan de båda av de sakkunniga diskuterade organisationsprinciperna

— vertikal eller horisontal organisation — synes avgörande betydelse

böra tillmätas frågan, i vilken utsträckning den ena eller den andra

organisationsprincipen innebär en uppdelning av arbetsuppgifterna med hänsyn

till väsentliga olikheter i arbetets art.

Det torde härvid till en början böra framhållas, att den nuvarande huvudsakligen

vertikala organisationen på det tekniska området icke utgör en med

hänsyn till arbetets art och ändamål så klar indelning, som man vid ett mera

ytligt betraktande kan ha anledning antaga. Sålunda utgör, såsom de sakkunniga

framhållit, den förberedande planeringen av brobyggnadsarbetena

en uppgift, som är direkt hänförlig till vägbyråns utrednings- och planläggningsverksamhet

beträffande vägnätet. Även på utförandestadiet synes en

fullt klar gräns mellan väg- och brobyråernas kompetensområden icke föreligga,

nämligen i vad avser frågor rörande broarnas tillfartsvägar. En del

av de till brobyrån hänförda arbetsobjekten, nämligen färj inrättningar och

bryggor, torde i tekniskt hänseende närmast höra samman nied hamnbyråns

verksamhet. Fiskehamnsbvggandet är en angelägenhet, som icke enbart gäller

fiskerinäringen utan också ingår såsom ett led i det allmänna problemkomplexet

rörande skärgårdarnas kommunikationsbehov. Det må i

förevarande sammanhang slutligen framhållas, att hainnbvrån på senare år

till stor del sysselsatts med helt andra arbeten än hamnar och farleder, nämligen

med vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar samt oljelagringsanläggningar.

Enligt den horisontala organisationsprincipen skulle arbetsuppgifterna uppdelas

efter arten av de problem, som förekomma. De sakkunniga ha härvid

funnit, att väsentligen tre huvudgrupper kunna särskiljas, nämligen dels

tekniskt-administrativa uppgifter, innefattande framför allt behovsutredning

och förberedande planläggning, dels konstruktiva uppgifter, hänförliga till

konstarbeten, dels ock ledning och kontroll av anläggningsverksamhet och

underhållsarbeten. En dylik indelning synes mig i högre grad än den vertikala

innebära ett ändamålsenligt sammanförande av likartade eller närbesläktade

arbetsuppgifter. Beträffande de såsom tekniskt-administrativa betecknade

uppgifterna må framhållas, att de viktigaste avgörandena på detta

område i stor utsträckning icke äro av teknisk natur utan gälla frågor av

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

29

samhällsekonomisk, närings- och socialpolitisk, militär och liknande innebörd.

Jag tillåter mig att i detta sammanhang hänvisa lill vad 1944 års

hamnutredning anfört i fråga om behovsutredningarna rörande liandelshamnar

(s. 21 o. 22). Arbetet på utrednings- och planläggningsstadiet innefattar

därjämte en hel del rent administrativa göromål. De konstruktiva arbetsuppgifterna

torde däremot vara av huvudsakligen tekniskt-teoretisk art,

medan verksamheten på utförandestadiet omfattar dels praktiska uppgifter

av iner eller mindre utpräglad teknisk natur, såsom frågor rörande arbetsmetoder,

maskiner och material, arbetsföretagens detaljplanering och organisation

m. m., dels ock arbetsledning samt arbetaravtalsfrågor och sysselsättningspolitik.

I likhet med de sakkunniga anser jag betydelsefullt, att man

för var och en av de tre grupperna får personal — framför allt på de

ledande posterna — med speciell läggning och kompetens för den art av

arbetsuppgifter, som utmärker gruppen. Beträffande utrednings- och planläggningsarbetet

synes det härvid kunna ifrågasättas, huruvida det icke

kunde vara fördelaktigt att i större utsträckning än vad de sakkunniga förutsatt

överflytta arbetsuppgifter till personal med annan utbildning än teknisk,

t. ex. till befattningshavare med administrativ eller ekonomisk utbildning

och med erfarenhet rörande näringspolitiska frågor.

Genom införande av en huvudsakligen horisontal organisation för de tekniska

uppgifterna inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen synas mig flera

väsentliga fördelar stå alt vinna. Sålunda anser jag, att till organisationsformens

förtjänster kan räknas att den ger en mera framskjuten plats i

organisationen åt utrednings- och planläggningsuppgifterna och därigenom

torde skapa vissa garantier för att dessa viktiga uppgifter icke undanskymmas

av den mera tekniskt betonade verksamheten. Vidare finner jag i likhet

med statens arbetsmarknadskommission och landsorganisationen antagligt,

att organisationsformen i fråga skall kunna underlätta bemästrandet

av de betydelsefulla sysselsättningspolitiska uppgifter, som ankomma på

styrelsen. Slutligen torde, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit,

ökade möjligheter erhållas till ett effektivt utnyttjande av verkets personella

och tekniska resurser.

Vad angår den kritik, som riktats mot den av de sakkunniga förordade

organisationen, förefaller det mig, som om kritikerna å ena sidan i någon

män överdrivit svårigheterna att på konstruktions- och utförandestadierna

under gemensam ledning sammanföra arbetsuppgifter tillhörande olika tekniska

specialfack samt å andra sidan ej tillräckligt beaktat de av de sakkunniga

påvisade olikheterna i arbetsuppgifternas art mellan de olika stadierna

i ärendenas handläggning.

Vad beträffar den åsikt, som från flera håll uttalats, att hamnbyggandet

skulle vara en från verksamheten inom vägväsendet så helt artskild uppgift,

att en samordning icke borde äga runi, så är det tydligt att, om man

jämför hamnbyggnadsverksamheten endast nied vägbyggande och vägunderhåll,

olikheterna framträda såsom ganska stora. Jämförelsen bör dock icke

i första hand göras på delta sätt utan även avse de till vägväsendet hörande

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

konstarbetena, nämligen broar, färjinrättningar, bryggor och stödmurar. Att

det vid en sådan jämförelse skulle kunna påvisas några mera avgörande

olikheter i fråga örn arbetsuppgifternas art på konstruktions- och utförandestadierna

har jag icke blivit övertygad örn. I förevarande sammanhang må

påpekas, att de flesta hamnbyggnader, som utföras genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

försorg, äro jämförelsevis små och föga komplicerade

anläggningar. Det är också att märka, att inom den nuvarande hamnbyrån

handläggas ärenden rörande ur teknisk synpunkt så förhållandevis olikartade

arbetsobjekt som hamnar, vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar

samt oljelagringsanläggningar; några olägenheter av denna sammankoppling

ha icke påtalats i de inkomna yttrandena.

Svenska vägföreningen och svenska teknologföreningen ha givit uttryck

åt farhågor att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens huvuduppgift, väghållningsarbetet,

skulle bliva lidande på att i organisatoriskt hänseende sammanföras

med arbetsuppgifter inom styrelsens övriga verksamhetsområden.

Med anledning härav må framhållas, att de eventuella riskerna i detta hänseende

väsentligen torde elimineras, därest behovet av kvalificerade tjänstemän

i ledande ställning i erforderlig mån blir tillgodosett i den föreslagna

organisationen.

I vissa yttranden har den åsikten framförts, att arbetsuppgifterna på de

olika stadierna i ett ärendes handläggning skulle hänga så intimt samman

med varandra, att en horisontal uppdelning skulle medföra väsentliga olägenheter.

Det kan i anledning härav påpekas, att i den mån fördelaktiga erfarenheter

av den nuvarande organisationen ligga till grund för denna uppfattning,

kan densamma i varje fall knappast gälla vare sig vägärendena,

eftersom dessa redan vid nuvarande organisation äro i stort sett horisontalt

uppdelade mellan olika organ inom vägbyrån, eller verksamheten beträffande

anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, vilken nu är fördelad

huvudsakligen horisontalt mellan avdelningen för vattenförsörjning och avlopp

samt hamnbyrån. I fråga örn arbetsuppgifterna på hamnbyggnadsväsendets

område synas mig några större svårigheter att frikoppla utredningsoch

planläggningsuppgiftema från de verkställande åtgärderna icke behöva

möta, under förutsättning att här liksom på styrelsens övriga områden vederbörande

anläggningsarbeten redan från början noggrant projekteras, så

att ändringar i planläggningen under arbetets gång i möjligaste mån undvikas.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framhållit, att i fråga örn

konstarbeten — framför allt brobyggnadsarbeten, som skola utföras på entreprenad

— en i enlighet med de sakkunnigas förslag konsekvent genomförd

horisontal uppdelning av arbetsuppgifterna mellan det konstruerande

och det byggande organet skulle medföra vissa olägenheter, och har föreslagit

en jämkning i arbetsfördelningen på detta område i syfte att åt det konstruerande

organet giva ökat inflytande över handläggningen av hithörande

ärenden. Med hänsyn till de skäl, styrelsen anfört för en sådan jämkning, har

jag funnit mig höra ansluta mig till styrelsens synpunkter i detta hänseende.

De sakkunnigas motivering för en uppdelning av de tekniskt-administra
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

31

tiva uppgifterna på tre skilda utredningsbyråer, nämligen en för väg-, gatuoch

vägtrafikväsendet, en för hamnar och farleder samt en för vattenförsörjnings-

och avloppsanläggningar, synes mig övertygande, och jag finner mig

därför icke böra biträda de förslag, som framförts av vissa av de hörda myndigheterna,

att antalet utredningsbyråer borde reduceras till en eller två.

I anledning av 1944 års hamnutrednings i det föregående återgivna uttalande

må särskilt framhållas, att sakkunnigförslaget icke beträffande hamnärendenas

behandling innehär någon utökning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

arbetsuppgifter, sådana dessa fixerats i styrelsens instruktion och kungörelsen

den 10 augusti 1928 (nr 328) angående statsbidrag till byggande, förbättring

och underhåll av allmänna hamnar och farleder. I avbidan på resultatet

av det förslag, som hamnutredningen kan komma att framlägga, synes vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen böra vara organiserad så att den kan fylla sin

uppgift såsom det i första hand ansvariga ämbetsverket för den statliga

hamnbyggnadspolitikens lämpliga utformning. Jag kan med hänsyn härtill

icke ansluta mig till hamnutredningens uppfattning, att med genomförandet

av sakkunnigförslaget i vad avser frågan örn andra utredningsbyråns uppgifter

tills vidare bör anstå.

Vad statens organisationsnämnd anfört örn avdelningens för arbetsorganisation

ställning inom styrelsen samt örn behovet av en personalförstärkning

för att möjliggöra för avdelningen att påtaga sig jämväl vissa andra arbetsuppgifter

än arbetsstudier och ackordsättning för byggnads- och underhållsarbeten

m. m. synes värt beaktande. Jag förutsätter, att styrelsen ägnar dessa

frågor tillbörlig uppmärksamhet. För närvarande är jag emellertid icke beredd

att härutinnan själv framlägga något förslag, avvikande från de sakkunnigas.

Jag förordar alltså, i likhet med styrelsen, att avdelningen tills vidare

inordnas under byggnadsbyrån.

Vid den granskning, som jag ägnat de sakkunnigas förslag rörande byråindelningen

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, har jag sålunda funnit

övervägande skäl tala för en omorganisation av styrelsen i huvudsaklig överensstämmelse

med detta förslag. Jag förordar alltså, att i stället för de nuvarande

väg-, bro- och hamnbyråema samt avdelningen för vattenförsörjning

och avlopp inrättas tre utredningsbyråer, en konstruktionsbyrå och en

byrå för byggande oell underhåll. Såsom jag nyss anfört anser jag emellertid,

att de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna jämkningarna i

gränsdragningen mellan byråerna böra beaktas. Hinder bör ej heller möta

för styrelsen att, därest så befinnes påkallat, företaga även andra mindre

ändringar i arbetsfördelningen.

I enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag synas benämningarna

å de tre utredningsbyråema och byggnadsbyrån böra ändras till

vägbyrån, hamnbyrån, byrån för vattenförsörjning oell avlopp respektive

byggnads- och underhållsliyrån. Av praktiska skäl kommer jag emellertid i

det följande alt vid redogörelsen för personalberäkningama använda de av

de sakkunniga föreslagna benämningarna å ifrågavarande byråer.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

I förevarande sammanhang torde jag vidare till övervägande få upptaga

det av luftfartsstyrelsen framförda förslaget örn överflyttning från väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen till luftfartsstyrelsen av uppgiften att på entreprenad

låta utföra flygplatsanläggningar. Jag får händd till en början erinra

örn, att byggandet av flygplatser för tyngre flygplan torde komma att, i den

mån dylika s. k. storflygplatser beslutas, överlämnas åt en för ändamålet redan

bildad fristående organisation samt att frågan örn bibehållande hos vägnell

vattenbyggnadsstyrelsen av flygplatsbyggandet i övrigt, såväl i statlig regi

som på entreprenad, icke slutgiltigt avgjordes vid luftfartsstyrelsens inrättande

förlidet år. De skäl, sistnämnda myndighet nu anfört för en överflyttning i

viss omfattning av denna verksamhet, äro i stort sett desamma, som övervägdes

vid den tidigare behandlingen av frågan. Man lärer icke kunna förneka möjligheten

av att den rådande uppdelningen av hithörande anläggningsärenden

på luftfartsstyrelsen såsom utredande och projekterande organ samt väg-och

vattenbyggnadsstyrelsen såsom verkställande myndighet kan giva upphov till

vissa komplikationer och i någon mån medföra omgång vid ärendenas handläggning.

Ett enligt min mening vägande skäl för bibehållande av den nuvarande

ordningen är emellertid, att en överflyttning helt eller delvis av byggandet

av mindre och medelstora flygplatser till luftfartsstyrelsen antagligen

skulle leda till dubbelorganisation. Med stor sannolikhet torde nämligen, när

verksamheten ökade i omfattning, behov komma att visa sig föreligga för

luftfartsstyrelsen att inom verket lia tillgång till särskilda experter för beläggnings-,

grundförstärknings-, dränerings- och andra liknande uppgifter,

alltså sådan expertis, som under alla förhållanden skulle komma att ingå i

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisation. Man har därjämte att räkna

med de olägenheter, som i allmänhet uppkomma, då en begränsad verksamhet

av delvis konjunkturbetonad karaktär friställes, nämligen svårigheterna

alt anpassa personalstyrkan till växlingarna i arbetets omfattning samt en

viss, kanske omedveten tendens hos vederbörande myndighet att vid minskning

i arbetstillgången låta påverka sig av de interna personalproblemen

vid bedömande av arbetsprojektens angelägenhetsgrad. I förbigående må

framhållas, att det nu anförda också utgör ett skäl för att icke bibehålla en

särskild organisation inom väg- och vattenbyggnadsverket för konstruktionsoch

byggnadsarbetet beträffande hamnar och farleder. Slutligen bör också

nämnas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i motsats till luftfartsstyrelsen

äger en med kvalificerad teknisk personal utrustad lokal byggnadsorganisation,

som säkerligen kan vara till stor nytta vid flygplatsbyggandet icke blott

när det gäller arbeten i egen regi utan även vid tillsyn å och kontroll av

entreprenadarbeten. Med hänsyn till vad sålunda anförts anser jag mig böra

förorda, att den nu tillämpade ordningen för utförande av flygplatsbyggnader

tills vidare bibehålies. Jag utgår härvid från att de av luftfartsstyrelsen

påtalade svårigheterna ur arhetssynpunkt med det nuvarande systemet i allt

väsentligt skola kunna övervinnas genom ett intimt och på ömsesidigt förtroende

grundat samarbete mellan de båda myndigheterna, något som bör underlättas

därigenom att dessa enligt föreliggande förslag till uppförande av äm
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

33

betsbyggnad även framdeles skulle få sina tjänstelokaler i omedelbar närhet

av varandra. För att åt luftfarfsstyrelsen giva vissa garantier för att flygplatsärendena

icke vid handläggningen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

komma i efterhand bör den ordningen gälla, alt den för ifrågavarande

uppgifter beräknade personalen hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen må

överflyttas till andra arbetsuppgifter endast i den mån de föreliggande uppgifterna

på flygplatsbyggandets område icke bereda personalen full sysselsättning.

Vad angår luftfartsstyrelsens anmärkning, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

personalkostnader för flygplatsbyggandet icke komme att liksom

övriga kostnader för den civila luftfarten redovisas å luftfartsfonden, må

framhållas att denna fråga kan lösas enligt samma princip, som tillämpas i

fråga om telegrafverkets kostnader för radiotjänst åt luftfarten, nämligen genom

att för ändamålet å staten för luftfartsfonden uppföres en beräknad utgiftspost,

från vilken ersättning beredes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för

hithörande kostnader. Ifrågavarande ersättningsbelopp skulle härvid uppdebiteras

å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag under rubriken

Särskilda uppbördsmedel. En dylik anordning synes lämpligen böra genomföras

från och med budgetåret 1947/48.

En allmänt utbredd uppfattning synes vara, att verksamheten inom vägoch

vattenbyggnadsväsendet för närvarande är i alltför hög grad centraliserad,

och från flera håll lia uttalats farhågor för att den av de sakkunniga

föreslagna omorganisationen icke skulle komma att medföra någon ändring

i detta förhållande utan snarare leda till en ytterligare centralisering. Med

anledning härav må följande framhållas.

Uppenbart är, att den nuvarande uppdelningen av den lokala vägorganisationen

på icke mindre än 24 särskilda organ nödvändiggör ett hårdare

centralt grepp över arbetet än vid en distriktsindelning med ett mindre antal

enheter. Behovet härav torde i synnerhet ha gjort sig gällande under den förflutna

tiden närmast efter vägförstatligandereformens genomförande, då det

gällt för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att uppdraga riktlinjerna för verksamheten

och att kontrollera vägförvaltningarnas förmåga att lösa sina uppgifter.

Styrelsen har emellertid i sitt utlåtande förklarat avsikten vara att,

allteftersom de föreliggande principfrågorna bleve klarlagda, i ökad utsträckning

överlåta det slutliga avgörandet av ärendena till vägförvaltningarna.

Det bör i förevarande sammanhang påpekas, att vissa personalkrävande

arbetsuppgifter finnas, vilka på grund av sin karaktär icke böra splittras

genom en decentralisering, nämligen sådana mera omfattande specialuppgifter,

där arbetet i viss utsträckning kan utbildas till rutin, I. ex. granskning eller

upprättande av arbetsritningar till broar, upprättande av detaljritningar till

fältarbeten på flygplatser, bedrivande av arbetsstudier m. lii.

Med anledning av det av länsstyrelsen i Kalmar län gjorda uttalandet i decentraliseringsfrågan

anser jag mig böra framhålla att, lika viktigt som det

är att de lokala intressena och synpunkterna få allt det inflytande på ärendenas

avgörande som tillkommer dem, lika viktigt är enligt min mening ock
Iiihang

lill riksdagens protokoll 191/6. 1 sami. Nr 286. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

så att verksamheten bedrives efter i möjligaste mån enhetliga principer.

Detta senare synes nödvändigt icke blott för att skapa rättvisa vid fördelningen

av de begränsade statsmedlen mellan olika bygder och intressegrupper

utan även för att förhindra en ur statsfinansiella och andra synpunkter

icke önskvärd standarduppskruvning, som på grund av skiljaktigheterna i

de lokala förhållandena och de lokala myndigheternas begränsade möjligheter

att överblicka verksamheten i dess helhet eljest lätt kan uppkomma. Just

de av länsstyrelsen påtalade olikheterna i de lokala förhållandena göra emellertid,

att åtgärderna för att skapa enhetlighet och planmässighet icke kunna

begränsas enbart till utfärdande av allmänna direktiv; härför erfordras även

och framför allt ett intimt och på personlig kontakt grundat samspel mellan

de centrala och de lokala organen. Av vikt är härvid att den centrala tillsynen

och ledningen icke bedrives så, att varje detaljfråga skall underställas

den centrala myndighetens prövning. I stället böra dessa uppgifter — såsom

de sakkunniga synas ha avsett — fullgöras genom utfärdande av generella

föreskrifter, i den mån så är möjligt, samt genom rådgivande och kontrollerande

verksamhet under hand vid tjänsteresor och på annat sätt. Med tilllämpning

av sådana former för den centrala ledningen och kontrollen bör

det vara möjligt att redan nu i betydande utsträckning överflytta ärendenas

avgörande till vägförvaltningarna. I första hand synas därvid de av de sakkunniga

föreslagna decentraliseringsåtgärderna kunna genomföras. Jag förutsätter,

att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kommer att ha sin uppmärksamhet

riktad på den här behandlade frågan och att styrelsen kommer att

lämna sin medverkan till en fortsatt utveckling i den antydda riktningen.

Vad angår frågan om fördelningen av anläggningsarbetena mellan arbeten

i egen regi och arbeten på entreprenad anser jag i likhet med landsorganisationen,

att vid bedömandet av denna fråga vederbörlig hänsyn måste tagas

till den i anläggningsverksamheten sysselsatta arbetarpersonalens berättigade

intressen. I den mån egen-regi-systemet kan bereda en jämnare sysselsättning

och skänka tryggare levnadsvillkor åt ifrågavarande personal, bör detta

system enligt min mening komma till användning i all den utsträckning, som

ur allmänt arbetsmarknadspolitisk synpunkt och med hänsyn till de statliga

resurserna är lämplig, och bör således icke begränsas till viss på förhand

fixerad omfattning. Även om egen-regi-verksamheten av detta skäl principiellt

sett torde böra äga företräde, synes emellertid utrymme också böra

beredas åt entreprenadsystemet, bland annat med hänsyn till värdet av att

ha tillgång till en entreprenadorganisation, som är förtrogen med och vid

arbetsmarknadskriser i ökad utsträckning kan kopplas in på de statliga arbetena

och som äger tillräcklig kapacitet för att kunna verksamt bidraga till

att bemästra uppgifterna i dylika situationer.

I förevarande sammanhang må framhållas, att sysselsättningsproblemet

inom väg- och vattenbyggnadsfacket under normala tider i väsentlig mån

är en fråga örn att bereda arbete åt de anställda under vinterperioden, då de

klimatiska förhållandena försvåra eller förhindra bedrivandet av vissa slag

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

35

av arbeten. Det gäller här alltså att åstadkomma en sådan planläggning av

verksamheten, att arbeten och arbetsdetaljer, som lämpligen kunna utföras

vintertid, i största möjliga mån förläggas till denna årstid. Det bör enligt

min mening vara möjligt att även vid anlitande av entreprenadsystemet i viss

utsträckning åvägabringa en sådan planläggning genom överenskommelser

med vederbörande entreprenörer. Vad gäller utförandet av beredskapsarbeten

på entreprenad inom väg- och vattenbyggnadsfacket, har behovet av ett sådant

statligt inflytande på arbetenas tidsplanering blivit beaktat i de särskilda

bestämmelser rörande dylika arbeten, som fastställts av statens arbetsmarknadskommission

i samförstånd med svenska byggnadsentreprenörföreningen.

Vad slutligen angår den av svenska väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet

väckta frågan örn personalrepresentation vid beslutanderättens utövande

i sysselsättningspolitiska angelägenheter, synes det mig icke för närvarande

påkallat att upptaga detta spörsmål till närmare behandling. Jag

torde härvid få erinra örn den inom kommunikationsdepartementet pågående

utredningen örn inrättande av samarbetsorgan vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och vissa andra större statliga verk, vilka organ skulle ha till uppgift

att tillvarataga personalintressena bland annat i sysselsättningspolitiskt

hänseende.

Personalorganisationen.

Verksledningen. Allmänna spörsmål rörande anställningsform och löneställning för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personal.

lie sakkunniga.

Såsom bakgrund till sitt förslag rörande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

personalorganisation ha de sakkunniga på s. 51—54 i betänkandet framlagt

vissa allmänna synpunkter i fråga örn arten, omfattningen och betydelsen

av styrelsens arbetsuppgifter i jämförelse dels med förhållandena före

vägväsendets förstatligande, dels ock med verksamheten vid de affärsdrivande

verken. Enligt de sakkunnigas uppfattning ha väg- och vattenbyggbyggnadsstyrelsens

uppgifter, vilka tidigare väsentligen voro av administrativ

art, efter vägförstatligandet blivit mera överensstämmande med dem, som

åvila de affärsdrivande verken. De sakkunniga framhålla i detta sammanhang

också de ökade krav, som ställas på styrelsen i samband med strävandena

efter en effektivisering av den statliga arbetsmarknadsberedskapen.

Generaldirektörens löneställning. Inrättande av en souschef sbefattning.

Vid den granskning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbetsuppgifter

och organisation, som de sakkunniga företagit i samband med fullgörandet

av sitt uppdrag, ha de sakkunniga funnit frågan örn en förbättrad löneställning

för ämbetsverkets chef samt örn inrättande av en souschefsbefattning

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

böra i förevarande sammanhang upptagas till prövning. De sakkunniga ha

därvid med den närmare motivering, som framgår av uttalandena på s. 54

-—61 i betänkandet, föreslagit uppflyttning av generaldirektörsbefattningen

från lönegraden C 13 till lönegraden C 15 samt inrättande av en befattning

såsom överdirektör och souschef i lönegraden C 11.

Chefsbefattningarna å de tekniska byråerna.

Vad angår anställningsform och löneställning för byråcheferna på de tekniska

byråerna, vilken fråga behandlas på s. 61—64 i betänkandet, ha de

sakkunniga föreslagit, att var och en av de tre utredningsbyråema skulle

förestås av en byråchef i lönegraden C 6, att chefen för konstruktionsbyrån

skulle vara överingenjör i lönegraden C 8 och att chefen för byggnadsbyrån

skulle vara överingenjör i lönegraden C 9.

Anställningsform och löneställning för personalen på de tekniska byråerna.

I likhet med vad fallet var vid järnvägs- och luftfartsbyrån utgöres personalen

å brobyrån och hamnbyrån till övervägande delen av tillfälligt anställda,

arvodesaVlönade befattningshavare, vilkas avlöningar i de flesta fallen

bestridas av byggnadsanslag och andra för sakliga kostnader avsedda

medel. Avdelningen för vattenförsörjning och avlopp omfattar uteslutande

sådan personal. En av de sakkunnigas huvuduppgifter har i enlighet med

utredningsdirektiven varit att verkställa en översyn av styrelsens personalorganisation

i berörda hänseende. De sakkunniga ha funnit anställningsförhållandena

för ifrågavarande personal otillfredsställande och ha därför i sitt

organisationsförslag räknat med ordinarie eller extra ordinarie befattningar

för de arbetsuppgifter, som handhavas av nämnda anställningshavare, i den

mån ett stadigvarande behov av arbetskraft ansetts föreligga. De sakkunniga

ha därjämte föreslagit, att lönegradsplaceringarna för styrelsens tekniska

personal skulle närmare anpassas till löneläget för motsvarande personal

vid de affärsdrivande verken.

Beträffande de sakkunnigas närmare överväganden och förslag i hithörande

frågor tillåter jag mig att hänvisa till betänkandet (s. 64—-71).

Yttranden.

Beträffande löneställningen för olika i den föreslagna organisationen ingående

befattningshavare framhåller statskontoret till en början, att endast

utvidgade eller mera väsentligt förändrade arbetsuppgifter syntes böra föranleda

rubbning av den lönegradsplacering, som fastställdes i samband med

1943 års omorganisation. Med denna motivering avstyrker statskontoret

bland annat den av de sakkunniga föreslagna uppflyttningen i lönegrad av

generaldirektörsbefattningen.

Vad angår frågan, huruvida överdirektören bör intaga ställningen som

fristående souschef eller bör med uppgiften att vara generaldirektörens

ställföreträdare liksom nu förena chefskapet för viss avdelning eller byrå

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

37

inom verket, kunde, yttrar statskontoret, givetvis delade meningar råda.

Statskontoret hade emellertid för sin del funnit antagligt, att chefen för utredningsavdelningen

enligt den av statskontoret föreslagna organisationen

lämpligen borde kunna fungera som generaldirektörens ställföreträdare. Härigenom

syntes förutsättningar skapas för en rätt balans mellan de ledande

administrativa och tekniska arbetsuppgifterna inom styrelsen. Statskontoret

föreslår, att överdirektören, vilken nu fungerade som chef för vägbyrån

och i denna egenskap hänförts till lönegraden C 9, skulle tjänstgöra

som chef för utredningsavdelningen och därvid placeras i lönegraden C 10.

För ledningen av den i statskontorets organisationsplan ingående konstruktions-

och byggnadsavdelningen har statskontoret föreslagit en befattning

som byggnadschef i lönegraden C 9.

I fråga örn de tekniska byråchefstjänsterna saknas enligt

statskontorets mening varje anledning att tillämpa annan och förmånligare

löneberäkning än för byråchefer inom statsförvaltningen i allmänhet.

Vid inplacering å C-löneplanen syntes därför lönegrad C 6 vara på förhand

given. I detta sammanhang har statskontoret anfört följande.

Statskontoret vill särskilt rikta en bestämd gensaga mot att såsom motiv

för en högre löneställning för vissa tjänster än som enligt vedertagna löneregleringsprinciper

vanligen tillämpas åberopa speciella, rent konjunkturbetonade

rekryteringssvårigheter. Skulle löneläget för statstjänstemän befinnas

icke bereda tillräckliga möjligheter att »i konkurrensen med enskilda

företag och kommunala myndigheter förvärva och behålla befattningshavare

med erforderliga kvalifikationer» (s. 63) måste själva lönenivån omprövas

— en uppgift, som åvilar den nu sittande lönekommittén — men uppflyttning

på dylika grunder av enstaka befattningar skulle genom sina slumpartade

verkningar snabbt bryta sönder hela det med stor möda uppbyggda

lönesystemet.

De sakkunnigas förslag, att 27 lönegraden skulle införas

såsom förste byråingenjörsgrad hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och att 24 lönegraden skulle användas i ökad

utsträckning för byråingenjörstjänsterna i stället för

21 lönegraden, avstyrkes av statskontoret, som anser, att de sakkunniga icke

lyckats påvisa några nya omständigheter av beskaffenhet att böra föranleda

ändring i den ståndpunkt, statsmakterna år 1943 efter ingående överväganden

funnit sig böra intaga till detta spörsmål.

Allmänna lönenämnden förklarar inledningsvis, att nämnden kunnat ingå

på en detaljgranskning av löneställningen för de olika föreslagna tjänsterna

endast i de fall, då i betänkandet närmare redogörelse lämnats för arbetsuppgifternas

art.

I likhet med de sakkunniga har lönenämnden funnit skäl tala för att förbättrad

löneställning beredes generaldirektören. Lönenämnden

anser dock, att tjänsten åtminstone tills vidare, i avvaktan på närmare erfarenheter

av verkningarna av den förordade omorganisationen, bör upplagas

endast i lönegraden C 14.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Beträffande de sakkunnigas förslag om inrättande av en souschef sbefattning

yttrar lönenämnden följande.

Lönenämnden finner det för sin del tveksamt, om tillräckliga skäl kunna

föreligga för tillskapandet av en befattning, vars innehavare uteslutande

skulle ha till uppgift att i generaldirektörens ställe handha ärenden, som eljest

skulle ankomma på verkschefen. Enligt lönenänmdens mening synes

den nuvarande anordningen i princip böra bibehållas, innebärande att med

en av byråchefstjänsterna förenas uppdraget att vara generaldirektörens ställföreträdare.

Lönenämnden har ovan berört tanken, att de tre utredningsbyråerna

borde kunna sammanföras till en enda byrå. Därest så sker, synes

till chefsskapet över sistnämnda byrå jämväl kunna läggas uppdraget att

vid förefallande behov uppehålla generaldirektörsämbetet, därvid byråchefen

torde böra erhålla överdirektörs ställning. Vad angår lönegradsplaceringen

för förevarande befattningshavare kan lönenämnden —- oavsett om

tjänsten uppföres som en fristående befattning eller örn densamma kombineras

med byråchefstjänst — icke tillstyrka högre placering än i C 10. Vid

ett tillmötesgående av de sakkunnigas förslag om tjänstens hänförande till

C 11 skulle överdirektören komma i samma löneläge som överdirektören

vid statens järnvägar, vilket lönenämnden icke kan anse vara befogat.

Mot den av de sakkunniga föreslagna lönegradsplaceringen för cheferna

för konstruktions- och byggnadsbyråerna har lönenämnden

icke funnit anledning till erinran.

Byråchefsbefattningarna på de tre utredningsbyr

å e r n a skulle, därest dessa byråer, såsom lönenämnden ifrågasatt, sammanfördes

till en byrå, enligt nämndens uttalande komma att ersättas med

avdelningschef stjänster, förslagsvis såsom förste byrådirektörer i C 6.

Lönenämnden förklarar sig kunna rent principiellt ansluta sig till den av

de sakkunniga gjorda jämförelsen med kommunikation sverken

beträffande löneställningen för förste byråingenjörerna

hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen men kan däremot

icke av i betänkandet lämnade uppgifter finna skäl föreligga för att i styrelsen

i så stor utsträckning som föreslagits placera ingenjörer i 27 lönegraden.

Till jämförelse framhåller lönenämnden, att medan de sakkunniga föreslagit,

att 15 förste byråingenjörer i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle

hänföras till A 27 och 3 till A 26, motsvarande antal i järnvägsstyrelsen utgjorde

15 (förste byråingenjörer) respektive 16 (byråingenjörer).

Statens organisationsnämncl anser det icke möjligt att med ledning av betänkandets

uppgifter bedöma, huruvida den föreslagna personalorganisationen

ur kvalitativ och kvantitativ synpunkt kan vara tillfredsställande. Härför

skulle, yttrar nämnden, hava erfordrats ett ingående studium av arbetets

beskaffenhet och nuvarande fördelning, använda arbetsmetoder, förefintliga

eller planerade lokaler m. m. I detta sammanhang har organisationsnämnden

vidare anfört:

För styrelsen lär inom en nära framtid ny ämbetsbyggnad komma att

uppföras. Tillfället är följaktligen synnerligen gynnsamt för styrelsen att

företaga en grundlig översyn av personalorganisationen för möjliggörande

av ett närmare fastställande av såväl hur den nya byggnaden lämpligen bör

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286-

39

planeras som erforderlig personal. En sådan översyn borde omfatta samtliga

delar av styrelsen. Att efter en sådan genomgång icke oväsentliga personalbesparingar

böra kunna äga rum, därom är nämnden övertygad. Styrelsens

nuvarande lokalförhållanden med avdelningarna fördelade på olika håll i

staden måste nämligen medföra betydande svårigheter ur arbetssynpunkt

och givetvis kräva mera personal, än örn arbetet centraliseras till en ändamålsenligt

planerad byggnad. Vid en arbetsplanering enligt rationella principer,

varvid gemensamma expeditioner för registrering och förvaring av

handlingar och ritningar, personalbokföring, maskinskrivningsarbeten m. m.

anordnas och moderna arbetsmetoder införas, bör ökad arbetseffekt vinnas

och arbetskostnaderna kunna minskas.

Vad i det föregående sagts beträffande styrelsen gäller jämväl den lokala

organisationen. Även vid denna äro lokalförhållandena i många fall otillfredsställande.

Emellertid torde lokalfrågorna vid åtminstone vissa vägförvaltningar

kunna förväntas snart få sin lösning, i det att nya lokaler lära

komma att uppföras. I viss omfattning kommer detta att påverka den blivande

arbetsorganisationen och personalbehovet.

Beträffande den föreslagna souschefsbefattningen framhåller organisationsnämnden,

att, därest en sådan befattning ansåges oundgängligen

nödvändig, dess innehavares ansvar och arbetsuppgifter borde instruktionsvis

klart fixeras.

Vad angår lönegradsfrågorna har nämnden icke ansett sig böra

göra annat uttalande, än att det med hänsyn till de stora ekonomiska värden,

verket hade att förvalta, vore av utomordentlig vikt, att de ledande befattningarna

gåves sådan lönegradsplacering, att verket för dessa poster kunde

förvärva och få behålla verkligt kvalificerade personer. Även för den mera

kvalificerade tekniska personalen i övrigt borde anställningsförhållandena

vara sådana, att personalbehovet kunde på tillfredsställande sätt tillgodoses.

De täta ombyten av personal, som enligt av de sakkunniga i betänkandet

lämnade uppgifter förekomma, måste, framhåller organisationsnämnden,

verka avsevärt nedsättande på verkets arbetseffektivitet.

Riksräkenskapsverket yttrar bland annat:

Även om en utvidgning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tekniska organisation

måste anses vara en naturlig konsekvens av den utveckling av

vägväsendet som man nu har anledning räkna med, anser sig riksräkenskapsverket

icke kunna underlåta framhålla, att mera avsevärda lönegradsuppflyttningar

för högre befattningshavare inom ett förvaltningsområde måste

medföra konsekvenser för avvägningen av löneställningen inom andra förvaltningsområden.

Särskilt torde den höjning av löneställningen för tekniskt

utbildade befattningshavare, som nu är aktuell, förr eller senare nödvändiggöra

en omprövning av löneställningen för högre administrativa befattningshavare,

örn balansen mellan de administrativa och tekniska synpunkterna

skall kunna upprätthållas.

Länsstyrelsen i Hallands län har anfört följande.

Förslaget synes syfta lill att i lönehänseende särskilt högt placera de tekniskt

utbildade befattningshavarna. Häremot har länsstyrelsen i och för sig

intet att erinra, såvitt detta syfte motiveras med angelägenheten av att i konkurrens

med enskilda arbetsgivare kunna lill vissa chefsposter förvärva per
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majda proposition nr 286.

söner med synnerligen höga kvalifikationer. När det åter gäller befattningshavare

för andra än verkliga chefsposter, ställer sig länsstyrelsen emellertid

tveksam, om det beträffande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kan anses

motiverat med högre löneställning än för motsvarande grupper av befattningshavare

inom andra statliga verk med lika stor betydelse för samhällslivet.

Vidare kan det ifrågasättas, örn den omständigheten, att ett statligt

verks personalstyrka till följd av ökad arbetsmängd måste utökas, bör föranleda

högre löneställning för andra än verkschefen och en eller annan chefstjänsteman

av första rangen. Det måste ytterligare ifrågasättas, och detta

gäller särskilt den föreslagna löneförbättringen för nuvarande befattningshavare

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, om icke frågan örn höjd lönegradsplacering

bör vila i avvaktan på en allmän översyn av löneställningen

inom den centrala statsförvaltningen.

Svenska vågföreningen framhåller önskvärdheten av att särskilt de högre

tekniska tjänstebefattningarna utrustas med sådana löneförmåner, att de

kunna bliva besatta med välkvalificerade män, samt att likvärdiga befattningar

inom vägorganisationen och de affärsdrivande verken bliva likvärdigt

avlönade.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser i likhet med de sakkunniga, att inrättandet

av en befattning som överdirektör och souschef är

nödvändigt.

Styrelsen hemställer, att chefen för konstruktionsbyrån med

hänsyn till de särskilda kvalifikationer, som krävdes för denna befattning,

måtte placeras i lönegraden C 9.

Vidare bär styrelsen i detta sammanhang framlagt förslag örn uppfattning

i lönegrad av styrelsens förrådsdirektör stjänst. Till denna

fråga torde jag få återkomma i det följande i samband med anmälan av

styrelsens förslag beträffande förrådsbyråns personalorganisation i övrigt.

Beträffande byråchefstjänsterna på de tre utredning sbyråerna

ifrågasätter styrelsen, örn icke dessa befattningar, i motsats

till vad de sakkunniga därom uttalat, borde betraktas som sluttjänster. Vid

sådant förhållande har styrelsen av olika skäl funnit de föreslagna löneplaceringama

för låga. Styrelsen anser sig emellertid icke beredd att nu framlägga

förslag om annan löneställning för ifrågavarande tjänster och ej heller

för byråchefsbefattningarna på kansli- och kameralbyråerna,

ehuru styrelsen även i dessa fall funnit en omprövning av

löneställningen påkallad. Styrelsen antyder, att det beträffande nu omförmälda

fem byråchefstjänster kunde vara lämpligt att invänta den emotsedda

lösningen i allmänhet av frågan örn råds- och byråchefstjänsternas löneställning.

De yttranden, som inkommit till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen från

olika, av organisationsförslaget berörda personalsammanslutningar, innehålla

bland annat följande uttalanden och yrkanden rörande lönefrågorna av mera

allmän innebörd.

Civila statsförvaltningens t jämte mannof örbund anser, att de sakkunniga

i stort sett beaktat kraven på överensstämmelse i lönesättningen mellan väg
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

41

och vattenbyggnadsstyrelsen och de affärsdrivande verken samt att förslaget

därför innebure betydliga förbättringar i förhållande till det nuvarande läget.

Civilförvaltningens personalförbund anmärker, att proportionen mellan

ordinarie och icke-ordinarie tjänster i lägre lönegrader vore oförmånlig enligt

de sakkunnigas organisationsförslag, och påyrkar inrättande av flera

ordinarie befattningar i dessa lönegrader. Förbundet anser därjämte, att de

befattningar såsom extra tjänstemän, vilka ingå i de sakkunnigas förslag,

böra i personalstaten upptagas såsom extra ordinarie.

Statsverkens ing enior sförbund föreslår, att åtminstone i fråga om ingenjörsbefattningarna

vid väg- och vattenbyggnadsverket måtte upprättas tjänsteförteckningar,

som vore analoga med de affärsdrivande verkens. Detta innebure,

att för befattningar i lägre lönegrad än A 28 följande tjänsteförteckning

skulle tillämpas:

A 27 förste byråingenjör

» vägingenjör

A 26 byråingenjör

vägingenjör

A 24 ingenjör

A 22 »

A 20

A 17 »

A 15 ingenjörsassistent.

Under framhållande av att vid vissa statliga verk med större ingenjörskårer,

exempelvis telegrafverket, en garanterad befordringsgång under de

första anställningsåren tillämpades för sådana yngre ingenjörer, vilka efter

prövning befunnits lämpliga för fortsatt anställning, förordar ingenjörsförbundet,

att ett liknande system införes även för väg- och vattenbyggnadsverket.

Sveriges högskoleutbildade väg- och vattenbgggarcs riksförbund befarar,

att väg- och vattenbyggnadsverkets rekryteringssvårigheter med avseende å

ingenjörspersonalen icke komme att bliva tillfredsställande avhjälpta med de

av de sakkunniga föreslagna lönegradsplaceringarna, och anser därför nödvändigt,

att en relativt allmän höjning av löneställningarna för väg- och vattenbyggnadsingenjörerna

i den framlagda organisationsplanen kommer till

stånd ävensom att de yngre ingenjörerna erhålla viss säkerhet för rimliga

befordringar. Förbundet anser därjämte, att vissa av de föreslagna extra

ordinarie befattningarna böra utbytas mot ordinarie.

Med anledning av statsverkens ingenjörsförbunds framställning örn införande

av en garanterad befordringsgång under de första anställningsåren för

ingenjör spersonal har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört följande.

Nämnda fråga har i olika omfattning lösts vid vissa verk. Onekligen torde

sådan garanterad befordringsgång underlätta rekryteringen särskilt av högskoleingenjörer,

varför styrelsen i princip intet har att erinra mot att den

kan komma i tillämpning även inom väg- och vattenbyggnadsverket. Sty
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

reisen anser vidare, att löneställningen för de inom väg- och vattenbyggnadsverket

anställda tjänstemännen rent principiellt bör vara densamma som vid

affärsverken. Vid genomförandet av föreslagen befordringsgång bör enligt

styrelsens mening tjänsteförteckningen få en i viss mån annan utformning.

Visserligen bör i så fall den undre delen av den vid affärsverken tillämpade

löneskalan i stort sett följas vid befordringsgången. Men det finnes då knappast

anledning att som ordinarie upptaga annat än befordringstjänster över

de lönegrader, som uppnås genom den garanterade befordringsgången. De

båda frågorna äro därför intimt beroende av varandra. — Intet av de verk,

där den garanterade befordringsgången införts, torde ha tekniska tjänstemän

med så skiftande utbildning som väg- och vattenbyggnadsverket. Ett

genomförande vid verket av denna befordringsgång skulle därför kräva alldeles

särskilda överväganden. Den organisation, som föreslagits av de sakkunniga,

hindrar emellertid icke genomförandet framdeles vid lämplig tidpunkt

av garanterad befordringsgång och därefter lämpad tjänsteförteckning.

Intill dess så kan komma att ske, har måhända större erfarenhet hunnit

vinnas i dessa frågor inom andra statliga verk. Med hänsyn till arbetet

inom verket och de av omorganisationen berörda tjänstemännen är det emellertid

oundgängligen nödvändigt, att de av organisationsförslaget berörda

byråerna och avdelningarna få en lämplig organisatorisk utformning.Av denna

anledning anser sig styrelsen böra föreslå, att ovannämnda av statsverkens

ingenjörsförbund väckta frågor måtte ställas på framtiden.

Av ställningstagandet i dessa frågor beror även den av Sveriges högskolebildade

väg- och vattenbyggares riksförbund väckta frågan örn överflyttande

från extra ordinarie stat av vissa föreslagna tjänster (Eo 24 och Eo 26)

till ordinarie stat. Styrelsen anser, att även denna fråga bör ställas på framtiden.

Byråernas organisation.

Första utredningsbyrån.

(Vägbyrån.)

De sakkunniga.

Första utredningsbyrån skulle enligt de sakkunnigas förslag organiseras

pa tre avdelningar —■ avdelning I, II och III — motsvarande i huvudsak

följande avdelningar inom den nuvarande vägbyrån, nämligen utredningsavdelningen

(avd. I), avdelningen för rikets städer (avd. II) och

vägtrafikavdelningen (avd. III). De nuvarande chefsbefattningarna på dessa

avdelningar, nämligen en byrådirektör (C 5), en gatuinspektör

(A 29) och en vägtrafikinspektör (A 29), skulle i den nya organisationen

bibehållas oförändrade. Det nu till utredningsavdelningen hörande

vägarkivet föreslås skola göras till ett för avdelningarna gemensamt

organ.

Beträffande motiveringarna till de sakkunnigas organisationsförslag rörande

första utredningsbyrån får jag hänvisa till betänkandet (s. 72—89).

Den nuvarande och den av de sakkunniga föreslagna personalorganisationen

för de arbetsuppgifter, som skulle ankomma på första utredningsbyrån,

framgår av följande sammanställning (vederbörande byråchefsbefattningar

äro här ej redovisade).

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

43

Nuvarande organisation:

Yägbyr&n.

Utredningsavdelningen

Lönegrad

1 byrådirektör............. C 5

2 förste byråingenjörer.....A 26

1 byråingenjör............. A 24

1 byråingenjör............. A 21

3 byråingenjörer........... Eo 21

1 ingenjörsassistent......... Eo 17

2 ritare................... Eo 15

1 kanslibiträde............. A 7

2 kontorsbiträden.......... A 4

1 kontorsbiträde........... Eo 4

Arv. lönekl.

1 ingenjör................. 26

3 ingenjörer............... 21

19

Avdelningen för rikets städer

Lönegrad

1 gatuinspektör............ A 29

1 byråingenjör............. A 24

1 ritare................... Eo 15

1 kontorsbiträde........... A 4

"4

Vägtrafikavdelningen

1 vägtrafikinspektör........ A 29

1 förste byråingenjör....... A 26

1 byråingenjör............. Eo 21

1 ritare................... Ex 15

4 ritbiträden............... Ex 6

1 kontorsbiträde........... A 4

7 kontorsbiträden.......... Ex 4

Arvode

1 ritare............. 450: —/mån.

17

Totalt 40 befattningshavare.

Härtill kommer för planering av

arbetslöshetsarbeten den 1 december

1945 anställd personal, omfattande 14

befattningshavare.

Föreslagen organ isa tion:

Första utredningsbyrån.

Avdelning I

Lönegrad

1 byrådirektör............. C 5

2 förste byråingenjörer.....A 27

1 förste byråsekreterare..... A 26

2 byråingenjörer...........A 24

2 byråingenjörer........... Eo 24

1 byråingenjör.............A 21

3 byråingenjörer...........Eo 21

2 ingenjörsassistenter....... Eo 17

14

Avdelning II

1 gatuinspektör............ A 29

1 förste byråingenjör....... A 27

1 byråingenjör............. A 24

2 byråingenjörer........... Eo 21

1 ritare................... Eo 15

~6

Avdelning III

1 vägtrafikinspektör........A 29

1 förste byråingenjör.......A 26

1 byråingenjör............. Eo 21

1 ritare................... Eo 15

1 ritare................... Eo 12

1 ritbiträde................ Eo 6

3 ritbiträden............... Ex 6

2 kontorsbiträden.......... Eo 4

5 kontorsbiträden.......... Ex 4

16

Vägarkivet

1 byråingenjör............. A 21

2 ritare................... Eo 15

1 ritbiträde................ Eo 6

~4

Övrig för avdelningarna gemensam

personal

2 kanslibiträden............ A 7

3 kontorsbiträden.......... A 4

3 kontorsbiträden.......... Eo 4

3 skrivbiträden............ Eo 2

11

Totalt 51 befattningshavare.

Yttranden.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beträffande avdelning I inom

första utredningsbyrån anmält behov av viss ytterligare personal utöver

den av de sakkunniga föreslagna personalförstärkningen, nämligen av en

förste byråingenjör i A 27, en ingenjörsassistent i Eo 17 samt två ritare i

Eo 15.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Förste byråingenjören anses erforderlig för att möjliggöra en

enligt styrelsens uppfattning nödvändig uppdelning av arbetet inom avdelningen

på tre grupper, var och en under ledning av en förste byråingenjör.

Styrelsen erinrar i detta sammanhang om att styrelsen redan erhållit Kungl.

Maj:ts tillstånd att på avdelningen, utöver de två ordinarie förste byråingenjörerna,

anställa en arvodesavlönad ingenjör i förste byråingenjörs ställning.

Ingenjörsassistenten har beräknats för rutinarbete, som förekomme

i samband med arbetet beträffande normalbestämmelser och normalsektioner

för vägbyggnad, samt vidare för planlösningar för vägskäl och

andra trafikplatser ävensom för uppgiftssammanställningar i samband med

utredningsarbeten.

Beträffande behovet av de båda ritarna framhåller styrelsen bland

annat, att de nu på utredningsavdelningen tjänstgörande ritarna i alltför stor

utsträckning måste utföra arbete på övertid samt att arbetsuppgifter för dylik

personal funnes, vilka hittills icke hunnit påbörjas. I de sakkunnigas

organisationsförslag hade för avdelning I icke upptagits några ritartjänster.

Styrelsen vitsordar vidare behovet av den i de sakkunnigas förslag för

avdelning I upptagna förste byråsekreterarbefattningen

men framhåller, att arbetsuppgifterna å tjänsten kunde beräknas delvis bliva

andra än vad de sakkunniga i första hand räknat med. De huvudsakliga arbetsuppgifterna

syntes böra utgöras av upprättande av skrivelser och beslut

i frågor rörande fastställande av arbetsplaner och förändring av enskild

väg till allmän jämte med dessa båda slag av ärenden sammanhängande

besvärsmål m. m.

I sitt yttrande över personalberäkningen för avdelning II har vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen berört frågan om behovet av stadsplaneteknisk

expertis hos styrelsen och föreslagit, att för sådant ändamål skulle inrättas

en byråingenjörstjänst i Eo 24. Härom anföres i styrelsens skrivelse

bland annat:

För närvarande handläggas och beredas stadsplaneärendena av gatuinspektören.

Då det gäller särskilt omfattande ärenden, anlitas utomstående experter.

Då emellertid en sådan anordning medför påtagliga nackdelar, är det ett

oavvisligt krav att till styrelsen knytes stadsplaneteknisk expertis. Man har

därvid att välja mellan å ena sidan en stadsplanetekniker, som mera självständigt

kan handlägga dessa ärenden, och å andra sidan en arbetskraft, avsedd

att biträda avdelningschefen. I båda fallen måste det vara en kraft, som

behärskar stadsplanefrågomas bedömande ur trafikteknisk synpunkt. Han

måste därjämte vara uppslagsrik, så att han kan biträda städer och samhällen

med förslag till lösning av uppkommande stadsplaneproblem. Med hänsyn

till att samarbete äger rum med byggnadsstyrelsen i dessa ärenden anser

sig styrelsen för närvarande kunna nöja sig med en arbetskraft avsedd

att biträda avdelningschefen. Av stadsplaneexperten kräves särskilda kvalifikationer,

varför styrelsen anser det nödvändigt att denne befattningshavare

erhåller tjänsteställning som byråingenjör i lönegrad Eo 24.

Under erinran om att flera sakkunnigutredningar för närvarande påginge

på vägtrafikväsendets område framhåller väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att en vidgad omfattning av arbetsuppgifterna för avdelning III vöre

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

45

att emotse inom en näraliggande framtid och att det kunde ifrågasättas, huruvida

icke uppgifterna komme att bliva så stora, att de krävde inrättande

av en särskild byrå.

Styrelsen har beträffande förevarande avdelning föreslagit, att den ritarbefattning,

som i de sakkunnigas förslag hänförts till lönegrad Eo 12,

måtte placeras i lönegrad Eo 15. Innehavaren av befattningen hade bland

annat att relativt självständigt sköta bearbetningen av trafikresultaten, upprätta

trafikdiagram och utföra diverse trafikutredningar.

Styrelsen hemställer därjämte, att ytterligare en r i t a r b e f a 11 n ing i Eo

15 inrättas för vägarkivet.

Slutligen må här nämnas att styrelsen föreslagit, att avdelningarnas

namn skulle ändras till avdelningen för rikets landsbygd, avdelningen för

rikets städer och vägtrafikavdelningen.

Statskontoret föreslår, att den i lönegraden C 5 placerade byrådirektörsbefattningen

på den nuvarande utredningsavdelningen

(avd. I) förändras till fullmaktstjänst i lönegrad A 28. De sakkunnigas förslag

örn inrättande av en förste byråsekreterartjänst på första

utredningsbyrån har föranlett erinran från statskontorets sida, som anser

att den eventuellt behövliga förstärkningen av styrelsens administrativt utbildade

arbetskraft i första hand borde tillföras kanslibyrån.

Riksräkenskapsverket hävdar, att nyssnämnda förste byråsekreterartjänst

borde placeras på kameralbyrån med hänsyn till att de av de

sakkunniga angivna arbetsuppgifterna för tjänsten närmast berörde nämnda

byrås arbetsområde. En högre placering av befattningen än i A 24 syntes därvid

icke påkallad.

Allmänna lönenämnden har beträffande de ingenjörsassistenttjänster

i 17 lönegraden, som de sakkunniga upptagit i sitt organisationsförslag

för de tekniska byråerna, förklarat sig icke hava något att erinra mot

den föreslagna löneställningen men anser, att tjänstebenämningen för befattningarnas

innehavare borde ändras till ingenjör i överensstämmelse med

vad som gällde för motsvarande befattningar vid kommunikationsverken.

Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund och andra personalorganisationer

lia hemställt, att den till vägtrafikavdelningen (avd. III) hörande

förste byråingenjörstjänsten (A 26) måtte uppflyttas till lönegraden A 27.

Andra utredningsbyrån.

(Hamnbyrån.)

De sakkunniga.

De för andra utredningsbyrån avsedda arbetsuppgifterna hänföra sig helt

till den nuvarande hamnbyråns verksamhetsområde.

Enligt de sakkunnigas beräkning av andra utredningsbyråns personalbehov

(betänkandet s. 91—98) skulle på byrån, förutom byråchefen, finnas den

personaluppsättning, som framgår av följande sammanställning, vilken till

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

jämförelse även upptager motsvarande personal inom den nuvarande organisationen.

Nuvarande organisation:

Hamnbyrån.

Befattning Lönegrad

1 förste byråingenjör....... A 26

Arv. lönekl.

1 ingenjör................. 27

Lönegrad

1 byråingenjör.............A 21

1 ritare................... Eo 15

1 kanslibiträde............. A 7

1 kontorsbiträde........... Eo 4

6~

Föreslagen organisation:

Andra utredningsbyrån.

Befattning Lönegrad

1 förste byråingenjör....... A 27

1 förste byråingenjör....... A 26

1 byråingenjör............. A 21

1 byråingenjör............. Eo 21

1 ingenjörsassistent......... Eo 17

1 ritare................... Eo 15

1 kanslibiträde............. A 7

1 kontorsbiträde........... A 4

1 skrivbiträde.............. Eo 2

Yttranden.

Därest frågor rörande planläggning och planlösning av hamnbyggnadsföretag

skola handläggas på andra utredningsbyrån, böra enligt väg- och vattenbgggnadsstgrelsens

mening till nämnda byrå överflyttas följande av

de sakkunniga för avdelning I inom konstruktionsbyrån föreslagna befattningar,

nämligen en byråingenjör i Eo 24, en byråingenjör i Eo

21, en ritare i Eo 15 och ett kontorsbiträde i Eo 4.

Styrelsen föreslår därjämte, att de båda för byrån avsedda förste byråingenjörsbefattningarna

placeras i samma lönegrad, A 27. De två

grupper, i vilka byråns arbetsuppgifter enligt de sakkunnigas uttalande kunde

uppdelas, vöre nämligen, yttrar styrelsen, båda lika viktiga och krävande.

Tredje utredningsbyrån.

(Byrån för vattenförsörjning och avlopp.)

De sakkunniga.

De för tredje utredningsbyrån avsedda arbetsuppgifterna äro samtliga sådana,

som för närvarande ankomma på avdelningen för vattenförsörjning

och avlopp. Inom denna avdelning handläggas därjämte vissa uppgifter,

vilka enligt de sakkunnigas organisationsförslag skulle tilldelas konstruktionsbyrån.

De sakkunniga ha, med på s. 99—106 i betänkandet närmare angiven

motivering, för tredje utredningsbyrån föreslagit den personaluppsättning

(frånsett byråchefsbefattningen), som framgår av följande sammanställning,

vilken till jämförelse även upptager motsvarande nu befintliga personalorganisation.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

47

Nuvarande organisation:

Föreslagen organisation:

Avdelningen för vattenförsörjning Tredje utredningsbyrån.

oell avlopp.

Befattning

Lönegrad

Befattning

Arvode

2 förste byråingenjörer . .

...A 27

1

ingenjör ...........

lönekl. 28

1 förste byråingenjör . . .

... Eo 27

2

ingenjörer.........

» 26

4 byråingenjörer.......

... Eo 24

1

ingenjör...........

» 25

3 byråingenjörer.......

... Eo 21

O

ingenjörer.........

» 20—22

2 ingenjörsassistenter . . .

... Eo 17

2 ingenjörsassistenter .

» 15

2 ritare...............

... Eo15

i

ritare.............

» 12

1 ritare................

... Eo12

i

ritare.............

500: —/mån.

1 kontorist............

... A 9

i

ritare.............

385: —/mån.

1 kanslibiträde.........

... A 7

i

kontorist..........

350: —/mån.

2 kontorsbiträden......

... Eo 4

3

kontorsbiträden ....

lönekl. 1—3

1 skrivbiträde...........

... Eo 2

18

20

Möjlighet bör enligt de sakkunnigas mening hållas öppen att under löpande

budgetår bereda byrån tillfällig personalförstärkning. Härvid uppkommande

kostnader avses skola bestridas från avlöningsanslagets icke-ordinariepost,

vilken för detta ändamål, liksom för närvarande vore fallet, borde

efter medgivande av Kungl. Maj:t få överskridas.

Yttranden.

Under framhållande av angelägenheten av att kunna behålla de på den

nuvarande avdelningen för vattenförsörjning och avlopp tjänstgörande, mest

kvalificerade ingenjörerna i styrelsens tjänst föreslår väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att den för tredje utredningsbyrån avsedda förste byråingenjörstjänsten

i Eo 27 i likhet med de båda andra för byrån

beräknade förste byråingenjörsbefattningama måtte uppföras på ordinarie

stat i A 27.

Den till lönegraden Eo 12 hänförda ritarebefattningen bör enligt

styrelsens mening upptagas i lönegraden Eo 15.

Styrelsen anser vidare stadigvarande behov föreligga av ytterligare ett

kontorsbiträde i Eo 4.

Slutligen föreslår styrelsen, att för nästa budgetår ett belopp av 50 000

kronor ställes till styrelsens förfogande för anställande av extra personal

på byrån. Om behovet härav har styrelsen anfört.

Den av de sakkunniga föreslagna personaluppsättningen måste med hänsyn

icke minst till under sista tiden vunnen erfarenhet betecknas som otillräcklig

för nu föreliggande arbetsuppgifter. Det blir således nödvändigt att

utöver föreslagna tjänster inrätta ett antal befattningar för att tillgodose

behovet av personal. Med hänsyn till vad i det föregående anförts anser sig

styrelsen emellertid icke för närvarande böra göra framställning om att

dessa givas annan än extra eller tillfällig karaktär.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Konstruktionsbyrån.

I)e sakkunniga.

De arbetsuppgifter, som skulle ankomma på konstruktionsbyrån, hänföra

sig till följande avdelningar inom den nuvarande organisationen, nämligen

brobyrån, hamnbyrån, förrådsbyrån, avdelningen för vattenförsörjning och

avlopp samt vägbyråns byggnadsavdelning.

De sakkunniga ha föreslagit, att konstruktionsbyrån skulle organiseras på

två avdelningar. Den ena av dessa, avdelning I, avses huvudsakligen

för frågor rörande arbetsplaner, programhandlingar och anbud ävensom för

svetsnings- och verkstadskontroll samt provbelastning. På den andra avdelningen,

avdelning II, skulle ankomma upprättande och granskning av

arbetsritningar. Vardera av de båda avdelningarna skulle förestås av en

förste byrådirektör i lönegraden A 30.

För forsknings- och undersökningsuppgifter m. m. föreslå de sakkunniga

inrättande av en byrådirektörsbefattning i lönegraden A 28,

vars innehavare skulle vara direkt underställd chefen för byrån.

Byråns personal för ritgöromål skulle enligt organisationsförslaget sammanföras

till ett för avdelningarna gemensamt ritkontor.

Beträffande de sakkunnigas beräkning av personalbehovet på konstruktionsbyrån

får jag i övrigt hänvisa till betänkandet (s. 107—122).

Den av de sakkunniga i detta sammanhang föreslagna personalorganisationen

för konstruktionsbyrån framgår av följande sammanställning, i vilken

jämväl redovisats motsvarande personal inom den nuvarande organisationen.

Nuvarande organisation :

Brobyrån.

Personal på stat:

Lönegrad

1 förste byråingenjör....... A 26

1 förste byråingenjör....... Eo 26

1 byråingenjör............. A 24

2 byråingenjörer........... A 21

4 byråingenjörer........... Eo 21

2 ritare................... Eo 15

1 röntgenbiträde........... Eo 15

1 kanslibiträde............. A 7

2 kontorsbiträden.......... A 4

1 kontorsbiträde........... Eo 4

1 skrivbiträde.............. Eo 2

17

Personal avlönad av anslaget till

byggande av broar:

Arv. lönekl.

2 ingenjörer............... 26

2 ingenjörer............... 24

4 ingenjörer............... 22

6 ingenjörer............... 19

Föreslagen organisation:

Konstruktionsbyrån.

Lönegrad

Avdelning I

1 förste byrådirektör ......A 30

3 förste byråingenjörer.....A 27

3 byråingenjörer........... A 24

4 byråingenjörer........... Eo 24

1 byråingenjör............. A 21

3 byråingenjörer........... Eo 21

1 ingenjörsassistent......... Eo 17

lfT

Avdelning II

1 förste byrådirektör....... A 30

2 förste byråingenjörer...... A 27

3 byråingenjörer...........A 24

3 byråingenjörer........... Eo 24

7 byråingenjörer........... Eo 21

16"

Forsknings- och undersökningsarbeten

m. m.

1 byrådirektör............. A 28

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Majlis proposition nr 286.

Nuvarande organisation:

Arv. lönekl.

2 ritare................... 10

1 ritbiträde................ 4

2 kontorsbiträden.......... 1

19

Personal avlönad av särskilda

brobyggnadsanslag:

1 ingenjör................. 25

2 ingenjörer............... 19

1 ingenjör................. 17

J_ ingenjör................. 15

5

Föreslagen organisation:

Lönegrad

Ritkontor

1 ingenjör................. A 19

4 ingenjörsassistenter....... A 17

1 ingenjörsassistent......... Eo 17

6 ritare................... A 15

8 ritare................... Eo 15

1 kontorist................ A 9

3 ritbiträden............... Eo 8

2 ritbiträden............... Eo 6

1 kontorsbiträde........... Eo 4

27

Hamnbyrån

Personal på stat:

1 byråingenjör.......

Lönegrad

. Eo 21

Personal avlönad av sakanslag:

Arv. lönekl.

1 ingenjör................. 27

4 ingenjörer.............. 19—21

4 ritare................... 12

1 ritare................... 8

2 kontorsbiträden.......... 1

12

Totalt 54 befattningshavare.

Härtill komma dels 16 befattningshavare

på brobyrån, hamnbyrån och

förrådsbyrån för planering av arbeten

för investeringsreserven, dels 22 befattningshavare

på brobyrån för arbetet

Expedition och skrivcentral

1 kanslibiträde............. A 7

3 kontorsbiträden.......... A 4

4 kontorsbiträden.......... Eo 4

2 skrivbiträden............ Eo 2

10

Totalt 70 befattningshavare.

med upprättande av militära broregistret

m. m. dels ock 2 befattningshavare

på hamnbyrån för konstruktion

av oljelagringsanläggningar.

De sakkunniga ha i förevarande sammanhang slutligen framhållit, att i

mån av behov tillfällig personalförstärkning borde efter medgivande av

Kungl. Majit kunna tillföras konstruktionsbyrån antingen genom bemyndigande

för styrelsen att överskrida avlöningsanslagets icke-ordinariepost eller,

då det vore fråga om speciella uppgifter av tillfällig natur, såsom investeringsutredningen

samt upprättandet av det militära broregistret och broliggaren,

genom anvisande av medel från sakanslag. I sistnämnda ordning

anses personalbehovet för konstruktionsuppgifter beträffande oljelagringsanläggningar

lämpligen böra tillgodoses, i den mån dessa uppgifter komme

att inskränka sig till avslutandet av nu pågående arbeten.

yttranden.

Därest arbetsfördelningen mellan konstruktions- och byggnadsbyråema

jämkas på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, böra enligt väg
Bi

hang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 286.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majlis proposition nr 286.

och vattenbyggnadsstyrelsens mening en förste byråingenjörsbefattning

i A 27 och en ingenjörsassistent! j än st i Eo 17

överflyttas från byggnadsbyrån (avdelning II) till konstruktionsbyrån

(avdelning I). Å andra sidan har styrelsen, såsom förut nämnts, föreslagit,

att konstruktionsbyråns personaluppsättning skulle minskas med fyra befattningshavare

genom överflyttning av dessa till andra utredningsbyrån.

Styrelsen tillstyrker vad de sakkunniga föreslagit angående upprättande

av ar betsritningar till broar genom konstruktionsbyråns

försorg men har med ledning av bland annat vissa

från entreprenörer och konsulterande ingenjörsfirmor inhämtade uppgifter

funnit den av de sakkunniga för ändamålet beräknade personaluppsättningen

på avdelning II alltför knapp. Enligt styrelsens beräkning erfordras

för hithörande arbetsuppgifter ytterligare fyra befattningshavare, nämligen

dels två byråingenjörer, en i Eo 24 och en i Eo 21, dels ock en

ingenjörsassistent i A 17 och en ritare i A 15 (ritkontoret).

Styrelsen anser vidare, att de sakkunniga icke beaktat konstruktionsbyråns

personalbehov för kontrollärenden och för byråns medverkan

vid utförandet av vissa byggnadsverk, och föreslår,

att för dessa arbetsuppgifter byråns personaluppsättning ökas med

en byråingenjör i A 24. Befattningshavaren i fråga beräknas jämväl

kunna biträda byrådirektören för forsknings- och undersökningsarbeten.

Chefen för konstruktionsbyråns ritkontor bör enligt

styrelsens mening placeras i samma lönegrad, som av de sakkunniga föreslagits

för föreståndaren för vägarkivet, nämligen i A 21.

Vidare föreslår styrelsen beträffande konstruktionsbyrån, att ytterligare

en kontorsbiträdestjänst i Eo 4 inrättas samt att en kontorsbiträdesbefattning

i A 4 utbytes mot en kanslibiträdestjänst i

A 7. Enligt vad som under hand upplysts är innehavaren av sistnämnda

befattning avsedd att tjänstgöra såsom föreståndare för byråns skrivcentral.

Gentemot vad de sakkunniga därutinnan uttalat säger sig väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

vilja bestämt hävda, att arbetsuppgifter beträffande

extraordinära brobyggnadsföretag icke kunna medhinnas

av den personalstyrka å konstruktionsbyrån, som upptagits i organisationsförslaget.

För sådant ändamål erfordrades förstärkning med extra arbetskrafter.

Styrelsen nämner i detta sammanhang granskningen av arbetsritningar

till de aktuella stora broarna över Lule älv vid Bergnäset med en

total längd av cirka 900 m och över Mälaren vid Hjulsta med en total längd

av cirka 520 m, i vilka företag inginge stora rörliga brospann. För fullgörande

av dessa arbetsuppgifter erfordrades, yttrar styrelsen, under alla förhållanden

följande personal, vilken med hänsyn till arbetets karaktär borde

avlönas med arvoden, nämligen

1 ingenjör............arvode löneklass 27

1 ingenjör............ » » 24

3 ingenjörer.......... > » 21

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

51

Styrelsen framhåller slutligen, att det med den föreslagna personaluppsättningen

icke heller vore möjligt att medhinna de vidgade arbetsuppgifter,

vilka bleve en följd av den ökning av anslaget till byggande

av broar, som föreslagits för nästkommande budgetår. Den beräknade

anslagsökningen utöver vad som kunde anses motsvara normal brobyggnadsverksamhet

utgjorde ungefär 5,5 miljoner kronor och komme att huvudsakligen

användas till förstärkning och ombyggnad av mindre broar. Detaljkonstruktionsarbetet

beträffande dessa kunde beräknas komma att utföras

av konslruktionsbyrån. Styrelsen hade för avsikt att framdeles, då personalbehovet

för ifrågavarande ändamål närmare kunde överblickas, till Kungl.

Maj:t inkomma med framställning örn erforderliga medels beviljande från

anslagsposten till icke-ordinarie personal.

Allmänna lönenämnden har i fråga om löneställningen för de båda a vdelningscheferna

och den för det tekniska utvecklingsarbetet

avsedde befattningshavaren anfört följande.

Vardera av de två avdelningarna skulle stå under ledning av en förste

byrådirektör i A 30. Lönenämnden kan knappast finna en dylik löneställning

för avdelningscheferna motiverad. Framhållas må nämligen, att som

chef för konstruktionsbyrån skulle finnas en överingenjör i C 8. Då således

arbetet å byrån skulle komma att bedrivas under överinseende och ledning

av en befattningshavare med sådana kvalifikationer, att en löneställning

i angivna lönegrad ansetts motiverad, håller lönenämnden före, att avdelningscheferna

icke böra hänföras till högre lönegrad än den 28 :e, därvid

de torde böra erhålla tjänstebenämningen byrådirektörer. Ifrågasättas kan

dock, örn det icke stämmer bättre överens med de av de sakkunniga uppdragna

riktlinjerna för avvägningen av löneställningen för chefstjänstemännen

att uppföra även nu ifrågavarande befattningar å C-plan. På konstruktionsbyrån

skulle vidare enligt de sakkunniga inrättas en tjänst som

byrådirektör i A 28. På sagde befattningshavare skulle främst ankomma att

följa utvecklingsarbetet inom byråns verksamhetsområde. Enligt lönenämndens

mening föreligger knappast anledning att bereda förevarande tjänsteman

högre löneställning än som förste byråingenjör i 27 lönegraden.

Med anledning av alt ritbiträde sbefattningarna hos vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen föreslagits uppförda i 8 och 6 lönegraderna

säger sig lönenämnden endast vilja fästa uppmärksamheten vid att ritbiträdesbefattningarna

vid rikets allmänna kartverk och sjökarteverket upptagits

i 4 respektive 7 lönegraden.

Enligt statskontorets organisationsförslag skulle konstruktionsbyrån uppdelas

på en hamnsektion och en brosektion samt ett ritkontor. Vardera av

de båda sektionerna skulle förestås av en byrådirektör i A 28.

Byggn ad sbyrån.

(Byggnads- och underhällsbyrån.)

Itc sakkunniga.

De avdelningar inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilka helt eller

delvis skulle inordnas i den föreslagna byggnadsbyrån, äro följande:

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Inom vägbyrån:

byggnadsavdelningen med den därtill anslutna avdelningen för flygplatsbyggande,

underhållsavdelningen samt

avdelningen för arbetsorganisation.

Inom hamnbyrån:

byggnadsavdelningen för hamnar och farleder,

byggnadsavdelningen för vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar

samt

byggnadsavdelningen för oljelagringsanläggningar, i den mån denna avdelning

vid omorganisationen finnes kvar.

Därjämte skulle till byggnadsbyrån överföras vissa uppgifter, som nu ankomma

på brobvrån och förrådsbyrån.

Befattningar på brobyrån och förrådsbyrån beräknas icke kunna disponeras

för överflyttning till byggnadsbyrån.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle byggnadsbyrån organiseras på fyra

avdelningar, utgörande specialorgan för var sin av följande uppgifter, nämligen
avdelning

I för anläggningsarbeten, vilka icke äro hänförliga till

konstarbeten, alltså vägbyggnadsarbeten, beläggningsarbeten, flygfältsarbeten

och ledningsarbeten för vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar,

avdelning II för anläggnings- och underhållsarbeten beträffande

konstbyggnader (broar, hamnar, hus, vattenreningsanläggningar, färjinrättningar

m. m.),

avdelning III för vägunderhållet samt

avdelning IV för arbetsorganisation.

Till avdelning I skulle överflyttas den nuvarande avdelningschefstjänsten

å vägbyråns byggnadsavdelning, vilken befattning med benämningen byggnadschef

är hänförd till lönegrad C 6. För ledningen av avdelning II föreslå

de sakkunniga en ny befattning i lönegraden C 6. Avdelningarna III och

IV motsvaras i den nuvarande organisationen av underhållsavdelningen

respektive avdelningen för arbetsorganisation inom vägbyrån. Cheferna för

dessa avdelningar äro placerade, den ene såsom väginspektör för underhållet

i lönegraden C 6 och den andre såsom byrådirektör i lönegraden C 5. Någon

ändring i löneställningen anses icke påkallad av omorganisationen. För

cheferna för avdelningarna I, II och III bör enligt de sakkunnigas mening en

enhetlig tjänstebenämning införas. De sakkunniga föreslå härför benämningen

förste byrådirektör.

De sakkunnigas förslag innebär alltså, att såsom chef för var och en av

avdelningarna I, II och III skulle finnas en förste byrådirektör i lönegraden

C 6 och såsom chef för avdelning IV en byrådirektör i lönegraden C 5.

Utöver de tjänster, som avsetts för de olika avdelningarna, ha de sakkunniga

föreslagit inrättande av vissa befattningar för uppgifter, som icke

äro begränsade till särskild avdelning, nämligen dels en befattning för en

assistent åt överingenjören (förste byråingenjör i lönegraden Eo 27), dels

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

53

ock fem befattningar för statistiskt arbete m. m.. Härtill kommer erforderlig

personal för diarieförings-, expeditions- och skrivgöromål.

Under hänvisning i övrigt till betänkandet (s. 124—140) inskränker jag

mig här till att sammanfattningsvis redovisa den av de sakkunniga för byggnadsbyrån

föreslagna personaluppsättningen jämte motsvarande, nu befintliga

personalorganisation i följande tablå.

Nuvarande organisation:

Yägbyrån

Byggnadsavdelningen Lönegrad

1 byggnadschef............ C 6

1 väginspektör............. A 29

1 förste byråingenjör....... Eo 26

1 byråingenjör............. Eo 21

1 kanslibiträde............. A 7

1 kontorsbiträde........... Eo 4

Arv. lönekl.

2 ingenjörer............... 24

1 ingenjör................. 21

3 ingenjörer............... 20

Lönegrad

1 ingenjörsassistent......... Ex 17

2 kontorsbiträden.......... Ex 4

15

Avdelningen för flygplatsbyggande

Arv'', lönekl.

1 avdelningschef........... 28

1 ingenjör................. 24

1 ingenjör................. 21

1 ingenjör................. 18

1 ingenjörsassistent......... 16

1 ritare................... 10

1 kontorist................ 8

1 kanslibiträde............. 7

1_ kontorsbiträde........... 2

9 1

Underhållsavdelningen

Lönegrad

1 väginspektör för underhållet C 6

1 byråingenjör............. Eo 24

1 byråingenjör............. Eo 21

1 kontorsbiträde........... Eo 4

1 kontorsbiträde........... Ex 4

Arv. lönekl.

1 biträdande väginspektör... 27

1 ingenjörsassistent......... 17

1 räknebiträde............. 6

8

Föreslagen organisation:

Byggnadsbyrån

Avdelning I

Lönegrad

1 förste byrådirektör....... C 6

1 väginspektör............. A 29

1 förste byråingenjör.......A 27

2 förste byråingenjörer.....Eo 27

4 byråingenjörer...........Eo 24

3 byråingenjörer........... Eo 21

1 ingenjörsassistent..... A 17

3 ingenjörsassistenter....... Eo 17

2 ritare................... Eo 12

1 ritbiträde................ Eo 8

19

Avdelning II

1 förste byrådirektör....... C 6

2 förste byråingenjörer.....A 27

2 byråingenjörer........... Eo 24

2 byråingenjörer........... Eo 21

2 ingenjörsassistenter....... Eo 17

T

Avdelning III

1 förste byrådirektör....... C 6

1 förste byråingenjör....... A 27

1 byråingenjör............. Eo 24

1 byråingenjör............. A 21

1 ingenjörsassistent......... Eo 17

1 kanslibiträde............. A 7

“6

Avdelning IV

1 byrådirektör............. C 5

1 förste byråingenjör....... Eo 27

2 byråingenjörer........... Eo 21

2 ingenjörer............... Eo 19

Arv. lönekl.

10 assistenter............... 16

2 räknebiträden............ 3

UT

Assistent &t överingenjören

Lönegrad

1 förste byråingenjör....... Eo 27

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Nuvarande organisation:

Avdelningen för arbetsorganisation

Lönegrad

1 byrådirektör............. C 5

1 förste byråingenjör....... Eo 26

2 byråingenjörer........... Eo 21

2 ingenjörer............... Eo 19

1 kontorsbiträde........... Eo 4

1 skrivbiträde.............. Eo 2

Arv. lönekl.

10 assistenter............... 16

2 räknebiträden............ 3

20

Hamnbyrån

Byggnadsavdelningen för hamnar

och farleder

Va ingenjör................. 27

Föreslagen organisation:

För avdelningarna gemensam

personal

1 förste aktuarie........... Eo 24

1 kontorsskrivare........... Eo 15

1 kontorist................ Eo 9

2 kanslibiträden............ A 7

4 kontorsbiträden.......... A 4

4 kontorsbiträden.......... Eo 4

3 skrivbiträden............ Eo 2

16

Totalt 69 befattningshavare.

Byggnadsavdelningen för vattenförsörjnings-

och avloppsanläggningar

1 ingenjör................. 26

1 ingenjör................. 24

1 ingenjörsassistent......... 14

1 ritare................... 12

T

Totalt 56 Va befattningshavare.

Härtill komma 41/2 befattningshavare

å hamnbyråns byggnadsavdelning

för oljelagringsanläggningar.

Yttranden.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har gjort följande uttalanden i fråga örn

personaluppsättningen på byggnadsbyrån.

Den föreslagna tjänsten som assistent åt överingenjören

(förste byråingenjör) anser styrelsen fylla ett stadigvarande behov och därför

böra uppföras på ordinarie stat (A 27).

Med hänsyn till behovet av personal för beredskapsarbetena har styrelsen

funnit erforderligt, att ytterligare en ingenjörstjänst på stat tillföres a vdelning

I. Innehavaren av befattningen skulle bland andra uppgifter ha

att verka som kontaktman med statens arbetsmarknadskommission. Styrelsen

föreslår, att en b y r å i n g e n j ö r s b e f a 11 n i n g i Eo 24, av de sakkunniga

upptagen under avdelning II inom byggnadsbyrån, för detta ändamål

överflyttas till avdelning I.

Den av de sakkunniga för marklösenfrågor avsedda befattning som

ingenjörsassistent i A 17, vilken upptagits under avdelning I, föreslås

överflyttad till kanslibyrån.

Styrelsen hemställer vidare, att en mot arvode motsvarande lön enligt 16

löneklassen avlönad befattningshavare, vilken för närvarande med placering

på vägbyråns byggnadsavdelning handhade kontrollen rörande anslagsbelastning

m. m., måtte uppföras på lönestat såsom ingenjörsassistent

i lönegraden Eo 17.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

55

Därjämte förordar styrelsen, att de två för avdelning I beräknade ritarna

(Eo 12) hänföras till lönegraden Eo 15. Dessa ritare skulle, förklarar

styrelsen, biträda vid beräkningar för den balansering av flygfält, som verkställdes

i anslutning till arbetenas utförande, samt vid andra arbeten av liknande

art. Befattningshavarna måste besitta kompetens fullt jämförlig med

vad som krävdes av ritarna på vägarkivet m. fl.

I övrigt erforderlig personal på avdelning I borde arvodesanställas.

Vid överflyttning i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag

av personal från avdelning II till avdelning I inom byggnadsbyrån

och till konstruktionsbyrån skulle den av de sakkunniga för förstnämnda

avdelning beräknade personalen minskas med en förste byråingenjör

(A 27), en byråingenjör (Eo 24) och en ingenjörsassistent (Eo 17).

Vid behandlingen av frågan örn personaluppsättningen för avdelning

III har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till övervägande upptagit ett av

överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet framfört förslag rörande

tekniskt utbildad arbetskraft på styrelsens revisionskontor. Till denna

fråga torde jag få återkomma i det följande i samband med kameralbyråns

organisation.

I fråga om personalbehovet på avdelning IV anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

följande.

I sina petita för budgetåret 1945/46 framlade styrelsen förslag omfattande

en personaluppsättning örn sammanlagt 26 personer för avdelningen för arbetsorganisation.

Samtidigt anförde styrelsen att man kunde räkna med ett

behov framdeles av sammanlagt 44 personer. Kungl. Majit godkände en personaluppsättning

av sammanlagt 20 personer. Den nuvarande avdelningen

är för liten för att den i erforderlig omfattning skall kunna biträda vägförvaltningarna

vid rationalisering av driften. Trots att avdelningen är liten har

det emellertid ej varit möjligt att besätta alla tjänster. Styrelsen har stora

svårigheter att erhålla kompetent personal. Av denna anledning anser sig

styrelsen icke för närvarande böra yrka på utökning av personalen. Däremot

är det nödvändigt att genom något förbättrade förmåner öka möjligheterna

att besätta tjänsterna med kompetenta innehavare. I

I anslutning till detta uttalande föreslår styrelsen, att en av ingenjörstjänsterna

i Eo 19 utbytes mot en byråingenjörstjänst i Eo 24 samt att

styrelsen erhåller möjlighet att beträffande assistenttjänsterna,

som äro arvodesavlönade, bereda löneförmåner högst motsvarande lön enligt

18 löneklassen.

Med anledning av de sakkunnigas förslag örn anställande av viss personal

på byggnadsbyrån för statistiska arbetsuppgifter yttrar vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen:

Vid många tillfällen och i många sammanhang har det visat sig vara en

nackdel för verket att icke äga tillgång till en tillförlitlig driftstatistik. De

uppgifter av statistisk natur, som hittills fordrats, ha med stort arbete måst

anskaffas och sammanställas för varje särskilt fall, vilket är i hög grad

otillfredsställande.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

I sitt granskningsutlåtande har den av sakrevisionen tillsatte granskningsmannen

för vägväsendet, f. generaldirektören A. Granholm, anmärkt på

bristen av erforderlig driftstatistik och tillstyrker anställandet av en statistiker

i anslutning till vägunderhållsavdelningen. Behov av tillförlitlig

statistik framträder emellertid även på andra områden inom verket, i första

hand inom den byggande verksamheten. Men även avdelningen för arbetarärenden

på kanslibyrån och avdelningen för arbetsorganisation skulle för det

direkta arbetet hava nytta av statistiskt material. Betydelsen för verksledningen

av en vederhäftig driftstatistik behöver ej närmare klarläggas.

De upptagna tjänsterna äro allt för låga för att styrelsen skall kunna få

personal med erforderlig kompetens. Det bör beaktas att den rör en verksamhet

med en omslutning av inemot 200 miljoner kronor per år, ett belopp,

som de närmaste åren med säkerhet kommer att ökas betydligt. Det

gäller därjämte ett område, där tillförlitlig statistik tidigare icke förekommit.

Detta tillsammans med det förhållandet, att personal med kunnighet på det

statistiska området icke tidigare finnes inom verket, gör kravet på en skicklig

statistiker med förmåga att självständigt lägga upp driftstatistik för verket

oavvisligt.

På grund av vad sålunda anförts anser väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att det statistiska kontoret till en början bör omfatta följande personal: en

förste aktuarie och chef Eo 26, en aktuarie Eo 21, ett kan slibiträde

Eo 7, ett kontorsbiträde Eo 4 och två skrivbiträden

med arvode enligt löneklass 1.

Styrelsen föreslår vidare, att avdelningarna III och IV få behålla sina nuvarande

namn, vägunderhållsavdelningen respektive avdelningen

för arbetsorganisation, samt förordar slutligen ändring

av tjänstebenämningarna i vissa fall. I sistnämnda hänseende anför styrelsen:
Byggnads-

och underhållsbyråns avdelningschefer benämnas enligt de sakkunnigas

förslag förste byrådirektör å avdelningarna I—III och byrådirektör

å avdelning IV. Styrelsen har intet att erinra mot att chefen för avdelningen

för arbetsorganisation liksom hittills benämnes byrådirektör. Däremot

anser styrelsen att benämningen förste byrådirektör icke svarar väl

mot de arbetsuppgifter, som tillkomma cheferna å avdelningarna I—III.

Dessa skola närmast under överingenjören och chefen för byrån hava överinseendet

över byggnads- och underhållsverksamheten. Styrelsen föreslår, att

de benämnas överinspektörer. Med hänsyn till arten av de arbetsuppgifter,

som åvila befattningen som förste byråingenjör å vägunderhållsavdelningen,

synes vidare innehavaren av denna befattning böra benämnas väginspektör.

Enligt statskontorets organisationsförslag skulle byggnads- och underhållsbyrån

organiseras på fyra sektioner, nämligen en vägbyggnadssektion, en

bro- och specialbyggnadssektion, en underhållssektion och en sektion för arbetsorganisation.

Var och en av sektionerna skulle stå under ledning av en

byrådirektör i A 28.

Allmänna lönenämnden anser, att den föreslagna befattningen såsom förste

aktuarie (Eo 24) tills vidare i avbidan på närmare erfarenhet rörande

arbetsuppgifterna bör upptagas som aktuarietjänst i Eo21.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

57

Försvarsbyrån.

I)e sakkunniga.

I de sakkunnigas uppdrag har jämväl ingått att överväga frågan om lämplig

organisation för den till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen knutna militäravdelningen.

Jag får i detta sammanhang anmäla, att i en departementsskrivelse

den 27 juli 1945 åt väg- och vattenbyggnadsstyrelen uppdrag^ att —

med beaktande av innehållet i en skrivelse den 11 juli 1945 fran tjänsteförrättande

chefen för försvarsstaben jämte vid denna skrivelse fogad promemoria

— i samråd med cheferna för försvarsstaben och civilförsvarsstyrelsen

verkställa utredning bland annat rörande erforderliga åtgärder för att

säkerställa driften vid väg- och vattenbyggnadsväsendet i krig ävensom rörande

formerna för handläggning av civilförsvarsärenden inom verket samt

därmed sammanhängande organisatoriska spörsmål.

De sakkunniga, som i samband med sitt övervägande av frågan om militäravdelningens

organisation även behandlat de i förenämnda skrivelse från

försvarsstaben omförmälda spörsmålen rörande verkets civilförsvarsorganisation,

ha föreslagit, att militäravdelningen skulle ombildas till en försvå

r s b y r å, omfattande en miltäravdelning och en civilförsvarsavdelning.

Enligt de sakkunnigas förslag, beträffande vars motivering jag får hänvisa

till betänkandet (s. 145—153), skulle försvarsbyrån erhålla den personalorganisation,

som framgår av följande sammanställning, vilken till jämförelse

även upptager motsvarande, nu befintliga personaluppsättning.

Nuvarande organisation:

Militäravdcln ingen

Lönegrad

1 avdelningschef (officer).... —

1 arméassistent (officer) .... —

1 marinassistent (officer).... —

1 förste amanuens ........ Eo 18

1 kontorist................ Eo 9

1 kontorsbiträde .......... Eo 4

1 skrivbiträde ............ Ex 2

T

Föreslagen organisation:

Försvarsbyrån

Lönegrad

1 byråchef (officer) ........ —

Militäravdelningen

1 förste militärassistent

(officer) ................ —

1 militärassistent (officer) .. —

1 marinassistent (officer).... —

1 kontorsskrivare .......... Eo 15

1 ritbiträde................ Eo 6

Clvilförsvnrsavdclningen

1 förste byråsekreterare .... A 24

1 förste amanuens.......... Eo 18

Expedition

1 kanslibiträde ............ A 7

1 kontorsbiträde .......... Eo 4

1 skrivbiträde ............ Eo 2

11

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Yttrande!!.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande framfört vissa önskemål

rörande lönegradsplaceringen för de beställningar på försvarsstabens

stat, som vore avsedda för chefen för den planerade försvansbyrån och för

förste militärassistenten. Vidare har styrelsen, som anser den föreslagna

personaluppsättningen på försvarsbyråns militäravdelning alltför knapp,

hemställt, att möjligheterna att ställa ytterligare en militärassistent till förfogande

måtte ånyo undersökas. Under förmälan att med hänsyn till flygfältsbyggandet

behov i viss omfattning fortfarande kvarstode för styrelsen

att äga tillgång till en flygassistent anhåller styrelsen slutligen, att flygassistenten

vid luftfartsstvrelsen måtte ställas jämväl till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förfogande.

Statskontoret uttalar i fråga örn den föreslagna försvarsbyrån, att ämbetsverket

icke blivit övertygat, att en så stor organisation, som föreslagits, under

fredsmässiga förhållanden vore erforderlig. De uppgifter, som skulle ankomma

på den nya civilförsvarsavdelningen inom försvarsbyrån, syntes i

allt fall tills vidare kunna fördelas mellan civilförsvarsstyrelsen och ett inom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen organiserat, mindre militärkontor.

Hela detta spörsmål borde därför underkastas förnyad utredning.

Allmänna lönenåmnden ifrågasätter, om icke den för försvarsbyrån avsedda

förste byråsekreterarbefattningen (A 24) tills vidare i avvaktan på ytterligare

erfarenheter rörande arbetsuppgifterna bör ersättas med en byråsekreterartjänst

i 21 lönegraden.

Jag övergår härefter närmast till att redogöra för de förslag, som framlagts

i fråga om förråds-, kansli- och kameralbyråema.

Allmänna lönenåmnden, som avgivit utlåtande över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag beträffande nämnda byråer, har inledningsvis förklarat,

att nämnden icke kunnat närmare ingå på behovet av antalet tjänster.

I anslutning härtill har lönenåmnden framhållit, att det skulle varit önskvärt,

därest en prövning av personalbehovet i denna del hade verkställts av

från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fristående sakkunskap på det organisatoriska

området.

Förrådsbyrån.

Förrådsbyråns arbetsuppgifter och organisation har berörts av de sakkunniga

endast i vad avser byråns befattning med frågor rörande örn- och

nybyggnad av garage- och förrådsbyggnader. De sakkunniga lia föreslagit,

att handläggningen av dessa frågor skulle överflyttas till konstruktions- och

byggnadsbyråema, men ha härvid icke funnit anledning ifrågasätta någon

personalminskning på förrådsbyrån.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i samband med sitt utlåtande över

sakkunnigbetänkandet framhållit, att de skäl, som de sakkunniga anfört för

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

59

en närmare anpassning av lönegradsplaceringarna för de tekniska byråernas

personal till löneläget för motsvarande personal vid de affärsdrivande verken,

också kunde åberopas för genomförande av en liknande reglering inom

styrelsens övriga byråer.

Vad särskilt förrådsbyrån anginge, måste, yttrar styrelsen, likställigheten

med de affärsdrivande verken anses vara starkt motiverad med hänsyn till

att förrådsrörelsen för väg- och vattenbyggnadsverket bedreves som en friställd

affär i likhet med vad fallet vore exempelvis inom statens järnvägar.

Styrelsen erinrar i detta sammanhang örn att 1942 års vägsakkunniga beträffande

förrådsbyråns personalbehov framhöllo, att det vore svårt att på förhand

beräkna detsamma och att i anledning härav försiktigheten syntes bjuda

att på stat upptaga endast den personal, som med säkerhet kunde förutsättas

erforderlig redan från början.

Utgående från dessa allmänna synpunkter har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagt ett flertal förslag till ändringar i förrådsbyråns personalorganisation.

Förslagen innebära endast i mindre utsträckning en ökning av

antalet befattningshavare på byrån.

Rörande förrådsbyråns inre organisation har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

lämnat följande redogörelse.

Förrådsbyrån arbetar på fyra avdelningar, maskinavdelningen, förvaltningsavdelningen,

upphandlingsavdelningen och sekretariatet. Inom maskinavdelningen

handläggas alla ärenden beträffande inköp, underhåll och drift

av i förrådsfonden ingående maskiner. Förvaltningsavdelningen leder förrådsverksamheten

samt handlägger frågor rörande materialkontroll. Upphandlingsavdelningen

verkställer all den upphandling, som enligt gällande bestämmelser

icke skall verkställas av de lokala förvaltningarna, med undantag

av maskiner, och inom sekretariatet handläggas slutligen byråns kamerala

arbetsuppgifter samt allmänna administrativa ärenden.

Jag övergår härefter till att redogöra för de olika av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagda förslagen.

Upp flyttning av förrådsdirektören från C 6 till C 9. Till stöd för förslaget

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Styrelsen vill till en början erinra om att namnet förrådsbyrån icke ger en

riktig bild av det på byrån samlade arbetets art och omfattning. Förutom

de arbeten, som antydas av namnet, nämligen förrådsrörelse och därmed sammanhörande

upphandling, hör till byrån frågor rörande verkets omfattande

maskinpark för samtliga arbetsområden (maskincentralförrådet) oell den för

dess skötsel erforderliga v er k s t a d sr öre 1 s en. I arbetet ingår bl. a. materialkontroll

och kvalitetsprovningar i anslutning till anbud och leveranser. Slutligen

ingår en betydande affärsrörelse, som omspänner förhandlingar med såväl

utländska som inländska leverantörer. När normala handelsförbindelser kunnat

återknytas, lära de utländska handelsförbindelserna få ökad omfattning.

Slutligen må nämnas, att förrådsbyråns verksamhet blivit avgjort mycket

större än man vid vägförstatligandets planerande kunde förutse. Därjämte

lia nya uppgifter förts till byrån, sorn ytterligare ökat verksamheten. Det ekonomiska

utfallet av styrelsens och förvaltningarnas verksamhet är till stor

del beroende av förrådsbyråns arbete. 1 sin tur är detta i allt väsentligt be
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

roende av chefens för förrådsbyrån initiativ, förmåga och kunnighet. Det

torde vara svårt att inom statsförvaltningen kunna påvisa annan liknande

tjänst, som av sin innehavare kräver sådan mångsidighet och som därför

kan anses vara direkt jämförbar med den nu förevarande. Motsvarande tjänster

i enskild verksamhet anses vara mycket betydelsefulla och krävande och

bruka vara mycket väl avlönade. Förrådsdirek törst jönsten vid järnvägsstyrelsen

är föreslagen att uppflyttas till lönegrad C 9 och verkstadsdirektörstjönsten

lill lönegrad C 10.

Med anledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens påpekande att järnvägsstyrelsen

föreslagit uppfattning av förrådsdirektören vid järnvägsstyrelsen

till C 9 erinrar allmänna lönenämnden örn att nämnden i sitt utlåtande

över, bland annat, denna framställning förklarat sig icke kunna tillstyrka

förslaget i fråga. Beträffande förrådsdirektörstjönsten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

uttalar lönenämnden, att, därest en uppfattning i lönegrad

av denna befattning skulle anses nu böra komma till stånd, densamma icke

borde uppföras i högre lönegrad än C 7.

Uppfattning av föreståndaren för maskinavdelningen från byråingenjör i

A 2''i till byrådirektör i A 28. Till stöd för sitt förslag anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Såsom

chef för maskinavdelningen tjänstgör för närvarande en byråingenjör

i A 24. Redan vid ifrågavarande befattnings tillsättande, vilket dock skedde

vid en markerad, av krisläget betingad lågkonjunktur för bilindustrien,

visade det sig med hänsyn till lönegradsplaceringen svårt att erhålla sökande

med erforderlig kompetens. Den av de sökande, som ursprungligen erhöll

styrelsens förord, återkallade sin ansökan, och tjänstens nuvarande innehavare

förklarade sig reflektera å befattningen endast därest lön enligt 26 löneklassen

omedelbart utgick, varför styrelsen utverkade bemyndigande härtill.

Till belysande av arten och omfattningen av ifrågavarande ingenjörs arbetsuppgifter

torde följande få anföras. I förrådsfondens maskincentralförråd

ingå för närvarande cirka 7 000 maskiner, varav i runt tal 1 100 lastbilar,

350 person- och paketbilar, 650 krossverk, 750 väghyvlar och 350 vägvältar.

Realvärdet av denna maskinpark torde kunna uppskattas till cirka

25 000 000 kronor och reparationskostnaderna till cirka 8 000 000 kronor

per år. Av de totala vägunderhållskostnaderna torde cirka 55 °/o utgöras av

maskinkostnader. En ändamålsenlig användning och vård av denna stora

maskinpark är således av utomordentligt stor ekonomisk betydelse. Det torde

vidare ankomma huvudsakligen å väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att

vara målsman för en snabb och riktig maskinteknisk utveckling i fråga örn

för vägbyggnad och vägunderhåll avsedd maskinell utrustning. Ansvaret härför

åvilar i första hand nu ifrågavarande befattningshavare. Av det sagda

torde framgå, att arbetsuppgifterna för innehavaren av ifrågavarande ingenjörstjänst

såväl beträffande omfång som betydelse äro mera krävande än

de, som åvila förste byråingenjörer å styrelsens övriga byråer.

Allmänna lönenämnden har icke ansett sig böra framställa erinran mot

styrelsens förslag.

Uppflyttning av föreståndaren för förvaltning savdelningen från förste

byråingeniör i A 26 till byrådirektör i A 28. Såsom motiv för den föreslagna

uppflyttningen anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

61

Enligt nuvarande organisation finnes å förrådsbyrån en för liögskolebildad

bergsingenjör avsedd befattning som förste byråingenjör i lönegraden

A 26. Redan i sitt yttrande över 1942 års vägsakkunnigas förslag i detta

avseende framhöll styrelsen, att denna lönegradsplacering vore alltför låg

och att svårighet att erhålla kvalificerade sökande till tjänsten torde kunna

förväntas. Sålunda var den befattningshavare, som beviljats avsked från

den 7 februari 1946 för att övergå till privat tjänst, ende sökande. Då tjänsten

därefter ledigförklarats hava endast fyra sökande anmält sig. Den av de

sökande, som ägde tillräcklig erfarenhet för att erhålla styrelsens förord,

har emellertid förklarat sig vilja tillträda befattningen endast under förutsättning

att lön enligt löneklass 28 omedelbart utginge. I vad som sålunda

förevarit finner styrelsen belägg för sin tidigare uttalade uppfattning att

lönegradsplaceringen för ifrågavarande tjänst är för låg. Då det emellertid

är oundgängligen erforderligt för styrelsen att hava tillgång till bergsteknisk

sakkunskap, och då olägenheterna av de täta personalbyten, som måste

förväntas vid nuvarande lönegradsplacering, med hänsyn till tjänstens karaktär

äro synnerligen kännbara, bör en sådan höjning av lönegradsplaceringen

för ifrågavarande tjänst vidtagas att garantier skapas för att styrelsen skall

kunna behålla respektive nyanställa befattningshavare med erforderlig kompetens.

Med hänsyn till de villkor, högskolebildade bergsingenjörer torde

kunna påräkna inom näringslivet, får styrelsen därför föreslå, afl ifrågavarande

befattning som förste byråingenjör i lönegraden A 26 höjes till

minst byrådirektörstjänst i lönegraden A 28.

Allmänna lönenämnden anser en uppflyttning av ifrågavarande befattning

till A 27 vara tillfyllest, därvid den nuvarande tjänstebenämningen

skulle bibehållas.

Uppflyttning av föreståndaren för upphandlingsavdelningen (förste byråsekreterare)

från A 24 till A 26. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har härutinnan

anfört följande.

I petita för budgetåret 1945/46 hemställde styrelsen om inrättande av en

förste byråsekreterartjänst i lönegrad Eo 26 för förrådsbyråns upphandlingsavdelning

med bibehållande även av den befintliga förste byråsekreterarbefattningen

i lönegraden A 24. I statsverkspropositionen framhöll dock departementschefen,

att det syntes vara för tidigt att bedöma omfattningen av

avdelningens normala arbetsuppgifter samt de krav dessa ställde på ledande

personal. Det synes emellertid styrelsen så angeläget att en förbättring i

upphandlingsavdelningens tjänsteuppsättning snarast kommer till stånd,

att styrelsen nu anser nödvändigt återkomma till frågan om löneställningen

för dess chef. Vad styrelsen härom anfört i petita till innevarande budgetår

gäller fortfarande. En jämförelse med motsvarande befattningshavare inom

det affärsverk, som beträffande upphandlingsverksamhetens omfattning är

närmast jämförligt, nämligen telegrafstyrelsen, ger vid handen att densamme

är placerad i 26 lönegraden och förfogar över medhjälpare i 24 lönegraden.

I anslutning till vad tidigare anförts beträffande tillämpningen även för

styrelsen av affärsverkens normer för lönesättning anser styrelsen sitt i

potila för budgetåret 1945/46 framlagda förslag vara motiverat även ur

denna synpunkt. Med hänsyn lill vad av departementschefen anförts vill

.styrelsen emellertid ej påyrka förslagets genomförande i dess helhet från

den 1 juli 1946 utan inskränker sig lill att föreslå, all förste byråsekreterarbefattningen

i lönegraden A 24 uppflyttas till lönegrad A 26.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Förslaget har icke givit allmänna lönenämnden anledning till särskilt uttalande.

Vppflyftning av föreståndaren för sekretariatet från byråsekreterare i Eo

21 till förste byråsekreterare i A 24. Till stöd för sitt förslag har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen anfört bland annat följande.

På sekretariatet handläggas utanordningsärenden, remisser och yttranden,

ärenden rörande anslagsäskanden, fastighetsförvaltningen för förrådsfonden,

bl. a. fastställande av hyra för t jänstebostäder, dispositionsbokföringen

för förrådsfondens investeringsanslag m. m. För dessa ärenden svarar närmast

en byråsekreterare i lönegraden Eo 21, vilken förestår sekretariatet.

Med hänsyn till att förrådsfonden nu erhållit en bestående utformning tvekar

icke styrelsen att beteckna denna byråsekreterartjänst som för framtiden

bestående, varför densamma bör uppföras på ordinarie stat, och vill

styrelsen i anslutning härtill framhålla, att det måste anses utgöra ett

minimikrav på ordinarie tjänster för byrån, att åtminstone befattningshavare,

som tjänstgöra som avdelningsföreståndare, beredas ordinarie anställningsform.

Beträffande tjänstens löneställning vill styrelsen till en början

i fråga om denne befattningshavares handläggande av utanordningsärenden

göra en jämförelse med de sakkunnigas motivering för en differentiering

av vägkamrerarnas löneställning. De utanordningsärenden, för vilka byråsekreteraren

närmast under förrådsdirektören är ansvarig, äro dels samtliga utanordningar

för förrådsfonden dels ock de utanordningar, som äro föranledda

av styrelsens befattning med inköp av gatsten. För budgetåret 1944/45 representerade

dessa utanordningar ett belopp av ca 17 miljoner kronor, medan

enligt de sakkunniga de vägkamrerare, som föreslagits hänförda till lönegrad

A 24, hade att svara för utanordningsbelopp under motsvarande tid mellan ca

4,3 och 12,8 miljoner kronor. På grund av den mångfald av olika ärenden,

som äro sammanförda till sekretariatet, kräves av innehavaren av denna

tjänst en god allmän utbildning i förvaltningstjänst.

Därjämte framhåller styrelsen, att det vore nödvändigt, att förrådsdirektören

avlastades från en del av de göromål, som nu åvilade honom, för att

han skulle få tillräcklig tid över för att kunna ägna sig åt större frågor.

Från förrådsdirektören skulle härvid till föreståndaren för sekretariatet överflyttas

arbetet med uppsättande av framställningar till Kungl. Majit och

myndigheter, upprättande av promemorior till styrelsens övriga byråer m. m.

Allmänna lönenämnden har icke funnit anledning att göra något uttalande

rörande förslaget.

Uppflyttning av en byråingenjör på maskinavdelningen från Eo 21 till

A 24 samt överförande av en byråingenjör i Eo 21 på samma avdelning till

ordinarie stat i A 21. Till stöd för förslagen anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
A

förrådsbyråns maskinavdelning finnas för närvarande två bvråingenjörsbefattningar

i lönegraden Eo 21. I det föregående har styrelsen föreslagit

en förbättring av löneställningen för maskinavdelningens chef. Med

hänsyn till vad därvid anförts beräffande maskinavdelningens arbetsuppgifter

och till det förhållandet, att styrelsen bör hava möjlighet att förvärva

och behålla kvalificerad maskinteknisk personal, som nu och under avsevärd

tid framåt kan påräkna synnerligen goda villkor inom bilindustrien,

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

63

synas starka skäl tala för att en av byråingenjörsbefattningarna uppflyttas

till 24 lönegraden. Denne skall jämväl tjänstgöra som ställföreträdare åt

avdelningschefen under dennes resor, semester och annan bortovaro. Det

stadigvarande behovet av de båda ingenjörstjänstema kan icke enligt styrelsens

mening ifrågasättas, varför de böra uppföras på ordinarie stat.

Förslagen ha icke föranlett något uttalande från allmänna lönenåmndens

sida.

Uppf lyftning av en bokhållare i Eo 11 på maskinavdelningen till kontrollör

i A 20. Rörande detta förslag har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört:

Förrådsbyrån förfogar för närvarande över en bokhållare i lönegraden Eo

17. Denne befattningshavare tjänstgör å maskinavdelningen och handlägger

där ärenden rörande redovisning av kostnaderna för i maskincentralförrådet

ingående maskiner. Den 1 juli 1945 har redovisningen för dessa omlagts till

hålkortssystem och centraliserats till styrelsen. Detta innebär att en betydande

del av vägförvaltningamas kalkylationsbokföring överflyttats till förrådsbyrån,

som för maskinell bearbetning erhåller cirka 180 000 fakturor

per år. Övervakningen av den maskinella bokföringen jämte sammanställning

och bearbetning av dess resultat utföres av ifrågavarande bokhållare,

som genom redovisningssystemets omläggning erhållit avsevärt utökade arbetsuppgifter.

Styrelsen anser, att detta bör komma till synes i en förbättrad

lönestälining. I annat sammanhang föreslås för vissa vägförvaltningar kontrollörstjänster

i lönegrad A 20. Då nu ifrågavarande bokhållares arbetsuppgifter

torde bliva fullt jämställda med dessa befattningshavares, bör befattningen

som bokhållare i lönegraden Eo 17 utbytas mot en kontrollörstjänst

i lönegraden A 20.

Allmänna lönenämnden bär ej heller i förevarande fall ansett sig böra göra

något särskilt uttalande.

Uppflyttning av en förrådskontrollör på fÖrnaltningsavdelningen från Eo 20

till A 22. Till stöd för förslaget har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört

följande.

För översynen av depåförråden och dessa förråds handhavande överhuvudtaget

samt för kontrollen över de lokala förvaltningarnas skötsel av förrådsangelägenheter

finnes å byrån en förrådskontrollör i lönegraden Eo 20.

1 vägförstatligandekommitténs förslag var denna tjänst föreslagen på ordinarie

stat men omändrades sedermera till en extra ordinarie tjänst. Styrelsen

anser sig nu, sedan väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond erhållit en

bestående utformning, kunna uttala, att det är helt uteslutet att behovet av

ifrågavarande tjänst icke skulle bliva stadigvarande. På grund härav och

med hänsyn till de ogynnsamma proportioner mellan ordinarie och icke ordinarie

tjänster å byrån, som för närvarande äro för handen, får styrelsen

föreslå att förrådskontrollörens tjänst överföres på ordinarie stat. Beträffande

tjänstens placering i lönegrad vill styrelsen framhålla, att motsvarande

tjänst vid järnvägsstyrelsen är placerad i 24 lönegraden. Redan denna omständighet

visar, att den nuvarande placeringen i 20 lönegraden uppenbarligen

är för låg. För alt erhålla tillräckligt kvalificerad arbetskraft på denna

för förrådsrörelsen betydelsefulla tjänst är det erforderligt att höja lönegradsplaceringen.

Starka skill tala för att tjänsten bör placeras i samma grad

som motsvarande tjänst vid järnvägsstyrelsen, men vill styrelsen för närvarande

begränsa uppflvttningen till lönegraden A 22.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Ej heller beträffande detta förslag har allmänna lönenämnden funnit anledning

att göra något uttalande.

Uppflgttning av tvä förrådsmästare i Eo 12 till förste förrådsmästare i Eo

13. Såsom motiv för förslaget anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Såsom biträden åt förrådskontrollören finnas för närvarande två förrådsmästare

i lönegraden Eo 12. I annat sammanhang har föreslagits, att de 24

förrådskontoristerna skulle uppflyttas i lönegraden Eo 12 och erhålla tjänstebenämningen

förrådsmästare. Då de nuvarande förrådsmästarna även fortsättningsvis

skola intaga förmansställning gentemot förrådskontoristerna, synes

det vid bifall till styrelsens förslag nödvändigt att höja lönegradsplaceringen

även för förrådsmästarna.

Allmänna lönenämnden har förklarat sig icke kunna biträda förslaget. Med

anledning av den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anförda motiveringen

framhåller lönenämnden, att förrådsmästarna finge betraktas som ställföreträdare

för vederbörande tjänsteman i chefsställning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

varför av dem givna råd och anvisningar borde anses såsom

meddelade i chefsmyndighetens namn och å dess vägnar. En eventuell

lönereglering för förrådskontoristerna vid vägförvaltningarna syntes därför

icke med fog kunna åberopas som skäl för en förhöjd löneställning för styrelsens

förrådsmästare. Lönenämnden har däremot ansett skäl tala för att

sistnämnda befattningshavare erhålla ställning som ordinarie tjänstemän i

12 lönegraden.

Uppfattning av en förste amanuens i Eo 18 på upphandlingsavdelningen

till byråsekreterare i A 21. Såsom motiv för förslaget anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

följande.

Vid bifall till styrelsens förslag angående lönegradsplaceringen för uppliandlingsavdelningens

chef kommer denne att placeras som förste byråsekreterare

i lönegrad A 26. Som närmaste medhjälpare har denne befattningshavare

två amanuenser i lönegrad Eo 18. En av dessa måste därför vara

ställföreträdare för byråsekreteraren och vid förfall för denne under tjänsteresor,

sjukdom och semester svara för avdelningen. Redan denna omständighet

utgör enligt styrelsens mening tillräckligt skäl för en högre lönegradsplacering

för en av amanuenserna å avdelningen. Därjämte tillkommer att

denne befattningshavare dessutom har arbetsuppgifter, som äro särskilt krävande.

Styrelsen har sålunda funnit det lämpligt att själv verkställa befraktningen

av vissa slag av importvaror, varvid särskilt må nämnas klorkalcium.

Det har härigenom blivit möjligt att väsentligt nedbringa inköpskostnaderna.

Härmed sammanhängande arbetsuppgifter inom styrelsen åvila närmast den

amanuens, som är byråsekreterarens ställföreträdare. Till följd av bvråsekreterarens

stora arbetsbörda med hl. a. ofta långdragna förhandlingar och

sammanträden måste dessa arbetsuppgifter, vilkas rätta skötsel kräver ingående

praktik inom hithörande område, skötas jämförelsevis självständigt av

amanuensen. Med hänsyn härtill och i övrigt till arten och omfattningen av

dessa arbetsuppgifter anser styrelsen det erforderligt, att befattningshavaren

beredes en högre lönegradsplacering. Detta är jämväl nödvändigt för att kunna

besätta tjänsten med för befraktningsuppgifter kompetent befattningshavare

och för att de besparingar av betydande storlek, som här kunna vara

att vinna, skola komma statsverket till godo i största möjliga omfattning.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

65

Allmänna lönenämnden föreslår, att nu ifrågavarande befattning tills vidare

i avvaktan på närmare erfarenheter uppföres på extra ordinarie stat.

Uppf lyftning av en amanuens i Eo 15 till förste amanuens i Eo 18. Vagoch

vattenbyggnadsstyrelsen har härutinnan anfört:

För att möjliggöra en normal och med för övrig amanuenspersonal inom

styrelsen jämställd befordringsgång för förrådsbyråns amanuenser synes det

styrelsen angeläget, att åtminstone en av de å byrån befintliga amanuenstjänsterna

i lönegrad Eo 15, vilka för närvarande innehavas av högskolebildade

befattningshavare med kvalificerade arbetsuppgifter, uppflyttas till

Eo 18.

Överförande av tre arvodesbefattningar till extra ordinarie stat såsom bilingenjör

i Eo 20 (maskinavdelningen), ingenjör i Eo 19 (förvaltningscivdelningen)

respektive byråsekreterarc i Eo 21 (sekretariatet). I väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

avlöningsanslag ha för innevarande budgetår liksom för

det sistförflutna under icke-ordinarieposten inräknats visst belopp för anställande

av extra personal på förrådsbyrån. Av anslaget för innevarande

budgetår är sålunda ett belopp av sammanlagt 62 000 kronor avsett för dylikt

ändamål. Därjämte har styrelsen genom olika, av Kungl. Majit under

budgetåret meddelade beslut erhållit bemyndigande att anställa ytterligare

viss extra personal, därvid det förutsatts att styrelsen för sådant ändamål

i mån av behov skulle få överskrida icke-ordinarieposten efter särskilt medgivande

av Kungl. Majit.

Rörande det fortsatta behovet av nu omförmälda extra personal anför vägocli

vattenbyggnadsstyrelsen:

Den erfarenhet, som vunnits under den tid som förflutit efter vägförstatligandet,

bildar numera tillräckligt underlag för bedömandet av det framtida

behovet av den sålunda anställda extra personalen. De ökade arbetsuppgifter,

som komma att åvila förrådsbyrån under budgetåret 1946/47, sedan vägunderhållet

bringats upp i nära fredsmässig nivå och sedan byggnadsverksamheten

i stor utsträckning återupptagits, torde icke kunna bemästras,

utan att ifrågavarande extra personal allt framgent står till förrådsbyråns

förfogande. Det synes därför angeläget, att viss del av denna personal erhåller

extra ordinarie ställning.

Vad angår tre arvodesavlönade befattningshavare på förrådsbyrån, vilka

liro anställda med anlitande av förenämnda belopp av 62 000 kronor, anför

styrelsen:

Beträffande den ingenjör med arvode motsvarande 19 löneklassen, som

anställts för handläggande av ärenden rörande väg- och vattenbyggnadsverkets

tjänstebilar, får styrelsen hänvisa till sin underdåniga skrivelse den

18 november 1944, i vilken befattningen föreslagits placerad i lönegrad Eo 20.

Styrelsens förslag föranledde emellertid ingen åtgärd. I Kungl. Majits proposition

nr 261/1945 anförde dåvarande departementschefen, att någon ändring

i anställningsformen för ifrågavarande befattningshavare icke för det

dåvarande borde vidtagas, då frågan örn tillsyn och teknisk kontroll av vägväsendets

motorfordonspark kunde komma att övervägas i ett större sammanhang.

Styrelsen vill emellertid framhålla, att behovet av denne befattningshavare

kommer att bliva bestående alldeles oavsett de ändringar i nu
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 2S6. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

KungJ. Maj:ts proposition nr 286.

varande organisation, som kunna komma att föreslås i samband med pågående

utredning angående verkets verkstadsorganisation. Vid fullt utbyggd

organisation kommer väg- och vattenbyggnadsverket att förfoga över cirka

600 paket- och personbilar, varför allt framgent föreligger behov av en

bilingenjör i minst den löneställning, som av styrelsen tidigare föreslagits.

Styrelsen får därför ånyo framföra förslag om inrättande av en bilingenjörstjänst

i lönegrad Eo 20.

I sin nyss nämnda skrivelse den 18 november 1944 har styrelsen vidare

berört frågan om extra ordinarie anställning för en arvodesavlönad, huvudsakligen

med standardiseringsarbeten sysselsatt ingenjör. I statsverkspropositionen

anförde emellertid departementschefen, att det icke syntes osannolikt

att den standardiseringsverksamhet, som skulle ankomma på ifrågavarande

befattningshavare, i viss utsträckning hade karaktär av engångsuppgift. Härtill

vill styrelsen anföra, att ifrågavarande arbete måste bedrivas på lång

sikt och att den tekniska utvecklingen beträffande utrustningen för vägunderhåll

och vägbyggnad medför nya uppgifter. Vidare skall denne ingenjör

biträda bergsingenjören med materialkontroll. Då behov av en ingenjör

för dessa arbetsuppgifter allt framgent kommer att bestå, återkommer styrelsen

med förslaget att en ingenjörstjänst i lönegrad Eo 19 inrättas å

byrån.

Med anlitande av omförmälda medel har vidare sedan år 1944 för allmänna

kansligöromål anställts en amanuens med arvode enligt 16 löneklassen

som biträde åt byråsekreteraren å byrån. Dessa göromål ha fått

den omfattningen att det framtida behovet av befattningen är klart ådagalagt.

I anledning härav och under hänvisning till vad som anförts beträffande

löneställningen för sekretariatets chef synes befattningen böra överföras

till extra ordinarie stat och med hänsyn till arbetsuppgifternas kvalitet

placeras i 21 lönegraden.

Allmänna lönenämnden har funnit den föreslagna benämningen bilingenjör

mindre lämplig. Enligt lönenämndens mening bör densamma ändras till

ingenjör.

Överförande av två ingenjör sassistent er i Ex 17, två kontorsskrivare i

Ex 15 och tre kontorister i Ex 9 till extra ordinarie stat i motsvarande lönegrader.

Till stöd för ifrågavarande förslag har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anfört följande.

Genom förstärkning av styrelsens avlöningsanslag har det varit möjligt

att å byrån anställa två ingenjörsassistenter i lönegrad Ex 17, två kontorsskrivare

i Ex 15 och två kontorister i Ex 9. Därjämte finnes hos styrelsen

anställd en extra kontorist, som biträder med skötseln av en del för styrelsens

byråer gemensamma uppgifter, såsom rörande trycksaker, blanketter, kontorsmateriel

m. m. Dessa arbetsuppgifter, som delvis lia att göra med förrådsrörelsen

och därför motivera, att kontoristen upptages under förrådsbyrån,

äro bestående. Då framdeles en ökning i underhållsverksamheten kan

förväntas, och då vidare en byggnadsverksamhet av minst den omfattning,

som föranlett anställandet av ifrågavarande personal, torde komma att bedrivas,

föreslår styrelsen, att samtliga nu nämnda extra befattningar överföras

till extra ordinarie stat i motsvarande lönegrader.

Upptagande av medel i avid ning sstaten för beredande av fortsatt anställning

under budgetåret 1946l-i7 åt en arvodesavlönad ingenjör. Genom beslut

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

67

(leii 15 november 1945 Ilar Kungl. Maj:! bemyndigat väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att tills vidare under innevarande budgetår anställa viss tillfällig

personal utöver den, för vilken medel inräknats i avlöningsstaten. Denna

personalförstärkning omfattar bl. a. en för förrådsbyrån avsedd ingenjör

med arvode motsvarande lön enligt 21 löneklassen jämte tilläggsförmåner.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller, att i avvaktan på slutförande av

den nu pågående verkstadsutredningen behovet av ifrågavarande befattningshavare

kvarstode under nästa budgetår, varför styrelsen i sina anslagsäskanden

räknat med härför erforderligt belopp.

Upptagande av medel i avlöningsstaten för beredande av fortsatt anställning

under budgetåret 1946147 åt två arvodesavlönade verkmästare. Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen har härutinnan anfört:

För budgetåret 1945/46 har å posten till avlöningar till icke-ordinarie personal

erforderligt belopp beräknats för fem arvodesanställda verkmästare,

avsedda för kontroll av styrelsens maskinpark. På grund av den successiva

återgången till mera normala förhållanden inom vägväsendet och det därmed

ökade arbetet för översyn, provkörning och reparation m. m. av styrelsens

vägmaskiner Ira under budgetårets lopp anställts ytterligare två verkmästare.

Detta har även varit motiverat av nödvändigheten att inför en förväntad

ökad trafik iståndsätta vägväsendets maskinpark. Den ene av dessa är en

ordinarie vägmästare, som befunnits ha goda kvalifikationer för ifrågavarande

arbete. Han uppbär enligt särskilt Kungl, beslut avlöning enligt löneklass

19. Bådas avlöning uppgår till sammanlagt 12 400 kronor för år räknat.

Den erfarenhet styrelsen numera vunnit rörande behovet av arbetskraft för

kontroll och tillsyn av maskinparken har givit vid handen, att de fem å avlöningsposten

till icke-ordinarie personal upptagna verkmästarna icke kunna

medhinna hithörande arbetsuppgifter. Arbetsuppgifterna kräva sålunda att

styrelsen även framgent disponerar över samtliga sju nu anställda verkmästare.

Krav på en sådan arbetskraft har med skärpa framhållits från samtliga

vägförvaltningar. Med hänsyn härtill bör ytterligare 12 400 kronor inräknas

i icke-ordinarieposten för avlönande av två verkmästare.

Inrättande av en byråingenjörsbefattning i Eo 21 på maskinavdelningen

för ärenden rörande underhåll av färjor. Till stöd för förslaget har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen anfört följande.

Styrelsen har hittills icke förfogat över någon befattningshavare, som kunnat

biträda vägförvaltningama med begärda anvisningar beträffande reparation

och underhåll av färjor. Framställningar från vägförvaltningama örn

medverkan från styrelsens sida för beredande av frågor i samband med färjors

drift och underhåll lia under tiden efter vägväsendets förstatligande inkommit

i ständigt ökad omfattning. Med hänsyn till de stora värden de maskindrivna

färjorna representera och de stora kostnader deras drift betinga

anser styrelsen, att det skulle innebära god ekonomi att ägna den ökade uppmärksamhet

åt färjornas underhåll, som skulle möjliggöras genom anställande

av en särskild befattningshavare för ändamålet. Med hänsyn till att

övrig flytande materiel i styrelsens ägo underhålles genom förrådsbyråns försorg

och till att en stor del av färjornas underhållsfrågor avse motorer synes

förrådsbyråns maskinavdelning böra förstärkas med en för ifrågavarande

arbetsuppgifter kvalificerad befattningshavare, som givetvis även skall utnyttjas

av konstruktionsbyran att biträda vid förekommande konstruktions
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

uppgifter beträffande fäi''jor. För att erhålla en person med tillräcklig erfarenhet

torde tjänsten höra uppföras i 21 lönegraden. Styrelsen föreslår därför

att en byråingenjörstjänst i lönegrad Eo 21 inrättas å förrådsbyrån.

Uppfattning av ett kontorsbiträde i A 4 till kanslibiträde i A 7 samt överförande

av tre kontor sbiträden i Eo 4 till ordinarie stat i motsvarande lönegrad

och sex extra och arvodesavlönade biträdesbefattningar till kontorsbiträden

i Eo 4. Rörande ifrågavarande förslag har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anfört:

Beträffande hiträdespersonalen, finnes å förrådsbyrån ett kanslibiträde i

A 7, ett kontorsbiträde i A 4, sex kontorsbiträden i Eo 4, ett skrivbiträde i

Eo 2 samt extra kontors- och skrivbiträden till varierande antal, för närvarande

sju. Av denna biträdespersonal äro fyra sysselsatta med bokföringsuppgifter.

De mera kvalificerade göromålen å byrån, vilka åligga denna personal,

äro av den omfattningen, att de icke kunna bemästras av byråns enda

kanslibiträde. Styrelsen föreslår därför, att kontorsbiträdesbefattningen i A 4

utbytes mot en kanslibiträ destjänst i A 7. Med hänsyn till de synnerligen

ogynnsamma proportionerna mellan ordinarie och icke ordinarie biträdespersonal

föreslår styrelsen, att tre av de sex kontorsbiträdena i lönegraden

Eo 4 överföras till ordinarie stat i samma lönegrad. Då slutligen behovet av

minst sex av den extra hiträdespersonalen är ofrånkomligt även framdeles,

föreslår styrelsen, att av befintligt antal extra och arvodesbefattningar sex

överföras å extra ordinarie stat i lönegraden Eo 4.

Upptagande i avlöningsstaten av medel till vissa arvodesjusteringar. Vägnell

vattenbyggnadsstyrelsen anför härutinnan:

För den arvodesanställda personalen har styrelsen i sina anslagsberäkningar

räknat med en arvodesförhöjning motsvarande det provisoriska lönetillägget

för övrig personal samt härutöver med en anslagsökning av 6 000

kronor för att möjliggöra erforderliga smärre arvodesjusteringar.

Kansli b yrån.

Även i fråga om kanslibyrån har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt

ett flertal förslag till ändringar i personalorganisationen. Under erinran

örn att de sakkunniga icke ingått på prövning av byråns organisation framhåller

styrelsen, att den väntade ökning av styrelsens arbetsuppgifter, till vilken

de sakkunniga i olika sammanhang hänvisat, ävensom andra omständigheter

komme att medföra en ökad arbetsbelastning jämväl för kanslibyråns

vidkommande.

Kanslibyrån är organiserad på två avdelningar, nämligen en ombudsmannaexpedition

och en personalavdelning. Till byrån hör därjämte styrelsens

registratorsexpedition.

Personalen på ombudsmannaexpeditionen utgöres för närvarande

av — förutom biträdespersonal —- en förste byråsekreterare och ombudsman

i A 26, två byråsekreterare i Eo 21 samt en byråsekreterare med

arvode motsvarande lön enligt 23 löneklassen jämte tilläggsförmåner. Nämnda

arvode är personligt för innehavaren.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

69

Till belysande av frågan om personalbehovet på ombudsmannaexpeditionen

bar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till en början lämnat en redogörelse

för arten och omfattningen av expeditionens arbetsuppgifter av i huvudsak

följande innehåll.

Till ombudsmannaexpeditionen hänförda ärenden kunna uppdelas i tre

huvudgrupper, nämligen markärenden, vattenmål och allmänt juridiska ärenden.

Ärenden avseende markanskaffning för vägar handläggas på vägbyråns

byggnadsavdelning. Även ombudsmannaexpeditionen tager emellertid aktiv

del i handläggningen av dessa ärenden. Sålunda har utarbetats formulär till

vägrättskontrakt, som vägförvaltningarna använda vid uppgörelser med markägare.

För att ett av vägförvaltning med markägare ingånget vägrättskontrakt

skall bliva gällande mot kronan fordras, örn den avtalade ersättningen

överstiger 200 kronor, att kontraktet godkännes av styrelsen. Inom styrelsen

sker granskningen av kontrakten på byggnadsavdelningen. Mellan denna avdelning

och ombudsmannaexpeditionen upprätthålles ett intimt samarbete.

Ombudsmannaexpeditionen rådfrågas alltid i sådana fall, då det är tveksamt

örn i vägrättskontrakt bestämd ersättning skall utgå eller eljest kan anses

skälig.

Enklare vattenmål behöva icke passera ombudsmannaexpeditionen. Örn

emellertid fråga uppkommer om utgivande av ersättningar till sakägare, eller

örn ärendet eljest kompliceras, begäres vanligen att någon av ombudsmannaexpeditionens

jurister skall deltaga i ärendets handläggning såväl före domstolsbehandlingen

som inför domstolen. Det har dock icke varit möjligt att

med den fåtaliga personal, som nu finnes på ombudsmannaexpeditionen.

lämna sådant biträde i alla de fall, där detta varit önskvärt, utan expeditionen

har ofta måst inskränka sig till att giva vederbörande tekniska tjänsteman

råd och direktiv. Svårare mål måste helt skötas från ombudsmannaexpeditionen.

Den väntade ökningen av brobyggnads- och hamnbyggnadsarbeten

kommer att medföra ökade krav på juridiskt biträde.

Till omnämnda allmänt juridiska ärenden höra granskning och upprättande

av kontrakt av olika slag, rådgivning åt övriga byråer exempelvis om

entreprenörs skyldigheter och rättigheter enligt ingångna avtal, förhandlingar

med entreprenörer och andra för träffande av förlikningar eller överenskommelser

i tvistefrågor, handläggning av ärenden om ersättning enligt 1916

års lag angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik, besvarande

av förfrågningar från de lokala förvaltningarna i juridiska ärenden samt

utförande av kronans talan i allmänhet i saker, som röra styrelsens verksamhetsområde.

På grund av att tidigare försäkringsavtal angående motorfordon och ansvarighet

successivt avvecklas kommer styrelsens befattning med utredning

av skadeståndsärenden och handläggning av skadeståndsmål att under den

närmaste framtiden öka.

När rät tegån gsref ormen helt genomförts, blir det ett villkor för att en huvudförhandling

skall kunna genomföras på det sätt, som förulsättes i nya

rättegångsbalken, all partsombuden helt behärska målen. Den nya rättegångsordningen

ställer i detta hänseende helt andra och större krav på partsombuden

jin den nuvarande. Styrelsens möjlighet att sorn rättegångsombud

utnyttja vägförvaltningamas personal minskar härigenom avsevärt. Del torde

sålunda bliva nödvändigt all huvudförhandlingarna i regel komma att

skötas direkt från styrelsen.

Styrelsen emotser inom den närmaste tiden en betydlig ökning av ombuds
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

mannaexpeditionens arbetsbörda. En sådan ökning har redan nu kunnat

konstateras. Antalet hittills under år 1946 till ombudsmannaexpeditionen inkomna

ärenden är sålunda mer än 30 %> större än antalet inkomna ärenden

vid samma tid föregående år. Vid en genomgång av ombudsmannaexpeditionens

ärenden den 26 februari 1946 visade det sig, att antalet oavgjorda mål

och ärenden utgjorde 372. Antalet anhängiggjorda ämiu ej avgjorda rättegångar

utgjorde 160, varav 53 allmänna mål, 29 expropriations- och ägodelningsrättsmål

samt 78 vattenmål. Ökningen är oberoende av den av de sakkunniga

föreslagna omorganisationen. För att den ökade arbetsbördan skall

kunna bemästras, är det angeläget, att expeditionen erhåller lämpligt avpassad

organisation.

I anslutning till sin redogörelse för markärendenas handläggning har vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen förklarat, att handläggningen av marklösenfrågorna

bör helt överföras till kanslibyrån. Styrelsen lämnar härför följande

motivering.

De sakkunniga hava föreslagit, att det i fortsättningen skall ankomma på

byggnadsbyrån att utöva rådgivande och kontrollerande verksamhet beträffande

marklösenfrågor. Denna bör inskränkas till att avse frågor om hur

stort markområde, som i varje särskilt fall behöver anskaffas, och om jämkning

i arbetsplan kan göras för nedbringande av marklösenkostnadema. I

frågor örn markpriser och intrångsersättningar samt huruvida ersättningsfråga

skall hänskjutas till avgörande av expropriationsnämnd, ägodelningsrätt

eller — på grund av bestämmelse i äldre kontrakt — skiljenämnd bör

det ankomma på ombudsmannaexpeditionen att lämna vägförvaltningama

råd och upplysningar. Det är nämligen kanslibyrån som genom ombudsmannaexpeditionen

ombesörjer utförandet av kronans talan inför expropriationsnämnder

och ägodelningsrätter samt i förekommande fall skiljenämnder.

Ombudsmannaexpeditionen får bland annat härigenom den bästa överblicken

över de markpriser, som tillämpas i olika delar av landet, och får också

de största möjligheter att effektivt verka för tillämpning av enhetliga normer

på ifrågavarande område. Ombudsmannaexpeditionen kan icke frikopplas

från handläggning av hithörande ärenden. Handläggningen av dessa bör

därför helt överföras till ombudsmannaexpeditionen, som jämväl har att

handlägga andra markfrågor, t. ex. expropriation eller förvärv på annat sätt

av mark till hamnar och oljelagringsanläggningar.

För tillgodoseende av det ökade personalbehov, sorn enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

mening föreligger på ombudsmannaexpeditionen, har styrelsen

framlagt följande förslag.

Överflyttning av en av de sakkunniga för byggnadsbyrån beräknad ingenjörsassistenttjänst

i A 17 till ombudsmannaexpeditionen. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har härutinnan anfört:

Med hänsyn till samtliga markärendens överförande till ombudsmannaexpeditionen

bör den ingenjör på byggnadsavdelningen, vilken där för närvarande

handlägger markärenden och nu erhåller arvode motsvarande lön enligt

17 löneklassen, lämpligen överflyttas till ombudsmannaexpeditionen med

placering i lönegrad A 17. Den på byggnadsbyrån i de sakkunnigas förslag

upptagna personalen har i det föregående minskats med motsvarande befattning.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286. 71

Allmänna lönenämnden anser, att befattningen tills vidare bör uppföras på

extra ordinarie stat.

Inrättande av två förste byråsekreterarbefattningar i A 24 på ombudsmannaexepeditionen.

Till stöd för förslaget har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anfört följande.

Den ene av byråsekreterarna i lönegrad Eo 21 sysselsättes så gott som uteslutande

med expropriations- och ägodelningsrättsmål. 1 mån av tid biträder

han vidare vägförvaltningarna vid direkta underhandlingar med markägare.

Erfarenheten från denna del av verksamheten visar, att kronan skulle hava

mycket att vinna, om sådant biträde kunde lämnas i större utsträckning än

för närvarande. Sannolikt skulle antalet expropriationer eller andra rättegångar

på detta område kunna minskas, örn styrelsens verksamhet för att

åstadkomma frivilliga uppgörelser med markägarna kunde intensifieras.

Avsikten har varit att byråchefen och ombudsmannen förutom fullgörandet

av övriga uppgifter själva skulle handlägga inål och ärenden av större

vikt. Utvecklingen har emellertid visat, att antalet viktigare ärenden stadigt

ökas i sådan omfattning, att detta icke varit möjligt. Ett flertal kvalificerade

mål och ärenden har måst överlämnas till underställd personal. Denna har

härigenom fått svårare att hinna med de ständigt ökande rutinmålen angående

mindre skador, som antingen drabbat styrelsens egendom eller också

vållats tredje man genom styrelsens arbeten eller fordon m. m. Dessa sistnämnda

mål fordra ofta snabb handläggning. För att arbetet skall kunna

hållas flytande måste redan nu övertidsarbete tillgripas i alltför stor omfattning.

En omedelbar förstärkning av ombudsmannaexpeditionens personal är därför

nödvändig.

Beträffande lönesättningen får styrelsen till en början hänvisa till vad på

annat ställe anförts i fråga om det berättigade i att göra jämförelse med

befattningar hos de affärsdrivande verken. Att föra process, upprätta avtal,

träffa förlikning o. s. v. kräver samma skicklighet och kunnighet hos en

juridisk befattningshavare i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som hos motsvarande

tjänstemän i de affärsdrivande verken.

För att handläggningen av de mera kvalificerade målen och ärendena skall

kunna ske på ett sådant sätt, att statens intressen bliva riktigt tillgodosedda,

är det nödvändigt att förvärva och behålla dugande jurister. Den befattningshavare,

som skall biträda med handläggningen av marklösenärenden, bör

därjämte hava stor erfarenhet av dylika ärenden och vana att förhandla med

markägare. En jämförelse med lönegradsplaceringen av motsvarande befattningar

hos de affärsdrivande verken giver vid handen, att en lägre placering

av nu ifrågavarande tjänster hos styrelsen än 24 lönegraden icke bör ifrågakomma.

Det är uppenbart, att behovet av dessa befattningar är stadigvarande,

varför ingen tvekan behöver råda därom, att de böra placeras å ordinarie

stat.

Vid bifall till ifrågavarande förslag har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

räknat med att behov icke längre skulle föreligga av den arvodesavlönade

byråsekreterarbefattningen på ombudsmannaexpeditionen.

Allmänna lönenämnden erinrar i förevarande sammanhang om ali för första

utredningsbyrån föreslagits en förste byråsekrelerarbefaltning, vars innehavare

skulle bland annat lia till uppgift att handlägga ärenden rörande fastställande

av arbetsplaner och därmed sammanhängande besvärsmål. Därest

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S6.

en dylik befattning inrättades, skulle detta •— såvitt lönenämnden kunde förstå

— komma att medföra en viss avlastning i ombudsmannaexpeditionens

verksamhet, då denna expedition hade att biträda övriga byråer i juridiska

frågor. Lönenämnden har med hänsyn härtill ansett, att det i varje fall borde

vara tillfyllest, örn en av nu ifrågavarande befattningar uppfördes i 24 lönegraden.

I fråga om kanslibyråns personalavdelning har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anmält behov av bland annat ytterligare arbetskraft för

handläggningen av arbetarärenden. För dessa uppgifter finnas för närvarande

på avdelningen en förste byråsekreterare i A 24 och en förste amanuens

i Eo 18.

Styrelsen har framlagt följande förslag om personalförstärkning på avdelningen.

Inrättande av en byråsekreterarbefattning i Eo 21 på personalavdelningen.

Till stöd för förslaget anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Till arbetarärendena höra bland annat kollektivavtalsfrågor och därmed

sammanhängande avtalsförhandlingar, tvister rörande tolkning av gällande

kollektivavtal, anställnings- och avlöningsfrågor för förmän, semesterfrågor,

frågor om olycksfall i arbete, sjukvård och lönestatistik samt pensionsfrågor.

Antalet arbetare uppgår för närvarande till mellan 15 000 och 17 000 man.

Vid normal omfattning av vägunderhålls- och vägbyggnads verksamheten torde

man kunna räkna med att arbetarstyrkan kommer att uppgå till mer än

20 000 man. Ärendena kunna indelas i allmänna arbetarärenden och pensionsärenden.

Till den förra gruppen höra bl. a. framställningar från vederbörande

arbetarorganisationer om rättelse av förmenta felaktigheter rörande

tolkningen av gällande avtal, om ingåendet av tillämpningsöverenskommelser

av olika slag ävensom av styrelsens lokala förvaltningar gjorda framställningar

om direktiv i olika tolkningsfrågor m. m. samt prövning av ärenden,

som enligt kollektivavtal eller andra föreskrifter skola underställas styrelsen.

En betydande del av dessa ärenden är av principiell natur eller av större

ekonomisk betydelse, vilket föranleder ingående utredningar och grundliga

överväganden. Under tiden 1 januari—31 december 1945 ha 32 förhandlingssammanträden

avhållits, vid vilka behandlats sammanlagt 140 ärenden. Totala

antalet allmänna arbetarärenden har under den angivna tidsperioden

uppgått till omkring 720. Pensionsärendena måste på grund av de speciella

bestämmelser, som gälla för arbetare, vilka övertagits från vägdistrikten, underkastas

en särskilt noggrann kontroll. Pensionsärendena ha under nu ifrågavarande

tid uppgått till omkring 2 900, varav 530 pensionsansökningar.

Med den begynnande återgången till fredsmässiga förhållanden inom vägväsendet

kommer antalet arbetare att växa, vilket medför en ökning av arbetarärendena.

Den stora arbetsmängden ger ej tillfälle till ett sådant djupare

inträngande i förekommande problem, som är önskvärt. Angeläget är, att en

i avtalsfrågor insatt tjänsteman får tillfälle att genom periodiskt återkommande

besök vid vägförvaltningarna informera vägförvaltningarnas arbetsledande

tjänstemän i kollektivavtalens tillämpningsfrågor. Någon dylik verksamhet

är emellertid med den nuvarande arbetsbördan och personaltillgången på

kanslibyrån icke möjlig. Med hänsyn till vad nu anförts är det nödvändigt

att personalen förstärkes. Förste byråsekreteraren måste i första hand erhålla

en medhjälpare för de allmänna arbetarärendena. För att denne medhjälpare

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

73

skall bliva till verklig hjälp bör han vara jurist, helst med erfarenhet från

arbelslagstiftningen. Han bör äga tillräckliga kvalifikationer för att vid förfall

för förste byråsekreteraren kunna biträda vid avtalsförhandlingar. Han

skall kunna överblicka och tränga in i de mångå otta komplicerade spörsmål,

som förekomma på förevarande område. Med hänsyn härtill bör tjänsten

placeras i lönegrad Eo 21.

Upptagancle i avlöningsstaten av ett belopp av 6 000 kronor för tillfällig

personalförstärkning på personalavdelningen. Såsom motiv för förslaget anför

väg- och vattenbgggnadsstgrelsen:

Genomförandet av det föreliggande organisationsförslaget kommer att medföra

en avsevärd tillfällig arbetsanhopning för kanslibyråns del i samband

med tillsättandet av alla de ordinarie och extra ordinarie befattningar, som

förslaget omfattar. Förutom det arbete, som direkt hänför sig till tjänstetillsättningarna,

har man att räkna med uppkomsten av en mångfald andra personalärenden

i detta sammanhang, såsom frågor rörande löneklassplaceringar,

flyttningsersättning, tjänstår sberäkning för pension, tjänstelokaler m. m.

För att kanslibyråns personalavdelning skall kunna hinna att med erforderlig

snabbhet slutföra det organisationsarbete, varom här är fråga, kräves en tillfällig

förstärkning av arbetskrafterna på avdelningen under första hälften av

nästa budgetår. För ändamålet bör i avlöningsanslagets icke-ordinariepost

inräknas ett belopp av 6 000 kronor, avsett för avlönande av en amanuens

och viss skrivhjälp.

Även för kanslibyråns del har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatt

vissa tjänsteregleringar. Styrelsen har härutinnan framlagt följande förslag.

Uppflgttning av kanslibyråns båda avdelningschefer (en förste byråsekreterare

respektive en förste byråsekreterare och ombudsman) frän A 26 till

A 27. Till stöd för förslaget har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört följande.

Byråchefen har förutom övriga arbetsuppgifter pei-sonligen handlagt svårare

ärenden och mål inom byråns hela verksamhetsområde. På grund av

den nu förutsedda ökningen av byråns arbetsuppgifter, som till stor del blir

en följd av det definitiva ordnandet av styrelsen och dess lokala förvaltningar,

kommer byråchefen att i än högre grad än hittills ägna sitt arbete åt lör

verket gemensamma uppgifter. Detta kommer i sin tur att medföra, att avdelningscheferna

på byrån i större omfattning måste övertaga och självständigt

handlägga ärenden inom respektive avdelningar. I betraktande härav

samt med hänsyn till de ansvarskrävande och viktiga uppgifter, som åvila

dessa befattningshavare, anser styrelsen att befattningarna böra uppflyttas

i högre lönegrad. Styrelsen föreslår nu, att ifrågavarande tjänster — i likhet

med vissa förste byråsekreterartjänster i de affäi''sdrivande verken —- uppföras

i lönegrad A 27.

Allmänna lönenämnden har funnit det tveksamt huruvida på av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen anförda skäl en uppflytlning i lönegrad av nu ifrågavarande

befattningshavare bör medgivas. Vad styrelsen anfört rörande en

emotsedd ökning av byråchefens arbetsåligganden syntes, yttrar lönenämnden,

knappast utgöra tillräcklig grund för alt — innan närmare erfarenheter

vunnits — avdelningscheferna å kanslibyrån skulle erhålla en förhöjd lönegradsplacering.

I betraktande av vad i ärendet anförts angående de å om
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

budsmannaexpeditionen belöpande arbetsuppgifterna ville lönenämnden dock

icke motsätta sig, att avdelningschefen å ombudsmannaexpeditionen, vilken

innehade ställning som förste byråsekreterare och ombudsman, hänfördes till

27 lönegraden. Däremot kunde lönenämnden åtminstone för närvarande

icke finna tillräckliga skäl föreligga att tillstyrka en motsvarande uppfattning

av avdelningschefen å personalavdelningen.

Upp flyttning av en förste byråsekreterare på personalavdelningen från A2A

till A 26. Såsom motiv för förslaget anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Arten och omfattningen av de ärenden, som höra till befattningen såsom

förste byråsekreterare för arbetarärenden, ha visat sig vara väsentligt mera

krävande än som förutsattes vid befattningens tillkomst. Tolkningsfrågor av

principiell art samt andra frågor av större ekonomisk räckvidd, vilka sammanhänga

med gällande kollektivavta], ha oavbrutet ökats. Utredning och

föredragning av dylika frågor kräva ingående erfarenhet av arbetslagstiftningen

samt ställa stora krav på förste byråsekreterarens kompetens och erfarenhet.

Med hänsyn härtill och i betraktande av den omfattande arbetsbördan

kan den nuvarande lönegradsplaceringen icke anses tillfredsställande.

Vid domänstyrelsen, som torde sysselsätta ungefär samma antal arbetare, är

motsvarande befattning placerad i lönegrad Eo 26. Någon principiell skillnad

i arbetsuppgifterna för innehavaren av denna tjänst och motsvarande

tjänst hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen torde icke kunna påvisas. Det

synes i detta sammanhang vidare böra framhållas, att det med hänsyn till

arten av de arbetsuppgifter, vilka åvila befattningens innehavare, skulle vara

förenat med synnerliga olägenheter, örn byte av befattningshavare skulle ske

alltför ofta. Med hänsyn till vad sålunda anförts får styrelsen hemställa, att

befattningen uppflyttas till en förste byråsekreterartjänst i A 26.

Allmänna lönenämnden har förklarat sig icke vilja framställa erinran mot

den föreslagna uppflyttningen. Lönenämnden påpekar, att vid bifall till förslaget

befattningshavaren i fråga bör i organisatoriskt hänseende betraktas

såsom direkt underställd kanslibyråchefen.

Uppflyttning av ett kanslibiträde i A 7 på personalavdelningen till kontorist

i A 9. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har härutinnan anfört följande.

Kanslibyråns biträdespersonal omfattar bland annat två kanslibiträden i

A 7. Av dessa tjänstgör det ena biträdet såsom byråregistrator. Det andra

kanslibiträdet är avdelat för de mera kvalificerade biträdesgöromålen på personalavdelningen.

I nämnda befattningshavares åligganden ingår bland annat

att föra tjänstematriklama för styrelsens och vägförvaltningamas tjänstemannapersonal,

vilken för närvarande omfattar omkring 1 900 personer, att

upprätta föredragningslistor för personalärenden, att göra anmälan örn de

löneklassuppflyttningar, som äro aktuella, att i samarbete med en av avdelningens

amanuenser sammanställa de uppgifter, som erfordras för upprättandet

av styrelsens avlöningslistor, att uppsätta skrivelser till styrelsens

verksläkare angående sådan personal, som är berättigad till sjukvård på statsverkets

bekostnad, att sammanställa vissa statistiska månadsrapporter från

vägförvaltningarna rörande omfattningen av förvaltningarnas kamerala arbete

samt att förvara, ordna och registrera styrelsens protokoll (med undantag

för upphandlingsprotokoll). Befattningshavaren biträder därjämte med

personalkostnadsberäkningar och andra utredningar, bland annat i samband

med upprättandet av styrelsens anslagsäskanden beträffande avlöningsansla
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

75

gen, samt tillhandagår styrelsens personal med upplysningar i enklare frågor

rörande innehållet i och tillämpningen av de för styrelsen gällande avlöningsbestämmelserna

m. m.

Med hänsyn till de särskilda krav på ordningssinne, omdömesförmåga och

förmåga till självständigt arbete, som måste uppställas på innehavaren av

denna tjänst, anser styrelsen befattningens lönegradsplacering för låg. En

kontoristtjänst i A 9 synes på ett riktigare sätt svara mot de angivna arbetsuppgifternas

art och omfattning. På anförda skäl får styrelsen hemställa, att

en av styrelsens kanslibiträdestjänster i A 7 utbytes mot en kontoristbefattning

i A 9.

Förslaget har ej föranlett särskilt uttalande från allmänna lönenämndens

sida.

Överförande av en amanuens i Ex lii och tre kontorshiträden i Ex 4 till

extra ordinarie stat i Eo 18 respektive Eo 4. Av ifrågavarande personal utgöra

amanuensen och ett av kontorsbiträdena tillfällig förstärkning av arbetskrafterna,

vilken jämlikt särskilt bemyndigande av Kungl. Majit tillförts

kanslibyrån på grund av med den ökade vägbyggnadsverksamheten sammanhängande

arbetsuppgifter. Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen anser stadigvarande

behov föreligga av samtliga fyra befattningar och föreslår därför, att

de uppföras på extra ordinarie stat.

Slutligen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i samband med behandlingen

av kanslibyråns organisation hemställt om medel till anställande av

en pressombudsman. För detta förslag har styrelsen framlagt följande motivering.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet berör allmänheten i mycket

hög grad. Det synes med hänsyn härtill angeläget, att styrelsen beredes

möjlighet att på ett tillfredsställande sätt upprätthålla förbindelsen med press

och radio. För att detta skall kunna ske, bör en arvodesavlönad pressombudsman

anställas och lämpligen knytas till kanslibyrån. I avlöningsanslagets

icke-ordinariepost bör inräknas ett belopp av 5 000 kronor till avlöning

av nämnda befattningshavare.

Allmänna lönenämnden har förklarat, att behovet av den föreslagna pressombudsmannen

och den erforderliga avlöningen för honom undandroge sig

lönenämndens bedömande.

Kameralbyrån.

De sakkunniga.

Medelsförvaltningen inom den nuvarande hamnbyråns verksamhetsområde

är, såsom framgår av följande av de sakkunniga lämnade redogörelse, organiserad

enligt elt annat och mera provisoriskt system än väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

medelsförvaltning i övrigt; det kamerala arbetet på hithörande

område ombesörjes centralt huvudsakligen av hamnbyrån och lokalt av

denna hyrås distriktsorgan.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Medan vägförvaltningarna själva bära redogöraransvaret för sin medelsförvaltning,

är detta ansvar, i vad avser hamnarbetsavdelningarnas ekonomiska

förvaltning, lagt direkt på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Kassarörelsen

är i detta fall baserad på förskottsmedel, som av styrelsen ställas

till arbetsavdelningarnas förfogande och för vilkas användning dessa hava

att månatligen avlämna redovisning till styrelsen. Sedan ifrågavarande kassaredovisningar

underkastats vederbörlig granskning i sakligt och formellt hänseende,

meddelar styrelsen på grundval av redovisningarna omföringsbeslut,

varigenom de i styrelsens räkenskap bokförda förskotten till avdelningarna

bliva ersatta. Granskningen av redovisningarna utföres genom försorg av

hamnbyrån, som även verkställer därmed sammanhängande specialbokföring.

Hamnbyrån ombesörjer likaledes förgranskning och specialbokföring

av sådana till dess verksamhet hänförliga räkningar, vilka likvideras direkt

från styrelsen, samt har inom styrelsen det närmaste ansvaret för kassaförvaltningen

vid de statliga fiskehamnarna och kanalerna ävensom för utbetalningen

av statsbidrag till sådana byggnadsföretag, vilka under hamnbyråns

kontroll utföras genom vederbörande intressenters försorg. För ovannämnda

och andra liknande arbetsuppgifter finnes inom hamnbyrån en särskild

kameral avdelning.

Hamnbyråns kamerala avdelning omfattar enligt uppgifter i betänkandet

sammanlagt 13 befattningshavare. De sakkunniga framhålla, att anledningen

att upprätthålla denna avdelning skulle upphöra, därest en omorganisation

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tekniska byråer och en samordning

av hamnarbetsavdelningama med vägförvaltningarna genomfördes. Eftersom

vägförvaltningarna i dylikt fall skulle övertaga redogöraransvaret för den

kassarörelse, som nu handhades av hamnarbetsavdelningama, skulle, yttra

de sakkunniga, det centrala granskningsarbetet på förevarande område kunna

begränsas till en efterbandsrevision genom kam er albyråns revisionskontor.

De sakkunniga ha med anledning härav föreslagit en personalförstärkning

på revisionskontoret med följande befattningshavare, nämligen

1 revisor i A 21, 1 kanslibiträde i A 7 och 1 kontorsbiträde i Eo 4.

För vissa kamerala arbetsuppgifter, som vid den ifrågasatta omorganisationen

skulle överflyttas från hamnbyrån till kameralbyråns kamrer

ar k ont or, lia de sakkunniga beräknat följande personalökning på

detta kontor, nämligen 1 förste amanuens i Eo 18 och 1 kanslibiträde i A 7.

De sakkunniga lia slutligen föreslagit, att en amanuensbefattning i Ex 18

och en kontorsbiträdestjänst i Ex 4 på kamrerarkontoret, vilka befattningar

avlönas med anlitande av reservationsanslaget till Bidrag till anläggningar

för vattenförsörjning och avlopp, skulle uppföras på styrelsens avlöningsstat

såsom extra ordinarie. De sakkunniga lia därför i sitt organisationsförslag

räknat med följande befattningar för detta ändamål, nämligen 1 förste amanuens

i Eo 18 och 1 kontorsbiträde i Eo 4.

Yttranden.

I sitt utlåtande har viig- och vattenbyggnadsstyrelsen beträffande kameralbyrån

framlagt ett flertal förslag, med eller utan sammanhang med de sakkunnigas

utredning. Jag torde här få redogöra för dessa förslag i den ordning,

de av styrelsen upptagits.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

77

Uppf lyftning uv förste revisorn i A 24 till revisionskommissarie i A 26 och

kamreraren från A 24 till A 26. Till stöd för dessa förslag har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anfört huvudsakligen följande.

Beträffande löneställningen för dessa befattningshavare må till en början

anföras, att det vid genomförandet av vägväsendets förstatligande icke valin

öjlig t att med större grad av säkerhet bedöma arten och omfattningen av

de arbetsuppgifter, som bomme att åvila dessa befattningar. Sedan erfarenhet

numera vunnits i detta avseende, finner styrelsen ofrånkomligt, att befattningarna

uppflyttas i högre lönegrad.

Kamreraren har att övervaka, att de för statsbokföringen gällande principerna

iakttagas, och att i enlighet med dessa principer lösa uppkommande

redovisningsproblem, varvid särskilt må nämnas åvägabringandet av lämpliga

och ändamålsenliga anslagskonstruktioner. Den redovisningsmässiga förvaltningen

av styrelsen underställda kapitalfonder, främst förrådsfonden,

ställer i detta avseende särskilda krav på kamreraren. Denne har vidare att

besvara ett otal från vägförvaltningarna inkommande förfrågningar, vilka

i många fall föranleda utredningar och som följd härav utfärdandet av

föreskrifter av kameral natur. Enligt gällande arbetsordning åligger det även

kamreraren att, då byråchefen är tillfälligtvis frånvarande, företräda denne

och handlägga ärenden av brådskande natur, vilka eljest åligga byråchefen.

Styrelsen vill i detta sammanhang framhålla nödvändigheten av att i chefen

för kamrerarkontoret äga tillgång till en skicklig och i det statliga redovisningsväsendet

väl förfaren tjänsteman.

Vad befattningen som chef för revisionskontoret angår var denna redan i

samband med vägväsendets förstatligande av dåvarande departementschefen

föreslagen att upptagas i lönegrad A 26. Det revisionskontoret åvilande arbetet

har visat sig vara av avsevärt större omfattning än vad som från början

beräknats. För en effektiv revision av vägförvaltningarnas verksamhet är

det vidare nödvändigt att företaga mera omfattande specialundersökningar,

delvis i samarbete med de tekniska byråerna. Uppläggandet och ledningen

av sådana undersökningar åvila chefen för revisionskontoret.

Allmänna lönenämnden har icke funnit något att erinra mot nu ifrågavarande

förslag.

Riksrukenskapsverket har i sitt utlåtande över betänkandet berört frågan

örn löneställningen för kameralbyråns håda avdelningschefer och därvid anfört

följande.

Att i nuvarande läge, innan närmare erfarenheter vunnits beträffande omorganisationens

inverkan på revisionens arbetsuppgifter, angiva den för revisionskontoret

erforderliga personaluppsättningen med hänsyn till antal och

löneställning är enligt riksräkenskapsverkets mening icke möjligt. Ämbetsverket

anser sig för den skull för närvarande icke böra framlägga förslag örn

förstärkning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens reviderande personal utöver

den av de sakkunniga beräknade. Redan nu kan emellertid konstateras,

att revisionens arbetsuppgifter måste bliva av sådan omfattning och betydelse,

att ledningen av revisionskontoret bör anförtros åt en revisionskommissarie

i 26 lönegraden, en placering som framstår såsom befogad även vid

jämförelse med personalorganisationen för andra inom statsförvaltningen förekommande

specialrevisioner.

I delta sammanhang vill riksräkenskapsverket erinra örn alL ämbetsverket

den 25 augusti 1941 i yttrande över ett av särskilda sakkunniga avgivet betänkande

med förslag lill förstatligande av den allmänna väghållningen på

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

landet m. m. uttalat, att med hänsyn till den omfattning väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhet avsågs skola erhålla, ämbetsverket fann det

vara ofrånkomligen nödvändigt att för ledningen av redovisningsväsendet inrätta

en kamrerarbefattning, vilken borde placeras i 26 lönegraden. Med

hänsyn till de stora krav, som måste ställas på innehavaren av här ifrågavarande

kamrerarbefattning, finner riksräkenskapsverket det alltjämt angeläget,

att befattningen placeras i 26 lönegraden.

Inrättande av en förste byråsekreterarbef tätning i A 24 pä kamrerarkontoret.

Såsom motiv för förslaget har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört

följande.

De omfattande arbetsuppgifter, som åvila kamrerarkontoret, göra det

nödvändigt icke blott att kamrerarbefattningen uppflyttas i lönegrad utan

även att kamreraren avlastas från handläggningen av ett flertal frågor av

speciell karaktär. På grund av kontorets arbetsbelastning har det nämligen

icke varit möjligt att i erforderlig utsträckning ägna tid åt vare sig den ekonomiska

översynsverksamheten inom styrelsen eller inventeringar och kamerala

inspektioner vid vägförvaltningama. På kontoret ankommer ett omfattande

arbete av den art, att det närmast är att hänföra till sekreterargöromål.

Härvid må särskilt nämnas uppsättande av skrivelser till Kungl. Majit

och myndigheter m. fl., utformandet av cirkulär till vägförvaltningama, uppsättande

av protokoll och promemorior, yttranden och skrivelser i statsbidragsärenden

samt ekonomiska sekreterargöromål över huvud taget. Samarbete

måste härvid i viss utsträckning ske med övriga byråer inom styrelsen.

För fullgörande av dessa arbetsuppgifter, vilka i viss utsträckning äro av

juridisk natur, erfordras en väl kvalificerad tjänsteman med för sådana uppgifter

lämplig utbildning och stilistisk förmåga. Denne tjänsteman skulle vidare

biträda byråchefen i ärenden, som icke äro direkt hänförliga till kamrerar-

eller revisionskontoren.

Med hänsyn till att nu ifrågavarande arbetsuppgifter äro av stadigvarande

natur och efter den föreslagna omorganisationen komma att väsentligt ökas

samt för att erhålla en tillräckligt kvalificerad tjänsteman erfordras att befattningen

placeras i lönegrad A 24.

Allmänna lönenämnden har förklarat sig icke kunna biträda förslaget, att

en befattning som förste byråsekreterare i A 24 skulle knytas till kamrerarkontoret.

De göromål, som avsetts skola ankomma på ifrågavarande befattningshavare,

vore enligt lönenämndens mening icke så kvalificerade, att de

motiverade inrättandet av en befattning i högre lönegrad än den 21 :a.

Inrättande av en kontorsskrivare fattning i Eo 15 och ytterligare en kontorsbiträdestjånst

i A 4 på kamrerarkontoret. Såsom motiv för förslaget har

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört följande.

För närvarande är å hamnbyråns kamerala avdelning en kontorsskrivare

med arvode enligt 14 löneklassen helt sysselsatt med granskningen av fiskehamnarnas

och vissa farleders redovisningar salut uppgörande av statistik

över hamnarnas och farledernas inkomster och utgifter. Det torde vara nödvändigt,

att motsvarande befattning (Eo 15) inrättas å kamrerarkontoret,

då dessa arbetsuppgifter även efter omorganisationen komma att i sin helhet

kvarstå.

Biträdespersonalen å kamrerarkontoret är för närvarande mycket knappt

tilltagen. Ett kanslibiträde (A 7) har av kommittén föreslagits för de utökade

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

79

dispositionsbokföringsuppgiftema. För övrig ökning av biträdesarbetet har

kommittén däremot ej beräknat någon personal. Vissa nödvändiga centraliseringsåtgärder

beträffande de kamerala arbetsuppgifterna inom styrelsen

kräva, att personal beräknas för handhavande av ett centralt räkningsdiarium.

Vidare kommer givetvis i anledning av de ökade arbetsuppgifterna

jämväl skrivarbetet å kontoret att tilltaga i omfattning. I avvaktan på närmare

erfarenhet synes minst ett kontorsbiträde (A 4) böra ytterligare beräknas

för kontoret.

Utbyte av en av de sakkunniga föreslagen förste amanuenstjänst i Eo 18

på kamrerarkontoret mot en revisorsbefattning i Eo 21. Till stöd för förslaget

anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Med hänsyn till överflyttandet till kontoret av en hel del kvalitativt krävande

uppgifter ävensom till att den inventeringsverksamhet, som enligt gällande

arbetsordning skall verkställas genom kameralbyråchefen, kamreraren

eller revisor, kommer att väsentligt utökas, bör den för kontorets befattning

med hamnärenden föreslagne amanuensen utbytas mot en revisorstjänst i

lönegrad Eo 21.

Förslaget har icke givit allmänna lönenämnden anledning till särskilt uttalande.

Uppflynning av en kansliskrivare i A 11 (kassör) på kamrerarkontoret till

kassör i A 14. Till stöd för förslaget har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

åberopat den av de sakkunniga föreslagna uppflyttningen av vissa vägkassörer

till nämnda lönegrad.

Framställningen har icke föranlett särskilt uttalande från allmänna lönenämndens

sida.

Överförande av viss extra personal på kameralbyrån till extra ordinarie stat

m. m. På såväl kamrerarkontoret som revisionskontoret finnes viss personal,

som jämlikt särskilda, av Kungl. Maj:t lämnade bemyndiganden anställts såsom

förstärkning av arbetskrafterna med anledning av den ökade vägbyggnadsverksamheten

samt överflyttningen den 1 juli 1945 till kameralbyrån av

vissa med flygplatsbyggandet sammanhängande kamerala arbetsuppgifter.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser stadigvarande behov föreligga av

följande, till ifrågavarande personalförstärkning hänförliga befattningar,

nämligen på kamrerarkontoret: 1 amanuens i Ex 17, 1 kontorist

i Ex 9, 1 kontorist med arvode enligt 8 löneklassen, 1 kontorsbiträde i Ex 4

och 1 kontorsbiträde med arvode enligt 2 löneklassen samt på revisionskontoret

1 amanuens i Ex 17 och 2 kontorsbiträden i Ex 4. Styrelsen

har därför hemställt, att dessa befattningar måtte uppföras på extra ordinarie

stat, därvid amanuensen på kamrerarkontoret .skulle placeras i Eo 18, amanuensen

på revisionskontoret med benämningen revisionsassislent i Eo 18,

kontoristerna i Eo 9 och kontorsbiträdena i Eo 4.

I detta sammanhang har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillika hemställt

örn medel under icke-ordinarieposten för beredande av fortsatt anställning

under nästa budgetår åt ett på revisionskontoret tjänstgörande kameralbi
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

träde med arvode motsvarande lön enligt 6 löneklassen jämte tilläggsförmåner.

Inrättande av ytterligare en befattning som revisionsassistent i Eo 18 på

revisionskontor et. Till stöd för förslaget har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anfört:

Med hänsyn till omfattningen av den personal å styrelsens hamnbyrå, som

för närvarande fullgör motsvarande arbetsuppgifter, och då — såsom de sakkunniga

anfört — skäl därjämte föreligga för antagande, att den statliga och

statsunderstödda hamnbyggnadsverksamheten inom en nära framtid kommer

att ökas ganska väsentligt, synes den föreslagna personalförstärkningen

å kontoret för knappt tillmätt. Härtill kommer, att det redan med nu föreliggande

arbetsuppgifter på grund av personalknapphet visat sig förenat med

stora svårigheter att medhinna det arbete, som åvilar kontoret. Härvid må

dessutom framhållas, att sedan den 1 juli 1945 kontoret jämväl ålagts granskningen

av Södertälje kanalverks räkenskaper, utan att någon häremot svarande

personalutökning ägt rum. I beaktande av det nu anförda erfordras

utöver vad de sakkunniga föreslagit minst en revisionsassistent i lönegrad

Eo 18.

Överförande av en kontorist i Eo 9 på revisionskontoret till ordinarie stat.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har anfört, att det stadigvarande behovet

av denna tjänst torde vara klart ådagalagt samt att befattningen närmast sett

utgjorde sluttjänst å kontoret för biträdespersonal.

Efter att ha redogjort för sina förslag beträffande personaluppsättningen

på kameralbyrån har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen slutligen förutskickat,

att styrelsen kunde komma att under nästa budgetår behöva göra framställning

om ytterligare förstärkning av byråns personal. Styrelsen har härutinnan

lämnat följande närmare redogörelse.

I detta sammanhang har någon personal icke beräknats för de omfattande

göromål, som komma att påläggas kamrerarkonloret i samband med omläggningen

av uppbördsförfarandet till uttagande av skatt vid källan. Då det

ej synes vara möjligt att för närvarande göra några beräkningar i detta hänseende,

utgår styrelsen från, att detta personalbehov tillgodoses efter särskild

framställning därom till Kungl. Maj:t.

Den förutsatta ökade decentralisationen samt den utökade verksamheten

inom vägförvaltningarna, som torde bliva en följd av en återgång till fredsförhållanden,

kommer -— därest enhetlighet inom förvaltningarna skall kunna

uppnås ■— att med nödvändighet ställa stora krav på en effektiv revision.

Sålunda måste bl. a. genom besök vid de olika vägförvaltningarna och

samarbete med de tekniska avdelningarna undersökningar ske angående verksamhetens

bedrivande. Ett behov att utöka den mera kvalificerade revisionspersonalen

är därför att emotse, men har styrelsen för närvarande i avvaktan

på ytterligare erfarenhet icke velat framlägga något förslag i förevarande

avseende. Därest det under budgetåret skulle visa sig nödvändigt företaga

mera omfattande specialundersökningar, torde därav föranledd arbetsökning

kunna mötas medelst av Kungl. Majit medgiven tillfällig personalförstärkning.

Jag torde i förevarande sammanhang slutligen få anmäla ett av öv er revisorerna

för väg- och vattenbyggnadsväsendet väckt förslag om anställande av

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

81

en teknisk befattningshavare på revisionskontoret. överrevisorerna lia i sin

berättelse för budgetåret 1944/45 härutinnan anfört:

överrevisorerna ha ingående tagit del av den till kameralbyrån hörande

revisionsavdelningens verksamhet, främst genom granskning av de inom avdelningen

upprättade anmärkningspromemoriorna o. d. Den revision av

vägförvaltningarnas utgifter, som sker inom avdelningen, utgöres huvudsakligen

av en siffergranskning och en undersökning av att utgifterna ha författningsenligt

stöd samt avföras å riktiga anslag. Någon granskning av utgifterna

ur teknisk synpunkt förekommer praktiskt taget icke. Detta är ju

ock förklarligt, då någon befattningshavare, som är kompetent att verkställa

en teknisk revision av utgifterna, icke finnes knuten till avdelningen. Väl

kunna vägförvaltningarnas verksamhet anses vara föremål för granskning i

tekniskt hänseende av högt kvalificerade tjänstemän genom den ledning av

vägväsendet, som utövas inom styrelsens tekniska byråer. Sistnämnda granskning

omfattar emellertid icke och kan icke heller omfatta någon kontinuerlig

revision från teknisk synpunkt av vägförvaltningarnas utgifter, i varje

fall icke med nuvarande arbetskrafter. Härtill kommer att den tekniska revisionen

principiellt bör vara fullt fristående och självständig i förhållande

även till de tjänstemän inom styrelsen, som lia att giva direktiv för vägförvaltningarnas

verksamhet. Med hänsyn härtill måste det anses såsom en brist,

att inom revisionsavdelningen saknas befattningshavare med kompetens att

bedöma vägförvaltningarnas utgifter ur teknisk synpunkt. På grund härav

och med hänsyn till den stora omfattningen av de utgifter, örn vilka här är

fråga, vilja överrevisorerna förorda, att tili revisionsavdelningen snarast knytes

en sådan befattningshavare.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt med anledning av överrevisorernas

berättelse avgivna yttrande framhållit följande i den här berörda frågan.

Styrelsens inställning till såväl revisionsavdelningens arbete som till frågan

om teknisk-ekonomisk kontroll av vägförvaltningarnas verksamhet framgå^ i

allt väsentligt av styrelsens protokoll den 16 oktober 1945 med beslut angående

viss omläggning av revisionsverksamheten. Av protokollet framgår bl. a.,

att styrelsen avsett att åstadkomma en sådan kontroll genom samarbete mellan

vederbörande tekniska byråer och revisionsavdelningen; sådant samarbete

har också inletts. Det synes vara skäl att detta system får prövas innan

andra åtgärder i förevarande avseende vidtagas.

Att åstadkomma teknisk-ekonomisk kontroll genom en till revisionsavdelningen

knuten befattningshavare med kompetens att bedöma vägförvaltningarnas

utgifter ur teknisk synpunkt torde icke låta sig göra. Det räkenskapsmaterial

varom här är fråga är alltför omfattande för att kunna bemästras av

en enda person. Det lärer också vara ogörligt att finna en person, som behärskar

vägväsendets alla tekniska detaljer och som skulle vara villig att antaga

en befattning med den löneställning, som här skulle kunna ifrågakomma.

Sedermera har Kungl. Majit genom beslut den 1 februari 1946 anbefallt

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att skyndsamt inkomma med det förslag i

personalhänseende, som kunde påkallas av vad överrevisorerna anfört rörande

tekniskt utbildad arbetskraft inom revisionsavdelningen. Med anledning

härav har styrelsen i samband med sitt utlåtande över sakkunnigbetänkandet

anfört följande.

Styrelsen vidhåller sin uppfattning, att sakrevision av vägförvaltningarnas

räkenskaper bör utföras av revisionen i samarbete med vederbörande byrå,

Bihang lill riksdagens protokoll 19M. I saini. A''r 286. ti

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

och vill som ytterligare skäl för denna uppfattning erinra om att revisionen

— när även hamnarbeten skola decentraliseras till lokala förvaltningar —

får att granska jämväl hamnbvggnadsräkenskaper. Om revisionen för verkställande

av sakrevision skulle förses med tekniskt biträde, erfordras en man,

som behärskar vägunderhåll, vägbyggnad, hamnbyggnad, flygfältsbyggnad,

vatten- och avloppsledningsbyggnad samt även brobyggnad. Styrelsen anser

det omöjligt att för de löneförmåner, som kunna ifrågakomma, skaffa en

man med sådan kompetens. I avvaktan på erfarenhet från den nu föreslagna

organisationen anser styrelsen personalförstärkning för detta ändamål icke

böra vidtagas. Styrelsen vill erinra örn att såsom sammanhållande kraft för

detta arbete Kan på byggnadsbyrån utnyttjas assistenten åt överingenjören.

Expeditionsvakter.

I)e sakkunniga.

De sakkunniga förorda, att vid genomförande av den föreslagna omorganisationen

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen en reglering genomföres beträffande

anställningsförhållandena för den extra och tillfälliga vaktpersonalen

hos styrelsen. Samtidigt skulle enligt de sakkunnigas förslag avlöningskostnadema

för de kontorsvakter, som nu avlönas från sakanslag, överflyttas

till avlöningsanslaget.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens expeditionsvaktspersonal omfattade

den 1 december 1945 följande befattningshavare:

Befattning Lönegrad

Med avlöning utgående från

styrelsens avlöningsanslag:

1 förste expeditionsvakt............ A 7

3 expeditionsvakter................ A 5

1 expeditionsvakt.................. Eo 5

1 expeditionsvakt.................. Ex 5

1 kontorsvakt .................... Ex 1

1 kontorsvakt .................... —

Med avlöning utgående från

sakanslag:

1 kontorsvakt .................... —

1 kontorsvakt .................... —

2 kontorsvakter .................. —

12

De sakkunniga ha föreslagit följande personaluppsättning för hithörande

arbetsuppgifter.

Befattning Lönegrad

1 förste expeditionsvakt............................ A 7

3 expeditionsvakter................................ A 5

3 expeditionsvakter................................ Eo 5

3 expeditionsvakter................................ Ex 5

2 kontorsvakter (arvode)

12

Arvode, motsvarande

lön enligt nedan angiven

löneklass jämte

tilläggsförmåner, eller

till särskilt belopp

1

285:—/mån.

190:—/mån.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286. 83

För de båda kontorsvakterna har beräknats ett belopp av sammanlagt

6 000 kronor.

Yttranden.

Väg''- och vattenbyggnadsstyrelscn bär anfört följande.

I fråga örn de sakkunnigas förslag beträffande vaktpersonalens anställningsförhållanden

vill styrelsen för närvarande icke föreslå någon ändring.

Enligt styrelsens förmenande måste emellertid vaktpersonalens löneställning

i allmänhet anses vara för låg. Styrelsen förordar därför, att frågan örn en

förbättring av dess anställningsförhållanden snarast upptages till behandling

i ett större sammanhang. Vad beträffar frågan örn expeditions- och

kontorsvakternas antal kan denna behöva upptagas till förnyad prövning,

sedan styrelsens nya ämbetsbyggnad tagits i bruk. Då bör även beaktas vad

civilförvaltningens personalförbund anfört angående proportionen mellan

ordinarie och icke-ordinarie befattningar.

Allmänna lönenåmnden säger sig utgå från att de föreslagna tre extra expeditionsvakterna

efter lämplig prövotid skola beredas extra ordinarie anställning.

Det av de sakkunniga framlagda förslaget till personalorganisation för Departementsväg-

och vattenbyggnadsstyrelsen synes i huvudsak vara av beskaffenhet chetenatt

kunna läggas till grund för statsmakternas beslut. I vissa avseenden vill

jag dock förorda jämkningar i de sakkunnigas förslag. Skäl synas därjämte

föreligga att helt eller delvis tillmötesgå åtskilliga av de förslag, som framlagts

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i fråga om de av sakkunnigutredningen

icke berörda delarna av styrelsens organisation.

Med hänsyn till vad de sakkunniga anfört rörande generaldirektörens

löneställning anser jag motiverat, att en uppflyttning i lönegrad av

befattningen nu genomföres. Det torde i detta sammanhang böra erinras

om, att vid bestämmandet av generaldirektörens nuvarande löneställning

jämförelse gjordes med lönegradsplaceringen för chefen för postverket ävensom

att jag i propositionen nr 239 till innevarande års riksdag tillstyrkt

uppflyttning av dennes befattning från C 13 till C 15. Då starka skäl

synas tala för att även chefen för väg- och vattenbyggnadsverket hänföres

till denna högre lönegrad, biträder jag sakkunnigförslaget i denna del.

Genom inrättande i enlighet med de sakkunnigas förslag av en sousclief

sbefa 11 ning skulle det bliva möjligt för verkschefen att huvudsakligen

ägna sin uppmärksamhet åt de för styrelsens verksamhet grundläggande

utrednings- och planläggningsuppgifterna. Souschefen skulle härvid

fungera såsom ställföreträdare för generaldirektören och därjämte från denne

avlasta större delen av det löpande arbetet med ledningen av konstruktions-,

byggnads- och underhålls- samt förrådsbyråernas verksamhet jämte de därmed

sammanhängande uppgifter, vilka handläggas på kansli- och kameralbyråerna.

Ilan skulle på detta sätt komma att utgöra en sammanhållande

kraft mellan dessa byråer och sålunda kunna verka för ett intimt och smidigt

samarbete mellan styrelsens verkställande organ. En uppdelning av

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

de till den högsta verksledningen hörande uppgifterna enligt här antydda

riktlinjer förefaller mig med hänsyn till arten och omfattningen av styrelsens

verksamhet ändamålsenlig, och jag anser mig av denna anledning

böra tillstyrka förslaget om inrättande av en befattning såsom överdirektör

och souschef. Vad angår befattningens placering i lönegrad må erinras om,

att motsvarande befattningar vid statens vattenfallsverk och vid domänverket

äro hänförda till lönegraderna C 13 respektive C 11. För nu ifrågavarande

befattning vill jag, i likhet med de sakkunniga, förorda sistnämnda

lönegrad. Befattningen bör, såsom de sakkunniga föreslagit, tillsättas medelst

förordnande på viss tid.

De sakkunnigas förslag rörande löneställningen för cheferna för de

fem tekniska byråerna har icke givit mig anledning till erinran,

och jag tillstyrker således, att chefen för byggnads- och underhållsbyrån

med benämningen överingenjör placeras i lönegraden C 9 samt chefen för

konstruktionsbyrån, likaledes med benämningen överingenjör, i lönegraden

C 8 ävensom att cheferna för vägbyrån, hamnbyrån och byrån för vattenförsörjning

och avlopp med benämningen byråchefer hänföras till lönegraden

C 6. Jag förutsätter, att även dessa befattningar skola tillsättas medelst förordnande

på viss lid.

De skäl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört för en förbättring av

löneställningen för chefen för förrådsbyrån, vilken nu tillhör lönegraden

C 6, ha icke övertygat mig om att en uppfattning i lönegrad av

denne befattningshavare för närvarande är påkallad, och jag är därför icke

beredd att tillstyrka styrelsens framställning i detta hänseende.

Enligt de sakkunnigas organisationsförslag skulle avlöningskostnaderna

för större delen av den talrika personal hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

som nu avlönas av byggnadsanslag och andra för sakliga ändamål avsedda

medel, komma att överflyttas till styrelsens avlöningsanslag. Därjämte

skulle enligt de av de sakkunniga samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagda förslagen erforderliga medel inräknas i avlöningsanslaget för den

för framtiden behövliga personalförstärkning, som styrelsen erhållit enligt

särskilda av Kungl. Maj:t lämnade medgivanden och som för närvarande

finansieras genom överskridande av den i nämnda anslag ingående ickeordinarieposten.

Genomförandet av dessa åtgärder kommer att medföra en

mycket betydande ökning av avlöningsanslaget, något som dock icke torde

behöva väcka betänkligheter, eftersom det här ej gäller någon reell ökning

av statsutgifterna. Några principiella invändningar synas heller icke

kunna resas mot att ordinarie eller extra ordinarie anställning nu beredes

den arvodesavlönade personal, som kan anses fylla ett stadigvarande behov

av arbetskraft hos styrelsen.

Ehuru jag är medveten örn, att rekryteringen av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

tekniska personal i nuvarande läge är förenad med betydande

svårigheter, och jag heller icke vill förneka, att den av de sakkunniga gjorda

jämförelsen mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsens samt de affärsdrivande

verkens ingenjörspersonal i viss mån ger stöd åt de sakkunnigas

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

85

förslag om införande av 2 7 lönegraden såsom förste byråinge

n j ö r s g r a d hos styrelsen och om en procentuell ökning av antalet byråingenjörstjänster

i 24 lönegraden vid verket, anser jag likväl, att i avbidan

på resultatet av den pågående utredningen om en allmän lönereglering

för statstjänstemännen stor försiktighet bör iakttagas med uppflyttningar av

här ifrågavarande slag. Jag är av denna anledning icke för närvarande beredd

att tillstyrka förslaget om inrättande av förste byråingenjörsbefattningar

i 27 lönegraden hos styrelsen och anser mig heller icke böra förorda en

relativ ökning av antalet byråingenjörstjänster i 24 lönegraden annat än i

en mera begränsad omfattning. På grund härav kommer jag att i det följande

föreslå vissa jämkningar i de sakkunnigas förslag i denna del.

I avvaktan på resultatet av 1944 års personalutrednings arbete anser jag

mig förhindrad att tillstyrka de förslag, som framlagts om inrättande av kontoristbefattningar

i A 9 och av ytterligare kanslibiträdestjänster i A 7 vid

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Utöver de avvikelser från de sakkunnigas

och styrelsens personalberäkningar, som jag i det följande kommer att föreslå,

vill jag i anslutning till vad nu anförts förorda följande jämkningar i nämnda

beräkningar. De båda för byrån för vattenförsörjning och avlopp respektive

konstruktionsbyrån beräknade kontoristbefattningarna böra uppföras i Eo 9.

Överförande av en kontoristtjänst i Eo 9 på kameralbyrån till ordinarie stat

samt uppflyttning av en kanslibiträdestjänst i A 7 på kanslibyrån till A 9 bör

icke ske. I sistnämnda fall synes hinder icke böra möta att i stället till vederbörande

befattningshavare tills vidare utbetala vikariatsersättning såsom vid

förordnande å befattning i Eo 9. Slutligen bör för envar av vägbyrån, byrån

för vattenförsörjning och avlopp, konstruktionsbyrån, byggnads- och underhållsbyrån,

försvarsbyrån och förrådsbyrån en kanslibiträdestjänst i A 7

samt för kameralbyrån två sådana befattningar uppföras såsom extra ordinarie

i 7 lönegraden.

Vägbyrån torde i enlighet med de sakkunnigas förslag böra organiseras

på tre avdelningar och ett särskilt vägarkiv. I huvudsaklig överensstämmelse

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag anser jag mig

böra förorda, att de tre avdelningarna benämnas avdelningen för landsbygden,

avdelningen för städerna respektive vägtrafikavdelningen. I vad angår

beräkningen av byråns personaluppsättning synes de sakkunnigas förslag

med följande avvikelser böra följas. För de fyra i sakkunnigförslaget upptagna

förste byråingenjörstjänstema, av vilka tre redan nu finnas, bör på

grund av vad jag nyss anfört rörande löneställningen för hithörande slag av

befallningar en högre placering än i A 26 icke för närvarande ifrågakomma.

Jag föreslår vidare, atl den ena av de för avdelningen för landsbygden avsedda

byråingenjörsbefattningama i Eo 24 tills vidare upptages endast i Eo

21 samt att den för avdelningen beräknade förste byråsekreterartjänsten i

avbidan på ytterligare erfarenheter rörande de åligganden, som kunna komma

atl bliva förenade med befattningen, placeras i A 24. I enlighet med allmänna

lönenämndens förslag vill jag förorda, att de för närvarande vid vägnell

vattenbyggnadsverket tillämpade tjänstebenämningama ingenjörsassis
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

tent och vägingenjörsassistent för teknisk personal i 17 lönegraden utbytas

mot tjänstebenämningen ingenjör. Med hänsyn til] den avsevärda kvalitativa

och kvantitativa förstärkning av vägbyråns personalorganisation, som ett

genomförande av de sakkunnigas förslag även med de av mig förordade

jämkningarna skulle komma.att innebära, anser jag mig icke böra biträda

de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagda förslagen om ytterligare

utökning av vägbyråns personal i vidare mån än att jag icke vill motsätta

mig, att medel beräknas till anställande av två ritare i Eo 15 på avdelningen

för landsbygden.

1 avvaktan på de förslag, som kunna komma att framläggas av 1944 års

hamnutredning och 1944 års fiskehamnsutredning, torde hamnbyråns

personalorganisation böra uppbyggas med stor försiktighet. Av de fyra ytterligare

befattningar, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen räknat med utöver

de sakkunnigas förslag, anser jag mig därför icke böra tillstyrka inrättandet

av mer än en byråingenjörstjänst i Eo 24. I övrigt synes sakkunnigförslaget

böra läggas till grund för personalberäkningen, dock med den jämkningen att

de båda förste byråingenjörsbefattningarna upptagas i A 26 respektive Eo

26. Jag anser mig vidare i anslutning till vad jag vid behandlingen av byråindelningsfrågan

anfört rörande arten av utredningsbyråernas arbetsuppgifter

böra förorda, att möjlighet hålles öppen att inom den avsedda personalramen

tillföra liamnbyrån även annan än teknisk sakkunskap. Särskilt

på hamnbyggnadsväsendets område med de dominerande näringspolitiska

frågor, som där förekomma, synes det mig nämligen tveksamt, huruvida

det skall bliva möjligt för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att förvärva

ingenjörspersonal med tillräcklig kompetens att överblicka och rätt

bedöma även dessa icke tekniska spörsmål. Mycket beror givetvis här på

vilka kvalifikationer chefen för byrån kan komma att besitta. För att med

hänsyn till vad sålunda anförts lämna utrymme åt ett fritt personval vid

tillsättandet av byråns ledande befattningar vill jag förorda, att de för byrån

beräknade förste byråingenjörstjänstema i personalförteckningen tills vidare

upptagas med den alternativa tjänstebenämningen förste byråsekreterare.

I fråga om personaluppsättningen på byrån för vattenförsörjning

och avlopp biträder jag med följande avvikelser de sakkunnigas

förslag. I enlighet med vad jag tidigare anfört rörande förste byråingenjörernas

lönegradsplacering böra samtliga de tre för byrån beräknade befattningarna

av detta slag hänföras till 26 lönegraden. Försiktigheten synes bjuda,

att tills vidare endast en av befattningarna uppföres på ordinarie stat i

A 26, medan de båda övriga torde få hänföras till lönegraden Eo 26. Jag

föreslår därjämte, att i avvaktan på ytterligare erfarenhet rörande byråns

personalbehov två av de för byrån avsedda byråingenjörstjänsterna i Eo 24

utbytas mot två tillfälliga befattningar med arvode motsvarande lön enligt

23 löneklassen jämte tilläggsförmåner. I den mån den av mig sålunda tillstyrkta

personalorganisationen icke skulle visa sig tillräcklig, torde densamma

i enlighet med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört få förstärkas

med ytterligare tillfällig personal. Jag vill förorda, att för ändamålet inräk
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

87

nas ett belopp av 30 000 kronor i anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal.

Bärande skäl ha enligt min mening anförts av de sakkunniga för att konstruktionsbyrån

organiseras på sådant sätt, att byrån själv kan ombesörja

upprättandet av arbetsritningar till flertalet av de brobyggnadsarbeten,

som ankomma på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Den föreslagna uppdelningen

av konstruktionsbyrån på två avdelningar och ett ritkontor synes

kunna godtagas. Min granskning av de sakkunnigas personalberäkning beträffande

byrån har givit mig anledning att förorda följande ändringar i

förslaget. På av allmänna lönenämnden anförda skäl anser jag, att de båda

avdelningscheferna böra hänföi-as till lönegraden A 28 med benämningen

byrådirektörer. Däremot finner jag, till skillnad från lönenämnden, den för

forsknings- och undersökningsuppgifter avsedda befattningshavaren även

böra, på sätt de sakkunniga föreslagit, placeras i nyssnämnda lönegrad, likaledes

med benämningen byrådirektör. Med hänsyn till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anfört rörande bland annat arbetsfördelningen mellan hamnbyrån

och konstruktionsbyrån bör personaluppsättningen på sistnämnda byrå

minskas med 2 byråingenjörer i Eo 24 respektive Eo 21 (avdelning 1) och en

ritare i Eo 15 (ritkontoret). Å andra sidan torde den av mig tillstyrkta jämkningen

i arbetsfördelningen mellan konstruktionsbyrån samt byggnads- och

underhållsbyrån böra föranleda en ökning av personalen på konstruktionsbyrån

med en byråingenjör i Eo 24 och en ingenjör i Eo 17 (avdelning I).

Med anledning av de erinringar, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framställt

rörande de sakkunnigas beräkning av personalbehovet för upprättande

av arbetsritningar till broar, har jag vidare ansett mig böra tillstyrka en

personalökning för detta ändamål med en byråingenjör i Eo 24 och en ingenjör

i Eo 17 på avdelning II samt en ingenjör i Eo 17 på ritkontoret.

Med beaktande av dessa jämkningar i de sakkunnigas personalberäkning

och med tillämpning därjämte av de i det föregående förordade principerna

för lönegradsplaceringen av styrelsens förste byråingenjörs- och byråingenjörstjänster

vill jag föreslå, att följande befattningar av hithörande slag beräknas

för konstruktionsbyråns båda avdelningar, nämligen för avdelning

I: 2 förste byråingenjörer i A 26 och 11 byråingenjörer, därav 2 i A 24, 3 i

Eo 24, 1 i A 21 och 5 i Eo 21, samt för avdelning II: 2 förste byråingenjörer,

därav 1 i A 26 och 1 i Eo 26, ävensom 14 byråingenjörer, därav 2 i A 24, 3 i

Eo 24 och 9 i Eo 21. .Tåg biträder styrelsens förslag att föreståndaren för

ritkontoret placeras i A 21 såsom byråingenjör. Vad slutligen angår styrelsens

uttalande örn behovet av medel till avlöning av viss tillfällig personal för den

extraordinära brobyggnadsverksamheten anser jag, att erfarenhet först bör

avvaktas rörande möjligheterna att med den av mig nu förordade, väsentligt

utökade ordinarie och extra ordinarie personalen bemästra även dessa uppgifter,

innan organisationen ytterligare utbygges.

På sätt de sakkunniga förordat torde byggnads- och underhållsbyrån

böra organiseras på fyra tekniska avdelningar, vilka, i huvudsaklig

överensstämmelse med väg- oell vattenbyggnadsstyrelsens förslag,

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

böra erhålla benämningarna lörsta byggnadsavdelningen, andra byggnadsavdelningen,

vägunderhållsavdelningen och avdelningen för arbetsorganisation.

Till byrån synes därjämte böra anknytas ett särskilt statistiskt kontor.

I fråga om personaluppsättningen har jag funnit mig böra förorda följande

avvikelser från sakkunnigförslaget. För cheferna för de båda byggnadsavdelningarna

och vägunderhållsavdelningen bör i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag fastställas tjänstebenämningen överinspektör

1 stället för, såsom de sakkunniga förordat, förste byrådirektör. Beträffande

de tre för första byggnadsavdelningen avsedda förste byråingenjörstjänsterna

har jag icke funnit annat att erixrra än att de liksom övriga befattningar

hos styrelsen av detta slag böra hänföras till 26 lönegraden, därav 1 i A 26

och 2 i Eo 26. Jag anser vidare, att en av de i sakkunnigförslaget för avdelningen

beräknade byråingenjörstjänsterna i Eo 24 tills vidare bör upptagas

endast i Eo 21. Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uttalanden synes framgå,

att marklösenärendena äro av huvudsakligen juridisk-ekonomisk natur,

och jag anser mig därför böra biträda styrelsens förslag om att handläggningen

av dessa ärenden överflyttas från byggnads- och underhållsbyrån

till kanslibyrån. Vid sådant förhållande bör den av de sakkunniga för första

byggnadsavdelningen beräknade befattningen såsom ingenjörsassistent (ingenjör)

i A 17 i stället ingå i kanslibyråns personalorganisation. Styrelsens

förslag om inräknande av medel i avlöningsanslaget till ytterligare en ingenjör

i Eo 17 på första byggnadsavdelningen föranleder icke någon erinran

från min sida. Jag vill heller icke motsätta mig, att en av de för avdelningen

beräknade ritarbefattningarna upptages i Eo 15. Med hänsyn till den begränsning

av andra byggnadsavdelningens arbetsuppgifter, som blir en följd

av den tidigare omförmälda jämkningen i gränsdragningen mellan konstruktionsbyrån

samt byggnads- och underhållsbyrån, synes avdelningens personaluppsättning

kunna inskränkas till följande befattningshavare utöver avdelningschefen,

nämligen 1 förste byråingenjör i A 26, 1 byråingenjör i Eo 24,

2 byråingenjörer i Eo 21 och 1 ingenjör i Eo 17. Tillräckliga skäl för att —

såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatt — ändra tjänstebenämningen

å den för vägunderhållsavdelningen beräknade förste byråingenjörstjänsten

till väginspektör synas icke föreligga. Befattningen bör placeras i

A 26. Vad angår avdelningen för arbetsorganisation har jag med hänsyn till

de avsevärda rekryteringssvårigheter, som enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

uttalanden föreligga å denna avdelning, ansett mig böra tillstyrka

styrelsens förslag om anvisande av erforderliga medel å icke-ordinarieposten

för att möjliggöra en höjning av arvodena åt avdelningens assistenter till

belopp motsvarande lön högst enligt 18 löneklassen jämte tilläggsförmåner.

Däremot är jag icke beredd att för närvarande lämna min medverkan till det

av styrelsen ifrågasatta utbytet av en ingenjörstjänst i Eo 19 mot en byråingenjörsbefattning

i Eo 24 på nämnda avdelning. Förste byråingenjören

på avdelningen bör liksom nu är fallet vara placerad i Eo 26. Till denna

lönegrad torde också böra hänföras den förste byråingenjör, vilken enligt

de sakkunnigas förslag skall tjänstgöra såsom assistent åt överingenjören.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

89

Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för sin verksamhet torde lia behov av

en tillförlitlig och kontinuerlig driftstatistik, synes erforderlig personal böra

tillföras styrelsen för sådant ändamål. Med hänsyn till den art och omfattning,

hithörande arbete kan beräknas få, torde statislikkontoret böra erhålla

en från de sakkunnigas förslag något avvikande personalsammansättning.

Med utgående huvudsakligen från den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

gjorda beräkningen tillstyrker jag följande personaluppsättning för

kontoret, nämligen 1 förste aktuarie i Eo 24, 1 aktuarie i Eo 21, 1 kanslibiträde

i Eo 7, 1 kontorsbiträde i Eo 4 samt 2 skrivbiträden med arvode

motsvarande lön enligt löneklass 1 jämte tilläggsförmåner. Av de av de sakkunniga

för här ifrågavarande ändamål beräknade befattningarna skulle vid

sådant förhållande 1 kontorsskrivare-, 1 kontorist- och 1 kanslibiträdestjänst

i respektive Eo 15, Eo 9 och A 7 utgå ur förslaget.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har, framför allt i egenskap av ansvarig

myndighet för landets vägkommunikationer, en jämförelsevis omfattande

och betydelsefull funktion på såväl det militära som det civila försvarets

område. Vid handläggningen av hithörande uppgifter har styrelsen lill sin

hjälp den till styrelsen knutna militäravdelningen, vilken fungerar

dels såsom ett militärt expertorgan inom styrelsen, dels såsom förbindelseorgan

vid samarbetet mellan styrelsen och vederbörande militära myndigheter.

De sakkunniga ha på grundval av vissa av försvarsstaben angivna

riktlinjer föreslagit, att avdelningens organisation skulle ändras på sådant

sätt, att de på avdelningen ankommande civilförsvarsuppgifterna i huvudsak

skulle kunna överflyttas till civil personal. Häremot har jag principiellt

intet att erinra. Ej heller vill jag motsätta mig, att avdelningen i enlighet med

de sakkunnigas förslag inordnas i styrelsens organisation såsom en byrå

med benämningen för svar sbyrån. Vad angår de sakkunnigas personalberäkning

anser jag i likhet med allmänna lönenämnden, att föreståndaren för

den föreslagna civilförsvarsavdelningen tills vidare lämpligen bör hänföras

till 21 lönegraden. Jag förordar, att för ändamålet inrättas en byråsekreterartjänst

i A 21. De arbetsuppgifter, som avsetts för den i sakkunnigförslaget

upptagna ritbiträdestjänsten, böra enligt min mening kunna fördelas

mellan kontorsskrivaren och byråns biträdespersonal, och jag anser mig därför

icke böra tillstyrka att medel anvisas till ifrågavarande befattning. I övrigt

har de sakkunnigas personalberäkning för byrån icke givit mig anledning

till erinran. De av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framförda förslagen

örn ytterligare utökning av den militära personalen och örn ändring i

vissa fall av löneställningen för densamma äro frågor, som icke torde böra

upptagas till övervägande i förevarande sammanhang. 1 den mån skäl kunna

anses föreligga för att tillmötesgå styrelsens önskemål i dessa hänseenden

torde det böra ankomma på försvarsstaben att i samband med sin statberäkning

för budgetåret 1947/48 framlägga förslag i ämnet.

Förråd sbyrån inrättades i samband med vägväsendets förstatligande.

Med hänsyn till svårigheterna att från början överblicka arlen och omfattningen

av byråns arbetsuppgifter, vilka i stort sett voro helt nya för väg
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Mcij:ts proposition nr 286.

och vattenbyggnadsstyrelsen, utformades byråns personalorganisation med

jämförelsevis stor försiktighet och fick härigenom en i viss mån provisorisk

prägel. Sedan ökad erfarenhet numera vunnits rörande arbetsuppgifterna

och hållpunkter erhållits för jämförelser med liknande verksamhet vid andra

ämbetsverk, synes anledning föreligga att giva en mera definitiv form åt

byråns organisation. Enligt min mening torde härvid de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagda förslagen rörande förrådsbyrån i vissa delar

kunna läggas till grund för en dylik reglering. Mot den föreslagna förbättringen

av löneställningen för byråns fyra avdelningsföreståndare vill jag sålunda

icke framställa erinran annat än beträffande uppflyttningen av den

till förvaltningsavdelningen hörande förste byråingenjörsbefattningen, vilken

tills vidare torde böra bibehållas i lönegraden A 26. Den föreslagna löneregleringen

för två på maskinavdelningen placerade byråingenjörer i Eo 21

synes böra begränsas till att den ena av befattningarna överföres till ordinarie

stat i A 21. Tillräckliga skäl synas mig icke föreligga att nu genomföra

de ifrågasatta uppflyttningarna av en bokhållare i Eo 17 på maskinavdelningen

till kontrollör i A 20 samt en förrådskonlrollör i Eo 20 på

förvaltningsavdelningen till A 22. Ej heller har jag funnit anledning tillstyrka

förslaget örn uppfattning av två förrådsmästare i Eo 12 till förste

förrådsmästare i Eo 13. Däremot vill jag förorda, att samtliga dessa fyra

befattningar överföras till ordinarie stat. Styrelsens förslag om uppfattning

av en förste amanuens på upphandlingsavdelningen till byråsekreterare

synes godtagbart. I likhet med allmänna lönenämnden anser jag dock, att

befattningen tills vidare bör uppföras på extra ordinarie stat. Den föreslagna

uppflyttningen av en arvodesbefattning i 16 löneklassen till byråsekreterare

i Eo 21 har jag icke funnit tillräckligt motiverad; en överflyttning av befattningen

till extra ordinarie stat med placering såsom förste amanuens i Eo 18

förefaller här vara tillfyllest. Vad slutligen angår den ifrågasatta byråingenjörstjänsten

i Eo 21 för ärenden rörande underhåll av färjor synes mig ytterligare

erfarenhet rörande behovet av särskild arbetskraft för hithörande uppgifter

böra avvaktas, innan en dylik befattning inrättas. I övrigt har vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens förslag beträffande förrådsbyråns personalorganisation

icke givit mig anledning till annan erinran än att jag, i likhet med

allmänna lönenämnden, anser benämningen bilingenjör böra ändras till

ingenjör.

Kanslibyråns chef, vilken inom verksstyrelsen bland annat företräder

den juridiska sakkunskapen, har i denna egenskap att deltaga i handläggningen

av en stor del av de på styrelsens övriga byråer förekommande

ärendena. Allteftersom styrelsens arbetsuppgifter växa, torde denna sida av

hans verksamhet i allt större omfattning komma att taga hans tid i anspråk

och därvid måhända, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit,

medföra behov av att till de båda avdelningscheferna på byrån i ökad utsträckning

överflytta handläggningen av de till byrån direkt hänförliga ärendena.

Innan närmare erfarenhet härutinnan vunnits, anser jag emellertid icke

påkallat att på de av styrelsen anförda skälen företaga någon omprövning av

löneställningen för ifrågavarande båda befattningshavare. Däremot har jag

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj.ts proposition nr 286.

91

icke funnit anledning framställa erinran mot den föreslagna uppflyttningen

till lönegraden A 26 av den för arbetarärenden avsedda förste byråsekretertartjänsten

i A 24. Med hänsyn till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört

rörande omfattningen av ombudsmannaexpeditionens arbetsuppgifter synes

en förstärkning av expeditionens arbetskrafter vara erforderlig, och jag tillstyrker

därför styrelsens förslag örn inrättande av två nya juristbefattningar.

Av dessa bör emellertid i enlighet med allmänna lönenämndens uttalande endast

den ena uppföras i den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna

lönegraden A 24, medan för den andra en placering i lönegraden A 21 såsom

byråsekreterare tills vidare torde vara tillräcklig. Det bör nämnas, att ifrågavarande

personalökning delvis uppväges därav, att samtidigt en arvodesavlönad

byråsekreterartjänst på ombudsmannaexpeditionen kan indragas. Den

för marklösenärenden avsedda ingenjörsbefattningen i 17 lönegraden, vilken

enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens av mig biträdda förslag skulle placeras

på kanslibyrån i stället för, såsom de sakkunniga avsett, på bvggnadsoch

underhållsbyrån, bör tills vidare uppföras endast på extra ordinarie stat.

Behovet av den föreslagna pressombudsmannatjänsten synes mig icke tillräckligt

klarlagt, och jag anser mig därför ej böra tillstyrka styrelsens härutinnan

gjorda framställning. I övrigt föranleda styrelsens förslag beträffande kanslibyrån

icke någon erinran från min sida.

Med hänsyn till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört rörande personalbehovet

på kameralbyrån förordar jag, att utöver den personalförstärkning,

som de sakkunniga föreslagit för byrån, medel inräknas i avlöningsanslaget

till avlönande av en kontorsskrivare i Eo 15. Däremot anser

jag tillräckliga skäl icke föreligga att tillmötesgå styrelsens förslag örn inrättande

av en förste byråsekreterarbefattning i A 24 och ytterligare en kontorsbiträdestjänst

i A 4 på kamrerarkontoret samt ytterligare en befattning

som revisionsassistent i Eo 18 på revisionskontoret. Vad angår den föreslagna

uppflyttningen av förste revisorn till revisionskommissarie i A 26 vill jag

erinra om att denna befattning redan i samband med vägväsendets förstatligande

av dåvarande departementschefen föreslogs placerad i A 26. vilket

dock icke vann riksdagens bifall. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förnyade

förslag i ämnet ävensom styrelsens förslag om uppflyttning av kamreraren

från A 24 till A 26 biträdas av riksräkenskapsverket och ha icke föranlett

erinran från allmänna lönenämndens sida. Med hänsyn härtill och då ifrågavarande

båda befattningar enligt min mening måste anses tillhöra de mera

krävande i sitt slag, har jag funnit mig böra tillstyrka en uppflyttning av

desamma i enlighet med väg- och vattenbyggna .Isstyrelsens förslag. Styrelsens

framställning örn överförande av viss extra personal på kameralbyrån till

extra ordinarie stat samt örn inräknande av lin del i avlöningsanslaget till beredande

av fortsatt anställning åt eit arvodesavlönat kameralbiträde har icke

givit mig anledning lill erinran. Däremot synes mig styrelsen icke lia förebragt

tillräcklig motivering för sina förslag örn utbyte av en av de sakkunniga föreslagen

förste amanuenstjänst på kamrerarkontoret mot en revisorsbefattning

i Eo 21 samt örn uppflyttning av styrelsens kassör till A 14. Vad slutligen

beträffar det av överrevisorerna för väg- oell valtenbyggnadsväsendet väckta

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kunell. Maj.ts proposition nr 286.

förslaget om anställande av en teknisk befattningshavare på revisionskontor

anser jag med hänsyn till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört i

ämnet, att med denna fråga tills vidare bör anstå i avvaktan på närmare erfarenhet

rörande möjligheterna att inom ramen för den av mig tillstyrkta personalorganisationen

tillgodose även det av överrevisorerna framförda önskemålet

om fortlöpande teknisk granskning av de lokala organens verksamhet.

De sakkunnigas förslag rörande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens expeditionsvaktspersonal

har icke givit mig anledning till erinran.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens lokala organisation.

De sakkunniga.

Vad angår väg- och vattenbyggnadsstyrelsens lokala organisation ha de

sakkunniga bland annat föreslagit, att de till styrelsens hamnbyrå hörande

hamnarbetsavdelningarna, vilka utgöra särskilda lokala organ

för utförande genom styrelsens försorg av hamn- och farledsarbeten, vattenförsörjnings-

och avloppsanläggningar m. m. och vilkas personal avlönas

av byggnadsmedel, skulle upphöra och deras arbetsuppgifter överflyttas till

vägförvaltningama. I anslutning härtill och med hänsyn till den väntade

ökningen av byggnadsverksamheten i fråga örn vägar, broar, flygfält m. m.

ha de sakkunniga framlagt förslag till upprustning av vägförvaltningarnas

byggnadsorganisation, vilken anses nu böra

utformas för fredsmässiga förhållanden och med beaktande av de ökade

kraven på verkets arbetsmarknadsberedskap. Enligt detta förslag skulle vid

vägförvaltningama inrättas, bland annat, 13 arbetschefsbefattningar i lönegraden

C 5 och 13 nya vägingenjörstjänster, därav 5 i lönegraden A 26 och

8 i lönegraden Eo 26.

Vidare förorda de sakkunniga, att de under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

lydande distriktsingen jörerna för vattenförsörjning

och avlopp och deras biträden inordnas i vägförvaltningarnas

organisation och i samband därmed erhålla en fastare anställningsform.

De sakkunniga ha även ingått på prövning av frågan om anställningsförhållandena

för platsbefälet och konlrollantpersonalen

vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

byggnadsarbeten. Medan den personal, som handhade den

omedelbara ledningen av vägunderhållsarbetet, nämligen vägmästarna,

vore uppförd på ordinarie eller extra ordinarie stat, utgjordes, yttra de

sakkunniga, personalen vid byggnadsarbetena uteslutande av arvodesavlönade

befattningshavare. Vid styrelsens hamnarbeten funnes flera verkmästare,

som varit anställda i styrelsens tjänst i mer än 25 år utan att ännu

ha kommit i åtnjutande av pensionsrätt. De sakkunniga anse, att pensionsberättigande

anställning borde kunna ifrågakomma även för hithörande personal,

och föreslå, att för ändamålet inrättas 125 extra ordinarie verkmästarbefattningar,

fördelade på lönegraderna Eo 13, Eo 15 och Eo 17. Denna

personal skulle tagas i anspråk för såväl arbetsledning som kontrollantuppdrag

och disponeras för olika förekommande slag av byggnadsarbeten allt

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

93

efter befattningshavarnas kompetens. Avlöningskostnaderna skulle redovisas

över vägförvaltningarnas avlöningsanslag men genom omföringsförfarande

slutligt belasta vederbörande byggnadsanslag. På liknande sätt skulle

extra ordinarie anställning beredas åt nio vid hamnarbetena anställda muddermästare.

De sakkunniga ha vidare föreslagit vissa ändringar i fråga örn personalorganisationen

för det kamerala arbetet och b iträdesgöromålen

vid väg förvaltningarna, innebärande

bland annat uppflyttning i lönegrad av vägkamrerama, förrådskontoristerna

och vissa av vägkassörerna, överföring till ordinarie stat av vissa extra ordinarie

tjänster samt inrättande av ett antal nya befattningar.

I fråga om den till förvaltnings- och driftsorganisationen

vid statens fiskehamnar och farleder hörande personalen,

vilken med undantag av personalen vid Södertälje kanalverk avlönas

med anlitande av det under sjätte huvudtiteln anvisade anslaget till Underhåll

och drift av statens fiskehamnar och farleder, föreslå de sakkunniga

dels att avlöningskostnaderna för personalen vid Falsterbokanalen överflyttas

till vägförvaltningarnas avlöningsanslag och att personalen i fråga, med

undantag av kanalinspektoren, uppföres på extra ordinarie stat, dels ock att

brovaktema vid Sotenkanalen, Väddö kanal och Strömma kanal i fortsättningen

i likhet med de till vägväsendet hörande brovakterna skola avlönas

med anlitande av anslaget till Barmarksunderhållet.

Med hänsyn till det ökade arbete och ansvar, som komme att åvila vägdirektörerna

dels på grund av de skärpta kraven på den statliga arbetsmarknadsberedskapen

och dels till följd av den överflyttning av nya arbetsuppgifter

till vägförvaltningarna, som vid genomförande av de sakkunnigas

organisationsförslag skulle äga rum, ha de sakkunniga slutligen funnit

skäl föreslå en uppflyttning i lönegrad av vissa av vägdirektörsbefattningarna.

Följande sammanställning utvisar den nuvarande och den av de sakkunniga

föreslagna lokala personalorganisationen, i båda fallen dock endast i de

delar, som beröras av de sakkunnigas ändringsförslag.

Nuvarande organisation:

Vägförvaltningarna

Lönegrad

22 vägdirektörer............ C 6

2 vägdirektörer............ C 5

24

Förstärkning av den tekniska personalen

för vägbyggnadsverksamheten i egen

regi m. m.:

Arv. lönekl.

22 avdelningsingenjörer .... 22—24

4 ingenjörer............. 20—21

21 tekniska biträden....... 11—16

47

Föreslagen organisation:

Vägförvaltningarna

Lönegrad

16 vägdirektörer............ C 7

8 vägdirektörer........... C 6

24

Teknisk personal för byggnadsverksamheten

in. m.

13 arbetschefer............. C 5

5 vägingenjörer........... A 26

8 vägingenjörer........... Eo 26

3 ingenjörer.............. A 24

3 ingenjörer.............. Eo 24

10 ingenjörer.............. Eo 21

20 ingenjörsassistenter...... Eo 17

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Nuvarande organisation:

Kameral personal och biträdespersonal

för den ordinarie verksamheten:

Lönegrad

24 vägkamrerare........... A 21

16 bokhållare.............. Eo 17

22 vägkassörer............. Eo 11

2 kontorister.............. A 9

24 förrådskontorister........ Eo 9

13 kontorister.............. Eo 9

7 kontorister.............. Ex 9

22 kanslibiträden........... A 7

3 kanslibiträden........... Eo 7

1 kanslibiträde............ Ex 7

26 kontorsbiträden......... Eo 4

3 kontorsbiträden......... Ex 4

23 skrivbiträden........... Eo 2

51 skrivbiträden............ Ex 2

237

Personalförstärkning för förrådsrörelsen:

1 kontorist............... Ex 9

1 kanslibiträde............ Ex 7

2 kontorsbiträden......... Ex 4

5 skrivbiträden............ Ex 2

9

Förstärkning av den kamerala personalen

och biträdespersonalen för vägbyggnadsverksamheten

i egen regi m. m.:

Arv. lönekl.

4 kontorsskrivare......... 12—17

5 kontorskrivare .......... Ex 15

2 kansliskrivare........... Ex 11

10 kontorister.............. Ex 9

9 kontorsbiträden......... Ex 4

24 skrivbiträden........... Ex 2

Arvode

1 telefonist............. 2 400:—-

55

Hamnarbetsa vdelningarna

Lönegrad

f. fast anst.

tjänsteman

Ingenjörs- och ritpersonal:

57a arbetschefer........... 28

5 avdelningsingenjörer ... 25

1 ingenjör (fast. anst.)... 21

10 ingenjörer (tillfäll.

anst.).............. 21

3 ingenjörer (fast anst.).. 18

4 ingenjörer (tillfäll.

anst.).............. 18

Föreslagen organisation:

Lönegrad

10 ritare.................. Eo 12

7 ingenjörer............. Arvode

6 ritbiträden............ Arvode

85

Personal för statsbidragsverksamheten

betr. vattenförsörjnings- och avloppsan
-

läggningar:

12 distriktsingenjörer....... Eo 26

3 ingenjörer.............. Eo 24

3 ingenjörer.............. Eo 21

6 kontorsbiträden......... Eo 4

Arv. lönekl.

3 tekniska biträden....... 16

27

Personal för kamerala uppgifter och biträdesgöromål:
Lönegrad
-

10 vägkamrerare........... A 24

14 vägkamrerare........... A 22

2 förste bokhållare.........A 18

24 bokhållare.............. A 17

16 kontorsskrivare.......... Eo 15

7 kontorsskrivare.......... Ex 15

10 vägkassörer............. A 14

24 förrådsmästare.......... Eo 12

12 vägkassörer.............A 11

2 kontorister.............. A 9

35 kontorister.............. Eo 9

13 kontorister.............. Ex 9

22 kanslibiträden........... A 7

3 kanslibiträden........... Eo 7

51 kontorsbiträden......... Eo 4

69 skrivbiträden........... Eo 2

71 skrivbiträden........... Ex 2

2 kontorsvakter......... Arvode

387

Personal vid Falsterbokanalen:

Lönegrad

1 kanalinspektör.......... Ex 18

1 maskinist och förste re
paratör

............... Eo 10

2 maskinister............. Eo 8

1 vakt och biträdande ma
skinist

............... Eo 7

2 vakter.................. Eo 5

7

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

95

Nuvarande organisation:

Lönegrad

f. fast anst.

tjänsteman

4 ingenjörsassistenter

(tillfäll, anst.)....... —

3 kopister (tillfäll, anst.) 11

3 ritbiträden (tillfäll.

anst.).............. —

"3#/.

Kameral personal och biträdespersonal:

5y2 byggnadshandlare .... 19

4 kontorsskrivare (fast.

anst.).............. 15

4 kontorsskrivare (tillfäll.

anst.).............. 15

4 kontorister (fast. anst.) 8

9 kontorister (tillfäll, anst.) 4

9 kontorsbiträden (tillfäll.

anst.).............. 8

2 kontorsbiträden (fast

anst.).............. 4

11 skrivbiträden (tillfäll.

anst.).............. —•

“487*

IHstriktsorg.au

ning och avlopp

Arv. lönekl.

12 distriktsingenjörer...... 23—25

6 assistenter............. 21

3 tekniska biträden....... 16

6 skrivbiträden........... 1

27 1 2

Personal vid Falsterbokanalen

Lönegrad

1 kanalinspektör.......... Ex 18

1 maskinist och förste re
paratör

............... Ex 10

2 maskinister............. Ex 8

1 vakt och biträdande ma
skinist

............... Ex 7

2 vakter.................. Ex 5

7

Platsbefäl, muddermästare och platskontrollanter
134

befattningshavare1....... —

Tillhopa 627 befattningshavare.

1 Här är medräknat endast det antal tjänster,

för vilket motsvarande p ensionsberättigande

befattningar föreslagits.

Föreslagen organisation:

Personal för arbetsledning eller kontroll

vid arbetsplatserna:

Lönegrad

25 verkmästare ........... Eol7

40 verkmästare............ Eo 15

60 verkmästare............ Eo 13

9 muddermästare.......... Eo 13

134

Tillhopa 664 befattningshavare.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Yttranden.

Inordnande av hamnarbetsavdelningarna och distriktsorganisationen för

vattenförsörjning och avlopp i vägförvaltningarna.

De sakkunnigas förslag angående överflyttande till vägförvaltningarna av

den verksamhet, som nu ankommer på hamnarbetsavdelningarna och distriktsorganisationen

för vattenförsörjning och avlopp, har i de inkomna yttrandena

blivit föremål för mycket skiljaktiga uttalanden.

Beträffande det föreslagna inordnandet av hamnarbetsavdelningarna i vägförvaltningarna

uttalar statskontoret, att en sådan åtgärd knappast syntes

medföra den åsyftade rationaliseringen utan tvärtom skulle leda till en alltför

stor splittring av ett i hög grad specialbetonat arbetsområde samt till

ökade i stället för minskade krav i fråga om personaluppsättning och löner.

Enligt statskontorets mening borde man på detta område begränsa sig till

att inordna hamnarbetsavdelningamas kassarörelse i lokalt lämpligt belägna

vägförvaltningar.

Med hänsyn till den väntade ökningen av vägförvaltningarnas arbetsuppgifter

på vägväsendets område anser statens organisationsnämnd det vanskligt

att, innan ytterligare erfarenheter vunnits örn förvaltningarnas lämpliga

organisation, tillföra dem nya arbetsuppgifter genom att med dem samordna

hamnarbetsavdelningarna. Dessa avdelningars uppgifter torde dessutom,

yttrar organisationsnämnden, till huvudsaklig del vara av så speciell karaktär,

att de fordrade särskild sakkunskap.

Statens arbetsmarknadskommission har funnit de föreslagna samordningsåtgärderna

lämpliga ur arbetsmarknadssynpunkt. En liknande uppfattning

uttalas av landsorganisationen i Sverige.

Länsstyrelsen i Stockholms län yttrar:

Vad angår de förslag, som avse att pålägga vägförvaltningarna arbetsuppgifter

å nya, utanför vägväsendet fallande verksamhetsområden, vill länsstyrelsen

icke resa någon erinran mot desamma under förutsättning, att vägförvaltningarna

erhålla en organisation, som sätter dem i stånd att utan förfång

för övriga arbetsuppgifter mottaga ett dylikt tillskott till arbetsbördan.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anser, att ett inordnande av distriktsorganisationen

för vattenförsörjning och avlopp i vägförvaltningarna skulle

innebära en naturlig förankring av distriktsorganisationen vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

lokala huvudorgan och vara ägnad att effektivisera

organisationens verksamhet.

Länsstyrelsen i Kalmar län uttalar, att ett inordnande av såväl hamnarbetena

som arbetena med vattenförsörjning och avlopp under vägförvaltningarna

enligt länsstyrelsens mening vore synnerligen lämpligt.

Länsstyrelsen i Blekinge län har funnit en samordning av de tre lokala

organisationerna önskvärd och ändamålsenlig.

Länsstyrelsen i Hallands län ifrågasätter, huruvida icke vattenförsörjningsoch

avloppsfrågorna med hänsyn till dessa frågors nära beröring med stadsplan-

och hälsovårdsväsendet borde handläggas centralt av byggnadsstyrel
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

97

sen i samråd med medicinalstyrelsen och ute i länen av länsstyrelserna med

biträde av förste provinsialläkaren, länsarkitekten och distriktsingenjören

för vattenförsörjning och avlopp, vilken senare organisatoriskt skulle kunna

anknytas till länsarkitektkontoren eller länsstyrelserna. Med hänsyn bl. a. till

de olägenheter, som vore förbundna med att överflytta en redan igångsatt

verksamhet från en myndighet till en annan, har emellertid länsstyrelsen

avstått från att nu föreslå ändring i den centrala handläggningen av ifrågavarande

ärenden. Vad angår distriktsorganisationen för vattenförsörjning

och avlopp föreslår länsstyrelsen däremot, att denna organisations samordning

med vägförvaltningarna inskränkes till att organisationens befattningshavare

inordnas i väg!''orva 1 tniagens personalorganisation samt att distriktsingenjörerna

och deras biträden i övrigt ställas till länsstyrelsernas direkta

förfogande. Genom en dylik anordning skulle, framhåller länsstyrelsen, det

bliva möjligt för länsstyrelserna såsom högsta länsmyndighet för hälsovård

och planläggningsverksamhet att utan omgång dirigera distriktsingenjörernas

verksamhet på ett sådant sätt, att den intimt sammankopplades med hälsovårds-

och planläggningsmyndigheternas verksamhet.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har anfört följande.

Länsstyrelsen kan för sin del icke finna, att de sakkunniga förebragt tillräckligt

starka skäl för sitt förslag i avseende å liamnarbetsavdelningarnas

och distriktsorganisationernas för vattenförsörjning och avlopp inordnande

under vägförvaltningarna. Fastmer synes det länsstyrelsen påtagligt att ett

sådant inordnande icke är önskvärt, frånsett möjligen beträffande kamerala

frågor, där någon personalbesparing torde kunna åstadkommas, örn den rent

ekonomiska administrationen göres gemensam. I övrigt är det icke någon

»enhetlig ledning», utan ett samarbete, som bör eftersträvas. Såväl hamnarbetena

som utredningarna rörande vattenförsörjning och avlopp torde vara

av så speciell natur, att någon enhetlig behandling av dessa ärenden och vägfrågoma

svårligen kan åstadkommas. Att lägga dem under vägdirektörens

ledning skulle därför medföra, att denne måste splittra sina krafter på olikartade

uppgifter, delvis helt artskilda från hans hittillsvarande verksamhet.

Med den arbetsbörda, som redan nu åvilar en vägdirektör och som till det

yttersta tager dennes tid och arbetskraft i anspråk, måste en dylik åtgärd

framstå såsom synnerligen betänklig.

Ett samarbete, där de olika tekniska organen dock gent emot varandra

bibehålla sin självständighet, blir redan härigenom enligt länsstyrelsens mening

det riktiga. Men detta framstår än tydligare därigenom, att såväl hamnarbetena

som vattenförsörjnings- och avloppsfrågorna äga ett sådant samband

med ett läns närings- och levnadsförhållanden, att de därmed förenade

problemen icke få bedömas uteslutande från tekniska synpunkter. För detta

länet måste sålunda hamnbyggandet väsentligen betraktas såsom ett fiskets

intresse, och vattenförsörjnings- och avloppsfrågorna beröra i långt högre

grad samhällsbildningen och den allmänna hygienen än vägväsendet. Distriktsorganisationen

för vattenförsörjning och avlopp måste därför särskilt

nära samarbeta även med länsarkitekten och förste provinsialläkaren, och

dess anknytning till länsstyrelsen bör sorn följd härav vara omedelbar och

icke förmedlas genom vägförvaltningen. llär tillkommer ytterligare ett förhållande,

som de sakkunniga synbarligen förbisett, nämligen all själva arbetenas

utförande sorn regel icke är en statlig uppgift utan en kommunal

sådan, även örn nödvändigheten alt anlita beredskapsarbeten ofta medfört

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sunil. Nr 2SG. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

att utförandet kommit att verkställas genom statliga organ. Även för hamnarbetsavdelningarna

är samhörigheten med länsstyrelserna påtaglig, örn också

icke samma behov av intim anslutning till dessa föreligger som i fråga

om distriktsorganisationen för vattenförsörjning och avlopp.

Skall någon sammankoppling med vägförvaltningarna ske, såsom länsstyrelsen

icke vill motsätta sig beträffande en till vägkamreraren koncentrerad

ekonomisk förvaltning i den mån en sådan är möjlig utan enhetlig ledning i

tekniskt-administrativt hänseende, förutsätter länsstyrelsen såsom ofrånkomligt

utfärdande av utförliga instruktioner, som klart ange arbetsfördelningen

mellan de olika lokala tekniska organen och som, med befriande av vägdirektören

från ansvaret för hamnarbetsavdelningarnas och distriktsorganisationens

för vattenförsörjning och avlopp arbeten, fastslå dessa organs ställning

till såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som vederbörande länsstyrelser

och till dessa anknutna organ av annan beskaffenhet.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län yttrar:

Det samband, som de sakkunniga konstaterat mellan anläggningar för

vatten och avlopp å ena sidan och vägväsendet å den andra, är i verkligheten

icke särskilt starkt. Lika goda skäl kunde anföras till stöd för en samordning

mellan distriktsingenjörerna och länsarkitektkontoren, eftersom samhällsplaneringen

regleras och kontrolleras genom dessa organ. Ävenså är det

uppenbart, att frågor rörande vatten och avlopp på landsbygden beröra

egnahemsnämnden och de organ, som komma att handhava de planerade

rationaliseringsåtgärderna på jordbrukets område. Då emellertid den lokala

distriktsorganisationen för vattenförsörjning och avlopp icke lämpligen kan

fungera utan stöd av något slags kansli och då verksamheten i fråga centralt

skall lyda under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, får måhända samordningen

med vägförvaltningen accepteras.

Länsstyrelsen i Jämttlands län ifrågasätter, huruvida det icke efter inordnande

i vägförvaltningarna av distriktsingenjörsorganisationen borde uppdragas

åt vägdirektören att, liksom beträffande vägärenden, vara föredragande

i länsstyrelsen i frågor rörande vattenförsörjning och avlopp.

Svenska teknologföreningen och svenska vägförcningen anse, såsom redan

i det föregående berörts, att hamnbyggnadsverksamheten icke bör sammankopplas

med vägorganisationen. Vägföreningen framhåller i detta sammanhang,

att örn väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyggnadsorganisation

frigjordes från arbetet med vatten- och avloppsanläggningar och oljelagringsanläggningar

samt hamnbyggnadsverksamheten i egen regi begränsades

till mindre arbeten, kunde den lokala hamnbyggnadsorganisationen utbytas

mot inspekterande och kontrollerande personal hos styrelsen. En liknande

uppfattning uttalas av teknologföreningen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förklarar, att styrelsen anslöte sig till

tanken att anknyta distriktsorganisationen för hamnarbetena

till vägförvaltningarna. Såsom skäl för sin uppfattning anför

styrelsen, att en dylik samordning skulle medgiva bland annat en rationalisering

beträffande den kamerala verksamheten samt förrådshållningen. Vad

angår den organisatoriska lösningen av denna samordningsfråga hyser styrelsen

emellertid en i viss mån annan mening än de sakkunniga. Sin principiella

inställning till frågan har styrelsen utvecklat sålunda.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

99

Utformandet av en sådan anknytning anser styrelsen böra ske på sådant

sätt, att ett antal å hamnarbeten specialiserade befattningshavare allt fortfarande

kunna knytas till styrelsens lokala förvaltningar. Styrelsen anser

detta erforderligt ej endast med hänsyn till hamnbyggnadsverksamheten utan

även för att hava tillgång till dessa befattningshavares erfarenhet vid bl. a.

undersökningar avseende hamnar och utförandet för vägväsendets del av

byggande i vatten. Styrelsen anser vidare, att det vid en sådan anknytning

åtminstone till en början är av vikt, att så många av vägförvaltningarna

som möjligt befrias från den ökning i arbetet, som hamnväsendets inordnande

i vägförvaltningarna skulle föra med sig, så att flertalet av vägförvaltningarna

mera helt kunna ägna sig åt övriga arbetsuppgifter. Ur denna

synpunkt böra även vägdirektörerna i de förvaltningar, till vilka hamnfrågor

förläggas, för närvarande i möjligaste mån frikopplas från handläggandet av

sådana frågor.

Med dessa utgångspunkter anser styrelsen anknytningen böra göras på

det sättet, att ett mindre antal av vägförvaltningarna förses med en kvalificerad,

på hamnfrågor specialiserad befattningshavare och att i princip endast

till dessa förvaltningar förläggas hamnärenden. En sådan befattningshavare,

vilkens arbete huvudsakligen skulle komma att ligga inom den byggande

verksamheten, synes, yttrar styrelsen, genom instruktionsbestämmelser

böra erhålla jämförelsevis fria händer att för förvaltningen självständigt

handlägga hithörande ärenden. Befattningshavaren i fråga bör enligt styrelsens

mening erhålla arbetschefs .ställning med placering enligt de sakkunnigas

förslag i lönegraden C 5. Styrelsen har tänkt sig, att hamnärendenas

handläggning närmast skulle hänföras till fyra vägförvaltningar. Den sålunda

förordade ordningen torde emellertid icke, förklarar styrelsen, utesluta,

att hamnarbeten av mindre omfång, i den mån så för varje särskilt

fall kan befinnas lämpligt, anförtros åt den vägförvaltning, inom vars område

hamnarbetet är beläget, även örn sistnämnda förvaltning ej är utrustad

med annan särskild personal för hamnarbeten än den som ingår i den direkta

arbetsledningen.

Vad beträffar förslaget om inordnande av distriktsorganisationen

för vattenförsörjning och avlopp under vägförvaltningama

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förklarat sig icke vilja i

Princip motsätta sig detta. Distriktsingenjörerna borde emellertid enligt styrelsens

mening, åtminstone tills vidare, självständigt handlägga en betydande

del av på organisationen ankommande ärenden. Sålunda anser styrelsen, att

på distriktsingenjör borde ankomma ärenden angående vattenförsörjning och

avlopp med undantag för arbetsuppgifter i samband med utförande av anläggningar

i egen regi eller kontroll av utförande i annan ordning, vilka

ärenden .skulle ankomma på vägförvaltning och dess byggnadsavdelning.

Därjämte .skulle distriktsingenjör biträda vägförvaltning, när fråga uppkomme

örn ändringar av fastställd arbetsplan samt eljest i frågor av ledningsteknisk

eller annan vattenförsörjnings-och

fande skälen för sin uppfattning i förevarande fråga anför styrelsen:

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

De uppgifter, som åvila distriktsorganisationen för vattenförsörjning och

avlopp, utgöras i huvudsak av7 följande, nämligen 1) rådgivning till kommuner

och andra, som avse att utreda och lösa frågor angående gemensamma

anläggningar för vattenförsörjning och avlopp och härför ämna

söka statsbidrag, 2) granskning av arbetsplaner och ansökningar om statsbidrag

till anläggningar, 3) biträde åt länsstyrelse och vissa andra myndigheter

i statsbidrags- och anläggningsfrågor m. m., 4) kontroll över sådana

anläggningars utförande, till vilka statsbidrag beviljas, samt 5) kontroll

över med statsbidrag utförda anläggningars drift och underhåll. De sålunda

anförda arbetsuppgifterna äga endast delvis en naturlig anknytning till en

vägförvaltnings övriga uppgifter. Först när det gäller att i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

egen regi eller under dess kontroll utföra en anläggning,

föreligga väsentliga skäl för sammanförande av väg- och vattenbyggnadsverkets

arbetsuppgifter beträffande vattenförsörjning och avlopp med övriga

verksamhetsgrenar. Dessförinnan förefinnes samhörighet huvudsakligen endast

i de fall, då ledningsanläggning berör allmän väg. I enlighet härmed

får styrelsen föreslå, att distriktsingenjörsorganisationen visserligen samordnas

med vägförvaltningarna men att distriktsingenjörerna skola på eget

ansvar handlägga ärenden tillhörande förenämnda grupper 1, 2, 3 och 5.

Detta synes i varje fall erforderligt, intill dess distriktsorganisationen hunnit

utbyggas att omfatta en distriktsingenjör i varje län. Skulle distriktsingenjör,

som har mer än ett län till verksamhetsområde, vid ärendenas handläggning

vara underställd två eller flera vägdirektörer, innebure detta otvivelaktigt

risk för tungroddhet och tidsutdräkt vid ärendenas handläggning.

Detta synes så mycket mera höra undvikas, som redan den nuvarande behandlingsgången

för ett bidragsärende ansetts omständlig, vilket i flera

sammanhang påtalats av riksdagen i motioner och utlåtanden. Att nu inskjuta

vägdirektörerna såsom instans mellan distriktsingenjörerna och allmänheten

respektive länsstyrelserna och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

synes därför icke lämpligt. Härtill kommer att de vidgade arbetsuppgifter,

som genom den föreslagna omorganisationen skulle aläggas vägdirektörerna,

även bortsett från vattenförsörjnings- och avloppsärendena äro av sådan

omfattning, att det tills vidare torde vara föga att vinna genom alt underställa

vägdirektörerna jämväl denna grupp av ärenden. Såsom de sakkunniga

framhållit, är det givetvis av värde att vägdirektörernas allmänna erfarenhet

och omdöme utnyttjas även när det gäller här ifrågavarande del av väg- och

vattenbyggnadsverkets verksamhet. Detta torde emellertid kunna ske utan

att distriktsingenjör vid handläggning av ärenden tillhörande de förenämnda

grupperna 1, 2, 3 och 5 direkt underställes vägdirektör. Givet är dock att

bedömning ur vägintressets synpunkter av anläggning för vattenförsörjning

och avlopp, som berör allmän väg, skall ankomma på vägdirektör.

Personalorganisationen.

Allmänt.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har gjort följande allmänna uttalande

rörande personalbehovet för de delar av vägförvaltningarnas verksamhet,

som icke omfattas av de sakkunnigas utredning.

De nuvarande vägförvaltningarna ha fått sin organisation ordnad så sent

som i samband med vägförstatligandets genomförande den 1 januari 1944.

Under vanliga förhållanden hade anledning icke förelegat att efter blott

något mera än två års arbete upptaga personalomfattningen till omprövning.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

101

På detta område föreligga emellertid särskilda förhållanden. — Vid genomförandet

av den nuvarande organisationen begränsades densamma avsevärt

i förhållande till vad som kräves för normalt vägunderhåll och normal

byggnadsverksamhet. Kristidens begränsningar på dessa områden blevo

normerande för organisationens omfattning. Numera har man emellertid att

vänta ökad verksamhet på såväl underhållets som den byggande verksamhetens

sida. Vidgad verksamhet förutses även beträffande projekteringsarbetet.

En häremot svarande anpassning av organisationen är erforderlig,

örn icke underhålls- och byggnadsarbetenas genomförande skall äventyras.

Dessa frågor ha de sakkunniga icke haft anledning ingå på, varför styrelsen

i det följande framlägger förslag härutinnan.

Flera länsstyrelser ha uttalat, att en personalförstärkning vore erforderlig

vid vederbörande vägförvaltningar. Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller,

att vid beräkningen av personalbehovet för vägförvaltningen i länet

speciellt avseende ovillkorligen måste fästas vid den särställning, länet ur

arbelssynpunkt intoge genom sitt läge i förhållande till huvudstaden. Länsstyrelsen

hade ett bestämt intryck av att de sakkunniga vid avvägandet av

personalramen för vägförvaltningen varit alltför återhållsamma. Länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län uttalar, att även utan den ifrågasatta sammanslagningen

av andra tekniska lokalorgan med vägförvaltningama vore

en personalökning i varje fall i detta län behövlig. Länsstyrelsen i Värmlands

län vitsordar, att vägdirektörens arbetsbörda vore avsevärd och rymde

mångskiftande göromål. Därest de sakkunnigas förslag genomfördes, komme

nya uppgifter att tilldelas vägdirektören, varigenom hans tid ytterligare

splittrades. För att vägdirektören skulle kunna bemästra sina arbetsuppgifter,

syntes det nödvändigt, att vägförvaltningens personal ökades. Länsstyrelsen

har i anslutning till ett av vägförvaltningen avgivet yttrande gjort

vissa närmare uttalanden angående vägförvaltningens personalbehov.

Vägdirektörernas lönest ä Ilning m. lii.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har förklarat sig biträda de sakkunnigas

förslag i fråga om lönegradsplaceringen för vägdirektörerna. Förslaget

har ej heller föranlett erinran från allmänna lönenåmndens sida. Statskontoret

anser däremot, att någon allmän omreglering av löneställningen för

väglörvaltningarnas olika befattningshavare icke bör ifrågakomma.

Länsstyrelsen i Stockholms län har funnit angeläget, alt lönesättningen

för vägförvaltningarnas personal avväges så, att svårigheter till fullgod rekrytering

vid vägförvaltningama ej uppkomma i konkurrensen nied den

kommunala och den privata företagsverksamheten. Icke minst vore det av

vikt, alt chefstjänsterna vid vägförvaltningama erhölle en löneplacering, som

säkerställde förvärvandet och bibehållandet av dugande krafter på dessa

viktiga poster. I detta avseende vore länsstyrelsen icke övertygad om att de

förhöjningar, som föreslagits av de sakkunniga, vöre tillfyllest. Länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län anser, oberoende av den ifrågasatta sammanslagningen

av andra tekniska organ nied vägförvaltningama, en förbättrad löneställning

både för vägdirektören och vissa andra tjänstemän vara väl mot!-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

verad. Länsstyrelsen i Skaraborgs län framhåller däremot, att, då vägförvaltningens

tjänstemän, särskilt i ledningen, redan nu placerats förmånligt

i lönehänseende, det syntes tveksamt huruvida den nu föreslagna uppflyttningen

borde ske annat än i sammanhang med en mera allmän lönereglering

för statstjänstemännen. Länsstyrelsen i Gävleborgs län förklarar sig vilja

framhålla angelägenheten av, att en rimlig proportion i lönehänseende mellan

vägförvaltningens och länsstyrelsens befattningshavare åstadkommes,

och anser såsom oegentligt, att en vägdirektör såsom föredragande i länsstyrelsen

erhölle högre löneställning än landssekreteraren, vilken hade att i

landshövdingens frånvaro mottaga föredragning. Länsstyrelsen i Älvsborgs

lån finner angeläget, att vägingenjörerna få en minst lika god ställning i

lönehänseende som förste byråingenjörer i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Riksräkenskapsverket samt flera av länsstyrelserna i de mindre länen ha

framställt erinran mot de sakkunnigas förslag om en differentiering i lönehänseende

av vägdirektörsbefattningama. Länsstyrelsen i Göteborgs och

Bohus län har däremot uttalat, att en sådan differentiering syntes befogad,

enär svårighet att få de besvärligaste tjänsterna på lämpligt sätt besatta eljest

kunde göra sig gällande samt möjligheten till en viss befordringsgång

torde vara fördelaktig.

I yttrandena från statsverkens ingenjörsförbund, Sveriges högskoleutbildade

väg- och vattenbyggares riksförbund och vägdirektörerna ha olika yrkanden

gjorts om ytterligare höjning av vägdirektörernas lönegradsplacering

utöver vad de sakkunniga föreslagit.

Vägdirektörerna och åtskilliga länsstyrelser avstyrka de sakkunnigas förslag,

att vägdirektörerna icke skulle vara knutna till viss vägförvaltning, och

framhålla härvid nödvändigheten av att kontinuitet på dessa befattningar

i största möjliga mån upprätthålles. Länsstyrelsen i Värmlands län har härutinnan

anfört bland annat följande

En förutsättning för att vägdirektören skall kunna väl fylla sin uppgift

är, att han besitter god orts- och personkännedom. En förflyttning av honom

kommer förty att medföra en kännbar minskning i vägförvaltningens

effektivitet. Den föreslagna bestämmelsen, vilken icke synes stå i god samklang

med civila avlöningsreglementets grundsatser i fråga om olika tjänstemäns

förflyttningsskyldighet, skulle också kunna leda till att vägdirektörens

ställning såsom länets företrädare i förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

bleve försvagad, vilket i vissa fall kunde vara till skada för länet

och försvåra den önskvärda decentraliseringens genomförande.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i den nu berörda frågan anfört:

Den från vägdirektörshåll riktade kritiken mot den föreslagna anordningen

visar, att man icke uppfattat huvudsyftet i de sakkunnigas förslag. Det

innebär icke att vägdirektörerna skola obehörigen flyttas från län till län.

Örn det däremot skulle bliva nödvändigt att flytta en vägdirektör, som icke

förmår fullgöra uppgifterna i ett större län, till ett mindre, så få vägdirektörernas

anställningsvillkor icke utgöra hinder härför. Styrelsen tillstyrker

de sakkunnigas förslag.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

103

Av statsverkens ingenjörsförbund och från vägdirektörshåll lia förslag

framförts om en höjning av löneställningen även för vägingenjörerna och

de i lönegrad A 21 placerade ingenjörerna vid vägförvaltningarna. Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen har förklarat sig icke vara beredd att nu upptaga

dessa frågor till behandling.

Personal för byggande verksamhet.

Arbetschefsbefattningama böra, om de skola vara ordinarie, enligt statskontorets

mening placeras i lönegraden A 28 och ej hänföras till C-plan.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har icke funnit skäl till erinran mot de

sakkunnigas beräkning av tjänster på stat för byggnadsverksamheten. Såvitt

nu kunde bedömas vore förslaget enligt styrelsens mening lämpligt jämväl vid

den av styrelsen föreslagna ändringen i fråga örn hamnärendenas handläggning

vid förvaltningarna. För de av styrelsen föreslagna arbetscheferna för

hamnärenden skulle alltså avses några av de 13 arbetschef sbefattningar, som

upptagits i de sakkunnigas organisationsplan.

Styrelsen föreslår, att de ingenjörsbefattningar i lönegraderna A 26 och Eo

26, som avses för byggnadsverksamheten, erhålla benämningen avdelningsingenjör.

Med anledning av de sakkunnigas uttalande, att efter organisationsförslagets

genomförande de nu befintliga, arvodesavlönade 6 arbetschefs- och

27 avdelningsingenjörstjänsterna icke skulle erfordras under normala förhållanden,

framhåller styrelsen, att i betraktande av det antal befattningar, som

de sakkunniga beräknat för byggnadsverksamheten, en så genomgripande

personalminskning icke för närvarande vore tillrådlig med hänsyn till den

väntade ökningen av ifrågavarande verksamhet. Styrelsen har därför förutskickat,

att styrelsen kunde komma att hemställa om Kungl. Maj :ts bemyndigande

att även i fortsättningen få anställa tillfällig personal och att för

ändamålet få anlita medel från icke-ordinarieposten.

De sakkunnigas förslag till förbättring i anställningsförhållandena för viss

del av arbetslednings- och kontrollantpersonalen vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

byggnadsarbeten genom inrättande av ett antal extra ordinarie

verk m ästartjänster i olika lönegrader har givit styrelsen anledning

ifrågasätta, huruvida icke en smidigare löneform än den, som extraordinarie-systemet

innebure, borde komma till användning i förevarande fall.

Med anställningsförhållandena för byggnadspersonalen vid statens vattenfallsverk

som förebild har styrelsen härutinnan föreslagit, att möjlighet skulle

öppnas för styrelsen att bereda verkmästarpersonalen pensionsrätt enligt allmänna

tjänstepensionsreglemenlet med bibehållande av det nuvarande systemet

med arvodesanställning. Personalens anställningsförhållanden avses i så

fall skola ordnas antingen genom ett anställningsreglemente eller genom avtal

med vederbörande personalorganisation. Vidare skulle avlöningskostnaderna

i dylikt fall icke redovisas över avlöningsanslaget utan direkt belasta vederbörande

sakanslag. Därest denna lösning av frågan vunne bifall i princip,

hade styrelsen för avsikt alt sedermera inkomma till Kungl. Maj:! nied närmare

förslag i ämnet.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Kungl. Maj.-ts proposition nr 286.

Styrelsen har lämnat följande närmare redogörelse för det nu berörda

spörsmålet.

På grund av verksamhetens art måste den personal, det här gäller, underkasta

sig förflyttningar. Att upprepade omstationeringar för vederbörande

innebära ett fördyrande av deras levnadskostnader, torde vara uppenbart. Antingen

måste vederbörande leva åtskilda från sina familjer eiler också tvingas

familjerna — kanske med barn i skolåldern — alt flytta. I båda fallen uppstå

såväl ekonomiska som andra olägenheter. Vidare förflyter som regel viss

tid. innan befattningshavaren på den nya orten kan inrätta sig på det för honom

mest ekonomiska sättet. Den gottgörelse, som kan utgå i form av flyttningskostnadsersättning,

ersätter endast vissa av flyttningen direkt föranledda

kostnader. Styrelsen finner det därför önskvärt, alt man i förevarande fall

söker ernå en sådan anställningsform, att vederbörandes löneförmåner i görligaste

mån kunna anpassas efter det faktiska läget vid varje särskild tidpunkt.

Därest extraordinariesystemet väljes, måste detta enligt styrelsens mening

komma att medföra, att möjligheterna till en sådan anpassning i hög

grad försvåras, i första hand på grund av lönens fastlåsande till dyrortsgrupperingen

samt löneklassuppflyttningarnas tidsbundenhet.

Om extraordinariesystemet väljes, äro därjämte de valda lönegraderna för

låga. En platsledare, som har sådana meriter och så lång tjänstetid afl han

kan påräkna erhålla en av de få nu ifrågavarande tjänsterna, bör icke placeras

exempelvis i samma lönegrad som en extra-ordinarie vägmästare.

I sitt yttrande över de sakkunnigas förslag har Sveriges arbetsledareförbund

upptagit förevarande spörsmål till diskussion. Förbundet har härvid

såsom en lämplig avlöningsform för arbetsbefälet framhållit de för statens

vattenfallsverks byggnads^änstemän gällande avlöningsbestämmelserna.

Dessa bestämmelser innebära, att ifrågavarande byggnadspersonal är arvodesanställd

men det oaktat innehar pensionsrätt. Avlöningen utgår med

vissa undantag i enlighet med de i civila icke-ordinariereglementet intagna

bestämmelserna för extra ordinarie tjänstemän. Undantagen innebära, bland

annat, att vattenfallsstyrelsen har förbehållit sig rätt att vidtaga erforderliga

korrigeringar i vederbörande löneklassplaceringar ävensom att bestämma att

lönen skall utgå efter högre dyrort än den officiellt gällande. Härjämte har

styrelsen förbehållit sig att tillerkänna byggnadstjänstemännen vissa s. k.

byggnadstillägg, av vilka det ena är avsett att kompensera tjänstemännen för

med deras ambulerande tillvaro förenade kostnader och obehag och det

andra att kompensera tjänstemännen för att de icke kunna vinna ordinarie

tjänst och sålunda gå miste örn lönegradens högsta löneklass.

Beträffande pensionsrätten för byggnadstjänstemännen har Kungl. Maj:t

med stöd av föreskrifterna i 1 § 2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet

föreskrivit, att bestämmelserna i nämnda reglemente skola lända till efterrättelse

för extra tjänstemän vid statens vattenfallsverk.

De särförhållanden, som legat till grund för införandet av en friare anställningsform

för byggnadstjänstemännen vid vattenfallsverket, nämligen

vederbörandes ambulerande tillvaro, synas i samma utsträckning vara för

handen beträffande arbetsbefälet och kontrollantpersonalen vid väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens arbetsplatser. Nu nämnda tjänstemän torde sålunda

nödgas byta stationeringsort minst lika ofta som fallet är inom vattenfallsverket.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förmenande böra de av vattenfallsverket

utfärdade avlöningsbestämmelserna för extra byggnadstjänslemän

med fördel i huvudsak jämväl kunna tillämpas inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhetsområde. Vad beträffar pensionsrätten torde

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

105

hinder icke föreligga för Kungl. Maj:t att — utan riksdagens hörande — - med

stöd av ovanberörda föreskrifter i allmänna tjänstepensionsreglementet förklara,

att bestämmelserna i reglementet skola äga tillämpning på här förevarande

personal.

Vad angår antalet sådana pensionsberättigade tjänster, torde dessa åtminstone

till en början böra fastställas till samma antal, som av de sakkunniga

föreslagits skola upptagas på extra ordinarie stat.

Sveriges arbetsledareförbund hävdar, att pensionsrätt borde beredas även

åt den mera lösligt anställda arbetsledarpersonalen, alltså för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

del den verkmästarpersonal, som icke skulle bliva underkastad

tillämpningen av allmänna tjänstepensionsreglementet. Detta

önskemål gällde även all den personal vid de övriga byggande verken, vilken

avlönades av sakanslag och vars numerär vore avsedd att göras beroende

av byggnadsverksamhetens omfattning, samt också motsvarande personal

inom byggnads- och anläggningsbranschen i övrigt. Behovet av att ordna

pensionsfrågan för den statsanställda arbetsledarpersonalen framstode så

mycket angelägnare, som staten vöre en av de största företagarna på området

och en verklig sanering av förhållandena inom branschen överhuvud

knappast kunde komma till stånd, därest staten skulle föredraga att lämna

frågan olöst. Den enda pensionsform, som kunde komma i fråga i förevarande

fall, vore, såvitt förbundet kunde bedöma, pensionsförsäkring.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har i den nu berörda frågan anfört:

En sådan anordning, som av förbundet antytts, skulle för statens del möjliggöra

att kunna tillfälligt anställa arbetsledare med särskilda kvalifikationer,

vilka eljest med hänsyn till pensionsförhållandena icke skulle vara hågade

att övergå i tjänst utan pensionsförmåner. Styrelsen, som icke anser

sig böra framlägga något positivt förslag i denna fråga, vilken i övrigt torde

böra lösas i ett större sammanhang, vill här inskränka sig till att uttala

önskvärdheten av att detta spörsmål upptages till prövning.

I anslutning till de sakkunnigas förslag, att avlöningskostnaderna för viss

verkmästar- och muddermästarpersonal, som ansetts böra uppföras på extra

ordinarie stat, visserligen skulle redovisas över avlöningsanslaget men genom

omföringsförfarande slutligt belasta vederbörande sakanslag, uttalar

statens organisationsnämnd, att, för att kostnadsberäkningarna skulle bliva

rättvisande, ett liknande förfaringssätt borde tillämpas jämväl i fråga örn

avlöningskostnaderna — helt eller delvis — för annan å avlöningsanslaget

redovisad personal, som kunde anses direkt hänförlig till ett byggnadsföretag

eller annat arbetsobjekt.

Personal för utredning rörande vattenförsörjning

och a v 1 o p ]).

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bar uttalat viss tveksamhet rörande den

av de sakkunniga för distriktsingenjörerna föreslagna lönegradsplaceringen

men bar ej framställt något ändringsyrkande härutinnan.

Med hänsyn till bristen på ingenjörer med kompetens för distriktsingenjörstjänst

anser styrelsen i likhet med de sakkunniga, att personalorganisa
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

tionen på förevarande område endast kan utbyggas i begränsad takt, och

har därför icke funnit anledning till erinran mot det föreslagna antalet extra

ordinarie befattningar. Däremot bör enligt styrelsens mening antalet befattningshavare

med arvode beräknas väsentligt högre än vad de sakkunniga

angivit. Styrelsen föreslår, att för nästa budgetår ett belopp ej understigande

100 000 kronor inräknas i vägförvaltningamas icke-ordinariepost för ändamålet.

Flera länsstyrelser ha framhållit behovet av ytterligare distriktsingenjörer.

Länsstyrelsen i Jämtlands län anser skäl föreligga för att redan nu inrätta

ordinarie tjänster för distriktsingenjörerna och med högre lönegradsplacering

än den av de sakkunniga förordade, förslagsvis lönegraden A 28.

Personal för kamerala uppgifter och biträdesgöro
m

ål.

Allmänna lönenämnden har icke ansett sig kunna tillstyrka en lönereglering

för vägkamrerarna på sätt i betänkandet förordats. Lönenämnden

föreslår i anslutning till den av de sakkunniga gjorda gruppindelningen,

att en differentiering av vägkamrerarnas lönegradsplacering genomföres i

något större utsträckning än vad de sakkunniga förordat, nämligen på det

sätt, att vägkamrerarna under grupp I (sammanlagt 3) placeras i A 24 och

vägkamrerarna under grupperna II—IV (sammanlagt 19) i A 22, medan vägkamrerarna

under grupp V (sammanlagt 2) skulle kvarstå i nuvarande lönegradsplacering,

A 21. Beträffande de båda för vägförvaltningama i Göteborgs

och Bohus län samt Västernorrlands län avsedda förste bokhållarbefattningarna

i A 18 föreslår lönenämnden, att, då några dylika

befattningar icke för närvarande funnes vid vägförvaltningama och vad

i betänkandet anförts icke övertygat lönenämnden om nödvändigheten av att

nu inrätta sådana tjänster, desamma måtte ersättas med bokhållarbefattningar

i 17 lönegraden.

Vad angår v ägkassörstjän sterna har lönenämnden icke funnit

anledning föreligga att tillstyrka höjd lönegradsplacering för andra än

dem, som vore inrättade vid vägförvaltningama under grupp I (sammanlagt

3), vilka befattningar således syntes böra uppflyttas till A 14.

Slutligen förutsätter lönenämnden, att de tjänstemän i biträdesgraderna,

vilka enligt de sakkunniga skulle erhålla anställning som extra befattningshavare,

i sinom tid överföras till extra ordinarie stat.

Statskontoret har, såsom i det föregående nämnts, icke ansett sig kunna

tillstyrka någon allmän omreglering av löneställningen för de olika befattningshavarna

vid vägförvaltningama. Att för vägkamrerarna genomföra en

differentiering av lönerna finner statskontoret olämpligt, bland annat med

hänsyn till de ständiga transportansökningar, vartill en differentiering skulle

leda.

Riksräkenskapsverket anser likaledes, att lönegradsplaceringen för vägkamrerarna

bör vara enhetlig, men förordar en uppflyttning av befattningarna

till A 22.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

107

Med förmälan att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänstemannaförening

hemställt örn uppfattning av samtliga vägkamrerarbefattn

i n g a r till A 24 förklarar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att styrelsen

icke för närvarande ansåge sig böra föreslå uppfattning till denna lönegrad

av ett större antal dylika befattningar utan förordade de sakkunnigas förslag

i vad avsåge lönegradsplaceringen. Beträffande tjänsternas fördelning

å de olika vägförvaltningarna ville styrelsen emellertid framhålla, att denna

fråga nära sammanhängde med vad styrelsen föreslagit i fråga om hamnbyggnadsverksamhetens

inordnande i vägförvaltningarna. Med hänsyn härtill

vore det icke för närvarande möjligt att avgöra, vid vilka förvaltningar

vägkamrerare i lönegraden A 24 lämpligast borde placeras, utan syntes denna

fråga böra avgöras i annat sammanhang. Styrelsen ville härvidlag betona,

att det, under förutsättning av bifall till styrelsens förslag rörande den

lokala organisationen för hamnbyggnadsverksamheten, vore ett oeftersättligt

villkor, att vägkamrerarbefattningarna vid de vägförvaltningar, till vilka

denna verksamhet komme att anknytas, uppfördes i lönegraden A 24.

I anslutning till sitt förslag örn sammanförande av arbetsuppgifterna beträffande

hamnbyggandet till fyra vägförvaltningar föreslår väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

slutligen, att i stället för de två, av de sakkunniga förordade

förste bokhållartjänsterna fyra kontrollörtjänster i A 20

uppföras på vägförvaltningarnas stat.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har anmält, att vid vägförvaltningen i länet

stadigvarande behov förelåge av ytterligare ett skrivbiträde, avsett för

skrivarbete i samband med handläggningen av ärenden rörande statsbidrag

till enskild väghållning.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län uttalar, att länsstyrelsens skyldighet

att tillhandahålla personal åt vägdirektören i hans egenskap av föredragande

i länsstyrelsen borde inskränkas till juridiskt utbildad personal.

Personalen vid förvaltnings- och driftsorganisationen

för statens fiskehamnar och farleder.

Vad angår personalen vid Falsterbokanalen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framhållit, att det med nuvarande personaluppsättning funnes tre

maskinister i lönegraden Ex 8 vid kanalen, under det att de sakkunniga utgått

från att antalet dylika befattningar endast uppginge till två. Då någon

personalinskränkning icke vore möjlig, borde utöver de sakkunnigas förslag

upptagas en maskinistbefattning i lönegraden Eo 8.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag beträffande de delar av vägförvaltningarnas

organisation, som ej omfattats av sakkunnigutrcdningen.

Personal för projektering av vägar och broar.

För utförande av projektering av vägar och broar disponera vägförvaltningarna

i första hand viss i organisationen från början inräknad personaluppsättning,

vilken finnes redovisad i en till betänkandet såsom bilaga 2

fogad tablå. Personalen i fråga utgöres dels av ordinarie befattningshavare,

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

dels av extra ordinarie, extra och tillfällig personal. För den icke-ordinarie

projekteringspersonalen är i vägförvaltningarnas avlöningsanslag för innevarande

budgetår inräknat ett belopp av ungefär 85 000 kronor. Genom beslut

den 8 februari 1946 har Kungl. Maj:t medgivit väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

rätt att under innevarande budgetår av den i avlöningsanslaget ingående

icke-ordinarieposten taga i anspråk ytterligare 90 000 kronor för anställande

av tillfällig p roj ek ter i ngsp e rs ona 1. Beloppet är beräknat för tiden

1 februari—30 juni 1946. Det må i förevarande sammanhang erinras om,

att det under sjätte huvudtiteln anvisade reservationsanslaget till Projektering

av vägar och broar icke må disponeras för anställande av personal vid

den statliga vägorganisationen.

I sin skrivelse den 15 mars 1946 har väg- och vattenbgggnadsstyrelsen

för nästa budgetår hemställt örn en jämförelsevis betydande ökning av ickeordinarieposten

för anställande av projekteringspersonal. Styrelsen har därvid

bland annat åberopat vad styrelsen i sin petitaskrivelse den 30 september

1945 anfört om nödvändigheten av att utredningar verkställas om vägarnas

blivande genomgående sträckningar framför allt i fråga örn vägarnas planläge

intill, förbi eller genom samhällen och tätbebyggelse. Vidare erinrar

styrelsen i detta sammanhang om det nu aktuella arbetet med upprättande

av arbetsplaner för ombyggnad och förstärkning av bristfälliga broar jämte

tillfartsvägar ävensom örn de utredningar och planer, som erfordras för ett

effektivt utnyttjande av det för nästa budgetår äskade anslaget till förstärkning

och förbättring av det befintliga vägnätet. Av olika skäl har styrelsen

funnit sig böra föreslå, att arbetet med projekteringen av vägar och broar

i ökad utsträckning överflyttas från de konsulterande ingenjörerna till vägförvaltningarnas

personal.

Den för nu berörda ändamål erforderliga ökningen av icke-ordinarieposten

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat till (350 000 — 85 000)

265 000 kronor.

Styrelsen har lämnat följande närmare förklaring lill sitt förslag om en

utvidgning av vägförvaltningarnas direkta befattning med projekteringsoch

utredningsarbetet inom vägväsendet.

Anlitandet av konsulterande ingenjörer för dessa utredningsarbeten medför

vissa nackdelar. För den ledande personalen inom vägförvaltningarna

ger granskningen av de privata förrättningsmännens arbetsplaner i det närmaste

lika stort arbete som att leda underställd personal. De privata förrättningsmännen

torde som regel ha mindre möjlighet att allsidigt bedöma

erforderliga åtgärder och avväga åtgärdernas omfattning i förhållande till

föreliggande trafikbehov. Personalen på förvaltningarna däremot ha större

möjlighet att förvärva kännedom om de lokala förhållandena och att bedöma

vägfrågoma i större sammanhang. Samarbetet med representanterna för

de lokala intressena, vägnämnder och länsvägnämnder, blir lättare. Styrelsen

har även anledning förmoda att de totala utredningskostnaderna komma

att begränsas, därest utredningsarbetena verkställas av vägförvaltningarna.

Härvid må särskilt framhållas svårigheten att bestämma ersättningen för

uppdragen ävensom att fördela uppdragen så att rese- och traktamentskostnader

icke bliva oskäligt stora.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

109

Styrelsen avser emellertid icke att hell avkoppla de konsulterande ingenjörerna

från deras arbete för vägväsendet. Vissa konsulterande ingenjörer,

som vid vägförstatligandet under en mångfald år arbetat praktiskt taget uteslutande

för vägväsendet, böra nämligen även i fortsättningen — i den mån

det är lämpligt — erhålla arbete. Men anledning saknas att till dessa lämna

arbete i den utsträckning, att de utöka sin verksamhet. Det kan icke heller

vara lämpligt att lämna arbete åt nya konsulterande ingenjörer.

Beträffande personalbehovet för den ifrågasatta utvidgningen av vägförvaltningarnas

projekteringsverksamhet anför styrelsen.

Man kan icke räkna med möjligheten att när som helst anställa kvalificerad

personal för dessa arbeten. Emellertid har vid vägväsendet i samband

med detaljplaneringen av i investeringsplanerna ingående företag utbildats

och tränats viss personal. Om denna kan få övergå till den nu nämnda

utökade projekteringen, kommer statsverket att kunna tillgodogöra sig

den utbildning och erfarenhet, denna personal erhållit.

Även om styrelsen sålunda nu förutsätter, att vissa arbeten komma att

utföras genom konsulterande ingenjörer, är behovet stort av personalförstärkning

på vägförvaltningarna dels inför den utökade verksamhet på vägbyggnadsområdet,

som nu är att förvänta, dels och icke minst inför behovet

att vägväsendet i samråd med kommunala myndigheter på ett tidigt stadium

utreder vägförbindelsernas framtida lägen inom samhällen och tätbebyggelse

för möjliggörande av den planläggning inom samhällena, som fordras för

byggnadsverksamheten på fastighetsområdet.

Det behov på förevarande område, som styrelsen nu vill anmäla, är följande.

I såväl de större som de mera tättbebyggda länen erfordras för ledning av

utredningsarbetena kvalificerad hjälp till vägingenjören för projektering.

Härför kompetent personal kan icke erhållas i lägre löneställning än Eo 24.

I samtliga län bör anställas ett ritbiträde (Eo 6), varigenom de ordinarie

ritarna kunna i större utsträckning än hittills utnyttjas för stakningsarbeten.

För de direkta utredningsarbetena (fältarbete och arbetsplaners utarbetande)

fordras 22 ingenjörsassistenter (Eo 17) och 12 stakningsbiträden (arvode

löneklass 13).

Ehuru det vore önskvärt för styrelsen att omedelbart erhålla denna personalförstärkning,

vill styrelsen dock för närvarande i viss mån begränsa sina

äskanden. Detta beror på att styrelsen räknar med att vissa svårigheter kunna

uppkomma att omedelbart anställa kvalificerad personal i den avsedda

omfattningen.

Med anledning härav hemställer styrelsen, att för budgetåret 1946/47 få

av anslaget till icke-ordinarie personal disponera minst 350 000 kronor för

anställande mot arvode av nu avsedd personal. Därvid bör styrelsen ha rätt

att anställa befattningshavare med arvode motsvarande högst lön enligt 24

löneklassen, varjämte styrelsen förutsätter, att liksom hittills, i den omfattning

Kungl. Majit kan komma att medgiva, viss del av personalen skall

kunna beredas extra ordinarie anställning.

Personal för ärenden rörande statsbidrag till enskild

väghållnin g.

Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen har funnit en avsevärd förstärkning erforderlig

av vägförvaltningarnas personalorganisation för handläggning av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

ärenden rörande statsbidrag till enskild väghållning. Såsom bakgrund till

sitt förslag i ämnet har styrelsen lämnat följande redogörelse.

Före vägförstatligandet handlades dessa ärenden helt genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

som för ändamålet hade tillgång till dels inom styrelsen

en fristående avdelning för enskild väghållning, dels 12 länsschaktmästare,

vilka verkade inom länsschaktmästardistrikt, vart och ett omfattande i

medeltal två län. I och med vägförstatligandet överflyttades beslutanderätten

i fråga örn statsbidrag till enskild väghållning från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

till länsstyrelserna, där det närmast är vägdirektören, som ansvarar

för ärendenas handläggning. Till vägdirektörernas hjälp anställdes

12 övervägmästare för enskild väghållning, vilka övertogo de förutvarande

länsschaktmästarnas uppgifter. Den redan då ökade arbetsuppgiften avsågs

kunna behärskas av dessa 12 befattningshavare, om de för vissa besiktningar

fingo taga i anspråk vägmästarna för underhållet. Emellertid ökade arbetet

med den enskilda väghållningen alltjämt, vilket föranledde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att i sina petita till 1945 års riksdag hemställa örn ökning

av vägförvaltningarnas personal för handläggning av dessa ärenden genom

anställande av biträden åt övervägmästarna. Styrelsen anförde emellertid,

att det framdeles bleve nödvändigt att inrätta ytterligare övervägmästartjänster

för ändamålet.

Styrelsens framställning bifölls, och styrelsen bemyndigades att under

budgetåret 1945/46 disponera 40 000 kronor av icke-ordinarie-anslaget för

avlönande av biträden åt övervägmästarna. Biträde fick anställas mot arvode

motsvarande avlöningsförmånerna i lönegrad Ex 13 eller, i den mån

så funnes påkallat, såsom extra tjänsteman i högst nämnda lönegrad.

Med anledning härav har styrelsen tillsatt biträden på sätt framgår av den

sammanställning över personal vid vägförvaltningarna, vilken som bilaga

2 fogats till de sakkunnigas betänkande. Därvid är att märka, att styrelsen

för att erhålla kompetenta biträden i praktiskt taget samtliga fall varit nödsakad

att till biträdesarbetet inkalla ordinarie eller extra ordinarie vägmästare,

under det de särskilda avlöningsmedlen utnyttjats för anställande av vikarier

för vägmästarna.

Erfarenheten från den närmast tilländalupna arbetssäsongen på detta område

visar, att den sålunda medgivna personalförstärkningen icke på långt

när förslår för de ökade arbetsuppgifterna. I vilken takt dessa ökat framgår

av följande sammanställning.

Budgetår

Underhållsbidrag

Byggnadsbidrag

Antal vägar

Mil

Kronor

Kronor

1939/40 .....

......—

—

1940''41.....

......1 458

514

1941/42 .....

......1 891

669

J725 000

''800 000

1942/43 .....

...... 2 257

801

1943/44 .....

......3 128

1099

1100 000

600 000

1944/45 .....

...... 3 957

1434

2 180 000

1 200 000

1945/46 .....

..... 4 958

1761

2 900 000

2 500 000

1946 47 .....

2148

23 215 000

23 200 000

Inom styrelsen har verkställts en utredning rörande arbetet på detta område

och huru arbetet fördelas mellan de olika länen. Därvid har även gjorts

ett försök att beräkna den skäliga tidsåtgången för arbetena. Denna utred- 1 2

1 I medeltal per år.

2 Enligt 1946 års statsverksproposition.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

lil

ning resulterar i ett behov av ■— förutom kontors- och skrivbiträden — 50

befattningshavare. En sådan utredning är givetvis svår att genomföra och

kan därför bliva behäftad med vissa fel. Styrelsen anser sig dock av densamma

kunna utläsa, att behovet är mycket större än tidigare förutsatts.

Rent principiellt kan det icke vara skäligt att år efter år arbeta med för

liten personal. Styrelsen hemställer därför nu örn en ansenlig personalförstärkning

men måste även förutskicka, att den alltjämt stegrade arbetsomfattningen

på detta område kommer att medföra ett år från år ökat behov

av personal.

De nuvarande 12 övervägmästarna för enskild väghållning äro

hänförda till lönegraden A 16. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslår

i första hand, att antalet dylika befattningar ökas till 24, så att en övervägmästare

skulle kunna placeras vid varje vägförvaltning.

De medel, som för innevarande budgetår ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förfogande för avlönande av biträden åt förenämnda övervägmästare,

ha visat sig lämna tillgång till anställande under helt år av 12

sådana biträden. Styrelsen anser erforderligt, att antalet biträden ökas till

15, samt hemställer, att samtliga 15 biträdesbefattningar uppföras på extra

ordinarie stat i lönegraden Eo 13.

Behovet av ytterligare personal vid vägförvaltningarna för de till den enskilda

väghållningen hörande arbetsuppgifterna har understrukits av länsstyrelserna

i Kronobergs, Värmlands, Västmanlands, Gävleborgs och Jämtlands

län i deras yttranden över betänkandet.

Personal för vägunderhållet.

Beträffande personalbehovet för vägunderhållet har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

till en början erinrat om vad överrevisorerna för våg- och vattenbyggnadsväsendet

härom anfört i sin berättelse rörande verksamheten under

budgetåret 1944/45. Överrevisorema yttra bland annat:

Den förväntade ökningen av vägunderhållsarbetena torde jämväl, såsom

ock förutsattes vid fastställandet av de nuvarande personalstaterna, nödvändiggöra

en viss ökning av vägorganisationens personal. Denna är med

hänsyn till omfattningen av de arbetsuppgifter, som åvila vägorganisationen,

i knappaste laget. En viss mindre utökning av personalen synes påkallad

redan med hänsyn till nu föreliggande arbetsuppgifter.

I anslutning till vissa vid en resa i Norrbottens län gjorda iakttagelser anföra

överrevisorerna vidare:

För ledningen och kontrollen av pågående arbeten är det givetvis av stor

betydelse, att de båda avdelningscheferna — vägingenjörerna för underhåll

resp. projektering och byggande av väg — kunna företaga erforderliga resor.

För att bereda möjlighet härtill torde en förstärkning av arbetskrafterna

vid vägförvaltningen redan nu vara påkallad.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller med anledning härav, att

vad överrevisorerna anfört torde gälla jämväl andra vägförvaltningar, där

överrevisorerna icke varit i tillfälle att göra iakttagelser. Detta bekräftas också,

yttrar styrelsen, av f. generaldirektören Axel Granholm i egenskap av för
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

ordnad utredningsman hos statens sakrevision. I sitt utlåtande har denne

härutinnan anfört.

För underhålLsavdelningarnas del klagas det allmänt på att erforderlig

tid icke gives för vägingenjören för underhållet och övervägmästaren att

syssla med den ledande planläggningen av underhållsarbetet samt företaga

inspektionsresor för att följa och vägleda vägmästarnas arbete av olika slag.

De äro bundna vid allt för mycket arbete å tjänsterummet.

Utredningsmannen, som införskaffat närmare upplysningar härom, anför

vidare:

En granskning av de inkomna upplysningarna ger vid handen, att de ifrågavarande

funktionärerna i praktiken utnyttjas mycket varierande vid de

olika förvaltningarna samt därvidlag mer eller mindre ändamålsenligt. Som

en avgjord regel gäller att syftet med dessa tjänster icke uppnåtts och att

avsett behov icke kunnat tillgodoses i vad gäller ledningen av underhållsarbetena

och den löpande uppsikten över vägmästare. Hindren härvidlag

lia framkallats genom allt för mycket innetjänst omfattande huvudsakligen

löpande arbetsuppgifter av större eller mindre vikt.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som vitsordar behovet av ökad personal

vid vägförvaltningarna för ledning av vägunderhållsarbetet, säger sig förutsätta,

att de av de sakkunniga föreslagna tre ingenjörstjänsterna

i lönegrad A 24 för vägförvaltningarna i Västernorrlands, Västerbottens och

Norrbottens län skola avses för förvaltningarnas underhållsavdelningar. Styrelsen

förutskickar tillika, att styrelsen kunde komma att bliva nödsakad

att framdeles begära ytterligare sådana tjänster.

Vidare hemställer styrelsen, att ytterligare två övervägmästarbefattningar

(A 16) inrättas, närmast avsedda för vägförvaltningarna i

Kopparbergs och Jämtlands län. Örn behovet härav anför styrelsen.

Inom samtliga län utom Gotlands och Blekinge finnas nu övervägmästare

för vägunderhållet -—• 2 i vartdera av Älvsborgs och Västernorrlands län, 3

i vartdera Västerbottens och Norrbottens län samt en i vart och ett av övriga

län. Sammanlagt finnas alltså 26 övervägmästare. 1938 års vägsakkunniga

föreslogo för en organisation avsedd för fredstrafik sammanlagt 47

övervägmästare. På grund av viss tvekan rörande övervägmästamas avsedda

funktioner inskränktes deras antal i samband med vägförstatligandets genomförande

till de nu förefintliga. Erfarenheten har visat, att övervägmästarna

utgöra en viktig del av vägförvaltningarnas underhållspersonal och att

en utökning av deras antal kommer att krävas, när lredstrafiken åter når

full omfattning. För närvarande vill styrelsen inskränka sig till att föreslå

en ytterligare övervägmästare i vartdera av Kopparbergs och Jämtlands län.

För alt möjliggöra för vägingenjörerna, ingenjörerna och övervägmästarna

på underhållsavdelningarna att mera än hittills ägna sig åt den ledande

planläggningen av underhållsarbetet och företaga inspektionsresor är det enligt

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens mening nödvändigt, att befattningshavarna

i fråga avlastas från rutinarbete på tjänsterummet. I sådant syfte

föreslår styrelsen, att vid vägförvaltningarna ett antal vägmästare med kvalifikationer

för kontorsarbete anställes. Styrelsen åberopar i detta sammanhang

följande av generaldirektör Granholm gjorda uttalande.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 286.

113

Större delen av det innearbete, som nu i praktiken åvilar övervägmästare,

lär kunna och bör enligt min mening snarast överflyttas på en enklare hjälpkraft

åt vägingenjören och övervägmästaren hos vägförvaltningarna. Jag

vill alltså rekommendera, att en tjänsteman — helst med vägmästareutbildning

— snarast anställes, vilken närmast under uppsikt av vägingenjören

och övervägmästaren skall handha den löpande granskningen av rapporter

och fakturor m. m. dylikt. Han bör även handlägga övriga sådana ärenden,

som icke kräva någon högre kvalificerad arbetskraft men som nu belasta

vägingenjören och övervägmästaren.

Den sålunda ifrågasatta personalförstärkningen skulle enligt väg- och vatlenbyggnadsstyrelsens

förslag i första hand utgöras av en tjänsteman i vägmästares

lönegrad för var och en av vägförvaltningarna samt därjämte av

ytterligare en sådan befattningshavare för vardera av vägförvaltningarna i

Västerbottens och Norrbottens län. Befattningarna borde tills vidare upptagas

som extra ordinarie. Styrelsens förslag innebär alltså, att för här avsett

ändamål medel skulle inräknas i vägförvaltningarnas avlöningsstat till anställande

av ytterligare 26 vägmästare i lönegraden Eo 13.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vidare till behandling upptagit frågan

om behovet av att på grund av vägtrafikens begynnande återgång till

fredsmässig omfattning öka antalet vägmästarområden och därmed antalet

arbetsledande vägmästare. Styrelsen anför härom:

Vägförstatligandekommittén utgick i sitt betänkande från att vägmästarområdena

— arbetsområden vid enmansdistrikt — skulle omfatta 20—25 mil

i södra och mellersta Sverige samt 30—35 mil i Norrland. Erforderliga antalet

vägmästarområden uppskattas till 323 st. vid en omfattning av underhållsarbetet,

som motsvarade 1938 års trafik, samt 240 st. vid kristidens underhållsarbete.

1942 års vägsakkunniga framhöllo dock i sitt betänkande, att det icke

undantagslöst torde vara riktigt att områden kunde göras större i Norrland

än i det övriga Sverige, samt kommo till att det approximativt behövdes

280 st. vägmästarområden. För att möta oförutsedda behov vid den islutliga

indelningen föreslogo de sakkunniga att erforderliga antalet vägmästartjänster

skulle upptagas till 290 st., varav 225 i lönegrad A 13 och 65 i lönegrad

Eo 13. Nämnda befattningar äro nu tillsatta utom en i Kalmar län, där underhållet

i ett vägmästarområde under ytterligare ett år är bortsatt på entreprenad.

Arbetsbelastningen å vägmästarna framgår i viss mån av att en vägmästare

ansvarar i genomsnitt för underhållet av 312 km vägar. Den årliga ökningen

i våglängd uppgår för närvarande till c:a 300 km vilket ungefär motsvarar

en vägmästarbefattning. Några vägförvaltningar lia även inkommit

med framställning örn utökning av antalet vägmästarområden. I en del fall

har detta motiverats med bland annat att man genom utökning med något

vägmästarområde skulle få möjlighet att erhålla en ur arbetssynpunkt bättre

lösning av indelningen i vägmästarområden.

Detta skäl finner styrelsen vara bärande.

För all möjliggöra en jämkning av vägmästarområdenas storlek i vissa fall

hemställer styrelsen, att ytterligare fem extra ordinarie vägmästarI

j ä n s t e r (Eo 13) inrättas.

1 fråga örn åtgärder för all niola den ökade arbetsbördan för vägmästarna

niliam/ till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Xr 280.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

säger sig styrelsen vilja föreslå en annan lösning än ökning av antalet vägmästarområden.

Styrelsen anför härom:

Vägmästarområdena ha indelats med hänsyn till bl. a. befintligheten av

garage, förråd och verkstäder. Om länen skulle indelas i ett ökat antal vägmästarområden,

skulle i regel dessa anläggningar bliva olämpligt belägna i

förhållande till vägnätet i de nya områdena. Av denna anledning och med

hänsyn även till att vägmästarområdena måste ha viss minimistorlek för ett

ekonomiskt utnyttjande av maskiner m. m., anser styrelsen, att man i stället

för att minska vägmästarområdenas storlek bör giva vägmästarna biträde i

arbetet. Detta har redan skett i viss omfattning genom anställande av vägförman,

garageförmän och förrådsförmän. Dessa äro anställda enligt kollektivavtalet

för vägunderhållet. I vissa fall har dock överenskommelse träffats

örn visst personligt lönetillägg såsom ersättning för vissa särskilda med tjänsten

sammanhängande åtaganden. Den mera kvalificerade hjälp, varom nu

är fråga, avses hava förvärvat vägmästarkompetens. De nu tillämpade anställningsbestämmelsema

kunna därför icke vara tillfredsställande. Styrelsen

har i denna fråga påbörjat förhandlingar med Sveriges arbetsledareförbund.

Förhandlingarna äro ajournerade men avses alt återupptagas längre fram i

år. Tre olika anställningsformer kunna ifrågakomma, nämligen dels tjänsternas

uppförande på lönestat, dels fastställande av anställningsreglemente, dels

ock kollektivavtal. Att upptaga dessa tjänster på lönestat anser styrelsen

vara mindre lämpligt. För tjänster av denna art bör viss frihet föreligga att

lämpa löner m. m. efter kompetens, arbetets art och omfattning m. m. Då

återstå de två formerna anställningsreglemente och kollektivavtal. Vilketdera,

»örn kan visa sig vara lämpligast, får väl den fortsatta utredningen visa. Styrelsen

är emellertid beredd att vid utformandet härav giva vissa förmän biträdande

vågmästares ställning.

Jag torde i förevarande sammanhang slutligen få anmäla en till Kungl.

Majit ställd, den 29 oktober 1945 dagtecknad skrivelse från Sveriges arbetsledareförbund,

vari förbundet gjort framställning om uppflyttning i lönegrad

av följande grupper av befattningar vid vägförvaltningarna, nämligen dels

vägmästarbefattningarna från 13 till 16 lönegraden, dels övervägmästarbefattningarna

från 16 till 19 lönegraden, dels ock de i 19 lönegraden placerade

ingenjörsbefattningarna till 21 lönegraden.

Med utgångspunkt från en i skrivelsen lämnad redogörelse för arten och

omfattningen av vägmästamas arbete hävdar förbundet, att den jämförelse

med arbetsuppgifterna och löneställningen för förste banmästarna vid statens

järnvägar, på vilken vägmästamas placering i lönegrad på sin tid grundats,

vöre missvisande. Efter att ha erinrat örn att från och med den 1 januari

1946 ett antal förste banmästarbefattningar uppflyttats från lönegraden

A 12 till lönegraden A 14, anför arbetsledareförbundet vidare, bland annat,

följande.

I själva verket torde det obestridligen förhålla sig så, att banmästarna endast

i viss utsträckning och först under de senare åren erhållit en mera självständig

ställning, efterhand som baningenjörernas stegrade arbetsbörda givit

anledning härtill. Då man sålunda vid banunderhållet ännu icke överlag hunnit

fram till den självständighet i tjänsteutövningen, som för vägmästamas

vidkommande visat sig av nöden redan från det statliga vägunderhållets första

dag, måste tanken på en anknytning till efter äldre förhållanden avpas
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 286.

115

sade banmästarelöner avvisas såsom vilseledande. Vågmästarens bedömande

av vilka underhållsarbeten som böra komma till utförande ävensom hans

förmåga att organisera desamma på lämpligaste sätt ger honom nämligen ett

sa vidsträckt inflytande över vägunderhållets kvalitet och ekonomi, att man

på den punkten näppeligen kan tillåta sig en jämförelse med den hittills

gängse organisationen av järnvägens banunderhåll.

Såsom ett särskilt skäl för uppfattning i lönegrad av vägmästare har förbundet

slutligen framhållit, att begynnelselönen för vägmästarna och lönerna

för de högst betalda yrkesarbetarna vid vägunderhållet läge så nära varandra,

att en skälig inplacering i lönehänseende av vägförmiinnen mellan

dessa båda personalkategorier icke vore möjlig.

Väg- och vattenbgggncidsstyreisen, som i sin skrivelse den 15 mars 1946

avgivit utlåtande över arbetsledareförbundets framställning, förklarar, att styrelsen

för sin del funnit förbundets uttalanden rörande vägmästarnas lönegradsplacering

i hög grad beaktansvärda. En omprövning av denna lönefråga

liksom också av frågan om övervägmästamas och nämnda ingenjörers

löneställning vore enligt styrelsens mening påkallad. Med stöd av den erfarenhet,

som hittills vunnits, ville styrelsen tillägga, att det med de nu gällande

begynnelselönerna för vägmästarna icke i längden torde bliva möjligt

att upprätthålla en tillfredsställande rekrytering av dessa betydelsefulla och

krävande tjänster. Styrelsen vore emellertid ej ännu beredd att själv framlägga

något förslag i ämnet. Innan styrelsen kunde taga definitiv ställning

till vilken lönegrad, som borde föreslås, ansåge sig styrelsen nämligen behöva

göra vissa ytterligare utredningar. Bland de spörsmål, som i förevarande sammanhang

borde utredas, vore frågan örn vägförmännens löne- och anställningsförhållanden.

Med hänsyn till vad styrelsen sålunda anfört föreslår styrelsen,

att arbetsledareförbundets framställning tills vidare icke måtte föranleda

någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Styrelsen förklarar, att styrelsen i denna

fråga samrått med representant för Sveriges arbetsledareförbund och ämnade

själv upptaga frågan om nu ifrågavarande befattningshavares löneställning

till prövning, så snart möjligheter därtill förelåge. I

I likhet med de sakkunniga anser jag, att övriga lokala organ för väg- och Departementsvattenbyggnadsstyrelsen

icke utan alldeles särskilda skäl böra ställas utan- chelenför

styrelsens lokala huvudorganisation, vägförvaltningarna. Såväl de sistnämnda

som hamnarbetsavdelningarna och distriktsorganisationen för vattenförsörjning

och avlopp lia sina arbetsuppgifter begränsade huvudsakligen

till frågor rörande anläggnings- och underhållsverksamhet inom det

väg- och vattenbyggnadstekniska facket, och alla tre organisationerna äro

verksamma (iver hela eller större delen av landet. Redan på grund härav

synes det kunna ifrågasättas, huruvida bärande skill föreligga att bibehålla

den nuvarande uppdelningen av hithörande verksamhet på tre skilda lokala

organisationer. Under alla förhållanden torde en samordning kunna och böra

ske i fråga örn personalresurserna för kamerala uppgifter samt för rit-, skrivoch

cxpcditionsgöromål. Jag bortser härvid från de övergångssvårigheter,

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

som vid genomförande av en dylik åtgärd eventuellt komma alt möta lill

följd av att gemensamma lokaler kanske icke omedelbart kunna ordnas.

I vad avser hamnarbetsavdelningarna anser jag, liksom de sakkunniga,

en överflyttning till vägförvaltningarna även av de tekniska uppgifterna

möjlig och lämplig. Min uppfattning härutinnan grundar sig i huvudsak på

samma skäl som jag i det föregående anfört för min anslutning till förslaget

örn en sammanslagning av de centrala tekniska verkställighetsorganen. Till

ytterligare belysande av frågan må följande framhållas. Den på hamnarbetsavdelningarna

ankommande verksamheten i fråga örn utförande av

vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar, vilken för närvarande utgör organisationens

största uppgift, lärer i tekniskt och sysselsättningspolitiskt

hänseende höra närmare samman med verksamheten på vägväsendets område

än med avdelningarnas ursprungliga och egentliga arbetsuppgift, nämligen

hamn- och farledsbyggandet. Det förefaller också som om de erinringar,

vilka framställts mot förslaget örn överförande av hamnarbetsavdelningamas

arbetsuppgifter till vägförvaltningarna, huvudsakligen endast skulle gälla

sistnämnda verksamhetsgren och således icke utförandet av vattenförsörjnings-

och avloppsanläggningar. Icke någon av motståndarna till samordningsförslaget

har emellertid alldeles klart utvecklat sin uppfattning i berörda

hänseende. För min del har jag funnit de sakkunnigas förslag i denna del

välmotiverat. Om hamnarbetsavdelningamas uppgifter genom en dylik överflyttning

således skulle inskränkas till hamn- och farledsarbeten, synes emellertid

behov komma att föreligga i ännu högre grad än för närvarande av

att på ett eller annat sätt sammankoppla avdelningarna med vägförvaltningarna,

nämligen bland annat för att vid växlingar i arbetets omfattning på

det begränsade hamnbyggnadsområdet en ändamålsenlig personaldisposition

beträffande såväl tjänstemän som arbetare skall kunna åstadkommas. Bäst

blir detta önskemål otvivelaktigt tillgodosett, örn avdelningarna belt inordnas

i vägförvaltningarna. Att det vid genomförande av en sådan åtgärd skulle

finnas grundad anledning befara en försämring av verkets effektivitet

på haninbyggandets område har jag icke blivit övertygad om. Det må till

en början påpekas, att ifrågavarande arbetsuppgift icke kan anses helt främmande

för vägförvaltningarnas verksamhet, då ju dessa organ ha att i

egen regi eller med anlitande av entreprenör ombesörja utförandet av med

hamnarbeten så pass närbesläktade arbetsobjekt som broar, färjlägen, bryggor

och vissa andra konstarbeten. Man torde därjämte kunna förutsätta, att en

del av den nya tekniska personal, som vid genomförande av den ifrågasatta

omorganisationen skulle knytas till vägförvaltningarna, kommer att äga

speciell sakkunskap i fråga örn hamnbyggnader och därvid kommer att

placeras företrädesvis i de län, där hamnbyggnadsverksamhet av mera avsevärd

omfattning kan beräknas förekomma, t. ex. i Göteborg och Bohus län.

Örn det därtill, i överensstämmelse med svenska vägföreningens förslag i

förevarande fråga, ordnas så, att vederbörande centrala expertorgan ägna

särskild uppmärksamhet åt ledningen och kontrollen av hamnarbetena, bör

detta på sitt sätt kunna bidraga till att kraven på en effektiv och sakkunnig

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

117

ledning av hamnbyggnadsverksamheten bliva vederbörligen tillgodosedda.

Med anledning av de farhågor, som från vissa håll uttalats, att överflyttningen

av ifrågavarande verksamhet till vägförvaltningama skulle komma att

medföra en olämplig splittring av vägdirektörernas arbete, må framhållas

att hamnarbetena totalt sett utgöra en jämförelsevis liten uppgift, som alls

icke eller endast i ringa mån skulle komma att beröra flertalet vägförvaltningar.

I de tå län, där man har att räkna med hamnbyggnadsverksamhet

av någon större omfattning, kunna, örn så anses påkallat, särskilda anordningar

vidtagas för att minska vägdirektörens arbete på hithörande område,

nämligen genom att i större eller mindre utsträckning delegera beslutanderätten

beträffande hamnfrågorna till vägdirektören underställd befattningshavare

med speciell sakkunskap på detta område. Vägdirektörens befattning

med hamnbyggnadsverksamheten kan på detta sätt begränsas i huvudsak till

att han svarar för samordningen av denna verksamhet med vägförvaltningens

övriga verksamhetsgrenar beträffande dispositionen av personal- och maskinresurserna

samt har överinseendet över utrednings- och planläggningsarbetet.

I sistnämnda hänseende torde vägdirektören ha en viktig funktion

att fylla genom sin allmänna kännedom örn länets förhållanden, framför

allt i vad avser kommunikationsbehoven. Med hänsyn till vad sålunda anförts

tillstyrker jag de sakkunnigas förslag om överflyttning av hamnarbetsavdelningamas

arbetsuppgifter till vägförvaltningama.

Enligt den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i förevarande sammanhang

ifrågasatta jämkningen i sakkunnigförslaget skulle visserligen hamnarbetsavdelningarna

inordnas i vägförvaltningama, men detta skulle beträffande

hamnbyggnadsverksamheten i princip ske på det från de sakkunnigas

förslag avvikande sättet, att ledningen av hithörande arbeten koncentrerades

till ett mindre antal vägförvaltningar, förslagsvis fyra, medan de övriga

förvaltningarna i huvudsak skulle vara befriade från befattningen med ifrågavarande

uppgifter. Inom var och en av de vägförvaltningar, vilka sålunda

i första hand skulle svara för hamnarbetena, skulle dessa jämförelsevis

självständigt skötas av en särskild på dylika arbeten specialiserad arbetschef.

Styrelsen torde härvid lia tänkt sig, att behovet i övrigt av teknisk arbetskraft

för hamnbyggnadsverksamheten skulle tillgodoses genom anlitande

av den för vägförvaltningarnas byggnadsverksamhet i allmänhet avsedda

personalen. Mot den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda förordade

organisationen, vilken i väsentliga delar skulle komma att överensstämma

med den nuvarande, kan bland annat anföras, att den icke torde komma att

medföra samma garantier för en ändamålsenlig personaldisposition, som

den av de sakkunniga föreslagna organisationen. Detta synes mig framgå

redan därav, att styrelsen för den begränsade hamnbyggnadsverksamhet,

som nu förekommer, räknat med behov av icke mindre än fyra arbetschefer,

medan för den mångdubbelt större byggnadsverksamheten i övrigt skulle avses

nio arbetschefer. Jag anser mig därför lia anledning att hysa vissa betänkligheter

mot en sådan organisationsform men vill dock icke motsätta mig,

alt den inom ramen för tillgängliga personalresurser tillämpas såsom en övergångsform,

därest styrelsen så linner erforderligt.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Anknytningen av distriktsorganisationen för vattenförsörjning och avlopp

till vägförvaltningama synes tills vidare böra ske endast i den begränsade

omfattning, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit. Distriktsorganisationens

arbete torde nämligen, åtminstone för närvarande, vara inriktat

huvudsakligen på utrednings- och planläggningsfrågor av jämförelsevis ringa

samhörighet med vägförvaltningarnas verksamhet. Några sysselsättningspolitiska

skäl för en närmare samordning kunna knappast anses föreligga.

Jag övergår härefter till personalfrågorna.

Mot den av de sakkunniga förordade ökade differentieringen i lönehänseende

av vägdi rektorsbefattningarna, av vilka för närvarande

22 äro placerade i C 6 och 2 i C 5, kan anföras att en sådan åtgärd icke skulle

stå i god samklang med den praxis, som inom de flesta andra förvaltningsområden

tillämpas beträffande lönesättningen för befattningshavare med

sinsemellan lika tjänsteställning. Oberoende härav anser jag emellertid, att

frågan örn en ändring av vägdirektörernas löneställning överhuvudtaget icke

bör upptagas till närmare övervägande, förrän tillräcklig erfarenhet vunnits

rörande arten och omfattningen av de nya arbetsuppgifter, som vid genomförande

av den föreslagna omorganisationen kunna komma att tillföras dem.

En ändring — på sätt de sakkunniga förordat — av den nu gällande ordningen,

enligt vilken vägdirektör under tiden för förordnandet är fast knuten

till visst län, synes mig icke påkallad, enär möjligheter finnas att vid utgången

av vederbörande befattningshavares förordnandeperioder företaga

eventuellt önskvärda omflyttningar.

Såsom de sakkunniga framhållit, uppbyggdes vid vägförstatligandereformens

genomförande vägförvaltningarnas personalorganisation med stor försiktighet,

och man räknade därvid med att en viss ansvällning av organisationen,

särskilt i vad avsåge personal för byggande och projektering av vägar,

skulle komma att visa sig nödvändig, då normala förhållanden åter inträdde

inom vägväsendet. En förstärkning av vägförvaltningarnas personalresurser

torde nu vara nödvändig med hänsyn såväl till den förestående ökningen

av verksamheten på vägväsendets område som till behovet av personal

för de nya uppgifter, vilka enligt det av mig tillstyrkta omorganisationsförslaget

skulle påläggas förvaltningarna. Sedan numera ökad erfarenhet vunnits

rörande arbetsuppgifternas art och omfattning, synas också, i huvudsaklig

överensstämmelse med de sakkunnigas förslag, vissa tjänsteregleringar

böra genomföras, varigenom organisationen kan beräknas erhålla ökad stadga

och effektivitet.

De sakkunnigas förslag till personalförstärkning av vägförvaltningarnas

bvggnadsorganisation synes mig i stort

sett godtagbart. Jag anser mig dock icke böra helt biträda sakkunnigförslaget

beträffande de ifrågasatta arbetschefstjänsterna. Dessa befattningar ha

föreslagits placerade i lönegraden C 5, medan motsvarande befattningar för

projektering av vägar och för vägunderhållet äro hänförda till lönegraden

A 26. För min del finner jag i viss mån tveksamt, huruvida det principiellt

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 286.

119

sett är riktigt att i lönehänseende göra åtskillnad mellan dessa tre kategorier

av tjänster. Visserligen torde konkurrensen från enskilda företag och

kommunala institutioner vara större i fråga örn tekniker med erfarenhet

rörande byggande verksamhet än beträffande projekterings- och underhållsingenjörer,

men detta förhållande synes dock icke ensamt få utgöra skäl för

att giva den förstnämnda kategorien av ingenjörer en förmånligare löneställning

än de båda sistnämnda. För övrigt torde det kunna ifrågasättas,

huruvida det ens med den föreslagna löneplaceringen i C 5 kan komma att

bliva möjligt för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att i nuvarande läge på

arbetsmarknaden annat än i undantagsfall förvärva personer från enskild

eller kommunal tjänst med kompetens för arbetschefsbefattning. Ett ytterligare

skäl finnes emellertid, som i vissa fall kan anses tala för förslaget örn

inrättande av arbetschefsbefattningar i högre löneställning än den för vägingenjörema

gällande. Jag syftar härvid på, att de för arbetschefstjänstema

avsedda uppgifterna skulle komma att omspänna flera skilda verksamhetsområden,

nämligen, förutom väg- och brobyggnad, helt eller delvis även

hamn- och farledsbyggnad, vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar,

flygfältsbyggnad, husbyggnad m. m. I den mån på vederbörande befattningshavare

skulle ankomma att svara för en dylik mera mångskiftande

byggnadsverksamhet och denna därjämte är av särskilt stor omfattning, synes

mig en placering i den av de sakkunniga föreslagna lönegraden kunna

accepteras. Utgående från dessa förutsättningar förordar jag, att tills vidare

i avvaktan på närmare erfarenhet feni arbetschefstjänster i lönegraden C 5

inrättas vid vägförvaltningarna. Jag har därvid räknat med att dessa befattningar

närmast skulle avses för vägförvaltningarna i Stockholms, Göteborgs

och Bohus, Västernorrlands, Västerbottens samt Norrbottens län. Vad

beträffar det förstnämnda länet har jag ansett viss betydelse böra tillmätas

den omständigheten, att länets läge i förhållande till huvudstaden ur arbetssynpunkt

torde medföra problem av särskild svårighetsgrad, framför allt i

fråga om handhavandet av vägbyggnadsverksamheten. I stället för de åtta

övriga av de sakkunniga beräknade arbetschefstjänstema bör inrättas samma

antal ingenjörsbefattningar i lönegraden A 26. Mot den av de sakkunniga

föreslagna personalförstärkningen i övrigt för vägförvaltningarnas byggnadsverksamhet

har jag icke funnit något att erinra.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att de för byggnadsverksamheten

avsedda ingenjörsbefattningarna i A 26 och Eo 26 vid vägförvaltningarna

skulle erhålla tjänstebenämningen avdelningsingenjör i stället för,

såsom de sakkunniga förordat, vägingenjör. Styrelsens ändringsförslag grundar

sig på den uppfattningen, att benämningen vägingenjör är mindre lämplig

i förevarande fall med hänsyn lill att innehavarna av befattningarna i

fråga skulle komma att bliva verksamma icke blott inom vägväsendet utan

även på de övriga arbetsområden, vilka vid den föreslagna omorganisationen

skulle tillföras vägförvaltningarna. Ehuru jag i viss mån delar denna uppfattning,

anser jag mig dock höra tillstyrka den av de sakkunniga föreslagna

tjänstebenämningen vägingenjör främst av den anledningen, att vid till
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

lämpning av denna enhetliga och mot huvudparten av vägförvaltningarnas

verksamhet svarande benämning de i 26 lönegraden placerade ingenjörerna

för projektering, byggande och underhåll kunna flyttas mellan olika arbetsuppgifter

inom vägförvaltningarna oberoende av tjänstebenämningen.

De skäl, som de sakkunniga anfört för beredande av pensionsberättigande

anställning åt en del av p 1 a t s b e f ä 1 e t och kontrollantpersonalen

vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens byggnadsarbeten,

synas mig beaktansvärda. Jag anser emellertid, att de

sakkunnigas förslag om inrättande av extra ordinarie befattningar för detta

ändamål tills vidare icke bör föranleda någon åtgärd i avvaktan på ytterligare

utredning rörande möjligheterna att tillgodose det angivna syftet enligt

de riktlinjer, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordat. Det torde

härvid böra ankomma på styrelsen att framlägga närmare redogörelse för

de avlöningsbestämmelser, som avses skola tillämpas för ifrågavarande personal.

En lösning av frågan i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag synes kunna ske utan att påkalla särskilt godkännande av riksdagen.

Enligt min mening bör samtidigt därmed även frågan om muddermästarnas

anställningsvillkor upptagas till prövning. Vid sådant förhållande

böra medel till avlönande av ifrågavarande personalgrupper icke nu inräknas

i avlöningsanslaget.

Mot de sakkunnigas förslag örn överflyttning av distriktsingenjörerna

för vattenförsörjning och avlopp samt viss dem underställd

personal till extra ordinarie stat är från min sida intet att erinra.

Jag biträder också sakkunnigförslaget i vad avser anvisande av medel till

anställande av arvodesavlönade tekniska biträden åt distriktsingenjörerna.

Med hänsyn till det betydande personalbehov — bland annat för rådgivande

verksamhet — som synes föreligga på det här ifrågavarande arbetsområdet,

anser jag mig jämväl böra tillstyrka, att i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

framställning ytterligare medel inräknas i icke-ordinarieposten

till anställande av extra arbetskraft för berörda ändamål. I avvaktan

på närmare erfarenhet rörande detta medelsbehov synes härför böra beräknas

ett belopp av 60 000 kronor.

De sakkunnigas förslag rörande vägförvaltningarnas personalorganisation

för kamerala uppgifter och biträdesgörom

å 1 har givit mig anledning till följande särskilda uttalanden.

Den av de sakkunniga lämnade redogörelsen för arten och omfattningen

av vägkamrerarnas arbetsuppgifter synes mig giva vid handen, att en viss

förbättring av dessa befattningshavares löneställning är påkallad. Med hänsyn

bland annat till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i samband med

sitt förslag rörande kanslibyråns personalorganisation anfört i fråga om

fördelningen av de kvalificerade juridiska arbetsuppgifterna mellan styrelsen

och vägförvaltningarna anser jag dock tillräckliga skäl icke föreligga

att tillstyrka en uppflyttning av någon av vägkamrerarna till 24 lönegraden.

I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag förordar jag, att samtliga hithörande

befattningar uppflyttas till lönegraden A 22.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 286.

121

I likhet med allmänna lönenämnden har jag icke av de sakkunnigas motivering

blivit övertygad om nödvändigheten av att inrätta en förste bokhållarbefattning

i A 18 vid vardera av vägförvaltningarna i Göteborgs och

Bohus samt Västernorrlands län. Jag vill dock icke motsätta mig, att i stället

för dessa befattningar inrättas två bokhållartjänster i A 17. Av vad jag

sålunda anfört följer, att jag icke biträder det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framförda förslaget örn utbyte av nyssnämnda förste bokhållartjänster

mot fyra kontrollörbefattningar i A 20.

Mot den av de sakkunniga föreslagna överflyttningen av vägkassörstjänsterna

i lönegraden Eo 11 till ordinarie stat synes intet vara att erinra. Däremot

anser jag mig icke i detta sammanhang jämväl böra förorda en uppflyttning

i lönegrad av vissa av dessa befattningar.

I övrigt har de sakkunnigas förslag rörande vägförvaltningarnas personal

för kamerala uppgifter och biträdesgöromål icke givit mig anledning till

erinran. Med den betydande förstärkning av biträdespersonalen, som vid

genomförande av detta förslag skulle tillföras vägförvaltningarna, bör det

enligt min mening bliva möjligt för förvaltningarna att, när så av praktiska

skäl är påkallat, ombesörja även de skrivgöromål och liknande arbeten, som

förekomma i samband med vägdirektörens föredragning i länsstyrelsen.

Då man för närvarande icke har anledning räkna med, att driften av Fal ster

b okanalen kommer att nedläggas, och då vid sådant förhållande

stadigvarande behov av den vid kanalen anställda maskinist- och vaktpersonalen

får anses föreligga, tillstyrker jag, att densamma i enlighet med de

sakkunnigas förslag uppföres på extra ordinarie stat. Kostnaderna för personalen,

inklusive kanalinspektoren, böra härvid, såsom de sakkunniga avsett,

överflyttas till vägförvaltningarnas avlönings- och omkostnadsanslag.

I enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens påpekande böra medel

beräknas till ytterligare en maskinistbefattning i Eo 8 utöver de sakkunnigas

förslag.

Mot de sakkunnigas förslag örn överflyttning av kostnaderna för brovaktspersonalen

vid Sotenkanalen, Väddö kanal och Strömma

kanal till anslaget till Barmarksunderhållet synes intet vara att erinra.

Vid bifall till de av mig nu förordade åtgärderna torde en del av det av

riksdagen för nästa budgetår anvisade förslagsanslaget lill Underhåll och

drift av statens fiskehamnar och farleder icke behöva tågås i anspråk.

Den avsevärda förstärkning av personalen för projektering

av vägar och broar, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärt, är

i första hand föranledd av vissa speciella uppgifter vid sidan av den vanliga

projekteringsverksamheten. Sålunda har styrelsen funnit ytterligare personal

erforderlig för att möjliggöra för styrelsen att igångsätta vissa utredningar

rörande de mera trafikerade vägarnas framlida sträckning i förhållande till

förekommande tätbebyggelser. En närmare redogörelse för syftet med dessa

utredningar återfinnes i årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln s. 27

o. f.). Därjämte erfordras enligt styrelsens uppfattning ytterligare projekteringspersonal

lili- upprättande av arbetsplaner till de ombyggnader och för
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

stärkningar av bristfälliga broar och till de extraordinära vägförbättringsarbeten,

vartill medel beviljats för nästa budgetår. Behovet av de nu omtörmälda,

delvis mycket omfattande utrednings- och planeringsåtgärderna

synes mig klart. Då det på av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anförda skäl

torde vara lämpligt, att arbetet i huvudsak utföres med anlitande av vid

vägförvaltningama direkt anställd personal i stället för av konsulterande

ingenjörer, och då den av styrelsen gjorda medelsberäkningen icke givit mig

anledning till erinran, tillstyrker jag, att anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie

personal för här berörda ändamål uppräknas med ett belopp av

265 000 kronor.

Av de uppgifter, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnat rörande vägförvaltningarnas

personalorganisation för handläggning

av ärenden rörande statsbidrag till enskild väghållning,

synes framgå, att de härför tillgängliga personalresurserna på

grund av verksamhetens fortgående utveckling numera äro otillräckliga. Att

så är fallet har också bestyrkts av vissa av länsstyrelserna i deras yttranden

över sakkunnigbetänkandet. En utbyggnad av ifrågavarande del av vägförvaltningarnas

personalorganisation torde med hänsyn härtill vara nödvändig,

och jag har funnit mig böra tillstyrka en personalförstärkning i den omfattning,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit. I enlighet härmed förordar

jag, att för ändamålet inrättas 12 nya övervägmästartjänster i A 16

samt att medel anvisas till anställande av ytterligare 3 biträden. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag, att extra ordinarie anställning i lönegraden

Eo 13 skulle beredas biträdena, har icke givit mig anledning till erinran. Befattningshavarna

i fråga torde härvid böra erhålla tjänstebenämningen vägmästare.

Såväl överrevisorema för väg- och vattenbyggnadsväsendet som den av

statens sakrevision för vissa särskilda utredningsuppdrag inom vägväsendet

tillkallade granskningsmannen, f. generaldirektören A. Granholm, ha i likhet

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen funnit en ökning av vägförvattningarnas

personal för vägunderhållet påkallad redan med

hänsyn till nu föreliggande arbetsuppgifter på detta område. Det har härvid

särskilt framhållits, att vederbörande vägingenjörer, ingenjörer och övervägmästare

vore i alltför hög grad bundna vid innearbete och att de därför icke

i nödig utsträckning kunde ägna sig åt ledningen och övervakningen av vägmästarnas

arbete. Med hänsyn till här berörda förhållanden och då en avsevärd

ökning av vägunderhållspersonalens arbetsmängd torde komma att inträda

under nästa budgetår, anser jag mig böra tillstyrka den av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna förstärkningen av viig förra 11 n i n gar nas

kontorspersonal med 26 vägmästare i Eo 13. Jag biträder också styrelsens

förslag om inrättande av två övervägmästarbefattningar i A 16, avsedda

närmast för vägförvaltningama i Kopparbergs och Jämtlands län.

Det ökade behov av personal för den direkta ledningen av vägunderhållsarbetet,

som väntas komma att inställa sig allteftersom vägtrafiken återgår

till en mera fredsmässig omfattning, synes på sätt väg- och vattenbyggnads
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Ii3

styrelsen avsett i första hand böra tillgodoses genom anställande av biträden

åt vägmästarna med anlitande av vägunderhållsanslagen. Vid sådant förhållande

torde i enlighet med styrelsens förslag ökningen av antalet arbetsledande

vägmästare böra begränsas till vad som erfordras för att i vissa särskilda

fall möjliggöra en ur arbetssynpunkt påkallad jämkning av vägmästarområdenas

storlek. Styrelsens förslag om inrättande för detta ändamål av

5 nya vägmästarbefattningar i Eo 13 har icke givit mig anledning till erinran.

Sveriges arbetsledareförbunds framställning örn förbättrad löneställning

för de i lönegraden A 19 placerade ingenjörerna samt för övervägmästarna

och vägmästarna torde med hänsyn till vad väg- och vattenbvggnadsstyrelsen

anfört i ämnet icke för närvarande böra upptagas till närmare övervägande.

Vissa övergångsanordningar m. m.

De sakkunniga.

De sakkunniga förorda, att den föreslagna omorganisationen, i den mån

så kan ske, genomföres från och med den 1 juli 1946. Vissa övergångsåtgärder

skulle emellertid härvid bliva erforderliga. De sakkunniga anföra härutinnan,

att med hänsyn till den tid, som tillsättandet av de nyinrättade befattningarna

krävde, torde det icke vara möjligt att redan vid angiven tidpunkt

i full utsträckning genomföra övergången från de nuvarande till de

nya personalförteckningarna. Kungl. Majit torde därför böra utverka riksdagens

bemyndigande att meddela de bestämmelser, som på grund härav

kunde erfordras under övergångstiden.

Vidare framhålla de sakkunniga med på s. 193 i betänkandet närmare

angiven exemplifiering, att omorganisationen kunde komma att medföra behov

av att överföra ordinarie befattningar hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och vid vägförvaltningarna till övergångsstat, och föreslå med anledning

härav, att Kungl. Majit hos riksdagen utverkar erforderligt bemyndigande

för att kunna vidtaga de åtgärder, som i detta hänseende må befinnas

påkallade. Bemyndigandet bör enligt de sakkunnigas mening jämväl omfatta

vägdirektörst jänsterna.

De sakkunniga lia i förevarande sammanhang även ingått på vissa lönetekniska

spörsmål. Sålunda anföra de sakkunniga.

Åtskilliga av de befattningshavare, vilka nu äro anställda mot arvode

hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller vid dess lokala organisation,

torde i samband med övergång till ordinarie eller extra ordinarie tjänst

komma att få vidkännas en mer eller mindre betydande löneminskning vid

tillämpning av vanliga lönetursregler. Dylik tjänsteman bör efter särskild

prövning av Kungl. Majit kunna erhålla omedelbar placering i sådan högre

löneklass, att en mera avsevärd löneminskning undvikes, dock icke i högre

löneklass än den högsta inom vederbörande lönegrad. De merkostnader, som

härvid uppkomma, kunna icke för närvarande med någon säkerhet beräknas,

och de sakkunniga lia, med hänsyn härtill och till att beloppen i varje

fall måste bliva relativt obetydliga, icke tagit hänsyn till desamma vid efterföljande

kostnadsberäkningar.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Departements
chefen.

Vid uppfattning av de 24 förrådskontoristerna till förrådsmästare i Eo

12 bör — i enlighet med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sin petitaskrivelse

den 27 september 1944 härutinnan anfört — till undvikande av

icke avsedda löneökningar föreskrivas, att de kontorister, vilka i samband

med vägväsendets förstatligande genom särskilt beslut av Kungl. Maj:t placerats

i högre löneklass än begynnelselöneklassen, icke må erhålla gy nnsammare

löneklassplacering än den, som de vid befordringstillfället skulle ha innehaft,

om de redan vid tidpunkten för tillträdandet av sina kontoristbefattningar

placerats i lönegraden Eo 12.

Slutligen lia de sakkunniga framlagt förslag dels rörande pensionsålder för

innehavare av de föreslagna extra ordinarie verkmästar- och muddermästarbefattningarna,

dels i fråga örn ordningen för tillsättande av vissa ordinarie

och extra ordinarie befattningar hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och dess lokala förvaltningar, dels ock angående vissa tillägg till kungörelsen

den 30 juni 1944 (nr 471) med föreskrifter i fråga om placering i lönegrad

av vissa extra ordinarie tjänstemän (betänkandet s. 194—196).

Yttranden.

Statskontoret har uttalat, att överflyttning till övergångsstat av ordinarie

befattningshavare,, tillsatta genom förordnande på viss tid och avlönade enligt

C-plan, icke bör ifrågakomma. Därest dylik befattning finnes böra indragas,

bör detta enligt statskontorets mening i stället ske genom att tjänstens

innehavare ej erhåller förnyat förordnande vid den löpande förordnandeperiodens

utgång. Ej heller har statskontoret ansett sig kunna tillstyrka

ändring i gällande bestämmelser örn att befattningshavare hos väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen och dess lokala förvaltningar i 24 och högre lönegrader

skola tillsättas av Kungl. Maj: efter förslag av styrelsen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänstemannaförening, civila statsförvaltningens

tjänstemannaförbund och vissa andra personalorganisationer lia

hemställt, att — i likhet med vad som var fallet vid vägväsendets förstatligande

i fråga om den från vägdistrikten övertagna personalen — möjlighet

måtte öppnas att placera befattningshavare, som i samband med omorganisationen

övergår från arvodesanställning till ordinarie eller extra ordinarie

tjänst vid väg- och vattenbyggnadsverket, även i högre löneklass än den

högsta inom vederbörande lönegrad, därest så erfordras för att befattningshavaren

icke skall behöva vidkännas löneminskning.

Den föreslagna omorganisationen synes i den utsträckning så lämpligen

kan ske böra genomföras från och med den 1 juli 1946. Såsom de sakkunniga

framhållit lärer det härvid bliva nödvändigt att under tiden närmast

efter nämnda tidpunkt jämsides med de nya personalförteckningarna delvis

tillämpa även de nu gällande. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit

att meddela de bestämmelser, som må erfordras under övergångstiden. För det

fall att innehavare av sådan nu befintlig ordinarie befattning, vilken saknar

direkt motsvarighet i den föreslagna organisationen, skulle komma att kvarstå

i tjänst utan att erhålla ny ordinarie befattning, lärer befattningen få uppföras

på övergångsstat.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

125

Vid bifall till förslaget om uppfattning av förrådskontoristtjänsterna vid

vägförvaltningarna till förrådsmästarbefattningar i Eo 12 böra i enlighet med

de sakkunnigas förslag särskilda föreskrifter meddelas rörande placering i

löneklass av de förrådsmästare, vilka befordras till dylik tjänst från befattning

såsom förrådskontorist och i denna tidigare tjänst genom särskilt beslut

av Kungl. Maj:t erhållit placering i högre löneklass än begynnelselöneklassen

på grund av föregående anställning hos vägdistrikt.

Mot vad de sakkunniga föreslagit beträffande löneklassplacering av för

närvarande arvodesavlönad personal efter övergången till den nya organisationen

har jag intet att erinra. Med hänsyn till de fördelar — innefattande

bland annat pensionsrätt — som övergången till ordinarie eller extra ordinarie

tjänst skulle komma att medföra för vederbörande befattningshavare, anser

jag tillräckliga skäl icke föreligga att tillstyrka de framställningar, som

gjorts av vissa personalorganisationer om att en placering även i högre löneklass

än den högsta inom lönegraden skulle kunna ifrågakomma i vissa fall.

De sakkunnigas förslag rörande pensionsålder för verkmästar- och muddermästarpersonalen

torde med hänsyn till vad jag tidigare anfört beträffande

dessa personalkategorier icke för närvarande påkalla någon åtgärd.

Vad slutligen angår de sakkunnigas förslag rörande ordningen för tillsättande

av vissa ordinarie och extra ordinarie befattningar vid väg- och vattenbyggnadsverket

samt rörande vissa tillägg till kungörelsen den 30 juni

1944 (nr 471) med föreskrifter i fråga örn placering i lönegrad av vissa extra

ordinarie tjänstemän, synas mig de härvid ifrågasätta åtgärderna vara ägnade

att medföra en ändamålsenlig förenkling av personalärendenas handläggning,

och jag tillstyrker därför de sakkunnigas förslag i denna del, dock med den

ändring som föranledes av att, såsom jag i det föregående anföit, tjänstebenämningen

ingenjörsassistent icke torde böra tillämpas på personal i lönegraden

Eo 17.

Anslagsberäkningar,

1. Väg- oell vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget

är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med 1 391 200 kronor,

därav (595 6 00 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen. Genom beslut

den 15 juni 1945 har Kungl. Maj:t, med tillämpning tills vidare från och

med budgetåret 1945/46, för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fastställt dels

personalförteckning (se statsliggaren s. 379), dels ock följande

Avlöningsstat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ 511 500

Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ...................... 12 600

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ...... 713 800

Rörligt tillägg, förslagsvis ...................• • • • • .......____153300

Säger kronor 1 391 200.

I årets statsverksproposition har anslaget preliminärt beräknats till

2 900 000 kronor, därav 1 450 000 kronor att avräknas mot automobilskatte
-

medlen.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

De sakkunniga.

Vid genomförande av de sakkunnigas omorganisationsförslag skulle i enlighet

med följande, av de sakkunniga verkställda beräkning (betänkandet

s. 199) väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag komma att ökas

med i runt tal 1 171 900 kronor. I

Avlön. till

ordinarie

tjänste- män

Arvoden

bestämda

av Kungl.

Majit

Avlön. till

övrig icke- ordinarie

personal

Rörligt

tillägg

Summa

Bruttoökning:

Uppflyttning i lönegrad av general-

3 985

direktören ......................

3 985

—

—

—

Överdirektören och souschefen......

17 911

—

—

1620

19 531

Första utredningsbyrån ............

150 063

—

138 593

45 113

333 769

Andra utredningsbyrån ............

45 854

—

19 275

9 938

75 067

Tredje utredningsbyrån ............

39 971

—

93 924

20 945

154 840

Konstruktionsbyrån ................

229 339

—

208 083

68 830

506 252

Bvggnadsbyrån ....................

152 388

—

312 395

58 554

523 337

Kameralbyrån ....................

14139

—

16 830

4 924

35 893

Försvarsbyrån ....................

11904

720

7 893

3155

23 672

Expeditionsvakter..................

—

—

17 844

1820

19 664

Tilläggsbelopp för vikariats- och över- tidsersättningar samt för avlönande

av tillfälliga biträden............

4 000

—

60 000

1000

65 000

Summa bruttoökning

669 554

720

874 S37

215 899

1 761010

Minskning:

Vägbyrån..........................

169 361

—

168 686

44 581

382 628

Brobyrån ..........................

52 638

—

55 602

17134

125 374

Hamnbyrån........................

31107

—

19 983

8 008

59 098

Extra arbetskraft för bokföring vid

depåförråden ....................

—

—

22 000

—

22 000

Summa minskning

253106

—

266 271

69 723

589100

Nettoökning............

416448

720

608 566

146176

1171910

I anslutning till denna beräkning ha de sakkunniga anfört följande.

Det bör anmärkas, att en del av de för vägbyrån angivna kostnaderna i

motsats till övriga kostnadsbelopp icke avser helt budgetår. I avlöningsanslaget

för innevarande budgetår äro nämligen medel inräknade endast för

halva budgetåret i fråga om en del av personalen å avdelningen för arbetsorganisation.

Örn kostnaderna för denna personal upptagas med helårsbelopp,

skall den för vägbyrån angivna summan ökas med 55 100 kronor, varav

53 100 kronor belöpa på icke-ordinarieposten och 2 000 kronor på posten

till rörligt tillägg. Eftersom avlöningsanslaget för nästa budgetår oberoende

av omorganisationen skulle komma att ökas med nämnda belopp, utgör alltså

den av omorganisationen föranledda ökningen av anslaget (1 171 900—

55 100) 1 116 800 kronor.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

127

I icke-ordinarieposten finnes för närvarande inräknat ett belopp av 50 000

kronor för avlöningar åt tillfällig personal, som till följd av den i arbetsmarknadsreglerande

syfte bedrivna vägbyggnadsverksamheten erfordras hos

styrelsen. De sakkunniga ha icke räknat med indragning av detta belopp, då

detsamma helt åtgår för avlönande av den personal av här ifrågavarande

slag, som finnes anställd å kansli-, kameral- och förrådsbyråema.

I enlighet med sammanställningen fördelar sig ökningen på avlöningsanslagets

delposter med följande avrundade belopp:

Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän .......................... 415 400

Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .......................... 700

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................. 608 600

Rörligt tillägg ............................................'' 146 200

Summa kronor 1 171 900.

Väg- oell vattenbyggnadsstyrclsen.

De ändringar i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personalorganisation,

vilka styrelsen såsom jämkning i de sakkunnigas personalberäkning eller i

övrigt föreslagit, skulle enligt av styrelsen verkställda kostnadsberäkningar

komma att medföra en ytterligare ökning av avlöningsanslaget med sammanlagt

466 900 kronor i enlighet med följande sammanställning.

Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän .......................... 152 200

Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ............................ 700

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................... 274 000

Rörligt tillägg ............................................... ~40 000

Summa kronor 466 900.

Å andra sidan skulle anslaget minskas med förenämnda, i icke-ordinarieposten

nu ingående belopp av 50 000 kronor, avsett för avlöningar åt tillfällig

personal, som till följd av den i arbetsmarknadsreglerande syfte bedrivna

vägbyggnadsverksamheten erfordras hos styrelsen.

Styrelsen meddelar, att styrelsen vid sin anslagsberäkning inräknat dels

3 000 kronor i ordinarieposten och 2 000 kronor i icke-ordinarieposten till

bestridande av kostnaderna för författningsenligt inträdande löneklassuppflyttningar,

dels ock 10 000 kronor i sistnämnda anslagspost till vikariatsoch

övertidsersättningar m. m. åt den ytterligare personal, som enligt styrelsens

förslag skulle uppföras på stat utöver den av de sakkunniga förordade

personaluppsättningen.

I enlighet med salunda gjorda beräkningar har väg- och vatlenbyggnadsstyrelsen

föreslagit, att styrelsens avlöningsanslag för budgetåret 1946/47 upptages

till 2 980 000 kronor med följande fördelning:

Kronor

!. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ 1 080 100

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t........................ 14 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis...... 1 546 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 339 500

Summa kronor 2 980 000.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Majda proposition nr 286.

Departements
chefen.

Med hänsyn till de av mig i det föregående förordade jämkningarna i de

sakkunnigas och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personalberäkningar torde

de poster, som styrelsen upptagit i sitt förslag till avlöningsstat, böra

minskas med följande avrundade belopp:

Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän .......................... 198 900

Arvoden, bestämda av Kungl. Majit .......................... 700

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................... 36 800

Rörligt tillägg .............................................. 24 800

Summa kronor 261 200.

En ytterligare reducering lärer emellertid kunna göras för nästa budgetår

med hänsyn till att större delen av de nya befattningarna icke torde hinna

tillsättas omedelbart vid budgetårets ingång. Med utgångspunkt härifrån har

jag ansett mig böra förorda, att anslaget minskas med ett belopp motsvarande

10 procent av skillnaden mellan å ena sidan det anslag, som erfordras

för helt budgetår vid fullt utbyggd organisation enligt det av mig tillstyrkta

organisationsförslaget, och å andra sidan det för innevarande budgetår anvisade

avlöningsanslaget, ökat med ett belopp, motsvarande de årliga avlöningskostnaderna

för den personalförstärkning, som för närvarande finansieras

genom överskridande av icke-ordinarieposten. Med tillämpning härav

skulle anslaget kunna ytterligare reduceras med ett belopp av i runt tal

107 700 kronor med följande fördelning på de olika delposterna:

Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän .......................... 37 000

Arvoden, bestämda av Kungl. Majit .......................... 0

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................... 54 500

Rörligt tillägg .............................................. 16 200

Summa kronor 107 700.

Frånsett de ändringar, som jag nu förordat, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

statberäkning icke givit mig anledning till erinran. Jag föreslår

alltså, att posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän beräknas till (1 080 100

— 198 900 — 37 000) 844 200 kronor, posten Arvoden, bestämda av Kungl.

Majit till (14 000 -— 700) 13 300 kronor, posten Avlöningar till övrig ickeordinarie

personal till (1 546 400 — 36 800 — 54 500) 1 455 100 kronor samt

posten Rörligt tillägg till (339 500 -— 24 800 — 16 200) 298 500 kronor. I

enlighet härmed torde väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag

böra uppföras med 844 200 + 13 300 + 1 455 100 + 298 500) 2 611 100

kronor.

På sätt de sakkunniga förordat bör anslagsposten Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal, såsom för närvarande är fallet, J>etecknas förslagsvis

för att sätta Kungl. Majit i tillfälle att tillgodose oundgängliga behov av

personalförstärkning samt för att möjliggöra en eventuellt erforderlig jämk
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 286.

129

ning av posten, därest i samband med överflyttningen av arvodesavlönad

personal till extra ordinarie stat kostnader av mera betydande storleksordning

därvid skulle uppkomma för inplacering av sådan personal i högre

löneklass än begynnelselöneklassen.

2. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget

är för innevarande budgetår anvisat med 445 600 kronor, därav 222 800

kronor att avräknas mot automobilskattemedlen. För anslaget gäller följande

av Kungl. Majit den 15 juni 1945 fastställda

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .............................. 6 500

2. Reseersättningar, förslagsvis .............................. 205 500

3. Expenser, förslagsvis ..................................... 231 600

4. Publikationstryck, förslagsvis .............................. 2 000

Summa kronor 445 600.

I årets statsverksproposition har anslaget preliminärt beräknats till 875 000

kronor, därav 437 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har i sin förenämnda skrivelse den 15

mars 1946 med utlåtande över sakkunnigbetänkandet gjort framställning om

medel till styrelsens omkostnader under budgetåret 1946/47. Rörande styrelsens

härvid verkställda beräkningar får jag lämna följande redogörelse.

Under anslagsposten Sjukvård m. m. uppgingo kostnaderna under budgetåret

1944/45 till 7 500 kronor och under första hälften av budgetåret

1945/46 till 4 200 kronor. Med hänsyn till att antalet sjukvårdsberättigade

befattningshavare enligt det föreliggande organisationsförslaget skulle ökas

från cirka 200 till cirka 380, föreslår styrelsen, att anslagsposten för budgetåret

1946/47 uppräknas till 15 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning örn medel till Reseersättningar

är grundad på följande, bär i tablåform redovisade beräkningar.

Kronor

1. I omkostnadsstaten för innevarande budgetår upptaget belopp.. 205 500

2. Beräknade årliga resekostnader för den extra personal, som jäm
likt

särskilda, av Kungl. Majit meddelade beslut finnes anställd

hos styrelsen under innevarande budgetår med anlitande av avlöningsanslagets

icke-ordinariepost ........................ 40 000

3. Beräknade årliga resekostnader för den personal, som vid genomförande

av omorganisationen skulle överflyttas från sakanslag

till avlöningsanslaget:

a) personal, avlönad av anslag till Bidrag till anläggningar

för vattenförsörjning och avlopp (samma belopp,

som jämlikt Kungl. Majlis beslut den 10 augusti 1945

gäller för innevarande budgetår) .................. 20 000

b) personal, avlönad av brobyggnadsanslag och lill hamn
byråns

förfogande slående sakanslag .............. 30 000 50 000

Bihang Ull riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 2SG. 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130 Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Kronor

4. Beräknade årliga resekostnader för innehavare av de befattning
ar

i den föreslagna organisationen, vilka sakna direkt motsvarighet

i den nuvarande.................................... 55 000

5. Approximativt uppskattade kostnader för flyttningsersättningar

och tjänstgöringstraktamenten i samband med personalförflyttningar

vid omorganisationens genomförande ................ 15 000

Summa kronor 365 500.

På grundval av dessa beräkningar har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i

sitt statförslag upptagit anslagsposten till reseersättningar med 365 000 kronor.

Anslagsposten till Expenser är för innevarande budgetår fördelad på följande

sätt.

Kronor

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis .......................... 13 500

övriga expenser:

a) för eget behov, högst .......................... 168100

b) för annat än eget behov, förslagsvis .............50 000 218^100

Summa kronor 231 600.

Kostnaderna för bränsle, lyse och vatten uppgingo för budgetåret

1944/45 till i runt tal 16 000 kronor. Med hänsyn till den föreslagna

ökningen av styrelsens personal har styrelsen räknat med att ifrågavarande

delpost skulle behöva höjas till förslagsvis 20 000 kronor.

Av den för budgetåret 1945/46 upptagna delposten till övriga expenser

för eget behov må enligt Kungl. Majlis beslut användas högst

6 000 kronor för underhåll och drift av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

röntgenanläggning för undersökning av svetsade stålkonstruktioner samt

högst 162 100 kronor för övriga utgifter av beskaffenhet att böra bestridas

från ifrågavarande delpost.

Vad beträffar kostnaderna för underhåll och drift av röntgenanläggningen

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anmält, att anläggningen komme att

utnyttjas i ökad utsträckning under nästa budgetår, bland annat i samband

med en för tidsperioden 1946—1950 planerad förnyad röntgenundersökning

av äldre svetsade broar. På grund härav anser styrelsen erforderligt, att det

för nu ifrågavarande ändamål avsedda beloppet ökas till 13 000 kronor.

Av de till övriga expenser för eget behov beräknade medlen för innevarande

budgetår är ett belopp av 22 000 kronor avsett för kostnader av engångsnatur.

För de löpande expenskostnadema för styrelsens eget behov

återstå alltså (168 100 — 6 000 — 22 000) 140 100 kronor. I samband med

omorganisationen skulle detta belopp enligt styrelsens uppskattningar behöva

ökas med sammanlagt 95 000 kronor. Ökningen har av styrelsen beräknats

belöpa på de olika, i punkterna 2—4 i den för uppskattningen av

medelsbehovet för reseersättningar uppgjorda tablån angivna personalgrupperna

med respektive 12 000, 8 000, 25 000 och 50 000 kronor.

Till kostnader för engångsanskaffning av inventarier m. m. för den ny
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286. 131

tillkommande personalen har styrelsen i sitt statförslag upptagit ett belopp

av 65 000 kronor.

I enlighet med de sålunda gjorda detaljberäkningarna har styrelsen angivit

medelsbehovet till övriga expenser för eget behov till i avrundat tal

(13 000 + 140 100 + 95 000 + 65 000) 313 000 kronor.

Delposten till övriga expenser för annat än eget behov

bär av styrelsen för nästa budgetår beräknats till 93 000 kronor. Till grund

för denna beräkning ligga följande överväganden.

Såsom en följd av under budgetåret i arbetsbesparande syfte vidtagna rationaliseringsåtgärder

ha blanketter för vägförvaltningarnas gemensamma

behov i ökad omfattning kommit till användning. Det kan därför redan nu

förutses, att det anvisade beloppet torde komma att i icke obetydlig mån

överskridas. Styrelsens kostnader för ändamålet under tiden k 1945—28/2

1946 hava uppgått till cirka 49 000 kronor. I detta belopp ingå emellertid

jämväl kostnaderna för de blanketter avseende statsbidrag till enskild väghållning,

som i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni 1944 med

anlitande av nu ifrågavarande post tryckas genom styrelsens försorg. Enbart,

för täckande av de behov, som för närvarande tillgodoses från delposten

i fråga, torde sålunda för budgetåret 1946/47 erfordras ett till cirka 75 000

kronor beräknat belopp. Härtill komma kostnaderna för sådana blanketter

för vägförvaltningarnas gemensamma behov, vilka bliva en följd av den lokala

hamnorganisationens överflyttande till vägförvaltningama. Vidare synas

från nu omhandlade anslagspost böra bestridas kostnaderna för tryckning

av vissa för lokalförvaltningarna erforderliga blanketter avseende statsbidrag

till vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar. Härav föranlett ökat

medelsbehov beräknas i vad avser hamnorganisationen till 8 000 kronor

samt i vad avser statsbidragsverksamheten beträffande vattenförsörjningsoch

avloppsanläggningar till 10 000 kronor.

Expensposten skulle enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag sålunda

böra upptagas med (20 000 + 313 000 + 93 000) 426 000 kronor.

Det för innevarande budgetår under anslagsposten Publikationstryck upptagna

beloppet avser kostnader för tryckning av styrelsens cirkulär. Styrelsen

föreslår, att anslagsposten för nästa budgetår uppräknas med ett belopp

av 1 500 kronor, avseende beräknade kostnader för tryckning av styrelsens

årsberättelse samt överrevisoremas för väg- och vattenbyggnadsväsendet berättelse.

Anslagsposten skulle härvid komma att uppgå till 3 5C0 kronor.

Slutligen föreslår väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att i omkostnadsstaten

uppföres en särskild inkomstpost för influtna medel vid försäljning av

styrelsens publikationer m. m. Posten, som på vedertaget sätt skulle upptagas

under rubriken Särskilda uppbördsmedel, har av styrelsen beräknats

till 2 500 kronor.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar skulle sålunda för

styrelsens omkostnader under budgetåret 1946/47 behöva anvisas 807 000

kronor i enlighet med följande uppställning.

Utgifter. Kronor

1. Sjukvård lii. lii., förslagsvis ................................ 15 000

2. Reseersättningar lii. m., förslagsvis ........................ 365 000

3. Expenser, förslagsvis ...................................... 426 000

4. Publikationstryck, förslagsvis .............................. 3 500

Summa kronor 809 500.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Departements
chefen.

Särskilda uppbördsmedel. Kronor

Försäljningsmedel för publikationer m. m..................... 2 500

Nettoutgift kronor 807 000.

Med hänsyn bland annat till den begränsning av personaluppsättningen,

som jag i det föregående förordat, torde en viss minskning av det av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen äskade anslagsbeloppet till omkostnader för

styrelsen vara befogad. Jag föreslår med anledning härav, att anslagsposten

Reseersättningar minskas med 15 000 kronor och delposten Övriga expenser

för eget behov med 25 000 kronor, därav 5 000 kronor belöpande på det för

engångsanskaffning av inventarier m. m. beräknade beloppet. Därjämte synes

ifrågavarande anslag i likhet med avlöningsanslaget böra bliva föremål för

en procentuell reducering med hänsyn till att den nya personalorganisationen

icke lärer komma att träda i funktion i full utsträckning redan vid budgetårets

ingång. Denna minskning torde böra bestämmas till 27 000 kronor, därav

12 000 kronor belöpande på anslagsposten Reseersättningar och 15 000

kronor på delposten Övriga expenser för eget behov. Då jag i övrigt icke

har något att erinra mot styrelsens anslagsberäkning, föreslår jag att omkostnadsanslaget

uppföres med 740 000 kronor enligt följande uppställning.

Utgifter. Kronor

Sjukvård m. lii., förslagsvis .................................. 15 000

Reseersättningar m. m., förslagsvis ............................ 338 000

Expenser, förslagsvis ........................................ 386 000

Publikationstryck, förslagsvis ................................ 3 500

Summa kronor 742 500

Särskilda uppbördsmedel.

Försäljningsmedel för publikationer m. m..................... 2 500

Nettoutgift kronor 740 000.

Förslaget innebär en ökning i förhållande till nu gällande omkostnadsslat

nied 294 400 kronor. Härav avse 15 000 kronor och 60 000 kronor kostnader

av engångsnatur å reseersättnings- respektive expensposten. 3

3. Vägförvaltningarna: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget är för innevarande

budgetår anvisat med 4 371 100 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

För anslaget gäller följande av Kungl. Maj:t den 15 juni 1945

fastställda

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ 2 483 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis .......... 1 357 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 530 000

Summa kronor 4 371 100.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Rlaj:ts proposition nr 286.

133

Gällande personalförteckning för vägförvaltningama är fastställd genom

Kungl. Maj:ts beslut den 2 juni 1944 (se statsliggaren s. 386).

I årets statsverksproposition har anslaget preliminärt beräknats till

6 330 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

])e sakkunnig''».

Vid genomförande av de sakkunnigas organisationsförslag skulle anslaget

komma att ökas med i runt tal 1 435 000 kronor i enlighet med följande,

av de sakkunniga upprättade sammanställning (betänkandet s. 202).

Avlön. till

ordinarie

tjänste- män

Avlön. till

icke-ordi- narie

personal

Rörligt

tillägg

Summa

Bruttoökning:

Uppflyttning i lönegrad av vissa vägdirektörs- befattningar................................

17 520

—

—

17 520

Teknisk personal för byggnadsverksamheten

225 139

378 261

78170

681 570

Personal för vattenförsörjnings- och avlopps- frågor ....................................

189 798

25 372

215170

Kameral- och biträdespersonal................

237 705

250 035

76 244

563 984

Personal vid Falsterbokanalen................

—

18 792

2 972

21764

Tilläggsbelopp för vikariats- och övertidsersätt- ningar samt för avlönande av tillfälliga bi- träden ....................................

4 000

80 000

1000

85 000

Summa bruttoökning

484 364

910886

183 758

1585 00S

Minskning:

I icke-ordinarieposten inräknat belopp till per- sonalförstärkning för bedrivande av vägbygg- nadsarbeten i arbetsmarknadsreglerande syfte

150 000

150 000

Nettoökning ................

484 3G4

766 880

183 758

1435008

I enlighet med sammanställningen fördelar sig ökningen på avlöningsanslagets

delposter med följande avrundade belopp:

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän ...................... 484 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................... 766 900

3. Rörligt tillägg .......................................... 183 700

Summa kronor 1 435 000.

Avlöningskostnaderna för den av de sakkunniga föreslagna extra ordinarie

verkmästar- och muddermästarpersonalen, vilka kostnader icke ingå i

nyss angivna beräkningar, anses av de sakkunniga i avvaktan på ytterligare

erfarenhet böra schematiskt beräknas enligt lägsta löneklass och enligt

C-ort. I enlighet härmed skulle i vägförvaltningamas avlöningsstat upptagas

följande poster.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Utgiftsposter: Kronor

4. Extra ordinarie verkmästare och muddermästare:

a) Avlöningar, förslagsvis ............................... 500 000

b) Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 80 700

c) Kristillägg, förslagsvis ................................ 86 000

666 700

Inkomstpost:

Särskilda uppbördsmedel.

Ersättning från sakanslag för avlöningskostnaderna för den extra

ordinarie verkmästar- och muddermästarpersonalen ........ 666 700.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Enligt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställd beräkning skulle

de av styrelsen framlagda förslagen beträffande vägförvaltningamas personalorganisation

komma att medföra en ytterligare ökning av vägförvaltningamas

avlöningsanslag med sammanlagt 756 600 kronor utöver den ökning,

de sakkunniga angivit. Ifrågavarande belopp fördelar sig på de olika

anslagsposterna på sätt framgår av följande sammanställning.

Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän .......................... 124 900

Avlöningar till icke-ordinarie personal ........................ 566 900

Rörligt tillägg ............................................ 64 800

Summa kronor 756 600.

Vid denna beräkning har styrelsen i ordinarie- och icke-ordinariepostema

upptagit 44 600 kronor respektive 11 000 kronor till kostnaderna för reguljära

löneklassuppflyttningar. I sistnämnda post har därjämte inräknats ett

belopp av 16 800 kronor till vikariats- och övertidsersättningar åt den nya

vägmästarpersonalen samt till arvodesersättningar åt tillfälliga vikarier för

densamma.

Den av de sakkunniga förordade anslagskonstruktionen beträffande avlöningskostnadema

för den föreslagna extra ordinarie verkmästar- och muddermästarpersonalen

har givit väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anledning till

följande uttalande.

I enlighet med vad styrelsen i det föregående föreslagit skulle avlöningskostnadema

för den verkmästarpersonal, som av de sakkunniga upptagits

som extra ordinarie, direkt bestridas från vederbörliga sakanslag, varför

några kostnader för denna personal icke medräknats i avlöningsanslaget. Vad

muddermästama åter angår, böra de enligt styrelsens mening i likhet med

vad de sakkunniga föreslagit beredas extra ordinarie anställning. Avlöningskostnaderna

för muddermästama torde emellertid lämpligen kunna bestridas

från avlöningsanslaget, varför erforderligt belopp härför inräknats i det

belopp av 566 900 kronor, som upptagits såsom ytterligare ökning, föranledd

av styrelsens förslag. Den av de sakkunniga förordade anordningen med ersättning

från sakanslag till förenämnda avlöningsanslag lärer under sådana

förhållanden icke vara erforderlig.

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

I enlighet med sålunda gjorda beräkningar har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit, att avlöningsanslaget för vägförvaltningama skulle upptagas

till 6 562 700 kronor med följande fördelning.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ 3 092 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis .......... 2 691 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 778 500

Summa kronor 6 562 700.

Vid bifall till av mig förordade jämkningar i de sakkunnigas och vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen personalberäkningar för vägförvaltningama böra

de i styrelsens förslag till avlöningsstat för vägförvaltningama upptagna posterna

minskas med följande avrundade belopp:

Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän .

Avlöningar till icke-ordinarie personal

Rörligt tillägg .....................

.............. 76 900

.............. 76 600

.............. 12 500

Summa kronor 166 000.

Därjämte synes anledning föreligga att jämväl i förevarande fall vidtaga

en schematisk anslagsreducering på samma sätt, som jag förordat beträffande

avlönings- och omkostnadsanslagen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

I enlighet härmed skulle de tre anslagsposterna böra ytterligare minskas

med följande belopp:

Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän ...

Avlöningar till icke-ordinarie personal

Rörligt tillägg .....................

53 400

78 500

23 600

Summa kronor 155 500.

Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsens statberäkning i övrigt icke givit

mig anledning till erinran, föreslår jag, att här ifrågavarande anslagsposter

bestämmas till följande belopp, nämligen posten Avlöningar till ordinarie

tjänstemän (3 092 700 — 76 900 — 53 400) 2 962 400 kronor, posten Avlöningar

till icke-ordinarie personal (2 691 500 — 76 600 — 78 500) 2 536 400

kronor samt posten Rörligt tillägg (778 500 —- 12 500 — 23 600) 742 400

kronor. Avlöningsstatens slutsumma skulle alltså uppgå till (2 962 400 +

2 536 400 + 742 400) 6 241 200 kronor.

Icke-ordinarieposten torde av samma skäl, som anförts beträffande motsvarande

post under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag, fortfarande

böra betecknas förslagsvis. 4

4. Vägförvaltningama: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget är för innevarande

budgetår upptaget med 884 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemcdlcn.

För anslaget gäller följande av Kungl. Maj:! den 15 juni

1945 fastställda

Departementschefen.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Majlis prooosition nr 286.

1.

2.

3.

4.

Omkostnadsstat.

Sjukvård m. m., förslagsvis ...............

Reseersättningar, förslagsvis ...............

Expenser, förslagsvis .....................

Underhåll och drift av tjänstebilar, förslagsvis

Kronor

14 000

350 000

320 000

200 000

Summa kronor 884 000.

I årets statsverksproposition är anslaget preliminärt upptaget till 1 150 000

kronor, att avräknas mot antomobilskattemedlen.

Väg- och vatt en b,yggo lotsstyrelsen.

Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 15 mars 1946

framlagt förslag till beräkning av nu ifrågavarande anslag för budgetåret

1946/47.

Kostnaderna under anslagsposten Sjukvård m. m. lia under första hälften

av innevarande budgetår uppgått till cirka 10 000 kronor. Styrelsen bar med

ledning härav räknat med att anslagsposten vid oförändrad organisation

skulle behöva ökas till 20 000 kronor. Med hänsyn till det ökade antal befattningshavare,

som vid genomförande av den föreslagna omorganisationen

komme att erhålla rätt till fri sjukvård, anser styrelsen, att posten bör

uppräknas med ytterligare 10 000 kronor och således upptagas till 30 000

kronor.

Belastningen å anslagsposterna till Reseersättningar och till Underhåll och

drift av tjänstebilar har under första hälften av innevarande budgetår uppgått

till, i runda tal, 348 000 kronor respektive 66 000 kronor. Den brist på

överensstämmelse med anslagsberäkningen, som här föreligger, sammanhänger

enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppgift huvudsakligen med

att tjänstebilar hittills icke kunnat anskaffas i från början beräknad omfattning

samt att vägförvaltningarna enligt Kungl. Maj:ts beslut erhållit förstärkning

med sådan personal, som på grund av sina arbetsuppgifter kan förutsättas

draga avsevärda resekostnader.

Vad angår beräkningen för nästa budgetår av de båda anslagsposterna

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

I avvaktan på ytterligare erfarenhet, särskilt i vad avser resekostnadernas^

nedbringande på grund av utnyttjandet av tjänstebilar, synas de för budgetåret

1945/46 gjorda beräkningarna kunna läggas till grund för beräkningen

av medelsbehovet jämväl under nästkommande budgetår. Den för

innevarande budgetår medgivna personalökningen — vilken enligt det framlagda

förslaget huvudsakligen kommer att ingå i den fasta organisationen

— beräknas medföra en kostnadsökning å anslagsposten till reseersättningar

av cirka 50 000 kronor per budgetår.

I vad avser den föreslagna överflyttningen av de lokala hamnbyggnadsförvaltningarna

till vägförvaltningarna må här framhållas, att resekostnaderna

för den nuvarande hamndistriktsorganisationens personal under budgetåret

1943/44 uppgått till cirka 65 000 kronor, för budgetåret 1944/45 till

63 000 kronor samt för tiden lh—31/12 1945 till i runt tal 36 000 kronor. De

genomsnittliga resekostnaderna för ifrågavarande ändamål hava sålunda

uppgått till cirka 67 000 kronor. I avvaktan på erfarenheter rörande den

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

137

föreslagna distriktsindelningens inverkan på dessa kostnader har styrelsen

för nästkommande budgetår å anslagsposten till reseersättningar beräknat

ett belopp av 50 000 kronor för nu ifrågavarande ändamål.

Resekostnaderna för den lokala organisationen för statsbidragsverksamheten

beträffande vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar — vilka kostnader

hittills bestritts från vederbörligt sakanslag — hava under första halvåret

av budgetåret 1945/46 uppgått till cirka 18 200 kronor. I beaktande härav

och under hänsynstagande till att organisationen under sagda tid icke varit

helt utbyggd, har styrelsen beräknat medelsbehovet för detta ändamål

under nästkommande budgetår till 40 000 kronor.

Den föreslagna utökningen av personalen för projekteringsverksamheten

kommer att medföra ett ökat anslagsbehov till reseersättningar. Styrelsen

beräknar det härför erforderliga beloppet till 90 000 kronor.

Vidare har föreslagits inrättandet av ett ökat antal övervägmästare folden

enskilda väghållningen, vilket torde komma att medföra att dessas verksamhet,

särskilt i vad avser resor, kan intensifieras. Anslagsposten torde

med hänsyn härtill böra uppräknas med visst belopp, förslagsvis 15 000

kronor.

Styrelsen har redan i det föregående anmält, att den nu föreslagna omorganisationen

kommer att föranleda avsevärda kostnader för flyttningsersättningar

samt i förekommande fall för tjänstgöringstraktamenten, ävensom

framhållit omöjligheten av att för närvarande bedöma, till vilka belopp

dylika kostnader äro att emotse. Anslagsposten till reseersättningar synes

emellertid på här anförda grunder höra uppräknas med visst belopp, förslagsvis

35 000 kronor.

Under hänsynstagande till de föreslagna personalförändringarna samt till

beräknad utbyggnad av tjänstebilbeståndet har styrelsen uppskattat medelsbehovet

för budgetåret 1946/47 å anslagsposten till underhåll och drift av

tjänstebilar till 300 000 kronor samt å anslagsposten till reseersättningar

till i avrundat tal (350 000 + 50 000 + 50 000 + 40 000 + 90 000 -f- 15 000

+ 35 000) 630 000 kronor.

Anslagsposten lill Expenser är för innevarande budgetår upptagen till

320 000 kronor och fördelar sig med 30 000 kronor på delposten till bränsle,

lyse och vatten samt med 290 000 kronor på övriga expenser.

Med ledning av hittills föreliggande belastningsuppgifter har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

funnit, att delposten till bränsle, lyse och vatten

tor nästkommande budgetår lämpligen bör kunna upptagas till oförändrat

belopp.

Vad delposten till övriga e x p e n s er angår framhåller styrelsen till en

början, att det för innevarande budgetår anvisade beloppet med hänsyn

bland annat till under året beviljad personalförstärkning visat sig otillräckligt.

Styrelsen föreslår, att posten för nästa budgetår uppräknas till 500 000

kronor. Styrelsens förslag är grundat på följande överväganden.

Vid beräknandet av det för nästkommande budgetår erforderliga medelsbehovet

har hänsyn icke kunnat tagas till vissa för närvarande oberäkneliga

faktorer, varvid särskilt må framhållas att en del vägförvaltningar väntas

komma att inflytta i nya tjänstelokaler.

Styrelsen, sorn vid beräknandet av medelsbehovet å nu ifrågavarande delpost

utgått från det för innevarande budgetår anvisade beloppet av 290 000

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

kronor, har bedömt de av redan beviljad personalförstärkning ökade löpande

expenskostnaderna till 45 000 kronor för helt budgetår.

Därtill kommer den meromnämnda överflyttningen av personal från anslaget

till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp samt från

till hamnbyråns förfogande stående sakanslag. Vad förstnämnda kategori angår

synas de löpande expenskostnaderna för helt budgetår kunna förväntas

uppgå till cirka 15 000 kronor. Expenskostnaderna för den nuvarande lokala

hamnarbetsorganisationen hava för budgetåret 1943/44 uppgått till cirka

79 000 kronor, för budgetåret 1944/45 till 133 000 kronor samt för tiden 1/7-—

31/i2 1945 till i runt tal 64 000 kronor. Medeltalet för budgetår uppgår sålunda

till cirka 113 000 kronor. Genom den rationalisering, som styrelsen hoppas

kunna vinna genom den föreslagna omorganisationen, finnes anledning antaga

att här ifrågavarande utgifter kunna hållas inom en kostnadsram av

70 000 kronor.

Styrelsens förslag till personalorganisation vid vägförvaltningarna innebär

— förutom tidigare berörda förändringar — dels överflyttandet av 8 befattningar

vid Falsterbokanalen från sakanslag till avlönings- och omkostnadsanslag,

dels ock inrättandet av ett antal nya befattningar vid vägförvaltningama.

Därjämte har förslag framställts örn tillfällig personalförstärkning för

projekteringsverksamheten m. m. Härav föranledda ökade löpande expenskostnader

samt i förekommande fall kostnader för erforderlig engångsanskaffning

hava av styrelsen beräknats till 80 000 kronor.

Sammanlagt skulle sålunda delposten till övriga expenser uppgå till (290 000

+ 45 000 + 15 000 + 70 000 + 80 000) 500 000 kronor.

I detta sammanhang har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt, att till

styrelsen skulle överlåtas att fastställa fördelningen mellan vägförvaltningarna

av delposten till övriga expenser. Styrelsen har härutinnan anfört.

I fråga örn fördelningen av förenämnda anslagspost å de olika vägförvaltningama

— vilken enligt hittills gällande ordning fastställts av Kungl. Maj:t

— torde redan i detta sammanhang böra framhållas, att svårigheter komma

att uppstå att på förhand bedöma de olika förvaltningarnas behov. Härvid är

särskilt att beakta, att enligt det framlagda förslaget vissa befattningar icke

hänförts till särskild vägförvaltning. Jämväl den av styrelsen föreslagna formen

för anslutning av hamnbyggnadsverksamheten till vägförvaltningarna

medför svårigheter vid bedömandet av vägförvaltningarnas nu förenämnda

medelsbehov. För att kunna på lämpligt sätt avpassa medelstilldelningen

efter det uppkommande behovet torde anslagsposten i sin helhet icke böra

från början fördelas mellan vägförvaltningarna utan visst belopp innehållas

för fördelning, sedan erfarenhet vunnits rörande den föreslagna organisationen.

En sådan anordning torde även vara ur sparsamhetssynpunkt lämplig.

En förutsättning härför synes emellertid vara, att fördelningen verkställes av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilket för övrigt även torde vara nödvändigt

för ernående av största möjliga smidighet och följsamhet.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar skulle för vägförvaltningarnas

omkostnader under budgetåret 1946/47 alltså erfordras 1 490 000

kronor med följande fördelning:

Kronor

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .............................. 30 000

2. Reseersättningar, förslagsvis .............................. 630 000

3. Expenser, förslagsvis .................................. 530 000

4. Underhåll och drift av tjänstebilar, förslagsvis .............. 300 000

Summa kronor 1 490 000.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

139

Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna ökningen av vägförvaltningarnas

omkostnadsanslag förefaller i förhållande till den av styrelsen

beräknade ökningen av motsvarande avlöningsanslag jämförelsevis stor.

Av styrelsens redogörelse för beräkningen av omkostnadsanslaget synes emellertid

framgå, att den föreslagna ökningen till avsevärd del är att hänföra

dels till en redan av den nuvarande belastningen påkallad korrigering av anslagsberäkningen,

dels till i samband med omorganisationen uppkommande

behov av medel till engångsanskaffning av inventarier m. m. Vad angår den

ifrågasatta uppräkningen av anslagsposterna till Reseersättningar och till Underhåll

och drift av tjänstebilar torde hänsyn också få tågås därtill, att vägförvaltningarnas

tekniska personal i särskilt stor utsträckning hava sin tjänsteutövning

förlagd utanför stationeringsorten. Så skulle exempelvis bliva

fallet beträffande den föreslagna nya personalen för vägprojektering, för

vilken styrelsen beräknat en ökning av reseersättningsposten med 90 000

kronor. Med hänsyn till här berörda förhållanden synes styrelsens förslag

till omkostnadsstat för vägförvaltningarna vara av beskaffenhet att i stort

sett kunna läggas till grund för anslagsberäkningen. Jag har emellertid till

följd av viss tveksamhet rörande det oundgängliga medelsbehovet ansett mig

böra förorda en jämkning nedåt av posterna till Reseersättningar och till

övriga expenser med 25 000 kronor respektive 15 000 kronor. Därjämte föreslår

jag, med anledning av vad jag tidigare anfört rörande tidpunkten för

tillsättandet av de nya befattningarna, att nyssnämnda poster reduceras med

ytterligare 23 000 kronor respektive 15 000 kronor samt att posten Underhåll

och drift av tjänstebilar minskas med 7 000 kronor. Med utgångspunkt

från vad sålunda anförts förordar jag, att vägförvaltningamas omkostnadsanslag

uppföres med 1 405 000 kronor enligt följande uppställning.

Kronor

Sjukvård m. m., förslagsvis ................................ 30 000

Reseersättningar, förslagsvis ............................... 582 000

Expenser, förslagsvis ,...................................... 500 000

Underhåll och drift av tjänstebilar, förslagsvis ................ 293 000

Summa kronor 1 405 000.

Budgettekniska frågor.

Någon ändring i nu gällande ordning, enligt vilken hälften av anslagen till

såväl avlöningar som omkostnader för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

avräknas mot automobilskattemedlen, synes icke böra ske.

Avlönings- och omkostnadsanslagen för vägförvaltningarna lia hittills i

sin helhet avräknats mot automobilskattemedlen, och denna princip har

också tillämpats beträffande de preliminära anslagsbelopp, som för hithörande

ändamål upptagits i årets statsverksproposition. Vid genomförande

av den föreslagna omorganisationen kan visserligen en ändring härutinnan

Departements
chefen.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

ifrågasättas med hänsyn därtill, att anslagen då komma att användas för

sådana verksamhetsområden, beträffande vilka kostnaderna för vederbörande

arbetsorgan, nämligen hamnarbetsavdelningama, distriktsorganisationen

för vattenförsörjning och avlopp samt drifts- och underhållsorganisationen

vid Falsterbokanalen, för närvarande belasta den allmänna budgeten.

Den andel av de föreslagna avlönings- och omkostnadsanslagen för vägförvaltningarna,

som kan anses hänförlig till dessa verksamhetsgrenar, uppgår

lill mellan 10 och 15 procent. Emellertid bör tillika beaktas, att vissa till vägväsendet

hörande kostnader, t. ex. kristillägg och provisoriska lönetillägg

samt pensionerings- och lokalkostnader, bestridas av vanliga skattemedel,

ävensom att den schematiska hälftenuppdelningen av anslagen till avlöningar

och omkostnader för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen innebär ett ianspråktagande

av vanliga skattemedel i avsevärt större omfattning än som

skulle vara fallet vid en mera exakt uppdelning av anslagen på å ena sidan

avlöningar och omkostnader, hänförliga till vägväsendet, och å andra sidan

övriga avlöningar och omkostnader. På grund härav och för enkelhetens

skull förordar jag även beträffande vägförvaltningarnas avlönings- och omkostnadsanslag

ett bibehållande av den nu gällande ordningen i förevarande

hänseende.

Med hänsyn till att reservationsanslaget till Bidrag till anläggningar för

vattenförsörjning och avlopp enligt hittills tillämpade principer avsetts skola

bära även kostnaderna för den för hithörande verksamhet erforderliga personalorganisationen

men i samband med omorganisationen skulle frigöras

från dessa kostnader, torde av nämnda reservationsanslag för budgetåret

1946/47 ett belopp motsvarande kostnaderna för ifrågavarande personalorganisation

icke böra tagas i anspråk. Beloppet synes böra bestämmas till

500 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

l:o) godkänna följande personalförteckning för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen:

Personalförteckning1.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 generaldirektör .............................. C 15

1 överdirektör och souschef .................... C 11

1 överingenjör ................................ C 9

1 överingenjör................ C 8

3 byråchefer ................................ C 6

1 förrådsdirektör .............................. C 6

3 överinspektörer .............................. C 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286. lil

Befattning Lönegrad

2 byrådirektörer ................................ C 5

2 byråchefer .................................. A 30

1 gatuinspektör ................................ A 29

1 väginspektör .......... A 29

1 vägtrafikinspektör ............................ A 29

4 byrådirektörer .............................. A 28

1 järnvägsinspektor ........................... A 28

12 förste byråingenjörer.......................... A 26

1 förste byråingenjör (förste byråsekreterare) ...... A 26

3 förste byråsekreterare ........................ A 26

1 förste byråsekreterare och ombudsman.......... A 26

1 kamrerare .................................. A 26

1 revisionskommissarie .......................... A 26

7 byråingenjörer ............ A 24

3 förste byråsekreterare ........................ A 24

8 byråingenjörer............................... A 21

3 byråsekreterare .............................. A 21

4 revisorer .................................... A 21

1 förrådskontrollör ............................ A 20

1 bokhållare .................................. A 17

4 ingenjörer.................................... A 17

6 ritare........................................ A 15

2 förrådsmästare .............................. A 12

2 kansliskrivare ................................ A 11

1 förste expeditionsvakt.......................... A 7

9 kanslibiträden .............................. A 7

3 expeditionsvakter .... ....................... A 5

17 kontorsbiträdet .............................. A 4

Tjänsteman å övergångsstat:

1 byråchef .................................... A 30

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0:

7 förste byråingenjörer ........................ Eo 26

1 förste byråingenjör (förste byråsekreterare) .... Eo 26

15 byråingenjörer .............................. Eo 24

1 förste aktuarie .............................. Eo 24

1 aktuarie .................................... Eo 21

35 byråingenjörer .............................. Eo 21

4 byråsekreterare .............................. Eo 21

1 revisor .................................... Eo 21;

2:o) förklara, att befattningarna såsom överdirektör och

souschef i C 11, överingenjör i C 9 och C 8, byråchef i C 6

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

samt överinspektör i G 6 skola tillsättas medelst förordnande

på viss tid;

3:o) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 844 200

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit ........ 13 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis . ............................... 1 455 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 298 500

Summa kronor 2 611 100;

4:o) godkänna följande personalförteckning för vägförvaltningarna:
Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

22 vägdirektörer ................................ C 6

2 vägdirektörer ................................ C 5

5 arbetschefer ................................ C 5

54 vägingenjörer ................................ A 26

3 ingenjörer .................................. A 24

24 vägkamrerare ................................ A 22

26 ingenjörer .................................. A 21

14 ingenjörer .................................. A 19

26 bokhållare .................................. A 17

54 övervägmästare .............................. A 16

225 vägmästare .................................. A 13

24 ritare ...................................... A 12

22 vägkassörer ................................ A 11

2 kontorister .................................. A 9

22 kanslibiträden .............................. A 7

Tjänstemän å övergångsstat:

2 vägingenjörer ................................ A 28

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0:

12 distriktsingenjörer .......................... Eo 26

8 vägingenjörer .............................. Eo 26

6 ingenjörer ................................ Eo 24

13 ingenjörer .................................. Eo 21;

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

143

5:o) förklara, att befattningarna såsom arbetschef i G 5

skola tillsättas medelst förordnande på viss tid;

6:o) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningama,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 2 962 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
slagsvis

................................ 2 536 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 742 400

Summa kronor 6 241 200;

7 :o) bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda de övergångsbestämmelser,

som må erfordras i anledning av omorganisation

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vägförvaltningama;
8:o)

under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1946/47 an
-

visa följande förslagsanslag, nämligen

till Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen:

Avlöningar ........................... kronor 2 611 100,

därav 1 305 600 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen;

till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader ........................ » 740 000,

därav 370 000 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen;

till Väg förvaltningarna: Avlöningar .. » 6 241 200,

att avräknas mot automobilskattemedlen;

samt

till Vägförvaltningarna: Omkostnader . . » 1 405 000,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Innehållsförteckning.

Sid.

Inledning:............................................................ 1

Organisationsfrågor .................................................... 3

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ...................................... 3

Byråindelningen. De tekniska byråernas arbetsuppgifter................ 4

De sakkunniga.................................................. 4

Byråindelningen .............................................. 4

De tekniska byråernas arbetsuppgifter............................ 7

Yttranden .................................................... 12

Byråindelningen m. m......................................... 12

Decentraliseringsfrågan ........................................ 22

Frågan om anläggningsarbetenas utförande på entrepenad eller i egen

regi........................................................ 25

Departementschefen.............................................. 27

Personalorganisationen.............................................. 35

Verksledningen. Allmänna spörsmål rörande anställningsform och löne
ställning

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personal ........ 35

Byråernas organisation .......................................... 42

Första utredningsbyrån (vägbyrån).............................. 42

Andra utredningsbyrån (hamnbyrån)............................ 45

Tredje utredningsbyrån (byrån för vattenförsörjning och avlopp).... 46

Konstruktionsbyrån............................................ 48

Byggnadsbyrån (byggnads- och underhållsbyrån).................. 51

Försvarsbyrån................................................ 57

Förrådsbyrån ................................................ 58

Kanslibyrån.................................................. 68

Kameralbyrån................................................ 75

Expeditionsvakter ............................................ 82

Departementschefen ............................................ 83

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens lokala organisation .................... 92

De sakkunniga.................... !............................ 92

Yttranden...................................................... 96

Inordnande av hamnarbetsavdelningarna och distriktsorganisationen

för vattenförsörjning och avlopp i vägförvaltningarna ............ 96

Personalorganisationen .......................................... 100

Allmänt .................................................... 100

Vägdirektörernas löneställning m. m............................. 101

Personal för byggande verksamhet.............................. 103

Personal för utredning rörande vattenförsörjning och avlopp........ 105

Personal för kamerala uppgifter och biträdesgöromål.............. 106

Personal vid förvaltnings- och driftsorganisationen för statens fiskehamnar

och farleder........................................ 107

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286■ 145

Sid.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag beträffande de delar av vägförvaltningarnas

organisation, som ej omfattats av sakkunnigutredningen

................................................ 107

Personal för projektering av vägar och broar.................... 107

Personal för ärenden rörande statsbidrag till enskild väghållning .. 109

Personal för vägunderhållet.................................... lil

Departementschefen ............................................ 115

Vissa övergängsanordningar m. m..................................... 123

Anslagsberäkningar.................................................... 125

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar........................ 125

Väg- och vatten byggnadsstyrelsen: Omkostnader...................... 129

Vägförvaltningarna: Avlöningar .................................... 132

Vägförvaltningarna: Omkostnader .................................. 135

Budgettekniska frågor ................................................ 139

Hemställan .......................................................... 140

Bihang till riksdagens protokoll WMi. t sami. Nr 2S6. 10

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:368 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till vägoch vattenbyggnadsstyrelsen samt vägförvaltninga s. 7 i texten
  2. Rskr. 1946:424 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående avsättning till statens automobilskattemedelsfond. a1 i texten
  3. SU 1946:231 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till vägoch vattenbyggnadsstyrelsen samt vågförvaltningarna jämte i äm s. 1 i texten